Profilgruppen — Annual Report 2011

Mar 8, 2012

ÅRSREDOVISNING 2011

Helhetslösningar för sex kundsegment

ProfilGruppen är en helhetsleverantör av kundanpassade profiler och komponenter i aluminium. All produktutveckling sker i nära samarbete med kunderna. Ju tidigare vi involveras i problemlösningsprocessen, desto bättre kan vi bidra till ett optimalt slutresultat. Ett brett utbud av vidareförädlingstjänster kompletterar vårt erbjudande av profillösningar.

Våra kunder

Merparten av ProfilGruppens kunder finns i norra Europa. Under 2011 stod vår försäljning till svensk marknad för 51 procent av omsättningen. Den största exportmarknaden är Tyskland, följt av Polen, Norge och Storbritannien. Procentsiffrorna i bilderna visar respektive segments andel av ProfilGruppens intäkter.

Transport

Materialets låga vikt gör att tillverkare av personbilar, lastfordon, bussar och tåg använder betydande volymer aluminiumkomponenter.

Bygg

Byggsektorn använder aluminiumprofiler till bland annat fönster, portar, balkonger, fasadpartier och markiser.

Interiör Interiörsegmentet omfattar kunder som tillverkar möbler, köks- och badrumsinredningar med mera.

Allmän verkstadsindustri

Maskinbyggare och tillverkare av rullband och takskenor till automatiserade produktionslinjer är exempel på kundföretag i detta segment.

Övriga branscher

I segmentet övriga branscher finns kunder med så skiftande produktion som snöskyfflar, blindskriftskrivare och bensinpumpar. Utrustning till sjukvården, bland annat patientlyftar, räknas också till detta segment.

I detta segment återfinns företag inom bland annat telekom, elkraft och förnyelsebar energi, framför allt solenergi och vindkraft.

Vi kundanpassar lösningar

ProfilGruppens kunder finns inom flera olika branscher och sektorer. För att vi helt och fullt ska förstå kundernas skiftande behov och krav vill vi arbeta så nära kunden som möjligt. Vi värdesätter att bli delaktiga så tidigt som möjligt i kundens produktutvecklingsfas.

Analys och konstruktion

När en ny komponent utvecklas inleder vi alltid med en analys, där en kravspecifikation upprättas tillsammans med kunden.

Kundens krav baseras framför allt på produktens önskade funktioner, egenskaper och utseende. Det är även viktigt hur produkten ska användas och passa in i kundens egen produktionsprocess. Kravspecifikationen bildar underlag för en teknisk analys där vi bland annat utvärderar vilken aluminiumlegering som är lämpligast, vilka toleranser som kan innehållas och hur vi optimalt kan genomföra produktionen. För att leverera det bästa lösningsförslaget använder vi kompetenser från flera av ProfilGruppens funktionsområden.

Strängpressning

För tillverkning av en profil enligt fastställda specifikationer beställs ett unikt verktyg i härdat stål. För att forma den önskade profilen värms ett aluminiumgöt upp till cirka 500°C och pressas sedan med stor kraft genom

verktyget. Efter pressning kyls profilerna och rätas ut i en hydraulisk sträckutrustning. Slutligen kapas och härdas profilerna i en ugn under fem till åtta timmar.

Ytbehandling (anodisering)

De flesta profilerna ytbehandlas för att förstärka ytan eller förändra utseendet. Anodiseringen gör att ytan förstärks upp till 3 000 gånger. Utöver att färga och förstärka profilens ytskikt kan anodiseringen också modifiera de elektriska egenskaperna. Vanligtvis ger anodisering elektriskt isolerande ytor.

Bearbetning

För att kunna leverera komponenter färdiga att montera hos kund erbjuder vi även en mängd olika alternativ för vidareförädling av aluminiumprofiler. Profilerna kan bland annat bockas, svarvas, fräsas, svetsas eller lackeras. Vidareförädling sker både i egna anläggningar och i ett nätverk av externa underleverantörer.

ProfilGruppen – en helhetsleverantör	Flik
Året i korthet	1
Vd-ord	2–3
Strategi och aktiviteter	4–5
Marknad, konkurrenter och kunder	6–13
Ansvarsfullt företagande	14–17
Riskhantering	18–19
Aktien	20–21
ÅRSREDOVISNING 2011
Förvaltningsberättelse	22–24
Femårsöversikt	24
Finansiella rapporter
Innehållsförteckning finansiella rapporter	25
Koncernens totalresultat	26
Koncernens finansiella ställning	26
Koncernens förändringar i eget kapital	27
Koncernens kassaflöde	27
Resultaträkning moderbolaget	28
Balansräkning moderbolaget	28
Förändringar i moderbolagets eget kapital	29
Kassaflödesanalys moderbolaget	29
Noter	30-42
Revisionsberättelse	43
Bolagsstyrningsrapport	44–46
Styrelse	47
Ledning	48

Året i korthet

En större brand i en produktionsanläggning i Åseda fick betydande påverkan på verksamheten under andra hälften av året. En avmattning i marknaden – och företagets strävan efter effektivisering – resulterade i att organisationen bantades med ett 40-tal tjänster under 2011.

Ny tf vd

Peter Schön, CFO för ProfilGruppen, tillträdde som tf vd den 1 september, när vd Claes Seldeby nödgades lämna sitt uppdrag av familjeskäl. Läs Peter Schöns summering av året på nästa uppslag.

Stor brand i Åseda

En av ProfilGruppens produktionsanläggningar i Åseda drabbades av en omfattande brand i juni. Ingen medarbetare kom till skada, men de materiella skadorna blev omfattande. Genom omstyrning av produktionen till intakta pressar lyckades vi i stort klara samtliga våra leveransåtaganden. Efter fyra månaders reparationsarbete togs den skadade produktionslinjen åter i drift.

Personalrationalisering

Som ett led i ett effektiviseringsprogram varslade ProfilGruppen i september om neddragning med 55 tjänster, i syfte att trygga företagets långsiktiga konkurrenskraft. Efter förhandlingar med de fackliga organisationerna kom personalneddragningarna att omfatta 40-talet medarbetare.

ProfilGruppen 30 år

Det var 1981 som det hela började. Under året firade ProfilGruppen sitt 30-årsjubileum.

Herrarna på bilden, Mats Jonson, Lars Johansson och Kutte Ståhlgren, tillsammans med Lennart Thompsson lade grunden till en profilindustri i Åseda. 1981 pressades den första aluminiumprofilen i ProfilGruppen och sedan dess har åtskilliga ton profiler nått våra kunder runt om i Europa.

Finansiellt

Under 2011 inleddes ett program för att långsiktigt stärka koncernens konkurrenskraft och lönsamhet. Nya kompetenser har tillförts, organisationen har effektiviserats och både kundfokus och produktivitetsarbete har stärkts. Komplikationer i form av brandskada och produktionsbortfall har tagit mycket kraft och dessvärre påverkat resultatet för 2011 negativt. Sammantaget står vi dock väl rustade för 2012 och går vidare med vårt förbättringsprogram för att nå våra finansiella mål.

Peter Schön, tf vd och koncernchef

Rörelseresultatet uppgick 2011 till 17,1 Mkr (29,2). Resultatet har påverkats av engångseffekter om netto 1,9 Mkr (-3,7), vilka utgörs av försäkringsersättning för brandskada i en av presslinjerna under sommaren och kostnader för personalrationalisering. Årets intäkter uppgick till 836,7 Mkr (901,4), andra halvårets intäktsminskning är starkt relaterad till den minskning av leveransvolymer som blev en följd av branden.

Nettoskulden uppgick vid årets slut till 144,1 Mkr (128,2). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 21,6 Mkr (18, 4). Ännu inte utbetald andel av resultatförd försäkringsersättning har påverkar kassaflödet negativt med 18,8 Mkr.

Dessa långsiktiga finansiella mål har styrelsen satt upp och samtliga avser ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

Jubileumsår med utmaningar

ProfilGruppen firade sin 30-åriga tillvaro under 2011. Det blev i flera avseenden ett positivt år, men förmörkades av en större brand i en av våra produktionsanläggningar samt viss oro på marknaderna inom EU.

Vi hade goda förhoppningar om att 2011 skulle utvecklas till ett fint jubileumsår för ProfilGruppen. När året inleddes kunde vi se tillbaka på en omsättningsökning på 18 procent för 2010. Marknadstillväxten för Europa som helhet stagnerade dock under 2011 och slutade på samma nivå som 2010, vilket främst kan hänföras till en försvagad efterfrågan i södra Europa mot slutet av året. ProfilGruppens huvudmarknader visade dock svag tillväxt.

Fordonssektorn fortsätter växa

Sett till olika sektorer så noterar vi fortsatta framgångar inom fordonssektorn och alldeles särskilt inom tunga fordon, där vi har flyttat fram våra positioner och etablerat kontakt med flera nya kunder. Branschen är på ständig jakt efter att kunna tillverka fordon med lägre vikt, för att sänka drivmedelsförbrukningen. Personbilsindustrin har här tjänat som föregångare. Lättviktskravet gynnar tillverkare av aluminiumprofiler. ProfilGruppens strävan efter ökad förädling och bearbetningsgrad ligger fast och vi ser ett växande intresse från olika branscher för utveckling av profiler i nya materiallegeringar.

Vässad kundbearbetning

ProfilGruppen har under året utsetts till "preferred supplier" av aluminiumkomponenter till flera stora, multinationella aktörer. Det är ett kvitto på att vi har god förmåga, dels att svara upp till höga kvalitetskrav, dels att vi kan trygga försörjningskedjan på sådant sätt att det geografiska avståndet inte utgör något avgörande hinder.

I syfte att öka vår marknadsnärvaro och vässa vår kundbearbetning har vi under året också genomfört förändringar i vår försäljningsorganisation. Genom att skapa utrymme för fler kundbesök räknar vi med att kunna fortsätta växa – i synnerhet på den svenska marknaden men även på exportmarknader.

Höjd effektivitet i produktionen

Samtidigt arbetar vi intensivt för att öka effektiviteten, såväl inom administrationen som inom produktionen, för att långsiktigt

förbättra vår konkurrenskraft. Flera olika projekt i den riktningen pågår och har genomförts de senaste åren. En åtgärdsplan för effektivisering ledde under andra halvåret fram till ett beslut att varsla om neddragning av 55 tjänster, jämnt fördelat mellan administration och produktion. Utfallet blev efter förhandlingar cirka tio tjänster färre. Inom produktionen har nya metoder införts, som ska bidra till att successivt förbättra produktiviteten.

Vi kommer under 2012 att fortsätta vårt effektiviseringsarbete och komplettera med investeringar för att öka produktiviteten inom verksamheten ytterligare.

Leveranskapacitet trots brand

I juni 2011 drabbades ProfilGruppen av en omfattande brand i en av presslinjerna i Åseda. Genom kreativ planering och god samverkan med våra kunder samt överföring av produktion till intakta presslinjer, lyckades vi klara i stort sett samtliga leveransåtaganden med bibehållen kvalitet och leveransprecision. Det var en stor utmaning där vi med engagemang och handlingskraft kunde visa vår styrka som pålitlig leverantör. Efter fem månader var vi åter i full produktion, dessutom med en uppgraderad och bättre utrustad extruderingspress.

Jag vill slutligen passa på att tacka alla medarbetare för mycket starka insatser under året. Återigen har vi visat att vi klarar stora utmaningar med den rätta ProfilGruppen-andan!

Åseda i februari 2012

Peter Schön, Tillförordnad vd och koncernchef (från 1 september 2011)

Skräddarsydda lösningar

"Vår vision är att ProfilGruppen har en stark närvaro på Europamarknaden och betraktas av våra kunder som en av de ledande leverantörerna av innovativa lösningar i aluminium."

ProfilGruppen är ett svenskt företag som marknadsför, utvecklar och tillverkar kundanpassade profiler och komponenter i aluminium. ProfilGruppen är en helhetsleverantör, det vill säga att vi erbjuder lösningar som omfattar både kvalificerad extrudering av aluminiumprofiler och ett brett utbud av vidareförädling. Vidareförädling sker såväl i egen regi som i samarbete med ett stort antal underleverantörer i närområdet. Vi arbetar målmedvetet för att öka andelen förädlade produkter, eftersom det möjliggör både högre lönsamhet och en större avsättningsmarknad.

Kundens behov i fokus

Med 30 års marknadsnärvaro och erfarenhet har vi utvecklat betydande konstruktionskompetens, som allt oftare är ett centralt inslag när vi – ofta i projektform med kunden – utvecklar kundunika lösningar. Dessa ska på olika sätt tillgodose skiftande kundönskemål som lägre vikt, fler inbyggda funktioner i profilen, ökad prestanda, ytfinish, förbättrad design eller annat. Med vår aluminiumkunskap är vi också en efterfrågad partner för att utveckla användandet av nya aluminiumlegeringar, som klarar även mycket snäva kvalitetstoleranser. Vi stärker också vår konkurrenskraft genom att utveckla logistiklösningar som tryggar kundernas strävan efter maximal effektivitet i deras försörjningskedja.

Lönsam organisk tillväxt

ProfilGruppens övergripande strategi innebär en fokusering på lönsam organisk tillväxt men är även öppen för förvärv framåt i värdekedjan. Marknadsinriktningen på sex huvudsakliga kundsegment ligger fast. Försäljningsarbetet drivs med ambitionen att stärka positionen på den svenska marknaden samtidigt som vi intensifierar vår närvaro på prioriterade exportmarknader.

Effektivare produktion ska höja lönsamheten

Arbetet med att förbättra ProfilGruppens lönsamhet bedrivs på flera fronter. Ett effektiviseringsprogram resulterade under 2011 i att organisationen bantades med ett 40-tal tjänster inom främst produktion men även administration. Med oförändrad lönsamhetsfokus har nya projekt initierats inom både produktion och försäljning, för att effektivt klara ökade leveranser.

Inom produktionen bedrivs fyra nya, parallella projekt för att både öka effektiviteten och klara kontinuerligt växande kvalitetskrav. Efter förändring av koncernens legala struktur utgör nu samtlig produktionspersonal vid anläggningarna i Åseda med omnejd en gemensam resurspool, vilket skapar möjlighet för en mer flexibel bemanning.

Varje enhet eller avdelning drivs numera utifrån eget resultatansvar, med egna resultatmål, i syfte att öka affärsmannaskapet i produktionen.

Hög leveranssäkerhet, kort ledtid

De krav och önskemål som ProfilGruppen möter på marknaden kan sammanfattas i att vi ska klara såväl hög leveranssäkerhet som korta ledtider. Vi möter också krav på ännu starkare material och ytbehandling med allt snävare toleranser. För att matcha dessa krav på ett för ProfilGruppen lönsammare sätt struktureras leveranserna bättre för att möjliggöra effektivare produktionsplanering. Samtidigt undersöker vi kontinuerligt olika möjligheter att genom teknikuppgradering förbättra extruderingsprocessen för att behålla vår framskjutna position som leverantör av högkvalitativa aluminiumprofiler och -komponenter.

Effektivare försäljning

Försäljningsarbetet inom ProfilGruppen är också under förändring. En särskild offertgrupp har inrättats för att ge säljpersonalen mer tid att ägna sig åt sin huvudverksamhet, det vill säga kundbesök och försäljning. Ett starkare fokus läggs på att ta ökade marknadsandelar på hemmamarknaden, det vill säga de nordiska länderna, samtidigt som volymerna till exportmarknader ska öka. Till effektiviseringen hör också den nya kundportalen, som skapar möjligheter för kunderna att lägga beställningar via internet och hämta relevant produktinformation med mera.

Kompetensutveckling gav ett lyft för underleverantörer

Ett viktigt inslag i ProfilGruppens strategi är att öka andelen förädlade aluminiumkomponenter. För detta anlitas även underleverantörer med olika inriktningar. Flera av dem deltog under 2011 i en omfattande utbildningsinsats, initierad av ProfilGruppen.

– För oss blev det en språngbräda till att utveckla företaget. Vi bygger ut, investerar i nya maskiner, bearbetar nya kunder och har påbörjat en kvalitetscertifiering, berättar Fredrik Eriksson, vd för Björkö Industriprodukter AB.

ProfilGruppen har lett projektet, där samverkan skett med Tekniska Högskolan i Jönköping, Aluminiumriket Sverige samt Stiftelsen svensk Industridesign.

Ett tiotal av ProfilGruppens viktigaste underleverantörer har bjudits in att delta och fått utbildning inom en rad områden som kvalitet, robotisering, programmering, ritningsläsning, ytkrav, ordning och reda samt ergonomi.

– Projektet blev en injektion för oss. Det har bidragit till ökad kompetens och förståelse hos våra medarbetare. Detta gör att vi nu kan bredda vår verksamhet och kundbas, säger Fredrik Eriksson.

550 utbildningstimmar

Samtliga 40-talet medarbetare vid Björkö Industriprodukter AB, som erbjuder fleroperationsbearbetning, har deltagit i någon eller flera av utbildningarna. Totalt har företaget investerat 550 utbildningstimmar.

– Det var svårt att få tiden att räcka till eftersom det var hög-

konjunktur när projektet påbörjades men utbildningarna var helt rätt för oss.

– Nu satsar vi med större kraft inför framtiden med en TScertifiering för att stärka oss som leverantör till såväl ProfilGruppen som nya, framtida kunder.

Fredrik Eriksson, till vänster på bilden, och Lenny Svensson vid Björkö Industriprodukter AB deltog i ProfilGruppens stora utbildningsinsats för underleverantörer under 2011.

Fortsatt marknadstillväxt, men lägre takt

Efterfrågan på aluminiumprofiler i Europa återhämtade sig starkt under 2010. Under 2011 bedöms marknadsvolymen ha varit oförändrad jämfört med föregående år, efter att ha fallit tillbaka något under det fjärde kvartalet. För 2012 är förväntningarna försiktiga och präglade av stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen i Europa.

Mångsidig användning av aluminiumprofiler

Aluminiumprofiler används i många olika branscher. Byggsektorn är störst och förbrukar drygt 40 procent av totalvolymen i Europa. Näst störst är transportsektorn – fordon för väg- och spårtrafik samt luft- och sjöfart – som utgör knappt 20 procent av totalmarknaden. Därefter följer allmän verkstadsindustri med en bit över 10 procent av marknaden. Segmenten el och interiör utgör cirka 5 procent vardera. Den återstående delen av marknaden utgörs bland annat av grossister, som säljer standardiserade profiler till kunder inom främst bygg- samt transportsektorn.

Redovisat i termer av omsättning blir branschfördelningen något annorlunda. Byggsektorn efterfrågar exempelvis stora profiler med lägre förädlingsgrad, vilket ger en något lägre andel uttryckt i omsättning än i volym.

Lägre tillväxttakt

Även om tillväxttakten 2011 avtog markant jämfört med föregående år kännetecknades marknaden av fortsatt efterfrågetillväxt inom vissa avsättningsmarknader, i synnerhet transportsektorn.

Läget inom bygg- och anläggningssektorn har förbättrats något på vissa håll, men sektorns bidrag till volymutvecklingen är alltjämt negativt.

Ofördelaktig branschexponering, ekonomisk osäkerhet och ökande finansieringsproblem har haft negativ inverkan i Sydeuropa och lett till ökad divergens i efterfrågeutvecklingen jämfört med Nordeuropa.

Priset på aluminiumråvara har under 2011 fluktuerat men visar sammantaget en nedgång från cirka 2 500 dollar per ton vid årets början till cirka 2 000 dollar per ton vid slutet av året. Det globala LME-lagret ökade med 16 procent och uppgick vid årsskiftet till knappt 5,0 miljoner ton.

Många konkurrenter

Strävan efter konsolidering i branschen för aluminiumprofiler är tydlig, men branschen är alltjämt fragmenterad med totalt över 140 producenter. Genom ett antal strukturaffärer på senare år har fyra stora aktörer med global närvaro vuxit fram. Störst marknadsandel i Europa, uppskattningsvis 15 procent, har Sapa Profiles. Därefter följer Hydro Aluminium (cirka 12 procent), Constellium (cirka 8 procent) samt Aleris (cirka 3 procent). Tillsammans har dessa fyra aktörer alltså uppskattningsvis närmare 40 procent av marknaden för aluminiumprofiler i Europa.

Växer snabbare än BNP

I ett historiskt perspektiv har efterfrågan på lösningar som baseras på aluminiumprofiler vuxit snabbare än den generella BNP-utvecklingen.

Förklaringen är främst de goda materialegenskaperna hos aluminium, som resulterar i kontinuerliga landvinningar i kampen mot andra material, exempelvis stål och plast. Egenskaperna som gör aluminium attraktivt är bland annat:

• • Låg vikt
• • Hög styrka
• • Många alternativ för sammanfogning
• • Lätt att återvinna med bibehållen kvalitet
• • Lätt att forma
• • God korrosionsbeständighet
• • God förmåga att leda värme
• • God förmåga att leda elektricitet

Strängpressning som tillverkningsmetod har fördelar i förhållande till andra tillverkningsmetoder. Kostnaderna för verktyg är relativt låga jämfört med gjutning av metall eller plast. Det gör att metoden blir mycket kostnadseffektiv även vid mindre serier och specialiserad utformning.

Efterfrågan har under 2011 uppvisat betydande säsongsmässiga variationer samt en osedvanligt kraftig inbromsning inför årsskiftet. Totalt sett har marknadsvolymen varit oförändrad jämfört med 2010.

Prisutveckling för aluminium 2007–2010 USD

Aluminiumpriset på råvarubörsen LME är volatilt. Under 2011 sjönk det med cirka 19 procent.

ProfilGruppens geografiska marknader

100 % = 837 Mkr (totala intäkter)

Den totala exportandelen 2011 var oförändrad jämfört med 2010.

