Profilgruppen — Annual Report 2008

Jul 15, 2009

ProfilGruppen i korthet

ProfilGruppen är en helhetsleverantör av kundanpassade profiler och högförädlade komponenter i aluminium.

ProfilGruppen är ett nischat aluminiumkomponentföretag. Baserat på en djup förståelse för kundens verksamhet och utmaningar utvecklas innovativa lösningar som bidrar till ökad effektivitet och konkurrenskraft. Produkterna utgör en viktig del i applikationer inom många branscher, exempelvis fordon, elektronik, bygg och inredning. Försäljningen är fördelad på ett stort antal kunder inom olika branscher, vilket minskar företagets exponering mot såväl enskilda kunder som enskilda sektorer.

ProfilGruppen är verksamt inom alla delar av värdekedjan, från strängpressning av aluminiumprofiler till avancerad, automatiserad bearbetning. Många av kunderna står inför växande produktivitetsutmaningar, vilket ökar efterfrågan på produkter som inte kräver bearbetning i kundens regi. Andelen förädlade produkter i Profil-Gruppens leveranser ökar kontinuerligt.

ProfilGruppen har sedan starten 1981 sitt säte i Åseda i Småland och hade vid slutet av 2008 436 anställda. Nettoomsättningen 2008 uppgick till 1 086,1 Mkr. Företagets aktie är sedan 1997 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Kundsegment	Nettoomsättning	Exempel på applikationer	Därför ProfilGruppen
Elektronik	Övrigt 17% 28% 2007: 21%	Detta segment inkluderar bland annat telekom- och kraftsektorerna. Exempel på applikationer inom telekom är kylelement för basstatio ner, apparatlådor och frontpaneler. Solcellspaneler är ett växande användningsområde inom kraft.	Avancerade egenskaper och funktio nalitet efterfrågas inom elektronikseg mentet. Arbetsmetodiken anpassas för varje uppdrag och datorsimulering används ofta för att optimera profilkon struktionen. Läs mer på sidan 8
Fordon	Övrigt 17% 25% 2007: 28%	Aluminiumkomponenter används bland annat i motorer, bärande konstruktioner, fordonselektronik, hjulupphängningar, stolkonstruktio ner, interiördetaljer, takräcken och soltak.	ProfilGruppen har lång erfarenhet av komponenttillverkning som möter de mycket höga säkerhetskraven i fordonsbranschen. De hårda tolerans och kvalitetskraven från kunderna matchas av ProfilGruppens utveck lingskompetens. Läs mer på sidan 9
Bygg	Övrigt 17% 19% 2007: 23%	Aluminiumprofiler används bland annat i dörrar, fönster, balkonger och fasadkonstruktioner.	En stor andel av de aluminiumprofiler som används i byggsektorn är stan dardiserade. Samtidigt kräver många moderna byggnadskonstruktioner spe cialdesignade komponenter, och det är främst i dessa projekt som ProfilGrup pens flexibilitet och konstruktionskom petens är eftersökta egenskaper. Läs mer på sidan 10
Interiör	Övrigt 17% 11% 2007: 10%	Aluminiumkomponenter används ofta i stolar, bord samt köks- och badrumsinredningar. Sjukvårds utrustning ingår också i detta segment.	ProfilGruppen har lång erfarenhet av att, inom ramen för detaljerade designmässiga och ergonomiska förutsättningar, skapa konstruktioner som är hållbara och som kan tillverkas till rimlig kostnad. Läs mer på sidan 11

"ProfilGruppen skapar värde genom att utveckla starka kundrelationer och erbjuda skräddarsydda aluminiumkomponentlösningar i kombination med vår förmåga att ständigt förbättra effektiviteten och växa på befintliga och nya marknader."

NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT MKR

EXPORTANDEL PROCENT

nils arthur, vd profilgruppen

Den stadigt ökande exportandelen minskade under 2008 när efterfrågan minskade mer på exportmarknaderna än på hemmamarknaden.

Prioriteringar	Väsentliga aktiviteter 2008
• Utveckla positionen inom snabbväxande sektorer, till exempel solpaneler • Säkra en ledande position inom kylprofiler	• Flera nya leveranskontrakt inom högteknologiska segment • Generering av nya kundprospekt genom en omfattande kartläggning av solpanelsbranschen i Europa • Driftsättning av en ny helautomatiserad produktionslinje, dedikerad för produkter till solenergibranschen • Utvecklingsprojekt inom avancerade kylprofiler för användning inom reglerelektronik • Patent registrerades på en ny ytbehandlingsmetod för kylprofiler
• Utveckla fler djupa affärsrelationer med europeiska lastbils- och busstillverkare • Öka antalet gemensamma utvecklingsprojekt • Öka affärsvolymerna till lastbilspåbyggare • Identifiera nya lönsamma nischer	• Flera nya kontrakt med lastbilspåbyggare och släpvagnstillverkare • Nytt kontrakt på interiördetaljer till lastbilar • Utvecklingsprojekt inom nya områden, exempelvis passiv säkerhet • Ökat engagemang inom fordonselektronik
• Vidareutveckla befintliga affärer som kännetecknas av högre förädlingsgrad. • Prioritera nya affärer där kunden värderar kvalitet, kompetens inom bearbetning och logistiklösningar • Identifiera nischer i marknaden som passar Profil Gruppens inriktning mot produkter med en högre grad av komplexitet	• Ett nytt projekt avseende specialdesignade artiklar för glaspartier till ett stort hotellprojekt inleddes tillsammans med Skandinaviska Glassystem. Det gemensamma projektet gällande Saxo Bank-huset i Köpenhamn, slutfördes under 2008 • Balco AB, som tillverkar och utvecklar balkongsystem, utsåg Profil- Gruppen till leverantör av alla profiler till sina lucksystem
• Utveckla marknadspositionen inom sjukvårdsutrustning • Vidareutveckla kompetensen inom ytfinish	• Automatisering av produktion av komponenter till kontorsmöbler • Utveckling av badkarsunderreden tillsammans med Villeroy & Boch Gustavsberg AB för introduktion under 2009 • Leveranser av komponenter till avancerade säten för sportarenor påbörjades till norska Seat4You • Flera olika utvecklingsprojekt avseende handdukstorkar i premiumsegmentet • Omfattande kartläggning av och riktade insatser mot europeiska företag som tillverkar sjukvårdsutrustning

Innehåll

ProfilGruppen i korthet	Flik 1
Året i korthet	1
Finansiella mål	1
VD:s årskrönika	2
ProfilGruppens marknader	4
Strategi	6
Kundsegment	KANADA 8
Värdekedjan	12
Miljö och material	14 USA
Medarbetare	15
Aktien	16
Riskhantering	BRASILIEN 18

ÅRSREDOVISNING 2008

Förvaltningsberättelse	20
Finansiella rapporter
Resultat- och balansräkning koncernen	24
Förändringar i koncernens eget kapital	25
Kassaflödesanalys koncernen	25
Resultat- och balansräkning moderbolaget	26
Förändringar i moderbolagets eget kapital	27
Kassaflödesanalys moderbolaget	27
Noter	28
Revisionsberättelse	43
Styrelse och revisorer	44
Bolagsstyrningsrapport	46
Ledning	49
Ekonomisk kalender och kontaktpersoner	Flik 2
Ekonomiska begrepp och ordlista	Flik 2

Året i korthet

• Omsättningen minskade med 8 procent till 1 086,1 Mkr (1 179,4) efter en kraftig efterfrågeminskning i slutet av året.
• Rörelseresultatet uppgick till 16,5 Mkr (63,3) efter att ha belastats med engångseffekter om totalt 16,0 Mkr på grund av uppsägningar av personal och lagernedskrivning.
• Resultatet per aktie blev 1,88 kr (8,15) och styrelsen föreslår en utdelning på 1,00 kronor per aktie (3,60).
• Kassaflödet från den löpande verksamheten blev -4,6 Mkr (78,4).

Finansiella mål

Under 2008 uppgick avkastningen på sysselsatt kapital till 6,1 procent (22,8). Rensat för årets engångseffekter i form av kostnader för uppsägningar och lagernedskrivning uppgick avkastningen till 11,5 procent.

Avkastningen har i genomsnitt uppgått till 12,9 procent per år under den senaste femårsperioden. Rensat för engångskostnader relaterade till ett delägt bolag uppgick avkastningen 2006 till 17,4 procent.

Årets rörelsemarginal uppgick till 1,5 procent (5,4). Den har belastats med stora engångseffekter och skulle utan dessa ha uppgått till 3,0 procent. Den senaste femårsperioden har rörelsemarginalen uppgått till i genomsnitt 4,1 procent per år. Rensat för engångseffekter uppgick rörelsemarginalen för 2006 till 5,1 procent. För att nå målet arbetas med att förbättra kund- och produktmix, liksom att öka effektiviteten i koncernen.

Då stor del av omsättningen utgörs av ersättning för råvara har råvarupriset stor effekt på rörelsemarginalen. Om exempelvis råvarupriset stiger så ökar omsättningen utan motsvarande påverkan på rörelseresultatet.

Vid ingången av 2008 var nettoskuldsättningsgraden 0,38 gånger. Under året har stora investeringar i automatisering av materialflöden genomförts och nettoskulden ökat med 70,8 Mkr till 135,8 Mkr (65,0). Vid årets slut uppgick nettoskuldsättningsgraden till 0,95.

Den senaste femårsperioden har nettoskuldsättningsgraden uppgått till i genomsnitt 0,55. Under 2006 genomfördes ett inlösenprogram, genom vilket cirka 85 Mkr skiftades ut till ägarna. Detta påverkade kapitalstrukturen och ökade tillfälligt nettoskuldsättningsgraden.

Dessa är de långsiktiga finansiella mål som styrelsen satt upp för ProfilGruppen. Samtliga mål avser ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

VD och KONCERNCHEF. Nils Arthur ser tillbaka på ett år som inneburit en total scenförändring på marknaden.

VD har ordet

Samtidigt som vi under 2008 intensifierade satsningarna för att stärka vår marknadsposition, tvingades vi i slutet av året att vidta extraordinära åtgärder för att anpassa verksamheten till en väsentligt försvagad marknadssituation. Fram till slutet av det tredje kvartalet noterade vi en viss avmattning i efterfrågan även om den fortsatt låg på en hög nivå. Leveranserna minskade med endast tre procent mot föregående år. Under hösten skedde dock en närmast total scenförändring. Den globala finanskrisen förvärrades och effekterna på den reala ekonomin blev allt mer kännbara. För Profil-Gruppens del blev utvecklingen hos kunder inom industrierna bygg och fordon särskilt negativ, medan efterfrågan från kunder inom el och telekom var mer stabil. Sammantaget sjönk våra leveransvolymer i det fjärde kvartalet med omkring 30 procent jämfört med förra året. De drastiskt förändrade marknadsförutsättningarna gjorde en snabb omställning av vår egen organisation till en lägre efterfrågenivå absolut nödvändig för att säkra företagets framtid. Beslut fattades därför om att minska personalstyrkan med totalt cirka 80 personer, de flesta inom tillverkande enheter.

Parallellt med den kraftiga efterfrågeminskningen sjönk priset på aluminium dramatiskt efter att ha legat på rekordhög nivå. På mindre än sex månader mer än halverades aluminiumpriset. Under normala förhållanden begränsas vår prisrisk av de råvaruklausuler vi tillämpar i alla kundkontrakt. Den situation som rådde under hösten var dock exceptionell, och vi tvingades göra en lagernedskrivning med 8,4 Mkr. Den låga leveransvolymen, i kombination med lagernedskrivning och omstruktureringskostnader, ledde till att vi redovisade en stor förlust i det fjärde kvartalet. För helåret uppgick rörelseresultatet till 16,5 Mkr, att jämföra med 63,3 Mkr föregående år.

Vi profiltillverkare påverkas tidigt i konjunkturskiften och vår bransch utmärks dessutom av generellt sett korta ledtider. Därför måste vi ha en flexibel organisation med hög beredskap att snabbt justera kapaciteten både uppåt och nedåt. Det arbetstidsväxlingsprogram som vi införde under hösten 2008 är ett led i denna strävan. Upplägget går i korthet ut på att ledighet under perioder med låg beläggning kan växlas mot övertid när behovet uppstår. Denna möjlighet har nu använts som komplement till genomförd neddragning av skiftgången i vår produktion.

Som jag nämnde inledningsvis har vi under året fortsatt realiseringen av ProfilGruppens långsiktiga strategiska prioriteringar, parallellt med vårt åtgärdsprogram för att parera konjunkturnedgången. Förflyttningen mot en allt högre andel kvalificerade förädlingstjänster gav resultat i en fortsatt förbättrad produktmix. En viktig orsak till detta var vårt målstyrda arbete under hela 2008 för att uppnå en mer gynnsam kundsammansättning. Samtidigt ökade vi satsningen på teknik- och processutveckling, vilket bidrog till att ytterligare höja produktkvaliteten och leveranssäkerheten. Det är mycket glädjande att kunna konstatera att vi under 2008 nådde den högsta leveransprecisionen i företagets historia. Vi genomförde 29 700 leveranser till närmare 700 kunder med i genomsnitt 95 procents leveransprecision. Jag vill rikta ett stort

tack till alla engagerade medarbetare och medleverantörer för det ihärdiga arbete som ligger bakom denna prestation.

Under året påbörjade vi en offensiv marknadssatsning i syfte att dels utveckla samarbetet med befintliga strategiskt viktiga kunder och dels nå nya kundgrupper inom prioriterade områden. En central del i detta arbete är förstärkningen av vår Key Account Management-funktion. Vi har formaliserat ett mer tvärfunktionellt arbetssätt genom att medarbetare från olika delar av företaget kommer att samverka för att fördjupa våra kundrelationer, driva vår teknikutveckling och rent generellt effektivisera vår organisation. Den övergripande målsättningen är att tydligare fokusera våra resurser mot de affärsmöjligheter som bedöms erbjuda långsiktig potential. Miljötekniksektorn är ett bra exempel på en sådan möjlighet där vi under senaste åren gjort särskilda framsteg genom våra samarbeten med företag i solenergibranschen.

Att bidra till utvecklingen inom förnybar energiproduktion ligger helt i linje med ProfilGruppens egna höga ambitioner inom miljöområdet. Vi arbetar också sedan länge målmedvetet med att minska vår direkta miljöpåverkan, bland annat genom att effektivisera våra interna processer. En positiv bekräftelse på detta arbete är att vi lyckats sänka vår energiförbrukning per kilo extruderad aluminiumprofil med omkring 30 procent under de senaste tio åren. En ökad användning av aluminium i sig har, inte minst genom återanvändning av materialet, stor potential att långsiktigt bidra till lägre energiförbrukning och därmed till minskade utsläpp av växthusgaser.

Vi gjorde stora investeringar under året. Den främsta satsningen, om cirka 40 Mkr var första steget i ett betydande investeringsprogram för att öka säkerheten, förbättra materialflöden och nå effektivare produktionsprocesser vid vår huvudfabrik i Åseda. Det andra steget i programmet, som ytterligare kommer att rationalisera produktionsflödena, har förberetts men kommer att genomföras över en längre tidsperiod än ursprungligen planerat på grund av den rådande konjunktursituationen.

Marknadsläget 2009 är ytterst osäkert och vi har därför skapat beredskap för att snabbt kunna reagera på förändrade marknadsförutsättningar, både negativa och positiva. Samtidigt genomför vi långsiktiga investeringar, marknadssatsningar och interna utbildningsprogram för att ProfilGruppen ska stå ännu starkare i framtiden.

Åseda den 20 februari 2009

Nils Arthur VD och koncernchef

ProfilGruppens marknader

Efterfrågan på aluminiumprofiler försvagades kraftigt under andra hälften av 2008 och den generella ekonomiska avmattningen på ProfilGruppens marknader förväntas bestå under 2009. I ett längre perspektiv talar många faktorer för en ökad efterfrågan på aluminiumkomponenter.

Svaga marknadsförutsättningar på kort sikt…

Den kraftiga och mycket snabba konjunkturnedgången under andra hälften av 2008 ledde till betydande osäkerhet vad gäller efterfrågeutvecklingen på ProfilGruppens marknader. De korta ledtiderna som kännetecknar aluminiumprofilbranschen gör att tillverkarna påverkas väldigt tidigt i en konjunkturnedgång. Flera profiltillverkare, både i Sverige och utomlands, tvingades varsla anställda om uppsägning under den senare delen av 2008.

Flera prognosinstitut, inklusive IMF, OECD och ECB, har i omgångar reviderat ned sina ekonomiska prognoser. Tillväxten i Europa förväntas bli negativ 2009. Osäkerheten kring tidpunkten för återhämtning är betydande.

Många profiltillverkare i Europa har en betydande exponering mot byggsektorn, och har därför drabbats hårt av den mycket svaga byggkonjunkturen, särskilt i Sydeuropa. Vissa branscher, inte minst delar av elektronik- och kraftsektorerna, uppvisade större motståndskraft under hela 2008, vilket gynnade profiltillverkare med verksamhet inom dessa segment.

Priset på aluminiumråvaran rasade under andra hälften av 2008. Priset noterades som högst till 3 300 dollar per ton för att i slutet av året falla tillbaka till cirka 1 600 dollar till följd av lägre efterfrågan.

… men många faktorer driver efterfrågan på lång sikt

Den totala efterfrågan på aluminiumprofiler har historiskt sett vuxit i takt med BNP. Inom vissa segment växer användningen dock betydligt snabbare, till stor del på grund av de goda materialegenskaperna, vilka gör att aluminium kan ersätta produkter som tidigare tillverkats i stål. Aluminium har låg vikt, hög styrka, är lätt att forma, lätt att sammanfoga, är korrosionsbeständigt, värme- och elektriskt ledande, giftfritt och återvinningsbart. Dessa många goda egenskaper leder till allt fler tillämningsområden inom industrin, inte minst i elektroniksektorn. Ett exempel är solpanelstillverkning, som är ett område på stark frammarsch i hela världen. Här är aluminiumkomponenter en viktig beståndsdel, främst på grund av den låga vikten och materialets underhållsfrihet. Under de senaste tio åren har den europeiska solenergimarknaden i snitt vuxit med drygt 10 procent per år, enligt branschorganisationen ESTIF. Tyskland, Grekland och Österrike har stått för den största tillväxten. Potentialen för en fortsatt utbyggnad i Europa är mycket stor.

Ett annat exempel är fordonsbranschen, där aluminium redan länge använts tack vare egenskaper som slitstyrka, formbarhet, återvinningsbarhet och låg vikt. Utmaningen att utveckla allt bränslesnålare fordon driver på intresset för nya typer av aluminiumlösningar, som har potential att ersätta en rad fordonskomponenter som idag tillverkas av betydligt tyngre material. För närvarande innehåller en genomsnittlig bil i EU 132 kilo aluminium. Enligt branschorganisationen EAA finns potential att ytterligare reducera vikten på EU-tillverkade bilar med åtminstone 40 kilo i genomsnitt, baserat på en ökad användning av aluminium.

Sjukvårdsutrustning är ytterligare ett exempel på ett användningsområde på frammarsch, där aluminiumets alla fördelar kommer till sin rätt. Den globala marknaden för sjukvårdsutrustning är värd cirka 180 miljarder euro och den europeiska marknaden svarar för omkring en tredjedel av denna summa.

Inom byggsektorn har aluminium använts under mer än hundra år och sektorn står fortfarande för den största användningen av aluminium. Många aluminiumprofiler som används i byggbranschen är standardiserade, men moderna konstruktioner ökar efterfrågan på specialdesignade komponenter.

Fortsatt konsolidering i en fragmenterad bransch

Den europeiska aluminiumprofilbranschen har under de senaste åren präglats av betydande strukturförändringar, med ökad konsolidering som följd. Sammanslagningen av Sapas och Alcoas verksamheter inom profiltillverkning år 2007 är den mest väsentliga förändringen av konkurrensbilden på senare tid. Det nya bolaget, Sapa Profiles med norska Orkla som ägare, är idag världens största bolag inom aluminiumprofiler med en bedömd marknadsandel i Europa på drygt 19 procent.

Övriga globala konkurrenter är Hydro Aluminium (Norge), Alcan (Canada) och Aleris (USA). Aluminiumprofilmarknaden i Europa är dock fortfarande starkt fragmenterad, med över 200 mindre företag vid sidan av de globala aktörerna. De flesta finns i Italien, Spanien och Tyskland. I de snabbväxande, östeuropeiska länderna finns ett 20-tal tillverkare.

Stora investeringar i ökad kapacitet

Under 2008 präglades aluminiumprofilmarknaden av stora investeringar i ökad kapacitet, framförallt i Östeuropa. Samtidigt sjönk kapacitetsutnyttjandet till följd av en kraftigt försvagad efterfrågan under den senare hälften av året. Detta ledde till att det i slutet av 2008 rådde betydande överkapacitet i branschen.

Totalmarknaden i Västeuropa bedöms under 2008 ha minskat med cirka 6 procent.

Uppskattade marknadsandelar

Sapa Profiles	19%
Hydro	16%
Alcan	8%
Aleris	3%
ProfilGruppen	0,8%

De fyra största konkurrenterna innehar uppskattningsvis knappt hälften av marknaden, medan ProfilGruppens marknadsandel är mindre än en procent.

