Profilgruppen — Annual Report 2019

Mar 26, 2020

ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSRAPPORT 2019

INNEHÅLL KORTA FAKTA

ORDLISTA	3
ÅRET SOM GÅTT	4
VARFÖR PROFILGRUPPEN?	6
VD OM 2019	8

HÅLLBARHETSRAPPORT 2019

HÅLLBAR DRIVKRAFT	10
OMSORG OM AFFÄRER	12
OMSORG OM MILJÖ	13
OMSORG OM INDIVID	19
OMSORG OM SAMHÄLLE	23
REVISORNS YTTRANDE	23

ÅRSREDOVISNING 2019

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	24
FEMÅRSÖVERSIKT	28
FINANSIELLA RAPPORTER	29
Koncernens totalresultat och finansiella ställning, koncernens förändringar i eget kapital och
kassaflöde	30
Moderbolagets resultat- och balansräkning, förändringar i eget kapital och kassaflöde	32
Noter	34
Ekonomiska begrepp	51
Revisionsberättelse	52
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	54
STYRELSE	57
LEDNING	58
PROFILGRUPPEN-AKTIEN	59

aktiva kunder

657

anställda i medeltal 466

4

PROFILGRUPPEN ALUMINIUM ETABL 1981 EUROPAS MODERNASTE PRESS FYRA PRESSAR ISO 14001 ISO 50001 IATF 16949 NÄTVERK AV UNDERLEVERANTÖRER INREDNINGSDETALJER BÖRSNOTERAT SMÅLAND

ANODISERINGSANLÄGGNING

OKOMPLICERAT SAMARBETE

PERSONLIGT ENGAGEMANGPROFESSIONALITET

HELAUTOMATISERAD ANLÄGGNING FÖR BEARBETNING, LACKERING OCH FÖRPACKNING AV

ORDLISTA

ANODISERING	Elektrolytisk ytbehandlingsprocess som ger en mycket hård, isolerande och dekorativ yta
BAUXIT	En jord- eller bergart ur vilken bland annat aluminium kan utvinnas
BEARBETNING	Olika processer som förädlar aluminiumprofilen ytterligare, exempelvis bockning, fräsning eller stansning
EXTRUDERING	Profiltillverkning genom att pressa ett aluminiumgöt genom en verktygsmatris
FÖRÄDLING	Att tillföra nya funktioner eller nytt utseende till en profil, t ex genom bearbetning eller ytbehandling
PRESSLINJE	Produktionslina för strängpressning
	PRIMÄRFRAMSTÄLLNING Att framställa ett material för första gången, till skillnad från att framställa via återvinning
PROFIL	En sträng av metall som pressats fram genom en verktygsmatris för att få sin specifika form
STRÄNGPRESSNING	Se Extrudering
ÅTERVINNING	Att ta tillvara och återanvända ett material som ingått i en produkt som nått slutkonsument

ÅRET SOM GÅTT

Året som gått har varit ovanligt händelserikt i ProfilGruppen, både genom välplanerade aktiviteter och oförutsedda händelser. Framför allt är det fyra saker som påverkat oss.

1. NY PRESSANLÄGGNING

Efter några års kraftig tillväxt genom ökat förtroende från både nya och befintliga kunder behövde Profil-Gruppen tillföra kapacitet. För att kunna fortsätta växa tillsammans med våra kunder togs under 2018 beslut om en offensiv investering, en fjärde presslinje. Den nya produktionsanläggningen stod klar vid årsskiftet 2019-2020 och ligger på ett helt nytt industriområde i anslutning till befintliga anläggningar i småländska Åseda. Investeringen kommer att öka kapaciteten med 12 500 ton årligen vid treskiftsdrift.

ENERGIEFFEKTIVITET I ALLA LED

Hållbarhetstänket har genomsyrat hela byggnationen. Den nya, energieffektiva utrustningen drivs enbart av förnybar elenergi. Förutsättningar för återvinning av överskottsvärme skapas genom lagring i berggrunden. Lösningen har kapacitet att värma nuvarande och framtida fastigheter på området. Både pengar och miljö sparas.

EUROPAS MODERNASTE PRESS

Processen är designad för optimerat kvalitetsutfall och materialutnyttjande. Maskinparken består av utrustning med hög prestanda och driftsäkerhet. Automationsgraden möjliggör hög produktivitet. Ökad produktivitet nås bland annat med färre och kortare uppehåll vid inladdning av nytt pressämne. Skrotfallet blir lägre då materialutnyttjandet per pressämne kan ökas med hjälp av det långa utlöpningsbordet.

FOKUS PÅ ARBETSMILJÖ

Genomtänkta och tydliga gränssnitt skapar bästa möjliga arbetsmiljö med säkerheten i fokus. Medarbetarperspektivet har fått styra layout med bland annat fri sikt i så hög utsträckning som möjligt, rörliga pulpeter för maskinstyrning, nytänkande kring optiska säkerhetslösningar och automatiserade materialflöden.

SMÅLÄNDSKA PROFILER

Projektet har inte bara engagerat ProfilGruppen utan ett flertal lokala entreprenörer. I stort sett hela fastighetsbyggnationen är gjord av lokala företag som arbetat tätt tillsammans med ProfilGruppen. Det nära samarbetet gynnar hela regionen.

2. NY VD

Efter att Per Thorsell sagt upp sig i början av året kunde vi meddela att vi hittat vår nye vd och koncernchef. I oktober tillträdde Fredrik Zöögling. Han är civilingenjör, 53 år och har mångårig erfarenhet från ledande befattningar

inom industrin. Senast arbetade Fredrik som vd i Eberspächer Exhaust Technology AB som tillverkar och säljer avgassystem för lastbilsindustrin, har cirka 900 anställda och en omsättning på cirka 3 600 Mkr. Tidigare har Fredrik arbetat på ett flertal olika bolag huvudsakligen verksamma som underleverantörer till fordonsindustrin. Läs gärna Fredriks egna redogörelse på sid. 8-9.

3. BRAND I ANODISERINGS-ANLÄGGNINGEN

Under sommaren utbröt tyvärr en mindre brand i vår anodiseringsanläggning. Trots att det skadade området var väldigt begränsat blev rökutvecklingen kraftig. Saneringsarbetet var komplicerat och vi kunde inte starta anläggningen som det var tänkt efter semestern. Vi arbetade hårt med att på nya sätt lösa våra kunders behov, men tyvärr orsakade problemen en del förseningar under en tid. Nu är anodiseringsanläggningen återställd och effektivare än någonsin.

4. NYTT AFFÄRSSYSTEM

Under våren 2019 bytte vi affärssystem, ett projekt som av många beskrivs som företagens motsvarighet till ett komplett hjärt- och lungbyte. Visst har projektet inneburit en kraftansträngning för organisationen, men det har inte orsakat några väsentliga störningar i verksamheten. Nu jobbar vi vidare med att optimera användningen av det nya systemet.

VARFÖR PROFILGRUPPEN? omgivningen genom miljösmarta produkter. En ständig strävan efter effektivitet är värdeskapande för kunder och investerare, vilket förutsätter en kompetent och engagerad organisation.

1. ALUMINIUM – VÅRT VAL, FRAMTIDENS MATERIAL

ProfilGruppen skapar värde för

Vi och många med oss ser aluminiums potential att bidra till en hållbar framtid. Därför ökar efterfrågan konstant och därför är aluminium det enda vi arbetar med. Materialet har stora fördelar ur ett livscykelperspektiv. Det beror delvis på att vi kan skapa mer energieffektiva och hållbara produkter på grund av materialets låga vikt och motståndskraft. Delvis beror det på att det är en riktig kretsloppsmetall som kan återvinnas om och om igen. Samtidigt är tillgången väldigt god.

2. KUNDERNA – BRED EFTERFRÅGAN

Produkter som är starka och lätta efterfrågas i alla typer av branscher. Inom transport ökar användningen av aluminium för att minska fordons vikt och därmed öka dess lastkapacitet och minska bränsleförbrukning samt reducera skaderisken vid olyckor. I byggbranschen efterfrågas aluminiumprofiler på grund av sin korrosionsbeständighet och låga vikt. Materialets goda värmeledningsförmåga gör det användbart inom elektronik, exempelvis solfångare. Användningsområdena är oändliga.

3. KONSTRUKTION – KUNDVÄRDE

Vi kan aluminium och profillösningar. Den som vill använda komponenter eller profiler av aluminium i sina produkter gör klokt i att ta kontakt med våra konstruktörer. Utifrån produktens användningsområde kan vi ta fram en skräddarsydd lösning som optimerar produkten utifrån tekniska egenskaper och miljöpåverkan under hela livscykeln. Även tillverkningsprocess och logistik optimeras. Tillsammans med kund skapar vi något unikt, varje gång.

4. STRÄNGPRESSNING – FLEXIBEL TILLVERKNING

Vår kärnkompetens är strängpressning. Profiler skapas genom att uppvärmd aluminiumråvara pressas genom en verktygsmatris som är unik för varje produkt. Strängpressning är en kostnadseffektiv produktionsmetod som möter höga krav på produktkvalitet i form av måttriktighet och hållfasthet. En kombination av hantverksskicklighet och teknik krävs för rätt resultat. Profilen kan levereras till kunden direkt eller förädlas vidare.

5. YTBEHANDLING – ÄNNU TUFFARE PROFIL

Genom ytbehandling av profilen kan vi förändra utseende, färg, funktion, korrosionsmotstånd och slitstyrka för att möta behoven utifrån användningsområde. De vanligaste metoderna är anodisering och pulverlackering, men även andra metoder finns.

6. BEARBETNING – OÄNDLIGA MÖJLIGHETER

Profilerna kan vidareförädlas på många olika sätt. Det kan handla om allt från enkel kapning och stansning till avancerad fräsning eller bockning i helautomatiserade produktionsceller. I vissa fall monterar och konsumentförpackar vi även kundens produkt. Vidareförädling sker både i våra egna anläggningar och i vårt nätverk av duktiga underleverantörer.

7. PRODUKTEN – KOMPLEXITET PÅ ETT LÄTT SÄTT

Den slutliga produkten levereras i många fall direkt till kundens produktionslina. Där kan den hamna i allt från en buss till ett badkar, eller en patientlyft. Eller varför inte ett cykelställ eller salladsbar? Självklart har dessa varierande användningsområden vitt skilda fokus och krav. Vår uppgift är att med kompetens och engagemang se till att kunden får sin leverans på ett så smidigt sätt som möjligt, oavsett kravbild, så skapas värdet för kunden.

NY POTENTIAL FÖR TILLVÄXT

Under året har vår nya pressanläggning vuxit fram. Vi ökar kapaciteten med 12 500 ton och skapar därmed helt nya förutsättningar för tillväxt. Trots att 2019 präglats av koncentration på projekt för framtida tillväxtmöjligheter summerar vi året med ett rörelseresultat i nivå med förra årets rekordresultat. En prestation som inte kommit utan ansträngningar.

Året som passerat har varit värdeskapande på många sätt. ProfilGruppen har gjort mängder av intressanta affärer även detta år och tagit ökad marknadsandel i Sverige. Samtidigt har stor energi lagts på att skapa en plattform för framtida tillväxt.

UTMANINGAR UTÖVER DET VANLIGA STÄRKER ORGANISATIONEN

Under 2019 har vi haft ett antal utmaningar utöver det vanliga.

• Vi har byggt Europas modernaste presslinje under året. Vid årets start fanns en stomrest byggnad på ett nytt industriområde med begränsad infrastruktur. Tillsammans med ett antal samarbetspartners har vi åstadkommit en fullständigt installerad anläggning på tolv månader. Samordning, provkörning, säkerställande av säkerhet och allt därtill har krävt en stor ansträngning av organisationen. Projektet har fortlöpt framgångsrikt och helt enligt plan.
• Installation och sjösättande av ett nytt affärssystem är ett annat stort projekt som genomsyrat organisationen under året. I maj 2019 gjorde vi den officiella starten. En förändring av den här digniteten går sällan obemärkt förbi och stora resurser har lagts på att överbrygga de komplikationer som uppstått samt att rätta till dess följdfel. För de flesta av våra kunder gick förändringen obemärkt förbi, men vissa drabbades av leveransförseningar. Trots extraordinära insatser gick vi in i sommarperioden med låga lager och ett ansträngt leveransläge.
• I juli månad bröt en mindre brand ut i vår anodiseringsanläggning. Under ett underhållsarbete fattade delar av utrustningen eld med stor rökutveckling som följd. Saneringen var tidskrävande och vi fick ett produktionsstopp på några veckor. Vi löste denna kapacitetsförlust med hjälp av externa företag som ställde upp på ett föredömligt sätt. Sedan anläggningen åter togs i bruk har den gått för fullt och kommit ikapp.

Mycket energi under hösten gick åt till att återkomma till normalläge vad avser produktion och leveranser. Samtidigt har byggnationen av ny pressanläggning varit inne i en intensiv fas.

Organisationen har fått bekänna färg under 2019 och stått upp mot utmaningarna på ett fantastiskt sätt. Jag hade förmånen att kliva in i denna organisation som koncernchef

och vd i mitten av oktober och fick under mina första månader se en enad och beslutsam organisation.

ÖKANDE MARKNADSANDEL I SVERIGE

En avmattning i konjunkturen har märkts av under 2019. Den europeiska branschorganisationen EA bedömer att den totala europeiska marknaden för aluminiumprofiler minskade med två procent jämfört med 2018. Den svenska marknaden bedöms ha minskat lika mycket. Vår totala leveransvolym minskade under året med tre procent.

Samtidigt ökade volymerna till den svenska marknaden och vi fortsatte att öka vår inhemska marknadsandel under 2019. Vi har noterat ett fortsatt högt inflöde av nya förfrågningar samtidigt som vi håller en stabil nivå i försäljningen av nya profilverktyg. Vi bedömer att både inflödet av förfrågningar samt försäljningen av nya verktyg är bra indikatorer på fortsatt goda möjligheter att utveckla våra affärer tillsammans med våra kunder.

ENGAGERADE MEDARBETARE

Varje dag möts jag av personligt engagerade medarbetare som är stolta över ProfilGruppen och det vi åstadkommer tillsammans. Organisation har lyhört mött de hårda prövningar den utsatts för under det gångna året och har snabbt anpassat sig till de nya förutsättningarna. Utan det professionella agerandet hos medarbetarna hade ProfilGruppen inte lyckats åstadkomma den tillväxt och de förbättringar som genomförts de senaste åren. Jag vill framföra ett stort tack till alla duktiga kollegor för detta arbete.

Vi har lagt en god grund till ett stabilt företag som klarar av att leverera, även när det är intensiva perioder med många pågående förbättringsprojekt parallellt med daglig drift. Med denna vilja till ständig förbättring hos medarbetarna känner jag stor tillförsikt för framtiden och att ProfilGruppen står starkt under fortsatt lönsam tillväxt.

FULL FART FRAMÅT

Våra satsningar på bland annat ett nytt affärssystem och inte minst en ny modern produktionsanläggning för extrudering av aluminiumprofiler ger oss ytterligare möjligheter att utveckla vår position och konkurrenskraft. Under 2020 kommer vi att ta en av Europas modernaste presslinjer i bruk – det ger självförtroende och tillförsikt.

Vi står oss väl i konkurrensen på marknaden och vi jobbar ständigt på att förbättra vårt erbjudande för att bli ett givet val för våra kunder. Vi vill göra allting lite bättre, varje dag.

Jag ser fram emot att vidareutveckla verksamheten tillsammans med mina kollegor. Fokus under 2020 kommer åter vara framåtriktat i syfte att ta nästa steg med våra kunder. Vi ska fortsätta att kontinuerligt effektivisera våra processer. Vår kundplattform ska utvecklas genom satsning på nya kundgrupper och ökad andel vidareförädling. Rätt kompetenser ska säkerställas och utvecklas. Våra kunder ska bli än mer övertygade om att vi är den mest engagerade, hållbara och trygga partnern.

Avslutningsvis vill jag passa på att tacka våra kunder för fortsatt förtroende. Vi ser fram emot ett fortsatt hållbart och lönsamt samarbete.

Ett extra stort tack vill jag rikta till alla medarbetare för en fantastisk kämpainsats under ett utmanade 2019, där ni visat våra kärnvärden i handling.

Åseda i mars 2020

Fredrik Zöögling VD och koncernchef

"Vi ökar kapaciteten med 12 500 ton och skapar därmed helt nya förutsättningar för tillväxt"

HÅLLBAR DRIVKRAFT

Att göra framsteg varje dag är en viktig inställning i ProfilGruppen. Vi vill utvecklas och vara så starka som möjligt - under lång tid framöver. Då krävs en långsiktig omsorg inte bara om våra affärer utan även om vår omgivning.

Alla val som görs påverkar någon annan. Vi är medvetna om att vi påverkar vår omvärld på många olika sätt och vill se till att göra så positiva avtryck som möjligt.

Genom att sprida användningen av ett, på många sätt, hållbart material påverkar vi miljön positivt. Vår egen verksamhet kontrolleras och styrs också för att visa omsorg om miljön och samhället.

För långsiktig överlevnad krävs goda affärer och lönsamhet. Våra kunder ska mötas av en lyhörd och ansvarstagande partner som strävar efter ständig utveckling. Genom att erbjuda en arbetsplats där individer utvecklas och mår bra skapas det personliga engagemang som är förutsättningen för att leva upp till detta.

Våra kärnvärden är: personligt engagemang, lyhördhet, snabbhet, ständiga förbättringar och professionalism. Det betyder att vi lyssnar in och anpassar oss till de krav som omgivningen ställer på oss. Vi vill göra allting lite bättre, varje dag.

STARKT FÖRANKRADE I SMÅLAND

Vår verksamhet utgår från småländska Åseda, där vi har både produktionsanläggningar och huvudkontor, samt största delen av vår försäljning. Även våra exportkunder betjänas till stor del från Åseda och vi har bara ett par säljare som är stationerade utomlands. Av vår kundportfölj återfinns hälften av kunderna i Sverige och för att komma vissa av dem geografiskt närmare har vi även ett säljkontor i Stockholm.

Vi har ett nära samarbete med ett antal underleverantörer av bearbetningstjänster för att komplettera vårt utbud och kunna erbjuda våra kunder en helhetsleverans. De flesta av dessa finns också i vårt närområde. Vår geografiska koncentration av verksamheten ger en god överblick, korta beslutsvägar och skapar gemenskap hos medarbetarna. Det förenklar också kontrollen över hållbarhetsfrågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter och miljöpåverkan.

Vi, och majoriteten av våra leverantörer, finns i Sverige och följer svensk lag, kollektivavtal och sedvänjor – vilket gör att lägstanivån i dessa frågor blir relativt hög. Vi kan därför koncentrera oss på att höja ambitionerna till den nivå vi själva väljer.

KONCERNEN BESTÅR AV

• • ProfilGruppen Extrusions AB där största delen av verksamheten finns. Här tillverkas och vidareförädlas profiler. Även all försäljning och administration finns i detta bolag.
• • Två säljbolag i Tyskland respektive Norge, i dem finns bara ett par anställda.
• • PG&WIP AB där förädling och konsumentförpackning av produkter till en specifik kund i inredningsbranschen sker. Bolaget ägs till 70 procent av ProfilGruppen.
• Moderbolaget i koncernen, ProfilGruppen AB, är noterat på Nasdaq Stockholm Small Cap. Verksamheten består av uthyrning av fastigheter till övriga koncernbolag och bolaget har inga anställda.

RAPPORTENS OMFATTNING

Denna hållbarhetsrapport som omfattar sida 10-23 är upprättad av ProfilGruppen AB (publ) 556277-8943. Hållbarhetsrapporten omfattar ProfilGruppen-koncernen. Det delägda dotterbolaget PG&WIP AB omfattas dock inte av alla fakta i rapporten. Där så är fallet framgår detta med en asterisk (*).

OMSORG OM AFFÄRER

EFTERTRAKTAD PARTNER

Vår vision är att vara den mest eftertraktade leverantören av innovativa profillösningar av aluminium i norra Europa. Våra högkvalitativa lösningar gör oss visserligen till en uppskattad leverantör, men de går att kopiera. Den mest eftertraktade leverantören blir vi genom att ge den högsta leveranssäkerheten, det bästa bemötandet och att vi upplevs som en problemlösande partner. Det uppnår vi genom personligt engagemang i allt vi gör.

Våra produkter får ett högre värde för kunden genom att vi använder vår specifika kompetens om materialet aluminium och tillverkningsprocessen för att optimera kundens produkt.

LÅNGSIKTIG LÖNSAMHET

Allt företagande bygger på att lönsamhet kan skapas. ProfilGruppens styrelse har satt ett mål om en rörelsemarginal om åtta procent. För att nå detta mål krävs ett tydligt lönsamhetsfokus i hela verksamheten. Hur vår finansiella utveckling ser ut redovisas i årsredovisningens finansiella del.

FRI OCH RÄTTVIS KONKURRENS

Vi vill som företag agera rättvist och hederligt i alla situationer. Alla medarbetare förväntas uppträda på detta sätt, vilket framgår av vår uppförandekod. Uppförandekoden anger att vi ska följa alla lokala lagar, branschregler och liknande för att upprätthålla en fri och rättvis konkurrens.

"Vår vision är att vara den mest eftertraktade leverantören av innovativa profillösningar av aluminium i norra Europa"

Våra medarbetare får aldrig erbjuda, ge, efterfråga eller ta emot gåvor eller motsvarande från varken kunder eller leverantörer om de kan antas påverka affärsrelationen eller som övergår normala ramar för gästfrihet. Vi ska alltid agera ansvarsfullt.

Vår löpande granskning av kostnader för kundevenemang och resor visar att de håller sig inom angiven ram.

Till leverantörer kommuniceras, bland annat genom vår Code of Conduct för leverantörer*, att vi inte accepterar något utanför nämnda ramar. Vi har i dagsläget inget förfarande för granskning av våra leverantörers affärsetik, men har hittills inte råkat ut för att oegentligheter uppdagats.

För att motverka risken för relationer mellan inköpare och leverantörer som påverkar konkurrensen strävar vi efter rotation på respektive inköpares sortiment.

Av vår uppförandekod framgår hur en medarbetare som upplever att regler eller koder inte efterlevs, av våra medarbetare eller våra leverantörer, ska rapportera sina misstankar. Under året har inga sådana brister rapporterats.

OMSORG OM MILJÖ

I stort sett alla aktiviteter har en påverkan på miljön, positiv eller negativ. Vår strävan är att minimera den negativa påverkan och bidra till positiva effekter. 2,0

Varje år utvärderar vi hela vår verksamhet utifrån potentiella miljöeffekter med intentionen att avgöra vilka av våra aktiviteter som har störst påverkan på miljön, och kunna adressera och sätta mål kopplat till dessa. 1,5

På följande sidor kan du läsa om de delar som just nu bedöms kunna påverka miljön mest – och hur vi hanterar dem. 0,5

Gemensamt för de flesta av dessa punkter är att de kan orsaka koldioxidutsläpp. Det finns utan tvekan ett behov av att minska dessa på såväl global som nationell nivå och vi arbetar på många olika sätt för att bidra till denna minskning. Under 2019 orsakade vår verksamhet, det vill säga de aktiviteter som sker i våra bolag inklusive transporter av våra produkter och medarbetare, cirka 3 300 ton (3 300) koldioxidutsläpp. Den största delen, över 60 procent, kommer från användningen av gasol, vilket vi avser minska genom energieffektivisering och successivt utbyte av gasoldrift. Näst största orsak till våra koldioxidutsläpp är transporter av profiler, vilket stod för cirka 20 procent under 2019. Generellt har 2019 års koldioxidbelastning varit väldigt lik 2018, transporter, energianvändning, resande och annat har varit på samma nivå. Av nämnda utsläpp av växthusgaser ligger 2 100 ton (2 200) inom GHG-protokollets scope 1 och 400 ton (400) inom scope 2. Vi kommer att arbeta för att beräkna och definiera scope 3 på ett bättre sätt framåt. 0,0

Utsläppsintensitet, koldoxidutsläpp i förhållande till omsättning, ton/Mkr Från 2019 väljer vi att redovisa så kallad utsläppsintensitet, vilket innebär att utsläpp motsvarande GHG-protokollets scope 1 och 2 relateras till omsättningen.

KLIMATSMART MATERIAL

Aluminium är vårt val, från starten och för framtiden. Metallen är mer fördelaktig ur ett livscykelperspektiv än många alternativ och gör att vi kan utveckla hållbara produkter. Aluminium är ett utmärkt val till produkter som ska anpassas till en cirkulär ekonomi. Det beror delvis på att vi kan skapa mer energieffektiva och hållbara lösningar, delvis på att det är en riktig kretsloppsmetall. Vi välkomnar alla initiativ till höjda krav på till exempel minskade koldioxidutsläpp. Vi kan ju bidra till lösningen!

Levererad volym, ton

Vår målsättning är att sprida kunskapen om aluminiums fördelar och få kunder att ersätta andra material för att nå minskad bränsle- och energiförbrukning. Vår volymutveckling är ett sätt att mäta framgången.

MÅNGA FÖRDELAR VID ANVÄNDNING

Aluminiumprofiler används i många och olika branscher. I byggbranschen används de till exempel i fönster, dörrar, entréer och balkonger, tack vare sin korrosionsbeständighet och låga vikt. Den höga hållfastheten bidrar till att aluminium även används i bärande konstruktioner i exempelvis flygplan. I kylprofiler utnyttjas materialets goda värmeledningsförmåga.