Uppskattad marknadsandel i Europa

(EU27 + EFTA), aluminiumprofiler

Marknaden i Europa är starkt fragmenterad och ProfilGruppens marknadsandel understiger en procent.

Många och varierande fördelar med aluminium

Fördelarna med aluminium och strängpressning kommer till nytta på många olika sätt, i olika branscher. Potentialen för ersättning av tidigare materialval mot aluminium varierar kraftigt mellan olika branscher. Fordonsbranschen har redan kommit långt med att ersätta befintliga komponenter med aluminiumkomponenter. Motiven till val av aluminium varierar mellan olika kundsegment.

El

Inom telekomsektorn är den underliggande tillväxten hög. Den snabbt ökande datatrafiken kräver kontinuerlig utbyggnad av mobilnäten, vilket driver efterfrågan på främst kylprofiler och antennkomponenter.

Inom kraftöverföringsområdet används aluminium alltmer som elektrisk ledare då det möjliggör kostnadseffektiva lösningar jämfört med koppar.

Behovet av förnyelsebar energi har gjort att solenergibranschens efterfrågan på aluminiumprofiler till ramar och stativ ökat kraftigt de senaste åren. Marknaden förväntas fortsätta växa.

Andel av totalvolym i Europa (2010)	5 %
Andel av ProfilGruppens intäkter (2011)	19 %
Antal kunder i ProfilGruppen (2011)	cirka 115 st

Transport

Kombinationen av låg vikt och hög styrka bidrar till att aluminium kan möta allt hårdare miljö-, energi- och säkerhetskrav inom samtliga transportgrenar. För personbilar beror volymökningen främst på nya tillämpningsområden såsom stötfångarbalkar och hjulupphängning. Bilindustrins konvertering till aluminium började tidigt. I Europa ökade det genomsnittliga totala aluminiuminnehållet per nytillverkad bil med över 40 procent mellan 2002 och 2006, bortsett från de traditionella tillämpningarna drivlina, värmeväxlare och fälgar.

Andel av totalvolym i Europa (2010)	20 %
Andel av ProfilGruppens intäkter (2011)	35 %
Antal kunder i ProfilGruppen (2011)	cirka 95 st

Bygg

Modern arkitektur och ökande krav på energieffektivitet leder till ökad användning av aluminiumprofiler inom byggsektorn. Det gäller både vid nyproduktion och renoveringsarbeten. De standardiserade byggsystem som många leverantörer tillhandahåller möjliggör rationella och estetiskt tilltalande lösningar för offentliga och

kommersiella byggnader. För privatbostäder används aluminium främst i fönster och är efter plast det dominerande materialvalet för fönsterbågar. Aluminiumbeklädda träfönster är en tillämpning som kombinerar träets värmeisolerande egenskaper och traditionella interiörkänsla med aluminiums underhållsfrihet och tålighet mot väder och vind. Fönster i denna kombination är på god väg att nå en dominerande position på den skandinaviska marknaden.

Andel av totalvolym i Europa (2010)	45 %
Andel av ProfilGruppens intäkter (2011)	15 %
Antal kunder i ProfilGruppen (2011)	cirka 100 st

Interiör

Tillverkare av exempelvis vitvaror, kontorsmöbler, köks- och badrumsinredningar uppskattar materialets naturliga estetiska fördelar. Att det är lättare att hålla rent än rostfria eller förkromade detaljer, samt materialets styrka och formbarhet, är ytterligare konkurrensfördelar.

Andel av totalvolym i Europa (2010)	5 %
Andel av ProfilGruppens intäkter (2011)	9 %
Antal kunder i ProfilGruppen (2011)	cirka 100 st

Allmän verkstadsindustri

Maskinbyggare och konstruktörer av automatiserade produktionslinjer och ventilationssystem upptäcker alltmer aluminiumprofilernas formbarhet, slitstyrka och goda vibrationsupptagningsförmåga. I lösningar för livsmedelsbranschen är materialets hygieniska egenskaper en stor fördel.

Andel av totalvolym i Europa (2010)	10 %
Andel av ProfilGruppens intäkter (2011)	14 %
Antal kunder i ProfilGruppen (2011)	cirka 90 st

Övriga branscher

Grossister efterfrågar framför allt standardiserade lagerprofiler, som används inom bland annat bygg- och transportsektorn.

Aluminium används frekvent inom vårdsektorn, bland annat för patientlyftar och rollatorer. Här är det styrkan, hygienegenskaperna och de goda förutsättningarna för olika typer av ytbehandling som utgör konkurrensfördelar.

Andel av totalvolym i Europa (2010)	15 %
Andel av ProfilGruppens intäkter (2011)	8 %
Antal kunder i ProfilGruppen (2011)	cirka 20 st

Det går som tåget – tack vare komponenter från ProfilGruppen

Aluminiumkomponenter från ProfilGruppen ingår som vitala delar i produktionen av upp till 860 nya höghastighetståg. Tågen byggs av Bombardier, marknadsledande i världen inom drivsystem och styrutrustning för tågtrafik. Serieproduktion startar under 2012.

ProfilGruppen har – i nära samarbete med Bombardier – utvecklat 13 komplexa aluminiumkomponenter. Komponenterna bildar stomme till fyra olika typer av elektronikskåp för den nya tågserien. Skåpen är tågens "hjärta, hjärna och muskler" och rymmer all elektronik som behövs. De placeras ovanpå tågen och blir därmed också en del av tågets design. Kraven är tuffa – tågen med skåpen ska hålla för påfrestningar i minst 40 år!

Elektronikskåpens totalvikt, med all utrustning, uppgår till 2,5 ton och innehåller upp till 3,7 meter långa aluminiumprofiler. På vissa tåg finns det flera skåp, eftersom tågen ska passera landsgränser med olika infrastrukturer för strömförsörjningen.

Lätt, starkt, kostnadseffektivt

– Skåpen ska placeras på dubbeldäckade tåg, vilket kräver att de måste vara både extremt lätta och synnerligen starka. Vi har lyckats med uppgiften och även med smarta lösningar som tar hänsyn till kostnadseffektivitet i produktionen, säger Rolf Axelsson, Account Manager på ProfilGruppen.

Helhetsleverantör

De elektronikskåp som tidigare använts har krävt en hel del handpåläggning. Nu får Bombardier en mer komplett produkt med extrudering, friktionssvetsning och vidareförädlade komponenter.

– ProfilGruppen har en bra mix av kompetenser. Företaget erbjuder en helhetslösning, agerar lyhört med hög kompetens och är konkurrenskraftiga även prismässigt. Samarbetet mellan våra och ProfilGruppens konstruktörer fungerar dessutom mycket bra, säger Stefan Jensen, inköpsansvarig för mekaniska produkter på Bombardier Transportation i Västerås.

Ett lätt beslut

Att de nya lådorna byggs av aluminium är naturligt, säger Stefan Jensen.

– Vi ser idag inget gångbart alternativ till aluminium. Det är konkurrenskraftigt, korrosionsbeständigt, formbart, hållbart och svarar upp till våra höga krav på låg vikt i tågen. Det måste vara så lätt som det över huvud taget är möjligt och samtidigt klara påfrestningarna.

Den första ordern från Bombardier omfattar elektronikskåp till 129 tåg, med option på mångdubbelt fler. Slutkunden är franska SNCF, en av Europas största tågoperatörer.

ProfilGruppen medverkar i utveckling av framtidsbilen

Svensk fordonsindustri, underleverantörer, forskningsinstitutioner, högskolor och universitet sluter nu upp i ett gemensamt projekt. Målet är att ta fram en konceptbil som är 20–40 procent lättare än dagens bilmodeller. ProfilGruppen deltar i projektet, som en av specialisterna på extrudering.

Projektet finansieras av Vinnova, inom ramen för FFI – Fordonsstrategisk Forskning och Innovation – och har en total budget på 60 miljoner kronor. Projektet drivs i samarbete med Fordonskomponentgruppen och ska pågå till och med juni 2013. Personbilstillverkaren Volvo har en framskjuten plats i projektet. Ett 40-tal företag och institutioner deltar med sin kompetens.

Börjar på golvet

Projektet är uppdelat i sju delområden. ProfilGruppen medverkar i delprojektet "Golvstrukturen för lättare fordon", med hjälp av aluminiumextrudering.

– I den första fasen engagerar vi oss i bilens golv. Det är en intressant arbetsform. Nätverket med andra leverantörer är ett viktigt inslag. Vi kommer att kunna ta med oss erfarenheter när vi medverkar i utvecklingsprojekt tillsammans med andra kunder, berättar Andreas Helmersson, chef teknisk försäljning på ProfilGruppen.

Konkurrenter blir partners

Det branschöverskridande projektet är både spännande och annorlunda. Företag som normalt befinner sig i en konkurrenssituation ska samverka mot ett gemensamt mål – att kunna bygga lättare bilar i framtiden. Ambitionen är att projektformen ska stimulera även till framtida samarbeten mellan företag som är inriktade mot fordonsbranschen.

Aluminiumprofiler bidrar till energibesparing och höjd komfort

Strävan efter minskad energiförbrukning genomsyrar praktiskt taget alla sektorer i samhället. Den franska radiatortillverkaren Thermor Pacific utvecklar och marknadsför energibesparande radiatorer för bostäder och lokaler. ProfilGruppen har fått en växande roll som leverantör av aluminiumprofiler för deras nya generation av radiatorer.

Thermor Pacific ingår i Atlantic Groupe, som tillverkar och marknadsför radiatorer till ett hundratal länder. Den senaste generationens radiatorer är sensorstyrda och känner av om det är folk i rummet eller lokalen. När så inte är fallet sänks temperaturen, för att höjas när någon kommer in. Därmed sparas energi samtidigt som temperaturkomforten optimeras.

Avancerad teknologi och design är viktiga framgångsfaktorer för marknadsföringen av radiatorerna.

Höga krav, tätt samarbete

Ordern på aluminiumprofiler till den nya generationens radiatorer är ett bra kvitto på ett framgångsrikt samarbete sedan mer än tio år. ProfilGruppen är numera preferred supplier till Atlantic Groupe.

– Kunden ställer höga krav på form och toleranser samtidigt som de estetiska kraven är höga. Vi har förmånen att komma in tidigt i utvecklingsarbetet, vilket gör att vår konstruktionsavdelning verkligen får visa sig på styva linan. Vi är med hela vägen, och uppskattar det täta samarbetet med Atlantic Groupe, säger Jan Hultinsson, Design Engineer på ProfilGruppen.

Logistik för leveranssäkerhet

Avståndet mellan Sverige och Frankrike förskräcker inte. Tillsammans har de båda företagen utvecklat en logistiklösning med lagerhållning i Frankrike som möjliggör avrop med leverans inom ett dygn för Thermor Pacific.

– Vi ser ProfilGruppen som en partner, vilket givetvis ställer högre krav på ett mer integrerat samarbete på alla plan. ProfilGruppen har utvecklat en högre nivå på kvalitet och logistik, har den paketlösning som passar oss bäst och är helt enkelt en pålitlig leverantör, säger Thierry Beague, Purchase Manager, SupplyChain inom Atlantic Groupe.

Höjd kvalitet och mindre underhåll i smartare skrivare för blindskrift

Visst går det att utveckla produkter som i ett och samma projekt ger högre kvalitet, bättre prestanda, lägre vikt och minimerar behovet av underhåll. Det vet Index Braille – som tillverkar högkvalitativa skrivare för blindskrift – efter ett mycket framgångsrikt utvecklingssamarbete med ProfilGruppen.

ProfilGruppens ursprungliga uppdrag var att, i samarbete med kunden, utveckla en ny generation skrivarhuvud för den nya modellen BrailleBox. Önskemålet var tydligt: Skrivarhuvudet skulle kräva mindre utrymme, vara lättare att montera och enklare att underhålla.

– Vi lyckades ersätta flera svårmonterade plastdetaljer och skruvar, med hjälp av särskild profilutformning och snäppfunktioner. Vi har byggt in allt som går att bygga in direkt i profilen. Det sparar arbete, tid och pengar och håller betydligt längre, säger Ulf Storbjörk, Design Engineer på ProfilGruppen.

Tack vare att resultatet blev väldigt lyckat sitter nu nya, bättre lösningar i samtliga blindskriftskrivare från Index Braille – i BrailleBox tre skrivarhuvuden!

80 procent lättare

De båda företagen har samarbetat sedan mitten av 1980-talet. ProfilGruppen är ensamleverantör av aluminiumkomponenter till Index Braille. Jan Palovaara, inköpschef på Index Braille:

– BrailleBox gör livet lättare i flera avseenden. Den väger bara 70 kg och ersätter en tidigare modell som vägde 350 kg. BrailleBox skriver ut dubbelsidigt på A3-ark, den gamla modellen skrev ut på rulle. Vi har visat prototypen på mässor världen över och intresset är mycket stort.

– Samarbetet med ProfilGruppen har resulterat i ett riktigt, riktigt bra skrivarhuvud. Tack vare utvecklingsarbetet har vi profiler som är betydligt mer ekonomiska att tillverka. De är optimerade så långt det över huvud taget går.

Nya blindskriftskrivaren BrailleBox har även tilldelats det prestigefyllda designpriset Red Dot Design Award. Över 4 000 bidrag från 60 länder deltog i tävlingen. Designen var ett resultat av ett examensarbete av två studenter från Luleå tekniska universitet.

Kundnära lösningar öppnar dörren till affärer med Siemens

För framgång i exportaffärer krävs oftast kundnära, kreativa lösningar. Förutom hög kvalitet ska även betryggande logistiklösningar tillgodoses, när det geografiska avståndet är längre. ProfilGruppens växande affärer med tyska Siemens är ett bra exempel där kompetens och lyhördhet givit resultat.

Uppdraget var att ta fram en provleverans av upphängningsskenor för kontaktdon till Siemens elskåp. Elskåpen är oftast placerade i känsliga processindustrimiljöer. Kraven är generellt sett mycket höga vad gäller såväl mått och design som yta för samtliga detaljer till Siemens produkter.

– Provleveransen svarade upp mot kraven. För att bli antagen som leverantör gällde det också att garantera både kvalitets- och leveranssäkerhet i hela processen, eftersom vi skulle leverera helt färdiga och paketerade produkter direkt in i Siemens centrallager. Hela ansvaret för den samlade kvalitetskontrollen ligger på oss, berättar Niclas Strandberg, Project Manager på ProfilGruppen.

Tyska underleverantörer

Profiltillverkningen sker i Åseda. För att maximera leveranssäkerheten har ProfilGruppen – i samråd med Siemens – engagerat tyska underleverantörer för ytbehandling, montering och paketering och därmed skapat mellanlager på plats i Tyskland. ProfilGruppen kan direkt följa uttagen från Siemens centrallager och förser de tyska underleverantörerna med profiler i sådan takt att leveranssäkerheten tryggas, med marginal.

– Vi har ett mycket stimulerande samarbete med Siemens, med goda möjligheter att utvecklas. Med en kombination av hög kompetens och materialkunskap, lyhördhet och innovativa lösningar har vi visat att en global aktör som Siemens kan känna sig trygg med en småländsk leverantör, summerar Niclas Strandberg.

Glas och aluminium ger glans åt Swedbanks nya huvudkontor

Närmare 15 000 kvadratmeter glasfasad kommer att pryda Swedbanks nya huvudkontor i Sundbyberg, med plats för 2 500 medarbetare. Skandinaviska Glassystem svarar för glaselementen och ProfilGruppen för de aluminiumprofiler som glasen är infattade i.

– Det är ett lika komplext som spännande uppdrag. En riktig utmaning, som kräver ett nära samarbete med ProfilGruppen, säger Patric Widén, regionchef och projektansvarig på Skandinaviska Glassystem.

Swedbanks nya huvudkontor blir ännu ett landmärke där Skandinaviska Glassystem och ProfilGruppen samarbetar. Byggherre för projektet är Humlegården Fastigheter och byggnaden har ritats av den danska arkitektfirman 3XN.

– Affären blev klar hösten 2011 och vi börjar leverera profiler under andra kvartalet 2012. Vi har ett nära samarbete med Skandinaviska Glassystem, från detaljutformning med optimering av konstruktion och design till färdiglevererad profilmodul.

– Vi har samarbetat med Skandinaviska Glassystem i ett flertal byggnader av landmärkeskaraktär. Det här projektet innehåller såväl många profiltvärsnitt som modulvis tillverkning, berättar Jonathan Magnusson, Key Account Manager på ProfilGruppen.

Dubbelskalig fasad

Swedbank har höga ambitioner på design och funktionalitet för sitt nya huvudkontor. Det gäller inte minst på utformningen av glasfasaden, som till betydande del är dubbelskalig med inkluderade solskyddsgardiner. Det får också konsekvenser för aluminiumprofilerna. Många är unika, med många detaljer dessutom. Det är en betydande affär, som ställer krav på både produktionsplanering och smarta logistiklösningar under det dryga år som byggarbetet pågår.

– Hela projektet kännetecknas av långtgående miljötänkande, där inte minst energioptimering har varit styrande, säger Patric Widén. Ledstjärnorna i utformningen av det nya huvudkontoret har varit att svara upp till Swedbanks kärnvärden: enkel, öppen, omtänksam. Banken flyttar in vid årsskiftet 2013/2014.

Samarbete med högskola skapade nya laddningsstolpar

Det talas ofta om värdet av ett fördjupat samarbete mellan näringslivet och den akademiska världen. ProfilGruppen, ABB Cewe-Control och Jönköpings Tekniska Högskola har i ett sådant samarbete – i en gemensam konceptstudie – tagit fram en prototyp för en kommande generation laddningsstolpar för elfordon.

ProfilGruppens samarbete med den akademiska världen fördjupas kontinuerligt. Ett bra exempel på detta är den konceptstudie som genomförts av Jönköpings Tekniska Högskola tillsammans med Profil-Gruppen och ABB Cewe-Control. Målet var att ta fram en prototyp för ABB:s kommande generation av laddningsstolpar.

– Här kunde vi tidigt bidra i ABB:s produktutveckling. Det ger oss möjlighet att skapa bra lösningar med stort aluminiuminnehåll, där vår teknik utnyttjas till fullo. Vi kunde visa många av de möjligheter som extruderad och bearbetad aluminium innebär, säger Rolf Axelsson, Account Manager på ProfilGruppen.

– Jönköpings Tekniska Högskola har bidragit med sin kompetens inom industridesign och slutresultatet är ett produktkoncept, med förutsättningar att utvecklas till en konkurrenskraftig produkt.

Som så många andra företag inom transportsektorn jagar Daimler Group, en av världens ledande fordonstillverkare, nya lösningar som kan göra fordonen lättare, mer energisnåla och miljövänligare. Det skapade möjligheter för ProfilGruppen, som nu kvalificerats som preferred supplier till EvoBus.

ProfilGruppen har fått beställningar på ett flertal komplexa aluminiumprofiler från EvoBus – som ingår i Daimler Group – och bland annat representerar välkända bussmärken som Mercedes-Benz och Setra. Efter framgångsrika leveranser av prototyper står det nu klart att serieleveranser startar i slutet av 2012. ProfilGruppen ska leverera profiler som utgör delar i bagagehyllorna ovanför resenärerna.

Nytt modellprogram

– De första kontakterna med EvoBus tog vi redan under 2007, men det var först i samband med att ett nytt modellprogram beslutats som det fanns möjligheter för oss att visa vad ProfilGruppen skulle kunna bidra med. I slutet av 2010 kom de första förfrågningarna, berättar Michael Scheeder, Account Manager vid ProfilGruppens tyska dotterbolag.

Kompetens och prisvärdhet

I likhet med många andra, större internationella aktörer har EvoBus ett pågående arbete i syfte att minska antalet underleverantörer. Att ProfilGruppen i detta skede blir utnämnd till preferred supplier känns extra intressant och kan förhoppningsvis öppna för utökat samarbete med EvoBus.

– Det som fällde utslag till vår fördel var dels ett besök som EvoBus gjorde vid vår anläggning i Åseda, dels att vi var prismässigt konkurrenskraftiga. I det fortsatta samarbetet har det varit mycket täta och stimulerande kontakter mellan EvoBus designers och ProfilGruppens konstruktörer. Vi har också visat vår förmåga att ge snabba återkopplingar och hålla utlovade leveranstider. Ett nytt modellprogram för bussar lever normalt i minst tio år och vi känner att vi lagt grunden för ett mycket bra samarbete med EvoBus, säger Michael Scheeder.

Engagemang som utvecklar bygden

ProfilGruppen är den största privata arbetsgivaren i småländska Åseda, ett samhälle med cirka 2 000 invånare. Med vår position tar vi ett naturligt ansvar för att på olika sätt bidra till bygdens utveckling, genom att engagera oss ekonomiskt i olika verksamheter som är positiva för såväl Åseda som kringliggande orter.

Vårt sociala ansvar

Det har alltid varit naturligt för ProfilGruppen att engagera sig i den egna bygdens utveckling. Det är härifrån vi rekryterar merparten av våra medarbetare och vi vill, genom vårt engagemang, skapa förutsättningar för att medarbetare trivs även på fritiden. Därmed ökar deras intresse av att bo kvar och det stimulerar förhoppningsvis fler att flytta hit.

Vi prioriterar lagidrotter och ungdomsverksamhet på det sportsliga området och har större engagemang i Åseda IF:s ishall, den lokala fotbollsklubben och ryttarföreningen. Lokalt har vi också engagerat oss i Hälsans Hus i Åseda, en modern, bra och välbesökt friskvårdsanläggning. Stödet innebär att anläggningen kan nyttjas fritt av ProfilGruppens medarbetare och är ett inslag i vårt friskvårdsarbete.

