Peab — Annual Report (ESEF) 2022

Apr 3, 2023

Värdeskapande samverkan

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

Peab AB är ett publikt bolag. Org.nr. 556061-4330. Säte i Båstad, Sverige. Alla värden uttrycks i svenska kronor. Kronor förkortas kr, tusentals kronor förkortas Kkr och miljoner kronor Mkr. Sifferuppgifter inom parentes avser 2021 om inget annat uppges. Data om marknader och konkurrenssituation är Peabs egna bedömningar, om inte specifik källa anges. Dessa bedömningar baserar sig på bästa och senast tillgängliga faktaunderlag, bland annat från tidigare publicerat material.

Foto omslagsbild: Samuel Unéus. Fotografer övriga bilder: Samuel Unéus, Markus Esselmark, Mattias Bardå, Annika Persson, Peter Steen, Stefan Ed, Sebastian Lamotte, Annika Persson, Anders Ebefeldt och Peter Kroon.

Samverkan inom Peab: Personerna på omslagsbilden arbetar inom Peabkoncernen. De illustrerar kärnan i Peabs affärsmodell med intern samverkan mellan koncernens fyra affärsområden.

Innehåll

• Koncernchefen har ordet 2–4
• Marknad och omvärld 5–7
• Vi förbättrar vardagen där livet levs 8
• Affärsområdesöversikt 9–11
• Affärsmodell 12–13
• Mål och strategi 14–15
• Nöjdaste kunderna 16–19
• Bästa arbetsplatsen 20–27
• Mest lönsamma företaget 28–31
• Ledande inom samhällsansvar 32–45
• Vår syn på en hållbar verksamhet 46–51
• Redovisning enligt EU-taxonomin 52–55
• Översikt hållbarhetsdata 56
• Aktiva medlemskap 58–59
• Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten 60
• Förvaltningsberättelse 61–152
  • Koncernen 61–65
  • Affärsområde Bygg 66–68
  • Affärsområde Anläggning 69–71
  • Affärsområde Industri 72–74
  • Affärsområde Projektutveckling 75–80
• Risker och riskhantering 81–84
• Peabs hållbarhetsarbete 85
• Övriga upplysningar och vinstdisposition 86–88
• Finansiella rapporter och noter 89–152
• Revisionsberättelse 153–156
• Bolagsstyrning 157–161
• Styrelse och koncernledning 162–163
• Revisorns yttrande om bolagsstyrningsrapporten 164
• Peabaktien 165–167
• Flerårsöversikt 168–169
• Alternativa nyckeltal 170–171
• Kallelse årsstämma och aktieägarinformation 172
• Hållbarhetsbilaga inkl. GRI-index och hållbarhetsdata: peab.inpublix.com/2022

Formell års- och koncernredovisning som varit föremål för revision av bolagets revisorer, sidorna 61–152. På sidan 85 framgår information om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Värdeskapande samverkan tillsammans med våra kunder s. 19

WIHLBORGS: Nära samarbete för bästa resultat s. 31

HELSINGFORS STAD Renovering med varsam hand s. 45

OSLOBYGG KF Kravställt intill minsta miljödetalj s. 27

TRAFIKVERKET: Säkra vägar framåt

Nordens samhällsbyggare

Peab arbetar lokalt där kunderna finns och där människor lever sina liv. Varje dag bidrar våra 15 000 medarbetare genom fyra samver- kande affärsområden till samhällsbygget i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Till- sammans bygger vi bostäder, skolor, äldrebo- enden, sjukhus, simhallar, muséer, kontor, flygplatser och hamnar. Vi bygger och under- håller vägar, järnvägar, broar och parker och mycket mer. Peab har bidragit till det närproducerade samhällsbygget i drygt 60 år. Nu fortsätter resan. Långsiktigt och ansvarsfullt tar vi sats för framtiden. Och förbättrar vardagen där livet levs.

Finansiellt sammandrag

Koncernen har olika redovisningsprinciper i segmentsredovisningen jämfört med redovisning enligt IFRS för egenutvecklade bostadsprojekt och för IFRS 16 (tidigare operationella leasingavtal). För mer information avseende nya redovisningsprinciper samt skillnader mellan segmentsredovisning och redo- visning enligt IFRS, se Förvaltningsberättelsen samt not 1 och not 4.

Segmentsredovisning			Redovisning enligt IFRS
Mkr	2022	2021	2022	2021
Nettoomsättning	63 135	60 026	61 933	58 923
Rörelseresultat	2 741	3 098	2 557	2 975
Rörelsemarginal, %	4,3	5,2	4,1	5,0
Resultat före skatt	2 670	3 076	2 440	2 902
Årets resultat	2 037	2 507	1 831	2 377
Resultat per aktie, kr	6,98	8,50	6,27	8,06
Räntabilitet på eget kapital, %	14,0	18,5	13,7	18,9
Soliditet, %	34,7	36,3	27,0	29,0
Nettoskuld	6 899	2 404	16 681	10 515
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 1)	0,5	0,2	1,2	0,8
Kassaflöde före finansiering	-1 955	3 041	-3 159	1 052
Utdelning per aktie, kr 2)	4,00	5,00	4,00	5,00
Medelantalet anställda	15 045	14 907	15 045	14 907

1) Nettoskuld i förhållande till eget kapital.
2) För 2022, styrelsens förslag till årsstämman.

Våra leverantörer

	Cirkauppgifter
Inköpskategorier	250
• varav 6 kritiska kategorier
Leverantörer 2022	40 000

Våra affärsområden

Högförädlad affär i samverkan

Egna produkter, kompetenser, insatsvaror och tjänster utmed förädlingskedjan

• Förvärvar
• Utvecklar
• Anlägger
• Projektutveckling
• Industri
• Anläggning
• Bygg

Fyra målområden och nio externa mål*

Nöjd-kund-index (NKI)

NKI står för Nöjd- kund-index och mäter hur nöjda Peabs kunder är.
MÅL: >75
UTFALL: 80

Rörelsemarginal

Målet mäts enligt segmentsredovisning.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till eget ka pital. Målet mäts enligt segments- redovisning.

Utdelning

Målet ska överstiga 50 procent av årets resultat. Mäts enligt seg- mentsredovisning.

Allvarliga olyckor

Målet mäts som noll dödsolyckor samt minskande trend, rullande 12 mån. Allvarliga olyckor definieras enligt klassificering 4.

eNPS

eNPS står för employee Net Promoter Score och mäter medarbetaren- gagemang.

Koldioxidintensitet

Klimatmål för egen produktion
Målet avser minskade utsläpp av växt- husgaser Scope 1+2 (ton CO 2 e/Mkr).

Klimat mål för insatsvaror och köpta tjänster

Målet avser minskade utsläpp av växthusgaser Scope 3 (ton CO 2 e/Mkr)

Jämställd rekrytering

Målet mäts som: andel rekryterade kvinnor inom produktionsnära tjänster bland yrkesarbetare (YA, produktion och förädling) och tjänstemän (TJM, produktionsledning och produktions- stöd) > andel examinerade kvinnor i för oss relevanta utbildningsmarknader.

2022 i korthet

• Stabilt resultat i en utmanande tid
• Resultat och marginal påverkade av ökade material- och energikostnader
• Svagare bostadsmarknad medförde färre försäljningar och produktionsstarter
• Kassaflödet före finansiering belastat av ökad rörelsekapitalbindning och investeringar
• Hög orderstock med ökad andel offentliga bygg- och anläggningsprojekt
• Stark finansiell ställning, återköpsprogram genomfört under året
• Fortsatta satsningar på ECO-produkterna, däribland lansering av ECO-Betong i Finland och utökad produktion för ECO-Prefab
• Genomförda kompletteringsförvärv i Norge och Finland
• Styrelsen föreslår en kontant utdelning om 4,00 kronor (5,00) per aktie

”När vi summerar 2022 kan vi slå fast att Peab, trots en utmanande tid, kan lägga ett stabilt resultat bakom sig.”# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

AVSNITTSRUBRIK

Vi ställer om tillsammans

I mer än 60 år har utgångspunkten för Peabs verksamhet varit det närproducerade samhällsbygget. I lokala samhällen runtom i Norden arbetar vi med att förbättra vardagen för människor där de lever sina liv. I denna års- och hållbarhets- redovisning berättar vi om vår verksamhet och hur den har utvecklats under det gångna året.

Vi befinner oss i en omställning. Den handlar om den klimat- omställning som världen står inför. Om säkra arbetsplatser och om jämställdhet i bygg- och anläggningsbranschen. Den handlar om de val vi gör för att värna en hållbar utveckling av vår verksamhet och våra samhällen. Som en ledande nordisk och lokal samhällsbyggare har vi stor påverkan på vår omvärld – och därmed ett stort ansvar. Vi har ett ansvar att driva en positiv utveckling inom bygg- och anläggningsbranschen. Vi gör mycket. Men vi klarar inte av att helt ställa om på egen hand. Vi behöver samverka med våra kunder, leverantörer och andra partners. Vi behöver gå hand i hand med politiker och finansmarknadsaktörer. Det är så vi klarar av den pågående omställningen. Tillsammans.

KONCERNCHEFEN HAR ORDET

Tillsammans för en hållbar samhällsutveckling

När vi summerar 2022 kan vi slå fast att Peab, trots en utmanande tid, kan lägga ett stabilt resultat bakom sig. Vi går in i 2023 med en hög orderstock och stark finansiell ställning. Framför allt har vår breda affärsmodell med fyra samverkande affärsområden återigen visat att vi har förmågan att möta varierande marknadsförutsätt- ningar inom olika segment och geografier.

Koncernens nettoomsätt- ning ökade under 2022 med fem procent och uppgick till 63 miljarder kronor. De höga material- och energikostnaderna som präglat året förklarar en stor del av omsättningsökningen. Rörelseresultatet uppgick till 2,7 miljarder kronor och rörelsemarginalen till 4,3 procent (5,2). Under året fortsatte vi planenligt att investera i våra verksamheter inom affärsområdena Industri och Projektutveckling, vilket tillsammans med ökad rörelsekapitalbindning har belastat kassaflödet.

2022 blev ett år med flera utmaningar, men Peab fortsatte att stå stabilt i samhällsbyggandet runtom i Norden. Samtidigt som vi har hanterat osäkerhet i omvärlden har vi på många sätt bidragit till att förbättra vardagen för människor där de lever sina liv.

Bred verksamhet

Variationen på uppdrag, projektstorlek och den geografiska sprid- ningen är fortsatt god inom Peabkoncernen, liksom fördelningen mellan offentliga och privata kunder. Allt detta bidrar till att sprida verksamhetens risker och öka stabiliteten.

I affärsområde Bygg har vi sett påverkan av kostnadsinflationen i alla våra nordiska länder. Det har till största delen hanterats genom prisökningar till kunderna samt genom anpassningar och effektiviseringar av verksamheten, även om vi inte har fått full kostnadstäckning. Affärsområde Anläggning har haft en hög aktivitet under året, inte minst till de offentliga kunderna, men även här har vi sett en negativ påverkan på rörelsemarginalen till följd av de ökade kostnaderna. Inom industri- verksamheterna påverkade de höga energi- och bränslekostna- derna framför allt beläggnings- och ballastverksamheten negativt, framför allt i Norge, Finland och Danmark där vi inte har kunnat få kompensation från kunderna. Våra övriga delar inom affärsom- råde Industri uppvisade förbättrad lönsamhet under 2022.

I affärs- område Projektutveckling har efterfrågan på bostäder minskat i samtliga länder, framför allt under det andra halvåret. Det har inneburit lägre försäljningstakt och färre produktionsstarter av bostäder. Vi ser en avvaktande marknad för alla typer av bostäder till följd av de högre räntorna, inflationen och konjunkturosäker- heten, som gör det svårare att få ihop kalkyler. Samtidigt gjorde vi under första halvåret långsiktiga satsningar inom affärsområdet, bland annat i Finland där vi tillsammans med Slättö etablerade ett samägt bolag för utveckling och förvaltning av gröna bostads- fastigheter.

Varierande måluppfyllnad

Avseende utfallet av våra nio externa, finansiella och icke- finan- siella, mål kan vi konstatera att måluppfyllnaden varierar och påverkas av de mer utmanande marknadsförutsättningarna. Vi ligger över våra mål när det gäller Nöjd-kund-index, rekommendera Peab som arbetsgivare (eNPS) och målet om jämställd rekrytering. Trenden avseende allvarliga olyckor går däremot åt fel håll under året och för 2022 klarar vi inte målet om minskande antal allvarliga olyckor. För att öka säkerhetskulturen och vända trenden har vi intensifierat våra insatser avseende det förebyggande arbetsmiljö- arbetet.

Koldioxidintensiteten utvecklas åt rätt håll när det gäller våra två klimatrelaterade mål, även om nedgången för insatsvaror och köpta tjänster är mindre än för egen produktion. Här gäller det att alla goda krafter samarbetar för att vi ska klara av den svåra klimatutmaning vi står inför.

När det gäller våra finansiella mål, är det första att över tid och normal konjunktur ha en rörelsemarginal som överstiger 6 procent. För 2022 minskade marginalen från 5,2 till 4,3 procent till följd av kostnadsinflationen och det försämrade marknadsläget. Vårt andra finansiella mål, nettoskuldsättningsgraden, uppgick till 0,5, vilket är i mitten av målintervallet 0,3-0,7. Mot bakgrund av Peabs tredje finansiella mål att dela ut minst 50 procent av årets resultat före- slår styrelsen en utdelning om 4,00 kr (5,00) per aktie för 2022. Exkluderat det antal aktier som innehas av Peab AB motsvarar det 56 procent av årets resultat, och innebär att vi uppfyller målet samtidigt som vi bibehåller vår finansiella flexibilitet. Under året genomförde vi även ett återköpsprogram av egna aktier.

Tydliga hållbarhetsprioriteringar

De icke- finansiella målen är ett uttryck för vårt ansvarstagande och definierar därför samtidigt våra prioriterade hållbarhetsfrågor. Som en ledande nordisk samhällsbyggare har vi stor påverkan – och därmed också ett stort ansvar. Det ansvaret handlar både om att vi i vår egen verksamhet strävar efter att välja den mest håll- bara vägen och driva hållbar utveckling i branschen. Det tar våra målområden fasta på. År 2045 ska vi vara klimatneutrala och längs vägen har vi slagit fast två mål för koldioxidintensitet fram till 2030. Här är materialfrågan central och våra egna ECO-produkter viktiga i att nå målet.

Vi ska också se till att vi tar vara på all den kompetens som finns i samhället och att våra kompetenta medar- betare kan arbeta i trygga och utvecklande sammanhang. Därför har vi satt mål kring både jämställd rekrytering och arbetsplats- olyckor. Under 2023 ska vi starta ett lärlingsprogram för unga kvinnor som vill prova på att arbeta hos oss som samhällsbyggare. Det är en av våra aktiviteter för att främja jämställdhet i vår bransch. Samtidigt som vi har hanterat osäkerhet i omvärlden har vi på många sätt bidragit till att förbättra vardagen för människor där de lever sina liv.

Vi arbetar också för att branschen ska vara säker och sund. Det handlar om såväl sund konkurrens som att verka för kontroll i alla led, inte minst i leverantörskedjan. Vi arbetar aktivt för att bran- schen ska präglas av öppna och schyssta spelregler och humana arbetsvillkor. Vi ska dessutom vara tydliga i vårt kravställande, det är inte minst viktigt i klimatfrågan, och vi ska samverka med andra aktörer i branschen. Det är när vi arbetar tillsammans och söker gemensamma lösningar som vi hittar de långsiktigt mest hållbara vägarna framåt.

Vårt arbete tar sin utgångspunkt i FN:s Global Compact som vi fortsätter att stödja och de 17 globala målen för hållbar utveck- ling, liksom Peabs uppförandekod, kärnvärden, affärsidé, mission och de strategiska målområdena. Affärsplaneringen är viktig och vägleder medarbetarna i att omsätta och integrera hållbarhets- aspekterna i sina roller och i den dagliga verksamheten. Därtill har vi fortsatt med kompetenshöjande insatser inom områden som etik, miljö, inköp, arbetsmiljö och likabehandling.

Samverkan

Under de senaste åren har vi hanterat effekterna av pandemin, påverkan av kriget i Ukraina med energikris och kostnadsinflation och nu anpassar vi oss även till en högre räntenivå. Under 2022 fanns dessutom fortfarande en risk att tillgången till cement skulle upphöra, men i december fick Cementa ett fyraårigt tillstånd för fortsatt kalkbrytning. Nu arbetar bolaget med en ansökan om ett längre, omkring 30-årigt täkttillstånd, för att säkra den långsiktiga kalkbrytningen i Sverige.

Marknadsförutsättningarna var utmanande under 2022 och mark- naden utvecklades svagare än vad de flesta bedömare hade räknat med. Utsikterna för 2023 inom bygg- och anläggningsmark- naden i Norden har också justerats ned ytterligare, framför allt till följd av den vikande bostadsmarknaden. Dock förväntas offentligt husbyggande, anläggning och investeringar kopplade till grön omställning fortsatt vara stabila. Vi har naturligtvis påverkats av denna utveckling, men står ändå stabila. Det är helt och fullt tack vare vår gedigna affärsmodell och våra 15 000 engagerade medarbetare, som på sina lokala mark- nader runtom i Norden både hanterar det svårare marknadsläget väl och gör det närproducerade samhällsbygget möjligt.

	Mål	Utfall
Cirkauppgifter Bygger	28	29
Underhåller	>6%	4,3%
Avyttrar	-60%	-43%
Våra mål Våra kunder	-50%	-2%
Bästa arbetsplatsen	>5%	7,9%
Mest lönsamma företaget	>28,5%	45,3%
Ledande inom samhällsansvar	0,3-0,7	0,5
Nöjdaste kunderna	>50%	56%
18 000 Kunder 2022	>22	49
1 700 Projekt 2022

1) Baserat på antal utestående aktier. * Samtliga utfall avser 2022.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

MARKNAD OCH OMVÄRLD

Den samverkan som sker mellan våra fyra affärsområden med lokala resurser i form av egna insatsvaror som våra ECO- produkter, egna medarbetare och lokala underentreprenörer minskar tydligt vår sårbarhet. Därför vill jag rikta ett stort tack till var och en av mina kollegor, som varje dag fortsätter att leverera kvalitet till våra kunder och därmed stärka både Peab och samhället. Stort tack för det! Det är också på det här sättet vi tar oss an de rådande marknads- och omvärldsutmaningarna. Vi fortsätter att effektivisera verksamheten och anpassa organisationen efter den efterfrågan som marknaden uppvisar inom olika segment och geografier. Vi ställer om och trimmar oss för att stärka oss för framtiden. Samtidigt ger vår finansiella styrka oss möjligheter att ta vara på tillfällen som kan uppstå på den svagare marknaden. För vi vet att över tid talar de långsiktiga drivkrafterna i omvärlden för Peab och behovet av våra produkter och tjänster är alltjämt stort på våra marknader. Jag ser därför med tillförsikt på framtiden, på Peabs resa med att bedriva det närproducerade samhällsbygget och att i samverkan med vår omvärld bygga morgondagens hållbara samhällen. Förslöv i mars 2023 Jesper Göransson Verkställande direktör och koncernchef Peab

Marknadsutsikterna påverkade av inflation, räntor och klimatomställning

Förutsättningarna för den internationella konjunkturen 2022 har dominerats av Ukrainakrigets ekonomiska effekter i form av stigande energi- och livsmedelspriser och en allmän försiktighet. Den globala ekonomin har emellertid varit relativt motståndskraftig, vilket kan förklaras av att industrin hade välfyllda orderböcker i början av året samt är inne i en period av upprustning och klimat- omställning. Stigande priser på material, komponenter och energi dämpar emellertid lönsamheten och med en minskad efterfrågan från omvärlden krymper utrymmet för investeringar på kort sikt. Det är i första hand hushållen som denna gång har påverkats negativt till följd av stigande kostnader för uppvärmning, räntor och en bred inflation. Det är främst hushållens vikande efterfrågan som ligger bakom att särskilt Euroområdet och USA går in i en tvåårsperiod med svag eller negativ tillväxt. En relativt stor andel av Sveriges hushåll har rörliga bostadslån, vilket gör att den svenska ekonomin blir särskilt sårbar för räntehöjningar. Det får negativa konsekvenser när det gäller såväl bostadsbyggandet som prisutvecklingen för befintliga bostäder. Även den kommersiella fastighetsmarknaden missgynnas av stigande räntor i kombination med svagare efterfrågan på varor och tjänster, då det i förlängningen kan innebära ökade vakanser och minskade bygginvesteringar. Totalt beräknas världsekonomin 2022 ha vuxit med omkring 3,2 procent. Prognosen för tillväxten 2023 indikerar en ökning med cirka 2,3 procent. Euroområdets BNP-tillväxt 2022 låg i linje med övriga världen, men lär inte komma upp i nivå med omvärldens tillväxt 2023. Istället väntas den backa med omkring en halv procentenhet.

Viktiga hållbarhetsfrågor

De nordiska länderna har fortfarande en lång väg att gå mot ett koldioxidneutralt Norden, även om mål och planer mot nettonoll- utsläpp av växthusgaser finns. Bygg- och fastighetsbranschen har en viktig del i klimatomställningen och driver därför olika initiativ för att få ned koldioxidutsläppen i linje med Parisavtalet, inte minst genom Färdplan för fossilfri konkurrenskraft som också Peab har anslutit sig till. Bygg- och anläggningssektorn driver tillsammans med sju andra branschorganisationer arbetet inom färdplanen för en klimatneutral byggsektor. Arbetet sträcker sig över hela värde- kedjan från planering och genomförande till rivning och återbruk. Hållbara städer handlar dels om energieffektiva byggnader och en byggprocess som använder material och processer på ett klimat- anpassat sätt. Man kan även se frågan i ett vidare perspektiv, där städernas hållbarhet handlar om energismart samhällsplanering och där till exempel cirkulära flöden minskar klimatbelastningen. Utvecklingen drivs på av såväl myndigheter och beställare som av byggbranschen själv. För utförarsidan handlar det mycket om fossilfrihet, elektrifiering, mindre klimatbelastande insatsvaror samt avfallshantering och återbruk. Från myndighetshåll har till exempel i Sverige Boverkets krav på klimatdeklaration vid uppfö- rande av byggnader, som infördes 2022, lett till kompetensutveck- ling och nya erfarenheter. Det 27:e klimattoppmötet COP27, som pågick i november förra året, fokuserade på hur världen ska kunna anpassa sig till klimatförändringarna för att minska sårbarheten samt att förhandla om utformningen av det arbetsprogram för utsläppsminskningar som beslutades under föregående möte. I begreppet hållbara städer ingår, utöver klimat och miljö, även ekonomiska och sociala aspekter. Att planera städer utifrån ekonomisk hållbarhet innebär att göra kloka och genomtänkta investeringar, med bäring på långsiktighet och flexibilitet inför framtida förändringar. Det kan även handla om att underlätta för invånarna att fatta ekonomiskt hållbara beslut i vardagen. När det gäller den sociala aspekten kan byggsektorn bidra till att skapa inkluderande miljöer och bygga bort barriärer och isolering, i och mellan stadsdelar, för att öka tryggheten och skapa en stad för alla. De senaste årens kraftigt stigande priser på bostäder och en risk för ett fallande bostadsbyggande riskerar samtidigt att för- stärka utanförskap och social ojämlikhet.

MARKNAD OCH OMVÄRLD

Konjunkturläget i Sverige

Redan innan Rysslands anfall mot Ukraina i februari 2022, präglades svensk ekonomi av råvarubrist och stigande materialpriser. Kriget har förstärkt kostnadstrycket och breddat inflationen genom prisökningar på energi, drivmedel och livsmedel. Riksbanken har därför genomfört flera kraftfulla räntehöjningar för att stävja situationen och dämpa inflationsförväntningarna. Mot slutet av året fortsatte emellertid inflationen att stiga kraftigt till rekordhöga nivåer. Efterfrågan i ekonomin försvagades under andra hälften av 2022, till följd av vikande internationell konjunktur och krympande konsumtionsutrymme för hushållen. Prognosen för 2023 indikerar att den svenska ekonomin krymper. Förutsättningarna för såväl investeringar som konsumtion försämras genom de stigande räntorna, vikande efterfrågan, stigande arbetslöshet och hög kostnadsbild för både företag och hushåll.

Konjunkturläget i Norge

Den norska ekonomins återhämtning efter pandemin fortgick under första halvåret 2022, men effekterna av kriget i Ukraina ledde till en inbromsning under senare delen av året. Den privata konsumtionen av både varor och tjänster dämpades av stigande priser på energi, livsmedel och andra varor. Dessutom har Norges Bank genomfört flera höjningar av styrräntan, vilket lett till högre räntekostnader både för hushåll och företag. Läget i industrin har emellertid varit något mer positivt. Utsikterna för 2023 tyder på att ekonomin kan växa svagt, främst tack vare växande investeringar och ökad offentlig konsumtion.

Konjunkturläget i Finland

Finlands ekonomiska tillväxt utvecklades förvånansvärt starkt under första halvåret 2022, trots vikande och avbruten handel med viktiga handelspartners som Tyskland och Ryssland. Den stigande inflationen pressade hushållens konsumtion, men samtidigt gav sjunkande arbetslöshet en stimulans för hushållens konsumtion. Stigande bruttoinvesteringar och en växande offentlig konsumtion har också bidragit till till- växten i ekonomin. Under senhösten försämrades dock förutsättningarna och bedömningarna inför 2023 tyder på att tillväxten sannolikt upphör på grund av vikande aktivitet och efterfrågan från såväl näringsliv som privatpersoner. Arbetslösheten väntas emellertid inte öka och en relativt begränsad inflation håller sannolikt tillbaka alltför kraftiga räntehöjningar.

Mkr	2018	2019	2020	2021	2022	2023P
Sverige
Norge
Finland
Mkr	2018	2019	2020	2021	2022	2023P
Sverige
Norge
Finland
Mkr	2018	2019	2020	2021	2022	2023P
Sverige
Norge
Finland

*P=Prognos

Dansk beläggningsmarknad faller under 2023

Den danska beläggningsmarknaden förväntas minska mer än vad som tidigare antogs. För närvarande är förväntningen att statens underhåll minskar med 25 procent. Kommunerna är pressade på grund av besparingskrav och den kommunala marknaden väntas falla med omkring tio procent. På byggsidan pågår infrastrukturplanen IP35, men effekten på asfaltsmarknaden kommer tydligt först 2024-25. Den privata byggmarknaden bromsar in till följd av krisen och väntas falla med 10-15 procent. Sammantaget väntas den danska beläggnings- marknaden falla runt 10-15 procent.

Byggandet av privata lokaler dämpade nedgången i Sverige

Den samlade volymen av påbörjade husbyggnadsinvesteringar minskade under 2022 till följd av en snabbt inbromsad konjunktur, stigande räntor och höga materialpriser. Nedgången, som berörde flertalet sektorer inklusive bostäder och lokaler, dämpades emel- lertid av offentligt byggande samt till viss del av investeringar inom kontor och handel. Inom bostadssektorn blev nedgången särskilt kraftig när det gäller nyproducerade flerbostadshus.# EFTERFLÖLJDER AV NEDGÅNG

Efter flera års positiv utveckling sjönk även husbyggnadsinvesteringar-
na inom industri, lager och logistik, vilket var en effekt av konjunkturavmattningen och en negativ utveckling för e-handeln. Troligen kommer 2022 års krympande investeringar att följas av en ännu kraftigare nedgång 2023, som sannolikt drabbar hela byggsektorn. Anläggningsinvesteringarna beräknas ha ökat 2022, men kommer sannolikt att krympa 2023 till följd av minskade offentliga investeringar.

SPLITTRAD UTVECKLING PÅ NORSK BYGGMARKNAD

Den samlade volymen av påbörjade husbyggnadsinvesteringar i Norge utvecklades totalt sett positivt under 2022, men utveck-
lingen skilde sig åt mellan sektorerna. Nyproduktion av småhus samt ombyggnad av flerbostadshus minskade, medan övriga sektorer växte. Inte minst gäller det inom industrin där uppgången var kraftig. Tillväxten inom privata och offentliga lokaler var däremot mer modest. Utvecklingen 2023 väntas bli negativ för det samlade husbyggandet, dock väntas kontorsbyggandet och ombyggnad inom flerbostadshus lyfta något, vilket dämpar den totala nedgången. Under 2022 beräknas anläggningsinvesteringarna ha vuxit kraftigt, men sannolikt kommer investeringsvolymen att plana ut 2023.

BOSTÄDER OCH INDUSTRI TYNGDE FINSK BYGGMARKNAD

Den totala volymen av påbörjade husbyggnadsinvesteringar i Finland minskade 2022, efter uppgången året innan. Nedgången berörde emellertid inte alla sektorer, utan såväl ombyggnad av flerbostadshus som investeringar inom kontor, handel och hotell höll emot och ökade. Inom bostadssektorn minskade nyproduk-
tionen av både småhus och flerbostadshus och särskilt flerbo-
stadshusbyggandet drabbades hårt av den vikande efterfrågan på marknaden. Den negativa utvecklingen väntas fortsätta under 2023, men blir sannolikt inte lika tydlig som 2022. Minskningen inom indu-
strin väntas dock bli betydande. Anläggningsbyggandet beräknas ha nolltillväxt 2022 och den trenden väntas bestå även 2023.

INVESTERINGAR 2018–2023P

Källa till text och grafik: Navet AB

	Bostadsinvesteringar Påbörjade byggprojekt	Övriga husbyggnadsinvesteringar Påbörjade byggprojekt	Anläggningsinvesteringar Löpande investeringar
2018	172	153	128
2019	172	162	125
2020	173	178	132
2021	182	194	140
2022	176	187	155
2023P	167	175	148

ANDRA STÖRRE AKTÖRER

Även om den nordiska byggmarknaden till stor del består av många mindre företag som agerar i hård konkurrens och på lokala marknader, finns det förutom Peab ett mindre antal mycket stora och rikstäckande aktörer. Flera av dem agerar också mer eller mindre på hela den nord-
iska marknaden. Inom husbyggnad märks Skanska, NCC, Veidekke, AF gruppen och Obos samt finska Kesko, SRV och YIT. När det gäller väg- och järnvägsbyggande kan Skanska, Veidekke, AF-
gruppen, NCC, Svevia och Infranord nämnas. Inom industriverksamheten är NCC, Skanska, Veidekke, Colas, Rudus, BetongIndustri och Nor-
Betong exempel på större aktörer i Norden. Inom projektutveckling är JM, Bonava och Besqab exempel på tre aktörer på marknaden.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

VI FÖRBÄTTRAR VARDAGEN DÄR LIVET LEVS

Vi förbättrar vardagen där livet levs. Peab är en samhällsbyggare med omfattande närvaro i Norden. Vi skapar värden för det lokala samhället och våra intressenter genom en ansvarsfull verksamhet och genom att eftersträva hållbar och lönsam tillväxt. Det är grunden i vårt erbjudande till kunderna och för vår attraktionskraft hos medarbetarna.

Peabs verksamhet vilar på fyra affärsområden. Vart och ett står på egna ben och har sina kunder. Men kärnan i affärsmodellen är samverkan på den lokala marknaden mellan de fyra affärsområdena. Denna samverkan ger oss unika möjligheter att med egna resurser och god kontroll över hela värdekedjan möta kundernas behov och omvärldens förväntningar. Den tillåter oss att ta tillvara lokala resurser i form av egna insatsvaror, egna kunniga och engagerade medarbetare samt lokala underentreprenörer. Detta innefattar naturligtvis våra ECO-produkter, återvinning och återbruk samt lokalt samhällsansvar framför allt genom våra satsningar på unga. Med våra fyra affärsområden kan vi erbjuda kunderna både bredd och trygghet. Det här arbetssättet ökar samtidigt vår effektivitet i verksamheten och ger oss både finansiella och operativa synergier. På det här sättet skapar vi långsiktiga och hållbara värden. Det är det vi menar med ett närproducerat samhällsbygge.

Mission: Vi förbättrar vardagen där livet levs.
Affärsidé: Peab är den nordiska samhällsbyg-
garen med lokal närvaro. Med fokus på egna resurser och lokala samarbets-
partners utvecklar, anlägger och bygger vi vardagen där livet levs.
Positioner: Närproducerat samhällsbygge och Nordens samhällsbyggare.
Kärnvärden: Jordnära, Utvecklande, Personliga och Pålitliga är Peabs grundmurade kärnvärden som verksamheten vilar på.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 9

AFFÄRSOMRÅDEN

Peabs fyra samverkande affärsområden

Peabs affärsmodell utgörs av fyra samverkande och specialiserade affärsområden strukturerade efter respektive marknads förutsättningar samt indelade efter geografi och produktsegment. För 2022 års utveckling och resultat, se Förvaltningsberättelsen.

AFFÄRSOMRÅDE BYGG

Bygger hållbart nära kunden

AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI

Totalleverantör med klimatfokus

AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING

Knyter samman människor och samhällen

AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING

Utvecklar hållbara stadsmiljöer, bostäder och fastigheter

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 10

AFFÄRSOMRÅDEN

Affärsområde Bygg

Nettoomsättning	29,0 Mdkr
Rörelsemarginal	2,2 %
Antal medarbetare	5 671

Med lokal förankring nära kunderna utför affärsområde Bygg uppdrag åt både externa och interna kunder. Byggprojekten omfattar allt från nyproduktion av bostäder, offentliga och kommersiella lokaler till renoveringar och om-
och tillbyggnadsarbeten samt byggservicetjänster. Affärsområdets verksamhet bedrivs genom cirka 150 platskontor runtom i Norden, organiserade i tolv regi-
oner i Sverige, tre i Norge och två i Finland. Specialiserade bostadsproduce-
rande enheter finns i Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen.

Trender och drivkrafter
* Höga material- och energipriser och höga räntor hämmar efterfrågan på byggmarknaden.
* Befolkningstillväxt ökar behovet av samhällsfastigheter.
* Allt fler byggprojekt genomsyras av klimat- och miljöfokus samt certifiering av byggnader.
* Processen från projektplanering till produktion allt mer digitaliserad.
* Tillgång till rätt kompetens är nyckelfaktor för byggprojekt.

Peabs position
En av de största aktörerna inom byggverksamhet i Sverige sett till omsättning och antal anställda. I Norge och Finland har Peab betydande verksamheter. Läs mer om affärsområde Bygg på sidorna 66–68.

Affärsområde Anläggning

Nettoomsättning	15,0 Mdkr
Rörelsemarginal	3,3 %
Antal medarbetare	3 405

Affärsområde Anläggning bygger och underhåller infrastruktur som vägar, järnvägar, broar, hamnar samt gång- och cykelbanor. Med inriktning på den lokala marknaden utför verksamheten mark- och ledningsarbeten, grundlägg-
ning och diverse byggnationer. Drift och underhåll hanterar statligt och kommunalt väg- och gatunät samt skötsel av parker och yttre fastighets-
skötsel. Affärsområdet är organiserat i geografiska regioner och specialiserade produktområden.

Trender och drivkrafter
* Fortsatt stora satsningar på offentlig infrastruktur.
* Flera industriprojekt viktiga för den gröna omställningen.
* Kontinuerliga behov av drift och underhåll av vägar och gator.
* Rätt kompetens förutsättning för komplexa projekt.
* Stort fokus på miljö och hållbarhet, inte minst hos de offentliga beställarna.

Peabs position
Ledande anläggningsaktör i Sverige med verksamhet i Norge. Läs mer om affärsområde Anläggning på sidorna 69–71.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 11

AFFÄRSOMRÅDEN

Affärsområde Industri

Nettoomsättning	21,4 Mdkr
Rörelsemarginal	3,5 %
Antal medarbetare	4 931

Affärsområde Industri levererar produkter och tjänster till bygg- och anlägg-
ningsprojekt. I erbjudandet ingår bland annat industriellt byggande, strategiskt placerade täkter, beläggning och betong, återvinning av produktionsavfall, prefabricerade betongelement samt uthyrning av byggmaskiner och kranar. Affärsområdet är organiserat i sex produktområden och består av en rad starka varumärken som Swerock, Peab Asfalt, Lambertsson och Byggelement.

Trender och drivkrafter
* Marknadsutvecklingen drivs av det generella konjunkturläget och offentliga investeringar.
* Ökad efterfrågan på klimatförbättrade ECO-produkter i bygg- och anlägg-
ningsprojekt.
* Växande andel eldrivna fordon och maskiner samt mer energieffektiva bod-
etableringar.

Peabs position
En av de ledande aktörerna inom samtliga segment i Sverige. Stark position i Norge och Finland samt viss verksamhet i Danmark. Läs mer om affärsområde Industri på sidorna 72–74.

Affärsområde Projektutveckling

Affärsområde Projektutveckling ansvarar för förvärv, utveckling, förvaltning och avyttring av bostäder, kommersiella fastigheter, samhällsfastigheter och hela stadsdelar. Projektutveckling sker i helägda projekt eller i samarbete med partners via samägda bolag. Bostadsutveckling utvecklar bostäder för privata bostadsköpare och investerare, medan Fastighetsutveckling utvecklar kommersiella fastigheter.

Trender och drivkrafter
* Svag efterfrågan på bostadsmarknaden i Norden på kort sikt men det underliggande behovet av bostäder relativt konstant över tid.
* Behoven av samhällsfastigheter är stora, men investeringar påverkas av ekonomin hos offentliga beställare.
* För moderna, flexibla och miljöanpassade kontor i rätt lägen finns fortsatt efterfrågan.
* Fokus på hållbar stadsutveckling och fler miljöcertifierade fastigheter.

Peabs position
En av Sveriges största bostadsutvecklare med betydande verksamheter i både Norge och Finland. Peab är en växande aktör inom kommersiell fastighetsut-
veckling i Sverige, Norge och Finland. Läs mer om affärsområde Projektutveckling på sidorna 75–80.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

AFFÄRSMODELL

Högförädlad affär i samverkan Egna produkter, kompetenser, insatsvaror och tjänster längs förädlingskedjan

Cirkauppgifter

	2022
Projektutveckling
Industri
Anläggning
Bygg
Våra leverantörer
Antal leverantörer	40 000
Ram- och avropsavtalsleverantörer	2 000
Leverantörer som står för 80% av inköpsvolymen	1 500
Inköpskategorier	250
Kritiska kategorier	6
Geografisk fördelning:
Svenska:	67 %
Norska:	15 %
Finska:	15 %
Danska:	3 %

Förvärvar Utvecklar Anlägger

Fördelarna med Peabs affärsmodell

Intern samverkan mellan affärsområdena i förädlingskedjan och lokal närvaro. Det är de två hörnstenarna i vår affärsmodell som både ger upphov till synergier i verksamheten samt förutsättningar för oss att minska vår negativa påverkan och främja positiv samhällsutveckling. Det är genom en högförädlad affär i samverkan som vi når en bred måluppfylnad. Här listar vi fördelarna med Peabs affärsmodell.

Finansiella fördelar:
* Förädlingsgrad
* Intäktsdiversifiering
* Investeringsmöjligheter och finansieringsstyrka
* Riskminimering

Operativa fördelar:
* Lokala resurser (insatsvaror och personal)
* Produkter och tekniska lösningar
* Erfarenhetsåterföring
* Stordriftsfördelar
* Miljö- och klimatpåverkan
* Etisk affärsverksamhet
* Arbetsmiljö och säkerhet
* Jämställdhet och mångfald
* Utbildning och ungas utveckling
* Arbetstillfällen och lokal utveckling

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

AFFÄRSMODELL

Egna produkter, kompetenser, insatsvaror och tjänster längs förädlingskedjan

Cirkauppgifter

	2022
Våra kunder
Antal kunder	18 000
varav offentliga kunder:	2 000
varav privata kunder:	16 000
Innefattar ej privatpersoner
Geografisk fördelning:
Svenska:	71 %
Norska:	14 %
Finska:	11 %
Danska:	4 %
Antal projekt	1 700
Avser bygg och anläggningsentreprenader samt bostads- och fastighetsutvecklingsprojekt
Avser påbörjade, avslutade och under hela 2022 pågående projekt.

Våra kunder

Bygger Underhåller Avyttrar

Bästa arbetsplatsen
Mest lönsamma företaget
Ledande inom samhällsansvar
Nöjdaste kunderna

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

MÅL OCH STRATEGI

Samverkan vägen till måluppfyllnad

Styrkan i Peabs affärsmodell – och därmed möjligheterna för oss att nå våra mål – ökar såväl när våra fyra affärsområden samverkar med varandra som när vi som koncern samverkar med kunder, leverantörer och våra andra prioriterade intressentgrupper. För att främja fortsatt värdeskapande efter förändringarna 2020, då vi gjorde ett stort nordiskt förvärv inom beläggning och ballastverk - samheterna samt delade ut fastighetsbolaget Annehem Fastigheter till aktieägarna, reviderade Peab sina målsättningar inför affärsplanperioden 2021–2023. Sedan 2021 redovisar vi verksamhetens prestation genom uppföljning av nio externa mål, varav tre är finansiella och sex är icke-finansiella. De externa målen är de vi särskilt vill lyfta fram och de utgör en delmängd av våra samtliga mål och handlingsplaner. Vi kategoriserar såväl de externa som de interna finansiella och icke-finansiella målen under de strategiska målområdena nöjdaste kunderna, mest lönsamma företaget och bästa arbetsplatsen samt ledande inom samhällsansvar. De icke-finansiella målen innefattar våra hållbarhetsmål. Samtliga mål mäts i jämförelse med bygg- och anläggningsbranschen.

Nöjdaste kunderna
Vi ska vara en komplett samhällsbyggare som erbjuder helhetslösningar. Genom kompetenta och engagerade medarbetare skapar vi värden för våra kunder.

Bästa arbetsplatsen
Vi ska vara det självklara valet för de som vill jobba i vår bransch. Hos oss ska alla mötas av säkra och inkluderande arbetsplatser med goda arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter.

Mest lönsamma företaget
Med våra engagerade medarbetare säkerställer vi produktivitet och kvalitet. Genom lokal närvaro, samtidigt som vi drar nytta av vår storlek och verksamhetsmix, blir vi det mest lönsamma företaget.

Ledande inom samhällsansvar
Som Nordens samhällsbyggare med lokal närvaro tar vi ansvar genom innovationer och kravställning avseende klimat och miljö, ordning och reda i branschen samt jämställdhet. Ett aktivt socialt engagemang i samhället samt fokus på ungas utbildning är en del av vår värdegrund.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

MÅL OCH STRATEGI

Så når vi våra mål

Ytterst är det våra 15 000 medarbetare som skapar värden till våra kunder, samhället och våra andra intressenter och är därmed förutsättningen för att vi ska nå våra mål. Tillsammans fokuserar vi på ett antal koncernövergripande strategiska områden för att utveckla verksamheten i linje med affärsplan och strategier – allt för att nå våra finansiella och icke-finansiella mål.

Högre förädlingsgrad
Samverkan mellan affärsområdena ökar förädlingen i vår produktion. Den högförädlade affären är projekt och produkter som genererar intäkter i flera affärsområden. Hög egen kompetens och egna insatsvaror förbättrar styrning, effektivitet, kvalitet och säkerhet samt miljö- och annan hållbarhetsrelaterad prestanda.

Exempel på framsteg under 2022:
* Hög grad av intern samverkan i våra lokala geografiska marknader.
* Genomfört kompletteringsförvärv i Norge och Finland inom affärsområdena Industri och Anläggning.

Operationell effektivitet
Operationell effektivitet handlar om erfarenhet, kontinuerlig förbättring och utveckling, till exempel våra bäst beprövade byggmetoder, byggtekniska lösningar och andra konceptuella initiativ. Vi ska dra fördel av vår långa erfarenhet och omfattande kunskap för att främja effektivitet i verksamheten.

Exempel på framsteg under 2022:
* Intensifierat det pågående arbetet med att effektivisera olika funktioner i koncernen.
* Utvecklat vårt tjänsteerbjudande och fortsatt arbete med vårt NärBo-koncept för färdigprojekterade typhus samt koncept för förskolor.
* Fortsatt arbete med digitalisering och harmonisering av våra nordiska processer.

Kunskapsöverföring
Peabs storlek gör det möjligt att ta tillvara lokal kunskap och få genomslag utifrån ett nordiskt perspektiv. Det kan exempelvis handla om referensbibliotek eller om att dra nytta av och samordna specialistkompetens, såsom badhusbyggande. Här är digitalisering en möjliggörare för att effektivt samla ihop information och sprida kunskap.

Exempel på framsteg under 2022:
* Fördjupat arbete i tvärgrupper för olika produktsegment som hamn och sjö, infrastruktur, trähus, badhus och vindkraft.
* Utveckling av vår koncerngemensamma grundstruktur (gemensamma datalager) för effektiv kunskapsöverföring.
* Införande av nya digitala arbetssätt inom entreprenadverksamheten för produktionsnära kunskapsöverföring.
* Aktiva insatser för kunskapsöverföring av utsläppsminskande aktiviteter.

Innovation och kravställande
Våra ECO-produkter är exempel på innovation. Vi har utvecklat ECO-Betong genom att ta tillvara en biprodukt från annan industri, förädla den och däri genom minska cementinnehållet i vår betong. Vi har konverterat de flesta av våra asfaltverk till fossilfria bränslen. Vi har skapat cirkulära råvaror som återvunnen ballast. För att kunna ta nästa kliv måste vi även ställa krav på leverantörer, transportörer, politiker, myndigheter och kunder. Vi måste verka för regelverk som medger ökad återvinningsgrad och upphandlingar som gynnar innovativa hållbara lösningar.

Exempel på framsteg under 2022:
* Ökad användning av ECO-Betong inom affärsområdena Bygg och Anläggning
* Lanserat ECO-Betong i Finland.
* Investerar för att automatisera tillverkningen av betongelement och halvera cementbehovet inom prefabverksamheten.
* Påbörjat två nya externfinansierade forskningsprojekt (SBUF) där vi undersöker möjligheten att binda och lagra koldioxid i gammal krossad betong och i nytillverkad ballast.

Satsning inom projektutveckling
Vår finansiella position ger oss möjligheter till att fortsätta utveckla projektutvecklingsverksamheten. Vi har bredden och utvecklar de produkter som marknaden efterfrågar vid varje tidpunkt. Vi har en byggrättsportfölj såväl i egen balansräkning som i samägda bolag. Verksamheten ska därför ge ett stabilt flöde av egenutvecklade bostadsprojekt. Vi ska arbeta med fastighetsprojekt som ska kunna avyttras på investerarmarknaden.

Exempel på framsteg under 2022:
* Förvärvat fastigheter och byggrätter med utvecklingsmöjligheter.
* Etablerat samägt bolag för bostadsfastigheter i Finland.
* Sålt och startat nya fastighetsprojekt.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

NÖJDASTE KUNDERNA

NKI Står för Nöjd-kund-index och mäter hur nöjda Peabs kunder är.

NÖJDASTE KUNDERNA

Kundnytta och kvalitet – våra ledord

Våra kunder finns i hela Norden. Från den lilla inlandsorten i norr och kuststaden i väst till storstaden i söder. Varje kundprojekt syftar till att förbättra vardagen där människorna lever sina liv. Samtidigt är varje projekt unikt, eftersom kundbehoven och kundkraven skiljer sig åt. Vårt uppdrag är att alltid värna kvalitet i både projektutförandet och slutresultatet.

UTFALL 2022:	MÅL:
80	>75

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

NÖJDASTE KUNDERNA

Offentliga kunder, 57% (58)	Privata kunder, 43% (42)	70% (71)	13% (13)	15% (15)	2% (1)	57% (58)	43% (42)

En bred kundbas

Peab har en diversifierad kundbas som spänner sig över våra fyra affärsområden. Ibland levererar samtliga fyra affärsområden till en kund, ibland har ett enda affärsområde kundrelationen. Det totala antalet kunder uppgår till omkring 18 000. Inom affärsområdena Bygg och Anläggning kommer intäkterna från entreprenaduppdrag. Affärsområde Bygg levererar byggrelaterade tjänster i form av allt från bostäder till skolor, sjukhus, kontor och simhallar till både privata och offentliga kunder.# Affärsområde Anläggning levererar allt från gatu- och markarbeten, drift och underhåll till väg- och andra infrastrukturuppdrag till framför allt offentliga beställare som nordiska myndigheter med ansvar för vägar, järnvägar och farleder samt kommuner och lokalt näringsliv. Affärsområde Industri, i sin tur, får en stor del av sina intäkter från försäljning av varor och transporttjänster samt uthyrning av maskiner till bygg- och anläggningsprojekt. Kunderna är i huvudsak de nordiska bygg- och anläggningsbolagen. Affärsområde Projektutveckling omfattar utveckling av bostäder, kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter. Medan kunderna i bostadsutvecklingsprojekt är privatpersoner som väljer att bo i de fastigheter som affärsområdet utvecklar, är kunderna i de två senare kategorierna såväl offentliga som privata aktörer. Peabkoncernens intäktsfördelning mellan länderna i Norden ger en fingervisning om hur kunderna fördelar sig. Motsvarande uppdelning mellan offentliga och privata kunder återges i pajdiagrammet intill.

Stor spridning i Norden

Nettoomsättning segmentsredovisning, 2022

Från bostäder till parkskötsel

Karaktären på våra uppdrag varierar stort. Peab är en komplett samhällsbyggare som erbjuder kunderna helhetslösningar. Eller dellösningar när kunden så önskar det. Vi bygger allt från bostäder i olika upplåtelseformer och offentliga byggnader till att vi hanterar parkskötsel och levererar betong och andra insatsvaror till våra kunder. Bland entreprenaduppdragen under det gångna året märks till exempel ett antal projekt utifrån vårt NärBo-koncept för närmast färdiga lösningar för flerbostadshus, förskolor, skolor och badhus till kommuner, driftkontrakt gällande vägunderhåll samt anläggningsarbeten för såväl nya bostadsområden som reningsverk.

Lokal förankring nära kunderna

Att Peab levererar i enlighet med sina åtaganden till kunderna är avgörande för en långsiktigt hållbar affär. En nöjd kund är både återkommande och viktig för oss. När vi till exempel bygger bostäder, skolor, sjukhus, vägar och annan infrastruktur så gör vi det med utgångspunkt i det lokala samhällets behov. En förutsättning för detta är våra kompetenta och engagerade medarbetare, liksom goda möjligheter till lokal försörjning av insatsvaror, medarbetare och lokala underentreprenörer.

Stor andel offentliga kunder

Nettoomsättning segmentsredovisning, 2022

18 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

NÖJDASTE KUNDERNA

NKI

	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015	Mål
Nöjd-kund-index (NKI)	73	73	75	75	78	80	80	81	> 75

Det är tydligt hur kunderna i allt större utsträckning ställer högre krav på de projekt de beställer. Det handlar om hänsyn till att processen från projektplanering till produktion ska vara alltmer digitaliserad, att byggprojekt genomsyras av klimat- och miljöfokus (till exempel klimatkalkyler och certifieringar). Framför allt ser vi ett större fokus på hur vi arbetar för att säkerställa projekt och hållbarhetsmål. För oss på Peab är det centrala i vårt förhållningssätt till kunderna att vi samarbetar genom hela projektet och inte minst att vi gör det från så tidiga faser som möjligt. Här är naturligtvis våra engagerade medarbetare centrala, som arbetar för nära samverkansformer i tidiga skeden. För att säkerställa detta arbetssätt tidigt har vi upprättat en ny funktion som ansvarar för partnering och samverkan inom affärsområde Bygg. Syftet är att tidigt sälja Peabs kompetens och skapa förutsättningar för strukturerade samarbetesformer där byggherre, konsulter, entreprenörer och andra nyckelaktörer gemensamt säkerställer ett framgångsrikt projekt. Det är ofta också genom samverkan vi utvecklar nya lösningar och skapar innovation inom bygg- och anläggningsverksamheten. Inför att vi inleder ett samarbete med kund gör vi noggranna genomgångar och utredningar kring samtliga kundkrav och våra möjligheter att möta dem både med materiella och personella resurser, liksom att vi arbetar igenom samtliga relevanta hållbarhetsaspekter. Vi arbetar till exempel i så kallade anbudsråd, som syftar till framtagande av väl genomarbetade och rättvisande erbjudanden och minskat risktagandet för både Peab och kunden.

För oss på Peab är det centrala i vårt förhållningssätt till kunderna att vi samarbetar genom hela projektet och inte minst att vi gör det från så tidiga faser som möjligt. För att säkerställa kvalitet i vår leverans mäter vi kundnöjdheten genom ett Nöjd-Kund-Index, som också är ett av våra nio externa mål. Mer om resultatet för 2022 finns att läsa nedan. Vi följer även kontinuerligt ett antal andra mätpunkter, såsom garanti- och reklamationskostnader.

NKI står för Nöjd-kund-index och mäter hur nöjda Peabs kunder är. NKI är ett sammanvägt mått mellan 0 och 100.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 19

NÖJDASTE KUNDERNA

Brf. Kvartetten, Malmö

Rickard Berlin Projektledare, Wihlborgs

– Det finns ingen given manual för hur man bygger ett hus med minimal klimatpåverkan och som på bästa sätt bidrar till välbefinnande och välmående. Då är nära samverkan i projektet jätteviktigt, säger Rickard Berlin, projektledare på Wihlborgs för kontorshuset Kvartetten i Malmö.

Peab och Wihlborgs har haft många samarbetsprojekt genom åren. I Hyllie i Malmö pågår det allra senaste projektet. Här bygger Peab kontorsbyggnaden Kvartetten åt Wihlborgs med tydligt fokus både på människan och miljön. Det är ett projekt där slutresultatet ska bli det första NollCO2-huset och dessutom certifieras enligt Miljöbyggnad Guld och hälso-certifieringen WELL.

– Det här är ett ambitiöst och väl genomtänkt projekt där vi arbetar aktivt med att sänka fastighetens miljöpåverkan, både i byggfasen och när kontorsbyggnaden väl står färdig, säger Rickard Berlin.

Material med låga utsläpp, som ECO-Betong samt stomme med klimatförbättrad betong i håldäcken och cellplast, som är över 90 procent återvunnet material, samt solceller är några exempel. Projektet har även arbetat med ett initiativ som innebär att plankor, plywoodskivor och annat trämaterial återbrukas och att bland annat taksarg byggts av träreglar som tidigare varit skyddsräcken.

– Vi har stort förtroende för varandras expertis och är stolta över att i det här projektet kunna bygga mer hållbart och klimatanpassat. Med dessa ingångsvärden kan vi göra positiv skillnad på riktigt, och det känns förstås bra, säger Rickard Berlin.

Kontorsbyggnaden Kvartetten ska stå färdig våren 2023.

TILLSAMMANS MED WIHLBORGS

Nära samarbete för bästa resultat

20 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

BÄSTA ARBETSPLATSEN

BÄSTA ARBETSPLATSEN

Allvarliga olyckor

Målet mäts som noll dödsolyckor samt minskande trend, rullande 12 mån.

Tillsammans bygger vi det lokala samhället Peab finns i stora och små orter över hela Norden. Hos oss får våra omkring 15 000 medarbetare möjlighet att göra skillnad genom att bygga det lokala samhället på de orter där de bor och verkar. Varje medarbetare har ett stort eget ansvar, och ska mötas av såväl goda arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter som av säkra och inkluderande arbetsplatser.

eNPS Står för employee Net Promoter Score och mäter medarbetarengagemang.

Utfall 2022	Mål
49	> 22
29	< 28

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 21

BÄSTA ARBETSPLATSEN

Andel	Antal
Yrkesarbetare	73%
Tjänstemän	12%
Övriga	13%
Entreprenörer	2%

Könsfördelning	Antal
Kvinnor	15%
Män	85%

Medarbetarna vår främsta resurs

Det är medarbetarna som med sin kompetens och sitt engagemang bygger Peab. Utgångspunkten är våra kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga som hjälper oss att tillsammans bygga vår kultur och det vi brukar kalla för Peabandan. Vår breda verksamhet innebär att vi har en rad olika yrkesroller. Vid den senaste genomgången uppgick antalet yrkeskategorier till totalt 228, allt från geotekniker och asfaltläggare till byggingenjörer, anläggningsarbetare och chaufförer.

Vårt lokala fokus och strategi för det närproducerade samhällsbygget innebär att Peab har en hög andel egna yrkesarbetare, särskilt jämfört med andra aktörer i bygg- och anläggningsbranschen. Vid utgången av 2022 uppgick andelen yrkesarbetare till 54 (54) procent, medan tjänstemannarollerna stod för 46 (46) procent.

Fördelningen mellan kvinnor och män i Peabkoncernen är en branschrelaterad utmaning och en fråga som vi arbetar aktivt med. Läs mer om detta arbete på sidan 33.

I jordnära anda och med eget ansvar

Peab har en platt organisation. Lagandan är stark, samtidigt som varje medarbetare är viktig och har möjlighet att påverka såväl sin vardag som hur vi verkar som företag. Vår storlek och breda verksamhet i Norden gör också att vi kan erbjuda många möjligheter, oavsett om medarbetaren vill växa i sin befintliga roll, prova nya roller och uppgifter eller utveckla sina ledaregenskaper eller specialistkunskaper. Det kan även handla om att utveckla sin karriär på andra orter. Utveckling kan med andra ord ske på olika sätt, beroende på det individuella behovet. För att visa på alla möjligheter har vi tagit fram en karriärkarta som medarbetarna har tillgång till, bland annat vid de årliga utvecklingssamtalen.

Med goda arbetsvillkor och förmåner vill vi att varje medarbetare ska må bra.# Peab Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

BÄSTA ARBETSPLATSEN

Peab erbjuder marknadsmässiga löner och villkor som främjar hållbar tillvaro mellan arbete och fritid. Hos oss ska arbetets art, prestation och kompetens styra lönen. I enlighet med svensk lag och aktuella kollektivavtal genomför vi årliga lönekartläggningar i den svenska verksamheten i syfte att säkerställa att alla löner är satta på sakliga grunder. Löneprocesser i Norge, Danmark och Finland görs enligt nationell lagstiftning och kollektivavtal. I lönekartläggningen för 2022 upptäckte vi 18 (19) fall av osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män för jämförbara yrkesgrupper, kompetenser och positioner. Skillnaderna har korrigerats. Lagandan är stark, samtidigt som varje medarbetare är viktig och har möjlighet att påverka såväl sin vardag som hur vi verkar som företag.

Inkludering en hörnsten

Det är centralt att våra medarbetare inte bara behandlas med respekt för sina olikheter, utan att Peab som arbetsgivare lyckas ta vara på varje medarbetares unika förmågor och perspektiv. En trygg och inkluderande arbetsmiljö är en rättighet för alla och vårt arbetsmiljöarbete omfattar därför samtliga som vistas på våra arbetsplatser. Vi kan aldrig acceptera utanförskap eller andra former av social utsatthet på våra arbetsplatser. Inkludering står högt på vår agenda och vi mäter dessa frågor i större utsträckning i vår medarbetarundersökning. Vi undersöker nivån av upplevd inkludering, hur inkluderande vårt språk är, psykologisk trygghet samt hur starkt vårt civilkurage är. Resultaten är uppmuntrande, även om det finns utrymme för förbättring. Vi arbetar aktivt med utbildning och stöd till chefer och medarbetare för att säkerställa att ingen diskrimineras eller särbehandlas på våra arbetsplatser. Under de senaste åren har vi utbildat drygt 12 000 medarbetare i mångfald, likabehandling och inkludering, nu återigen genom fysiska sammankomster. Under det gångna året gick drygt 200 denna utbildning. Alla nyanställda genomgår en obligatorisk utbildning som uppdateras med viss frekvens. Därtill har vi ett etiskt råd som säkerställer att fall av kränkande särbehandling och diskriminering utreds av opartisk expertis. Vi har även beslutat att samtliga medarbetare årligen ska bekräfta att de följer vår uppförandekod. För att stärka medvetenheten om konkurrensrätt och antikorruption genomför vi skräddarsydda utbildningar för särskilt utsatta grupper.

Antal anställda: affärsområde	Per 31 december 2022
Affärsområde	2022	2021
Bygg	5 671	5 696
Anläggning	3 405	3 426
Industri	4 931	4 841
Projektutveckling	264	242
Koncerngemensamt	769	690
Totalt antal	15 040	14 895

Antal anställda: könsfördelning	Per 31 december 2022
Kön	Antal	Andel (%)
Kvinnor	2 814	19
Män	12 226	81
Totalt	15 040	100

Antal anställda: per land	Per 31 december 2022
Land	Antal	Andel (%)
Sverige	8 327	55
Norge	3 704	25
Danmark	1 575	11
Finland	1 434	9
Totalt	15 040	100

Ledarskapet grunden för vår framgång

Trygga och uppskattade ledare är viktiga både för våra möjligheter att nå uppsatta mål och våra medarbetare att blomstra i sina yrkesroller. Att kontinuerligt utveckla våra chefer är därför ett prioriterat område. Under 2022 har arbetet fortsatt med att utveckla och utbilda våra ledare. Vi genomförde regionala ledarkonferenser på totalt sex orter runtom i Norden för att följa upp Peabs affärsplan 2021-2023 och diskutera frågor som värderingar, samarbete och framtid. Vi genomförde regionala ledarkonferenser på totalt sex orter runtom i Norden för att följa upp Peabs affärsplan 2021-2023 och diskutera frågor som värderingar, samarbete och framtid. Utöver ordinarie ledarutvecklingsprogram, som erbjuds våra chefer på fyra olika nivåer, anordnade vi under året bland annat ledarseminarier om att leda efter pandemin. Vi gjorde även en satsning på utveckling av arbetsledare för att underlätta för dem att lyckas i sina roller. Totalt utbildades 650 arbetsledare, från Tromsö i norr till Trelleborg i söder och sammantaget genomförde vi utvecklingsinsatser för omkring 1 200 chefer under året. Utöver detta erbjöd vi ett stort antal seminarier samt coachning och mentorskap. Våra arbetsledare kommer ofta direkt från avslutad utbildning in i en chefsroll och är därför en viktig målgrupp för oss att fånga upp och stötta. Vi har vidareutvecklat vår digitala metodik för kompetensutveckling de senaste åren och idag är digitalt lärande vårt vardagliga sätt att kompetensutvecklas i arbetet. Vi har för närvarande ett utbud på 890 (650) utbildningar som alla medarbetare kan se i sina mobiler, anmäla sig till och till största delen genomföra digitalt. I samband med det årliga mål- och utvecklingssamtalet kan medarbetare och chef planera och lägga till digitala utbildningar till medarbetarens individuella utvecklingsplan. Inom stödfunktionerna har vi utifrån beteendevetenskapliga forskningsinsikter tagit fram ett nytt stöd i mål- och utvecklingssamtal i syfte att minska risken hos chefer för partiskhet och främja kompetensbaserad utvärdering. I Norge har vår byggverksamhet arbetat med ett nytt kompetensregister. Det ger en överblick över kompetenser och certifikat som yrkesverksamma i branschen har, vilket det finns ett stort behov av.

Temperaturmätare bland medarbetare

Inom det strategiska målområdet Bästa arbetsplatsen är ett av våra mål att kunna erbjuda våra medarbetare den bästa arbetsplatsen i branschen. Vi mäter det genom att värdet för eNPS (rekommendera Peab) ska ligga över benchmark i branschen industri och tillverkning. eNPS-värdet för koncernen i höstens mätning var fortsatt högt och gick upp med ytterligare en punkt till 29 (28) sedan vårens mätning, då uppgången var hela fem punkter. Det är tydligt över nordisk benchmark som är 22 (20). I vårens mätning var det framför allt den svenska verksamheten som ökade, men i höstens mätning ökade istället den norska och danska verksamheten. eNPS-värdet ökade särskilt för kvinnliga medarbetare, men även yrkesarbetare noterade en något högre eNPS-siffra. Svarsfrekvensen uppgick till 86 procent i koncernen och vi fick uppemot 8 000 förslag på förbättringar. Det visar på stort engagemang för att bidra till utvecklingen av sitt arbetslag och utveckling av verksamheten. Vi har sorterat samtliga förbättringskommentarer till en sammanställd bild som visar på ett fint resultat och ger varje chef en tydlig bild utifrån sin enhets förbättringskommentarer. En övergripande kommentar att medarbetarna, trots svårare marknadssituation med kostnadsökningar och materialbrist, mår totalt sett lite bättre. Tydlighet och möjlighet att åter få träffa sina kollegor uppges som två anledningar till detta. I vår årliga arbetsmiljömätning får samtliga medarbetare möjlighet att skatta sin arbetsmiljö inom kategorierna arbetstid, arbetsbelastning och likabehandling. Resultatet för 2022 fortsatte att vara stabilt och väl i linje med benchmark. Arbetsbelastningen upplevs som bättre, även om svårigheter att koppla av från arbetet fortfarande återspeglas i siffrorna. Frågan om likabehandling uppvisar en förbättring, men utfallet är sämre bland yrkesarbetare än bland tjänstemän. I augusti genomförde vi Peabs årliga, nordiska arbetsmiljövecka kring hälsa och arbetsmiljö med valbara aktiviteter utifrån verksamhetens behov som inspirerar, engagerar och ökar medvetenheten kring hälsa och säkerhet på våra arbetsplatser. Årets tema innebar att vi fokuserade på organisatoriska och sociala faktorer som attityder, beteenden och stress.

eNPS
2022 Q4	2022 Q2	2021 Q4	2021 Q2	2020 Q4	2019 Q4	2018 Q4
29	28	24	19	18	15	13
eNPS Benchmark	22	20

Fokus på morgondagens medarbetare

Målet om attraktiv arbetsgivare är också viktigt för vår förmåga att ständigt kunna säkra vår framtida kompetensförsörjning och behålla våra kompetenta medarbetare. Med tanke på den stora underliggande efterfrågan på våra tjänster inom olika delar av samhället behöver vi kontinuerligt rekrytera medarbetare med olika kompetenser som hjälper oss att ta verksamheten in i morgondagen. Ett led i detta arbete är att vi prioriterar samverkan med flera olika delar av utbildningsväsendet i våra verksamhetsländer. Denna samverkan sker genom allt ifrån praktiksamarbeten och forskningsprojekt till gästföreläsningar, mentorskap och handledning av examensarbeten. Sedan 2006 driver vi även fristående gymnasieskolor genom Peabskolan. Läs mer om Peabskolan i avsnittet ”Ledande inom samhällsansvar”. Några exempel:
* I Norge arbetar vi med handledning av lärlingar för att på så sätt säkerställa egen tillgång till engagerade, skickliga yrkesarbetare.
* I vår finska verksamhet deltar vi sedan flera år vid Metropolia yrkeshögskola i Helsingfors genom att bidra till utbildningens utformning och till att våra chefer ger föreläsningar om ledarskap i byggbranschen.
* Genom vårt koncept för ungas utveckling och utbildning Peab Life når vi ett stort antal grundskoleelever varje år.
* Sedan 2020 har Peab en egen bygglärare anställd för att bistå i den nationella utbildningen av unga yrkesarbetare på skolor runt om i Finland. Under det gångna året startade vi arbetsplatsledarutbildningar under ledning av vår bygglärare på åtta olika orter. Efter dessa utbildningar ökar våra möjligheter att ta emot fler lärlingar på våra arbetsplatser.
* Vi samverkar med och har ledningsgruppsengagemang i olika yrkeshögskoleutbildningar som riktar sig mot bygg- och anläggningsbranschen.

eNPS-värdet för koncernen var fortsatt högt och gick upp med en punkt till 29 (28) sedan vårens mätning. Det är tydligt över nordisk benchmark som är 22 (20). I vårens mätning var det framför allt den svenska verksamheten som ökade, men i höstens mätning ökade i stället Norge och Danmark. eNPS-värdet ökade särskilt för kvinnliga medarbetare, men även yrkesarbetare noterade en något högre eNPS-siffra. Det är glädjande att medarbetarna, trots svårare marknadssituation med kostnadsökningar och materialbrist, totalt sett mår lite bättre idag.# BÄSTA ARBETSPLATSEN

Tydlighet och möjlighet att åter få träffa sina kollegor uppgavs som två anledningar till detta. Camila Buzaglo, Kommunikationsdirektör
eNPS Mål: > över benchmark (redovisas halvårsvis)
eNPS (employee Net Promoter Score) mäter medarbetarnas vilja att rekommendera Peab som arbetsgivare och har skalan -100 till 100. eNPS-värdet ska ligga över benchmark i branschen (industri och tillverkning).

24 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

BÄSTA ARBETSPLATSEN

Säker arbetsmiljö är grunden

Bygg- och anläggningsbranschen är en av de mest skadedrabbade branscherna. Därför är en säker arbetsmiljö grunden i vår verksamhet. Alla som vistas på våra arbetsplatser ska kunna göra det under trygga och säkra förhållanden, trots att det finns riskfyllda arbetsmoment i verksamheten. Vi kan aldrig acceptera att någon skadar sig på eller blir sjuk av arbetet. Varje medarbetare, inhyrd personal och alla som vistas på Peabs arbetsplatser har den uttalade rätten att inte utföra ett arbete om det inte kan göras säkert.

Förebyggande insatser

De förebyggande insatserna är centrala i vårt arbetsmiljöarbete, för varje risk som hanteras är en potentiell olycka mindre. För att förebygga olyckor och tillbud på arbetsplatserna utvecklar vi därför kvalitetssäkrade och systematiserade arbetsmetoder samt utbildar kontinuerligt medarbetarna och våra samarbetspartners. På byggarbetsplatserna handlar det om återkommande skydds- ronder med efterföljande åtgärder av identifierade brister. Vi har även stort fokus på lärande arbetsmiljörevisioner som ska under- lätta för arbetsplatserna att göra rätt. Vi planerar och gör riskbedömningar i projekten, medarbetarna och samarbetspartners rapporterar riskobservationer som vi åtgärdar så långt som möjligt och lär från. Det gör vi även från faktiska tillbud och olyckor. Rapporteringsbenägenheten fortsatte under året att ligga på en hög nivå med cirka 60 000 (62 000) inrapporterade riskobservationer.

Inom affärsområde Industris nordiska verksamhet har ledningsgrupperna under året haft workshops för att öka förståelsen för vad som utvecklar säkerhetskulturen och en undersökning har gjorts för att hitta styrkor och förbättringsområden. Dotterbolaget Byggelement har gjort en översyn av sina tillverkningsenheter avseende säkerhet.

Vi kan aldrig acceptera att någon skadar sig på eller blir sjuk av arbetet.

Säkerhet på väg

Peab har även ett stort antal arbetsplatser som påverkas av förbi- passerande trafik. Passerande trafik innebär en risk som kräver särskilda åtgärder och hur vi utformar vägarbetsplatser påverkar också passerande trafikanter. Vårt trafikanordningsteam driver frågorna kring säkra arbetsplatser vid våra vägar. Det har till exempel handlat om projektstöd, ett 70-tal egna kontroller av arbetsplatser samt analys av Trafikverkets cirka 150 kontroller. Som första entreprenadbolag i Sverige installerade vi under året radarreflektorer på samtliga påkörningsskydd vi använder i vägarbeten. Systemet möjliggör för andra fordons radarsystem att uppfatta fordonsmonterade skyddsanordningar i tid, vilket ökar ”

25 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

BÄSTA ARBETSPLATSEN

Håll Nollan

Som Nordens samhällsbyggare är det självklart för oss att bidra till branschens utveckling, inte bara i samverkan med kunden utan också med våra andra intressenter. Under 2022 fortsatte vi att engagera oss i det branschgemensamma arbetet som drivs i regi av Håll Nollan och Byggföretagens arbetsmiljöutskott.

