AI assistant
Midsona — Annual Report 2015
Mar 30, 2016
3078_10-k_2016-03-30_a778a179-6ebd-48f4-bf55-9a482b7f0ff2.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
Midsona 2015 Ekologiskt så in i Norden 3 Året i korthet
Innehåll
- Ekologiskt så in i Norden 3 Året i korthet
- 4 En bild av starka varumärken
- 6 Detta är Midsona
- 8 VD har ordet
- 12 Midsonas strategiska modell
- 14 Mot en ledande position i Norden
- 15 Finansiella mål
- 16 Fyra steg mot lönsam tillväxt
- 18 Trender och omvärld
- 22 Så vinner Midsona marknaden
- 24 Våra varumärken är våra vassaste vapen
- 26 Åtta prioriterade varumärken
- 28 Så säkrar vi försäljningen
- 29 Så säkrar vi kvaliteten
- 30 Affärsområden
- 32 En hållbar affär
- 36 Risker och riskhantering
- 40 Medarbetare
- 42 Förvaltningsberättelse
- 49 Finansiella rapporter
- 58 Noter till de finansiella rapporterna
- 98 Styrelsens intygande
- 99 Revisionsberättelse
- 101 Bolagsstyrningsrapport
- 110 Aktien och ägarbild
- 114 Styrelse
- 116 Koncernledning
- 118 Femårsöversikt
- 122 Därför är Midsona en intressant aktie
Information om årsstämma
Årsstämma i Midsona AB (publ) äger rum den 27 april 2016 kl. 15.00 i Malmö Börshus, Skeppsbron 2 i Malmö. Rösträttsregistrering börjar kl. 14.00. Före stämman bjuder bolaget på lättare förtäring.
Rätt till deltagande
Rätt att delta i årsstämman har den som dels upptagits som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 21 april 2016, dels senast den 21 april 2016 kl. 16.00 anmäler sin avsikt att delta i årsstämman.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB för att få delta i stämman. Sådan registrering måste vara verkställd senast den 21 april 2016 och bör begäras i god tid före denna dag hos den som förvaltar aktierna.
Anmälan om deltagande
Anmälan kan ske skriftligt under adress Midsona AB, Box 21009, 200 21 Malmö, via e-post till [email protected], via bolagets webbplats www.midsona.com eller kontorstid per telefon 040-601 82 03 alternativt 040-601 82 00. Vid anmälan ska anges namn, adress, person- eller organisationsnummer, telefon dagtid, samt, i förekommande fall, antal biträden (högst två). Inträdeskort skickas ut några dagar innan stämman och ska visas upp vid entrén till stämmolokalen.
Utdelning
Styrelsen har beslutat att föreslå stämman att lämna utdelning om 1,10 kr per aktie för verksamhetsåret 2015.
Naturligtvis! An English version of this report is available at
Urtekram etablerar Midsona på den snabbt växande marknaden för ekologiska livsmedel.
Den största händelsen för Midsona under 2015 var förvärvet av danska Urtekram, en ledande aktör inom ekologiska produkter i Norden. Urtekram omsatte under 2014 cirka 460 Mkr. Naturligtvis! An English version of this report is available at
Förvärvet är i linje med Midsonas strategi att etablera nya tillväxtområden. Urtekram är ett varumärke inom marknaden för ekologiska produkter huvudsakligen i Norden, en marknad som visar stark tillväxt. Tillväxten drivs av konsumenternas ökade intresse för produkter med färre tillsatser och en bättre hänsyn till miljön.
Urtekram har en mycket stark ställning på den danska marknaden. Över 30 procent av slutkonsumenterna
har hört om produkterna genom vänner eller bekanta. Med Urtekram signalerar man en värdering, en hållning.
Midsona får genom förvärvet en stark position på den danska marknaden och vi har fått ut eller kommer att få ut de synergier på kostnadssidan som vi förväntade, det vill säga totalt cirka 20 Mkr. Därutöver ska förvärvet ge upphov till ökad försäljning dels genom försäljning av Midsonas befintliga produkter på den intressanta danska marknaden, dels genom ökad exponering av Urtekrams produkter i Sverige, Norge och Finland. Samtidigt får Midsona ingång till nya marknadsetableringar i övriga Europa.
Året i korthet
- ▶ Förvärv av Urtekram International A/S, ett danskt företag med en ledande position inom ekologiska livsmedel i Norden. Urtekram omsatte under 2014 cirka 460 Mkr. Förvärvet slutfördes den 1 juli 2015. Köpeskillingen var 215 miljoner danska kronor (cirka 266 Mkr) på skuldfri basis.
- ▶ Nyemission om cirka 122 Mkr övertecknades.
- ▶ Den 1 september 2015 förändrades koncernledningens sammansättning. Lars Børresen utsågs till chef för nybildade Affärsområde Danmark och Markku Janhunen utsågs till chef för Affärsområde Finland. Koncernledningen utgörs från 1 september 2015 av Peter Åsberg (koncernchef och Sverige), Lennart Svensson (CFO), Lars Børresen (Danmark), Vidar Eskelund (Norge) och Markku Janhunen (Finland).
- ▶ Friggs lanserade nya majskakor som i början av 2016 fick utmärkelsen Årets bästa hälsomat av tidningen MåBra. Juryns motivering: "Bra alternativ till riskakor. Knapriga och goda, ät dem gärna med lite mager ost och paprika eller bara som snack. Glutenfritt och ekologiskt".
- ▶ Beslöts att lägga ned produktionsenheten i Stenkullen utanför Göteborg, där en del av varumärket Dalblads produkter producerats. Kostnaden för nedläggningen var 10 Mkr och belastade det första kvartalet 2015. Besparingen beräknades till 7 Mkr på årsbasis med full effekt från början av det fjärde kvartalet 2015.
Nettoomsättning (Mkr)
EBITDA (Mkr)
före poster av engångskaraktär
Rörelseresultat, EBIT (Mkr) före poster av engångskaraktär
80
2011 2012 2013 2014 2015
Resultat per aktie (kr) före och efter utspädning
2011 2012 2013 2014 2015
2011 2012 2013 2014 2015
En bild av starka varumärken
Ett urval av egna varumärken
Urtekram Friggs Naturdiet Dalblads Supernature MyggA Tri Tolonen Miwana Soma Elivo Nutana Drop-it
Ett urval av representerade varumärken
Atkins Biopharma Efalex Efamol Esberitox Glucosanol Liposinol Nature's Sunshine Remifemin RFSU Philips Avent Salus
Detta är Midsona
Midsona utvecklar, producerar och marknadsför produkter som gör det lättare för människor att själva bidra till ett sundare liv i vardagen. Bolagets vision är att vara ledande i Norden inom hälsa och välbefinnande.
Ett nordiskt bolag
Förvärvet av danska Urtekram under 2015 ger Midsona betydande verksamheter i fyra nordiska länder. Bolaget har nu starka positioner i såväl Sverige, Norge, Finland som Danmark, vilket medför att Midsona lagt den sista biten i det nordiska pusslet. Genom förvärvet får Midsona också ingångar till nya marknadsetableringar i övriga Europa.
Starka varumärken
Midsona fokuserar på att utveckla och marknadsföra starka varumärken. Verksamheten bygger på en portfölj av egna varumärken plus internationella uppdragsgivares varumärken, vilka vi representerar i hela eller delar av Norden. De egna varumärkena utgör verksamhetens ryggrad och tillsammans med uppdragsgivares varumärken bildar de en stark och bred varumärkesportfölj för försäljning såväl via olika kanaler som till slutkonsumenter.
Midsona har valt att prioritera åtta utvalda varumärken: Dalblads, Friggs, Miwana, MyggA, Naturdiet, Supernature, Tri Tolonen och Urtekram.
Höga tillväxtambitioner
Midsonas tillväxtmål är att växa med över tio procent i genomsnitt per år genom en mix av organisk och förvärvsdriven tillväxt samt genom nya samarbeten eller allianser.
Satsning på den snabbt växande ekologiska marknaden
Förvärvet av Urtekram innebär en stark etablering på den snabbt växande marknaden för ekologiska produkter. Enligt Ekoweb står ekologiska livsmedel för 7,7 procent av den totala livsmedelsmarknaden i Sverige efter en tillväxt med 39 procent under 2015. I Danmark står ekologiska livsmedel för 8,3 procent av livsmedelsmarknaden och tillväxten under 2015 var 10 procent. Även i Finland och Norge är tillväxten betydligt över marknaden som helhet. Den totala världsmarknaden växer cirka tio procent, begränsad av tillgången på råvaror.❶
Den europeiska marknaden för ekologiska kroppsvårdsprodukter växer med cirka tio procent och den nordiska marknaden för glutenfria produkter med cirka 30 procent.
❶ Källa: Ekoweb.
Detta är Midsona—7
VD har ordet Ökat fokus på starka varumärken inom växande segment för hälsa och välbefinnande
Midsonas mission och vision står stadigt fast, det vill säga att vi ska hjälpa människor till ett sundare liv i vardagen samt vara marknadsledande i Norden inom hälsa och välbefinnande.
Redan idag är vi bland de ledande i Norden, en position vi har nått genom att konsekvent arbeta enligt vår varumärkesstrategi. Successivt har vi flyttat fram positionerna för våra varumärken inom hälsa och välbefinnande i de nordiska länderna, inte minst inom dagligvaruhandeln. Vi har byggt upp en bred och stark portfölj av egna varumärken som Friggs, Naturdiet och Dalblads. Och det ska vi fortsätta med.
Den viktigaste händelsen för Midsona under 2015, och en av de viktigaste under de senaste åren, är förvärvet av danska Urtekram, idag vårt största varumärke.
Väl positionerat inom attraktiva segment
Konsumenternas intresse för produkter som är ekologiska och "fria från" (främst från gluten och laktos) ökar. Urtekrams varumärke har starka positioner inom just dessa områden, med tyngdpunkt på ekologiska produkter.
Med en omsättning på cirka 460 miljoner kronor 2014 innebar förvärvet av Urtekram att Midsona växer proforma med cirka 50 procent. Under 2015 ökade Midsonas omsättning till 1 174 miljoner kronor (920), varav Urtekram stod för 283 miljoner kronor. Rörelseresultatet förbättrades till 68 miljoner kronor (64), före poster av engångskaraktär, motsvarande en rörelsemarginal på 5,8 procent (7,0). Redovisat resultat efter skatt blev 66 miljoner kronor (63), motsvarande ett resultat per aktie om 2,71 kronor (2,75).
Förvärvet av Urtekram genomfördes vid halvårsskiftet 2015 och innebär att Midsona nu har betydande verksamhet i samtliga fyra nordiska länder och att koncernen är organiserad i lika många affärsområden. Urtekram har en mycket stark position i Danmark och har under de senaste åren investerat och etablerat sig starkt i Sverige och Finland.
Livsmedel en del av den personliga profileringen
Det finns ett stort hälsointresse bland dagens konsumenter, en större medvetenhet och kunskap om produkter inom hälsa och välbefinnande än för bara några år sedan. Många väljer bort de stora etablerade varumärkena, som ofta erbjuder processade livsmedel, för att göra egna personliga val. Människor skapar sin personliga profil inte bara genom vilka kläder de har på sig, vilken bil de kör, var de bor, utan även genom vad de äter och dricker.
Ur vår synvinkel är detta en positiv utveckling. Ju mer kunderna kan om hälsa och välbefinnande, desto bättre är det för oss. Midsona är ett brett bolag och kan tillfredsställa flera inriktningar. Vi ligger i framkant, utvecklar kontinuerligt våra varumärken och tar in nya som möter konsumenternas förändrade krav och behov.
Den ekologiska livsmedelsmarknaden växer snabbt och Sverige är den marknad i Norden med störst tillväxt. Enligt Ekoweb var tillväxten 39 procent under 2015 och det efter en ökning med 38 procent under 2014. Danmark är en av de mest utvecklade ekologiska marknaderna i världen och där ökade ekologiska livsmedelsprodukter med tvåsiffriga tal under 2015.
De konsumenter som handlar ekologiska livsmedelsprodukter intresserar sig även för andra närliggande områden, som ekologiska kroppsvårdsprodukter. Här har Urtekram en rad intressanta produkter som redan skaffat starka marknadspositioner i både Danmark och Sverige.
Såväl kostnadssynergier som ökad tillväxt från Urtekram
Vårt förvärv av Urtekram gjordes under sommaren 2015 och redan nu kan vi konstatera att vi har fått ut eller kommer få ut de synergier på kostnadssidan som vi förväntade. Dessutom bedömer vi att det förväntade bidraget till vår tillväxt långsiktigt kommer att bli högre. Skälet är främst den mycket starka ekologiska trenden bland konsumenter i hela Norden. Förvärvet har även medfört att våra kunder visat ett ökat intresse att genomföra gemensamma marknadssamarbeten och kampanjer.
Under hösten har vi arbetat med att integrera Urtekram med Midsonas befintliga organisation. Målet är att hitta en gemensam modell och struktur, där vi förenar det bästa från båda sidor: Midsonas muskler och styrka i marknaden samt Urtekrams snabba, flexibla och entreprenörsdrivna sätt att agera.
Jag kan konstatera att integrationen hittills har fungerat mycket bra och att det finns gemensamma värderingar och en gemensam kultur som förenar oss.
Tillsammans mot målet att bli ledande i Norden
Vi har många kunniga och engagerade medarbetare som varje dag gör fantastiska insatser för att utveckla Midsona och tillsammans arbetar vi vidare mot vårt mål att bli det ledande bolaget i Norden.
För att utveckla de egna varumärkena är det viktigt att ha en kundnära och effektiv intern innovationsprocess. Genom vårt sortimentsråd (läs mer på sidorna 22–23) har vi en etablerad och strukturerad process, där vi snabbt kan ta fram nya produkter som marknaden efterfrågar. Vi utvecklar nu processen ytterligare för att öka innovationstakten.
Vi hade också utmaningar under året. Under det fjärde kvartalet minskade försäljningen av riskakor till följd av Livsmedelsverkets rapport om gränsvärden för arsenik i risprodukter. För de konsumenter som fortsatt är tveksamma till risprodukter har vi därför utvecklat nya majsprodukter som komplement. Majskakorna lanserades under hösten och ytterligare produkter kommer under första halvåret 2016.
Våra finansiella mål kvarstår
Midsonas finansiella mål står fast. För 2015 har de påverkats av förvärvet av Urtekram. Förvärvet gör att vi överträffar tillväxtmålet med mycket god marginal. Totalt var tillväxten 28 procent under 2015. Rörelsemarginalen före poster av engångskaraktär blev 5,8 procent och ambitionen att nå målet om 10 procent står kvar. Nettoskuldsättningen stiger ofta när man gör större förvärv och var vid årets slut 3,9 gånger, målet är att den ska ligga under 2 gånger. Utdelningspolicyn om att dela ut mer än 30 procent av resultatet efter skatt har vi överträffat de senaste fyra åren – och policyn kvarstår.
Förvärvsaktiviteten har varit hög på marknaden för hälsoprodukter de senaste åren i Norden och Midsona har varit ett av de mest aktiva bolagen. Vi har genomfört en handfull större förvärv under åren 2010–2015. Förvärven har överlag blivit lyckosamma då vi har en tydlig modell för att integrera förvärvade bolag och därmed realisera synergier. Vi har för avsikt att aktivt delta i den fortsatta konsolideringen av marknaden.
Det viktigaste för Midsona framöver är att våra prioriterade varumärken växer och blir ännu starkare. Det ska vi åstadkomma dels genom att ta våra befintliga varumärken in i nya växande segment, dels genom att fortsätta förvärva och skapa strategiska allianser, med målet att bli det ledande bolaget i Norden.
Malmö i mars 2016
Peter Åsberg VD och koncernchef
Midsonas strategiska modell
Kärnan i Midsonas verksamhet är företagets mission att göra det lättare för människor att själva bidra till ett sundare liv i vardagen. Inom detta område följer Midsona hur befintliga trender förändras och hur nya trender uppstår. Därefter analyseras trenderna för att ta fram olika möjligheter att tillfredsställa konsumenternas nya önskemål och behov. Genom att sedan utveckla, förvärva och vårda framgångsrika varumärken samt välja bästa kanalstrategi för respektive produkt erövrar Midsona starka positioner på utvalda geografiska marknader.
Mot en ledande position i Norden
Förvärvet av Urtekram tar Midsona ett stort steg närmare visionen att bli ledande i Norden inom hälsa och välbefinnande.
Genom en tillväxtorienterad och väldefinierad strategi har Midsona under de senaste åren renodlats mot att utveckla och marknadsföra produkter som bidrar till bättre hälsa och ett ökat välbefinnande. Företaget har en tydlig ambition och strategi att driva tillväxt genom såväl vidareutveckling av befintliga och nya egna varumärken, som genom kompletterande förvärv.
Midsona utvärderar kontinuerligt bolag i Norden med kompletterande produktsegment och tydliga kostnads- eller tillväxtsynergier. Genom noggrann analys av potentiella förvärv, en tydlig förvärvsagenda och en välutvecklad integrationsprocess har bolaget de senaste åren lyckats realisera planerade synergier i samtliga förvärv. Förvärven har bidragit till att bygga ett starkare Midsona och ambitionen är att fortsatt ta ett ledarskap i den pågående konsolideringen på marknaden.
Transaktionslogik med Urtekram
Förvärvet av Urtekram har en stark transaktionslogik som främst utgörs av:
- 1 Etablering av nytt tillväxtområde
- 1 Förstärkt produktportfölj
- 1 Stärkt position på den nordiska marknaden
- 1 Stärkt finansiell profil
- 1 Förväntade tillväxt- och kostnadssynergier
Förvärv sedan 2011
| År | Bolag | Land | Omsättning* | Produkter |
|---|---|---|---|---|
| 2011 | Bio-Vita Oy | Finland | 6,4 MEUR | Kosttillskott |
| 2012 | Nordsveen AS | Norge | 74 MNOK | Flera starka varumärken inom hälsa och välbefinnande |
| 2012 | Dalblads Nutrition AB | Sverige | 51 MSEK | Sportnutrition |
| 2013 | Supernature AS | Norge | 49 MNOK | Supermat |
| 2013 | Elivo** | Finland | 1,3 MEUR | Kosttillskott, hudvård och intimvård |
| 2014 | Soma Nordic AS | Norge | 51 MNOK | Ekologiska hälsolivsmedel |
| 2015 | Urtekram Intl A/S | Danmark | 368 MDKK | Ekologiska livsmedel och kroppsvårdsprodukter |
* Vid förvärvstillfället senaste årsresultat ** Midsona förvärvade varumärket av Tamro Oy
Finansiella mål
Tillväxt: över 10 procent i genomsnitt
Tillväxtmålet ska nås genom ett fokus på vision och uppsatta strategier. Tillväxten kommer att ske organiskt, via förvärv och genom nya samarbeten eller allianser. Målet innebär att Midsona långsiktigt räknar med att växa betydligt mer än den underliggande marknadens tillväxt på 2–4 procent per år.
Måluppfyllelse: 28 procent, till största delen tack vare förvärvet av danska Urtekram.
EBIT-marginal: över 10 procent
Målet är satt för att långsiktigt kunna utveckla verksamheten och lämna en stabil avkastning till ägarna. Som ett fokuserat varumärkesbolag får Midsona skalfördelar i alla funktioner, från inköp till försäljning, vilket ska stärka EBIT-maginalen. Dessutom bedöms en förbättrad produktmix påverka marginalen positivt. Synergier från genomförda och framtida förvärv förväntas också höja EBIT-marginalen.
Måluppfyllelse: 5,8 procent före poster av engångskaraktär.
Nettoskuldsättning/EBITDA: mindre än 2 gånger
Målet kopplar belåningen till intjäningsförmågan och är satt för att definiera en rimlig risknivå. Målet ska nås genom aktiva och ansvarsfulla investeringar samt ett tydligt fokus på det operativa kassaflödet.
Måluppfyllelse: 3,9 gånger. Periodvis kan relationen nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA på rullande 12 månadersbasis vara väsentligt högre än målet vid tiden efter ett förvärv, då resultaten från förvärvet ännu inte fått fullt genomslag. För tiden innan förvärvet av Urtekram vid utgången av juni 2015 var nettoskuldsättning/EBITDA 2,3 gånger.
Utdelning: mer än 30 procent av resultatet efter skatt
Målet är en väl avvägd andel som ger ägarna en rimlig avkastning samtidigt som bolaget tillförsäkras medel för att offensivt utveckla verksamheten.
Måluppfyllelse: Styrelsens förslag om 1,10 kronor motsvarar drygt 47 procent, vilket innebär att utdelningsmålet överträffats de senaste fyra åren.
Fyra steg mot lönsam tillväxt
Midsona är fokuserat på att utveckla starka varumärken för att bli ledande i Norden inom hälsa och välbefinnande. För att nå målet arbetar koncernen aktivt och konsekvent efter en tillväxtstrategi som bygger på fyra väl definierade delar.
Tillväxt av prioriterade varumärken
Midsona prioriterar egna starka varumärken tillsammans med ett antal utvalda licensierade varumärken, som koncernen utvecklar på huvudmarknaderna Sverige, Danmark, Finland och Norge.
Under de senaste åren har Midsona, ofta inom ramen för koncernens väl inarbetade varumärken, lanserat ett stort antal nya produktvarianter och innovationer. Dessutom har koncernen förnyat förpackningar så att produkterna syns bättre och motsvarar såväl konsumenternas som handelns krav. Midsona ökar också synlighet och image på en rad olika sätt genom en väl planerad marknadsföring.
Under 2015 har vi bland annat:
- � Ökat innovationstakten och lanserat fler nya produkter än någonsin. De flesta under varumärkena Urtekram, Friggs och Naturdiet.
- � Utvecklat nya tydligare varumärkesplattformar för Naturdiet och Friggs som gör det möjligt att bredda sortimenten.
- � Tagit fram ett bredare sortiment under varumärkena Friggs och Naturdiet.
- � Lanserat ny förpackningsdesign för Friggs och Naturdiet som bättre kommunicerar märkenas värden och markerar produktfamiljerna.
Nya tillväxtområden
Midsona investerar aktivt för att etablera sig inom närliggande produktområden, bland annat genom förvärv.
För att även i framtiden ha ett attraktivt sortiment arbetar Midsona aktivt med utvecklingen av sitt erbjudande, till exempel genom en strukturerad omvärldsbevakning där konsumenter och kunder är centrala källor. Andra källor är de mässor som frekvent besöks samt kontakter med branschkollegor och fackpress. Många gånger är förvärv av ett bolag med utvecklingsbart varumärke inom existerande eller nytt attraktivt produktområde ett effektivare sätt att växa än att starta från grunden. Under senare år har Midsona förvärvat ett antal verksamheter för att komplettera portföljen.
Under 2015 har Midsona bland annat:
- � Förvärvat danska Urtekram, en pionjär inom ekologiska livsmedel och med en omsättning på cirka 460 miljoner kronor.
- � Konsoliderat och integrerat Urtekram och norska Soma, varumärken som varit de viktigaste drivkrafterna för tillväxten under 2015.
- � Fortsatt söka lämpliga förvärvsmöjligheter inom prioriterade områden.
Lönsamhetsoptimering av produktportföljen
Midsona arbetar kontinuerligt med att analysera sin varumärkesportfölj. Arbetet syftar till att fortsätta satsningen på de produkter som levererar bäst marginal samt parallellt utveckla eller avveckla de produkter som inte bedöms uppnå acceptabel bruttomarginal.
Midsona utvärderar kontinuerligt sitt sortiment ur ett lönsamhetsperspektiv. De senaste åren har sortimentet reducerats med ett stort antal produkter som inte passar in i koncernens strategi eller bedömts klara lönsamhetskraven.
Midsona arbetar också proaktivt med produktanpassningar för att öka intäkten eller minska kostnaderna utan sänkta kvalitetskrav. För att effektivisera verksamheten arbetar Midsona sedan några år med att outsourca produktion till nationella eller internationella leverantörer. Befintliga leverantörer utvärderas löpande för att säkerställa bästa villkor och kvalitet. Det ger en kostnadseffektiv och flexibel produktion som kan varieras med trender och efterfrågan, utan avkall på kvaliteten.
Under 2015 har Midsona bland annat:
- � Lanserat fler nya produkter och produktuppdateringar än någonsin. I utvecklingsarbetet har Urtekram hållit en mycket hög takt för lanseringen av nya produkter.
- � Avveckling av ett antal olönsamma artiklar och ett antal mindre försäljningsuppdrag.
- � Aktivt arbetat för att sänka varukostnaderna.
Effektiv organisation
Midsona arbetar kontinuerligt med att anpassa och effektivisera organisationen. För att fokusera på kärnverksamheten har koncernen sedan några år tillbaka i princip ingen egen tillverkning. Midsona arbetar i stället nära sina leverantörer med ett mångfacetterat kvalitetsarbete och olika typer av support. Dessutom förbättras de interna processerna löpande.
Förvärvet av Urtekram innebär ett avsteg från den principen, men med den typen av ekologiska produkter som Urtekram säljer är det viktigt att ha total kontroll över produktionen.
Under 2015 har vi bland annat:
- � Fortsatt integration av de förvärvade bolagen för att realisera kostnads- och intäktssynergier.
- � Initierat en outsourcing av Dalblads produktion, vilket innebär att produktionsenheten för dessa produkter avvecklats.
- � Stärkt innovationsorganisationen ytterligare.
- � Fortsatt samordna administrativa funktioner för att förbättra kommunikationen och därigenom snabba upp interna processer.
- � Intensifierat den centrala bearbetningen genom att stärka key account-organisationen.
- � Skapat ny svensk intern säljkår.
Trender och omvärld
Att förstå och fånga sin samtid är avgörande för Midsonas förmåga att leva upp till missionen: att göra det lättare för människor att själva bidra till ett sundare liv i vardagen. Konsumenternas behov i kombination med viljan att bidra till en hälsosammare vardag är den grundläggande drivkraften. För att kunna leva upp till missionen krävs stor kunskap om trender, konsumentbeteenden och hur olika produkter kan bidra till ett sundare liv. Midsona har väl utvecklade metoder för att aktivt bevaka omvärlden, tidigt upptäcka nya trender och utveckla produkter som svarar mot konsumentbehov. Efterfrågan på Midsonas produkter gynnas av en övergripande stark global trend: intresset för hälsa.
Bättre hälsa är en global utmaning
Hälsa och välbefinnande hänger ihop med utveckling, välfärd och tillväxt. Det framhåller bland andra World Economic Forum, som 2015 lyfte fram hälsans betydelse för ekonomin som en av de viktigaste globala frågorna. I takt med växande välstånd och snabb urbanisering ökar andelen av jordens befolkning som kan unna sig en modern livsstil. Utvecklingen är i grunden positiv, men skapar även nya utmaningar. År 2020 förväntas drygt hälften av världens sjukdomsfall vara kopplade till kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes ❶. Samtidigt ökar insikten om värdet av en balanserad kost, liksom betalningsviljan för olika hälsoprodukter. Midsonas marknad påverkas positivt av dessa trender, inte minst av ökad vilja från individen att investera i den egna hälsan.
Intresset för hälsa och välbefinnande kan brytas ned i flera trender som styr konsumtionsmönstren, till exempel önskan att leva ett aktivt liv, ökningen av det ekologiska och hållbara, att produkter ska vara naturliga, fräscha och helst närproducerade, samt fria från tillsatser. Även om trenderna ovan är starka inte minst i ett nordiskt perspektiv, så är de inte entydiga. Polariseringen ökar; samtidigt som rekordmånga anmäler sig till motionslopp så ökar antalet kraftigt överviktiga.
Vi är vad vi äter
Ökad medvetenhet om matens betydelse är en viktig global trend. Den yttrar sig dels i form av ökat misstroende mot processad mat, dels i form av ökat engagemang för råvarornas ursprung, vad maten innehåller och vad en balanserad och sund kost innebär.
Undersökningsföretaget Nielsen har undersökt konsumenters åsikter om hälsa och ätande i rapporten "We are what we eat – healthy eating trends around the world". Den visar bland annat att tillväxten på global nivå är högre för nyttiga produkter än för kategorin godis och sötsaker. Konsumenter söker färska, naturliga och minimalt förädlade livsmedel. Nyttiga ingredienser som främjar god hälsa värderas också högt. Det är de yngre konsumenterna som visar störst beredskap att betala mer för nyttiga ingredienser.
Den starkaste globala trenden är naturliga råvaror utan tillsatser, vilket fyra av tio konsumenter anser vara mycket viktigt. Andra trender som påverkar konsumtionsbesluten är produkter med lägre halter av onyttiga ämnen alternativt har berikats med nyttiga ämnen eller produkter som ligger i linje med hållbarhetsfilosofin.
❶ Strategiska trender i ett globalt perspektiv. Kansliet för strategisk analys, Regeringskansliet.
Trender
| Karaktäristik | Andel av globala konsumenter som anger som "mycket viktig" |
Nordiskt perspektiv | Utveckling i Norden |
|
|---|---|---|---|---|
| Naturliga råvaror utan tillsatser | Naturliga råvaror, fria från genmodi fierade ämnen, utan artificiella färg ämnen och smaker, gärna naturliga smaker. |
36–43% | Naturligt och fritt-från är mycket starka i Norden |
|
| Less is more | Produkter med till exempel lågt kolesterol, fett, kalorier samt koffein- och glutenfritt. |
21–38% | Viktig trend, inte minst laktos- och glutenfritt |
|
| Berikade produkter | Fullkorn, fiber- eller proteinberikat, tillskott av kalcium, vitaminer och mineraler, mer fleromättade fetter. |
25–36% | Fullkorn och fiber stark trend |
|
| Hållbara produkter | Ekologiska/organiska råvaror, fair trademärkt. |
26–35% | Ekotrenden stark, närproducerat är också viktigt |
Källa: Nielsen 2015: We are what we eat – healthy eating trends around the world (www.nielsen.com/us/en/insights/reports/2015/we-are-what-we-eat.html).
De nordiska konsumenterna är generellt trendkänsliga och därmed föregångare som tar till sig nya trender tidigt. Hållbarhet och framför allt ekologiskt är en särskilt kraftfull trend i Norden. I Sverige ökade marknaden för ekologiska livsmedel under 2015 med 39 procent till drygt 15 miljarder kronor. För Danmark uppskattades motsvarande takt till 10 procent, det vill säga i nivå med tillväxten för den globala marknaden för ekologiska livsmedel.
Enligt Nielsen är sex av tio svenskar beredda att betala mer för ekologiska produkter och naturliga ingredienser, medan fem av tio är beredda att betala mer för att slippa konstgjorda färg- och smakämnen ❶. Ekotrenden tilltar i styrka; hälften av svenskarna köper alltid eller ofta ekologiskt ❷.
På Urtekrams hemmamarknad Danmark står ekologiska livsmedel för cirka 8 procent av livsmedelsmarknaden, den högsta siffran i Norden. Det är dock den svenska marknaden som växer snabbast. Även i Norge växer marknaden snabbt med en tillväxt under 2015 om cirka 25 procent.
Ökat intresse för motion
Under det senaste decenniet har antalet anmälda till motionslopp som Vasaloppsveckan och Göteborgsvarvet i princip fördubblats. Det speglar ett växande intresse för hälsa och välbefinnande som gynnar Midsona, både direkt i form av ökad efterfrågan på sportnutrition och indirekt genom att ett ökat motionsintresse i regel även leder till ändrade kostvanor.
64 procent av svenskarna motionerar minst två gånger i veckan och så få som 17 procent motionerar sällan eller aldrig enligt Riksidrottsförbundet. Intresset för vardags
❶ www.nielsen.com/se/sv/ press-room/2015/sex-av-tiobetalar-gaerna-mer-foer-ekologiskt.html
❷ www.ekoweb.nu/ attachments/67/27.pdf
motion – till exempel att cykla till jobbet – ökar. Branschorganisationen Frisk uppskattar att friskvårdsföretagen i Sverige omsatte 3,6 miljarder kronor 2013 och växer snabbt. Enligt branschen tränade samma år drygt 1,1 miljon svenskar på gym, en fördubbling sedan 2000.
Enligt en studie gjord av Svensk Handel anser närmare 75 procent av de tillfrågade konsumenterna att de är hälsomedvetna när de handlar och närmare 45 procent svarar att de är mer hälsomedvetna än vad de var för ett år sedan.
Prioriterat att identifiera trender
Att spana efter förändringar i trender och helt nya trender är ett prioriterat arbete i Midsona. Samtliga som arbetar inom sälj och marknad är ute så mycket som de kan på en rad olika aktiviteter för att följa trenderna, till exempel på de stora matmässorna. Det är viktigt att följa vad som skrivs, både av personer i branschen men självklart också vad slutkunderna tycker om hälsa, välbefinnande och ekologiskt. Det är viktigt att spaningen görs internationellt, såväl i andra europeiska länder som i USA, där många av de trender som kommer till Europa och Norden startar.
Ökat intresse från handeln
Det ökade intresset för produkter kring hälsa och välbefinnande har ökat handelns intresse för området. De viktigaste kanalerna till konsument är dagligvaruhandeln, hälsofackhandeln, apoteken och e-handel.
Dagligvaruhandeln, med sina stora konsumentflöden, fortsätter att öka sin försäljning av icke receptbelagda läkemedel. Den förväntas dessutom öka sin betydelse ytterligare i takt med att hälsolivsmedel ökar sin relativa andel av försäljningen av produkter för hälsa och välbefinnande.
Apoteken i Norden ökar sin försäljning av receptfria produkter som främjar hälsa och välbefinnande. Apotekens styrkor är en blandning av farmaceutisk kunskap och ett brett hälsokunnande.
Hälsofackhandeln har konsoliderats de senaste åren. De ser en aktiv rådgivning som en viktig del av sitt erbjudande. Det attraherar grupper som tidigt följer livsstilstrenderna och gör medvetna val.
E-handeln ökar produkternas tillgänglighet och kundernas bekvämlighet. Primärt drivs e-handeln av de traditionella kanalerna, även om det idag finns en del specialiserade e-handelsbolag.
Så vinner Midsona marknaden
Basen i Midsonas strategi är att utveckla och förvärva varumärken, för närvarande med fokus på de nordiska länderna. Genom förvärvet under 2015 av varumärket Urtekram med bas i Danmark tog bolaget ett stort kliv in i tillväxtområdet ekologiska hälsolivsmedel, ett område där tillväxten i Norden kommer att vara mycket stark de närmaste åren.
Midsona ska kontinuerligt förstärka produktportföljen med målet att öka andelen egna varumärken. Aktiviteterna ska stärka bolagets positioner på den nordiska marknaden, där etappmålet att bli ett nordiskt bolag är nått genom förvärvet av Urtekram.
