Profilgruppen — Annual Report 2012

Mar 18, 2013

årsredOVIsnInG 2012

ProfilGruppen på 60 sekunder…

ProfilGruppen levererar profiler och komponenter i aluminium, alltid skräddarsydda för kundens behov. Vår kärnkompetens är profillösningar, men ett brett utbud av vidareförädlingstjänster gör produkten komplett. Ju tidigare vi får bidra med vår kompetens i kundens produktutveckling, desto bättre produkt och produktionsekonomi för kunden.

Konstruktion

Utveckling av en ny komponent inleds med en analys. Tillsammans med kunden upprättas en kravspecifikation. Produktens önskade funktioner, egenskaper och utseende bestäms, likaså hur produkten ska användas och passa in i kundens egen produktionsprocess. I en teknisk utvärdering bestäms vilken aluminiumlegering som är lämpligast, vilka toleranser som kan innehållas och hur vi kan producera optimalt. För att hitta bästa lösningen involveras flera av ProfilGruppens kompetensområden.

Anodisering

De flesta profilerna ytbehandlas genom anodisering, för att förstärka ytan eller förändra utseendet. Utöver att färga och förstärka profilens ytskikt kan anodiseringen modifiera de elektriska egenskaperna. Vanligtvis ger anodisering elektriskt isolerande ytor.

Strängpressning

Inför tillverkning av en profil beställs ett unikt verktyg i härdat stål. För att forma den önskade profilen värms ett aluminiumgöt upp till cirka 500°C och pressas sedan med stor kraft genom verktyget. Efter pressning kyls profilerna och rätas ut i en hydraulisk sträckutrustning. Slutligen kapas och härdas profilerna i ugn.

Bearbetning

Vi erbjuder även en mängd olika former för vidareförädling av aluminiumprofiler, så att de är färdiga att monteras hos kunden. Profilerna kan bland annat bockas, svarvas, fräsas, svetsas eller lackeras. Vidareförädling sker både i egen regi och i ett nätverk av externa underleverantörer.

…och här finns VårA kunder

Våra kundanpassade produkter efterfrågas från många håll. Under 2012 gick mer än en tredjedel av omsättningen till transportindustrin, vilket är en betydligt högre andel än branschgenomsnittet i europa.

Transport

Materialets låga vikt gör att tillverkare av personbilar, lastfordon, bussar och tåg använder betydande volymer aluminiumkomponenter.

I detta segment återfi nns företag inom bland annat telekom, elkraft och förnyelsebar energi, framför allt solenergi och vindkraft.

Bygg

Byggsektorn använder aluminiumprofi ler till bland annat fönster, portar, balkonger, fasadpartier och markiser.

verkstadsindustri Maskinbyggare och tillverkare av rullband och takskenor till automatiserade produktionslinjer är exempel på kundföretag i detta segment.

Interiörsegmentet omfattar kunder som tillverkar möbler, köks- och badrumsinredningar med mera.

Övriga branscher

Övriga branscher består av kunder med så skiftande produktion som snöskyffl ar, blindskriftskrivare och bensinpumpar. Utrustning till sjukvården, bland annat patientlyftar, räknas också till detta segment.

ProfilGruppen på 60 sekunder	Flik
Året i korthet	1
Vd-ord	2–3
Strategi och trender	4–5
Marknad, konkurrenter och kunder	6–13
Ansvarsfullt företagande	14–17
Riskhantering	18–19
Aktien	20–21
ÅRSREDOVISNING 2012
Förvaltningsberättelse	22–24
Femårsöversikt	24
Finansiella rapporter
Innehållsförteckning finansiella rapporter	25
Koncernens totalresultat	26
Koncernens finansiella ställning	26
Koncernens förändringar i eget kapital	27
Koncernens kassaflöde	27
Resultaträkning moderbolaget	28
Balansräkning moderbolaget	28
Förändringar i moderbolagets eget kapital	29
Kassaflödesanalys moderbolaget	29
Noter	30-42
Revisionsberättelse	43

Bolagsstyrningsrapport 44–46 Styrelse 47 Ledning 48

året i korthet

ny Vd med branscherFarenhet

Anders Frisinger tillträdde som vd och koncernchef efter sommaren 2012. Han efterträdde då Peter Schön, CFO i Profi lGruppen som varit tf vd sedan 2011. Anders Frisinger kommer närmast från rollen som vd för Raufoss Technology AS som tillverkar säkerhetskomponenter i aluminium till personfordon och är en betydande kund till Profi lGruppen. Anders har mångårig erfarenhet som vd för underleverantörer till fordonsindustrin.

resultat påVerkat aV engångseFFekter

Rörelseresultatet uppgick 2012 till 30,1 (17,7) och har påverkats av engångseffekter om totalt 27,2 Mkr. Dessa effekter består av 19,5 Mkr i försäkringsersättning för den brand som drabbade företaget under 2011, 9,4 Mkr i ersättning för tvister och en kostnad om 1,7 Mkr för omstrukturering av marknadsorganisationen. Föregående år påverkades av positiva engångseffekter om 1,9 Mkr. Rörelseresultatet exklusive engångseffekter uppgick till 2,9 Mkr (15,8). Resultatförsämringen härrör i första hand från andra halvåret då leveransvolymerna understeg föregående år med sju procent och förstärkningen av den svenska kronan påverkade konkurrenskraften och resultatet negativt.

arbetstidsreducering

För att möta den minskade efterfrågan efter sommaren kom Profi lGruppen överens med de fackliga organisationerna om att förkorta arbetstiden för samtliga anställda med tio procent. Visstidsanställningar avslutades också.

Försäljning aV Verksamhet

Under hösten avyttrades en anläggning för kortbitsanodisering. Syftet med avyttringen var att fokusera förädlingsverksamheten till fabriksområdet kring profi ltillverkningen och på så sätt skapa effektivare fl öden. Köparen av verksamheten var en av Profi lGruppens underleverantörer.

ändrad konkurrenssituation

Under hösten aviserade de två giganterna på vår marknad, Sapa och Hydro, sin fusion. Detta förändrar konkurrenssituationen avsevärt och det är Profi lGruppens mål att ta tillvara de möjligheter i marknaden som då uppstår. Mål 6,0

Ett utmanande år – och en del ljusglimtar

Ett utmanande år – så kan vi kortfattat beskriva 2012 ur Profil-Gruppens perspektiv. Det var dessutom ett verksamhetsår med två ansikten. Det började riktigt bra, med ett tillfredsställande rörelseresultat under det första kvartalet, då personalreduktionen – som beslutades hösten 2011 – började ge positivt genomslag i resultatet. Omsättningen låg på en godkänd nivå och den kris som det allmänt talades om i Sydeuropa hade inte spridit sig till Sverige.

Negativa signaler på försommaren

Det andra kvartalet gav också anledning till optimism, fram till semesterperioden. Visserligen sjönk beställningarna lite tidigare än vanligt, men vi tolkade detta som att kunderna ville undvika att ligga med lager över sommaren. Inte minst med tanke på att signalerna om en svagare konjunktur även för svenskt vidkommande började skönjas. Under alla omständigheter var det ett inte helt avvikande mönster i våra kunders köpbeteenden. Med facit i hand kan vi konstatera att den vikande orderingången just före semestern var startpunkten för ett ras i konjunkturen som, vad vi idag kan bedöma, inte kom att bottna förrän i november.

Priskrig och stark krona

Parallellt med att konjunkturen vek blev det uppenbart för oss att ett priskrig av ovanlig styrka hade förekommit på den svenska marknaden under våren. Vi blev tagna på sängen av den prisaggressivitet som plötsligt bröt ut och förlorade en del affärer på grund av denna.

Samtidigt kom ProfilGruppen att pressas både av den fördjupade lågkonjunkturen och den starka kronan, som försvårat för svensk export över huvud taget under en stor del av 2012. Vår relativa konkurrenskraft på exportmarknaderna försvagades och på omvänt sätt hade utländska aktörer prisfördelar på vår hemmamarknad.

Samma mönster som 2008

När orderingången fortsatte att minska i snabb takt efter semestern kunde vi konstatera att utvecklingen följde nästan exakt samma mönster som under den förra lågkonjunkturen 2008. Om man nu

kan tala om fördelar i sammanhanget förstod vi att det gällde att agera omedelbart. Vi hade just genomfört en större personalneddragning och sökte nu en alternativ lösning. I ett gott samförstånd med såväl medarbetare som fackliga organisationer kom vi överens om en modell för arbetstidsförkortning med tio procent för såväl tjänstemän som kollektivanställda fram till och med februari 2013, för att på så sätt kunna behålla kompetensen i företaget inför en vändning i konjunkturen.

Trenden bröts i december

Den negativa trenden i fråga om orderingång bröts i månadsskiftet november/december. Det finns ingen anledning att blåsa faran över ännu, men vi ser att vi successivt får ökad beläggning. Detta föranledde oss också att avblåsa arbetstidsförkortningen för en del av de kollektivanställda i december och övriga i januari. För tjänstemän sker återgång till normal tjänstgöringstid i mars 2013.

Fusion påverkar marknaden

Under den ansträngda hösten presenterade de två största aktörerna i branschen, Sapa och Hydro, att de har för avsikt att fusionera. Om detta fullföljs – och inget tyder på annat – kommer marknadspositionerna att förändras på framför allt den nordiska marknaden.

Redan under senhösten fick vi förfrågningar som till stor del kan förklaras av de rörelser som sker på marknaden. Vi noterar även att flera av våra stora kunder – Raufoss, Bosch, Thule, Scania och Volvo – kommer in med spännande förfrågningar. Om vi spelar våra kort rätt kan detta komma att få positiva konsekvenser på vår omsättning, men tiden från förfrågning till volymproduktion är oftast uppemot ett år. Vårt marknadsarbete har därför redan intensifieras för att ProfilGruppen snabbt ska öka leveranserna.

Ökad förädling i egen regi

Det är inte volymerna enbart som bestämmer vår förmåga att tjäna pengar. Minst lika viktig är mixen av basproduktion, mer avancerad profilproduktion samt inte minst andelen vidareförädling. För basproduktionen är prispressen hård, men den är viktig för

kapacitetsutnyttjandet. Marginalerna är oftast betydligt bättre i bearbetningsfasen. Sedan många år har ProfilGruppen ett välutvecklat samarbete med ett antal underleverantörer i närområdet, specialiserade på olika förädlingsverksamheter. Kortbitsanodiseringen vid ProfilGruppen Components i Klavreström har vi avyttrat till Klarvik, men också beslutat om investeringar för att öka kapaciteten och modernisera vår maskinutrustning för bearbetning.

I nuläget svarar ProfilGruppen för cirka 40 procent av förädlingen, resten köper vi från våra underleverantörer. Vårt mål är att öka andelen egen vidareförädling.

Från kund till leverantör

För min personliga del känns arbetet att leda ProfilGruppen som en lika stor som positiv utmaning. Jag kommer ju från motsvarande uppdrag hos Raufoss Technology, som är en av ProfilGruppens största kunder. I kundrollen har jag lärt känna ProfilGruppen som ett företag som kännetecknas av framför allt hög kvalitet, bra leveransservice och lyhördhet för kundernas krav. Utomordentliga

förutsättningar för ett framgångsrikt företag, helt enkelt, och som jag ska försöka bidra till att utveckla.

Min ambition är att vi redan under 2013 ska kunna rapportera om framgångar på marknaden och att vi mot senare delen av året når en leveransvolym som bidrar till en positiv resultatutveckling.

Åseda i februari 2013

Anders Frisinger, vd och koncernchef

Ledande leverantör aV innoVatiVa lösningar

"Vår vision är att Profi lGruppen har en stark närvaro på Europamarknaden och betraktas av våra kunder som en av de ledande leverantörerna av innovativa lösningar i aluminium."

Profi lGruppen är ett svenskt företag som marknadsför, utvecklar och tillverkar kundanpassade profi ler och komponenter i aluminium. Profi lGruppen är en helhetsleverantör, det vill säga att vi erbjuder lösningar som omfattar både kvalifi cerad extrudering av aluminiumprofi ler och ett brett utbud av vidareförädling. Vidareförädling sker såväl i egen regi som i samarbete med ett stort antal underleverantörer i närområdet. Vi arbetar målmedvetet för att öka andelen förädlade produkter, eftersom det möjliggör både högre lönsamhet och en större avsättningsmarknad. Vi eftersträvar att successivt öka de egna volymerna av vidareförädling.

kuNdeNs behov i fokus

Med mer än 30 års marknadsnärvaro och erfarenhet har vi utvecklat betydande konstruktionskompetens, som allt oftare är ett centralt inslag när vi – ofta i projektform med kunden – utvecklar kundunika lösningar. Dessa ska på olika sätt tillgodose skiftande kundönskemål som lägre vikt, fl er inbyggda funktioner i profi len, ökad prestanda, ytfi nish, förbättrad design eller annat. Med vår aluminiumkunskap är vi också en efterfrågad partner för att utveckla användandet av nya aluminiumlegeringar, som klarar även mycket snäva kvalitetstoleranser. Vi stärker också vår konkurrenskraft genom att utveckla logistiklösningar som tryggar kundernas strävan efter maximal eff ektivitet i deras försörjningskedja.

löNsam orgaNisk tillväXt

Profi lGruppens övergripande strategi innebär en fokusering på lönsam organisk tillväxt men är även öppen för förvärv framåt i värdekedjan. Försäljningsarbetet drivs med ambitionen att stärka positionen på den svenska marknaden samtidigt som vi intensifi erar vår närvaro på prioriterade exportmarknader.

Flera trender driver efterfrågan på aluminium

Aluminium är en metall för framtiden. Dess goda egenskaper tillfredsställer en mängd skiftande behov inom industriell produktion. Dessutom är återvinningspotentialen mycket hög, vilket gör metallen till ett framsynt alternativ även ur miljösynvinkel.

Stor variation i användning

av aluminiumprofiler

Många olika branscher har nytta av aluminiumprofiler. Byggsektorn är den största förbrukaren och står för cirka 40 procent av totalvolymen i Europa. Näst störst är transportindustrin som står för drygt 20 procent av totalmarknaden och använder aluminiumprofiler till fordon för väg- och spårtrafik samt luft- och sjöfart.

Allmän verkstadsindustri förbrukar cirka tio procent och segmenten el och interiör ungefär fem procent vardera. Resterande del av marknaden består bland annat av grossister, som säljer standardiserade profiler till kunder inom främst bygg- och transportsektorn.

Trend att ersätta andra material med aluminium

Transportsegmentet har kommit allra längst när det gäller att ersätta andra material med aluminium. Personbilsindustrin var tidigt ute och inom områdena drivlina, värmeväxlare och fälgar är aluminium redan helt dominerande. Nu ökar användningen av aluminium i tillämpningar som stötfångarbalkar, dörrar, huvar, inredning samt hjulupphängningskomponenter. Potentialen för användning av aluminiumprofiler även i själva karosstrukturen är mycket stor och likaså möjligheten att kombinera aluminium och kompositmaterial.

Lastbilar, bussar och tåg

Aluminium används i ökad utsträckning även inom lastvagnsindustrin. I synnerhet handlar det här om att öka nyttovikten. Påbyggnader är ett typiskt användningsområde, i synnerhet på fordon för bulktransport. Eventuella framtida krav på deformationszoner samt kommande nya regler för fordonsvikt kan bli drivande för efterfrågan på aluminium.

I bussar och tåg är användningen av aluminium redan mycket omfattande. I stads- och pendeltrafik, med många stopp, blir energibesparingen som störst. I framtiden väntas kollektivtrafiken öka ytterligare, vilket förväntas öka efterfrågan på aluminiumkomponenter.

Telekom och elenergi

Telekommarknaden har vuxit kraftigt under många år och det syns inga tecken till avmattning i efterfrågan på profiler, trots miniatyrisering och konkurrens från gjuten aluminium. Efterfrågan från solenergisegmentet fortsätter också att växa, men mycket av profiltillverkningen för detta segment sker dock i Asien.

Inom elkraftsområdet drivs efterfrågeökningen på av såväl allmänt materialskifte från koppar till aluminium som behoven av uppgraderade elnät.

Efterfrågan på spännande fasader i aluminium och glas ökar. På bilden syns ett av Skandinaviska Glassystems projekt som ProfilGruppen varit leverantör till.

Energieffektiva byggnader

De största användningsområdena för aluminium inom byggsegmentet är för fasader och fönster. Populariteten ökar i takt med att det ställs högre krav på energieffektivitet.

Ett bra exempel är efterfrågan på aluminiumklädda träfönster i Skandinavien som vuxit snabbt under den senaste tioårsperioden och där denna typ av fönster idag har en dominerande position på marknaden.

När det gäller kontor och offentliga byggnader väger alumiumprodukternas praktiska och miljömässiga egenskaper tungt, men även kundernas estetiska preferenser gagnar en ökad förekomst av aluminiumprofiler.

marknadsutVeckling

Marknaden för aluminiumprofi ler i Europa minskade totalt med cirka nio procent under 2012. Profi lGruppens leveransvolymer minskade med cirka två procent. Konkurrenssituationen förändras kraftigt i och med sammanslagning av marknadens två största aktörer.

föräNdrad koNkurreNssituatioN

På den europeiska marknaden fi nns totalt över 140 producenter av aluminiumprofi ler. Genom ett antal strukturaff ärer på senare år har dock fyra stora aktörer med global närvaro vuxit fram. Under hösten aviserade de två största aktörerna på marknaden, Sapa och Hydro Aluminium, en sammanslagning av sina profi lverksamheter. Deras verksamheter är relativt jämnstora och sammanslagningen kommer att skapa en gigant med sammantaget över en fj ärdedel av marknaden i Europa och avsevärt högre marknadsandel i Norden. Vilka eff ekter på konkurrenssituationen som fusionen får återstår att se.

Övriga stora aktörer på Europamarknaden är Constellium och Aleris. Tillsammans har dessa fyra stora aktörer uppskattningsvis närmare 40 procent av marknaden för aluminiumprofi ler i Europa.

volymNedgåNg på europamarkNadeN

Även om marknaden totalt kännetecknades av efterfrågenedgång under 2012, i synnerhet under sommarhalvåret, har enskilda avsättningsmarknader, främst personbilssegmentet, delvis fortsatt att visa positiv utveckling. Tack vare mixförskjutning mot premiumtillverkare och omfattande materialsubstitution till förmån för aluminium har nedgången i fordonsproduktionen som sådan inte slagit igenom fullt ut i efterfrågan på aluminiumprofi ler.

Bygg- och anläggningssektorn har visat positiva tecken på fl era viktiga marknader, men sektorns bidrag till volymutvecklingen är sammantaget sett klart negativt. Framförallt gäller detta i Sydeuropa där överutbud av bostäder och kommersiella lokaler i kombination med statsfi nansiella åtstramningar som drabbat infrastrukturinvesteringar och stöd till renoveringsåtgärder gjort att samtliga delsegment visar nedgång.

Den stora exponeringen mot bygg- och anläggningssektorn har inneburit att de sydeuropeiska marknaderna, som redan under 2011 visade tydlig nedgång, har utvecklats svagt även under 2012 och sammantaget visar en större relativ nedgång än Europa i sin helhet.

Totalt har efterfrågan på aluminiumprofi ler i Europa varit markant svagare under 2012 jämfört med 2011, dock med viss relativ förbättring mot slutet av året. I den europeiska branschorganisationens, EAA:s, senaste prognos bedöms marknadsvolymen för aluminiumprofi ler ha minskat med cirka nio procent under 2012 jämfört med 2011.

alumiNiumpriset svagt uppåt

Priset på aluminiumråvara på London Metal Exchange har under 2012 fl uktuerat en del men visar sammantaget en mindre uppgång från cirka 2 000 dollar per ton vid årets början till cirka 2 100 dollar per ton vid slutet av året. Däremot har den regionala premien för leverans i Europa stigit markant vilket ökat den totala råvarukostnaden.

Totalmarknad Europa

efterfrågan har under 2012 uppvisat något mindre säsongsmässiga variationer samt en mindre accentuerad årsskifteseffekt än under 2011. totalt sett har marknadsvolymen fallit med cirka nio procent jämfört med 2011.

UTVECKLING PROFILGRUPPEN 2012

Profi lGruppens leveransvolymer minskade under 2012, jämfört med 2011, med cirka två procent. Samtidigt minskade intäkterna med cirka sex procent.

Intäkterna från den svenska marknaden minskade sammantaget med fem procent för 2012 jämfört med föregående år. Bygg- och transportsegmenten samt allmän verkstadsindustri var positiva undantag med uppgångar på tre, två respektive en procent. Elsegmentet visar en nedgång på drygt 17 procent.

Intäkterna från exportmarknaderna minskade för helåret med drygt sju procent jämfört med föregående år. Norge visar en uppgång på drygt 42 procent, relaterat till transportsegmentet. I övrigt visar samtliga marknader nedgång. Storbritannien visar störst nedgång, drygt 41 procent, primärt relaterat till utfasning av en tidigare kund.

Intäkter per land	2012 Mkr	2011 Mkr	2012 %
Sverige	403,5	424,1	51
Tyskland	94,9	112,1	12
Norge	85,4	60,1	11
Polen	66,5	80,9	8
Danmark	32,5	33,3	4
Storbritannien	26,6	45,3	3
Övriga länder	76,6	80,9	10
Totalt	786,0	836,7	100
Intäkter per bransch	2012 Mkr	2011 Mkr	2012 %
El	134,7	162,8	17
Transport	281,4	288,8	36
Bygg	128,5	122,8	16
Interiör	64,0	76,2	8
Allmän verkstadsindustri	116,2	121,2	15
Övriga branscher	61,2	64,9	8

Smarta medialösningar som faller marknaden i smaken

Med färre än 20 medarbetare har SMS Smart Media Solutions i Stockholm lyckats positionera sig som ett av världens ledande företag inom produkter för den audiovisuella marknaden. Fokus ligger på design och funktion och företaget har mycket god lönsamhet. ProfilGruppen medverkar i produktutvecklingen och som leverantör av profiler.