Arbetsmiljöpris i Danmark

Peab Asfalt i Danmark utsågs förra året till dansk mästare i arbetsmiljö för andra året i rad av fackförbundet 3F och Asfaltbranschen. Bolaget fick utmärkelsen för branschens fortsatt lägsta olycksfallsfrekvens.

säkerheten för alla som vistas på våra vägar, både för egna medarbetare och andra trafikanter. Vi är engagerade i Byggföretagens medlemsförening Håll Nollan och ingår bland annat i en nystartad grupp kring säkerhet i trafik. Vi har även genom Håll Nollan arbetat tillsammans med Trafikverket i Aktionsplan för säker vägtrafik 2022-2025. Likaså är vi representerade i Sveriges Branschförening för säkrare vägarbetsplatser. Genom dessa forum har vi under året lämnat inspel och underlag till Trafikverket i det uppdrag som Regeringen gett myndigheten för att ta fram en handlingsplan för förbättrad säkerhet vid arbete på väg. Vi har även lämnat synpunkter till Arbetsmiljöverkets omstrukturering av arbetsmiljöföreskrifter där byggherrens ansvar förtydligas tillsammans med arbetsgivarens ansvar för säkerhet vid vägarbeten.

När krisen är ett faktum

Peab har sedan många år en krisorganisation som består av drygt 100 medarbetare i Sverige och Norge. Syftet är att den vid händelse av olycka eller kris hjälper till med ett professionellt omhändertagande för att minska onödigt lidande och skadeverkningar för drabbade, både anställd personal och tredje man. Varje lokal krissamordnare genomgår en utbildning i krishantering i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt gör återkommande övningar inom ramen för krisorganisationens verksamhet. Krisorganisationen tar varje år emot ett femtiotal krissamtal.

Mål om minskande trend

Nollvisionen avseende dödsolyckor och målet om en minskande trend för allvarliga olyckor är sedan 2021 ett av våra nio externa mål. Målet omfattar både våra egna medarbetare och alla andra som vistas på våra arbetsplatser. Efter en nedåtgående trend under 2021 vände utvecklingen i mars 2022 och de allvarliga olyckorna ökade. För 2022 uppgick antalet allvarliga olyckor till 49 (28), varav 30 avsåg egna medarbetare och 19 avsåg underentreprenörer. Det är entreprenadverksamheterna i Sverige som stod för huvuddelen av olyckorna, som framför allt var fallolyckor och olyckor i samband med hantering av maskiner. Tyvärr förolyckades en inlånad kollega från ett annat byggbolag på ett av våra projekt i Sverige efter en fallolycka. Det är beklagligt med en olyckstrend som utvecklats åt fel håll, och att en olycka till och med hade dödlig utgång, och det visar på vikten av ett ständigt arbete med säkerhetskulturen. För att vända

26 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

Antal	0	10	20	30	40	50
Dec	30	32	39	36	32	30
Sep	30	28	34	48	48	49
Jun
Mar
Dec
Sep
Jun
Mar
Dec
Sep
Jun
Mar
	Egen personal	2020	2021	2022	UE	Total

BÄSTA ARBETSPLATSEN

Antalet allvarliga olyckor på våra arbetsplatser ökade till 49, varav 30 avsåg egen personal och 19 underentreprenörer. Det är beklagligt med en olyckstrend som utvecklats åt fel håll och det visar på vikten av att ständigt arbeta med säkerhetskulturen för att vi inte ska tappa fokus på de risker som finns i arbetet. För att vända trenden intensifierade vi därför vårt förebyggande arbetsmiljöarbete under det gångna året. Det är vår främsta prioritering att vi återigen vänder olyckstrenden nedåt.

Roger Linnér, COO

trenden har vi därför intensifierat vårt förebyggande arbetsmiljöarbete. Vi arbetar med djuputredningar och vidtar åtgärder för att liknande olyckor inte ska inträffa igen. Vi fortsätter också med vår informationsserie till samtliga medarbetare där vi delar goda exempel, råd kring arbetsmiljö och säkerhet samt information om det aktuella läget i branschen. Det nordiska erfarenhetsutbytet som sker kvartalsvis bidrar till kompetensförstärkning mellan länderna. Vi följer även antalet arbetsplatsolyckor med mer än fyra dagars frånvaro, exklusive skadedagen (LTI4) samt arbetsplatsolyckor enligt samma definition per en miljon arbetade timmar (LTIF4) för våra egna medarbetare. För årets fjärde kvartal uppgick antalet till 40 (28 tredje kvartalet 2022) och frekvensen LTIF4 per rullande tolv månader var 5,8, (6,2 efter det tredje kvartalet 2022), vilket är en positiv trend.

Fler framsteg och samarbeten under 2022:

• I den svenska verksamheten införde Peab ett nytt system för att rapportering och hantering av händelser (riskobservationer, tillbud och olyckor). Systemet har många fördelar, däribland ett än tydligare fokus på att synliggöra att planerade åtgärder blir gjorda. Under 2023 ska även de övriga verksamhetsländerna ta systemet i bruk.
• Peabkoncernens årliga, nordiska arbetsmiljövecka genomfördes med fokus på organisatoriska och sociala faktorer som attityder, beteende och stress.

Allvarliga olyckor

Mål: Noll dödsolyckor samt minskande trend, rullande 12 mån, allvarliga olyckor klassificering 4 (redovisas kvartalsvis)

Antal
Målet om en minskande trend för allvarliga olyckor omfattar både våra egna medarbetare och samtliga som vistas på våra arbetsplatser. Avser perioden januari 2020 – december 2022.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 27

BÄSTA ARBETSPLATSEN

TILLSAMMANS MED TRAFIKVERKET

Mats Ek, biträdande projektledare Olskroken planskildhet, Trafikverket

Säkra vägar framåt

Varje dag passerar här 660 tåg. Det gör Olskroken till en av de mest trafikerade knutpunkterna för järnvägstrafik i Sverige. Peab arbetar med att skilja godstågen från persontågen för Trafikverket i syfte att öka kapaciteten, framkomligheten och driftsäkerheten för all tågtrafik i det västsvenska järnvägssystemet. Arbetet innebär tio kilometer nya järnvägsspår, sex nya järnvägsbroar och en gångbro för att planskilja godstrafiken från persontrafiken.

Projektet är unikt på flera sätt. Olskroken är ett av Trafikverkets första projekt som är upphandlat med så kallad Early Contractor Involvement (ECI). Det innebär att entreprenören kommer in tidigt och projekterar samt planerar tillsammans med beställaren. Peab kan därmed vara med och påverka till exempel klimatavtrycket i ett tidigt skede. Ett resultat av detta är att i princip all betong som används i Olskroken är den klimatförbättrade ECO-betongen från Swerock. Projektet är samtidigt det första där Trafikverket godkänt klimatförbättrad betong i en stor anläggningskonstruktion.

En annan fördel med samarbetet mellan Trafikverket och Peab handlar om säkerhet.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

MEST LÖNSAMMA FÖRETAGET

Intern samverkan vägen till lönsamhet

Med våra engagerade medarbetare säkerställer vi produktivitet och kvalitet. Vår lokala närvaro, storlek och verksamhetsmix är vägen mot målet att bli det mest lönsamma företaget i vår bransch.

MÅL	UTFALL 2022:
Rörelsemarginal Målet mäts enligt segmentsredovisning.	4,3%
Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till eget kapital. Målet mäts enligt segmentsredovisning.	0,5
Utdelning Målet ska överstiga 50 procent av årets resultat. Mäts enligt segmentsredovisning.	56%

MÅL:
>6%
0,3-0,7
>50

MEST LÖNSAMMA FÖRETAGET

” Fyra samverkande affärsområden Peab har en styrka i sin affärsmodell. Med våra fyra affärsområden har vi kontroll över en stor del av värdekedjan och därmed goda möjligheter att öka förädlingsgraden inom ramen för vår egen verksamhet. Det handlar om att nyttja hävstången i den vertikala förädlingskedjan – från markförvärv till produktion och drift – genom god intern samverkan, egna produkter, tekniska lösningar och affärskoncept. För att främja den interna förädlingsgraden är vår inköpsfunktion och våra anbudsråd exempel på två viktiga funktioner. Det är även graden av tidiga dialoger med befintliga och potentiella kunder. Förutsättningarna till högre intern förädling förbättras även av vår omfattande lokala närvaro i Norden och förmåga att leverera där tillväxten sker. I denna strävan kan vi dessutom, med utgångs- punkt i de fyra affärsområdena, anpassa verksamhetsmixen utifrån de lokala förutsättningarna samt dra nytta av vår storlek och erfarenhet. Vi gör kontinuerligt kompletteringsförvärv för att utveckla verksamheten i den riktningen, däribland genomförde vi under året förvärv i Finland och Norge inom affärsområde Anlägg- ning och affärsområde Industri samt etablerade samägda bolag inom affärsområde Projektutveckling i Finland. Förutom att ta oss an helhetsuppdrag kan vi även genomföra delar i ett större projekt då vart och ett av våra fyra affärsområden också står på egna ben. Samtidigt måste vi kontinuerligt arbeta med vår effektivitet, i alla delar av verksamheten. Vårt arbete med att öka digitaliseringsgraden är en viktig aspekt som driver vår effektivitet. Vi arbetar med kontinu- erliga effektiviseringsåtgärder i organisationen och har under året intensifierat detta arbete med anledning av konjunkturutvecklingen.

Tre finansiella mål

Inom det strategiska målområdet mest lönsamma företaget mäter vi verksamheten utifrån tre finansiella mål, som baseras på segmentsredovisning och gäller över normala konjunkturcykler. Dessa är att rörelsemarginalen ska överstiga sex procent, nettoskuldsättningsgraden ska ligga inom intervallet 0,3-0,7 och att utdelningen ska uppgå till minst 50 procent av årets resultat. Med våra fyra affärsområden har vi kontroll över en stor del av värdekedjan och därmed goda möjligheter att öka förädlingsgraden inom ramen för vår egen verksamhet. Målet om rörelsemarginal bygger på de förutsättningar Peab fick efter förvärvet inom affärsområde Industri och utdelningen av fastig- hetsbeståndet i form av Annehem Fastigheter – båda under 2020 – samt det framgångsrika arbetet som pågått inom koncernen under flertalet år för att stabilisera och förstärka rörelsemarginalen. Målet innebär olika riktmärken för rörelsemarginalen per affärsområde, med större marginalkrav på de kapitalintensiva affärsområdena Industri och Projektutveckling.

---

Rörelsemarginal

	2015*	2016*	2017*	2018*	2019	2020**	2021	2022	Mål
Rörelsemarginal	4,4%	4,8%	4,9%	4,7%	4,3%	5,2%	2,3%	-2%	>6%

• Åren 2015-2018 ej omräknade med hänsyn till ändrade redovisnings- principer för bostadsprojekt i egen regi.
  ** Rörelsemarginal exklu- sive effekt av utdelning av Annehem Fastigheter (952 Mkr).

---

Nettoskuldsättningsgrad

	2015*	2016*	2017*	2018*	2019	2020	2021	2022	Mål
Nettoskuldsättningsgrad	0,2	0,1	0,3	0,5	0,6	0,3	0,2	0,4	0,3-0,7

• Åren 2015-2018 ej omräknade med hänsyn till ändrade redovisnings- principer för bostadsprojekt i egen regi.

---

Utdelning

	2015*	2017*	2018*	2019**	2020***	2021	2022****	Mål
Utdelning	96%	61%	58%	59%	97%	67%	56%	>50%

• Åren 2015-2018 ej omräknade med hänsyn till ändrade redovisnings- principer.
  ** För 2019 har ingen kontant utdelning lämnats. Värdet av utdelningen av Annehem Fastigheter uppgick vid utdelningstill- fället i december 2020 till 97 procent av årets resultat 2019.
  *** Andelen är beräknad på årets resultat exklusive resultateffekt om 952 Mkr som uppkom vid utdelningen av Annehem Fastigheter.
  **** Styrelsens förslag till årsstämman, beräknat på antal utestående aktier.

När det gäller våra finansiella mål, är vårt första mål att över tid och i normal konjunktur ha en rörelsemarginal som överstiger sex procent. För 2022 minskade den från 5,2 till 4,3 procent till följd av kostnadsinflationen och det försäm- rade marknadsläget. Vårt andra finansiella mål, nettoskuldsättningsgraden, uppgick vid årets utgång till 0,5, vilket är inom målintervallet 0,3-0,7. Vi har under året fortsatt att investera framför allt i våra kapitalintensiva verksamheter. Dessutom genomförde vi ett återköpsprogram av egna aktier. Nettoskuldsättningsgraden är på en nivå som upprätt- håller vår finansiella styrka. Mot bakgrund av Peabs tredje finansiella mål att dela ut minst 50 procent av årets resultat har styrelsen föreslagit årsstämman en utdelning om 4,00 kr (5,00) per aktie för räkenskapsåret 2022. Exklu- derat de aktier som innehas av Peab AB motsvarar det 56 procent av årets resultat enligt segmentsredovisning. Därmed uppfyller vi vårt finansiella mål avseende utdelning. Trots de svagare marknadsförutsättningarna står Peab stabilt. Vi fortsätter nu att effektivisera verksamheten och anpassa organisa- tionen efter den efterfrågan som marknaden uppvisar inom olika segment och geografier. Vi ställer om och trimmar oss för att stärka oss för framtiden. Samtidigt ger vår finansiella styrka oss möjligheter att ta vara på tillfällen som kan uppstå på den svagare marknaden. Niclas Winkvist, CFO

TILLSAMMANS MED HELSINGFORS STAD

Jari Miettinen, projektdirektör Helsingfors stad

Renovering med varsam hand

I centrala Helsingfors avslutade Peab förra året en omfattande renovering av Främre Tölö gymnasieskola. I nära sam- råd med beställaren Helsingfors stad och stadens stadsplaneringskontor har projektet framskridit med varsam hand. Idag kan 750 gymnasieelever fullt ut fokusera på sitt lärande i lokalerna som både återställts till sin forna glans och anpassats till samtida behov. I Främre Tölö, i centrala Helsingfors, har Peab i drygt ett års tid arbetat med en grundrenovering av den historiskt betydelsefulla byggnaden från 1930 som huserar Främre Tölö gymnasieskola. Skolan hade tydliga spår av tidens tand och behövde en ordentlig uppfräschning av såväl interiör och tak som fasad och skolgård. I arbetet ingick även att uppdatera och effektivisera uppvärmningsformen till bergvärme samt att förbättra luftkvaliteten i skolan. Dörrar och fönster, foder och socklar samt innertak var några av de delar Peab restaurerade för att byggnadens originalutförande skulle återställas och bevaras. Med hjälp av en konservator och färgstu- dier togs ursprungliga målningar och färgnyanser i väggar och innertak fram och återställdes. Matsalen och skolaulan, i sin tur, anpassades till att få nytt utseende och bli mer ändamålsenliga för skolverk- samheten. Bit för bit har Peab tillsammans med Helsingfors stad restaurerat den historiska skol- byggnaden.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete med Peab under hela projektet. Peab har visat stort ansvar i detta krävande renoveringsprojekt. Ett samarbets- villigt och professionellt team har tagit itu med många utmaningar med ett praktiskt tillvägagångs- sätt. Det har underlättat snabba beslut och gjort det möjligt för oss att hålla tidsplanen, säger projektdi- rektör Jari Miettinen från Helsingfors stad.

Dialogen har även innefattat besök och tillsyn av stadsmuseet i Helsingfors under projektets gång för att säkerställa att arbetet med att bevara fram- skrider planenligt.

LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

Koldioxidintensitet för egen produktion

Målet avser minskade utsläpp av växthus- gaser Scope 1+2 (ton CO 2 e/Mkr).

Koldioxidintensitet för insatsvaror och köpta tjänster

Målet avser minskade utsläpp av växt- husgaser Scope 3 (ton CO 2 e/Mkr).# Jämställd rekrytering

Målet mäts som: andel rekryterade kvinnor inom produktionsnära tjänster bland yrkesarbetare (YA, produktion och förädling) och tjänstemän (TJM, produktionsledning och produktionsstöd) > andel examinerade kvinnor i för oss relevanta utbildningsmarknader.

Vi vill driva samhällsutvecklingen framåt

Som Nordens samhällsbyggare med omfattande lokal närvaro har vi ett självklart ansvar för våra samhällen. Det ansvaret börjar i vår roll som arbetsgivare och affärspartner, och sträcker sig hela vägen genom produktionskedjan och ut i det omgivande lokala samhället. I detta ansvar ingår naturligtvis även miljön och klimatet.

Mål 2030	Utfall 2022	Mål 2030	Utfall 2022	Mål	Utfall 2022
-60%	–43%	-50%	–2%	>5,0% (YA)	7,9% (YA)
				>30,0% (TJM)	45,3% (TJM)

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 33

LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

% 0 10 20 30 40 50

Dec-22
Dec-21
Dec-20
Mål
Utfall
45,0
34,9
45,3

% 0 5 10 15

Dec-22
Dec-21
Dec-20
Mål
Utfall
8,3
6,8
7,9

Jämställda arbetsplatser i fokus

Det återstår fortsatt mycket att göra för att bygg- och anläggningsbranschen ska ha jämställda arbetsplatser. Frågan är ett branschproblem, men som Sveriges största – och en av Nordens största – samhällsbyggare vill vi gå i bräschen för att förändra detta. Den stora ojämställdheten finns i de produktionsnära yrkesrollerna. Endast omkring fem procent av de som söker sig till Peab från relevanta praktiska utbildningar är kvinnor. Det betyder att bygg- och anläggningsbranschen har en stor uppgift i att ta tillvara hela den kompetensbas som samhället erbjuder. Dessa utmaningar börjar redan inom utbildningsväsendet, vilket medför en bristande rekryteringsbas för arbetsgivarna. Här vill vi ta vårt ansvar och bidra till en förflyttning, men vi kan inte göra det utan samhällets och skolornas hjälp.

Peabs och branschens jämställdhetsutmaning kräver olika åtgärder, framför allt genom påverkan på utbildningsväsendet, så att tillförseln av fler möjliga kvinnliga chefer och yrkesarbetare kan öka. Vi arbetar med att lyfta frågan i olika branschsammanhang, i möten med politiken och i media. Under året rekryterade vi även en chef för jämställdhet och mångfald, med uppdraget att arbeta strategiskt för att öka jämställdhet, mångfald och inkludering inom Peabkoncernen. Det finns även kvinnliga nätverk som arrangeras lokalt i verksamheten.

Byggåret bygger för framtiden

Under det gångna året har vi särskilt arbetat med en satsning vi kallar Byggåret. 2023 startar Peab ett nationellt, ettårigt, lärlingsprogram för kvinnor som precis gått ut gymnasiet eller arbetat några år och vill skola om sig. Deltagarna genomgår en gemensam introduktionsutbildning och därefter genomförs lärlingstiden på en arbetsplats lokalt. Programmet kräver inga förkunskaper inom bygg och anläggning utan det som efterfrågas är en nyfikenhet på branschen, vilja och engagemang. Syftet med Byggåret är att locka fler kvinnor till byggbranschen, få fler egna skickliga yrkesarbetare och bidra till att intresset för yrket ökar. Målet på sikt är att öka jämställdheten i Peab generellt och i produktionen specifikt.

Det pågår även en rad affärsområdesspecifika initiativ. Affärsområde Bygg, till exempel, har tagit fasta på forskning som visar att ordval i annonser kan få exkluderande effekter på kvinnor. Därför pågår nu arbete med att bli mer inkluderande i språket i rekryteringsförfarandet. Affärsområdet har under året också arbetat med branschinitiativet ”Sila Snacket” för att skapa ett mer inkluderande språk inom arbetslagen.

Bygg- och anläggningsbranschen har en stor uppgift i att ta tillvara hela den kompetensbas som samhället erbjuder. Andelen kvinnor i Peab och i hela branschen är fortfarande alltför låg. Den stora ojämställdheten finns i de produktionsnära yrkena, medan fördelningen mellan kvinnor och män däremot är i balans inom övriga delar av verksamheten. Som en av Nordens största samhällsbyggare vill vi utmana oss själva och på så vis skapa en förflyttning i hela branschen. Därför är vårt mål inledningsvis att arbeta för att andelen kvinnor som rekryteras till Peab inom våra kärnkompetenser alltid ska överstiga andelen kvinnor som tagit examen i för oss relevanta utbildningsmarknader. Vi fokuserar på kärnkompetenser inom såväl produktion (yrkesarbetare) som produktionsledning och produktionsstöd (tjänstemän).

Efter utgången av 2022 uppgick andelen kvinnor vid nyrekrytering till 7,9 (6,8) procent inom produktion och förädling jämfört med målet om mer än 5,0 procent och till 45,3 (34,9) procent inom produktionsledning och produktionsstöd jämfört med målet om mer än 30,0 procent. Totalt uppgår andelen kvinnor i organisationen till 14,0 procent (13,3). Vi har mycket kvar att göra.

Stefan Danielsson, affärsområdeschef Bygg

Jämställd rekrytering

Mål: Andel kvinnor som rekryteras > utbildningsmarknaden (redovisas årsvis)

Produktionsledning och produktionsstöd (TJM), %	Produktion och förädling (YA) %
34

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 35

LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

Etik ett fundament för samhällsbyggande

Som samhällsbyggare har vi ett stort ansvar att arbeta med etik och att motverka korruption. Det kan vara utmanande i en bransch som generellt präglas av decentraliserad verksamhet och komplexa värdekedjor, eftersom detta är faktorer som har visat sig medföra högre risk för korruption och etiska övertramp. Att vår verksamhet och näst intill samtliga medarbetare finns i Norden, liksom huvuddelen av samarbetspartners, är positivt för våra möjligheter att bedriva en bred utbildningsverksamhet och tillhandahålla stöd till berörda. Vi är i alla sammanhang tydliga med att det råder nolltolerans mot alla former av korruption, att etiska övertramp inte accepteras och att varje överträdelse leder till åtgärd. Under 2022 utbildade vi 1 777 (2 064) medarbetare i etik, där bland annat våra policyer och övriga regelverk, för att motverka korruption liksom olika relevanta ”fall” är en viktig del i utbildningen.

Strukturerad incidenthantering

En verksamhet med hög etik bygger på transparens. Vi arbetar förebyggande genom långsiktiga och systematiska insatser, inte minst när det gäller att säkerställa medarbetarnas kunskap i etik, antikorruption och konkurrensrätt. Peab uppmanar alla medarbetare och samarbetspartners att anmäla eventuella lagöverträdelser, överträdelser mot vår uppförandekod och andra former av övertramp. I första hand förespråkar vi en öppen rapportering, men som komplement finns ett webbaserat visselblåsarsystem som garanterar anonymitet för anmälaren, oavsett om rapportören finns i eller utanför Peab. All rapportering ska ske utan oro för repressalier. Läs mer om vår visselblåsarfunktion under avsnittet Styrning eller i GRI-appendix.

När en incident kommer till Peabs kännedom går ärendet vidare till Etiska rådet som säkerställer att samtliga incidenter behandlas konsekvent. Under 2022 noterade vi 0 (0) bekräftade fall av konkurrenshämmande aktiviteter, överträdelser av konkurrenslagstiftningen eller monopolbeteenden som ledde till rättsliga åtgärder. Peab har inte varit involverad i någon rättslig process under året och vid 2022 års slut fanns inte heller någon pågående rättslig process. Under året uppdagade vi 1 (1) fall av misstänkt korruption och 0 (0) interna händelser av misstänkt ekonomisk oegentlighet. Ärendet har hanterats av ansvarig chef med stöd av Etiska rådet och händelsen har polisanmälts av Peab. Under det gångna året implementerade vi regelverket och redovisningskraven när det gäller medarbetares bisysslor, som vi uppdaterade 2021.

Samverkan för en mer hållbar bransch

För Peab som Nordens samhällsbyggare är det självklart att bidra till branschens utveckling, inte bara i samverkan med kunden utan också med våra andra intressenter. Dagens nationella och

Peabs uppförandekod

Peabs uppförandekod gäller alla som arbetar hos och med oss: medarbetare, leverantörer, praktikanter, underentreprenörer och andra samarbetspartners. Koden ställer tydliga krav på efterlevnad och respekt inom en rad områden, såsom barnarbete, tvångsarbete och föreningsfrihet, klimatansvar, icke-diskriminering och antikorruption. I början av 2023 antog Peab en specifik leverantörskod för att ytterligare förtydliga våra förväntningar på våra leverantörer och underentreprenörer, inte minst när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna och miljön. Leverantörskoden, som bygger på vår uppförandekod, ska implementeras under 2023.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 35

Hållbart genom hela kedjan

Produktionskedjan i bygg- och anläggningsbranschen är komplex och består av en mängd aktörer. När det gäller leverantörskedjan specifikt, så är grunden till en hållbar verksamhet en leverantörskedja där affärsetik, mänskliga rättigheter och miljön värnas och respekteras. Det förutsätter styrning från högsta ledningen och hela vägen ut på varje arbetsplats samt kravställande och uppföljning av varje del i produktionskedjan. Det förutsätter rutiner för att bedöma, förebygga och hantera risker, liksom samverkan och transparens. Även här är Peabs uppförandekod utgångspunkten och under året tog vi även fram en specifik leverantörskod som tydligt definierar våra förväntningar på våra samarbetspartners.

Riskhantering i leverantörskedjan

På Peab hanterar vi varje år omkring 41 000 externa leverantörer. Omkring 1 500 leverantörer står för 80 procent av koncernens totala inköpsvolym, varav 60 är interna leverantörer. Vi är med andra ord en stor inköpare i Norden och har därmed också goda möjligheter att främja säkra och hållbara inköp samt leverantörssamarbeten. Det förutsätter god inköpsstyrning, vilket Peab har prioriterat under lång tid. Processen går via leverantörsbedömning vidare till riskbedömning, krav, kontroll och uppföljning. Mot bakgrund av kriget i Ukraina understryker vi vikten av våra leverantörskontroller och vi har successivt uppdaterat våra rutiner för att även hantera arbetet kopplat till sanktioner.# Processer och rutiner

Processer och rutiner är viktiga, men måste också kompletteras med ett pålitligt systemstöd. Vi gör idag våra kontroller i ett digitalt register, vilket ger oss god överblick och kontroll på våra leverantörer. I systemet flaggas olika risker, vilka då kan hanteras utifrån de specifika behoven av kontroll som föreligger. Vi klassar leverantörerna i tre olika nivåer beroende på hur relationen till Peab ser ut: säker arbetsplats, säker betalning och säker leverantör. Vi följer även upp leverantörerna utifrån mätetalet säkra köp. Kortfattat är definitionen av ett säkert köp att det har gjorts från godkänd leverantör, att det omfattar ett skriftligt avtal och att det är digitalt spårbart. En säker leverantör uppfyller beslutsmatrisen och samhällsåtagandet, exempelvis att arbetsgivaravgifter har betalats in. Vi kontrollerar även att kollektivavtal finns. Inköpsbeteende på Peab följs upp systematiskt och dokumenteras genom kvartalsvisa rapporter. Peab tar även tillvara möjligheterna för erfarenhetsutbyte över landsgränserna. Inom inköpsfunktionen finns bland annat en arbetsgrupp som bedömer våra leverantörer ur ett nordiskt perspektiv. Det finns även gemensamma nordiska inköpsforum som arbetar med kategoristyrning, process och systemfrågor. Grunden till en hållbar verksamhet är en leverantörskedja där affärsetik, mänskliga rättigheter och miljön värnas och respekteras.

Peabs totala inköpsvolym delar vi in i olika inköpskategorier. Idag har vi omkring 250 olika kategorier, varav stommar och fasader, installationer och anläggningstransporter och entreprenadmaskintjänster är de största. Varje kategori har en ansvarig kontaktperson. Syftet med ett kategoristyrt inköp är att samla Peabs totala inköpsvolym inom en specifik kategori för att på så sätt teckna gemensamma avtal på en fördelaktig prisnivå och med rätt kravställning. Därigenom kan vi styra våra inköpsvolymer till ett antal ramavtalsleverantörer och förenkla för produktionen genom att endast avropa från godkända leverantörer med fördefinierade villkor, i stället för att teckna projektunika avtal. Det underlättar samtidigt för våra möjligheter till riskhantering i leverantörskedjan. Vi följer dessutom kontinuerligt ett antal affärskritiska kategorier, såsom bränsle, el, bitumen och stål, utifrån parametrar som tillgång och pris.

LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

”Globala utmaningar kräver att samhällets aktörer agerar tillsammans. Därför har samverkan varit en prioriterad del av vårt närproducerade samhällsbygge även under 2022.

• Vi fortsatte att engagera oss i arbetet med ett säkrare ID06, Boverkets initiativ för en säker projektkultur samt arbetet för sund konkurrens.
• I Sverige är Peab en av parterna i Överenskommelse mot mutor och korruption (ÖMK), som arbetar för att gemensamt motverka mutor och korruption inom den offentligt finansierade bygg- och fastighetssektorn.
• I Finland är Peab medlem i byggindustrins intresseorganisation Rakennusteollisuus (RT), sitter i dess styrelse och har anslutit sig till organisationens etiska principer.

Respekt för mänskliga rättigheter

Respekt för de mänskliga rättigheterna är en självklarhet i alla delar av Peabs verksamhet och genom hela värdekedjan. Detta åtagande uttrycks tydligt i vår uppförandekod. Risker för kränkning av de mänskliga rättigheterna finns inom samtliga verksamhetsområden, både internt och externt. Läs mer i riskavsnittet. Dessa risker är särskilt påtagliga i leverantörskedjans olika delar, varför vi idag har en särskild leverantörskod. Denna fråga central för oss och inbegriper flera av våra prioriterade hållbarhetsaspekter. Vi arbetar med att riskbedöma och åtgärda brister i vår egen verksamhet och kvalitetssäkra våra leverantörsled för att minska riskerna för att de mänskliga rättigheterna inte respekteras.

36 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

Leverantörskontroller och revisioner

Vi genomför varje år en genomlysning av våra inköpskategorier och väljer ut ett antal prioriterade sådana. Dessa kategorier väljer vi utifrån en rad parametrar, inte minst baserat på frågor relaterade till mänskliga rättigheter, som arbetsmiljö, barnarbete, diskrimineringsfrågor, samt miljö. Vi följer sedan upp våra prioriterade kategorier löpande under året och ett tvärfunktionellt revisionsteam bestående av kategorichefer och KMA-ansvariga genomför leverantörsrevisioner. Ett exempel på kategoristyrt arbete är hur vi arbetar med riskkategorier. Det som kännetecknar en riskkategori är att den präglas av särskild eller förhöjd risk gällande arbetsmiljö, arbetsvillkor och andra mänskliga rättigheter. Riskkategorier som Peab har identifierat är bemanning, håltagning, rivning, städning, ställningsbyggande, sanering och bevakning.

Som ett led i vårt ständiga förbättringsarbete har vi sedan ett antal år utökat kontrollerna av våra underentreprenörer och leverantörer. Ett resultat av detta i Sverige är att allt fler underentreprenörer tillämpar de branschgemensamma kraven inom ”UE 2021”, som är ett ramverk som hela tiden utvecklas genom branschsamverkan, inte minst genom skärpta hållbarhetskrav. Det innebär ett ansvar för att se till att hela kedjan av underentreprenörer har kollektivavtal och F-skattebevis samt att inga tvistiga fordringar på lön eller annan ersättning till arbetstagarna finns. Syftet är framför allt att få bort oseriösa aktörer, få kontroll på entreprenörskedjorna och att skapa säkra arbetsplatser. Det ligger också helt i linje med Peabs ambition att verka för en sund byggbransch där god affärsetik, kvalitet, arbetsmiljö och miljöhänsyn värnas i byggandet.

Under 2022 fortsatte Peabs tvärfunktionella revisionsteam att genomföra revisioner på plats hos våra prioriterade leverantörer, som har identifierats utifrån volym och bedömd risknivå. Uppförandekoden är utgångspunkten när vi kravställer och följer upp och metoden är alltid den lärande dialogen. Vårt mål är att genom samverkan driva förbättring och skapa en hållbar och säker produktionskedja. Under 2022 genomförde vi 6 (15) leverantörsrevisioner och inför året utökade vi revisionerna genom utökade kvalitetsfrågor. Under 2023 kommer vi att göra en satsning för att öka antalet leverantörsrevisioner. Vi kommer bland annat se över vårt revisionsprogram, så att det blir effektivare både för oss och våra leverantörer. Vårt mål är att genom samverkan driva förbättring och skapa en hållbar och säker produktionskedja.

Ordning genom tredjepartskontroller

Arbetsplatskontroller är ett väl etablerat arbetssätt i Peab för att främja säkra arbetsplatser. 2021 introducerade Peab tredjepartskontroller i den svenska verksamheten för att säkerställa att obehöriga inte har tillträde till och inte vistas på våra arbetsplatser. Under det gångna året besöktes 21 (68) arbetsplatser och kontrollerna omfattade 421 (2 241) individer. De resultat vi fick från kontrollerna visar att vi har god ordning och att vi genom inloggningssystemen kan kontrollera såväl den anställdas uppgifter samt vem arbetsgivaren är. Vi har också en koppling till vårt leverantörsregister där arbetsgivarna kontrolleras utifrån kriterierna för ”säker arbetsplats”. Varje natt hämtar systemet uppgifter från offentliga källor och kreditupplysningsföretag, vilket gör att informationen alltid är aktuell.

” PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 37

Engagemang i unga

Ett av de områden som våra kunder allt oftare betonar är vikten av samverkan för ett gemensamt ansvar i lokalsamhället. För Peab, med sin omfattande lokala närvaro i Norden, är denna utveckling positiv och en central del av vår affärsmodell. Det handlar till exempel om att vi bereder praktikplatser och arbeten för nyanlända och personer med funktionsnedsättning, att vi utformar trygga bostadsområden eller att vi främjar ungas utveckling och utbildning. Just ungas utbildning och utveckling är en särskilt prioriterad fråga för oss. Vi vill att så många som möjligt av Nordens barn och unga ska ha likvärdig tillgång till fritidsaktiviteter, utbildning och ett första steg in på arbetsmarknaden. Det är en viktig del av vårt strategiska målområde att vara ledande inom samhällsansvar. Peabskolan är ett konkret exempel på detta. Det är våra fristående gymnasieskolor, tre till antalet, som hittills genomfört sexton läsår och i juni tog 87 (77) elever studenten. Under 2022 omfattade Peabskolan 233 (219) elever på bygg- och anläggningsprogrammet och 65 (73) på introduktionsprogram mot yrkesutbildning. Sedan starten år 2006 har totalt 1 500 unga hittills fått sin gymnasieutbildning hos oss.

Paraply för satsningar

Peab Life är vårt koncept för hur vi bidrar till ungas utveckling och utbildning i lokalsamhället. Genom att unga får delta i lokala byggprojekt vill vi bygga bort orättvisor och bidra till ökad mångfald, gemenskap och delaktighet för unga i Norden. Vi genomförde under året 34 projekt (9) med drygt 1 500 (1 000) unga. Bland annat utformade vi trygga skolor tillsammans med stiftelsen Friends, byggde en skolgård tillsammans med Räddningsmissionen, tränade 200 ungdomar i Biskopsgården i samhällsbyggande tillsammans med Vasakronan och Göteborgs stad och möjliggjorde sommarjobb för tio högstadieelever.

Vårt engagemang för unga går även igen i vår kärnverksamhet. När vi bygger bostäder, skolor, badhus och sjukhus eller anlägger infrastruktur och innergårdar har vi alltid med oss perspektivet från de människor som ska vistas där. En stor och viktig målgrupp är barn och unga. Därför inkluderar till exempel affärsområde Projektutveckling barnperspektivet i sitt arbete, i nära samverkan med Peab Life och i enlighet med FN:s Barnkonvention, som är del av svensk lag. Ett av de områden som våra kunder allt oftare betonar är vikten av samverkan för ett gemensamt ansvar i lokalsamhället. Inom ramen för Peab Life gör vi också kontinuerligt skolbesök för att berätta om Peabs verksamhet och påverka ungdomar tidigt att inte fastna i felaktiga föreställningar om samhällsbyggarbranschen.# LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

Tillsammans med chef för jämställdhet och mångfald träffade vi under året bland annat flera högstadieklasser från Järvaskolan för dialog om framtidsval, byggbranschen och jämställdhet.

Sponsring av lokalsamhället

Peabs sponsringsarbete styrs av riktlinjer för sponsring. Koncernens sponsringsengagemang sker med lokal utgångspunkt och med krav på att varje sponsrad verksamhet ska generera någon form av motprestation tillbaka till samhället. Ett koncernövergripande sponsringsråd sammanträder en gång per månad för att ta ställning till sponsringsförfrågningar. Peab Life utgör en del av Peabs mer omfattande sponsring av det lokala föreningslivet.

LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

Med sikte på miljömålen

Bygg- och anläggningsbranschens miljö- och klimatpåverkan är betydande. Peab påverkar miljön och klimatet genom den egna verksamheten och genom den påverkan som uppstår hos till exempel leverantörer och kunder. Samtidigt påverkas förutsättningarna för vår egen verksamhet av miljö- och klimatförändringarna. Tillsammans med andra aktörer i värdekedjan arbetar vi därför med att steg för steg minska miljö- och klimatavtrycket, i linje med uppsatta mål. Under de senaste åren har Peabs miljö- och klimatarbete blivit alltmer omfattande och våra mål och mätetal skarpare. Höga ambitioner och högt tempo är en nödvändighet då vi som Nordens samhällsbyggare har ett stort ansvar för bygg- och anläggningsbranschens miljöpåverkan.

Vägledande miljömål

Att ta ansvar för miljön är en central del av vårt strategiska målområde att vara ledande inom samhällsansvar. Vi har tre övergripande miljömål som identifierar våra fokusområden och hjälper oss i genomförandet av konkreta miljöförbättrande åtgärder. Dessa både stöttar och förstärker varandra.

Det mest långsiktiga av Peabs tre koncernövergripande miljömål är att vi senast år 2045 ska vara klimatneutrala, vilket är i linje med det vetenskapsbaserade 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Våra delmål fram till 2030 är att minska koldioxidintensiteten i den egna verksamheten – Scope 1 och 2 – med minst 60 procent (jfr. 2015) och att för insatsvaror och köpta tjänster – Scope 3 – minst halvera koldioxidintensiteten (jfr. 2015).

Det andra miljömålet är att ha en helt resurseffektiv verksamhet 2040. Detta mål bidrar i sig till klimatmålet eftersom resursanvändning och materialtillverkning har stor klimatpåverkan. Inom ramen för resurseffektivitet arbetar vi även aktivt för biologisk mångfald.

Vårt tredje miljömål är att vi senast år 2030 ska ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter. Vi vill skydda människor och miljön från skadlig exponering, såväl under produktions- som användningsfasen.

• År 2030: ska vi ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter
• År 2040: ska vi ha en 100 procent resurseffektiv verksamhet
• År 2045: ska vi vara klimatneutrala

Klimatneutralitet: Utsläppsminskningar i fokus

Enligt Boverket står bygg- och fastighetssektorn för drygt 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Det betyder att vi måste hålla ett högt tempo för att koldioxidutsläppen ska minska i den takt som Parisavtalet kräver. Vi strävar efter att arbeta strukturerat mot detta mål och har i Sverige ställt oss bakom bygg- och anläggningsbranschens gemensamma Färdplan för fossilfri konkurrenskraft.

Vi har en fördel i att vi kan förse vår entreprenadverksamhet och de projekt vi själva utvecklar med insatsvaror och råvaror genom affärsområde Industri, vilket förbättrar våra möjligheter att styra mot lägre koldioxidutsläpp. Genom olika typer av investeringar, till exempel i vår produktion och i eldrivna maskiner och fordon, bidrar vi till den pågående klimatomställningen. För 2022 uppgick omställningsinvesteringarna till cirka 300 Mkr.

Våra utsläppskällor

Peabs verksamhet ger upphov till utsläpp av växthusgaser främst från användning av olika material i vår produktion, såsom betong, stål och asfalt. Två andra betydande källor till växthusgaser i produktionen är energianvändning och transporter. Det är därför inom ramen för dessa områden våra prioriterade, utsläppsminskande aktiviteter återfinns.

Som samhällsbyggare har vi också ett helhetsperspektiv på vårt klimatarbete och verkar för att bidra i brukarfasen samt till det hållbara samhällsbygget i stort. Det kan handla om att utforma flexibla fastigheter, bygga solenergianläggningar, vindkraftverk och järnvägar, eller att bygga så att vi underlättar för människor att leva mer hållbart. Vi har livscykelperspektiv i verksamheten och tar ansvar för att både ställa och möta krav i värdekedjan gentemot leverantörer och kunder.

Den avgörande materialfrågan

Eftersom materialrelaterade utsläpp är den klart största källan till växthusgaser i vår verksamhet, och cement den enskilt största, har vi stort fokus på att minska utsläpp genom materialval, materialanvändning samt återvinning och återbruk. I det här arbetet är våra ECO-produkter avgörande, och vi vidareutvecklar dem kontinuerligt. Vi tillverkar i egen regi det slaggbaserade bindemedlet Merit, som till viss del ersätter cement i betong. Cementen står för 90 procent av betongens klimatpåverkan. Genom att dotterbolaget Swerock använder Merit vid tillverkning av sin klimatförbättrade ECO-Betong minskar koldioxidutsläppen med uppemot 50 procent jämfört med traditionell betong och uttaget av jungfrulig kalksten reduceras också.

Vår bygg- och anläggningsverksamhet har som mål att öka andelen använd klimatförbättrad betong i projekten för att minska klimatavtrycket. Affärsområde Anläggning använder alltid klimatförbättrad betong där det är tekniskt möjligt och tillgång finns och affärsområde Bygg har som mål att minst 50 procent av fabriksbetongen ska vara ECO-Betong senast 2023. Det långsiktiga målet är att betongen blir helt klimatneutral, vilket gör att vi även satsar resurser på forskning och utveckling, inte minst vad gäller alternativa bindemedel och koldioxidinfångning.

Fler framsteg och samarbeten under 2022:

• Vi förberedde vår första klimatdeklaration i enlighet med den nya lagen om klimatdeklaration som började gälla 2022. Lagkravet innebär en stor förflyttning för klimatfrågan inom byggbranschen.
• Dotterbolaget Swerock lanserade den klimatförbättrade betongen (ECO-Betong) på den finska marknaden.
• För Trafikverket göt vi för första gången en vägbro i Småland med betong där cementen till 50 procent var ersatt med Merit. Våra omfattande tester i laboratorium och på plats vid bron visade på god beständighet och bättre hållfasthet än traditionell betong. Koldioxidbesparingen uppgick till drygt 37 ton.
• Vi tecknade ett samarbetsavtal och blev delägare i det svenska startupföretaget CemVision som arbetar med att producera ett nytt klimatneutralt cement. Därefter har även Bill Gates gått in i företaget genom sitt mentorsprogram ”Breakthrough Energy Fellowship Program” som stödjer världens mest lovande innovationer inom klimat.
• Vi preliminärcertifierade tillsammans med vår beställare Wihlborgs vårt första byggprojekt enligt NollCO₂. Läs mer om projektet Kvartetten i Malmö på sidan 19.

Material
De tre viktigaste åtgärderna för att minska Peabs klimatavtryck:
1. Materialval
2. Materialeffektiva lösningar och arbetssätt
3. Återvinning/återbruk

Energi
De tre viktigaste åtgärderna för att minska Peabs klimatavtryck:
1. Energieffektivisering
2. Elektrifiering med grön el
3. Förnybar energi

Transporter
De tre viktigaste åtgärderna för att minska Peabs klimatavtryck:
1. Val av transportslag (förnybara bränslen)
2. Transport- och ruttoptimering
3. Optimerad masshantering

Samhällsbygge
De tre viktigaste åtgärderna för att minska Peabs klimatavtryck:
1. Energieffektiva, flexibla byggnadsverk med lång livslängd
2. Främja hållbar livsstil
3. Bidra till hållbar energi- och transportinfrastruktur

Lösning för stålet

2021 ingick vi som första svenska bygg- och anläggningsföretag partnerskap med SSAB kring fossilfritt stål, vilket innebär att vi från och med 2026 börjar använda stål som tillverkats fossilfritt i våra bygg- och anläggningsprojekt. 2022 fick vi beviljat ett forskningsprojekt tillsammans med SSAB via Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) där vi utreder möjliga utsläppsbesparingar inom bygg- och anläggningsbranschen med hjälp av den vätgasbaserade HYBRIT-tekniken. En första grov analys visar att över 90 procent av konstruktionsstålet i en konventionell stål- stomme för ett kontor kan bytas ut till fossilfritt stål via HYBRIT-tekniken, vilket innebär en klimatreduktion på cirka 70 procent jämfört med konventionellt producerat stål. Forskningsprojektet kommer även att detaljstudera klimatpåverkan från det fossilfria stålet samt vad klimatbesparingen kan ha för effekt på det totala klimatavtrycket för bygg- och anläggningsprojekt.

ECO-familjen växer

Utöver Merit och ECO-Betong arbetar vi med flera andra ECO-produkter. Dotterbolagen Byggelement och Smidmek introducerade 2021 koncepten ECO-Stomme och ECO-Prefab, som båda bygger på bindemedlet Merit. Under det gångna året beslutade Byggelement att utveckla detta vidare genom sin största satsning hittills. Med en investering på närmare en halv miljard kronor ska bolaget fördubbla sin produktionskapacitet på väggar och bjälklag. Samtidigt halverar man cementbehovet genom att andelen alternativa bindemedel ska uppgå till minst 50 procent. Under året lanserade Byggelement även produkten massivvägg med 50 procent alternativa bindemedel, vilket ger påtagligt lägre klimatpåverkan jämfört med massivvägg utan klimatförbättrad betong.

Energi på agendan

Vår tillverkning av ECO-Asfalt bygger på att biobränsle ersätter fossil eldningsolja vid torkning och uppvärmning av stenmaterialet, som är den mest energikrävande delen i tillverkningsprocessen.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

Det halverar klimatpåverkan, utan att slutproduktens egenskaper påverkas. Idag har dotterbolaget Peab Asfalt cirka 90 asfaltverk i Norden. Av dessa kan 20 asfaltverk i Sverige erbjuda ECO-Asfalt. Under året har omställningen pågått i våra övriga länder genom att konvertera fyra asfaltverk i Danmark, tre i Finland och två i Norge. I den svenska verksamheten har vi fått bidrag fram till 2022 från Naturvårdsverkets investeringsstöd Klimatklivet för att ställa om nio av våra asfaltverk. I Finland ökade verksamheten under året energieffektiviteten i asfalttillverkningen genom att sänka tillverkningstemperaturen med 15 grader. Det gjordes genom utbildning, ändringar i den lokala planeringen samt veckovisa uppföljningar. Utöver Merit och ECO-Betong arbetar vi med flera andra ECO-produkter. Arbetet med ECO-Asfalt är ett exempel på hur vi i produktionen kan spara energi och använda förnybara energislag för att minska klimatpåverkan. Inom vår asfaltsverksamhet fortsatte vi att provlägga och utveckla asfalt med träets naturliga bindemedel lignin, som är en restprodukt från skogen och delvis kan ersätta det oljebaserade bindemedlet bitumen. Under året utförde vi provläggning av asfalt med lignin i finska Kotka i samarbete med Stora Enso. Totalt sett har vi nu provlagt lignin på sju olika sträckor runtom i Norden. Det pågår även annan utveckling för att hitta fler alternativa bindemedel.

Högre energikrav

Energikraven i bygg- och anläggningsbranschen blir högre och större fokus riktas på energianvändningen i själva byggprocessen. För att minska energianvändningen tog den svenska byggbranschen under 2022, under ledning av Peab, fram en gemensam standard för energiklassning av byggbodar och bodetableringar. Bara i Sverige finns det omkring 60 000 byggbodar. Alla leverantörer har haft sitt eget klassificeringssystem, men har nu enats om gemensamma kriterier. Dotterbolaget Lambertsson har byggbodar med energivärde som hör till de bästa på marknaden, som används i stor utsträckning i Peabs verksamhet. Lambertsson har även lanserat Lambertsson Control, som ger möjligheter att mäta och styra energi- och vattenförbrukning på ett projekt. Energiförbrukningen kan minskas med 30-40 procent då mätningar skapar underlag till att hitta energitjuvar och kapa effekttoppar.

Eldrivna fordon och maskiner

Arbetet med att byta ut fossila bränslen mot förnybar energi för våra fordon och maskiner har fortsatt under året:

• Swerock investerade i tolv betonghybridpumpar som ska användas i Sverige och Finland. Genom dem minskar Swerock sin klimatpåverkan genom hela processen, från produktion av ECO-Betong och utkörning med elbetongbilar till utpumpning med de nya hybridpumparna.
• I Stockholm rullar fyra helelektriska betongbilar. Detta minskar koldioxidutsläppen årligen med drygt 80 ton per betongbil, i jämförelse med en diesellastbil.
• Peab Asfalt testade, som första asfaltbolag i Norden, en 2,5 tons helelektrisk vibrerande tandemvält som minskar utsläppen med tio kilo koldioxid per timme.
• Lambertsson byter successivt ut sin dieseldrivna maskinpark mot hybrid- eller eldrift. Det gäller även större maskiner som grävmaskiner, dumprar och hjullastare.
• Övergången till el- eller hybridalternativ avseende tjänstebilar och lätta lastbilar går snabbt. Av de förmånsbilar vi beställde under 2022 var 94 procent hybrid- eller elbilar och totalt sett är mer än var femte bil idag el- eller hybridbil inom koncernen.

Transportoptimering

När det gäller transporter arbetar vi framför allt med att använda rätt transportslag på rätt plats, optimera logistiken samt att hantera massor på ett effektivt sätt. Sedan drygt ett år har, till exempel, Lambertsson ett bygglogistikerbjudande som omfattar bland annat logistikpersonal, digitalt leveransplaneringsverktyg, samlastning och mellanlagring av byggmaterial. Planerade och samlastade transportflöden ger både effektivitets- och miljövinster.

” Hagainitiativet

För tredje året har Hagainitiativet undersökt vilka av börsens 128 stora bolag som har mål att halvera sina utsläpp till 2030 i enlighet med 1,5-gradersmålet. I 2022 års undersökning fick Peab grönt ljus längs hela värdekedjan (Scope 1, 2 och 3).

Forskning och innovation på agendan

Vid årsskiftet 2021/2022 etablerade vi den nya funktionen Forskning och Innovation med syftet att stötta verksamheten i omställningen till produkter med lägre klimatavtryck samt investeringar i ny teknik. Det handlar bland annat om cirkulära material och nya energitjänster. Under året har funktionen inlett nya samarbeten och identifierat nya partnerskap, som bland annat handlar om nya cirkulära processer där vi också använder allt mer restprodukter från andra industrier som råvara.

2030 2040 2045

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 41

LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

Resurseffektivitet: Många vägar till resurseffektivitet

Peabs andra miljömål om en helt resurseffektiv verksamhet 2040 sparar värdefulla naturresurser och bidrar också till klimatmålet eftersom resursanvändning och materialtillverkning har stor klimatpåverkan. I resurseffektivitet lägger vi även värnande av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. Vi eftersträvar därför att vår verksamhet ska ha en resurseffektiv produktion med effektiv användning av material, ansvarsfull hantering av restprodukter och arbetssätt som tar hänsyn till biologisk mångfald. Det handlar till exempel om att utforma resurseffektiva konstruktioner, upphandla cirkulära produkter, minimera spill, återbruka byggnadsmaterial och lämna överblivet material till återvinning, nyttja mark ansvarsfullt, hantera massor effektivt samt att källsortera för materialåtervinning. Det handlar också om att ha ett nära samarbete med övriga aktörer i värdekedjan för att uppnå cirkulära flöden. Tre goda exempel i vår verksamhet är vår användning av återvunnen asfalt, ECO-Ballast och återbruk i byggprojekt.

Cirkulära material på väg

Förutom att vi vid tillverkning av ECO-Asfalt ersätter fossil eldningsolja med biobränsle utvecklar vi lösningar för att delvis ersätta bindemedlet bitumen med restprodukter från skogsindustrin. Vi arbetar också med att öka användningen av returasfalt i produktionen. I Peabs nordiska asfaltproduktion uppgick andelen returasfalt 2022 till 27 procent (jfr 14 procent 2015).

Potential med ballast

ECO-Ballast är en annan produkt som Peab lanserade 2021 genom Swerock. Den kan användas för tillverkning av exempelvis asfalt och betong eller som konstruktionsmaterial. ECO-Ballast tillverkas av återvunna råvaror som kan komma från bygg- och anläggningsprojekt eller vara biprodukter från industriella processer, och är därmed ett viktigt bidrag till det cirkulära samhällsbygget. Produkten erbjuder likvärdiga egenskaper som jungfrulig ballast och är både kvalitetssäkrad och miljö- och hälsodeklarerad. Ballast kan också komma att spela roll inom Carbon Capture and Storage (CCS), det vill säga att fånga in och permanent binda koldioxid för att minska mängden koldioxid i atmosfären. Fram till våren 2023 driver vi ett forskningsprojekt, med finansiering från Sveriges bygg- och utvecklingsfond (SBUF), med syftet att undersöka möjligheten att tillverka ny ballast som byggmaterial genom att lagra biogen koldioxid från trä och andra biomaterial i restprodukter från täkt- och betongverksamheten. Vi har goda förutsättningar till detta med tanke på att vår verksamhet omfattar hela cirkeln från utvinning till användning och slutligen återvinning av ballastmaterial.

Från avfall till cirkulära material

När vi bygger och anlägger uppstår avfall. Varje år slängs mycket byggmaterial i de byggprojekt som genomförs. Peab har tydliga riktlinjer för hur överblivet material på våra arbetsplatser ska hanteras, för att möjliggöra ökat återbruk och samtidigt följa lagstiftning och uppförandekod. I verksamheten pågår även en rad initiativ för att hitta nya sätt att återvinna och återanvända detta byggmaterial. Inte minst är tidig dialog och samverkan med materialleverantörer och återbruksaktörer viktigt för att vi ska kunna tillverka och tillvarata fler produkter som innehåller återvunnet material. Under året har vi till exempel fortsatt samarbeta med avfallsentreprenörer om isolering, fönster och plast.

Peabs biologiska mångfald under lupp

Ecogain Biodiversity Index (EBI) mäter varje år hur de största företagen i Europa rapporterar om biologisk mångfald. Det är en indikator på hur väl den biologiska mångfalden integreras i företagens arbete. Av 100 företag på listan hamnar Peab på 18 plats.

42 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

Med hjälp av så kallade våtsiktar bidrar Swerock till cirkulära materialflöden genom att minska mängden överskottsmassor som läggs på deponi med upp till 80 procent. Inom anläggningsverksamheten arbetar vi allt oftare med så kallad insitusanering, som innebär sanering av förorenad mark och förorenade muddermassor på platsen där de finns, istället för att transportera bort massorna. Då minskar även behovet av transport av ersättningsmassor för utfyllnad. Enligt våra livcykelberäkningar kan insitusanering och stabilisering av förorenade massor ge upp till 80 procent lägre koldioxidutsläpp.

Fler framsteg och samarbeten under 2022:

• Ett av våra största projekt, Platinan i Göteborg, lämnade över fem ton överblivet material till återbruk och använde även återbrukat material som undertak i byggnaden.
• Vi har även arbetat med pilotprojekt för återbruk av trä som är vår största avfallsfraktion samt fortsatt med arbetet i Varvsstaden i Malmö där återbruk är centralt i utvecklingen av den nya stadsdelen.
• Vi asfalterade en teststräcka med 50 procent återvunnen asfalt i Drammens kommun i Norge.
• Inom väghållning tecknade vi, som första bygg- och anläggningsföretag i Sverige, avtal med en leverantör om inköp av cirkulärt salt. För att bidra till en mer klimatanpassad sommar- och vinterväghållning på Sveriges vägnät.# LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

Genom det cirkulära saltet minskar vi koldioxidutsläppen med 10 000 ton per år, vilket motsvarar 90 procentig reduktion av koldioxidutsläpp jämfört med mer traditionellt framställda salter. På uppdrag av danska Vejdirektoratet asfalterade vi i Danmark mer än 50 000 ton med ett klimatanpassat slitlager (KVS), som ger lägre rullmotstånd och minskar bränsleförbrukningen för de fordon som trafikerar sträckan.

Skydd och utveckling av biologisk mångfald

Biologisk mångfald innebär en variation inom arter, mellan arter och olika typer av livsmiljöer och är avgörande för människans välfärd. Inom vårt miljömål för resurseffektivitet ingår att vi ska skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk mångfald vid exploatering av mark och naturresurser. Peabs verksamhet innebär ingrepp i naturen med risk för att arter trängs undan. Därför är vi måna om att vidta åtgärder som skyddar liv och arter och rentav ökar bestånden i de miljöer där vi har verksamhet. Vi värnar biologisk mångfald genom utveckling av grön och blå infrastruktur, såsom fiskomlöp och faunapassager. Biologisk mångfald beaktas också vid miljöcertifiering av byggnader, till exempel vid Svanenmärkning. Innan vi öppnar en täkt gör vi vanligen naturvärdesbedömningar för att kunna avgöra om platsen är lämplig och identifiera eventuella skyddsåtgärder. Ibland upprättas också biologiska mångfaldsplaner för att identifiera de bästa möjligheterna för att skydda och till och med gynna olika arter. Under 2022 upprättade vi nio mångfaldsplaner i Sverige. Täkterna kan erbjuda unika livsmiljöer för många hotade arter och därmed innehålla högre naturvärden än omgivningen. I en täkt genomförde vi förra året en inventering där det hade visat sig att den fridlysta åkergrodan hittat en trivsam miljö i de anlagda dammarna. I en annan täkt har i sin tur pilgrimsfalkar tack vare olika åtgärder kunna häcka och i ytterligare andra täkter har backsvalor byggt bon i stenmjölshögarna.

Fler framsteg och samarbeten under 2022:

• Vi har tillsammans med branschföretag och myndigheter drivit och deltagit i flera utvecklingsprojekt avseende bekämpning och hantering av invasiva arter, som hotar den biologiska mångfalden.
• Vi ingick i två arbetsgrupper i ett branschgemensamt projekt initierat av Ecogain som syftar till att ta fram ett praktiskt verktyg för att värdera effekterna av insatser kopplat till biologisk mångfald.
• Swerock är medlem i nätverket med fokus på biologisk mångfald och affärsnytta Business@Biodiversity Sweden.

---

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 43

2030 2040 2045

Miljö- och hälsofarliga produkter: Vi fasar ut

Vårt tredje miljömål innebär att vi senast år 2030 ska ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter. Vi har ett ansvar att skydda människor och miljön från skadlig exponering, såväl under produktions- som användarfasen. Vi vill också undvika att blanda in farliga ämnen i material som ska återanvändas. Våra förutsättningar för att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter avgörs till stor del av att vi fattar rätt beslut från början. Det som är farligt ska helt enkelt aldrig komma in i verksamheten.

Metoder som underlättar produktvalet

För att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter tar vi vid produktval hjälp av miljöbedömningssystem som Byggvarubedömningen och Basta. Vi utvecklar våra metoder och system för att styra inköpen mot bättre produktval, till exempel genom att integrera information om miljöbedömning och miljömärkning i våra inköpsprocesser. Spårbarhet hjälper oss att identifiera ämnen som vi inte betraktar som farliga idag, men som kan visa sig vara det i ett senare skede. Att föra loggbok över inbyggda material är ett sätt att säkerställa spårbarheten. För att kunna fasa ut farliga produkter arbetar vi tillsammans med leverantörer och tillverkare för att hitta nya och bättre alternativ. Vi har implementerat en substitutionstrappa och tydliggjort de kriterier som ligger till grund för utfasningen, de så kallade Peab-kriterierna. Vi har också fortsatt implementeringen av ett digitalt kemikaliehanteringssystem i en allt större del av verksamheten för att underlätta uppföljning och styrning av kemikalieanvändningen. Under det gångna året började vi även att tillämpa systemet med ett trafikljus, en färgmarkering som visar om produkten är ett godkänt val i Peab. Det är ett hjälpmedel som visualiserar hur vi ska välja kemiska produkter för att uppnå vårt tredje miljömål.

Certifiering av fastigheter: Tydligt ramverk för hållbara projekt

Fastigheter påverkar miljön under hela livscykeln, från uppförande och drift till demontering och rivning. Miljöcertifieringssystem erbjuder tydliga ramverk att arbeta efter i projektering och produktion för att bedöma hur miljömässigt hållbar en byggnad är och stöttar oss i arbetet med att minska miljöpåverkan. Vi Svanenmärker alla bostadsrättshus på mer än två våningar som vi bygger i egen regi i Sverige. Hyresrättshus utvecklade i egen regi i Sverige Svanenmärker eller certifierar vi med Miljöbyggnad. I Finland certifierar vi flerbostadshus med Svanen eller BREEAM. Sedan 2021 bygger vi samtliga egenutvecklade bostäder i Finland med energiklass A. Våra egenutvecklade kommersiella byggnader i Sverige certifierar vi antingen enligt BREEAM eller Miljöbyggnad. I Finland använder Peabs fastighetsutvecklingsverksamhet miljöcertifieringssystemet LEED.

Samarbeten med universitet

Samarbeten är viktiga för att utveckla och hitta nya vägar till det hållbara samhället. Under året inledde Peab och Luleå Tekniska Universitet ett långsiktigt strategiskt samarbete inom hållbart byggande, digitalisering och resurseffektivitet, som gör det möjligt för Peab att dra nytta av den senaste forskningen i sitt arbete och LTU får möjlighet att testa sin forskning i praktiken. På Chalmers i Göteborg är vi med i forskningsprogrammet för ”Framtidens Transportinfrastruktur” och på Lunds Tekniska Högskola är vi aktiva i ”Center för byggrobotik”. Tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm driver vi sedan flera år ett samarbete inom vägteknik och geoteknik.

---

44 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

Krav på mätbart miljöavtryck: Ökat behov av miljödata

Peabs behov av att samla in, analysera och redovisa pålitliga miljödata från leverantörer ökar i takt med våra egna och omvärldens krav och förväntningar. Därför pågår ett koncernövergripande projekt med att utveckla miljödatahanteringen för att kunna mäta, analysera, styra och rapportera verksamhetens miljöpåverkan. Projektet syftar till att utveckla arbetssätt och systemstöd som hjälper oss med detta. Under året lanserade vi tre appar som hjälper oss att visualisera vår miljöpåverkan. Vi får översikt över vår användning av energi, hur vi ligger till avseende utfasningen av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter och stöd i sammanställning och rapportering av data. Projektet fortsätter under 2023. För samtliga våra ECO-produkter arbetar vi också med att öka tillgången till miljöinformation, bland annat genom klimatkalkyler och tredjepartsverifierade miljövarudeklarationer (EPD:er). Allt oftare tar vi även fram projektspecifika EPD:er. Vi har varit med och initierat projektet Miljödata NU, som drivs tillsammans med ett flertal aktörer i branschen under Byggföretagens paraply. Syftet är att ta fram en gemensam standard för informationsinnehåll och -format för hur data ska rapporteras. Dessutom är vi aktiva i att utveckla byggbranschens resurs- och avfallsriktlinjer för att utveckla en branschstandard för mätning av avfall samt definition och beräkning av nyckeltal.

	2015	2020	2022	2025	2030
Nuläge			56, -43% per 221231
Mål

	2015	2020	2022	2025	2030
Nuläge			98, -2% per 221231
Mål

” LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

År 2045 ska Peab vara klimatneutralt. Våra delmål fram till 2030 är att minska koldioxidintensiteten i den egna verksamheten (Scope 1 och 2) med minst 60 procent och att för insatsvaror och köpta tjänster (Scope 3) minst halvera koldioxidintensiteten (jfr. 2015). Utfallet efter 2022 visar att utvecklingen går åt rätt håll, om än i olika grad. Koldioxidintensiteten i den egna verksamheten har minskat med 43 procent sedan basåret 2015 och med två procent för insatsvaror och köpta tjänster. Det visar att den produktion vi själva har kontroll över är vi på god väg att ställa om, men utmaningen är större när vi är beroende av andra aktörer för att sänka våra koldioxidavtryck. Därför är det avgörande att vi fortsätter att ställa tydliga och hårda krav samt att visa på olika klimatförbättrande vägval för att få ned utsläppen.

Elisabet Stadler, miljöchef Peab

Koldioxidintensitet: Klimatmål för egen produktion

Mål: Minskade utsläpp av växthusgaser Scope 1+2* (ton CO₂e/Mkr) med 60 % (redovisas årsvis)
* Direkta och indirekta utsläpp till följd av användning av bränslen och energi i vår egen produktion

Koldioxidintensitet: Klimatmål för insatsvaror och köpta tjänster

Mål: Minskade utsläpp av växthusgaser Scope 3* (ton CO₂e/Mkr) med 50 % (redovisas årsvis)
* Inkluderar betong/cement, asfalt/bitumen, transport- och arbetsmaskintjänster, stål, avfallshanteringstjänster och tjänsteresor

---

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 45

TILLSAMMANS MED OSLOBYGG KF

Ingrid Karlsen, projektledare Oslobygg KF

Kravställt intill minsta miljödetalj

Kunder som ställer tydliga miljö- och klimatkrav driver utvecklingen mot en grönare byggbransch. Den kommunala byggherren Oslobygg KF är en sådan kund. Tillsammans med Peab bygger bolaget det nya äldreboendet Tåsenhjemmet i huvudstaden – med krav på allt från en fossilfri arbetsplats till flera miljöstandarder. Betong med lägre koldioxidavtryck, återanvänd betong, fossilfria maskiner och utrustning och borrning av energibrunnar.# VÅR SYN PÅ EN HÅLLBAR VERKSAMHET

Samhällsbyggare med tydliga prioriteringar

Peab arbetar varje dag för att förbättra vardagen där människor lever sina liv runtom i Norden. Vi gör det genom att bygga allt från bostäder, skolor, äldreboenden och sjukhus till att anlägga broar, vägar och annan infrastruktur. Att arbeta hållbart är för Peab en strategisk fråga som ska vara helt integrerad i verksamheten. Varje medarbetare ska i sin roll främja hållbar utveckling med utgångspunkt i Peabs kärnvärden, affärsidé, mission, strategiska målsättningar och uppförandekod.

För Peab innebär hållbarhet att bedriva en verksamhet som både tar långsiktigt ansvar för sin egen påverkan och verkar för en god samhällsutveckling. Vi har en bred verksamhet inom samhällsbyggande som naturligtvis har både positiv och negativ påverkan på vår omvärld. Bygg- och anläggningsbranschen är skadedrabbad och våra medarbetare på byggarbetsplatser är utsatta för risker som kan leda till olyckor. Branschen är också traditionellt mansdominerad, vilket innebär brister både avseende jämställdhet och mångfald. Vidare innebär de komplexa värdekedjorna risker för etiska överträdelser. Vi har dessutom ett ansvar för att våra leverantörer verkar för god etik, miljöhänsyn och mänskliga rättigheter.

Samtidigt bidrar vår verksamhet till mycket positivt. Förutom att vi varje dag bygger det lokala samhället, ger vi våra medarbetare trygga anställningar och meningsfulla yrken med utvecklingsmöjligheter. I lokalsamhället verkar vi särskilt för våra ungas utveckling och utbildning och bidrar till den lokala utvecklingen i stort.

Vår verksamhet påverkar miljö och klimatet på olika sätt. Till exempel ger vår materialanvändning, såsom betong och stål, upphov till koldioxidutsläpp, samtidigt som andra ämnen är hälso- och miljöfarliga. Vi använder jordens ändliga resurser och måste bli bättre på att arbeta cirkulärt och resurseffektivt, liksom att hantera ingrepp i naturen varsamt med hänsyn till biologisk mångfald. Vi ställer motsvarande krav på våra leverantörer och deras leverantörer och för kontinuerlig dialog med våra kunder för att underlätta för dem att nå sina miljö- och klimatmål.

Samarbete är en förutsättning för positiv förändring. Som en stor lokal aktör och arbetsgivare i Norden är det viktigt för oss att genom samverkan och dialog förstå behoven och utmaningarna i samhället och framför allt i våra lokalsamhällen. Det är med hjälp av denna förståelse vi kan minska verksamhetens negativa påverkan och öka dess nytta. Vi vill ta ansvar, oavsett om det är genom att bidra till mer klimatanpassad materialanvändning, sund konkurrens eller säkra och inkluderande arbetsplatser.

Som en av Nordens största samhällsbyggare har vi bestämt oss för att vara Bästa arbetsplatsen och Ledande inom samhällsansvar i vår bransch. Det är åtaganden som förpliktigar.

Våra väsentliga hållbarhetsfrågor identifierar vi inom ramen för våra fyra strategiska målområden, och särskilt de två ovannämnda: Bästa arbetsplatsen och Ledande inom samhällsansvar. Målområdena sammanfattar också våra externa och interna mål. Vi vill ta ansvar, oavsett om det är genom att bidra till mer klimat- anpassad materialanvändning, sund konkurrens eller säkra och inkluderande arbetsplatser.

Intressenterna vägleder oss

Våra prioriterade hållbarhetsfrågor och aktiviteter inom hållbarhetsområdet utgår från verksamhetens faktiska och potentiella påverkan på människor och miljö, liksom ständigt pågående dialoger med representanter från våra olika intressentgrupper. Det är så vi håller oss uppdaterade om de förväntningar och krav som våra intressenter har på oss och vilka frågor som är viktiga för dem. Dialogen sker i såväl vardagliga möten med kunder, leverantörer, medarbetare och andra intressenter som mer strukturerat som till exempel leverantörsrevisioner, möten med politiker och andra beslutsfattare, ägar- och investerardialoger och seminarier på högskolor och andra lärosäten. Dialogernas sammanvägda resultat utgör grunden till väsentlighetsanalysen och våra prioriteringar för hållbarhetsarbetet. De är förankrade i styrelse och koncernledning, senast inför affärsplaneperioden 2021-2023, integrerade i koncernens och affärsområdenas affärsplaner samt stödjer arbetet inom produktutveckling och tekniska lösningar.

I dialogerna – oavsett intressentgrupp – eftersträvar vi även att visa både på våra framsteg i verksamheten och goda exempel och initiativ, men också peka på utmaningar. På så sätt vill vi skapa och upprätthålla konstruktiva och transparenta dialoger som leder till faktisk positiv utveckling.

Åtta hållbarhetsprioriteringar

Peabs prioriterade hållbarhetsområden utgör en helhet, där delarna påverkar varandra. I samband med att vi antog en ny affärsplan för åren 2021 till 2023 reviderade vi de prioriteringar vi identifierat som de mest väsentliga för oss att hantera, följa upp och rapportera på. Vi sorterar in dessa under de två målområdena Ledande inom samhällsansvar och Bästa arbetsplatsen och målsätter dem för att säkerställa att de är integrerade i verksamheten och styrningen. De tar avstamp både i områden där vår verksamhet har negativ påverkan på människa, miljö och ekonomi och i områden där vår verksamhet kan göra positiv skillnad.

Våra prioriterade områden har inte ändrats sedan vi redovisade dem i 2021 års års- och hållbarhetsredovisning. Vi har dock prövat dessa utifrån en diskussion om hur vår verksamhet påverkar omvärlden och hur vi påverkas av den, utfallet av denna redovisas nedan.