Försäljning per geografisk marknad
- � Sverige 37 %
- � Norge 35 %
- � Finland 11 %
- � Danmark 15 %
- � Övriga länder 2 %
Styrkan i en nordisk koncern
De nordiska länderna är fortsatt relativt olika i form av konsumenternas preferenser och vilka varumärken som finns i de olika länderna. Midsona har nu erhållit en nordisk styrka med Urtekram och etablerat varumärket och dess produkter i de nordiska länderna.
Många internationella företag som vill vara representerade i Norden söker en gemensam kontakt för hela regionen. Över tid siktar Midsona på att kunna erhålla den typen av internationella försäljningskontrakt.
Kontinuerlig innovation
En viktig del i att vinna kriget i butiken är innovationer. Midsona är en samordnad koncern med varumärken över de nordiska gränserna. Marknadssidan arbetar nära och kontinuerligt med produktutvecklingsavdelningen. Arbetet organiseras i ett sortimentsråd där det finns representanter för marknad, produktutveckling och inköp. Inköp finns med för att snabbt kunna ta kontakt med leverantörer eftersom Midsona inte haft någon egen produktion. Arbetet förändras något i och med förvärvet av Urtekram som har egen produktionsanläggning.
Processen att ta fram en ny produkt inleds med att en idé presenteras för sortimentsrådet och därefter arbetar man vidare med att utveckla idén. Sortimentsrådet är ett möte, där det tas beslut om att starta projekt för att utveckla en produkt. Därefter arbetar man vidare i olika projektgrupper med en sammansättning som bestäms av vilket varumärke som produkten berör. När idén presenteras är det viktigt att marknadstrender och konkurrenssituation kartläggs, för att på bästa sätt beskriva och förklara varför Midsona ska utveckla produkten.
Livsmedelsföretagen arbetar kontinuerligt mot dagligvaru- och fackhandelns olika revideringsfönster för att lansera nya produkter. Det är handeln som styr vid vilken tidpunkt Midsona har möjlighet att lansera en ny produkt. Organisationen har därför hela tiden krav på sig att projekten ska gå snabbt och att takten på nya produkter ska öka.
Många faktorer som avgör
Det är många olika faktorer som avgör om det blir en ny produkt. Kostnadsbilden måste vara rätt och det gäller att hitta rätt leverantörer till den kvalitet som krävs. Marknads-
analysen kanske pekar mot att det inte finns något utrymme för den nya idén, såvida det inte går att modifiera den, eventuellt nischa produkten genom att till exempel göra den glutenfri eller så ren och naturlig som möjligt, det vill säga ekologisk. Det handlar om rätt timing både internt och i omvärlden.
Midsona lanserar ett stort antal produkter
Midsonas nyförvärvade danska ekologiska varumärke Urtekram är känt för sin höga innovationstakt. Varje år lanseras cirka 100 nya Urtekramprodukter. Det finns höga förväntningar på varumärkets innovationer och att företaget ska leverera nya produkter som svarar upp mot de senaste trenderna. Därför är det viktigt att Urtekram kontinuerligt förstår vad som händer i marknaden och vilka behov konsumenterna har. Även handeln förväntar sig att Urtekram ska vara innovativt och komma med nya produkter kontinuerligt.
För att kunna lansera 100 produkter om året strävar Urtekram efter en enkel innovationsprocess. Man reagerar snabbt på trender och har fördelen av att ha egen produktion, vilket gör det lättare att ta fram nya produkter snabbt.
Även under varumärkena Friggs och Naturdiet har det genom en framgångsrik innovationsprocess under året lanserats en rad nya produktvarianter och innovationer.
Våra varumärken är våra vassaste vapen
Midsona har ett mycket brett utbud av produkter inom hälsa och välbefinnande och kan tillfredsställa många inriktningar inom området. Ambitionen är att ligga i framkant och utveckla befintliga varumärken samt ta in nya varumärken som möter befintliga och nya trender. Utvecklingen är driven av ett ökat hälsointresse som handlar om vad man stoppar i sig och varför man ska eller inte ska göra det.
Det konsumenterna äter bidrar till att skapa eller stärka det personliga varumärket. De som äter ekologiskt har en övertygelse om att det är nyttigt och bra, för dem själva, men också för vår planet. Trenden kring det personliga varumärket innefattar också i vilka affärer man handlar. Att handla i butiker som till exempel Whole Foods i USA eller Paradiset och andra affärer som växer fram på Söder i Stockholm är en livsstil och ett sätt att identifiera sig själv på.
Strategisk satsning på tydliga varumärken
För några år sedan gjorde Midsona ett strategiskt val och satsade på att bli ett bolag med tydliga varumärken. Under 2015 stod de egna varumärkena totalt för cirka 63 (55) procent av koncernens varuförsäljning. Ett flertal av dessa varumärken har starka eller ledande positioner på utvalda segment inom respektive produktområden. Det skapar möjligheter för en ökad exponering i butikerna och därmed att de väljs av kunderna. Idag prioriterar Midsona åtta egna varumärken: Dalblads, Friggs, MyggA, Miwana, Naturdiet, Supernature, TriTolonen och Urtekram. Dessutom representerar Midsona ett antal uppdragsgivares varumärken och upprätthåller ett antal andra egna varumärken med god lönsamhet.
Midsona skyddar aktivt sina varumärken genom en strukturerad registrering på nationell och europeisk nivå. Bolaget arbetar kontinuerligt med utvecklingen av sina varumärken för att skapa möjligheter för fortsatt tillväxt. Det säkerställs genom bevakning av kommande trender på marknaderna samt konsumenternas beteende.
För att förbättra produkterbjudandet har Midsona de senaste åren, ofta inom ramen för inarbetade varumärken, lanserat ett antal nya produktvarianter och innovationer.
Söker sina "egna" varumärken
Konsumenter söker allt mer sina "egna" varumärken och väljer bort stora etablerade varumärken. Man bygger sitt personliga varumärke, inte bara genom vad man har på sig eller var man bor, utan också genom vad man äter och dricker. Det grundläggande bakom den utvecklingen är att det finns ett mycket större hälsointresse idag, en större medvetenhet, men också en större kunskap om produkterna och deras innehåll än för bara några år sedan.
Midsonas förvärv av Urtekram under 2015 har många dimensioner. Den främsta är just att varumärket är starkt och tydligt nischat. Därför passar Urtekram väl in i Midsonas strategi, som bygger på starka varumärken. Att välja produkter från Urtekram är ett tydligt sätt att berätta för omgivningen vilken sorts person man är eller vill vara. Det visar att man är en medveten konsument, som äter ekologiskt och tar ansvar för framtiden.
Bredare sortiment i dagligvaruhandeln
Ett annat framgångsrikt varumärke är Dalblads som förvärvades 2012. Midsona gjorde förvärvet framför allt för att man såg en potential för varumärket i dagligvaruhandeln. På bara några år har Dalblads blivit nummer ett inom sin kategori och är det varumärke som har etablerat sportnutrition i dagligvaruhandeln i Sverige.
Friggs är ett av Midsonas starkaste varumärken. Många förknippar varumärket Friggs med kosttillskott, te samt ris- och majskakor. Under den senaste tiden har företaget vidareutvecklat den varumärkesstrategi som lanserades under våren 2015. Bland annat innehöll strategin en ny produktdesign. Oavsett var man är i butiken ska man känna igen Friggs produkter. Under 2015 lanserade Friggs bland annat supermat och bars med superfrö, ett bevis på att varumärket har en stor potential och ger mycket breda möjligheter.
Åtta prioriterade varumärken
Urtekram
Urtekram är ett ledande varumärke inom ekologiska livsmedel inom kolonial och fryst, ekologiskt certifierade vårdprodukter samt produkter riktade mot personer med allergi inklusive laktos- och glutenfria produkter.
Produktportföljen, som främst är tillgänglig i dagligvaruhandeln, är mycket bred och innehåller bland annat nötter, snacks, frukt, mejeriprodukter, bröd, fryst mat, olja, vinäger, flingor, kryddor, spannmål, ris, pasta och juicer. Urtekram har även en bred produktportfölj inom kropps-, ansikts- och hårvård samt munhygien.
Friggs
Friggs är ett brett hälsovarumärke eftersom det alltid innehåller råvaror med dokumenterad hälsoeffekt. Friggs lägger stor vikt vid att göra produkterna attraktiva. Tillgängligheten, produktutformningen och anpassade förpackningar står för enkelheten. Under varumärket utvecklar och marknadsförs framför allt produkter med en tydlig livsmedelsprofil. Sortimentet är främst tillgängligt i dagligvaruhandeln och består bland annat av majskakor, riskakor, kosttillskott, juicer, knäckebröd, bars och teer.
Dalblads
Dalblads har varit en pionjär på marknaden för sportnutrition i Sverige sedan 1998. Dalblads produkter för sportnutrition riktar sig till såväl vardagsmotionären som elitidrottaren, vare sig det handlar om styrketräning eller uthållighetsidrott. Produkterna kan användas före, under och efter träning. Dalblads populäraste produkt är SWEBAR, en proteinbar som finns i 15 olika smaker och som är Sverige mest sålda proteinbar. Produkterna marknadsförs genom e-handel, övrig fackhandel och dagligvaruhandel. Andra produkter är proteinpulver, sportdryck och energigel.
Naturdiet
Naturdiet har måltidsalternativen för en hälsosam livsstil oavsett om det är till frukost, lunch eller mellanmål. Produkterna är fyllda av vitaminer och mineraler som kroppen behöver men har alltid ett lågt energiinnehåll. I flera av produkterna finns det även mycket protein vilket passar en aktiv livsstil. Under varumärket Naturdiet utvecklar och marknadsför Midsona näringsriktiga men kalorifattiga drinkmixer, bars, smoothies och shakes anpassade till olika program för viktkontroll. Dessutom finns laktosfria produkter med lågt kaloriinnehåll och högt proteininnehåll. Produkterna finns framför allt i dagligvaruhandeln.
Midsonas verksamhet bygger på starka egna varumärken. Vid årsskiftet hade koncernen ett 20-tal egna varumärken och av dessa är arbetet med de åtta varumärkena Urtekram, Friggs, Dalblads, Naturdiet, Tri Tolonen, Supernature, MyggA och
Miwana prioriterat. Fyra av dessa spelar en mycket central roll för koncernens tillväxt. Dessa är Urtekram, Friggs, Dalblads och Naturdiet, som under 2015 stod för en stor del av koncernens totala försäljning.
Tri Tolonen
Under varumärket Tri Tolonen erbjuder Midsona högkvalitativa kosttillskott med vitaminer, mineraler och antioxidanter. Några av dessa är unika som E-EPA, Carnosin, Berberin och Q10. Sortimentet innehåller även bland annat D-vitaminer, Melatonin och Magnesium. Produkterna, som primärt säljs via finsk hälsofackhandel och apotek, men också dagligvaruhandel, är utvecklade som ett alternativ till läkemedel för att stärka hälsan samt det fysiska och psykiska välbefinnandet.
Supernature
Supermat är enkel mat från naturen med naturligt innehåll av mycket höga koncentrationer av viktiga näringsämnen. Supermat är naturlig mat. Eftersom den är så koncentrerad behöver man bara äta små mängder. Supernature erbjuder produkter som till exempel alger, gojibär, kakao och andra råvaror med näringsämnen som är gynnsamma för vår hälsa. De kan användas som enstaka tillskott i kosten eller utgöra en mer komplett diet. Produkterna är primärt tillgängliga i hälsofackhandeln.
MyggA
MyggA är sedan många år Sveriges ledande myggmedel och finns i flera varianter för att passa olika behov och önskemål. MyggA är ett avskräckande medel med så kallade repellenter som ska förhindra att myggor och andra blodsugare biter och sticker. I samma familj finns även FästinG som minskar risken för fästingbett. Produkterna finns på apoteket, i hälsofackhandeln och dagligvaruhandeln samt i e-handelsbutiker.
Miwana
Miwana/Renässans är det naturliga valet för hela familjen vid förkylningsrelaterade problem i näsa och hals. Produkterna innehåller naturlig saltlösning och har utvecklats i nära samarbete med läkare och annan medicinsk expertis. I sortimentet finns näsdroppar och sprayer som i Sverige säljs under namnet Renässans. De lindrar nästäppa, sköljer och återfuktar, behandlar samt förebygger symptom och orsaken till förkylning. Produkterna är inte vanebildande och är skonsamma och marknadsförs primärt genom apotek.
Så säkrar vi försäljningen
Varuförsäljning per försäljningskanal, koncernen
- � Dagligvaruhandel 65 %
- � Hälsofackhandel 13 %
- � Apotekshandel 10 %
- � Övrig fackhandel 5 %
- � E-handel/postorder 4 %
- � Övriga försäljningskanaler 3 %
Grunden för Midsona är de egna varumärkena. Den primära uppgiften för Midsonas försäljningsarbete är att skapa distribution av varumärkena, det vill säga att säkra ett flöde av produkter hos kunderna som hela tiden motsvarar effekten av marknadsavdelningens olika aktiviteter mot konsument. Ju fler kanaler Midsona har och ju offensivare marknadskommunikationen är, desto högre krav ställs på försäljning och distribution.
Försäljningskanaler
Midsona ska vara där konsumenterna finns. Koncernen exkluderar därför inte några kanaler, däremot prioriteras vissa kanaler utifrån storlek. Försäljningsavdelningen är uppbyggd efter hur stor respektive kund eller respektive kanal är – eller hur stor potentialen är.
Midsona har en väl uppbyggd struktur i alla affärsområden för försäljningsarbetet. Grunden är att arbeta centralt mot de stora kunderna inom dagligvaruhandeln och hälsofackhandeln. Andra betydelsefulla kanaler är apotekskedjor och övrig fackhandel. Utöver dessa är e-handel en starkt växande kanal, där försäljningen i princip fördubblas varje år.
Införsäljning
Bearbetning och införsäljning sker centralt, därefter säkerställer kedjan att produkterna kommer till butikerna med Midsonas hjälp. Det innebär att det behövs såväl en central bearbetning som en fältbearbetning ute i butikerna.
För att nå optimal distribution är det viktigt med tydlig planering och struktur. Midsona arbetar utifrån sju säljcykler per år och varje säljcykel varar mellan sex och åtta veckor. Året inleds med en säljkonferens med bland annat utbildning och träning av säljsamtal samt planering av säljcykeln.
Hyllexponering
Parallellt med aktiviteterna för införsäljning arbetar säljarna med en bra hyllexponering. Ytterst handlar det om att stödja butikerna i deras sätt att sälja varorna. Det traditionella synsättet är att sälja in produkterna. Men det mest intressanta för butikerna – och självfallet även för Midsona – är att sälja ut. Det gäller att kontinuerligt ha kreativa idéer, bra skyltningar samt bra exponering i hyllorna.
I Sverige har Midsona sedan mitten av december 2015 en egen säljkår, vilket effektiviserar styrningen av säljarbetet. Informationsvägarna blir enklare och kortare, vilket gör att säljarna kan förändra eller fokusera sitt säljarbete snabbare.
Så säkrar vi kvaliteten
Midsona har en kvalitetspolicy som på ett övergripande plan säger att Midsona ska hålla en hög kvalitet på sina produkter samt vara ett seriöst och ärligt företag. Bolaget har ett stort antal leverantörer, såväl nordiska, europeiska som ett antal utomeuropeiska företag. Dessutom har Midsona ett antal leverantörer i pågående utvecklingsprojekt, där koncernen arbetar med ett flertal leverantörer parallellt under utvecklingen för att så länge som möjligt kunna ha en valsituation. Processen kan sluta med att Midsona väljer en helt annan leverantör, en utbytesprocess som sker kontinuerligt. Det är ett noggrant och omfattande arbete som kan sträcka sig över en längre period.
Det första urvalet
Den första frågan till en potentiell leverantör är om den överhuvudtaget kan tillverka den nya produkt som Midsona vill ta fram och om den klarar kvalitets- och kostnadskraven. Andra grundläggande frågor är om leverantören har rätt kapacitet och klarar tidsplanen.
Midsona väljer sedan två–tre leverantörer som bolaget bedömer kan klara den fortsatta detaljerade kvalitetskontrollen. Midsonas kvalitetsavdelning skickar därefter ett frågeformulär kring till exempel vilka kvalitetscertifieringar leverantören har, men även frågor som hur länge företaget funnits och ekonomisk ställning. Leverantören måste också acceptera att leva upp till Midsonas Code of Conduct.
I specifikationen till leverantörer för produktionen av samtliga produkter, framgår oftast krav på förpackning, återvinning och nödvändiga certifikat för råvarornas ursprung. För att vara ekologiskt gäller det bland annat att använda så få tillsatsmedel som möjligt. Färgämnen får inte användas och de aromämnen som är tillåtna bygger på naturlig arom.
Design är viktigt
Det är ofta utformningen av själva produkten som avgör vilka leverantörer som ska användas. För även om Midsona hittar en bra och trovärdig leverantör kan den kanske inte förpacka i rätt format; till exempel i burkar eller designade påsar. En leverantör med hög kvalitet kanske faller bort för att den vid just det tillfället inte klarar en nödvändig detalj.
På det sättet skapar Midsona en övergripande bild av leverantören. Ofta finns en etablerad kontakt sedan tidigare, kanske har man träffat leverantören på en mässa. De leverantörer som Midsona väljer att arbeta vidare med följs upp med ett leverantörsbesök från Midsonas kvalitets- och inköpschef.
Systematisk kvalitetssäkring
Vid besöket fokuserar Midsona på att systematiskt gå igenom olika parametrar som volym, pris och logistik för att säkerställa att leverantören motsvarar Midsonas krav. Hela produktionsprocessen analyseras i detalj, möjligheterna till spårbarhet är viktigt. Man går också igenom olika kvalitetsavtal för att klarlägga frågor kring till exempel avvikelser.
Midsonas mål är att besöka samtliga befintliga leverantörer minst vart tredje år.
Affärsområden
Sverige
Försäljningskanaler
- � Dagligvaruhandel 65 %
- � Apotekshandel 11 %
- � Hälsofackhandel 8 %
- � E-handel/postorder 9 %
- � Övrig fackhandel 3 %
- � Övriga försäljningskanaler 4 %
| Nyckeltal | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 421 | 439 |
| Nettoomsättningstillväxt, % | –4,1 | 0,9 |
| Rörelseresultat, före poster av engångskaraktär, Mkr | 36 | 37 |
| Poster av engångskaraktär ingående i rörelseresultatet, Mkr | –15 | 2 |
| Rörelseresultat, Mkr | 21 | 39 |
| Rörelsemarginal, % | 5,0 | 8,9 |
- � Fortsatt god underliggande marknadsutveckling.
- � Affärsområdets befintliga varumärken har utvecklats bra under året och antalet innovationer har legat på en god nivå.
- � Ett systematiskt och långsiktigt marknadsarbete har fördjupat befintliga kundsamarbeten och stärkt positioner hos de stora dagligvarukunderna.
- � Integrationerna av Urtekram och Soma har krävt resurser, men samtidigt varit de största tillväxtmotorerna.
-
� Dalblads produktion i Stenkullen stängdes tidigt under
-
En ny leverantör, nya formuleringar och nya förpackningar har etablerats.
-
� Affärsområdet har etablerat en helt egen säljkår, som inledde sitt arbete den 15 december 2015. Förändringen innebär ett mer fokuserat marknads- och försäljningsarbete som kan styras ännu effektivare.
- � Livsmedelverket publicerade en rapport om möjlig förekomst av oorganisk arsenik i risprodukter, vilket påverkade försäljningen av riskakor negativt under fjärde kvartalet.
Danmark
Försäljningskanaler
extern varuförsäljning
- � Dagligvaruhandel 82 %
- � Apotekshandel 0 %
- � Hälsofackhandel 10 %
- � E-handel/postorder 3 %
- � Övrig fackhandel 1 %
- � Övriga försäljningskanaler 4 %
| Nyckeltal | 2015¹ | 2014 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 284 | – |
| Nettoomsättningstillväxt, % | – | – |
| Rörelseresultat, före poster av engångskaraktär, Mkr | 13 | – |
| Poster av engångskaraktär ingående i rörelseresultatet, Mkr | 17 | – |
| Rörelseresultat, Mkr | 30 | – |
| Rörelsemarginal, % | 10,6 | – |
¹ Avser 1 juli–31 december. Omsättningen inkluderar försäljning av Urtekram i Sverige, Finland och Norge.
- � Urtekram förvärvades den 1 juli 2015 och därmed etablerades affärsområde Danmark.
- � Försäljningsutvecklingen under 2015 var mycket stark, framför allt på den svenska och finska marknaden.
- � Integrationen av affärsområdets svenska, finska och norska verksamheter beräknas ge full effekt under första kvartalet 2016.
- � Urtekram startades 1972, som ett pionjärföretag inom ekologiska livsmedelsprodukter. Idag innehåller produktportföljen bland annat nötter, snacks, frukt, mejeriprodukter, bröd, fryst mat, olja, vinäger, flingor, kryddor, spannmål, ris, pasta och juicer. Det finns även en bred produktportfölj inom kropps-, ansikts- och hårvård samt munhygien.
Norge
Försäljningskanaler
- � Dagligvaruhandel 53 %
- � Apotekshandel 15 %
- � Hälsofackhandel 19 %
- � Övrig fackhandel 10 %
- � Övriga försäljningskanaler 3 %
| Nyckeltal | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 401 | 395 |
| Nettoomsättningstillväxt, % | 1,5 | 0,8 |
| Rörelseresultat, före poster av engångskaraktär, Mkr | 41 | 45 |
| Poster av engångskaraktär ingående i rörelseresultatet, Mkr | 4 | 3 |
| Rörelseresultat, Mkr | 45 | 48 |
| Rörelsemarginal, % | 11,2 | 12,2 |
- � Förvärv av Soma vid årsskiftet 2014/2015.
- � Snabb integration av Soma.
- � Inom dagligvaruhandeln har två större förändringar påverkat. Coop i Norge köpte ICA AB:s dotterbolag i Norge, vilket minskade antalet stora aktörer till tre. Dessutom genomförde Norgesgruppen, med cirka 40 procent av marknaden, ett projekt som medförde ett förändrat försäljningsarbete.
- � Under året har affärsområdet stärkt sin position inom huvuddelen av sina varumärken. Även samarbetspartners varumärken har stärkts.
- � Marknaden för ekologiska livsmedel utgör cirka 1,5 procent av den totala omsättningen inom livsmedelsmarknaden.
- � Förvärvet av Soma skapar ytterligare styrka inom supermatkonceptet tillsammans med Udo's Choice och Supernature.
Finland
Försäljningskanaler
- � Dagligvaruhandel 57 %
- � Apotekshandel 16 %
- � Hälsofackhandel 23 %
- � Övrig fackhandel 2 %
� Övriga försäljningskanaler 2 %
| Nyckeltal | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 102 | 114 |
| Nettoomsättningstillväxt, % | –10,5 | –0,9 |
| Rörelseresultat, före poster av engångskaraktär, Mkr | 7 | 12 |
| Poster av engångskaraktär ingående i rörelseresultatet, Mkr | 0 | – |
| Rörelseresultat, Mkr | 7 | 12 |
| Rörelsemarginal, % | 6,9 | 10,5 |
- � Marknaden har varit fortsatt avvaktande, handeln har senarelagt beställningar och minskat sina lager. Försäljningen var därför vikande för flera prioriterade varumärken.
- � Friggs visade dock en fortsatt god tillväxt i dagligvaruhandeln. Även Salus har visat god tillväxt.
- � Det amerikanska magasinet Readers' Digest ("Det Bästa") utsåg Tri Tolonen till det tredje mest pålitliga kosttillskottet i Finland. Tri Tolonen ser stora möjligheter för tillväxt, trots en hård konkurrens i kategorin.
- � Säljkåren har förstärkts med fokus på dagligvaruhandeln.
- Affärsområden—31
En hållbar affär
Några av våra certifieringar *
Coeliac
Crossed Grain Symbol Licence Europé. Licens som används på glutenfria produkter. Förnyas varje år. Ges ut av Coeliac UK, England.
Krav Förnyas varje år. Ges ut av Kiwa, Uppsala, Sverige.
Eco-cert Används endast på bodycareprodukter, nytt godkännande varje år. Ges ut av Ecocert Group, France.
Svanen Miljömärkning. Ges ut av Miljømærkning Danmark.
* Avser Urtekrams produkter
Midsona verkar i ett samhälle som vi på olika sätt bidrar till och är beroende av. På ett engagerat sätt vill vi med våra erfarenheter, vårt kunnande och våra innovationer bidra till samhällets och vår egen sektors utveckling.
Midsona ställer höga krav på god affärsetik och arbetar enligt den Code of Conduct som bolaget utformat enligt FN Global Compacts principer och som utgör ett ramverk för vår verksamhet. Det innebär bland annat att vi i alla sammanhang använder oss av rättvisa affärs-, marknads- och reklammetoder. I och med att vi anslutit oss till FN Global Compact rapporterar vi varje år våra framsteg inom de tio principerna för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption.
Midsona har kvalitets- och miljöpolicyer som genomsyrar verksamheten. Med förvärvet av Urtekram kommer detta arbete att utvecklas ytterligare.
Midsonas produkter är att klassa som livsmedel, läkemedel, medicintekniska, kosmetiska eller kemtekniska produkter, alla med höga säkerhetskrav. Produkterna under varumärket Urtekram är 100 procentigt ekologiska livsmedel och ekologiska hygienprodukter. Midsona står som garant för att de varumärken och produkter som ingår i företagets verksamhet är säkra att använda. Företaget följer gällande europeiska lagstiftningar för de olika produktgrupperna och en minst lika omfattande lagstiftning för marknadsföring och tillverkning. Den praktiska tillsynen utövas av myndigheter i respektive länder.
Midsona följer EU:s förordning för hälsopåståenden om kosttillskott. Förordningen syftar till att konsumenterna ska kunna lita på de hälsoeffekter som företagen använder på produkter och i marknadsföring. Det innebär att företagen bara får använda de hälsopåståenden som finns listade i EU-förordningen.
Midsonas miljöansvar
Att värna om miljön och omvärlden är en självklarhet och en naturlig del i Midsonas arbete. För att kunna göra det lättare för människor att själva bidra till ett sundare liv i vardagen är det av stor vikt att aktivt arbeta för en sund och uthållig miljö. Ambitionen är att genom en successiv anpassning av verksamheten förhindra eller minimera produkternas och processernas inverkan på miljön. Ambitionerna finns preciserade i Midsonas miljöpolicy. Våra mål är att:
- 1 Integrera miljöarbetet i det dagliga arbetet och ta hänsyn till miljön i möjligaste mån vid varje beslut.
- 1 I möjligaste mån använda oss av miljöanpassade produkter.
- 1 Våra anställda alltid ska överväga behovet av resor och möjligheten att i stället använda videokonferensutrustning och konferenstelefoner.
- 1 Minska användningen av förbruknings- och kontorsmaterial samt minska vår energiförbrukning.
- 1 Sortera vårt avfall.
- 1 Tillgodose uppdragsgivares, myndigheters och allmänhetens krav avseende miljöfrågor.
- 1 Ständigt vara beredd att ompröva tidigare tillvägagångssätt och att uppdatera våra miljömål.
MIDSONA ÅRSREDOVISNING 2015
En hållbar affär—33
Produktion
Midsona tar sitt sociala ansvar och miljöansvar genom att bara använda leverantörer som accepterar och lever efter villkoren i Midsonas miljöpolicy och Code of Conduct. Den allra största delen av Midsonas produkter är att kategorisera som livsmedel. Midsona kontrollerar att befintliga eller tilltänkta leverantörer är certifierade enligt någon av GFSI:s (Global Food Safety Initiative) godkända standarder för produktion av livsmedel. Även ISO 22000 är vedertagen för livsmedelsproduktion. För de produkter i sortimentet som är ekologiska ska ekologisk råvara och hantering styrkas av nödvändig dokumentation/ certifikat och bolaget lägger ner mycket kraft och tid på att kartlägga sin leverantörskedja. Bolaget besöker kontinuerligt sina leverantörer för att gå igenom produktionen och bygga upp en relation med leverantören.
Midsona vill framför allt förstå och i detalj kartlägga produktionsgången, allt från det sätt råvarorna odlas till hur de färdiga produkterna transporteras till slutkund. Särskilt för varumärket Urtekram som är 100-procentigt ekologiskt är det viktigt att klargöra alla steg i processen för att kunna göra en korrekt riskvärdering och identifiera var problem uppstår så att Midsona på ett bättre sätt kan stötta och säkra kvaliteten på varorna. Dessutom vill bolaget kunna kartlägga om det finns moment då det till exempel finns risker för att främmande ämnen blandas in i produkterna. Under besöket ska leverantören besvara ett formulär med frågor, till exempel kring hur länge man arbetat ekologiskt, hur länge man har varit leverantör och om det finns speciella risker kring produkterna. Man tittar också på hur leverantörens kontrollorganisation ser ut och bedömer hur engagerad leverantören är inom ekologi. Alla parametrar summeras och ger ett totalvärde som indikerar risknivån hos leverantören.
För läkemedel är det andra standarder som gäller, bland annat produktion enligt GMP (Good Manufacturing Practice).
Socialt ansvar
De flesta av Midsonas produkter produceras i Europa, där kontrollen av arbetsförhållanden generellt anses vara god. Midsona arbetar utifrån en certifiering för socialt ansvar (SA8000), som fokuserar på medarbetarna och deras arbetsförhållanden samt på leverantörerna. Standarden bygger på ILO:s kärnkonventioner, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention. Bakom standarden står organisationen Social Accountability International (SAI), ett icke-statligt flerpartsinitiativ.
SA8000-certifiering uppnås för företag som uppfyller en rad specifika krav på ledning, rutiner och prestanda inom nio områden.
Kontrollen av företagens engagemang i dessa områden genomförs av ett antal ackrediterings- och certifieringsorgan under ledning av SAI. Miljöarbetet är en annan viktig del av kravspecifikationen i Midsonas upphandling av transporter. De transportörer som Midsona Sverige har avtal med är ISO 14001-certifierade och har till avtalet bifogat sina respektive miljöpolicyer. Midsona följer upp leverantörernas utveckling genom regelbundna besök och inspektioner. I de sällsynta fall då brister förekommer försöker man genom en specificerad handlingsplan åstadkomma en förbättring. I de fall det inte går avslutas affärsförbindelsen. För att säkerställa en ansvarsfull och kontinuerlig drift utan avbrott, besöker och utvärderar Midsona löpande alternativa leverantörer.
Aktiviteter under 2015
Midsona har under 2015 varit ett av fadderföretagen till SOS Barnbyar i Bouar i Centralafrikanska republiken. Det årliga stödet har bland annat bidragit till utbildning, ett hem och en trygg uppväxt.
I Finland stödjer Midsona Helsingfors nya barnsjukhus för svårt sjuka barn, som beräknas vara klart 2017.
Kontinuerligt kvalitetsarbete
Midsona arbetar med ett kontinuerligt kvalitetsarbete som följer ett ledningssystem som innefattar kvalitets- och miljöledning. Det kontinuerliga arbetet säkerställer en utveckling av verksamheten samtidigt som relevanta lagar och riktlinjer följs. Ledningssystemet är godkänt av koncernchefen och hanteras i det dagliga arbetet av bolagets regulatoriska avdelning.
Genom förvärvet av Urtekram har kunskaper och kompetenser inom hållbarhetsområdet tillförts bolaget. Det är Midsonas intention att använda dessa kompetenser för att vidareutveckla bolagets hållbarhetsarbete.
Höga krav på etik
Midsona ställer höga krav på god affärsetik och arbetar enligt den Code of Conduct som bolaget utformat enligt FN:s ramverk. Den innebär bland annat att bolaget i alla sammanhang använder sig av rättvisa affärs-, marknads- och reklammetoder. Midsona har anslutit sig till FN Global Compact och rapporterar varje år framstegen inom tio principer för mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption. Dessa principer tillsammans med Code of Conduct bildar ett ramverk för hela verksamheten, inklusive medarbetare, leverantörer och samarbetspartners.
Midsonas Code of Conduct
- 1 Vi respekterar alla individers rättigheter.
- 1 Vi arbetar för att i alla sammanhang använda oss av rättvisa affärs-, marknads- och reklammetoder.
- 1 Vi respekterar gällande lagstiftning och leder vårt företag med integritet och ärlighet.
- 1 Vi inlåter oss inte på något sätt i illegal verksamhet.
- 1 Vi åtar oss att alltid arbeta för att bedriva vår verksamhet på ett sätt som bidrar till en sund och uthållig miljö.
- 1 Vi tillåter inte erbjudanden om eller mottagande av mutor.
- 1 Vi uppmuntrar vår personal att anmäla olagligt eller oetiskt uppförande.
Risker och riskhantering
All affärsverksamhet har att hantera osäkerhet om framtida händelser, vilka kan påverka affärsverksamheten positivt, med möjlighet att skapa ökat värde, eller negativt, med risk att inte nå dess mål med minskat värdeskapande för aktieägare och andra intressenter till följd. Riskhantering är således en viktig del av styrningen och kontrollen av verksamheten.
Midsona påverkas av den allmänna konjunkturutvecklingen, valutaförändringar och andra företagsspecifika omvärldsfaktorer. I detta avsnitt beskrivs de viktigaste risker som påverkar förmågan att nå uppställda operativa och finansiella mål för koncernen samt hanteringen av respektive risk. Midsona försöker aktivt minimiera riskerna genom förebyggande arbete och där det inte är möjligt säkra eller försäkra risken, på ett så kostnadseffektivt och balanserat sätt som möjligt med ett väl övervägt risktagande inom fastställda ramar.
Riskarbetet styrs på övergripande nivå av styrelsen och revisionsutskottet samt på en operativ nivå av verkställande direktör, ledningsgrupp och övriga medarbetare.
Den nedanstående redovisningen av riskfaktorer gör inte anspråk på fullständighet och är inte heller rangordnade efter grad av betydelse. Samtliga faktorer beskrivs inte i detalj utan en komplett utvärdering måste innefatta övrig information samt en allmän omvärldsbedömning.
Operativa risker
Beskrivning
En betydande andel av koncernens varuförsäljning kommer från distributionsavtal, där Midsona har en exklusiv rätt att marknadsföra, sälja och distribuera andra företags produkter på en definierad marknad. Sådana distributionsavtal löper vanligtvis på 1–5 år och kan under vissa omständigheter sägas upp i förtid av uppdragsgivaren, till exempel om överenskomna minimiförsäljningsvolymer inte uppnås. Det finns alltid en risk för att Midsona inte lyckas förlänga distributionsavtal eller ingå nya distributionsavtal med acceptabla villkor.