SMS Smart Media Solutions erbjuder högkvalitativa stativ, fästen och inkapslingar för bildskärmar, projektorer och andra mediaenheter. Samtliga produkter är inriktade på tydliga användarbehov och återfinns i miljöer för utbildning, kontor, konferensanläggningar, butiker, mässor, hotell med mera.

Vägvinnande design

– Vi har haft anmärkningsvärd framgång och en väldigt bra lönsamhet under flera år, i en bransch som annars kännetecknas av generiska produkter. Vi har ett stort fokus på den professionella AV-marknaden, där cirka 95 procent av våra produkter hamnar, säger företagets vd, Dan Berglund.

Vad är det då som skiljer SMS Smart Media Solutions från konkurrenterna?

– Det är vår design. Vårt motto är att man skall se att det är en SMSprodukt redan på håll. Enkel montering och användning, flexibilitet och interaktivitet samt integration med teknik och inredning karakteriserar våra produkter. Tack vare vårt fokus på värdeadderade funktioner och renodlad design har vi lyckats behålla marknadens intresse för högkvalitativa stativ. Detta är också vad som till stor del skiljer oss från konkurrenterna.

Formfrihet, funktioner och finish

ProfilGruppen har haft nöjet att vara med som leverantör i snart tio år under SMS Smart Media Solutions framgångsrika resa.

– Så fort det kommer till mer komplicerade produkter i fråga om form av funktioner eller form/design så är alternativen till aluminium mycket få. Kombinationen av formfrihet, ytfinish och möjlighet att bygga in flera funktioner i en detalj är huvudanledningarna till varför vi väljer strängpressad aluminium. Men vi använder även mycket stålplåt, eftersom det går snabbt och är kostnadseffektivt på små till medelstora volymer, berättar Dan Berglund.

Uppskattar kompetens och återkoppling

På frågan om hur ProfilGruppen hjälper SMS Smart Media Solutions att flytta fram sin marknadsposition säger Dan Berglund:

– Främst genom att de har egna specialiserade konstruktörer som kan vara med under hela produktutvecklingsfasen. Dessutom agerar Profil-Gruppens säljare proffsigt och återkopplar snabbt med konkret information och råd vid olika typer av förfrågningar. Sådant uppskattar vi.

aluminium

ersätter rostfritt när engelsmännen duschar

Visst kan internet vara en dörröppnare till nya affärer. När det engelska företaget Horne Engineering Ltd – specialiserade på termostatblandare och duschpaneler – 2011 sökte en ny leverantör fann de Profi lGruppen på nätet. Tycke uppstod och idag spelar Profi lGruppen en viktig roll i Hornes produktutveckling.

Horne Engineering är ett anrikt företag, som funnits i mer än 100 år. Företagets produkter kännetecknas av mycket hög kvalitet, både vad avser blandare och de duschpaneler för vilka Profi lGruppen valts som leverantör.

– Ofta får vi höra av kunderna att våra produkter är "branschens Rolls Royce" och vanligtvis håller jag med – förutsatt att de avser deras fl ygmotorer, säger vd Angus Horne med ett leende.

kompletta paNeler i alumiNium

Ett viktigt och växande inslag i Horne Engineerings affärsverksamhet är kompletta duschpaneler, som säljs till och installeras i sjukhus, skolor, idrottsanläggningar och andra offentliga miljöer.

– Vi har tidigare tillverkat paneler i rostfritt stål, men bestämde oss för att byta till aluminium för några år sedan. Alla våra paneler tillverkas nu av aluminium.

– Det var på så sätt vi fi ck kontakt med Profi lGruppen, vilket utvecklats till ett mycket bra samarbete. Vi är mycket nöjda med såväl komponenter, ledtider och den fullgoda information vi får. Vi har en ganska komplicerad kedja med leveranser från olika delar av världen, vilket gör behovet av ledtider och leveransprecision extra viktigt, säger Angus Horne.

Övergången från rostfritt stål till aluminium förklarar Horne Engineering med att aluminium både är lättare och mer mångsidigt att arbeta med.

– Med rätt bearbetning erbjuder aluminium samma grad av stabilitet och hållbarhet som rostfritt stål.

sNäva toleraNser och miljökrav

Ulf Storbjörk, konstruktör hos Profi lGruppen, berättar om de produkter för duschpaneler som utvecklats för Horne Engineering:

– Det handlar om såväl de yttre kåporna, fästen inuti kåporna samt ändlock. Aluminium och vatten är normalt sett ingen bra kombination, men med anodisering och lackering skapar vi paneler som både står emot klorjoner och behåller sin fräschör över tiden.

– Det faktum att duschpanelerna används i offentliga miljöer har ställt särskilda krav på vilka lacker vi kan använda, men det har vi kunnat lösa tack vare tydliga kravspecifi kationer från Horne Engineering.

Som sagt – tycke har uppstått mellan den engelska premiumtillverkaren och Profi lGruppen. Eller, som Angus Horne uttrycker det:

– Att hitta rätt tillverkare av aluminiumprofi ler var centralt för vår produktutveckling. Profi lGruppen är en viktig leverantör för en ny produkt som ska lanseras inom kort. Den kommer att omdefi niera och kraftigt förbättra vårt varumärke.

miljardkontrakt till ProfilGruppen-kund

Raufoss Technology i Norge är en av Profi lGruppens största kunder. Företaget utvecklar med stor framgång viktbesparande, innovativa aluminiumlösningar för fordonsindustrin. Raufoss fi ck under 2012 en stark bekräftelse på sin kompetens i form av ett tioårigt kontrakt från Volvo på 2,5 miljarder norska kronor.

Raufoss Technology ska leverera sex olika delar till den främre hjulupphängningen för Volvos nya plattform. Det är framför allt detaljer till just hjulupphängning som är det största samarbetsområdet mellan Raufoss Technology och Profi lGruppen.

– De största leveranserna från Profi lGruppen består av rund bolt – aluminiumstänger i olika dimensioner – som vi smider och bearbetar i många steg för främre hjulupphängning.

– Vi riktar i första hand in oss på premiumkunder och levererar till bland andra Volvo Personvagnar, Mercedes och KIA/Hyundai. Dessutom samarbetar vi med BMW och Jaguar. Till Volvo har vi levererat sedan 2008, berättar Sven Jemblie, Global Purchasing Director på Raufoss Technology.

låNg och god relatioN

Samarbetet mellan Raufoss Technology och Profi lGruppen har pågått i över tio år. – Vi har förvisso fl era leverantörer av aluminiumprofi ler, men är mycket nöjda med Profi lGruppen, både det norska bolaget och huvudkontoret i Åseda.

– Kvalitetsaspekterna är oerhört viktiga för oss, både med tanke på att vi tillverkar extremt kritiska komponenter och har slutkunder som ställer mycket höga krav. Vi uppskattar även Profi lGruppens leveranssäkerhet. Öppenhet och engagemang präglar samarbetet och den geografi ska närheten är ett plus, säger Sven Jemblie.

20 miljoNer, iNga reklamatioNer

Den starka marknadspositionen för Raufoss Technology när det gäller leveranser av lösningar avseende hjulupphängning förefaller välförtjänt.

– Vi har levererat mer än 20 miljoner hjulupphängningsdelar genom åren – utan en enda reklamation, berättar Sven Jemblie.

Låg vikt väger tungt på vägen

När du ser en vällastad timmerbil på vägarna är det mycket troligt att lasten hålls på plats av stöttor och vilar på bankar från Laxo Mekan. Och lika troligt är det att stöttorna och bankarna har levererats av Profi lGruppen.

Tungt lastade timmerbilar är kanske inte det man spontant kopplar samman med aluminium, men faktum är att aluminium med rätt legering blir synnerligen starkt. Laxo Mekan och Profi lGruppen vet, efter att ha samarbetat i drygt 20 år. Laxo Mekan tillhör de marknadsledande inom utrustning till just timmerbilar.

– Transporter är i mångt och mycket en fråga om ekonomi, med snäva marginaler. Varje kilogram vikt man kan reducera betyder mycket pengar i det långa loppet. Inte minst när man betänker att ekipage som timmerbilar ska rulla uppskattningsvis 150 000 mil under sin livslängd, berättar Tomas Himberg, vd för Laxo Mekan.

äveN baNkar i alumiNium

Stöttorna är vändbara, tre meter långa och väger cirka 30 kilogram per styck. Även de så kallade bankarna, som timret vilar på under transporten, är av aluminium. Det är betydligt lättare än motsvarande utrustning i stål som fortfarande dominerar utanför Skandinavien.

– Vi har, tillsammans med Profi lGruppen, under 2012 utvecklat en ny banke, som är den starkaste på marknaden. Ändå har vi lyckats minska vikten på den med åtta kilogram.

– Detta är ett bra exempel på den kontinuerliga produktutveckling vi bedriver tillsammans. Med marknadens bästa lösning stärker vi givetvis både Laxo Mekans varumärke och vår konkurrenskraft, säger Tomas Himberg.

– Det faktum att vi också låter Profi lGruppen ytbehandla – det vill säga anodisera – stöttor och bankar gör att vi kan leverera utrustning till prydliga timmerbilsekipage, som håller sig fräscha även i det långa loppet.

Delade kunskaper lägger grund för bättre affärer

Profi lGruppen har framstående kunskaper inom konstruktionslösningar i aluminium. Varje år delar företaget med sig av sitt kunnande till kunderna under så kallade Konstruktionsdagar – både i Åseda och ute hos kunder.

Under 2012 genomfördes en av dessa dagar hos Skandinaviska Glassystem, samarbetspartner med Profi lGruppen sedan många år. Skandinaviska Glassystem kännetecknas av konstruktionslösningar för stora byggprojekt där glasytor är en väsentlig del av designen. Projekt som Swedbanks nya huvudkontor i Sundbyberg, Bella Hotel i Köpenhamn och Victoria Tower i Kista är några exempel där glas och aluminiumprofi ler i kombination fi rar designtriumfer.

uppskattat iNitiativ

Intresset hos medarbetarna på Skandinaviska Glassystem var stort och cirka 25 deltagare – konstruktörer, projektledare, projektörer och beräkningsingenjörer – lärde mer om aluminium och aluminiumprofi ler.

– Det är lika ovanligt som uppskattat att partners genomför den här typen av utbildningar för våra medarbetare. Det blev en bra dag med mycket och bra informationsinnehåll, anser Peter Sjöberg, konstruktionschef, Design & Engineering på Skandinaviska Glassystem.

– Vi har ju mycket täta kontakter med Profi lGruppen. Det fungerar utmärkt och vi uppskattar framför allt den fl exibilitet och snabbhet som företaget agerar med. En dag som denna stärker relationen, anser Peter Sjöberg.

bygga iN fuNktioNer

– Genom våra Konstruktionsdagar vill vi framför allt öppna kundernas ögon för vad vi kan bidra med i vårt konstruktionsarbete. Först och främst kan vi ju bygga in ett fl ertal funktioner direkt i den pressade profi len, som både förbättrar och förenklar i montagefasen. I samspel med kunden kan vi också klargöra hur vi både kan konstruera smarta lösningar och samtidigt ha koll på vad som är bästa lösningen, rent produktionsekonomiskt. Ju tidigare i processen vi kommer in, desto bättre. Genom konstruktionsdagarna får vi personliga kontakter som är värdefulla i framtida, gemensamma projekt säger Andreas Helmersson, chef teknisk försäljning på Profi lGruppen.

Profi lGruppens representanter på mässan kunde stolt visa upp företagets bredd när det gäller förädlingstjänster.

Förädling i fokus på elmia-mässan

Elmia Subcontractor är Sveriges ledande mässa för underleverantörer till industrin. Profi lGruppen var på plats 2012 med en monter, med huvudtema vidareförädling.

Med cirka 1 200 utställare och cirka 14 000 mässbesökare har Elmia Subcontractor blivit mer eller mindre en institution för underleverantörer. Profi lGruppens monter var välbesökt. Med ambitionen att hitta framtida samarbeten visades hur vi kan bidra i hela värdekedjan – från konstruktion till färdig produkt – med tonvikt på vidareförädling.

– Förr gjordes inte sällan direkta affärer på mässorna, numera handlar det mer om att visa upp sig. Dels för befi ntliga kunder, men givetvis också för att intressera nya. Vår medverkan på Elmia Subcontractor bidrar till att stärka vårt varumärke.

– Under året deltog vi även på ett par mässor i Norge som var mer specifi kt inriktade på aluminium, berättar Johan Anicic, exportchef.

kylproFiler – nu hetare än någonsin

De kommer från "alla" branscher – kunderna som vill ha Profi lGruppens hjälp att konstruera och producera kylprofi ler. En av dessa kunder är Laird Technologies, specialiserade på termoelektriska kylaggregat i allt från kaffeautomater till medicinteknisk utrustning.

Laird Technologies är specialiserat på termoelektrisk kyla, en metod som växer i intresse inom fl era kundsegment.

– I dagsläget fi nns merparten av våra kunder inom livsmedel, medicinteknik, fordon samt telekom. Ofta efterfrågas lösningar som hjälper till att hålla temperaturen konstant. Det gäller i dryckesmaskiner, medicinska analysinstrument, interiördetaljer i bilar, apparatskåp för basstationer och mycket, mycket annat.

– Genomgående gäller att elektronikinstallationer blir mer och mer kompakta och kylprofi lernas uppgift att leda bort oönskad värme än mer viktig. Vi ser också att el- och hybridbilar ökar behovet av aktiv kyla, säger Jakob Dahlgren, inköpare på Laird Technologies.

strategiskt utvald leveraNtör

– Vi har samarbetat med Profi lGruppen under lång tid och får hjälp i hela värdekedjan. Det handlar om konstruktion, design, support inom termiska kalkyler, pressning och bearbetning av kylprofi ler. Profi lGruppen är vår strategiskt utvalda leverantör, tillika huvudleverantör av komponenter i denna kategori.

– Laird Technologies har ett 50-tal anställda och omsätter cirka 140 miljoner kronor. Företaget ligger i framkant på den europeiska marknaden, både vad gäller marknadsandelar och teknisk kompetens, säger Jakob Dahlgren.

Mobilen som plånbok – med avläsning i aluminiummiljö

Trenden är lika tydlig som stark – vi kommer att sköta alltfler betalningar via våra mobiltelefoner. Det har företaget Mobill Scandinavia insett tidigt och skaffat sig en marknadsledande position i Sverige. Chassit till företagets nya specialutvecklade scanner, för validering av digitala kvitton i mobiltelefoner, består av aluminiumprofiler, med avancerad bearbetning, från ProfilGruppen.

Den här scannern kommer svenska konsumenter inledningsvis att möta i olika persontransportmiljöer som tunnelbana, tåg, bussar och på färjor med mera. Det finns goda förutsättningar för att den även kan få internationellt genomslag, eftersom både teknik och form är patenterat.

– Det unika med lösningen är att den fungerar för alla, oavsett teknisk kompetens eller typ av telefon. Systemet är inte beroende av dataförbindelse med hög kapacitet utan fungerar utmärkt även på låg bandvidd. Tack vare Mobills unika M-code, som kopplats till själva biljetten, blir hela transaktionen säker. Man kan jämföra med när EAN-koder scannas i matvarubutiken, med den skillnaden att detta är en betydligt mer sofistikerad teknik och som fungerar helt mobilt, säger vd Joakim Niléhn på Mobill Scandinavia.

Designbyrå visade vägen

– Vår industridesignbyrå Ingenjörsprojekt och vår teknikpartner Svep Design Center hade båda goda erfarenheter och rekommenderade ProfilGruppen. I utvecklingsarbetet har vi också haft samarbete med Växjöföretaget JLT Mobile Computers, med specialkompetens inom datorlösningar i ruggade, det vill säga besvärliga, miljöer i fråga om exempelvis temperaturer, skakningar och ljusförhållanden.

– Vi svarar för design och det tekniska innehållet och ProfilGruppen levererar ett tilltalande chassi till den här unika scannern, berättar Joakim Niléhn.

Det kontantlösa samhället

Intresset för mobila betallösningar växer snabbt. Alla vill helst slippa hantera kontanter. Handelsföretag välkomnar nya innovationer, där sedlar och mynt ersätts av transaktioner mellan konton.

– Sverige är en bra och avancerad marknad för att testa nya betallösningar, även om man på sätt och vis kommit längre i Asien och – kanske

överraskande – de södra delarna av Afrika, där man redan idag använder mobiltelefoner på många andra sätt än vi själva vant oss vid.

– Vi betraktas idag som marknadsledande i Sverige, men våra ambitioner sträcker sig betydligt längre än så och Mobill Scandinavia står nu på tröskeln till en internationalisering, säger Joakim Niléhn.

Kylprofiler – nu hetare än någonsin

Många utmaningar – stora möjligheter

Kylprofiler är ett strategiskt viktigt produktområde för ProfilGruppen. Det är cirka tio år sedan företaget på allvar gav sig in i den här marknaden. Kylprofiler är komplicerade att tillverka. Ofta har kunden ett önskemål om hur profilen ska se ut och vad den ska producera. ProfilGruppens uppgift är att konstruera en profil som kommer så nära prestandaönskemålen som möjligt.

Med en ofta komplicerad design är kylprofilerna – med tunna och höga flänsar – stora produktionstekniska utmaningar, med extrema påfrestningar i själva pressningen. Allt måste klaffa – perfekta verktyg, rätt göt, rätt temperatur och utrustning i toppskick. Tio års successiv kompetenshöjning har gjort ProfilGruppen till en av de ledande aktörerna i Sverige inom denna nisch.

Miljöarbete på flera fronter

Profi lGruppen anser det viktigt att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle, varför företaget eftersträvar att producera med minsta möjliga påverkan på miljön. Lägre energiförbrukning, minskat spill och återvinning är nyckelord i sammanhanget.

Företagets miljöambitioner sträcker sig även utanför företaget och vi föredrar att samarbeta med leverantörer som delar vår syn på vikten av att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Profi lGruppen är certifi erat enligt miljöledningssystemet ISO 14001 – där en omcertifi ering är aktuell 2013 – och detsamma gäller för fl ertalet av våra leverantörer. Profi lGruppens medarbetare får kontinuerligt utbildning och information i miljöfrågor, som ett naturligt inslag i vårt miljöarbete.

arbete med eNergieffektiviseriNg

Profi lGruppen har anslutit sig till programmet för energieff ektivisering, PFE, som leds av Energimyndigheten. Programmet riktar sig till energiintensiva företag, som på frivillig basis vill arbeta strukturerat med energifrågor samt genomföra eff ektiviserande åtgärder. I projektets positiva vågskål ligger inte enbart möjligheten att få skattebefrielse på el som används i tillverkningsprocesser, utan det ska främst leda till minskad energianvändning, till gagn för miljön, och minskade kostnader.

Under 2012 har Profi lGruppen genomfört en kartläggning av elanvändningen i företagets fastigheter och under 2013 ska tillverkningsprocesserna kartläggas på motsvarande sätt.

beNchmarkiNg i braNscheN

Tillsammans med kollegor i branschorganisationen Svenskt Aluminium har Profi lGruppen under året deltagit i ett benchmarkingprojekt. I projektet har både energianvändningen och skrotandelen i produktionen kartlagts. Erfarenheter och idéer har delats mellan kollegor. För Profi lGruppens del har samarbetet utmynnat i olika förbättringsprojekt. Projektet stöds ekonomiskt av Energimyndigheten.

iNterN "skrotjakt" bröt treNdeN

Även om återvinningsandelen av skrot i produktionen är mycket hög fi nns det både ekonomiska och miljömässiga skäl att minska andelen skrot. Profi lGruppen har under året arbetat aktivt med projektet "Skrotjakten" vilket uppmuntrande nog resulterade i att de senaste årens trend med ökande andel skrot bröts 2012. Projektet har givit nya insikter som förhoppningsvis ska leda till fortsatt minskad skrotandel i produktionen.

äveN elaNväNdNiNgeN miNskade

Liksom skrotandelen utvecklades Profi lGruppens elanvändning positivt under 2012. Den minskade från 1,36 kWh till 1,31 kWh per kilogram tillverkad profi l. Ett av de områden som varit i fokus för elenergianvändningen under året avser anodiseringen som utförs vid huvudfabriken i Åseda. Här har förbättringar uppnåtts bland annat genom eff ektivisering av motordrifter.

I processen används även gasol, som noterade en ökad förbrukning. Den sammantagna användningen av el och gasol slutade på i stort sett samma nivå, per kilogram profi l, som 2011.

miljöarbete utaNför griNdarNa

Sedan fl era år pågår också ett miljöarbete utanför fabriksgrindarna. Profi lGruppen levererar nämligen överskottsenergi från produktionen till det kommunala fj ärrvärmenätet i Åseda. Den återvunna mängden energi låg under 2012 på ungefär samma nivå som föregående år, vilket i praktiken innebär att Profi lGruppens överskottsenergi har räckt till årlig uppvärmning av ett hundratal normalvillor på orten.

sjuNkaNde koldioXidutsläpp

Återvinning av aluminiumskrot och -spill är ett centralt inslag i miljöarbetet, eftersom omsmältning av aluminium sparar upp till 95 procent av den energimängd som skulle ha förbrukats vid primärtillverkning av motsvarande volym.

Återvinning ger dock en annan miljöbelastning i form av koldioxidutsläpp vid transporter av skrotet. Tidigare skedde omsmältning ofta på kontinenten, men när Profi lGruppen valde ett närbeläget smältverk och ökade fyllnadsgraden i bilarna minskade koldioxidutsläppen med drygt 300 ton på årsbasis. Vi konstaterar att den besparingsnivån har hållits intakt under 2012.