LÄNDERS ANDEL AV KONCERNENS NETTO-OMSÄTTNING, 2008 (2007)

Efterfrågan från exportmarknaderna har minskat betydligt mer än efterfrågan från svenska kunder.

Strategier och aktiviteter

ProfilGruppens strategi syftar till att driva lönsam organisk tillväxt, som successivt kompletteras med förvärv framåt i värdekedjan.

ProfilGruppens framgång grundar sig på förmågan att skapa mervärden genom innovativa profillösningar. Positioneringen som totalleverantör av kundspecifika profillösningar med förståelse för kundernas behov och utmaningar är en viktig konkurrensfördel.

Konkurrensen är hård samtidigt som kundernas krav på produkt och service ständigt ökar. Därför är det viktigt att optimera de interna resurserna samtidigt som nätverket av samarbetspartners inom olika specialistområden kontinuerligt utvecklas. Av samma anledning prioriteras ständiga produktivitetsförbättringar och ökad effektivitet genom

fortlöpande kompetensutveckling inom alla delar av verksamheten. ProfilGruppen kommer under 2009 att förstärka säljresurserna, primärt inom Key Account Management, där en viktig del i genomförandet är en vidareutveckling av det tvärfunktionella samarbetet, såväl internt som med kunder och samarbetspartners.

Framtida tillväxt kommer i första hand att fokuseras mot expansiva företag i utvecklingsbara branscher i norra och centrala Europa.

Intensifiera närvaron på prioriterade exportmarknader och stärka positionen på den svenska hemmamarknaden

Utveckla satsningen på kvalificerade förädlingstjänster och stärka företagets image som innovativ komponentleverantör

Säkra kapacitet och spetskompetens i hela värdekedjan genom att vidareutveckla nätverket med framstående företag och organisationer

Strategi Prioriteringar

• • Förstärkning av försäljningsresurser på prioriterade marknader
• • Fokus på tillväxtsegment med hög grad av innovation
• • Identifiera och bearbeta kundgrupper där ProfilGruppen kan ta en större roll i produktutvecklingsfasen
• • Fördjupa samarbetet med större kunder som efterfrågar högförädlade produkter
• • Kompetens- och resursförstärkning inom vidareförädling
• • Vidareutveckla samarbetet med råvaruleverantörer
• • Utveckla affärsprocesser hos underleverantörer av bearbetningstjänster
• • Förstärkt samverkan med utbildningsinstitutioner

Genomföra utlandsförvärv som utvecklar företagets kärnkompetenser

• Förvärvskandidater med egen kundbas och som bidrar till utveckling av ProfilGruppens kompetens

Genomfört 2008 Planer för 2009

• • Utformning av framtida försäljningsorganisation
• • Kartläggning och utvärdering av behov på prioriterade marknader
• • Aktiv minskning av antalet kunder med begränsad tillväxtpotential, för att kunna styra resurser till prioriterade kundgrupper
• • Driftsatt helautomatiserad produktionslinje för kund inom solenergi
• • Nyrekrytering av vidareförädlingskompetens
• • Processgenomgång inom profilproduktionen tillsammans med experter från råvaruleverantör
• • Leverantörsutveckling med fokus på 5S
• • I samarbete med en ledande leverantör av utrustning för automatiserad materialhantering förbättrades materialflödet vid huvudfabriken i Åseda

• • Medverkat till etablering av yrkesutbildning inom produktoch produktionsutveckling

• • Implementera ny försäljningsorganisation i syfte att stärka viktiga kundrelationer

• • Utöka resurser för Key Account Management på prioriterade marknader
• • Implementera ett tvärfunktionellt arbetssätt för Key Account Management
• • Kartläggning av framtida behov av förädlingstjänster hos prioriterade kunder
• • Förstärka organisationen inom teknisk utveckling och applikationsutveckling
• • Genomföra tvärfunktionella utvecklingsprojekt med ledande råvaru- och verktygsleverantörer
• • Riktade kvalitetsrevisioner och processöversyn hos bearbetningsleverantörer
• • Kompetensutvecklingsprogram för alla medarbetare
• • Inga förvärv genomfördes • Förvärv utvärderas löpande

Kundsegment Elektronik

Fokus på avancerad funktionalitet

Kundsegment Elektronik inrymmer företag i många olika branscher, bland annat telekom- och energisektorerna. ProfilGruppens kunder har varierande förutsättningar och behov, men avancerade komponentegenskaper och funktionalitet är en gemensam kravbild. Den el- och värmeledande förmågan gör aluminium särskilt väl lämpat för applikationer inom elektronik- och telekomutrustning. Dessa grundegenskaper kan ofta förstärkas genom att finjustera profilens tvärsnittskonstruktion. ProfilGruppens utvecklingsarbete inom kylprofilskonstruktioner har inriktats mot att optimera dessa egenskaper. För denna applikation är det viktigt att maximera den värmeavledande ytan, samtidigt som luftflödet optimeras. Datorsimuleringar är ett nödvändigt stöd för att på ett kostnads- och tidseffektivt sätt kunna ta fram en optimal lösning.

Rätt form av ytbehandling kan också bidra till stärkt funktionalitet. Traditionell ytbehandling med hjälp av anodisering gör ytan elektriskt isolerande, vilket oftast inte är önskvärt för applikationer inom el- och telekom. Därför erbjuder ProfilGruppen Alutin, en unik metod som gör ytskiktet elektriskt ledande samtidigt som slitstyrka och korrosionsskydd förbättras.

Fortsatt stark marknad

Elektronik är det kundsegment som uppvisade störst motståndskraft mot konjunkturnedgången under 2008 och flera nya kontrakt tecknades under året. Utvecklingen inom solpanelsbranschen var särskilt gynnsam, med fortsatt höga leveransvolymer. ProfilGruppen tog en ny helautomatiserad produktionslinje i bruk under året, dedikerad för produkter till solenergiföretag. Samtidigt intensifierades utvecklingsarbetet inom reglerelektronik, för att behålla den ledande positionen inom kylprofiler.

Andel av omsättning	28 %
Andel export	23 %
Antal kunder, cirka	180 st

SOLENERGIBRANSCHEN – leveranssäkerhet och precision avgörande

ProfilGruppen har flera viktiga kunder i solenergibranschen, en bransch som expanderat kraftigt sedan mitten av 1990-talet i takt med att intresset för förnyelsebara energikällor ökat. Kunderna inom solenergibranschen finns i flera olika länder. Till solpaneler används flera olika typer av profillösningar, exempelvis till ramar, stativ och kylprofiler. Aluminium väljs på grund av sin konstruktionsvänlighet, korrosionsbeständighet och lätthet. För Profil-Gruppen är ramprofiler till solpaneler den vanligaste produkten. Solpaneler tillverkas ofta i en automatiserad produktionsprocess som kännetecknas av mycket stor precision, och en hög, jämn

kvalitet på de ingående komponenterna är därför av avgörande betydelse. Små avvikelser i aluminiumramen kan leda till kostsamma produktionsstopp, vilket ställer mycket höga krav på underleverantörernas kvalitetssäkring.

För att kontinuerligt kunna leverera perfekt kvalitet kan Profil-Gruppen erbjuda automatiserade maskinceller som säkerställer exakthet vad gäller mått, kapvinklar, renhet och ytor. Att ha en för kunden dedikerad utrustning är därför en lösning för att trygga stabil kvalitet, effektiv logistik och kostnadseffektivitet i kundens process.

EXPANSIVT. Efterfrågan på solenergi växer kraftigt och ProfilGruppen har ett antal intressanta kunder i branschen.

Kundsegment Fordon

Speciella utmaningar som stärker innovationskraften

Förädlingsgraden i ProfilGruppens leveranser har stadigt ökat genom en medveten satsning på kvalificerad bearbetning. Att fortlöpande investera i utveckling av avancerade förädlingstjänster är en central del i företagets strategi, och de mycket höga krav som fordonsbranschen ställer på sina leverantörer stämmer väl överens med prioriteringen av kundgrupper med särskilt höga anspråk. Den snabba teknikutvecklingen inom fordonssektorn gör att ProfilGruppen som leverantör hela tiden ställs inför speciella utmaningar som kräver nya, innovativa lösningar. Detta bidrar starkt till en breddning och fördjupning av applikationskunnandet. Kvalitet, effektivitet och leveranssäkerhet är viktiga faktorer inom alla kundsegment, men fordonsbranschens höga säkerhetsnormer medför särskilda krav, inte minst när det gäller kvalitetssäkring av tillverkningsprocessen. Detta har lett till att ProfilGruppen genom åren installerat flera kunddedikerade, helautomatiska produktionslinjer med integrerade kvalitetssäkringssystem. ProfilGruppen är certifierat enligt

ISO/TS 16949:2002, den internationella kvalitetsledningsstandarden för fordonsbranschen.

Förstärkning av positionerna inom tunga fordon

Orderläget i slutet av året var svagt, då efterfrågan inom fordonssektorn minskade mycket kraftigt. ProfilGruppen är dock involverat i flera omfattande projekt för utveckling av framtida produktprogram inom tunga fordon. Detta är ett högprioriterat område för framtida tillväxt och under 2008 arbetades med att bredda och fördjupa affärsrelationerna med tunga fordonstillverkare och lastbilspåbyggare. Ett antal nya kontrakt tecknades även med påbyggare och släpvagnstillverkare under året.

Andel av omsättning	25 %
Andel export	69 %
Antal kunder, cirka	120 st

THULE – ett långvarigt och framgångsrikt samarbete som bygger på förtroende och öppenhet

ProfilGruppen har ett mångårigt samarbete med Thule, som är världens ledande leverantör av lasthållare för bilar. Thule har 4 400 anställda vid ett 30-tal produktions- och försäljningsställen. ProfilGruppens långa samverkan med Thule har lett till ett öppet, förtroendebaserat samarbete som skapar goda förutsättningar för att gemensamt framställa innovativa, effektiva lösningar. ProfilGruppen levererar i huvudsak komponenter till takrelingar, takräcken och cykelhållare till Thule.

Ett av de senaste samarbetsprojekten är cykelhållaren Thule Euro-Classic 908/909, till vilken ProfilGruppen levererar åtta olika aluminiumkomponenter. Profilerna pressas, anodiseras, stansas, bockas och packas för att sedan levereras till Thules monteringsfabrik.

Ambitionen med Thule EuroClassic 908/909 var att bygga in smarta funktioner, hålla nere vikten på hållaren och samtidigt förenkla bearbetningen. ProfilGruppen involverades tidigt i utvecklingsfasen, vilket bidrog starkt till att alla dessa mål kunde uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.

TILLBEHÖR. Utöver tillverkare av tunga fordon och personbilar är även producenter av fordonstillbehör kunder till ProfilGruppen.

Kundsegment Bygg

Fokus på skräddarsydda profiler som tas fram i nära samarbete med kunderna

Byggprofiler används bland annat i dörrar, fönster och balkonger. En stor andel av de aluminiumprofiler som används i byggsektorn är av enklare, standardiserad typ. Huvuddelen av affärerna inom detta segment kännetecknas därför av en relativt låg förädlingsgrad, med pressade marginaler. Många moderna byggnadskonstruktioner kräver dock specialutvecklade komponenter, vilket passar ProfilGruppens applikationskompetens och flexibla utvecklingsmetodik. I denna typ av projekt utvecklas de specialdesignade komponenterna i tät samverkan med kunderna. Komponentens egenskaper måste definieras både ur ett funktionellt och ur ett produktionstekniskt perspektiv, för att säkerställa såväl kvalitet som en kostnadseffektiv tillverkningsprocess. Denna utmaning är särskilt påtaglig i de byggprojekt som kräver stora profiler med varierande utformning. Varje byggprojekt har unika utmaningar, och tidspressen är oftast hög. Detta förutsätter en intensiv dialog mellan kundens projektledare och ProfilGruppens konstruktörer.

För många kunder är logistiklösningen lika viktig som produkten vid val av leverantör. Att vara en liten, flexibel leverantör med bra nätverk kan i dessa sammanhang vara en stor styrka. Logistiklösningen var en av de avgörande faktorerna till att Balco AB, som tillverkar och utvecklar balkongsystem, under året valde ProfilGruppen som framtida leverantör av alla profiler till sina lucksystem.

Fortsatt renodling

Byggkonjunkturen försvagades mycket kraftigt under 2008, men ProfilGruppen lyckades också vidareutveckla befintliga affärer med högre förädlingsgrad.

Andel av omsättning	19 %
Andel export	24 %
Antal kunder, cirka	170 st

SKANDINAVISKA GLASSYSTEM – originella konstruktioner som kräver flexibilitet

En av de mer intressanta kunderna i byggsegmentet är Skandinaviska Glassystem, som utvecklar, projekterar och bygger konstruktioner i glas.

Skandinaviska Glassystems särpräglade konstruktioner innebär ofta ett behov av starkt specialiserade komponenter. ProfilGruppen har bland annat hjälpt Skandinaviska Glassystem att konstruera specialprofiler till prisbelönta Saxo Bank i Köpenhamn, Aller-koncernens nya förlagshus i Köpenhamn och kontorshuset Sjölyst i Oslo, som är byggt i form av en glasbåt. Det senaste projektet är det spektakulära storhotellet Bella Hotell vid Kastrup i Köpenhamn, som kommer att bli norra Europas största hotell när det står klart.

Saxo Bank-huset är en mycket speciell byggnad med oregelbundna vinklar. Under arbetets gång fick ProfilGruppen ritningar allteftersom fasaderna blev klara, vilket ställde speciella krav på samspelet mellan konstruktörerna och Skandinaviska Glassystems projektledare. Ett arbetssätt präglat av rak kommunikation, tät samverkan och flexibilitet var nyckelfaktorn bakom projektets framgång.

SPÄNNANDE KONSTRUKTION. Saxo Bank-huset i Köpenhamn är en spektakulär byggnad, vars oregelbundna konstruktion gör att nästan inte en enda aluminiumprofiler i fasaden är den andra lik.

Kundsegment Interiör

Lösningar som balanserar form och funktion

ProfilGruppen är en mångårig partner till ett antal nordiska inredningsföretag. Aluminiumkomponenter används bland annat i stolar, bord, köks- och badrumsinredningar. Sjukvårdsutrustning ingår också i kundsegment Interiör och är en delmarknad som kännetecknas av hög tillväxt, med stora utvecklingsmöjligheter. Aluminiumets alla fördelar kommer till sin rätt i inredningskonstruktioner. Materialets utseende, låga vikt, styrka och formbarhet är egenskaper som ofta har gjort aluminium till förstahandsval. Genom ytbehandling kan materialegenskaperna ytterligare förstärkas eller förändras för olika ändamål. Ytbehandling genom anodisering förstärker aluminiumets redan starka yta, samtidigt som färgen kan ändras utan behov av lackering.

Inredningsföretag lägger betydande resurser på produktutveckling. En grundläggande utmaning i utvecklingsarbetet är att kombinera ergonomisk funktion, kvalitet och hållbarhet med attraktiv visuell design. Vanligtvis görs den estetiska formgivningen av kunden, varefter ProfilGruppen anpassar designen till önskad

hållfasthet och teknisk funktion. ProfilGruppens roll är att, inom ramen för detaljerade designmässiga och ergonomiska förutsättningar, skapa konstruktioner som är funktionella, hållbara och som kan tillverkas på ett kostnadseffektivt sätt. Detta förutsätter ofta att omfattande beräkningar genomförs på ett tidigt stadium i projektet, då även flera profilprototyper tas fram. Snabbhet vid prototypframtagning är en särskilld konkurensfördel i detta segment.

Sjukvårdsutrustning prioriterat område

Sjukvårdsutrustning är ett prioriterat tillväxtområde. En omfattande kartläggning av den europeiska marknaden för sjukvårdsprodukter genomfördes därför under 2008, med syftet att skapa nya kundrelationer inom detta snabbväxande segment.

Andel av omsättning	11 %
Andel export	54 %
Antal kunder, cirka	120 st

GUSTAVSBERG – förbättrad funktion och design kombineras med kostnadsbesparingar

Sedan 1995 samarbetar ProfilGruppen med Villeroy & Boch Gustavsberg AB, en av Skandinaviens ledande producenter av badrumsprodukter. Gustavsberg såg redan i mitten av 1990-talet fördelarna med aluminiumprofiler som konstruktionsmaterial, och utvecklade därför tillsammans med ProfilGruppen ett komplett badkarsunderrede av aluminium.

Under 2008 har ProfilGruppens konstruktörer ingått i Gustavsbergs projektgrupp för att uppdatera produktens design och funktion. Den gemensamma tekniska genomgången i projektets inledningsfas genererade nya idéer för att optimera även produktionstekniken. Slutresultatet blev en ställning med flera smarta funktioner och en ännu attraktivare design. Dessutom har antalet bearbetningsmoment kunnat minskas, komplexiteten i sortimentet och antalet ingående komponenter har minskats samtidigt som betydande kostnadseffektiviseringar har uppnåtts i alla led. Det nya badkaret lanseras under våren 2009. ProfilGruppen levererar kompletta badkarsunderreden till Gustavsberg med färdigbearbetade profiler och samtliga ingående fästelement. I princip är allt förmonterat och produkten är packad i konsumentkartong och färdig för leverans till Gustavsbergs kunder.

NY MODELL. Denna nya badkarsmodell lanseras under 2009 efter ett fruktsamt konstruktionssamarbete mellan ProfilGruppen och Gustavsberg.

ProfilGruppen – en helhetsleverantör

ProfilGruppen är en helhetsleverantör av kundanpassade profiler och högförädlade aluminiumkomponenter. Detta betyder att verksamhet bedrivs inom alla delar av värdekedjan, från utveckling och konstruktion till strängpressning av aluminiumprofiler och avancerad, automatiserad bearbetning. Kvaliteten på den analys som genomförs i början av alla samarbetsprojekt är av väsentlig betydelse för det värde som skapas i de efterföljande processtegen. Andelen vidareförädlade produkter i ProfilGruppens leveranser ökar kontinuerligt, vilket ökar vikten av den inledande fasen i ett samarbete.

Analys och konstruktion

ProfilGruppen analyserar specifika önskemål och krav tillsammans med kunden. Slutsatserna från denna utvärdering utgör underlag för en teknisk genomgång, som syftar till att ta fram ett detaljerat lösningsförslag. Förslaget baseras på en ingående utvärdering av profillösningens funktion, där konstruktörerna ger profilen rätt egenskaper. Samtidigt säkerställs en så kostnadseffektiv produktion som möjligt, och förutsättningarna för en effektiv vidareförädling och montering optimeras.

Varje projekt är unikt, men ProfilGruppens utvecklings- och konstruktionsavdelning arbetar efter en väl beprövad grundmetodik för att säkerställa ett optimalt slutresultat. Konstruktörerna har mångårig erfarenhet av aluminiumets styrkor och begränsningar, i tillägg till djupt, branschspecifikt applikationskunnande. Specialutvecklade IT-stöd för beräkning, optimering och simulering används för att generera profilritningen.

Specialiseringsgraden kommer att ökas ytterligare inom försäljningsoch konstruktionsavdelningen, genom utbildning och rekrytering av nyckelkompetens. Kundutmaningarna skiljer sig åt beroende på bransch, vilket ökar vikten av att kontinuerligt vidareutveckla den segmentspecifika expertisen.

Strängpressning

Baserat på profilritningen beställs ett unikt verktyg i härdat stål för produktion av aluminiumprofilen. Råvaran, aluminiumgöt i olika längder, värms till cirka 500 grader. Därefter pressas de med stor kraft genom verktyget, och formas på så sätt till en avbild av profilritningens tvärsnittskonstruktion. Sedan kyls profilerna och rätas ut i en hydraulisk sträckutrustning. Slutligen kapas de och härdas i en så kallad åldringsugn under fem till åtta timmar.

Tre linjer för strängpressning i Åseda utgör basen i Profil-Gruppens produktion. Två mindre pressar kan köras med samma verktyg. Den ena är anpassad för längre serier med maximal produktivitet, medan den andra medger större flexibilitet. Den tredje pressen använder större verktyg. Produktionen av profiler uppgick till 22 600 ton under 2008, en minskning med 12 procent jämfört med 2007.

Ett investeringsprogram genomfördes under 2008 för att effektivisera produktionen vid huvudfabriken i Åseda, och samtidigt skapa utrymme för framtida tillväxt.

Det nya, automatiserade buffertlagret minskar lagernivåerna, förbättrar ledtiderna och ökar säkerheten i fabriken. >>

Profil Gruppens resurser

Strängpressning Ytbehandling (anodisering) Bearbetning

En stor andel av profilerna ytbehandlas genom anodisering, en elektrokemisk metod som förstärker ytan med upp till 3 000 gånger. Aluminium har ett ytskikt med naturliga egenskaper som går att både förstärka och förändra genom ytbehandling. Nya färger, tåligare ytor och modifierade elektriska egenskaper är exempel på vad som går att åstadkomma.

ProfilGruppen har två anläggningar för anodisering, en som är avsedd för hela profillängder och den andra för komponenter. Normalt sett gör anodisering ytskiktet elektriskt isolerande, men med ProfilGruppens metod Alutin kan elektriskt ledande ytor skapas.

