Profilgruppen — Annual Report 2009

Mar 1, 2010

Innehåll

Året i korthet	1
Finansiella mål	1
VD:s årskrönika	2
Marknad	4
Strategi	6
Kundsegment	8
Miljö och material	14
Medarbetare	15
Aktien	16
Riskhantering	18

ÅRSREDOVISNING 2009

Förvaltningsberättelse	20
Femårsöversikt	23
Finansiella rapporter
Koncernens totalresultat och finansiella ställning	24
Koncernens förändringar i eget kapital	25
Koncernens kassaflöde	25
Resultat- och balansräkning moderbolaget	26
Förändringar i moderbolagets eget kapital	27
Kassaflödesanalys moderbolaget	27
Noter	28
Revisionsberättelse	43
Styrelse och revisorer	44
Bolagsstyrningsrapport	46
Ledning	49
Ekonomisk kalender och kontaktpersoner	Bakre flik
Ekonomiska begrepp och ordlista	Bakre flik

Året i korthet

• Omsättningen uppgick till 764,3 Mkr (1 086,1), en minskning med 30 procent jämfört med föregående år.
• Rörelseresultatet uppgick till -10,5 Mkr (16,5), vilket påverkats av engångskostnader om 3,5 Mkr (16,0).
• Uppsägning av ytterligare 35 medarbetare gjordes för att anpassa resurserna till marknadsförutsättningarna.
• Investeringar för effektivare materialflöden och minskade produktionslager togs i bruk.
• Nytt tvåårsavtal med tyska Bosch Rexroth AG slöts i mars. Avtalet gör ProfilGruppen till en av Boschs huvudleverantörer av aluminiumprofiler.
• ProfilGruppen beviljades, tillsammans med sina viktigaste underleverantörer, 4,8 Mkr av Europeiska Socialfonden för kompetensutvecklingsprojektet "Aluminium på nya sätt".
• Eva Färnstrand valdes till styrelseordförande sedan Staffan Håkanson avböjt omval efter 18 år i styrelsen, varav tio år som ordförande.

Finansiella mål

Dessa är de långsiktiga finansiella mål som styrelsen satt upp för ProfilGruppen. Samtliga mål avser ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

Detta är ProfilGruppen

ProfilGruppen är en helhetsleverantör av kundanpassade profiler och komponenter i aluminium. Våra kunder representerar många olika branscher och tillverkar fordon, möbler, elektronik, glasfasader med mera. Våra skräddarsydda profillösningar förutsätter en god förståelse för kundens specifika krav.

Den rätta profillösningen har optimerad funktion och tilltalande design. Dessutom är den väl anpassad för såväl kundens som ProfilGruppens produktionsprocess. Kunderna efterfrågar i allt större utsträckning kompletta produkter och vi erbjuder därför en rad kvalificerade vidareförädlingstjänster.

• exporterar ungefär hälften av leveransvolymen
• har egna säljbolag i Tyskland, Norge, Danmark och England
• hade vid årets slut cirka 350 anställda
• har sitt säte i Åseda i Småland
• är noterat på NASDAQ OMX Stockholm sedan 1997

En helhetsleverantör

Analys och konstruktion

Utveckling av en ny komponent inleds alltid med en analys, där en kravspecifikation upprättas tillsammans med kunden, ofta i projektform. Specifikationen ligger till grund för en teknisk analys. Kravspecifikation och teknisk bedömning utmynnar i ett detaljerat lösningsförslag, som säkrar rätt egenskaper och funktion hos komponenten.

Det är i analys- och konstruktionsfasen som grunden för ett lyckat resultat läggs. Vi bidrar till detta genom att samla kompetenser från flera funktionsområden. Konstruktörernas långa erfarenhet, kunskap om materialet och applikationskompetens är viktiga bidrag. Även produktionsspecialister, bearbetningstekniker och andra interna experter involveras för att hitta den bästa lösningen. En sådan lösning täcker hela förädlingskedjan och tillgodoser en kostnadseffektiv produktion.

Strängpressning

För tillverkning av en profil enligt fastställda specifikationer beställs ett unikt verktyg i härdat stål. Ett aluminiumgöt värms upp till cirka 500 grader, för att med stor kraft pressas genom verktyget. På så sätt formas den önskade profilen. Efter pressning kyls profilerna och rätas ut i en hydraulisk sträckutrustning. Slutligen kapas och härdas profilerna i en ugn under fem till åtta timmar.

Vi har tre anläggningar för strängpressning. Två av pressarna kan använda samma verktyg, en av dem optimeras för maximal produktivitet, den andra för mer flexibel produktion. I den tredje pressen produceras framför allt större profiler. De tre pressarna har en teknisk produktionskapacitet om cirka 30 000 ton vid kontinuerlig femdagarsdrift.

Ytbehandling (anodisering)

Merparten av profi lerna ytbehandlas för att stärka ytan eller förändra utseendet, ofta både och. Profi lGruppen har två anläggningar för anodisering, som är en elektrokemisk metod för ytbehandling. Genom anodisering förstärks ytan upp till 3 000 gånger. Utöver att färga och förstärka profi lens ytskikt kan anodiseringen också modifi era de elektriska egenskaperna.

Vanligtvis ger anodisering elektriskt isolerande ytor. Som komplement erbjuder vi vår egen metod, Alutin, som skapar elektriskt ledande ytor samtidigt som slitstyrkan och korrosionsskyddet förbättras.

Bearbetning

För att ge den slutliga komponenten dess fulla funktion sker bearbetning av aluminiumprofi len. Det kan handla om bockning, svarvning, fräsning, lackering eller någon annan typ av vidareförädling. Profi lGruppen strävar kontinuerligt efter att öka förädlingsandelen. Vi har egen kapacitet för automatiserad bearbetning i längre serier och har vid fl era tillfällen gjort investeringar i kundunika produktionslinjer. Till vårt förfogande har vi också ett nätverk av externa bearbetningsföretag som ökar vår fl exibilitet, kapacitet och konkurrenskraft.

De investeringar och kostnadsanpassningar vi genomfört gör att vi står väl rustade att möta marknaden – oaktat om tillväxten kommer snabbt eller på lite längre sikt.

VD har ordet

Det gångna året var exceptionellt, på flera sätt. Vid en tillbakablick är det lätt att fokusera på det som utvecklades negativt, inte minst det faktum att ProfilGruppen – för första gången sedan starten 1981 – rapporterade en rörelseförlust på helårsbasis. Men även om 2009 var ett tufft år rymde det också positiva händelser. Efter ett svagt första halvår genererade verksamheten åter vinst under det andra halvåret, främst baserat på de betydande kostnadsminskningar vi genomförde. Mot slutet av året kunde vi också se tecken på en begynnande återhämtning i marknaden.

Historiskt svåra marknadsförutsättningar

Kraften i nedgången på profilmarknaden som följde i finanskrisens spår är historisk. Enligt den europeiska branschorganisationen EAA:s bedömning minskade marknadsvolymen för aluminiumprofiler med mer än 20 procent under 2009. Den återhämtning som ändå noterades mot slutet av året i Nord- och Mellaneuropa, där ProfilGruppen har huvuddelen av försäljningen, leddes framförallt av fordonsbranschen. Personbilsförsäljningen ökade markant, men även marknaden för tunga fordon stabiliserades. Delar av byggbranschen utvecklades positivt under året med hjälp av olika incitamentsprogram, som det svenska ROT-avdraget.

Aluminiumbranschen är starkt beroende av priset på aluminium, som bestäms på London Metal Exchange. Även på detta område saknar utvecklingen under 2009 jämförelse. Hela branschen drabbades mycket hårt av den priskollaps som inträffade under slutet av 2008. Vid inledningen av 2009 låg priset fortfarande på en mycket låg nivå, för att under året successivt stiga med nästan 50 procent.

För att begränsa prisexponeringen tillämpar vi prisklausul i alla kundkontrakt. Under 2009 har vi fullt ut kunnat kompensera oss för förändringar i råvarupriset.

Kraftfulla åtgärder vände resultatet och lägger grund för framtida tillväxt

Vi har genomfört ett kraftfullt program för att anpassa koncernens resurser till rådande marknadsklimat. Personalstyrkan har minskats med nästan 30 procent, motsvarande 135 tjänster, vilket har sänkt koncernens kostnader på årsbasis med drygt 45 Mkr. Dessutom har merparten av tjänstemännen arbetat fyradagarsvecka sedan i juni – ett avtal som löper ut efter det första kvartalet 2010. Tack vare dessa effektiviseringar kunde vi redovisa positivt rörelseresultat för de två sista kvartalen 2009. Vi

kommer fortsätta arbeta med effektiviseringar och rationaliseringar i verksamhetens alla delar.

Vår stora investering i ett automatiserat produktionslager vid vår huvudfabrik har tagits i drift, vilket ger ökad kapacitet och effektivitet i materialhanteringen. Vi har också genomfört en betydelsefull investering vid vår största press. Investeringen är en ny, större ugn för uppvärmning av aluminiumgöt. Ugnen ökar kapaciteten och tillgängligheten i denna högt automatiserade anläggning och skapar förutsättning för betydande produktivitetsförbättringar.

Arbetet med att etablera en effektivare process inom Key Account Management intensifi erades under året. Ett fl ertal tvärfunktionella team har etablerats för att ytterligare utveckla samarbetet med våra viktigaste kunder. Detta är viktigt för att stärka Profi lGruppens erbjudande och kommer att bidra till en lönsam tillväxt. Vi har säkrat fl era intressanta nya kundkontrakt under året, bland annat inom fordonsbranschen.

Kompetensutveckling och samverkan för framtiden

Kontinuerlig kompetensutveckling är avgörande för Profi lGruppens framtida värdeskapande. Ett program för satsningar inom detta område har lagts fast för de kommande åren. Samarbete med externa intressenter såsom Tekniska Högskolan i Jönköping, Stiftelsen Svensk Industridesign och Aluminiumriket i Sverige ger en ny dimension till vårt framtida utvecklingsarbete.

Projektet "Aluminium på nya sätt", med Profi lGruppen som projektägare, har i hård konkurrens med många andra företag och organisationer beviljats 4,8 Mkr i projektstöd av Europeiska Socialfonden. Projektet, som pågår fram till sommaren 2011, kommer att spänna över olika områden som ledarskap, marknad, kvalitet, teknik och hälsa.

De stora marknadsförändringar som präglade verksamheten under det gångna året har utsatt personalen för stor press. Jag vill framföra ledningens och styrelsens varma tack för alla medarbetares insatser och lojalitet under ett mycket tufft år. Det ökade engagemanget i vårt interna säkerhets- och förbättringsarbete i denna pressade situation är också lovvärt. Det resulterade bland annat i att vi under 2009 noterade det lägsta antalet arbetsolycksfall sedan företaget grundades. Vår strävan inom säkerhetsarbetet måste givetvis ske med nollvision som målsättning.

Förra året avslutade jag min vd-kommentar med att marknadsläget var ytterst osäkert. Inte heller nu är marknadsutvecklingen helt lätt att bedöma. Efter ett antal tunga kvartal tillåter vi oss dock att glädjas åt den positiva utveckling vi sett under slutet av 2009 och inledningen av 2010. Våra investeringar för att förbättra materialfl öden och effektivisera processerna vid vår profi lproduktion i Åseda gör att vi kan fördubbla våra leveransvolymer utan betydande nyinvesteringar. Detta, i kombination med de kostnadsanpassningar vi genomfört, gör att vi står väl rustade att möta marknaden – oaktat om tillväxten kommer snabbt eller på lite längre sikt.

Åseda den 16 februari 2010

Nils Arthur VD och koncernchef

Marknad och konkurrenter

Efterfrågan på aluminiumprofiler i Europa har generellt varit svag under 2009, som en konsekvens av den utbredda ekonomiska avmattningen. Under 2010 förväntas en viss återhämtning och på längre sikt talar aluminiums goda egenskaper för ökad användning av aluminiumkomponenter.

Den europeiska marknaden

Under andra halvåret 2009 har efterfrågan från flertalet sektorer stabiliserats och i vissa fall åter börjat visa tillväxt, om än från en låg nivå.

Aluminiumprofiler används inom ett brett spektrum av applikationer och efterfrågas inom de flesta branscher. Byggsektorn är den i särklass största användaren på den europeiska marknaden med i storleksordningen 40 procent av totalvolymen. Näst störst är transportsektorn vars totala behov, omfattande personbilar, tunga fordon, tåg samt luft- och sjöfart, utgör nära 20 procent av totalmarknaden. Därefter följer allmän verkstadsindustri med en bit över 10 procent av marknaden samt el- och interiörsegmenten som vardera utgör cirka 5 procent. Resterande marknad utgörs av bland annat grossister, som säljer profiler till kunder främst inom bygg- och transportsektorn.

Fördelningen av totalt försäljningsvärde ser något annorlunda ut. Exempelvis har byggsektorn stora volymer men jämförelsevis låg förädlingsgrad, vilket resulterar i en något lägre andel uttryckt i försäljningsvärde än i volym.

Tecken på återhämtning

Det gångna året kännetecknades av kraftigt minskad efterfrågan på aluminiumprofiler inom de flesta sektorer. Nedgången började i samband med den dramatiska konjunkturförsvagningen under hösten 2008 och drabbade initialt främst fordons- och delar av byggsektorn. Nedgången spreds under inledningen av 2009 till i stort sett samtliga branscher, däribland även de mer sencykliska delarna av el- och elektroniksektorn. Branschen tvingades minska produktionskapacitet och personalstyrka.

Under våren 2009 dämpades fallet inom fordonsoch byggsektorn, delvis drivet av olika typer av incitamentsprogram. Under andra halvåret 2009 har efterfrågan från flertalet sektorer stabiliserats och i vissa fall åter börjat visa tillväxt, om än från en låg nivå. Detta gäller i synnerhet fordonssektorn. Inom andra sektorer har nedgången fortsatt, exempelvis byggsystem som är relativt sencykliskt och som tidigare haft en stabiliserande inverkan på totalmarknaden. Skillnaden i branschexponering mellan olika länder har fått större betydelse, varför återhämningen i Sydeuropa, med sin starka tonvikt mot byggsektorn, förmodligen kommer ske långsammare än i Nord- och Mellaneuropa.

Priset på aluminiumråvara har, efter det dramatiska raset hösten 2008 då priset halverades, successivt stigit under 2009 från cirka 1500 dollar per ton vid årets början till drygt 2200 dollar per ton i slutet av året. Till följd av låg efterfrågan och bristande konkurrenskraft har flera äldre europeiska primärsmältverk stängts samtidigt som primärproducenterna fortsätter att investera i ny kapacitet, huvudsakligen i regioner utanför Europa där energikostnaderna är lägre.

Konkurrenter

Även om ett antal strukturaffärer skett under senare år är den europeiska marknaden för aluminiumprofiler fortfarande starkt fragmenterad med totalt över 140 profilproducenter. Störst av dessa är Sapa Profiles, som sedan början av 2009 är helägt av norska Orklakoncernen, med en marknadsandel på uppskattningsvis 17 procent. Därefter följer tre andra aktörer med global närvaro, Hydro Aluminium (Norge), Alcan (Canada) som ägs av den brittiskaustraliska gruvkoncernen Rio Tinto Group samt Aleris (USA). Tillsammans har de fyra största aktörerna uppskattningsvis drygt 40 procent av marknaden för aluminiumprofiler.

Under 2009 har ytterligare affärer syftande till ökad konsolidering ägt rum. Sapa Profiles förvärv av den amerikanska profiltillverkaren Indalex är det mest betydande, även om det inte direkt påverkar marknadsstrukturen i Europa. Samtidigt sker en renodling i branschen. Ett exempel är Hydro Aluminiums avyttring av verksamheten inom Automotive Structures, som tillverkar komponenter till fordonsindustrin. Ett ytterligare exempel är Aleris beslut att fokusera verksamheten vid sin belgiska anläggning för profiltillverkning till legeringar för flygindustri och andra högteknologiska tillämpningar.

Goda egenskaper driver efterfrågan

Inom flera branscher växer efterfrågan på aluminiumprofiler snabbare än den allmänna BNP-utvecklingen. Anledningen är de goda materialegenskaperna hos aluminium. Genom låg vikt, hög styrka, formbarhet och goda deformationsegenskaper, korrosionsbeständighet, god ledningsförmåga för värme och elektricitet samt förutsättningar för enkel och energisnål återvinning vinner aluminium mark mot andra material inom många olika tillämpningar. Även strängpressning som

Profi lGruppens huvudmarknader är koncentrerade till norra Europa. Export till länder utanför Europa sker i begränsad omfattning.

tillverkningsprocess ger fördelar bland annat i form av betydligt lägre verktygskostnader än vid gjutning av metall eller plast. Volymerna behöver inte vara så stora för att nå lönsamhet för enskilda produkter och möjligheten att erbjuda skräddarsydda lösningar är goda.

En innovativ bransch med stor tillväxtpotential är solenergi, där aluminium kommer till användning i ramkonstruktioner och fästdetaljer till både solpaneler och termiska solfångare, men också i mindre synliga tillämpningar såsom kylprofi ler för de växelriktare som krävs för att egenproducerad el från solpaneler ska kunna användas som ordinär hushållsel.

Aluminium används allt oftare inom fordonsindustrin, bland annat till påbyggnader för lastbilar, där materialets låga vikt reducerar energiförbrukningen och skapar ökad lastkapacitet. Även till personbilar tillverkas vanligtvis komponenter till drivlina och hjulupphängning av aluminium, men också inom

andra områden är användningsmöjligheterna stora, till exempel tillbehör som takrails och soltak.

Sjukvårdsutrustning är ett av de användningsområden som har en stark tillväxt. Vid användning av aluminium till sjukvårdsutrustning ger materialets styrka och goda förutsättningar för olika typer av ytbehandling fördelar för både design och funktionalitet.

Byggsektorn är sedan länge den största avsättningsmarknaden. Även här har användningen av aluminiumprofi ler stora möjligheter att öka i takt med ökande krav på energieffektivitet och design. Stora glaspartier, som är vanliga inom modern arkitektur, innebär en utmaning vid konstruktion av ramstrukturerna till följd av glasets höga vikt och de potentiellt stora vindlasterna. Här har aluminium stora fördelar, främst i form av låg vikt i förhållande till styrka, något som även effektiviserar själva installationen.

UPPSkAttAd ProFiLMArkNAd oCh MArkNAdSANdeLAr i eUroPA

totalmarknaden i europa bedöms under 2009 ha minskat med drygt 20 procent.

Uppskattade marknadsandelar

Sapa Profi les	17%
Hydro	15%
Rio Tinto Alcan	8%
Aleris	3%
Profi lGruppen	0,8%

de fyra största konkurrenterna innehar tillsammans ungefär 40 procent av marknaden, medan Profi lGruppens marknadsandel är mindre än en procent.

Strategi och aktiviteter

ProfilGruppens strategi, som innebär en fokusering på lönsam organisk tillväxt successivt kompletterad med förvärv framåt i värdekedjan, ligger fast.

Vår positionering som en helhetsleverantör av kundanpassade profillösningar i aluminium är en viktig konkurrensfördel och en central del i den strategiska inriktningen. Kundernas krav på både produkt och service ökar kontinuerligt, vilket ställer än högre krav på förståelse för kundernas behov. Samtidigt optimeras de interna processerna för att ytterligare stärka konkurrenskraften. Som ett led i detta kommer kompetensutvecklingsinsatserna att öka under 2010 med särskild inriktning mot förädlingsdelen i värdekedjan. Projektet "Aluminium på nya sätt", vilket delfinansieras av EU, är en del av detta arbete.

Den satsning inom Key Account Management som påbörjades under året kommer under 2010 att ytterligare förstärkas, genom både utbildning och ytterligare rekrytering.

Eftersom företaget har kapacitet att mer än fördubbla leveranserna utan betydande investeringar kommer inriktningen på kort sikt att vara organisk tillväxt med starkt fokus på lönsamheten i affären.