Nu ändras även transporterna av råvara vilket kommer att minska koldioxidutsläppen ytterligare.

låNgt uNder gräNsvärdet

Gränsvärde 20 Profi lGruppens utsläpp av aluminium ökade under året – från 1,22 till 1,56 kilogram/månad. Det motsvarar ett genomsnitt av de fem föregående årens utsläppsnivå och är på betryggande avstånd till gränsvärdet på 20 kilogram per månad.

Motionsbassäng och barnbassäng på Hälsans Hus i Åseda, en friskvårdsanläggning för bland annat ProfilGruppens medarbetare.

Har ortens bästa för ögonen

Ända sedan ProfilGruppen startade för drygt 30 år sedan har företaget arbetat med att öka attraktionskraften för huvudorten Åseda, ett småländskt samhälle med cirka 2 000 invånare. Genom olika insatser vill företaget få medarbetare att bo kvar och trivas på orten, attrahera nya medarbetare att flytta hit samt stärka rekryteringsbasen.

Ett bra exempel på ProfilGruppens engagemang för orten är Hälsans Hus. Det är en friskvårdsanläggning med gym, simhall och lokaler för gruppträning, som tillkommit delvis på ProfilGruppens initiativ och där företaget bidragit med finansieringen. Hälsans Hus är en naturlig mötesplats för ortens invånare och ProfilGruppens medarbetare har möjlighet att nyttja anläggningen fritt. Företagets satsning är därmed också en naturlig del i det interna friskvårdsarbetet.

Ett annat exempel är ortens ishockeyförening och deras ishall, som företaget också bidrar ekonomiskt till. Ishallen bär numera också ProfilGruppens namn.

ProfilGruppen i högsta divisionen

ProfilGruppen bidrar även till det lokala föreningslivets utveckling genom olika sponsringsinsatser, där lagidrotter prioriteras. Till ortens attraktionskraft hör också sportsliga begivenheter på hög nivå. I närbelägna Växjö, cirka fem mil från Åseda, finns elitserielag i ishockey – Växjö Lakers – och allsvenskt fotbollslag, Östers IF. ProfilGruppen är sponsor till båda dessa lag. Förutom omfattade nationell exponering av varumärket använder ProfilGruppen sitt

sponsorskap för relationsskapande kund- och personalaktiviteter. Elitseriespelare har också gjort uppskattade besök i samband med personalaktiviteter.

TeknikcollEge för ungdomar

Engagemanget på hemorten omfattar även att stimulera möjligheterna till utbildning. På så vis vill ProfilGruppen trygga sin rekryteringsbas för framtiden. Vi engagerar oss i ett fördjupat samarbete mellan skola och näringsliv. Målet med samarbetet är att så tidigt som möjligt väcka ungdomars intresse för teknikutbildning. Rent praktiskt sker detta genom att företagen besöker både grund- och gymnasieskolor. ProfilGruppen har också, tillsammans med andra företag i regionen, tagit initiativ till att flera skolor blivit certifierade som Teknikcollege.

Generellt har ProfilGruppen en öppen och välkomnande attityd till ungdomar som vill genomföra praktikperioder på företaget, likaså att ta emot studiebesök även på grundskolenivå.

Vårt samarbete med högskolor och universitet är givande för oss. Det handlar om såväl praktikplatser, examensarbeten som kommersiella samarbeten i process- och produktutveckling.

utbildning i hälso- och skyddsarbete

Medarbetarnas kompetens och engagemang är avgörande för Profi lGruppens framgång. En gemensam värdegrund kompletteras med kompetenshöjande utbildning inom olika områden. Under 2012 hade utbildningsinsatserna tonvikt på hälso- och skyddsarbete.

Korttidsfrånvaron i företaget håller sig fortfarande på låg nivå. Med en ny inriktning på rehabiliteringsprocessen ska förhoppningsvis även långtidsfrånvaron kunna minska igen. Två arbetsplatsolyckor inträff ade under året.

låg korttidsfråNvaro

Den totala sjukfrånvaron ökade under året för att uppgå till 5,8 procent (4,3) för helåret. Profi lGruppens mål är att hålla den korta sjukfrånvaron under 3 procent per år, vilket nåddes med god marginal. Däremot ökade långtidsfrånvaron från 2,3 till 3,5 procent.

Under hösten 2012 har Profi lGruppen infört nya rutiner för hur framför allt chefer ska hantera rehabiliteringsprocessen för att på så vis kunna hjälpa drabbade medarbetare att snabbare komma tillbaka i arbete.

två arbetsplatsolyckor

Två arbetsplatsolyckor inträff ade under året. Olyckorna förorsakade tillsammans 25 dagars frånvaro. Profi lGruppens nollvision gäller alltjämt och inom företaget bedrivs ett systematiskt arbete med att

eliminera riskerna för olyckor. Skyddsronder, riskbedömningar och avvikelserapportering tillämpas för att så tidigt som möjligt kunna identifi era risker och vidta åtgärder. Under 2012 har dessutom nya arbetsmiljögrupper tillsatts, där avdelningar med liknande verksamheter träff as för att diskutera risker och dra nytta av varandras erfarenheter.

Ett annat, nytt inslag i miljöarbetet är att studera risker i ett bredare perspektiv med utgångspunkt i samspelet mellan medarbetare, teknik och organisation.

utrymNiNgsövNiNgar

Medarbetarna i Profi lGruppen utbildas kontinuerligt både i fråga att förebygga olycksfall samt hur man ska agera om olyckan är framme.

I det förebyggande arbetet genomfördes under 2012 en speciell kemikalieutbildning för de medarbetare som arbetar med härdplaster. Utbildningen i hjärt- och lungräddning fortsatte, liksom första hjälpen-utbildningar. Brandskydd är ett annat område som är föremål för utbildning. Under 2012 genomfördes utrymningsövningar vid samtliga anläggningar.

ProfilGruppens värderingar

ProfilGruppens vardag styrs av fyra värdeord, som beskriver hur medarbetarna förväntas agera: Engagerade – Innovativa – Professionella – Tillgängliga. Värderingarna fungerar som ledstjärnor för var och en, i medarbetarnas respektive arbetssituation.

ENGAGERADE INNOVATIVA TILLGÄNGLIGA PROFESSIONELLA

Vi är delaktiga, proaktiva och bryr oss om. Vi visar stort intresse för kunder och arbetsuppgifter. Vi väntar inte på lösningar utan söker dem själva och visar handlingskraft. Att ge möjlighet till delaktighet och därmed skapa engagemang är en viktig ledarskapsfråga. Delaktighet skapas även genom att vi arbetar integrerat.

Vi ska göra saker på nya sätt. Det är naturligt för oss att söka nya, förbättrade arbetssätt och -metoder. Vi tar fram innovativa lösningar för våra kunder genom att satsa på applikationskompetens och -utveckling.

Vi är tillgängliga för kunden och för varandra. Vi är öppna för dialog och låter ingen vänta på svar från oss. Om vi inte kan lämna svar direkt meddelar vi när svaret kan förväntas. Vi är öppna mot kunder och mot varandra.

Vi är affärsmässiga och håller hög kvalitet i det vi gör. Vi tänker på företagets bästa samtidigt som vi har förståelse för att kunden gör motsvarande. Vi anstränger oss alltid för att göra ett kvalitetsmässigt bra jobb.

Dilek Tanyildiz, Quality Project Manager:

– Jag brinner verkligen för min uppgift – att bidra till att ProfilGruppen kännetecknas av mycket hög kvalitet! Kvalitet ger oss konkurrensfördelar. Samtidigt undviker vi kostnader som alltid följer med bristande kvalitet. Jag känner att mitt engagemang delas av många i företaget. Som projektledare handlar det för mig om att ständigt kommunicera med medarbetarna, dokumentera och diskutera hur vi tar nästa steg mot högre kvalitet. Det motiverar mig.

Andreas Front, produktionstekniker:

– Jag har utbildning inom innovativ produktionsutveckling och är strukturerad till min läggning. Struktur och tålamod är alltid viktiga "verktyg" i förbättringsarbeten av olika slag. Min erfarenhet är också att de bästa resultaten uppnås i grupp. Jag engagerar därför ofta medarbetare med olika kompetenser när vi har uppgifter som ska lösas. Under 2012 blev jag själv belönad av företaget för ett förbättringsförslag, vilket både var överraskande och stimulerande!

Martina Engdahl, säljsupport :

– För oss som arbetar med säljsupport vill jag påstå att just tillgänglighet är A och O. Vi arbetar en stor del av dagen med kundkontakter och drivs av inställningen att ingen av ProfilGruppens kunder någonsin får känna sig bortglömd. Det innebär att vi är proaktiva och även kontaktar kunden om vi exempelvis ser att en leverans kan bli försenad. Det är kunderna vi lever av och i arbetet kan jag oftast söka svaret hos mig själv – hur vill jag bli behandlad när jag ska köpa något..?

Mikael Rosander, skiftledare:

– Våra profiler måste helt enkelt fungera hos kunden, så är det bara! Min och mina kollegors uppgift är att syna profilerna direkt efter pressning, före åldring och när de fortfarande är formbara. Aluminium är ett levande material och det är många moment som ska stämma för ett perfekt resultat. När något blivit fel kommer vår professionalism till användning. Oplana profiler ska riktas, eventuella vinkelfel justeras, med mera. Allt för att vi ska leverera felfritt!

Risker och riskhantering

All verksamhet inom Profi lGruppen utsätts för risker, som kan få större eller mindre påverkan på koncernens måluppfyllelse. Riskerna kan delas in i operationella och fi nansiella. Operationella risker uppstår i den dagliga verksamheten, exempelvis ansvars- eller råvarurisk. Finansiella – som valuta-, likviditets-, ränte-, kredit- och fi nansieringsrisker – kontrolleras och hanteras centralt.

Det övergripande ansvaret för Profi lGruppens riskhantering har styrelsen. Vd är ansvarig för den löpande riskhanteringen enligt styrelsens riktlinjer. Till stöd fi nns en rad koncernövergripande policyer, som fi nanspolicy och råvarupolicy.

OPERATIONELLA RISKER

kuNdberoeNde

En kundbas utan alltför dominerande kunder eftersträvas för att minska beroendet av enskilda kunder. Under 2012 stod ingen kund för mer än tio procent av faktureringen. Koncernen säljer till ett stort antal kunder, vilket oundvikligen innebär att några av dessa emellanåt får betalningsproblem. Kundkreditsrisken hanteras genom att varje kund tilldelas en grundlimit, som baseras på affärsomfattning och innehåll, rating hos Dun & Bradstreet samt en kreditbedömning gjord av koncernens kreditchef. Under 2012 hade 87 procent (85) av företagets kunder en rating mellan AAA och A. tkr procent 1190 1200

Kostnader för förluster och förfallna åldersfördelade fordringar för 2012 framgår av diagram här intill. 900

leveraNtörer

Profi lGruppen är i sin värdekedja beroende av ett stort antal leverantörer. Ett bortfall av en betydande leverantör kan orsaka kostnader och problem att leverera till kund. För att reducera risken har vi tecknat leveransavtal med strategiska och viktiga leverantörer. För i stort sett alla viktiga insatsvaror fi nns dessutom upparbetade kontakter med alternativa leverantörer. Andel förfallet <30 dagar Andel förfallet >30 dagar

Profi lGruppen utvärderar kontinuerligt sina strategiska leverantörer för att säkerställa att de lever upp till våra kunders krav avseende kvalitet, leveranssäkerhet, fi nansiell stabilitet, miljö och kostnadseffektivitet etcetera.

koNjuNktur- och säsoNgsvariatioNer

Kunderna återfi nns inom ett fl ertal branscher i norra Europa. Branschspridningen är en medveten strategi för att minska känsligheten för konjunktur- och säsongsvariationer. De fl esta av de större kunderna är globala, vilket gör koncernen beroende även av den internationella konjunkturen.

Vid en generell försvagning av konjunkturen påverkas Profi lGruppen tidigt, motsvarande gäller vid en återhämtning av konjunkturen.

aNsvar

Ökad exponering mot exempelvis bilindustrin medför ökad ansvarsrisk. Det föreligger ett helhetsansvar för Profi lGruppen, även för komponenter som förädlas av medleverantörer, gentemot kund. Framtida risker täcks med separata avtal och försäkringar. Koncernen arbetar tillsammans med extern rådgivare för försäkrings- och riskfrågor med bland annat beaktande av globalt produkt- och återkallelseansvar.

För att förebygga arbetsmiljörelaterade skador har koncernen ett internt rapporteringssystem för riskfyllda förhållanden.

produktioNsavbrott

Profi lGruppen arbetar löpande med skadeförebyggande arbete enligt fastlagda riktlinjer, i syfte att minimera framtida produktionsstörningar. Vid produktionsstörning har koncernen en avbrottsförsäkring som täcker bortfall av täckningsbidrag under maximalt 24 månader.

miljörisker

Denna risk avser skador som koncernens verksamhet kan åsamka vatten, mark, luft och biologiska processer, vilket även innefattar kostnader för att kunna följa nya, strängare miljödirektiv. Målsättningen är att med marginal ligga inom de ramar som lagstiftningen anger. Alla tillverkande bolag inom koncernen är certifi erade enligt ISO14001. Koncernens miljöchef ansvarar för övervakning av koncernens miljöarbete.

kompeteNs

Kompetensutveckling sker dels genom interna och externa utbildningsprogram, dels genom att vidareutveckla Profi lGruppen till en än mer attraktiv arbetsplats för att behålla personal och underlätta nyrekryteringar.

it

IT blir en allt viktigare komponent i alla processer i företaget, vilket ökar kraven på tillgänglighet. Stillestånd kan leda till produktionsbortfall, faktureringsbortfall eller minskad eff ektivitet inom olika verksamhetsdelar. Övervakning av IT-infrastrukturen sköts av en extern samarbetspartner i syfte att säkerställa kompetens och kontinuitet. Redundans eftersträvas i alla delar av IT-infrastrukturen, vilket tillsammans med ständig utveckling av kontinuitetsplanen syftar till minimering av driftsstörningar. Den interna kompetensen fokuseras på verksamhetskritiska applikationer.

kapacitetsrisk

Koncernen har idag långt kvar till fullt kapacitetsutnyttjande i profi ltillverkningen. Inom vidareförädling används ett externt nätverk av leverantörer, som under 2012 stod för 60 procent (40) av den totala vidareförädlingen. I egna anläggningar sker främst bearbetning där det fi nns förutsättningar för hög automatiseringsgrad.

råvara

Profi lGruppens huvudsakliga råvara, legerade aluminiumgöt, prissätts i amerikanska dollar på råvarubörsen London Metal Exchange, LME. Råmaterialinköpen svarade 2012 för 43 procent (42) av rörelsekostnaderna. Bolagets råvaruinköp görs i svenska kronor och euro för att matcha kontraktsvalutan med kunderna och minska valutarisken. Profi lGruppen tillämpar råvaruklausuler i kundkontrakten, vilket begränsar bolagets känslighet för variationer i råvarupriset.

Råvaruinköpen styrs av koncernens råvarupolicy. Köp görs i proportion till förväntade kundordrar. Råvaruinköp för längre perioder än sex månader sker utifrån fasta beställningar från kunder. Profi lGruppens råvaruråd sammanträder en gång i veckan och kontrollerar att policyn efterlevs. Koncernen försörjs från huvudleverantören Hydro samt Alcoa och Rusal. Eftersom de har global närvaro säkerställer Profi lGruppen sin försörjning av råvara även om den europeiska förbrukningen skulle överstiga produktionen av aluminium i Europa. Valutapåverkan

Aluminiumpriset är mycket volatilt och Profi lGruppen har därför råvaruklausuler i huvuddelen av alla kundkontrakt.

eNergipris

Profi lGruppen förbrukar cirka 30 GWh elenergi per år. Totalt står energi för cirka två procent av rörelsekostnaderna. Vid årsskiftet hade koncernen säkrat priset för huvuddelen av 2013 års förbrukning.

FINANSIELLA RISKER

valutarisker

Valutarisk innebär att en variation i valutakurser negativt påverkar koncernens resultat, kassafl öde eller balansräkning.

De utländska dotterbolagen har begränsad verksamhet och därmed en begränsad balansräkning vilket medför att koncernen säkrar sig endast mot transaktionsrisken avseende valutaexponeringen. Koncernen har nettoinfl öde i samtliga valutor. Företaget säkrar normalt 50–70 procent av fl ödet inom 6–12 månader. Detta sker företrädesvis genom terminskontrakt. Amerikanska dollarns variationer påverkar Profi lGruppens prissättning mot kund eftersom aluminiumråvaran prissätts i USD. Råvaruklausuler i huvuddelen av alla kontrakt gör att exponeringen minimeras.

Om valutakursen mellan SEK och de väsentligaste valutorna ändras får det, under förutsättning att inga valutasäkringsåtgärder vidtas, följande eff ekt på rörelseresultatet.

Påverkan på rörelseresultatet av valutakursförändringar motsvarande tio procent exklusive säkringsåtgärder.

	2012	2011
EUR	+/- 10 Mkr	+/- 7 Mkr
DKK	+/- 3 Mkr	+/- 3 Mkr
NOK	+/- 2 Mkr	+/- 2 Mkr
GBP	+/- 1 Mkr	+/- 2 Mkr

räNterisker

Ränterisk är risk för påverkan på koncernens resultat till följd av förändringar i marknadsräntor. Profi lGruppen arbetar med ränteswappar för att minimera riskerna för en sådan, kortsiktig påverkan. Enligt fi nanspolicyn får räntebindningstiden vara högst 60 månader och minst 30 procent av koncernens lån ska ha rörlig ränta.

kreditrisker

Profi lGruppens kreditrisker uppstår vid placering i fi nansiella instrument. För att minimera denna risk får handel endast ske med ett fåtal motparter, som godkänts av styrelsen.

refiNaNsieriNgsrisk

Företaget har ett ständigt behov av att fi nansiera verksamhetens kapitalbehov. Företaget säkrar fi nansieringsbehovet genom banklån. Nuvarande avtal sträcker sig över tolv månader. Avtalet förutsätter att vissa fi nansiella måltal ska vara uppfyllda.

ProfilGruppens aktie

ProfilGruppens aktie är sedan den 19 juni 1997 noterad på Nasdaq OMX Stockholm och ingår i Small Cap-segmentet. Aktien har under året sjunkit med 17,8 procent. Under samma period har Stockholmsbörsens breda index OMX Stockholm PI stigit med 12,0 procent.

Vid utgången av 2012 noterades ProfilGruppens aktie till 30,00 kronor på Nasdaq OMX Stockholm. Det motsvarar ett börsvärde om 148 (180) miljoner kronor. Högsta betalkurs under året var 40,00 kronor, lägsta betalkurs 27,50 kronor.

Fem äger 54 procent

Antalet aktieägare minskade under 2012 med 92 st och uppgick vid årets slut till 1 548 (1 640).

Vid årets utgång var Ringvägen Venture AB största ägare i bolaget med ett innehav om 26,4 procent (17,6). De fem största enskilda aktieägarna representerar 54,3 procent (51,0) av aktiekapitalet.

Större ägarförändringar under 2012 är Ringvägen Venture AB:s ökning med 435 671 aktier till totalt 26,4 procent av aktierna samt Idea, Prior & Nilsson, Fond och Kapitalförvaltnings avyttring av samtliga sina 430 137 aktier.

Minskad handel

Handeln med ProfilGruppens aktie minskade under 2012. Totalt handlades 0,3 (0,5) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 9 (22) miljoner kronor. Aktiens omsättningshastighet var 5 procent (10). Dagar med avslut sjönk till 67 procent (82). Under det fjärde kvartalet låg dagar med avslut på 82 procent. Antalet avslut under 2012 uppgick till 517 (1042).

Ett samarbete med Remium Securities som likviditetsgarant förväntas leda till en ökad likviditet i aktien.

Utdelning och avkastning

Styrelsens beslutade utdelningspolicy innebär att 40–50 procent av resultatet efter skatt, räknat över en konjunkturcykel, delas ut till ägarna. Vid förslag till utdelning tar styrelsen i första hand hänsyn till bolagets investeringsbehov, finansiella ställning, resultatutveckling och utsikter för de närmaste åren. För 2012 har styrelsen beslutat att föreslå årsstämman en utdelning om 0,00 (0,00) kronor per aktie. ProfilGruppens totalavkastning (summan av föreslagen utdelning och kursutveckling) var 2012 -18 (-34) procent. Under den senaste treårsperioden har den genomsnittliga årliga totalavkastningen på ProfilGruppens aktie varit -10 (6) procent.

Prognoser

I våra delårsrapporter kommenteras utsikter enligt gällande regelverk. ProfilGruppen lämnar inte resultatprognoser då branschens orderstock, som normalt bara är några få veckor, bedöms alltför kort för att ge tillförlitligt underlag för prognoser på längre sikt än någon månad.

Aktieägarinformation på webbplatsen

På ProfilGruppens webbplats, www.profilgruppen.se, finns fortlöpande information om ProfilGruppen, utvecklingen av ProfilGruppens aktie, finansiella rapporter samt kontaktuppgifter.