Kapaciteten kan därmed ökas till 30 000 ton med effektiv materialhantering. Samtidigt ökades kapaciteten i ytbehandlingen (anodisering) med tio procent. En andra fas i investeringsprogrammet är förberedd, men kommer att genomföras över en längre period än planerat på grund av konjunkturläget. I detta steg kommer bland annat emballeringen att automatiseras.

Efter strängpressning, eventuell ytbehandling och kapning vidareförädlas profilerna, exempelvis genom bockning, svarvning, fräsning och lackering. Komponenten levereras sedan till kundens produktionslinje och blir en del av till exempel en lastbil, en solpanel, en basstation för mobiltelefoni, en stol eller en byggnad.

Avancerad maskinbearbetning i egen regi bedrivs i dotterbolaget ProfilGruppen Manufacturing. Verksamheten är specialiserad mot automatiserad bearbetning i längre serier. En betydande andel av koncernens bearbetning sker hos externa samarbetspartners.

Nätverket av externa företag, som kompletterar den egna bearbetningskapaciteten, är en central del i produktionsapparaten. Nätverket bidrar till ökad flexibilitet och konkurrenskraft, och nya samarbetspartners som kan tillföra kompetens utvärderas regelbundet.

Vid längre avtal kan ProfilGruppen erbjuda kundunika produktionslinjer för bearbetning.

Aluminium för ett hållbart samhälle

Klimatfrågans betydelse ökar som drivkraft för innovation inom design och tillverkning. En ökad användning av aluminium kan vara en viktig del av lösningen inom många branscher.

Utsläpp av aluminium per månad understiger gränsvärdet med stor marginal.

ENERGIFÖRBRUKNING KWH/KG TILLVERKAD PROFIL
1,48	1,42	1,46	1,46	1,52
1,21	1,15	1,13	1,17	1,25
0,27	0,27	0,33	0,29	0,27
2004	2005	2006	2007	2008
Gas & fjärrvärme				El

Att produktionen av profiler varit låg under senare delen av året har påverkat förbrukningen per kilo negativt.

Minskad klimatpåverkan genom ökad aluminiumanvändning

De flesta branscher brottas med utmaningen att minska sin klimatpåverkan. För vissa energiintensiva delar av ekonomin utvecklas hanteringen av klimatfrågan nu snabbt till en långsiktig överlevnadsfråga. Energibesparing genom ökad materialåtervinning kommer i många branscher att bli en avgörande del i arbetet med att minska energiförbrukningen, och därmed utsläppen av växthusgaser. Primärframställning av aluminium är energiintensivt, men metallen kan återanvändas i princip hur många gånger som helst med intakta materialegenskaper. Energibesparingen vid omsmältning av aluminium är 95 procent jämfört med primärframställning, vilket har lett till att en betydande andel av det aluminium som produceras återanvänds. Faktum är att cirka tre fjärdedelar av allt aluminium som någonsin producerats i världen fortfarande används. Återanvändningsgraden varierar i olika branscher, och det finns fortfarande en stor energibesparingspotential genom att ytterligare öka återvinningen i vissa delar av ekonomin.

Egenskaperna hos aluminium betyder också direkta miljöfördelar i många applikationer. Detta är allra tydligast inom fordonssektorn. Lägre vikt innebär mindre energi för att driva fordonet, med mindre utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. Aluminiumanvändningen i biltillverkning har ökat stadigt sedan den första oljekrisen på 1970-talet,

MILJÖTEKNIK. En intressant marknad för aluminiumprofiler är solenergi. Danska SolarVenti tillverkar, med ProfilGruppens aluminiumprofiler, solfångare för privat bruk.

med förbättrad bränsleekonomi som resultat. Utvecklingen av en ny generation fordon med väsentligt bättre miljöprestanda har snabbt blivit en kritisk fråga för världens tillverkare. Avancerade drivlinor och förnybara bränslen står i fokus. Samtidigt kommer viktminskning att bli en viktigare faktor i att reducera energianvändningen. Potentialen att ytterligare öka användningen av aluminium i bilar och lastbilar är stor. En ökad aluminiumanvändning i andra fordon skulle bidra till ännu större energibesparingar.

Branschorganisationen International Aluminium Institute (IAI) bedömer att den globala aluminiumbranschen kommer att vara koldioxidneutral omkring år 2020, genom en kombination av energibesparande åtgärder inom primärframställning, ökad återvinning och minskad bränsleförbrukning i transportsektorn.

Fokus på energieffektivisering

ProfilGruppen arbetar aktivt för att minska företagets direkta miljöpåverkan, inte minst genom att minska energianvändningen och skrotet i tillverkningsprocesserna. Företaget är sedan 1998 miljöcertifierat enligt ISO 14001. ProfilGruppen ställer även krav på att leverantörer är ISO-certifierade och att de använder bästa möjliga teknik i sina processer. Det kontinuerliga målet är att minska energiförbrukningen per kilo producerad aluminiumprofil med två procent årligen. Under 2008 ökade detta nyckeltal med 3 procent jämfört med föregående år, främst på grund av produktionsminskningen under den senare delen av året. Medan elförbrukningen i tillverkningsprocessen ökade med 6 procent per kilo, sjönk gasolförbrukningen med 15 procent per kilo pressad profil, mycket beroende på optimering och förbättrat underhåll av befintlig utrustning. Beslut har fattats om inköp av en ny, effektivare götugn för uppvärmning av aluminiumgöt vid företagets största press, vilket ytterligare kommer att minska gasolförbrukningen.

En del av den överskottsvärme som uppkommer i produktionsprocessen säljs till det lokala fjärrvärmebolaget. Värmen, som annars skulle ventileras bort, ger därmed ett ekonomiskt tillskott och bidrar till en förbättrad energibalans i företaget.

Mängden skrot i hela förädlingskedjan har under året minskat med cirka 1,5 procent. Detta beror främst på att mindre mängd aluminiumprofiler skrotats efter strängpressningen.

Medarbetarna – den viktigaste konkurrensfaktorn för framtiden

Samtidigt som den kraftigt försvagade konjunkturen föranledde personalneddragningar, fortsatte nödvändiga investeringar i kompetensutveckling.

Nödvändig anpassning till rådande marknadssituation

Till följd av den allt svagare konjunkturen genomfördes under hösten 2008 betydande anpassningar av bemanningen i ProfilGruppen. Cirka 60 personer sades upp och visstidsanställningar avslutades. Dessa båda beslut minskar bemanningen med cirka 80 personer. Ett omställningsprogram fanns på plats redan innan varslen lades. Utöver minskning av bemanning genomfördes också ett arbetstidsväxlingsprogram som innebär att medarbetare är lediga vissa dagar i utbyte mot att de arbetar övertid när efterfrågans stärks.

Viktiga utbildningsinsatser för framtiden

Samtidigt som organisationen kortsiktigt måste anpassas till marknadsförutsättningarna, är det viktigt att fortsätta kompetensutvecklingen för att säkerställa en stark position för framtiden. Många kritiska kompetenser måste samverka för att ProfilGruppens högt ställda mål ska kunna nås. Kompetensutvecklingsarbetet under 2008 har därför bedrivits på flera fronter.

Ett program som syftar till att stärka marknadsorganisationen förbereddes under 2008, och kommer att implementeras under 2009. Bland annat kommer organisationen för Key Account Management att stärkas, både genom utbildning av befintlig personal och genom riktade rekryteringar. Fokus ligger på att effektivisera försäljningen genom en mer systematisk styrning mot prioriterade kundgrupper och affärsmöjligheter där förutsättningarna att få full utväxling på företagets kompetens och produktionsresurser bedöms vara bäst. Detta initiativ är dock inte begränsat till marknadsorganisationen. Tvärfunktionella kundteam kommer att etableras, där representanter från alla berörda funktioner och kompetenser samverkar för att på effektivast möjliga sätt tillgodose nyckelkunders specifika behov.

Skiftledarnas kompetens är avgörande för produktiviteten inom de tillverkande enheterna. Därför påbörjade ProfilGruppen redan 2007 ett utvecklingsprogram för denna yrkesgrupp. Under 2008 fick nytillsatta skiftledare samma utbildning, medan de mer erfarna genomgick en fortsättningsdel. Programmen handlar ytterst om att driva kontinuerliga kvalitets- och produktivitetsförbättringar genom att utveckla ledarskapet bland skiftledarna.

ProfilGruppens samarbete med universitet och högskolor är ett annat viktigt område för att stödja kunskapsutvecklingen. Företaget är även delaktigt i tre regionala och lokala utbildningsråd, genom vilka det är möjligt att påverka inriktningen på utbildningsprogram med relevans för ProfilGruppens verksamhet.

Hälsa och säkerhet prioriteras

Förebyggande hälsoinsatser och ett aktivt säkerhetsarbete är viktiga verktyg för att öka de anställdas hälsa och välbefinnande, och minska sjukfrånvaron. Olyckor, tillbud och riskfyllda förhållanden rapporteras numera i ett lättillgängligt IT-system, vilket underlättar uppföljning och planering av insatser. Ökad säkerhet var ett viktigt skäl till det omfattande investeringsprogram som genomfördes under 2008 vid huvudfabriken i Åseda. Bättre lagringsmöjligheter, minskade trucktransporter och ökad automatisering har både ökat säkerheten i fabriken och minskat den ergonomiska belastningen för personalen.

Företagets friskvårdsgrupp är en viktig resurs som samverkar med arbetsmiljökommittén när det gäller hälsofrämjande åtgärder. Tillsammans med andra företag på orten har ProfilGruppen medverkat till en ny friskvårdsanläggning som inrymmer allt från simbassäng och träningslokaler för styrka och motion till vårdcentral. Här erbjuds de anställda i tillägg till företagets egna lokaler fri träning på arbetstid. För att påverka medarbetarna ytterligare i positiv riktning finns många mindre initiativ så som exempelvis fri frukt och rökavvänjningsprogram.

Frånvaro kortare än 14 dagar ökade under 2008, medan långtidssjukfrånvaron glädjande nog minskade.

TVÄRFUNKTIONALITET. Att samarbeta över avdelningsgränser är viktigt i ProfilGruppen och en utbildningsinsats för tvärfunktionella kundteam planeras för att stärka denna kompetens ytterligare.

Aktien

År 2008 var ProfilGruppens tolfte år på börsen. Aktiekursen sjönk under året med 57 procent, främst under hösten. Antalet aktieägare minskade med fem procent.

ProfilGruppen strävar efter att alltid ge aktiemarknaden och andra intressenter information som är snabb, trovärdig och tydlig. När det gäller den information av betydelse som funnits tillgänglig under året har ambitionen uppnåtts främst genom de delårsrapporter och andra pressmeddelanden som presenterats.

Ägare

Vid årets slut uppgick antalet aktieägare till 1 780 (1 882), vilket innebär att antalet ägare minskat med fem procent under året. Vid årets ingång var Prior & Nilsson största ägare i bolaget med ett innehav om 16 procent, vilket under året sjunkit till 11 procent. Vid årets slut är därmed Lars Johansson största ägare i bolaget med ett innehav om 14 procent. Bengt Stillström har under året blivit en av bolagets tio största ägare med en andel om 5 procent.

Aktiekursen

Från den 1 januari till den 31 december 2008 sjönk aktiekursen från 74,50 kronor till 31,90 kronor, vilket motsvarar en minskning med 57 procent. Under samma period sjönk Stockholmsbörsens breda index OMX Stockholm PI med 42 procent. SX-15 Materials inom vilket ProfilGruppen är klassificerat sjönk under året med 51 procent. Högsta betalkurs under året var 76,00 kronor (2008-04-02) och lägsta betalkurs var 31,00 kronor (2008-12-31). Betalkursen per 31 december, 31,90 kronor, gav ett marknadsvärde på de noterade B-aktierna om 157 Mkr (367).

Omsättning i aktien

Under året omsattes 0,5 miljoner aktier (0,8), vilket motsvarar en omsättningshastighet om 11 procent (16). Samarbetet med likviditetsgaranten Remium Securities är avsett att öka likviditeten i aktien. Det totala värdet på omsatta aktier uppgick till 31 Mkr (64) och antalet avslut uppgick till 590 (1 038).

Utdelning

Den utdelningspolicy som beslutats av styrelsen innebär att 40 till 50 procent av resultatet efter skatt räknat över en konjunkturcykel delas ut till ägarna. Vid förslag till utdelning tar styrelsen i första hand hänsyn till bolagets investeringsbehov, finansiella ställning, resultatutveckling och utsikter för de närmaste åren.

För 2008 föreslår styrelsen en sänkning av utdelningen till 1,00 kronor per aktie (3,60). Förslaget innebär att totalt 4,9 Mkr delas ut (17,8), vilket motsvarar en utdelningsandel om 53 procent av resultatet efter skatt. Direktavkastningen med detta förslag uppgår till 3,1 procent (4,8). Totalavkastningen 2008 (värdeökning/-minskning och återinvesterad utdelning) uppgick till -55 procent (-15) vilket kan jämföras med OMXSPI som uppgick till -42 procent.

Prognoser

ProfilGruppen lämnar inte resultatprognoser då branschens orderstock, som normalt bara är några få veckor, bedöms alltför kort för att ge tillförlitligt underlag för prognoser på längre sikt än någon månad.

Analyser

Under 2008 har analyser av ProfilGruppen gjorts av Swedbank Markets (Mats Larsson, telefon 08-585 925 42) och Remium Securities (Johan Isaksson, telefon 08-454 32 35).

Grafen visar ProfilGruppenaktiens totalavkastning jämfört med SIX Return Index under de senaste fem åren.

DE TIO STÖRSTA AKTIEÄGARNA
Aktieägare	Total antal aktier	2008	Innehav % Innehav % 2007
Lars Johansson1)	709 227	14,4	14,4
Prior & Nilsson	559 556	11,3	16,0
Odin Sverige I & II	370 600	7,5	7,5
Mats Egeholm	345 728	7,0	7,0
Gifford Baillie	272 848	5,5	5,7
Bengt Stillström	246 600	5,0
Kerstin Egeholm	159 629	3,2	3,2
Anne Skoglund	151 172	3,1	3,1
Rickard Behm	105 543	2,1	2,1
Svenska Handelsbanken Kundkonto	105 200	2,1	2,1
Tio största aktieägare	3 026 103	61,3	61,1
Övriga	1 906 414	38,7	38,9
Totalt	4 932 517	100,0	100,0
1) Inklusive indirekt ägande genom bolag.

Källa: VPC per 2008-12-30

AKTIEÄGARSTATISTIK
Innehav antal aktier	Antal ägare	Andel ägare i %	Andel i % av kapital
1 - 500	1 338	75,2	5,1
501 - 1 000	241	13,5	3,9
1 001 - 10 000	154	8,7	8,9
10 001 - 100 000	37	2,1	20,8
100 001 -	10	0,6	61,3
Total	1 780	100,0	100,0

AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING

År	Transaktion	Förändring antal aktier	Totalt antal aktier	Totalt aktiekapital, kr
1997	Fondemission 129:1	3 870 000	3 900 000	19 500 000
1997	Nyemission	1 700 000	5 600 000	28 000 000
2000	Nyemission	141 000	5 741 000	28 705 000
2006 I	nlösen av aktier	-808 483	4 932 517	24 662 585
	Källa: VPC per 2008-12-30

ÄGARKATEGORIER Antal aktier Andel i % av kapital Finansiella företag 442 818 8,98 Socialförsäkringsfonder 4 578 0,09 Intresseorganisationer 3 788 0,08 Övriga svenska juridiska personer 98 038 1,99 Ej kategoriserade juridiska personer 112 483 2,28 Utlandsboende ägare 1 465 803 29,72 Svenska fysiska personer 2 805 009 56,87 Totalt 4 932 517 100,00

Källa: VPC per 2008-12-30

PROFILGRUPPENS B-AKTIE PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN

Den 19 juni 1997 registrerades ProfilGruppen AB på Stockholmsbörsen. Kurvorna baseras på senaste betalkurs varje fredag. Aktuell kursutveckling finns tillgänglig på företagets hemsida, www.profilgruppen.se.

	AKTIED	ATA
		2004	2005	2006	2007	2008
Antal aktier per 31 december	tusental 5 741 5 741 4 933 4 933 4 933
Genomsnittligt antal aktier 1)	tusental 5 971 5 971 5 624 4 933 4 933
Resultat per aktie	kr	4,49	4,48	1,53	8,15	1,88
Kassaflöde per aktie	kr				5,85 13,18 12,90 15,89 -0,93
Eget kapital per aktie					kr 39,00 41,42 30,09 34,92 28,85
Substansvärde per aktie					kr 39,00 41,42 30,09 34,92 28,85
Aktiekurs, 31 december					kr 69,50 76,00 91,00 74,50 31,90
Högst betalt under året					kr 70,00 79,50 91,00 90,50 76,00
Lägst betalt under året					kr 51,50 60,25 68,75 73,00 31,00
Kursförändring under året	%	19	10	20	-18	-57
Utdelning per aktie 2)	kr	2,00	2,30	2,80	3,60	1,00
P/E-tal		17	16	59	9	17
Kurs/eget kapital per aktie		1,8	1,8	3,0	2,1	1,1
Direktavkastning	%	2,9	3,0	3,1	4,8	3,1
Utdelningsandel 2)	%	48	49	183	44	53
Genomsnittlig spread	%	1,47	1,03	1,05	1,31	1,95
Antal dagar med avslut/antalet
börsdagar	%	83	98	89	79	63
Totalt antal avslut			st 1 373 3 049 2 011 1 038			590
Genomsnittligt antal avslut per dag	st	5	12	8	4	2
Antal omsatta aktier, helår	tusental		874 1 549 2 397		789	543
Antal omsatta aktier, per dag (genomsnitt)					st 3 450 6 122 9 551 3 158 2 154
Börsvärde noterade aktier	Mkr	345	377	447	367	157
Total omsättning i aktien	Mkr	53	107	196	64	31
Genomsnittlig omsättning per dag Antal aktieägare vid årets utgång	tkr	211	422	780	257 st 1 977 2 369 2 088 1 882 1 780	123
1) Ingen utspädning finns. Genomsnittligt antal aktier är omräknade historiskt med hänsyn till

genomfört inlösenprogram under 2006.

2) För 2008 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen.

Riskhantering

All affärsverksamhet medför risker i olika omfattning. Hanteringen av ProfilGruppens risker är främst avsedd att hindra skador och förluster från att uppstå och detta arbete stöds av ett antal policyer. I andra hand inriktas arbetet på att minimera skadeeffekterna. Huvudsakligen kan riskerna delas in i operationella och finansiella. Operationella risker består av risker i den dagliga verksamheten inom exempelvis försäljning eller produktion och kan bestå av allt från

offerthantering till bedömning av produktiviteten vid tillverkning av nya produkter. Risker finns även för att person- och egendomsskada uppstår. Det finansiella risktagandet är främst att hänföra till valutavariationer.

Koncernens finansiella risker såsom valuta-, likviditets-, ränte-, kredit- och finansieringsrisker hanteras centralt i syfte att kontrollera riskexponeringen.

OPERATIONELLA RISKER Risk Exponering och hantering KUNDER Risken att en kund lämnar ProfilGruppen eller inte kan fullfölja sitt åtagande. Företagets marknadspolicy innebär att ingen kund ska ha alltför dominerande ställning och att koncernen ska eftersträva spridning av kunder såväl geografiskt som branschmässigt. Ingen enskild kund stod för mer än tio procent av koncernens fakturering under 2008. MILJÖRISKER Denna risk avser skador som verksamheten kan åsamka miljön, även kostnader för att följa nya strängare miljödirektiv omfattas. ProfilGruppen har som mål att med marginal ligga inom de ramar som lokal lagstiftning anger. Koncernens miljöchef ansvarar för övervakning av miljöarbetet inom alla bolag i koncernen. Alla tillverkande bolag inom koncernen är certifierade enligt ISO-14001. KONJUNKTUR- OCH SÄSONGSVARIATIONER ProfilGruppens kunder återfinns inom ett flertal branscher i norra Europa såsom fordons-, elektronik-, interiör- och byggbranschen. Eftersom kunderna är spridda i olika branscher blir effekterna av säsongs- samt konjunkturvariationer på enskilda marknader mindre. ANSVAR Risker utöver ovanstående miljörisker där koncenen kan hållas betalningsskyldig med anledning av ansvar. ProfilGruppen marknadsför inte några egna produkter, med det ansvar som det innebär. Bolaget levererar däremot avancerade komponenter, bland annat till fordonsindustrin. Detta medför en viss ansvarsrisk, varför återkallelseförsäkring har tecknats för detta segment. Koncernen arbetar tillsammans med extern rådgivare i försäkrings- och riskfrågor. PRODUKTIONSAVBROTT Avbrott inom produktionen som påverkar leveranser till kund och medför merkostnader. ProfilGruppen arbetar löpande med förebyggande åtgärder för att undvika produktionsstörningar. Vid produktionsstörning har koncernen en avbrottsförsäkring som täcker bortfall av täckningsbidrag under maximalt 18 månader. Karenstiden uppgår till 14 dagar. KOMPETENS Risken att inte kunna hålla tillräcklig kompetens inom alla områden i verksamheten. För att säkerställa långsiktig tillgång på kompetent personal krävs en målmedveten satsning. Det sker dels genom interna och externa utbildningsprogram, dels genom att vidareutveckla Profil-Gruppen till en än mer attraktiv arbetsplats. IT IT-relaterade störningar kan leda till produktionsstillestånd, faktureringsbortfall eller minskad effektivitet inom administration och försäljning. För att säkerställa kompetens och kontinuitet arbetar ProfilGruppen med en extern leverantör för drift av IT-infrastruktur. Den egna kompetensen fokuseras på verksamhetskritiska applikationer. Redundans eftersträvas inom alla IT-applikationer och kontinuitetsplanen utvärderas löpande. KAPACITETSRISK Risken för att inte ha tillräcklig kapacitet inom extrudering, ytbehandling eller inom de olika typerna av vidareförädling. För att säkerställa kapacitet i vidareförädlingen av aluminiumprofiler arbetar ProfilGruppen med ett nätverk av externa leverantörer. Under 2008 stod dessa leverantörer för 55 procent av den totala vidareförädlingen. Årets investeringar i profilfabriken ger utöver rationaliseringar även en ökad maxkapacitet för anläggningen. RÅVARA Risker för brist på råvara samt prisrisker. Råmaterialinköpen svarade 2008 för 48 procent av rörelsekostnaderna. ProfilGruppen arbetar med råvaruklausuler i samtliga kundkontrakt. För cirka 60 procent av volymen finns fasta volymåtaganden. Resterande 40 procent prissätts mot kunderna kvartalsvis i förväg. Sammantaget leder detta till att företagets känslighet för variationer i råvarupriset begränsas. Under slutet av 2008 vek priset på aluminium hastigt samtidigt som efterfrågan minskade dramatiskt och den extrema situationen framtvingade en nedskrivning av lagret om 8,4 Mkr, vilket motsvarar cirka sex procent av varulagrets värde. Råvaruinköpen styrs av koncernens råvarupolicy och köp görs i proportion till förväntade kundordrar. Råvaruinköp för längre perioder än sex månader sker utifrån fasta beställningar från kunder. Råvaruleverantörerna tillhör de största globala företagen i branschen vilket säkerställer försörjning av råvara även om den europeiska förbrukningen skulle överstiga produktionen av aluminium i Europa. 2004 2005 2006 2007 2008 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Priset för aluminium i USD de senaste fem åren.