Strategi	Prioriteringar
Intensifiera närvaron på prioriterade export marknader och stärka positionen på den svenska hemmamarknaden	• Key Account Management som arbetssätt • Fokus på tillväxtsegment med hög innovationsgrad • Kompetensutveckling genom utbildning och nyrekrytering inom försäljningsorganisationen
Utveckla satsningen på kvalificerade förädlings tjänster och stärka företagets image som innovativ komponentleverantör	• Fördjupa samarbetet med större kunder som efterfrågar högförädlade produkter • Ökad applikationskompetens • Säkerställa fortsatt ledande position inom kylprofiler
Säkra kapacitet och spetskompetens i hela värdekedjan genom att vidareutveckla nätverket med framstående företag och organisationer	• Nära samarbete med strategiska leverantörer • Förstärkt samverkan med utbildningsinstitutioner • Kompetensförsörjning och -utveckling • Ökad produktivitet
Genomföra utlandsförvärv som utvecklar företagets kärnkompetenser	• Förvärvskandidater med egen kundbas och som bidrar till utveckling av vår kärnkompetens

Genomfört 2009 Planer för 2010

• • Implementering av ny försäljningsorganisation i syfte att stärka viktiga kundrelationer
• • Utökning av resurser för Key Account Management inom prioriterade segment
• • Marknadskartläggningar
• • Implementering av tvärfunktionellt arbetssätt för Key Account Management
• • Förstärkt organisationen inom teknisk utveckling och applikationsutveckling
• • Utvecklat vår kompetens kring applikationer inom förnyelsebar energi
• • Genomfört utvecklingsprojekt med ledande råvaru- och verktygsleverantörer
• • Riktade kvalitetsrevisioner och processöversyn hos bearbetningsleverantörer

• • Kompetensutvecklingsprogram inom bland annat Key Account Management, kvalitet, förbättringsarbete, arbetsmiljö och hälsa samt produktionsplanering

• • Vidareutveckling av arbetssättet Key Account Management

• • Öka nivån av partnerskap med företagets viktigaste kunder
• • Fokusering av säljresurser mot prioriterade segment
• • Avtal med nya kunder inom tunga fordon
• • Ytterligare marknadskartläggningar
• • Utveckla samarbetet kring nya affärer med bearbetningsleverantörer i syfte att öka konkurrenskraft genom bredare kompetens
• • Kundriktade utbildningsinsatser med inriktning mot profilkonstruktion
• • Medverka vid europeiska branschmässan Aluminium 2010 i Essen
• • Förbättrat applikationskunnande
• • Kompetensutvecklingsprogram inom ramen för samverkansprojektet "Aluminium på nya sätt", som delfinansieras av EU och omfattar hela företaget och dess främsta medleverantörer
• • Ytterligare integrering av hela vidareförädlingskedjan
• • Utveckla fler kundanpassade logistiklösningar
• • Inga förvärv genomfördes • Förvärv utvärderas löpande

Kundsegment El

Ledande förmåga och avancerad funktionalitet

Segmentet omfattar företag i många olika branscher, bland annat telekom, kraft och förnyelsebar energi, som solenergi och vindkraft. Branschernas karaktär och behov varierar, men särskilda krav på ytbehandling och avancerad funktionalitet är vanligt förekommande. Den el- och värmeledande förmågan gör aluminium särskilt lämpat för applikationer inom elektronik och telekomutrustning. Komponenter som kylprofi ler, antennfästen, master, element och elskenor är vanliga användningsområden.

Inom produktområdet kylprofi ler har vi lång erfarenhet, hög kompetensnivå och bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att skapa produkter med bättre prestanda. Datorsimuleringar används som ett effektivt stöd för att på ett kostnads- och tidseffektivt sätt utveckla optimala lösningar.

Med tanke på ytbehandlingens betydelse erbjuder Profi lGruppen en egen form av anodisering. Denna unika metod, Alutin, gör ytskiktet elektriskt ledande samtidigt som slitstyrka och korrosionsskydd förbättras. Alutin är särskilt användbart för ytbehandling av kylprofi ler på vilka elektronikkomponenter monteras.

Inom förnyelsebar energi är framförallt tillverkare av solpaneler en stor kundgrupp. Till solpaneler används fl era olika typer av profi llösningar, exempelvis till ramar och stativ.

Kraftelektronik och förnyelsebar energi relativt opåverkade

Elektroniksegmentet, som inledningsvis påverkades förhållandevis lite av konjunkturnedgången, försvagades successivt under 2009. Inom kraftelektronik och förnyelsebar energi var efterfrågan mer stabil trots omfattande neddragningar av subventioner till investeringar i solenergi. Profi lGruppen har under året ökat leveranserna till kunder inom förnyelsebar energi, vilka stod för åtta procent av omsättningen.

Omsättning	196 Mkr (289)
Andel av omsättning	26 %
Andel export	27 %
Antal kunder, cirka	120 st

GARO – laddar för framtiden

Profi lGruppen har ett mångårigt samarbete med GARO, som är en av de ledande aktörerna på den nordiska elinstallationsmarknaden. Leveranserna till GARO består främst av komponenter till eluttag för fordon. GARO har lång erfarenhet av att utveckla och tillverka elinstallationsmateriel och har, i syfte att hitta nya tillväxtområden, utvecklat en station för laddning av elbilar.

Laddstationen fi nns i tre olika varianter, en med vanligt nyckellås, en med SMS-funktion för låsning och upplåsning som är förberedd för debitering via mobiltelefonräkningen och slutligen en variant som styrs via en parkeringsautomat. Samtliga varianter har

inbyggd funktionalitet för att övervaka laddningen. Oslo kommun har redan installerat de lättanvända elstolparna och Sveriges första elbilsparkering har etablerats i Göteborg. Allt fl er företag och kommuner satsar nu på fullt utrustade elbilsparkeringar, som ett led i sina miljösatsningar.

Aluminium är, tack vare sina miljö- och produktegenskaper, ett naturligt val för laddningsstolpen. Profi lGruppen levererar en komplett stolpe som är bearbetad och klar för montering. De båda företagen har från början av utvecklingsprojektet arbetat tillsammans för att optimera konstruktionen.

Kundsegment Fordon

Aluminium ger lättare fordon

Inom fordonsindustrin växer aluminiumets betydelse genom att materialet har låg vikt, är slitstarkt, formbart, korrosionsbeständigt och kan återvinnas. Komponenter i både motor och kaross tillverkas i allt större utsträckning i aluminium, såväl i personbilar som tunga fordon. Med lägre fordonsvikt uppnås lägre bränsleförbrukning, vilket leder till bättre körekonomi och lägre miljöbelastning.

Branschen kännetecknas av korta ledtider, höga krav på kvalitet och säkerhet samt en ständig vidareutveckling. Kraven på kvalitetssäkring av tillverkningsprocessen är mycket höga. Vi har genom åren installerat fl era kunddedikerade, helautomatiska produktionslinjer med integrerade kvalitetssäkringssystem.

Profi lGruppen är certifi erat enligt ISO/TS 16949, den internationella kvalitetsledningsstandarden för fordonsbranschen och har lång erfarenhet av kunder inom fordonsindustrin. Den snabba teknikutvecklingen inom fordonssektorn ställer ständigt Profi lGruppen

inför nya utmaningar som kräver en fördjupning och breddning av applikationskunnandet.

Påbörjad återhämtning

Under årets inledning var fordonsbranschens efterfrågan mycket låg. Mot senare delen av året har den visat en tydlig återhämtning som primärt berört personbilar och påskyndats av de tillfälligt höjda skrotningspremier som funnits på ett fl ertal marknader. Även för tunga fordon noterades en stabilisering av volymerna under det sista kvartalet.

Omsättning	184 Mkr (255)
Andel av omsättning	24 %
Andel export	76 %
Antal kunder, cirka	90 st

Volvo 3P – kostnadseffektiv produkt i nytt material

Sedan 1985 har Profi lGruppen haft ett utvecklande samarbete med Volvo Lastvagnar, som är en av världens ledande lastbilstillverkare. Vi har under åren utvecklat aluminiumprofi ler och lösningar som levererats till Volvo Lastvagnars fabriker världen över.

Under de senaste åren har vi varit med och utvecklat och anpassat aluminiumprodukter till Volvos chassin och hytter. Komponenterna extruderas, bearbetas, anodiseras och packas, för att sedan levereras till monteringsfabrikerna.

Volvo 3P, som är ett relativt ungt bolag inom Volvokoncernen, ansvarar för produktplanering, produktutveckling samt inköp

för koncernens samtliga lastvagnsföretag. När Volvo 3P stod i begrepp att förbättra sin komponent "Side Underrun Protection" blev Profi lGruppen inviterad. Komponenten är ett smart skydd som sitter på lastvagnarnas båda sidor och hindrar medtrafi kanter från att komma in under fordonet. Vårt Key Account Management-team utvecklade, tillsammans med Volvo 3P:s konstruktörer, produktutvecklare och inköpare, en komponent i aluminium. Motsvarande produkt hade tidigare tillverkats i rostfritt stål. Resultatet blev en viktreducering av lastvagnen med cirka åtta kilo samt en komponent med lägre pris, miljövänligare material och attraktivare design.

Kundsegment Bygg

Moderna konstruktioner kräver unika profi ler

Aluminiumets styrka, formbarhet och korrosionshärdighet gör materialet särskilt lämpligt för byggsektorn. Profi ler används bland annat i fönstersystem, markiser, balkonger, portar och fasadpartier där de ofta utsätts för stora påfrestningar av väder och vind.

En stor andel av de profi ler som används i byggsektorn är standardiserade. På dessa produkter är förädlingsgraden förhållandevis låg och konkurrensen hårdare. Det är dock många moderna byggnadskonstruktioner som fordrar specialutvecklade komponenter. Den delen av segmentet passar Profi lGruppens fokus på produkter med högre grad av förädling och kompetensinnehåll. I denna typ av krävande projekt utvecklas komponenterna i tät samverkan med kunden och redan tidigt i utvecklingsprocessen startas ett nära samarbete mellan kundens projektledare och vårt projektteam.

Varierande motståndskraft mot konjunkturnedgången

Byggbranschen har haft en blandad utveckling under 2009, med fortsatt nedgång för vissa delsegment till följd av svårigheter med fi nansiering av större byggprojekt. Samtidigt har andra delar av sektorn gynnats av olika stimulansprogram som det svenska ROTavdraget. Vår exponering mot byggsystemmarknaden är förhållandevis låg. Det har bidragit till att vår volymutveckling inom segmentet har visat relativt sett mindre försvagning.

Omsättning	134 Mkr (179)
Andel av omsättning	18 %
Andel export	17 %
Antal kunder, cirka	120 st

Prido – öppnar många dörrar i Europa

Profi lGruppen har ett mångårigt samarbete med industriportstillverkaren Prido, som med en tillverkning av cirka 3200 portar per år tillhör de ledande aktörerna i norra Europa.

Pridos syn på en industriport är att den ska hålla hög kvalitet i material och funktion samt ha en innovativ konstruktion, vilket gjort aluminium till ett naturligt materialval för industriportarna och Profi lGruppen till en god samarbetspartner.

Profi lGruppen arbetar tillsammans med Prido för att ständigt förbättra design och konstruktion av vikportar och takskjutsportar. Under 2009 producerades ett tiotal olika anodiserade och bearbetade komponenter vilka utgjorde både gavel-, sido- och fönsterprofi ler till portarna.

Samarbetet fortlöper med ökad produktion sedan Prido tecknat nya betydande avtal med kunder i fordonsbranschen under 2009.

Pridos industriportar består till stor del av aluminiumprofi ler.

Kundsegment Interiör

Förskönar, förbättrar och förverkligar visioner

I inredningskonstruktioner kommer aluminium verkligen till sin rätt. Det är underhållsfritt, formbart, slitstarkt och estetiskt tilltalande. Flexibiliteten och den tåliga ytan gör det användbart till komponenter för bland annat kontorsmöbler, köks- och badrumsinredningar. Segmentet kännetecknas av att ytor och fi nish står i fokus. Det ställer höga krav på hela processen – från extrudering till ytbehandling och emballering. Exempel på ytbehandlingsmetoder är borstning, lackering och anodisering.

Vi samarbetar sedan länge med ett antal ledande nordiska företag i inredningsbranschen. De lägger ner mycket tid och kraft på sin produktutveckling och strävar efter att hitta en bra balans mellan ergonomi, funktion, design och kvalitet. Vår förmåga att snabbt kunna ta fram prototyper är särskilt uppskattad inom detta segment. Även för befi ntliga konstruktioner i serieleverans sker en fortlöpande översyn för att hitta förbättringsmöjligheter.

Skiftande utsikter för 2010

Interiörsegmentet har haft en allmän nedgång under 2009, dock med skillnader mellan privatmarknaden och den som riktar sig mot företag och offentlig verksamhet. Produkter för privatmarknaden, som möbler och badrumsinredningar, ligger relativt tidigt i konjunkturcykeln och efterfrågan brukar återhämta sig redan innan en allmän konjunkturuppgång. Leverantörer av köks- och badrumsinredningar har i viss mån även gynnats av ROT-avdraget. Möbler för kontor och offentliga miljöer å andra sidan tillhör de produkter som påverkas senare i konjunkturcykeln.

Omsättning	80 Mkr (111)
Andel av omsättning	10 %
Andel export	56 %
Antal kunder, cirka	90 st

SMS – smarta lösningar, god design

Med ständig fokus på funktion och renodlad design är SMS – Smart Media Solutions AB – en av världens ledande leverantörer av högkvalitativa stativ och fästen för platta skärmar och projektorer. Profi l-Gruppen har sedan fl era år ett välutvecklat samarbete med SMS, vilket har resulterat i ett fl ertal innovativa lösningar i aluminium.

Med smarta detaljer i profi lerna görs skärmarna både steglöst reglerbara och vridbara med hög precision, där sladdar och eluttag går att dölja inuti profi len för ett stilrent utseende.

De senaste åren har Profi lGruppen varit med och producerat, utvecklat, bearbetat, ytbehandlat och konsumentförpackat profi ler och komponenter till SMS vägg-, golv- och takstativ, vilka har oändliga inställningsmöjligheter. Profi lGruppen är huvudleverantör av aluminiumprofi ler till SMS.

Kundsegment Allmän verkstadsindustri

Konstruktioner för effektivare produktion

Vi har lång erfarenhet av att arbeta med såväl stora som mindre företag inom allmän verkstadsindustri. Produktfl oran är mycket bred inom detta segment med stora variationer i förädlingsgrad. Ytbehandlade aluminiumprofi ler fi nner man exempelvis i automatiserade produktionslinjer, rullband och takskenor. Andra exempel är stativprofi ler och ställningar för maskinbyggare. Företag inom fl äkt- och ventilationsbranschen är också stora användare av profi ler och komponenter i aluminium.

Med tanke på mångfalden av applikationsområden inom segmentet fordras mångsidighet och kreativitet för att tillsammans med kunden hitta nya lösningar. Ofta handlar det om speciallösningar i ett specifi kt produktions- eller monteringssammanhang, där kunden efterfrågar effektivitetshöjande lösningar för sin produktionsprocess. Inom detta segment är affärerna ofta projektrelaterade, vilket gör fl exibilitet, ledtider, kvalitet och leveranssäkerhet viktigt.

Hårt drabbat segment

Segmentet genomgick en omfattande nedgång under 2009. Exempelvis minskade efterfrågan från kunder inom maskinbyggnation betydligt då avsättningsmarknaderna för automatiseringsutrustning kraftigt försvagades. Detta dels på grund av svårigheter med fi nansiering av investeringar, dels det allmänt lägre kapacitetsutnyttjandet i industrin. För Profi lGruppens del var nedgången i detta segment under 2009 särskilt tydlig hos tyska kunder verksamma inom maskinbyggnation.

92 Mkr (148)
12 %
57 %
80 st

FlexLink – lösningen är att vara kundspecifik

FlexLink är en ledande leverantör av lösningar inom produktionslogistik och tillhandahåller kundspecifi ka system för hantering av material- och informationsfl öden till monterings- och tillverkningsindustrin. Företaget erbjuder en stor produktbredd och levererar lösningar till industrikunder över hela världen. Huvudkontoret ligger i Göteborg och FlexLink har 27 säljenheter och representation genom partners i 60 länder.

Profi lGruppen levererar sedan 2005 ett fl ertal olika komponenter av anodiserade och bearbetade aluminiumprofi ler till FlexLinks system för automatiserad produktion. Regelbundna leveranser sker från vår produktion till FlexLinks lager och distributionscenter i Tyskland, för att monteras hos FlexLinks verkstäder eller direkt hos kunder. Detta ställer mycket höga krav på kvalitet, leveransprecision och emballering av våra produkter.

Profi lGruppen producerar ett fl ertal olika bearbetade profi ler till FlexLinks kundspecifi ka lösningar inom produktionslogistik.

Övriga branscher

Fokus på flexibilitet och lång erfarenhet

Utöver tidigare nämnda kundsegment finns en mängd andra användningsområden för aluminiumprofiler inom vilka ProfilGruppen har många viktiga kunder. Eftersom segmentsindelningen följer branschorganisationen EAA:s struktur tillhör dessa kunder inget av de definierade segmenten utan redovisas som "Övriga branscher".

Aluminiumkomponenter är en del av vardagen i många sammanhang. Materialet återfinns i så vitt skilda produkter som bensinpumpar, snöskyfflar, solarier, stadionstolar, blindskriftsmaskiner och rullstolar.

Inom vårdsektorn är användningen av aluminium stor. Slitstyrkan, konstruktionsvänligheten, hygienegenskaperna och den låga vikten hos materialet är klara fördelar inom detta användningsområde. Materialet används till sjukvårdsutrustning som skensystem, patientlyftar och rollatorer. Branschen ställer höga krav på en bred produktportfölj, korta ledtider och anpassade logistiklösningar då affärerna ofta sker i projektform.

Grossister är också en betydande kundgrupp där efterfrågan varierar från standardiserade lagerprofiler till kundspecifika specialprofiler.

Till dessa kunder bidrar vi med kompetens vad gäller materialval och konstruktionslösningar.

Förhållandevis bra utveckling för sjukvårdsutrustning

Sjukvårdsutrustning är ett område som klarat sig relativt väl i den allmänna konjunkturnedgången under 2009. Detta kan förklaras med den starka underliggande tillväxten inom segmentet samt det faktum att det i stor utsträckning finansieras med offentliga medel.

Grossistmarknaden är ett område som karaktäriseras av hög lagerhållning och förhållandevis låg förädlingsgrad och som redan under slutet av 2008 drabbats av konjunkturnedgången. Nedgången inom grossistmarknaden har varit särskilt tydlig i Sydeuropa.

Hållbar utveckling

Aluminium är genom dess egenskaper och höga återvinningsgrad en naturlig del av ett hållbart samhälle. ProfilGruppens eget miljöarbete är främst inriktat mot att minska energiförbrukningen och andelen skrot i processerna.

Det långsiktiga målet är att minska energiförbrukningen per kilo producerad aluminiumprofil med två procent årligen.

UTSLÄPP ALUMINIUM, KG/MÅN

Gränsvärde 20
4,02	4,68	2,19	1,64	0,67
2005	2006	2007	2008	2009

Utsläppen av aluminium har minskat under året och understiger gränsvärdet med stor marginal.

Det låga kapacitetsutnyttjandet under året har gjort att energiförbrukningen per producerat kilo har ökat.

Aluminium – ett klimatsmart val

Att minska utsläpp av växthusgaser är en strävan för alla företag – och för vissa en absolut överlevnadsfråga. Ett effektivt sätt att spara energi och minska växthusgaserna är att öka återvinning av material och produkter. Återvinning av aluminium ger en besparing på upp till 95 procent vid omsmältning, i jämförelse med den energimängd som används vid primärtillverkning. Att materialets egenskaper inte förändras trots upprepad omsmältning är en av de stora fördelarna. Återvinningsgraden är därför mycket hög och beräknas fortsätta att öka. Aluminium förtjänar epitetet kretsloppsmetall. För aluminiumkomponenter i transportfordon är återvinningsgraden så hög som 95 procent.

Fordonsindustrins användning av aluminium ökar ständigt. Efterfrågan drivs av att lättare fordon ger lägre bränsleförbrukning och därmed lägre miljöbelastning. Varje kilo aluminium som ersätter stål i en bil gör bilen ett till två kilo lättare.

Kombinationen av materialets positiva energieffekter i praktisk användning och dess återvinningsegenskaper gör att aluminium vid en livscykelanalys oftast visar sig mer fördelaktigt än alternativa material.