Inom fordonsindustrin ökar användningen av aluminium, inte minst på grund av den låga vikten – som innebär bränslebesparingar under hela fordonets livslängd. Lägre vikt hos lastbilar, bussar och tåg ger en högre lastkapacitet samtidigt som lättare fordon reducerar skaderisken i samband med olyckor. Den pågående elektrifieringen inom fordonsindustrin driver också efterfrågan på aluminium.

VARFÖR VÄLJA ALUMINIUM?

Fördelarna med aluminium som material är många, bland annat:

• • Låg vikt lättare än många andra material
• • Hög styrka och hållfasthet trots den låga vikten
• • God korrosionshärdighet står emot väder och vind utan att rosta
• • Lätt att forma effektivt att arbeta med
• • Lång livslängd tre fjärdedelar av all aluminium som framställts används fortfarande
• • Hög ledningsförmåga kan leda både värme och elektricitet bra
• • Konstruktionsvänligt sätter inga gränser för kreativiteten
• • Lättbearbetat stora möjligheter till inbyggda funktioner
• • Lätt att återvinna kan återvinnas om och om igen utan att egenskaper påverkas
• • Värdefullt –högt andrahandsvärde och lönsam återvinning
• • God tillgång i jordskorpan finns gott om aluminiumbauxit

I flygindustrin är materialets låga vikt och behov av underhåll avgörande. För telekombranschen är den låga vikten och möjligheterna att bygga in många funktioner en naturlig förklaring till att aluminiumprofiler är viktiga komponenter.

Ibland hör man uppfattningen att metallen skulle vara giftig, men våra obehandlade och anodiserade aluminiumprofiler innehåller inga farliga ämnen och uppfyller EUförordningen REACH och EU-direktivet RoHS.

EFFEKTIVT KRETSLOPP AV ÅTERVINNING

Aluminium kan smältas ner och återanvändas om och om igen utan att för den skull mista någon av dess värdefulla och hållbara egenskaper. Det finns alltså perfekta förutsättningar för ett effektivt kretslopp.

En mycket hög andel, över 90 procent, av produkter baserade på aluminiumprofiler som används inom bygg, konstruktion och transport lämnas till materialåtervinning. Materialets höga värde och smidiga återvinning påverkar att andelen redan är så hög. Återvinning innebär en energibesparing på 95 procent mot vad som åtgår vid primärframställning.

"En mycket hög andel av materialet återvinns redan"

EFTERFRÅGAN STÖRRE ÄN TILLGÅNG PÅ ÅTERVUNNET MATERIAL

Marknadens efterfrågan på återvunnet material ökar. Tillgången på återvunnet aluminium är dock begränsad.

Över tre fjärdedelar av det aluminium som en gång framställts i världen används fortfarande tack vare materialets långa hållbarhet. Potentialen att öka återvinningsgraden bland de produkter som kasseras är inte så stor eftersom en mycket hög andel av materialet redan återvinns. Samtidigt ökar efterfrågan på aluminiumprodukter generellt. Detta leder till en brist på material för omsmältning och att behovet av primärframställning fortfarande är stort.

Den återvunna metall som är tillgänglig används för närvarande i huvudsak av aktörer med lägre kvalitetskrav än vår bransch. Vi och alla andra profiltillverkare använder oss huvudsakligen av primärframställd aluminium samt omsmält processkrot från aluminiumindustrin.

Vi får själva en hel del skrot i tillverkningsprocessen i form av produktavvikelser, processkrot eller spån från bearbetning. Allt tas tillvara och skickas för omsmältning.

Tillgången på aluminium i jordskorpan är i praktiken obegränsad så det finns all anledning att fortsätta fylla på aluminiumkretsloppet med mera primärframställt material för att möta den ökade efterfrågan.

Den begränsade tillgången gör att de som vill ha enbart återvunnet material får ställa sig i kö tills tillräckligt material kommit in i kretsloppet.

VATTENKRAFT ÖVERLÄGSET

Vid användning av primärframställd aluminium är energianvändningen hög och det har stor betydelse för miljöeffekterna vilken kraftkälla som används vid framställningen. Kolkraft är fortfarande vanligt bland de europeiska aluminiumverken, men den mest hållbara primärframställningen av aluminium görs idag i aluminiumverk vars el kommer helt och hållet från vattenkraft. Även vid dessa verk används kolanoder i elektrolysprocessen som ger upphov till koldioxidutsläpp.

ProfilGruppens målsättning är att all den primärframställda råvara vi köper ska ha producerats med enbart fossifria energikällor. Genom vår köpkraft kan vi påverka våra leverantörer och deras val.

Andel primärframställd råvara producerad med fossilfria energikällor, procent

Från en situation när vi hade möjlighet att köpa råvara som producerats med vattenkraft förändrades situationen oväntat under 2018. Då drabbades råvarumarknaden av en kraftig turbulens, främst på grund av USA:s handelssanktioner, och vissa leverantörer fick leveransproblem. Vi tvingades då snabbt hitta andra lösningar för att våra kunder inte skulle drabbas. Vi har trots detta lyckats bibehålla en mycket hög andel.

MATERIAL- OCH ENERGIEFFEKTIVITET

ALLT SKROT I PROCESSEN ÅTERVINNS

I vår tillverkningsprocess faller en hel del material bort i processens olika steg. Vid profiltillverkningen faller den största mängden skrot, bland annat genom att de första och sista bitarna av produkten blir deformerade. Allt material som sorteras bort skickas för omsmältning. Beroende på olika utformning och krav varierar skrotandelen kraftigt mellan olika profiler.

Vid bearbetning av profilerna uppstår spån och materialspill vid avverkning som görs för att skapa den efterfrågade komponenten. Andelen material som avverkas varierar mellan olika artiklar och kan i vissa fall vara mycket omfattande.

Vi kan konstatera att produktmixen påverkar den totala andelen skrot i stor utsträckning och att vårt målmedvetna förbättringsarbete måste bedrivas genom att sätta operativa mål som är nedbrutna på olika processteg och per artikel. Redan i konstruktionsfasen måste vi arbeta för att optimera profilen och se till att behovet av avverkning blir så lågt som möjligt.

Allt skrot som faller i vår tillverkningsprocess tas tillvara, smälts om och blir nytt material så egentligen är skrot en tveksam benämning. Att vi ändå arbetar målmedvetet med att hålla skrotfallet så lågt som möjligt beror på att ju högre materialeffektivitet vi kan hålla desto lägre kostnader och belastning på miljön uppstår vid exempelvis transporter och energiförbrukning för omsmältningen.

Resonemanget innan utgår från att det finns en förutbestämd materialåtgång för att producera varje detalj, men en ytterligare dimension är att vi genom vår kunskap kan designa detaljer som har samma funktionalitet med exempelvis tunnare väggar och därmed lägre materialåtgång. Det är en viktig aspekt som vi också arbetar målmedvetet med.

Skrotandel, procent

Trots att utfallet av våra ansträngningar är svåra att mäta på en övergripande nivå på grund av inverkan av produktmixen så har vi haft ett löpande mål att minska den totala andelen skrot med tre procent per år. Det är främst andelen bearbetningsskrot som minskat under 2019.

ALL EL FRÅN VATTENKRAFT

Att använda så lite energi som möjligt för att begränsa växthusgaseffekten är en självklarhet. Vi strävar efter att använda enbart fossilfri energi och vi använder för närvarande enbart el från vattenkraft som är miljödeklarerad av IVL Svenska Miljöinstitutet (EDP).

Vi är certifierade enligt energiledningssystemet ISO 50001*, vilket ställer krav på och ger oss stöd i arbetet med energieffektivisering. Vi har bland annat en aktivitetsplan med en mängd olika åtgärder, både stora och små, för att minska energianvändningen per producerat kilo profil. Under 2019 har vi genomfört en rad åtgärder, bland annat har vi fortsatt installera LED-armaturer på ett flertal avdelningar, utökat värmeväxlarkapaciteten i anodiseringsanläggningen samt effektiviserat vår tryckluftsanvändning på flera ställen. Under 2019 byggde vi en ny anläggning för profiltillverkning. I projektet har särskild hänsyn tagits till energieffektivitet och vår nya press kommer att reducera energiförbrukningen per producerad enhet under kommande år. Högst energieffektivitet uppnår vi genom att ha hög beläggning och tillgänglighet i våra anläggningar, vilket kräver engagemang från hela organisationen.

Gasol, som är en fossil resurs, används fortfarande till uppvärmning av aluminiumgöt vid en av våra tre pressar, till en åldringsugn samt till uppvärmning av två eftertätningsbad vid anodiseringen. Vi kommer successivt att byta mot andra alternativ och inga nyinvesteringar med gasoldrift får göras.

Vår process ger upphov till överskottsvärme, vilket vi valt att ta tillvara på genom att leverera delar av den till det kommunala fjärrvärmenätet. Denna återvunna energi motsvarar den årliga uppvärmningen av hundratalet normalvillor.

Energianvändning i profiltillverkning, kWh/producerat ton De senaste åren har målet varit att minska energianvändningen i profiltillverkningen per producerat kilo profil med tre procent jämfört med föregående år. Utfallet blev dessvärre en liten ökning 2019. De senaste fem åren har minskningen uppgått till totalt cirka 17 procent. Vi har de senaste åren haft ett högt kapacitetsutnyttjande, vilket påverkat användningen per producerad enhet positivt. Det är främst bearbetningsskrotet som minskat under 2019.

"All el från vattenkraft"

ÅTERBRUK UNDERLÄTTAS

Återanvändning är ett bra sätt att öka den totala resurseffektiviteten. Tillsammans med våra kunder och leverantörer försöker vi återanvända emballage, korgar, mellanlägg och pallar som vi använder i vår produktionsprocess. Vi har tagit fram en emballagehanteringsinstruktion med syftet att förbättra hanteringen av emballage i retursystem.

Vi arbetar med att minska och sortera skräp och avfall för att underlätta för återvinning. Det arbetet styrs av en källsorteringshandbok samt aktiviteter för att minska uppkomsten av avfall.

TRANSPORTER

STYRNING ÄR NYCKELN

En av grunderna för vår tillväxt är att aluminium efterfrågas allt mer i transportindustrin på grund av sin låga vikt som ger högre bränsleeffektivitet och ökad lastkapacitet. Vår egen verksamhet ger upphov till transporter till, från och mellan våra anläggningar. I samarbete med råvaruleverantörerna transporteras den inköpta råvaran i stor utsträckning via järnväg istället för på väg.

Beroende på produktens komplexitet kan mängden transporter mellan våra egna anläggningar eller underleverantörer i vår förädlingskedja variera. Vi arbetar kontinuerligt för att minska dessa transporters koldioxidutsläpp. Våra logistiker styr, samordnar och ökar fyllnadsgraden i de transporter som går i vår egen förädlingskedjas flöde och till våra kunder. Strävan efter minskade utsläpp och reducerade kostnader går här hand i hand.

VILLKOR RELATERADE TILL MILJÖ

INGA SKADLIGA UTSLÄPP TILL VATTEN

Vi använder vatten från egen vattentäkt till kylning vid strängpressningsanläggningarna och som sköljvatten vid anodiseringen. I vår anodiseringsprocess används även svavelsyra och efter att den neutraliserats i en reningsanläggning bildas natriumsulfater. Det ger upphov till utsläpp av sulfater till vatten. Förbrukade syrabad används även till neutralisering av natronlut som används i vissa rengöringsprocesser.

ProfilGruppen har, i det tillstånd som togs i anspråk 2019, villkor för utsläpp upp till 372 ton per kalenderår, vilket kontrolleras genom kontinuerlig provtagning och månatliga analyser. Trots att miljöpåverkan av sulfatutsläppet är svår att påvisa då de är vanligt förekommande i våra vattendrag följer vi detta löpande och arbetar ständigt med processförbättringar för att hålla utsläppen nere.

Koldioxidutsläpp, kg per transporterat ton aluminiumprofil Under 2019 nåddes inte den reducering som förväntats på grund av att den brand som inträffade i anodiseringsanläggningen under sommaren orsakade ett stort antal ineffektiva transporter för att upprätthålla den goda servicen till våra kunder.

Även när det gäller andra transporter har vi möjlighet att agera proaktivt och minska dem genom olika val i vardagen. Exempelvis väljer vi ofta att använda våra grannar i Åseda som leverantörer av diverse förnödenheter. Genom att se till att enbart använda kranvatten för allt internt behov av dricksvatten bidrar vi till att minska transporter som orsakar onödiga koldioxidutsläpp.

Utsläpp sulfater, ton

Under perioden 2015-2019 har de ytbehandlade volymerna ökat stadigt, men våra processförbättringar har gjort att utsläppen inte ökat i motsvarande grad och hela tiden hållits under nivån för villkoret.

TILLSTÅNDS- OCH ANMÄLNINGSPLIKTIG VERKSAMHET

ProfilGruppen bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Den tillståndspliktiga verksamheten består av extrudering av aluminium i vår äldsta pressanläggning, anodisering, maskinell metallbearbetning samt återvinning av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten.

Den anmälningspliktiga verksamheten består av extrudering av aluminium samt metallbearbetning.

MILJÖPOLICYN ÄR GRUNDEN

ProfilGruppens övergripande miljöpolicy sammanfattar vår syn på miljöfrågor och hur vi ska agera.

Vårt miljöledningssystem ISO 14001 hjälper oss att arbeta systematiskt*. Certifieringen innebär regelbundna externa revisioner, vilket ger oss värdefull input och hjälp till utvärdering av arbetet. Vi har även certifiering enligt energiledningssystemet ISO 50001:2011*, vilket ger oss ytterligare skärpa i arbetet med energifrågor. Varje år utförs interna revisioner inom energi och miljö på de tillverkande processerna enligt ett rullande schema. Eventuella avvikelser noteras och följs upp.

Företagets miljömål följs upp varje månad av företagsledningen, och ges särskilt fokus vid dedikerade möten.

På dessa möten utvärderas också miljöpolicyns relevans och efterlevnad. De mer konkreta verksamhetsmålen har en tendens att ta överhanden i vårt operativa arbete – men den här rutinen bidrar till att hålla miljöpolicyns viktiga syfte aktuellt.

Vi har ett nätverk av ett antal bearbetningsleverantörer som vi samarbetar nära med och har relativt stora möjligheter att påverka deras styrning i hållbarhetsfrågor. Vi kräver att de uppfyller vår Code of Conduct för leverantörer och vi genomför även leverantörsvärderingar. Vi ställer krav på leverantörernas miljöarbete, för att de ska kunna göra affärer med ProfilGruppen. Målet är att öka antalet leverantörer som åläggs att följa dessa riktlinjer.

MILJÖPOLICY

VÅR GRUNDSYN ÄR

• att företagets verksamhet ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle
• att produkter som baseras på våra aluminiumprofiler ska vara fördelaktiga ur ett livscykelperspektiv
• att vår verksamhet genomsyras av engagemang och omtanke om vår omgivning

VI SKA

• uppfylla lagar och andra bindande krav
• arbeta förebyggande för att skydda miljön och sträva efter minsta möjliga negativa miljöpåverkan
• arbeta med ständiga förbättringar av våra processer och hushållning med naturens resurser vilket innebär:
• Materialeffektivitet, att minska andelen skrot i våra processer
• Energieffektivitet, att minska energiåtgången per producerad enhet
• Transporteffektivitet, att minska miljöpåverkan av de transporter som är kopplade till vår verksamhet
• Övrig resurseffektivitet, att minimera användning av naturresurser samt minska utsläpp och uppkomst av avfall
• återvinna det aluminiumskrot som uppkommer i våra produktionsprocesser
• vid inköp eftersträva val av hållbara och energieffektiva varor och tjänster
• främja övergång till förnybar energi samt utnyttja möjligheten till energiutbyte med omgivande samhälle där så är möjligt
• hjälpa och informera kunder till energi- och miljömässigt hållbara konstruktioner som underlättar återvinning
• ge våra anställda de resurser och kunskaper som behövs för att uppfylla kraven i denna policy

"Certifierade enligt ISO50001"

OMSORG OM INDIVID

PERSONLIGT ENGAGEMANG

ProfilGruppens framgång bygger på att våra kunder får det bästa bemötandet, och att vi upplevs som en kompetent, problemlösande och proaktiv partner. För att nå detta krävs personligt engagemang och medarbetare som trivs på jobbet. Att medvetet arbeta för att vara en attraktiv arbetsplats för att kunna locka, bibehålla och få möjlighet att utveckla medarbetare med rätt kompetens är därför en viktig strategisk fråga.

STABIL GRUND FÖR INDIVIDUELLA RÄTTIGHETER

Respekten för individen är central i ProfilGruppen. I vår uppförandekod framgår att vi, som företag och enskilda medarbetare, ska följa FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter och ILO:s kärnkonventioner. Alla våra medarbetare arbetar i Sverige, Norge eller Tyskland där nivåerna på arbetarskydd och liknande är hög, vilket underlättar vår kontroll på området. Vi följer lagar och kollektivavtal när det gäller till exempel löner och arbetstider och inga osakliga löneskillnader får förekomma. Lönekartläggning har visat att våra löneskillnader är sakliga.

Majoriteten av våra underleverantörer finns i Norden, vilket gör att vi känner oss trygga med att även de följer riktlinjerna när det gäller arbetarskydd och liknande. Vi kräver att alla våra bearbetningsleverantörer följer vår Code of Conduct för leverantörer. Planen är att sprida den vidare även till

andra leverantörer. Vi samarbetar aldrig, varken indirekt eller direkt, med leverantörer där vi har anledning att tro att barnarbete förkommer.

Vi har hittills aldrig funnit några brister, vare sig i vår egen verksamhet eller vid granskning hos någon leverantör, som rör mänskliga rättigheter eller ILO:s kärnkonventioner. Allt eftersom vi växer och utökar mängden underleverantörer av exempelvis komponenter ökar risken för att vi anlitar ett företag som inte uppfyller de krav vi ställer inom området. Detta måste vi förhindra genom att ha noggranna granskningar innan nya leverantörer anlitas.

RESPEKT OCH LIKABEHANDLING

Vi ser mångfald som en självklarhet och styrka, vilket tydliggörs i vår likabehandlingspolicy. Den anger också att kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier aldrig får förekomma. För detta finns särskilda handlingsplaner.

Företaget och de lokala fackklubbarna* har gjort en gemensam utvärdering och plan kring hur diskriminering av olika slag ska förebyggas och motverkas. Arbetet har mynnat ut i en dokumentation av var risker för negativ särbehandling finns, samt ett antal aktiva åtgärder för att förebygga detta. Vi har även kommit överens om åtgärder för att främja en jämnare könsfördelning.

I ProfilGruppen är cirka 28 procent av medarbetarna kvinnor – men andelen kvinnor bland ledare och chefer är lägre.

Vi arbetar för en positiv utveckling inom detta område.

Hos oss samsas medarbetare med ursprung från ett tjugotal olika länder, med olika kulturer, språk, kunskaper, åldrar och kön. Genom att följa våra kärnvärden i en enkel organisationsstruktur ges alla individer möjlighet att utvecklas i en jordnära och ödmjuk miljö. Vid rekrytering läggs stor vikt vid individens egenskaper och hur väl de går ihop med våra kärnvärden.

En förståelse för varandra tror vi är grunden till likabehandling och trivsel på arbetet. Därför har vi jobbat med att utbilda kring och diskutera olika beteendestilar och hur vi ska umgås med varandra. Målet är att öka förståelsen för varandra och våra olikheter. 0

Vid ProfilGruppen finns lokala klubbar* för IF Metall, Unionen och Ledarna. Det ger möjlighet till en tydlig dialog mellan företag och medarbetare, samt lokala överenskommelser som gagnar båda parter.

SÄKER OCH TRYGG ARBETSPLATS

En förutsättning för att våra medarbetare ska vara engagerade och trygga är en säker arbetsmiljö. Vår arbetsmiljöpolicy tydliggör vår gemensamma utgångspunkt rörande arbetsmiljö. Policyns innehåll och relevans utvärderas varje år av skyddskommittén, som är sammansatt av representanter från olika delar av företaget – däribland ledning och skyddsombud. Vår säkerhetschef arbetar företagsövergripande med arbetsmiljöfrågorna, för att stötta och utmana övriga arbetsmiljöansvariga i organisationen.

Målsättningen med vårt säkerhetsarbete är att skapa en fysiskt och psykiskt hälsosam och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare, där vi förebygger arbetsskador och arbetsrelaterad ohälsa. Skyddskommittén och skyddsombuden har viktiga roller i detta proaktiva arbete. Vi försöker eliminera riskkällorna genom rutiner, arbetsutrustning, skyddsutrustning, arbetsupplägg och utbildning av medarbetare.

För att fånga upp och kunna arbeta proaktivt har vi ett internt rapporteringssystem* där alla våra medarbetare själva kan rapportera in alla riskfyllda förhållanden, incidenter och olyckor. Alla rapporter och dess åtgärder finns tillgängliga för all personal. Medarbetare uppmanas att rapportera in alla risker så att de kan avhjälpas innan något inträffar. Samtliga medarbetare tränas också i säkerhetsarbete genom olika utbildningar.

Riskerna i vår fysiska arbetsmiljö handlar i första hand om kläm- och skärskador samt förslitningsskador efter lång tjänst. Oväntade händelser som medarbetare utsätts för är rotorsak till de skador som uppstår framförallt på händer och fingrar.

Dessa händelser är särskilt svåra att eliminera i områden där hantering av material sker manuellt. Vi jobbar istället med skyddsutrustning som exempelvis handskar som minimerar riv- och skärskador. För att förebygga förslitningar arbetar vi långsiktigt med förebyggande friskvård och lyfthjälpmedel.

Vi har en nollvision för olycksfall i verksamheten, som vi arbetar systematiskt för att uppnå. Vår definition av olycksfall är att ett tillbud orsakat minst en dags frånvaro från arbetet – vilket gör att även mindre skador, till exempel stukningar, kan utgöra ett olycksfall.

Antal arbetsplatsolyckor med minst en dags frånvaro

Trots ökat antal medarbetare har antalet olyckor minskats de senaste åren. Under 2019 bestod olyckorna av en snubbelolycka med fotskada som följd och ett tillfälle då en operatör uppfinningsrikt tog sig förbi säkerhetsutrustning och förlorade ett finger. Åtgärder har vidtagits för att dessa olyckor inte ska kunna upprepas.

Under året har en stor del av säkerhetsarbetet varit inriktat på byggnationen av vår nya pressanläggning. Medarbetarperspektivet har fått styra arbetsmiljön med bland annat fri sikt i så hög utsträckning som möjligt, rörliga pulpeter för maskinstyrning, nytänkande optiska säkerhetslösningar och automatiserade materialflöden.

"Vår sjukfrånvaro är jämförelsevis låg"

VÄLMÅENDE OCH TRIVSEL

Den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön är ofta svårare att mäta och styra än den fysiska. Vi bedömer den bland annat genom årliga samtal med alla medarbetare och analys av frånvaro.

En tydlig organisationsstruktur, tydliga roller och ett tydligt ledarskap är viktiga parametrar när vi förebygger ohälsa på det här området. Respekt för varje individ är också en nyckel. En bra balans mellan arbete och fritid får våra medarbetare att må bra, liksom de friskvårdsinitiativ som vi tagit. Fysiskt och psykiskt välmående hänger ihop.

I ProfilGruppen arbetar vi aktivt med motverkande av missbruk av alkohol och droger för att höja säkerheten ytterligare. Nolltolerans för att vara påverkad på jobbet är en självklarhet. Ett missbruk innebär en säkerhetsrisk och kan sänka trivseln på jobbet. För att stävja missbruk genomför vi tester inför anställning, samt slumpmässiga tester av anställda*. Testerna, som genomförs av företagshälsovården, har gjort att vi avvärjt potentiella risker – men även att vi kunnat erbjuda medarbetare professionell hjälp som tagit dem ur ett destruktivt beteende.

FRISKARE OCH STARKARE TILLSAMMANS

På ProfilGruppen värnar vi om våra medarbetare på många sätt, däribland genom olika friskvårdsinitiativ. Vi har tidigare bidragit till byggnationen av en sim- och träningshall i Åseda, där vi har vår verksamhet. Som sponsor till verksamheten kan vi i gengäld erbjuda våra medarbetare simning och träning till kraftigt rabatterade priser i hallen*. I vår huvudfabrik finns dessutom ett rum med utrustning för gratis träning dygnet runt.

Till den som inte vill använda någon av dessa anläggningar, eller komplettera dem med något annat, erbjuder vi friskvårdsbidrag*.

Vi ordnar även egna träningspass för glädjen att få träna tillsammans. Under året har det inneburit yin-yoga, styrkepass i grupp och innebandy regelbundet. Vi subventionerar även massage för alla och bjuder på daglig frukt, som exempel på ytterligare åtgärder avsedda att göra oss friskare.

Som komplement till friskvården försöker vi främja trivsel genom bland annat en personalklubb som ordnar aktiviteter för medarbetarna.

Vår sjukfrånvaro är jämförelsevis låg, vilket vi är glada för. Men det betyder inte att vi inte vill bli ännu bättre. Utöver ovan nämnda friskvårdsinitiativ arbetar vi tillsammans med företagshälsovården med coachning av individer för att de ska komma tillbaka till arbetet.

Korttidssjukfrånvaro, procent

Under 2019 nåddes en rekordnivå om 2,0 procents korttidssjukfrånvaro. Ett gott kvitto på att våra medarbetare mår bra.

universitetets maskiningenjörsprogram, samtidigt som vi fortsätter att marknadsföra oss bland olika studentgrupper på flera sätt.

Vår låga personalomsättning pekar på att vår personal trivs och känner sig motiverade hos oss.