ENERGIPRIS

Risken för prisfluktationer för el och gasol.

ProfilGruppen förbrukar cirka 35 GWh elenergi per år. Vid årsskiftet hade huvuddelen av priset för 2009 års elförbrukning säkrats. Totalt står energi för mindre än två procent av rörelsekostnaderna.

FINANSIELLA RISKER

VALUTA

RÄNTOR

KREDITER

KUNDKREDITER

FINANSIERING

skuld till ProfilGruppen.

i marknadsräntor.

Valutarisk innebär att en variation i valutakurser negativt påverkar koncernens resultat, kassaflöde eller balansräkning.

Ränterisk är risk för negativ påverkan på koncernens resultat till följd av förändringar

ProfilGruppens kreditrisker uppstår vid placering av finansiella instrument.

Risken att någon kund ej kan betala sin

Risken att refinansiering av lån försvåras eller blir dyrare och att betalningsförmågan

Lönekostnader +/- 1 procentenhet 3 Mkr

därigenom påverkas negativt.

Bedömt nettoinflöde per valuta 2009, Mkr.

Räntebindningsår L	ångfristiga R räntebärande skulder, Mkr	äntesats (procent)
1 jan - 30 jun 2009	49,8	2,6
1 jul - 31 dec 2009	0,0	-
2010	16,4	3,2
2011	15,7	3,4

I nuläget är ProfilGruppen nettolåntagare och överskottslikviditet ska i första hand användas till att amortera befintliga lån.

Profilgruppen finansieras av en huvudbank som tillhandahåller all finansiering. Finansieringen är villkorad av att förutbestämda finansiella nyckeltal uppfylls. Omförhandling av villkor kommer att ske under 2009.

Risk Exponering Hantering

Råvaruinköp görs i svenska kronor och euro för att matcha kontraktsvalutan med kunderna och på så sätt minska valutarisken.

Företaget säkrar normalt 60-90 procent av bedömt nettoinflöde inom 6–12 månader. Detta sker företrädesvis genom att valuta säljs på termin.

ProfilGruppen arbetar med ränteswappar för att minimera riskerna för en kortsiktig påverkan av förändring i räntesatsen.

För att minimera kreditrisken får handel endast ske med ett fåtal motparter som regleras av finanspolicyn, vilken godkänns av styrelsen.

ProfilGruppens kundkreditrisk hanteras genom att varje kund tilldelas en grundlimit baserad på affärsomfattningen och dess innehåll, rating hos Dun & Bradstreet samt på en kreditbedömning gjord av koncernens kreditchef. Under 2008 hade 89 procent av företagets kunder en rating mellan A och AAA. Huvuddelen av kunder med utestående saldo över 1,5 Mkr kreditförsäkras, vilket för 2008 motsvarat cirka 70 procent av omsättningen.

Enligt koncernens finanspolicy ska en likviditetsreserv uppgående till fyra procent av koncernens omsättning upprätthållas.

		KÄNSLIGHETSANALYS
	Förändring	Resultat efter i procent finansiella poster	Kommentar
Leveransvolym Valutakänslighet EURO DKK NOK GBP	+/- 5 procent +/- 5 procent	15 Mkr 8 Mkr 3 Mkr 3 Mkr 1 Mkr	Beräkningen baseras på en förändring i volymen av profiler med genomsnittlig förädlingsgrad. En förändring av valutakursen för svenska kronan mot euro, brittiska pund, danska kronor eller norska kronor innebär en resultatpåverkan enligt tabellen. Beräkningen bygger på ett uppskattat
Råvarupriser	+/- 5 procent	0 Mkr	inbetalningsöverskott i respektive valuta under 2009, utan beaktande av valutasäkringar. Den extrema situationen 2008 medförde en ökad råvarukostnad, se föregående sida.
Kostnader köpt bearbetning Energikostnader	+/- 1 procent +/- 10 procent	2 Mkr 2 Mkr

FÖRDELNING AV RÖRELSENS KOSTNADER, PROCENT

8	Energi	2%
9	Försäljningskostnader	1%
10	Övriga produktionskostnader 5%
11	Övrigt	1%

Rörelsens kostnader uppgick till 1 069,6 Mkr.

Känslighetsanalysen ska läsas med varje faktor och förändring separat. Om flera faktorer avviker samtidigt kan resultatpåverkan enligt tabellen förändras.

2008 har 76 procent ränteförfallodag under 2009.

Räntekänslighet +/- 1 procentenhet 1 Mkr Av de räntebärande skulderna per 31 december

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för ProfilGruppen AB (publ), org.nr. 556277-8943, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för tiden 1 januari–31 december 2008, vilket är ProfilGruppens tjugoåttonde verksamhetsår.

ProfilGruppen bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag (publ) och har sitt säte i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Bolagets adress är: Box 36, 360 70 Åseda.

KONCERNEN

ProfilGruppen utvecklar, marknadsför och tillverkar kundanpassade profiler och komponenter i aluminium. Försäljningen sker genom en säljorganisation vid huvudkontoret i Åseda samt genom helägda säljbolag i Danmark, England, Norge och Tyskland.

Konstruktion, produktutveckling och profiltillverkning sker i ProfilGruppen Extrusions AB. Förädling sker i två helägda bolag, ProfilGruppen Components AB och ProfilGruppen Manufacturing AB, men även i nära samarbete med ett antal fristående företag.

Omsättning och resultat

ProfilGruppens nettoomsättning uppgick 2008 till 1 086,1 Mkr, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med åtta procent. Minskningen förklaras av en lägre leveransvolym.

Rubrik Leveransvolymen uppgick till 22 900 ton (25 500) aluminiumprofiler, en minskning med tio procent från föregående år. Exportandelen uppgick till 48 procent (53) i volym räknat och till 44 procent (48) av omsättningen.

Koncernens rörelseresultat uppgick till 16,5 Mkr (63,3) vilket motsvarar en rörelsemarginal på 1,5 procent (5,4). Målet är en rörelsemarginal om sex procent öven en konjunkturcykel.

Koncernen har råvaruklausul i samtliga kundkontrakt, vilket under normala förhållanden gör prisrisken begränsad. Den dramatiska nedgången i råvarupris och efterfrågan under slutet av året gjorde det dock nödvändigt att skriva ned lagret med 8,4 Mkr.

Engångskostnader för uppsägning av personal som genomfördes i årets fjärde kvartal belastade resultatet med 7,6 Mkr.

Sammantaget leder ovan nämnda engångseffekter till att resultatet påverkats negativt med 16,0 Mkr. Den återstående resultatförsämringen jämfört med föregående år är primärt en effekt av lägre leveransvolymer.

Resultatet efter finansiella poster uppgick till 10,0 Mkr (57,0) och resultatet efter skatt uppgick till 9,3 Mkr (40,2).

Resultatet per aktie uppgick till 1,88 kronor (8,15). Genomsnittligt tusental aktier uppgick till 4 933 (4 933).

Investeringar och avskrivningar

Investeringarna uppgick till 56,5 Mkr (24,7). Av de totala investeringarna var cirka 5,9 Mkr kundriktade investeringar. Första steget i det investeringsprogram för att effektivisera produktionen vid huvudfabriken i Åseda som beslutades i början av året stod för 39,6 Mkr. Detta första steg omfattar primärt installation av automatlager och automatisering av materialflöde, ut- och ombyggnad av ytbehandling samt utbyggnad av lokaler. Investeringar om cirka 6 Mkr återstår innan första steget är fullt genomfört, vilket sker i februari 2009.

Totala avskrivningar enligt plan uppgick under året till 31,2 Mkr (31,5). Under året genomfördes en nedskrivning av pressrelaterad utrustning på 0,6 Mkr.

Finansiell ställning och kassaflöde

rubrik. Essit wisim alit alismodipit ing exeros alismol orperci liquisi. To duis aut dit augue magna accum in hendre modipit, veliqui tin ut doloreetue dolore min vel in volor adip et wismolute do et. ProfilGruppens nettoskuldsättningsgrad har under året ökat till 0,95 (0,38), att jämföra med målintervallet om 0,75–1,00. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick under året till 6,1 procent (22,8). Avkastningsmålet för sysselsatt kapital är satt till 15 procent. Koncernens finansiella mål avser ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

Soliditeten uppgick till 25,2 procent (28,0) vid årets slut.

Likvida medel uppgick vid årets slut till 6,6 Mkr (38,7) och koncernens outnyttjade kreditutrymme utöver likvida medel uppgick till 127,1 Mkr (173,4).

Kassaflödet från den löpande verksamheten var negativt, -4,6 Mkr (78,4) och efter investeringsverksamheten -51,1 Mkr (60,2). Främsta förklaringen till det försämrade kassaflödet är minskade leveransvolymer. Ytterligare en förklaring är höga lagernivåer beroende på att inköp av råvara görs i förväg, men har inte tillräckligt skyndsamt kunnat justeras för att kompensera för de dramatiskt minskande leveransvolymerna under den senare delen av året.

Balansomslutningen per den 31 december 2008 uppgick till 563,6 Mkr att jämföra med 615,9 Mkr 31 december 2007.

Risker

ProfilGruppen är exponerad för finansiella risker, vilka beskrivs närmare i not 20 och på sidorna 18-19. Under året har prisrisken för aluminiumråvaran påverkat resultatet i högre grad än någon gång tidigare, se även not 25.

Marknad

Efterfrågan för aluminiumprofiler i Västeuropa har under årets senare del radikalt försvagats.

Detta gäller i stort sett alla branscher, men främst bygg- och anläggningsbranschen samt fordonsindustrin. Exempel på undantag är marknaden för förnyelsebar energi, där ProfilGruppen under året ytterligare stärkt sin position.

Bedömningen är att marknaden i Västeuropa under 2008 försvagats med cirka sex procent jämfört med 2007. Utvecklingen på svensk marknad har varit mindre ogynnsam än på marknaden rent generellt.

Priset för aluminium har under slutet av året sjunkit kraftigt. Aluminium prissätts i dollar på råvarubörsen LME och från juli till december har priset halverats.

Tillverkning

Basen i koncernens produktion utgörs av strängpressning av aluminiumprofiler i ProfilGruppen Extrusions AB. Bolaget har tre presslinjer för profiltillverkning. Koncernens produktion av aluminiumprofiler uppgick till 22 600 ton (25 800).

Koncernens förädlingsbolag förfogar över en avancerad maskinpark, huvudsakligen för skärande bearbetning, bockning och ytbehandling. ProfilGruppen Components AB är specialiserat på ytbehandling. ProfilGruppen Manufacturing AB är inriktat på bockning och skärande bearbetning, främst i större serier i automatiserade produktionslinjer.

Utvecklingsarbete

Ständig förbättring av processer och produkter är en viktig del i ProfilGruppens verksamhet. Dagligen tar koncernen fram nya produkter och produktmodeller på befintliga eller potentiella kunders uppdrag. Koncernens nära kundsamarbete innebär att en god kännedom om kundens produkter upparbetas och därmed kan konstruktiva idéer lämnas när det gäller förbättring av produktens egenskaper. Under konstruktions- och designfasen har koncernen goda möjligheter att anpassa produktens miljöpåverkan, livscykelekonomi och återvinningsmöjligheter.

Processutvecklingsarbete genomförs i samverkan med bland annat kunder, metalleverantörer, verktygs- och maskintillverkare.

Kostnaderna för detta arbete är normalt inte av karaktären att de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång utan återfinns som kostnad för sålda varor och försäljningskostnader i koncernens resultaträkning, se not 7. För varje utvecklingsprojekt görs en bedömning om kostnaderna skall aktiveras

eller inte. Under året har inga aktiveringar av utvecklingskostnader skett.

Kvalitet

ProfilGruppen Extrusions AB certifierades enligt kvalitetssäkringssystemet ISO 9002 redan 1991. 2003 övergick ProfilGruppen också till den nya standarden ISO 9001:2000. 1999 blev ProfilGruppen, som första nordiska bolag i sin bransch certifierad enligt fordonsbranschens dåvarande kvalitetssystem. Numera gäller ISO/TS 16949:2002 för den globala fordonsindustrin och ProfilGruppen är certifierad enligt detta sedan 2006. I slutet av 2008 utfördes, enligt reglerna, en certifiering för ISO 9001 och ISO/TS 16949 i syfte att förlänga giltigheten för certifikaten ytterligare tre år. Förnyade certifikat beräknas erhållas 2009.

ProfilGruppen är också, sedan 1998, godkänd enligt miljöledningssystemet ISO 14001.

Miljöinformation

ProfilGruppen bidrar till en positiv utveckling på miljöområdet genom att kunderna erbjuds profiler i aluminium och ytbehandling genom anodisering, vilket är gynnsamt ur livscykelperspektiv och innebär att miljöbelastande material och processer ersätts.

Koncernen bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Inom koncernen finns anläggningar för tillverkning av profiler i aluminium samt förädling genom ytbehandling och bearbetning. Dessa verksamheter påverkar den yttre miljön i huvudsak genom utsläpp till vatten och genom buller. Allt avloppsvatten från verksamheterna renas före utsläpp.

ProfilGruppen har under 2008 påbörjat samrådsprocessen enligt miljöbalken som förberedelse för en ny ansökan om utökad verksamhet gällande pressning och ytbehandling av aluminiumprofiler.

Uppföljning av koncernens miljömål presenteras på annan plats i årsredovisningen. Miljöpolicyn kan studeras på hemsidan, www.profilgruppen.se.

Personal

Medelantalet anställda i koncernen uppgick till 460 (475), varav 68 (71) avser förädlingsbolagen ProfilGruppen Components AB och ProfilGruppen Manufacturing AB. Av antalet anställda i koncernen var 26 procent (26) kvinnor. Personalomsättningen under året uppgick till 3,7 procent (5,7). Under årets sista kvartal tvingades koncernen att genomföra uppsägningar av totalt cirka 60 anställda för att anpassa verksamheten och kapaciteten till de försämrade marknadsförutsättningarna, dessa

Största delen av årets investeringar utgörs av ett investeringsprogram rörande automatisering av materialhantering.

1) Antalet aktier är omräknade historiskt med hänsyn till genomfört inlösenprogram under 2006.

UTDELNING PER AKTIE, KR

1) Av styrelsen föreslagen utdelning.

personer lämnar koncernen under inledningen av 2009. Genom att också minska antalet tillfälligt anställda reducerades koncernens personalstyrka med totalt cirka 80 personer.

Kostnaden för löner uppgick till 167,1 Mkr (162,9), inklusive 7,6 Mkr som reserverats för uppsägningskostnader.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ett ersättningsutskott, utsett av styrelsen, utarbetar förslag till principer för ersättningar till koncernens VD och övriga ledande befattningshavare. Koncernens ledande befattningshavare inklusive VD, totalt sju personer, har idag avtal om rörlig ersättning utöver fast lön. Storleken på den rörliga ersättningen är kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster samt definierade personliga mål. Den rörliga ersättningen kan uppgå till maximalt 25 procent av den fasta lönen, vilket motsvarar en maximal kostnad om 1,7 Mkr för år 2009. Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida gäller en uppsägningstid på två år för verkställande direktören och normalt sex månader för övriga ledande befattningshavare. Avtal om förmån av pension träffas individuellt och pensionskostnaden kan uppgå till maximalt 35 procent av den fasta samt rörliga lönen.

Styrelsen föreslår att dessa principer kvarstår även för 2009 och att styrelsen ges mandat att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall skulle finnas särskilda skäl för det.

Bolagsstyrning

Arbetet i styrelsen för ProfilGruppen AB styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande styrelsesammanträde. Frågor rörande revision och intern kontroll bereds av styrelsens revisionsutskott och ersättningsfrågor bereds av ersättningsutskottet. Inför årsstämman 2009 har valberedningen i uppdrag att föreslå styrelseledamöter samt styrelse-, utskotts-, och revisionsarvode. Mer information om styrelsens arbete och bolagsstyrning i ProfilGruppen finns i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 46–48 och på www.profilgruppen.se

Aktiekapital och styrelsens bemyndigande att besluta om nyemission

Aktiekapitalet i ProfilGruppen utgörs av 4 932 517 aktier. I bolagsordningen finns en hembudsklausul som reglerar försäljning av A-aktier men under 2008 har alla A-aktier omvandlats till B-aktier. Varje aktie i bolaget motsvarar därmed en röst.

De ägarandelar som överstiger tio procent är Lars Johanssons 14,4 procent och Prior & Nilssons 11,3 procent.

För att finansiera eventuella företagsförvärv med egna aktier fick styrelsen vid årsstämman i april 2008 bemyndigande att, för tiden intill nästkommande årsstämma, fatta beslut om nyemission av aktier av serie B. Antalet aktier får ej överstiga 400 000 stycken och emission kan genomföras vid ett eller flera tillfällen. Avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt får göras. Emissionskursen ska motsvara aktiens bedömda marknadsvärde. Vid fullt utnyttjande av bemyndigandet motsvarar detta cirka åtta procent av det totala antalet aktier. Detta bemyndigande har fram till dagens datum ej utnyttjats.

Utsikter för 2009

I inledningen av det första kvartalet har efterfrågan varit fortsatt svag och utvecklingen för profilmarknaden i Västeuropa för 2009 är svårbedömd.

MODERBOLAGET

Nettoomsättningen i moderbolaget ProfilGruppen AB utgörs av hyror från bolag i koncernen. Inga inköp från koncernbolag har skett.

I moderbolaget finns en person (en) anställd.

Utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 1,00 kronor (3,60) per aktie för verksamhetsåret 2008. Utdelningen uppgår till 4,9 Mkr (17,8) och motsvarar en utdelningsandel på 53 procent (44).