Branschorganisationen International Aluminium Institute har gjort en bedömning att den globala aluminiumbranschen kommer att vara koldioxidneutral omkring år 2020, främst genom energibesparande åtgärder vid primärframställningen, ytterligare ökad återvinning och minskad bränsleförbrukning i transportsektorn.

ProfilGruppens miljöpåverkan

ProfilGruppen är sedan länge miljöcertifierat enligt ISO 14001 och vi ställer krav på att även våra leverantörer är ISO-certifierade och att de använder bästa möjliga teknik i sina processer. För att minska verksamhetens miljöpåverkan läggs stor kraft på att minska energiförbrukningen och uppkomsten av skrot i våra processer.

En del av den spillvärme som uppstår i tillverkningen och annars skulle ha ventilerats bort säljs till det lokala fjärrvärmebolaget, vilket bidrar till en bättre energibalans i företaget.

Företagets totala energiförbrukning har under året minskat med 14 procent. Det låga utnyttjandet av produktionskapaciteten har dock medfört att energiförbrukningen per producerad enhet har ökat med 12 procent. En ny och effektivare gasolugn för götuppvärmning installerades vid företagets största profilpress under året. Den har medfört att gasolförbrukningen har minskat med 25 procent och att en större andel av spillvärmen från ugnen levereras till fjärrvärmenätet. Företagets långsiktiga mål är att minska energiförbrukningen per kilo producerad aluminiumprofil med två procent årligen.

Mängden skrot i hela förädlingskedjan har under året minskat med 7 procent, vilket har sin förklaring dels i förbättrade styrsystem för produktionsprocesserna, dels i en ändrad produktmix.

Arbete pågår för att minska utsläppen från anodiseringsanläggningen vid huvudfabriken. Avsikten är att förbättra hanteringen av och kvaliteten hos det aluminiumslam som uppkommer i den egna reningsanläggningen, vilket återvinns av externa företag.

Det långsiktiga målet är att minska sulfatutsläppen med 25 procent. Utsläppen uppgick under 2009 till 11,7 ton per månad, vilket är i nivå med 2008. Detta ligger med god marginal inom den enligt miljötillståndet tillåtna nivån om 20 ton utsläpp per månad.

ProfilGruppens miljöpolicy kan studeras på hemsidan www.profilgruppen.se

Medarbetarna gör skillnaden

ProfilGruppens satsningar inom kompetens, hälsa och säkerhet har fortsatt under året. Samtidigt har ytterligare personalneddragningar samt permitteringsavtal på tjänstemannasidan varit nödvändiga åtgärder.

Reducerad bemanning

Med anledning av den rådande lågkonjunkturen påbörjades redan 2008 betydande anpassningar av bemanningen genom uppsägningar och avslut av visstidsanställningar. Dessvärre blev ytterligare uppsägningar nödvändiga under första halvåret 2009. Totalt har cirka 135 medarbetare lämnat företaget. För att hjälpa dessa personer att hitta nya anställningar har ett omställningsprogram erbjudits. I juni slöts även ett lokalt permitteringsavtal, som inneburit att merparten av tjänstemännen jobbat fyradagarsvecka under det andra halvåret. Under dessa omställningar har personalen, såväl de som lämnat företaget som de som är kvar, visat starkt engagemang och stor lojalitet.

Nytt arbetssätt skapar kundvärde

Under året genomfördes omfattande kompetensutvecklingsinsatser inom Key Account Management som tillsammans med genomförda nyrekryteringar syftar till att utveckla kundrelationerna. Key Account Management är ett tvärfunktionellt arbetssätt där kundkraven sätts i fokus, inte bara hos säljaren utan i hela verksam-

Genom fortsatt satsning på kompetensutveckling stärks det tvärfunktionella arbetet i organisationen.

heten. Den sammanhållande länken mellan kunden och de olika resurserna i organisationen är företagets Key Account Manager. Deltagarna vid utbildningarna representerade så vitt skilda funktioner som konstruktion, logistik, produktionsteknik, inköp, bearbetning, kvalitet och projektledning.

I december månad tillkännagavs att ProfilGruppen beviljats EU-medel för kompetensutveckling i ett samverkansprojekt. Projektets mål är att utveckla medarbetarna genom en medveten och välgrundad satsning på kompetens, som i sin tur ska leda fram till nya tillämpningar, produkter och affärsmöjligheter inom aluminiumbranschen. Våra främsta underleverantörer i regionen deltar i projektet som ska genomföras under cirka 18 månader med start i början av 2010. Inom ramen för projektet kommer företaget att utveckla sitt samarbete med Tekniska Högskolan i Jönköping och Stiftelsen Svensk Industridesign. Aluminiumriket i Sverige är en annan viktig samverkanspartner i projektet.

Nysatsning på förbättringsarbete

En nysatsning på förbättringsarbete har startats upp med hjälp av PDCA-metodiken (Plan, Do, Check, Act), en metodik som skapar sammanhang och verktyg för alla medarbetare att påverka och förbättra verksamheten. Ett viktigt led i detta arbete är att alla medarbetare på ett lättillgängligt sätt kan lämna och följa upp förbättringsförslag via företagets intranät. Breda utbildningsinsatser inom området har skapat en kreativitet och ett arbetssätt vars effekter redan märkts i verksamheten. Under året har cirka 450 förbättringsförslag lämnats, primärt inom profilproduktionen. Under 2010 breddas satsningarna till att omfatta alla delar av företaget. Det långsiktiga målet är att varje medarbetare bidrar med minst två förslag per år.

Framgångsrikt säkerhetsarbete

Genom ett ökat engagemang bland medarbetare och chefer inom hälsa, miljö och säkerhet har en betydande utveckling åstadkommits. Rapportering om tillbud och riskfyllda förhållanden är en viktig del av företagets förebyggande säkerhetsarbete och under året har cirka 270 rapporter inkommit. Alla rapporter är lätt tillgängliga för samtliga medarbetare via företagets intranät. Tre arbetsolyckor har ägt rum under året med ett mindre antal sjukdagar som konsekvens, vilket är den lägsta nivån sedan företagets start.

ProfilGruppen – ett hälsodiplomerat företag

Sommaren 2009 blev ProfilGruppen hälsodiplomerat enligt Korpens modell. Det betyder att företaget har ett "strategiskt hälsoarbete där hälsa är en del i företagets organisation och verksamhet, med strategier och aktiviteter inom rekreation och friskvård". Grunden till denna diplomering är engagerat arbete i företagets friskvårdsgrupp. Gruppens initiativ har lyckosamt knutits ihop med skyddskommitténs arbete, personalklubben Ofelia samt företagshälsovården. De tyngst vägande delarna i friskvårdsarbetet är samarbete med en extern friskvårdsanläggning och träningsutrustning i de egna lokalerna, vilket kompletteras med en rad mindre aktiviteter såsom träning på arbetstid och fri frukt.

MEDELANTAL ANSTÄLLDA

Bemanningen har anpassats till marknadsutvecklingen. Vid årets slut var antalet anställda 353.

SJUKFRÅNVARO, PROCENT

minskat under 2009.

Aktien

Under året genomfördes en rad aktiviteter riktade mot investerare för att bland annat öka likviditeten i aktien.

Värdet på ProfilGruppens aktie steg under året med 34 procent. Antalet aktieägare ökade med en procent. ProfilGruppen strävar efter att alltid ge aktiemarknaden och andra intressenter information som är snabb, trovärdig och tydlig. De delårsrapporter och andra pressmeddelanden som presenterats under året har varit ett led i denna strävan. År 2009 var ProfilGruppens trettonde år på börsen.

Ägare

Antalet aktieägare uppgick vid årets slut till 1793 (1780), vilket innebär en ökning om cirka en procent från föregående årsskifte. Vid årets utgång var Lars Johansson största ägare i bolaget med ett innehav om 14,4 procent. Större förändringar under 2009 som kan nämnas är att Prior & Nilsson har ökat innehavet till 12,4 procent (8,1) och att Ringvägen Venture AB:s innehav ökat till 10,5 procent (5,0).

Aktiekursen

Från den 1 januari till den 31 december 2009 steg aktiekursen från 31,90 kronor till 42,80 kronor, vilket motsvarar en ökning med 34 procent.

Under samma period steg Stockholmsbörsens breda index OMX Stockholm PI med 47 procent. SX-15 Materials, inom vilket ProfilGruppen är klassificerat, steg under året med 65 procent.

Högsta betalkurs under året var 56,00 kronor (2009-08-28) och lägsta betalkurs var 31,90 kronor (2009-01-02). Betalkursen per 31 december, 42,80 kronor, gav ett marknadsvärde om 211 Mkr (157).

Omsättning i aktien

Under året genomfördes en rad aktiviteter riktade mot investerare för att bland annat öka likviditeten i aktien. De viktigaste av dessa aktiviteter var en småländsk kapitalmarknadsdag i Kosta, vilken fick stort medieutrymme, samt en egen investerarträff i Stockholm. Totalt omsattes 0,6 miljoner aktier (0,5) under 2009, vilket motsvarar en omsättningshastighet om 13 procent (11). ProfilGruppen samarbetar med Remium Securities som likviditetsgarant, vilket är avsett att öka likviditeten i aktien. Dagar med avslut låg under årets första kvartal på 48 procent, vilket under andra halvan av året förbättrades, och under det fjärde kvartalet låg dagar med avslut på 95 procent. Antalet avslut uppgick till 756 (590). Totala värdet på omsatta aktier uppgick till 27 Mkr (31) för 2009.

Utdelning

Den utdelningspolicy som beslutats av styrelsen innebär att 40 till 50 procent av resultatet efter skatt räknat över en konjunkturcykel delas ut till ägarna. Vid förslag till utdelning tar styrelsen i första hand hänsyn till bolagets investeringsbehov, finansiella ställning, resultatutveckling och utsikter för de närmaste åren. Mot bakgrund av verksamhetens resultat föreslår styrelsen att ingen utdelning för verksamhetsåret 2009 (1,00 kronor per aktie) utgår. Totalavkastningen 2009 (värdeökning/-minskning och återinvesterad utdelning) uppgick till 37 procent (-55).

Prognoser

I våra delårsrapporter kommenteras utsikter enligt gällande regelverk. ProfilGruppen lämnar inte resultatprognoser då branschens orderstock, som normalt bara är några få veckor, bedöms alltför kort för att ge tillförlitligt underlag för prognoser på längre sikt än någon månad.

Analyser

Under 2009 har analyser av ProfilGruppen gjorts av Swedbank Markets (Peter Näslund, telefon 08-585918 23) och Remium Securities (Claes Vikbladh, telefon 08-454 3294).

DE TIO STÖR STA AKTIE ÄGARNA
Aktieägare	Total antal aktier	2009	Innehav % Innehav % 2008
Lars Johansson	709 227	14,4	14,4
Prior & Nilsson Idea	611 872	12,4	8,1
Ringvägen Venture AB	517 764	10,5	5,0
Mats Egeholm	341 728	6,9	7,0
Baillie Gifford	257 886	5,2	5,5
Kerstin Egeholm	159 629	3,2	3,2
Bo Larsson	156 400	3,2	3,2
Rickard Behm	105 543	2,1	2,1
Svenska Handelsbanken Kundkonto	105 200	2,1	2,1
Anne Skoglund	101 172	2,1	3,1
10 största ägarna	3 066 421	62,2	53,8
Övriga	1 866 096	37,8	46,2
Totalt Källa: Euroclear Sweden AB 2009-12-31	4 932 517	100,0	100,0

AKTIE ÄGARSTATISTIK
Innehav antal aktier	Antal ägare	Andel ägare i %	Andel i % av kapital
1 - 500	1 341	74,8	5,0
501 - 1 000	255	14,2	4,1
1 001 - 10 000	152	8,5	8,8
10 001 - 100 000	35	2,0	19,9
100 001 -	10	0,6	62,2
Total	1 793	100,0	100,0

AKTIEK APITALETS FÖRÄNDRI NG
År	Transaktion	Förändring antal aktier	Totalt antal aktier	Totalt aktiekapital, kr
1997	Fondemission 129:1	3 870 000	3 900 000	19 500 000
1997	Nyemission	1 700 000	5 600 000	28 000 000
2000	Nyemission	141 000	5 741 000	28 705 000
2006 I	nlösen av aktier	-808 483	4 932 517	24 662 585
Källa: Euroclear Sweden AB 2009-12-31

ÄGARKATEGORIER
	Antal aktier	Andel i % av kapital
Finansiella företag	723 600	14,67
Socialförsäkringsfonder	4 578	0,09
Intresseorganisationer	3 576	0,07
Övriga svenska juridiska personer	618 947	12,55
Ej kategoriserade juridiska personer	1 843	0,04
Utlandsbaserade ägare	1 124 920	22,81
Svenska fysiska personer	2 455 053	49,77
Totalt	4 932 517	100,00
Källa: Euroclear Sweden AB 2009-12-31

PROFILGRUPPENS AKTIE PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN

Den 19 juni 1997 registrerades ProfilGruppen AB på Stockholmsbörsen. Aktuell kursutveckling finns tillgänglig på företagets hemsida, www.profilgruppen.se.

	AKTIED ATA
		2005	2006	2007	2008	2009
Antal aktier per 31 december	tusental 5 741 4 933 4 933 4 933 4 933
Genomsnittligt antal aktier 1)	tusental 5 971 5 624 4 933 4 933 4 933
Resultat per aktie	kr	4,48	1,53	8,15		1,88 -2,77
Kassaflöde per aktie		kr 13,18 12,90 15,89			-0,93	5,76
Eget kapital per aktie					kr 41,42 30,09 34,92 28,85 28,86
Substansvärde per aktie					kr 41,42 30,09 34,92 28,85 28,86
Aktiekurs, 31 december					kr 76,00 91,00 74,50 31,90 42,80
Högst betalt under året					kr 79,50 91,00 90,50 76,00 56,00
Lägst betalt under året					kr 60,25 68,75 73,00 31,00 31,90
Kursförändring under året	%	10	20	-18	-57	34
Utdelning per aktie 2)	kr	2,30	2,80	3,60	1,00	0,00
P/E-tal	kr	16	59	9	17	neg.
Kurs/eget kapital per aktie		1,8	3,0	2,1	1,1	1,5
Direktavkastning	%	3,0	3,1	4,8	3,1	0
Utdelningsandel	%	49	183	44	53	0
Genomsnittlig spread	%	1,03	1,05	1,31	1,95	2,64
Antal dagar med avslut/antalet
börsdagar	%	98	89	79	63	66
Totalt antal avslut		st 3 049 2 011 1 038			590	756
Genomsnittligt antal avslut per dag	st	12	8	4	2	3
Antal omsatta aktier, helår	tusental 1 549 2 397			789	543	636
Antal omsatta aktier, per dag
(genomsnitt)					st 6 122 9 551 3 158 2 154 2 536
Börsvärde noterade aktier	Mkr	377	447	367	157	211
Total omsättning i aktien	Mkr	107	196	64	31	27
Genomsnittlig omsättning per dag	tkr	422	780	257	123	106
Antal aktieägare vid årets utgång					st 2 369 2 088 1 882 1 780 1 793
1) Ingen utspädning finns. Genomsnittligt antal aktier är omräknade historiskt med hänsyn till genomfört inlösenprogram under 2006. 2) För 2009 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen.

Riskhantering

Risker är gemensamt för all affärsverksamhet och genom en väl fungerande riskhantering kan mervärde skapas och skador och förluster undvikas. Riskerna kan delas in i operationella och finansiella. Operationella risker är sådana som uppstår i den dagliga verksamheten och kan komma att påverka koncernens resultat, exempelvis risken för ett produktionsavbrott eller att förlora en större kund. Finansiella risker, som valuta-, likviditets-, ränte-, kredit- och finansieringsrisker, hanteras centralt i syfte att kontrollera riskexponeringen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för ProfilGruppens riskhantering medan VD är ansvarig för den löpande riskhanteringen enligt styrelsens riktlinjer. Till stöd finns en rad koncernövergripande policyer som exempelvis finans- och råvarupolicy.

	OPERATIO NELLA RISKER
RISK	EXPONERI NG OCH HANTERI NG
KUNDER Den påverkan som förlusten av en kund har på koncer nens resultat.	En kundbas utan alltför dominerande kunder eftersträvas för att minska beroendet av enskilda kunder. Under 2009 stod ingen kund för mer än 10 procent av faktureringen.
MILJÖRISKER Skador som koncernens verksamhet kan åsamka vatten, mark, luft och biologiska processer, vilket även innefattar kostnader för att kunna följa nya strängare miljödirektiv.	Målsättningen är att med marginal ligga inom de ramar som lagstiftningen anger. Alla tillverkande bolag inom koncernen är certifierade enligt ISO 14001. Koncernens miljöchef ansvarar för övervak ning av miljöarbetet inom alla bolag i koncernen.
KONJUNKTUR- OCH SÄSONGSVARIATIONER Påverkan på koncernens resultat orsakade av säsongs och konjunkturvariationer.	Kunderna återfinns inom ett flertal branscher såsom fordons-, elektronik-, interiör- och byggbran schen, vilket är en medveten strategi som syftar till att minska känsligheten för konjunktur- och säsongsvariationer. De flesta av de större kunderna är globala vilket gör att även ProfilGruppen är beroende av den internationella konjunkturen.
ANSVAR Ansvarsrisker relaterade till exempelvis person- eller sakskador, medarbetarskador eller tvister.	Leveranser av komponenter till bilindustrin medför viss ansvarsrisk, vilket gjort att en separat försäkring tecknats för detta segment. Avsaknaden av egna produkter reducerar dock den totala produktansvars risken markant. För att förebygga arbetsmiljörelaterade skador har koncernen ett internt rapporte ringssystem för riskfyllda förhållanden. Under året har endast tre olyckor som medfört sjukdagar inträffat. Koncernen arbetar tillsammans med extern rådgivare för försäkrings- och riskfrågor.
PRODUKTIONSAVBROTT Produktionsstillestånd som påverkar leveranser till kund och medför merkostnader.	ProfilGruppen arbetar löpande med förebyggande åtgärder för att undvika produktionsstörningar. Vid produktionsstörning har koncernen en avbrottsförsäkring som täcker bortfall av täcknings bidrag under maximalt 18 månader. Självrisken uppgår till 14 dagar.
KOMPETENS Att inte kunna utveckla kompetensnivån i nödvändig takt.	Kompetensutveckling sker dels genom interna och externa utbildningsprogram, dels genom att vidareutveckla ProfilGruppen till en än mer attraktiv arbetsplats i syfte att behålla personal och underlätta nyrekryteringar.
IT I takt med att IT spelar en större roll i alla delar av före taget ökar kraven på tillgänglighet. Stillestånd kan leda till produktionsbortfall, faktureringsbortfall eller minskad effektivitet inom olika verksamhetsdelar.	Övervakning av IT-infrastrukturen sköts av en extern samarbetspartner i syfte att säkerställa kom petens och kontinuitet. Redundans eftersträvas i alla delar av IT-infrastrukturen, vilket tillsammans med ständig utveckling av kontinuitetsplanen syftar till minimering av driftsstörningar. Under 2009 har koncernen byggt en andra serverhall för att skapa utökad redundans i IT-infrastrukturen. Den interna kompetensen fokuseras på verksamhetskritiska applikationer.
KAPACITETSRISK Risken att inte ha tillräcklig kapacitet inom extrudering, ytbehandling eller någon form av vidareförädling.	Koncernen arbetar ständigt med att utveckla den egna kapaciteten i takt med efterfrågan. Inom vidareförädling används ett externt nätverk av leverantörer som under 2009 stod för 60 procent (55) av den totala vidareförädlingen. I egna anläggningar sker främst vidareförädling av profiler där det finns förutsättningar för hög automatiseringsgrad.
RÅVARA 3 500 Riskerna avser brist på 3 000 råvara samt prisrisker. 2 500 2 000 1 500 Priset för aluminium, 1 000 USD per ton 2005 2006 2007 2008 2009	Råmaterialinköpen svarade 2009 för 44 procent (48) av rörelsekostnaderna. Bolagets råvaruinköp görs i svenska kronor och euro för att matcha kontraktsvalutan med kunderna och på så sätt minska valuta risken. ProfilGruppen arbetar med råvaruklausuler i kundkontrakten, vilket gör att bolagets känslighet för variationer i råvarupriset begränsas. Råvaruinköpen styrs av koncernens råvarupolicy och köp görs i proportion till förväntade kundordrar. Råvaruinköp för längre perioder än sex månader sker utifrån fasta beställningar från kunder. ProfilGruppens råvaruråd sammanträder en gång i veckan och kontrollerar att policyn efterlevs. Koncernen försörjs från huvudleverantören Hydro samt Alcoa och Rusal. Eftersom samtliga dessa leverantörer har global närvaro säkerställer ProfilGruppen sin försörjning av råvara även om den europeiska förbrukningen skulle överstiga produktionen av aluminium i Europa.
ENERGIPRIS Risken för framförallt prisfluktuationer för energi.	ProfilGruppen förbrukar både el och gasol. Koncernen förbrukar cirka 35 GWh elenergi per år. Totalt står energi för cirka tre procent av rörelsekostnaderna. Vid årsskiftet hade koncernen säkrat huvud delen av årsförbrukningen.