Ständiga förbättringar är en del av vår företagskultur och för att få alla medarbetare delaktiga i detta arbete har ProfilGruppen ett digitalt system för förbättringsförslag*. Alla medarbetare har möjlighet att lägga förslag till förbättringar och utvecklingsmöjligheter i systemet och kan sedan följa hur förslaget tas om hand. För att uppmuntra till förslag premieras varje månads bästa förslag.

Personalomsättning, procent

Personalomsättningen ligger på en mer normal nivå de senaste åren, dessförinnan hade vi en period utan pensioneringar och brist på ungdomar som naturligt rör på sig.

STÄNDIG UTVECKLING

Kontinuerlig kompetensutveckling är avgörande för företagets framgång. Det måste ske genom såväl utveckling av befintliga medarbetare som rekrytering av ny kompetens. Grunden i varje individs utveckling är det utvecklingssamtal som ska ske minst en gång om året*. Där sätts individuella mål och utvecklingsplaner upp samt diskuteras våra kärnvärden. Utvecklingsplanerna kan omfatta såväl extern som intern teoretisk och praktisk utbildning. En företagsövergripande utbildningsplan* utgör den gemensamma stommen, och kompletteras med individanpassade utbildningar.

I ProfilGruppen har internrekrytering alltid varit vanligt. Intern rörlighet skapar värdefulla utvecklingsmöjligheter för individen, samtidigt som medarbetarna får en större förståelse för verksamheten.

För att öka möjligheterna att hitta ny kompetens knyter vi kontakt med ungdomar tidigt för att få bygga upp en kontakt och kunna påverka det tekniska intresset i länet. För att marknadsföra oss själva och industrin tar vi emot studiebesök från elever redan i grundskolan, både regionalt och lokalt. Vi har även ett bra samarbete med Linné-

ÖPPENHET OCH VISSELBLÅSNING

Tack vare vår geografiska koncentration är det lätt att kommunicera mellan nivåer och funktioner. I vår uppförandekod uppmanas medarbetare att rapportera alla situationer där man upplever att uppförandekoden inte efterlevs. De kan rapportera till närmaste chef, förtroendevalda, HR eller företrädare för företagsledningen. En medarbetares anmälan tas självklart emot med full sekretess och medarbetarens identitet får inte röjas när ärendet förs vidare.

KÄRNVÄRDEN

STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR - SEBASTIAN FRANZÉN

Ständiga förbättringar genomsyrar hela vår organisation, inte minst eftersom vi är ett teknikdrivet företag. Vi strävar efter att ligga i framkant och använda bästa möjliga medel för att bli marknadsledande. Ny teknik är en stor del i detta och genom att använda det skaffar vi oss nya erfarenheter och tvingar vi oss själva bli bättre, varje dag.

PROFESSIONELL – KARIN LENNARTSSON

Att vara professionell för mig i mitt arbete innebär att jag följer lagar, regler och myndigheters anvisningar, men det viktigaste är att bemöta alla lika oavsett yrkesroll på ProfilGruppen. Lönearbetet på ProfilGruppen är ett varierande jobb som kräver bred kunskap och ställer krav på mig.

SNABB – IRIS EDLER AXELSSON

Att få ett "Tack för snabbt svar" från en kund visar hur viktigt snabbhet är för våra kunder.

Time is money. Ingen har tid över idag, så vi försöker att ge kunden snabba svar och vara tillgängliga för att vårda våra kundrelationer.

PERSONLIGT ENGAGERAD – STANLEY JONSSON

För mig är personligt engagemang lika viktigt som självklart och en förutsättning för att kunna utföra mitt arbete på ett bra sätt. Vår avdelning, färdigställningen, är sist i kedjan innan leverans till kund, och när förutsättningarna ibland ändras flera gånger per dag krävs engagemang från alla. I min yrkesroll har jag en bred kontaktyta, såväl internt, som externt. Jag upplever att jag får mycket tillbaka genom att visa engagemang i stort som smått.

LYHÖRD – SEMIR CUCULJ

Som skiftledare försöker jag alltid ha en positiv attityd och gör allt för att mina medarbetare ska lyckas med det de gör. Jag sätter mig alltid in i medarbetarnas situation för att kunna hjälpa alla på ett bra sätt. Försöker alltid vara engagerad, lyhörd, tydlig och motiverad och på så sätt få fram motivationen hos mina medarbetare. Har alltid tid att lyssna på vad medarbetarna har att säga.

OMSORG OM SAMHÄLLE

VI VILL BIDRA

Vår grundläggande princip är att vi, som företag och enskilda medarbetare, ska engagera oss och bidra positivt till utvecklingen i de samhällen där vi är verksamma.

I de fall vi vill påverka lagstiftning eller opinionsbildning sker detta främst genom de branschorganisationer vi är medlemmar i. Svenskt Aluminium är en sammanslutning av ett femtiotal företag, vars syfte är att utveckla användningen av aluminium och öka samverkan mellan näringsliv, samhälle och akademi. Den europeiska branschorganisationen, European Aluminium, vill sprida kunskap om aluminium och har också skapat en gemensam vision kring sänkta koldioxidutsläpp.

LOKALT ENGAGEMANG

Vår geografiska placering och koncentration innebär att vi är en av kommunens största arbetsgivare och vi är medvetna om att vår verksamhet påverkar Åseda som ort på många sätt. Att vi har en ömsesidigt givande dialog med kommunen är därför viktigt för båda parter. Vi försöker visa respekt för både omgivning och grannar genom att inte störa mer än vad som är absolut nödvändigt när det gäller exempelvis buller och utsläpp.

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och grunden för allt liv i de naturliga ekosystemen. Vår användning av vatten riskerar att påverka omgivande vattendrag och vi deltar därför aktivt i Alsteråns Vattenråd, vilket är en frivillig sammanslutning av kommuner, företag och organisationer som verkar för en hållbar förvaltning av vattenresurser runt Alsterån.

Det är av yttersta vikt för oss och våra anställda att Åseda är och förblir en attraktiv boendeort, därför var vi med och sponsrade uppbyggnaden av Hälsans Hus, en sim- och träningsanläggning i Åseda, vars verksamhet vi ger omfattande årliga bidrag till. Anläggningens betydelse för ortens utveckling ska inte underskattas, den utgör ett vattenhål där ortens invånare har möjlighet till rekreation och träning.

Ett annat sätt för oss att bidra positivt till samhället är sponsring och vi har i vår sponsringspolicy* valt att rikta vårt stöd till lokala idrottsföreningar med fokus på barn- och ungdomsverksamhet. I Åseda är ishockey ett stort intresse och vår sponsring har resulterat i att ortens ishall bär ProfilGruppens namn.

Vi sponsrar även Växjö DFF, som är en fotbollsförening enbart för tjejer och som är aktiva i arbetet med integration och jämställdhet, vilket vi gärna vill främja.

Genom samarbete och kunskapsdelning kan man nå långt och som medlem i Sustainable Småland, ett regionalt nätverk som fokuserar på utveckling av innovativa miljölösningar, får ProfilGruppen möjlighet att bidra till en grönare och mer hållbar region.

Utbildningar med rätt kvalitet och inriktning är viktigt för utvecklingen av såväl samhälle som företag och för att bidra till detta är vi medlemmar i Teknikcollege, ett samverkanskoncept som ska höja kvaliteten på tekniska utbildningar i närområdet.

GEMENSAM OMTANKE

Att bidra positivt till det lokala samhället är en självklarhet för oss, men vi vill inte glömma att vi är en del av något större och att vi alla gemensamt måste ta hand om vår planet. Vi har därför valt att engagera oss i Vi-skogen som är en organisation med fokus på att plantera träd som hjälper människor ur fattigdom. Trädplanteringen ger frukt, foder till djuren, ved och byggmaterial. Träden gör också att böndernas grödor växer bättre - träden hindrar bördig jord från att spolas bort vid kraftiga skyfall, ger skugga mot stark sol och binder näringsrikt kväve i marken.

ProfilGruppen tillsammans med våra medarbetare skänker löpande pengar till Vi-skogen. På det här sättet bidrar vi gemensamt till att människor i Afrika kan få bättre levnadsvillkor, men också till en bättre och mer hållbar miljö.

REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN

Till bolagsstämman i ProfilGruppen AB (publ), org. nr 556277-8943

UPPDRAG OCH ANSVARSFÖRDELNING

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2019 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

GRANSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

UTTALANDE En hållbarhetsrapport har upprättats.

KALMAR 19 MARS 2020 Ernst & Young AB

Franz Lindström

FÖRVALTNINGS-BERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören för ProfilGruppen AB (publ), org.nr. 556277-8943, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för tiden 1 januari–31 december 2019.

KONCERNEN

Koncernen är en leverantör av kundunika komponenter och profiler i aluminium. Kärnverksamheten finns i dotterbolaget ProfilGruppen Extrusions AB. ProfilGruppen AB (publ) utgör moderbolag i ProfilGruppen-koncernen.

Huvudkontoret ligger i småländska Åseda och där är också huvuddelen av försäljningsorganisationen stationerad. Säljkontor finns även i Stockholm, Skellefteå, Norge och Tyskland. I Finland sköts försäljningen via ombud. Konstruktion, produktutveckling, profiltillverkning och förädling sker i huvudsak i Åseda. Förädling sker även i nära samarbete med ett antal underleverantörer.

I dotterbolaget PG&WIP AB förädlas aluminiumprofiler i två helautomatiserade produktionsanläggningar till färdigförpackade produkter till en specifik kund i inredningsbranschen. Bolaget ägs till 30 procent av WIP Industries Sweden AB.

INTÄKTER OCH RESULTAT

ProfilGruppens intäkter uppgick 2019 till 1 622,1 Mkr (1 618,3), i nivå med föregående år. Leveransvolymerna har minskat med cirka tre procent till 31 000 ton (31 975) aluminiumprofiler. Volymminskningen avser i huvudsak profiler i långlängd utan annan vidareförädling till två enskilda exportkunder. Exportandelen uppgick till 50 procent (48) av intäkterna.

Koncernens rörelseresultat uppgick till 113,2 Mkr (113,7). Det motsvarar en rörelsemarginal om 7,0 procent (7,0). ProfilGruppens långsiktiga mål är en rörelsemarginal om 8 procent.

Marginalförbättringar och högre förädlingsgrad har påverkat resultatet positivt samtidigt som den lägre leveransvolymen och lagerförluster påverkat negativt jämfört med föregående år. Verksamheten i dotterbolaget PG&WIP AB bidrar positivt jämfört med föregående år då de belastades med kvalitetsbrister och produktionsstörningar.

Vi har kunnat begränsa resultatpåverkan av den brand som under sommaren drabbade vår anodiseringsanläggning genom att köpa kapacitet externt. Produktionen har fullt ut återgått till det normala.

Resultatet före skatt uppgick till 101,9 Mkr (107,6). Resultatet per aktie (ingen utspädning finns) uppgick till 9,98 kronor (10,88). Genomsnittligt tusental aktier var 7 399 (7 399).

INVESTERINGAR, AVSKRIVNINGAR OCH DESINVESTERINGAR

Investeringarna uppgick 2019 till 218,6 Mkr (137,7). Under föregående år påbörjades en nybyggnation av en ny produktionsanläggning för aluminiumprofiler. Investeringen avser öka kapaciteten med cirka 12 500 årston vid full kapacitet. Anläggningen har tagits i provdrift i början av januari 2020. Projektets påverkan på årets investeringar är 183,4 Mkr (86,6). Totalt beräknas investeringen uppgå till cirka 310 Mkr och drygt 40 Mkr av total investering återstår därmed.

Under året har bolagets affärssystem bytts ut och utvecklats, vilket påverkat investeringarna med 9,2 Mkr (16,7) i immateriella tillgångar.

Övriga investeringar avser till största delen löpande förbättringar.

Totala avskrivningar enligt plan uppgick under året till 57,7 Mkr (49,2). Inga nedskrivningar har genomförts under året (inga) och inga nedskrivningar har återförts (inga).

FINANSIELL STÄLLNING OCH KASSAFLÖDE

ProfilGruppen har ett mål om nettoskuld/EBITDA < 2,0. Per 31 december 2019 v ar nettoskulden/EBITDA 1,8 (0,7) och vi håller oss därmed inom målsättningen. Om påverkan från investeringen i produktionskapacitet exkluderas så uppgår nettoskulden till 39,7 Mkr (44,1) och då skulle nettoskuld/EBITDA varit 0,2 (0,3).

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick 2019 till 18,3 procent (23,9).

Soliditeten uppgick till 38,2 procent (40,8) vid årets slut. Likviditetsreserven uppgick den 31 december 2019 till 146,8 Mkr (366,4). Balansomslutningen per den 31 december 2019 uppgick till 1090,1 Mkr (918,3).

Kassaflödet från den löpande verksamheten var 110,7 Mkr (129,8) och efter investeringsverksamheten -121,4 Mkr (9,9). Vid ingången av året var råvarulagernivåerna höga på grund av osäkerhet kring eventuella handelssanktioner. Under första halvåret hade vi fortsatt höga lagernivåer samtidigt som de ingående lagren betalades. Under andra halvåret har lagernivåerna balanserats till det normala då risken för handelssanktioner bedöms ha minskat.

Den pågående investeringen i ny produktionskapacitet har påverkat årets kassaflöde och efter övrig investeringsverksamhet var kassaflödet 68,8 Mkr (82,0).

MARKNAD

Marknaden för aluminiumprofiler bedöms av den europeiska marknadsorganisationen EA ha minskat med cirka nio procent i norra Europa under 2019. I EA:s senaste prognos bedöms marknaden minska med cirka två procent 2020 i förhållande till 2019, både i Skandinavien och i Europa som helhet.

TILLVERKNING

All tillverkning i ProfilGruppen utgår från strängpressning av aluminiumprofiler. Bolaget har under 2019 byggt sin fjärde presslinje för profiltillverkning i anslutning till de tidigare tre pressarna. Där ligger även en anläggning för ytbehandling av profiler. Koncernens produktion av aluminiumprofiler under 2019 uppgick till 31 100 ton (32 550).

Profilerna förädlas på många olika sätt. Bolagets egna anläggningar erbjuder produktunika robotceller och exempelvis skärande bearbetning, bockning, kapning och stansning. En stor variation av andra förädlingstjänster köps också in från ett nätverk av underleverantörer. I dotterbolaget PG&WIP AB finns två helautomatiserade produktionslinjer inkluderande bearbetning, ytbehandling och förpackning av inredningsdetaljer till en specifik kund.

UTVECKLINGSARBETE

Ständiga förbättringar av processer och produkter är en viktig del i koncernens verksamhet. Dagligen tas nya produkter och produktmodeller fram på befintliga eller potentiella kunders uppdrag. Ett nära kundsamarbete innebär att konstruktiva idéer kan lämnas när det gäller förbättring av produktens egenskaper, produktionseffektivitet och potentiella miljöpåverkan under hela livscykeln.

Processutvecklingsarbete genomförs i samverkan med kunder, råvaruleverantörer samt verktygs- och maskintillverkare. Utgifterna för detta arbete är vanligtvis inte av karaktären att de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång utan återfinns som kostnad för sålda varor och försäljningskostnader i koncernens resultaträkning, se not 6. För varje utvecklingsprojekt görs dock en bedömning av om utgifterna är aktiverbara eller inte. Under året har inga aktiveringar av utvecklingskostnader skett.

KVALITET

ProfilGruppen Extrusions AB certifierades 1991 enligt kvalitetssäkringssystemet ISO 9002. År 1999 blev ProfilGruppen, som första nordiska bolag i sin bransch, certifierat enligt fordonsbranschens dåvarande kvalitetssystem. Fordonsindustrins kvalitetskrav skärps kontinuerligt och sedan 2018 gäller standarden IATF 16949:2016. ProfilGruppen certifierade sig mot den under 2018.

MILJÖ

Koncernen bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. ProfilGruppens påverkan på miljön och arbete med hållbarhetsfrågor beskrivs närmare i bolagets hållbarhetsrapport som finns infogad i denna årsredovisning.

FINANSIELLA MÅL

Rörelsemarginal, procent

Rörelsemarginalmålet ändrades 2017 till 8 procent.

PERSONAL

Medelantalet anställda i koncernen uppgick till 466 (459). Antalet anställda i koncernen per den 31 december 2019 uppgick till 455 (468). Av antalet anställda i koncernen var 28 procent (28) kvinnor. Personalomsättningen under året uppgick till 7,4 procent (7,2). Kostnaden för löner uppgick till 202,8 Mkr (199,5). I oktober 2019 tillträdde ProfilGruppens nya vd och koncernchef Fredrik Zöögling. Per Thorsell sade upp sig i början av året och slutade i augusti. I mellantiden var ProfilGruppens tidigare marknadschef Per-Owe Isacson tillförordnad vd.

AKTIER OCH ÄGARE

Varje aktie i bolaget motsvarar en röst. De ägarandelar som överstiger tio procent är Ringvägen Venture AB:s 28,4 procent, Lars Johanssons 14,5 procent och Mats och Kerstin Egeholms 10,5 procent.

Största enskilda aktieägarna, 30 december 2019

Aktieägare	Antal aktier	Innehav %, 2019	Innehav %, 2018
Ringvägen Venture AB	2 099 983	28,4	28,4
Lars Johansson	1 073 466	14,5	14,5
Mats Egeholm	536 424	7,2	7,2
Hanna Li Kusterer	284 000	3,8	3,5
Kerstin Egeholm	241 494	3,3	3,3
Nordea Livförsäkring Sverige AB	240 494	3,2	3,2
BNP Paribas Sec Services Paris, W81MY (GC)	160 847	2,2	2,6
Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension	158 586	2,1	2,3
Lars Bergenhem	144 480	1,9	1,6
Mats Jonson	136 000	1,8	1,8
10 största enskilda aktieägarna	5 075 774	68,4	68,4
Övriga	2 323 001	31,6	31,6
Totalt	7 398 775	100,0	100,0

Antalet aktieägare uppgick vid årets början till 2 560 och vid årets slut till 2 508. Övrig aktierelaterad information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen för noterade bolag enligt årsredovisningslagen finns i not 17. Läs mer om Profil-Gruppens aktie på sid 59.

BOLAGSSTYRNING

Arbetet i styrelsen för ProfilGruppen AB styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande styrelsesammanträde. Tre av styrelsens ledamöter utgör ersättningsutskott och behandlar ersättningsfrågor. Hela styrelsen utgör revisionsutskott. Inför årsstämman 2020 har valberedningen i uppdrag att föreslå styrelseledamöter, revisorer samt styrelse-, utskotts-, och revisionsarvode. Mer information om styrelsens arbete och bolagsstyrning i ProfilGruppen finns i bolagsstyrningsrapporten i denna årsredovisning och på www.profilgruppen.se.

Nettoskuld/EBITDA, gånger

Om nettoskuld relaterad till pågående investering i ny pressanläggning exkluderas är nettoskuld/EBITDA istället 0,3.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Styrelsen utarbetar förslag till riktlinjer för ersättningar till koncernens ledande befattningshavare. Till årsstämman 2020 föreslår styrelsen följande riktlinjer för 2020.

Styrelsens ersättningsutskott har utvärderat de riktlinjer som gällt sedan årsstämman 2019 och hur dessa efterlevts. Ersättningsutskottet har haft tillgång till information om alla ersättningar till ledande befattningshavare samt genomsnittliga löner och anställningsvillkor för övriga anställda som underlag för sin utvärdering och sitt förslag. Förslaget baseras på bolagets långsiktiga Ersättningspolicy, som senast reviderades i februari 2020. För att följa bolagets strategi samt vårda dess långsiktiga intressen inklusive hållbarhet krävs en engagerad, kompetent och konkurrenskraftig styrelse och ledning. Riktlinjerna avser därför skapa förutsättningar för att kunna rekrytera och behålla sådana personer. Förslaget innebär ersättningsmässigt inte några väsentliga förändringar jämfört med föregående år.

Riktlinjerna omfattar styrelse, verkställande direktör och övrig bolagsledning. Styrelsearvode till stämmovald ledamot ska utgöras av den fasta ersättning per år som beslutas av bolagsstämman. Ingen annan ersättning för styrelsearbete ska utgå. Till styrelseledamöter som utsetts av de anställda utgår inget styrelsearvode. För det fall att styrelsen beslutar att styrelseledamot skall utföra tjänster åt bolaget ska marknadsmässigt konsultarvode utbetalas. Sådant arvode får aldrig överstiga ledamotens styrelsearvode.

För vd och övriga personer i bolagsledningen, för närvarande totalt åtta personer inklusive vd, utgörs riktlinjerna av följande.

Den totala ersättningen ska kunna utgöras av fast grundlön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen, som kan uppgå till maximalt 30 procent av den fasta lönen, är kopplad till koncernens finansiella resultat och endast i speciella fall till individuella mål. Rörlig ersättning är villkorad mot positivt nettoresultat för koncernen och ska justeras i efterhand om den utbetalats på uppenbart felaktiga grunder. Avtal om pensionsförmån träffas individuellt och pensionskostnaden kan uppgå till maximalt 30 procent av lönen. Övriga ersättningar och förmåner ska vara marknadsmässiga och bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Anställningsavtal för medlem i bolagsledningen gäller tills vidare och ska generellt inneha en uppsägningstid om sex månader från båda parter. Inga ersättningar utöver oförändrade anställningsvillkor under uppsägningstiden betalas ut i samband med uppsägning.

Styrelsen får frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall skulle finnas särskilda skäl för det.

De riktlinjer som gällt under 2019 framgår av not 4.

UTSIKTER FÖR 2020

Vid tiden för bokslutskommunikén för 2019 förväntade vi oss en efterfrågan under 2020 i nivå med 2019.

Sedan dess har omvärldssituationen genomgått en drastisk förändring på grund av Corona-smittan. Effekterna av de regleringar etcetera som görs i olika länder kommer ha effekt på näringslivet i stort och leda till en påverkan av ProfilGruppen som vi ännu inte kan bedöma. Vi ser det som positivt att staten lagt förslag om korttidspermitteringar och övertagande av sjuklönekostnader, vilket minskar riskerna för företagen i den uppkomna situationen.

Vi avser ta vår nya pressanläggning i drift under det andra kvartalet 2020, initialt genom att omfördela volymer från övriga anläggningar. Ökade avskrivningar om cirka 20 Mkr under 2020 jämfört med 2019, samt uppstartskostnader och ökade räntekostnader kommer att belasta resultatet.

RISKER OCH RISKHANTERING I PROFILGRUPPEN

Styrelsen har alltid det övergripande ansvaret för bolagets riskhantering. Vd är ansvarig för den löpande riskhanteringen enligt riktlinjer från styrelsen. Till stöd för det löpande arbetet finns en rad koncernövergripande policyer, som exempelvis finanspolicy och råvarupolicy. Strävan är att ProfilGruppens övergripande målsättningar ska nås genom ett väl övervägt risktagande inom fastställda ramar.

OPERATIONELLA RISKER

Kundberoende

ProfilGruppen eftersträvar en kundportfölj spridd på ett stort antal kunder i olika branscher för att minska beroendet av enskilda kunder eller branscher. Bara en enda kund står för en andel om mer än tio procent av intäkterna och det är en konsekvens av ProfilGruppens satsning framåt i värdekedjan som inneburit att koncernen har ett dotterbolag som specialiserat sig på inredningsdetaljer till en specifik kund. Avtalen med denna kund baseras på specifika investeringar och är fleråriga. Kundens omsättning stod 2019 för 13 procent (13 procent) av intäkterna. Bland övriga kunder är spridningen fortfarande stor.

Ett stort antal kunder innebär oundvikligen att några av dessa emellanåt får betalningsproblem. Vi kreditförsäkrar huvuddelen av kunderna och cirka 60 procent (60) av koncernens årsomsättning täcks av kreditförsäkringen.

Leverantörsberoende

Ett bortfall av en betydande leverantör kan orsaka kostnader och problem att leverera till våra kunder. För att reducera risken har vi tecknat leveransavtal med strategiska leverantörer. För i stort sett alla viktiga insatsvaror finns dessutom upparbetade kontakter med alternativa leverantörer.

ProfilGruppen utvärderar kontinuerligt sina strategiska leverantörer för att säkerställa att de lever upp till våra kunders krav avseende kvalitet, leveranssäkerhet, finansiell stabilitet, miljö och kostnadseffektivitet bland annat. Läs mer om råvaruleveranser på nästa sida.

Konjunktur- och säsongsvariationer

Våra kunder är spridda i ett flertal branscher och på olika geografiska marknader. Branschspridningen är en medveten strategi för att minska känsligheten för konjunktur- och säsongsvariationer. De flesta av de större kunderna är globalt verksamma, vilket gör att den internationella konjunkturen påverkar dem och indirekt även oss. Vid en generell försvagning av konjunkturen påverkas vår bransch tidigt och ofta med stort genomslag.

Ansvar

Att leverera till exempelvis bilindustrin medför en ansvarsrisk. Det föreligger ett helhetsansvar gentemot kund för ProfilGruppen, även för komponenter som förädlas av våra underleverantörer. Framtida risker täcks delvis av separata avtal och försäkringar. Med låg sannolikhet kan stor skada inträffa.

För att förebygga arbetsmiljörelaterade risker har ProfilGruppen ett internt rapporteringssystem för riskfyllda förhållanden som är tillgängligt för alla medarbetare och som det arbetas aktivt med. Hur vi arbetar med arbetsmiljöansvaret beskrivs ytterligare i vår hållbarhetsrapport.