DISTRIBUTIONSAVTAL
Riskhantering
Midsona har lång erfarenhet av att marknadsföra, sälja och distribuera produkter för uppdragsgivares räkning på den nordiska hälso- och egenvårdsmarknaden. I sådana samarbeten byggs en relation och långsiktighet upp med uppdragsgivaren genom kontinuerliga uppföljningsmöten och andra gemensamma aktiviteter på olika nivåer i organisationen, vilket skapar ett ömsesidigt förtroende för varandra. Med tillgång till koncernens marknadsexpertis ges licensierade produkter goda möjligheter till tillväxt och god lönsamhet, vilket vanligtvis borgar för ett långsiktigt samarbete.
Exponering/kommentar
Tre distributionsavtal sades upp under 2015. De avslutades vid utgången av 2015.
Varuförsäljningens andel från egna varumärken och licensierade varumärken:
� Egna varumärken 63 % (55)
� Licensierade varumärken 37 % (45)
Beskrivning
Midsona bedriver egen produktion av varor och använder sig även av externa leverantörer från i huvudsak Europa. Leveransstörningar är en risk för koncernen med hänsyn till åtaganden mot kund.
LEVERANTÖRER
Riskhantering
Koncernen arbetar aktivt med sourcing-frågor, där ett nära samarbete med leverantörerna är nödvändigt för säker leverans. Koncernen arbetar även med alternativa leverantörer på kritiska produkter där så är möjligt.
Exponering/kommentar
Koncernen har genom sina relationer med leverantörer och vidtagna åtgärder avseende alternativa leverantörer inte drabbats av leveransstörningar som påverkat relationerna med kunderna.
KUNDBEROENDE OCH KUNDKREDITRISK
Beskrivning
Midsona har cirka 200 aktiva kunder, varav de 10 största svarar för 54 procent (52) av nettoomsättningen. Om Midsona inte kan leva upp till ställda krav från sina största kunder samt om kunder inte fullgör sina betalningsåtaganden kan det påverka Midsona negativt.
Riskhantering
Kunderna är främst kedjor inom apoteks-, dagligvaru- och hälsofackhandel där kundrelationen oftast är relativt långvarig. I ökad utsträckning erbjuder Midsona sina produkter direkt till slutkonsument genom e-handel/postorder samt även övrig fackhandel. Genom att utöka kundbasen kan Midsona minska sitt beroende av ett fåtal kunder. Kundkreditrisken hanteras löpande av respektive dotterbolag genom kreditkontroller och interna kreditlimiter per kund. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik.
PRODUKTANSVAR
Exponering/kommentar
Kundfordringarna uppgick till 131 Mkr (100) vid årets utgång, vilket motsvarar en genomsnittlig kundkredittid på 48 dagar (49). Kundförlusterna uppgick till 1 Mkr (2) och har genom åren legat på en relativt låg nivå.
Beskrivning
Att hantera livsmedel ställer höga krav på spårbarhet, hygien och hantering. En dålig kontroll kan leda till kontamination, allergiska reaktioner eller skador av olika slag. Brister i livsmedelshanteringen kan leda till att förtroendet för Midsona och dess varumärken minskar samt att produkter med defekter måste återkallas eller återköpas. Återkallelser kan bli kostsamma och skada koncernens anseende samt medföra att varulager inte kan säljas. Midsona kan även bli föremål för produktansvarskrav om dess produkter påstås ha orsakat personskador.
Riskhantering Midsona arbetar med höga kvalitetskrav i samtliga processer för att minimera risken för olika typer av brister, produktåterkallelser, krav på produktansvar eller andra skadeståndskrav. I leverantörsavtal ställs krav på dokumentation och spårbarhet för att trygga kvaliteten på produkterna. Leverantörerna granskas genom inspektioner enligt ett rullande schema och samtliga råvaror och halvfabrikat genomgår tester i laboratorium för att säkerställa att det är rätt råvara och rätt kvalitet innan de används i produkterna. I Midsonas kvalitetssystem kan eventuella reklamationsflöden i ett tidigt skede fångas upp i proaktivt syfte. Vidare följer Midsona gällande lagar, regler och branschriktlinjer som är tillämpliga för respektive produktkategorier. Dessutom har Midsona ett försäkringsskydd mot eventuella produktansvarskrav.
Exponering/kommentar
Under 2015 hade Midsona 2 oplanerade återkallelser av produkter (2), vilka var av mindre karaktär. Dessa återkallelser påverkade inte väsentligt bolagets resultat och ställning. Livsmedelsverkets rapport 16-2015, om möjlig förekomst av oorganisk arsenik i ris och risprodukter, publicerades under hösten 2015. Enligt Livsmedelsverkets analyser låg riskakor som Midsona säljer under EU:s föreslagna gränsvärden, som trädde i kraft 1 januari 2016. Trots detta påverkades försäljningen av riskakor mycket negativt.
Beskrivning
Midsona har en produktionsanläggning i Danmark för tillverkning av ekologiska livsmedel och kroppsvårdsprodukter. Produktionsenheten är certifierad för ekologisk tillverkning. Risken är rent produktionsteknisk, det vill säga ett oplanerat produktionsavbrott kan få som konsekvens att leveranserna till kund blir direkt påverkade, då en stor del av produktionen sker mot order.
PRODUKTION
Riskhantering
För de stora volymprodukterna kan produktion läggas över på andra maskiner. Kontinuerligt görs underhåll av maskiner enligt uppgjorda scheman och större underhåll planeras normalt in under sommarmånaderna. Ersättnings- och nyinvesteringar görs kontinuerligt efter behov.
Exponering/kommentar
Under 2015 inträffade det inte några produktionsstörningar. Nya maskiner för produktion av ekologiska kroppsvårdsprodukter driftsattes, vilket bidrog till en kapacitetsökning. Viss kapacitetsinvestering är planerad för 2016.
Beskrivning
Råvaruprisernas utveckling beror till stor del på utbud och efterfrågan, vilket ligger utom kontroll för Midsona. Priset på vissa råvaror som Midsona köper påverkas även av jordbrukspolitiska beslut, subventioner, handelshinder och aktiviteter på råvarubörser.
RÅVARUPRISER
Riskhantering
Midsona följer kontinuerligt råvaruprisutvecklingen på alla viktiga råvaror. För att säkerställa både tillgång och pris tecknas normalt leverantörsavtal som täcker behovet av viktiga råvaror på 6–12 månaders sikt. Midsona har som riktlinje att kompensera sig för ökade råvarukostnader genom prishöjningar till kund.
Exponering/kommentar
Det är ofta svårt för Midsona att få igenom prishöjningar till kund direkt efter att höjda råvarupriser kan påvisas. Prisrevideringar sker normalt sett en gång per år. I vissa speciella fall förs även diskussion med kund under året när en råvara drastiskt ändrar i pris.
KONKURRENTER – OCH SAMTIDIGT KUNDER
Beskrivning
Kunderna är främst kedjor inom apoteks-, dagligvaru- och hälsofackhandel. Dessa aktörer har i olika utsträckning konkurrerande produkter som man säljer under egna varumärken (EMV), som växer sig allt starkare för varje år och upptar en allt större del av produktutbudet på hyllorna i handeln. Fortsätter dessa aktörer att ytterligare bredda sina sortiment av produkter under egna varumärken skulle det leda till ytterligare konkurrens och en ökad prispress, vilket skulle kunna påverka försäljning och resultat negativt för Midsona.
Riskhantering
Midsona arbetar aktivt med en ständig utveckling och innovation av sina varumärken och produkter för att förtjäna sin hyllplats i handeln och samtidigt ge konsumenten ett tydligt och korrekt budskap vid köptillfället. Kundernas och slutkonsumentens förtroende för Midsonas produkter har mycket stor betydelse för bolagets långsiktiga utveckling. Utan ett starkt förtroende för bolagets varumärken är det mycket svårt att ta marknadsandelar och växa. Ett gediget utvecklings-, innovations- och hållbarhetsarbete ökar förutsättningarna att vinna och behålla kundens och slutkonsumentens förtroende.
Exponering/kommentar
Varuförsäljningens andel i respektive försäljningskanal:
- � Dagligvaruhandel 65 % (58)
- � Hälsofackhandel 13 % (10)
- � Apotekshandel 10 % (15)
- � Övrig fackhandel 5 % (10)
- � E-handel/postorder 4 % (5)
- � Övriga försäljningskanaler 3 % (2)
FÖRNYELSE AV TILLSTÅND, CERTIFIERINGAR OCH LICENSER
Beskrivning
Midsona bedriver tillståndspliktig verksamhet och innehar tillstånd som med jämna intervall måste förnyas. Dessutom innehas ett antal viktiga certifieringar och licenser som kontinuerligt måste förnyas. Verksamheten skulle kunna påverkas negativt i händelse av att Midsona inte lyckas nå upp till de krav som ställs vid inspektioner från myndigheter eller andra organisationer med indragna tillstånd, certifieringar och licenser till följd.
Riskhantering
Midsona arbetar med ett kontinuerligt kvalitetsarbete som följer ett ledningssystem som innefattar kvalitets- och miljöledning. Syftet med ledningssystemet är bland annat att kontinuerligt arbeta med kvalitet och utveckling av verksamheten samtidigt som relevanta lagar och riktlinjer följs för att upprätthålla myndighetstillstånd, certifieringar och licenser. Ledningssystemet är bemyndigat av koncernchefen.
Exponering/kommentar
Under 2015 har alla tillstånd, certifieringar och licenser förnyats efter utförda inspektioner.
Beskrivning
Verksamheten kräver både affärs- och produktinriktad expertis. Koncernens utveckling påverkas av tillgången till kompetenta och motiverade medarbetare samt ledningens och andra nyckelpersoners kunskap, erfarenhet och engagemang. Utvecklingen skulle kunna påverkas negativt om någon eller flera av dessa nyckelpersoner lämnar koncernen eller vid oförmåga att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare.
KOMPETENS – EN KRITISK RESURS
Riskhantering
Genom att lägga stor vikt vid en god arbetsmiljö, hälsofrämjande åtgärder och gott ledarskap värnar Midsona om sitt varumärke som arbetsgivare och har effektiva rutiner vid rekryteringar för att minska negativa konsekvenser av sådana slag. Bolagets uppfattning är att det kan attrahera och behålla kvalificerade medarbetare.
Exponering/kommentar
Antalet anställda per antal anställningsår:
Finansiella risker
FINANSIERINGSRISK Med finansieringsrisk avses risken att framtida kapitalanskaffning och refinansiering av förfallande lån blir svår eller kostsam. Riskhantering För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång till nödvändig extern finansiering till rimlig kostnad är riktlinjen att de bekräftade kreditlöftena ska ha en genomsnittlig återstående
löptid på minst 12 månader.
Exponering/kommentar
Nuvarande finansieringsavtal sträcker sig fram till 31 december 2016 med möjlighet till en förlängning med ett år i taget fram till 31 december 2018. Vid årets utgång var den genomsnittliga återstående löptiden på koncernens bekräftade kreditlöften 17 månader (24).
Beskrivning
Beskrivning
Med likviditetsrisk menas risken att koncernen inte kan infria sina betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig tillgång till likvida medel.
LIKVIDITETSRISK
Riskhantering
Enligt finanspolicyn ska koncernens likviditetsreserv, utgörande outnyttjade kreditfaciliteter och likvida medel, vid varje tidpunkt överstiga koncernens låneförfall för kommande 6 månader.
Exponering/kommentar
Likviditetsreserven uppgick till 128 Mkr (170) vid årets utgång. Den fördelade sig på likvida medel 61 Mkr (50), outnyttjad del av kreditfacilitet 14 Mkr (72) och outnyttjad del av checkkredit 53 Mkr (48). Låneförfall för finansiella skulder till kreditinstitut, inklusive amortering och ränta, kommande 6 månader uppgick till 13 Mkr (2).
Beskrivning
Koncernens varuförsäljning sker i huvudsak i valutorna SEK, NOK och EUR, medan varuinköp framför allt görs i valutorna SEK, NOK, EUR, GBP och USD. Nettoexponeringen i EUR är betydande beroende på att inköpen överstiger försäljningen.
Riskhantering
Prognosticerad nettoexponering i berörda valutor kan, enligt finanspolicyn, säkras upp till 24 månader. Den valutasäkrade andelen utgörs normalt av 50 procent, men kan ökas till 75 procent, av nettoexponeringen för den definierade perioden om det bedöms som lämpligt. För att reducera konsekvenser av förändrade valutakurser säkras med valutaterminer löpande upp till 50–75 procent av det prognosticerade nettoflödet i EUR, och i förekommande fall USD, för perioder upp till 9 månader.
VALUTARISK – TRANSAKTIONSEXPONERING
Exponering/kommentar
Vid utgången av 2015 var 50 procent (53), eller nominellt 5 MEUR (3), av de bedömda nettoflödena för det första halvåret 2016 säkrade. Förändringen av marknadsvärdet på utestående valutaterminskontrakt uppgick den 31 december 2015 till 1 Mkr (1) och redovisades i årets resultat. En isolerad förändring av växelkurserna mot SEK med ± 5 procentenheter för de 4 valutor med störst bedömda nettoflöden, inklusive effekten av derivat, beräknas medföra en resultateffekt efter skatt på ± 6 Mkr (4). Säkringsredovisning tillämpas inte varför all effekt är på resultaträkningen.
Beskrivning
Med ränterisk avses den resultateffekt som en ränteförändring orsakar. Hur snabbt en ränteförändring påverkar resultatet beror på lånens och placeringarnas räntebindningstider. Då koncernen är nettolåntagare och inte placerar pengar i noterade instrument är det främst koncernens lån som påverkas av ränteförändringar.
RÄNTERISK
Riskhantering Riktlinjen är att den genomsnittliga räntebindningstiden för koncernens räntebärande skulder till kreditinstitut minst bör uppgå till 3 månader. Midsona använder även räntesäkring i form av
ränteswap för att få kännedom om hur stora räntekostnader blir under en bestämd period.
Exponering/kommentar
Den genomsnittliga räntebindningstiden för koncernens räntebärande skulder till kreditinstitut var 3 månader (3) vid årets utgång. Skulle koncernens hela låneportfölj löpa med rörlig ränta skulle en ränteförändring på ± 1 procentenhet medföra en resultateffekt på ± 3 Mkr (2) beräknad på skulden till kreditinstitut på 318 Mkr (200) vid årets utgång. Vid utgången av 2015 var lån om 100 Mkr räntesäkrade, varav 50 Mkr på 3 år och 50 Mkr på 5 år.
Beskrivning
Med finansiell kreditrisk avses risken för förlust om de motparter vilka koncernen har likvida medel, finansiella investeringar eller ingångna derivatinstrument med inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser.
Riskhantering
Midsonas finanspolicy definierar hur eventuella likviditetsöverskott kan placeras. Så länge koncernen är nettolånetagare ska eventuell överskottslikviditet användas till att reducera låneskulden. Dotterbolagen ska placera sin överskottslikviditet på bankkonton tillhörande koncernkontosystem eller på bankkonto i banker godkända av finansfunktionen.
FINANSIELL KREDITRISK
Exponering/kommentar
Den finansiella kreditrisken avseende likvida medel på bankkonton uppgick vid årets utgång till 61 Mkr (50).
Medarbetare
Anställda per affärsområde
� Övriga, 9 st
Könsfördelning på balansdagen, %
Ju bättre medarbetarna trivs på sin arbetsplats, desto bättre förutsättningar skapas för att attrahera och behålla medarbetare som kan prestera goda resultat. Regelbundet genomför koncernen medarbetarundersökningar för att kartlägga medarbetarnas synpunkter och trivsel. Undersökningen ligger sedan till grund för att förbättra trivseln på arbetsplatsen. För Midsona är det viktigt att kunna erbjuda en god arbetsmiljö, vidareutbildning, en inspirerande företagskultur, hälsofrämjande åtgärder och ett ledarskap som bygger på öppen kommunikation och dialog.
Antalet anställda i Midsonakoncernen var vid årets slut 294 (167), medelantalet anställda under 2015 var 220 (154). Ökningen av antalet anställda beror främst på förvärvet av Urtekram.
Ett välkomnande företag
En välplanerad introduktion är viktig för att nya medarbetare ska känna sig välkomna och uppskattade samt snabbt kunna göra ett bra jobb. Samtliga nyanställda informeras om Midsona, vision, mission, strategi, verksamhetens viktigaste kärnområden samt olika policyer. Därutöver gör respektive chef en introduktion inom respektive affärsområden och avdelningar. Denna introduktion görs dels i enlighet med framtagen rutin, dels modellanpassad till varje avdelning.
Ett utvecklande företag
Midsona ska vara ett attraktivt företag att arbeta på, medarbetare ska känna sig uppskattade och att de har möjlighet att utvecklas. Det är centralt för att skapa motivation och engagemang. Bolaget uppmuntrar medarbetarna att utveckla sin kompetens inom relevanta områden med utgångspunkten från Midsonas behov.
Ett jämlikt företag
Midsona ska vara ett jämlikt och inkluderande företag. Koncernen har en mångfaldspolicy som säger att särbehandling av medarbetare utifrån kön, etnisk härkomst, ålder, handikapp, religion eller sexuell läggning inte accepteras. Det finns även en handlingsplan för att snabbt åtgärda trakasserier och särbehandling.
I koncernen var andelen kvinnor 49 procent (63) vid årets utgång. Andelen kvinnor i styrelser var 26 procent (25), medan andelen kvinnliga ledande befattningshavare uppgick till 48 procent (35) vid årets utgång.
Ett friskt företag
Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär för oss att skapa en arbetsmiljö som är utvecklande och där ingen riskerar att bli sjuk eller skadas. Det är en självklar och integrerad ständigt pågående del av verksamheten. Midsona arbetar aktivt för att medarbetarna ska
ha en så hälsosam, kreativ och utvecklande arbetsmiljö som möjligt, med en god balans mellan arbete och fritid.
Midsona erbjuder på olika sätt hälsobefrämjande aktiviteter som ökar förutsättningarna för långsiktigt friska medarbetare. Sjukfrånvaron ligger generellt på en låg nivå, vilket den gjort under lång tid. Årets sjukfrånvaro var 4,3 procent (4,5).
Ett tydligt företag
Ansvaret för medarbetarna ligger ytterst på koncernledningen som med hjälp av ett antal policyer och planer delegerat uppgiften att attrahera, utveckla och behålla medarbetarna till respektive chef. Det ställer stora krav på koncernens ledarskap, som ska präglas av trygghet och tydlighet gällande målsättningar och uppdrag.
Ledningen ska stödja medarbetares egen förmåga till problemlösning, ansvarstagande och utveckling. Alla medarbetare erbjuds årliga medarbetarsamtal som följer en strukturerad rutin för såväl samtal som uppföljning.
Anställningstid
antal anställda
Åldersstruktur
Sjukfrånvaro
- � Sverige
- � Danmark (från och med 2015)
- � Norge
- � Finland
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Midsona AB (publ), organisationsnummer 556241-5322 med säte i Malmö, avger härmed årsredovisning jämte koncernredovisning för räkenskapsåret 2015.
Verksamheten
Midsona är ett av de ledande konsumentvaruföretagen i Norden inom hälsa och välbefinnande med beprövade produkter i kategorierna hälsolivsmedel, egenvård och skönhetsvård. Produkterna är inriktade på att göra det lättare för alla människor att själva bidra till ett sundare liv i vardagen. Koncernens inriktning är att utveckla och marknadsföra starka varumärken.
Verksamheten bygger på en portfölj av egna varumärken och internationella uppdragsgivares varumärken som representeras. De egna varumärkena utgör verksamhetens ryggrad och tillsammans med uppdragsgivares varumärken bildar dessa en stark och bred varumärkesportfölj för försäljning till såväl kunder som slutkonsumenter. Kunderna är främst kedjor inom dagligvaru-, apoteks- och hälsofackhandel samt övrig fackhandel. Dessutom finns ett stort antal privatpersoner, terapeuter och andra fristående mindre butiker som koncernen säljer direkt till via e-handel och postorder.
Midsona finns representerade i fyra länder genom helägda dotterbolag, med försäljning i huvudsak på den nordiska marknaden för hälsa och välbefinnande. Verksamheten är indelad i fyra rörelsesegment, de geografiska områdena Sverige, Norge, Finland och Danmark, vilka har det operativa ansvaret för marknadsföring, försäljning och distribution till kund. Koncernövergripande ledning, administration och IT bedrivs som koncernfunktioner i moderbolaget Midsona AB. För mer information om de fyra rörelsesegmenten, se not 3 Rörelsesegment, sidan 68.
Väsentliga händelser
Första kvartalet
Styrelsen beslutade att lägga ned koncernens produktionsenhet i Stenkullen utanför Göteborg, där en del av varumärket Dalblads produkter producerades. Produktionen har outsourcats på samma sätt som Dalblads övriga produkter. Kostnaden för nedläggningen uppgick till 10 Mkr, som belastade periodens resultat det första kvartalet 2015. Besparingen beräknades till 7 Mkr på årsbasis med full effekt från början av det fjärde kvartalet 2015.
Andra kvartalet
Midsona avtalade om förvärv av Urtekram International A/S, ett danskt företag med en ledande position inom ekologiska livsmedel i Norden, till en köpeskilling om 215 miljoner danska kronor (cirka 266 Mkr) på skuldfri basis. Tillträdet skedde den 1 juli 2015. För mer information om förvärvet, se not 4 Förvärv av rörelser, sidan 72.
Tredje kvartalet
Förvärvet av Urtekram International A/S slutfördes den 1 juli 2015. Styrelsen i Midsona AB (publ) kallade samma dag till extra bolagsstämma för att besluta om en nyemission, med företräde för aktieägare, för delfinansiering av förvärvet. Nyemissionen, som godkändes av extra bolagsstämma den 12 augusti 2015, gav aktieägarna företrädesrätt att till teckningskursen 21,50 kronor per aktie teckna en ny aktie för fyra gamla aktier. Genom nyemissionen tillfördes Midsona 118 Mkr efter avdrag för emissionskostnader. Nyemissionen övertecknades med 148 procent.
Den 1 september 2015 förändrades koncernledningens sammansättning. Lars Børresen utsågs till chef för nybildade affärsområde Danmark och Markku Janhunen utsågs till chef för affärsområde Finland. Koncernledningen utgörs från 1 september 2015 av Peter Åsberg, Lars Børresen, Vidar Eskelund, Markku Janhunen och Lennart Svensson.
Livsmedelverkets rapport 16-2015, om möjlig förekomst av oorganisk arsenik i ris och risprodukter, publicerades. Enligt Livsmedelsverkets analyser låg riskakor som Midsona säljer under varumärken Friggs och Urtekram under EU:s föreslagna gränsvärden, som trädde i kraft 1 januari 2016. Riskakor står för cirka 6 procent av koncernens nettoomsättning.
Fjärde kvartalet
En ny serie med tunna kakor – Majs, Bovete, Havre och Lättsaltade – i fyrkantigt format lanserades. Majskakan består till 99 procent av ekologisk majs.
Nettoomsättning och resultat
| Finansiell översikt | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 1 174 | 920 |
| Nettoomsättningstillväxt, % | 27,6 | 0,4 |
| Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA), Mkr | 67 | 81 |
| Rörelseresultat, Mkr | 48 | 67 |
| Rörelsemarginal, % | 4,1 | 7,3 |
| Årets resultat, Mkr | 66 | 63 |
| Årets resultat per aktie, kr | 2,71 | 2,75 |
Nettoomsättningen uppgick till 1 174 Mkr (920), en ökning med 28 procent. Urtekramförvärvet bidrog med en nettoomsättning på 283 Mkr. Generellt stärktes försäljningen till dagligvaruhandeln på samtliga geografiska marknader, vilket inte minst förvärvet av Urtekram bidrog till, medan det finns utmaningar i andra försäljningskanaler. Både avslutade försäljningsuppdrag 2014 och genomförda sortimentsrationaliseringar påverkade perioden negativt vid jämförelse med motsvarande period föregående år.
Rörelsekostnaderna, netto, uppgick till 1 126 Mkr (853), en ökning med 32 procent, där Urtekramförvärvet bidrog med rörelsekostnader, netto, på 271 Mkr. Poster av engångskaraktär belastade rörelsekostnaderna, netto, med 20 Mkr (–3) bestående av omstruktureringskostnader 18 Mkr, förvärvskostnader 6 Mkr och återförda tilläggsköpeskillingar –4 Mkr (–3). Justerat för poster av engångskaraktär uppgick rörelsekostnaderna, netto, till 1 106 Mkr (856). Den ogynnsamma kursutvecklingen för den svenska och norska kronan mot EUR och USD medförde ökade kostnader för varuinköp, som inte ännu kompenserats av uttagna prishöjningar i nästa led.
Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar, EBITDA, uppgick till 87 Mkr (78), före poster av engångskaraktär, motsvarande en marginal på 7,4 procent (8,5). Rörelseresultatet uppgick till 68 Mkr (64), före poster av engångskaraktär, med en rörelsemarginal på 5,8 procent (7,0). Rörelseresultatet uppgick till 48 Mkr (67), med en rörelsemarginal på 4,1 procent (7,3). Resultat före skatt blev 39 Mkr (59), där finansiella poster netto var –9 Mkr (–8). Skatt på periodens resultat uppgick till 27 Mkr (4), varav –3 Mkr (–2) utgjordes av aktuell skatt. En förnyad bedömning av skattemässiga underskottsavdrag hänförliga till koncernens svenska verksamheter medförde en redovisad uppskjuten skatteintäkt om 31 Mkr i det tredje kvartalet 2015, motsvarande det skattemässiga värdet av underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran inte beaktats per 31 december 2014. Årets resultat blev 66 Mkr (63), motsvarande ett resultat per aktie på 2,71 kr (2,75).
Kassaflöde, likviditet och finansiell ställning
Kassaflöde från den löpande verksamheten förbättrades till 87 Mkr (56), till följd av en starkare rörelsekapitalförändring jämfört med motsvarande period föregående år.
Kassaflöde från investeringsverksamheten uppgick till –254 Mkr (–54), vilket utgjordes av förvärv av rörelse –235 Mkr (–36), nettoinvesteringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar –3 Mkr (–2) och utbetald tilläggsköpeskilling avseende tidigare års rörelseförvärv –16 Mkr (–16).
Kassaflöde från finansieringsverksamheten uppgick till 183 Mkr (–14), som en följd av en nyemission om 118 Mkr efter avdrag för emissionskostnader, upptagna lån 120 Mkr, amortering banklån –5 Mkr (–), en förändring i utnyttjande av befintlig checkkredit –23 Mkr (9), amortering av leasingskulder –2 Mkr (0) och utdelning –25 Mkr (–23). Genomförd nyemission och upptagna lån finansierade förvärv av rörelse. Likvida medel uppgick till 61 Mkr (50) och det fanns outnyttjade krediter på 67 Mkr (120) vid årets slut.
| Kapitalstruktur i sammandrag | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Genomsnittligt sysselsatt kapital, Mkr | 1 074 | 927 |
| Nettoskuldsättning, Mkr | 258 | 151 |
| Eget kapital, Mkr | 877 | 751 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,3 | 0,2 |
Nettoskuldsättningen ökade till 258 Mkr (151), till följd av ett rörelseförvärv som betalades kontant på tillträdesdagen 1 juli 2015. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 0,3 ggr (0,2) vid årets slut. Förhållandet mellan nettoskuldsättningen och EBITDA på rullande 12 månaders basis var 3,9 ggr (1,9).
Det egna kapitalet ökade till 877 Mkr (751). Förändringen i det egna kapitalet under året utgjordes av omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter –33 Mkr, årets resultat 66 Mkr, utdelning –25 Mkr och nyemission, netto, 118 Mkr. Soliditeten uppgick till 56 procent (63) vid årets slut.
Investeringar
Investeringar i immateriella- och materiella anläggningstillgångar uppgick till 3 Mkr (3). Årets avskrivningar uppgick till –19 Mkr (–14), fördelade på immateriella anläggningstillgångar –13 Mkr (–11) och materiella anläggningstillgångar –6 Mkr (–3).
Affärsområden
För affärsområden hänvisas till sidan 30.
Risker och riskhantering
För risker och riskhantering hänvisas till sidan 36.
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare att antas på årsstämman den 27 april 2016 överensstämmer i allt väsentligt med föregående års riktlinjer. För information om beslutade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare av årsstämman 2015, se not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättning, sidan 75.
Aktien och ägare
I september 2015 slutfördes en nyemission, varvid aktiekapitalet ökade med 113 723944 kronor till 568619759 kronor genom att 94983 nya A-aktier och 5 591 214 nya B-aktier emitterades.
Det totala antalet aktier var 28430987 aktier (22 744 790), fördelade på 474915 A-aktier (379932) och 27956072 B-aktier (22 364858), vid årets slut. Vid stämman har varje A-aktie 10 röster och varje B-aktie 1 röst. Antalet röster var vid årets slut 32705222 röster (26164 178).
Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets nettotillgångar och resultat. Inga egna aktier ägs av bolaget eller dess dotterbolag. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet.
Den största ägaren i bolaget var Stena Adactum AB, som innehade 214419 A-aktier (136625) och 6810019 B-aktier (5206603) motsvarande 24,7% av kapitalet (23,5) och 27,4% av rösterna (25,1) per den 30 december 2015. Ingen ytterligare ägare innehade 10% eller mer av antalet aktier per den 30 december 2015. Det finns inga, av bolaget kända, avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier.
Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt ändringar av bolagsordning sker vid årsstämman.
Det finns inga kommersiella avtal i bolaget som kan komma att påverkas om kontrollen över bolaget förändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Det finns dock avtal mellan bolaget och ledande befattningshavare som föreskriver ersättningar om dessa sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande beträffande aktier i bolaget. Avtal mellan bolaget och övriga anställda som reglerar egen uppsägning eller uppsägning från bolaget följer sedvanlig praxis på arbetsmarknaden.
För mer information om aktien och ägare, se sidan 110.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång
Ulrika Palm har utsetts till chef för affärsområde Sverige. Hon tillträder tjänsten senast den 29 mars 2016 och kommer från den tidpunkten att ingå som medlem i koncernledningen.
Bolagsstyrningsrapport
För bolagsstyrningsrapport hänvisas till sidan 101.
Framtidsutsikter
Konsumentefterfrågan för produkter inom hälsa och välbefinnande i allmänhet och ekologiska produkter i synnerhet, förväntas öka även framåt. Midsona är väl positionerat i attraktiva tillväxtsegment och bedömningen är att koncernen under året kommer att växa med en förbättrad EBITDA.
Moderbolaget
Nettoomsättningen uppgick till 23 Mkr (23) och avsåg i huvudsak fakturering av internt utförda tjänster.
Resultat före skatt uppgick till 17 Mkr (41). I resultatet före skatt ingick nedskrivningar av aktier i dotterbolag –1 Mkr (–), utdelningar från dotterbolag med 40 Mkr (46), varav 39 Mkr (39) var anteciperade utdelningar. I föregående års resultat före skatt ingick även erhållna koncernbidrag med 2 Mkr och en realisationsvinst 2 Mkr avseende avyttring immateriell tillgång.
Investeringar i materiella- och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 0 Mkr (1). Årets avskrivningar på materiella- och immateriella anläggningstillgångar uppgick till –2 Mkr (–1).
Likvida medel, inklusive outnyttjade krediter, uppgick till 72 Mkr (121). Upplåningen från kreditinstitut var vid årets utgång 257 Mkr (147). I samband med förvärvet av Urtekram International A/S upptogs en bryggfinansiering om 120 Mkr, vilken amorterades i september efter genomförd nyemission.
Moderbolagets egna kapital ökade under året med 131 Mkr till 718 Mkr, varav fritt eget kapital utgjorde 92 Mkr (75). Ökningen utgjordes av årets resultat 38 Mkr, utdelning –25 Mkr samt nyemission, netto, 118 Mkr.
Antalet anställda i moderbolaget var vid årets utgång 9 (8).
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust
Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor:
| Fond för verkligt värde | 22 500 585 kr |
|---|---|
| Ansamlad förlust | –88 032 200 kr |
| Årets resultat | 37 552 139 kr |
| Summa | 91 701 439 kr |
Styrelsen föreslår att fritt eget kapital i moderbolaget på 91 701 439 kr disponeras enligt följande:
| Utdelning, 1,10 kr per aktie | 31 274 085 kr |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 60 427 354 kr |
| Summa | 91 701 439 kr |
Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen
Vid årsstämman 2016 har aktieägarna bland annat att ta ställning till styrelsens förslag till utdelning.
Föreslagen utdelningen reducerar soliditeten i moderbolagets till 64% och soliditeten i koncernen till 54%. Den föreslagna åtgärden påverkar inte bolagets förmåga att i rätt tid infria nuvarande och förutsedda betalningsförpliktelser. Bolagets likviditetsprognos innefattar beredskap för att hantera variationer i de löpande betalningsförpliktelserna. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.
Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet såsom det redovisats i den senast avgivna årsredovisningen står i rimlig proportion till omfattningen på bolagets verksamhet och de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande med beaktande av föreslagen utdelning.
Med hänvisning till det ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att utdelningen är försvarlig enligt 17 kap. 3 § 2 och 3 st. aktiebolagslagen, det vill säga med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 30 mars 2016.
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande finansiella rapporter med tillhörande bokslutskommentarer.