Aktiedata
		2008 2009 2010 2011 2012
Antal aktier per 31 december tusental 4 933 4 933 4 933 4 933 4 933
Genomsnittligt antal aktier	tusental 4 933 4 933 4 933 4 933 4 933
Resultat per aktie	kr		1,88 -2,77 3,17 1,51 4,66
Kassafl öde per aktie		kr -0,93		5,76 3,74 4,38 10,38
Eget kapital per aktie		kr 28,85 28,86 33,92 32,72 37,05
Substansvärde per aktie		kr 28,85 28,86 33,92 32,72 37,05
Aktiekurs, 31 december		kr 31,90 42,80 55,00 36,50 30,00
Högst betalt under året		kr 76,00 56,00 58,50 56,00 40,00
Lägst betalt under året		kr 31,00 31,90 42,40 32,30 27,50
Kursförändring under året		% -57,0		34,0 28,5 -33,6 -17,8
Utdelning per aktie 1)	kr	1,00		0,00 1,50 0,00 0,00
P/E-tal	kr	17	-15	12	24	6
Kurs/eget kapital per aktie		1,1	1,5	1,6	1,1	0,8
Direktavkastning	%	3,1	0,0	2,7	0,0	0,0
Utdelningsandel	%	53	0	31	0	0
Genomsnittlig spread	%	1,95		2,64 2,17 2,80 2,50
Antal dagar med avslut/antalet
börsdagar Totalt antal avslut	% st	63 590	66	87 756 1 773 1 042	82	67 517
Genomsnittligt antal avslut per dag	st	2	3	7	4	2
Antal omsatta aktier, helår	tusental	543	636	748	478	271
Antal omsatta aktier, per dag (genomsnitt)		st 2 154 2 536 2 956 1 889 1 082
Börsvärde noterade aktier	Mkr	157	211	271	180	148
Total omsättning i aktien	Mkr	31	27	37	22	9
Genomsnittlig omsättning per dag tkr		123	106	144	85	36
Antal aktieägare vid årets utgång		st 1 780 1 793 1 790 1 640 1 548

1) För 2012 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen.

Profi lGruppens aktie på Stockholmsbörsen

Kursutveckling och omsättning för perioden 1 januari 2008 till 31 december 2012

Den 19 juni 1997 registrerades Profi lGruppen AB på Stockholmsbörsen.

De tio största aktieägarna

Aktieägare	aktier	Antal Innehav % Innehav % 2012	2011
Ringvägen Venture AB	1 303 604	26,4	17,6
Lars Johansson	709 227	14,4	14,4
Mats Egeholm	350 732	7,1	7,1
Kerstin Egeholm	159 629	3,2	3,2
Nordea Life & Pensions	157 800	3,2	3,2
JPM Chase NA	153 900	3,1	3,1
Rickard Behm	105 543	2,1	2,1
Svenska Handelsbanken Markets	100 000	2,0	2,1
Avanza Pension försäkringsbolaget	96 830	2,0	1,6
Mats Jonson	87 036	1,8	1,7
10 största enskilda aktieägare 3 224 301		65,4	56,1
Övriga	1 708 216	34,6	43,9
Totalt	4 932 517		100,0

Fördelning av aktiekapitalet

Innehav antal aktier	Antal ägare	Andel ägare i %	Andel i % av kapital
1– 500	1 172	75,7	4,3
501–1 000	195	12,6	3,2
1 001–10 000	139	9,0	8,6
10 001–100 000	35	2,3	24,2
100 001–	7	0,5	59,7
Total	1 548	100,0	100,0

Ägarkategorier

	Antal aktier	Andel i % av kapital
Finansiella företag	162 570	3,3
Socialförsäkringsfonder	13 244	0,3
Intresseorganisationer	3 450	0,1
Övriga svenska juridiska personer	1387 786	28,1
Ej kategoriserade juridiska personer	100 693	2,0
Utlandsboende ägare	1048 611	21,3
Svenska fysiska personer	2 216 163	44,9
Totalt	4 932 517	100,0

Grafen visar Profi lGruppenaktiens totalavkastning jämfört med OMX Stockholm Growth Index under de senaste fem åren.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören för ProfilGruppen AB (publ), org.nr. 556277-8943, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för tiden 1 januari–31 december 2012, vilket är ProfilGruppens trettioandra verksamhetsår.

ProfilGruppen bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag (publ) och har sitt säte i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Bolagets adress är: Box 36, 364 21 Åseda.

KONCERNEN

ProfilGruppen AB (publ) utgör moderbolag i ProfilGruppen-koncernen som utvecklar, marknadsför och tillverkar kundanpassade profiler och komponenter i aluminium. Försäljningen sker genom en säljorganisation vid huvudkontoret i Åseda samt genom helägda säljbolag i Danmark, England, Norge och Tyskland.

Konstruktion, produktutveckling, profiltillverkning och förädling sker i ProfilGruppenExtrusions AB. Förädling sker även i nära samarbete med ett antal fristående företag.

Intäkter och resultat

ProfilGruppens intäkter uppgick 2012 till 786,0 Mkr, en minskning i förhållande till föregående år med 6 procent. Leveransvolymen uppgick till 18 700 ton (19 000) aluminiumprofiler, en minskning med 2 procent från föregående år. Exportandelen uppgick till 49 procent (50) i volym räknat och till 48 procent (49) av intäkterna.

Koncernens rörelseresultat uppgick till totalt 30,1 Mkr (17,7). Resultatet motsvarar en rörelsemarginal på 3,8 procent (2,1).

Målet är en rörelsemarginal om sex procent över en konjunkturcykel. Resultatet har påverkats av engångseffekter om totalt 27,2 Mkr. Dessa effekter består av 19,5 Mkr i försäkringsersättning för den brand som drabbade företaget under 2011, 9,4 Mkr i ersättning för tvister och en kostnad om 1,7 Mkr för omstrukturering av marknadsorganisationen. Föregående år påverkades av positiva engångseffekter om 1,9 Mkr beroende på en periodiseringseffekt vid reinvesteringar efter brand om 16,0 Mkr och kostnader för uppsägningar av personal om 14,1 Mkr. Rörelseresultatet exklusive engångseffekter uppgick till 2,9 Mkr (15,8).

Resultatförsämringen härrör i första hand från andra halvåret då leveransvolymerna understeg föregående år med sju procent och förstärkningen av den svenska kronan påverkade konkurrenskraften och resultatet negativt. För att värna resultatet kom företaget överens med de fackliga organisationerna om att reducera arbetstiden med tio procent från den 1 oktober. Avtalets syfte, utöver att minska kostnaderna, var att behålla all kompetens i företaget. Under hösten 2011 genomfördes personalrationaliseringar som minskade organisationen med 42 tjänster, varav 20 inom administration och försäljning.

Resultatet före skatt uppgick till 23,0 Mkr (10,6). Resultatet efter skatt uppgick till 23,0 Mkr (7,5).

Resultatet per aktie uppgick till 4,66 kronor (1,51). Genomsnittligt tusental aktier uppgick till 4 933 (4 933).

Investeringar, avskrivningar och desinvesteringar

Investeringarna uppgick till 13,3 Mkr (31,2). Föregående år återuppbyggdes den anläggning som brandskadades, vilket påverkade investeringarna med totalt 18,1 Mkr. Totala avskrivningar enligt plan uppgick under året till 27,4 Mkr (28,2).

Under året har nedskrivning av bearbetningsutrustning om 0,7 Mkr genomförts. Föregående års nedskrivning om 2,7 Mkr avsåg brandskadad produktionsanläggning.

När verksamheten för kortbitsanodisering såldes ingicks ett avtal med köparen om hyra av den aktuella fastigheten. Hyresavtalet har karaktären finansiell lease, för mer information se not 12.

Finansiell ställning och kassaflöde

ProfilGruppens nettoskuldsättningsgrad har under året minskat till 0,55 (0,89). Målet är att hålla nettoskuldsättningsgraden i ett intervall om 0,75– 1,00. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 10,3 procent (5,6). Avkastningsmålet för sysselsatt kapital är satt till 15 procent. Koncernens avkastningsmål avser ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

Soliditeten uppgick till 40,7 procent (31,5) vid årets slut.

Likvida medel uppgick vid årets slut till 1,7 Mkr (1,9) och koncernens outnyttjade kreditutrymme utöver likvida medel uppgick till 103,5 Mkr (66,1).

Kassaflödet från den löpande verksamheten var 51,2 Mkr (21,6) och efter investeringsverksamheten 44,8 Mkr (-7,8). De nämnda engångseffekterna, tillsammans med avyttring av verksamhet, har påverkat kassaflödet från den löpande verksamheten med 33,9 Mkr (-18,8) och kassaflödet efter investeringsverksamheten med 43,9 Mkr (-18,8).

Balansomslutningen per den 31 december 2012 uppgick till 448,7 Mkr att jämföra med 513,1 Mkr 31 december 2011.

Marknad

I den europeiska branschorganisationens, EAA:s, senaste prognos bedöms marknadsvolymen för aluminiumprofiler ha minskat med cirka nio procent för helåret 2012 jämfört med 2011.

Efterfrågan på aluminiumprofiler i Europa har varit markant svagare under 2012 jämfört med 2011, dock med viss relativ förbättring mot slutet av året. Enskilda avsättningsmarknader, främst personbilsegmentet, har delvis fortsatt att visa positiv efterfrågeutveckling. Intäkterna från den svenska marknaden minskade sammantaget med fem procent för 2012 jämfört med föregående år. Bygg- och transportsegmenten samt allmän verkstadsindustri var positiva undantag med uppgångar på tre, två respektive en procent. Elsegmentet visar en nedgång på drygt 17 procent.

Intäkterna från exportmarknaderna minskade för helåret med drygt sju procent jämfört med föregående år. Norge visar en uppgång på drygt 42 procent, relaterat till transportsegmentet. I övrigt visar samtliga marknader nedgång. Storbritannien visar störst nedgång, drygt 41 procent, primärt relaterat till utfasning av en tidigare kund.

Tillverkning

Basen i koncernens produktion utgörs av strängpressning av aluminiumpro-

filer. Bolaget har tre presslinjer för profiltillverkning. Koncernens produktion av aluminiumprofiler under 2012 uppgick till 18 900 ton (18 800).

Profilerna förädlas i en avancerad maskinpark, huvudsakligen för skärande bearbetning och bockning.

Under året har koncernen sålt sin anläggning för kortbitsanodisering. Den var belägen på avstånd från övriga produktionsanläggningar och såldes till en av koncernens viktigaste underleverantörer. Syftet med avyttringen var att fokusera förädlingsverksamheten till fabriksområdet kring profiltillverkningen och på så sätt skapa effektivare flöden.

Utvecklingsarbete

Ständig förbättring av processer och produkter är en viktig del i ProfilGruppens verksamhet. Dagligen tar koncernen fram nya produkter och produktmodeller på befintliga eller potentiella kunders uppdrag. Koncernens nära kundsamarbete innebär att en god kännedom om kundens produkter upparbetas och därmed kan konstruktiva idéer lämnas när det gäller förbättring av produktens egenskaper. Under konstruktions- och designfasen har koncernen goda möjligheter att anpassa produktens miljöpåverkan, livscykelekonomi och återvinningsmöjligheter.

Processutvecklingsarbete genomförs i samverkan med kunder, råvaruleverantörer, verktygs- och maskintillverkare.

Kostnaderna för detta arbete är vanligtvis inte av karaktären att de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång utan återfinns som kostnad för sålda varor och försäljningskostnader i koncernens resultaträkning, se not 6. För varje utvecklingsprojekt görs dock en bedömning om kostnaderna skall aktiveras eller inte. Under året har inga aktiveringar av utvecklingskostnader skett.

Kvalitet

ProfilGruppenExtrusions AB certifierades 1991 enligt kvalitetssäkringssystemet ISO 9002. År 1999 blev ProfilGruppen, som första nordiska bolag i sin bransch certifierat enligt fordonsbranschens dåvarande kvalitetssystem QS-9000. Denna standard ersattes senare av ISO/TS 16949 och ProfilGruppen är certifierat enligt denna standard sedan 2006. Förnyade certifikat för ISO 9001 och ISO/TS 16949 erhölls 2011.

ProfilGruppen är också, sedan 1998, godkänd enligt miljöledningssystemet ISO 14001.

Miljöinformation

ProfilGruppen bidrar till en positiv utveckling på miljöområdet genom att kunderna erbjuds profiler i aluminium, vilket är gynnsamt ur livscykelperspektiv och innebär att miljöbelastande material och processer ersätts.

Koncernen bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Inom koncernen finns anläggningar för tillverkning av profiler i aluminium samt förädling genom ytbehandling och bearbetning. Dessa verksamheter påverkar den yttre miljön i huvudsak genom utsläpp till vatten och genom buller. Allt avloppsvatten från verksamheterna renas före utsläpp.

ProfilGruppen lämnade 2011 in en tillståndsansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet gällande pressning och ytbehandling av aluminiumprofiler.

Uppföljning av koncernens miljömål presenteras på annan plats i årsredovisningen. Miljöpolicyn kan studeras på hemsidan, www.profilgruppen.se.

Risker

ProfilGruppens verksamhet, liksom all affärsverksamhet, är exponerad för risker, vilka beskrivs närmare i not 19 och på sidorna 18–19.

Personal

Medelantalet anställda i koncernen uppgick till 355 (391).

Avyttringen av ytbehandlingsanläggningen i Klavreström innebar att antalet anställda minskades med 17 i november 2012.

Under hösten 2011 genomfördes personalrationaliseringar som innebar att antalet tjänster minskade med 42. Av dessa avvecklades 20 under 2011 och resterande under 2012. Efter semestern 2012 vek efterfrågan och ProfilGruppen valde att möta detta genom att avsluta visstidsanställningar och förhandla fram en kollektiv reducering av arbetstiden för samtliga anställda. Avtalet med de fackliga organisationerna om arbetstidsreducering, vars syfte var att behålla all viktig kompetens, trädde i kraft 1 oktober 2012 och löper till 1 mars 2013.

Av antalet anställda i koncernen var 28 procent (25) kvinnor. Personalomsättningen under året uppgick till 18,9 procent (6,9). Kostnaden för löner uppgick till 130,0 Mkr (154,0).

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ett ersättningsutskott, utsett av styrelsen, utarbetar förslag till principer för ersättningar till koncernens vd och övriga ledande befattningshavare. Förslaget grundar sig på bolagets långsiktiga Ersättningspolicy. Styrelsen föreslår att de av årsstämman 2012 beslutade principerna i allt väsentligt kvarstår även för 2013. För vidare beskrivning se not 4.

Bolagsstyrning

Arbetet i styrelsen för ProfilGruppen AB styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande styrelsesammanträde. Frågor rörande revision och intern kontroll bereds av styrelsens revisionsutskott och ersättningsfrågor bereds av ersättningsutskottet. Inför årsstämman 2013 har valberedningen i uppdrag att föreslå styrelseledamöter, revisorer samt styrelse-, utskotts- och revisionsarvode. Mer information om styrelsens arbete och bolagsstyrning i ProfilGruppen finns i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44–47 och på www.profilgruppen.se.

Aktier och ägare

Aktiekapitalet i ProfilGruppen utgörs av 4 932 517 aktier. Varje aktie i bolaget motsvarar en röst.

De ägarandelar som överstiger tio procent är Ringvägen Venture AB:s 26,4 procent, Lars Johanssons 14,4 procent och Mats och Kerstin Egeholms 10,3 procent.

Övriga upplysningar rörande aktierelaterad information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen för noterade bolag enligt årsredovisningslagen återfinns i not 15.

Styrelsens bemyndigande att besluta om nyemission

För att finansiera eventuella företagsförvärv med egna aktier fick styrelsen vid årsstämman 2012 bemyndigande att, under tiden fram till nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, med eller utan företrädesrätt för aktieägarna, besluta om nyemission av högst 400 000 aktier, motsvarande sammanlagt cirka åtta procent av aktiekapitalet per dagen för utfärdande av kallelse till årsstämma 2012. Beslutet om nyemission får innehålla bestämmelser om att emitterade aktier får betalas med apport, genom kvittning eller i övrigt tecknas med villkor enligt 13 kap 5 § första stycket 6 aktiebolagslagen. Styrelsen bemyndigas även att i övrigt bestämma villkoren för nyemissionen.

Utsikter för 2013

För 2013 präglas utsikterna av fortsatt makroekonomisk osäkerhet.

MODERBOLAGET

Intäkterna i moderbolaget ProfilGruppen AB utgörs till 99,6 procent av hyror och ersättning för tjänster från bolag i koncernen. Inga inköp från koncernbolag har skett.

I moderbolaget finns en person (en) anställd.

Utdelning

Mot bakgrund av verksamhetens operativa resultat föreslår styrelsen att ingen utdelning utgår för verksamhetsåret 2012.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel enligt balansräkningen, 27 869 225 kronor, disponeras på följande sätt:

Utdelning till aktieägarna	0 kr
Överföres i ny räkning	27 869 225 kr
Totala vinstmedel enligt balansräkningen	27 869 225 kr

Årsredovisningen

Informationen i denna årsredovisning är sådan information som ProfilGruppen AB skall offentliggöra i enlighet med lagen om värdepappersmarknaden och/eller lagen om handel med finansiella instrument. Informationen lämnades för offentliggörande genom att årsredovisningen publicerades på ProfilGruppens hemsida i mars 2013.

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter.

Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultatoch balansräkning för 2012 blir föremål för fastställelse på årsstämma den 11 april 2013.

FEMÅRSÖVERSIKT

		2008	2009	2010	2011	2012
Intäkt	Mkr	1 086,1	764,3	901,4	836,7	786,0
Resultat före av- och nedskrivningar	Mkr	48,3	21,7	62,2	48,6	58,2
Rörelseresultat	Mkr	16,5	-10,5	29,2	17,7	30,1
Rörelsemarginal	%	1,5	-1,4	3,2	2,1	3,8
Resultat före skatt	Mkr	10,0	-17,8	21,9	10,6	23,0
Resultatmarginal	%	0,9	-2,3	2,4	1,3	2,9
Avkastning på eget kapital	%	5,9	-9,6	10,1	4,5	13,4
Avkastning på sysselsatt kapital	%	6,1	-3,6	9,4	5,6	10,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten	Mkr	-4,6	28,4	18,4	21,6	51,2
Investeringar	Mkr	56,5	20,4	7,8	31,2	13,3
Likviditetsreserv	Mkr	133,7	157,9	105,2	68,0	105,2
Nettoskuld	Mkr	135,8	140,0	128,2	144,1	99,8
Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar	Mkr	142,4	144,1	171,3	146,0	101,5
Nettoskuldsättningsgrad	ggr	0,95	0,98	0,77	0,89	0,55
Balansomslutning	Mkr	563,6	499,3	545,2	513,1	448,7
Soliditet	%	25,2	28,5	30,7	31,5	40,7
Kapitalomsättningshastighet	ggr	3,9	2,7	2,9	2,6	2,7
Andel riskbärande kapital	%	32,5	37,2	39,2	39,6	47,6
Räntetäckningsgrad	ggr	2,4	-1,4	3,9	2,4	4,0
Medarbetare
Medelantal anställda		460	376	378	391	355
Antal tjänster vid årets slut		436	353	386	371	308
Personalomsättning	%	3,7	3,8	1,9	6,9	18,9
Genomsnittsålder	år	42	43	44	45	46
Lönekostnader inklusive sociala avgifter	Mkr	228,2	184,8	204,8	213,5	181,0
Nettoomsättning per anställd (medelantal)	tkr	2 359	2 034	2 385	2 140	2 214
Resultat före skatt per anställd (medelantal)	tkr	22	-47	58	27	65
Per aktie
Genomsnittligt antal aktier¹	tusental	4 933	4 933	4 933	4 933	4 933
Resultat per aktie	kr	1,88	-2,77	3,17	1,51	4,66
Kassaflöde per aktie	kr	-0,93	5,76	3,74	4,38	10,38
Substansvärde per aktie	kr	28,85	28,86	33,92	32,72	37,05
Utdelning per aktie²	kr	1,00	0,00	1,50	0,00	0,00
1) Ingen utspädning fi nns. 2) För 2012 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen.
För kvartalsdata se www.profi lgruppen.se.

Defi nitioner av ekonomiska begrepp fi nns på omslagets bakre fl ik.

FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernens totalresultat		26
Koncernens finansiella ställning	26
	Koncernens förändringar i eget kapital	27
Koncernens kassaflöde	27
Resultaträkning moderbolaget	28
	Balansräkning moderbolaget	28
	Förändringar i moderbolagets eget kapital	29
	Kassaflödesanalys moderbolaget	29
Noter
Not 1	Redovisningsprinciper	30–34
Not 2	Segment	35
Not 3	Övriga rörelseintäkter och -kostnader	35
Not 4	Anställda och personalkostnader	35–36
Not 5	Arvoden och kostnadsersättningar
	till revisorer	36
Not 6	Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag	37
Not 7	Finansiella poster	37
Not 8	Bokslutsdispositioner och
	obeskattade reserver	37
Not 9	Skatter	37
Not 10	Immateriella anläggningstillgångar	38
Not 11	Materiella anläggningstillgångar	38
Not 12	Finansiella anläggningstillgångar	39
Not 13	Varulager	39
Not 14	Kundfordringar	39
Not 15	Eget kapital	39
Not 16	Resultat per aktie	39
Not 17	Räntebärande skulder	39–40
Not 18	Förutbetalda och upplupna kostnader och intäkter	40
Not 19	Finansiella instrument	40–41
Not 20	Ställda säkerhetsplikter och eventualförpliktelser	41
Not 21	Andelar i koncernbolag	42
Not 22	Kassaflödesanalys	42
Not 23	Närstående relationer
	och -transaktioner	42

Revisionsberättelse 43

profilgruppen AB (PUBL ) 556277-8943 25

Koncernens totalresultat

(Mkr)	Not	2012	2011
Intäkter	2	786,0	836,7
Kostnad för sålda varor		-716,5	-754,6
Bruttoresultat		69,5	82,1
Övriga rörelseintäkter	3	30,5	58,2
Försäljningskostnader		-40,5	-54,6
Administrationskostnader		-29,4	-44,4
Övriga rörelsekostnader	3	0,0	-23,6
Rörelseresultat	4, 5, 6	30,1	17,7
Finansiella intäkter	7	0,4	0,3
Finansiella kostnader	7	-7,5	-7,4
Finansnetto		-7,1	-7,1
Resultat före skatt		23,0	10,6
Skatt	9	0,0	-3,1
Årets resultat		23,0	7,5
Övrigt totalresultat
Förändringar i kassaflödessäkringar		-1,5	-6,0
Förändringar i omräkningsreserv		-0,2	0,0
Övrigt		0,0	0,0
Årets totalresultat		21,3	1,5
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr	16	4,66	1,51

Koncernens finansiella ställning

(Mkr)		Not	2012-12-31	2011-12-31
Tillgångar	Immateriella anläggningstillgångar	10	10,0	10,0
	Materiella anläggningstillgångar	11	218,7	244,1
	Finansiella anläggningstillgångar: Andra aktier och andelar	12	2,2	0,2
	Summa anläggningstillgångar		230,9	254,3
	Varulager	13	106,0	115,6
	Kundfordringar	14	95,8	103,7
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18	3,4	6,1
	Aktuella skattefordringar		2,6	1,2
	Övriga fordringar		8,3	30,3
	Likvida medel	22	1,7	1,9
	Summa omsättningstillgångar		217,8	258,8
Summa tillgångar		2	448,7	513,1
Eget kapital	Aktiekapital		24,7	24,7
	Övrigt tillskjutet kapital		1,4	1,4
	Reserver		-1,9	-0,3
	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		158,5	135,6
	Summa eget kapital	15	182,7	161,4
Skulder	Långfristiga räntebärande skulder	17, 19	43,2	55,4
	Avsättningar till pensioner	4	13,4	12,5
	Uppskjutna skatteskulder	9	31,0	42,0
	Summa långfristiga skulder		87,6	109,9
	Kortfristiga räntebärande skulder	17, 19	44,9	78,1
	Leverantörsskulder		77,3	102,4
	Aktuella skatteskulder		0,5	0,8
	Övriga skulder		9,3	8,4
	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	18	46,4	52,1
	Summa kortfristiga skulder		178,4	241,8
	Summa skulder		266,0	351,7
	Summa eget kapital och skulder		448,7	513,1

För ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 20.

Koncernens förändringar i eget kapital

Koncernens eget kapital (Mkr)	Aktiekapital	kapital	reserv	reserv	Övrigt tillskjutet Omräknings- Säkrings- Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat eget kapital	Summa
Eget kapital 2011-01-01	24,7	1,4	0,0	5,6	135,6	167,3
Årets resultat					7,5	7,5
Övrigt totalresultat			0,0	-6,0	0,0	-6,0
Utdelning 1,50 kr/aktie					-7,4	-7,4
Utgående eget kapital 2011-12-31	24,7	1,4	0,0	-0,4	135,7	161,4
Eget kapital 2012-01-01	24,7	1,4	0,0	-0,4	135,7	161,4
Årets resultat					23,0	23,0
Övrigt totalresultat			-0,2	-1,5	0,0	-1,7
Utdelning					0,0	0,0
Utgående eget kapital 2012-12-31	24,7	1,4	-0,2	-1,9	158,7	182,7

Koncernens kassaflöde

(Mkr)	Not	2012	2011
Den löpande verksamheten	22
Resultat efter finansiella poster		23,0	10,6
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		28,8	31,7
Betald inkomstskatt		-12,2	-6,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		39,6	36,0
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Varulager 1		9,6	-15,0
Rörelsefordringar 1		30,7	1,4
Rörelseskulder 2		-28,7	-0,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten		51,2	21,6
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-14,8	-29,5
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		8,4	0,1
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-6,4	-29,4
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning		0,0	-7,4
Upptagna lån 3		-32,4	-14,0
Amortering av lån		-11,0	-10,8
Amortering av leasingskuld		-1,1	-1,2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-44,5	-33,4
Årets kassaflöde		0,3	-41,2
Likvida medel vid årets början		1,9	43,2
Kursdifferenser i likvida medel		-0,5	-0,1
Likvida medel vid årets slut		1,7	1,9
Betalda räntor och erhållen utdelning
Erlagd ränta		-7,6	-7,3
Erhållen ränta		0,4	0,3
Utdelning		0,0	0,0

1) ökning - / minskning +

2) ökning + / minskning -

3) inklusive förändring av utnyttjad checkräkningskredit

Resultaträkning moderbolaget1

(Mkr)	Not	2012	2011
Intäkter Kostnad för sålda varor		23,0 -3,6	24,3 -4,8
Bruttoresultat		19,4	19,5
Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader	3	-5,1 9,4 0,0	-8,4 2,8 0,0
Rörelseresultat	4, 5	23,7	13,9
Intäkter från andelar i dotterbolag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter	7 7 7	0,0 0,3 -5,0	4,0 0,0 -5,2
Resultat efter finansiella poster		19,0	12,7
Bokslutsdispositioner	8	-1,0	1,7
Resultat före skatt		18,0	14,4
Skatt	9	-4,2	-3,9
Årets resultat		13,8	10,5

1) Moderbolagets resultaträkning utgör tillika dess rapport över totalresultat. Moderbolagets intäkter utgörs till 99,6% av lokalhyror och ersättning för tjänster från svenska bolag i koncernen. För utdelning per aktie se not 16.

Balansräkning moderbolaget

(Mkr)		Not	2012-12-31	2011-12-31
Tillgångar	Materiella anläggningstillgångar	11	91,8	95,3
	Finansiella anläggningstillgångar: Andelar i koncernbolag	21	108,9	108,9
	Summa anläggningstillgångar		200,7	204,2
	Fordringar hos koncernbolag		0,8	0,7
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18	0,0	0,1
	Övriga fordringar		0,2	0,6
	Aktuella skattefordringar		0,0	0,0
	Summa kortfristiga fordringar		1,0	1,4
	Kassa och bank	22	0,4	0,4
	Summa omsättningstillgångar		1,4	1,8
Summa tillgångar			202,1	206,0
	Eget kapital och skulder
	Bundet eget kapital
	Aktiekapital		24,7	24,7
	Reservfond		1,3	1,3
	Fritt eget kapital
	Balanserat resultat		14,0	3,5
	Årets resultat		13,8	10,5
	Summa eget kapital	15	53,8	40,0
	Obeskattade reserver	8	24,1	23,1
	Avsättningar för skatter	9	3,0	3,3
	Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut	17, 19	16,3	25,8
	Räntebärande skulder till kreditinstitut	17, 19	17,4	17,5
	Ej räntebärande skulder
	Leverantörsskulder		0,4	1,3
	Skulder till koncernbolag		82,6	90,8
	Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	18	1,1 2,5	0,0 4,1
	Aktuella skatteskulder		0,9	0,1
	Summa kortfristiga skulder		104,9	113,8
	Summa eget kapital och skulder		202,1	206,0
	Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut	20
	Fastighetsinteckningar		78,6	78,6
	Aktier i dotterbolag		108,8	108,8
Ansvarsförbindelser
	Borgensförbindelser till förmån för koncernbolag		36,0	37,4

Förändringar i moderbolagets eget kapital

		Bundet eget kapital
(Mkr)	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Eget kapital 2011-01-01 Erhållet/lämnat koncernbidrag	24,7	1,3	10,9 0,0	36,9 0,0
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare Årets resultat	0,0	0,0	0,0 10,5	0,0 10,5
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Utdelning 1,50 kr/aktie	0,0	0,0	10,5 -7,4	10,5 -7,4
Utgående eget kapital 2011-12-31	24,7	1,3	14,0	40,0
Eget kapital 2012-01-01 Erhållet/ lämnat koncernbidrag	24,7	1,3	14,0 0,0	40,0 0,0
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare	0,0	0,0	0,0	0,0
Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Utdelning	0,0	0,0	13,8 13,8 0,0	13,8 13,8 0,0
Utgående eget kapital 2012-12-31	24,7	1,3	27,8	53,8
Föreslagen utdelning för verksamhetsåret 2012			0,0	0,0

Kassaflödesanalys moderbolaget

(Mkr)	Not	2012	2011
Den löpande verksamheten	22
Resultat efter finansiella poster		19,0	12,7
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		3,6	4,8
Betald inkomstskatt		-4,0	-2,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		18,6	15,1
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Rörelsefordringar¹		0,4	0,4
Rörelseskulder²		-9,1	6,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten		9,9	21,6
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-0,3	-4,9
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-0,3	-4,9
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning		0,0	-7,4
Upptagna lån ³		-0,1	0,2
Amortering av lån		-9,5	-9,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-9,6	-16,7
Årets kassaflöde		0,0	0,0
Likvida medel vid årets början		0,4	0,4
Likvida medel vid årets slut		0,4	0,4
Betalda räntor och erhållen utdelning
Erlagd ränta		-8,0	-5,1
Erhållen ränta		0,0	0,0
Utdelning		0,0	4,0

1) ökning - / minskning +

2) ökning + / minskning -

3) inklusive förändring av utnyttjad checkräkningskredit

NOTER

1 REDOVISNINGSPRINCIPER

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International FinancialReporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har RFR 1 kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Såvida inget annat nämns under rubriken Moderbolagets redovisningsprinciper tillämpar moderbolaget samma principer som koncernen. De avvikelser som förekommer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen (ÅRL) och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även är rapporteringsvalutan för såväl moderbolag som koncern. De finansiella rapporterna presenteras därför i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till miljoner kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument eller av finansiella tillgångar som kan säljas.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på de perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av dotterföretag.

Ändrade redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades föregående år, med de undantag som anges nedan.

Koncernen har under året infört följande standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2012, vilka är godkända av EU och anses relevanta för koncernen.

• • IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar Ändring. Om en överfö ring av finansiella tillgångar inte resulterar i borttagande i sin helhet från balansräkningen ska kvalitativa och kvantitativa upplysningar lämnas om detta. På samma sätt, om företaget behåller ett engagemang i den borttagna tillgången, ska företaget upplysa om detta.
• • IAS 12 Inkomstskatter Ändring. Ändringen påverkar värdering av fastig heter till verkligt värde, vilket inte koncernen har några i dagsläget.

Koncernen har 2012 inte tillämpat någon standard, ändring eller tolkning med möjlighet till förtidstillämpning. Följande standarder, tillägg och tolkningar ska tillämpas från 1 januari 2013 eller därefter och bedöms ha en påverkan på koncernens resultat eller finansiella position.

• • IFRS 9 Financial instruments: Recognition and Measurement. Denna standard är en del i en omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39 och innebär bland annat att värderingskategorierna för finansiella instrument förändras. Standarden ska, om den godkänns av EU, tillämpas från 2015. I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har ProfilGruppen inte utvärderat effekterna av den.
• • IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar Ändring. Ändringen ska tilläm pas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare, såvida den godkänns av EU. Upplysningar ska lämnas för finansiella tillgångar och skulder som har kvittats och som är möjliga att kvitta, oavsett om detta är

gjort eller ej, i rapporten över finansiell ställning. ProfilGruppen kommer att ge dessa upplysningar i den mån kvittningsbara poster finns.

• • IAS 32 Finansiella instrument Ändring. Ändringen ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. Ändringen innebär förtydliganden kring vilka poster som kan kvittas.
• • IFRS 13 Verkligt värde värdering. Standarden ska tillämpas för räken skapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Standarden förväntas i dagsläget inte ha någon påverkan på hur koncernen beräknar verkligt värde, men kan komma att påverka upplysningarna avseende finansiella instrument.
• • IAS 1 Presentation av övrigt totalresultat Ändring. Ändringen ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2012 eller senare. Tillämpningen kommer att innebära förändring av uppställningsform för övrigt totalresultat utan att ändra det faktiska innehållet i övrigt totalresultat.
• • IAS 19 Ersättning till anställda Ändring. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Förslaget innebär att "korridormetoden" för redovisning av förmånsbestämda pensioner försvinner och aktuariella vinster och förluster ska istället redovisas i övrigt totalresultat. För ProfilGruppen betyder detta att vid ingången av 2013 finns 4,1 Mkr i oredovisade aktuariella förluster som skulle ha belastat övrigt totalresultat, enligt nämnda förändring.

Följande nya standarder, tillägg och tolkningar kommer att tillämpas av koncernen, men bedöms i dagsläget inte ha någon effekt på koncernens redovisning.

• • IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 27 Separata finansiella rapporter. Denna standard ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare och förändrar bedömningen av när ett bestämmande inflytande föreligger, men bedöms inte påverka vilka bolag som ska konsolideras av ProfilGruppen.
• • IFRS 11 Gemensamma arrangemang, IAS 28 Intressebolag och Joint ventures. Denna förändring ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. ProfilGruppen äger inga andelar i verksamheter som faller under definitionen gemensamt arrangemang och därmed påverkas inte redovisningen.
• • IFRS 12 Upplysningar om innehav i andra enheter. Denna ska tilläm pas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. ProfilGruppen äger i dagsläget inga sådana andelar som standardens upplysningskrav gäller.
• • UFR 9 Redovisning av avkastningsskatt. Tillämpning ska börja samtidigt som ändringen i IAS 19. Avkastningsskatt på avsättningar i balansräkningen ska redovisas löpande som en kostnad i resultatet för den period skatten avser och inte innefattas i skuldberäkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner. Förändringen förväntas inte få någon effekt på ProfilGruppens redovisning.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Följande viktiga bedömningar har gjorts vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper.

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, vilket vanligtvis innebär värdering till anskaffningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är till viss del en bedömning baserad på prognoser från kunder men även på historiska data.

Osäkra kundfordringar

Koncernen gör varje balansdag en bedömning för att fastställa behovet av avsättningar för kreditrisker. Bedömningen görs individuellt per kund, i första hand i samråd mellan kundansvarig säljare och koncernens kreditchef.

I de fall kundens finansiella situation gör sannolikt att betalning inte kommer att verkställas bedöms också möjligheterna att utverka betalning via kreditförsäkring eller ur konkursbo. Efter bästa bedömning avsätts ett belopp motsvarande den fordran som riskerar att gå förlorad.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 10.

Exponering mot utländska valutor

Förändringar i valutakurser kan ha relativt stor påverkan på koncernens resultat. I not 19 ges mer information om koncernens exponering för utländska valutor och vilka åtgärder som vidtas för att minska risken i denna exponering.

Pensionsantaganden

Företagsledningen har gjort en bedömning om en förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i Norge som överstiger diskonteringsräntan med 1,5 procentenheter eftersom detta är den meravkastning som Norsk Regnskaps Stiftelse förväntar av en placering av den här typen. Om den faktiska avkastningen under 2013 överstiger den långsiktigt förväntade skulle koncernens oredovisade aktuariella vinster öka, vilket kan få till följd att de oredovisade aktuariella vinsterna faller utanför korridoren och att en andel av dessa skulle behöva redovisas över resultat- och balansräkningen. På samma sätt är skulden för pensionsåtaganden baserad på en förväntad räntenivå. Om den faktiska räntan skulle avvika från den förväntade kan aktuariella vinster eller förluster uppstå. Stora negativa avvikelser skulle kunna leda till att aktuariella förluster behöver redovisas.

Klassificering med mera

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

För varje balanspost som inkluderar belopp som förväntas återvinnas eller betalas både inom och efter tolv månader från balansdagen, lämnas denna upplysning i not till respektive balanspost.

Konsolideringsprinciper Dotterföretag

Dotterföretag är företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär att direkt eller indirekt ha rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas även potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion där koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Eliminering vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger vid transaktionstidpunkten. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till kursen vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, varvid valutakursförändringen redovisas tillsammans med övrig värdeförändring av tillgången eller skulden.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt som övrigt totalresultat.

Intäkter

Koncernens intäkter består i allt väsentligt av försäljning av varor. Inkomst vid varuförsäljningen redovisas som intäkt då koncernen till köparen vid leveransen har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande och inte heller utövar någon reell kontroll över de varor som sålts. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen.

Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader Leasingavtal

Leasing där koncernen övertar alternativt överlåter alla väsentliga risker och förmåner som hör till en anläggningstillgång klassificeras som finansiell leasing. När koncernen är leasingtagare aktiveras tillgången och en motsvarande räntebärande kort- respektive långfristig skuld redovisas i rapporten över finansiell ställning. På det aktiverade värdet görs planenliga avskrivningar på samma sätt som på köpta tillgångar. När koncernen är leasinggivare reduceras materiella anläggningstillgångar med värdet på den uthyrda anläggningstillgången och en motsvarande fordran redovisas i rapporten över finansiell ställning.

Leasing av tillgångar där koncernen inte övertar alla väsentliga risker och förmåner klassificeras som operationella leasar aktiveras inte utan leasingavgifterna redovisas som löpande kostnad.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Låneutgifter, direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång som kräver avsevärd tid att färdigställa för användning eller försäljning, aktiveras som en del av anskaffningskostnaden. Övriga låneutgifter kostnadsförs i den period de uppkommer.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i redovisningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddagsredovisning.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

Verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder beräknas utifrån den hierarki som beskrivs i IFRS 7. Merparten av de finansiella tillgångar och skulder som finns i ProfilGruppen värderas enligt nivå 2 i denna hierarki, det vill säga baserat på observerbara indata, exempelvis marknadspriser. För ytterligare information se not 19.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt.

De kategorier som återfinns i koncernen är följande:

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat som har fastställda eller fastställbara betalningar, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot övrigt totalresultat, dock ej sådana som beror på nedskrivningar, ränta på skuldinstrument, utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i årets resultat. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till årets resultat.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta finansierings- och emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via årets resultat

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i årets resultat vid säkring av verkligt värde. Vid kassaflödessäkring redovisas värdeförändringarna i totalresultatet i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i årets resultat. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats utan diskontering. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Kundfordringar i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs.

Övriga fordringar

Dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering.

Derivat och säkringsredovisning

Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteoch valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar årets resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.

I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via årets resultat.

Transaktionsexponering – kassaflödessäkringar

Valutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras genom valutaterminer. Valutaterminen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt mot övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till årets resultat för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som aktiveras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa eller om den inte längre är effektiv, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot årets resultat i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

Säkring av koncernens räntebindning – kassaflödessäkringar

För säkring av ränterisk används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I årets resultat redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad och övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda.

Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Principer för nedskrivningar behandlas nedan.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/ kostnad.

Leasade tillgångar

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. För klassificering och redovisning, se rubriken Leasingavtal på sidan 31.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Huvudindelningen av fastigheter är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obestämbar. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Immateriella tillgångar Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tilllämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, till exempel för material och tjänster och ersättningar till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. Under året har inga aktiveringar av utvecklingskostnader skett.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet består av en aluminiumdel, vilken värderas enligt

först in, först ut-metoden, samt en förädlingsdel som värderas till vägda genomsnittskostnader. Samma metod har använts för alla varor med likartad beskaffenhet. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar med undantag för varulager och uppskjutna skattefordringar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard. För goodwill beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång skall vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar årets resultat.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkningen av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöde med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Vid nedskrivning av ett eget kapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omförs tidigare redovisad ackumulerad värdeförändring i övrigt totalresultat till årets resultat.

Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar årets resultat.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i årets resultat får inte senare återföras via årets resultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Ersättningar till anställda

Avgiftsbestämda pensionsplaner Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt UFR 6 är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bolaget har inte haft tillgång

till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

I Norge omfattas alla anställda av förmånsbestämda pensionsplaner. I Sverige omfattas vissa anställda av förmånsbestämda planer, ingen nyintjäning av pensionsrätt sker dock för dessa planer.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i årets resultat direkt.

Korridorregeln tillämpas och innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger tio procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i årets resultat över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt ÅRL och rekommendation från Rådet för finansiell rapportering, RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även Rådets uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända standarder, tolkningar och ändringar så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tilllämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper

Inga förändringar med effekter på moderbolagets redovisningsprinciper för 2012 har skett under året. De förändringar av RFR 2 som införts 2012 har inte haft någon effekt på moderbolagets redovisning.

Intäkter

Hyresintäkter

Hyror aviseras i förskott och periodiseras så att endast den del av hyrorna som belöper på perioden redovisas som intäkt.

Utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas på samma sätt.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill beaktas inte, ej heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget (gäller även uthyrda tillgångar) redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar. Inga leasade eller immateriella tillgångar finns.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda pensionsplaner.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalande från Rådet för finansiell rapportering.

SEGMENT 2

Information om rörelsesegment

Koncernens högsta verkställande befattningshavare, såväl styrelse som ledning, följer verksamhetens resultat på konsoliderad nivå utan fördelning på segment eller rörelsegrenar. Som underlag för beslut om resursallokering och utvärdering av prestationer använder högsta verkställande befattningshavare företagets aggregerade rörelseresultat. ProfilGruppen består således av enbart ett segment. För finansiell information om segmentet hänvisas därför till rapporter över totalresultat och finansiell ställning, not 11 (avseende investeringar och avskrivningar) och not 22 (avseende kassaflödeseffekter).

Information om geografiska marknader

Försäljning sker i huvudsak till kunder i Europa där marknadsbetingelserna är likartade. Exportförsäljning sker genom egna integrerade försäljningsbolag på respektive marknad. Koncernens möjligheter och risker påverkas inte i första hand av var kunderna är lokaliserade men till viss del råder olika betingelser på hemma- respektive exportmarknad. Informationen om extern försäljning avser geografiska områden grupperade efter kundernas lokalisering. Uppgifterna om marknadernas redovisade värde på tillgångar och investeringar i anläggningstillgångar är grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade.