Produktionsavbrott

För att minimera produktionsstörningar görs löpande riskbedömningar och förebyggande arbeten i anläggningarna. Vid produktionsstörning har koncernen en avbrottsförsäkring som täcker bortfall av täckningsbidrag under maximalt 24

månader. Vid ett större avbrott blir konsekvenserna för bolaget betydande. Under sommaren 2019 inträffade en mindre brand med kraftig rökutveckling i vår anodiseringsanläggning. Det orsakade leveransstörningar under någon månad och ökade kostnader. Effekterna dämpades genom att vi köpte anodiseringskapacitet externt. Vi ser kontinuerligt över vårt brandskydd och aktiviteter är planerade.

Miljö

Det finns alltid en risk att koncernens verksamhet kan åsamka skador på vatten, mark, luft och biologiska processer. Profiltillverkningen är certifierad enligt ISO 14001, vilket stödjer det förebyggande arbetet för att minimera sådana risker. En skärpning av aktuella miljödirektiv skulle kunna orsaka kostnader när verksamheten måste anpassas och koncernens miljöchef bevakar därför ändringar i lagstiftning. Läs gärna mer om hur ProfilGruppen arbetar med miljöfrågor i vår hållbarhetsrapport.

Kompetens

ProfilGruppen är beroende av att ständigt attrahera, behålla och utveckla rätt kompetens. Att medvetet arbeta för att betraktas som en attraktiv arbetsplats av både befintliga och potentiella medarbetare är därför en viktig del av företagets strategi. De senaste årens expansiva fas har inneburit en utmaning i att hinna utveckla befintlig kompetens i den takt som kapaciteten behövts. Vi har ett omfattande internt utbildningsprogram och ett program för kompetensutveckling för att kunna leva upp till företagets framtida strategi.

IT

IT är en mycket viktig del av alla processer i vår verksamhet, vilket ställer höga krav på tillgänglighet. Stillestånd kan leda till produktionsbortfall, faktureringsbortfall eller minskad effektivitet inom olika verksamhetsdelar.

Kontinuerlig övervakning av IT-infrastrukturen sker i syfte att säkerställa drift och kontinuitet. Redundans eftersträvas i alla delar av IT-infrastrukturen, vilket tillsammans med ständig utveckling av kontinuitetsplanen syftar till minimering av driftsstörningar. Den interna kompetensen fokuseras på affärsoch verksamhetskritiska system.

Under 2019 har ProfilGruppen bytt affärssystem vilket alltid är ett omfattande projekt med risk för störningar. Genom att engagera en grupp av specialistkompetenser från alla berörda delar av verksamheten har förankring skapats och risker minskats. Projektet har på en övergripande nivå gått helt enligt plan och inte orsakat några allvarliga störningar.

Kapacitet

Kapacitetsutnyttjandet i profiltillverkningen har de senaste åren ökat markant och potentialen för ökade volymer i befintliga anläggningar har varit begränsad. Därför togs 2018 ett beslut om att investera i en ny presslinje för aluminiumprofiler och byggnationen har pågått under hela 2019. Anläggningen är under provdrift sedan årsskiftet 2019/2020 och avser successivt öka kapaciteten med totalt cirka 12 500 årston vid full kapacitet.

För vidareförädling av aluminiumprofiler används ett nätverk av underleverantörer, som svarar för en väsentlig andel av den vidareförädling som ProfilGruppen levererar. Det skapar flexibilitet i kapacitet men kräver också ett proaktivt arbete med värdering av lämpliga leverantörer. I egna anläggningar sker främst bearbetning där det finns förutsättningar för hög automatiseringsgrad eller optimerade produktionsflöden.

"Branschspridningen är en medveten strategi för att minska känsligheten för konjunkturoch säsongsvariationer"

Råvara

ProfilGruppens huvudsakliga råvara är legerade aluminiumgöt. Kostnaden för dessa svarade 2019 för 48 procent (48) av rörelsekostnaderna.

Råvaran prissätts i amerikanska dollar på råvarubörsen London Metal Exchange (LME) och priset har historiskt varit volatilt. ProfilGruppen tillämpar råvaruklausuler i kundkontrakten, vilket begränsar känsligheten för variationer i råvarupriset. En viss prisrisk i lager återstår dock alltid. Råvaruinköpen styrs av koncernens råvarupolicy. Köpen görs i svenska kronor och euro för att matcha mot kundernas kontraktsvaluta och minska valutarisken. Råvaruinköp görs i proportion till förväntade kundordrar. Inköp för längre perioder än sex månader sker utifrån avtal med kunder. ProfilGruppens råvaruråd sammanträder en gång i veckan och kontrollerar att policyn efterlevs.

Då branschens råvaruförsörjning är beroende av globala aktörer påverkas den bland annat av internationell handels- och miljöpolitik. Detta gäller även förändringar tidigare i försörjningskedjan, exempelvis vid aluminaframställning eller brytning av bauxit.

Vi har i närtid upplevt hur handelssanktioner, i det här fallet utfärdade av USA, orsakat stora problem med råvaruleveranser från vissa av våra leverantörer. Vi breddade då vår leverantörsbas för att öka säkerheten i vår leveransförmåga. Framtida störningar på grund av oväntade handelspolitiska konflikter kan inte uteslutas och skulle kunna ha väsentlig påverkan på vår försörjning.

Energi

ProfilGruppens förbrukning av energi består av, cirka 39 GWh elenergi per år, och gasol. Totalt står energi för knappt 1,5 procent (1,5) av rörelsekostnaderna. Vid årsskiftet hade koncernen säkrat priset för cirka hälften av 2020 års förbrukning.

FINANSIELLA RISKER

Valutarisker

Valutarisk innebär att en variation i valutakurser påverkar koncernens resultat, kassaflöde eller balansräkning. De utländska dotterbolagen har mycket begränsad verksamhet och en begränsad balansräkning och koncernen säkrar sig därför endast mot transaktionsrisken avseende valutaexponeringen.

Koncernen har normalt ett nettoinflöde i samtliga aktuella valutor. Enligt ProfilGruppens valutapolicy bör cirka 50-70 procent av förväntat nettoinflöde per valuta för en period på sex till arton månader vara säkrade. Vd har mandat att säkra upp till 100 procent för en period på 24 månader. Valutasäkring sker företrädesvis genom terminskontrakt.

Amerikanska dollarns variationer påverkar ProfilGruppens prissättning mot kund eftersom aluminiumråvaran prissätts i amerikanska dollar. Råvaruklausuler i huvuddelen av alla kontrakt gör att exponeringen minimeras.

Om valutakursen mellan svenska kronan och de väsentligaste valutorna ändras med tio procent får det, under förutsättning att inga valutasäkringsåtgärder vidtas, följande effekt på resultat före skatt:

	2019	2018
EUR	+/-14 Mkr	+/-15 Mkr
DKK	+/- 2 Mkr	+/- 2 Mkr
NOK	+/- 2 Mkr	+/- 2 Mkr

För finansiering av maskininvesteringar till vår nya presslinje har vi tagit ett banklån om 12 miljoner euro. Eurolånet innebär en valutaexponering som bolaget normalt inte har, vilken fått en negativ resultateffekt under 2019 om 1,3 Mkr (0,0). Lånet innebär även en framtida valutaexponering med risk för resultateffekter.

Ränterisk

Ränterisk är risk för påverkan på koncernens resultat till följd av förändringar i marknadsräntor. För att minimera riskerna för en sådan kortsiktig påverkan sker såväl upplåning till fast ränta som ingående av ränteswappar. Enligt finanspolicyn får räntebindningstiden vara högst 60 månader och minst 30 procent av koncernens lån ska ha rörlig ränta.

Kreditrisk

ProfilGruppens kreditrisker uppstår vid placering i finansiella instrument. För att minimera denna risk får handel endast ske med ett fåtal motparter som godkänts av styrelsen.

Refinansieringsrisk

Verksamhetens kapitalbehov finansieras via banklån. I finansieringspolicyn framgår att lånelöften eller avtal om minst tolv månader ska finnas. Avtalen specificerar finansiella måltal som förutsätts vara uppfyllda. Under perioden 2018-2020 med investering i produktionskapacitet finns en överenskommelse avseende ökat utrymme, vilka ännu inte behövt tas i anspråk. Den finansiering i euro som avser nämnd investering har en löptid fram till 2025 då hälften är amorterat.

MODERBOLAGET

ProfilGruppen AB (publ) utgör moderbolag i ProfilGruppen-koncernen. ProfilGruppen bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag (publ) och har sitt säte i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Bolagets adress är: Box 36, 364 21 Åseda.

Intäkterna i moderbolaget ProfilGruppen AB utgörs till 100 procent av hyror från bolag i koncernen och ersättning för tjänster från bolag i koncernen. I moderbolaget finns inga anställda (inga).

UTDELNING

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel enligt balansräkningen, 134 173 042 kronor, disponeras på följande sätt:

Utdelning till aktieägarna	0 kr
Överföres i ny räkning	134 173 042 kr

Totala vinstmedel enligt balansräkningen 134 173 042 kr

Bolagets utdelningspolicy innebär att av vinsten efter skatt över en konjunkturcykel skall, efter beaktande av kapitalbehov och kapitalstruktur, 40-50 procent delas ut till ägarna.

ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat och balansräkning för 2019 blir föremål för fastställelse på årsstämma den 21 april 2020.

I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har ProfilGruppen valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport, men som ändå finns infogad i samma dokument som årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten har överlämnats till revisorn samtidigt som årsredovisningen.

Koncernens rörelseresultat

Resultat per aktie i koncernen Årets investeringar i koncernen

FEMÅRSÖVERSIKT KONCERNEN		2019	2018	2017	2016	2015
Nettoomsättning/Intäkt	Mkr	1 622,1	1 618,3	1 382,8	1 132,0	980,2
Resultat före av- och nedskrivningar	Mkr	170,9	162,9	141,0	104,1	44,8
Rörelseresultat	Mkr	113,2	113,7	103,9	69,1	22,9
Rörelsemarginal	%	7,0	7,0	7,5	6,1	2,3
Resultat före skatt	Mkr	101,9	107,6	99,7	65,0	17,8
Resultatmarginal	%	6,3	6,6	7,2	5,7	1,8
Avkastning på eget kapital	%	20,3	23,9	26,0	20,8	6,2
Avkastning på sysselsatt kapital	%	18,0	23,9	25,6	19,0	7,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten	Mkr	110,7	129,8	85,5	84,8	13,2
Investeringar	Mkr	218,6	137,7	65,3	50,8	68,4
Likviditetsreserv	Mkr	146,8	366,4	140,1	165,1	108,2
Räntebärande nettoskuld	Mkr	300,2	116,2	89,8	88,6	133,8
Nettoskuld/EBITDA	ggr	1,8	0,7	0,6	0,9	3,0
Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar	Mkr	330,2	142,3	117,7	99,9	143,1
Nettoskuldsättningsgrad	ggr	0,7	0,3	0,3	0,3	0,6
Balansomslutning	Mkr	1 090,1	918,3	742,1	606,9	539,7
Soliditet	%	38,2	40,8	43,7	44,6	40,8
Kapitalomsättningshastighet	ggr	2,6	3,4	3,4	3,1	3,0
Andel riskbärande kapital	%	43,3	44,9	48,1	49,2	45,7
Räntetäckningsgrad	ggr	9,7	16,9	23,3	14,5	3,8
Medarbetare
Medelantal anställda		466	459	442	379	339
Antal tjänster vid årets slut		455	468	453	393	353
Personalomsättning	%	7,4	7,2	6,2	3,6	6,2
Genomsnittsålder	år	44	44	44	45	46
Lönekostnader inklusive sociala avgifter	Mkr	292,6	285,3	268,1	229,3	195,8
Intäkter per anställd (medelantal)	tkr	3 481	3 526	3 129	2 987	2 892
Resultat före skatt per anställd (medelantal)	tkr	219	235	226	171	52
Per aktie
Genomsnittligt antal aktier 1)	tusental	7 399	7 399	7 399	7 399	7 399
Resultat per aktie	kr	9,98	10,88	9,86	6,56	1,88
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie	kr	14,97	17,54	11,56	11,47	1,79
Eget kapital per aktie	kr	53,90	48,86	42,24	35,53	29,26
Utdelning per aktie 2)	kr	0,00	5,00	4,50	3,00	0,00

1) Ingen utspädning finns. 2) För 2019 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen. För definitioner, se sid 51 i årsredovisningen, samt hemsidan www.profilgruppen.se.

INNEHÅLL FINANSIELLA RAPPORTER

	Koncernens totalresultat Koncernens finansiella ställning	30
	Koncernens förändringar i eget kapital Koncernens kassaflöde	31
	Resultaträkning moderbolaget Rapport över moderbolagets totalresultat	32
	Balansräkning moderbolaget
	Förändringar i moderbolagets eget kapital Kassaflödesanalys moderbolaget	33
	Allmän information	34
Noter
Not 1	Redovisningsprinciper	34
Not 2	Intäkter	40
Not 3	Övriga rörelseintäkter och -kostnader	40
Not 4	Anställda och personalkostnader	40
Not 5	Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer	42
Not 6	Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag	42
Not 7	Leasing	42
Not 8	Finansiella poster	43
Not 9	Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver	43
	Not 10 Skatter	44
	Not 11 Immateriella anläggningstillgångar	44
	Not 12 Materiella anläggningstillgångar	45
	Not 13 Nyttjanderättstillgångar	45
	Not 14 Finansiella anläggningstillgångar	46
	Not 15 Varulager	46
	Not 16 Kundfordringar	46
	Not 17 Eget kapital	46
	Not 18 Resultat per aktie	46
	Not 19 Räntebärande skulder	46
	Not 20 Förutbetalda och upplupna kostnader och intäkter	47
	Not 21 Finansiella instrument	47
	Not 22 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	49
	Not 23 Andelar i koncernbolag	49
	Not 24 Kassaflödesanalys	50
	Not 25 Närståenderelationer och -transaktioner	50
	Not 26 Händelser efter räkenskapsårets utgång	50
	Ekonomiska begrepp	51
	Revisionsberättelse	52

KONCERNENS TOTALRESULTAT

(Mkr)		Not	2019	2018
Intäkter Kostnad för sålda varor		2	1 622,1 -1 411,9	1 618,3 -1 410,1
Bruttoresultat			210,2	208,2
Övriga rörelseintäkter Försäljningskostnader Administrationskostnader Övriga rörelsekostnader		3 3	5,6 -59,4 -43,2 0,0	0,1 -53,1 -41,2 -0,3
Rörelseresultat		4, 5, 6, 7	113,2	113,7
Finansiella intäkter		8	0,4	0,7
Finansiella kostnader		8	-11,7	-6,8
Finansiella poster netto			-11,3	-6,1
Resultat före skatt Skatt		10	101,9 -21,4	107,6 -24,1
Årets resultat			80,5	83,5
Varav hänförligt till:	Moderbolagets ägare Innehav utan bestämmande inflytande		73,9 6,6	80,5 3,0
Resultat per aktie, kr (ingen utspädning finns)		18	9,98	10,88
Övrigt totalresultat
Årets resultat			80,5	83,5
Förändringar i säkringsreserv		17	2,2	1,6
Förändringar i omräkningsreserv			-0,2	0,1
Uppskjuten skatt på ovanstående poster			-0,4	-0,4
	Summa poster som kommer att omklassificeras till nettoresultatet Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsåtaganden		1,6 -1,6	1,3 0,5
Uppskjuten skatt på ovanstående poster			0,4	-0,1
	Summa poster som inte kommer att omklassificeras till nettoresultatet		-1,2	0,4
Årets totalresultat			80,9	85,2
Totalresultat hänförligt till:	Moderbolagets ägare		74,3	82,2
	Innehav utan bestämmande inflytande		6,6	3,0

KONCERNENS FINANSIELLA STÄLLNING

(Mkr)		Not	2019-12-31	2018-12-31
Tillgångar	Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Nyttjanderättstillgångar Finansiella anläggningstillgångar	11 12 13 14	39,0 523,2 13,8 0,2	31,5 362,9 0,0 0,2
	Summa anläggningstillgångar		576,2	394,6
	Varulager Kundfordringar	15 16	232,0 202,7	247,5 224,7
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Likvida medel	20 21 24	9,3 40,0 29,9	7,4 18,0 26,1
	Summa omsättningstillgångar		513,9	523,7
Summa tillgångar		2	1 090,1	918,3
Eget kapital	Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		37,0 29,5 0,1 332,2	37,0 29,5 -1,9 296,8
	Summa eget kapital med bestämmande inflytande Innehav utan bestämmande inflytande		398,8 18,1	361,4 13,0
	Summa eget kapital	17	416,9	374,4
Skulder	Långfristiga räntebärande skulder Avsättningar till pensioner Uppskjutna skatteskulder	19, 21, 24 4 10	155,5 18,2 55,1	78,6 16,3 35,7
	Summa långfristiga skulder		228,8	130,6
	Kortfristiga räntebärande skulder Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	19, 21, 24 19 20	156,5 190,2 0,1 7,1 90,5	47,4 228,5 16,9 17,4 103,1
	Summa kortfristiga skulder		444,4	413,3
	Summa skulder		673,2	543,9
Summa eget kapital och skulder			1 090,1	918,3

KONCERNENS FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

(Mkr) Koncernens eget kapital	Not 17	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräknings- reserv	Säkrings- reserv	Balanserade vinstmedel inkl årets resultat	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital	Antal aktier
Ingående 2018-01-01		37,0	29,5	0,2	-3,4	249,2	12,1	324,6	7 398 775
Totalresultat
Årets resultat						80,5	3,0	83,5
Övrigt totalresultat				0,1	1,2	0,4	0,0	1,7
Transaktioner med aktieägare
Utdelning						-33,3	-2,1	-35,4
Utgående 2018-12-31		37,0	29,5	0,3	-2,2	296,8	13,0	374,4	7 398 775
Ingående 2019-01-01		37,0	29,5	0,3	-2,2	296,8	13,0	374,4	7 398 775
Totalresultat
Årets resultat						73,9	6,6	80,5
Övrigt totalresultat				-0,2	2,2	-1,6	0,0	0,4
Transaktioner med aktieägare
Utdelning						-36,9	-1,5	-38,4
Utgående 2019-12-31		37,0	29,5	0,1	0,0	332,2	18,1	416,9	7 398 775

KONCERNENS KASSAFLÖDE

(Mkr)	Not	2019	2018
Den löpande verksamheten	24
Rörelseresultat		113,2	113,7
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		59,2	50,5
Erhållen ränta		0,4	0,7
Erlagd ränta		-12,1	-7,4
Betald inkomstskatt		-28,7	-22,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		132,0	135,0
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Varulager		15,4	-66,3
Rörelsefordringar		7,3	-22,9
Rörelseskulder		-44,0	84,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten		110,7	129,8
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-9,2	-16,7
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-222,9	-103,3
under 2019 påverkat av pågående byggnation av pressanläggning med 190,2 Mkr (72,1)
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		0,0	0,1
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-232,1	-119,9
Finansieringsverksamheten
Utdelning		-38,4	-35,4
Förändring av utnyttjad chekräkningskredit		94,0	8,4
Upptagna lån		94,4	34,8
Amortering av lån		-17,5	-16,5
Amortering av leasingskulder		-7,6	-3,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		124,9	-11,8
Årets kassaflöde		3,5	-1,9
Likvida medel vid årets början		26,1	27,9
Kursdifferenser i likvida medel		0,3	0,1
Likvida medel vid årets slut		29,9	26,1

RESULTATRÄKNING MODERBOLAGET

(Mkr)	Not	2019	2018
Intäkter Kostnad för sålda varor	2	21,8 -3,4	21,8 -3,9
Bruttoresultat		18,4	17,9
Administrationskostnader		-4,5	-3,9
Rörelseresultat	4, 5	13,9	14,0
Resultat från andelar i dotterbolag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter	8 8 8	3,5 1,3 -2,9	4,9 0,8 -0,3
Resultat efter finansiella poster		15,8	19,4
Bokslutsdispositioner	9	-8,1	38,0
Resultat före skatt		7,7	57,4
Skatt	10	-0,6	-11,6
Årets resultat		7,1	45,8

RAPPORT ÖVER MODERBOLAGETS TOTALRESULTAT

(Mkr)	Not	2019	2018
Årets resultat		7,1	45,8
Övrigt totalresultat Poster som kommer att omklassificeras till nettoresultatet Poster som inte kommer att omklassificeras till nettoresultatet		0,0 0,0	0,0 0,0
Totalresultat för året		7,1	45,8

BALANSRÄKNING MODERBOLAGET

(Mkr)	Not	2019-12-31	2018-12-31
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar	12	176,9	113,4
Finansiella anläggningstillgångar	23	87,9	87,9
Summa anläggningstillgångar		264,8	201,3
Fordringar hos koncernbolag		122,9	112,4
Övriga fordringar		12,2	9,7
Summa kortfristiga fordringar		135,1	122,1
Kassa och bank	24	0,0	0,4
Summa omsättningstillgångar		135,1	122,5
Summa tillgångar		399,9	323,8
Eget kapital och skulder
Bundet eget kapital
Aktiekapital		37,0	37,0
Fritt eget kapital
Överkursfond		29,5	29,5
Balanserat resultat		97,6	88,8
Årets resultat		7,1	45,8
Summa eget kapital	17	171,2	201,1
Obeskattade reserver	9	54,7	46,6
Uppskjutna skatteskulder	10	3,4	3,9
Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut	19, 21, 24	0,0	0,0
Räntebärande skulder till kreditinstitut	19, 21, 24	163,6	48,3
Ej räntebärande skulder
Leverantörsskulder		5,1	11,6
Övriga skulder		0,8	11,1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	20	1,1	1,2
Summa kortfristiga skulder		170,6	72,2
Summa eget kapital och skulder		399,9	323,8

FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL

	Bundet eget kapital	Fritt eget kapital
(Mkr)	Aktie- kapital	Överkurs- fond	Balanserade vinster	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 2018-01-01 Årets resultat	37,0	29,5	122,1 45,8	188,6 45,8
Transaktioner med aktieägare Utdelning			-33,3	-33,3
Utgående eget kapital 2018-12-31	37,0	29,5	134,6	201,1
Ingående eget kapital 2019-01-01 Årets resultat	37,0	29,5	134,6 7,1	201,1 7,1
Transaktioner med aktieägare Utdelning			-37,0	-37,0
Utgående eget kapital 2019-12-31	37,0	29,5	104,7	171,2
Föreslagen utdelning för verksamhetsåret 2019			0,0	0,0

KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET

(Mkr)	Not	2019	2018
Den löpande verksamheten	24
Rörelseresultat		13,9	14,0
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		3,3	3,3
Erhållen ränta		4,8	5,8
Erlagd ränta		-2,9	-0,3
Betald inkomstskatt		-12,1	-11,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		7,0	11,1
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Rörelsefordringar		-13,0	-24,7
Rörelseskulder		4,1	0,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-1,9	-12,8
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-76,9	-33,2
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		0,0	0,0
Aktieägartillskott dotterbolag		0,0	0,1
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-76,9	-33,1
Finansieringsverksamheten
Utdelning		-37,0	-33,3
Koncernbidrag		0,0	50,0
Förändring av utnyttjad checkräkningskredit		115,4	29,2
Amortering av lån		0,0	0,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		78,4	45,9
Årets kassaflöde		-0,4	0,0
Likvida medel vid årets början		0,4	0,4
Likvida medel vid årets slut		0,0	0,4

ALLMÄN INFORMATION

Denna koncernredovisning avser koncernen som består av ProfilGruppen AB (publ), org.nr 556277-8943 och dess dotterföretag. En förteckning över väsentliga dotterföretag finns i not 23. Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor och alla belopp avser miljoner svenska kronor om inget annat anges.

ProfilGruppen AB är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Företaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Adressen till huvudkontoret, tillika den plats där företaget bedriver sin huvudsakliga verksamhet, är Box 36, 364 21 Åseda.

Styrelsen har den 19 mars 2020 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.

NOTER

1 REDOVISNINGSPRINCIPER

ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) såsom de har godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har RFR 1 kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Såvida inget annat nämns under rubriken Moderbolagets redovisningsprinciper tillämpar moderbolaget samma principer som koncernen. De avvikelser som förekommer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen (ÅRL) och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även är rapporteringsvalutan för såväl moderbolag som koncern. De finansiella rapporterna presenteras därför i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till miljoner kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på de perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av dotterföretag.

NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPATS AV KONCERNEN

Koncernen tillämpar IFRS 16 Leasingavtal för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2019.

Koncernen tillämpar IFRS 16 för första gången för räkenskapsåret 2019 med övergångsdatum den 1 januari 2019. I enlighet med övergångsreglerna i IFRS 16 har koncernen tillämpat den förenklade övergångsmetoden och har därmed inte räknat om jämförelsetalen. Omklassificeringarna och justeringarna som uppkommit på grund av de nya leasingreglerna redovisas därför i den ingående balansen per den 1 januari 2019.

Vid övergången till IFRS 16 redovisar koncernen leasingskulder hänförliga till leasingavtal som tidigare klassificerats som operationella leasingavtal i enlighet med reglerna i IAS 17 Leasingavtal. Dessa skulder har värderats till nuvärdet av framtida minimileaseavgifter. Vid beräkningen har leasetagarens marginella låneränta per den 1 januari 2019 använts. I genomsnitt uppgick denna till 3% vid övergångstidpunkten.