Nytt för 2011 inom sponsring är ett större engagemang i Växjö Lakers. Klubben har många supporters även i och kring Åseda.

Växjö Lakers är nykomling i ishockeyns Elitserie. Vår satsning i detta sammanhang är snarare av marknadsförings- och nationell karaktär och ProfilGruppen har fått betydande exponering i massmedia genom detta samarbete.

Stimulerar utbildning

ProfilGruppen medverkar på olika sätt också för att skapa tillgång till relevant utbildning i Åseda med omnejd. Företaget engagerar sig i olika utbildningsråd och tillsammans med andra företag i regionen har vi tagit initiativ till att flera skolor i området blivit certifierade som Teknikcollege. Sedan flera år stödjer ProfilGruppen också verksamheten Ung Företagsamhet. Samarbete med högskolor och universitet är naturliga inslag i ProfilGruppens verksamhet, både för praktik, examensarbeten och rent kommersiella samarbeten i process- och produktutveckling.

Arbete för minskad miljöbelastning

ProfilGruppen arbetar på flera sätt för att verksamheten ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Såväl profiler som förädlade komponenter ska produceras med minsta möjliga miljöpåverkan. Mängden spill och avfall i våra processer ska kontinuerligt minska. Det aluminiumskrot som bildas återvinns.

ProfilGruppen är certifierat enligt miljöledningssystemet ISO 14001 och merparten av våra leverantörer är också miljöcertifierade, vilket utgör en god grund i vår strävan att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Internt arbetar vi proaktivt för att genom utbildning och information engagera alla medarbetare att ta aktiv del i miljöarbetet.

Minskade transporter

Ett centralt inslag i ProfilGruppens miljöarbete är att återvinna aluminiumskrot och -spill. Vid omsmältning sparas upp till 95 procent av den energimängd som skulle ha förbrukats vid primärtillverkning av motsvarade mängd aluminium.

Omsmältning av skrot har under många år skett på kontinenten, med tillhörande miljöpåfrestningar vad gäller transporterna. ProfilGruppens beslut att, med början 2010, styra över stora mängder skrot till ett närbeläget smältverk har resulterat i väsentlig sänkning av koldioxidutsläppen. Genom kortare transporter och bättre fyllnadsgrad i lastbilarna minskade vi koldioxidutsläppen med över 300 ton under 2011.

I ett nytecknat avtal för återvinning av avfall ingår också att vår samarbetspartner svarar för en grundutbildning av ProfilGruppens medarbetare i källsortering och återvinning. Ökade kunskaper förväntas gynna både företagets ekonomi och bli ett viktigt inslag i vårt fortsatta miljöarbete.

Branden försvårar jämförelser

ProfilGruppen följer årligen förbrukningen av el och gasol i produktionen. För 2011 noterades en ökning av elförbrukningen med 5,2 procent samtidigt som gasolförbrukningen minskade med 1 procent per kilo pressad profil.

Den omfattande branden, med tillhörande omstyrning av produktionen till intakta presslinjer, innebar särskilda förutsättningar som försvårar jämförelser med tidigare år. Även skrotandelen ökade med 4,6 procent, vilket delvis förklaras av förändrade produktionsförutsättningar under fyra månader då en av presslinjerna var brandskadad. En mindre del av den ökade skrotmängden förklaras också av alltmer komplex bearbetning.

Under 2011 har ProfilGruppen påbörjat en energikartläggning av samtliga anläggningar, i syfte att få underlag till ytterligare energibesparingar.

Energi- och miljöarbete i kontorsmiljö

Även om de största energi- och miljövinsterna finns att hämta inom produktionsprocesserna så arbetas det med dessa frågor även i administrativ miljö. Under 2011 användes för första året markkylning av ProfilGruppens båda serverrum, vilket både sparar energi och tryggar driftsäkerheten till en lägre kostnad. Samtliga skrivare vid huvudkontoret byttes under året ut till nya modeller, som svarar mot högt ställda energi- och miljökrav. I samband med detta ändrades också rutinerna för utskrifter så att dessa nu sker mot server i stället för direkt mot skrivare, vilket förväntas bidra till minskning av oönskat pappersspill.

Mer värme, mindre utsläpp

Betydande mängder energi återvinns från produktionen i Åseda. Överskottet levereras till det kommunala fjärrvärmenätet. Mängden återvunnen energi ökade under 2011 och bidrar till den årliga uppvärmningen i motsvarande hundratalet normalvillor.

Utsläppen av aluminium minskade under året. Även sulfatutsläppen från produktionen minskade under 2011, med cirka 30 procent.

Utbildning höjer medarbetarnas kompetens

ProfilGruppens framgång avgörs av medarbetarnas kompetens och engagemang. Därför har kompetensutveckling alltid hög prioritet i företaget. Samtidigt som medarbetarstyrkan minskade var 2011 mycket utbildningsintensivt, inte minst inom ramen för projektet Aluminium på nya sätt. Områden som hälsa och säkerhet ägnas också stor uppmärksamhet. ProfilGruppen har en nollvision för säkerhetsarbetet.

Utvecklingssamtal i fokus

Kompetensutveckling sker till största delen genom ett aktivt lärande i det dagliga arbetet. Det förstärks med utbildningsinsatser som också ska bidra till att engagemang och trivsel förbättras. I den andan har ProfilGruppen under 2011 lagt extra fokus på ledarutbildning kring de årliga utvecklingssamtalen, för att höja kvaliteten på dessa. Ett stöd i samtalen har även en egen utbildningskatalog – ur vilken medarbetare kunnat framföra önskemål om olika utbildningar – varit. Totalt har det funnits ett 20-tal utbildningar att välja bland, inom områden som ritningsläsning, mätteknik, språk, datorkunskaper samt hälsa. En miljöutbildning har omfattat samtliga medarbetare i ProfilGruppen.

Gemensamma värderingar

Hela ProfilGruppen har också involverats i en särskild utbildningsinsats kring företagets värdegrund. Det har resulterat i många givande diskussioner när medarbetare fått diskutera hur värderingarna bör påverka var och ens arbetssituation. Med gemensamt synsätt på hur vi ska möta olika utmaningar blir vi starkare som företag.

Åtta arbetsplatsolyckor

ProfilGruppen ägnar betydande uppmärksamhet åt säkerhetsarbetet och arbetar därför med en nollvision, det vill säga att inte en enda arbetsskada ska inträffa. Flera insatser har gjorts och görs för att nå målet. Maskinsäkerhetsanalyser har genomförts, företagets säkerhetsmanual har arbetats om och risker på arbetsplatsen rapporteras på företagets intranät. Dessvärre tvingades vi likväl konstatera åtta arbetsolycksfall under 2011, vilket innebar en fördubbling mot året före. Åtgärder har vidtagits med anledning av samtliga olycksfall. Olyckorna orsakade 268 (167) sjukdagar.

Utbildning är ett viktigt inslag både i det förebyggande olycksfallsarbetet och för att ha kunskap om hur man ska agera om olyckan är framme. Under 2012 fortsätter därför företaget med utbildning i brandskydd, hjärt- och lungräddning samt första hjälpen-utbildningar.

Sjukfrånvaron fortsätter minska

Den totala sjukfrånvaron minskar i ProfilGruppen. För 2011 uppgick den till 4,3 (5,2) procent. Därmed fortsatte den positiva trenden från tidigare år. Förebyggande hälsovård samt aktiv och målinriktad rehabilitering är de främsta förklaringarna till den positiva trenden.

Hälsans Hus i Åseda – med bassäng, gym och lokal för gruppträning – erbjuder utomordentliga möjligheter till friskvård och fritidsaktiviteter. ProfilGruppen bekostar årligt medlemskort för samtliga medarbetare, vilket utgör företagets största ekonomiska satsning på friskvård.

Medeltal anställda 07 08 09 10 11 ^{475 460 376 378 391} 353 339 283 284 295 122 121 94 Kvinnor Män

4,2 4,0 3,4 2,6

Medelantalet anställda var något högre 2011 än 2010, men vid årets slut var antalet anställda 371.

Både lång och kort sjukfrånvaro minskade under året.

Korttids Långtids

07 08 09 10 11

ProfilGruppens värderingar

ProfilGruppens vardag styrs av fyra värdeord, som beskriver hur medarbetarna förväntas agera: Engagerade – Innovativa – Professionella – Tillgängliga. Värderingarna fungerar som ledstjärnor för var och en, i medarbetarnas respektive arbetssituation.

Engagerade Innovativa Professionella Tillgängliga

Vi är delaktiga, proaktiva och bryr oss om. Vi visar stort intresse för kunder och arbetsuppgifter. Vi väntar inte på lösningar utan söker dem själva och visar handlingskraft. Att ge möjlighet till delaktighet och därmed skapa engagemang är en viktig ledarskapsfråga. Delaktighet skapas även genom att vi arbetar integrerat.

Vi ska göra saker på nya sätt. Det är naturligt för oss att söka nya, förbättrade arbetssätt och -metoder. Vi tar fram innovativa lösningar för våra kunder genom att satsa på applikationskompetens och -utveckling.

Vi är affärsmässiga och håller hög kvalitet i det vi gör. Vi tänker på företagets bästa samtidigt som vi har förståelse för att kunden gör motsvarande. Vi anstränger oss alltid för att göra ett kvalitetsmässigt bra jobb.

Vi är tillgängliga för kunden och för varandra. Vi är öppna för dialog och låter ingen vänta på svar från oss. Om vi inte kan lämna svar direkt meddelar vi när svaret kan förväntas. Vi är öppna mot kunder och mot varandra.

Kent Johansson, affärsprojektledare, Åseda

– Som affärsprojektledare ansvarar jag för projekt mot kunder som har specifika krav, styrda av kvalitetssystem eller unika önskemål. Vi arbetar i ett projektteam bestående av säljare, konstruktörer, inköpare med flera, som deltar för att hitta den bästa lösningen för kunden. Vi drivs av ett starkt engagemang och försöker alltid tänka "utanför boxen". Vår uppgift är att hitta kostnadseffektiva lösningar som möter såväl kundens tekniska som kommersiella behov.

Erica Svensson, operatör, Klavreström

– Vi har ett välutvecklat förbättringsarbete på företaget, där jag själv och praktiskt taget alla medarbetare är engagerade. Vi uppmanas att vara innovativa och lämnar helt enkelt förslag på hur vi kan förbättra våra arbetsuppgifter och produktion. Alla förslag behandlas snabbt och seriöst. Vi ser ofta att "små" förslag kan ge stora förbättringar. Den bästa belöningen är att förslagen ofta leder till att det blir både effektivare och lättare att jobba.

Larry Svensson, verktygstekniker, Åseda

– Jag har arbetat som verktygstekniker sedan 1988 och kan konstatera att professionalism växer med åren. Vunna erfarenheter och samarbetet med kollegorna är vår bästa skola. Vårt uppdrag är att balansera själva aluminiumflödet i pressningen så att kvaliteten på profilen blir så bra som möjligt. Det handlar ofta om att ta fram diamantfilen och göra små, små justeringar i verktyget, som leder till stora kvalitetsförbättringar i formen på profilen.

Monica Holmberg, receptionist, Åseda

– Telefonen är ett viktigt kommunikationsmedel för kunder och andra som kontaktar oss. Som receptionist och växeltelefonist blir jag därför lite av "spindeln i nätet" för hög tillgänglighet, vilket givetvis är viktigt även i samband med besök. Vår inställning är att det ska vara lätt att komma i kontakt med ProfilGruppens medarbetare, därför är det viktigt att vi agerar både snabbt, smidigt och har en utpräglad serviceattityd, både externt och internt.

Policyer stöder riskhanteringen

All verksamhet inom ProfilGruppen utsätts för risker, som kan få större eller mindre påverkan på koncernens måluppfyllelse. Riskerna kan delas in i operationella och finansiella. Operationella risker uppstår i den dagliga verksamheten, exempelvis ansvars- eller råvarurisk. Finansiella – som valuta-, likviditets-, ränte-, kredit- och finansieringsrisker – kontrolleras och hanteras centralt.

Det övergripande ansvaret för ProfilGruppens riskhantering har styrelsen. VD är ansvarig för den löpande riskhanteringen enligt styrelsens riktlinjer. Till stöd finns en rad koncernövergripande policyer, som finanspolicy och råvarupolicy.

Operationella risker

Kundberoende

En kundbas utan alltför dominerande kunder eftersträvas för att minska beroendet av enskilda kunder. Under 2011 stod ingen kund för mer än åtta procent av faktureringen. Koncernen säljer till ett stort antal kunder, vilket oundvikligen innebär att några av dessa emellanåt får betalningsproblem. Kundkreditrisken hanteras genom att varje kund tilldelas en grundlimit, som baseras på affärsomfattning och innehåll, rating hos Dun & Bradstreet samt en kreditbedömning gjord av koncernens kreditchef. Under 2011 hade 85 procent (81) av företagets kunder en rating mellan AAA och A. Koncernen kreditförsäkrar huvuddelen av alla kunder med en utestående fordran som överstiger 1,0 Mkr. Under 2011 uppgick den kreditförsäkrade volymen till 60 procent (60) av den totala omsättningen. Kostnader för förluster och förfallna åldersfördelade fordringar för 2011 framgår av diagram här nedan. 3,5 tkr Procent 250 200

Leverantörer

ProfilGruppen är i försörjningskedjan beroende av ett stort antal leverantörer. Ett bortfall av en betydande leverantör kan orsaka kostnader och problem att leverera till kund. För att reducera risken har vi tecknat leveransavtal med strategiska och viktiga leverantörer. För i stort sett alla viktiga insatsvaror finns dessutom upparbetade kontakter med alternativa leverantörer. kundförluster i tkr Andel förfallet <30 dagar Andel förfallet >30 dagar

ProfilGruppen utvärderar kontinuerligt sina strategiska leverantörer för att säkerställa att de lever upp till våra kunders krav avseende kvalitet, leveranssäkerhet, finansiell stabilitet, miljö och kostnadseffektivitet bland annat.

Konjunktur- och säsongsvariationer

Kunderna återfinns inom ett flertal branscher i norra Europa. Branschspridningen är en medveten strategi för att minska känsligheten för konjunktur- och säsongsvariationer. De flesta av de större kunderna är globala, vilket gör ProfilGruppen beroende även av den internationella konjunkturen.

Vid en generell försvagning av konjunkturen påverkas koncernen tidigt, motsvarande gäller vid en återhämtning av konjunkturen.

Ansvar

Ökad exponering mot exempelvis bilindustrin medför ökad ansvarsrisk. Det föreligger ett helhetsansvar för ProfilGruppen, även för komponenter som förädlas av underleverantörer, gentemot kund. Framtida risker täcks med separata avtal och försäkringar. Koncernen arbetar tillsammans med extern rådgivare för försäkrings- och riskfrågor med bland annat beaktande av globalt produkt- och återkallelseansvar.

För att förebygga arbetsmiljörelaterade skador har koncernen ett internt rapporteringssystem för riskfyllda förhållanden.

Produktionsavbrott

ProfilGruppen arbetar löpande med skadeförebyggande arbete enligt fastlagda riktlinjer, i syfte att minimera framtida produktionsstörningar. Vid produktionsstörning har koncernen en avbrottsförsäkring som täcker bortfall av täckningsbidrag under maximalt 24 månader. Under 2011 inträffade en större brand i en av våra pressar i Åseda. Genom omstyrning av produktionen till intakta presslinjer klarade vi praktiskt taget samtliga leveranser till våra kunder utan allvarliga störningar för dem. Försäkringsbolaget gör sin värdering av ersättningen först efter tolv månader och slutgiltigt utfall kan därmed fastställas först under andra halvåret 2012.

Miljörisker

Denna risk avser skador som koncernens verksamhet kan åsamka vatten, mark, luft och biologiska processer, vilket även innefattar kostnader för att kunna följa nya, strängare miljödirektiv. Målsättningen är att med marginal ligga inom de ramar som lagstiftningen anger. Alla tillverkande bolag inom koncernen är certifierade enligt ISO14001. Koncernens miljöchef ansvarar för övervakning av koncernens miljöarbete.

Kompetens

Kompetensutveckling sker dels genom interna och externa utbildningsprogram, dels genom att vidareutveckla ProfilGruppen till en än mer attraktiv arbetsplats för att behålla personal och underlätta nyrekryteringar.

IT

IT blir en allt viktigare komponent i alla processer i företaget, vilket ökar kraven på tillgänglighet. Stillestånd kan leda till produktionsbortfall, faktureringsbortfall eller minskad effektivitet inom olika verksamhetsdelar. Övervakning av IT-infrastrukturen sköts av en extern samarbetspartner i syfte att säkerställa kompetens och kontinuitet. Redundans eftersträvas i alla delar av IT-infrastrukturen, vilket tillsammans med ständig utveckling av kontinuitetsplanen syftar till minimering av driftsstörningar. Den interna kompetensen fokuseras på verksamhetskritiska applikationer.

Kapacitetsrisk

Koncernen har idag långt kvar till fullt kapacitetsutnyttjande i profiltillverkningen. Inom vidareförädling används ett externt nätverk av leverantörer, som under 2011 stod för 40 procent (60) av den totala vidareförädlingen. I egna anläggningar sker främst bearbetning där det finns förutsättningar för hög automatiseringsgrad.

Råvara

ProfilGruppens huvudsakliga råvara, legerade aluminiumgöt, prissätts i amerikanska dollar på råvarubörsen London Metal Exchange, LME. Råmaterialinköpen svarade 2011 för 42 procent (44) av rörelsekostnaderna. Bolagets råvaruinköp görs i svenska kronor och euro för att matcha kontraktsvalutan med kunderna och minska valutarisken. ProfilGruppen tillämpar råvaruklausuler i kundkontrakten, vilket begränsar bolagets känslighet för variationer i råvarupriset. Råvaruinköpen styrs av koncernens råvarupolicy. Köp görs i proportion till förväntade kundordrar. Råvaruinköp för längre perioder än sex månader sker utifrån fasta beställningar från kunder. ProfilGruppens råvaruråd sammanträder en gång i veckan och kontrollerar att policyn efterlevs. Koncernen försörjs från huvudleverantören Hydro samt Alcoa och Rusal. Eftersom de har global närvaro säkerställer ProfilGruppen sin försörjning av råvara även om den europeiska förbrukningen skulle överstiga produktionen av aluminium i Europa.

Priset på aluminium har stor volatilitet vilket gör att ProfilGruppen har råvaruklausuler i huvuddelen av kundkontrakten. Råvaran köps in i SEK eller EUR beroende på kundkontraktets valuta.

Energipris

ProfilGruppen förbrukar cirka 32 GWh elenergi per år. Totalt står energi för cirka två procent av rörelsekostnaderna. Vid årsskiftet hade koncernen säkrat priset för huvuddelen av 2012 års förbrukning.

Finansiella risker

Valutarisker

Valutarisk innebär att en variation i valutakurser negativt påverkar koncernens resultat, kassaflöde eller balansräkning.

De utländska dotterbolagen har begränsad verksamhet och därmed en begränsad balansräkning och koncernen säkrar sig därför endast mot transaktionsrisken avseende valutaexponeringen. Koncernen har nettoinflöde i samtliga valutor. Företaget säkrar normalt 50–70 procent av flödet inom 6–12 månader. Detta sker företrädesvis genom terminskontrakt.

Amerikanska dollarns variationer påverkar ProfilGruppens prissättning mot kund eftersom aluminiumråvaran prissätts i USD. Råvaruklausuler i huvuddelen av alla kundkontrakt gör att exponeringen minimeras.

Om valutakursen mellan SEK och de väsentligaste valutorna ändras får det, under förutsättning att inga valutasäkringsåtgärder vidtas, följande effekt på rörelseresultatet.

Valutapåverkan

Påverkan på rörelseresultatet av valutakursförändringar motsvarande tio procent exklusive säkringsåtgärder.

	2011	2010
EUR	+/- 7 Mkr	+/- 10 Mkr
DKK	+/- 3 Mkr	+/- 2 Mkr
NOK	+/- 2 Mkr	+/- 3 Mkr
GBP	+/- 2 Mkr	+/- 1 Mkr

Ränterisker

Ränterisk är risk för påverkan på koncernens resultat till följd av förändringar i marknadsräntor. ProfilGruppen arbetar med ränteswappar för att minimera riskerna för en sådan, kortsiktig påverkan. Enligt finanspolicyn får räntebindningstiden vara högst 60 månader och minst 30 procent av koncernens lån ska ha rörlig ränta.

Kreditrisker

ProfilGruppens kreditrisker uppstår vid placering i finansiella instrument. För att minimera denna risk får handel endast ske med ett fåtal motparter, som godkänts av styrelsen.

Refinansieringsrisk

Företaget har ett ständigt behov av att finansiera verksamhetens kapitalbehov. Företaget säkrar finansieringsbehovet genom banklån. Policyn är att alltid ha lånelöften eller avtal om minst tolv månader. Nuvarande avtal sträcker sig över tolv månader. Avtalet förutsätter att vissa finansiella måltal ska vara uppfyllda.

Aktiens år på börsen

ProfilGruppens aktie är sedan den 19 juni 1997 noterad på Nasdaq OMX Stockholm och ingår i Small Cap-segmentet. Aktien har under året sjunkit med 33,6 procent. Under samma period sjönk Stockholmsbörsens breda index OMX Stockholm PI med 16,7 procent och Index SX-15 Materials – inom vilket ProfilGruppen är klassificerat – med 20,4 procent.

Vid utgången av 2011 noterades ProfilGruppens aktie till 36,50 kronor på Nasdaq OMX Stockholm. Det motsvarar ett börsvärde om 180 (271) miljoner kronor. Högsta betalkurs under året var 56,00 kronor, lägsta betalkurs 32,30 kronor.