FINANSIELLA RISKER
RISK	EXPONERI NG	HANTERI NG
VALUTA Risken att en variation i valutakurser negativt påverkar resultat, kassaflöde eller balansräkning.	80 Nettoexponering 60 362 358 353 341 Säkrat flöde 40 20 Bedömt nettoinflöde 0 per valuta 2010, Mkr. EUR DKK NOK GBP	Företaget säkrar normalt 50–70 procent av valutaflödet på 6–12 månaders sikt. Detta sker företrädesvis genom terminskontrakt.
RÄNTOR Risk för negativ påverkan på koncernens resultat till följd av förändringar i marknads räntor.	Räntebindningsår Långfristiga R äntesats räntebärande (procent) skulder, Mkr 1 jan–30 jun 2010 52,4 2,3 1 jul–31 dec 2010 14,6 2,8 2011 14,6 2,9 2012 0,0 -	ProfilGruppen arbetar med ränteswappar för att minimera riskerna för kortsiktig påverkan.
KREDITER ProfilGruppens kreditrisker uppstår vid placering av finansiella instrument.	I nuläget är ProfilGruppen nettolåntagare och överskottslikviditet ska i första hand användas till att amortera befintliga lån.	För att minimera risken får handel endast ske med ett fåtal motparter som regleras av finanspolicyn vilken godkänns av styrelsen.
KUNDKREDITER Risken att någon kund inte kan betala sin skuld.	40 ProfilGruppens kunder 30 Aktiebolag generellt 20 på ProfilGruppens 10 marknader 0 AAA AA A N B C	Kundkreditsrisken hanteras genom att varje kund tilldelas en grundlimit baserad på affärsomfattningen och dess innehåll, rating hos Dun & Bradstreet samt på en kreditbedömning gjord av koncernens kreditchef. Under 2009 hade 85 procent (88) av företagets kunder en rating mellan A och AAA.
FINANSIERING Risken att företaget inte kan finansiera verk samhetens rörelsekapitalbehov.	ProfilGruppen finansieras av en huvudbank som tillhandahåller all finansiering.	Policyn är att alltid ha lånelöften eller avtal om minst tolv månader. Nuvarande avtal är förenat med vissa finansiella måltal.

		KÄNSLIGHET	SANALYS
	Förändring	Resultat efter i procent finansiella poster	Kommentar
Leveransvolym	+/- 5 procent	13 Mkr	Beräkningen baseras på en förändring i volymen av profiler med genomsnittlig förädlingsgrad.
Valutakänslighet EUR DKK NOK GBP	+/- 5 procent	3,6 Mkr 1,5 Mkr 0,8 Mkr 1,6 Mkr	En förändring av valutakursen för svenska kronan mot euro, brittiska pund, danska kronor eller norska kronor innebär en resultatpåverkan enligt tabellen. Beräkningen bygger på ett uppskattat inbetalningsöverskott i respektive valuta under 2010, utan beaktande av valutasäkringar.
Råvarupriser	+/- 5 procent	0 Mkr	Vid stora varianser under en kort tidsperiod kan eventuell prisrisk uppstå. Detta uppstod vid det extrema marknadsläge som rådde under hösten 2008.
Inköpskostnader förädling	+/- 1 procent	1 Mkr
Energikostnader	+/- 10 procent	2 Mkr
Lönekostnader	+/- 1 procentenhet	2 Mkr
	Räntekänslighet +/- 1 procentenhet	1 Mkr	Av de räntebärande skulderna per 31 december 2009 har 89 procent ränteförfallodag under 2010.

FÖRDELNING AV RÖRELSENS KOSTNADER, PROCENT

Känslighetsanalysen ska läsas med varje faktor och förändring separat. Om flera faktorer avviker samtidigt kan resultatpåverkan enligt tabellen förändras.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för ProfilGruppen AB (publ), org.nr. 556277-8943, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för tiden 1 januari–31 december 2009, vilket är ProfilGruppens tjugonionde verksamhetsår.

ProfilGruppen bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag (publ) och har sitt säte i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Bolagets adress är: Box 36, 360 70 Åseda.

KONCERNEN

ProfilGruppen utvecklar, marknadsför och tillverkar kundanpassade profiler och komponenter i aluminium. Försäljningen sker genom en säljorganisation vid huvudkontoret i Åseda samt genom helägda säljbolag i Danmark, England, Norge och Tyskland.

Konstruktion, produktutveckling och profiltillverkning sker i ProfilGruppen Extrusions AB. Förädling sker i två helägda bolag, ProfilGruppen Components AB och ProfilGruppen Manufacturing AB, men även i nära samarbete med ett antal fristående företag.

Omsättning och resultat

ProfilGruppens nettoomsättning uppgick 2009 till 764,3 Mkr, en minskning i förhållande till föregående år med 30 procent, som en följd av låg efterfrågan och lägre råvarupris.

Leveransvolymen uppgick till 17 400 ton (22 900) aluminiumprofiler, en minskning med 24 procent från föregående år. Exportandelen uppgick till 45 procent (48) i volym räknat och till 45 procent (44) av omsättningen.

Koncernens rörelseresultat uppgick till -10,5 Mkr (16,5) vilket motsvarar en rörelsemarginal på -1,4 procent (1,5). Målet är en rörelsemarginal om sex procent över en konjunkturcykel. Resultatförsämringen förklaras främst av lägre leveransvolym.

Resultatet efter finansiella poster uppgick till -17,8 Mkr (10,0) och resultatet efter skatt uppgick till -13,7 Mkr (9,3).

Resultatet per aktie uppgick till -2,77 kronor (1,88). Genomsnittligt tusental aktier uppgick till 4 933 (4 933).

Investeringar och avskrivningar

Investeringarna uppgick till 20,4 Mkr (56,5). Av dessa var cirka 7,8 Mkr relaterade till det investeringsprogram vid huvudfabriken i Åseda som huvudsakligen genomfördes under 2008. Investeringen kommer att ge effektivare materialflöden och minskade produktionslager och driftsattes under första kvartalet. Vidare har cirka 6 Mkr investerats i ny utrustning för uppvärmning av

aluminiumgöt vid företagets största press, i syfte att öka kapacitet, effektivitet och kvalitet.

Totala avskrivningar enligt plan uppgick under året till 32,2 Mkr (31,2). Under 2008 genomfördes en nedskrivning av pressrelaterad utrustning om 0,6 Mkr.

Finansiell ställning och kassaflöde

ProfilGruppens nettoskuldsättningsgrad har under året ökat något till 0,98 (0,95), att jämföra med målintervallet om 0,75–1,00. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick under året till -3,6 procent (6,1). Avkastningsmålet för sysselsatt kapital är satt till 15 procent. Koncernens avkastningsmål avser ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

Soliditeten uppgick till 28,5 procent (25,2) vid årets slut.

Likvida medel uppgick vid årets slut till 4,2 Mkr (6,6) och koncernens outnyttjade kreditutrymme utöver likvida medel uppgick till 153,7 Mkr (127,1).

Kassaflödet från den löpande verksamheten var 28,4 Mkr (-4,6) och efter investeringsverksamheten 7,9 Mkr (-51,1). Den kapitalrationalisering som uppnåtts under året genom lagerminskning om 44,1 Mkr samt 6,0 Mkr lägre kundfordringar har till viss del motverkats av lägre leverantörsskulder.

Balansomslutningen per den 31 december 2009 uppgick till 499,3 Mkr att jämföra med 563,6 Mkr 31 december 2008.

Risker

ProfilGruppen är exponerad för finansiella risker, vilka beskrivs närmare i not 20 och på sidorna 39-41.

Marknad

Marknaden för aluminiumprofiler i Europa bedöms av branschorganisationen EAA ha minskat med 22 procent under 2009. Under fjärde kvartalet har den visat tecken på en påbörjad återhämtning, vilken är tydligast i Nord- och Mellaneuropa. Fordonsbranschen, där uppgången inom personbilar påskyndats av incitamentsprogram, visar en tydlig volymökning. Marknaden för tunga fordon har inte haft samma draghjälp, men visar nu på en stabilisering. Inom bygg- och anläggningsbranschen sker fortfarande en viss försvagning inom vissa delsegment till följd av svårigheter med finansiering av större byggprojekt.

Råvarupriset för aluminium på London Metal Exchange (LME) har, efter ett drastiskt prisfall under andra halvåret 2008, successivt stigit under 2009. Snittpriset för aluminiumråvaran under 2009 blev cirka 1 700 USD/ton, hela 35 procent lägre än 2008.

Tillverkning

Basen i koncernens produktion utgörs av strängpressning av aluminiumprofiler i ProfilGruppen Extrusions AB. Bolaget har tre presslinjer för profiltillverkning. Koncernens produktion av aluminiumprofiler under 2009 uppgick till 17 075 ton (22 600).

Koncernens förädlingsbolag förfogar över en avancerad maskinpark, huvudsakligen för skärande bearbetning, bockning och ytbehandling. ProfilGruppen Components AB är specialiserat på ytbehandling. ProfilGruppen Manufacturing AB är inriktat på bockning och skärande bearbetning, främst i större serier i automatiserade produktionslinjer.

Utvecklingsarbete

Ständig förbättring av processer och produkter är en viktig del i ProfilGruppens verksamhet. Dagligen tar koncernen fram nya produkter och produktmodeller på befintliga eller potentiella kunders uppdrag. Koncernens nära kundsamarbete innebär att en god kännedom om kundens produkter upparbetas och därmed kan konstruktiva idéer lämnas när det gäller förbättring av produktens egenskaper. Under konstruktions- och designfasen har koncernen goda möjligheter att anpassa produktens miljöpåverkan, livscykelekonomi och återvinningsmöjligheter.

Processutvecklingsarbete genomförs i samverkan med kunder, råvaruleverantörer, verktygs- och maskintillverkare.

Kostnaderna för detta arbete är normalt inte av karaktären att de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång utan återfinns som kostnad för sålda varor och försäljningskostnader i koncernens resultaträkning, se not 7. För varje utvecklingsprojekt görs en bedömning om kostnaderna skall aktiveras eller inte. Under året har inga aktiveringar av utvecklingskostnader skett.

Kvalitet

ProfilGruppen Extrusions AB certifierades enligt kvalitetssäkringssystemet ISO 9002 redan 1991 och övergick sedan till den nya standarden ISO 9001:2000. 1999 blev ProfilGruppen, som första nordiska bolag i sin bransch certifierad enligt fordonsbranschens dåvarande kvalitetssystem QS-9000. Denna standard ersattes senare av ISO/TS 16949 och ProfilGruppen är certifierat enligt denna standard sedan 2006. Eftersom giltigheten av certifikaten är tre år har en förnyelsecertifiering ägt rum och 2009 erhölls förnyade certifikat för ISO 9001 och ISO/TS 16949.

ProfilGruppen är också, sedan 1998, godkänd enligt miljöledningssystemet ISO 14001.

Miljöinformation

ProfilGruppen bidrar till en positiv utveckling på miljöområdet genom att kunderna erbjuds profiler i aluminium och ytbehandling genom anodisering, vilket är gynnsamt ur livscykelperspektiv och innebär att miljöbelastande material och processer ersätts.

Koncernen bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Inom koncernen finns anläggningar för tillverkning av profiler i aluminium samt förädling genom ytbehandling och bearbetning. Dessa verksamheter påverkar den yttre miljön i huvudsak genom utsläpp till vatten och genom buller. Allt avloppsvatten från verksamheterna renas före utsläpp. ProfilGruppen har påbörjat samrådsprocessen enligt miljöbalken som förberedelse för en ny ansökan om utökad verksamhet gällande pressning och ytbehandling av aluminiumprofiler.

Uppföljning av koncernens miljömål presenteras på annan plats i årsredovisningen. Miljöpolicyn kan studeras på hemsidan, www.profilgruppen.se.

Personal

Under slutet av 2008 genomfördes uppsägningar och totalt 60 personer lämnade koncernen under inledningen av året.

Under årets första kvartal tvingades koncernen att genomföra ytterligare uppsägningar av totalt 35 anställda för att anpassa verksamheten och kapaciteten till de försämrade marknadsförutsättningarna, dessa personer lämnade koncernen under årets andra kvartal.

Medelantalet anställda i koncernen uppgick till 376 (460), varav 55 (68) avser förädlingsbolagen ProfilGruppen Components AB och ProfilGruppen Manufacturing AB. Av antalet anställda i koncernen var 25 procent (26) kvinnor. Personalomsättningen under året uppgick till 3,8 procent (3,7).

Kostnaden för löner uppgick till 131,8 Mkr (167,1).

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ett ersättningsutskott, utsett av styrelsen, utarbetar förslag till principer för ersättningar till koncernens VD och övriga ledande befattningshavare. Koncernens ledande befattningshavare inklusive VD, totalt sju personer, har avtal om rörlig ersättning utöver fast lön. Storleken på den rörliga ersättningen är kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster samt definierade personliga mål. Den rörliga ersättningen kan uppgå till maximalt 25 procent av den fasta lönen, vilket motsvarar en maximal kostnad om 1,7 Mkr för år 2010. Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida gäller en uppsägningstid på två år för verkställande direktören och normalt sex månader för

NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT, MKR

1) Antalet aktier är omräknade historiskt med hänsyn till genomfört inlösenprogram under 2006.

UTDELNING PER AKTIE, KR

1) Av styrelsen föreslagen utdelning.

övriga ledande befattningshavare. Avtal om förmån av pension träffas individuellt och pensionskostnaden kan uppgå till maximalt 35 procent av den fasta samt rörliga lönen.

Styrelsen föreslår att dessa principer i allt väsentligt kvarstår även för 2010 och att styrelsen ges mandat att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall skulle finnas särskilda skäl för det.

Bolagsstyrning

Arbetet i styrelsen för ProfilGruppen AB styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande styrelsesammanträde. Frågor rörande revision och intern kontroll bereds av styrelsens revisionsutskott och ersättningsfrågor bereds av ersättningsutskottet. Inför årsstämman 2010 har valberedningen i uppdrag att föreslå styrelseledamöter samt styrelse-, utskotts-, och revisionsarvode. Mer information om styrelsens arbete och bolagsstyrning i ProfilGruppen finns i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 46–48 och på www.profilgruppen.se

Aktiekapital och styrelsens bemyndigande att besluta om nyemission

Aktiekapitalet i ProfilGruppen utgörs av 4 932 517 aktier. Varje aktie i bolaget motsvarar en röst.

De ägarandelar som överstiger tio procent är Lars Johanssons 14,4 procent, Prior & Nilssons 12,4 procent och Ringvägen Venture AB:s 10,5 procent.

För att finansiera eventuella företagsförvärv med egna aktier fick styrelsen vid årsstämman i mars 2009 bemyndigande att, för tiden intill nästkommande årsstämma, fatta beslut om nyemission av aktier av serie B. Antalet aktier får ej överstiga 400 000 stycken och emission kan genomföras vid ett eller flera tillfällen. Avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt får göras. Emissionskursen skall motsvara aktiens bedömda marknadsvärde. Vid fullt utnyttjande av bemyndigandet motsvarar detta cirka åtta procent av det totala antalet aktier. Detta bemyndigande har fram till dagens datum ej utnyttjats.

Utsikter för 2010

Det finns tecken på en återhämtning i profilmarknaden i Europa, men utvecklingen är fortsatt svårbedömd.

MODERBOLAGET

Nettoomsättningen i moderbolaget ProfilGruppen AB utgörs av hyror och ersättning för tjänster från bolag i koncernen. Inga inköp från koncernbolag har skett. I moderbolaget finns en person (en) anställd.

Utdelning

Mot bakgrund av verksamhetens resultat föreslår styrelsen att ingen utdelning utgår för verksamhetsåret 2009.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel enligt balansräkningen, 6 414 550 kronor, disponeras på följande sätt:

	6 414 550 kr
överföres i ny räkning	6 414 550 kr
utdelas till aktieägarna	0 kr

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

FEMÅRSÖVERSIKT

		2005	2006	2007	2008	2009
Nettoomsättning Resultat före av- och nedskrivningar Rörelseresultat Rörelsemarginal Resultat före skatt	Mkr Mkr Mkr % Mkr	926,7 79,2 43,2 4,7 38,7	1 086,9 1 179,4 76,6 44,2 4,1 19,3	95,6 63,3 5,4 57,0	1 086,1 48,3 16,5 1,5 10,0	764,3 21,7 -10,5 -1,4 -17,8
Resultatmarginal	%	4,2	1,8	4,8	0,9	-2,3
Avkastning på eget kapital Avkastning på sysselsatt kapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar Likviditetsreserv	% % Mkr Mkr Mkr	11,6 13,0 78,7 36,8 221,7	4,4 9,3 72,5 38,3 163,6	25,1 22,8 78,4 24,7 212,1	5,9 6,1 -4,6 56,5 133,7	-9,6 -3,6 28,4 20,4 157,9
Nettoskuld Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar Nettoskuldsättningsgrad	Mkr Mkr ggr	55,1 98,5 0,23	109,4 138,2 0,74	65,0 103,6 0,38	135,8 142,4 0,95	140,0 144,1 0,98
Balansomslutning Soliditet Kapitalomsättningshastighet Andel riskbärande kapital Räntetäckningsgrad	Mkr % ggr % ggr	616,9 38,5 2,7 47,3 7,7	606,3 24,5 3,5 33,1 3,0	615,9 28,0 4,2 36,9 9,0	563,6 25,2 3,9 32,5 2,4	499,3 28,5 2,7 37,2 -1,4
Medarbetare Medelantal anställda Antal tjänster vid årets slut Personalomsättning Genomsnittsålder Lönekostnader inklusive sociala avgifter Nettoomsättning per anställd (medelantal) Resultat före skatt per anställd (medelantal)	% år Mkr tkr tkr	492 471 4,6 41 210,6 1 884 79	477 468 3,3 41 208,9 2 277 40	475 472 5,7 43 226,2 2 481 120	460 436 3,7 42 228,2 2 359 22	376 353 3,8 43 184,8 2 034 -47
Per aktie Genomsnittligt antal aktier 1) Resultat per aktie Kassaflöde per aktie Substansvärde per aktie Utdelning per aktie 2)	tusental kr kr kr kr	5 971 4,48 13,18 41,42 2,30	5 624 1,53 12,90 30,09 2,80	4 933 8,15 15,89 34,92 3,60	4 933 1,88 -0,93 28,85 1,00	4 933 -2,77 5,76 28,86 0,00

1) Ingen utspädning finns. Genomsnittligt antal aktier är omräknade historiskt med hänsyn till genomfört inlösenprogram under 2006.

2) För 2009 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen.

För kvartalsdata se www.profilgruppen.se.

Definitioner av ekonomiska begrepp finns på omslagets bakre flik.