Finansiella rapporter
| Mkr | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2, 3, 4 | 1 174 | 920 |
| Kostnad för sålda varor | –699 | –499 | |
| Bruttoresultat | 475 | 421 | |
| Försäljningskostnader | –323 | –271 | |
| Administrationskostnader | –103 | –87 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 9 | 6 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –10 | –2 |
| Indirekta kostnader, netto | –427 | –354 | |
| Rörelseresultat | 3, 4, 7, 8, 9, 14, 15, 16, 26 | 48 | 67 |
| Finansiella intäkter | 1 | 1 | |
| Finansiella kostnader | –10 | –9 | |
| Finansnetto | 10 | –9 | –8 |
| Resultat före skatt | 39 | 59 | |
| Skatt | 12 | 27 | 4 |
| Årets resultat | 66 | 63 | |
| Hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare (Mkr) | 66 | 63 | |
| Resultat per aktie till moderbolagets aktieägare, före och efter utspädning (kr) | 13 | 2,71 | 2,75 |
| Antal aktier (tusen) | 13 | ||
| Per balansdagen, före och efter utspädning | 28 431 | 22 745 | |
| Genomsnittligt under perioden, före och efter utspädning | 24 419 | 22 745 |
| Mkr | Not 2015 |
2014 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 66 | 63 |
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | ||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | – | 0 |
| Skatt hänförlig till poster som inte kan återföras till årets resultat | – | 0 |
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | – | 0 |
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat | ||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | –33 | 1 |
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat | –33 | 1 |
| Årets övrigt totalresultat | –33 | 1 |
| Årets totalresultat | 33 | 64 |
| Hänförligt till | ||
| Moderbolagets aktieägare (Mkr) | 33 | 64 |
| Mkr | Not | 2015–12–31 | 2014–12–31 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 14 | 1 067 | 875 |
| Materiella anläggningstillgångar | 15, 16 | 47 | 9 |
| Långfristiga fordringar | 19 | 2 | 0 |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 79 | 48 |
| Anläggningstillgångar | 1 195 | 932 | |
| Varulager | 20 | 151 | 100 |
| Skattefordringar | 3 | 2 | |
| Kundfordringar | 21 | 131 | 100 |
| Övriga fordringar | 19 | 2 | 3 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 22 | 12 | 12 |
| Likvida medel | 29, 33 | 61 | 50 |
| Omsättningstillgångar | 360 | 267 | |
| Tillgångar | 3, 4, 32 | 1 555 | 1 199 |
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 569 | 455 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 165 | 186 | |
| Reserver | –25 | 8 | |
| Balanserad vinst, inklusive årets resultat | 168 | 102 | |
| Eget kapital | 23 | 877 | 751 |
| Skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 24, 29 | 250 | 148 |
| Övriga långfristiga skulder | 25 | – | 4 |
| Uppskjutna skatteskulder | 12 | 135 | 80 |
| Långfristiga skulder | 385 | 232 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 24, 29 | 69 | 53 |
| Leverantörsskulder | 132 | 88 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 25 | 28 | 35 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 61 | 40 |
| Övriga avsättningar | 27 | 3 | 0 |
| Kortfristiga skulder | 293 | 216 | |
| Skulder | 678 | 448 | |
| Eget kapital och skulder | 3, 4, 32 | 1 555 | 1 199 |
| Poster inom linjen | 30 | ||
| Ställda säkerheter | 796 | 751 |
| Not 23 | Övrigt | Balanserade vinstmedel, |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Aktiekapital | tillskjutet kapital |
Reserver | inkl. årets resultat |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2014-01-01 | 455 | 209 | 7 | 39 | 710 |
| Årets totalresultat | |||||
| Årets resultat | – | – | – | 63 | 63 |
| Årets övrigt totalresultat | – | – | 1 | – | 1 |
| Årets totalresultat | – | – | 1 | 63 | 64 |
| Transaktioner med koncernens ägare | |||||
| Utdelning | – | –23 | – | – | –23 |
| Transaktioner med koncernens ägare | – | –23 | – | – | –23 |
| Utgående eget kapital 2014-12-31 | 455 | 186 | 8 | 102 | 751 |
| Ingående eget kapital 2015-01-01 | 455 | 186 | 8 | 102 | 751 |
| Årets totalresultat | |||||
| Årets resultat | – | – | – | 66 | 66 |
| Årets övrigt totalresultat | – | – | –33 | – | –33 |
| Årets totalresultat | – | – | –33 | 66 | 33 |
| Transaktioner med koncernens ägare | |||||
| Nyemission | 114 | 8 | – | – | 122 |
| Emissionskostnader | – | –4 | – | – | –4 |
| Utdelning | – | –25 | – | – | –25 |
| Transaktioner med koncernens ägare | 114 | –21 | – | – | 93 |
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 569 | 165 | –25 | 168 | 877 |
MIDSONA ÅRSREDOVISNING 2015
| Mkr | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt | 39 | 59 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | 33 | 28 | 16 |
| Betald inkomstskatt | –3 | –2 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 64 | 73 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | 6 | 1 | |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | 11 | 1 | |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 6 | –19 | |
| Förändringar i rörelsekapital | 23 | –17 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 87 | 56 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av företag eller verksamheter | 33 | –251 | –52 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –2 | –1 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –1 | –2 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | – | 1 | |
| Avyttring/minskning av finansiella tillgångar | 0 | – | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –254 | –54 | |
| Kassaflöde efter investeringverksamheten | –167 | 2 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Nyemission | 122 | – | |
| Emissionskostnader | –4 | – | |
| Upptagna lån | 120 | – | |
| Amortering av lån | 33 | –30 | 9 |
| Lämnad utdelning | –25 | –23 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 183 | –14 | |
| Årets kassaflöde | 16 | –12 | |
| Likvida medel | |||
| Likvida medel vid årets början | 50 | 62 | |
| Omräkningsdifferens i likvida medel | –5 | 0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 33 | 61 | 50 |
| Mkr | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 23 | 23 |
| Försäljningskostnader | 0 | 0 | |
| Administrationskostnader | –34 | –34 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 4 | 6 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –4 | –4 |
| Rörelseresultat | 8, 9, 14, 15, 16, 26 | –11 | –9 |
| Resultat från andelar i dotterbolag | 10 | 39 | 46 |
| Finansiella intäkter | 10 | 5 | 8 |
| Finansiella kostnader | 10 | –16 | –6 |
| Resultat efter finansiella poster | 17 | 39 | |
| Bokslutsdispositioner | 11 | – | 2 |
| Resultat före skatt | 17 | 41 | |
| Skatt | 12 | 21 | 3 |
| Årets resultat | 38 | 44 | |
| Totalresultaträkning för moderbolaget | |||
| Mkr | Not | 2015 | 2014 |
| Årets resultat | 38 | 44 | |
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat | |||
| Årets övrigt totalresultat | – | – | |
| Årets totalresultat | 38 | 44 |
MIDSONA ÅRSREDOVISNING 2015
| Mkr | Not | 2015–12–31 | 2014–12–31 |
|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 14 | 1 | 2 |
| Materiella anläggningstillgångar | 15, 16 | 0 | 1 |
| Andelar i dotterbolag | 17 | 790 | 482 |
| Fordringar hos dotterbolag | 18, 31 | 185 | 242 |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 36 | 15 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1 011 | 739 | |
| Anläggningstillgångar | 1 012 | 742 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | – | 0 | |
| Fordringar hos dotterbolag | 18, 31 | 44 | 48 |
| Övriga fordringar | 19 | 1 | 1 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 22 | 3 | 3 |
| Kortfristiga fordringar | 48 | 52 | |
| Kassa och bank | 29, 33 | 5 | 1 |
| Omsättningstillgångar | 53 | 53 | |
| Tillgångar | 32 | 1 065 | 795 |
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 569 | 455 | |
| Reservfond | 57 | 57 | |
| Bundet eget kapital | 626 | 512 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 119 | 140 | |
| Fond för verkligt värde | 22 | 22 | |
| Ansamlad förlust | –87 | –131 | |
| Årets resultat | 38 | 44 | |
| Fritt eget kapital | 92 | 75 | |
�
| Mkr | Not | 2015–12–31 | 2014–12–31 |
|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 24, 29 | 190 | 95 |
| Skulder till dotterbolag | 18, 31 | 0 | 2 |
| Långfristiga skulder | 190 | 97 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 24, 29 | 67 | 52 |
| Leverantörsskulder | 3 | 1 | |
| Skulder till dotterbolag | 18, 31 | 84 | 53 |
| Övriga kortfristiga skulder | 25 | 0 | 1 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 3 | 4 |
| Övriga avsättningar | 27 | – | – |
| Kortfristiga skulder | 157 | 111 | |
| Eget kapital och skulder | 32 | 1 065 | 795 |
| Poster inom linjen | 30 | ||
| Ställda säkerheter | 468 | 418 | |
| Ansvarsförbindelser | 50 | 56 |
| Not 23 | Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Aktiekapital | Reservfond | Överkursfond | Fond för verkligt värde |
Ansamlade förluster, inkl. årets resultat |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2014-01-01 | 455 | 57 | 163 | 22 | –131 | 566 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 44 | 44 |
| Årets övrigt totalresultat | – | – | – | – | – | – |
| Årets totalresultat | – | – | – | – | 44 | 44 |
| Utdelning | – | – | –23 | – | – | –23 |
| Utgående eget kapital 2014-12-31 | 455 | 57 | 140 | 22 | –87 | 587 |
| Ingående eget kapital 2015-01-01 | 455 | 57 | 140 | 22 | –87 | 587 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 38 | 38 |
| Årets övrigt totalresultat | – | – | – | – | – | – |
| Årets totalresultat | – | – | – | – | 38 | 38 |
| Utdelning | – | – | –25 | – | – | –25 |
| Nyemission | 114 | 8 | 122 | |||
| Emissionskostnader | – | – | –4 | – | – | –4 |
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 569 | 57 | 119 | 22 | –49 | 718 |
MIDSONA ÅRSREDOVISNING 2015
| Mkr | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansiella poster | 17 | 39 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | 33 | –38 | –47 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | –21 | –8 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | 43 | 25 | |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 1 | –4 | |
| Förändringar i rörelsekapital | 44 | 21 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 23 | 13 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av företag eller verksamheter | 33 | –243 | – |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 0 | –1 | |
| Avyttring av immateriella anläggningstillgångar | – | 2 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 0 | – | |
| Investeringar i finansiella tillgångar | 7 | 14 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -236 | 15 | |
| Kassaflöde efter investeringverksamheten | –213 | 28 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Nyemission | 118 | – | |
| Upptagna lån | 136 | – | |
| Amortering av lån | 33 | –12 | –4 |
| Utbetald utdelning | –25 | –23 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 217 | –27 | |
| Årets kassaflöde | 4 | 1 | |
| Likvida medel | |||
| Likvida medel vid årets början | 1 | – | |
| Likvida medel vid årets slut | 33 | 5 | 1 |
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1 Redovisningsprinciper
Koncernens redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRIC) så som de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
Värderingsgrunder tillämpade vid upprättande av de finansiella rapporterna
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, som värderas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tilllämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tilllämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 35 Viktiga uppskattningar och bedömningar.
Tillämpade redovisningsprinciper
De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterbolag i koncernredovisningen.
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
De nya standarder och de ändringar i och omarbetningar av standarder samt nya tolkningsuttalanden som trädde i kraft 1 januari 2015 har inte haft någon effekt på koncernens redovisning räkenskapsåret 2015.
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
De nya och ändrade standarder och tolkningar som är utgivna men träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2015 har ännu inte börjat tillämpas av koncernen och planeras inte att tillämpas i förtid. Nedan beskrivs de nya och ändrade standarder och tolkningar som bedöms påverka koncernens finansiella rapporter den period de tillämpas första gången.
1 IFRS 9 Finansiella instrument, utfärdades den 24 juli 2014 och ska ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 innehåller nya principer för hur finansiella tillgångar ska klassificeras och värderas. Avgörande för i vilken värderingskategori en finansiell tillgång hänför sig till avgörs av dels företagets syfte med innehavet av tillgången (det vill säga företagets affärsmodell), dels den finansiella tillgångens kontraktsenliga kassaflöden. Den nya standarden innehåller även nya regler för nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar som innebär att den tidigare incurred loss-metoden ersätts av en ny expected lossmetod. Syftet med de nya reglerna för säkringsredovisning är att företagets riskhantering ska avspeglas i redovisningen. Standarden innebär utökade möjligheter att säkra riskkomponenter i icke-finansiella poster samt att fler typer av instrument kan ingå i en säkringsrelation. Vidare finns det kvantitativa kravet på effektivitet inte längre kvar. IFRS 9 är tillämplig på räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 och den är ännu inte antagen av EU.
- 1 IFRS 15 Revenue from contracts with customers, utfärdades den 28 maj 2014 och ska ersätta IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 innebär en modell för intäktsredovisning för nästan alla intäkter som uppkommer genom avtal med kunder, med undantag för leasingavtal, finansiella avtal och försäkringsavtal. Grundprincipen för intäktsredovisning enligt IFRS 15 är att ett företag ska redovisa en intäkt på det sätt som återspeglar överföringen av den utlovade varan eller tjänsten till kunden, till det belopp som företaget förväntar sig rätt att erhålla i utbyte mot varan eller tjänsten. En intäkt redovisas då kunden erhåller kontroll över varan eller tjänsten. Det finns betydligt mer vägledning i IFRS 15 för specifika områden och upplysningskraven är omfattande. IFRS 15 är tillämplig för räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 eller senare med tidigare tillämpning tillåten. Standarden är ännu inte antagen av EU.
- 1 IFRS 16 Leases, utfärdades den 13 januari 2016 och ska ersätta IAS 17 Leasingavtal. IFRS 16 introducerar en right of use model och innebär för leasetagaren att i stort sätt samtliga leasingavtal ska redovisas i balansräkningen, klassificering i operationella och finansiella leasingavtal ska därför inte göras. Undantagna är leasingavtal med en leasingperiod som är 12 månader eller kortare samt leasingavtal som uppgår till mindre värden. I resultaträkningen redovisas avskrivningar på tillgången och räntekostnader på skulden. Standarden innehåller mer omfattande upplysningskrav jämfört med nuvarande standard. För leasegivare innebär IFRS 16 inga egentliga skillnader jämfört med IAS 17. IFRS 16 är tillämplig för räkenskapsår som börjar 1 januari 2019 med tidigare tillämpning tillåten under förutsättning att IFRS 15 tillämpas samtidigt. Standarden är ännu inte antagen av EU.
Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 9, IFRS 15 och IFRS 16 och kan därför inte kvantifiera effekterna.
Övriga nya och ändrade standarder samt tolkningar bedöms inte få någon påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de tillämpas första gången.
Klassificering
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Koncernredovisning
Dotterbolag är alla de bolag som står under ett bestämmande inflytande från Midsona AB (publ). Bestämmande inflytande föreligger om Midsona AB (publ) har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang samt kan använda sitt inflytande över investeringen till att påverka avkastningen.
Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier samt om de facto control föreligger. Alla dotterbolag inom koncernen är helägda dotterbolag.
Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen och de exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden tillämpas för redovisning av rörelseförvärv. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till ett förvärv kostnadsförs i årets resultat i koncernen. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkligt värde på förvärvsdagen.
Vid förvärv där överförd ersättning överstiger det verkliga värdet på identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallade förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernbolag, elimineras i sin helhet vid upprättandet
av koncernredovisningen.
Vid olika värdering av tillgångar och skulder på koncern- och bolagsnivå beaktas skatteeffekten, vilken redovisas som uppskjuten skattefordran respektive uppskjuten skatteskuld. På koncernmässig goodwill beaktas dock inte uppskjuten skatt.
Segmentrapportering
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentets resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernledningen. Den huvudsakliga indelningsgrunden är geografiska områden. Se not 3 Rörelsesegment för ytterligare beskrivning av indelning och presentation av rörelsesegment.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Kursvinster/-förluster på rörelsefordringar/ -skulder redovisas i övriga rörelseintäkter/-kostnader och kursvinster/-förluster på finansiella fordringar och skulder redovisas i finansiella intäkter/kostnader.
Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas mot övrigt totalresultat som en omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i årets resultat.
Intäkter
Varor
Intäkter redovisas i årets resultat efter att de väsentliga riskerna och förmånerna som sammanhänger med äganderätten överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår. Råder det betydande osäkerheter kring betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer sker ingen intäktsföring. I de flesta fall innebär detta att intäkter redovisas vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor. Intäkterna redovisas till verkligt värde efter avdrag för mervärdeskatt, kedjerabatter eller andra rabatter, returer och frakter.
Tjänster
Intäkter från försäljningsuppdrag och andra liknande tjänster redovisas i årets resultat i den takt arbetet utförs.
Rörelsekostnader
Kostnad för sålda varor
Kostnad för sålda varor omfattar direkta och indirekta kostnader för funktioner hänförliga till genererade intäkter (tillverkning, lager, lagersamordning).
Försäljningskostnader
Försäljningskostnader omfattar dels kostnader för aktiviteter och funktioner kopplade direkt mot konsument (marknadsföring, produktchef, marknadskoordinator), dels kostnader för aktiviteter och funktioner kopplade mot kund (försäljning, key-account manager, ordermottagning).
Administrationskostnader
Administrationskostnader omfattar kostnader för funktioner som inköp, IT, ekonomi- och administration, produktoch förpackningsutveckling, kvalitetssystem och kvalitetssäkring samt koncernledning.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader omfattar sådana intäkter och kostnader som normalt inte räknas till den egentliga rörelsen, till exempel kursvinster/förluster på rörelsefordringar/-skulder och realisationsvinster/-förluster vid avyttring av tillgångar. Kursvinster/förluster redovisas netto.
Poster av engångskaraktär
Poster av engångskaraktär utgörs av väsentliga poster som på grund av sin storlek eller förekomst särredovisas för att möjliggöra en bättre förståelse av koncernens
finansiella utveckling. Poster av engångskaraktär redovisas i den funktion där den hör hemma beroende på postens karaktär.
Leasing
Operationella leasingavtal
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i årets resultat som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid.
Finansiella leasingavtal
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändringar på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultat från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader utgörs av räntekostnader på lån, engagemangskostnader på låneramar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Låneutgifter redovisas inte i resultatet till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. I dessa fall ingår de i tillgångarnas anskaffningsvärde. I koncernen finns i dagsläget inte några sådana kvalificerade tillgångar.
Valutakursvinster/-förluster på finansiella fordringar/ skulder redovisas netto.
Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade på balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterbolag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjuten skatt redovisas tillsammans med aktuell skatt i årets resultat. Uppskjuten skattefordran redovisas bland anläggningstillgångar och uppskjuten skatteskuld redovisas bland långfristiga skulder i koncernens balansräkning.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via årets resultat, vilka redovisas exklusive transaktionskostnader.
Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisning utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.
Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning enligt IAS 39.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat
I denna kategori ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde.
Finansiella tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat.
Derivat som ingår i underkategorin innehas för handelsändamål. Det finns inga tillgångar hanterade enligt Fair Value Option.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.
Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten, dock har kundfordringar normalt en kort förväntad löptid och redovisas därför till nominellt belopp utan diskontering.
Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för nedskrivningar baserade på individuell prövning per kund. Sådana nedskrivningar redovisas i rörelsens kostnader i årets resultat.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändringar.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet
I denna kategori ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde.
Finansiella skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat.
Derivat som ingår i underkategorin innehas för handelsändamål. Det finns inga tillgångar hanterade enligt Fair Value Option.
Andra finansiella skulder
Låneskulder, leverantörsskulder och andra skulder ingår i denna kategori.
Låneskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, netto efter transaktionskostnader. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Långfristiga låneskulder har en förväntad löptid längre än ett år och kortfristiga låneskulder har en löptid kortare än ett år.
Leverantörsskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskulder har dock en kort förväntad löptid, varför de vanligtvis värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Derivat
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas inte i koncernen.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringar redovisas i årets resultat.
Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Hantering av valutarisk i prognosticerad försäljning i utländsk valuta
För säkring av sannolik prognosticerad försäljning i utländsk valuta används valutaterminer. För skydd mot valutarisk i prognosticerad försäljning används inte säkringsredovisning. Sådana valutaterminer värderas istället vid varje rapporteringstillfälle till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. Detta innebär att årets resultat kommer att belastas med värdeförändringar på valutaterminerna, trots att de säkrade transaktionerna ännu inte inträffat.
Värdeförändringar på valutaterminer redovisas i rörelseresultatet.
Materiella anläggningstillgångar
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i koncernens balansräkning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen tillgodo och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar.
I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen, t.ex. inköpspris, leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Leasade tillgångar
Leasingavtal klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. När så inte är fallet är det fråga om operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas i balansräkningens poster långfristiga räntebärande skulder och kortfristiga räntebärande skulder.
Tillgångar som hyrs enligt operationell leasing redovisas som regel inte som tillgång i balansräkningen. Operationella leasingavtal ger inte heller upphov till en skuld.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för att förvärva ersättande komponenter läggs till anläggningstillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i årets resultat under den period de uppkommer.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av eftersom dess nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Leasade tillgångar skrivs även de av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingperioden.
Materiella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande:
Rörelsefastigheter 10–40 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 8–12 år Inventarier, verktyg och installationer 3–10 år Leasing 3–10 år Markanläggningar 10–20 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 3–5 år
Tillgångarnas avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder prövas årligen och justeras vid behov. Tillgångarna skrivs i normalfallet av utan något kvarvarande restvärde.
Realisationsvinster och realisationsförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet på tillgången med avdrag för direkta försäljningskostnader. Realisationsvinster och realisationsförluster redovisas i årets resultat som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.
Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar klassificeras i två grupper där tillgångar med en bestämbar livslängd skrivs av över en bestämd nyttjandeperiod och där tillgångar med obestämbar livslängd inte skrivs av.
Goodwill
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov (se redovisningsprincip Nedskrivning).
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill redovisas i årets resultat när kostnaden uppkommer.
Varumärken
Varumärken med bestämbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Varumärke med obestämbar nyttjandeperiod prövas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar.
Nedlagda kostnader för internt upparbetade varumär-
ken redovisas inte i balansräkningen utan i årets resultat när kostnaden uppkommer. Anledningen till detta är att sådana utgifter inte kan särskiljas från utgifter för att utveckla hela affärsverksamheten.
Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar består av kundrelationer, programvara och övriga immateriella tillgångar. Nedlagda kostnader för internt upparbetade kundrelationer redovisas inte i balansräkningen utan i årets resultat när kostnaden uppkommer. Programvara har aktiverats på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilken de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, såvida inte nyttjandeperiod är obestämbar.
Goodwill och varumärke med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning.
Immateriella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande:
Varumärken 5–20 år Kundrelationer 8 år Programvara 5 år Övriga immateriella tillgångar 3–5 år
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas årligen och justeras vid behov. Tillgångarna skrivs i normalfallet av utan något kvarvarande restvärde.
Realisationsvinster och realisationsförluster vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet på tillgången med avdrag för direkta försäljningskostnader. Realisationsvinster och realisationsförluster redovisas i årets resultat som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, där anskaffningsvärdet beräknas enligt först in, först ut-metoden (FIFU). Vid beräkning av anskaffningsvärdet används vanligtvis ett vägt genomsnittsvärde för att approximera FIFU.
Nettoförsäljningsvärdet är beräknat normalt försäljningspris, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår i förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden. Produkter i arbete och färdigvarulager värderas till det lägsta av tillverkningskostnad och nettoförsäljningsvärde. Nödvändiga reserveringar för risker i inkurans sker kontinuerligt.
Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar alla kostnader för inköp, tillverkning och andra kostnader för att få varorna till deras aktuella plats och skick.
Nedskrivningar
Koncernens redovisade tillgångar bedöms vid varje balansdag för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas avseende nedskrivningar av andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39, tillgångar till försäljning, varulager och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan bedöms det redovisade värdet enligt respektive standard.
Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar Om indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde (se nedan). För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella anläggningstillgångar som ännu inte är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen eller så snart indikation föreligger om nedskrivningsbehov. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, och dess verkliga värde minus försäljningskostnader inte kan användas, ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som kostnad i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas nedskrivningsbehovet i första hand till goodwill. Därefter görs proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
Koncernens kassagenererande enheter utgörs av rörelsesegmenten då deras inbetalningsströmmar i allt väsentligt bedöms vara oberoende av andra tillgångar.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderas om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Den värdeminskning som redovisas i årets resultat är skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det aktuella värdet, med avdrag för eventuellt tidigare kostnadsförda nedskrivningar.
Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorin lånefordringar och kundfordringar vilka redovisats till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning redovisas som kostnad i årets resultat.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen för nedskrivning inte längre föreligger och att full betalning förväntas erhållas från kunden.
Utbetalning av kapital till ägarna
Utdelningar
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Resultat per aktie
Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Det finns inga utestående optionsprogram eller liknande som kan medföra effekter av utspädande potentiella aktier.
Ersättningar till anställda
Pensioner
Anställda i Sverige och i Norge omfattas av både förmånsbestämda pensionsplaner och avgiftsbestämda pensionsplaner medan anställda i Finland och i Danmark enbart omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner.
I Sverige tryggas åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän genom en försäkring i Alecta. En sådan försäkring är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2015 har det inte funnits tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Detta pensionsåtagande redovisas därför som en avgiftsbestämd pensionsplan.
I Norge finns en särskild avtalspension, AFP-ordning, överenskommen mellan arbetsmarknadens parter som ett tillägg till ålderspension. En sådan försäkring är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsår 2015 har det inte funnits tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Detta pensionsåtagande redovisas därför som en avgiftsbestämd pensionsplan. Utöver detta fanns i Norge en icke väsentlig förmånsbestämd pensionsplan, AFP-ordning, som avslutades under räkenskapsåret 2014.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan där koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda pensionsplaner är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön.
Ersättningar vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställningen i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad att antingen säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallelse, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än tolv månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade ersättningarna erhålls.
En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusutbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
Avsättningar
Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av en inträffad händelse och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En vidare förutsättning är att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.
Omstrukturering
Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärden och att detta har skett före balansdagen.
Ansvarsförbindelse
En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade bolag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tilllägg till IFRS som skall göras.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Ändring av redovisningsprinciper
De ändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer som har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2015 har inte haft någon påverkan på moderbolagets finansiella rapporter.
Klassificering och uppställningsformer
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Dotterbolag
Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterbolag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i årets resultat när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över årets resultat.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna då förlusterna och kostnaderna uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i årets resultat.
Finansiella instrument
Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person.
I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
Finansiella garantier
Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser till förmån för dotterbolag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterbolag. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilken betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Anteciperade utdelningar
Anteciperad utdelning från dotterbolag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina finansiella rapporter.
Segmentrapportering
Moderbolaget redovisar inte segment enligt samma fördelning och samma omfattning som koncernen, utan upplyser om nettoomsättningens fördelning på moderbolagets verksamhetsgrenar.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen, men med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Leasade tillgångar
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Låneutgifter
I moderbolaget belastar låneutgifter resultatet under den period till vilken de hänför sig till. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod som i koncernen inte är föremål för avskrivning, skrivs i moderbolaget av i enlighet med ÅRL. Detta innebär avskrivning över i normalfallet fem år. I särskilda fall kan avskrivningstiden vara längre än fem år.
Ersättning till anställda
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lånenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
Skatter
I moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten
skattekostnad.
Aktieägartillskott
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras.
Koncernbidrag
Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.
Not 2 Nettoomsättning fördelad på väsentliga intäktsslag
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Varuförsäljning | 1 145 | 888 | – | – | |
| Tjänsteuppdrag | 28 | 31 | – | 1 | |
| Övriga intäkter | 1 | 1 | 23 | 22 | |
| Summa | 1 174 | 920 | 23 | 23 |
Det ingår inga intäkter, varken i koncernen eller i moderbolaget, som hänför sig till byte av varor eller tjänster.
Not 3 Rörelsesegment
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentets resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernledningen.
Indelningsgrunden är geografiska områden. Fram till och med den 30 juni 2015 fanns tre identifierade segment. I samband med förvärvet av Urtekram International A/S den 1 juli 2015 utökades antalet identifierade segment med det geografiska området Danmark. Fram tills integrationen av förvärvade Urtekram International A/S är slutförd, redovisas segmentets försäljning och resultat från den svenska, norska och finska geografiska marknaden i rörelsesegment Danmark. Integrationen beräknas vara genomförd under det första kvartalet 2016, varvid försäljning och resultat kommer redovisas i respektive geografiskt segment där den hör hemma.
Den förvärvade rörelsen Soma Nordic AS, inklusive dotterbolag, ingår i såväl rörelsesegment Norge som i rörelsesegment Sverige från den 30 december 2014.
För mer information angående förvärvade rörelser, se not 4 Förvärv av rörelser.
Det finns för närvarande fyra geografiska segment identifierade.
Sverige
Verksamheten bedrivs direkt via egna bolag genom marknadsföring och försäljning av produkter i kategorierna hälsolivsmedel, egenvård och skönhetsvård till och genom apotekshandel, dagligvaruhandel, e-handel/postorder, hälsofackhandel och övrig fackhandel på den svenska marknaden. Verksamheten genom e-handel/postorder bedrivs med försäljning direkt till konsument, genom direktreklam, telefonförsäljning och kampanjer på internet, på den nordiska marknaden.
Norge
Verksamheten bedrivs direkt via egna bolag genom marknadsföring och försäljning av produkter i kategorierna hälsolivsmedel, egenvård och skönhetsvård till och genom apotekshandel, dagligvaruhandel, e-handel, hälsofackhandel och övrig fackhandel på den norska marknaden.
Finland
Verksamheten bedrivs direkt via egna bolag genom marknadsföring och försäljning av produkter i kategorierna hälsolivsmedel, egenvård och skönhetsvård till och genom apotekshandel, dagligvaruhandel, e-handel, hälsofackhandel och övrig fackhandel på den finska marknaden.
Danmark
Verksamheten bedrivs direkt via egna bolag genom produktion, marknadsföring och försäljning av produkter i kategorierna ekologiska hälsolivsmedel och ekologiska kropps- och skönhetsvårdsprodukter till och genom apotekshandel, dagligvaruhandel, e-handel, hälsofackhandel och övrig fackhandel i huvudsak på den nordiska och den övriga europeiska marknaden.
Segmentskonsolidering görs enligt samma principer som för koncernen i dess helhet (se tabell på nästa uppslag →).
I rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på ett rimligt och tillförlitligt sätt. De redovisade posterna i rörelsesegmentens rörelseresultat, tillgångar och skulder är värderade i enlighet med de rörelseresultat, tillgångar och skulder som koncernledning följer upp. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på
rörelsesegmenten är uppskjutna skattefordringar, uppskjutna skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
Internprissättningspolicy
För prissättning av varor mellan koncernens försäljningsbolag tillämpas en modell för internprissättning som baseras på att det köpande försäljningsbolaget erhåller en i förväg fastställd bruttomarginal i ett intervall, som är normalt för jämförbara bolag på marknaden. Metoden, som kallas RPM (Resale Price Method), är en av de vedertagna modellerna för internprissättning.
För prissättning av tjänster mellan koncernens bolag tillämpas en modell för internprissättning som baseras på faktiska kostnader med ett generellt påslag. Metoden, som kallas CPLM (Cost Plus Method), är en av de vedertagna modellerna för internprissättning.
Utöver ovan beskrivna internpriser faktureras även intern ränta. Varje dotterbolag erhåller ränta baserad på en referensränta i det lokala landet. Räntekostnad baseras på en referensränta i det lokala landet med ett riskpåslag.
Information om större kunder
Koncernens största kund har under 2015 genererat intäkter på totalt 139 Mkr (125). Dessa intäkter redovisas i rörelsesegment Sverige och rörelsesegment Danmark.
Övrig information
Koncernen följer inte upp sin verksamhet på ett sådant sätt att information om försäljning per produkt eller grupper av likartade produkter finns omedelbart tillgängligt. Koncernen har gjort bedömningen att kostnaden för att ta fram sådan information inte kan anses motsvara nyttan med informationen. Koncernen redovisar i stället försäljning per kanal.
| Mkr | Sverige | Norge | Finland | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||
| Nettoomsättning, extern | 390 | 412 | 400 | 393 | 101 | 114 | |
| Nettoomsättning, koncernintern | 31 | 27 | 1 | 2 | 1 | – | |
| Nettoomsättning | 421 | 439 | 401 | 395 | 102 | 114 | |
| Rörelsekostnader, externa | –392 | –391 | –338 | –330 | –79 | –88 | |
| Rörelsekostnader, koncerninterna | –8 | –9 | –18 | –17 | –16 | –14 | |
| Rörelsekostnader | –400 | –400 | –356 | –347 | –95 | –102 | |
| Rörelseresultat, ofördelat | 21 | 39 | 45 | 48 | 7 | 12 | |
| Finansiella poster | |||||||
| Resultat före skatt | |||||||
| Väsentliga intäkts- och kostnadsposter som redovisas i resultaträkningen: | |||||||
| Förvärvskostnader | – | – | – | – | – | – | |
| Avsättning kostnader för omstruktuering av rörelse | –15 | – | – | – | 0 | – | |
| Återföring skuldförd köpeskilling tidigare års förvärv | – | – | 4 | 3 | – | – | |
| Realisationsvinst avyttring av rörelse | – | – | – | – | – | – | |
| Realisationsvinst avyttring av immateriell tillgång | – | 2 | – | – | – | – | |
| Väsentliga icke kassaflödespåverkande poster: | |||||||
| Avskrivningar | –1 | –2 | –2 | –2 | –2 | –1 | |
| Nedskrivningar varulager | –6 | –1 | – | – | – | – | |
| Nedskrivningar kundfordringar | –2 | –2 | 1 | 0 | – | – | |
| Segmenttillgångar | 693 | 706 | 696 | 731 | 106 | 98 | |
| Ofördelade tillgångar | |||||||
| Summa tillgångar | |||||||
| Segmentskulder | 153 | 202 | 140 | 188 | 47 | 43 | |
| Ofördelade skulder | |||||||
| Eget kapital | |||||||
| Summa eget kapital och skulder | |||||||
| Investeringar | 0 | 1 | 2 | 1 | 0 | 4 | |
| Medelantal anställda | 47 | 52 | 83 | 73 | 20 | 21 | |
| Antal anställda, per balansdagen | 58 | 52 | 78 | 87 | 25 | 20 |
| Koncernen | Koncerngemensamma funktioner, koncernjusteringar och elimineringar |
Danmark | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 |
| 920 | 1 174 | 1 | 0 | – | 283 |
| – | – | –29 | –34 | – | 1 |
| 920 | 1 174 | –28 | –34 | – | 284 |
| –853 | –1 126 | –44 | –66 | – | –251 |
| – | – | 40 | 45 | – | –3 |
| –853 | –1 126 | –4 | –21 | – | –254 |
| 67 | 48 | –32 | –55 | – | 30 |
| –8 | –9 | ||||
| 59 | 39 | ||||
| 0 | –6 | 0 | –6 | – | – |
| – | –18 | – | – | – | –3 |
| 3 | 4 | – | – | – | |
| – | – | – | –20 | – | 20 |
| – | – | –2 | – | – | – |
| –14 | –19 | –9 | –10 | – | –4 |
| –1 | –6 | – | – | – | |
| –2 | –1 | 0 | 0 | – | 0 |
| 1 151 | 1 476 | –384 | –437 | – | 418 |
| 48 | 79 | ||||
| 1 199 | 1 555 | ||||
| 167 | 224 | –266 | –207 | – | 91 |
| 281 | 454 | ||||
| 751 | 877 | ||||
| 1 199 | 1 555 | ||||
| 3 | 3 | –3 | 0 | – | 1 |
| 154 | 220 | 8 | 8 | – | 62 |
| 167 | 294 | 8 | 9 | – | 124 |
Rörelsesegment (fortsättning)
| Extern nettoomsättning per försäljningskanal, | Koncernen | |
|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 |
| Apotekshandel | 120 | 129 |
| Dagligvaruhandel | 739 | 514 |
| E–handel/Postorder | 44 | 45 |
| Hälsofackhandel | 151 | 91 |
| Övrig fackhandel | 54 | 93 |
| Övriga | 37 | 16 |
| Summa | 1 145 | 888 |
| Tjänsteuppdrag | 28 | 31 |
| Övrig försäljning | 1 | 1 |
| Summa | 1 174 | 920 |
| Extern nettoomsättning för geografiska | Koncernen | ||
|---|---|---|---|
| områden¹, Mkr | 2015 | 2014 | |
| Sverige | 437 | 401 | |
| Norge | 411 | 397 | |
| Finland | 134 | 120 | |
| Danmark | 174 | 2 | |
| Island | 0 | 0 | |
| Övriga Europa | 17 | 0 | |
| Övriga länder | 1 | – | |
| Summa | 1 174 | 920 |
¹ Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter det land kunden har sin hemvist.
| Anläggningstillgångar för geografiska | Koncernen | |||
|---|---|---|---|---|
| områden¹, Mkr | 2015 | 2014 | ||
| Sverige | 584 | 563 | ||
| Norge | 281 | 310 | ||
| Finland | 58 | 59 | ||
| Danmark | 272 | – | ||
| Summa | 1 195 | 932 |
¹ Anläggningstillgångar per enskilt betydelsefulla länder.