Fem äger 51 procent

Antalet aktieägare minskade under 2011 med 150 st och uppgick vid årets slut till 1 640 (1 790).

Vid årets utgång var Ringvägen Venture AB största ägare i bolaget med ett innehav om 17,6 procent (14,7). De fem största enskilda aktieägarna representerar 51,0 procent (52,8) av aktiekapitalet.

Större ägarförändringar under 2011 är Ringvägen Venture AB:s ökning med 143 766 aktier till totalt 17,6 procent av aktierna samt Idea, Prior & Nilsson Fond och Kapitalförvaltnings avyttring av 234 259 aktier till totalt innehav om 8,7 procent.

Minskad handel

Handeln med ProfilGruppens aktie minskade under 2011. Totalt handlades 0,5 (0,7) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 22 (37) miljoner kronor. Aktiens omsättningshastighet var 10 procent (15). Dagar med avslut sjönk till 82 procent (87). Under det fjärde kvartalet låg dagar med avslut på 81 procent. Antalet avslut under 2011 uppgick till 1 042 (1 773).

Ett samarbete med Remium Securities som likviditetsgarant förväntas leda till en ökad likviditet i aktien.

Utdelning och avkastning

Styrelsens beslutade utdelningspolicy innebär att 40–50 procent av resultatet efter skatt, räknat över en konjunkturcykel, delas ut till ägarna. Vid förslag till utdelning tar styrelsen i första hand hänsyn till bolagets investeringsbehov, finansiella ställning, resultatutveckling och utsikter för de närmaste åren. För 2011 har styrelsen beslutat att föreslå årsstämman att ingen utdelning utgår (1,50 kronor per aktie). ProfilGruppens totalavkastning (summan av föreslagen utdelning och kursutveckling) var 2011 -34 (32) procent. Under den senaste treårsperioden har den genomsnittliga årliga totalavkastningen på ProfilGruppens aktie varit 6 (-7) procent.

Prognoser

I våra delårsrapporter kommenteras utsikter enligt gällande regelverk. ProfilGruppen lämnar inte resultatprognoser då branschens orderstock, som normalt bara är några få veckor, bedöms alltför kort för att ge tillförlitligt underlag för prognoser på längre sikt än någon månad.

Aktieägarinformation på webbplatsen

På ProfilGruppens webbplats, www.profilgruppen.se, finns fortlöpande information om ProfilGruppen, utvecklingen av ProfilGruppens aktie, finansiella rapporter samt kontaktuppgifter.

Aktiedata
			2007 2008 2009 2010 2011
Antal aktier per 31 december		tusental 4 933 4 933 4 933 4 933 4 933
Genomsnittligt antal aktier 1)		tusental 4 933 4 933 4 933 4 933 4 933
Resultat per aktie	kr	8,15		1,88 -2,77	4,78	1,51
Kassaflöde per aktie		kr 15,89 -0,93		5,76	3,74	4,38
Eget kapital per aktie		kr 34,92 28,85 28,86 35,53 32,72
Substansvärde per aktie		kr 34,92 28,85 28,86 35,53 32,72
Aktiekurs, 31 december		kr 74,50 31,90 42,80 55,00 36,50
Högst betalt under året		kr 90,50 76,00 56,00 58,50 56,00
Lägst betalt under året		kr 73,00 31,00 31,90 42,40 32,30
Kursförändring under året		% -18,0 -57,0		34,0		28,5 -33,6
Utdelning per aktie 2)	kr	3,60	1,00	0,00	1,50	0,00
P/E-tal	kr	9	17	-15	12	24
Kurs/eget kapital per aktie		2,1	1,1	1,5	1,5	1,1
Direktavkastning	%	4,8	3,1	0,0	2,7	0,0
Utdelningsandel	%	44	53	0	31	0
Genomsnittlig spread	%	1,31	1,95	2,64	2,17	2,80
Antal dagar med avslut/antalet
börsdagar Totalt antal avslut	%	79 st 1 038	63 590	66	87 756 1 773 1 042	82
Genomsnittligt antal avslut
per dag	st	4	2	3	7	4
Antal omsatta aktier, helår	tusental	789	543	636	748	478
Antal omsatta aktier, per dag (genomsnitt)		st 3 158 2 154 2 536 2 956 1 889
Börsvärde noterade aktier	Mkr	367	157	211	271	180
Total omsättning i aktien	Mkr	64	31	27	37	22
Genomsnittlig omsättning per dag	tkr	257	123	106	144	85
Antal aktieägare vid årets utgång		st 1 882 1 780 1 793 1 790 1 640

1) Ingen utspädning finns.

2) För 2011 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen.

ProfilGruppens aktie på Stockholmsbörsen

Kursutveckling och omsättning för perioden 1 januari 2007 till 31 december 2011

Den 19 juni 1997 registrerades ProfilGruppen AB på Stockholmsbörsen. Aktuell kursutveckling finns tillgänglig på företagets hemsida, www.profilgruppen.se.

De tio största aktieägarna

Aktieägare	aktier	Antal Innehav % 2011	Innehav % 2010
Ringvägen Venture AB	867 933	17,6	14,7
Lars Johansson	709 227	14,4	14,4
Idea, Prior & Nilsson,
Fond och Kapitalförvaltning	430 137	8,7	13,5
Mats Egeholm	349 832	7,1	7,1
Kerstin Egeholm	159 629	3,2	3,2
Nordea Life & Pensions	157 800	3,2	3,2
JPM Chase NA	153 900	3,1	0,7
Rickard Behm	105 543	3,1	2,1
Svenska Handelsbanken
Kundkonto	105 200	2,1	2,1
Mats Jonson	85 036	1,7	1,7
10 största enskilda aktieägare	3 124 237	63,3	62,7
Övriga	1 808 280	36,7	37,3
Totalt	4 932 517		100,0

Fördelning av aktiekapitalet

Innehav antal aktier	Antal ägare	Andel ägare i %	Andel i % av kapital
1 – 500	1 233	75,2	4,6
501 – 1 000	218	13,3	3,5
1 001 – 10 000	146	8,9	8,6
10 001 – 100 000	34	2,1	21,7
100 001 –	9	0,5	61,6
Total	1 640	100,0	100,0

Ägarkategorier

	Antal aktier	Andel i % av kapital
Finansiella företag	620 158	12,57%
Socialförsäkringsfonder	13 244	0,27%
Intresseorganisationer	3 450	0,07%
Övriga svenska juridiska personer	954 686	19,35%
Ej kategoriserade juridiska personer	108 047	2,19%
Utlandsboende ägare	993 070	20,13%
Svenska fysiska personer	2 239 862	45,41%
Totalt	4 932 517	100,0

Grafen visar ProfilGruppenaktiens totalavkastning jämfört med SIX Return Index under de senaste fem åren.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för ProfilGruppen AB (publ), org.nr. 556277-8943, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för tiden 1 januari–31 december 2011, vilket är ProfilGruppens trettioförsta verksamhetsår.

ProfilGruppen bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag (publ) och har sitt säte i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Bolagets adress är: Box 36, 360 70 Åseda.

KONCERNEN

ProfilGruppen AB (publ) utgör moderbolag i ProfilGruppenkoncernen som utvecklar, marknadsför och tillverkar kundanpass-ade profiler och komponenter i aluminium. Försäljningen sker genom en säljorganisation vid huvudkontoret i Åseda samt genom helägda säljbolag i Danmark, England, Norge och Tyskland.

Konstruktion, produktutveckling och profiltillverkning sker i ProfilGruppenExtrusions AB. Förädling sker i två helägda bolag, ProfilGruppen Components AB och ProfilGruppen Manufacturing AB, men även i nära samarbete med ett antal fristående företag.

Intäkter och resultat

ProfilGruppens intäkter uppgick 2011 till 836,7 Mkr, en minskning i förhållande till föregående år med 7 procent. Leveransvolymen uppgick till 19 000 ton (20 800) aluminiumprofiler, en minskning med 9 procent från föregående år. Exportandelen uppgick till 50 procent (50) i volym räknat och till 49 procent (49) av intäkterna.

Koncernens rörelseresultat uppgick till 17,7 Mkr (29,2). Resultatet motsvarar en rörelsemarginal på 2,1 procent (3,2). Målet är en rörelsemarginal om sex procent över en konjunkturcykel. Resultatförsämringen under andra halvåret är starkt relaterad till den minskning av leveransvolymer som orsakats av brand i en av produktionslinjerna i juni månad.

Gällande försäkring täcker såväl maskinskada som täckningsbidragsbortfall, med en ansvarstid på 24 månader, efter normal självrisk och karens. Värderingen av bortfallet görs först efter 12 månader och slutgiltigt utfall kan alltså tidigast fastställas under andra halvåret i år. I rörelseresultatet för 2011 ingår en försäkringsersättning om 17,1 Mkr för täckningsbidragsbortfall enligt försäkringsbolagets första bedömning. ProfilGruppens egen bedömning och krav på ersättning ligger på en högre nivå.

Den anläggning som brandskadades har återuppbyggts och redovisas som en reinvestering, medan brandskadad utrustning har nedskrivits och utrangerats. Detta ger en positiv nettoeffekt på rörelseresultatet med 16,0 Mkr. Över tid är detta kostnadsneutralt och ska ses som en periodiseringseffekt.

Som ett led i en långsiktig plan för att stärka koncernens lönsamhet, initierades i oktober åtgärder för personalrationalisering. Resultatet har därför även belastats med engångskostnader om 14,1 Mkr (0,0). Totalt minskade organisationen med 42 tjänster. Resultatet före skatt uppgick till 10,6 Mkr (21,9). Resultatet efter skatt uppgick till 7,5 Mkr (15,6).

Resultatet per aktie uppgick till 1,51 kronor (3,17). Genomsnittligt tusental aktier uppgick till 4 933 (4 933).

Investeringar och avskrivningar

Investeringarna uppgick till 31,2 Mkr (7,8). Den anläggning som brandskadades har återuppbyggts vilket påverkar investeringarna med totalt 18,1 Mkr varav 15,3 Mkr i maskiner och inventarier samt 2,8 Mkr i byggnad. Totala avskrivningar enligt plan uppgick under året till 28,8 Mkr (31,6). Nedskrivning av den brandskadade anläggningen uppgår till 2,7 Mkr. Föregående års nedskrivning om 1,4 Mkr avsåg fastighet.

Finansiell ställning och kassaflöde

ProfilGruppens nettoskuldsättningsgrad har under året ökat till 0,89 (0,77). Målet är att hålla nettoskuldsättningsgraden i ett intervall om 0,75–1,00. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 5,6 procent (9,4). Avkastningsmålet för sysselsatt kapital är satt till 15 procent. Koncernens avkastningsmål avser ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

Soliditeten uppgick till 31,5 procent (30,7) vid årets slut. Likvida medel uppgick vid årets slut till 1,9 Mkr (43,2) och koncernens outnyttjade kreditutrymme utöver likvida medel uppgick till 66,1 Mkr (62,0).

Kassaflödet från den löpande verksamheten var 21,6 Mkr (18,4) och efter investeringsverksamheten -7,8 Mkr (12,3). Vid årsskiftet ännu inte utbetald andel av resultatförd försäkringsersättning har påverkat kassaflödet negativt med 18,8 Mkr.

Balansomslutningen per den 31 december 2011 uppgick till 513,1 Mkr att jämföra med 545,2 Mkr 31 december 2010.

Marknad

Marknaden för aluminiumprofiler i Europa har efter en inledande uppgång fallit tillbaka under slutet av året och visar sammantaget oförändrad totalvolym jämfört med år 2010. Vissa segment, i synnerhet transportsegmentet, men i viss mån även allmän verkstadsindustri har dock visat god tillväxt för helåret 2011.

Intäkterna från den svenska marknaden minskade sammantaget med åtta procent för 2011 jämfört med föregående år. Transportsegmentet var ett tydligt undantag och uppvisade en kraftig ökning, med 28 procent, medan allmän verkstadsindustri var oförändrad. Övriga segment gav minskade intäkter jämfört med föregående år.

Intäkterna från exportmarknaderna minskade för helåret med sex procent jämfört med föregående år. Medan leveranserna till Polen ökade med åtta procent så minskade de med nio procent till den tyska marknaden, vilket i stor utsträckning var relaterat till enskilda kunder inom transportsegmentet och inom allmän verkstadsindustri. På den norska marknaden var intäktsminskningen främst kopplad till interiörsegmentet.

I den europeiska branschorganisationen EAA:s senaste prognos bedömdes marknadsvolymen för aluminiumprofiler oförändrad för helåret 2011 jämfört med 2010.

Tillverkning

Basen i koncernens produktion utgörs av strängpressning av aluminiumprofiler i ProfilGruppenExtrusions AB. Bolaget har tre presslinjer för profiltillverkning. Koncernens produktion av aluminiumprofiler under 2011 uppgick till 18 800 ton (20 900).

Koncernens förädlingsbolag förfogar över en avancerad maskinpark, huvudsakligen för skärande bearbetning, bockning och ytbehandling. ProfilGruppen Components AB är specialiserat på ytbehandling. ProfilGruppen Manufacturing AB är inriktat på bockning och skärande bearbetning, främst i större serier i automatiserade produktionslinjer. Den 1 december tog ProfilGruppen Extrusions AB över verksamheten i ProfilGruppen Components AB och ProfilGruppen Manufacturing AB för att minska administration och få bättre möjligheter till samordning mellan de olika tillverkningsenheterna.

Utvecklingsarbete

Ständig förbättring av processer och produkter är en viktig del i ProfilGruppens verksamhet. Dagligen tar koncernen fram nya produkter och produktmodeller på befintliga eller potentiella kunders uppdrag. Koncernens nära kundsamarbete innebär att en god kännedom om kundens produkter upparbetas och därmed kan konstruktiva idéer lämnas när det gäller förbättring av produktens egenskaper. Under konstruktions- och designfasen har koncernen goda möjligheter att anpassa produktens miljöpåverkan, livscykelekonomi och återvinningsmöjligheter.

Processutvecklingsarbete genomförs i samverkan med kunder, råvaruleverantörer, verktygs- och maskintillverkare.

Kostnaderna för detta arbete är vanligtvis inte av karaktären att de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång utan återfinns som kostnad för sålda varor och försäljningskostnader i koncernens resultaträkning, se not 6. För varje utvecklingsprojekt görs dock en bedömning om kostnaderna skall aktiveras eller inte. Under året har inga aktiveringar av utvecklingskostnader skett.

Kvalitet

ProfilGruppenExtrusions AB certifierades 1991 enligt kvalitetssäkringssystemet ISO 9002. År 1999 blev ProfilGruppen, som första nordiska bolag i sin bransch certifierat enligt fordonsbranschens dåvarande kvalitetssystem QS-9000. Denna standard ersattes senare av ISO/TS 16949 och ProfilGruppen är certifierat enligt denna standard sedan 2006. Förnyade certifikat för ISO 9001 och ISO/TS 16949 erhölls 2009.

ProfilGruppen är också, sedan 1998, godkänd enligt miljöledningssystemet ISO 14001.

Miljöinformation

ProfilGruppen bidrar till en positiv utveckling på miljöområdet genom att kunderna erbjuds profiler i aluminium, vilket är gynnsamt ur livscykelperspektiv och innebär att miljöbelastande material och processer ersätts.

Koncernen bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Inom koncernen finns anläggningar för tillverkning av profiler i aluminium samt förädling genom ytbehandling och bearbetning. Dessa verksamheter påverkar den yttre miljön i huvudsak genom utsläpp till vatten och genom buller. Allt avloppsvatten från verksamheterna renas före utsläpp.

ProfilGruppen har i januari 2011 lämnat in en ny ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet gällande pressning och ytbehandling av aluminiumprofiler.

Uppföljning av koncernens miljömål presenteras på annan plats i årsredovisningen. Miljöpolicyn kan studeras på hemsidan, www.profilgruppen.se.

Risker

ProfilGruppens verksamhet, liksom all affärsverksamhet, är exponerad för risker, vilka beskrivs närmare i not 19 och på sidorna 18–19.

Personal

Medelantalet anställda i koncernen uppgick till 391 (378). Av antalet anställda i koncernen var 25 procent (25) kvinnor.

Personalomsättningen under året uppgick till 6,9 procent (1,9). Kostnaden för löner uppgick till 154,0 Mkr (148,3).

Koncernen varslade under det tredje kvartalet 55 tjänster om uppsägning. Efter förhandlingar minskade antalet till 42, ungefär lika fördelat på kollektivanställda och tjänstemän. Av dessa har 20 tjänster avvecklats under 2011.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ett ersättningsutskott, utsett av styrelsen, utarbetar förslag till principer för ersättningar till koncernens vd och övriga ledande befattningshavare. Förslaget grundar sig på bolagets långsiktiga Ersättningspolicy. Styrelsen föreslår att de av årsstämman 2011 beslutade principerna i allt väsentligt kvarstår även för 2012. För vidare beskrivning se not 4.

Bolagsstyrning

Arbetet i styrelsen för ProfilGruppen AB styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande styrelsesammanträde. Frågor rörande revision och intern kontroll bereds av styrelsens revisionsutskott och ersättningsfrågor bereds av ersättningsutskottet. Inför årsstämman 2012 har valberedningen i uppdrag att föreslå styrelseledamöter, revisorer samt styrelse-, utskotts-, och revisionsarvode. Mer information om styrelsens arbete och bolagsstyrning i ProfilGruppen finns i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44–47 och på www.profilgruppen.se

Aktier och ägare

Aktiekapitalet i ProfilGruppen utgörs av 4 932 517 aktier. Varje aktie i bolaget motsvarar en röst.

De ägarandelar som överstiger tio procent är Ringvägen Venture AB:s 17,6 procent, Lars Johanssons 14,4 procent och Mats och Kerstin Egeholms 10,3 procent.

Övriga upplysningar rörande aktierelaterad information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen för noterade bolag enligt årsredovisningslagen återfinns i not 15.

Styrelsens bemyndigande att besluta om nyemission

För att finansiera eventuella företagsförvärv med egna aktier fick styrelsen vid årsstämman i mars 2011 bemyndigande att fatta beslut om nyemission, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till nästa årsstämma. Nyemission får ske av högst 400 000 aktier. Styrelsen skall därvid äga rätt att besluta om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Emission skall kunna genomföras med bestämmelse om apport eller kvittning eller eljest med villkor. Emission skall ske på marknadsmässiga villkor.

Skälet till att kunna avvika från aktieägarnas företrädesrätt är att möjliggöra finansiering av företagsförvärv med egna aktier. Vid fullt utnyttjande av bemyndigandet motsvarar detta en utspädning om cirka åtta procent av aktiekapitalet och rösterna i bolaget. Detta bemyndigande har fram till dagens datum inte utnyttjats.

Utsikter för 2012

För 2012 präglas utsikterna av makroekonomisk osäkerhet.

MODERBOLAGET

Intäkterna i moderbolaget ProfilGruppen AB utgörs av hyror och ersättning för tjänster från bolag i koncernen. Inga inköp från koncernbolag har skett.

I moderbolaget finns en person (en) anställd.

Utdelning

Mot bakgrund av verksamhetens resultat föreslår styrelsen att ingen utdelning utgår för verksamhetsåret 2011.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel enligt balansräkningen, 14 079 014 kronor, disponeras på följande sätt:

Överföres i ny räkning	14 079 014 kr
Utdelning till aktieägarna		0 kr

Totala vinstmedel enligt balansräkningen 14 079 014 kr

Årsredovisningen

Informationen i denna årsredovisning är sådan information som ProfilGruppen AB skall offentliggöra i enlighet med lagen om värdepappersmarknaden och/eller lagen om handel med finansiella instrument. Informationen lämnades för offentliggörande genom att årsredovisningen publicerades på ProfilGruppens hemsida den 8 mars 2012.

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter.

Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma

den 29 mars 2012.

		FEMÅRSÖVERSIKT
--	--	----------------

		2007	2008	2009	2010	2011
Intäkt	Mkr	1 179,4	1 086,1	764,3	901,4	836,7
Resultat före av- och nedskrivningar	Mkr	95,6	48,3	21,7	62,2	48,6
Rörelseresultat	Mkr	63,3	16,5	-10,5	29,2	17,7
Rörelsemarginal	%	5,4	1,5	-1,4	3,2	2,1
Resultat före skatt	Mkr	57,0	10,0	-17,8	21,9	10,6
Resultatmarginal	%	4,8	0,9	-2,3	2,4	1,3
Avkastning på eget kapital	%	25,1	5,9	-9,6	10,1	4,5
Avkastning på sysselsatt kapital	%	22,8	6,1	-3,6	9,4	5,6
Kassaflöde från den löpande verksamheten	Mkr	78,4	-4,6	28,4	18,4	21,6
Investeringar	Mkr	24,7	56,5	20,4	7,8	31,2
Likviditetsreserv	Mkr	212,1	133,7	157,9	105,2	68,0
Nettoskuld	Mkr	65,0	135,8	140,0	128,2	144,1
Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar	Mkr	103,6	142,4	144,1	171,3	146,0
Nettoskuldsättningsgrad	ggr	0,38	0,95	0,98	0,77	0,89
Balansomslutning	Mkr	615,9	563,6	499,3	545,2	513,1
Soliditet	%	28,0	25,2	28,5	30,7	31,5
Kapitalomsättningshastighet	ggr	4,2	3,9	2,7	2,9	2,6
Andel riskbärande kapital	%	36,9	32,5	37,2	39,2	39,6
Räntetäckningsgrad	ggr	9,0	2,4	-1,4	3,9	2,4
Medarbetare
Medelantal anställda		475	460	376	378	391
Antal tjänster vid årets slut		472	436	353	386	371
Personalomsättning	%	5,7	3,7	3,8	1,9	6,9
Genomsnittsålder	år	43	42	43	44	45
Lönekostnader inklusive sociala avgifter	Mkr	226,2	228,2	184,8	204,8	213,5
Nettoomsättning per anställd (medelantal)	tkr	2 481	2 359	2 034	2 385	2 140
Resultat före skatt per anställd (medelantal)	tkr	120	22	-47	58	27
Per aktie
Genomsnittligt antal aktier¹	tusental	4 933	4 933	4 933	4 933	4 933
Resultat per aktie	kr	8,15	1,88	-2,77	3,17	1,51
Kassaflöde per aktie	kr	15,89	-0,93	5,76	3,74	4,38
Substansvärde per aktie	kr	34,92	28,85	28,86	33,92	32,72
Utdelning per aktie²	kr	3,60	1,00	0,00	1,50	0,00

1) Ingen utspädning finns. 2) För 2011 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen.