Koncernens totalresultat

(Mkr)	Not	2009	2008
Nettoomsättning Kostnad för sålda varor	2, 3	764,3 -688,3	1 086,1 -965,3
Bruttoresultat		76,0	120,8
Övriga rörelseintäkter Försäljningskostnader Administrationskostnader	4	0,2 -46,1 -40,6	0,6 -55,1 -49,8
Rörelseresultat F inansiella intäkter F inansiella kostnader Finansnetto	5, 6, 7 8 8	-10,5 0,3 -7,6 -7,3	16,5 0,6 -7,1 -6,5
Resultat före skatt Skatt	10	-17,8 4,1	10,0 -0,7
Årets resultat		-13,7	9,3
Övrigt totalresultat Förändringar i kassaflödessäkringar Övrigt redovisat direkt mot eget kapital		18,2 0,5	-22,0 0,5
Årets totalresultat		5,0	-12,2
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr	17	-2,77	1,88

Koncernens finansiella ställning

(Mkr)		Not	2009-12-31	2008-12-31
Tillgångar I	mmateriella anläggningstillgångar	11	10,0	10,0
	Materiella anläggningstillgångar	12	271,3	284,2
	Andra aktier och andelar	13	0,2	0,2
	Summa anläggningstillgångar		281,5	294,4
	Varulager	14	84,0	128,2
	Kundfordringar	15	98,6	104,6
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		5,4	9,3
	Aktuella skattefordringar		5,2	10,3
	Övriga fordringar		20,4	10,2
	Likvida medel	23	4,2	6,6
	Summa omsättningstillgångar		217,8	269,2
Summa tillgångar		3	499,3	563,6
Eget kapital	Aktiekapital		24,7	24,7
	Övrigt tillskjutet kapital		1,4	1,4
	Reserver		-4,0	-22,1
	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		120,3	138,3
	Summa eget kapital	16	142,4	142,3
Skulder L	ångfristiga räntebärande skulder	18, 20	81,6	81,9
	Avsättningar till pensioner	5	10,5	9,2
	Uppskjutna skatteskulder	10	43,7	41,0
	Summa långfristiga skulder		135,8	132,1
	Kortfristiga räntebärande skulder	18, 20	52,0	51,3
	Leverantörsskulder		111,7	143,9
	Aktuella skatteskulder		0,7	0,5
	Övriga skulder		11,8	34,9
	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	19	44,9	58,6
	Summa kortfristiga skulder		221,1	289,2
	Summa skulder		356,9	421,3
	Summa eget kapital och skulder		499,3	563,6

För ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 21.

Koncernens förändringar i eget kapital

(Mkr)	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat	Summa eget kapital
Eget kapital 2008-01-01	24,7	1,4	-0,4	146,6	172,3
Årets resultat				9,3	9,3
Övrigt totalresultat			-21,7	0,2	-21,5
Utdelning 3,60 kr/aktie				-17,8	-17,8
Utgående eget kapital 2008-12-31	24,7	1,4	-22,1	138,3	142,3
Eget kapital 2009-01-01	24,7	1,4	-22,1	138,3	142,3
Årets resultat				-13,7	-13,7
Övrigt totalresultat			18,1	0,6	18,7
Utdelning 1,00 kr/aktie				-4,9	-4,9
Utgående eget kapital 2009-12-31	24,7	1,4	-4,0	120,3	142,4

Koncernens kassaflöde

(Mkr)	Not	2009	2008
Den löpande verksamheten	23
Resultat efter finansiella poster		-17,8	10,0
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		32,9	31,7
Betald inkomstskatt		3,2	-18,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		18,3	22,8
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Varulager 1)		44,2	5,2
Rörelsefordringar 1)		4,6	43,4
Rörelseskulder 2)		-38,7	-76,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten		28,4	-4,6
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-21,1	-48,4
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		0,6	1,9
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-20,5	-46,5
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning		-4,9	-17,8
Upptagna lån 3)		0,8	50,1
Amortering av lån		-5,7	-12,5
Amortering av leasingskuld		-0,8	-0,9
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-10,6	18,9
Årets kassaflöde		-2,7	-32,2
Likvida medel vid årets början		6,6	38,7
Kursdifferenser i likvida medel		0,3	0,1
Likvida medel vid årets slut		4,2	6,6

1) ökning - / minskning + 2) ökning + / minskning - 3) inklusive förändring av utnyttjad checkräkningskredit

Resultaträkning moderbolaget

(Mkr)	Not	2009	2008
Nettoomsättning Kostnad för sålda varor		24,7 -3,4	18,6 -2,9
Bruttoresultat		21,3	15,7
Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter	4	-6,6 0,0	-6,7 0,0
Rörelseresultat	5, 6	14,7	9,0
Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter	8 8 8	0,0 1,2 -4,1	0,0 0,0 -3,2
Resultat efter finansiella poster		11,8	5,8
Bokslutsdispositioner	9	-0,2	-3,9
Resultat före skatt		11,6	1,9
Skatt	10	-3,1	-0,5
Årets resultat		8,5	1,4

Moderbolagets omsättning utgörs av lokalhyror från svenska bolag i koncernen. För utdelning per aktie, se not 16.

Balansräkning moderbolaget

(Mkr)		Not	2009-12-31	2008-12-31
Tillgångar	Materiella anläggningstillgångar	12	98,8	98,0
	Finansiella anläggningstillgångar: Andelar i koncernbolag	22	108,9	108,9
	Summa anläggningstillgångar		207,7	206,9
	F ordringar hos koncernbolag		0,9	0,8
	F örutbetalda kostnader och upplupna intäkter		0,1	4,6
	A ktuella skattefordringar		3,2	1,7
	Summa kortfristiga fordringar		4,2	7,1
	Kassa och bank	23	0,4	0,4
	Summa omsättningstillgångar		4,6	7,5
Summa tillgångar			212,3	214,4
	Eget kapital och skulder
	Bundet eget kapital
	Aktiekapital		24,7	24,7
	R eservfond		1,3	1,3
	Fritt eget kapital
	Balanserat resultat Årets resultat		-2,1 8,5	9,6 1,4
	Summa eget kapital	16	32,4	37,0
	Obeskattade reserver	9	23,3	23,2
	Avsättningar för skatter	10	3,2	2,9
	Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut	18, 20	44,7	49,7
	Kortfristiga skulder
	R äntebärande skulder till kreditinstitut	18, 20	17,5	14,9
	Ej räntebärande skulder
	L everantörsskulder S kulder till koncernbolag		0,1 86,6	0,0 83,3
	Ö vriga skulder		1,4	0,5
	U pplupna kostnader och förutbetalda intäkter	19	3,1	2,9
	Summa kortfristiga skulder		108,7	101,6
	Summa eget kapital och skulder		212,3	214,4
	Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut
	Fastighetsinteckningar Aktier i dotterbolag		78,6 101,2	64,7 101,2
Ansvarsförbindelser
	Borgensförbindelser till förmån för koncernbolag		38,8	9,3

Förändringar i moderbolagets eget kapital

		Bundet eget kapital
(Mkr)	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Eget kapital 2008-01-01	24,7	1,3	19,7	45,7
Återbetalning moms avseende inlösenkostnader 2006 Erhållet/ lämnat koncernbidrag			0,4 7,2	0,4 7,2
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare Årets resultat	0,0	0,0	7,6 1,4	7,6 1,4
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Utdelning	0,0	0,0	9,0 -17,8	9,0 -17,8
Utgående eget kapital 2008-12-31	24,7	1,3	11,0	37,0
Eget kapital 2009-01-01	24,7	1,3	11,0	37,0
Erhållet/ lämnat koncernbidrag			-8,2	-8,2
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare	0,0	0,0	-8,2	-8,2
Årets resultat			8,5	8,5
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Utdelning	0,0	0,0	0,3 -4,9	0,3 -4,9
Utgående eget kapital 2009-12-31	24,7	1,3	6,4	32,4
Föreslagen utdelning för 2010			0,0	0,0

Kassaflödesanalys moderbolaget

(Mkr)	Not	2009	2008
Den löpande verksamheten	23
Resultat efter finansiella poster		11,8	5,8
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		3,3	3,1
Betald inkomstskatt		-1,8	-5,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		13,3	3,4
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Rörelsefordringar 1)		4,4	-4,2
Rörelseskulder 2)		-1,6	29,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten		16,1	28,9
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-8,9	-13,7
Förvärv av finansiella tillgångar		0,0	0,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-8,9	-13,7
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning		-4,9	-17,8
Upptagna lån 3)		2,7	3,1
Amortering av lån		-5,0	-0,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-7,2	-15,2
Årets kassaflöde		0,0	0,0
Likvida medel vid årets början		0,4	0,4
Likvida medel vid årets slut		0,4	0,4

1) ökning - / minskning + 2) ökning + / minskning - 3) inklusive förändring av utnyttjad checkräkningskredit

Noter

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har RFR 1:2 kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Såvida inget annat nämns under rubriken Moderbolagets redovisningsprinciper tillämpar moderbolaget samma principer som koncernen. De avvikelser som förekommer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen (ÅRL) och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även är rapporteringsvalutan för såväl moderbolag som koncern. De finansiella rapporterna presenteras därför i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till miljoner kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument eller av finansiella tillgångar som kan säljas.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på de perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av dotterföretag.

Ändrade redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades föregående år, med de undantag som anges nedan.

Koncernen har under året infört följande standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2009, vilka är godkända av EU och anses relevanta för koncernen.

• • Ändringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.
• • IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Ändringar avseende erhållen utdelning.
• • IFRS 8 Rörelsesegment.
• • Ändringar av IAS 23 Lånekostnader.
• • Ändringar av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar.

Tillämpningen av dessa standarder och tolkningar har inte haft någon väsentlig effekt på resultat eller ställning under 2009. Däremot har de orsakat ändringar i utformningen av finansiella rapporter, vissa notupplysningar och i vissa fall redovisningsprinciper. Som en konsekvens av ändringarna i IAS 1 har koncernen valt att presentera sitt resultat i en enda rapport, rapport över totalresultatet. De standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft, men inte är relevanta för koncernen redovisas inte här.

Koncernen har 2009 inte tillämpat någon standard, ändring eller tolkning med möjlighet till förtidstillämpning. Följande standarder och tolkningar skall tillämpas för 2010 eller senare och dess relevans för ProfilGruppen kommer att utvärderas under 2010.

• • IFRS 3R Rörelseförvärv och IAS 27R Koncernredovisning och separata finansiella rapporter.
• • Ändring av IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar.

• • IFRS 9 Financial instruments: Recognition and Measurement (ännu ej godkänd av EU).

• • Ändring av IAS 24 Upplysningar om närstående (ännu ej godkänd av EU).

• • Ändring av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering.
• • Ändring av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.
• • IFRIC 17 Utdelning av sakvärden till ägare.
• • IFRIC 19 Extinguishing Financial Liabilities with Equity Instruments (ännu ej godkänd av EU).

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Följande viktiga bedömningar har gjorts vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper.

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, vilket vanligtvis innebär värdering till anskaffningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är till viss del en bedömning baserad på prognoser från kunder men även på historiska data. Under slutet av 2008 föll priset på aluminium ovanligt snabbt och nettoförsäljningsvärdet per 31 december 2008 bedömdes understiga anskaffningsvärdet med 8,4 Mkr och denna nedskrivning belastade därför koncernens resultat. I 2009 års bokslut är varulagret värderat till anskaffningsvärde.

Omstruktureringskostnader

Vid omstrukturering har avsättningar för framtida kostnader som kunnat beräknas med relativt stor säkerhet gjorts. I bokslutet för 2008 gjordes sådana avsättningar om 7,6 Mkr för löner och liknande poster under återstående uppsägningstid. Under året har inga sådana avsättningar gjorts.

Osäkra kundfordringar

Koncernen gör varje balansdag en bedömning för att fastställa behovet av avsättningar för kreditrisker. Bedömningen görs individuellt per kund, i första hand i samråd mellan kundansvarig säljare och koncernens kreditchef. I de fall kundens finansiella situation gör sannolikt att betalning inte kommer att verkställas bedöms också möjligheterna att utverka betalning via kreditförsäkring eller ur konkursbo. Efter bästa bedömning avsätts ett belopp motsvarande den fordran som riskerar att gå förlorad.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 11.

Exponering mot utländska valutor

Förändringar i valutakurser kan ha relativt stor påverkan på koncernens resultat. I not 20 ges mer information om koncernens exponering för utländska valutor och vilka åtgärder som vidtas för att minska risken i denna exponering.

Pensionsantaganden

Företagsledningen har gjort en bedömning om en förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i Norge som överstiger diskonteringsräntan med en procentenhet eftersom detta är den avkastningsnivå som används för norska företag under 2009. Om den faktiska avkastningen under 2010

överstiger den långsiktigt förväntade skulle koncernens oredovisade aktuariella vinster öka, vilket kan få till följd att de oredovisade aktuariella vinsterna faller utanför korridoren och att en andel av dessa skulle behöva redovisas över resultat- och balansräkningen. Stora negativa avvikelser skulle kunna leda till att aktuariella förluster behöver redovisas.

Klassificering med mera

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

För varje balanspost som inkluderar belopp som förväntas återvinnas eller betalas både inom och efter tolv månader från balansdagen, lämnas denna upplysning i not till respektive balanspost.

Konsolideringsprinciper Dotterföretag

Dotterföretag är företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär att direkt eller indirekt ha rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger beaktas även potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion där koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Eliminering vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger vid transaktionstidpunkten. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas

till den funktionella valutan till kursen vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, varvid valutakursförändringen redovisas tillsammans med övrig värdeförändring av tillgången eller skulden.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt som övrigt totalresultat.

Intäkter

Koncernens nettoomsättning består i allt väsentligt av intäkter från försäljning av varor. Inkomst vid varuförsäljningen redovisas som intäkt då koncernen till köparen vid leveransen har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande och inte heller utövar någon reell kontroll över de varor som sålts.

Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen.

Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Kontrollen över tillgången kan ha övergått vid ett tidigare tillfälle än tillträdestidpunkten och om så har skett intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömning av intäktsredovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll.

Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader Leasingavtal

Leasing där koncernen i allt väsentligt intar samma ställning som vid direkt ägande av tillgången klassificeras som finansiell leasing. Den på så sätt hyrda tillgången redovisas som en materiell anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen som en skuld i balansräkningen. Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår som ägare till tillgången, klassificeras som operationell leasing. Utgifterna för operationell leasing kostnadsförs linjärt under leasingperioden.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddagsredovisning.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. För ytterligare information se not 20.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt.

De kategorier som återfinns i koncernen är följande:

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat som har fastställda eller fastställbara betalningar, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot övrigt totalresultat, dock ej sådana som beror på nedskrivningar, ränta på skuldinstrument, utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta finansierings- och emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid säkring av verkligt värde. Vid kassaflödessäkring redovisas värdeförändringarna i särskilda kategorier inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Övriga fordringar

Övriga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Kundfordringar i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Derivat och säkringsredovisning

Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett Inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.

I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Transaktionsexponering – kassaflödessäkringar

Valutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras genom valutaterminer. Valutaterminen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt mot övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som aktiveras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa eller om den inte längre är effektiv, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

Säkring av koncernens räntebindning – kassaflödessäkringar

För säkring av ränterisk används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad och övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda.

Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Principer för nedskrivningar behandlas nedan.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Leasade tillgångar

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Maskiner och inventarier består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder, se not 12. Huvudindelningen av fastigheter är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obestämbar. Byggnaderna delas in i kontors- och industrifastigheter och består av flera komponenter vars nyttjandeperioder skiljer sig åt, se not 12.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Immateriella tillgångar Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, till exempel för material och tjänster och ersättningar till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. Under året har inga aktiveringar av utvecklingskostnader skett.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet består av en aluminiumdel, vilken värderas enligt först in, först ut-metoden, samt en förädlingsdel som värderas till vägda genomsnittskostnader. Samma metod har använts för alla varor med likartad beskaffenhet. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar med undantag för varulager och uppskjutna skattefordringar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard. För goodwill beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång skall vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkningen av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöde med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i säkringsreserven i eget kapital till resultaträkningen.

Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen får inte senare återföras via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Ersättningar till anställda Avgiftsbestämda pensionsplaner

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt UFR 6 är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bolaget har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

I Norge omfattas alla anställda av förmånsbestämda pensionsplaner. I Sverige omfattas vissa anställda av förmånsbestämda planer, ingen nyintjäning av pensionsrätt sker dock för dessa planer.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

Korridorregeln tillämpas och innebär att den del av de ackumulerade

aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger tio procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas på samma sätt.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill beaktas inte, ej heller temporära skillnader hän-förliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt ÅRL och rekommendation från Rådet för finansiell rapportering, RFR 2.2 Redovisning för juridisk person. Även Rådets uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper

Inga ändringar av redovisningsprinciper har skett under året.

Intäkter

Hyresintäkter

Hyror aviseras i förskott och periodiseras så att endast den del av hyrorna som belöper på perioden redovisas som intäkt.

Utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar. Inga leasade eller immateriella tillgångar finns.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda pensionsplaner.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering, UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

NOT 2 NETTOOMSÄTTNING

Nettoomsättningen i koncernen avser intäktsslaget varuförsäljning.

Nettoomsättning per geografisk marknad	2009	2008
Sverige	419,5	606,8
Övriga Norden	104,8	169,0
Övriga Europa	237,3	305,2
Övrigt	2,7	5,1
	764,3	1 086,1

NOT 3 SEGMENT

Information om rörelsesegment

Koncernens högsta verkställande befattningshavare, såväl styrelse som ledning, följer verksamhetens resultat på konsoliderad nivå utan fördelning på segment eller rörelsegrenar. Som underlag för beslut om resursallokering och utvärdering av prestationer använder högsta verkställande befattningshavare företagets aggregerade rörelseresultat. ProfilGruppen består således av enbart ett segment. För finansiell information om segmentet hänvisas därför till resultaträkningar, balansräkningar, not 12 (avseende investeringar och avskrivningar) och not 23 (avseende kassaflödeseffekter). De produkter som ger intäkter är uteslutande kundunika komponenter baserade på aluminiumprofiler.

Information om geografiska marknader Försäljning sker i huvudsak till kunder i Europa där marknadsbetingelserna är likartade. Exportförsäljning sker genom egna integrerade försäljningsbolag på respektive marknad. Koncernens möjligheter och risker påverkas inte i första hand av var kunderna är lokaliserade, men till viss del råder olika betingelser på hemma- respektive exportmarknad. Informationen om extern försäljning avser geografiska områden grupperade efter kundernas lokalisering. Uppgifterna om segmentens redovisade värde på tillgångar och investeringar i anläggningstillgångar är grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade.

Extern försäljning per marknad	2009	2008
Sverige	419,5	606,8
Tyskland	90,9	156,1
Övrig export	253,9	323,2
	764,3	1 086,1
Tillgångar	2009	2008
Sverige	489,0	554,0
Export	10,3	9,6
	499,3	563,6
Investeringar i anläggningstillgångar	2009	2008
Sverige	20,0	55,8
Export	0,4	0,7
	20,4	56,5

Ingen kund står för mer än tio procent av omsättningen under 2009 (ingen).

NOT 4 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

		Koncernen	Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	0,2	0,6	0,0	0,0
	0,2	0,6	0,0	0,0

ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER NOT 5

		2009	2008
Medelantal anställda	Totalt	Män T	otalt	Män
Moderbolaget	1	1	1	1
Koncernbolag i Sverige
ProfilGruppen Components AB	19	5	23	8
ProfilGruppen Extrusions AB	311	243	378	290
ProfilGruppen Manufacturing AB	36	27	45	32
	366	275	446	330
Koncernbolag utanför Sverige
Danmark, säljbolag	3	3	3	3
Storbritannien, säljbolag	1	1	2	2
Norge, säljbolag	2	1	4	3
Tyskland, säljbolag	3	2	4	2
	9	7	13	10
Koncernen totalt	376	283	460	341

Könsfördelning i styrelse och företagsledning

Styrelsen (inkl VD) för ProfilGruppen AB (moderbolaget) består av 75 procent (88) män. Koncernens ledningsgrupp (inkl VD) består av 86 procent (86) män. Koncernens övriga bolagsstyrelser och ledning består till 80 procent (80) av män.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i den svenska delen av koncernen har under året varit 6,2 procent (6,8). I statistiken har inga avdrag gjorts utan all sjukfrånvaro oavsett längd och orsak redovisas. Sjukfrånvaro som varat mer än 60 dagar utgör 43 procent (46) av den totala sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaro per åldersgrupp och kön, procent

					2009 2008
	Totalt	Män	Kvinnor T	otalt	Män	Kvinnor
Upp till 29 år	4,7	4,8	4,5	5,0	3,6	7,6
30–49 år	5,5	4,2	9,2	6,0	4,4	10,3
över 50 år	8,0	6,9	10,8	9,7	7,9	12,5
Total sjukfrånvaro	6,2	5,1	9,3	6,8	5,2	10,4

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

		2009		2008
	Löner och S andra ersättningar	ociala kost- L nader (varav pensionskostn)	öner och S andra	ociala kost nader (varav ersättningar pensionskostn)
Moderbolaget	3,2	1,8 (0,8) 1)	3,5	2,2 (1,0) 1)
Koncernbolag	128,6	51,2 (13,0)	163,6	58,9 (12,3)
Koncernen totalt	131,8	53,0 (13,8) 2)	167,1	61,1 (13,3) 2)

1) Varav 0,8 Mkr (1,0) avser styrelse och VD i moderbolaget.