Not 4 Förvärv av rörelser
Förvärv 2015
Den 1 juli 2015 förvärvades samtliga aktier i det danska bolaget Urtekram International A/S, med kontor i Mariager (Jylland), Stockholm, Helsingfors och Oslo. Den totala köpeskillingen uppgick till 192 miljoner danska kronor (cirka 238 Mkr) och betalades kontant vid tillträdet, motsvarande 215 miljoner danska kronor (cirka 266 Mkr) på skuldfri basis.
Urtekram International A/S har en ledande position inom ekologiska livsmedel i Norden. Företaget har en stark etablerad position på sin hemmamarknad och har under senare år expanderat internationellt med fokus på Sverige och Finland. Varumärket Urtekram finns representerat i 40 länder med basen i Norden. Företaget utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer ett brett sortiment av ekologiska livsmedel i kategorierna kolonial och fryst, ekologiskt certifierade kroppsvårdsprodukter och produkter riktade mot personer med allergier inklusive laktos- och glutenfria produkter. Huvuddelen av företagets försäljning sker till kunder i dagligvaru- och hälsofackhandeln.
Midsona får genom förvärvet bland annat tillgång till varumärket Urtekram, vilket markant stärker positionen på den nordiska marknaden för produkter inom hälsa och välbefinnande. Urtekram kommer utgöra ett av koncernens prioriterade varumärken. Förvärvet förväntas ge synergieffekter både i form av ökade intäkter och reducerade kostnader. Företaget hade vid förvärvstidpunkten 138 anställda, varav merparten lokaliserade till huvudkontoret i Mariager.
Den förvärvade rörelsen konsolideras i Midsona koncernen från och med 1 juli 2015 och utgör ett eget geografiskt affärsområde och redovisas som rörelsesegment Danmark i segmentredovisningen. Från förvärvstidpunkten fram till 31 december 2015 bidrog rörelsen med 283 Mkr till koncernens intäkter och 12 Mkr till koncernens rörelseresultat. Om förvärvet inträffat den 1 januari 2015 hade uppskattningsvis koncernens nettoomsättning blivit 1 426 Mkr och koncernens rörelseresultat blivit 47 Mkr för 2015.
Den upprättade förvärvsanalysen är preliminär.
| Det förvärvade företagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten, Mkr |
Verkligt värde |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 220 |
| Materiella anläggningstillgångar | 46 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 2 |
| Varulager | 69 |
| Kundfordringar | 43 |
| Övriga fordringar | 3 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2 |
| Likvida medel | 3 |
| Uppskjutna skatteskulder | –54 |
| Långfristiga räntebärande skulder | –16 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | –19 |
| Leverantörsskulder | –47 |
| Övriga kortfristiga skulder | –12 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | –16 |
| Summa | 224 |
| Koncerngoodwill | 14 |
| Summa | 238 |
| Överförd ersättning | |
| Kontant | 238 |
| Summa | 238 |
Det verkliga värdet på identifierade tillgångar och skulder netto uppgick till 238 Mkr, varav varumärke 204 Mkr som bedömts ha obestämbar nyttjandeperiod, övriga immateriella anläggningstillgångar 16 Mkr, materiella- och finansiella anläggningstillgångar 48 Mkr, omsättningstillgångar 120 Mkr, uppskjutna skatteskulder 54 Mkr samt långfristiga och kortfristiga skulder 110 Mkr. Resterande 14 Mkr utgör koncerngoodwill. Den goodwill som redovisas för förvärvet motsvaras av bolagets marknadsposition inom ekologiska livsmedel, personalens kompentens och erfarenheter inom denna bransch, samt förväntade framtida synergier. Verkligt värde på kundfordringarna uppgick till 43 Mkr och blev i sin helhet reglerade. Förvärvsrelaterade utgifter uppgick till 6 Mkr och redovisades i posten övriga rörelsekostnader i årets resultat.
Integration
Den förvärvade rörelsen kommer successivt att integreras med koncernens befintliga rörelser. Integrationen beräknas vara slutförd under det första kvartalet 2016. Integrationen beräknas medföra omstruktureringskostnader om minst 8 Mkr.
Förvärv 2014
Den 30 december förvärvades samtliga aktier i bolaget Soma Nordic AS, en välkänd aktör inom ekologiska hälsolivsmedel, med kontor i Moss och Malmö. Den totala köpeskillingen uppgick till 45 Mkr och betalades kontant vid tillträdet.
Koncernen fick genom förvärvet bland annat tillgång till varumärket Soma, vilket ytterligare stärkte positionen på den norska och svenska marknaden för hälsolivsmedel. Förvärvet förväntas ge både intäkts- och kostnadssynergier. Bolaget, som utvecklar, marknadsför och säljer ekologiska hälsolivsmedel till i huvudsak den norska och svenska hälsofackhandel, hade vid förvärvstidpunkten 16 anställda.
I koncernens resultaträkning för 2014 ingår varken nettoomsättning eller rörelseresultat från den förvärvade rörelsen. Om förvärvet inträffat den 1 januari 2014 hade koncernens nettoomsättning blivit 974 Mkr och koncernens rörelseresultat blivit 73 Mkr för 2014.
Den upprättade förvärvsanalysen är fastställd.
Effekter av förvärv
| Det förvärvade företagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten, Mkr |
Verkligt värde |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 16 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 |
| Långfristiga fordringar | 0 |
| Uppskjutna skattefordringar | 0 |
| Varulager | 6 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 5 |
| Likvida medel | 8 |
| Uppskjutna skatteskulder | –4 |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | –7 |
| Summa | 25 |
| Koncerngoodwill | 20 |
| Summa | 45 |
| Överförd ersättning | |
| Kontant | 45 |
| Summa | 45 |
Verkligt värde på kundfordringar uppgick till 5 Mkr och blev i sin helhet reglerade. Förvärvsrelaterade utgifter uppgick till 0 Mkr och redovisades i posten övriga rörelsekostnader i årets resultat. Koncerngoodwill motsvarar den förvärvade rörelsens marknadsposition.
Integration
Den förvärvade rörelsen integrerades med den befintliga norska och svenska verksamheten under 2015. Integrationen medförde inte några betydande omstruktureringskostnader.
Not 5 Övriga rörelseintäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Realisationsvinst vid avyttring av immateriella anläggnings tillgångar |
– | – | – | 2 |
| Realisationsvinst vid avyttring av materiella anläggningstill gångar |
– | 0 | – | – |
| Hyra | 3 | 2 | – | – |
| Valutakursvinster av rörelsekaraktär |
1 | 1 | 4 | 4 |
| Royalty | 1 | – | – | – |
| Återföring av skuldförd köpe skilling tidigare års förvärv |
4 | 3 | – | – |
| Övrigt | 0 | 0 | – | – |
| Summa | 9 | 6 | 4 | 6 |
Not 6 Övriga rörelsekostnader
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Realisationsförlust vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar |
0 | – | – | – | |
| Realisationsförlust vid avyttring av materiella anläggningstillgångar |
–1 | 0 | – | – | |
| Valutakursförluster av rörelsekaraktär |
–2 | – | –3 | –3 | |
| Kostnader vid rörelseförvärv | –6 | 0 | – | – | |
| Övrigt | –1 | –2 | –1 | –1 | |
| Summa | –10 | –2 | –4 | –4 |
Not 7 Rörelsens kostnader fördelade per kostnadsslag
Rörelsens kostnader presenteras i koncernens resultaträkning med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnad för sålda varor", "Försäljningskostnader", "Administrationskostnader" samt "Övriga rörelsekostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelar
sig på följande kostnadsslag.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 |
| Kostnader för varor och material | –672 | –485 |
| Personalkostnader | –165 | –132 |
| Försäljningskostnader | –107 | –103 |
| Marknadsföringskostnader | –59 | –50 |
| Hyres– och fastighetskostnader | –26 | –17 |
| Inköpta tjänster | –22 | –18 |
| Avskrivningar | –19 | –14 |
| Nedskrivningar | –7 | –3 |
| Andra direkta och indirekta kostnader | –48 | –35 |
| Övriga rörelsekostnader | –10 | –2 |
| Summa | –1 135 | –859 |
Not 8 Arvode och kostnadsersättning till revisorer
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Deloitte | ||||
| Revisionsuppdrag | –1 | –1 | 0 | 0 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0 | 0 | 0 | – |
| Skatterådgivning | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Andra uppdrag | –1 | 0 | –1 | 0 |
| Summa | –2 | –1 | –1 | 0 |
| KPMG | ||||
| Revisionsuppdrag | – | 0 | – | 0 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
– | 0 | – | – |
| Skatterådgivning | – | 0 | – | 0 |
| Andra uppdrag | 0 | –1 | – | –1 |
| Summa | 0 | –1 | – | –1 |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 0 | – | – | – |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0 | – | – | – |
| Skatterådgivning | 0 | – | – | – |
| Andra uppdrag | – | – | – | – |
| Summa | 0 | – | – | – |
| Summa | –2 | –2 | –1 | –1 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter.
Not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar
Anställda
| Antal anställda | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| vid årets utgång | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Antal vid årets ingång | 167 | 157 | 8 | 8 |
| Nyanställningar | 31 | 18 | 2 | – |
| Koncernintern överföring | –1 | – | ||
| Uppsägningar ¹ | –42 | –24 | – | – |
| Förvärv av rörelser | 138 | 16 | – | – |
| Antal vid årets utgång | 294 | 167 | 9 | 8 |
¹ I posten uppsägningar ingår såväl frivillig avgång som effekter av rationaliseringsåtgärder.
| Medelantal anställda | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| per land | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Sverige | 55 | 60 | 8 | 8 |
| varav kvinnor | 37 | 38 | 3 | 3 |
| Norge | 83 | 73 | – | – |
| Finland | 20 | 21 | – | – |
| Danmark | 62 | – | – | – |
| Summa utomlands | 165 | 94 | – | – |
| varav kvinnor | 89 | 56 | – | – |
| Totalt | 220 | 154 | 8 | 8 |
| varav kvinnor | 126 | 94 | 3 | 3 |
| Redovisning av andel | Koncernen | Moderbolaget | ||
| kvinnor i företagsledningar | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Styrelser , % | 26 | 25 | 43 | 17 |
| VD och ledningsgrupper, % | 48 | 35 | 0 | 0 |
Personalkostnader
| Personalkostnader, | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Löner och andra ersättningar | ||||
| Styrelse, VD och ledningsgrupp ¹ |
–30 | –28 | –7 | –7 |
| varav rörlig lön | –3 | –2 | 0 | 0 |
| varav avgångsvederlag | 0 | – | – | – |
| Övriga anställda | –95 | –71 | –4 | –3 |
| varav rörlig lön | –1 | –1 | 0 | 0 |
| varav avgångsvederlag | 0 | – | – | – |
| Summa löner och andra ersättningar |
–125 | –99 | –11 | –10 |
| Pensionskostnader, förmånsbaserade planer ² | ||||
| Styrelse, VD och ledningsgrupp ¹ |
– | 0 | – | – |
| Övriga anställda | – | 0 | – | – |
| Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer ² | ||||
| Styrelse, VD och ledningsgrupp ¹ |
–4 | –3 | –1 | –2 |
| Övriga anställda | –7 | –6 | –1 | –1 |
| Summa pensionskostnader | –11 | –9 | –2 | –3 |
| Sociala kostnader | ||||
| Styrelse, VD och ledningsgrupp ¹ |
–6 | –6 | –3 | –2 |
| Övriga anställda | –20 | –14 | –1 | –1 |
| Summa sociala kostnader | –26 | –20 | –4 | –3 |
| Övriga personalkostnader | ||||
| Styrelse, VD och ledningsgrupp ¹ |
0 | –1 | 0 | 0 |
| Övriga anställda | –3 | –3 | 0 | –1 |
| Summa övriga personalkostnader |
–3 | –4 | 0 | –1 |
| Summa personalkostnader | –165 | –132 | –17 | –17 |
¹ Med styrelse avseende koncernen avses samtliga styrelser i koncernbolag. Styrelseledamöter i dotterbolag utgörs av anställda, som inte erhåller styrelsearvoden för sina uppdrag. Med VD avseende koncernen avses samtliga personer med VD-befattning i något koncernbolag. Med ledningsgrupp avses samtliga ledningsgrupper i koncernbolag. En person kan ha fler än ett styrelseuppdrag såväl som ingå i fler än en ledningsgrupp inom koncernen. Sammantaget omfattar styrelser, VD:ar och ledningsgrupper 91 (62) personer i koncernen och 12 (10) personer i moderbolaget.
² Se not 26 Avsättningar till pensioner.
Ledande befattningshavares ersättningar
Ersättning till styrelseledamöter i moderbolaget
Definitioner
Styrelsen utgörs sedan årsstämman den 28 april 2015 av Åke Modig (styrelsens ordförande), Tina Andersson, Ola Erici, Cecilia Marlow, Birgitta Stymne Göransson, Peter Wahlberg och Johan Wester.
Principer för ersättning till styrelse
Vid årsstämma 2015 beslutades att arvode för 2015/2016 ska utgå till styrelsens ordförande med 400 Tkr (inklusive utskottsarbete) och till övriga ledamöter som inte är anställda i bolaget med vardera 200 Tkr. Dessutom ska det utgå 20 Tkr till varje styrelseledamot, utom styrelseordföranden, som ingår i ett utskott. Beslutade arvoden uppgick totalt till 1 680 Tkr. Styrelsen är utöver dessa ersättningar inte berättigad till annan kompensation än för resor och logi. Ersättningar till styrelseledamöter bereds av valberedningen och beslutas av årsstämman.
Styrelsearvoden
Till styrelseledamöterna utgick följande arvoden under året.
| Moderbolaget 2015 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse Tkr |
Styrelse arvode |
Arvode ersätt nings utskott |
Arvode revisions utskott |
Summa | |
| Åke Modig (styrelsens ordförande) |
400 | – | – | 400 | |
| Tina Andersson | 200 | – | 20 | 220 | |
| Ola Erici | 200 | 20 | – | 220 | |
| Cecilia Marlow | 200 | – | 20 | 220 | |
| Birgitta Stymne Göransson |
200 | – | – | 200 | |
| Peter Wahlberg | 200 | – | – | 200 | |
| Johan Wester | 200 | – | 20 | 220 | |
| Summa | 1 600 | 20 | 60 | 1 680 |
| Moderbolaget 2014 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse Tkr |
Styrelse arvode |
Arvode ersätt nings utskott |
Arvode revisions utskott |
Summa | |
| Åke Modig (styrelsens ordförande) |
400 | – | – | 400 | |
| Tina Andersson | 200 | – | – | 200 | |
| Lennart Bohlin | 200 | – | 20 | 220 | |
| Ola Erici | 200 | 20 | – | 220 | |
| Ralph Mühlrad | 200 | – | 20 | 220 | |
| Johan Wester | 200 | – | 20 | 220 | |
| Summa | 1 400 | 20 | 60 | 1 480 |
Ersättning till ledande befattningshavare
Definitioner
Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören Peter Åsberg, under hela eller delar av verksamhetsåret ingick i koncernledningen. Dessa ledande befattningshavare utgörs av Lennart Svensson, Vidar Eskelund, Jukka Allos (till 1 september 2015), Markku Janhunen (från 1 september 2015) och Lars Børresen (från 1 september 2015).
Principer för ersättning till ledande befattningshavare Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beslutas av årsstämman. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och övriga medlemmar i ledningsgruppen.
Årsstämman 2015 godkände följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ledande befattningshavare ska erbjudas marknadsmässig och konkurrenskraftig ersättning. Ersättningens nivå för den enskilde befattningshavaren ska vara baserad på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Ersättningen består av fast lön och pension samt ska därutöver kunna bestå av rörlig lön, avgångsvederlag och icke monetära förmåner. Den rörliga lönen ska baseras på att kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. Verkställande direktören ska ha möjlighet till rörlig ersättning på maximalt 50 procent av grundlönen och övriga i koncernledningen maximalt 30 procent av grundlönen. Avgångsvederlag ska kunna utgå med maximalt 6 månadslöner om bolaget säger upp anställningen. Lön under uppsägningstid och avgångsvederlag ska sammanlagt kunna utgå med högst 24 månadslöner. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda och normalt ge en rätt till pension från 65 års ålder. Vid uppsägning gäller normalt 6 till 12 månadslöner för det fall bolaget avslutar anställningen. Ersättning och övriga anställningsvillkor för verkställande
direktören bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Ersättning och övriga anställningsvillkor för övriga medlemmar i ledningsgruppen beslutas av ersättningsutskottet i samråd med den verkställande direktören. Styrelsen informeras löpande om ersättningsnivåerna för andra ledande befattningshavare.
Styrelsen ska vara berättigad att avvika från dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Ersättningar och övriga förmåner
Till ledande befattningshavare utgick följande ersättningar och övriga förmåner under året.
| 2015 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ersättningar och övriga förmåner till VD och koncernledning, Tkr |
Grundlön | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa |
| Peter Åsberg, VD | 3 266 | 205 | 99 | 1 065 | 4 635 |
| Koncernledning (4 personer) |
6 287 | 234 | 330 | 700 | 7 551 |
| Summa | 9 553 | 439 | 429 | 1 765 | 12 186 |
| 2014 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Peter Åsberg, VD | 3 056 | 187 | 106 | 1 183 | 4 532 |
| Koncernledning (3 personer) |
5 777 | 553 | 272 | 528 | 7 130 |
| Summa | 8 833 | 740 | 378 | 1 711 | 11 662 |
Kommentarer till tabellen
- 1 För verksamhetsåret 2015 utgick en rörlig ersättning till den verkställande direktören på 505 Tkr, varav 300 Tkr allokerades till pensionsförmån. Den rörliga ersättningen utgjorde 15% av grundlönen.
- 1 För verksamhetsåret 2015 utgick en rörlig ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen med 234 Tkr, vilket utgjorde 4% av grundlönen.
- 1 För verksamhetsåret 2014 utgick en rörlig ersättning till den verkställande direktören på 587 Tkr, varav 400 Tkr allokerades till pensionsförmån. Den rörliga ersättningen utgjorde 19% av grundlönen.
- 1 För verksamhetsåret 2014 utgick en rörlig ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen med 553 Tkr, vilket utgjorde 10% av grundlönen.
- 1 Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat, exklusive särskild löneskatt.
- 1 Övriga förmåner avser huvudsakligen tjänstebil och telefon.
Aktierelaterade ersättningar
Det fanns vid utgången av 2015 inga avtal om aktierelaterade ersättningar, enligt IFRS 2.
Not 10 Finansnetto
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Resultat från andelar i dotterbolag | ||||
| Utdelning från dotterbolag ¹ | 40 | 46 | ||
| Nedskrivning av andelar i dotterbolag |
–1 | – | ||
| Summa | 39 | 46 | ||
| Finansiella intäkter | ||||
| Ränteintäkter ² | 0 | 0 | – | – |
| Ränteintäkter, dotterbolag | 5 | 7 | ||
| Valutakursvinster | 0 | 1 | – | 1 |
| Övriga finansiella intäkter | 1 | 0 | – | – |
| Summa | 1 | 1 | 5 | 8 |
| Finansiella kostnader | ||||
| Räntekostnader ² | –7 | –6 | –4 | –3 |
| Räntekostnader, dotterföretag | –2 | –1 | ||
| Valutakursförluster | 0 | 0 | –9 | – |
| Övriga finansiella kostnader | –3 | –3 | –1 | –2 |
| Summa | –10 | –9 | –16 | –6 |
| Summa finansnetto | –9 | –8 | 28 | 48 |
¹ I utdelning från dotterbolag 40 Mkr (46), avser 39 Mkr (39) anteciperad utdelning. ² Samtliga ränteintäkter och räntekostnader är hänförliga till finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde.
Not 11 Bokslutsdispositioner
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 |
| Erhållet koncernbidrag | – | 2 |
| Summa | – | 2 |
Not 12 Skatt
| Redovisad i årets resultat, | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Aktuell skatt | |||||
| Aktuell skatt | –3 | –2 | – | – | |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år |
0 | – | – | – | |
| –3 | –2 | – | – | ||
| Uppskjuten skatt | |||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader |
1 | 2 | 0 | – | |
| Uppskjuten skatt till följd av förändringar av skattesatser |
4 | – | – | – | |
| Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skatte värde i underskottsavdrag |
40 | 15 | 21 | 3 | |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i under skottsavdrag |
–15 | –11 | – | – | |
| Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år |
0 | – | – | – | |
| 30 | 6 | 21 | 3 | ||
| Summa | 27 | 4 | 21 | 3 |
Aktuell skatt
| Avstämning av skatt, | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Resultat före skatt | 39 | 59 | 17 | 41 | |
| Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget 22,0 % (22,0) |
–9 | –13 | –4 | –9 | |
| Ej skattepliktiga utdelningar från dotterbolag |
– | – | 9 | 10 | |
| Ej avdragsgilla nedskrivningar av aktier i dotterbolag |
– | – | 0 | – | |
| Övriga ej avdragsgilla kostnader / Övriga ej skatte pliktiga intäkter |
2 | 0 | 1 | 0 | |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag |
–2 | –2 | – | – | |
| Effekt av ändrade skattesatser | 3 | – | – | – | |
| Aktivering av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
31 | 14 | 15 | 3 | |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
0 | 8 | – | – | |
| Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt |
– | –2 | – | –1 | |
| Minskning/ökning av avdrags gilla temporära skillnader utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt |
2 | –1 | – | – | |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0 | – | – | – | |
| Övrigt | 0 | – | 0 | – | |
| Summa | 27 | 4 | 21 | 3 |
Tillämpad bolagsskattesats i Sverige är 22,0 procent medan dotterbolag i Norge, Finland och Danmark tilllämpar lokal bolagsskattesats.
Förändrade skattesatser
I Norge beslutades det om en sänkning av den norska bolagsskattesatsen från 27,0 procent till 25,0 procent från och med 1 januari 2016. I Danmark beslutades det om en sänkning av den danska bolagsskattesatsen från 23,5 procent till 22,0 procent från och med 1 januari 2016. I linje med dessa sänkningar av bolagsskattesatser omvärderades uppskjutna skattefordringar/skatteskulder.
Uppskjuten skatt
| Förändringar av upp | Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| skjuten skatt i temporära skillnader och under skottsavdrag, Mkr |
Ingående balans 2014–01–01 |
Redovisat över resultat räkningen |
Förändring genom förvärv av rörelse |
Utgående balans 2014–12–31 |
Ingående balans 2014–01–01 |
Redovisat över resultat räkningen |
Utgående balans 2014–12–31 |
| Uppskjuten skatteskuld | |||||||
| Immateriella anläggningstillgångar |
74 | 23 | 4 | 101 | – | – | – |
| Varulager | – | –1 | – | –1 | |||
| Avsättningar | 0 | –1 | – | –1 | – | – | – |
| Underskottsavdrag | – | –19 | – | –19 | – | – | – |
| Summa | 74 | 2 | 4 | 80 | – | – | – |
| Uppskjuten skattefordran | |||||||
| Immateriella anläggningstillgångar |
–21 | 24 | – | 3 | – | – | – |
| Materiella anläggningstillgångar |
0 | 0 | – | 0 | – | – | – |
| Varulager | 1 | 0 | – | 1 | – | – | – |
| Avsättningar | 1 | 0 | – | 1 | – | – | – |
| Underskottsavdrag | 61 | –16 | –2 | 43 | 12 | 3 | 15 |
| Summa | 42 | 8 | –2 | 48 | 12 | 3 | 15 |
| Summa netto uppskjuten skatteskuld |
32 | –6 | 6 | 32 | –12 | –3 | –15 |
| 2015–01–01 | 2015–12–31 | 2015–01–01 | 2015–12–31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skatteskuld | |||||||
| Immateriella anläggningstillgångar |
101 | –14 | 52 | 139 | – | – | – |
| Materiella anläggningstillgångar |
– | 3 | 2 | 5 | – | – | – |
| Varulager | –1 | 0 | 0 | -1 | – | – | – |
| Avsättningar | –1 | 1 | – | 0 | – | – | – |
| Underskottsavdrag | –19 | 11 | – | –8 | – | – | – |
| Summa uppskjuten skatteskuld |
80 | 1 | 54 | 135 | – | – | – |
| Uppskjuten skattefordran | |||||||
| Immateriella anläggningstillgångar |
3 | –1 | – | 2 | – | 0 | – |
| Materiella anläggningstillgångar |
0 | 0 | – | – | – | – | – |
| Varulager | 1 | 0 | – | 1 | – | – | – |
| Avsättningar | 1 | –1 | – | 0 | – | – | – |
| Underskottsavdrag | 43 | 33 | – | 76 | 15 | 21 | 36 |
| Summa | 48 | 31 | – | 79 | 15 | 21 | 36 |
| Summa netto uppskjuten skatteskuld |
32 | –30 | 54 | 56 | –15 | –21 | –36 |
Uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld har värderats utifrån nominell skattesats. Uppskjuten skattefordran och skatteskuld kvittas när det finns en legal kvittningsrätt samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Beloppen i ovanstående tabell har bruttoredovisats.
Temporära skillnader
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars och skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader finns hänförliga till poster i balansräkningen och har resulterat i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder enligt tabellen ovan.
Ingen uppskjuten skatt redovisas avseende temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag. Eventuella framtida effekter (källskatter och annan uppskjuten skatt på vinsthemtagning inom koncernen) redovisas när Midsona inte längre kan styra återföring av sådana skillnader eller det av andra skäl inte längre är osannolikt att återföring kan komma att ske inom överskådlig tid.
Underskottsavdrag
I det tredje kvartalet 2015 gjordes en förnyad bedömning av koncernens underskottsavdrag. Den förnyade bedömningen av skattemässiga underskottsavdrag hänförliga till koncernens svenska verksamhet medförde en redovisad uppskjuten skatteintäkt om 31 Mkr. Samtliga underskottsavdrag i koncernen var aktiverade per 31 december 2015. Företagsledningen bedömer att med koncernens nuvarande och framtida struktur är möjligheterna att utnyttja underskotten väl underbyggd. De totala underskottsavdragen i koncernen uppgick per 31 december 2015 till 373 Mkr (405). För jämförelseåret var underskottsavdrag i koncernen om 262 Mkr aktiverade per 31 december 2014. Samtliga underskottsavdrag har en obegränsad livslängd.
Not 13 Resultat och utdelning per aktie
Resultat per aktie är beräknat genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerats med vägt genomsnittligt antal utestående aktier under perioden.
| Resultat per aktie före och | Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| efter utspädning, Mkr | 2015 | 2014 | |||
| Årets resultat, Mkr | 66 | 63 | |||
| Antal aktier per balansdagen, tusental | 28 431 | 22 745 | |||
| Genomsnittligt antal aktier under perioden, tusental |
24 419 | 22 745 | |||
| Resultat per aktie, kr | 2,71 | 2,75 |
Vägt genomsnittligt antal aktier påverkades av en nyemission i september 2015.
Instrument som kan ge framtida utspädningseffekt och förändringar efter balansdagen
Det fanns vid rapportperiodens utgång inga av bolaget utestående optionsprogram.
Utdelning
Styrelsen föreslår att en aktieutdelning utgår med 1,10 kr per aktie (1,10) för 2015, motsvarande 31 274085 kr (25019269).
Not 14 Immateriella anläggningstillgångar
| Koncernen | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Goodwill | Varumärken | Övriga immateriella tillgångar |
Totalt | Övriga immateriella tillgångar |
|||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | ||||||||
| Ingående balans 2014-01-01 | 689 | 371 | 26 | 1 086 | 4 | |||
| Förvärvat via rörelseförvärv | 20 | 16 | 1 | 37 | – | |||
| Övriga anskaffningar/investeringar | – | – | 1 | 1 | 1 | |||
| Årets omräkningsdifferens | 0 | 2 | 0 | 2 | – | |||
| Utgående balans 2014-12-31 | 709 | 389 | 28 | 1 126 | 5 | |||
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||||||
| Ingående balans 2014-01-01 | –186 | –37 | –17 | –240 | –2 | |||
| Förvärvat via rörelseförvärv | – | – | –1 | –1 | – | |||
| Årets avskrivningar | – | –8 | –3 | –11 | –1 | |||
| Årets omräkningsdifferens | 1 | 0 | 0 | 1 | – | |||
| Utgående balans 2014-12-31 | –185 | –45 | –21 | –251 | –3 | |||
| Redovisat värde 2014-12-31 | 524 | 344 | 7 | 875 | 2 |
| Mkr | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerat anskaffningsvärde | |||||
| Ingående balans 2015-01-01 | 709 | 389 | 28 | 1 126 | 5 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | 18 | 205 | 16 | 239 | – |
| Övriga anskaffningar/investeringar | – | – | 2 | 2 | 0 |
| Försäljning/utrangeringar | –2 | –1 | –9 | –12 | – |
| Årets omräkningsdifferens | –40 | –7 | –1 | –48 | – |
| Utgående balans 2015-12-31 | 685 | 586 | 36 | 1 307 | 5 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | |||||
| Ingående balans 2015-01-01 | –185 | –45 | –21 | –251 | –3 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | –1 | –1 | –2 | –4 | – |
| Årets avskrivningar | – | –9 | –4 | –13 | –1 |
| Försäljning/utrangeringar | 1 | 1 | 9 | 11 | – |
| Årets omräkningsdifferens | 16 | 1 | 0 | 17 | – |
| Utgående balans 2015-12-31 | –169 | –53 | –18 | –240 | –4 |
| Redovisat värde 2015-12-31 | 516 | 533 | 18 | 1 067 | 1 |
I det redovisade värdet för posten övriga immateriella anläggningstillgångar ingår kundrelationer 11 Mkr (–), programvara 5 Mkr (7) och övriga immateriella tillgångar 2 Mkr (–).
Vid årets slut fanns inga väsentliga internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar.
Låneutgifter
Inga låneutgifter finns inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärden, varken för 2015 eller för 2014.
Avskrivningar
Alla immateriella anläggningstillgångar, utom goodwill och förvärvade varumärken som bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod, skrivs av. Avskrivningar ingår i följande poster i resultaträkningen.
| Årets avskrivningar ingående | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| i resultaträkningen , Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Försäljningskostnader | –10 | –8 | – | – | |
| Administrationskostnader | –3 | –3 | –1 | –1 | |
| Summa | –13 | –11 | –1 | –1 |
För information om avskrivningar, se not 1 Redovisningsprinciper.
Prövning av nedskrivningsbehov
Goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod har allokerats till kassagenererande enheter för vilka det föreligger identifierbara kassaflöden enligt den affärsmässiga organisationen. Identifierade kassagenererande enheter följer koncernens rörelsesegment, se not 3 Rörelsesegment. Varje år genomförs prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och varumärken av obestämbar nyttjandeperiod som fördelar sig på rörelsesegment enligt följande.
| Goodwill och varumärken med obestämbar nyttjande period per rörelsesegment, Mkr |
Genomsnittlig diskonterings ränta före skatt 2015 (2014), % |
2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 10,2 (10,1) | 458 | 458 |
| Norge | 10,6 (10,6) | 231 | 252 |
| Finland | 10,5 (10,5) | 27 | 29 |
| Danmark | 10,7 (–) | 217 | – |
| Summa | 933 | 739 |
I den kassagenererande enheten Sverige ingår goodwill med 243 Mkr (243) och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod med 215 Mkr (215). Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod avser Friggs, vilket är ett väletablerat varumärke på marknaden som koncernen har för avsikt att behålla och vidareutveckla. I den kassagenererande enheten Danmark ingår goodwill med 15 Mkr (–) och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod med 202 Mkr (–). Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod avser Urtekram, vilket är ett väletablerat varumärke på marknaden som koncernen har för avsikt att behålla och
vidareutveckla. I de kassagenererande enheterna Norge och Finland förekommer inga varumärken med obestämbar nyttjandeperiod.
Återvinningsvärdet för respektive kassagenererande enhet har fastställts baserat på beräkning av nyttjandevärde. Beräkningarna tar sin utgångspunkt från faktiska resultat i rörelserna och den affärsplan som fastställts av koncernledningen och därefter godkänts av styrelsen för de kommande fem åren. Antaganden i affärsplanen utgår från marknadsandel, marknadstillväxt, aktuella marknadspriser, aktuell kostnadsnivå med tillägg för realprisökningar och kostnadsinflation, effektiviseringar samt rörelsemarginalens utveckling för respektive rörelsesegment. Antaganden om volymer följer normalt en genomsnittlig tillväxt på 3–5 procent, beroende på rörelsesegment. Applicerad tillväxttakt överensstämmer i allt väsentligt med de prognoser som finns i branschrapporter över framtida marknadstillväxt.
Effekter av expansionsinvesteringar exkluderas vid nedskrivningsprövningen. Grunden för beräkningen utgörs av förväntade framtida kassaflöden, enligt affärsplanen, med en uthållig tillväxt på 2 procent (2). Kassaflöden för tiden bortom fem år har beräknats genom att en multipel applicerats på beräknat uthålligt kassaflöde.
Vid nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden används aktuell, vid tillfället, vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) beslutad för respektive rörelsesegment. Den diskonteringsränta som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika rörelsesegmenten. Diskonterade kassaflöden jämförs sedan med bokfört värde på tillgångar, avsättningar och skulder kopplade till respektive rörelsesegment.