För kvartalsdata se www.profilgruppen.se.

Definitioner av ekonomiska begrepp finns på omslagets bakre flik.

Finansiella rapporter

Koncernens totalresultat		26
	Koncernens finansiella ställning	26
	Koncernens förändringar i eget kapital	27
Koncernens kassaflöde		27
	Resultaträkning moderbolaget	28
	Balansräkning moderbolaget	28
	Förändringar i moderbolagets eget kapital	29
	Kassaflödesanalys moderbolaget	29
Noter		30–42
Not 1	Redovisningsprinciper	30–34
Not 2	Segment	35
Not 3	Övriga rörelseintäkter och -kostnader	35
Not 4	Anställda och personalkostnader	35–37
Not 5	Arvoden och kostnadsersättningar
	till revisorer	37
Not 6	Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag	37
Not 7	Finansiella poster	37
Not 8	Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver	37
Not 9	Skatter	37–38
Not 10	Immateriella anläggningstillgångar	38
Not 11	Materiella anläggningstillgångar	38–39
Not 12	Andra aktier och andelar	39
Not 13	Varulager	39
Not 14	Kundfordringar	39
Not 15	Eget kapital	39
Not 16	Resultat per aktie	39
Not 17	Räntebärande skulder	39-40
Not 18	Förutbetalda och upplupna kostnader och intäkter	40
Not 19	Finansiella instrument	40–41
Not 20	Ställda säkerhetsplikter och eventualförpliktelser	41
Not 21	Andelar i koncernbolag	41-42
Not 22	Kassaflödesanalys	42
Not 23	Närstående relationer
	och -transaktioner	42

Revisionsberättelse 43

Koncernens totalresultat

(Mkr)	Not	2011	2010
Intäkter	2	836,7	901,4
Kostnad för sålda varor		-754,6	-771,3
Bruttoresultat		82,1	130,1
Övriga rörelseintäkter	3	58,2	0,3
Försäljningskostnader		-54,6	-50,8
Administrationskostnader		-44,4	-50,4
Övriga rörelsekostnader	3	-23,6	0,0
Rörelseresultat	4, 5, 6	17,7	29,2
Finansiella intäkter	7	0,3	0,3
Finansiella kostnader	7	-7,4	-7,6
Finansnetto		-7,1	-7,3
Resultat före skatt		10,6	21,9
Skatt	9	-3,1	-6,3
Årets resultat		7,5	15,6
Övrigt totalresultat
Förändringar i kassaflödessäkringar		-6,0	9,8
Förändringar i omräkningsreserv		0,0	-0,2
Övrigt		0,0	-0,3
Årets totalresultat		1,5	24,9
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr	16	1,51	3,17

Koncernens finansiella ställning

(Mkr)		Not	2011-12-31	2010-12-31
Tillgångar	Immateriella anläggningstillgångar	10	10,0	10,0
	Materiella anläggningstillgångar	11	244,1	244,5
	Andra aktier och andelar	12	0,2	0,2
	Summa anläggningstillgångar		254,3	254,7
	Varulager	13	115,6	100,6
	Kundfordringar	14	103,7	120,0
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		6,1	6,1
	Aktuella skattefordringar		1,2	1,7
	Övriga fordringar		30,3	18,9
	Likvida medel	22	1,9	43,2
	Summa omsättningstillgångar		258,8	290,5
Summa tillgångar		2	513,1	545,2
Eget kapital	Aktiekapital		24,7	24,7
	Övrigt tillskjutet kapital		1,4	1,4
	Reserver		-0,3	5,6
	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		135,6	135,6
	Summa eget kapital	15	161,4	167,3
Skulder	Långfristiga räntebärande skulder	17, 19	55,4	69,0
	Avsättningar till pensioner	4	12,5	11,4
	Uppskjutna skatteskulder	9	42,0	46,3
	Summa långfristiga skulder		109,9	126,7
	Kortfristiga räntebärande skulder	17, 19	78,1	90,9
	Leverantörsskulder		102,4	98,5
	Aktuella skatteskulder		0,8	0,7
	Övriga skulder		8,4	7,2
	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	18	52,1	53,9
	Summa kortfristiga skulder		241,8	251,2
	Summa skulder		351,7	377,9
	Summa eget kapital och skulder		513,1	545,2

För ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 20.

Koncernens förändringar i eget kapital

Koncernens eget kapital (Mkr)	Aktiekapital	kapital	reserv	reserv	Övrigt tillskjutet Omräknings- Säkrings- Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat eget kapital	Summa
Eget kapital 2010-01-01	24,7	1,4	0,2	-4,2	120,3	142,4
Årets resultat					15,6	15,6
Övrigt totalresultat			-0,2	9,8	-0,3	9,3
Utdelning					0,0	0,0
Utgående eget kapital 2010-12-31	24,7	1,4	0,0	5,6	135,6	167,3
Eget kapital 2011-01-01	24,7	1,4	0,0	5,6	135,6	167,3
Årets resultat					7,5	7,5
Övrigt totalresultat			0,0	-6,0	0,0	-6,0
Utdelning 1,50 kr/aktie					-7,4	-7,4
Utgående eget kapital 2011-12-31	24,7	1,4	0,0	-0,4	135,7	161,4

Koncernens kassaflöde

(Mkr)	Not	2011	2010
Den löpande verksamheten	22
Resultat efter finansiella poster		10,6	21,9
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		31,7	33,0
Betald inkomstskatt		-6,3	-3,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		36,0	51,8
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Varulager 1		-15,0	-16,6
Rörelsefordringar 1		1,4	-13,3
Rörelseskulder 2		-0,8	-3,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten		21,6	18,4
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-29,5	-6,9
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		0,1	0,8
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-29,4	-6,1
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning		-7,4	0,0
Upptagna lån 3		-14,0	41,3
Amortering av lån		-10,8	-10,8
Amortering av leasingskuld		-1,2	-2,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-33,4	28,4
Årets kassaflöde		-41,2	40,7
Likvida medel vid årets början		43,2	4,2
Kursdifferenser i likvida medel		-0,1	-1,7
Likvida medel vid årets slut		1,9	43,2
Betalda räntor och erhållen utdelning
Erlagd ränta		-7,3	-7,5
Erhållen ränta		0,3	0,4
Utdelning		0,0	0,0

1) ökning - / minskning +

2) ökning + / minskning -

3) inklusive förändring av utnyttjad checkräkningskredit

Resultaträkning moderbolaget¹

(Mkr)	Not	2011	2010
Intäkter Kostnad för sålda varor		24,3 -4,8	28,3 -4,9
Bruttoresultat		19,5	23,4
Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader	3	-8,4 2,8 0,0	-16,8 0,0 0,0
Rörelseresultat	4, 5	13,9	6,6
Intäkter från andelar i dotterbolag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter	7 7 7	4,0 0,0 -5,2	5,0 1,0 -4,8
Resultat efter finansiella poster		12,7	7,8
Bokslutsdispositioner	8	1,7	-1,5
Resultat före skatt		14,4	6,3
Skatt	9	-3,9	-1,8
Årets resultat		10,5	4,5

1) Moderbolagets redovisade resultat överensstämmer med totalresultatet.

Moderbolagets intäkter utgörs av lokalhyror och ersättning för tjänster från svenska bolag i koncernen. För utdelning per aktie, se not 15.

Balansräkning moderbolaget

(Mkr)		Not	2011-12-31	2010-12-31
Tillgångar	Materiella anläggningstillgångar	11	95,3	94,5
	Finansiella anläggningstillgångar: Andelar i koncernbolag	21	108,9	108,9
	Summa anläggningstillgångar		204,2	203,4
	Fordringar hos koncernbolag		0,7	1,7
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		0,1	0,1
	Övriga fordringar		0,6	0,0
	Aktuella skattefordringar		0,0	1,2
	Summa kortfristiga fordringar		1,4	3,0
	Kassa och bank	22	0,4	0,4
	Summa omsättningstillgångar		1,8	3,4
Summa tillgångar			206,0	206,8
	Eget kapital och skulder
	Bundet eget kapital
	Aktiekapital		24,7	24,7
	Reservfond		1,3	1,3
	Fritt eget kapital
	Balanserat resultat Årets resultat		3,5 10,5	6,4 4,5
	Summa eget kapital	15	40,0	36,9
	Obeskattade reserver	8	23,1	24,8
	Avsättningar för skatter	9	3,3	2,8
	Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut	17, 19	25,8	35,3
	Kortfristiga skulder
	Räntebärande skulder till kreditinstitut	17, 19	17,5	17,3
	Ej räntebärande skulder
	Leverantörsskulder		1,3	0,7
	Skulder till koncernbolag		90,8	80,1
	Övriga skulder		0,0	1,5
	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	18	4,1	7,4
	Aktuella skatteskulder		0,1	0,0
	Summa kortfristiga skulder		113,8	107,0
	Summa eget kapital och skulder		206,0	206,8
	Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut	20
	Fastighetsinteckningar		78,6	78,6
	Aktier i dotterbolag		101,2	101,2
Ansvarsförbindelser
	Borgensförbindelser till förmån för koncernbolag		37,4	37,8

Förändringar i moderbolagets eget kapital

	Bundet eget kapital
(Mkr)	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Eget kapital 2010-01-01 Erhållet/ lämnat koncernbidrag	24,7	1,3	6,4 0,0	32,4 0,0
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare Årets resultat	0,0	0,0	0,0 4,5	0,0 4,5
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Utdelning	0,0	0,0	4,5 0,0	4,5 0,0
Utgående eget kapital 2010-12-31	24,7	1,3	10,9	36,9
Eget kapital 2011-01-01	24,7	1,3	10,9	36,9
Erhållet/ lämnat koncernbidrag			0,0	0,0
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare	0,0	0,0	0,0	0,0
Årets resultat			10,5	10,5
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Utdelning 1,50 kr/aktie	0,0	0,0	10,5 -7,4	10,5 -7,4
Utgående eget kapital 2011-12-31	24,7	1,3	14,0	40,0
Föreslagen utdelning för verksamhetsåret 2011			0,0	0,0

Kassaflödesanalys moderbolaget

(Mkr)	Not	2011	2010
Den löpande verksamheten	22
Resultat efter finansiella poster		12,7	7,8
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		4,8	-0,1
Betald inkomstskatt		-2,4	-0,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		15,1	7,3
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Rörelsefordringar¹		0,4	-0,7
Rörelseskulder²		6,1	3,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten		21,6	10,1
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-4,9	-0,4
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-4,9	-0,4
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning		-7,4	0,0
Upptagna lån ³		0,2	-0,2
Amortering av lån		-9,5	-9,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-16,7	-9,7
Årets kassaflöde		0,0	0,0
Likvida medel vid årets början		0,4	0,4
Likvida medel vid årets slut		0,4	0,4
Betalda räntor och erhållen utdelning
Erlagd ränta		-5,1	-3,6
Erhållen ränta		0,0	0,0
Utdelning		4,0	5,0

1) ökning - / minskning +

2) ökning + / minskning -

3) inklusive förändring av utnyttjad checkräkningskredit

Noter

1 REDOVISNINGSPRINCIPER

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har RFR 1 kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Såvida inget annat nämns under rubriken Moderbolagets redovisningsprinciper tillämpar moderbolaget samma principer som koncernen. De avvikelser som förekommer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen (ÅRL) och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även är rapporteringsvalutan för såväl moderbolag som koncern. De finansiella rapporterna presenteras därför i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till miljoner kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument eller av finansiella tillgångar som kan säljas.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på de perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av dotterföretag.

Ändrade redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades föregående år, med de undantag som anges nedan.

Koncernen har under året infört följande standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2011, vilka är godkända av EU och anses relevanta för koncernen. Inga av dessa har bedömts påverka koncernens redovisning i dagsläget.

• • IAS 24 Upplysningar om närstående Ändring. Ändringen klargör definitionen av närstående parter för att underlätta identifieringen av sådana relationer och eliminera inkonsekvenser i tillämpningen.
• • IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering Ändring. Definitionen av vad som är skuld ändras, vilket i vissa fall förändrar redovisningen av t ex teckningsoptioner.
• • IFRIC 14 Förskottsbetalning av lägsta fonderingskrav Ändring. Ändringen tillåter att- en förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav redovisas som en tillgång.
• • IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument. Tolkningen redogör för hur ett företag ska redovisa omförhandlade villkor för en finansiell skuld som resulterar i att företaget emitterar eget kapitalinstrument till en långivare och som helt eller delvis utsläcker den finansiella skulden.

Koncernen har 2011 inte tillämpat någon standard, ändring eller tolkning med möjlighet till förtidstillämpning. Följande standarder, tillägg och tolkningar ska tillämpas från 1 januari 2012 eller därefter och bedöms ha en påverkan på koncernens resultat eller finansiella position.

• • IFRS 9 Financial instruments: Recognition and Measurement. Denna standard är en del i en omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39 och innebär bland annat värderingskategorierna för finansiella instrument förändras .Standarden kommer troligen att tillämpas från 2015 eller senare. I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har ProfilGruppen inte utvärderat effekterna av den.
• • IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures Ändring. Ändringen kommer att få effekt på tilläggsupplysningarna i koncernens finansiella rapporter. IFRS 7 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2011 eller senare.
• • IFRS 13 Verkligt värde värdering. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Standarden förväntas i dagsläget inte ha någon påverkan på hur koncernen beräknar verkligt värde, men kan komma att påverka upplysningarna avseende finansiella instrument.
• • IAS 1 Presentation av övrigt totalresultat Ändring. Ändringen ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2012 eller senare. Tillämpningen kommer att innebära förändring av uppställningsform för övrigt totalresultat utan att ändra det faktiska innehållet i övrigt totalresultat.
• • IAS 19 Ersättning till anställda Ändring. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Förslaget innebär att "korridormetoden" för redovisning av förmånsbestämda pensioner försvinner och aktuariella vinster och förluster ska istället redovisas i övrigt totalresultat, vilket innebär en förändring för ProfilGruppen.

Följande nya standarder, tillägg och tolkningar kommer att tillämpas av koncernen, men bedöms i dagsläget inte ha någon effekt på koncernens redovisning.

• • IAS 12 Inkomstskatter Ändring. Denna ändring ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2012 eller senare. Ändringen påverkar värdering av fastigheter till verkligt värde, vilket inte koncernen har några i dagsläget.
• • IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 27 Separata finansiella rapporter. Denna standard ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare och förändrar bedömningen av när ett bestämmande inflytande föreligger, men bedöms inte påverka vilka bolag som ska konsolideras av ProfilGruppen.
• • IFRS 11 Gemensamma arrangemang, IAS 38 Intressebolag och Joint ventures. Denna förändring ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. ProfilGruppen äger inga andelar i verksamheter som faller under definitionen gemensamt arrangemang och därmed påverkas inte redovisningen.
• • IFRS 12 Upplysningar om innehav i andra enheter. Denna ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. ProfilGruppen äger i dagsläget inga sådana andelar som standardens upplysningskrav gäller.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Följande viktiga bedömningar har gjorts vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper.

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, vilket vanligtvis innebär värdering till anskaffningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är till viss del en bedömning baserad på prognoser från kunder men även på historiska data.

Osäkra kundfordringar

Koncernen gör varje balansdag en bedömning för att fastställa behovet av avsättningar för kreditrisker. Bedömningen görs individuellt per kund, i första hand i samråd mellan kundansvarig säljare och koncernens kreditchef. I de fall kundens finansiella situation gör sannolikt att betalning inte kommer att verkställas bedöms också möjligheterna att utverka betalning via kreditförsäkring eller ur konkursbo. Efter bästa bedömning avsätts ett belopp motsvarande den fordran som riskerar att gå förlorad.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 10.

Exponering mot utländska valutor

Förändringar i valutakurser kan ha relativt stor påverkan på koncernens resultat. I not 19 ges mer information om koncernens exponering för utländska valutor och vilka åtgärder som vidtas för att minska risken i denna exponering.

Pensionsantaganden

Företagsledningen har gjort en bedömning om en förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i Norge som överstiger diskonteringsräntan med 1,5 procentenheter eftersom detta är den meravkastning som Norsk RegnskapsStiftelse förväntar av en placering av den här typen. Om den faktiska avkastningen under 2012 överstiger den långsiktigt förväntade skulle koncernens oredovisade aktuariella vinster öka, vilket kan få till följd att de oredovisade aktuariella vinsterna faller utanför korridoren och att en andel av dessa skulle behöva redovisas över resultat- och balansräkningen. Stora negativa avvikelser skulle kunna leda till att aktuariella förluster behöver redovisas.

Klassificering med mera

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

För varje balanspost som inkluderar belopp som förväntas återvinnas eller betalas både inom och efter tolv månader från balansdagen, lämnas denna upplysning i not till respektive balanspost.

Konsolideringsprinciper Dotterföretag

Dotterföretag är företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär att direkt eller indirekt ha rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger beaktas även potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion där koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Eliminering vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger vid transaktionstidpunkten. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till kursen vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, varvid valutakursförändringen redovisas tillsammans med övrig värdeförändring av tillgången eller skulden.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt som övrigt totalresultat.

Intäkter

Koncernens intäkter består i allt väsentligt av försäljning av varor. Inkomst vid varuförsäljningen redovisas som intäkt då koncernen till köparen vid leveransen har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande och inte heller utövar någon reell kontroll över de varor som sålts.

Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen.

Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader Leasingavtal

Leasing där koncernen övertar alla väsentliga risker och förmåner som hör till en anläggningstillgång klassificeras som finansiell leasing. Då aktiveras tillgången och en motsvarande räntebärande kort- respektive långfristig skuld redovisas i rapporten över finansiell ställning. På det aktiverade värdet görs planenliga avskrivningar på samma sätt som på köpta tillgångar.

Leasing av tillgångar där koncernen inte övertar alla väsentliga risker och förmåner klassificeras som operationella leasar aktiveras inte utan leasingavgifterna redovisas som löpande kostnad.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i redovisningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddagsredovisning.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. För ytterligare information se not 19.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt.

De kategorier som återfinns i koncernen är följande:

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat som har fastställda eller fastställbara betalningar, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot övrigt totalresultat, dock ej sådana som beror på nedskrivningar, ränta på skuldinstrument, utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i årets resultat. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till årets resultat.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att överoch undervärden liksom direkta finansierings- och emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via årets resultat

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen.

Värdeförändringarna redovisas i årets resultat vid säkring av verkligt värde. Vid kassaflödessäkring redovisas värdeförändringarna i totalresultatet i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i årets resultat. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats utan diskontering. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Kundfordringar i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs.

Övriga fordringar

Dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering.

Derivat och säkringsredovisning

Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteoch valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar årets resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.

I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via årets resultat.

Transaktionsexponering – kassaflödessäkringar

Valutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras genom valutaterminer. Valutaterminen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt mot övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till årets resultat för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som aktiveras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa eller om den inte längre är effektiv, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot årets resultat i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

Säkring av koncernens räntebindning – kassaflödessäkringar För säkring av ränterisk används ränteswappar. Ränteswapparna värderas

till verkligt värde i balansräkningen. I årets resultat redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad och övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda.

Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Principer för nedskrivningar behandlas nedan.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Leasade tillgångar

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. För klassificering och redovisning, se rubriken Leasingavtal på sidan 31.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Maskiner och inventarier består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder, se not 12. Huvudindelningen av fastigheter är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obestämbar. Byggnaderna delas in i kontors- och industrifastigheter och består av flera komponenter vars nyttjandeperioder skiljer sig åt, se not 12.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Immateriella tillgångar Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tilllämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, till exempel för material och tjänster och ersättningar till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. Under året har inga aktiveringar av utvecklingskostnader skett.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet består av en aluminiumdel, vilken värderas enligt först in, först ut-metoden, samt en förädlingsdel som värderas till vägda genomsnittskostnader. Samma metod har använts för alla varor med likartad beskaffenhet. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar med undantag för varulager och uppskjutna skattefordringar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard. För goodwill beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång skall vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupp-eras till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar årets resultat.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkningen av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöde med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Vid nedskrivning av ett eget kapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omförs tidigare redovisad ackumulerad värdeförändring i övrigt totalresultat till årets resultat.

Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar årets resultat.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i årets resultat får inte senare återföras via årets resultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Ersättningar till anställda Avgiftsbestämda pensionsplaner

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt UFR 6 är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bolaget har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

I Norge omfattas alla anställda av förmånsbestämda pensionsplaner. I Sverige omfattas vissa anställda av förmånsbestämda planer, ingen nyintjäning av pensionsrätt sker dock för dessa planer.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används

istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projectedunitcreditmethod.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i årets resultat direkt.