Våra hållbarhetsprioriteringar:
* E Klimatpåverkan
* E Resursanvändning
* E Miljö- och hälsofarliga produkter
* G Etik och antikorruption
* S Arbetsmiljö och säkerhetskultur
* S Jämställdhet, mångfald och likabehandling
* E S Kvalitetssäkrad leverantörskedja
* S Ungas utbildning och utveckling

Läs mer om vår syn på våra hållbarhetsprioriteringar och hur vi styr dessa i GRI-appendix på peab.se.

Närproducerat samhällsbygge

Utgångspunkten för hur vi arbetar med våra prioriterade hållbarhetsfrågor är våra fyra lokalt samverkande affärsområden, som ger oss god kontroll över förädlingskedjan. Våra drygt 15 000 medarbetare säkerställer att vi så långt som möjligt tar vara på lokala resurser i form av egen personal, egna insatsvaror och underentreprenörer. Tillsammans med vårt sociala samhällsengagemang och integrerade klimat- och miljöarbete utgör detta grunden för det vi menar är ett närproducerat samhällsbygge.

Betydelse för intressenter

Peabs påverkan på omvärlden & Omvärldens påverkan på Peab	Klimatpåverkan	Resursanvändning	Miljö- och hälsofarliga produkter	Etik och antikorruption	Arbetsmiljö och säkerhetskultur	Jämställdhet, mångfald och likabehandling	Kvalitetssäkrad leverantörskedja	Ungas utbildning och utveckling	ESG
Hög	Hög	Låg	Låg	6	1	8	2	4	4
5	5	3	3	2	6	1	8	2	6

(E=miljö, S=social, G=styrning)

| Peabs intressenter | Förväntningar på Peab
| Dialogformer

| Skapande värden # VÅR SYN PÅ EN HÅLLBAR VERKSAMHET

Styrningen av hållbarhetsarbetet

Peab styr hållbarhetsarbetet genom att identifiera, bedöma och hantera risker och möjligheter, arbeta med ständiga förbättringar och identifierade nyckelaktiviteter och -projekt, samt att mäta framstegen genom våra koncernövergripande samt affärsområdes- och dotterbolagsspecifika mål inom de prioriterade hållbarhetsfrågorna. Därtill sker styrningen genom centrala regelverk och ledningssystem samt så långt som möjligt på lokal nivå. För att förstärka den lokala förankringen tydliggjorde vi under 2021 det integrerade ansvaret för hållbarhetsarbetet i våra fyra affärsområden.

Peabs styrelse har ålagt koncernledningen det övergripande ansvaret för styrning och uppföljning av integreringen av hållbarhet i verksamheten. Peabs fyra affärsområdeschefer, som rapporterar till koncernchefen, är tillsammans med COO, CSO och CCO ansvariga för att hållbarhetsarbetet är en integrerad del av verksamheten. Till sin hjälp har de en hållbarhetsgrupp med kompetenser inom hållbarhet samt ett stort antal specialister, båda i de centrala stödfunktionerna och i affärsområdena.

Koncernledningen följer upp hållbarhetsarbetet vid varje koncernledningsmöte, samt går igenom särskilda händelser med bäring på dessa frågor samt fördjupar sig vid varje möte i ett hållbarhetstema. Styrningen sker utifrån de fyra målområdena och de externa och interna målen som inordnas under dessa. Vissa av målen följs upp av både koncernledning och styrelse kvartalsvis, medan andra följs upp halvårsvis eller helårsvis. Måluppföljningen och -utfallet ger koncernledningen möjligheter att sätta in åtgärder vid behov och sedan följa upp vidare.

Peab bedriver ett kontinuerligt, kompetenshöjande arbete på alla nivåer i koncernen inom de prioriterade hållbarhetsområdena, som miljö, arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald, etik och antikorruption samt ungas utbildning och utveckling.

Regelverk och ledningssystem för styrning

Centrala regelverk och ledningssystem för styrning i Peab följer internationella konventioner och nationella lagar. Det mest centrala interna styrdokumentet, Peabs uppförandekod, bygger på FN:s Global Compacts principer, som inkluderar försiktighetsprincipen och FN:s mänskliga rättigheter samt ILO:s kärnkonventioner. Den ses över och uppdateras vid behov varje år. Peab undertecknade Global Compact 2012. Peab avser att fortsätta följa Global Compact, enligt beslut från vd och koncernchef. Vi följer FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), liksom OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Vi arbetar efter de metoder som OECD-riktlinjerna föreskriver.

Peabs styrelse har det yttersta ansvaret för att Peabs uppförandekod efterlevs och kommuniceras. Detta ansvar delegeras till vd och följer därefter ned i linjeorganisationen genom chefsleden på varje nivå som ansvarar för att kraven i koden samt tillhörande riktlinjer och regler tillämpas och efterlevs inom sina avdelningar eller funktioner. Varje medarbetare ansvarar i sin tur för att ta del av och följa uppförandekoden. Leverantörsuppföljning utifrån vad uppförandekoden – och sedan 2023 en särskild leverantörskod – föreskriver åligger inköpsfunktionen.

Tydliga ramar och riktlinjer

Respekten för de mänskliga rättigheterna är en självklar utgångspunkt för Peabs verksamhet och genom hela värdekedjan. Detta uttrycks tydligt i vår uppförandekod. Risker för kränkning av de mänskliga rättigheterna finns dock inom samtliga verksamhetsområden, internt och externt, och är särskilt påtagliga i leverantörskedjan. Därför är denna fråga central för oss och inbegriper flera av våra prioriterade hållbarhetsaspekter. Läs mer i avsnittet om risker och riskhantering på sidorna 81-84.

För den – medarbetare eller intressent utanför Peabs organisation – som vill uppmärksamma Peab på allvarliga avvikelser mot uppförandekoden eller andra oegentligheter finns en visselblåsarfunktion. Funktionen finns tillgänglig både på Peabs webbplats och intranät och hanteras av Peabs etiska råd, som arbetar strukturerat enligt särskilda processer. Visselblåsaren har alltid möjlighet att vara anonym.

Etiska Rådet rapporterar det totala antalet konstaterade och betydande fall av bristande efterlevnad av uppförandekod eller leverantörskod, lagar och föreskrifter till koncernledningen halvårsvis, samt till styrelsen i samband med delårsbokslutet i tredje kvartalet. Etiska Rådet rapporterar även om vilka pålagor som utfärdats. Läs mer om visselblåsarfunktionen i Peabs GRI-appendix.

Peabs uppförandekod kompletteras av fyra övergripande policyer; Miljöpolicy, Kvalitetspolicy, Informationssäkerhetspolicy och Arbetsmiljöpolicy. Dessa kompletteras i sin tur av ett antal riktlinjer och vägledande dokument. Samtliga policyer omsätts i webbaserade utbildningar som medarbetarna genomför med jämna mellanrum, samtidigt som de kommuniceras till kunder och leverantörer samt finns tillgängliga på Peabs intranät och externa webbplatser.

Fler åtgärder för att nå de globala målen

Peabs ledning genomför regelbunden översyn av verksamheten utifrån FN:s 17 globala mål och 169 delmål. Detta gjordes senast 2020. För perioden 2021-2023 har vi bedömt sex av målen som särskilt prioriterade, då de antingen utgörs av områden som innebär en potentiell risk eller områden där Peab har störst möjlighet att främja hållbar utveckling.

Mål 5 om jämställdhet är viktigt för Peab eftersom vi, liksom resten av bygg- och anläggningsbranschen, fortfarande har långt kvar till en jämn könsfördelning. Inför 2021 genomförde koncernledningen en omfattande jämställdhetsanalys och satte kvantitativa mål för jämställdhet för att förstärka framdriften på området. 2022 arbetade vi med förberedelser för satsningen Byggåret för kvinnor, som vi lanserade i början av 2023, för att attrahera fler yrkesarbetande kvinnor till Peab.

Mål 8 om bland annat arbetsvillkor omfattar flera av Peabs prioriterade hållbarhetsaspekter, såsom säker arbetsmiljö, goda villkor i leverantörskedjan och ungas väg in i arbetslivet. Det är dessutom ett område som präglas av stor risk. Under året vidareutvecklade vi till exempel våra leverantörskontroller för att säkerställa etiska och hållbara produktionsvillkor, samt tog fram en särskild leverantörskod.

Mål 9 om en hållbar industri, innovationer och infrastruktur är relevant bland annat på grund av dess koppling till vår industri- och anläggningsverksamhet och våra satsningar på hållbar innovation. Under året fortsatte vi bland annat att utveckla våra ECO-produkter och har nu bland annat lanserat ECO-Asfalt i hela Norden.

Mål 11 om att bygga hållbara städer och samhällen som är trygga och tillgängliga för alla summerar på många sätt det som är Peabs kärnverksamhet.

---

Intressenter

Medarbetare

Dialog: Daglig dialog, medarbetarunder- sökning, arbetsmiljömätning, arbetsmiljödialog, elevundersök- ning, arbetsplatsmöten, facklig samverkan, internutbildningar, incidentuppföljning, chefsmöten, mål- och utvecklingssamtal, extern undersökning kring ar- betsgivarvarumärke, samverkan med studenter och utbildnings- väsendet.

Vad vi erbjuder:
* Löner och ersättningar
* Meningsfulla arbeten som samhällsbyggare
* Möjlighet till utveckling, utmaning och gemenskap
* Initiativ för bättre hälsa och ökat välmående

Kunder

Ansvarsfullt etiskt företagande: Professionellt affärs- mannaskap, kompetens, resurskapacitet, kvalitet, tillgänglighet, erfarenhets- och kompetensåterföring, goda arbets- och anställningsvillkor, certifieringar, löpande riskkartläggning och -hantering, medveten- het och åtgärder för minskad miljö- och klimatpå- verkan, samhällsengagemang bland annat i form av integrationsarbete, praktikplatser och bidrag till ungas arbetslivserfarenhet, ansvar längs hela värdekedjan.

Dialog: Personliga möten, dagliga kontakter, nätverk, samarbets- projekt, dialogmöten, kund- träffar, mässor, kundenkäter, frågeformulär från kunder, upphandlingar och revisioner.

Våra erbjudanden:
* Lösningar och leveranser som förbättrar förutsättningarna för kundernas verksam- heter, ökar produktiviteten och sänker deras kostnader
* Underlättar kundernas möjligheter att ta ansvar och driva hållbar utveckling

B2C (bostadskunder):
* Underlättar människors vardag
* Underlättar människors möjligheter att ta ansvar och verka hållbart

Leverantörer

Ansvarsfullt etiskt företagande: Professionellt affärsmannaskap, löpande riskkartläggning och risk- hantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan (gärna i samverkan med leverantören), ansvar längs hela värdekedjan.

Dialog: Upphandlingar, leverantörsut- värdering, personliga möten, dagliga kontakter, leverantörs- träffar, leverantörsrevisioner, hållbarhetsdialoger och samar- betsprojekt.

Våra erbjudanden:
* Långsiktiga relationer och affärsmöjligheter för omkring 30 000 leverantörer
* Arbetstillfällen
* Ger möjligheter att ta ansvar och driva hållbar utveckling

Aktörer i lokalsamhället

Ansvarsfullt etiskt företagande: Bidrag till lokal samhällsutveckling, kostnadseffektivt byggande och bostäder i olika prisklasser, löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, engagemang i lokal miljövård, lokalt samhälls- engagemang bland annat i form av integrationsarbete och bidrag till ungas arbetslivserfarenhet, sponsring av lokal ungdomsverksamhet, ansvar längs hela värdekedjan.

Dialog: Studiebesök, samverkanspro- jekt, informationsträffar, nätverk, kontakter med länsstyrelser/ kommuner, miljöredovisningar, visionsarbeten, mentorskap, sponsringsprojekt, medborgar- och boendedialoger.

Bidrag till lokalsamhället:
* Lokala arbetstillfällen
* Skatter och sociala avgifter
* Bidrag till långsiktiga hållbarhetsmål, inklusive klimatmål
* Lokala inköp och lokal försörjning
* Bidrag till ungas utbildning och utveckling
* Bidrag till jämställdhet, mångfald och likabehandling
* Lokal sponsring av civilsamhället

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 49# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

VÅR SYN PÅ EN HÅLLBAR VERKSAMHET

Under året stärkte vi oss bland annat ytterligare som Sveriges största skolbyggare, lanserade vårt förskolekoncept samt fortsatte att utveckla det hållbara boendekonceptet NärBo. Vi har också arbetat vidare med att utveckla vårt koncept för ungas utveckling, Peab Life.

Mål 12 om hållbar konsumtion och produktion är prioriterat inte minst på grund av dess koppling till vårt miljömål om resurseffektivitet. Under 2022 inledde vi bland annat en rad nya projekt och samarbeten för ökat återbruk, till avseende trä, fönster och plaster.

Mål 13 om att bekämpa klimatförändringarna, är en global ödesfråga som Peab, i egenskap av stor samhällsbyggare i Norden, har ett stort ansvar för. Under året tog vi flera viktiga steg mot klimatneutralitet genom såväl innovation och investeringar som nya samarbeten för minskade utsläpp av växthusgaser.

Styrning

Strategi

Riskhantering

Mål och mätetal

Klimatrisker och -möjligheter enligt TCFD

På Peab arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att minska vår klimatpåverkan och för att skynda på klimatomställningen till ett fossilfritt samhälle. För våra intressenter är frågan om klimatneutralitet högprioriterad och ett av Peabs miljömål är att vara klimatneutrala 2045.

Vi har börjat implementera TCFD:s (Task Force on Climate-Related Financial Disclosures) rekommendationer. Vi ser dem som ett bra verktyg för att strukturerat redovisa hur vi arbetar med våra klimatrelaterade risker och möjligheter, men också för att identifiera förbättringsområden. Många av dessa redovisas mer utförligt i vår årliga CDP Climate-rapport som finns på vår webbplats, tillsammans med ett antal här i Års- och hållbarhetsredovisningen.

Styrning
Peabs styrelse och ledning behandlar regelbundet frågor som rör klimatrelaterade risker och möjligheter. Koncernens miljömål är beslutade av ledningen och förankrade i styrelsen. Styrelsen har ålagt koncernledningen det övergripande ansvaret för styrning och uppföljning av klimatarbetet. Koncernens miljöchef är ansvarig för att strategiskt driva och samordna det koncern- gemensamma klimatarbetet tillsammans med affärsområdenas chefer och specialister. Klimatrelaterade risker och möjligheter utgör en del av den strategiska dialogen. Måluppfyllelsen för klimatmål följs upp som del av övriga resultat.

Strategi
Peab har identifierat klimatrelaterade risker och möjligheter. En enkel scenarioanalys ligger till grund för identifieringen av dessa. Exempel på omställningsrisker är skärpta lagkrav och ökade kostnader för utsläpp. Exempel på fysiska risker är extremväder och över- svämningar som påverkar Peabs produktion och val av lösningar.

Riskhantering
Peab arbetar kontinuerligt med att identifiera, bedöma och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter; både fysiska och omställningsrelaterade sådana. Vi har påbörjat arbetet med att bedöma den finansiella påverkan dessa risker kan ha och att bedöma företagets resiliens i förhållande till dem. Resultatet från den koncernövergripande riskanalysen behandlas i såväl ledning som styrelse. Mer om riskhantering i Peab finns att läsa på sidorna 81–84 samt i CDP-rapporten.

Mål och mätetal
Peab har tre långsiktiga miljömål, varav ett innebär klimatneutralitet 2045. Peab använder en rad mätetal för att följa upp måluppfyllelse och klimatpåverkan, inkluderande Scope 1-2 samt delar av Scope 3. Dessa redovisas i Års- och hållbarhetsredovisningen samt i CDP- rapporten.

REDOVISNING ENLIGT EU-TAXONOMIN

Redovisning enligt EU-taxonomin

I juli 2020 trädde EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852 i kraft och förordningen är ett klassificeringsverktyg som ska hjälpa investerare och andra intressenter att bedöma hur hållbar en verksamhet är och på så vis styra kapitalflöden till miljömässigt bättre alternativ. Taxonomiförordningen innebär att ett stort antal företag inom EU måste redovisa hur stor del av verksamheten som omfattas av taxo- nomin. Från och med 2022 kompletteras redovisningen med i vilken utsträckning verksamheterna lever upp till kriterierna för att defi- nieras som miljömässigt hållbara enligt taxonomin.

Basen är det urval av ekonomiska aktiviteter som listas i taxonomin. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den väsentligt bidra till ett eller flera av de fastställda miljömålen, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen samt uppfylla vissa sociala minimikrav. För 2022 finns två miljömål definierade; begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar.

Peab har en diversifierad och komplex verksamhet som samhälls- byggare. Vi finns i fyra nordiska länder och har omfattande geogra- fisk närvaro samt kunder inom både privat och offentlig sektor. Våra fyra affärsområden Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveck- ling står på egna ben och säkerställer genom samverkan att vi så långt som det är möjligt tar vara på lokala resurser i form av egen personal och egna insatsvaror. Peabs verksamhet omfattar således många olika typer av aktiviteter inom taxonomiförordningen.

Samtidigt kännetecknas Peabs verksamhet av ytterligare förutsätt- ningar som anger ramarna för hur vår redovisning enligt EU-taxo- nomin ska förstås. En är att verksamheten i stor utsträckning bedrivs i projektform där varje projekt är unikt, vilket gör det insats- krävande att utvärdera varje projekt. Inom vår bygg- och anlägg- ningsverksamhet är det i hög grad externa beställare som anger specifikationen på ett projekt. Det minskar Peabs möjligheter att påverka utfallet, även om vi arbetar aktivt med att föra tidiga dialoger med beställarna. Vidare kännetecknas branschen av långa ledtider – från detaljplaneläggning till färdigt projekt – och därför tar det år innan nya krav slår igenom i verksamheten och redovisningen.

Arbetet under 2022

Vi, liksom hela branschen, är i början av en utmanande förändrings-resa som kommer att kräva förändrade arbetssätt och utökad uppföljning. Ett exempel är att flera certifieringssystem redan har påbörjat en anpassning till taxonomin, vilket sätter en ny standard för branschen. Våra upplysningar för 2022 bygger på vår nuvarande tolkning av reglerna och kan framöver komma att ändras i takt med att praxis utvecklas och de allmänna kunskaperna om taxonomin ökar. Vi har under det gångna året lagt mycket kraft på att tillsam-mans med branschen förstå och tolka kriterierna. Vidare har vi arbetat med att bygga vår förmåga att kunna mäta relevanta data som vi behöver för att utvärdera taxonomikriterierna och ta fram stödverktyg att kunna använda i projekt som har som kravbild att uppfylla kriterierna. Fokus har varit på väsentliga aktiviteter samt klimatrisk- och sårbarhetsanalyser, och på sikt är ambitionen att allt fullt ut integreras i vårt ordinarie arbetssätt.

Sociala minimiskyddsåtgärder

Enligt taxonomiförordningen ska de ekonomiska verksamheterna, utöver kriterierna för väsentligt bidrag och att de ”inte orsakar bety-dande skada” (DNSH), ta hänsyn till sociala minimiskyddsåtgärder för att kunna anses vara miljömässigt hållbara. Avsikten är att genom dessa säkerställa att aktörer inte klassar verksamheter som hållbara, trots att de till exempel bedriver verksamhet som strider mot regler kring mänskliga rättigheter (inklusive arbetstagares rättigheter), beskattning, rättvis konkurrens eller korruption.

I enlighet med EU:s i oktober 2022 publicerade rapport ”Platform for sustainable finance” om redovisning av de sociala minimiskyddsåtgärderna gör vi bedöm-ningen att Peab uppfyller de nyss nämnda sociala minimiskyddsåtgär-derna. Mänskliga rättigheter, beskattning, konkurrensfrågor och korruption är också centrala i Peabs uppförandekod, som i sin tur bygger på internationella konventioner och nationella lagar som FN:s Global Compacts principer, som inkluderar försiktighetsprincipen och FN:s mänskliga rättigheter samt ILO:s kärnkonventioner. Peab följer även FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), liksom OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Samtidigt arbetar vi kontinuerligt med att vidareutbilda och informera vår personal om koncernens rutiner och processer kring de sociala mini-miskyddsåtgärderna.

Verksamhet som bedöms omfattas av taxonomiförordningen

Vi har utvärderat taxonomins aktiviteter och bedömer att följande aktiviteter är relevanta och väsentliga för Peab:

Tillverkning
* 3.6 Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik

Inkluderar omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter i Peabs egenutvecklade ECO-produkter inom affärsområde Industri, såsom ECO-Asfalt som tillverkas med biobränsle i asfaltsverken, ECO-Be-tong som tillverkas med alternativa bindemedel som delvis ersätter cement samt ECO-Prefab där klimatförbättrad betong används och armeringen består av återvunnet stål.

Med stöd av Byggföretagens tolkning av EU-taxonomins kriterier samt egen utredning med stöd av extern expertis, bedöms Peabs ECO-produkter uppfylla kriterierna för att väsentlig bidra till begräns-ningen av klimatförändringar, genom att klimatavtrycket är väsentligt lägre för dessa produkter än de standardprodukter som finns tillgäng-liga på marknaden.

Merit, ett slaggbaserat bindemedel som används som ersättning för cement i betong, har ett väsentligt mindre klimatavtryck än traditionell cement. Tillverkningen av ett ton merit genererar ett klimatavtryck som motsvarar 3-6 procent av det som uppstår vid tillverkningen av ett ton cement.

I ECO-Betong används Merit, eller motsvarande bindemedel, och produkten uppfyller kraven för klimatförbättrad betong enligt Svensk Betongs standard och har därmed väsentligt mindre klimatavtryck än standardbetong. Med klimatförbättrad betong avses betong med minst 10 procent redu-cerade koldioxidutsläpp, jämfört med referensbetong med samma funktion.I tillverkningen av ECO-Prefab och ECO-Stomme, används bland annat klimatförbättrad betong, vilket ger ett väsentligt lägre klimatavtryck än prefabprodukter tillverkade med standardbetong. Produkterna uppfyller kraven för klimatförbätt- rade prefabprodukter enligt Svensk Betongs standard. Vid tillverk- ningen av ECO-Asfalt används koldioxidneutrala biobränslen, vilket reducerar klimatavtrycket för ECO-Asfalt väsentligt jämfört med tillverkning vid ett standardasfaltverk. Enligt Trafikverkets beräkningsmodell ger ECO-Asfalt en reduktion i klimatpåverkan på mer än 60 procent, jämfört med asfaltbranschens genomsnitt. Livscykelanalyser har genomförts och tredjepartsverifierade miljö- varudeklarationer (EPD:er) finns tillgängliga för ECO-produkterna. Kriterierna för att inte orsaka väsentlig skada på något av övriga mål har utvärderats och Peabs ECO-produkter bedöms uppfylla dem.

• Klimatanpassning: Bedöms uppfyllas genom att vi har genomfört klimatrisk- och sårbarhetsanalyser för samtliga tillverkningsan- läggningar för ECO-produkter samt identifierat möjliga riskreduce- rande åtgärder.
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser: Bedöms uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, då vattenverksamhet och andra situationer som berör miljökvali- tetsnormer för vatten alltid kräver en miljökonsekvensbeskrivning och vidtagande av relevanta skyddsåtgärder.
• Omställning till en cirkulär ekonomi: Bedöms uppfyllas genom att Peab tillämpar branschens riktlinjer för avfallshantering, som styr mot källsortering för att möjliggöra materialåtervinning. Peab utvärderar också löpande möjligheterna till cirkulära materialflöden, avseende såväl ingående råvaror till produk- tionen som återvinningsbarhet hos tillverkade produkter. Exempel på detta är bindemedlet Merit, som är baserat på slagg som är en biprodukt från stålindustrin, vår ECO-Ballast som kan användas i betong och asfalt och som baseras på 100 procent återvunnen råvara samt användningen av returasfalt som råvara i vår beläggningstillverkning. Miljövarudeklarationer finns fram- tagna för ECO-produkterna.
• Förebyggande och bekämpning av föroreningar: Bedöms uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, då ämnen som är förbjudna eller är föremål för stränga restriktioner täcks av befintlig lagstiftning.
• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem: Bedöms uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, eftersom vår tillverkningsverksamhet av ECO-produkter inte får bedrivas fritt i eller nära områden med känslig biologisk mång- fald och tillståndsprocessen i aktuella fall hanterar miljökonse- kvensbedömning och villkor kring eventuella skyddsåtgärder.

Transport

• 6.14 Infrastruktur för järnvägstransport
• 6.15 Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnåla vägtransporter och kollektivtrafik (mål begränsning av klimatförändringarna)
• 6.15 Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik (mål anpassning till klimatförändringarna)
• 6.16 Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart (mål begränsning av klimatförändringarna)
• 6.16 Infrastruktur för sjöfart (mål anpassning till klimatföränd- ringarna)

Inkluderar omsättning och driftsutgifter från anläggningsentrepre- nader till externa beställare avseende infrastruktur för järnvägs- transporter, vägtransporter och kollektivtrafik samt hamn- och sjötransporter inom affärsområde Anläggning. Vidare inkluderas omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter från beläggningsverk- samheten inom affärsområde Industri. Under 2022 har vi kommit till slutsatsen att 6.15 Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik är tillämpbar både inom affärsområde Anläggning och för belägg- ningsverksamheten inom affärsområde Industri. Detta var inte inklu- derat i årsredovisningen 2021.

Peabs verksamhet inom gruppen Transport bedöms för 2022 inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin.

Bygg- och fastighetsverksamhet

• 7.1 Uppförande av nya byggnader
• 7.2 Renovering av befintliga byggnader
• 7.7 Förvärv och ägande av byggnader

Inkluderar omsättning från nybyggnation, renovering samt om- och tillbyggnad för externa beställare inom affärsområde Bygg samt försäljning av egenutvecklade, nybyggda fastigheter inom affärsområde Projektutveckling. Vidare inkluderas hyresintäkter från ägda fastigheter samt omsättning vid försäljning av projekt- och exploateringsfastigheter som redovisas som lagertillgångar inom affärsområde Projektutveckling. Inkluderar även driftsut- gifter i form av forskning och utveckling avseende nybyggnation. Inom affärsområde Projektutveckling inkluderas kapitalutgifter avseende leasade tillgångar i fastigheter.

Peabs verksamhet inom gruppen Bygg- och fastighetsverksamhet bedöms för 2022 inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin.

Inom både affärsområde Bygg och Projektutveckling omfattas verk- samheterna fullt ut av taxonomin. Verksamhet som vi bedömer faller utanför taxonomin utgörs inom affärsområde Anläggning av andra entreprenader och infrastrukturprojekt som inte omfattas i gruppen Transport samt drift- och underhållsverksamhet. Inom affärsområde Industri utgör grus- och bergverksamhet, uthyrningsverksamhet, övrig prefabverksamhet samt varuförsäljning, verksamhet som inte klassificeras inom taxonomin.

Dubbelräkning har undvikits då endast extern försäljning har inklu- derats i summeringen av de relevanta aktiviteterna. Vid användning av egna ECO-produkter i bygg- och anläggningsentreprenader har denna del exkluderats i aktivitet 3.6 och ingår i rapporteringen i entreprenaderna till externa beställare inom aktivitet 7.1.

54 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

Omsättning

Kriterier för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)	Taxonomi- förenlig andel av omsättningen, år 2022	Kategori (möjlig görande verksamhet)	Kategori (omställnings- verksamhet)	Ekonomiska verksamheter	Kod/ koder	Absolut omsättning	Andel av omsättningen	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Minimiskyddsåtgärder
							MSEK	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	J/N
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik		5 173	8,4	100,0		3.6	5 173	8,4	100,0	–	–	–	–	–	J	J	J	J	J	J	J
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1)		5 173	8,4	100,0			5 173	8,4
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Infrastruktur för järnvägstransport						6.14	884	1,4
Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik						6.15	8 217	13,3
Infrastruktur för sjöfart						6.16	1 428	2,3
Uppförande av nya byggnader						7.1	20 139	32,5
Renovering av befintliga byggnader						7.2	8 090	13,1
Förvärv och ägande av byggnader						7.7	2 439	3,9
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		41 197	66,5				41 197	66,5
Totalt (A.1 + A.2)		46 370	74,9				46 370	74,9
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)		15 563	25,1				15 563	25,1
Totalt (A + B)		61 933	100,0				61 933	100,0

1) Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2022

Tillämpade redovisningsprinciper

Omsättning: Omsättningen inkluderar extern omsättning enligt IFRS 15 Intäkter och IFRS 16 Leasingavtal (hyresintäkter) inom taxonomiförenliga verksamheter. För affärsområdena Bygg och Anläggning innebär det entreprenadintäkter från externa beställare. För affärsområde Indu- stri avses samtliga externa intäkter från beläggningsentreprenader samt försäljning från ECO-Betong, ECO-Prefab och ECO-Stommar. I affärsområde Projektut- veckling inkluderas externa intäkter från försäljning av olika typer av bostäder och kommersiella fastigheter samt hyresin- täkter från fastigheter.

Driftsutgifter: Driftsutgifter inkluderar driftsutgifter relaterade till anläggnings- tillgångar inom verksamheter som omfattas av taxonomin, i huvudsak inom affärsområde Industri. Dessa består till största delen av reparationer och underhåll av fabriker, maskiner och inventarier för ECO-produkter samt för beläggningsverk- samheten. I driftsutgifter inkluderas även forsknings- och utvecklingsutgifter relate- rade till affärsområdena Industri och Bygg.

Kapitalutgifter: Kapitalutgifterna avser investeringar i byggnader, maskiner och inventarier samt förvärv av byggnader och mark klassificerade som anläggnings- tillgångar. Kapitalutgifterna är främst rela- terade till affärsområde Industri och till- verkning av ECO-produkter, produktion för övrig beläggningsverksamhet samt leasade tillgångar avseende fastigheter. Förvärv avseende projekt- och exploate- ringsfastigheter inom affärsområde Projektutveckling har inte inkluderats i taxonomirelaterade kapitalutgifter då dessa redovisas som omsättningstill- gångar i koncernen.REDOVISNING ENLIGT EU-TAXONOMIN PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 55

Driftsutgifter

2) Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) Taxonomi- förenlig andel av drifts- utgifter, år 2022
Kategori (möjlig görande verksamhet) | Kategori (omställ- ningsverk- samhet) | Ekonomiska verksamheter | Kod/ koder | Absoluta drifts - utgifter | Andel av driftsutgifter | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten och marina resurser | Cirkulär ekonomi | Föroreningar | Biologisk mångfald och ekosystem | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten och marina resurser | Cirkulär ekonomi | Föroreningar | Biologisk mångfald och ekosystem | Minimiskyddsåtgärder | MSEK | % | % | % | % | % | % | J/N | J/N | J/N | J/N | J/N | J/N | J/N | % | M | O
--- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | ---
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik | | | 3.6 | 195,0 | 27,1 | 100,0 | – | – | – | – | – | J | J | J | J | J | J | J | 27,1 | – | – |
Drifts utgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) | | | | 195,0 | 27,1 | | | | | | | | | | | | | | |
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik | | | 6.15 | 210,7 | 29,3 | | | | | | | | | | | | | |
Nybyggnation av fastigheter | | | 7.1 | 9,0 | 1,3 | | | | | | | | | | | | | |
Drifts utgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | | | | 219,7 | 30,6 | | | | | | | | | | | | | |
Totalt (A.1 + A.2) | | | | 414,7 | 57,7 | | | | | | | | | | | | | |
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
Driftsutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | | | | 304,1 | 42,3 | | | | | | | | | | | | | |
Totalt (A + B) | | | | 718,8 | 100,0 | | | | | | | | | | | | | |

2) Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2022.

Kapitalutgifter

3) Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) Taxonomi- förenlig andel av kapital utgifter, år 2022
Kategori (möjlig- görande verk- samhet) | Kategori (omställ- ningsverk- samhet) | Ekonomiska verksamheter | Kod/ koder | Absoluta kapital- utgifter | Andel av kapitalutgifter | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten och marina resurser | Cirkulär ekonomi | Föroreningar | Biologisk mångfald och ekosystem | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten och marina resurser | Cirkulär ekonomi | Föroreningar | Biologisk mångfald och ekosystem | Minimiskyddsåtgärder | MSEK | % | % | % | % | % | % | J/N | J/N | J/N | J/N | J/N | J/N | J/N | % | M | O
--- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | --- | ---
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
Tillverkning av andra tekniker med låga koldioxidutsläpp | | | 3.6 | 231 | 14,1 | 100,0 | – | – | – | – | – | J | J | J | J | J | J | J | 14,1 | – | – |
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) | | | | 231 | 14,1 | | | | | | | | | | | | | |
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik | | | 6.15 | 246 | 15,1 | | | | | | | | | | | | | |
Uppförande av nya byggnader | | | 7.1 | 17 | 1,0 | | | | | | | | | | | | | |
Förvärv och förvaltning av byggnader | | | 7.7 | 40 | 2,5 | | | | | | | | | | | | | |
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | | | | 303 | 18,6 | | | | | | | | | | | | | |
Totalt (A.1 + A.2) | | | | 534 | 32,7 | | | | | | | | | | | | | |
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | | | | 1 097 | 67,3 | | | | | | | | | | | | | |
Totalt (A + B) | | | | 1 631 | 100,0 | | | | | | | | | | | | | |

3) Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2022.

REDOVISNING ENLIGT EU-TAXONOMIN 56 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

ÖVERSIKT HÅLLBARHETSDATA

Översikt hållbarhetsdata

1) 2020 förvärvade Peab YIT:s nordiska beläggnings- och ballastverksamhet.
2) Andelen genererat avfall beror till stora delar på Peabs uppdragsbaserade åtaganden och kan variera mellan åren.
3) Korrigering av underrapporterad mängd ton avfall avseende 2021.
4) 2021 utökades Scope 3 med köpta produkter och tjänster samt uppströms transport och distribution. För fullständig GRIredovisning, vänligen besök peab.inpublix.com/2022

Mål	Målår	2022	2021	2020
Nöjdaste kunderna	NKI alltid över 75	80	81	80
Bästa arbetsplatsen	eNPS (employee Net Promotor Score) över benchmark i branschen	29	24	18
Allvarliga olyckor minskande trend	Egen personal	49	28	39
	Underentreprenörer	30	10	19
		19	18	20
Ledande inom samhällsansvar	Antal anställda	–	15 040	14 895
	Antal tjänstemän	–	6 955	6 879
	Antal yrkesarbetare	–	8 085	8 016
	Andel kvinnor %	–	15,0	14,0
	Andel kvinnor i styrelse och koncernledning %	–	38	38
Anställningsform	Tillsvidareanställda	–	14 624	14 481
	Projekt-/visstidsanställda	–	416	414
Anställningstyp för tillsvidareanställda	Heltidsanställda	–	14 480	14 338
	Deltidsanställda	–	144	143
Sjukfrånvaro %	Tjänstemän	–	2,9	2,7
	Yrkesarbetare	–	7,2	7,1
Jämställd rekrytering, produktionsledning och produktionsstöd (TJM) %	>28,5	45,3	34,9	–
Jämställd rekrytering, produktion och förädling (YA) %	>5,0	7,9	6,8	–
Personalomsättning %	14%	17%	–
Genomsnittligt antal utbildningstimmar, kvinnor	–	10,8	14,4	12,7
Genomsnittligt antal utbildningstimmar, män	–	9,6	11,7	9,5
Antal personer utbildade i mångfald och likabehandling	–	2 900	1 641	1 052
Antal riskobservationer	–	59 727	62 071	61 238
Total energiförbrukning	MWh	–	1 156 000	1 195 000
1) Energiintensitet	-15% 2023	-23%	-16%
Andel förnyelsebart bränsle %	–	23	20	18
Total mängd uppkommet avfall	ton	–	901 000 2)	1 130 000 3)
Andel icke- farligt avfall %	–	97	95	–
Behandlingsmetod för uppkommet avfall	Återvinning %	–	82	74 3)
	Bortskaffning %	–	18	26 3)
CO 2 e utsläpp i ton	Scope 1	–	216 000	215 000
	Scope 2 platsbaserad beräkningsmetod	–	7 000	8 000
	Scope 2 marknadsbaserad beräkningsmetod	–	16 000	17 000
	Scope 3	–	1 100 000	1 100 000 4)
CO 2 intensitet	egen produktion (Scope 1+2)	-60% 2030	-43%	-40%
	insatsvaror och köpta tjänster (Scope 3)	-50% 2030	-2%	-3%
Totalt antal certifieringar	–	35	22	30
Antal personer utbildade i etik och antikorruption	–	1 777	2 064	4 434
Antal korruptionsfall	0	1	1	2
Antal leverantörsrevisioner	–	6	15	6
Säkra köp %	–	75	71	–

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 57

ÖVERSIKT HÅLLBARHETSDATA

58 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

AKTIVA MEDLEMSKAP

Ett urval av Peabs medlemskap 2022

Samverkan med andra aktörer i samhället och i vår egen bransch är avgörande för vår förmåga att ta oss an samhällsutmaningar, driva hållbar utveckling och främja goda och sunda villkor i samhällsbyggarbranschen. Nedan listar vi ett urval av organisationer, nätverk och andra former av sammanslutningar som Peab verkar inom.

• Almega Arbetsgivarorganisation inom tjänstesektorn. Peabskolan är medlem.
• Asfaltindustrien (AI) Asfaltindustrien är en bransch- och arbetsgivarförening i Norge.
• Avfall Sverige Branschorganisation i huvudsak för kommunala Avfallsbolag. Bedriver forskning och utveckling samt representerar branschen i gemensamma intressen.
• BASTA BASTA är ett branschgemensamt system som syftar till att fasa ut särskilt farliga ämnen. Peab deltar i BASTAs vetenskapliga råd och marknadsråd.
• BIM Alliance BIM Alliance är en ideell förening som arbetar för bättre samhällsbyggande med hjälp av digital strukturerad informationshantering. Medlemmarna är, liksom Peab, aktörer inom samhällsbyggnadssektorn.
• Building Smart Finland Building Smart Finland är ett forum som syftar till att sprida information om BIM och att stötta medlemsföretagens arbete med att implementera BIM-baserade processer. Peab är medlem.
• Business@Biodiversity Peab är via dotterbolaget Swerock medlem i Business@Biodiversity Sweden, som är ett miljönätverk för att driva utveckling och arbeta med biologisk mångfald som en del av sin affärsmodell.
• Byggföretagen Byggföretagen är byggindustrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Peab är representerat i styrelsen och i flera av Byggföretagens råd/kommittéer. I finska byggindustrins motsvarighet RT (Raken nusteollisuus) är Peab medlem och representerat i olika lokala styrelser, kommittéer och utvecklingsgrupper.
• Byggvarubedömningen (BVB) Byggvarubedömningen bedömer och tillhandahåller information och dokument om hållbarhetsbedömda byggprodukter. Peab är medlemsrepresentant i styrelsen och delägare samt deltar i kriterie- och systemgrupp.
• Confederation of Finnish Construction Industries RT The Confederation of Finnish Construction Industries RT (CFCI) är en intresseorganisation för byggentreprenörer, specialentreprenörer och byggvaruindustrin. Peab är medlem.
• Dansk Industri (DI) Dansk Industri är Danmarks största företagaro rganisation och arbetsgivarförening.
• European Aggregates Association (UEPG) Via SBMI är Peabs dotterbolag Swerock med i UEPG, European Aggregates Association, som företräder den europeiska bergmaterialindustrins gemensamma intressen, främst gentemot EU. Swerock är representerat genom en ledamot i styrelsen, samt i kommittéer och en arbetsgrupp.
• Finnsafe Associaton of Finnish Safety Managers Föreningen för finska arbetsmiljöchefer är en professionell organisation med bidragande medlemmar från nyckelföretag inom arbetssäkerhetssektorn. Peab är medlem.
• Fossilfritt Sverige Fossilfritt Sverige är en plattform för dialog och samverkan mellan företag, kommuner och andra aktörer, med målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Peab anslöt sig till initiativet 2018.
• Grønn Byggallianse OG BREEAMNOR Grønn Byggallianse är en non-profit medlemsförening för verksamheter från hela bygg- och fastighetssektorn. BREEAM-NOR är en norsk anpassning av BREEAM. Peab är betalande medlem.
• Håll Nollan Föreningen bakom Håll Nollan heter Samverkan för noll olyckor i byggbranschen. Peab är styrelsemedlem och en av de 13 aktörer som var med och startade Håll Nollan.# AKTIVA MEDLEMSKAP

Installatörsföretagen

En bransch- och arbetsgivarorganisation.

LFM30

Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030 (LFM30) är ett branschinitiativ som syftar till att utveckla kunskap, mål och arbets- sätt tillsammans för att nå klimatneutra- litet för byggsektorn i Malmö redan vid 2030. Peab är en av de 41 byggherrar som är anslutna till initiativet.

Nordiskt vägforum (NVF)

NVF är ett branschsamarbete med medlemmar från både privat och offentlig sektor i Norden och ska främja utvecklingen inom väg-, vägtrafik- och väg transport området. Peab är representerat i styrelsen.

Norsk Asfaltforening

Den norska asfaltföreningen informerar om metoder, regler och forskning inom asfalt- området. Syftet är att bidra till mer korrekt och ökad användning av bitumenbaserade vägbeläggningar. Peab är medlem.

Norsk Bergindustri

Norsk Bergindustri är en branschorganisa- tion för företag som letar efter, utvinner, förvaltar eller förädlar mineralresurser i Norge, eller på annat sätt har koppling till bergindustrin. Swerock är medlem.

SIS

SIS är en ideell förening som driver och samordnar standardiseringen i Sverige. Peab är medlem i flera tekniska kommittéer.

Sveby

Standardisera och verifiera energipre- standa i byggnader (Sveby) är ett bransch- överskridande program som tar fram hjälpmedel för överenskommelser om energianvändning. Peab är finansiär och sitter i styrgruppen.

Svensk Betong

Svensk Betong är branschorganisation för de som tillverkar och bygger med betong. Peab är representerat genom ordförande- posten i styrelsen och i utskotten genom dotterbolaget Swerock.

Sveriges bergmaterialindustri (SBMI)

SBMI är branschorganisation för produ- center och leverantörer av bergmaterial. Peab är representerat i styrelse och utskott genom dotterbolaget Swerock.

Sveriges branschförening för säkrare vägarbetsplatser (SBSV)

SBSV är en branschförening med cirka 60 medlemmar från privata företag och orga- nisationer som verkar för säkrare vägar- betsplatser för både arbetare och trafi- kanter. Peab är representerat i styrelsen och i kommittéer.

Sweden Green Building Council (SGBC)

SGBC är en ideell förening som ägs av medlemmarna och är öppen för alla företag och organisationer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn. Peab är medlem samt deltar i SGBC:s råd. Peab är även medlem i det norska (NGBC) och det finska (FIGBC) Green Building Council.

Veiteknisk Institutt

Veiteknisk Institutt är ett kompetenscenter för FoU, kvalitetskontroll och dokumenta- tion av asfalt. Peab är medlem och sitter i styrelsen.

Vision Zero Forum

Finlands nationella nätverk för arbets- platser som delar en verklig önskan om kontinuerlig förbättring av arbetsmiljön. Peab är medlem.

Återvinningsindustrierna (ÅI)

Branschorganisation för privatägda företag inom insamling och hantering av avfall. Har bl.a. utarbetat en Policy som medlems- företagen åtar sig att följa som skall verka för en seriös hantering av avfall.

REVISORNS YTTRANDE

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Peab AB (publ), org.nr 556061-4330

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2022 på sidorna 14-15, 20-27, 32-56, 81-84 och 157-161 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

Uttalande

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Förslöv den 31 mars 2023

Ernst & Young AB

Jonas Svensson
Auktoriserad revisor

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Peab AB (publ) org.nr 556061- 4330 avger härmed följande årsredovisning och koncernredovisning för räken- skapsåret 2022. Koncernen har olika redovisningsprinciper i segmentsredovisningen jämfört med redovis- ning enligt IFRS för egenutvecklade bostadsprojekt och för IFRS 16 (tidigare operationella leasingavtal). För mer information om redovisningsprinciper samt skillnader mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS, se not 1 och 4. För information om alternativa nyckeltal, se avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner.

Nettoomsättning

Koncernens nettoomsättning enligt IFRS ökade med fem procent under 2022 och uppgick till 61 933 Mkr (58 923). Justerat för förvärvade och avyttrade enheter samt valutakurs- effekter ökade nettoomsättningen med tre procent. Justering av egenutvecklade bostäder till färdigställandemetoden påverkade nettoomsättningen med -1 202 Mkr (-1 103). Koncernens nettoomsättning enligt segmentsredovisning ökade med fem procent under 2022 och uppgick till 63 135 Mkr (60 026). Justerat för förvärvade och avyttrade enheter samt valutakurseffekter ökade omsättningen med fyra procent. En stor del av ökningen förklaras av ökade material- och energikostnader vilket har påverkat prissättningen till kund. Av nettoomsättningen avsåg 18 892 Mkr (17 298) försäljning och produktion utförd utanför Sverige. Andelen omsättning till offentliga kunder stod för 43 procent (42) medan privata kunder stod för 57 procent (58). I affärsområde Bygg ökade nettoomsättningen med sju procent och ökningen är relaterad till samtliga länder. Affärsområde Anläggning ökade nettoomsättningen med sex procent med ökningar inom Infrastruktur samt Drift och underhåll. I affärsområde Industri ökade nettoomsättningen med 14 procent och ökningen är i huvudsak relaterad till Beläggning, Betong och Byggsystem. I affärsområde Projektutveckling minskade nettoomsättningen med nio procent och minskningen är främst hänförbar till Bostadsutveckling. Efterfrågan på bostäder har minskat i samtliga länder, framför allt under andra halvåret, vilket har bidragit till lägre försäljningstakt och färre produktionsstarter av bostäder.

Resultat

Rörelseresultat enligt IFRS för 2022 minskade till 2 557 Mkr (2 975) och rörelsemarginalen minskade till 4,1 procent (5,0). Justering av egenutvecklade bostadsprojekt till färdigstäl- landemetoden påverkade rörelseresultatet med -219 Mkr (-152). Rörelseresultatet enligt segmentsredovisning för 2022 uppgick till 2 741 Mkr (3 098) och rörelsemarginalen minskade till 4,3 procent (5,2). Under 2021 och 2022 har det skett kraftiga prisökningar på material och energi. Vi har till största delen kunnat hantera prisökningarna samt leveransstörningar genom anpassningar och effektiviseringar, men då vi inte fullt ut har fått täckning för kostnadsökningarna har det haft en negativ påverkan på rörelsemarginalen. Under föregående år påverkades rörelseresultatet positivt av åter- betalning av AGS-premier om 179 Mkr redovisade inom Koncerngemensamt. I affärsområde Bygg minskade rörelsemarginalen till 2,2 procent (2,6) och minskningen förklaras av kostnadsökningar i samtliga länder. I affärsområde Anläggning var rörelse- marginalen oförändrad på 3,3 procent (3,3). Sammantaget uppgick rörelsemarginalen för entreprenadverksamheterna till 2,6 procent (2,9).

Nettoomsättning per kundtyp, segmentsredovisning 2022
	Privata, 57% (58)	Offentliga, 43% (42)

Nettoomsättning, segmentsredovisning	Mkr	%
	0	0
	10 000	2
	20 000	4
	30 000	6
	40 000	8
	50 000	10
	60 000	12
	70 000	14
2022
2021
2020
2019
2018*

• Ej omräknad med hänsyn till ändrade redovisnings- principer för egenutvecklade bostadsprojekt.

Rörelseresultat och rörelsemarginal, segmentsredovisning	Mkr	%
	0	0
	500	2
	1 000	4
	1 500	6
	2 000	8
	2 500	10
	3 000	12
	3 500	14
	4 000	16
2022
2021
2020
2019
2018*
Rörelseresultat
Rörelsemarginal

• Ej omräknad med hänsyn till ändrade redovisnings- principer för egenutvecklade bostadsprojekt.

Affärsområde Industri uppvisade en rörelsemarginal om 3,5 procent (5,0). Beläggning hade ett lägre rörelseresultat till följd av ökade energi- och bränslekostnader som inte har kunnat kompenseras fullt ut till kund, framför allt i Norge, Finland och Danmark. Även Ballast hade en lägre lönsamhet i jämförelse med föregående år, medan övriga produkt- områden inom affärsområde Industri uppvisade en förbättrad lönsamhet. I affärsområde Projektutveckling var rörelsemarginalen oförändrad på 13,0 procent i jäm- förelse med föregående år. I Bostadsutveckling uppgick rörelsemarginalen till 11,5 pro- cent (11,2). I Fastighetsutveckling har resultatbidrag från delägda bolag ökat under året. Realisationsvinster från fastighetstransaktioner uppgick till 85 Mkr (218) och innefattade bland annat avyttring av en logistikanläggning i Södertälje till Annehem Fastigheter samt en idrottshall i Sundsvall till Balder. Under föregående år avyttrades bland annat kontors- fastigheter i Helsingborg och Solna till Annehem Fastigheter. Elimineringar och upplösningar av internvinster i projekt i egen regi har under året påver- kat rörelseresultatet netto med -58 Mkr (-31). Avskrivningar och nedskrivningar enligt IFRS uppgick till -1 713 Mkr (-1 707). Avskrivningar och nedskrivningar enligt segmentsredovisning uppgick till -1 349 Mkr (-1 341). Finansnettot enligt IFRS uppgick till -117 Mkr (-73), varav räntenettot uppgick till -340 Mkr (-194). En stor del av räntekostnaderna avser finansiering av egenutvecklade bostadspro- jekt, vilka aktiveras på fastigheterna. Finansnettot enligt segmentsredovisning uppgick till -71 Mkr (-22) varav räntenettot upp- gick till -120 Mkr (-59) och kursdifferenser till -6 Mkr (7).# FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

I finansnettot har utdelningar och aktiverade räntor haft en positiv påverkan. Resultat före skatt enligt IFRS uppgick till 2 440 Mkr (2 902). Årets skatt uppgick till -609 Mkr (-525) och motsvarar en skatt om 25 procent (18). Resultat före skatt enligt segmentsredovisning uppgick till 2 670 Mkr (3 076). Årets skatt uppgick till -633 Mkr (-569) och motsvarar en skatt om 24 procent (18). Den höga skattesatsen förklaras främst av ej aktiverade underskott och ej avdragsgilla pensionskostnader. Årets resultat enligt IFRS uppgick till 1 831 Mkr (2 377). Årets resultat enligt segmentsredovisning uppgick till 2 037 Mkr (2 507).

Finansiell ställning

Balansomslutning enligt IFRS uppgick per den 31 december 2022 till 51 011 Mkr (47 170). Justering av skillnader i redovisningsprinciper gentemot segmentsredovisningen har påverkat balansomslutningen enligt IFRS med 7 791 Mkr (6 840) och merparten utgörs av justering avseende egenutvecklade bostadsprojekt, vilket har ökat under året. Eget kapital enligt IFRS uppgick till 13 786 Mkr (13 682), vilket gav en soliditet på 27,0 procent (29,0). Räntebärande nettoskuld enligt IFRS uppgick till 16 681 Mkr (10 515).

Balansomslutningen enligt segmentsredovisning uppgick per den 31 december 2022 till 43 220 Mkr (40 330). Eget kapital uppgick till 14 978 Mkr (14 656), vilket gav en soliditet på 34,7 procent (36,3). Räntebärande nettoskuld uppgick till 6 899 Mkr (2 404).

I nettoskulden ingår projektfinansiering för osåld del av egenutvecklade bostadsprojekt så länge de är under produktion. Den osålda delen uppgick till 2 209 Mkr (958) och ökningen förklaras av en hög produktionstakt men med lägre försäljningsgrad i pågående produktion jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Nettoskulden har även påverkats av återköp av egna aktier med 500 Mkr (–).

Den genomsnittliga räntan i låneportföljen, inklusive ränte- derivat, uppgick den 31 december 2022 till 3,3 procent (1,4).

Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad, segmentsredovisning

• Ej omräknad med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper för egenutvecklade bostadsprojekt.

Mkr	Ggr
	0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000
	Nettoskuld
	Nettoskuldsättningsgrad
	Rörelsemarginal
	Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen enligt segmentsredovisning.
	MÅL: >6%

Koncernens disponibla likvida medel enligt IFRS, inklusive ej utnyttjade kreditlöften men exklusive projektfinansiering, var vid årets slut 7 640 Mkr jämfört med 10 590 Mkr den 31 december 2021.

Som en konsekvens av att Peab från och med 1 januari 2020 konsoliderar svenska bostadsrättsföreningar enligt IFRS, tas borgensåtaganden inte upp för bostadsrättsföreningar under produktion. När bostadsrättsköparna tillträder bostäderna och bostadsrättsföreningarna inte längre konsolideras i Peabs räkenskaper, tar Peab upp borgensåtaganden till den del det finns osålda bostäder. Peab har ett garantiåtagande att förvärva osålda bostäder sex månader efter färdigställande.

Koncernens eventualförpliktelser, inklusive solidariskt ansvar i handels- och kommanditbolag, uppgick vid årets utgång till 2 843 Mkr jämfört med 3 263 Mkr den 31 december 2021. Av eventualförpliktelserna utgör borgensåtaganden för krediter i bostadsrättsföreningar avseende osåld del efter dekonsolideringen 97 Mkr jämfört med 19 Mkr den 31 december 2021.

Nettoskuld

Mkr	31 dec 2022	31 dec 2021
Banklån	4 075	1 285
Företagscertifikat	167	1 206
Obligationer	2 747	2 746
Finansiella leasingskulder	762	699
Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt	2 209	958
Övriga räntebärande skulder	62	11
Räntebärande fordringar	-1 617	-1 550
Likvida medel	-1 506	-2 951
Nettoskuld, segmentsredovisning	6 899	2 404
Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16	1 749	1 720
Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt	8 033	6 391
Nettoskuld, IFRS 16	16 681	10 515

Investeringar och avyttringar

Materiella och immateriella anläggningstillgångar enligt IFRS har under 2022 nettoinvesterats med 2 529 Mkr (1 765). Materiella och immateriella anläggningstillgångar enligt segmentsredovisning har under 2022 nettoinvesterats med 2 152 Mkr (1 453). Investeringarna avser i huvudsak maskininvesteringar.

Projekt- och exploateringsfastigheter enligt IFRS har under 2022 nettoinvesterats med 2 945 Mkr (2 202 Mkr). Projekt- och exploateringsfastigheter enligt segmentsredovisningen har under 2022 nettoinvesterats med 2 268 Mkr (1 067). I projekt- och exploateringsfastigheter ingår osåld del av egenutvecklade pågående bostadsprojekt, vilken har ökat under året. Därutöver har vi investerat i byggrätter samt i fler hyresrättsprojekt i egen balansräkning. Under föregående år förvärvades bland annat del av fastigheten Stockholm Primus 1 på Lilla Essingen i Stockholm med en byggrättsvolym om drygt 40 000 kvadratmeter BTA (bruttoarea) och ett underliggande fastighetsvärde om 1 167 Mkr.

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten enligt IFRS uppgick till -1 556 Mkr (2 818), varav kassaflöde från förändringar i rörelsekapital uppgick till -4 920 Mkr (-1 275). Kassaflödet från den löpande verksamheten enligt segmentsredovisning uppgick till -352 Mkr (4 807), varav kassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till -3 521 Mkr (874). Det negativa kassaflödet från rörelsekapitalförändringar kommer från samtliga affärsområden även om en stor del är relaterad till affärsområde Projektutveckling genom investeringar i projekt- och exploateringsfastigheter. I kassaflöde från den löpande verksamheten ingick utdelning från delägda bolag med 185 Mkr (307).

Kassaflöde före finansiering, segmentsredovisning

• Ej omräknad med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper för egenutvecklade bostadsprojekt.

Mkr	-3 000	-2 000	-1 000	0	1 000	2 000	3 000
	2022				*
	2021
	2020
	2019
	2018*

MÅL: 0,3-0,7 UTFALL 2022: 0,5

Nettoskuld i förhållande till eget kapital enligt segmentsredovisning

Kassaflödet från investeringsverksamheten enligt IFRS uppgick till -1 603 Mkr (-1 766). Kassaflödet från investeringsverksamheten enligt segmentsredovisning uppgick till -1 603 Mkr (-1 766). Investeringarna bestod i huvudsak av maskiner och fordon inom affärsområde Industri samt rörelseförvärv i affärsområde Anläggning. Därutöver har affärsområde Projektutveckling ökat engagemang och utlåning till joint venture företag. Under föregående år ingick, förutom maskininvesteringar inom affärsområde Industri, även rörelseförvärv inom affärsområde Anläggning samt ökat engagemang i joint venture företag inom affärsområde Projektutveckling.

Kassaflödet före finansiering enligt IFRS uppgick till -3 159 Mkr (1 052). Kassaflöde före finansiering enligt segmentsredovisning uppgick till -1 955 Mkr (3 041).

Kassaflöde från finansieringsverksamheten enligt IFRS uppgick till 1 687 Mkr (907). Kassaflödet från finansieringsverksamheten enligt segmentsredovisning uppgick till 483 Mkr (-1 082), varav betald utdelning uppgick till -1 475 Mkr (-1 327) och återköp av egna aktier till -500 Mkr (–).

Orderläge

Orderingången för 2022 uppgick till 53 259 Mkr jämfört med 55 848 Mkr föregående år. Affärsområde Bygg har haft en lägre orderingång under året medan affärsområde Anläggning hade en relativt oförändrad orderingång jämfört med 2021. I affärsområde Industri har orderingången ökat medan affärsområde Projektutveckling hade en lägre orderingång till följd av färre produktionsstartade bostadsprojekt då efterfrågan på bostadsmarknaden minskade under året.

Orderstock kvar att producera vid utgången av 2022 uppgick till 44 389 Mkr jämfört med 45 318 Mkr vid utgången av 2021. Av total orderstock förväntas 35 procent (34) att produceras efter 2023 (2022). Den svenska verksamheten svarade för 78 procent (75) av orderstocken.

Orderingång

Mkr	2022	2021
Bygg	27 732	30 903
Anläggning	14 877	14 819
Industri	12 788	10 568
Projektutveckling	6 019	9 981
Elimineringar	-8 157	-10 423
Koncernen	53 259	55 848

Orderstock

Mkr	31 dec 2022	31 dec 2021
Bygg	29 064	30 142
Anläggning	13 939	13 955
Industri	4 273	3 886
Projektutveckling	5 447	6 555
Elimineringar	-8 334	-9 220
Koncernen	44 389	45 318

Projektfördelning orderstock, 31 dec 2022

Orderstock fördelad över tiden

Mkr	0	5 000	10 000	15 000	20 000	25 000
	Under 200 Mkr, 49% (53)
	201 Mkr – 500 Mkr, 32% (36)
	501 Mkr – 1 000 Mkr, 10% (8)
	> 1 000 Mkr, 9% (3)

Mkr	0	5 000	10 000	15 000	20 000	25 000	30 000	35 000
	Kommande räkenskapsår
	Nästkommande räkenskapsår
	Därefter
	31 dec 2021
	31 dec 2022

Anställda per 31 december 2022

Totalt antal anställda i koncernen uppgick till 15 040 (14 895) per den 31 december 2022.

• Bygg, 38% (38)
• Anläggning, 22% (23)
• Industri, 33% (32)
• Projektutveckling, 2% (2)
• Koncerngemensamt, 5% (5)

Översikt affärsområden och koncerngemensamma funktioner

Peabkoncernen rapporteras i fyra affärsområden; Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling. Affärsområdena motsvaras av rörelsesegment. Utöver affärsområdena redovisas som Koncerngemensamt centrala företag, vissa dotterföretag samt övriga innehav. Centrala företag består framför allt av moderbolaget Peab AB, Peab Finans AB, Peab Support (Shared Service Center) samt Peab Utveckling AB. För mer information avseende skillnader mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS, se not 1 och not 4.# Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde

Nettoomsättning	Rörelseresultat	Rörelsemarginal
Mkr	2022	2021
Bygg	28 999	26 980
Anläggning	14 965	14 180
Industri	21 433	18 787
Projektutveckling	8 661	9 497
– varav Fastighetsutveckling	494	521
– varav Bostadsutveckling	8 167	8 976
Koncerngemensamt	1 532	1 314
Elimineringar	-12 455	-10 732
Koncernen, segmentsredovisning	63 135	60 026
Justering bostäder till IFRS	-1 20	-1 103
IFRS 16, tillkommande leasingavtal	–	–
Koncernen, IFRS	61 933	58 923
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning (Bygg och Anläggning)	43 964	41 160

66

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

AFFÄRSOMRÅDE BYGG

2022

Offentligt byggande kompenserar när bostäder bromsar in

Med lokal förankring nära kunderna utför affärsområde Bygg entreprenader åt både externa och interna kunder. Byggprojekten omfattar allt från nyproduktion av bostäder, offentliga och kommersiella lokaler till renoveringar och om- och tillbyggnadsarbeten samt byggservicetjänster.

Nyckeltal

	2022	2021
Nettoomsättning, Mkr	28 999	26 980
Rörelseresultat, Mkr	629	711
Rörelsemarginal, %	2,2	2,6
Orderingång, Mkr	27 732	30 903
Orderstock, Mkr	29 064	30 142
Operativt kassaflöde, Mkr	-79	1 654
Antal anställda 1)	5 852	5 796

1) Beräknat på rullande 12 månader

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

67

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Affärsområde Byggs verksamhet bedrivs genom cirka 150 plats kontor runt om i Norden, organiserade i tolv regioner i Sverige, tre i Norge och två i Finland. Specialiserade bostadsproducerande enheter finns i Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen. Byggserviceverksamheten är en rikstäckande organisation i Sverige. Övriga regioner bedriver alla typer av byggprojekt inom sina geo- grafiska områden.

Verksamheten 2022

Byggverksamheten har haft en hög produktionstakt under hela 2022. Dock har året präglats av störningar i leveranskedjor och prisuppgångar på energi och viktiga insatsvaror till följd av kriget i Ukraina. I början av året var efterfrågan på bostäder hög, men bromsade in under det andra halvåret. Efterfrågan på offentliga lokaler har varit god under hela året. Affärsområdet har haft en hög orderingång med bra spridning av uppdrag i Norden. Allt fler kunder efterfrågar hållbart byggande och miljö och klimatcerti- fierade byggnader. Vi ställer även om våra produktionsmetoder till att värna miljön exempelvis genom energieffektiva byggarbets- platser och mer klimatanpassade transporter och maskinparker.

Byggverksamheten har haft en hög produktionstakt under hela 2022. Dock har året präglats av störningar i leveranskedjor och prisuppgångar på energi och viktiga insatsvaror.

Stort behov av bostäder, men bostadsmarknaden bromsar in

Bostäder står fortfarande för en betydande andel av affärsområ- dets omsättning. Tillsammans med våra kunder arbetar vi med att välja mer hållbara materialval och energieffektiva lösningar, liksom att göra produktionsprocesserna mer hållbara. Under året har affärsområde Bygg erhållit ett flertal bostadspro- jekt runt om i Norden. Bland annat bygger Peab i Enköping 160 hyreslägenheter åt Genova Property Group. Hyreslägenheterna är utformade enligt NärBokonceptet, som är Peabs modifierbara, kostnadseffektiva och hållbara typhuskoncept med Svanenmärk- ning. I Norrköping bygger Peab 46 lägenheter åt Brf Kronomagasi- net i radhusmodell. Byggnaden har stort fokus på hållbarhet med el från förnyelsebara källor, stomme i trä och en varierad tegel- fasad för att låta husen smälta in i den omgivande hamnmiljön. I Göteborg byggs 138 lägenheter åt Stena Fastigheter i projektet Trägården etapp 2. Projektet har en tydlig hållbarhetsprofil där husens stommar byggs i en kombination av betong och limträ och fasaderna kläs i träpanel. Platsgjutna betongkonstruktioner utförs i ECO-betong, husen ska värmas upp med fjärrvärme på returvärme från grannområdet och de ska Svanencertifieras.

Peab är även en aktiv aktör i norra Sverige där den industriella omställ- ningen mot ett mer klimatanpassat samhälle pågår. Till exempel har vi fått uppdraget att bygga kvarteret Gladan med 85 hyreslägen- heter med tillhörande garage och affärslokaler i Gällivare åt LKAB. I Tromsø, Norge bygger Peab bostadsprojektet Norheim Terasse med 80 lägenheter med gemensam underjordisk parkering, takträdgård och uppvärmning med fjärrvärme. Till byggnaden används betong med låg kolhalt i 50 procent av fundamenten och byggnaden kommer att Svanenmärkas. Utsläpp av växthusgaser följs upp i projektet och erfarenheterna kommer att användas vidare i andra Peabprojekt.

I Oslo byggs äldreboendet Tåsenhjemmet. Konstruktionen är gjord av massivt trä och klimatförbättrad betong. Byggnaden kommer att ha en energiförsörjning med en kombination av solceller, bergvärme och värmepump och kommer att certifierad enligt BREEAM: Excellent, FutureBuild och NZEB. I Helsingfors renoveras sju höghus med totalt 376 hyreslägenheter i Pihlajisto och Jakomäki åt Helsingin kaupungin asunnot Oy (HEKA). I samband med renoveringen förbättras fastigheternas energieffektivitet och ett solcellssystem installeras. I Esbo bygger Peab en bostadsfastighet med 400 lägenheter åt NREP. Miljö- och klimatfrågor genomsyrar projektet och fastigheten får geoenergi som uppvärmningssystem som tar vara på överskottsvärme och solenergi. Därutöver kommer parkeringsplatserna att förses med laddstolpar till elbilar. Fastigheten ska även certifieras enligt LEED.

Offentliga satsningar på samhällsfastigheter

Under 2022 har orderstocken fyllts på med ett flertal samhälls- fastigheter. Peab befäster sin position som en av Sveriges största skolbyggare, men även i Norge och Finland bygger Peab ett flertal skolor. Bland annat har Peab fått uppdraget att bygga Haganäs- skolan i Åstorp, en ny grundskola i Balsfjord i Norge samt att bygga om Särlaskolan i Borås.

Under året fick Peab flera uppdrag att bygga säkerhetsklassade bygg- nader, däribland ett häkte på Berga i Helsingborg och anstalten Sörbyn utanför Umeå. Under året färdigställdes även tre nya modulhus med totalt 48 platser på anstalten i Borås. Samtliga uppdrag är åt beställa- ren Specialfastigheter, som vi har ett ramavtal med sedan 2019.

I Helsingfors renoverar Peab Kvinnoklinikens A-hus på Helsingfors Universitetssjukhus. Renoveringen ingår i ett totalrenoveringspro- gram som består av flera etapper där Kvinnokliniken modernise- ras för att svara på kraven för framtidens patientorienterade och kostnadseffektiva verksamhet.

Övriga större projekt

I Stockholm har Peab fått uppdraget att renovera och bygga om södra delen av kvarteret Sperlingens Backe vid Stureplan i centrala Stockholm. Uppdraget är en samverkansentreprenad tillsammans med beställaren Sturegallerian AB och omfattar totalt cirka 48 000 kvm av Sturekvarteret. I planen ingår renoveringar och återskapande av äldre byggnation, nya kontor, bostäder samt öppnande av fler publika ytor samt en ny anknytning till Öster- malmstorgs tunnelbanestation. Hela projektet ska ha den högsta hållbarhetscertifieringen LEED Platinum.

I norska Senja har Peab byggt och lämnat över en ny, landbaserad fiskkläckningsanläggning. I uppdraget ingick även byggnation av serviceytor och en separat våning med diverse funktion ovanför delar av kläckeriet.

68

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Nettoomsättning

Nettoomsättning ökade med sju procent under 2022 och uppgick till 28 999 Mkr (26 980). Ökningen är relaterad till samtliga länder och förklaras till största delen av ökade material- och energikostnader vilket har påverkat prissättningen till kund.

Nettoomsättning
Mkr	2022	2021	2020	2019	2018
	28999	26980

Mkr	%
0	200
400	600
800

Resultat

Rörelseresultatet för året uppgick till 629 Mkr (711) och rörelsemarginalen uppgick till 2,2 procent (2,6). Samtliga länder uppvisade lägre rörelsemarginal. Under 2021 och 2022 har det skett kraftiga prisökningar på material och energi samt leveransstörningar. Detta har till största delen hanterats genom prisökningar till kund samt genom anpassningar och effektiviseringar, men då vi inte fullt ut har fått täckning för kostnadsökningarna har det haft en negativ påverkan på rörelsemarginalen.

Mkr	%
0	1
2	3
4

Mkr
0	2 500	5 000	7 500	10 000
12 500	15 000	17 500

Under 200 Mkr, 45% (52)
201 Mkr – 500 Mkr, 37% (39)
501 Mkr – 1 000 Mkr, 11% (7)
> 1 000 Mkr, 7% (2)

Mkr
0	5 000	10 000	15 000	20 000
25 000

Orderingång och orderstock

Orderingången för 2022 uppgick till 27 732 Mkr (30 903). Orderingången är väl fördelad när det gäller produkt och geografi även om andelen bostadsprojekt är lägre under 2022 jämfört med föregående år. I orderingången ingick cirka 2 Mdkr avseende uppdraget att renovera och bygga om södra delen av kvarteret Sperlingens Backe vid Stureplan i centrala Stockholm åt Sturegallerian AB. Orderstocken per den 31 december 2022 har minskat och uppgick till 29 064 Mkr jämfört med 30 142 Mkr vid utgången av 2021.

Kommande räkenskapsår	Nästkommande räkenskapsår	Därefter
31 dec 2021	31 dec 2022
Bostäder, 43% (39)
Byggservice, 7% (7)
Idrottsanläggningar, 4% (5)
Industri, 4% (4)
Kontor, 10% (15)
Logistik, 2% (1)
Service och handel, 3% (4)
Skola och utbildning, 12% (10)
Vård och omsorg, 6% (9)
Övrigt husbyggande, 9% (6 )
Privata, 46% (45)
Offentliga, 35% (39)
Interna/övriga, 19% (16)
Sverige, 72% (72)
Norge, 16% (15)
Finland, 12% (13)

69 AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING 2022

Infrastruktursatsningar positivt för anläggning

Affärsområde Anläggning är en ledande aktör i Sverige och är en av de större aktörerna i Norge. Anläggning utför mark- och ledningsarbeten, bygger och underhåller vägar, järnvägar, broar och annan infrastruktur samt utför grundläggningsarbeten. Verksamheten är organiserad i geografiska regioner och de specialiserade produktområdena lokal marknad, infrastruktur och tung anläggning samt drift och underhåll.

Nyckeltal

	2022	2021
Nettoomsättning, Mkr	14 965	14 180
Rörelseresultat, Mkr	494	471
Rörelsemarginal, %	3,3	3,3
Orderingång, Mkr	14 877	14 819
Orderstock, Mkr	13 939	13 955
Operativt kassaflöde, Mkr	-114	921
Antal anställda 1)	3 568	3 634

1) Beräknat på rullande 12 månader

70 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Inom lokal marknad, som står för mer än halva omsättningen i affärsområde Anläggning, utförs mark- och ledningsarbeten, grundläggning och byggnation av olika typer av anläggningar samt tjänster inom kraft- och eldistribution. Inom Infrastruktur och tung anläggning byggs vägar, järnvägar, broar, tunnlar och hamnar. Drift och underhåll hanterar statligt och kommunalt väg- och gatunät, skötsel av parker och yttre fastighetsskötsel samt drift av VA-nät. Affärsområdet samarbetar över region- och landsgränser för gemensam utveckling av kärnkompetenser och för att skapa skalfördelar i större och komplexa projekt.