En prövning av nedskrivningsbehov görs vanligtvis under det tredje kvartalet eller när behov föreligger. Genomförd nedskrivningsprövning för räkenskapsåret 2015 visade, med gjorda antaganden, att något nedskrivningsbehov av goodwill eller varumärken med obestämbar nyttjandeperiod inte förelåg.
Nedskrivningar
I immateriella anläggningstillgångar fanns inga nedskrivningar gjorda under 2015 eller 2014, varken i koncernen eller i moderbolaget. För information om nedskrivningar, se not 1 Redovisningsprinciper.
Känslighetsanalys
Företagsledningen bedömer att inga rimliga förändringar i de viktiga antagandena leder till att det beräknade sammanlagda återvinningsvärdet på respektive kassagenererande enhet blir lägre än deras sammanlagda redovisade värde.
Not 15 Materiella anläggningstillgångar
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Rörelse fastigheter |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Leasing ¹ | Övriga materiella anläggnings tillgångar |
Totalt | Inventarier, verktyg och installationer |
| Ackumulerat anskaffningsvärde | |||||||
| Ingående balans 2014-01-01 | – | 5 | 18 | 3 | 3 | 29 | 3 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | – | – | 1 | – | – | 1 | – |
| Övriga anskaffningar/investeringar | – | 0 | 1 | 1 | – | 2 | – |
| Försäljning/utrangeringar | – | – | –1 | –2 | 0 | –3 | – |
| Årets omräkningsdifferens | – | 0 | 0 | – | 0 | 0 | – |
| Utgående balans 2014-12-31 | – | 5 | 19 | 2 | 3 | 29 | 3 |
| Ackumulerade avskrivningar | |||||||
| Ingående balans 2014-01-01 | – | –2 | –14 | –2 | –1 | –19 | –2 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | – | –1 | – | – | –1 | – | |
| Årets avskrivningar | – | –1 | –1 | –1 | 0 | –3 | 0 |
| Försäljning/utrangeringar | – | – | 1 | 2 | 0 | 3 | – |
| Årets omräkningsdifferens | – | 0 | 0 | – | 0 | 0 | – |
| Utgående balans 2014-12-31 | – | –3 | –15 | –1 | –1 | –20 | –2 |
| Redovisat värde 2014-12-31 | – | 2 | 4 | 1 | 2 | 9 | 1 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerat anskaffningsvärde | |||||||
| Ingående balans 2015-01-01 | – | 5 | 19 | 2 | 3 | 29 | 3 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | 40 | 11 | 40 | 15 | 4 | 110 | – |
| Övriga anskaffningar/investeringar | 0 | 0 | 1 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| Försäljning/utrangeringar | 0 | –1 | –5 | 0 | 0 | –6 | 0 |
| Omklassificering | – | 3 | – | –3 | – | 0 | – |
| Årets omräkningsdifferens | –1 | –1 | –2 | 0 | 0 | –4 | – |
| Utgående balans 2015-12-31 | 39 | 17 | 53 | 14 | 7 | 130 | 3 |
| Ackumulerade avskrivningar | |||||||
| Ingående balans 2015-01-01 | – | –3 | –15 | –1 | –1 | –20 | –2 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | –13 | –10 | –27 | –10 | –3 | –63 | – |
| Årets avskrivningar | 0 | –1 | –3 | –1 | –1 | –6 | –1 |
| Försäljning/utrangeringar | 0 | 0 | 4 | 0 | 0 | 4 | 0 |
| Omklassificering | – | –2 | – | 2 | – | 0 | – |
| Årets omräkningsdifferens | 0 | 1 | 1 | 0 | 0 | 2 | – |
| Utgående balans 2015-12-31 | –13 | –15 | –40 | –10 | –5 | –83 | –3 |
| Redovisat värde 2015-12-31 | 26 | 2 | 13 | 4 | 2 | 47 | 0 |
¹ Se vidare information not 16 Leasingavtal
Låneutgifter
I det redovisade värdet för posten övriga materiella anläggningstillgångar ingår förbättringsutgifter på annans fastighet 2 Mkr (2) och markanläggningar – Mkr (0).
Inga låneutgifter finns inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärden, varken för 2015 eller för 2014.
Avskrivningar
Alla materiella anläggningstillgångar skrivs av. Avskrivningar ingår i följande poster i resultaträkningen.
| Årets avskrivningar ingående | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| i resultaträkningen, Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Kostnad för sålda varor | –3 | –1 | – | – | |
| Försäljningskostnader | –2 | –1 | – | – | |
| Administrationskostnader | –1 | –1 | –1 | 0 | |
| Summa | –6 | –3 | –1 | 0 |
För information om avskrivningar, se not 1 Redovisningsprinciper.
Nedskrivningar
I materiella anläggningstillgångar fanns inga nedskrivningar gjorda under 2015 eller 2014, varken i koncernen eller i moderbolaget. För information om nedskrivningar, se not 1 Redovisningsprinciper.
Not 16 Leasingavtal
Finansiell leasing
Koncernen leasar produktions-, kontors- och IT-utrusning under flera finansiella leasingavtal. När leasingavtalen upphör finns optioner att köpa utrustningen till ett fördelaktigt pris. I leasingavtalen förekommer indexklausuler. De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick på balansdagen till 4 Mkr (1). De leasade tillgångarna är säkerhet för leasingskulderna. Leasingavtalen innehåller inga restriktioner vad gäller möjligheten att lämna utdelning, ta upp nya lån samt ingå nya leasingavtal. Vidareuthyrning av tillgångar som brukas enligt finansiella leasingavtal förekommer inte.
Avskrivningar på de leasade tillgångarna enligt finansiella leasingavtal uppgick till –1 Mkr (–1). Betalda leasingavgifter uppgick till 2 Mkr (0).
Framtida minimileasingavgifter och deras nuvärden enligt icke uppsägningsbara finansiella avtal uppgick till följande belopp.
| Förfallotid för framtida minimileasingavgifter, Mkr |
Nominella värden | Nuvärden |
|---|---|---|
| Inom ett år | 2 | 2 |
| Senare än ett år men inom 5 år | 2 | 2 |
| Senare än 5 år | – | – |
| Summa | 4 | 4 |
Nuvärdet av de framtida minimileasingavgifterna redovisas som skuld till kreditinstitut, dels som kortfristig skuld och dels som långfristig skuld.
Operationell leasing
Koncernen hyr lager- och kontorslokaler, datorer och annan utrustning. Vissa avtal innefattar möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Del av hyrd kontors- och lagerlokal har vidareuthyrts.
| Kostnadsförda avgifter för operationella leasingavtal, |
Koncernen ¹ | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||
| Kostnader för operationell leasing |
–23 | –15 | –4 | –3 | ||
| Summa | –23 | –15 | –4 | –3 | ||
| Leasingintäkter avseende objekt som vidareuthyrts uppgår till |
1 | 2 | – | – |
¹ Avser kostnadsförda avgifter för operationella leasingavtal.
| Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, av seende icke uppsägningsbara |
Koncernen ¹ | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| leasingavtal, Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Förfaller till betalning inom ett år |
21 | 13 | 5 | 2 | |
| Förfaller till betalning senare än ett år men inom 5 år |
39 | 39 | 5 | 5 | |
| Förfaller till betalning senare än 5 år |
2 | 9 | 0 | 0 | |
| Summa | 62 | 61 | 10 | 7 |
¹ Avser nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal.
| Organisationsnummer | Säte | Antal aktier | Kapital-/ rösträttsandel |
Bokfört värde, Mkr |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Bioglan AS | 970 968 660 | Oslo, Norge | 1 400 | 100% | 167 |
| Midsona Norge AS | 979 473 559 | Oslo, Norge | – | 100% | – |
| Nordisk Helseforlag AS | 912 536 130 | Moss, Norge | – | 100% | – |
| Soma Nordic AB | 556585-7942 | Laholm, Sverige | – | 100% | – |
| Dalblads Nutrition AB | 556542-8264 | Lerum, Sverige | 1 000 | 100% | 33 |
| Midelfart Sonesson AB (i likvidation) | 556576-5798 | Lund, Sverige | 1 000 | 100% | – |
| Midsona Finland Oy | 1732881-1 | Salo, Finland | 16 000 | 100% | 31 |
| Urtekram Finland Oy | 2727736-8 | Helsingfors, Finland | – | 100% | – |
| Midsona Sverige AB | 556420-6646 | Malmö, Sverige | 2 000 | 100% | 300 |
| Bioglan Pharma AB | 556594-2025 | Lund, Sverige | – | 100% | – |
| Vitalas AB | 556572-5040 | Malmö, Sverige | – | 100% | – |
| Trettiosjucorp AB | 556480-0224 | Malmö, Sverige | 165 797 | 100% | – |
| Urtekram International A/S | 31493994 | Mariager, Danmark | 6 000 000 | 100% | 243 |
| Urtekram Sverige AB | 559037-5951 | Malmö, Sverige | 15 938 | 100% | 16 |
| Summa redovisat värde i moderbolaget | 790 |
Not 17 Andelar i dotterbolag
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 |
| Ackumulerat anskaffningsvärde | ||
| Ingående balans | 1 583 | 1 583 |
| Förvärv av dotterbolag | 259 | – |
| Aktieägartillskott i dotterbolag | 50 | – |
| Utgående balans | 1 892 | 1 583 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Ingående balans | –1 101 | –1 101 |
| Årets nedskrivningar av aktier i dotterbolag | –1 | – |
| Utgående balans | –1 102 | –1 101 |
| Bokfört värde | 790 | 482 |
Årets nedskrivningar av aktier i dotterbolag redovisas i resultaträkningen på raden "Resultat från andelar i dotterbolag".
Not 18 Fordringar hos och skulder till dotterbolag
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 |
| Anläggningstillgångar | ||
| Räntebärande fordringar | 185 | 242 |
| Summa | 185 | 242 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Räntebärande fordringar ¹ | 2 | 1 |
| Övriga fordringar | 42 | 47 |
| Summa | 44 | 48 |
| Summa | 229 | 290 |
| Långfristiga skulder | ||
| Räntebärande skulder | 0 | 2 |
| Summa | 0 | 2 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Räntebärande skulder ¹ | 84 | 52 |
| Övriga skulder | 0 | 1 |
| Summa | 84 | 53 |
| Summa | 84 | 55 |
¹ Räntebärande fordringar och skulder avser koncernkonton med internränta.
Not 19 Andra långfristiga fordringar och övriga fordringar
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Andra långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | |||||
| Depositioner | 2 | 0 | – | – | |
| Övriga finansiella tillgångar | 0 | 0 | – | – | |
| Summa | 2 | 0 | – | – | |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | |||||
| Valutaterminer | 1 | 1 | – | – | |
| Övriga fordringar | 1 | 2 | 1 | 1 |
Summa 2 3 1 1
Not 20 Varulager
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 |
| Råvaror och förnödenheter | 43 | 5 |
| Varor under tillverkning | 0 | 0 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 108 | 95 |
| Summa | 151 | 100 |
I koncernens resultaträkning ingick nedskrivningar av varulager i följande poster: kostnad för sålda varor –2 Mkr (–), försäljningskostnader –4 Mkr (–1).
Not 21 Kundfordringar
Koncernen har cirka 200 aktiva kunder, varav de 10 största svarade för 54% (52) av nettoomsättning. Kunderna är främst kedjor inom apoteks-, dagligvaru- och hälsofackhandel samt övrig fackhandel. Utöver dessa kunder finns ett stort antal privatpersoner, terapeuter, och andra fristående mindre butiker som koncernen säljer direkt till, bland annat via e-handel och postorder. Huvuddelen av nettoomsättning kommer från den nordiska marknaden.
En stor del av försäljningen baseras på ramavtal som specificerar generella leveransvillkor och rabatter för ett år i taget. Ett par gånger per år sker vanligtvis sortimentsutvärderingar, där även prisnivåer kan justeras om det finns belägg för detta genom till exempel höjda råvarupriser.
| Kundfordringar, | Koncernen | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | ||
| Kundfordringar, brutto | 132 | 100 | ||
| Reservering för osäkra kundfordringar | –1 | 0 | ||
| Summa | 131 | 100 |
| Avsättning för osäkra kundfordringar, | Koncernen | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | |
| Avsättning vid årets början | 0 | –2 | |
| Reservering för befarade kundförluster | –1 | –2 | |
| Konstaterade kundförluster | 0 | 4 | |
| Summa | –1 | 0 |
| Åldersanalys, kundfordringar, | Koncernen | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | |
| Ej förfallna kundfordringar | 120 | 95 | |
| Förfallna 1–30 dagar | 10 | 4 | |
| Förfallna 31–90 dagar | 1 | 1 | |
| Förfallna > 90 dagar | 0 | 0 | |
| Summa | 131 | 100 |
Verkligt värde för kundfordringarna överensstämmer med det redovisade värdet.
Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Förutbetalda hyreskostnader | 2 | 2 | 1 | 1 |
| Förutbetalda försäkringskostnader |
1 | 1 | 1 | 0 |
| Förutbetalda leasingkostnader | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Förutbetalda marknadsföringskostnader |
1 | 2 | – | – |
| Förutbetalda provisionskostnader |
1 | 1 | – | – |
| Förutbetalda varu- och tjänsteinköp |
3 | 2 | 1 | 1 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 3 | 4 | 0 | 1 |
| Summa | 12 | 12 | 3 | 3 |
Not 23 Eget kapital
Koncernen
Aktiekapital
Posten består av moderbolagets aktiekapital.
Övrigt tillskjutet kapital
Posten består av eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.
Reserver
Posten består av en omräkningsreserv, som innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
Balanserade vinstmedel/ansamlade förluster, inklusive årets resultat
Posten består av intjänade vinstmedel/ansamlade förluster i moderbolaget och dess dotterbolag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.
Moderbolaget
Bundet eget kapital
Aktiekapital
Posten består av moderbolagets aktiekapital.
Reservfond
Posten består av belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden när aktier emitterats till överkurs, det vill säga ett erhållet belopp utöver aktiens kvotvärde.
Fritt eget kapital
Överkursfond
Posten består av belopp som tillförts överkursfonden från och med 1 januari 2006 när aktier emitterats till överkurs, det vill säga ett erhållet belopp utöver aktiens kvotvärde.
Fond för verkligt värde
Posten består av en värdeförändring som är orsakad av en kursförändring på en monetär post som utgör en del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet och redovisas i eget kapital i enlighet med ÅRL 4 kap § 14f.
Balanserade vinstmedel/ansamlade förluster
Posten består av intjänade vinstmedel/ansamlade förluster i moderbolaget och utgör tillsammans med årets resultat, överkursfond och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
| Förändring antal aktier, | |||
|---|---|---|---|
| antal | A-aktier | B-aktier | Totalt |
| Antal aktier 2014-01-01 | 379932 | 22364858 | 22744790 |
| Antal aktier 2014-12-31 | 379932 | 22364858 | 22744790 |
| Antal aktier 2015-01-01 | 379932 | 22364858 | 22744790 |
| Nyemission | 94983 | 5591214 | 5686197 |
| Antal aktier 2015-12-31 | 474915 | 27956072 | 28430987 |
| Kvotvärde per aktie, kr | 20,00 | ||
| Aktiekapital på balansdagen, kr | 568619759 |
Innehavare av aktier är berättigade till utdelning som fastställs av årsstämman. Aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid årsstämman för varje A-aktie till 10 röster och för varje B-aktie till 1 röst. Alla aktier har samma rätt till nettotillgångarna i Midsona.
Inga egna aktier ägs av bolaget eller dess dotterbolag.
Aktieoptioner
Det fanns inga av bolaget utestående optionsprogram vid årets utgång.
Not 24 Skulder till kreditinstitut
| Räntebärande skulder, | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Långfristiga räntebärande skulder | ||||
| Banklån | 248 | 148 | 190 | 95 |
| Finansiella leasingskulder | 2 | 0 | – | – |
| Summa | 250 | 148 | 190 | 95 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | ||||
| Checkkredit | 47 | 52 | 47 | 52 |
| Banklån | 20 | – | 20 | – |
| Finansiella leasingskulder | 2 | 1 | – | – |
| Summa | 69 | 53 | 67 | 52 |
| Summa | 319 | 201 | 257 | 147 |
Midsona AB har ett finansieringsavtal som sträcker sig fram till 31 december 2016 med möjlighet till en förlängning med ett år i taget fram till 31 december 2018.
Finansieringsavtalet utgörs av en revolverande kreditfacilitet om sammanlagt 320 Mkr, utan förpliktelse till amortering fram till finansieringsavtalets förfall 31 december 2016. Av faciliteten kan maximalt 100 Mkr utnyttjas som checkkredit. I samband med förvärvet av Urtekram International A/S den 1 juli 2015 gjordes ett tillägg till det befintliga finansieringsavtalet, där det upptogs ett förvärvslån om 70 Mkr och en bryggfinansiering om 120 Mkr. Bryggfinansieringen amorterades i september 2015 efter genomförd nyemission. Förvärvslånet löper med en förpliktelse till amortering med 5 Mkr per kvartal med start 31 december 2015 fram till förfall 30 juni 2019.
Till finansieringsavtalet finns två finansiella villkor länkade, som ska vara uppfyllda under avtalets löptid. Dessa villkor utgörs av att nyckeltalen "nettoskuldsättning/EBITDA" och "räntetäckningsgrad" på rullande tolvmånadersbasis inte ska avvika från överenskomna nivåer.
Ränta på faciliteter beräknas på tillämplig räntebas plus en marginal som baseras på utfallet av nyckeltalet "nettoskuldsättning/EBITDA" på rullande tolvmånadersbasis.
Finansiella leasingskulder löper med kontrakterad ränta under leasingkontraktets löptid.
Not 25 Övriga lång- och kortfristiga skulder
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Övriga långfristiga skulder | ||||
| Skuldförd köpeskilling rörelseförvärv |
– | 4 | – | – |
| Summa | – | 4 | – | – |
| Övriga kortfristiga skulder | ||||
| Skuld avseende mervärdesskatt |
20 | 11 | 0 | 0 |
| Avräkning personalens skatter och avgifter |
8 | 7 | 0 | 1 |
| Skuldförd köpeskilling rörelseförvärv |
– | 14 | – | – |
| Övriga skulder | 0 | 3 | 0 | – |
| Summa | 28 | 35 | 0 | 1 |
Det finns inga övriga långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än 5 år efter balansdagen.
| Kreditvillkor räntebärande skulder, Mkr |
Nominellt belopp |
Utnyttjat belopp |
Outnyttjat belopp |
Räntevillkor ² | Löptid |
|---|---|---|---|---|---|
| Banklån | |||||
| Förvärvslån | 65 | 65 | 0 | STIBOR + 1,63 procent | 2015-07–2019-06 |
| Facilitet | 172 | 158 | 14 | STIBOR + 1,63 procent | 2013-12–2016-12 |
| Facilitet ¹ | 48 | 48 | 0 | NIBOR + 1,63 procent | 2013-12–2016-12 |
| Summa | 285 | 271 | 14 | ||
| Checkkredit | |||||
| Checkkredit | 100 | 47 | 53 | STIBOR + 1,63 procent | 2013-12–2016-12 |
| Summa | 100 | 47 | 53 | ||
| Summa | 385 | 318 | 67 |
¹ Banklånet är på nominellt 50 miljoner norska kronor och är i tabellen omräknade till svenska kronor enligt balansdagskurs.
² Marginalen utgör en genomsnittlig procentsats över räkenskapsåret 2015 för faciliteter och checkkredit.
Not 26 Avsättningar till pensioner
Förmånsbestämda pensionsplaner
En särskild avtalspension, AFP-ordning, finns i Norge överenskommen mellan arbetsmarknadens parter som ett tillägg till ålderspension. En sådan försäkring är en förmånsbaserad plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsår 2015 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Detta pensionsåtagande redovisas därför som en avgiftsbestämd pensionsplan.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2015 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgick till 1 Mkr (2) i koncernen och 0 Mkr (0) i moderbolaget. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP-2 försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 1 Mkr för koncernen och 0 Mkr för moderbolaget.
Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2015 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 153 % (143). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Avgiftsbestämda pensionsplaner
I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för arbetare som helt bekostas av koncernbolagen. I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till del bekostas av dotterbolagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Kostnader för avgiftsbestämda planer ¹ |
–11 | –9 | –2 | –3 |
¹ ITP-plan finansierad i Alecta ingår i beloppen med –1 Mkr (–2) för koncernen och med 0 Mkr (0) för moderbolaget.
Not 27 Övriga avsättningar
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Avsättningar som är kortfristiga | |||||
| Kostnader för garantiåtaganden |
– | 0 | – | – | |
| Kostnader för omstruktureringsåtgärder |
3 | – | – | – | |
| Summa | 3 | 0 | – | – | |
| Kostnader för omstruktureringsåtgärder | |||||
| Redovisat värde vid periodens ingång |
– | – | – | – | |
| Avsättningar som gjorts under året |
18 | – | – | – | |
| Belopp som tagits i anspråk under året |
–15 | – | – | – | |
| Summa | 3 | – | – | – | |
| Kostnader för garantiåtaganden | |||||
| Redovisat värde vid periodens ingång |
0 | 1 | – | 1 | |
| Avsättningar som gjorts under året |
1 | 1 | 1 | 1 | |
| Belopp som tagits i anspråk under året |
–1 | –2 | –1 | –2 | |
| Summa | – | 0 | – | – | |
| Totala avsättningar | |||||
| Redovisat värde vid periodens ingång |
0 | 1 | – | 1 | |
| Avsättningar som gjorts under året |
19 | 1 | 1 | 1 | |
| Belopp som tagits i anspråk under året |
–16 | –2 | –1 | –2 | |
| Summa | 3 | 0 | – | – | |
| Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv månader |
– | – | – | – |
Garantiåtaganden
Avtalet om volymåtaganden i samband med försäljningen av rörelsegrenen Supply 2012 avslutades under 2015.
Omstruktureringsåtgärder
En avsättning uppgående till 10 Mkr gjordes under det första kvartalet 2015 för en omstrukturering av koncernens produktionsenhet i Stenkullen utanför Göteborg.
Vid årets slut hade hela avsättningen tagits i anspråk.
En avsättning uppgående till 8 Mkr gjordes under det tredje kvartalet 2015 för en omstrukturering och samordning av marknads- och försäljningsorganisationerna i Sverige och Finland. Vid årets slut hade 5 Mkr av avsättningen tagits i anspråk.
Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Upplupna varukostnader | 8 | 7 | – | – | |
| Upplupna personalkostnader | 25 | 16 | 2 | 2 | |
| Upplupna marknadsföringskostnader |
5 | 2 | – | – | |
| Upplupna kundbonuskostnader |
12 | 10 | – | – | |
| Övriga upplupna kostnader | 11 | 5 | 1 | 2 | |
| Summa | 61 | 40 | 3 | 4 |
Not 29 Finansiell riskhantering
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i resultaträkning, balansräkning och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, kreditoch refinansieringsrisker.
Hanteringen av koncernens finansiella risker är centraliserad till finansfunktionen i moderbolaget. Verksamheten bedrivs utifrån en finanspolicy fastställd av styrelsen för Midsona AB.
Finansieringsrisk
Med finansieringsrisk avses risken att framtida kapitalanskaffning och refinansiering av lån som förfaller blir svår eller kostsam.
För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång till nödvändig extern finansiering till rimlig kostnad är riktlinjen att de bekräftade kreditlöftena ska ha en genomsnittlig återstående löptid på minst 12 månader.
Nuvarande finansieringsavtal sträcker sig fram till 31 december 2016 med möjlighet till en förlängning med ett år i taget fram till 31 december 2018. Vid årets utgång var den genomsnittliga återstående löptiden på bekräftade kreditlöften 17 månader (24). Förfallostrukturen av koncernens totala finansiella skulder, inklusive amortering och ränta, framgår av tabellen nedan.
| Förfallostruktur finansiella skulder – odiskonterade kassaflöden, Mkr |
0–3 månader | 4–6 månader | 7–12 månader | 1–5 år | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Checkkredit ¹ | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 | 47 | 52 |
| Banklån ² | 6 | 1 | 6 | 1 | 12 | 2 | 248 | 148 |
| Finansiella leasingskulder | 0 | 0 | 1 | 0 | 1 | 1 | 2 | 0 |
| Leverantörsskulder | 132 | 88 | – | – | – | – | – | – |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – | – | – | – | – | 4 |
| Övriga kortfristiga skulder | 0 | 0 | 0 | 0 | – | – | – | – |
| Summa | 138 | 89 | 7 | 1 | 14 | 4 | 297 | 204 |
¹ Inkluderar ej outnyttjad del av checkkredit.
² Inkluderar ej outnyttjad del av kreditfacilitet.
Likviditetsrisk
Med likviditetsrisk menas risken att koncernen inte kan infria sina betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig tillgång till likvida medel.
I syfte att styra och planera koncernens behov av likvida medel använder sig finansfunktionen av likviditetsprognoser som koncernens dotterbolag rapporterar in på månadsbasis för kommande 6 månader.
Enligt finanspolicyn ska koncernens likviditetsreserv, dvs. summan av outnyttjade kreditfaciliteter och likvida medel, vid varje tidpunkt överstiga summan av koncernens låneförfall för de kommande 6 månaderna.
Likviditetsreserven uppgick till 128 Mkr (170) vid årets
utgång. Den fördelade sig på likvida medel 61 Mkr (50), outnyttjad del av kreditfacilitet 14 Mkr (72) och outnyttjad del av checkräkningskredit 53 Mkr (48). Låneförfall, inklusive amortering och ränta, till kreditinstitut för kommande 6 månader uppgick till 13 Mkr (2).
Valutarisk
Med valutarisk avses risken för att valutakursförändringar påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/ eller kassaflöde negativt.
Valutarisker uppkommer dels genom de operationella och finansiella transaktioner som sker i annan valuta än moderbolagets funktionella valuta (transaktionsexponering), dels genom den valutaexponering som sker vid omräkning av utländska dotterbolags nettotillgångar till moderbolagets funktionella valuta (omräkningsexponering).
Transaktionsexponering
Koncernens varuförsäljning sker i huvudsak i valutorna SEK, NOK och EUR, medan varuinköp framför allt görs i valutorna SEK, NOK, EUR, GBP och USD. Nettoexponeringen i EUR är betydande beroende på att inköpen överstiger försäljningen.
Finansfunktionen i moderbolaget gör på månadsbasis bedömningar av den framtida valutaexponeringen utifrån inrapporterade likviditetsprognoser. Bedömda nettoflöden för 2016 i de 4 valutor med störst nettoexponering framgår av tabellen.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2015 ¹ | 2014 ² | |
| –10 | –13 | |
| 0 | –1 | |
| 1 | 10 | |
| –1 | –2 | |
¹ Transaktionsexponeringen baseras på bedömda nettoflöden för kommande 12 månader, dvs. för 2016.
² Transaktionsexponeringen baseras på bedömda nettoflöden för kommande 12 månader, dvs. för 2015. ³ Ett positivt nettoflöde innebär att inflödet i respektive valuta överstiger utflödet och ett negativt nettoflöde
innebär att utflödet i respektive valuta överstiger inflödet.
Prognostiserad nettoexponering i berörda valutor kan, enligt finanspolicyn, säkras upp till 24 månader. Den valutasäkrade andelen utgörs normalt av 50 procent, men kan ökas till 75 procent, av nettoexponeringen för den definierade perioden om det bedöms som lämpligt.
I syfte att reducera resultatpåverkan av förändrade valutakurser säkrar Midsona med valutaterminer löpande 50–75 procent av det prognostiserade nettoflödet i EUR
och i förekommande fall USD för perioder upp till 9 månader. Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas inte, utan värdeförändringar på derivatinstrument redovisas i årets resultat. Vid utgången av 2015 var 50 procent (53), eller nominellt 5 MEUR (3), av de bedömda nettoflödena för första halvåret 2016 säkrade. Förändringen av marknadsvärdet på utestående valutaterminer uppgick den 31 december 2015 till 1 Mkr (1) och redovisades i årets resultat.
En isolerad förändring av växelkurserna mot SEK med ±5 procentenheter för de 4 valutor med störst bedömda nettoflöden, inklusive effekten av derivat, beräknas medföra en resultateffekt efter skatt på ±6 Mkr (4).
Omräkningsexponering
Moderbolaget har innehav i utländska dotterbolag vars nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker. Valutaexponering av nettotillgångarna i koncernens dotterbolag kan exempelvis hanteras genom upplåning i de utländska valutorna som är exponerade.
Koncernen hanterar delvis omräkningsexponeringen i utländska verksamheter genom lån i utländsk valuta.
Ränterisk
Med ränterisk avses den resultateffekt som en ränteförändring orsakar. Hur snabbt en ränteförändring påverkar resultatet beror på lånens och placeringarnas räntebindningstider. Då koncernen är nettolåntagare och inte placerar pengar i noterade instrument, så är det främst koncernens lån som påverkas av ränteförändringar.
Riktlinjen är att den genomsnittliga räntebindningstiden för räntebärande skulder till kreditinstitut minst bör uppgå till 3 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden för räntebärande skulder till kreditinstitut var 3 månader (3) vid årets utgång. Skulle koncernens hela låneportfölj löpa med rörlig ränta skulle en ränteförändring på ±1 procentenhet medföra en resultateffekt på ±3 Mkr (2) beräknad på skulden till kreditinstitut på 318 Mkr (200) vid årets utgång. Finansiella leasingskulder löper med kontrakterad ränta under leasingkontraktets löptid.
För att undvika ovisshet kring framtida räntenivåer och få kännedom om framtida räntekostnader under en bestämd period använder sig koncernen av räntesäkring i form av ränteswap. Vid utgången av 2015 var lån om 100 Mkr räntesäkrade, varav 50 Mkr på 3 år och 50 Mkr på 5 år.
Den genomsnittliga räntan på koncernens banklån och checkkredit uppgick för 2015 till 2,0 procent (2,6).
Finansiell kreditrisk
Med finansiell kreditrisk avses risken för förlust om de motparter vilka koncernen har likvida medel, finansiella investeringar eller ingångna derivatinstrument med inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser.
Finansfunktionen har inget mandat att ingå finansiella placeringar. Då koncernen är nettolåntagare ska eventuell överskottslikviditet användas till att reducera låneskulden. Dotterbolagen ska placera sin överskottslikviditet på bankkonton tillhörande koncernens koncernkontosystem eller på bankkonton i banker godkända av finansfunktionen.
Den finansiella kreditrisken avseende likvida medel på bankkonton uppgick vid årets utgång till 61 Mkr (50).
Kapitalhantering
Koncernens mål för förvaltning av kapital är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet för att generera skälig avkastning till aktieägarna och nytta till övriga intressenter. Målsättningen är att över tid lämna en utdelning >30 procent av årets resultat. Styrelsen föreslår en utdelning för 2015 motsvarande 47,2 procent av årets resultat.
Koncernen följer upp kapitalstrukturen på basis av ett förhållande mellan nettoskuldsättning/EBITDA < 2 ggr. Målet, som är satt för att definiera en rimlig risknivå för koncernen, kopplar belåningen till intjäningsförmågan. Vid utgången av räkenskapsåret var förhållandet mellan nettoskuldsättningen och EBITDA på rullande 12 månaders basis 3,9 ggr (1,9). Relationstalet ökade tillföljd av en högre skuldsättning efter förvärv av rörelse och att den förvärvade rörelsen endast finns med för 6 månader i EBITDA.
Not 30 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Ställda säkerheter | |||||
| Fastighetsinteckningar | 26 | – | – | – | |
| Företagsinteckningar | 38 | – | – | – | |
| Spärrade bankmedel | 1 | 3 | – | – | |
| Aktier i dotterbolag | – | – | 468 | 418 | |
| Nettotillgångar i dotterbolag | 625 | 746 | – | – | |
| Övriga | 106 | 2 | – | – | |
| Summa | 796 | 751 | 468 | 418 | |
| Ansvarsförbindelser | |||||
| Generell borgen för dotterföretag |
– | – | 50 | 55 | |
| Garantiförbindelser, externa | – | – | 0 | 1 | |
| Summa | – | – | 50 | 56 |
Aktier i dotterbolag har pantsatts som säkerhet för checkkredit och banklån. Skulder till kreditinstitut framgår av not 24 Skulder till kreditinstitut. Nettotillgångar i dotterbolag avser aktier i dotterbolag som är upptagna till belopp motsvarande de koncernmässiga nettotillgångarna.
Fastigheten Mariagerkloster 1 i Mariager har pantsatts som säkerhet för fastighetslån och är upptagen till egendomens räkenskapsmässiga värde.
Not 31 Närstående
Närståenderelationer
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterbolag, se not 17 Andelar i dotterbolag.
Närståendetransaktioner
För moderbolaget avsåg 23 Mkr (22), motsvarande 100% (96), av årets försäljning och 0 Mkr (0), motsvarande 1% (1), av årets inköp dotterbolag inom koncernen. Försäljning till dotterbolag avsåg i huvudsak administrativa tjänster medan inköp från dotterbolag främst avsåg konsulttjänster och andra kostnadsersättningar. All prissättning sker på marknadsmässiga villkor.
Moderbolaget har fordringar hos och skulder till dotterbolag, se not 18 Fordringar hos och skulder till dotterbolag.
Närstående personer eller företag
Löner och ersättningar till styrelse och andra ledande befattningshavare framgår av not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättning.
Det har inte förekommit några lån, inköp eller försäljning med styrelsen eller ledande befattningshavare som väsentligt påverkat företagets resultat och ställning.
Not 32 Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning
Verkligt värde
Verkligt värde överensstämmer i allt väsentligt med redovisat värde i balansräkningen avseende finansiella tillgångar och skulder. De sammanlagda redovisade värdena och verkligt värde per klass framgår av tabellen, Verkligt värde och redovisat värde i balansräkningen, på nästa uppslag, se sidan 94–95.
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat
Koncernen innehar finansiella instrument i form av valutaterminskontrakt som redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Det verkliga värdet har för samtliga kontrakt värderats utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata, det vill säga nivå 2 enligt IFRS 13.
Kvittningsavtal och liknande avtal
Koncernen har inga nettoredovisade poster i balansräkningen. För derivatmotparter finns ISDA-avtal som innebär att derivatposter kan nettoredovisas under vissa förutsättningar. Upplysningar i nedan tabell visar finansiella instrument som omfattas av ett rättsligt bindande ramavtal om nettning eller ett liknande avtal.
| Koncernen 2015 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvittningsinformation, Mkr |
Belopp redovisade i balans räkningen |
Finansiella instrument, nettnings avtal |
Nettobelopp | |||||
| Tillgångar | ||||||||
| Derivatinstrument | 1 | - | 1 | |||||
| Summa | 1 | - | 1 | |||||
| Skulder | ||||||||
| Derivatinstrument | 0 | - | 0 | |||||
| Summa | 0 | - | 0 | |||||
| Summa | 1 | - | 1 |
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som innehas.