Korridorregeln tillämpas och innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger tio procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i årets resultat över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas

avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas på samma sätt.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill beaktas inte, ej heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt ÅRL och rekommendation från Rådet för finansiell rapportering, RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även Rådets uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända standarder, tolkningar och ändringar så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper

Inga förändringar med effekter på moderbolagets redovisningsprinciper för 2010 har skett under året. De förändringar av RFR 2 som införts innebär bland annat att moderbolaget ska upprätta fullständig rapport över totalresultatet utöver resultaträkningen. I ProfilGruppen AB finns inga poster hänförliga till totalresultatet och resultaträkningen utgör därför tillika rapport över totalresultatet.

Intäkter

Hyresintäkter

Hyror aviseras i förskott och periodiseras så att endast den del av hyrorna som belöper på perioden redovisas som intäkt.

Utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget

har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar. Inga leasade eller immateriella tillgångar finns.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda pensionsplaner.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalande från Rådet för finansiell rapportering.

SEGMENT 2

Information om rörelsesegment

Koncernens högsta verkställande befattningshavare, såväl styrelse som ledning, följer verksamhetens resultat på konsoliderad nivå utan fördelning på segment eller rörelsegrenar. Som underlag för beslut om resursallokering och utvärdering av prestationer använder högsta verkställande befattningshavare företagets aggregerade rörelseresultat. ProfilGruppen består således av enbart ett segment. För finansiell information om segmentet hänvisas därför till rapporter över totalresultat och finansiell ställning, not 11 (avseende investeringar och avskrivningar) och not 22 (avseende kassaflödeseffekter).

Information om geografiska marknader

Försäljning sker i huvudsak till kunder i Europa där marknadsbetingelserna är likartade. Exportförsäljning sker genom egna integrerade försäljningsbolag på respektive marknad. Koncernens möjligheter och risker påverkas inte i första hand av var kunderna är lokaliserade men till viss del råder olika betingelser på hemma- respektive exportmarknad. Informationen om extern försäljning avser geografiska områden grupperade efter kundernas lokalisering. Uppgifterna om marknadernas redovisade värde på tillgångar och investeringar i anläggningstillgångar är grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade.

Extern försäljning per marknad	2011	2010
Sverige	424,1	462,2
Tyskland	112,1	122,5
Övrig export	300,5	316,7
	836,7	901,4
Tillgångar	2011	2010
Sverige	503,4	537,2
Export	9,7	8,0
	513,1	545,2
Investeringar i anläggningstillgångar	2011	2010
Sverige	31,2	6,6
Export	0,0	1,2
	31,2	7,8

Ingen kund står för mer än tio procent av omsättningen under 2011 (ingen).

3 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH -KOSTNADER

	Koncernen Moderbolaget
Övriga rörelseintäkter	2011	2010	2011	2010
Försäkringsersättning Övrigt	57,3 0,9	0,0 0,3	2,8 0,0	0,0 0,0
	58,2	0,3	2,8	0,0
Övriga rörelsekostnader Kostnader för återställning efter brand	23,6	0,0	0,0	0,0

4 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER

		2011 2010
Medelantal anställda	Totalt	Män	Totalt	Män
Moderbolaget	1	1	1	1
Koncernbolag i Sverige	382	287	368	275
Koncernbolag utanför Sverige
Danmark, säljbolag	2	2	2	2
Norge, säljbolag	3	2	3	2
Storbritannien, säljbolag	1	1	1	1
Tyskland, säljbolag	2	2	3	3
	8	7	9	8
Koncernen totalt	391	295	378	284

profilgruppen ab (publ) 556277-8943 35

Könsfördelning i styrelse och företagsledning

Styrelsen för ProfilGruppen AB (moderbolaget) består av 71 procent (75) män. Koncernens ledningsgrupp (inkl vd) bestod vid årets slut av 86 procent (86) män. Koncernens övriga bolagsstyrelser och ledning består till 85 procent (91) av män.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i den svenska delen av koncernen har under året varit 4,3 procent (5,2). I statistiken har inga avdrag gjorts utan all sjukfrånvaro oavsett längd och orsak redovisas. Sjukfrånvaro som varat mer än 60 dagar utgör 38 procent (34) av den totala sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaro per åldersgrupp och kön, i procent

	2011	2010		2011	2010
Upp till 29 år	2,0	4,9
30–49 år	3,5	3,8	Män	3,1
över 50 år	6,6	7,9	Kvinnor	7,5
Total sjukfrånvaro	4,3	5,2		4,3

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

		2011		2010
	Löner och andra ersättningar	Sociala kost- nader (varav pensionskostn)	Löner och andra	Sociala kost nader (varav ersättningar pensionskostn)
Moderbolaget	2,4	1,4 (0,6) 1	7,6	2,2 (1,0) 1
Koncernbolag	151,6	58,1 (16,2)	140,7	54,3 (13,4)
Koncernen totalt	154,0	59,5 (16,2) 2	148,3	56,5 (14,4) 2

1) Varav 0,6 Mkr (1,0) avser styrelse och vd i moderbolaget.

2) Varav 1,6 Mkr (2,0) avser styrelse och vd i koncernens olika bolag.

Löner och andra ersättningar,		2011	2010
fördelade mellan styrelse och vd samt övriga anställda	Styrelse och vd	Övriga anställda	Styrelse och vd	Övriga anställda
Moderbolaget	2,4	0,0	7,6	0,0
Koncernbolag i Sverige	0,0	145,4	0,0	134,0
Koncernbolag utanför Sverige
Danmark, säljbolag	0,8	0,7	0,9	0,8
Norge, säljbolag	1,2	1,2	1,1	1,2
Storbritannien, säljbolag	0,6	0,0	0,5	0,0
Tyskland, säljbolag	0,0	1,7	0,0	2,2
	2,6	3,6	2,5	4,2
Koncernen totalt	5,0	149,0	10,1	138,2

Vinstdelning

Till medarbetare utöver ledande befattningshavare kan ersättning utgå baserat på koncernens resultat efter finansiella poster. Maximal ersättning per anställd och år är ett halvt prisbasbelopp. För 2011 utgick ingen sådan vinstdelning (ingen).

Pensioner

Avgiftsbestämda planer

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 6, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2011 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgick till 2,5 Mkr (2,8). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/ eller de försäkrade. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 procent (143). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i förhållande till försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

	Koncernen		Moderbolaget
Kostnad för avgiftsbestämda planer redovisad i resultaträkningen	2011	2010	2011	2010
som kostnad för sålda varor	6,1	4,9	0,0	0,0
som försäljningskostnader	4,3	3,0	0,0	0,0
som administrationskostnader	4,5	4,9	0,6	1,0
	14,9	12,8	0,6	1,0

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda pensionsplaner som tillhandahåller ersättning för anställda när de går i pension finns dels för anställda i Sverige, dels för anställda i Norge. I den svenska planen förekommer ingen nyintjäning av pensionsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda planer.

	Koncernen
Helt eller delvis fonderade förpliktelser 2011 2010 2009 2008 2007
Saldo förpliktelse den 1 januari	22,3	20,3	17,5	16,7	16,9
Kostnad för pensioner intjänade under året	1,0	1,0	1,5	0,3	0,2
Räntekostnad	0,7	0,7	0,8	0,8	0,7
Utbetalningar	-0,7	-0,6	-0,5	-0,4	-0,2
Aktuariella vinster/förluster	0,3	1,4	0,3	0,5	-1,4
Aktuariella vinster/ förluster
förda över årets resultat	0,2	0,0	0,0	0,0	0,0
Omräkningsdifferenser	0,0	-0,5	0,7	-0,4	0,5
Saldo förpliktelse den 31 december	23,8	22,3	20,3	17,5	16,7
Saldo förvaltningstillgångar den 1 januari	6,9	7,2	6,3	6,7	6,9
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0,3	0,3	0,3	0,4	0,4
Omkostnader	-0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Inbetalningar	0,1	0,5	0,4	0,5	0,6
Aktuariella vinster/förluster	-0,2	-0,6	-0,6	-0,8	-1,7
Omräkningsdifferenser	0,0	-0,5	0,8	-0,5	0,5
Saldo förvaltningstillgångar den 31 december	7,0	6,9	7,2	6,3	6,7
Oredovisade aktuariella vinster och förluster	-4,3	-4,0	-2,6	-2,2	-1,4
Nettoskuld redovisad i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner	12,5	11,4	10,5	9,0	8,6
Kostnad redovisad i resultaträkningen varav som försäljningskostnader varav som administrationskostnader varav som finansiella kostnader	1,8 0,2 1,2 0,4	1,5 1,0 0,0 0,5	2,1 1,6 0,0 0,5	1,0 0,5 0,0 0,5	0,8 0,4 0,0 0,4

De väsentligaste aktuariella antaganden per balansdagen som legat till grund för beräkning av förmånsbestämda förpliktelser redovisas nedan.

		Sverige	Norge
	2011	2010	2011	2010
Diskonteringsränta	3,5%	3,9%	3,3%	3,2%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna	0,0%	0,0%	4,8%	4,6%
Framtida löneökningar	-	-	4,0%	4,0%
Framtida ökningar av pensioner	2,0%	2,0%	3,8%	3,8%
Personalomsättning	-	-	-	-
Förväntad återstående tjänstgöringstid	11,30 år 11,80 år		7,80 år	6,60 år

Diskonteringsräntan för den norska planen är baserad på en tioårig statsobligationsränta som justerats för att förpliktelsen i genomsnitt har en löptid på 25 år. För den svenska planen har diskonteringsräntan baserats på en trettioårig statsobligationsränta.

Förvaltningstillgångar finns enbart i den norska planen och består till största delen av räntebärande värdepapper 62 procent (66). Övriga tillgångar är aktier 19 procent (15), fastigheter 18 procent (17) och annat 1 procent (2).

Principer för ersättningar till ledande befattningshavare

Till styrelsens ledamöter utgår ersättning enligt årsstämmans beslut.

Ett ersättningsutskott, utsett av styrelsen, utarbetar till årsstämman förslag till principer för ersättningar till koncernens vd och övriga ledande befattningshavare. Principerna grundar sig på bolagets långsiktiga Ersättningspolicy.

Vid årsstämman 2011 beslutades om ersättningsprinciper omfattande vd och, vid tidpunkten för årsstämman, sex övriga personer i bolagsledningen. Beslutet omfattar principer enligt följande. Den totala ersättningen ska kunna utgöras av fast grundlön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen, som kan uppgå till maximalt 25 procent av den fasta lönen, är kopplad dels till koncernens resultat efter finansiella poster (max 15 procent av den fasta lönen) dels till definierade individuella mål (max 10 procent av den fasta lönen). Rörlig ersättning är villkorad mot positivt nettoresultat för koncernen och ska justeras i efterhand om den utbetalats på uppenbart felaktiga grunder. Avtal om pensionsförmån träffas individuellt och pensionskostnaden kan uppgå till maximalt 30 procent av den fasta samt rörliga lönen. Övriga ersättningar och förmåner ska vara marknadsmässiga och bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Anställningsavtal för medlem i bolagsledningen ska inneha en uppsägningstid om sex till 12 månader, dock högst 18 månader för verkställande direktören, från bolagets sida, och sex månader från befattningshavarens sida. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag ska sammantaget inte överstiga den fasta lönen för 18 månader. Styrelsen får frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall skulle finnas särskilda skäl för det.

Inför stämman 2012 föreslår styrelsen att dessa principer i allt väsentligt kvarstår.

Årets styrelsearvode och övriga ersättningar till ledande befattningshavare, tkr

		2011	2010
Eva Färnstrand	styrelseordförande	315	295
	ordförande ersättningsutskottet	50	50
	ledamot revisionsutskottet	25	25
Mats Egeholm	styrelseledamot	140	130
	ledamot ersättningsutskottet	25	25
Susanna Hilleskog	styrelseledamot	140	130
	ledamot ersättningsutskottet	25	25
Ulf Granstrand	styrelseledamot	140	130
	ledamot revisionsutskottet	25	25
Kjell Svensson	styrelseledamot	140	130
	ordförande revisionsutskottet	50	50
Arbetstagar-	totalt 4 personer	59	55
representanter
Totalt arvode		1 134	1 070

Styrelsens ordförande har utöver detta under året erhållit 240 tkr (120) i ersättning för tjänster utöver styrelseuppdraget.

Verkställande direktören i ProfilGruppen AB har under året erhållit 1 376 tkr för sitt arbete fram till uppsägningen i augusti och tillförordnad vd för tiden därefter 515 tkr (2010 erhöll vd 2 274 tkr). Beloppen avser fast och rörlig ersättning inklusive förmåner. Övriga ledande befattningshavare, totalt nio personer inklusive de som tillträtt och avgått under året, har erhållit 7 532 tkr (sex personer 5 689 tkr) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner.

Under året uppgick kostnaden för den rörliga ersättningen exklusive sociala avgifter till den verkställande ledningen (nio personer) till totalt 0 tkr (sju personer, 1 289 tkr), varav 0 tkr (426) till vd. Föregående års ersättning har utbetalats under året.

Pensionsförmåner och pensionsavtal till ledande befattningshavare

För vd fram till augusti har avgiftsbestämd pensionsavsättning med 30 procent av lönesumman avsatts. Årets kostnad för pension till vd (avgående och därefter tillförordnad) uppgick till 514 tkr (770), exklusive särskild löneskatt på 125 tkr (187). Avtal om förtida pensionering finns ej. Övriga ledande befattningshavare under året, nio personer (sex),

omfattas av pensionsplan för tjänstemän i Sverige (ITP). Årets kostnad för förmån av pension till dessa personer uppgick till 1 306 tkr (1 116) exklusive särskild löneskatt på 316 tkr (271). Pensionerna är oantastbara och således inte villkorade av framtida anställning.

Uppsägningstider och avgångsvederlag

Utöver de uppsägningstider som beskrivits som principer ovan gäller sex månaders uppsägning från befattningshavarens sida.

vd Nils Arthur avgick den 31 december 2010 och avgångsvederlag uppgående till 4,1 Mkr reserverades 2010. Detta vederlag har till största delen utbetalats under 2011, viss del utbetalas 2012. Företaget har inga återstående förpliktelser gentemot den under året avgångne vd:n. Inga andra avtal om avgångsvederlag finns.

ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER 5

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Övriga tjänster	0,7 0,2	0,7 0,1	0,0 0,0	0,0 0,0
Övriga revisorer Revisionsuppdrag	0,0	0,2	-	-

6 RÖRELSENS KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG

		Koncernen
	2011	2010
Råmaterial	365,0	385,9
Personalkostnader	213,5	204,8
Avskrivningar	28,2	31,6
Nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar	2,7	1,4
Andra rörelsekostnader	267,8	248,8
	877,2	872,5

Valutakursdifferenser hänförliga till kundfordringar har ökat intäkterna med 5,3 Mkr (minskat 1,2). Valutakursdifferenser hänförliga till leverantörsskulder har minskat kostnaden för sålda varor med 0,1 Mkr (minskat 2,4).

I andra rörelsekostnader ingår leasingavgifter i koncernen med 2,9 Mkr (1,9). Det sammanlagda beloppet av framtida icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till 2,3 Mkr varav 1,2 Mkr förfaller inom ett år. Resterande 1,1 Mkr förfaller om ett till fem år. Leasingkostnaden utgörs av operationella leasingavtal gällande IT-utrustning. Moderbolaget är inte leasetagare.

Kostnader för utveckling av produkter och verksamhet uppgår till 9,7 Mkr (9,8) och ingår i rörelsens kostnader fördelat på personalkostnader och andra rörelsekostnader. Under året har inga av dessa kostnader kunnat aktiveras enligt IAS 38.

FINANSIELLA POSTER

7

		Koncernen
	2011	2010
Ränteintäkter	0,3	0,3
Finansiella intäkter	0,3	0,3
Räntedel i årets pensionskostnader Räntekostnader övriga Övriga kostnader	0,4 5,8 1,2	0,5 4,9 2,2
Finansiella kostnader	7,4	7,6

		Moderbolaget
	2011	2010
Koncernbidrag	4,0	5,0
Ränteintäkter koncernbolag	0,0	1,0
Finansiella intäkter	4,0	6,0
Räntekostnader koncernbolag	3,5	2,2
Räntekostnader övriga	1,7	2,5
Finansiella kostnader	5,2	4,8

BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER

9

Moderbolaget	2011	2010	2011	2010
Ackumulerade avskriv ningar utöver plan
byggnader	0,0	0,0	0,2	0,2
inventarier	-0,1	-0,1	2,4	2,5
	-0,1	-0,1	2,6	2,7
Periodiseringsfonder Avsatt/upplöst vid taxering
2005	0,0	-1,1	0,0	0,0
2006	-5,8	0,0	0,0	5,8
2007	0,0	0,0	4,6	4,6
2008	0,0	0,0	5,0	5,0
2009	0,0	0,0	4,0	4,0
2010	0,0	2,7	2,7	2,7
2011	4,2	0,0	4,2	0,0
	-1,6	1,6	20,5	22,1
	-1,7	1,5	23,1	24,8

SKATTER

	Koncernen		Moderbolaget
Redovisad skattekostnad	2011	2010	2011	2010
Aktuell skatt	7,0	6,4	3,4	2,2
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-3,9	-0,1	0,5	-0,4
Totalt redovisad skattekostnad	3,1	6,3	3,9	1,8

	Koncernen		Moderbolaget
Avstämning effektiv skatt, procent	2011	2010	2011	2010
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26	26	26	26
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	0	0	0	0
Schablonränta på periodiseringsfond	2	1	1	2
Andra ej avdragsgilla kostnader och skattepliktiga intäkter	1	1	0	0
Redovisad effektiv skatt	29	28	27	28

Förändring av redovisad uppskjuten skatteskuld	2011-01-01	Redovisat över årets resultat	över total resultatet	Redovisat 2011-12-31
Koncernen
Materiella anläggningstillgångar	32,0	-1,9	0,0	30,1
Pensionsavsättningar	-0,1	0,4	0,0	0,3
Periodiseringsfonder	12,4	0,0	0,0	12,4
Poster redovisade i säkringsreserv	2,0	0,0	-2,1	-0,1
Övrigt	0,0	-0,7	0,0	-0,7
	46,3	-2,2	-2,1	42,0
Moderbolaget
Materiella anläggningstillgångar	3,0	0,3	0,0	3,3
Övrigt	-0,2	0,2	0,0	0,0
	2,8	0,5	0,0	3,3

Förändring av redovisad uppskjuten skatteskuld	2010-01-01	Redovisat över årets resultat	över total resultatet	Redovisat 2010-12-31
Koncernen
Materiella anläggningstillgångar	34,3	-2,3	0,0	32,0
Pensionsavsättningar	0,1	-0,2	0,0	-0,1
Periodiseringsfonder	10,8	1,6	0,0	12,4
Poster redovisade i säkringsreserv	-1,5	0,0	3,5	2,0
Övrigt	0,0	0,0	0,0	0,0
	43,7	-0,9	3,5	46,3
Moderbolaget
Materiella anläggningstillgångar	3,2	-0,2	0,0	3,0
Övrigt	0,0	-0,2	0,0	-0,2
	3,2	-0,4	0,0	2,8

10IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen
Goodwill	2011	2010
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	12,8	12,8
Nyanskaffningar	0,0	0,0
Avyttringar	0,0	0,0
Vid årets början	12,8	12,8
Ack. nedskrivningar
Vid årets början	2,8	2,8
Årets nedskrivningar	0,0	0,0
Vid årets slut	2,8	2,8
Redovisat värde vid årets slut	10,0	10,0

Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheter innehållande goodwill

ProfilGruppen prövar värdet av goodwill minst en gång per år. Prövningen görs per den 31 december varje år. Förutom den årliga genomgången görs en bedömning av om det finns någon indikation på ett nedskrivningsbehov vid varje rapportdatum. Nedskrivningsprövningen av goodwillposten utgår från en beräkning av nyttjandevärden. Goodwillen är hänförlig till verksamheten i ProfilGruppen Extrusions AB, vilket också är den kassagenererande enhet som prövas. Kassaflödesanalys har använts som bas för värderingen och de tre första åren baseras på företagsledningens upprättade budget. Större efterfrågan och åtgärder för att förbättra effektiviteten förväntas förbättra marginalen. De kassaflöden som prognosticerats efter de tre första åren har baserats på en årlig tillväxttakt om 2,0 procent (2,0). De prognosticerade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta om 12,9 procent efter skatt (12,6) vilket motsvarar den beräknade vägda genomsnittliga kapitalkostnaden för koncernen. Nedskrivningsprövningen har utsatts för känslighetsanalys, vilket visat att sannolika förändringar i beräkningsparametrarna inte ger upphov till nedskrivningsbehov.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 11

		Koncernen		Moderbolaget
Byggnader och mark	2011	2010	2011	2010
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	160,9	160,9	126,6	126,6
Nyanskaffningar	1,6	0,0	1,6	0,0
Omklassificeringar	0,1	0,0	0,1	0,0
Avyttringar och utrangeringar	-1,8	0,0	-1,8	0,0
Vid årets slut	160,8	160,9	126,6	126,6
Ack. avskrivningar enligt plan
Vid årets början	49,7	44,5	35,1	30,7
Avyttringar och utrangeringar	-1,8	0,0	-1,8	0,0
Årets avskrivningar enligt plan	3,7	3,8	2,9	3,0
Årets nedskrivningar	1,3	1,4	1,3	1,4
Vid årets slut	52,9	49,7	37,5	35,1
Redovisat värde vid årets slut	107,9	111,2	89,0	91,5
varav byggnader	100,7	103,9	82,5	84,8
mark	3,1	3,1	2,6	2,6
markanläggningar	4,1	4,2	3,9	4,0
Taxeringsvärden, byggnader	49,8	49,8	45,0	45,0
Taxeringsvärden, mark	6,1	6,1	5,0	5,0
	55,9	55,9	50,0	50,0

Under året har en nedskrivning om 1,3 Mkr genomförts på grund av brand i en av produktionsanläggningarna. Föregående år gjordes en nedskrivning om 1,4 Mkr av en fastighet, vars avsikt var att anpassa fastighetens bokförda värde till det marknadsmässiga värdet.