Alla nyttjanderättstillgångar värderades vid övergången per den 1 januari 2019 till ett belopp som motsvarar leasingskulden justerat för förutbetalda

leasingavgifter hänförliga till avtalet per den 31 december 2018. Vid övergången har följande lättnadsregler tillämpats:

• Nyttjanderättstillgångarna har klassificerats och därefter har diskonteringsräntan fastställts per klass av tillgång.

• Nyttjanderättsperioden har fastställts med hjälp av efterhandskunskap gällande exempelvis förlängningsoptioner och uppsägningsklausuler. • De leasingavtal som avslutats inom tolv månader räknat från den första

tillämpningsdagen har redovisats som korttidsleasingavtal. • Leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett mindre värde har inte redovisats i balansräkningen.

Vidare beskrivning och beräkningar av övergången till IFRS 16 framgår av not 7.

NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM ÄNNU EJ TILLÄMPAS AV KONCERNEN

Inga standarder har förtidstillämpats. Inga IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på koncernen

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Följande viktiga uppskattningar har gjorts vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper.

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, vilket vanligtvis innebär värdering till anskaffningsvärde, se vidare under rubriken Varulager.

Nettoförsäljningsvärdet är till viss del en uppskattning baserad på prognoser från kunder men även på historiska data.

Förväntade kreditförluster

För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, det vill säga reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela kundfordringens livslängd. För att mäta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats baserat på fördelade kreditriskegenskaper och förfallna dagar. Koncernen använder sig utav framåtblickande variabler för förväntade kreditförluster.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för uppskattning av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 11.

Pensionsantaganden

För beräkning av pensionsåtaganden har företagsledningen gjort uppskattning av såväl diskonteringsränta som andra parametrar. Bedömningen av dessa parametrar bygger på förväntningar och om de faktiska värdena på dessa parametrar skulle avvika mot förväntningarna kommer en aktuariell vinst eller förlust att redovisas i koncernens övriga totalresultat. För känslighetsanalys rörande de viktigaste av dessa antaganden, se not 4.

KLASSIFICERING MED MERA

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller har rätt att betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller har rätt att betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

För varje balanspost som inkluderar belopp som förväntas återvinnas eller betalas både inom och efter tolv månader från balansdagen, lämnas denna upplysning i not till respektive balanspost.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Innehav utan bestämmande inflytande särredovisas i koncernens totalresultat, finansiella ställning samt not 23 Andelar i koncernföretag.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv (se not 23).

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger vid transaktionstidpunkten. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i rapport över totalresultat. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till kursen vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, varvid valutakursförändringen redovisas tillsammans med övrig värdeförändring av tillgången eller skulden.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat.

INTÄKTER

Koncernens intäkter består i allt väsentligt av försäljning av kundanpassade aluminiumprofiler. Koncernen tillhandahåller produkterna utan ytterligare åtaganden om montering eller installation. Försäljning av produkter redovisas som intäkt när kontrollen för varorna överförs till kunden, vilket är när varorna har transporterats till i avtalet angiven plats, riskerna för föråldrade eller förkomna varor har överförts till kunden och kunden har antingen accepterat varorna i enlighet med avtalet, tidsrymden för invändningar mot avtalet har gått ut, eller koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för acceptans har uppfyllts. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga vid försäljningstidpunkten. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Transaktionspriset är i grunden fast, men rörliga ersättningar kan förekomma i form av rabatter som baseras på total försäljning. Intäkten för försäljning redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för beräknade rabatter. Historiska data används för att uppskatta rabatternas förväntade värde och intäkten redovisas endast i den utsträckning som det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring inte uppstår. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga vid försäljningstidpunkten då kredittiden vanligtvis uppgår till 30-60 dagar. Till följd av detta, justerar koncernen inte transaktionspriset för effekterna av en betydande finansieringskomponent. Koncernens policy är att sälja produkterna till slutkunden utan returrätt. Det kommer därför inte att ske någon återföring av de redovisade intäkterna.

Koncernens åtagande att reparera eller ersätta defekta produkter i enlighet med normala garantiregler redovisas som en avsättning. Historiska data används för att bedöma returernas storlek

En fordran redovisas när varorna har levererats, då detta är den tidpunkt ersättningen blir ovillkorlig (dvs. endast tidens gång krävs för att betalning ska ske).

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntekostnader på lån, leasingskuld, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster och förluster på ränteswappar som används inom den finansiella verksamheten.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Låneutgifter, direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång som kräver avsevärd tid att färdigställa för användning eller försäljning, aktiveras som en del av anskaffningskostnaden. Övriga låneutgifter redovisas i enlighet med effektivräntemetoden.

Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Koncernens finansiella tillgångar och skulder utgörs av posterna; finansiella anläggningstillgångar, kundfordringar, övriga fordringar, likvida medel, räntebärande skulder, leverantörsskulder, upplupna kostnader och övriga skulder.

a) Första redovisningstillfället

Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas när koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Köp och försäljning av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången.

Finansiella instrument redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde plus, för en tillgång eller finansiell skuld som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärv eller emission av finansiell tillgång eller finansiell skuld, till exempel avgifter och provisioner. Transaktionskostnader för finansiella tillgångar och finansiella skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen kostnadsförs i rapporten över totalresultat.

Koncernen klassificerar och värderar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: • finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde • finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat • finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen (derivatinstrument som ej ingår i säkringsredovisning)

Klassificeringen av investeringar i skuldinstrument beror på koncernens affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar och de avtalsenliga villkoren för tillgångarnas kassaflöden. För investeringar i egetkapitalinstrument som inte innehas för handel, beror redovisningen på om koncernen, vid instrumentets anskaffningstidpunkt, har gjort ett oåterkalleligt val att redovisa egetkapitalinstrumentet till verkligt värde via övrigt totalresultat. Koncernen omklassificerar skuldinstrument endast i de fall då koncernens affärsmodell för instrumenten ändras.

Efterföljande värdering av investeringar i skuldinstrument beror på koncernens affärsmodell för hantering av tillgången och vilket slag av kassaflöden tillgången ger upphov till. Koncernen klassificerar sina investeringar i skuldinstrument i tre värderingskategorier:

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta, redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Ränteintäkter från sådana finansiella tillgångar redovisas som finansiella intäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster som uppstår vid bortbokning från rapport över finansiell ställning redovisas direkt i resultatet inom övriga vinster och förluster tillsammans med valutakursresultatet. Nedskrivningsförluster redovisas endast på en separat rad i rapport över totalresultat i det fall det avser ett väsentligt belopp. Koncernens finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde utgörs av kundfordringar, upplupna intäkter, övriga fordringar samt likvida medel.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och för försäljning, där tillgångarnas kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta, värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Förändringar i redovisat värde redovisas via övrigt totalresultat, med undantag för redovisning av ränteintäkter, valutakursdifferenser och nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. När den finansiella tillgången tas bort från balansräkningen, omförs den ackumulerade vinsten eller förlusten, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, från eget kapital till resultaträkningen. Ränteintäkter från dessa finansiella tillgångar redovisas som finansiella intäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden. Valutakursvinster och – förluster ingår i övriga vinster och förluster. Nedskrivningsförluster redovisas endast på en separat rad i rapport över totalresultat i det fall det avser ett väsentligt belopp.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde via resultaträkningen. En vinst eller förlust för ett skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen och som inte ingår i ett säkringsförhållande redovisas netto i rapport över totalresultat i den period vinsten eller förlusten uppkommer. Eventuella innehav i derivat i form av valutaterminer och ränteswappar som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning hamnar i denna kategori.

d) Bortbokning finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar, eller en del av tas bort från rapport över finansiell ställning när de avtalsrättsliga rättigheterna att erhålla kassaflöden från tillgångarna har löpt ut eller överförts och antingen (i) koncernen överför allt väsentligt alla risker och fördelar som är förknippade med ägande eller (ii) koncernen överför inte eller behåller i allt väsentligt alla risker och fördelar förknippade med ägandet och koncernen har inte behållit kontrollen över tillgången.

e) Finansiella skulder - Klassificering och värdering

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella skulder som innehas för handel. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Koncernen har finansiella skulder i form av ränteswappar och terminskontrakt. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas även i efterföljande perioder till verkligt värde och värdeförändringen redovisas under finansiella poster i rapport över totalresultat. Eventuella innehav i derivat i form av valutaterminer och ränteswappar som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning hamnar i denna kategori.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via rapport över totalresultat klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom 12 månader från balansdagen om dessa förfaller senare än 12 månader från balansdagen klassificeras dessa som långfristiga skulder.

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Koncernens övriga finansiella skulder klassificeras som efterföljande värderade till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Övriga finansiella skulder består av skulder till kreditinstitut (lång- och kortfristiga), skulder till koncernföretag, leverantörsskulder, kortfristiga skulder.

f) Bortbokning finansiella skulder

Finansiella skulder tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelserna har reglerats, annullerats eller på annat sätt upphört. Skillnaden mellan det redovisade värdet för en finansiell skuld (eller del av en finansiell skuld) som utsläckts eller överförts till en annan part och den ersättning som erlagts, inklusive överförda tillgångar som inte är kontanter eller påtagna skulder, redovisas i rapporten över totalresultat.

Då villkoren för en finansiell skuld omförhandlas, och inte bokas bort från rapport över finansiell ställning, redovisas en vinst eller förlust i rapport över totalresultat. Vinsten eller förlusten beräknas som skillnaden mellan de

ursprungliga avtalsenliga kassaflödena och de modifierade kassaflödena diskonterade till den ursprungliga effektiva räntan.

g) Kvittning av finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.

h) Nedskrivning av finansiella tillgångar

Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Koncernen värderar de framtida förväntade kreditförlusterna relaterade till investeringar i skuldinstrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde resp. verkligt värde med förändringar via övrigt totalresultat baserat på framåtriktad information. Koncernen väljer reserveringsmetod baserat på om det skett en väsentlig ökning i kreditrisk eller inte.

För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, det vill säga reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela kundfordringens livslängd. För att mäta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats baserat på fördelade kreditriskegenskaper och förfallna dagar. Koncernen använder sig utav framåtblickande variabler för förväntade kreditförluster. Förväntade kreditförluster redovisas i koncernens rapport över totalresultat i posten övriga externa kostnader endast om beloppet inte är väsentligt.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker.

Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i rapporten över totalresultat fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Skulden klassificeras som kortfristiga i balansräkningen om företaget inte har en ovillkorad rättighet att senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter rapportperioden.

Låneutgifter

Allmänna och särskilda låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av kvalificerade tillgångar, redovisas som en del av dessa tillgångars anskaffningsvärde. Kvalificerade tillgångar är tillgångar som det med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Aktiveringen upphör när alla aktiviteter som krävs för att färdigställa tillgången för dess avsedda användning eller försäljning huvudsakligen har slutförts. Avsteg från denna princip har gjorts gällande årets pågående anskaffning av ny produktionsanläggning då inga låneutgifter har redovisats som en del av tillgångens anskaffningsvärde. Låneutgifter som är direkt kopplade till anskaffningen har under tiden för uppförandet redovisats som en finansiell kostnad.

Finansiella intäkter som uppkommit när särskilt upplånat kapital tillfälligt placerats i väntan på att användas för finansiering av tillgången, reducerar de aktiverbara låneutgifterna. Alla andra låneutgifter kostnadsförs när de uppstår

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering.

Derivat och säkringsredovisning

Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteoch valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Derivat redovisas i rapport över finansiell ställning på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar i slutet av varje rapportperiod. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats.

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner har varit och kommer att fortsätta vara effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 21. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 17. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

Transaktionsexponering – kassaflödessäkringar

Valutaexponering avseende framtida kontrakterade och prognostiserade flöden säkras genom valutaterminer. Valutaterminen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i rapport över finansiell ställning till verkligt värde. Den effektiva delen av förändringar i terminens verkliga värde redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital så länge säkringen är effektiv. Ineffektiv del av värdeförändringen redovisas omgående i resultaträkningen inom intäkter. Saknas effektivitet i säkringen eller om den säkrade prognostiserade transaktionen inte längre förväntas inträffa redovisas ackumulerade vinster eller förluster omedelbart i årets resultat. Det belopp som redovisats i eget kapital via övrigt totalresultat återförs till årets resultat i samma period som den säkrade posten påverkar årets resultat och redovisas i posten intäkter. När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Säkring av koncernens räntebindning – kassaflödessäkringar

För säkring av ränterisk används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning. I årets resultat redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad och övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda.

Ineffektivitet i säkringsredovisningen

Effektiviteten på en säkring utvärderas när säkringsförhållandet ingås. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet uppfyller kraven. När koncernen säkrar försäljning av utländsk valuta ingås säkringsförhållanden där kritiska villkor i säkringsinstrumentet exakt matchar villkoren för den säkrade posten. På detta sätt har en kvalitativ utvärdering av förhållandets effektivitet gjorts. Om ändrade förhållanden påverkar villkoren för den säkrade posten i en sådan utsträckning att de kritiska villkoren inte längre matchar exakt med säkringsinstrumentets kritiska villkor, använder koncernen hypotetiska derivatmetoden för att utvärdera effektiviteten. Vid säkring av försäljning av utländsk valuta kan ineffektivitet uppstå om tidpunkten för den prognostiserade transaktionen ändras jämfört med vad som initialt uppskattades.

Koncernen ingår ränteswappar som har samma kritiska villkor som det säkrade föremålet. Kritiska villkor kan vara referensränta, ränteomsättningsdagar, betaldagar, förfallodag och nominellt belopp. Koncernen säkrar inte 100 % av lånen och identifierar därför bara den andel av utestående lån som motsvaras av swapparnas nominella belopp. Eftersom de kritiska villkoren varit matchade under hela året och jämförelseåret, har den ekonomiska relationen varit 100 % effektiv.

Ineffektivitet från säkringsrelationer med ränteswappar utvärderas enligt samma principer som vid säkrings av framtida valutainköp. Ineffektivitet kan uppstå på grund av:

• CVA/DVA justering av ränteswappen som inte finns i lånet,

• Skillnader mellan kritiska villkor mellan ränteswappen och lånet

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapport över finansiell ställning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Principer för nedskrivningar behandlas nedan.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen, se not 11. Huvudindelningen av fastigheter är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obestämbar.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

LEASINGAVTAL

Leasingavtal redovisningsprincip före den 1 januari 2019

Leasing där koncernen övertagit alternativt överlåtit alla väsentliga risker och förmåner som hör till en anläggningstillgång har klassificerats som finansiell leasing. När koncernen agerat leasingtagare aktiverades tillgången och en motsvarande räntebärande kort- respektive långfristig skuld redovisades i rapporten över finansiell ställning. På det aktiverade värdet har planenliga avskrivningar gjorts på samma sätt som på köpta tillgångar.

Leasing av tillgångar där koncernen inte övertagit alla väsentliga risker och förmåner har klassificerats som operationella leasar och har därmed inte aktiverats utan leasingavgifterna har redovisats som löpande kostnader.

Leasingavtal redovisningsprincip från och med den 1 januari 2019

Koncernens leasingavtal avser främst lokaler, fordon och IT-utrustning. Villkoren förhandlas separat för varje avtal och innehåller ett stort antal olika avtalsvillkor. Leasingavtalen innehåller inga särskilda villkor eller restriktioner som skulle innebära att avtalen skulle sägas upp om villkoren inte uppfylldes, men de leasade tillgångarna får inte användas som säkerhet för lån.

Leasingavtalen redovisas som nyttjanderättstillgångar och en motsvarande skuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad. Den finansiella kostnaden ska fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden.

Nyttjanderättstillgångar skrivs av linjärt över det kortare av tillgångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd. Leasingavtalen skrivs normalt för fasta perioder mellan tre år till fem år för lokaler, tre till sex år för fordon och tre år för IT-utrustning men möjligheter till förlängning eller uppsägning av avtal kan finnas, detta beskrivs nedan.

Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärde. Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av följande leasingbetalningar: • fasta avgifter och

• variabla leasingavgifter som beror på ett index.

Leasingbetalningarna diskonteras med den marginella låneräntan. Den genomsnittliga räntesatsen som använts för diskontering är tre procent.

Tillgångarna med nyttjanderätt värderas till anskaffningsvärde och inkluderar följande:

• den initiala värderingen av leasingskulden och

• betalningar gjorda vid eller innan den tidpunkt då den leasade tillgången görs tillgänglig för leasetagaren.

Betalningar hänförliga till kortfristiga leasingavtal och leasingavtal av mindre värde kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Korta kontrakt är avtal med en leasingtid på 12 månader eller mindre.

Optioner att förlänga och säga upp avtal

Optioner att förlänga eller säga upp avtal finns inkluderade i majoriteten av koncernens leasingavtal gällande lokaler. Villkoren används för att maximera flexibiliteten i hanteringen av avtalen. Optioner att förlänga eller säga upp avtal inkluderas i tillgången och skulden då det är rimligt säkert att de kommer att utnyttjas.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Inga avskrivningar på goodwill görs.

Övriga immateriella anläggningstillgångar

IT-system som är anpassade efter koncernens verksamhet är redovisade som immateriella anläggningstillgångar och aktiveras i balansräkningen då de tas i bruk. Nyttjandetiden bedöms individuellt.

VARULAGER

Varulager värderas normalt till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Varulagret består av en råvarudel (aluminium) och en förädlingsdel.

Anskaffningsvärdet av råvara och direkt material bestäms med först in - först utprincip som grund. Förädlingsdelen består av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset med avdrag för försäljningskostnader.

NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

De redovisade värdena för koncernens icke-finansiella tillgångar med undantag för varulager prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard. För goodwill beräknas återvinningsvärdet minst en gång per år.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång grupperas tillgångarna till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar årets resultat.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkningen av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöde med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Löner och sociala avgifter redovisas som personalkostnader i resultaträkningen. Kostnaderna redovisas i den period då tjänsterna utförs i enlighet med anställningsavtal.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i rapport över totalresultat när de uppstår.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt UFR 10 är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bolaget har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

I Norge omfattas alla anställda av förmånsbestämda pensionsplaner. I Sverige omfattas vissa anställda av förmånsbestämda planer utöver de i Alecta, ingen nyintjäning av pensionsrätt sker dock i dessa planer.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på en riskfri placering på en aktiv marknad med löptid som motsvarar planens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av kvalificerade aktuarier med användande av den så kallade projected unit credit method.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i årets resultat direkt.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska fördelar kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalys upprättas enligt indirekt metod vilket innebär att resultatet justeras för transaktioner som inte inneburit in- eller utbetalningar samt för intäkter och kostnader som är hänförliga till investeringsverksamhetens kassaflöden.

SKATTER

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas på samma sätt.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill beaktas inte, ej heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.

Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna årsredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt ÅRL och rekommendation från Rådet för finansiell rapportering, RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända standarder, tolkningar och ändringar så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

I de fall moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernens redovisningsprinciper, anges dessa nedan.

Uppställningsformer

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Rapport över förändring av eget kapital följer också koncernens uppställningsform men ska innehålla de kolumner som anges i ÅRL. Vidare innebär det skillnad i benämningar, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader och eget kapital.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen.

Leasade tillgångar redovisningsprincip före den 1 januari 2019 I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Leasade tillgångar redovisningsprincip från och med den 1 januari 2019

Moderbolaget har valt att inte tillämpa IFRS 16 Leasingavtal, utan har i stället valt att tillämpa RFR 2 IFRS 16 Leasingavtal p. 2-12.

Andelar i dotterbolag

Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar.

När det finns en indikation på att andelar i dotterföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posterna "Resultat från andelar i koncernföretag".

Finansiella instrument

IFRS 9 tillämpas ej i moderbolaget. Moderbolaget tillämpar istället de punkterna som anges i RFR 2 (IFRS 9 Finansiella instrument, p. 3-10). Finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde. Inom efterföljande perioder kommer finansiella tillgångar som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt att redovisas i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.

Vid beräkning av nettoförsäljningsvärdet på fordringar som redovisas som omsättningstillgångar ska principerna för nedskrivningsprövning och förlustriskreservering i IFRS 9 tillämpas. För en fordran som redovisas till upplupet anskaffningsvärde på koncernnivå innebär detta att den förlustriskreserv som redovisas i koncernen i enlighet med IFRS 9 även ska tas upp i moderbolaget.

Utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterbolag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina finansiella rapporter.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalande från Rådet för finansiell rapportering och tillämpar dess alternativregel, d v s redovisar koncernbidrag som en bokslutsdisposition.

2 INTÄKTER

Information om rörelsesegment

Koncernens högsta verkställande befattningshavare följer verksamhetens resultat på konsoliderad nivå utan fördelning på segment eller rörelsegrenar. Som underlag för beslut om resursallokering och utvärdering av prestationer använder högsta verkställande befattningshavare företagets aggregerade rörelseresultat. ProfilGruppen består således av enbart ett segment. För finansiell information om segmentet hänvisas därför till rapporter över totalresultat och finansiell ställning, not 11 (avseende investeringar och avskrivningar) och not 22 (avseende kassaflödeseffekter).

Intäkter fördelade efter kundernas branschtillhörighet	2019	2018
Transport	446,7	522,8
Bygg	343,2	284,4
Inredning	336,6	180,9
Allmän industri	272,1	350,3
El	199,2	257,8
Grossister och övriga	24,3	22,1
	1 622,1	1 618,3
Intäkter fördelade efter produkternas förädlingsgrad	2019	2018
Vidareförädlade produkter	1 305,8	1 256,4
Obehandlade profiler	316,3	361,9
	1 622,1	1 618,3

Information om geografiska marknader

Försäljning sker i huvudsak till kunder i Europa där marknadsbetingelserna är likartade. Exportförsäljning sker dels med hjälp av säljare integrerade i den svenska organisationen och placerade i Sverige, dels genom ett fåtal säljare rapporterande direkt in i den svenska organisationen, men anställda i egna försäljningsbolag på respektive marknad. Koncernens möjligheter och risker påverkas inte i första hand av var kunderna är lokaliserade men till viss del råder olika betingelser på hemma- respektive exportmarknad. Informationen om extern försäljning avser geografiska områden grupperade efter kundernas lokalisering.

Intäkter per marknad	2019	2018
Sverige	816,9	837,0
Tyskland	430,1	278,6
Övrig export	375,1	502,7
	1 622,1	1 618,3

Koncernens samtliga anläggningstillgångar finns i Sverige.

En kund stod 2019 för 13 procent (13 procent) av intäkterna. Intäkterna i koncernen avser intäktsslaget varuförsäljning. Moderbolagets intäkter utgörs till 100 procent av lokalhyror från svenska bolag i koncernen.

Intäkterna fördelas enligt nedan på lite olika sätt.

3 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH -KOSTNADER

		Koncernen		Moderbolaget
Övriga rörelseintäkter	2019	2018	2019	2018
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	0,0	0,1	0,0	0,0
Retroaktiv rättning energiskatt	5,6	0,0	0,0	0,0
	5,6	0,1	0,0	0,0
Övriga rörelsekostnader
Förlust vid försäljning och utrangering av anläggningstillgång	0,0	0,3	0,0	0,0

4 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER

	2019		2018
Medelantal anställda	Totalt	Män	Totalt	Män
Moderbolaget	0	0	0	0
Koncernbolag i Sverige	464	333	457	328
Koncernbolag utanför Sverige
Norge, säljbolag	1	1	1	1
Tyskland, säljbolag	1	1	1	1
	2	2	2	2
Koncernen totalt	466	335	459	330

Könsfördelning i styrelse och företagsledning

Styrelsen för ProfilGruppen AB (moderbolaget) har under året bestått av 88 procent (71) män. Koncernens ledningsgrupp (inkl VD) har bestått av 75 procent (71) män. Koncernens övriga bolagsstyrelser och ledning har bestått till 60 procent (71) av män.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

		2019	2018
	Löner och andra ersättningar	Sociala kost- nader (varav pensionskostn)	Löner och andra ersättningar	Sociala kost nader (varav pensionskostn)
Moderbolaget	1,2	0,3 (0,0)	1,0	0,2 (0,0)
Koncernbolag	201,6	89,5 (24,9)	198,5	85,7 (22,3)
Koncernen totalt	202,8	89,8 (24,9)1)	199,5	85,9 (22,3)1)

1) Varav 1,1 Mkr (1,2) avser styrelse och VD i koncernens olika bolag.

Löner och andra ersättningar,		2019	2018
fördelade mellan styrelse och VD samt övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda
Moderbolaget	1,2	0,0	1,0	0,0
Koncernbolag i Sverige	3,2	196,4	3,0	193,5
Koncernbolag utanför Sverige
Norge, säljbolag	0,0	0,9	0,0	0,9
Tyskland, säljbolag	0,0	1,1	0,0	1,1
	0,0	2,0	0,0	2,0
Koncernen totalt	4,4	198,4	4,0	195,5

Vinstdelning

Under 2019 har vinstdelning till samtliga tillsvidareanställda medarbetare tillämpats. Koncernens resultat efter finansiella poster utgjorde grundkriteriet för vinstdelning och kostnaden för 2019 uppgick till totalt 2 933 tkr (4 032) inklusive sociala avgifter.

Pensioner		Koncernen		Moderbolaget
Kostnad för avgiftsbestämda planer redovisad i resultaträkningen	2019	2018	2019	2018
som kostnad för sålda varor	14,5	11,6	0,0	0,0
som försäljningskostnader	5,1	4,8	0,0	0,0
som administrationskostnader	4,8	5,5	0,0	0,0
	24,4	21,9	0,0	0,0

Förmånsbestämda planer

För tjänstemän i Sverige tryggas ITP2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2019 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda åldersoch familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3,7 Mkr (3,8) exklusive löneskatt. Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0 procent, respektive 0 procent.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att nivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2019 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (142).