Räntebärande skulder
Verkligt värde för finansiella skulder beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen. Inga väsentliga skillnader återfinns mellan verkligt värde och redovisat värde. För löptidsanalys se not 29 Finansiell riskhantering.
Finansiella leasingskulder
Verkligt värde är baserat på nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade till marknadsräntan för liknande leasingavtal.
Kundfordringar och övriga fordringar
För kundfordringar och övriga fordringar med en kvarvarande livslängd på mindre än 12 månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kundfordringar och övriga fordringar med en livslängd överstigande 12 månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. Inga väsentliga skillnader återfinns mellan verkligt och redovisat värde.
Leverantörsskulder och övriga skulder
För leverantörsskulder och övriga skulder med en kvarvarande livslängd på mindre än 12 månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Leverantörsskulder och övriga skulder med en livslängd överstigande 12 månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. Inga väsentliga skillnader återfinns mellan verkligt och redovisat värde.
| Koncernen 2015 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde och redovisat värde i balansräkningen, Mkr |
Låne- och kundfordringar | Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Finansiella poster värderade till verkligt värde via resultatet ¹ |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde | |
| Långfristiga fordringar | 2 | – | 2 | 2 | ||
| Kundfordringar | 131 | – | 131 | 131 | ||
| Övriga fordringar ² | 2 | 0 | 2 | 2 | ||
| Likvida medel | 61 | – | 61 | 61 | ||
| Summa | 196 | 0 | 196 | 196 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder | 250 | – | 250 | 250 | ||
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – | – | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 69 | – | 69 | 69 | ||
| Leverantörsskulder | 132 | – | 132 | 132 | ||
| Övriga kortfristiga skulder ² | 28 | 0 | 28 | 28 | ||
| Summa | 479 | 0 | 479 | 479 |
¹ Innehav för handelsändamål
² Finansiella instrument
| Koncernen 2015 | |||
|---|---|---|---|
| ² Finansiella instrument | Redovisade till verkligt värde |
Ej redovisade till verkligt värde |
Summa redovisat värde |
| Valutaterminer | 1 | – | 1 |
| Övriga fordringar | – | 1 | 1 |
| Summa | 1 | 1 | 2 |
| Valutaterminer | 0 | – | 0 |
| Övriga kortfristiga skulder | – | 28 | 28 |
| Summa | 0 | 28 | 28 |
| Moderbolaget 2015 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde och redovisat värde i balansräkningen, Mkr |
Låne- och kundfordringar | Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Finansiella poster värderade till verkligt värde via resultatet ¹ |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde | ||
| Kundfordringar | – | – | 0 | 0 | |||
| Övriga fordringar | 1 | – | 1 | 1 | |||
| Summa | 1 | – | 1 | 1 | |||
| Skulder till kreditinstitut | 257 | – | 257 | 257 | |||
| Leverantörsskulder | 3 | – | 3 | 3 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 0 | – | 0 | 0 | |||
| Summa | 260 | – | 260 | 260 |
| Koncernen 2014 | |||
|---|---|---|---|
| Finansiella skulder värderade till upplupet värderade till verkligt anskaffningsvärde värde via resultatet ¹ |
Låne- och kundfordringar | ||
| 0 | |||
| 100 | |||
| 3 | |||
| 50 | |||
| 153 | |||
| 148 | |||
| 4 | |||
| 53 | |||
| 88 | |||
| 35 | |||
| 328 |
| Koncernen 2014 | ||
|---|---|---|
| ² Finansiella instrument | Redovisade till Ej redovisade till verkligt värde verkligt värde |
Summa redovisat värde |
| Valutaterminer | 1 – |
1 |
| Övriga fordringar | – 2 |
2 |
| Summa | 1 2 |
3 |
| Valutaterminer | 0 – |
0 |
| Övriga kortfristiga skulder | – 35 |
35 |
| Summa | 0 35 |
35 |
| Moderbolaget 2014 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Summa redovisat värde Verkligt värde |
Finansiella poster värderade till verkligt värde via resultatet ¹ |
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Låne- och kundfordringar | |
| 0 | – | 0 | ||
| 1 | – | 1 | ||
| 1 | – | 1 | ||
| 147 147 |
– | 147 | ||
| 1 | – | 1 | ||
| 1 | – | 1 | ||
| 149 149 |
– | 149 |
Not 33 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalyser
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Betalda räntor | ||||
| Erhållen ränta | 0 | 0 | 5 | 7 |
| Erlagd ränta | –7 | –6 | –6 | –4 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||
| Utdelning | – | – | –40 | –46 |
| Avskrivningar | 19 | 14 | 2 | 1 |
| Nedskrivningar | 7 | 3 | 1 | – |
| Orealiserade kursdifferenser | –1 | 0 | –1 | 0 |
| Realisationsresultat försäljning anläggningstillgångar | 2 | 0 | – | –2 |
| Avsättning till pensioner | – | 0 | – | – |
| Övriga avsättningar och övriga poster som inte ingår i kassaflödet | 1 | –1 | – | – |
| Summa | 28 | 16 | –38 | –47 |
| Transaktioner som inte medför betalningar | ||||
| Förvärv av tillgång genom finansiell lease | 0 | 1 | – | – |
| Utfärdad säljarrevers | – | – | 16 | – |
| Förvärv av företag eller verksamheter | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 220 | 16 | – | – |
| Materiella anläggningstillgångar | 46 | 1 | – | – |
| Finansiella anläggningstillgångar | 2 | 0 | 259 | – |
| Uppskjutna skattefordringar | – | 0 | – | – |
| Varulager | 69 | 6 | – | – |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 48 | 5 | – | – |
| Likvida medel | 3 | 8 | – | – |
| Uppskjutna skatteskulder | –54 | –4 | – | – |
| Långfristiga räntebärande skulder | –16 | – | – | – |
| Kortfristiga räntebärande skulder | –19 | – | – | – |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | –75 | –7 | – | – |
| Netto tillgångar och skulder | 224 | 25 | 259 | – |
| Koncerngoodwill | 14 | 20 | – | – |
| Köpeskilling | –238 | –45 | –259 | – |
| Avgår: Skuldförd köpeskilling | – | – | 16 | – |
| Utbetald köpeskilling | –238 | –45 | –243 | – |
| Avgår: Likvida medel i förvärvade verksamheter | 3 | 8 | – | – |
| Påverkan på likvida medel från årets förvärv | –235 | –37 | –243 | – |
| Betalning av tilläggsköpeskillingar avseende tidigare års förvärv | –16 | –15 | – | – |
| Påverkan på likvida medel från förvärv | –251 | –52 | –243 | – |
| Amortering av lån | ||||
| Banklån | –5 | – | –5 | – |
| Checkräkningskredit | –23 | 9 | –5 | 9 |
| Interna lån | – | – | –2 | –13 |
| Leasingskulder | –2 | 0 | – | – |
| Summa | –30 | 9 | –12 | –4 |
Likvida medel
Likvida medel i såväl koncernen som moderbolaget består endast av kassa och banktillgodohavanden. Några kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel fanns således inte.
Not 34 Händelser efter balansdagen
Ulrika Palm har utsetts till chef för affärsområde Sverige. Hon tillträder tjänsten senast den 29 mars 2016 och kommer från den tidpunkten att ingå som medlem i koncernledningen.
Not 35 Viktiga uppskattningar och bedömningar
Företagsledningen har diskuterat tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper samt gjorda överväganden och uppskattningar i samband med tillämpningen av dessa principer, varför följande viktiga uppskattningar och bedömningar förtjänar att omnämnas.
Värdering av goodwill och varumärken
Flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar är gjorda vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod.
Ledningens bedömning är att inga rimliga förändringar i de viktiga antagandena leder till att det beräknade sammanlagda återvinningsvärdet på respektive kassagenererande enhet blir lägre än deras sammanlagda redovisade värde.
I samband med upprättandet av förvärvsanalysen för Urtekram International A/S bedömdes det förvärvade varumärket Urtekram ha en obestämbar nyttjandeperiod, då det är ett väletablerat varumärke på marknaden som koncernen har för avsikt att behålla och vidareutveckla. För ytterligare information, se not 14 Immateriella anläggningstillgångar.
Skatter
För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs
bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet ska bedömas i varje land som koncernen bedriver verksamhet. Processen omfattar bland annat att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i räkenskaperna jämfört med i inkomstdeklarationerna. Ledningen måste även bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster.
I det tredje kvartalet 2015 gjordes en förnyad bedömning av koncernens underskottsavdrag. Den förnyade bedömningen av skattemässiga underskottsavdrag hänförliga till koncernens svenska verksamhet medförde en redovisad uppskjuten skatteintäkt om 31 Mkr. Samtliga underskottsavdrag i koncernen var aktiverade per 31 december 2015.
Ledningens bedömning är att med koncernens nuvarande och framtida struktur är möjligheterna att utnyttja aktiverade underskottsavdrag väl underbyggd. För ytterligare information, se not 12 Skatt.
Värdering av varulager
Värdering av varulager baseras bland annat på ledningens bedömningar av varornas kommersiella gångbarhet, vilket kan vara svårt att uppskatta. Varulagret är löpande föremål för värdering.
Ledningens bedömning är att med genomförda inventeringar och gjorda inkuransavsättningar är varulagret i allt väsentligt korrekt värderat. För ytterligare information, se not 1 Redovisningsprinciper och not 20 Varulager.
Not 36 Uppgifter om moderbolaget
Midsona AB (publ), organisationsnummer 556241-5322, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Huvudkontorets besöksadress är Dockplatsen 16 i Malmö och postadressen är Box 210 09, 200 21 Malmö. Bolagets aktier är registrerade på Nasdaq Stockholm, Small Cap list.
Koncernredovisning för år 2015 består av moderbolaget och dess dotterbolag, tillsammans benämnd koncernen.
Styrelsens intygande
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.
Malmö den 30 mars 2016
Åke Modig Styrelsens ordförande
Tina Andersson Styrelseledamot
Ola Erici Styrelseledamot
Cecilia Marlow Styrelseledamot
Birgitta Stymne Göransson Styrelseledamot
Peter Wahlberg Styrelseledamot
Johan Wester Styrelseledamot
Peter Åsberg Verkställande direktör
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 30 mars 2016. Koncernens resultaträkning, totalresultaträkning och balansräkning samt moderbolagets resultaträkning, totalresultaträkning och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 27 april 2016.
Vår revisionsberättelse har avgivits den 30 mars 2016
Deloitte AB
Per-Arne Pettersson Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Midsona AB (publ) Organisationsnummer 556241-5322
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Midsona AB (publ) för räkenskapsåret 2015-01-01–2015-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 42–98.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Midsona AB (publ) för räkenskapsåret 2015-01-01–2015-12-31.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Malmö den 30 mars 2016 Deloitte AB
Per-Arne Pettersson Auktoriserad revisor
Bolagsstyrningsrapport
Midsona AB (publ), (nedan "Midsona"), är ett publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm, Small Cap. Midsona tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och avger här 2015 års bolagsstyrningsrapport. Rapporten har upprättats av bolagets styrelse och bolagets revisor har lämnat ett yttrande.
Ramverk för bolagsstyrningen
Bolagsstyrningen utgår från lag, bolagsordning, NASDAQ OMX Regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning samt interna policys och riktlinjer. Midsona har inga avvikelser att rapportera från Svensk kod för bolagsstyrning.
Aktien och aktieägare
För information om aktien och aktieägare, se sidan 110–113 och www.midsona.com.
Årsstämma
Årsstämman (ordinarie bolagsstämma) och extra bolagsstämma är, enligt aktiebolagslagen, bolagets högsta beslutande organ där aktieägarna utövar sin rösträtt. Aktieägare som är registrerade i aktieboken på avstämningsdagen och anmält deltagande i tid har rätt att delta vid stämman och rösta för sitt innehav av aktier. Aktieägare har på stämman även möjlighet att ställa frågor om koncernens verksamhet. Information om aktieägares rätt att få ärende behandlat på årsstämman publiceras på www.midsona.com.
Kallelseförfarande till årsstämma anges i bolagsordningen. Kallelsen sker genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och på www.midsona.com. Samtidigt som kallelse sker annonseras upplysningen om att kallelse har skett i Dagens Industri. Årsstämman ska hållas i Malmö inom 6 månader från räkenskapsårets utgång. Vanligtvis äger årsstämman rum under april eller maj månad.
Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt ändringar av bolagsordning sker vid årsstämman.
På årsstämman beslutar aktieägarna bland annat om fastställande av resultat- och balansräkning inklusive koncernresultat- och koncernbalansräkning, disposition av resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör, val av styrelseledamöter, styrelseordförande och revisionsbolag, fastställande av arvoden till styrelsen och revisionsbolag, principer för valberedningens tillsättande och arbete samt riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare.
Beslut fattade på årsstämman offentliggörs efter stämman i ett pressmeddelande. Protokollet från stämman publiceras på www.midsona.com.
Årsstämma 2015
Årsstämman 2015 ägde rum den 28 april 2015 i Malmö. Vid stämman närvarade 40 aktieägare, personligen eller genom ombud, representerande 51,7 procent av de totala rösterna. Protokoll från årsstämman 2015 finns på www.midsona.com.
Extra bolagsstämma 2015
Extra bolagsstämma 2015 ägde rum den 12 augusti 2015 i Malmö. Vid stämman närvarade 11 aktieägare, personligen eller genom ombud, representerande 38,4 procent av de totala rösterna. Protokoll från extra bolagsstämman 2015 finns på www.midsona.com.
Årsstämma 2016
Årsstämma 2016 äger rum den 27 april 2016 i Malmö, vilket offentliggjordes i delårsrapport januari-september den 23 oktober 2015 och genom pressmeddelande den 26 oktober 2015. Fullständig kallelse till årsstämman 2016 med information om anmälan för deltagande på stämman publicerades genom pressmeddelande den 24 mars 2016 och finns tillgängligt på www.midsona.com.
Valberedning
Valberedningen representerar bolagets aktieägare och dess uppdrag är bland annat att inför årsstämman föreslå ordförande för årsstämman, styrelseledamöter, styrelseordförande, revisionsbolag, arvode till styrelsen, arvode till revisionsbolag och hur valberedningen ska utses. Till ordförande i valberedningen utses den representant som representerar den största ägarandelen.
Valberedning inför årsstämma 2016
Årsstämman 2015 beslutade om att ge styrelsens ordförande i uppdrag att kontakta företrädare för bolagets tre röstmässigt största aktieägare vid utgången av augusti 2015, för att be dem utse en ledamot var till valberedningen.
| Namn/Representerande, % | Andel av röster 2015-08-31 |
Andel av röster 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Martin Svalstedt/Stena Adactum AB | 25,9 | 27,4 |
| Elisabeth Jamal Bergström/Handelsbanken Fonder AB RE JPMEL | 8,1 | 8,3 |
| Maria Rengefors/Nordea Investment Funds | 7,4 | 8,0 |
| Summa | 41,4 | 43,7 |
Valberedningen har bland annat utvärderat styrelsens arbete, kompetens, sammansättning och ledamöternas oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning. Valberedningen har även beaktat andra kriterier, som till exempel ledamöternas olika bakgrund, erfarenheter och kraven på mångfald. Styrelseordföranden har presenterat resultatet av styrelsens egen utvärdering för valberedningen.
Valberedningen har inför årsstämman 2016 haft såväl fysiska möten som telefonmöten. Antalet möten har varit 3 fram till offentliggörandet av kallelsen till årsstämman 2016. Sammankallande av valberedningen har varit styrelsens ordförande Åke Modig, som även har deltagit vid samtliga möten. Valberedningens sammansättning publicerades genom pressmeddelande den 26 oktober 2015 och på www.midsona.com. Aktieägare har haft möjlighet att lämna förslag till valberedningen, som ska ha inkommit senast den 7 mars 2016. På www.midsona.com finns information för hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen.
Valberedningens förslag, samt motiverat yttrande, offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman 2016.
Ledamöterna erhåller inte arvode eller ersättningar för sitt arbete i valberedningen.
Förslag till årsstämma 2016
Valberedningen har beslutat föreslå årsstämman 2016 följande:
- 1 Omval av styrelseledamöterna Ola Erici, Cecilia Marlow, Birgitta Stymne Göransson, Peter Wahlberg och Johan Wester samt nyval av Kirsten Aegidius.
- 1 Nyval av Ola Erici till styrelsens ordförande.
- 1 Omval av Deloitte AB som revisionsbolag.
- 1 Oförändrade arvoden till styrelsens ledamöter.
Valberedningens kompletta förslag finns i kallelsen till årsstämman.
Valberedningens anser att föreslagen sammansättning av styrelsen är ändamålsenlig för att möta bolagets långsiktiga behov.
Styrelse
Styrelsen ska, enligt bolagsordningen, bestå av minst 3 och högst 9 ledamöter och inga suppleanter ska utses. Ledamöterna väljs årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Det finns inga regler om längsta tid en ledamot kan ingå i styrelsen.
Styrelsens sammansättning 2015
På årsstämman 2015 valdes följande 7 styrelseledamöter – Åke Modig (ordförande), Tina Andersson, Ola Erici, Cecilia Marlow, Birgitta Stymne Göransson, Peter Wahlberg och Johan Wester. Styrelsens sammansättning uppfyller Svensk kod för bolagsstyrning på oberoende i förhållande till både bolaget och bolagsledningen samt bolagets större aktieägare. För information om styrelseledamöternas oberoende, andra uppdrag och innehav av aktier i bolaget, se sidan 114–115.
Den verkställande direktören samt ekonomi- och finanschefen, tillika styrelsens sekreterare, deltar båda på styrelsemöten. Andra tjänstemän deltar på styrelsemöten som föredragande av särskilda ärenden.
Styrelsens ordförande
Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande dialogen med den verkställande direktören om verksamheten samt för att styrelsen fullgör sina plikter.
Styrelsens arbete och ansvar
Styrelsen är det högsta förvaltande organ under årsstämman och svarar för organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Den ska i första hand ägna sig åt mer övergripande och långsiktiga frågor, som är av stor betydelse för koncernens framtida inriktning.
Styrelsens arbete följer en skriftlig arbetsordning som reglerar styrelsens arbetsformer och ansvar, styrelsens och utskottens arbetsfördelning samt ordförandens roll. Vidare regleras ramarna för styrelsens möten, till exempel kallelse, dagordning, protokoll samt hur styrelsen ska erhålla en allsidig information för sitt arbete. Styrelsen har även beslutat om införande av övergripande policys för verksamheten och andra centrala styrdokument för att reglera ansvar, riktlinjer, procedurer, värderingar och mål.
Styrelsearbetet är vanligtvis av cyklisk karaktär. I början på året behandlas bokslutskommuniké och årsredovisning, liksom de ärenden som ska presenteras på årsstämman. Innan sommaren behandlas koncernens långsiktiga strategiska plan och inriktning. I slutet av året behandlas budgeten för det kommande året. I varje kvartal görs en genomgång av den ekonomiska rapporteringen och delårsrapporter godkänns för publicering. I samband med årsstämman hålls ett konstituerande styrelsemöte där bland annat utskottsledamöter och firmateckningsrätt fastställs.
Styrelsens arbete 2015
Under 2015 har styrelsen haft 10 möten (9). För information om ledamöternas närvaro, se sidan 114–115.
Styrelsen behandlar regelbundet strategiska frågor som rör koncernens verksamhet och allmänna inriktning. Årets arbete har i stor utsträckning fokuserats till struktur- och tillväxtfrågor, uppföljning av tidigare års förvärv samt strategisk plan.
Styrelsemötena följer en i förväg godkänd agenda, till vilken särskilda frågor läggs till vid behov. Dagordningen skickas tillsammans med dokumentation för varje punkt på dagordningen, till samtliga styrelseledamöter cirka en vecka före mötet. Varje styrelsemöte inleds med att föregående mötesprotokoll och öppna ärenden gås igenom. Därefter
redogör den verkställande direktören för koncernens försäljning, resultat och affärsläge, inklusive viktiga omvärldsfaktorer. Vidare redogör vanligtvis därefter ekonomi- och finanschefen för koncernens finansiella ställning mer detaljerat tillsammans med nödvändiga analyser. Koncernledningens medlemmar rapporterar om utestående frågor från tidigare styrelsemöten eller presenterar planer eller förslag. Alla affärsområden presenterar sina verksamheter på styrelsemöte enligt en förbestämd plan. Utöver den information som ges i samband med styrelsemötena, sänder den verkställande direktören en månadsrapport till styrelsens ledamöter. Alla styrelsemöten protokollförs och protokollen skickas till ledamöterna för godkännande.
Utvärdering av styrelsens arbete
Styrelsens ordförande ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete, inklusive bedömningen av enskilda styrelseledamöters prestationer, enligt en etablerad process. Utvärderingen avrapporteras till valberedningen och utgör grund för valberedningens förslag på styrelseledamöter och arvoden till styrelsen.
Styrelsens utskott
Styrelsen har tillsatt ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Utskottens ledamöter och deras ordförande utses vid det konstituerande styrelsemötet för ett år i taget. Utskottens arbete är i huvudsak av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i enstaka fall ge utskotten beslutanderätt i särskilda frågor. De ärenden som behandlas vid utskottsmötena protokollförs och avrapporteras till styrelsen vid nästa styrelsemöte.
Revisionsutskott
Revisionsutskottets huvuduppgift är att övervaka den finansiella rapporteringen och säkerställa att antagna principer för finansiell rapportering, internkontroll, internrevision och riskbedömning följs och tillämpas. Dess uppgift är även att stödja valberedningen med förslag vid val av revisionsbolag och revisionsarvoden.
Revisionsutskottet bestod 2015 av Cecilia Marlow (ordförande), Tina Andersson och Johan Wester. Utskottet sammanträdde 2 gånger (2) under 2015. För information om ledamöternas närvaro, se sidan 114. Den verkställande direktören och ekonomi- och finanschefen, tillika sekreterare i revisionsutskottet, samt huvudansvarig revisor deltog vid utskottets möten.
Ersättningsutskott
Ersättningsutskottets huvuduppgift är att förbereda ärenden för beslut i styrelsen som rör ersättnings- och anställningsvillkor för den verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utifrån principer fastställda av årsstämman. Dess uppgift är även att föreslå riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare samt följa upp och utvärdera mål och principer för rörlig ersättning.
Ersättningsutskottet bestod 2015 av Åke Modig (ordförande) och Ola Erici. Utskottet sammanträdde 1 gång (1) under 2015. För information om ledamöternas närvaro, se sidan 114.
VD och koncernledning
Bolagets verkställande direktör, tillika koncernchef, utses av styrelsen. Peter Åsberg är verkställande direktör och sköter den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Den verkställande direktören tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändiga underlag för styrelsens arbete, föredrar ärenden och förslag till beslut samt håller styrelsen informerad om bolagets utveckling. Den verkställande direktören
leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i koncernledningen. Koncernledningen består utöver den verkställande direktören av ekonomi- och finanschefen och chefer för affärsområdena.
Under 2015 sammanträdde koncernledningen 7 gånger (6). Mötena är i huvudsak inriktade på koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning. Verksamheten är organiserad i fyra affärsområden.
1 Ulrika Palm har utsetts till chef för affärsområde Sverige. Hon tillträder tjänsten senast den 29 mars 2016 och kommer från den tidpunkten att ingå som medlem i koncernledningen. Hon efterträder Peter Åsberg som i tillägg till sin koncernchefsroll också varit Sverigechef under en period.
För ytterligare information om koncernledningen, se sidan 116–117 och www.midsona.com.
Instruktion för den verkställande direktören
Styrelsen fastställer årligen en skriftlig instruktion för den verkställande direktörens arbete som bland annat klargör ansvar för den löpande förvaltningen, arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktören samt samarbetet med och information till styrelsen.
Utvärdering av den verkställande direktören
Styrelsen utvärderar fortlöpande den verkställande direktörens arbete och kompetens. En gång per år görs utvärderingen utan dennes närvaro.
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
För information om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman 2015 samt styrelsens förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare inför årsstämman 2016, se sidan 117 och www.midsona.com.
Regler för aktieaffärer
Styrelsens ledamöter, den verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare som är registrerade som insiders får göra aktieaffärer i Midsona enligt gällande lag och förordning. Utöver dessa bestämmelser föreligger inte några interna regler.
Extern revisor
Revisionsbolaget Deloitte AB, med auktoriserade revisor Per-Arne Pettersson som huvudansvarig, valdes av årsstämman 2015 för en period om ett år. För information om arvoden och kostnadsersättningar till revisionsbolag, se not 8 Arvode och kostnadsersättning till revisorer, sidan 74.
Revisionsuppdraget
I revisionsuppdraget utförs en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare utförs en revision av förslaget till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisionen mynnar ut i att en revisionsberättelse och ett yttrande om bolagsstyrningsrapporten avges inför årsstämman. Dessutom genomförs, inom ramen för revisionsuppdraget, en lagstadgad översiktlig granskning av delårsrapporten för perioden 1 januari-30 september samt för perioden 1 januari–31 december.
Huvudansvarig revisor deltar i revisionsutskottsmöten och rapporterar löpande under året till revisionsutskottets ordförande vid behov. Styrelsen träffar den huvudansvarige revisorn i samband med att bokslutskommunikén behandlas av styrelsen. Huvudansvarig revisor deltar vid årsstämman och beskriver där revisionen samt föredrar revisionsberättelsen.
Ytterligare information
På www.midsona.com finns bland annat följande information – översikt över bolagets tilllämpning av bolagsstyrningskoden, bolagsordning, Code of Conduct, information från tidigare årsstämmor och tidigare års bolagsstyrningsrapporter.
Information om lagar och praxis för svensk bolagsstyrning finns bland annat hos – Kollegiet för svensk bolagsstyrning (www.bolagsstyrning.se), Nasdaq Stockholm (www. nasdaqnordic.com) och Finansinspektionen (www.fi.se).
Intern kontroll avseende finansiell rapportering
Rapporten om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har upprättats av styrelsen i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och den vägledning som framtagits av Svenskt näringsliv och FAR. Den beskriver hur den interna kontrollen är organiserad för att hantera och minimera risken för felaktigheter i den finansiella rapporteringen.
Intern kontroll
Följande mål är satta i bolaget för den interna kontrollen.
- 1 Den ska säkra att det ramverk av tillämpliga lagar, förordningar, regler och standards som man har att förhålla sig till efterleves.
- 1 Den ska se till att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och ger aktieägare, styrelse, koncernledning och andra intressenter tillfredsställande information för att bedöma prestation och utveckling.
- 1 Den ska sörja för att den operativa verksamheten är ändamålsenligt organiserad och bedrivs på ett sätt att risker kontinuerligt bedöms, hanteras och minimeras för finansiell och operationell måluppfyllelse. Det löpande arbetet för sådan måluppfyllelse bedrivs i en process som bygger på ett ramverk för intern kontroll, där framför allt samspelet mellan kontrollaktiviteter och utvecklingen av en effektiv kontrollmiljö med ansvarstagande i organisationen är central.
Beskrivningen över hur den interna kontrollen är organiserad avgränsas till den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och följer ett ramverk som tagits fram av "the Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Comission" (COSO). Ramverket består av fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.
Kontrollmiljö
Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. En viktig del av kontrollmiljön är att beslutsvägar, befogenheter och ansvar är tydligt definierade och kommunicerade mellan olika delar av organisationen samt att styrande dokument i form av internpolicys, manualer, riktlinjer och instruktioner finns.
En viktig del i styrelsens arbete är därför att utarbeta och godkänna ett antal grundläggande policys, riktlinjer och ramverk. Dessa inkluderar styrelsens arbetsordning, VD-instruktion, regelverk beträffande investeringar, finanspolicy samt insiderpolicy. Syftet med dessa dokument är bland annat att skapa grunden för en god intern kontroll. Vidare arbetar styrelsen för att organisationsstrukturen ska ge tydliga roller, ansvar och processer som gynnar en effektiv hantering av verksamhetens risker och möjliggör måluppfyllelse.
Som en del i ansvarsstrukturen ingår att styrelsen månatligen utvärderar verksamhetens prestationer och resultat genom ett ändamålsenligt rapportpaket innehållande resultat- och balansräkningar, analyser av viktiga nyckeltal, kommentarer avseende affärsläget för respektive verksamhet samt kvartalsvis även prognoser för kommande perioder. Som ett led i att stärka den interna kontrollen finns policys, regelverk och rutiner som ger en överskådlig bild inom ekonomiområdet. Detta är levande dokument som uppdateras löpande och anpassas till förändringar inom verksamheten. Utöver detta finns instruktioner som ger vägledning i det dagliga arbetet i organisationen.
Riskbedömning
En kartläggning görs löpande av koncernens risker. Vid denna kartläggning identifieras ett antal resultaträknings- och balansräkningsposter där risken för fel i den finansiella rapporten är förhöjd. Kring dessa risker arbetar företaget kontinuerligt med att förstärka kontrollerna. Vidare behandlas risker i särskilda forum, till exempel frågeställningar kopplade till förvärv. För information om poster som är föremål för viktiga uppskattningar och bedömningar, se not 35 Viktiga uppskattningar och bedömningar, sidan 97.
Kontrollaktiviteter
Koncernens kontrollstruktur utformas för att hantera risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Syftet med kontrollaktiviteterna är att upptäcka, förebygga och rätta till felaktigheter och avvikelser i rapporteringen. Kontrollaktiviteterna omfattar till exempel beslutsprocesser och beslutsordningar för väsentliga beslut, resultatanalyser och andra analytiska uppföljningar, avstämningar, inventeringar och kontroller i IT-system.
Information och kommunikation
Bolagets styrande dokument i form av policys, riktlinjer och manualer hålls löpande uppdaterade och kommuniceras via relevanta kanaler, t.ex. mail, interna möten och intranät.
Uppföljning
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som revisionsutskottet, koncernledningen och extern revisor lämnar. Den verkställande direktören och ekonomi- och finanschefen har frekventa genomgångar med respektive affärsområdeschef om affärsläge, resultat, finansiell ställning och prognos. Dessutom har centrala controllerfunktionen ett nära samarbete med ekonomichefer och controllers på affärsområdes- och bolagsnivå avseende rapportering och bokslut. Uppföljning och återkoppling kring eventuella avvikelser som uppkommer i de interna kontrollerna är en central del i internkontrollarbetet.
Finansiell rapportering
Finansiell data rapporteras månadsvis från alla rapporteringsenheter, enligt standardiserade rapporteringsrutiner dokumenterade i koncernens redovisningsmanual. Rapporteringen utgör grunden för koncernens konsoliderade finansiella rapportering. Konsolideringen, som sker centralt, mynnar ut i fullständiga resultat- och balansräkningar för varje bolag och för hela koncernen. Den finansiella rapporteringen lagras i en central databas där data hämtas för analys och uppföljning på koncern-, affärsområdes- och bolagsnivå.
Utvärdering av behovet av en särskild granskningsfunktion
Koncernen har idag inte någon särskild granskningsfunktion (internrevision). Mot bakgrund av den befintliga processen för självutvärdering samt objektiv testning av oberoende part anses det för närvarande inte finnas behov av särskild granskningsfunktion för att utöva en väl fungerande uppföljning av den interna kontrollen.
Systemförbättringar 2015
Löpande utvärdering görs avseende vilken nivå uppföljning och utvärdering ska göras på samt vilka system och när i tiden sådana system eller uppdateringar ska implementeras.
Under 2015 gjordes en upphandling av en styrelseportal, Admin Control, för ökad säkerhet av distribution och åtkomst av dokument samt möjlighet till kommunikation. Det nya systemet togs i drift i början av 2016.
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten
Till årsstämman i Midsona AB (publ), org nr 556241-5322
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2015, som ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 101–109 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Malmö den 30 mars 2016 Deloitte AB
Per-Arne Pettersson Auktoriserad revisor
Aktien och ägarbild
Midsonaaktien introducerades 1999 på Stockholmsbörsen. A-aktien och B-aktien är noterade på Nasdaq Stockholm/Small Cap i sektorn Dagligvaror under benämningen MSON A respektive MSON B.
Aktiekapital
Styrelsen i Midsona AB (publ) kallade den 1 juli 2015 till extra bolagsstämma för att besluta om en nyemission, med företräde för aktieägare, för delfinansiering av förvärvet Urtekram International A/S. Nyemissionen, som godkändes av extra bolagsstämma den 12 augusti 2015, gav aktieägarna företrädesrätt att till teckningskursen 21,50 kronor per aktie teckna en ny aktie för fyra gamla aktier. I september 2015 slutfördes nyemissionen, varvid aktiekapitalet ökade med 113 723944 kronor till 568619759 kronor genom att 94983 nya A-aktier och 5 591 214 nya B-aktier emitterades.
Det totala antalet aktier var vid årets utgång 28430987 aktier (22744790), fördelade på 474915 A-aktier (379932) och 27956072 B-aktier (22 364 858). Antalet röster var vid årets utgång 32705 222 röster (26164 178), där en A-aktie berättigar till tio röster och en B-aktie till en röst på stämma. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets nettotillgångar och resultat. Aktiens kvotvärde var 20 kr.
Aktiekapitalets utveckling redovisas på www.midsona.com/Investerare/Aktien.
Aktiens omsättning och köpkurs
Under 2015 omsattes totalt 4 459834 Midsona aktier (3610882), varav 4344766 B-aktier (3 472833). Det sammanlagda värdet av handeln i B-aktien uppgick till 127 Mkr (109). Den genomsnittliga dagsomsättningen uppgick till 17949 aktier (15 211), motsvarande 528 172 kronor (492 286).
Högsta betalkurs för B-aktien var 34,56 kr den 15 april medan lägsta betalkurs var 23,20 kr den 24 augusti. Den 30 december noterades aktien, senast betalt, till 33,00 kr, motsvarande ett börsvärde på 938 Mkr (705). B-aktien steg under 2015 från 31,00 kr till 33,00 kr, motsvarande 6,5 procent (6,9). Börsen som helhet, mätt som Nasdaq Stockholm Allshare Index (OMXSPI) steg med 6,6 procent (11,9). Index för sektorn Dagligvaror steg med 23,4 procent (10,1).
Ägarbild
Den största ägaren i Midsona AB (publ) var Stena Adactum AB, som innehade 214419 A-aktier och 6810019 B-aktier motsvarande 24,7 procent av kapitalet och 27,4 procent av rösterna, per 30 december 2015. Ingen ytterligare ägare innehade 10 procent eller mer av antalet aktier per 30 december 2015. De tio största ägarna i Midsona AB (publ) framgår av aktuell ägarlista per 30 december 2015.