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel enligt balansräkningen, 11 002 814 kronor, disponeras på följande sätt:

utdelas till aktieägarna,

	11 002 814 kr
överföres i ny räkning	6 070 297 kr
1,00 kr x 4 932 517 aktier	4 932 517 kr

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

FEMÅRSÖVERSIKT
		2004	2005	2006	2007	2008
Nettoomsättning	Mkr	809,6		926,7 1 086,9		1 179,4 1 086,1
Resultat före av- och nedskrivningar	Mkr	73,0	79,2	76,6	95,6	48,3
Rörelseresultat	Mkr	42,7	43,2	44,2	63,3	16,5
Rörelsemarginal	%	5,3	4,7	4,1	5,4	1,5
Resultat före skatt	Mkr	37,5	38,7	19,3	57,0	10,0
Resultatmarginal	%	4,6	4,2	1,8	4,8	0,9
Avkastning på eget kapital	%	12,5	11,6	4,4	25,1	5,9
Avkastning på sysselsatt kapital	%	13,2	13,0	9,3	22,8	6,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten	Mkr	34,9	78,7	72,5	78,4	-4,6
Investeringar	Mkr	45,9	36,8	38,3	24,7	56,5
Likviditetsreserv	Mkr	192,2	221,7	163,6	212,1	133,7
Nettoskuld	Mkr	99,0	55,1	109,4	65,0	135,8
Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar	Mkr	126,7	98,5	138,2	103,6	142,4
Nettoskuldsättningsgrad	ggr	0,44	0,23	0,74	0,38	0,95
Balansomslutning	Mkr	560,6	616,9	606,3	615,9	563,6
Soliditet	%	39,9	38,5	24,5	28,0	25,2
Kapitalomsättningshastighet	ggr	2,4	2,7	3,5	4,2	3,9
Andel riskbärande kapital	%	49,0	47,3	33,1	36,9	32,5
Räntetäckningsgrad	ggr	6,9	7,7	3,0	9,0	2,4
Medarbetare
Medelantal anställda		468	492	477	475	460
Antal tjänster vid årets slut		506	471	468	472	436
Personalomsättning	%	3,5	4,6	3,3	5,7	3,7
Genomsnittsålder	år	40	41	41	43	42
Lönekostnader inklusive sociala avgifter	Mkr	193,7	210,6	208,9	226,2	228,2
Nettoomsättning per anställd (medelantal)	tkr	1 729	1 884	2 277	2 481	2 359
Resultat före skatt per anställd (medelantal)	tkr	80	79	40	120	22
Per aktie
Genomsnittligt antal aktier 1)	tusental	5 971	5 971	5 624	4 933	4 933
Resultat per aktie	kr	4,49	4,48	1,53	8,15	1,88
Kassaflöde per aktie	kr	5,85	13,18	12,90	15,89	-0,93
Substansvärde per aktie	kr	39,00	41,42	30,09	34,92	28,85
Utdelning per aktie 2)	kr	2,00	2,30	2,80	3,60	1,00

1) Ingen utspädning finns. Genomsnittligt antal aktier är omräknade historiskt med hänsyn till genomfört inlösenprogram under 2006.

2) För 2008 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen.

För kvartalsdata se www.profilgruppen.se.

Definitioner av ekonomiska begrepp finns på omslagets bakre flik.

Resultaträkning koncernen

(Mkr)	Not	2008	2007
Nettoomsättning Kostnad för sålda varor	2, 3	1 086,1 -965,3	1 179,4 -1 016,1
Bruttoresultat		120,8	163,3
Övriga rörelseintäkter Försäljningskostnader Administrationskostnader	4	0,6 -55,1 -49,8	1,4 -51,8 -49,6
Rörelseresultat	5, 6, 7	16,5	63,3
Finansiella intäkter Finansiella kostnader	8 8	0,6 -7,1	0,8 -7,1
Finansnetto		-6,5	-6,3
Resultat före skatt		10,0	57,0
Skatt	10	-0,7	-16,8
Årets resultat		9,3	40,2
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr	17	1,88	8,15

Balansräkning koncernen

(Mkr)		Not	2008-12-31	2007-12-31
Tillgångar I	mmateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella placeringar	11 12 13	10,0 284,2 0,2	10,0 260,9 0,2
	Summa anläggningstillgångar		294,4	271,1
	Varulager Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Aktuella skattefordringar Övriga fordringar Likvida medel	14 15 19 23	128,2 104,6 9,3 10,3 10,2 6,6	133,4 145,7 5,9 0,0 21,1 38,7
	Summa omsättningstillgångar		269,2	344,8
Summa tillgångar		3	563,6	615,9
Eget kapital	Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		24,7 1,4 -22,1 138,3	24,7 1,4 -0,4 146,6
	Summa eget kapital	16	142,3	172,3
Skulder L	ångfristiga räntebärande skulder Avsättningar till pensioner Uppskjutna skatteskulder	18, 20 5 10	81,9 9,2 41,0	94,4 8,5 55,1
	Summa långfristiga skulder		132,1	158,0
	Kortfristiga räntebärande skulder Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder	18, 20	51,3 143,9 0,5 34,9	0,7 219,4 3,9 9,1
	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	19	58,6	52,5
	Summa kortfristiga skulder		289,2	285,6
	Summa skulder		421,3	443,6
	Summa eget kapital och skulder		563,6	615,9

För ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 21.

Förändringar i koncernens eget kapital

(Mkr)	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat	Summa eget kapital
Eget kapital 2007-01-01 Årets förändring av säkringsreserv Årets differens vid omräkning av dotterbolag Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital	24,7	1,4	2,3 -3,9 0,1 1,1	120,0 0,2	148,4 -3,9 0,3 1,1
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare Årets resultat	0,0	0,0	-2,7	0,2 40,2	-2,5 40,2
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Utdelning 2,80 kr/aktie	0,0	0,0	-2,7	40,4 -13,8	37,7 -13,8
Utgående eget kapital 2007-12-31	24,7	1,4	-0,4	146,6	172,3
Eget kapital 2008-01-01 Återbetalning moms avseende inlösenkostnader 2006 Årets förändring av säkringsreserv Årets differens vid omräkning av dotterbolag Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital	24,7	1,4	-0,4 -30,5 0,3 8,5	146,6 0,4 -0,2	172,3 0,4 -30,5 0,1 8,5
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare Årets resultat	0,0	0,0	-21,7	0,2 9,3	-21,5 9,3
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Utdelning 3,60 kr/aktie	0,0	0,0	-21,7	9,5 -17,8	-12,2 -17,8
Utgående eget kapital 2008-12-31	24,7	1,4	-22,1	138,3	142,3

Kassaflödesanalys koncernen

(Mkr)	Not	2008	2007
Den löpande verksamheten	23
Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		10,0 31,7	57,0 25,3
Betald inkomstskatt		-18,9	-13,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		22,8	69,0
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Varulager 1)		5,2	-31,7
Rörelsefordringar 1)		43,4	20,4
Rörelseskulder 2)		-76,0	20,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-4,6	78,4
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar		-48,4 1,9	-25,2 7,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-46,5	-18,2
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning		-17,8	-13,8
Upptagna lån 3)		50,1	0,0
Amortering av lån		-12,5	-36,4
Amortering av leasingskuld		-0,9	-0,7
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		18,9	-50,9
Årets kassaflöde		-32,2	9,3
Likvida medel vid årets början Kursdifferenser i likvida medel		38,7 0,1	28,8 0,6
Likvida medel vid årets slut		6,6	38,7

1) ökning - / minskning + 2) ökning + / minskning - 3) inklusive förändring av utnyttjad checkräkningskredit

Resultaträkning moderbolaget

(Mkr)	Not	2008	2007
Nettoomsättning Kostnad för sålda varor		18,6 -2,9	18,6 -2,9
Bruttoresultat		15,7	15,7
Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter	4	-6,7 0,0	-5,6 0,0
Rörelseresultat	5, 6	9,0	10,1
Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter	8 8 8	0,0 0,0 -3,2	0,0 0,1 -3,5
Resultat efter finansiella poster		5,8	6,7
Bokslutsdispositioner	9	-3,9	-4,8
Resultat före skatt		1,9	1,9
Skatt	10	-0,5	-0,6
Årets resultat		1,4	1,3

Moderbolagets omsättning utgörs av lokalhyror från svenska bolag i koncernen. För utdelning per aktie, se not 16.

Balansräkning moderbolaget

(Mkr)		Not	2008-12-31	2007-12-31
Tillgångar	Materiella anläggningstillgångar	12	98,0	82,0
	Andelar i koncernbolag Summa finansiella anläggningstillgångar	22	108,9 108,9	108,9 108,9
	Summa anläggningstillgångar		206,9	190,9
	Fordringar hos koncernbolag Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Aktuella skattefordringar		0,8 4,6 1,7	0,8 0,4 0,0
	Summa kortfristiga fordringar		7,1	1,2
	Kassa och bank	23	0,4	0,4
	Summa omsättningstillgångar		7,5	1,6
Summa tillgångar			214,4	192,5
	Eget kapital och skulder Bundet eget kapital
	Aktiekapital R eservfond Fritt eget kapital		24,7 1,3	24,7 1,3
	Balanserat resultat Å rets resultat		9,6 1,4	18,4 1,3
	Summa eget kapital	16	37,0	45,7
	Obeskattade reserver	9	23,2	19,3
	Avsättningar för skatter	10	2,9	3,0
	Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut	18, 20	49,7	50,3
	Kortfristiga skulder
	R äntebärande skulder till kreditinstitut Ej räntebärande skulder	18, 20	14,9	11,7
	S kulder till koncernbolag		83,3	58,9
	Aktuella skatteskulder		0,0	0,5
	Ö vriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	19	0,5 2,9	0,7 2,4
	Summa kortfristiga skulder		101,6	74,2
	Summa eget kapital och skulder		214,4	192,5
	Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar		64,7	64,7
	Aktier i dotterbolag		101,2	101,2
Ansvarsförbindelser	Borgensförbindelser till förmån för koncernbolag		9,3	8,9

Förändringar i moderbolagets eget kapital

(Mkr)		Bundet eget kapital
	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Eget kapital 2007-01-01	24,7	1,3	19,0	45,0
Erhållet koncernbidrag			13,2	13,2
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare Årets resultat	0,0	0,0	13,2 1,3	13,2 1,3
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Utdelning	0,0	0,0	14,5 -13,8	14,5 -13,8
Utgående eget kapital 2007-12-31	24,7	1,3	19,7	45,7
Eget kapital 2008-01-01 Återbetalning moms avseende inlösenkostnader 2006 Erhållet koncernbidrag	24,7	1,3	19,7 0,4 7,2	45,7 0,4 7,2
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare Årets resultat	0,0	0,0	7,6 1,4	7,6 1,4
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Utdelning	0,0	0,0	9,0 -17,8	9,0 -17,8
Utgående eget kapital 2008-12-31	24,7	1,3	11,0	37,0
Föreslagen utdelning för 2008			-4,9	-4,9

Kassaflödesanalys moderbolaget

(Mkr)	Not	2008	2007
Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt	23	5,8 3,1 -5,5	6,7 2,5 -5,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		3,4	3,9
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Rörelsefordringar 1) Rörelseskulder 2)		-4,2 29,7	0,8 18,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten		28,9	23,4
Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar		-13,7 0,0	-3,5 0,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-13,7	-3,5
Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning Upptagna lån 3) Amortering av lån		-17,8 3,1 -0,5	-13,8 9,8 -15,9
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-15,2	-19,9
Årets kassaflöde		0,0	0,0
Likvida medel vid årets början		0,4	0,4
Likvida medel vid årets slut		0,4	0,4

1) ökning - / minskning + 2) ökning + / minskning - 3) inklusive förändring av utnyttjad checkräkningskredit

Noter

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har RFR 1:2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Såvida inget annat nämns under rubriken Moderbolagets redovisningsprinciper tillämpar moderbolaget samma principer som koncernen. De avvikelser som förekommer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen (ÅRL) och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även är rapporteringsvalutan för såväl moderbolag som koncern. De finansiella rapporterna presenteras därför i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till miljoner kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument eller av finansiella tillgångar som kan säljas.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 25.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på de perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av dotterföretag.

Ändrade redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades föregående år

Koncernen har 2008 inte förtidstillämpat någon standard eller tolkningsuttalande med möjlighet till förtida ikraftträdande. Följande standarders och IFRIC-uttalandens relevans för ProfilGruppen kommer att utvärderas.

• Omarbetning av IAS 1 (skall tillämpas från 1 januari 2009)
• IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (skall tillämpas från 1 juli 2009)
• IFRS 3 Rörelseförvärv (skall tillämpas från 1 juli 2009)

• IFRS 8 Rörelsesegment (skall tillämpas från 1 januari 2009)

• Omarbetning av IAS 23 Lånekostnader (skall tillämpas från 1 januari 2009)

• IFRIC 11, IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna (skall tillämpas för räkenskapsår med början 1 mars 2007 eller senare)

Tillämpning av dessa standarder och tolkningar 2009 bedöms inte få någon väsentlig effekt på resultat eller ställning såvida verksamheten bedrivs på samma sätt som under 2008. Om förvärv eller försäljning av bolag skulle ske innebär dessa dock väsentliga effekter.

Rapportering för segment

Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller varor eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Koncernens primära segment är rörelsegrenar. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen.

Klassificering med mera

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

För varje balanspost som inkluderar belopp som förväntas återvinnas eller betalas både inom och efter tolv månader från balansdagen, lämnas denna upplysning i not till respektive balanspost.

Konsolideringsprinciper Dotterföretag

Dotterföretag är företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär att direkt eller indirekt ha rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger beaktas även potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion där koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Eliminering vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger vid transaktionstidpunkten. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till kursen vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, varvid valtuakursförändringen redovisas tillsammans med övrig värdeförändring av tillgången eller skulden.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

Intäkter

Redovisning av intäkter sker enligt IAS 18. Koncernens nettoomsättning består i allt väsentligt av intäkter från försäljning av varor. Inkomst vid varuförsäljningen redovisas som intäkt då koncernen till köparen vid leveransen har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande och inte heller utövar någon reell kontroll över de varor som sålts.

Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen.

Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Kontrollen över tillgången kan ha övergått vid ett tidigare tillfälle än tillträdestidpunkten och om så har skett intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömning av intäktsredovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll.

Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader Operationella leasingavtal

Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella leasingavtal

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas enligt IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddagsredovisning.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. För ytterligare information se not 20.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. De kategorier som återfinns i koncernen är följande:

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat som har fastställda eller fastställbara betalningar, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital, dock ej sådana som beror på nedskrivningar, ränta på skuldinstrument, utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att överoch undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid säkring av verkligt värde. Vid kassaflödessäkring redovisas värdeförändringarna i särskilda kategorier inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör finansiella anläggningstillgångar då den förväntade innehavstiden är längre än ett år. Finansiella placeringar utgörs av aktier och klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas.

Långfristiga fordringar och övriga fordringar

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Kundfordringar i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Derivat och säkringsredovisning

Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett Inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster

avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.

I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Transaktionsexponering – kassaflödessäkringar

Valutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras genom valutaterminer. Valutaterminen eller valutaoptionen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt mot eget kapital i säkringsreserven tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som aktiveras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa eller om den inte längre är effektiv, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

Säkring av koncernens räntebindning – kassaflödessäkringar

För säkring av ränterisk används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad och övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Principer för nedskrivningar behandlas nedan.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Leasade tillgångar

Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

Lånekostnader

Aktivering av lånekostnader sker i enlighet med den alternativa principen i IAS 23, det vill säga lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning inräknas i tillgångens anskaffningsvärde. Aktivering av lånekostnader sker under förutsättningen att det är troligt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Maskiner och inventarier består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder, se not 12. Huvudindelningen av fastigheter är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna delas in i kontors- och industrifastigheter och består av flera komponenter vars nyttjandeperioder skiljer sig åt, se not 12.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap

tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, till exempel för material och tjänster och ersättningar till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. Under året har inga aktiveringar av utvecklingskostnader skett.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet består av en aluminiumdel, vilken värderas enligt först in, först ut-metoden, samt en förädlingsdel som värderas till vägda genomsnittskostnader. Samma metod har använts för alla varor med likartad beskaffenhet. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar med undantag för varulager och uppskjutna skattefordringar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard. För goodwill beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång skall vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkningen av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöde med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen får inte senare återföras via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Ersättningar till anställda

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt UFR 6 är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bolaget har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

I Norge omfattas alla anställda av förmånsbestämda pensionsplaner. I Sverige omfattas vissa anställda av förmånsbestämda planer, ingen nyintjäning av pensionsrätt sker dock för dessa planer.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

Korridorregeln tillämpas och innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger tio procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill beaktas inte, ej heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt ÅRL och rekommendation från Rådet för finansiell rapportering, RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även Rådets uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper

Inga ändringar av redovisningsprinciper har skett under året.

Intäkter

Hyresintäkter

Hyror aviseras i förskott och periodiseras så att endast den del av hyrorna som belöper på perioden redovisas som intäkt.

Utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar. Inga leasade eller immateriella tillgångar finns.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda pensionsplaner.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering, UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

NOT 2 NETTOOMSÄTTNING

Nettoomsättningen avser intäktsslaget varuförsäljning.

Nettoomsättning per geografisk marknad	2008	2007
Sverige	606,8	613,2
Övriga Norden	169,0	208,2
Övriga Europa	305,2	351,3
Övrigt	5,1	6,7
	1 086,1	1 179,4

NOT 3 SEGMENT

Information om rörelsegren (primärt segment)

Koncernens interna rapportering är uppbyggd i syfte att mäta avkastningen på försäljningen av varor. Det är i första hand produkterna som påverkar koncernens möjligheter och risker, varför rörelsegrenar är den primära indelningsgrunden för segmentsrapporteringen. Förädlade och obehandlade produkter utnyttjar i allt väsentligt samma produktionsresurser. Även koncernens organisation för försäljning och administration arbetar parallellt med både förädlade och obehandlade produkter och av denna anledning saknas förutsättning för indelning i redovisningsmässigt identifierbara produktsegment. Enbart ett segment återstår därmed. Utöver avskrivningar finns det inga väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalningar. För övriga beloppsuppgifter avseende segment hänvisas till resultaträkningar, balansräkningar, not 7 (avseende avskrivningar) och not 12 (avseende investeringar).

Information om marknad (sekundärt segment)

Försäljning sker i huvudsak till kunder i Europa där marknadsbetingelserna är likartade. Exportförsäljning sker genom egna integrerade försäljningsbolag på respektive marknad. Geografiska områden utgör koncernens sekundära segmentsindelning. Koncernens möjligheter och risker påverkas inte i första hand av var kunderna är lokaliserade men till viss del råder olika betingelser på hemma- respektive exportmarknad. Informationen om extern försäljning avser geografiska områden grupperade efter kundernas lokalisering. Uppgifterna om segmentens redovisade värde på tillgångar och investeringar i anläggningstillgångar är grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade.

Extern försäljning per marknad	2008	2007
Sverige	606,8	613,2
Export	479,3	566,2
	1 086,1	1 179,4
Tillgångar	2008	2007
Sverige	554,0	607,5
Export	9,6	8,4
	563,6	615,9
Investeringar i anläggningstillgångar	2008	2007
Sverige	55,8	23,5
Export	0,7	1,2
	56,5	24,7

NOT 4 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Vinst vid försäljning
av anläggningstillgångar	0,6	0,7	0,0	0,0
Försäkringsersättning	0,0	0,6	0,0	0,0
Övrigt	0,0	0,1	0,0	0,0
	0,6	1,4	0,0	0,0

NOT 5 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER

	2008		2007
Medelantal anställda	Totalt	Män T	otalt	Män
Moderbolaget	1	1	1	1
Koncernbolag i Sverige
ProfilGruppen Components AB	23	8	24	8
ProfilGruppen Extrusions AB	378	290	390	301
ProfilGruppen Manufacturing AB	45	32	46	34
	446	330	460	343
Koncernbolag utanför Sverige
Danmark, säljbolag	3	3	4	3
Storbritannien, säljbolag	2	2	3	2
Norge, säljbolag	4	3	3	2
Tyskland, säljbolag	4	2	4	2
	13	10	14	9
Koncernen totalt	460	341	475	353

Könsfördelning i styrelse och företagsledning

Styrelsen (inkl VD) för ProfilGruppen AB (moderbolaget) består av 88 procent (88) män. Koncernens ledningsgrupp (inkl VD) består av 86 procent (86) män. Koncernens övriga bolagsstyrelser och ledning består till 80 procent (80) av män.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i den svenska delen av koncernen har under året varit 6,8 procent (6,5). I statistiken har inga avdrag gjorts utan all sjukfrånvaro oavsett längd och orsak redovisas. Sjukfrånvaro som varat mer än 60 dagar utgör 46 procent (50) av den totala sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaro per åldersgrupp och kön, procent

		2008			2007
	Totalt	Män K	vinnor T	otalt	Män K	vinnor
Upp till 29 år	5,0	3,6	7,6	4,9	4,2	6,3
30–49 år	6,0	4,4	10,3	5,6	3,6	10,5
över 50 år	9,7	7,9	12,5	9,3	7,3	13,2
Total sjukfrånvaro	6,8	5,2	10,4	6,5	4,7	10,5

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

		2008		2007
	Löner och S andra	ociala kost- L nader (varav ersättningar pensionskostn)	öner och S andra	ociala kost nader (varav ersättningar pensionskostn)
Moderbolaget	3,5	2,2 (1,0) 1)	3,1	1,9 (0,8) 1)
Koncernbolag	163,6	58,9 (8,8)	159,8	61,4 (9,2)
Koncernen totalt	167,1	61,1 (9,8) 2)	162,9	63,3 (10,1) 2)

1) Varav 1,0 Mkr (0,8) avser styrelse och VD i moderbolaget.

2) Varav 1,3 Mkr (1,3) avser styrelse och VD i koncernens olika bolag.

Löner och andra ersättningar,		2008	2007
fördelade mellan styrelse och VD samt övriga anställda	Styrelse Ö och VD	vriga S anställda	tyrelse Ö och VD	vriga anställda
Moderbolaget	3,5	0,0	3,1	0,0
Koncernbolag i Sverige	0,0	154,5	0,0	151,5
Koncernbolag utanför Sverige
Danmark, säljbolag	0,8	1,7	0,8	1,7
Norge, säljbolag	1,2	1,8	1,0	1,2
Storbritannien, säljbolag	0,5	0,6	0,4	0,8
Tyskland, säljbolag	0,0	2,5	0,0	2,4
	2,5	6,6	2,2	6,1
Koncernen totalt	6,0	161,1	5,3	157,6

Vinstdelning

Till medarbetare utöver ledande befattningshavare kan ersättning utgå baserat på koncernens resultat efter finansiella poster. Maximal ersättning per anställd och år är ett halvt prisbasbelopp. Kostnaden för denna vinstdelning uppgick för 2008 totalt till 0 tkr (1 405) exklusive sociala avgifter.