Övriga förmånsbestämda pensionsplaner som tillhandahåller ersättning för anställda när de går i pension finns dels för anställda i Sverige, dels för anställda i Norge. I den svenska planen förekommer ingen nyintjäning av pensionsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda planer.

	Koncernen
Helt eller delvis fonderade förpliktelser				2019 2018 2017 2016 2015
Saldo förpliktelse den 1 januari Korrigering löneskatt	18,2 0,3	18,8 -0,1	19,7 -2,3	19,1 0,0	23,4 0,0
Kostnad för pensioner intjänade under året Räntekostnad Utbetalningar Aktuariella vinster/förluster	0,1 0,4 -0,6 0,0	0,1 0,4 -0,5 0,0	0,1 0,4 -0,6 0,0	0,1 0,6 -0,7 0,0	0,1 0,4 -3,8 0,0
Aktuariella vinster/förluster förda över övrigt totalresultat	1,7	-0,5	1,6	0,4	-0,9
Omräkningsdifferenser	0,1	0,0	-0,1	0,2	-0,1
Saldo förpliktelse den 31 december varav oredovisade aktuariella förluster	20,2 -	18,2 -	18,8 -	19,7 -	19,1 -
Saldo förvaltningstillgångar den 1 januari Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Omkostnader Inbetalningar Aktuariella vinster/förluster Aktuariella vinster/förluster	1,9 0,0 0,0 0,1 0,0	1,8 0,0 0,0 0,1 0,0	1,9 0,0 0,0 0,0 0,0	1,7 0,1 0,0 0,1 0,0	2,1 0,1 0,0 -0,3 0,0
förda över övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser	0,0 0,0	0,0 0,0	0,0 -0,1	-0,1 0,1	0,0 -0,2
Saldo förvaltningstillgångar den 31 december	2,0	1,9	1,8	1,9	1,7
Nettoskuld redovisad i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner	18,2	16,3	17,0	17,8	17,4
Kostnad redovisad i årets resultat varav som försäljningskostnader varav som administrationskostnader varav som finansiella kostnader	0,5 0,2 0,0 0,3	0,4 0,1 0,0 0,3	0,5 0,1 0,0 0,4	0,7 0,1 0,0 0,6	0,5 0,2 0,0 0,3
Kostnad redovisad i övrigt totalresultat varav orsakad av erfarenhetsbaserade justeringar varav orsakad av förändrade antaganden	1,7 -0,4 2,1	-0,4 -0,5 0,1	1,6 -0,4 2,0	0,4 -1,1 1,5	-0,8 0,3 -1,1

Känslighetsanalys avseende beräknad nettoskuld per balansdagen

Förändring av förpliktelsen vid diskonteringsränta -0,5 procentenheter	1,7
Förändring av förpliktelsen vid diskonteringsränta +0,5 procentenheter	-1,5
Förändring av förpliktelsen vid inflationsantagande -0,5 procentenheter	-1,4
Förändring av förpliktelsen vid inflationsantagande +0,5 procentenheter	1,6
Förändring av förpliktelsen vid livslängdsantagande -1 år	-1,0
Förändring av förpliktelsen vid livslängdsantagande +1 år	1,0

De väsentligaste aktuariella antaganden per balansdagen

	Sverige		Norge
	2019	2018	2019	2018
Diskonteringsränta	1,2%	2,2%	1,8%	2,6%
Långsiktigt inflationsantagande	1,7%	2,0%	-	-
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna	-	-	1,8%	2,6%
Framtida löneökningar	-	-	2,3%	2,8%
Framtida ökningar av pensioner	1,7%	2,0%	2,5%	2,5%
Personalomsättning	-	-	0,0	0,0
Förväntad återstående tjänstgöringstid	0 år	0 år	4,0 år	5,0 år
Genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen	15 år	15 år	25 år	25 år
Genomsnittlig livslängd kvinnor	89 år	89 år	89 år	89 år
Genomsnittlig livslängd män	87 år	87 år	86 år	86 år

Diskonteringsräntan för den norska planen är baserad på marknadsräntan på bostadsobligationer med löptid motsvarande förpliktelsens återstående löptid, 25 år. För den svenska planen har diskonteringsräntan baserats på marknadsräntan på bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen, vilket i det här fallet är 15 år.

Förvaltningstillgångar finns enbart i den norska planen och består till största delen av räntebärande värdepapper 76 procent (77). Övriga tillgångar är aktier 13 procent (13), fastigheter 11 procent (9) och annat 0 procent (1).

Verklig avkastning på förvaltningstillgångarna i den norska planen under 2019 är inte känd (2018: inte känd).

Vår bästa uppskattning av inbetalningar till förmånsbestämda pensionsplaner under 2020 är 0,9 Mkr.

Riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare

Till styrelsens ledamöter utgår ersättning enligt årsstämmans beslut. Styrelsen utarbetar förslag till riktlinjer för ersättningar till koncernens vd och övriga ledande befattningshavare. Riktlinjerna grundar sig på bolagets långsiktiga Ersättningspolicy som reviderades i februari 2019.

Vid årsstämman 2019 beslutades om riktlinjer omfattande vd och övriga personer i bolagsledningen, vid tidpunkten för årsstämman totalt sju personer. Beslutet omfattar riktlinjer enligt följande. Den totala ersättningen ska kunna utgöras av fast grundlön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen, som kan uppgå till maximalt 30 procent av den fasta lönen, är kopplad till koncernens resultat och endast i speciella fall till individuella mål. Rörlig ersättning är villkorad mot positivt nettoresultat för koncernen och ska justeras i efterhand om den utbetalats på uppenbart felaktiga grunder. Avtal om pensionsförmån träffas individuellt och pensionskostnaden kan uppgå till maximalt 30 procent av lönen. Övriga ersättningar och förmåner ska vara marknadsmässiga och bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Anställningsavtal för medlem i bolagsledningen ska generellt inneha en uppsägningstid om sex månader från båda parter. Styrelsen får frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall skulle finnas särskilda skäl för det.

Det förslag till riktlinjer som styrelsen avser ge årsstämman 2020 presenteras i förvaltningsberättelsen.

Styrelsearvode och övriga ersättningar till ledande befattningshavare, tkr

		2019	2018
Kåre Wetterberg	styrelseordförande	400	365
Jörgen Abrahamsson	styrelseledamot	155	-
Monica Bellgran	styrelseledamot	155	150
Mats Egeholm	styrelseledamot	155	150
Bengt Stillström	styrelseledamot	155	150
Thomas Widstrand	styrelseledamot	155	150
Arbetstagarrepresentanter	två ledamöter och två suppleanter	-	-
Totalt arvode		1 175	965

Verkställande direktören i ProfilGruppen AB vid ingången av året avgick i augusti och har under året erhållit 1 681 tkr (2 896) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner. Den vd som tillträdde i oktober har under året erhållit motsvarande ersättningar till ett belopp av 504 tkr (0). I mellantiden hade bolaget en tillförordnad vd som för sin tid som tillförordnad, cirka två månader, erhöll 286 tkr (0).

Övriga ledande befattningshavare, totalt sju personer (sex), har erhållit 8 510 tkr (7 349) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner.

Under året uppgick kostnaden för den rörliga ersättningen exklusive sociala avgifter till den verkställande ledningen, åtta personer, till totalt 562 tkr (sju personer, 462 tkr), varav 72 tkr (0) till ny vd och 22 tkr (0) till den vd som var tillförordnad under en del av året. Föregående års ersättning har utbetalats under året.

Uppsägningstiden i vd:s anställningsavtal är sex månader från hans sida och 12 månader från företagets sida, i övrigt gäller sex månaders ömsesidig uppsägningstid för koncernledningen.

Pensionsförmåner och pensionsavtal till ledande befattningshavare

För vd har avgiftsbestämd pensionsavsättning med 30 procent av lönesumman gjorts. Årets kostnad för pension till den vd som avgick under året har uppgått till 449 tkr (783), exklusive särskild löneskatt på 109 tkr (190). Motsvarande kostnad för den vd som tillträdde under året var 156 tkr (0), exklusive särskild löneskatt om 38 tkr (0). Dessutom har pension till tillförordnad vd kostat 83 tkr (0), exklusive särskild löneskatt om 20 tkr (0). Avtal om förtida pensionering finns ej.

Övriga ledande befattningshavare under året, sju personer (sex), omfattas av pensionsplan för tjänstemän i Sverige (ITP). Årets kostnad för förmån av pension till dessa personer uppgick till 1 991 tkr (1 601) exklusive särskild löneskatt på 483 tkr (388). Pensionerna är oantastbara och således inte villkorade av framtida anställning.

Inga andra avtal om avgångsvederlag finns.

ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR 5 TILL REVISORER

	Koncernen		Moderbolaget
	2019	2018	2019	2018
Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag	0,7 0,2	0,7 0,0	0,0 0,0	0,0 0,0
Övriga revisorer Revisionsuppdrag	0,1	0,1	-	-

Med revisionsverksamhet inom revisionsuppdraget avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga uppgifter som det ankommer koncernens revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Med revisionsverksamhet utöver revisonsuppdraget avses andra kvalitetssäkringstjänster som skall utföras enligt författning, bolagsordning, stadgar eller avtal.

Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet. Övrig rådgivning avser all annan rådgivning som inte ingår i ovanstående.

RÖRELSENS KOSTNADER 6 FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG

	Koncernen
	2019	2018
Råmaterial	726,1	722,8
Personalkostnader	292,6	285,4
Externa bearbetningstjänster	176,5	154,1
Avskrivningar	57,7	49,2
Nedskrivningar av kundfordringar	2,0	0,0
Andra rörelsekostnader	259,6	296,2
	1 514,5	1 507,7

Kostnader för utveckling av produkter och verksamhet uppgår till 8,4 Mkr (8,1) och ingår i rörelsens kostnader fördelat på personalkostnader och andra rörelsekostnader. Under året har inga av dessa kostnader kunnat aktiveras enligt IAS 38.

7 LEASING

Upplysningar avseende operationella leasingavtal tillämpliga för jämförelseperioden då IFRS 16 tillämpas från den 1 januari 2019

I not 1 Redovisningsprinciper beskrivs principerna för hur den nya den nya standarden IFRS 16 Leasingavtal har tillämpats. I koncernens rapport över finansiella ställning har följande justeringar gjorts per övergångstidpunkten (1 januari 2019) avseende IFRS 16 Leasingavtal.

		Effekt av övergång till
	UB 2018-12-31	IFRS 16	IB 2019-01-01
Maskiner och inventarier	7,7	0,0	7,7
Nyttjanderättstillgångar	0,0	12,8	12,8
Kortfristiga leasingskulder	1,2	5,2	6,4
Långfristiga leasingskulder	0,0	7,6	7,6

Nedan följer en förklaring till skillnaden mellan de operationella leasingåtaganden som redovisats enligt IAS 17 precis före första tillämpningsdagen (det vill säga per 2018-12-31) och leasingskulder som redovisas enligt IFRS 16 vid första tillämpningsdagen:

	Åtaganden för operationella leasingavtal per den 31 december 2018 Korttidsleasingavtal som kostnadsförs linjärt Leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde Diskontering med koncernens marginella låneränta 2-7 % Skulder för finansiella leasingavtal per den 31 december 2018	14,1 -0,5 -0,2 -0,6 1,2
	Leasingskuld redovisad per den 1 januari 2019	14,0
Varav	Kortfristiga lesingskulder Långfristiga leasingskulder	6,4 7,6

Redovisning av avskrivningar på tillgångar med nyttjanderätt istället för leasingavgifter har haft en positiv påverkan på rörelseresultatet med 0,2 Mkr. Ränta på leasingskulder har haft en negativ inverkan på finansnettot med 0,6 Mkr. Resultatet före skatt har påverkats negativt med 0,4 Mkr på grund av IFRS 16. Eftersom den huvudsakliga betalningen redovisas som finansieringsverksamhet minskar kassaflödet från finansieringsverksamheten med motsvarande ökning av kassaflödet från den löpande verksamheten. Räntedelen av leasingavgiften förblir kassaflöde från den löpande verksamheten och inkluderas i finansnetto. Koncernen redovisar en nyttjanderättstillgång i balansräkningen samt en leasingskuld till nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Den leasade tillgången skrivs av linjärt över leasingperioden eller över nyttjandeperioden för den underliggande tillgången om det bedöms som rimligt säkert att koncernen kommer överta äganderätten vid utgången av leasingperioden. Leasingkostnaden redovisas som avskrivningar inom rörelseresultatet och räntekostnad inom finansnettot. Om leasingavtalet anses inkludera en tillgång av lågt värde eller har en leasingperiod som slutar inom 12 månader, eller inkluderar servicekomponenter, redovisas dessa leasingbetalningar som rörelsekostnader i resultaträkningen över leasingperioden.

Upplysningar för räkenskapsåret 2019

	Koncernen
Redovisade belopp i balansräkningen Nyttjanderättstillgångar	2019	2019-01-01
Lokaler	4,6	7,2
Fordon	8,9	5,1
IT-utrustning	0,3	0,5
	13,8	12,8
Leasingskulder
Långfristiga räntebärande skulder	7,8	7,6
Kortfristiga räntebärande skulder	6,4	6,4
Redovisade belopp i resultaträkningen	2019	2018
Lokaler	3,4	-
Fordon	3,2	-
IT-utrustning	0,2	-
	6,8	-
Nyttjanderättsillgångar som ej tagits upp
i balansräkningen	2019	2018
Korttidsleasingavtal som ingår i kostnad såld vara Underliggande tillgång av lågt värde	0,5	-
som ingår i kostnad såld vara	4,1	-
	4,6	-

Inga väsentliga variabla leasingbetalningar som inte ingår i leasingskulden har identifierats.

Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2019 var 12,3 Mkr. För information om de odiskonterade kassaflöden för leasingskulden se not 21.

Koncernens avgifter för finansiella leasingkontrakt (innan IFRS 16) uppgick under året till 0,4 Mkr (3,0). Per 2019-12-31 fanns inga finansiella leasingkontrakt i koncernen.

"Från den 1 januari 2019 tillämpas IFRS 16 Leasingavtal vilket inneburit justeringar av koncernens anläggningstillgångar"

8 FINANSIELLA POSTER

	Koncernen
	2019	2018
Ränteintäkter	0,4	0,7
Finansiella intäkter	0,4	0,7
Räntedel i årets pensionskostnader Räntekostnader övriga Övriga kostnader	0,3 7,0 4,4	0,3 4,1 2,4
Finansiella kostnader	11,7	6,8
	Moderbolaget
	2019	2018
Utdelning PG&WIP AB Ränteintäkter ProfilGruppen Extrusions AB	3,5 1,3	4,9 0,8
Finansiella intäkter	4,8	5,7
Räntekostnader ProfilGruppen Extrusions AB Räntekostnader övriga	2,7 0,2	0,3 0,0
Finansiella kostnader	2,9	0,3

BOKSLUTSDISPOSITIONER 9 OCH OBESKATTADE RESERVER

	Bokslutsdispositioner		Obeskattade reserver
Moderbolaget	2019	2018	2019	2018
Ackumulerade avskriv ningar utöver plan
Avsatt (+) / upplöst (-)
byggnader	0,0	0,0	0,0	0,0
inventarier	6,4	0,1	8,0	1,6
	6,4	0,1	8,0	1,6
Periodiseringsfonder Avsatt (+) / upplöst (-) per beskattningsår
2012	0,0	-5,8	0,0	0,0
2015	0,0	0,0	3,2	3,2
2016	0,0	0,0	10,3	10,3
2017	0,0	0,0	13,8	13,8
2018	0,0	17,7	17,7	17,7
2019	1,7	-	1,7	-
	1,7	11,9	46,7	45,0
Erhållet koncernbidrag	0,0	-50,0	-	-
	8,1	-38,0	54,7	46,6

10 SKATTER

		Koncernen	Moderbolaget
Redovisad skattekostnad	2019	2018	2019	2018
Aktuell skatt	6,5	21,0	1,1	11,7
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	14,9	3,1	-0,5	-0,1
Totalt redovisad skattekostnad	21,4	24,1	0,6	11,6

	Koncernen		Moderbolaget
Avstämning effektiv skatt, procent	2019	2018	2019	2018
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	21	22	21	22
Utdelning dotterbolag	-	-	-10	-2
Övrigt	-	-	-3	0
Redovisad effektiv skatt	21	22	8	20

Förändring av redovisad uppskjuten skatteskuld	2019-01-01	Redovisat över årets resultat	Redovisat över total resultatet	2019-12-31
Koncernen
Materiella anläggningstillgångar	23,6	17,6	0,0	41,2
Pensionsavsättningar	-1,1	0,0	-0,4	-1,5
Periodiseringsfonder	14,3	1,3	0,0	15,6
Poster redovisade i säkringsreserv	-0,6	0,0	0,6	0,0
Övrigt	-0,5	0,4	0,0	-0,2
	35,7	19,3	0,2	55,1
Moderbolaget
Materiella anläggningstillgångar	3,9	-0,5	0,0	3,4
	3,9	-0,5	0,0	3,4
Förändring av redovisad uppskjuten skatteskuld	2018-01-01	Redovisat över årets resultat	Redovisat över total resultatet	2018-12-31
Koncernen
Materiella anläggningstillgångar	22,8	0,8	0,0	23,6
Pensionsavsättningar	-1,3	0,0	0,2	-1,1
Periodiseringsfonder	12,0	2,3	0,0	14,3
Poster redovisade i säkringsreserv	-0,9	0,0	0,3	-0,6
Övrigt	-0,4	-0,1	0,0	-0,5
	32,2	3,0	0,5	35,7
Moderbolaget
Materiella anläggningstillgångar	3,9	0,0	0,0	3,9
	3,9	0,0	0,0	3,9

11 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		Koncernen
Goodwill	2019	2018
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	12,8	12,8
Vid årets slut	12,8	12,8
Ack. nedskrivningar Vid årets början	2,8	2,8
Vid årets slut	2,8	2,8
IT-system
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	21,5	4,8
Nyanskaffningar	9,3	16,7
Vid årets slut	30,8	21,5
Ack. avskrivningar
Vid årets början	0,0	0,0
Årets avskrivningar	1,8	0,0
Vid årets slut	1,8	0,0
Redovisat värde vid årets slut	39,0	31,5

Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheter innehållande goodwill ProfilGruppen prövar värdet av goodwill minst en gång per år samt när indikation finns om att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Nedskrivningsprövningen av goodwillposten utgår från en beräkning av återvinningsvärde. Goodwillen är hänförlig till verksamheten i ProfilGruppen Extrusions AB, vilket också är den kassagenererande enhet som prövas. Kassaflödesanalys har använts som bas för värderingen och de tre första åren baseras på budget och strategiska planer som fastställs av ledningen. Större efterfrågan och åtgärder för att förbättra effektiviteten förväntas förbättra marginalen. De kassaflöden som prognosticerats efter de fyra första åren har baserats på en årlig tillväxttakt om 2,0 procent (2,0), vilket baserats på förväntad BNP-tillväxt vilket profilmarknaden normalt följer. De prognosticerade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta om 11,47 procent före skatt (11,19) vilket beräknats utifrån vägd genomsnittlig kapitalkostnad. Nedskrivningsprövningen har utsatts för känslighetsanalys, vilket visat att rimliga förändringar i beräkningsparametrarna diskonteringsränta, vägd genomsnittlig kapitalkostnad, tillväxttakt och bruttomarginal inte ger upphov till nedskrivningsbehov.

Koncernen Moderbolaget

12 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Koncernen		Moderbolaget
Byggnader och mark	2019	2018	2019	2018
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	199,3	157,7	165,0	123,4
Nyanskaffningar	40,6	41,6	40,5	41,6
Omklassificeringar	1,1	0,0	1,1	0,0
Avyttringar och utrangeringar	0,0	0,0	0,0	0,0
Vid årets slut	241,0	199,3	206,6	165,0
Ack. av- och nedskrivningar
Vid årets början	73,4	69,6	52,1	49,1
Avyttringar och utrangeringar	0,0	0,0	0,0	0,0
Årets avskrivningar enligt plan	3,8	3,8	2,9	3,0
Vid årets slut	77,2	73,4	55,0	52,1
Ack. nedskrivningar
Vid årets början	2,7	2,7	2,7	2,7
Återförda nedskrivningar	0,0	0,0	0,0	0,0
Årets nedskrivningar	0,0	0,0	0,0	0,0
Vid årets slut	2,7	2,7	2,7	2,7
Redovisat värde vid årets slut	161,1	123,2	148,9	110,2
varav byggnader	143,9	109,5	132,2	96,9
mark	6,3	6,3	5,9	5,9
markanläggningar	10,9	7,4	10,8	7,4

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	2019	2018	2019	2018
Vid årets början	58,6	51,9	1,1	0,0
Omklassificeringar	-11,8	-51,9	-1,1	0,0
Nyanskaffningar	133,7	58,6	4,6	1,1
Redovisat värde vid årets slut	180,5	58,6	4,6	1,1
Totalt redovisat värde materiella anläggningstillgångar	523,2	362,9	176,9	113,4
Nyttjandeperioder		Koncernen	Moderbolaget
Byggnader och mark
Fastigheter, beroende på komponent		30-50 år		30-50 år
Byggnadsinventarier		10–40 år		10–40 år
Markanläggningar		20 år		20 år
Markinventarier		10 år	10 år
Maskiner och inventarier
Profilpressar		20 år
Anodiseringsutrustning och övrig pressutrustning		10-15 år
Reservdelar till maskiner		5-10 år
Bearbetnings- och mätmaskiner		5-7 år
Inventarier		5-10 år
Transportmedel		5 år
IT-investeringar		4-5 år

Avskrivningar sker linjärt, baserat på förväntad nyttjandeperiod.

		Koncernen		Moderbolaget
Maskiner och inventarier	2019	2018	2019	2018
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	659,6	587,5	5,7	5,0
Nyanskaffningar	34,8	20,7	21,4	0,7
Omklassificeringar	10,7	51,9	0,0	0,0
Omräkningsdifferenser	0,0	0,0	0,0	0,0
Avyttringar och utrangeringar	-1,1	-0,5	0,0	0,0
Vid årets slut	704,0	659,6	27,1	5,7
Ack. avskrivningar enligt plan
Vid årets början	464,5	419,4	3,6	3,5
Avyttringar och utrangeringar	-1,1	-0,3	0,0	0,0
Omräkningsdifferenser	0,0	0,0	0,0	0,0
Årets avskrivningar enligt plan	45,0	45,4	0,1	0,1
Vid årets slut	508,4	464,5	3,7	3,6
Ack. nedskrivningar
Vid årets början	14,0	14,0	0,0	0,0
Årets nedskrivningar	0,0	0,0	0,0	0,0
Vid årets slut	14,0	14,0	0,0	0,0
Redovisat värde vid årets slut	181,6	181,1	23,4	2,1

Anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar som är fullt avskrivna, men som fortfarande används i verksamheten är 296,9 Mkr (290,5). Per 2019-12-31 fanns avtalsenliga åtaganden att förvärva materiella anläggningstillgångar om 49,0 Mkr.

I koncernens ackumulerade anskaffningsvärde ingår aktiverad ränta med 3,1 Mkr (3,1). Ingen ränta har aktiverats under året eller föregående år. Moderbolagets innehav av inventarier avser mark- och byggnadsinventarier.

		Koncernen		Moderbolaget
Avskrivningar per funktion	2019	2018	2019	2018
Kostnad för sålda varor	49,0	49,2	3,1	3,1
Försäljningskostnader	0,0	0,0	0,0	0,0
Administrationskostnader	0,1	0,1	0,0	0,0
	49,1	49,3	3,1	3,1

13 NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR

	Koncernen
Nyttjanderättstillgångar	2019	2018
Ack. anskaffningsvärden
Effekt vid övergång till IFRS 16	12,8	0,0
Nyanskaffningar	7,8	0,0
Avyttringar och utrangeringar	0,0	0,0
Vid årets slut	20,6	0,0
Ack. av- och nedskrivningar
Vid årets början	0,0	0,0
Avyttringar och utrangeringar	0,0	0,0
Årets avskrivningar enligt plan	6,8	0,0
Vid årets slut	6,8	0,0
Redovisat värde vid årets slut	13,8	0,0

Posten utgörs av aktier i utomstående företag. Innehavet är onoterat och värderas till verkligt värde enligt nivå 3.

15 VARULAGER

		Koncernen
	2019	2018
Råvaror och förnödenheter	81,7	99,1
Varor under tillverkning	76,4	97,7
Färdiga varor och handelsvaror	73,9	50,7
	232,0	247,5

Ingen del av lagret är värderat till nettoförsäljningsvärde.

16 KUNDFORDRINGAR

		Koncernen
	2019	2018
Kundfordringar	204,7	224,7
Reservering för förväntade kreditförluster	-2,0	0,0
	202,7	224,7

För övrig information om kundkrediter, se not 19.

17 EGET KAPITAL

Omräkningsreserv	2019	2018
Ingående omräkningsreserv	0,3	0,2
Årets omräkningsdifferenser	-0,2	0,1
Utgående omräkningsreserv	0,1	0,3

Aktiekapital och röster

Alla aktier har ett kvotvärde på fem kronor per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda. Alla befintliga aktier är av serie B och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Under året har inga förändringar i antalet aktier skett och antalet har förblivit 7 398 775 styck.

Hembud och konvertering

I bolagsordningen finns ingen hembudsklausul.