Koncernen			Moderbolaget
Maskiner och inventarier	2011	2010	2011	2010
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	441,7	441,4	4,6	4,4
Nyanskaffningar	21,1	6,9	0,6	0,2
Omklassificeringar	0,1	0,1	0,0	0,0
Omräkningsdifferenser	0,0	-0,4	0,0	0,0
Avyttringar och utrangeringar	-10,8	-6,3	-0,1	0,0
Vid årets slut	452,1	441,7	5,1	4,6
Ack. avskrivningar enligt plan
Vid årets början	300,6	277,9	1,7	1,5
Avyttringar och utrangeringar	-10,1	-5,0	0,0	0,0
Omräkningsdifferenser	0,0	-0,2	0,0	0,0
Årets avskrivningar enligt plan	24,5	27,9	0,4	0,2
Vid årets slut	315,0	300,6	2,1	1,7
Ack. nedskrivningar
Vid årets början	11,6	11,6	0,0	0,0
Årets nedskrivningar	1,4	0,0	0,0	0,0
Vid årets slut	13,0	11,6	0,0	0,0
Redovisat värde vid årets slut	124,1	129,5	3,0	2,9

Under året har en nedskrivning av maskiner och inventarier om 1,4 Mkr (ingen), på grund av brand i en av produktionsanläggningarna, genomförts.

I koncernen ingår maskiner som innehas genom finansiella leasingavtal med ett redovisat värde av 5,6 Mkr (7,1).

I koncernens ackumulerade anskaffningsvärde ingår aktiverad ränta med 3,1 Mkr (3,1). Ingen ränta har aktiverats under året eller föregående år. Moderbolagets innehav av inventarier avser mark- och byggnadsinventarier.

Anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar som är fullt avskrivna, men som fortfarande används i verksamheten är 154,1 Mkr (130,2).

		Koncernen	Moderbolaget
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	2011	2010	2011	2010
Vid årets början	3,8	3,0	0,1	0,0
Omklassificeringar	-0,3	-0,1	-0,1	0,0
Nyanskaffningar	8,6	0,9	3,3	0,1
Redovisat värde vid årets slut	12,1	3,8	3,3	0,1
Totalt redovisat värde materiella anläggningstillgångar	244,1	244,5	95,3	94,5

Nyttjandeperioder	Koncernen	Moderbolaget
Byggnader och mark
Industrifastigheter, beroende på komponent	30–50 år	30–50 år
Kontorsfastigheter, beroende på komponent	30–50 år	30–50 år
Byggnadsinventarier	10–40 år	40 år
Markanläggningar	20 år	20 år
Markinventarier	10 år	10 år
Maskiner och inventarier
Profilpressar	20 år
Anodiseringsutrustning och övrig pressutrustning	10–15 år
Reservdelar till ovanstående	10 år
Bearbetnings- och mätmaskiner	7 år
Reservdelar till ovanstående	5 år
IT-investeringar	4 år
Fabriksinventarier	5 år
Kontorsinventarier	10 år
Transportmedel	5 år

Avskrivningar sker linjärt, baserat på förväntad nyttjandeperiod.

	Koncernen Moderbolaget
Avskrivningar per funktion		2011	2010	2011	2010
Kostnad för sålda varor		27,7	30,9	3,3	3,2
Försäljningskostnader		0,4	0,5	0,0	0,0
Administrationskostnader		0,2	0,2	0,0	0,0
		28,3	31,6	3,3	3,2

12 ANDRA AKTIER OCH ANDELAR

Posten utgörs av aktier i utomstående företag. Innehavet är onoterat.

13 VARULAGER

	Koncernen
	2011	2010
Råvaror och förnödenheter	47,0	39,7
Varor under tillverkning	58,2	48,4
Färdiga varor och handelsvaror	10,4	12,5
	115,6	100,6

En del av lagret har värderats till nettoförsäljningsvärde på grund av fasta kontrakt med kund.

14 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar. Osäkra fordringar bedöms individuellt och under året har ingen reservering gjorts (0,0 Mkr) för befarade kundförluster.

Realiserade kundförluster uppgick till 0,2 Mkr (0,2) och har uppstått i samband med ekonomiskt obestånd hos kunder.

För övrig information om kundkrediter, se not 19.

15 EGET KAPITAL

Specifikation av reserver	2011	2010
Ingående omräkningsreserv	0,0	0,2
Årets omräkningsdifferenser	0,0	-0,2
Utgående omräkningsreserv	0,0	0,0
Ingående säkringssreserv	5,6	-4,2
Kassaflödessäkringar redovisade mot övrigt totalresultat	-8,0	13,3
Skatt hänförlig till årets säkringar	2,1	-3,5
Utgående säkringsreserv	-0,3	5,6
Summa reserver	-0,3	5,6

Aktiekapital och röster

Alla aktier har ett kvotvärde på fem kronor per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda och inga aktier har emitterats under året. Alla befintliga aktier är av serie B och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Under året har inga förändringar i antalet aktier skett och antalet har förblivit 4 932 517 styck.

Hembud och konvertering

I bolagsordningen finns ingen hembudsklausul.

Övrigt tillskjutet kapital

Denna post avser eget kapital som tillskjutits av ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Eventuella framtida avsättningar till överkursfond redovisas också som tillskjutet kapital.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Egna aktier och återköp

Inga egna aktier innehas av bolaget själv eller dess dotterbolag och återköp av egna aktier är för närvarande ej aktuellt. Det finns inga program med konvertibler eller optioner som innebär utspädning av aktiekapitalet. Styrelsen har dock bemyndigande att besluta om nyemission av B-aktier vid förvärv, se förvaltningsberättelsen.

Utdelning

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att ingen utdelning för verksamhetsåret 2011 ska utgå. Genomsnittligt antal aktier är 4 932 517. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämma den 29 mars 2012.

Under året redovisas en utdelning om 7,4 Mkr, vilket utgjorde 1,50 kr per aktie.

Moderbolaget

Bundna fonder

Bundna fonder avser aktiekapital samt annat bundet eget kapital. De bundna fonderna är inte disponibla för utdelning.

Fritt eget kapital

Balanserat resultat utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell utdelning lämnats. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

RESULTAT PER AKTIE 16

Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat i koncernen, hänförligt till moderbolagets aktieägare, uppgående till 7,5 Mkr (15,6) och på ett vägt genomsnittligt antal aktier under 2011 uppgående till 4 932 517 (4 932 517), vilket beräknats i enlighet med IAS 33. Ingen utspädning finns.

RÄNTEBÄRANDE SKULDER

	Koncernen
		Långfristiga		Kortfristiga
Räntebärande skulder	2011	2010		2010
Banklån	52,4	63,1	0,0	0,0
Checkräkningskredit	-	-	75,5	89,7
Finansiella leasingskulder	3,0	5,9	2,6	1,2
	55,4	69,0	78,1	90,9

Moderbolagets skulder till kreditinstitut består av banklån, varav 17,5 Mkr (17,3) checkräkningskredit. Av banklånen förfaller 0,8 Mkr (1,3) till betalning senare än fem år efter balansdagen.

Samtliga lån, exklusive checkräkningskredit, betraktas som långfristiga. Detta beroende på att de bygger på ursprunglig löptid längre än 12 månader, avsikten är att refinansiera dem långsiktigt och att löfte om sådan refinansiering finns. Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget måste uppfylla, se not 19.

	Koncernen		Moderbolaget
Räntebärande skulder per valuta	2011	2010	2011	2010
SEK	107,4	140,1	52,6	52,6
EUR	22,6	15,8	0,0	0,0
DKK	1,8	2,1	0,0	0,0
NOK	0,3	1,6	0,0	0,0
GBP	1,4	0,0	0,0	0,0
USD	0,0	0,3	0,0	0,0
	133,5	159,9	52,6	52,6

		Koncernen
Finansiella leasingskulder, förfallotidpunkt	2011	2010
Inom ett år	2,6	1,2
Mellan ett och fem år	3,0	3,7
Senare än om fem år	0,0	2,2
	5,6	7,1

Koncernens finansiella leasingavgifter uppgick under året till 1,4 Mkr (1,2).

18 FÖRUTBETALDA OCH UPPLUPNA KOSTNADER OCH INTÄKTER

Förutbetalda kostnader och	Koncernen		Moderbolaget
upplupna intäkter	2011	2010	2011	2010
Förutbetalda löner	1,8	1,2	0,0	0,0
Övriga förutbetalda kostnader	4,3	4,9	0,1	0,1
	6,1	6,1	0,1	0,1

Upplupna kostnader och		Koncernen Moderbolaget
förutbetalda intäkter	2011	2010	2011	2010
Semesterlöner och övrigt personalrelaterat	44,1	43,7	1,5	5,1
Upplupna styrelsearvoden	0,8	0,7	0,8	0,7
Övrigt	7,2	9,5	1,8	1,6
	52,1	53,9	4,1	7,4

FINANSIELLA INSTRUMENT 19

Koncernens huvudsakliga finansiella skulder består av banklån, checkräkningskredit, leverantörsskulder och finansiell leasing. Syftet med dessa finansiella instrument är att finansiera koncernens verksamhet. Koncernen har finansiella tillgångar som kundfordringar och likvida medel som verksamheten genererat. Till koncernens finansiella instrument räknas också de ränteswappar och valutaterminer som ingås.

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, råvarupriser, refinansierings- och kreditrisker.

Bolagets styrelse granskar och godkänner policyer för att hantera dessa risker enligt vad som beskrivs nedan. Koncernens centrala ekonomiavdelning har ansvar för att hantera finansiella transaktioner och risker enligt beslutade policyer.

Valutarisker

Valutarisk uppstår i första hand vid koncernens försäljning av produkter på export. Försäljningen i utländska valutor uppgår till ungefär hälften av de totala intäkterna. Den valuta som står för störst andel av exportförsäljningen är EUR, men genom att råvara köps delvis i EUR minskas exponeringen väsentligt.

I ProfilGruppen ska kontrakterade och prognostiserade flöden av valutor för en period på sex till tolv månader vara säkrade genom terminsaffärer. Terminskontrakten säkringsredovisas och under året har inga (inga) belopp för ineffektiva säkringar redovisats i resultaträkningen. Effekterna av terminskontrakten i resultaträkningen återfinns på raden intäkter med 5,4 Mkr (1,8) och finansiella kostnader med 0,5 Mkr (0,7).

Fordringarna i utländska valutor uppgick per den 31 december till 37,6 Mkr (33,3) och skulderna i utländska valutor till 59,8 Mkr (44,1). Av skulderna i utländsk valuta är 26,1 Mkr (19,8) räntebärande, se not 17.

Transaktionsexponeringen nedan bygger på ett uppskattat inbetalningsöverskott 12 månader framöver från den 31 december 2011 framöver.

Valuta	Beräknat nettoinflöde, Mkr	Terminssäkrad andel (procent)	Genomsnittlig terminskurs
EUR	68	59	9,45 SEK/EUR
DKK	32	54	1,24 SEK/DKK
NOK	21	39	1,15 SEK/NOK
GBP	15	40	10,44 SEK/GBP

Omräkningsexponeringen relaterad till koncernens utländska försäljningsbolag, som består av bolagens eget kapital samt skulder till moderbolaget, är marginell. Förändringar i valutakurser påverkar, vid osäkrat flöde, resultat före skatt enligt nedanstående

EUR	Förändring +/- 5%	+/- 3 Mkr
DKK	Förändring +/- 5%	+/- 2 Mkr
NOK	Förändring +/- 5%	+/- 1 Mkr
GBP	Förändring +/- 5%	+/- 1 Mkr

Ränterisk

Den ränterisk som uppstår genom att marknadsräntan varierar över tiden begränsas genom att ränteswappar ingås i syfte att förändra den underliggande finansiella nettoskuldens räntestruktur. Det finns ränteswappar relaterade till 74 procent (23) av de långfristiga räntebärande skulderna. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswap. Av tabellen nedan framgår räntebindningstidpunkt och räntesats för koncernens långfristiga skulder.

Räntebindningsår	Långfristiga räntebärande skulder, Mkr	Räntesats (procent)
1 jan – 30 jun 2012	3,0	3,9
1 jul – 31 dec 2012	13,3	4,4
2013	0,0	-
2014	0,0	-
2015 –	39,1	3,5

Av ovanstående utgör 25,8 Mkr moderbolagets räntebärande skulder till en genomsnittlig räntesats på 3,5 procent.

Om räntenivån under 2012 skulle stiga i förhållande till 2011 med en procentenhet skulle det belasta räntekostnaderna för de långfristiga skulderna med 0,2 Mkr.

Marknadsrisker

Marknadsrisker består främst av vikande efterfrågan och förändringar i råvarupriset. ProfilGruppens produktion kännetecknas av en stor andel fasta kostnader varför verksamheten i hög grad är volymberoende. Små variationer i efterfrågan ger därför relativt stora resultateffekter. Aluminiumpriserna har historiskt sett visat stor rörlighet. Den prisrisk som finns minimeras genom att ha råvaruklausuler i avtalen med kund. Råvarupolicyn innebär att råvara huvudsakligen köps i proportion till inneliggande kundorder. Råvaruinköp för längre perioder än sex månader görs utifrån fasta order från kunder. Inköp av råvara sker i svenska kronor och euro. Uppföljning och kontroll sker genom ett råvaruråd med representanter från inköp-, ekonomi- och marknadsorganisationerna på ledningsnivå.

Kreditrisker

Kundkrediter i ProfilGruppen skall hanteras i enlighet med koncernens kreditpolicy. Företagsledningen ansvarar för att kreditpolicyn är känd av alla involverade i försäljningsprocessen och att den anpassas vid behov.

Efter genomförd kreditvärdighetsbedömning kan kreditförsäljning medges enligt policyns beslutsnivåer där alla krediter över 1 000 tkr kräver godkännande av CFO och vd i förening. Beträffande kreditvärdigheten hos bolagets kunder, se följande diagram.

Den maximala exponeringen för kreditrisker per den 31 december 2011 uppgår till 123,3 Mkr (130,8). Den största enskilda fordran uppgår till 6 procent (6) av totala kreditrisken. Fördelning av kreditrisk framgår av följande tabell.

Koncentration av kreditrisk per 2011-12-31	Antal kunder	Procent av antal kunder
Exponering < 1,5 Mkr	371	95%
Exponering 1,5–5,0 Mkr	17	4%
Exponering > 5 Mkr	2	1%
	390	100%

Av de totala kundfordringarna är 2,6 procent (2,1) förfallna fordringar.

1,8 procent (1,7) har varit förfallna 30 dagar eller mindre medan 0,8 procent (0,4) har varit förfallna i över 30 dagar.

Koncernen kreditförsäkrar huvuddelen av kunder med utestående saldo över 1,0 Mkr.

Likviditetsrisker

Inga väsentliga likviditetsrisker finns i företagets finansiella instrument. Förutom koncernens likvida medel fanns på balansdagen outnyttjade krediter på 66,1 Mkr (62,0).

För räntebärande skulders förfallotidpunkter se not 17. Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget ska uppfylla. Under 2011 har dessa uppfyllts varje kvartal.

Redovisat och verkligt värde för finansiella instrument

	Koncernen
Klass	Redovisat	värde	Verkligt värde		Kategori
	2011	2010	2011 2010
Aktier och andra andelar	0,2	0,2	0,2	0,2	Lånefordringar och kundfordringar
Kundfordringar			103,7 120,0 103,7 120,0		Lånefordringar och kundfordringar
Upplupna intäkter	0,0	0,0	0,0	0,0	Lånefordringar och kundfordringar
Övriga fordringar	30,3	18,9	30,3	18,9	Lånefordringar och kundfordringar
varav terminskontrakt	2,3	8,9	2,3	8,9	Tillgångar till verkligt värde via resultat
Likvida medel	1,9	43,2	1,9	43,2	Finansiella tillgångar som kan säljas
Räntebärande skulder 133,5 159,9 133,5 159,9					Andra finansiella skulder
Leverantörskulder	102,4		98,5 102,4	98,5	Andra finansiella skulder
Upplupna kostnader	52,1	53,9	52,1	53,9	Andra finansiella skulder
Övriga skulder	8,4	7,2	8,4	7,2	Andra finansiella skulder
varav terminskontrakt	0,2	0,0	0,2	0,0	Skulder till verkligt värde via resultat
ränteswappar	2,7	0,2	2,7	0,2	Skulder till verkligt värde via resultat

Inga omklassificeringar mellan kategorier har skett under året.

Terminskontrakten är värderade till aktuella marknadspriser. För att fastställa kursen på ränteswappar används värderingsmodeller eller tekniker för diskonterade kassaflöden. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.

Kapitalförvaltning

Det främsta målet för koncernens kapitalförvaltning är att behålla en hög kreditvärdighet och välbalanserad kapitalstruktur. För att behålla eller förändra kapitalstrukturen kan koncernen justera utdelningen till aktieägarna, återföra kapital till aktieägarna eller genomföra nyemission.

Målet för kapitalstrukturen är att ha en nettoskuldsättningsgrad på 0,75-1,00 i snitt över en konjunkturcykel. Nettoskuldsättningsgraden definieras som räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Vid årets slut uppgick nettoskuldsättningsgraden till 0,89 (0,77).

	Koncernen
	2011	2010
Räntebärande skulder	133,5	159,9
Räntebärande avsättningar	12,5	11,4
Likvida medel	-1,9	-43,2
Total nettoskuld	144,1	128,1
Eget kapital	161,4	167,3
Reserver i eget kapital	0,3	-5,6
Eget kapital att förvalta	161,7	161,7
Totalt kapital att förvalta	305,8	289,8
Nettoskuldsättningsgrad	0,89	0,77

STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER 20

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Ställda säkerheter för egna skulder till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar	84,8	84,8	78,6	78,6
Företagsinteckningar	174,0	174,0	0,0	0,0
Pantförskrivna kundfordringar	101,4	108,4	0,0	0,0
Aktier i dotterbolag	195,9	202,8	101,2	101,2
Eventualförpliktelser
Borgensförbindelser till förmån för koncernbolag	-	-	37,4	37,8
Borgensförbindelser till förmån för andra företag	0,7	1,0	0,0	0,0
Garantiåtaganden FPG/PRI	0,2	0,2	0,0	0,0

ANDELAR I KONCERNBOLAG				21
	Org.nr.	Antal Andel, aktier procent	kapital	Eget Redovisat värde

Bolag		aktier procent		kapital	värde 2011
Dotterbolag
Bergströms Utveckling AB	556568-6440	1 000	100	0,1	0,1
ProfilGruppen Extrusions AB	556206-5119 940 000		100	102,8	108,7
ProfilGruppen Manufacturing AB	556262-3990	1 000	100	1,7	0,1
					108,9

Dotterdotterbolag

Dotterbolag till

Bergströms Utveckling AB

ProfilGruppen
Components AB	556248-8949	1 000	100

Dotterbolag till ProfilGruppen Extrusions AB

ProfilGruppen
Danmark A/S, Danmark	-	500	100
ProfilGruppen GmbH, Tyskland	-	-	100
ProfilGruppen Ltd, England	-	-	100
ProfilGruppen Norge AS, Norge	-	100	100

Styrelsen för samtliga svenska bolag, inklusive moderbolaget, har sitt säte i Uppvidinge kommun.

Verksamheten i ProfilGruppen Components AB har under året överförts till ProfilGruppen Extrusions AB. Det bokförda värdet på Bergströms Utveckling AB, som är moderbolag till ProfilGruppen Components AB, har därmed justerats ned och motsvarande värde överförts till ProfilGruppen Extrusions AB.

Inga ägarförändringar har skett under året.

Bergströms Utveckling AB är vilande.

22 KASSAFLÖDESANALYS

Inga andra likvida medel än kassa och bank finns och därför överensstämmer definitionen av likvida medel i kassaflödesanalysen och i balansräkningen.

		Koncernen	Moderbolaget
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	2011	2010	2011	2010
Av- och nedskrivningar av tillgångar	30,9	33,0	4,6	4,6
Rearesultat vid försäljning av anläggningstillgångar	0,2	0,0	0,0	0,0
Orealiserade kursdifferenser	-0,6	-1,1	0,0	0,0
Avsättningar för pensioner	1,1	0,9	0,0	0,0
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter	-6,2	-10,5	-2,2	-4,7
	25,4	22,3	2,4	-0,1
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Aktiverade i balansräkningen	31,2	7,8	5,3	0,4
Anskaffade genom finansiell lease	0,0	-0,4	0,0	0,0
Ej betalda	-2,6	-0,9	-0,4	0,0
Investeringar från föregående år, betalda i år	0,9	0,4	0,0	0,0
	29,5	6,9	4,9	0,4
Kursdifferenser i likvida medel
Kursvinster (+)/-förluster (-) i ingående likvida medel	0,0	0,3	0,0	0,0
Kursvinster (+)/-förluster (-) i förändring av likvida medel	-0,1	-2,0	0,0	0,0
	-0,1	-1,7	0,0	0,0

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen

och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Eva Färnstrand Styrelsens ordförande

Mats Egeholm Styrelseledamot

Kurt Nilsson Styrelseledamot Utsedd av de anställda

åseda den 16 februari 2012

Ulf Granstrand Styrelseledamot

Ulf Näslund Styrelseledamot Utsedd av de anställda

Peter Schön Tillförordnad Verkställande Direktör

Susanna Hilleskog

Styrelseledamot

Kjell Svensson Styrelseledamot

0,1 procent (0,5) av rösterna i ProfilGruppen AB.

ledande befattningshavare, se not 4.

på marknadsmässiga villkor.