Extern försäljning per marknad	2012	2011
Sverige	403,5	424,1
Tyskland	94,9	112,1
Norge	85,4	60,1
Övrig export	202,2	240,4
	786,0	836,7
Tillgångar
Sverige	438,9	503,4
Export	9,8	9,7
	448,7	513,1
Investeringar i anläggningstillgångar
Sverige	12,2	31,2
Export	1,1	0,0
	13,3	31,2

Ingen kund står för mer än tio procent av omsättningen under 2012 (ingen).

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH -KOSTNADER

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH -KOSTNADER
		Koncernen	Moderbolaget
Övriga rörelseintäkter	2012	2011	2012	2011
Försäkringsersättning	19,6	57,3	0,0	2,8
Ersättning från tvister	9,4	0,0	9,4	0,0
Övrigt	1,5	0,9	0,0	0,0
	30,5	58,2	9,4	2,8
Övriga rörelsekostnader Kostnader för återställning efter brand	0,0	23,6	0,0	0,0

4 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER

		2012		2011
Medelantal anställda	Totalt	Män	Totalt	Män
Moderbolaget	1	1	1	1
Koncernbolag i Sverige	347	248	382	287
Koncernbolag utanför Sverige
Danmark, säljbolag	2	2	2	2
Norge, säljbolag	2	2	3	2
Storbritannien, säljbolag	1	1	1	1
Tyskland, säljbolag	2	2	2	2
	7	7	8	7
Koncernen totalt	355	256	391	295

Könsfördelning i styrelse och företagsledning

Styrelsen för ProfilGruppen AB (moderbolaget) består av 71 procent (71) män. Koncernens ledningsgrupp (inkl vd) bestod vid årets slut av 86 procent (86) män. Koncernens övriga bolagsstyrelser och ledning består till 90 procent (85) av män.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

		2012	2011
	Löner och andra	Sociala kost- nader (varav ersättningar pensionskostn)	Löner och andra	Sociala kost nader (varav ersättningar pensionskostn)
Moderbolaget Koncernbolag	1,6 128,4	0,8 (0,3) 1 50,2 (14,1)	2,4 151,6	1,4 (0,6) 1 58,1 (16,2)
Koncernen totalt	130,0	51,0 (14,4)2	154,0	59,5 (16,2) 2

1) Varav 0,3 Mkr (0,6) avser styrelse och vd i moderbolaget.

2) Varav 1,2 Mkr (1,6) avser styrelse och vd i koncernens olika bolag.

Löner och andra ersättningar,		2012	2011
fördelade mellan styrelse och vd samt övriga anställda	Styrelse och vd	Övriga anställda	Styrelse och vd	Övriga anställda
Moderbolaget	1,6	0,0	2,4	0,0
Koncernbolag i Sverige	0,0	122,4	0,0	145,4
Koncernbolag utanför Sverige
Danmark, säljbolag	0,9	0,7	0,8	0,7
Norge, säljbolag	1,1	1,3	1,2	1,2
Storbritannien, säljbolag	0,5	0,0	0,6	0,0
Tyskland, säljbolag	0,0	1,5	0,0	1,7
	2,5	3,5	2,6	3,6
Koncernen totalt	4,1	125,9	5,0	149,0

Vinstdelning

Till samtliga tillsvidareanställda medarbetare kan ersättning utgå baserat på koncernens resultat efter finansiella poster. Undantagna är de medarbetare som ingår i andra program för rörliga ersättningar. För 2012 utgick ingen sådan vinstdelning (ingen).

Pensioner

Avgiftsbestämda planer

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 6, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2012 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgick till 1,8 Mkr (2,5). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2012 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 129 procent (113). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i förhållande till försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

		Koncernen		Moderbolaget
Kostnad för avgiftsbestämda planer redovisad i resultaträkningen	2012	2011	2012	2011
som kostnad för sålda varor	7,2	6,1	0,0	0,0
som försäljningskostnader	2,3	4,3	0,0	0,0
som administrationskostnader	2,9	4,5	0,3	0,6
	12,4	14,9	0,3	0,6

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda pensionsplaner som tillhandahåller ersättning för anställda när de går i pension finns dels för anställda i Sverige, dels för anställda i Norge. I den svenska planen förekommer ingen nyintjäning av pensionsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda planer.

	Koncernen
Helt eller delvis fonderade förpliktelser 2012 2011 2010 2009 2008
Saldo förpliktelse den 1 januari	23,8	22,3	20,3	17,5	16,7
Kostnad för pensioner intjänade under året	1,1	1,0	1,0	1,5	0,3
Räntekostnad	0,7	0,7	0,7	0,8	0,8
Utbetalningar	-0,7	-0,7	-0,6	-0,5	-0,4
Aktuariella vinster/förluster	-0,6	0,3	1,4	0,3	0,5
Aktuariella vinster/förluster förda över årets resultat Omräkningsdifferenser	0,2 0,1	0,2 0,0	0,0 -0,5	0,0 0,7	0,0 -0,4
Saldo förpliktelse den 31 december	24,6	23,8	22,3		20,3 17,5
Saldo förvaltningstillgångar den 1 januari	7,0	6,9	7,2	6,3	6,7
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0,3	0,3	0,3	0,3	0,4
Omkostnader	-0,1	-0,1	0,0	0,0	0,0
Inbetalningar	0,2	0,1	0,5	0,4	0,5
Aktuariella vinster/förluster	-0,3	-0,2	-0,6	-0,6	-0,8
Omräkningsdifferenser	0,1	0,0	-0,5	0,8	-0,5
Saldo förvaltningstillgångar den 31 december	7,2	7,0	6,9	7,2	6,3
Oredovisade aktuariella vinster och förluster	-4,0	-4,3	-4,0	-2,6	-2,2
Nettoskuld redovisad i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner	13,4	12,5	11,4	10,5	9,0
Kostnad redovisad i resultaträkningen varav som försäljningskostnader varav som administrationskostnader varav som fi nansiella kostnader	1,7 0,2 1,0 0,5	1,8 0,2 1,2 0,4	1,5 1,0 0,0 0,5	2,1 1,6 0,0 0,5	1,0 0,5 0,0 0,5

De väsentligaste aktuariella antaganden per balansdagen som legat till grund för beräkning av förmånsbestämda förpliktelser redovisas nedan.

		Sverige	Norge
	2012	2011	2012	2011
Diskonteringsränta	3,5%	3,5%	2,2%	3,3%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna	0,0%	0,0%	3,6%	4,8%
Framtida löneökningar	-	-	3,3%	4,0%
Framtida ökningar av pensioner	2,0%	2,0%	3,0%	3,8%
Personalomsättning	-	-	-	-
Förväntad återstående tjänstgöringstid	11,4 år	11,3 år	7,0 år	7,8 år

Diskonteringsräntan för den norska planen är baserad på en tioårig statsobligationsränta som justerats för att förpliktelsen i genomsnitt har en löptid på 25 år. För den svenska planen har diskonteringsräntan baserats på en trettioårig statsobligationsränta.

Förvaltningstillgångar finns enbart i den norska planen och består till största delen av räntebärande värdepapper 71 procent (62). Övriga tillgångar är aktier 9 procent (19), fastigheter 18 procent (18) och annat 2 procent (1).

Verklig avkastning på förvaltningstillgångarna i den norska planen under 2012 är inte känd (2011: 3,6 procent), avkastningen i den svenska planen är inte känd.

Vår bästa uppskattning av inbetalningar till förmånsbestämda pensionsplaner under 2013 är 1,4 Mkr.

Principer för ersättningar till ledande befattningshavare

Till styrelsens ledamöter utgår ersättning enligt årsstämmans beslut. Ett ersättningsutskott, utsett av styrelsen, utarbetar till årsstämman förslag till principer för ersättningar till koncernens vd och övriga ledande

befattningshavare. Principerna grundar sig på bolagets långsiktiga Ersättningspolicy.

Vid årsstämman 2012 beslutades om ersättningsprinciper omfattande vd och övriga personer i bolagsledningen, vid tidpunkten för årsstämman totalt sex personer. Beslutet omfattar principer enligt följande. Den totala ersättningen ska kunna utgöras av fast grundlön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen, som kan uppgå till maximalt 25 procent av den fasta lönen, är kopplad dels till koncernens resultat efter finansiella poster (max 15 procent av den fasta lönen) dels till definierade individuella mål (max 10 procent av den fasta lönen). Rörlig ersättning är villkorad mot positivt nettoresultat för koncernen och ska justeras i efterhand om den utbetalats på uppenbart felaktiga grunder. Avtal om pensionsförmån träffas individuellt och pensionskostnaden kan uppgå till maximalt 30 procent av den fasta lönen.

Övriga ersättningar och förmåner ska vara marknadsmässiga och bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Anställningsavtal för medlem i bolagsledningen ska inneha en uppsägningstid om sex till 12 månader från bolagets sida, och sex månader från befattningshavarens sida. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag ska sammantaget inte överstiga den fasta lönen för 12 månader. Styrelsen får frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall skulle finnas särskilda skäl för det.

Inför stämman 2013 föreslår styrelsen att dessa principer i allt väsentligt kvarstår.

Årets styrelsearvode och övriga ersättningar till ledande befattningshavare, tkr

		2012	2011
Eva Färnstrand	styrelseordförande	250	315
	ordförande ersättningsutskottet	-	50
	ledamot revisionsutskottet	-	25
Mats Egeholm	styrelseledamot	125	140
	ledamot ersättningsutskottet	-	25
Susanna Hilleskog	styrelseledamot	125	140
	ledamot ersättningsutskottet	-	25
Ulf Granstrand	styrelseledamot	-	140
	ledamot revisionsutskottet	-	25
Bengt Stillström	styrelseledamot	125	-
Kjell Svensson	styrelseledamot	-	140
	ordförande revisionsutskottet	-	50
Thomas Widstrand	styrelseledamot	125	-
Arbetstagar
representanter	totalt 4 personer	-	59
Totalt arvode		750	1 134

Styrelsens ordförande har utöver detta under året erhållit 210 tkr (240) i ersättning för tjänster utöver styrelseuppdraget.

Verkställande direktören i ProfilGruppen AB har under året erhållit 882 tkr för sitt arbete från och med juli och tillförordnad vd för tiden fram till och med juni 769 tkr (2011 erhöll vd 1 376 tkr t o m augusti och tillförodnad vd för tiden därefter 515 tkr). Beloppen avser fast och rörlig ersättning inklusive förmåner. Övriga ledande befattningshavare, totalt sju personer inklusive de som tillträtt och avgått under året, har erhållit 5 034 tkr (nio personer 7 532 tkr) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner.

Under året uppgick kostnaden för den rörliga ersättningen exklusive sociala avgifter till den verkställande ledningen (sju personer) till totalt 107 tkr (nio personer, 0 tkr), varav 16 tkr (0) till vd och 22 tkr till tillförordnad vd (0).

Pensionsförmåner och pensionsavtal till ledande befattningshavare

För vd från och med juli har avgiftsbestämd pensionsavsättning med 30 procent av lönesumman avsatts. Årets kostnad för pension till vd (tillträdande och dessförinnan tillförordnad) uppgick till 393 tkr (514), exklusive särskild löneskatt på 95 tkr (125). Avtal om förtida pensionering finns ej.

Övriga ledande befattningshavare under året, sju personer (nio), omfattas av pensionsplan för tjänstemän i Sverige (ITP). Årets kostnad för förmån av pension till dessa personer uppgick till 1 020 tkr (1 306) exklusive särskild löneskatt på 247 tkr (316). Pensionerna är oantastbara och således inte villkorade av framtida anställning.

Inga andra avtal om avgångsvederlag finns.

ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER 5

	Koncernen		Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag	0,7 0,1	0,7 0,2	0,0 0,0	0,0 0,0
Övriga revisorer Revisionsuppdrag	0,1	0,0	-	-

6 RÖRELSENS KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG

	Koncernen
	2012	2011
Råmaterial	348,0	365,0
Personalkostnader	181,0	213,5
Avskrivningar	27,4	28,2
Nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar	0,7	2,7
Andra rörelsekostnader	229,3	267,8
	786,4	877,2

Valutakursdifferenser hänförliga till kundfordringar har ökat intäkterna med 2,6 Mkr (ökat 5,3). Valutakursdifferenser hänförliga till leverantörsskulder har minskat kostnaden för sålda varor med 0,5 Mkr (minskat 0,1).

I andra rörelsekostnader ingår leasingavgifter i koncernen med 3,3 Mkr (2,9). Det sammanlagda beloppet av framtida icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till 2,8 Mkr varav 1,3 Mkr förfaller inom ett år. Resterande 1,5 Mkr förfaller om ett till fem år. Leasingkostnaden utgörs av operationella leasingavtal gällande IT-utrustning. Moderbolaget är inte leasetagare.

Kostnader för utveckling av produkter och verksamhet uppgår till 7,0 Mkr (9,7) och ingår i rörelsens kostnader fördelat på personalkostnader och andra rörelsekostnader. Under året har inga av dessa kostnader kunnat aktiveras enligt IAS 38.

FINANSIELLA POSTER

7 FINANSIELLA POSTER
		Koncernen
	2012	2011
Ränteintäkter	0,4	0,3
Finansiella intäkter	0,4	0,3
Räntedel i årets pensionskostnader	0,5	0,4
Räntekostnader övriga	5,7	5,8
Övriga kostnader	1,3	1,2
Finansiella kostnader	7,5	7,4

	Moderbolaget
	2012	2011
Koncernbidrag Ränteintäkter koncernbolag	0,3 0,0	4,0 0,0
Finansiella intäkter	0,3	4,0
Räntekostnader koncernbolag Räntekostnader övriga	3,2 1,8	3,5 1,7
Finansiella kostnader	5,0	5,2

BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER 8

	Bokslutsdispositioner		Obeskattade reserver
Moderbolaget	2012	2011	2012	2011
Ackumulerade avskriv- ningar utöver plan
byggnader	0,0	0,0	0,2	0,2
inventarier	-0,2	-0,1	2,2	2,4
	-0,2	-0,1	2,4	2,6
Periodiseringsfonder Avsatt/upplöst vid taxering
2006	0,0	-5,8	0,0	0,0
2007	-4,6	0,0	0,0	4,6
2008	0,0	0,0	5,0	5,0
2009	0,0	0,0	4,0	4,0
2010	0,0	0,0	2,7	2,7
2011	0,0	4,2	4,2	4,2
2012	5,8	0,0	5,8	0,0
	1,2	-1,6	21,7	20,5
	1,0	-1,7	24,1	23,1

SKATTER

	Koncernen		Moderbolaget
Redovisad skattekostnad	2012	2011	2012	2011
Aktuell skatt	10,4	7,0	4,5	3,4
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Effekt av förändrad skattesats på uppsjkuten	-4,2	-3,9	-0,2	0,5
skattekostnad	-6,2	0,0	-0,1	0,0
Totalt redovisad skattekostnad	0,0	3,1	4,2	3,9

	Koncernen		Moderbolaget
Avstämning effektiv skatt, procent	2012	2011	2012	2011
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26	26	26	26
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	0	0	0	0
Effekt av ändrad skattesats	-27	-	-3	-
Schablonränta på periodiseringsfond	1	2	0	1
Andra ej avdragsgilla kostnader och skattepliktiga intäkter	0	1	0	0
Redovisad effektiv skatt	0	29	23	27

Förändring av redovisad uppskjuten skatteskuld	2012-01-01	över årets resultat	över total resultatet	Redovisat Redovisat 2012-12-31
Koncernen
Materiella anläggningstillgångar	30,1	-8,1	0,0	22,0
Pensionsavsättningar	0,3	-0,1	0,0	0,2
Periodiseringsfonder	12,4	-2,5	0,0	9,9
Poster redovisade i säkringsreserv	-0,1	0,1	-0,5	-0,5
Övrigt	-0,7	0,1	0,0	-0,6
	42,0	-10,5	-0,5	31,0
Moderbolaget
Materiella anläggningstillgångar	3,3	-0,3	0,0	3,0
Övrigt	0,0	0,0	0,0	0,0
	3,3	-0,3	0,0	3,0

	2011-01-01	över årets resultat	över total resultatet	Redovisat Redovisat 2011-12-31
Koncernen
Materiella anläggningstillgångar	32,0	-1,9	0,0	30,1
Pensionsavsättningar	-0,1	0,4	0,0	0,3
Periodiseringsfonder	12,4	0,0	0,0	12,4
Poster redovisade i säkringsreserv	2,0	0,0	-2,1	-0,1
Övrigt	0,0	-0,7	0,0	-0,7
	46,3	-2,2	-2,1	42,0
Moderbolaget
Materiella anläggningstillgångar	3,0	0,3	0,0	3,3
Övrigt	-0,2	0,2	0,0	0,0
	2,8	0,5	0,0	3,3

10 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen
Goodwill	2012	2011
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	12,8	12,8
Nyanskaffningar	0,0	0,0
Avyttringar	0,0	0,0
Vid årets början	12,8	12,8
Ack. nedskrivningar
Vid årets början	2,8	2,8
Årets nedskrivningar	0,0	0,0
Vid årets slut	2,8	2,8
Redovisat värde vid årets slut	10,0	10,0

Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheter innehållande goodwill

ProfilGruppen prövar värdet av goodwill minst en gång per år samt när indikation finns om att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Nedskrivningsprövningen av goodwillposten utgår från en beräkning av nyttjandevärden. Goodwillen är hänförlig till verksamheten i ProfilGruppen Extrusions AB, vilket också är den kassagenererande enhet som prövas. Kassaflödesanalys har använts som bas för värderingen och de tre första åren baseras på budget och strategiska planer. Större efterfrågan och åtgärder för att förbättra effektiviteten förväntas förbättra marginalen. De kassaflöden som prognosticerats efter de tre första åren har baserats på en årlig tillväxttakt om 3,0 procent (2,0). De prognosticerade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta om 13,9 procent före skatt (13,9) vilket beräknats utifrån vägd genomsnittlig kapitalkostnad. Nedskrivningsprövningen har utsatts för känslighetsanalys, vilket visat att sannolika förändringar i beräkningsparametrarna inte ger upphov till nedskrivningsbehov. Även vid en höjning av WAAC med fem procentenheter föreligger inget nedskrivningsbehov.

11 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		Koncernen		Moderbolaget
Byggnader och mark	2012	2011	2012	2011
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	160,8	160,9	126,5 126,6
Nyanskaffningar	0,0	1,6	0,0	1,6
Omklassifi ceringar	3,1	0,1	3,0	0,1
Avyttringar och utrangeringar	-3,0	-1,8	0,0	-1,8
Vid årets slut	160,9	160,8	129,5 126,6
Ack. avskrivningar enligt plan
Vid årets början	52,9	49,7	37,5	35,1
Avyttringar och utrangeringar	-1,0	-1,8	0,0	-1,8
Årets avskrivningar enligt plan	3,8	3,7	2,9	2,9
Årets nedskrivningar	0,0	1,3	0,0	1,3
Vid årets slut	55,7	52,9	40,4	37,5
Redovisat värde vid årets slut	105,2	107,9	89,1	89,0
varav byggnader	98,4	100,7	82,8	82,5
mark	3,0	3,1	2,6	2,6
markanläggningar	3,8	4,1	3,7	3,9
Taxeringsvärden, byggnader	49,3	49,8	45,2	45,0
Taxeringsvärden, mark	6,1	6,1	5,0	5,0
	55,4	55,9	50,2	50,0

Inga nedskrivngar av byggnader och mark har gjorts under året. Föregående år gjordes en nedskrivning om 1,3 Mkr på grund av brand i en av produktionsanläggningarna.

En av koncernen ägd fastighet har under året hyrts ut genom ett fi nansiellt leasingavtal, här ovan redovisas fastigheten som såld.

	Koncernen		Moderbolaget
Maskiner och inventarier	2012	2011	2012	2011
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	452,1	441,7	5,1	4,6
Nyanskaffningar	10,9	21,1	0,1	0,6
Omklassifi ceringar	8,8	0,1	0,0	0,0
Omräkningsdifferenser	-0,1	0,0	0,0	0,0
Avyttringar och utrangeringar	-18,7	-10,8	0,0	-0,1
Vid årets slut	453,0	452,1	5,2	5,1
Ack. avskrivningar enligt plan
Vid årets början	315,0	300,6	2,1	1,7
Avyttringar och utrangeringar	-10,2	-10,1	0,0	0,0
Omräkningsdifferenser	-0,1	0,0	0,0	0,0
Årets avskrivningar enligt plan	23,6	24,5	0,4	0,4
Vid årets slut	328,3	315,0	2,5	2,1
Ack. nedskrivningar
Vid årets början	13,0	11,6	0,0	0,0
Årets nedskrivningar	0,7	1,4	0,0	0,0
Vid årets slut	13,7	13,0	0,0	0,0
Redovisat värde vid årets slut	111,0	124,1	2,7	3,0

Årets nedskrivningar om 0,7 Mkr avser bearbetningsutrustning. Under föregående år gjordes en nedskrivning av maskiner och inventarier om 1,4 Mkr, på grund av brand i en av produktionsanläggningarna.

I koncernen ingår maskiner som innehas genom fi nansiella leasingavtal med ett redovisat värde av 4,5 Mkr (5,6). I koncernens ackumulerade anskaffningsvärde ingår aktiverad ränta med 3,1 Mkr (3,1). Ingen ränta har aktiverats under året eller föregående år. Moderbolagets innehav av inventarier avser mark- och byggnadsinventarier.

Anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar som är fullt avskrivna, men som fortfarande används i verksamheten är 174,0 Mkr (154,1).

Koncernen		Moderbolaget
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	2012	2011	2012	2011
Vid årets början Omklassifi ceringar Nyanskaffningar	12,1 -12,1 2,5	3,8 -0,3 8,6	3,3 -3,3 0,0	0,1 -0,1 3,3
Redovisat värde vid årets slut	2,5	12,1	0,0	3,3
Totalt redovisat värde materiella anläggningstillgångar	218,7	244,1	91,8	95,3
Nyttjandeperioder		Koncernen		Moderbolaget
Byggnader och mark Fastigheter, beroende på komponent Byggnadsinventarier Markanläggningar Markinventarier		30–50 år 10–40 år 20 år 10 år	30–50 år 10–40 år 20 år 10 år
Maskiner och inventarier Profi lpressar Anodiseringsutrustning och övrig pressutrustning Reservdelar till maskiner Bearbetnings- och mätmaskiner Inventarier Transportmedel IT-investeringar		20 år 10–15 år 10 år 7 år 5–10 år 5 år 4 år

Avskrivningar sker linjärt, baserat på förväntad nyttjandeperiod.

		Koncernen		Moderbolaget
Avskrivningar per funktion	2012	2011	2012	2011
Kostnad för sålda varor	26,9	27,7	3,3	3,3
Försäljningskostnader	0,4	0,4	0,0	0,0
Administrationskostnader	0,1	0,2	0,0	0,0
	27,4	28,3	3,3	3,3

12 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

De fi nansiella anläggningstillgångarna består till 0,2 Mkr (0,2) av aktier i utomstående företag. Innehavet är onoterat.

Övriga fi nansiella anläggningstillgångar består av en leasefordran. Fordran uppstod under året då avtal om uthyrning av en fastighet ingicks. Avtalet löper på tio år. Leasetagaren har en option att köpa fastigheten när som helst under leasingperioden. Avtalets avsikt är att köp ska ske efter fem år. Nettonuvärdet av framtida leasingavgifter uppgår till 5,7 Mkr. Reservering för osäkra fordringar har gjorts och i balansräkningen har fordran upptagits till 2,0 Mkr.

		Koncernen
Finansiella leasingfordringar, förfallotidpunkt	2012	2011
Inom ett år	0,5	-
Mellan ett och fem år	2,3	-
Senare än om fem år	2,9	-
	5,7	0,0

13 VARULAGER

	Koncernen
	2012	2011
Råvaror och förnödenheter	35,6	47,0
Varor under tillverkning	53,7	58,2
Färdiga varor och handelsvaror	16,7	10,4
	106,0	115,6

14 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar. Osäkra fordringar bedöms individuellt och under året har reservering om 0,1 Mkr (0,0 Mkr) gjorts för befarade kundförluster och reserverade kundförluster från tidigare år om 0,5 Mkr har återvunnits.

Realiserade kundförluster uppgick till 1,1 Mkr (0,2) och har uppstått i samband med ekonomiskt obestånd hos kunder.

För övrig information om kundkrediter, se not 19.

15 EGET KAPITAL

Specifi kation av reserver	2012	2011
Ingående omräkningsreserv	0,0	0,0
Årets omräkningsdifferenser	0,0	0,0
Utgående omräkningsreserv	0,0	0,0
Ingående säkringssreserv	-0,3	5,6
Kassafl ödessäkringar redovisade mot övrigt totalresultat	-2,0	-8,0
Skatt hänförlig till årets säkringar	0,5	2,1
Utgående säkringsreserv	-1,9	-0,3
Summa reserver	-1,9	-0,3

Aktiekapital och röster

Alla aktier har ett kvotvärde på fem kronor per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda och inga aktier har emitterats under året. Alla befi ntliga aktier är av serie B och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Under året har inga förändringar i antalet aktier skett och antalet har förblivit 4 932 517 styck.

Hembud och konvertering

I bolagsordningen fi nns ingen hembudsklausul.

Övrigt tillskjutet kapital

Denna post avser eget kapital som tillskjutits av ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Eventuella framtida avsättningar till överkursfond redovisas också som tillskjutet kapital.

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina fi nansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens fi nansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina fi nansiella rapporter i svenska kronor.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassafl ödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Egna aktier och återköp

Inga egna aktier innehas av bolaget själv eller dess dotterbolag och återköp av egna aktier är för närvarande ej aktuellt. Det fi nns inga program med konvertibler eller optioner som innebär utspädning av aktiekapitalet. Styrelsen har dock bemyndigande att besluta om nyemission av aktier vid förvärv, se förvaltningsberättelsen.

Utdelning

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att ingen utdelning för 2012 utgår. Genomsnittligt antal aktier är 4 932 517. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämma den 11 april 2013.

Under året har ingen utdelning utbetalats.

Moderbolaget

Bundna fonder

Bundna fonder avser aktiekapital samt annat bundet eget kapital. De bundna fonderna är inte disponibla för utdelning.

Fritt eget kapital

Balanserat resultat utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell utdelning lämnats. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som fi nns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

RESULTAT PER AKTIE 16

Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat i koncernen, hänförligt till moderbolagets aktieägare, uppgående till 23,0 Mkr (7,5) och på ett vägt genomsnittligt antal aktier under 2012 uppgående till 4 932 517 (4 932 517), vilket beräknats i enlighet med IAS 33. Ingen utspädning fi nns.

RÄNTEBÄRANDE SKULDER

		Koncernen
		Långfristiga	Kortfristiga
Räntebärande skulder	2012	2011	2012	2011
Banklån	41,3	52,4	0,0	0,0
Checkräkningskredit	-	-	42,3	75,5
Finansiella leasingskulder	1,9	3,0	2,6	2,6
	43,2	55,4	44,9	78,1

Moderbolagets skulder till kreditinstitut består av banklån, varav 17,4 Mkr (17,5) checkräkningskredit. Av banklånen förfaller 0,2 Mkr (0,8) till betalning senare än fem år efter balansdagen.

Samtliga lån, exklusive checkräkningskredit, betraktas som långfristiga. Detta beroende på att de bygger på ursprunglig löptid längre än 12 månader, avsikten är att refi nansiera dem långsiktigt och att löfte om sådan refi nansiering fi nns. Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget måste uppfylla, se not 19.

Som säkerhet för banklån och checkräkningskredit har kundfordringar om 91,4 Mkr (101,4) pantförskrivits.

17

Koncernen			Moderbolaget
Räntebärande skulder per valuta	2012	2011	2012	2011
SEK	66,3	107,4	33,7	43,3
EUR	18,3	22,6	0,0	0,0
DKK	2,1	1,8	0,0	0,0
NOK	0,2	0,3	0,0	0,0
GBP	1,2	1,4	0,0	0,0
USD	0,0	0,0	0,0	0,0
	88,1	133,5	33,7	43,3

	Koncernen
Finansiella leasingskulder, förfallotidpunkt	2012	2011
Inom ett år	2,6	2,6
Mellan ett och fem år	1,9	3,0
Senare än om fem år	0,0	0,0
	4,5	5,6

Koncernens fi nansiella leasingavgifter uppgick under året till 1,0 Mkr (1,4).

18 FÖRUTBETALDA OCH UPPLUPNA KOSTNADER OCH INTÄKTER

Förutbetalda kostnader och		Koncernen	Moderbolaget
upplupna intäkter	2012	2011	2012	2011
Förutbetalda löner	0,6	1,8	0,0	0,0
Övriga förutbetalda kostnader	2,8	4,3	0,0	0,1
	3,4	6,1	0,0	0,1
		Koncernen		Moderbolaget
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2012	2011	2012	2011
Semesterlöner och övrigt personalrelaterat	36,4	44,1	0,6	1,5
Upplupna styrelsearvoden	0,6	0,8	0,6	0,8
Övrigt	9,4	7,2	1,3	1,8

FINANSIELLA INSTRUMENT

Koncernens huvudsakliga fi nansiella skulder består av banklån, checkräkningskredit, leverantörsskulder och fi nansiell leasing. Syftet med dessa fi nansiella instrument är att fi nansiera koncernens verksamhet. Koncernen har fi nansiella tillgångar som kundfordringar och likvida medel som verksamheten genererat. Till koncernens fi nansiella instrument räknas också de ränteswappar och valutaterminer som ingås.

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av fi nansiella risker. Med fi nansiella risker avses fl uktuationer i företagets resultat och kassafl öde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, råvarupriser, refi nansierings- och kreditrisker.

Bolagets styrelse granskar och godkänner policyer för att hantera dessa risker enligt vad som beskrivs nedan. Koncernens centrala ekonomiavdelning har ansvar för att hantera fi nansiella transaktioner och risker enligt beslutade policyer.

Valutarisker

Valutarisk uppstår i första hand vid koncernens försäljning av produkter på export. Försäljningen i utländska valutor uppgår till ungefär hälften av de totala intäkterna. Den valuta som står för störst andel av exportförsäljningen är EUR, men genom att råvara köps delvis i EUR minskas exponeringen väsentligt.

I Profi lGruppen ska kontrakterade och prognostiserade fl öden av valutor för en period på sex till tolv månader vara säkrade genom terminsaffärer. Terminskontrakten säkringsredovisas och under året har inga (inga) belopp för ineffektiva säkringar redovisats i resultaträkningen. Effekterna av terminskontrakten i resultaträkningen återfi nns på raden intäkter med 3,4 Mkr (5,4) och fi nansiella kostnader med 0,5 Mkr (0,5).

Fordringarna i utländska valutor uppgick per den 31 december till 31,0 Mkr (37,6) och skulderna i utländska valutor till 35,1 Mkr (59,8). Av skulderna i utländsk valuta är 21,8 Mkr (26,1) räntebärande, se not 17.

Transaktionsexponeringen nedan bygger på ett uppskattat inbetalningsöverskott 12 månader framöver från den 31 december 2012.

Valuta	Beräknat nettoinfl öde, Mkr	Terminssäkrad andel (procent)	Genomsnittlig terminskurs
EUR	102	53	8,63 SEK/EUR
DKK	31	56	1,15 SEK/DKK
NOK	17	54	1,16 SEK/NOK
GBP	12	53	10,57 SEK/GBP
Totat		54

Omräkningsexponeringen relaterad till koncernens utländska försäljningsbolag, som består av bolagens eget kapital samt skulder till moderbolaget, är marginell. Förändringar i valutakurser påverkar, vid osäkrat fl öde, resultat före skatt enligt nedanstående

EUR	Förändring +/- 5%	+/- 5 Mkr
DKK	Förändring +/- 5%	+/- 2 Mkr
NOK	Förändring +/- 5%	+/- 1 Mkr
GBP	Förändring +/- 5%	+/- 1 Mkr

Ränterisk

Den ränterisk som uppstår genom att marknadsräntan varierar över tiden begränsas genom att ränteswappar ingås i syfte att förändra den underliggande fi nansiella nettoskuldens räntestruktur. Det fi nns ränteswappar relaterade till 93 procent (74) av de långfristiga räntebärande skulderna. I redovisningen tilllämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling fi nns mellan säkrat lån och ränteswap. Av tabellen nedan framgår räntebindningstidpunkt och räntesats för koncernens långfristiga skulder.

Räntebindningsår	Långfristiga räntebärande skulder, Mkr	Räntesats (procent)
1 jan – 30 jun 2013	1,9	3,9
1 jul – 31 dec 2013	1,3	3,4
2014	0,0	-
2015	0,0	-
2016 –	40,0	3,5

Av ovanstående utgör 16,2 Mkr moderbolagets räntebärande skulder till en genomsnittlig räntesats på 3,5 procent.

Om räntenivån under 2013 skulle stiga i förhållande till 2012 med en procentenhet skulle det belasta räntekostnaderna för de långfristiga skulderna med 0,0 Mkr.

Marknadsrisker

Marknadsrisker består främst av vikande efterfrågan och förändringar i råvarupriset. Profi lGruppens produktion kännetecknas av en stor andel fasta kostnader varför verksamheten i hög grad är volymberoende. Små variationer i efterfrågan ger därför relativt stora resultateffekter. Aluminiumpriserna har historiskt sett visat stor rörlighet. Den prisrisk som fi nns minimeras genom att ha råvaruklausuler i avtalen med kund. Råvarupolicyn innebär att råvara huvudsakligen köps i proportion till inneliggande kundorder. Råvaruinköp för längre perioder än sex månader görs utifrån fasta order från kunder. Inköp av råvara sker i svenska kronor och euro. Uppföljning och kontroll sker genom ett råvaruråd med representanter från inköp-, ekonomi- och marknadsorganisationerna på ledningsnivå.

Kreditrisker

Kundkrediter i Profi lGruppen skall hanteras i enlighet med koncernens kreditpolicy. Företagsledningen ansvarar för att kreditpolicyn är känd av alla involverade i försäljningsprocessen och att den anpassas vid behov.

Efter genomförd kreditvärdighetsbedömning kan kreditförsäljning medges enligt policyns beslutsnivåer där alla krediter över 1 000 tkr kräver godkännande av CFO och vd i förening. Beträffande kreditvärdigheten hos bolagets kunder, se följande diagram.

Den maximala exponeringen för kreditrisker per den 31 december 2012 uppgår till 97,3 Mkr (123,3). Den största enskilda fordran uppgår till 8 procent (6) av totala kreditrisken. Fördelning av kreditrisk framgår av följande tabell.

Koncentration av kreditrisk per 2012-12-31	Antal kunder	Procent av antal kunder
Exponering < 1,0 Mkr	317	93%
Exponering 1,0–5,0 Mkr	21	6%
Exponering > 5 Mkr	2	1%
	340	100%

Av de totala kundfordringarna är 4,5 procent (2,6) förfallna fordringar. 3,5 procent (1,8) har varit förfallna 30 dagar eller mindre medan 1,0 procent (0,8) har varit förfallna i över 30 dagar.

Likviditetsrisker

Inga väsentliga likviditetsrisker fi nns i företagets fi nansiella instrument. Förutom koncernens likvida medel fanns på balansdagen outnyttjade krediter på 103,5 Mkr (66,1).

För räntebärande skulders förfallotidpunkter se not 17. Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget ska uppfylla. Under 2012 har dessa uppfyllts varje kvartal.

Redovisat och verkligt värde för fi nansiella instrument

		Koncernen
Klass		Redovisat värde	Verkligt värde		Kategori
			2012 2011 2012 2011
Finansiella tillgångar	2,2	0,2	2,2	0,2	Lånefordringar och kundfordringar
Kundfordringar		95,8 103,7		95,8 103,7	Lånefordringar och kundfordringar
Upplupna intäkter	0,0	0,0	0,0	0,0	Lånefordringar och kundfordringar
Övriga fordringar	8,3	30,3		8,3 30,3	Lånefordringar och kundfordringar
varav terminskontrakt	0,8	2,3	0,8	2,3	Tillgångar till verkligt värde via resultat
Likvida medel	1,7	1,9	1,7	1,9	Finansiella tillgångar som kan säljas
Räntebärande skulder		88,1 133,5		88,1 133,5	Andra fi nansiella skulder
Leverantörskulder		77,3 102,4		77,3 102,4	Andra fi nansiella skulder
Upplupna kostnader	46,4	52,1		46,4 52,1	Andra fi nansiella skulder
Övriga skulder	9,3	8,4	9,3	8,4	Andra fi nansiella skulder
varav terminskontrakt	0,4	0,2	0,4	0,2	Skulder till verkligt värde via resultat
ränteswappar	2,9	2,7	2,9	2,7	Skulder till verkligt värde via resultat

			Moderbolaget
Klass		Redovisat värde		Verkligt värde	Kategori
			2012 2011 2012 2011
Upplupna intäkter	0,0	0,0	0,0	0,0	Lånefordringar och kundfordringar
Likvida medel	0,4	0,4	0,4	0,4	Finansiella tillgångar som kan säljas
Räntebärande skulder	33,7	43,3		33,7 43,3	Andra fi nansiella skulder
Upplupna kostnader	2,5	4,1	2,5	4,1	Andra fi nansiella skulder
Övriga skulder	1,1	0,0	1,1	0,0	Andra fi nansiella skulder

Inga omklassifi ceringar mellan kategorier har skett under året.

Terminskontrakten är värderade till aktuella observerbara marknadspriser på balansdagen, d v s överensstämmande med nivå 2 enligt IFRS 7.

För att fastställa kursen på ränteswappar används värderingsmodeller eller tekniker för diskonterade kassafl öden. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Värdet är därmed överensstämmande med nivå 2 enligt IFRS 7.

Kapitalförvaltning

Det främsta målet för koncernens kapitalförvaltning är att behålla en hög kreditvärdighet och välbalanserad kapitalstruktur. För att behålla eller förändra kapitalstrukturen kan koncernen justera utdelningen till aktieägarna, återföra kapital till aktieägarna eller genomföra nyemission.

Målet för kapitalstrukturen är att ha en nettoskuldsättningsgrad på 0,75-1,00 i snitt över en konjunkturcykel. Nettoskuldsättningsgraden defi nieras som räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Vid årets slut uppgick nettoskuldsättningsgraden till 0,55 (0,89).

	Koncernen
	2012	2011
Räntebärande skulder	88,1	133,5
Räntebärande avsättningar	13,4	12,5
Likvida medel	-1,7	-1,9
Total nettoskuld	99,8	144,1
Eget kapital	182,7	161,4
Reserver i eget kapital	1,9	0,3
Eget kapital att förvalta	184,6	161,7
Totalt kapital att förvalta	284,4	305,8
Nettoskuldsättningsgrad	0,55	0,89

STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER 20

	Koncernen			Moderbolaget
	2012	2011	2012	2011
Ställda säkerheter för egna skulder till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Pantförskrivna kundfordringar Aktier i dotterbolag	84,8 174,0 91,4 207,7	84,8 174,0 101,4 195,9	78,6 0,0 0,0 108,8 108,8	78,6 0,0 0,0
Eventualförpliktelser Borgensförbindelser till förmån för koncernbolag Borgensförbindelser till förmån för andra företag Garantiåtaganden FPG/PRI	- 0,7 0,2	- 0,7 0,2	36,0 0,0 0,0	37,4 0,0 0,0

21 ANDELAR I KONCERNBOLAG

Bolag	Org.nr.	Antal aktier	Andel, procent kapital		Eget Redovisat värde 2012
Dotterbolag
Bergströms Utveckling AB	556568-6440	1 000	100	0,1	0,1
Profi lGruppen Extrusions AB	556206-5119	940 000	100	117,5	108,7
Profi lGruppen Manufacturing AB	556262-3990	1 000	100	1,8	0,1
					108,9

Dotterdotterbolag

Dotterbolag till Bergströms Utveckling AB
Profi lGruppen Components AB	556248-8949	1 000	100

Dotterbolag till

Profi lGruppen Extrusions AB

Profi lGruppen
Danmark A/S, Danmark	-	500	100
Profi lGruppen GmbH, Tyskland	-	-	100
Profi lGruppen Ltd, England	-	-	100
Profi lGruppen Norge AS, Norge	-	100	100

Styrelsen för samtliga svenska bolag, inklusive moderbolaget, har sitt säte i Uppvidinge kommun. Inga ägarförändringar har skett under året. Bergströms Utveckling AB och Profi lGruppen Components AB är vid årets slut vilande.

KASSAFLÖDESANALYS 22

Inga andra likvida medel än kassa och bank fi nns och därför överensstämmer defi nitionen av likvida medel i kassafl ödesanalysen och i balansräkningen.

Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet		Koncernen		Moderbolaget
		2011	2012	2011
Av- och nedskrivningar av tillgångar	28,1	30,9	3,3	4,6
Rearesultat vid försäljning
av anläggningstillgångar	0,0	0,2	0,0	0,0
Orealiserade kursdifferenser	-0,3	-0,6	0,0	0,0
Avsättningar för pensioner	0,8	1,1	0,0	0,0
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter	0,2	-6,2	0,3	-2,2
	28,8	25,4	3,6	2,4
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Aktiverade i balansräkningen	13,2	31,2	0,0	5,3
Anskaffade genom fi nansiell lease	0,0	0,0	0,0	0,0
Ej betalda	-1,0	-2,6	0,0	-0,4
Investeringar från föregående år, betalda i år	2,6	0,9	0,3	0,0
	14,8	29,5	0,3	4,9
Kursdifferenser i likvida medel
Kursvinster (+)/-förluster (-)
i ingående likvida medel	-0,5	0,0	0,0	0,0
Kursvinster (+)/-förluster (-)
i förändring av likvida medel	0,0	-0,1	0,0	0,0
	-0,5	-0,1	0,0	0,0

Den avyttring av verksamhet som skedde under året gav upphov till totalt 10,0 Mkr i kassafl öde, som ersättning för såväl anläggnings- som omsättningstillgångar.

23 NÄRSTÅENDERELATIONER OCH -TRANSAKTIONER

Moderbolaget har närståenderelationer som innefattar ett bestämmande infl ytande över sina dotterföretag, se not 21. För skulder och fordringar på dotterbolag se moderbolagets balansräkning. Moderbolagets intäkter består av intäkter för tjänster och hyror, varav 99,6 procent från dotterbolag. Dessa hyror är satta på marknadsmässiga villkor.

Av rösterna i Profi lGruppen AB kontrollerar styrelseledamöterna Bengt Stillström 26,4 procent (ej styresleledamot 2011) och Mats Egeholm 10,4 procent (10,3) . De övriga styrelseledamöterna kontrollerar tillsammans 0,1 procent (0,3) av rösterna. Därutöver innehar en styrelsesuppleant 0,7 procent (0,7) av rösterna. Ledande befattningshavare kontrollerar tillsammans 0,6 procent (0,1) av rösterna i Profi lGruppen AB.

Vad gäller löner och andra ersättningar samt kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelse, vd och övriga ledande befattningshavare, se not 4.