Pensioner

Avgiftsbestämda planer

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 6, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2008 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgick till 2,6 (3,5) Mkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 112,0 procent (149,0). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i förhållande till försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

		Koncernen		Moderbolaget
Kostnad för avgiftsbestämda planer redovisad i resultaträkningen	2008	2007	2008	2007
som kostnad för sålda varor	2,1	2,8	0,0	0,0
som försäljningskostnader	2,2	2,4	0,0	0,0
som administrationskostnader	4,4	4,0	1,0	0,8
	8,7	9,2	1,0	0,8

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda pensionsplaner som tillhandahåller ersättning för anställda när de går i pension finns dels för anställda i Sverige, dels för anställda i Norge. I den svenska planen förekommer ingen nyintjäning av pensionsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda planer.

			Koncernen
Helt eller delvis fonderade förpliktelser	2008	2007		2006 2005
Saldo förpliktelse den 1 januari	16,7	16,9	16,5	13,4
Kostnad för pensioner intjänade under året	0,3	0,2	0,2	0,2
Räntekostnad	0,8	0,7	0,7	0,7
Utbetalningar	-0,4	-0,2	-0,2	0,0
Aktuariella vinster/förluster	0,5	-1,4	-0,1	1,7
Omräkningsdifferenser	-0,4	0,5	-0,2	0,5
Saldo förpliktelse den 31 december	17,5	16,7	16,9	16,5
Saldo förvaltningstillgångar den 1 januari	6,7	6,9	6,9	5,0
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0,4	0,4	0,4	0,3
Inbetalningar	0,5	0,6	0,6	1,1
Aktuariella vinster/förluster	-0,8	-1,7	-0,5	0,0
Omräkningsdifferenser	-0,5	0,5	-0,5	0,5
Saldo förvaltningstillgångar den 31 december	6,3	6,7	6,9	6,9
Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (-) -2,2		-1,4	-1,7	-1,7
Nettoskuld redovisad i balansräkningen
avseende förmånsbestämda pensionsplaner	9,0	8,6	8,3	7,9
Kostnad redovisad i resultaträkningen	1,0	0,8	1,1	0,6
varav som försäljningskostnader	0,5	0,4	0,6	0,2
varav som finansiella kostnader	0,5	0,4	0,5	0,4

De väsentligaste aktuariella antaganden per balansdagen som legat till grund för beräkning av förmånsbestämda förpliktelser redovisas nedan.

	Sverige		Norge
	2008	2007	2008	2007
Diskonteringsränta	4,7%	4,7%	4,5%	5,1%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna	0,0%	0,0%	5,5%	6,1%
Framtida löneökningar	0,0%	0,0%	4,0%	4,0%
Framtida ökningar av pensioner	2,0%	2,0%	1,8%	2,4%
Personalomsättning	0,0%	0,0%	-	-

Förväntad återstående tjänstgöringstid 11,80 år 12,70 år 12,28 år 12,70 år

Förvaltningstillgångar finns enbart i den norska planen och består till största delen av räntebärande värdepapper 67% (57%). Övriga tillgångar är aktier 12% (25%), fastigheter 17% (15%) samt övrigt 4% (3%).

Principer för ersättningar till ledande befattningshavare

Till styrelsens ledamöter utgår ersättning enligt årsstämmans beslut.

Ett ersätttningsutskott, utsett av styrelsen, utarbetar förslag till principer för ersättningar till koncernens VD och övriga ledande befattningshavare. Koncernens ledande befattningshavare inklusive VD, totalt sju personer, har idag avtal om rörlig ersättning utöver fast lön. Storleken på den rörliga ersättningen är kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster samt definierade personliga mål. Den rörliga ersättningen kan uppgå till maximalt 25 procent av den fasta lönen, vilket motsvarar en maximal kostnad om 1,6 Mkr för år 2008. Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida gäller en uppsägningstid på två år för verkställande direktören och normalt sex månader för övriga ledande befattningshavare. Avtal om förmån av pension träffas individuellt och pensionskostnaden kan uppgå till maximalt 35 procent av den fasta samt rörliga lönen.

Styrelsen föreslår att dessa principer kvarstår även för 2009 och att styrelsen ges mandat att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall skulle finnas särskilda skäl för det.

Årets styrelsearvode och övriga ersättningar till ledande befattningshavare

Arvode till moderbolagets styrelse uppgick till 870 tkr (810), varav arvode till styrelsens ordförande uppgick till 265 tkr (250) och styrelsens vice ordförande 160 tkr (150). Arvode till de övriga tre externa ledamöterna uppgick till 130 tkr (120) per person. Arvode till övriga två ledamöter jämte två suppleanter, anställda i koncernen uppgick till 14 tkr (13) per person. Utöver ordinarie styrelsearvode har ersättning till ledamöterna i revisionsutskottet utgått med totalt 100 tkr (100), fördelat på 50 tkr (50) till utskottets ordförande samt 25 tkr (25) vardera till de övriga ledamöterna. På liknande sätt har ersättning till ersättningsutskottet utgått med totalt 100 tkr (0), fördelat på 50 tkr (0) till utskottets ordförande samt 25 tkr (0) vardera till de övriga ledamöterna. Styrelsens ordförande har i övrigt inte erhållit några ersättningar eller förmåner.

Verkställande direktören i ProfilGruppen AB har under året erhållit 2 451 tkr (2 099) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner. Övriga ledande befattningshavare, sex personer (sex), har erhållit 5 967 tkr (4 992) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner.

Under året uppgick kostnaden för den rörliga ersättningen till den verkställande ledningen (sju personer) till totalt 190 tkr (1 106) varav 0 tkr (311) till VD. Ersättningen för 2008 utbetalas under 2009 och föregående års ersättning har utbetalats under året.

Pensionsförmåner och pensionsavtal till ledande befattningshavare

För verkställande direktören sker avgiftsbestämd pensionsavsättning med 35 procent av lönesumman. Årets kostnad för pension till VD uppgick till 822 tkr (677), exklusive särskild löneskatt på 199 tkr (164). Avtal om förtida pensionering finns ej.

Övriga ledande befattningshavare, sex personer, omfattas av pensionsplan för tjänstemän i Sverige (ITP). Årets kostnad för förmån av pension till ledningsgrupp utöver VD uppgick till 1 250 tkr (1 145) exklusive särskild löneskatt på 303 tkr (278). Pensionerna är oantastbara och således inte villkorade av framtida anställning.

Uppsägningstider och avgångsvederlag

Utöver de uppsägningstider som beskrivits som principer ovan gäller ett års uppsägningstid vid uppsägning från verkställande direktörens sida och för resterande ledande befattningshavare sex månader från befattningshavarens sida.

Inga avtal om avgångsvederlag finns.

NOT 6 ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag	0,7 0,0	0,6 0,1	0,0 0,0	0,0 0,0
Övriga revisorer Revisionsuppdrag	0,2	0,1	-	-

NOT 7 RÖRELSENS KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG

		Koncernen
	2008	2007
Råmaterial	471,1	542,5
Personalkostnader	228,2	226,2
Avskrivningar	31,2	31,5
Nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar	0,6	0,8
Andra rörelsekostnader	339,2	316,5
	1 070,2	1117,5

Valutakursdifferenser hänförliga till kundfordringar har ökat nettoomsättningen med 0,1 Mkr (ökat 2,4). Valutakursdifferenser hänförliga till leverantörsskulder har ökat kostnaden för sålda varor med 5,4 Mkr (minskat 0,4).

I andra rörelsekostnader ingår leasingavgifter i koncernen med 1,8 Mkr (2,0). Det sammanlagda beloppet av framtida icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till 2,5 Mkr varav 1,3 Mkr förfaller inom ett år. Resterande 1,2 Mkr förfaller om ett till fem år. Leasingkostnaden utgörs av operationella leasingavtal gällande IT-utrustning och truckar. Moderbolaget är inte leasetagare.

Kostnader för forskning och utveckling uppgår till 12,8 Mkr (13,0) och ingår i rörelsens kostnader fördelat på personalkostnader och andra rörelsekostnader. Inga aktiveringar av utvecklingskostnader enligt IAS 38 har skett under året.

NOT 8 FINANSIELLA POSTER

		Koncernen
	2008		2007
Ränteintäkter		0,6	0,8
Finansiella intäkter		0,6	0,8
Räntedel i årets pensionskostnader		0,5	0,4
Räntekostnader övriga		4,8	4,5
Övriga kostnader		1,8	2,2
Finansiella kostnader		7,1	7,1
varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik		0,0	0,0
			Moderbolaget
	2008		2007
Ränteintäkter koncernföretag		0,1	0,0
Ränteintäkter övriga		0,0	0,1
Finansiella intäkter		0,1	0,1
Räntekostnader koncernföretag		0,0	0,9
Räntekostnader övriga		3,2	2,5

Övriga kostnader 0,0 0,1 Finansiella kostnader 3,2 3,5

NOT 9 BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER

		Bokslutsdispositioner O		beskattade reserver
Moderbolaget	2008	2007	2008	2007
Ackumulerade avskrivningar utöver plan. Avsatt (+) / upplöst (-)
byggnader	0,0	0,0	0,3	0,3
inventarier	-0,1	-0,2	2,4	2,5
	-0,1	-0,2	2,7	2,8
Periodiseringsfonder. Avsatt (+) /upplöst (-) vid taxering
2005	-	-	1,1	1,1
2006	-	-	5,8	5,8
2007	-	-	4,6	4,6
2008	-	5,0	5,0	5,0
2009	4,0	-	4,0	-
	4,0	5,0	20,5	16,5
	3,9	4,8	23,2	19,3

NOT 10 SKATTER

Koncernen		Moderbolaget
Redovisad skattekostnad	2008	2007	2008	2007
Periodens skattekostnad	6,3	12,6	0,6	0,3
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -3,1 Påverkan av ändrad bolagsskattesats	-2,5	4,2 -	-0,1 -	0,3 -
Uppskjuten skattekostnad	-5,6	4,2	-0,1	0,3
Totalt redovisad skattekostnad	0,7	16,8	0,5	0,6

		Koncernen		Moderbolaget
Avstämning effektiv skatt, procent	2008	2007	2008	2007
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	28	28	28	28
Effekt av förändrad skattesats	-25	0	0	0
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	-1	0	0	0
Schablonränta på periodiseringsfond	0	0	7	3
Ej avdragsgill nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar	0	0	0	-3
Andra ej avdragsgilla kostnader och skattepliktiga intäkter	5	1	-7	2
Redovisad effektiv skatt	7	29	28	30

	Koncernen		Moderbolaget
2008	2007	2008	2007
			0,0
	8,5	1,1	0,0

Förändring av redovisad	2008-01-01 R			edovisat Redovisat 2008-12-31
uppskjuten skatteskuld		över resultat-	mot eget

		räkningen	kapital
Koncernen
Materiella anläggningstillgångar	41,0	-3,8	0,0	37,2
Pensionsavsättningar	0,1	0,0	0,0	0,1
Periodiseringsfonder	14,2	-0,9	0,0	13,3
Övrigt	-0,2	-0,9	-8,5	-9,6
	55,1	-5,6	-8,5	41,0
Moderbolaget
Materiella anläggningstillgångar	3,0	-0,1	0,0	2,9
Övrigt	0,0	0,0	0,0	0,0
	3,0	-0,1	0,0	2,9

2007-01-01 R			edovisat Redovisat 2007-12-31
	över resultat-	mot eget
	räkningen	kapital

44,3	-3,3	0,0	41,0
0,2	-0,1	0,0	0,1
11,0	3,2	0,0	14,2
-3,4	4,3	-1,1	-0,2
52,1	4,1	-1,1	55,1
2,8	0,2	0,0	3,0
-0,1	0,1	0,0	0,0
2,7	0,3	0,0	3,0

NOT 11 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		Koncernen
Förvärvad goodwill	2008	2007
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	12,8	12,8
Nyanskaffningar	0,0	0,0
Avyttringar	0,0	0,0
Vid årets slut	12,8	12,8
Ack. nedskrivningar
Vid årets början	2,8	2,8
Årets nedskrivningar	0,0	0,0
Vid årets slut	2,8	2,8
Redovisat värde vid årets slut	10,0	10,0

Goodwill har uppkommit i samband med förvärvet 1990 av det operativa bolaget ProfilGruppen Extrusions AB och vid förvärvet 2000 av Bergströmskoncernen (vilken är fullt nedskriven).

Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheter innehållande goodwill

Nedskrivningsprövningen av goodwillposten hänförlig till ProfilGruppen Extrusions AB utgår från en beräkning av nyttjandevärden. Då denna goodwill är hänförlig till huvuddelen av koncernens verksamhet har kassaflödesanalys för tio år använts som bas för värderingen. Anledningen till att en längre period än fem år använts är att konceptet "going concern" rimligen gäller den här enheten. De fyra första åren baseras på företagsledningens planer och bästa bedömning. De kassaflöden som prognosticerats efter de fyra första åren har baserats på en årlig tillväxttakt om 2,0 procent. De prognosticerade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta om 10 procent före skatt, vilket motsvarar den beräknade vägda genomsnittliga kapitalkostnaden. Vid upprättandet av budget och affärsplaner har bedömning gjorts avseende förväntad utveckling för metallkostnader, valutakurser och andra relevanta variabler.

NOT 12 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
Byggnader och mark	2008	2007	2008	2007
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	138,5	145,0	104,2	102,7
Nyanskaffningar	0,3	1,7	0,2	1,7
Omklassificeringar	0,0	0,0	0,2	0,0
Avyttringar och utrangeringar	0,0	-8,2	0,0	-0,2
Vid årets slut	138,8	138,5	104,6	104,2
Ack. avskrivningar enligt plan
Vid årets början	37,6	36,6	25,5	23,2
Avyttringar och utrangeringar	0,0	-2,8	0,0	-0,1
Årets avskrivningar enligt plan	3,2	3,8	2,4	2,4
Vid årets slut	40,8	37,6	27,9	25,5
Redovisat värde vid årets slut	98,0	100,9	76,7	78,7
varav byggnader	91,2	94,0	70,6	72,5
mark	3,1	3,1	2,6	2,6
markanläggningar	3,7	3,8	3,4	3,5
Taxeringsvärden, byggnader	49,7	49,8	45,0	45,1
Taxeringsvärden, mark	6,1	6,1	5,0	5,0
	55,8	55,9	50,0	50,1

I ackumulerat anskaffningsvärde ingår aktiverad ränta med 1,1 Mkr (1,1). Ingen ränta har aktiverats under året eller föregående år. I samband med en omstrukturering 1990 uppkom ett koncernmässigt övervärde på byggnader på 30,3 Mkr. I redovisat värde vid årets slut ingår övervärdet med 17,4 Mkr (18,1).

	Koncernen		Moderbolaget
Maskiner och inventarier	2008	2007	2008	2007
Ack. anskaffningsvärden
Vid årets början	393,9	381,6	4,1	4,0
Nyanskaffningar	25,6	19,3	0,1	0,1
Omklassificeringar	2,9	0,8	0,0	0,0
Omräkningsdifferenser	0,2	0,2	0,0	0,0
Avyttringar och utrangeringar	-6,5	-8,0	0,0	0,0
Vid årets slut	416,1	393,9	4,2	4,1
Ack. avskrivningar enligt plan
Vid årets början	227,8	205,9	1,0	0,8
Avyttringar och utrangeringar	-5,0	-5,9	0,0	0,0
Omräkningsdifferenser	0,1	0,1	0,0	0,0
Årets avskrivningar enligt plan	28,0	27,7	0,2	0,2
Vid årets slut	250,9	227,8	1,2	1,0
Ack. nedskrivningar
Vid årets början	11,0	10,2	0,0	0,0
Årets nedskrivningar	0,6	0,8	0,0	0,0
Vid årets slut	11,6	11,0	0,0	0,0
Redovisat värde vid årets slut	153,6	155,1	3,0	3,1

Under året har nedskrivning av maskiner och inventarier om 0,6 Mkr (0,8) genomförts. Årets nedskrivning avser kringutrustning till en av bolagets profilpressar som förslitits i snabbare takt än förväntat medan föregående års avsåg en kundspecifik emballeringsmaskin.

I koncernens maskiner och inventarier ingår personbilar som innehas genom finansiella leasingavtal med ett redovisat värde av 3,3 Mkr (2,8).

I koncernens ackumulerade anskaffningsvärde ingår aktiverad ränta med 3,1 Mkr (3,1). Ingen ränta har aktiverats under året eller föregående år.

Moderbolagets innehav av inventarier avser mark- och byggnadsinventarier. Anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar som är fullt avskrivna, men som fortfarande används i verksamheten är 98,4 Mkr (85,2).

		Koncernen	Moderbolaget
Pågående nyanläggningar och förskott	2008	2007	2008	2007
avseende materiella anläggningstillgångar
Vid årets början	4,9	2,0	0,2	0,0
Omklassificeringar	-2,9	-0,8	-0,2	0,0
Nyanskaffningar	30,6	3,7	18,3	0,2
Redovisat värde vid årets slut	32,6	4,9	18,3	0,2
Totalt redovisat värde materiella anläggningstillgångar	284,2	260,9	98,0	82,0
Nyttjandeperioder		Koncernen		Moderbolaget
Byggnader och mark
Industrifastigheter, beroende på komponent		30–50 år		30–50 år
Kontorsfastigheter, beroende på komponent		30–50 år		30–50 år
Byggnadsinventarier		10–40 år		40 år
Markanläggningar		20 år		20 år
Markinventarier		10 år		10 år
Maskiner och inventarier
Profilpressar		20 år
Anodiseringsutrustning och övrig pressutrustning		15 år
Reservdelar till ovanstående		10 år
Bearbetnings- och mätmaskiner		7 år
Reservdelar till ovanstående		5 år
IT-investeringar		4 år
Fabriksinventarier		5 år
Kontorsinventarier		10 år
Transportmedel		5 år

Avskrivningar sker linjärt, baserat på förväntad nyttjandeperiod, med undantag av vissa bearbetningsverktyg där avskrivning sker i förhållande till artikeluttag (redovisat värde vid årets slut på dessa tillgångar är 0,3 Mkr). Restvärdena bedöms vara försumbara och har inte beaktats då avskrivningsbart belopp fastställts.

	Koncernen		Moderbolaget
Avskrivningar per funktion	2008	2007	2008	2007
Kostnad för sålda varor	30,1	30,1	2,6	2,6
Försäljningskostnader	0,7	0,9	0,0	0,0
Administrationskostnader	0,4	0,5	0,0	0,0
	31,2	31,5	2,6	2,6

NOT 13 FINANSIELLA PLACERINGAR

De finansiella placeringarna klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas och utgör aktier i utomstående företag. Innehavet är onoterat och värderat till anskaffningsvärde.

NOT 14 VARULAGER

		Koncernen
	2008	2007
Råvaror och förnödenheter	53,8	47,5
Varor under tillverkning	60,3	65,0
Färdiga varor och handelsvaror	14,1	20,9
	128,2	133,4

En nedskrivning av varulager om 8,4 Mkr genomfördes 2008, se not 25.

NOT 15 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar. Osäkra fordringar bedöms individuellt och vid årets slut har reservering gjorts om 0,5 Mkr (0,6 Mkr) för befarade kundförluster, vilket har belastat rörelseresultatet.

Realiserade kundförluster uppgick till 0,2 Mkr (0,3) och har uppstått i samband med ekonomiskt obestånd hos kunder. Under föregående år återvanns 5,2 Mkr av tidigare nedskrivna kundfordringar relaterade till det före detta delägda bolaget PWG.

För övrig information om kundkrediter, se not 20.

NOT 16 EGET KAPITAL

Specifikation av reserver	2008	2007
Ingående omräkningsreserv	0,0	-0,1
Årets omräkningsdifferenser	0,3	0,1
Utgående omräkningsreserv	0,3	0,0
Ingående säkringssreserv	-0,4	2,4
Kassaflödessäkringar redovisade direkt mot eget kapital	-30,5	-3,9
Skatt hänförlig till årets säkringar	8,5	1,1
Utgående säkringsreserv	-22,4	-0,4
Summa reserver	-22,1	-0,4

I övrigt hänvisas till rapporten över förändringar i eget kapital.

Aktiekapital och röster	2008	2007
Ingående antal aktier, serie A och B	4 932 517	4 932 517
varav serie A	10 623	21 820
Antal A-aktier omstämplade till serie B	-10 623	-11 197
Utgående antal aktier, serie A och B	4 932 517	4 932 517
varav serie A	0	10 623

Alla aktier har ett kvotvärde på fem kronor per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda och inga aktier har emitterats under året. De A-aktier som fanns vid ingången av året berättigade till tio röster medan varje B-aktie berättigar till en röst. Vid årets slut består alla aktier av serie B. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.

Hembud och konvertering

I bolagsordningen finns en hembudsklausul som reglerar försäljning av A-aktier men under 2008 har alla A-aktier omvandlats till aktier av serie B.