Verksamheten 2022

Marknaderna i Sverige och Norge har haft en god utveckling under året inom såväl infrastruktur som lokal marknad. Affärsområdet har haft en hög orderingång med ett stort antal projekt i varierande storlek. De offentliga infrastruktursatsningarna har varit på en hög nivå i både Sverige och Norge och vi har även erhållit ett flertal nya uppdrag inom drift och underhåll. Verksamheten har dock påverkats av omvärldssituationen genom prisuppgångar på energi och viktiga insatsvaror. Peab fortsätter att stärka sin verksamhet inom anläggning i Norge. Under året förvärvades 90,4 procent av aktierna i Arne Olav Lund AS med bas i Larvik. Bolaget omsatte cirka 300 MNOK under 2021 och utför uppdrag i östra Norge inom produktion och upprustning av vägar, vatten och avlopp samt mark- och terrängarbeten. Affärsområdet har haft en hög orderingång med ett stort antal projekt i varierande storlek.

Vägar och infrastruktur

Det finns ett stort behov av förbättrad infrastruktur i Norden, inte minst med tanke på den hållbara omställning som pågår i våra samhällen. De offentliga investeringarna i nordisk infrastruktur ligger därför på en fortsatt hög nivå. Under året tecknade Peab ett antal kontrakt med Trafikverket, däribland uppdraget att bygga om E45/väg 70 genom Mora. Ombyggnationen ska göra vägsystemet mer tillgängligt för alla trafikantgrupper och vägkapaciteten ska ökas. Utanför Karlskrona bygger Peab om E22 mellan Lösen och Jämjö till motortrafikled. I projektet ingår viltstängsel längs hela sträckan och 23 broar, varav flera avser faunapassager för djurlivet samt vissa för att främja friluftslivet i området. I Södertälje har Peab fått uppdraget att bygga om slussen åt Trafikverket. Slussen är Nordens största handelssluss och ombyggnaden ingår i Mälarprojektet, vars syfte är att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten i de allmänna farlederna genom Södertälje kanal. I projektet ingår att slussbron ska ersättas med en ny öppningsbar bro, portarna ska bytas ut och slussen ska bli både längre och bredare. I arbetet ingår även att bygga nya driftlokaler för slussverksamheten och anlägga nya gator vid sidan av kanalen. Åt Stockholm stad har Peab har fått uppdraget att bygga om Kungsgatan i centrala Stockholm. Gatan ska renoveras för att klara framtidens trafikbelastning, samtidigt som satsningar görs för att öka trivseln och tillgängligheten på gatan. I Lørenskog kommun pågår byggnationen av en ny huvudgata på Skårersletta. Gatan breddas och får nya cykelbanor, samtidigt som vägkorsningarna får ökad säkerhet. På båda sidorna om gatan anläggs träd för att separera bil- och cykeltrafiken från fotgängare.

Lokal marknad

Affärsområde Anläggning har en stark position på den lokala marknaden i Sverige. På Forsåker i Mölndal pågår byggnation av den nya stadsdelen. Här har Peab uppdraget att kulvertera ån som rinner genom området samt anlägga en synlig åränna med tillhörande broar. I Linköping bygger Peab infrastruktur för ett nytt bostadsområde på Näsby. Projektet innefattar arbeten för gata, dagvatten, park/natur, vatten och avlopp, fjärrvärme, el, opto och belysning. I Trollhättan förbereder Peab för en utbyggnad av ett nytt avloppsreningsverk. Här genomför Peab sprängningsarbeten för att ge plats åt en 140 meter lång bassänghall med biologisk rening av avloppsvatten.

Drift och underhåll

Peab har under året erhållit åtta driftkontrakt gällande vägunderhåll för Trafikverket. Totalt rör det sig om om cirka 8 500 kilometer statlig väg som underhålls av Peab under fyra år med option på ytterligare två år. Bland annat erhölls driftkontrakt för Öland, Borlänge, Hedemora och Västbo. Uppdragen innebär snöröjning och halkbekämpning med beredskap dygnet runt under vintern. Under barmarksäsongen ingår vägreparationer, avvattning samt reparationer och uppsättning av vägmärken och vägräcken.

Hamn och sjö

En del av den pågående klimatomställningen innefattar mer miljöanpassade godstransporter till och från hamnar. Peab har under de senaste åren utvecklat kompetenser inom hamn- och sjönära entreprenader. För Östhammars kommun fick Peab uppdraget att bygga en ny kaj i Hargs Hamn. Hamnen är ett logistiskt nav och knyter samman sjövägs-, lastbils- och järnvägstransporter och är närmaste allmänna hamn för bulktrafik norr om Stockholm. I projektet ska en 182 meter lång kaj byggas som en stödmurskaj, vilken kommer att möjliggöra för större fartyg att angöra hamnen.

Energi

Energirelaterade entreprenader är en del inom affärsområde Anläggnings verksamhet, inte minst kopplat till vindkraftsproduktionen där Peab arbetar med en rad uppdrag. Peabs dotterbolag ATS Kraftservice arbetar med ett antal ramavtal inom service och underhåll, byggnationer och kundnära elnätstjänster åt bland annat Vattenfall, Eon och Öresundskraft. Uppdragen finns framför allt i Skåne, Stockholmsregionen och i norra Norrland. Under året överlämnade Peab två nybyggda vindparker. Åt RES lämnade Peab över den nybyggda vindkraftparken med 35 vindkraftverk vid Björnberget i Ånge kommun. I Hån, nära den norska gränsen, har Peab byggt fem vindkraftverk på uppdrag av Cloudberry Wind (Hån Vindpark AB). Kunden och Peabs gemensamma fokus har varit att göra så litet intrång i naturen som möjligt i en utmanande topografi.

71 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Nettoomsättning

Nettoomsättningen ökade med sex procent för 2022 och uppgick till 14 965 Mkr (14 180). Ökningen är främst relaterad till Infrastruktur samt Drift och underhåll. Justerat för förvärvade enheter och valutakurseffekter ökade nettoomsättningen med fem procent. I nettoomsättningen är det en bra spridning mellan olika produktområden.

Nettoomsättning Privata, 21% (23)	Offentliga, 69% (68)	Interna/övriga, 10% (9)
Sverige, 89% (90)	Norge, 11% (10)

Under 200 Mkr, 58% (55)	201 Mkr – 500 Mkr, 20% (30)	501 Mkr – 1 000 Mkr, 8% (7)	> 1 000 Mkr, 14% (8)

Drift och underhåll, 17% (17)	Energi, 6% (9)	Gatu- och markarbete, 35% (30)	Hamn och sjö, 6% (8)	Industri, 7% (8)	Vägar och annan infrastruktur, 29% (28)

Resultat

Rörelseresultatet för året uppgick till 494 Mkr (471) och rörelsemarginalen till 3,3 procent (3,3). Under 2021 och 2022 har det skett kraftiga prisökningar på material och energi. Vi har hanterat prisökningarna samt leveransstörningar genom anpassningar och effektiviseringar, men då vi inte fullt ut har fått täckning för kostnadsökningarna har det haft en negativ påverkan på rörelsemarginalen.

Orderingång och orderstock

Orderingången ökade under 2022 till 14 877 Mkr (14 819). I orderingången ingick ombyggnad av slussen i Södertälje om 1,5 Mdkr åt Trafikverket. Orderstocken per 31 december 2022 uppgick till 13 939 Mkr (13 955). Av orderstocken utgör Vägar och annan infrastruktur den största andelen med 40 procent (36).

• Per produktområde, 2022
• Per kundtyp, 2022
• Per geografisk marknad, 2022
• Rörelseresultat och marginal
• Projektfördelning orderstock, 31 dec 2022
• Orderstock fördelad över tiden

72 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI

Nordisk leverantör med miljö i fokus

Affärsområde Industri tillhandahåller produkter och tjänster för ett mer hållbart och kostnadseffektivt genomförande av bygg- och anläggningsprojekt på den nordiska marknaden. Med lokal förankring utförs uppdrag i både stor och liten skala.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 73

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Affärsområde Industri

Affärsområde Industri erbjuder allt från grus och bergmaterial, betong, beläggning och tillfällig el till prefabricerade betongelement. Affärsområdet bistår även med uthyrning av kranar och maskiner, distribution av bindemedel till betongindustrin, transporter samt återvinning av byggavfall och schaktmassor. Verksamheten bedrivs genom de sex produktområdena Ballast, Beläggning, Betong, Transport och Maskin, Uthyrning samt Byggsystem. Inom affärsområde Industri finns ett flertal varumärken, däribland Swerock, Peab Asfalt, Lambertsson, Swecem, Byggelement och Smidmek.

Verksamheten 2022

Bygg- och anläggningsmarknadens höga produktionstakt har haft en positiv påverkan på affärsområde Industri under året. Dock har verksamheten tydligt präglats av de kraftigt ökade energi- och bränslekostnaderna, framför allt inom beläggning och ballast. Vi har fortsatt att arbeta för ökad användning av ECO-produkter på bygg- och anläggningsmarknaden. ECO-Betong efterfrågas alltmer i Sverige och under året lanserades ECO-Betong på den finska marknaden. Inom Byggsystem påbörjades byggnationen för att öka produktionskapaciteten av betongelement, efter beslut om en investering på närmare en halv miljard kronor. Investeringen innebär samtidigt en ökad användning av ECO-Betong framöver.

Alltmer klimatanpassad beläggningsverksamhet

Peab har en stark position på de nordiska marknaderna inom beläggning. Asfaltsvolymerna var fortsatt på en hög nivå även om de var något lägre jämfört med 2021. De ökade energi-, transport och råvarupriserna har dock belastat verksamheten under året. Allt fler uppdrag sker med ECO-Asfalt. I Sverige är samtliga asfaltverk konverterade till ECO-Asfalt, och arbete pågår med att ställa om asfaltverken i våra övriga nordiska länder. Sedan lanseringen av ECO-Asfalt 2015 har koldioxidutsläppen från asfalttillverkningen minskat med cirka 290 000 ton. Återvunnen asfalt är något som används i allt större utsträckning och som har en positiv påverkan på miljön. Vår finska verksamhet är ledande inom Peab där 33 procent (30) av all asfaltsproduktion under 2022 innehöll återvunnen asfalt, tätt följt av Danmark på 31 procent (28). I Köpenhamn etablerade vi under året ett nytt asfaltverk, strategiskt placerat för asfaltsproduktion, samtidigt som den är ett nav för råvarutransporter mellan Norge, Sverige och Danmark. Samtliga asfaltverk i Danmark kan nu använda återvunnen asfalt i produktionen. I Finland förvärvade Peab Asfaltti-System Oy med verksamhet inom komponenttillverkning och underhåll till asfalt- och betongindustrin. Företaget, som har sitt säte i Kouvola i södra Finland, stärker affärsområde Industris underhålls- och serviceverksamhet. Asfaltti- System Oy kommer att utföra tjänster till Peabs verksamhet i Norden inom både asfalt och fabriksbetong.

Ökad tillgång till cirkulära material

Den höga produktionstakten på bygg- och anläggningsmarknaden har varit positiv för ballastverksamheten även om volymerna avtog under andra delen av året. Inom ballast arbetar vi kontinuerligt med att säkerställa tillgången på råmaterial. Med våtsiktar återvinner vi överskottsmassor från bygg- och anläggningsprojekt och mervärdet av att sametablera betongfabrik, asfaltverk och återvinningsverksamhet med tillgång till grus- och bergmaterial är stort. Med ECO-Ballast erbjuder vi säkra produkter med likvärdiga egenskaper som jungfrulig ballast. Råvarorna kan vara industriella biprodukter eller överskott från bygg- och anläggningsprojekt, såsom schaktmassor eller entreprenadberg från tunnelsprängningar. ECO-Ballast utgörs av 100 procent återvunna råvaror och är både miljö- och hälsodeklarerad.

Satsningar på betong

Peab är genom Swerock en stor betongleverantör i Norden. Betongproduktionen har varit fortsatt hög under året, dock med något lägre volymer i Sverige men högre volymer i Finland. I Oskarshamn i Sverige etablerade vi en ny betongfabrik för att kunna erbjuda en ökad tillgång på den geografiska marknaden. Betongverksamheten i Norge har avyttrats under året. I ECO-Betong ersätts en del av den klimatbelastande cementen med slagg, vilket ger upp till 50 procent lägre koldioxidutsläpp. Peab tillverkar genom Swecem slagg under varumärket Merit och producerade under 2022 drygt 140 000 ton Merit till betongleverantörer i Sverige. Varje ton Merit minskar koldioxidutsläppen med 600–800 kg beroende på cementen som byts ut. Samman- taget minskar detta vårt cementberoende, till gagn för både miljön och leveranssäkerheten. För mer information avseende situatio- nen kring Cementas långsiktiga kalkbrytning på Gotland, se mer i avsnittet ”Risker och riskhantering”.

Klimatförbättrade produkter och effektiva logistiklösningar

Byggsystembolagens klimatförbättrade produkter ECO-Prefab och ECO-Stomme är idag väl etablerade på marknaden. Vi ser tydligt att efterfrågan på prefabricerade betongelement och stommar med lägre klimatpåverkan fortsätter att öka. Under året beslutade Peab därför att göra sin största satsning hittills för att automati- sera tillverkningen av betongelement och halvera cementbehovet. Med en investering på 450 Mkr fördubblar Byggsystem sin produk- tionskapacitet genom att bygga ut två anläggningar. Under året tecknade Byggsystem även ett femårigt ramavtal med JM avseende leverans av prefabricerade betongelement från och med 2023.

Grön omställning och digitalisering i fokus inom uthyrning

Kranverksamheten i Sverige, Norge och Finland har haft en god utveckling under 2022 med hög aktivitet på marknaden. Inom övrig uthyrningsverksamhet pågår arbete med hållbarhet i alla delar av verksamheten – allt från att förenkla för uthyrning av eldrivna maskiner och öka fossilfria transporter till olika digitala tjänster för högre resurs- och energieffektivitet. Stort fokus har under året legat på att tillhandahålla koncept för byggbodar med hög energieffektivitet, där vi också ser ökad efterfrågan.

Fler eldrivna fordon inom transport och maskin

En del av vårt klimatansvar är att minska koldioxidutsläppen från våra fordon och maskiner. Vi har under året därför fortsatt att öka andelen eldrivna fordon i produktionen, däribland eldrivna last- och betongbilar samt betongpumpar.

Nyckeltal

Nyckeltal	2022	2021
Nettoomsättning, Mkr	21 433	18 787
Rörelseresultat, Mkr	747	938
Rörelsemarginal, %	3,5	5,0
Orderingång, Mkr	12 788	10 568
Orderstock, Mkr	4 273	3 886
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr	10 807	9 266
Operativt kassaflöde, Mkr	-518	507
Antal anställda 1)	5 124	5 110
Betong, tusentals m³ 2)	1 349	1 379
Beläggning, tusentals ton 2)	7 185	7 431
Ballast, tusentals ton 2)	28 947	31 762

1) Beräknat på rullande 12 månader
2) Avser såld mängd

Nettoomsättning

Nettoomsättningen ökade med 14 procent och uppgick till 21 433 Mkr (18 787). Justerat för förvärvade och avyttrade enheter samt valutakurseffekter ökade omsättningen med 12 procent. Ökningen är i huvudsak relaterad till produktområdena Beläggning, Betong och Byggsystem. Det ökade bitumenpriset inom Beläggning samt ökade material- och energikostnader inom övriga produktområden har påverkat prissättningen till kund.

Rörelseresultat och marginal

Mkr	2022	2021
Rörelseresultat	747	938
Marginal	3,5	5,0

Rörelseresultatet minskade till 747 Mkr (938) och rörelsemarginalen till 3,5 procent (5,0). Beläggning hade ett lägre rörelseresultat till följd av ökade energi- och bränslekostnader som inte har kunnat kompenseras fullt ut till kund, framför allt i Norge, Finland och Danmark. Även Ballast hade en lägre lönsamhet i jämförelse med föregående år, medan övriga produktområden inom affärsområdet uppvisade en förbättrad lönsamhet.

Sysselsatt kapital uppgick vid årets slut till 10 807 Mkr jämfört med 9 266 Mkr vid utgången av 2021. Ökningen förklaras i huvudsak av ett ökat rörelsekapital, maskininvesteringar samt utbyggnad av två produktionsanläggningar för betongelement.

Orderingång och orderstock

Orderingången uppgick under året till 12 788 Mkr (10 568). Orderstocken uppgick per den 31 december 2022 till 4 273 Mkr (3 886).

Per produktområde, 2022

Andelar av nettoomsättningen, 2022
Beläggning, 49% (48)
Betong, 14% (13)
Ballast, 12% (14)
Transport och Maskin, 8% (9)
Uthyrning, 10% (10)
Byggsystem, 7% (6)

Per geografisk marknad, 2022

Andelar av nettoomsättningen, 2022
Sverige, 61% (64)
Norge, 11% (10)
Finland, 23% (22)
Danmark, 5% (4)

Andelar av nettoomsättningen, 2022

	2022	2021
Extern försäljning, 81% (80)
Intern försäljning, 19% (20)

Resultat

Mkr	2022	2021	2020	2019	2018
Rörelseresultat	747	938

Marginal

%	2022	2021	2020	2019	2018
	0,0	2,0	4,0	6,0	8,0
					10,0
					12,0

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 75

NOTER

AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING

Inbromsning på bostadsmarknaden

Affärsområde Projektutveckling, som omfattar Bostadsutveckling och Fastighetsutveckling, utvecklar hållbara och levande stadsmiljöer med såväl bostäder som kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter.

Nyckeltal

Nyckeltal	2022	2021
Nettoomsättning, Mkr	8 661	9 497
varav Fastighetsutveckling	494	521
varav Bostadsutveckling	8 167	8 976
Rörelseresultat, Mkr	1 127	1 237
varav Fastighetsutveckling	187	231
varav Bostadsutveckling	940	1 006
Rörelsemarginal, %	13,0	13,0
varav Fastighetsutveckling	37,9	44,3
varav Bostadsutveckling	11,5	11,2
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr	15 632	13 523
Orderingång, Mkr	6 019	9 981
Orderstock, Mkr	5 447	6 555
Operativt kassaflöde, Mkr	-690	249
Antal anställda 1)	255	242

1) Beräknat på rullande 12 månader

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 76

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Affärsområde Projektutveckling ansvarar för koncernens förvärv och avyttring av fastigheter samt projektutveckling, vilket genererar entreprenader till övriga affärsområden. Projektutveckling sker i helägda bolag eller i samarbete med partners via joint ventures. Peabs ambition är att ligga i framkant inom hållbar stadsutveckling.# FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Bostadsutveckling

Peab erbjuder ett brett utbud av boendeformer, bland annat i form av flerfamiljshus i upplåtelseformerna bostadsrätt, ägarlägenheter och hyresrätt. Efterfrågan på våra tre nordiska marknader var under det första halvåret god, men kom att mattas av under det andra halvåret. Centralbankernas agerande för att stävja den ökade inflationen genom räntehöjningar har bidragit till att bromsa efterfrågan på fastighets- och bostadsmarknaden. Även de ökade byggpriserna har dämpat efterfrågan på marknaden.

Peabs byggrättsportfölj har god geografisk spridning och vi startar årligen flera projekt runt om i Norden. En stor del av våra större bostadsprojekt ingår i olika stadsutvecklingsprojekt där samverkan med samarbetspartners är en framgångsfaktor och skapar mervärden där våra övriga affärsområden involveras.

I Sverige pågår bland annat stadsutvecklingsprojektet Varvstaden i Malmö, som Peab samäger med Balder i bolaget Fastighets AB Centur. Här uppförs det totalt cirka 2 500 nya bostäder och utveckling sker i nära samarbete med Malmö stad. Den här typen av stadsutvecklingsprojekt ger verksamheten möjligheter att erbjuda marknaden nya bostäder i attraktiva områden under flera år. Projekten i Varvsstaden har en tydlig hållbarhets- och klimatprofil där återbruk av material från den gamla varvstiden är en viktig del. Under året var det inflyttning för det första bostadskvarteret Varvskajen med totalt 128 bostäder.

Utvecklingen av bostäder sker i stora delar av landet. I Skellefteå, där bostadsbristen är stor på grund av de stora industrisatsningarna, startades Brf Framtiden med 87 bostadsrätter. På Öster Mälarstrand i Västerås pågår stadsutvecklingsprojektet där Peab tillsammans med andra aktörer utvecklar en helt ny stadsdel. Här startades under året två projekt om totalt 65 nya bostäder. På Tjörn förvärvade Bostadsutveckling mark i ett unikt havsnära läge där man ska utveckla ett 50-tal nya bostadsrätter i ett 14 våningar högt hus. I Karlstad togs det första spadtaget för 133 nya bostadsrätter vid Tullholmsviken, precis vid Klarälven. I Vellinge kommun förvärvades två centralt placerade byggrätter där man ska utveckla 170 nya bostäder, 100 hyresrätter och 70 bostadsrätter. Även i Sandbyhov i Norrköping förvärvades mark för 75 nya bostäder.

Bostadsutveckling har under året utvecklat flera av våra markförvärv i Stockholmsregionen. I bland annat Järfälla utvecklas Veddesta som är ett komplext projekt med många komponenter på en begränsad yta, flera boendeformer, kommersiella lokaler och platsen ska också utgöra en knutpunkt för kollektivtrafik. På Lilla Essingen i Stockholm utvecklas nya hållbara stadskvarter om drygt 40 000 bruttoarea.

På den finska bostadsmarknaden har vi under året startat ett antal nya bostadsprojekt runtom i landet, däribland 122 bostäder i Åbo, 101 bostäder i Vasa och 71 bostäder i Jyväskylä. Samtliga projekt byggs med energiklass A. I Finland etablerade vi ett joint venture bolag med Slättö för att utveckla och förvalta nyproducerade gröna bostadsfastigheter. Parterna har en gemensam ambition att växa portföljen med fokus på större städer i Finland. Det initiala förvärvet består av två bostadsprojekt i Vanda respektive Åbo om sammanlagt 178 lägenheter samt 705 kvadratmeter kommersiell area i lägen med goda kommunikationer. Samtliga fastigheter kommer att miljöcertifieras. Peab kommer att uppföra fastigheterna i egen balansräkning fram till färdigställandet i slutet av 2023 då resultatavräkning kommer att ske i samband med avyttring.

I Norge har bostadsmarknaden inte påverkats i samma utsträckning av den avmattade konjunkturen, även om försäljningen sjönk under senare delen av 2022. I Moss, strax söder om Oslo, har produktion av 52 lägenheter startat. I Ålesund har vi startat produktion av 57 lägenheter med fokus på energieffektivitet i centralt och naturnära läge. På Tunkvartalet i Oslo startades den fjärde etappen med 52 bostäder av totalt 405 bostäder, som Peab äger tillsammans med USBL.

Strategiska markförvärv är viktiga för Peabs kontinuerliga utveckling inom bostadsutveckling. I Finland förvärvade vi byggrätter i Esbo i Helsingforsregionen i omedelbar närhet till Ainoa köpcentrum och Hagalunds tunnelbanestation. Peab kommer att uppföra omkring 120 nya bostäder på området.

Peab fick enligt branschorganisationen Prognoscentret högst kundnöjdhet två år efter inflyttning av Sveriges bostadsköpare, det man i branschen kallar garantifasen. Undersökningen från 2022 visar också att Peab Bostad ligger långt över branschsnittet inom kvalitetsfaktorn pålitlighet samt att betyget ligger i topp inom kvalitetsfaktorerna bostaden, miljöanpassning och prisvärdhet under garantifasen.

Bostadsbyggrätter

	31 dec 2022	31 dec 2021
Byggrätter i egen balansräkning	21 800	19 500
Byggrätter via joint ventures	4 700	4 600
Byggrätter via optioner m.m.	8 900	10 500
Totalt	35 400	34 600

Egenutvecklad bostadsproduktion

	Jan-dec 2022	Jan-dec 2021
Bostadsrätter, ägarlägenheter och bostadsaktiebolag
Antal under perioden produktionsstartade bostäder	1 810 ¹)	3 020 ¹)
Antal under perioden sålda bostäder	1 643	3 047
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut	4 539	4 702
Andel sålda bostäder i produktion, vid periodens slut	69%	76%
Antal återköpta bostäder i egen balansräkning, vid periodens slut	105	144
Hyresrätter
Antal under perioden produktionsstartade bostäder	526	676
Antal under perioden sålda bostäder	66	91
Antal under perioden konverterade till bostadsrätter	203	426
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut	1 179 ²⁾	922 ²⁾

¹ Inkluderar 203 (426) bostäder som har konverterats från hyresrätter
² Varav 866 (638), motsvarande 73 procent (69), är avtalade om försäljning vid färdigställande

Nettoomsättning och resultat

Nettoomsättningen uppgick till 8 167 Mkr (8 976). Omsättningen har minskat i samtliga länder till följd av den avvaktande marknaden, vilket inneburit färre produktionsstarter och låg försäljningstakt av bostäder. Rörelseresultatet uppgick till 940 Mkr (1 006) och rörelsemarginalen till 11,5 procent (11,2).

Igångsättningen av egenutvecklade bostäder uppgick under året till 1 810 enheter (3 020), varav 203 (426) har konverterats från hyresrätter. Antalet sålda bostäder uppgick till 1 643 (3 047). Under inledningen av året var försäljningen relativt god i alla tre länderna men under andra halvåret året har efterfrågan på bostäder minskat. Antalet egenutvecklade bostäder i produktion uppgick vid årets utgång till 4 539 (4 702). Andelen sålda bostäder i produktion uppgick till 69 procent (76). Antalet återköpta bostäder per 31 december 2022 uppgick till 105 (144), varav merparten är i Finland.

Under året har 526 bostäder (676) produktionsstartats i hyresrättsprojekt i egen balansräkning. Antal bostäder i hyresrättsprojekt som har sålts och avräknats uppgick under året till 66 (91). Antal bostäder i hyresrättsprojekt under produktion uppgick till 1 179 (922) vid årets utgång. Av dessa är 866 avtalade om försäljning vid frånträdet. Det underliggande behovet av bostäder bedöms vara stort men stigande räntor och konjunkturosäkerhet minskar efterfrågan på bostadsmarknaden för alla typer av bostäder.

Nettoomsättning Per geografisk marknad, 2022

• Sverige, 68% (66)
• Norge, 9% (10)
• Finland, 23% (24)

Nettoomsättning och resultat

Under 2022 minskade nettoomsättningen inom Projektutveckling och uppgick till 8 661 Mkr (9 497). Minskningen är hänförbar till Bostadsutveckling. Rörelseresultatet uppgick till 1 127 Mkr (1 237) och rörelsemarginalen uppgick till 13,0 procent (13,0).

Sysselsatt kapital i Projektutveckling uppgick vid årets slut till 15 632 Mkr (13 523). Ökningen förklaras främst av ökade investeringar i projekt- och exploateringsfastigheter.

Sysselsatt kapital

	Mkr
	31 dec 2022	31 dec 2021
Driftsfastigheter	83	52
Förvaltningsfastigheter	36	36
Projekt- och exploateringsfastigheter	12 943	10 628
varav bostadsbyggrätter	7 246	6 629
varav kommersiella byggrätter	739	613
varav osåld del av pågående bostadsprojekt	2 493	1 549
varav pågående hyresrättsprojekt	1 422	727
varav pågående kommersiella projekt	462	483
varav färdigställda fastigheter	173	123
varav övrigt	408	504
Andelar i joint ventures	2 573	2 371
Utlåning till joint ventures	1 494	1 177
Rörelsekapital och övrigt	-1 497	-741
Summa	15 632	13 523
varav Fastighetsutveckling	4 585	4 265
varav Bostadsutveckling	11 047	9 258

Det innebär bland annat ett fokus på trygga boendemiljöer, klimat- och miljöanpassade fastigheter, hållbara kommunikationer, levande områden och mötesplatser i bostadsområdet, allt för att göra förbättringar och förenkla vardagen för de som bor och verkar där. Våra nyproducerade egenutvecklade flerbostadshus i Sverige och Norge certifieras enligt miljömärkningen Svanen. I Finland görs motsvarande insatser för att öka energieffektiviteten och minska klimatavtrycket. Vidare bedriver koncernen utvecklingsarbete inom energi, byggmaterial och byggtekniska lösningar för att kunna erbjuda produkter och tjänster som minskar affärs- områdets klimatpåverkan.

Peab är en av de största bostadsutvecklarna i Sverige och har en stark position på marknaden. Verksamheten har en rikstäckande geografisk spridning som ger en god lokal och regional kännedom om de skilda marknadsförutsättningarna i Sverige. I Finland finns Peab i Helsingfors och ett flertal större regionstäder och i Norge finns verksamheten i Stor-Oslo, Tromsø och Ålesund. Fastighetsutveckling utvecklar kontor, lokaler och ibland hela stadsdelar i samarbete med kommuner och andra partners. Verksamheten är huvudsakligen fokuserad till storstadsområden i Norden.# FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

En låg försäljningstakt för bostäder påverkar förutsättningarna för produktionsstarter framöver negativt. Syselsatt kapital har ökat vid utgången av året jämfört med motsvarande tidpunkt 2021 och uppgick till 11 047 Mkr (9 258). Ökningen förklaras i huvudsak av förvärv av byggrätter, fler pågående hyresrättsprojekt och osåld del av pågående bostadsrättsprojekt. Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt 1) 1) Avser svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 79

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE lämnades till Fastighets AB Balder. I centrala Bankeryd utvecklar Peab ett LSS-boende på 420 kvadratmeter åt Humana. Vidare undertecknade Peab och Annehem Fastigheter ett avtal med Sundsvall Logistikpark om markköp om cirka 58 000 kvadratmeter i Sundsvall Logistikpark. Arbetet med framtagandet av fastigheten har ett stort miljö- och hållbarhetsfokus och följer hållbarhetsprogrammet CEEQUAL. Peab och Annehem Fastigheter planerar att utveckla området vidare och kommer att fortsätta hålla en hög miljöprofil och miljöcertifiera ytorna man etablerar. I Lund har vi förvärvat mark för att utveckla en kontorsfastighet på 9 000 kvadratmeter och i Malmö har vi förvärvat 20 000 kvadratmeter för logistikändamål. Vidare fortsätter utvecklingen av fastigheter i svenska och norska fjällmiljöer tillsammans med SkiStar, där vi samäger fastigheter i bolaget Skiab Invest AB. Arbetet med Sadelbyn 7 i Åre om 42 lägenheter har fortsatt under året och i Lindvallen har 20 lägenheter påbörjats i Timmerbyn.

Nettoomsättning och resultat

Under 2022 uppgick nettoomsättningen till 494 Mkr (521) och rörelseresultatet till 187 Mkr (231). Realisationsvinster från fastighetsförsäljningar uppgick till 85 Mkr (218). Under året har bland annat en logistikanläggning i Södertälje till Annehem Fastigheter samt en idrottshall i Sundsvall till Balder avyttrats. Under föregående år avyttrades bland annat kontorsfastigheter i Helsingborg och Solna till Annehem Fastigheter. Våra delägda bolag fortsätter att utvecklas väl och resultatbidrag från de delägda bolagen ökade och uppgick till 134 Mkr jämfört med 92 Mkr föregående år. Sysselsatt kapital uppgick vid utgången av 2022 till 4 585 Mkr (4 265). En stor del av det sysselsatta kapitalet utgörs av andelar i delägda bolag samt utlåning till delägda bolag.

Nedanstående tabell visar pågående fastighetsprojekt per 31 december 2022. Peab har under året tagit beslut om att investera 101 Mkr i ett nytt kontor i Jönköping. Projektet beräknas vara klart under fjärde kvartalet 2023.

Fastighetsutveckling

Fastighetsutveckling förädlar och utvecklar områden och mark för kommersiella fastigheter. Den huvudsakliga ambitionen är att bedriva utvecklingsprojekt med utgångspunkt i byggrätter i egen balansräkning. Samarbete med partners via joint ventures kan ske vid olika tidpunkter under ett projekt eller omfatta en långsiktig utveckling av ett område. Fastighetsutveckling utvecklar också samhällsfastigheter av olika slag, oavsett om investeraren är offentlig, privat eller en förening (exempelvis idrottsanläggningar).

Hyresmarknaden för kontorsfastigheter i de nordiska storstadsregionerna var under det första halvåret relativt stabil, men kom att försvagas på grund av osäkerhet på marknaden under det andra halvåret. Utvecklingen fortsätter att gå mot mer flexibla kontor där de i större utsträckning blir en mötesplats för utbyte av idéer. Detta samtidigt som en del av marknaden fortsätter att efterfråga kontor i enlighet med mer traditionella former. Hyresnivåerna har i stort legat kvar på samma nivå sedan 2020. Under året har flera fastighetsutvecklingsprojekt påbörjats och färdigställts. I bland annat Sundsvall färdigställdes Baldershallen och 14 000 kvadratmeter ny- och ombyggda idrottsytor över.

Fastighetsprojekt	Typ av projekt	Ort	Uthyrningsbar yta, m²	Uthyrningsgrad, %	Bokfört värde, Mkr	Beslutad investering, Mkr	Tidpunkt färdigställande	Färdigställande grad, %
Kontor	Kontor	Malmö	7 400	55	223	331	Q1-2023	67
Kontor	Kontor	Jönköping	3 200	100	27	101	Q4-2023	26
Kontor	Kontor	Göteborg	13 000	100	0	239	Q3-2024	45
Summa			489

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 80

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Väsentliga joint ventures

Peabs väsentliga joint venture bolag Fastighets AB Centur, Fastighets AB ML4, Point Hyllie Holding AB, Skiab Invest AB och Tornet Bostadsproduktion AB utvecklas väl och via dessa har Peab byggt upp betydande indirekta innehav i förvaltningsfastigheter och exploateringsfastigheter för såväl kommersiella som bostadsändamål. Löpande avkastning sker i form av andelar i joint ventures resultat redovisade i rörelseresultatet samt ränteintäkter på utlåning. De marknadsvärdesförändringar på fastigheter som påverkar de bokförda värdena i joint venture bolagen inkluderas inte i Peabs redovisning.

Fastighets AB Centur

Äga, förvalta och utveckla kommersiella fastigheter och bostäder.

• Peabs andel: 50 procent
• Partner: Balder
• Geografi: Stockholm, Mälardalen, Göteborg och Öresundsregionen
• Bokfört värde fastigheter per 31 december 2022: 7 872 Mkr (7 497)
• Peabs del av oredovisade verkliga värden exkl. skatt 1): 653 Mkr (573)
• Större pågående projekt: Varvsstaden, Malmö, ombyggnad av Gjuteriet om cirka 4 600 m² (hyresgäst Oatly) samt ombyggnad av Snickeriet om cirka 2 500 m² (hyresgäst Lindahls)

Fastighets AB ML4

Äga och förvalta forskningsanläggningen Max IV. Anläggningen hyrs ut till Lunds Universitet.

• Peabs andel: 50 procent
• Partner: Wihlborgs
• Geografi: Lund
• Bokfört värde fastigheter per 31 december 2022: 1 940 Mkr (1 991)
• Större pågående projekt: Inga större pågående projekt

Point Hyllie Holding AB

Äga och förvalta kontorsfastigheten The Point samt äga och förvalta hotellfastigheten Värdshuset 5 (Operatör Quality Hotel View).

• Peabs andel: 50 procent
• Partner: Volito
• Geografi: Hyllie, Malmö
• Bokfört värde fastigheter per 31 december 2022: 1 403 Mkr (1 385)
• Större pågående projekt: Inga större pågående projekt

Skiab Invest AB

Utveckla, äga och förvalta kommersiella fastigheter och bostäder i den skandinaviska fjällvärlden.

• Peabs andel: 50 procent
• Partner: SkiStar
• Geografi: Skandinaviska fjällvärlden
• Bokfört värde fastigheter per 31 december 2022 1): 2 526 Mkr (2 093)
• Peabs del av oredovisade verkliga värden exkl. skatt 1): 56 Mkr (16)
• Större pågående projekt: Sadelbyn 7 med 42 Brf lägenheter i Åre och 20 Brf lägenheter i Timmerbyn, Lindvallen i Sälen

Tornet Bostadsproduktion AB

Utveckla, äga och förvalta attraktiva och miljövänliga hyresrätter i de större städerna i Sverige.

• Peabs andel: 33 procent
• Partner: Folksam och Balder
• Geografi: Stockholm, Mälardalen, Göteborg och Öresundsregionen
• Bokfört värde fastigheter per 31 december 2022 1): 5 748 Mkr (5 649)
• Peabs del av oredovisade verkliga värden exkl. skatt 1): 350 Mkr (417)
• Större pågående projekt: LP Parken, Göteborg 11 200 m² uthyrningsbar yta, Tallbohov, Järfälla 5 700 m² uthyrningsbar yta, Tamarinden, Örebro med 11 000 m² uthyrningsbar yta, Rödängs Trädgårdar, Umeå med 12 600 m² uthyrningsbar yta samt ytterligare hyresrättsprojekt i Helsingborg och Lund

1) Värderade till marknadsvärde i joint venture företagen. De marknadsvärderingar på fastigheter som påverkar de bokförda värdena i joint venture företagen inkluderas inte i Peabs redovisning.

Nyckeltal 2022 väsentliga joint ventures

Mkr	Fastighets AB Centur	Fastighets AB ML4	Point Hyllie Holding AB	Skiab Invest AB	Tornet Bostadsproduktion AB
Nettoomsättning	428	134	85	119	232
Årets resultat	315	25	4	114	-107
Balansomslutning	8 036	2 214	1 428	2 632	6 070
– varav bokfört värde fastigheter	7 872	1 940	1 403	2 526	5 748
Peabs del av oredovisade verkliga värden exklusive skatt	653			56	350

1) Avser joint venture företagens bokförda värden för januari – december 2022 samt per 31 december 2022. Då Fastighets AB Centur, Skiab Invest AB och Tornet Bostadsproduktion AB tillämpar marknadsvärdering av fastigheter skiljer sig värdena i tabellen ovan gentemot de redovisade värdena i Peabkoncernen för joint ventureföretagen enligt not 19.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 81

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Risker och riskhantering

Förmågan att systematiskt kunna identifiera, bedöma och hantera risk är avgörande för att Peab ska ha en långsiktigt hållbar verksamhet. God riskhantering i organisationen kan samtidigt ge möjligheter till värdeskapande. Risker och riskhantering är en viktig del av Peabs styrning. Peabs närvaro i fyra nordiska länder, verksamhet inom fyra affärsområden samt kunder inom privat och offentlig sektor ger i grunden en god riskspridning.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Peabs verksamhet är utsatt för såväl operativa och finansiella risker som efterlevnadsrisker samt omvärlds- och marknadsrisker. Riskernas påverkan på Peabs resultat och ställning avgörs till stor del av hur väl vi bedriver den dagliga verksamheten. Dessa fyra riskkategorier kan också ha direkt påverkan på Peabs förtroende och varumärke och därmed förmåga att bedriva affärsverksamhet. Omvärlds- och marknadsrisker är händelser som i huvudsak ligger utanför Peab, men påverkar förutsättningarna att bedriva verksamhet. Det är till exempel konjunkturutveckling, kundbeteenden, politiska beslut och klimatpåverkan. Operativa risker kan Peab påverka och hantera mer direkt. De handlar om frågor som projektstyrning, kompetensförsörjning samt produkt- och metodval. Efterlevnadsriskerna handlar om att följa lagar och regler, men också om efterlevnad av policyer och etiska principer. De finansiella riskerna har att göra med exempelvis ränte- och kreditrisker och verksamhetens kapitalbehov, kapitalbindning och tillgång till finansiering.

Det senaste årets dramatiska utveckling i Ukraina står helt i fokus för läget i omvärlden. Utöver den oerhörda tragedi som kriget innebär för de människor som berörs, bidrar situationen till att dämpa den makroekonomiska tillväxten i omvärlden.# FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Byggbranschen påverkas av ökad osäkerhet och försiktighet när det kommer till investeringar, höga priser på material och energi samt leveransproblem. Peab har ingen direkt exponering mot Ryssland, Ukraina eller Belarus, men kan eventuellt påverkas indirekt via materialleverantörer. Vi följer utvecklingen noga för att kontinuerligt kunna bedöma och hantera påverkan på Peab. Under 2022 har det skett kraftiga prisökningar på material och energi. Vi har hanterat kostnadsökningarna samt leveransstörningar genom anpassningar och effektiviseringar i verksamheten samt i prissättning gentemot kund, men har inte fått full täckning för de ökade kostnaderna. Vi arbetar ständigt med att effektivisera produktionen, men får samtidigt räkna med successivt ökande byggkostnader om inte trenden avseende material- och energipriser vänder. Höjda räntor har haft avmattande effekt på efterfrågan på marknaden. En osäkerhet, som präglade stora delar av året, var tillgången till cement. Under 2021 nekades Cementa av Mark- och miljööverdomstolen förnyat tillstånd att fortsätta bryta kalksten i Slite på Gotland. I december 2022 beviljades dock bolagets ansökan om att få bryta kalk på Gotland i ytterligare fyra år av Mark- och miljödomstolen. Samtidigt förbereder Cementa för att under 2023 lämna in en ansökan om ett längre täkttillstånd. Vi arbetar sedan tidigare med egna alternativa bindemedel samt viss egen import av cement för att hantera risken för mindre eller uteblivna cementleveranser. Verksamheten i Peab är till stor del projektrelaterad och berörs av en rad olika kontraktsformer där risknivån varierar beroende på kontraktstyp. Oavsett kontraktsform kan oklarheter kring avtalsvillkor leda till gränsdragningsfrågor följt av tvist med beställare. Avseende risk relaterade till entreprenaden Mall of Scandinavia, se not 2. Moderbolaget påverkas indirekt av de risker som beskrivs i avsnittet nedan.

Riskhantering

Hanteringen av de identifierade riskerna är en ständigt pågående process. Många av riskerna hanteras i linjeorganisationen och dess olika projekt inom respektive affärsområde, liksom i stöd- funktionerna. Utgångspunkten är fastställda rutiner, processer och styrsystem samt Peabandan och våra kärnvärden. I den dagliga verksamheten är även de strategiska målen och våra prioriterade aktiviteter viktiga för riskhanteringen. Peab gör varje år en koncernövergripande översyn av riskerna i verksamhetens samtliga delar – såväl med affärsområdena som funktionerna – och bedömer relevans och sannolikhet kring varje identifierad risk. Arbetet leds av en grupp medarbetare i koncernfunktioner och resultatet behandlas i koncernledning och styrelse. Arbetet med risker och riskhantering är en integrerad del av affärsområdenas affärsplaneringsprocess.

82 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

Operativa risker

Beskrivning	Hantering
Informationssäkerhet	Peabs digitalisering ökar kraven på åtkomst till information. Beroendet av IT-system ökar sårbarheten för cyberattacker och driftstopp som kan ge omfattande ekonomiska konsekvenser. Information kan också manipuleras, raderas eller hamna i orätta händer.
Entreprenad	Peabs verksamhet är till stor del projektrelaterad. Bristfälliga kalkyler kan leda till felaktiga anbud och projektförluster. Det finns olika kontraktsformer där risknivån varierar beroende på kontraktstyp. Oklarheter kring avtalsvillkor kan leda till gränsdragningsfrågor följt av tvist med beställare och därmed svårbedömda projektresultat. Prisrisker kan avse oförutsedda kostnadsökningar för material eller underentreprenörer. Andra risker kan vara kopplade till tekniska lösningar, metodval eller mängdberäkningar.
Leverantörer och underentreprenörer (UE)	Brister eller sårbarheter i leverantörskedjan eller i hanteringen av UE tillhör Peabs största risker. Fel val av leverantör/UE kan leda till kvalitetsbrister, leveransförseningar eller uteblivna leveranser. Leverantörer/UE som agerar i strid med lagar, konventioner och Peabs avtal och regelverk kan ha negativ påverkan på miljö, etik, mänskliga rättigheter, likabehandling och arbetsmiljö. Det finns även risker kopplade till beroendet av en eller ett fåtal leverantörer. Underlåtenhet att säkerställa att information om Peabs regelverk går vidare till varje individ som vistas på Peabs arbetsplatser innebär risk. Bristande uppföljning av leverantörer och UE:n eller brister i kartläggning och analys innan avtal ingås är andra riskfaktorer.
Kompetensförsörjning och kompetensutveckling	Peab måste kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare för att kunna leverera enligt kundernas förväntningar. Det finns en risk att Peab inte får tillräcklig kompetens på grund av stor konkurrens, att för få unga söker sig till branschen eller att branschen inte lyckas öka jämställdheten och mångfalden. Det finns även en risk att medarbetarna inte besitter rätt kompetens för att kunna leverera på kundkrav.
Arbetsmiljö	Arbetsmiljöolyckor på Peabs arbetsplatser kan leda till att medarbetare eller leverantörer/UE skadas eller i värsta fall förulyckas. Förutom skada för individ kan det leda till böter, juridiska sanktioner och skadat förtroende för verksamheten. Ett annat riskområde är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som innefattar stress och kränkande särbehandling.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 83

Omvärlds- och marknadsrisker

Beskrivning	Hantering
Makrofaktorer	Peabs lönsamhet påverkas av omvärldsfaktorer som konjunktur, inflation och ränteläge, arbetslöshet och demografisk utveckling, vilket i sin tur kan påverka kundernas köpvilja, efterfrågan och andra marknadsförutsättningar.
Marknad	Kundbeteenden och kundkrav kan ändras och med det finns risk att Peab inte lyckas möta dessa förändringar. Peab kan också riskera att satsa på fel marknader, marknadssegment eller att inte lyckas hantera konkurrensen.

Politiska faktorer

Politiska beslut och strömningar har påverkan på Peabs verksamhet. Det gäller såväl politik inom Norden som internationellt. Offentliga investeringar inom samhällsbyggnad har direkta följder på Peabs verksamhet. Lagar och regleringar kring till exempel bostadsköp, såsom krav på kapitalinsats för privatpersoner, påverkar Peabs projektutvecklingsverksamhet. Inom utvecklingsverksamheten finns även risker i planarbetet för exploateringsmark där myndighetsbeslut kan få påverkan på markvärden och därmed framtida projekts lönsamhet. På miljö- och klimatområdet kommer en rad lagar och regleringar som påverkar förutsättningarna för vår verksamhet. Peabs geografiska spridning och verksamhets- och kundmix bidrar även till att dämpa de politiska riskerna. Projektutvecklingsverksamheten, till exempel, arbetar med att korta ledtiderna från markförvärv till färdigt projekt utifrån risk för förändrade marknadsförutsättningar. Peab arbetar intensivt med att se över, anpassa och ta vara på de förändringar när det gäller lagar och reglering inom miljö- och klimatområdet.

Miljö och klimat

Peabs verksamhet är exponerad för miljö- och klimatrelaterade risker, som kan leda till skada för miljö, människa och affär. Bristande kompetens och för långsam omställnings- och anpassningstakt kan leda till att de produkter och tjänster som Peab erbjuder inte möter kunders och övriga intressenters krav och förväntningar. Den globala uppvärmningen kan medföra fysiska risker, till exempel genom extremväder, översvämningar, material- och energibrist. Det kan påverka såväl pågående projekt som egna fastigheter och anläggningar. Klimatförändringarna leder också till omställningsrisker som förändrad efterfrågan, högre råvarupriser och ny lagstiftning samt att tillgången till förnyelsebar energi blir en allt mer kritisk fråga. Andra identifierade risker är till exempel leverantörer/underentreprenörer som inte håller tillräcklig standard på miljöområdet samt användning av förbjudna eller olämpliga material och produkter, liksom felaktig användning av material. Det kan medföra olägenhet för människors hälsa och miljö samt ge upphov till ersättningskrav och skadat varumärke.

Det riskförebyggande arbetet ryms inom våra tre prioriterade miljöområden som också är målsatta: klimatneutralitet, resurseffektivitet och utfasning av miljö- och hälsofarliga produkter. Vi gör även klimatkalkyler och klimatanalyser i enlighet med TCFD samt redovisar i enlighet med EU-taxonomin. För mer information se avsnittet Ledande inom samhällsansvar.

Miljö- och klimatarbetet har en lokal utgångspunkt och bedrivs systematiskt utifrån ett verksamhetsledningssystem, som till stora delar är miljöcertifierat. Rutinerna omfattar till exempel hur lagbevakning och kontroll av lagefterlevnad sker, möjliggör konkret stöd för miljöstyrning i projekt och reglerar miljödelegering för att säkerställa ansvar. Vi har allt oftare tidiga dialoger med våra beställare för att kunna verka för mer miljö- och klimatanpassade lösningar. Medarbetarna utbildas kontinuerligt för att säkerställa rätt miljökompetens. I förebyggande syfte gör vi verksamhetsspecifika fördjupade analyser. Vi har också vidtagit åtgärder för att anpassa verksamheten till klimatförändringarna, till exempel genom utveckling av nya produkter med lägre klimatavtryck.

Råvaror

Tillgången till vissa råvaror är avgörande för vår verksamhet, samtidigt som antalet leverantörer av dessa är få. Det innefattar risker i verksamheten. Ett exempel är tillgången till cement från Cementa, som har varit under hot under det senaste året till följd av miljötillstånd som inte har godkänts. Ett annat exempel är det stora beroendet av bitumen inom beläggningsverksamheten, där antalet leverantörer också är få. Vi arbetar sedan tidigare med egna alternativa bindemedel samt viss egen import av cement för att hantera risken för mindre eller uteblivna cementleveranser. Peab har även valt att komplettera med andra leverantörer och inte vara beroende av en större leverantör för att säkra leveranser av bitumen.

Energi

Energi är viktigt framför allt för asfaltverksamheten. Även vid större byggprojekt förbrukas det mycket ström. Brist på energi eller höga kostnader kan medföra risker för våra möjligheter att bedriva verksamhet. Elpriset förväntas fortsätta variera under de kommande åren. Längre avtal finns för Sverige. Möjligheterna analyseras för att ingå längre avtal om och när sådana möjligheter erbjuds.

84 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Efterlevnadsrisker

Beskrivning	Hantering
Etik	Etiska risker kan innebära att medarbetare inte agerar i enlighet med Peabs uppförandekod och att de är involverade i oegentligheter, mutor eller korruption. Etiska risker kan också vara förknippade med överträdelser av mänskliga rättigheter i det egna företaget eller i leverantörskedjan. Det kan leda till böter, juridiska sanktioner, skadat varumärke och att Peab utesluts från upphandlingar. Det finns även etiska aspekter som rör diskriminering och kränkande särbehandling.
Styrning	De styrningsrelaterade riskerna avser både den koncernövergripande styrningen och projektstyrningen. Det handlar om allt från att tillämpa interna regelverk, tydlighet i roller och samarbeten till förmågan att möta ökade kundkrav och ökad formalisering.

Finansiella risker

Beskrivning	Hantering
Finansiellt risktagande	Det finansiella risktagandet är kopplat till verksamhetens kapital- och investeringsbehov, som ser olika ut i Peabs fyra affärsområden. Entreprenadverksamheterna Bygg och Anläggning har vanligtvis positivt rörelsekapital vilket bidrar till finansiering av övriga verksamheter. Industri binder kapital i anläggningstillgångar med ett löpande investeringsbehov och Projektutveckling binder kapital från investering i mark och byggrätter.
Finansiella risker	Koncernen är exponerad för finansiella risker som ränterisker, likviditetsrisker, refinansieringsrisker, råvarurisker, valutarisker samt kreditrisker.

Finansiell rapportering

Eftersom Peab tillämpar redovisning över tid i takt med att projekten färdigställs för merparten av projekten kan felaktiga projektprognoser innebära att redovisning och uppföljning blir missvisande. Ett antal balansposter, däribland projekt- och exploateringsfastigheter, värderas baserat på bedömningar och uppskattningar. Värdet kan påverkas av exempelvis marknadsläge, ränteläge och kundernas preferenser, vilket kan leda till nedskrivningsbehov. En förutsättning för korrekt redovisning över tid är att utfallet kan prognostiseras tillförlitligt. Avgörande för att begränsa risken för felaktig vinstavräkning är en väl utvecklad process och systemstöd för uppföljning och prognoser för varje enskilt projekt. Redovisat värde för projekt- och exploateringsfastigheter har bedömts till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort. Peab testar löpande värdena av projekt- och exploateringsfastigheter utifrån en intern värderingsmodell. Som komplement till denna värdering inhämtas även årliga externa marknadsvärderingar för ett antal av objekten.

Känslighetsanalys

Peabs operativa verksamhet är känslig för förändringar i bland annat volym och marginal. I känslighetsanalysen nedan beskrivs hur resultatet före skatt enligt segmentsredovisning påverkas vid förändringar i några för koncernen viktiga variabler.

Mkr	Beräkningsbas	Förändring	Resultateffekt (före skatt)
Segmentsredovisning	Volym (rörelsemarginal konstant)	+/- 10%	+/- 271
	Rörelsemarginal (volym konstant)	+/- 1 procentenhet	+/- 631
	Produktionskostnader	+/- 1%	+/- 461
Finansiellt	Genomsnittlig effektivränta 1)	+/- 1%	+/- 82

1) Känslighetsanalysen visar effekten av en ränteförändring på koncernens resultat före skatt utifrån ett antagande om en oförändrad nettoskuld. Beräkningen av nettoskuldsbeloppet 8 173 Mkr har gjorts utifrån nettoskuld enligt IFRS reducerat med skulder för svenska bostadsrättsföreningar och tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16. Vidare antas att en ränteförändring omgående skulle påverka den ränta som Peab betalar respektive erhåller på skulder och fordringar som löper med kort räntebindning (rörlig ränta).# FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Peabs hållbarhetsarbete

Som Nordens samhällsbyggare med omfattande lokal närvaro har vi ett självklart ansvar för våra samhällen. Det ansvaret börjar i vår roll som arbetsgivare och affärspartner, och sträcker sig hela vägen genom produktionskedjan och ut i det omgivande lokala samhället. I detta ansvar ingår naturligtvis även miljön och klimatet. Att eftersträva en hållbar verksamhet är därför en strategisk fråga som ska vara helt integrerad i verksamheten, och varje medarbetare ska arbeta hållbart med utgångspunkt i kärnvärden, affärsidé, mission, strategiska målsättningar och vår uppförandekod. Vi har ett livscykelperspektiv i verksamheten och tar ansvar för att både ställa och möta krav i värdekedjan gentemot leverantörer och kunder. Våra väsentliga hållbarhetsfrågor sammanfattar vi inom ramen för två av de fyra målområdena: bästa arbetsplatsen och ledande inom samhällsansvar.

Med våra fyra affärsområden som samverkar lokalt förbättrar vi kontrollen över förädlingskedjan. Våra 15 000 medarbetare säkerställer att vi så långt som möjligt tar vara på lokala resurser i form av egen personal, egna insatsvaror och under entreprenörer. Tillsammans med vårt sociala samhällsengagemang och integrerade klimat- och miljöarbete utgör detta grunden för vårt hållbarhets- arbete och det vi menar är ett närproducerat samhällsbygge.

När det gäller Peabs klimatpåverkan är vår materialanvändning ett särskilt viktigt område där verksamheten ger upphov till koldioxidutsläpp. Därför arbetar vi såväl med att hushålla med resurser och att i större utsträckning använda lokala material som att utveckla mer klimatförbättrade material. Våra satsningar inom ECO-Betong och ECO-Asfalt är två konkreta exempel där vi både återanvänder och blandar in alternativa bindemedel för att minska koldioxidavtrycket. Vi driver även flera utvecklingsinitiativ för optimering av material och verifiering av kvalitet.

2021 ingick vi som första svenska bygg- och anläggningsföretag partnerskap med SSAB kring fossilfritt stål, vilket innebär att vi från och med 2026 börjar använda stål som tillverkats fossilfritt i våra bygg- och anläggnings- projekt. 2022 beviljade Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) medel till ett forskningsprojekt där vi tillsammans med SSAB utreder möjliga klimatbesparingar inom bygg- och anläggnings- branschen med hjälp av den vätgasbaserade HYBRIT- tekniken. En första grov analys visar att över 90 procent av konstruktionsstålet i en konventionell stålstomme för ett kontor kan bytas ut till stål via HYBRIT-tekniken. Det motsvarar en klimatreduktion på cirka 70 procent jämfört med konventionellt producerat stål. Forsknings- projektet kommer även att detaljstudera klimatpåverkan från det fossilfria stålet samt vad klimatbesparingen kan ha för effekt på det totala klimatavtrycket för bygg- och anläggningsprojekt.

Forskning och utveckling

Peab bedriver forskning och utveckling med syftet att få ut mer- värden till samhället, kunderna och andra intressenter. Genom ny kunskap kan vi förbättra eller ta fram nya varor, tjänster och pro- duktionsprocesser. Vid årsskiftet 2021/2022 etablerade vi den nya funktionen Forskning och Innovation med syftet att stötta verk- samheten i omställningen till klimatanpassade produkter samt investeringar i ny teknik. Det handlar bland annat om cirkulära material och nya energitjänster. Under året inledde funktionen nya samarbeten och identifierade nya partnerskap, som bland annat handlar om nya cirkulära processer där vi också använder mer restprodukter från andra industrier som råvara. Till exempel driver vi fram till våren 2023 ett forskningsprojekt, med finansie- ring från SBUF, med syftet att undersöka möjligheten att tillverka ny ballast som byggmaterial genom att lagra biogen koldioxid från trä och andra biomaterial i restprodukter från täkt- och betong- verksamheten. Det skulle innebära att ballast kan komma att spela roll inom Carbon Capture and Storage (CCS), det vill säga att fånga in och permanent binda koldioxid för att minska mängden koldioxid i atmosfären. Vi har goda förutsättningar till detta med tanke på att vår verksamhet omfattar hela cirkeln från utvinning till användning och slutligen återvinning av ballastmaterial.

Peab samarbetar med universitet, högskolor, branschorganisationer och medverkar aktivt i många branschgemensamma projekt. Vi medverkar inom strategiska, innovativa och taktiskt operativa program för att kunna vara med och ta ett ansvar i såväl kort som långt perspektiv. Under året inledde Peab och Luleå Tekniska Universitet ett långsiktigt strategiskt samarbete inom hållbart byggande, digitalisering och resurseffektivitet, som gör det möjligt för Peab att dra nytta av den senaste forskningen i sitt arbete. På Chalmers i Göteborg är vi med i forskningsprogrammet för ”Fram- tidens Transportinfrastruktur” och på Lunds Tekniska Högskola är vi aktiva i ”Center för byggrobotik”. Tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm driver vi sedan flera år ett samarbete inom vägteknik och geoteknik. Vi ingår även i andra former av samarbeten, såsom LFM30 (Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030), Infrasweden 2030 (förutsätt- ningar för konkurrenskraftig och klimatneutral transportinfrastruktur 2030), Smart Built Enviroment (innovation för samhällsbyggnads- sektorn) och Mistra Carbon Exit (forskning för klimatneutralitet 2045). Peabs satsning på ovannämnda ECO- produkter är viktig där bland annat ECO- Betong utvecklats för att ytterligare kunna reducera klimatpåverkan och minska beroendet av cement.

Byggarbetsplatsen alltmer i fokus

Byggarbetsplatsen är alltmer i fokus och där har Peab etablerat energiklassning av bodetableringar. Syftet är att minska energian- vändningen genom ett nytt energiklassningssystem som främjar användning av energieffektiva bodar och bodetableringar. Projek- tet har gjorts tillsammans med andra aktörer i branschen såsom entreprenörer, boduthyrare, bodtillverkare och byggherrar. Peab har även genomarbetat konceptuella åtgärder för hur byggarbets- platsen lämpligast ställs upp för att möta kommande klimatkrav, men också för att kunna driva en kontinuerlig utveckling som ligger i linje med såväl nationella riktlinjer som kundkrav.

I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Peab valt att upprätta den lagstad- gade hållbarhetsredovisningen som en rapport utanför Förvaltnings- berättelsen. De delar som ska beskrivas i en hållbarhetsredovis- ning finns tillgängliga i avsnitten Mål och strategi (sid 14-15), Bästa arbetsplatsen (sid 20-27), Ledande inom samhällsansvar (sid 32-45), Vår syn på en hållbar verksamhet (sid 46-51), Redovisning enligt EU-taxonomin (sid 52-55), Översikt hållbarhetsdata (sid 56), Risker och riskhantering (sid 81-84) samt Bolagsstyrning (sid 157-161).

Övriga upplysningar och vinstdisposition

Tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet

Tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter, enligt Miljöbalken, bedrivs i de svenska underkoncernerna Swerock, Byggelement, Peab Asfalt, Peab Anläggning samt Peab Bostad. De tillståndspliktiga verksamheterna i Sverige avser åtgärder i för- orenade områden, mellanlagring och återanvändning av massor, arbeten inom/vid skyddade områden/objekt, vattenverksamhet och -hantering, utvinning av berg- och grusmaterial, transport av avfall och farligt avfall samt tillverkning av polymermodifierad bitumen (PMB). Dessa verksamheter påverkar miljön i huvudsak genom uttag av ändliga markresurser, framtida markanvändning, påverkan på ekosystem, emissioner och buller. Anmälningsplikten avser betongtillverkning, tillverkning av prefabricerade betongelement, fasta och mobila asfaltverk, mobila kross- och sorteringsverk, åtgärder i förorenade områden, mellanlagring av massor och avfall, återanvändning av massor, vattenverksamhet/vattenhantering samt transport av avfall och farligt avfall. I de övriga nordiska länderna bedrivs också verksamhet med miljöpåverkan som måste godkännas av myndigheterna. De verk- samheterna är tillverkning av asfalt i Finland, Norge och Danmark samt utvinning av berg- och grusmaterial och tillverkning av betong i Norge och Finland. Förnyelse och komplettering av tillstånd och anmälningar sker kontinuerligt.

Viktiga händelser under året

Kriget i Ukraina

Det senaste årets dramatiska utveckling i Ukraina står helt i fokus för läget i omvärlden. Utöver den tragedi som kriget innebär för de människor som berörs, riskerar situationen att dämpa den makroekonomiska tillväxten i omvärlden. För Sveriges del kan byggbranschen påverkas av ökad osäkerhet och försiktighet när det kommer till investeringar, bibehållna höga priser på material och energi samt fortsatt materialbrist och leveransproblem. Vi föl- jer utveckling noga för att kontinuerligt kunna bedöma eventuell påverkan på Peab.

Valberedning

I enlighet med de på Peabs årsstämmas beslut den 5 maj 2022 antagna ”Principer för valberedningens tillsättning och instruk- tion för valberedningen” ska valberedningens ledamöter utses av de tre till röstetalet största aktieägarna i bolaget per den sista bankdagen i september 2022, dvs den 30 september 2022, som önskar utse en ledamot i valberedningen samt styrelsens ord- förande. Om någon eller några av dessa tre största aktieägarna avstår från att utse en ledamot i valberedningen, ska styrelsens ordförande erbjuda den aktieägare som sett till röstetalet står näst i tur, att utse en ledamot i valberedningen och så vidare, till dess valberedningen består av tre aktieägare jämte styrelsens ordförande.# Mats Paulsson, Peabs Vinstandelsstiftelse och Familjen Kamprads stiftelse som den 30 september 2022 var de till röstetalet tredje till femte största aktieägarna i Peab, har på förfrågan uppgett att de inte önskar delta i valberedningen inför årsstämman 2023. State Street Bank and Trust Co, W9 som vid samma tidpunkt var den till röstetalet sjätte största aktieägaren i bolaget har inte svarat på förfrågan. Den till röstetalet sjunde största aktieägaren, Handelsbanken Fonder, har tackat ja till att ingå i Peabs valberedningen. Valberedningen har därför inför årsstämman 2023 följande sammansättning:

• Anders Sundström, Ekhaga Utveckling AB
• Ulf Liljedahl, AB Axel Granlund
• Suzanne Sandler, Handelsbanken Fonder
• Anders Runevad, styrelseordförande i Peab AB

Valberedningen har utsett Ulf Liljedahl till valberedningens ordförande.

Peabaktien

Peabs aktiekapital uppgick vid utgången av 2022 till 1 583 866 056 kronor, fördelat på totalt 296 049 730 aktier, vilket ger ett kvotvärde på 5,35 kronor per aktie. Antalet A-aktier uppgår till 34 319 957 med ett röstvärde på tio röster per aktie, och antalet B-aktier uppgår till 261 729 773 med ett röstvärde om en röst per aktie. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar, resultat och utdelning. Inga begränsningar finns i bolagsordningen avseende möjlighet till överlåtelse av aktier eller förfoga över rösträtt på stämman. Per den 31 december 2022 fanns det cirka 64 000 aktieägare i Peab.

Koncernen står under betydande inflytande från Mats Paulsson och Fredrik Paulsson tillsammans med familjer, barn och bolag. Under 2017 sammanfördes merparten av familjerna Paulssons indirekta innehav i ett holdingbolag, Ekhaga Utveckling AB, som kontrolleras av Mats Paulssons son Fredrik Paulsson. Ekhaga Utveckling AB har 20,9 procent av kapitalet och 48,3 procent av rösterna. Mats och Fredrik Paulsson med familjer har 5,2 procent av kapitalet och 11,0 procent av rösterna. Därutöver har Mats Paulssonstiftelserna 1,2 procent av kapitalet och 0,6 procent av rösterna vid utgången av 2022. Bolaget har ingen kännedom om avtal mellan aktieägare, som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna.

Peabs årsstämma beslöt den 5 maj 2022 att ge styrelsen bemyndigande att fram till nästa årsstämma att besluta om nyemission av aktier av serie B, med företrädesrätt för befintliga aktieägare att delta i emissionen eller utan företrädesrätt för befintliga aktieägare att delta i emissionen i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet ska kunna utnyttjas vid ett eller flera tillfällen och får avse sammanlagt högst 10 procent av det registrerade aktiekapitalet vid tidpunkten för bemyndigandet. Under året har styrelsen inte tagit något beslut om nyemission av aktier.

En vinstandelsstiftelse för anställda bildades av Peab 2007. Enligt stiftelsens placeringspolicy ska stiftelsens förmögenhet i huvudsak placeras i aktier i Peab. Per den 31 december 2022 hade stiftelsen ett innehav om 13 628 300 B-aktier i Peab, motsvarande 4,6 procent av antalet aktier.

Innehav av egna aktier

Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2022 till 1 086 984 B-aktier, motsvarande 0,4 procent av totalt antal aktier. Styrelsen i Peab AB har med stöd av bemyndigandet från årsstämman den 5 maj 2022 fattat beslut om att återköpa egna aktier. Återköpen kan genomföras löpande fram till årsstämman 2023. Syftet med återköpen är att förbättra bolagets kapitalstruktur. Återköpen görs på Nasdaq Stockholmsbörsen i enlighet med Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares – NASDAQ Stockholm (Supplement D) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (MAR). Återköp får endast ske till ett pris per aktie inom det på Nasdaq Stockholm vid var tid gällande kursintervallet, varmed avses intervallet mellan gällande högsta köpkurs och lägsta säljkurs som publiceras löpande av Nasdaq Stockholm.

Enligt styrelsebeslutet får återköp under perioden genomföras till ett belopp uppgående till maximalt 500 Mkr och innehavet av egna aktier får inte överstiga tio procent av totalt antal utestående aktier i bolaget. Under perioden fram till den 31 december 2022 har 7 511 000 aktier återköpts till ett sammanlagt belopp om 500 Mkr. Efter återköpet innehar Peab 8 597 984 egna B-aktier motsvarande 2,9 procent av totalt antal aktier.

Bolagsstyrning

En utförlig beskrivning av styrelsens arbete, bolagsstyrningen och system för intern kontroll finns i Bolagsstyrningsrapporten.

88 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förslag till disposition av bolagets vinst

Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor;

Överkursfond	2 308 208 948
Balanserat resultat	2 086 114 462
Årets resultat	2 473 891 537
Summa	6 868 214 947

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel och fria fonder disponeras enligt följande;

Utdelning, 287 451 746 aktier á 4,00 kr 1)	1 149 806 984
Balanseras i ny räkning 2)	5 718 407 963
Summa	6 868 214 947

1) I moderbolaget finns 296 049 730 registrerade aktier per den 2 februari 2023, varav antalet utdelningsberättigade aktier uppgår till 287 451 746.
2) Varav till överkursfond. 2 308 208 948

Ersättningspolicy till ledande befattningshavare

För information om den senaste beslutade Ersättningspolicyn innehållande riktlinjerna för bestämmande av lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare, se not 9.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen

Sverige

Utfallet av Sveriges ekonomiska tillväxt 2022 förväntas ha blivit bättre än väntat. Prognosen för BNP 2022 pekar på 2,7 procents ökning. Prognosen för 2023 är däremot betydligt mer negativ och indikerar att BNP kan komma att minska med närmare en procent. Den totala volymen av påbörjade husbyggnadsinvesteringar för 2022 förväntas ha minskat med nio procent och för 2023 väntas minskningen bli lika stor. Nedgången blir sannolikt bred, men det är troligen bostadsbyggandet som kommer att drabbas hårdast med en väsentlig nedgång. För övrigt husbyggande väntas det privata industri- och lokalbyggandet minska medan det offentliga byggandet väntas vara på samma nivå som för 2022. Samtidigt planeras det för industrisatsningar kopplade till den gröna omställningen, flera projekt är redan i gång. På sikt kommer dessa generera behov av bostäder, lokaler och infrastruktur. Anläggningsinvesteringarna är fortsatt på en hög nivå och väntas ha ökat under 2022, men tros falla tillbaka något 2023.

Norge

Norsk ekonomi bromsade in under slutet av 2022, men BNP väntas trots det ha ökat med tre procent tack vare en stark hushållskonsumtion. För 2023 kommer BNP troligen endast öka marginellt till följd av svagt krympande hushållskonsumtion. De norska husbyggnadsinvesteringarna förväntas ha minskat med tre procent 2022 och under 2023 kan den negativa takten förstärkas. Det väntas inte en generell nedgång i byggsektorn, utan det är bostadsinvesteringarna och det privata byggandet som främst väntas påverkas av konjunkturnedgången. För offentligt byggande väntas investeringarna vara på samma nivå som för 2022. Investeringarna inom anläggning förväntas ha vuxit kraftigt under 2022 och för 2023 väntas de vara kvar samma höga nivå.

Finland

Finlands ekonomiska tillväxt utvecklades förvånansvärt starkt under första halvåret 2022, trots vikande och avbruten handel med viktiga handelspartners till följd av kriget i Ukraina. Under hösten dämpades dock tillväxten och sammantaget beräknas BNP ha vuxit med 2,3 procent 2022. För 2023 väntas BNP krympa med 0,2 procent. Den samlade husbyggnadsvolymen har troligen minskat under 2022 med cirka tio procent och en lika stor minskning väntas 2023. Nedgången 2023 väntas ske inom samtliga sektorer med tonvikt på bostäder och det privata lokalbyggandet. För anläggningsbyggandet väntas nolltillväxt för både 2022 och 2023.

Moderbolaget

Moderbolagets verksamhet består av koncernledning samt koncerngemensamma funktioner. Nettoomsättningen för 2022 uppgick till 304 Mkr (293) och bestod i huvudsak av koncerninterna tjänster. Rörelseresultatet för året uppgick till -215 Mkr (-131). Resultat efter finansiella poster uppgick till 769 Mkr (–116). I finansiella poster ingick utdelning från dotterbolag med 1 024 Mkr (–). Av bokslutsdispositionerna utgör 2 240 Mkr (2 104) koncernbidrag. Årets resultat uppgick till 2 473 Mkr (1 243).

Utdelning

Målet ska överstiga 50 procent av årets resultat. Mäts enligt segmentsredovisning.