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en med hänsyn därtill rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att

koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

ÅSEDA 5 MARS 2013

Eva Färnstrand Styrelsens ordförande

Mats Egeholm Styrelseledamot

Ulf Näslund Styrelseledamot Utsedd av de anställda

Susanna Hilleskog Styrelseledamot

Bengt Stillström Styrelseledamot

Anders Frisinger Verkställande direktör

Kurt Nilsson Styrelseledamot Utsedd av de anställda

Thomas Widstrand Styrelseledamot

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Profi lGruppen AB (publ) Org.nr 556277-8943

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för ProfilGruppen AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 22–43.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012

och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt koncernens rapporter över totalresultatet respektive finansiella ställning.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för ProfilGruppen AB (publ) för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

ÅSEDA 7 MARS 2013 Ernst & Young AB

Kerstin Mouchard, Auktoriserad revisor

bolagsstyrningsrapport i ProfilGruppen 2012

Profi lGruppen är ett svenskt publikt bolag, vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen och återfi nns på listan Small Cap. Bolagsstyrningen i Profi lGruppen grundas därför på Svensk kod för bolagsstyrning, aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens regelverk, bolagsordningen, antagen arbetsordning och andra tillämpliga lagar och regler.

avvikelser fråN sveNsk kod för bolagsstyrNiNg Inga avvikelser har förekommit under 2012.

årsstämma 2012

Vid Profi lGruppens årsstämma den 29 mars 2012 deltog aktieägare, personligen eller via ombud, representerande 52,1 procent av det totala antalet röster i bolaget. Vid stämman var tillförordnad vd och koncernens ledningsgrupp, bolagets revisorer och styrelse närvarande. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Eva Färnstrand. Protokollet från stämman fi nns publicerat på bolagets hemsida. Bland annat fattades beslut om omval av Eva Färnstrand, Mats Egeholm och Susanna Hilleskog, samt nyval av Bengt Stillström och Th omas Widstrand till styrelsen.

årsstämma 2013

Årsstämma kommer att hållas den 11 april 2013 i Folkets Hus i Åseda. Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen kan kontakta valberedningen via e-post valberedningen@profi lgruppen.se eller per post till; Valberedningen, Profi lGruppen AB, Box 36, 364 21 Åseda. Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på årsstämman kan lämna förslag till Profi lGruppens styrelseordförande på adressen ovan. Förslag ska för att kunna tas in i kallelsen och årsstämmans dagordning ha inkommit till styrelsen respektive valberedningen senast den 15 februari 2013.

valberedNiNg iNför årsstämmaN 2013

Årstämman 2012 beslutade att såsom valberedning utse Lars Johansson, Eva Färnstrand, Gunnel Smedstad, Torgny Prior och Carl Östring med Lars Johansson som ordförande. Torgny Prior har efter årsstämman lämnat valberedningen och valberedningen har inte funnit det nödvändigt att utse en ersättare.

Valberedningen inför årsstämma 2013 utgörs av

Representant	Ägare	Röstandel per 2013-01-31
Carl Östring	Ringvägen Venture AB	26,4%
Lars Johansson	Lars Johansson	14,4%
Gunnel Smedstad	Gunnel Smedstad	0,0%
Eva Färnstrand,

styrelseordförande i Profi lGruppen

Sedan valberedningen valdes har de haft fem möten. Därutöver har de haft löpande inbördes kontakter och intervjuer med styrelseledamöter och föreslagna ledamöter. Inget arvode utgår till valberedningen.

Valberedningen följer de regler som gäller för styrelseledamöters oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning.

styrelseN

I Profi lGruppen ska styrelsen bestå av lägst tre och högst sju stämmovalda ledamöter samt högst tre suppleanter. Vid årsstämman 2012 beslutades att antalet ledamöter skulle uppgå till fem och inga suppleanter. Därutöver består styrelsen av två ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda. En presentation av styrelsen fi nns på årsredovisningens sida 47.

styrelseNs ersättNiNg

Enligt årsstämmobeslut uppgår arvodet till styrelseledamöterna för tiden till nästa årsstämma till totalt 750 tkr (1 134 tkr), inklusive utskottsarvoden. Enbart de stämmovalda ledamöterna erhåller arvode och det fördelas enligt nedan.

Ledamot	Roll i styrelsen	Ersättning
Eva Färnstrand	Ordförande	250 000
Mats Egeholm	Ledamot	125 000
Bengt Stillström	Ledamot	125 000
Susanna Hilleskog	Ledamot	125 000
Thomas Widstrand	Ledamot	125 000

Summa arvode 750 000

Styrelsens ordförande har utöver detta erhållit 210 000 kr i ersättning för tjänster utöver styrelseuppdraget.

styrelseNs arbete

I samband med att styrelse väljs av stämman håller styrelsen konstituerande styrelsemöte. Då väljs ledamöter till styrelsens utskott och arbetsordningen för det kommande året beslutas. Styrelsens uppdrag till den verkställande direktören formuleras i en vd-instruktion.

Sedan årsstämman 2012 har styrelsen sammanträtt vid nio tillfällen. Närvaron kan utläsas av tabellen till höger. Huvudfrågor för dessa möten framgår av arbetsordningen och under året har bland annat följande behandlats:

Mars	konstituerande möte
Maj	delårsrapport första kvartalet, uppföljning av
	investeringar och marknadsförutsättningar
Juni, extra möte	aff ärsläge och strukturfrågor
Juli	delårsrapport andra kvartalet, prognos och
	strukturfrågor
Augusti	strategigenomgång och strukturfrågor
September	åtgärdsprogram, helårsprognos
Oktober	delårsrapport tredje kvartalet, utvärdering av
	styrelsens arbete, strukturfrågor, rapport från
	Ersättningsutskottet
	December, extra möte fastställande av budget, åtgärdsprogram och
	investeringar
Mars 2013	årsbokslut, bokslutskommuniké, årsredo
	visning, rapport från styrelsens utskott och
	revisorernas granskning

Återkommande ämnen på styrelsens agenda har varit åtgärder för att förbättra bolagets lönsamhet, liksom en pågående tvist som under hösten löstes till Profi lGruppens fördel. Vid sammanträdena har bolagets vd och dess CFO, som är styrelsens sekreterare, varit närvarande.

Styrelsens ledamöter erhåller månatliga rapporter av ledningen som belyser bolagets löpande ekonomiska och operativa utveckling. En rutin för årlig utvärdering av styrelsens arbete fi nns. Utvärderingen tjänar dels som underlag till handlingsplan för förbättringar, dels som ett av fl era underlag för valberedningens arbete.

ersättNiNgsutskott

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman. Ersättningsutskottets uppgift är att upprätta förslag till dessa riktlinjer och att fastställa nivåerna för ersättning till företagsledningen. Frågor som rör vd:s övriga anställningsvillkor bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Villkoren omprövas årligen. Utskottet bereder också ärenden som rör kompetensförsörjning för styrelsen.

Lön till företagsledning har under 2012 bestått av en fast och en rörlig del. Storleken på den rörliga ersättningen har varit kopplad till koncernens resultat efter fi nansiella poster och defi nierade personliga mål, För 2012 utgår rörlig ersättning om totalt 107 tkr.

Utskottet har bestått av Eva Färnstrand, ordförande, Th omas Widstrand och Susanna Hilleskog. Vd och personalchef bjuds in att delta vid de möten där deras närvaro är lämplig. Samtliga möten har protokollförts och delgetts styrelsen.

revisioNsutskott

Revisionsutskottets uppgift är att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets fi nansiella rapportering, hålla kontakt med revisorerna, utvärdera revisionsinsatsen och säkerställa att bolaget har ett tillfredsställande system för intern kontroll samt

frågor relaterade till detta. Under året har utskottet haft tre möten, där revisorerna deltagit vid samtliga möten, helt eller delvis. De externa revisorernas insats har utvärderats och utskottet har givit rekommendation till valberedningen inför valet av revisorer vid årsstämman 2013. Revisionsutskottet har under året bestått av Mats Egeholm, ordförande, Bengt Stillström och Eva Färnstrand. Som representanter för ledningen har såväl vd som CFO och ekonomichef deltagit i utskottets möten. Samtliga möten har protokollförts och delgetts styrelsen.

Närvaro och antal möten för styrelseledamöterna

Styrelse	Styrelse- möte	utskott	Revisions- Ersättnings utskott
Eva Färnstrand	9	3	3
Mats Egeholm	9	3	-
Susanna Hilleskog	8	-	3
Bengt Stillström	9	3	-
Thomas Widstrand	9	-	3
Ulf Näslund ¹	9	-	-
Kurt Nilsson¹	9	-	-
Tage Johansson ²	9	-	-
Emelie Bergström ²	7	-	-
Totalt antal möten sedan årsstämman 2012	9	3	3
1) Utsedd av de anställda, ordinarie 2) Utsedd av de anställda, suppleant

vd och koNcerNledNiNg

I Profi lGruppen består koncernledningen av vd och för närvarande sex funktionschefer. Koncernledningen ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Hela ledningen presenteras på sidan 48. Vd leder verksamheten enligt de ramar som styrelsen lagt fast, bland annat via en arbetsinstruktion. Vd ansvarar för att hålla styrelsen informerad om verksamheten och tillse att styrelsen har nödvändiga beslutsunderlag. Bolagets CFO Peter Schön var tillförordnad vd fram till juli då vd Anders Frisinger tillträdde.

Koncernledningen håller regelbundet ledningsmöten. Dessa möten är fokuserade på koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning.

revisorer

Vid årsstämman 2007 valdes Ernst & Young som revisorer för en första period av fyra år. Kerstin Mouchard, född 1952, utsågs vid samma tillfälle till huvudansvarig revisor. Hon är auktoriserad revisor och revisor i bland annat Konecraneskoncernens svenska bolag och Sulzer Pump Solution AB.

För att granska styrelsens förvaltning av bolaget och tillgodose styrelsens informationsbehov har revisorerna deltagit vid fyra möten, ett med styrelsen och tre i revisionsutskottet sedan årsstämman 2012. Utöver revisionen och konsultuppdrag i redovisnings- och skattefrågor har revisorerna inga övriga uppdrag i Profi lGruppen-koncernen. Upplysningar om ersättningar till revisorerna fi nns i not 5.

styrelseNs rapport om iNterN koNtroll för 2012

Styrelsen är ansvarig för att bolaget har en tillfredsställande intern kontroll. Ansvaret för att upprätthålla en eff ektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med intern kontroll och riskhantering är delegerat till koncernledningen. De fem huvudsakliga aktiviteterna i Profi lGruppens arbete med intern kontroll är skapande av kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

koNtrollmiljö

En viktig del av styrelsens arbete är att skapa en relevant och effektiv kontrollmiljö. Styrelsens arbetsordning och instruktioner för dess utskott och bolagets vd syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning som skapar en eff ektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen har också fastställt ett antal styrande dokument som har stor betydelse för den interna kontrollen. Exempel på sådana dokument är:

• Policyer för kreditgivning, råvaruinköp, fi nansiering, valutasäkring, ersättningar och informationssäkerhet.
• Koncernövergripande redovisnings- och rapporteringsmanual.
• Attestinstruktioner, inklusive beslutsordning för investeringar, som ska vara kända av alla berörda.
• Balanserade styrkort, innehållande såväl fi nansiella som operationella mål.

Styrelsen utvärderar verksamhetens prestationer och resultat genom månatliga rapporter från ledningen där ekonomiskt utfall och viktiga nyckeltal följs upp mot mål.

Profi lGruppen har en enkel juridisk och operationell struktur, vilket underlättar tydliggörande av ansvarsfördelning och ett snabbt agerande vid ändrade förutsättningar. Alla beslut rörande exempelvis övergripande strategi, förvärv, större investeringar och övergripande fi nansiella frågor bereds av bolagsledningen och fattas av styrelsen.

riskbedömNiNg

Bolagets CFO är ansvarig för att årligen göra en bedömning av risker i den fi nansiella rapportering som presenteras för styrelsens revisionsutskott. Hur bedömningen och hanteringen av de mest väsentliga riskerna för Profi lGruppen ser ut beskrivs närmare på sidorna 18–19.

koNtrollaktiviteter

Det främsta medlet för kontroll är de detaljerade ekonomiska uppföljningsrapporter som görs varje månad. I arbetet med dessa görs analyser av avvikelser gentemot bland annat uppsatta mål och budgetar. Utöver dessa övergripande kvalitetskontroller görs dagligen kontroller av attester, behörigheter i IT-system och liknande.

iNformatioN och kommuNikatioN

Den styrande dokumentationen sprids via exempelvis intranät, interna möten med mera.

För extern kommunikation fi nns riktlinjer som säkerställer att Profi lGruppen lever upp till högt ställda krav på korrekt information till fi nansmarknaden.

uppföljNiNg

Revisionsutskottet har uppdraget att utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar och hålla sig väl insatt i väsentliga värderingar och bedömningar som ligger till grund för de fi nansiella rapporterna. Bolagets CFO ansvarar för den löpande uppföljningen av den interna kontrollen och rapporterar till styrelsens revisionsutskott. Många av de styrande dokument och system som fi nns i Profi lGruppen ingår i bolagets övergripande kvalitetssystem och uppföljning av efterlevnaden sker genom revisioner av den interna kvalitetsavdelningen. Finansiell styrning och kontroll utförs av bolagets ekonomiavdelning.

Revisionsutskottet diskuterar, minst en gång per år, med de externa revisorerna hur de bedömer att bolagets interna kontroll fungerar. Revisorerna rapporterar sina iakttagelser vid såväl löpande granskning som bokslutsgranskning av tredje kvartalets delårsrapport och årsbokslutet till revisionsutskottet. Mot den bakgrunden har styrelsen bedömt att behovet av separat intern revision eller granskningsfunktion för närvarande inte föreligger.

Åseda den 5 mars 2013 Styrelsen i Profi lGruppen AB

Revisorernas yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Profi lGruppen AB, org.nr 556277-8943

uppdrag och aNsvarsfördelNiNg

Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2012 på sidorna 44–46. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.

graNskNiNgeNs iNriktNiNg och omfattNiNg Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi planerat och genomfört

revisionen för att med rimlig säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

uttalaNde

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

åseda 7 mars 2013 Ernst & Young AB

Kerstin Mouchard, Auktoriserad revisor

styrelse

1. Ulf Näslund ¹ Född 1952 Anställd i Profi lGruppen sedan 1990 Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2006 Aktieinnehav i Profi lGruppen: 0

2. Susanna Hilleskog ³

Född 1963 Civilekonom Ansvarig för den nordiska verksamheten inom Trelleborg Wheel Systems, ett affärsområde inom Trelleborg-koncernen Ledamot sedan 2009 Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Trelleborg Savsjo AB samt i Svensk Däckåtervinning AB Aktieinnehav i Profi lGruppen: 500

3. Tage Johansson ¹

8.

Född 1951 Anställd i Profi lGruppen sedan 1981 Utsedd av de anställda Suppleant sedan 2001 Aktieinnehav i Profi lGruppen: 32958

4. Eva Färnstrand ³

Född 1951 Ordförande Civilingenjör Tidigare brukschef för Södra Cell Mönsterås, vd för Tidningstryckarna AB och ledande befattningar inom SCA Ledamot sedan 2008

Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Infranord AB, ledamot i Indutrade AB och Sveaskog AB Övriga uppdrag: Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA Aktieinnehav i Profi lGruppen: 6 636

1) Ledamoten är enligt Svensk kod för bolagsstyrning att betrakta som beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. 2) Ledamoten är en av bolagets större aktieägare.

3) Oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning, som i förhållande till bolagets större aktieägare. Aktieinnehaven inkluderar eventuella indirekta innehav via bolag eller närstående.

5. Bengt Stillström2

Född 1943 Civilingenjör Tidigare vd och grundare AB Traction, numera styrelseordförande i samma bolag

Övriga uppdrag/befattningar i huvudsak: Ordförande i Switch-Core AB, ledamot i Empire AB, Hifab Group AB, Nättidningen Sourze AB, Ringvägen Venture AB, Feelgood AB, Sign Trace AB, Zitiz AB samt Institutet för Företagsrekonstruktion Aktieinnehav i Profi lGruppen: 1 303 604

6. Thomas Widstrand3

Född 1957 Civilekonom Vd och koncernchef i Troax Group AB, Hillerstorp Ledamot sedan 2012 Aktieinnehav i Profi lGruppen: 0 Övriga uppdrag/befattningar: Ledamot i Bellman & Symfon AB 7. Kurt Nilsson1 Född 1956 Anställd i Profi lGruppen sedan 1981 Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2006 Aktieinnehav i Profi lGruppen: 0

8. Emelie Bergström1 Född 1982

Anställd i Profi lGruppen sedan 2002 Utsedd av de anställda Suppleant sedan 2012 Aktieinnehav i Profi lGruppen: 0

9. Mats Egeholm2

Född 1945 Civilekonom Tidigare fi nanschef i Profi lGruppen (1980–2004) Ledamot sedan 2010 Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Veg Tech AB (publ) Övriga uppdrag: Vd i Östers Support AB (publ) Aktieinnehav i Profi lGruppen: 510 361

Koncernledning

1. Peter Schön CFO och tf marknads- och försäljningschef Född 1969 Anställd 2006 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 300 2. Johan Anicic Exportchef Född 1966 Anställd 2010 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 500

Inköpschef Född 1968 Anställd 2005 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 000

6. Anders Månsson

3. Anders Frisinger Vd och koncernchef Född 1957 Anställd 2012

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 24 376

4. Ulrika Svensson Chef ekonomi och HR Född 1974 Anställd 2000 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

7. Andreas Helmersson

Chef teknisk försäljning Född 1972 Anställd 2001 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

5. Samuel Sandkvist Produktionsdirektör Född 1962 Anställd 2011 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 500

ekOnOMIskA BeGrepp

Andel riskbärande kapital	Eget kapital och uppskjuten skatt i procent av balans omslutningen
Avkastning på eget kapital	Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital
Avkastning på sysselsatt kapital	Resultat efter fi nansiella poster plus fi nansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital
Balansomslutning	Värdet av samtliga tillgångar, såsom fastigheter, maskiner och inventarier, varulager, kundfordringar och likvida medel
Direktavkastning	Utdelning i procent av aktiekursen vid årets slut
Kapitalomsättnings hastighet	Intäkter dividerade med genomsnittligt sysselsatt kapital
Kassafl öde från den löpande verksamheten	Kassafl öde från den dagliga verksamheten, det vill säga exklusive fi nansiering och investeringar
Kassafl öde per aktie	Kassafl öde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier
Likviditetsreserv	Kassa och bank samt outnyttjade lånelöften från ban kerna vid periodens slut
Nettoskuld	Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar (avsättningar till pensioner) reducerade med likvida medel
Nettoskuldsättningsgrad	Nettoskuld dividerat med eget kapital
P/E-tal	Aktiekursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie
Resultat före avskrivningar	Rörelseresultat med tillägg för avskrivningar enligt plan samt nedskrivningar
Resultat per aktie	Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier
Resutatmarginal	Resultat efter fi nansiella poster i procent av intäkter
Räntetäckningsgrad	Resultat efter fi nansiella poster plus fi nansiella kostna der dividerat med fi nansiella kostnader
Rörelsemarginal	Rörelseresultat i procent av intäkterna
Soliditet	Eget kapital i procent av balansomslutningen
Spread	Anger skillnaden mellan aktiens köp- och säljkurs i förhållande till genomsnittet av köp- och säljkurs
Sysselsatt kapital	Balansomslutning minus ej räntebärande skulder och uppskjuten skatt
Utdelningsandel	Utdelning i procent av årets resultat

ekOnOMIsk kALender

Årsstämma 2013	11 april 2013
Delårsrapport första kvartalet	24 april 2013
Delårsrapport andra kvartalet	19 juli 2013
Delårsrapport tredje kvartalet	25 oktober 2013
Bokslutskommuniké 2013	februari 2014

kOnTAkTpersOner

Anders Frisinger Vd och koncernchef Telefon +46 474 550 30 anders.frisinger@profi lgruppen.se

Finanschef Telefon +46 474 551 20 peter.schon@profi lgruppen.se

ÖVrIG InFOrMATIOn

Aktuell information fi nns alltid på hemsidan: www.profi lgruppen.se Hemsidan fi nns också på engelska: www.profi lgruppen.com

Årsredovisningen kommer att fi nnas i sammandrag på engelska.

Grafi sk form och foto: Profi lGruppen, Giv Akt och Clerkforsfoto. 3D-bilder: C.F. Møller och Niels Torp Arkitekter. Repro och tryck: Mixi Print, Olofström.

Årsredovisningen kan beställas på Profi lGruppens hemsida.

Alutin	Varumärke för ytbehandlingsmetod av typen anodisering som dessutom ger ett ledande och dekorativt ytskikt
Anodisering	Elektrolytisk ytbehandlingsprocess som ger en isole rande och dekorativ yta
Bearbetning	Samlat begrepp för olika processer som förädlar aluminiumprofi len, exempelvis bockning, fräsning eller ytbehandling
Extrudering	Se Strängpressning
Förädling	Se Bearbetning
Strängpressning	Att tillverka profi ler genom att pressa ett aluminiumgöt genom ett verktyg

OrdLIsTA FAkTA OM ALuMInIuM

Aluminium är en kretsloppsmetall som kan återvinnas om och om igen utan att materialets egenskaper påverkas. Bauxit, som är huvudråvaran vid aluminiumframställning, återbildas dessutom snabbt i jordskorpan. Aluminium lämpar sig därför särskilt väl för återvinning.

Energiförbrukningen vid återvinning av aluminium innebär en besparing på upp till 95 procent av vad som går åt vid primärframställning samtidigt som återvinningsgraden är hög. Materialets låga vikt kombinerat med hög styrka ger lätta konstruktioner som medför reducerad energiförbrukning under transport. Med ökande krav på miljötänkande och livscykelanalyser framstår aluminium allt oftare som ett vinnande val.

ProfilGruppen är en helhetsleverantör av kundanpassade profiler och komponenter i aluminium.