2) Varav 1,1 Mkr (1,3) avser styrelse och VD i koncernens olika bolag.

Löner och andra ersättningar,		2009	2008
fördelade mellan styrelse och VD samt övriga anställda	Styrelse Ö och VD	vriga S anställda	tyrelse Ö och VD	vriga anställda
Moderbolaget	3,2	0,0	3,5	0,0
Koncernbolag i Sverige	0,0	121,9	0,0	154,5
Koncernbolag utanför Sverige
Danmark, säljbolag	0,7	1,5	0,8	1,7
Norge, säljbolag	1,0	0,6	1,2	1,8
Storbritannien, säljbolag	0,5	0,1	0,5	0,6
Tyskland, säljbolag	0,0	2,3	0,0	2,5
	2,2	4,5	2,5	6,6
Koncernen totalt	5,4	126,4	6,0	161,1

Vinstdelning

Till medarbetare utöver ledande befattningshavare kan ersättning utgå baserat på koncernens resultat efter finansiella poster. Maximal ersättning per anställd och år är ett halvt prisbasbelopp. För 2009 utgick ingen sådan vinstdelning (ingen).

Pensioner

Avgiftsbestämda planer

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 6, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2009 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgick till 2,6 (2,6) Mkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/ eller de försäkrade. Vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 procent (112). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i förhållande till försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

		Koncernen	Moderbolaget
Kostnad för avgiftsbestämda planer redovisad i resultaträkningen	2009	2008	2009	2008
som kostnad för sålda varor	5,1	5,0	0,0	0,0
som försäljningskostnader	2,9	2,8	0,0	0,0
som administrationskostnader	4,8	4,6	0,8	1,0
	12,8	12,4	0,8	1,0

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda pensionsplaner som tillhandahåller ersättning för anställda när de går i pension finns dels för anställda i Sverige, dels för anställda i Norge. I den svenska planen förekommer ingen nyintjäning av pensionsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda planer.

	Koncernen
Helt eller delvis fonderade förpliktelser 2009 2008 2007 2006 2005
Saldo förpliktelse den 1 januari	17,5	16,7	16,9	16,5	13,4
Kostnad för pensioner intjänade under året	0,3	0,3	0,2	0,2	0,2
Räntekostnad	0,8	0,8	0,7	0,7	0,7
Utbetalningar	-0,5	-0,4	-0,2	-0,2	0,0
Aktuariella vinster/förluster	0,3	0,5	-1,4	-0,1	1,7
Omräkningsdifferenser	0,7	-0,4	0,5	-0,2	0,5
Saldo förpliktelse den 31 december	19,1	17,5	16,7	16,9	16,5
Saldo förvaltningstillgångar den 1 januari	6,3	6,7	6,9	6,9	5,0
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0,3	0,4	0,4	0,4	0,3
Inbetalningar	0,4	0,5	0,6	0,6	1,1
Aktuariella vinster/förluster	-0,6	-0,8	-1,7	-0,5	0,0
Omräkningsdifferenser	0,8	-0,5	0,5	-0,5	0,5
Saldo förvaltningstillgångar den 31 december	7,2	6,3	6,7	6,9	6,9
Oredovisade aktuariella vinster och förluster	-2,6	-2,2	-1,4	-1,7	-1,7
Nettoskuld redovisad i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner	9,3	9,0	8,6	8,3	7,9
Kostnad redovisad i resultaträkningen varav som försäljningskostnader varav som finansiella kostnader	0,9 0,4 0,5	1,0 0,5 0,5	0,8 0,4 0,4	1,1 0,6 0,5	0,6 0,2 0,4

De väsentligaste aktuariella antaganden per balansdagen som legat till grund för beräkning av förmånsbestämda förpliktelser redovisas nedan.

	Sverige		Norge
	2009	2008	2009	2008
Diskonteringsränta	3,9%	4,7%	4,5%	4,5%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna	0,0%	0,0%	5,6%	5,5%
Framtida löneökningar	0,0%	0,0%	4,3%	4,0%
Framtida ökningar av pensioner	2,0%	2,0%	1,3%	1,8%
Personalomsättning	0,0%	0,0%	-	-

Förväntad återstående tjänstgöringstid 12,90 år 11,80 år 6,90 år 12,28 år Förvaltningstillgångar finns enbart i den norska planen och består till största delen av räntebärande värdepapper 73% (67%). Övriga tillgångar är aktier 4% (12%), fastigheter 17% (17%) samt annat 6% (4%).

Principer för ersättningar till ledande befattningshavare

Till styrelsens ledamöter utgår ersättning enligt årsstämmans beslut.

Ett ersätttningsutskott, utsett av styrelsen, utarbetar förslag till principer för ersättningar till koncernens VD och övriga ledande befattningshavare. Koncernens ledande befattningshavare inklusive VD, totalt sju personer, har idag avtal om rörlig ersättning utöver fast lön. Storleken på den rörliga ersättningen är kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster samt definierade personliga mål. Den rörliga ersättningen kan uppgå till maximalt 25 procent av den fasta lönen, vilket motsvarar en maximal kostnad om 1,7 Mkr för år 2009. Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida gäller en uppsägningstid på två år för verkställande direktören och normalt sex månader för övriga ledande befattningshavare. Avtal om förmån av pension träffas individuellt och pensionskostnaden kan uppgå till maximalt 35 procent av den fasta samt rörliga lönen.

Styrelsen föreslår att dessa principer i allt väsentligt kvarstår även för 2010 och att styrelsen ges mandat att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall skulle finnas särskilda skäl för det.

Årets styrelsearvode och övriga ersättningar till ledande befattningshavare

Arvode till moderbolagets styrelse uppgick till 870 tkr (870), varav arvode till styrelsens ordförande uppgick till 265 tkr (265) och styrelsens vice ordförande 160 tkr (160). Arvode till de övriga tre externa ledamöterna uppgick till 130 tkr (130) per person. Arvode till övriga två ledamöter jämte två suppleanter, anställda i koncernen uppgick till 14 tkr (14) per person. Utöver ordinarie styrelsearvode har ersättning till ledamöterna i revisionsutskottet utgått med totalt 100 tkr (100), fördelat på 50 tkr (50) till utskottets ordförande samt 25 tkr (25) vardera till de övriga ledamöterna. På liknande sätt har ersättning till ersättningsutskottet utgått med totalt 100 tkr (100), fördelat på 50 tkr (50) till utskottets ordförande samt 25 tkr (25) vardera till de övriga ledamöterna. Styrelsens ordförande har i övrigt inte erhållit några ersättningar eller förmåner.

Verkställande direktören i ProfilGruppen AB har under året erhållit 2 048 tkr (2 451) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner. Övriga ledande befattningshavare, sex personer (sex), har erhållit 5 378 tkr (5 967) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner.

Under året uppgick kostnaden för den rörliga ersättningen till den verkställande ledningen (sju personer) till totalt 394 tkr (190) varav 98 tkr (0) till VD. Ersättningen för 2009 utbetalas under 2010 och föregående års ersättning har utbetalats under året.

Pensionsförmåner och pensionsavtal till ledande befattningshavare

För verkställande direktören sker avgiftsbestämd pensionsavsättning med 35 procent av lönesumman. Årets kostnad för pension till VD uppgick till 685 tkr (822), exklusive särskild löneskatt på 166 tkr (199). Avtal om förtida pensionering finns ej.

Övriga ledande befattningshavare, sex personer, omfattas av pensionsplan för tjänstemän i Sverige (ITP). Årets kostnad för förmån av pension till ledningsgrupp utöver VD uppgick till 1 144 tkr (1 250) exklusive särskild löneskatt på 277 tkr (303). Pensionerna är oantastbara och således inte villkorade av framtida anställning.

Uppsägningstider och avgångsvederlag

Utöver de uppsägningstider som beskrivits som principer ovan gäller ett års uppsägningstid vid uppsägning från verkställande direktörens sida och för resterande ledande befattningshavare sex månader från befattningshavarens sida.

Inga avtal om avgångsvederlag finns.

ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR NOT 6 TILL REVISORER

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag	0,7 0,0	0,7 0,0	0,0 0,0	0,0 0,0
Övriga revisorer Revisionsuppdrag	0,2	0,2	-	-

RÖRELSENS KOSTNADER NOT 7 FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG

		Koncernen
	2009	2008
Råmaterial inklusive omsmältning	339,5	511,3
Personalkostnader	184,8	228,2
Avskrivningar	32,2	31,2
Nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar	0,0	0,6
Andra rörelsekostnader	218,5	298,9
	775,0	1070,2

Valutakursdifferenser hänförliga till kundfordringar har minskat nettoomsättningen med 14,2 Mkr (ökat 0,1). Valutakursdifferenser hänförliga till leverantörsskulder har minskat kostnaden för sålda varor med 1,5 Mkr (ökat 5,4).

I andra rörelsekostnader ingår leasingavgifter i koncernen med 1,2 Mkr (1,8). Det sammanlagda beloppet av framtida icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till 2,2 Mkr varav 0,8 Mkr förfaller inom ett år. Resterande 1,4 Mkr förfaller om ett till fem år. Leasingkostnaden utgörs av operationella leasingavtal gällande IT-utrustning och truckar. Moderbolaget är inte leasetagare.

Kostnader för forskning och utveckling uppgår till 9,6 Mkr (12,8) och ingår i rörelsens kostnader fördelat på personalkostnader och andra rörelsekostnader. Inga aktiveringar av utvecklingskostnader enligt IAS 38 har skett under året.

NOT 8 FINANSIELLA POSTER

		Koncernen
	2009	2008
Ränteintäkter	0,3	0,6
Finansiella intäkter	0,3	0,6
Räntedel i årets pensionskostnader	0,5	0,5
Räntekostnader övriga	4,2	4,8
Övriga kostnader	2,9	1,8
Finansiella kostnader	7,6	7,1

	Moderbolaget
	2009	2008
Ränteintäkter koncernföretag	1,2	0,1
Ränteintäkter övriga	0,0	0,0
Finansiella intäkter	1,2	0,1
Räntekostnader koncernföretag	1,2	0,0
Räntekostnader övriga	2,9	3,2
Övriga kostnader	0,0	0,0
Finansiella kostnader	4,1	3,2

BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER NOT 9

		Bokslutsdispositioner O		beskattade reserver
Moderbolaget	2009	2008	2009	2008
Ackumulerade avskrivningar utöver plan.
byggnader	0,0	0,0	0,2	0,3
inventarier	0,2	-0,1	2,6	2,4
	0,2	-0,1	2,8	2,7
Periodiseringsfonder. Avsatt /upplöst vid taxering
2005	-	-	1,1	1,1
2006	-	-	5,8	5,8
2007	-	-	4,6	4,6
2008	-	-	5,0	5,0
2009	-	4,0	4,0	4,0
2010	0,0	-	0,0	-
	0,0	4,0	20,5	20,5
	0,2	3,9	23,3	23,2

SKATTER NOT 10

	Koncernen		Moderbolaget
Redovisad skattekostnad	2009	2008	2009	2008
Periodens skattekostnad	-0,1	6,3	2,9	0,6
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Påverkan av ändrad bolagsskattesats	-4,0 0,0	-3,1 -2,5	0,2 -	-0,1 -
Uppskjuten skattekostnad	-4,0	-5,6	0,2	-0,1
Totalt redovisad skattekostnad	-4,1	0,7	3,1	0,5

	Koncernen		Moderbolaget
Avstämning effektiv skatt, procent	2009	2008	2009	2008
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-26	28	26	28
Effekt av förändrad skattesats	0	-25	0	0
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	0	-1	0	0
Schablonränta på periodiseringsfond	2	0	1	7
Andra ej avdragsgilla kostnader och skattepliktiga intäkter	1	5	0	-7
Redovisad effektiv skatt	-23	7	27	28

Förändring av redovisad uppskjuten skatteskuld	2009-01-01 R	edovisat R över resultat- räkningen	mot eget kapital	edovisat 2009-12-31
Koncernen
Materiella anläggningstillgångar	37,2	-2,9	0,0	34,3
Pensionsavsättningar	0,1	0,0	0,0	0,1
Periodiseringsfonder	13,3	-2,5	0,0	10,8
Poster redovisade i säkringsreserv	-8,1	0,0	6,6	-1,5
Övrigt	-1,5	1,5	0,0	0,0
	41,0	-3,9	6,6	43,7
Moderbolaget
Materiella anläggningstillgångar	2,9	0,3	0,0	3,2
Övrigt	0,0	0,0	0,0	0,0
	2,9	0,3	0,0	3,2
	2008-01-01 R	edovisat R över resultat- räkningen	mot eget kapital	edovisat 2008-12-31
Koncernen
Materiella anläggningstillgångar	41,0	-3,8	0,0	37,2
Pensionsavsättningar	0,1	0,0	0,0	0,1
Periodiseringsfonder	14,2	-0,9	0,0	13,3
Övrigt	-0,2	-0,9	-8,5	-9,6
	55,1	-5,6	-8,5	41,0
Moderbolaget
Materiella anläggningstillgångar	3,0	-0,1	0,0	2,9
Övrigt	0,0	0,0	0,0	0,0
	3,0	-0,1	0,0	2,9

NOT 11 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen
Förvärvad goodwill	2009	2008
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	12,8	12,8
Nyanskaffningar	0,0	0,0
Avyttringar	0,0	0,0
Vid årets början	12,8	12,8
Ack. nedskrivningar
Vid årets början	2,8	2,8
Årets nedskrivningar	0,0	0,0
Vid årets slut	2,8	2,8
Redovisat värde vid årets slut	10,0	10,0

Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheter innehållande goodwill

Nedskrivningsprövningen av goodwillposten hänförlig till ProfilGruppen Extrusions AB utgår från en beräkning av nyttjandevärden. Goodwillen är hänförlig till huvuddelen av koncernens verksamhet och kassaflödesanalys har använts som bas för värderingen. De tre första åren baseras på företagsledningens planer och bästa bedömning. De kassaflöden som prognosticerats efter de tre första åren har baserats på en årlig tillväxttakt om 2,0 procent. De prognosticerade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta om 12,45 procent före skatt, vilket motsvarar den beräknade vägda genomsnittliga kapitalkostnaden.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR NOT 12

		Koncernen		Moderbolaget
Byggnader och mark	2009	2008	2009	2008
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	138,8	138,5	104,5	104,2
Nyanskaffningar	3,7	0,2	3,7	0,2
Omklassificeringar	18,4	0,1	18,4	0,1
Avyttringar och utrangeringar	0,0	0,0	0,0	0,0
Vid årets slut	160,9	138,8	126,6	104,5
Ack. avskrivningar enligt plan
Vid årets början	40,8	37,6	27,9	25,5
Årets avskrivningar enligt plan	3,7	3,2	2,8	2,4
Vid årets slut	44,5	40,8	30,7	27,9
Redovisat värde vid årets slut	116,4	98,0	95,9	76,6
varav byggnader	108,8	91,2	88,9	70,6
mark	3,1	3,1	2,6	2,6
markanläggningar	5,3	3,7	5,0	3,4
Taxeringsvärden, byggnader	49,7	49,7	45,0	45,0
Taxeringsvärden, mark	6,1	6,1	5,0	5,0

	Koncernen		Moderbolaget
Maskiner och inventarier	2009	2008	2009	2008
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	412,4	393,1	4,2	4,1
Nyanskaffningar	16,1	22,8	0,2	0,1
Omklassificeringar	15,4	2,8	0,0	0,0
Omräkningsdifferenser	0,0	0,2	0,0	0,0
Avyttringar och utrangeringar	-2,5	-6,5	0,0	0,0
Vid årets slut	441,4	412,4	4,4	4,2
Ack. avskrivningar enligt plan
Vid årets början	250,9	227,8	1,2	1,0
Avyttringar och utrangeringar	-1,5	-5,0	0,0	0,0
Omräkningsdifferenser	0,0	0,1	0,0	0,0
Årets avskrivningar enligt plan	28,5	28,0	0,3	0,2
Vid årets slut	277,9	250,9	1,5	1,2
Ack. nedskrivningar
Vid årets början	11,6	11,0	0,0	0,0
Årets nedskrivningar	0,0	0,6	0,0	0,0
Vid årets slut	11,6	11,6	0,0	0,0
Redovisat värde vid årets slut	151,9	149,9	2,9	3,0

55,8 55,8 50,0 50,0

Under året har ingen nedskrivning av maskiner och inventarier (0,6) genomförts. Föregående års nedskrivning avser kringutrustning till en av bolagets profilpressar som förslitits i snabbare takt än förväntat.

I koncernen ingår maskiner som innehas genom finansiella leasingavtal med ett redovisat värde av 9,2 Mkr (3,3). I koncernens ackumulerade anskaffningsvärde ingår aktiverad ränta med 3,1 Mkr (3,1). Ingen ränta har aktiverats under året eller föregående år. Moderbolagets innehav av inventarier avser mark- och byggnadsinventarier.

Anskaffningvärdet på anläggningstillgångar som är fullt avskrivna, men som fortfarande används i verksamheten är 119,8 Mkr (98,4).

		Koncernen		Moderbolaget
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	2009	2008	2009	2008
Vid årets början	36,3	8,6	18,4	0,2
Omklassificeringar	-33,8	-2,9	-18,4	-0,1
Nyanskaffningar	0,5	30,6	0,0	18,3
Redovisat värde vid årets slut	3,0	36,3	0,0	18,4
Totalt redovisat värde materiella anläggningstillgångar	271,3	284,2	98,8	98,0
Nyttjandeperioder		Koncernen		Moderbolaget
Byggnader och mark
Industrifastigheter, beroende på komponent		30–50 år	30–50 år
Kontorsfastigheter, beroende på komponent		30–50 år	30–50 år
Byggnadsinventarier		10–40 år		40 år 20 år
Markanläggningar Markinventarier		20 år 10 år	10 år
Maskiner och inventarier Profilpressar		20 år
Anodiseringsutrustning och övrig pressutrustning		10-15 år
Reservdelar till ovanstående		10 år
Bearbetnings- och mätmaskiner		7 år
Reservdelar till ovanstående		5 år
IT-investeringar		4 år
Fabriksinventarier Kontorsinventarier		5 år 10 år
Transportmedel		5 år

Avskrivningar sker linjärt, baserat på förväntad nyttjandeperiod.

	Koncernen		Moderbolaget
Avskrivningar per funktion	2009	2008	2009	2008
Kostnad för sålda varor	31,3	30,1	3,1	2,6
Försäljningskostnader	0,7	0,7	0,0	0,0
Administrationskostnader	0,2	0,4	0,0	0,0
	32,2	31,2	3,1	2,6

NOT 13 ANDRA AKTIER OCH ANDELAR

Posten utgörs av aktier i utomstående företag. Innehavet är onoterat och värderat till anskaffningsvärde.

NOT 14 VARULAGER

		Koncernen
	2009	2008
Råvaror och förnödenheter	27,2	53,8
Varor under tillverkning	46,5	60,3
Färdiga varor och handelsvaror	10,3	14,1
	84,0	128,2

En nedskrivning av varulager om 8,4 Mkr genomfördes 2008.

NOT 15 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar. Osäkra fordringar bedöms individuellt och vid årets slut har ingen reservering gjorts (0,5 Mkr) för befarade kundförluster.

Realiserade kundförluster uppgick till 0,2 Mkr (0,2) och har uppstått i samband med ekonomiskt obestånd hos kunder.