MÅL: >50%

UTFALL 2022: 56% 1)

1) Baserat på antal utestående aktier.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 89

RESULTATRÄKNING – KONCERNEN OCH RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT – KONCERNEN

Resultaträkning – Koncernen

Mkr	Not	2022	2021
Nettoomsättning	3,4	61 933	58 923
Kostnader för produktion	11	-56 345	-53 022
Bruttoresultat		5 588	5 901
Försäljnings- och administrationskostnader	11	-3 286	-3 300
Övriga rörelseintäkter	6	279	391
Övriga rörelsekostnader	7	-24	-17
Rörelseresultat	4,8,9,10,19,37	2 557	2 975
Finansiella intäkter		103	94
Finansiella kostnader		-220	-167
Finansnetto	12	-117	-73
Resultat före skatt		2 440	2 902
Skatt	14	-609	-525
Årets resultat		1 831	2 377
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare		1 832	2 377
Innehav utan bestämmande inflytande		-1	0
Årets resultat		1 831	2 377
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr	15	6,27	8,06

Rapport över totalresultat – Koncernen

Mkr	Not	2022	2021
Årets resultat		1 831	2 377
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	21	210	184
Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar		2	8
Andelar i joint ventures övrigt totalresultat	19	–	–
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat		–	-2
Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat	14	-1	-1
Årets övrigt totalresultat		230	189
Årets totalresultat		2 061	2 566
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare		2 062	2 566
Innehav utan

BALANSRÄKNING – KONCERNEN

Balansräkning – Koncernen

Mkr	Not	31 dec 2022	31 dec 2021
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	3 976	3 769
Materiella anläggningstillgångar	17, 37	8 310	7 674
Förvaltningsfastigheter	18, 37	57	55
Andelar i joint ventures	19	2 474	2 327
Långfristiga värdepappersinnehav	22,35,36	67	55
Räntebärande långfristiga fordringar	21,35,36	1 233	1 208
Uppskjutna skattefordringar	14	180	174
Övriga långfristiga fordringar	23	58	109
Summa anläggningstillgångar	16	16 355	15 371
Projekt och exploateringsfastigheter	24, 37	19 178	16 258
Varulager	25	1 541	1 318
Kundfordringar	26,35,36	8 454	7 802
Räntebärande kortfristiga fordringar	21,35,36	384	342
Skattefordringar	37	15	15
Upparbetade men ej fakturerade intäkter	27	2 301	1 578
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	28	479	483
Övriga kortfristiga fordringar	23	776	1 052
Likvida medel	35,36	1 506	2 951
Summa omsättningstillgångar	34	34 656	31 799
Summa tillgångar		51 011	47 170
Eget kapital	29
Aktiekapital		1 584	1 584
Övrigt tillskjutet kapital		2 576	2 576
Reserver		205	-25
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		9 403	9 546
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	13	768	13 681
Innehav utan bestämmande inflytande	18	1	1
Summa eget kapital	13	786	13 682
Skulder
Räntebärande långfristiga skulder	30,35,36	7 665	5 281
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering	30,35,36	440	346
Övriga långfristiga skulder	33,35	306	272
Uppskjutna skatteskulder	14	487	321
Avsättningar	32	1 197	1 313
Summa långfristiga skulder	10	095	7 533
Räntebärande kortfristiga skulder	30,35,36	1 897	2 386
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering	30,35,36	9 802	7 003
Leverantörsskulder	35,36	5 131	4 992
Skatteskulder		166	178
Fakturerade men ej upparbetade intäkter	27	4 033	4 356
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	3 937	4 258
Övriga kortfristiga skulder	33,35	1 929	2 542
Avsättningar	32	235	240
Summa kortfristiga skulder	27	130	25 955
Summa skulder	37	225	33 488
Summa eget kapital och skulder		51 011	47 170

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – KONCERNEN

Rapport över förändringar i eget kapital – Koncernen

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare	Mkr	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräknings– reserv	Säkrings– reserv	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2021-01-01		1 584	2 576	-208	-6	8 496	12 442	1	12 443
Årets totalresultat
Årets resultat						2 377	2 377	0	2 377
Årets övrigt totalresultat				184	5		189		189
Årets totalresultat	–	–	–	184	5	2 377	2 566	0	2 566
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Utdelning kontant						-1 327	-1 327		-1 327
Summa tillskott från och värdeöverföringar till ägare	–	–	–	–	–	-1 327	-1 327	–	-1 327
Utgående eget kapital 2021-12-31		1 584	2 576	-24	-1	9 546	13 681	1	13 682
Ingående eget kapital 2022-01-01		1 584	2 576	-24	-1	9 546	13 681	1	13 682
Årets totalresultat
Årets resultat						1 832	1 832	-1	1 831
Årets övrigt totalresultat				210	20		230		230
Årets totalresultat	210	20	1 832	2 062	-1	2 061
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Utdelning kontant						-1 475	-1 475		-1 475
Återköp av egna aktier						-500	-500		-500
Förvärv av delägda bolag, ej bestämmande inflytande sedan tidigare	–	18	18	-1 975	-1 975	18	-1 957
Summa tillskott från och värdeöverföringar till ägare	–	–	–	–	–	-1 975	-1 975	18	-1 957
Utgående eget kapital 2022-12-31		1 584	2 576	186	19	9 403	13 768	18	13 786

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

KASSAFLÖDESANALYS – KONCERNEN

Kassaflödesanalys – Koncernen

Mkr	Not	2022	2021
Den löpande verksamheten	44
Resultat före skatt		2 440	2 902
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		1 443	1 549
Betald skatt		-519	-358
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	3	3 364	4 093
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning ()/Minskning (+) av projekt och exploateringsfastigheter		-2 584	-1 718
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager		-163	13
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-773	190
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder		-1 400	240
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital	-4	920	-1 275
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-1	556	2 818
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag/rörelse, nettoeffekt på likvida medel		-132	-202
Avyttring av dotterföretag/rörelse, nettoeffekt på likvida medel		46	–
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-67	-53
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-1 380	-1 028
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		215	372
Avyttring av förvaltningsfastigheter		–	78
Förvärv av finansiella tillgångar		-623	-1 887
Avyttring av finansiella tillgångar		338	954
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-1	603	-1 766
Kassaflöde före finansiering	-3	159	1 052
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		4 800	3 142
Amortering av lån		-1 884	-4 253
Upptagna obligationslån		301	2 247
Amortering obligationslån		-300	-1 750
Amortering av leasingskuld		-650	-622
Upptagna lån svenska bostadsrättsföreningar		5 071	4 177
Amortering av lån svenska bostadsrättsföreningar		-2 586	-1 795
Förändring av emitterade företagscertifikat		-1 090	1 088
Utbetald utdelning till moderbolagets ägare		-1 475	-1 327
Återköp av egna aktier		-500	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	1	687	907
Årets kassaflöde		-1 472	1 959
Likvida medel vid årets början		2 951	968
Valutakursdifferens i likvida medel		27	24
Likvida medel vid årets slut		1 506	2 951

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

RESULTATRÄKNING – MODERBOLAGET

Resultaträkning – Moderbolaget

Mkr	Not	2022	2021
Nettoomsättning	4	304	293
Administrationskostnader	9,10	-520	-425
Övriga rörelseintäkter	1	1	1
Rörelseresultat		-215	-131
Resultat från finansiella poster	12
Resultat från andelar i koncernföretag		1 024	63
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar	2	1	1
Räntekostnader och liknande resultatposter		-42	-49
Resultat efter finansiella poster		769	-116
Bokslutsdispositioner	13	2 138	1 638
Resultat före skatt		2 907	1 522
Skatt	14	-434	-279
Årets resultat	1)	2 473	1 243
1) Årets resultat motsvarar årets totaltresultat och därför presenteras endast en resultaträkning utan separat rapport för totalresultat.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

BALANSRÄKNING – MODERBOLAGET

Balansräkning – Moderbolaget

Mkr	Not	31 dec 2022	31 dec 2021
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	3	4
Materiella anläggningstillgångar	17	2	1
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	42	11 749	11 728
Andra långfristiga värdepappersinnehav	35	0	0
Uppskjuten skattefordran	14	94	140
Summa finansiella anläggningstillgångar	11	843	11 868
Summa anläggningstillgångar	11	848	11 873
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	26,35,36	1	0
Fordringar koncernföretag	35	2 274	2 271
Aktuella skattefordringar		–	12
Övriga kortfristiga fordringar	23	3	2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	28	11	9
Summa kortfristiga fordringar	2	289	2 294
Kassa och bank	35	0	0
Summa omsättningstillgångar	2	289	2 294
Summa tillgångar	14	137	14 167
Eget kapital och skulder
Eget kapital	29
Bundet eget kapital
Aktiekapital		1 584	1 584
Reservfond		300	300
Fritt eget kapital
Överkursfond		2 308	2 308
Balanserat resultat		2 087	2 819
Årets resultat		2 473	1 243
Summa eget kapital	8	752	8 254
Obeskattade reserver	43	3 292	3 190
Avsättningar
Övriga avsättningar	32	43	45
Summa avsättningar	43		45
Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag	30,35	1 500	2 281
Summa långfristiga skulder	1	500	2 281
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	35	20	20
Skulder till koncernföretag	35	375	269
Aktuella skatteskulder		81	–
Övriga kortfristiga skulder	33	8	9
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	66	99
Summa kortfristiga skulder	550		397
Summa skulder	2	050	2 678
Summa eget kapital och skulder	14	137	14 167

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – MODERBOLAGET

Rapport över förändringar i eget kapital – Moderbolaget

Mkr	Aktiekapital	Reservfond	Fond för utvecklings– utgifter	Överkursfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2021-01-01	1 584	300	14	2 308	2 828	1 304	8 338
Årets resultat och totalresultat						1 243	1 243
Årets totalresultat	–	–	–	–	–	1 243	1 243
Vinstdisposition					1 304	-1 304	–
Förändring av fond för utvecklingsutgifter			-14	14			–
Lämnad utdelning						-1 327	-1 327
Utgående eget kapital 2021-12-31	1 584	300	–	2 308	2 819	1 243	8 254
Ingående eget kapital 2022-01-01	1 584	300	–	2 308	2 819	1 243	8 254
Årets resultat och totalresultat						2 473	2 473
Årets totalresultat	–	–	–	–	–	2 473	2 473
Vinstdisposition					1 243	-1 243	–
Lämnad utdelning						-1 475	-1 475
Återköp av egna aktier						-500	-500
Utgående eget kapital 2022-12-31	1 584	300	–	2 308	2 087	2 473	8 752

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

KASSAFLÖDESANALYS – MODERBOLAGET

Kassaflödesanalys – Moderbolaget

Mkr	Not	2022	2021
Den löpande verksamheten	44
Resultat efter finansiella poster		769	-116
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		-1	-60
Betald skatt		-294	-221
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	474		-397
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		2	30
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder		-26	-3
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital	-24		27
Kassaflöde från den löpande verksamheten	450		-370
Investeringsverksamheten
Lämnade aktieägartillskott		-105	-62
Förvärv av materiella tillgångar		-1	0
Avyttring av immateriella tillgångar		–	38
Avyttring av finansiella tillgångar		–	550
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-106		526
Kassaflöde före finansiering	344		156
Finansieringsverksamheten
Erhållna koncernbidrag		2 265	1 649
Lämnade koncernbidrag		-161	-62
Amortering av lån		-473	-416
Utbetald utdelning		-1 475	-1 327
Återköp av egna aktier		-500	–

NOTER

Not 1 Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 31 mars 2023. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 4 maj 2023.

Värderingsgrunder

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, villkorade köpeskillingar samt av aktier och andelar som inte utgör dotterbolag, samarbetsarrangemang eller intressebolag.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

För att upprätta finansiella rapporter krävs å ena sidan bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper och å andra sidan uppskattningar vid värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningar och antaganden baseras på historiska erfarenheter samt andra faktorer som bedöms vara relevanta. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet och jämförs mot faktiskt utfall. Väsentliga bedömningar och uppskattningar beskrivs närmare i not 2.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändring av IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar

Ändringarna innebär en reglering av vilka kostnader som ska ingå vid värdering av förlustkontrakt, nämligen direkta särkostnader och en allokering av andra direkt hänförliga kostnader. Ändringarna har tillämpats i Peabkoncernen från och med 1 januari 2022 utan omräkning av jämförelseperioder, men med omräkning av öppna kontrakt den 1 januari 2022. Denna ändring medförde ingen omräkning av öppna kontrakt per 1 januari 2022 och har inte medfört några väsentliga effekter på nya kontrakt för Peabkoncernen.

Övriga ändrade IFRS med tillämpning från och med 2022 har inte påverkat koncernens finansiella rapporter.

Kommande ändringar av redovisningsprinciper

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya och ändrade redovisningsstandarder och tolkningar har publicerats vilka träder i kraft 2023 och senare.

Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (upplysningar om redovisningsprinciper)

Ändringarna innebär att kravet i IAS 1 avseende upplysning om betydande redovisningsprinciper ersätts med ett krav på att upplysa om väsentliga redovisningsprinciper. Samtidigt uppdateras IASB:s Practice Statement 2 Making Materiality Judgements med vägledning och exempel som är avsedda att illustrera tillämpningen av väsentlighetskriteriet på upplysningar om redovisningsprinciper. Syftet är att åstadkomma en reell förändring i praxis mot bättre, mer effektiv kommunikation i finansiella rapporter. Ändringen i praxis förväntas inte bara öka nyttan av upplysningar om redovisningsprinciper utan även att reducera textmängden i framtida årsredovisningar.

Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2023 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. EU har godkänt ändringarna.

Ändringarna innebär att Peab kommer att se över beskrivna redovisningsprinciper utifrån dessa ändringar.

Övriga nya eller ändrade IFRS, inklusive uttalanden, som hittills antagits av IASB bedöms inte få någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.

Rörelsesegment och segmentsredovisning

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver en likartad affärsverksamhet som genererar intäkter och kostnader och vars resultat regelbundet följs upp av koncernledningen. I rörelsesegmentsrapporteringen tillämpas delvis andra redovisningsprinciper än IFRS.

Under IFRS konsolideras projekt i egen regi avseende svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag och intäkter och kostnader redovisas vid en tidpunkt när de slutliga bostadsinnehavarna tillträtt sina lägenheter. I segmentsredovisningen konsolideras inte bostadsprojekt i egen regi, istället redovisas intäkter och kostnader över tid i takt med projektens färdigställandegrad.

I segmentsredovisningen redovisas leasingavgifter för leasetagare linjärt över leasingperioden för leasingavtal som av motparten (leasegivaren) klassificeras som operationella leasingavtal. I koncernredovisning enligt IFRS tillämpas IFRS 16 Leasingavtal som innebär att leasetagare redovisar avskrivning och ränta hänförliga till leasingtillgångar respektive leasingsskuld.

Leasingavtal som hos motparten (leasegivaren) klassificeras som finansiellt leasingavtal redovisas i Peabs segmentsredovisning enligt principer motsvarande vad som gäller för leasetagare enligt IFRS 16.

Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen

Finansiella nyckeltal som sysselsatt kapital, balansomslutning, eget kapital, soliditet, nettoskuld, nettoskuldsättningsgrad, kassaflöde före finansiering samt resultat per aktie redovisas i segmentsredovisningen med hänsyn tagen till ovanstående förutsättningar.

Nettoskulden enligt segmentsredovisningen inkluderar osåld del av bostadsprojekten under pågående produktion. Detta då Peab har ett garantiåtagande att förvärva osålda bostäder sex månader efter färdigställande.

Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS

Koncernen rapporteras i de fyra affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling. Affärsområdena motsvaras av rörelsesegment. Segmentsredovisningen är den modell Peab anser bäst beskriver Peabs verksamhet både vad gäller intern styrning och riskprofil, och det är också så styrelse och ledning följer verksamheten.

För Peabs entreprenadverksamheter Bygg och Anläggning redovisas intäkter och resultat över tid i både segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS.

För affärsområde Industri redovisas intäkter och resultat både över tid och vid en tidpunkt och redovisningen är densamma i både segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS.

För affärsområde Projektutveckling redovisas i segmentsredovisningen inom enheten Bostadsutveckling intäkter och resultat i takt med att bostadsprojekten successivt färdigställs. Detta gäller svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag. I redovisningen enligt IFRS redovisas bostadsprojekten vid den tidpunkt då de slutliga bostadsköparna tillträder sina lägenheter.

I affärsområde Projektutveckling och enheten Fastighetsutveckling redovisas intäkter och resultat vid en tidpunkt i både segmentsredovisningen och redovisning enligt IFRS.

Utöver affärsområdena redovisas som Koncerngemensamt centrala företag, vissa dotterföretag samt övriga innehav. Centrala företag består framför allt av moderbolaget Peab AB, Peab Finans AB, Peab Support (Shared Service Center) samt Peab Utveckling AB.

För Koncerngemensamt är det ingen skillnad i redovisning mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

NOTER

Klassificering

Anläggningstillgångar består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Långfristiga skulder består av belopp som förfaller till betalning först efter mer än tolv månader efter balansdagen samt andra belopp för vilka bolaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen till en tidpunkt som ligger mer än tolv månader efter balansdagen. Andra tillgångar och skulder redovisas som omsättningstillgång respektive kortfristig skuld.

Som omsättningstillgång redovisas även lagertillgångar i form av projekt och exploateringsfastigheter med en normal verksamhetscykel som är längre än tolv månader. Som kortfristig skuld redovisas skulder hänförliga till egenutvecklade fastighetsprojekt med en normal verksamhetscykel som är längre än tolv månader.

Konsolideringsprinciper

Dotterbolag

Dotterbolag är bolag som står under ett direkt eller indirekt bestämmande inflytande från Peab AB. Bestämmande inflytande föreligger om moderbolaget direkt eller indirekt har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och kan använda sitt inflytande över investeringsobjektet för att påverka storleken på sin avkastning.

Dotterbolagens finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från den dag det bestämmande inflytandet uppkommer och innefattas i koncernredovisningen till den dag det upphör. Svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag konsolideras fram till de slutliga bostadsköparna tillträder sina lägenheter. Under denna period uppfylls kriterierna ovan avseende bestämmande inflytande över de relevanta aktiviteterna i projekten.

Joint ventures

Joint ventures är redovisningsmässigt de bolag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande, där koncernen har indirekt rätt till nettotillgångarna. Joint ventures konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet på aktierna motsvaras av koncernens andel i bolagets egna kapital samt goodwill och andra eventuella koncernmässiga över- och undervärden.

I resultatet redovisas koncernens ägarandel av bolagets resultat efter skatt justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar minskar investeringens redovisade värde. I övrigt totalresultat redovisas koncernens andel av den säkringsredovisning som tillämpas för kassaflödessäkring av ränterisk som sker via ränteswappar för joint ventures låneskulder. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.

Gemensamma verksamheter (joint operations)

Gemensamma verksamheter, vanligen bedrivna i bolagsform, är samarbetsarrangemang där Peab och en eller flera samarbetspartner har rätt till alla ekonomiska fördelar relaterade till verksamhetens tillgångar. Vidare är regleringen av verksamhetens skulder beroende av parternas köp av output från verksamheten eller kapitaltillskott till densamma. Gemensamma verksamheter redovisas enligt klyvningsmetoden innebärande att respektive part i en gemensam verksamhet redovisar sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

Intressebolag

Intressebolag är de bolag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.

Rörelseförvärv

Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden tillämpas vid den tidpunkt koncernen får ett bestämmande inflytande över förvärvad verksamhet. Förvärvsmetoden innebär att förvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder.

Vid successiv ökning av ägande och inflytande sker en omvärdering av tidigare innehav till verkligt värde vid den tidpunkt koncernen får ett bestämmande inflytande över verksamheten och denna värdeförändring redovisas i resultatet. Goodwill beräknas som summan av vederlaget för andelarna eller rörelsen, vid stegvisa förvärv med tillägg för det verkliga värdet på andelar som innehas sedan tidigare, minus det verkliga värdet av dotterbolagets identifierbara tillgångar och övertagna skulder. När skillnaden är negativ, redovisas denna direkt i årets resultat.

Transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs vid förvärvstidpunkten. Villkorade köpeskillingar värderas till verkligt värde både vid förvärvstidpunkten och löpande därefter med värdeförändringar redovisade i resultatet.

Nettotillgångar hänförliga till ägare utan bestämmande inflytande (minoritet) redovisas i koncernen antingen till verkligt värde av alla nettotillgångar utom goodwill, eller till verkligt värde av samtliga nettotillgångar inklusive goodwill. Principvalet görs individuellt för varje enskilt förvärv.

Utställda säljoptioner avseende andelar som innehas av innehavare utan bestämmande inflytande bedöms från fall till fall utifrån villkor i respektive avtal. I vissa fall redovisas utställda säljoptioner enligt den så kallade ”Anticipated Acquisition Method”. Denna metod innebär att det inte redovisas något innehav utan bestämmande inflytande i koncernens totala egna kapital utan istället redovisas en finansiell skuld motsvarande nuvärdet av bedömt lösenpris. Efterföljande förändringar i skuldens värde redovisas i årets resultat, hänförligt till moderbolagets ägare.

I vissa fall, beroende på villkor i avtalet, redovisas innehav utan bestämmande inflytande fram till att optionen förfaller. Sedan bestämmande inflytande uppnåtts, redovisas förändringar av ägande som omföring inom eget kapital mellan moderbolagets ägare och innehavare utan bestämmande inflytande, utan att någon omvärdering görs av dotterbolagets nettotillgångar. Vid minskning av ägande i sådan omfattning att bestämmande inflytande går förlorat omvärderas eventuellt kvarvarande innehav till verkligt värde med värdeförändringen redovisad i resultatet.

Tillgångsförvärv

För transaktioner där i allt väsentligt det verkliga värdet på de förvärvade tillgångarna utgörs av en tillgång eller en grupp av likartade tillgångar redovisas, genom en förenklad bedömning, som ett tillgångsförvärv. När förvärv av dotterbolag innebär förvärv av nettotillgångar utan betydande processer, fördelas anskaffningskostnaden på de enskilda identifierbara tillgångarna och skulderna baserat på deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Det verkliga värdet initialt inkluderar även villkorad köpeskilling.

Transaktionsutgifter läggs till anskaffningsvärdet för förvärvade nettotillgångar vid tillgångsförvärv. Förändringar av bedömt värde av villkorade ersättningar efter förvärvet läggs till anskaffningsvärdet av förvärvade tillgångar. Vid successiva förvärv av dotterbolag som utgör tillgångsförvärv, sker ingen omvärdering av tidigare förvärv i samband med att bestämmande inflytande uppkommer.

Vid minskning av ägande genom delavyttring av aktier i dotterbolag som utgör tillgångsavyttring sker, till skillnad från överlåtelse av rörelseverksamhet, ingen omvärdering av kvarvarande innehav till verkligt värde om det kvarvarande innehavet utgör joint venture eller intressebolag. Innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolag redovisade som tillgångsförvärv redovisas enligt samma principer som för rörelseförvärv, men med den skillnaden att goodwill inte ingår.

Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med joint ventures, gemensamma verksamheter och intressebolag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i bolaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Då dotterbolag som anses bedriva rörelse övergår till att bli joint venture eller intresseföretag omvärderas det kvarvarande innehavet till verkligt värde enligt principerna ovan om redovisning då bestämmande inflytande upphör.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet.

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.# Icke-monetära tillgångar som redovisas till verkligt värde omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverk- samhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av valutakurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalre- sultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Nettoinvestering i en utlandsverksamhet Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering redovisas via övrigt totalresultat i omräknings- reserven i eget kapital. Omräkningsdifferenserna omfattar även valuta- kursdifferenser från lån som utgör en del av moderbolagets investering i utländskt dotterbolag (s k utvidgad investering). Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de till verksamheten hänförliga acku- mulerade omräkningsdifferenserna från eget kapital till årets resultat .

Intäkter

Koncernen redovisar en intäkt när koncernen uppfyller ett prestationså- tagande, vilket inträffar då en utlovad vara eller tjänst levereras till kunden och kunden övertar kontrollen av varan eller tjänsten. Kontroll av ett prestationsåtagande kan överföras över tid eller vid en tidpunkt. Intäkten utgörs av det belopp som koncernen förväntar sig erhålla som ersättning för överförda varor eller tjänster. Koncernens intäkter utgörs huvudsak- ligen av följande intäktsströmmar: Entreprenaduppdrag, Försäljning av varor, Försäljning av fastighetsprojekt, Transporttjänster, Hyresintäkter, samt Övriga intäkter. Intäktsredovisning kräver bedömning av fakta och förhållanden i respek- tive avtal samtidigt som legala aspekter måste beaktas. Bedömningarna omfattar främst identifiering av ett eller flera separata prestationså- taganden, bedömningar av eventuella förväntade rörliga ersättningar samt huruvida intäkt ska redovisas över tid eller vid en tidpunkt och vid vilken tidpunkt intäkten ska redovisas. Följande principer tillämpas för respektive intäktsström.

Entreprenaduppdrag

Intäkter från entreprenadavtal erhålls från affärsområdena Bygg, Anlägg- ning och från delar av affärsområdet Industri samt i mindre utsträckning inom affärsområde Projektutveckling och enheten Fastighetsutveckling. Ett avtal föreligger när verkställbara rättigheter och skyldigheter uppstår för koncernen samt för kunden. Dessa rättigheter och skyldigheter uppstår i normalfallet när båda parter undertecknar avtalet. I de fall ramavtal utan garanterad volym förekommer uppstår ett avtal med kund först när kunden placerar en order eller gör avrop utifrån ramavtalets villkor eftersom det är först vid denna tidpunkt som det uppstår verkställbara rättigheter och skyldigheter för koncernen och kunden. I vissa situationer kombineras två eller fler avtal till ett avtal om de är förhandlade som ett paket med ett enda kommersiellt syfte, om priset i det ena avtalet beror på priset eller prestationen i det andra avtalet eller om de varor och tjänster som utlovas i avtalen utgör ett enda prestationsåtagande. Redovisning av intäkter hänförliga till avtalsändringar, relaterade till ändrings- och tilläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsätt- ningarna och liknande påbörjas inte förrän verkställbara rättigheter och skyldigheter uppstår mellan koncernen och kunden. Detta sker i normalfal- let när båda parter kommit överens om avtalsändringen och det föreligger en legal rätt till betalning. Avtalsändringar redovisas normalt som om de vore en del av det befintliga avtalet. I varje avtal eller kombinerade avtal utvärderas om det föreligger ett eller flera prestationsåtaganden. Detta kan variera från kontrakt till kontrakt. I normalfallet utgör entreprenadavtal ett enda prestationsåtagande. I vissa transaktioner tecknas två avtal samtidigt mellan kunden och Peab, ett marköverlåtelseavtal och ett entreprenadavtal. Dessa båda avtal är villkorade av varandra och behandlas redovisningsmässigt som sammanslagna till ett enda avtal. Det sammanslagna avtalet innefattar ett enda prestationsåtagande där mark och utförande av entreprenad utgör input i processen att leverera en färdigställd ny byggnad. Transaktionspriset i respektive avtal med kund utgörs vanligtvis av fasta belopp, rörliga belopp eller en kombination av dessa. I den mån transak- tionspriset inkluderar rörliga ersättningsbelopp utgörs transaktionspriset av ett bedömt förväntat värde. Rörlig ersättning redovisas endast i den utsträckning det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av acku- mulerade intäkter inte kommer att ske när osäkerheten upphör och ersätt- ningsbeloppet blir definitivt. Intäkten från entreprenadavtal redovisas över tid eftersom Peab utför entreprenad på kundens mark eller att tillgång eller tjänst inte skapar någon alternativ användning för Peab och där Peab har rätt till ersättning inklusive marginal för prestation som uppnåtts vid varje given tidpunkt. Detta innebär att kontrollen överförs över tid varför intäkten redovisas över tid. Det förekommer även vissa andra tjänsteuppdrag förutom entrepre- naduppdrag såsom driftsavtal. Även i dessa avtal överförs kontrollen över tid eftersom kunden förbrukar tjänsten samtidigt som de erhåller den. Intäkterna redovisas enligt input-metoden baserat på upparbetningsgra- den i respektive projekt. Detta innebär att utgifter redovisas som kostnader när de uppstår och upparbetningsgraden bestäms på basis av nedlagda projektkostnader i förhållande till uppskattade totala utgifter i projektet, vilket avspeglar hur kontrollen överförs till köparen och hur koncernens minsta rätt till ersättning inklusive marginal från kunden upparbetas. Detta utgör grunden för intäktsredovisningen. Redovisning över tid innehåller en viss osäkerhet eftersom det ibland inträffar oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet kan bli både högre eller lägre än förväntat. Osäkerheten är högre i början av projekten, särskilt för projekt som löper över lång tid. Genomgång av pro- jektets totala uppskattade intäkter och kostnader sker löpande under hela projekttiden. Befarade förluster kostnadsförs så snart dessa är kända, och dessa belopp belastar resultatet. I balansräkningen redovisas entreprenaduppdragen projekt för projekt antingen som Upparbetade men ej fakturerade intäkter bland omsätt- ningstillgångar eller som Fakturerade men ej upparbetade intäkter bland kortfristiga skulder. De projekt som har högre upparbetade intäkter än vad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 101 NOTER som fakturerats redovisas som tillgång medan de projekt som har fakture-
rats mer än upparbetade intäkter redovisas som skuld. Ej upparbetad del av befarad förlust redovisas som avsättning.

Försäljning av varor

Intäkter från varuförsäljning erhålls främst från affärsområde Industri och redovisas vid en tidpunkt då varan överlämnas till kunden.

Försäljning av fastighetsprojekt

Bostadsprojekt i egen regi

Bostadsprojekt i egen regi består av svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostads- aktiebolag, vilka konsolideras i Peabs koncernredovisning tills entrepre- naden är slutförd, slutbesiktning skett och de slutliga bostadsköparna får tillträde till sina lägenheter. Konsolideringen innebär att nedlagda utgifter i bostadsprojekten redovisas som pågående arbeten i koncernens balans- räkning under Projekt och exploateringsfastigheter och upptagna lån för att finansiera bostadsprojekten redovisas som räntebärande skulder (projektfinansiering). När konsolidering upphör, redovisas därefter intäkt baserat på sålda och av slutkund tillträdda lägenheter. Genom tillträde övertar slutkunden kontrollen över förvärvad lägenhet från Peab. Intäktsre- dovisning sker således vid den tidpunkt då respektive slutkund tillträder sin lägenhet. Lägenheter som är osålda och lägenheter som är återköpta av Peab i enlighet med avtalade garantier om återköp, redovisas som Projekt och exploateringsfastigheter till koncernens anskaffningsvärde.

Försäljning av fastigheter

Intäkter i denna intäktsström består av intäkter från projekt och exploa- teringsfastigheter, driftsfastigheter samt förvaltningsfastigheter i främst affärsområde Projektutveckling. Dessa försäljningar sker antingen som direkt försäljning av tillgången eller via aktieförsäljning. För fastigheter som redovisas som projekt och exploateringsfastigheter och som säljs i bolagsform via aktier redovisas underliggande försäljningsvärde på fast- igheten som omsättning. Vid försäljning av fastigheter som redovisas som driftsfastigheter eller förvaltningsfastigheter redovisas resultateffekten netto som Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader. Intäkter från försäljning av fastigheter redovisas vid en tidpunkt och då normalt på frånträdesdagen då kontrollen övergår till kunden. Transaktionspriset utgörs av ett fast pris men även rörlig ersättning kan förekomma, till exempel löfte om hyresgarantier vid outhyrd yta och driftsgarantier.

Transporttjänster

Intäkter från transporttjänster erhålls framför allt inom affärsområde Indu- stri och redovisas vid en tidpunkt när transporten/tjänsten är utförd.

Hyresintäkter

Hyresintäkter från förvaltning av fastigheter samt kran- och maskinuthyr- ning redovisas linjärt i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal.# Hyresrabatter, Övriga intäkter, Finansiella intäkter och kostnader, Skatter, Finansiella instrument

Hyresrabatter periodiseras linjärt som en minskning av hyresintäkterna över periodens löptid, utom i fråga om rabatter som lämnas på grund av faktorer som tillfälligt begränsar hyresgästens fulla utnyttjande av förhyrda lokaler (t ex försenad hyresgästanpassning), vilket redovisas över den period begränsningen föreligger.

Övriga intäkter

Övriga intäkter avser administrativa intäkter samt andra övriga intäkter. Dessa intäkter kan redovisas såväl över tid som vid en tidpunkt baserat på när kontrollen överförs från Peab till kund.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på skulder, utdelningsintäkter, förändringar i verkligt värde på finansiella placeringar samt förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under den förväntade löptiden för det finansiella instrumentet till det redovisade bruttovärdet för en finansiell tillgång eller det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Ränteintäkter respektive räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader samt eventuella rabatter eller premier. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Resultat från försäljning av finansiella placeringar redovisas på affärsdagen. Räntekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig utom till den del de ingår i en tillgångs anskaffningsvärde. En tillgång för vilken ränta inräknas i anskaffningsvärdet är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat respektive i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år. Aktuell och uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Aktuella skatteskulder kvittas mot aktuella skattefordringar, och uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder när företaget har en laglig rätt att kvitta dessa poster mot varandra och dessutom avser att göra så. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid redovisningen av koncernmässig goodwill och inte heller för temporär skillnad som uppkommer vid förvärv av dotterbolag som utgör så kallat tillgångsförvärv. När förvärv sker av andelar i dotterbolag utgör förvärvet antingen ett förvärv av rörelse eller förvärv av tillgångar. Ett förvärv av tillgångar föreligger om till exempel det förvärvade bolaget endast äger en eller flera fastigheter med hyreskontrakt, men förvärvet inte innefattar processer som erfordras för att bedriva rörelseverksamhet. Vid rörelseförvärv redovisas uppskjuten skatt till nominellt gällande skattesats utan diskontering enligt principerna ovan. Vid tillgångsförvärv redovisas ingen uppskjuten skatt vid anskaffningstidpunkten utan tillgången redovisas till ett anskaffningsvärde motsvarande tillgångens verkliga värde efter avdrag för i transaktionen erhållen rabatt för nuvärdet av skattevärdet av i framtiden utebliven skattemässig avdragsrätt avseende skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde. Efter förvärvet redovisas endast uppskjuten skatt på temporära skillnader som uppkommer efter förvärvet. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kortfristiga placeringar, kundfordringar, värdepappersinnehav, lånefordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder, villkorad köpeskilling samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när Peab blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när Peab presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte skickats. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller Peab förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Vinst och förlust vid bortbokning eller vid modifiering redovisas i resultatet.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Avistaförvärv och avistaavyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då Peab förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Värdering vid första redovisningstillfället

Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde med tillägg/avdrag för transaktionsutgifter, förutom avseende instrument som löpande värderas till verkligt värde via resultatet för vilka transaktionsutgifter istället kostnadsförs då de uppkommer. Kundfordringar (utan en betydande finansieringskomponent) värderas initialt till det transaktionspris som fastställts enligt IFRS 15.

Klassificering och efterföljande värdering av finansiella tillgångar

Vid första redovisningstillfället klassificeras en finansiell tillgång som värderad till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Nedan beskrivs hur koncernens olika innehav av finansiella tillgångar har klassificerats.

Innehav av onoterade fonder

Koncernen innehar andelar i onoterade fonder. Fonderna värderas till verkligt värde via resultatet.

Innehav av aktier och andelar i onoterade bolag

Koncernens innehav av aktier och andelar i onoterade bolag (som inte utgör dotterbolag, intressebolag eller joint venture) värderas till verkligt värde via resultatet.

Derivat som ej säkringsredovisas

Derivat för vilka säkringsredovisning ej tillämpas redovisas till verkligt värde via resultatet. Derivat med ett för Peab positivt respektive negativt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar respektive skulder i rapporten över finansiell ställning.

Övriga finansiella tillgångar

Samtliga övriga finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Detta eftersom de innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att erhålla de avtalsenliga kassaflödena samtidigt som kassaflödena från tillgångarna endast utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta.

Klassificering och efterföljande värdering av finansiella skulder

Finansiella skulder klassificeras som värderade till upplupet anskaffningsvärde eller värderade till verkligt värde via resultatet. De finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet består av villkorade tilläggsköpeskillingar för rörelseförvärv samt av derivat med för Peab negativt verkligt värde och som inte säkringsredovisas. Alla andra finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Säkringsredovisning

Peab innehar ränte-, valuta- och råvaruderivat som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar, ränteförändringar och prisförändringar på råvaror.

Säkring av ränterisk (kassaflödessäkring)

För skydd mot ränterisk kopplad till koncernens upplåning används ränteswappar och säkringsredovisning tillämpas (kassaflödessäkring). Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. Räntekupongdelen redovisas löpande som en korrigering av räntekostnaden i finansnettot. Effektiv del av orealiserade förändringar i verkligt värde på ränteswapparna redovisas i övrigt totalresultat och ingår som en del av säkringsreserven till dess att den säkrade posten (dvs. betalning av ränta på säkrade lån) påverkar resultatet och så länge som kriterierna för säkringsredovisning är uppfyllda.

Säkring av råvaruprisrisk

Koncernen använder derivatinstrument för att säkra prisrisk vid inköp av bitumen samt för att säkra värdet av lager av bitumen. Samtliga derivatinstrument värderas till verkligt värde i balansräkningen.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

NOTER

Peab tillämpar säkringsredovisning för vissa av säkringarna avseende bitumen;

• För derivat som är identifierade som kassaflödessäkringar redovisas effektiv del av periodens orealiserade värdeförändring i säkringsreserven via övrigt totalresultat. Säkringsresultatet inkluderas härefter i varulagrets anskaffningsvärde och påverkar resultatposten kostnader för produktion. Eventuell ineffektiv del av derivatets värdeförändring redovisas direkt i resultatet.
• För derivat ingångna efter 1 oktober 2022 identifierade som verkligt-värde säkringar redovisas periodens värdeförändring i resultatet och effektiv del av säkringsresultatet justerar det redovisade värdet av varulager och redovisas i resultatet. Justeringen av varulagrets värde påverkar resultatposten kostnader för produktion.

Peab har även haft derivat för att säkra gas och har aktuella kontrakt för att säkra inköp av olika oljor. Säkringsredovisning tillämpas inte för dessa derivat vilket innebär att förändringarna i derivatens verkliga värden redovisas direkt i resultatet som kostnad för produktion inom rörelseresultatet för den period då de uppkommer.

Säkring av valutarisk

Koncernen använder, från tid till annan, valutaterminer för att säkra valutarisker vid inköp i utländsk valuta. Terminerna värderas då till verkligt värde i balansräkningen och periodens värdeförändring redovisas i resultaträkningen som finansiell post.

Säkring av nettoinvesteringar

I viss utsträckning har åtgärder vidtagits för att reducera valutarisker som är förknippade med investeringar i utländska verksamheter. Det har skett genom upptagande av lån i samma valuta som nettoinvesteringarna. Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån omräknade till balansdagskurs. Den effektiva delen av periodens valutakursförändringar avseende säkringsinstrumenten som identifierats för säkringsredovisning redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild komponent i eget kapital (omräkningsreserven), för att möta och delvis matcha de omräkningsdifferenser som påverkar övrigt totalresultat avseende nettotillgångarna i de säkrade utlandsverksamheterna. I de fall säkringen inte är effektiv redovisas den ineffektiva delen direkt i resultatet som finansiell post.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel, omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Fastigheter

Koncernens fastighetsinnehav redovisas uppdelade på:

• Driftsfastigheter bland anläggningstillgångar
• Förvaltningsfastigheter bland anläggningstillgångar
• Projekt och exploateringsfastigheter som varulager bland omsättningstillgångar

Driftsfastigheter

Fastigheter, vilka används i den egna verksamheten, utgörs av kontors-, produktions- och övriga driftsfastigheter och redovisas som byggnader och mark bland materiella anläggningstillgångar. Driftsfastigheter redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Redovisningsprinciper framgår i övrigt nedan under ”Materiella anläggningstillgångar”.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som klassificeras som anläggningstillgångar vilka innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Även fastigheter under uppförande och ombyggnation som avses att användas som förvaltningsfastigheter när arbetena är färdigställda klassificeras som förvaltningsfastigheter. Förvaltningsfastigheter, i likhet med driftsfastigheter, redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Redovisningsprinciper framgår i övrigt nedan under ”Materiella anläggningstillgångar”. Upplysningar lämnas om verkligt värde av förvaltningsfastigheterna. Värderingen bygger på en intern värderingsmodell. Som ett komplement till denna värdering inhämtas även årliga externa marknadsvärderingar för ett antal av objekten. Extern värdering av fastigheterna sker vart tredje år.

Projekt- och exploateringsfastigheter

Projekt- och exploateringsfastigheter redovisas bland omsättningstillgångar och består av råmark och saneringsfastigheter för framtida exploatering, bebyggda fastigheter för projektutveckling, förädling och därefter försäljning, pågående arbeten avseende egenutvecklade bostadsprojekt samt indirekta innehav. Fastigheterna förväntas realiseras under Peabs normala verksamhetscykel. Värderingen sker enligt IAS 2 Varulager, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, se nedan under ”Varulager”.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att nyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbyte. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Nedskrivningar behandlas i separat avsnitt nedan.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tillkommande utgifter inkluderar utgifter för utbyte av hela eller delar av identifierade komponenter samt utgifter för tillskapande av ny komponent. Utgifter som inte uppfyller tillgångskriteriet redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Låneutgifter

Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning inkluderas i tillgångens anskaffningsvärde. Låneutgifter ingår i anskaffningsvärdet för egenproducerade fastigheter.

Avskrivningsprinciper

Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod.

Tillgångskategori	Nyttjandeperiod
Byggnader (driftsfastigheter och förvaltningsfastigheter)	25-100 år
Markanläggningar	25-50 år
Asfaltverk och betongfabriker	10-15 år
Fordon och entreprenadmaskiner	5-10 år
Övriga maskiner och inventarier	3-10 år

Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod och restvärde görs årligen. Grus- och bergtäkter skrivs av baserat på substansminskning, det vill säga uttaget grus och sten i förhållande till grus-/bergtäktens bedömda totala mängd utvinningsbar substans.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av joint ventures och intressebolag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i joint ventures och intressebolag.

Balanserade utvecklingsutgifter

Utgifter för utveckling förekommer främst avseende utveckling av IT system och redovisas som en tillgång i balansräkningen, om applikationen är tekniskt eller kommersiellt användbar och koncernen bedöms kunna uppbringa erforderliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter; t ex för programvara, köpta tjänster, nedlagd tid av egen personal och, ifråga om projekt som löper mer än tolv månader, låneutgifter. Övriga utgifter för utveckling redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisas balanserade utvecklingsutgifter till anskaffningsvärde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar avser förvärvade tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Dessa immateriella tillgångar består av:

• Varumärken
• Kundrelationer och kundkontrakt
• Nyttjanderätter, främst grus- och bergtäkter
• Övrigt

Avskrivningsprinciper

Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över de immateriella tillgångarnas beräknade nyttjandeperioder. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av men prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

Tillgångskategori	Nyttjandeperiod
Varumärken hänförliga till affärsområde Industri vid Peabs återköp av Peab Industri år 2008	20 år
Varumärken, övriga	5-10 år
Kundrelationer	3-5 år
Kundkontrakt/orderstockar	Kontraktens kvarvarande löptid
Balanserade utvecklingsutgifter	5-10 år
Nyttjanderätter	Motsvarande avtalets löptid

Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod görs årligen.

Leasingavtal

Nedan beskrivs Peabs principer för redovisning av leasingavtal i egenskap av leasetagare.# Ett avtal är, eller innehåller, ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att under en period bestämma över användningen av en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning.

Peabs leasingavtal utgörs främst av fordon, hyra av kontor och andra lokaler, tomträtter och markarrenden. En tillgång för en nyttjanderätt och en leasingskuld redovisas vid leasingavtalets inledningsdatum, vilket är det datum då Peab får tillgång till och har möjlighet att börja använda den underliggande tillgången. Nyttjanderätten värderas initialt till anskaffningsvärde, vilket består av leasingskuldens initiala värde med tillägg för leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet plus eventuella initiala direkta utgifter. Nyttjanderätten skrivs av linjärt från inledningsdatumet till i normalfallet leasingperiodens slut. I de fall då anskaffningsvärdet för nyttjanderätten återspeglar att en option att köpa den underliggande tillgången kommer att nyttjas skrivs tillgången av över den underliggande tillgångens nyttjandeperiod.

Leasingskulden – som delas upp i långfristig och kortfristig del – värderas initialt till nuvärdet av återstående leasingavgifter under den bedömda leasingperioden. Leasingperioden utgörs av den ej uppsägbara perioden med tillägg för ytterligare perioder i avtalet om det vid inledningsdatumet bedöms som rimligt säkert att dessa kommer att nyttjas. Beräkningar för tomträtter baseras på en evig leasingperiod, i den mån hyrestagaren (Peab) inte kan säga upp tomträttsavtalet.

Leasingavgifterna diskonteras normalt med koncernens marginalina upplåningsränta, vilken utöver koncernens kreditrisk återspeglar respektive avtals leasingperiod, valuta och kvalitet på underliggande tillgång som tänkt säkerhet. I de fall leasingavtalets implicita ränta lätt kan fastställas används dock den räntan, vilket är fallet för delar av koncernens leasingavtal avseende fordon. Skuldens värde ökas med räntekostnaden för respektive period och reduceras med leasingbetalningarna. Räntekostnaden beräknas som skuldens värde multiplicerat med diskonteringsräntan.

Variabla leasingavgifter som inte baseras på index eller räntesats redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Leasingskulden för lokaler och mark med hyra som indexuppräknas beräknas på den hyra som gäller vid respektive rapportperiods slut. När hyresnivån räknats upp med index justeras skulden, baserat på den nya hyresnivån, med motsvarande justering av nyttjanderättens redovisade tillgångsvärde. På motsvarande sätt justeras skuldens och tillgångens värde i samband med att ombedömning sker av leasingperioden. Detta sker i samband med att sista uppsägningsdatumet inom tidigare bedömd leasingperiod för lokalhyresavtal har passerats alternativt då betydelsefulla händelser inträffar eller omständigheterna på ett betydande sätt förändras på ett sätt som är inom koncernens kontroll och påverkar den gällande bedömningen av leasingperioden.

Koncernen redovisar i balansräkningen nyttjanderätterna tillsammans med ägda tillgångar av samma slag som den underliggande hyrda tillgången. De leasade tillgångarna specificeras per tillgångsslag i noten om leasingavtal. För leasingavtal som har en leasingperiod på 12 månader eller mindre eller med en underliggande tillgång av lågt värde, redovisas inte någon nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingavgifter för dessa leasingavtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.

Principer för intäktsredovisning tillämpas för att avgöra om en sale and leaseback-transaktion ska redovisas som en försäljning. När transaktionen uppfyller kriterier för att ses som en försäljning värderas den nyttjanderätt som härrör från leaseback-transaktionen till andelen av det tidigare redovisade värdet av tillgången som fortsätter bibehållas av koncernen. Därmed redovisas bara vinst eller förlust som avser de rättigheter som överförts till köparen/leasegivaren.

Varulager

Varulager omfattar råvaror och förnödenheter, varor under tillverkning, färdiga varor och handelsvaror. Projekt och exploateringsfastigheter redovisas enligt principerna för varulager, men presenteras som en separat post i balansräkningen under rubriken omsättningstillgångar.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut metoden och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att bedöma om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

Nedskrivningsprövning för materiella/immateriella tillgångar, förvaltningsfastigheter samt andelar i dotterbolag, joint ventures, intressebolag

Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella utvecklingstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet dessutom årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som en kostnad i årets resultat. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet, eller en grupp av enheter, fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten eller gruppen av enheter.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Vid beräkningen av nyttjandevärdet har leasingbetalningar hanterats som kassaflöden i rörelsen. Det innebär att leasingskulderna inte påverkar diskonteringsräntan. Den kassagenererande enhetens redovisade värde inkluderar nyttjanderättstillgångar. Leasingskulder avdras från den kassagenererande enhetens redovisade värde, eftersom nyttjandevärdet reduceras med framtida leasingbetalningar.

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 105 NOTER

Nedskrivning av förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar

Koncernen redovisar förlustreserv för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Förlustreserven för kundfordringar värderas till ett belopp som motsvarar de förväntade förlusterna för den återstående löptiden. För övriga fordringar värderas förlustreserven till ett belopp som motsvarar 12 månaders förväntade kreditförluster, givet att kreditrisken inte ökat betydligt sedan tidpunkten då fordran ursprungligen redovisades. Om kreditrisken ökat betydligt sedan den tidpunkt då fordran ursprungligen redovisades värderas förlustreserven istället till ett belopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna under återstående löptid.

Förlustreserven beräknas som nuvärdet av alla underskott i kassaflödena (d.v.s. skillnaden mellan kassaflödena i enlighet med avtalet och de kassaflöden som koncernen förväntar sig att få). Fordringar med kort löptid diskonteras dock inte.

I balansräkningen redovisas tillgångar netto efter eventuella nedskrivningar. Nedskrivningar redovisas i resultatet.

För kundfordringar beräknas reserven för förväntade kreditförluster genom att det för vissa fordringar sker individuellt bedömd reservering i det fall det särskilt identifierats ett nedskrivningsbehov. För övriga kundfordringar görs kollektiv reservering för förväntade kreditförluster baserat på koncernens historik av kreditförluster inom olika affärsområden. Modellen uppdateras löpande för att beakta förändringar i förluststatistik över tid.

För övriga fordringar beräknas förlustreserven genom att koncernen bedömer risken för fallissemang hos motparten (probability of default) med utgångspunkt från tillgänglig statistik från ratinginstitut samt den förlust som koncernen skulle drabbas av vid ett eventuellt fallissemang (loss given default).

En finansiell tillgångs redovisade bruttovärde skrivs bort när koncernen inte har några rimliga förväntningar på att återvinna en finansiell tillgång i sin helhet eller en del av den.

Nedskrivningsprövning för övriga tillgångar

Principer för nedskrivning av varulager och uppskjutna skattefordringar framgår under respektive avsnitt ovan.

Eget kapital

Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Likvid från avyttring av sådana egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital.# Eventuella transaktionskostnader

Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. Vid värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare redovisas i koncernredovisningen en skuld motsvarande det verkliga värdet av de nettotillgångar som är föremål för utdelning vid den tidpunkt då årsstämman godkänt värdeöverföringen. Det redovisade beloppet avseende utdelningsskuld motsvaras av en lika stor minskning av koncernens egna kapital. Under tiden mellan beslut och verkställande av utdelning omvärderas utdelningsskulden till aktuellt verkligt värde med motsvarande omvärdering redovisad mot eget kapital. Vid tidpunkten då utdelningen verkställs, bokas utdelningsskulden bort samtidigt som en omvärderingsvinst (förlust) redovisas i koncernens resultat motsvarande den realiserade skillnaden mellan verkligt värde som tillgodoförs ägarna och redovisat värde på utdelade nettotillgångar. Syftet med denna redovisningsmässiga hantering är att jämställa sakutdelning med kontantutdelning genom att redovisa som om nettotillgångarna först såldes till verkligt värde och den uppburna köpeskillingen utdelades kontant till ägarna. Transaktionsutgifter direkt hänförliga till utdelning redovisas direkt mot koncernens eget kapital efter eventuell skatt. Transaktionsutgifterna innefattar främst utgifter för att ta fram beslutsunderlag till aktieägarna inför beslut om utdelning samt kostnader för information i övrigt till marknaden rörande utdelningen.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Inga effekter av utspädande potentiella aktier har förekommit sedan 2012.

Ersättningar till anställda

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där koncernens förpliktelse är begränsad till de avgifter koncernen åtagit sig att betala till ett försäkringsbolag eller annan fristående juridisk enhet. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på storleken av avgifter som koncernen betalar till denna juridiska enhet och hur denna förräntar kapitalet. Koncernens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt koncernen under en period.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Pensionsplaner som inte är avgiftsbestämda är förmånsbestämda vilket innebär att arbetsgivaren förbinder sig att utbetala pension på viss förmånsnivå. De förmånsbestämda planerna inom koncernen består av ITP 2-planen för tjänstemän i Sverige som tryggas genom försäkring i Alecta. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom försäkring i Alecta utgör en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Planen redovisas dock som en avgiftsbestämd plan eftersom Alecta inte kan tillhandahålla information som möjliggör redovisning av respektive medlemsföretags proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader. I övrigt förekommer inte förmånsbestämda pensionsplaner.

Pensionsavtal med kapitalförsäkring

Pensionsavtal har ingåtts där koncernen förvärvat kapitalförsäkringar som säkrats till förmån för anställda genom pantsättning. De berörda anställda har endast rätt till ersättning motsvarande värdet av kapitalförsäkringen vid inlösen. Dessa pensionsavtal klassificeras och redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner. Avsättning för särskild löneskatt reserveras beräknat på kapitalförsäkringens verkliga värde, utom i de fall kapitalförsäkringen enligt avtal ska täcka särskild löneskatt.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, att avsluta en anställning före den normala tidpunkten och berörda grupper av anställda har informerats om uppsägningsplanen. Avsättning görs för den del av avgångsersättningen som kommer att betalas utan krav på erhållande av tjänster från den anställde.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. Den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar redovisas som en upplupen kostnad när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Eventualförpliktelser

Upplysning om eventualförpliktelse lämnas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser utom koncernens kontroll eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller beloppet inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.

Ändrade redovisningsprinciper

Moderbolagets redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med årsredovisningen 2021. Nya eller ändrade IFRS inklusive uttalanden som hittills antagits av IASB men som ännu inte trätt i kraft bedöms inte få någon väsentlig effekt på moderbolagets redovisning.

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter avser främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.

Dotterbolag, joint ventures och intressebolag

Andelar i dotterbolag, joint ventures och intressebolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att förvärvsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterbolag. I koncernredovisningen redovisas förvärvsutgifter hänförliga till dotterbolag direkt i resultatet när dessa uppkommer.

Finansiella garantier

Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser till förmån för dotterbolag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Aktieägartillskott

Lämnade aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar hos givaren, efter beaktande av eventuellt nedskrivningsbehov.

Koncernbidrag

Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition, oavsett om koncernbidraget är lämnat eller erhållet.

Leasingavtal

Moderbolaget tillämpar inte IFRS 16 Leasingavtal i enlighet med undantaget som finns i RFR 2. Som leasetagare redovisas leasingavgifter som kostnad linjärt över leasingperioden och således redovisas inte nyttjanderätter och leasingskulder i balansräkningen.

Fond för utvecklingsutgifter

Belopp som aktiveras som egenupparbetade utvecklingsutgifter bland immateriella anläggningstillgångar förs om från fritt eget kapital till fond för utvecklingsutgifter i bundet eget kapital. Fonden minskas i takt med att de aktiverade utgifterna skrivs av eller skrivs ned.

Not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Koncernledningen har med styrelsen diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer. Vissa viktiga redovisningsmässiga bedömningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan. De källor till osäkerheter i uppskattningar som anges nedan avser sådana som innebär en risk för att tillgångars eller skulders värde kan komma att behöva justeras i väsentlig grad under kommande räkenskapsår. Peabs operativa verksamhet är känslig för förändringar i bland annat volym och marginal. De finansiella riskerna är kopplade till verksamhetens kapitalbindning, kapitalbehov, ränterisk och valutarisk. Peabs verksamhet är även exponerad för risker kopplade till miljö och klimat. För mer information se avsnitt Risker och riskhantering i Förvaltningsberättelsen samt Klimatrisker och möjligheter enligt TCFD på sid 51.# Risker och riskhantering

Entreprenaduppdrag redovisade över tid

Det redovisade resultatet i pågående entreprenadprojekt tas fram över tid baserat på projektets färdigställandegrad. Detta kräver att projektintäkter och projektkostnader kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Förutsättningen är väl fungerande system för kalkylering, prognosrutiner och projektuppföljning. Prognos avseende projektets slutliga utfall är en kritisk bedömning som är väsentlig för resultatredovisningen under projektets gång. Projektprognoserna utvärderas regelbundet under respektive projekts löptid och justeras vid behov. Risk kan finnas att slutligt resultat avseende projekt kan avvika från redovisat resultat över tid.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Koncernens totala goodwill uppgår till 3 309 Mkr (3 112). Av goodwillvärdet är 2 776 Mkr (2 640) relaterat till affärsområde Industri varav 1 397 Mkr tillkom i samband med förvärv av den nordiska beläggnings- och ballastverksamheten i april 2020. Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. En redogörelse av dessa återfinns i not 16. Som förstås av beskrivningen i not 16 skulle förändringar utöver vad som rimligt kan förväntas under 2023 av dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en effekt på värdet på goodwill. Vad gäller den förvärvade verksamheten inom affärsområde Industri avseende beläggning och ballastverksamheten är skillnaden mellan återvinningsvärdena och redovisade värden lägre än för tidigare gjorda förvärv. Det är dock vanligt förekommande att skillnaderna mellan återvinningsvärdena och redovisade värden är lägre för nyligen genomförda förvärv. Den förvärvade verksamheten har utvecklats väl sedan förvärvet 2020 även om beläggnings- och ballastverksamheten under 2022 har påverkats av de höga energi- och bränslekostnaderna, vilka inte fullt ut har kunnat kompenseras i prissättningen till kund. Peabs bedömning är fortsatt att det inte föreligger någon betydande risk för en väsentlig nedskrivning av goodwill under kommande räkenskapsår. För övriga goodwillvärden är risken för nedskrivning väldigt låg eftersom återvinningsvärdena i hög utsträckning överstiger de redovisade värdena i de fall goodwillvärdena är av väsentligt belopp.

Projekt- och exploateringsfastigheter

Projekt och exploateringsfastigheter uppgår till 19 178 Mkr (16 258), varav 18 846 Mkr (15 932) avser ägda tillgångar och 332 Mkr (326) avser leasade tillgångar. Redovisat värde för ägda tillgångar har bedömts till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort. Förändringar i utbud och efterfrågan kan ändra redovisade värden och nedskrivningsbehov kan uppstå. Peab testar värdet av projekt och exploateringsfastigheter utifrån en intern värderingsmodell. Som ett komplement till denna värdering inhämtas även årliga externa marknadsvärderingar för ett antal av objekten. Peabs bedömning är att det inte föreligger någon betydande risk för en väsentlig nedskrivning av fastighetsvärdena under kommande räkenskapsår. För mer information om projekt och exploateringsfastigheter se not 24.

Tvister

Verksamheten i Peab är till stor del projektrelaterad. Det finns en mängd olika kontraktsformer där risknivån varierar beroende på kontraktstyp. Oavsett kontraktsform kan oklarheter kring avtalsvillkor leda till gränsdragningsfrågor följt av tvist med beställare. Entreprenadkontraktet avseende uppförandet av Mall of Scandinavia i Solna tecknades i slutet av 2011. Stora förändringar av projektet under pågående produktion tillsammans med en bristfällig dialog med vår beställare ledde till väsentliga fördyringar. Ursprunglig kontraktssumma uppgick till 3,5 Mdkr. Efter att köpcentrumet invigdes i november 2015 gjordes en genomgång av projektet varefter det skrevs ner med 800 Mkr i fjärde kvartalet 2015. Förhandlingen med beställaren har ännu inte lett till en slutlig uppgörelse. Peab gör ingen annan bedömning av det ekonomiska utfallet än vad som tidigare kommunicerats. Det faktiska utfallet av tvistiga belopp kan komma att avvika från de, enligt bästa bedömning, redovisade. För mer information om tvister se not 32.

Skatter

Förändringar i skattelagstiftningen och förändrad praxis vid tolkningen av skattelagarna kan väsentligt påverka storleken av redovisade uppskjutna skatter. För mer information om skatter se not 14.

Redovisningsstandarder och tolkningar

Nya eller ändrade redovisningsstandarder och tolkningar av övriga befintliga standarder kan leda till förändringar som kan innebära att vissa transaktioner i framtiden ska hanteras annorlunda än enligt nuvarande praxis.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46

108 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

NOTER

Not 3 Intäkter

Koncernen Jan-dec 2022, Mkr

	Bygg	Anläggning	Industri	Projekt– utveckling	Koncern– gemensamt	Eliminering	Koncernen	Segment Skillnader i redovisnings– principer 1)	Koncernen IFRS
Extern försäljning	23 435	13 536	17 465	8 638	61	-1 202	61 933
Intern försäljning	5 564	1 429	3 968	23	1 471	-12 455	–		–
Summa	28 999	14 965	21 433	8 661	1 532	-12 455	63 135	-1 202	61 933

Fördelning per land

	Sverige	Norge	Finland	Danmark	Övrigt	Summa
Sverige	20 846	4 545	3 608	1 015	15	28 999
Norge	13 309	1 656	5 042	1		14 965
Finland	13 099	2 262	1 998			21 433
Danmark	5 924	739	154			8 661
Övrigt	1 204	173	-1 512			1 532
Summa	44 243	8 573	9 290	1 014	15	63 135

Fördelning per kundtyp

	Offentliga kunder	Privata kunder	Interna kunder	Summa
Offentliga kunder	10 102	13 333	5 564	28 999
Privata kunder	10 363	3 173	1 429	14 965
Interna kunder	6 377	11 088	3 968	21 433
	17	8 621	23	8 661
	46	15	1 471	1 532
Summa	26 905	35 028	–	63 135

Fördelning per tidpunkt

	Vid en tidpunkt	Över tid	Hyresintäkter 2)	Summa
Vid en tidpunkt	26	28 957	16	28 999
Över tid	15	14 940	10	14 965
Hyresintäkter 2)	6 915	12 338	2	21 433
	1 373	7 195	180	8 661
	70	97	93	1 532
Summa	7 178	55 127	185	63 135

Fördelning typ av intäkt

	Entreprenaduppdrag	Försäljning av varor	Försäljning av fastighetsprojekt	Transporttjänster	Administrativa tjänster	Hyresintäkter 2)	Övrigt	Summa
Entreprenaduppdrag	28 957							28 999
Försäljning av varor		5 393						14 965
Försäljning av fastighetsprojekt			5 1					21 433
Transporttjänster				1 327				8 661
Administrativa tjänster					1 180			1 532
Hyresintäkter 2)						16		63 135
Övrigt							21
Summa	48 359	4 520	1 348	1 046	–	830	264	61 933

1) Avser skillnaderna i redovisningsprinciper avseende egenutvecklade bostadsprojekt. I segmentsredovisningen redovisas intäkterna över tid medan i redovisning enligt IFRS vid tillträdestidpunkten.
2) Hyresintäkter redovisas enligt IFRS 16.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

109

NOTER

Peab redovisar en intäkt när koncernen uppfyller ett prestationsåtagande, vilket är då en utlovad vara eller tjänst levereras till kunden och kunden övertar kontrollen av varan eller tjänsten. Kontroll av ett prestationsåtagande kan överföras över tid eller vid en tidpunkt. Peabkoncernens intäkter utgörs huvudsakligen av följande intäktsströmmar: Entreprenaduppdrag, Försäljning av varor, Försäljning av fastighetsprojekt, Transporttjänster, Administrativa tjänster, Hyresintäkter samt Övriga intäkter.

Redovisning över tid

Intäktsströmmar från Entreprenaduppdrag och vissa övriga intäkter redovisas över tid. Transaktionspriset i respektive avtal med kund utgörs vanligtvis av fasta belopp, rörliga belopp eller en kombination av dessa. Intäkt i pågående entreprenadprojekt redovisas över tid baserad på projektets färdigställandegrad. Detta kräver att projektintäkter och projektkostnader kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Projektprognoserna utvärderas regelbundet under respektive projekts löptid och justeras vid behov. Vissa avtal inkluderar flera olika prestationsåtagande, såsom försäljning av entreprenad och avtal om drift och underhåll. Eftersom drift och underhåll inte är beroende av entreprenaden redovisas denna som ett separat prestationsåtagande. I de fall avtalen innehåller flera prestationsåtaganden, fördelas transaktionspriset till varje separat prestationsåtagande baserat på deras fristående försäljningspriser. I fastprisavtal betalar kunden det överenskomna priset vid fastställda betalningstidpunkter. Om utlovad vara eller tjänst som Peab levererat överstiger betalningen redovisas en fordran på beställare. Om betalningarna överstiger de levererade tjänsterna redovisas en skuld till beställare. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga vid faktureringstidpunkten då kredittiden normalt är kort. Betalningsvillkoren utgörs vanligtvis av 30 dagar. Koncernens åtagande för att åtgärda fel och brister avseende avslutade projekt redovisas som avsättning. Garantitiden uppgår normalt till två till fem år.# NOTER

Redovisning vid en tidpunkt

Intäkter från försäljning av varor, fastigheter, transporter och vissa övriga intäkter redovisas vid en tidpunkt. Försäljningen av varor redovisas som intäkt när kontroll av varorna överförts till kunden, vilket normalt inträffar när varorna levererats. Vid försäljning av fastigheter redovisas intäkten när kontroll över fastig- heten har överförts till kunden, i normalfallet i samband med tillträdet. Intäkter redovisas baserat på priset i avtalet, vilket normalt är ett fast pris. Rörliga delar, såsom till exempel hyresgaranti, reducerar redovisad intäkt.

Koncernen 2022-12-31, Mkr

	Kommande räkenskapsår	Nästkommande räkenskapsår	Därefter	Summa
Bygg	19 501	7 430	2 133	29 064
Anläggning	8 182	3 836	1 921	13 939
Industri	3 241	956	76	4 273
Projektutveckling	3 933	1 234	280	5 447
Elimineringar	-6 068	-2 011	-255	-8 334
Summa, segmentsredovisning	28 789	11 445	4 155	44 389
Justering bostäder	2 266	2 148	231	4 645
Summa, IFRS	31 055	13 593	4 386	49 034

Koncernen 2021-12-31, Mkr

	Kommande räkenskapsår	Nästkommande räkenskapsår	Därefter	Summa
Bygg	20 435	8 155	1 552	30 142
Anläggning	8 806	3 466	1 683	13 955
Industri	3 057	829	–	3 886
Projektutveckling	3 766	1 740	1 049	6 555
Elimineringar	-6 181	-2 572	-467	-9 220
Summa, segmentsredovisning	29 883	11 618	3 817	45 318
Justering bostäder	3 274	796	-328	3 742
Summa, IFRS	33 157	12 414	3 489	49 060

Fakturering sker normalt vid leveranstidpunkten och kredittiden är van- ligtvis kort, varför ingen finansieringskomponent finns. Betalningsvillkoren utgörs i de allra flesta fall av 30 dagar. Endast i undantagsfall överstiger kredittider 12 månader och då justeras transaktionspriset för effekter av finansieringskomponent.

Koncernens åtagande för att åtgärda fel och brister avseende levererade varor redovisas som avsättning. Dessa är av sedvanlig karaktär och anses inte utgöra separata prestationsåtaganden. I nedanstående tabeller redovisas återstående prestationsåtaganden.

Not 4 Rörelsesegment

Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på hur företa- gets högste verkställande beslutsfattare, dvs koncernledningen och styrel- sen, följer verksamheten. Segmentsredovisningen är den modell som bäst beskriver Peabs interna styrning och riskprofil både för affärsområdena och koncernen som helhet. Koncernen rapporteras i de fyra affärsområ- dena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling. Affärsområdena motsvaras av rörelsesegment.

Från och med räkenskapsåret 2020 konsoliderar Peab enligt IFRS pro- jekt med svenska bostadsrättsföreningar till den tidpunkt då de slutliga bostadsköparna tillträder sina lägenheter. Det innebär att Peab redovisar projekten i balansräkningen som pågående arbeten inom tillgångsposten projekt och exploateringsfastigheter, samt som räntebärande skulder (pro- jektfinansiering). Intäkter och kostnader för projekten redovisas i takt med att bostadsköparna tillträder bostäderna. I och med ändringen redovisar Peab samtliga egenutvecklade bostadsprojekt i Sverige, Norge och Finland enligt färdigställandemetoden. För att skapa tydlighet och möjlighet för marknaden att följa Peabs utveckling avseende bostadsprojekt i egen regi rapporteras intäkter och kostnader i segmentsredovisningen över tid i takt med att projekten successivt färdigställs. Detta gäller inom affärsområde Projektutveckling och enheten Bostadsutveckling och avser svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag. Tidigare har intäkter och kostnader för egenutvecklade bostadsprojekt i Norge och Finland samt egna hem i Sverige redovisats vid en tidpunkt även i segmentsredovisningen.

Från och med 1 januari 2020 redovisas i segmentsredovisningen leasingavgifter för samtliga affärsområden inom rörelseresultatet som kostnad linjärt över leasingperioden för IFRS 16, tillkommande leasingavtal (tidigare operationella leasingavtal). Tillämpningen av IFRS 16 för tillkom- mande leasingavtal sker i redovisningen enligt IFRS endast som en total för koncernen.

Finansiella nyckeltal som sysselsatt kapital, balansomslutning, eget kapital, soliditet, nettoskuld, nettoskuldsättningsgrad samt kassaflöde före finansiering redovisas i segmentsredovisningen med hänsyn tagen till ovanstående förutsättningar. Nettoskulden enligt segmentsredovisningen inkluderar osåld del av bostadsprojekten under pågående produktion. För mer information avseende redovisningsprinciper samt viktiga uppskatt- ningar och bedömningar, se not 1 och not 2.

Koncernens interna rapportering är uppbyggd så att koncernledningen följer varje affärsområde t o m rörelseresultatet och rörelsemarginalen. För affärsområde Industri och Projektutveckling följer ledningen även upp utvecklingen på sysselsatt kapital och avkastning på sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital för affärsområdena utgörs av affärsområdets balansom- slutning reducerat med uppskjutna skattefordringar och interna fordringar gentemot internbanken Peab Finans med avdrag för ej räntebärande skul- der och uppskjutna skatteskulder.

Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om ”armlängds avstånd” d v s mellan parter som är oberoende av varan- dra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. I segmentens rörelseresultat har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av finansiella intäkter och kostnader samt skatter.

Koncernen består av följande rörelsesegment:

• Bygg: Affärsområde Bygg omfattar koncernens resurser avseende byggrelaterade tjänster. Bygg utför entreprenader åt både externa och interna kunder. Kunderna utgörs av både privata och offentliga beställare. Verksamheten bedrivs genom tolv regioner i Sverige, tre i Norge och två i Finland. Specialiserade bostadsproducerande enheter finns i Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen. Byggserviceverk- samheten är en rikstäckande organisation i Sverige med fokus på storstadsområdena. Övriga regioner bedriver alla typer av byggpro- jekt inom sitt geografiska område.
• Anläggning: Affärsområde Anläggning utför uppdrag som byggnation av större infrastrukturprojekt och anläggningsarbeten, grundläggning samt mindre projekt på lokal marknad. Anläggning utför även drift och underhåll av vägar och kommunala anläggningar. Verksamheten bedrivs genom geografiskt indelade regioner i Sverige och Norge. Beställare är Trafikverket, kommuner och lokalt näringsliv.
• Industri: Affärsområde Industri erbjuder allt från grus och bergmate- rial, betong, beläggning och tillfällig el till prefabricerade betongele- ment. Affärsområdet bistår även med uthyrning av kranar och maski- ner, distribution av bindemedel till betongindustrin, transporter samt återvinning av byggavfall och schaktmassor. Verksamheten bedrivs genom de sex produktområdena Ballast, Beläggning, Betong, Trans- port och Maskin, Uthyrning samt Byggsystem. Samtliga har en inrikt- ning mot den nordiska bygg- och anläggningsmarknaden. Kunderna utgörs huvudsakligen av de nordiska bygg- och anläggningsbolagen.