Övrigt tillskjutet kapital

Denna post avser eget kapital som tillskjutits av ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Eventuella framtida avsättningar till överkursfond redovisas också som tillskjutet kapital.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat, se tabell i not 21 under avsnitt Derivat.

Egna aktier och återköp

Inga egna aktier innehas av bolaget själv eller dess dotterbolag och återköp av egna aktier är för närvarande ej aktuellt. Det finns inga program med konvertibler eller optioner som innebär utspädning av aktiekapitalet.

Utdelning

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att ingen utdelning för verksamhetsåret 2019 utgår. Det beräknade genomsnittliga antalet aktier under 2019 är 7 398 775 (7 398 775). Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämma den 21 april 2020. Under året har en utdelning om 37,0 Mkr utbetalats.

Disponering av de till förfogande stående vinstmedlen föreslås enligt följande:

Totala vinstmedel enligt balansräkningen	134 173 042 kr
Överföres i ny räkning	134 173 042 kr
Utdelning till aktieägarna	0 kr

Moderbolaget

Bundna fonder

Bundna fonder avser aktiekapital samt annat bundet eget kapital. De bundna fonderna är inte disponibla för utdelning.

Fritt eget kapital

Balanserat resultat utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell utdelning lämnats. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

18 RESULTAT PER AKTIE

Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat i koncernen, hänförligt till moderbolagets aktieägare, uppgående till 73,9 Mkr (80,5) och på ett vägt genomsnittligt antal aktier under 2019 uppgående till 7 398 775 (7 398 775), vilket beräknats i enlighet med IAS 33. Ingen utspädning finns.

19 RÄNTEBÄRANDE SKULDER

	Koncernen
	Långfristiga		Kortfristiga
Räntebärande skulder	2019	2018	2019	2018
Banklån	149,1	78,6	23,8	17,4
Checkräkningskredit	-	-	124,9	28,8
Leasingskulder	6,4	0,0	7,8	1,2
	155,5	78,6	156,5	47,4

Moderbolagets skulder till kreditinstitut består av utnyttjad checkkredit.

Den del av banklånen som ska amorteras inom tolv månader från balansdagen klassificeras som kortfristiga. Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget måste uppfylla, se not 21. Av de långfristiga räntebärande skulderna är 125,2 Mkr (30,8) upptaget i EUR.

FÖRUTBETALDA OCH UPPLUPNA 20 KOSTNADER OCH INTÄKTER

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		Koncernen		Moderbolaget
		2018	2019	2018
Förutbetalda löner	2,5	1,1	0,0	0,0
Upplupna intäkter	0,5	0,8	0,0	0,0
Övriga förutbetalda kostnader	6,3	5,5	0,0	0,0
	9,3	7,4	0,0	0,0
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2019	Koncernen 2018	Moderbolaget 2019	2018
Semesterlöner och övrigt personalrelaterat	64,1	60,6	0,0	0,1
Upplupna styrelsearvoden	0,7	0,6	0,7	0,6
Förutbetalda intäkter	19,8	28,5	0,0	0,0
Övriga upplupna kostnader	5,9	13,4	0,4	0,5

21 FINANSIELLA INSTRUMENT

Koncernens finansiella instrument består bland annat av banklån, leverantörsskulder, finansiell leasingskuld och derivat som kan utgöra såväl skuld som tillgång beroende på dess verkliga värde. Skuldernas syfte är att finansiera koncernens verksamhet. De finansiella instrumenten är också tillgångar i form av exempelvis kundfordringar och likvida medel som verksamheten genererat. Koncernens derivat kan också utgöra tillgångar vid bokslutstidpunkten.

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, råvarupriser, refinansierings- och kreditrisker.

Bolagets styrelse granskar och godkänner policyer för att hantera dessa risker enligt vad som beskrivs nedan. Koncernens centrala ekonomiavdelning har ansvar för att hantera finansiella transaktioner och risker enligt beslutade policyer.

Derivat

Derivat används endast för ekonomiska säkringsändamål och inte som spekulativa investeringar. För att säkra kassaflöde har koncernen två typer av derivatinstrument: ränteswapavtal och valutaterminskontrakt.

I koncernens finansiella ställning redovisas ränteswapavtal som övrig kortfristig skuld till ett belopp om 0,3 Mkr (1,3) och valutaterminskontrakt som omsättningstillgång uppgående till 1,6 Mkr (1,2) samt som övrig kortfristig skuld på 1,2 Mkr (2,8). Det finns ingen ineffektivitet hänförlig till ränteswappar eller valutaterminskontrakt vare sig 2018 eller 2019.

Derivatinstrumenten påverkar koncernens finansiella ställning och resultat enligt följande:

	Koncernen
Ränteswapavtal	2019	2018
Redovisat belopp (skuld)	0,3	1,3
Nominellt belopp	40,0	40,0
Förfallotidpunkt	2020-04-30	2020-04-30
Säkringskvot	100%	88%
Värdeförändring för utestående
derivatinstrument sedan 1 januari	-1,0	-0,9
Värdeförändring av den säkrade posten
för att avgöra effektivitet	-1,0	-0,9
Valutaterminskontrakt
Redovisat belopp (tillgång)	1,6	1,2
Redovisat belopp (skuld)	1,2	2,8
Nominellt belopp EUR	138,0	179,9
Nominellt belopp DKK	26,0	17,9
Nominellt belopp NOK	8,6	9,8
Förfallotidpunkt (senaste förfallodatum för ingångna teminsavtal)	2021-08-18	2020-09-21
Säkringskvot för 12 månader från 2019-12-31 EUR	84%	78%
Säkringskvot för 12 månader från 2019-12-31 DKK	86%	60%
Säkringskvot för 12 månader från 2019-12-31 NOK	53%	55%
Värdeförändring för utestående derivatinstrument sedan 1 jan.	1,5	0,8
Värdeförändring av den säkrade posten
för att avgöra effektivitet	1,5	0,8
Vägda genomsnittet för terminskurser under året (inklusive terminspunkter) EUR	10,46	10,01
Vägda genomsnittet för terminskurser under året (inklusive terminspunkter) DKK	1,44	1,40
Vägda genomsnittet för terminskurser under året (inklusive terminspunkter) NOK	1,07	1,07

Säkringsreserv	Valuta- terminskontrakt	Ränte swappar	Totalt
Ingående säkringsreserv 2018-01-01	-1,7	-1,7	-3,4
Tillkommer: förändring i verkligt värde säkringsinstrument redovisade i ÖTR	-1,5	0,9	-0,6
Tillkommer: uppskjuten skatt Avgår omklassificerat till intäkter	0,3 2,2	-0,2 0,0	0,1 2,2
Avgår uppskjuten skatt	-0,5	0,0	-0,5
Utgående säkringsreserv 2018-12-31	-1,2	-1,0	-2,2
Ingående säkringsreserv 2019-01-01	-1,2	-1,0	-2,2
Tillkommer: förändring i verkligt värde
säkringsinstrument redovisade i ÖTR	0,3	1,0	1,3
Tillkommer: uppskjuten skatt	-0,1	-0,2	-0,3
Avgår omklassificerat till intäkter	1,5	0,0	1,5
Avgår uppskjuten skatt	-0,3	0,0	-0,3
Utgående säkringsreserv 2019-12-31	0,2	-0,2	0,0

Valutarisker

Valutakursrisken består i att valutakursförändringar får en negativ påverkan på koncernens resultat och eget kapital. Valutaexponering uppstår i samband med betalningsflöden i utländsk valuta (transaktionsexponering) vilket framförallt sker vid koncernens försäljning av produkter på export. Försäljningen i utländska valutor uppgår till ungefär 40 procent av de totala intäkterna. Den valuta som står för störst andel av exportförsäljningen är EUR, men genom att råvara köps delvis i EUR minskas exponeringen väsentligt.

Enligt ProfilGruppens valutapolicy bör cirka 50-70 procent av förväntat nettoinflöde per valuta för en period på sex till arton månader vara säkrade. Ledningen har mandat att säkra upp till 100% för en period på 24 månader. De valutaterminskontrakt som ingås säkringsredovisas och under året har inga (inga) belopp för ineffektiva säkringar redovisats i resultaträkningen. Tecknade valutaterminskontrakt redovisas ovan under avsnitt Derivat.

Fordringarna i utländska valutor uppgick per den 31 december 2019 till 48,3 Mkr (47,7) och skulderna i utländska valutor till 146,8 Mkr (66,5). Av skulderna i utländsk valuta är 125,3 Mkr (30,8) räntebärande, se not 19.

För finansiering av maskininvesteringar till vår nya press kommer ett lån om 13,5 MEUR successivt upptas. Vid årsskiftet uppgick investeringen till ca 13,0 MEUR och lånet till 12,0 MEUR. Eurolånet innebär en valutaexponering som bolaget normalt inte har, vilken kan komma att få en resultateffekt. För 2019 påverkades finansnettot negativt med 1,3 Mkr.

Omräkningsexponeringen relaterad till koncernens utländska försäljningsbolag, som består av bolagens eget kapital samt skulder till moderbolaget, är marginell.

Förändringar i valutakurser påverkar, vid osäkrat nettoinflöde, resultat före skatt och eget kapital enligt nedanstående:

		Resultat före skatt, Mkr	Eget kapital, Mkr
EUR	Förändring +/- 10%	+/- 14	+/- 11
DKK	Förändring +/- 10%	+/- 2	+/- 2
NOK	Förändring +/- 10%	+/- 2	+/- 1

Ränterisk

Med ränterisk avses risken för att förändringar av marknadsräntorna påverkar ProfilGruppens resultat negativt. För att minimera denna risk sker såväl upplåning till fast ränta som ingående av ränteswappar. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på lånens räntebindningstid. Enligt finanspolicyn får räntebindningen vara maximalt 60 månader. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswap. Räntenivån för 40% av de långfristiga räntebärande skulder är säkrade på något av ovan beskrivna sätt enligt tider och nivåer i följande tabell.

Räntebindningsår	Långfristiga räntebärande skulder, Mkr	Räntesats inkl marginal (procent)
2020	40,0	4,0
2022	22,1	3,0

Moderbolaget har inga långfristiga räntebärande skulder.

Om räntenivån under 2019 skulle stiga en procentenhet skulle det på helårsbasis inte är väsentliga för att förstå tidpunkterna för kassaflödena. påverka räntekostnaden med 1,5 Mkr.

Swapparna leder till att ProfilGruppen erhåller rörlig ränta och betalar fast ränta. Koncernen har klassificerat ränteswaparna som säkringsinstrument i en kassaflödessäkring av framtida räntebetalningar. ProfilGruppen mäter säkringsrelationens effektivitet vid varje rapporteringstillfälle. Ränteswappen och lånet har samma valuta, räntebas (STIBOR 3M), ränteomssättningsdag och lånevolymen understiger inte ränteswappens nominella belopp varmed det finns ett starkt ekonomiskt samband mellan lånet och ränteswapen.

Marknadsrisker

Marknadsrisker består främst av vikande efterfrågan och förändringar i råvarupriset. ProfilGruppens produktion kännetecknas av en stor andel fasta kostnader varför verksamheten i hög grad är volymberoende. Små variationer i efterfrågan ger därför relativt stora resultateffekter. Aluminiumpriserna har historiskt sett visat stor rörlighet. Den prisrisk som finns minskas genom att ha råvaruklausuler i avtalen med kund. Viss prisrisk i lager återstår dock alltid. Råvarupolicyn innebär att råvara huvudsakligen köps i proportion till inneliggande kundorder.

Råvaruinköp för längre perioder än sex månader görs utifrån avtal med kunder. Inköp av råvara sker i svenska kronor och euro. Uppföljning och kontroll sker genom ett råvaruråd med representanter från inköp-, ekonomi- och marknadsorganisationerna på ledningsnivå.

Kreditrisker

Kundkrediter i ProfilGruppen skall hanteras i enlighet med koncernens kreditpolicy. Företagsledningen ansvarar för att kreditpolicyn är känd av alla involverade i försäljningsprocessen och att den anpassas vid behov.

Kreditvärdighetsbedömning och bevakning genomförs av koncernens kreditcontroller och cirka 60 procent (60) av koncernens årsomsättning försäkras via kreditförsäkring. Beslut om undantag från kreditförsäkringen fattas årligen gemensamt av CFO och VD.

Den maximala exponeringen för kreditrisker per den 31 december 2019 uppgår till 239,0 Mkr (239,6). Den största enskilda fordran uppgår till 5 procent (9) av totala kreditrisken. Fördelning av kreditrisk framgår av följande tabell.

Koncentration av kreditrisk per 2019-12-31	Antal kunder	Procent av antal kunder
Exponering < 1,0 Mkr	402	91%
Exponering 1,0-5,0 Mkr	33	7%
Exponering > 5 Mkr	6	1%
	441	100%

2019-12-31		Ej förfallna Förfallet 1-30	Förfallet 30- Summa
Förväntad kreditförlust	0,0	0,0	-2,0	-2,0
Värde brutto- kundfordringar	182,8	13,8	8,1	204,7
Förlustreserv	0,0	0,0	2,0	2,0

Likviditetsrisker

Inga väsentliga likviditetsrisker finns i företagets finansiella instrument. Räntebärande skulders förfallotidpunkter redovisas i not 19. Förutom koncernens likvida medel fanns på balansdagen outnyttjade krediter på 116,9 Mkr (340,3).

Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget ska uppfylla. Dessa har uppfyllts per 31 december 2019.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. Framtida kassaflöden avseende räntor har beräknats med utgångspunkt från den ränta som gällde per balansdagen. Derivat har inkluderats i tidsintervallet med dess verkliga värden eftersom de avtalsenliga förfallodagarna

Löptidsanalys

finansiella skulder	På begäran	<3 mån	3–12 mån	1–5 år	>5 år
Räntebärande skulder	124,9	3,5	26,1	103,6	63,3
Leasingskulder	0,0	2,1	6,2	6,7	0,2
Övriga skulder	26,3	250,8	9,3	0,0	0,0
Derivat	0,0	0,5	1,0	0,0	0,0
Summa per 2019-12-31	151,2	256,9	42,6	110,3	63,5
Räntebärande skulder	28,8	4,8	14,5	50,2	37,9
Finansiella leasingskulder	0,0	1,1	0,1	0,0	0,0
Övriga skulder	24,0	222,7	8,4	0,0	0,0
Derivat	0,0	1,3	1,5	1,2	0,0
Summa per 2018-12-31	52,8	229,9	24,5	51,4	37,9

Redovisat och verkligt värde för finansiella instrument

Koncernen
				Kategori
2019	2018	2019	2018
0,2	0,2	0,2	0,2	Fin. tillg. värd. till verkligt värde.
202,7	224,7			Fin. tillg. värd. till upplup. anskaffningsv.
0,5	0,8	0,5	0,8	Fin. tillg. värd. till upplup. anskaffningsv.
40,0	18,0	40,0	18,0	Fin. tillg. värd. till upplup. anskaffningsv.
1,5	1,2	1,5	1,2	Säkringsredovisade derivat
29,9	26,1	29,9	26,1	Fin. tillg. värd. till upplup. anskaffningsv.
312,0	126,0			307,9 130,4 Fin. skuld. värd. till upplup. anskaffningsv.
190,2	228,5			190,2 228,5 Fin. skuld. värd. till upplup. anskaffningsv.
90,5	102,2			90,5 102,2 Fin. skuld. värd. till upplup. anskaffningsv.
7,1	17,4	7,1		17,4 Fin. skuld. värd. till upplup. anskaffningsv.
1,2	2,8	1,2	2,8	Säkringsredovisade derivat
0,3	1,2	0,3	1,2	Säkringsredovisade derivat
		Redovisat värde		Verkligt värde 202,7 224,7

Inga omklassificeringar mellan kategorier har skett under året.

Terminskontrakten är värderade till aktuella observerbara marknadspriser för valutor på balansdagen, d v s överensstämmande med nivå 2 enligt IFRS 13. För att fastställa kursen på ränteswappar används värderingsmodeller eller tekniker för diskonterade kassaflöden. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Värdet är därmed överensstämmande med nivå 2 enligt IFRS 13.

Kapitalförvaltning

Det främsta målet för koncernens kapitalförvaltning är att behålla en hög kreditvärdighet och välbalanserad kapitalstruktur. För att behålla eller förändra kapitalstrukturen kan koncernen justera utdelningen till aktieägarna, återföra kapital till aktieägarna eller genomföra nyemission.

Nettoskuldsättningsgraden definieras som räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Vid årets slut uppgick nettoskuldsättningsgraden till 0,72 (0,31).

	Koncernen
	2019	2018
Räntebärande skulder	312,0	126,0
Räntebärande avsättningar	18,2	16,3
Likvida medel	-29,9	-26,1
Total nettoskuld	300,3	116,2
Eget kapital	416,9	374,4
Reserver i eget kapital	-0,1	1,9
Eget kapital att förvalta	416,8	376,3
Totalt kapital att förvalta	717,1	492,5
Nettoskuldsättningsgrad	0,72	0,31

STÄLLDA SÄKERHETER OCH 22 EVENTUALFÖRPLIKTELSER

	Koncernen		Moderbolaget
	2019	2018	2019	2018
Ställda säkerheter för koncernbolags skulder till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Aktier i dotterbolag	82,9 241,5 226,7	82,9 241,5 174,8	76,7 0,0 73,8	76,7 0,0 73,8
Eventualförpliktelser Borgensförbindelser till förmån för ProfilGruppen Extrusions AB Borgensförbindelser till förmån för PG&WIP AB Garantiåtaganden FPG/PRI	- - 0,2	- - 0,2	25,3 0,0 0,0	26,7 10,0 0,0

23 ANDELAR I KONCERNBOLAG

Bolag	Org.nr.	Antal aktier	Andel, procent	kapital inkl. del av obesk. reserver1	Eget Redovisat värde2
Dotterbolag
PG&WIP AB	556248-8949	1 000	70		42,2 14,1 (14,1)
ProfilGruppen Extrusions AB	556206-5119	940 000	100		209,1 73,7 (73,7)
ProfilGruppen Manufacturing AB	556262-3990	1 000	100	2,2	0,1 (0,1)
					87,9 (87,9)

Dotterbolag till ProfilGruppen Extrusions AB

ProfilGruppen GmbH, Tyskland	-	-	100
ProfilGruppen Norge AS, Norge	-	100	100

1) Motsvarar den andel av eget kapital som står under

bestämmande inflytande av koncernen.

2) Föregående års redovisade värde inom parentes.

Styrelsen för samtliga svenska bolag, inklusive moderbolaget, har sitt säte i Uppvidinge kommun.

Innehav utan bestämmande inflytande	2019	2018
Anläggningstillgångar	14,6	22,1
Omsättningstillgångar	25,2	24,2
Eget kapital	18,1	13,0
Långfristiga skulder	7,3	8,5
Kortfristiga skulder	14,4	24,8
Intäkter	61,8	65,2
Resultat	6,6	3,0
Totalresultat	6,6	3,0

24 KASSAFLÖDESANALYS

Inga andra likvida medel än kassa och bank finns och därför överensstämmer definitionen av likvida medel i kassaflödesanalysen och i balansräkningen.

		Koncernen		Moderbolaget
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	2019	2018	2019	2018
Av- och nedskrivningar av tillgångar	57,7	49,3	3,1	3,1
Rearesultat vid försäljning
av anläggningstillgångar	0,0	-0,1	0,0	0,0
Orealiserade kursdifferenser	1,3	1,3	0,0	0,0
Avsättningar för pensioner	0,2	-0,3	0,0	0,0
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter	0,0	0,3	0,2	0,2
	59,2	50,5	3,3	3,3
Investeringar i anläggningstillgångar
Aktiverade i balansräkningen	218,6	137,7	66,5	43,4
varav relaterade till ny extruderingsanläggning	183,4	86,6	22,6	22,6
Ej betalda	-9,3	-22,9	0,0	-10,4
varav relaterade till ny extruderingsanläggning	-8,2	-14,5	0,0	-3,0
Investeringar från föregående år, betalda i år	22,8	5,2	10,4	0,2
varav relaterade till ny extruderingsanläggning	15,0	0,0	3,0	0,0
	232,1	120,0	76,9	33,2
Kursdifferenser i likvida medel
Kursvinster (+)/-förluster (-)
i ingående likvida medel	0,1	0,1	0,0	0,0
Kursvinster (+)/-förluster (-) i förändring av likvida medel	0,2	0,0	0,0	0,0
	0,3	0,1	0,0	0,0

		Koncernen	Moderbolaget
Räntebärande skulder	2019	2018	2019	2018
Vid årets början	126,0	100,7	48,3	19,1
Justering IB med anledning av IRFS 16 Leasingavtal	12,8	-	-	-
Nytecknade leasingavtal	7,8	0,0	-	-
Upptagna lån	94,4	34,8	0,0	0,0
Amortering	-25,0	-19,6	0,0	0,0
Kursvinster (-)/-förluster (+)	1,9	-1,7	0,0	0,0
Förändring checkräkningskredit	94,1	11,8	115,3	29,2
Vid årets slut	312,0	126,0	163,6	48,3

NÄRSTÅENDERELATIONER 25 OCH -TRANSAKTIONER

Moderbolaget har närståenderelationer som innefattar ett bestämmande inflytande över sina dotterföretag, se not 23. För skulder och fordringar på dotterbolag se moderbolagets balansräkning. Moderbolagets intäkter består av intäkter för tjänster och hyror, från dotterbolag. Dessa hyror är satta på marknadsmässiga villkor.

Av rösterna i ProfilGruppen AB kontrollerar styrelseledamöterna Bengt Stillström 28,4 procent (28,4) och Mats Egeholm 10,5 procent (10,5). De övriga styrelseledamöterna kontrollerar tillsammans 0,1 procent (0,0) av rösterna. Ledande befattningshavare kontrollerar tillsammans 0,1 procent (0,2) av rösterna i ProfilGruppen AB.

Vad gäller löner och andra ersättningar samt kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare, se not 4.

HÄNDELSER EFTER 26 RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Sedan årsskiftet har omvärldssituationen genomgått en drastisk förändring på grund av Corona-smittan. Effekterna av de regleringar etcetera som görs i olika länder kommer ha effekt på näringslivet i stort och leda till en påverkan av ProfilGruppen som vi ännu inte kan bedöma. Styrelsen i ProfilGruppen anser det viktigt att företaget står starkt, kan undvika risker och ta vara på möjligheter som kan uppstå som följd av den uppkomna situationen. Styrelsen ändrade därför den 17 mars 2020 sitt utdelningsförslag från fem kronor per aktie till att ingen utdelning för verksamhetsåret 2019 skall ges.

Kåre Wetterberg Fredrik Zöögling Magnus Gabrielsson Mats Egeholm Thomas Widstrand

EKONOMISKA BEGREPP

BEGREPP	BESKRIVNING	ORSAK TILL ANVÄNDNING
Andel riskbärande kapital	Eget kapital och uppskjutna skatteskulder i procent av balansomslutningen.	Relevant ur kreditsynpunkt, visar förmågan att klara förluster.
Avkastning på eget kapital	Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital under perioden. Vid rapportering av delårsperiod extrapoleras resultatet för att motsvara en tolvmånadersperiod.	Relevant ur ett aktieägarperspektiv då det speglar avkastningen under perioden på ägarnas kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital	Resultat före skatt och före finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital under perioden Se definition av sysselsatt kapital nedan.	Relevant för investerare och kreditgivare då det visar avkastningen på det kapital som kräver avkastning, används för att optimera kapitalallokeringen.
Balansomslutning	Värdet av samtliga tillgångar, såsom fastigheter, maskiner och inventarier, varulager, kundfordringar och likvida medel.	Relevant för att intressenter på ett enkelt sätt ska kunna följa förändringar av koncernens totala tillgångar.
Eget kapital per aktie	Eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande dividerat med antal aktier.	Relevant mått för investerare på hur stor skuld till ägarna som är relate rad till varje aktie.
Investeringar	Anläggningstillgångar som anskaffats under perioden.	Relevant för att visa den samlade storleken på de investeringar som görs för att bibehålla befintlig kapacitet och skapa tillväxt.
Kapitalomsättningshastighet	Intäkter dividerade med genomsnittligt sysselsatt kapital.	Relevant för att bedöma hur snabbt kapitalet i genomsnitt utnyttjas, ett slags mått på kapitaleffektivitet.
Kassaflöde från den löpande verksamheten	Kassaflöde från verksamheten, exklusive finansiering och investeringar.	Relevant för att kunna följa den operativa verksamhetens förmåga att generera kassaflöde för att finansiera nya investeringar, amorteringar och utdelningar samt bedöma behovet av ny extern finansiering.
Kassaflöde per aktie	Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.	Relevant för att relatera kassagenereringsförmågan till antalet aktier.
Likviditetsreserv	Kassa och bankmedel samt outnyttjade lånelöften från bankerna vid periodens slut.	Relevant för att bedöma förmågan att finansiera den framtida verksamheten och variationer i penningflödet genom bolaget.
Nettoskuld/EBITDA	Räntebärande nettoskuld dividerat med resultat före av- och nedskrivningar. Vid rapportering av delårsperiod används resultatet för rullande 12 månader.	Relevant för att bedöma förmågan att återbetala lånen, vilket är av intresse för kreditgivare och investerare.
Räntebärande nettoskuld	Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar (avsättningar till pensioner) reducerade med likvida medel och räntebärande fordringar.	Relevant för att bedöma totalt utnyttjad räntebärande skuldbörda.
Nettoskuldsättningsgrad	Räntebärande nettoskuld dividerat med eget kapital.	Relevant för att bedöma kapitalstrukturen, fördelningen mellan eget kapital och lånat kapital.
Resultat före av- och nedskrivningar (EBITDA)	Rörelseresultat före avskrivningar enligt plan och nedskrivningar.	Relevant som mått på rörelsens förmåga att generera kassaflöde före kapitalbindning i rörelsen och finansiella flöden.
Resultat per aktie	Periodens resultat exklusive resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande dividerat med genomsnittligt antal aktier.	Relevant för investerare för att bedöma aktiens avkastning och värde ring.
Resultatmarginal	Resultat före skatt i procent av intäkter.	Relevant för att bedöma hur stor andel av intäkterna som behålls som vinst, kan även användas för jämförelse mellan bolag. Det visar också tåligheten mot negativa avvikelser.
Räntetäckningsgrad	Resultat före skatt och före finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.	Relevant för kreditgivare som ett mått på förmågan att täcka räntekostnader.
Rörelsemarginal	Rörelseresultat i procent av intäkterna.	Relevant för att bedöma hur stor andel av intäkterna som behålls som vinst från den operativa verksamheten, kan även användas för jämförelse mellan bolag.
Rörelseresultat	Resultat före skatt och före finansiella poster.	Relevant som mått på den operativa verksamhetens resultat.
Soliditet	Eget kapital i procent av totala tillgångar.	Relevant som mått på aktuell självfinansiering då det visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats av eget kapital.
Substansvärde per aktie	Se eget kapital per aktie.
Sysselsatt kapital	Eget kapital och räntebärande skulder.	Relevant för att visa hur mycket totalt kapital som används i rörelsen och är den ena komponenten i att mäta avkastning från verksamheten.