För övrig information om kundkrediter, se not 20.

EGET KAPITAL NOT 16

Specifikation av reserver	2009	2008
Ingående omräkningsreserv	0,3	0,0
Årets omräkningsdifferenser	-0,1	0,3
Utgående omräkningsreserv	0,2	0,3
Ingående säkringssreserv	-22,4	-0,4
Kassaflödessäkringar redovisade mot övrigt totalresultat	25,3	-30,5
Förändring på grund av förändrad skattesats	-0,5	0,0
Skatt hänförlig till årets säkringar	-6,6	8,5
Utgående säkringsreserv	-4,2	-22,4
Summa reserver	-4,0	-22,1

Aktiekapital och röster	2009	2008
Ingående antal aktier, serie A och B	4 932 517	4 932 517
varav serie A	0	10 623
Antal A-aktier omstämplade till serie B	0	-10 623
Utgående antal aktier, serie A och B	4 932 517	4 932 517
varav serie A	0	0

Alla aktier har ett kvotvärde på fem kronor per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda och inga aktier har emitterats under året. Alla befintliga aktier är av serie B och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.

Hembud och konvertering

I bolagsordningen finns ingen hembudsklausul.

Övrigt tillskjutet kapital

Denna post avser eget kapital som tillskjutits av ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Eventuella framtida avsättningar till överkursfond redovisas också som tillskjutet kapital.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Egna aktier och återköp

Inga egna aktier innehas av bolaget själv eller dess dotterbolag och återköp av egna aktier är för närvarande ej aktuellt. Det finns inga program med konvertibler eller optioner som innebär utspädning av aktiekapitalet. Styrelsen har dock bemyndigande att besluta om nyemission av B-aktier vid förvärv, se förvaltningsberättelsen.

Utdelning

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att ingen utdelning för 2009 utgår. Genomsnittligt antal aktier är 4 932 517. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämma den 25 mars 2010.

Under perioden redovisas en utdelning på 4,9 Mkr, vilket utgjorde 1,00 kr per aktie.

Moderbolaget

Bundna fonder

Bundna fonder avser aktiekapital samt annat bundet eget kapital. De bundna fonderna är inte disponibla för utdelning.

Fritt eget kapital

Balanserat resultat utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell utdelning lämnats. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat i koncernen, hänförligt till moderbolagets aktieägare, uppgående till -13,7 Mkr (9,3) och på ett vägt genomsnittligt antal aktier under 2009 uppgående till 4 932 517 (4 932 517), vilket beräknats i enlighet med IAS 33. Ingen utspädning finns.

NOT 18 RÄNTEBÄRANDE SKULDER

		Långfristiga		Kortfristiga
Räntebärande skulder i koncernen	2009	2008	2009	2008
Banklån	74,0	79,8	0,0	0,0
Checkräkningskredit	-	-	50,4	50,1
Finansiella leasingskulder	7,6	2,1	1,6	1,2
	81,6	81,9	52,0	51,3

Moderbolagets skulder till kreditinstitut består av banklån, varav 17,5 Mkr (14,9) checkräkningskredit. Av banklånen förfaller 1,8 Mkr (2,3) till betalning senare än fem år efter balansdagen.

Samtliga lån, exklusive checkräkningskredit, betraktas som långfristiga. Detta beroende på att de bygger på ursprunglig löptid längre än 12 månader, avsikten är att refinansiera dem långsiktigt och att löfte om sådan refinansiering finns. Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget måste uppfylla. För 2009 har dessa nyckeltal varit uppfyllda.

		Koncernen
Finansiella leasingskulder, förfallotidpunkt	2009	2008
Inom ett år	1,6	1,2
Mellan ett och fem år	3,9	2,1
Senare än om fem år	3,7	0,0
	9,2	3,3

Koncernens finansiella leasingavgifter uppgick under året till 0,8 Mkr (1,1).

FÖRUTBETALDA OCH UPPLUPNA NOT 19 KOSTNADER OCH INTÄKTER

Förutbetalda kostnader och		Koncernen	Moderbolaget
upplupna intäkter	2009	2008	2009	2008
Förutbetalda löner	1,7	1,4	0,0	0,0
Momsfordran nybyggnation	0,0	4,6	0,0	4,6
Övriga förutbetalda kostnader	3,7	3,3	0,1	0,0
	5,4	9,3	0,1	4,6
Upplupna kostnader och		Koncernen		Moderbolaget
förutbetalda intäkter	2009	2008	2009	2008
Semesterlöner och övrigt personalrelaterat	35,0	46,6	1,3	1,0
Upplupna styrelsearvoden	0,8	1,6	0,8	1,6
Övrigt	9,1	10,4	1,0	0,3

FINANSIELLA INSTRUMENT NOT 20

Koncernens huvudsakliga finansiella skulder består av banklån, checkräkningskredit, leverantörsskulder och finansiell leasing. Syftet med dessa finansiella instrument är att finansiera koncernens verksamhet. Koncernen har finansiella tillgångar som kundfordringar och likvida medel som verksamheten genererat. Till koncernens finansiella instrument räknas också de ränteswappar och valutaterminer som ingås.

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, råvarupriser, refinansierings- och kreditrisker.

Bolagets styrelse granskar och godkänner policyer för att hantera dessa risker enligt vad som beskrivs nedan. Koncernens centrala ekonomiavdelning har ansvar för att hantera finansiella transaktioner och risker enligt beslutade policyer.

Valutarisker

Valutarisk uppstår i första hand vid koncernens försäljning av produkter på export. Försäljningen i utländska valutor uppgår till ungefär hälften av den totala omsättningen. Den valuta som står för störst andel av exportförsäljningen är EUR, men genom att råvara köps delvis i EUR minskas exponeringen väsentligt.

I ProfilGruppen skall kontrakterade och prognostiserade flöden av valutor för en period på sex till tolv månader vara säkrade genom terminsaffärer. Terminskontrakten säkringsredovisas och under året har inga (inga) belopp för ineffektiva säkringar redovisats i resultaträkningen. Effekterna av terminskontrakten i resultaträkningen återfinns på raden nettoomsättning med -13,8 Mkr (0,0) och finansiella kostnader med 0,8 Mkr (1,8).

Fordringarna i utländska valutor uppgick per den 31 december till 25,5 Mkr (28,5) och skulderna i utländska valutor till 26,2 Mkr (53,4). Samtliga koncernens räntebärande skulder vid balansdagen är upptagna i svenska kronor.

Transaktionsexponeringen nedan bygger på ett uppskattat inbetalningsöverskott 12 månader framöver från den 31 december 2009, för EUR 18 månader framöver.

NOK 32 GBP 15	53 34	1,22 SEK/NOK 11,43 SEK/GBP
DKK 30	32	1,41 SEK/DKK
EUR 107	95	9,85 SEK/EUR
Valuta Beräknat T nettoinflöde, Mkr	erminssäkrad G andel (procent)	enomsnittlig terminskurs

Terminskontrakten har förfallodatum under 2010, för EUR inom 18 månader från den 31 december 2009.

Omräkningsexponeringen relaterad till koncernens utländska försäljningsbolag, som består av bolagens eget kapital samt skulder till moderbolaget, är marginell.

Förändringar i valutakurser påverkar, vid osäkrat flöde, resultat före skatt enligt nedanstående.

EUR F	örändring +/- 5%	+/- 5 Mkr
DKK F	örändring +/- 5%	+/- 2 Mkr
NOK F	örändring +/- 5%	+/- 2 Mkr
GBP F	örändring +/- 5%	+/- 1 Mkr

Ränterisk

Den ränterisk som uppstår genom att marknadsräntan varierar över tiden begränsas genom att ränteswappar ingås i syfte att förändra den underliggande finansiella nettoskuldens räntestruktur. Det finns ränteswappar relaterade till 36 procent (37) av de långfristiga räntebärande skulderna. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswap. Av tabellen nedan framgår räntebindningstidpunkt och räntesats för koncernens långfristiga skulder.

Räntebindningsår L	ångfristiga räntebärande skulder, Mkr R	äntesats (procent)
1 jan - 30 jun 2010	52,4	2,3
1 jul - 31 dec 2010	14,6	2,8
2011	14,6	2,9
2012	0,0	-
2013-	0,0	-

Av ovanstående utgör 44,7 Mkr moderbolagets räntebärande skulder till en genomsnittlig räntesats på 2,4 procent.

Om räntenivån under 2010 skulle stiga i förhållande till 2009 med en procentenhet skulle det belasta räntekostnaderna för de långfristiga skulderna med 0,5 Mkr.

Marknadsrisker

Marknadsriskerna består främst av vikande efterfrågan och förändringar i råvarupriset. ProfilGruppens produktion kännetecknas av en stor andel fasta kostnader varför verksamheten i hög grad är volymberoende. Små variationer i efterfrågan ger därför relativt stora resultateffekter.

Aluminiumpriserna har historiskt sett visat stor rörlighet. Den prisrisk som finns minimeras genom att ha råvaruklausuler i avtalen med kund. Råvarupolicyn innebär att råvara huvudsakligen köps i proportion till inneliggande kundorder. Råvaruinköp för längre perioder än sex månader görs utifrån fasta order från kunder. Inköp av råvara sker i svenska kronor och euro. Uppföljning och kontroll sker genom ett råvaruråd där VD och representanter från inköp-, ekonomi- och marknadsorganisationerna på ledningsnivå deltar. Under slutet av 2008 föll priset på aluminium så hastigt att en nedskrivning av råvarulager blev nödvändig.

Kreditrisker

Kundkrediter i ProfilGruppen skall hanteras i enlighet med koncernens kreditpolicy. Företagsledningen ansvarar för att kreditpolicyn är känd av alla involverade i försäljningsprocessen och att den anpassas vid behov.

Efter genomförd kreditvärdighetsbedömning kan kreditförsäljning medges enligt policyns beslutsnivåer där alla krediter över 1 000 tkr kräver godkännande av finanschef och VD i förening. Beträffande kreditvärdigheten hos bolagets kunder, se följande diagram.

Kreditvärdigheten (i procent) enligt Dun & Bradstreet för:

ProfilGruppens kunder

Aktiebolag generellt på ProfilGruppens marknader

Den maximala exponeringen för kreditrisker per den 31 december 2009 uppgår till 119,0 Mkr (114,8). Den största enskilda fordran uppgår till 6 procent (5) av totala kreditrisken. Fördelning av kreditrisk framgår av följande tabell.

Koncentration av kreditrisk		Procent av
per 2009-12-31	Antal kunder	antal kunder
Exponering < 1,5 Mkr	313	96%
Exponering 1,5–5,0 Mkr	11	3%
Exponering > 5 Mkr	2	1%
	326	100%

Av de totala kundfordringarna är 3,9 procent (5,7) förfallna fordringar. 3,4 procent (2,3) har varit förfallna 30 dagar eller mindre medan 0,4 procent (3,4) har varit förfallna i över 30 dagar.

Koncernen kreditförsäkrar huvuddelen av kunder med ett genomsnittligt utestående saldo över 1,5 Mkr.

Likviditetsrisker

Inga väsentliga likviditetsrisker finns i företagets finansiella instrument. Förutom koncernens likvida medel fanns på balansdagen outnyttjade krediter på 153,7 Mkr (127,1).

För räntebärande skulders förfallotidpunkter se not 18. Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget skall uppfylla. Under 2009 har dessa uppfyllts.

Redovisat och verkligt värde för finansiella instrument

		Koncernen
R Klass		edovisat V värde	värde	erkligt	Kategori
	2009	2008		2009 2008
Aktier och andra andelar	0,2	0,2	0,2	0,2	Lånefordringar och kundfordringar
Kundfordringar		98,6 104,6		98,6 104,6	Lånefordringar och kundfordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	0,0	4,6	0,0	4,6	Lånefordringar och kundfordringar
Övriga fordringar	20,4	10,2	20,4	10,2	Lånefordringar och kundfordringar
Likvida medel	4,2	6,6	4,2	6,6	Finansiella tillgångar som kan säljas
Räntebärande skulder 133,6 133,2 133,6 133,2					Andra finansiella skulder
Leverantörskulder			111,7 143,9 111,7 143,9		Andra finansiella skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	44,9	58,6	44,9	58,6	Andra finansiella skulder
Övriga skulder	11,8	34,9	11,8	34,9	Andra finansiella skulder
varav terminskontrakt	4,8	27,4	4,8	27,4	Skulder till verkligt värde via resultat
ränteswappar	0,9	0,8	0,9	0,8	Skulder till verkligt värde via resultat

		Moderbolaget
R Klass	edovisat V värde		erkligt värde		Kategori
	2009	2008	2009 2008
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	0,0	4,6	0,0	4,6	Lånefordringar och kundfordringar
Likvida medel	0,4	0,4	0,4	0,4	Finansiella tillgångar som kan säljas
Räntebärande skulder	62,2	64,6	62,2	64,6	Andra finansiella skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	3,1	2,9	3,1	2,9	Andra finansiella skulder
Övriga skulder	1,4	0,5	1,4	0,5	Andra finansiella skulder

Inga omklassificeringar mellan kategorier har skett under året.

Terminskontrakten är antingen värderade till aktuellt marknadspris genom att använda noterade marknadspriser eller genom att diskontera terminspriset och dra bort aktuell spotkurs. För att fastställa kursen på ränteswappar används värderingsmodeller eller tekniker för diskonterade kassaflöden. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.

Kapitalförvaltning

Det främsta målet för koncernens kapitalförvaltning är att behålla en hög kreditvärdighet och välbalanserad kapitalstruktur. För att behålla eller förändra kapitalstrukturen kan koncernen justera utdelningen till aktieägarna, återföra kapital till aktieägarna eller genomföra nyemission.

Målet för kapitalstrukturen är att ha en nettoskuldsättningsgrad på 0,75-1,00 i snitt över en konjunkturcykel. Nettoskuldsättningsgraden definieras som räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Vid årets slut uppgick nettoskuldsättningsgraden till 0,98 (0,95).

	Koncernen
	2009	2008
Räntebärande skulder	133,6	133,2
Räntebärande avsättningar	10,5	9,2
Likvida medel	-4,2	-6,6
Total nettoskuld	139,9	135,8
Eget kapital	142,4	142,3
Reserver i eget kapital	4,0	22,1
Eget kapital att förvalta	146,4	164,4
Totalt kapital att förvalta	286,3	300,2
Nettoskuldsättningsgrad	0,98	0,95

STÄLLDA SÄKERHETER OCH NOT 21 EVENTUALFÖRPLIKTELSER

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Ställda säkerheter för egna skulder till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Aktier i dotterbolag	84,8 174,0 194,1	64,7 95,0 194,5	78,6 0,0 101,2	64,7 0,0 101,2
Eventualförpliktelser Borgensförbindelser till förmån för koncernbolag Borgensförbindelser till förmån för andra företag Garantiåtaganden FPG /PRI	- 1,0 0,2	- 1,6 0,2	38,8 0,0 0,0	9,3 0,0 0,0

NOT 22 ANDELAR I KONCERNBOLAG

Bolag	Org.nr.			aktier procent	Antal Andel, Redovisat Redovisat värde 2009	värde 2008
Dotterbolag
Bergströms Utvecklings AB1)	556568-6440		1 000	100	7,6	7,6
ProfilGruppen Extrusions AB	556206-5119 940 000			100	101,2	101,2
ProfilGruppen Manufacturing AB	556262-3990		1 000	100	0,1	0,1
					108,9	108,9
Dotterdotterbolag
Dotterbolag till Bergströms Utvecklings AB
ProfilGruppen Components AB	556248-8949		1 000	100
Dotterbolag till ProfilGruppen Extrusions AB
Elbe Anodisering AB 1)	556265-9713		500	100
ProfilGruppen Danmark A/S, Danmark		-	500	100
ProfilGruppen GmbH, Tyskland		-	-	100
ProfilGruppen Ltd, England		-	-	100
ProfilGruppen Norge AS, Norge ProfilGruppen		-	100	100

i Stockholm AB 1) 556317-4555 500 100

Styrelsen för samtliga svenska bolag, inklusive moderbolaget, har sitt säte

i Uppvidinge kommun. Inga ägarförändringar har skett under året.

Teknik i Åseda AB 1) 556263-0250 500 100 PTM Mekaniska AB 1) 556301-6665 1 000 100

1) Bolagen är vilande.

Upptäck Aluminium

KASSAFLÖDESANALYS NOT 23

Inga andra likvida medel än kassa och bank finns och därför överensstämmer definitionen av likvida medel i kassaflödesanalysen och i balansräkningen.

	Koncernen		Moderbolaget
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	2009	2008	2009	2008
Av- och nedskrivningar av tillgångar	32,2	31,8	3,1	2,6
Rearesultat vid försäljning av anläggningstillgångar	-0,2	-0,6	0,0	0,0
Orealiserade kursdifferenser	-0,8	-0,1	0,0	0,0
Avsättningar för pensioner	1,2	0,7	0,0	0,0
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter	0,5	0,0	0,2	0,5
	32,9	31,8	3,3	3,1
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Aktiverade i balansräkningen	20,4	56,5	3,9	18,6
Anskaffade genom finansiell lease	-6,9	-1,4	0,0	0,0
Ej betalda	-0,3	-7,9	0,0	-4,9
Investeringar från föregående år, betalda i år	7,9	1,2	5,0	0,0
	21,1	48,4	8,9	13,7
Kursdifferenser i likvida medel
Kursvinster (+)/-förluster (-) i ingående likvida medel	0,6	-6,1	0,0	0,0
Kursvinster (+)/-förluster (-) i förändring av likvida medel	-0,3	6,2	0,0	0,0
	0,3	0,1	0,0	0,0
Betalda räntor och erhållen utdelning
Erlagd ränta	-6,6	-7,2	-2,7	-0,8
Erhållen ränta	0,3	0,6	0,0	0,0
Utdelning	0,0	0,0	0,0	0,0

NÄRSTÅENDE RELATIONER OCH -TRANSAKTIONER NOT 24

Moderbolaget har närståenderelationer som innefattar ett bestämmande inflytande över sina dotterföretag, se not 22. För skulder och fordringar på dotterbolag se moderbolagets balansräkning. Hela moderbolagets nettoomsättning består av intäkter från dotterbolag för tjänster och hyror, dessa hyror är satta på marknadsmässiga villkor.

Vice styrelseordförande kontrollerar 14,4 procent (14,4) av rösterna i ProfilGruppen AB. De övriga styrelseledamöterna kontrollerar tillsammans 0,6 procent (0,7) av rösterna. Därutöver innehar en styrelsesuppleant 0,7 procent (0,7) av rösterna. Ledande befattningshavare kontrollerar tillsammans 0,5 procent (0,5) av rösterna i ProfilGruppen AB.

Vad gäller löner och andra ersättningar samt kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare, se not 5. Utöver vad som angivits i not 5 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets

verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 10 februari 2010. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 25 mars 2010.

ÅSEDA DEN 10 FEBRUARI 2010

eva färnstrand Styrelsens ordförande

nils arthur Styrelseledamot Verkställande direktör

Kurt nilsson Styrelseledamot Utsedd av de anställda

ulf granstrand Styrelseledamot

ulf näslund Styrelseledamot Utsedd av de anställda

VÅR REVISIONSBERÄTTELSE HAR LÄMNATS DEN 10 FEBRUARI 2010

Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor Ernst & Young AB

lars Johansson Styrelsens vice ordförande

susanna Hilleskog Styrelseledamot

Kjell svensson Styrelseledamot

Åke andersson Auktoriserad revisor Ernst & Young AB

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Profi lGruppen AB (publ) Org.nr 556277-8943

vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i profilgruppen (publ) ab för räkenskapsåret 2009. bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 20-42. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder ifrs sådana de antagits av eu och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. en revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. i en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller

verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder ifrs sådana de antagits av eu och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernens rapporter över totalresultat och finansiella ställning, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Växjö den 10 februari 2010

Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor Ernst & Young AB

Åke andersson Auktoriserad revisor Ernst & Young AB

Styrelse

3. Nils Arthur 1) Född 1950

Civilingenjör Ledamot sedan 2002 Aktieinnehav i ProfilGruppen:

25 800

VD i ProfilGruppen sedan 2002

1990 Utsedd av de anställda Suppleant sedan 2001 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

5. Ulf Granstrand Född 1947 Civilingenjör Tidigare vVD för Alfa Laval AB Ledamot sedan 2008 Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Alfdex AB Ledamot i Exir AB och Ageratec AB

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 500

1) Ledamoten är enligt Svensk kod för bolagsstyrning att betrakta som beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

Aktieinnehaven inkluderar eventuellt indirekt ägande genom bolag.