Moderbolaget har närståenderelationer som innefattar ett bestämmande inflytande över sina dotterföretag, se not 21. För skulder och fordringar på dotterbolag se moderbolagets balansräkning. Hela moderbolagets intäkt består av intäkter från dotterbolag för tjänster och hyror, dessa hyror är satta

Styrelseledamoten Mats Egeholm kontrollerar 10,3 (10,3) procent av rösterna i ProfilGruppen AB. De övriga styrelseledamöterna kontrollerar tillsammans 0,3 procent (0,7) av rösterna. Därutöver innehar en styrelsesuppleant 0,7 procent (0,7) av rösterna. Ledande befattningshavare kontrollerar tillsammans

Vad gäller löner och andra ersättningar samt kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelse, vd och övriga

Revisionsberättelse

Till årsstämman i ProfilGruppen AB (publ) Org.nr 556277-8943

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för ProfilGruppen AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 22-43.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för ProfilGruppen AB (publ) för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Växjö 28 februari 2012

Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor Ernst & Young AB

Bolagsstyrningsrapport i ProfilGruppen 2011

ProfilGruppen är ett svenskt publikt bolag, vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen och återfinns på listan Small Cap. Bolagsstyrningen i ProfilGruppen grundas därför på Svensk kod för bolagsstyrning, aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens regelverk, bolagsordningen, antagen arbetsordning och andra tillämpliga lagar och regler.

Avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning

Inga avvikelser har förekommit under 2011.

Årsstämma 2011

Vid ProfilGruppens årsstämma den 31 mars 2011 deltog aktieägare representerande 40,2 procent av det totala antalet röster i bolaget. Vid stämman var vd och koncernens ledningsgrupp, bolagets revisorer och styrelse närvarande. Protokollet från stämman finns publicerat på bolagets hemsida. Bland annat fattades beslut om omval av Eva Färnstrand, Kjell Svensson, Ulf Granstrand, Mats Egeholm och Susanna Hilleskog till styrelsen.

Årsstämma 2012

Årsstämma kommer att hållas den 29 mars 2012 i Folkets Hus i Åseda. Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen ska ha gjort detta senast den 3 februari 2012. Förslag till valberedningen lämnas via e-post till valberedningen@profilgruppen.se eller per post till; Valberedningen, ProfilGruppen AB, Box 36, 360 70 Åseda.

Styrelsen

I ProfilGruppen ska styrelsen bestå av lägst tre och högst sju stämmovalda ledamöter samt högst tre suppleanter. Vid årsstämman 2011 beslutades att antalet ledamöter skulle uppgå till fem och inga suppleanter. Därutöver består styrelsen av två ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda. En presentation av styrelsen finns på årsredovisningens sida 47.

Valberedning 2012

Valberedningen inför årsstämma 2012 utgörs av

		Röstandel
Representant	Ägare	per 2012-01-31
Bengt Stillström	Ringvägen Venture AB	17,6%
Lars Johansson	Lars Johansson	14,4%
Torgny Prior	Prior & Nilsson Fond och Kapitalförvaltning AB	8,7%
Gunnel Smedstad G	unnel Smedstad	0,0%
Eva Färnstrand,

styrelseordförande i ProfilGruppen

Lars Johansson är ordförande i valberedningen. För arbetet inför årsstämman 2012 utgår ett arvode om totalt 100 000 kronor till valberedningen, att fördelas inom gruppen.

Sedan valberedningen valdes har de haft fyra protokollförda möten. Därutöver har de haft löpande inbördes kontakter och intervjuer med styrelseledamöter och föreslagna ledamöter.

Styrelsens arbete

I samband med att styrelse väljs av stämman håller styrelsen konstituerande styrelsemöte. Då väljs ledamöter till styrelsens utskott och arbetsordningen för det kommande året beslutas. Styrelsens uppdrag till den verkställande direktören formuleras i en vd-instruktion.

Sedan årsstämman 2011 har styrelsen sammanträtt vid tolv tillfällen. Närvaron kan utläsas av tabellen till höger. Huvudfrågor för

Styrelsens ersättning

Enligt årsstämmobeslut uppgår arvodet till styrelseledamöterna för tiden till nästa årsstämma till totalt 1 134 tkr (1 070), inklusive utskottsarvoden. Arvodet fördelas enligt nedan.

Ledamot	Roll i styrelsen	Styrelse	Ersättningsutskott	Revisionsutskott	Summa
Eva Färnstrand	Ordförande, utsedd av årsstämman	315 000	50 000*	25 000	390 000
Mats Egeholm	Ledamot, utsedd av årsstämman	140 000	25 000		165 000
Ulf Granstrand	Ledamot, utsedd av årsstämman	140 000		25 000	165 000
Susanna Hilleskog	Ledamot, utsedd av årsstämman	140 000	25 000		165 000
Kjell Svensson	Ledamot, utsedd av årsstämman	140 000		50 000*	190 000
Peter Cederborg	Suppleant, utsedd av de anställda	14 800			14 800
Kurt Nilsson	Ledamot, utsedd av de anställda	14 800			14 800
Ulf Näslund	Ledamot, utsedd av de anställda	14 800			14 800
Tage Johansson	Suppleant, utsedd av de anställda	14 800			14 800
Summa arvode		934 200	100 000	100 000	1 134 200

* Utskottets ordförande

Styrelsens ordförande har utöver detta erhållit 240 000 kr i ersättning för tjänster utöver styrelseuppdraget.

dessa möten framgår av arbetsordningen och under året har bland annat följande behandlats:

Mars	konstituerande möte
April, extra möte	investering
April	delårsrapport första kvartalet, uppfölj ning av investeringar, omvärldsanalys och marknadsförutsättningar
Juni	strategigenomgång
Juli	delårsrapport andra kvartalet
Augusti, extra möte	vd-rekrytering
September	åtgärdsprogram
Oktober, extra möte	tvister
Oktober	delårsrapport tredje kvartalet, preliminär budget och utvärdering av styrelsens arbete
November, extra möte	fastställande av budget
Januari 2012, extra möte	rekrytering av vd, tvister
Februari 2012	årsbokslut, bokslutskommuniké, årsre dovisning och revisorernas granskning

Under året har flera förändringar i bolagets ledning och organisation skett. Claes Seldeby tillträdde som vd i januari men avgick i september och CFO Peter Schön tillförordnades då som vd. Ny kompetens har tillförts bolagsledningen avseende produktion och försäljning, Verksamheten i två mindre dotterbolag har inrangerats i ProfilGruppen Extrusions AB och åtgärdsprogram för att förbättra företagets konkurrenskraft har genomförts. Ny rekrytering av vd, konsekvenser av produktionsstopp till följd av brand i en presslinje samt åtgärder för att förbättra bolagets lönsamhet har varit återkommande ämnen på styrelsens agenda. Vid sammanträdena har bolagets vd och dess CFO, som är styrelsens sekreterare, varit närvarande.

Styrelsens ledamöter erhåller månatliga rapporter av ledningen som belyser bolagets löpande ekonomiska och operativa utveckling. En rutin för årlig utvärdering av styrelsens arbete finns. Utvärderingen tjänar dels som underlag till handlingsplan för förbättringar, dels som ett av flera underlag för valberedningens arbete

Ersättningsutskott

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman. Ersättningsutskottets uppgift är att upprätta förslag till dessa riktlinjer och att fastställa nivåerna för ersättning till företagsledningen. Frågor som rör vd:s övriga anställningsvillkor bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Villkoren omprövas årligen. Utskottet bereder också ärenden som rör kompetensförsörjning för styrelsen.

Lön till företagsledning har under 2011 bestått av en fast och en rörlig del. Storleken på den rörliga ersättningen har varit kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster och definierade personliga mål, För 2011 utgår ingen rörlig ersättning.

Utskottet har bestått av Eva Färnstrand, ordförande, Mats Egeholm och Susanna Hilleskog. Varken vd eller personalchef är medlemmar av utskottet, men bjuds in att delta vid de möten där deras närvaro är lämplig. Samtliga möten har protokollförts.

Revisionsutskott

Revisionsutskottets uppgift är att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, hålla kontakt med revisorerna, utvärdera revisionsinsatsen och säkerställa att bolaget har ett tillfredsställande system för intern kontroll samt frågor relaterade till detta. Under året har utskottet haft fyra möten, varav tre tillsammans med revisorerna. De externa revisorernas insats har utvärderats och utskottet har givit rekommendation till valberedningen inför valet av revisorer vid årsstämman 2012. Revisionsutskottet har under året bestått av Kjell Svensson, ordförande, Ulf Granstrand och Eva Färnstrand. Som representanter för ledningen har såväl vd som CFO och ekonomichef deltagit i utskottets möten. Samtliga möten har protokollförts.

Närvaro och antal möten för styrelseledamöterna

Styrelse	Styrelse	Ersättnings- utskott	Revisions utskott
Eva Färnstrand	12	3	4
Mats Egeholm	12	3	-
Susanna Hilleskog	12	3	-
Ulf Granstrand	12	-	4
Kjell Svensson	12	-	4
Ulf Näslund¹	12	-	-
Kurt Nilsson¹	11	-	-
Tage Johansson ²	11	-	-
Peter Cederborg ²	9	-	-
Totalt antal möten sedan årsstämman 2011	12	3	4

1) Utsedd av de anställda, ordinarie 2) Utsedd av de anställda, suppleant

VD och koncernledning

I ProfilGruppen består koncernledningen av vd och för närvarande sex funktionschefer. Koncernledningen ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Hela ledningen presenteras på sidan 48. Vd leder verksamheten enligt de ramar som styrelsen lagt fast, bland annat via en arbetsinstruktion. Vd ansvarar för att hålla styrelsen informerad om verksamheten och tillse att styrelsen har nödvändiga beslutsunderlag. Sedan vd Claes Seldeby lämnade företaget i september har bolagets CFO Peter Schön varit tillförordnad vd.

Revisorer

Vid årsstämman 2007 valdes Ernst & Young som revisorer för en första period av fyra år. Kerstin Mouchard, född 1952, utsågs vid samma tillfälle till huvudansvarig revisor. Hon är auktoriserad revisor och revisor i bland annat Alfa Laval AB och Strålfors AB.

För att granska styrelsens förvaltning av bolaget och tillgodose styrelsens informationsbehov har revisorerna deltagit vid fyra möten, ett med styrelsen och tre i revisionsutskottet sedan årsstämman 2011. Utöver revisionen och konsultuppdrag i redovisnings- och skattefrågor har revisorerna inga övriga uppdrag i ProfilGruppenkoncernen. Upplysningar om ersättningar till revisorerna finns i not 5.

Styrelsens rapport om intern kontroll för 2011

Styrelsen är ansvarig för att bolaget har en tillfredsställande intern kontroll. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med intern kontroll och riskhantering är delegerat till koncernledningen. De fem huvudsakliga aktiviteterna i ProfilGruppens arbete med intern kontroll är skapande av kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

En viktig del av styrelsens arbete är att skapa en relevant och effektiv kontrollmiljö. Styrelsens arbetsordning och instruktioner för dess utskott och bolagets vd syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning som skapar en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen har också fastställt ett antal styrande dokument som har stor betydelse för den interna kontrollen. Exempel på sådana dokument är:

• Policyer för kreditgivning, råvaruinköp, finansiering, valutasäkring, ersättningar och informationssäkerhet.
• Koncernövergripande redovisnings- och rapporteringsmanual.
• Attestinstruktioner, inklusive beslutsordning för investeringar, som ska vara kända av alla berörda.
• Balanserade styrkort, innehållande såväl finansiella som operationella mål.

Styrelsen utvärderar verksamhetens prestationer och resultat genom månatliga rapporter från ledningen där ekonomiskt utfall och viktiga nyckeltal följs upp mot mål.

ProfilGruppen har en enkel juridisk och operationell struktur, vilket underlättar tydliggörande av ansvarsfördelning och ett snabbt agerande vid ändrade förutsättningar. Alla beslut rörande exempelvis övergripande strategi, förvärv, större investeringar och övergripande finansiella frågor bereds av bolagsledningen och fattas av styrelsen.

Riskbedömning

Bolagets CFO är ansvarig för att årligen göra en bedömning av risker i den finansiella rapportering som presenteras för styrelsens revisionsutskott. Hur bedömningen och hanteringen av de mest väsentliga riskerna för ProfilGruppen ser ut beskrivs närmare på sidorna 18–19.

Kontrollaktiviteter

Det främsta medlet för kontroll är de detaljerade ekonomiska uppföljningsrapporter som görs varje månad. I arbetet med dessa görs analyser av avvikelser gentemot bland annat uppsatta mål och budgetar. Utöver dessa övergripande kvalitetskontroller görs dagligen kontroller av attester, behörigheter i IT-system och liknande.

Information och kommunikation

Den styrande dokumentationen sprids via exempelvis intranät, interna möten med mera.

För extern kommunikation finns riktlinjer som säkerställer att ProfilGruppen lever upp till högt ställda krav på korrekt information till finansmarknaden.

Uppföljning

Revisionsutskottet har uppdraget att utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar och hålla sig väl insatt i väsentliga värderingar och bedömningar som ligger till grund för de finansiella rapporterna. Bolagets CFO ansvarar för den löpande uppföljningen av den interna kontrollen och rapporterar till styrelsens revisionsutskott. Många av de styrande dokument och system som finns i ProfilGruppen ingår i bolagets övergripande kvalitetssystem och uppföljning av efterlevnaden sker genom revisioner av den interna kvalitetsavdelningen. Finansiell styrning och kontroll utförs av bolagets ekonomiavdelning.

Revisionsutskottet diskuterar, minst en gång per år, med de externa revisorerna hur de bedömer att bolagets interna kontroll fungerar. Revisorerna rapporterar sina iakttagelser vid såväl löpande granskning som bokslutsgranskning av tredje kvartalets delårsrapport och årsbokslutet till revisionsutskottet. Mot den bakgrunden av har styrelsen bedömt att behovet av separat intern revision eller granskningsfunktion för närvarande inte föreligger.

Åseda den 16 februari 2012 Styrelsen i ProfilGruppen AB

Revisorernas yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i ProfilGruppen AB, org.nr 556277-8943

Uppdrag och ansvarsfördelning

Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2011 på sidorna 44–46. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.

Granskningens inriktning och omfattning

Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi planerat och genomfört

revisionen för att med rimlig säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Uttalande

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Åseda den 28 februari 2012

Kerstin Mouchard, Auktoriserad revisor

Styrelse

1. Eva Färnstrand ³ Född 1951 Ordförande Civilingenjör Tidigare brukschef för Södra Cell Mönsterås, vd för Tidningstryckarna AB och ledande befattningar inom SCA Ledamot sedan 2008 Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Indutrade AB och Sveaskog AB Övriga uppdrag: Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA Aktieinnehav i ProfilGruppen: 6 636

2. Kurt Nilsson ¹

Född 1956 Anställd i ProfilGruppen sedan 1981 Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2006 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

3. Mats Egeholm ² Född 1945 Civilekonom Tidigare finanschef i ProfilGruppen (1980–2004) Ledamot sedan 2010 Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Veg Tech AB (publ). Ledamot i Nelson Garden AB. Övriga uppdrag: vd i Östers Support AB (publ) Aktieinnehav

i ProfilGruppen: 507 722

4. Ulf Granstrand ³

Född 1947 Civilingenjör Tidigare vvd för Alfa Laval AB Ledamot sedan 2008 Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Alfdex AB. Ledamot i Exir AB Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 500

5. Kjell Svensson ³ Född 1948

Byggnadsingenjör och marknadsekonom Tidigare VD och koncernchef för Cardo AB (publ) Ledamot sedan 2006 Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Interlogic AB, Krucom AB och Indus AB Aktieinnehav i ProfilGruppen: 5 000

6. Susanna Hilleskog ³

Född 1963 Civilekonom Ansvarig för den nordiska verksamheten inom Trelleborg Wheel Systems, ett affärsområde inom Trelleborg-koncernen Ledamot sedan 2009 Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Trelleborg Savsjo AB samt i Svensk Däckåtervinning AB Aktieinnehav i ProfilGruppen: 500

7. Tage Johansson ¹

Född 1951 Anställd i ProfilGruppen sedan 1981 Utsedd av de anställda Suppleant sedan 2001 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 32958

8. Peter Cederborg ¹

Född 1963 Anställd i ProfilGruppen sedan 1990 Utsedd av de anställda Suppleant sedan 2001 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

9. Ulf Näslund ¹

Född 1952 Anställd i ProfilGruppen sedan 1990 Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2006 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

1) Ledamoten är enligt Svensk kod för bolagsstyrning att betrakta som beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

2) Ledamoten är en av bolagets större aktieägare.

3) Oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning, som i förhållande till bolagets större aktieägare. Aktieinnehaven inkluderar eventuella indirekta innehav via bolag eller närstående.

Koncernledning

1. Peter Schön Tillförordnad vd och koncernchef (CFO) Född 1969 Anställd 2006 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 300

2. Johan Anicic Försäljningschef Född 1966 Anställd 2010 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 500

3. Samuel Sandkvist Produktionsdirektör Född 1962 Anställd 2011 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 500

4. Anders Månsson Inköpschef Född 1968 Anställd 2005 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 000

5. Ulrika Svensson Ekonomi- och personalchef Född 1974 Anställd 2000 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

6. Andreas Helmersson Chef teknisk försäljning Född 1972 Anställd 2001 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

Ekonomiska begrepp

Andel riskbärande kapital	Eget kapital och uppskjuten skatt i procent av balans omslutningen
Avkastning på eget kapital	Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital
Avkastning på sysselsatt kapital	Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital
Balansomslutning	Värdet av samtliga tillgångar, såsom fastigheter, maskiner och inventarier, varulager, kundfordringar och likvida medel
Direktavkastning	Utdelning i procent av aktiekursen vid årets slut
Kapitalomsättnings hastighet	Intäkter dividerade med genomsnittligt sysselsatt kapital
Kassaflöde från den löpande verksamheten	Kassaflöde från den dagliga verksamheten, det vill säga exklusive finansiering och investeringar
Kassaflöde per aktie	Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier
Likviditetsreserv	Kassa och bank samt outnyttjade lånelöften från ban kerna vid periodens slut
Nettoskuld	Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar (avsättningar till pensioner) reducerade med likvida medel
Nettoskuldsättningsgrad	Nettoskuld dividerat med eget kapital
P/E-tal	Aktiekursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie
Resultat före avskrivningar	Rörelseresultat med tillägg för avskrivningar enligt plan samt nedskrivningar
Resultat per aktie	Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier
Resutatmarginal	Resultat efter finansiella poster i procent av intäkter
Räntetäckningsgrad	Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostna der dividerat med finansiella kostnader
Rörelsemarginal	Rörelseresultat i procent av intäkterna
Soliditet	Eget kapital i procent av balansomslutningen
Spread	Anger skillnaden mellan aktiens köp- och säljkurs i förhållande till genomsnittet av köp- och säljkurs
Sysselsatt kapital	Balansomslutning minus ej räntebärande skulder och uppskjuten skatt
Utdelningsandel	Utdelning i procent av årets resultat

Ekonomisk kalender

Årsstämma 2012	29 mars 2012
Delårsrapport första kvartalet	2 maj 2012
Delårsrapport andra kvartalet	20 juli 2012
Delårsrapport tredje kvartalet	24 oktober 2012
Bokslutskommuniké 2012	februari 2013

Kontaktpersoner

Peter Schön CFO Telefon +46 474 551 20 peter.schon@profilgruppen.se

Ulrika Svensson Ekonomi- och personalchef Telefon +46 474 550 45 ulrika.svensson@profilgruppen.se

Övrig information

Aktuell information finns alltid på hemsidan: www.profilgruppen.se Hemsidan finns också på engelska: www.profilgruppen.com

Årsredovisningen kommer att finnas i sammandrag på engelska

Grafisk form och foto: ProfilGruppen och Giv Akt Repro och tryck: Davidsons Tryckeri, Växjö

Årsredovisningen skickas till alla aktieägare som vid tiden för distribution finns registrerade som aktieägare hos Euroclear Sweden AB

Alutin	Varumärke för ytbehandlingsmetod av typen anodisering som dessutom ger ett ledande och dekorativt ytskikt
Anodisering	Elektrolytisk ytbehandlingsprocess som ger en isole rande och dekorativ yta
Bearbetning	Samlat begrepp för olika processer som förädlar aluminiumprofilen, exempelvis bockning, fräsning eller ytbehandling
Extrudering	Se Strängpressning
Förädling	Se Bearbetning
Strängpressning	Att tillverka profiler genom att pressa ett aluminiumgöt genom ett verktyg

Ordlista Fakta om aluminium

Aluminium är en kretsloppsmetall som kan återvinnas om och om igen utan att materialets egenskaper påverkas. Bauxit, som är huvudråvaran vid aluminiumframställning, återbildas dessutom snabbt i jordskorpan. Aluminium lämpar sig därför särskilt väl för återvinning.

Energiförbrukningen vid återvinning av aluminium innebär en besparing på upp till 95 procent av vad som går åt vid primärframställning samtidigt som återvinningsgraden är hög. Materialets låga vikt kombinerat med hög styrka ger lätta konstruktioner som medför reducerad energiförbrukning under transport. Med ökande krav på miljötänkande och livscykelanalyser framstår aluminium allt oftare som ett vinnande val.

ProfilGruppen är en helhetsleverantör av kundanpassade profiler och komponenter i aluminium.

ProfilGruppen AB

Box 36 SE-360 70 Åseda Tel +46 474 550 00 Fax +46 474 711 28 www.profilgruppen.se