Koncernen Jan-dec 2021, Mkr	Bygg	Anläggning	Industri	Projekt– utveckling	Koncern– gemensamt	Eliminering	Koncernen	Segment Skillnader i redovisnings- principer 1)
1) Koncernen IFRS
Fördelning av intäkter – externt/internt
Extern försäljning	22 555	12 866	15 075	9 471	59 60	-1 103	58 923
Intern försäljning	4 425	1 314	3 712	26	1 255	-10 732	–	–
Summa	26 980	14 180	18 787	9 497	1 314	-10 732	60 026	-1 103
Fördelning per land
Sverige	19 513	12 664	11 704	6 262	1 070	-8 485	42 728	-1 270
Norge	3 963	1 501	1 905	913	142	-926	7 498	100
Finland	3 504	15	4	364	2 322	101	-1 318	8 988
Danmark	792	1	-3	790			790
Övrigt	22	22					22
Summa	26 980	14 180	18 787	9 497	1 314	-10 732	60 026	-1 103
Fördelning per kundtyp
Offentliga kunder	10 480	9 604	5 123	8	45	25 260	25 260
Privata kunder	12 075	3 262	9 952	9 463	14	34 766	-1 103	33 663
Interna kunder	4 425	1 314	3 712	26	1 255	-10 732	–	–
Summa	26 980	14 180	18 787	9 497	1 314	-10 732	60 026	-1 103
Fördelning per tidpunkt
Vid en tidpunkt	11 6	6	6	404	1 814	56	-1 319	6 972
Över tid	26 959	14 166	10 448	7 602	1 083	-7 930	52 328	-6 862
Hyresintäkter 2)	10	8	1 935	81	175	-1 483	726	726
Summa	26 980	14 180	18 787	9 497	1 314	-10 732	60 026	-1 103
Fördelning typ av intäkt
Entreprenaduppdrag	26 959	14 166	10 448	7 602	68	-6 919	52 324	-6 862
Försäljning av varor	1	4	975			-902	4 074	4 074
Försäljning av fastighetsprojekt	1	750	-16	1	734	5 759	7 493
Transporttjänster	1	241	-308		933		933
Administrativa tjänster	1	015	-1 011		4		4
Hyresintäkter 2)	10	8	1 935	81	175	-1 483	726	726
Övrigt	11	5	188	64	56	-93	231	231
Summa	26 980	14 180	18 787	9 497	1 314	-10 732	60 026	-1 103

1) Avser skillnaderna i redovisningsprinciper avseende egenutvecklade bostadsprojekt. I segmentsredovisningen redovisas intäkterna över tid medan i redovisning enligt IFRS vid tillträdestidpunkten.
2) Hyresintäkter redovisas enligt IFRS 16.# Koncernen 2022, Mkr

	Bygg	Anläggning	Industri	Projekt– utveckling	Koncern– gemensamt	Eliminering	Koncernen
Skillnader i redovisnings- principer 1)							Koncernen
IFRS
Extern försäljning	23 435	13 536	17 465	8 638	61	135	-1 202
Intern försäljning	5 564	1 429	3 968	23	1 471	-12 455	–
Summa intäkter	28 999	14 965	21 433	8 661	1 532	-12 455	63 135
Rörelsekostnader	-28 398	-14 512	-20 866	-7 538	-1 732	12 397	-60 649
Övriga rörelseintäkter	32	48	205	5	3	-14	279
Övriga rörelsekostnader	-4	-7	-25	-1	-1	14	-24
Rörelseresultat	629	494	747	1 127	-198	-58	2 741
Rörelsemarginal, %	2,2	3,3	3,5	13,0			4,3
Finansiella intäkter					103		103
Finansiella kostnader	-174		-46 3)				-220
Resultat före skatt		2 670					-230
Skatt	-633		24				-609
Årets resultat	2 037		-206				1 831
Avskrivningar	-24	-60	-1 132	-6	-69	-2	-1 293
Nedskrivningar inom rörelseresultatet	-2	-3	-31	-20	0	0	-56
Realisationsvinster/förluster	7	24	146	8	0	-2	183
Övriga väsentliga icke kassa- flödespåverkande poster	57	6	85	54	-30	-23	149
Sysselsatt kapital (UB)	-1 746	54	10 807	15 632	253 4)	25 000	8 590
Balansomslutning	43 220	7 791 5)			51 011
Eget kapital	14 978	-1 192			13 786
Soliditet, %	34,7				27,0
Nettoskuld	6 899				9 782		16 681
Kassaflöde före finansiering	-79 6)	-114 6)	-518 6)	-690 6)	-554 7)	-1 955	-1 204

1) För mer information om fördelning av intäkts och resultatposter se not 3 samt avsnitt Översikt affärsområden och koncerngemensamma funktioner i Förvaltningsberättelsen.
2) Avser IFRS 16, tillkommande leasing 36 Mkr samt bostadsprojekt 982 Mkr.
3) Avser IFRS 16, tillkommande leasing -46 Mkr.
4) Ej fördelat sysselsatt kapital.
5) Fördelas på IFRS 16, tillkommande leasing 1 719 Mkr samt bostadsprojekt 6 072 Mkr.
6) Avser operativt kassaflöde. För definition, se avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner.
7) Ej fördelat kassaflöde.

• Projektutveckling: Affärsområde Projektutveckling omfattar Peabs utveckling av såväl bostäder som kommersiella fastigheter och sam- hällsfastigheter i Sverige, Norge och Finland. Verksamheten bedrivs i två enheter, Bostadsutveckling och Fastighetsutveckling. Bostads- utveckling utvecklar alla typer av bostäder såsom flerfamiljshus i bostadsrätts-, äganderätts- och hyresrättsform samt småhus. Fastig- hetsutveckling bedriver verksamhet avseende förvärv, utveckling och avyttring av kommersiella fastigheter. Verksamheten omfattar projekt i helägda och delägda bolag. Delägda bolag består bland annat av Peabs ägande i Fastighets AB Centur (utvecklande, ägande och för- valtning av kommersiella fastigheter och bostäder), Tornet Bostads- produktion AB (utvecklande, byggnation samt ägande av hyresrätter) , Fastighets AB ML4 (ägande och förvaltning av forskningsanlägg- ningen Max IV i Lund), Skiab Invest AB (utvecklande, ägande och förvaltning av fastigheter i den skandinaviska fjällvärlden) samt Point Hyllie Holding AB (ägande och förvaltning av kontorsfastigheten The Point och hotellfastigheten Värdshuset 5). Projekt i helägda bolag består av ett större antal innehav av allt ifrån mark för utveckling där detaljplan är under utarbetande till färdigutvecklade projekt färdiga för avyttring. Omsättning och rörelseresultat från verksamheten härrör från drift av helägda fastigheter, resultatandelar från delägda bolag samt realisationsresultat vid avyttring av färdiga fastigheter och andelar i delägda bolag. Övrig verksamhet redovisas under benämningen Koncerngemensamt och består av centrala bolag och gemensamma koncernfunktioner.

Geografiska områden

Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter där kunderna är lokaliserade. Informationen avseende immateriella och materiella anläggning- till gångarnas fördelning är baserade på de länder där tillgångarna är lokaliserade. Nedanstående tabell visar belopp fördelade på geografiska område enligt IFRS.

	Sverige 2022	Sverige 2021	Norge 2022	Norge 2021	Finland 2022	Finland 2021	Danmark 2022	Danmark 2021	Övriga marknader 2022	Övriga marknader 2021	Summa Koncernen, Mkr 2022	Summa Koncernen, Mkr 2021
Extern försäljning	42 946	41 458	8 965	7 598	8 993	9 055	1 014	790	15	22	61 933	58 923
Immateriella- och materiella anläggningstill- gångar, förvaltningsfastigheter samt andelar i joint ventures	9 515	9 129	1 926	1 573	3 061	2 839	315	284	0	0	14 817	13 825

Moderbolaget, Mkr

	Sverige 2022	Sverige 2021	Norge 2022	Norge 2021	Finland 2022	Finland 2021	Danmark 2022	Danmark 2021	Summa 1) 2022	Summa 1) 2021
Nettoomsättning	253	243	23	23	27	26	1	1	304	293

1) Inkluderat i Koncerngemensamt

I affärsområde Bygg ökade nettoomsättningen med sju procent till 28 999 Mkr (26 980). Rörelseresultatet uppgick till 629 Mkr (711) och rörelsemarginalen uppgick till 2,2 procent (2,6). Affärsområde Anläggning ökade nettoomsätt- ningen med sex procent till 14 965 Mkr (14 180) och rörelsemarginalen upp- gick till 3,3 procent (3,3). I affärsområde Industri ökade nettoomsättningen med 14 procent och uppgick 21 433 Mkr (18 787). Rörelseresultatet uppgick till 747 Mkr (938) och rörelsemarginalen till 3,5 procent (5,0). Beläggning hade ett lägre rörelseresultat till följd av ökade energi- och bränslekostnader som inte har kunnat kompenseras fullt ut till kund, framförallt i Norge, Finland och Danmark. Även Ballast hade en lägre lönsamhet i jämförelse med föregående år, medan övriga produktområden inom affärsområde Industri uppvisade en förbättrad lönsamhet. Nettoomsättningen minskade i affärsområde Projektutveckling och uppgick till 8 661 Mkr (9 497). Rörelse- resultatet uppgick till 1 127 Mkr (1 237) och rörelsemarginalen uppgick till 13,0 procent (13,0).

Kommentarer till tabellerna

Koncernens nettoomsättning enligt segmentsredovisning ökade under 2022 med fem procent och uppgick till 63 135 Mkr (60 026). Justerat för förvärvade och avyttrade enheter samt valutakurseffekter ökade omsätt- ningen med fyra procent. Av nettoomsättningen avsåg 18 892 Mkr (17 298) försäljning och produktion utförd utanför Sverige. Rörelseresultatet för 2022 enligt segmentsredovisning uppgick till 2 741 Mkr (3 098) och rörelsemarginalen minskade till 4,3 procent (5,2). Under 2021 och 2022 har det skett kraftiga prisökningar på material och energi. Koncernen har till största delen kunnat hantera prisökningarna samt leveransstörningar genom anpassningar och effektiviseringar, men då koncernen inte fullt ut fått täckning för kostnadsökningarna har det haft en negativ påverkan på rörelsemarginalen. Under föregående år ingick återbetalning av AGS-pre- mier om 179 Mkr redovisade inom Koncerngemensamt.

Koncernen 2021, Mkr

	Bygg	Anläggning	Industri	Projekt– utveckling	Koncern– gemensamt	Eliminering	Koncernen
Skillnader i redovisnings- principer 1)							Koncernen
IFRS
Extern försäljning	22 555	12 866	15 075	9 471	59	60 026	-1 103
Intern försäljning	4 425	1 314	3 712	26	1 255	-10 732	–
Summa intäkter	26 980	14 180	18 787	9 497	1 314	-10 732	60 026
Rörelsekostnader	-26 269	-13 739	-17 981	-8 302	-1 726	10 715	-57 302
Övriga rörelseintäkter	4	36	138	51	185	-23	391
Övriga rörelsekostnader	-4	-6	-6	-9	-1	9	-17
Rörelseresultat	711	471	938	1 237	-228	-31	3 098
Rörelsemarginal, %	2,6	3,3	5,0	13,0			5,2
Finansiella intäkter					94		94
Finansiella kostnader	-116		-51 3)				-167
Resultat före skatt		3 076					-174
Skatt	-569		44				-525
Årets resultat	2 507		-130				2 377
Avskrivningar	-23	-60	-1 110	-7	-56	-3	-1 259
Nedskrivningar inom rörelseresultatet	-2	-22	-19	-39	0	-82	-82
Realisationsvinster/förluster	0	14	84	50	0	148	148
Övriga väsentliga icke kassa- flödespåverkande poster	46	3	122	-158	-21	-23	-31
Sysselsatt kapital (UB)	-2 463	-615	9 266	13 523	1 850 4)	21 561	7 137
Balansomslutning	40 330	6 840 5)			47 170
Eget kapital	14 656	-974			13 682
Soliditet, %	36,3				29,0
Nettoskuld	2 404				8 111		10 515
Kassaflöde före finansiering	1 654 6)	921 6)	507 6)	249 6)	-290 7)	3 041	-1 989

1) För mer information om fördelning av intäkts och resultatposter se not 3 samt avsnitt Översikt affärsområden och koncerngemensamma funktioner i Förvaltningsberättelsen.
2) Avser IFRS 16, tillkommande leasing 28 Mkr samt bostadsprojekt 952 Mkr.
3) Avser IFRS 16, tillkommande leasing -51 Mkr.
4) Ej fördelat sysselsatt kapital.
5) Fördelas på IFRS 16, tillkommande leasing 1 699 Mkr samt bostadsprojekt 5 141 Mkr.
6) Avser operativt kassaflöde. För definition, se avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner.
7) Ej fördelat kassaflöde.

NOTER

Not 7 Övriga rörelsekostnader

Koncernen, Mkr	2022	2021
Realisationsförlust vid försäljning av rörelse	-2
Realisationsförlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-4	-4
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	-13	-1
Kostnader för genomförda och ej genomförda förvärv		-8
Övrigt	-5	-4
Summa	-24	-17

Not 5 Förvärv av rörelse 2022

Den 20 december 2022 förvärvade Peab 90,4 procent av aktierna i anlägg- ningsföretaget Arne Olav Lund A/S med bas i Larvik. Bolaget utför uppdrag i hela östra Norge inom produktion och upprustning av vägar, vatten och avlopp samt mark- och terrängarbeten. Den 1 juli 2022 förvärvade Peab även 100 procent av aktierna i Asfalt- ti-System Oy. Asfaltti-System Oy är ett företag i Kouvola i södra Finland med verksamhet inom komponenttillverkning och underhåll till asfalt- och betongindustrin. Ovanstående förvärv under 2022 gav oväsentliga förvärvseffekter ur koncernens perspektiv och uppgifterna om förvärvseffekterna lämnas i aggregerad form. Under den tid som följde efter förvärven bidrog ovanstående dotterfö- retag och verksamheter med 7 Mkr till koncernens intäkter och -1 Mkr till koncernens resultat under 2022.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

NOTER

Not 6 Övriga rörelseintäkter

Koncernen, Mkr	2022	2021
Realisationsvinst vid försäljning av rörelse/joint ventures	33	47
Försäkringsersättning	10	19
Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar	173	128
Statliga bidrag	1	–
Andelar i joint ventures resultat	9	6
Utbetalning gällande Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) och överskottsmedel	45	179
Övrigt	8	12
Summa	279	391

Förvärv efter balansdagen

Under 2023 har inga väsentliga förvärv gjorts fram till angivandet av dessa finansiella rapporter.

2021

Den 1 september 2021 förvärvade Peab 90 procent av aktierna i HGT AS. HGT är totalentreprenör i anläggningsbranschen och har sitt säte i Bergen. Bolaget konsolideras till 100 procent med tillämpning av Anticipated acquisition method, då det finns en put/call option om förvärv av resterande aktier.

Den 1 juli 2021 Peab förvärvade Peab även 100 procent av aktierna i Frøseth AS. Frøseth är verksamt inom ballast, beläggning, transporter och recycling i Trøndelagsområdet i mellersta Norge. Under året har också inkråmsförvärv genomförts av Snells Entreprenad AB som bedriver betong- och ballastverksamhet i Luleåområdet.

Ovanstående förvärv under 2021 gav oväsentliga förvärvseffekter ur koncernens perspektiv och uppgifterna om förvärvseffekterna lämnas i aggregerad form. Under den tid som följde efter förvärven bidrog ovanstående dotterföretag och verksamheter med 155 Mkr till koncernens intäkter och -5 Mkr till koncernens resultat under 2021. Om förvärven hade inträffat per den 1 januari 2021, skulle dessa förvärv totalt påverkat koncernens intäkter med 276 Mkr och årets resultat med -9 Mkr. Total överförd ersättning uppgick till 239 Mkr. Under 2021 har även förvärv skett av tillgångar via aktieförvärv (substansförvärv som inte innefattar någon rörelse) vilket medfört ett kassaflöde om 240 Mkr och avser främst projekt och exploateringsfastigheter med byggrätter i Sverige och Norge.

Förvärvsanalys

Om förvärven hade inträffat per den 1 januari 2022, skulle dessa förvärv totalt påverkat koncernens intäkter med 410 Mkr och årets resultat med 13 Mkr.

Effekter av förvärv 2022

Förvärvens preliminära effekter på koncernens tillgångar och skulder redovisas nedan. Förvärvsanalyserna kan komma att justeras under en tolvmånadersperiod. Goodwill består bland annat av personalresurser och framtida synergier avseende exempelvis gemensamma system och samutnyttjade resurser vilka inte uppfyller kriterierna för redovisning som immateriella tillgångar vid förvärvstidpunkten. Ingen del av goodwillen förväntas vara skattemässigt avdragsgill. Totalt överförd ersättning uppgick till 170 Mkr. Under året har även förvärv skett av tillgångar via aktieförvärv (substansförvärv som inte innefattar någon rörelse) vilket medfört ett kassaflöde om 408 Mkr och avser främst projekt och exploateringsfastigheter med byggrätter i Sverige och Norge.

De förvärvade företagens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten:

Mkr	2022	2021
Immateriella anläggningstillgångar	20	59
Materiella anläggningstillgångar	137	189
Projekt och exploateringsfastigheter samt varulager	5	39
Kundfordringar och övriga rörelsefordringar	94	62
Likvida medel	19	28
Räntebärande skulder	-21	-36
Räntebärande skulder (leasing)	-67	-55
Uppskjutna skatteskulder	-30	-29
Avsättningar	-4	-5
Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder	-52	-41
Netto identifierbara tillgångar och skulder	101	211
Innehav utan bestämmande inflytande	-8	–
Koncerngoodwill	77	28
Överförd ersättning	170	239

Reglerad ersättning

Mkr	2022	2021
Likvida medel	151	230
Villkorad köpeskilling	19	–
Optionsskuld/säljarrevers	–	9
Totalt reglerad ersättning	170	239

Not 8 Statliga stöd

Statliga bidrag relaterade till tillgångar uppgick i koncernen under 2022 till 31 Mkr (2). Bidragen har reducerat tillgångarnas redovisade värden i balansräkningen. Statliga bidrag som erhållits som ersättningar för kostnader uppgick under 2022 till 23 Mkr (27) och har reducerat kostnaderna i resultaträkningen. Av dessa utgör 21 Mkr (25) ersättning till följd av coronapandemin.

Not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Kostnader för ersättningar till anställda

Koncernen, Mkr	2022	2021
Löner och ersättningar m.m.	8 510	8 340
Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer	989	996
Sociala avgifter	2 148	2 173
Summa	11 647	11 509

Medelantalet anställda

Antal anställda 2022	Varav kvinnor 2022 procent	Antal anställda 2021	Varav kvinnor 2021 procent
Moderbolaget Sverige	160	53	160
Dotterföretag Sverige	10 720	14	10 689
Norge	1 906	12	1 849
Finland	1 972	15	1 926
Danmark	284	7	280
Polen	3	100	3
Totalt i dotterföretag	14 885	14	14 747
Koncernen	15 045	14	14 907

Könsfördelning i styrelser och övriga ledande befattningshavare

	2022 Andel kvinnor procent	2021 Andel kvinnor procent
Moderbolaget
Styrelsen	45	45
Övriga ledande befattningshavare 1)	20	20
Koncernen
Styrelser 2)	43	44
Övriga ledande befattningshavare 3)	14	16

1) Avser koncernledningen.
2) Avser styrelsen i moderbolaget samt styrelser i koncernens dotterbolag.
3) Med övriga ledande befattningshavare i koncernen avses koncernledningen tillsammans med affärsområdesledningarna.

Löner och andra ersättningar samt pensionskostnader för ledande befattningshavare

Koncernen 2022, Mkr	Styrelse och ledande befattningshavare (16 personer) 1)
Löner och andra ersättningar	39
– varav rörlig ersättning	–
Pensionskostnader	17
– varav pensionskostnader från rörlig ersättning	–

1) Gruppen ledande befattningshavare avser koncernledningen. Under 2022 omfattades gruppen av åtta personer, varav fem personer i moderbolaget och tre personer i andra dotterbolag.

Koncernen 2021, Mkr	Styrelse och ledande befattningshavare (16 personer) 1)
Löner och andra ersättningar	38
– varav rörlig ersättning	2
Pensionskostnader	36
– varav pensionskostnader från rörlig ersättning	23

1) Gruppen ledande befattningshavare avser koncernledningen. Under 2021 omfattades gruppen av åtta personer, varav fem personer i moderbolaget och tre personer i andra dotterbolag.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader

Moderbolaget 2022, Mkr	Styrelse och ledande befattningshavare (13 personer) 1)	Övriga anställda	Totalt
Löner och andra ersättningar	29	113	142
– varav rörlig ersättning	0	4	4
Sociala kostnader	24	65	89
– varav pensionskostnader	11	23	34
– varav pensionskostnader från rörlig ersättning	2	5	7

1) Gruppen ledande befattningshavare avser delar av koncernledningen. Under 2022 omfattades gruppen av fem personer i moderbolaget.

Moderbolaget 2021, Mkr	Styrelse och ledande befattningshavare (13 personer) 1)	Övriga anställda	Totalt
Löner och andra ersättningar	27	122	149
– varav rörlig ersättning	–	2	2
Sociala kostnader	43	74	117
– varav pensionskostnader	10	25	35
– varav pensionskostnader från rörlig ersättning	17	2	19

1) Gruppen ledande befattningshavare avser delar av koncernledningen. Under 2021 omfattades gruppen av fem personer i moderbolaget.

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare under 2022

	Kkr	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	LTI-program 1)	Övriga förmåner/ ersättningar	Pensions– kostnad	Summa
Styrelsens ordförande, Anders Runevad		1 360					1 360
Övrig styrelse	Karl Axel Granlund	760					760
	Lars Sköld	765					765
	Fredrik Paulsson	760					760
	Kerstin Lindell	680					680
	Liselott Kilaas	680					680
	Malin Persson	600					600
	Magdalena Gerger	680					680
Styrelsearvode, ersättning från moderbolaget		6 285					6 285
Verkställande direktör, Jesper Göransson		8 760	876	–	558	4 691 2)	14 885
Andra ledande befattningshavare, ersättning från moderbolaget		13 008	1 300	–	989	6 029 3)	21 326
Andra ledande befattningshavare, ersättning från dotterföretag		9 000	900	–	707	3 445 4)	14 052
Summa		37 053	3 076	–	2 254	14 165	56 548
Ersättning från moderbolaget		28 053	2 176	–	1 547	10 720	42 496
Ersättning från dotterföretag		9 000	900	–	707	3 445	14 052

1) För mer information se avsnitt Långsiktigt incitamentsprogram (LTI-program).
2) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 471 kkr.
3) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 349 kkr.
4) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 153 kkr.

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare under 2021

	Kkr	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	LTI-program 1)	Övriga förmåner/ ersättningar	Pensions– kostnad	Summa
Styrelsens ordförande, Anders Runevad		1 250					1 250
Övrig styrelse	Karl Axel Granlund	700					700
	Lars Sköld	700					700
	Fredrik Paulsson	700					700
	Kerstin Lindell	625					625
	Liselott Kilaas	625					625
	Malin Persson	550					550
	Magdalena Gerger	625					625
Styrelsearvode, ersättning från moderbolaget		5 775					5 775
Verkställande direktör, Jesper Göransson		7 968	4 781	2 435	485	4 240 2)	19 909
Andra ledande befattningshavare, ersättning från moderbolaget		12 060	5 804	3 897	880	6 002 3)	28 643
Andra ledande befattningshavare, ersättning från dotterföretag		8 543	5 127	2 611	566	3 248 4)	20 095
Summa		34 346	15 712	8 943	1 931	13 490	74 422
Ersättning från moderbolaget		25 803	10 585	6 332	1 365	10 242	54 327
Ersättning från dotterföretag		8 543	5 127	2 611	566	3 248	20 095

1) För mer information se avsnitt Långsiktigt incitamentsprogram (LTI-program).
2) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 398 kkr.
3) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 290 kkr.
4) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 124 kkr.

Kommentarer till tabellerna

Rörlig ersättning kan, från tid till annan, erbjudas till VD och andra ledande befattningshavare. Övriga förmåner och ersättningar avser huvudsakligen tjänstebil och semesterersättning. Pensionskostnad avser den kostnad som belastat året.# Styrelsen

På årsstämman 2022 beslutades att ersättningen till styrelsens ledamöter skulle uppgå till 6 285 kkr (5 775), varav 5 400 kkr (4 950) utgörs av styrelsesearvode och 885 kkr (825) utgörs av arvode för utskottsarbete. Arvode för arbete som ordförande i styrelsen har utgått med 1 200 kkr (1 100) och arvode till övriga styrelseledamöter med 4 200 kkr (3 850). Arvode för arbete i ersättningsutskott har utgått med 240 kkr (225), finansutskott med 240 kkr (225) samt arvode för arbete i revisionsutskott med 405 kkr (375). Arvode utgår inte till de styrelseledamöter som är anställda i koncernen. Avtal om framtida pension/avgångsvederlag eller andra förmåner finns varken för styrelsens ordförande eller för övriga styrelseledamöter.

Principer för ersättningar till ledande befattningshavare

Gruppen ledande befattningshavare omfattar de åtta personer som ingår i koncernledningen. Principer för ersättningar till ledande befattningshavare beslutades på årsstämman 2022. Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, eventuell rörlig ersättning, extra sjuk- och sjukvårdsförsäkring och de förmåner vilka också gäller för Peabkoncernens övriga anställda samt pension. Samtliga pensionsåtaganden ska vara premiebestämda. Den sammanlagda ersättningen för varje ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig och baserad på befattningshavarens ansvar och kompetens.

Ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas rörlig ersättning. Sådan rörlig ersättning får högst uppgå till 60 procent av fast lön och ska främst vara baserad på Peabkoncernens lönsamhet samt andra, vid var tid, väsentliga koncernmål. För 2021 var koncernmålen kopplade till Peabs externa finansiella och icke finansiella mål. Rörlig ersättning ska fastställas för varje enskilt verksamhetsår. Rörlig ersättning för verksamhetsåret 2022 kunde maximalt uppgå till 5 256 kkr (4 781) för verkställande direktören och totalt till 13 205 kkr (10 931) för övriga ledande befattningshavare. Rörlig ersättning regleras året efter intjänandet och kan utbetalas antingen som lön eller placeras som pensionssparande i finansiellt instrument med koppling till Peabaktien. Vid utbetalning som engångsbetald pensionspremie sker uppräkning så att totalkostnaden för Peab blir neutral.

Ledande befattningshavare kan, från tid till annan erbjudas att delta i ett LTI-program. För ledande befattningshavare och verkställande direktören är maximalt årligt utfall (exklusive sociala avgifter) 40 procent av den fasta lönen. Utfall av LTI program placeras som pensionssparande i finansiellt instrument med koppling till Peabaktien. Avsättning till LTI-program för verksamhetsåret 2022 kunde maximalt uppgå till 3 504 kkr (exklusive sociala avgifter) för verkställande direktören och totalt till 8 803 kkr (exklusive sociala avgifter) för övriga ledande befattningshavare.

Uppsägningstiden från Peabs sida skall vara högst 24 månader och från ledande befattningshavare högst sex månader. Om avgångsvederlag utgår, skall den sammanlagda ersättningen för uppsägningslön och avgångsvederlag högst uppgå till 24 månadslöner.

Verkställande direktören

Till verkställande direktören, Jesper Göransson, i Peab AB har för 2022 utgått lön och annan ersättning, inräknat förmåner med totalt 9 318 kkr (8 453). Därutöver har för 2022 rörlig ersättning utgått med 876 kkr (4 781). För år 2022 har ingen avsättning för LTI-program gjorts, för år 2021 gjordes avsättning med 2 435 kkr, vilken placerats som pensionssparande i en kapitalförsäkring med koppling till Peabaktien. Pensionspremier inklusive avgifter för kapitalförsäkringar har under året uppgått till 4 691 kkr (4 240). För verkställande direktören finns en utfästelse som medför pension från 62 års ålder. För denna utfästelse betalas årliga pensionspremier som uppgår till 47 procent av grundlönen. Dessa pensioner är premiebestämda.

Uppsägningstiden från Peabs sida är tolv månader med reducering för lön från ny arbetsgivare kombinerat med ett avgångsvederlag om tolv månadslöner. Uppsägningstid för verkställande direktören är sex månader kombinerat med ett avgångsvederlag om sex månadslöner.

Andra ledande befattningshavare

Med andra ledande befattningshavare avses de sju personer förutom verkställande direktören som ingår i Peabs koncernledning. Lön och annan ersättning, inräknat förmåner till andra ledande befattningshavare uppgick till 23 704 kkr (22 049). Därutöver har för 2022 rörlig ersättning utgått med 2 200 kkr (10 931), vilka placerats som pensionssparande i kapitalförsäkringar med koppling till Peabaktien alternativt utbetalats kontant. För år 2022 har ingen avsättning för LTI-program gjorts. För år 2021 har avsättning för LTI-program gjorts med 6 508 kkr, vilka placerats som pensionssparande i kapitalförsäkringar med koppling till Peabaktien. Pensionspremier inklusive avgifter för kapitalförsäkringar har under året uppgått totalt till 9 474 kkr (9 250).

Pensionspolicy för ledande befattningshavare innebär att pensionspremierna är baserade på en premietrappa inom alternativ ITP eller premiebestämda innebärande att total premie utgör 35-47 procent av den fasta lönen. Vissa ledande befattningshavare har överenskommelser med Peab att anställningen upphör den månaden då befattningshavaren fyller 62 år. Övriga ledande befattningshavare har en överenskommelse att anställningen upphör den månad då befattningshavaren fyller 65 år.

Uppsägningstiden från Peabs sida är tolv månader med reducering för lön från ny arbetsgivare kombinerat med ett avgångsvederlag om sex till tolv månadslöner. Uppsägningstid för ledande befattningshavare är sex månader kombinerat med ett avgångsvederlag om sex månadslöner.

Långsiktigt incitamentsprogram (LTI-program)

Ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas att delta i ett LTI-program. Pågående LTI-program följer affärsplaneperioden 2021–2023 och riktar sig till cirka 600 av koncernens nyckelpersoner. Programmet omfattar årliga avstämningar av rörelsemarginalmål för koncernen. För att erhålla utdelning i LTI-programmet krävs att den anställde är kvar i anställning den 31 december 2023. För ledande befattningshavare och verkställande direktören är maximalt årligt utfall (exklusive sociala avgifter) 40 procent av den fasta lönen. För övriga befattningshavare är den övre gränsen (exklusive sociala avgifter) 15–35 procent av fast årslön, beroende på befattning. Utfall av LTI-programmet kommer att placeras i ett pensionssparande med koppling till Peabaktien alternativt utbetalas som kontant lön. För 2022 har ingen avsättning gjorts för LTI-programmet. För 2021 uppgick kostnaden för LTI-programmet till 109 Mkr inklusive sociala avgifter.

Vinstdelningsprogram

Peab bildade under 2007 en vinstandelsstiftelse vars syfte är att skapa ökad delaktighet genom medarbetarnas delägarskap samt skapa bättre ekonomiska förutsättningar för medarbetarna efter pensioneringen. Medarbetarens årliga vinstandel relateras till medarbetarens vinstandelsberättigade arbetstid under året. I samband med pensioneringen får andelsägaren skifta ut sin andel i vinstandelsstiftelsen. Stiftelsens förmögenhet ska, enligt stiftelsens placeringspolicy, i huvudsak placeras i Peabaktier. För 2022 har ingen avsättning till vinstdelningsprogrammet gjorts. För 2021 avsatte Peab 91 Mkr inklusive särskild löneskatt till vinstdelningsprogrammet. Ledande befattningshavare samt övriga medarbetare med annan rörlig ersättning ingår inte i den krets som omfattas av vinstandelsstiftelsen.

Not 11 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

Koncernen, Mkr	2022	2021
Produktionskostnader 1)	44 876	41 807
Personalkostnader	12 275	12 039
Avskrivningar	1 657	1 625
Nedskrivningar	56	82
Andra rörelsekostnader	767	769
Summa	59 631	56 322

1) I produktionskostnader ingår bland annat inköpt material, underentreprenörer, kostnad för fastighetsprojekt samt övriga produktionskostnader.

Not 10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

| Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 |
| Ernst & Young AB | | | | |
| Revisionsuppdrag | 19 | 13 | 5 | 2 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 1 | 1 | 1 | 1 |
| KPMG AB | | | | |
| Revisionsuppdrag | – | 5 | – | 3 |
| Övriga tjänster | – | 4 | – | 2 |
| Summa | 20 | 23 | 6 | 8 |

Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncernredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Övriga tjänster utgörs huvudsakligen av konsulttjänster i samband med förvärv eller andra uppdrag.# NOTER

Not 12 Finansnetto

Koncernen, Mkr	2022	2021
Ränteintäkter 1)	84	73
Netto valutakursförändringar	–	7
Utdelningar på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet	10	12
Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet:
Onoterade aktier och andelar	–	1
Värdeförändringar valutaswappar	9	1
Finansiella intäkter	103	94
Räntekostnader 2) 3)	-179	-128
Netto valutakursförändringar	-6	–
Värdeförändring valutaswappar	0	-1
Ökning under året av diskonterade belopp på avsätt- ning för återställningskostnader	-1	0
Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet:
Onoterade fonder	-8	-9
Övriga poster	-26	-29
Finansiella kostnader	-220	-167
Finansnetto	-117	-73

1) Avser poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde.
2) Avser poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde förutom löpande räntenettot från räntekupongdel i ränteswappar 0 Mkr (-6).
3) Räntekostnader inkluderar aktiverade räntor med 246 Mkr (139).

Resultat från andelar i koncernföretag

Moderbolaget, Mkr	2022	2021
Utdelningar	1 024	–
Resultat vid likvidation/avyttring av andelar	–	63
Summa	1 024	63

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

Moderbolaget, Mkr	2022	2021
Ränteintäkter, externa	0	1
Netto valutakursförändringar	2	0
Summa	2	1

Räntekostnader och liknande resultatposter

Moderbolaget, Mkr	2022	2021
Räntekostnader, koncernen 1)	-42	-49
Summa	-42	-49

1) Räntekostnader avser ränta från poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

---

Not 13 Bokslutsdispositioner

Moderbolaget, Mkr	2022	2021
Förändring i avskrivningar utöver plan, immateriella tillgångar	1	9
Förändring i avskrivningar utöver plan, maskiner och inventarier	0	0
Avsättning periodiseringsfond	-625	-475
Återföring periodiseringsfond	522	–
Erhållna koncernbidrag	2 274	2 265
Lämnade koncernbidrag	-34	-161
Summa	2 138	1 638

---

Not 14 Skatter

Redovisade i resultaträkningen

Koncernen, Mkr	2022	2021
Aktuell skattekostnad/skatteintäkt
Årets skattekostnad	-478	-423
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-5	0
	-483	-423
Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt
Temporära skillnader	-104	19
Under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	19	15
Utnyttjande av aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-18	-159
Skattereduktion investeringar i inventarier	-23	23
	-126	-102
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen	-609	-525

Moderbolaget, Mkr	2022	2021
Aktuell skattekostnad/skatteintäkt
Årets skattekostnad	-388	-294
	-388	-294
Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt
Temporära skillnader	-46	15
	-46	15
Totalt redovisad skattekostnad i moderbolaget	-434	-279

Avstämning av effektiv skatt

Koncernen, Mkr	2022	2022 (%)	2021	2021 (%)
Resultat före skatt	2 440		2 902
Skatt enligt gällande skatte- sats för moderbolaget	-503	20,6	-598	20,6
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	6	-0,2	2	-0,1
Ej avdragsgilla kostnader	-81	3,3	-82	2,8
Ej skattepliktiga intäkter	87	-3,6	65	-2,2
Avdragsgilla/skattepliktiga, ej resultatpåverkande poster	-56	2,3	27	-0,9
Utnyttjade ej aktiverade underskottsavdrag	0	0,0	1	0,0
Skatt hänförlig till tidigare år	-5	0,2	0	0,0
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt	-82	3,4	-5	0,2
Effekt nettoresultat joint ventures	25	-1,0	42	-1,5
Skattereduktion investeringar i inventarier	–	–	23	-0,8
Redovisad effektiv skatt	-609	25,0	-525	18,1

Moderbolaget, Mkr	2022	2022 (%)	2021	2021 (%)
Resultat före skatt	2 907		1 522
Skatt enligt gällande skatte- sats för moderbolaget	-599	20,6	-313	20,6
Ej avdragsgilla kostnader	-11	0,4	-4	0,3
Ej skattepliktiga intäkter	210	-7,3	13	-0,9
Avdragsgilla/skattepliktiga, ej resultatpåverkande poster	-34	1,2	25	-1,7
Redovisad effektiv skatt	-434	14,9	-279	18,3

Skatt hänförligt till övrigt totalresultat

Koncernen, Mkr	Före skatt	Skatt	Efter skatt	Före skatt	Skatt	Efter skatt
	2022	2022	2022	2021	2021	2021
Årets omräknings- differens utländska verksamheter	210	–	210	184	–	184
Joint ventures övrigt totalresultat	19	–	19	–	–	–
Kassaflödessäkringar	2	-1	1	6	-1	5
Övrigt totalresultat	231	-1	230	190	-1	189

Uppskjutna skattefordran

Moderbolaget, Mkr	2022	2021	2022	2021
Pensionsavsättningar	93	134	-41	11
Övriga skulder	1	6	-5	4
Netto	94	140	-46	15

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag

Vid värderingen av uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag har hänsyn tagits till bland annat skriftväxling med Skatteverket i Sverige samt bedömningar tillsammans med extern skatteexpertis om avdragsrätte n för enskilda underskott. Per 2022-12-31 likt 2021-12-31 är bedömningen at t det inte finns någon osäkerhet i avdragsrätten för underskotten i Sverige och den uppskjutna skatten är därför fullt ut redovisad som en tillgång. För den norska verksamheten kvarstår en osäkerhet kring det framtida utnyttjandet av underskottsavdrag uppgående till 964 Mkr (608). Dessa har inte aktiverats. Skattevärdet av de ej aktiverade underskottsavdragen uppgår till 212 Mkr (134). För den danska verksamheten finns en osäkerhet kring det framtida utnyttjandet av underskottsavdrag uppgående till 27 Mkr (–). Dessa har inte aktiverats. Skattevärdet av de ej aktiverade underskottsavdragen upp - går till 6 Mkr (–).

Förändrade skattesatser

Från och med 2021 är skattesatsen i Sverige ändrad till 20,6 procent. De skattemässigt temporära skillnaderna är värderade till den skattesats som gäller vid den tidpunkt som den temporära skillnaden förväntas upphöra.

Redovisade i balansräkningen

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Förändringar redovi- sade i årets resultat
Koncernen, Mkr	2022	2021	2022	2021
Immateriella anläggningstillgångar	-95	-90	-95	-90
Materiella anläggningstillgångar	-833	-794	-833	-794
Förvaltningsfastigheter	-5	-5	-5	-5
Finansiella anläggningstillgångar	2	2	2	2
Projekt och exploateringsfastigheter	-1 470	-1 205	-1 470	-1 205
Varulager	5	-1	5	-1
Kundfordringar	18	23	18	23
Upparbetad ej fakturerad intäkt	79	172	79	172
Övriga fordringar	18	74	18	74
Räntebärande skulder	2 083	1 553	2 083	1 553
Pensionsavsättningar	207	274	207	274
Avsättningar	134	146	134	146
Fakturerad ej upparbetad intäkt	-178	-92	-178	-92
Övriga skulder	302	345	302	345
Underskottsavdrag	159	153	159	153
Periodiseringsfonder	-732	-724	-732	-724
Säkerhetsreserv	-1	-1	-1	-1
Skattereduktion investeringar i inventarier	23	–	23	–
Skattefordringar/-skulder	3 007	2 765	-3 314	-2 912
Kvittning	-2 827	-2 591	2 827	2 591
Netto	180	174	-487	-321

---

Not 15 Resultat per aktie

Resultat per aktie

	IFRS	Segmentsredovisning
	2022	2021
Årets resultat hänför- ligt till moderbola- gets ägare, Mkr	1 832	2 377
Genomsnittligt antal aktier	292 152 397	294 962 746
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr	6,27	8,06

Genomsnittligt antal utestående aktier

Antal aktier	2022	2021
Totalt antal utestående aktier 1 januari	294 962 746	294 962 746
Under året återköpta egna aktier	-7 511 000	–
Totalt antal utestående aktier 31 december	287 451 746	294 962 746
Genomsnittligt antal utestående aktier under året	292 152 397	294 962 746

---

Not 16 Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar, externt förvärvade | Immateriella tillgångar, internt utvecklade | | | | | |

Koncernen 2022, Mkr | Goodwill | Varumärken | Kundrela- tioner och kundkontrakt | Nyttjanderät- ter grus- och bergtäkter | Övriga immate- riella tillgångar | Balanserade utvecklingsutgifter | Totalt |
Ingående anskaffningsvärde | 3 156 | 222 | 159 | 328 | 309 | 150 | 4 324 |
Inköp | 8 | 59 | 67 | | | | 134 |
Inköp via förvärvade företag | 77 | 19 | 1 | 97 | | | 194 |
Försäljningar och utrangeringar | -20 | -5 | -5 | -4 | -34 | | -68 |
Omklassificering | 1 | -1 | 3 | 3 | | | 6 |
Valutakursdifferens | 121 | 3 | 12 | 8 | 1 | 145 | 290 |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 3 334 | 240 | 166 | 335 | 318 | 209 | 4 602 |
Ingående avskrivningar | – | -141 | -149 | -121 | -73 | -27 | -511 |
Försäljningar och utrangeringar | | 5 | 5 | 4 | 14 | | 28 |
Avskrivningar 1) | -14 | -4 | -19 | -32 | -18 | -87 | -174 |
Valutakursdifferens | -2 | -12 | -1 | -2 | | -17 | -34 |
Utgående ackumulerade avskrivningar | – | -152 | -160 | -141 | -103 | -45 | -601 |
Ingående nedskrivningar | -44 | | | | | | -44 |
Försäljningar och utrangeringar | 20 | | | | | | 20 |
Årets nedskrivningar 2) | -1 | | | | | | -1 |
Utgående ackumulerade nedskrivningar | -25 | – | – | – | – | – | -25 |
Utgående redovisat värde | 3 309 | 88 | 6 | 194 | 215 | 164 | 3 976 |

Immateriella tillgångar, externt förvärvade | Immateriella tillgångar, internt utvecklade | | | | | |

Koncernen 2021, Mkr | Goodwill | Varumärken | Kundrela- tioner och kundkontrakt | Nyttjanderät- ter grus- och bergtäkter | Övriga immate- riella tillgångar | Balanserade utvecklingsutgifter | Totalt |
Ingående anskaffningsvärde | 3 092 | 280 | 145 | 271 | 289 | 147 | 4 224 |
Inköp | 26 | 27 | 53 | | | | 106 |
Inköp via förvärvade företag | 28 | 7 | 10 | 44 | 89 | | 178 |
Försäljningar och utrangeringar | -72 | -11 | -22 | -105 | | | -210 |
Omklassificering | 10 | 3 | -2 | 11 | | | 22 |
Valutakursdifferens | 36 | 7 | 4 | 3 | 2 | 52 | 104 |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 3 156 | 222 | 159 | 328 | 309 | 150 | 4 324 |
Ingående avskrivningar | – | -192 | -131 | -102 | -59 | -31 | -515 |
Avskrivningar via förvärvade bolag | -2 | | | | | | -2 |
Försäljningar och utrangeringar | 70 | 11 | 16 | 97 | | | 194 |
Avskrivningar 1) | -15 | -15 | -17 | -23 | -13 | -83 | -166 |
Omklassificering | -1 | 1 | | | | | 0 |
Valutakursdifferens | -4 | -3 | -1 | -8 | | | -16 |
Utgående ackumulerade avskrivningar | – | -141 | -149 | -121 | -73 | -27 | -511 |
Ingående nedskrivningar | -24 | | | | -6 | | -30 |
Försäljningar och utrangeringar | 2 | 6 | | | | | 8 |
Årets nedskrivningar 2) | -20 | -2 | | | | | -22 |
Utgående ackumulerade nedskrivningar | -44 | – | – | – | – | – | -44 |# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

NOTER

Viktiga variabler vid beräkning av nyttjandevärde

Följande variabler är väsentliga och gemensamma för samtliga kassa- genererande enheter vid beräkningar av nyttjandevärdet;

Omsättning: Verksamhetens historiska utveckling, förväntad konjunktur - utveckling för bygg- och anläggningsbranschen samt fastighetsbranschen, allmän samhällsekonomisk utveckling, investeringsplaner för offentliga och kommunala beställare, ränteläge och lokala marknadsförutsättningar.

Rörelsemarginal: Historisk lönsamhetsnivå och effektivitet för verksamheten, tillgång till nyckelpersoner och kvalificerad arbetskraft, tillgång till interna resurser, kostnadsutveckling för löner, material och underentreprenörer.

Rörelsekapitalbehov: Bedömning utifrån varje enskilt fall om nivån på rörelsekapitalet återspeglar verksamhetens behov eller behöver justeras för prognosperioderna. För utvecklingen framåt är ett rimligt eller försiktigt antagande att det följer omsättningstillväxten. Hög grad av egenutvecklade projekt kan innebära ett större behov av rörelsekapital.

Investeringsbehov: Verksamheternas investeringsbehov bedöms utifrån de investeringar som krävs för att uppnå prognostiserade kassaflöden i utgångsläget, det vill säga utan expansionsinvesteringar.

Skattebelastning: Skattesatsen i prognoserna baseras på Peabs för- väntade skattesituation i Sverige, Norge, Finland och Danmark avseende skattesats, underskottsavdrag m.m.

Diskonteringsränta: Prognostiserade kassaflöden samt restvärde diskonteras till nuvärde med en vägd kapitalkostnad enligt WACC (Weigh- ted-average cost of capital). Räntenivån på lånat kapital har marknadsan- passats till respektive land. Avkastningskravet på eget kapital är uppbyggt enligt Capital Asset Pricing Model. I genomförda beräkningar av nyttjande- värde har en vägd diskonteringsränta efter skatt använts. För kassagenere- rande enheter i Sverige har en diskonteringsränta efter skatt i snitt om 8,6 procent (7,8) använts, i Norge 8,4 procent (7,8), i Finland 8,6 procent (7,8) och i Danmark 8,3 procent (7,8). Dessa motsvaras av diskonteringsränta före skatt i snitt i Sverige om 8,7 procent (7,9), i Norge 8,5 procent (7,9), i Finland 8,7 procent (7,8) och i Danmark 8,4 procent (7,8).

Nedskrivningsprövning av goodwill i kassagenererande enheter

I Peabkoncernens balansräkning per 2022-12-31 ingår goodwill med totalt 3 309 Mkr (3 112). I nedanstående tabell redovisas goodwill per grupp av kassagenererande enheter för vilken goodwill nedskrivningsprövas.

Mkr	2022	2021
Bygg
Bygg Sverige	76	76
Bygg Finland	72	66
Bygg Norge	160	155
Anläggning
Anläggning Sverige	124	125
Anläggning Norge	80	18
Industri
Industri Sverige	1 416	1 416
Industri Finland	1 324	1 201
Industri Norge	12	12
Industri Danmark	24	22
Projektutveckling
Bostadsutveckling Sverige	14	14
Bostadsutveckling Norge	7	7
Summa	3 309	3 112

Nedskrivningar av goodwill

Koncernen har under 2022 gjort nedskrivning av goodwill med 1 Mkr (20). Årets nedskrivning är hänförbar till affärsområde Anläggning och är en följd av låg lönsamhet i befintlig verksamhet. För de kassagenererande enheter där beräkning av återvinningsvärdet genomförts och nedskriv- ningsbehov ej har identifierats, är det koncernledningens bedömning att det inte föreligger någon betydande risk för väsentlig nedskrivning av goodwill kommande räkenskapsår.

Metod för beräkning av återvinningsvärde

För samtliga goodwillvärden har återvinningsvärdet framtagits genom en beräkning av nyttjandevärdet för den kassagenererande enheten. Beräknings- modellen bygger på en diskontering av framtida prognostiserade kassaflö- den som ställts mot enhetens redovisade värden. De framtida kassaflödena har baserats på 5-årsprognoser framtagna av ledningen för respektive grupp av kassagenererande enheter. Vid test av goodwill har en evig horisont antagits och extrapolering av kassaflöden för åren efter prognosperioden har baserats på tillväxttakt från och med år sex på cirka två procent.

---

1) Avskrivningar ingår i följande rad i resultaträkningen:

Mkr	2022	2021
Administrationskostnader	-1	-1
Summa	-1	-1

Immateriella tillgångar, externt förvärvade

Moderbolaget 2022, Mkr

	Övriga immateriella tillgångar
Ingående anskaffningsvärde	6
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	6
Ingående avskrivningar	-2
Avskrivningar 1)	-1
Utgående ackumulerade avskrivningar	-3
Utgående redovisat värde	3

Immateriella tillgångar, externt förvärvade

Immateriella tillgångar, internt utvecklade

Moderbolaget 2021, Mkr

	Övriga immateriella tillgångar	Balanserade utvecklingsutgifter	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	34	25	59
Försäljningar	-28	-25	-53
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	6	–	6
Ingående avskrivningar	-5	-11	-16
Försäljningar	4	11	15
Avskrivningar 1)	-1	–	-1
Utgående ackumulerade avskrivningar	-2	–	-2
Utgående redovisat värde	4	–	4

---

Not 17 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar består av ägda och leasade tillgångar.

Koncernen, Mkr

	2022	2021
Materiella anläggningstillgångar – ägda	6 096	5 537
Nyttjanderätter – leasade	2 214	2 137
Summa	8 310	7 674

Koncernen 2022, Mkr

	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Pågående nyanläggningar	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	2 542	11 672	368	14 582
Inköp	31	933	416	1 380
Inköp via förvärvade företag	33	53	1	87
Försäljningar och utrangeringar	-19	-580	-9	-608
Försäljningar via sålda bolag	-27	-57	-84	-84
Omklassificering	12 615	-334	293	12 574
Valutakursdifferens	59	274	5	338
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2 631	12 910	447	15 988
Ingående avskrivningar	-1 161	-7 873	–	-9 034
Ackumulerad avskrivning via förvärvade bolag	-10	-18	–	-28
Försäljningar och utrangeringar	7	532	–	539
Försäljningar via sålda bolag	21	47	–	68
Avskrivningar	-84	-857	–	-941
Omklassificering	-257	–	–	-257
Valutakursdifferens	-22	-185	–	-207
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1 249	-8 611	–	-9 860
Ingående nedskrivningar	0	-11	–	-11
Försäljningar och utrangeringar	5	5	–	10
Nedskrivningar 1)	-5	-21	–	-26
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-5	-27	–	-32
Utgående redovisat värde	1 377	4 272	447	6 096

Koncernen 2021, Mkr

	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Pågående nyanläggningar	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	2 461	10 850	283	13 594
Inköp	80	698	250	1 028
Inköp via förvärvade företag	36	140	1	176
Försäljningar och utrangeringar	-56	-346	-91	-493
Omklassificering	1 193	-76	118	1 235
Valutakursdifferens	20	137	2	159
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2 542	11 672	368	14 582
Ingående avskrivningar	-1 080	-7 087	–	-8 167
Ackumulerad avskrivning via förvärvade bolag	-3	-54	–	-57
Försäljningar och utrangeringar	11	321	–	332
Avskrivningar	-84	-839	–	-923
Omklassificering	2	-119	–	-117
Valutakursdifferens	-7	-95	–	-102
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1 161	-7 873	–	-9 034
Ingående nedskrivningar	-2	-6	–	-8
Försäljningar och utrangeringar	2	2	–	4
Nedskrivningar 1)	-5	-5	–	-10
Utgående ackumulerade nedskrivningar	0	-11	–	-11
Utgående redovisat värde	1 381	3 788	368	5 537

1) Nedskrivningar redovisas på följande rad i resultaträkningen:

Koncernen, Mkr	2022	2021
Kostnader för produktion	-26	-5
Summa	-26	-5

Under året har låneutgifter aktiverats med 0 Mkr (1).

Maskiner och inventarier

Moderbolaget, Mkr

	2022	2021
Ingående anskaffningsvärde	2	2
Inköp	1	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3	2
Ingående avskrivningar	-1	-1
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1	-1
Utgående redovisat värde	2	1

---

Not 18 Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter består av ägda och leasade tillgångar.

Koncernen, Mkr

	2022	2021
Förvaltningsfastigheter – ägda	36	36
Nyttjanderätter – leasade	21	19
Summa	57	55

Koncernen, Mkr

	2022	2021
Ingående anskaffningsvärde	39	138
Försäljningar	–	-99
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	39	39
Ingående avskrivningar	-3	-17
Försäljningar	–	15
Avskrivningar	–	-1
Utgående ackumulerade avskrivningar	-3	-3
Ingående nedskrivningar	–	-10
Försäljningar	–	10
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–
Utgående redovisat värde	36	36

Ackumulerade verkliga värden

Vid årets slut uppgick det verkliga värdet till 93 Mkr jämfört med redovisat värde om 57 Mkr inklusive nyttjanderätter. Vid utgången av 2021 uppgick det verkliga värdet till 56 Mkr jämfört med redovisat värde om 55 Mkr. Verkligt värde på nyttjanderätterna (tomträtter), utöver redovisat värde, är inte väsentligt.

Värderingsteknik, hierarki och väsentliga icke observerbar indata

Verkliga värden har fastställts med en kombination av tillämpning av ortsprismetod, utifrån redovisade jämförelseköp och avkastningsmetod. Värderingen bygger på en intern värderingsmodell men externa värde- ringar inhämtas vid behov. Värderingen av ovanstående verkliga värden är för samtliga förvaltningsfastigheter klassificerade i nivå 3 i verkligt värde hierarkin.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

NOTER

Påverkan på årets resultat

Koncernen, Mkr	2022	2021
Hyresintäkter	5	6
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under perioden (drift och underhållskostnader, fastighetsskatt och tomträttsavgäld)	-2	-2
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som inte genererat hyresintäkter under perioden (drift och underhållskostnader, fastighetsskatt och tomträttsavgäld)	0	0

Not 19 Andelar i joint ventures

Upplysning om väsentliga joint ventures i koncernen.

Fastighets AB Centur ägs till 50 procent. Bolaget ska äga, förvalta och utveckla kommersiella fastigheter och bostäder.

Fastighets AB ML4 ägs till 50 procent. Bolaget ska äga och förvalta forskningsanläggningen Max IV i Lund. Anläggningen hyrs ut till Lunds Universitet.

Tornet Bostadsproduktion AB ägs till 33,33 procent. Bolaget ska utveckla, äga och förvalta attraktiva och miljövänliga hyresrätter i de större städerna i Sverige.

Point Hyllie Holding AB ägs till 50 procent. Bolaget ska utveckla, äga och förvalta kontorsfastigheten The Point samt äga och förvalta hotellfastigheten Värdshuset 5.

Skiab Invest AB ägs till 50 procent. Bolaget ska utveckla, äga och förvalta kommersiella bostäder i den skandinaviska fjällvärlden.

Peab och SkiStars hälftenägda bolag Skiab Invest AB ingick i maj 2021 avtal om förvärv av tre lodger med ett fastighetsvärde om 737 Mkr samt byggrätter med ett värde om 305 Mkr från SkiStar. Peab och SkiStar har ägt och förvaltat tre lodger på svenska och norska fjällorter genom olika delägda bolag. Dessa har nu samlats i det hälftenägda bolaget Skiab Invest AB. Transaktionerna genomfördes under juli 2021.

| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 126 | PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 | NOTER | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| Väsentliga joint ventures | | | 2022-12-31 | | | | | | | | | | 2021-12-31 | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| Koncernen, Mkr | Fastighets AB Centur | Fastighets AB ML4 | Tornet Bostadsproduktion AB | Point Hyllie Holding AB | Skiab Invest AB | Fastighets AB Centur | Fastighets AB ML4 | Tornet Bostadsproduktion AB | Point Hyllie Holding AB | Skiab Invest AB |
| Nettoomsättning | 428 | 134 | 232 | 85 | 119 | 406 | 97 | 220 | 59 | 42 |
| Rörelseresultat 1) | 370 | 79 | 134 | 26 | 45 | 318 | 53 | 125 | 8 | 31 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -123 | -48 | -44 | -28 | -9 | -120 | -35 | -41 | -19 | -2 |
| Skatt | -60 | -6 | -21 | -2 | -16 | -35 | -6 | -18 | 1 | 5 |
| Årets resultat | 187 | 25 | 69 | -4 | 20 | 163 | 12 | 66 | -10 | 34 |
| Övrigt totalresultat | 8 | | | | 45 | | | | | |
| Årets totalresultat | 187 | 25 | 69 | 4 | 65 | 163 | 12 | 66 | -10 | 34 |
| Avgår innehav utan bestämmande inflytande | -3 | -5 | | | | | | | | |
| Summa totalresultat efter avdrag för innehav utan bestämmande inflytande | 184 | 25 | 69 | 4 | 65 | 158 | 12 | 66 | -10 | 34 |
| 1) Avskrivningar uppgår till | 50 | 36 | 34 | 49 | 43 | 35 | 32 | 12 | | |
| Anläggningstillgångar | 225 | 10 | 38 | 204 | 51 | | | | | |
| Förvaltningsfastigheter | 6 565 | 1 940 | 4 856 | 1 372 | 1 884 | 6 355 | 1 991 | 4 536 | 1 354 | 1 723 |
| Kortfristiga placeringar och likvida medel | 139 | 21 | 138 | 10 | 23 | 201 | 79 | 199 | 41 | 148 |
| Övriga omsättningstillgångar | 25 | 28 | 175 | 15 | 575 | 20 | 2 | 11 | 6 | 401 |
| Summa tillgångar | 6 729 | 2 214 | 5 179 | 1 397 | 2 520 | 6 576 | 2 276 | 4 746 | 1 401 | 2 323 |
| Långfristiga finansiella skulder | 4 774 | 1 893 | 3 496 | 965 | 1 208 | 4 825 | 1 959 | 3 310 | 990 | 1 104 |
| Övriga långfristiga skulder | 349 | 67 | 2 | 4 | 11 | 310 | 62 | 12 | 1 | |
| Kortfristiga finansiella skulder | 62 | 13 | 10 | 85 | 10 | | | | | |
| Övriga kortfristiga skulder | 511 | 31 | 159 | 36 | 62 | 213 | 34 | 121 | 36 | 44 |
| Summa skulder | 5 634 | 2 053 | 3 657 | 1 018 | 1 291 | 5 348 | 2 140 | 3 443 | 1 026 | 1 159 |
| Nettotillgångar | 1 095 | 161 | 1 522 | 379 | 1 229 | 1 228 | 136 | 1 303 | 375 | 1 164 |
| Avgår innehav utan bestämmande inflytande | -25 | -31 | -22 | -31 | | | | | | |
| Nettotillgångar efter avdrag för innehav utan bestämmande inflytande | 1 070 | 161 | 1 491 | 379 | 1 229 | 1 206 | 136 | 1 272 | 375 | 1 164 |
| Koncernens andel av nettotillgångar vid årets ingång | 603 | 68 | 425 | 187 | 582 | 524 | 62 | 402 | 192 | 55 |
| Andel av summa totalresultat | 92 | 12 | 22 | 2 | 33 | 79 | 6 | 21 | -5 | 17 |
| Förvärv | | | | | 50 | 150 | 510 | | | |
| Tillskott / nyemission | | | | | | | | | | |
| Erhållen utdelning | -160 | -150 | | | | | | | | |
| Koncernens andel av nettotillgångar vid årets utgång | 535 | 80 | 497 | 189 | 615 | 603 | 68 | 425 | 187 | 582 |
| Koncernens andel av orealiserad internvinst vid årets ingång | -47 | -56 | -27 | -116 | -89 | -44 | -57 | -23 | -108 | |
| Omklassificering av internvinst vid omstrukturering av delägt bolag | -89 | | | | | | | | | |
| Eliminering av orealiserad vinst | -1 | -4 | -5 | 1 | -3 | 1 | -4 | -8 | | |
| Koncernens andel av orealiserad internvinst vid årets utgång | -48 | -56 | -31 | -121 | -88 | -47 | -56 | -27 | -116 | -89 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 487 | 24 | 466 | 68 | 527 | 556 | 12 | 398 | 71 | 493 |
| Totalresultatet redovisas på följande rader i resultaträkningen: | | | | | | | | | | |
| Kostnader för produktion | 91 | 12 | 18 | -7 | 11 | 76 | 7 | 17 | -13 | 17 |
| Övrigt totalresultat | 4 | 23 | | | | | | | | |
| Summa | 91 | 12 | 18 | -3 | 34 | 76 | 7 | 17 | -13 | 17 |
| Redovisat värde fördelas på följande rad i balansräkningen: | | | | | | | | | | |
| Andelar i joint ventures | 487 | 24 | 466 | 68 | 527 | 556 | 12 | 398 | 71 | 493 |
| Summa | 487 | 24 | 466 | 68 | 527 | 556 | 12 | 398 | 71 | 493 |
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| 127 | PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 | NOTER | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |

Not 20 Gemensam verksamhet

Specifikation av koncernens innehav i samarbetsarrangemang som klassificeras som gemensam verksamhet vilka redovisas enligt klyvningsmetoden.

Kapitalandel 1)	Företag	Organisationsnummer	Säte	2022	2021
	Dockan Exploatering AB	556594-2645	Malmö	33,3%	33,3%
	Mälarstrandens Utvecklings AB	556695-5414	Västerås	44,0%	44,0%
1) Kapitalandelen stämmer överens med rösträttsandelen

Upplysning om övriga joint ventures värde i koncernen.

Koncernen, Mkr	2022	2021
Andel av totalresultat för övriga joint ventures	-5	105
Totalresultatet fördelas på följande rader i resultaträkningen:
Kostnader för produktion	-14	99
Övriga rörelseintäkter	9	6
Summa	-5	105
Redovisat värde av övriga joint ventures	785	693
Redovisat värde fördelas på följande rader i balansräkningen:
Andelar i joint ventures	902	797
Övriga avsättningar 1)	-100	-87
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2)	-17	-17
Summa	785	693
1) Avser joint venture med negativt eget kapital.
2) Avser joint venture där nettot av eget kapital och internvinsteliminering är negativt.

Kapitalandel 1)	Företag	Organisationsnummer	Säte	2022	2021
	Blindheim Kran AS	918 329 293	Ålesund	45,0%	45,0%
	Bondistranda Utvikling AS	992 512 741	Lysaker	50,0%	50,0%
	Brekkeveien 5 Bolig AS	991 935 177	Lysaker	–	50,0%
	Byggutveckling Svenska AB	556627-2117	Linköping	50,0%	50,0%
	Einerhagen Eiendom AS	915 167 241	Tromsø	50,0%	–
	Fastighets AB Centur	556813-6369	Stockholm	50,0%	50,0%
	Fastighets AB ML4	556786-2155	Malmö	50,0%	50,0%
	Fastighets AB Tornet	559008-2912	Göteborg	50,0%	50,0%
	Fjällvärme i Sälen AB	556536-1895	Malung-Sälen	50,0%	50,0%
	Fløifjellet Eiendom AS	915 467 407	Tromsø	50,0%	50,0%
	Fløtningen Park AS	992 212 330	Skien	50,0%	50,0%
	Frenvikrønningen AS	986 838 325	Skien	50,0%	50,0%
	Fri Sikt Volsdalsberga AS	990 529 396	Ulsteinvik	40,0%	40,0%
	Forsøket Boliger AS	919 440 694	Tromsø	50,0%	50,0%
	Galtungveien Eiendom AS	927 660 407	Halden	50,0%	50,0%
	Hans Haslums Vei Utvikling AS	914 498 937	Lysaker	50,0%	50,0%
	Hälsostaden Ängelholm Holding AB	556790-5723	Ängelholm	33,3%	33,3%
	ITolv AB	556513-2478	Eksjö	42,0%	43,8%
	JV Slättö Peab Finland AB	559363-1897	Stockholm	50,0%	–
	Kaldslettneset AS	911 692 058	Tromsø	50,0%	50,0%
	KB Älvhögsborg	916899-2734	Trollhättan	50,0%	50,0%
	Kirkebakken Vest AS	988 796 174	Horten	50,0%	50,0%
	Klosterfoss Utvikling AS	991 043 829	Skien	50,0%	50,0%
	Kungsörs Grusaktiebolag	556044-4134	Kungsör	50,0%	50,0%
	Lillegården Eiendom AS	886 804 512	Skien	50,0%	50,0%
	Majorbygg AS	912 077 020	Skien	50,0%	50,0%
	Medkila Nord AS	998 565 545	Harstad	50,0%	50,0%
	Myren Parkering AS	912 024 733	Skien	26,4%	26,4%
	Nedre Holte AS	985 911 495	Harstad	50,0%	50,0%
	Nordasfalt AS	950 501 480	Bodø	50,0%	50,0%
	Nyheim Bolig AS	928 032 582	Tromsø	50,0%	50,0%
	PEKO Fastighets AB	559220-8911	Solna	50,0%	50,0%
	PeKum AB	559041-7464	Kumla	50,0%	50,0%
	Point Hyllie Holding AB	559023-4034	Solna	50,0%	50,0%
	PPE Holding AB	559003-7304	Solna	50,0%	50,0%
	PPE Holding i Borgholm AB	559309-7768	Kalmar	50,0%	50,0%
Kapitalandel 1)	Företag	Organisationsnummer	Säte	2022	2021
	Runö Fastigheter Handelsbolag	969723-2107	Stockholm	30,0%	30,0%
	Scandinavian Mountains AB	556973-5631	Malung-Sälen	15,9%	24,4%
	Sicklaön Bygg Invest AB	556911-5479	Solna	50,0%	50,0%
	Skiab Invest AB	556848-5220	Malung-Sälen	50,0%	50,0%
	SLP JV AB	559387-1063	Solna	50,0%	–
	Solligården Bolig DA	913 765 516	Lysaker	50,0%	50,0%
	Solligården Næring AS	913 764 862	Lysaker	50,0%	50,0%
	Stadsliden Utveckling AB	556874-7413	Umeå	50,0%	50,0%
	Steindalen AS	914 738 091	Stjørdal	33,3%	33,3%
	Storsvingen Vest AS	999 210 953	Hammerfest	50,0%	50,0%
	Strömbrytaren Holding AB	559116-6391	Stockholm	50,0%	50,0%
	Sydpartner AB	556712-4952	Ängelholm	50,0%	50,0%
	Tornet Bostadsproduktion AB	556796-2682	Stockholm	33,3%	33,3%
	Tunveien Eiendom AS	916 321 007	Oslo	50,0%	50,0%
	Umeå Mark & Exploatering AB	556660-7064	Umeå	50,0%	50,0%
	Vardenbakken 99 AS	998 347 211	Oslo	50,0%	50,0%
	Visio Råsunda Garage AB	556952-9992	Solna	50,0%	50,0%
1) Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen
128	PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022	NOTER

Not 26 Kundfordringar

Totala kundfordringar uppgick till 8 454 Mkr (7 802). Affärsområde Bygg, Industri och Projektutveckling har ökat kundfordringarna medan affärsområde Anläggning har minskat kundfordringarna i jämförelse med 2021. För mer information om kundfordringar se not 36.

Kundfordringar är nedskrivna i resultaträkningen med konstaterade och befarade kundförluster om totalt 9 Mkr (14). Konstaterade kundförluster uppgick till 8 Mkr (13) i koncernen, varav 5 Mkr var nedskrivna 2021. Förlusterna har uppstått i samband med konkurs hos några av företagets kunder. Merparten av förlusterna är hänförliga till affärsområde Industri. I moderbolaget finns inga kundförluster.# Not 25 Varulager
Koncernen, Mkr

	2022	2021
Råvaror och förnödenheter	601	495
Varor under tillverkning	5	4
Färdiga varor och handelsvaror	935	819
Summa	1 541	1 318

Not 22 Värdepappersinnehav

Långfristiga värdepappersinnehav
Koncernen, Mkr

	2022	2021
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
Onoterade fonder	26	32
Onoterade aktier och andelar	41	23
Summa	67	55

Not 21 Räntebärande fordringar

Långfristiga räntebärande fordringar

Koncernen, Mkr

	2022	2021
Fordringar på koncernens joint ventures	1 152	1 112
Övriga räntebärande fordringar	81	96
Summa	1 233	1 208

Kortfristiga räntebärande fordringar

Koncernen, Mkr

	2022	2021
Fordringar på koncernens joint ventures	338	72
Övriga räntebärande fordringar	46	270
Summa	384	342

Not 24 Projekt- och exploateringsfastigheter

Projekt och exploateringsfastigheter består av ägda och leasade tillgångar.
Koncernen, Mkr

	Not	2022	2021
Projekt och exploateringsfastigheter – ägda		18 846	15 932
Nyttjanderätter – leasade		37	326
Summa		19 178	16 258

Koncernen, Mkr

	2022	2021
Bostadsbyggrätter	7 209	6 609
Kommersiella byggrätter	738	604
Pågående bostadsprojekt	8 634	7 018
Pågående hyresrättsprojekt	1 265	616
Pågående kommersiella projekt	421	457
Färdigställda fastigheter	171	123
Övrigt	408	505
Summa	18 846	15 932

Projekt och exploateringsfastigheter är under året nedskrivna med 25 Mkr (18). Under året har låneutgifter aktiverats med 246 Mkr (139). Räntesatsen på de aktiverade låneutgifterna är 2,9 procent (2,2).

Återvinning
Av projekt och exploateringsfastigheters redovisade värde om 18 846 Mkr (15 932) förväntas cirka 10 200 Mkr (cirka 5 600) återvinnas genom försäljning efter mer än 12 månader efter balansdagen. Resterande del förväntas återvinnas inom 12 månader efter balansdagen.

Not 23 Övriga fordringar

Övriga långfristiga fordringar

Koncernen | Moderbolaget
Mkr | 2022 | 2021 | 2022 | 2021
:--- | :--- | :--- | :--- | :---
Fordringar hos koncernens joint ventures | 1 | 1 | |
Fordringar sålda fastigheter | 20 | 49 | |
Förskott, handpenning | 28 | 19 | |
Derivat som innehas för säkring | 1 | – | |
Övriga långfristiga fordringar | 8 | 40 | |
Summa | 58 | 109 | – | –

Övriga kortfristiga fordringar

Koncernen | Moderbolaget
Mkr | 2022 | 2021 | 2022 | 2021
:--- | :--- | :--- | :--- | :---
Fordringar hos koncernens joint ventures | 4 | 93 | |
Fordringar sålda fastigheter | 382 | 633 | |
Förskott, handpenning | 76 | 71 | |
Mervärdesskatt, övriga skatter | 218 | 170 | 0 |
Derivat som innehas för säkring | 13 | 8 | |
Övriga kortfristiga fordringar | 83 | 77 | 3 | 2
Summa | 776 | 1 052 | 3 | 2

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46
PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 129
NOTER

Not 27 Entreprenaduppdrag

Upparbetade men ej fakturerade intäkter

Koncernen, Mkr

	2022	2021
Upparbetade intäkter på ej avslutade entreprenader	45 203	39 416
Fakturering på ej avslutade entreprenader	-42 902	-37 838
Summa	2 301	1 578

Fakturerade men ej upparbetade intäkter

Koncernen, Mkr

	2022	2021
Fakturering på ej avslutade entreprenader	50 092	53 717
Upparbetade intäkter på ej avslutade entreprenader	-46 059	-49 361
Summa	4 033	4 356

Upparbetade intäkter från pågående entreprenader redovisas över tid. Beräkningen av upparbetningsgraden sker på basis av nedlagda projektkostnader vid periodens utgång i förhållande till den mot projektintäkten svarande projektkostnaden för hela entreprenaden. I balansräkningen redovisas entreprenaduppdragen brutto projekt för projekt antingen som Upparbetade men ej fakturerade intäkter bland omsättningstillgångarna eller som Fakturerade men ej upparbetade intäkter bland kortfristiga skulder. De projekt som har högre upparbetade intäkter än vad som fakturerats redovisas som tillgång medan de projekt som har fakturerat mer än upparbetade intäkter redovisas som skuld.

Förändring av kontraktsbalanser
Koncernen, Mkr

	2022	2021
	Upparbetade men ej fakturerade intäkter	Fakturerade men ej upparbetade intäkter
Intäkt redovisad i perioden som ingick i fakturerad men ej upparbetad intäkt vid periodens ingång	4 356	3 954
Fakturering under året, reducerad med belopp som redovisats som intäkt under året	-4 033	-4 356
Överföring från upparbetad men ej fakturerad intäkt vid periodens början till kundfordringar	-1 578	-2 038
Upparbetning under året, reducerad med belopp som fakturerats under året	2 301	1 578
Valutakursdifferenser	40	-62

Intäkter som redovisas under rapportperioden från uppfyllda prestationsåtaganden under tidigare perioder uppgick till -230 Mkr (-249 ).

Not 28 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen | Moderbolaget
Mkr | 2022 | 2021 | 2022 | 2021
:--- | :--- | :--- | :--- | :---
Upplupna rörelseintäkter | 98 | 137 | |
Upplupna ränteintäkter | 3 | 0 | |
Förutbetalda hyror | 53 | 55 | |
Förutbetalda omkostnader | 162 | 149 | 11 | 9
Övrigt | 163 | 142 | |
Summa | 479 | 483 | 11 | 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46
130 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022
NOTER

Not 29 Eget kapital

Aktier och aktiekapital

Koncernen

	A-aktier	B-aktier	Totalt antal emitterade fullt betalda aktier	Aktiekapital, kronor
Emitterade per 1 januari 2022	34 319 957	261 729 773	296 049 730	1 583 866 056
Emitterade per 31 december 2022	34 319 957	261 729 773	296 049 730	1 583 866 056

En A aktie berättigar till 10 röster och en B aktie till 1 röst. Alla aktierna har ett kvotvärde på 5,35 kr. För de aktier som finns i eget förvar (se nedan) är alla rättigheter upphävda fram tills dess att dessa aktier återutges.

Återköpta egna aktier som reducerat Eget kapitalposten balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

| | Antal aktier ¹) | Belopp som påverkat eget kapital, Mkr ²⁾ |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 |
| Ingående återköpta egna aktier | 1 086 984 | 1 086 984 | 929 | 929 |
| Återköp av egna aktier | 7 511 000 | – | 500 | – |
| Utgående återköpta egna aktier | 8 597 984 | 1 086 984 | 1 429 | 929 |

1) Under 2007 gjordes en indragning av 5 500 000 aktier.
2) Belopp som påverkat eget kapital avser det ackumulerade nettobeloppet av förvärvade och avyttrade egna aktier.

Övrigt tillskjutet kapital
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner.

Reserver

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder som upptagits som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och samarbetsarrangemang.

Utdelning
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande utdelning; Kontant utdelning 4,00 kr per aktie (5,00), totalt kronor 1 149 806 984 (1 474 813 730) beräknat på antalet utestående aktier. Den totala utdelningen beräknas på vid utdelningstillfället utestående aktier. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 4 maj 2023. Under år 2022 har kontant utdelning lämnats med 5,00 kr per aktie (4,50) .

Moderbolaget

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Reservfond

Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden har överförts till och ingår i reservfonden.

Fond för utvecklingsutgifter

Det belopp som aktiveras avseende egenupparbetade utvecklingsutgifter ska föras om från fritt eget kapital till fond för utvecklingsutgifter i bundet eget kapital. Fonden ska minskas i takt med att de aktiverade utgifterna skrivs av eller ned.

Fritt eget kapital

Följande fonder utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Överkursfond

När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiens kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden. Belopp som tillförts överkursfonden fr o m 1 januari 2006 ingår i fritt eget kapital.

Balanserade vinstmedel

Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års balanserade vinstmedel och resultat efter avdrag för under året lämnad vinstutdelning.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46
131 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022
NOTER

Not 30 Räntebärande skulder

Koncernen, Mkr

	2022	2021
Räntebärande långfristiga skulder	7 665	5 281
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering	440	346
Räntebärande kortfristiga skulder	1 897	2 386
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering	9 802	7 003
Summa	19 804	15 016

Kortfristiga skulder

Koncernen, Mkr

	2022	2021
Banklån ¹)	2 812	1 936
Företagscertifikat	167	1 206
Obligationer	200	299
Leasingskulder	588	528
Skulder i svenska bostadsrättsföreningar ²⁾	7 894	5 409
Övriga skulder	38	11
Summa	11 699	9 389

1) Varav 1 908 Mkr (1 594) utgörs av projektfinansiering.
2) Skulder i svenska bostadsrättsföreningar utgör i sin helhet projektfinansiering.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

NOTER

Not 31 Pensioner

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer består av ITP 2-planen för tjänstemän i Sverige som tryggas genom försäkring i Alecta. Då Alecta ej kan lämna erforderlig information för att kunna redovisa ITP 2-planen som förmånsbestämd plan redovisas denna som avgiftsbestämd (se nedan).

För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.

För räkenskapsåret 2022 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2 försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 111 Mkr (149). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,79 procent (0,71) respektive 0,66 procent (0,66).

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 150 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2022 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 172 procent (172).

Avgiftsbestämda planer

Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner som helt bekostas av företagen. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.

Koncernen Moderbolaget, Mkr	2022	2021	2022	2021
Kostnader för avgiftsbestämda planer	989	996	41	54
Varav ITP 2-plan finansierad i Alecta	171	187	8	9

Not 32 Avsättningar

Avsättningar som är långfristiga skulder

Koncernen, Mkr	2022	2021
Garantikostnader	591	650
Återställningskostnader	306	333
Löneskatt på pensionskostnader	138	151
Tvister	7	13
Åtagande i joint ventures	100	87
Övrigt	55	79
Summa	1 197	1 313

Avsättningar som är kortfristiga skulder

Koncernen, Mkr	2022	2021
Ej upparbetad befarad förlust	80	66
Garantikostnader	81	107
Tvister	35	25
Övrigt	39	42
Summa	235	240

Avsättningar

Moderbolaget, Mkr	2022	2021
Löneskatt på pensionskostnader	43	45
Summa	43	45

Moderbolaget, Mkr	2022	2021
Redovisat värde vid årets ingång	45	43
Avsättningar som gjorts under året	10	20
Belopp som tagits i anspråk under året	-12	-15
Outnyttjade belopp som har återförs under året	-3
Redovisat värde vid årets utgång	43	45
Varav långfristig del av avsättningarna	43	45

Ej upparbetad befarad förlust

Befarade förluster i entreprenadavtal kostnadsförs så snart de är kända. Enligt IFRS 15 redovisas den ej upparbetade delen av befarad förlust som avsättning. Avsättning för ej upparbetad befarad förlust har gjorts inom samtliga affärsområden.

Garantikostnader

Avser beräknad kostnad för att åtgärda fel och brister avseende avslutade projekt som uppkommer under projektens garantitid samt lämnade hyresgarantier. Utflödet av resurser sker under projektens garantitid som huvudsakligen uppgår till två till fem år. Då effekten av när i tiden betalning sker inte är väsentlig, nuvärdeberäknas inte förväntade framtida utbetalningar. Avsättning för garantikostnader har gjorts inom samtliga affärsområden.

Återställningskostnader

Avser beräknade återställningskostnader inom Industriverksamheten för grus och bergtäkter efter avslutad brytning. Avsättningen ökar utifrån bruten mängd och återföres efter utförd återställning. Avsatt belopp förväntas tas i anspråk successivt efter avslutad brytning. Återställning kan förväntas ske under 1 till 15 år. Beräkningen av avsättningsbeloppet bygger på bedömda framtida utbetalningar för återställning och avspeglar Peabs bästa bedömning med beaktande av risken i kassaflödena.

Koncernen 2022, Mkr

	Ej upparbetad befarad förlust	Garanti- kostnader	Återställ- ningskost- nader	Löneskatt på pen- sionskost- nader	Tvister	Åtagande i joint ventures	Övrigt	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång	66	757	333	151	38	87	121	1 553
Avsättningar som gjorts under året	63	454	16	25	32	15	34	639
Belopp som tagits i anspråk under året	-49	-501	-18	-15	-26	-2	-34	-645
Avsättningar i förvärvade företag	4							4
Outnyttjade belopp som har återförts under året	-57	-38	-23	-4	-31	-1	-31	-153
Ökning under året av diskonterade belopp	0	1	1					2
Valutakursdifferens	0	15	12	2	0	4	0	33
Redovisat värde vid årets utgång	80	672	306	138	42	100	94	1 432
Varav långfristig del av avsättningarna		591	306	138	7	100	55	1 197
Varav kortfristig del av avsättningarna	80	81					39	235

Koncernen 2021, Mkr

	Ej upp- arbetad befarad förlust	Garanti- kostnader	Återställ- ningskost- nader	Löneskatt på pen- sionskost- nader	Tvister	Åtagande i joint ventures	Övrigt	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång	23	850	366	148	27	108	148	1 670
Avsättningar som gjorts under året	46	516	24	52	19	21	32	710
Belopp som tagits i anspråk under året	-3	-595	-27	-19	-9	-44	-59	-756
Avsättningar i förvärvade företag	1	4						5
Outnyttjade belopp som har återförts under året	-23	-41	-30	-2		-96		-96
Valutakursdifferens	8	7	1	2		2	2	20
Redovisat värde vid årets utgång	66	757	333	151	38	87	121	1 553
Varav långfristig del av avsättningarna		650	333	151	13	87	79	1 313
Varav kortfristig del av avsättningarna	66	107					42	240

Löneskatt på pensionskostnader

Pensionsavtal har ingåtts där koncernen förvärvat kapitalförsäkringar som säkrats till förmån för anställda genom pantsättning. Avsättning för särskild löneskatt reserveras beräknat på kapitalförsäkringens verkliga värde, utom i de fall kapitalförsäkringen enligt avtal ska täcka särskild löneskatt.

Tvister

Avser uppkomna tvister inom affärsområde Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling.

Åtagande i joint ventures

Avser andelar i joint ventures med ett negativt koncernmässigt värde inom affärsområde Projektutveckling.

Övrigt

Avser övriga mindre avsättningar.

Not 33 Övriga skulder

Övriga långfristiga skulder

Koncernen, Mkr	2022	2021
Villkorad köpeskilling	19	–
Skulder förvärvade fastigheter	127	153
Övriga skulder	160	119
Summa	306	272

Moderbolaget, Mkr	2022	2021
Summa	–	–

Övriga kortfristiga skulder

Koncernen, Mkr	2022	2021
Skulder till joint ventures	0	41
Villkorad köpeskilling	1	2
Källskatt, sociala avgifter	442	406
Mervärdesskatt	619	727
A-conto pågående arbete	515	852
Derivat som innehas för säkring	6	4
Skulder förvärvade fastigheter	178	375
Övriga skulder	168	135
Summa	1 929	2 542

Moderbolaget, Mkr	2022	2021
Summa	8	9

Not 34 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen, Mkr	2022	2021
Lönekostnader	1 671	1 912
Sociala avgifter	523	547
Rörelsekostnader	1 669	1 730
Negativa värde joint ventures 1)	17	17
Räntekostnader	14	7
Hyresintäkter	43	45
Summa	3 937	4 258

Moderbolaget, Mkr	2022	2021
Lönekostnader	32	58
Sociala avgifter	28	37
Rörelsekostnader	6	4
Summa	66	99

1) Avser joint venture där nettot av eget kapital och internvinsteliminering är negativt.

Not 35 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder

Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

Koncernens finansiella instrument värderas antingen till# NOTER

Koncernens värdering av finansiella instrument

upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde beroende på hur instrumentet klassificeras enligt IFRS 9. De poster som varit föremål för värdering till verkligt värde är onoterade aktier och andelar, olika typer av derivatinstrument, onoterade fonder samt villkorad köpeskilling. Koncernens onoterade aktieinnehav värderas till verkligt värde. Verkligt värde för koncernens andelar i onoterade fonder är baserat på värdering erhållen från förvaltande institut och värderingen tillhör nivå 3 i värderings- hierarkin. Information om den indata som använts av institutet vid värderingen är dock inte tillgänglig för koncernen, varför upplysning om sådan data ej lämnas. Verkligt värde för koncernens villkorade köpeskil- lingar har beräknats som nuvärdet av det belopp som förväntas betalas ut enligt respektive avtal. Vid utgången av 2022 uppgår koncernens villkorade köpeskillingar till 20 Mkr (2).

Vid beräkningen av verkligt värde på räntebärande fordringar och skulder samt ränteswappar har diskontering skett av framtida kassaflöden till noterad marknadsränta för återstående löptider. Vid beräkning av verkligt värde på valutaswappar och råvaruderivat har balansdagens avistakurser använts. För icke räntebärande tillgångs och skuldposter såsom kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redo- visade värdet reflektera verkligt värde. Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld.

Klassificering av finansiella instrument och verkliga värden

	Värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat som används i säk- ringsredovisning	Upplupet anskaffningsvärde	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Koncernen, Mkr	2022	2021	2022	2021	2022
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav					67
Räntebärande långfristiga fordringar					1 233
Övriga långfristiga fordringar					1
Kundfordringar					8 454
Räntebärande kortfristiga fordringar					384
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter					3
Övriga kortfristiga fordringar					10
Likvida medel					1 506
Summa finansiella tillgångar					78
Finansiella skulder
Räntebärande långfristiga skulder					7 665
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering					440
Övriga långfristiga skulder					19
Räntebärande kortfristiga skulder					1 897
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering					9 802
Leverantörsskulder					5 131
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter					14
Övriga kortfristiga skulder					6
Summa finansiella skulder					25 4 1 2
Oredovisade vinster/förluster 1)	-72	3

1) I samtliga de fall där det föreligger en skillnad mellan redovisat värde och verkligt värde tillhör upplysningen verkligt värdenivå 3 i värderingshierarkin. Effekter av värdering av valutaderivat till verkligt värde ingår i koncernens resultaträkning med totalt 9 Mkr (0). Effekter av värdering av onoterade aktier, andelar och fonder inklusive erhållna utdelningar uppgår till 2 Mkr (4).

Moderbolaget, Mkr

	Värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Upplupet anskaffningsvärde	Summa redovisat värde	Verkligt värde
2022	2021	2022	2021	2022
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav	0	0	0	0
Kundfordringar	1	0	1	0
Kortfristiga fordringar koncernföretag	2 274	2 271	2 274	2 271
Övriga kortfristiga fordringar	1	–	1	–
Likvida medel	0	0	0	0
Summa finansiella tillgångar	0	0	2 275	2 272
Finansiella skulder
Långfristiga skulder till koncernföretag	1 500	2 281	1 500	2 281
Leverantörsskulder	20	20	20	20
Kortfristiga skulder till koncernföretag	375	269	375	269
Summa finansiella skulder	–	–	1 895	2 570

Verkliga värden

Uppdelning av hur verkligt värde bestäms

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

Av nedanstående tabell framgår nivåindelningen för de finansiella tillgångar och finansiella skulder som redovisas till verkligt värde i koncernens balansräkning.

Koncernen, Mkr	Nivå 2		Nivå 3		Summa
	2022	2021	2022	2021	2022	2021
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav			67	55	67	55
Varav onoterade aktier och andelar			41	23	41	23
Varav onoterade fonder			26	32	26	32
Övriga långfristiga fordringar	1	1	–		1	1
Varav råvarusäkring med termin	1	1	–		1	1
Övriga kortfristiga fordringar	13	8			13	8
Varav valutaderivat	9	1			9	1
Varav råvarusäkring med termin	4	7			4	7
Summa finansiella tillgångar	14	8	67	55	81	63
Finansiella skulder
Övriga långfristiga skulder	19	19	–		19	19
Varav villkorad köpeskilling	19	19	–		19	19
Övriga kortfristiga skulder	6	4	1	2	7	6
Varav ränteswappar	2	–	2		2
Varav valutaderivat	1		1		1
Varav råvarusäkring med termin	6	1	6	1	6	1
Varav villkorad köpeskilling			1	2	1	2
Summa finansiella skulder	6	4	20	2	26	6

I tabellerna nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för de tillgångar och skulder som ingår i nivå 3.

Långfristiga värdepappersinnehav

Koncernen, Mkr	Onoterade fonder		Onoterade aktier och andelar
	2022	2021	2022	2021
Ingående balans	32	37	23	23
Investeringar	2	4	18
Erhållen utdelning	-10	-12
Redovisat i årets resultat Finansnetto	2	3
Utgående balans	26	32	41	23

Villkorad köpeskilling

Koncernen, Mkr	2022	2021
Ingående balans	2	–
Årets förvärv	19	2
Årets utbetalningar	-1	–
Utgående balans	20	2

Villkorad köpeskilling utgår till tidigare ägare baserad på andel av resultat samt utfall av vissa specificerade projekt. Den villkorade köpeskillingen bedöms uppgå till cirka 20 Mkr. I förvärvsavtal finns inte angivet något högsta eller lägsta utfall.

Not 36 Finansiella risker och finanspolicy

Finansförvaltningen

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, råvarupriser, refinansierings och kreditrisker samt likviditetsbehov. Koncernens finansför- valtning styrs i enlighet med gällande finanspolicy, vilken fastställs av Peabs styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Styrelsen har utsett ett finansutskott, som leds av styrelsens ordförande, vilket mellan styrelsemötena kan ta beslut under gällande finanspolicy. Finansutskottet ska på nästkommande styrelsemöte redogöra för de beslut som fattats.

Koncernfunktion Ekonomi och finans samt koncernens internbank Peab Finans AB svarar för samord- ningen av koncernens finansverksamhet. Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat som härrör från finansiella risker.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisken är risken att Peab kan få problem att fullgöra sina betal- ningsskyldigheter till följd av bristande likviditet eller problem att omsätta eller att ta upp nya externa lån. För att säkra tillgången på likviditet tecknas bindande kreditlöften. Koncernen har en månadsplanering avseende till- gänglig likviditet som omfattar alla koncernens enheter. Planeringen upp-dateras varje vecka. Koncernens prognoser omfattar även likviditetspla- nering på medellång sikt. Likviditetsplaneringen används för att hantera likviditetsrisken och kostnaderna för finansieringen av koncernen. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtag- anden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsedda kost- nader. Likviditetsriskerna hanteras av den centrala finansavdelningen för hela koncernen och per årsskiftet fanns tillgänglig likviditet enligt nedan.

Tillgänglig likviditet	Koncernen, Mkr
	2022-12-31
Kassa och bankplaceringar	1 506
Outnyttjade checkräkningskrediter	500
Övriga outnyttjade kreditlimiter	6 415
Likviditetsåtagande för utestående företags- certifikat och utnyttjat checkräkningskredit	-781
Summa	7 640

Finansieringsrisk

Peabs Finanspolicy innehåller riktlinjer och regler för förvaltningen av koncernens räntebärande skulder. Finanspolicyn omfattar dock inte regel- verk avseende räntebärande skulder i svenska bostadsrättsföreningar eller leasingskulder som Peab redovisar för leasingavtal som av leasegivaren klassificeras som operationell leasing (IFRS 16, tillkommande leasing). Skulderna i svenska bostadsrättsföreningar tas upp i enlighet med han- tering av starttillstånd av bostadsrättsprojekt, vilka beslutas i koncernens investeringsgrupp för Bostadsutveckling. Utnyttjandet av operationella leasingavtal inom Peab hanteras i enlighet med Peabs regelverk för ingå- ende av hyresavtal och beslutas i koncernens investeringsgrupp för Fast- ighetsutveckling. I Policy för intern kontroll och styrning regleras mandat från styrelsen avseende investeringsgrupperna.# NOTER

Finanspolicy

Enligt Finanspolicyn ska koncernens räntebärande skulder huvudsakligen vara täckta av beviljade lånelöften med en löptid uppgående till 1–5 år. Vid årsskiftet var den genomsnittliga lånebindningstiden på utnyttjade krediter 62 månader (58), på ej utnyttjade krediter 20 månader (32) samt på totala beviljade krediter 44 månader (45). Grundfinansiering utgörs av en kreditfacilitet på totalt 7 400 Mkr och löper till september 2024, efter utnyttjande av förlängningsoptioner. Vid förfall av kreditfacilitet sker refinansiering senast 1 år innan förfall. Denna lånefacilitet kompletteras med kapitalmarknadsfinansiering, andra typer av kortfristig rörelsefinansiering, projektrelaterade krediter samt leasing och avbetalningsfinansiering. Vid årsskiftet var 2 485 Mkr (455) av lånefaciliteten utnyttjad. Lånefaciliteten innehåller finansiella nyckeltal (covenants) i form av räntetäckningsgrad samt soliditet som koncernen ska uppfylla, vilket är sedvanligt för denna typ av låneavtal. Peab uppfyllde dessa nyckeltal med god marginal vid utgången av 2022. Peab har sedan 2004 ett låneprogram för företagscertifikat. Programmet ger Peab möjlighet att emittera företagscertifikat upp till ett maximalt belopp om 3,5 miljarder kronor. Låntagare är Peab Finans AB med garanti från Peab AB. Vid årsskiftet hade Peab utestående företagscertifikat uppgående till nominellt 15 MEUR (118) motsvarande 167 Mkr (1 207). Peab har sedan 2012 ett MTN-program med en låneram på 5 miljarder kronor. Under 2022 har nya obligationslån emitterats om 300 Mkr (2 250) under MTN-programmet medan obligationslån om nominellt 300 Mkr (1 750) förfallit under året. Vid årsskiftet hade Peab utestående obligationslån uppgående till nominellt 2 750 Mkr (2 750). Peab har per den 31 december 2022 emitterat 1 500 Mkr under ramverket för grön finansiering. Ramverket har granskats av det oberoende bolaget CICERO Shades of Green, som klassificerar det enligt nivån ”medium green”. Medlen från de gröna lånen används till att finansiera investeringar inom gröna och energieffektiva byggnader, ECO produkter och mer miljöanpassad produktion, gröna transporter samt vatten- och avfallshantering. Totala beviljade kreditlöften, exklusive del av certifikatprogrammet som ej utnyttjats och exklusive ej utnyttjad del av MTN programmet, uppgick den 31 december 2022 till 17 077 Mkr (16 732). Utav totala beviljade kreditlöften var 10 161 Mkr (7 887) utnyttjade.

Löptidsanalys finansiella skulder, odiskonterade kassaflöden inklusive ränta

Koncernen 2022, Mkr

Valuta	Medelränta på balansdagen, %	Nominellt belopp ursprunglig valuta	Belopp SEK	Förfall 2023	Förfall 2024	Förfall 2025	Förfall 2026	Förfall 2027	Förfall 2028-
Banklån	3,7	927	927	326	241	179	126	55
Banklån	4,5	1 332	1 408	1 284	41	27	25	6
Banklån	2,0	351	3 900	2 133	34	83	122	1	1402
Banklån	2,9	261	391	391
Företagscertifikat	2,4	15	167	167
Obligationslån	3,7	2 992	2 992	301	1 385	534	772
Övriga skulder	2,7	61	61	37	24
Övriga skulder	5,7	2	2
Leasingskulder 1)	3,5	443	443	139	140	151	5	4	4
Leasingskulder 1)	4,9	234	248	85	67	46	25	13	12
Leasingskulder 1)	4,1	9	103	34	31	22	16
Leasingskulder 1)	3,0	7	10	6	4
Summa räntebärande finansiella skulder enligt finanspolicy			10 652	4 903	1 969	1 042	1 091	223	1 424
Leasingskulder 2)	2,1	1 052	1 052	217	171	126	97	91	350
Leasingskulder 2)	3,3	310	328	76	63	52	38	29	70
Leasingskulder 2)	3,2	83	920	92	63	54	39	34	638
Leasingskulder 2)	2,5	11	17	10	3	2	1	1	1
Banklån i svenska bostadsrättsföreningar 3)	4,3	8 288	8 288	4 329	3 343	616
Summa räntebärande finansiella skulder, enligt IFRS			21 257	9 627	5 612	1 892	1 266	378	2 482
Leverantörsskulder			3 753	3 753	3 753
Leverantörsskulder			757	801	801
Leverantörsskulder			40	446	446
Leverantörsskulder			88	131	131
Övriga skulder			277	79	20	64	64	50
Övriga skulder			23	24	24
Derivat			6	6
Summa icke räntebärande finansiella skulder			5 438	5 240	20	64	64	50	–
Summa finansiella skulder			26 695	14 867	5 632	1 956	1 330	428	2 482

1) Tidigare finansiell leasing.
2) Tidigare operationell leasing. För leasingskulder avseende tomträtter inkluderas i tabellen ovan betalningar av tomträttsavgäld under kommande perioder. För perioder före 2028 anges betalningarna odiskonterade, men för perioden 2028 och senare anges det diskonterade värdet av återstående betalningar eftersom en tomträtt utgör en evig förpliktelse att betala tomträttsavgäld. Per den 31 december 2022 uppgick koncernens leasingskulder för tomträtter till 368 Mkr (359), se vidare not 37 Leasing.
3) För banklån i svenska bostadsrättsföreningar visar löptidsanalysen skuldernas kontraktuella förfallotidpunkter. Skulderna bokas dock bort i Peabs balansräkning i samband med att de slutliga bostadsköparna tillträder sina lägenheter, vilket i praktiken innebär kortare tid än vad som anges i tabellen ovan.

Koncernen 2021, Mkr

Valuta	Medelränta på balansdagen, %	Nominellt belopp ursprunglig valuta	Belopp SEK	Förfall 2022	Förfall 2023	Förfall 2024	Förfall 2025	Förfall 2026	Förfall 2027-
Banklån	1,3	683	683	244	207	130	75	27
Banklån	2,3	992	1 017	611	157	19	17	21	192
Banklån	0,6	127	1 301	16	12	28	86	119	1040
Banklån	1,0	224	308	308
Företagscertifikat	0,1	118	1 207	1 207
Obligationslån	1,1	2 853	2 852	331	227	1 023	514	757
Övriga skulder	1,2	11	11	5	6
Leasingskulder 1)	1,6	441	441	120	162	131	20	5	3
Leasingskulder 1)	2,5	171	175	60	47	31	21	8	8
Leasingskulder 1)	2,8	11	112	18	28	23	18	14	11
Leasingskulder 1)	1,1	10	13	4	4	4	1
Summa räntebärande finansiella skulder enligt finanspolicy			8 120	2 924	850	1 389	752	951	1 254
Leasingskulder 2)	2,3	964	964	199	163	125	88	79	310
Leasingskulder 2)	3,7	240	246	60	48	34	26	21	57
Leasingskulder 2)	3,5	107	1 098	102	86	61	53	38	758
Leasingskulder 2)	2,0	11	15	7	4	2	1	1	0
Banklån i svenska bostadsrättsföreningar 3)	1,9	5 538	5 538	2 256	2 510	772
Summa räntebärande finansiella skulder, enligt IFRS			15 981	5 548	3 661	2 383	920	1 090	2 379
Leverantörsskulder			3 780	3 780	3 780
Leverantörsskulder			764	783	783
Leverantörsskulder			32	326	326
Leverantörsskulder			75	103	103
Övriga skulder			444	256	48	13	64	63
Övriga skulder			30	31	31
Derivat			4	4	0
Summa icke räntebärande finansiella skulder			5 471	5 283	48	13	64	63	–
Summa finansiella skulder			21 452	10 831	3 709	2 396	984	1 153	2 379

1) Tidigare finansiell leasing.
2) Tidigare operationell leasing. För leasingskulder avseende tomträtter inkluderas i tabellen ovan betalningar av tomträttsavgäld under kommande perioder. För perioder före 2027 anges betalningarna odiskonterade, men för perioden 2027 och senare anges det diskonterade värdet av återstående betalningar eftersom en tomträtt utgör en evig förpliktelse att betala tomträttsavgäld. Per den 31 december 2021 uppgick koncernens leasingskulder för tomträtter till 359 Mkr (442), se vidare not 37 Leasing.
3) För banklån i svenska bostadsrättsföreningar visar löptidsanalysen skuldernas kontraktuella förfallotidpunkter. Skulderna bokas dock bort i Peabs balansräkning i samband med att de slutliga bostadsköparna tillträder sina lägenheter, vilket i praktiken innebär kortare tid än vad som anges i tabellen ovan.

Ränterisk

Ränterisk är risken att Peabs kassaflöde eller värdet på finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan leda till förändring i verkliga värden och förändringar i kassaflöden. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Enligt finanspolicyn får den genomsnittliga räntebindningstiden på den räntebärande skulden (exklusive tillkommande leasing och skulder i svenska bostadsrättsföreningar) uppgå till maximalt 24 månader. Peab har valt en kort räntebindning för utestående krediter. Per den 31 december 2022 fanns inga utestående ränteswappar (250). I tidigare ränteswappar har Peab betalat fast ränta samt erhållit rörlig ränta (Stibor 3 månader). Swapavtal redovisas till verkligt värde vid bokslutstillfällena. Per 31 december 2022 uppgick verkligt värde för ränteswappar till – Mkr (-2).

Räntederivat Mkr

Valuta	Effektivränta %	Belopp SEK	Förfall 2022
Ränteswappar 2022-12-31	–	–
Ränteswappar 2021-12-31	2,5	250	250

Räntebärande skulder exklusive svenska bostadsrättsföreningar och tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 uppgick den 31 december 2022 till 10 161 Mkr (7 887). De räntebärande utnyttjade krediterna med en löptid längre än 12 månader var 8 462 Mkr (4 230) och de med en löptid kortare än 12 månader var 1 700 Mkr (3 657). Som framgår av nedanstående sammanställning löper 10 099 Mkr (7 545) av koncernens utnyttjade krediter med en räntebindning som är kortare än ett år. Räntebärande tillgångsposter inklusive likvida medel uppgick totalt till 3 123 Mkr (4 501), varav 1 865 Mkr (3 055) löper med en kort räntebindningstid. Nettot av utnyttjade krediter och räntebärande tillgångsposter med en kort räntebindningstid som är kortare än ett år uppgick till 8 234 Mkr (4 490). Nettobeloppet påverkas således relativt omgående av en förändring i marknadsräntorna. Eftersom de finansiella skulderna löper med kort räntebindningstid är merparten av ränterisken att betrakta som kassaflödesrisk. Se även Känslighetsanalys i Förvaltningsberättelsen avseende Peabs känslighet för ränterisk.# NOTER

Räntebindning på utnyttjade krediter 2022-12-31

Räntebindningstid	Belopp, Mkr	Genomsnittlig effektiv ränta procent	Andel, procent
2023	10 099	3,3	99
2024-	62	3,5	1
Summa	10 161	3,3	100

Ränterisk i banklån i svenska bostadsrättsföreningar

Ränta på banklån som tagits upp av svenska bostadsrättföreningar inklu- deras i anskaffningsvärdet för pågående arbeten i projekt och exploate- ringsfastigheterna. En förändring av räntorna på dessa skulder påverkar därför inte Peabs finansnetto.

Valutarisk

Valutarisken utgörs av risken för att verkliga värden och kassaflöden avse- ende finansiella instrument fluktuerar när värdet på främmande valutor förändras.

Finansiell exponering

Koncernens upplåning sker i lokal valuta för att minska valutariskerna i rörelsen. Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansda- gens kurs. Av de räntebärande skulderna den 31 december 2022 fördelade sig upplåningen inklusive leasing och skulder i svenska bostadsrättsfören- ingar enligt följande:

	2022-12-31 Lokal valuta i miljoner Mkr	2021-12-31 Lokal valuta i miljoner Mkr
SEK	12 900	10 104
EUR	413	312
NOK	1 794	1 353
DKK	277	243
Summa	19 804	15 016

För att hantera temporära likviditetsbehov i Peabs utländska verksamheter utges interna lån från Peab Finans AB. För att eliminera valutarisken kan valutaswappar användas. Vid utgången av 2022 respektive 2021 fanns inga utestående valutaswappar avseende finansiell exponering. Valutakursdif- ferenser i finansnettot från finansiella exponeringar uppgick under året till 6 Mkr (7). Kursdifferenserna har till största delen uppstått på fordringar på dotterbolag i Norge och Finland och har ingen kassaflödeseffekt. Valuta- kursdifferenser i rörelseresultatet uppgick till 13 Mkr ( 1).

Exponering av nettotillgångar i utländsk valuta

Den omräkningsexponering som uppkommer genom investeringar i utländska nettotillgångar kan kurssäkras genom upptagande av lån i utländsk valuta eller genom terminssäkringar. Vid utgången av 2022 samt 2021 fanns inga säkringar av utländska nettotillgångar.

Utländska nettotillgångar Lokal valuta i miljoner	2022	Varav säkrat	2021	Varav säkrat
NOK	1 841	–	2 239	–
EUR	140	–	166	–
DKK	-9	–	2	–
PLN	4	–	0	–

En förändring av Euro-kursen per 31 december 2022 med tio procent skulle innebära en omräkningseffekt av det egna kapitalet med 156 Mkr (170). En motsvarande förändring av den norska kronan respektive den danska kronan skulle ge en omräkningseffekt av det egna kapitalet med 195 Mkr (230) respektive 1 Mkr (0). Årets omräkningsdifferens i eget kapital (nettotillgångar i utländska verk- samheter) uppgick till 210 Mkr (184).

Kommersiell exponering

Internationella inköp och försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta är begränsad till sin omfattning men kan förväntas att öka i takt med den tilltagande konkurrens som sker avseende inköp av varor och tjänster. Kontrakterade eller prognostiserade valutaflöden kan kurssäkras för de närmaste 12 månaderna. Vid utgången av 2022 fanns kurssäkringar avse- ende prognostiserade valutaflöden om 12 MEUR (15) och 21 MPLN (25). Peab tillämpade inte säkringsredovisning för dessa säkringar .

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 141
NOTER

Råvarurisk

El

Peabs asfaltsverksamhet är energikrävande. Även vid större byggprojekt förbrukas större mängder el. Brist på energi eller höga kostnader kan med- föra risker för våra möjligheter att bedriva verksamhet. Energirisken hante- ras genom fastprisavtal för verksamheten i Sverige, Norge och Finland.

Olja och gas

Peab köper in olja och gas till sin verksamhet. Prisrisken och tillgången till olja och gas säkras dels via längre inköpsavtal dels via derivatkontrakt med löptider upp till 12 månader. Peab har inte säkringsredovisning på oljederivaten.

Bitumen

Bitumen är ett bindemedel vid asfalttillverkning och är den enskilt största kostnadsposten inom asfaltverksamheten. Peabs asfaltsverksamhet är exponerad mot förändringar i bitumenpriset vilket har direkt påverkan på intjäning och marginaler. Priset på bitumen följer i stort det specifika oljeprisindexet HSFO. En del av kundkontrakten har prisklausuler där för- ändring av bitumenpris regleras i kontraktet. Peab har två olika typer av bitumenexponering.

1. Vid fastprisförsäljning finns risk att bitumenpriset stiger före leverans, vilket ökar inköpspriset. Det fasta försäljningspriset kan inte justeras för att täcka ökade kostnader. Projektets vinstmarginal är därför inte säkerställd. Peab hanterar prisrisken på bitumenkomponenten genom att säkra inköp med externa derivat.
2. Lagerrisk på grund av ledtider. Peab förvarar bitumen i olika depåer under lågsäsongen. Peab hanterar prisrisken på bitumenkomponen- ten genom att säkra försäljning med externa derivat.

Riskerna med fastprisförsäljning respektive lager hanteras av Peab Finans via oljeterminer med HSFO som underliggande variabel. Från och med oktober 2022 tillämpas i större omfattning säkringsredovisning för oljeter- minerna. Exponeringen framgår enligt tabell nedan.

Derivat och säkringsredovisning

Säkringsredovisning tillämpas i enlighet med IFRS 9 för oljeterminer som säkrar Bitumen prisrisk i USD. Det bedöms föreligga ett ekonomiskt för samband i koncernens säkringsförhållanden, då säkringsinstrumentens och säkrade posternas villkor motsvarar varandra, och dess värden här- med förväntas utvecklas i motsatt riktning när underliggande säkrad risk ändras. Den säkrade risken är råvaruprisrisken i USD, som prissäkras till respektive dotterbolags funktionella valuta. Vid fastprisförsäljning säkras de förväntade kassaflödena för inköp av bitumen och i lagerrisk säkras de t verkliga värdet av bitumen varulager. Effektiviteten bedöms i första hand enligt kritiska villkor (nominella volymer, löptid, oljeprisindex och valuta). Kreditrisk förväntas inte väsentligt bidra till ineffektivitet då derivaten har e n begränsad löptid och ingås med banker med hög kreditvärdighet. En annan möjlig källa till ineffektivitet är översäkring, men då exponeringen inte säkra s full ut bedöms risken för översäkring som liten. Säkringskvoten är 1:1 .

Bitumenderivat som säkringsredovisas 31 december 2022

	Totalt	<3 mån	3 mån-1 år	>1 år
Fastpriskontrakt – kassaflödessäkring
Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton	7 825	2 925	4 900	–
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	0	-1	1	–
Lagerkontrakt – verkligt värde
Försäljning av Bitumen/ via HSFO- derivatkontrakt, ton	6 150	–	6 150	–
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	2	–	2	–

Bitumenderivat som ej säkringsredovisas 31 december 2022

	Totalt	<3 mån	3 mån-1 år	>1 år
Fastpriskontrakt – kassaflödessäkring
Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton	4 447	225	3 272	950
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	1	0	0	1
Lagerkontrakt – verkligt värde
Försäljning av Bitumen/ via HSFO- derivatkontrakt, ton	7 298	3 519	3 779	–
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	-1	0	-1	–

Bitumenderivat som ej säkringsredovisas 31 december 2021

	Totalt	<3 mån	3 mån-1 år	>1 år
Fastpriskontrakt – kassaflödessäkring
Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton	12 851	3 644	6 985	2 222
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	6	1	4	1
Lagerkontrakt – verkligt värde
Försäljning av Bitumen/ via HSFO- derivatkontrakt, ton	23 110	4 301	18 809	–
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	0	0	0	–

142 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022
NOTER

Effekt av säkringsredovisning

Nedan framgår säkringsredovisningens påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.

Koncernen, Mkr 2022-12-31

	Nominellt belopp/volym	Redovisat värde	Post i rapport över finansiell ställning som innehåller säkringsinstru- ment	Värdeför- ändring av säkringsin- strument som justerar värdet på varulager	Värdeför- ändring av säkringsinstru- ment som redo- visas i övrigt totalresultat	Belopp omklas- sificerade/ överförda från säkringsreserv	Poster i resultatet som påverkas av säkringsresultat	Tillgångar	Skulder
Råvarurisk
1) Kassaflödessäkring – fastpris- kontrakt
Bitumen	7 825	1	-1
Övriga kortfristiga fordringar/ skulder		0					Kostnader för produktion
Verkligt värdesäkring – lager- kontrakt	6 150	2
Övriga kortfristiga/ långfristiga fordringar		2					Kostnader för produktion via varulager
Ränterisk
Ränteswappar – kassaflödessäkringar
Övriga kortfristiga skulder		2					Finansiella kostnader

1) Eventuell säkringsineffektivitet, råvarusäkring, redovisas som övrig intäkt/övrig kostnad. Peab har under 2022 inte redovisat någon ineffektivitet.

Koncernen, Mkr 2021-12-31

	Nominellt belopp/volym	Redovisat värde	Post i rapport över finansiell ställning som innehåller säk- ringsinstrument	Värdeför- ändring av säkringsinstru- ment som redo- visas i övrigt totalresultat	Belopp omklas- sificerade från säkringsreserv till resultatet	Poster i resultatet som påverkas av omklassifice- ringen	Tillgångar	Skulder
Råvarurisk
Råvarusäkring med termin, tusentals ton	–	–
Övriga lång- fristiga skulder		2				Kostnader för produktion
Ränterisk
Ränteswappar kassaflödes säkringar	250	–
Övriga kort- fristiga skulder		2				Finansiella kostnader

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken att förlora pengar på grund av att motparten inte kan fullfölja sina åtaganden.

Kreditrisker i finansiell verksamhet

Kreditrisken i finansverksamheten är väldigt liten då Peab enbart handlar med motparter med högsta kreditvärdighet. Det är främst motpartsrisker i samband med fordringar på banker och andra motparter som uppstår vid köp av derivatinstrument. Finanspolicyn innehåller ett särskilt mot- partsreglemente i vilket maximal kreditexponering för olika motparter anges.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

NOTER

Finansiella instrument och motpartsrisker

ISDA (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal används med alla motparter i derivattransaktioner. Avtalen innebär att när en motpart inte kan reglera något av sina åtaganden avbryts avtalet och alla utestående mellanhavanden ska regleras med ett nettobelopp. ISDA-avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen. Upplysningarna i nedanstående tabell visar finansiella instrument som omfattas av ISDA-avtal.

Koncernen, Mkr	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder
	2022	2022	2021	2021
Redovisade bruttobelopp	14	6	8	4
Belopp som omfattas av avtal om nettning	-4	-4	-3	-3
Nettobelopp efter avtal om nettning	10	2	5	1

Peab har under 2022 inte drabbats av några finansiella kreditförluster. Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivathandel, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick vid utgången av 2022 till 10 Mkr (5). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 1 506 Mkr (2 951). Merparten av koncernens likvida medel var placerade i bank med kreditrating om AA- från Standard & Poor’s.

Förlustreserv för räntebärande fordringar

Koncernen, Mkr	2022	2021
Ingående balans per 1 januari	9	9
Omvärdering av förlustreserver, netto	1	0
Utgående balans per 31 december	10	9

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att företagets kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga, att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Inom bygg- och anläggningsverksamheten är kreditförlusterna normalt små tack vare ett mycket stort antal projekt och kunder där faktureringen sker löpande under produktionstiden. Koncernens kunder kreditkontrolleras innan igångsättning av ett projekt varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras. Där finns bland annat angivet var beslut tas om kreditlimiter av olika storlek och om hur osäkra fordringar ska hanteras. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. Maximal kreditexponering framgår av det redovisade värdet i koncernens balansräkning. Totala konstaterade kreditförluster uppgick under 2022 till 8 Mkr (13). Kreditkvaliteten i ej förfallna kundfordringar bedöms vara god. Förfallna kundfordringar över 90 dagar, exklusive förlustreserv, uppgick till 1 923 Mkr (1 554). Förfallna kundfordringar består till största delen av oklarheter avseende avtalsvillkor gentemot beställare om slutligt kontraktsbelopp. Risker i kundfordringarna har beaktats i projektprognoser eller hanterats som avsättningar.

Nedanstående tabell visar kundfordringar per kundkategori.

Koncernen, Mkr	2022	2021
Privata kunder	4 887	4 510
Offentliga kunder	3 443	3 126
Joint venture	171	210
Kundfordringar, brutto	8 501	7 846
Förlustreserv	-47	-44
Kundfordringar, netto	8 454	7 802

Nedskrivna kundfordringar

Koncernen, Mkr	2022	2021
Ingående balans per 1 januari	44	38
Nedskrivning förvärvade bolag	–	1
Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar	-10	-13
Nedskrivningar	11	14
Omklassificering	1	2
Valutakursdifferens	1	2
Utgående balans	47	44

För övriga fordringar finns inga förfallna fordringar av väsentliga belopp.

Kapitalhantering

Peabs målsättning är att ha en god kapitalstruktur samt en finansiell stabilitet. På så sätt skapas en stabil grund för den fortsatta affärsverksamheten, vilket ger möjligheter att såväl bibehålla befintliga ägare som att attrahera nya. En god kapitalstruktur ska också bidra till att relationen med koncernens kreditgivare utvecklas på ett för alla parter bra sätt. Kapital definieras som Eget kapital och avser eget kapital hänförligt till innehavare av andelar i moderbolaget.

Eget kapital	IFRS	Segmentsredovisning
Koncernen, Mkr	2022	2021	2022
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	13 768	13 681	14 960

Finansiella mål

Från och med 2021 rapporterar vi externt verksamhetens prestation genom uppföljning av nio mål, varav tre är finansiella och baseras på segmentsredovisning och sex är icke finansiella mål. De externa målen är de vi särskilt vill lyfta fram och de utgör en delmängd av våra interna mål och handlingsplaner. Såväl de interna som de externa finansiella och icke finansiella målen kategoriseras under de strategiska målområdena nöjdaste kunder, mest lönsamma företaget och bästa arbetsplatsen samt det nya, fjärde strategiska målområdet, ledande inom samhällsansvar. Avseende målområdet mest lönsamma företaget är de tre finansiella målen följande och baseras på segmentsredovisning:

• Rörelsemarginal > 6 %
• Nettoskuldsättningsgrad 0,3 – 0,7
• Utdelning > 50% av årets resultat

Målet för rörelsemarginalen är att den över tid ska överstiga sex procent. Peabs rörelsemarginal för 2022 var 4,3 procent (5,2). Den lägre rörelsemarginalen förklaras av kostnadsinflationen och det försämrade marknadsläget. Som en följd av lägre kassaflöde uppgick nettoskuldsättningsgraden vid utgången av 2022 till 0,5 (0,2), vilket var mitt i målintervallet 0,3-0,7. Vi har under året fortsatt att investera framför allt i våra kapitalintensiva verksamheter inom affärsområde Industri och Projektutveckling. Dessutom genomförde vi ett återköpsprogram av egna aktier om 500 Mkr.

Peabs målsättning avseende utdelning är att till aktieägarna årligen dela ut minst 50 procent av årets resultat enligt segmentsredovisning. Utdelningen ska stå i rimlig proportion till Peabs vinstutveckling och konsolideringsbehov. Utöver ordinarie utdelning kan kontanta extra utdelningar föreslås om styrelsen finner att medel finns som ej bedöms vara erforderliga för koncernens utveckling. Extra utdelningar kan även ske i annan form än kontanter.

Peabs styrelse föreslog i februari 2023 en ordinarie utdelning på 4,00 kronor (5,00) per aktie för kalenderår 2022. Exkluderat de 8 597 984 aktier som innehas av Peab AB per 31 december 2022, som ej berättigar till utdelning, innebär den föreslagna utdelningen ett totalt utdelningsbelopp om 1 150 Mkr (1 475). Beräknat som en andel av koncernens redovisade resultat efter skatt enligt segmentsredovisning uppgår föreslagen utdelning till 56 procent (59).

Innehav av egna aktier

Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2022 till 1 086 984 B-aktier, motsvarande 0,4 procent av totalt antal aktier. Peabs årsstämma beslöt den 5 maj 2022 att ge styrelsen bemyndigande att under perioden fram till nästa årsstämma förvärva maximalt ett sådant antal aktier i Peab AB att bolaget efter förvärvet innehar högst 10 procent av registrerat antal aktier i bolaget. Syftet med förvärv av egna aktier ska vara att förbättra bolagets kapitalstruktur. Återköpen görs på Nasdaq Stockholmsbörsen i enlighet med Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares- NASDAQ Stockholm (Supplement D) och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (MAR). Enligt styrelsebeslutet får återköp under perioden genomföras till ett belopp uppgående till maximalt 500 Mkr och innehavet av egna aktier får inte överstiga tio procent av totalt antal utestående aktier i bolaget. Återköp får endast ske till ett pris per aktie inom det på Nasdaq Stockholm vid var tid gällande kursintervall, varmed avses intervallet mellan gällande högsta köpkurs och lägsta säljkurs som publiceras löpande av Nasdaq Stockholm. Under perioden fram till den 31 december 2022 har 7 511 000 B-aktier återköpts till ett sammanlagt belopp om 500 Mkr. Efter återköpet innehar Peab 8 597 984 egna B-aktier motsvarande 2,9 procent av totalt antal aktier.

NOTER

Not 38 Investeringsåtagande

Under 2022 har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar uppgående till 1 158 Mkr (500). Koncernen hade inga åtaganden vid utgången av 2022 eller 2021 att investera i samarbetsarrangemang. Företag klassificerade som samarbetsarrangemang har åtagit sig investeringar om 1 418 Mkr (1 313). Merparten av investeringarna avser byggnation av hyresfastigheter och andra kommersiella fastigheter och förväntas bli reglerade under de kommande räkenskapsåren. Moderbolaget har inte slutit några avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar.

I koncernens tillkommande nyttjanderätter ingår anskaffningsvärdet för under året nyanskaffade nyttjanderätter samt tillkommande belopp vid omprövning av leasingskulder på grund av ändrade betalningar till följd av att leasingperioden har förändrats. Tillkommande nyttjanderätter under 2022 uppgick till 700 Mkr (748), varav 76 Mkr (100) har tillkommit avseende tomträtter redovisade som projekt och exploateringsfastigheter. I de tillkommande nyttjanderätterna under 2022 ingick nyttjanderätter som tillkommit vid förvärv av bolagen Arne Olav Lund AS och Asfaltti-System Oy. I jämförelseperioden ingick tillkommande nyttjanderätter vid förvärv av bolagen HGT AS och Fröseth AS.

Övriga leasingupplysningar

Under 2022 redovisade Peab räntekostnader på leasingskulder med 61 Mkr (66). Total utbetalning för leasing uppgick under 2022 till 2 259 Mkr (2 216). Årets kostnad för korttidsleasingavtal uppgick till 1 529 Mkr (1 502). Årets kostnad för leasingavtal för mindre värde uppgick till 47 Mkr (45). Variabla avgifter som inte ingår i leasingskulden uppgick till 12 Mkr (5). Leasingintäkter avseende objekt som vidareuthyrs uppgick till 2 Mkr (3). Räntebärande skulder för leasing framgår av not 30 och löptidsanalys framgår av not 36.

• Byggnader och mark – avser huvudsakligen kontors- och lokalhyror, tomträtter och markarrenden.# Not 37 Leasing

Kontors- och lokalhyror löper vanligtvis mellan tre och tio år. I de fall det är rimligt säkert att förlängningsoptionen kommer att nyttjas ingår denna i leasingperioden. Tomträtter som inte är uppsägningsbara anses ha en evig leasingperiod.
* Maskiner och inventarier – avser huvudsakligen fordon. Hyresavtalen löper vanligtvis på fyra till fem år inklusive förlängningsoption.
* Förvaltningsfastigheter – avser tomträtter. Tomträttsavtal som inte är uppsägningsbara anses ha en evig leasingperiod.
* Projekt och exploateringsfastigheter – avser tomträtter. Tomträttsavtal som inte är uppsägningsbara anses ha en evig leasingperiod.

Moderbolaget, Mkr

	2022	2021
Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara leasingavtal
Inom ett år	5	5
Mellan ett och fem år	11	11
Senare än fem år	8	11
Summa	24	27
Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter	18	18

Leasing – leasetagare

Årets intäktsförda leasingavgifter:

Koncernen, Mkr

	2022	2021
Minimileaseavgifter	64	45
Variabla avgifter	2	3
Totala leasingintäkter	66	48

Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:

Koncernen, Mkr

	2022	2021
Inom ett år	55	32
Mellan ett och fem år	47	22
Senare än fem år	16	34
Summa	118	88

Nyttjanderättstillgångar

Koncernen, Mkr

	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Förvaltningsfastigheter	Projekt- och exploateringsfastigheter	Totalt
Avskrivningar under 2022	-292	-337	–	–	-629
Utgående redovisat värde 31 december 2022	1 269	945	21	332	2 567
Avskrivningar under 2021	-278	-335	–	–	-613
Utgående redovisat värde 31 december 2021	1 256	881	19	326	2 482

Not 39 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar

Ställda säkerheter

Koncernen

	2022	2021
Mkr
För egna skulder och avsättningar
Fastighetsinteckningar 1)	2 333	1 779
Fastighetsinteckningar i svenska bostadsrättsföreningar 1)	2 179	1 589
Tillgångar med äganderättsförbehåll 2)	1 699	1 511
Övrigt ställda panter och säkerheter
Pantsatta aktier i samarbetsarrangemang	527	493
Summa	6 738	5 372

Moderbolaget

	2022	2021
Mkr
För egna skulder och avsättningar
Fastighetsinteckningar 1)	–	–
Fastighetsinteckningar i svenska bostadsrättsföreningar 1)	–	–
Tillgångar med äganderättsförbehåll 2)	–	–
Övrigt ställda panter och säkerheter
Pantsatta aktier i samarbetsarrangemang	–	–
Summa	–	–

1) Ställd säkerhet redovisas som omsättningstillgång.
2) Inkluderar leasade tillgångar med 828 Mkr (763) där det finns ett äganderättsförbehåll, huvudsakligen fordon.

Eventualförpliktelser/Ansvarsförbindelser

Koncernen

	2022	2021
Mkr
Solidariskt ansvar som delägare i handels- och kommanditbolag	42	34
Borgen och entreprenadgarantier för koncernföretag	–	–
Borgensförbindelser till förmån för samarbetsarrangemang	2 655	3 080
Borgensförbindelser för kreditiv i bostadsrättsföreningar	97	19
Övriga borgensförbindelser	49	130
Summa	2 843	3 263

Moderbolaget

	2022	2021
Mkr
Solidariskt ansvar som delägare i handels- och kommanditbolag	–	–
Borgen och entreprenadgarantier för koncernföretag	17 701	14 729
Borgensförbindelser till förmån för samarbetsarrangemang	2 689	3 114
Borgensförbindelser för kreditiv i bostadsrättsföreningar	6 182	5 437
Övriga borgensförbindelser	49	40
Summa	26 621	23 687

Som en konsekvens av att Peab från och med 1 januari 2020 konsoliderar svenska bostadsrättsföreningar enligt IFRS, tas inte borgensåtaganden för bostadsrättsföreningar under produktion upp. När bostadsrättsköparna tillträder bostäderna och bostadsrättsföreningarna inte längre konsolideras i Peabs räkenskaper, tar Peab upp borgensåtaganden till den del det finns osålda bostäder. Peab har ett garantiåtagande att förvärva osålda bostäder sex månader efter färdigställande. I merparten av de bostadsrättsföreningar som Peab utvecklar tecknar Peab AB garantier till säkerhet för inbetalda förskott och insatser. Garantin säkerställer bostadsrättshavarens rätt till återbetalning av inbetalt belopp vid bostadsrättshavarens uppsägning på grund av väsentlig avgiftshöjning under första året efter den stämma där projektets slutkostnad redovisas. Därefter upphör garantin att gälla. Garantin eller motsvarande försäkringar från extern försäkringsgivare har aldrig tagits i anspråk och Peab bedömer det mycket osannolikt att detta skulle ske i framtiden. Garantierna tas därmed inte upp som ansvarsförbindelse.

Not 41 Närstående

Koncernen står under ett betydande inflytande från Mats Paulsson och Fredrik Paulsson tillsammans med familjer, barn och bolag. År 2017 sammanfördes merparten av familjerna Paulssons indirekta innehav i ett holdingbolag, Ekhaga Utveckling AB, som kontrolleras av Mats Paulssons son Fredrik Paulsson. Ekhaga Utveckling AB har 20,9 procent av kapitalet och 48,3 procent av rösterna. Mats och Fredrik Paulsson med familjer har 5,2 procent av kapitalet och 11,0 procent av rösterna.

SkiStar

SkiStarkoncernen står under betydande inflytande från Mats och Fredrik Paulsson tillsammans med familjer, barn och bolag genom deras ägande i företaget. Fredrik Paulsson är styrelseledamot i SkiStar.

Ekhaga Utveckling AB

Ekhaga Utveckling står under betydande inflytande från Mats och Fredrik Paulsson med familjer och bolag genom deras ägande i företaget. Fredrik Paulsson är verkställande direktör i Ekhaga Utveckling.

AB Axel Granlund/Volito

Karl Axel Granlund är styrelseledamot i Peab och styrelseordförande i Volito AB, som ingår i AB Axel Granlund koncernen.

Annehem Fastigheter

Annehemkoncernen står under betydande inflytande från Mats Paulsson tillsammans med familjer, barn och bolag genom deras ägande i företaget. Peabs vd och koncernchef Jesper Göransson är styrelseledamot i Annehem Fastigheter.

Samarbetsarrangemang

Utöver de närståenderelationer som anges ovan har koncernen en närståenderelation med sina samarbetsarrangemang, se not 19 och 20.

Not 40 Disposition av bolagets vinst

Förslag till disposition av bolagets vinst

Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor;

Överkursfond	2 308 208 948
Balanserat resultat	2 086 114 462
Årets resultat	2 473 891 537
Summa	6 868 214 947

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel och fria fonder disponeras enligt följande;

Utdelning, 287 451 746 aktier á 4,00 kr 1)	1 149 806 984
Balanseras i ny räkning 2)	5 718 407 963
Summa	6 868 214 947

1) I moderbolaget finns 296 049 730 registrerade aktier per den 2 februari 2023, varav antalet utdelningsberättigade aktier uppgår till 287 451 746.
2) Varav till överkursfond 2 308 208 948.

Not 41 (Fortsättning)

Sammanställning över närståendetransaktioner

Moderbolaget, Mkr

	2022	2021
Transaktioner med dotterföretag
Försäljning till dotterföretag	294	326
Inköp från dotterföretag	150	50
Räntekostnader till dotterföretag	42	48
Fordran på dotterföretag	2 274	2 271
Skuld till dotterföretag	1 875	2 550
Kapitaltillskott till dotterföretag	21	105
Utdelning från dotterföretag	1 024	–
Transaktioner med Ekhaga Utveckling AB
Inköp från Ekhaga Utveckling AB	1 0	–
Kontant utdelning till Ekhaga Utveckling AB	310	277
Transaktioner med AB Axel Granlund/Volito
Kontant utdelning till AB Axel Granlund/Volito	97	88

Ledande befattningshavare

Vad gäller styrelsens, vds och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 9. Under 2022 har övriga ledande befattningshavare anlitat bolag inom Peabkoncernen för privata tjänster understigande 1 Mkr. För 2021 anlitade övriga ledande befattningshavare bolag inom Peabkoncernen för privata tjänster uppgående till 18 Mkr. Tjänsterna har utförts till marknadsmässiga villkor.

Transaktionsvillkor

Transaktioner med närstående bedöms ha skett till marknadsmässiga villkor.

Dotterföretag

Utöver de närståenderelationer som anges för koncernen ovan har moderbolaget en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 42.

Sammanställning över närståendetransaktioner

Koncernen, Mkr

	2022	2021
Transaktioner med samarbetsarrangemang
Försäljning till samarbetsarrangemang	1 430	1 530
Inköp från samarbetsarrangemang	196	213
Ränteintäkter från samarbetsarrangemang	59	55
Fordran på samarbetsarrangemang	1 667	1 492
Skuld till samarbetsarrangemang	11	42
Lämnade garantier/säkerheter till samarbetsarrangemang	3	–
Utdelning från samarbetsarrangemang	185	384
Kapitaltillskott till samarbetsarrangemang	221	739
Borgensförbindelser till förmån för samarbetsarrangemang	2 655	3 080
Transaktioner med SkiStar
Försäljning till SkiStar	87	198
Inköp från SkiStar	1	1
Fordran på SkiStar	5	15
Transaktioner med Ekhaga Utveckling AB
Försäljning till Ekhaga Utveckling AB	74	51
Inköp från Ekhaga Utveckling AB	84	65
Fordran på Ekhaga Utveckling AB	9	6
Skuld till Ekhaga Utvecking AB	11	10
Kontant utdelning till Ekhaga Utveckling AB	310	277
Transaktioner med AB Axel Granlund/Volito
Kontant utdelning till AB Axel Granlund/Volito	97	88
Transaktioner med Annehem Fastigheter
Försäljning till Annehem Fastigheter	136	433
Inköp från Annehem Fastigheter	83	66
Fordran på Annehem Fastigheter	13	3
Skuld till Annehem Fastigheter	25	3

Not 42 Koncernföretag

Specifikation av moderbolagets direkta innehav av andelar i dotterbolag

Företag	Kapitalandel 1)	Redovisat värde i moderbolaget, Mkr
Org.

Specifikation av övriga koncernföretag

Företag	Org. nummer	Säte	Kapital andel ¹⁾ ²⁾
3F Eiendom AS	998 735 068	Tromsø	100,0%
AB M113	559291-7727	Solna	100,0%
Aktiebolaget Smidmek Eslöv	556232-3963	Eslöv	100,0%
Ale Exploatering AB	556426-2730	Göteborg	100,0%
ANS Solligården	957 524 346	Bærum	100,0%
Arne Olav Lund A/S	914 004 330	Larvik	90,4%
Asfaltti-System Oy	0924008-6	Helsingfors	100,0%
Asunto Oy Turun Kirstinpuiston Koivu	3240850-2	Helsingfors	100,0%
Asunto Oy Turun Kirstinpuiston Pihlaja	3240853-7	Helsingfors	100,0%
Asunto Oy Vantaan Plootu	3126722-6	Helsingfors	100,0%
Asunto Oy Vantaan Riikintaaleri	3126718-9	Helsingfors	100,0%
ATS Kraftservice AB	556467-5998	Båstad	100,0%
ATS Tjänster AB	556501-1011	Helsingborg	100,0%
Barkåkra 56:1 AB	559328-6783	Solna	100,0%
Birsta Fastigheter AB	556190-3765	Helsingborg	100,0%
Bivacken HR 1 AB	559321-8505	Solna	100,0%
Bivacken HR 2 AB	559321-8513	Solna	100,0%
Bivacken HR 3 AB	559321-8521	Solna	100,0%
Bjurhovda Fastighets AB	559254-2384	Solna	100,0%
Bjørn Bygg AS	943 672 520	Tromsø	100,0%
Bo i Norrviken AB	559136-6728	Solna	100,0%
Bodenhus AB	556279-8768	Boden	100,0%
Boende Bankeryd AB	559247-1873	Solna	100,0%
Bogsprötet Fastighets AB	559342-4517	Solna	100,0%
Bogstrand AS	996 043 428	Harstad	100,0%
Bojfästet Invest AB	556695-4169	Solna	100,0%
Borås Kasernen 1 AB	559332-9971	Solna	100,0%
Bostadsrättsföreningen Primus Brygga	769634-4915	Stockholm	100,0%
Bostadsrättsföreningen Primus Port	769634-4907	Stockholm	100,0%
Bostadsrättsföreningen Primusterrassen	769634-4899	Stockholm	100,0%
Bröderna Paulsson Peab AB	556113-4114	Båstad	100,0%
Bukta Bay AS	912 778 355	Tromsø	100,0%
Båramo i Värnamo AB	556713-7871	Båstad	100,0%
Eldslundfastigheter Sverige AB	556750-2165	Linköping	100,0%
Erik Foss AS	916 162 898	Tromsø	100,0%
Eventes II Ky	3139237-7	Helsingfors	100,0%
Fastighets AB Gamlestadens Smedja	559240-9345	Solna	100,0%
Fastighets AB Isolatorn	556913-9644	Solna	100,0%
Fastighets AB Knallerian	559013-6916	Solna	100,0%
Fastighets AB Messingen 7	559332-9997	Solna	100,0%
Fastighets AB Partille 11	556518-4354	Göteborg	100,0%
Fastighets AB Partille 11:70	559265-7992	Solna	100,0%
Fastighets AB Spelhagen	556795-0992	Solna	100,0%
Fastighetsaktiebolaget Ekudden	556628-0326	Alingsås	100,0%
Fastighetsaktiebolaget Kronos	559265-7950	Solna	100,0%
Fastighetsaktiebolaget Teide	559265-8040	Solna	100,0%
Flygstaden Intressenter i Söderhamn AB	556438-9665	Båstad	100,0%
Fredborg 1 AB	559332-5417	Solna	100,0%
Frøseth AS	953 323 141	Verdal	100,0%
Fröseth Grus och Sten AB	559128-2818	Åre	100,0%
Furuspecialen i Nyköping Fastighets AB	556695-9986	Solna	100,0%
Fyrskeppsstationen 1 Fastighets AB	559291-7784	Solna	100,0%
Fältjägaren 7 AB	556855-7176	Östersund	100,0%
G Nilsson Last & Planering i Ranseröd AB	556236-0908	Båstad	100,0%
Glacell Sverige AB	559351-2337	Båstad	100,0%
Grunnarbeid Lysaker AS	996 217 981	Bærum	100,0%
Hagström i Nås AB	556377-1376	Vansbro	100,0%
Hanbjelken AB	556699-4306	Solna	100,0%
Hasselnöten Fastighets 1 AB	559353-6591	Solna	100,0%
Hasselnöten Fastighets 2 AB	559353-6609	Solna	100,0%
HGT AS ³⁾	947 563 580	Kokstad	90,1%
Husgruppen i Alingsås KB	969728-7887	Göteborg	100,0%
HälsingeBygg i Hudiksvall AB	556624-4025	Hudiksvall	100,0%
Industribyn Ängelholm AB	556539-3641	Ängelholm	90,0%
INSPI Sweden AB	556796-7970	Stockholm	100,0%
JV Kirstinpuisto 3 Oy	3243452-4	Helsingfors	100,0%
JV Kirstinpuisto 4 Oy	3253058-3	Helsingfors	100,0%
JV Riikintaaleri Oy	3239691-9	Helsingfors	100,0%
JV Tikkurilan Plootu Oy	3253057-5	Helsingfors	100,0%
K.Nordang AS	936 574 696	Stranda	100,0%
KB Brämaregården 18:4	969638-3364	Kristianstad	100,0%
KB Klagshamn Exploatering	916563-4412	Båstad	100,0%
KB Messingen	916837-9817	Solna	100,0%
KB MURAREN 105	916837-9544	Mölndal	100,0%
KB Muraren 135	916837-9841	Båstad	100,0%
KB Möllevarvet	969639-7877	Båstad	100,0%
Kehitysyhtiö Pyynikki Oy	2214064-5	Helsingfors	100,0%
Kiinteistö Oy City Garden	2625235-3	Tammerfors	100,0%
Kiinteistö Oy Eventes II	1582860-1	Esbo	100,0%
Kiinteistö Oy Helsingin Karvaamokuja 1	2405933-0	Helsingfors	100,0%
Kiinteistö Oy Mallanpuisto	1580499-2	Esbo	100,0%
Kjølnes Eiendom AS	991 085 033	Skien	75,0%
Kokpunkten Fastighets AB	556759-5094	Stockholm	100,0%
Kranor AS	976 313 062	Bærum	100,0%
Krantorp KB	969623-0540	Mölndal	100,0%
Kreaton AB	556644-5010	Göteborg	100,0%
K-System AB	559308-9286	Malmö	100,0%
Kvarnbacken Barkarö Fastighet AB	559316-6662	Stockholm	100,0%
Kyrkbacken i Tavelsjö AB	559350-5927	Solna	100,0%
Lambertsson Kran AB	556543-5293	Båstad	100,0%
Lambertsson Oy	0937993-4	Helsingfors	100,0%
Lambertsson Sverige AB	556190-1637	Båstad	100,0%
Lommen 6 i Norrköping AB	559307-9386	Solna	100,0%
Loviselunds Fastighets AB	559254-2418	Solna	100,0%
Mauritz Larsson Byggnads AB	556036-8242	Båstad	100,0%
Nesveien 15 AS	919 202 173	Lysaker	100,0%
Nordbyen Eiendom AS	995 300 400	Tromsø	100,0%
Norrberga Exploaterings AB	556809-1846	Solna	100,0%
Nye Egne Hjem AS	913 624 149	Lysaker	100,0%
Olof Mobjer Entreprenad AB	556445-1275	Båstad	100,0%
Packhusallén Fastighets AB	559388-6491	Solna	100,0%
Partille 11 Bostad BR 1 AB	556960-0330	Göteborg	100,0%
Partille 11 Bostad BR 2 AB	556960-0348	Göteborg	100,0%
Partille 11 Bostad Holding AB	556958-4146	Göteborg	100,0%
Partille Port Holding AB	556960-0264	Göteborg	100,0%
Peab Anlegg AS	913 502 566	Bærum	100,0%
Peab AS	990 040 729	Bærum	100,0%
Peab Asfalt A/S	18 298 503	Silkeborg	100,0%
Peab Asfalt AB	556098-8122	Båstad	100,0%
Peab Asfalt Norden AB	559342-4434	Båstad	100,0%
Peab Asfalt Norge AS	994 628 577	Oslo	100,0%
Peab Bara AB	559388-6392	Solna	100,0%
Peab Bemanning AB	556737-7683	Solna	100,0%
Peab Bemanning AS	991 687 971	Bærum	100,0%
Peab Bildrift Norden AB	556707-8380	Helsingborg	100,0%
Peab Bildrift Norge AS	892 890 692	Bærum	100,0%
Peab Bildrift Sverige AB	556313-9608	Helsingborg	100,0%
Peab Bivacken i Växjö AB	559043-4774	Solna	100,0%
Peab Bolig Prosjekt AS	990 892 385	Bærum	100,0%
Peab Borås Exploatering AB	556651-7727	Båstad	100,0%
Peab Bostad AB	556237-5161	Stockholm	100,0%
Peab BU Drift AB	559076-5516	Solna	100,0%
Peab BU Finland AB	559369-7245	Solna	100,0%
Peab BU Holding 1 AB	559019-1846	Solna	100,0%
Peab BU Holding 10 AB	559283-3718	Solna	100,0%
Peab BU Holding 11 AB	559283-3825	Solna	100,0%
Peab BU Holding 12 Aktiebolag	559206-1088	Solna	100,0%
PEAB BU Holding 13 AB	559325-0631	Solna	100,0%
PEAB BU Holding 14 AB	559325-0680	Solna	100,0%
Peab BU Holding 15 AB	559342-4392	Solna	100,0%
Peab BU Holding 16 AB	559342-4376	Solna	100,0%
Peab BU Holding 17 AB	559342-4384	Solna	100,0%
Peab BU Holding 18 AB	559342-4459	Solna	100,0%
Peab BU Holding 19 AB	559342-4467	Solna	100,0%
Peab BU Holding 2 AB	559036-7396	Solna	100,0%
Peab BU Holding 20 AB	559404-8968	Solna	100,0%
Peab BU Holding 21 AB	559404-8950	Solna	100,0%
Peab BU Holding 22 AB	559404-8943	Solna	100,0%
Peab BU Holding 23 AB	559404-8935	Solna	100,0%
Peab BU Holding 24 AB	559404-8976	Solna	100,0%
Peab BU Holding 3 AB	559076-5466	Solna	100,0%
Peab BU Holding 4 AB	559118-0871	Solna	100,0%
Peab BU Holding 5 AB	559091-5160	Solna	100,0%
Peab BU Holding 6 AB	559076-5524	Solna	100,0%
Peab BU Holding 7 AB	559065-1427	Solna	100,0%
Peab BU Holding 8 AB	559265-7901	Solna	100,0%
Peab BU Holding 9 AB	559265-7893	Solna	100,0%
Peab Byggservice AB	556066-3675	Båstad	100,0%
Peab Drivaarena AB	556741-8578	Solna	100,0%
Peab Drotten 10 AB	559032-4686	Solna	100,0%
Peab Eiendomsutvikling AS	987 099 011	Lysaker	100,0%
Peab Eiendomsutvikling Nord AS	982 794 528	Tromsø	100,0%
Peab Fastighet AB	559091-3538	Solna	100,0%
Peab Fastighetsutveckling AB	556824-8453	Båstad	100,0%
Peab Flottiljen 26 AB	559265-7935	Solna	100,0%
Peab FU Almnäs AB	556594-9160	Solna	100,0%
PEAB FU Finland AB	559246-2831	Solna	100,0%
Peab FU Gardens AB	559351-2501	Solna	100,0%
Peab FU Holding 1 AB	556855-6954	Solna	100,0%
Peab FU Holding 10 AB	559328-6932	Solna	100,0%
Peab FU Holding 11 AB	559332-9955	Solna	100,0%
Peab FU Holding 12 AB	559342-4475	Solna	100,0%
Peab FU Holding 13 AB	559388-6459	Solna	100,0%
Peab FU Holding 2 AB	556864-4156	Solna	100,0%
Peab FU Holding 3 AB	556866-8635	Solna	100,0%
Peab FU Holding 4 AB	556946-9058	Solna	100,0%
Peab FU Holding 5 AB	556979-7698	Solna	100,0%
Peab FU Holding 6 AB	556649-9116		100,0%
Peab Sverige AB	556099-9202	Båstad	100,0%
Peab Industri AB	556594-9558	Ängelholm	100,0%
Peab Finans AB	556552-1324	Båstad	100,0%
Peab Försäkrings AB	556511-5408	Båstad	100,0%
Peab Anläggning AB	556568-6721	Båstad	100,0%
Peab Bygg Norge AS	920 003 672	Tromsø	100,0%
Peab Oy	1509374-8	Helsingfors	100,0%
Peab Support AB	556061-1500	Stockholm	100,0%
Peab Projektutveckling AB	556715-0254	Båstad	100,0%
Peab Förslöv Holding AB	559283-3635	Båstad	100,0%

1) Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen
2) Gäller för samtliga bolag i listan om inget annat anges.
3) Har även en rösträttsandel på 50% för bolaget.

nummer	Säte	Antal andelar	2022	2021	2022	2021
			100,0%	100,0%	3	3
			100,0%	100,0%	2	2
			100,0%	100,0%	1	1
			100,0%	100,0%	1	1
			100,0%	100,0%	942	942
			100,0%	100,0%	861	861
			100,0%	100,0%	488	488
			100,0%	100,0%	115	115
			100,0%	100,0%	105	105
			100,0%	100,0%	42	21
Summa					11 749	11 728

Moderbolaget, Mkr

	2022	2021
Ingående anskaffningsvärde	11 839	13 587
Lämnade aktieägartillskott	21	105
Försäljning/likvidation	–	-1 853
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	11 860	11 839
Ingående uppskrivningar	–	100
Försäljning/likvidation	–	-100
Utgående ackumulerade uppskrivningar	–	–
Ingående nedskrivningar	-111	-1 578
Försäljning/likvidation	–	1 467
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-111	-111
Utgående redovisat värde	11 749	11 728

Under 2021 och 2022 har inga nedskrivningar av andelar i koncernföretag skett i moderbolagets redovisning.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

NOTER

Företag Org. nummer Säte Kapital andel 1) 2)

Företag	Org. nummer	Säte	Kapital andel 1) 2)
Peabskolan AB	556442-7432	Båstad	100,0%
Projektfastigheter Götaland AB	556259-3540	Båstad	100,0%
Projektfastigheter Väst AB	556044-1866	Båstad	100,0%
Rankhus Tomtutveckling AB	559175-9187	Solna	100,0%
Riksten Friluftsstad AB	556547-8764	Stockholm	100,0%
Rådasand AB	556042-8699	Lidköping	100,0%
Skandinaviska Byggelement AB	556034-2148	Helsingborg	100,0%
Skåne Projektfastigheter AB	556471-9143	Båstad	100,0%
Skånehus AB	556547-6958	Båstad	100,0%
Solberg Maskin AS	999 327 869	Trondheim	100,0%
Spinnerskan Fastighets AB	559342-4525	Solna	100,0%
Stockholms Kommersiella Fastighets AB	556105-6499	Stockholm	100,0%
Stora Hammar Exploatering AB	556763-4216	Vellinge	100,0%
Strandpromenaden Grunnan 1 AB	556924-8080	Solna	100,0%
Strandvegen NæringAS	921 986 017	Tromsø	100,0%
Strandvegen Utvikling AS	916 575 939	Tromsø	100,0%
Strømsgodset Utvikling AS	925 193 372	Bærum	100,0%
Strömstad Exploatering AB	559002-4518	Solna	100,0%
Swecem AB	556919-5760	Helsingborg	100,0%
Swerock AB	556081-3031	Helsingborg	100,0%
Swerock AS	983 065 309	Oslo	100,0%
Swerock Norden AB	556594-9624	Ängelholm	100,0%
Swerock Oy	1509160-3	Helsingfors	100,0%
Södra Änggården Kv 2 AB	559115-9040	Solna	100,0%
Teatern i Borlänge AB	559387-6427	Solna	100,0%
Telge Peab AB	556790-5889	Södertälje	100,0%
Trollhättan Traversen 4 AB	559265-8016	Solna	100,0%
Trondheimsveien 113 AS	994 535 250	Bærum	100,0%
Tullholmsvikens Parkerings AB	559181-8769	Solna	75,0%
Ulriksdal Sopsug AB	559170-7715	Solna	100,0%
Ulriksdal Utveckling AB	556509-6392	Solna	100,0%
Ultimes III Holding Oy	3136774-5	Helsingfors	100,0%
Ultimes III Ky	3139119-8	Helsingfors	100,0%
Ultimes III PG Oy	3136775-3	Helsingfors	100,0%
Ultimes IV Holding Oy	3136770-2	Helsingfors	100,0%
Ultimes IV Ky	3139117-1	Helsingfors	100,0%
Ultimes IV PG Oy	3136772-9	Helsingfors	100,0%
Ultimes V Ky	3139121-9	Helsingfors	100,0%
Vejby Transport & Miljö AB	556240-2742	Ängelholm	100,0%
Verkstaden 17 i Västerås AB	559114-5916	Solna	100,0%
Viken Centrum Fastighets AB	559311-5214	Solna	100,0%
Villa Strå Fastighets AB	559254-2376	Solna	100,0%
Visio Exploatering AB	556570-7030	Solna	100,0%
Värby Fastighets AB	556703-4771	Båstad	100,0%
Västra Vakten Fastighets AB	559351-2428	Solna	100,0%
Älvringen Kontoret 1 i Jönköping AB	559332-9948	Solna	100,0%
Överby Holding AB	559103-6818	Solna	100,0%
Överby Lager 2 AB	559122-6161	Solna	100,0%

1) Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen.
2) Förutom de koncernföretag som förvärvades under år 2022 (se not 5) överensstämmer kapitalandelen 2022 med kapitalandelen för år 2021.
3) Konsolideras till 100 procent med tillämpning av Anticapated acquisition method, då det finns en put/call option om förvärv av resterande aktier.

Not 43 Obeskattade reserver

Moderbolaget, Mkr

	2022	2021
Periodiseringsfond	3 289	3 186
Ackumulerade avskrivningar utöver plan, immateriella tillgångar	3	4
Ackumulerade avskrivningar utöver plan, maskiner och inventarier	0	0
Summa	3 292	3 190

Not 44 Kassaflödesanalys

Betalda räntor och erhållen utdelning

Koncernen Moderbolaget
Mkr | 2022 | 2021 | 2022 | 2021
---|---|---|---|---
Erhållen utdelning | 194 | 319 | 1 024 | –
Erhållna räntor | 82 | 74 | 0 | 1
Erlagda räntor | -419 | -266 | -42 | -49

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Koncernen Moderbolaget
Mkr | 2022 | 2021 | 2022 | 2021
---|---|---|---|---
Resultatandel joint ventures | -121 | -214 | |
Erhållen utdelning från joint ventures | 185 | 307 | |
Av- och nedskrivningar | 1 713 | 1 707 | 1 | 1
Orealiserade valutakursdifferenser | 16 | 0 | |
Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar | -145 | -148 | |
Rearesultat försäljning av dotterföretag/rörelse | -28 | – | -63 |
Avsättningar | -185 | -162 | -2 | 2
Förändring verkligt värde finansiella instrument | 8 | 9 | |
Övrigt | – | 50 | |
Summa | 1 443 | 1 549 | -1 | -60

Transaktioner som inte medför betalningar

Koncernen, Mkr
| | 2022 | 2021 |
| :------------------ | :--- | :--- |
| Förvärv av tillgång genom leasing | 527 | 653 |

Förvärv av dotterföretag/rörelse

Koncernen, Mkr
| | 2022 | 2021 |
| :-------------------------------------------- | :--- | :--- |
| Förvärvade tillgångar och skulder | | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 97 | 87 |
| Materiella anläggningstillgångar | 137 | 189 |
| Finansiella anläggningstillgångar | – | 0 |
| Projekt och exploateringsfastigheter samt varulager | 5 | 39 |
| Kundfordringar och övriga rörelsefordringar | 94 | 62 |
| Likvida medel | 19 | 28 |
| Räntebärande skulder | -21 | -36 |
| Räntebärande skulder (leasing) | -67 | -55 |
| Uppskjutna skatteskulder | -30 | -29 |
| Avsättningar | -4 | -5 |
| Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder | -52 | -41 |
| Förvärvade nettotillgångar | 178 | 239 |
| Köpeskilling | 178 | 239 |
| Villkorad köpeskilling | -19 | – |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -8 | – |
| Säljarrevers | – | -9 |
| Utbetald köpeskilling | 151 | 230 |
| Avgår: Likvida medel i förvärvade företag | -19 | -28 |
| Påverkan på likvida medel | 132 | 202 |

Avyttring av dotterföretag/rörelse

Koncernen, Mkr
| | 2022 | 2021 |
| :-------------------------------------------- | :--- | :--- |
| Avyttrade tillgångar och skulder | | |
| Materiella anläggningstillgångar | 16 | |
| Projekt och exploateringsfastigheter samt varulager | 2 | |
| Avyttrade nettotillgångar | 18 | – |
| Försäljningspris | 46 | |
| Köpeskilling | 46 | |
| Påverkan på likvida medel | 46 | – |

Likvida medel

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:

Koncernen, Mkr
| | 2022 | 2021 |
| :------------ | :--- | :--- |
| Kassa och bank | 1 506 | 2 951 |
| Summa | 1 506 | 2 951 |

Not 45 Uppgifter om moderbolaget

Peab AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Båstad. Peab ABs aktier är registrerade på Nasdaq Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv, Sverige. Koncernredovisningen för år 2022 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i samarbetsarrangemang.

Not 46 Väsentliga händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagens utgång.

ESEF information

Bolagsnamn: Peab AB
Adress: Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv
Land: Sverige
Beskrivning av verksamhetens karaktär: Peab är Nordens samhällsbyggare# HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 NOTER

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Den lagstadgade Hållbarhetsapporten, vilken omfattar de områden i Peab ABs årsredovisning vars innehåll anges på sidan 85, har godkänts för utfärdande av styrelsen.

• Anders Runevad Styrelseordförande
• Fredrik Paulsson Styrelseledamot
• Liselott Kilaas Styrelseledamot
• Kim Thomsen Styrelseledamot
• Karl-Axel Granlund Styrelseledamot
• Malin Persson Styrelseledamot
• Magdalena Gerger Styrelseledamot
• Maria Doberck Styrelseledamot
• Kerstin Lindell Styrelseledamot
• Lars Sköld Styrelseledamot
• Patrik Svensson Styrelseledamot
• Jesper Göransson Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 31 mars 2023

Ernst & Young AB
Jonas Svensson
Auktoriserad revisor

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen och den verkställande direktören den 31 mars 2023. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 4 maj 2023.

Förslöv den 31 mars 2023

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 153

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Peab AB (publ) org nr 556061-4330

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Peab AB (publ) för år 2022. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 61–152.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Kon- cernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsre- dovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revi- sionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genom- fördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

Intäktsredovisning av entreprenadprojekt

• Beskrivning av området
  Koncernen redovisar pågående entreprenadprojekt över tid, vilket inne- bär att intäkter och kostnader redovisas i takt med att entreprenaderna genomförs, intäkter och resultat redovisas i förhållande till upparbetnings- grad baserat på nedlagda kostnader per balansdagen i förhållande till bedömda totala kostnader vid projektens färdigställande. Befarade förluster kostnadsförs, så snart de är kända. Intäkts- och resultatredovisningen bygger på bedömningar om den totala projektkostnaden och projektintäkten. En god kontrollmiljö med löpande prognosuppföljningar av projektets slutliga utfall är därmed av stor betydelse för koncernen. Förändrade bedömningar under projektets genomförande kan ge upphov till väsentlig påverkan på koncernens resul- tat och finansiella ställning. Projektprognoserna utvärderas regelbundet av koncernen under respektive projekts löptid och justeras vid behov. Änd- rings- och tilläggsarbeten samt krav beaktas när koncernen bedömer det troligt att beloppet kommer att erhållas från beställaren och när beloppet kan mätas tillförlitligt. Bolagets uppskattningar och bedömningar avseende intäktsredovisning av entreprenadprojekt beskrivs i not 2 ”Viktiga uppskattningar och bedöm- ningar”, Not 4 ”Rörelsesegment” och Not 27 ”Entreprenaduppdrag”. Baserat på ovan bedömningar avseende intäktsredovisning av entre- prenadprojekt anser vi att detta område är att betrakta som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.

• Hur detta område beaktades i revisionen
  Vår revisionsprocess inkluderar bland annat analytisk granskning av intäk- terna och marginalerna i projekt samt databaserad transaktionsanalys. Vi har stickprovsgranskat intäkter och kostnader i utvalda projekt, som är av betydande storlek eller utgör en väsentlig risk för bolaget. Vi har även fört diskussioner tillsammans med bolagets controllers samt projektansvariga innefattande bedömningar, antaganden och uppskattningar relaterade till intäktsredovisning, resultatavräkning och allokering av kostnader. Vi har också granskat väsentliga avtal för att identifiera eventuella risker för viten i samband med förseningar i projekten, och vi har också kontinu- erliga avstämningar tillsammans med bolagets interna juridiska ombud. Vi har granskat avsättningar och andra reserver hänförliga till entreprenad- projekt utifrån underliggande underlag samt bolagets bedömningar. Vi har kontinuerliga möten och diskussioner med ansvariga revisorer i respektive land för att identifiera samt täcka landspecifika risker. Vi har bedömt träffsäkerheten i bolagets bedömningar av det slutliga utfallet för projekten och även hållit diskussioner med bolagets ledning avseende utfallet. Vi har utvärderat att bolagets intäktsredovisning avseende intäktsredo- visning av entreprenadprojekt har skett enligt de redovisningsprinciper bolaget angett och att dessa överensstämmer med IFRS. Vi har granskat lämnade notupplysningar i årsredovisningen.

154 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revi- sion som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de eko- nomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.# REVISIONSBERÄTTELSE

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–60 och på sidorna 157–172. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseende.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 155

REVISIONSBERÄTTELSE

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Peab AB (publ) för år 2022 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

REVISIONSBERÄTTELSE

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan för- väntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade rikt- linjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektro- nisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma ris- kerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verk- ställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma gransknings- åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncer- nens resultat, balans och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm, utsågs till Peab ABs revi- sor av bolagsstämman den 5 maj 2022 och har varit bolagets revisor sedan 6 maj 2021.

Revisorns granskning av elektronisk rapportering (Esef)

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upp- rättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Peab AB (publ) för år 2022. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Peab AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Förslöv 31 mars 2023

Ernst & Young AB

Jonas Svensson
Auktoriserad revisor

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

BOLAGSSTYRNING

Peab är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm, Large Cap. Peabs bolagsstyrning vilar på den svenska aktiebolagslagen, Svensk kod för bolagsstyrning (www.bolagsstyrning.se), Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter samt Peabs bolagsordning, uppförandekod, policyer och övriga interna regler som Peabs styrelse beslutat om. Denna rapport lämnas av styrelsen i Peab AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.

Aktieägare, bolagsstämma, nomineringsprocess och mångfaldspolicy

Samtliga aktieägare kan utnyttja sin rösträtt på bolagsstämman som är Peabs högsta beslutande organ. Nominering av styrelseledamöter och revisor inför årsstämman sker i överensstämmelse med den nomineringsprocess som fastställts på föregå- ende årsstämma. I syfte att uppnå mångsidighet och bredd i styrelsen vad gäller erfarenhet, kompetens och bakgrund, tillämpade valberedningen vid nominering av styrelse inför årsstämman 2022 följande mångfaldspolicy (överensstämmer med lydelsen i Svensk kod för bolagsstyrning p 4.1): ”Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklings- skede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamö- ternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska eftersträvas.”

Bland de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna är hälften män och hälften kvinnor.

Peabs årsstämma hölls den 5 maj 2022 i Grevie, Båstad kommun. Aktieä- gare kunde förutom att, personligen eller genom ombud utöva sin rösträtt på årsstämman, även utöva sin rösträtt på stämman genom poströstning i enlighet med föreskrifterna i Peabs bolagsordning. Totalt deltog 327 aktieägare, vilka tillsammans representerade mer än 77,5 procent av det totala antalet röster i bolaget, i årsstämmans röstningsförfarande. Av dessa deltog 325 aktieägare personligen eller via ombud på årsstämman. Två aktieägare utövade sin rösträtt på årsstämman genom poströstning.

Årsstämman beslutade att anta ”Principer för valberedningens tillsätt- ning och instruktion för valberedningen i Peab AB (publ)”, enligt vilken valberedningen inför årsstämman 2023 ska bestå av fyra ledamöter – en representant för var och en av de tre största aktieägarna per den sista bankdagen i september 2022 som önskar utse en ledamot i valbered- ningen, samt styrelsens ordförande. Om någon eller några av de tre största aktieägarna avstår från att utse en ledamot i valberedningen, ska styrelsens ordförande erbjuda andra större aktieägare att utse en ledamot i valberedningen. Om sådant erbjudande lämnas, ska det gå i turordning till de största aktieägarna (dvs. först till den fjärde största aktieägaren, därefter till den femte största aktieägaren osv.). Förfarandet ska fortgå tills dess att valberedningen består av fyra ledamöter inklusive styrelsens ordförande.

Mats Paulsson, Peabs Vinstandelsstiftelse och Familjen Kamprads stiftelse har på förfrågan uppgett att de inte önskar delta i valberedningen inför årsstämman 2023. State Street Bank and Trust Co, W9 har inte svarat på förfrågan. Valberedningen har därför inför årsstämman 2023 följande sammansättning:
* Anders Sundström, Ekhaga Utveckling AB
* Ulf Liljedahl, AB Axel Granlund
* Suzanne Sandler, Handelsbanken Fonder
* Anders Runevad, styrelseordförande i Peab AB

Valberedningen har utsett Ulf Liljedahl till valberedningens ordförande. Valberedningens huvuduppgifter är att ta fram förslag till styrelseleda- möter och styrelse- och utskottsarvode. Valberedningen ska också lämna förslag på revisor och revisorsarvode, ordförande vid stämman och, om så behövs, ändringar i instruktioner för valberedningen.

Bolagsstyrningsrapport 2022

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

BOLAGSSTYRNING

Affärsområdesledning

Ägare och styrelse

VD och koncernledning

Projektutveckling

Bygg

Anläggning

Industri

Revisorer

Valberedning

Koncernfunktioner

Ersättningsråd

Krisledning

Etiskt råd

Sponsringsråd

Investeringsgrupp

Anbudsråd

Utvecklingsråd

Information

Rapporter

Intern kontroll

Val

Val

Förslag

Val

Styrelse

Mål, Policys

VD-instruktion

VD

Koncernledning

Bolagsstämman (aktieägare)

Finansutskott

Ersättningsutskott

Revisionsutskott

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

BOLAGSSTYRNING

Styrelsen utvärderar sitt arbete årligen och utvärderingen inför nomine- ringen till årsstämman 2022 har skett genom en av styrelseordföranden upprättad och sammanställd enkät om totalt 49 frågor, som samtliga styrelseledamöter och suppleanter har besvarat. Valberedningens ord- förande har, beträffande utvärdering av styrelseordförande, godkänt enkätens innehåll och sammanställt denna. I utvärderingen har styrelsen bland annat uppgett att den är väl insatt i bolagets mål och strategier, kärnvärden, affärsidé och uppförandekod samt att styrelseledamöterna har erfarenhet och kunskap om för Peab väsentliga hållbarhetsfrågor. Resultatet av utvärderingen har föredragits på styrelsemöte och möte med valberedningen inför nominering. Uppgifter om styrelsens ledamöter redovisas på sidan 162 och utgör del av bolagsstyrningsrapporten.# Styrelse och dess arbete

Peabs styrelse har det yttersta ansvaret för verksamheten. Enligt Peabs bolagsordning ska styrelsen bestå av, utöver lagstadgade arbetstagarledamöter, lägst fem och högst nio styrelseledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av årsstämman. Vid årsstämman 2022 beslutades att styrelsen skulle bestå av åtta ledamöter. Följande personer valdes som styrelseledamöter, samtliga omval:

• KarlAxel Granlund
• Magdalena Gerger
• Liselott Kilaas
• Kerstin Lindell
• Fredrik Paulsson
• Malin Persson
• Anders Runevad
• Lars Sköld

Anders Runevad utsågs av årsstämman till styrelsens ordförande. De av aktieägarna valda styrelseledamöterna uppbär arvode för uppdraget som styrelseledamot och, i förekommande fall, utskottsledamot i enlighet med beslut fattat på årsstämman. Styrelsens arvoden redovisas i not 9 i årsredovisningen. Följande representanter var vid årsstämman 2022 utsedda av arbetstagarorganisationerna: Maria Doberck, Patrik Svensson och Kim Thomsen (ledamöter), Peter Johansson och Cecilia Krusing (suppleanter).

Under 2022 hölls nio styrelsesammanträden. Av dessa var fem ordinarie styrelsesammanträden (inkluderande det konstituerande styrelsesammanträdet) och fyra extra styrelsesammanträden, varav ett hölls per capsulam. Medlemmar från koncernledningen har varit föredragande vid styrelsesammanträdena. Huvudansvarig revisor har varit närvarande vid två ordinarie styrelsesammanträden. Styrelsens arbete följer den av styrelsen antagna arbetsordningen för styrelsen.

Styrelsesammanträden, närvaro 2022

Årsstämmovalda ledamöter	Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Närvaro styrelsesammanträde	Revisionsutskott	Närvaro revisionsutskott	Ersättningsutskott	Närvaro ersättningsutskott	Finansutskott	Närvaro finansutskott
Anders Runevad	Ja	Ja	9/9	O	3/3
Magdalena Gerger	Ja	Ja	9/9	L	4/4
KarlAxel Granlund	Ja	Ja	9/9	L	3/3	L	5/6
Kerstin Lindell	Ja	Ja	9/9	L	4/4
Fredrik Paulsson	Nej	Nej	9/9	L	3/3	L	6/6
Malin Persson	Ja	Ja	9/9
Lars Sköld	Ja	Ja	9/9	O	4/4
Liselott Kilaas	Ja	Ja	9/9	L	4/4
Arbetstagarrepresentanter
Maria Doberck, ordinarie			9/9
Patrik Svensson, ordinarie			9/9
Kim Thomsen, ordinarie			9/9
Peter Johansson, suppleant			9/9
Cecilia Krusing, suppleant			8/9

O – ordförande
L – ledamot

160 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 BOLAGSSTYRNING

Koncernens ledning

Verkställande direktören, tillika koncernchefen, leder verksamheten i enlighet med ramar som fastlagts av styrelsen och ansvarar för den löpande förvaltningen och kontrollen av koncernen. Koncernledningen bestod under 2022 av vd och koncernchef (CEO), CFO, COO, CCO, CSO och respektive affärsområdeschef för affärsområdena Bygg, Anläggning och Projektutveckling, totalt åtta personer. Koncernledningen sammanträder en gång per månad med inriktning på operativ styrning av verksamheten, uppföljning av affärsplanen och strategiska frågor. Peabs styrelse har även ålagt koncernledningen det övergripande ansvaret för styrning och uppföljning av integreringen av hållbarhetsarbetet i verksamheten. Vid sammanträden adjungeras vid behov ansvariga för koncernfunktionerna och andra befattningshavare. Uppgifter om verkställande direktören och medlemmar i koncernledningen redovisas på sidan 163.

Affärsområden

Koncernens operativa verksamhet bedrivs i de fyra affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling. I affärsområdena Bygg, Anläggning och Projektutveckling finns en ledningsgrupp som leds av respektive affärsområdeschef och som i övrigt består av operativa chefer och chefer för stödfunktioner i affärsområdet. Affärsområdescheferna ansvarar för att driva de respektive verksamheterna i linjeorganisationen genom att delegera ansvar och befogenheter. Affärsområdescheferna ansvarar för att respektive affärsenhet inom koncernen har en god intern kontroll och arbetar i enlighet med Peabs fastställda policyer samt övriga fastställda dokument, processer och verktyg.

Verksamheten i affärsområde Industri är mer diversifierad än övriga affärsområden och drivs av respektive vd för de i affärsområdet ingående större bolagen, totalt fem stycken. Varje sådan vd rapporterar till utsedd medlem i koncernledningen. Respektive vd i bolag inom affärsområde Industri ansvarar för att bolaget har en god intern kontroll och arbetar i enlighet med Peabs fastställda policyer samt övriga fastställda dokument, processer och verktyg.

Koncernfunktioner

Koncernfunktionerna stödjer både koncernledningen och den operativa verksamheten i affärsområdena, såväl strategiskt som i den löpande driften.

Verksamhetsstyrning

Koncernledningen fastställer övergripande mål och strategier för verksamheten i koncernens affärsplan. Enligt den affärsplan som gällt under 2022 arbetar Peab med tre finansiella mål och sex icke-finansiella mål. De icke-finansiella målen innefattar Peabs hållbarhetsmål. Koncernens affärsplan bryts ner och bearbetas av de olika affärsområdena och av regioner och bolag som fastställer sina respektive affärsplaner. För att stödja ett tvärfunktionellt arbetssätt inom koncernen har koncernledningen delegerat vissa uppgifter och beslut till ett antal råd och grupper bestående av företrädare för olika koncernfunktioner och i vissa fall även av företrädare för affärsområdesledningarna. Varje råd eller grupp har ett tydligt mandat och beslutsordning och rapporterar till koncernledningen.

Finansutskott

Ledamöter under 2022, efter årsstämma och konstituerande styrelsesammanträde:

• Anders Runevad, ordförande
• KarlAxel Granlund
• Fredrik Paulsson

Finansutskottet har mandat att fatta beslut mellan styrelsemötena avseende finansiella frågor såsom valuta, ränte- och placeringspositioner, i enlighet med av styrelsen fastställd Finanspolicy. Inom av styrelsen fastställda ramar fattar finansutskottet även beslut avseende vissa företagsförvärv, enskilda investeringar i fastigheter samt anbud. Vid finansutskottets sammanträden deltar representanter från koncernledningen som föredragande. Finansutskottet har haft sex sammanträden under 2022. Finansutskottet rapporterar löpande till styrelsen.

Ersättningsutskott

Ledamöter under 2022, efter årsstämma och konstituerande styrelsesammanträde:

• Anders Runevad, ordförande
• KarlAxel Granlund
• Fredrik Paulsson

Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut i fråga om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare och följer och utvärderar pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet följer och utvärderar också tillämpningen av den av bolagsstämman årligen fastställda Ersättningspolicyn samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i koncernen. Vidare lämnar ersättningsutskottet förslag till styrelsen avseende vd:s lön och övriga villkor, i enlighet med den av bolagsstämman årligen fastställda Ersättningspolicyn. Ersättningsutskottet beslutar om lön och övriga villkor till övriga ledande befattningshavare, efter förslag från vd. Vid ersättningsutskottets sammanträden deltar representanter från koncernledningen som föredragande. Ersättningsutskottet har haft tre sammanträden under 2022. Ersättningsutskottet rapporterar löpande till styrelsen.

Ersättning till bolagsledningen

Årsstämman 2022 beslutade om Ersättningspolicy för koncernledningen. Ersättningspolicyn finns tillgänglig på Peabs webbplats www.peab.se. Information om lön och andra ersättningar till vd och övriga personer i koncernledningen återfinns i not 9 i årsredovisningen samt på webbplatsen.

Incitamentsprogram

Peab har inga utestående aktie- eller aktierelaterade incitamentsprogram för styrelsen eller bolagsledningen.

Revisorer

Enligt Peabs bolagsordning ska en eller två revisorer väljas av årsstämman. Vid årsstämman 2022 omvaldes Ernst & Young AB till bolagets revisor med auktoriserade revisorn Jonas Svensson som huvudansvarig revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2023. Utöver revision har revisor endast tillhandahållit Peab tjänster i form av redovisningskonsultationer, analyser i samband med förvärv och avyttringar samt expertis inom hållbarhetsredovisning.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 161 BOLAGSSTYRNING

En viktig del av verksamhetsstyrningen i Peabs decentraliserade organisation är koncernens kärnvärden; Jordnära, Utvecklande, Personliga, Pålitliga. Peabs uppförandekod och många av koncernens interna regler och riktlinjer bygger på dessa kärnvärden. Kommunikation och utbildning av interna regler och riktlinjer – pågår strukturerat och kontinuerligt.

Intern styrning och kontroll

Syftet med processen för intern styrning och kontroll är att uppnå rimlig säkerhet för styrelse, ledning och övriga intressenter att Peabs mål uppnås vad gäller en ändamålsenlig och effektiv organisation och förvaltning av verksamheten.# Tillförlitlig intern och extern rapportering samt efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och andra regler är väsentliga delar i denna process.

Peabs styrelse ansvarar för att det finns effektiva rutiner och system för koncernens styrning och kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Utgångspunkterna för denna process är fastställda av styrelsen i Policy för intern styrning och kontroll och bygger på komponenterna enligt COSOs (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll och beskrivs nedan.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön bygger på Peabs kärnvärden Jordnära, Utvecklande, Personliga, Pålitliga och omfattar organisationsstruktur, interna regelverk och styrande dokument, tilldelning och begränsning av ansvar, kompetensförsörjning samt uppföljning av intern styrning och kontroll.

Styrelsen har det yttersta ansvaret för den övergripande styrningen av Peab och för kontrollen av de risker som verksamheten är förenad med samt hållbarhetsarbetet. Ledningen ansvarar för att utveckla och implementera Peabs struktur för intern styrning och kontroll i verksamheten inkluderande organisationsstruktur, ansvarstilldelning och mandat, kompetensförsörjning och uppföljning. Styrelse, ledning och övriga chefer ska i ord, handling och beslut uppvisa god integritet och etik, följa Peabs kärnvärden och i övrigt leva som man lär.

Information och kommunikation

Ledningen ansvarar för att på ett relevant och tydligt sätt för organisationen kommunicera Peabs mål och risknivå samt hur den interna styrningen och kontrollen ska fungera. Detta sker genom olika informations- och kommunikationsvägar som Peabs intranät, verksamhetsledningssystem och dokumenterade rapporteringsvägar avseende finansiella och icke-finansiella mål.

Riskanalys

Riskanalyser i verksamheten genomförs utifrån uppsatta mål i de olika delarna och nivåerna av Peabs verksamhet. Riskanalys på verksamhets- och projektnivå genomförs enligt process som beskrivs i Peabs verksamhetsledningssystem. En övergripande riskanalys som inkluderar riskhantering av varje identifierad väsentlig risk genomförs årligen i respektive affärsområde och därefter i koncernledningen varefter den avrapporteras till styrelsen. En utförlig beskrivning av risker och riskhantering i Peab finns i avsnittet Risker och riskhantering.

Kontrollaktiviteter

Styrelsen fastställer årligen styrelsens arbetsordning och instruktioner för vd och styrelsens utskott, Peabs uppförandekod, finanspolicy, informationspolicy, policy för intern styrning och kontroll och närståendepolicy. Bolagsstämman fastställer årligen ersättningspolicyn. Koncernledning fastställer årligen övriga företagspolicyer. Övriga interna regelverk ansvarar affärsområden och/eller koncernfunktioner för. De övriga huvudsakliga kontrollaktiviteterna sker i den löpande verksamheten baserat på varje enskild medarbetares ansvar för självkontroll utifrån befattning, beslutade arbetssätt, processer och styrande dokument, vilka finns tillgängliga i Peabs verksamhetsledningssystem och intranät. Exempel på sådana processer och styrande dokument är beslutsordning för varje typ av större beslut, innefattande krav på särskilt godkännande av koncernledning eller av koncernledningen utsett organ avseende förvärv och avyttring av fastigheter, verksamheter och andra större investeringar samt vid anbudsgivning, med förutbestämda nivåer för respektive befattning. Principer för styrelsebemanning och firmateckning i koncernens bolag fastställs av koncernledningen. Peab har ett visselblåsarsystem som är öppet för både medarbetare och andra intressenter utanför organisationen och som gör det möjligt för en anmälare att vara anonym. Styrelsen får av ordföranden i Etiska Rådet årligen information om allvarliga avvikelser mot uppförandekoden eller andra oegentligheter.

Uppföljning

Styrelsen följer löpande upp och utvärderar effektiviteten i Peabs struktur för intern styrning och kontroll genom den information som koncernledningen och styrelsens utskott lämnar till styrelsen. Vid varje ordinarie styrelsemöte behandlas Peabs ekonomiska situation och finansiella ställning samt avstämning mot finansiella mål. Behandling och uppföljning av icke-finansiella mål, inklusive hållbarhetsarbetet, sker enligt särskild tidplan vid de ordinarie styrelsemötena. Inför styrelsemötena får styrelseledamöterna omfattande rapporter avseende Peabs utveckling. Motsvarande uppföljning görs av koncernledningen och i affärsområdesledningarna. En utvärdering avseende styrning och kontroll av den finansiella rapporteringen görs vid det första ordinarie styrelsesammanträdet som äger rum efter räkenskapsårets utgång. Styrelsen har för verksamhetsåret 2022 utvärderat behovet av internrevisionsavdelning och kommit fram till att den etablerade kontrollstrukturen i Peab innebär en erforderlig styrning och kontroll av koncernen. För närvarande är det därför inte motiverat med en funktion för internrevision i bolaget.

Övriga obligatoriska upplysningar enligt 6 kap 6 § årsredovisningslagen

• Direkta och indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget redovisas i Förvaltningsberättelsen under avsnittet Peabaktien.
• Det finns inga begränsningar i bolagsordningen i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma, vilket även framgår i Förvaltningsberättelsen under avsnittet Peabaktien.
• I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av styrelseledamöter ska ske vid årsstämma i bolaget. Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
• Bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier redovisas i Förvaltningsberättelsen under avsnittet Peabaktien.
• Bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska förvärva egna aktier redovisas i Förvaltningsberättelsen under avsnittet Innehav av egna aktier.

Avvikelser från koden

Peab har inte avvikit från Svensk kod för bolagsstyrning.

162 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

STYRELSE

Styrelse

Anders Runevad

f. 1960. Invald 2020. Civ ing.
Styrelseordförande i Peab AB och PGA National Sweden.
Vice styrelseordförande i Vestas Wind Systems A/S.
Styrelseledamot i Schneider electric SE och Copenhagen Infrastruktur Partner.
Tidigare ledande befattningar: VD Vestas Wind Systems A/S, regionchef Ericsson.
Innehav: 27 500 B-aktier.

Kerstin Lindell

f. 1967. Invald 2014. Civ ing, Tekn Lic, Civ ek. Hedersdoktor vid LTH.
Styrelseordförande i Bona AB och i Sydsvenska Industri- och Handelskammaren.
Styrelseledamot i Hexpol AB, Inwido AB, Nord-Lock International AB, Indutrade AB och IPCO AB.
Innehav: 5 000 B-aktier.

Karl-Axel Granlund

f. 1955. Invald 2000. Civ ek, Civ ing.
Styrelseordförande i Volito AB.
Innehav: 18 000 B-aktier.

Fredrik Paulsson

f. 1972. Invald 2009.
Styrelseledamot och VD i Kranpunkten Skandinavien AB och i Ekhaga Utveckling AB.
Styrelseordförande i Bjäre Invest AB.
Styrelseledamot i SkiStar AB, Mats Paulssons Stiftelse och Stiftelsen Stefan Paulssons Cancerfond.
Innehav: 445 956 A-aktier, 823 750 B-aktier samt via ägande i Ekhaga Utveckling AB 25 563 264 A-aktier, 36 407 059 B-aktier.

Malin Persson

f. 1968. Invald 2016. Civ ing.
VD/ägare Accuracy AB.
Styrelseledamot i bland annat Getinge AB, Hexpol AB och OX2.
Innehav: 5 000 B-aktier.

Lars Sköld

f. 1950. Invald 2007. Jur kand.
Styrelseordförande i Dufweholms Herrgård AB.
Tidigare ledande befattningar: VD och koncernchef STC Interfinans AB, VD Sveaskog AB, VD Klövern Fastigheter AB.
Innehav: 25 000 B-aktier.

Liselott Kilaas

f. 1959. Invald 2018. Magisterexamen i matematik och statistik, MBA IMD Business School.
Tf VD och koncernchef Evidia GmbH.
Styrelseordförande i Implantica AB.
Styrelseledamot i Orkla ASA, Revover Nordic, Norska Folketrygdfondet, Avonova AB och IMD.
Tidigare ledande befattningar: VD Aleris AB, styrelseordförande i Avonova AB, styrelseledamot i bland annat Telenor, I M Skaugen, Norges Bank, Norsk Hydor och Nobina AB.
Innehav: Inget.

Magdalena Gerger

f. 1964. Invald 2021. Civ ek, M.B.A.
Styrelseordförande i Nefab AB.
Styrelseledamot i Investor AB och Nordic Seafarm.
Tidigare ledande befattningar: VD och koncernchef för Systembolaget AB, styrelseledamot i Svensk Handel, IKEA (Ingka Holding BV) samt Husqvarna AB.
Innehav: 1 000 B-aktier.

Patrik Svensson

f. 1969. Utsedd 2007.
Lagbas Bygg Sverige.
Arbetstagarrepresentant Byggnads.
Innehav: Inget.

Kim Thomsen

f. 1965. Utsedd 2008.
Byggnadssnickare.
Byggservice Sverige.
Arbetstagarrepresentant Byggnads.
Innehav: Inget.

Maria Doberck

f. 1972. Utsedd 2021.
VLS-chef, Peab.
Arbetstagarrepresentant Ledarna.
Innehav: 9 480 B-aktier.

Peter Johansson

f. 1965. Utsedd 2012.
Beläggningsarbetare.
Industri Sverige.
Arbetstagarrepresentant (suppleant) SEKO.
Innehav: Inget.

Cecilia Krusing

f. 1971. Invald 2019.
Projektchef Bygg Sverige.
Arbetstagarrepresentant (suppleant) Unionen.
Innehav: Inget.

De redovisade innehaven gäller per 2022-12-31. Innehaven inkluderar makes/makas, omyndiga barns och privata bolags innehav.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 163

KONCERNLEDNING

Koncernledning

Jesper Göransson

VD och koncernchef (CEO)
f. 1971
Olika poster inom Peab sedan 1996. Ekon mag.
Styrelseledamot i Annehem Fastigheter AB.
Innehav: 438 800 B-aktier samt 851 700 B-aktier via kapitalförsäkring 1), Innehav i Annehem Fastigheter AB 432 400 B-aktier och i SkiStar AB 10 000 B-aktier.

Niclas Winkvist

Ekonomi och Finans (CFO), del av affärsområde Industri
f. 1966
Anställd sedan 1995. Civ ek.
Innehav: 125 000 B-aktier samt 355 000 B-aktier via kapitalförsäkring 1).

Roger Linnér

Produktion (COO), del av affärsområde Industri
f. 1970
Anställd sedan 1996. Civ ing.
Innehav: 6 825 B-aktier samt 300 400 B-aktier via kapitalförsäkring 1).

Camila Buzaglo

Kommunikation (CCO)
f. 1971
Anställd sedan 2018. Fil.kand.
Innehav: 33 200 B-aktier via kapitalförsäkring 1).

Stefan Danielsson

Affärsområde Bygg
f.# PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

BOLAGSSTYRNING

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten till årsstämman i Peab AB org. nr. 556061-4330

Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2022 på sidorna 157-163 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Förslöv den 31 mars 2023

Ernst & Young AB

Jonas Svensson
Auktoriserad revisor

PEAB AKTIEN

Totalavkastning

1) 31 december 2017 – 31 december 2022

1) Utdelning för 2019 av Annehem Fastigheter motsvarade en utdelning på 7 kronor per aktie. Utdelningen är inkluderad i totalavkastningen.

Kursutveckling

1 januari – 31 december 2022

Peabaktien
0 20 40 60 80 100 120 140 160
SIXRX (Total return index)
Peab B (Total return)
2022 2021 2020 2019 2018

Källa: Allfunds tech solutions

Omsatt antal aktier i 1000-tal per månad

0     3000    6000    9000   12000   15000   18000
Dec Nov Okt Sep Aug Jul Jun Maj Apr Mar Feb Jan

0   20  40  60  80  100 120
OMX Stockholm Construction & Materials PI (SX5010PI)
OMX Stockholm_PI
Peab B

Källa: Allfunds tech solutions

Handel med Peabs aktie

Stängningskursen för Peabs B-aktie årets sista handelsdag den 30 december 2022 var 59,10 kr (114,20), vilket innebar en nedgång med 48 procent under året. Den svenska aktiebörsen, mätt med Affärsvärldens generalindex, minskade under året med 26 procent. Under 2022 har Peabs B-aktie som högst noterats i 115,40 kr (126,30) och som lägst i 50,90 kr (88,95). Under 2022 omsattes totalt cirka 111 miljoner B-aktier (95) vilket motsvarade cirka 440 000 B-aktier per börsdag (374 000) och en omsättningshastighet på 41 procent (36).

Totalavkastning

Peabaktiens totalavkastning under 2022 uppgick till minus 44,75 procent, att jämföras med SIX Return Index på minus 23,33 procent. Under femårsperioden 1 januari 2018 till 31 december 2022 har totalavkastningen 1) på Peabs B-aktie uppgått till 3,08 procent, att jämföras med SIX Return Index på 59,42 procent för samma period.

Aktier och aktiekapital

Det totala antalet Peabaktier uppgick vid ingången av 2022 till totalt 296 049 730 aktier fördelat på 34 319 957 A-aktier med ett röstetal på 10 och 261 729 773 B-aktier med ett röstetal på 1. Vid 2022 års utgång uppgick antalet A-aktier till 34 319 957 motsvarande 11,6 procent (11,6) av kapitalet och 56,7 procent (56,7) av rösterna. Antalet B-aktier uppgick till 261 729 773, vilket motsvarar 88,4 procent (88,4) av kapitalet och 43,3 procent (43,3) av rösterna. Aktiekapitalet uppgick till 1 583,9 Mkr (1 583,9). För mer information om aktiekapitalets utveckling över tid, se www.peab.se.

Innehav av egna aktier

Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2022 till 1 086 984 B-aktier, motsvarande 0,4 procent av totalt antal aktier. Under 2022 har Peab återköpt 7 511 000 B-aktier i enlighet med det bemyndigande från årsstämman den 5 maj 2022. Efter återköpet innehar Peab 8 597 984 egna B-aktier motsvarande 2,9 procent av totalt antal aktier. Syftet med återköpen var att förbättra bolagets kapitalstruktur.

Utdelning

För 2022 föreslås en kontant utdelning med 4,00 kronor per aktie (5,00). Exkluderat de 8 597 984 aktier som innehas av Peab AB den 31 december 2022 och som ej berättigar till utdelning, innebär den föreslagna utdelningen ett utdelningsbelopp om 1 150 Mkr (1 475). Beräknat som en andel av koncernens redovisade resultat efter skatt enligt segmentsredovisning uppgår föreslagen utdelning till 56 procent (59). Peabs B-aktie är noterad vid Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. Vid utgången av 2022 uppgick Peabs börsvärde till 17,5 miljarder kronor (33,8).

1) Utdelning för 2019 av Annehem Fastigheter motsvarade en utdelning på 7 kronor per aktie. Denna utdelning är inkluderad i totalavkastning.

Nyckeltal per aktie

	2022	2021
Segmentsredovisning
Resultat, kr	6,98	8,50
Eget kapital, kr	52,05	49,68
Kassaflöde före finansiering, kr	-6,69	10,31
Redovisning enligt IFRS
Resultat, kr	6,27	8,06
Eget kapital, kr	47,90	46,38
Kassaflöde före finansiering, kr	-10,81	3,57
Börskurs vid årets slut, kr	59,10	114,20
Börskurs/eget kapital, %	123	246
Kontant utdelning, kr 1)	4,00	5,00
Direktavkastning, % 2)	6,8	4,4
P/E-tal 2)	9	11

1) För 2022, styrelsens förslag till årsstämman.
2) Baserat på slutkurs vid årets slut.

Eget kapital per aktie

Segmentsredovisning * Ej omräknade med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper för egenutvecklade bostadsprojekt

Utdelning och direktavkastning

*För 2019 lämnades ingen kontant utdelning. Utdelningen av Annehem Fastigheter motsvarade 7 kronor per aktie vid utdelningstillfället den 11 december 2020. Direktavkastningen om 7,5 procent är beräknad på slutkursen 2019-12-31.
** Styrelsens förslag till årsstämman.

Resultat och utdelning per aktie

Segmentsredovisning * Ej omräknad med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper för egenutvecklade bostadsprojekt.
**För 2019 lämnades ingen kontant utdelning. Utdelningen av Annehem Fastigheter motsvarade 7 kronor per aktie vid utdelningstillfället den 11 december 2020.
*** Styrelsens förslag till årsstämman.

Kr %
0 1 2 3 4 5 6 7 8
2022** 2021 2020 2019* 2018
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Utdelning per aktie
Direktavkastning per aktie, %
Kr
0 2 4 6 8 10 12
2022*** 2021 2020 2019** 2018*
0 2 4 6 8
Resultat per aktie
Utdelning per aktie
Kr
0 10 20 30 40 50 60
2022 2021 2020 2019 2018*

Ägarförteckning per 2022-12-31

	A-aktier	B-aktier	Totalt antal aktier	Andel av kapital, %	Andel av röster, %
Ekhaga Utveckling AB	25 563 264	36 407 059	61 970 323	20,9%	48,3%
AB Axel Granlund	1 500 000	18 000 000	19 500 000	6,6%	5,5%
Mats & Fredrik Paulsson med familjer	5 680 429	9 955 425	15 635 854	5,3%	11,0%
Peabs Vinstandelsstiftelse	13 628 300		13 628 300	4,6%	2,3%
STATE STREET BANK AND TRUST CO, W9	10 512 805		10 512 805	3,6%	1,7%
Familjen Kamprads stiftelse	6 900 000		6 900 000	2,3%	1,1%
JPM CHASE NA	5 710 530		5 710 530	1,9%	0,9%
CBNY-NORGES BANK	5 047 901		5 047 901	1,7%	0,8%
Handelsbanken fonder	4 886 451		4 886 451	1,7%	0,8%
SIX SIS AG, W8IMY	4 812 371		4 812 371	1,6%	0,8%
AMF Försäkringar och Fonder	4 102 673		4 102 673	1,4%	0,7%
Cicero Fonder	3 777 801		3 777 801	1,3%	0,6%
Mats Paulssonstiftelserna	3 667 500		3 667 500	1,2%	0,6%
Pension, FUTUR	3 355 056		3 355 056	1,1%	0,6%
Avanza Pension	3 141 554		3 141 554	1,1%	0,5%
BNP PARIBAS SEC SERVICES PARIS, W8IMY	2 842 426		2 842 426	1,0%	0,5%
Övriga aktieägare	1 576 264	116 383 937	117 960 201	39,8%	21,9%
Totalt utestående aktier	34 319 957	253 131 789	287 451 746	100,0%	100,0%
Peab AB	8 597 984		8 597 984	2,9%	1,4%
Totalt registrerade aktier	34 319 957	261 729 773	296 049 730	100,0%	100,0%

Aktier och röster per aktieslag 2022-12-31

Aktieslag	Antal	Röstetal	Andel av kapitalet, %	Andel av rösterna, %
A	34 319 957	10	11,6	56,7
B	261 729 773	1	88,4	43,3
Totalt	296 049 730		100,0	100,0

Andel av kapitalet per 2022-12-31

• Finansiella företag och fonder, 12%
• Övriga svenska juridiska personer, 38%
• Intresseorganisationer, 4%
• Utlandsboende ägare, 18%
• Svenska fysiska personer, 28%

Andel av rösterna per 2022-12-31

• Finansiella företag och fonder, 6%
• Övriga svenska juridiska personer, 61%
• Intresseorganisationer, 2%
• Utlandsboende ägare, 10%
• Svenska fysiska personer, 21%

Fördelning av aktieinnehav per 2022-12-31

Antal aktier	Antal aktieägare	Andel av kapitalet, %	Andel av rösterna, %
1– 500	45 747	2,0	1,0
501– 1 000	7 256	2,0	0,9
1 001– 5 000	8 458	6,7	3,3
5 001– 10 000	1 388	3,4	1,7
10 001– 15 000	432	1,8	0,9
15 001– 20 000	266	1,6	0,8
20 001–	592	82,5	91,4
Totalt	64 139	100,0	100,0

FLERÅRSÖVERSIKT

Koncernen, Mkr

	2022	2021	2020	2019	2018
Resultatposter, segmentsredovisning
Nettoomsättning	63 135	60 026	57 417	55 349	52 233
Rörelseresultat	2 741	3 098	3 541	2 610	2 573
Resultat före skatt	2 670	3 076	3 433	2 579	2 518
Årets resultat	2 037	2 507	2 948	2 138	2 100
Resultatposter, IFRS
Nettoomsättning	61 933	58 923	59 852	56 303	52 233
Rörelseresultat	2 557	2 975	3 922	3 285	2 573
Resultat före skatt	2 440	2 902	3 745	3 227	2 518
Årets resultat	1 831	2 377	3 181	2 656	2 100
Balansposter, segmentsredovisning
Anläggningstillgångar, ej räntebärande

FLERÅRSÖVERSIKT

Koncernen, Mkr

	2022	2021	2020	2019	2018
Anläggningstillgångar, ej räntebärande	13 611	12 620	12 037	11 175	9 872
Anläggningstillgångar, räntebärande	1 233	1 208	1 257	1 086	1 445
Omsättningstillgångar, ej räntebärande	26 486	23 209	22 257	25 584	23 983
Omsättningstillgångar, räntebärande	1 890	3 293	1 053	517	2 016
Summa tillgångar	43 220	40 330	36 604	38 362	37 316
Eget kapital	14 978	14 656	13 251	12 479	11 348
Långfristiga skulder, ej räntebärande	2 038	1 950	1 794	1 162	1 100
Långfristiga skulder, räntebärande	6 236	3 865	2 754	3 266	5 194
Kortfristiga skulder, ej räntebärande	16 182	16 819	15 376	15 583	17 856
Kortfristiga skulder, räntebärande	3 786	3 040	3 429	5 872	1 818
Summa eget kapital och skulder	43 220	40 330	36 604	38 362	37 316

Balansposter, IFRS

	2022	2021	2020	2019	2018
Anläggningstillgångar, ej räntebärande	15 122	14 163	13 560	12 001	9 872
Anläggningstillgångar, räntebärande	1 233	1 208	1 257	1 086	1 445
Omsättningstillgångar, ej räntebärande	32 766	28 506	26 294	30 084	23 983
Omsättningstillgångar, räntebärande	1 890	3 293	1 053	517	2 016
Summa tillgångar	51 011	47 170	42 164	43 688	37 316
Eget kapital	13 786	13 682	12 443	11 559	11 348
Långfristiga skulder, ej räntebärande	1 990	1 906	1 752	1 086	1 100
Långfristiga skulder, räntebärande	8 105	5 627	4 364	4 129	5 194
Kortfristiga skulder, ej räntebärande	15 431	16 566	15 977	16 266	17 856
Kortfristiga skulder, räntebärande	11 699	9 389	7 628	10 648	1 818
Summa eget kapital och skulder	51 011	47 170	42 164	43 688	37 316

Nyckeltal, segmentsredovisning

	2022	2021	2020	2019	2018
Rörelsemarginal, procent	4,3	5,2	6,2	4,7	4,9
Eget kapital, genomsnitt under året	14 532	13 569	12 772	11 994	10 731
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, genomsnitt under året	14 524	13 568	12 771	11 942	10 730
Räntabilitet på eget kapital, procent	14,0	18,5	23,1	17,9	19,6
Sysselsatt kapital, vid utgången av året	25 000	21 561	19 434	21 617	18 360
Sysselsatt kapital, genomsnitt under året	23 373	20 445	20 709	21 421	16 761
Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent	12,2	15,6	17,6	12,8	15,9
Soliditet, procent	34,7	36,3	36,2	32,5	30,4
Nettoskuld	6 899	2 404	3 873	7 535	3 551
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,5	0,2	0,3	0,6	0,3
Räntetäckningsgrad, ggr	14,1	24,3	28,5	18,7	21,6

Nyckeltal, IFRS

	2022	2021	2020	2019	2018
Rörelsemarginal, procent	4,1	5,0	6,6	5,8	4,9
Eget kapital, genomsnitt under året	13 391	12 598	12 230	10 940	10 731
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, genomsnitt under året	13 384	12 597	12 229	10 938	10 730
Räntabilitet på eget kapital, procent	13,7	18,9	26,0	24,3	19,6
Sysselsatt kapital, vid utgången av året	33 590	28 698	24 435	26 336	18 360
Sysselsatt kapital, genomsnitt under året	31 704	26 602	26 706	25 905	16 761
Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent	8,4	11,5	15,0	13,2	15,9
Soliditet, procent	27,0	29,0	29,5	26,5	30,4
Nettoskuld	16 681	10 515	9 682	13 174	3 551
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,2	0,8	0,8	1,1	0,3
Räntetäckningsgrad, ggr	6,7	11,9	20,2	19,6	21,6

Nettoinvesteringar, IFRS

	2022	2021	2020	2019	2018
Goodwill	198	64	-145	8	23
Övriga immateriella tillgångar	97	131	74	127	98
Förvaltningsfastigheter	2	-74	2	-70	-262
Byggnader och mark	451	291	398	439	-31
Maskiner och inventarier	1 781	1 353	780	1 172	1 193
Aktier och andelar	159	514	-93	776	169
Projekt och exploateringsfastigheter	2 945	2 202	-2 842	-444	2 103
Projekt och exploateringsfastigheter, segmentsredovisning	2 268	1 067	-1 917	-434	2 103

Order

	2022	2021	2020	2019	2018
Orderingång	53 259	55 848	49 735	44 130	51 087
Orderstock	44 389	45 318	42 709	42 494	45 819

Personal

	2022	2021	2020	2019	2018
Antal anställda, vid utgången av året	15 040	14 895	15 252	14 258	14 614
Medelantalet anställda	15 045	14 907	15 166	14 309	14 661

Data per aktie, segmentsredovisning

	2022	2021	2020	2019	2018
Resultat före och efter utspädning, kr	6,98	8,50	10,00	7,25	7,12
Kassaflöde, kr	-6,69	10,31	9,42	3,47	-3,46
Eget kapital, kr	52,05	49,68	44,92	42,30	38,47

Data per aktie, IFRS

	2022	2021	2020	2019	2018
Resultat före och efter utspädning, kr	6,27	8,06	10,79	9,00	7,12
Kassaflöde, kr	-10,81	3,57	12,72	10,94	-3,46
Eget kapital, kr	47,90	46,38	42,18	39,18	38,47

	2022	2021	2020	2019	2018
Börskurs vid årets slut, kr	59,10	114,20	89,65	93,75	72,40
Utdelning, kr 4)	4,00	5,00	4,50	–	4,20
Antal aktier vid årets slut, miljoner	287,5	295,0	295,0	295,0	295,0
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner	292,2	295,0	295,0	295,0	295,0

1) Ej omräknade med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper för svenska bostadsrättsprojekt samt IFRS 16, Leasingavtal.
2) För 2020 är beloppen justerade för förvärv av beläggnings- och ballastverksamhet samt utdelning av Annehem Fastigheter.
3) Orderläget enligt segmentsredovisning, vilket innebär att för egenutvecklade bostadsprojekt betraktas bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag som externa beställare.
4) För 2022, styrelsens förslag till årsstämman.

PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022 171

ALTERNATIVA NYCKELTAL OCH DEFINITIONER

Alternativa nyckeltal och definitioner

Alternativa nyckeltal används för att beskriva verksamhetens utveckling och för att öka jämförbarheten mellan perioder. Dessa är inte definierade utifrån IFRS regelverk men de överensstämmer med hur koncernledning och styrelse mäter bolagets finansiella utveckling. Alternativa nyckeltal skall ej ses som substitut för finansiell information som presenteras i enlighet med IFRS utan som ett komplement.

Skillnaden mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS beskrivs mer utförligt i not 1 och not 4. Skillnaden består i huvudsak av olikheter i redovisningsprinciper för egenutvecklade bostadsprojekt där intäkter och resultat redovisas över tid i segmentsredovisningen och vid en tidpunkt, när bostadsköparna tillträder sina bostäder, i redovisning enligt IFRS. I segmentsredovisningen redovisas leasingavgifter för leastagare linjärt över leasingpe- rioden för leasingavtal som av motparten (leasegivaren) klassificeras som operationella leasingavtal. I koncernredovisningen enligt IFRS tillämpas IFRS 16 Leasingavtal som innebär att leasetagare redovisar avskrivning och ränta hänförliga till leasingtillgångar respektive leasingskulder. Skillnader mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS får således effekt även på posterna i balansräkningen, inkluderat nettoskuld. För nedanstående nyckeltal är dock beräkningssätten desamma i både segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS.

För mer information och beräkningar, se Peabs hemsida www.peab.se/alternativa-nyckeltal.

Finansiella definitioner

• Direktavkastning, aktier: Utdelning i procent av börskursen vid årets slut. Mäter vilken avkastning som föreslagen utdelning ger i förhållande till årets slutkurs.
• Disponibel likviditet: Likvida medel och kortfristiga placeringar samt ej utnyttjade kreditlöften. Visar koncernens tillgängliga likviditet.
• Eget kapital per aktie: Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare dividerat med antal utestående aktier vid periodens slut. Visar eget kapital per aktie.
• Kassaflöde per aktie: Kassaflöde per aktie beräknat som summan av kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflödet från investeringsverksamheten dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året. Visar vilket kassaflöde före finansiering som har genererats per aktie.
• Nettoinvesteringar: Periodens förändring av aktuell tillgångs redovisade värde (UB-IB) med tillägg för avskrivningar och nedskrivningar. Visar hur stora nettoinvesteringar som görs.
• Nettoskuld: Räntebärande skulder inklusive avsättningar till pensioner med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar. Visare finansiell position.
• Nettoskuld, segmentsredovisning: Räntebärande skulder inklusive avsättningar till pensioner med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar. Från och med 2019 ingår skulder avseende osåld del av egenutvecklade pågående bostadsprojekt i nettoskulden. Visar finansiell position för segment.
• Nettoskuldsättningsgrad: Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital. Visar finansiell position.
• Operativt kassaflöde: Kassaflöde före finansiering enligt segmentsredovisning. I kassaflödet ingår ej erhållen koncernintern ränta, betald ränta samt betald skatt, vilka ej fördelas till affärsområden utan redovisas enbart för koncernen. Investeringar via leasing belastar kassaflöde från investeringsverksamheten i affärsområdena. Operativt kassaflöde beräknas enbart för affärsområdena. Visar vilket kassaflöde som genereras per affärsområde.
• Orderingång: Summan av de beställningar som erhållits under perioden. Mäter hur nya order ersätter utfört arbete. Vad gäller egenutvecklade bostadsprojekt betraktas bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag som externa beställare.
• Orderstock: Värdet vid periodens slut av återstående intäkter i pågående produktion och erhållna beställningar som kommer att produceras. Orderstock baseras på segmentsredovisning. Visar hur mycket som kommer att produceras framöver.
• P/E-tal: Börskursen vid årets slut dividerad med med resultat per aktie. Visar marknadens förväntningar på bolaget med hänsyn till vinstgenerering.
• Resultat per aktie: Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Visar vinst per aktie.
• Räntabilitet på eget kapital: Periodens rullande 12 månaders resultat hänförligt till moderbolagets ägare dividerat med genomsnittligt (senaste fyra kvartalen) eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare. Måttet används för att skapa en effektiv verksamhet och en rationell kapitalstruktur och visar på hur koncernen har förräntat aktieägarnas kapital.
• Räntabilitet på sysselsatt kapital: Periodens rullande 12 månaders resultat före skatt med tillägg för finansiella kostnader i procent av genomsnittligt (senaste fyra kvartalen) sysselsatt kapital. Måttet används för att mäta kapitaleffektivitet och för att allokera kapital till nya investeringar och visar koncernens räntabilitet oberoende av finansiering.# Räntetäckningsgrad

Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader i förhållande till räntekostnaderna. Mäts för att visa hur väl räntekostnaderna kan täckas.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Visar lönsamheten i verksamheten.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen vid årets slut. Visar finansiell position.

Sysselsatt kapital för koncernen

Balansomslutningen vid årets slut med avdrag för ej räntebärande rörelseskulder och avsättningar. Måttet mäter kapitalanvändning och effektivitet.

Sysselsatt kapital för affärsområdena

Balansomslutningen för affärsområdet vid årets slut reducerat med uppskjutna skattefordringar och interna fordringar gentemot internbanken Peab Finans med avdrag för ej räntebärande skulder och uppskjutna skatteskulder. Måttet mäter kapitalanvändning och effektivitet för affärsområdena och visas endast som en nettosumma per affärsområde.

Övriga icke-finansiella definitioner

Allvarliga olyckor

Peab använder Arbetsmiljöverkets definition av en allvarlig olycka som en olycka där en eller flera personer skadas på arbetsplatsen eller på en plats de har besökt i arbetet. De kan vara skador som orsakar fraktur på ett ben i kroppen, svår blödning eller svår skada på nerver, muskler eller senor, skada på inre organ eller andra eller tredje gradens brännskada. Allvarliga olyckor i våra övriga nordiska länder kategoriseras enligt samma definition.

Byggrätt

Bedömd möjlighet att bebygga ett markområde. En byggrätt är den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en fastighet enligt en detaljplan. För pågående och kommande detaljplaner görs en bedömning om den framtida detaljplanens omfattning. För att ha förfoganderätt över en byggrätt krävs ägande av marken eller option på att äga marken. För kommersiella fastigheter mäts byggrätter i kvadratmeter.

eNPS

eNPS står för employee Net Promoter Score och mäter medarbetarengagemang. Resultatet kan variera mellan -100 och 100 och bygger på en fråga till medarbetarna: ”Hur troligt är det att du skulle rekommendera din arbetsgivare till en vän eller bekant?

Fast pris

Entreprenad som utförs till fast pris utan att entreprenören kan ändra detta, med mindre än att beställaren gör ändringar i entreprenaden eller gör tilläggsbeställningar.

Kontraktssumma

I kontraktet angiven ersättning för kontraktsarbetet, exklusive moms.

LTI4 och LTIF4

LTI4 avser antalet arbetsplatsolyckor med mer än fyra dagars frånvaro för den anställda, exklusive skadedagen och LTIF4 avser frekvensen per en miljon arbetade timmar enligt samma definition. LTI står för Lost Time Injury.

NKI

NKI står för Nöjd KundIndex och mäter hur nöjda Peabs kunder är. NKI är ett sammanvägt mått mellan 0 och 100 och bygger på tre frågor: 1) Total nöjdhet, 2) Förhållande till förväntningar och 3) Förhållande till en ideal leverantör.

Partnering/Samverkan

Är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen, där byggherren, konsulterna, entreprenörerna och andra nyckelaktörer gemensamt löser en bygguppgift. Baseras på ett förtroendefullt samarbete, där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom alla skeden av byggprocessen. I partnering/samverkan tas allas kompetens tillvara och alla arbetar tillsammans i projektet från ax till limpa.

Projektutveckling

Att hitta projekt- eller exploateringsfastigheter och utveckla dessa till färdiga projekt.

Projekt- och exploateringsfastighet

Innehav av råmark och saneringsfastigheter för framtida exploatering, bebyggda fastigheter för projektutveckling, förädling och därefter försäljning under Peabs normala verksamhetscykel.

Riskobservationer

Med riskobservation menas när man på en arbetsplats ser ett beteende, en risk eller brist som skulle kunna leda till tillbud eller olycka.

Totalentreprenad

Entreprenad där entreprenören utöver uppförandet även ansvarar för projekteringen av entreprenaden.

172 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022

KALLELSE ÅRSSTÄMMA OCH AKTIEÄGARINFORMATION

På www.peab.se lämnas fortlöpande aktuell information om företaget, det ekonomiska utfallet och aktiens utveckling. Där finns också möjligheter att ladda ned de finansiella rapporterna och andra publikationer. De kan också beställas genom: Peab AB, Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv eller telefon 0431-890 00.

Följ Peab kvartal för kvartal

Peab presenterar, i samband med att kvartalsrapporten publiceras, det ekonomiska utfallet för det gångna kvartalet tillsammans med det aktuella läget. Länken till presentationerna finns på www.peab.se/rapporter.

Aktieägarkontakt

• Niclas Winkvist, CFO
  Tfn 0431-890 00
  niclas.winkvist@peab.se
• Juha Hartomaa, IR-chef
  Tfn 0431-890 00
  juha.hartomaa@peab.se

Årskalender 2023

• Rapport för första kvartalet: 4 maj 2023
• Årsstämma: 4 maj 2023
• Rapport för andra kvartalet: 14 juli 2023
• Rapport för tredje kvartalet: 27 oktober 2023
• Bokslutskommuniké 2023: 2 februari 2024
• Års- och hållbarhetsredovisning 2023: april 2024

Analytiker som följer Peab

Företag	Namn	E-postadress
ABG Sundal Collier	Markus Henriksson	markus.henriksson@abgsc.se
Carnegie	Erik Granström	erik.granstrom@carnegie.se
DNB Nor	Simen Mortensen	simen.mortensen@dnb.no
Handelsbanken	Johan Edberg	joed02@handelsbanken.se
Kepler Cheuvreux	Albin Sandberg	asandberg@keplercheuvreux.com

Finansiell information

Tid och plats

Årsstämman äger rum torsdagen den 4 maj 2023 klockan 16,00 i Grevieparken, Grevie.

Anmälan

Aktieägare som önskar närvara i stämmolokalen personligen eller genom ombud ska:

• dels vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena tisdagen den 25 april 2023
• dels senast torsdagen den 27 april 2023 anmäla sig till stämman.

Anmälan kan göras via bolagets webbplats peab.se, per telefon 0431-893 50 eller per post till Peab AB (publ), Årsstämma, c/o Euroclear Sweden, Box 191, 101 23 Stockholm. Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, adress, person- eller organisationsnummer, telefonnummer och eventuella biträden.

Aktieägare som önskar delta genom poströstning ska:

• dels vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena den tisdagen 25 april 2023,
• dels senast torsdagen den 27 april 2023 anmäla sig genom att avge sin poströst enligt nedanstående.

Formulär för poströstning med instruktioner finns tillgängligt på Peabs webbplats www.peab.se/stamma. Ifyllt och undertecknat poströstningsformulär skickas med post till Peab AB (publ), c/o Euroclear Sweden, Box 191, 101 23 Stockholm eller med e-post till GeneralMeetingService@euroclear.com. Aktieägare som är fysiska personer kan även avge poströst elektroniskt genom verifiering med svenskt bankID via Euroclear Sweden ABs webbplats, https://anmalan.vpc.se/euroclearproxy. Ifyllt formulär ska vara Euroclear tillhanda den torsdagen den 27 april 2023.

Kallelse och ärenden

Kallelse till årsstämman samt dagordning publiceras på peab.se/stamma mån- dagen den 3 april 2023 på Peabs webbplats www.peab/stamma och tisdag den 4 april 2023 i Post- och Inrikes Tidningar.

Välkommen att delta på Peabs årsstämma 2023

Mer än 60 år av samhällsbyggande

• 1959 ”Vi kan göra det, vi kan ta fars traktor” Mats och Erik Paulsson, 14 och 16 år gamla, tar hand om kontraktet som deras far tackat nej till; att köra sophämtning åt sommargästerna på Bjärehalvön.
• 1963 Peab startar sin anläggningsverksamhet Bröderna köper sin första grävmaskin och börjar i och med det utveckla en anläggningsverksamhet.
• 1965 Bröderna köper ”Ottos grusagrop” och tillhörande gård i Förslöv och utvecklar ”grusagropen” till en riktig grustäkt.
• 1970 Byggboom i Sverige – Peab startar byggverksamhet Byggverksamhet inleds när verkstaden i Förslöv byggs och bröderna köper byggbolaget som utför byggnationen.
• 1975 Stenmark skapar skidfeber och bröderna vill hitta ett semesterboende för de anställda. De köper in sig i det som inom ett par år kom att heta Lindvallen i Sälen AB, idag mer känt som SkiStar. Detta var en del av Peab fram till 1983.
• 80-talet Etablering i Malmö Etablering i Malmö med ombyggnad av Börshuset och bygge av Saabfabriken.
• 90-talet Expansion under bank- och fastighetskris Peab inleder en förvärvsoffensiv som innebär att företaget blir börsnoterat och rikstäckande.
  • 1993 Peab köper Sveriges största byggbolag, BPA Peab med 5 000 anställda köper fackföreningsägda BPA med tre gånger så många anställda.
  • 1994 Norge Oslobaserade Fagbygg A/S (ingår i BPA) blir en del av Peab Norge och innebar att Peab etablerades på den norska marknaden.
  • 1999 Finland Finska Rakennus OY Leo Heinänen förvärvas vilket betyder etablering på finska marknaden.
• 2006 Peabskolan startar Branschens brist på arbetskraft och en ambition som samhällsbyggare är bakgrunden till att Peabskolan startar 2006. Sedan starten har drygt 1 300 elever tagit studenten. Idag finns skolor i Malmö, Göteborg och Stockholm.
• 2009 Hyllie Peab förvärvar Annehem och blir därmed delaktigt i resan mot att utveckla den helt nya stadsdelen Hyllie i Malmö.
• 2015 Flyktingkrisen Peab engagerar sig i Arbetsförmedlingens satsning 100- klubben, ett initiativ för att erbjuda nyanlända praktikplatser eller arbete. Peabskolan startar språk introduktion för nyanlända.
• 2020 Förvärv inom beläggning och ballast Peab förvärvar YIT:s nordiska verksamhet inom beläggning och ballast. Peab får nästan 2 000 nya medarbetare och etablerar verksamhet i Danmark. Utdelning av Annehem Fastigheter Peab delar ut och börsnoterar det tidigare helägda dotterbolaget Annehem Fastigheter.
• 2021 Ny mission och nya strategiska mål Peab slår fast en ny mission, reviderar sina finansiella och icke-finansiella mål och etablerar det fjärde målområdet ”ledande inom samhällsansvar”.

Avsnittsrubrik 1

Peab är Nordens samhällsbyggare med 15 000 medarbetare och en omsättning på 63 miljarder kronor. Med lokal närvaro och fokus på egna resurser utvecklar, anlägger och bygger vi vardagen där livet levs. Huvudkontoret finns i Förslöv på Bjärehalvön i Skåne. Aktien är noterad vid Nasdaq Stockholm.# Peab AB (publ)

Margretetorpsvägen 84 • 269 73 Förslöv • Tfn 0431-890 00 peab.se