Övrigt tillskjutet kapital

Denna post avser eget kapital som tillskjutits av ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Eventuella framtida avsättningar till överkursfond redovisas också som tillskjutet kapital.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Egna aktier och återköp

Inga egna aktier innehas av bolaget själv eller dess dotterbolag och återköp av egna aktier är för närvarande ej aktuellt. Det finns inga program med konvertibler eller optioner som innebär utspädning av aktiekapitalet. Styrelsen har dock bemyndigande att besluta om nyemission av B-aktier vid förvärv, se förvaltningsberättelsen.

Utdelning

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit en utdelning på 4,9 Mkr, vilket utgör 1,00 kr per aktie. Genomsnittligt antal aktier är 4 932 517. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämma den 31 mars 2009.

Under perioden redovisas en utdelning på 17,8 Mkr, vilket utgjorde 3,60 kr per aktie.

Moderbolaget

Bundna fonder

Bundna fonder avser aktiekapital samt annat bundet eget kapital. De bundna fonderna är inte disponibla för utdelning.

Fritt eget kapital

Balanserat resultat utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell utdelning lämnats. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

NOT 17 RESULTAT PER AKTIE

Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat i koncernen, hänförligt till moderbolagets aktieägare, uppgående till 9,3 Mkr (40,2) och på ett vägt genomsnittligt antal aktier under 2008 uppgående till 4 932 517 (4 932 517), vilket beräknats i enlighet med IAS 33. Ingen utspädning finns.

NOT 18 RÄNTEBÄRANDE SKULDER

		Långfristiga K		ortfristiga
Räntebärande skulder i koncernen	2008	2007	2008	2007
Banklån	79,8	92,3	0,0	0,0
Checkräkningskredit	-	-	50,1	0,0
Finansiella leasingskulder	2,1	2,1	1,2	0,7
	81,9	94,4	51,3	0,7

Moderbolagets skulder till kreditinstitut består av banklån, varav 14,9 Mkr (11,7) checkräkningskredit. Av banklånen förfaller 2,3 Mkr (2,8) till betalning senare än fem år efter balansdagen.

Samtliga lån, exklusive checkräkningskredit, betraktas som långfristiga. Detta beroende på att de bygger på ursprunglig löptid längre än 12 månader, avsikten är att refinansiera dem långsiktigt och att löfte om sådan refinansiering finns. Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget måste uppfylla. För 2008 har dessa nyckeltal varit uppfyllda. Under första kvartalet 2009 kommer avtalet att omförhandlas, vilket kan leda till förändrade villkor. Genom ovannämnda regel har i koncernen 45,5 Mkr (57,5) och i moderbolaget 45,5 Mkr (45,5) klassificerats som långfristig istället för kortfristig skuld.

	Koncernen
Finansiella leasingskulder, förfallotidpunkt	2008	2007
Inom ett år	1,2	0,7
Mellan ett och fem år	2,1	2,1
Senare än om fem år	0,0	0,0
	3,3	2,8

Koncernens finansiella leasingavgifter uppgick under året till 1,1 Mkr (0,7).

NOT 19 FÖRUTBETALDA OCH UPPLUPNA KOSTNADER OCH INTÄKTER

Förutbetalda kostnader och		Koncernen		Moderbolaget
upplupna intäkter	2008	2007	2008	2007
Förutbetalda löner	1,4	1,4	0,0	0,0
Momsfordran nybyggnation	4,6	0,0	4,6	0,0
Upplupen försäkringsersättning	0,0	0,4	0,0	0,4
Övriga förutbetalda kostnader	3,3	4,1	0,0	0,0
	9,3	5,9	4,6	0,4
Upplupna kostnader och		Koncernen		Moderbolaget
förutbetalda intäkter	2008	2007	2008	2007
Semesterlöner och övrigt personalrelaterat	46,6	40,5	1,0	0,9
Upplupna styrelsearvoden	1,6	0,6	1,6	0,6
Övrigt	10,4	11,4	0,3	0,9
	58,6	52,5	2,9	2,4

NOT 20 FINANSIELLA INSTRUMENT

Koncernens huvudsakliga finansiella skulder består av banklån, checkräkningskredit, leverantörsskulder och finansiell leasing. Syftet med dessa finansiella instrument är att finansiera koncernens verksamhet. Koncernen har finansiella tillgångar som kundfordringar och likvida medel som verksamheten genererat. Till koncernens finansiella instrument räknas också de ränteswappar och valutaterminer som ingås.

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, råvarupriser, refinansierings- och kreditrisker.

Bolagets styrelse granskar och godkänner policyer för att hantera dessa risker enligt vad som beskrivs nedan. Koncernens centrala ekonomiavdelning har ansvar för att hantera finansiella transaktioner och risker enligt beslutade policyer.

Valutarisker

Valutarisk uppstår i första hand vid koncernens försäljning av produkter på export. Försäljningen i utländska valutor uppgår till ungefär hälften av den totala omsättningen. Under året har exportandelen minskat något i förhållande till förra året. Den valuta som står för störst andel av exportförsäljningen är EUR, men genom att råvara köps delvis i EUR minskas exponeringen väsentligt.

I ProfilGruppen ska kontrakterade och prognostiserade flöden av valutor för en period på sex till tolv månader vara säkrade genom terminsaffärer. Terminskontrakten säkringsredovisas och under året har inga (inga) belopp för ineffektiva säkringar redovisats i resultaträkningen. Effekterna av terminskontrakten i resultaträkningen återfinns på raden nettoomsättning med 0,0 Mkr (0,7) och finansiella kostnader med 1,8 Mkr (0,9).

Fordringarna i utländska valutor uppgick per den 31 december till 28,5 Mkr (73,5) och skulderna i utländska valutor till 53,4 Mkr (62,7). Samtliga koncernens räntebärande skulder vid balansdagen är upptagna i svenska kronor.

Transaktionsexponeringen nedan bygger på ett uppskattat inbetalningsöverskott 12 månader framöver från den 31 december 2008, för EUR 18 månader framöver.

Valuta	Beräknat nettoinflöde, Mkr	Terminssäkrad andel (procent)	Genomsnittlig terminskurs
EUR	237	89	9,59 SEK/EUR
DKK	56	64	1,28 SEK/DKK
NOK	49	33	1,17 SEK/NOK
GBP	12	82	12,08 SEK/GBP
Totalt		77

Terminskontrakten har förfallodatum under 2009, för EUR inom 18 månader från den 31 december 2008.

Omräkningsexponeringen relaterad till koncernens utländska försäljningsbolag, som består av bolagens eget kapital samt skulder till moderbolaget, är marginell.

Förändringar i valutakurser påverkar, vid osäkrat flöde, resultat före skatt enl nedanstående.

EUR	Förändring +/- 5%	+/- 8 Mkr
DKK	Förändring +/- 5%	+/- 3 Mkr
GBP	Förändring +/- 5%	+/- 1 Mkr
NOK	Förändring +/- 5%	+/- 3 Mkr

Ränterisk

Den ränterisk som uppstår genom att marknadsräntan varierar över tiden begränsas genom att ränteswappar ingås i syfte att förändra den underliggande finansiella nettoskuldens räntestruktur. Det finns ränteswappar relaterade till 37 procent (44) av de långfristiga räntebärande skulderna. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswap. Av tabellen nedan framgår räntebindningstidpunkt och räntesats för koncernens långfristiga skulder.

Räntebindningsår L	ångfristiga räntebärande skulder, Mkr Räntesats (procent)

1 jan - 30 jun 2009	49,8	2,6
1 jul - 31 dec 2009	0,0	-
2010	16,4	3,2
2011	15,7	3,4
2012-	0,0	-

Av ovanstående utgör 49,8 Mkr moderbolagets räntebärande skulder till en genomsnittlig räntesats på 2,6 procent.

Om räntenivån under 2009 skulle stiga i förhållande till 2008 med en procentenhet skulle det belasta räntekostnaderna för de långfristiga skulderna med 0,5 Mkr.

Marknadsrisker

Marknadsrisker föreligger främst för koncernens inköp av råvaran aluminium. Aluminiumpriserna har historiskt sett visat stor rörlighet. Den prisrisk som finns minimeras genom att ha råvaruklausuler i avtalen med kund. Råvarupolicyn innebär att råvara huvudsakligen köps i proportion till inneliggande kundorder. Råvaruinköp för längre perioder än sex månader görs utifrån fasta order från kunder. Inköp av råvara sker i svenska kronor och euro. Uppföljning och kontroll sker genom ett råvaruråd med representanter från inköp-, ekonomi- och marknadsorganisationerna på ledningsnivå. Under slutet av året föll priset på aluminium så hastigt att en nedskrivning av råvarulager blev nödvändig, se not 25.

Kreditrisker

Kundkrediter i ProfilGruppen skall hanteras i enlighet med koncernens kreditpolicy. Företagsledningen ansvarar för att kreditpolicyn är känd av alla involverade i försäljningsprocessen och att den anpassas vid behov.

Efter genomförd kreditvärdighetsbedömning kan kreditförsäljning medges enligt policyns beslutsnivåer där alla krediter över 1 000 tkr kräver godkännande av finanschef och VD i förening. Beträffande kreditvärdigheten hos bolagets kunder, se diagram nedan.

Kreditvärdigheten (i procent) enligt Dun & Bradstreet för:

ProfilGruppens kunder Aktiebolag generellt på ProfilGruppens marknader

Den maximala exponeringen för kreditrisker per den 31 december 2008 uppgår till 122,8 Mkr (166,8). Den största enskilda fordran uppgår till 5 procent (4) av totala kreditrisken. Fördelning av kreditrisk framgår av följande tabell.

Koncentration av kreditrisk per 2008-12-31	Antal kunder
Exponering < 1,5 Mkr	329	97%
Exponering 1,5–5,0 Mkr	11	3%
Exponering > 5 Mkr	1	0%
	341	100%

Av de totala kundfordringarna är 5,7 procent (6,6) förfallna fordringar. 2,3 procent (2,7) har varit förfallna 30 dagar eller mindre medan 3,4 procent (3,9) har varit förfallna i över 30 dagar.

Koncernen kreditförsäkrar huvuddelen av kunder med utestående saldo över 1,5 Mkr.

Likviditetsrisker

Inga väsentliga likviditetsrisker finns i företagets finansiella instrument. Förutom koncernens likvida medel fanns på balansdagen outnyttjade krediter på 127,1 Mkr (173,4).

För räntebärande skulders förfallotidpunkter se not 18. Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget ska uppfylla. Under 2008 har dessa uppfyllts. Under första kvartalet 2009 kommer avtalet att omförhandlas.

Redovisat och verkligt värde för finansiella instrument

		Koncernen
R Klass		edovisat V värde	värde	erkligt	Kategori
	2008	2007		2008 2007
Finansiella placeringar	0,2	0,2	0,2	0,2	Finansiella tillgångar som kan säljas
Kundfordringar		104,6 145,7 104,6 145,7			Lånefordringar och kundfordringar
Förutbetalda kostnader	4,6	0,4	4,6	0,4	Lånefordringar och kundfordringar
och upplupna intäkter
Övriga fordringar	16,6	21,1	16,6	21,1	Lånefordringar och kundfordringar
varav terminskontrakt	0,0	0,6	0,0		0,6 Tillgångar till verkligt värde via resultat
ränteswappar	0,0	1,4	0,0		1,4 Tillgångar till verkligt värde via resultat
Likvida medel	6,6	38,7	6,6	38,7	Finansiella tillgångar som kan säljas
Räntebärande skulder 133,2			95,1 133,2	95,1	Andra finansiella skulder
Leverantörskulder		143,9 219,4 143,9 219,4			Andra finansiella skulder
Upplupna kostnader	58,6	52,5	58,6	52,5	Andra finansiella skulder
och förutbetalda intäkter
Övriga skulder	34,9	9,1	34,9	9,1	Andra finansiella skulder
varav terminskontrakt	27,4	2,4	27,4	2,4	Skulder till verkligt värde via resultat
ränteswappar	0,8	0,0	0,8	0,0	Skulder till verkligt värde via resultat

		Moderbolaget
R Klass		edovisat V värde	värde	erkligt	Kategori
	2008	2007		2008 2007
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	4,6	0,4	4,6	0,4	Lånefordringar och kundfordringar
Likvida medel	0,4	0,4	0,4	0,4	Finansiella tillgångar som kan säljas
Räntebärande skulder	64,6	62,0	64,6	62,0	Andra finansiella skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2,9	2,4	2,9	2,4	Andra finansiella skulder
Övriga skulder	0,5	0,7	0,5	0,7	Andra finansiella skulder

Inga omklassificeringar mellan kategorier har skett under året.

Terminskontrakten är antingen värderade till aktuellt marknadspris genom att använda noterade marknadspriser eller genom att diskontera terminspriset och dra bort aktuell spotkurs. För att fastställa kursen på ränteswappar används värderingsmodeller eller tekniker för diskonterade kassaflöden. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.

Kapitalförvaltning

Det främsta målet för koncernens kapitalförvaltning är att behålla en hög kreditvärdighet och välbalanserad kapitalstruktur. För att behålla eller förändra kapitalstrukturen kan koncernen justera utdelningen till aktieägarna, återföra kapital till aktieägarna eller genomföra nyemission.

Målet för kapitalstrukturen är att ha en nettoskuldsättningsgrad på 0,75-1,00 i snitt över en konjunkturcykel. Nettoskuldsättningsgraden definieras som räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Vid årets slut uppgick nettoskuldsättningsgraden till 0,95 (0,38).

		Koncernen
	2008	2007
Räntebärande skulder	133,2	95,1
Räntebärande avsättningar	9,2	8,5
Likvida medel	-6,6	-38,7
Total nettoskuld	135,8	64,9
Eget kapital	142,3	172,3
Reserver i eget kapital	22,1	0,4
Eget kapital att förvalta	164,4	172,7
Totalt kapital att förvalta	300,2	237,6
Nettoskuldsättningsgrad	0,95	0,38

NOT 21 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

		Koncernen	Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Ställda säkerheter för egna skulder till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar	64,7	64,7	64,7	64,7
Företagsinteckningar	95,0	95,0	0,0	0,0
Aktier i dotterbolag	194,5	231,6	101,2	101,2
Eventualförpliktelser
Borgensförbindelser till förmån för koncernbolag	-	-	9,3	8,9
Borgensförbindelser till förmån för andra företag	1,6	1,6	0,0	0,0
Garantiåtaganden FPG/PRI	0,2	0,2	0,0	0,0

NOT 22 ANDELAR I KONCERNBOLAG

	Org.nr.		aktier procent	Antal Andel, Redovisat Redovisat värde	värde
Bolag				2008	2007
Dotterbolag
Bergströms Utvecklings AB1)	556568-6440	1 000	100	7,6	7,6
ProfilGruppen Extrusions AB	556206-5119 940 000		100	101,2	101,2
ProfilGruppen Manufacturing AB	556262-3990	500	100	0,1	0,1
				108,9	108,9
Dotterdotterbolag
Dotterbolag till Bergströms Utvecklings AB
ProfilGruppen Components AB	556248-8949	1 000	100
Dotterbolag till ProfilGruppen Extrusions AB
Elbe Anodisering AB 1) 556265-9713		500	100
ProfilGruppen Danmark A/S, Danmark	-	500	100
ProfilGruppen GmbH, Tyskland	-	-	100
ProfilGruppen Ltd, England	-	-	100
ProfilGruppen Norge AS, Norge	-	100	100
ProfilGruppen Teknik i Åseda AB 1)	556263-0250	500	100
PTM Mekaniska AB 1)	556301-6665	1 000	100
Upptäck Aluminium i Stockholm AB 1)	556317-4555	500	100

Styrelsen för samtliga svenska bolag, inklusive moderbolaget, har sitt säte i Uppvidinge kommun. Inga ägarförändringar har skett under året.

1) Bolagen är vilande.

NOT 23 KASSAFLÖDESANALYS

Inga andra likvida medel än kassa och bank finns och därför överensstämmer definitionen av likvida medel i kassaflödesanalysen och i balansräkningen.

	Koncernen		Moderbolaget
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	2008	2007	2008	2007
Av- och nedskrivningar av tillgångar	31,8	32,3	2,6	2,7
Rearesultat vid försäljning
av anläggningstillgångar	-0,6	-0,7	0,0	0,1
Orealiserade kursdifferenser	-0,1	1,2	0,0	0,0
Avsättningar för pensioner	0,7	0,2	0,0	0,0
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter	0,0	-7,7	0,5	-0,3
	31,8	25,3	3,1	2,5
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Aktiverade i balansräkningen	56,5	24,7	18,6	2,0
Anskaffade genom finansiell leasing	-1,4	-1,8	0,0	0,0
Ej betalda	-7,9	-1,2	-4,9	0,0
Investeringar från föregående år, betalda i år	1,2	3,5	0,0	1,5
	48,4	25,2	13,7	3,5
Kursdifferenser i likvida medel
Kursvinster (+)/-förluster (-)
i ingående likvida medel	-6,1	0,1	0,0	0,0
Kursvinster (+)/-förluster (-)
i förändring av likvida medel	6,2	0,5	0,0	0,0
	0,1	0,6	0,0	0,0
Betalda räntor
Erlagd ränta	-7,2	-7,1	-0,8	-3,4
Erhållen ränta	0,6	0,8	0,0	0,0

NOT 24 NÄRSTÅENDERELATIONER OCH -TRANSAKTIONER

Moderbolaget har närståenderelationer som innefattar ett bestämmande inflytande över sina dotterföretag, se not 22. För skulder och fordringar på dotterbolag se moderbolagets balansräkning. Hela moderbolagets nettoomsättning består av hyresintäkter från dotterbolag, dessa hyror är satta på marknadsmässiga villkor.

Vice styrelseordförande kontrollerar 14,4 procent (14,1) av rösterna i ProfilGruppen AB. De övriga styrelseledamöterna kontrollerar tillsammans 0,7 procent (0,8) av rösterna. Därutöver innehar en styrelsesuppleant 0,7 procent (0,7) av rösterna. Ledande befattningshavare kontrollerar tillsammans 0,5 procent (0,5) av rösterna i ProfilGruppen AB.

Vad gäller löner och andra ersättningar samt kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare, se not 5. Utöver vad som angivits i not 5 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.

NOT 25 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Företagsledningen har med styrelsens revisionsutskott diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, vilket vanligtvis innebär värdering till anskaffningsvärde. Under slutet av 2008 föll priset på aluminium ovanligt snabbt och det bedömda nettoförsäljningsvärdet understeg därmed anskaffningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är till viss del en bedömning baserad på prognoser från kunder men även på historiska data. Nettoförsäljningsvärdet per 31 december 2008 bedömdes understiga anskaffningsvärdet med 8,4 Mkr och denna nedskrivning har belastat koncernens resultat.

Omstruktureringskostnader

Under året har beslut om omstruktureringar fattats. Årets resultat belastas med 7,6 Mkr avseende omstruktureringskostnader som inträffar 2009. Avsättningen bedöms innehålla låg osäkerhet då merparten utgörs av löner under återstående uppsägningstid samt andra förpliktelser i samband med uppsägningar, vilka kunnat beräknas med relativt stor säkerhet.

Osäkra kundfordringar

Koncernen gör varje balansdag en bedömning för att fastställa behovet av avsättningar för kreditrisker. Bedömningen görs individuellt per kund, i första hand i samråd mellan kundansvarig säljare och koncernens kreditchef. I de fall kundens finansiella situation gör sannolikt att betalning inte kommer att verkställas bedöms också möjligheterna att utverka betalning via kreditförsäkring eller ur konkursbo. Efter bästa bedömning avsätts ett belopp motsvarande den fordran som riskerar att gå förlorad.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 11.

Exponering mot utländska valutor

Förändringar i valutakurser kan ha relativt stor påverkan på koncernens resultat. I not 20 ges mer information om koncernens exponering för utländska valutor och vilka åtgärder som vidtas för att minska risken i denna exponering.

Pensionsantaganden

Företagsledningen har gjort en bedömning om en förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i Norge som överstiger diskonteringsräntan med en procentenhet eftersom detta är den avkastningsnivå som används för norska företag under 2008. Om den faktiska avkastningen under 2009 överstiger den långsiktigt förväntade skulle koncernens oredovisade aktuariella vinster öka, vilket kan få till följd att de oredovisade aktuariella vinsterna faller utanför korridoren och att en andel av dessa skulle behöva redovisas över resultat- och balansräkningen. Stora negativa avvikelser skulle kunna leda till att aktuariella förluster behöver redovisas.

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets

verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 februari 2009. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 31 mars 2009.

Lars Johansson Styrelsens vice ordförande

Ulf Granstrand Styrelseledamot

Kjell Svensson Styrelseledamot

åseda den 11 februari 2009

Staffan Håkanson Styrelsens ordförande

Nils Arthur Styrelseledamot Verkställande direktör

Kurt Nilsson Styrelseledamot Utsedd av de anställda

Eva Färnstrand Styrelseledamot

Ulf Näslund Styrelseledamot Utsedd av de anställda

vår revisionsberättelse har lämnats den 11 februari 2009

Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor Ernst & Young AB

Åke Andersson Auktoriserad revisor Ernst & Young AB

Revisionsberättelse

Till årsstämman i ProfilGruppen AB (publ) Org nr 556277-8943

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i ProfilGruppen AB (publ) för räkenskapsåret 2008. Bolagets och koncernens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 20–42. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Växjö den 11 februari 2009

Ernst & Young AB Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor

Ernst & Young AB Åke Andersson Auktoriserad revisor

Styrelse

Staffan Håkanson – född 1942 1) Ordförande Civilingenjör och civilekonom Tidigare VD Bombardier Transportation Sweden AB Ledamot sedan 1991 Ordförande sedan 1999 Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Tågia AB, Fordonskammaren AB, LanTeam Consulting AB och Tillberga Förvaltnings AB. Ledamot i Skultuna Flexible AB Övriga uppdrag: Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien Aktieinnehav i ProfilGruppen: 6 400

Lars Johansson – född 1945 1) Vice ordförande Ekonom Tidigare VD i ProfilGruppen 1980–2002 Ledamot sedan 1981 Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Investment AB Chiffonjén och Inkubatorbolaget i Växjö AB Aktieinnehav i ProfilGruppen: 710 085

Nils Arthur – född 1950 1) VD i ProfilGruppen sedan 2002 Civilingenjör Ledamot sedan 2002 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 25 800

Ulf Granstrand – född 1947 Civilingenjör

Direktör för Alfa Lavals Process Technology-division och medlem av Alfa Lavals koncernledning Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Alfdex AB. Ledamot i Exir AB. Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 500

Tage Johansson – född 1951 1) Anställd i ProfilGruppen sedan 1981 Utsedd av de anställda Suppleant från 2001 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 32 958

Kurt Nilsson – född 1956 1) Anställd i ProfilGruppen sedan 1981 Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2006 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

Peter Cederborg – född 1963 1) Anställd i ProfilGruppen sedan Utsedd av de anställda Suppleant sedan 2001 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

Eva Färnstrand – född 1951 Civilingenjör Tidigare brukschef för Södra Cell Mönsterås, VD för Tidningstryckarna AB och ledande befattningar inom SCA Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i

Indutrade AB och Sveaskog AB Övriga uppdrag: Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien Aktieinnehav i ProfilGruppen: 200

Ulf Näslund – född 1952 1) Anställd i ProfilGruppen sedan 1990 Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2006 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

Kjell Svensson – född 1948 Byggnadsingenjör och marknadsekonom Tidigare verkställande direktör och koncernchef för Cardo AB (publ) Ledamot sedan 2006 Övriga styrelseuppdrag:

Styrelseledamot i Schindler AB, Elektrologik AB och Indus AB Aktieinnehav i ProfilGruppen: 2 000 Aktieinnehaven inkluderar eventuellt indirekt ägande genom bolag.

1) Ledamoten är enligt Svensk kod för bolagsstyrning att betrakta som beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

REVISORER

Revisionsbolaget Ernst & Young AB utsågs på årsstämman 2007 till bolagets revisorer för en period om fyra år.

Kerstin Mouchard Född 1952

Auktoriserad revisor (huvudansvarig)

Ernst & Young AB

Revisor i bland annat Alfa Laval AB, Cardo AB och Strålfors AB.

Åke Andersson

Född 1957

Auktoriserad revisor Ernst & Young AB

Revisor i bland annat JLT Mobile Computers AB och Rottne Industri AB.

Staffan Håkanson, styrelseordförande i ProfilGruppen, hälsar välkommen till årsstämman 2008.

PROFILGRUPPENS VALBEREDNING

Mats Egeholm – född 1945 Tidigare finanschef i ProfilGruppen (1980–2004) Ordförande i valberedningen Styrelseuppdrag: Ledamot i Melam AB, Nelson Garden AB och Veg Tech AB (publ). Övriga uppdrag: VD i Östers Support AB (publ) och VD i Åseda Centrumfastigheter AB Aktieinnehav i ProfilGruppen: 345 728 B-aktier valberedningen@profilgruppen.se Staffan Håkanson – född 1942 Ordförande i styrelsen sedan 1999

Tidigare VD Bombardier Transportation Sweden AB Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Tågia AB, Fordonskammaren AB, LanTeam Consulting AB och Tillberga Förvaltnings AB. Ledamot i Skultuna Flexible AB

Övriga uppdrag: Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien Aktieinnehav i ProfilGruppen: 6 400 B-aktier

Torgny Prior – född 1957 Delägare i Prior & Nilsson Fond- och Kapitalförvaltning AB

Representerar fonderna Yield och Idea. Aktieinnehav i ProfilGruppen, via Yield och Idea: 635 194 B-aktier

Gunnel Smedstad – född 1961 Konsult/egen företagare

Styrelseuppdrag: Vice ordförande i Länsförsäkringar Göinge. Ledamot i Mellersta Skåne Kraft Ekonomisk förening och Mellersta Skånes Elhandel AB.

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 400 B-aktier

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrning i ProfilGruppen

ProfilGruppen är ett svenskt aktiebolag, vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen och återfinns på listan Small Cap. Styrningen av bolaget sker via årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning.

Årsstämma

Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också att bland annat fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultatet samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också bolagets revisorer. Vid ProfilGruppens årsstämma den 5 april 2008 närvarade aktieägare representerande 35,8 procent av det totala antalet röster i bolaget. Vid stämman var VD och koncernens ledningsgrupp, bolagets revisorer och styrelse närvarande. Protokollet från årets stämma finns publicerat på bolagets hemsida.

Valberedning

Vid årsstämman beslutades att valberedningens uppgift är att föreslå styrelseordförande, övriga styrelseledamöter till årsstämman 2009 eller när behov finns, mötesordförande till årsstämma samt styrelse-, utskotts- och revisionsarvoden. Valberedningen föreslår även, när så skall ske, revisorer.

Styrelsens ordförande kan väljas till ledamot av valberedningen men kan inte utses till valberedningens ordförande. Styrelsens ordförande skall i god tid före stämman tillse att valberedningens sammansättning offentliggörs. Aktieägare skall i god tid före stämman kunna lämna förslag till valberedningen.

Stämman 2008 beslutade att såsom valberedning inför årsstämman 2009 utse Mats Egeholm, Torgny Prior, Gunnel Smedstad och Staffan Håkanson med Mats Egeholm som ordförande. Arvode till valberedningen beslutades utgå med totalt 100 000 kronor att fördelas inom valberedningen.

Under året har valberedningen haft fem möten. Därutöver har valberedningen haft löpande kontakter.

Styrelse

Styrelsens arbete regleras bland annat av den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen, Svensk kod för bolagsstyrning och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.

Styrelsens uppgifter är bland annat att tillsätta verkställande direktör, säkerställa att bolaget har effektiva system för uppföljning av verksamheten och att bolaget ger tillförlitlig och korrekt information.

I ProfilGruppen skall styrelsen bestå av lägst tre och högst sju ledamöter samt högst tre suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen på årsstämman för tiden till nästkommande årsstämma. ProfilGruppens styrelse har under verksamhetsåret 2008 bestått av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter och två ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda. En presentation av styrelsen finns på sidorna 44–45.

Vid årsstämman den 5 april 2008 valdes Staffan Håkanson till styrelseordförande. På det efterföljande konstituerande styrelsemötet valdes Lars Johansson till vice ordförande.

Styrelsens ersättning

Årsstämman beslutade att arvode till styrelseledamöterna för tiden till nästa årsstämma utgår med sammanlagt 1 070 tkr (810), varav arvode till styrelsens ordförande uppgår till 265 tkr (250) och styrelsens vice ordförande 160 tkr (150). Koncernens VD uppbär inget styrelsearvode. Arvoden till övriga tre stämmovalda ledamöter uppgår till 130 tkr (120) per person. Arvoden till de två ledamöter som utsetts av de anställda och deras suppleanter uppgick till 14 tkr (13) per person. Till ledamöterna i styrelsens revisionsutskott utgår arvode om 100 tkr (100), fördelat på 50 tkr (50) till revisionsutskottets ordförande och 25 tkr (25) var till de övriga ledamöterna. Till ledamöterna i styrelsens ersättningsutskott utgår arvode om 100 tkr (0), fördelat på 50 tkr (0) till ersättningsutskottets ordförande och 25 tkr (0) var till de övriga ledamöterna. Styrelsens ordförande har i övrigt inte erhållit några ersättningar eller förmåner.

Styrelsens arbete

Vid det konstituerande sammanträdet väljer styrelsen vice ordförande, utser utskottens ledamöter, fattar beslut om firmateckning och instruktion för verkställande direktören. Vid detta sammanträde beslutas även om en arbetsordning för styrelsen som skall gälla för tiden fram till nästa konstituerande styrelsesammanträde. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens övergripande arbetsuppgifter, styrelsens syn på styrelseuppdraget, regler för styrelsesammanträden, arbetsfördelning mellan styrelse och VD samt formerna för den löpande ekonomiska rapporteringen.

Styrelsesammanträdena förbereds av styrelseordförande och VD, som tillsammans under året föreslår dagordning för de aktuella styrelsemötena. Den verkställande ledningen förser ledamöterna med skriftliga rapporter och underlag inför respektive sammanträde.

På dagordningen till mötena finns stående punkter och dessa berör verkställande direktörens föredragning om:

• verksamhetens utveckling
• marknadsutveckling och konkurrens
• utveckling inom personalområdet
• miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor
• investeringsäskanden.

Styrelsesammanträden i ProfilGruppen, utöver det konstituerande styrelsemötet, hålls minst fyra gånger per år och har olika mötesteman. Protokoll förs av styrelsens sekreterare, som är bolagets finanschef. Beslutsnoteringar upprättas senast två dagar efter mötena och de distribueras ojusterade till styrelsen. Mötesprotokoll justeras först av styrelseordförande och därefter av två ledamöter innan distribution till styrelsen sker.

Löpande under året erhåller styrelsens ledamöter månatliga rapporter som belyser bolagets ekonomiska och operativa utveckling. Dessa upprättas av VD och finanschef.

Styrelsens handhavande av sina åliggande avseende kontroll föregås i vissa fall av beredning i ersättnings- eller revisionsutskott. Utöver denna kontroll rapporterar bolagets revisorer till styrelsen varje år iakttagelser från sin granskning och bedömningar av bolagets interna kontroll.

En rutin för årlig utvärdering av styrelsens arbete finns och årets utvärdering visar att arbetet förbättrats ytterligare. Utvärderingen tjänar dels som underlag för handlingsplan för förbättringar, dels som underlag för valberedningens arbete med att sätta samman styrelsen.

Antal genomförda möten sedan föregående årsstämma och närvaron vid dessa redovisas i tabellen till höger.

Ersättningsutskott

Sedan konstituerande styrelsesammanträde 2008 har ersättningsutskottet bestått av styrelseledamöterna Staffan Håkanson (ordförande i utskottet), Lars Johansson och Eva Färnstrand.

Principer för ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman. Ersättningsutskottets uppgift är att upprätta förslag till dessa principer och att fastställa nivåerna för ersättning till företagsledningen. Frågor som rör VD:s övriga anställningsvillkor bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Villkoren omprövas årligen.

Lön till företagsledning har under 2008 bestått av en fast och en rörlig del. Storleken på den rörliga ersättningen har varit kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster och definierade personliga mål. Ett tak för den rörliga ersättningen har satts till 25 procent av den fasta lönen. Mer information om ersättning till VD och övriga i företagsledningen finns i not 5.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet har under 2008 bestått av styrelseledamöterna Kjell Svensson (ordförande i utskottet), Ulf Granstrand och Staffan Håkanson. Utskottets uppgift är att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Utskottet har haft kontinuerlig kontakt med bolagets revisorer för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt diskutera synen på bolagets risker. Vidare fastställer revisionsutskottet riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Utskottet har även till uppgift att utvärdera revisionsinsatsen och att ge denna information till valberedningen samt att biträda valberedningen vid framtagandet av förslag till revisor och arvodering av revisionsinsatsen.

VD och koncernledning

VD är ansvarig för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad om verksamheten och tillse att styrelsen har nödvändiga beslutsunderlag. VD upprättar månatliga rapporter vilka redogör för bolagets ekonomi, strategiska frågeställningar och betydelsefulla affärer med mera. VD håller dessutom styrelseordföranden kontinuerligt uppdaterad om bolagets utveckling.

Koncernledningen i ProfilGruppen består av sju personer vilka presenteras på sidan 49. Ledningsgruppen ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Protokollförda möten i gruppen hålls normalt varannan vecka. Stående punkter på agendan är säkerhet, personal, ekonomi, försäljning, produktion, kvalitet och strategi. Under 2008 hölls 18 (23) protokollförda ledningsmöten.

Befogenheter och ansvar för VD, koncernledning och chefer är definierade i policyer, riktlinjer, befattningsbeskrivningar och attestinstruktioner.

Externa revisorer

ProfilGruppens revisorer väljs normalt för en period av fyra år av årsstämman.

Vid årsstämman 2007 valdes Ernst & Young som revisorer, med huvudansvarig Kerstin Mouchard för en första period av fyra år. Revisorerna granskar styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets finansiella rapportering. Revisorerna rapporterar sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Härutöver lämnas skriftliga och muntliga rapporter till företagsledningen, revisionsutskottet och styrelsen.

Utöver revisionen och konsultuppdrag i redovis-

NÄRVARO OCH ANTAL MÖTEN FÖR STYRELSELEDAMÖTERNA

Styrelse		Ersätt- nings- utskott utskott	Revi sions
Staffan Håkanson	8	2	2
Lars Johansson	7	2
Nils Arthur	8
Eva Färnstrand	8	2
Ulf Granstrand	8		3
Kjell Svensson	8		3
Kurt Nilsson 1)	8
Ulf Näslund 1)	7
Peter Cederborg 2)	8
Tage Johansson 2)	7
Totalt antal möten	8	2	3

1) Utsedd av de anställda, ordinarie 2) Utsedd av de anställda, suppleant nings- och skattefrågor har revisorerna inga övriga uppdrag i ProfilGruppen-koncernen.

Upplysningar om ersättningar till revisorerna finns i not 6.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för 2008

Med hänvisning till uttalande från Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning (060906) lämnar styrelsen nedan en rapport över hur den interna kontrollen gällande finansiell rapportering är organiserad i ProfilGruppen. Denna rapport har inte granskats av bolagets revisorer.

Enligt såväl Aktiebolagslagen som Svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för att bolaget har en tillfredsställande internkontroll. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med intern kontroll och riskhantering är delegerat till koncernledningen.

Grunden i den interna kontrollen är en relevant och effektiv kontrollmiljö. ProfilGruppens kontrollmiljö består av den organisatoriska strukturen, befattningsbeskrivningar, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som är klart definierade och kommunicerade genom styrande dokument som interna policyer, riktlinjer och manualer. Exempel på sådana dokument är:

• Arbetsordningar för styrelsen och dess utskott och instruktioner för verkställande direktören.
• Policyer för kreditgivning, råvaruinköp, finansiering, valutasäkring och informationssäkerhet.
• Koncernövergripande redovisnings- och rapporteringsmanual.
• Attestinstruktioner, inklusive beslutsordning för investeringar, som skall vara kända av alla berörda.

Uppföljning av efterlevnaden av dessa riktlinjer sker genom revisioner av ProfilGruppens kvalitetsavdelning och kontroll av koncernens ekonomiavdelning.

Styrelsen anser att den interna kontrollen i bolaget är god och att det därför inte finns anledning att avsätta resurser till särskild funktion för intern kontroll.

Analys och uppföljning av finansiell utveckling sker månatligen på såväl konsoliderad nivå som operativ enhetsnivå. Finansiella rapporter och sammanställningar görs av koncernens ekonomiavdelning. En controller har särskilt ansvar för förädlingsbolagen och följer upp att rutiner för internkontroll efterlevs även inom dessa verksamheter.

Styrelsens uppföljning sker genom att styrelsen tillställs månatliga finansiella rapporter samt vid styrelsemöten i samband med varje kvartalsbokslut behandlar koncernens finansiella ställning och resultat i enlighet med styrelsens arbetsordning. Styrelsens revisionsutskott har uppdraget att utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar och hålla sig väl insatt i väsentliga värderingar och bedömningar som ligger till grund för de finansiella rapporterna. Bolagets finanschef ansvarar för den löpande uppföljningen av den interna kontrollen och rapporterar till styrelsens revisionsutskott.

Avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning

Bolaget tillämpar merparten av de regler som innefattas av Svensk kod för bolagsstyrning. En mindre avvikelse har förekommit under 2008:

• Hälften av de stämmovalda styrelseledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och ledningen.

Staffan Håkanson Styrelseordförande i ProfilGruppen AB

Som en utvidgning av vårt revisionsuppdrag som avrapporterats genom vår revisionsberättelse daterad den 11 februari 2009 har vi på styrelsens uppdrag översiktligt granskat bolagsstyrningsrapporten (sid 46–48) för ProfilGruppen för 2008. Vår granskning har inte haft som syfte att utvärdera hur väl den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen har fungerat under räkenskapsåret. Grundat på vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att bolagsstyrningsrapporten inte har upprättats enligt de riktlinjer som anges i Svensk kod för bolagsstyrning eller att styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen inte, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med Vägledning till Svensk kod för bolagsstyrning.

Växjö den 11 februari 2009

Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB

Åke Andersson Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB

PROFILGRUPPENS LEDNING. Från vänster: Erik Hermansson, Ulrika Svensson, Anders Månsson, Roger Dahn, Peter Schön, Peter Pettersson och Nils Arthur.

Koncernledning

Nils Arthur VD och koncernchef Född 1950 Anställd 2002 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 25 800

Roger Dahn Produktionschef Född 1950 Anställd 1981 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

Erik Hermansson Personalchef Född 1967 Anställd 2007 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0 Anders Månsson Inköpschef

Född 1968 Anställd 2005 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

Peter Pettersson Marknads- och försäljningschef Född 1964 Anställd 2007 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

Peter Schön Finanschef Född 1969 Anställd 2006 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 000

Ulrika Svensson Redovisningschef Född 1974 Anställd 2000 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

EKONOMISKA BEGREPP

Andel riskbärande kapital – Eget kapital och uppskjuten skatt i procent av balansomslutningen

Avkastning på eget kapital – Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital

Avkastning på sysselsatt kapital – Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital

Balansomslutning – Värdet av samtliga tillgångar, såsom fastigheter, maskiner och inventarier, varulager, kundfordringar och likvida medel

Direktavkastning – Föreslagen utdelning i procent av aktiekursen vid årets slut

Kapitalomsättningshastighet – Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital

Kassaflöde från den löpande verksamheten – Kassaflöde från den dagliga verksamheten.

Kassaflöde per aktie – Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Likviditetsreserv – Kassa och bank samt outnyttjade lånelöften från bankerna vid periodens slut.

Nettoskuld – Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar (avsättningar till pensioner) reducerade med likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad – Nettoskuld dividerat med eget kapital.

P/E-tal – Aktiekursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.

Resultat före avskrivningar – Rörelseresultat med tillägg för avskrivningar enligt plan samt nedskrivningar.

Resultat per aktie – Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Resutatmarginal – Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.

Räntetäckningsgrad – Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal – Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.

Soliditet – Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Spread – Anger skillnaden mellan aktiens köp- och säljkurs i förhållande till genomsnittet av köp- och säljkurs.

Sysselsatt kapital – Balansomslutning minus ej räntebärande skulder och uppskjuten skatt.

Utdelningsandel – Föreslagen utdelning i procent av årets resultat.

ORDLISTA

Alutin – Varumärke för ytbehandlingsmetod av typen anodisering som dessutom ger ett ledande och dekorativt ytskikt.

Anodisering – Elektrolytisk ytbehandlingsprocess som ger en isolerande och dekorativ yta.

Bearbetning – Samlat begrepp för olika processer som förädlar aluminiumprofilen, exempelvis bockning, fräsning eller ytbehandling.

Extrudering – Se Strängpressning.

Förädling – Se Bearbetning.

Strängpressning – Att tillverka profiler genom att pressa ett aluminiumgöt genom ett verktyg.

EKONOMISK KALENDER

Årsstämma 2009	31 mars 2009
Delårsrapport första kvartalet	23 april 2009
Delårsrapport andra kvartalet	22 juli 2009
Delårsrapport tredje kvartalet	23 oktober 2009
Bokslutskommuniké 2009	februari 2010

KONTAKTPERSONER

Nils Arthur VD och koncernchef Telefon +46 474 554 00 nils.arthur@profilgruppen.se

Peter Schön Finanschef Telefon +46 474 551 20 peter.schon@profilgruppen.se

ÖVRIG INFORMATION

Aktuell information finns alltid på hemsidan: www.profilgruppen.se. Hemsidan finns också på engelska: www.profilgruppen.com.

Årsredovisningen kommer att finnas i sammandrag på engelska. Grafisk form: Johan Castor, Giv Akt. Foto: Jonas Ljungdahl och Nicklas Rudfell.

Repro och tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar. Svensk upplaga: 6 500 ex, engelsk upplaga 2 000 ex.

Distribution sker till alla aktieägare som vid tiden för distribution finns registrerade som aktieägare hos VPC AB.

ProfilGruppen marknadsför, utvecklar och tillverkar kundanpassade profiler och komponenter i aluminium.

ProfilGruppen AB Box 36 SE-360 70 Åseda Tel +46 474 550 00 Fax +46 474 711 28 www.profilgruppen.se