Aktiekursens utveckling, januari 2014–december 2015 Källa: SIX Financial Information
- � Totalt antal omsatta B-aktier, per månad
- Midsona B
OMX Stockholm Consumer Goods PI
OMX Stockholm PI
De tio största aktieägarna 30 december 2015 Källa: Euroclear Sweden AB
| A–aktier | B–aktier | Kapital, % | Röster, % | |
|---|---|---|---|---|
| Stena Adactum AB | 214 419 | 6 810 019 | 24,7 | 27,4 |
| Handelsbanken Fonder AB RE JPMEL | – | 2 705 449 | 9,5 | 8,3 |
| Nordea Investment Funds | – | 2 624 961 | 9,2 | 8,0 |
| Andra AP–fonden | – | 1 680 838 | 5,9 | 5,1 |
| Midelfart Holding AS | 157 675 | – | 0,6 | 4,8 |
| Peter Wahlberg med bolag | – | 1 525 316 | 5,4 | 4,7 |
| P2s Paris/Fcp Echiquier, Entrepreneurs | – | 1 103 900 | 3,9 | 3,4 |
| Linc Invest AB | – | 962 988 | 3,4 | 2,9 |
| Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension | 17 928 | 667 419 | 2,4 | 2,6 |
| Humle Kapitalförvaltning AB | – | 562 500 | 2,0 | 1,7 |
| Summa | 390 022 | 18 643 390 | 67,0 | 68,9 |
| Övriga ägare | 84 893 | 9 312 682 | 33,0 | 31,1 |
| Summa | 474 915 | 27 956 072 | 100,0 | 100,0 |
De tio största ägarna svarade för 67,0 procent (61,4) av kapitalet och 68,9 procent (65,9) av rösterna.
Medlemmarna i koncernledningen innehade ett sammanlagt innehav om 87 812 B-aktier (181216) vid årets slut. Styrelseledamöter innehade 1648950 B-aktier (293 501) vid årets slut. Midsona AB (publ) eller dess dotterbolag ägde inga egna aktier vid utgången av 2015.
Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare för 34,5 procent av kapitalet och 34,4 procent av rösterna, vilket var en ökning med 6,2 procentenheter respektive 4,3 procentenheter sedan föregående år. Av svenska aktieägare innehade juridiska personer 72,5 procent av kapitalet och 72,9 procent rösterna, medan fysiska personer innehade 27,5 procent av kapitalet och 27,1 procent av rösterna.
Det totala antalet ägare (inklusive förvaltarregistrerade) uppgick till 4567, vilket var en ökning med 454 ägare sedan föregående år. Aktiefördelning i olika intervall framgår av aktuell ägarlista per 30 december 2015.
| Aktiefördelning i intervall 30 december 2015 Källa: Euroclear Sweden AB |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier | Aktieägare antal |
Aktieägare % |
Innehav antal |
Innehav % |
||
| 1 – 500 | 3 506 | 76,8 | 445 407 | 1,5 | ||
| 501 – 1 000 | 421 | 9,2 | 307 403 | 1,1 | ||
| 1 001 – 5 000 | 440 | 9,6 | 901 907 | 3,2 | ||
| 5 001 – 10 000 | 65 | 1,4 | 470 323 | 1,6 | ||
| 10 001 – 15 000 | 30 | 0,7 | 371 670 | 1,3 | ||
| 15 001 – 20 000 | 15 | 0,3 | 270 911 | 0,9 | ||
| 20 001 – | 90 | 2,0 | 25 663 366 | 90,4 | ||
| Totalt | 4 567 | 100,0 | 28 430 987 | 100,0 |
Utdelningspolicy och utdelning
Utdelningspolicyn är att utdelningen långsiktigt ska överstiga 30 procent av resultat efter skatt. Utdelningen anpassas bland annat till resultatnivå, finansiell ställning och framtida utvecklingsmöjligheter.
Styrelsen föreslår en utdelning på 1,10 kr per aktie (1,10) för 2015, motsvarande 31274085 kr (25019269). Föreslagen utdelning motsvarar en utdelningsandel på 47,2 procent (40,0) och en direktavkastning på aktien om 3,3 procent (3,5).
Utdelning per aktie och direktavkastning
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | kr | 2,71 | 2,75 | 2,24 | 2,20 | 1,33 |
| Eget kapital | kr | 30,85 | 33,02 | 31,22 | 30,16 | 28,67 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | kr | 3,56 | 2,46 | 3,87 | 2,11 | 1,80 |
| Börskurs på balansdagen (B-aktien) | kr | 33,00 | 31,00 | 29,00 | 13,40 | 13,30 |
| Utdelning² | kr | 1,10 | 1,10 | 1,00 | 0,50 | – |
| Direktavkastning | % | 3,3 | 3,5 | 3,4 | 3,7 | – |
| Utdelningsandel | % | 47,2 | 40,0 | 44,6 | 22,7 | – |
| P/E-tal | ggr | 12,2 | 11,3 | 12,9 | 6,1 | 10,0 |
Nyckeltal per aktie ¹
¹ För definitioner av nyckeltal, se sidan 121. ² Utdelning för 2015 avser styrelsens förslag.
Aktiemarknadsinformation
Informationsgivningen styrs av den av styrelsen fastställda informationspolicyn. Årsredovisning, delårsrapport och pressmeddelanden publiceras på svenska. Årsredovisning publiceras även på engelska. Informationsträffar och möten med analytiker, förvaltare och media hålls löpande under året.
Årsredovisning, delårsrapporter, pressmeddelanden och bolagsstyrningsrapport finns tillgängliga på hemsidan www.midsona.com, där anmälan om prenumeration och beställning av information kan göras. Årsredovisningen 2015 i tryckt form finns tillgänglig på Midsonas huvudkontor i Malmö senast 13 april 2016 och kan beställas på www.midsona.com.
Analytiker och annan bevakning
Remium Nordic AB sammanställer och förmedlar information om Midsona på webbplats www.introduce.se, där det bland annat finns tillgång till nyckeltal, pressmeddelanden, ägardata och tekniska analyser.
Erik Penser Bankaktiebolag följer Midsona genom sin tjänst EP Access på webbplats www.penser.se.
Informationstillfällen 2016
Delårsrapport januari–mars 2016 27 april 2016 Årsstämma i Malmö 27 april kl. 15.00 2016 Halvårsrapport januari–juni 2016 15 juli 2016 Delårsrapport januari–september 2016 21 oktober 2016 Bokslutskommuniké 2016 8 februari 2017
Styrelse
Revisionsutskott/närvaro Cecilia Marlow – Ordförande – 2/2 Tina Andersson – Ledamot – 2/2 Johan Wester – Ledamot – 2/2
Ersättningsutskott/närvaro Åke Modig – Ordförande – 1/1 Ola Erici – Ledamot – 1/1
Åke Modig Tina Andersson Ola Erici
| Född | 1945 | 1969 | 1960 |
|---|---|---|---|
| Befattning i styrelsen/närvaro | Ordförande – 10/10 | Ledamot – 9/10 | Ledamot – 10/10 |
| Invald år | 2011 | 2011 | 2012 |
| Befattning | Internationell affärskonsult | Corporate Marketing & Communication Director, Duni AB |
Industriell rådgivare |
| Tidigare erfarenhet | VD Arla ekonomiska förening, CEO Arla Foods Amba och VD Swedish Meats |
Hilding Anders, Findus, Campell's Nordic, Mars Inc och Unilever |
CEO Ferrosan och Skånemejerier samt ett flertal exekutiva positioner inom Tetra Laval gruppen och Gambro |
| Utbildning | Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm |
Civilekonom, Lunds universitet |
Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm |
| Övriga uppdrag | Styrelseordförande i B. Engelhardt & Co AB. Styrelseledamot i Modig & Partners AB, Ecolean AB och Spendrups Bryggeri AB |
Styrelseledamot i Wihlborgs Fastigheter AB |
Styrelseordförande i Ecobränsle AB och Geveko AB. Styrelseledamot i bland annat Haarslev A/S |
| Beroende till bolaget och ägarna | Nej | Nej | Nej |
| Egna och närståendes aktieinnehav 2015 ² |
25 000 B-aktier | 12 500 B-aktier | 37 497 B-aktier |
| Egna och närståendes aktieinnehav 2014 |
20 000 B-aktier | 10 000 B-aktier | 20 501 B-aktier |
| Ersättning 2015 ³ | Styrelsearvode 400 000 ⁴ Utskottsarvode 0 Totalt 400 000 |
Styrelsearvode 200 000 Utskottsarvode 20 000 Totalt 220 000 |
Styrelsearvode 200 000 Utskottsarvode 20 000 Totalt 220 000 |
¹ Johan Wester innehar uppdrag av Stena Adactum AB.
² Aktieinnehav per den 29 februari 2016. För uppdaterade aktieinnehav hänvisas till www.midsona.com/Bolagsstyrning.
³ Ersättning till styrelsen för perioden maj 2015–april 2016. Arvodet till styrelsens ledamöter valda av årsstämman 2015 efter förslag från valberedningen. För mer information, se not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättning, sidan 75. ⁴ Styrelsearvodet inkluderar arvode för arbete i ersättningsutskott.
| Cecilia Marlow | Birgitta Stymne Göransson | Peter Wahlberg | Johan Wester |
|---|---|---|---|
| 1960 | 1957 | 1962 | 1966 |
| Ledamot – 10/10 | Ledamot – 10/10 | Ledamot – 10/10 | Ledamot – 10/10 |
| 2015 | 2015 | 2015 | 2009 |
| Styrelseproffs | Industriell rådgivare | Egenföretagare | Investment Director, Stena Adactum AB |
| VD Kronans Droghandel, VD JC och VD Polarn & Pyret |
VD Memira, VD Semantix, vice VD Telefos, CFO Åhléns och CFO McKinsey |
Aktiemäklare Penser Fondkommission och Matteus Fond kommission |
VD Mediatec Group, partner Arthur D. Little samt styrelse ledamot Ballingslöv International AB och Personec Oy |
| Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm |
Civilingenjör, KTH i Stockholm och MBA Harvard Business School |
Studier vid Lunds universitet | Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola |
| Styrelseordförande i Kivra AB. Styrelseledamot Nordea Funds Ltd., Forex Bank AB, Svenska Spel AB, Clas Ohlson AB och Platzer Fastigheter AB |
Styrelseordförande i HL Display AB, Medivir AB och Stiftelsen Fryshuset. Styrelseledamot i Elekta AB, Rhenman & Partners Asset Management, Bioinvent AB, Advania hf och Sophiahemmet. |
Styrelseordförande i Wallhouse AB. Styrelseledamot i Walldoc AB, AB Nolefo, Wahlbergs Drycker AB och AB Data Documentation i Staffanstorp AB |
Styrelseordförande i S-Invest Trading AB. Styrelseledamot i Stena Renewable AB och Beijer Electronics AB |
| Nej | Nej | Nej | Ja¹ |
| 3 000 B-aktier | – | 1 541 696 B-aktier | 44 250 B-aktier |
| – | – | 1 220 298 B-aktier | 35 000 B-aktier |
| Styrelsearvode 200 000 Utskottsarvode 20 000 Totalt 220 000 |
Styrelsearvode 200 000 Utskottsarvode 0 Totalt 200 000 |
Styrelsearvode 200 000 Utskottsarvode 0 Totalt 200 000 |
Styrelsearvode 200 000 Utskottsarvode 20 000 Totalt 220 000 |
Revisor
Per-Arne Pettersson. Född 1959. Auktoriserad revisor hos Deloitte AB och medlem i FAR.
Koncernledning
| Peter Åsberg | Lennart Svensson | Vidar Eskelund | |
|---|---|---|---|
| Född | 1966 | 1961 | 1966 |
| Anställd | 2007 | 2009 | 2008 |
| I nuvarande befattning | 2007 | 2009 | 2008 |
| Befattning | VD och koncernchef. Affärsområdeschef Sverige |
CFO | Affärsområdeschef Norge |
| Tidigare befattningar | VD Cloetta Fazer, Sverige. Olika befattningar inom Procter & Gamble och Coca-Cola |
Ledande befattningar inom Ericsson i Sverige och internationellt |
vVD Komplett ASA och Boehringer Ingelheim KS |
| Utbildning | Civilekonom, Lunds universitet |
Civilekonom, Stockholms universitet |
Bachelor of Science, London South Bank University |
| Övriga uppdrag | Styrelseledamot i Svensk Egenvård |
– | – |
| Egna och närståendes aktieinnehav 2015 ¹ |
77 312 B-aktier och 100 000 teckningsoptioner ² |
12 500 B-aktier | – |
| Egna och närståendes aktieinnehav 2014 |
58 142 B-aktier | 10 000 B-aktier | – |
¹ Aktieinnehav per den 29 februari 2016. För uppdaterade aktieinnehav hänvisas till www.midsona.com/Bolagsstyrning. ² Huvudägaren Stena Adactum AB utfärdade under 2015 100 000 teckningsoptioner med eget innehav i Midsona aktier som garanti. Midsona är inte part i transaktionen och framtida lösen av teckningsoptionerna kommer inte att påverka koncernens finansiella ställning och resultat.
| Född 1966 1961 1966 1971 |
1953 |
|---|---|
| Anställd 2007 2009 2008 2011 |
2002 |
| 2007 2009 2008 2015 I nuvarande befattning |
2015 |
| VD och koncernchef. CFO Affärsområdeschef Norge Affärsområdeschef Finland Befattning Affärsområdeschef Sverige |
Affärsområdeschef Danmark |
| VD Cloetta Fazer, Sverige. Ledande befattningar vVD Komplett ASA och Ledande befattningar inom Tidigare befattningar Olika befattningar inom Procter inom Ericsson i Sverige och Boehringer Ingelheim KS Transmeri-gruppen & Gamble och Coca-Cola internationellt |
Ledande befattningar inom Dandy A/S i Danmark och internationellt |
| Civilekonom, Civilekonom, Bachelor of Science, eMBA, Haaga-Helia University Utbildning Lunds universitet Stockholms universitet London South Bank University of Applied Sciences |
Civilekonom, Handelshögskolan i Århus |
| Styrelseledamot Övriga uppdrag – – – i Svensk Egenvård |
Ägare till L Børresen Holding ApS |
| Egna och närståendes 77 312 B-aktier och 12 500 B-aktier – – aktieinnehav 2015 ¹ 100 000 teckningsoptioner ² |
12 500 B-aktier |
| Egna och närståendes 58 142 B-aktier 10 000 B-aktier – – aktieinnehav 2014 |
– |
Markku Janhunen Lars Børresen Ersättningar och övriga förmåner till koncernledningen 2015
| Koncernledning (5 personer) ¹ | Tkr |
|---|---|
| Grundlön | 9 553 |
| Rörlig ersättning | 439 |
| Övriga förmåner | 429 |
| Pensionskostnad | 1 765 |
| Summa | 12 186 |
¹ Med koncernledning avses de personer som tillsammans med verkställande direktören Peter Åsberg, under hela eller delar av verksamhetsåret ingick i koncernledningen. Dessa personer utgörs av Lennart Svensson och Vidar Eskelund samt Jukka Allos (till 1 september), Markku Janhunen (från 1 september) och Lars Børresen (från 1 september). För mer information om ersättningar och övriga förmåner till koncernledning, se not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättning, sidan 75.
Principer för ersättning
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beslutas av årsstämman. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och övriga medlemmar i ledningsgruppen.
Årsstämman 2015 godkände följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ledande befattningshavare ska erbjudas marknadsmässig och konkurrenskraftig ersättning. Ersättningens nivå för den enskilde befattningshavaren ska vara baserad på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Ersättningen består av fast lön och pension samt ska därutöver kunna bestå av rörlig lön, avgångsvederlag och icke monetära förmåner. Den rörliga lönen ska baseras på att kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. Verkställande direktören ska ha möjlighet till rörlig ersättning på maximalt 50 % av grundlönen och övriga i koncernledningen maximalt 30 % av grundlönen. Avgångsvederlag ska kunna utgå med maximalt 6 månadslöner om bolaget säger upp anställningen. Lön under uppsägningstid och avgångsvederlag ska sammanlagt kunna utgå med högst 24 månadslöner. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda och normalt ge en rätt till pension från 65 års ålder. Vid uppsägning gäller normalt 6 till 12 månadslöner för det fall bolaget avslutar anställningen. Ersättning och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Ersättning och övriga anställningsvillkor för övriga medlemmar i ledningsgruppen beslutas av ersättningsutskottet i samråd med den verkställande direktören. Styrelsen informeras löpande om ersättningsnivåerna för andra ledande befattningshavare. Styrelsen ska vara berättigad att avvika från dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
För verksamhetsåret 2015 utgick en rörlig ersättning till den verkställande direktören på 505 Tkr, varav 300 Tkr allokerades till pensionsförmån. Den rörliga lönen utgjorde 15 % av grundlönen för den verkställande direktören. För övriga medlemmar i koncernledningen utgjorde den rörliga lönen 4 % av grundlönen.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare inför årsstämman 2016 överensstämmer i allt väsentligt med föregående års riktlinjer beslutade av årsstämman 2015.
Femårsöversikt
| Mkr | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 174 | 920 | 916 | 869 | 1 030 |
| Kostnad för sålda varor | –699 | –499 | –495 | –474 | –656 |
| Bruttoresultat | 475 | 421 | 421 | 395 | 374 |
| Försäljningskostnader | –323 | –271 | –278 | –272 | –247 |
| Administrationskostnader | –103 | –87 | –79 | –78 | –89 |
| Övriga rörelseintäkter | 9 | 6 | 4 | 10 | 17 |
| Övriga rörelsekostnader | –10 | –2 | –4 | –8 | –4 |
| Rörelseresultat | 48 | 67 | 64 | 47 | 51 |
| Finansiella intäkter | 1 | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Finansiella kostnader | –10 | –9 | –12 | –16 | –19 |
| Resultat före skatt | 39 | 59 | 53 | 31 | 32 |
| Skatt | 27 | 4 | –2 | 19 | –2 |
| Årets resultat | 66 | 63 | 51 | 50 | 30 |
| Av- och nedskrivningar | |||||
| Av- och nedskrivningar ingående i rörelseresultat | 19 | 14 | 14 | 12 | 13 |
| Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA) | 67 | 81 | 78 | 59 | 64 |
| Poster av engångskaraktär | |||||
| Poster av engångskaraktär ingående i rörelseresultat | 20 | –3 | 0 | –7 | –10 |
| Rörelseresultat före poster av engångskaraktär | 68 | 64 | 64 | 40 | 41 |
| Poster av engångskaraktär och av- och nedskrivningar | |||||
| Poster av engångskaraktär och av- och nedskrivningar ingående i rörelseresultat |
39 | 11 | 14 | 5 | 3 |
| Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA) och poster av engångskaraktär |
87 | 78 | 78 | 52 | 54 |
| Utdrag ur balansräkningar | |||||
| Mkr | 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 1 067 | 875 | 846 | 855 | 781 |
| Övriga anläggningstillgångar | 128 | 57 | 52 | 57 | 76 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Varulager | 151 | 100 | 95 | 97 | 125 | |
| Övriga omsättningstillgångar | 148 | 117 | 117 | 132 | 152 | |
| Likvida medel | 61 | 50 | 62 | 43 | 42 | |
| Summa tillgångar | 1 555 | 1 199 | 1 172 | 1 184 | 1 176 | |
| Eget kapital | 877 | 751 | 710 | 686 | 652 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | 250 | 148 | 149 | 212 | 215 | |
| Övriga långfristiga skulder | 135 | 84 | 94 | 90 | 87 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 69 | 53 | 43 | 9 | 51 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 224 | 163 | 176 | 187 | 171 | |
| Summa eget kapital och skulder Utdrag ur kassaflödesanalyser |
1 555 | 1 199 | 1 172 | 1 184 | 1 176 | |
| Mkr | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital |
64 | 73 | 67 | 50 | 40 | |
| Förändringar i rörelsekapital | 23 | –17 | 21 | –2 | 1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 87 | 56 | 88 | 48 | 41 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –254 | –54 | –29 | –4 | –2 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamheten | –167 | 2 | 59 | 44 | 39 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 183 | –14 | –35 | –43 | –27 | |
| Årets kassaflöde | 16 | –12 | 24 | 1 | 12 | |
| Likvida medel vid årets början | 50 | 62 | 43 | 42 | 30 | |
| Kursdifferens i likvida medel | –5 | 0 | –5 | 0 | 0 | |
| Likvida medel vid årets slut Nyckeltal ¹ |
61 | 50 | 62 | 43 | 42 | |
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | ||
| Intäkt och kostnad | ||||||
| Nettoomsättningstillväxt | % | 27,6 | 0,4 | 5,4 | -15,6 | -9,2 |
| Nettoomsättning per anställd | Tkr | 5 336 | 5 974 | 5 872 | 6 437 | 6 205 |
| Försäljningskostnader/nettoomsättning | % | 27,5 | 29,5 | 30,3 | 31,3 | 24,0 |
| Administrationskostnader/nettoomsättning | % | 8,8 | 9,5 | 8,6 | 9,0 | 8,6 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Personalkostnad per anställd | Tkr | 750 | 857 | 827 | 859 | 765 |
| Marginal | ||||||
| Bruttomarginal | % | 40,5 | 45,8 | 46,0 | 45,5 | 36,3 |
| Rörelsemarginal | % | 4,1 | 7,3 | 7,0 | 5,4 | 5,0 |
| Vinstmarginal | % | 3,3 | 6,4 | 5,8 | 3,6 | 3,1 |
| Kapital | ||||||
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | Mkr | 1 074 | 927 | 905 | 913 | 913 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | % | 4,6 | 7,3 | 7,2 | 5,2 | 5,6 |
| Avkastning på eget kapital | % | 8,1 | 8,6 | 7,3 | 7,5 | 4,7 |
| Soliditet | % | 56,4 | 62,6 | 60,6 | 57,9 | 55,4 |
| Likviditet | ||||||
| Nettoskuldsättning | Mkr | 258 | 151 | 130 | 178 | 224 |
| Nettoskuldsättning / EBITDA | ggr | 3,9 | 1,9 | 1,7 | 3,0 | 3,5 |
| Nettoskuldsättningsgrad | ggr | 0,3 | 0,2 | 0,2 | 0,3 | 0,3 |
| Räntetäckningsgrad | ggr | 4,9 | 7,6 | 5,4 | 2,9 | 2,7 |
| Anställda | ||||||
| Medelantal anställda | antal | 220 | 154 | 156 | 135 | 166 |
| Antal anställda vid årets utgång | antal | 294 | 167 | 157 | 143 | 130 |
| Aktier och börsvärde | ||||||
| Genomsnittligt antal aktier under året | tusen | 24 419 | 22 745 | 22 745 | 22 745 | 22 745 |
| Antal aktier vid årets utgång | tusen | 28 431 | 22 745 | 22 745 | 22 745 | 22 745 |
| Börsvärde | Mkr | 938 | 705 | 660 | 305 | 303 |
| Data per aktie | ||||||
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | kr | 2,71 | 2,75 | 2,24 | 2,20 | 1,33 |
| Eget kapital | kr | 30,85 | 33,02 | 31,22 | 30,16 | 28,67 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | kr | 3,56 | 2,46 | 3,87 | 2,11 | 1,80 |
| Börskurs på balansdagen (B-aktien) | kr | 33,00 | 31,00 | 29,00 | 13,40 | 13,30 |
| Utdelning ² | kr | 1,10 | 1,10 | 1,00 | 0,50 | – |
| Direktavkastning | % | 3,3 | 3,5 | 3,4 | 3,7 | – |
| Utdelningsandel | % | 47,2 | 40,0 | 44,6 | 22,7 | – |
| P/E-tal | ggr | 12,2 | 11,3 | 12,9 | 6,1 | 10,0 |
¹ För definitioner av nyckeltal, se sidan 121.
² Utdelning för 2015 avser styrelsens förslag.
Definitioner
Avkastning på eget kapital Årets resultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Bruttomarginal Bruttoresultat i förhållande till nettoomsättning.
Börsvärde Antal aktier vid årets utgång multiplicerat med B-aktiens börskurs på balansdagen.
Direktavkastning Utdelning i förhållande till B-aktiens börskurs på balansdagen.
EBITDA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar.
Eget kapital per aktie Eget kapital i förhållande till antal utestående aktier vid årets utgång.
Genomsnittligt antal aktier Genomsnittet av antalet utestående aktier under året.
Kundkredittid Kundfordringar justerade för mervärdesskatt i förhållande till nettoomsättning.
Nettoomsättning per anställd Nettoomsättning i förhållande till medelantal anställda.
Nettoomsättningstillväxt Årets nettoomsättning minus föregående års
Ordlista
Antioxidanter Molekyler som förebygger oxidation. Antioxidanter tros kunna neutralisera verkan av fria radikaler i cellerna. Tillräckligt upptag av antioxidanter genom maten anses motverka hjärt- och kärlsjukdomar, tidigt åldrande och möjligtvis även cancer. Antioxidanter finns i frukt, bär och grönsaker. Bars Livsmedel där den vanligaste varianten är proteinbars och bars för vikt-
kontroll. Kan till exempel ätas som mellanmål eller måltidsersättning. Ekologiska produkter Produkter odlade utan bekämpningsmedel eller
konstgödsel. Den som vill sälja produkter som ekologiska inom EU måste följa EU:s regelverk för ekologisk produktion.
Glutenfri Vara som reducerats med avseende på gluten och innehåller maximalt 20 mg gluten per kg produkt.
GMP Good Manufacturing Practice. Internationell standard för läkemedelstillverkning.
Kosttillskott Klassificeras som livsmedel och fungerar som ett tillskott till den vanliga maten. De kan innehålla vitaminer och mineraler eller andra näringsämnen som till exempel omega-3.
Laktosfri Mejeriprodukter där laktos är borttaget.
Licensierade varumärken Andra företags produkter som marknadsförs av Midsona.
Livsmedel Ett ämne eller en produkt avsedd att användas som mat eller dryck. Livsmedlen ska helst tillföra kroppen nödvändig energi och näringsämnen och dessutom smaka gott.
Läkemedel Enligt lagen är läkemedel alla ämnen som påstås kunna påvisa, förebygga, lindra eller bota sjukdom eller sjukdomssymtom.
Medicintekniska produkter En medicinteknisk produkt kan både vara ett
Kanaler
Apotek Detaljister som innehar tillstånd för att bedriva handel, primärt via butik, med läkemedel till allmänheten.
Dagligvaruhandel Dagligvaruhandel är en benämning på butiker med ett brett sortiment av hushållsnära varor.
E-handel Detaljister som bedriver handel med konsument över internet, i en så kallad nätbutik/webbportal, där slutkonsumenten efter lagd order får varan levererad hem eller till angiven adress. I denna kanal ingår även Midsonas egna nätbutiker/webbplatser där försäljning direkt till slutkonsument sker samt postorderförsäljningen direkt till slutkonsument.
nettoomsättning i förhållande till föregående års nettoomsättning. Nettoskuldsättning Räntebärande avsättningar och skulder vid årets utgång minus likvida medel.
Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuldsättning i förhållande till eget kapital. P/E-tal Börskurs på balansdagen i förhållande till resultat per aktie.
Personalkostnad per anställd Personalkostnader i förhållande till medelantal anställda.
Resultat per aktie Årets resultat i förhållande till genomsnittligt antal aktier. Räntetäckningsgrad Resultat före skatt plus räntekostnader i förhållande till räntekostnader.
Rörelsekapital Omsättningstillgångar som inte är räntebärande minskat med lång- och kortfristiga skulder som inte är räntebärande.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.
Soliditet Eget kapital vid årets utgång i förhållande till balansomslutningen. Sysselsatt kapital Balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande skulder och uppskjuten skatteskuld.
Utdelningsandel Föreslagen/beslutad utdelning per aktie i förhållande till resultat per aktie.
Vinstmarginal Resultat före skatt i förhållande till nettoomsättningen.
rent tekniskt hjälpmedel, till exempel doseringshjälpmedel, eller i kapsel- eller tablettform. De får inte ha en farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan i kroppen.
Mineraler Kroppen byggs upp av ett 20-tal olika mineralämnen. De utgör cirka 4 procent av kroppsvikten. Mineraler behövs i små mängder men är livsnödvändiga eftersom vi inte själva kan tillverka dem.
Omega-3 Det finns ett antal fleromättade och nyttiga fettsyror som kallas omega-3. De är så kallade essentiella fettsyror vilket betyder att kroppen inte själv kan skapa dem utan vi måste få i oss dem via kosten. Det är framför allt de längre fleromättade fettsyrorna EPA och DHA från fisk och fiskolja, som har visat sig ha extra hälsobringande effekt
Shakes Dryck färdig att dricka. Kan vara kalorireducerad och användas för viktkontroll eller innehålla högre halt protein och vara avsedd att dricka efter träning.
Smoothie En smoothie är en kall och oftast söt dryck, färdig att dricka, som består av frysta eller färska frukter, bär eller grönsaker. Vanligt är också att tillsätta supermat. Den kan exempelvis också innehålla ett reducerat kaloriinnehåll och användas vid viktkontroll.
Sportnutrition Närings- och kosttillskott som vänder sig till idrottsutövare. Supermat Livsmedel som innehåller en hög koncentration av essentiella och hälsofrämjande ämnen.
Vitaminer Vitaminer är organiska ämnen. Deras effekt och utseende varierar. Det som förenar dem är att de måste tillföras kroppen utifrån. Vitaminer behövs i mycket små mängder men är livsnödvändiga eftersom vi inte själva kan tillverka dem. Brister kan ge upphov till bristsjukdomar.
Hälsofackhandel Tidigare hälsokostaffär. Aktörer som bedriver detaljhandel specialiserad på hälsa och egenvård i huvudsak i form av butikshandel. Övrig fackhandel Aktörer som för Midsona är annan detaljhandel i huvudsak i form av butikshandel. I denna kanal ingår sport- och fritidshandel, gym, parfymerier, babybutiker, klädbutiker, bagerier.
Övriga försäljningskanaler Aktörer som bedriver handel på annat sätt som inte kan klassificeras in under de andra försäljningskanalerna. I denna kanal ingår catering (hotell, restauranger, personalmatsalar), terapeuter och kontraktstillverkning.
Därför är Midsona en intressant aktie
En växande marknad
Midsona agerar på en växande marknad där tillväxten drivs av konsumenternas ökade intresse för den egna hälsan och det egna välbefinnandet. Midsona har en mycket stark position inom ekologiska hälsoprodukter, ett område som växer betydligt mer än den totala marknaden.
En ledande position
Midsona har en ledande position inom huvuddelen av sina försäljningskanaler, vilket gör Midsona till en prioriterad leverantör och skapar skalfördelar. Under 2015 har Midsona stärkt sin position inom flera kanaler och samtidigt skapat nya, starka positioner på den nordiska marknaden.
Starka varumärken
Midsonas strategi bygger på starka varumärken som hela tiden utvecklas och kompletteras med förvärv och allianser. Åtta varumärken är speciellt i fokus. Förvärvet av danska Urtekram innebär att Midsonas utbud kompletteras med ett mycket starkt varumärke, nischat mot ekologiska hälsoprodukter och livsmedel.
Tydliga och offensiva mål
Midsona har en klar mission och vision, offensiva tillväxtmål, tydliga strategier samt finansiell och organisatorisk kapacitet att genomföra planerna.
Aktiv i konsolideringen av marknaden
Midsona deltar aktivt för att konsolidera marknaden för produkter inom hälsa och välbefinnande, primärt i Norden. De senaste fem åren har Midsona förvärvat ett antal bolag, där förvärvet av danska Urtekram under 2015 är det största med en omsättning på cirka 460 Mkr före förvärvet.
Naturligtvis! An English version of this report is available at www.midsona.com from circa April 24, 2016. The English version is a translation from Swedish. In case of discrepancy, the Swedish version shall prevail.
Årsredovisningen finns i en engelsk och en svensk version. I det fall det finns avvikelser mellan den svenska och den engelska versionen är den svenska versionen den officiella versionen. Denna årsredovisning är publicerad på bolagets webbplats www.midsona.com den 30 mars 2016. Tryckta exemplar skickas till aktieägare och andra intressenter efter beställning. Förvaltningsberättelsen omfattar sidorna 42–48. Den finansiella rapporteringen omfattar sidorna 49–99 och har upprättats i enlighet med IFRS. Alla värden uttrycks i miljoner svenska kronor (Mkr) om inte annat anges. Sifferuppgifter inom parentes avser föregående verksamhetsår om inget annat uppges. Information om marknaden är baserad på Midsonas egen bedömning om ingen annan källa anges. Bedömningar baseras på bästa tillgängliga faktaunderlag.
Denna rapport innehåller också framtidsinriktad information. Även om Midsonas ledning bedömer denna information som rimlig kan inga garantier lämnas för att dessa förväntningar kommer att visa sig vara korrekta. Följaktligen kan verkligt framtida utfall variera jämfört med vad som framgår i den framtidsinriktade informationen beroende på bland annat förändrade förutsättningar avseende ekonomi, marknad och konkurrens, förändringar i lagkrav och andra politiska åtgärder, variationer i valutakurser och andra faktorer.
Midsona AB i samarbete med Aspekta och Giv Akt. Tryck: Holmbergs, Malmö 2016. Foto: Åsa Siller, Shutterstock, Caroline Tengen, Moment Fotografi, Midsona. Illustrationer: Carolina Ekström.
Midsona AB är ett svenskt publikt aktiebolag. Bolaget är bildat och registrerat enligt svensk rätt med firmanamnet Midsona AB (publ) och organisationsnummer 556241-5322. Bolaget har sitt säte i Malmö, Sverige. Användning av begreppen "Midsona", "koncernen", "bolaget" och "företaget" avser i samtliga fall moderbolaget Midsona AB (publ) och dess dotterbolag.
Midsona AB (publ)
www.midsona.com
Dockplatsen 16 Postadress: Box 21009 200 21 Malmö Tel: +46 40 601 82 00 [email protected]
Midsona Sverige AB www.midsona.se
Dockplatsen 16 Postadress: Box 50577
202 15 Malmö Tel: +46 40 660 20 40
Englundavägen 8 Postadress: Box 1529 171 29 Solna Tel: +46 8 501 693 00
Midsona Norge AS www.midsona.no
Drammensveien 149 Postadress: PB 144 Sköyen NO-0212 Oslo, Norge Tel: +47 24 11 01 00
Midsona Finland Oy www.midsona.fi
Perintötie 2 C, 4 krs FI-01510 Vantaa Tel: +358 20 743 47 55
Myllyojankatu 18–20 Postadress: Box 55 FI-24101 Salo, Finland Tel: +358 20 743 47 55
Urtekram International A/S www.urtekram.dk
Klostermarken 20 DK-9550 Mariager, Danmark Tel: +45 9854 2288