1. Eva Färnstrand Född 1951

Ordförande Civilingenjör Tidigare brukschef för Södra Cell Mönsterås, VD för

Tidningstryckarna AB och ledande befattningar inom SCA Ledamot sedan 2008

Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Indutrade AB och Sveaskog AB

Övriga uppdrag: Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien Aktieinnehav i ProfilGruppen: 2 000

44 styr else oc h revisorer

2. Lars Johansson 1) Född 1945 Vice ordförande Ekonom Tidigare VD i ProfilGruppen 1980–2002 Ledamot sedan 1981

Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Investment AB Chiffonjén och Inkubatorbolaget i Växjö AB

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 710 085

6. Susanna Hilleskog Född 1963

Civilekonom

Ansvarig för den nordiska verksamheten inom Trelleborg Wheels Systems, ett affärsområde inom Trelleborg Industri AB Ledamot sedan 2009

Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Trelleborg Wheels AB samt i Svensk Däckåtervinning AB

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

7. Tage Johansson 1) Född 1951 Anställd i ProfilGruppen sedan 1981

Utsedd av de anställda Suppleant sedan 2001 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 32 958

8. Kurt Nilsson 1) Född 1956 Anställd i ProfilGruppen sedan 1981 Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2006 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

9. Ulf Näslund 1) Född 1952 Anställd i ProfilGruppen sedan 1990

Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2006 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

REVISORER

Revisionsbolaget Ernst & Young AB utsågs på årsstämman 2007 till bolagets revisorer för en period om fyra år.

Kerstin Mouchard Född 1952

Auktoriserad revisor (huvudansvarig)

Ernst & Young AB

Revisor i bland annat Alfa Laval AB, Cardo AB och Strålfors AB.

Åke Andersson Född 1957 Auktoriserad revisor

Ernst & Young AB Revisor i bland annat JLT Mobile Computers AB och Rottne Industri AB.

10. Kjell Svensson Född 1948 Byggnadsingenjör och

marknadsekonom

Tidigare VD och koncernchef för Cardo AB (publ) Ledamot sedan 2006

Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Interlogic AB, Krucom AB och Indus AB Aktieinnehav i ProfilGruppen: 2 000

Vid årsstämman i mars valdes Eva Färnstrand till ny styrelseordförande.

PROFILGRUPPENS VALBEREDNING

Mats Egeholm – född 1945 Tidigare finanschef i ProfilGruppen

Ordförande i valberedningen

(1980–2004)

Styrelseuppdrag: Ordförande i Veg-Tech AB (publ) och ledamot i Nelson Garden AB

Övriga uppdrag: VD i Östers Support AB (publ)

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 347 443 Tel dagtid: +46 70 594 16 17 valberedningen@profilgruppen.se

Eva Färnstrand – född 1951

Ordförande i ProfilGruppen AB Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Indutrade AB och Sveaskog AB Övriga uppdrag: Ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien Aktieinnehav i ProfilGruppen: 2 000

Torgny Prior – född 1957

Delägare i Prior&Nilsson Fond och Kapitalförvaltning AB Aktieinnehav i ProfilGruppen, via Prior & Nilsson Idea: 611 872

Gunnel Smedstad – född 1961

Konsult/egen företagare Övriga styrelseuppdrag: Vice ordförande i Länsförsäkringar Göinge Ordförande i Mellersta Skånes Elhandel AB

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 400

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrning i ProfilGruppen

ProfilGruppen är ett svenskt aktiebolag, vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen och återfinns på listan Small Cap. Styrningen av bolaget sker via årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning.

Årsstämma

Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också att bland annat fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultatet samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också bolagets revisorer. Vid ProfilGruppens årsstämma den 31 mars 2009 deltog aktieägare representerande 53,3 procent av det totala antalet röster i bolaget. Vid stämman var VD och koncernens ledningsgrupp, bolagets revisorer och styrelse närvarande. Protokollet från årets stämma finns publicerat på bolagets hemsida.

Valberedning

Vid årsstämman beslutades att valberedningens uppgift är att föreslå styrelseordförande, övriga styrelseledamöter till årsstämman 2010 eller när behov finns, mötesordförande till årsstämma samt styrelse-, utskotts- och revisionsarvoden. Valberedningen föreslår även, när så skall ske, revisorer.

Styrelsens ordförande kan väljas till ledamot av valberedningen men kan inte utses till valberedningens ordförande. Styrelsens ordförande skall i god tid före stämman tillse att valberedningens sammansättning offentliggörs. Aktieägare skall i god tid före stämman kunna lämna förslag till valberedningen.

Stämman 2009 beslutade att såsom valberedning inför årsstämman 2010 utse Mats Egeholm, Torgny Prior, Gunnel Smedstad och Eva Färnstrand med Mats Egeholm som ordförande. Arvode till valberedningen beslutades utgå med totalt 100 000 kronor att fördelas inom valberedningen.

Under året har valberedningen haft ett möte. Därutöver har valberedningen haft löpande kontakter.

Styrelse

Styrelsens arbete regleras bland annat av den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen, Svensk kod för bolagsstyrning och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.

Styrelsens uppgifter är bland annat att tillsätta verkställande direktör, säkerställa att bolaget har effektiva system för uppföljning av verksamheten och att bolaget ger tillförlitlig och korrekt information.

I ProfilGruppen skall styrelsen bestå av lägst tre

och högst sju ledamöter samt högst tre suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen på årsstämman för tiden till nästkommande årsstämma. ProfilGruppens styrelse har under verksamhetsåret 2009 bestått av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter och två ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda. En presentation av styrelsen finns på sidorna 44–45.

Vid årsstämman den 31 mars 2009 valdes Eva Färnstrand till styrelseordförande. På det efterföljande konstituerande styrelsemötet valdes Lars Johansson till vice ordförande.

Styrelsens ersättning

Årsstämman beslutade att arvode till styrelseledamöterna för tiden till nästa årsstämma utgår med 870 tkr (870), varav arvode till styrelsens ordförande uppgår till 265 tkr (265) och styrelsens vice ordförande 160 tkr (160). Koncernens VD uppbär inget styrelsearvode. Arvoden till övriga tre stämmovalda ledamöter uppgår till 130 tkr (130) per person. Arvoden till de två ledamöter som utsetts av de anställda och deras suppleanter uppgick till 14 tkr (14) per person. Till ledamöterna i styrelsens revisionsutskott utgår dessutom arvode om 100 tkr (100), fördelat på 50 tkr (50) till revisionsutskottets ordförande och 25 tkr (25) var till de övriga ledamöterna. Till ledamöterna i styrelsens ersättningsutskott utgår också arvode om 100 tkr (100), fördelat på 50 tkr (50) till ersättningsutskottets ordförande och 25 tkr (25) var till de övriga ledamöterna. Styrelsens ordförande har i övrigt inte erhållit några ersättningar eller förmåner.

Styrelsens arbete

Vid det konstituerande sammanträdet väljer styrelsen vice ordförande, utser utskottens ledamöter, fattar beslut om firmateckning och instruktion för verkställande direktören. Vid detta sammanträde beslutas även om en arbetsordning för styrelsen som skall gälla för tiden fram till nästa konstituerande styrelsesammanträde. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens övergripande arbetsuppgifter, styrelsens syn på styrelseuppdraget, regler för styrelsesammanträden, arbetsfördelning mellan styrelse och VD samt formerna för den löpande ekonomiska rapporteringen.

Styrelsesammanträdena förbereds av styrelseordförande och VD, som tillsammans under året föreslår dagordning för de aktuella styrelsemötena. Den verkställande ledningen förser ledamöterna med skriftliga rapporter och underlag inför respektive sammanträde.

På dagordningen till mötena finns stående punkter och dessa berör verkställande direktörens föredragning om:

• verksamhetens utveckling
• ekonomisk uppföljning
• marknadsutveckling och konkurrens
• utveckling inom personalområdet
• miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor
• investeringsäskanden

Styrelsesammanträden i ProfilGruppen, utöver det konstituerande styrelsemötet, hålls minst fyra gånger per år och har olika mötesteman. Protokoll förs av styrelsens sekreterare, som är bolagets finanschef. Beslutsnoteringar upprättas senast två dagar efter mötena och de distribueras ojusterade till styrelsen. Mötesprotokoll justeras först av styrelseordförande och därefter av två ledamöter innan distribution till styrelsen sker.

Löpande under året erhåller styrelsens ledamöter månatliga rapporter som belyser bolagets ekonomiska och operativa utveckling. Dessa upprättas av VD och finanschef.

Styrelsens handhavande av sina åligganden avseende kontroll föregås i vissa fall av beredning i ersättnings- eller revisionsutskott. Utöver denna kontroll rapporterar bolagets revisorer till styrelsen varje år iakttagelser från sin granskning och bedömningar av bolagets interna kontroll.

En rutin för årlig utvärdering av styrelsens arbete finns och årets utvärdering visar att arbetet förbättrats ytterligare. Utvärderingen tjänar dels som underlag för handlingsplan för förbättringar, dels som underlag för valberedningens arbete med att sätta samman styrelsen.

Antal genomförda möten sedan föregående årsstämma och närvaron vid dessa redovisas i tabellen till höger.

Ersättningsutskott

Sedan det konstituerande styrelsesammanträdet 2009 har ersättningsutskottet bestått av styrelseledamöterna Eva Färnstrand (ordförande i utskottet), Lars Johansson och Susanna Hilleskog.

Principer för ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman. Ersättningsutskottets uppgift är att upprätta förslag till dessa principer och att fastställa nivåerna för ersättning till företagsledningen. Frågor som rör VD:s övriga anställningsvillkor bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Villkoren omprövas årligen.

Lön till företagsledning har under 2009 bestått av en fast och en rörlig del. Storleken på den rörliga ersättningen har varit kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster och definierade personliga mål. Ett tak för den rörliga ersättningen har satts till 25 procent av den fasta lönen. Mer information om ersättning till VD och övriga i företagsledningen finns i not 5.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet har under 2009 bestått av styrelseledamöterna Kjell Svensson (ordförande i utskottet), Ulf Granstrand och Eva Färnstrand. Utskottets uppgift är att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Utskottet har haft kontinuerlig kontakt med bolagets revisorer för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt diskutera synen på bolagets risker. Vidare fastställer revisionsutskottet riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Utskottet har även till uppgift att utvärdera revisionsinsatsen och att ge denna information till valberedningen samt att biträda valberedningen vid framtagandet av förslag till revisor och arvodering av revisionsinsatsen.

VD och koncernledning

VD är ansvarig för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad om verksamheten och tillse att styrelsen har nödvändiga beslutsunderlag. VD upprättar månatliga rapporter vilka bland annat redogör för bolagets ekonomi, strategiska frågeställningar och betydelsefulla affärer. VD håller dessutom styrelseordföranden kontinuerligt uppdaterad om bolagets utveckling.

Koncernledningen i ProfilGruppen består av sju personer vilka presenteras på sidan 49. Ledningsgruppen ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Protokollförda möten i gruppen hålls normalt varannan vecka. Stående punkter på agendan är säkerhet, personal, ekonomi, försäljning, produktion, kvalitet och strategi.

Befogenheter och ansvar för VD, koncernledning och chefer är definierade i policyer, riktlinjer, befattningsbeskrivningar och attestinstruktioner.

Externa revisorer

ProfilGruppens revisorer väljs normalt för en period av fyra år av årsstämman.

Vid årsstämman 2007 valdes Ernst & Young som revisorer, med huvudansvarig Kerstin Mouchard för en första period av fyra år. Revisorerna granskar styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets finansiella rapportering. Revisorerna rapporterar sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Härutöver lämnas skriftliga och muntliga rapporter till företagsledningen, revisionsutskottet och styrelsen.

Utöver revisionen och konsultuppdrag i redovisnings- och skattefrågor har revisorerna inga övriga uppdrag i ProfilGruppenkoncernen.

Upplysningar om ersättningar till revisorerna finns i not 6.

NÄRVARO OCH ANTAL MÖTEN FÖR STYRELSELEDAMÖTERNA

Styrelse		Ersätt- nings- utskott utskott	Revi sions
Eva Färnstrand	7	3	4
Lars Johansson	7	3
Susanna Hilleskog	7	3
Ulf Granstrand	7		3
Kjell Svensson	6		4
Nils Arthur	7
Ulf Näslund 1)	7
Kurt Nilsson 1)	7
Tage Johansson 2)	7
Peter Cederborg 2)	7
Totalt antal möten	7	3	4
1) Utsedd av de anställda, ordinarie
2) Utsedd av de anställda, suppleant

Intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen för 2009

Med hänvisning till uttalande från Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning (060906) lämnar styrelsen nedan en rapport över hur den interna kontrollen gällande fi nansiell rapportering är organiserad i Profi lGruppen. Denna rapport har inte granskats av bolagets revisorer.

Enligt såväl Aktiebolagslagen som Svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för att bolaget har en tillfredsställande internkontroll. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med intern kontroll och riskhantering är delegerat till koncernledningen.

Grunden i den interna kontrollen är en relevant och effektiv kontrollmiljö. Profi lGruppens kontrollmiljö består av den organisatoriska strukturen, befattningsbeskrivningar, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som är klart defi nierade och kommunicerade genom styrande dokument som interna policyer, riktlinjer och manualer. Exempel på sådana dokument är:

• Arbetsordningar för styrelsen och dess utskott och instruktioner för verkställande direktören.
• Policyer för kreditgivning, råvaruinköp, fi nansiering, valutasäkring, ersättningar och informationssäkerhet.
• Koncernövergripande redovisnings- och rapporteringsmanual.
• Attestinstruktioner, inklusive beslutsordning för investeringar, som skall vara kända av alla berörda.

Uppföljning av efterlevnaden av dessa riktlinjer sker genom revisioner av Profi lGruppens kvalitetsavdelning och kontroll av koncernens ekonomiavdelning. Styrelsen anser att den interna kontrollen i bolaget är god och att det därför inte fi nns anledning att avsätta resurser till särskild funktion för intern kontroll.

Analys och uppföljning av fi nansiell utveckling sker månatligen på såväl konsoliderad nivå som operativ enhetsnivå. Finansiella rapporter och sammanställningar görs av koncernens ekonomiavdelning. En controller har särskilt ansvar för förädlingsbolagen och följer upp att rutiner för internkontroll efterlevs även inom dessa verksamheter.

Styrelsens uppföljning sker genom att styrelsen tillställs månatliga fi nansiella rapporter samt vid styrelsemöten i samband med varje kvartalsbokslut behandlar koncernens fi nansiella ställning och resultat i enlighet med styrelsens arbetsordning. Styrelsens revisionsutskott har uppdraget att utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar och hålla sig väl insatt i väsentliga värderingar och bedömningar som ligger till grund för de fi nansiella rapporterna. Bolagets fi nanschef ansvarar för den löpande uppföljningen av den interna kontrollen och rapporterar till styrelsens revisionsutskott.

Avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning

Bolaget tillämpar merparten av de regler som innefattas av Svensk kod för bolagsstyrning. Inga avvikelser har förekommit under 2009.

Eva Färnstrand Styrelseordförande i Profi lGruppen AB

Som en utvidgning av vårt revisionsuppdrag som avrapporterats genom vår revisionsberättelse daterad den 10 februari 2010 har vi på styrelsens uppdrag översiktligt granskat bolagsstyrningsrapporten (sid 46–48) för Profi lGruppen för 2009. Vår granskning har inte haft som syfte att utvärdera hur väl den interna kontrollen avseende den fi nansiella rapporteringen har fungerat under räkenskapsåret. Grundat på vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att bolagsstyrningsrapporten inte har upprättats enligt de riktlinjer som anges i Svensk kod för bolagsstyrning eller att styrelsens rapport om intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen inte, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med Vägledning till Svensk kod för bolagsstyrning.

Växjö den 10 februari 2010

kerstin Mouchard Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB

åke Andersson Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB

Koncernledning

1. Nils Arthur VD och koncernchef Född 1950 Anställd 2002 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 2 5 800

2. Roger Dahn

Produktionschef Född 1950 Anställd 1981 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

3. Erik Hermansson Personalchef

Född 1967 Anställd 2007 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

4. Anders Månsson Inköpschef Född 1968 Anställd 2005 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

5. Peter Pettersson Marknadsoch försäljningschef Född 1964 Anställd 2007 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

6. Peter Schön Finanschef Född 1969 Anställd 2006 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 000

7. Ulrika Svensson Redovisningschef Född 1974 Anställd 2000 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

EKONOMISKA BEGREPP

Andel riskbärande kapital – Eget kapital och uppskjuten skatt i procent av balansomslutningen

Avkastning på eget kapital – Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital

Avkastning på sysselsatt kapital – Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital

Balansomslutning – Värdet av samtliga tillgångar, såsom fastigheter, maskiner och inventarier, varulager, kundfordringar och likvida medel

Direktavkastning – Föreslagen utdelning i procent av aktiekursen vid årets slut

Kapitalomsättningshastighet – Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital

Kassaflöde från den löpande verksamheten – Kassaflöde från den dagliga verksamheten

Kassaflöde per aktie – Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier

Likviditetsreserv – Kassa och bank samt outnyttjade lånelöften från bankerna vid periodens slut

Nettoskuld – Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar (avsättningar till pensioner) reducerade med likvida medel

Nettoskuldsättningsgrad – Nettoskuld dividerat med eget kapital

P/E-tal – Aktiekursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie

Resultat före avskrivningar – Rörelseresultat med tillägg för avskrivningar enligt plan samt nedskrivningar

Resultat per aktie – Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier

Resutatmarginal – Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen

Räntetäckningsgrad – Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader

Rörelsemarginal – Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen

Soliditet – Eget kapital i procent av balansomslutningen

Spread – Anger skillnaden mellan aktiens köp- och säljkurs i förhållande till genomsnittet av köp- och säljkurs

Sysselsatt kapital – Balansomslutning minus ej räntebärande skulder och uppskjuten skatt

Utdelningsandel – Föreslagen utdelning i procent av årets resultat

ORDLISTA

Alutin – Varumärke för ytbehandlingsmetod av typen anodisering som dessutom ger ett ledande och dekorativt ytskikt

Anodisering – Elektrolytisk ytbehandlingsprocess som ger en isolerande och dekorativ yta

Bearbetning – Samlat begrepp för olika processer som förädlar aluminiumprofilen, exempelvis bockning, fräsning eller ytbehandling

Extrudering – Se Strängpressning

Förädling – Se Bearbetning

Strängpressning – Att tillverka profiler genom att pressa ett aluminiumgöt genom ett verktyg

EKONOMISK KALENDER

Årsstämma 2010	25 mars 2010
Delårsrapport första kvartalet	22 april 2010
Delårsrapport andra kvartalet	21 juli 2010
Delårsrapport tredje kvartalet	21 oktober 2010
Bokslutskommuniké 2010	februari 2011

KONTAKTPERSONER

Nils Arthur VD och koncernchef Telefon +46 474 554 00 nils.arthur@profilgruppen.se Peter Schön Finanschef Telefon +46 474 551 20 peter.schon@profilgruppen.se

ÖVRIG INFORMATION

Aktuell information finns alltid på hemsidan: www.profilgruppen.se Hemsidan finns också på engelska: www.profilgruppen.com

Årsredovisningen kommer att finnas i sammandrag på engelska

Grafisk form: ProfilGruppen och Johan Castor, Giv Akt Foto: Jonas Ljungdahl, Giv Akt, Nicklas Rudfell och Mats Samuelsson Repro och tryck: Davidsons Tryckeri, Växjö

Årsredovisningen skickas till alla aktieägare som vid tiden för distribution finns registrerade som aktieägare hos Euroclear Sweden AB

ProfilGruppen är en helhetsleverantör av kundanpassade profiler och komponenter i aluminium.

Profi lGruppen AB Box 36 SE-360 70 Åseda Tel +46 474 550 00 Fax +46 474 711 28 www.profi lgruppen.se