Nyckeltalen baseras på koncernens siffror inklusive innehav utan bestämmande inflytande, med undantag av Resultat per aktie samt Substansvärde per aktie. För ytterligare information om avstämning av koncernens alternativa nyckeltal hänvisas till ProfilGruppens hemsida, www.profilgruppen.se/koncernen.

REVISIONSBERÄTTELSE

Till bolagsstämman i ProfilGruppen AB (publ), org nr 556277-8943

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för ProfilGruppen AB (publ) för år 2019. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 24-50 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.

Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

Värdering av varulager

Beskrivning av området

Varulagrets redovisade värde per 31 december 2019 uppgick till 232 Mkr och utgjorde en väsentlig andel av koncernens totala tillgångar. Varulagret består av både råmaterial, produkter under tillverkning samt färdiga produkter. Som framgår av not 1 i årsredovisningen värderas varulagret till det lägsta

av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid fastställandet av anskaffningsvärdet använder Bolaget manuellt upprättade kalkyler, i vilka det finns inslag av bedömningar innefattande bland annat bedömningar om produktionsvolymer, råvarupriser och tillverkningsomkostnader. Förändringar i dessa bedömningar kan påverka värderingen väsentligt. Det föreligger också inkuransrisk i varulager till följd av priskänslighet både vad gäller råvara och färdiga produkter, vilket kräver bedömningar vid fastställande av inkuransreserven. Varulagervärderingen inkluderar således viktiga uppskattningar och bedömningar. Eventuella felaktigheter i dessa uppskattningar och bedömningar får en väsentlig påverkan på Bolagets resultat och ställning, se not 1. Detta sammantaget gör att varulager har varit ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.

Hur detta område beaktades i revisionen

Vi har granskat bolagets kalkyler genom stickprovskontroller och analyser av väsentliga parametrar såsom produktionsvolymer, råvarupriser och beräknade påslag avseende tillverkningsomkostnader. Vi har också granskat företagsledningens bedömning av inkuransreserven genom analyser av trögrörliga produkter, analyser av bruttovinstmarginaler samt stickprovskontroller av inköps- och försäljningspriser enligt kontrakt. Vidare har vi granskat ändamålsenligheten i lämnade upplysningar i årsredovisningen.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-23. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verk-ställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: http:// www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av ProfilGruppen AB (publ) för år 2019 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget.
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: http://www.revisorsinspektionen.se/rn/ showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Ernst & Young AB, Box 854, 391 28 Kalmar, utsågs till ProfilGruppen ABs revisor av bolagsstämman den 16 april 2019 och har varit bolagets revisor sedan 31 mars 2007.

KALMAR 19 MARS 2020 Ernst & Young AB

Franz Lindström Auktoriserad revisor

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT FÖR PROFILGRUPPEN 2019

ProfilGruppen är ett svenskt publikt bolag, vars aktier är noterade på Stockholmsbörsens SmallCaplista. Bolagsstyrningen i ProfilGruppen grundar sig därför på Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, marknadsmissbruksförordningen, Stockholmsbörsens regelverk, bolagsordningen, antagen arbetsordning och andra tillämpliga lagar och regler.

AVVIKELSER FRÅN SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING

En avvikelse från Koden har förekommit. Den gäller valberedningen och förklaras under avsnittet "Valberedning" nedan.

ÅRSSTÄMMA 2019

Årsstämma hölls den 16 april 2019 i Åseda. Vid stämman deltog aktieägare, personligen eller via ombud, representerande cirka 68,2 procent av det totala antalet röster i bolaget. Vid stämman var dåvarande vd, Per Thorsell och koncernens ledningsgrupp, bolagets revisorer och styrelse närvarande. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Kåre Wetterberg. Protokollet från stämman finns publicerat på bolagets hemsida. Bland annat fattades beslut om omval av Bengt Stillström, Kåre Wetterberg, Mats Egeholm, Monica Bellgran, samt Thomas Widstrand och nyval av Jörgen Abrahamsson till styrelsen. Kåre Wetterberg valdes även till styrelseordförande.

ÅRSSTÄMMA 2020

Årsstämma 2020 kommer att hållas den 21 april 2020 kl 16.00 i Folkets Hus i Åseda. Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen kan kontakta valberedningen via e-post valberedningen@profilgruppen.se eller per post till; Valberedningen, ProfilGruppen AB, Box 36, 364 21, Åseda. Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på årsstämman kan lämna förslag till ProfilGruppens styrelseordförande på adressen ovan eller via e-post till styrelsen@profilgruppen. Information om datum, plats och sista tidpunkt för inkommande av förslag meddelades i samband med delårsrapporten för det tredje kvartalet 2019.

VALBEREDNING

Vid årsstämman 2019 beslutades att valberedningen ska bestå av fyra ledamöter och att styrelsens ordförande uppdras att, före det tredje kvartalets utgång kontakta de tre största aktieägarna och i samråd med dessa utse ledamöter, som jämte styrelsens ordförande, ska utgöra valberedning. Valberedningen utser inom sig ordförande.

Som förberedelse för årsstämman 2019 kontaktades, i linje med tidigare stämmobeslut, representanter för bolagets största aktieägare som uppmanades att utse varsin ledamot till valberedningen. Sammansättningen offentliggjordes på bolagets hemsida den 18 oktober 2019.

Valberedningen inför årsstämma 2020 utgörs av:

Lars Johansson. aktieägare, valberedningens ordförande	14,5% aktier
Bengt Stillström, Ringvägen Venture AB	28,4% aktier
Mats Egeholm, aktieägare	7,2% aktier
Kåre Wetterberg, styrelsens ordförande

Enligt Koden ska en majoritet av valberedningens ledamöter vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Minst en av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolagets röstmässigt största aktieägare eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning. Styrelsens ordförande eller annan styrelseledamot ska inte vara valberedningens ordförande. Bolagets större ägare har valt valberedning och dess ordförande utifrån vad de anser är ändamålsenligt och är medvetna om att detta innebär avsteg från Koden.

Sedan valberedningen valdes har den haft tre möten, sammanfattande protokoll har förts. Därutöver har den haft löpande kontakter inbördes och med styrelsens ledamöter samt tagit del av styrelsens utvärdering av styrelsearbetet.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ERSÄTTNING

Vid årsstämman 2019 beslutades att antalet ledamöter skulle uppgå till sex, utan suppleanter. Därutöver består styrelsen normalt av två ledamöter med två suppleanter som utsetts av de anställda.

Styrelsens sammansättning sedan årsstämman 2019 framgår av presentationen på sidan 57. Samtliga stämmovalda ledamöter har varit oberoende i förhållande till bolaget under 2019. Stillström och Egeholm tillhör bolagets större aktieägare. De större ägarna är oberoende av varandra.

När det gäller styrelsens sammansättning så utgår valberedningen från de krav på mångsidighet och bredd avseende kompetens, erfarenhet, bakgrund och kön som ställs i Koden. Dessa riktlinjer fungerar även som mångfaldspolicy. Målet är att nå en sammansättning som är ändamålsenlig i förhållande till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och övriga förhållanden. För det gånga året konstaterade valberedningen att sammansättningen hade något låg andel kvinnor, men att det bland de större ägarna inte fanns någon lämplig kvinnlig kandidat.

Enligt årsstämmobeslut uppgår arvodet till styrelseledamöterna för tiden till nästa årsstämma till totalt 1 175 tkr (965 tkr). Enbart de stämmovalda ledamöterna erhåller arvode och det fördelas enligt nedan. Styrelsens ordförande har utöver styrelsearvode inte erhållit någon ersättning.

Ledamot	Roll i styrelsen	Ersättning
Kåre Wetterberg	Ordförande	400 000
Jörgen Abrahamsson	Ledamot	155 000
Monica Bellgran	Ledamot	155 000
Mats Egeholm	Ledamot	155 000
Bengt Stillström	Ledamot	155 000
Thomas Widstrand	Ledamot	155 000
Summa arvode		1 175 000

STYRELSENS ARBETE

I samband med att styrelse väljs av stämman håller styrelsen konstituerande styrelsemöte. Då beslutas bland annat arbetsordningen för det kommande året. Styrelsens uppdrag till den verkställande direktören formuleras i en vdinstruktion.

Sedan årsstämman 2019 har styrelsen sammanträtt vid sju tillfällen. Närvaron kan utläsas av tabellen som följer. Huvudfrågor för dessa möten framgår av arbetsordningen och under året har bland annat följande behandlats:

2019

April	konstituerande möte
Juni	strategidiskussioner
Augusti	delårsrapport andra kvartalet
September	projektuppföljning
Oktober	delårsrapport tredje kvartalet, utvärdering av styrelsens arbete,
	prognos för 2019 och revisionsutskottsfrågor
December	fastställande av budget

2020

Februari årsbokslut, bokslutskommuniké, revisorernas granskning och ersättningsutskottsfrågor

Närvaro och antal möten för styrelseledamöterna

Styrelse	Styrelsemöten
Bengt Stillström	7
Emelie Bergström2	7
Jörgen Abrahamsson	7
Kent Johansson1	7
Kåre Wetterberg	7
Magnus Gabrielsson1	6
Mats Egeholm	7
Mikael Ekbring2	7
Monica Bellgran	7
Thomas Widstrand	6
Totalt antal möten sedan årsstämman 2019	7
1) Utsedd av de anställda, ordinarie 2) Utsedd av de anställda, suppleant

Ett möte för att fastställa årsredovisningen och två möten för att utse vd har dessutom genomförts per capsulam.

Innan styrelseåret 2019 är slut kommer minst ett ytterligare möte att genomföras. Det är planerat till april, då bland annat delårsrapporten för första kvartalet 2020 behandlas.

Vid sammanträdena har bolagets vd och dess CFO, som är styrelsens sekreterare, varit närvarande.

Styrelsens ledamöter erhåller månatliga rapporter av ledningen som belyser bolagets löpande ekonomiska och operativa utveckling. En rutin för årlig utvärdering av styrelsens arbete finns. Under 2019 besvarade majoriteten av styrelseledamöterna på skriftliga frågeformulär om styrelsens arbete i allmänhet, den egna prestationen och om styrelseordförandens arbete. Styrelseordföranden har inte varit inblandad i sammanställning av frågeformulären om hans arbete. Utvärderingen tjänar dels som underlag till handlingsplan för förbättringar, dels som ett av flera underlag för valberedningens arbete.

ERSÄTTNINGS- OCH REVISIONSUTSKOTT

Sedan konstituerande styrelsemöte 2019 utgör hela styrelsen revisionsutskott. Kvalitetssäkring av bolagets finansiella rapportering och revision, kontakter med revisorerna och intern kontroll har därmed följts och utvärderats av hela styrelsen. De externa revisorernas insats har utvärderats och styrelsen har givit rekommendation till valberedningen inför valet av revisorer vid årsstämman 2020.

Styrelsen utsåg vid konstituerande styrelsemöte ett ersättningsutskott bestående av Thomas Widstrand, Mats Egeholm och Kåre Wetterberg. Riktlinjer och nivåer för ersättning till företagsledningen bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Utskottet tar även fram förslag till principer för ersättning till ledande befattningshavare, vilka slutligen beslutas av årsstämman. Varken vd eller HR-chef är medlemmar av utskottet, men bjuds in att delta vid de möten där deras närvaro är lämplig. Sedan årsstämman 2019 har utskottet haft ett möte, där samtliga medlemmar närvarat, samt ett flertal avstämningar per mail och telefon.

Lön till företagsledning har under 2019 bestått av en fast och en rörlig del. Storleken på den rörliga ersättningen har varit kopplad till koncernens rörelseresultat.

För räkenskapsåret 2019 uppgår den rörliga ersättningen till totalt 562 400 kr till åtta personer (461 700 kr till sex personer). Ersättningsprinciperna anger ett tak för rörlig ersättning om 30 procent av den fasta lönen.

VD OCH KONCERNLEDNING

I ProfilGruppen består koncernledningen av vd och sju funktionschefer.

Vd Per Thorsell sade upp sig i början av året och slutade i augusti 2019. Bolagets tidigare marknads- och försäljningschef Per Owe Isacson tillträdde då som tillförordnad vd. I oktober 2019 tillträdde Fredrik Zöögling som vd och koncernchef. Zöögling har mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom industrin, senast som vd i Ebersprächer Exhaust Technology AB. Ledningens sammansättning framgår av presentationen på sidan 58.

Vd ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Vd leder verksamheten enligt de ramar som styrelsen lagt fast, bland annat via en arbetsinstruktion. Vd ansvarar för att hålla styrelsen informerad om verksamheten och tillse att styrelsen har nödvändiga beslutsunderlag.

Koncernledningen håller regelbundet ledningsmöten. Dessa möten är fokuserade på koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning.

REVISORER

Vid årsstämman 2019 omvaldes det registrerade revisionsbolaget Ernst & Young AB för perioden fram till stämman 2020. Franz Lindström utsågs vid samma tillfälle till huvudansvarig revisor.

För att granska styrelsens förvaltning av bolaget och tillgodose styrelsens informationsbehov har revisorerna sedan årsstämman 2019 deltagit vid två möten med styrelsen. Utöver revisionen och konsultuppdrag i redovisnings- och skattefrågor har revisorerna inga övriga uppdrag i ProfilGruppen-koncernen.

Upplysningar om ersättningar till revisorerna finns i den finansiella rapportens not 5.

BOLAGSORDNING

Bolagsordningen finns tillgänglig på bolagets hemsida och kan endast ändras via beslut på bolagsstämma.

AKTIEN

Varje aktie i ProfilGruppen motsvarar en röst. Information om större aktieägare återfinns i förvaltningsberättelsen. Mer information om ProfilGruppen-aktien återfinns på sid. 59.

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL FÖR 2019

Styrelsen är ansvarig för att bolaget har en god intern kontroll. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med intern kontroll och riskhantering är delegerat till koncernledningen. De fem huvudsakliga aktiviteterna i ProfilGruppens arbete med intern kontroll är skapande av kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

KONTROLLMILJÖ

En viktig del av styrelsens arbete är att skapa en relevant och effektiv kontrollmiljö. Styrelsens arbetsordning och instruktioner för bolagets vd syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning som skapar en effektiv hantering av verksamhetens risker.

Styrelsen har också fastställt ett antal styrande dokument som har stor betydelse för den interna kontrollen. Exempel på sådana dokument är policyer för kreditgivning, råvaruinköp, finansiering, valutasäkring, ersättningar och informationssäkerhet.

Styrelsen utvärderar verksamhetens prestationer och resultat genom månatliga rapporter från ledningen där ekonomiskt utfall och viktiga nyckeltal följs upp mot mål.

ProfilGruppen har en enkel juridisk och operationell struktur, vilket underlättar tydliggörande av ansvarsfördelning och ett snabbt agerande vid ändrade förutsättningar. Tydlig delegering av ansvar och befogenheter är grunden i styrelsens säkerställande av att principer för intern kontroll samt tillämpliga lagar och regler efterlevs. Alla beslut rörande exempelvis övergripande strategi, förvärv, större investeringar och övergripande finansiella frågor bereds av bolagsledningen och fattas av styrelsen.

RISKBEDÖMNING

Bolagets CFO är ansvarig för att årligen göra en bedömning av risker i den finansiella rapportering som presenteras för styrelsen. En övergripande riskbedömning är en årlig del av styrelsens strategiarbete. Hur bedömningen och hanteringen av de mest väsentliga riskerna för ProfilGruppen ser ut beskrivs närmare i årsredovisningens riskavsnitt.

KONTROLLAKTIVITETER

Det främsta medlet för kontroll är de detaljerade ekonomiska uppföljningsrapporter som görs varje månad. I arbetet med dessa görs analyser av avvikelser gentemot bland annat uppsatta mål och budgetar. Utöver dessa övergripande kvalitetskontroller görs dagligen kontroller av attester, behörigheter i IT-system och liknande.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Den styrande dokumentationen sprids via exempelvis intranät. För extern kommunikation finns riktlinjer som säkerställer att ProfilGruppen lever upp till högt ställda krav på korrekt information till finansmarknaden.

UPPFÖLJNING

Styrelsen har uppdraget att utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar och hålla sig väl insatt i väsentliga värderingar och bedömningar som ligger till grund för de finansiella rapporterna. Bolagets CFO ansvarar för den löpande uppföljningen av den interna kontrollen och rapporterar till styrelsen hur den fungerar minst en gång per år. Underlaget för finansiell styrning och kontroll tas fram av bolagets ekonomiavdelning.

Styrelsen diskuterar, minst en gång per år, med de externa revisorerna, hur de bedömer att bolagets interna kontroll fungerar. Revisorerna rapporterar sina iakttagelser vid såväl löpande granskning som bokslutsgranskning av tredje kvartalets delårsrapport och årsbokslutet till styrelsen. Mot den bakgrunden har styrelsen bedömt att behovet av separat intern revision eller granskningsfunktion för närvarande inte föreligger.

Åseda den 19 mars 2020 Styrelsen i ProfilGruppen AB

REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Uppdrag och ansvarsfördelning

Granskningens inriktning och omfattning

Uttalande

Ernst & Young AB

KONTAKTPERSONER

Fredrik Zöögling Vd och koncernchef Telefon +46 474 551 10 fredrik.zoogling@profilgruppen.se

Ulrika Bergmo Sköld CFO Telefon +46 474 551 20

ulrika.bergmoskold@profilgruppen.se

ÖVRIG INFORMATION

Aktuell information finns alltid på hemsidan: www.profilgruppen.se

Grafisk form/foto: Effect reklambyrå och ProfilGruppen

STYRELSE

1. Bengt Stillström 2 Född 1943 Civilingenjör Ledamot sedan 2012 Tidigare VD och grundare AB Traction, numera styrelseordfö rande i samma bolag. Övriga uppdrag/befattningar i huvudsak: Ledamot i Ringvägen Venture AB samt i Atlasbalans AB

-

-

2. Jörgen Abrahamsson

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 2 099 983

3

Född 1967 Gymnasieutbildning Ledamot sedan 2019 Övriga uppdrag/befattningar: VD/President Gränges Europe Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

3. Monica Bellgran 3

Född 1966 Teknologie Doktor Ledamot sedan 2017 Övriga uppdrag/befattningar: Professor i Industriell Produktions ledning på KTH:s campus i Södertälje samt Föreståndare för KTHs forskningsplattform: Industriell Transformation, vice ordförande för IVA avd 1 och Ledamot i Delegationen för Cirkulär Ekonomi Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

4. Mats Egeholm

2

Född 1945 Civilekonom Tidigare finanschef i ProfilGruppen (1980-2004) Ledamot sedan 2010 Övriga uppdrag/befattningar: VD i Östers Support AB (publ) Aktieinnehav i ProfilGruppen: 777 918

5. Thomas Widstrand

Född 1957 Civilekonom Ledamot sedan 2012 Övriga uppdrag/befattningar: VD och koncernchef i Troax Group AB Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

3

1

6. Kåre Wetterberg

Född 1949 Civilingenjör Ordförande sedan 2013 Övriga uppdrag/befattningar: Konsult inom internationell aluminiumindustri samt industriell rådgivare i riskkapital branschen

1

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 4 213

7. Magnus Gabrielsson

Född 1980 Anställd i ProfilGruppen sedan 2000 Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2018 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

8. Emelie Bergström 1

Född 1982 Anställd i ProfilGruppen sedan 2002 Utsedd av de anställda Suppleant sedan 2012 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

9. Kent Johansson

Född 1955 Anställd i ProfilGruppen sedan 1981 Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2019 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

1

10. Mikael Ekbring 1

Född 1966 Anställd i ProfilGruppen sedan 1986 Utsedd av de anställda Suppleant sedan 2019 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 400

• 2) Ledamoten är en av bolagets större aktieägare.
• 3) Oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning, som i förhållande till bolagets större aktieägare.
• Aktieinnehaven inkluderar eventuella indirekta innehav via bolag eller närstående.

¹⁾ Ledamoten är enligt Svensk kod för bolagsstyrning att betrakta som beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

KONCERNLEDNING

1. Fredrik Zöögling Vd och koncernchef Född 1966 Civilingenjör inom maskin Inga väsentliga uppdrag utanför bolaget, inga aktieinnehav i andra för bolaget betydande företag. Inga närstående har aktieinnehav eller finansiella instrument i bolaget. Anställd 2019

2. Fredrik Uhrbom

Innehav: 0

Chef Automotive och Globala konton Född 1972 Anställd 2013 Innehav: 1 606

3. Ulrika Bergmo Sköld

CFO Född 1967 Anställd 2015 Innehav: 2 000

Innehaven ovan avser aktieinnehav i ProfilGruppen AB

4. Ulrika Svensson HR-chef Född 1974 Anställd 2000 Innehav: 1 000

5. Torgny Magnusson Chef Profiltillverkning Född 1961 Anställd 1982 Innehav: 2 850

6. Andreas Lindberg Supply Chain Manager Född 1975 Anställd 2016 Innehav: 2 000

7. Martin Bergman Chef Vidareförädling Född 1976 Anställd 2018 Innehav: 0

8. Richard Nylin Chef Marknad och försäljning Född 1969 Anställd 2013 Innehav: 1 200

PROFILGRUPPEN-AKTIEN

ProfilGruppen börsnoterades den 19 juni 1992 på Stockholmbörsens OTC-lista och handlas idag på listan Small Cap på Nasdaq Stockholm. Aktiens kortnamn är PROF AB. Marknadsvärdet uppgick per den 30 december 2019 till 751,0 Mkr. Antalet aktier på marknaden uppgick till 7 398 775.

UTDELNINGSPOLICY

ProfilGruppens övergripande mål är att ge aktieägarna en hög totalavkastning, dels genom aktieutdelning, dels genom värdestegring i aktien. Bolagets utdelningspolicy är att dela ut 40-50 procent av vinsten efter skatt räknat över en konjunkturcykel efter beaktande av kapitalbehov och kapitalstruktur. För verksamhetsåret 2019 har ProfilGruppens styrelse föreslagit att ingen utdelning utgår.

AKTIEÄGARE

Antalet aktieägare uppgick till 2 508 aktieägare den 30 december 2019, vilket är en minskning med 52 aktieägare jämfört med ingången av året 2018. Vid börsintroduktionen var antalet aktieägare 2 922. Information om bolagets större aktieägare hittar du i förvaltningsberättelsen.

AKTIEKAPITAL

Aktiekapitalet i ProfilGruppen AB upp går till 37,0 Mkr. Kvotvärdet är 5 kronor per aktie. Samtliga aktier på marknaden ger lika rösträtt och lika rätt i bolagets vinst och kapital. Ingen utspädning finns.

KURSUTVECKLING

Vid årets utgång hade aktiekursen ökat med 2,6 procent jämfört med 31 december 2018. Stockholmsbörsens OMXSSCPI-index (small cap industri) har under samma period ökat med 22 procent.

AKTIEÄGARKATEGORIER, RÖSTER, %

pensionsinstitut, pensionsstiftelser 2 Hjälp- och fackliga organisationer

(PER 30 DEC -19)

ÄGARSTRUKTUR

STORLEKSKLASSER	ANTAL AKTIEÄGARE	ANTAL AKTIER	INNEHAV/RÖSTER %
1 - 500	1 994	266 409	3,60%
501 - 1 000	233	180 045	2,43%
1 001 - 5 000	208	449 709	6,08%
5 001 - 10 000	27	195 793	2,65%
10 001 - 15 000	9	118 080	1,60%
15 001 - 20 000	8	145 041	1,96%
20 001 -	29	6 043 698	81,69%
SUMMA	2 508	7 398 775	100%

(PER 30 DEC -19)

GEOGRAFISK ÄGARFÖRDELNING TOPP 5, RÖSTER, %

FRAMSTEG.

För oss betyder utveckling finslipning av processer. Ett samarbete med ProfilGruppen ska vara okomplicerat och med personligt engagemang. Det förutsätter en kompetent organisation med ständig strävan efter effektivitet. Det steget tar vi, varje dag.

ProfilGruppen AB Box 36 | SE-364 21 Åseda | Tel +46 474 550 00 | www.profilgruppen.se

Följ oss på: