549300YMDO8YBYYI19812025-01-012025-12-31549300YMDO8YBYYI19812024-01-012024-12-31549300YMDO8YBYYI19812025-12-31549300YMDO8YBYYI19812024-12-31549300YMDO8YBYYI19812023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300YMDO8YBYYI19812023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300YMDO8YBYYI19812023-12-31ifrs-full:OtherReservesMember549300YMDO8YBYYI19812023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300YMDO8YBYYI19812023-12-31iso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:shares549300YMDO8YBYYI19812024-01-012024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300YMDO8YBYYI19812024-01-012024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300YMDO8YBYYI19812024-01-012024-12-31ifrs-full:OtherReservesMember549300YMDO8YBYYI19812024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300YMDO8YBYYI19812024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300YMDO8YBYYI19812024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300YMDO8YBYYI19812024-12-31ifrs-full:OtherReservesMember549300YMDO8YBYYI19812024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300YMDO8YBYYI19812025-01-012025-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300YMDO8YBYYI19812025-01-012025-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300YMDO8YBYYI19812025-01-012025-12-31ifrs-full:OtherReservesMember549300YMDO8YBYYI19812025-01-012025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300YMDO8YBYYI19812025-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300YMDO8YBYYI19812025-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300YMDO8YBYYI19812025-12-31ifrs-full:OtherReservesMember549300YMDO8YBYYI19812025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember

2025 ÅRSREDOVISNING

INNEHÅLL

3 DETTA ÄR MIDSONA
4 TRE STRATEGISKA PELARE FÖR ÖKAD LÖNSAM TILLVÄXT
4 HÅLLBARHET SOM DRIVKRAFT
5 MIDSONAS MÅL
7 KONCERNCHEFEN HAR ORDET
9 HÄNDELSER 2025
10 MIDSONAS STRATEGI
11 INVESTERA I UTVALDA STARKA VARUMÄRKEN
12 UTVECKLA OCH UTNYTTJA STARKA LOKALA POSITIONER
13 KOSTNADS- OCH KAPITALEFFEKTIVITET
15 VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
17 MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
19 TRE SNABBA FRÅGOR TILL HÅLLBARHETSCHEFEN
20 BÄTTRE PLANET
21 STÄRKTA MÄNNISKOR
22 PÅLITLIGA HANDLINGAR
23 VÅRA DIVISIONER
24 OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
26 FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
28 VERKSAMHETEN
35 RISKER
40 AKTIEN OCH AKTIEÄGARE
43 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
48 STYRELSE
49 KONCERNLEDNING
50 HÅLLBARHETSRAPPORT:
51 ESRS 2: ALLMÄNA UPPLYSNINGAR
68 ESRS E1: KLIMATFÖRÄNDRINGAR
86 ESRS E2: FÖRORENINGAR
89 ESRS E3: VATTEN OCH MARINA RESURSER
92 ESRS E4: BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM
94 ESRS E5: CIRKULÄR EKONOMI
101 ESRS S1: DEN EGNA ARBETSKRAFTEN
111 ESRS S2: ARBETSTAGARE I VÄRDEKEDJAN
113 ESRS S4: KONSUMENTER OCH SLUTANVÄNDARE
115 ESRS G1: ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE
119 FINANSIELLA RAPPORTER
120 KONCERNENS RAPPORT
122 MODERBOLAGETS RAPPORT
124 NOTER
145 STYRELSENS INTYGANDE
146 REVISIONSBERÄTTELSE
151 ERSÄTTNINGSRAPPORT
153 FEMÅRSÖVERSIKT
155 DEFINITIONER
159 KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMAN

ÅRSREDOVISNING, KONCERNREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT
Årsredovisning, koncernredovisning och hållbarhetsrapport återfinns på sidorna 27-150 och inkluderar revisionsberättelse samt revisorns granskningsberättelse av Midsona AB:s lagstadgade hållbarhets- rapport. Koncernredovisningen har upprättats enligt IFRS. Alla värden utrycks i miljoner svenska kronor (SEK) om inte annat anges. Sifferuppgifter inom parentes avser föregående verksamhetsår om inget annat uppges. Information om marknaden är baserad på Midsonas egen bedömning om ingen annan källa anges. Bedömningar baseras på bästa tillgängliga faktaunderlag.

3 DETTA ÄR MIDSONA

Midsona gör det enklare att välja livsmedel som är bra för både människors egen hälsa och planeten. Genom välkända och lokalt förankrade varumärken erbjuder koncernen hälsosamma och hållbart producerade livsmedel. Kärnan i erbjudandet är naturliga ingredienser och växtbaserade alternativ som svarar mot konsumentens växande intresse för medvetna matval. Med en stark position i Norden och en växande närvaro i Europa fortsätter Midsona att utveckla sitt erbjudande för att skapa långsiktig tillväxt.

MISSION
Vi hjälper människor och planet till ett hälsosammare och hållbarare liv.

VISION
Vi ska bli ledande i Europa inom hälsosamma och hållbara livsmedel.

VÅRA STARKA VARUMÄRKEN

”Midsona har under 2025 tagit viktiga steg framåt genom en förfinad strategi och en målmedveten handlingsplan. Året har kännetecknats av framsteg för våra egna varumärken, stärkta marginaler och ett bättre ekologiskt erbjudande.”
Henrik Hjalmarsson, VD och koncernchef för Midsona

DETTA ÄR MIDSONA, MIDSONAS MÅL, KONCERNCHEFEN HAR ORDET, HÄNDELSER 2025, MIDSONAS STRATEGI, VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET, MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK, VÅRA DIVISIONER, OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER, FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA, FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE, HÅLLBARHETSRAPPORT, FINANSIELLA RAPPORTER

4 TRE STRATEGISKA PELARE FÖR ÖKAD LÖNSAM TILLVÄXT

Midsonas verksamhet vilar på tre strategiska pelare – samtliga bidragande till en tydlig målsättning att driva koncernens långsiktiga tillväxt och stärka konkurrenskraften.

Investera i utvalda starka varumärken innebär att prioritera och investera i utvalda starka varumärken som har potential att bli marknadsledande och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt lönsam tillväxt i befintliga och nya marknader.
Utveckla och utnyttja starka lokala positioner innebär att stärka närvaron på prioriterade marknader genom att vinna kundens och konsumentens förtroende i försäljningskanalen och anpassa sortiment och initiativ efter lokala behov och marknadsförutsättningar.
Kostnads och kapitaleffektivitet innebär att stärka marginaler och effektivitet i hela värdekedjan. Det ska uppnås genom gemensamma initiativ inom inköp och varuförsörjning samt operational excellens och nära leverantörssamarbeten som säkerställer rätt erbjudande till rätt pris.

Läs mer om Midsonas strategi på sidan 10.

HÅLLBARHET SOM DRIVKRAFT

Midsona är övertygade om att en affärsmodell med fokus på hälsa och hållbarhet ger värden i form av ökad lönsamhet och långsiktig motståndskraft. Midsonas hållbarhetsramverk spelar därför en central roll i koncernens strategi. Ramverket fokuserar hållbarhets- arbetet med utgångspunkt i tre områden som hjälper till att koncentrera insatser till de områden där Midsona identifierat störst inverkan, risker eller möjligheter:

BÄTTRE PLANET: Driva på omställningen till netto-noll- utsläpp och optimera resursanvändningen, för att minska miljöpåverkan genom hela värdekedjan.
STÄRKTA MÄNNISKOR: Främja hälsosammare val, stärka människor i Midsonas värdekedja och skydda arbetstagares rättigheter.
PÅLITLIGA HANDLINGAR: Garantera robusta styrningsstrukturer och pålitliga processer för att säker- ställa ansvarsfull affärsverksamheten.

Läs mer om Midsonas hållbarhetsarbete på sidan 17 och sidan 50.

5 MIDSONAS MÅL

FINANSIELLA MÅL

Koncernens mål fungerar både som ett styrmedel för Midsonas ledning och som ett tydligt verktyg för den finansiella marknaden att följa utvecklingen. Målen visar koncernens ambitioner på lång sikt, oavsett konjunktur eller i vilken fas koncernen befinner sig i. Enskilda år kan utfallet av vissa mål avvika. I samband med strategiöversynen uppdaterade Midsona koncernens finansiella mål som gäller fram till 2027.

Mål	Beskrivning	Utfall 2025
Lönsam tillväxt	3-5 % Organisk tillväxt	Organisk tillväxt -0,1 %
Högre marginaler	>8 % Koncernens EBIT-marginal 2027	EBIT-marginal 3,7 % (före jämförelsestörande poster)
Kapitalstruktur	<2,5 ggr Nettoskuld/Justerad EBITDA	1,1 ggr Nettoskuld/Justerad EBITDA

Egna varumärken >5 %
Midsonas konsumentvarumärken står för ~ 63 % av koncernens försäljning (2025)
Selektiv tillväxt för Private Label och licensierade varumärken
Ökad försäljningsandel från egna varumärken
Starka kostnadssynergier från koncernövergripande inköp och specialiserad produktion
Lönsamhet före volym för Private Label och licensierade varumärken

6 ICKE-FINANSIELLA MÅL

¹ Exklusive kategorin inköpta varor och tjänster.
² Baserat på inköpskostnader från inköpta varor och tjänster.
³ Forest, Land and Agriculture emissions, vilket på svenska motsvarar skogs-, mark- och jordbruksrelaterade utsläpp.
4 Målår och KPI under utvärdering för att linjera med EU:s avskogningsförordning.
5 Lost Time Injury Frequency Rate, vilket på svenska motsvarar olycksfrekvens med frånvaro eller förlorad tidskadefrekvens.

Läs mer om Midsonas hållbarhetsarbete på sidan 17 och sidan 50.Bättre planet Stärkta människor Målår Utfall

Mål	Målår	Utfall
Netto-noll-utsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan 2045: 0 tCO2e	2025	119 843 tCO2e
Minska absoluta Scope 1 och 2 växthusgasutsläpp med 42 % från basår 2022	2030: -42 %	2025: -14 %
Minska absoluta Scope 3 växthusgasutsläpp med 42 % från basår 2022	2030: -42 %	2025: -15 %
70 % av Midsonas leverantörer ska ha vetenskapligt baserade klimatmål	2028: 70 %	2025: 11,7 %
Minska absoluta Scope 3 FLAG växthusgasutsläpp med 30,3 % från basår 2022	2030: -30,3 %	2025: -12 %
Ingen avskogning ska ske inom Midsonas primära råvaror kopplade till avskogning	2025	2025: n/a
100 % återvinningsbara förpackningar	2030: 100 %	2025: 59 %
Minska livsmedelsavfall som inte är lämpligt för mänsklig konsumtion med 50 % från basår 2025	2030: -50 %	2025: bas 784 ton

Egen arbetskraft

Mål	Målår	Utfall
Minska LTIFR med 50 % från basår 2025	2030: -50 %	2025: bas 19,5
Upprätthålla jämn könsfördelning i ledande positioner, där inget kön är representerat med mindre än 40 %	Årligen: ≥ 40 %	2025: 50/50 %

Medarbetare i leverantörskedjan

Mål	Målår	Utfall
100 % riskklassificerade leverantörer enligt hållbara riktlinjer	2025: 100 %	2025: 64 %
100 % av leverantörerna ska ha signerat Midsonas uppförandekod för leverantörer	2025: 100 %	2025: 59 %

Konsumenter

Mål	Målår	Utfall
Erbjuda en hög andel ekologiska respektive växtbaserade produkter	Årligen	2025: 80/93 %
100 % av produktionsenheterna inom livsmedel och skönhet ska vara certifierade enligt internationella säkerhetsstandarder	Årligen: 100 %	2025: 100 %

MIDSONAS MÅL 7

FÖRFINAD STRATEGI SÄTTER RIKTNINGEN FÖR FRAMTIDEN

Midsona har under 2025 tagit viktiga steg framåt genom en förfinad strategi och en målmedveten handlingsplan. Året har kännetecknats av framsteg för våra egna varumärken, stärkta marginaler och ett bättre ekologiskt erbjudande. Med ett intensivt år bakom oss är det tydligt att våra satsningar börjar ge avkastning – samtidigt som mycket arbete återstår på resan mot våra finansiella mål.

Midsona har tagit sig igenom en längre period med utmanande marknadsförhållanden och svagare resultat. Samtidigt är det tydligt för oss att vi har en stabil grund, med starka varumärken och ledande positioner på våra hemmamarknader, att bygga vidare på. Vår värdegrund skapar goda möjligheter till förbättrade affärer och jag ser områden där vi kan agera mer fokuserat för att ännu bättre ta tillvara på potentialen i koncernen.

Rörelseresultat före jämförelsestörande poster uppgick till 133 Mkr (128), vilket ger en rörelsemarginal på 3,7 procent (3,4). För helåret 2025 nådde Midsona en tillväxt för egna konsumentvarumärken på 1,4 procent (-3,1). Som en följd av den positiva utvecklingen föreslår Midsonas styrelse inför årsstämman en utdelning med 0,22 kr (0,20) per aktie för A- såväl som B-serien. Under året stärktes också kassaflödet från den löpande verksamheten till 229 Mkr vilket innebär att vi lämnade året med en stark balansräkning vilket skapar utrymme för såväl organiska som strukturella tillväxtsatsningar.

KONCERNCHEFEN HAR ORDET 8

Årets tydliga styrketecken och utmaningar

Ett av årets mest positiva tecken var utvecklingen för våra egna ekologiska varumärken. Efter flera utmanande år inom ekologiskt, lyckades vi nå en god tillväxt på helåret. Framgången bygger på ett mer fokuserat sortiment, där färre produkter når större genomslag, i kombination med en effektivare värdekedja. Sammantaget har detta stärkt både vår försäljning och lönsamhet. Under året genomförde vi även en omställning från direkt till central distribution för ett av våra varumärken i Norden. Förändringen innebar initialt påfrestningar men fjärde kvartalet gav positiva signaler om att den nya modellen fungerar som avsett och skapar bättre förutsättningar framåt.

Kostnadseffektivitet har varit ett prioriterat fokusområde som gav effekt under året. Målmedvetet arbete med overheadkostnader samt genomförandet av vårt besparingsprogram bidrog till resultatförbättringen, särskilt under fjärde kvartalet. Samtidigt har året inte varit utan utmaningar. Två licensierade varumärken avslutades, vilket påverkade både försäljning och resultat negativt. En särskilt påfrestande händelse var branden i Spanien, som påverkade verksamheten både operativt och volymmässigt. Även om situationen var olycklig, är vi tacksamma över att inga medarbetare kom till skada och att verksamheten var försäkrad. Det lokala teamets snabba agerande och förmåga att återställa viktiga delar av försäljningen var imponerande och bidrog till att skydda den relativa lönsamheten.

Ett effektivare och mer flexibelt arbetssätt

Under året har vi valt att tydliggöra prioriteringar och fokus i vår strategi. Det har varit ett krävande och viktigt arbete för att parallelt med detta utforma en ny och effektivare organisation som ska kunna exekvera på våra målsättningar. Den förbättrade kostnadseffektiviteten som vi dessutom får med oss kommer vara en viktig del för att öka lönsamheten framåt.

Inom ramen för strategin och med utgångspunkt i våra tre strategiska pelare, som du kan läsa mer om i årsredovisningen, har vi tydliggjort vår affärsmodell. Det betyder dels fokus på ett fåtal starka varumärken med bredare geografisk närvaro, där vi kan utveckla ett tydligt europeiskt angreppssätt, dels att våra starka lokala varumärken får en tydligare lokal förankring och ägarskap med fokus på resultatskapande. Det differentierade arbetssättet blir en viktig framgångsfaktor som skapar flexibilitet i hur vi kan växa framöver. Sammantaget ger detta Midsona en tydligare struktur för hur vi kan kombinera organisk tillväxt med selektiva och värdeskapande förvärv.

Utsikter för 2026

Med 2025 bakom oss ser jag tydliga tecken på att strategin fungerar. Utvecklingen av vårt ekologiska erbjudande fortsätter i rätt riktning och bekräftar värdet av de prioriteringar och åtgärder som genomförts under det gångna året. Jag ser också framsteg i det arbete som bedrivs i våra fabriker, med ökad kapacitet och högre servicegrad gentemot våra kunder. Det betyder att vi har kunnat kombinera en stabil leveransförmåga med minskad kapitalbindning, vilket har bidragit till ett starkare kassaflöde.

2026 kommer fortsatt innebära navigering i en högst osäker och snabbrörlig omvärld. Genom investeringar i våra egna varumärken stärker vi stabiliteten i affären, vilket är förankrat i en relativt stabil efterfrågan inom dagligvaruhandeln. Samtidigt arbetar vi för att öka verkningsgraden i verksamheten, inte minst genom bättre inköp. I råvarumarknader präglade av osäkerhet, är ett mer robust och proaktivt arbete med varuförsörjningen avgörande för att stärka motståndskraften och effektiviteten i leveranskedjan. Vi fortsätter vår resa med målsättningen att leverera uthållig organisk tillväxt om 3-5 procent, samt en tillväxt för våra egna varumärken om mer än 5 procent, helt i linje med våra finansiella mål. I takt med att den operativa utvecklingen stärker vår finansiella position skapar vi handlingsutrymme för mer strategiska och värdeskapande insatser. Slutligen vill jag tacka alla medarbetare – ert engagemang och insats är avgörande för Midsonas fortsatta framgång.

Henrik Hjalmarsson
VD och koncernchef

ETT ÅR MED FOKUS PÅ ÖKAD LÖNSAMHET OCH STÄRKT POSITION

Henrik Hjalmarsson tillträdde som ny VD och koncernchef

Under året tillträdde Henrik Hjalmarsson som ny VD och koncernchef för Midsona. Han kommer närmast från OptiGroup och har tidigare haft ledande befattningar inom bland annat Inwido och Findus Group. Med sin långa erfarenhet från livsmedelsbranschen och starka driv i att utveckla koncerner ser Henrik stora möjligheter att ta Midsona vidare på resan mot målet att bli ett av Europas ledande bolag inom hälsosamma livsmedel.

Omstruktureringsprogram infördes för att öka effektiviteten

Implementationen av strategin utvecklas väl, men Midsonas ambition är att accelerera takten med målmedvetna åtgärder för att skapa långsiktig och lönsam tillväxt. I strävan mot att nå de uppsatta finansiella målen enligt plan. Under året lanserades därför ett omstruktureringsprogram för att effektivisera verksamheten och påskynda arbetet mot det långsiktiga målet om en rörelsemarginal på över 8 procent. Programmet är en del av en bredare översyn av koncernens struktur och processer, inklusive en genomgång av produktion och logistik för att identifiera ytterligare möjligheter till förbättrad effektivitet och lönsamhet.

HÄNDELSER 2025

Under året har Midsona tagit viktiga steg i riktningen mot att stärka sin position i Norden och Europa med ett tydligt fokus på att öka lönsamheten. Flera initiativ har tagits för att utveckla och förädla de egna varumärkena, vilket börjar ge resultat. Nu ska nya strategin, som lanserades 2024 och förfinades under 2025, accelereras för att skapa en starkare grund för uthållig tillväxt. Här presenteras ett urval av årets viktigaste händelser för Midsona.

Fokus på bättre inköp och prognoser

Införandet av nya prognossystem och en mer centraliserad inköpsfunktion har börjat förbättra planering, leveransprecision och inköpseffektivitet inom koncernen.Josefin Kronstrand utsågs under året till inköpsdirektör med övergripande ansvar för koordinering av råvaruinköp och leverantörsnätverk. Centraliseringen av funktionen på koncernnivå är ett viktigt steg för att hållbarhet och effektivitet ska genomsyra hela värdekedjan.

Stärkt varumärkesbyggande ger resultat Midsona har under året genomfört renodlingar i det ekologiska sortimentet med tydligare fokus på de kategorier där varje varumärke har störst potential. Mycket av förändringsarbetet bygger på Midsonas samlade konsumentinsikter om trender och beteenden som formar de initiativ som tagits fram. Koncernen fortsätter att lansera nya produkter inom utvalda segment och ompositionerar utvalda varumärken för att öka relevansen och nå nya målgrupper. Friggs och Urtekram är exempel på varumärken som har förnyats med uppdaterad profilering, målmedvetna lanseringar av produktnyheter och en ökad digital närvaro, vilket stärker varumärkeskännedomen och skapar nya tillväxtmöjligheter.

Hållbarhet och regelefterlevnad som konkurrensfördel Midsona har under flera år rankats högt globalt för koncernens klimatstrategi. Hållbarhetsarbetet fortsätter och under året har Midsona intensifierat förberedelserna inför EU:s förordning för förpackningar och förpackningsavfall (PPWR) samt EU:s avskogningsförordning (EUDR). Samtidigt nåddes målet om fossilfria inrikestransporter i Sverige – ett konkret exempel på hållbarhetsarbete som också förbättrar kostnadsbilden.

10 MIDSONAS STRATEGI

Midsona har genom en tillväxtresa med flera förvärv byggt en plattform med väletablerade varumärken och starka positioner i Norden och Europa. Under 2025 förtydligades strategin, med utrullning under början av 2026, i syfte att tydliggöra hur koncernens starka varumärken inom hälsa och ekologiskt ska utvecklas framåt. Målet är att generera högre lönsamhet och stabil organisk tillväxt. I linje med strategin pågår en större samordning och effektivisering av organisationen för att uppnå de långsiktiga målen.

Strategin bygger på tre fokusområden, definierade utifrån Midsonas styrkor och marknadens behov, som tillsammans ska driva högre lönsamhet framåt. De fastställda fokusområdena syftar till att utveckla och förstärka koncernens erbjudande som består av hälsosamma och ekologiska livsmedel, med effektiv paketering och marknadsföring av koncernens varumärken. Genom hög relevans på marknaden och

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
* Investera i utvalda starka varumärken
* Utveckla och utnyttja starka lokala positioner
* Kostnads- och kapitaleffektivitet
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

selektiv produktutveckling grundat i konsumentinsikter ska Midsona öka genomslaget och fortsätta växa på utvalda geografiska marknader. Strategin vilar på tre strategiska pelare som klargör koncernens åtaganden:

Investera i utvalda starka varumärken
Utveckla och utnyttja starka lokala positioner
Kostnads- och kapitaleffektivitet

Genom att implementera strategin befäster Midsona att koncernens starka varumärken är det självklara valet för konsumenter som prioriterar sin hälsa och vill äta hälsosamt.

Program för att stärka konkurrenskraften

Parallellt med utvecklingen av strategin har Midsona genomfört en rad målmedvetna initiativ inom respektive pelare. För att ytterligare accelerera arbetet infördes under året ett omstruktureringsprogram som ska påskynda marginalförbättringen och stärka koncernens konkurrenskraft. Omstruktureringsprogrammet ingår i en bredare översyn som också inkluderar utvärdering av koncernens produktions- och logistikstruktur för att hitta möjligheter för förbättrad effektivitet.

Hållbarhetsramverk som accelererar strategin

Under 2025 genomförde Midsona en dubbel väsentlighetsbedömning (DMA) för att tydligt definiera vilka hållbarhetsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter som är väsentliga för koncernens egen verksamhet och värdekedja. Mot bakgrund av genomförd DMA har Midsona definierat ett antal prioriterade områden som är centrala för koncernens hållbarhetsarbete, vilka införlivats i koncernens uppdaterade hållbarhetsramverk. Hållbarhetsramverket har följande fokusområden: Bättre planet, Stärkta människor och Pålitliga handlingar.

Utifrån koncernens strategi, utgör hållbarhetsarbetet en värdeskapande accelerator som bidrar till koncernens konkurrenskraft genom ökade möjligheter att vinna förtroende hos konsument, kund, anställda och investerare. Med ett gediget hållbarhetsarbete skapas värde på bred front. Midsonas målsättning är att ständigt göra medvetna val i hela värdekedjan, från inköp till färdig produkt och från marknadsföring till faktiskt upplevelse, som bidrar till bättre och mer hållbara produkter. På så sätt positionerar sig Midsona som det självklara valet inom hälsolivsmedel, ekologiska livsmedel, hälsokost och Beauty.

11 INVESTERA I UTVALDA STARKA VARUMÄRKEN

Starka varumärken med tydlig utvecklingspotential

Midsona fokuserar på att prioritera och satsa på ett antal utvalda starka varumärken som har stor potential att bli ledande på sina marknader. Friggs, Urtekram, Kung Markatta och Helios är goda exempel på varumärken som både är väletablerade och samtidigt har rätt förutsättningar för att fortsätta utvecklas till ledande inom sina kategorier. Dessa exempel på varumärken är centrala i koncernens strategi och ska tilldelas resurser för att fortsätta växa och stärka sina positioner.

Strategin omfattar även gemensamma initiativ för att bygga starka och relevanta varumärken, oavsett storlek och mognad. Potentialen ska realiseras genom att tilldela rätt resurser för tillväxt och skapa gemensamma initiativ för varumärkesbyggande. Målet är att maximera marginalen genom prisstrategier och rabatter, samt att dra nytta av konsument- och kundinsikter för att utveckla erbjudandet. Som exempel kommer Friggs att fokusera på en kategori- och kanalexpansion inom sina existerande marknader. Det kommer i sin tur kräva en värdekedja med utrymme för utökad kapacitet, kontroll och robusthet. Ett annat exempel är koncernens erbjudande inom Beauty som har utvecklat en beprövad modell för marknadsutvärdering, etablering och arbete med distributörer för att stödja en geografisk expansion. Tillsammans med investeringar i utökad e-handelskapacitet ska Beauty driva sin tillväxt framåt. Mer om specifika varumärken finns att läsa i avsnittet ”Varumärkenas utveckling” under året.

Produktutveckling för att vinna konsumentens förtroende

Vägen framåt är att utifrån varumärkenas djupa konsumentinsikter arbeta mer fokuserat med att ta fram nya produkter som är väl förankrade i en stark efterfrågan på marknaden och använda detta för att förstärka varumärkenas unika positioner. Som en del i arbetet kommer ytterligare insatser att läggas på att vinna konsumentens förtroende och intresse i butik. Dessutom kommer nyckelproduktgrupper mellan de utvalda varumärkena att harmoniseras för att uppnå högre kostnadseffektivitet.

Koncernens fokus i strategin är att prioritera och investera i utvalda starka varumärken som har potential att bli marknadsledande. Genom målinriktade investeringar i de varumärken som har störst potential, skapas rätt förutsättningar för långsiktigt lönsam tillväxt i såväl befintliga som nya marknader och kategorier.

Prioritera investeringar i utvalda starka varumärken med tydlig potential att bli marknadsledande och därigenom driva långsiktig lönsam tillväxt.
Stärka varumärkenas konkurrenskraft och marginal genom strategisk prissättning, varumärkesbyggande och insiktsdriven utveckling av erbjudandet.
Accelerera tillväxten via fokuserad produktutveckling och expansion inom utvalda kategorier, kanaler och geografier, i kombination med förbättrad kostnadseffektivitet.

MIDSONAS FOKUS:


Investera i utvalda starka varumärken	Utveckla och utnyttja starka lokala positioner
Kostnads- och kapitaleffektivitet

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
Investera i utvalda starka varumärken
Utveckla och utnyttja starka lokala positioner
Kostnads- och kapitaleffektivitet
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

12 MIDSONAS STRATEGI

Relevans i varje marknad

I hemmamarknaderna är Midsona idag en stark aktör och viktig partner till kunderna för att utveckla attraktiva och relevanta sortiment och erbjudande till konsumenterna. Genom att utveckla och utnyttja dessa positioner skapas goda förutsättningar för att utveckla starka lokala varumärken, samtidigt som förmågan att framgångsrikt stärka de internationella varumärkena ökar. För att bygga en stark position är det strategiskt centralt för koncernen att varumärkena kan vinna konsumentens förtroende och intresse i butiken och att vara en stark aktör i varje lokal marknad genom rätt samarbetspartners. För att lyckas med detta är det viktigt att sortiment och initiativ anpassas efter de lokala förutsättningarna, eftersom kundernas och konsumenternas behov skiljer sig åt mellan olika marknader och kanaler.

Strategisk anpassning är nyckeln till den lokala marknaden

För att nå genomslag lokalt har därför varje lands- eller segmentsansvarig ett tydligare ansvar för att driva affären framåt för samtliga varumärken, inklusive de ekologiska. Exempel på framgångsrik lokal anpassning är att sortimentet för Helios i Norge skiljer sig från Kung Markatta i Sverige och Urtekram i Danmark.Varje marknad kräver att det finns en flexibilitet i att anpassa erbjudandet efter de lokala förutsättningarna och konkurrenslandskapet. Inom Midsona finns en tydlig ambition att harmonisera utvalda delar av verksamheten där det är möjligt och nödvändigt för att öka effektiviteten och lönsamheten. Samtidigt måste sådana initiativ alltid ställas mot varumärkenas unika möjligheter att vara relevanta och starka lokalt i syfte att nå marknadsledarskap i respektive land. Midsona har starka positioner inom hälsosam och ekologisk mat, vilket ska utnyttjas för att attrahera rätt kompetens och driva relevanta sortiment tillsammans med kunderna på varje marknad.

Innovera väl valda produkter och lyfta varumärken lokalt för att engagera kunder och konsumenter.
Vinna i butikshyllan genom ett kundcentrerat angreppssätt.
Utnyttja lokalt ägarskap och beslutsfattande nära konsument och kund för att vinna mer relevanta erbjudanden.
Etablera tydliga principer för egna varumärken per marknad, kopplade till finansiella ambitioner.

MIDSONAS FOKUS:

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
- Investera i utvalda starka varumärken
- Utveckla och utnyttja starka lokala positioner
- Kostnads- och kapitaleffektivitet
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

MIDSONAS STRATEGI

UTVECKLA OCH UTNYTTJA STARKA LOKALA POSITIONER

Midsona strävar efter att bygga och förstärka positionerna på prioriterade marknader för att vinna konsumentens förtroende i butiken och bygga upp en stark närvaro i respektive land. För att åstadkomma detta anpassar Midsona sortiment och initiativ för att möta lokala behov, konkurrens och marknadsförutsättningar.

KOSTNADS- OCH KAPITALEFFEKTIVITET

Midsona arbetar systematiskt för att stärka marginalerna och effektiviteten i hela värdekedjan. Genom koncerngemensamma initiativ inom prissättning, inköp och försörjning skapas en konkurrenskraftig och hållbar kostnadsstruktur. Samtidigt bidrar fokus på operativ excellens, bra prognoser och nära leverantörssamarbeten till en mer robust organisation som säkerställer rätt erbjudande till rätt pris.

Förbättringar för att öka produktiviteten

Operational Excellence är Midsonas operativa paraply för att genom kontinuerliga förbättringar skapa bättre resultat i produktions och lagerstrukturen. Trots att fabriksbranden i Castellcir under sommaren 2025 krävde både tid och resurser, har koncernen under året kunnat fortsätta stärka den operationella effektiviteten. En framgång är Midsonas införande av digital daglig styrning vid samtliga större produktionsanläggningar för att bättre kunna mäta och analysera produktionseffektiviteten. Med förbättrad planering och mer träffsäkra prognoser har koncernen tagit viktiga steg mot en högre kostnads- och produktionseffektivitet. Arbetet fortsätter med strukturella förändringar för att skapa rätt förutsättningar för nya och förbättrade produktionsmetoder. I Tyskland har framstegen varit särskilt tydliga – där har både volymer och effektivitet ökat kraftigt genom förbättrade processer. Digital uppföljning gör det nu möjligt att i realtid följa produktionstakt och kvalitet på ett bättre sätt i de större produktionsanläggningarna. Ett annat exempel är Midsonas produktion av växande Urtekram Beauty i danska Mariager, där produktionen har fått utökad yta i anläggningen och därmed utrymme för högre kapacitet för att framöver kunna hantera en ökad efterfrågan inom segmentet.

Trygg arbetsmiljö i fokus

Som producerande koncern inom livsmedelsbranschen är det viktigt att arbeta proaktivt med riskhantering ur ett medarbetarperspektiv. Fokus under året har därför varit att utveckla incidentrapporteringen och stärka det förebyggande arbetet för att motverka incidenter, bland annat inom brandskydd. Arbetet med arbetsmiljöfrågor har vidareutvecklats med fokus på att skapa ägarskap och engagemang bland medarbetarna. Midsona har samtidigt lagt extra kraft på att attrahera och behålla medarbetare, vilket är särskilt prioriterat i produktionsverksamheterna. Inom ramen för detta ingår satsningar på hälsa, säkerhet och initiativ som stärker engagemanget i verksamheten.

Balansera kostnader, kassaflöde och servicegrad mot kunder.
Standardisera kvalitetssystem, dokumentation och arbetssätt.
Säkerställa efterlevnad av certifierings- och myndighetskrav.
Främja kvalitetsmedvetenhet och ansvar på alla nivåer.
Öka verksamhetens effektivitet och minska stilleståndstiden.
Driva effektivitet genom kontinuerliga förbättringar.
Förbättra kostnadseffektiviteten genom ökad produktivitet och kontinuerliga förbättringar.
Proaktiv riskhantering, säkerhetsåtgärder och brandskydd.
Skapa engagemang och ansvarstagande genom kontinuerliga förbättringar.
Förbättra lagrets omsättningshastighet och frigöra kapital.
Stärka planeringen och förbättra prognossäkerheten för ökad servicegrad och lageromsättning.

MIDSONAS FOKUS:

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
- Investera i utvalda starka varumärken
- Utveckla och utnyttja starka lokala positioner
- Kostnads- och kapitaleffektivitet
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

MIDSONAS STRATEGI 14

Prognossäkerhet som ger resultat

Midsona arbetar löpande med att optimera lager- och produktionsplaneringen, med målsättningen att alltid hålla en stabil och hög servicegrad gentemot kunderna. Arbetet har gett resultat med stärkt leveransförmåga gentemot kunderna i samtliga geografier och kanaler under året. Framåt ligger fokus på att, med bibehållen servicegrad, reducera lagernivåerna för att förbättra kassaflödet. För att öka takten har Midsona implementerat nya prognossystem i bland annat Tyskland och Frankrike, vilket har bidragit till en mer stabil och effektiv planering. Vidare ligger fokus på att ytterligare integrera försäljning och produktionsplanering i kvalitetsarbetet. Som ett nästa steg planerar Midsona att införa ett nytt prognossystem som kopplar samman den operativa och den finansiella planeringen, med målet att identifiera synergier och effektiviseringsmöjligheter. Ambitionen är att genomföra detta som ett pilotprojekt i Norden.

Value Engineering

Midsona fortsätter att arbeta med att optimera kvalitetsnivån i produktportföljen, vilket handlar om att ta fram lönsamma och kvalitativa produkter som samtidigt uppfyller bästa möjliga kundvärde. Som en möjliggörare för detta arbetar Midsona med 360 Value engineering (design to value) som ett verktyg för att optimera produkter och processer i hela värdekedjan. Det är ett verktyg för att använda konsument- och kundinsikter samt kategorianalys för att säkerställa att rätt produkter finns på rätt plats till rätt pris. Genom 360 Value Engineering arbetar Midsona strukturerat och tvärfunktionellt för att säkerställa rätt balans mellan kvalitet, funktion och kostnad i hela värdekedjan.

Samarbete med leverantörer

En central del i Midsonas arbete för att säkerställa ett hållbart erbjudande är det nära samarbetet med leverantörer kring miljömässiga och sociala frågor. Under året har koncernen fortsatt att utbilda och engagera sina leverantörer i arbetet kopplat till Science Based Targets initiative (SBTi). Midsona har ett tydligt ansvar att säkerställa att leverantörerna uppfyller kraven i linje med dessa mål. Arbetet har även omfattat förberedelser inför den kommande EU-förordningen PPWR, som reglerar användningen av förpackningar inom industrin och träder i kraft 2026. Midsona har under året lagt betydande resurser på att förbereda organisationen och sina samarbetspartners för att uppnå full efterlevnad.

Parallellt har arbetet intensifierats inför implementeringen av EUDR, som berör råvaror som kakao och soja – ingredienser som är vanliga i Midsonas produktportfölj. Som livsmedelsproducent har koncernen ett ansvar att säkerställa spårbarhet och transparens i hela värdekedjan, inklusive rapportering till myndigheter. Båda dessa direktiv väntas börja tillämpas 2026–2027, och förberedelserna har varit ett prioriterat fokus under året.

Lönsamma och hållbara inköp

Under året har Midsona lanserat en ny inköpsstrategi med syfte att kombinera ett inköpsarbete som aktivt bidrar till lönsamheten med ökad effektivitet i hållbarhetsarbetet. Ett viktigt steg togs inom transportområdet, där målet om 100 procent förnybar energi för inrikestransporter i Sverige uppnåddes under 2025. Under slutet av 2024–2025 genomfördes en transportupphandling för delar av verksamheten som dels resulterade i kostnadsbesparingar, dels i att samtliga inrikestransporter i Sverige nu är fossilfria. Dessutom har Midsona ställt om till mer miljövänliga transportlösningar mellan europeiska leverantörer och bolagets lager- och produktionsenheter i Norden.

VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET

Friggs tillväxtresa fortsätter

Friggs produktportfölj är bred och innefattar allt från majs- och riskakor till teer och kosttillskott där god smak och hälsa är i fokus. Genom att kontinuerligt leverera produkter av hög kvalitet som möter både kunders och konsumenters behov och efterfrågan har varumärket skapat en stark ställning i Sverige, Finland och Norge.Under 2025 har Friggs fokuserat på huvudsakligen två mål- grupper, som bearbetas baserat på Friggs insamlade konsument- insikter - hälsomedvetna kvinnor respektive familjer och unga vuxna. Som ledande aktör i kategorin fortsätter Friggs arbetet med att nå nya målgrupper och nya konsumtionstillfällen. Friggs ambition är att fortsätta tillväxtresan genom att bygga upp en ännu högre varumärkes- kännedom och preferens. I början av året lanserades en ny kommunikationsplattform med syfte att fördjupa den emotionella kopplingen till varumärket. Som ett led i detta lanserades nya reklamfilmer som har mottagits emot väl.

Ökad efterfrågan på Beauty
Sortimentet inom Urtekram Beauty har haft en god utveckling under året, med framför allt en expansion i Europa. Urtekram Beautys omställning till en mer digital närvaro har varit en nyckel till resultat, där inte minst Amazon har varit en viktig kanal för den europeiska försäljningen. För att möta en högre efterfrågan har Midsona utökat produktionsförmågan i Mariager, där Urtekram Beauty produceras. Även för Urtekram Beauty har en renodling av kategorierna gjorts med tydligt fokus på hårvård, vilket har gett resultat gentemot konsument. Under året lanserades ”Nordic Berry” som är en produktserie med koppling till nordisk skönhet som tagits emot väl på den europeiska marknaden och stärker varumärkets positionering inom Nordic Beauty.

Kosttillskott och hälsokost stärker erbjudandet inom konsumenthälsa

Kosttillskott är en viktig pusselbit i koncernens strategi och något som bidrar till lönsamheten. Kosttillskott stärker erbjudandet inom konsumenthälsa. Fokus för kosttillskott ligger på att utnyttja kompe- tensen och historiken inom området, och att implementera detta utifrån lokala förutsättningar och konkurrenslandskapet. Kosttillskott och hälsokost är produkter som i Midsonas början utgjorde kärnan i erbjudandet. Den grunden är stabil och präglar fortfarande koncernens verksamhet, med fokus på att främja hälsa och välbefinnande genom starka varumärken. Under året har flera av varumärkena inom kosttillskott vidareutvecklats och stärkt sina positioner.

I Sverige har varumärket Eskio-3 lanserat en egen digital ut- bildningsplattform som är riktad till apotekspersonal, som ska stärka personalens möjligheter att rekommendera produkterna till kunder. Initiativet har hittills fokuserat på Sverige, men har på sikt potential att genomföras i fler länder. I Norge har Biopharma genomfört en relansering av varumärket med ny design samt lansering av nya produkter. Under året har Midsona arbetat med att förenkla och effektivisera den finska kosttillskottportföljen för att stärka det väl- etablerade varumärket Bertils position på den finska marknaden.

Kategoribaserad strategi för ekologiska varumärken

Midsona fokuserar på att driva organisk tillväxt inom egna väl- etablerade ekologiska konsumentvarumärken. Midsonas ambition är att skapa starka band med konsumenter som har intresse för hälsa och välbefinnande och att även knyta an till grupper som inte varit ekologiska konsumenter från början. Det ekologiska sortimentet står idag för över hälften av Midsonas produktutbud och omfattar de sju varumärkena Kung Markatta, Urtekram, Helios, Davert, Happy Bio, Celnat och Vegetalia.

Den ekologiska marknaden har genomgått en förändringsresa de senaste åren. Trots osäkra tider och mer fokus på pris finns tydliga trender som talar för ett underliggande behov hos konsumenter att prioritera sin egen hälsa genom livsmedel utan genvägar. Under året har Midsona arbetat aktivt med konsumentinsikter, vilket har bidragit till att bättre förstå vilka områden som värderas högt inom hälsa och hållbarhet. Med ekologiska produkter som lyfter dessa värden kan Midsona stärka banden till befintliga kunder och även nå ut till en bredare målgrupp. Det skapar förutsättningar för tillväxt.

Utifrån insikterna krävs anpassade strategier – Midsonas ekologiska varumärken är alla olika i sin profilering och mognadsgrad. Varje varumärke behöver sin kompass för att välja rätt kommunikation, rätt kategorier och relevant sortiment som säkrar framgången. Private Label-segmentet, butikernas egna varumärken, fortsätter samtidigt att spela en viktig roll som prisvärda ekologiska alternativ till premiumsortimentet. Midsona, som även producerar Private Label, ser att detta bidrar till stabilitet i koncernen.

Ett ekologiskt sortiment som möter marknadens behov

Midsona har under året arbetat aktivt med att strömlinjeforma den ekologiska produktportföljen för att bli mer relevanta gentemot mark- nadens behov. Arbetet omfattar både fysiska och mentala dimen- sioner – från rätt exponering i butik till att stärka medvetenheten om Midsonas ekologiska varumärken hos konsumenter genom digitala kampanjer och marknadsföring. En annan viktig pusselbit är att i viss mån sälja befintliga produkter till nya marknader och utveckla nya produkter som är drivna av välförankrade insikter.

De ekologiska varumärkenas utveckling

I Norden har koncernen genomfört en renodling av sortimentet för Kung Markatta och Urtekram Food, där ett färre antal kategorier har valts ut utifrån där koncernen ser störst potential framåt. Genom att ta steget och fokusera på den största potentialen, som exempelvis oljor, har också tillväxt kunnat skapas inom de valda områdena. För det ekologiska varumärket Helios har utgångsläget varit annorlunda, med ett befintlig smalt och lönsamt sortiment. Inom Helios utbud har produkter i stället adderats inom tillväxtkategorierna med fokus på att öka distributionen. Under året har Helios ökat sitt fokus på ”clean eating”, en trend som har fått ökat genomslag i Norden, inte minst i samband med publiceringen av de nya nordiska kostråden. Råden betonar vikten av en växtbaserad kost med stora inslag av grönsaker, frukt, bär, full- korn, nötter och baljväxter – vilket ligger väl i linje med Helios utbud.

Kung Markatta har under året dragit nytta av insikter från andra ekologiska varumärken inom koncernen och lanserat en egen serie kryddor. Kryddkategorin är strategiskt viktig både i ett smak- och hälsoperspektiv, då många konventionella produkter tillförs onödiga tillsatser genom odling. Lanseringen har byggts upp med fokus på smakupplevelse och naturliga ingredienser. Varumärket nominerades även till KRAVs Go Organic Award 2025 för övergången från konservburk till tetra-förpackning för krossade tomater. Samma omställning till tetra har sedan genomförts för kokosmjölk i Sverige och Danmark med positiv respons.

I Tyskland har varumärket Davert under året fokuserat på att erbjuda hälsosamma och färdiga maträtter, vilket har gett goda resultat. Samtidigt har Happy Bio haft en stark efterfrågan under året. Varumärket har fått medvind av den globala trenden att konsu- mera mer ”superfrön”, vilket stämmer väl in på Happy Bios sorti- mentet med ekologiska och växtbaserade livsmedel såsom spannmål, flingor, frön och liknande.

Den spanska delen av verksamheten påverkades betydligt av fabriksbranden i Castellcir som inträffade under året. Fabriken producerar växtbaserade kött- och proteinalternativ, som växt- baserade burgare, tempeh och seitan, för ett flertal olika varumärken inom koncernen. Vegetalia var ett av de varumärken som påverka- des av händelsen, vilket innebär en del pausade initiativ gentemot dagligvaruhandeln i Spanien. 17

MIDSONAS HÅLLBARHETS- RAMVERK

Att agera på ett hållbart och ansvarsfullt sätt är avgörande för lång- siktigt värdeskapande och Midsona är övertygat om att en affärs- modell med fokus på hälsa och hållbarhet ger värden i form av ökad lönsamhet och långsiktig motståndskraft. Oavsett hur omvärlden ter sig ser Midsona en fortsatt stark förväntan från de viktigaste intres- senterna att ta ett stort ansvar för klimatet, miljön och människorna i och kring koncernens verksamhet. Den vetenskapliga grunden för företag att agera är fortsatt stark, liksom kundernas och konsumenter- nas efterfrågan på hållbara produkter och transparenta arbetssätt.

Samtidigt är det viktigt att säkerställa att koncernen arbetar fokuserat med de hållbarhetsområden där Midsona kan göra störst skillnad. Mot denna bakgrund har Midsona sett över sitt tidigare hållbarhets- ramverk som fastslogs för över fem år sedan. En uppdatering har påbörjats under 2025 med vägledning från Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), det europeiska direktivet för hållbarhets- rapportering. Koncernen har även kopplat ramverket till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Uppdateringen innebär justeringar både i fokusområden och i målformuleringar.

Det nya ramverket ger en samlad bild av de prioriteringar och mål Midsona framåt ska arbeta med kopplat till koncernens väsentliga inverkningar, risker och möjlig- heter inom miljö och sociala aspekter samt bolagsstyrning. Samtidigt tydliggörs hur dessa områden är en del av koncernens övergripande verksamhetsstrategi. Det uppdaterade hållbarhetsram- verket ger ett långsiktigt och framtidssäkrat arbete med dessa områden där mål och aktiviteter är relevanta, mätbara och strategiskt förankrade. Midsonas hållbarhetsramverk spelar en central roll i Midsonas strategi och är en möjliggörare för att nå koncernens affärsmål. Koncernens mission – att hjälpa människor och planeten till ett hälsosammare och mer hållbart liv – utgör navet i ramverket.DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK Tre snabba frågor till Hållbarhetschefen Bättre planet Stärkta människor Pålitliga handlingar VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

BÄTTRE PLANET: Driva på omställningen till netto-noll- utsläpp och optimera resursanvändningen, för att minska miljöpåverkan genom hela värdekedjan.

STÄRKTA MÄNNISKOR: Främja hälsosammare val, stärka människor i Midsonas värdekedja och skydda arbetstagares rättigheter.

PÅLITLIGA HANDLINGAR: Garantera robusta styrningsstrukturer och pålitliga processer för att säker- ställa ansvarsfull affärsverksamheten.

18 Ramverk med stark affärskoppling

Syftet med Midsonas uppdaterade hållbarhetsramverk vilar på flera viktiga element. Dels är det utformat för att stödja affärsstrategin och bidra till att både koncernens finansiella och icke-finansiella mål nås. Detta stärker Midsonas konkurrenskraft i en bransch där efterfrågan på hållbara, hälsosamma och ansvarsfullt producerade produkter fort- sätter att växa. Dels struktureras ramverket i enlighet med internationellt erkända standarder vilket skapar en tydligare och mer transparent grund för styrning, uppföljning och rapportering. Slutligen skapas en tydligare koppling mellan hållbarhetsarbetet och organisationens dagliga beslut. Det ger medarbetarna en gemensam riktning, skapar förutsättningar för bättre planering och säkerställer att Midsona fortsätter vara en drivande aktör i omställningen mot mer hälsosamma och hållbara livs- medelsval samtidigt som identifierade finansiella risker inom dessa områden adresseras.

Förenklade och förtydligade hållbarhetsmål

Som en följd av översynen av ramverket har flera tidigare hållbarhets- mål tagits bort eller integrerats i andra områden medan nya har lagts till för att hjälpa koncernen fokusera hållbarhetsarbetet där det gör störst skillnad. En tydligare uppdelning har gjorts kopplat till koncernens mål om minskade koldioxidutsläpp för att skilja på de övergripande DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK Tre snabba frågor till Hållbarhetschefen Bättre planet Stärkta människor Pålitliga handlingar VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

MIDSONAS MEST VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR

Midsona genomförde koncernens första DMA under 2023 och uppdaterade den under 2025 i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS) riktlinjer. DMA:n hjälper Midsona att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga. Dels visar DMA:n hur koncernen påverkar människor och miljö, men belyser också finansiella risker och möjligheter för Midsona utifrån ett hållbar- hetspespektiv. Genom DMA:n har Midsona fått en tydligare bild av vilka hållbarhetsområden som är mest väsentliga att adressera och fördjupa kopplingen till affärsstrategin.

BÄTTRE PLANET:

E1: Klimatförändringar
E2: Föroreningar
E3: Vatten och marina resurser
E4: Biologisk mångfald och ekosystem
E5: Cirkulär ekonomi

STÄRKTA MÄNNISKOR:

S1: Den egna arbetskraften
S2: Arbetstagare i värdekedjan
S4: Konsumenter och slutanvändare

PÅLITLIGA HANDLINGAR:

G1: Ansvarsfullt företagande

vetenskapligt baserade målen, validerade av SBTi, och underliggande fokusområden med tillhörande koldioxidreducerande aktiviteter. Ett konkret exempel är att målet om 100 procent fossilfria trans- porter till 2030 har tagits bort som självständigt mål. Däremot är aktiviteter för att minska utsläpp från transporter fortsatt nödvändig för att nå koncernens klimatmål 2030. Genom att ta bort det kort- siktiga målet om fossilfria transporter frigörs resurser i verksamheten för att fokusera på andra aktiviteter som både kan vara mer kost- nadseffektiva och koldioxidreducerande på kort sikt. Detta bidrar till att nå Midsonas övergripande mål på ett bättre sätt.

Målet kopplat till vatten har tagits bort eftersom egen inverkan är låg medan vattenanvändning i leverantörsledet har bedömts som väsentligt och kommer adresseras framåt. Det tidigare målet kring palmolja inkluderas framgent i koncernens arbete enligt EU:s nya avskogningsförordning, liksom ramverkets förpackningsmål som nu breddas i linje med PPWR. Slutligen är koncernens mission med fokus på växtbaserade och ekologiska produkter fortsatt mycket viktig, men vid en översyn av de mest centrala områdena kopplade till miljö och sociala aspekter för Midsona återfinnes inte tillräckligt med stöd för att motivera ett mål om 100 procent växtbaserade produkter för hela koncernen. Därför har även detta mål tagits bort.

19 3 SNABBA FRÅGOR - Beatrice Perlman Ewert, Hållbarhetschef

KAN DU KORT SUMMERA NÅGRA AV DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA FÖR MIDSONAS HÅLLBARHETSARBETE UNDER 2025?
Under 2025 arbetade vi målmedvetet med att stärka den strate- giska inriktningen för hållbarhetsarbetet, bland annat genom upp- dateringen av Midsonas hållbarhetsramverk som arbetades fram i koncernledningen och godkändes av styrelsen. Arbetet med ram- verket, och dess bakomliggande analys, hjälpte oss att prioritera rätt och tydliggöra riktningen framåt, samtidigt som vi förtydligat kopplingen mellan hållbarhet och affärsstrategi. På aktivitetsnivå tog vi viktiga steg, bland annat genom övergången till fossilfria transporter i Sverige och ett uppväxlat arbete med hållbara förpackningar, drivet av PPWR. Genom hela året har alla kollegor varit starkt engagerade, vilket bidragit till våra framsteg.

VAR KOMMER ERT HUVUDSAKLIGA FOKUS ATT LIGGA MED DETTA ARBETE UNDER 2026?
Under 2026 ligger huvudfokus på implementering av det upp- daterade hållbarhetsramverket och att fortsätta arbetet med att omsätta målen till konkret handling. Med minskat rapporterings- tryck frigörs mer tid för att driva arbetet med att säkerställa inte- grationen av identifierade inverkningar, risker och möjligheter i verksamhetens processer. Jag ser bland annat fram emot det gemensamma projektet mellan hållbarhet och inköp i att etablera en roadmap för att nå våra FLAG-mål. Dessutom planerar vi att utveckla vår metod för leverantörsutvärdering för att hålla oss i framkant. Målet är helt enkelt att bidra till att skapa värde som gagnar våra affärspartners, konsumenter, anställda och inte minst investerare, genom att systematiskt arbetet med de identifierade inverkningar, risker och möjligheter i verksamheten.

VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT ETT FÖRETAG SOM MIDSONA ARBETAR AKTIVT MED HÅLLBARHETSFRÅGOR?
Hållbarhet är grunden i Midsonas identitet och affärsmodell. Med utgångspunkt i Midsonas mission ligger det i vår natur att agera ansvarsfullt och hållbart med hänsyn till människor, planeten och affären samtidigt som vi ser att vårt fokus på hälsosamma och hållbara produkter är en finansiell möjlighet. Aktivt hållbarhets- arbete minskar också finansiella risker kopplade till bland annat klimatförändringar och leverantörskedjor, samtidigt som det stär- ker vår trovärdighet och affärens motståndskraft. Att förstå och hantera inverkan, risker och möjligheter för samtliga hållbarhets- områden är centralt för att säkerställa lönsamhet och stabilitet över tid. Hållbarhet behöver därför ses som mer än ett ansvar, det är en strategisk förutsättning för att bygga ett bolag som kunder, partners och investerare kan lita på över tid. Detta i kombination med att erbjuda hälsosamma och hållbara produkter ger en affär som inte bara är väl rustad för framtiden, utan som är framtiden.

20 MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK

DETTA OMRÅDE BIDRAR TILL FÖLJANDE FN:S GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING:

Fokusområdet adresserar Midsonas väsentliga miljörelaterade inverkningar, risker och möjligheter genom hela värdekedjan. Här har Midsona identifierat klimat, föroreningar, vattenanvändning, biologisk mångfald och cirkulär ekonomi som väsentliga områden. En betydande del av koncernens klimatpåverkan är kopplad till inköpta varor och tjänster (Scope 3), men även till utsläpp från den egna verksamheten, främst genom stationär förbränning i produk- tionen samt energianvändning (Scope 1 och 2). Detta gör sam- arbetet med koncernens leverantörer, tillsammans med åtgärder för energieffektivisering och minskade utsläpp från den egna verksam- heten, till viktiga verktyg i klimatarbetet. Mot bakgrund av detta har Midsona valt att etablera vetenskapligt baserade klimatmål enligt SBTi, med slutmålet att nå netto-noll-utsläpp 2045. Detta mål omfattar också specifika mål enligt FLAG-standard, som specifikt riktar sig mot företag verksamma inom sektorer med omfattande markanvändning, så som jordbruk och skogsbruk. Bättre planet omfattar även effekter kopplade till föroreningar, vatten och biologisk mångfald, framför allt relaterat till jordbruksledet i värdekedjan. Markomvandling, resursanvändning och användning

BÄTTRE PLANET

Hållbarhetsramverkets fokusområde Bättre planet syftar till att accelerera omställningen till netto-noll- utsläpp och optimera resursanvändningen, för att minska miljöpåverkan genom hela värdekedjan.

FRAMSTEG 2025:RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA

l l l l 18 % minskade växthusgasutsläpp i den egna verksamheten (Scope 1 och 2) jämfört med 2024.
25 % av Midsonas leverantörer har satt eller accepterat att sätta vetenskapligt baserade klimatmål enligt SBTi.
Ökad andel återvinningsbara plast- förpackningar, från 50 % till 65 %.
80 % ekologiskt certifierade sålda ensklida produkter.

av bekämpningsmedel kan bidra till vattenstress, markförsämring och förlust av biologisk mångfald. Genom att erbjuda en hög andel ekologiska produkter är Midsona med och främjar en mer hållbar råvaruproduktion, vilket bidrar till både miljönytta och stabil råvaru- försörjning. För att hantera negativ inverkan och finansiella risker som koncernen har identifierat, främst kopplat till inköp av konven- tionella råvaror, planerar Midsona att under 2026 ta fram nya, relevanta mål inom dessa områden Slutligen är även cirkulär ekonomi en del av fokusområdet. Cirkulära flöden gör det möjligt att använda resurser mer effektivt, minska avfall och växthusgasutsläpp samt stärka motståndskraften i livsmedelssystemet. Genom att fokusera på de identifierade in- verkansområdena och riskerna arbetar Midsona med att minska materialförluster och främja återvinningsbara och återvunna förpack- ningsmaterial för att skydda naturresurser och biologisk mångfald, samtidigt som ekonomiskt värde skapas och resurser nyttjas på ett mer effektivt sätt.

MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK

DETTA OMRÅDE BIDRAR TILL FÖLJANDE FN:S GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING:

21 Fokusområdet Stärkta människor samlar Midsonas väsentliga inverk- ningar, risker och möjligheter inom sociala hållbarhetsfrågor i egen verksamhet och i värdekedjan. Konsumenters hälsa och säkerhet är det område där Midsona kan göra störst positiv skillnad, men även arbetsvillkor, likabehandling och mänskliga rättigheter är viktiga områden där Midsona identifierat en potentiell inverkan Området Stärkta människor är därför fördelat på tre underkategorier: Konsu- menter, Egen arbetskraft och Medarbetare i leverantörskedjan. Detta för att tydliggöra de olika väsentligheterna kopplade respektive område. Under Konsumenter fokuserar Midsona på att främja hälsosammare val och garantera trygga produkter givet den positiva inverkan kon- cernen har identifierat genom att kunna erbjuda hälsosamma, eko- logiska och växtbaserade livsmedel. Detta bidrar till mer hållbara konsumtionsmönster och långsiktigt förbättrad hälsa. En stark efter- frågan på hållbara och hälsosamma livsmedel innebär samtidigt affärsmöjligheter för koncernen.

STÄRKTA MÄNNISKOR

Inom hållbarhetsramverkets fokusområde Stärkta människor ligger Midsonas arbete med att främja hälsosammare val, stärka människor i vår värdekedja och skydda arbetstagares rättigheter.

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
- Tre snabba frågor till Hållbarhetschefen
- Bättre planet
- Stärkta människor
- Pålitliga handlingar
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

GOD HÄLSA OCH VÄL BEFINNANDE JÄMSTÄLLDHET ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION

FRAMSTEG 2025:

Jämn könsfördelning i koncernen med 54 % kvinnor och 46 % män. Dessutom 50 % könsfördelning i ledande positioner (25 kvinnor, 25 män).
Framtagande av koncerngemensamt underlag för medarbetardialog för att säkerställa att medarbetare bedöms, ut- vecklas och befordras utifrån gemensamma, objektiva och transparenta kriterier.
93 % växtbaserade sålda enskilda produkter i portföljen.

MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK

Egen arbetskraft fokuserar på att skapa en säker, inkluderande och utvecklande arbetsplats där alla koncernens medarbetare ska känna sig trygga och trivas. Detta är en av grundförutsättningarna för Midsonas framgång. För Medarbetare i leverantörskedjan ligger fokus på att värna arbetstagares rättigheter. Midsona har råvaruproduktion i stora delar av världen, inklusive vissa högriskländer för mänskliga rättigheter, där det finns risker kopplade till bristande arbetsvillkor, begränsade arbetsrättigheter samt risk för barn- och tvångsarbete. Här blir koncernens arbete nära leverantörer och god uppföljning av avtal centralt för att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter.

DETTA OMRÅDE BIDRAR TILL FÖLJANDE FN:S GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING:

22 ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

MIDSONAS FÖRSTA ESRS-RAPPORT

I år publicerar Midsona sin första lagstadgade hållbarhetsrapport i enlighet med ESRS. Att kunna leverera denna rapport har krävt ett omfattande förberedelsearbete som inkluderat en uppdaterad DMA, stärkt intern styrning och utvecklade processer för insamling och kvalitetssäkring av hållbashetsdata. Även om Midsona kommer att falla utanför CSRD i sin nuvarande form, ser Midsona ett stort värde i att följa en gemensam rapporteringsstandard för att bidra till ökad transparens. Ramverket är dessutom ett tydligt och jämförbart sätt att se hur hållbarhetsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter identifieras, hanteras och följs upp av företag, samtidigt som det är ett verktyg för att hjälpa verksamheter att strukturera och systematisera arbetet. Genom en fortsatt ambitiös hållbarhetsrapportering skapar Midsona dessutom bättre förutsättningar för intern styrning mot affärs- och hållbarhetsmål, integrering av hållbarhet i affärsstrategi och risk- hantering, samt transparens gentemot investerare, kunder och andra intressenter. Arbetet med koncernens hållbarhetsrapportering med utgångspunkt i erkända standarder och regelverk ses som ett viktigt hjälpmedel för att sätta rätt prioriteringar och styra mot dessa och samtidigt bidra till ökad tydlighet och jämförbarhet över tid.

Utöver att hela ramverket vilar på en grund av koncernens styrnings- principer har Midsona även en identifierad väsentlig fråga inom bolagsstyrning, nämligen koncernens arbete för att motverka korrup- tion och mutor. Syftet är att säkerställa att Midsona bedrivs etiskt, transparent och i enlighet med lagar och internationella ramverk. Fokusområdet Pålitliga handlingar adresserar risker kopplade till korruption, mutor och oetiskt affärsbeteende i den egna verksam- heten och i leverantörsledet. Midsonas värdekedja sträcker sig över flera länder och marknader, varav vissa bedöms ha förhöjd risk för korruption. Detta kan innebära risker för såväl ekonomiska förluster som skadat förtroende, och i förlängningen bidra till ökade samhälls- problem såsom ojämlikhet och försvagade institutioner. För att hantera den identifierade inverkan för korruption och mutor är tydliga styrningsprinciper, ansvarsfördelning och efterlevnad av uppförandekod och policyer centrala. Arbetet med Pålitliga handlingar syftar till att förebygga oegentligheter, säkerställa affärsetik genom hela värdekedjan och skapa förutsättningar för långsiktigt hållbart värdeskapande.

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
- Tre snabba frågor till Hållbarhetschefen
- Bättre planet
- Stärkta människor
- Pålitliga handlingar
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

PÅLITLIGA HANDLINGAR

Pålitliga handlingar är kärnan i Midsonas arbete och fokuserar på att garantera robusta styrningsstrukturer och pålitliga processer som ska säkerställa en ansvarsfull affärsverksamhet.

POLICYER SOM UPPDATERATS UNDER 2025

Code of Conduct
Sustainability policy
Risk management policy
Zero deforestation policy
Whistleblowing policy

Midsonas fullständiga hållbarhetsrapport finns i årsredovisningens förvaltningsberättelse på sidorna 50-118.
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK 23

VÅRA DIVISIONER

Verksamheten är organiserad i tre divisioner; Nordics, North Europe och South Europe, vilka har det operativa ansvaret för produktutveckling, produktion, marknadsföring, försäljning och distribution till kund. Närhet till kunder ger de bästa förutsättningarna för att kombinera skalfördelar med flexibla och effektiva affärsbeslut.

DIVISION NORDICS

”Division Nordics kärnverksamhet stärktes under året genom orga- nisk tillväxt i egna varumärken, drivet av stark utveckling inom eko- logiska produkter och riktade investeringar inom området. Samtidigt fortsatte vi att optimera kontraktstillverkningen genom att fasa ut lågmarginalkontrakt och fokusera på volymer med högre värde. Trots betydande kostnadsökningar för råvaror förbättrades den operativa stabiliteten och leveransförmågan successivt under året.”
Markus Wessner, President Division Nordics

Marknader: Sverige, Danmark, Norge, Finland.
Andel nettoomsättning i koncernen (2025):
Produktion: Naturliga och ekologiska produkter, konsumenthälsa och hälsolivsmedel.
Varumärken: Friggs, Urtekam, Kung Markatta, Earth Control, Helios.

DIVISION NORTH EUROPE

”Under 2025 stärkte Division North Europe sin operativa stabilitet och leveransförmåga. Efter en utmanande start på året förbättrades leveransprecisionen successivt till en stabil hög nivå, samtidigt som produktionseffektiviteten ökade. Genom ett mer fokuserat sortiment, förenklade recept och stärkta processer för försäljningen och den operativa verksamheten, lyckades vi även minska lagernivåerna avsevärt.”
Heiko Hintze, President Division North Europe

Marknader: Tyskland.
Andel nettoomsättning i koncernen (2025):
Produktion: Ekologiska livsmedel som ris, flingor, torkad frukt och nötter.
Varumärken: Davert.

DIVISION SOUTH EUROPE

”Under året utvecklades Frankrike starkt med god försäljningstillväxt, framförallt i dagligvaruhandeln, samtidigt som operativa förbättringar bidrog till ökad effektivitet och kvalitet.I Spanien präglades året av en fabriksbrand som påverkade en stor del av produktionskapaciteten, men effektivt krishanteringsarbete medförde att majoriteten av produktionen kunde återställas på två månader. Samtidigt stärktes affären genom en ompositionerad försäljningsportfölj och fortsatt tillväxt i de egna konsumentvarumärkena i divisionen.” Marjolaine Cevoz-Goyat, President Division South Europe Marknader: Frankrike, Spanien. Andel nettoomsättning i koncernen (2025): Produktion: Ekologiska spannmåls- och müsliprodukter, växtbaserade produkter och vegetabiliskt protein. Varumärken: Happy Bio, Celnat, Vegetalia.

OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER

Efter flera år av ekonomisk osäkerhet visar den europeiska marknaden nu tecken på stabilisering. Samtidigt växer intresset för hälsosamma och hållbara matval. I denna utveckling står Midsona starkt, med en bred portfölj av produkter som möter konsumenternas ökande efterfrågan på kvalitet, näring och hållbarhet.

Marknaden stabiliseras efter osäkra år

Efter flera år präglade av hög inflation, stigande räntor och lågkonjunktur – vilka alla haft stor påverkan på konsumenter och deras köpbeteende - visar den europeiska ekonomin nu tydliga tecken på stabilisering ¹. Under 2024 började inflationen avta, och 2025 har fortsatt i samma positiva riktning med en mer balanserad prisutveckling på omkring två procent ². Det är en nivå som skapar bättre förutsättningar för både företag och konsumenter. Även om den övergripande volymtillväxten i livsmedelsbranschen fortsatt är låg, visar prognoser från EU-kommissionen att ekonomin gradvis stärks i vissa geografiska områden i Europa ³.

Fortsatt priskänslighet – men inte i alla livsmedelskategorier

När inflationen varit hög har det varit förklarligt att konsumenter prioriterat livsmedel med lägre pris framför dyrare alternativ som fokuserar på ekologiskt, funktionellt och hög kvalitet ⁴. Detta börjar vända, och fler konsumenter värdesätter nu livsmedel som har närings- eller hälsofördelar. Hela 60 procent av nordiska konsumenter säger att deras val av livsmedel drivs av en önskan att äta mer näringsriktig mat ⁵. Konsumenternas vilja att köpa ekologiskt finns fortfarande kvar, då runt 70 procent av konsumenter i Norden i någon mån väljer ekologiska varor när de handlar ⁶. Tillväxten i segmentet bromsas på grund av fortsatt höga matpriser och en förflyttning mot DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 25 att handla mer lokala matvaror ⁷. Men i en alltmer stabiliserad marknad väntas efterfrågan för ekologisk, hälsosam och funktionell mat att öka. Hela 69 procent av globala konsumenter tycker att hållbarhetsfaktorer blivit viktigare för dem de senaste åren ⁸.

Hållbara matvanor i fokus, både nationellt och internationellt

Att välja hållbara och ekologiska matvaror är centralt för både folkhälsan och för miljön. IPCC lyfter bland annat fram hållbart jordbruk och förändrade konsumtionsvanor, som mer växtbaserad kost, som centrala faktorer för en hållbar framtid ⁹. Dessutom har både Nordiska ministerrådet och Livsmedelsverket uppdaterat sina kostråd för 2025 med ökat intag av grönsaker, fullkorn och baljväxter, samt minskad konsumtion av rött kött ¹⁰. Allt fler konsumenter väljer också att laga vegetarisk mat ¹¹. Hållbara matvanor motiveras både som viktiga för individen och för planeten. Liknande tendenser syns i resten av Europa ¹² och globalt ¹³.

Ökat intresse för naturlig mat och kosttillskott

I marknaden skapas flera intressanta möjligheter för tillväxt bortom enbart volym – särskilt inom vissa kategorier och försäljningskanaler ¹⁴. Intresset för hälsosam, naturlig och funktionsinriktad mat, proteinrika produkter och produkter med hög näringskvalitet fortsätter att öka. Även intresset för kosttillskott är högt. Hälften av Nordens konsumenter äter vitamintillskott varje dag ¹⁵ och konsumtionen av både proteinrika mjölkbaserade produkter så som kvarg och keso ¹⁶, samt proteinbars ¹⁷ har ökat kraftigt de senaste åren. Konsumenter efterfrågar även i allt högre grad rena, naturliga produkter utan onödiga tillsatser, vilket är grundat i en oro kring den påverkan ultraprocessad mat har på individen och klimatet ¹⁸. Särskilt bland yngre konsumenter märks ett tydligt engagemang för livsstilsval som kombinerar hälsa och hållbarhet ¹⁹.

”Healthy snacking” en ny snackis

En ny generation av konsumenter börjar sätta sin prägel på marknaden. Produkter med stor potential gentemot denna konsumentgrupp är hälsosamma, funktionella och färdiga ätbara produkter, som är ”on-the-go” och passar in i deras livsstil ²⁰. Studier visar att hela 77 procent av globala ”Gen Z” köper mat på språng varje månad ²¹. Stor potential finns i kategorin ”healthy snacking”, där hälsosamma alternativ för snacks börjar bli alltmer populärt ²². Trenden bottnar i flera faktorer. Bland annat visar studier att hälften av Nordens befolkning hoppar över ett mål mat om dagen ²³, något som potentiellt ersätts av olika alternativa, lätt tillgängliga snacks. Dessutom syns ett ökat intresse för snacks med hälsofördelar samt växtbaserade, protein- och fiberrika, naturliga snacks ²⁴.

Midsonas mångfacetterade produktportfölj möter marknaden där den växer

Konsumenterna i Europa börjar långsamt att återhämta sig efter flera år av ekonomisk osäkerhet med hög inflation och stigande priser. Samtidigt blir hälsosamma och hållbara val alltmer centrala för konsumenterna, vilket skapar nya möjligheter för aktörer som kan möta dessa behov. Även om högre prisnivåer ibland bromsar köpvilligheten, finns ett tydligt underliggande intresse för livsmedel som kombinerar näring, funktion och hållbarhet. Denna trend är särskilt tydlig bland yngre konsumenter som aktivt söker produkter som stödjer en hälsosam livsstil.

Midsona står starkt i marknaden tack vare sin breda och diversifierade produktportfölj. Den omfattar hälsosamma och funktionsinriktade produkter, så som proteinrika alternativ och kosttillskott. Portföljen inkluderar även uppdaterade och innovativa lösningar inom “healthy snacking”, vilket möter den ökande efterfrågan på praktiska och näringsrika mellanmål. Midsona producerar och levererar även produkter under butikskedjornas egna varumärken, så kallat Private Label. Private Label stärker Midsonas marknadsnärvaro, gör det möjligt att nå fler konsumentsegment och kompletterar företagets egna varumärken, samtidigt som det skapar tillväxtmöjligheter i prisvärda och hållbara produktkategorier. Midsona är väl positionerat för att ta ytterligare marknadsandelar i segment där konsumenter söker produkter som kombinerar kvalitet, hälsa, hållbarhet och prisvärde. Företagets tydliga strategi gör att Midsona kan fortsätta att driva utvecklingen mot en mer hälsosam och hållbar framtid, där verksamhetens framgång vilar på individens välbefinnande och respekt för planetens resurser.

¹ ECB
² Eurostat
³ European Commission
⁴ McKinsey
⁵ Mintel, Health and wellness trends in the Nordics, 2024
⁶ YouGov, Food & Health – Nordic Report 2025
⁷ YouGov, Food & Health – Nordic Report 2025
⁸ NielsenIQ, 2023 Sustainability Report
⁹ IPCC
¹⁰ Mintel, Health and wellness trends in the Nordics, 2024
¹¹ YouGov, Food & Health – Nordic Report 2025
¹² Mintel, Health and wellness trends in the Nordics, 2024
¹³ Nielsen IQ, 2023 Sustainability Report
¹⁴ McKinsey
¹⁵ YouGov, Food & Health – Nordic Report 2025
¹⁶ YouGov, Food & Health – Nordic Report 2025
¹⁷ Dagligvarunytt, De tar mest av kakan – när fler väljer protein framför choklad
¹⁸ Mintel, Health and wellness trends in the Nordics, 2024
¹⁹ McKinsey
²⁰ Nielsen IQ, State of Snacking 2024
²¹ McKinsey
²² Nielsen IQ, State of Snacking 2024
²³ YouGov, Food & Health – Nordic Report 2025
²⁴ Nielsen IQ, State of Snacking 2024

FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA

Midsona är Nordens ledande koncern inom hälsosamma och hållbara livsmedel, med målsättning att bli en av de ledande i Europa. Som aktieägare i Midsona investerar du i ett bolag med en tydlig strategisk inriktning och en stark varumärkesportfölj, väl positionerad för att skapa värdetillväxt i en livsmedelsbransch under omställning. 5

Midsona befinner sig på en fragmenterad livsmedelsmarknad bestående av många mindre och medelstora aktörer, vilket öppnar upp för goda möjligheter till konsolidering. Midsona har byggt upp den koncern som finns idag utifrån en framgångsrik tillväxtresa genom förvärv, vilket idag utgör en plattform med ett antal väletablerade varumärken i Norden och Europa. En större samordning och effektivisering av organisationen pågår för att uppnå de långsiktiga målsättningarna. Genom att förvärva, integrera och förädla starka varumärken är koncernens målsättning att skapa långsiktigt värde i form av bättre konkurrenskraft, attraktiva produkter och större aktieägarvärde. Midsonas strategi bygger på en stark övertygelse om att efterfrågan på hälsosam och naturlig mat kommer att fortsätta växa. Allt fler människor vill ta hand om sin egen hälsa genom att välja livsmedelsprodukter som är så rena som möjligt – utan onödiga tillsatser och med tydligt ursprung.Midsona tror på ekologiskt som den långsiktigt hållbara vägen framåt – för både människors hälsa och livsmedelsbranschen. Genom Midsonas tydliga position inom hälsolivsmedel, ekologiska produkter och växtbaserad mat är bolaget väl rustat för att möta ett växande intresse för mat som förenar god smak, kvalitet och medvetna val. Midsonas fokus på hälsosamma produkter ska bidra till minskad klimatpåverkan. Livsmedelsbranschens omställning till större ansvarstagande är helt nödvändig för att skapa ett samhälle i behov av ökad resiliens och resurseffektivitet.

1 TYDLIG POSITION INOM LÅNGSIKTIGT HÄLSOSAMMA MATVAL

Midsona har en unik och bred portfölj med många välkända konsumentvarumärken. Koncernens ambition för erbjudande och produktutveckling är att i linje med visionen sträva efter – att bli ledande i Europa inom hälsosamma och hållbara livsmedel. Strategin för att nå dit bygger på att utveckla starka varumärken inom attraktiva kategorier och inta en ledande position inom huvuddelen av valda försäljningskanaler. I Norden har Midsona flera varumärken med starka positioner i sina produktkategorier. Förvärv av starka varumärken i Tyskland, Frankrike och Spanien har lagt grunden för en framtida tillväxt i övriga Europa.

3 UNIK PORTFÖLJ AV STARKA VARUMÄRKEN I LEDANDE POSITION

FÖRMÅGA ATT FÖRVÄRVA OCH FÖRÄDLA
Midsona kombinerar en stark lokal närvaro med en europeisk struktur som skapar både närhet, stabilitet och synergier. Genom etablerade varumärken med djupa rötter på respektive marknad står Midsona nära konsumenterna och kan snabbt fånga upp lokala behov och trender. Samtidigt ger den europeiska närvaron en robust plattform som minskar beroendet av enskilda marknader och möjliggör effektiv kunskapsdelning, synergier och skalfördelar. Kombinationen av lokalt förtroende och europeisk räckvidd gör att Midsona kan skapa rätt förutsättningar för att leverera långsiktigt värde till kund och konsument.

2 EUROPEISK NÄRVARO MED STARK LOKAL FÖRANKRING

4
Genom att förbättra nyttjandet av den gemensamma plattformen för koncernens varumärken, kan betydande synergier realiseras. Större samordning sker inom ett flertal nyckelområden: inköp och system för prognostisering, produktion, distribution och produktutveckling. Genom att optimera och samordna inom dessa områden skapas möjlighet till lägre kostnader, effektivare produktutveckling, effektivare värdekedja och ett mer konkurrenskraftigt erbjudande. Koncernens samlade konsumentinsikter om trender och beteenden är en viktig grund för att säkerställa ett aktuellt och relevant erbjudande som är samklang med marknadens behov. Sammantaget drivs många insatser för att realisera synergier som stärker lönsamheten och skapar långsiktigt värde för aktieägarna.

STABIL PLATTFORM SOM REALISERAR SYNERGIER

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Verksamheten
Risker
Aktien och aktieägare
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER 27 28

Styrelsen och verkställande direktören för Midsona AB (publ), organisationsnummer 556241–5322 med säte i Malmö, avger härmed årsredovisning jämte koncernredovisning och hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2025.

VERKSAMHETEN

Midsona är det ledande konsumentvaruföretaget i Norden inom hälsa och välbefinnande med beprövade produkter i kategorierna ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter. Koncernen etablerade sig utanför Norden, i Tyskland, Frankrike och Spanien, genom företagsförvärv under 2018–2019. Visionen är att bli en av de ledande aktörerna i Europa inom hälsa och välbefinnande. Produkterna är inriktade på att hjälpa människor till ett hälsosammare liv samtidigt som de ska vara hållbara för vår planet. Affärsmodellen bygger på starka varumärken med bra marknadspositioner, innovationer samt en effektiv produktions- och distributionsstruktur. Varumärkesportföljen består både av egna konsumentvarumärken, egna business-to-business varumärken och licensierade varumärken. Dessutom innehar koncernen kontraktstillverkningsuppdrag. De egna varumärkena utgör verksamhetens ryggrad och tillsammans med licensierade varumärken samt kontraktstillverkningsuppdrag bildar det en stark och bred varumärkesportfölj för försäljning till kunder.

Kunderna är främst kedjor inom dagligvaruhandel, apotekshandel, hälsofackhandel och övrig fackhandel samt aktörer inom food service och livsmedelsindustrin. Koncernen är organiserad i tre divisioner tillika rörelsesegment; Nordics, North Europe och South Europe, vilka har det operativa ansvaret för produktion, försäljning och distribution till kund. Försäljningen sker i huvudsak på den europeiska marknaden för hälsa och välbefinnande. Koncernövergripande ledning, administration, IT, HR, inköp, marknadsföring och innovation bedrivs som koncernfunktioner i moderbolaget Midsona AB. För mer information om koncernens rörelsesegment, se not 2 Rörelsesegment, sidan 128.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen uppgick till 3 630 Mkr (3 727), en förändring med -2,6 procent (-1,7). Den organiska förändringen i nettoomsättningen var -0,1 procent (-0,7), medan strukturella förändringar bidrog med 0,0 procent (-0,5) och valutakursförändringar med -2,5 procent (-0,5). För koncernens egna konsumentvarumärken var den organiska tillväxten i nettoomsättningen 1,4 procent (-3,1), trots ett visst försäljningsbortfall för kategorin ekologiska produkter till följd av en brand i den spanska produktionsanläggningen. Försäljningsutvecklingen var som helhet god för kategorin ekologiska produkter, driven av stark tillväxt på några geografiska marknaden, medan den var relativt stabil för kategorin konsumenthälsoprodukter. Det var tidvis utmaningar för kategorin hälsolivsmedel bland annat till följd av ett skifte av affärsmodell, från direkt till central distribution, för ett varumärke medförande temporärt lägre försäljningsvolymer under genomförandeprocessen. Den organiska förändringen i nettoomsättningen för licensierade varumärken var -16,3 procent (8,7), som i all väsentlighet var hänförlig till avslutade distributionsavtal. För kontraktstillverkning var den organiska tillväxten i nettoomsättningen 8,8 procent (5,0), trots ett större försäljningsbortfall till följd av avslutade kontraktstillverkningsuppdrag relaterade till branden i den spanska produktionsanläggningen. Den goda försäljningsutvecklingen för kontraktstillverkning var ett resultat av såväl nya som utökade affärsvolymer på några geografiska marknader.

Bruttoresultat

Bruttoresultat uppgick till 983 Mkr (1 069), motsvarande en marginal på 27,1 procent (28,7) och bruttoresultat, före jämförelsestörande poster, uppgick till 1 035 Mkr (1 069), motsvarande en marginal på 28,5 procent (28,7). Den lägre marginalen var främst relaterad till en ogynnsam försäljningsmix under stora delar av året, med högre andel försäljning av kontraktstillverkade produkter med generellt lägre marginaler, och ökade kampanjrabatter för några egna konsumentvarumärken som medförde prisreduceringar. Prisbilden för flertalet råvaror, andra insatsvaror och färdigvaror var relativt stabil, men på höga prisnivåer. För några viktiga råvaror steg dock priserna kraftigt på grund av dåliga skördar och sådana prisökningar har det ännu inte fullt ut kompenserats för med uttag i nästa led. För att komma till rätta med kapacitetsbrister relaterade till en ökad efterfrågan på ekologiska varor genomfördes det aktiviteter, speciellt under det första halvåret, i produktions- och logistikprocessen, som medförde temporära förhöjda produktionsomkostnader. Det förekom tidvis även bristsituationer, där vissa råvaror fick upphandlas utanför kontraktsbundna volymer till högre spotmarknadspriser för att hålla åtaganden om servicenivå till kunder. Både servicenivån till kund och effektiviteten i flertalet av koncernens produktionsanläggningar förbättrades successivt under året. Effektiviteten i den spanska produktionsanläggningen minskade dock betydligt under det andra halvåret till följd av branden.

Rörelseresultat

Rörelseresultat uppgick till 58 Mkr (128), motsvarande en marginal på 1,6 procent (3,4) och rörelseresultat, före jämförelsestörande poster, uppgick till 133 Mkr (128), motsvarande en marginal på 3,7 procent (3,4).

Nyckeltal, koncernen 1	2025	2024
Nettoomsättningstillväxt, %	-2,6	-1,7
Organisk förändring nettoomsättning, %	-0,1	-0,7
Bruttomarginal, före jämförelsestörande poster, %	28,5	28,7
Bruttomarginal, %	27,1	28,7
Rörelsemarginal, före jämförelsestörande poster, %	3,7	3,4
Rörelsemarginal, %	1,6	3,4
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr	0,07	0,33
Nettoskuld / Justerad EBITDA (R 12), ggr	1,1	1,6
Kassaflöde från den löpande verksamheten, Mkr	229	142

1 Midsona presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. För definitioner och avstämningar mot IFRS hänvisas till sidorna 155-158.FINANSIELL INFORMATION - KONCERNEN DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

-20% -15% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 20% -20 -10-15 -5 0 10 5 15 20 ORGANISK TILLVÄXT VARUMÄRKESTYPER NETTOOMSÄTTNINGVARUFÖRSÄLJNING PER VARUMÄRKESTYP RÖRELSERESULTAT, före jämförelsestörande poster 0 1 000 2 000 3 000 4 000 2021 2022 2023 2024 2025 0 50 100 150 200 2021 2022 2023 2024 2025 Konsument- varumärken 8,8 % Mkr 2021 0 0 1 000 50 2 000 100 3 000 150 4 000 200 20212022 20222023 20232024 20242025 2025 Mkr 63 % (62 %) 6 % (7 %) 9 % (11 %) 22 % (21 %) Licensierade varumärken -13,8 % Kontrakts- tillverkning Konsument varumärken Business-to-business varumärken Licensierade varumärken Kontraktstillverkning 1,4 % Business- to-business varumärken -16,3 %

Den förbättrade marginalen var i all väsentlighet relaterad till en god övergripande kostnadskontroll och kostnadsmedvetenhet samtidigt som såväl genomförda effektivitetsförbättringar i försäljnings- och administrationsorganisationen som realiserade synergier från tidigare års omstruktureringsprogram fick genomslag i rörelseresultatet. Rörelseresultatet belastades dock tidvis med vissa administrativa temporära merkostnader samtidigt som försäljningskostnaderna var höga i början på året på några geografiska marknader efter större genomförda sekventiella marknads- och försäljningsstimulerande investeringar i egna konsumentvarumärken.

Jämförelsestörande poster

Det ingick jämförelsestörande poster med -75 Mkr i rörelseresultatet hänförliga till förändringen av VD och koncernchef med -19 Mkr, omstruktureringskostnader för att förbättra effektiviteten och sänka kostnadsbasen i Nordics med -10 Mkr, omstruktureringskostnader för ledningsförändringar i North Europe med -1 Mkr och den brandskadade produktionsanläggning i South Europe med -45 Mkr, varav nedskrivningar av tillgångar -49 Mkr, andra merkostnader relaterade till branden -3 Mkr och en initial utbetald försäkringsersättning 7 Mkr. I jämförelseperioden ingick det inga jämförelsestörande poster i rörelseresultatet.

Resultat före skatt

Finansiella poster, netto, uppgick till -34 Mkr (-53). Räntekostnader för externa lån till kreditinstitut var -24 Mkr (-38) och räntekostnader hänförliga till leasing var -6 Mkr (-7). Räntekostnader till kreditinstitut minskade till följd av lägre skuldsättning och marknadsräntor samt konkurrenskraftigare villkor i den nya finansieringen. Omräkningsdifferenser på finansiella fordringar och skulder i utländsk valuta, netto, uppgick till 0 Mkr (0). Övriga finansiella poster uppgick till - 4 Mkr (-8).

Årets resultat

Årets resultat uppgick till 10 Mkr (47), motsvarande ett resultat per aktie på 0,07 kr (0,33) före och efter utspädning. Skatt på periodens resultat uppgick till -14 Mkr (-28), varav aktuell skatt -18 Mkr (-19), skatt hänförlig till tidigare år 0 Mkr (0) och uppskjuten skatt 4 Mkr (-9). Effektiv skattesats var 60,1 procent (37,0) och var i all väsentlighet en konsekvens av att nya underskottsavdrag i några dotterbolag inte aktiverades som uppskjutna skattefordringar samt att även underskottsavdrag från tidigare år både aktiverades som uppskjutna skattefordringar och utnyttjades mot skattepliktiga resultat i några dotterbolag.

Kassaflöde

Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 229 Mkr (142) och ökningen var helt hänförlig till en förbättrad rörelsekapitalutveckling, i synnerhet relaterad till en lägre kapitalbindning i varulager bland annat till följd av goda lagerhanteringsrutiner och optimerade lagernivåer. Dessutom minskade rörelseskulderna som en konsekvens av lägre varuinköp mot lager, vilket delvis motverkades av en högre kapitalbindning i rörelsefordringar relaterad till ökade förskott till leverantörer. Kassaflöde från investeringsverksamheten uppgick till -22 Mkr (-25) och utgjordes av investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar -34 Mkr (-24), försäljning av materiella anläggningstillgångar 11 Mkr (0) och en förändring av finansiella tillgångar 1 Mkr (-1). Kassaflöde från finansieringsverksamheten var -29 Mkr (-206), vilket utgjordes av upptagna lån 487 Mkr och amortering lån -433 Mkr (-150) merparten hänförliga till en refinansiering (se avsnitt Nytt finansieringsavtal, sidan 33) samt amortering av leasingskulder -54 Mkr (-56) och utdelning -29 Mkr. En frivillig extra amortering gjordes med -79 Mkr inom befintlig kreditram i jämförelseperioden. Periodens kassaflöde uppgick till 178 Mkr (-89).

Likviditet och finansiell ställning

Likvida medel uppgick till 316 Mkr (141) och det fanns outnyttjade krediter på 465 Mkr (487) vid årets utgång. Likviditetsreserven i förhållande till nettoomsättningen på rullande 12-månadersbasis var 21,5 procent (16,9). Nettoskulden uppgick till 299 Mkr (451) och var vid utgången av föregående kvartal 433 Mkr. Förhållandet mellan nettoskulden och justerad EBITDA på rullande 12 månaders basis var 1,1 ggr (1,6) och vid utgången av föregående kvartal var den 1,6 ggr. Eget kapital uppgick till 2 933 Mkr (3 068) och vid utgången av föregående kvartal var det 2 946 Mkr. Förändringarna utgjordes av periodens resultat 33 Mkr och omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter -46 Mkr. Soliditeten var 66,8 procent (67,6) vid årets utgång.

Investeringar

Årets investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar (exklusive nyttjanderättstillgångar) uppgick till -34 Mkr (-25) och utgjordes i all väsentlighet av ersättningsinvesteringar i produktionsanläggningar. Årets avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar (exklusive nyttjanderättstillgångar) uppgick till -88 Mkr (-97).

Forskning och utveckling

Kostnader för forskning och utveckling uppgick till -9 Mkr (-6) och utgjordes av framtagning av nya produkt- och varumärkesvarianter samt förpackningslösningar inom ramen för befintligt sortiment. Inga kostnader för forskning och utveckling har aktiverats i balansräkningen.

Säsongsmässiga variationer

Försäljning och resultat påverkas av säsongsmässiga variationer. Försäljningen under det första och andra kvartalet påverkas av påskveckan, beroende på under vilket kvartal den inträffar. Påskveckan gynnar inte försäljningen för koncernens produktgrupper. Varma sommarmånader medför normalt sett en lägre försäljning för flertalet produktgrupper, då konsumenter prioriterar annan konsumtion. Det andra kvartalet brukar vanligtvis vara koncernens försäljnings- och resultatmässiga svagaste kvartal under året. Försäljningen brukar vanligtvis vara högre under det fjärde kvartalet än under de tre första kvartalen, vilket främst beror på högsäsong i utleveranser av torkad frukt och nötter inför julhelgen. Det håller dock på att förändras till följd av genomförda rationaliseringsåtgärder för säsongsmässiga julvolymer för att både förbättra lönsamheten och minska komplexiteten i produktportföljen.

Uppfyllelse av finansiella mål

De tre långsiktiga målen är följande och gäller fram till 2027;
* Organisk tillväxt 3–5 procent i genomsnitt per år. För räkenskapsåret 2025 var den organiska tillväxten i nettoomsättningen -0,1 procent.
* EBIT-marginal (före jämförelsestörande poster) >8 procent. För räkenskapsåret 2025 var EBIT-marginalen 3,7 procent, före jämförelsestörande poster.
* Nettoskuld/justerad EBITDA (rullande 12 månader) <2,5 gånger. I december 2025 var nettoskuld/justerad EBITDA (rullande 12 månader) 1,1 gånger.

DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELL INFORMATION - DIVISIONER

Mkr	2025	2024
Nettoomsättning	2 324	2 435
Bruttoresultat	786	828
Bruttomarginal, %	33,8	34,0
Rörelseresultat	198	211
Rörelsemarginal, %	8,5	8,7

1 Resultat- och marginalmått avser före jämförelsestörande poster om inget annat anges.

NORDICS 1

Nettoomsättning
Nettoomsättningen uppgick till 2 324 Mkr (2 435), en minskning med 4,5 procent. Den organiska förändringen i nettoomsättningen var -2,4 procent. För egna konsumentvarumärken i extern varuförsäljning var den organiska tillväxten 1,4 procent, driven av god försäljningsutveckling för kategorin ekologiska produkter där flertalet varumärken successivt under året uppvisade stark försäljningstillväxt efter att genomförda marknadsinvesteringar givit resultat. För konsumenthälsoprodukter var försäljningsutvecklingen som helhet god, men med vissa säsongsmässiga svängningar under året. Försäljningsutvecklingen för kategorin hälsolivsmedel var tidvis svag bland annat till följd av en förändring av distributionsmodell, från direkt till central distribution, för ett varumärke som temporärt medförde avmattade försäljningsvolymer under genomförandeprocessen. Den organiska förändringen för licensierade varumärken var -20,1 procent i all väsentlighet hänförlig till avslutade distributionsuppdrag. För kontraktstillverkning var den organiska förändringen -1,5 procent till följd av att nya kontraktstillverkningsvolymer i kategorin ekologiska produkter inte fullt ut kunde kompensera för avslutade lågmarginalkontrakt i kategorin hälsolivsmedel.

Bruttoresultat
Bruttoresultatet uppgick till 786 Mkr (828), motsvarande en marginal på 33,8 procent (34,0). Den lägre marginalen var delvis en konsekvens av kampanjrabatter och kampanjbonusar för några utvalda konsumentvarumärken, som medförde prisreduceringar.Dessutom möttes året med förhållandevis stora prisökningar på några viktiga råvaror till följd av dåliga skördar, som det i viss mån inte kompenserats för med uttag i nästa led. Mot slutet av året stabiliserades dock priserna på dessa viktiga råvaror och med i vissa fall mindre prisnedgång till följd av att skördarna 2025 generellt sett kom ut bättre än 2024. Effektiviteten i produktions- anläggningen för hälsolivsmedel var svag till följd av volymnedgång. Leveransförmågan till kunder förbättrades successivt under året.

Rörelseresultat
Rörelseresultat uppgick till 198 Mkr (211), motsvarande en marginal på 8,5 procent (8,7). Marginalnedgången var i allt väsentligt en konsekvens av den lägre bruttomarginalen i kombination med att försäljnings- och administrationskostnader inte var anpassade till lägre försäljningsvolymer under det första halvåret. Dessutom var försäljningskostnaderna speciellt höga under årets första månader dels för att driva försäljning för några utvalda varumärken, dels för att supportera produktlanseringar på några geografiska marknader.

NORDICS
1
64 % -25% -20% -15% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 20% -20 -10-15 -5 0 10 5 15 20 0 1000 2000 3000 2022 2023 2024 2025 0 50 100 150 200 250 2022 2023 2024 2025 -1,5 % Mkr 0 0 1 000 50 100 2000 200 150 3 000 250 2022 20222023 20232024 20242025 2025 Mkr 77 % (75 %) 13 % (15 %) 10 % (10 %) -20,1 % Konsument varumärken Licensierade varumärken Kontraktstillverkning 1,4 %

DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Andel nettoomsättning i koncernen ORGANISK TILLVÄXT VARUMÄRKESTYPER NETTOOMSÄTTNING VARUFÖRSÄLJNING PER VARUMÄRKESTYP RÖRELSERESULTAT, före jämförelsestörande poster ORGANISK TILLVÄXT VARUMÄRKESTYPER NETTOOMSÄTTNING VARUFÖRSÄLJNING PER VARUMÄRKESTYP Kontrakts- tillverkning Konsument- varumärken Licensierade varumärken 31

FINANSIELL INFORMATION - DIVISIONER

Mkr	2025	2024
Nettoomsättning	933	910
Bruttoresultat	171	172
Bruttomarginal, %	18,3	18,9
Rörelseresultat	30	21
Rörelsemarginal, %	3,2	2,3

1 Resultat- och marginalmått avser före jämförelsestörande poster om inget annat anges.

NORTH EUROPE
1
Nettoomsättning
Nettoomsättningen uppgick till 934 Mkr (910), en ökning med 2,5 pro- cent, där den organiska tillväxten i nettoomsättningen var 5,9 procent. Den organiska tillväxten för egna konsumentvarumärken i extern varu- försäljning var 2,7 procent, efter en god försäljningstillväxt med stöd av en successiv förbättrad leveransförmåga till kund från produktions- anläggningarna. Den organiska förändringen för egna business-to-business varumärken var -13,8 procent, i allt väsentligt till följd av att kontrakt som löpte med låg marginal inte förlängdes som ett led i en omställnings- process till en mer lönsam affärsmodell. För kontraktstillverkning var den organiska tillväxten 19,2 procent, som ett resultat av nya och utökade lönsamma kontraktstillverkningsuppdrag. Både egna konsument- varumärken och kontraktsverkningen påverkades negativt av kapacitets- begränsningar i produktions- och logistikprocessen, framför allt under årets första månader.

Bruttoresultat
Bruttoresultatet uppgick till 171 Mkr (172), motsvarande en marginal på 18,3 procent (18,9). Marginalen försämrades, till följd av en ogynnsam produktmix med högre andel kontraktstillverkade produkter med gene- rellt lägre marginal. Dessutom medförde aktiviteter för att komma till rätta med kapacitetsbrister i produktions- och logistikprocessen tidvis förhöjda produktionsomkostnader. Det förekom även bristsituationer, framför allt under det första halvåret, där råvaror fick upphandlas utanför kontrakts- bundna volymer till högre spotmarknadspriser för att hålla åtaganden om servicenivå till kunder. Både effektiviteten i produktionsanläggningarna och leveransförmågan förbättrades successivt under året och under det tredje kvartalet producerades ekologiska produkter i produktions- anläggningarna i linje med den ökade efterfrågan.

Rörelseresultat
Rörelseresultat uppgick till 30 Mkr (21), motsvarande en marginal på 3,2 procent (2,3). Marginalförbättringen var i all väsentlighet ett resultat av god kostnadskontroll tillsammans med lägre försäljnings- och administra- tionskostnader, som en konsekvens av effektivitetsförbättringar, samt realiserade synergier från genomförda omstruktureringsprogram.

NORTH EUROPE
1
25 % -20% -15% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 20% -20 -10-15 -5 0 10 5 15 20 RÖRELSERESULTAT, före jämförelsestörande poster 0 200 400 600 800 1000 2022 2023 2024 2025 -30 -20 -10 0 10 20 30 19,2 % 0 -30 400 200 -10 -20 600 0 800 20 10 1 000 30 2022 20222023 20232024 2024 2025 Mkr 25 % (25 %) 23 % (28 %) 52 % (46 %) -13,8 % Konsument varumärken Business-to-business varumärken Kontraktstillverkning 2,7 % Business- to-business varumärken Mkr

DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Andel nettoomsättning i koncernen ORGANISK TILLVÄXT VARUMÄRKESTYPER NETTOOMSÄTTNING VARUFÖRSÄLJNING PER VARUMÄRKESTYP Kontrakts- tillverkning Konsument- varumärken 32

FINANSIELL INFORMATION - DIVISIONER

Mkr	2025	2024
Nettoomsättning	402	422
Bruttoresultat	78	73
Bruttomarginal, %	19,5	17,3
Rörelseresultat	-7	-18
Rörelsemarginal, %	-1,6	-4,2

1 Resultat- och marginalmått avser före jämförelsestörande poster om inget annat anges.

SOUTH EUROPE
1
Nettoomsättning
Nettoomsättningen uppgick till 402 Mkr (422), en minskning med 4,8 procent, där den organiska förändringen i nettoomsättningen var -1,6 procent. Den organiska tillväxten för egna konsumentvarumärken i extern varuförsäljning var 0,1 procent. Den franska marknaden för eko- logiska produkter var svag under det första halvåret, vilket medförde utmaningar i efterfrågan för en del produktgrupper, i synnerhet relaterade till hälsofackhandeln. Försäljningen började dock ta ordentlig fart till den franska dagligvaruhandeln under det andra halvåret bland annat till följd av nya utrullade affärsvolymer till en stor dagligvaruhandelskedja. På den spanska marknaden för ekologiska produkter var försäljnings- utvecklingen stabil fram till branden i produktionsanläggningen, vilket som konsekvens medförde lägre försäljningsvolymer för egna konsumentvarumärken. För licensierade varumärken var den organiska tillväxten 24,9 procent, men på fortsatt relativt låga försäljningsvolymer. Den organiska förändringen för kontraktstillverkning var -8,5 procent, helt hänförlig till avslutade kontraktstillverkningsuppdrag till följd av den reducerade produktionskapaciteten, som branden medförde i den spanska produktionsanläggningen.

Bruttoresultat
Bruttoresultatet uppgick till 78 Mkr (73), motsvarande en marginal på 19,5 procent (17,3). Marginalförbättringen var i all väsentlighet en konse- kvens av genomförda aktiviteter och förbättringar i produktions- processen och i materialutnyttjandet. Dessutom kompenserade en mer gynnsam produktmix under det andra halvåret för den väsentligt lägre effektiviteten i den spanska produktionsanläggen. Effektiviteten förbättrades successivt under det andra halvåret i den franska produk- tionsanläggningen och i viss mån även i den kvarvarande spanska produktionsanläggningen.

Rörelseresultat
Rörelseresultat uppgick till -7 Mkr (-18), motsvarande en marginal på -1,6 procent (-4,2). Marginalförbättringen var i all väsentlighet driven av både den förbättrade bruttomarginalen och lägre försäljnings- och administrationskostnader, till följd av effektivitetsförbättringar.

11 % SOUTH EUROPE
1
-15% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% -10-15 -5 0 10 5 15 20 RÖRELSERESULTAT, före jämförelsestörande poster 0 100 200 300 400 500 2022 2023 2024 2025 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 -8,5 % Mkr 0 -40 100 300 -30 -20 -10 200 400 10 0 500 20 30 2022 20222023 20232024 20242025 2025 Mkr 64 % (63 %) 11 % (9 %) 26 % (28 %) 24,9 % Konsument varumärken Licensierade varumärken Kontraktstillverkning 0,1 % Kontrakts- tillverkning Konsument- varumärken Licensierade varumärken 25

DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Andel nettoomsättning i koncernen ORGANISK TILLVÄXT VARUMÄRKESTYPER NETTOOMSÄTTNING VARUFÖRSÄLJNING PER VARUMÄRKESTYP 33

ANNAN INFORMATION - KONCERNEN

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET
Prestigefyllda utmärkelser
Midsona uppmärksammades återigen för sin klimatstrategi och sitt ledar- skap av det globala ideella miljöinitiativet CDP. För andra året i rad upp- nåddes det högsta betyget A i CDP:s rankning 2024 inom området Climate change. CDP:s årliga process betraktas vara ledande för att rapportera företags miljötransparens eftersom den mäter åtgärder och prestationer för att mildra klimatrelaterade risker och för att minska utsläppen av växthusgaser.

Förändringar i koncernledningen
Josefin Kronstrand utsågs till inköpsdirektör, med övergripande ansvar för att koordinera koncernens inköp. Hon tillträdde sin nya tjänst 15 mars 2025 och ingick från den tidpunkten som medlem i koncernledningen. Peter Åsberg lämnade sitt uppdrag som VD och koncernchef för Midsona i juni 2025. Styrelsen i Midsona AB utsåg Henrik Hjalmarsson till ny VD och koncernchef för Midsona.Han tillträdde formellt tjänsten som VD och koncernchef för Midsona den 23 juni 2025 efter att under en övergångsperiod från den 1 juni 2025 arbetat parallellt med tidigare VD och koncernchef, Peter Åsberg. Chief Marketing Officer, Anna Törnebrant, valde att lämna Midsona. Hon lämnade sin tjänst och sin roll i koncernledningen 31 december 2025 och tjänsten kommer inte att tillsättas till följd av omorganisation. CFO, Max Bokander, har beslutat sig för att lämna Midsona. Han lämnar sin tjänst och sin roll i koncernledningen i mars 2026.

Nytt finansieringsavtal

Brand i produktionsanläggning

Midsona drabbades av en brand vid sin produktionsanläggning för växtbaserade proteinalternativ i Castellcir, Spanien. Genom snabba insatser av personal på plats liksom lokala brandväsendet kunde branden begränsas till en del av produktionsanläggningen, men den delen åsamkades stora skador och kommer under en längre tid inte kunna tas i drift. Den delen av produktionsanläggningen producerar varor till ett försäljningsvärde om cirka SEK 75 miljoner på årsbasis. Ingen person skadades av branden. Verksamheten omfattas av egendoms- och avbrottsförsäkring. Det gjordes nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och varulager med totalt 49 Mkr under det tredje kvartalet till följd av branden. Det arbetas aktivt med försäkringsbolaget för att säkerställa ersättningar enligt gällande villkor. En försäkringsersättning på 7 Mkr (EUR 600 000) betalades initialt ut i augusti från försäkringsbolaget gällande egendomsförsäkring. Flera försäkringsersättningar förväntas att erhållas och dessa kommer redovisas löpande när kriterierna för fordringar på försäkringsbolaget är uppfyllda.

Omstruktureringsprogram

Styrelsen i Midsona AB beslutade om att genomföra ett omstruktureringsprogram under det fjärde kvartalet 2025, som ett led i att påskynda en rörelsemarginalförbättring och samtidigt stärka koncernens konkurrenskraft. Programmet kommer att sänka kostnadsbasen med cirka 20 Mkr på årsbasis vid full effekt från andra kvartalet 2026. Åtgärderna inom programmet omfattade inte de pågående kostnadsanpassningarna i den spanska verksamheten, som påverkades av den minskade produktionskapaciteten efter branden i produktionsanläggningen.

VIKTIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Förändringar i koncernledningen

Niclas Lundin utsågs till ny CFO för Midsona. Han tillträder tjänsten 1 mars 2026 och kommer från den tidpunkten att ingå i koncernledningen. Nuvarande Director Sustainability, Beatrice Perlman Ewert, utsågs till Director Communication & Sustainability, som ett led i att ytterligare öka genomförandekraften i Midsonas strategi. I sin nya roll kommer hon, utöver nuvarande ansvar för hållbarhetsagendan, även att leda och utveckla koncernens kommunikationsstrategi. Hon tillträder den nya tjänsten 1 april och kommer från den tidpunkten att ingå i koncernledningen.

Försäkringsersättning

Midsona erhöll i mars 2026 försäkringsersättning med 57 Mkr (EUR 5 380 000), utöver tidigare utbetalda 7 Mkr (EUR 600 000) i augusti 2025, under sin egendomsförsäkring för egendomsskador kopplade till branden i produktionsanläggningen i Castellcir juli 2025. Det utbetalda beloppet kommer att redovisas som en jämförelsestörande post i delårsrapporten januari-mars 2026 på samma sätt som det tidigare utbetalda beloppet på 7 Mkr (EUR 600 000) redovisades i delårsrapporten januari-september 2025. Några ytterligare ersättningsanspråk under denna del av försäkringen förväntas inte. Den del av försäkringen som avser avbrottsförsäkring är fortsatt under handläggning.

Förvärv av varumärkesrättighet

Den 31 mars 2026 avtalade Midsona om att förvärva varumärkesrättigheten till Risenta, ett av Sveriges mest kända varumärken inom hälsosamma livsmedel. Köpeskillingen uppgår preliminärt till 45 Mkr och avser varumärkesrättighet, ett varumärkesprofilerat färdigvarulager samt relaterad produktionsutrustning. Produktionen förväntas integreras i koncernens befintliga produktionsanläggningar. Nettoomsättningen för varumärket förväntas uppgå till cirka 130 Mkr på årsbasis och ha en positiv effekt på såväl rörelsemarginal som resultat per aktie. Transaktionen är villkorad av beslut från Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Tillträdet beräknas ske den 1 juni 2026. Information för att kunna göra en fullständig finansiell presentation av förvärvade tillgångar fanns inte direkt tillgängligt vid avgivandet av denna årsredovisning, varför preliminär specifikation över förvärvade tillgångar inklusive övriga förvärvsrelaterade uppgifter kommer att lämnas i halvårsrapporten januari-juni 2026 under förutsättning av ISP tillstyrker transaktionen.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Årsstämman 2024 godkände riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare att gälla till det uppkommer behov av väsentliga förändringar i riktlinjerna, dock som längst till årsstämma 2028. En översyn av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare gjordes inför årsstämman 2025, som resulterade i att stämman godkände en justering av maxtaket för verkställande direktörens rörliga kontantersättning, från 50 procent till 75 procent av fast årslön. Inför årsstämman 2026 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om riktlinjer till ledande befattningshavare som i huvudsak motsvarar de riktlinjer som antogs av årsstämman 2025, med den förtydligande justeringen att rörlig kontantersättning inte ska vara pensionsgrundande, om inte annat följer av tvingande lagstiftning eller kollektivavtalsbestämmelser. För information om beslutade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare av årsstämman 2024 och årsstämman 2025, se not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidorna 131-132.

MILJÖINFORMATION

Ett organiserat miljöarbete är grunden för att minska miljöpåverkan. Den största miljöpåverkan uppkommer som konsekvens av vatten- och energiförbrukning, avfall, avloppsvatten och transporter. Lagstadgade miljökrav följs och koncernen var inte involverad i någon miljörelaterad tvist under året. Midsona förfogade över åtta produktionsanläggningar vid utgången av 2025, en i Sverige, två i Danmark, en i Finland, en i Frankrike, två i Tyskland och en i Spanien. Produktionsanläggningen i Sverige bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Varje år sker en revision från lokal miljömyndighet för kontroll av efterlevnad av miljöbalken. Produktionsanläggningarna i Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike och Spanien anpassar sin verksamhet, ansöker om erforderliga tillstånd och rapporterar till myndigheter i enlighet med lokal lagstiftning. Produktionsanläggningarna bedriver ett organiserat miljöarbete som innefattar handlingsplaner och uppföljning inom ett flertal områden. Miljöarbetet är en integrerad del av verksamheten och vid beslutsfattande beaktas alltid miljöaspekter. Flertalet produktions- och lageranläggningar använder förnybar el. För mer information om miljöarbete i koncernen, se avsnitt Hållbarhetsrapport sidorna 50-118.

IMMATERIELLA NYCKELRESURSER

Den viktigaste resursen för Midsona är medarbetarna, men även det stora utbudet av egna och särskiljande varumärken, koncernens familj av olika koncept i samverkan och den integrerade värdekedjan med en tydlig samverkan inom koncernen är nyckelresurser som skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig verksamhet. Medarbetarnas engagemang och mångfald är grunden för koncernens framgång och genom lärande, delaktighet och ett hållbart arbetsliv utvecklas människor och verksamhet tillsammans.

DETTA ÄR MIDSONA

MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
- Verksamheten
- Risker
- Aktien och aktieägare
- Bolagsstyrningsrapport
- Styrelse
- Koncernledning
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

FRAMTIDSUTSIKTER INKLUSIVE RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Det finns tendenser till en mer stabiliserad tillvaro för hushållen efter en tuffare period under några år, men samtidigt finns det osäkerhetsfaktorer i omvärlden som åter kan ändra kurs för konsumenters konsumtionsvilja och köpvilja. Lönsamheten förbättrades, men fortsatt en bit från de finansiella målsättningarna. En åtgärd för att nå måluppfyllelse var att genomföra ett omstruktureringsprogram, som syftade till att påskynda marginalförbättringen och stärka konkurrenskraften. Programmet ingick i en bredare översyn, som även inkluderade befintlig produktions- och logistikstruktur. Den organiska tillväxten för egna konsumentvarumärken förbättrades och var resultatet av en rad åtgärder som sträcker sig från en effektivare marknadsföring till förbättrat sortiment. Det arbetas fortsatt med att ytterligare förtydliga prioriteringar och aktiviteter för fortsatt lönsam tillväxt. Med en robust balansräkning i ryggen och allt starkare positioner på hemmamarknader för koncernens egna konsumentvarumärken ses det positivt på den långsiktiga möjligheten till såväl organisk som strukturell lönsam tillväxt. Geopolitiska konflikter, oförutsägbarheten i den amerikanska handels- och utrikespolitiken med utspel och hot om bland annat tullar samt svaga statsfinanser i flera länder fortsatte att prägla riskbilden och den ekonomiska osäkerheten i omvärlden medförande oro och instabilitet på de finansiella marknaderna.Det för på kort sikt med sig att den ekonomiska tillväxten i omvärlden hämmas. Osäkerheten kring den framtida utveckling är således fortsatt stor och kan förväntas fördröja återhämtningen för svensk ekonomi och flera andra europeiska ekonomier efter över tre års lågkonjunktur, där bland annat konsumenter förändrat sitt köpbeteende och sökt sig mer till lågpris- och kampanjvaror som en konsekvens av ett besvärligare privatekonomiskt klimat. Tidvis har det medfört utmaningar i efterfrågan för en del produktgrupper hos koncernens egna konsumentvarumärken, framför allt i kategorin ekologiska produkter. För att möta det förändrade konsumentbeteendet har det arbetats hårt med att utveckla kunderbjudandet samt stärka sortiment och köpupplevelse. Den långsiktiga samhällsutvecklingen pekar entydigt på ett skifte i konsumtionen tillbaka mot mer hållbara och hälsosamma produkter i takt med att köpkraften hos konsumenter förbättras.

Volatiliteten i priser på färdigvaror, råvaror, förpackningsmaterial, energi, gas, transporter och viktiga valutors utveckling, som US dollar och euro, är ständigt närvarande för koncernen. Prisbilden för förpackningsmaterial samt vägtransporter har stabiliserats, men på fortsatt relativt höga prisnivåer. De ökade geopolitiska spänningar i Mellanöstern kan leda till att prisnivån på containertransporter från Asien pressas upp och att sådana transporter försenas. Exponeringen för sådana containertransporter är dock måttliga för Midsona. Priserna på energi och gas till koncernens produktionsanläggningar har det senaste året i viss mån börjat stiga efter att ha varit stabila sedan början av 2023. Konflikten i Mellanöstern har starkt bidragit till en ökad osäkerhet kring energiprisers utveckling.

Prisbilden för råvaror bestäms till stor del av det senaste odlings- och skördeutfallet, där väderförhållanden i form av torka, regn och översvämningar fortsätter ha en betydande inverkan. Risken för att odlings- och skördeutfall slår fel blir större och större, speciellt för ekologiska råvaror med sin avsaknad av bekämpningsmedel mot vanligt förekommande skadedjur. För viktiga ekologiska råvaror fokuseras det särskilt på etablering av flera parallella leverantörer för att säkerställa planerade inköpsvolymer. Året möttes av relativt stora prisökningar på flera viktiga råvaror på grund av dåliga skördar, drivna av klimatförändringarnas negativa inverkan på skörderesultatet. Priserna på dessa viktiga råvaror stabiliserades dock under årets sista månader och med i vissa fall mindre prisnedgångar till följd av att skördarna 2025 generellt sett kom ut bättre än 2024, vilket även borgar för mer stabila priser på dessa råvaror under första halvåret 2026. Det finns dock ingen entydig bild över prisutvecklingen, men den övergripande trenden för viktiga råvaror och färdigvaror är stabila priser, men på fortsatt höga prisnivåer.

Valutakursutvecklingen var dock sammantaget gynnsam för koncernen som helhet under 2025 till följd av att framför allt den svenska kronan stärktes både mot US-dollarn och euron, som merparten av koncernens insats- och färdigvaror köps in i, och att euron stärktes mot US-dollarn. Midsona importerar ett fåtal råvaror från USA. Eventuella nya tullutspel från den amerikanska administrationen skulle kunna medföra att svarstullar från EU införs på varor från USA, vilket i ett sådant scenario skulle kunna påverka koncernen negativt, men i mindre omfattning. Midsona följer den amerikanska handelspolitiken noggrant och har samtidigt alternativa leverantörer på dessa råvaror om det skulle vara aktuellt.

MODERBOLAGET

Nettoomsättningen uppgick till 73 Mkr (70) och avsåg i huvudsak fakturering av internt utförda tjänster. Rörelseresultat uppgick till -51 Mkr (-24) medan resultat före skatt uppgick till -134 Mkr (-236). I rörelseresultatet ingick det jämförelsestörande poster hänförliga till förändring av VD och koncernchef med -19 Mkr. I resultat före skatt ingick nedskrivning av aktier i dotterbolag med -194 Mkr (-236), en anteciperad utdelning 75 Mkr samt bokslutsdispositioner i form av erhållna koncernbidrag 43 Mkr (16) och förändring av överavskrivningar 6 Mkr (6). Finansiella poster, netto, uppgick till -13 Mkr (2) och utgjordes av ränteintäkter från dotterbolag 20 Mkr (42), räntekostnader till kreditinstitut -24 Mkr (-38), valutaomräkningsdifferenser på finansiella fordringar och skulder i utländska valutor med -3 Mkr (-1), valutaomräkningsdifferenser på nettoinvestering i dotterbolag -10 Mkr (-3) och övriga finansiella poster 4 Mkr (2).

Årets investeringar i materiella- och immateriella anläggningstillgångar uppgick till -7 Mkr (-4) och var i all väsentlighet relaterade till inventarier och programvara. Årets avskrivningar på materiella- och immateriella anläggningstillgångar uppgick till -11 Mkr (-11). Likvida medel, inklusive outnyttjade krediter, uppgick till 731 Mkr (589). Upplåningen från kreditinstitut var 482 Mkr (431) vid årets utgång efter en under året genomförd refinansiering (se avsnitt Nytt finansieringsavtal, sidan 33). Eget kapital uppgick till 2 179 Mkr (2 342), varav fritt eget kapital utgjorde 1 394 Mkr (1 557). Förändringarna i det egna kapitalet under året utgjordes av årets resultat -134 Mkr och utdelning -29 Mkr. Antalet anställda var 21 (19) på balansdagen.

DETTA ÄR MIDSONA

MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Verksamheten
Risker
Aktien och aktieägare
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

FÖRSLAG TILL DISPOSITION BETRÄFFANDE BOLAGETS VINST ELLER FÖRLUST

Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor:

Post	Belopp (kr)
Överkursfond	1 768 647 838
Ansamlad förlust	-240 287 431
Årets resultat	-134 073 319
Summa	1 394 287 088

Styrelsen föreslår att fritt eget kapital i moderbolaget på 1 394 287 088 kr disponeras enligt följande:

Disposition	Belopp (kr)
Utdelning, 0,22 kr per aktie	31 994 178
Balanseras i ny räkning	1 362 292 910
Summa	1 394 287 088

STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN

Vid årsstämman 2026 har aktieägarna bland annat att ta ställning till styrelsens förslag till utdelning. Föreslagen utdelningen reducerar soliditeten i moderbolaget från 70,3 procent till 69,3 procent och soliditeten i koncernen från 66,8 till 66,1 procent. Den föreslagna åtgärden påverkar inte förmågan att i rätt tid infria nuvarande och förutsedda betalningsförpliktelser. Likviditetsprognosen innefattar beredskap för att hantera variationer i de löpande betalningsförpliktelserna. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att det kan fortsätta sin verksamhet samt kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.

Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet såsom det redovisats i den senast avgivna årsredovisningen står i rimlig proportion till omfattningen på bolagets verksamhet och de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande med beaktande av föreslagen utdelning. Med hänvisning till det ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att utdelningen är försvarlig enligt 17 kap. 3 § 2 och 3 st. aktiebolagslagen, dvs. med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 8 april 2026. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande finansiella rapporter med tillhörande bokslutskommentarer på sidorna 119-145.

35 Risker och riskhantering

Alla affärsverksamheter möter osäkerhet kring framtida händelser som kan ha både positiva och negativa effekter. Riskhantering syftar till att identifiera, utvärdera och hantera dessa faktorer för att maximera värdeskapandet och minimera potentiella negativa konsekvenser för aktieägare och andra intressenter. Förmågan att hantera risker är en central del av bolagets styrning och kontroll. Styrelsen har det yttersta ansvaret för riskhanteringen, medan den operativa hanteringen ligger hos verkställande direktören, ledningsgruppen och övriga medarbetare.

Riskhanteringen baseras på bolagets uppförandekod samt ett antal övergripande policyer. Strategiska och affärsrelaterade risker behandlas i koncernledningen och beslutas av styrelsen. Löpande rapportering sker avseende bolagets finansiella ställning samt efterlevnad av finanspolicyn. Bolaget tillämpar en iterativ riskhanteringsprocess för att identifiera, utvärdera och hantera risker på koncernnivå. Inom ramen för denna process har, utifrån vad som vid var tid är känt, ett antal risker identifierats och kategoriserats inom tre övergripande riskområden: verksamhetsrisker, marknadsrisker och finansiella risker.

Redovisningen av risker inom respektive riskområde gör inte anspråk på fullständighet och riskerna är inte rangordnade efter grad av betydelse. Samtliga risker beskrivs inte heller i detalj, utan en fullständig bedömning måste även beakta övrig tillgänglig information samt en allmän omvärldsbedömning. Under året har bolaget vidareutvecklat sitt ramverk för riskhantering för att säkerställa anpassning till kraven enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS). ESG-relaterade finansiella risker som identifieras genom bolagets dubbel väsentlighetsanalys (Double Materiality Assessment, DMA) integreras i koncernens riskregister och riskrapportering. Riskhanteringsprocessen samordnas med hållbarhetsrapporteringen i syfte att säkerställa en konsekvent identifiering, bedömning och uppföljning av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter.Bedömningen av riskerna baseras på en samlad analys av sannolikheten för att en risk ska inträffa och den potentiella påverkan som ett realiserande av risken kan ha på koncernen. Internt tillämpar bolaget en mer detaljerad riskklassificering med flera risknivåer för att möjliggöra en nyanserad prioritering, uppföljning och styrning av riskarbetet. För årsredovisningens syfte redovisas riskerna dock i en förenklad form och delas in i låg, medelhög respektive hög risknivå.

RISKER DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 36

Kategori	Risk	Riskbeskrivning	Riskhantering	Risknivå
Operationell	Miljöpåverkan och klimatförändringar	Midsonas verksamhet, som till stor del är beroende av jordbruksbaserade råvaror, påverkas av globala miljö- och klimatförändringar, vilket kan få betydande konsekvenser för det ekonomiska resultatet. Förändrade klimatförhållanden kan påverka förutsättningarna för jordbruksproduktion, råvarutillgång och kostnadsnivåer i leverantörsledet, så kallade klimatrelaterade fysiska finansiella risker, och likaså förluster av biologisk mångfald. Klimatförändringar kan även medföra finansiella risker kopplade till den egna verksamheten relaterade till transporter, energi- och resursförbrukning samt förpackningsavfall och matsvinn, och benämns oftast som klimatrelaterade omställningsrisker. Samtidigt är Midsona medvetna om sin egen miljö- och klimatpåverkan och hur detta också bidrar till globala miljö- och klimatförändringar och således den identifierade finansiella risken. Extremväder, långsiktiga klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald kan leda till minskade skördar, prishöjningar och svårigheter att säkra nödvändiga råvaruvolymer, med negativ påverkan på produktion, leveransförmåga och marginaler. Samtidigt kan en hög miljöbelastning eller bristande efterlevnad av miljö- och klimatrelaterade krav medföra ökade kostnader till följd av skärpt lagstiftning, förändrade marknadsförutsättningar samt högre energi- och transportkostnader. Om dessa risker förverkligas kan det påverka verksamheten och resultatet negativt samt skada förtroendet hos konsumenter, investerare och andra intressenter.	För att hantera de verksamhetsrisker som är kopplade till miljö- och klimatpåverkan arbetar Midsona löpande med att implementera strategier och åtgärder som syftar till att minska den egna miljöpåverkan, säkerställa efterlevnad av miljökrav samt stärka motståndskraften mot miljö- och klimatrelaterade risker. Midsona har antagit vetenskapsbaserade klimatmål (Science Based Targets), godkända av SBTi, för att minska bolagets klimatpåverkan och arbetar utifrån en klimatomställningsplan som godkänts av Midsonas styrelse. Koncernen genomför regelbundet fördjupade analyser av klimatrelaterade risker och möjligheter och hur dessa kan förväntas påverka verksamheten. Detta görs för att bedöma affärsmodellens flexibilitet och säkerställa att koncernens strategi och finansiella planering är anpassad till framtida klimatförändringar och relaterade regleringar. Klimatarbetet är integrerat i affärsstrategi och planering genom tydlig styrning och ansvar inom ledningen. Systematiskt förebyggande miljöarbete bedrivs vid produktionsanläggningarna och krav ställs på transportörer och leverantörer att uppfylla bolagets miljöstandarder. Utvecklingen inom miljö- och klimatrelaterad lagstiftning, marknadsförutsättningar och andra relevanta omvärldsfaktorer följs löpande och beaktas i bolagets beslutsfattande och finansiella planering. Mer detaljer om Midsonas miljö- och klimatrelaterade risker finns att läsa i Hållbarhetsrapporten, kapitel E1 till E5.	Hög
Operationell	Affärsetik och korruption	Midsonas verksamhet är beroende av att affärspartners, investerare och konsumenter förknippar bolaget och dess varumärken med höga etiska standarder, trovärdighet och ansvarstagande. Verksamheten omfattar utveckling, produktion och försäljning av ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter, där förtroende och anseende är avgörande för affärsvärde och försäljningsframgångar. Ryktet och trovärdigheten kan skadas om Midsona, eller någon av bolagets leverantörer eller samarbetspartners, agerar på ett sätt som strider mot gällande lagstiftning eller de värden som bolagets varumärken representerar, exempelvis genom miljöskadliga handlingar, bristande arbetsvillkor, otillåtna affärsmetoder eller produktion av skadliga produkter. Även risker kopplade till korruption kan påverka anseende och affärsrelationer negativt. Om sådana risker förverkligas kan det leda till minskat förtroende, försämrade kundrelationer och i förlängningen negativ påverkan på verksamhet och resultat, exempelvis i form av minskad omsättning.	Midsona bedriver ett systematiskt förebyggande arbete för att säkerställa hög affärsetisk standard i den egna verksamheten och i värdekedjan. Arbetet baseras på Code of Conduct, Supplier Code of Conduct samt relevanta policyer och riktlinjer för medarbetare, med fokus på kvalitet, produktsäkerhet, korrekt märkning och ansvarsfull marknadskommunikation. I relationen till leverantörer utgör Supplier Code of Conduct, leverantörers självutvärderingar samt en aktiv och löpande dialog kring affärsetik centrala verktyg för att ta ansvar i hela värdekedjan. Koncernen har även en whistleblower-policy och tillhörande rapporteringskanaler, som alla uppmuntras att använda vid misstanke om korruption eller överträdelser av bolagets affärsetiska principer.	Medel
Operationell	Försäkringsbara risker	Det har blivit allt svårare och mer kostsamt att försäkra produktionsanläggningar inom livsmedelsbranschen, bland annat till följd av anläggningarnas tekniska status och ökade fysiska risker. Produktionsanläggningar, utrustning och andra tillgångar kan skadas av exempelvis brand, strömavbrott eller andra fysiska händelser, inklusive miljö- och klimatrelaterade risker såsom översvämningar. Det finns en risk för att försäkringsskyddet inte fullt ut täcker samtliga tillgångar eller konsekvenser av en incident. Otillräckligt försäkringsskydd kan medföra en negativ påverkan på den finansiella ställningen vid skada. Oplanerade produktionsavbrott kan dessutom direkt påverka kundleveranser, då en betydande del av produktionen sker mot order, vilket kan förstärka den finansiella påverkan.	Midsona samarbetar med extern försäkringsmäklare för att säkerställa ett välbalanserat och kostnadseffektivt försäkringsskydd i enlighet med fastställd policy. Koncernens försäkringsprogram är omfattande och inkluderar bland annat egendoms- och avbrottsförsäkring, transportförsäkring, förmögenhetsförsäkring samt ansvar- och produktansvarsförsäkring. Parallellt bedrivs ett systematiskt förebyggande arbete för att minska risken för incidenter samt säkerställa att beredskaps- och kontinuitetsplaner finns på plats för att begränsa konsekvenserna av eventuella skador eller avbrott.	Medel
Operationell	Informationssystem (IT)	Midsonas verksamhet är beroende av en väl fungerande och säker IT-infrastruktur. Störningar eller fel i kritiska IT-system kan få en direkt påverkan på produktion, distribution av produkter samt den finansiella rapporteringen. Sådana störningar kan orsakas av systemöverbelastning, bristande kompetens, externa angrepp såsom dataintrång och cyberattacker eller fysisk skada på IT-infrastrukturen. Sofistikerade cyberattacker, IT-relaterade bedrägerier samt brister i hanteringen av kund- och medarbetarinformation kan leda till negativ påverkan på bolagets finansiella ställning och skada förtroendet hos kunder och andra intressenter.	Midsona arbetar fortlöpande med att säkerställa att IT-systemen är skyddade mot intrång och störningar samt att servicenivån i IT-infrastrukturen upprätthålls i enlighet med fastställda policyer, processer och instruktioner. Processer etableras löpande för att stärka informationssäkerheten inom och mellan system. Investeringar görs för att förbättra återställningsplaner och datalagringslösningar. Informationssäkerheten följs regelbundet upp genom IT-säkerhetsrevisioner. IT-miljön är centraliserad för att möjliggöra bättre kontroll och kostnadsmedvetenhet, samtidigt som lokala experter anlitas för att säkerställa efterlevnad av tillämpliga lagkrav.	Medel

DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 37

Kategori	Risk	Riskbeskrivning	Riskhantering	Risknivå	Trend
Operationell	Leverantörer	Midsona är beroende av vissa större och leveranskritiska leverantörer, särskilt inom kategorin hälsolivsmedel, för att säkerställa varuförsörjningen på kort sikt. Om avtal med kritiska leverantörer skulle avslutas i förtid, omförhandlas på mindre gynnsamma villkor eller om leverantörer skulle drabbas av insolvens, driftstörningar eller andra störande händelser finns risk för avbrott i varuflödet. Leverantörer kan även påverkas negativt av externa omvärldsfaktorer såsom geopolitiska spänningar, handelshinder, sanktioner, förändrade tullregler, pandemier, klimatrelaterade händelser eller andra störningar i globala leveranskedjor. Om Midsona inte kan ersätta en kritisk leverantör till kommersiellt acceptabla villkor inom rimlig tid kan försäljningskapaciteten påverkas negativt.

Hög Operationell Produktionsanläggningar

Koncernen har åtta produktionsanläggningar för ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter, belägna i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike och Spanien. Vid flera av anläggningarna produceras betydande volymer av certifierade ekologiska produkter för egna varumärken, vilket innebär höga krav på driftsäkerhet och kontinuitet i produktionen. Avbrott eller störningar i produktionsprocessen, orsakade av exempelvis brand, mekaniska eller tekniska fel, väderförhållanden, klimatrelaterade händelser, naturkatastrofer, arbetsmarknadskonflikter eller andra externa händelser, kan leda till direkta skador på egendom och påverka produktionen negativt. Oplanerade produktionsavbrott kan dessutom få omedelbar effekt på kundleveranser, då en betydande del av produktionen sker mot order. Vidare kan ett ökat inflationstryck, med högre räntenivåer, ökade hyreskostnader till följd av indexuppräkningar samt stigande energikostnader, sammantaget leda till väsentligt ökade kostnader för produktionsanläggningarna. Om dessa risker förverkligas kan det få en väsentlig negativ inverkan på verksamhet och resultat.

För vissa volymprodukter finns möjlighet att omfördela produktionen mellan maskiner och anläggningar. Maskiner och utrustning underhålls kontinuerligt enligt fastställda underhållsplaner och större underhållsåtgärder planeras normalt till perioder med lägre produktion. Ersättningsinvesteringar genomförs enligt långsiktiga investeringsplaner och nyinvesteringar görs vid behov. Midsona samarbetar med extern försäkringsmäklare för att säkerställa ett välbalanserat och kostnadseffektivt försäkringsskydd för produktionsanläggningarna och övriga tillgångar. Försäkringsprogrammet omfattar bland annat egendoms- och avbrottsförsäkring, transportförsäkring samt ansvar- och produktansvarsförsäkring. Därutöver bedrivs ett systematiskt arbete för att minimera risken för incidenter samt säkerställa att beredskaps- och kontinuitetsplaner finns på plats för att begränsa effekterna av eventuella störningar.

Medel Operationell

Produktansvar / Produktsäkerhet

Ekologiska produkter och starka varumärken utgör en central del av Midsonas verksamhet. Det finns en inneboende risk för produktansvarsincidenter inom livsmedel och konsumenthälsoprodukter, där höga krav ställs på kvalitet, säkerhet, spårbarhet och korrekt märkning. Inom EU regleras bland annat produktion, märkning, kontroll och import av ekologiska produkter genom gemensamma regelverk, vilket ställer särskilda krav på dokumentation och spårbarhet genom hela tillverkningsledet. Brister i kvalitet, hantering, dokumentation eller spårbarhet kan leda till kontaminering, allergiska reaktioner, personskador eller andra skador, vilket kan medföra återkallelser, återköp av produkter, produktansvarskrav samt skadat förtroende för bolagets varumärken. Återkallelser kan dessutom bli kostsamma genom att produkter i lager inte kan säljas. Om sådana risker förverkligas kan det få en negativ inverkan på bolagets anseende och ekonomiska resultat.

Midsonas målsättning är att de egna produktionsanläggningarna ska vara certifierade enligt relevanta produktsäkerhetsstandarder. Bolaget arbetar systematiskt med kvalitet och produktsäkerhet genom hela värdekedjan i nära samarbete med leverantörer, med fokus på säkra råvaror och produkter samt hög kvalitet i samtliga led. Arbetet styrs av gällande lagstiftning, myndighetskrav, kundkrav, branschstandarder samt interna policyer, processer och instruktioner. Kvalitets- och inköpsfunktionerna har tillsammans identifierat och kartlagt risker i leverantörs- och produktionsprocesserna för att säkerställa säkra och godkända produkter. Reklamationer och avvikelser fångas tidigt upp i bolagets kvalitetssystem i syfte att förebygga produktåterkallelser och produktansvarsanspråk. Försäkringsprogrammet omfattar även ansvar- och produktansvarsförsäkring för att hantera eventuella krav.

Medel Operationell

Medarbetare

Midsonas förmåga att nå sina strategiska och operativa mål är beroende av att bolaget kan attrahera, behålla och utveckla kvalificerade och motiverade medarbetare. Konkurrensen om kompetens är hög på flera av de marknader där Midsona är verksamt, vilket kan försvåra rekrytering och kompetensförsörjning. Brister i arbetsmiljö, hälsa och säkerhet kan leda till ökad sjukfrånvaro, olyckor, personalomsättning och minskad produktivitet, vilket i sin tur kan påverka verksamhetens effektivitet, kontinuitet och utvecklingsförmåga negativt. Om dessa risker förverkligas kan det få en negativ inverkan på verksamhet och resultat.

Genom årlig bemannings-, kompetens- och successionsplanering säkerställer Midsona att rätt kompetens finns på plats och att medarbetare ges möjlighet att utvecklas och stanna inom koncernen. Bolaget arbetar kontinuerligt med att stärka sin position som attraktiv arbetsgivare genom att erbjuda marknadsmässiga och konkurrenskraftiga anställningsvillkor samt möjligheter till kompetensutveckling. Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är en integrerad del av verksamheten. Förebyggande arbetsmiljöarbete bedrivs systematiskt och omfattar åtgärder för att minska risker för ohälsa och olyckor, främja friskvård samt säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö. En modern och inkluderande företagskultur utgör därutöver en viktig grund för långsiktig kompetensförsörjning.

Medel

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Verksamheten
Risker
Aktien och aktieägare
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER
38

Kategori	Risk	Riskbeskrivning	Riskhantering	Risknivå	Trend
Operationell	Legala risker	Midsona är verksamt i flera länder och omfattas av ett stort antal lagar, regler och myndighetskrav. Legala risker kan uppstå till följd av förändrad lagstiftning, bristande efterlevnad av gällande regler, otillräckliga tillstånd eller certifieringar samt brister i ingångna avtal. Sådana risker kan leda till sanktioner, tvister, produktionsstörningar eller andra negativa konsekvenser med påverkan på verksamhet, finansiell ställning och resultat. Verksamheten påverkas även av ökade regulatoriska krav inom bland annat miljö, hållbarhet, livsmedelssäkerhet, marknadsföring och dataskydd. Om legala risker förverkligas kan det medföra ökade kostnader, begränsningar i verksamheten eller skadat förtroende hos kunder, myndigheter och andra intressenter.	Midsona följer löpande utvecklingen inom relevanta rättsområden och kommande lagstiftning i de länder där koncernen är verksam. Legala risker hanteras i samarbete mellan interna funktioner och externa rådgivare vid behov. Bolaget har etablerat systematiska processer för uppföljning och hantering av tillstånd, certifieringar och licenser. Legala, regulatoriska och kvalitetsrelaterade frågor hanteras samordnat i koncernens kvalitetshanteringssystem för att säkerställa efterlevnad av gällande lagar, myndighetskrav och interna riktlinjer.	Medel

Marknad

Konkurrens

Midsonas kunder utgörs främst av aktörer inom apoteks-, dagligvaru- och hälsofackhandeln. Många av dessa aktörer erbjuder även konkurrerande produkter under egna varumärken, vilket innebär att kunder i vissa fall också kan betraktas som konkurrenter. Dessa aktörer är i regel inte beroende av enskilda varumärken och kan därför utöva prispress, hålla tillbaka prisökningar eller kräva ökade marknadsföringsinsatser. Om handeln i ökad utsträckning väljer att bredda eller prioritera sortimentet av egna varumärken kan konkurrensen öka ytterligare. Detta kan leda till minskade volymer, försämrade marginaler och i förlängningen en väsentlig negativ påverkan på omsättning och resultat.

Midsona arbetar aktivt med utveckling och innovation av sina varumärken för att säkerställa långsiktig relevans och konkurrenskraft på marknaden. Ett tydligt varumärkeserbjudande och korrekt kommunikation vid köptillfället är centrala för att förtjäna och behålla en plats i kundernas sortiment. Förtroendet hos både kunder och konsumenter är avgörande för bolagets konkurrenskraft. Genom ett strukturerat arbete med produktutveckling, innovation och hållbarhet stärks förutsättningarna för att bygga starka varumärken, ta marknadsandelar och upprätthålla långsiktiga kundrelationer.

Hög

Konsumentbeteende och trender

Konsumenters preferenser, köpbeteenden och förväntningar förändras över tid och påverkas av bland annat hälsotrender, prisutveckling, hållbarhetsfrågor och makroekonomiska förhållanden.Om Midsona inte i tillräcklig utsträckning eller i rätt tid identifierar och anpassar sig till förändrade konsumtionsmönster och nya trender finns risk att bolagets produkter och varumärken tappar relevans i förhållande till konkurrenter. Om konkurrenter är snabbare eller mer träffsäkra i att möta förändrade konsumentbeteenden kan detta leda till minskad efterfrågan, förlorade marknadsandelar och i förlängningen en väsentlig negativ påverkan på omsättning och resultat. För att tidigt fånga upp förändringar i konsumentbeteenden bedriver Midsona en aktiv och strukturerad omvärldsbevakning. Arbetet omfattar analys av marknadsdata, trendrapporter och konsumentinsikter samt deltagande i relevanta mässor och forum på bolagets huvudmarknader. Kunskap om trender, konsumentpreferenser och produktinnehåll används som underlag i produktutveckling, innovation och portföljstyrning. Genom detta arbete stärks förutsättningarna att utveckla relevanta produkter och erbjudanden som möter konsumenternas behov och bidrar till bolagets långsiktiga konkurrenskraft. Hög

Råvarupriser och råvarubrist

Midsona köper in råvaror såsom spannmål, ris, nötter, mandlar och frukt från leverantörer i huvudsak i Europa, Sydamerika och Asien. Tillgången på och priserna för dessa råvaror kan påverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför bolagets kontroll, däribland utbuds- och efterfrågeförhållanden, klimatförhållanden, jordbrukspolitiska beslut, handelshinder, sanktioner, geopolitiska spänningar, ökade energipriser samt utvecklingen på råvarubörser.

Kraftiga prisökningar eller brist på råvaror kan påverka bolagets kostnadsnivåer och marginaler negativt, särskilt om kostnadsökningar inte fullt ut eller med tillräcklig snabbhet kan föras vidare till kunder. Normalt sker prisrevideringar gentemot kunder en gång per år, vilket kan begränsa möjligheten att snabbt kompensera för ökade inköpskostnader. Vidare kan råvarubrist eller leveransförseningar påverka produktionen och leveransförmågan. Om dessa risker förverkligas kan det få en negativ inverkan på verksamhet, resultat och kassaflöde.

Midsona följer löpande prisutvecklingen för viktiga råvaror för att skapa goda förutsättningar att kontraktera volymer vid lämpliga tidpunkter. För att säkerställa tillgång och pris tecknas normalt leverantörsavtal som täcker behovet för kommande sex till tolv månader. Inköp av vissa strategiskt viktiga råvaror samordnas på europeisk nivå genom koncernens supply chain-organisation, vilket möjliggör volymfördelar och ökad flexibilitet. Bolaget arbetar även med prisanpassningar gentemot kunder för att i möjligaste mån kompensera för ökade råvarukostnader. Vid kraftiga eller plötsliga prisförändringar förs dialog med kunder löpande under året. Genom dessa åtgärder strävar Midsona efter att minska effekterna av prisvolatilitet och råvarubrist på verksamhetens lönsamhet och stabilitet. Hög

DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 39

Kategori	Risk	Riskbeskrivning	Riskhantering	Risknivå
Finansiell	Finansieringsrisk	Finansieringsrisk avser risken att framtida kapitalanskaffning eller refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir mer kostsam än förväntat. Förändringar i kreditmarknader, räntenivåer eller koncernens finansiella ställning kan påverka tillgången till extern finansiering och villkoren för sådan finansiering. Om risken förverkligas kan det påverka koncernens finansiella flexibilitet och handlingsutrymme.	För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång till nödvändig extern finansiering till rimlig kostnad är riktlinjen att de bekräftade kreditlöftena ska ha en genomsnittlig återstående löptid på minst 12 månader. Koncernen tecknade i juni 2025 ett nytt långsiktigt finansieringsavtal med Nordea Bank som löper över tre år med möjlighet till ytterligare två års förlängning fram till juni 2030. Finansieringen avser en kreditram på 950 miljoner kronor, varav en revolverande facilitet på 700 miljoner kronor och ett företagslån på 250 miljoner kronor. Av den revolverande faciliteten var 465 miljoner kronor outnyttjade vid årets utgång.	Medel
Finansiell	Likviditetsrisk	Likviditetsrisk avser risken att koncernen inte kan fullgöra sina betalningsåtaganden när de förfaller till följd av otillräcklig tillgång till likvida medel. Bristande likviditet kan begränsa verksamheten och påverka koncernens finansiella ställning negativt.	I syfte att styra och planera koncernens behov av likvida medel använder sig koncernfunktionen för ekonomi av likviditetsprognoser som rapporteras in från dotterbolagen på månadsbasis för kommande sex månader. En finansiell beredskap ska upprätthållas i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften, som minst ska motsvara 7,5 procent av den prognosticerade nettoomsättningen för koncernen. Likviditetsreserven ska även vid varje tidpunkt överstiga summan av koncernens låneförfall för de kommande sex månaderna.	Medel
Finansiell	Valutarisk	Transaktionsexponering är den risk som påverkar koncernens resultat och kassaflöde genom de operationella och finansiella transaktioner som sker i annan valuta än respektive koncernbolags funktionella valuta. Koncernens varuförsäljning sker i huvudsak i bolagens lokala valutor men de valutaflöden som uppstår vid köp, av främst varor, i andra valutor ger upphov till den transaktionsexponering koncernen har idag.	Koncernledningen har mandat från styrelsen att säkra varuinköp i USD för framför allt kontrakt med fördefinierade betalningsplaner till följd av den ökade valutaexponeringen i USD/DKK och USD/EUR. I övrigt ska valutarisker hanteras i leverantörs- och kundavtal genom valutaklausuler. I syfte att reducera resultatpåverkan av förändrade valutakurser arbetar Midsona löpande med prisjusteringar mot kunder och leverantörer utifrån valutakursutvecklingen.	Hög
Finansiell	Ränterisk	Ränterisk avser den resultateffekt som en ränteförändring orsakar. Hur snabbt en ränteförändring påverkar resultatet beror på räntebindningstiden för krediter och placeringar. Koncernen är nettolåntagare och gör inga placeringar i noterade instrument, varför det i huvudsak är koncernens räntebärande skulder till kreditinstitut som exponeras för ränteförändringar. Huvuddelen av räntebärande skulder till kreditinstitut har rörlig ränta.	Koncernen eftersträvar en avvägning mellan en rimlig löpande kostnad för sin upplåning och risken för att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en större ränteförändring. För närvarande är riktlinjen att inte säkra upp för ränterisker i koncernen. Förändringar i marknadsräntorna får på så sätt genomslag på det finansiella kassaflödet och resultatet. Koncernen arbetar proaktivt med att reducera sin skuldsättningsgrad dels genom att förbättra lönsamheten och dels genom att optimera rörelsekapitalet. Koncernen tecknade i juni 2025 dessutom ett nytt långsiktigt finansieringsavtal med Nordea Bank till fördelaktigare räntevillkor vilket kommer sänka räntekostnaderna allt annat lika.	Medel
Finansiell	Kreditrisk	Det finns en risk för förluster om motparter som koncernen har likvida medel eller finansiella investeringar med inte kan fullgöra sina plikter, en s.k. finansiell kreditrisk. Det finns även en risk för att våra kunder inte kan fullgöra sina betalningsåtaganden, en s.k. kundkreditrisk.	Hur likviditetsöverskott ska placeras finns fastställt i policy. Koncernen är nettolånetagare och överskottslikviditet ska användas till att reducera lån till kreditinstitut. Koncernbolagen ska placera sin överskottslikviditet på bankkonton tillhörande koncernkontosystem eller på bankkonto i banker godkända av koncernfunktionen för ekonomi. Koncernens motparter i finansiella transaktioner är kreditinstitut med god kreditrating. Kundkreditrisken hanteras löpande av respektive koncernbolag genom kreditkontroller och interna kreditlimiter per kund. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik.	Medel

DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER
För finansiella risker hänvisas även till not 28 Finansiell riskhantering, sidorna 140-142. 40

Notering och aktiehandel

Aktien introducerades på Stockholmsbörsen 1999. A-aktien och B-aktien är noterade och handlas på Nasdaq Stockholm, i segmentet Small Cap, i sektorn Dagligvaror under benämningen MSON A respektive MSON B.

Aktiekapital och antal aktier

Aktiekapitalet i Midsona AB (publ) uppgick till 727 140 400 kr vid årets utgång och dess utveckling finns att ta del av på https://www.midsona.com/data/dashboard. Antalet aktier var 145 428 080 (145 428 080), fördelade på 423 784 A-aktier (423 784) och 145 004 296 B-aktier (145 004 296), motsvarande ett kvotvärde per aktie på 5 kr. Antalet röster var 149 242 136 röster (149 242 136) vid årets utgång, där en A-aktie berättigar till tio röster och en B-aktie till en röst på årsstämma. Samtliga A-aktier och B-aktier har lika rätt till andel i bolagets nettotillgångar och resultat. Inga egna aktier ägs av bolaget eller dess dotterbolag. Enligt bolagsordningen ska aktiekapitalet vara lägst 500 000 000 kr och högst 2 000 000 000 kr, fördelat på lägst 100 000 000 aktier och på högst 320 000 000 aktier.### Teckningsoptionsprogram
Det fanns ett utestående teckningsoptionsprogram, TO2022/2025, riktade till ledande befattningshavare vid årets utgång. TO 2022/2025, som maximalt kunde ge 120 000 nya B-aktier vid full konvertering, löpte ut 20 december 2025. Inga teckningsoptioner konverterades till B-aktier under teckningstiden 1 augusti till 20 december 2025. Teckningskursen var 25,60 kr för TO 2022/2025.

Aktieägare

Den 31 december 2025 hade Midsona AB (publ) 9 017 aktieägare (9 154), en minskning med 1,5 procent sedan föregående årsskifte. Av aktieägarna innehade ägarkategorin utländska aktieägare 26,6 procent av kapitalet och 27,1 procent av rösterna, medan ägarkategorin svenska ägare innehade 73,4 procent av kapitalet och 72,9 procent av rösterna. Av ägarkategorin svenska ägare innehade juridiska personer 60,8 procent av kapitalet och 59,5 procent av rösterna, medan fysiska personer innehade 12,7 procent av kapitalet och 13,4 procent av rösterna.

De 10 största ägarna innehade tillsammans 80,2 procent (79,2) av kapitalet och 79,5 procent (78,0) av rösterna. Den största ägaren i Midsona AB (publ) var Stena Adactum AB, vars innehav var 69 994 562 B-aktier (69 994 562) den 31 december 2025, motsvarande 48,1 procent (48,1) av kapitalet och 46,9 procent (46,9) av rösterna. Det fanns ingen annan ägare som hade ett innehav på 10 procent eller mer av antalet aktier den 31 december 2025.

AKTIEN OCH AKTIEÄGARE

DE 10 STÖRSTA AKTIEÄGARNA PER 31 DECEMBER 2025

Aktieägare	Antal aktier	Andel kapital, %	Andel röster, %
STENA ADACTUM AB	69 994 562	48,13	46,90
IBKR FINANCIAL SERVICES AG, W8IMY	14 030 636	9,65	9,40
DNB BANK, SEC LENDING	6 748 093	4,64	4,52
SEB LIFE INTERNATIONAL ASSURANCE	6 206 054	4,27	4,16
ROIN HOLDING APS	3 591 953	2,47	3,51
Nordea Funds AB	5 028 416	3,46	3,37
Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension	4 548 692	3,13	3,11
Muhlrad Ralph	2 714 000	1,87	1,89
Nordanland AB	2 500 000	1,72	1,68
Nordnet Pensionsförsäkring AB	1 299 385	0,89	0,92
De 10 största aktieägarna totalt	116 661 791	80,23	79,46
Övriga aktieägare	28 766 289	19,77	20,54
Summa	145 428 080	100,00	100,00

Källa: Euroclear Sweden AB

AKTIEFÖRDELNING I INVERVALL 31 DECEMBER 2025

Antal aktier	Antal aktieägare	Antal A-Aktier	Antal B-Aktier	Innehav, %	Röster, %	Marknadsvärde (KSEK)
1-500	6 542	42	292 696	254	0,51	0,75
501-1000	819	22	232 589	797	0,42	0,54
1001-5000	1 102	56	445	2 483 914	1,75	2,04
5001-10 000	219	34	345	1 575 996	1,11	1,29
10001-15 000	73	13	918	902 305	0,63	0,70
15001-20 000	43	6	562	758 947	0,53	0,55
20 000-	219	247	990	137 997 083	95,06	94,13
Summa	9 017	423	784	145 004 296	100,00	100,00

Källa: Euroclear Sweden AB

Aktiens omsättning och köpkurs

Det omsattes 11 310 147 A- och B-aktier (16 961 537) tillsammans under perioden januari-december 2025. Högsta betalkurs för B-aktien var 10,40 kr (11,96) medan lägsta betalkurs var 7,52 kr (7,00). Den 31 december noterades aktien, senast betalt, till 8,48 kr (7,90), en ökning med 7,3 procent. Det sammanlagda värdet av handeln i B-aktien uppgick till 96 Mkr (136). Den genomsnittliga dagsomsättningen för både A-aktien och B-aktien tillsammans uppgick till 397 556 kr (546 197).

Utdelning och utdelningspolicy

Långsiktigt har Midsona en ambition att dela ut minst 30 procent av resultat efter skatt. Utdelningen ska anpassas till resultatnivå, finansiell ställning och framtida utvecklingsmöjligheter. Styrelsen föreslår en utdelning för räkenskapsåret 2025 på 0,22 kr per aktie (0,20), motsvarande 31 994 178 kr (29 085 616) och en utdelningsandel på 326,5 procent (61,4). Justerat för jämförelsestörande poster relaterade till branden i produktionsanläggningen i Spanien, som bland annat medförde nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och varulager, var utdelningsandelen 58,6 procent. Eftersom nedskrivningarna för förstörda tillgångar inte var kassaflödespåverkande, så påverkar det inte förmågan att betala utdelning. Utdelning beslutas av årsstämman och utbetalningen hanteras av Euroclear Sweden AB. Rätt till utdelning tillfaller den som vid av årsstämman fastställd avstämningsdag är registrerad som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken.

Bemyndiganden

Årsstämman 2025 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen före nästa årsstämma besluta om nyemission av A-aktier och/eller B-aktier till ett antal som sammanlagt inte överstiger 10 procent av totalt antal utestående aktier vid tidpunkten för kallelsen till årsstämman. Nyemissionen ska kunna ske med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, mot kontant betalning eller med föreskrift om apport, kvittning eller annat villkor som avses i Aktiebolagslagen, kapital 13 § 5 punkt 6. Nyemission beslutad med stöd av bemyndigandet ska ske som ett led i finansieringen av företagsförvärv eller för att ge styrelsen flexibilitet i arbetet med att säkerställa att Midsona på ett ändamålsenligt sätt kan tillföras kapital för finansiering av verksamheten. Vid avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt ska emissionen genomföras på marknadsmässiga villkor.

Bolagsordning

Bolagsordningen anger att tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt ändringar av bolagsordning sker vid årsstämman. En aktieägare kan rösta för det fulla antalet ägda eller företrädda aktier på årsstämman. De utgiva aktierna är fritt överlåtbara, utan begränsningar till följd av lag eller bolagsordning. Det finns inga, av Midsona kända, avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier. Bolagsordningen finns tillgänglig på www.midsona.com.

Effekter av större ägarförändring

Det finns inga väsentliga kommersiella avtal i Midsona som kan komma att påverkas om kontrollen över bolaget förändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande, utöver gällande kreditfacilitetsavtal. Den långsiktiga finansieringen innehåller villkor som innebär att långivare kan begära förtidslösen av lånen om kontrollen över bolaget förändras på ett väsentligt sätt. Det finns avtal mellan bolaget och ledande befattningshavare som föreskriver ersättningar om dessa sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande av aktier i bolaget. Avtal mellan bolaget och övriga anställda som reglerar egen uppsägning eller uppsägning från bolaget följer sedvanlig praxis på arbetsmarknaden.

Aktiemarknadsinformation

Informationsgivningen styrs av kommunikations- och IR-policyn, som antagits av styrelsen i Midsona. Årsredovisning och hållbarhetsrapport, delårsrapporter och pressmeddelanden publiceras på både svenska och engelska. Delårsrapporter presenteras och kommenteras av koncernchefen och CFO via live audiocast/telefonkonferens på engelska och andra informationsträffar och möten med analytiker, förvaltare och media hålls löpande under året. Årsredovisning och hållbarhetsrapport, delårsrapporter, pressmeddelanden, bolagsstyrningsrapport och ersättningsrapport finns tillgängliga på hemsidan www.midsona.com, där anmälan om prenumeration kan göras. Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2025 publiceras på hemsidan den 8 april 2026. Den kommer endast att finnas i digital form.

Analytiker och annan bevakning

Analytiker som regelbundet följer utvecklingen för Midsona är ABG Sundal Collier, som sammanställer och förmedlar information om bolaget på sin hemsida www.abgsc.com, där det bland annat finns tillgång till nyckeltal, pressmeddelanden, ägardata och tekniska analyser.

Tysta perioder

Midsona tillämpar en tyst period minst 30 dagar före publicering av sina delårsrapporter. Under denna period träffar inte koncernens representanter analytiker, investerare eller finansiell media. Den tysta perioden avslutas när den finansiella rapporten publiceras.

NYCKELTAL PER AKTIE

	2025	2024	2023	2022	2021
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, kr	0,07	0,33	-0,36	-6,73	1,31
Eget kapital, kr	20,17	21,10	20,54	21,19	39,54
Kassaflöde från den löpande verksamheten, kr	1,57	0,98	2,36	2,73	-0,94
Börskurs på balansdagen (B-aktien), kr	8,48	7,90	8,19	9,50	54,10
Utdelning 1, kr	0,22	0,20	-	-	-
Direktavkastning, %	2,6	2,5	-	-	-
Utdelningsandel, %	326,5	61,4	-	-	-
P/E-tal, ggr	125,9	24,1	neg.	neg.	41,2

1 Utdelning för 2025 avser styrelsens förslag.Informationstillfällen 2026
Delårsrapport januari-mars 24 april 2026
Årsstämma i Malmö 6 maj 2026
Halvårsrapport januari-juni 17 juli 2026
Delårsrapport januari-september 22 oktober 2026
Bokslutskommuniké 2 februari 2027

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Verksamheten
Risker
Aktien och aktieägare
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

43 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

STYRNING OCH ORGANISATION

Midsona AB (publ), (nedan ”Midsona”), är ett publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Midsona tillämpar ”Svensk kod för bolagsstyrning” och lämnar här bolagsstyrningsrapport för 2025. Rapporten har upprättats av bolagets styrelse och har granskats av bolagets revisor.

Styrelse
Revisionsutskott
Ersättningsutskott
Hållbarhetsutskott
IT/IS-utskott
Aktieägare utgör årsstämman
Vd och koncernledning
Revisorer
Valberedning

Division Nordics
Division North Europe
Division South Europe

AVVIKELSER FRÅN SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING

Bolaget har under räkenskapsåret 2025 inte avvikit från Svensk kod för bolagsstyrning.

STYRINSTRUMENT

Till de externa styrinstrument som utgör ramarna för Midsonas bolagsstyrning hör:
* Lagstiftning
* International Financial Reporting Standards (IFRS)
* Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter
* Svensk kod för bolagsstyrning

Midsona har också ett antal interna styrinstrument, bland annat:
* Bolagsordning
* Bolagets Code of Conduct
* Bolagets Supplier Code of Conduct
* Arbetsordning och instruktioner för styrelse, utskott, VD samt ekonomisk rapportering till styrelsen
* Internstyrningsdokument, såsom policydokument, procedurer och instruktioner

ÅRSSTÄMMA

Aktier och aktieägare

För information om aktien och aktieägare, se sidan 40-41 och på Midsonas webbplats.

Årsstämmans roll

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ där aktieägarna utövar sin rösträtt. Vid årsstämman fattas beslut i centrala frågor såsom fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av resultat, ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör samt val av styrelseledamöter, styrelseordförande och revisor. Årsstämman beslutar även om arvoden till styrelsen och revisorn, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, principer för valberedningens tillsättande och arbete samt godkänner styrelsens ersättningsrapport. Årsstämman hålls normalt i april eller maj. Besluten offentliggörs efter stämman genom pressmeddelande och protokollet publiceras på bolagets webbplats.

Årsstämma 2025

Årsstämman 2025 hölls den 7 maj 2025 och samlade aktieägare som representerade cirka 52 procent av rösterna i bolaget. Stämman beslutade bland annat att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen fram till nästa årsstämma, besluta om nyemission av aktier om högst 10 procent av det vid tidpunkten för kallelsen utestående antalet aktier, med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt och mot kontant betalning, apport, kvittning eller med villkor. Protokoll från årsstämman 2025 finns tillgängligt på bolagets webbplats.

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Verksamheten
Risker
Aktien och aktieägare
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

44 Årsstämma 2026

Årsstämma 2026 äger rum den 6 maj 2026 i Malmö, vilket offentliggjordes på bolagets webbplats den 21 oktober 2025. Information om anmälan för deltagande på stämman samt fullständig information om årsstämman kommer att publiceras i samband med offentliggörandet av kallelsen och kommer också finnas tillgänglig på bolagets webbplats.

VALBEREDNING

Valberedningens uppdrag

Årsstämman utser valberedningens ledamöter eller fastställer hur de ska utses. Valberedningen företräder bolagets aktieägare och ska till övervägande del bestå av ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Valberedningens uppgift är att bereda och lämna förslag till årsstämman i frågor om val och arvoden.

Valberedning inför årsstämma 2026

Enligt bolagets gällande instruktion ska valberedningens ledamöter utses av de tre till röstetalet största aktieägarna per den sista bankdagen i augusti 2025. Om någon av dessa aktieägare avstår från sin rätt att utse ledamot ska nästa aktieägare i storleksordningen ges möjlighet att utse en ledamot.

Namn/Representerande	Andel av röster 2025-08-31 (%)
Henrik Munthe/Stena Adactum AB	46,9
Magdalena Kettis/Nordea Funds	3,7
Rune Bro Róin/Roin Holding ApS	3,4
Summa	54,0

Majoriteten av valberedningens ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Majoriteten är även oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Valberedningen har inför årsstämman 2026 hållit fyra protokollförda sammanträden fram till offentliggörandet av kallelsen till årsstämman och därutöver haft löpande kontakter. I sitt arbete har valberedningen intervjuat styrelseledamöter, tagit del av en presentation av bolagets verksamhet från verkställande direktören samt erhållit information om styrelsens arbete och den genomförda styrelseutvärderingen från styrelsens ordförande.

I enlighet med årsstämmans beslut och Svensk kod för bolagsstyrning har valberedningen bedömt styrelsens sammansättning och arbete, inklusive kompetens, erfarenhet, mångfald, könsfördelning och effektivitet. Valberedningen har även behandlat frågor om val av revisor samt arvoden till styrelse och revisor. Vid framtagandet av sina förslag har valberedningen tillämpat regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning som mångfaldspolicy.

Valberedningens sammansättning offentliggjordes genom pressmeddelande den 15 oktober 2025 och finns tillgänglig på bolagets webbplats. Aktieägare har haft möjlighet att lämna förslag till valberedningen i enlighet med de instruktioner som publicerats på bolagets webbplats. Valberedningens förslag och motiverade yttrande offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman 2026. Ledamöterna erhåller inget arvode eller annan ersättning för sitt arbete i valberedningen.

Förslag till årsstämma 2026

Valberedningen föreslår följande:
* Att välja Patrik Andersson till stämmoordförande
* Att välja 6 ordinarie styrelseledamöter och inga styrelsessuppleanter
* Att välja ett registrerat revisionsbolag till revisor och inga revisorssuppleanter
* Att styrelsearvode ska utgå med 640 000 kr till ordförande (tidigare 620 000 kr), 280 000 kr vardera till övriga ledamöter (tidigare 270 000 kr) samt 105 000 kr till revisionsutskottets ordförande (tidigare 100 000 kr), 57 500 kr till varje övrig styrelseledamot som ingår i revisionsutskottet (tidigare 55 000 kr), 50 000 kr till ersättningsutskottets ordförande (tidigare 45 000 kr) och 25 000 kr till varje övrig styrelseledamot som ingår i ersättningsutskottet (oförändrat) samt 30 000 kronor till varje styrelseledamot som ingår i utskotten för hållbarhet och IT/IS (oförändrat).
* Att revisorsarvode ska utgå enligt godkänd räkning.
* Att omval sker av styrelseledamöterna Patrik Andersson, Tomas Bergendahl, Anna-Karin Falk, Sandra Kottenauer, Anders Svensson och Johan Wester.
* Att omval sker av Patrik Andersson som styrelseordförande.
* Att Deloitte AB omväljs till revisor (Deloitte har upplyst att auktoriserade revisorn Jeanette Roosberg utses som huvudansvarig revisor om stämman beslutar enligt förslaget).

Valberedningens kompletta förslag finns i kallelsen till årsstämman. Valberedningen anser att den kompetens som finns i den föreslagna styrelsen väl tillgodoser bolagets nuvarande behov. Valberedningens förslag avseende antalet styrelseledamöter samt val av styrelseledamöter har fattats genom majoritetsbeslut inom valberedningen.

STYRELSE

Styrelsens arbete och ansvar

Styrelsen är bolagets högsta förvaltande organ under årsstämman och ansvarar för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsens arbete är inriktat på övergripande och långsiktiga frågor av väsentlig betydelse för koncernens utveckling och strategiska inriktning. Styrelsen ansvarar även för att säkerställa att bolaget har en ändamålsenlig intern kontroll, riskhantering och efterlevnad av tillämpliga regelverk. Styrelsens arbete styrs av en skriftlig arbetsordning som reglerar ansvarsfördelning, arbetsformer, utskottens uppgifter samt ordförandens roll. Arbetsordningen omfattar även regler för kallelse, dagordning, protokoll och informationsförsörjning till styrelsen. Styrelsen har därutöver fastställt koncerngemensamma policys och andra styrdokument som anger ansvar, riktlinjer, processer och mål.

STYRELSENS ARBETE 2025

Delårsrapport Q3
Godkännande av budget 2026
Rapport från ersättningsutskott
Rapport från revisionsutskott
Förslag till vinstdisposition
Ärenden inför årsstämma 2025
Bokslutskommuniké
Riskgenomgång
Organisation, ledarskap och personal
Avrapportering hållbarhetsarbete
Delårsrapport Q1
Årsstämma
Konstituerande möte
Finansieringsavtal
Delårsrapport Q2
Rapport från revisionsutskott
Strategifrågor

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Verksamheten
Risker
Aktien och aktieägare
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

45 Styrelsearbetet följer en årlig cykel.I början av året behandlas bokslutskommuniké och årsredovisning samt ärenden inför årsstämman. Efter sommaren behandlas den långsiktiga strategiska planen, och i slutet av året fastställs budget för kommande år. Vid varje kvartal behandlas den finansiella rapporteringen och delårsrapporter godkänns för publicering. I anslutning till årsstämman hålls ett konstituerande styrelsemöte där bland annat utskottens sammansättning och firmateckningsrätt fastställs.

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av minst tre och högst nio ledamöter utan suppleanter. Ledamöterna väljs årligen av årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma.

Styrelsens sammansättning 2025

Vid årsstämman 2025 valdes sju styrelseledamöter: Patrik Andersson, Tomas Bergendahl, Anna-Karin Falk, Sandra Kottenauer, Jari Latvanen, Anders Svensson och Johan Wester. Styrelsens sammansättning uppfyller kraven i Svensk kod för bolagsstyrning avseende oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och större aktieägare. Könsfördelningen är två kvinnor och fem män, motsvarande cirka 29 procent kvinnor. För information om ledamöternas oberoende, övriga uppdrag och aktieinnehav i bolaget hänvisas till sidan 48 eller bolagets webbplats.

Den verkställande direktören, ekonomi- och finanschefen samt bolagsjuristen (styrelsens sekreterare) deltar i styrelsemöten. Andra befattningshavare deltar vid behov som föredragande.

Styrelsens arbete 2025

Under 2025 har styrelsen haft tio möten, varav ett per capsulam och ett konstituerande (direkt efter årsstämman). För information om ledamöternas närvaro se sidan 48.

Vid styrelsemötet i januari behandlades bland annat bokslutskommuniké, risker och riskhantering, ärenden inför årsstämman samt frågor rörande organisation, ledarskap och personal. Under året genomförde styrelsen även en VD-process och utsåg i mars 2025 en ny verkställande direktör.

Vid styrelsemötet i maj behandlades bland annat det nya finansieringsavtalet. Strategimöten hölls i september och oktober, där koncernens långsiktiga inriktning och varumärkesstrategi behandlades, varefter strategiarbetet fortsatt i divisionerna. Andra centrala frågor under året har varit löpande resultat- och finansiell uppföljning.

Bolagets revisor deltog vid årets första styrelsemöte och redogjorde för revisionen av årsbokslutet för räkenskapsåret 2025. Styrelsen har behandlat revisorns rapport, genomfört genomgång av intern kontroll och regelefterlevnad samt genomfört den årliga styrelseutvärderingen. Styrelsen har även haft möte med revisorn utan närvaro av bolagsledningen. Utskotten har löpande rapporterat till styrelsen från sina sammanträden.

Styrelsemöten hålls enligt en i förväg fastställd agenda. Kallelse, dagordning och underlag distribueras till ledamöterna via ett virtuellt datarum cirka en vecka före mötet. Varje möte inleds med genomgång av föregående protokoll och utestående ärenden. Därefter rapporterar verkställande direktören om koncernens verksamhet, resultat och affärsläge. Ekonomi- och finanschefen redogör för den finansiella ställningen och relevanta analyser. Divisionerna presenterar sina verksamheter enligt en fastställd plan. Verkställande direktören tillhandahåller även månadsvisa rapporter mellan mötena. Samtliga möten protokollförs och protokollen justeras av utsedda ledamöter. Normalt hålls ett styrelsemöte per år vid någon av koncernens anläggningar.

Styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande leder och organiserar styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarrelaterade frågor och ansvarar för att styrelsens arbete utvärderas. Ordföranden ansvarar även för den löpande dialogen med verkställande direktören om bolagets verksamhet samt för att styrelsen fullgör sina uppgifter.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsens ordförande ansvarar för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete, inklusive bedömning av enskilda styrelseledamöters insatser. Utvärderingen genomförs genom en etablerad digital process och rapporteras till valberedningen. Resultatet utgör ett underlag för valberedningens förslag till årsstämman avseende styrelsens sammansättning och arvoden.

STYRELSENS UTSKOTT

Utskottens roll och uppgifter

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Inom revisionsutskottet finns två underutskott: ett IT/IS-utskott och ett hållbarhetsutskott. Ledamöter och ordförande i respektive utskott utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet. Utskottens arbete är i huvudsak av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i särskilda fall delegera beslutanderätt. Samtliga utskottsmöten protokollförs och rapporteras till styrelsen.

Revisionsutskott

Revisionsutskottets huvuduppgift är att övervaka den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen samt att säkerställa att fastställda principer för redovisning, hållbarhetsrapportering, intern kontroll, internrevision och riskhantering efterlevs. Utskottet ska även bistå valberedningen med underlag inför val av revisor och fastställande av revisionsarvode.

Revisionsutskottet bestod under 2025 av Tomas Bergendahl (ordförande), Jari Latvanen and Anders Svensson och sammanträdde fem gånger under året. För information om ledamöternas närvaro, se sidan 48. Verkställande direktören och ekonomi- och finanschefen, tillika utskottets sekreterare, deltog vid mötena. Huvudansvarig revisor deltog vid tre tillfällen under året.

Befattning	Namn
Chief Financial Officer	Niclas Lundin*
Director Operations	Tobias Traneborn
General Counsel	Tora Molander
President Division North Europe	Heiko Hintze
Chief Human Resources Officer	Åsa Gavelstad
President Division South Europe	Marjolaine Cevoz-Goyat
Director Sourcing	Josefin Kronstrand
President Division Nordics	Markus Wessner

KONCERNLEDNINGSSTRUKTUR
* Från och med 1 mars 2026

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Verksamheten
Risker
Aktien och aktieägare
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

President and Chief Executive Officer Henrik Hjalmarsson 46

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottets huvuduppgift är att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättnings- och anställningsvillkor för verkställande direktören och andra ledande befattningshavare, i enlighet med de riktlinjer som fastställts av årsstämman. Utskottet ska även följa upp och utvärdera mål och principer för rörlig ersättning. Ersättningsutskottet bestod under 2025 av Patrik Andersson (ordförande) och Johan Wester och sammanträdde två gånger under året. För information om ledamöternas närvaro, se sidan 48.

Hållbarhetsutskott

Hållbarhetsutskottet inrättades av styrelsen 2025 och rapporterar till revisionsutskottet. Utskottet består av Sandra Kottenauer (ordförande), Tora Molander (General Counsel) och Beatrice Perlman Ewert (Chief Sustainability Officer). Utskottet stödjer revisionsutskottet i övervakningen av bolagets hållbarhetsrapportering och relaterade interna kontroll, inklusive väsentlighetsanalyser, regelefterlevnad (såsom CSRD) och interna kontrollbehov inom hållbarhetsområdet. Styrelsen har det yttersta ansvaret för bolagets hållbarhetsstyrning och hållbarhetsrapportering. Utskottets arbete rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Utskottet sammanträdde två gånger under året. För information om ledamöternas närvaro, se sidan 48.

IT/IS-utskott

IT/IS-utskottet inrättades av styrelsen 2025 och rapporterar till revisionsutskottet. Utskottet består av Jari Latvanen (ordförande), Christoffer Filippini (Head of IT) och Tobias Traneborn (Director Operations). Utskottet stödjer revisionsutskottet i övervakningen av intern kontroll och riskhantering avseende IT och informationssäkerhet, inklusive cybersäkerhet, incidenthantering och efterlevnad av tillämpliga krav. Styrelsen ansvarar ytterst för styrning och kontroll av IT- och informationssäkerhetsrisker som påverkar finansiell och hållbarhetsrelaterad rapportering. Utskottets arbete rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Utskottet sammanträdde två gånger under året. För information om ledamöternas närvaro, se sidan 48.

VD OCH KONCERNLEDNING

VD och koncernledningens ansvar

Bolagets verkställande direktör, tillika koncernchef (CEO), utses av styrelsen. Henrik Hjalmarsson är bolagets CEO och ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar. CEO bereder, i samråd med styrelsens ordförande, ärenden till styrelsen, föredrar beslutsunderlag och håller styrelsen löpande informerad om bolagets utveckling. CEO leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med dess övriga ledamöter. Koncernledningen består av President och CEO, CFO, President Division Nordics, President Division South Europe, President Division North Europe, Chief Human Resources Officer, Director Sourcing, Director Operations och General Counsel. Under 2025 sammanträdde koncernledningen 12 gånger. Mötena fokuserade på koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning. Verksamheten är organiserad i tre divisioner.

Instruktion för den verkställande direktören

Styrelsen fastställer årligen en skriftlig instruktion för verkställande direktören som reglerar ansvaret för den löpande förvaltningen, arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör samt formerna för rapportering och informationsutbyte med styrelsen.

Utvärdering av den verkställande direktören

Styrelsen följer och utvärderar löpande verkställande direktörens arbete och prestation. En formell utvärdering genomförs minst en gång per år utan närvaro av verkställande direktören.### Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen föreslår att årsstämman 2026 beslutar om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som i huvudsak motsvarar de riktlinjer som antogs av årsstämman 2025, med den förtydligande justeringen att rörlig kontantersättning inte ska vara pensionsgrundande, om inte annat följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Information om förändringen i styrelsens förslag inför årsstämman 2026 framgår av förvaltningsberättelsen, avsnittet Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare på sidan 131. Information om riktlinjer beslutade av årsstämman 2025, redovisas i not 8. Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidorna 131-132.

REGLER FÖR AKTIEAFFÄRER

Personer i ledande ställning

Styrelseledamöter, verkställande direktören och övriga medlemmar av koncernledningen är registrerade som personer i ledande ställning och får genomföra transaktioner i bolagets aktier i enlighet med gällande lagstiftning. Utöver dessa regler har bolaget inte infört några särskilda interna bestämmelser för aktiehandel.

Insiderinformation

Bolaget omfattas av EU:s marknadsmissbruksförordning (EU) nr 596/2014 (MAR), som reglerar hantering av insiderinformation och krav på förande av insiderförteckningar. Bolaget använder det digitala verktyget StrictLog för att säkerställa korrekt hantering av insiderinformation. Endast behöriga personer har tillgång till systemet.

EXTERN REVISOR

Val av revisor och arvoden

Revisionsbolaget Deloitte AB, med auktoriserade revisorn Jeanette Roosberg som huvudansvarig, valdes av årsstämman 2025 för en mandatperiod om ett år. För information om arvoden och kostnadsersättning till revisorn, se not 7 sidan 130.

Revisionsuppdraget

Revisionsuppdraget omfattar granskning av bolagets och koncernens årsredovisningar samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorn granskar även förslaget till disposition av bolagets resultat och avger uttalande om ESEF-rapporten. Därutöver lämnas yttranden över bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten. Inom ramen för uppdraget genomförs även lagstadgade översiktliga granskningar av delårsrapporterna för perioderna 1 januari–30 september och 1 januari–31 december. Huvudansvarig revisor deltar i revisionsutskottets möten och rapporterar vid behov till utskottets ordförande under året. Revisorn träffar även styrelsen i samband med behandling av bokslutskommunikén och deltar vid årsstämman, där revisionsberättelsen presenteras.

YTTERLIGARE INFORMATION

På www.midsona.com finns bolagets bolagsordning, Code of Conduct, information från tidigare årsstämmor och tidigare års bolagsstyrningsrapporter.

INTERN KONTROLL AVSEENDE FINANSIELL RAPPORTERING OCH HÅLLBARHETSRAPPORTERING

Intern kontroll

Rapporten om intern kontroll avseende den finansiella och hållbarhetsrelaterade rapporteringen har upprättats av styrelsen i enlighet med ”Svensk kod för bolagsstyrning” och den vägledning som framtagits av Svenskt näringsliv och FAR. Den beskriver hur den interna kontrollen är organiserad för att hantera och minimera risken för felaktigheter i den finansiella och hållbarhetsrelaterade rapporteringen. De viktigaste målen för den interna kontrollen är att den är ändamålsenlig och effektiv, ger tillförlitliga rapporter och säkerställer efterlevnad av lagar och förordningar. Bolaget har inte en särskild granskningsfunktion (internrevision). Revisionsutskottet och styrelsen har prövat behovet av en sådan funktion och bedömt att den befintliga strukturen för riskhantering och uppföljning av den interna kontrollen ger en tillfredsställande tillförlitlighet. Internkontrollen baseras på COSO-ramverket (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission), som består av fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen avseende den finansiella och hållbarhetsrelaterade rapporteringen. Den bygger på tydligt definierade beslutsvägar, befogenheter och ansvar samt på att styrande dokument i form av policyer, procedurer och instruktioner finns och efterlevs. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den finansiella och hållbarhetsrelaterade rapporteringen och bistås i detta arbete av revisionsutskottet, som bland annat övervakar effektiviteten i den interna kontrollen och riskhanteringen. Styrelsen fastställer centrala styrdokument, däribland styrelsens arbetsordning, VD-instruktion, investeringsregler, finanspolicy och insiderpolicy, vilka utgör grunden för den interna kontrollen. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och den löpande interna kontrollen har styrelsen delegerat till den verkställande direktören. Koncernens ekonomifunktion rapporterar till verkställande direktören och revisionsutskottet och ansvarar för den praktiska tillämpningen av den interna kontrollen inom koncernen.

Riskbedömning

En löpande kartläggning görs av koncernens risker kopplade till både finansiell och hållbarhetsrelaterad rapportering, och kontrollerna anpassas kontinuerligt utifrån identifierade risker. Risker behandlas även i särskilda forum, exempelvis i samband med förvärv. För information om poster som är föremål för väsentliga uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 32 Viktiga uppskattningar och bedömningar samt förvaltningsberättelsens avsnitt Risker och riskhantering, sidorna 35–39.

Kontrollaktiviteter

Koncernens kontrollstruktur utformas för att hantera de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen av den finansiella och hållbarhetsrelaterade rapporteringen. Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera felaktigheter och omfattar bland annat beslutsordningar för väsentliga beslut, resultatanalyser, analytiska uppföljningar, avstämningar, inventeringar och IT-kontroller.

Information och kommunikation

Bolagets styrande dokument, inklusive policyer, procedurer och instruktioner, hålls löpande uppdaterade och kommuniceras via relevanta kanaler, såsom e-post, interna möten och intranät. Detta omfattar även styrande dokument och rapporteringsrutiner för hållbarhetsdata och hållbarhetsrapportering.

Uppföljning

Styrelsen och revisionsutskottet följer löpande upp den interna kontrollen genom rapportering från koncernledning, ekonomifunktion och extern revisor. Verkställande direktören och CFO genomför regelbundna genomgångar med divisionsledningar avseende affärsläge, resultat, finansiell ställning och prognoser. Uppföljningen baseras på en årlig granskningsplan som fastställs av revisionsutskottet och omfattar både finansiell och hållbarhetsrelaterad rapportering, inklusive tillförlitlighet och datakvalitet.

Finansiell rapportering

Finansiella data rapporteras månadsvis från samtliga rapporteringsenheter enligt standardiserade rutiner dokumenterade i koncernens redovisningsmanual. Uppgifterna konsolideras centralt till koncernens resultat- och balansräkningar och lagras i en gemensam databas för analys och uppföljning på koncern-, divisions- och bolagsnivå.

Intern kontrollstruktur

Koncernens självutvärdering av intern kontroll omfattas av nio processer: lager, inköp, försäljning, bokslut/rapportering, materiella anläggningstillgångar, IT/IS-säkerhet, lönehantering, legal/GDPR och hållbarhetsrapportering. Självutvärdering genomförs två gånger per år. Koncernbolagen rapporterar i vilken utsträckning de uppfyller koncernens minimikrav för intern kontroll. Kontrollerna utförs huvudsakligen av koncernens ekonomifunktion, med stöd av andra relevanta funktioner vid behov. Identifierade brister åtgärdas av respektive bolag och följs löpande upp av koncernfunktionen för intern kontroll tillsammans med lokala controllers.

Aktiviteter 2025

Koncernfunktionen för intern kontroll genomförde internrevision i form av digital självutvärdering vid två tillfällen under året för operativa enheter i koncernen. Dessutom genomförde koncernfunktionen för intern kontroll fysisk internrevision på plats hos dotterbolag vid ett tillfälle under året. Granskningsmomentet avsåg processerna lager, inköp, försäljning, bokslut/rapportering och IT/IS-säkerhet. Kontrollerna resulterade i observationer, rekommendationer och förslag till beslut om åtgärder, vilka implementerades successivt. Sammantaget påvisade inte det interna kontrollarbetet några materiella brister.

IT/IS-säkerheten var fortsatt viktig för Midsona. Ett flertal säkerhetsförbättringar implementerades för IT-system och IT-miljön för att öka informationssäkerheten i och mellan interna system. Viktiga gjordes under året för att kunna följa och efterleva det nya NIS-2 direktivet som implementerades som lag i Sverige, cybersäkerhetslagen, med ikraftträdande 15 januari 2026. Dessutom lyftes affärssystemet M3 till en ny modernare plattform. Vidare implementerades ett centralt webutbildningsverktyg för att säkerställa att alla medarbetare i koncernen får relevant utbildning.

Det arbetades med att vidareutveckla och stärka det interna kontrollramverket för hållbarhetsrapportering för att möta kraven i ESRS. Code of Conduct uppdaterades under året samtidigt som visselblåsarfunktionen blev tillgänglig för externa samarbetspartners. Det genomfördes en strukturerad förstudie och gap-analys för att fastställa de organisatoriska, processrelaterade och tekniska krav som krävs för att uppfylla PPWR (packaging and packaging waste regulation).

DETTA ÄR MIDSONA | MIDSONAS MÅL | KONCERNCHEFEN HAR ORDET | HÄNDELSER 2025 | MIDSONAS STRATEGI | VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET | MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK | VÅRA DIVISIONER | OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER | FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | Verksamheten | Risker | Aktien och aktieägare | Bolagsstyrningsrapport | Styrelse | Koncernledning | HÅLLBARHETSRAPPORT | FINANSIELLA RAPPORTER | 47För- studien kommer att slutföras i mars 2026, varefter ett sömlöst skifte sker till ett implementeringsprojekt. Under 2025 fortsattes det med att bygga upp de centrala grunderna som krävs för att uppfylla EUDR (EU Deforestation Regulation). Det omfattade att utveckla en detaljerad förståelse av regelverket, tillsätta projektteam och säkerställa att all nödvändig information i leverantörskedjan fanns tillgänglig. Det genomfördes även en gap-analys och togs fram en compliance-färdplan.

Aktiviteter i fokus 2026

Koncernfunktionen för intern kontroll kommer fortsätta att fokusera på granskningar av processerna lager, inköp, försäljning, bokslut/rapportering och IT/IS-säkerhet i samtliga operativa enheter i koncernen. Det planeras för att lägga till ytterligare en process i granskningsmomentet, hållbarhetsrapportering. Granskningsmomenten kommer utföras både digitalt och fysiskt på plats ute i organisationen.

En AI-policy håller på att tas fram med bäring på hur AI kan hjälpa Midsona att förbättra processer och bli effektivare. Det kommer arbetas med att säkerställa efterlevnad av det nya EU-direktivet om Pay Transparency. Arbetet syftar till att säkerställa lika lön för lika arbete, oavsett kön, genom ökad transparens, ansvarstagande och förtroende i lönesättningen mellan arbetsgivare och medarbetare inom EU. För Midsona innebär detta en gemensam global ansats som skapar en ännu mer konsekvent, rättvis och transparent löneprocess.

Ett implementeringsprojekt kommer startas för att införa de processer, system och aktiviteter som identifierats i den genomförda gap-analysen för PPWR (packaging and packaging waste regulation). Den första implementationsfasen planeras vara färdig i slutet av 2026, och ytterligare faser kommer att fortsätta under de kommande åren i takt med att PPWR stegvis införs. Fokus för att uppfylla EUDR (EU Deforestation Regulation) kommer under året att skiftas till implementeringsfas. Projektet kommer att börja införa de processer och systemstöd som krävs, följt av en successiv överlämning till linjeorganisationen i takt med att dessa delar blir operativa.

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Verksamheten
Risker
Aktien och aktieägare
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

48 STYRELSE

Namn	Född	Roll/Utskott
Patrik Andersson	1963	Styrelseordförande sedan 2022, ordförande i ersättningsutskottet
Invald år	2022	Närvaro: 10/10
Befattning	Styrelseuppdrag och Industriell rådgivare
Tidigare erfarenhet	VD och koncernchef för Loomis samt olika befattningar inom Orkla, Rieber & Søn, Wasabröd och Unilever.
Utbildning	MSc in Economics and Business Administration, Lunds universitet.
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i Consilium Safety Group, Cary Group AB, AAK AB samt Ecolean AB.
Beroende	Nej
Aktieinnehav 2025¹	37 500 B-aktier
Aktieinnehav 2024	37 500 B-aktier
Ersättning 2025	Styrelsearvode 620 000, Utskottsarvode 45 000, Totalt 665 000

Namn	Född	Roll/Utskott
Anders Svensson	1964	Styrelseledamot, ledamot i revisionsutskottet
Invald år	2022	Närvaro: 10/10
Befattning	Styrelseuppdrag och Industriell rådgivare
Tidigare erfarenhet	VD för ICA Sverige AB, vice VD för ICA Gruppen, VD för Arla Foods Sverige, styrelseordförande Svensk Handel, Svensk Dagligvaruhandel, Rynkeby Foods AS, och Arla Foods Norway, samt styrelseledamot i Svensk Näringsliv, ICA Banken och olika befattningar inom Procter & Gamble och Andersen Consulting.
Utbildning	BSc in Business Administration and Managerial Economics, Lunds universitet.
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i Stadium AB, Road Mobility Services och Cibonum Group samt styrelseledamot i Skistar AB, Nicoya AB och Reocean AB.
Beroende	Nej
Aktieinnehav 2025¹	35 000 B-aktier
Aktieinnehav 2024	35 000 B-aktier
Ersättning 2025	Styrelsearvode 270 000, Utskottsarvode 55 000, Totalt 325 000

Namn	Född	Roll/Utskott
Johan Wester	1966	Styrelseledamot, ledamot i ersättningsutskottet
Invald år	2009	Närvaro: 10/10
Befattning	Senior Vice President Stena Adactum AB
Tidigare erfarenhet	VD Mediatec Group, partner Arthur D. Little, styrelseledamot i Ballingslöv International AB, Personec Oy samt styrelseordförande i NGC AB och Alpegro AS.
Utbildning	Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola.
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i Stiftelsen TorslandaIdrott och SR Energy AB samt styrelseledamot i Ependion AB, Stockholm DMC AB och S-Invest Trading AB.
Beroende	Ja²
Aktieinnehav 2025¹	326 630 B-aktier
Aktieinnehav 2024	326 630 B-aktier
Ersättning 2025	Styrelsearvode 270 000, Utskottsarvode 25 000, Totalt 295 000

Namn	Född	Roll/Utskott
Anna-Karin Falk	1967	Styrelseledamot
Invald år	2023	Närvaro: 10/10
Befattning	Marketing Director Interim Duni Group
Tidigare erfarenhet	Strategisk rådgivare för internationella varumärken med fokus på marknadsföring, innovation, varumärkes-positionering och portföljstrategi. Chief Marketing Officer på Euroflorist samt flertalet ledande positioner inom Unilever-koncernen Sverige och internationellt.
Utbildning	Master of Science in Business and Economics, Internationell Ekonomi, Göteborgs universitet.
Övriga uppdrag	-
Beroende	Nej
Aktieinnehav 2025¹	1 654 A-aktier, 6 000 B-aktier
Aktieinnehav 2024	1 654 A-aktier, 6 000 B-aktier
Ersättning 2025	Styrelsearvode 270 000, Totalt 270 000

Namn	Född	Roll/Utskott
Tomas Bergendahl	1974	Styrelseledamot, ordförande i revisionsutskottet
Invald år	2024	Närvaro: 10/10
Befattning	CFO AAK AB
Tidigare erfarenhet	CFO på COWI Holding A/S och Rederi AB TransAtlantic samt mångårig erfarenhet från flertalet seniora finanspositioner inom GKN Aerospace Engine Systems (tidigare Volvo Aero Corporation) i Skandinavien och USA.
Utbildning	Ekonomie Magister examen i Företagsekonomi, Luleå Tekniska Universitet (LTU).
Övriga uppdrag	-
Beroende	Nej
Aktieinnehav 2025¹	65 000 B-aktier
Aktieinnehav 2024	35 000 B-aktier
Ersättning 2025	Styrelsearvode 270 000, Utskottsarvode 100 000, Totalt 370 000

Namn	Född	Roll/Utskott
Sandra Kottenauer	1972	Styrelseledamot, ordförande i hållbarhetsutskottet
Invald år	2020	Närvaro: 9/10
Befattning	VD Winter & Company
Tidigare erfarenhet	Chief Marketing & Product Officer, Manor AG, Schweiz samt olika befattningar inom Procter & Gamble Europa, bland annat som Global Brand Director.
Utbildning	MSc, Marketing & International Business, Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga uppdrag	Styrelseledamot i Bata.
Beroende	Nej
Aktieinnehav 2025¹	1 000 B-aktier
Aktieinnehav 2024	1 000 B-aktier
Ersättning 2025	Styrelsearvode 270 000, Utskottsarvode 30 000, Totalt 300 000

Namn	Född	Roll/Utskott
Jari Latvanen	1964	Styrelseledamot, ordförande i IT/IS-utskottet, ledamot i revisionsutskottet
Invald år	2022	Närvaro: 10/10
Befattning	Senior Advisor E&A Invest Oy
Tidigare erfarenhet	CEO för Stockmann plc, CEO för Findus Nordic och HKScan Oy samt flera ledningspositioner vid Nestlé. Mångårig erfarenhet som VD och koncernchef inom livsmedelsindustrin och detaljhandeln.
Utbildning	MBA, Henley Business School of the University of Reading, Great Britain, BBA, Institute of Economics, Turku, Finland.
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i Oy Verman Ab, Finland.
Beroende	Nej
Aktieinnehav 2025¹	0
Aktieinnehav 2024	0
Ersättning 2025	Styrelsearvode 270 000, Utskottsarvode 85 000, Totalt 355 000

¹ Aktieinnehav per den 28 februari 2026. För uppdaterade aktieinnehav hänvisas till https://www.midsona.com/se/data/insider-ownership.
² Johan Wester innehar uppdrag av Stena Adactum AB.

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Verksamheten
Risker
Aktien och aktieägare
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

49 KONCERNLEDNING

Namn	Född	Befattning
Henrik Hjalmarsson	1976	VD och koncernchef
Anställd	2025
I nuvarande befattning	2025
Tidigare befattningar	VD & Koncernchef på OptiGroup, VD & Koncernchef på Inwido, VD Findus Nordics (Nomad Foods) samt olika ledande befattningar inom Findus Group.

Niclas Lundin¹
Född: 1972
Befattning: CFO
Anställd: 2026
I nuvarande befattning: 2026
Tidigare befattningar: CFO för koncernen och VD för moderbolaget i Danir Group samt flera ledande roller inom ekonomi och finans, bland annat som CFO på Skånemejerier och som auktoriserad revisor på Deloitte.
Utbildning: Magisterexamen i redovisning, Lunds universitet
Egna och närståendes aktieinnehav 2025 2 : 50 000 B-aktier
Egna och närståendes aktieinnehav 2024: -

Marjolaine Cevoz-Goyat
Född: 1975
Befattning: President Division South Europe
Anställd: 2010
I nuvarande befattning: 2019
Tidigare befattningar: Marknadschef för Panzani-gruppen samt varumärkeschef Procter & Gamble.
Utbildning: Masterexamen från École des hautes études commerciale, Paris
Egna och närståendes aktieinnehav 2025 2 : 0
Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 20 000 teckningsoptioner (2022/2025)

Åsa Gavelstad
Född: 1973
Befattning: Chief Human Resources Officer
Anställd: 2022
I nuvarande befattning: 2024
Tidigare befattningar: Nordic HR Manager på Midsona, Head of HR på Abdon Food, Head of Resourcing Sweden på Sony Ericsson, samt olika positioner inom Sony Mobile och Ericsson.
Utbildning: Socionom, Lunds Universitet
Egna och närståendes aktieinnehav 2025 2 : 0
Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 0

Heiko Hintze
Född: 1970
Befattning: President Divsion North Europe
Anställd: 2023
I nuvarande befattning: 2023
Tidigare befattningar: Ledande positioner inom Santaverde GmbH, Yogi Tea, Cadbury och Colgate-Palmolive.
Utbildning: MBA Business Administration (Marketing & Sales), University of Hamburg, Germany
Egna och närståendes aktieinnehav 2025 2 : 0
Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 0

Tora Molander
Född: 1978
Befattning: General Counsel
Anställd: 2020
I nuvarande befattning: 2022
Tidigare befattningar: Advokat/Partner Frederse Advokatbyrå AB
Utbildning: Jur. kand, Lunds universitet
Egna och närståendes aktieinnehav 2025 2 : 12 926 B-aktier
Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 926 B-aktier och 20 000 teckningsoptioner (2022/2025)

Josefin Kronstrand
Född: 1981
Befattning: Director Sourcing
Anställd: 2025
I nuvarande befattning: 2025
Tidigare befattningar: Head of Procurement inom affärsområdet Lantmännen Cerealia, samt erfarenhet från seniora roller inom Lantmännen och Sony Nordic.
Utbildning: Ekonomie Magisterexamen (MSc), Handelshögskolan Göteborgs universitet
Egna och närståendes aktieinnehav 2025 2 : 0
Egna och närståendes aktieinnehav 2024: -

Tobias Traneborn
Född: 1975
Befattning: Director Operations
Anställd: 2017
I nuvarande befattning: 2020
Tidigare befattningar: Positioner som Chief Operating Officer hos CDON.COM, Operativ chef vid HKC och logistikchef på både Lantmännen Cerealia och Kjell & Company.
Utbildning: Teknologie kandidatexamen, Borås Högskola
Egna och närståendes aktieinnehav 2025 2 : 10 736 B-aktier
Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 10 736 B-aktier och 20 000 teckningsoptioner (2022/2025)

Markus Wessner
Född: 1972
Befattning: President Division Nordics
Anställd: 2021
I nuvarande befattning: 2024
Tidigare befattningar: Country Director för Sverige och Danmark Midsona Sverige AB, Business Unit Director, Sales Director för Cloetta Sverige samt olika positioner inom Brio, ICA och Kellogg’s.
Utbildning: Civilekonom, Blekinge Tekniska Högskola, Post Graduate Diploma Economics, La Trobe University, Melbourne
Egna och närståendes aktieinnehav 2025 2 : 5 000 B-aktier
Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 5 000 B-aktier

¹ Max Bokander lämnade sin anställning som CFO vid Midsona mars 2026.
² Aktieinnehav per den 28 februari 2026. För uppdaterade aktieinnehav hänvisas till https://www.midsona.com/se/data/insider-ownership.

DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 50

HÅLLBARHETSRAPPORT


ESRS 2: Allmäna upplysningar	ESRS E1: Klimatförändringar
ESRS E2: Föroreningar	ESRS E3: Vatten och marina resurser
ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem	ESRS E5: Cirkulär ekonomi
ESRS S1: Den egna arbetskraften	ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare	ESRS G1: Ansvarsfullt företagande

FINANSIELLA RAPPORTER 50 51

ESRS 2 BP-1 ALLMÄN GRUND FÖR UTARBETANDET AV HÅLLBARHETSFÖRKLARINGARNA

Hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet Årsredovisningslagen (ÅRL) samt i enlighet med de ESRS-standarder som antagits av EU-kommissionen. Alla upplysningar i avsnitten för miljö (E), sociala frågor (S) och styrning (G) har antingen bedömts som väsentliga enligt Midsonas DMA eller är obligatoriska enligt ESRS-standarderna. I enlighet med ESRS 2 IRO 1, omfattar Midsonas DMA inverkan, risker och möjligheter (IRO:er) i den egna verksamheten och i hela värdekedjan, både uppströms och nedströms (se ESRS 2 SBM-1).

Omfattningen av hållbarhetsrapporten speglar den finansiella rapporten, är konsoliderad och omfattar hela koncernen. Utvalda policyer, åtgärder och mål omfattar även delar av värdekedjan, där det är relevant. Rapporten utgår även från den tidsindelning i kort, medellång och lång sikt som definieras i ESRS 1, där inget annat anges i redovisningsprinciperna. Hållbarhetsrapporten har godkänts av styrelsen och i enlighet med kraven i CSRD har den i år även genomgått en översiktlig granskning av koncernens revisorer.

ESRS 2 BP-2 UPPLYSNINGAR MED AVSEENDE PÅ SÄRSKILDA OMSTÄNDIGHETER

Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall
Metoderna för beräkning och rapportering av hållbarhetsrelaterade upplysningar beskrivs i redovisningsprinciperna för respektive väsentligt ämne. Där framgår även om uppgifterna är direkt uppmätta eller baserade på uppskattningar. Uppskattningar används främst för vissa kvantitativa datapunkter, där metodiken kan variera mellan olika indikatorer. Detaljer kring dessa framgår i respektive avsnitt. Viss osäkerhet kan förekomma i data som erhålls från tredje part, exempelvis till följd av skillnader i datakvalitet, insamlingsmetodik eller tolkning av definitioner.

Den största osäkerheten bedöms finnas i rapporteringen av utsläpp inom Scope 3, kategori 4 (uppströms transporter och distribution) och kategori 9 (nedströms transporter och distribution). Detta beror främst på begränsad tillgång till leverantörs- och kundspecifik emissionsdata, vilket innebär att uppskattningar delvis baseras på generiska utsläppsfaktorer och antaganden om transportvolymer, avstånd och transportslag. Viss osäkerhet finns också relaterat till Scope 3, kategori 1 (inköpta varor och tjänster). Osäkerheter kan även uppstå i samband med manuell datainsamling, särskilt avseende variationer i hur definitioner och mätmetoder tillämpas inom olika delar av verksamheten. Ytterligare information om antaganden, metodval och osäkerhetsfaktorer återfinns i respektive redovisningsprincip där så är relevant.

Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras

Vid justeringar av finansiella uppgifter i hållbarhetsrapporten följer Midsona samma principer som i den finansiella rapporteringen. Om bedömning görs att en omräkning krävs av icke-finansiella uppgifter, baserat på väsentlighet, redovisas detta tydligt i den aktuella tabellen tillsammans med förklaringar till omräkningen.

Användning av bestämmelser för infasning i enlighet med ESRS 1, tillägg C

Midsona har valt att använda möjligheten till infasning av följande ämnen: E4: Biologisk Mångfald, S2: Medarbetare i värdekedjan samt S4: Konsumenter och slutanvändare samt delar av S1: Den egna arbetskraften och E1: Klimatförändringar gällande scope 3, kategori 1 (se redovisningsprinciper E1). Dessa ämnen har bedömts väsentliga till följd av koncernens DMA och de obligatoriska upplysningarna i enlighet med ESRS 2, 17, finns redovisade i vardera ämneskapitel.


ESRS 2: Allmäna upplysningar	ESRS E1: Klimatförändringar
ESRS E2: Föroreningar	ESRS E3: Vatten och marina resurser
ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem	ESRS E5: Cirkulär ekonomi
ESRS S1: Den egna arbetskraften	ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare	ESRS G1: Ansvarsfullt företagande

FINANSIELLA RAPPORTER 52

STYRNING ESRS 2 GOV-1 FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH TILLSYNSORGANENS ROLL

Midsonas bolagsstyrning omfattar bolagsstämman, valberedningen, styrelsen, revisionsutskottet, ersättningsutskottet, IT/IS-utskottet samt hållbarhetssutskottet. Koncernens operativa ledning utgörs av koncernledningen, där expert- och stödfunktioner inom relevanta områden ingår.

Styrelsen

Styrelsen är högsta styrande organ för hållbarhet och godkänner den övergripande hållbarhetsstrategin, mål och resultat, samt koncernens årliga DMA. Styrelsen följer årligen upp framsteg kopplat till väsentliga hållbarhetsfrågor, strategiska mål och prioriteringar, och genomför djupare analyser vid behov.

Valberedningen strävar efter att ge styrelsen en bred sammansättning av kompetenser, erfarenheter och bakgrunder, med beaktande av mångfald i kön, ålder, yrkeserfarenhet och utbildning.Detta bidrar till att säkerställa att styrelsen har den kompetens och erfarenhet som krävs för att bedöma och övervaka koncernens strategi, risker och möjligheter, inklusive sådana som rör hållbarhet. Nuvarande styrelse har samlad kompetens inom branschen, produktsegment, relevanta geografiska områden samt Midsonas väsentliga hållbarhetsområden. Kompetens inom hållbarhetsrelaterade frågor kartläggs för att säkerställa att styrelsen har relevant expertis för att kunna övervaka dessa frågor. Samtliga styrelsemedlemmar genomför årligen en självskattning för att säkerställa att styrelsen besitter rätt och relevant kompetens inom hållbarhet. Den samlade kompetensen är direkt kopplad till Midsonas identifierade väsentliga IRO:er och säkerställer att styrelsen har förutsättningar att fatta välgrundade beslut och utöva effektiv tillsyn inom dessa områden. För att vidmakthålla och stärka denna kompetens erbjuds kunskapshöjande insatser riktade mot styrelsen, såsom fördjupade ämnespresentationer på styrelsemöten, utifrån identifierade behov. Det senaste resultatet är sammanställt i diagrammet Styrelsens kompetens inom ESG.

Koncernövergripande policyer och styrdokument

Midsona har en uppförandekod (Code of Conduct) som beskriver principerna för hur verksamheten ska bedrivas på ett lagligt, etiskt och hållbart sätt. Uppförandekoden fungerar som en introduktion till koncernens policyer och riktlinjer. Den tydliggör vad Midsonas värderingar och åtaganden innebär för medarbetarna i det dagliga arbetet. Midsona tillämpar även en uppförandekod för leverantörer (Supplier Code of Conduct), som anger förväntningar inom områden som arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet, miljöansvar och affärsetik. Kraven speglar de standarder som gäller för Midsonas egen verksamhet.

STYRELSENS KOMPETENS INOM ESG

EU:s hållbarhetsregelverk
Ansvarsfullt företagande
Arbetstagare i värdekedjan: Sociala frågor och mänskliga rättigheter
Den egna arbetskraften: Sociala frågor och mänskliga rättigheter
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Föroreningar och vatten
Klimatpåverkan och växthusgasutsläpp

(0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Grundläggade kompetens, Omfattande kompetens, Måttlig kompetens, Ingen kompetens)

Policy	Ansvarig	ESRS koppling	Vem omfattas
Hållbarhetspolicy	Chief Sustainability Officer	E1, E2, E3, E4, E5	Uppströms leverantörer och den egna verksamheten
Avskogningspolicy	Director Sourcing	E1, E4, E5	Uppströms leverantörer och den egna verksamheten
Code of Conduct	General Counsel	S1, S2, G1	Uppströms leverantörer och den egna verksamheten
Supplier Code of Conduct	Director Sourcing	E1, E2, E3, E4, E5, S2, G1	Uppströms leverantörer och den egna verksamheten
Risk Management Policy	General Counsel	ESRS 2	Den egna verksamheten
Kvalitetspolicy	Koncernledning	S4	Uppströms leverantörer och den egna verksamheten
Råvaruinstruktion	Chief Sustainability Officer	E4, E5	Den egna verksamheten
Procedure Risk Management	General Counsel	ESRS 2	Den egna verksamheten
HR-policy	Chief Human Resources Officer	S1	Den egna verksamheten

HÅLLBARHETSRELATERADE POLICYER

ESRS 2: Allmäna upplysningar
ESRS E1: Klimatförändringar
ESRS E2: Föroreningar
ESRS E3: Vatten och marina resurser
ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5: Cirkulär ekonomi
ESRS S1: Den egna arbetskraften
ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1: Ansvarsfullt företagande

Styrelsen fastställer uppförandekoden och ansvarar för att godkänna koncernövergripande policyer, inklusive uppförandekoden för leverantörer. Varje policy har en utsedd policyägare som ansvarar för implementering, vägledning och framtagande av tillhörande styrdokument. Samtliga hållbarhetsrelaterade policyer presenteras i tabellen på föregående sida och beskrivs mer detaljerat i respektive ESRS-kapitel i rapporten.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen består av totalt sju ledamöter. Styrelsens sammansättning uppfyller kraven i Svensk kod för bolagsstyrning avseende oberoende i förhållande till både Midsona, koncernledningen och större aktieägare. Av styrelsens ledamöter är samtliga oberoende i förhållande till koncernen och koncernledningen, medan en ledamot bedöms vara beroende i förhållande till större aktieägare. Den totala andelen oberoende styrelseledamöter uppgår därmed till 86 procent.

Det finns ingen formell arbetstagarrepresentation i styrelsen, men Midsona säkerställer att medarbetarperspektiv beaktas genom regelbunden dialog mellan koncernledningen och personalrepresentanter, bland annat via samverkansmöten och arbetsmiljökommittéer. CEO, CFO samt General Counsel, tillika styrelsens sekreterare, deltar i styrelsemöten. Andra tjänstemän deltar som föredragande i särskilda ärenden. Könsfördelningen är två kvinnor och fem män, vilket motsvarar 40 procent andel kvinnor genom andel män.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet rapporterar till styrelsen och ansvarar för att säkerställa kvalitet, integritet och regelefterlevnad i Midsonas hållbarhetsrapportering, inklusive rapportering enligt CSRD. Utskottet granskar årligen rapporteringen, inklusive resultatet från DMA:n, innan styrelsen fattar beslut. Revisionsutskottets huvuduppgift är att övervaka hållbarhetsrapportering och finansiell rapportering samt säkerställa att antagna principer för finansiell rapportering, hållbarhetsrapportering, intern kontroll, internrevision och riskbedömning följs och tillämpas. Dess uppgift är även att stödja valberedningen med förslag vid val av revisor och revisionsarvoden. CEO och CFO, tillika sekreterare i revisionsutskottet, samt Group controller, deltar vid utskottets möten.

Hållbarhetsutskottet

Hållbarhetsutskottet rapporterar till revisionsutskottet. Utskottet består av en styrelseledamot, som utses av styrelsen och som även fungerar som ordförande. Övriga ledamöter utses av denna styrelseledamot och kan utgöras av Midsonas CSO eller annan individ med relevant kompetens. Hållbarhetsutskottets uppgifter är att:
* Bereda och stödja revisionsutskottets arbete med att övervaka bolagets hållbarhetsrapportering och kontrollsystem kopplade till hållbarhetsrelaterade frågor.
* Följa upp och bistå revisionsutskottet med underlag rörande väsentlighetsbedömningar i den utsträckning dessa utgör grund för hållbarhetsrapporteringen.
* Verka för att relevanta hållbarhetsprinciper integreras i koncernens interna kontrollsystem.
* Följa upp efterlevnaden av tillämpliga lagar, standarder och riktlinjer i den utsträckning dessa påverkar Midsonas hållbarhetsrapportering och tillhörande kontrollsystem (exempelvis CSRD).
* Förbereda underlag till revisionsutskottet avseende behovet av intern kontroll kopplad till hållbarhetsområdet.

Utskottet ska föra protokoll vid respektive möte. Protokollen ska överlämnas till revisionsutskottet, som ansvarar för att informera styrelsen.

Koncernledningen

Koncernledningen ansvarar för att styra och godkänna hållbarhetsstrategin samt för övergripande uppföljning och genomförande av väsentlig inverkan, risker och möjligheter. Koncernledningen godkänner årligen koncernens DMA, vilken utgör grunden för identifiering och prioritering av väsentlig inverkan, risker och möjligheter i hållbarhetsarbetet. Koncernledningen och CEO har det övergripande ansvaret för att säkerställa att koncernen når satta hållbarhetsmål. CFO ansvarar för att Midsonas årsredovisning är i linje med regelverk, vilket numera även inkluderar hållbarhetsrapporten enligt CSRD.

Midsonas CEO, tillika koncernchef, utses av styrelsen och sköter den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. CEO tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändiga underlag för styrelsens arbete, föredrar ärenden och förslag till beslut samt håller styrelsen informerad om koncernens utveckling. Koncernens CEO leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i koncernledningen. Koncernledningen består utöver CEO av CFO, President Division Nordics, President Division North Europe, President Division South Europe, Director Operations, General Counsel, Chief Marketing Officer, Chief Human Resources Officer samt Director Sourcing. Under 2025 sammanträdde koncernledningen 9 gånger.

ESRS 2 GOV-2 INFORMATION SOM LÄMNAS TILL OCH HÅLLBARHETSFRÅGOR SOM BEHANDLAS AV FÖRETAGETS FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH TILLSYNSORGAN

Styrelsen har en övervakande roll i hållbarhetsarbetet och säkerställer att hållbarhetsfrågor hanteras inom koncernen. Hållbarhetsfrågor behandlas av styrelsen minst årligen, och vid behov oftare, när specifika ärenden eller utveckling inom området kräver särskild uppmärksamhet. Vid tillsyn av koncernens strategi, större investeringar och riskhanteringsprocesser beaktar styrelsen inverkningar, risker och möjligheter kopplade till hållbarhet. Eventuella avvägningar mellan finansiella mål och hållbarhetsrelaterade risker eller effekter diskuteras som en integrerad del av beslutsprocessen, för att säkerställa ett långsiktigt värdeskapande och balanserat risktagande.

CEO har det övergripande ansvaret för hållbarhetsområdet, medan CSO ansvarar för att utveckla och förvalta koncernens hållbarhetsramverk i linje med globala standarder.CEO och CSO säkerställer att koncernledningen tar ett aktivt ansvar för hållbarhetsagendan och att HÅLLBARHETSSTYRNING Roll Bolagsstyrning Kontroll Ansvar Implementering Chief Sustainability officer Hållbarhetsutskottet Division Directors Styrelsen Koncernledningen Revisionsutskottet DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT

ESRS 2: Allmäna upplysningar
ESRS E1: Klimatförändringar
ESRS E2: Föroreningar
ESRS E3: Vatten och marina resurser
ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5: Cirkulär ekonomi
ESRS S1: Den egna arbetskraften
ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1: Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER 54

hållbarhetsperspektivet integreras i strategiska beslut. Hållbarhet diskuteras löpande i koncernledningen, med fokus på strategi, mål, nyckelinitiativ, aktiviteter och resultat. Koncernledningen adresserar och hanterar samtliga identifierade inverkan, risker och möjligheter inom ramen för sitt ansvar. Detta möjliggör ett systematiskt uppföljningsarbete och säkerställer att koncernen fokuserar på de mest väsentliga frågorna. CSO, som rapporterar till General Counsel, ansvarar tillsammans med koncernledningen för att hållbarhetsarbetet integreras i verksamheten och att beslut implementeras inom samtliga divisioner. Koncernen har även en hållbarhetscontroller som rapporterar till både CSO och CFO, vilket stärker kopplingen mellan hållbarhets- och finansiell rapportering.

ESRS 2 GOV-3 INTEGRATION AV HÅLLBARHETSRELATERADE RESULTAT I INCITAMENTSSYSTEM

Det finns idag inget incitamentsprogram för Midsonas styrelse. Vissa ledande befattningshavare i Midsona har rörlig ersättning, däribland kopplad till hållbarhetsrelaterade mål, specifikt till minskning av växthusgasutsläpp i enlighet med koncernens omställningsplan. Detta innebär att en del av den rörliga ersättningen är direkt knuten till uppfyllelsen av mål för CO 2 -reduktion, vilket syftar till att stärka incitamenten för att driva på koncernens klimatarbete. Ersättningsstrukturen säkerställer därmed en tydlig koppling mellan ledande befattningshavares prestationer inom hållbarhet och Midsonas långsiktiga strategi för att minska klimatpåverkan och stärka verksamhetens motståndskraft. Styrelsen ansvarar för att besluta om och vid behov uppdatera den rörliga ersättningen för CEO. För övriga ledande befattningshavare beslutar ersättningsutskottet, i samråd med CEO, om ersättningsnivåer och programmens utformning. Styrelsen informeras löpande om ersättningsnivåer för andra ledande befattningshavare. Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare fastställs av bolagsstämman och ses över årligen för att säkerställa att de förblir ändamålsenliga och i linje med Midsonas hållbarhetsmål och strategi.

ESRS 2 GOV-4 FÖRKLARING OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

Sedan 2011 har Midsona varit anslutet till FN:s Global Compact. Respekt för mänskliga rättigheter, arbetsrättslagar, hälsa, säkerhet och arbetsmiljö är högt prioriterat. Även koncernens ansträngningar för att förbättra människors hälsa ligger i linje med globala mål för hållbar utveckling. Midsona stödjer därigenom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s konvention mot korruption, International Labour Organisations (ILO) grundläggande konventioner samt Rio-deklarationen. Midsona arbetar i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter för att integrera hållbarhetsrelaterad tillbörlig aktsamhet (Due Diligence) i verksamheten och leverantörskedjan. Detta är ett komplext arbete som är i ständig utveckling. Arbetssättet bygger på en riskbaserad process för tillbörlig aktsamhet som fokuserar på ansvarstagande, transparens, samverkan och aktiv dialog med intressenter längs hela värdekedjan och finns beskriven på kommande sida.

Genom lokala inköp och närhet till fabriker kan Midsona bibehålla god kontroll och transparens gällande produktion och leverantörskedjan. I konsumenternas tycke är en lokal produktion ofta förknippad med en hög och jämn kvalitet, och det finns en stadigt ökande konsumentefterfrågan på lokalt odlade produkter. För att minska riskerna i försörjningskedjan köper Midsona också andelar av leverantörers råvaror direkt från ursprungslandet, vilket minskar komplexiteten i leverantörskedjan samtidigt som kontrollen och transparensen ökar. Detta tillåter Midsona att bygga starka partnerskap och driva på jordbruksförändringar, både i fråga om arbetsförhållanden och i odling av olika produkter. Midsona köper även råvaror direkt från ursprungsländer inom EU, vilket bidrar till kortare leverantörskedjor, samt en gemensam lagstiftning som förenklar avtal och säkerställer höga krav på arbetsvillkor. Andelen råvaror som köps in direkt från ursprungsland har minskat jämfört med föregående år. Den största effekten återfinns i Division North Europe och är främst kopplad till viss förändrat inköpsmönster av ris. För mer information se tabell Ursprung av inköp.

URSPRUNG AV INKÖP

Ursprung av inköp (%)	2025	2024
Division Nordics	62	64
Division North Europe	51	62
Division South Europe	67	66
Totalt inköp från råvarans ursprungsland	57	64
Division Nordics	36	36
Division North Europe	24	30
Division South Europe	67	65
Totalt inköp från råvarans ursprungsland inom EU	37	40
Division Nordics	93	93
Division North Europe	99	94
Division South Europe	99	99
Totalt inköp av färdiga produkter från leverantörer inom EU	95	93

Midsonas arbete kring mänskliga rättigheter och koncernens ansvar för människor och samhället regleras i Midsonas uppförandekod, uppförandekod för leverantörer, självutvärdering för leverantörer (Supplier Self Assessment), samt personalpolicy med underliggande procedurer för arbetsmiljö, medarbetarsamtal, kompetensutveckling och hälsa. Midsona har även granskat och uppdaterat koncernens policyer och riktlinjer för att säkerställa att samtliga koncerngemensamma dokument och Midsonas kultur är anpassade till krav från OECD:s Human rights Due Diligence (HRDD). Detta inbegriper riktlinjer för krav på egna anställda, affärspartners, leverantörer och affärsrelationer. För Midsona är det viktigt att ha nära relationer med koncernens leverantörer. På så sätt kan koncernen säkerställa att Midsona arbetar med leverantörer som är hållbara eller som uppvisar en stark utvecklingspotential. Detta utvärderas genom system för riskutvärdering och görs för att hantera och bedöma hållbarhetsprestanda samt för att uppfylla leveranskedjans mål. På så vis kan Midsona också säkra koncernens framtida tillgång på hållbara resurser och skyddet av miljön, den biologiska mångfalden och de mänskliga rättigheterna. Information om Midsonas arbete med tillbörlig aktsamhet presenteras i tabellen Förklaring om tillbörlig aktsamhet samt mer i detalj på nästa sida.

FÖRKLARING OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

Centrala delar i tillbörlig aktsamhet	Punkter i hållbarhetsrapporten
A) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell	ESRS 2 GOV-2, GOV-3, GOV-4, ESRS 2 SBM 3
B) Att samarbeta med påverkade intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet	ESRS 2 GOV-2 ESRS 2 SMB-2, ESRS 2 IRO-1, ESRS 2 DC-P ESRS 2 MDR-P
C) Att identifiera och bedöma negativa konsekvenser	ESRS 2 IRO-1 ESRS 2 SBM-3
D) Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa konsekvenser	ESRS 2 MDR-A, och E1-1, E1-3, E1-8, E1-10, E2-2, E3-2, E3-2, E5-2, S1-2, S1-3, S1-4, G1-3
E) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det	SRS 2 MDR-A ESRS 2 MDR-T samt i mått och mål i de tematiska standarderna: E1, E2, E3, E5, S1, G1

ESRS 2: Allmäna upplysningar
ESRS E1: Klimatförändringar
ESRS E2: Föroreningar
ESRS E3: Vatten och marina resurser
ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5: Cirkulär ekonomi
ESRS S1: Den egna arbetskraften
ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1: Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER 55

CENTRALA DELAR AV MIDSONAS ARBETE MED TILLBÖRLIG AKTSAMHET (MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HÅLLBARHET)

Införliva ansvarsfullt företagande i policyer och ledningssystem
Identifiera och utvärdera negativ inverkan på verksamheten, leverantörskedjor och affärsförbindelser
Upphör med, förhindra och begränsa negativ inverkan
Följa upp genomförande och resultat
Informera om hur inverkan hanteras
Arbeta för eller samverka till att negativ inverkan avhjälps vid behov

1. Införliva ansvarsfullt företagande i policyer och ledningssystem
Midsona integrerar hållbarhetsrelaterad tillbörlig aktsamhet i koncernens styrning, strategi och affärsmodell. Arbetet leds av hållbarhetsavdelningen, i nära samarbete med inköp, produktion och affärsområden.

2. Identifiera och utvärdera negativ inverkan på verksamheten, leverantörskedjor och affärsförbindelser
Midsona för kontinuerlig dialog och samverkan med anställda, arbetstagare i värdekedjan, och andra intressenter. Dialogen sker genom intressentdialoger, leverantörsrelationer och vid behov genom externa samarbeten och tredjepartsgranskningar.

3. Upphör med, förhindra och begränsa negativ inverkan
Midsona identifierar och bedömer faktisk och potentiell negativ inverkan genom DMA:n, samt genom löpande riskanalyser, konsekvensbedömningar och granskningar av leverantörsledet. Utvärderingen omfattar både den egna verksamheten och värdekedjan.

4. Följa upp genomförande och resultat
Midsona genomför specifika åtgärder för att hantera identifierade negativa inverkningar.Detta inkluderar krav på förbättringar hos leverantörer, utveckling av handlingsplaner, uppföljningsprocesser samt samarbeten för att öka efterlevnaden av Midsonas uppförandekod för leverantörer.

Informera hur inverkan hanteras
Midsona rapporterar årligen om centrala nyckeltal kopplade till koncernens process för tillbörlig aktsamhet och arbetar för att stärka spårbarheten i leverantörskedjan.
Arbeta för eller samverka till att negativ inverkan avhjälps vid behov
Om negativ inverkan identifieras agerar Midsona för att åtgärda situationen, ofta i samarbete med leverantören och relevanta aktörer. När det är lämpligt bidrar koncernen till gottgörelse för drabbade, och om brister inte åtgärdas kan samarbetet avslutas.

ESRS 2 GOV-5 RISKHANTERING OCH INTERN KONTROLL ÖVER HÅLLBARHETSRAPPORTERING

Revisionsutskottets huvuduppgift är att övervaka hållbarhetsrapportering och finansiell rapportering samt säkerställa att antagna principer för finansiell rapportering, hållbarhetsrapportering, intern kontroll, internrevision och riskbedömning följs och tillämpas. Under hösten har koncernen utvecklat ett system för intern kontroll samt en manual för insamling och rapportering av hållbarhetsdata. Syftet är att säkerställa datakvalitet, spårbarhet och tillförlitlighet i koncernens hållbarhetsrapportering. Arbetet innefattar tydliga processer för ansvarsfördelning, granskning och uppföljning. Midsona arbetar även löpande med att integrera resultatet från koncernens DMA i den övergripande riskhanteringsprocessen, så att hållbarhetsrisker systematiskt identifieras, bedöms och hanteras i linje med finansiella risker.

Genom regelbunden rapportering och analys från ansvariga dataägare i verksamheten, samt samlad analys på koncernnivå, säkerställs en effektiv styrning och uppföljning. Detta bidrar till att hållbarhetsmålen integreras i den dagliga verksamheten. För att stärka tillförlitligheten har Midsona etablerat processer för kvalitetssäkring, ansvarsfördelning och granskning av data, vilket ger en tydlig koppling mellan rapporteringen, övergripande riskhantering och den strategiska styrningen.

Styrning av hållbarhetsarbete och rapportering

Midsonas hållbarhetsarbete leds av CSO på koncernnivå, som tillsammans med koncernledningen ansvarar för att säkerställa att Midsonas hållbarhetsramverk integreras i verksamheten och driver arbetet framåt.

Sustainability Manager Reporting ansvarar för att leda och utveckla Midsonas hållbarhetsrapportering, med särskilt fokus på implementering av kraven i CSRD. Rollen bidrar aktivt till att integrera hållbarhetsramverket i den övergripande affärsstrategin och i verksamhetens operativa aktiviteter. Vidare ansvarar den även för dialogen med externa revisorer i samband med granskning och bestyrkande.
Sustainability Controller ansvarar för att samordna, analysera och validera kvantitativa data i hållbarhetsrapporteringen. Rollen säkerställer struktur och kvalitet genom att informera och utbilda interna dataägare om metoder, tidsfrister samt ansvar. Detta möjliggör analys samt uppföljning av utfall mot Midsonas mål. Sustainability Controller stödjer även externa revisorer i samband med granskning och bestyrkande.
Dataägare säkerställer att relevant data följs upp och analyseras. Detta möjliggör ägandeskap och integration av verksamhetens hållbarhetsmål. Dataägare ansvarar även för kvalitetssäkring av relevant data som rapporteras till koncernen.
Division Sustainability Managers och koordinatorer stödjer lokala dataägare för att förbättra datakvaliteten genom att fokusera på att stärka metoderna för datainsamling.

STRATEGI

ESRS 2 SBM-1 STRATEGI, AFFÄRSMODELL OCH VÄRDEKEDJA

Koncernens strategi och affärsmodell utgår från Midsonas mission att bidra till ett hälsosammare och mer hållbart liv samt visionen att bli ledande i Europa inom hälsosamma och hållbara livsmedel. Affärsmodellen bygger på att erbjuda produkter som är både hälsosamma och hållbara, vilket innebär att hållbarhet får en central roll i strategin och genom hela värdekedjan – från produktutveckling och råvaruval till produktion, distribution och varumärkesbyggande. Betydelsen av hållbarhet för affärsmodellen illustreras bland annat av att 80 procent av koncernens antal sålda enskilda produkter år 2025 var ekologiska. Strategin genomsyras av koncernens övertygelse om att hälsa och hållbarhet är värdeskapande för ökad stabilitet och lönsamhet. Midsona kombinerar affärsstrategi och hållbarhetsmål för att hantera koncernens väsentliga hållbarhetsinverkan samt tillhörande finansiella risker och möjligheter.

Strategi

Midsonas verksamhet vilar på tre strategiska pelare – samtliga bidragande till en tydlig målsättning att driva koncernens långsiktiga tillväxt och stärka konkurrenskraften med utgångspunkt i Midsonas vision:

Investera i utvalda starka varumärken
Prioritera och investera i utvalda varumärken som har potential att bli marknadsledande och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt lönsam tillväxt i befintliga och nya marknader.
Utveckla och utnyttja starka lokala positioner
Stärka närvaron på prioriterade marknader genom att vinna konsmentens förtroende i butik och anpassa sortiment och initiativ efter lokala behov och marknadsförutsättningar.
Kostnads- och kapitaleffektivitet
Stärka marginaler och effektivitet i hela värdekedjan genom gemensamma initiativ inom prissättning, inköp och försörjning samt operativ excellens och nära leverantörssamarbeten som säkerställer rätt erbjudande till rätt pris.

Affärsmodell

Midsona utvecklar, producerar och marknadsför livsmedel och konsumenthälsoprodukter. Produkterna säljs både under egna starka varumärken (t.ex. Friggs, Urtekram, Kung Markatta, Earth Control, Helios, Davert, Happy Bio, Celnat och Vegetalia) samt genom private label och licensierade varumärken. Koncernens affär bygger på att:
* erbjuda hälsosamma, växtbaserade och ekologiska alternativ,
* säkerställa hög kvalitet och livsmedelssäkerhet,
* möta konsumenternas ökande krav på hållbara produkter och förpackningar,
* integrera hållbarhet i hela verksamheten från produktutveckling till distribution.

Midsona är idag marknadsledande i Norden och växer i övriga Europa.

Värdekedja

Midsonas värdekedja omfattar hela kedjan från råvaruinköp till slutkonsument:
* Inköp: Råvaror och insatsvaror upphandlas globalt, ofta från leverantörer i jordbrukssektorn. Ansvarsfulla inköp är centrala, med särskild fokus på avskogning, arbetsvillkor och klimatpåverkan.
* Produktion: Egna produktionsanläggningar i bland annat Norden, Tyskland, Frankrike och Spanien samt samarbeten med externa producenter. Midsona arbetar aktivt med hälsa och säkerhet, energieffektivisering och övergång till förnybar energi i produktionen.
* Distribution: Produkterna distribueras till detaljhandel, specialbutiker, food service och e-handel. Arbetet med att minska klimatpåverkan från transporter sker genom upphandling av fossilfria alternativ och effektivare logistik.
* Konsument: Midsona når konsumenter genom både dagligvaruhandel och hälsobutiker. Varumärkena står för hälsa, hållbarhet och kvalitet och bidrar till att förändra konsumtionsmönster mot mer hållbara alternativ. Samtidigt arbetar Midsona aktivt med att hitta cirkulära förpackningslösningar för att minska dess miljöpåverkan.

Midsonas värdekedja, inklusive aktiviteter, intressenter och identifierade inverkan, risker och möjligheter visualiseras i bilden på efterföljande sida.

Hållbarhetsrelaterade mål

Midsonas målstruktur används av ledningen för att styra verksamheten och möjliggör för externa intressenter att följa koncernens utveckling. Målstrukturen omfattar både finansiella och icke-finansiella mål, där samtliga mål inkluderas i affärsplanering och uppföljning av den operativa verksamheten. De hållbarhetsrelaterade målen utgår från koncernens affärsstrategi att erbjuda hälsosamma och hållbara produkter, samt att hantera identifierade väsentliga hållbarhetsrisker och inverkningar. Under 2025 inleddes arbetet med att uppdatera Midsonas hållbarhetsramverk för att tydliggöra ambitioner och mål kopplade till identifierade väsentliga miljö-, sociala- och styrningsområden enligt utfallet från koncernens DMA. Hållbarhetsramverk spelar fortsatt en central roll i koncernens strategi. Hållbarhetsramverket fokuserar hållbarhetsarbetet i tre områden som hjälper till att koncentrera insatser till de områden där Midsona identifierat störst inverkan, risker eller möjligheter:

Bättre planet: Driva på omställningen till netto-noll-utsläpp och optimera resursanvändningen, för att minska miljöpåverkan genom hela värdekedjan.
Stärkta människor: Främja hälsosammare val, stärka människor i Midsonas värdekedja och skydda arbetstagares rättigheter.
Pålitliga handlingar: Garantera robusta styrningsstrukturer och pålitliga processer för att säkerställa en ansvarsfull affärsverksamhet.

I analysen, där koncernens intressenter varit delaktiga, har Midsonas betydande produkter, kundgrupper och geografiska marknader beaktats. De hållbarhetsrelaterade mål som fastställts är därmed satta i relation till koncernens nuvarande verksamhet och affärsmodell. I respektive avsnitt redovisas målen och deras koppling till de identifierade väsentliga områdena.DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT

ESRS 2: Allmäna upplysningar
ESRS E1: Klimatförändringar
ESRS E2: Föroreningar
ESRS E3: Vatten och marina resurser
ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5: Cirkulär ekonomi
ESRS S1: Den egna arbetskraften
ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1: Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER

TRANSPORT MIDSONAS VÄRDEKEDJA

UPPSTRÖMS

Odling
Råvaruutvinning (t.ex. gruvdrift, förpackningar samt skogsbruk och fiske)
Tillverkning, bearbetning och leverantörers produktutveckling
Produktutveckling
Kvalitet
Inköp

EGEN VERKSAMHET

Försäljning, marknad, ledning och administration
Tillverkning, bearbetning och förpackning
Distribution och detaljhandel

NEDSTRÖMS

Avfallshantering (t.ex. återanvändning, minskning, återvinning och förbränning)
Konsumtion

INTRESSENTER

Odlare
Lokalsamhälle
Leverantörer (t.ex. förädlare eller handlar, tjänste- och energileverantörer)
NGO:er
Certifieringsorgan
Egen arbetskraft
Myndigheter
Branchpartners (t.ex. ETI. DLF, LI, och Livsmedelsverket)
Investerare
Kunder
Konsumenter
Lokalsamhälle
Leverantörer (t.ex. avfallshantering och transporter)

AKTIVITETER OCH PÅVERKAN

Vattenstress från vattenkonsumtion samt utsläpp till vatten från jordbruk
Medarbetares hälsa och säkerhet i arbetet
Ökade kostnader för förpackningar
Markanvädning och avskogning
Utsläpp relaterat till varor och tjänster
Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvunnet material i förpackningar
Äffärsmöjlighet genom ökad efterfrågan på hållbara och hälsosamma livsmedel
Ökade kostnader för inköpt material samt krav på återviningsbart material
Ökade kostnader för skatter kopplat till fossil energi
Klimatpåverkan från fossil energi
Ökade råvarukostnader till följd av förlust av biologisk mångfald
Förorening av mark från gödnings- och bekämpningsmedel
Förlust av materialvärde under processer
Osorterat avfall
Bristande arbetsvilkor och sociala risker
Negativ inverkan - risk för korruption och mutor
Positiv inverkan genom hälsosamma och ekologiska livsmedel
Negativ inverkan på biologisk mångfald från jordbruk
Energirelaterade utsläpp från inköpta varor och tjänster
Jämställdhet och mångfald i organisationen
Förlust av materialvärde från icke återvinningsbara förpackningar
Negativ inverkan på konsumenters hälsa och förtroende vid bristande kvalitet och felaktig kommunikation
Kostnader relaterat till spill och kassering av livsmedel

58 ESRS 2 SBM-2 INTRESSENTERS INTRESSEN OCH SYNPUNKTER

Intressenternas engagemang är en central del i Midsonas hållbarhetsarbete. Väsentliga hållbarhetsfrågor identifieras genom intressentdialoger där ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter vägs in. I samband med DMA:n har Midsona uppdaterat intressentförteckningarna för att säkerställa en relevant och heltäckande intressentdialog. Intressenternas synpunkter har delats med Midsonas styrelse vid genomgång av DMA:n. Berörda samhällen har inte konsulterats under väsentlighetsbedömningen.

MIDSONAS INTERAKTION MED KONCERNENS INTRESSENTER

Intressenter	Typ av kontakt	Syfte	Resultat
Kunder	Personliga möten, dialog med hållbarhetsansvariga hos Midsonas kunder, kundkonferenser och mässor.	Samarbete med kunder vid utveckling och innovation av nya, hållbara produkter och förpackningar. Möjlighet att påverka inom områden som hållbarhet, kvalitet, förvaring och transporter.	Återkoppling från kunder har bidragit till utvecklingen av nya förpackningslösningar, förbättrad transparens i märkning samt stärkta samarbeten inom hållbar innovation.
Konsumenter	Konsumentundersökningar, traditionella kundkontakter, sociala medier, influencers.	Förstå konsumenters behov, preferenser och förväntningar på hållbara produkter, för att kunna anpassa utbudet och kommunicera på ett transparent sätt.	Förbättrad konsumentinsikt som används för att utveckla produkter med tydligare hållbarhetsmervärden, exempelvis ekologiska och växtbaserade alternativ, samt stärkt varumärkesförtroende.
Leverantörer	Uppförandekod för leverantörer, leverantörsportaler, revisioner, personliga möten och kontinuerlig dialog vid inköpsförhandlingar och tillbörlig aktsamhet.	Genom uppföljning av efterlevnad av uppförandekod för leverantörer, utvärdering av leverantörers hållbarhetsrisker, uppföljning av deras omställningsresa. Genom förtydligande av Midsonas förväntningar på leverantörers kvalitets- och säkerhetsarbete säkerställs korrekta leveranser och en hållbar utveckling för alla parter genom leverantörskedjan.	Fördjupad dialog och ökad transparens i leverantörsledet har lett till bättre uppföljning av hållbarhetskrav, minskade risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö samt ökat leverantörsengagemang i gemensamma förbättringsinitiativ.
Anställda	Kvartalsvisa undersökningar, regelbundna medarbetarsamtal, utbildningar, konferenser. Anställda kan också flagga problem via Midsonas visselblåsarsystem. Fackliga organisationer.	Säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter och en inkluderande och jämlik arbetsplats med rättvisa löner och förmåner.	Löpande utveckling av processer, utbildningar och kulturbyggande initiativ som stärker engagemang, förbättrar arbetsmiljö och skapar högre attraktionskraft som arbetsgivare.
Aktieägare och potentiella investerare	Dialoger och möten med ägare, styrelsemöten. Års- och hållbarhetsrapporter, hållbarhetsutvärderingar, externa erkännanden, hemsida, pressmeddelanden, årsstämmor och möten med aktieägarrepresentanter.	Förstå mest väsentliga hållbarhetsfrågor, skapa transparens kring Midsonas strategi och hållbarhetsarbete samt tydliggöra hur hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter hanteras för att stärka investerarförtroendet.	Ökad tillgång till kapital, stärkt förtroende hos investerare och nya affärsmöjligheter genom förbättrad hållbarhetsprestanda.
Analytiker, akademiker, fackföreningar, FN och NGO:er, media, EU-kommisionen och regeringar samt externa experter	Deltagande i branschdialoger, forum, expertpaneler, jämförelsestudier samt samarbete i forskningsprojekt.	Följa utvecklingen inom regelverk, vetenskap och ”best practice” samt säkerställa att strategier och åtgärder är relevanta och framåtblickande.	Årsredovisning med hållbarhetsrapportering (i enlighet med CSRD), uppföljning och avrapportering till branschorganisationer samt lokala certifieringar har lett till förbättrad regelefterlevnad och stärkta externa relationer samt bidrar till relevanta målsättningar och omställningsplaner. Samhällsengagemang och sponsring.

59 VÄSENTLIGHETSBEDÖMNINGSPROCESSEN ESRS 2 IRO-1 BESKRIVNING AV ARBETSGÅNGEN FÖR ATT FASTSTÄLLA OCH BEDÖMA VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Väsentlighetsbedömningen är den process genom vilken Midsona identifierar vilka frågor och vilken information som är väsentlig att ta med i hållbarhetsrapporten. En objektiv och robust väsentlighetsbedömning är avgörande för att säkerställa att rapportering reflekterar relevant och korrekt information om samtliga identifierade inverkan, risker och möjligheter.

Midsona genomförde koncernens första DMA under 2023 och uppdaterade den under 2025 i enlighet med ESRS riktlinjer. Arbetet genomförs i nära samverkan mellan hållbarhetsfunktion, affärsområden och riskhantering för att säkerställa att bedömningen beaktas i koncernens affärsstrategi och integreras i koncernens övergripande riskhanteringsprocess.

Resultaten från DMA:n återspeglas i Midsonas hållbarhetsramverk för att tydliggöra ambitioner och mål kopplade till de väsentliga miljö-, sociala- och styrningsområden och hjälpa till att koncentrera insatser till de områden där Midsona identifierat störst inverkan, risker eller möjligheter. Vidare används det som underlag i Midsonas ordinarie riskhanteringsarbete och inkluderas i uppdateringen av koncernens riskregister. Identifierade hållbarhetsrisker och möjligheter vägs in i den övergripande riskprofilen, vilket gör det möjligt att bedöma dess potentiella inverkan på strategiska beslut, affärsplanering och resursallokering.På så sätt säkerställs att hållbarhetsrelaterade risker hanteras på samma strukturerade sätt som övriga finansiella och operativa risker.

METOD OCH ANTAGANDEN

Omfattning

I enlighet med kraven i ESRS 1 har Midsona beaktat samtliga relevanta del-underämnen (sub-sub-topics) vid identifiering av koncernens väsentliga inverkan, risker och möjligheter. DMA:n har genomförts i enlighet med ESRS riktlinjer och omfattar både inverkans väsentlighet (inverkan från verksamheten på omvärlden, så kallad ”impact materiality”) och finansiell väsentlighet (inverkan från omvärlden på koncernens finansiella utveckling, så kallad ”financial materiality”).

Vid bedömning av inverkans väsentlighet har både faktisk och potentiell, positiv och negativ inverkan på människor och miljö analyserats inom samtliga relevanta hållbarhetsaspekter. Bedömningen omfattade både effekter från Midsonas egen verksamhet samt effekter som är direkt kopplade till koncernens värdekedja, både uppströms och nedströms, genom Midsonas affärsrelationer.

Vid bedömning av finansiell väsentlighet har Midsona identifierat hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som rimligen kan förväntas påverka koncernens finansiella ställning, resultat eller kassaflöden på kort, medellång eller lång sikt. För värdekedjan lades fokus på leverantörer i första led, men uteslöt inte underleverantörer. Vid avsaknad av primärdata användes branschdata, sektorsspecifika insikter och intern expertis, samt koncernens medverkan i branschforum och intressentdialog för att fånga potentiella risker och möjligheter längre ut i värdekedjan.

Midsona har fokuserat extra på uppströms aktiviteter, särskilt inköp av råvaror och exponering mot geografiska områden med förhöjda risker för negativa inverkningar kopplade till miljö, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, exempelvis genom användning av Supplier Ethical Data Exchange (SEDEX) samt resultat från intressentdialoger. Detta fokus speglar den karaktär och de risker som är typiska för branschen, där beroendet av naturresurser och sociala förhållanden är betydande.

Intressenters involvering i processen för DMA

Att förstå vilka intressenter som påverkas av Midsonas verksamhet är grundläggande för koncernens hållbarhetsarbete. Koncernen upprätthåller en löpande dialog med ett brett spektrum av intressenter för att fånga upp deras synpunkter, förväntningar och perspektiv, samt följer utvecklingen av vetenskapliga framsteg, nya riktlinjer och ramverk från internationellt erkända organisationer. Detta ger värdefulla insikter som stödjer Midsonas identifiering och bedömning av väsentliga faktiska och potentiella inverkan, risker och möjligheter.

I arbetet med DMA:n integrerades intressentperspektiven genom aktiv involvering av interna ämnesexperter. Dessa deltog i flera arbetsmöten där de bidrog med sakkunskap kring relevanta hållbarhetsfrågor. Ämnesexperterna fungerade som representanter för viktiga intressentgrupper och använde sin professionella bedömning baserad på expertis, insikter från intressentdialoger samt tillgänglig extern information. Detta säkerställde en systematisk och välgrundad tillämpning av de bedömningskriterier som användes i analysen. När tillräcklig evidens fanns för att fastställa väsentlighet bedömdes ingen ytterligare analys vara nödvändig.

Särskilt fokus på områden med förhöjd risk för negativ inverkan

Processen inkluderade även involvering av externa intressenter för att bättre förstå hur de påverkas av verksamheten, däribland experter, för att beakta den senaste vetenskapen. Därefter prioriterades negativa inverkningar baserat på deras relativa allvarlighetsgrad och sannolikhet i enlighet med ESRS 1 (avsnitt 3.4 om inverkans väsentlighet). Vid behov har Midsona även beaktat positiva inverkningar utifrån deras omfattning, räckvidd och sannolikhet.

Bedömning och poängsättning av inverkan

I enlighet med ESRS 1 och EFRAG:s implementeringsvägledning har Midsona bedömt allvaret i de identifierade faktiska och potentiella negativa inverkningarna utifrån tre huvudparametrar:

Omfattning (Scale): Hur allvarlig inverkan är för människor eller miljö (poängsättning 1–5, där 5 representerar mest allvarlig inverkan).
Spridning (Scope): Hur utbredd inverkan är, baserat på relevanta indikatorer såsom andel påverkade verksamhetsställen, anställda, leverantörer eller kunder (poängsättning 1–5, där 5 representerar störst spridning).
Oåterkallelighet (Irremediable Character): Hur svårt det är att åtgärda inverkan, med hänsyn till tid, insats och resurser som krävs för att återställa de påverkade människorna eller miljön (poängsättning 1–5, där 5 innebär att inverkan är mycket svår att återställa).

För faktiska negativa inverkningar har dessa tre parametrar viktats lika vid beräkning av den totala allvarlighetsgraden. Vid bedömning av potentiella negativa inverkningar tillkom en fjärde parameter:

Sannolikhet (Likelihood): Sannolikheten för att inverkan faktiskt inträffar (poängsättning 0-1, där 1 innebär att inverkan inträffar).

Bedömning av risker och möjligheter

Vid analys av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter användes en strukturerad poängsättningsmetod baserad på två centrala parametrar:

Storleken på potentiella finansiella effekter: Hur stor effekt risker eller möjligheter kan ha på finansiella nyckeltal såsom intäkter, kapitalutgifter (CAPEX) eller driftsutgifter (OPEX) (poängsättning 1-5, där 5 innebär väldigt hög finansiell effekt).
Sannolikhet: Sannolikheten för att effekten faktiskt realiseras (poängsättning 0-1, där 1 innebär att effekten realiseras).

Storlek och sannolikhet kombinerades för att fastställa den övergripande väsentligheten för respektive risk eller möjlighet.

För att bedöma potentiella finansiella effekter utvecklades scenarioanalyser kopplade till relevanta hållbarhetsfrågor. Scenarierna inkluderade både interna och externa riskfaktorer.

Där kvantitativa data fanns tillgänglig användes dessa för att genomföra numeriska analyser. I de fall där data saknades eller var otillräcklig användes kvalitativa bedömningar för att komplettera eller ersätta den kvantitativa analysen. Denna kombinerade metod var nödvändig med tanke på de komplexa och osäkra förutsättningar som ofta präglar hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter.

ESRS 2: Allmäna upplysningar	ESRS E1: Klimatförändringar	ESRS E2: Föroreningar	ESRS E3: Vatten och marina resurser
ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem	ESRS E5: Cirkulär ekonomi	ESRS S1: Den egna arbetskraften	ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare	ESRS G1: Ansvarsfullt företagande	FINANSIELLA RAPPORTER	60
1	2	3	4
5	6

PROCESS FÖR DUBBEL VÄSENTLIGHETSBEDÖMNING

Midsonas DMA-process följer en strukturerad sexstegsmetod, med ett första grundläggande steg att förstå koncernens kontext, i linje med EFRAG:s Implementation Guidance (IG1).

Delar av organisationen deltog vid en rad arbetsmöten för att säkerställa att intern expertis togs tillvara vid bedömningen av inverkningar, risker och möjligheter.

Steg 6: Slutlig granskning och godkännande

Det sista steget i processen innebär att:
* Relevanta ledare granskade och godkände resultaten.
* Eventuella justeringar genomfördes baserat på återkoppling.
* DMA-processen och resultaten presenterades för koncernledningen.
* Slutligt godkännande inhämtades från styrelsen.

Denna strukturerade metod säkerställer att Midsonas DMA är heltäckande, i linje med ESRS-kraven och återspeglar både intern expertis och intressenternas perspektiv.

Steg 5: Validering och kalibrering

Resultaten från arbetsmötena dokumenterades systematiskt och sammanställdes i ett poängsättningsverktyg som kopplade ESRS-ämnen, underämen och underkategorier till varje bedömd IRO. De preliminära resultaten granskades och validerades av samtliga deltagare i arbetsmötena. Justeringar gjordes där motiveringar dokumenterades. En kalibreringsgrupp bestående av CEO, CFO, CSO och General Counsel granskade resultaten. Gruppen tillförde insikter från externa intressenter för att säkerställa att resultaten låg i linje med koncernens strategiska hållbarhetsprioriteringar.

Steg 4: Bedömning av IRO:er

Under arbetsmötena:
* Gick experterna igenom och förfinade de fördefinierade IRO:erna, justerade formuleringar och klassificeringar vid behov.
* Bedömde varje IRO utifrån fastställda kriterier, dokumenterade motiveringar och hänvisade till relevanta källor.
* Identifierade ytterligare IRO:er som saknades i den preliminära listan.

För att säkerställa konsekvens presenterades bedömningskriterierna i början av varje arbetsmöte.

Steg 3: Avgränsning av inverkan, risker och möjligheter (IRO:er)

Inför samtliga arbetsmöten sammanställdes en preliminär lista över IRO:er kopplade till miljö-, sociala och styrningsfrågor. Listan baserades på:
* Tidigare väsentlighetsbedömningar.
* Midsonas scenarioanalys samt TCFD- och CDP-rapporter (för beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter, se avsnitt E1, resiliensanalys).
* Interna inverkansrapporter och riskmemoranda.
* Resultat från intressentdialoger.

Den preliminära listan fungerade som utgångspunkt för verifiering och bedömning under arbetsmötena.

Steg 2: Intressentdialog

Midsona identifierade och engagerade interna ämnesexperter med djupgående kunskap inom respektive ämne som täcks in av ESRS-standarderna. Dessa experter inkluderade CEO, CFO, CMO, CSO, Cheif Human Resources Officer, General Counsel, Sustainability controller samt Director Sourcing. För att skapa en gemensam förståelse av CSRD-regelverket och målsättningarna med DMA-processen genomfördes introduktionssessioner.Innan dialogen inleddes med interna intressenter i olika arbetsmöten beaktade Midsona även vägledning och kunskap från externa aktörer som anses representera ”best practice”, såsom FN, CDP, SBTi, WWF samt vetenskapliga artiklar och publikationer. Andra viktiga intressenter inkluderade kundintervjuer, konsumentundersökningar (t.ex. McKinseys konsumentanalys) samt expertutlåtanden genom granskning och bedömning av identifierade hållbarhetsfrågor i samarbete med konsultföretag.

Steg 1: Förstå kontexten

Arbetet inleddes med att utveckla en heltäckande förståelse för Midsonas affärsmodell, värdekedja och intressentlandskap. Detta innebar:
* Kartläggning av koncernens centrala aktiviteter, produkter, tjänster och geografiska områden.
* Analys av affärsrelationer och deras karaktär.
* Genomgång av kontextuell information såsom regulatoriska förutsättningar, medierapportering, sektorsspecifika jämförelser och vetenskaplig litteratur.
* Identifiering av berörda intressenter längs hela värdekedjan, inklusive medarbetare, lokalsamhällen, leverantörer och miljön.

Detta grundläggande steg säkerställer att koncernens DMA vilar på en gedigen förståelse för den operativa kontext och koncernens intressenters inverkan.

RESULTAT FÖR DUBBEL VÄSENTLIGHETBEDÖMNING

Under DMA-processen identifierades och utvärderades totalt 95 IRO:er. Av dessa bedömdes 30 stycken vara väsentliga för Midsona. Resultatet av bedömningen visar att underämnen inom E1 (Klimatförändringar) och E5 (Resursanvändning och cirkulär ekonomi) är väsentliga både ur ett inverkansperspektiv och ett finansiellt perspektiv. På samma sätt kunde Midsona klassa S4 (Konsumenter och slutanvändare) som väsentlig i båda dimensionerna.

Mer information om dessa väsentliga ämnen och deras respektive inverkningar, risker och möjligheter finns i de specifika tematiska standardkapitlen i rapporten enligt nedan samt övergripande presenterade i tabellformat på nästkommande sidor.

E1 sidan 68
E2 sidan 86
E3 sidan 89
E4 sidan 92
E5 sidan 94
S1 sidan 101
S2 sidan 111
S4 sidan 113
G1 sidan 115

Bedömningen av varje identifierad inverkan, risk och möjlighet användes för att avgöra om den skulle klassificeras som väsentlig och därmed inkluderas i hållbarhetsrapporten. Väsentlighetsnivån fastställdes genom en samlad bedömning av sannolikhet och potentiell inverkan på verksamheten, intressenterna och värdekedjan. Midsona tillämpar en tröskel där IRO:er som bedömts ha hög eller mycket hög inverkan eller risknivå betraktas som väsentliga.

IRO:er som klassas som väsentliga ur ett inverkansperspektiv avser frågor med betydande faktisk eller potentiell inverkan på människor, miljö eller samhälle. IRO:er som bedöms som väsentliga ur ett finansiellt perspektiv avser frågor som kan ha väsentlig inverkan på Midsonas affärsmodell, strategi eller finansiella ställning. De IRO:er som inte uppfyllde tröskeln för väsentlighet har inte inkluderats i denna redovisning. Midsona har uteslutit samtliga upplysningskrav i den tematiska standarden ESRS S3 (Berörda samhällen).

ESRS 2 SBM-3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL

Arbetet med att integrera identifierade väsentliga frågor i hållbarhetsramverket är en löpande process som innefattar flera strategiska steg och utmaningar. Under året påbörjades en större uppdatering av Midsonas hållbarhetsramverk för att säkerställa att de identifierade väsentliga ämnena adresseras, målsätts och integreras i Midsonas affärsstrategi. Detta arbetet kommer pågå över tid för att säkerställa att policyer är uppdaterade, målsättningar är väl underbyggda och förankrade internt och åtgärder sätts.

	Inverkans väsentlighet	Dubbel väsentlighet	Finansiell väsentlighet
	Midsonas inverkan på människor och miljö		Finansiell inverkan på Midsona
Miljö
E1 Anpassning till klimatförändringar*		x
Begränsning av klimatförändringar*		x
Energi*		x
E2 Förorening av luft	x
Förorening av vatten	x
Förorening av mark*		x
Förorening av levande organismer och livsmedelsresurser	x
Ämnen som inger betänkligheter	x
Ämnen som inger mycket stora betänkligheter	x
Mikroplast	x
E3 Vatten*		x
Marina resurser	x
E4 Direkta inverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald*		x
Konsekvenser för arters tillstånd*		x
Konsekvenser för ekosystems omfattning och tillstånd	x
Konsekvenser för och beroenden av ekosystemtjänster*		x
E5 Resursinflöden, inklusive resursanvändning*		x
Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster*		x
Avfall*		x
Social
S1 Arbetsvillkor*		x
Likabehandling och lika möjligheter för alla*		x
Andra arbetsrelaterade rättigheter	x
S2 Arbetsvillkor*		x
Likabehandling och lika möjligheter för alla	x
Andra arbetsrelaterade rättigheter*		x
S3 Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter	x
Samhällens civila och politiska rättigheter	x
Urfolks rättigheter	x
S4 Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare	x
Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare*		x
Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare	x
Styrning
G1 Företagskultur	x
Skydd för visselblåsare	x
Djurskydd	x
Politiskt engagemang och lobbyverksamhet	x
Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner	x
Korruption och mutor*		x

* Väsentliga områden

INVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER E1 KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Underämne	Beskrivning av IRO	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms	Kort sikt	Medellång sikt	Lång sikt
Anpassning till klimatförändringar	Ökade kostnader för inköpt material: Risk för ökade kostnader kopplade till klimatförändringar, exempelvis genom kraftiga regn, översvämningar och skogsbränder, vilket kan påverka inköpta varor och material samt orsaka störningar i produktionen. Klimatrelaterad fysisk risk	l	l	l	l	l	l
Begränsning av klimatförändringar	Markanvändning och avskogning: Omvandling av mark för jordbruk ändrar markanvändningen och leder till avskogning, vilket minskar skogarnas kapacitet att fungera som koldioxidsänkor och därmed ökar nettoutsläppen av växthusgaser. Avskogning och förlust av koldioxidsänkor. Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l	l	l
Begränsning av klimatförändringar	Utsläpp relaterat till inköpta varor och tjänster: FLAG-relaterade växthusgasutsläpp från inköpta varor och tjänster, såsom lustgas (N2O) från gödningsmedel, bidrar i hög grad till den globala uppvärmningen och utgör 56 procent¹ av Midsonas totala utsläpp (Scope 3). Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l	l	l
Begränsning av klimatförändringar	Ökade kostnader för förpackningar: Ökade kostnader kopplade till hantering av förpackningar i slutet av livscykeln, till följd av klimatrelaterade regelverk och avgifter, exempelvis ökade kostnader för utökat producentansvar (EPR) och PPWR. Klimatrelaterad omställningsrisk	l	l	l	l	l	l
Energi	Energirelaterade utsläpp från inköpta varor och tjänster: Växthusgasutsläpp relaterade till industri- och energianvändning från inköpta varor och tjänster står för 29 procent¹ av Midsonas totala utsläpp (Scope 3). Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l	l	l
Energi	Klimatpåverkan från användning av fossil energi: Växthusgasutsläpp från användning av fossilbaserad energi i den egna verksamheten (t.ex. stationär förbränning) samt vid uppströms och nedströms transporter, utgör tillsammans 12 procent¹ av Midsonas totala utsläpp (Scope 1, 2 och 3). Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l	l	l
Energi	Ökade kostnader för skatter kopplat till fossilbaserad energi: Risk för ökade kostnader kopplade till skatter och regleringar avseende fossilbaserad energi. Klimatrelaterad omställningsrisk	l	l	l	l	l	l

VART I VÄRDEKEDJAN
TIDSHORISONT
Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år
- Finansiell risk - Negativ inverkan + Finansiell möjlighet + Positiv inverkan
¹ Andel beräknad utifrån 2024 års data.DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT  ESRS2:  Allmänaupplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER 63

VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT	Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms	Kort sikt	Medellång sikt	Lång sikt
Förorening av mark	Förorening av mark från användning av bekämpningsmedel och oorganiska gödningsmedel	Negativ inverkan från jordbruksmetoder och intensivt jordbruk i leverantörskedjan med användning av bekämpningsmedel och oorganiska gödningsmedel.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l

E2 FÖRORENINGAR E3 VATTEN OCH MARINA RESURSER Kort sikt: Rapporteringsperioden Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år Lång sikt: Mer än fem år - Finansiell risk - Negativ inverkan + Finansiell möjlighet + Positiv inverkan

E4 BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM

VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT	VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT	Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms
Direkta inverkans- faktorer som leder till förlust av biologisk mångfald	Negativ inverkan på ekosystem från invasiva främmande arter vid produktion av jordbruksråvaror	Potentiell negativ inverkan	l	l	l
Direkta inverkans- faktorer som leder till förlust av biologisk mångfald	Markomvandling och habitatförlust i värdekedjan till följd av monokulturell odling	Negativ inverkan kopplad till omvandling av skog, våtmarker och gräsmarker till monokultur i koncernens uppströms värdekedja.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l
Konsekvenser för arters tillstånd	Negativ inverkan på biologisk mångfald i leverantörskedjan orsakad av ohållbara odlingsmetoder	Negativ inverkan på arters populationsstorlek i leverantörskedjan till följd av intensivt jord- bruk med användning av oorganiska bekämpningsmedel och gödningsmedel, vilket leder till ohållbar markanvändning, hotar pollinatörer med utrotning och orsakar avskogning.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l
Konsekvenser för och beroenden av eko- systemtjänster	Risk för ökade råvarukostnader och leveransinstabilitet till följd av förlust av biologisk mångfald och markförsämring orsakad av klimatförändringar	Finansiella risker till följd av förlust av biologisk mångfald och jordbruksnedbrytning orsakad av klimatförändringar. Detta kan leda till brist på råvaror och ökade kostnader på grund av instabilitet i leverantörskedjan samt minskad produkt tillgång.	Finansiell risk	l	l	l	l

VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT	Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms	Kort sikt	Medellång sikt	Lång sikt
Vattenkonsumtion och vattenuttag	Vattenstress genom jordbruksåtgärder i värdekedjan	Midsona orsakar belastning av vattensystem genom koncernens uppströms värde- kedja kopplad till jordbruksåtgärder. Vattenanvändning för jordbruk är en av de mest betydande påfrestningarna på sötvatten och ännu mer specifikt livsmedelssektorn.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l
Utsläpp av vatten	Utsläpp av vatten från jordbruksverksamhet	Negativ inverkan i leveranskedjan på grund av konventionellt jordbruk med avsaknad av system för att släppa ut vatten utan att förorena jorden.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l

E5 CIRKULÄR EKONOMI

Kort sikt: Rapporteringsperioden Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år Lång sikt: Mer än fem år - Finansiell risk - Negativ inverkan + Finansiell möjlighet + Positiv inverkan

VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT	Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms	Kort sikt	Medellång sikt	Lång sikt
Arbetsvillkor	Medarbetares hälsa och säkerhet i arbetet	Negativ inverkan på hälsa och säkerhet för den egna arbetskraften baserat på risk för arbetsrelaterade skador och stressrelaterade hälsoproblem.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l
Likabehandling och lika möjligheter för alla	Jämställdhet och mångfald i organisationen	Negativ inverkan på den egna arbetskraften relaterad till potentiellt otillräcklig imple- mentering av policyer och processer för att säkerställa jämställdhet och mångfald.	Potentiell negativ inverkan	l	l	l

S1 DEN EGNA ARBETSKRAFTEN

VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT	Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms	Kort sikt
Resursinflöden, inklusive resurs- användning	Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvunnet material i förpackningar	Finansiell risk kopplad till framväxande regleringar av mängden återvunnet material i förpackningar.	Finansiell risk	l	l	l	l
Resursutflöden rela- terade till produkter och tjänster	Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvinningsbart förpackningsmaterial	Ökad kostnad för återvinningsbart förpackningsmaterial på grund av nya regleringar.	Finansiell risk	l	l	l
Resursutflöden rela- terade till produkter och tjänster	Förlust av materialvärde och klimatpåverkan från icke-återvinningsbara förpackningar	Negativ inverkan i nedströms värdekedja på grund av att icke-återvinningsbara förpackningar förbränns, vilket genererar högre utsläpp jämfört med återvinningsbara alternativ.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l
Avfall	Förlust av materialvärde under processer i leverantörskedjan	Negativ inverkan i leveranskedjan till följd av materialförluster av vissa råvaror under leveranskedjans processer.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l
Avfall	Osorterat avfall i leverantörskedjan	Negativ inverkan i leveranskedjan på grund av en högre andel osorterat avfall i utvecklingsländer, från vilka Midsona gör inköp, än i industriländer.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l
Avfall	Kostnader kopplat till spill och kassering av livsmedel	Höga kostnader i samband med spill och kassering av livsmedel i lager, produktion och hos leverantörer.	Finansiell risk	l	l	l	l	l

VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT	Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms
Arbetsvillkor	Bristande arbetsvillkor och sociala risker vid råvaruproduktion i högriskländer	Negativ inverkan kopplat till Midsonas inköp av råvaror som kan leda till dåliga arbetsförhållanden för arbetare i värdekedjan, särskilt i högriskregioner.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l
Arbetsvillkor	Negativ inverkan kopplat till bristande arbetsrättigheter i värdekedjan	Negativ inverkan relaterat till begränsad tillgång till grundläggande arbetsrättigheter bland arbetstagare i Midsonas leveranskedja.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l
Andra arbetsrelate- rade rättigheter	Negativ inverkan relaterad till barnarbete och tvångsarbete i jordbrukssektorn i leverantörsledet		Faktisk negativ inverkan	l	l	l

S2 ARBETSTAGARE I VÄRDEKEDJAN

S4 KONSUMENTER OCH SLUTANVÄNDARE

G1 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT	VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT	Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Medellång sikt
Personlig säkerhet för konsumenter och/ eller slutanvändare	Positiv inverkan genom tillhandahållande av hälsosamma, ekologiska och växtbaserade livsmedel som främjar hållbar konsumtion	Genom att erbjuda hållbara val stödjer Midsona konsumenter i att anta mer balanserade kostvanor och medvetna livsstilar, vilket bidrar till bättre långsiktiga hälsoutfall och ett mer hållbart livsmedelssystem.	Faktisk positiv inverkan	l	l	l	l
Personlig säkerhet för konsumenter och/ eller slutanvändare	Affärsmöjligheter genom ökad efterfråga på hållbara och hälsosamma livsmedel	Midsona är väl positionerat för att dra nytta av globala trender och rekommendationer som främjar hälsosammare och mer hållbara kostvanor.	Finansiell möjlighet	l	l	l
Personlig säkerhet för konsumenter och/ eller slutanvändare	Negativ inverkan på konsumenters hälsa och förtroende vid bristande produkt- kvalitet eller felaktig kommunikation	Negativ inverkan kan uppstå när en produkt har kvalitetsbrister eller marknadsförs med vilseledande eller felaktig information.						Potentiell negativ inverkan l l l l Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Korruption och mutor Negativ inverkan kopplad till risk för korruption och oetiskt beteende i verksamheten och leverantörsledet Midsonas mångsidiga värdekedja sträcker sig över flera länder, vissa med högre korruptionsrisk. Denna globala räckvidd ökar risken för korruptionsincidenter, vilket kan undergräva ekonomisk tillväxt, fördjupa ojämlikhet och försvaga institutioner. Potentiell negativ inverkan l l l l

ESRS2 IRO-2 UPPLYSNINGSKRAV I ESRS-STANDARDER SOM OMFATTAS AV FÖRETAGETS HÅLLBARHETSFÖRKLARING

Upplysningskrav	Allmänna upplysningar	Sida
ESRS 2 BP-1	Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna	51
ESRS 2 BP-2	Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter	51
ESRS 2 GOV-1	Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll	52
ESRS 2 GOV-2	Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan	53
ESRS 2 GOV-3	Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem	54
ESRS 2 GOV-4	Förklaring om tillbörlig aktsamhet	54
ESRS 2 GOV-5	Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering	55
ESRS 2 SBM-1	Strategi, affärsmodell och värdekedja	56
ESRS 2 SBM-2	Intressenters intressen och synpunkter	58
ESRS 2 SBM-3	Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	61
ESRS 2 IRO 1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter	59

Upplysningskrav	Klimatförändringar	Sida
E1 E1-1	Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna	69
ESRS 2	ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell - E1	72
ESRS 2	ESRS 2 IRO 1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter, E1 punkt 20	59, 71
E1 E1-2	Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	73
E1 E1-3	Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer	73
E1 E1-4	Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	75
E1 E1-5	Energianvändning och energimix	76
E1 E1-6	Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp	77
E1 E1-7	Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter	78
E1 E1-8	Intern koldioxidprissättning	78

Upplysningskrav	Föroreningar	Sida
E2 ESRS 2 SBM-3	Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell - E2	87
E2 ESRS 2 IRO 1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, E2 punkt 11	59, 87
E2 E2-1	Policyer relaterade till förorening	87
E2 E2-2	Åtgärder och resurser relaterade till förorening	87
E2 E2-3	Mål relaterade till förorening	88

Upplysningskrav	Vatten och marina resurser	Sida
E3 ESRS 2 SBM-3	Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell - E3	90
E3 ESRS 2 IRO 1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, E3 punkt 8	59, 90
E3 E3-2	Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser	90
E3 E3-3	Mål för vattenresurser och marina resurser	91

Upplysningskrav	Biologisk mångfald och ekosystem	Sida
ESRS 2 ESRS 2 BP-2 punkt 17	Infasning	51

Upplysningskrav	Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Sida
E5 ESRS 2 SBM-3	Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell - E5	95
E5 E5-1	Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi	96
E5 E5-2	Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi	96
E5 E5-3	Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi	98
E5 E5-4	Resursinflöden	98
E5 E5-5	Resursutflöden	99

Upplysningskrav	Den egna arbetskraften	Sida
S1 ESRS 2 SBM-3	Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell - S1	102
S1 S1-1	Policyer för den egna arbetskraften	103
S1 S1-2	Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser	103
S1 S1-3	Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem	104
S1 S1-4	Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	104
S1 S1-5	Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras	105
S1 S1-6	Uppgifter om företagets anställda	107
S1 S1-7	Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda	108
S1 S1-8	Kollektivavtalstäckning och social dialog	108
S1 S1-9	Mångfaldsindikatorer	109
S1 S1-10	Tillräckliga löner	109
S1 S1-14	Mått för arbetsmiljö	109
S1 S1-16	Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)	109
S1 S1-17	Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter	109

Upplysningskrav	Arbetstagare i värdekedjan	Sida
ESRS 2 ESRS 2 BP-2 punkt 17	Infasning	51

Upplysningskrav	Konsumenter och slutanvändare	Sida
ESRS 2 ESRS 2 BP-2 punkt 17	Infasning	51

Upplysningskrav	Ansvarsfullt företagande	Sida
G1 ESRS 2 GOV-1	Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar	52
G1 G1-1	Affärsetiska policyer och företagskultur	116
G1 G1-3	Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor	117
G1 G1-4	Bekräftade fall av korruption och mutor	117

Upplysningskrav och relaterad datapunkt

Upplysningskrav	Lagstiftning	Väsentlig / Ej väsentlig	Sida
ESRS 2 GOV-1	Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d SFDR/BRR	Väsentlig	53
ESRS 2 GOV-1	Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e BRR	Väsentlig	53
ESRS 2 GOV-4	Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 SFDR	Väsentlig	54
ESRS 2 SBM-1	Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i SFDR/P3/BRR	Ej väsentlig
ESRS 2 SBM-1	Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii SFDR/BRR	Ej väsentlig
ESRS 2 SBM-1	Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii SFDR/BRR	Ej väsentlig
ESRS 2 SBM-1	Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv BRR	Ej väsentlig
ESRS E1-1	Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 EUCL	Väsentlig	69
ESRS E1-1	Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g P3/BRR	Väsentlig	72
ESRS E1-4	Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 SFDR/P3/BRR	Väsentlig	75
ESRS E1-5	Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 SFDR	Väsentlig	76
SRS E1-5	Energiförbrukning och energimix punkt 37 SFDR	Väsentlig	76
ESRS E1-5	Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 SFDR	Väsentlig	76
ESRS E1-6	Brutto och totala växthusgasutsläpp Scope 1, 2, 3 punkt 44 SFDR/P3/BRR	Väsentlig	77
ESRS E1-7	Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 EUCL	Väsentlig	78
ESRS E1-9	Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 BRR	Infasning
ESRS E1-9	Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a
ESRS E1-9	Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c P3	Infasning
ESRS E1-9	Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt 67 c P3	Ej väsentlig
ESRS E1-9	Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 BRR	Infasning
ESRS E2-4	Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 SFDR	Ej väsentlig
ESRS E3-1	Vattenresurser och marina resurser punkt 9 SFDR	Väsentlig	90
ESRS E3-1	Särskild strategi punkt 13 SFDR	Ej väsentlig
ESRS E3-1	Hållbara oceaner och hav punkt 14 SFDR	Ej väsentlig
ESRS E3-4	Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c SFDR	Ej väsentlig
ESRS E3-4	Total vattenförbrukning i m 3 per nettoinkomst av egen verksamhet punkt 29 SFDR	Ej väsentlig
ESRS 2 – IRO 1 – E4	punkt 16 a i SFDR	Infasning
ESRS 2 – IRO 1 – E4	punkt 16 b SFDR	Infasning
ESRS 2 – IRO 1 – E4	punkt 16 c SFDR	Infasning
ESRS E4-2	Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 b SFDR	Infasning
ESRS E4-2	Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c SFDR	Infasning
ESRS E4-2	Policyer för att behandla avskogning punkt

FÖRTECKNING ÖVER DATAPUNKTER FRÅN ANNAN EU-LAGSTIFTNING

*SFDR: Sustainable Finance Disclosure Regulation
BRR: Climate Benchmark Standards Regulation
P3: EBA Pillar 3 disclosure requirements
EUCL: EU Climate Law

Upplysningskrav och relaterad datapunkt	Lagstiftning	Väsentlig / Ej väsentlig	Sida
ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39	SFDR	Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f	SFDR	Väsentlig	102
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g	SFDR	Väsentlig	102
ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20	SFDR	Väsentlig	103
ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorga- nisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21	BRR	Väsentlig	103
ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22	SFDR	Väsentlig	103
ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23	SFDR	Väsentlig	103
ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c	SFDR	Väsentlig	104
ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c	SFDR/BRR	Väsentlig	109
ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e	SFDR	Infasning
ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a	SFDR/BRR	Väsentlig	109
ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b	SFDR	Väsentlig	109
ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a	SFDR	Väsentlig	109
ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättighe- ter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a	SFDR/BRR	Väsentlig	109
ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b	SFDR	Infasning
ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17	SFDR	Infasning
ESRS S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan punkt 18	SFDR	Infasning
ESRS S2-1 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19	SFDR/BRR	Infasning
ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorga- nisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19	BRR	Infasning
ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidiga- re och senare led punkt 36	SFDR	Infasning
ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16	SFDR	Ej väsentlig
ESRS S3-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättighe- ter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17	SFDR/BRR	Ej väsentlig
ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36	SFDR	Ej väsentlig
ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16	SFDR	Infasning
ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättighe- ter och OECD:s riktlinjer punkt 17	SFDR/BRR	Infasning
ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35	SFDR	Infasning
ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b	SFDR	Väsentlig	116
ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d	SFDR	Väsentlig	116
ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a	SFDR/BRR	Väsentlig	117
ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b	SFDR	Väsentlig	117

68 E 1 KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Klimatförändringar är en av vår tids största samhälls utmaningar. Med visionen att bli ledande i Europa inom hälsosamma och hållbara livsmedel har Midsona både ett ansvar och en möjlighet att bidra till omställningen mot en mer miljövänlig livsstil. Koncernens utsläppsmål, som är validerade av SBTi, styr arbetet att accelerera om- ställningen mot netto-noll-utsläpp genom hela värdekedjan samtidigt som en klimat- anpassad inköpsstrategi utarbetas för att hantera de väsentliga klimatrelaterade risker som identifierats.

Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år
- Finansiell risk - Negativ inverkan
+ Finansiell möjlighet + Positiv inverkan

Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms	Kort sikt
Anpassning till klimatförändringar	Ökade kostnader för inköpt material Risk för ökade kostnader kopplade till klimatförändringar, exempelvis genom kraftiga regn, översvämningar och skogsbränder, vilket kan påverka inköpta varor och material samt orsaka störningar i produktionen.	Klimatrelaterad fysisk risk	l	l	l	l
Begränsning av klimatförändringar	Markanvändning och avskogning Omvandling av mark för jordbruk ändrar markanvändningen och leder till avskogning, vilket minskar skogarnas kapacitet att fungera som koldioxidsänkor och därmed ökar nettoutsläppen av växthusgaser.	Avskogning och förlust av koldioxidsänkor. Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l
Begränsning av klimatförändringar	Utsläpp relaterat till inköpta varor och tjänster FLAG-relaterade växthusgasutsläpp från inköpta varor och tjänster, såsom lustgas (N 2 O) från gödningsmedel, bidrar i hög grad till den globala uppvärmningen och utgör 56 procent ¹ av Midsonas totala utsläpp (Scope 3).	Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l
Begränsning av klimatförändringar	Ökade kostnader för förpackningar Ökade kostnader kopplade till hantering av förpackningar i slutet av livscykeln, till följd av klimatrelaterade regelverk och avgifter, exempelvis ökade kostnader för utökat producentansvar (EPR) och PPWR.	Klimatrelaterad omställningsrisk	l	l	l	l

VART I VÄRDEKEDJAN
TIDSHORISONT
¹ Andel beräknad utifrån 2024 års data.

69 VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT STRATEGI E1-1 OMSTÄLLNINGSPLAN FÖR BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Detta avsnitt beskriver Midsonas tillvägagångssätt för att hantera klimat- relaterad inverkan, risker och möjligheter, med fokus på att säkerställa motståndskraft och anpassning till globala hållbarhetsmål. Midsonas huvudverksamhet är inom livsmedelsindustrin, en sektor som står för en betydande andel av de globala växthusgasutsläppen och därmed har stor påverkan. Övergången till en mer hållbar livsmedels- och hälsosektor innebär betydande tillväxtmöjligheter, men medför också utmaningar, särskilt när det gäller att minska utsläpp och miljöpåverkan i leverantörskedjan. Koncernen har redan tagit steg i rätt riktning genom att erbjuda en stor andel ekologiska och växtbaserade produkter, förbättra energieffek- tiviteten i produktionen samt successivt minska användningen av fossila resurser i värdekedjan. Midsonas policyer, mål, strategiska initiativ och åtgärder visar på fortsatta ansträngningar för att minska klimatpåverkan i livsmedelsindustrin.

Plan för framtiden

En klimatomställningsplan är en tidsbunden handlingsplan som beskriver hur en organisation ska ställa om sina tillgångar, verksamheter och hela affärsmodell mot en utveckling i linje med den senaste vetenskapen och de mest ambitiösa klimatrekommendationerna. Midsonas klimatstrategi omfattar en omställningsplan som är anpassad till ett 1,5 °C-scenario, även kallad Climate Transition Plan (CTP). Den omfattar en handlingsplan som inkluderar analyser av de interna utsläppsminskningsinitiativen, och den externa samhällsutveckling som kommer att leda Midsona mot ett fastställt utsläppsminskningsmål. Denna analys omfattar en linjär över- gång och antaganden med årlig organisk tillväxt. Klimatomställningsplanen omfattar hela organisationen, det vill säga eventuella undantag från planen ska inte vara väsentliga vare sig för kon- cernen eller för miljön. Det är därför avgörande att säkerställa att princi- pen om dubbel väsentlighet beaktas vid eventuella undantag. Klimat- omställningsplanen är tillgänglig på Midsonas hemsida för att säkerställa största möjliga transparens.

På Midsona har styrelsen tillsyn över klimatomställningsplanen och koncernen har etablerade styrningsmekanismer för att säkerställa måluppfyllelse. Koncernens hållbarhetsramverk, som inkluderar klimatstrategin, är nära kopplad till Midsonas uppdrag och är förankrad på styrelsenivå. Styrelsen, under ledning av ordföranden, har det övergripande ansva- ret för att säkerställa att Midsona bedriver en realistisk agenda för hållbar utveckling. Styrelsen och styrelseordföranden har uppdragit åt koncern- ledningen, genom CSO tillsammans med CEO, att driva och implemente- ra detta arbete. Därtill är CFO involverad i relevanta frågor, inklusive bedömning av OPEX, CAPEX, taxonomirelaterad omsättning och incita- ment, samt i utvärdereringen av de väsentliga finansiella effekterna av klimatrelaterade risker och möjligheter.Midsona har tagit det första steget för att identifiera de kostnader och besparingar som är förknippade med att ställa om verksamheten i linje med ett 1,5 °C-scenario. Arbetet befinner sig dock i ett tidigt skede och de investeringar som krävs för att uppnå netto-noll-utsläpp och anpassa verksamheten till klimatrelaterade risker har ännu inte klarlagts. Tidigare bedömningar inom ramen för Carbon Disclosure Project (CDP) har gett en översiktlig bild av potentiella investeringsbehov och besparingsmöjligheter, men ett mer detaljerat underlag ska utarbetas. Ur ett klimatperspektiv är det avgörande att kartlägga vilka utgifter – både investeringar (CAPEX) och löpande kostnader (OPEX) – som krävs för att genomföra omställningen, samt att analysera hur dessa påverkar organisationens finansiella planering, men även förstå vilka potentiella besparingar det kan innebära. Genom att successivt kvantifiera och analysera kostnaderna för de åtgärder som bidrar till att uppnå 1,5 °C-målet får Midsona en tydligare bild av de ekonomiska konsekvenserna av klimatomställningen och hur väl nuvarande och planerade resurser stödjer denna väg framåt. Under kommande år planerar koncernen att genomföra en fördjupad analys för att identifiera och kvantifiera de investeringar som behövs för att säkerställa att finansiella resurser avsätts i linje med klimatmålen och för att fullt ut stödja övergången till en klimatneutral och motståndskraftig affärsmodell.

Midsona har under rapporteringsperioden inte genomfört några betydande kapitalutgifter i verksamheter relaterade till kol, olja eller gas.

Minskning av utsläpp

Midsona arbetar med en långsiktig, vetenskapsbaserad CTP som är integrerad i koncernens övergripande verksamhetsstrategi och i linje med temperaturmålet om 1,5 °C enligt FN och SBTi. Som en del av detta arbete genomför Midsona följande åtgärder:

Utvecklar en tydlig strategi och plan för att minska utsläppen av växthusgaser både inom den egna verksamheten samt i hela värdekedjan.
Utvärderar och prioriterar nödvändiga åtgärder för att påskynda utsläppsminskningen.
Kartlägger möjligheter till kompensation för de utsläpp som inte kan undvikas, se mer i avsnitt E1-7.
Uppdaterar regelbundet koncernens klimatscenarioanalyser för att identifiera klimatrelaterade risker och möjligheter över olika tidshorisonter (se Resiliensanalys för mer information).

Dessa analyser används för att pröva robustheten i Midsonas affärsmodell och strategi inför framtida klimatförändringar, och de integreras i koncernens strategiska och finansiella planering. Läs mer om koncernens konkreta insatser i avsnittet Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter (E1-2).

Energi

Energi-relaterade utsläpp från inköpta varor och tjänster
Växthusgasutsläpp relaterade till industri- och energianvändning från inköpta varor och tjänster står för 29 procent 1 av Midsonas totala utsläpp (Scope 3).
Faktisk negativ inverkan: l l l l

Energi
Klimatpåverkan från användning av fossil energi
Växthusgasutsläpp från användning av fossilbaserad energi i den egna verksamheten (t.ex. stationär förbränning) samt vid uppströms och nedströms transporter, utgör tillsammans 12 procent 1 av Midsonas totala utsläpp (Scope 1, 2 och 3).
Faktisk negativ inverkan: l l l l l l

Energi
Ökade kostnader för skatter kopplat till fossilbaserad energi
Risk för ökade kostnader kopplade till skatter och regleringar avseende fossilbaserad energi. Klimatrelaterad omställningsrisk.
Faktisk negativ inverkan: l l l l l

Vetenskapligt baserade klimatmål

En nyckel i omställningsplanen är Midsonas uppdaterade vetenskapligt baserade klimatmål som validerades av SBTi 2024. Som ett viktigt steg i Midsonas arbete med att minska utsläppen av växthusgaser är ambitionen att nå netto-noll-utsläpp år 2045. Detta för att säkra att Midsona bidrar till Parisavtalets temperaturmål om max 1,5°C global uppvärmning, där koncernens kortsiktiga mål är betydande delmål för att säkerställa steg i rätt riktning.

Mer specifikt åtar sig Midsona AB följande kortsiktiga mål:

Minska absoluta Scope 1 och 2-utsläpp av växthusgaser med 42 procent till 2030 från basåret 2022.
Minska absoluta Scope 3-utsläpp av växthusgaser från kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade aktiviteter, uppströms transporter och distribution, avfall genererat i verksamheten, affärsresor, pendling, nedströms transporter och distribution samt slutbehandling av sålda produkter med 42 procent till 2030 från basåret 2022.
70 procent av koncernens leverantörer, baserat på inköpskostnader för inköpta varor och tjänster, ska ha vetenskapligt baserade mål till 2028.
Minska absoluta Scope 3 FLAG-utsläpp av växthusgaser med 30,3 procent till 2030 från basåret 2022.
Ingen avskogning ska ske inom Midsonas primära råvaror, med mål att uppnå detta senast den 31 december 2025.

samt följande långsiktiga mål:

Minska absoluta Scope 1 och 2-utsläpp av växthusgaser med 90 procent till 2045 från basåret 2022.
Minska utsläpp av växthusgaser i Scope 3 med 90 procent inom samma tidsram.
Minska absoluta Scope 3 FLAG-utsläpp av växthusgaser med 72 procent inom samma tidsram 1.

1 Målet inkluderar FLAG-utsläpp och upptag.

Åtgärdsområden som en del av omställningsplanen

Midsonas klimatomställningsplan omfattar tidssatta åtgärder för att minska växthusgasutsläppen i den egna verksamheten och i värdekedjan, med tillhörande nyckeltal uppdelat på fyra tydliga delar:

Engagemang i leverantörskedjan
Kundengagemang
Utökning av utbud av lågutsläppsprodukter och tjänster
Samarbete med andra partners i värdekedjan

Planen inkluderar också koncernens egna verksamhet (Scope 1 och Scope 2) för vilken Midsona har implementerat olika utsläppsreducerande initiativ. Då mer än 95 procent av koncernens Scope 3-utsläpp kommer från inköpta varor och tjänster, transporter och förpackningar arbetar Midsona tillsammans med värdekedjan, inklusive leverantörer och kunder, för att främja bästa praxis och förbättra klimatrelaterade frågor.

1. Engagemang i leverantörskedjan

Midsona arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan i hela värdekedjan genom nära samarbete med leverantörer. Koncernen har ett Supplier Engagement Target (SET) för Scope 3, kategori 1 (Inköpta varor och tjänster) inom ramen för Midsonas SBTi mål, vilket är ett etablerat arbetssätt inom klimatomställning för att minska utsläppen i leverantörsledet. Målet är att senast 2028 säkerställa att minst 70 procent av leverantörerna, baserat på inköpskostnader för inköpta varor och tjänster, har satt egna vetenskapligt baserade klimatmål i linje med SBTi:s kriterier.

Arbetet omfattar löpande klimatdialoger, utbildning och kravställning i upphandlingar, samt integrering av klimat- och hållbarhetskrav i leverantörskod och avtal. Midsona använder en riskbaserad process för tillbörlig aktsamhet för att identifiera och hantera klimatrelaterade och sociala risker i leverantörsledet, i linje med ESRS E1 och S2. Genom partnerskap, transparens och gemensamma åtgärder driver Midsona klimatomställningen i värdekedjan och bidrar till koncernens mål om netto-noll-utsläpp 2045.

2. Kundengagemang

DLF Sweden är en branschorganisation för företag som producerar eller importerar varor för återförsäljning till dagligvaruhandeln och food service-marknaden i Sverige. DLF främjar samarbete mellan Midsona och koncernens kunder (återförsäljare), där samarbete är centralt för att minska utsläpp från transporter, förpackningar och andra aktiviteter genom DLF:s initiativ. Midsona deltar i flera av DLF:s kommittéer, arbetsgrupper och utvecklingsprogram med fokus på partnerskap för att minska negativa klimatpåverkningar från transporter, produkter och tjänster. Dessa initiativ omfattar både formella kampanjer och informella möjligheter att minska negativa effekter.

3. Ökning av portföljen av lågutsläppsprodukter och tjänster

Midsonas strategi är att öka portföljen av produkter och tjänster med lägre klimatpåverkan genom ett större urval av växtbaserade produkter. Detta är ett starkt fokus för koncernen, eftersom efterfrågan på växtbaserade produkter med låga utsläpp förväntas öka.

4. Andra partners i värdekedjan

Midsonas övergripande mål är att främja mat som både är hälsosam för människor och hållbar för planeten. För att nå detta krävs samarbete med certifieringsorgan och samhällsservice som levererar mat till barn, skolor och institutioner. Midsona samarbetar på flera nivåer för att uppnå detta mål.tCO 2 e Basår 2022 Minska utsläpp från egen produktion (scope 1 & 2) Övergå till åter- vinningsbara förpackningar (scope 3) Öka andelen fossilfria transporter (scope 3) Minska utsläpp från FLAG Minska utsläpp från bränsle- och energirelaterade aktiviteter (scope 3) Mål 2030 Minska utsläpp från egen produktion (scope 1 & 2) Minska utsläpp från scope 3 Minska utsläpp från FLAG Minska utsläpp från bränsle- och energirelaterade aktiviteter (scope 3) Upptag Mål 2045 OMRÅDEN FÖR ATT MINSKA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I ENLIGHET MED MIDSONAS VETENSKAPLIGT BASERADE KLIMATMÅL DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar  ESRSE1:  Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER 71

Resiliensanalys

Midsona har tidigare utgått från TCFD:s rekommendationer gällande koncernens klimatarbete. Från och med 2024 är dessa integrerade i IFRS S2 Climate-related Disclosures och beaktas även inom ESRS E1 enligt CSRD. Koncernen följer därför de uppdaterade standarderna, som bygger vidare på TCFD:s struktur men ställer tydligare och mer omfattande krav på rapportering.

Koncernen genomför regelbundet fördjupade analyser av klimatrelaterade risker och möjligheter och hur dessa kan förväntas påverka verksamheten med utgångspunkt i TCFD:s tidigare ramverk. Detta görs för att bedöma affärsmodellens flexibilitet och säkerställa att koncernens strategi och finansiella planering är anpassad till framtida klimatförändringar och relaterade regleringar. Analysen omfattar både akuta och kroniska fysiska risker (t.ex. extremväder och förändrade nederbördsmönster) och omställningsrisker (t.ex. policy och teknologi) samt klimatrelaterade möjligheter (t.ex. energieffektivisering och nya produkter).

I leverantörsledet har fokus i analysen främst varit på tillverkningsland i första ledet och ursprungsland för råvaror. Inköpsvolymer har hjälpt till att prioritera identifierad inverkan. Identifieringen och bedömningen har integrerats i Midsonas övergripande riskhanteringsprocess och genomförs kvalitativt och, där data finns, kvantitativt. Som en del av arbete har scenarioanalyser använts för att belysa möjliga framtida utvecklingar samt förbereda koncernen på olika utfall som kan komma att påverka koncernens verksamhet och värdekedja. Detta stärker Midsonas förmåga att bygga motståndskraft och agera proaktivt inför möjliga kommande utmaningar, såsom ökad brist på råvaror som en följd av en global temperaturökning.

I enlighet med Parisavtalet baseras analyserna på offentliga scenarier från International Energy Agency (IEA) och Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Vid den senaste analysen utvärderades effekterna av globala temperaturökningar på 1,5°C respektive 4°C jämfört med förindustriella nivåer. 1,5°C-s scenariet har valts för att analysera effekterna om Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till under 2°C uppnås, där fokus främst är på omställningsscenarier. 4°C-s scenariet fokuserar mer på ett fysiskt klimatscenario med hög global uppvärmning, för att analysera potentiella effekter av extremväder och långsiktiga klimatförändringar. Utifrån en analys av verksamheten i dessa två scenarier täcks ett brett spann av möjliga framtidsutfall, från en snabb och reglerad omställning till ett scenario med allvarliga fysiska klimatpåverkningar. Analysen kan anses täcka de mest sannolika klimatrelaterade riskerna och osäkerheterna.

Genom att analysera potentiella strategiska och finansiella konsekvenser under olika tidshorisonter (kort, medellång och lång sikt), får Midsona underlag för att utveckla relevanta åtgärder och stärka koncernens långsiktiga motståndskraft. Vid analys av klimatrelaterade risker och möjligheter har Midsona utifrån TCFD valt att utgå från följande tidshorisonter: kort sikt på 0-3 år, medellång sikt på 4–10 år och lång sikt på 11-30 år. Resultaten har bidragit till utformningen av koncernens hållbarhetsmål, inklusive klimatmål för både den egna verksamheten (Scope 1 och 2) samt värdekedjan (Scope 3), i linje med Parisavtalet. Midsona har också antagit en CTP som tillsammans med klimatmålet är viktiga steg för att anpassa koncernens strategi utifrån resultatet av analysen. Utvärdering av koncernens förmåga att fullt ut anpassa verksamheten är pågående, inklusive identifiering av omställningskostnader i linje med ett 1,5 °C-scenario.

Eventuell osäkerhet i antagandena som görs i de olika scenarierna har utvärderats utifrån sannolikhet att effekten inträffar när olika risker och inverkan bedömts. En utmaning för Midsona vid bedömning av klimatrelaterade risker och möjligheter är att de tidshorisonter som rekommenderades enligt TCFD inte alltid överensstämmer med de som används i koncernens affärsstrategi samt i ESRS. TCFD:s kortsiktiga, medellånga och långsiktiga perspektiv är avsedda att fånga klimatpåverkan över längre tidsperioder, ofta upp till flera decennier, medan Midsonas strategiska planering främst omfattar närliggande cykler: kort sikt på 1 år, medellång sikt på 2–5 år och lång sikt på mer än 5 år. Denna skillnad i tidsperspektiv skapar utmaningar när klimatdata och scenarier ska omsättas till praktiska beslut och åtgärder. Längre klimatperspektiv riskerar att överskuggas av kortsiktiga risker och operativa behov, medan nuvarande planeringshorisonter inte alltid fångar de gradvisa och långsiktiga effekter som klimatförändringarna kan medföra. För att hantera detta arbetar Midsona med att överbrygga de olika tidshorisonterna genom att integrera långsiktiga klimatinsikter i kort- och medellångsiktiga strategier, genom att bryta ned koncernens så kallade kortsiktiga vetenskapliga 2030-mål samt det långsiktiga målet om netto-noll-utsläpp 2045 och adressera dessa som delmål. På så sätt kan koncernen säkerställa att verksamheten är motståndskraftig mot både omedelbar operativa utmaningar och långsiktiga klimatpåverkan.

Resultat av Resiliensanalysen

Resultaten från den senaste scenarioanalysen från 2023 visar att ett 1,5°C-scenario påverkar Midsonas verksamhet och värdekedja på flera områden. Flera klimatrelaterade risker och möjligheter har identifierats, vilka sannolikt kommer att påverka både lönsamhet och kostnader över tid. Detta understryker behovet av konernens nya, förstärkta klimatmål och åtgärder. I ett 4°C-scenario ökar de fysiska riskerna och resursbegränsningarna markant, vilket kräver ytterligare omfattande åtgärder. För att nå både klimatmål och finansiella mål måste Midsona därför kontinuerligt följa och utvärdera utvecklingen inom inköp, produktion och distribution.

Scenario 1 Global uppvärmning om högst 1,5°C (Transition scenarios IEA NZE 2050)

Detta scenario utgår från att den globala uppvärmningen kan begränsas till högst 1,5°C. Scenariot innefattar högre klimatpolitiska ambitioner och samordnade globala klimatåtgärder i den närmaste framtiden. Övergångsrisker och övergångsmöjligheter dominerar detta scenario, med begränsade fysiska risker. En hög koldioxidskatt/avgift införs i de flesta ekonomier, och global energi genereras främst med hjälp av förnybara energikällor. Kunderna blir alltmer klimatmedvetna och efterfrågar mer hållbara produkter.

Slutsatsen från Midsonas scenarioanalys är att ett 1,5°C-s scenario medför flertal klimatrelaterade risker och möjligheter med sannolik ekonomisk och/eller strategisk påverkan på koncernens verksamhet och värdekedja. I det här scenariot ökade mängden ändrad lagstiftning de legala riskerna för kontroll av leveranskedjan, och marknads- och ryktesrisker relaterade till produktportföljen kategoriserades som de mest väsentliga riskerna. Samtidigt identifierades klimatrelaterade möjligheter som övergång till användning av energikällor med lägre utsläpp, utveckling av koncernens produktportfölj och förbättring av avfallshanteringsförfaranden för att tillgodose förväntade krav från den europeiska strategin i en cirkulär ekonomi. I slutändan har samtliga av Midsonas hållbarhetsmål utvecklats i enlighet med ett 1,5°C-s scenario.

Scenario 2 Global uppvärmning om 4°C (physical climate scenarios RCP 8.5)

Detta scenario utgår från att den globala uppvärmningen uppgår till 4°C. Scenariot domineras av ökade fysiska risker på grund av bristen på samordnade politiska åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. I detta scenario prioriteras ekonomisk tillväxt framför klimatåtgärder. Befolkningen växer snabbare än i 1,5°C-gradersscenariot och överkonsumtionen av resurser fortsätter. Världen fortsätter att vara beroende av fossila bränslen och energiintensiteten är fortsatt hög. Kunder, leverantörer, banker och investerare prioriterar inte klimatet i sitt beslutsfattande. Vatten blir en viktig resurs med begränsad tillgänglighet och klimatrelaterade konflikter ökar på grund av dåligt skogsbruk, jordbruk och levnadsvillkor. När världen värms upp ökar allvarlighetsgraden samt frekvensen av extrema väderhändelser.

Slutsatsen från Midsonas scenarioanalys är att vid ett 4°C-s scenario kommer de fysiska riskområdena för Midsona samt bristen på resurser, som bränsle- och energiförsörjning, nyckelråvaror och vattenförsörjning att eskalera avsevärt vilket kommer att kräva ytterligare åtgärder. Redan idag märker Midsona av effekten av minskad tillgång på en del råvaror utifrån klimatutmaningar. Råvaruutmaningarna har ökat markant de senaste åren och kommer med all sannolikhet att eskalera i ett 4°C-s scenario. För certifierade råvaror med mindre tillgång globalt kommer detta att vara extra sårbart.I det här scenariot identifieras störningar i försörjningskedjan både vad gäller tillgången på råvaror och transportutmaningar som potentiella risker. Med detta finns det ytterligare en risk att prissättningen av dessa produkter och tjänster kommer att höja volatiliteten avsevärt, vilket medför osäkerheter i den finansiella planeringen. Detta scenario kommer att fortsätta påverka Midsonas strategi framöver, då koncernen kontinuerligt måste följa och bedöma utvecklingen inom inköp, produktion och distribution för att nå både de finansiella målen och klimatmålen.

Inlåsta utsläpp

Endast mindre potentiella inlåsta växthusgasutsläpp har identifierats för verksamheten i Scope 1 och 2. I Scope 1 är dessa lokaliserade till några av verksamhetens produktionsanläggningar där fossila bränslen används för ångpannor och rostning, samt vid fysikaliska processer av tryckbehandling. I Scope 2 har samband främst identifierats med investeringar i icke-förnybara energilösningar. Midsona har ännu inte undersökt de potentiella inlåsta växthusgasutsläppen för Scope 3.

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2: Allmäna upplysningar
ESRS E1: Klimatförändringar
ESRS E2: Föroreningar
ESRS E3: Vatten och marina resurser
ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5: Cirkulär ekonomi
ESRS S1: Den egna arbetskraften
ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1: Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER

72 Klimatrelaterade referensvärden

Midsona AB är en börsnoterad koncern på Nasdaq Stockholm, men är för närvarande inte inkluderat i något av EU:s referensvärden för anpassning till Parisavtalet, det vill säga EU Climate Transition Benchmark eller EU Paris-aligned Benchmark. Midsona har inte heller utvärderats i förhållande till dessa referensvärden.

Dessa referensvärden används främst av kapitalförvaltare för att bedöma investeringars förenlighet med Parisavtalets klimatmål, och är i nuläget inte direkt tillämpliga på Midsonas verksamhet.

VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

ESRS 2 SBM-3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL

Följande avsnitt beskriver Midsonas väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till klimatpåverkan. Inverkan är nära sammanlänkad med koncernens affärsmodell, där odling, produktion, energi- och resursanvändning samt distribution är centrala aktiviteter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser och därmed till negativ klimatpåverkan. Klimatpåverkan kan i koncernens tur innebära både direkta och indirekta finansiella risker för verksamheten.

Samtidigt skapar omställningen till en mer hållbar livsmedelssektor nya möjligheter för Midsona, i takt med att konsumenter, kunder och regelverk alltmer efterfrågar hälsosamma och hållbara produkter. Klimatrelaterade risker och möjligheter är därför en integrerad del av Midsonas strategi, vilken understöds av resultat och slutsatser från den senaste scenarioanalysen. Genom att investera i utvalda starka varumärken, utveckla och utnyttja starka lokala positioner samt öka kostnads- och kapitaleffektivitet, arbetar koncernen systematiskt för att minska klimatpåverkan, stärka motståndskraften mot framtida risker och samtidigt skapa långsiktigt värde för både konsumenter och aktieägare.

ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR

1. Ökade kostnader för inköpt material
Klimatrelaterad fysisk risk (uppströms)
Akuta och kroniska förändringar i nederbördsmönster samt extrema variationer i vädermönster kan leda till ökade produktionsstörningar, orsaka råvarubrist samt ökade kostnader. Det hotar leveranssäkerhet och stabilitet i produktionen.

Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom råvaruförsörjning är en central del av affärsmodellen innebär detta en direkt finansiell och operationell risk. Midsona hanterar risken genom att arbeta med att identifiera högriskråvaror och klimatanpassa inköpsstrategin, leverantörsuppföljning och driva klimatmål både för absoluta FLAG-utsläpp samt att 70 procent av leverantörerna ska ha vetenskapligt baserade klimatmål till 2028.

BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR

2. Markanvändning och avskogning
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Omvandling av mark för jordbruk leder till avskogning, minskad kapacitet för koldioxidupptag och ökar nettoutsläppen av växthusgaser. Detta är tätt länkat till Midsonas råvarubaser eftersom många jordbruksprodukter är centrala i affärsmodellen.

Koppling till strategi/affärsmodell: Midsonas affärsmodell bygger på jordbruksbaserade råvaror. Koncernen har åtagit sig att uppnå ingen avskogning i värdekedjan senast 2025, vilket är en del av klimatomställningsplanen och Midsonas netto-noll-mål.

3. Utsläpp relaterat till inköpta varor och tjänster
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
FLAG-relaterade växthusgasutsläpp från inköpta varor och tjänster, såsom lustgas (N2O) från gödningsmedel, bidrar i hög grad till den globala uppvärmningen och utgör 56 procent 1 av Midsonas totala utsläpp (Scope 3).

Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom affärsmodellen är beroende av jordbruksbaserade råvaror är dessa utsläpp en betydande del av koncernens klimatpåverkan och en strategisk kärnfråga. Midsona har därför åtagit sig att minska koncernens FLAG-utsläpp i enlighet med netto-noll-målet för växthusgasutsläpp.

4. Ökade kostnader för förpackningar
Klimatrelaterad omställningsrisk (nedströms)
Utvinning av jungfruliga material och avfallshantering av icke återvinningsbara material kopplat till förpackningar har identifierats som ett betydande miljöproblem, där utsläpp av växthusgaser pekats ut som ett centralt område. Skärpta regelverk, som PPWR och EPR, syftar till att minska denna påverkan men innebär samtidigt högre krav på producenter att övergå till mer hållbara och cirkulära förpackningslösningar. För Midsona innebär detta en risk för ökade kostnader kopplat till omställning av material, exempelvis investeringar i nya materialval med lägre klimatpåverkan, anpassning av produktionsprocesser samt hantering av eventuellt högre materialpriser och avfallskostnader.

Koppling till strategi/affärsmodell: Midsona arbetar med förpackningsinnovation och cirkularitet som en del av koncernens affärsstrategi. Genom att investera i återvinningsbara och biobaserade lösningar stärker Midsona koncernens position som en hållbar leverantör och minskar riskexponeringen.

ENERGI

5. Energirelaterade utsläpp från inköpta varor och tjänster
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Växthusgasutsläpp relaterade till industri- och energianvändning från inköpta varor och tjänster står för 29 procent 1 av Midsonas totala utsläpp (Scope 3). Detta gör energianvändning i leverantörsledet till en central fråga.

Koppling till strategi/affärsmodell: Strategin om ökad kostnads- och kapitaleffektivitet omfattar även energieffektivisering och omställning till förnybar energi i värdekedjan. Här ingår att uppmuntra leverantörer att ställa om produktionen till fossilfria lösningar vilket Midsonas åtagande till SBTi också innefattar.

6. Klimatpåverkan från användning av fossil energi
Faktisk negativ inverkan (uppströms, egen verksamhet och nedströms)
Fossila bränslen i egen verksamhet (stationär förbränning och mobil förbränning) samt uppströms och nedströms transporter utgör cirka 12 procent 1 av Midsonas utsläpp (Scope 1, 2 och 3).

Koppling till strategi/affärsmodell: Midsonas produktion och logistik är beroende av energiförsörjning. Övergången till förnybara energikällor i egen verksamhet och elektrifiering av fordonsflottan är centrala åtgärder för att minska utsläppen i linje med klimatmålen för Scope 1, 2 och 3.

7. Ökade kostnader för skatter kopplat till fossilbaserad energi
Klimatrelaterad omställningsrisk (uppströms, egen verksamhet och nedströms)
Koldioxidskatter och andra styrmedel kopplade till användning av fossil energi innebär en potentiell kostnadsrisk för verksamheten. EU:s klimatpolitik, som syftar till att nå klimatneutralitet senast 2050, omfattar flera initiativ som direkt påverkar kostnadsbilden för företag med utsläppsintensiva processer eller energianvändning. Exempel på detta är EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), som successivt skärps genom reformer inom ramen för Fit for 55-paketet, samt den nya mekanismen för koldioxidjustering vid gränser (Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM), som innebär att importerade varor med höga utsläpp får en prispåverkan kopplad till sina inbäddade koldioxidutsläpp.

Från 2027 införs dessutom ett separat utsläppshandelssystem (ETS II) som omfattar utsläpp från vägtransporter och byggnaders uppvärmning, vilket ytterligare förväntas öka kostnaderna för fossilbaserad energi. Sammantaget medför dessa styrmedel ökade incitament, men även finansiella risker, kopplade till beroendet av fossila bränslen i både produktion, uppvärmning och transporter.

Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom affärsmodellen innefattar både egen produktion och omfattande transporter påverkas kostnadsbilden direkt av fossilbaserad energianvändning. Minskad användning av fossil energi minskar därmed både klimatpåverkan och exponering för framtida skatter.DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2: Allmäna upplysningar
ESRS E1: Klimatförändringar
ESRS E2: Föroreningar
ESRS E3: Vatten och marina resurser
ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5: Cirkulär ekonomi
ESRS S1: Den egna arbetskraften
ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1: Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER

¹ Andel beräknad utifrån 2024 års data.

HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

E1-2 POLICYER FÖR BEGRÄNSNING AV OCH ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Midsonas hållbarhetspolicy integrerar miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade (ESG) hänsynstaganden i hela verksamheten och värdekedjan, och säkerställer efterlevnad av lagar samt överensstämmelse med koncernens värderingar och långsiktiga ambitioner. Styrelsen ansvarar för tillsyn av policyn, medan CEO och CSO ansvarar för genomförande, målsättning och uppföljning. Policyn utvärderas årligen och vägleder Midsona i att bedöma och hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter inom strategi, affärsmodell och värdekedja.

Midsonas hållbarhetspolicy utgör ramen för hur koncernen agerar ansvarsfullt i relation till klimatförändringar, i full överensstämmelse gällande miljö-, klimat- och energiregleringar. Policyn återspeglar Midsonas åtagande att:

Begränsa och anpassa verksamheten till klimatförändringar samt att hantera klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter.
Vara i linje med Parisavtalet och 1,5 °C-scenariot, driva utvecklingen mot vetenskapligt baserade klimatmål och stödja EU:s gröna giv.
Främja principer för cirkulär ekonomi genom hållbara förpackningar, resurseffektivitet och minskning av avfall.
Genomföra handlingsplaner och arbetar mot ambitionen att nå netto-noll-utsläpp till 2045.
Sträva efter energieffektivitet samt ökad användning av förnybar energi i hela verksamheten och värdekedjan.

Miljöprestanda följs kontinuerligt upp och rapporteras, och väsentliga miljöinverkningar, risker och möjligheter bedöms genom Midsonas DMA, vilken är integrerad i koncernens riskpolicy och riskprocedur. Hållbarhetspolicyn omfattar samtliga väsentliga miljöområden enligt ESRS (E1–E5), inklusive alla idenfiferade inverkningar, risker och möjligheter för klimatförändringar, föroreningar, vatten, biologisk mångfald samt cirkulär resursanvändning. För mer information om Midsonas policyer, se ESRS 2.

E1-3 ÅTGÄRDER OCH RESURSER MED AVSEENDE PÅ KLIMATFÖRÄNDRINGSPOLICYER

Enligt Midsonas hållbarhetspolicy förväntas koncernen vidta åtgärder och avsätta resurser för att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt säkerställa positiv utveckling.

Midsona har dedikerade resurser för att hantera väsentliga hållbarhetsfrågor i enlighet med ESRS 2 GOV-1, inklusive hantering av inverkan, risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar. Koncernen har även resurser på samtliga produktionsenheter som arbetar med energieffektivisering, processoptimering och minskning av fossila bränslen. Behov av övergripande energi- och klimatrelaterade åtgärder beslutas i koncernledning med stöd av CSO. Koncernledningen ansvarar sedan för att delegera ansvaret till relevanta funktioner som säkerställer resurser för att genomföra energi- och klimatrelaterade projekt. De investeringar som krävs för att uppnå netto-noll-utsläpp och anpassa verksamheten till klimatrelaterade risker redovisas i avsnitt E1-1.

Midsona har flera väsentliga inverkningar och risker relaterade till klimatförändringar och koncernen har vidtagit åtgärder för att begränsa dessa.

ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR

1. Ökade kostnader för inköpt material	Klimatrelaterad fysisk risk (uppströms)	Åtgärder för att förebygga eller minska risk
		Midsona har etablerat en CTP som ska bidra till att minska koncernens finansiella klimatrisker och negativa miljöpåverkan, som en del av målet att stödja övergången till en ekonomi i linje med 1,5°C-scenariot. Midsona har även inlett arbetet med att identifiera de kostnader som är förknippade med att ställa om verksamheten i enlighet med ett 1,5°C-scenario. Ur ett klimatperspektiv är det centralt att tydliggöra vilka utgifter, både investeringar (CAPEX) och löpande kostnader (OPEX), som krävs för att möjliggöra omställningen, samt att bedöma hur dessa påverkar organisationens finansiella planering och resursallokering. Genom denna analys får Midsona insikt i hur nuvarande och framtida finansiella aktiviteter bidrar till klimatomställningen och minska långsiktiga risker, samt i hur stor omfattning koncernens förmåga att genomföra åtgärderna beror på tillgången till och anslagen av resurser. Klimatmålen inkluderas också som en del av den årliga budgetprocessen för att säkerställa att verksamheten utvärderar och planerar för reduktionsaktiviteter i samband med övrig verksamhetsplanering. Midsona arbetar kontinuerligt med att renodla och harmonisera sortimentet för att uppnå skalfördelar. Genom samordnade inköp av basingredienser, standardisering av produktspecifikationer och förpackningar uppnås både kostnadseffektivitet och minskad miljöpåverkan. Under 2025 tillsattes en ny roll, Director Sourcing, där en mer central inköpsfunktion är tänkt att förbättra planering, leveransprecision och inköpseffektivitet inom koncernen. Detta är ett viktigt steg för att hållbarhet och effektivitet ska genomsyra hela värdekedjan. Produktionsoptimering och specialisering i fabrikerna säkerställer att varje anläggning används på mest kostnadseffektiva sätt, vilket förblir ett prioriterat område framöver. Vidare stärker Midsona samarbetet med leverantörer genom krav på vetenskapligt baserade klimatmål och genom hållbarhetsutvärderingar, vilket minskar långsiktiga kostnads- och leveransrisker. I vissa fall köps råvaror in direkt från ursprungsland för att minska komplexitet, öka transparens och förbättra kostnadskontroll. Ökad användning av återvunnet material i förpackningar minskar beroendet av jungfruliga råvaror och skyddar mot prisvolatilitet. Sammantaget innebär detta att vissa delar av klimatomställningen redan ger ekonomiska fördelar idag, medan andra kräver investeringar som väntas ge effekt på längre sikt.

BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR

2. Markanvänding och avskogning	Faktisk negativ inverkan (uppströms)	Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
		I linje med EUDR och Midsonas SBTi om netto-noll-utsläpp, har koncernen åtagit att säkerställa att Midsonas leverantörskedjor inte bidrar till avskogning. Koncernen arbetar med att ta fram bra metoder för att verifiera att verksamhetens råvaror anskaffas på ett ansvarsfullt sätt och att arbete bedrivs för att eliminera avskogning i koncernens leverantörskedja. Detta med särskilt fokus på de råvaror som är tätt länkade till avskogning, så som soja, kakao, papper och palmolja. Midsona har ett pågående projekt för att säkerställa efterlevnad av EUDR vilket adresserar detta arbete. Koncernen har också en råvaruinstruktion som omfattar palmolja, fiskolja, papper och djurvälfärd. Instruktionen är en integrerad del av hållbarhetsstrategin och inkluderar riskanalyser av klimatförändringar, avskogning, biologisk mångfald och vattenförsörjning. Den ses för närvarande över för att säkerställa att den är i linje med Midsonas uppdaterade hållbarhetspolicy. Med utgångspunkt från instruktionen säkras pappersanvändningen främst genom återvunnet eller FSC-certifierat material och att soja som används är GMO-fri och delvis inköpt från områden i EU där risken för avskogning är lägre. Palmolja används minimalt, 99,99 procent av Midsonas produkter är palmoljefritt. I de fall palmolja behöver användas ska den vara RSPO-segregerad och certifierad. Inköp från ursprungsland tillämpas i vissa fall för att öka transparensen och minska komplexiteten i leverantörskedjan, vilket stärker kontroll av avskogningsrisker. År 2025 var 80 procent av koncernens totala antal sålda enskilda produkter ekologiskt certifierade, vilket ytterligare bidrar till att minska risken för ohållbart jordbruk och avskogning. Mer konkret, för att säkerställa att råvaror anskaffas på ett ansvarsfullt sätt, genomför Midsona regelbundna riskbedömningar och uppföljningar av leverantörer, baserat på dess risknivå. Koncernen för en nära och kontinuerlig dialog med leverantörer och strävar efter att besöka samtliga leverantörer innan ett affärssamarbete inleds. Midsonas mest betydande leverantörer följs upp genom återkommande platsbesök. Midsona engagerar sig i pilotprojekt och initiativ, ofta i samverkan med flera intressenter, för att utveckla och ställa om leverantörskedjor för strategiska råvaror som bedöms ha förhöjd risk. Riskbedömningen baseras på faktorer såsom råvarans jordbruksmässiga egenskaper, ursprungsregion, klimat- och miljöpåverkan samt tillgången till alternativa försörjningskällor. Genom dessa initiativ arbetar Midsona med att minska sårbarheter i värdekedjan och samtidigt skapa långsiktigt hållbara försörjningsmodeller. Exempel på detta är engagemang i klimatsmarta risodlingsinitiativ i Indien och Kambodja samt etablering av nya, hållbara ursprung för ekologiskt certifierade råvaror med spårbarhet till enskilda ursprung, såsom bönor och hirs i Nepal samt jordnötter i Malawi. Projekten är utformade för att kombinera tydliga positiva effekter inom klimat, miljö och sociala förhållanden med affärsmässig bärkraft, vilket bidrar till både riskreducering och värdeskapande i leverantörskedjan.

3. Utsläpp relaterat till inköpta varor och tjänster

Faktisk negativ inverkan (uppströms)

Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona har ett tydligt övergripande mål att minska negativ inverkan på klimatet från energi, förpackning, avfall, transporter samt varor och tjänster. För varor och tjänster gäller detta både industri- och energiutsläpp samt FLAG-utsläpp. Midsona verkar huvudsakligen som tillverkare och återförsäljare av livsmedel, kosttillskott och skönhetsprodukter. Även om utsläpp från FLAG är försumbara i Scope 1, genererar inköp av råvaror, färdigvaror och pappersförpackningar med jordbruks- eller skogsbruksursprung betydande FLAG-relaterade utsläpp i livscykelns råvarufas. Dessa utsläpp, som bland annat omfattar lustgas (N2O) från gödningsmedel, bidrar i hög grad till den globala uppvärmningen och utgör cirka 56 procent av Midsonas totala Scope 3-utsläpp. För att hantera denna inverkan har Midsona uppdaterat klimatmålen till att även inkludera FLAG-utsläpp. På så sätt kan koncernen arbeta mer systematiskt med att minska utsläppen i värdekedjan samt säkerställa att koncernens vetenskapligt baserade klimatmål omfattar all klimatpåverkan, inklusive FLAG-utsläpp.

Vikten av leverantörsengagemang
En viktig del av klimatmålet är också att engagera leverantörer och säkerställa att fler arbetar fokuserat med aktiviteter för att minska klimatpåverkan. Midsonas mål om att 70 procent av koncernens leverantörer ska ha satt vetenskapligt baserade klimatmål till 2028 är en central del i att säkerställa att utsläpp i värdekedjan minskar. Gällande detta mål för Midsona en aktiv dialog med leverantörer i syfte att uppmuntra dem att sätta vetenskapligt baserade klimatmål i linje med SBTi. I april bjöd Midsona in koncernens leverantörer till ett webinarium på temat Skapa en hållbar framtid tillsammans med Midsona, där över 100 av koncernens leverantörer deltog. Syftet med webinariet var att hjälpa leverantörerna ligga steget före föränderliga hållbarhetskrav och säkerställa att deras arbete ligger i linje med att erbjuda hälsosamma produkter för människor och planet, där bland annat värdet med vetenskapligt baserade klimatmål diskuterades. Inköpsorganisationen tar också upp frågan i dialogmöten med leverantörer och följer upp genom återkommande möten för att driva på och säkerställa fortsatt framdrift.

Projekt i leverantörskedjan
Under 2025 har Midsona fortsatt att genomföra och utveckla klimatrelaterade åtgärder i leverantörskedjan, med fokus på markanvändning, jordbruk, förpackningar samt energi- och industrirelaterade utsläpp. Insatserna syftar till att minska växthusgasutsläpp, stärka kolsänkor och öka klimatanpassning och motståndskraft i jordbrukssystemen.

I Frankrike stödjer Midsona, genom koncernens ekologiska varumärke Celnat och dess stiftelse, plantering av häckar och träd inom pilotprojektet Ferme de Prés. Planteringarna, som etableras i och omkring havrefält, fungerar som naturliga kolsänkor och vindbarriärer, vilket bidrar till minskad jorderosion, förbättrat mikroklimat och ökad kolinlagring i landskapet.

I Indien deltar Midsona, genom det ekologiska varumärket Davert, i ett pilotprojekt som främjar klimatsmarta metoder inom risodling, såsom Alternate Wetting and Drying (AWD) och System of Rice Intensification (SRI). Dessa metoder bidrar till minskad vattenanvändning och lägre klimatavtryck per producerad enhet. Som en del av projektet delades även över 3 000 fruktträd ut till deltagande jordbrukarfamiljer under året, vilket stärker kolinlagring, diversifierar produktionen och bidrar till ökad klimatresiliens på gårdsnivå. Parallellt har stödet till biodynamisk risodling fortsatt i Indien. Dessa odlingssystem har visat bidra till större skördar, förbättrad markbördighet och ökad naturlig lagringskapacitet i marken, vilket sammantaget leder till ett lägre klimatavtryck per kilo producerat ris.

Genom Ibis Rice-projektet i Kambodja bidrar Midsona aktivt till att förhindra avskogning i ett område med höga naturvärden. Insatsen skyddar biologisk mångfald, inklusive flera hotade arter, och bidrar till att bevara ett fungerande ekosystem där träd fungerar som naturliga kolsänkor. Samtidigt möjliggörs produktion av ris med låg klimatintensitet.

I Nepal har Midsona initierat ett flerpartsinitiativ för att etablera nya exportbaserade leverantörskedjor för ekologiska produkter. Syftet är att främja diversifierade jordbrukssystem för ekologiska bönor, hirs och kryddor, vilket bidrar till minskat klimatavtryck, ökad klimattålighet och förbättrade försörjningsmöjligheter för småskaliga jordbrukare. Initiativet omfattar även bevattning och förädling med 100 procent förnybar el, vilket minskar utsläpp från energi- och industrirelaterade processer inom livsmedelsförädling.

Midsona arbetar även med att minska klimatpåverkan från förpackningar genom att prioritera användning av återvunnet material i sekundärförpackningar och i icke-livsmedelsprodukter där så är möjligt. Dialog förs kontinuerligt med leverantörer i syfte att öka andelen återvunnet material i förpackningslösningar och ett mer systematiskt arbete har initierats som en del av det pågående projektet kopplat till PPWR.

4. Ökade kostnader för förpackningar

Klimatrelaterad omställningsrisk (nedströms)

Åtgärder för att förebygga eller minska risk
Midsona har i dagsläget stort fokus på att säkerställa att all förpackningsdesign följer kommande krav från konsumenter, kunder och regelverk kopplat till bland annat återvinningsbarhet, återvunnet innehåll och minimering av förpackningsmaterial i koncernens produkter.

Då förpackningsmaterial också har en betydande påverkan på Midsonas klimatavtryck är cirkulära förpackningsmaterial adresserat i klimatomställningsplanen. Detta innebär på sikt att Midsona ska kunna förse marknaden med produkter som är 100 procent återvinningsbara och tillverkade av en viss andel återvunnet material. Midsonas förpackningsstrategi är ett viktigt sätt att möta alla externa krav samt säkerställa att koncernen kan leva upp till samtliga förankrade mål.

Kopplat till ökade krav och nya regelverk finns en överhängande risk för ökade kostnader för investeringar i utveckling av framtidens förpackningsmaterial, ökade kostnader för avfallshantering i enlighet med det utökade producentansvaret och eventuellt behov av dyrare materialslag för att möta kraven. Däremot ser Midsona stora möjligheter på längre sikt att samtidigt minska materialåtgång och öka återanvändning vilket samtidigt kan bidra till minskade kostnader för förpackningar.

Förpackningsstrategi i enlighet med PPWR
För att säkerställa en kostnadseffektiv övergång har Midsona under 2025 påbörjat ett projekt med syfte att sätta en färdplan för optimering av förpackningsportföljen och säkerställa efterlevnad av PPWR. En extern konsult med erfarenhet från liknande projekt har tillsatts för att leda projektet som kommer fortgå under 2026. Ett stort fokus har initialt varit att kartlägga befintliga förpackningar och eventuella datagap för att kunna möta PPWR, där förpackningsinformation löpande uppdateras i koncernens system för att möjliggöra bedömningar utifrån nya krav. Midsona genomför också scenarioanalyser av kostnadsutvecklingen för avfallshantering av förpackningar och inkluderar detta i riskrapporteringen till ledning. Med koncernens innovationer och produktsortimentsprocesser har Midsona möjlighet att skapa en större efterfrågan på förpackningsmaterial med mindre miljöpåverkan och samtidigt främja ökade nivåer av sortering och insamling av avfall som i sin tur kan återanvändas.

Utöver förpackningars återvinningsbarhet och användning av återvunnet material är valet av materialslag också betydande för dess klimatpåverkan. Därför fortsätter Midsona till exempel övergången från metallburkar till vätskekartonger, där bland annat Kung Markattas krossade tomater under året lanserades i en ny förpackning. I samband med pågående projekt ses målsättningar, styrning och rapportering över för att säkerställa att hanteringen av förpackningsrelaterade frågor integreras i den dagliga verksamheten. Midsona arbetar aktivt med att utvärdera alternativa material och leverantörer för att säkra konkurrenskraftiga priser samt stabil leverans. Koncernen deltar också vid olika branschinitiativ samt ingår samarbeten med leverantörer med syfte att dela kunskap och utveckla skalbara lösningar.

ENERGI

5. Energirelaterade utsläpp från inköpta varor och tjänster

Faktisk negativ inverkan (uppströms)

Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona har identifierat att en betydande del av koncernens klimatpåverkan härrör från inköpta varor och tjänster, inklusive industriella processer och energianvändning i värdekedjan. För att minska dessa utsläpp arbetar koncernen strukturerat enligt internationella ramverk såsom GHG-protokollet och SBTi. Koncernen har brutit ned utsläppen i underkategorier för att särskilja industri- och energirelaterade utsläpp från landbaserade FLAG-utsläpp. Denna metodik ger ökad transparens och gör det möjligt att rikta åtgärder mot de mest utsläppsintensiva områdena.Genom att samarbeta med leverantörer och ställa tydligare krav på klimatmål, i enlighet med Midsonas åtagande att 70 procent av leverantörerna ska ha satt vetenskapligt baserade klimatmål senast 2028 och att minska Scope 3-utsläpp med 90 procent till 2045, arbetar Midsona för att minska indirekta utsläpp genom aktiva val av material och energikällor med lägre klimatpåverkan, samt genom omställning till förnybar energi i hela värdekedjan.

Utsläppen från inköpta varor och tjänster kartläggs och följs upp årligen. Midsona använder tredjepartsexpertis och emissionsfaktorer enligt etablerade industristandarder för att säkerställa kvaliten i beräkningarna. Genom att utveckla produkter med lägre klimatavtryck och förbättrad resurseffektivitet bidrar Midsona till att minska efterfrågan på energi-intensiva råvaror och processer.

6. Klimatpåverkan från användning av fossil energi

Faktisk negativ inverkan (uppströms, egen verksamhet och nedströms)	Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona har identifierat att användningen av fossil energi, i den egna verksamheten (Scope 1 och 2) samt i värdekedjan (Scope 3) är en betydande källa till klimatpåverkan.	För att minska utsläppen arbetar koncernen systematiskt med att fasa ut fossila bränslen, öka energieffektiviteten och ställa om till förnybar energi, vilket också är avgörande för att nå Midsonas klimatmål.

Energianvändning

Energianvändningen följs upp månadsvis i alla produktionsanläggningar, och energiledningssystem (EMS) har installerats på utvalda anläggningar och utvärderas att införas på ytterligare anläggningar för att minska förluster och optimera drift. I den nordiska och tyska verksamheten används endast förnybar elektricitet och även förnybar fjärrvärme där tillgängligt. För verksamheterna i Frankrike och Spanien undersöks relevanta alternativ för att öka andelen förnybara energislag. Åtgärder för att minska energiförbrukningen är också en viktig del i arbetet, där ett exempel är den franska verksamheten som genom ny tilläggsisolering kommer minska gaskonsumtionen 2026. Vidare utvärderas alterantiva energislag i olika steg av produktionen där ett exempel är ersättningen av en fossil-driven gasugn i den tyska verksamheten under 2025 med en elektisk ugn som drivs på förnybar el.

Transporter

Transporter är en av koncernens största utsläppskällor efter inköpta varor och tjänster samt förpackningar. För att hantera detta deltar Midsona bland annat i branschinitiativ för fossilfria transporter, samordnar logistikflöden samt kartlägger nya möjligheter bland transportleverantörerna för att nå uppsatt klimatmål. Midsona strävar även efter att minska andelen lastbilstransporter till förmån för järnvägs- och båttransporter ytterligare. Koncernen har även bytt ut största delen av tjänstebilarna från fossildrivna till elektriska.

Nästan alla inrikestransporter i Sverige och delar av inkommande transporter i Danmark och Sverige är redan fossilfria. Under 2025 uppnåde Midsona Sverige AB sitt åtagande till DLF:s Transportinitiativ. I de delar av verksamheten där detta inte är fallet, eftersträvar koncernen att välja bränslen efter hierarkin av hållbara bränslen: el, vätgas, biobränslen, hybrid och till sist fossila bränslen. I Frankrike har Midsona delvis övergått till transporter med elektriska lastbilar mellan koncernens produktionsanläggning och externt lager. Godsflödet från Italien till Danmark har fortsatt transporteras med intermodal lösning för att minska utsläppen per transporterat ton. Även Division North Europe tittar på denna typ av transportalternativ och har under året skiftat från lastbil till tåg från Hamburg till råvarulagret i Tyskland. I Finland har Midsona stärkt samarbetet med transportleverantören Posti, som har kommunicerat ett mål om att samtliga transporter ska vara fossilfria senast 2030. Det utökade samarbetet med Posti möjliggör både kostnadsbesparingar och en successiv övergång till fossilfria transportlösningar i takt med att dessa blir tillgängliga.

Under hösten 2025 har dessutom transportflödet från Polen till Finland ställts om från vägtransport via Baltikum till sjötransport med short sea-färja direkt mellan Polen och Finland. Förändringen av transportslag förväntas bidra till både minskade kostnader och reducerad klimatpåverkan, då sjötransport generellt medför cirka 50 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med långväga vägtransporter. Genom att kontinuerligt identifiera och implementera alternativ för logistikoptimering kan antalet transporter reduceras. En av de senaste optimeringarna är en ökning av pallhöjd för Friggs-teer från leverantören, vilket har resulterat i en ökning av lastkapaciteten per pall. Detta leder till färre transporter och medför både miljömässiga och ekonomiska besparingar.

Distribution av Midsonas produkter ligger utanför den direkta verksamheten och bortsett från en mindre del i Division South Europe är all distributionsverksamhet utlagd till externa transportleverantörer och inkluderas därför i koncernens klimatpåverkan i värdekedjan (Scope 3) och som en del av Midsonas klimatmål. Genom att kombinera energieffektivisering, elektrifiering, förnybar energi och hållbara transportlösningar samt samordna inköp med en tydlig prioritering av lokala leverantörer och optimera förpackningsformaten, minskar Midsona sitt beroende av fossil energi och bidrar till en långsiktigt klimatneutral värdekedja.

7. Ökade kostnader för skatter kopplat till fossilbaserad energi

Klimatrelaterad omställningsrisk (uppströms, egen verksamhet och nedströms)

Åtgärder för att förebygga eller minska risk

En centralt identifierad omställningsrisk är ökade kostnader för skatter och avgifter kopplade till fossilbaserad energi.

För att hantera denna risk arbetar Midsona målstyrt och proaktivt med att minska sitt beroende av fossila bränslen genom: • Energiomställning, vilket inkluderar utfasning av fossil uppvärmning och övergång till fossilfri el och fjärrvärme. • Omställning mot fossilfria drivmedel av fordonsflottan, vilket minskar känsligheten för stigande skatter på fossila drivmedel. • Energieffektivisering, vilket reducerar både kostnader och riskexponering. • Investeringar i förnybart, vilket bidrar till att minska inköpsbehovet av fossilintensiv energi.

Genom att successivt fasa ut fossil energi och öka andelen egenproducerad och inköpt förnybar energi minskar Midsona risken för ökade kostnader till följd av klimatrelaterade skatter och avgifter. Samtidigt stärker Midsona koncernens konkurrenskraft genom att bidra till en 1,5°C-anpassad omställning.

MÅTT OCH MÅL

Midsonas hållbarhetsarbete baseras på koncernens övergripande strategi och genomförda analyser där relevanta och meningsfulla mål fastställs. Arbetet omfattar en noggrann bedömning av de viktigaste drivkrafterna inom varje hållbarhetsområde. Midsona identifierar var i värdekedjan dessa drivkrafter har störst betydelse och gör en samlad bedömning av både tidshorisont och sannolikhet för att nå de uppsatta målen.

Midsonas hållbarhetsmål har fastställts i linje med koncernens hållbarhetspolicy, som anger hur koncernen integrerar miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade hänsyn i strategi, affärsmodell och värdekedja. Policyn utgör ramen för identifiering och hantering av väsentliga inverkan, risker och möjligheter, och ligger till grund för målformulering, prioritering och uppföljning, inklusive klimatmål.

E1-4 MÅL FÖR BEGRÄNSNING AV OCH ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Som ett led i att säkerställa efterlevnad av koncernens hållbarhetpolicy och hantera den negativa inverkan som har identifierats, kopplat till utsläpp relaterade till inköpta varor och tjänster, markanvändning och avskogning samt klimatpåverkan och omställningsrisk från användning av fossil energi, har Midsona åtagit sig att nå netto-noll-utsläpp senast 2045 i hela värdekedjan, i linje med SBTi.

Delmål:
* Minska absoluta Scope 1 och 2-utsläpp av växthusgaser med 42 procent till 2030 från basåret 2022. Se utfall i avsnitt E1-6.
* Minska absoluta Scope 3-utsläpp av växthusgaser från kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade aktiviteter, uppströms transporter och distribution, avfall genererat i verksamheten, affärsresor, pendling, nedströms transporter och distribution samt slutbehandling av sålda produkter med 42 procent till 2030 från basåret 2022. Se utfall i avsnitt E1-6.
* 70 procent av koncernens leverantörer, baserat på inköpskostnader för inköpta varor och tjänster, ska ha vetenskapligt baserade mål till 2028. Se utfall i avsnitt E1-6.
* Minska absoluta Scope 3 FLAG-utsläpp av växthusgaser med 30,3 procent till 2030 från basåret 2022. Se utfall i avsnitt E1-6.
* Ingen avskogning ska ske inom Midsonas primära råvaror med koppling till avskogning, med mål att uppnå detta senast den 31 december 2025.DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER 76

Långsiktiga mål:
* Minska absoluta utsläpp i Scope 1, 2 och 3 med 90 procent till 2045, i linje med SBTi:s Net Zero-standard.
* Minska absoluta Scope 3 FLAG-utsläpp av växthusgaser med 72 procent inom samma tidsram.
Resterande utsläpp ska neutraliseras genom högkvalitativa kompensationslösningar, se E1-7 för mer information.

Mål för minskning av växthusgasutsläpp	2022 (basår)	2028	2030	2045
Scope 1 & 2	3 459 tCO 2 e	-42 %	-90 %	-
Scope 3	18 057 tCO 2 e	-42 %	-90 %	-
FLAG	74 645 tCO 2 e	-30,3 %	-72 %	-
Leverantörer med SBT	6 %	70 %	-	-

Avskogning och markanvändning

Midsona har en tydlig målsättning om ingen avskogning i värdekedjan senast 2025 som en del av koncernens vetenskapligt baserade klimatmål. Gällande målåret 2025 inväntar Midsona dock en eventuell uppdatering från SBTi som ser över samtliga kriterier som en följd av förändringarna EU har beslutat gällande EUDR. Fokus för detta mål ligger på primära råvaror med koppling till avskogning, vilka är definierade i SBTi:s FLAG standard som soja, kakao, palmolja, nötkreatur, kaffe, naturgummi och trä. För Midsona avser det främst de tre första råvarorna. Redan 2024 var 99,99 procent av Midsonas produkter fria från palmolja, vilket är ett viktigt steg mot målet. Ytterligare viktiga åtgärder är användningen av certifierade råvaror där Midsona ser över vilka av befintliga certifieringar och eventuellt ytterligare certifieringar för kakao och soja som adresserar avskogning på ett tillfredställande sätt. Arbetet sker i nära dialog med leverantörer och omfattar krav på certifieringar och riskbedömningar för att säkerställa att inköp inte bidrar till avskogning. Genom koncernens åtagande inom SBTi, arbetar Midsona också för att minska FLAG-utsläpp kopplade till markanvändning, skogs- och jordbruk med 30,3 procent till 2030.

E1-5 ENERGIANVÄNDNING OCH ENERGIMIX

Midsona arbetar för att minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi i alla delar av verksamheten.

Resultat

Under 2025 har Midsona gjort tydliga framsteg inom energiomställningen, med minskad energiintensitet och använding av fossila källor, samtidigt som andelen förnybar energi har ökat. Den totala energianvändningen minskade med 9 procent jämfört med föregående år, vilket visar på en fortsatt förbättring av verksamhetens energieffektivitet. Minskningen är främst driven av en reducerad användning av fossil energi i form av propan och naturgas inom Division South Europe och Division North Europe, samt en omställning från fossildrivna tjänstebilar till eldrivna tjänstebilar inom Division Nordics. Dessa åtgärder ligger i linje med koncernens arbete för att hantera koncernens negativa klimatpåverkan från användning av fossil energi samt ökade kostnader för skatter kopplat till fossilbaserad energi.

Användning av fossila energikällor minskade med 14 procent jämfört med föregående år, samtidigt som andelen fossil energi av den totala energianvändningen minskade med 5 procent, vilket markerar ett viktigt steg mot omställningen bort från fossila energikällor. Andelen förnybar energi av den totala energianvändningen ökade med 9 procent jämfört med föregående år, och med 16 procent sedan 2023, vilket visar på en långsiktig positiv trend. Utvecklingen var ett resultat av omställningen till 100 procent förnybar elektricitet inom Division Nordics och Division North Europe, samt pågående övergång till fossilfria drivmedel av fordonsflottan.

Energianvändning och energimix	Enhet	2025	2024	2023	% N / N-1
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter	MWh	0	0	0	-
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter	MWh	5 720	7 100	7 527	-19 %
Bränsleförbrukning från naturgas	MWh	3 023	3 365	2 288	-10 %
Bränsleförbrukning från andra fossila källor	MWh	0	0	0	-
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor	MWh	2 962	3 094	3 247	-4 %
Total användning av fossil energi	MWh	11 706	13 560	13 063	-14 %
Andel fossila källor av total energianvändning	%	61	64	66	-5 %
Total användning från kärnenergikällor 1	MWh	0	0	0	-
Andel från kärnenergikällor av total energianvändning	%	0	0	0	-
Bränsleförbrukning från förnybara energikällor, inbegripet biomassa	MWh	0	0	0	-
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor	MWh	7 166	7 335	6 294	-2 %
Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi	MWh	471	386	438	22 %
Total användning av förnybar energi	MWh	7 637	7 721	6 732	-1 %
Andel förnybara källor av total energianvändning	%	39	36	34	9 %
Total energianvändning	MWh	19 343	21 280	19 795	-9 %
Förnybar energiproduktion	MWh	645	585	656	10 %

¹ En viss andel kärnkraft kan indirekt ingå i elektriciteten beroende på landets elmix.

Energiintensitet per nettointäkt	Enhet	2025	2024	2023	% N / N-1
Total energianvändning från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan per nettointäkt från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan	MWh/MSEK	5,3	5,7	5,2	-6,7 %

E1-6 BRUTTOVÄXTHUSGASUTSLÄPP INOM SCOPE 1, 2, 3 OCH TOTALA VÄXTHUSGASUTSLÄPP

Resultat

Under 2025 har koncernens totala marknadsbaserade växthusgasutsläpp minskat marginellt med 0,1 procent jämfört med föregående år, och med 8 procent sedan basåret.

Scope 1

Växthusgasutsläppen inom Scope 1 har minskat med 17 procent sedan basåret och med 19 procent jämfört med föregående år. Minskningen är driven av lägre konsumtion av propan, naturgas och fysikaliska processer i Division South Europe och Division North Europe, som tillsammans står för 91 procent av de totala utsläppen inom Scope 1. Som en del av produktionsoptimeringen har en maskin i Division North Europe tagits ur drift under 2025, vilken tidigare stod för en betydande del av gaskonsumtionen. Detta har därmed bidragit till minskning av utsläppen. Biogena utsläpp är utvärderat som icke väsentliga utsläpp.

Scope 2

De marknadsbaserade växthusgasutsläppen inom Scope 2 har ökat med 4 procent sedan basåret, men minskat med 14 procent jämfört med föregående år. Minskningen är framförallt drivet av lägre konsumtion av elektricitet till följd av minskad produktionskapacitet i Spanien efter en brand under året. Den spanska verksamheten står för 72 procent av de totala utsläppen i Scope 2. Ökningen från basåret är främst ett resultat av omställningen från fossildriven mobil förbränning till en eldriven fordonsflotta i alla divisioner. Biogena utsläpp är utvärderat som icke väsentliga utsläpp.

Växthusgasutsläppen för Scope 1 och 2 har minskat med 18 procent jämfört med föregående år och 14 procent sedan basåret. Minskningen förklaras framförallt av lägre utsläpp från stationär förbränning inom Scope 1, och ligger i linje med Midsonas vetenskapligt baserade klimatmål.

Scope 3

De marknadsbaserade växthusgasutsläppen inom Scope 3 har minskat med 8 procent sedan basåret, men ökat med 0,5 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av ökade utsläpp från industri och energi inom kategori 1 (inköpta varor och tjänster), som står för 31 procent av de totala utsläppen inom Scope 3. Metodiken för beräkning av utsläpp från förpackningar för färdiga varor har uppdaterats inom kategorin för 2025 års data. Den nya metoden omfattar ett bredare omfång och har därmed lett till högre utsläpp inom industri och energi jämfört med tidigare år, där den tidigare metoden var mer begränsad och inte fulltäckande. Även utsläpp från kategori 4 (uppströms transport och distribution) ökade jämfört med föregående år, då andelen estimerade utsläpp från transportörer där underlag saknas, mätt i andel av fraktkostnader, minskade med 82 procent för Division Nordics, från 9 till 2 procent. Större andel primärdata från transportörer, som ger en mer rättvisande bild än estimerade värden, har därmed lett till högre utsläpp.DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar  ESRSE1:  Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER

MIDSONAS VÄXTHUSGASUTSLÄPP

N N-1	Retroaktivt År för delmål och mål	Enhet	2022 (basår) ¹	2025	2024	2023	% N / N-1	% N / basår	2030	Årligt mål i % / basår
Scope 1-växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp Scope 1	tCO 2 e	2 908	2 418	2 990	2 844	-19 %	-17 %
Procentandel Scope 1-växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandelssystem	%	0	0	0	0	-	-
Scope 2-växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2	tCO 2 e	1 339	1 266	1 522	1 304	-17 %	-5 %
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp Scope 2	tCO 2 e	551	574	671	711	-14 %	4 %
Totala utsläpp Scope 1 och 2 (marknadsbaserade)	tCO 2 e	3 459	2 992	3 661	3 555	-18 %	-14 %	-42 %	-6,6 %	-90 %
Scope 3-växthusgasutsläpp
2. Kapitalvaror	tCO 2 e	361	138	155	305	-11 %	-62 %
3. Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i Scope 1 eller 2)	tCO 2 e	836	806	919	803	-12 %	-4 %
4. Uppströms transport och distribution	tCO 2 e	8 492	7 360	6 802	7 792	8 %	-13 %
5. Avfall genererat i verksamheter	tCO 2 e	249	146	192	308	-24 %	-41 %
6. Tjänsteresor	tCO 2 e	257	208	253	230	-18 %	-19 %
7. Anställdas pendling	tCO 2 e	867	803	898	897	-11 %	-7 %
9. Nedströms transport och distribution	tCO 2 e	4 610	4 292	4 407	4 485	-3 %	-7 %
12. Slutbehandling av sålda produkter	tCO 2 e	2 385	1 622	1 740	2 184	-7 %	-32 %
Totala utsläpp Scope 3 exklusive kategori 1	tCO 2 e	18 057	15 374	15 366	17 004	0,1 %	-15 %	-42 %	-6,6 %
1. Inköpta varor och tjänster: Industri och energi	tCO 2 e	34 629	35 693	34 186	32 536	4 %	3%
Totala utsläpp Scope 3 exklusive FLAG	tCO 2 e	52 686	51 067	49 552	49 540	3 %	-3 %			-90 %
1. Inköpta varor och tjänster: FLAG	tCO 2 e	74 645	65 773	66 666	62 641	-1 %	-12 %	-30,3 %	-4,4 %	-72 %
-Varav sLUC	tCO 2 e	39 079	34 315	34 579	31 753	-1 %	-12 %
-Varav LM CO 2	tCO 2 e	12 395	10 217	10 970	10 529	-7 %	-18 %
-Varav LM icke-CO 2	tCO 2 e	23 171	21 241	20 359	21 116	0,6 %	-8 %
-Varav upptag	tCO 2 e	0	0	0	0	-	-
Totala utsläpp Scope 3	tCO 2 e	127 353	116 851	116 226	112 191	0,5 %	-8 %
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade)	tCO 2 e	131 600	120 536	120 739	116 339	-0,2 %	-8 %
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade)	tCO 2 e	130 812	119 843	119 888	115 746	-0,1 %	-8 %

¹ Basårets växthusgasutsläpp har uppdaterats inom Scope 2, där förändringen understiger SBTi:s 5-procentströskeln och kräver därför ingen omvärdering.

Växthusgasintensitet per nettointäkt	Enhet	2025	2024	2023	% N / N-1
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt	tCO 2 e/MSEK	33,19	32,40	30,67	2 %
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt	tCO 2 e/MSEK	33,00	32,17	30,52	3 %

78 Minskningen från basåret är framförallt drivet av lägre utsläpp från FLAG under kategori 1 (inköpta varor och tjänster), som står för 56 procent av de totala utsläppen inom Scope 3. Även utsläpp från kategori 4 (upp- ströms transport och distribution) minskade med 13 procent sedan basåret, och utgör 6 procent av de totala utsläppen inom Scope 3. Minskningen är ett resultat av omställningen mot fossilfria transporter, där framsteg har gjorts inom divisionerna.

Växthusgasutsläppen från Scope 3 exklusive kategori 1 (inköpta varor och tjänster) ökade med 0,1 procent jämfört med föregående år men minskade med 15 procent sedan basåret. Minskningen förklaras fram- förallt av lägre utsläpp från slutbehandling av sålda produkter till följd av högre andel återvinningsbart förpackningsmaterial, samt lägre utsläpp från bränsle- och energirelaterade verksamheter. Utvecklingen är i linje med Midsonas vetenskapligt baserade klimatmål.

Växthusgasutsläppen från FLAG under kategori 1 (inköpta varor och tjänster) har minskat med 1 procent jämfört med föregående år och 12 procent sedan basåret. Minskningen förklaras främst av förändringar i koncernens inköpsportfölj, där andelen utsläppsintensiva råvaror har reducerats till förmån för alternativ med lägre utsläpp. Denna utveckling ligger även i linje med koncernens vetenskapligt baserade klimatmål.

Leverantörer med vetenskapligt baserade klimatmål
I antal leverantörer med vetenskapligt baserade klimatmål ses en kraftig ökning från 36 till 62 stycken. Baserat på storlek av leverantörer i in- köpsvärde reflekteras detta dock inte i uppföljningen av Midsonas klimat- mål där andelen leverantörer med vetenskapligt baserade klimatmål har ökat mer modest från 11,2 procent till 11,7 procent.

Under 2025 har Midsona fört aktiva dialoger med koncernens leve- rantörer i syfte att uppmuntra dem att sätta vetenskapligt baserade klimatmål i linje med SBTi. Som ett resultat av detta arbete har andelen leverantörer som har accepterat att göra omställningen via dialog med Midsona, leverantörer som har skickat in ansökan till SBTi, samt leveran- törer som har fått godkända vetenskapligt baserade klimatmål av SBTi ökat under året och utgör nu sammantaget över 25 procent mätt i in- köpskostnader, vilket speglar ett växande engagemang i leverantörsledet hos Midsonas leverantörer.

E1-7 VÄXTHUSGASUPPTAG OCH BEGRÄNSNINGSPROJEKT FÖR VÄXTHUSGASER SOM FINANSIERAS GENOM KOLDIOXIDKREDITER

Midsona har ingen lagring eller upptag av CO 2 e. Under 2025 har Midso- na klimatkompenserat 2025 tCO 2 e för Helios-produkter och 390 tCO 2 e för Kung Markatta-produkter genom Gold Standard-certifierade Verified Emission Reductions (VERs). Krediterna finansierar vatten- och klimat- projekt i Madhya Pradesh, Indien, och bidrar till minskade utsläpp och förbättrad tillgång till rent vatten.

E1-8 INTERNT SYSTEM FÖR KOLDIOXIDPRISSÄTTNING

Midsona använder inga interna system för koldioxidprissättning i verksamheten.

E1-9 FÖRVÄNTADE FINANSIELLA EFFEKTER GENOM VÄSENTLIGA FYSISKA RISKER OCH OMSTÄLLNINGS- RISKER OCH POTENTIELLA KLIMATRELATERADE MÖJLIGHETER

Midsona har valt att utnyttja möjligheten till infasning för att utesluta de finansiella effekterna av miljöföroreningsrelaterad inverkningar och ber- oenden samt information om hur dessa risker har (eller rimligen kan för- väntas ha) ett väsentligt inflytande på koncernens finansiella ställning.

Upplysningskrav i ESRS	Datapunkt/Mått	Redovisningsprincip
E1-5	Energianvändning och energimix
	Total användning av fossil energi	Energianvändning från fossilt bränsle täcker användning av stationär förbränning gällande naturgas, propan och gasol, användning av mobil förbränning från företagsbilar med fossila drivmedel samt förbrukning av inköpt energi från fossila källor. Förbrukningsdata bygger på faktisk data insamlat från elleverantörer eller mätaravläsningar.
	Total användning av kärnenergikällor	Energianvändningen baseras inte på direkt tillförsel från kärnkraftskällor, men kan indirekt innehålla en viss andel kärnkraft genom elmixens sammansättning.
	Total användning av förnybar energi	Energiförbrukning från förnybar energi täcker användning av eldrivna företagsbilar samt inköpt eller egenproducerad elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla för kontor, lager och produktion. En marknadsbaserad metod används för att beräkna andelen förnybar energi av den totala förbrukningen av inköpt eller egenproducerad elektricitet. All förnybar elektricitet styrks med ursprungscertifikat. Förbrukningsdata bygger på faktisk data insamlat från elleverantörer eller mätaravläsningar.
	Energiintensitet från aktiviteter i sektorer med hög klimatpåverkan	Midsona bedriver koncernens huvudverksamhet inom NACE sektion C (Tillverkning) och NACE sektion G (Handel) enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288. Huvudverksamheten består av produktion och försälj- ning av färdiga varor med en relativt jämn fördelning mellan aktiviteterna. Med hänsyn till detta bedöms koncernens verksamhet tillhöra en sektor med hög klimatpåverkan enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288. Energiintensitet beräknas som total energiförbrukning dividerad med nettoomsättning och rapporteras som MWh per miljon SEK. Nettoomsättningen hämtas från koncernens resultaträkning under kapitlet Finansiella rapporter.
	Förnybar energiproduktion	Redovisning av elproduktion omfattar både elproduktion och energilagring från solceller vid berörda anläggningar.
E1-6	Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1,2,3 och totala växthus- gasutsläpp
	Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1	Omfattar alla direkta utsläpp av växthusgaser från stationär förbränning, användning av köldmedier, fysikaliska processer samt mobil förbränning från företagsbilar. Förbrukningsdata per energislag bygger på faktisk data in- samlat från leverantörer. Utsläpp från köldmedier baseras på påfylld mängd. Utsläpp från företagsbilar baseras på primärdata av antal körda kilometer, vilka har omräknats till bränsleförbrukning i liter utifrån genomsnittliga förbrukningsvärden.

Kategori 1 Inköpta varor och tjänster Senaste emissionsfaktorer har ej tillämpats på grund av avsaknad av en tillräckligt detaljerad databas för konsekvent uppdatering av kategori 1. För att säkerställa jämförbarhet uppdateras samtliga emissionsfaktorer samtidigt eller inte alls. Exkluderar konsumenthälsoprodukter samt icke produktrelaterat förpackningsmaterial på grund av bristande datakvalitet och ofullständig information från värdekedjan. Infasningsmöjligheter enligt ESRS 1, av- snitt 10.2, tillämpas. Avsaknad data uppskattas motsvara 14 procent av total vikt. Industri- och energiutsläpp: Avser inköp av råvaror, förpackningsmaterial, vatten och inköp av färdiga varor för vidare försäljning och distribution efter att FLAG-utsläpp har utvunnits. DEFRA (2023) för icke-FLAG-relaterade förpackningar; Agri-Footprint 6.3 (AFP) för FLAG-produkter och primära produktingredienser; AGRIBALYSE 3.1 för FLAG-produkter, ytterligare förädlingssteg samt övriga produktingredienser där AFP-data inte är tillgänglig; Ecoinvent 3.9.1 för FLAG-relaterade förpackningar; DEFRA (2025) för vattenanvändning.

FLAG-utsläpp: Agri-Footprint 6.3 (AFP) för FLAG-utsläpp; AGRIBALYSE 3.1 för FLAG-utsläpp; Ecoinvent 3.9.1 för FLAG-utsläpp för förpackningar.

Varav sLUC: Utsläpp från förändring i kollager till följd av markomvandling, exempelvis avskogning. Midsona beräknar sLUC-utsläpp som total CO 2 från övergång mellan skog, våtmark eller gräsmark till jordbruksmark över en bedömningsperiod på 20 år. Beräkningarna baseras på statistiska uppskattningar per land och gröda enligt GHG-protokollets och SBTi:s riktlinjer. Indirekta markanvändningsförändringar (iLUC) inkluderas inte.
Varav LM CO 2 : Avser biogena CO 2 -utsläpp från markförvaltning, såsom avverkning och skörd, beräknade utifrån aktiviteter på samma mark över en given period.
Varav LM icke-CO 2 : Omfattar N 2 O, CH 4 samt icke-biogen CO 2 från jordbruksverksamhet, inklusive organiska och oorganiska insatser eller uttag från jordbruk samt användning av fordon på gårdsnivå. Avser även metan- och lustgasutsläpp från skogsbruk, djurhållning och jordbruk.
Varav upptag (valfri): Avser upptag av kol i skog och jordbruk enligt SBTi FLAG och GHG Protocol Land Sector and Removals Guidance. Endast upptag inom FLAG-sektorer får inkluderas, medan tekniska- och bio- gena upptag utanför FLAG exkluderas. För inkludering av upptag i klimatbokslut krävs primärdata med kontinuerlig uppföljning, spårbarhet och osäkerhetstillämpningar. Endast kollagring omfattas, inte lagring av metan eller lustgas. Midsonas inventering inkluderar för närvarande inga biogena upptag.

REDOVISNINGSPRINCIPER E1

Upplysningskrav i ESRS	Datapunkt/Mått	Redovisningsprincip
E1-6	Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1,2,3 och totala växthus- gasutsläpp

Kategori 2 Kapitalvaror: Utsläpp relaterade till direkta kapitalinvesteringar gällande utrustning och maskiner. Utgiftsbaserad metod appliceras för att omvandla kapitalinvesteringar till växthusgasutsläpp genom att multipliceras med relevant emissionsfaktor från Cornerstone (2025).

Kategori 3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter: Omfattar utsläpp från bränslen och elektricitet för stationära och mobila källor.

Kategori 4 Uppströms transport och distribution: Uppströms utsläpp från transport och distribution omfattar utsläpp relaterade till alla egenkontrakterade transport- och distributionstjänster som utförs av tredje parts logistikleverantörer. Utsläppen är till största del baserade på primärdata från transportleverantörer, där data som inte rapporteras i CO 2 beräknas med emissionsfaktorer från DEFRA (2025) och IEA (2025). Där data inte är tillgänglig beräknas andelen där underlag saknas, som sedan används för att extrapolera utsläppen till att täcka hela leverantörsbasen. Alla utsläpp beräknas som Well-to-Wheel (WTW)-utsläpp.

Kategori 5 Avfall genererad i verksamheter: Utsläpp baseras på primärdata från avfallsleverantörer som omfattar avfall från kontor, lager och produktion. Emissionsfaktorer från DEFRA (2025).

Kategori 6 Affärsresor: Omfattar utsläpp från affärsresor av anställda, inklusive flyg, tåg och privata bilar. Distansbaserad data från resebyråsystem eller andra externa system för hantering av affärsresor. Alla ut- släpp beräknas som WTW-utsläpp med emissionsfaktorer från DEFRA (2025), där CO 2 -data saknas.

Kategori 7 Anställdas pendling: Utsläpp från transport av anställda mellan hem och arbetsplats. Utsläpp beräknas baserat på uppskattning av genomsnittlig sträcka och typ av resa, multiplicerat med relevant emissionsfaktor och antalet heltids- och deltidsanställda. Alla utsläpp beräknas som WTW-utsläpp. IEA (2025) används vid beräkning för elcykel; DEFRA (2025) används vid beräkning av resterande transportmedel.

Kategori 9 Nedströms transport och distribution: Nedströms utsläpp från transport och distribution omfattar utsläpp relaterade till alla icke egenkontrakterade transport- och distributionstjänster. Alla ut- släpp beräknas som WTW-utsläpp. För 2025 har utsläpp från nedströms transporter uppskattats baserat på tidigare beräkningar från 2019 och aktuell omsättning. År 2019 beräknades utsläppen genom att multiplicera den totala sålda volymen med genomsnittlig transportsträcka i tonkilometer, med emissionsfaktorer från DEFRA. En ny och förbättrad metod planeras att implementeras under 2026, vilket förväntas ge mer precisa resultat.

Kategori 12 slutbehandling av sålda produkter: Utsläpp från slutbehandling av sålda produkter omfattar distribution och konsumentförpackningar för egna varumärken samt licensierade varumärken. Volymen för respektive förpackningsmaterial av sålda produkter baseras på försäljningsdata, som multipliceras med emissionsfaktorer från DEFRA (2025).

Andel växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandelsystem Andelen avtalsinstrument visar på hur stor del av den totala energiförbrukningen som kommer från el producerad med ursprungsgarantier.

Utsläppsintensitet för växthusgaser Utsläppsintensiteten beräknas som de totala växthusgasutsläppen dividerad med nettoomsättningen och rapporteras som tCO 2 per årlig omsättning i miljoner SEK. Nettoomsättningen hämtas från koncernens resultat- räkning, som återfinns under kapitlet Finansiella rapporter.

E1-7 Växthusgasupptag och begräns- ningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxid- krediter Midsona har inga egna projekt för växthusgasupptag eller lagring. Klimatkompensation sker genom inköp och annullering av certifierade koldioxidkrediter (Verified Emission Reductions, VERs). Dessa avser utsläppsminsk- ningar utanför den egna värdekedjan och redovisas separat från rapporterade bruttoväxthusgasutsläpp. N/A

EU:s taxonomi

Omsättning Midsonas omsättning avser koncernens redovisade nettoomsättning. Baserat på genomförd inventering bedöms ingen del av koncernens omsättning vara kopplad till ekonomiska aktiviteter som omfattas av taxonomin. Principer för koncernens finansiella redovisning finns beskrivna i Not 1 Redovisningsprinciper.

Kapitalutgifter Kapitalutgifter omfattar tillägg till materiella och immateriella anläggningstillgångar, inklusive nyttjanderätter, samt tillgångar förvärvade i samband med rörelseförvärv, före avskrivningar och nedskrivningar, och exklusive förändringar i verkligt värde. En del av kapitalutgifterna relaterar till leasing av tjänstebilar och lokaler och kan klassificeras som taxonomirelevanta. För detaljer hänvisas till Not 13 Immateriella anläggningstillgångar, Not 14 Materiella anläggningstillgångar och Not 15 Leasing.

Driftsutgifter Driftsutgifter enligt taxonomin definieras som ej kapitaliserade kostnader för forskning och utveckling, byggnadsrenoveringar, kortfristig leasing samt underhåll och reparationer som är kopplade till ekonomiska aktiviteter förenliga med taxonomin. För Midsona är andelen OPEX kopplad till taxonomirelevanta aktiviteter mycket begränsad eftersom leasingkostnader inkluderas i nyttjanderätter och därmed inte utgör löpande driftsutgifter.DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER 81

MIDSONAS REDOVISNING I ENLIGHET MED EU:S TAXONOMI FÖR HÅLLBARA INVESTERINGAR

Fokus på klimat, miljö och hållbara företag

Midsona rapporterar enligt EU:s taxonomi (EU 2020/852) med fokus på klimat, miljö och hållbara företag. Taxonomin är ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska aktiviteter och underlättar identifie- ring och jämförelse av hållbara investeringar.

Taxonomirelevanta aktiviteter

Midsona har bedömt samtliga ekonomiska aktiviteter för att avgöra om de omfattas av taxonomin (Taxonomy-eligible activities), med stöd av EU Taxonomy Compass. En ekonomisk aktivitet är en process där resurser, såsom kapital, arbetskraft och råvaror, kombineras för att producera varor eller tjänster. Midsonas huvudverksamhet, inklusive produktion, partihandel, mark- nadsföring och försäljning av livsmedel, kosmetika och kosttillskott samt partihandel med läkemedel och medicintekniska produkter, omfattas inte av taxonomins aktiviteter. En begränsad del av verksamheten är dock taxonomirelevant, vilket gäller:

CCM 6.5: Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon
CCM 7.7: Förvärv och ägande av byggnader

Bedömning och tolkningar

CCM 6.5: Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon

Midsona har leasing av tjänstebilar som omfattas av kapitalutgifter enligt CCM 6.5. Bolaget har en omställningsplan för att uppnå 100 procent för- nybar energianvändning i tjänstebilar, inklusive övergång till elbilar senast 2028. Eftersom leasing sker via tredjepart har fullständig analys av tax- onomiförenlighet ännu inte kunnat genomföras på grund av begränsad information om hur fordonen påverkar andra miljömål.

CCM 7.7: Förvärv och ägande av byggnader

Midsona har leasing av kontorslokaler som omfattas av kapitalutgifter en- ligt CCM 7.7. Fokus ligger på medarbetares välbefinnande genom för- bättrade eller renoverade lokaler, vilket utgör en begränsad del av kon- cernens CAPEX. Eftersom leasing sker via tredjepart har fullständig ana- lys av taxonomiförenlighet ännu inte kunnat genomföras på grund av be- gränsad information om hur lokalerna påverkar andra miljömål.

Kärnenergi och fossilgasrelaterade verksamheter

Midsonas verksamhet omfattas inte av kärnenergi- eller fossilgasrelatera- de aktiviteter enligt taxonomins definitioner.

Minimiskyddsåtgärder

Inom Midsona pågår ett kontinuerligt arbete med minimiskyddsåtgärder inom områdena mänskliga rättigheter, antikorruption, beskattning och rättvis konkurrens. Med minimiskyddsåtgärder avses att koncernen har processer för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande princi- per för företag och mänskliga rättigheter. Midsona har en uppförandekod som gäller för anställda och leverantörer och processer har implement- erats för att följa upp denna. Vidare finns ett visselblåsarsystem på plats för att fånga upp eventuella oegentligheter både inom koncernens verk- samhet och i värdekedjan. Midsonas uppförandekod stipulerar också att koncernen är i linje med riktlinjer som FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konven tioner, FN:s Global Compact, FN:s konvention mot korruption, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och OECD:s väg- ledning för tillbörlig aktsamhet i ansvarsfullt företagande.

Midsonas arbete med mänskliga rättigheter hos egna anställda och i vär- dekedjan finns beskrivet i kapitel S1 och S2, samt arbetet med anti- korruption i kapitlet G1. Inga fällande domar för brott mot lagar mot kor- ruption och mutor har noterats under året och Midsona har heller inte brutit i efterlevnaden avseende gällande lagar och regelverk inom be- skattning eller konkurrenslagstiftning. Frågor om rättvis konkur rens han- teras i Midsonas uppförandekod. Den allmänna bedömningen som gjorts är därmed att koncernens befintliga rutiner och processer är fullgoda för att uppfylla minimi skyddsåtgärderna.

FÖRKLARING TILL TAXONOMITABELLERNA

Förklaring av förkortningar som används i taxonomitabellerna (omsättning, kapitalutgifter, driftsutgifter):
* J: Ja
* N: Nej
* E: Möjliggörande verksamhet
* T: Omsättningsverksamhet
* EL: Omfattas av EU-taxonomin för det relevanta målet
* N/EL: Omfattas ej av EU-taxonomin för det relevanta målet
* CCM: Begränsning av klimatförändringar
* CCA: Anpassning till klimatförändringar
* WTR: Vattenresurser och marina resurser
* CE: Cirkulär ekonomi
* PPC: Förebyggande och begränsning av föroreningar
* BIO: Biologisk mångfald och ekosystem

OMSÄTTNING

Från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven. Budgetår 2025.

Ekonomiska verksamheter	Omsättning (MSEK)	Andel av omsättning, år 2025 (%)	Bgränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Föroreningar	Cirkulär ekonomi	Biologisk mångfald	Bgränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Föroreningar	Cirkulär ekonomi	Biologisk mångfald	Minimiskyddsåtgärder	Andel förenlig med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomik- raven (A.2) omsättning, år 2024 (%)	Kategori möjiggörande verksamhet	Kategori omställningsverksamhet
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1)	0	0%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	0%
Varav möjliggörande verksamheter	0	0%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	0%	E
Varav omställningsverksamheter	0	0%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	0%		T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g)
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)	0	0%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								0%
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2)	0	0%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								0%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin	3 630	100%
TOTALT	3 630	100%

Andel av omsättningen/total omsättning

Taxonomiförenlighet per mål:
* CCM: 0%
* CCA: 0%
* WTR: 0%
* CE: 0%
* PPC: 0%
* BIO: 0%

Budgetår 2025.

Ekonomiska verksamheter	Kod	Kapitalutgifter (MSEK)	Andel av kapitalutgifterna, år 2025 (%)	Bgränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Föroreningar	Cirkulär ekonomi	Biologisk mångfald	Bgränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Föroreningar	Cirkulär ekonomi	Biologisk mångfald	Minimiskyddsåtgärder	Andel förenlig med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomik- raven (A.2) kapitalutgifter, år 2024 (%)	Kategori möjiggörande verksamhet	Kategori omställningsverksamhet
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

Budgetår 2025

Ekonomiska verksamheter (1)	Kod (2)	Omsättning (3)	Andel av omsättning, år 2025 (4)	Bgränsning av klimatförändringar (5)	Anpassning till klimatförändringar (6)	Vatten (7)	Föroreningar (8)	Cirkulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald (10)	Bgränsning av klimatförändringar (11)	Anpassning till klimatförändringar (12)	Vatten (13)	Föroreningar (14)	Cirkulär ekonomi (15)	Biologisk mångfald (16)	Minimiskyddsåtgärder (17)	Andel förenlig med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomik- raven (A.2) omsättning, år 2024 (18)	Kategori möjiggörande verksamhet (19)	Kategori omställningsverksamhet (20)
MSEK	%	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	%	E	T

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % Varav möjliggörande verksamheter 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % E Varav omställningsverksamheter 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g) Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 25 100 % TOTALT 25 100 % Andel driftsutgifter/totala driftsutgifter Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM 0 % 0 % CCA 0 % 0 % WTR 0 % 0 % CE 0 % 0 % PPC 0 % 0 % BIO 0 % 0 % DRIFTSUTGIFTER Från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.

MIDSONAS UPPLYSNINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 8.6 OCH 8.7: KÄRNENERGI- OCH FOSSILGASRELATERADE VERKSAMHETER*, OMFATTAR ÅR 2025

Kärnenergirelaterade verksamheter
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och ut- byggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiproces- ser med minimalt avfall från bränslecykeln. Nej
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. Nej
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anlägg- ningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella proces- ser, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. Nej

Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanlägg- ningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värme- produktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej

*KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/1214 av den 9 mars 2022 om ändring av delegerad förordning (EU) 2021/2139 vad gäller ekonomiska verksamheter inom vissa energisektorer och delegerad förordning (EU) 2021/2178 vad gäller särskilda offentliga upplysningar för dessa ekonomiska verksamheter.

E2 FÖRORENINGAR

Föroreningar från jordbruk och produktion påverkar både mark, vatten och ekosystem. Midsona arbetar systematiskt med ansvarsfulla inköp och stödjer jordbruksmetoder som minskar negativ miljöpåverkan. Genom att erbjuda en hög andel ekologiska produkter främjas en mer hållbar råvaruproduktion, vilket bidrar till både miljönytta och stabil råvaruförsörjning.

Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år
- Finansiell risk - Negativ inverkan + Finansiell möjlighet + Positiv inverkan

VART I VÄRDEKEDJAN				TIDSHORISONT
Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms	Kort sikt
Förorening av mark	Förorening av mark från användning av bekämpningsmedel och oorganiska gödningsmedel	Negativ inverkan från jordbruksmetoder och intensivt jordbruk i leverantörskedjan med användning av bekämpningsmedel och oorganiska gödningsmedel.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l

VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

ESRS 2 SBM-3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL

Följande avsnitt beskriver Midsonas väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till förorening av mark. Inverkan uppstår främst upp- ströms i värdekedjan via användning av syntetiska bekämpningsmedel och oorganiska gödningsmedel som används vid odling av jordbruks- råvaror, vilka återfinns i koncernens konventionella produkter. Dessa kan bidra till ackumulering av toxiska ämnen i mark, försämrad markstruktur och minskad biologisk aktivitet, vilket på sikt kan påverka ekosystemens funktion och jordens bördighet. Eftersom Midsonas affärsmodell är beroende av jordbruksråvaror är markens kvalitet en central förutsättning för långsiktig råvarutillgång och produktkvalitet. Hållbar markanvändning och bevarande av markhälsa är därför direkt kopplat till koncernens värdeskapande.Ett försämrat marktillstånd i leverantörsledet kan innebära risker för leveranssäkerhet och efterlevnad av hållbarhetskrav.

FÖRORENING AV MARK

1. Förorening av mark från användning av bekämpningsmedel och oorganiska gödningsmedel

Faktisk negativ inverkan (uppströms)

Förorening av mark kan uppstå i leverantörsledet vid odling av jordbruksråvaror som används i framför allt Midsonas konventionella produkter. Användning av syntetiska bekämpningsmedel och oorganiska gödningsmedel i leverantörsledet kan leda till markförorening, försämrad markhälsa samt risk för spridning av föroreningar. Detta kan även bidra till förlust av biologisk mångfald och påverka de ekosystemtjänster som jordbruket är beroende av.

Koppling till strategi/affärsmodell:
Eftersom Midsonas affärsmodell är beroende av jordbruksråvaror och livsmedelsproduktion, finns en strukturell koppling mellan råvaruförsörjningen och markens tillstånd. Markens kvalitet och bördighet utgör en central förutsättning för långsiktig råvarutillgång och produktkvalitet. En ökad förekomst av markföroreningar i leverantörskedjan skulle därför kunna påverka tillgången på råvaror, produktionskostnader och koncernens möjlighet att leverera hållbara livsmedel i linje med affärsmodellen. För mer information om hur Midsona fastställt väsentlig inverkan, risker och möjligheter, se ESRS 2 IRO-1.

HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

E2-1 POLICYER RELATERADE TILL FÖRORENING

Hållbarhetspolicy

Frågan om föroreningar i leverantörsledet adresseras i Midsonas hållbarhetspolicy under avsnitt 6.2 Pollution. Policyn beskrivs i kapitel E1, under E1-2. Den anger att Midsona ska begränsa användningen av skadliga ämnen och främja hållbara jordbruksmetoder vid odling av jordbruksråvaror som används i koncernens produkter. Genom dessa åtaganden arbetar Midsona för att minska riskerna för markföroreningar från användning av syntetiska bekämpningsmedel och oorganiska gödningsmedel i leverantörskedjan.

Uppförandekod för leverantörer

Frågan om föroreningar adresseras även i Midsonas uppförandekod för leverantörer under avsnitt 3: Environment & Animal Welfare. Policyn anger att den lokala miljön vid produktionsplatsen inte får exploateras eller försämras genom förorening, och att farliga kemikalier och andra skadliga ämnen ska hanteras med stor försiktighet. Genom dessa krav säkerställer Midsona att leverantörer arbetar för att minimera risker för mark- och miljöföroreningar kopplade till produktion och användning av jordbruksråvaror.

E2-2 ÅTGÄRDER OCH RESURSER RELATERADE TILL FÖRORENING

FÖRORENING AV MARK

1. Förorening av mark från användning av bekämpningsmedel och oorganiska gödningsmedel
Faktisk negativ inverkan (uppströms)

Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
En central del av Midsonas arbete för att motverka markförorening är koncernens stora andel ekologiska produkter. Genom att erbjuda och aktivt främja ett brett sortiment av ekologiska varumärken och råvaror, bidrar Midsona till att minska användningen av syntetiska bekämpningsmedel och oorganiska gödningsmedel i jordbruksledet. Ekologisk produktion sker i regel utan dessa insatsmedel och bidrar därmed till att skydda markens kvalitet, bevara biologisk mångfald och minska risken för föroreningar.

Utöver detta arbetar Midsona proaktivt för att minska riskerna för markföroreningar i leverantörsledet genom samarbete med leverantörer och jordbrukspartners. Koncernen främjar odlingsmetoder som minimerar användningen av syntetiska insatsmedel och stödjer övergången till ekologiska och regenerativa jordbruksmetoder som bevarar markens bördighet och långsiktiga produktionsförmåga.

Riskbaserad leverantörsbedömning
Midsona engagerar sig även i leverantörsdialoger och kapacitetsbyggande aktiviteter för att stärka hållbarhetsarbetet i värdekedjan. Koncernen jobbar med riskbaserad leverantörsbedömning, där nya leverantörer bland annat granskas mot kriterier för miljöprestanda, kemikaliehantering och råvaruprocesser. I vissa fall genomförs även fördjupade uppföljningar och gemensamma förbättringsplaner, särskilt med leverantörer av jordbruksråvaror i regioner med förhöjda miljörisker. Vid förhöjd risk följs också utvalda leverantörer upp i delar av verksamheten genom Sedex-plattformen och tredjepartsrevisioner (till exempel SMETA och BSCI), där fokus ligger på miljöskydd, arbetsvillkor och affärsetik.

Dessa insatser stödjer koncernens strategiska mål att öka kostnads- och kapitaleffektivitet och säkerställa långsiktig tillgång till högkvalitativa jordbruksråvaror. Midsona integrerar miljöaspekter i koncernens inköpsprocesser och samarbetar med leverantörer för att minska risker för markförorening. Leverantörer utvärderas och riskklassificeras enligt hållbarhetskriterier, och krav på miljöskydd, kemikaliehantering och jordhälsa ingår i Midsonas uppförandekod för leverantörer. Vid behov genomförs revisioner eller uppföljningar för att säkerställa efterlevnad, vilket är ett återkommande arbete för att säkerställa bra processer för minskad negativ inverkan.

Projekt i leverantörsledet
Under 2025 har Midsona initierat ett treårigt, samfinansierat program för utveckling av leverantörskedjan i Nepal i samverkan med flera intressenter. Programmet syftar till att ställa om konventionella odlingssystem till diversifierade ekologiska värdekedjor för grödor såsom hirs, bönor, kryddor och ris. Initiativet integrerar så kallade agroforestry-element där så är möjligt och tillämpar ett fullständigt förbud mot syntetiska insatsmedel, vilket bidrar till att skydda markkvaliteten och stärka den långsiktiga bördigheten.

I Indien har Midsona fortsatt sitt engagemang i biodynamisk risodling tillsammans med småskaliga jordbrukare genom varumärket Davert. Biodynamiska preparat produceras lokalt inom jordbrukssamhällena och är utformade för att aktivera naturliga markprocesser. Effektutvärderingar från tidigare projekt har visat ökningar av organiskt material i marken samt markkol, vilket bidrar till förbättrad markhälsa och minskade föroreningsrisker.

Midsona har även som ambition att utöka sitt engagemang i projekt för ekologisk risodling i Kambodja genom att öka antalet deltagande jordbrukare som förbinder sig till ekologiska odlingsmetoder samt genom att införa gröddiversifiering för att stärka agroekologisk motståndskraft och markhälsa. Dessa initiativ kompletteras av Midsonas strategiska fokus på ekologiska varumärken och användningen av ekologiska råvaror, vilket sammantaget bidrar till ett minskat föroreningsavtryck längs hela värdekedjan.

Åtgärder för gottgörelse
Vid identifierade avvikelser eller brister i miljöhantering arbetar Midsona för att säkerställa förbättring genom dialog och handlingsplaner. Uppföljning sker för att verifiera genomförda åtgärder. Endast i de fall då brister kvarstår eller inte åtgärdas avslutas samarbetet. Detta förhållningssätt främjar lärande och kontinuerlig förbättring i leverantörskedjan.

NAVIGERING

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
- ESRS 2: Allmäna upplysningar
- ESRS E1: Klimatförändringar
- ESRS E2: Föroreningar
- ESRS E3: Vatten och marina resurser
- ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem
- ESRS E5: Cirkulär ekonomi
- ESRS S1: Den egna arbetskraften
- ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan
- ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare
- ESRS G1: Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER

88 Direkt gottgörelse är inte tillämplig, eftersom den potentiella inverkan relaterad till föroreningar huvudsakligen uppstår i primärproduktionen i leverantörsledet, utanför Midsonas direkta operativa kontroll. Koncernen fokuserar i stället på att förebygga och minska risker genom tydliga leverantörskrav, leverantörsengagemang och uppföljning, kunskapsdelning kring ansvarsfull kemikaliehantering, minskad användning av bekämpningsmedel och gödningsmedel samt förbättrade odlingsmetoder för att begränsa utsläpp till mark och vatten.

Midsona verkar för en bredare övergång till hållbara jordbruksmetoder genom att öka tillgången till ekologiska produkter i hela värdekedjan. Koncernen har också samarbeten med jordbrukare för att utveckla regenerativa odlingsmetoder, förbättra spårbarheten och stärka biologisk mångfald. Dessa syftar bland annat till att förbättra markhälsa och minska näringsläckage, samtidigt som det stärker lokala jordbrukares långsiktiga försörjningsförmåga.

Projektet Kotwa i Indien är ett exempel på ett samhällsprojekt för att minska miljö- och klimatpåverkan i risodling genom stöd till lokalbefolkningen. Midsona har också fortsatt koncernens engagemang i Ibis Rice Project i Kambodja för att skydda den biologiska mångfalden under risodling, ett viktigt projekt då det ligger i en officiell ”High Conservation Area”. Midsona arbetar också vidare med Celnat-fonden, som jobbar med odling av spannmål i Frankrike för att skydda den biologiska mångfalden, landsbygdslandskapet och jordbruksstrukturer, samt frön, grödor och vattenförsörjning för att minska klimatpåverkan.

Uppföljning och kontroll
Midsona följer löpande upp hållbarhetsarbetet i leverantörsledet genom koncernens interna uppföljningssystem och externa plattformar såsom Sedex vid behov. Leverantörer granskas utifrån risknivå och hållbarhetsprestation, och resultatet rapporteras inom ramen för koncernens mål om 100 procent riskklassificerade leverantörer enligt hållbara riktlinjer till 2025. Utfallet analyseras årligen för att identifiera förbättringsområden och utveckla nya fokusinsatser.

MÅTT OCH MÅL

E2-3 MÅL RELATERADE TILL FÖRORENING

I enlighet med Midsonas hållbarhetspolicy ska koncernen sätta relevanta och tidsbundna mål för väsentliga områden gällande inverkan, risker och möjligheter.Under 2025 har Midsona reviderat koncernens övergripande hållbarhetsmål, men specifika mål relaterade till föroreningar har ännu inte fastställts. Arbetet med att definiera sådana mål planeras att slutföras under 2026, inklusive etablering av relevanta nyckeltal för att följa upp framsteg samt utveckling av implementeringsplaner för samtliga mål inom koncernen.

89

E3 VATTEN OCH MARINA RESURSER

Tillgången till rent vatten är avgörande för livsmedelsproduktion och samhällen. Felaktig hantering i värdekedjan kan orsaka vattenstress och föroreningar som påverkar både människor och miljö. Midsona stödjer ansvarsfulla jordbruksmetoder och effektiva lösningar för att bevara vattenresurser, främja återanvändning och skydda ekosystem i värdekedjan.

Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år
- Finansiell risk - Negativ inverkan
+ Finansiell möjlighet + Positiv inverkan

VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT	Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms	Kort sikt	Medellång sikt	Lång sikt
Vattenkonsumtion och vattenuttag	Vattenstress genom jordbruksåtgärder i värdekedjan	Midsona orsakar belastning av vattensystem genom koncernens uppströms värdekedja kopplad till jordbruksåtgärder. Vattenanvändning för jordbruk är en av de mest betydande påfrestningarna på sötvatten och ännu mer specifikt livsmedelssektorn.	Faktisk negativ inverkan	l			l	l	l
Utsläpp av vatten	Utsläpp av vatten från jordbruksverksamhet	Negativ inverkan i leveranskedjan på grund av konventionellt jordbruk med avsaknad av system för att släppa ut vatten utan att förorena jorden.	Faktisk negativ inverkan	l			l	l	l

90

VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER
ESRS 2 SBM-3

VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL

Följande avsnitt beskriver Midsonas väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till vattenanvändning och inverkan på vattenresurser. Den största inverkan har identifierats uppströms i värdekedjan, där odling och förädling av jordbruksråvaror kräver betydande mängder vatten. Risker relaterar till överuttag av vatten i områden med vattenstress, samt till förorening av yt- och grundvatten genom näringsläckage från gödnings- och bekämpningsmedel.

I den egna verksamheten är vattenanvändningen bedömd som liten, huvudsakligen kopplad till rengöring och processer i livsmedelsproduktion. Samtidigt arbetar den spanska organisationen aktivt med vattenfrågan, eftersom tillgången till vatten är en viktig lokal aspekt för verksamheten där. Arbetet fokuserar på att effektivisera användningen, minska förbrukningen per producerat ton och säkerställa en ansvarsfull hantering av vattenresurser i områden med högre risk för vattenstress. Sett till hela verksamheten är detta fortfarande en mindre fråga och därför har Midsona inte identifierat någon väsentlig direkt inverkan från den egna verksamheten.

Eftersom koncernens affärsmodell är beroende av jordbruksråvaror och livsmedelsproduktion är tillgång till rent vatten en grundläggande förutsättning för värdeskapande. Övergången till ekologiska råvaror bidrar till att minska inverkan på vattenresurser. Vattenrelaterade risker i leverantörsledet kan påverka råvarutillgång, kostnadsnivåer och efterlevnad av miljökrav, men förbättrad vattenhushållning i värdekedjan utgör samtidigt en möjlighet till ökad motståndskraft och hållbar tillväxt.

VATTENKONSUMTION OCH VATTENUTTAG

1. Vattenstress genom jordbruksåtgärder i värdekedjan

Faktisk negativ inverkan (uppströms)

Vattenstress kan uppstå i leverantörsledet vid odling av jordbruksråvaror som används i Midsonas produkter, särskilt i regioner med begränsad tillgång till sötvatten eller hög konkurrens om vattenresurser. Detta gäller samtliga delar av världen där Midsona har leverantörer, exempelvis områden med torrt klimat, säsongsbunden nederbörd eller otillräcklig vatteninfrastruktur. I dessa regioner kan bevattning leda till överuttag av grundvatten, sänkta vattennivåer och försämrad tillgång till vatten för jordbruk, industri och lokalsamhällen.

Ineffektiva bevattningssystem och otillräcklig vattenhushållning kan dessutom bidra till markförsörjning och anrikning av salt (salinisering), vilket minskar markens produktivitet och ekosystemens återhämtningsförmåga. Sådana effekter kan i förlängningen påverka vattenkvalitet, biologisk mångfald och livsmiljöer för vattenlevande organismer, särskilt i områden där grundvattenreserver redan är under tryck. Även om inverkan inte är direkt kopplad till Midsonas egna verksamhet, uppstår den indirekt genom leverantörsledet och är därför relevant ur ett hållbarhetsperspektiv.

Koppling till strategi/affärsmodell: Midsonas affärsmodell är beroende av en stabil och hållbar tillgång av jordbruksråvaror, vilket skapar en strukturell koppling mellan värdeskapande och tillgången till vattenresurser i leverantörskedjan. Ett hållbart nyttjande av vatten är avgörande för långsiktig råvaruförsörjning, produktkvalitet och produktionsstabilitet. Samtidigt kan vattenstress och förändrade hydrologiska förhållanden i olika delar av världen driva innovation mot mer vatteneffektiva, klimatanpassade och regenerativa jordbruksmetoder, vilket ligger i linje med Midsonas mål om att stärka motståndskraften i leveranskedjorna.

UTSLÄPP AV VATTEN

2. Utsläpp av vatten från jordbruksverksamhet

Faktisk negativ inverkan (uppströms)

Utsläpp av vatten från jordbruksverksamhet, främst vid konventionell odling, i leverantörsledet kan ge upphov till kvalitetsförsämring i yt- och grundvatten. Avrinning från odlingsmark med rester av bekämpningsmedel, näringsämnen och partiklar kan bidra till övergödning (eutrofiering), förorening och sedimentation i vattendrag och sjöar. Denna inverkan kan försämra vattenkvaliteten, minska biologisk mångfald och förändra ekosystemens struktur och funktion.

Eftersom mindre än hälften av Midsonas produktportfölj baseras på konventionellt odlade råvaror är inverkan begränsad till en del av leverantörsledet. Riskerna är särskilt relevanta i områden med intensiv odling och begränsade reningsmöjligheter, där läckage från gödsel och bekämpningsmedel är en central källa till vattenförorening.

Koppling till strategi/affärsmodell: Midsonas affärsmodell bygger på en stabil och hållbar tillgång till jordbruksråvaror av hög kvalitet. Eftersom vattenkvalitet påverkar markhälsa, avkastning och ekosystemens långsiktiga funktion finns en tydlig koppling mellan vattenutsläpp i leverantörsledet och koncernens förmåga att upprätthålla hållbara leveranskedjor. Detta gäller främst för den konventionella odlingen, som utgör cirka 50 procent av Midsonas portfölj. Försämrad vattenkvalitet i dessa jordbruksområden kan leda till ökade kostnader, strängare regulatoriska krav och minskad tillgång till odlingsbar mark. Men genom samarbeten kan även innovationer drivas mot mer slutna och resurseffektiva jordbrukssystem.

HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

E3-1 POLICYER FÖR VATTENRESURSER OCH MARINA RESURSER

Frågan om vatten hanteras i Midsonas hållbarhetspolicy under avsnitt 6.3 Water. Policyn beskrivs i kapitel E1, under E1-2. Den anger att Midsona ska använda vattenresurser effektivt och främja hållbar vattenförvaltning i hela värdekedjan för att minimera negativa inverkningar och risker kopplat till vattenanvändning. Genom dessa åtaganden arbetar Midsona för att minska koncernens vattenförbrukning, skydda vattenkvalitet och bidra till en mer resurseffektiv livsmedelsproduktion. Midsona främjar också hållbara jordbruksmetoder och uppmuntrar leverantörer att minska vattenrelaterade risker i produktionen av råvaror. Policyn stödjer ett ansvarsfullt nyttjande av vattenresurser i linje med internationella riktlinjer och EU:s miljöambitioner.

E3-2 ÅTGÄRDER OCH RESURSER FÖR VATTENRESURSER OCH MARINA RESURSER

VATTENKONSUMTION OCH VATTENUTTAG
1. Vattenstress genom jordbruksåtgärder i värdekedjan
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan

Midsona hanterar vattenrelaterad inverkan genom att eftersträva samarbeten med leverantörer som bedriver produktion i områden med låg vattenstress eller tillämpar effektiva bevattningssystem och hållbara vattenhushållningsmetoder. Genom leverantörsbedömningar främjas användning av vatteneffektiva och klimatanpassade jordbruksmetoder. Midsona uppmuntrar leverantörer att tillämpa bästa praxis för vattenanvändning enligt Food and Agriculture Organization (FAO) riktlinjer för hållbart jordbruk och att delta i certifieringsprogram som inkluderar krav på vatteneffektivitet.Midsona undersöker till exempel huruvida leverantörer implementerat miljöledningssytemet ISO 14001, vilket adresserar bland annat vatten- användning. Standarden hjälper leverantörerna att identifiera, mäta och optimera användning och inverkan på vattenresurser. Midsona har där- emot inga specifika krav på att detta ska finnas på plats vid val av leve- rantörer. Genom leverantörsdialoger och uppföljning integreras vatten- frågor i koncernens riskbedömning av råvaror, med särskilt fokus på regi- oner där vattenstress är dokumenterat hög. Under 2025 har Midsona fortsatt att hantera vattenrelaterade inverk- ningar i leverantörskedjan, med särskilt fokus på jordbruksråvaror som härrör från regioner med förhöjd vattenstress. Förebyggande åtgärder har prioriterats genom leverantörskrav, riskbaserade bedömningar och riktad dialog. Förväntningar på ansvarsfull vattenförvaltning är integrera- de i Midsonas uppförandekod för leverantörer, och vattenrelaterade ris- ker beaktas både i leverantörsbedömningar och i riskanalyser kopplade till råvaror. Ett särskilt fokusområde är risodling, som är en av Midsonas mest vattenintensiva råvaror. Genom ett pilotprojekt i Indien stöttar Midsona småskaliga jordbrukare att införa vatteneffektiva metoder för torr ris- odling, såsom Alternate Wetting and Drying (AWD) och System of Rice Intensification (SRI). Åtgärderna kompletteras med laserbaserad mark- utjämning, utbildning av jordbrukare samt tillämpad forskning. Tidigare effektutvärderingar har visat att kombinationen av SRI och biodynamiska odlingsmetoder kan minska vattenanvändningen med cirka 33 procent. Parallellt har Midsona fortsatt att implementera agroforestry-baserade angreppssätt inom flera pilotprojekt, bland annat i Nepal, Malawi och Frankrike. Fullt etablerade agroforestry-system förbättrar markens förmå- ga att hålla kvar fukt, minskar avdunstning och bidrar därigenom till ett minskat behov av sötvatten i jordbruksproduktionen.

Direkta åtgärder för avhjälpande (remediation) har inte varit tillämpliga, eftersom koncernens huvudsakliga vattenrelaterade inverkningarna upp- står i den primära produktionen utanför Midsonas direkta operativa kontroll. Midsona fokuserar därför på förebyggande arbete genom leve- rantörsdialog och kunskapsdelning kring hållbar vatten- och närings- hantering. Dessa insatser stöds ytterligare av Midsonas strategiska fokus på ekologisk och regenerativ råvaruförsörjning samt främjandet av eko- logiska varumärken, vilket på sikt bidrar till ökad vatteneffektivitet och minskade föroreningsrisker.

Åtgärder för gottgörelse

Direkt gottgörelse är inte tillämplig, eftersom inverkan huvudsakligen uppstår i primärproduktionen utanför Midsonas direkta kontroll. Koncer- nen fokuserar i stället på att minska riskerna genom leverantörsengage- mang och kunskapsdelning kring hållbar vattenanvändning. Genom att öka andelen ekologiska och växtbaserade produkter bidrar Midsona indirekt till minskad vattenkonsumtion, eftersom dessa produkt- kategorier generellt kräver mindre vatten jämfört med konventionell livs- medelsproduktion. Arbetet ligger i linje med strategins pelare ”Utveckla och utnyttja starka lokala positioner”, där harmonisering av nyckel- produktgrupper för att skapa förbättrad effektivitet i leveranskedjan är en central komponent vilket inkluderar stort fokus på ekologiska och växt- baserade produkter och hållbart nyttjande av naturresurser.

Uppföljning och kontroll

Midsona följer upp miljöaspekter inom ramen för koncernens hållbarhets- styrning och leverantörsbedömningar. I leverantörsdialoger uppmuntras arbetet med strukturerade miljöledningssystem, exempelvis ISO 14001, som hjälper leverantörer att identifiera och hantera sin miljöpåverkan samt sätta upp och följa upp miljömål. Om en leverantör har betydande vattenanvändning är det naturligt att detta blir ett fokusområde inom deras miljöarbete.

UTSLÄPP AV VATTEN

2. Utsläpp av vatten från jordbruksverksamhet

Faktisk negativ inverkan (uppströms)

Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan

Midsona arbetar proaktivt för att minska riskerna för vattenföroreningar i leverantörskedjan genom krav, uppföljning och leverantörsdialog. I koncernens uppförandekod för leverantörer ställs krav på att leverantörer ska skydda den lokala miljön och hantera kemikalier på ett säkert sätt för att undvika negativ inverkan på vatten och mark. Vidare ser Midsona över hur detta arbete kan utvecklas för att minska inverkan ytterligare. Midsona uppmuntrar leverantörer att tillämpa bästa praxis för närings- ämnes- och kemikaliehantering i linje med FAO:s riktlinjer för hållbart jordbruk och att delta i certifieringsprogram som ställer krav på vatten- och markskydd. Genom leverantörsdialoger integreras vattenfrågor i koncernens hållbarhetsbedömningar.

Åtgärder för gottgörelse

Direkt gottgörelse är inte tillämplig, eftersom inverkan huvudsakligen uppstår i primärproduktionen utanför Midsonas direkta kontroll. Koncer- nen fokuserar istället på att förebygga och minska risker genom leve- rantörsengagemang och kunskapsdelning om hållbar näringshantering och vattenvård. Midsona bidrar indirekt till förbättrad vattenkvalitet genom att öka an- delen ekologiska och regenerativt producerade råvaror, där användning av syntetiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte är tillåten. Dessa produktionsformer bidrar till att minska avrinning av näringsämnen och kemikalier till vattendrag och sjöar, och stärker därigenom ekosystemens motståndskraft.

Uppföljning och kontroll

Midsona följer upp vattenrelaterade miljöaspekter inom ramen för kon- cernens hållbarhetsstyrning och leverantörsbedömningar. I dialog med leverantörer uppmuntras arbetet med strukturerade miljöledningssystem, exempelvis ISO 14001, som stöd för att identifiera och hantera utsläpp till vatten samt sätta upp mål för minskad förorening och förbättrad vatten- kvalitet. För leverantörer vars verksamhet innebär risk för utsläpp av nä- ringsämnen, bekämpningsmedel eller andra ämnen till vatten, utgör detta ett prioriterat fokusområde inom miljöarbetet.

MÅTT OCH MÅL

E3-3 MÅL FÖR VATTENRESURSER OCH MARINA RESURSER

I enlighet med Midsonas hållbarhetspolicy ska koncernen sätta relevanta och tidsbundna mål för väsentliga områden gällande inverkan, risker och möjligheter. Under 2025 har Midsona reviderat koncernens övergripande hållbarhetsmål, men specifika mål relaterat till vattenresurser har ännu inte fastställts. Arbetet med att definiera sådana mål planeras att slut- föras under 2026, inklusive etablering av relevanta nyckeltal för att följa upp framsteg samt utveckling av implementeringsplaner för samtliga mål inom koncernen.

E4 BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM

Biologisk mångfald är avgörande för fungerande ekosystem och hållbar livsmedels- produktion samtidigt som det globala livsmedelssystemet är en stor drivkraft bakom förlust av biologisk mångfald. Midsona främjar ekologiska produkter och ansvarsfulla jordbruksmetoder för att minska negativ inverkan på arter och habitat. Genom att stödja bevarandeinsatser och öka biologisk mångfald bidrar koncernen till en mer stabil råvaruförsörjning och långsiktig motståndskraft. I enlighet med möjligheten till infasning enligt Annex C i ESRS 1 har Midsona för räkenskapsåret valt att utelämna fullständig rapportering för biologisk mångfald.

Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år

Finansiell risk
Negativ inverkan
Finansiell möjlighet
Positiv inverkan

VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT
Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms	Kort sikt	Medellång sikt
Direkta inverkans- faktorer som leder till förlust av biologisk mångfald	Negativ inverkan på ekosystem från invasiva främmande arter vid produktion av jordbruksråvaror	Potentiell negativ inverkan	l			l	l
Direkta inverkans- faktorer som leder till förlust av biologisk mångfald	Markomvandling och habitatförlust i värdekedjan till följd av monokulturell odling	Negativ inverkan kopplad till omvandling av skog, våtmarker och gräsmarker till monokultur i koncernens uppströms

Faktisk negativ inverkan
Konsekvenser för arters tillstånd	Negativ inverkan på biologisk mångfald i leverantörskedjan orsakad av ohållbara odlingsmetoder	Negativ inverkan på arters populationsstorlek i leverantörskedjan till följd av intensivt jordbruk med användning av oorganiska bekämpningsmedel och gödningsmedel, vilket leder till ohållbar markanvändning, hotar pollinatörer med utrotning och orsakar avskogning.	Faktisk negativ inverkan	l l l l

Faktisk negativ inverkan
Konsekvenser för och beroenden av ekosystemtjänster	Risk för ökade råvarukostnader och leveransinstabilitet till följd av förlust av biologisk mångfald och markförsämring orsakad av klimatförändringar	Finansiella risker till följd av förlust av biologisk mångfald och jordbruksnedbrytning orsakad av klimatförändringar. Detta kan leda till brist på råvaror och ökade kostnader på grund av instabilitet i leverantörskedjan samt minskad produkt tillgång.	Finansiell risk	l l l l

VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

ESRS 2 SBM-3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL

Inom ramen för Midsonas DMA har följande underämnen bedömts som väsentliga:
* Direkta inverkanfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald: Negativ inverkan
* Konsekvenser för arters tillstånd: Negativ inverkan
* Konsekvenser för och beroenden av ekosystemtjänster: Finansiell risk

Strategi

Midsonas strategi bygger på att erbjuda hälsosamma och hållbara livsmedel. Detta är direkt kopplat till arbetet med biologisk mångfald, eftersom koncernens affärsmodell prioriterar råvaror från ekologiska och regenerativa jordbruksmetoder som bevarar jordens bördighet och främjar ekosystemens funktion. Genom en hög andel ekologiska produkter minskar Midsona beroendet av insatsvaror som hotar biologisk mångfald, såsom oorganiska bekämpningsmedel och gödningsmedel. Initiativ som leverantörsbedömningar, certifieringskrav och pilotprojekt för regenerativt jordbruk stärker värdekedjan och säkerställer långsiktig tillgång till råvaror samtidigt som naturliga livsmiljöer skyddas. Detta arbete är en integrerad del av koncernens affärsstrategi och stöder Midsonas mission.

HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Policyer för biologisk mångfald och ekosystem

Midsonas hållbarhetspolicy omfattar koncernens arbete med biologisk mångfald och ekosystem. Policyn beskriver Midsonas åtagande att identifiera och hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till natur, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, med utgångspunkt i koncernens DMA. Den styr Midsonas arbete med att främja hållbara och spårbara råvaror, minska trycket på naturresurser samt motverka avskogning och omvandling av ekosystem. Policyn ligger till grund för mål, handlingsplaner och uppföljningsprocesser och säkerställer att åtgärder integreras i verksamhetsstyrningen och värdekedjan.

Midsonas avskogningspolicy beskriver koncernens åtagande att motverka avskogning och skogsförstörelse i den egna verksamheten och i leverantörskedjan. Policyn tydliggör hur Midsona identifierar och hanterar väsentlig inverkan, risker och möjligheter kopplat till skogsråvaror och avskogningsrisker, med utgångspunkt i den dubbla väsentlighetsbedömningen. Policyn styr arbetet med att säkerställa hållbara och spårbara inköp av råvaror såsom soja, kakao, palmolja, papper och träbaserade förpackningar, samt att dessa inte bidrar till avskogning i enlighet med gällande lagstiftning, inklusive EU:s avskogningsförordning (EUDR). Se ESRS 2 för översikt av policyer.

Åtgärder

Midsona strävar efter ett brett sortiment av produkter som på olika sätt minskar den negativa inverkan på miljön och biologisk mångfald, såsom en hög andel ekologiska produkter. Ekologisk produktion bidrar till bevarande av biologisk mångfald genom att utestänga syntetiska bekämpningsmedel och konstgödsel, vilket minskar belastningen på ekosystemen och skapar bättre livsmiljöer för pollinatörer, fåglar och markorganismer. Under 2025 var 80 procent av koncernens totala antal sålda enskilda produkter ekologiska.

En nyckelfaktor i arbetet är att ha effektiva kontrollsystem i värdekedjan och skapa transparens som möjliggör hållbara inköp av råvaror. Midsona arbetar löpande med att identifiera och hantera naturrelaterade risker i värdekedjan, särskilt kopplade till råvaror med påverkan på avskogning och markhälsa. Koncernen har ett extra fokus på högriskråvaror såsom soja, kakao, palmolja, fiskolja, ris, majs och pappersråvara. Koncernens viktigaste åtgärder omfattar användning av etablerade certifieringar såsom olika ekologiska certifieringar, FSC för pappersbaserade produkter, RSPO för palmolja, samt Friends of the Sea för fiskolja. Dessa används för att förebygga negativa effekter på biologisk mångfald och säkerställa råvaror från mer hållbara produktionssystem.

Som del av det förebyggande arbetet, utöver ett brett utbud av ekologiska produkter, genomför Midsona leverantörsgranskningar, riskklassificering av råvaror och spårbarhetsarbete, inklusive ett pågående projekt för att möta kraven i EUDR.

De resurser som avsätts för detta arbete inkluderar inköpsteamens löpande uppföljning av certifieringar och leverantörskrav, intern kompetens inom hållbarhet och riskbedömning samt investeringar i förbättrade processer och systemstöd för att kartlägga råvaruflöden och naturrelaterade risker. Arbete med utbildning, leverantörsdialog och utveckling av interna riktlinjer kompletterar detta. Dessa åtgärder och resurser utgör grunden för Midsonas framtida rapportering kopplad till biologisk mångfald och ekosystem som kommer att utvecklas vidare efter infasningsperioden.

MÅTT OCH MÅL

Mål för biologisk mångfald och ekosystem

Som en del av Midsonas åtagande till SBTi har följande mål satts:
* Ingen avskogning inom koncernens primära råvaror med koppling till avskogning senast den 31 december 2025.

Samtidigt omfattas Midsona av EUDR och säkerställer efterlevnad av regelverket vilket också är ett viktigt styrmedel för EU för att värna om biologisk mångfald. Gällande målåret 2025 inväntar Midsona en eventuell uppdatering från SBTi som ser över sina kriterier som en följd av förändringarna EU har beslutat gällande avskogningsförordningen. Midsona arbetar även med att identifiera ytterligare mål relaterat till koncernens väsentliga underämnen. Dessa väntas presenteras under 2026.

Mått på konsekvenser relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem

Midsona utvärderar att rapportera följande mått i framtiden:
* Inverkansområden för biologisk mångfald
* Råvaror med risk för påverkan på ekosystem
* Åtgärder och resultat
* Certifieringsgrader (t.ex ekologiskt, FSC)
* EUDR-relaterade indikatorer

Koncernen planerar att göra detta genom att säkerställa att Midsonas råvarupolicy uppdateras i enlighet med erkända globala standarder, genomföra/uppdatera kartläggning av naturrelaterade risker och använda leverantörsdata och certifieringskontroll som bas för arbetet.

E5 CIRKULÄR EKONOMI

Cirkulära flöden gör det möjligt att använda resurser effektivare, minska avfall och utsläpp samt stärka motståndskraften i livsmedelssystemet. Midsona arbetar med att optimera hanteringen av livsmedel, minska materialförluster och främja återvinningsbara material. Genom optimering, återanvändning och återvinning skyddas naturresurser och biologisk mångfald, samtidigt som ekonomiskt värde skapas och resurser nyttjas på ett mer effektivt sätt.

Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år

Finansiell risk
Negativ inverkan
Finansiell möjlighet
Positiv inverkan

VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT
Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms	Kort sikt	Medellång sikt	Lång sikt
Resursinflöden, inklusive resursanvändning	Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvunnet material i förpackningar	Finansiell risk kopplad till framväxande regleringar av mängden återvunnet material i förpackningar.	Finansiell risk	l	l	l	l	l
Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster	Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvinningsbart förpackningsmaterial	Ökad kostnad för återvinningsbart förpackningsmaterial på grund av nya regleringar.	Finansiell risk	l	l	l
Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster	Förlust av materialvärde och klimatpåverkan från icke-återvinningsbara förpackningar	Negativ inverkan i nedströms värdekedja på grund av att icke-återvinningsbara förpackningar förbränns, vilket genererar högre utsläpp jämfört med återvinningsbara alternativ.
:---	:---	:---
Faktisk negativ inverkan	Avfall	Förlust av materialvärde under processer i leverantörskedjan: Negativ inverkan i leveranskedjan till följd av materialförluster av vissa råvaror under leveranskedjans processer.
Faktisk negativ inverkan	Avfall	Osorterat avfall i leverantörskedjan: Negativ inverkan i leveranskedjan på grund av en högre andel osorterat avfall i utvecklingsländer, från vilka Midsona gör inköp, än i industriländer.
Faktisk negativ inverkan	Avfall	Kostnader kopplat till spill och kassering av livsmedel: Höga kostnader i samband med spill och kassering av livsmedel i lager, produktion och hos leverantörer.
Finansiell risk	-	-

VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

ESRS 2 SBM-3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL

Följande avsnitt beskriver Midsonas väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till resursanvändning och övergången till en cirkulär ekonomi. Midsonas resursflöden är varierade och speglar koncernens sortiment av livsmedel med fokus på hälsa och hållbarhet. Inflödena består huvudsakligen av råvaror för livsmedelsproduktion samt förpackningsmaterial, såsom plast, papper och kartong. Inverkan uppstår främst i värdekedjan genom produktion av förpackningsmaterial och råvaror samt i hantering av avfall, spill och kassering i livsmedelskedjan. De mest väsentliga miljöaspekterna är kopplade till användning av plast- och pappersförpackningar samt till resursförluster vid produktion och distribution av livsmedel.

I den egna verksamheten fokuserar Midsona på att systematiskt förebygga och ta tillvara på livsmedelsavfall samt utveckla förpackningar med återvinningsbar design. Förpackningar utgör en betydande del av koncernens resursanvändning, och arbetet med att öka andelen återvunnet och återvinningsbart material samt minska förpackningsvikter är centrala för att reducera miljöpåverkan. År 2025 hade en högre andel av koncernens förpackningar återvinningsbar design, samtidigt som arbetet fortgår med att ersätta jungfruliga, fossilbaserade material och minska förpackningsvikter.

Eftersom Midsonas affärsmodell bygger på livsmedel med tydlig koppling till hälsa och hållbarhet är en resurseffektiv och cirkulär värdekedja avgörande för långsiktig konkurrenskraft. Inom strategins pelare ”Kostnads- och kapitaleffektivitet” prioriteras minskad resursanvändning och optimerade processer som stärker miljöprestanda och lönsamhet. Samtidigt stödjer koncernens övergripande mission utvecklingen av produkter med lägre klimat- och resursavtryck. En ökad övergång till cirkulära lösningar bidrar till att minska kostnader, säkra tillgång till råmaterial och stärker Midsonas position som en ansvarstagande aktör i livsmedelssektorn.

RESURSINFLÖDEN, INKLUSIVE RESURSANVÄNDNING

1. Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvunnet material i förpackningar
Finansiell omställningsrisk (egen verksamhet)
Skärpta regelverk inom EU och nationellt gällande krav på andelen återvunnet material i förpackningar, såsom PPWR, kan medföra ökade kostnader för råvaror, produktutveckling och omställning av förpackningslösningar. Begränsad tillgång till återvunnet material av livsmedelskvalitet riskerar att driva upp marknadspriserna och skapa leveransstörningar, vilket kan påverka Midsonas bruttomarginal och produktionsplanering. På längre sikt kan utebliven anpassning till nya materialkrav leda till regulatoriska påföljder, minskad marknadstillgång eller försämrad varumärkesposition.

Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom förpackningar är en central komponent i Midsonas produkterbjudande och varumärkesprofil är tillgång till hållbara, regelanpassade material avgörande för Midsonas konkurrenskraft. Kostnadseffektiv resursanvändning och anpassning till nya krav på cirkularitet prioriteras då de framväxande regleringarna innebär initiala finansiella risker, men kan även skapa incitament för innovation och långsiktiga effektiviseringsvinster genom ökad användning av återvunnet material och standardiserade förpackningslösningar.

RESURSUTFLÖDEN RELATERADE TILL PRODUKTER OCH TJÄNSTER

2. Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvinningsbart förpackningsmaterial
Finansiell omställningsrisk (uppströms)
Framväxande EU- och nationella regelverk som ställer högre krav på återvinningsbarhet och materialåtervinning i förpackningar kan leda till ökade kostnader vid inköp, finansiering av omställningsinsatser samt för avfallshantering i enlighet med utökade producentansvar. Ökad efterfrågan på återvinningsbara material, i kombination med begränsad tillgång till certifierade leverantörer, riskerar att skapa prispress och leveransosäkerhet. Detta kan påverka Midsonas kostnadsstruktur och marginaler, särskilt i kategorier med hög förpackningsintensitet. De skärpta kraven på materialdesign och spårbarhet kan även komma att kräva investeringar i produktutveckling, uppdaterade produktionsprocesser, implementation och kontroll.

Koppling till strategi/affärsmodell: Förpackningar är en integrerad del av Midsonas produkterbjudande och en viktig bärare av varumärkesvärde. Arbetet för att minska resursförbrukning, öka andelen återvinningsbart material och säkra efterlevnad av cirkularitetskrav är centrala fokusområden inom strategin. De nya regleringarna innebär kortsiktiga finansiella risker genom ökade material- och investeringskostnader, men driver samtidigt innovation och effektivisering för att minska materialåtgång och öka återanvändning. Detta kan bidra till minskade kostnader för förpackningar på sikt och stärka Midsonas långsiktiga konkurrenskraft och hållbarhetsprofil.

3. Förlust av materialvärde och klimatpåverkan från icke-återvinningsbara förpackningar
Faktisk negativ inverkan (nedströms)
Negativ inverkan kan uppstå i nedströms värdekedja när icke-återvinningsbara förpackningar behandlas som uttjänta genom förbränning. Förbränning av förpackningsmaterial innebär samtidigt ett permanent resursbortfall, vilket motverkar cirkulära flöden och ökar efterfrågan på jungfrulig råvara. Detta bidrar till högre klimatpåverkan, ökad energianvändning och förlust av materialvärde.

Koppling till strategi/affärsmodell: Förpackningar är en viktig del av Midsonas produkter och spelar en stor roll i kontakten med konsumenter. Därför har förpackningars miljöpåverkan en direkt koppling till koncernens hållbarhetsmål. Midsona prioriterar att utveckla förpackningar som är lättare att återvinna och har lägre klimatpåverkan, för att stärka erbjudandet med hållbara lösningar. Om återvinningsgraden i värdekedjan är låg kan det påverka Midsonas klimatprestanda, varumärke och långsiktiga mål om att bidra till en mer cirkulär livsmedelssektor. Utveckling av förpackningslösningar med hög återvinningsbarhet samt minskad klimatpåverkan prioriteras högt, för att stärka produktportföljen med hållbara helhetslösningar.

AVFALL

4. Förlust av materialvärde under processer i leverantörskedjan
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Negativ inverkan kan uppstå i leveranskedjan genom materialförluster under produktion, förädling och transport av jordbruksråvaror samt livsmedel där vissa råvaror är mer utsatta, såsom ris och jordnötter. Spill, skador och kassering längs leveranskedjan leder till onödig resursanvändning, ökade utsläpp och förlorat materialvärde. Förluster i tidiga led av leveranskedjan innebär även att vatten, energi och insatsmedel som använts vid odling och tillverkning går till spillo, vilket förvärrar den totala miljöpåverkan. Dessa ineffektiviteter kan bidra till minskad råvarutillgång och högre klimatavtryck i värdekedjan som helhet.

Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom Midsonas affärsmodell bygger på livsmedelsproduktion och distribution är resurseffektivitet och minimering av svinn centrala för att uppnå miljömässig hållbarhet. Koncernen har ett fokus på att minska spill och förbättra processer genom optimerad planering, transport och logistik. Midsonas fokus på området främjar hållbar användning av jordbruksråvaror samt minskar klimatpåverkan per producerad enhet. Minskade materialförluster stärker både lönsamhet och Midsonas bidrag till en mer cirkulär livsmedelskedja.

5. Osorterat avfall i leverantörskedjan
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Negativ inverkan kan uppstå i leveranskedjan till följd av bristfällig avfallshantering och låg grad av materialåtervinning i vissa utvecklingsländer från vilka Midsona köper råvaror och produkter. I dessa regioner saknas ofta etablerade system för avfallsseparering och återvinning, vilket leder till att en större andel avfall deponeras eller förbränns utan energiåtervinning. Detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser, förorening av mark och vatten samt förlust av värdefulla materialflöden. Skillnader i avfallshantering mellan utvecklings- och industriländer innebär därmed en ojämlik miljöpåverkan i värdekedjan och ökar de indirekta klimat- och resursrelaterade effekterna av Midsonas inköp.

Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom Midsonas affärsmodell bygger på ett brett nätverk av leverantörer inom global livsmedelsproduktion och förädling är ansvarsfull resurs- och avfallshantering i värdekedjan en central faktor för hållbar råvaruförsörjning. Inom strategins pelare ”Kostnads- och kapitaleffektivitet” prioriteras förbättrad spårbarhet, hållbara inköp och minimering av avfall i hela produktlivscykeln. Genom att ställa krav på leverantörer för att förbättra lokala rutiner för avfallshantering kan Midsona bidra till att minska resursförluster och klimatpåverkan i de delar av värdekedjan där infrastrukturen ännu är under utveckling.DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER 96

6. Kostnader kopplat till spill och kassering av livsmedel

Finansiell risk (uppströms och egen verksamhet)

Spill och kassering av livsmedel i lager, produktion och leverantörsled medför betydande kostnader kopplade till inköp, lagerhantering, transport och avfallshantering. Dessa förluster innebär att insatta resurser, såsom råvaror, energi och vatten, inte omvandlas till produkter som kan säljas, vilket innebär uteblivet ekonomiskt värde, försämrad lönsamhet och ineffektivt resursutnyttjande. En hög svinnnivå kan dessutom skapa osäkerhet i tillgång till produkter, vilket i sin tur kan leda till att större säkerhetslager behöver hållas för att undvika bristsituationer. Detta binder kapital, ökar lagringskostnader och kan försvåra en flexibel och effektiv produktion. På en livsmedelsmarknad med hög konkurrens kan detta minska kostnadseffektiviteten och pressa marginalerna, särskilt vid stigande råvarupriser eller störningar i leveranskedjan.

Koppling till strategi/affärsmodell:
Eftersom Midsonas affärsmodell bygger på livsmedelsproduktion och distribution är minimering av svinn och spill avgörande för att säkra både ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Fokus ligger på att optimera processer, planering och lagerhantering för att minska livsmedelsavfall och öka resurseffektiviteten. Genom förbättrad produktionsstyrning, datadriven efterfrågeplanering och samarbete med leverantörer kan Midsona reducera svinnkostnader och samtidigt stärka koncernens cirkulära och kostnadseffektiva värdekedja.

HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

E5-1 POLICYER FÖR RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI

Frågan om resursanvändning och cirkulär ekonomi hanteras i Midsonas hållbarhetspolicy, vilken beskrivs i ESRS E1. Mer om cirkulär ekonomi går att finna i policyn under sektion 6.5 Resources and Circular Economy. Policyn anger att Midsona ska hantera koncernens inverkan och risker kopplade till resursanvändning och cirkulära lösningar i den egna verksamheten samt i värdekedjan.

Midsona erkänner att en betydande del av miljöpåverkan sker i leverantörsledet och arbetar därför aktivt med att förbättra avfallshanteringen även utanför den egna verksamheten. Midsona strävar efter att minska användningen av jungfruliga material, öka andelen återvunna, återanvända och förnybara resurser i koncernens förpackningar samt säkerställa att alla förpackningar är återvinningsbara. Midsona arbetar även för att minska spill och kassation i den egna verksamheten och främja hållbar produktion och konsumtion.

Genom dessa åtaganden bidrar Midsona till en mer resurseffektiv och cirkulär livsmedelskedja i linje med EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. Policyn kompletteras av Midsonas uppförandekod samt uppförandekod för leverantörer, vilka tillsammans utgör grunden för implementering och uppföljning av koncernens cirkularitetsarbete.

E5-2 ÅTGÄRDER OCH RESURSER FÖR RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI

RESURSINFLÖDEN, INKLUSIVE RESURSANVÄNDNING

1. Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvunnet material i förpackningar
Finansiell omställningsrisk (egen verksamhet)

Åtgärder för att förebygga eller minska risk
Midsona fokuserar på att säkerställa att förpackningsdesignen uppfyller kommande krav från kunder, konsumenter och regelverk gällande återvinningsbarhet, återvunnet innehåll och resurseffektivitet. Förpackningsmaterialens klimatpåverkan adresseras i koncernens klimatomställningsplan med målsättningen att på sikt tillhandahålla produkter med förpackningar som är 100 procent återvinningsbara och tillverkade med en viss andel återvunnet material. För mer information se E1-1.

För att möta ökade krav och framtida regelverk, såsom PPWR, pågår ett projekt under 2025–2026 med att ta fram en färdplan för optimering av förpackningsportföljen, vilken även omfattar scenarioanalyser av kostnadsutvecklingen för avfallshantering samt inkludering av resultaten i koncernens riskrapportering.

Midsona arbetar med att öka andelen återvunnet material i förpackningar och att successivt övergå till monomaterial som underlättar återvinning. Koncernen samarbetar med förpackningsleverantörer för att främja innovation och utveckla materiallösningar som kombinerar livsmedelssäkerhet med cirkularitet. Effektiviseringsåtgärder i produktionen och minskade materialvikter bidrar samtidigt till att motverka ökade råvarukostnader. Midsona deltar även i branschinitiativ och samarbeten för att driva utvecklingen av skalbara lösningar och påverka framtida regelverk. Inom det pågående projektet att ta fram en färdplan för förpackningsportföljen identifieras ytterligare och konkreta områden att arbeta med de kommande åren för att säkerställa en hållbar och kostnadseffektiv förpackningsportfölj framåt.

Åtgärder för gottgörelse
Direkt gottgörelse är inte tillämplig, då riskerna är kopplade till kommande regelkrav snarare än redan uppkommen inverkan. Midsona fokuserar i stället på att minska exponeringen genom aktiv anpassning till lagstiftning, dialog med branschorganisationer och deltagande i initiativ för standardisering av förpackningslösningar. Genom arbetet med cirkulära förpackningar, ekodesign och ökad materialåtervinning bidrar Midsona till att minska resursanvändning och klimatpåverkan i värdekedjan. Övergången till mer hållbara material och minskad förpackningsmängd skapar samtidigt förutsättningar för ökad kostnadseffektivitet och stärker Midsonas position som en ledande aktör inom hållbara livsmedel. Arbetet ligger i linje med strategins pelare ”Kostnads- och kapitaleffektivitet”, som betonar resurseffektivitet och kontinuerliga processförbättringar, samt stödjer koncernens hållbarhetsramverk som vägleder arbetet med att förverkliga Midsonas strategi och mission.

Uppföljning och kontroll
Midsona följer upp utvecklingen av regleringar, materialkostnader och leverantörsexponering inom ramen för koncernens hållbarhetsstyrning och riskhantering. Indikatorer såsom andel återvunnet material, återvinningsbarhet och förpackningsvikter övervakas årligen. Resultaten används som underlag för strategiska beslut om inköp, produktutveckling och långsiktig investeringsplanering. Pågående förpackningsprojekt inkluderar även att ta fram förslag på hur uppföljning av förpackningar kan förbättras ytterligare för att säkerställa en kostnadseffektiv och hållbar förpackningsportfölj som är i linje med kommande lagkrav.

RESURSUTFLÖDEN RELATERADE TILL PRODUKTER OCH TJÄNSTER

2. Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvinningsbart förpackningsmaterial
Finansiell omställningsrisk (uppströms)

Åtgärder för att förebygga eller minska risk
Midsona hanterar risken kopplad till ökade kostnader för återvinningsbart förpackningsmaterial genom ett systematiskt arbete med materialeffektivitet, leverantörsdiversifiering och innovationssamarbeten. Koncernen analyserar löpande prisutvecklingen på förpackningsmaterial och följer förändringar i marknadstillgång, särskilt för plast- och pappersbaserade material med återvinningsbar design. Genom samarbete, kunskaps- och informationsdelning mellan inköpsavdelningarna i koncernen minskas exponeringen för plötsliga prisfluktuationer.

För att möta ökade krav och framtida regelverk, såsom PPWR, pågår också ett projekt under 2025–2026 med att ta fram en färdplan för optimering av förpackningsportföljen, vilken även omfattar scenarioanalyser av kostnadsutvecklingen för avfallshantering samt inkludering av resultaten i koncernens riskrapportering.

För att begränsa effekterna av ökade materialkostnader arbetar Midsona med att minska den totala mängden förpackningsmaterial per produkt samt att optimera designen för ökad återvinningsbarhet, utan att kompromissa med livsmedelssäkerheten. Koncernen utvecklar successivt monomaterialförpackningar och utvärderar alternativ till fossilbaserade råvaror. Dessutom pågår initiativ för att standardisera förpackningslösningar inom koncernen, vilket möjliggör effektivisering samt minskad komplexitet i inköpsledet.

Åtgärder för gottgörelse
Direkt gottgörelse är inte tillämplig eftersom risken är finansiell och framåtblickande. Midsona fokuserar i stället på att stärka koncernens motståndskraft genom att utveckla kostnadseffektiva lösningar, förbättra leverantörsrelationer och öka intern kunskap om hållbara materialval och cirkulära affärsmodeller. Genom att driva innovation inom förpackningsdesign och öka andelen återvinningsbara material bidrar Midsona till en mer cirkulär värdekedja och reducerar klimatpåverkan över tid. Arbetet ligger i linje med strategin, som fokuserar på optimerade processer och resurseffektivitet. Genom hållbar produktutveckling och medvetna materialval stärks både varumärket och konkurrenskraften.DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem  ESRSE5:  Cirkulärekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER 97

Uppföljning och kontroll

Midsona följer upp utvecklingen av materialkostnader, tillgång till återvinningsbara material och leverantörsberoenden inom ramen för koncernens risk- och inköpsstyrning. Indikatorer såsom andelen återvinningsbart material, genomsnittlig förpackningsvikt och förpackningens klimatavtryck mäts och utvärderas årligen på totalnivå för hela förpackningsportföljen. Resultaten används för att styra produktutveckling, investeringsbeslut och prioriteringar mot Midsonas mål.

3. Förlust av materialvärde och klimatpåverkan från icke-återvinningsbara förpackningar

Faktisk negativ inverkan (nedströms)	Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona hanterar nedströms inverkan från icke-återvinningsbara förpackningar genom att stegvis fasa ut material och designlösningar som försvårar återvinning.	Det pågående arbetet med att ta fram en färdplan för optimering av förpackningsportföljen är ett viktigt steg i att säkerställa en minskad inverkan på miljön från förpackningar. Koncernen följer ekodesignprinciper, där förpackningar utvärderas utifrån återvinningsbarhet, materialval och klimatpåverkan.

Samarbeten med branschorganisationer och återvinningsaktörer syftar till att förbättra förutsättningarna för materialåtervinning på de marknader där Midsonas produkter säljs. För att minska klimatpåverkan från förpackningar har Midsona antagit målet att alla förpackningar ska vara återvinningsbara, i enlighet med PPWR. Under 2025 hade en högre andel av koncernens förpackningar återvinningsbar design, där arbetet fortsätter med att ersätta flerskiktsmaterial och icke-separerbara komponenter med monomateriallösningar, se föregående sida för mer detaljer om åtgärder. Ett nära samarbetet med leverantörer är viktigt för att öka andelen återvunnet innehåll och på så sätt driva utvecklingan av mer resurseffektiva alternativ.

Övergång från multi- till monomaterial

Midsona planerar att fram till 2030 ställa om alla förpackningar till återvinningsbara material. I Danmark har Midsona initierat samarbeten med leverantörer för att övergå helt från multimaterialfolie till monomaterial i den egna produktionen. Inom koncernens skönhetssortiment är fokus på att säkerställa att pumpar och tuber består av monomaterial. Vidare planeras en övergång från nuvarande etiketter på glasförpackningar till etiketter med vattenlösligt lim.

För några produkter genomför Midsona en omställning från konventionella plastburkar till burkar tillverkade av återvunnen plast. Samtidigt ersätts befintliga etiketter med plastetiketter, vilket resulterar i en förpackningslösning som helt består av plast och därmed uppfyller kraven på monomaterial. Omställningen förbättrar förpackningarnas återvinningsbarhet och bidrar till en mer cirkulär materialanvändning. Därutöver avvecklas användningen av folie på både etiketter och kartonger, vilket ytterligare stärker förpackningarnas miljöprestanda genom att minska materialkomplexitet och underlätta återvinning.

Åtgärder för gottgörelse

Direkt gottgörelse är inte tillämplig eftersom inverkan uppstår i avfallsledet efter produktens användning. Midsona fokuserar i stället på att minska framtid inverkan genom designförbättringar, informationsinsatser till konsumenter om korrekt sortering samt deltagande i producentansvarssystem som säkerställer ansvarsfull hantering av förpackningsavfall. Genom ökad återvinningsbarhet, lägre materialvikter och övergång till återvunnet material bidrar Midsona till att minska resursförbrukning och klimatutsläpp i produktens slutfas. Arbetet ligger i linje med koncernens strategi som fokuserar på resurseffektivitet och processförbättring, samt hållbar produktutveckling och cirkulära lösningar.

Uppföljning och kontroll

Midsona följer årligen upp andelen återvinningsbara och återvunna material i koncernens förpackningar samt deras klimatpåverkan. Resultaten integreras i koncernens hållbarhetsrapportering och används som beslutsunderlag för produktutveckling och inköpsprioriteringar.

AVFALL

4. Förlust av materialvärde under processer i leverantörskedjan

Faktisk negativ inverkan (uppströms)	Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona hanterar materialförluster i leveranskedjan genom att identifiera kritiska steg i produktions- och logistikflöden där spill och kassering riskerar att uppstå.	Arbetet omfattar löpande dialog med leverantörer och produktionspartners för att förbättra hantering, lagring och transport av råvaror och produkter. Processoptimering och kvalitetskontroller används för att minska mängden skadat eller kasserat material innan det når produktionen.

En annan åtgärd som Midsona har fortsatt med under 2025 är att skänka produkter med kort utgångsdatum till Matmissionen i Sverige (inititiv av Sveriges Stadsmissioner) som uppstår i samband med produktion av koncernens produkter hos några av leverantörerna. För att förebygga materialförluster arbetar Midsona med effektivare produktionsplanering, optimerad temperatur- och fuktkontroll i transporter samt förbättrad spårbarhet i leveranskedjan. Koncernen uppmuntrar leverantörer att implementera rutiner för svinnreducering och att rapportera avvikelser kopplade till spill. Digitala uppföljningssystem används i ökande grad för att analysera orsaker till förluster och stödja kontinuerliga förbättringar.

Som en del av detta arbete uppmuntras leverantörer att införa strukturerade miljöledningssystem, exempelvis ISO 14001, 9001 och Good Manufacturing Practices (GMP) som stöd för att identifiera och hantera resursförluster, utsläpp och annan miljöpåverkan i produktionsprocessen. Midsona följer upp dessa aspekter inom ramen för koncernens hållbarhetsstyrning och leverantörsbedömningar, där risker och förbättringsområden identifieras och tas i beaktning vid fortsatt arbete inom området.

Åtgärder för gottgörelse

Direkt gottgörelse är inte tillämplig, eftersom inverkan sker i leverantörsledet. Midsona fokuserar i stället på att minska framtida förluster genom kompetensdelning, samarbete och utbildning kring resurseffektiva arbetssätt i värdekedjan. Genom att minska spill och kassering stärker Midsona både resurseffektivitet och klimatprestanda i värdekedjan. Koncernen undersöker möjligheter att ta tillvara på sidoströmmar från produktion och att använda restprodukter i nya tillämpningar, vilket stödjer övergången till en mer cirkulär livsmedelskedja.

Uppföljning och kontroll

Materialförluster följs upp genom interna nyckeltal för svinn och resursanvändning. Data används för att identifiera förbättringsområden, jämföra resultat mellan anläggningar och utvärdera effektiviteten i genomförda åtgärder. Resultaten rapporteras årligen inom ramen för Midsonas hållbarhetsstyrning. Utöver detta ser koncernen över möjligheter att arbeta mer systematiskt med området framöver.

5. Osorterat avfall i leverantörskedjan

Faktisk negativ inverkan (uppströms)	Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona hanterar risken för negativ inverkan kopplad till osorterat avfall i leveranskedjan genom krav på hållbara produktions- och avfallshanteringsrutiner hos leverantörer.	I leverantörsbedömningen ingår miljörelaterade kriterier som avfallshantering och efterlevnad av lokala och internationella miljölagar. Leverantörer som uppvisar brister uppmanas att ta fram handlingsplaner och genomföra förbättringar inom avfallssortering och hantering.

Midsona prioriterar samarbeten med leverantörer som kan uppvisa etablerade system för avfallsseparering, återvinning och spårbarhet. Utbildning, uppföljning och leverantörsdialog används för att stärka förståelsen för miljömässiga risker och förbättra rutiner för sortering, återvinning och minskad deponering. Även här arbetar koncernen med att identifiera på vilka sätt Midsona kan arbeta mer systematiskt för att hantera negativ inverkan från avfallshantering i leverantörsledet.

Åtgärder för gottgörelse

Direkt gottgörelse är inte tillämplig, då inverkan uppstår i leverantörsled där Midsona saknar operativ kontroll. Koncernen fokuserar i stället på att minska framtid inverkan genom inköpspåverkan, kravställning och partnerskap med leverantörer som delar Midsonas ambition om resurseffektivitet och cirkularitet. Genom att främja förbättrad avfallshantering och ökad återvinning i leverantörsledet bidrar Midsona till att minska resursförluster, klimatutsläpp och miljöbelastning i de regioner där infrastrukturen för avfallshantering är svag. Arbetet med ansvarsfulla inköp och leverantörsstyrning är centrala verktyg för att uppnå hållbarhet i hela värdekedjan och ett område som kontinuerligt ses över och vidareutvecklas.DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER 98

Uppföljning och kontroll
Avfallshantering ingår idag i Midsonas process för leverantörsbedömning och uppföljning. Detta är ett pågående arbete och syftar till att skapa en bättre översikt av leverantörers inverkan inom området samt att identifiera förbättringsåtgärder.

Kostnader kopplat till spill och kassering av livsmedel
Finansiell risk (uppströms och egen verksamhet)
Åtgärder för att förebygga eller minska risk

Midsona hanterar risken för ökade kostnader kopplade till spill och kassering av livsmedel genom ett systematiskt arbete med resurseffektivitet och produktionsoptimering. Koncernen kartlägger svinnkällor i både egna produktionsled och hos leverantörer för att identifiera förbättringsmöjligheter. Arbetet omfattar förbättrad planering av produktion och lagerhållning, optimerad logistik samt kvalitetssäkring för att minska risken för kassering på grund av utgången hållbarhet eller hanteringsfel.

Midsona tillämpar rutiner för att minska svinn i hela värdekedjan, inklusive just-in-time-produktion, förbättrad efterfrågeprognostisering och standardiserade lagringsprocesser. Leverantörer uppmuntras att rapportera spilldata och implementera effektivare processer för att minska råvaru- och produktförluster. I egna produktionsenheter arbetar Midsona med att optimera batch-storlekar och förpackningsflöden för att minimera restvolymer och kassering.

I Frankrike har Midsona automatiserat analysen och beräkningen av nettobehovet av halvfabrikat genom ERP-systemet, baserat på försäljningsprognoser. Åtgärden stärker planeringsprecisionen och bidrar till mer effektiva lagernivåer. Prognosprecisionen följs upp löpande och under 2025 har lagervärdet minskat jämfört med 2024, vilket i sin tur har bidragit till minskat svinn. Som en kompletterande åtgärd genomförs månatliga analyser för att identifiera långsamt rörligt lager i syfte att möjliggöra tidiga och förebyggande kommersiella åtgärder.

För att undvika livsmedelsavfall arbetar även Midsona med alternativa kanaler, som att donera produkter med kort utgångsdatum till välgörenhetsorganisationer eller säljer dem till rabatterat pris. I Sverige har Midsona haft ett nära samarbete med Matmissionen sedan 2022 till vilka koncernen skänker produkter med kort utgångsdatum. Sedan starten har Midsona skänkt över 40 ton mat.

Åtgärder för gottgörelse
Direkt gottgörelse är inte tillämplig eftersom risken är ekonomisk och framåtblickande. Midsona fokuserar i stället på att begränsa framtida förluster genom förbättrad datainsamling, utbildning och erfarenhetsutbyte mellan produktionsenheter och leverantörer. Genom att minska svinn och kassering bidrar Midsona till lägre råvaruanvändning, minskade klimatutsläpp och förbättrad resurseffektivitet. Arbetet stärker även koncernens lönsamhet och konkurrenskraft genom kostnadsbesparingar och effektivare produktion.

Uppföljning och kontroll
Livsmedelsavfall följs upp genom interna nyckeltal och rapporteras inom ramen för koncernens hållbarhetsstyrning. Resultaten används för att identifiera ineffektiva processer och prioritera förbättringsåtgärder i produktion och leverantörsled. Analys av ekonomiska förluster kopplade till spill ingår i Midsonas riskbedömning och används som beslutsunderlag för investeringar i teknik- och processförbättringar.

MÅTT OCH MÅL E5-3 MÅL FÖR RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI

Midsonas hållbarhetsmål har fastställts i linje med koncernens hållbarhetspolicy, som anger hur Midsona integrerar miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade hänsyn i strategi, affärsmodell och värdekedja. Policyn utgör ramen för identifiering och hantering av väsentliga inverkan, risker och möjligheter, och ligger till grund för målformulering, prioritering och uppföljning, inklusive mål kopplat till cirkulär ekonomi.

Som ett led i att säkerställa efterlevnad av koncernens hållbarhetpolicy och hantera den negativa inverkan och finansiella risk Midsona har identifierat kopplat till resursinflöden, resursutflöden och livsmedelsavfall, har målen som presenteras i detta avsnitt fastslagits. Specifika mål för avfall i leverantörskedjan har ännu inte fastställts. Arbetet med att definiera sådana mål planeras att slutföras under 2026, inklusive etablering av relevanta nyckeltal för att följa upp framsteg samt utveckling av implementeringsplaner för samtliga mål inom koncernen.

Förpackningsmaterial
Under 2025 har Midsona uppdaterat förpackningsmålet som nu är fastställt i enlighet med lagkraven i PPWR och främjar en mer cirkulär användning av resurser:
* 100 procent av förpackningarna ska vara återvinningsbara senast år 2030, med basår 2025. Se utfall i avsnitt E5-5.

Målet kommer att utvidgas under kommande år, där arbetet omfattar minskning av jungfruliga materialflöden samt ökad användning av återvunnet material i förpackningar. Genom att säkerställa att samtliga förpackningar är återvinningsbara senast 2030 och successivt öka andelen återvunnet plastinnehåll, bidrar Midsona till att minska miljöpåverkan från förpackningar och stödja övergången till en cirkulär och mer resurseffektiv ekonomi.

Målsättningen utgår även från kaskadprincipen, där resurser ska användas så högt upp i avfallshierarkin som möjligt och cirkulera så länge som möjligt innan de går till återvinning eller energiutvinning. Revideringen av det tidigare målet om 100 procent återvinningsbara plastförpackningar senast 2025 har varit nödvändigt för att ta ett helhetsgrepp om förpackningsportföljen utifrån ett PPWR-perspektiv och de uppdaterade riktlinjer det innebär.

Livsmedelsavfall
Under 2025 har Midsona uppdaterat livsmedelsavfallsmålet:
* Minska livsmedelsavfall som inte är lämpligt för mänsklig konsumtion med 50 procent till 2030 från basår 2025. Se utfall i avsnitt E5-5.

Målet syftar till att minska mängden livsmedelsavfall som inte kan åter användas eller återvinnas för konsumtion av människor i värdekedjan. Genom att halvera volymerna till 2030 bidrar Midsona till att minska resursförluster och klimatpåverkan kopplad till livsmedelsproduktion, samtidigt som målnivån harmoniserar med kund- och branschinitiativ för minskat livsmedelsavfall. Då målet har reviderats till att enbart fokusera på livsmedelsavfall som inte är lämpligt för mänsklig konsumtion, har målets basår satts till 2025 även om tidigare rapportering av matsvinn har utförts. Målen är inte verifierade av extern part.

E5-4 RESURSINFLÖDEN

Midsonas totala vikt av produkter och material som använts under rapporteringsperioden utgörs till största delen av biologiska material, främst livsmedelsrelaterade råvaror. Midsona har i nuläget avgränsat biologiska material med hållbart ursprung till koncernens ekologiska sortiment samt till pappersbaserat förpackningsmaterial som är FSC-certifierat. En relativt låg andel av Midsonas totala vikt av produkter och material härrör från återvunnet material. Detta beror huvudsakligen på att merparten av koncernens produkter består av biologiska material, såsom livsmedel, vilka i de flesta fall inte kan baseras på återvunnet innehåll. Den rapporterade vikten av återvunnet material avser därför främst förpackningsmaterial som Midsona köper in med återvunnet innehåll.

Resursinflöden	2025 Total vikt (ton)	2025 Andel av total vikt	2024 Total vikt (ton)	2024 Andel av total vikt
Totalvikten av produkter och material	69 917	100 %	73 886	100 %
Totalvikten av biologiskt material	54 812	78 %	56 240	76 %
Totalvikten av biologiskt material med hållbart ursprung	43 194	62 %	42 371	57 %
Totalvikten av återanvänt material	2 505	4 %	2 092	3 %

E5-5 RESURSUTFLÖDEN

Midsona erbjuder ett brett utbud av produkter inom hälsa, välbefinnande och hållbar livsstil, fördelat över olika varumärken. Förpackningsmaterial som används till koncernens produkter inkluderar material som plast, papper, glas, metal, aluminium och trä. Under 2025 har andelen återvinningsbart förpackningsmaterial ökat med 4 procentenheter jämfört med föregående år. En tydlig ökning noteras särskilt för plast, där andelen återvinningsbart material har ökat med 32 procent, från 50 till 65 procent av alla platsförpackningar. Utvecklingen är i linje med koncernens strategi för resursutflöden relaterade till produkter och tjänster.

Resursutflöden	2025 Total vikt (ton)	2025 Andel av total vikt	2024 Total vikt (ton)	2024 Andel av total vikt
Totalvikten av produktförpackningar	4 951	100 %	4 528	100 %
Totalvikten av återvinningsbart material i produktförpackningar	2 907	59 %	2 501	55 %

Livsmedelsavfall
Tabellen visar hur livsmedelsavfall som inte är lämpligt för mänsklig konsumtion hanterades under 2025, uppdelat på livsmedelsavfall som i första hand återanvänds, exempelvis som djurfoder eller biomassa, samt det avfall som slutligen går till spillo.| Livsmedelsavfall som inte är lämpligt för mänsklig konsumtion | Total vikt (ton) | Andel av total vikt |
| :--- | :--- | :--- |
| Återanvänds till djurfoder | 323 | 41 % |
| Återanvänds till biomassa eller gödsel | 424 | 54 % |
| Återanvänds på andra sätt | 8 | 1 % |
| Går till spillo | 28 | 4 % |
| Totalt | 784 | 100 % |

DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2: Allmäna upplysningar
ESRS E1: Klimatförändringar
ESRS E2: Föroreningar
ESRS E3: Vatten och marina resurser
ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5: Cirkulär ekonomi
ESRS S1: Den egna arbetskraften
ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1: Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
100
REDOVISNINGSPRINCIPER
E5
Upplysningskrav i ESRS
Datapunkt/Mått
Redovisningsprincip
E5-4 Resursinflöden
Resursinflöden Omfattar externa resursinflöden av råvaror, färdiga varor och förpackningsmaterial som använts under rapporteringsperioden, mätt i kg. Totalvikten för biologiskt material är avgränsat till råvaror och färdiga varor för livsmedel och förpackningsmaterial i papper och bioplast.
E5-5 Resursutflöden
Resursutflöden Omfattar distributions- och konsumentförpackningar för produkter, mätt i kg, som säljs externt under egna och licensierade varumärken.
Livsmedelsavfall
Omfattar livsmedelsavfall, mätt i kg, från lager och produktionsanläggningar, både råvaror och färdiga varor som antingen återanvänds eller går till spillo.

S1 DEN EGNA ARBETSKRAFTEN

Midsonas medarbetare är grunden för koncernens förmåga att utveckla, producera och leverera hälsosamma och hållbara produkter. En trygg, inkluderande och motiverande arbetsmiljö främjar både välbefinnande och engagemang. Insatser för att förebygga arbetsrelaterade skador och stress, tillsammans med initiativ som stärker jämställdhet och mångfald, bidrar till att stärka koncernen och dess medarbetare. Genom dessa åtgärder skapas en arbetsplats där människor kan växa och bidra på bästa sätt.

Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år
- Finansiell risk
- Negativ inverkan
+ Finansiell möjlighet
+ Positiv inverkan

VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT
Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms	Kort sikt
Arbetsvillkor	Medarbetares hälsa och säkerhet i arbetet Negativ inverkan på hälsa och säkerhet för den egna arbetskraften baserat på risk för arbetsrelaterade skador och stressrelaterade hälsoproblem.	Faktisk negativ inverkan		l		l
Likabehandling och lika möjligheter för alla	Jämställdhet och mångfald i organisationen Negativ inverkan på den egna arbetskraften relaterad till potentiellt otillräcklig implementering av policyer och processer för att säkerställa jämställdhet och mångfald.	Potentiell negativ inverkan		l		l

102

VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

ESRS 2 SBM-3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL

Följande avsnitt beskriver Midsonas väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till den egna arbetskraften. Midsonas medarbetare utgör grunden för koncernens förmåga att producera, utveckla och leverera hälsosamma och hållbara produkter. En trygg, inkluderande och motiverande arbetsmiljö är därför central för Midsonas affärsmodell och strategiska mål.

Medarbetare som berörs av Midsonas inverkningar, risker och möjligheter är egna anställda och inhyrd personal (se definition i redovisningsprinciperna för S1). Med hänsyn till verksamhetens karaktär och de länder där Midsona är verksamt bedöms risken för kränkning av grundläggande arbetsrelaterade rättigheter, såsom tvångsarbete, barnarbete och människohandel, som mycket låg.

Inom koncernen identifieras generellt inte några väsentliga risker eller möjligheter som enbart berör enskilda grupper av medarbetare. Midsonas riktlinjer och processer gäller i huvudsak samtliga medarbetare, exempelvis avseende arbetsmiljö, kompetensutveckling och likabehandling. Däremot finns vissa skillnader mellan länder och verksamheter som beaktas. Lokala arbetsmiljörisker kan variera beroende på typ av arbete eller produktionsanläggning. HR och chefer i respektive land ansvarar för att identifiera och hantera dessa specifika risker, bland annat genom anpassade utbildningar, instruktioner, rutiner och arbetsmiljöinsatser. Vid behov riktas även särskilda utvecklingsinsatser till vissa grupper, exempelvis nyanställda eller ledare i nya roller, för att stärka kompetens och trivsel.

Bedömning av sociala risker

Inom ramen för den genomförda DMA:n har Midsona inte identifierat några grupper av medarbetare som kan klassificeras som särskilt riskutsatta eller sårbara i förhållande till koncernens verksamhet, arbetsmiljö eller arbetsvillkor. Bedömningen baseras på verksamhetens karaktär, de länder där Midsona är verksamt samt de etablerade processerna för arbetsmiljö, likabehandling och dialog.

Arbetsmiljö, säkerhet och hälsa hanteras genom etablerade processer och rutiner som omfattar samtliga medarbetare och anpassas lokalt vid behov. Genom förebyggande åtgärder, utbildning och systematisk uppföljning säkerställs att risker för skada minimeras för alla medarbetare, oavsett arbetsuppgifter eller arbetsmiljö. Eftersom inga sådana grupper har identifierats finns heller inga behov av särskilda strategier eller åtgärder riktade enbart till riskutsatta eller sårbara personer. Midsonas befintliga riktlinjer och processer för arbetsmiljö, hälsa, säkerhet och lika möjligheter gäller samtliga medarbetare och bedöms vara tillräckliga för att förebygga hinder och säkerställa trygga och jämlika arbetsvillkor.

Den huvudsakliga sociala inverkan som identifierats rör hälsa och säkerhet i arbetet samt likabehandling och lika möjligheter. I produktions- och logistikverksamheten kan det finnas risker för arbetsrelaterade skador, ergonomiska belastningar och stress, vilket kan påverka både välbefinnande och effektivitet. På samma sätt kan bristande fokus på jämställdhet, mångfald och inkludering leda till ojämlika karriärmöjligheter, minskat engagemang och svårigheter att attrahera och behålla kompetens. Ett starkt och hälsosamt arbetsklimat bidrar till högre produktivitet, kvalitet och innovationsförmåga, faktorer som direkt stödjer koncernens övergripande mål om hållbar tillväxt. Arbetet med arbetsmiljö, hälsa, mångfald och inkludering utgår från Midsonas mission: ”Vi hjälper människor och planet till ett hälsosammare och hållbarare liv.”

Strategins påverkan på medarbetare

Midsonas strategi bygger på att skapa lönsam och hållbar tillväxt genom starka varumärken, förbättrad operationell effektivitet och en långsiktigt hållbar organisation. Eftersom koncernens affärsmodell är beroende av hög kvalitet i produktion, logistik och produktutveckling har koncernen identifierat att strategin direkt påverkar arbetsvillkor, kompetensbehov och arbetsmiljö för den egna arbetskraften.

Affärsmodellen ställer höga krav på en säker arbetsmiljö och kompetenta medarbetare. Detta innebär att arbetsmiljöarbete, hälsa och säkerhet samt kompetensutveckling är integrerade delar av strategins genomförande. Midsona har anpassat koncernens processer för att säkerställa att omställningar, effektiviseringsprogram och förändrade produktionsflöden inte leder till ökade risker för olyckor, arbetsrelaterad belastning eller försämrade villkor. Ökad digitalisering och effektivisering innebär också nya kompetensbehov, vilket integreras i HR-planeringen och utvecklingsinsatser.

Strategin inkluderar ett aktivt arbete med kulturfrågor, såsom mångfald och inkludering, för att säkerställa att förändringar i organisationens arbetssätt inte skapar ojämlik inverkan eller risk för diskriminering. Genom återkommande medarbetarundersökningar, dialogmöten, och lokala arbetsmiljökommittéer följer Midsona upp hur strategiska beslut påverkar arbetsbelastning, engagemang och välbefinnande, och vid behov genomförs åtgärder för att mildra identifierade inverkningar.

Sammanfattningsvis har Midsona integrerat hänsyn till den egna arbetskraften i genomförandet av affärsstrategin genom att:
* Identifiera hur förändringar kan påverka arbetsvillkor, hälsa och kompetens.
* Anpassa arbetssätt, HR-processer och arbetsmiljörutiner för att förebygga risker.
* Övervaka inverkningar genom dialog, systematiskt arbetsmiljöarbete och löpande uppföljning.
* Agera med riktade insatser där väsentliga inverkningar uppstår.Konsekvenser för den egna arbetskraften kopplat till klimat- och miljöomställning Midsonas omställningsarbete för att minska klimatpåverkan och skapa mer hållbara produktions- och logistikflöden omfattar åtgärder som energieffektiviseringar, optimering av produktionslinjer, ökad digitalisering, minskade avfallsmängder, omställning till mer resurseffektiva lösningar och förstärkt kontroll över råvarors miljöpåverkan. Enligt den genomförda bedömningen har dessa åtgärder inte identifierats ge någon väsentlig negativ inverkan på den egna arbetskraften. Förberedelser görs dock löpande för att säkerställa att medarbetare har den kompetens som krävs för förändrade arbetsprocesser, exempelvis inom hållbara produktionsmetoder, energieffektiv drift, digitala verktyg och förbättrad spårbarhet för miljödata. Omställningen kan även skapa nya roller kopplade till inköp, produktutveckling, kvalitet, processoptimering och datahantering. Midsona arbetar aktivt för att stödja medarbetare genom dialog, planering, kompetensutveckling och intern rörlighet, för att förebygga eventuella risker och säkerställa trygga övergångar. Sammanfattningsvis innebär koncernens miljö- och klimatrelaterade initiativ att Midsona:

Identifierar kompetensbehov kopplade till omställningen.
Säkerställer utbildning och stöd för medarbetare.
Skapar möjligheter till nya roller och kompetensområden i en mer hållbar och klimatneutral framtida verksamhet.

ARBETSVILLKOR

1. Medarbetares hälsa och säkerhet i arbetet

Faktisk negativ inverkan (egen verksamhet)
Negativ inverkan på hälsa och säkerhet för den egna arbetskraften till följd av risk för arbetsrelaterade skador, oergonomisk belastning och stressrelaterade hälsoproblem, särskilt inom produktion, logistik och lagerhantering. Otillräcklig hantering av arbetsbelastning, säkerhetsrutiner eller psykosociala faktorer kan leda till ohälsa, sjukfrånvaro och minskat engagemang bland medarbetare.

Koppling till strategi/affärsmodell:
Midsonas affärsmodell bygger på effektiv produktion, starka varumärken och hållbara produkter. En trygg, säker och hälsosam arbetsmiljö är en förutsättning för att upprätthålla effektivitet och kvalitet i värdekedjan samt för att driva strategins tre pelare. Hälsa och säkerhet för medarbetare speglar även Midsonas mission ”Vi hjälper människor och planet till ett hälsosammare och hållbarare liv”, en princip som gäller både i och utanför organisationen.

LIKABEHANDLING OCH LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA

2. Jämställdhet och mångfald i organisationen

Potentiell negativ inverkan (egen verksamhet)
Negativ inverkan på den egna arbetskraften kan uppstå vid otillräcklig implementering av policyer och processer för jämställdhet, inkludering och mångfald. Brist på proaktiva åtgärder riskerar att leda till diskriminering, ojämlika karriärmöjligheter eller lönegap, vilket kan minska medarbetarnas välbefinnande, engagemang och förtroende. Detta kan även påverka Midsonas attraktionskraft som arbetsgivare och därmed den långsiktiga kompetensförsörjningen. Om koncernen inte lyckas attrahera och behålla den mest lämpliga kompetensen kan det i sin tur leda till försämrad innovationsförmåga, effektivitet och resultat.

Koppling till strategi/affärsmodell:
Midsonas strategi inkluderar etableringen av centrala HR-funktioner som ska säkerställa en enhetlig och rättvis personalhantering. Ett inkluderande och jämnställt arbetsklimat stärker engagemang och innovationskraft, vilket är avgörande för att utveckla hållbara och hälsosamma produkter, kärnan i Midsonas affärsidé. Koncernen har även tydliga mål om jämn könsfördelning i ledande positioner, vilket konkretiserar ambitionen om lika möjligheter för alla.

HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

S1-1 POLICYER FÖR DEN EGNA ARBETSKRAFTEN

Uppförandekod

Midsonas uppförandekod utgör grunden för koncernens syn på affärsetik och beskriver de principer som styr agerandet i relation till medarbetare, leverantörer, kunder och andra intressenter. Policyn omfattar områden som mänskliga rättigheter, antikorruption, rättvis konkurrens, miljöansvar och transparens. Alla medarbetare förväntas följa koden, som även ligger till grund för utbildning och löpande uppföljning inom koncernen. Genom denna kod säkerställer Midsona att verksamheten bedrivs på ett etiskt, ansvarsfullt och lagligt sätt i alla led. För mer information, se G1-1.

HR-policy

Midsona har en koncernövergripande HR-policy som styr hur koncernen hanterar frågor relaterade till den egna arbetskraften. Policyn syftar till att säkerställa en hälsosam, trygg och inkluderande arbetsmiljö, där jämställdhet och mångfald är integrerade delar av verksamheten. I detta ingår ett aktivt arbete för att motverka diskriminering baserat på etnicitet och ursprung, sexuell läggning, könsidentitet, politisk åsikt, religion, funktionsvariationer, social härkomst, ålder och hudfärg. Policyn fastställer även roller och ansvar i HR-arbetet samt principer för utbildning, uppföljning och kommunikation inom hela koncernen.

Policyn och övriga styrande dokument är tillgängliga för berörda intressenter genom publicering på Midsonas interna plattformar, där alla medarbetare har åtkomst. Policyn kommuniceras även via introduktionsprogram för nya anställda och genom regelbundna utbildningar som leds av HR-organisationen. För externa intressenter, såsom leverantörer och andra relevanta parter, görs policyn tillgänglig vid behov genom direkt kommunikation och dokumentdelning i samband med avtal och uppföljning.

Midsona är även anslutet till och arbetar i enlighet med ett antal internationella initiativ och principer relaterade till mänskliga rättigheter och socialt ansvar, däribland:
* FN:s Global Compact och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
* OECD:s riktlinjer för multinationella företag och OECD:s vägledning för tillbörlig aktsamhet i ansvarsfullt företagande.
* FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG:erna) med särskilt fokus på mål kopplade till anständiga arbetsvillkor, jämlikhet och hälsa.

Dessa ramar utgör grunden för Midsonas arbete med att respektera mänskliga rättigheter, främja anständiga arbetsvillkor och säkerställa efterlevnad av internationella standarder, inklusive ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. För mer information om Midsonas policer, se översikt i ESRS 2.

Midsonas HR-policy innehåller övergripande principer om likabehandling, mångfald och inkludering, men koncernen har i dagsläget inga särskilda, policyformulerade åtaganden om positiv särbehandling eller riktade insatser för specifika sårbara grupper inom den egna arbetskraften. Policyn godkänns av Midsonas styrelse och ägs av koncernledningen, med HR-chefer på regional nivå som ansvarar för lokal implementering och utbildning. Policyn bidrar till att säkerställa efterlevnad av arbetsrättsliga krav samt att Midsona fortsätter att vara en attraktiv och hälsosam arbetsgivare i linje med koncernens värderingar och långsiktiga hållbarhetsmål.

Kopplat till policyn har Midsona även ett antal etablerade rutiner:

Rutiner för hälsa inom verksamheten
Hälsorutin som stödjer HR-policyn och anger hur Midsona systematiskt arbetar för att främja medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Rutinen beskriver ansvarsfördelning, implementering, utbildning och uppföljning samt konkreta åtgärder och övervakning för att skapa en trygg, hälsofrämjande och balanserad arbetsmiljö. Fokus ligger på att förebygga ohälsa, minska sjukfrånvaro, främja fysisk aktivitet och hälsosamma vanor samt säkerställa balans mellan arbete och privatliv. Midsona uppmuntrar tobaksfrihet, hållbara mötesrutiner, ekologiska inköp och fysisk rörelse i vardagen.
Rutiner för arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljörutin som beskriver hur Midsona systematiskt arbetar för att säkerställa en trygg, inkluderande och hälsosam arbetsmiljö. Rutinen omfattar både fysiska, organisatoriska och sociala aspekter av arbetsmiljön och gäller för alla enheter inom koncernen. Syftet är att bevara och stärka medarbetarnas hälsa och arbetsförmåga under hela arbetslivet genom förebyggande insatser, riskhantering och aktivt samarbete mellan ledning, chefer och medarbetare. Rutinen tydliggör ansvarsfördelning, krav på utbildning och kommunikation samt rutiner för uppföljning och förbättring.
Rutin för organisatorisk och social arbetsmiljö
Midsonas rutin för organisatorisk och social arbetsmiljö omfattar alla medarbetare inom den egna arbetskraften. Rutinen syftar till att säkerställa en trygg, jämlik och inkluderande arbetsmiljö fri från diskriminering, trakasserier och ohälsosam arbetsbelastning. Den beskriver ansvarsfördelning mellan ledning, HR, chefer och medarbetare samt fastställer rutiner för utbildning, kommunikation och uppföljning.

Genom Midsonas policyer och rutiner tydligör koncernens sina åtagande för den egna arbetskraften att:
* Främja mångfald, jämlikhet och lika möjligheter.
* Förebygga och agera mot alla former av trakasserier och kränkningar.
* Säkerställa rimlig arbetsbelastning och psykosocialt välbefinnande.
* Ge chefer nödvändig kompetens och stöd.
* Regelbundet följa upp arbetsmiljön genom dialog, enkäter och riskbedömningar.Midsonas rutiner bidrar till att upprätthålla koncernens värderingar, stärka det sociala skyddet för arbetstagare och säkerställa efterlevnad av arbetsmiljölagstiftning i enlighet med ESRS S1-1. Midsona genomför regelbundna arbetsmiljöundersökningar, riskbedömningar och skyddsronder för att identifiera och hantera eventuella brister. Varje medarbetare förväntas ta ansvar för sin egen och andras arbetsmiljö genom att rapportera risker och delta i relevanta utbildningar.

S1-2 RUTINER FÖR KONTAKTER MED MEDARBETARE OCH DERAS FÖRETRÄDARE ANGÅENDE KONSEKVENSER

Midsona värdesätter en öppen och kontinuerlig dialog med medarbetare som en central del av arbetet med att skapa en trygg, inkluderande och motiverande arbetsmiljö. Koncernen arbetar systematiskt för att förstå perspektiven hos medarbetare som kan vara särskilt utsatta eller marginaliserade. Genom återkommande pulsmätningar, som innehåller frågor om inkludering, arbetsmiljö och trygghet, kan Midsona identifiera riskgrupper eller individer som upplever negativa inverkningar. Vid behov analyseras resultaten vidare och leder till riktade insatser, dialoger eller förbättringsåtgärder för att säkerställa att deras perspektiv tillvaratas. Genom att aktivt samla in medarbetares perspektiv och erfarenheter stärks beslutsfattande, prioriteringar och utvecklingen av strategier inom hela koncernen.

Midsona genomför medarbetarundersökningar som mäter engagemang, trivsel, ledarskap, arbetsbelastning och upplevelsen av fysisk och psykosocial arbetsmiljö, vilket görs kvartalsvis via självskattningsformulär. HR-ansvariga i respektive land säkerställer att dessa mätningar genomförs, att de är tillgängliga för samtliga medarbetare och att svar kan lämnas anonymt. Resultaten analyseras på koncernnivå och följs upp i respektive verksamhetsområde. Chefer och HR-funktioner använder resultaten som underlag för dialoger i arbetslagen och för att utforma konkreta förbättringsinitiativ. Utöver de större undersökningarna sker löpande dialoger genom

104 medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och samverkansforum mellan ledning och medarbetarrepresentanter. Dessa forum används för att diskutera frågor om hälsa och säkerhet, arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter samt jämställdhet och mångfald. På produktionsanläggningar sker även regelbundna skyddsronder och säkerhetsmöten, där medarbetare och chefer tillsammans identifierar risker och föreslår förbättringar. Vad gäller facklig representation varierar formerna för samverkan mellan länderna. I Sverige finns till exempel en samverkansgrupp med arbetsplatsombud som sammanträder fyra gånger per år. Under dessa möten diskuteras bland annat frågor som rör medarbetarnas arbetsmiljö och synpunkter, samt uppföljning av genomförda åtgärder.

Midsona främjar en kultur av öppenhet och delaktighet, där alla medarbetare uppmuntras att uttrycka sina åsikter, rapportera avvikelser och bidra till förbättringar. Kanaler för anonym rapportering av oegentligheter eller arbetsmiljörelaterade frågor finns tillgängliga genom koncernens visselblåsarfunktion. Koncernen utvärderar ändamålsenligheten i kontakterna med den egna arbetskraften genom flera kompletterande uppföljningar. Midsona säkerställer att dialogen fungerar och att koncernens kanaler för delaktighet och rapportering upplevs som tillgängliga och trygga. Utvärderingen sker bland annat genom:

Pulsmätningar och medarbetarenkäter, där resultat analyseras och vid behov leder till handlingsplaner.
Arbetsmiljöronder, arbetslagsmöten och medarbetarsamtal, där synpunkter samlas in och följs upp av ansvariga chefer.
Uppföljning av visselblåsarfunktionen för att identifiera återkommande frågor, risker eller behov av åtgärder.
Löpande dialog med skyddsombud och fackliga representanter, där gemensamma frågor följs upp och överenskomna åtgärder säkerställs.

Sammantaget säkerställer dessa processer att alla medarbetares röster är en integrerad del av Midsonas bolagsstyrning och beslutsprocesser. Engagemanget i arbetsstyrkan är en förutsättning för att uppnå koncernens mål om effektivitet, välmående och långsiktigt hållbar kompetensförsörjning.

S1-3 RUTINER FÖR ATT GOTTGÖRA FÖR NEGATIVA KONSEKVENSER OCH KANALER GENOM VILKA DE EGNA MEDARBETARNA KAN UPPMÄRKSAMMA PROBLEM

Midsona har tydliga policyer och processer för att säkerställa att alla medarbetare behandlas med respekt, värdighet och rättvisa. Arbetet med medarbetarfrågor styrs av koncernens uppförandekod, HR-policyer och tidigare nämnda lokala riktlinjer som omfattar arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, jämställdhet, mångfald, icke-diskriminering och föreningsfrihet. Midsona verkar för en säker, inkluderande och rättvis arbetsmiljö och tillämpar nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och repressalier. Medarbetare uppmuntras att rapportera oegentligheter, avvikelser eller arbetsmiljörelaterade problem genom flera etablerade kanaler:

I första hand till närmaste chef eller HR-partner.
Vid behov direkt till den centrala HR-funktionen.
Anonymt via Midsonas visselblåsarfunktion, som är tillgänglig för alla medarbetare och externa intressenter.

Alla rapporter hanteras konfidentiellt och opartiskt, och Midsona säkerställer att ingen utsätts för repressalier vid användning av dessa kanaler. Vid behov initieras utredningar och åtgärdsplaner för att återställa trygghet och säkerhet på arbetsplatsen.

För att stärka kännedom och förtroende för dessa processer informeras medarbetare regelbundet via intranät, utbildningar och introduktionsprogram. HR-funktionen följer upp inkomna ärenden och analyserar trender för att identifiera förbättringsområden kopplade till arbetsmiljö, ledarskap och organisationskultur. Genom dessa policyer och processer säkerställer Midsona att alla medarbetare har trygga, tydliga och tillgängliga vägar för dialog och rättelse, vilket bidrar till en stark och hållbar företagskultur.

S1-4 ÅTGÄRDER AVSEENDE VÄSENTLIGA KONSEKVENSER FÖR DEN EGNA ARBETSKRAFTEN OCH STRATEGIER FÖR ATT MINSKA DE VÄSENTLIGA RISKERNA OCH UTNYTTJA DE VÄSENTLIGA MÖJLIGHETERNA, VAD GÄLLER DEN EGNA ARBETSKRAFTEN, OCH DESSA ÅTGÄRDERS ÄNDAMÅLSENLIGHET

ARBETSVILLKOR

1. Medarbetares hälsa och säkerhet i arbetet

Faktisk negativ inverkan (egen verksamhet)	Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona styr arbetsmiljöarbetet genom arbetsmiljöpolicyn, uppförandekoden och lokala rutiner för hälsa och säkerhet.	Arbetet baseras på ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i enlighet med nationell lagstiftning, EU-direktiv och ILO:s kärnkonventioner. Koncernen följer regelbundet upp arbetsmiljön genom skyddsronder, riskbedömningar, skyddskommittéer och medarbetarundersökningar, samt har etablerade rutiner för att rapportera och utreda arbetsskador och tillbud.

Midsona arbetar proaktivt med att minska risken för arbetsrelaterade skador och ohälsa genom:
* Förebyggande säkerhetsåtgärder och utbildning i säkerhetsrutiner, ergonomi och krishantering.
* Program för psykisk hälsa och välmående, inklusive stöd vid stress och balans mellan arbete och privatliv.
* Ergonomiska förbättringar och riskbedömningar i produktionsmiljöer.
* Koncerngemensamma rutiner och processer för uppföljning av hälsa, säkerhet och tillbud.

Ett strukturerat arbetsmiljö- och säkerhetsprogram har vidareutvecklats och implementerats under året. Syfte är att tydliggöra förväntningar på säkra beteenden, stärka medarbetarengagemanget samt säkerställa enhetliga arbetssätt för hälsa och säkerhet på samtliga anläggningar. Följande är exempel på konkreta åtgärder:

Danska organisationen:
* Etablerat en formell arbetsmiljöorganisation över samtliga verksamheter, med tydlig roll- och ansvarsfördelning samt medarbetarrepresentation i arbetsmiljöfrågor, en strukturerad mötesstruktur, inklusive regelbundna möten på produktionsgolvet och uppföljning i ledningsforum.
* Genomfört en arbetsplatsbedömning med externt stöd för att säkerställa en oberoende och heltäckande analys av arbetsmiljörisker.
* Delat resultaten från arbetsplatsbedömningen inom samtliga avdelningar och tagit fram avdelningsspecifika handlingsplaner baserade på identifierade risker och medarbetares återkoppling.
* Infört regelbundna säkerhetsronder med fokus på bland annat brandskydd och generell arbetsplatssäkerhet.
* Infört en säkerhetsindikator på verksamhetsnivå som mäter antal arbetsdagar utan arbetsrelaterade olyckor.
* Stärkt det beteendebaserade ledarskapet genom att skiftledare agerar förebilder och aktivt påverkar säkra beteenden i det dagliga arbetet.

Franska organisationen:
* Genomfört en CAPEX-investering för att möjliggöra säker hantering av tunga material i syfte att minska manuella lyft och olycksrisker.
* Säkerställt daglig uppföljning av arbetsmiljö- och säkerhetsåtgärder genom morgonmöten baserade på visuell styrning enligt lean management-principer.
* Följt upp identifierade säkerhetsåtgärder kvartalsvis inom ramen för anläggningens säkerhetskommitté.
* Genomfört regelbundna brandövningar samt uppdaterat tillhörande rutiner och instruktioner.
* Genomfört riktade säkerhetsutbildningar för medarbetare, inklusive utbildning i första hjälpen, hantering av brandsläckare, elbehörighet, samt utbildning i truckkörning.Medarbetares välmående värnas också genom ett antal andra initiativ, såsom att erbjuda flexibla arbetstider och hybridarbete, friskvårdsbidrag och förmånscyklar, fri tillgång till frukt och hälsosamma snacks, personalbutiker med rabatterade priser samt aktiviteter för att stärka lagandan, till exempel gemensamma frukostar, jul- och sommarfester.

Åtgärder för gottgörelse

Vid inträffade olyckor eller tillbud erbjuds berörda medarbetare stöd genom olika insatser. HR och linjechef följer upp händelser för att säkerställa rehabilitering och återgång till arbete, samt vidtar korrigerande åtgärder för att förhindra upprepning. Midsona främjar en kultur av säkerhet, hälsa och engagemang genom återkommande utbildningar, hälsoveckor och välbefinnandeinitiativ. Lokala förbättringsgrupper engagerar medarbetare i att identifiera risker och förbättringsförslag.

Uppföljning och kontroll

Resultat följs upp genom löpande registrering av incidenter, sjukfrånvaro och tillbud, med ambitionen att ha noll arbetsskador. Nyckeltal rapporteras till koncernledningen och används som underlag för förbättringar i arbetsmiljöarbetet. Genom regelbundna medarbetarundersökningar kan koncernen också fånga upp eventuella negativa trender i välmående hos medarbetarna och utvärdera behov av mer riktade insatser.

LIKABEHANDLING OCH LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA

2. Jämställdhet och mångfald i organisationen

Potentiell negativ inverkan (egen verksamhet)
Åtgärder för att förebygga eller minska negativa inverkan

Midsona har en uppförandekod, likabehandlingspolicy och rekryteringsriktlinjer som förbjuder diskriminering och främjar lika möjligheter. Ansvar för efterlevnad ligger hos HR-funktionen och chefer på alla nivåer. Samtliga medarbetare har tillgång till en visselblåsarkanal för att anonymt rapportera misstänkta oegentligheter eller diskriminering.

Koncernen följer löpande upp jämställdhetsarbetet genom könsfördelningsstatistik, lönekartläggning och medarbetarundersökningar, samt deltar i dialoger kring inkludering och rättvisa. Midsona arbetar proaktivt med att minska risken för diskrimenering och olika behandling genom:

Integrering av jämställdhetsperspektiv i rekrytering, befordran och utbildning.
Utvärdering av HR-processer för att säkerställa rättvisa och enhetlighet i beslutsfattande.

Under året har Midsona vidtagit flera åtgärder för att säkerställa lika behandling, rättvisa arbetsvillkor och inkluderande arbetsmiljöer för alla medarbetare. Koncernen arbetar bland annat med att ta fram utbildningar för att stötta ett inkluderande ledarskap och medvetenhet om omedvetna fördomar. Vid rekryteringar är fokus på att hitta den mest lämpliga kandidaten där även mångfald såsom kön är en viktig aspekt som beaktas, vilket har fortsatt bidra till en jämn könsfördelning i koncernen på alla nivåer. Regelbundna löneöversyner och analyser av lönestruktur har genomförts för att säkerställa lika lön för lika arbete mellan kvinnor och män samt för att identifiera och åtgärda eventuella osakliga löneskillnader. Parallellt har strukturerade processer och verktyg kopplade till lönetransparens, inklusive förberedelser inför efterlevnad av EU:s direktiv om lönetransparens, initierats.

Medarbetarsamtal och medarbetarundersökningar

Principer om lika möjligheter har tillämpats konsekvent i processer för kompetensutveckling, prestationsbedömning och karriärutveckling. Medarbetare bedöms, utvecklas och befordras utifrån gemensamma, objektiva och transparenta kriterier. Ett stort arbete har genomförts under 2025 med att ta fram ett koncerngemensamt underlag för medarbetardialog, inklusive prestationsbedömning, som börjar användas 2026.

I Tyskland har ett nytt utbildningsverktyg införts med enkelt visuellt språk och översättningar till över 35 språk för att förbättra tillgänglighet och inkludering. Det har också utvecklats ett mentorsprogram för att stötta nya medarbetare under deras första tre månader.

För att följa upp arbetsmiljö, engagemang, välbefinnande och inkludering har regelbundna anonyma medarbetarundersökningar genomförts varje kvartal. För att säkerställa en inkluderande undersökning översätts medarbetarundersökningar till flertal språk där behov finns, till exempel i Danmark där frågor har översatts till ukrainska, thailändska, vietnamesiska och kinesiska för att möjliggöra för alla anställda att dela sin åsikt på lika villkor. Resultaten av medarbetarundersökningarna har analyserats och legat till grund för lokala handlingsplaner anpassade till respektive verksamhet.

Fortsatt utveckling av objektiva processer

Strukturerade och objektiva processer för prestationsledning kommer fortsatt att tillämpas för att säkerställa rättvis utvärdering, målformulering och tillgång till utvecklingsmöjligheter i hela organisationen. Medarbetarundersökningar och tillhörande uppföljande åtgärdsplaner kommer även framöver att användas för att identifiera och hantera risker kopplade till arbetsmiljö, välbefinnande, inkludering och psykisk hälsa.

Arbetet med lika villkor och inkludering kommer att fortsätta och stärkas framåt. Regelbundna löneanalyser kommer även fortsättningsvis att genomföras för att systematiskt följa upp lönejämlikhet och åtgärda identifierade skillnader. Implementeringen av ramverk och system för lönetransparens kommer att fullföljas, inklusive operativt införande av de processer som krävs enligt EU:s lönetransparensdirektiv. Midsona avser vidare att stärka rapporterings-, visselblåsar- och klagomålsmekanismer för att säkerställa att frågor som rör diskriminering, trakasserier eller ojämlik behandling enkelt kan lyftas och hanteras effektivt. Riktade insatser kommer att genomföras för att stödja arbetsplatser präglade av mångfald och inkludering, inklusive initiativ kopplade till åldersmångfald, kulturell inkludering och underrepresenterade grupper, anpassade efter lokala behov. Under 2026 kommer även en övergripande översyn av samtliga centrala HR-policyer att genomföras för att säkerställa fortsatt överensstämmelse med principer för jämlikhet, mångfald, inkludering och tillämpliga regulatoriska krav.

Åtgärder för gottgörelse

Om fall av diskriminering eller ojämlik behandling skulle rapporteras genomförs interna utredningar enligt etablerade rutiner. Berörda medarbetare erbjuds stöd, och resultatet följs upp för att säkerställa rättelse och förebyggande åtgärder. Midsona har satt ett mål om att årligen, sedan 2023, upprätthålla jämn könsfördelning i ledande positioner, med minst 40 procent representation för varje kön, och arbetar för att bibehålla andelen kvinnor i ledande roller. Kommunikation kring mångfald och inkludering stärker en kultur av respekt, öppenhet och tillhörighet.

Uppföljning och kontroll

Utvecklingen följs upp årligen genom könsfördelningsdata, lönekartläggningar och resultat från medarbetarundersökningar. Utfallet rapporteras till ledning och styrelse som en del av hållbarhetsuppföljningen. Resultaten används för att justera mål, policyer och initiativ inom ramen för Midsonas strategi.

Resurser för hantering av väsentliga konsekvenser

Midsona avsätter resurser på både koncern- och lokal nivå för att hantera väsentliga inverkningar som rör medarbetarnas hälsa, säkerhet och arbetsvillkor. Ansvar och resurser är integrerade i HR-organisationen, i arbetsmiljöarbetet samt i ledningssystemen för hälsa och säkerhet. Kostnader för utbildning, skyddsutrustning, ergonomiska förbättringar och företagshälsovård ingår i den löpande verksamheten och inga ytterligare betydande drifts- eller kapitalutgifter förväntas krävas för dessa insatser. Koncernen genomför kontinuerliga riskbedömningar för att identifiera och hantera eventuella inverkningar på medarbetare, särskilt i samband med organisatoriska förändringar och effektiviseringsinitiativ. Bedömningar och åtgärder följs upp inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet för att säkerställa att resurser används effektivt och att medarbetares välbefinnande skyddas.

MÅTT OCH MÅL

Midsonas hållbarhetsarbete baseras på koncernens övergripande strategi och genomförda analyser vid fastställande av relevanta och meningsfulla mål. Arbetet omfattar en noggrann bedömning av de viktigaste drivkrafterna inom varje hållbarhetsområde. Midsona identifierar var i värdekedjan dessa drivkrafter har störst betydelse och gör en samlad bedömning av både tidshorisont och sannolikhet för att nå de uppsatta målen.

S1-5 MÅL FÖR HUR VÄSENTLIGA NEGATIVA KONSEKVENSER SKA HANTERAS, OCH VÄSENTLIGA RISKER OCH MÖJLIGHETER HANTERAS

Arbetsvillkor, hälsa och säkerhet
Midsona har som ambition att ha noll arbetsrelaterade olyckor och skador och har satt följande mål:

Mål 1: Minska LTIFR med 50 procent till 2030 jämfört med 2025 (relativt mål).

Koppling till policy: Grundar sig i Midsonas arbetsmiljöpolicy och uppförandekodens krav på säker arbetsmiljö.
Omfattning: Den egna arbetskraften enligt definition i redovisningsprinciperna för S1, i alla geografier.
Metoder och antaganden: Mätning baseras på incidentrapportering och HR-data; beräkning sker enligt vedertagna arbetsmiljöstandarder och ESRS S1-metodik.
Intressentdialog: Fackliga representanter, ledning, HR och säkerhetsansvariga involveras i uppföljning och åtgärder.
Övervakning: LTIFR följs årligen; resultat redovisas i HR-rapporter och hållbarhetsrapporten. Se utfall i avsnitt S1-14.### Jämställdhet, mångfald och lika möjligheter

Mål 2: Årligen, sedan 2023, upprätthålla jämn könsfördelning i ledande positioner, där inget kön är representerat med mindre än 40 procent (relativt mål).

Koppling till policy: Grundar sig i Midsonas policy för mångfald och inkludering samt uppförandekodens krav på icke-diskriminering.
Omfattning: Ledande positioner enligt definition i redovisningsprinciperna för S1, i alla geografier.
Metoder och antaganden: Mätning baseras på HR-data och rapporteras enligt jämställdhetslagstiftning och ESRS S1-metodik.
Intressentdialog: Fackliga representanter, ledning och HR involveras vid uppdatering av målet och uppföljning.
Övervakning: Könsfördelning följs årligen; uppföljning sker i HR-processer och redovisas i hållbarhetsrapporten. Se utfall i avsnitt S1-9.

Midsona har också beslutat att under 2026 sätta ett nytt mål kopplat till medarbetarundersökningen och den sektion som speglar välbefinnandet hos koncernens medarbetare med fokus på hälsa, säkerhet, jämställdhet och mångfald. Under 2026 kommer basvärdet att etableras och därefter ligga till grund för formulering av detta mål.

S1-6 Uppgifter om företagets anställda 2025

Antal anställda per könstillhörighet	Antal personer
Män	370
Kvinnor	430
Annat	0
Ej angivet	0
Totalt antal anställda	800

Antal anställda per land	Antal personer
Sverige	144
Danmark	168
Finland	51
Norge	21
Tyskland	250
Spanien	108
Frankrike	58

Antal anställda som har avslutat sin anställning	Heltidsekvivalenter
Frivillig	85,9
På grund av uppsägning	36,6
På grund av pensionering	5,4
På grund av dödsfall i tjänst	0,0
Andel personalomsättning (%)	17 %

Antal anställda per anställningsavtal, 2025	Kvinnor	Män	Totalt
Antal anställda (antal personer)	430	370	800
Antal tillsvidareanställda (antal personer)	375	335	710
Antal tillfälligt anställda (antal personer)	28	25	53
Antal behovsanställda (antal personer)	27	10	37
Antal heltidsanställda (antal personer)	337	337	674
Antal deltidsanställda (antal personer)	93	33	126

S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog

Midsona värnar om en öppen och konstruktiv dialog med medarbetare och deras representanter i alla länder där koncernen är verksam. En stor del av Midsonas medarbetare omfattas av kollektivavtal, vilket säkerställer rättvisa arbetsvillkor, tydliga löneprinciper och strukturerade former för medbestämmande. Andelen varierar mellan länder beroende på lokala regelverk och facklig representation, men i samtliga verksamheter följs nationell arbetsrätt och gällande kollektivavtal.

Dialog mellan ledning, HR och fackliga representanter sker löpande genom lokala samverkansmöten, arbetsmiljökommittéer och i samband med förändringar som påverkar personalen. I de länder där kollektivavtal inte finns tillämpas motsvarande principer för inflytande och dialog via representantforum och regelbundna medarbetarsamtal.

Midsona ser social dialog som en viktig del av ett hållbart arbetsliv och en central komponent i det systematiska arbetsmiljöarbetet, som bidrar till ökad transparens, delaktighet och förtroende mellan arbetsgivare och medarbetare.

Midsona har i dagsläget inget avtal som innebär representation genom en European Works Council (EWC). Koncernen följer dock samtliga nationella regelverk för arbetstagarinflytande i de länder där Midsona är verksamt och säkerställer strukturerad dialog genom lokala samverkansforum, fackliga kontakter och arbetsmiljökommittéer. Om förutsättningarna skulle förändras och ett EWC-avtal bli aktuellt, kommer detta att etableras i enlighet med gällande EU-direktiv.

2025 Anställda som omfattas av kollektivavtal	Antal personer
Antal anställda som omfattas av kollektivavtal	484
Andel anställda som omfattas av kollektivavtal	61 %

2025 Kollektivavtalstäckning Social dialog	Täckningsgrad	Anställda i EES (för länder med > 50 anställda som representerar > 10 % av det totala antalet anställda)	Anställda – utanför EES (uppskattning för regioner med > 50 anställda som representerar > 10 % av det totala antalet anställda)	Företrädare på arbetsplatsen (endast EES) (för länder med > 50 anställda som representerar > 10 % av det totala antalet anställda)
0 -19 %	Tyskland	-	Danmark, Tyskland	-
20 -39 %	-	-	-	-
40 -59 %	-	-	-	-
60 -79 %	Danmark	-	-	-
80 -100 %	Sverige, Spanien	-	Sverige, Spanien	-

S1-7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda

Medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda i Midsona kompletterar koncernens personalstyrkan för att täcka tillfälliga resursbehov och säkerställa kontinuitet i verksamheten. Under 2025 motsvarade detta i genomsnitt 3,27 heltidsekvivalenter.

2025 Antalet medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda i företaget	Heltidsekvivalenter
Antal egenföretagare	0,21
Antal medarbetare som tillhandahålls genom ett bemanningsföretag	3,06

S1-10 Tillräckliga löner

Midsona säkerställer att samtliga medarbetare erhåller en rimlig och marknadsmässig lön som speglar befattningens ansvar, individens kompetens och gällande branschstandarder. Utöver de minimilöner som fastställs genom kollektivavtal strävar Midsona efter att erbjuda ersättningsnivåer som bidrar till rättvisa och långsiktig hållbarhet.

S1-14 Mått för arbetsmiljö

Mått för arbetsmiljö	2025	2024
Antal arbetsrelaterade skador med frånvaro som måste registreras	26	24
Egna anställda	22	21
Inhyrd personal	4	3
Olycksfallsfrekvens (LTIFR)	19,5	17,1
Egna anställda	17,6	16,3
Inhyrd personal	45,6	25,7
Antal dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa	0	0
Egna anställda	0	0
Inhyrd personal	0	0
Övrig personal som arbetar på företagets anläggningar	0	0
Andel personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem (%)	100 %	100 %

Majoriteten av antalet arbetsrelaterade skador med frånvaro som måste registreras har inträffat vid Midsonas produktionsenheter. Skaderisken är generellt högre för industriarbetare än för kontorsanställda inom samtliga branscher, vilket även återspeglas i Midsonas verksamhet. Under 2025 stod produktionsenheterna i Spanien och Tyskland för den största andelen arbetsrelaterade skador med frånvaro, vilket kan kopplas till en hög andel industriarbete. För inhyrd personal ökade LTIFR som ett resultat av en mer arbetsrelaterad skada med frånvaro jämfört med föregående år. Samtliga anställda omfattas av Midsonas arbetsmiljösystem.

S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)

Löneklyfta mellan könen visar ett resultat på -1,5 procent för rapporteringsperioden, vilket innebär att den genomsnittliga ersättningen för kvinnor är 1,5 procent högre än för män gällande Midsonas egna anställda för alla anställningsformer.

Den årliga ersättningsgraden mellan koncernens högst betalda anställda person och medianårslönen för resterande egna anställda uppgick till 18. Detta innebär att den högst betalda personen i koncernen erhöll en total ersättning som motsvarar 18 gånger medianårslönen för koncernens övriga anställda.Ersättningsmått 2025 Löneklyfta mellan könen (%) -1,5 % Årlig total ersättningsgrad 18,0 S1-17 INCIDENTER, ANMÄLNINGAR OCH ALLVARLIGA KONSEKVENSER RELATERADE TILL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter	2025	2024
Antal diskrimineringsfall, inklusive trakasserier	0	0
Antal klagomål som lämnas in genom kanaler för personer i företagets egen arbetskraft för att uppmärksamma problem	1	0
Sammanlagda mängden böter, straffavgifter och ersättning för skador till följd av diskrimineringsfall, inklusive trakasserier och klagomål	0	0
Antal allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och incidenter med anknytning till företagets anställda	0	0
Sammanlagda mängden böter, straffavgifter och ersättning för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och incidenter	0	0

Ett ärende inkom via visselblåsarkanalen under året. Efter en inledande bedömning klassificerades ärendet som ett personalärende och hanterades därför utanför visselblåsarprocessen, i enlighet med koncernens rutiner. Inga allvarliga människorättsrelaterade ärenden eller incidenter rapporterades i koncernens visselblåsarsystem. Inga fall identifierades som allvarliga människorättsrelaterade incidenter under rapporteringsperioden. Därför utfärdades inga böter, viten eller gottgörelser.

S1-9 MÅNGFALDSINDIKATORER

Midsona följer årligen upp mångfaldsindikatorer kopplade till könsfördelning, ålder, geografisk spridning och representation i ledande positioner:
* Könsfördelning bland koncernens anställda: fortsatt jämn mellan kvinnor (54 procent) och män (46 procent).
* Könsfördelning i ledande positioner: fortsatt jämn mellan kvinnor (50 procent) och män (50 procent) i linje med målet.
* Åldersstruktur: medarbetare finns i alla åldersgrupper, med tyngdpunkt mellan 30–50 år.
* Geografisk mångfald: Midsona har medarbetare från stora delar av världen, vilket bidrar till kulturell bredd, kunskapsutbyte och en inkluderande arbetsmiljö.
* Lönekartläggning: genomförs årligen i den svenska delen av organisationen och kommer från och med nästa år att göras i samtliga länder och delar av organisationen. Detta görs för att säkerställa rättvisa ersättningar oavsett kön eller bakgrund.

Mångfaldsdata följs upp inom koncernens HR-processer och används som underlag för rekrytering, ledarutveckling och beslut kopplade till hållbart ledarskap och inkludering.

2025 Könsfördelning i ledande positioner	Antal	Andel
Män	25	50 %
Kvinnor	25	50 %
Annat	0	0 %
Ej angivet	0	0 %
Totalt	50	100 %

2025 Fördelning av anställda efter åldersgrupp	Antal	Andel
< 30	136	17 %
30-50	386	48 %
> 50	278	35 %
Totalt	800	100 %

REDOVISNINGSPRINCIPER

S1 Upplysningskrav i ESRS	Datapunkt/Mått	Redovisningsprincip
S1-6	Uppgifter om företagets anställda	Antal anställda (egna anställda) En anställd är en person som har en anställningsrelation med Midsona enligt nationell lagstiftning eller praxis. Antal personer innefattar alla med ett aktivt kontrakt vid slutet av rapporteringsperioden. Inkluderar alla personer anställda av koncernen för tillsvidareanställningar, tillfälliga anställningar samt behovsanställningar. Uppgifterna rapporteras per anläggning och granskas innan de konsolideras på koncernivå. Avser antal anställda vid slutet av rapporteringsperioden. Personalomsättning Personalomsättning beräknas som antal anställda som lämnat koncernen under perioden i förhållande till antal anställda vid slutet av rapporteringsperioden. Avgångar omfattar både frivilliga och ofrivilliga uppsägningar.
S1-7	Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda i företaget	Antal medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda i företaget (inhyrd personal) Inkluderar medarbetare som tillhandahålls genom ett bemanningsföretag eller egenföretagare som tillhandahåller arbetskraft till Midsona. Utför arbete som annars skulle utföras av egna anställda på plats. Undantag gäller personal från företag som tillhandahåller tjänster såsom städning, underhåll, skadedjurskontroll, övriga facilitetstjänster eller konsulttjänster. Uppgifter rapporteras per anläggning och granskas innan de konsolideras på koncernivå. Heltidsekvivalenter defineras som summan av faktiskt arbetade timmar dividerad med det fastställda heltidsmåttet för perioden, och presenteras som ett genomsnitt under rapporteringsperioden.
S1-8	Kollektivavtalstäckning och social dialog	Kollektivavtalstäckning och social dialog Inkluderar egna anställda enligt definition i avsnitt S1-6.
S1-9	Mångfaldsindikatorer	Könsfördelning i ledande positioner Ledande positioner definieras som alla medlemmar i Midsonas koncernledning och koncernens ledarkretsar, där koncernens ledarkretsar omfattar alla personer med personalansvar som rapporterar direkt till en medlem av koncernledningen, eller innehar en C-suite-titel men som inte ingår i koncernledningen.
S1-10	Tillräckliga löner	Tillräckliga löner Inkluderar egna anställda enligt definition i avsnitt S1-6, exklusive praktikanter och studieanställningar. Midsona redovisar förhållandet mellan koncernens lägsta utbetalda lön och riktmärket för adekvat lön enligt direktiv (EU) 2022/2041. Adekvat lön avser en lön som uppfyller arbetstagares och deras familjers behov utifrån nationella ekonomiska och sociala förhållanden. Riktmärket får inte understiga den nationellt fastställda minimilönen. Lägsta lön definieras som den lägsta fasta grundlönen, inklusive eventuella fasta tillägg som garanteras alla anställda.
S1-14	Mått för arbetsmiljö	Antal arbetsrelaterade skador med frånvaro som måste registreras Inkluderar den egna arbetskraften, det vill säga egna anställda och medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda i koncernen (inhyrd personal), enligt definition i avsnitt S1-6 och S1-7. En fysisk skada som uppstår i arbetsmiljön som leder till frånvaro under minst en hel arbetsdag, och som måste registreras. Uppgifterna rapporteras per anläggning och granskas innan de konsolideras på koncernivå. Olycksfallsfrekvens (LTIFR) Inkluderar den egna arbetskraften. Olycksfallsfrekvens beräknas genom att multiplicera antalet arbetsrelaterade olyckor med frånvaro som måste registreras, med 1 000 000, i förhållande till det totala antalet arbetade timmar. Antal dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa Inkluderar även övrig personal som arbetar på Midsonas anläggningar utöver den egna arbetskraften.
S1-16	Ersättningsmått	Löneklyfta mellan könen Löneskillnad mellan kvinnor och män inkluderar egna anställda, inklusive tillsvidareanställning, tillfällig anställning samt behovsanställning. Den redovisade ersättningen omfattar samtliga ersättningar exklusive avgångsvederlag. Timlön per kön beräknas utifrån faktiskt arbetade timmar. Årlig total ersättningsgrad Inkluderar egna anställda, inklusive tillsvidareanställning, tillfällig anställning samt behovsanställning. Den redovisade ersättningen omfattar samtliga ersättningar exklusive avgångsvederlag. Underlaget för medianårslön är något bristfälligt till följd av begränsad datatillgänglighet.
S1-17	Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter	Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter Inkluderar ärenden som lämnats in av den egna arbetskraften. Uppgifter om antal klagomål som har lämnats in genom kanaler för egen arbetskraft för att uppmärksamma problem är baserat på antal formella klagomål som har lämnats in via etablerade rutiner eller visselblåsarsystem. Antal allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter registreras via stämningar, formella klagomål via Midsona eller tredjeparts klagomålsmekanismer, allvarliga anklagelser i offentliga rapporter eller media, där dessa är kopplade till Midsonas egen arbetsstyrka.

S2 ARBETSTAGARE I VÄRDEKEDJAN

Trygga och rättvisa arbetsvillkor är avgörande för alla människor, då de påverkar hälsa, försörjning och grundläggande mänskliga rättigheter. Värdekedjorna i livsmedelssystemet är ofta globala där risker för bristande arbetsvillkor och rättigheter kan skilja sig mellan länder. Genom att löpande utveckla arbetet med tillbörlig aktsamhet i leverantörsledet identifierar och hanterar Midsona risker kopplade till arbetsvillkor och rättigheter, för att värna arbetstagares rättigheter och främja ansvarsfulla affärsrelationer.

I enlighet med möjligheten till infasning enligt Annex C i ESRS 1 har Midsona för räkenskapsåret valt att utelämna fullständig rapportering för arbetstagare i värdekedjan.Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år
- Finansiell risk - Negativ inverkan
+ Finansiell möjlighet
+ Positiv inverkan

Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Kort sikt	Medellång sikt	Lång sikt
Arbetsvillkor	Bristande arbetsvillkor och sociala risker vid råvaruproduktion i högriskländer. Negativ inverkan kopplat till Midsonas inköp av råvaror som kan leda till dåliga arbetsförhållanden för arbetare i värdekedjan, särskilt i högriskregioner.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l
Arbetsvillkor	Negativ inverkan kopplat till bristande arbetsrättigheter i värdekedjan. Negativ inverkan relaterat till begränsad tillgång till grundläggande arbetsrättigheter bland arbetstagare i Midsonas leveranskedja.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l
Andra arbetsrelaterade rättigheter	Negativ inverkan relaterad till barnarbete och tvångsarbete i jordbrukssektorn i leverantörsledet.	Faktisk negativ inverkan	l	l	l	l

112

VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

ESRS 2 SBM-3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL

Midsona har identifierat koncernens omfattande och komplexa globala leveranskedjor som en potentiell risk för negativ inverkan mot mänskliga rättigheter, sociala kriterier samt miljön. Livsmedelssystemen är fragmenterade och innefattar stora skillnader i socioekonomisk utveckling och levnadsvillkor. Inom ramen för koncernens DMA har följande underämnen bedömts som väsentliga:

Arbetsvillkor: Negativ inverkan
Andra arbetsrelaterade rättigheter: Negativ inverkan

Strategi

Midsonas strategiska pelare ”Kostnads- och kapitaleffektivitet” är nära kopplad till koncernens arbete med medarbetare i leverantörsledet. För att kunna leverera säkra och ansvarsfullt producerade produkter måste Midsonas första steg vara att köpa ansvarsfullt producerade råvaror. Ansvarsfulla inköp är ett av de områdena där Midsona har allra störst inflytande när det kommer till hållbarhet, där koncernen eftersträvar att arbeta med hållbara leverantörer samt främja hälsosamma och säkra arbetsförhållanden med respekt för mänskliga rättigheter i hela leverantörskedjan. Detta har också en central roll i Midsonas hållbarhetsramverk som tydliggör koncernens ståndpunkt att stå upp för goda arbetsvillkor, stärka människor genom hela värdekedjan och göra det enklare att välja hälsosamma livsmedel vilket ligger till grund för koncernens mål för området.

Eftersom en stor del av råvarorna kommer från jordbruk och förädling utanför den egna verksamheten, är sociala frågor i värdekedjan centrala för att säkerställa långsiktig tillgång till hållbara råvaror. Genom leverantörsbedömningar, riskklassificering och krav på efterlevnad av Midsonas uppförandekod arbetar koncernen med att främja goda arbetsvillkor, hälsa och säkerhet samt respekt för mänskliga rättigheter i leverantörsledet. Detta arbete är integrerat i inköpsprocessen och stöds av dialoger och uppföljning, vilket stärker relationerna med leverantörer och minskar risker för sociala överträdelser. Initiativen ligger i linje med strategins fokus på en effektiv värdekedja och bidrar till att skapa ett robust och ansvarsfullt affärssystem som stödjer koncernens hållbarhetsmål.

HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Policyer för medarbetare i värdekedjan

Midsonas arbete med medarbetare i värdekedjan grundas på flera centrala policyer för att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter och goda arbetsvillkor som speglar internationella standards och ramverk såsom UN Guiding Principles on Business and Human Rights och OECD Guidelines for Multinational Enterprises and OECD Due Diligence Guidance for Responsible Business Conduct:

Uppförandekoden utgör grunden för koncernens syn på affärsetik och beskriver de principer som styr agerandet i relation till medarbetare, leverantörer, kunder och andra intressenter.
Uppförandekod för leverantörer: Ett centralt styrdokument baserat på FN:s Global Compact-principer. Koden ställer krav på leverantörer att följa globala riktlinjer för mänskliga rättigheter, hållbarhet och miljö, arbetsmiljö och arbetsrätt samt affärsetik och antikorruption. Dessa principer bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, Rio-deklarationen och FN:s konvention mot korruption.
Hållbarhetspolicyn integrerar sociala aspekter i inköpsprocessen och säkerställer att leverantörer arbetar enligt etiska och hållbara principer.
Avskogningspolicyn beskriver koncernens åtagande att motverka avskogning och skogsförstörelse i den egna verksamheten och i leverantörskedjan, inklusive att säkerställa skyddet av ursprungsbefolkningar.

Tillsammans skapar dessa policyer en ram som förebygger risker och främjar ett ansvarsfullt och transparent samarbete med leverantörer. För mer information om Midsonas policyer, se ESRS 2.

Åtgärder

Midsona arbetar systematiskt för att identifiera, förebygga och hantera sociala risker för arbetstagare i värdekedjan, med särskilt fokus på mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet. Koncernen har etablerat styrdokument som uppförandekod, uppförandekod för leverantörer och självutvärdering för leverantörer, vilka utgör grunden för att säkerställa att leverantörer bedriver sin verksamhet i linje med internationella standarder och OECD:s riktlinjer för Human Rights Due Diligence.

För att övervaka faktisk och potentiell negativ inverkan i leverantörsledet genomför Midsona riskklassificeringar av leverantörer, främst genom det interna systemet Kodiak men även genom etablerade tredjepartsverktyg såsom Sedex, inklusive Sedex Members Ethical Trade Audit (SMETA) revisioner. Samtliga nya leverantörer i första led förväntas bekräfta att de arbetar i enlighet med Midsonas uppförandekod. Leverantörerna granskas också mot sociala och miljömässiga kriterier. I ett första steg omeds dem fylla i ett självutvärderingsformulär som är utformat baserat på Midsonas uppförandekod för leverantörer och riktlinjer för säkra produkter. Där förhöjd risk identifieras, fördjupas leverantörsdialoger och uppföljningsrevisioner samt i vissa fall används tredjepartsgranskningar såsom SMETA 4-pillar revisioner.

De viktigaste åtgärderna inkluderar leverantörsrevisioner, riskbaserade kontroller av arbetsvillkor, lokal närvaro i råvaruledet, samt ett pågående arbete med att stärka processerna för tillbörlig aktsamhet i linje med OECD:s ramverk för Human Rights Due Diligence och befintliga lokala regelverk, såsom Åpenhetsloven i Norge, och kommande regelverk såsom Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Midsona har under de senaste åren vidareutvecklat riskbedömning av råvaror med utgångspunkt i Sedex riskindikatorer som innefattar både miljö och sociala indikatorer och vidareutvecklat kontrollsystemen längst med leverantörskedjan. I delar av koncernen har Midsona infört krav på tredjepartsgranskning av leverantörer vid förhöjd risk. Nästa steg som påbörjats är att integrera denna riskbedömning i leverantörsutvärderingen brett samt i inköpsrutiner. De resurser som avsätts omfattar inköps- och hållbarhetsgrupp, riskövervakare för leverantörskedjan, investeringar i dataplattformar såsom Kodiak och Sedex, utveckling av ERP-baserade hållbarhetskriterier, medlemskap i ideella organisationer såsom Etisk Handel Sverige samt utbildningsinsatser kopplade till mänskliga rättigheter och leverantörsledning. Dessa insatser skapar en strukturerad och stegvis förstärkt bas för den framtida mer omfattande rapporteringen av upplysningskraven inom ESRS S2 efter infasningsperioden.

MÅTT OCH MÅL

Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Midsona har följande mål med slutår 2025 som adresserar väsentlig inverkan:

100 procent av Midsonas leverantörer ska vara riskklassificerade enligt hållbara riktlinjer senast 2025.
100 procent av leverantörerna ska ha signerat Midsonas uppförandekod för leverantörer 2025.

Andelen riskklassificerade leverantörer i första led	2025	2024
Koncernen	64 %	63 %
Division Nordics	100 %	93 %
Division North Europe	100 %	100 %
Division South Europe	0 %	0 %

Andelen leverantörer i första led som har signerat Midsonas uppförandekod för leverantörer	2025	2024
Koncernen	59 %	47 %
Division Nordics	93 %	65 %
Division North Europe	89 %	82 %
Division South Europe	0 %	0 %

Främsta anledningen att koncernen inte nått målen för 2025 beror på Division South Europe. Arbetet med riskklassificering och efterlevnad av uppförandekoden för leverantörer har påbörjats i divisionen. Det är dock fortsatt i ett tidigt stadie då både typen av leverantörer delvis skiljer sig mot övriga divisioner och branden i Spanien krävde omprioriteringar under året. Inledningsvis har leverantörer som även används av andra divisioner identifierats, där dessa har utvärderats. Befintliga mål sattes utifrån tidigare väsentlighetsbedömning. Midsona arbetar med att uppdatera målen i förhållande till koncernens väsentliga underämnen i förhållandet till DMA:n och uppdaterade policyer och processer för att hantera denna inverkan. Dessa väntas presenteras under 2026.# DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2: Allmäna upplysningar
ESRS E1: Klimatförändringar
ESRS E2: Föroreningar
ESRS E3: Vatten och marina resurser
ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5: Cirkulär ekonomi
ESRS S1: Den egna arbetskraften
ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1: Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER

113 S4 KONSUMENTER OCH SLUTANVÄNDARE

Midsonas affär tar sin utgångspunkt i att möta konsumenttrender inom hälsa och välbefinnande. Genom en stor andel växtbaserade och ekologiska produkter utan onödiga tillsatser svarar Midsona på tydliga konsumenttrender och det vetenskapliga stödet som finns för hälsosammare kostvanor, vilket skapar både positiv inverkan på konsumenters hälsa och tydliga affärsmöjligheter. Ett systematiskt arbete med livs- medelssäkerhet, kvalitet och spårbarhet stärker konsumenternas förtroende ytterligare och utgör en grund för fortsatt tillväxt och konkurrenskraft.

I enlighet med möjligheten till infasning enligt Annex C i ESRS 1 har Midsona för räkenskapsåret valt att utelämna fullständig rapportering för konsumenter och slutanvändare.

Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år
- Finansiell risk - Negativ inverkan
+ Finansiell möjlighet + Positiv inverkan

VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT
Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms	Kort sikt
Personlig säkerhet för konsumenter och/ eller slutanvändare	Positiv inverkan genom tillhandahållande av hälsosamma, ekologiska och växt- baserade livsmedel som främjar hållbar konsumtion. Genom att erbjuda hållbara val stödjer Midsona konsumenter i att anta mer balans- erade kostvanor och medvetna livsstilar, vilket bidrar till bättre långsiktiga hälsoutfall och ett mer hållbart livsmedelssystem.	Faktisk positiv inverkan			l	l
Personlig säkerhet för konsumenter och/ eller slutanvändare	Affärsmöjligheter genom ökad efterfråga på hållbara och hälsosamma livsmedel. Midsona är väl positionerat för att dra nytta av globala trender och rekommendationer som främjar hälsosammare och mer hållbara kostvanor.	Finansiell möjlighet				l
Personlig säkerhet för konsumenter och/ eller slutanvändare	Negativ inverkan på konsumenters hälsa och förtroende vid bristande produkt- kvalitet eller felaktig kommunikation. Negativ inverkan kan uppstå när en produkt har kvalitetsbrister eller marknadsförs med vilseledande eller felaktig information.	Potentiell negativ inverkan			l	l

114 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

ESRS 2 SBM-3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIG- HETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL

Inom ramen för Midsonas DMA har följande underämnen bedömts som väsentliga:
• Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare: Positiv inverkan, finansiell möjlighet samt potentiell negativ inverkan

Strategi

Midsonas affärsmodell bygger på att erbjuda hälsosamma och hållbara produkter. Personlig säkerhet och hälsa för konsumenter är en central del av strategin, där förtroendet för koncernens varumärken är avgörande för långsiktig tillväxt, lika så trenden och det vetenskapliga stödet för en mer hälsosam kosthållning. Genom koncernens portfölj, som har fokus på hälsa genom en stor andel växtbaserade samt ekologiska produkter utan onödiga tillsatser, vill Midsona driva på omställningen mot en mer hälsosam och hållbar kosthållning.

Grunden i Midsonas affär är att svara på starka konsumenttrender inom hälsa och välbefinnande, där allt fler undviker animaliska produkter, onödiga tillsatser och bristande näringsinnehåll. Således har Midsona identifierat både en väsentlig positiv inverkan och finansiell möjlighet kopplat till konsumenters hälsa. Samtidigt är livsmedelssäkerhet en självklarhet för Midsonas affär. Genom att prioritera ekologiska och växtbaserade råvaror minskar risken för exponering mot syntetiska bekämpningsmedel och tillsatser, vilket stärker konsumenternas hälsa och trygghet. Arbetet med säkerhet integreras i hela värdekedjan och följs upp genom interna kvalitetskontroller, tredjepartsrevisioner och spårbarhetssystem.

Midsonas strategiska mål att bygga starka varumärken bidrar till en omställning mot mer hälsosamma och hållbara livsmedel och genom- syrar också hållbarhetsramverket som bygger på detta. Mer specifikt kopplat till området konsumenter tydliggörs ståndpunkten att driva hälsosammare val och garanterar trygga produkter.

HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Policyer för konsumenter och slutanvändare

Midsonas arbete med konsumenter och slutanvändare stöds av flera centrala policyer som säkerställer personlig säkerhet och produktkvalitet.

Kvalitetspolicy
Utgör grunden för att alla produkter ska uppfylla höga säkerhetskrav och vara fria från skadliga ämnen, medan uppförandekoden för leverantörer säkerställer att råvaror produceras enligt standarder som minimerar risker för konsumenters hälsa.

Hållbarhetspolicy
Förstärker Midsonas ansvar för kvalitet genom att främja ekologiska och certifierade råvaror, vilket minskar exponeringen för kemikalier. För mer information om Midsonas hållbarhetspolicy, se E1-2.

Åtgärder

Då Midsonas affär bygger på en lönsam tillväxt av hälsosamma och hållbara produkter är det dagliga arbetet i alla delar av verksamheten den viktigaste åtgärden för att jobba med den väsentliga positiva inverkan och den finansiella möjligheten som är identifierad kopplad till konsumenters hälsa.

Hälsofrämjande konsumentfokus
På produktnivå har året bjudit på flera lanseringar, såsom en serie med ekologiska kryddor under varumärket Kung Markatta i en kategori med låg ekologisk andel och flera KRAV samt Fair Trade-certifierade te- nyheter. Kampanjer och kommunikation är andra viktiga sätt att bidra till affären och koncernens missionen. Flertalet marknadsföringskampanjer har bedrivits under året, bland annat med fokus på produkternas renhet och att inga onödiga tillsatser används i produkterna. Likaså kommunikation och utbildningar, där Midsona bland annat tagit fram en digital träning kring utvalda koststillskott för handeln. Samarbeten med dagligvaru- handeln för att öka konsumentfokus på växtbaserat och ekologiskt är andra viktiga åtgärder. I Sverige var Midsona bland annat med och delade ut priset ”Årets ekoinsats” på Dagligvarugalan för att bidra till att sätta fokus på ekologiska produkter.

Livsmedelssäkerhet
Kopplat till den negativa inverkan arbetar Midsona systematiskt för att säkerställa att koncernens produkter är säkra, korrekta och ansvarsfullt producerade, med särskilt fokus på konsumenternas hälsa, trygghet och tillit. Arbetet omfattar strikta processer för produktsäkerhet, kvalitetssäkring och lagstiftningsefterlevnad, inklusive rutiner för märkning, spårbarhet och hantering av avvikelser. Samtliga produkter följer gällande livsmedelslagstiftning, och därutöver arbetar Midsona aktivt med att främja hälsosamma och näringsrika val genom produktutveckling och reformulering, särskilt inom kategorierna ekologiskt och växtbaserat.

Koncernen genomför regelbundna kontroller av produktkvalitet, och följer upp återkoppling från konsumenter genom kundservice och rapporteringssystem. Vid behov genomförs korrigerande åtgärder i form av återkallelser, ommärkning eller receptjusteringar för att säkerställa att konsumenternas hälsa och säkerhet inte äventyras. De resurser som avsätts inkluderar dedikerade kvalitetsarbetslag, produktutvecklingsavdelningar, certifierade laboratorieanalyser, utbild- ning av medarbetare i livsmedelssäkerhet och allergenhantering samt digitala system för spårbarhet och incidentrapportering. Midsona arbetar även med externa certifieringar och tredjepartsrevisioner för att ytterligare stärka konsumentskyddet. Dessa åtgärder och resurser utgör grunden för den framtida, mer omfattande rapportering enligt upplysningskraven inom ESRS S4 efter infasningsperioden.

MÅTT OCH MÅL

Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Midsona har följande mål kopplat till den väsentliga positiva inverkan och finansiella möjligheten:

• Utifrån Midsonas affär bidrar koncernens mål om årlig ökad nettoomsättning på 3-5 procent / år till att förverkliga den väsentliga finansiella möjligheten och den positiva inverkan genom ökad försäljning av hälsosamma produkter, vilket i sin tur kan anses ha en positiv effekt för konsumenters hälsa.
• Årligen erbjuda en hög andel ekologiska respektive växtbaserade produkter. Under 2025 uppgick andelen ekologiska och växtbaserade produkter till 80 respektive 93 procent, vilket ligger väl i linje med målet.

Vidare undersöker Midsona möjliga mål relaterade till att tillhandahålla produkter av hög kvalitet utan onödiga tillsatser.Antal sålda enskilda produkter som är ekologiska	Antal sålda enskilda produkter som är växtbaserade
80 %	93 %

För att hantera potentiell negativ inverkan har Midsona följande mål:
• 100 procent av produktionsenheterna inom livsmedel och skönhet ska årligen vara certifierade enligt internationella säkerhetsstandarder.
• 100 procent av Midsonas leverantörer ska vara riskklassificerade enligt riktlinjer för säkra produkter senast 2025.

Se utfall i kapitel S2 under Mått och mål. År 2025 var alla Midsonas produktionsenheter av relevant storlek certifierade enligt internationella säkerhetsstandarder. Mindre enheter, som inte omfattas av certifieringskrav, följer i stället internationella riktlinjer för livsmedelssäkerhet via koncernens kvalitetsavdelning.

Andra viktiga mått som Midsona följer för att arbeta med den potentiellt negativa inverkan är antalet återkallelser och återtag. Under 2025 hade Midsona 1 återkallelse respektive 3 återtag, resultat som trots de redan låga nivåerna alltid eftersträvas ska vara noll. Således är det ett viktigt mått att följa för att se effekterna av arbetet med produktsäkerhet samt fånga upp eventuella trender. Som en del i pågående målöversyn uppdaterar Midsona målet med slutår 2025 och kommer presentera ett justerat mål under 2026.

G1 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

Midsonas företagskultur bygger på värderingarna omtanke, pålitlighet, drivkraft och stolthet, som tillsammans med policyer baserade på koncernens uppförandekod fungerar som vägledande principer för ansvarsfullt företagande. Tydliga riktlinjer för affärsetik integreras i beslutsfattande och i relationer med leverantörer och samarbetspartners, vilket stärker förtroende, förebygger oetiskt beteende och korruption. Det bidrar också till stabila affärsrelationer samt ansvarsfull tillväxt, grundläggande förutsättningar för långsiktigt värdeskapande.

Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år
- Finansiell risk
- Negativ inverkan
+ Finansiell möjlighet
+ Positiv inverkan

VART I VÄRDEKEDJAN	TIDSHORISONT
Underämne	Beskrivning av IRO	Faktisk / Potentiell	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms	Kort sikt	Medellång sikt
Korruption och mutor	Negativ inverkan kopplad till risk för korruption och oetiskt beteende i verksamheten och leverantörsledet. Midsonas mångsidiga värdekedja sträcker sig över flera länder, vissa med högre korruptionsrisk. Denna globala räckvidd ökar risken för korruptionsincidenter, vilket kan undergräva ekonomisk tillväxt, fördjupa ojämlikhet och försvaga institutioner.	Potentiell negativ inverkan				l	l

116 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

ESRS 2 SBM-3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL

Följande avsnitt beskriver Midsonas väsentliga inverkningar risker och möjligheter kopplade till affärsetik och ansvarsfullt företagande. Midsonas mångsidiga värdekedja omfattar leverantörer och samarbetspartners i flera länder med varierande institutionell styrning och korruptionsrisk. Denna globala räckvidd innebär en potentiell risk för oegentligheter, otillbörlig påverkan eller bristande efterlevnad av regelverk, vilket kan påverka koncernens anseende, resurseffektivitet och relationer till intressenter. Eftersom förtroende, transparens och rättvisa affärsrelationer är avgörande för Midsonas långsiktiga värdeskapande, är arbetet mot korruption och oetiskt beteende en central del av koncernens styrning och hållbarhetsstrategi. Ett ansvarsfullt företagande stärker tilliten mellan koncernen, leverantörer, kunder och samhälle, och bidrar till att upprätthålla stabila leverantörsrelationer och hållbar tillväxt.

Inom Midsonas ramverk för bolagsstyrning ingår att säkerställa enhetliga processer, intern kontroll och tydliga riktlinjer för etiskt uppträdande i hela organisationen. Genom riskbedömning och uppföljning arbetar Midsona för att säkerställa att affärsetiska principer integreras i beslutsfattande och i relationer med leverantörer och samarbetspartners.

KORRUPTION OCH MUTOR

1. Risk för korruption och oetiskt beteende i värdekedjan

Faktisk negativ inverkan (egen verksamhet och uppströms)

Midsonas mångsidiga värdekedja sträcker sig över flera länder, inklusive regioner med högre korruptionsrisk och varierande grad av institutionell styrning. I dessa miljöer finns en högre risk för förekomst av otillbörlig påverkan, mutor eller intressekonflikter i samband med upphandling, leverantörssamarbeten eller offentlig administration. Sådana händelser kan undergräva rättvisa konkurrensförhållanden, bidra till ineffektiv resursanvändning och påverka samhällelig tillit och ekonomisk utveckling negativt. På koncernnivå kan korruptionsincidenter leda till finansiella förluster, rättsliga påföljder och skada för varumärke och intressentförtroende.

Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom Midsonas affärsmodell bygger på långsiktiga leverantörsrelationer, starka varumärken och förtroendebaserade kundrelationer, är ett högt etiskt agerande avgörande för koncernens långsiktiga värdeskapande. Ett ansvarsfullt företagande och effektiv intern styrning är därför centrala delar av ramverket för bolagsstyrning, som syftar till att säkerställa transparens, regelefterlevnad och enhetliga processer i hela organisationen. Genom tydliga policyer och uppföljning stärker Midsona integriteten i koncernens verksamhet och minskar risken för oetiskt beteende i värdekedjan.

HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

G1-1 POLICYER FÖR AFFÄRSETIK OCH FÖRETAGSKULTUR

Upprätthållande av en stark kultur präglad av etik, integritet och ansvar är grundläggande för Midsonas verksamhet. Midsonas uppförandekod utgör det centrala styrdokumentet som definierar koncernens förväntningar på ansvarsfullt, hållbart och etiskt agerande i hela organisationen. Koncernledningen och chefer på alla nivåer ansvarar för att koden implementeras i det dagliga arbetet och att medarbetare har den kunskap som krävs för att följa den.

Midsonas företagskultur bygger på värderingarna: Omtanke, Pålitlighet, Drivkraft och Stolthet, som fungerar som vägledande principer i beslut, samarbete och affärsbeteende.

En kultur av integritet stärks genom interna riktlinjer, kontinuerlig kommunikation via intranät och ledningsinformation samt tydliga processer för att hantera avvikelser. För att ytterligare förankra kulturen arbetar Midsona strukturerat med ledarskapsutveckling, medarbetarundersökningar och löpande dialoger i organisationen. Jämställdhet, mångfald och inkludering är prioriterade områden, och koncernen har etablerade processer för att säkerställa lika möjligheter och en trygg arbetsmiljö. Flexibla arbetsformer och ett aktivt arbete med kompetensutveckling bidrar till att skapa en hållbar och engagerande kultur.

Företagskultur i styrningsorganen

Frågor kopplade till företagskultur, etik och värderingar behandlas regelbundet i koncernledningen och i divisionernas ledningsgrupper. Under året har bland annat följande teman diskuterats:
• Utvecklingen av den interna kulturen i samband med organisatoriska förändringar.
• Resultat från medarbetarundersökningar och hur dessa ska användas för att stärka engagemang och arbetsmiljö.
• Efterlevnad av uppförandekoden och hantering av avvikelser.

Ledningen tillhandahåller vägledning genom att sätta tonen för etiskt agerande, tydliggöra förväntningar och säkerställa resurser för utbildning, uppföljning och löpande förbättringar. Detta inkluderar att integrera kultur och etik i ledarskapsprogram, riskgenomgångar och strategiska beslut. Midsona fortsätter att stärka uppföljningen av efterlevnad av interna policyer och att utveckla koncernens arbetssätt kopplat till etik och värderingsstyrning. Dessa insatser utgör en central del av Midsonas övergripande styrning och hållbarhetsstrategi och lägger grunden för en stark och långsiktigt ansvarstagande företagskultur.

Integritet, etik och efterlevnad

En kultur av integritet stärks genom interna riktlinjer, kontinuerlig kommunikation och tydliga processer för att hantera avvikelser. För att ytterligare förankra kulturen arbetar Midsona strukturerat med ledarskapsutveckling, medarbetarundersökningar och löpande dialoger i organisationen. Flexibla arbetsformer och ett aktivt arbete med kompetensutveckling bidrar till att skapa en hållbar och engagerande kultur. Midsona fortsätter att stärka uppföljningen av efterlevnad av interna policyer och att utveckla koncernens arbetssätt kopplat till etik och värderingsstyrning. Dessa insatser utgör en central del av Midsonas styrning och hållbarhetsstrategi och lägger grunden för en långsiktigt ansvarstagande företagskultur.### Uppförandekod
Midsonas uppförandekod utgör grunden för koncernens affärsetik och beskriver de principer som styr agerandet i relation till medarbetare, leverantörer, kunder och andra intressenter. Policyn omfattar områden som mänskliga rättigheter, antikorruption, rättvis konkurrens, miljöansvar och transparens. Uppförandekoden har uppdaterats under 2025 för att reflektera förändringar i omvärlden, bland annat kopplat till informationshantering och dataanvändning. Alla medarbetare förväntas följa koden och bekräftar att de accepterar dess innehåll vid anställning som en del av introduktionen för nyanställda. Genom denna kod säkerställer Midsona att verksamheten bedrivs på ett etiskt, ansvarsfullt och lagligt sätt i alla led. För att ytterligare stärka förståelsen för dess innebörd kommer Midsona utveckla en digital utbildning under 2026 baserad på innehållet i uppförandekoden vilken alla medarbetare förväntas att genomföra årligen.

Uppförandekod för leverantörer

För att säkerställa att samma principer gäller i leverantörskedjan har Midsona etablerat en uppförandekod för leverantörer, som också bygger på FN:s Global Compact, ILO:s kärnkonventioner, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Policyn ställer krav inom områden som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och affärsetik.

Hållbarhetspolicy

Midsonas övergripande hållbarhetspolicy kompletterar de etiska riktlinjerna genom att ange koncernens ansvar och mål inom miljö, klimat, social hållbarhet och affärsetik. Policyn beskriver bland annat att verksamheten ska bedrivas i linje med principerna om försiktighet, ansvar och transparens, och att koncernen ska verka för att minska negativ miljöpåverkan i hela värdekedjan.

Implementering och efterlevnad

Samtliga policyer antas av styrelsen och är tillgängliga för alla medarbetare och i viss utsträckning även för leverantörer, för mer information om samtliga policyer, se ESRS 2. Efterlevnad säkerställs genom medarbetarundersökningar, informationsdelning om verktyg för att rapportera oegentligheter, såsom visselblåsarfunktion, leverantörsbedömningar och uppföljning av leverantörer baserat på dess riskklassificering. Policyramverket ses över regelbundet för att säkerställa att det fortsatt är aktuellt och i linje med internationella riktlinjer samt EU:s hållbarhetskrav.

G1-3 FÖREBYGGANDE ARBETE MOT, OCH UPPTÄCKT AV, KORRUPTION OCH MUTOR

Eftersom Midsonas verksamhet till stor del består av att utveckla, producera och sälja ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter är förtroendet för koncernens varumärken och sättet att bedriva affärer avgörande för framgång. Midsonas rykte och trovärdighet kan påverkas negativt om koncernen, en leverantör eller samarbetspartner agerar i strid med Midsonas värderingar, till exempel genom miljöskadlig verksamhet, oetisk arbetskraftsanvändning, korruption eller otillbörlig påverkan. Sådana händelser kan leda till minskad försäljning, försämrade affärsrelationer och negativ påverkan på lönsamhet och finansiellt resultat.

Policyer och styrning

Midsona har nolltolerans mot alla former av korruption, mutor och otillbörlig påverkan, där tydliga förväntningar på att alla medarbetare, chefer och styrelseledamöter agerar i enlighet med koncernens värderingar och uppförandekod. Det är varje affärsområdes och dotterbolags ansvar att säkerställa att arbetet mot korruption och oegentligheter är integrerat i den dagliga verksamheten och att relevanta styrdokument, rutiner och utbildningar finns på plats.

Midsonas uppförandekod anger de principer och krav som gäller för alla medarbetare. Den beskriver bland annat hur intressekonflikter, gåvor, representation och tredjepartsrelationer ska hanteras. Den finns tillgänglig via koncernens intranät och är en del av introduktionsutbildningen för alla medarbetare. Uppförandekod för leverantörer anger de principer och krav som gäller för alla leverantörer och affärspartners och finns tillgänglig på Midsonas hemsida samt delas för signatur till samtliga nya leverantörer.

Koncernen har ingen separat funktion för regelefterlevnad. Ansvar för regelefterlevnad är därför integrerat i linjeorganisationen. CEO har det övergripande ansvaret för koncernens regelefterlevnad, därefter ansvarar respektive divisions- eller affärsområdeschef för sitt område och funktionsansvariga för efterlevnaden inom sina respektive funktioner.

Riskhantering och kontroll

Midsona bedriver ett systematiskt och förebyggande arbete mot korruption och oegentligheter. Detta omfattar:
* Riskbedömningar avseende korruption i relevanta delar av verksamheten och i leverantörsledet.
* Självutvärderingar och uppföljning av leverantörer utifrån Midsonas uppförandekod för leverantörer.
* Interna kontroller och rutiner för godkännande av större affärstransaktioner, leverantörsval och representation.

Midsona planerar att under 2026 implementera en generell utbildning kopplad till koncernens uppförandekod och undersöker även möjligheten till en mer specifik utbildning i affärsetik och antikorruption för relevanta medarbetare, särskilt inom inköp och försäljning, se mer under Utbildning och kompetens.

Rutiner vid visselblåsning

Midsona har etablerat tydliga rutiner för att upptäcka, anmäla och utreda eventuella överträdelser av lagstiftning, koncernens uppförandekod eller andra interna regler. Koncernen har en visselblåsarpolicy och tillhandahåller en visselblåsarfunktion som gör det möjligt för anställda, leverantörer och andra externa partners att anonymt rapportera misstänkta oegentligheter. Tjänsten hanteras av en oberoende extern part, vilket garanterar konfidentialitet och skydd för den som lämnar information.

Inkomna visselblåsarärenden tas emot av Midsonas arbetsgrupp för visselblåsning, bestående av General Counsel och ordföranden i revisionsutskottet, vilket säkerställer ett oberoende i förhållande till berörda funktioner. Arbetsgruppen gör en första bedömning om ärendet faller inom policyns omfattning. Om utredning inleds samlar arbetsgruppen in relevant information, ställer följdfrågor via kanalen för anonym kommunikation och säkerställer att ingen som kan vara berörd deltar i utredningen. All hantering loggas, sker konfidentiellt och följer gällande skyddsregler både för visselblåsaren och den berörda personen. Visselblåsaren får återkoppling inom tre månader. Bekräftade överträdelser leder till nödvändiga åtgärder, och lärdomar används för att stärka interna kontroller och förebygga framtida risker. Resultat av eventuella utredningar samt status för inkomna ärenden rapporteras löpande till styrelsen, i enlighet med Midsonas interna rapporteringsstruktur.

Utbildning och kompetens

Under året har delar av ledningsgruppen diskuterat risker för korruption och mutor och genomfört en intern riskbedömning för att identifiera de mest utsatta funktionerna. Utifrån detta har Midsona planerat att ta fram en utbildning som kommer att omfatta koncernens grundläggande regler, interna riktlinjer, praktiska risksituationer samt hantering av gåvor, representation och kontakter med offentliga aktörer. Utbildningen kommer att riktas till samtliga av de riskutsatta funktionerna.

Midsona arbetar löpande för att stärka arbetet inom affärsetik och regelefterlevnad. Under 2026 planeras det att vidareutveckla arbetet genom att ytterligare stärka kunskapshöjande utbildning inom koncernen.

Inom Midsona betraktas medarbetare inom följande funktioner som särskilt exponerade för risker kopplade till korruption och otillbörlig påverkan:
* Inköp
* Ekonomi
* Kommersiella funktioner
* Kundservice
* Ledningsteam
* Planning

Bedömningen har gjorts baserat på att funktionerna har extern kontakt samt möjlighet att påverka beslut, villkor eller flöden på ett sätt som kan öka risen för korruption och mutor. I enlighet med Midsonas uppförandekod ska alla medarbetare i dessa funktioner ha en hög medvetenhet om affärsetiska risker och regelbundet genomgå riskbaserad och målinriktad utbildning.

MÅTT OCH MÅL

Midsona har under året tagit fram förslag på mål som koncernen planerar påbörja arbete mot under 2026:

Mål 1: 100 procent av Midsonas medarbetare åtar sig att följa uppförandekoden (absolut mål) genom att årligen slutföra en digital utbildning om Midsonas Code of Conduct.

Komponent	Beskrivning
Koppling till policy	Grundar sig i Midsonas uppförandekod och de etiska riktlinjer som styr koncernens verksamhet.
Omfattning	Den egna arbetskraften enligt definition i redovisningsprinciperna för S1, i alla geografier.
Metoder och antaganden	Uppföljning baseras på antal medarbetare som slutför Midsonas digitala utbildning via koncernens plattform för digitala utbildningar. Omfattar både nyanställda och befintliga medarbetare.
Intressentdialog	HR, Compliance och koncernledning involveras för att säkerställa genomförande och efterlevnad.
Övervakning	Genomförandegraden följs upp årligen och redovisas i hållbarhetsrapporten.

Fall av korruption och mutor	2025	2024
Antal fällande domar för brott mot lagar mot korruption och mutor	0	0
Sammanlagda bötesbelopp för brott mot lagar mot korruption och mutor	0	0

DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare  ESRSG1:  Ansvarsfulltföretagande FINANSIELLA RAPPORTER 118 REDOVISNINGSPRINCIPER G1 Upplysningskrav i ESRS Datapunkt/Mått Redovisningsprincip G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Riskutsatta avdelningar innefattar arbetsroller eller specifika funktioner som bedöms vara utsatta för korruption och mutor till följd av dess uppgifter och ansvar. G1-4 Fall av korruption och mutor Innefattar fällande domar för brott mot lagar mot korruption och mutor, där Midsona eller koncernens anställda är direkt inblandade, oberoende av var överträdelsen inträffar.

DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare  ESRSG1:  Ansvarsfulltföretagande FINANSIELLA RAPPORTER 119 FINANSIELLA RAPPORTER DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens rapport Moderbolagets rapport Noter Styrelsens intygande Revisionsberättelse Ersättningsrapport Femårsöversikt Definitioner Kallelse till Årsstämman 119 120

RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN

Mkr	Not	2025	2024
Nettoomsättning	2, 3	3 630	3 727
Kostnad för sålda varor		-2 647	-2 658
Bruttoresultat		983	1 069
Försäljningskostnader		-597	-621
Administrationskostnader		-333	-319
Övriga rörelseintäkter	4	11	5
Övriga rörelsekostnader	5	-6	-6
Indirekta kostnader, netto		-925	-941
Rörelseresultat	2, 4, 6, 7, 8, 13, 14, 15, 25	58	128
Finansiella intäkter		5	5
Finansiella kostnader		-39	-58
Finansnetto	9	-34	-53
Resultat före skatt		24	75
Skatt	11	-14	-28
Årets resultat	10	10	47
Hänförligt till Moderbolagets aktieägare (Mkr)		10	47
Resultat per aktie till moderbolagets aktieägare, före och efter utspädning (kr)	12	0,07	0,33

TOTALRESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN

Mkr	Not	2025	2024
Årets resultat	10	10	47
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter		-116	34
Årets övrigt totalresultat		-116	34
Årets totalresultat		-106	81
Hänförligt till Moderbolagets aktieägare (Mkr)		-106	81

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN

Mkr	Not	2025-12-31	2024-12-31
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar	13	2 771	2 907
Materiella anläggningstillgångar	14, 15	292	389
Långfristiga fordringar	18	5	6
Uppskjutna skattefordringar	11	72	84
Anläggningstillgångar		3 140	3 386
Varulager	19	552	617
Skattefordringar		5	3
Kundfordringar	20	327	351
Övriga fordringar	18	30	14
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	21	21	23
Likvida medel	28, 33	316	141
Omsättningstillgångar		1 251	1 149
Tillgångar	2, 29, 30	4 391	4 535
EGET KAPITAL
Aktiekapital		727	727
Övrigt tillskjutet kapital		1 820	1 849
Reserver		3	119
Balanserad vinst, inklusive årets resultat		383	373
Eget kapital	22	2 933	3 068
SKULDER
Långfristiga räntebärande skulder	23, 28, 33	550	465
Övriga långfristiga skulder	24	0	0
Övriga avsättningar	27	10	9
Uppskjutna skatteskulder	11	303	327
Långfristiga skulder		863	801
Kortfristiga räntebärande skulder	23, 28, 33	65	127
Leverantörsskulder		261	302
Skatteskulder		13	18
Övriga kortfristiga skulder	24	38	39
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	26	202	177
Övriga avsättningar	27	16	3
Kortfristiga skulder		595	666
Skulder		1 458	1 467
Eget kapital och skulder	2, 29, 30	4 391	4 535

121

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN

Mkr	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserad vinst, inkl. årets resultat	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 2024-01-01	727	1 849	85	326	2 987
ÅRETS TOTALRESULTAT
Årets resultat	-	-	-	47	47
Årets övrigt totalresultat	-	-	34	-	34
Årets totalresultat	-	-	34	47	81
Utgående eget kapital 2024-12-31	727	1 849	119	373	3 068
Ingående eget kapital 2025-01-01	727	1 849	119	373	3 068
ÅRETS TOTALRESULTAT
Årets resultat	-	-	-	10	10
Årets övrigt totalresultat	-	-	-116	-	-116
Årets totalresultat	-	-	-116	10	-106
TRANSAKTIONER MED KONCERNENS ÄGARE
Utdelning	-	-29	-	-	-29
Transaktioner med koncernens ägare	-	-29	-	-	-29
Utgående eget kapital 2025-12-31	727	1 820	3	383	2 933

KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN

Mkr	Not	2025	2024
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före skatt		24	75
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	33	228	173
Betald inkomstskatt		-25	-3
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		227	245
KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager		8	-67
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-11	-9
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder		5	-27
Förändringar i rörelsekapital	2	-103
Kassaflöde från den löpande verksamheten		229	142
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	13	-6	-1
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	14	-28	-23
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		1	0
Förändring av finansiella tillgångar		-1	-
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-22	-25
Kassaflöde efter investeringverksamheten		207	117
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagna lån	33	487	-
Amortering av lån	33	-433	-150
Amortering av leasingskulder	33	-54	-56
Lämnad utdelning		-29	-
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-29	-206
Årets kassaflöde		178	-89
LIKVIDA MEDEL
Likvida medel vid årets början		141	235
Omräkningsdifferens i likvida medel		-3	-5
Likvida medel vid årets slut	33	316	141

122

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

Mkr	Not	2025	2024
Nettoomsättning	3	73	70
Försäljningskostnader		-1	0
Administrationskostnader		-121	-95
Övriga rörelseintäkter	4	0	1
Övriga rörelsekostnader	5	-2	0
Rörelseresultat	7,8,13,14,15,25	-51	-24
Resultat från andelar i dotterbolag	9	-119	-236
Finansiella intäkter	9	36	72
Finansiella kostnader	9	-49	-70
Resultat efter finansiella poster		-183	-258
Bokslutsdispositioner	10	49	22
Resultat före skatt		-134	-236
Skatt	11	0	0
Årets resultat	1	-134	-236

¹ Årets resultat och årets totalresultat är samma, då moderbolaget inte har några transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat.

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

Mkr	Not	2025-12-31	2024-12-31
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar	13	21	24
Materiella anläggningstillgångar	14	3	3
Andelar i dotterbolag	16	2 374	2 393
Fordringar hos dotterbolag	17, 31	241	636
Uppskjutna skattefordringar	11	1	0
Finansiella anläggningstillgångar		2 616	3 029
Anläggningstillgångar		2 640	3 056
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Fordringar hos dotterbolag	17, 31	179	97
Övriga fordringar	18	3	3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	21	13	14
Kortfristiga fordringar		195	114
Kassa och bank	28,33	266	101
Omsättningstillgångar		461	215
Tillgångar	29, 30	3 101	3 271
EGET KAPITAL
Bundet eget kapital
Aktiekapital		727	727
Reservfond		58	58
Bundet eget kapital		785	785
Fritt eget kapital
Överkursfond		1 768	1 797
Balanserad vinst		-240	-4
Årets resultat		-134	-236
Fritt eget kapital		1 394	1 557
Eget kapital	22	2 179	2 342
Obeskattade reserver	10	15	21
AVSÄTTNINGAR
Övriga avsättningar	27	4	0
Avsättningar		4	0
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Skulder till kreditinstitut	23,28,33	482	370
Övriga långfristiga skulder	24	-	0
Långfristiga skulder		482	370
KORTFRISTIGA SKULDER
Skulder till kreditinstitut	23,28,33	-	61
Leverantörsskulder		8	6
Skulder till dotterbolag	17, 31 ,33	391	459
Övriga kortfristiga skulder	24	0	2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	26	12	10
Övriga avsättningar	27	10	-
Kortfristiga skulder		421	538
Eget kapital och skulder	29, 30	3 101	3 271

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET

Mkr	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserad vinst, inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 2024-01-01	727	58	1 797	-4	2 578
Årets resultat	-	-	-	-236	-236
Årets totalresultat	-	-	-	-236	-236
Utgående eget kapital 2024-12-31	727	58	1 797	-240	2 342
Ingående eget kapital 2025-01-01	727	58	1 797	-240	2 342
Årets resultat	-	-	-	-134	-134
Årets totalresultat	-	-	-	-134	-134
Utdelning	-	-	-29	-	-29
Utgående eget kapital 2025-12-31	727	58	1 768	-374	2 179

KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET

Mkr	Not	2025	2024
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat efter finansiella poster		-183	-258
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	33	154	249
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		-29	-9
KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		4	-1
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder	4	0	-
Förändringar i rörelsekapital		8	-1
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-21	-10
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Lämnade aktieägartillskott		-62	-90
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	13	-6	-1
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	14	-1	-3
Förändring finansiella tillgångar		272	138
Kassaflöde från investeringsverksamheten		203	44
Kassaflöde efter investeringverksamheten		182	34
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagna lån	33	487	6
Amortering av lån	33	-477	-140
Utbetald utdelning		-29	-
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-19	-134
Årets kassaflöde		163	-100
LIKVIDA MEDEL
Likvida medel vid årets början		101	205
Omräkningsdifferens i likvida medel		2	-4
Likvida medel vid årets slut	33	266	101

124

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

NOT 1. REDOVISNINGSPRINCIPER

KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER

Midsona AB (publ), organisationsnummer 556241–5322, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Huvudkontorets besöksadress är Dockplatsen 16 i Malmö och postadressen är Box 210 09, 200 21 Malmö. Bolagets aktier är registrerade på Nasdaq Stockholm, Small Cap list.

Koncernredovisning för år 2025 består av moderbolaget och dess dotterbolag, tillsammans benämnd koncernen.

Grunder för upprättande av redovisningen

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRIC) så som de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges under moderbolagets redovisningsprinciper i denna not.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via årets resultat består av derivatinstrument.

Anläggningstillgångar består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen, medan omsättningstillgångar i allt väsentligt består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Långfristiga skulder utgörs i allt väsentligt av belopp som koncernen har en ovillkorad rätt att välja att betala längre bort än tolv månader efter rapportperiodens slut. Finns inte en sådan rätt vid rapportperiodens slut, eller innehas skuld för handel eller förväntas skuld regleras inom den normala verksamhetscykeln, redovisas skuldbeloppet som kortfristig skuld.

Redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs i noten, tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterbolag i koncernredovisningen.

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Ett antal nya eller ändrade standarder samt tolkningar var tillämpliga från 1 januari 2025. Dessa nya och ändrade standarder bedöms inte ha haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter utan var mer hänförliga till förändrade eller utökade upplysningskrav.

Ändringarna i IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 7 Finansiella instrument: upplysningar trädde i kraft 1 januari 2025 och är antagna av EU. Ändringarna tydliggör bland annat tidpunkten för bortbokning av finansiella skulder och ytterligare vägledning vid elektroniska betalningar. Därutöver innebär ändringarna tillkommande upplysningskrav för finansiella instrument med särskilda villkor och eget kapitalinstrument som klassificerats till verkligt värde via övrigt totalresultat. Midsona har tillämpat dessa ändringar från ikraftträdandedagen och lämnar den information som krävs om tillämpligt.

Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Det finns även några nya standarder och ändringar i standarder publicerade av IASB, men har antingen ännu inte trätt i kraft eller ännu inte antagits av EU. Dessa nya och ändrade standarder samt tolkningar bedöms inte få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de kommer tillämpas första gången förutom vad som anges nedan.

IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter har ikraftträdande 1 januari 2027, men är ännu inte antagen av EU. De nyckelområden som introduceras i den nya standarden är främst förändrad struktur i resultaträkningen, krav på upplysningar i de finansiella rapporterna för vissa resultatmått som rapporteras utanför företagets finansiella rapporter samt förtydliganden av principer för aggregering och disaggregering för räkningar och noter. Den nya standarden ersätter IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och kommer inte att påverka redovisning eller värdering av poster i de finansiella rapporterna, men den kan ändra vilka transaktioner som ingår i rörelseresultatet. Företagsledningen utvärderar för närvarande följderna av att tillämpa den nya standarden på koncernens finansiella rapporter. Standarden behöver tillämpas retroaktivt för jämförelseperioder.

Uppskattningar och bedömningar i de finansiella rapporterna

För att kunna upprätta finansiella rapporter enligt IFRS måste företagsledningen göra uppskattningar, bedömningar och antaganden, som påverkar redovisade tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna, bedömningarna och antagandena grundar sig vanligtvis på erfarenheter, prognoser i branschstudier inklusive förväntningar på framtida händelser och annan extern tillgänglig information. Med andra uppskattningar, bedömningar och antaganden kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer sällan helt att överensstämma med det uppskattade utfallet.

Företagsledningen bedömde att värdering av varumärken, goodwill och skatter var sådana områden där bedömningar skulle kunna ha störst påverkan på de finansiella rapporterna och där gjorda uppskattningar, bedömningar samt antaganden skulle kunna medföra väsentliga justeringar i kommande finansiella rapporter. Dessa områden beskrivs närmare i not 32 Viktiga uppskattningar och bedömningar.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar den finansiella informationen för Midsona AB (publ) och samtliga dotterbolag. Dotterbolag är alla bolag som Midsona AB (publ) kontrollerar direkt eller indirekt. Samtliga dotterbolag är helägda, direkt eller indirekt, av Midsona AB (publ). Bestämmande inflytande över ett dotterbolag uppnås när Midsona AB (publ), direkt eller indirekt, har ansvar för och rätt till dess rörliga avkastning genom sitt inflytande. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier samt om de facto control föreligger.

Dotterbolag konsolideras från det datum då bestämmande inflytandet överförs till Midsona AB (publ) medan dotterbolag tas bort ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. En översikt över alla konsoliderade dotterbolag för Midsona AB (publ) finns i not 16 Andelar i dotterbolag.

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernbolag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Den funktionella valutan för utländska dotterbolag är den lokala valutan, där respektive dotterbolag bedriver sin verksamhet. Den funktionella valutan för koncernens dotterbolag är i danska kronor, euro, norska kronor och svenska kronor. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen eller dagen då omvärdering sker. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Kursvinster/-förluster på rörelsefordringar/-skulder redovisas i övriga rörelseintäkter/-kostnader och kursvinster/-förluster på finansiella fordringar och skulder redovisas i finansiella intäkter/kostnader.# Utländska verksamheters finansiella rapporter

Resultat- och balansräkningar för samtliga bolag inom koncernen som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan svenska kronor, omräknas till rapporteringsvalutan enligt följande:

Tillgångar och skulder, inklusive goodwill och andra koncernmässiga övervärden, omräknas till balansdagens kurs.
Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhets resultaträkning omräknas till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt.

Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas mot övrigt totalresultat och ackumuleras i en komponent i eget kapital benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i årets resultat.

Valutakurser

Valutakurs	Genomsnittskurs 2025	Genomsnittskurs 2024	Balansdagskurs 2025	Balansdagskurs 2024
CAD	7,0180	7,7143	6,7176	7,6398
CHF	11,8116	12,0045	11,6410	12,1744
CNY	1,3655	1,4679	1,3158	1,5067
DKK	1,4829	1,5327	1,4484	1,5398
EUR	11,0677	11,4322	10,8180	11,4865
GBP	12,9216	13,5045	12,4174	13,8475
JPY	0,0656	0,0698	0,0590	0,0698
NOK	0,9445	0,9832	0,9148	0,9697
USD	9,8191	10,5614	9,2013	10,9982

Segmentrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentets resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som bolagets verkställande direktör, som ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har han övriga medlemmar i koncernledningen. Segmentrapporteringens indelningsgrund är geografiska områden och de motsvarar koncernens divisioner. Övrig verksamhet består av koncerngemensamma funktioner.

Intäkter

Varor och tjänster

Koncernens intäkter härrör sig från följande aktiviteter;
* Försäljning av snabbrörliga konsumentvaror i kategorierna ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter.
* Försäljning av tjänster kopplade till produkthantering.

Intäkter värderas utifrån den ersättning som specificeras i avtal med kunden, dvs. netto efter moms, fasta- och rörliga rabatter samt returer. Intäkter för försäljning av varor och tjänster redovisas i året resultat vid den tidpunkt då kunden får kontroll över varorna och tjänsterna.

Försäljning av konsumentrörliga varor i kategorierna ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter

Koncernen säljer ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter till återförsäljare i försäljningskanaler som apotekshandel, dagligvaruhandel, hälsofackhandel, övrig fackhandel samt aktörer inom food service och livsmedelsindustrin. De garantier som är förknippade med dessa produkter kan inte köpas separat och syftar till att säkerställa att sålda produkter överensstämmer med överenskomna specifikationer. Sådana garantier redovisas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Intäkter för ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter redovisas vid den tidpunkt då kontrollen över varan överförs till kunden och koncernen har fullgjort sitt prestationsåtagande, vilket oftast sker vid leverans av varorna till överenskommen plats.

I koncernens kundavtal finns det kontraktsmässiga förpliktelser om olika typer av säljfrämjande åtgärder som kampanjrabatter (rörliga eller fasta), lojalitetsprogramrabatter, årsbonus, kedjerabatter och distributionsrabatter. Kampanjrabatter, som är tillfälliga rabatter i samband med aktivitet, hanteras som försäljningskostnad om det föreligger en avtalad förpliktelse om motprestation från kund, t.ex. speciell butiksexponering, annonsblad, reklamtidning eller liknande. Tillfälliga rabatter i samband med aktivitet hanteras som reduktion av nettoomsättning om syftet är ren prissänkning ut mot konsument utan någon förpliktelse om motprestation från kund. Lojalitetsprogramrabatter, årsbonus, kedjerabatter och distributionsrabatter utgör bonusprogram till kunder. Inga sådana program finns riktade mot slutkunder, utan de är endast tillämpliga ”business to business”. Sådana program hanteras löpande och bedömt utfall reducerar nettoomsättningen, dvs. effekten av dessa rabatter estimeras som ett förväntat värde.

Försäljning av tjänster kopplade till produkthantering

Intäkter för tjänster kopplade till produkthantering anses vara en distinkt service och hanteras därmed som ett separat prestationsåtagande, vilket redovisas separat. Intäkter redovisas över tid i takt med att tjänsterna utförs. Med hänsyn till att sådana tjänster normalt faktureras månadsvis i efterskott och avser en begränsad tidsperiod redovisas sådana intäkter linjärt över den period under vilken tjänster levereras, dvs. på månadsbasis.

Rörelsekostnader

Kostnad för sålda varor

Kostnad för sålda varor omfattar direkta och indirekta kostnader för funktioner hänförliga till genererade intäkter, som tillverkning, produktionsplanering, kvalitetskontroll, inköp, lager, lagersamordning och underhåll.

Försäljningskostnader

Försäljningskostnader omfattar dels kostnader för aktiviteter och funktioner kopplade direkt mot konsument som marknadsföring, marknadsföringskampanjer, produkt-/varumärkeschef, marknadskoordinator, produkt- och förpackningsutveckling, dels kostnader för aktiviteter och funktioner kopplade mot kund som försäljning, försäljningsstimulerande insatser, försäljningskår, key-account manager och kundsupport.

Administrationskostnader

Administrationskostnader omfattar kostnader för funktioner som IT, ekonomi- och administration, HR, strategiskt inköp, hållbarhet, legal, kvalitetssystem och kvalitetssäkring samt koncernledning.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader omfattar sådana intäkter och kostnader som normalt inte räknas till den egentliga rörelsen, till exempel hyresintäkter, statliga stöd, försäkringsersättningar, skadestånd, förvärvsrelaterade kostnader, kursvinster/-förluster på rörelsefordringar/-skulder och realisationsvinster/-förluster vid avyttring av tillgångar. Kursvinster/-förluster redovisas netto.

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster utgörs av väsentliga poster som på grund av sin storlek eller förekomst särredovisas för att möjliggöra en bättre förståelse för koncernens finansiella utveckling. Jämförelsestörande poster redovisas i den funktion där de hör hemma beroende på postens karaktär och utgörs vanligtvis av omstruktureringskostnader, nedskrivningar på immateriella- och materiella anläggningstillgångar efter nedskrivningsprövning och realisationsvinster/-förluster vid avyttring av varumärken samt förvärvsrelaterade intäkter och kostnader.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter utgörs i allt väsentligt av ränteintäkter på investerade medel och valutakursvinster på finansiella fordringar/skulder. Ränteintäkter redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden. Valutakursvinster från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.

Finansiella kostnader utgörs i all väsentlighet av räntekostnader på lån och leasingavtal, finansieringskostnader, nedskrivning av finansiella tillgångar och valutakursförluster på finansiella fordringar/skulder. Räntekostnader redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden. Valutakursförluster från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Valutakursvinster/-förluster på finansiella fordringar/skulder redovisas netto.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt

Aktuell skatt är skatt som ska betalas för aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade på balansdagen i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga resultat. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden och föreligger när det finns temporära skillnader mellan redovisade värden och skattemässiga värden på tillgångar och skulder samt när det finns outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller i investeringar i dotterbolag. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade på balansdagen i de länder där koncernbolagen är verksamma. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas inom kommande fem år.Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas inom den tidsramen. Uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld kvittas när det finns en legal kvittningsrätt samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Dessutom redovisas uppskjuten skatt hänförlig till leasingavtal i koncernbalansräkning och koncernresultaträkning netto eftersom sådana transaktioner anses uppfylla kraven i IAS 12 för nettoredovisning i räkningarna. Uppskjuten skattefordran redovisas bland anläggningstillgångar och uppskjuten skatteskuld redovisas bland långfristiga skulder i koncernens balansräkning.

Finansiella instrument

Finansiell tillgång eller finansiell skuld tas in i balansräkningen när Midsona blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rätten till kassaflöden upphör eller samtliga förmåner och risker förknippade med äganderätten har överförts. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt avslutas.

Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar – klassificering och värdering av finansiella instrument

Skuldinstrument
Finansiella tillgångar är i sin helhet klassificerade till upplupet anskaffningsvärde utifrån koncernens affärsmodell för förvaltning av tillgångarna och karaktären på tillgångarnas avtalsenliga kassaflöden. Affärsmodellens målsättning är att inkassera kontraktsenliga kassaflöden (”hold to collect”) och att de avtalade villkoren för de finansiella tillgångarna vid bestämda tidpunkter ger upphov till kassaflöden som enbart består av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar i balansräkningen redovisas inledningsvis till verkligt värde med tillägg av eventuella transaktionskostnader, reducerat med förväntade kreditförluster. Efter det redovisas posterna till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, reducerat med reserv för förväntade kreditförluster.

Kundfordringar redovisas initialt till det fakturerade värdet. Därefter redovisas kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde, reducerat med en reserv för förväntade kreditförluster.

Likvida medel utgörs av banktillgodohavanden, vilka är utsatta för obetydliga risker för värdefluktuationer. Likvida medel redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella skulder – klassificering och värdering av finansiella instrument

Skuldinstrument
Finansiella skulder är klassificerade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via årets resultat. En oväsentlig del av de finansiella skulderna utgörs av derivatinstrument som värderas till verkligt värde via årets resultat.

Finansiella räntebärande skulder (upplåning) redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Efter det redovisas upplåningen till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden samt klassificeras som långfristiga räntebärande skulder och kortfristiga räntebärande skulder i balansräkningen. Redovisade värden på finansiella räntebärande skulder anses utgöra en god uppskattning av verkligt värde till följd av kort löptid till finansieringsavtalet löper ut.

Övriga långfristiga skulder, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder (med undantag för derivatinstrument) i balansräkningen redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Derivatinstrument

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Säkringsredovisning tillämpas inte. Derivatinstrument klassificeras i balansräkningen som finansiella skulder värderade till verkligt värde via årets resultat. Derivatinstrument finns redovisade i posten övriga kortfristiga skulder i balansräkningen. Förändringar i verkligt värde redovisas i posten övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader i resultaträkningen den period de uppstår. Derivatinstrument används i huvudsak för att skydda koncernens exponering mot fluktuationer i växelkurser.

Reservering för förväntade kreditförluster

Koncernens finansiella tillgångar och fordringar, förutom de som klassificeras till verkligt värde via årets resultat, omfattas av nedskrivning för förväntade kreditförluster. De redovisas i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde, dvs. netto av bruttovärde och förlustreserv. Reservering för kreditförluster har skett för kundfordringar, som omfattas av den förenklade modellen för nedskrivningar.

Förväntade kreditförluster för kundfordringar beräknas med hjälp av en matris, som är baserad på tidigare händelser, nuvarande förhållanden, prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. En förlustreserv redovisas, i den förenklade modellen, för kundfordrings förväntade återstående löptid. Förändringar av förlustreserven för kundfordringar redovisas i resultaträkningen i posten försäljningskostnader. Fallissemang definieras som att det bedöms osannolikt att motparten kommer att möta sina åtaganden på grund av indikatorer som finansiella svårigheter och missade betalningar. Oavsett anses fallissemang föreligga när betalningen är 90 dagar sen. Kundfordringar skrivs bort när inga möjligheter till ytterligare kassaflöden bedöms föreligga.

Likvida medel omfattas av den generella modellen för nedskrivningar, men för denna post tillämpas undantaget för låg kreditrisk. Balansräkningens poster långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar omfattas av den generella modellen, men förväntade kreditförluster är oväsentliga för dessa.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i koncernens balansräkning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till godo och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen, till exempel inköpspris, leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Nyttjanderättstillgångar

En nyttjanderättstillgång redovisas som tillgång i koncernens balansräkning om ett kontrakt är, eller innehåller ett leasingavtal vid avtalets början. Nyttjanderättstillgångar ingår i posten materiella anläggningstillgångar i balansräkningen för koncernen. Nyttjanderättstillgången redovisas initialt till värdet av leasingskulden, med tillägg för leasingavgifter erlagda vid eller före inledningsdatum för leasingavtalet samt initiala direkta utgifter. Nyttjanderättstillgången redovisas i efterföljande perioder till anskaffningsvärde minus avskrivningar och nedskrivningar.

Koncernen tillämpar principerna i IAS 36 Nedskrivningar för nyttjanderättstillgångar och redovisar detta på samma sätt som beskrivs i principerna för materiella anläggningstillgångar redovisede enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar.

Koncernen tillämpar det frivilliga undantaget avseende leasingavtal kopplat till immateriella anläggningstillgångar.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för att förvärva ersättande komponenter läggs till anläggningstillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till godo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i årets resultat under den period de uppkommer.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av eftersom nyttjandeperioden bedöms som obegränsad. Nyttjanderättstillgångar skrivs även de av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingperioden. Avskrivningen påbörjas vid leasingavtalets inledningsdatum. Om ett leasingavtal överför äganderätten vid slutet av leasingperioden eller om anskaffningsvärdet inkluderar en sannolik exercis av en köpoption, skrivs nyttjanderättstillgången av över nyttjandeperioden.

126

Materiella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande:

Grupp	Nyttjandeperiod
Rörelsefastigheter	10-40 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	8-15 år
Inventarier, verktyg och installationer	3-10 år
Nyttjanderättstillgångar	3-10 år
Markanläggningar	10-20 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet	3-8 år

Tillgångarnas avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder prövas minst årligen och justeras vid behov.Tillgångarna skrivs i normalfallet av utan något kvarvarande restvärde. Realisationsvinster och realisationsförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet på tillgången med avdrag för direkta försäljningskostnader. Realisationsvinster och realisationsförluster redovisas i årets resultat som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar klassificeras i två grupper där tillgångar med en bestämbar livslängd skrivs av över en bestämd nyttjandeperiod och där tillgångar med obestämbar livslängd inte skrivs av.

Goodwill

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov, se vidare redovisningsprincip för nedskrivning. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill redovisas i årets resultat när utgiften uppkommer.

Varumärken

Varumärken med bestämbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod prövas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar.

Varumärken som bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod härrör från förvärv. Bedömningen att nyttjandeperioden är obestämd baseras på:

att dessa varumärken anses väletablerade på sina respektive marknader och koncernen har för avsikt att behålla och vidareutveckla dem,
att dessa varumärken tillhör strategiska ”power brands” vid inträde på nya geografiska marknader, och
att dessa varumärken anses vara av väsentlig ekonomisk betydelse genom att både signalera trovärdighet och innovation i produkterna och i förlängningen på så sätt både påverka prissättning och konkurrenskraft.

Genom kopplingen till den löpande verksamheten anses således dessa varumärken ha en obestämbar nyttjandeperiod och förväntas användas så länge verksamheten fortlöper. Nedlagda kostnader för internt upparbetade varumärken redovisas inte i balansräkningen utan i årets resultat när kostnaden uppkommer. Anledningen till detta är att sådana utgifter inte kan särskiljas från utgifter för att utveckla hela affärsverksamheten.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar.

Övriga immateriella anläggningstillgångar består av kundrelationer, programvara och övriga immateriella tillgångar. Nedlagda kostnader för internt upparbetade kundrelationer redovisas inte i balansräkningen utan i årets resultat när kostnaden uppkommer. Programvara har aktiverats på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Utgifter i Software-as-a-Service (SaaS) arrangemang redovisas i allt väsentligt i linje med IAS 38 Immateriella anläggningstillgångar och publicerat agendabeslut av IFRIC.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilken de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, såvida inte nyttjandeperiod är obestämbar. Goodwill och varumärke med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången i fråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning.

Immateriella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande:

Tillgångskategori	Nyttjandeperiod
Varumärken	5-20 år
Kundrelationer och kundkontrakt	8 år
Programvara	5-8 år
Övriga immateriella anläggningstillgångar	3-5 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas minst årligen och justeras vid behov. Tillgångarna skrivs i normalfallet av utan något kvarvarande restvärde. Realisationsvinster och realisationsförluster vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet på tillgången med avdrag för direkta försäljningskostnader. Realisationsvinster och realisationsförluster redovisas i årets resultat som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, där anskaffningsvärdet beräknas enligt först in, först ut-metoden (FIFU). Vid beräkning av anskaffningsvärdet används vanligtvis ett vägt genomsnittsvärde för att approximera FIFU.

Nettoförsäljningsvärdet är beräknat normalt försäljningspris, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår i förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden. Produkter i arbete och färdigvarulager värderas till det lägsta av tillverkningskostnad och nettoförsäljningsvärde. Nödvändiga reserveringar för risker i inkurans sker kontinuerligt. Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar alla kostnader för inköp, tillverkning och andra kostnader för att få varorna till deras aktuella plats och skick.

Nedskrivningar

Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, som goodwill och vissa varumärken, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång när förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte förmodas vara återvinningsbart. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde (minskat med försäljningskostnader) och nyttjandevärdet. En nedskrivning av goodwill eller varumärken redovisas som en försäljningskostnad i årets resultat. En nedskrivning av maskiner redovisas vanligtvis som kostnad för sålda varor i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet fördelas nedskrivningen i första hand till goodwill och därefter görs proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.

Med nyttjandevärde avses vanligtvis nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats som tar hänsyn till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången, en s.k. WACC (Weighted Average Cost of Capital) eller diskonteringsränta. Koncernen baserar beräkningen på faktiska resultat, prognoser, affärsplaner och tillgängliga marknadsdata.

För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöde beräknas återvinningsvärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. De kassagenererande enheterna utgörs av koncernens rörelsesegment, då deras betalningsströmmar i allt väsentligt bedöms vara oberoende av andra tillgångar.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning av tillgångar som ingår i tillämpningsområdet för IAS 36 Nedskrivningar reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen för nedskrivning inte längre föreligger och att full betalning förväntas erhållas från kunden.

Ersättningar till anställda

Pensioner

Anställda i koncernen omfattas i huvudsak av avgiftsbestämda pensionsplaner. I Sverige tryggas åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän genom en försäkring i Alecta. En sådan försäkring är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 har det inte funnits tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Detta pensionsåtagande redovisas därför som en avgiftsbestämd pensionsplan.

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan där koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.

En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda pensionsplaner är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när en detaljerad formell plan presenterats.En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkten av när Midsona inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när Midsona redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningar som beräknas bli reglerade efter tolv månader redovisas till nuvärde. Ersättningar som inte förväntas regleras helt inom tolv månader redovisas som långfristiga övriga avsättningar i balansräkningen.

Rörlig lön

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för rörlig lön när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelserna. En vidare förutsättning är att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Avsättningar fördelas på långfristiga avsättningar och kortfristiga avsättningar.

Omstrukturering

Avsättning för omstrukturering utgörs framför allt av kostnader för avgångs- ersättningar och andra kassaflödespåverkande kostnader som uppstår i samband med omstruktureringar av verksamheter i koncernen. Avsättningar redovisas när det finns en formell omstruktureringsplan och förväntningar har skapats hos dem som kommer beröras av åtgärderna. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

Eventualförpliktelse

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Leasing

En nyttjanderättstillgång och en motsvarande leasingskuld redovisas för samtliga leasingavtal i vilka koncernen är leasingtagare, förutom för korttids- leasingavtal (leasingavtal med en leasingperiod om maximalt 12 månader) och för leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde (5 000 euro, eller lägre). För sådana avtal, redovisar koncernen leasingbetalningarna som en kostnad linjärt över leasingavtalet såvida inte en annan systematisk bas är mer representativ för när de ekonomiska fördelarna av leasingen används inom koncernen. Variabla leasingavgifter som inte beror på ett index eller pris inkluderas inte i värderingen av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar. Sådana lea- singavgifter redovisas som en kostnad i rörelseresultatet i den period då de uppkommer.

Koncernen tillämpar en praktisk lättnadsregel, som medför att servicekomponenter inte separeras ut ur leasingavgiften för tillgångsklasser- na maskiner och andra tekniska anläggningar och inventarier, verktyg och installationer, om dessa inte tydligt framgår av underlag.

Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av de framtida leasingavgifter vilka inte har erlagts per inledningsdatum för leasingavtalet, diskonterade med den marginella låneräntan, om den implicita räntan inte kan fastställas med lätthet, vilket oftast är fallet. Den marginella låneräntan fastställs centralt av koncernen och baseras på en riskfri ränta i respektive valuta med juste- ring för duration samt en kreditrisk. Den tillgångsspecifika risken har fast- ställts med utgångspunkt i lokaler, då det väsentliga värdet av koncernens leasingportfölj är hänförlig till detta tillgångsslag. Ingen justering för till- gångsspecifik risk görs för övriga tillgångsslag, med bedömningen att even- tuella skillnader i kreditrisk skulle ha en oväsentlig effekt på koncernen. Diskonteringsräntan justeras på kvartalsbasis med hänsyn till förändringar i relevanta ekonomiska omständigheter.

Leasingavgifter som inkluderas i värderingen av leasingskulder omfattar;
- fasta avgifter, efter avdrag för eventuella förmåner i samband med tecknandet av leasingavtalet som ska erhållas,
- variabla leasingavgifter som beror på ett index eller ett pris, initialt värderade med hjälp av index eller pris vid inledningsdatumet,
- belopp som förväntas betalas ut av koncernen enligt restvärdesgarantier,
- lösenpriset för en option att köpa om koncernen är rimligt säker på att utnyttja en sådan möjlighet, och
- straffavgifter som utgår vid uppsägning av leasingavtalet, om leasing- perioden återspeglar att koncernen kommer att utnyttja en möjlighet att säga upp lea singavtalet.

Leasingskulder ingår i posterna långfristiga räntebärande skulder och kort- fristiga räntebärande skulder i balansräkningen för koncernen och redovisas i DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens rapport Moderbolagets rapport Noter Styrelsens intygande Revisionsberättelse Ersättningsrapport Femårsöversikt Definitioner Kallelse till Årsstämman 127 efterföljande perioder genom att skulden ökas för att återspegla effekten av ränta samt reduceras för att återspegla effekten av erlagda leasingavgifter. Leasingskulder omvärderas med en motsvarande justering av nyttjanderätts- tillgångar enligt reglerna som finns i standarden .

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassa- flödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. I kassaflödesanalysen redovisas räntekomponenten i leasingavgifter som kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital. Den andra delen, tillika merparten, av leasingavgiften redovisas som amorte- ring av leasingskulder i kassaflöde från finansieringsverksamheten med en motsvarande ökning i kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Överensstämmelse med normgivning och lag

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade bolag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sam- bandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg till IFRS som skall göras.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbo- lagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper

Moderbolagets redovisningsprinciper har påverkats av ett antal nya eller ändrade standarder, vilka var tillämpliga från 1 januari 2025 och har föranlett beslutade följdändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Dessa ändringar bedöms inte ha haft någon väsentlig påverkan på moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper som inte börjat tillämpas

Företagsledningens bedömning är att beslutade ändringar i RFR 2 Redovis- ning för juridiska personer som gäller för räkenskapsåret 2026 och framåt inte kommer att ha någon väsentlig effekt på moderbolagets finansiella rapporter när de tillämpas första gången förutom för vad som redogörs för under koncernens redovisningsprinciper.

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsre- dovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finan- siella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kost- nader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärde- metoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterbolag. I koncernredovisningen redovisas transak- tionsutgifter direkt i årets resultat när dessa uppkommer.

Finansiella garantier

Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbin- delser till förmån för dotterbolag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tilläm- par moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IFRS 9 Finansiella instrument. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterbolag. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när man har ett åtagande för vilken betalning sannolikt erfordras för att reglera åtag- andet.

Anteciperade utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterbolag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina finansiella rapporter.

Segmentrapportering

Moderbolaget redovisar inte segment enligt samma fördelning och samma omfattning som koncernen, utan upplyser om nettoomsättningens fördelning på moderbolagets verksamhetsgrenar.Tillgångar under leasingavtal
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing i enlighet med lättnadsregeln tillgänglig i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Ersättning till anställda
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19 Ersättning till anställda. Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 Ersättning till anställda är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lånenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Skatter
I moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.

Aktieägartillskott
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras.

Koncernbidrag
Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.

Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver
Avskrivningar utöver plan redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen. I balansräkningen inkluderas de i posten obeskattade reserver.

128

Rörelsesegment, Mkr	Koncengemensamma funktioner	Nordics	North Europe	South Europe	Elimineringar	Koncernen
	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Nettoomsättning, extern	-	-	2 314	2 418	925	904
Nettoomsättning, koncernintern	10	17	9	6	11	17
Nettoomsättning	2 324	2 435	934	910	402	422
Kostnad för sålda varor	-1 539	-1 607	-763	-738	-375	-349
Bruttoresultat	785	828	171	172	27	73
Övriga rörelsekostnader	-597	-617	-142	-151	-79	-91
Rörelseresultat	188	211	29	21	-52	-18
Finansiella poster	-34	-53
Resultat före skatt	24	75

VÄSENTLIGA INTÄKTSPOSTER (+) OCH KOSTNADSPOSTER (–) SOM REDOVISAS I RESULTATRÄKNINGEN:
Omstruktureringskostnader, netto	-10	-	-1	-	-	-	-19	-	-	-
Försäkringsersättningar relaterade till brand	-	-	-	-	7	-	-	-	-	-
Nedskrivning av varulager relaterade till brand	-	-	-	-	-5	-	-	-	-	-
Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar relaterade till brand	-	-	-	-	-44	-	-	-	-	-
Övriga kostnader relaterade till brand	-	-	-	-	-3	-	-	-	-	-
Jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultat	-10	-	-1	-	-45	-19	-	-	-	-

VÄSENTLIGA ICKE KASSAFLÖDESPÅVERKANDE POSTER:
Avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar	-45	-48	-30	-31	-19	-23	-48	-50	-	-	-142
Nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar	-	-	-	-	-44	-	-	-	-	-	-44
Nedskrivningar varulager	-13	-12	-7	-4	-7	-3	-	-	-	-	-27
Nedskrivningar kundfordringar	-1	0	0	-1	0	-2	0	0	-	-	-1
Segmenttillgångar	3 979	4 211	553	614	636	744	-849	-1 118	-	-	4 319
Ofördelade tillgångar	72	84
Summa tillgångar	4 391	4 535
Segmentskulder	693	941	87	173	101	172	-340	-739	-	-	541
Ofördelade skulder	917	920
Eget kapital	2 933	3 068
Summa eget kapital och skulder	4 391	4 535
Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar (exklusive nyttjanderättstillgångar)	11	5	8	7	8	9	7	4	-	-	34
Medelantal anställda	363	386	202	204	154	152	21	17	-	-	740
Antal anställda, per balansdagen	338	385	196	212	142	148	21	19	-	-	697

NOT 2. RÖRELSESEGMENT

Det finns tre rörelsesegment identifierade.
Nordics: Erbjudandet utgörs av produkter under egna konsumentvarumärken, licensierade varumärken och kontraktstillverkning i kategorierna hälsolivsmedel, konsumenthälsoprodukter och ekologiska produkter för försäljning till apotekshandel, dagligvaruhandel, hälsofackhandel och övrig fackhandel samt aktörer inom food service främst på den nordiska marknaden.
North Europe: Erbjudandet utgörs av produkter under egna konsumentvarumärken, egna business-to-business varumärken och kontraktstillverkning i kategorin ekologiska produkter för försäljning till dagligvaruhandel, hälsofackhandel och övrig fackhandel samt aktörer inom food service och livsmedelsindustrin främst på den tyska, österrikiska och ungerska marknaden.
South Europe: Erbjudandet utgörs av produkter under egna konsumentvarumärken, licensierade varumärken och kontraktstillverkning i kategorin ekologiska produkter för försäljning till dagligvaruhandel, hälsofackhandel och övrig fackhandel samt aktörer inom food service och livsmedelsindustrin främst på den franska och spanska marknaden.

Segmentskonsolidering görs enligt samma principer, som för koncernen i dess helhet. I rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder har direkt hänförbara poster och poster som kan fördelas på ett rimligt och tillförlitligt sätt inkluderats. De redovisade posterna i rörelsesegmentens rörelseresultat, tillgångar och skulder är värderade i enlighet med de rörelseresultat, tillgångar och skulder som koncernledning följer upp. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på rörelsesegmenten är uppskjutna skattefordringar, uppskjutna skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.

Internprissättningspolicy
För prissättning av varor mellan koncernens bolag tillämpas en modell för internprissättning som baseras på att det säljande bolaget erhåller full täckning för kostnaderna och en vinstmarginal. Metoden, som kallas TNMM (Transactional Net Margin Method), är en vedertagen modell för internprissättning. Utöver detta erhåller även bolagen, som ägare av utvalda varumärken, en säljbaserad royalty för att täcka investeringar och risker i förhållande till varumärkets utveckling.
För prissättning av tjänster mellan koncernens bolag tillämpas TNMM (Transactional Net Margin Method), som baseras på full täckning av kostnaderna samt en vinstmarginal. Metoden appliceras på såväl tillverkningstjänster som centrala tjänster. För prissättning av kapital debiteras en intern ränta, där låntagaren erhåller en ränta baserad på en referensränta i det lokala landet med ett riskpåslag.

Information om större kunder
Koncernens största kund genererade nettoomsättning på 372 Mkr (385). Dessa redovisades i rörelsesegment Nordics. Det fanns bara en kund med nettoomsättning utgörande 10 procent eller mer av total nettoomsättning för koncernen.

Information om produkter eller produktgrupper
För information om nettoomsättning per produkt eller grupper av likartade produkter, se not 3 Intäkter om produktkategorier.

Information om anläggningstillgångar för geografiska områden 1
| Koncernen Mkr | 2025 | 2024 |
| :--- | :--- | :--- |
| Sverige | 1 280 | 1 289 |
| Norge | 474 | 510 |
| Finland | 135 | 150 |
| Danmark | 669 | 721 |
| Tyskland | 310 | 371 |
| Frankrike | 218 | 239 |
| Spanien | 54 | 106 |
| Summa | 3 140 | 3 386 |
¹ Anläggningstillgångar per enskilt betydelsefulla länder .

129

NOT 3. INTÄKTER

Midsona redovisar intäkter som erhållits genom överföring av varor och tjänster vid en viss tidpunkt för varje rapporterat segment enligt IFRS 8 Rörelsesegment. Uppdelning av intäkter baseras på geografiska områden, försäljningskanal, produktkategorier, varumärken och väsentliga intäktsslag.

Geografiska områden 1, Mkr	Nordics (2025/2024)	North Europe (2025/2024)	South Europe (2025/2024)	Koncernen (2025/2024)
Sverige	952 / 954	0 / 0	- / -	952 / 954
Danmark	420 / 457	1 / 1	0 / 0	421 / 458
Finland	396 / 462	- / -	0 / 0	396 / 462
Norge	429 / 416	0 / 0	- / 0	429 / 416
Frankrike	3 / 2	8 / 9	227 / 216	238 / 227
Spanien	16 / 14	5 / 6	152 / 170	173 / 190
Tyskland	0 / 0	814 / 789	0 / 1	814 / 790
Övriga Europa	95 / 109	97 / 99	10 / 12	202 / 220
Övriga länder utanför Europa	3 / 4	- / -	2 / 6	5 / 10
Summa	2 314 / 2 418	925 / 904	391 / 405	3 630 / 3 727

¹ Intäkter från externa kunder hänförliga till enskilda geografiska områden efter det land kunden har sin hemvist.

Försäljningskanal, Mkr	Nordics (2025/2024)	North Europe (2025/2024)	South Europe (2025/2024)	Koncernen (2025/2024)
Apotekshandel	277 / 298	- / -	- / -	277 / 298
Dagligvaruhandel	1 572 / 1 606	399 / 398	167 / 167	2 138 / 2 171
Food service	103 / 114	199 / 233	8 / 8	310 / 355
Hälsofackhandel	146 / 160	315 / 257	180 / 186	641 / 603
Övrig fackhandel	89 / 98	9 / 15	- / -	98 / 113
Övriga	127 / 142	3 / 1	36 / 44	166 / 187
Summa	2 314 / 2 418	925 / 904	391 / 405	3 630 / 3 727

Produktkategorier, Mkr	Nordics (2025/2024)	North Europe (2025/2024)	South Europe (2025/2024)	Koncernen (2025/2024)
Ekologiska produkter	759 / 716	924 / 903	391 / 405	2 074 / 2 024
Hälsolivsmedel	999 / 1 074	- / -	- / -	999 / 1 074
Konsumenthälsoprodukter	551 / 622	- / -	- / -	551 / 622
Tjänster kopplade till produkthantering och övriga intäkter	5 / 6	1 / 1	0 / 0	6 / 7
Summa	2 314 / 2 418	925 / 904	391 / 405	3 630 / 3 727

Varumärken, Mkr	Nordics (2025/2024)	North Europe (2025/2024)	South Europe (2025/2024)	Koncernen (2025/2024)
Egna konsumentvarumärken	1 797 / 1 808	228 / 229	249 / 257	2 274 / 2 294
Egna business-to-business varumärken	- / -	214 / 256	- / -	214 / 256
Licensierade	289 / 370	- / -	42 / 35	331 / 405
Kontraktstillverkning	223 / 234	482 / 418	- / -	705 / 652

¹ Det ingick inga intäkter som hänförde sig till byte av varor eller tjänster.
² Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 73 Mkr (70) och avsåg i huvudsak internt utförda tjänster. Inga intäkter som hänförde sig till byte av tjänster.

NOT 6. RÖRELSENS KOSTNADER FÖRDELADE PER KOSTNADSSLAG

NOT 7. ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER

Rörelsens kostnader presenteras i koncernens resultaträkning med en klassificering baserad på funktionerna ”Kostnad för sålda varor”, ”Försäljningskostnader”, ”Administrationskostnader” samt ”Övriga rörelsekostnader”. Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelar sig på följande kostnadsslag.

Koncernen Mkr	2025	2024
Kostnader för varor och material	-2 156	-2 207
Personalkostnader	-578	-574
Försäljningskostnader	-253	-255
Marknadsföringskostnader	-62	-74
Hyres- och fastighetskostnader	-55	-59
Inköpta tjänster	-112	-119
Avskrivningar	-142	-152
Nedskrivningar	-73	-22
Andra direkta- och indirekta kostnader	-137	-126
Övriga rörelsekostnader	-15	-16
Summa	-3 583	-3 604

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2025	2024	2025	2024
DELOITTE
Revisionsuppdrag	-4	-4	-1	-1
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	-1	0	-1	0
Skatterådgivning	-	0	-	0
Andra uppdrag	-	-1	-	0
Summa	-5	-5	-2	-1

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter.

NOT 4. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

NOT 5. ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2025	2024	2025	2024
Realisationsvinst vid avyttring av materiella anläggningstillgångar	0	0	-	-
Valutakursvinster av rörelsekaraktär	1	1	0	1
Statliga bidrag	1	1	-	-
Försäljning el från solpaneler	1	1	-	-
Försäkringsersättning	7	1	-	-
Övrigt	1	1	0	0
Summa	11	5	0	1

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2025	2024	2025	2024
Valutakursförluster av rörelsekaraktär	-3	-4	-2	0
Skadestånd	-2	-1	-	-
Övrigt	-1	-1	-	0
Summa	-6	-6	-2	0

NOT 8. ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR

ANSTÄLLDA

Koncernen	Moderbolaget
Medeltal anställda per land	2025	2024	2025	2024
Sverige	139	137	21	17
varav kvinnor	88	84	9	6
Norge	19	21	-	-
Finland	53	55	-	-
Danmark	173	190	-	-
Tyskland	202	204	-	-
Frankrike	59	64	-	-
Spanien	95	88	-	-
Summa utomlands	601	622	-	-
varav kvinnor	302	319	-	-
Totalt	740	759	21	17
varav kvinnor	390	403	9	6

Redovisning av andel kvinnor i företagsledningar, %	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
Styrelsen	29	29	29	29
VD och ledningsgrupper	50	44	57	50

Det har inte skett någon förändring i fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöterna sedan föregående balansdag

PERSONALKOSTNADER

Koncernen	Moderbolaget
Personalkostnader, Mkr	2025	2024	2025	2024
LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR
Styrelse, VD och ledningsgrupp¹	-44	-28	-38	-16
varav rörlig lön	-5	-3	-1	-
varav avgångsvederlag	-15	0	-15	-
Övriga anställda	-407	-422	-10	-9
varav rörlig lön	-3	-4	0	0
varav avgångsvederlag	-2	-2	-	-
Summa löner och andra ersättningar	-451	-450	-48	-25
PENSIONSKOSTNADER, AVGIFTSBASERADE PLANER²
Styrelse, VD och ledningsgrupp¹	-4	-4	-4	-4
Övriga anställda	-31	-29	-2	-1
Summa pensionskostnader	-35	-33	-6	-5
SOCIALA KOSTNADER
Styrelse, VD och ledningsgrupp¹	-14	-8	-12	-6
Övriga anställda	-72	-74	-3	-3
Summa sociala kostnader	-86	-82	-15	-9
Övriga personalkostnader
Styrelse, VD och ledningsgrupp¹	0	0	0	0
Övriga anställda	-6	-9	-1	0
Summa övriga personalkostnader	-6	-9	-1	0
Summa personalkostnader	-578	-574	-70	-39

¹ Med styrelse avseende koncernen avses styrelsen i moderbolaget. Med VD avseende koncernen avses VD i moderbolaget. Med ledningsgrupp avses koncernledningen i koncernen. Sammantaget omfattar styrelse, VD och ledningsgrupp 17 (16) personer i koncernen och 14 (13) i moderbolaget.
² För mer information om pensionskostnader hänvisas till not 25 Avsättningar till pensioner, sidan 139.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR

Ersättning till styrelseledamöter i moderbolaget
Styrelsen utgörs sedan årsstämman den 7 maj 2025 av Patrik Andersson (styrelsens ordförande), Tomas Bergendahl, Anna-Karin Falk, Sandra Kottenauer, Jari Latvanen, Anders Svensson och Johan Wester.

Principer för ersättning till styrelse
Vid årsstämma 2025 beslutades att arvode för 2025/2026 ska utgå till styrelsens ordförande med 620 Tkr och till övriga ledamöter som inte är anställda i bolaget med vardera 270 Tkr. Dessutom ska det utgå 100 Tkr till revisionsutskottets ordförande, 55 Tkr till varje övrig styrelseledamot som ingår i revisionsutskottet, 45 Tkr till ersättningsutskottets ordförande, 25 Tkr till varje övrig styrelseledamot som ingår i ersättningsutskottet och 30 Tkr till varje styrelseledamot som ingår i de nya utskotten för hållbarhet respektive IT/IS, som både är underutskott till revisionsutskottet. Beslutade arvoden uppgick totalt till 2 580 Tkr. Styrelsen är utöver dessa ersättningar inte berättigad till annan kompensation än för resor och logi. Ersättningar till styrelseledamöter bereds av valberedningen och beslutas av årsstämman.

Styrelsearvoden
Till styrelseledamöterna utgick följande arvoden under året.

Moderbolaget 2025
Ersättning till styrelseledamöter, Tkr	Styrelsearvode	Arvode ersättningsutskott	Arvode revisionsutskott	Arvode hållbarhetsutskott¹	Arvode IT/IS utskott¹	Summa
Patrik Andersson (styrelsens ordförande)	620	45	-	-	-	665
Tomas Bergendahl	270	-	100	-	-	370
Anna-Karin Falk	270	-	-	-	-	270
Sandra Kottenauer	270	-	-	30	-	300
Jari Latvanen	270	-	55	-	30	355
Anders Svensson	270	-	55	-	-	325
Johan Wester	270	25	-	-	-	295
Summa	2 240	70	210	30	30	2 580

¹ Hållbarhetsutskott och IT/IS utskott är nyinrättade underutskott till revisionsutskottet.

Moderbolaget 2024
Ersättning till styrelseledamöter, Tkr	Styrelse arvode	Arvode ersättningsutskott	Arvode revisionsutskott	Summa
Patrik Andersson (styrelsens ordförande)	600	45	-	645
Tomas Bergendahl	168	-	58	226
Anna-Karin Falk	260	-	-	260
Sandra Kottenauer	260	-	-	260
Jari Latvanen	260	-	46	306
Henrik Stenqvist	92	-	26	118
Anders Svensson	260	-	46	306
Johan Wester	260	25	-	285
Summa	2 160	70	176	2 406

Ersättning till ledande befattningshavare
Definitioner: Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören Peter Åsberg (fram till 23 juni 2025) och Henrik Hjalmarsson (från 23 juni 2025), under hela eller delar av verksamhetsåret ingick i koncernledningen. Dessa ledande befattningshavare utgjordes av Max Bokander, Tora Molander, Tobias Traneborn, Markus Wessner, Anna Törnebrant (fram till 31 december 2025), Åsa Gavelstad, Josefin Kronstrand (från 15 mars 2025), Heiko Hintze och Marjolaine Cevoz-Goyat.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beslutas av årsstämman. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och övriga medlemmar i ledningsgruppen. Årsstämman 2024 godkände riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare att gälla till det uppkommer behov av väsentliga förändringar i riktlinjerna dock som längst fram till årsstämman 2028. En översyn av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare gjordes inför årsstämman 2025, som resulterade i att stämman godkände en justering av maxtaket för verkställande direktörens rörliga kontantersättning, från 50 procent till 75 procent av fast årslön. Ledande befattningshavare ska erbjudas en marknadsmässig och konkurrenskraftig totalkompensation. Ersättningen kan bestå av fast lön, möjlighet till rörlig ersättning i form av bonus, försäkringar, pensionsförmåner, avgångsvederlag samt övriga förmåner. För att säkerställa att den sammanlagda ersättningen är marknadsmässig och konkurrenskraftig är den föremål för årlig översyn. Hänsyn ska då tas till befattning, bolagets storlek, lön och personens erfarenhet. Årsstämman kan därutöver och oberoende av dessa riktlinjer besluta om aktierelaterade ersättningar.

Fast lön
Fast lön ska baseras på den enskilda medarbetarens befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Den fasta lönen ska utgöra grunden för den totala ersättningen.

Rörlig ersättning
Rörlig ersättning ska kopplas till förutbestämda och mätbara kriterier med syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande, affärsstrategi och hållbara långsiktiga intressen. Fördelningen mellan fast lön och ersättning som inte är på förhand bestämd till ett visst belopp ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet.Rörlig ersättning ska baseras på uppfyllandet av individuella mål som fastställs av styrelsen såvitt avser verkställande direktören och av ersättningsutskottet på förslag av verkställande direktören såvitt avser övriga ledande befattningshavare. Sådana mål kan exempelvis vara kopplade till resultat, omsättning, kassaflöde och utfallet i det egna ansvarsområdet . DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens rapport Moderbolagets rapport Noter Styrelsens intygande Revisionsberättelse Ersättningsrapport Femårsöversikt Definitioner Kallelse till Årsstämman 132 Mätperioden för kriterierna kopplade till rörlig ersättning ska vara ett år. Verkställande direktören ska ha möjlighet till rörlig ersättning motsvarande ett maximalt belopp som för en ettårsperiod inte ska överstiga 75 procent av den verkställande direktörens grundlön. Övriga i koncernledningen ska ha möjlighet till rörlig ersättning motsvarande ett maximalt belopp som för en ettårsperiod inte ska överstiga 30 procent av befattningshavarens grundlön. När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig ersättning avslutats ska bedömas och fastställas i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Styrelsen ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig ersättning till verkställande direktören. Vad gäller rörlig ersättning till övriga befattningshavare ansvarar ersättningsutskottet i samråd med den verkställande direktören för bedömningen. Bedömningen av huruvida bolagets finansiella mål har uppnåtts ska baseras på den av bolaget senast offentliggjorda årsredovisning. Vid den årliga utvärderingen kan ersättningsutskottet, eller i förekommande fall styrelsen, justera målen och ersättningen för såväl positiva som negativa extraordinära händelser, omorganisationer och strukturförändringar. Den rörliga kontantersättningen är inte pensionsgrundande.

Pensionsförmåner

Pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga och utformade i enlighet med nivåer och praxis som gäller i det land som personen i bolagsledningen är anställd i. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda och normalt ge rätt till pension från 65 års ålder. För samtliga ledande befattningshavare kan pensionsförmånerna uppgå till högst motsvarande 30 procent av grundlönen

Övriga förmåner

Samtliga befattningshavare kan ges rätt till övriga förmåner i syfte att bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Övriga förmåner kan till exempel vara sjuk-, liv- och sjukvårdsförsäkring samt bil- och reseförmån. Sådana förmåner ska vara marknadsmässiga och kan sammanlagt uppgå till högst 10 procent av grundlönen. Avseende anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får nödvändiga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål ska tillgodoses.

Villkor vid uppsägning och avgångsvederlag

Samtliga befattningshavare, inklusive verkställande direktören, kan avsluta sin anställning med 6 månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om högst 12 månader. Om verkställande direktörens anställning upphör på bolagets initiativ utgår, utöver lön under uppsägningstiden, ett avgångsvederlag om 6 månadslöner. Fast lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande befattningshavarens fasta lön för 24 månader. Vidare kan ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompensera för eventuellt inkomstbortfall på grund av konkurrensåtagandet och kan utgå med ett belopp per månad om högst befattningshavarens månadslön vid anställningens upphörande. Ersättning utgår under den tid som konkurrensbegränsningen gäller, vilket är högst 12 månader efter anställningens upphörande.

Beaktande av lön och anställningsvillkor för bolagets medarbetare

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut som rör ersättnings- och anställningsvillkor för den verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utifrån antagna principer. Utskottets uppgift är även att föreslå riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare samt följa upp och utvärdera mål och principer för rörlig ersättning. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämma. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av årsstämman. Ersättningsutskottets ledamöter är oberoende i förhållande till Midsona och bolagsledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Ersättning och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Ersättning och övriga anställningsvillkor för övriga medlemmar i ledningsgruppen beslutas av ersättningsutskottet i samråd med den verkställande direktören. Styrelsen informeras löpande om ersättningsnivåerna för andra ledande befattningshavare.

Tillfälligt frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose långsiktiga intressen, inklusive hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket även innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna. För de fall som styrelsen gör sådant avsteg ska detta anges i styrelsens rapport om ersättningar där även skälen till avsteg ska anges och vilka delar av riktlinjerna som det har gjorts avsteg från.

Ersättningar och övriga förmåner

Till ledande befattningshavare utgick följande ersättningar och övriga förmåner under året.

Koncernen 2025

Ersättningar och övriga förmåner till VD och koncernledning, Tkr	Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Övrig ersättning	Summa
Peter Åsberg, VD (fram till 23 juni)	2 964	157	213	864	14 938	19 136
Henrik Hjalmarsson, VD (från och med 23 juni)	3 388	450	131	508	-	4 477
Koncernledning (9 personer)	17 255	1 062	498	2 942	-	21 757
Summa	23 607	1 669	842	4 314	14 938	45 370

Koncernen 2024

Ersättningar och övriga förmåner till VD och koncernledning, Tkr	Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Övrig ersättning	Summa
Peter Åsberg, VD	5 469	1 866	152	1 663	-	9 150
Koncernledning (6 personer)	14 386	1 604	463	2 223	-	18 676
Summa	19 855	3 470	615	3 886	-	27 826

Kommentarer till tabellerna

För verksamhetsåret 2025 utgick en rörlig ersättning till verkställande direktörer på 607 Tkr totalt. Den beslutade rörliga ersättningen för 2025 utgjorde 10 procent av grundlönerna.
För verksamhetsåret 2025 utgick en rörlig ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen med 701 Tkr. Dessutom fördes 361 Tkr som kostnad under 2025, hänförligt till beslutad rörlig ersättning 2024. Den beslutade rörliga ersättningen för 2025 utgjorde 4 procent av grundlönen.
För verksamhetsåret 2024 utgick en rörlig ersättning till den verkställande direktören på 1 749 Tkr. Dessutom fördes 117 Tkr som kostnad under 2024, hänförligt till beslutad rörlig ersättning 2023. Den beslutade rörliga ersättningen för 2024 utgjorde 32 procent av grundlönen.
För verksamhetsåret 2024 utgick en rörlig ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen med 1 430 Tkr. Dessutom fördes 174 Tkr som kostnad under 2024, hänförligt till beslutad rörlig ersättning 2023. Den beslutade rörliga ersättningen för 2024 utgjorde 10 procent av grundlönen.
Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat, exklusive särskild löneskatt.
Övriga förmåner avser huvudsakligen tjänstebil och telefon.
Övrig ersättning 2025 till avgående VD och koncernchef avser grundlön och andra ersättningar för tiden efter 23 juni 2025 fram till 31 december 2025 samt lön och andra ersättningar under uppsägningstiden januari-december 2026 inklusive ett avgångsvederlag motsvarande 6 månaders grundlön. Grundlön och andra ersättningar under uppsägningstiden och avgångsvederlag är föremål för utbetalningar under 2026 och 2027.

Incitamentsprogram

På årsstämman 2021 beslutades det om emission och överlåtelse av högst 780 000 teckningsoptioner till ledande befattningshavare i Midsona fördelade på serierna TO2021/2024, TO2022/2025 och TO2023/2026 till lika delar. Teckningstiden för TO2021/2024, som maximalt kunde ge 171 000 nya B-aktier vid full konvertering, löpte ut 20 december 2024. Inga teckningsoptioner konverterades till B-aktier. Teckningstiden för TO2022/2025, som maximalt kunde ge 120 000 nya B-aktier vid full konvertering, löpte ut 20 december 2025. Inga teckningsoptioner konverterades till B-aktier. Under 2023 beslutades det om att inte erbjuda ledande befattningshavare att teckna serien TO2023/2026. Det fanns inga utestående aktierelaterade incitamentsprogram enligt IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, där ledande befattningshavare vederlagsfritt tilldelats aktieoptioner eller liknande . NOT 9.### FINANSNETTO

| Koncernen | | Moderbolaget | |
| :--- | :---: | :---: | :---: | :---: |
| Mkr | 2025 | 2024 | 2025 | 2024 |
| RESULTAT FRÅN ANDELAR | | | | |
| Utdelning från dotterbolag | 1 | 75 | - | - |
| Nedskrivning av andelar i dotterbolag | -194 | -236 | - | - |
| Summa | -119 | -236 | | |
| FINANSIELLA INTÄKTER | | | | |
| Ränteintäkter | 5 | 5 | 5 | 5 |
| Ränteintäkter, dotterbolag | 31 | 57 | - | - |
| Valutakursvinster | 0 | - | - | 10 |
| Övriga finansiella intäkter | 0 | 0 | - | - |
| Summa | 5 | 5 | 36 | 72 |
| FINANSIELLA KOSTNADER | | | | |
| Räntekostnader | -31 | -46 | -25 | -38 |
| Räntekostnader, dotterföretag | -10 | -15 | - | - |
| Valutakursförluster | - | 0 | -13 | -14 |
| Övriga finansiella kostnader | -8 | -12 | -1 | -3 |
| Summa | -39 | -58 | -49 | -70 |
| Summa finansnetto | -34 | -53 | -132 | -234 |

¹ Anteciperad utdelning 75 Mkr.

NOT 10. BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER

Moderbolaget
Mkr	2025	2024
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Förändring överavskrivningar	6	6
Erhållna koncernbidrag	43	16
Summa bokslutsdispositioner	49	22
OBESKATTADE RESERVER
Överavskrivningar	15	21
Summa obeskattade reserver	15	21

NOT 11. SKATT

	Koncernen		Moderbolaget
Redovisad i årets resultat, Mkr	2025	2024	2025	2024
AKTUELL SKATT
Aktuell skatt	-18	-19	-	-
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	0	0	-	-
Summa aktuell skatt	-18	-19	-	-
UPPSKJUTEN SKATT
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	11	5	0	0
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	8	-	-	-
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-15	-14	-	-
Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	0	0	-	-
Summa uppskjuten skatt	4	-9	0	0
Summa skatt	-14	-28	0	0

	Koncernen		Moderbolaget
Avstämning av skatt, Mkr	Mkr	%	Mkr	%
	2025	2025	2024	2024
Resultat före skatt	24		75
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-5	20,6	-15	20,6
Ej skattepliktiga utdelningar från dotterbolag	-	-	-	-
Ej avdragsgilla nedskrivningar av aktier i dotterbolag	-	-	-	-
Övriga ej avdragsgilla kostnader / Övriga ej skattepliktiga intäkter	-5	20,9	-2	2,3
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag	2	-7,1	2	-2,5
Aktivering av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag	8	-32,2	-	-
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag	1	-3,8	0	0,0
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt	-19	76,8	-10	13,3
Minskning / Ökning av avdragsgilla temporära skillnader utan motsvarande	4	-15,6	0	-0,1
aktivering av uppskjuten skatt
Skatt hänförlig till tidigare år	0	0,0	-3	3,3
Schablonränta på periodiseringsfond	0	0,6	0	0,1
Övrigt	0	-0,1	0	0,0
Summa	-14	60,1	-28	37,0

Den tillämpade bolagsskattesatsen i Sverige var 20,6 procent och utländska dotterbolag tillämpade lokala bolagsskattesatser. Den redovisade effektiva skattesatsen var 60,1 procent (37,0) för koncernen. Den effektiva skattesatsen var 0,1 procent (0,0) för moderbolaget och var en konsekvens av att nedskrivningar av aktier i dotterbolag ej skattemässigt var avdragsgilla kostnader och att utdelningar från dotterbolag ej skattemässiga var skattepliktiga intäkter.

Uppskjuten skatt Koncernen 2024 / Moderbolaget 2024

Förändringar av upp skjuten skatt i temporära skillnader och underskotts avdrag, Mkr	Ingående balans 2024-01-01	Redovisat över resultaträkningen	Övriga differenser	Omräknings- balans	Utgående balans 2024-12-31	Ingående balans 2024-01-01	Redovisat över resultaträkningen	Utgående balans 2024-12-31
UPPSKJUTNA SKATTESKULDER
Immateriella anläggningstillgångar	310	-	-8	5	307	-	-	-
Materiella anläggningstillgångar	1	-	0	0	1	-	-	-
Varulager	-2	-	3	0	1	-	-	-
Avsättningar	0	-1	0	0	-1	-	-	-
Obeskattade reserver	22	-	-3	-	19	-	-	-
Uppskjutna skatteskulder	331	-1	-8	5	327	-	-	-
UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR
Immateriella anläggningstillgångar	-1	-	-5	0	-6	-	-	-
Materiella anläggningstillgångar	-1	-	1	0	0	-	-	-
Varulager	-1	-	0	0	-1	-	-	-
Avsättningar	1	-	1	0	2	0	0	0
Underskottsavdrag	100	-	-14	3	89	-	-	-
Uppskjutna skattefordringar	98	-	-17	3	84	0	0	0
Netto uppskjutna skatteskulder	233	-1	9	2	243	0	0	0

Koncernen 2025 / Moderbolaget 2025

Förändringar av upp skjuten skatt i temporära skillnader och underskotts avdrag, Mkr	Ingående balans 2025-01-01	Redovisat över resultaträkningen	Övriga differenser	Omräknings- balans	Utgående balans 2025-12-31	Ingående balans 2025-01-01	Redovisat över resultaträkningen	Utgående balans 2025-12-31
UPPSKJUTNA SKATTESKULDER
Immateriella anläggningstillgångar	307	-	-8	-11	288	-	-	-
Materiella anläggningstillgångar	1	-	0	0	1	-	-	-
Varulager	1	-	-1	0	0	-	-	-
Avsättningar	-1	-2	2	0	-1	-	-	-
Obeskattade reserver	19	-	-4	-	15	-	-	-
Uppskjutna skatteskulder	327	-2	-11	-11	303	-	-	-
UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR
Immateriella anläggningstillgångar	-6	-	-3	0	-9	-	-	-
Materiella anläggningstillgångar	0	-	0	0	0	-	-	-
Varulager	-1	-	0	0	-1	-	-	-
Avsättningar	2	-	4	0	6	0	1	1
Underskottsavdrag	89	-	-8	-5	76	-	-	-
Uppskjutna skattefordringar	84	-	-7	-5	72	0	1	1
Netto uppskjutna skatteskulder	243	-2	-4	-6	231	0	-1	-1

Uppskjuten skatt hänförlig till leasingavtal
Uppskjuten skatt hänförlig till leasingavtal, med undantag för korttidsavtal och avtal där underliggande tillgång har lågt värde, redovisades i koncernbalansräkning och koncernresultaträkning netto eftersom sådana transaktioner ansågs uppfylla kraven i IAS 12 för nettoredovisning i räkningarna. Brutto uppgick uppskjutna skattefordringar hänförliga till leasingskulder till 27 Mkr (32) medan uppskjutna skatteskulder hänförliga till nyttjanderättstillgångar uppgick till 25 Mkr (30). Det fanns inga ytterligare transaktioner förutom leasingavtal, som påverkades av ändringen i IAS 12 avseende reglerna för första redovisning av uppskjuten skatt.

Underskottsavdrag
De totala underskottsavdragen i koncernen uppgick till 500 Mkr (559), varav 305 Mkr (362) var aktiverade i koncernbalansräkningen. Förfallodatum för de skattemässiga underskottsavdragen var i all väsentlighet obestämbara.

Resultat per aktie beräknades genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerades med vägt genomsnittligt antal utestående aktier under perioden.

NOT 12. RESULTAT OCH UTDELNING PER AKTIE

Resultat per aktie före och efter utspädning	Koncernen 2025	Koncernen 2024
Årets resultat, Mkr	10	47
Antal aktier per balansdagen, tusental	145 428	145 428
Genomsnittligt antal aktier under perioden, tusental	145 428	145 428
Genomsnittligt antal aktier under perioden, efter utspädning, tusental	145 428	145 719
Resultat per aktie, före och efter utspädning, kr	0,07	0,33

Det vägda genomsnittliga antal aktier uppgick till 145 428 080 (145 428 080). Antalet utestående registrerade aktier var 145 428 080 (145 428 080) vid årets slut. För ytterligare information om antal aktier hänvisas till not 22 Eget kapital.

Instrument som kan ge framtida utspädningseffekt och förändringar efter balansdagen
Det fanns inga utestående teckningsoptionsprogram riktade till ledande befattningshavare vid årets utgång. TO 2022/2025, som maximalt kunde ge 120 000 nya B-aktier vid full konvertering, löpte ut 20 december 2025. Inga teckningsoptioner konverterades till B-aktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknades inte mot bakgrund av att B-aktiens genomsnittskurs under året understeg teckningskursen för teckningsoptionsprogram TO2022/2025 och att det inte fanns några utestående teckningsoptionsprogram vid årets slut.

Utdelning
Styrelsen föreslår att utdelning utgår med 0,22 kr per aktie för räkenskapsår 2025, motsvarande 31 994 178 kr. För räkenskapsåret 2024 lämnades utdelning med 0,20 kr per aktie, motsvarande 29 085 616 kr.

NOT 13. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Koncernen 2024					Moderbolaget 2024
Mkr	Goodwill	Varumärken	Övriga immateriella tillgångar	Totalt	Övriga immateriella tillgångar
ACKUMULERAT ANSKAFFNINGSVÄRDE
Ingående balans 2024-01-01	2 176	1 668	283	4 127	72
Årets anskaffningar/investeringar	-	-	1	1	0
Årets omräkningsdifferens	18	23	7	48	-
Utgående balans 2024-12-31	2 194	1 691	291	4 176	72
ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR
Ingående balans 2024-01-01	-161	-409	-179	-749	-39
Årets avskrivningar	-	-20	-29	-49	-9
Omklassificering	-	-	0	0	0
Årets omräkningsdifferens	3	-1	-5	-3	-
Utgående balans 2024-12-31	-158	-430	-213	-801	-48
ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR
Ingående balans 2024-01-01	-444	-	-8	-452	-
Årets omräkningsdifferens	-16	-	-	-16	-
Utgående balans 2024-12-31	-460	-	-8	-468	-
Redovisat värde 2024-12-31	1 576	1 261	70	2 907	24

Koncernen 2025					Moderbolaget 2025
Mkr	Goodwill	Varumärken	Övriga immateriella tillgångar	Totalt	Övriga immateriella tillgångar
ACKUMULERAT ANSKAFFNINGSVÄRDE
Ingående balans 2025-01-01	2 194	1 691	291	4 176	72
Årets anskaffningar/investeringar	-	-	6	6	6
Omklassificering	-	-	1	1	-
Årets omräkningsdifferens	-86	-49	-13	-148	-
Utgående balans 2025-12-31	2 108	1 642	285	4 035	78
ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR
Ingående balans 2025-01-01	-158	-430	-213	-801	-48
Årets avskrivningar	-	-19	-28	-47	-9
Årets omräkningsdifferens	8	6	11	25	-
Utgående balans 2025-12-31	-150	-443	-230	-823	-57
ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR
Ingående balans 2025-01-01	-460	-	-8	-468	-
Årets omräkningsdifferens	27	-	-	27	-
Utgående balans 2025-12-31	-433	-	-8	-441	-
Redovisat värde 2025-12-31	1 525	1 199	47	2 771	21

I det redovisade värdet för posten övriga immateriella anläggningstillgångar ingick det kundrelationer och kund kontrakt med 26 Mkr (45) samt program- vara med 21 Mkr (25). Det fanns inga internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar vid årets utgång.

Låneutgifter

Inga låneutgifter fanns inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärden, varken för 2025 eller för 2024.

Avskrivningar

Alla immateriella anläggningstillgångar, utom goodwill och förvärvade varu- märken som bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod, skrivs av. Avskriv- ningar ingick i följande poster i resultaträkningen.

Årets avskrivningar ingående i resultaträkningen, Mkr	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
Kostnad för sålda varor	0	0	-	-
Försäljningskostnader	-37	-39	-	-
Administrationskostnader	-10	-10	-9	-9
Summa	-47	-49	-9	-9

Prövning av nedskrivningsbehov

I den årliga processen för nedskrivningsprövning gjordes det nya uppskatt- ningar och bedömningar i antaganden om framtida förhållanden och av para- metrar som påverkar den framtida lönsamheten för koncernens kassagenere- rande enheter. Det sker en gång per år eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel vid förändrade mark- nadsförutsättningar, beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet.

Nedskrivningsprövningen genomförs för både goodwill och varumärken ge- mensamt genom att beräkna återvinningsvärdet för de kassagenererande en- heter dit goodwill och varumärken är allokerade, då kassaflöden hänförliga till varumärken inte kan särskiljas från övriga kassaflöden inom respektive kassagenererande enhet. Varumärken som bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod härrör från förvärv. Bedömningen att nyttjandeperioden är obestämbar baseras på ett antal omständigheter presenterade i not 1 Redovisningsprinciper.

Identifierade kassagenererade enheter överensstämmer med koncernens rörelsesegment Nordics, North Europe och South Europe. Immateriella an- läggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fördelade sig på kassa- genererande enheter enligt följande vid årets utgång:

Immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod per kassagenererande enhet, Mkr	Diskonterings- ränta före skatt, %	Koncernen 2025	Koncernen 2024
Nordics	9,7 (9,5)
Goodwill		1 404	1 448
Varumärke		845	869
North Europe	10,6 (10,2)
Goodwill		54	57
Varumärke		125	133
South Europe	10,5 (10,4)
Goodwill		67	71
Varumärke		112	120
Goodwill		1 525	1 576
Varumärke		1 082	1 122
Summa		2 607	2 698

Återvinningsvärdet fastställdes baserat på beräkningar av nyttjandevärde, framtaget med diskonterade kassaflödesberäkningar. Beräkningarna av åter- vinningsvärdet baserades på bedömningar från företagsledningen, vilka an- sågs vara rimliga utifrån den bästa tillgängliga informationen. De baserades på prognoser upprättade av företagsledningen i den reviderade affärsplanen, fastställd av styrelsen för kommande fem år. Företagsledningens bedömning- ar baserade sig på både historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan extern tillgänglig information. De mest väsentliga variablerna i beräkningarna av nyttjandevärden tog sin utgångspunkt i nettoomsättnings- tillväxt och varumarginalutveckling, men även diskonteringsränta och slutvärde för tillväxt i kassaflöden (terminalvärdet) var viktiga variabler.

För koncernens egna konsumentvarumärken var den organiska tillväxten i nettoomsättningen relativt god, trots ett visst försäljningsbortfall för kategorin ekologiska produkter till följd av branden i den spanska produktionsanlägg- ningen. Försäljningsutvecklingen var som helhet även god för kategorin eko- logiska produkter, driven av stark tillväxt på några geografiska marknader, medan den var relativt stabil för kategorin konsumenthälsoprodukter. Det var tidvis utmaningar för egna konsumentvarumärken i kategorin hälsolivsmedel bland annat till följd av ett skifte av affärsmodell, från direkt till central distri- bution, för ett varumärke medförande temporärt lägre försäljningsvolymer under genomförandeprocessen.

För egna business-to-business varumärken var den organiska förändringen i nettoomsättningen svag, i allt väsentligt till följd av en omställning till en mer lönsam affärsmodell. Den organiska för- ändringen i nettoomsättningen för licensierade varumärken var svag, hänför- ligt till avslutade distributionsavtal. För kontraktstillverkning var den organis- ka tillväxten i nettoomsättningen stark, trots ett större försäljningsbortfall till följd av avslutade kontraktstillverkningsuppdrag relaterade till branden i den spanska produktionsanläggningen. Den goda försäljningsutvecklingen för kontraktstillverkning var ett resultat av såväl nya som utökade affärsvolymer på några geografiska marknader.

Varumarginalen var i nivå med föregående år till följd av en förbättrad prisbild på kontraktstillverkningsuppdrag som motverkades av en ogynnsam försäljningsmix under stora delar av året, med högre andel försäljning av kontraktstillverkade produkter med generellt lägre marginaler, och ökade kampanjrabatter för några egna varumärken som medförde prisreduceringar. Prisbilden för flertalet råvaror, andra insatsvaror och färdigvaror var relativt stabil, men på höga prisnivåer. För några råvaror steg dock priserna kraftigt på grund av dåliga skördar och sådana prisökningar har det ännu inte fullt ut kompenserats för med uttag i nästa led. Vissa utmaningar kommer delvis kvarstå 2026 med relativt återhållsam volymtillväxt och fortsatt höga varu- kostnader.

Försäljningstillväxten för den resterande prognosperioden base- rade sig på en successivt förbättrad tillväxt i försäljningsvolymer på 2–6 procent, vilket på vissa marknader är något mer än de prognoser som finns i branschrapporter över framtida marknadstillväxt. Företagsledningens samlade bedömning är att på vissa marknader kommer Midsona växa snabb- are än marknaden i genomsnitt då produkterna som är hälsosamma och håll- bara ligger rätt i tiden.

Beräkningsmodellens prognosperiod utgörs av två delar - kassaflöden för en prognosperiod fem år och kassaflöden efter den initiala prognosperioden. Den totala nyttjandeperiod som antagits är 100 år, då det är frågan om en handelsverksamhet som inte har någon tidsbestämd livslängd. Efter den initi- ala prognosperioden om fem år extrapolerades kassaflödena med en antagen uthållig tillväxt med 2,0 procent (2,0) för respektive kassagenererande enhet. Både rörelsekapitalförändringar och investeringar beaktades i de extrapole- rade kassaflödena. Dessutom beaktades anskaffningsutgifter för nyttjande- rättstillgångar i modellen för nedskrivningsprövningen, medan effekter av expansionsinvesteringar var exkluderade vid nedskrivningsprövningen. För- väntade framtida kassaflöden efter sådana bedömningar utgjorde således ba- sen för beräknade nyttjandevärden.

De förväntade framtida kassaflödena diskonterades med en vägd genom- snittlig kapitalkostnad (WACC) för respektive kassagenererande enhet. Dis- konteringsräntor före skatt låg i spannet 9,7–10,6 procent (9,5–10,4) beroen- de på kassagenererande enhet och skiljde sig något åt mellan dem då risk- profilen inte bedömdes vara densamma.

För kassagenererande enheterna Nordics och North Europe var företags- ledningens bedömning att inga rimliga förändringar i de viktiga antagandena ledde till att det beräknade återvinningsvärdet blev lägre än det redovisade värdet. För kassagenererande enheten South Europe indikerade företagsled- ningens känslighetsanalys att vissa möjliga förändringar i de viktiga antagan- dena skulle kunna leda till att det beräknade återvinningsvärdet blev något lägre än det redovisade värdet.

Nedskrivningar

Inga nedskrivningar gjordes i koncernen eller i moderbolaget varken under 2025 eller 2024.

Känslighetsanalys

Det beräknade återvinningsvärdet för South Europe översteg det redovisade värdet med 68 Mkr eller 6,3 MEUR, motsvarande 26 procent. Det beräknade återvinningsvärdet för kassagenererande enheten South Europe var således relativt nära det redovisade värdet i den årliga processen för nedskrivnings- prövning. Känslighetsanalyser upprättades för att analysera om rimliga möjli- ga förändringar i de viktiga antaganden, på vilket företagsledningen baserade sitt fastställande av återvinningsvärdet, medförde att redovisade värdet för South Europe skulle kunna överstiga återvinningsvärdet. De viktiga antagan- dena om försäljningstillväxt och varumarginalens utveckling varierade i den reviderade affärsplanen för kommande fem år på följande sätt för den kassa- genererande enheten.

Variation i viktiga antaganden kommande 5-årsperiod, %	Koncernen 2025 South Europe
Försäljningstillväxt, lägsta under perioden	1,9
Försäljningstillväxt, högsta under perioden	6,3
Varumarginal, lägsta under perioden	46,0
Varumarginal, högsta under perioden	46,4

Utöver antagandena om försäljningstillväxt och varumarginalens utveckling var diskonteringsränta före skatt och slutvärden i uthållig tillväxt i kassaflö- den efter prognosperioden viktiga variabler för att analysera huruvida rimliga möjliga förändringar i antaganden medförde att redovisade värdet för den kassagenererande enheten skulle kunna överstiga återvinningsvärdet. I ned- anstående tabell framgår med hur många procentenheter varje enskilt väsentligt antagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvär- det ska motsvara redovisat värde för den kassagenererande enheten.Enskilda förändringar för att återvinnings värdet ska Koncernen 2025 motsvara redovisat värde, %- enheter South Europe Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden -2,8 Varumarginalutveckling varje år under 5-årsperioden -1,3 Förändring i slutvärdet för tillväxt i kassaflöden (termi- nalvärdet) -2,1 Förändring i diskonteringsräntan före skatt (WACC) 2,0

NOT 14. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Koncernen 2024	Maskiner och anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Leasing¹	Övriga materiella tillgångar	Totalt	Moderbolaget 2024
ACKUMULERAT ANSKAFFNINGSVÄRDE
Ingående balans 2024-01-01	527	145	365	54	1 303	12
Årets anskaffningar/investeringar	3	8	39	12	63	3
Försäljning/utrangeringar	0	-4	-32	-	-36	-
Omklassificering	6	0	12	-9	12	-
Årets omräkningsdifferens	18	3	10	2	41	-
Utgående balans 2024-12-31	554	152	394	59	1 383	15
ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR
Ingående balans 2024-01-01	-353	-109	-236	-24	-843	-10
Årets avskrivningar	-21	-9	-55	-7	-103	-2
Försäljning/utrangeringar	0	4	32	0	36	-
Omklassificering	-	-	-	0	0	0
Årets omräkningsdifferens	-12	-2	-7	-1	-26	-
Utgående balans 2024-12-31	-386	-116	-266	-32	-936	-12
ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR
Ingående balans 2024-01-01	-56	0	-	-	-56	-
Årets omräkningsdifferens	-2	0	-	-	-2	-
Utgående balans 2024-12-31	-58	0	-	-	-58	-
Utgående balans 2024-12-31	110	36	128	27	389	3

Koncernen 2025	Rörelse- fastigheter	Maskiner och anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Leasing¹	Övriga materiella tillgångar	Totalt	Moderbolaget 2025
ACKUMULERAT ANSKAFFNINGSVÄRDE
Ingående balans 2025-01-01	224	554	152	394	59	1 383	15
Årets anskaffningar/investeringar	7	4	6	16	11	44	1
Försäljning/utrangeringar	-	-152	-14	-31	-32	-229	-
Omklassificering	1	7	1	30	-9	30	-
Årets omräkningsdifferens	-13	-28	-7	-19	-4	-71	-
Utgående balans 2025-12-31	219	385	138	390	25	1 157	16
ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR
Ingående balans 2025-01-01	-136	-386	-116	-266	-32	-936	-12
Årets avskrivningar	-10	-18	-8	-54	-5	-95	-1
Försäljning/utrangeringar	-	121	14	27	13	175	-
Omklassificering	-	-	-	-	-	0	-
Årets omräkningsdifferens	8	19	5	14	2	48	-
Utgående balans 2025-12-31	-138	-264	-105	-279	-22	-808	-13
ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR
Ingående balans 2025-01-01	-	-58	0	-	-	-58	-
Årets nedskrivningar	-	-22	-1	-2	-19	-44	-
Försäljning/utrangeringar	-	22	1	-	19	42	-
Årets omräkningsdifferens	-	3	0	0	-	3	-
Utgående balans 2025-12-31	-	-55	0	-2	-	-57	-
Redovisat värde 2025-12-31	81	66	33	109	3	292	3

¹ För mer upplysningar om nyttjanderättstillgångar hänvisas till not 15 Leasing .

I det redovisade värdet för posten övriga materiella anläggningstillgångar ingick i all väsentlighet pågående projekt samt förbättringsutgifter på annans fastighet.

Låneutgifter
Inga låneutgifter fanns inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärden, varken för 2025 eller för 2024.

Avskrivningar
Alla materiella anläggningstillgångar skrivs av. Avskrivningar ingick i följande poster i resultaträkningen.

Årets avskrivningar ingående i resultaträkningen, Mkr	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
Kostnad för sålda varor	-70	-78	-	-
Försäljningskostnader	-8	-7	-	-
Administrationskostnader	-17	-18	-1	-2
Summa	-95	-103	-1	-2

Nedskrivningar
Det gjordes nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar under 2025 i koncernen med 44 Mkr till följd av en brand i en produktionsanläggning. Inga nedskrivningar gjordes i koncernen för 2024. I moderbolaget gjordes det inga nedskrivningar varken under 2025 eller 2024.

NOT 15. LEASING

Redovisat i balansräkningen
Koncernen redovisade en nyttjanderättstillgång och en motsvarande leasing-skuld för samtliga leasingavtal i vilka koncernen var leasingtagare, förutom för korttidsleasingavtal och för leasingavtal där den underliggande tillgången var av lågt värde.

Leasingportföljen omfattade främst;
- kontors-, fabriks- och lagerlokaler redovisade i tillgångsklassen rörelsefastigheter,
- produktionsutrustning redovisade i tillgångsklassen maskiner och andra tekniska anläggningstillgångar, och
- truckar, bilar och IT-relaterad utrustning redovisade i tillgångsklassen inventarier, verktyg och installationer.

De mest väsentliga leasingavtalen avsåg kontors-, fabriks- och lagerlokaler.

Koncernen 2024 Nyttjanderättstillgångar per leasingklass, Mkr	Rörelsefastigheter	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt
Öppningsbalans 2024-01-01	102	1	26	129
Årets anskaffningar/investeringar	24	-	15	39
Årets avskrivningar	-42	0	-13	-55
Förlängda kontrakt/Avslutade kontrakt	12	0	0	12
Årets omräkningsdifferens	4	0	0	4
Utgående balans 2024-12-31	100	1	28	129

Koncernen 2025 Nyttjanderättstillgångar per leasingklass, Mkr	Rörelsefastigheter	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt
Öppningsbalans 2025-01-01	100	1	28	129
Årets anskaffningar/investeringar	4	-	12	16
Årets avskrivningar	-39	-1	-14	-54
Årets nedskrivningar	-2	-	-	-2
Förlängda kontrakt/Avslutade kontrakt	25	-	0	25
Årets omräkningsdifferens	-4	0	-1	-5
Utgående balans 2025-12-31	84	0	25	109

Nyttjanderättstillgångarna inkluderades på raden materiella anläggningstillgångar i balansräkningen.
Leasingskulden värderades initialt till nuvärdet av de framtida leasingavgifterna, vilka inte var erlagda per inledningsdatum för leasingavtalen.

Leasingskuld redovisad i balansräkningen, Koncernen Mkr	2025	2024
Kortfristig skuld	55	56
Långfristig skuld	59	75
Summa	114	131

Leasingskulder var inkluderade i posterna långfristiga räntebärande skulder och kortfristiga räntebärande skulder i balansräkningen.

Redovisat i resultaträkningen
Redovisning av avskrivningar på tillgångar med nyttjanderätt i stället för leasingavgifter medförde en mindre positiv påverkan på koncernens rörelseresultat. Följande kostnader finns redovisade i koncernens resultaträkning för leasing.

Koncernen Belopp redovisade i resultaträkningen, Mkr	2025	2024
Avskrivning på nyttjanderättstillgångar	-54	-55
Räntekostnader för leasingskulder	-6	-7
Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal och leasingavtal av lågt värde	-2	-2
Kostnader hänförliga till variabla leasingavgifter	-2	-2

Det totala kassaflödet för tillgångar under leasingavtal var 60 Mkr (62). De framtida förväntade leasingbetalningarna med värden, som inte var diskonterade presenteras i tabellen.

Koncernen Framtida leasingbetalningar, Mkr	2025	2024
Förfaller till betalning inom ett år	57	58
Förfaller till betalning senare än ett år men inom två år	36	37
Förfaller till betalning senare än två år men inom tre år	18	28
Förfaller till betalning senare än tre år men inom fyra år	5	12
Förfaller till betalning senare än fyra år men inom fem år	5	5
Förfaller till betalning senare än fem år	1	2
Summa	122	142

Moderbolagets leasingkostnader uppgick till 6 Mkr (6) och framtida leasingåtaganden uppgick till 27 Mkr (26) vid årets utgång. Det mest relevanta leasingåtagandet för moderbolaget var lokalhyra för huvudkontoret i Malmö.

Kvalitativa upplysningar
Leasingportföljen för nyttjanderättstillgångar innehöll 192 kontrakt (192) med en genomsnittlig kvarvarande leasingperiod på 20 månader (23) vid årets utgång. Merparten av kontrakten, 84 procent (83), var relaterade till truckar och tjänstebilar. Beloppsmässigt var dock merparten av kontrakten, 84 procent (83), hänförliga till kontors-, lager- och fabrikslokaler. Under 2025 avslutades 20 kontrakt (10) i förtid. Merparten av dessa kontrakt var tjänstebilar hänförliga till försäljningsorganisationen.

Leasingavtalen innehåller inga begränsningar utöver säkerhet i de tillgångar som är föremål för leasing. De variabla avgifterna eller eventuella restvärdesgarantier uppgår inte till några väsentliga belopp. I den mån kontrakten är baserade på index, så är leasingavgifterna i tillämpliga fall justerade enligt reglerna i IFRS 16 och således är beaktade i såväl nyttjanderättstillgångar som leasingskulder vid årets utgång. Det fanns inga väsentliga leasingavtal vid årets utgång som var tecknade men inte påbörjade. Det fanns inte heller några väsentliga vidareuthyrningar av nyttjanderättstillgångar.

NOT 16. ANDELAR I DOTTERBOLAG

Koncernföretag	Organisationsnummer	Säte	Antal aktier	Kapital–/ rösträttsandel	Bokfört värde, Mkr
Alimentation Santé SAS	815 274 956	Lyon, Frankrike	633 240	100%	173
Celnat SAS	585 650 096	St-Germain-Laprade, Frankrike	-	100%	-
Bioglan AS	970 968 660	Oslo, Norge	1 400	100%	433
Midsona Norge AS	979 473 559	Oslo, Norge	-	100%	-
Midsona Deutschland GmbH	HRB 7603	Ascheberg, Tyskland	300 000	100%	339
Midsona Danmark A/S	31493994	Mariager, Danmark	6 000 000	100%	443
Midsona Finland Oy	1732881-1	Salo, Finland	16 000	100%	60
Midsona Sverige AB	559037-5951	Malmö, Sverige	15 937 684	100%	859
System Frugt AB	556942-6587	Helsingborg, Sverige	-	100%	-
Trettiosjucorp AB	556480-0224	Malmö, Sverige	165 797	100%	-
Midsona Iberia SLU	B59950097	Castellcir, Spanien	3 494	100%	67
Bokfört värde					2 374

NOT 17. FORDRINGAR HOS OCH SKULDER TILL DOTTERBOLAG

Moderbolaget Mkr	2025	2024
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Räntebärande fordringar	241	636
Summa	241	636
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Räntebärande fordringar¹	1	36
Övriga fordringar	50	143
Summa	47	179
Summa	97	420
KORTFRISTIGA SKULDER
Räntebärande skulder¹	733	391
Summa	459	391

¹Räntebärande fordringar och skulder avser koncernkonton med internränta.

NOT 18. ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Mkr	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Depositioner	4	5	-	-
Övriga finansiella tillgångar	1	1	-	-
Summa	5	6	-	-
ÖVRIGA FORDRINGAR SOM ÄR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Fordringar på leverantörer	12	9	-	-
Förskott till leverantörer	15	-	-	-
Övriga fordringar	3	5	3	3
Summa	30	14	3	3

NOT 19. VARULAGER

Koncernen Mkr	2025	2024
Råvaror och förnödenheter	215	238
Varor under tillverkning	10	9
Färdiga varor och handelsvaror	312	342
Varor på väg	15	28
Summa	552	617

I koncernens resultaträkning ingick nedskrivningar av varulager i posten kostnad för sålda varor med -27 Mkr (-19), varav -5 Mkr utgjordes av nedskrivningar av varulager till följd av en brand i en produktionsanläggning med tillhörande lagringsplats. Upplysningar om förändringar i koncernstrukturen Det var inga förändringar i koncernstrukturen, varken under 2025 eller 2024.

Moderbolaget Mkr	2025	2024
ACKUMULERAT ANSKAFFNINGSVÄRDE
Ingående balans	3 782	3 563
Aktieägartillskott i dotterbolag	175	219
Utgående balans	3 957	3 782
ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR
Ingående balans	-1 389	-1 153
Årets nedskrivningar av aktier i dotterbolag	-194	-236
Utgående balans	-1 583	-1 389
Bokfört värde	2 374	2 393

Årets nedskrivningar av aktier i dotterbolag redovisas i resultaträkningen på raden ”Resultat från andelar i dotterbolag”.

NOT 20. KUNDFORDRINGAR

Kunderna utgörs främst av kedjor inom apoteks-, dagligvaru- och hälsofackhandel, övrig fackhandel samt aktörer inom food service och livsmedelsindustrin. En stor del av nettoomsättningen, 61 procent (62), kommer från försäljning till kunder på den nordiska marknaden. Koncernens tio största kunder svarade för 46 procent (44) av nettoomsättningen. Försäljningen baseras i stor utsträckning på ramavtal, som specificerar generella leveransvillkor och rabatter för ett år i taget. Ett par gånger per år sker vanligtvis sortimentsutvärderingar, där även prisnivåer kan justeras om det finns belägg för detta genom till exempel stora förändringar i råvarupriser.

Koncernen Kundfordringar, Mkr	2025	2024
Kundfordringar, brutto	332	358
Förväntade kreditförluster	-5	-7
Summa	327	351

Koncernen Åldersanalys kundfordringar, Mkr	2025	2024
Ej förfallna kundfordringar	307	326
Förfallna 1-30 dagar	19	23
Förfallna 31-90 dagar	1	2
Förfallna >91 dagar	0	0
Summa	327	351

Genomsnittlig kundkredittid var 36 dagar (37). Verkligt värde för kundfordringarna överensstämmer med det redovisade värdet. I kundfordringarna ingick en reservering för förväntade kreditförluster med -5 Mkr (-7). Historiskt har kundförluster legat på en låg nivå för koncernen, men har i viss mån ökat under 2020-talet till följd av att kunder på några geografiska marknader kommit på obestånd eller gått i konkurs, som en konsekvens av makroekonomisk instabilitet, ökad inflation och minskad köpkraft hos konsumenter. För information om kundkreditrisk, se not 28 Finansiell riskhantering.

NOT 21. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

Mkr	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
Förutbetalda hyreskostnader	0	0	0	1
Förutbetalda försäkringskostnader	0	1	0	1
Förutbetalda leasingkostnader	0	0	0	0
Förutbetalda marknadsföringskostnader	4	3	-	-
Förutbetalda varu- och tjänsteinköp	14	15	11	11
Övriga förutbetalda kostnader	3	4	2	1
Summa	21	23	13	14

NOT 22. EGET KAPITAL

KONCERNEN

Aktiekapital
Aktiekapital utgörs av moderbolagets aktiekapital. Se under moderbolaget i denna not.

Övrigt tillskjutet kapital
Övrigt tillskjutet kapital utgörs av kapital som är tillskjutet från ägarna. I posten ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framåtriktat redovisas även som tillskjutet kapital.

Reserver
Reserver består av en omräkningsreserv, som innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Detta inkluderar valutakursdifferenser på monetära poster från en fordran eller skuld till utlandsverksamhet, för vilken avräkning inte är planerad eller troligen inte kommer ske inom överskådlig framtid.

Balanserad vinst, inklusive årets resultat
Balanserad vinst, inklusive årets resultat består av intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterbolag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna post. Dessutom ingår belopp från nedsättning av aktiekapital.

MODERBOLAGET

Bundet eget kapital
Aktiekapital
Antalet registrerade aktier uppgick till den 31 december 2025 till 145 428 080 aktier, fördelade på 423 784 A-aktier och 145 004 296 B-aktier. Innehavare av aktier är berättigade till utdelning som fastställs av årsstämman. Aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid årsstämman med 10 röster för varje A-aktie och med 1 röst för varje B-aktie. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets nettotillgångar och resultat. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet. Efter skriftlig begäran från A-aktieägare ska bolaget omvandla aktieägarens i begäran angivna A-aktier till B-aktier.

Förändring antal aktier	Antal A–aktier	B-aktier	Totalt
Antal aktier 2024-01-01	423 784	145 004 296	145 428 080
Antal aktier 2024-12-31	423 784	145 004 296	145 428 080
Antal aktier 2025-01-01	423 784	145 004 296	145 428 080
Antal aktier 2025-12-31	423 784	145 004 296	145 428 080

Kvotvärde per aktie, kr 5,00
Aktiekapital på balansdagen, kr 727 140 400
Röster på balansdagen, antal 149 242 136

Inga egna aktier innehades av moderbolaget eller dess dotterbolag vid årets utgång eller under räkenskapsåret.

Reservfond
Reservfond består av belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden när aktier emitterats till överkurs, ett erhållet belopp utöver aktiens kvotvärde.

Fritt eget kapital
Överkursfond
Överkursfond består av kapital som tillförts från ägarna från och med 1 januari 2006 när aktier emitterats till överkurs, ett belopp utöver aktiens kvotvärde.

Balanserad vinst
Balanserad vinst består av balanserade vinstmedel från föregående år i moderbolaget. Dessutom ingår belopp dels från nedsättning av aktiekapital under 2016, dels från överförd fond för verkligt värde under 2016 i enlighet med IAS 21. Posten balanserad vinst utgör tillsammans med överkursfond och årets resultat summa fritt eget kapital som är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Teckningsoptionsprogram
Det fanns inga utestående teckningsoptionsprogram riktade till ledande befattningshavare vid årets utgång. Teckningstiden för TO2022/2025, som maximalt kunde ge 120 000 nya B-aktier vid full konvertering, löpte ut 20 december 2025. Inga teckningsoptioner konverterades till B-aktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknades inte då B-aktiens genomsnittskurs under året understeg teckningskursen för TO2022/2025 samtidigt som det inte fanns några utestående teckningsoptionsprogram vid årets utgång.

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust
Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor:
Överkursfond: 1 768 647 838 kr
Ansamlad förlust: -240 287 431 kr
Årets resultat: -134 073 319 kr
Summa: 1 394 287 088 kr

Styrelsen föreslår att fritt eget kapital i moderbolaget på 1 394 287 088 kr disponeras enligt följande:
Utdelning, 0,22 kr per aktie: 31 994 178 kr
Balanseras i ny räkning: 1 362 292 910 kr
Summa: 1 394 287 088 kr

NOT 23. SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Räntebärande skulder, Mkr	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE SKULDER
Banklån	491	390	482	370
Leasingskulder	59	75	-	-
Summa	550	465	482	370
KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE SKULDER
Banklån	10	71	-	61
Leasingskulder	55	56	-	-
Summa	65	127	-	61
Summa	615	592	482	431

Midsona AB tecknade i juni 2025 ett nytt långsiktigt finansieringsavtal med Nordea Bank med konkurrenskraftiga villkor, inklusive en global cash managementlösning. Finansieringsavtalet avser en kreditram på 950 Mkr och löper över tre år med möjlighet till ytterligare två års förlängning fram till juni 2030. Det finns även två företagslån i tyska banker som övertogs i samband med rörelseförvärv 2018 och ett investeringslån i en spansk bank för delfinansiering av en produktionsanläggning. För mer information kring bolagets finansiering hänvisas till not 28 Finansiell riskhantering. I skulder till kreditinstitut ingår leasingskulder och räntekostnad för skulderna redovisas som en finansiell kostnad. De mest väsentliga leasingavtalen avser hyra av kontors-, lager- och fabrikslokaler.| Kreditvillkor räntebärande skulder, Mkr | Nominellt belopp | Utnyttjat belopp | Outnyttjat belopp | Löptid |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| BANKLÅN | | | | |
| Revolverande kredit, SEK, EUR, DKK | 550 | 235 | 315 | 2025-06 - 2028-06 |
| Företagslån, SEK | 250 | 250 | 0 | 2025-06 - 2028-06 |
| Företagslån, EUR¹ | 13 | 13 | 0 | 2018-05 - 2027-09 |
| Investeringslån, EUR² | 6 | 6 | 0 | 2022-02 - 2028-06 |
| Summa | 819 | 504 | 315 | |
| FINANSIERINGSKOSTNAD | | | | |
| Kapitaliserade transaktionskostnader för banklån | -3 | | | |
| Summa | -3 | | | |
| CHECKKREDIT | | | | |
| Checkkredit, SEK | 150 | 0 | 150 | 2026-01 - 2026-12 |
| Summa | 150 | 0 | 150 | |
| Summa | 969 | 501 | 465 | |

¹ Företagslån övertagna vid rörelseförvärv 2018. ² Investeringslån för delfinansiering av en produktionsanläggning.

NOT 24. ÖVRIGA LÅNG– OCH KORTFRISTIGA SKULDER

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2025	2024	2025	2024
ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER
Övriga skulder	0	0	0	0
Summa	0	0	0	0
ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER
Förskott från kunder	3	4	-	-
Skuld avseende mervärdesskatt	18	17	0	-
Avräkning personalens skatter och avgifter	14	14	0	2
Övriga skulder	3	4	0	0
Summa	38	39	0	2

NOT 25. AVSÄTTNINGAR TILL PENSIONER

Förmånsbestämda pensionsplaner

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 hade inte koncernen tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgick till -2 Mkr (-2) i koncernen och 0 Mkr (0) i moderbolaget. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP-2 försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till -2 Mkr för koncernen och 0 Mkr för moderbolaget.

Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 167 procent (162). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Det fanns en direktpensionslösning i moderbolaget som säkras av en pantsatt kapitalförsäkring vid utgången av 2025. Den redovisas i kostnaderna för avgiftsbestämda pensionsplaner då beloppet inte är materiellt.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för arbetare, som helt bekostas av koncernbolagen. I utlandet finns avgiftsbestämda planer, vilka till del bekostas av dotterbolagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2025	2024	2025	2024
Kostnader för avgiftsbestämda planer¹	-35	-33	-6	-5

¹ ITP-plan finansierad i Alecta ingår i beloppen med -2 Mkr (-2) för koncernen och med 0 Mkr (0) för moderbolaget. Ej materiell direktpensionslösning redovisas här både i koncernen och moderbolaget.

NOT 26. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2025	2024	2025	2024
Upplupna varukostnader	31	19	-	-
Upplupna personalkostnader	61	62	9	7
Upplupna marknadsförings- och säljkostnader	4	5	-	-
Upplupna kundbonuskostnader	45	42	-	-
Övriga upplupna kostnader	61	49	3	3
Summa	202	177	12	10

140 NOT 27. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2025	2024	2025	2024
AVSÄTTNINGAR SOM ÄR LÅNGFRISTIGA
Omstruktureringsprogram	4	-	4	-
Övriga avsättningar	6	9	0	-
Summa	10	9	4	-
AVSÄTTNINGAR SOM ÄR KORTFRISTIGA
Omstruktureringsprogram	15	2	10	-
Övriga avsättningar	1	1	-	-
Summa	16	3	10	-
Summa	26	12	14	-

	Koncernen		Moderbolaget
OMSTRUKTURERINGSPROGRAM	2025	2024	2025	2024
Redovisat värde vid periodens ingång	2	7	-	-
Avsättningar som gjorts under året	31	-	19	-
Belopp som tagits i anspråk under året	-17	-5	-5	-
Summa	16	2	14	-

	Koncernen		Moderbolaget
ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR	2025	2024	2025	2024
Redovisat värde vid periodens ingång	10	8	-	-
Avsättningar som gjorts under året	1	2	0	-
Belopp som tagits i anspråk under året	-1	0	0	-
Summa	10	10	0	-

	Koncernen		Moderbolaget
TOTALA AVSÄTTNINGAR	2025	2024	2025	2024
Redovisat värde vid periodens ingång	12	15	0	-
Avsättningar som gjorts under året	32	2	19	-
Belopp som tagits i anspråk under året	-18	-5	-5	-
Summa	26	12	14	-

Omstruktureringsprogram

Omstruktureringsprogram avser i all väsentlighet omstruktureringskostnader för att sänka kostnadsbasen genom strukturella förändringar, som ett led i att stärka konkurrenskraften, samt omstruktureringskostnader hänförliga till förändring av VD och koncernchef.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar avser främst garantiåtaganden och subventioner för investeringsprojekt.

NOT 28. FINANSIELL RISKHANTERING

Koncernens verksamhet är exponerad för olika finansiella risker och de utgörs i huvudsak av finansierings-, likviditets-, valuta-, ränte- och kreditrisk. Det finansiella riskarbetet styrs på övergripande nivå av styrelsen som fastställer finanspolicyn, vilken omfattar den övergripande riskhanteringen, och säkerställer att den följs. Det operativa ansvaret för finansiell riskhantering är centraliserad till koncernfunktionen för ekonomi i moderbolaget för att ta vara på stordriftsfördelar och synergieffekter. Moderbolaget fungerar som koncernens interna bank, säkerställer att rätt finansiering finns på plats genom lån och kreditfaciliteter samt hanterar och styr finansiell riskexponering och manövrerar likviditeten i linje med fastställd finansiell policy. Den finansiella riskexponeringen återrapporteras löpande till styrelsen.

Kapitalhantering

Styrelsens målsättning är att upprätthålla en god finansiell ställning, som bidrar till att upprätthålla investerares och kreditgivares förtroende. Dessutom ska en god finansiell ställning säkerställa en fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Koncernens mål med kapitalhanteringen är att säkerställa fortsatt existens för att kunna ge avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter och upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att minska kapitalkostnaderna.

Under 2025 användes kassaflöden till att betala utdelning till aktieägarna och förbättra den finansiella flexibiliteten för kompletterande förvärv. Styrelsen föreslår att utdelning lämnas för 2025 med 0,22 kr per aktie, motsvarande 31 994 178 kr och en utdelningsandel på 326,5 procent. Justerat för jämförelsestörande poster relaterade till branden i produktionsanläggningen i Spanien, som bland annat medförde nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och varulager, var utdelningsandelen 58,6 procent. Eftersom nedskrivningar för förstörda tillgångar inte är kassaflödespåverkande, så påverkar det inte förmågan att betala utdelning. Målsättningen är att över tid ha en utdelningsandel överstigande 30 procent.

Kapitalstrukturen bedöms utifrån förhållandet mellan nettoskuld och justerad EBITDA. Ett av koncernens finansiella mål är att ha en nettoskuld i förhållande till justerad EBITDA <2,5 ggr, som är satt för att definiera en rimlig risknivå för koncernen som kopplar belåningen till intjäningsförmågan. Förhållandet mellan nettoskulden och justerad EBITDA på rullande 12 månaders basis var 1,1 ggr (1,6) vid årets utgång.

Finansieringsrisk

Finansieringsrisk avser risken att framtida kapitalanskaffning och refinansiering av lån blir svår eller kostsam. Finansieringen består i huvudsak av krediter hos Nordea Bank efter en upphandling av kreditfaciliteter. Det nya finansieringsavtalet avser en kreditram på 950 Mkr och löper över tre år med möjlighet till ytterligare två års förlängning fram till juni 2030. Kreditfaciliteterna utgjordes av en revolverande facilitet på 700 Mkr, varav 150 Mkr i en checkkredit, och ett företagslån på 250 Mkr. Den revolverande krediten var utnyttjad med 235 Mkr vid årets utgång och var lyft i valutorna SEK, EUR och DKK. Faciliteterna, förutom checkkrediten, är terminslån, som innebär att löptiden är fast angiven med förfall till slutlig betalning i juni 2028. Checkkrediten förlängs kalenderårsvis.

Det finns ett finansiellt villkor (kovenant) länkat till finansieringsavtalet, som ska vara uppfyllt under avtalets löptid. Kovenanten var uppfylld vid årets utgång.

För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång till nödvändig extern finansiering till rimlig kostnad är riktlinjen att de bekräftade kreditlöftena ska ha en genomsnittlig återstående löptid på minst 12 månader. Den genomsnittliga återstående löptiden på bekräftade kreditlöften var 30 månader (16) vid årets utgång. För mer information om utnyttjade lån, löptider och tillgängliga kreditfaciliteter, se not 23 Skulder till kreditinstitut. För beskrivning av koncernens leasingskulder, se not 15 Leasing, och för beskrivning av koncernens övriga finansiella skulder, se not 24 Övriga lång- och kortfristiga skulder.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk avser risken att koncernen inte kan infria sina betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig tillgång till likvida medel. I syfte att styra och planera koncernens behov av likvida medel använder sig koncernfunktionen för ekonomi av likviditetsprognoser, som koncernens dotterbolag rapporterar in på månadsbasis för kommande 6 månader.

Koncernen har en Multi Currency Cash Pool, som merparten av koncernbolagen är anslutna till. Överlikviditet från dotterbolag ska genom cash pool, amortering av interna lån och utdelningar centreras till moderbolaget för amortering av lån och krediter.I tabellen nedan återfinns de odiskonterade kassaflöden som kommer av koncernens skulder i form av finansiella instrument, inklusive amortering och ränta, baserade på de kontrakterade återstående löptiderna vid årets utgång. Kortfristiga leverantörsskulder möts av ett positivt kassaflöde från kund- fordringar. Lånens förfall hanteras genom tillgänglig likviditet, outnyttjade kreditfaciliteter och refinansiering.

Nominella belopp, Mkr	0–6 månader 2025	0–6 månader 2024	7–12 månader 2025	7–12 månader 2024
Banklån	14	49	14	48
Leasingskulder	29	29	28	29
Leverantörsskulder	261	302	-	-
Övriga skulder	0	0	0	0
Summa	304	380	42	77

Nominella belopp, Mkr	1–5 år 2025	1–5 år 2024	5 år < 2025	5 år < 2024
Banklån	522	407	-	-
Leasingskulder	64	82	1	2
Leverantörsskulder	-	-	-	-
Övriga skulder	-	-	-	-
Summa	586	489	1	2

En finansiell beredskap ska upprätthållas i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften, som motsvarar minst 7,5 procent av den prognosticerade nettoomsättning för koncernen. Likviditetsreserven var i spannet 14,1–21,5 procent av nettoomsättningen (12,9–16,9) under året, med 21,5 procent (16,9) vid årets utgång. Likviditets- reserven ska även vid varje tidpunkt överstiga summan av koncernens låne- förfall för de kommande 6 månaderna.

Likviditetsreserv, Mkr	2025	2024
Outnyttjade krediter	465	488
Likvida medel	316	141
Summa	781	629

141 Valutarisk

Valutarisk avser risken för att valutakursförändringar påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöde negativt. Valutarisk upp- kommer i form av både transaktions- och omräkningsexponering.

Transaktionsexponering

Transaktionsexponering är den risk som påverkar koncernens resultat och kassaflöde genom de operationella och finansiella transaktioner som sker i annan valuta än respektive koncernbolags funktionella valuta. Koncernens varuförsäljning sker i huvudsak i bolagens lokala valutor men de valutaflöden som uppstår vid köp, av främst varor, i andra valutor ger upphov till den transaktionsexponering koncernen har idag.

Koncernfunktionen för ekonomi gör bedömningar av den framtida valuta- exponeringen utifrån inrapporterade likviditetsprognoser. Bedömda transak- tionsexponeringen för 2025 för de valutor med störst nettoexponering fram- går av tabellen nedan där betydande valutarisk ligger i nettoflöden för USD/ EUR, USD/DKK och EUR/SEK.

Koncernen 2025	Beloppen är i miljoner i respektive valuta	Valutasäkring	Nettoflöde efter valutasäkring
USD/EUR	-6	2	-4
USD/DKK	-9	-	-9
EUR/SEK	-40	-	-40
DKK/SEK	-47	-	-47
EUR/NOK	-9	-	-9
SEK/NOK	-79	-	-79

Koncernen 2024	Beloppen är i miljoner i respektive valuta	Valutasäkring	Nettoflöde efter valutasäkring
USD/EUR	-7	-	-7
USD/DKK	-9	2	-7
EUR/SEK	-41	-	-41
DKK/SEK	-55	-	-55
EUR/NOK	-9	-	-9
SEK/NOK	-77	-	-77

¹ Transaktionsexponeringen baseras på bedömda nettoflöden för komman- de 12 månader, dvs. för 2026.
² Transaktionsexponeringen baseras på bedömda nettoflöden för komman- de 12 månader, dvs. för 2025.
³ Ett negativt nettoflöde innebär att utflödet i respektive valuta överstiger inflödet och ett positivt nettoflöde innebär att inflödet i respektive valuta överstiger utflödet.

Med övriga variabler oförändrade skulle en isolerad valutakursförändring om +/-10 procent för respektive exponering påverka resultat före skatt med ned- anstående belopp.

Koncernen Känslighetsanalys, Mkr	2025	2024
USD/EUR	+/-3	+/-8
USD/DKK	+/-8	+/-8
EUR/SEK	+/-43	+/-46
DKK/SEK	+/-7	+/-8
EUR/NOK	+/-10	+/-10
SEK/NOK	+/-8	+/-8

Koncernledningen har mandat från styrelsen att valutasäkra varuinköp i USD med valutaterminskontrakt till följd av valutaexponeringen i USD/DKK och USD/EUR, vilket framför allt berör leverantörskontrakt med fördefinierade betalningsplaner. Valutaterminskontrakten marknadsvärderas vid varje bok- slutstillfälle. Den maximala exponeringen uppgår till USD 4,5 miljoner vid varje bokslutstillfälle. Valutaterminskontrakt på USD 2,1 miljoner innehades vid årets utgång, motsvarande ett utnyttjande av 47 procent av taket på USD 4,5 miljoner. I övrigt ska valutarisker hanteras i leverantörs- och kundavtal genom valutaklausuler. I syfte att reducera resultatpåverkan av förändrade valutakurser arbetar Midsona löpande med prisjusteringar mot kunder och leverantörer utifrån valutakursutvecklingen.

Omräkningsexponering - resultaträkning

Valutakursförändringar påverkar koncernens nettoomsättning vid omräkning av de utländska dotterbolagens resultaträkningar till SEK. Under 2025 låg cirka -16 procent (38) av koncernens rörelseresultat i andra valutor än SEK. Vid en omräkning av 2025 års nettoomsättning, rörelseresultat och resultat efter skatt till 2024 års valutakurser blev valutaeffekten enligt följande.

Mkr	Netto- omsättning	Rörelse- resultat	Resultat efter skatt
DKK	20	0	0
EUR	56	-1	-1
NOK	18	1	1
Total	94	0	0

Omräkningsexponering – balansräkning

Moderbolaget har innehav i utländska dotterbolag vars nettotillgångar expo- neras för valutaomräkningsrisker vid konsolidering. Denna exponering på- verkar koncernens totalresultat och eget kapital. I tabellen nedan framgår nettoinvesteringarna per valuta och den påverkan en valutakursförändring om +/-5 procent skulle få.

Mkr	Nettotillgångar	Valutapåverkan
DKK	654	+/-33
EUR	861	+/-43
NOK	351	+/-18

Omräkningsexponeringen finns också i enskilda bolag, där bolagens balans- poster är i annan valuta än bolagets funktionella valuta. Bolagens finansiella balansposter hanteras genom matchning av tillgångar och skulder i samma valuta, vilket hanteras från moderbolaget. Interna lån till dotterbolag ges all- tid i bolagets lokala valuta och extern upplåning sker sedan, i den mån det är möjligt, i de utländska valutor som är exponerade. Omräkningsexponering i enskilda bolags operationella balansposter framgår av tabell nedan.

Koncernen Beloppen är i miljoner i respektive valuta	2025	2024
USD/EUR	-0	-1
USD/DKK	-1	-1
EUR/SEK	-3	-3
DKK/SEK	-4	-5
EUR/NOK	-1	-1
SEK/NOK	-7	-6

Med övriga variabler oförändrade skulle en isolerad valutakursförändring om +/-10 procent för respektive exponering påverka resultat före skatt med ned- anstående belopp.

Koncernen Känslighetsanalys, Mkr	2025	2024
USD/EUR	+/-0	+/-1
USD/DKK	+/-1	+/-1
EUR/SEK	+/-4	+/-4
DKK/SEK	+/-1	+/-1
EUR/NOK	+/-1	+/-1
SEK/NOK	+/-1	+/-1

Ränterisk

Med ränterisk avses den resultateffekt som en ränteförändring orsakar. Hur snabbt en ränteförändring påverkar resultatet beror på krediternas och place- ringarnas räntebindningstider. Då koncernen är nettolåntagare och inte pla- cerar pengar i noterade instrument, så är det främst koncernens skulder till kreditinstitut som påverkas av ränteförändringar. Merparten av koncernens banklån ligger i moderbolaget. De löper med rörlig ränta bestående av IBOR plus en marginal och har ett nollräntegolv. Räntan på övriga banklån är fasta över löptiden. Nedan tabeller presenterar låneskulden fördelad per valuta samt påverkan på koncernens räntekostnad vid 1 procentenhets ökning av marknadsräntorna.

Låneskuld fördelad per valuta	2025	2024
SEK	411	178
EUR	17	191
DKK	57	63
Fast ränta	19	30
Summa	504	462

Ränteförändring om 1 procentenhet	2025	2024
SEK	4	2
EUR	0	2
DKK	1	1
Summa	5	5

Riktlinjen är att den genomsnittliga räntebindningstiden för räntebärande skulder till kreditinstitut minst bör uppgå till 3 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden för moderbolagets räntebärande skulder till kreditinstitut var 3 månader (3) vid årets utgång. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan en rimlig löpande kostnad för sin upplåning och risken för att få en signifikant negativ påverkan på re- sultatet vid en större ränteförändring. För närvarande är riktlinjen att inte säkra upp för ränterisker i koncernen. Den genomsnittliga räntan på koncer- nens banklån och checkkredit uppgick för 2025 till 3,8 procent (5,9).

Merparten av koncernens leasingskulder är hänförliga till leasingavtal rörande fastigheter. I dessa avtal är räntekomponenten en effekt av upplös- ningen av diskonteringen. Ränteändringar medför inga ändringar av kassaflö- den för dessa avtal. Övriga leasingavtal löper med fast eller rörlig ränta un- der leasingkontraktets löptid. För de avtal vilka löper med rörlig ränta påver- kas framtida kassaflöden av ändringar i den rörliga räntan. En ränteföränd- ring på +/- 1 procentenhet för den delen av leasingskulden, som löper med rörlig ränta bedöms medföra en oväsentlig resultateffekt för koncernen.

Kreditrisk

Det finns en risk för att de motparter som koncernen har likvida medel eller finansiella investeringar med inte kan fullgöra sina plikter, en s.k. finansiell kreditrisk. Det finns även en risk för att kunder inte kan fullgöra sina betal- ningsåtaganden, en s.k. kundkreditrisk.

Finansiell kreditrisk

Hur likviditetsöverskott ska placeras finns fastställt i policy. Koncernen är nettolåntagare och överskottslikviditet ska användas till att reducera lån till kreditinstitut. Koncernbolagen ska placera sin överskottslikviditet på bank- konton tillhörande koncernkontosystem eller på bankkonto i banker godkän- da av koncernens finansfunktion. Koncernens motparter i finansiella transak- tioner är kreditinstitut med god kreditrating.

Den finansiella kreditrisken avseende likvida medel på bankkonton upp- gick till 316 Mkr (141) vid årets utgång. Likvida medel omfattas av den gene- rella modellen för nedskrivningar. För likvida medel tillämpas undantaget för låg kreditrisk.

Kundkreditrisk

Kundkreditrisken hanteras löpande av respektive koncernbolag genom kre- ditkontroller och interna kreditlimiter per kund. Bankgaranti eller annan sä- kerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik.Koncernens kundfordringar omfattas av den förenklade modellen för nedskrivningar. De förväntade kreditförlusterna för kundfordringar beräknas med hjälp av en matris som är baserad på tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. En förlustreserv redovisas i den förenklade modellen för kundfordringarnas förväntade återstående löptid. Koncernens kreditexponering framgår av följande tabell.

NOT 30. VÄRDERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER TILL VERKLIGT VÄRDE SAMT KATEGORIINDELNING

Verkligt värde Redovisat värde på kundfordringar, övriga fordringar, likvida medel, leverantörsskulder och övriga skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde.

Koncernen 2025 (Mkr)	Värderade till upplupet anskaffningsvärde	Värderade till verkligt värde via resultatet¹	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Långfristiga fordringar	5	-	5	5
Kundfordringar	327	-	327	327
Övriga fordringar	30	-	30	30
Likvida medel	316	-	316	316
Summa	678	-	678	678
Långfristiga räntebärande skulder	550	-	550	550
Övriga långfristiga skulder	0	-	0	0
Kortfristiga räntebärande skulder	65	-	65	65
Leverantörsskulder	261	-	261	261
Övriga kortfristiga skulder	38	0	38	38
Summa	914	0	914	914

¹ Övriga kortfristiga skulder värderade till verkligt värde via resultat består av derivatinstrument 0 Mkr.

Koncernen 2024 (Mkr)	Värderade till upplupet anskaffningsvärde	Värderade till verkligt värde via resultatet¹	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Långfristiga fordringar	6	-	6	6
Kundfordringar	351	-	351	351
Övriga fordringar	14	0	14	14
Likvida medel	141	-	141	141
Summa	512	0	512	512
Långfristiga räntebärande skulder	465	-	465	465
Övriga långfristiga skulder	0	-	0	0
Kortfristiga räntebärande skulder	127	-	127	127
Leverantörsskulder	302	-	302	302
Övriga kortfristiga skulder	39	0	39	39
Summa	933	0	933	933

¹ Övriga kortfristiga fordringar och övriga kortfristiga skulder värderade till verkligt värde via resultat består av derivatinstrument 0 Mkr.

Antal dagar	Fallissemangssannolikhet, %	Förväntningsjusteringar, %	Framtida fallissemangssannolikhet, %	Redovisade kundfordringar, brutto, Mkr	Förväntade kreditförluster, Mkr	Redovisade kundfordringar, netto, Mkr
Ej förfallet	0,75	0,25	1,00	310	-3	307
1-30	2,50	0,60	3,10	20	-1	19
31-60	5,00	2,00	7,00	1	0	1
61-90	15,00	5,00	20,00	0	0	0
>91	70,00	30,00	100,00	1	-1	0
Summa				332	-5	327

NOT 29. STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Mkr	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
STÄLLDA SÄKERHETER
Spärrade bankmedel	1	1	-	-
Aktier i dotterbolag	-	-	-	1 908
Nettotillgångar i dotterbolag	-	2 643	-	-
Övriga	238	260	-	-
Summa	239	2 904	-	1 908
EVENTUALFÖRPLIKTELSER
Garantiförbindelser, externa	7	6	0	0
Generell borgen för dotterbolag	-	-	1	0
Moderbolagsgarantier	-	-	1	1
Summa	7	6	2	1

För 2024 var aktier i dotterbolag pantsatta som säkerhet för checkkredit och banklån. Nettotillgångar i dotterbolag avsåg aktier i dotterbolag, som var upptagna till belopp motsvarande de koncernmässiga nettotillgångarna.

NOT 31 | NÄRSTÅENDE

Närståenderelationer
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterbolag, se not 16 Andelar i dotterbolag.

Närståendetransaktioner
För moderbolaget avsåg 73 Mkr (70), motsvarande 100 procent (100) av årets försäljning, och 0 Mkr (3) motsvarande 1 procent (7) av årets inköp, dotterbolag inom koncernen. Försäljningen avsåg i huvudsak fakturering av internt utförda tjänster, medan inköp från dotterbolag i huvudsak avsåg konsulttjänster och kostnadsersättningar. All prissättning sker på marknadsmässiga villkor. Moderbolaget har fordringar hos och skulder till dotterbolag, se not 17 Fordringar hos och skulder till dotterbolag.

Närstående personer eller företag
Löner och ersättningar till styrelse och andra ledande befattningshavare framgår av not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättning. Utöver ovan nämnda transaktioner förekom inga väsentliga närståendetransaktioner under året med närstående företag eller med styrelsen och ledande befattningshavare.

NOT 32. VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Vid upprättande av bokslut gör företagsledningen uppskattningar och värderingar som påverkar beloppen för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. De uppskattningar och antaganden som innebär en risk för väsentliga justeringar av redovisade värden för tillgångar och skulder under kommande räkenskapsår samt kritiska bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper avhandlas nedan. Redovisade uppskattningar och bedömningar anses som rimliga under rådande förhållanden.

Värdering av goodwill
Det redovisade värdet av goodwill är betingat av framtida lönsamhet i den kassagenererande enhet till vilken goodwillen allokerades. I den årliga processen för nedskrivningsprövning gjordes flera nya antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuella nedskrivningsbehov på goodwill. För kassagenererande enheterna Nordics och North Europe var företagsledningens bedömning att inga rimliga förändringar i de viktiga antagandena skulle leda till att det beräknade återvinningsvärdet blev lägre än det redovisade värdet. För kassagenererande enheten South Europe indikerade företagsledningens bedömning att vissa rimliga förändringar i de viktiga antagandena skulle kunna leda till att det beräknade återvinningsvärdet blev något lägre än det redovisade värdet. En känslighetsanalys presenteras i not 13 Immateriella anläggningstillgångar. Företagsledningen följer noggrant utvecklingen framåtriktat för den kassagenererande enheten i händelse av att nya uppskattningar och bedömningar i antaganden måste göras till följd av förändrade förutsättningar. Det redovisade värdet för goodwill uppgick till 1 525 Mkr (1 576) vid årets utgång. För mer information om goodwill, se not 13 Immateriella anläggningstillgångar.

Värdering av varumärken
Det redovisade värdet av varumärken är betingat av framtida lönsamhet på de produkter varumärkena hänför sig till. Om det inte har varit möjligt att pröva nedskrivningsbehovet för ett enskilt varumärke har återvinningsvärdet beräknats på den kassagenererande enhet till vilken varumärket allokerades. I den årliga processen för nedskrivningsprövning gjordes flera nya antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på varumärken. Företagsledningens bedömning var att inga rimliga förändringar i de viktiga antagandena skulle kunna leda till att redovisade värden på varumärken blev föremål för behov av nedskrivning. Det redovisade värdet för varumärken uppgick till 1 199 Mkr (1 261) vid årets utgång, varav 1 082 Mkr (1 122) med obestämbar nyttjandeperiod. För mer information om varumärken, se not 13 Immateriella anläggningstillgångar.

Värdering skatter
För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs bedömningar av företagsledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet ska bedömas i varje land som koncernen bedriver verksamhet. Processen omfattar bland annat att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i räkenskaperna jämfört med i inkomstdeklarationen. Företagsledningen måste även bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster.

Det gjordes uppskattningar och bedömningar om huruvida genererade underskottsavdrag på några geografiska marknader under året kunde aktiveras som uppskjutna skattefordringar för att i framtiden realiseras genom beskattningsbara inkomster. Företagsledningen bedömning var att aktivera underskottsavdrag från tidigare år på några marknader motsvarande den nivå som utnyttjades mot 2025 års beskattningsbara resultat samtidigt som att avvakta med att aktivera nya underskottsavdrag på några andra marknader med hänsyn tagen till prognoser på intjäningsförmåga i det korta perspektivet, fortsatt makroekonomisk instabilitet, osäkerheter i andra omvärldsfaktorer och nivåer på aktiverade underskottsavdrag från tidigare år. De totala underskottsavdragen i koncernen uppgick till 500 Mkr (559), varav 305 Mkr (362) var aktiverade i koncernbalansräkningen vid årets utgång. Företagsledningens bedömning är att med koncernens nuvarande och framtida struktur är möjligheterna att utnyttja aktiverade underskottsavdrag väl underbyggd. Det redovisade värdet av uppskjutna skattefordringar uppgick till 72 Mkr (84) medan det redovisade värdet av uppskjutna skatteskulder var 303 Mkr (327). För mer information skatter, se not 11 Skatt.Redovisning av försäkringsersättningar Företagsledningen gjorde bedömningen att inte redovisa någon mera försäkringsersättning hänförlig till den brandskadade produktionsanläggningen i Spanien än den som initialt betalades ut från försäkringsbolaget i augusti 2025 till följd av att kriterierna för fordringar på försäkringsbolaget ännu inte var uppfyllda vid årets utgång.

Moderbolaget 2025	Värderade till upplupet anskaffningsvärde	Värderade till verkligt värde via resultatet 1	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Övriga fordringar	3	-	3	3
Summa	3	-	3	3
Skulder till kreditinstitut	482	-	482	482
Övriga långfristiga skulder	0	-	0	0
Leverantörsskulder	8	-	8	8
Övriga kortfristiga skulder	0	0	0	0
Summa	490	0	490	490

¹ Övriga kortfristiga skulder värderade till verkligt värde via resultat består av derivatinstrument 0 Mkr.

Moderbolaget 2024	Värderade till upplupet anskaffningsvärde	Värderade till verkligt värde via resultatet 1	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Övriga fordringar	2	0	2	2
Summa	2	-	2	2
Skulder till kreditinstitut	431	-	431	431
Övriga långfristiga skulder	0	-	0	0
Leverantörsskulder	6	-	6	6
Övriga kortfristiga skulder	2	0	2	2
Summa	439	0	439	439

¹ Övriga kortfristiga fordringar och övriga kortfristiga skulder värderade till verkligt värde via resultat består av derivatinstrument 0 Mkr.

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat

Det fanns finansiella instrument i form av valutaterminskontrakt redovisade till verkligt värde via resultaträkningen. Den värderingen var i nivå 2 enligt IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Verkliga värden baserade på noteringar hos mäklare. Liknande kontrakt handlades på en aktiv marknad och kurserna speglade faktiska transaktioner på jämförbara instrument.

Kvittningsavtal och liknande avtal

För derivatmotparter finns ISDA-avtal som innebär att derivatposter kan nettoredovisas under vissa förutsättningar. Det fanns redovisade finansiella skulder hänförliga till derivatinstrument på 0 Mkr (0) i koncernbalansräkningen vid årets utgång, som omfattades av ett rättsligt bindande ramavtal om nettning eller ett liknande avtal. Det fanns inga nettoredovisade derivatinstrument i koncernbalansräkningen.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde för räntebärande skulder beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen. Långfristiga räntebärande skulder löper i allt väsentligt med rörlig ränta och således överensstämmer i allt väsentligt verkligt värde med redovisat värde. För kortfristiga räntebärande skulder tillämpas ingen diskontering och verkligt värde överensstämmer i allt väsentligt med redovisat värde. För löptidsanalys, se not 28 Finansiell riskhantering.

Koncernen Sammanställning av skulder hänförliga till finansiella kassaflöden, Mkr	Vid årets början	Finansiella kassaflöden	Nya leasingavtal	Förlängda/ Avslutade leasingavtal	Valutakurs- förändring	Vid årets slut
Långfristiga skulder till kreditinstitut	390	113	-	-	-12	491
Leasingskulder	75	-54	16	25	-3	59
Långfristiga räntebärande skulder	465	59	16	25	-15	550
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	71	-59	-	-	-2	10
Leasingskulder	56	0	0	0	-1	55
Kortfristiga räntebärande skulder	127	-59	0	0	-3	65
Summa	592	0	16	25	-18	615

Koncernen Sammanställning av skulder hänförliga till finansiella kassaflöden, Mkr	Vid årets början	Finansiella kassaflöden	Nya leasingavtal	Förlängda/ Avslutade leasingavtal	Valutakurs- förändring	Vid årets slut
Långfristiga skulder till kreditinstitut	530	-151	-	-	11	390
Leasingskulder	78	-56	39	12	2	75
Långfristiga räntebärande skulder	608	-207	39	12	13	465
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	69	1	-	-	1	71
Leasingskulder	54	0	0	0	2	56
Kortfristiga räntebärande skulder	123	1	0	0	3	127
Summa	731	-206	39	12	16	592

Moderbolaget Sammanställning av skulder hänförliga till finansiella kassaflöden, Mkr	Vid årets början	Finansiella kassaflöden	Valutakurs förändring	Vid årets slut
Långfristiga skulder till kreditinstitut	370	122	-10	482
Långfristiga räntebärande skulder	370	122	-10	482
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	61	-60	-1	0
Kortfristiga skulder till dotterbolag	1 459	-66	-2	391
Kortfristiga räntebärande skulder	520	-126	-3	391
Kortfristiga fordringar till dotterbolag	1 -50	14	0	-36
Kortfristiga räntebärande fordringar	-50	14	0	-36
Summa	840	10	-13	837

¹ Hänförligt till positioner i koncernens cash pool. I den mån vissa kriterier är uppfyllda, kvittas och redovisas likvida medel hos deltagande koncernbolag som ett nettobelopp i balansräkningen.

Moderbolaget Sammanställning av skulder hänförliga till finansiella kassaflöden, Mkr	Vid årets början	Finansiella kassaflöden	Valutakurs förändring	Vid årets slut
Långfristiga skulder till kreditinstitut	501	-141	10	370
Långfristiga räntebärande skulder	501	-141	10	370
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	59	1	1	61
Kortfristiga skulder till dotterbolag	1 432	27	0	459
Kortfristiga räntebärande skulder	491	28	1	520
Kortfristiga fordringar till dotterbolag	1 -29	-21	0	-50
Kortfristiga räntebärande fordringar	-29	-21	0	-50
Summa	963	-134	11	840

NOT 33. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYSER

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2025	2024	2025	2024
BETALDA RÄNTOR
Erhållen ränta	6	5	36	62
Erlagd ränta	-31	-46	-34	-53
JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET
Utdelning	-	-	-75	-
Avskrivningar	142	152	11	11
Nedskrivningar	72	22	194	236
Orealiserade kursdifferenser	-2	0	10	2
Realisationsresultat försäljning anläggningstillgångar	-2	0	-	-
Avsättning till pensioner	0	0	0	0
Övriga avsättningar och övriga poster som inte ingår i kassaflödet	18	-1	14	0
Summa	228	173	154	249

Likvida medel

Likvida medel i såväl koncernen som moderbolaget består endast av kassa och banktillgodohavanden. Några kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel fanns således inte.

Förändringar i skulder vars kassaflöde redovisas i finansieringsverksamheten

Skulder hänförliga till finansieringsverksamheten utgörs av långfristiga räntebärande skulder och kortfristiga räntebärande skulder för koncernen. För moderbolaget utgörs skulder hänförliga till finansieringsverksamheten av långfristiga skulder till kreditinstitut, kortfristiga skulder till kreditinstitut, långfristiga räntebärande skulder till dotterbolag och kortfristiga räntebärande skulder till dotterbolag.

NOT 34. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Förändringar i koncernledningen

Niclas Lundin utsågs till ny CFO för Midsona. Han tillträdde tjänsten 1 mars 2026 och ingick från den tidpunkten i koncernledningen. Nuvarande Director Sustainability, Beatrice Perlman Ewert, utsågs till Director Communication & Sustainability, som ett led i att ytterligare öka genomförandekraften i Midsonas strategi. I sin nya roll kommer hon, utöver nuvarande ansvar för hållbarhetsagendan, även att leda och utveckla koncernens kommunikationsstrategi. Hon tillträder den nya tjänsten 1 april och kommer från den tidpunkten att ingå i koncernledningen.

Försäkringsersättning

Förvärv av varumärkesrättighet

145

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.

Styrelsen och verkställande direktören intygar att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) såsom de antagits av EU.

Malmö den 8 april 2026

STYRELSENS INTYGANDE

Vår revisionsberättelse över årsredovisningen och koncernredovisningen samt vår granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten har lämnats den 8 april 2026

Deloitte AB
Jeanette Roosberg
Auktoriserad revisor

Årsredovisningen och koncernredovisningen samt hållbarhetsrapport har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 april 2026. Koncernens resultaträkning, totalresultaträkning och balansräkning samt moderbolagets resultaträkning, totalresultaträkning och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2026.

Sandra Kottenauer
Styrelseledamot

Jari Latvanen
Styrelseledamot

Anders Svensson
Styrelseledamot

Anna-Karin Falk
Styrelseledamot

Patrik Andersson
Styrelsens ordförande

Johan Wester
Styrelseledamot

Tomas Bergendahl
Styrelseledamot

Henrik Hjalmarsson
Verkställande direktör

146

REVISIONSBERÄTTELSE

Till bolagsstämman i Midsona AB (publ) organisationsnummer 556241-5322

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Midsona AB (publ) för räkenskapsåret 2025-01-01 - 2025-12-31, med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 43-47 och hållbarhetsrapporten på sidorna 50-118 i detta dokument. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 27-145 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 43-47 och hållbarhetsrapporten på sidorna 50-118 i detta dokument. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefullt område

Särskilt betydelsefullt område för revisionen är det område som enligt vår professionella bedömning var det mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Detta område behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om detta område.

VÄRDERING AV GOODWILL OCH VARUMÄRKEN MED OBESTÄMBAR NYTTJANDEPERIOD

Beskrivning av risk
Midsona redovisar i balansräkningen per den 31 december 2025 goodwill om 1 525 mkr (1 576) och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod om 1 082 mkr (1 122). Dessa avser övervärden som har uppkommit i samband med förvärv.

Värdet på de redovisade tillgångarna är avhängigt av framtida avkastning och lönsamhet i den kassagenererande enhet tillgångarna avser och prövas minst årligen. Företagsledningen baserar sin nedskrivningsprövning på ett flertal antaganden och bedömningar såsom nettoomsättningstillväxt, varumarginalutveckling och kapitalkostnad (WACC) samt andra förhållanden som är komplexa.

Felaktiga bedömningar och antaganden kan ge en betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.

För ytterligare information hänvisas till koncernens redovisningsprinciper i not 1, not 13 om immateriella tillgångar, och not 32 om viktiga uppskattningar och bedömningar i årsredovisningen.

Våra granskningsåtgärder
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
* Vi har granskat och bedömt Midsonas rutiner för nedskrivningsprövning av respektive kassagenererande enhet för att säkerställa att redovisade värden på tillgångarna är försvarbara samt att gjorda antaganden är rimliga, att rutinerna är konsekvent tillämpade och att integritet finns i gjorda beräkningar.
* Vi har utvärderat koncernens principer för redovisning av goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod samt granskat riktigheten och fullständigheten i relevanta noter till de finansiella rapporterna för att verifiera efterlevnad av IFRS.
* Med involvering av våra värderingsspecialister utvärderat metod, antaganden och bedömningar som tillämpas av företagsledningen för att fastställa verkligt värde på goodwill och varumärken.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-26, 48-118, 151-160. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

147

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Midsona AB (publ) för år 2025-01-01 - 2025-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
* företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
* på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

REVISORNS UTTALANDE OM ESEF-RAPPORTEN

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Midsona AB (publ) för räkenskapsåret 2025-01-01 - 2025-12-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalanden

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Midsona AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

148

Malmö 8 april 2026
Deloitte AB
Jeanette Roosberg
Auktoriserad revisor

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 43-47 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten.Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Deloitte AB, utsågs till Midsona AB (publ)s revisor av bolagsstämman 2025-05-07 och har varit bolagets revisor sedan 2014-04-29.

DETTA ÄR MIDSONA

MIDSONAS MÅL

KONCERNCHEFEN HAR ORDET

HÄNDELSER 2025

MIDSONAS STRATEGI

VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET

MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK

VÅRA DIVISIONER

OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER

FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernens rapport
Moderbolagets rapport
Noter
Styrelsens intygande
Revisionsberättelse
Ersättningsrapport
Femårsöversikt
Definitioner
Kallelse till Årsstämman

149

DETTA ÄR MIDSONA

MIDSONAS MÅL

KONCERNCHEFEN HAR ORDET

HÄNDELSER 2025

MIDSONAS STRATEGI

VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET

MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK

VÅRA DIVISIONER

OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER

FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernens rapport
Moderbolagets rapport
Noter
Styrelsens intygande
Revisionsberättelse
Ersättningsrapport
Femårsöversikt
Definitioner
Kallelse till Årsstämman

REVISORNS GRANSKNINGSBERÄTTELSE AV MIDSONA AB:S LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORT

Till bolagsstämman i Midsona AB (publ) organisationsnummer 556241-5322

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Midsona AB för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 50-118 i detta dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper:
* om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i European Sustainability Reporting Standards (ESRS),
* om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten, och
* efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomi-förordning artikel 8 (EU-taxnomin).

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1-49 och 119-160. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Övriga upplysningar

Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för översiktlig granskning enligt FARs rekommendation RevR 19 och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för räkenskapsåret 2024 har därmed inte utförts enligt den rekommendationen.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Midsona AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande:
* Erhålla en förståelse för processen genom att:
* Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen, och
* Granska företagets interna dokumentation av sin process
* Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen på sidorna 60-61 i hållbarhetsrapporten

150

Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande:
* Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten
* Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som företaget genomfört för att identifiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår i hållbarhetsrapporten
* Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS
* Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten
* Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten
* Genom förfrågningar och analytisk granskning utvärdera metoder, data och betydelsefulla antaganden som har använts för att göra uppskattningar i hållbarhetsrapporten är lämpliga och tillämpas konsekvent

Våra granskningsåtgärder avseende EU-taxonomin inkluderade men var inte begränsade till följande:
* Erhålla en förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU-taxonomin och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten
* Utvärdera att aktiviteter enligt EU-taxonomin stämmer överens med de finansiella rapporterna och tillhörande noter
* Utvärdera processer, dokumentation och bedömningar av omfattning och förenlighet med ekonomiska aktiviteter och tekniska granskningskriterier inom ramen för EU-taxonomin
* Utvärdera om rapporteringen är förenlig med kraven i EU-taxonomin

Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Midsona AB förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av företaget. Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat.Malmö 8 april 2026 Deloitte AB Jeanette Roosberg Auktoriserad revisor DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens rapport Moderbolagets rapport Noter Styrelsens intygande Revisionsberättelse Ersättningsrapport Femårsöversikt Definitioner Kallelse till Årsstämman 151

ERSÄTTNINGSRAPPORT

Introduktion

Denna rapport beskriver hur riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare i Midsona AB, antagna av årsstämman 2025, tillämpades under år 2025. Rapporten innehåller även information om ersättning till verkställande direktören samt en sammanfattning av bolagets utestående aktierelaterade incitamentsprogram. Rapporten har upprättats i enlighet med 8 kap. 53 a § och 53 b § aktiebolagslagen (2005:551) och Regler om ersättningar till ledande befattningshavare och om incitamentsprogram utfärdade av Kollegiet för svensk bolagsstyrning och förvaltade av Aktiemarknadens självregleringskommitté (ASK).

Information enligt 5 kap. 40–44 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) finns i not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidorna 131-132, i årsredovisning 2025. Information om ersättningsutskottets arbete under 2025 finns i bolagsstyrningsrapporten, sidorna 43-47, i årsredovisning 2025. Styrelsearvode omfattas inte av denna rapport. Sådant arvode beslutas årligen av årsstämman och redovisas i not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidorna 131-132, i årsredovisning 2025.

Övergripande resultat och väsentliga händelser 2025

Verkställande direktören sammanfattar bolagets övergripande resultat och väsentliga händelser i sin redogörelse Koncernchefen har ordet, sidorna 7-8, i årsredovisning 2025. Dessutom finns annan viktig information sammanfattade i förvaltningsberättelsens avsnitt Verksamheten, på sidorna 28-34.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Midsona har en tydlig affärsstrategi för att bedriva lönsam tillväxt och skapa aktieägarvärde. För en framgångsrik implementering av affärsstrategin och att tillvarata långsiktiga intressen, inklusive hållbarhet, förutsätter att medarbetare med de rätta kvalifikationerna kan rekryteras, behållas och motiveras. För detta krävs att en marknadsmässig och konkurrenskraftig totalersättning kan erbjudas till ledande befattningshavare i det land där den är anställd. Ersättningsriktlinjerna möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrenskraftig totalersättning. För mer information om affärsstrategin hänvisas till hemsidan www.midsona.com.

Den totala ersättningen för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig, konkurrenskraftig och återspegla individens prestationer och ansvar samt koncernens resultatutveckling. Ersättningen får bestå av följande komponenter: fast lön, rörlig ersättning, pensionsförmåner och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier med syfte att främja långsiktigt värdeskapande, affärsstrategi och hållbara långsiktiga intressen. De kan utgöras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare finns i not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidorna 131-132, i årsredovisning 2025. De tillämpliga ersättningsriktlinjerna antagna av årsstämma 2025 har under året följts. Inga avsteg från riktlinjerna har gjorts och inga avvikelser har gjorts från den beslutsprocess som enligt riktlinjerna ska tillämpas för att fastställa ersättningen. Revisorns yttrande över efterlevnaden av riktlinjerna finns tillgänglig på hemsidan www.midsona.com. Ingen ersättning har krävts tillbaka. Utöver den ersättning som omfattas av ersättningsriktlinjerna har årsstämmor beslutat om att införa långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram, där ledande befattningshavare erbjudits köpa teckningsoptioner med marknadsmässiga villkor.

Ersättningsutskottets utvärdering av ersättningar

Ersättningsutskottet anser att de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som antogs av årsstämman 2025 har fungerat bra och att syftet med riktlinjerna uppnåtts. Ersättningsutskottet anser vidare att ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer är väl avvägda och marknadsmässiga.

Aktiebaserad ersättning

Det fanns inga utestående aktierelaterade incitamentsprogram enligt IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, där ledande befattningshavare vederlagsfritt tilldelats aktieoptioner eller liknande. Det fanns inte heller något utestående teckningsoptionsprogram vid utgången av 2025. I teckningsoptionsprogram TO2022/2025, som det beslutades om emission av på årsstämman 2021, förvärvade koncernchefen 30 000 teckningsoptioner medan övriga medlemmar i koncernledningen förvärvade 100 000 teckningsoptioner. Teckningstiden för konvertering av teckningsoptioner i serie TO2022/2025 till B-aktier, som maximalt kunde ge 120 000 nya B-aktier vid fullkonvertering, var mellan 1 augusti 2025 och 20 december 2025. Inga teckningsoptioner konverterades till B-aktier under teckningstiden. Teckningskursen för optionsprogrammet var 25,60 kr efter omräkning till följd av genomförd företrädesemission i december 2022 (tidigare 25,66 kr). Ytterligare information om långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram, där ledande befattningshavare erbjudits köpa teckningsoptioner med marknadsmässiga villkor, finns i not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidorna 131–132, i årsredovisning 2025.

Tillämpning av prestationskriterier

Rörlig ersättning är villkorad av att definierade och mätbara kriterier uppfylls. I början av varje år fastställer styrelsen och ersättningsutskottet de kriterier och målnivåer, som bedöms vara relevanta för den kommande mätperioden. För 2025 var 85–95 procent av den rörliga ersättningen kopplad till finansiella kriterier och 5–15 procent till individuella icke-finansiella kriterier.

Prestationskriterierna för den verkställande direktörens rörliga ersättning syftar till att främja och förverkliga bolagets affärsstrategi och prestation samt hållbara långsiktiga intressen.

Totalersättning till verkställande direktören, Peter Åsberg, intjänad under 2025 (Tkr om inget annat anges)	Grundlön ¹	Andra förmåner ²	Rörlig ersättning ³'⁴	Pensionskostnad ⁵	Övrig ersättning ⁶	Totalersättning	Andelen fast/rörlig ersättning, %
	2 964	213	157	864	14 938	19 136	99,2/0,8

Totalersättning till verkställande direktören, Henrik Hjalmarsson, intjänad under 2025 (Tkr om inget annat anges)	Grundlön ¹	Andra förmåner ²	Rörlig ersättning ³'⁴	Pensionskostnad ⁵	Övrig ersättning ⁶	Totalersättning	Andelen fast/rörlig ersättning, %
	3 388	131	450	508	-	4 477	90,0/10,0

Totalersättning till verkställande direktören, Peter Åsberg, intjänad under 2024 (Tkr om inget annat anges)	Grundlön ¹	Andra förmåner ²	Rörlig ersättning ³'⁴	Pensionskostnad ⁵	Övrig ersättning ⁶	Totalersättning	Andelen fast/rörlig ersättning, %
	5 469	152	1 749	1 663	-	9 033	80.6/19.4

¹ I grundlön inkluderas semesterlön och löneavdrag för förmånsbil.
² I andra förmåner Inkluderas förmåner som sjukvårdsförmån och milersättning.
³ Den rörliga ersättningen är ettårig.
⁴ Den rörliga ersättningen utbetalas året efter intjänandeåret.
⁵ Pensionen är premiebaserad med en avgift på 30 procent av den pensionsgrundande lönen.
⁶ Grundlön, andra förmåner, rörlig ersättning och pensionskostnad för Peter Åsberg avser ersättningar fram till den 23 juni då han formellt avgick som VD och koncernchef för Midsona. Övrig ersättning avser grundlön och andra ersättningar för tiden efter 23 juni fram till 31 december 2025 samt grundlön och andra ersättningar under uppsägningstiden januari-december 2026 inklusive ett avgångsvederlag motsvarande 6 månaders grundlön. Grundlön och andra ersättningar under uppsägningstiden och avgångsvederlag är föremål för utbetalningar under 2026 och 2027.
⁷ Totalersättningen för VD och koncernchef Henrik Hjalmarsson avser tiden 23 juni till 31 december 2025.

152

Jämförande information avseende förändringar i ersättning och bolagets resultat

Ersättning och bolagets resultat ¹	Förändring 2021/2020	Förändring 2022/2021	Förändring 2023/2022	Förändring 2024/2023	Förändring 2025/2024	2025
Ersättning till verkställande direktören, Tkr	-901 -11,8%	98 1,5%	1 119 16,4%	1 106 14,0%	14 579 161,4%	23 613
Koncernens rörelseresultat ², före jämförelsestörande poster, Mkr	-86 -35,4%	-127 -80,9%	30 100,0%	68 113,3%	5 3,9%	133
Genomsnittlig ersättning baserad på antalet heltidsekvivalenter anställda i Midsona AB ³, Tkr	43 5,4%	-88 -10,5%	39 5,2%	52 6,6%	72 8,5%	912

¹ Inkluderar ersättning intjänad under respektive år.
² För 2025 har resultatmåttet EBITDA ersatts av resultatmåttet rörelseresultat varvid jämförelsesiffror har omräknats.
³ Medlemmar i koncernledningen är exkluderade.Verkställande direktörens, Peter Åsberg, prestation för rörlig ersättning intjänad 2025¹

Kriterier hänförliga till ersättningskomponenten	Relativ viktning av prestationskriterier	1) Uppmätt prestation	2) Faktisk tilldelning / ersättningsutfall
EBITDA, före jämförelsestörande poster, Mkr	65 procent	1) 7 procent	2) 92 Tkr
Nettoomsättning, koncernens egna varumärken	20 procent	1) 0 procent	2) 0 Tkr
Nettoomsättning	10 procent	1) 0 procent	2) 0 Tkr
Affärs- och hållbarhetsutveckling	5 procent	1) 100 procent	2) 65 Tkr

¹ Avser för tiden 1 januari 2025 till 23 juni 2025.

Verkställande direktörens, Henrik Hjalmarsson, prestation för rörlig ersättning intjänad 2025¹

Kriterier hänförliga till ersättningskomponenten	Relativ viktning av prestationskriterier	1) Uppmätt prestation	2) Faktisk tilldelning / ersättningsutfall
EBITDA, före jämförelsestörande poster, Mkr	65 procent	1) 7 procent	2) 145 Tkr
Nettoomsättning, koncernens egna varumärken	20 procent	1) 0 procent	2) 0 Tkr
Affärs- och hållbarhetsutveckling	15 procent	1) 100 procent	2) 305 Tkr

¹ Avser för tiden 23 juni 2025 till 31 december 2025.

Verkställande direktörens, Peter Åsberg, prestation för rörlig ersättning intjänad 2024

Kriterier hänförliga till ersättningskomponenten	Relativ viktning av prestationskriterier	1) Uppmätt prestation	2) Faktisk tilldelning / ersättningsutfall
EBITDA, före jämförelsestörande poster, Mkr	70 procent	1) 60 procent	2) 1 096 Tkr
Affärs- och hållbarhetsutveckling	15 procent	1) 100 procent	2) 392 Tkr
Working capital days	10 procent	1) 100 procent	2) 261 Tkr
Nettoomsättning koncernens egna varumärken	5 procent	1) 0 procent	2) 0 Tkr

153 FEMÅRSÖVERSIKT

UTDRAG UR RESULTATRÄKNINGAR

Mkr	2025	2024	2023	2022	2021
Nettoomsättning	3 630	3 727	3 793	3 899	3 773
Kostnad för sålda varor	-2 647	-2 658	-2 834	-3 021	-2 758
Bruttoresultat	983	1 069	959	878	1 015
Försäljningskostnader	-597	-621	-618	-1 045	-592
Administrationskostnader	-333	-319	-327	-298	-289
Övriga rörelseintäkter	11	5	22	10	35
Övriga rörelsekostnader	-6	-6	-7	-10	-8
Rörelseresultat	58	128	29	-465	161
Finansiella intäkter	5	5	10	67	11
Finansiella kostnader	-39	-58	-74	-131	-57
Resultat före skatt	24	75	-35	-529	115
Skatt	-14	-28	-18	28	-26
Årets resultat	10	47	-53	-501	89
JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultat	75	0	31	495	-4
Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster	133	128	60	30	157
AV- OCH NEDSKRIVNINGAR
Av- och nedskrivningar ingående i rörelseresultat	186	152	157	641	168
EBITDA	244	280	186	176	329
AV- OCH NEDSKRIVNINGAR OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Av- och nedskrivningar och jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultat	217	152	188	656	152
EBITDA, före jämförelsestörande poster	275	280	217	191	313
PROFORMA EXKLUSIVE OMSTRUKTURERINGSKOST- NADER OCH ANDRA JÄMFÖRELSESTÖRANDE POS- TER SAMT FÖRVÄRVSRELATERADE OMSTRUKTURE- RINGS- OCH TRANSAKTIONSKOSTNADER
Proforma justering, omstrukteringskostnader och andra jämförelsestörande poster samt förvärvsrelaterade om- strukturerings- och transaktionskostnader med påver- kan på EBITDA	31	-	31	15	-21
Justerad EBITDA, före jämförelsestörande poster	275	280	217	191	308

UTDRAG UR BALANSRÄKNINGAR

Mkr	2025-12-31	2024-12-31	2023-12-31	2022-12-31	2021-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	2 771	2 907	2 926	3 020	3 364
Övriga anläggningstillgångar	369	479	507	572	617
Varulager	552	617	554	727	783
Övriga omsättningstillgångar	383	391	377	464	470
Likvida medel	316	141	235	121	53
Summa tillgångar	4 391	4 535	4 599	4 904	5 287
Eget kapital	2 933	3 068	2 987	3 082	2 875
Långfristiga räntebärande skulder	550	465	608	776	1 314
Övriga långfristiga skulder	313	336	338	355	358
Kortfristiga räntebärande skulder	65	127	123	119	175
Övriga kortfristiga skulder	530	539	543	572	565
Summa eget kapital och skulder	4 391	4 535	4 599	4 904	5 287

UTDRAG UR KASSAFLÖDESANALYSER

Mkr	2025	2024	2023	2022	2021
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	227	245	167	141	244
Förändringar i rörelsekapital	2	-103	176	62	-308
Kassaflöde från den löpande verksamheten	229	142	343	203	-64
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-22	-25	-18	-29	-175
Kassaflöde efter investeringsverksamheten	207	117	325	174	-239
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-29	-206	-209	-108	94
Årets kassaflöde	178	-89	116	66	-145
Likvida medel vid årets början	141	235	121	53	195
Kursdifferens i likvida medel	-3	-5	-2	2	3
Likvida medel vid årets slut	316	141	235	121	53

154 NYCKELTAL ¹

	2025	2024	2023	2022	2021
INTÄKT OCH KOSTNAD
Nettoomsättningstillväxt %	-2,6	-1,7	-2,7	3,3	1,7
Organisk förändring nettoomsättning %	-0,1	-0,7	-6,6	-2,6	-6,0
Försäljningskostnader/Nettoomsättning ² %	16,4	16,7	16,3	26,8	15,7
Administrationskostnader/Nettoomsättning %	9,2	8,6	8,6	7,6	7,7
MARGINAL
Bruttomarginal %	27,1	28,7	25,3	22,5	26,9
Bruttomarginal, före jämförelsestörande poster %	28,5	28,7	25,9	24,0	27,0
EBITDA-marginal %	6,7	7,5	4,9	4,5	8,7
EBITDA-marginal, före jämförelsestörande poster %	7,6	7,5	5,7	4,9	8,3
Rörelsemarginal %	1,6	3,4	0,8	-11,9	4,3
Rörelsemarginal, före jämförelsestörande poster %	3,7	3,4	1,6	0,8	4,2
Vinstmarginal %	0,7	2,0	-0,9	-13,6	3,0
KAPITAL
Genomsnittligt sysselsatt kapital Mkr	3 604	3 689	3 848	4 171	4 228
Avkastning på sysselsatt kapital %	1,7	3,6	1,0	neg.	4,1
Avkastning på eget kapital %	0,3	1,6	neg.	neg.	3,4
Soliditet %	66,8	67,7	64,9	62,8	54,4
LIKVIDITET
Nettoskuldsättning Mkr	299	451	496	774	1 436
Nettoskuldsättning / Justerad EBITDA ggr	1,1	1,6	2,3	4,1	4,7
Nettoskuldsättningsgrad ggr	0,1	0,1	0,2	0,3	0,5
Räntetäckningsgrad ggr	1,8	2,6	0,4	neg.	3,9
Likviditetsreserv / Nettoomsättning %	21,5	16,9	17,2	18,2	14,4
KASSAFLÖDE
Kassaflöde från den löpande verksamheten Mkr	229	142	343	203	-64
ANSTÄLLDA
Medelantal anställda antal	740	759	778	820	832
Antal anställda vid årets utgång antal	697	764	765	780	849
AKTIER OCH BÖRSVÄRDE
Genomsnittligt antal aktier under året tusen	145 428	145 428	145 428	74 447	67 783
Antal aktier vid årets utgång tusen	145 428	145 428	145 428	145 428	72 714
Börsvärde Mkr	1 233	1 149	1 191	1 382	3 938
DATA PER AKTIE
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare kr	0,07	0,33	-0,36	-6,73	1,31
Eget kapital kr	20,17	21,10	20,54	21,19	39,54
Kassaflöde från den löpande verksamheten kr	1,57	0,98	2,36	2,73	-0,94
Börskurs på balansdagen (B-aktien) kr	8,48	7,90	8,19	9,50	54,10
Utdelning ³ kr	0,22	0,20	-	-	-
Direktavkastning %	2,6	2,5	-	-	-
Utdelningsandel %	326,5	61,4	-	-	-
P/E-tal ggr	125,9	24,1	neg.	neg.	41,2

¹ Midsona presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. För definitioner och avstämningar mot IFRS hänvisas till sidorna 155-158.
² För 2022 ingick nedskrivning goodwill med 426 Mkr i posten försäljningskostnader. Relationen försäljningskostnader/nettoomsättning var 15,9 procent för 2022 om nedskrivningen exkluderades.
³ Utdelning för 2025 avser styrelsens förslag.

155 DEFINITIONER

Midsona presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. Midsona anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare och bolagets ledning då de möjliggör utvärdering av bolagets prestation. Eftersom inte alla företag beräknar finansiella mått på samma sätt, är dessa inte alltid jämförbara med mått som används av andra företag. Dessa finansiella mått ska därför inte ses som en ersättning för mått som definieras enligt IFRS. I nedanstående tabell presenteras mått som inte definieras enligt IFRS, om inte annat anges. Syftet med respektive mått anges i kursiv stil.

Avkastning på eget kapital Årets resultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital. För bedömning av bolagets möjligheter att nå upp till en branschmässig rimlig förräntningsnivå på det sammanlagda kapitalet som av ägarna ställts till förfogande.

Avkastning på sysselsatt kapital Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. För bedömning av bolagets möjligheter att nå upp till en branschmässig rimlig förräntnings- nivå på det sammanlagda kapitalet som av ägarna och långivarna ställts till förfogande.

Bruttomarginal Bruttoresultat i förhållande till nettoomsättning. Relevant för bedömning av bolagets möjligheter att nå upp till en branschmässig lönsamhetsnivå.

Börsvärde Antal aktier vid årets utgång multiplicerat med B-aktiens börskurs på balansdagen. För att bedöma bolagets marknadsvärde.

Direktavkastning Utdelning i förhållande till B-aktiens börskurs på balans- dagen. Direktavkastning är ett centralt finansiellt mått för bedömning av hur stor del av årets resultat som bolaget delar ut till sina aktieägare.# Definitioner

EBITDA
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar på materiella anlägg- ningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar. EBITDA är ett resul- tatmått för att bedöma resultatutvecklingen för bolaget över tiden.

EBITDA-marginal
EBITDA i förhållande till nettoomsättning. EBITDA- marginal är ett nyckeltal för att bedöma bolagets möjligheter att nå upp till en branschmässig lönsamhetsnivå.

Eget kapital per aktie
Eget kapital i förhållande till antal utestående aktier vid årets utgång. Är ett mått som mäter bolagets nettovärde per aktie och möjliggör bedömning om bolaget ökar aktieägarnas förmögenhet över tid.

Genomsnittligt antal aktier
Genomsnittet av antalet utestående aktier under året. Finansiella mått definierade enligt IFRS.

Justerad EBITDA
EBITDA rullande 12 månader proforma exklusive om- struktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster samt förvärvs- relaterade omstrukturerings- och transaktionskostnader. Är ett relevant mått för att öka jämförbarheten av EBITDA över tid.

Jämförelsestörande poster
Väsentliga poster som redovisas separat på grund av sin storlek eller frekvens, till exempel omstruktureringskostnader, förvärvsrelaterade intäkter, förvärvsrelaterade kostnader, realisationsvin- ster/-förluster vid avyttring varumärken samt nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar och materiella anläggningstillgångar efter nedskriv- ningsprövning. Är ett mått på rörelseposter som normalt sätt inte ingår i bolagets operativa rörelse. Relevant för att bedöma bolagets operativa resultatutveckling eliminerad för sådana ej återkommande rörelseposter.

Kundkredittid
Kundfordringar justerade för mervärdesskatt i förhållande till nettoomsättning. Är ett relevant mått för att bedöma hur snabbt bolaget får betalt från sina kunder.

Likviditetsreserv / Nettoomsättning
Likvida medel och outnyttjade krediter i förhållande till nettoomsättning. Är ett relevant mått för att bedöma bolagets finansiella beredskap.

Nettoomsättningstillväxt
Årets nettoomsättning minus föregående års nettoomsättning i förhållande till föregående års nettoomsättning. Nettoom- sättningstillväxt är ett nyckeltal för att bedöma om bolagets tillväxtstrategi uppfylls samt om ett av bolagets finansiella mål om en genomsnittlig tillväxt på minst 15 procent över tiden uppfylls.

Nettoskuld
Räntebärande avsättningar och skulder vid årets utgång minus likvida medel. Nettoskuld är ett mått som bolaget betraktar som relevant för kreditgivare och kreditvärderingsinstitut.

Nettoskuld/Justerad EBITDA
Nettoskuld i förhållande till Justerad EBITDA. Nettoskuld/Justerad EBITDA är relevant för bedömning av bolagets möjlighet att genomföra strategiska investeringar och att leva upp till sina finansiella åtaganden samt uppfylla ett av sina finansiella mål om att ha en Nettoskuld/Justerad EBITDA <2,5 gånger. Nyckeltalet ökar jämförbarheten av Nettoskuld/EBITDA över tid.

Nettoskuldsättningsgrad
Nettoskuld i förhållande till eget kapital. Nettoskuldsättningsgrad är ett nyckeltal för att skapa sig en bild av bolagets kapitalstruktur.

Organisk förändring nettoomsättning
Nettoomsättningens förändring mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för föränd- ringar i koncernstrukturen. Organisk förändring nettoomsättning är ett nyck- eltal för att bedöma om bolagets tillväxtstrategi uppfylls, justerad för omräk- ningseffekter vid konsolidering samt för förvärv och avyttring av rörelser.

Organisk förändring nettoomsättning egna varumärken
Nettoom- sättningens förändring egna varumärken mellan år justerad för omräknings- effekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen. Organisk förändring nettoomsättning egna varumärken är ett nyckeltal för att bedöma om bolagets tillväxtstrategi för egna varumärken uppfylls, justerad för om- räkningseffekter vid konsolidering samt för förvärv och avyttring av rörelser.

Organisk förändring nettoomsättning egna konsumentvarumärken
Nettoomsättningens förändring egna konsumentvarumärken mellan år juste- rad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncern- strukturen. Med egna konsumentvarumärken avses varumärken ägda av Midsona som med sina förpackningar främst är inriktade mot konsumenter. Organisk förändring nettoomsättning egna konsumentvarumärken är ett nyckeltal för att bedöma om bolagets tillväxtstrategi för egna konsumentva- rumärken uppfylls, justerad för omräkningseffekter vid konsolidering samt för förvärv och avyttring av rörelser.

Organisk förändring nettoomsättning egna business-to-business varumärken
Nettoomsättningens förändring egna business to business varumärken mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen. Med business-to-business varumärken avses varumärken ägda av Midsona som med sina förpackningar främst är inriktade mot andra företag vanligtvis paketerade i stora enkla förpackningar. Organisk förändring nettoomsättning egna business-to-business varumärken är ett nyckeltal för att bedöma om bolagets tillväxtstrategi för egna business-to-business varumärken uppfylls, justerad för omräkningseffekter vid konsolidering samt för förvärv och avyttring av rörelser.

Organisk förändring nettoomsättning licensierade varumärken
Nettoomsättningens förändring licensierade varumärken mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstruk- turen. Organisk förändring nettoomsättning licensierade varumärken är ett nyckeltal för att bedöma om bolagets tillväxtstrategi för licensierade varu- märken uppfylls, justerad för omräkningseffekter vid konsolidering samt för förvärv och avyttring av rörelser.

Organisk förändring nettoomsättning kontraktstillverkning
Net- toomsättningens förändring kontraktstillverkning mellan år justerad för om- räkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen. Organisk förändring nettoomsättning kontraktstillverkning är ett nyckeltal för att bedöma om bolagets tillväxtstrategi för kontraktstillverkning uppfylls, justerad för omräkningseffekter vid konsolidering samt för förvärv och avyttring av rörelser.

P/E-tal
Börskurs på balansdagen i förhållande till resultat per aktie. Är ett nyckeltal som betraktas som relevant för att bedöma om bolagets aktie är köpvärd eller inte.

Resultat per aktie
Årets resultat i förhållande till genomsnittligt antal aktier. Finansiella mått definierade enligt IFRS.

Räntetäckningsgrad
Resultat före skatt plus räntekostnader i förhållande till räntekostnader. Räntetäckningsgrad är relevant för att bedöma bolagets möjlighet att genomföra strategiska investeringar samt bedöma bolagets möjligheter att leva upp till sina finansiella åtaganden.

Rörelsekapital
Omsättningstillgångar som inte är räntebärande minskat med lång- och kortfristiga skulder som inte är räntebärande. Rörelsekapital är ett nyckeltal för att bedöma bolagets förmåga att möta kortfristiga kapitalkrav.

Rörelsemarginal
Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning. Rörel- semarginal är relevant och centralt mått för att bedöma bolagets möjligheter att nå upp till en branschmässig lönsamhetsnivå samt om ett av bolagets finansiella mål om en EBIT-marginal, före jämförelsestörande poster, överstigande 8 procent uppfylls.

Soliditet
Eget kapital vid årets utgång i förhållande till balansomslutningen. Soliditet visar hur stor andel av balansomslutningen som utgörs av eget kapital och har inkluderats för att kunna skapa sig en bild av bolagets kapitalstruktur.

Strukturella förändringar
Förändringar i nettoomsättningen till följd av förändringar i koncernstrukturen. Strukturella förändringar mäter hur förändringar i koncernstrukturen bidrar till nettoomsättningsförändringar.

Sysselsatt kapital
Balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande skulder och uppskjuten skatteskuld. Sysselsatt kapital är ett mått på det tota- la kapitalet som bolaget lånar av sina ägare, som oftast får ersättning i form av utdelning, eller lånar av kreditinstitut, vilka får ersättning i form av ränta.

Utdelningsandel
Föreslagen/beslutad utdelning i förhållande till årets resultat. Utdelningsandel är relevant för att bedöma huruvida bolaget uppfyller ett av sina finansiella mål om att ha en långsiktig utdelningsandel överstigande 30 procent.

Vinstmarginal
Resultat före skatt i förhållande till nettoomsättningen. Vinstmarginal är relevant för att bedöma bolagets möjligheter att nå upp till en branschmässig lönsamhetsnivå.

AVSTÄMNINGAR MOT IFRS, KONCERNEN
RÖRELSERESULTAT OCH RÖRELSEMARGINAL
Rörelseresultat och rörelsemarginal före jämförelsestörande poster.| Mkr | 2025 | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| Rörelseresultat | 58 | 128 | 29 | -465 | 161 |
| Jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultat 1,2 | 75 | - | 31 | 495 | -4 |
| Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster | 133 | 128 | 60 | 30 | 157 |
| Nettoomsättning | 3 630 | 3 727 | 3 793 | 3 899 | 3 773 |
| Rörelsemarginal, före jämförelsestörande poster | 3,7% | 3,4% | 1,6% | 0,8% | 4,2% |

1 Specifikation av jämförelsestörande poster, Mkr

	2025	2024	2023	2022	2021
Omstruktureringskostnader, netto	30	-	37	15	0
Omvärdering villkorad köpeskilling	-	-	-	-	-21
Försäkringsersättningar relaterade till brand produktionsanläggning	-7	-	-	-	-
Förvärvsrelaterade kostnader	-	-	-	-	5
Förvärvsrelaterade intäkter (negativ koncerngoodwill)	-	-	-	-	-
Realisationsvinster/-förluster avyttring varumärken	-	-	-6	-	-
Nedskrivning av varulager relaterade till brand produktionsanläggning	5	-	-	-	-
Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar relaterade till brand produktionsanläggning	44	-	-	-	-
Nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar	-	-	-	480	12
Övriga kostnader relaterade till brand produktionsanläggning	3	-	-	-	-
Jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultatet	75	-	31	495	-4

2 Motsvarande rad i koncernens resultaträkning, Mkr

	2025	2024	2023	2022	2021
Kostnad för sålda varor	52	-	25	57	4
Försäljningskostnader	8	-	6	435	8
Administrationskostnader	21	-	6	3	0
Övriga rörelseintäkter	-7	-	-6	-	-21
Övriga rörelsekostnader	1	-	0	0	5
Jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultatet	75	-	31	495	-4

EBITDA

Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar. Mkr

	2025	2024	2023	2022	2021
Rörelseresultat	58	128	29	-465	161
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar	47	49	48	48	47
Nedskrivningar på immateriella anläggningstillgångar	-	-	-	426	8
Avskriviningar på materiella anläggningstillgångar	95	103	109	113	109
Nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar	44	-	-	54	4
EBITDA	244	280	186	176	329
Jämförelsestörande poster ingående i EBITDA 1,2	31	-	31	15	-16
EBITDA, före jämförelsestörande poster	275	280	217	191	313
Nettoomsättning	3 630	3 727	3 793	3 899	3 773
EBITDA-marginal, före jämförelsestörande poster	7,6%	7,5%	5,7%	4,9%	8,3%

1 Specifikation av jämförelsestörande poster, Mkr

	2025	2024	2023	2022	2021
Jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultatet	75	-	31	495	-4
Nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar	-44	-	-	-480	-12
Jämförelsestörande poster ingående i EBITDA	31	-	31	15	-16

2 Motsvarande rad i koncernens resultaträkning, Mkr

	2025	2024	2023	2022	2021
Jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultatet	75	-	31	495	-4
Kostnad för sålda varor	-44	-	-	-54	-4
Försäljningskostnader	-	-	-	-426	-8
Jämförelsestörande poster ingående i EBITDA	31	-	31	15	-16

GENOMSNITTLIGT SYSSELSATT KAPITAL

Summa eget kapital och skulder med avdrag för icke räntebärande skulder och uppskjuten skatteskuld vid periodens utgång plus summa eget kapital och skulder med avdrag för icke räntebärande skulder och uppskjuten skatteskuld vid periodens början dividerat med 2. Mkr

	2025	2024	2023	2022	2021
Eget kapital och skulder	4 391	4 535	4 599	4 904	5 287
Övriga långfristiga skulder	-10	-9	-7	-8	-11
Uppskjutna skatteskulder	-303	-327	-331	-347	-347
Leverantörsskulder	-261	-302	-312	-358	-342
Övriga kortfristiga skulder	-67	-60	-59	-50	-56
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	-202	-177	-172	-164	-167
Sysselsatt kapital	3 548	3 660	3 718	3 977	4 364
Sysselsatt kapital vid periodens början	3 660	3 718	3 977	4 364	4 092
Genomsnittligt sysselsatt kapital	3 604	3 689	3 848	4 171	4 228

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL

Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Mkr

	2025	2024	2023	2022	2021
Resultat före skatt	24	75	-35	-529	115
Finansiella kostnader	39	58	74	131	57
Resultat före skatt, exklusive finansiella kostnader	63	133	39	-398	172
Genomsnittligt sysselsatt kapital	3 604	3 689	3 848	4 171	4 228
Avkastning på sysselsatt kapital, %	1,7	3,6	1,0	-9,5	4,1

NETTOSKULD

Räntebärande avsättningar och räntebärande skulder minskat med likvida medel inklusive kortfristiga placeringar. Mkr

	2025	2024	2023	2022	2021
Långfristiga räntebärande skulder	550	465	608	776	1 314
Kortfristiga räntebärande skulder	65	127	123	119	175
Likvida medel	-316	-141	-235	-121	-53
Nettoskuld	299	451	496	774	1 436

¹ Några kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel, fanns inte vid respektive periods utgång.

GENOMSNITTLIGT EGET KAPITAL

Summa eget kapital vid periodens utgång plus summa eget kapital vid periodens början dividerat med 2. Mkr

	2025	2024	2023	2022	2021
Eget kapital	2 933	3 068	2 987	3 082	2 875
Eget kapital vid periodens början	3 068	2 987	3 082	2 875	2 313
Genomsnittligt eget kapital	3 001	3 028	3 035	2 979	2 594

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

Periodens resultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital. Mkr

	2025	2024	2023	2022	2021
Årets resultat	10	47	-53	-501	89
Genomsnittligt eget kapital	3 001	3 028	3 035	2 979	2 594
Avkastning på eget kapital, %	0,3	1,6	-1,7	-16,8	3,4

LIKVIDITETSRESERV / NETTOOMSÄTTNING

Likvida medel och outnyttjade krediter i förhållande till nettoomsättning. Mkr

	2025	2024	2023	2022	2021
Likvida medel	316	141	235	121	53
Outnyttjade krediter	465	488	416	587	490
Likviditetsreserv	781	629	651	708	543
Nettoomsättning	3630	3 727	3 793	3 899	3 773
Likviditetsreserv / Nettoomsättning, %	21,5	16,9	17,2	18,2	14,4

ORGANISK FÖRÄNDRING NETTOOMSÄTTNING

Nettoomsättningens förändring mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen. Mkr

	2025	2024	2023	2022	2021
Nettoomsättning	3630	3 727	3 793	3 899	3 773
Nettoomsättning jämfört med motsvarande period föregående år	-3 727	-3 793	-3 899	-3 773	-3 709
Nettoomsättning, förändring	-97	-66	-106	126	64
Strukturella förändringar	0	19	3	-93	-355
Valutakursförändringar	94	19	-156	-132	67
Organisk förändring	-3	-28	-259	-99	-224
Organisk förändring, %	-0,1%	-0,7%	-6,6%	-2,6%	-6,0%
Strukturella förändringar, %	0,0%	-0,5%	-0,1%	2,5%	9,5%
Valutakursförändringar, %	-2,5%	-0,5%	4,0%	3,5%	-1,8%

JUSTERAD EBITDA

EBITDA rullande 12 månader proforma exklusive omtruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster samt förvärvsrelaterade om- strukturerings- och transaktionskostnader. Mkr

	2025	2024	2023	2022	2021
EBITDA	244	280	186	176	329
Jämförelsestörande poster ingående i EBITDA	31	-	31	15	-16
Förvärvsrelaterade transaktionskostnader	-	-	-	-	-16
Proforma justering	-	-	-	-	11
Justerad EBITDA	275	280	217	191	308

FÖRSÄLJNINGSKANALER

Apotekshandel. Aktörer som bedriver butikshandel och/eller online han- del med läkemedel och andra farmaceutiska specialpreparat och aktörer som bedriver grossisthandel specialiserad på vidareförsäljning till aktörer som bedriver detaljhandel med läkemedel och andra farmaceutiska speci- alpreparat.

Dagligvaruhandel. Aktörer som bedriver butikshandel och/eller online handel med ett brett sortiment av hushållsnära varor. Med sådana aktörer avses stormarknader, supermarkets, lågprisbutiker, online-butiker, jour- och närbutiker.

Food service. Aktörer som tillreder färdiga måltider så som restauranger, catering, livsmedelsindustri, sjukhus, skolor och andra institutioner samt grossister som förser sådana aktörer med varor.

Hälsofackhandel. Aktörer som bedriver butikshandel och/eller online handel specialiserad på hälsa och egenvård eller endast ekologiskt certifie- rade varor och aktörer som bedriver grossisthandel specialiserad på vida- reförsäljning till aktörer som bedriver detaljhandel specialiserad på hälsa och egenvård eller ekologiskt certifierade varor.

Övrig fackhandel. Aktörer som bedriver övrig butikshandel och/eller online handel. I denna kanal ingår sport- och fritidshandel, gym, parfyme- rier, babybutiker, klädbutiker och bagerier.

Övrig försäljningskanal. Aktörer som bedriver handel på annat sätt som inte kan klassificeras in under de andra försäljningskanalerna.

ORGANISK FÖRÄNDRING NETTOOMSÄTTNING EGNA BUSINESS-TO-BUSINESS VARUMÄRKEN ¹

Nettoomsättningens förändring egna business-to-business varumärken mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen. Mkr

	2025	2024	2023
Nettoomsättning egna business-to-business varumärken	214	256	268
Nettoomsättning egna business-to-business varumärken jämfört med motsvarande period föregående år	-256	-268	-285
Nettoomsättning egna business-to-business varumärken, förändring	-42	-12	-17
Strukturella förändringar	0	0	0
Valutakursförändringar	7	1	-20
Organisk förändring egna business-to-business varumärken	-35	-11	-37
Organisk förändring	-13,8%	-4,1%	-13,0%
Strukturella förändringar	0,0%	0,0%	0,0%
Valutakursförändringar	-2,7%	-0,4%	7,0%

¹ Jämförelsesiffror för 2021-2022 finns inte tillgängliga.

ORGANISK FÖRÄNDRING NETTOOMSÄTTNING LICENSIERADE VARUMÄRKEN ¹

Nettoomsättningens förändring licensierade varumärken mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen.### ORGANISK FÖRÄNDRING NETTOOMSÄTTNING LICENSIERADE VARUMÄRKEN

Mkr	2025	2024	2023
Nettoomsättning licensierade varumärken	330	405	376
Nettoomsättning licensierade varumärken jämfört med motsvarande period föregående år	-405	-376	-552
Nettoomsättning licensierade varumärken, förändring	-75	29	-176
Strukturella förändringar	0	0	0
Valutakursförändringar	9	3	-5
Organisk förändring licensierade varumärken	-66	32	-181
Organisk förändring	-16,3%	8,7%	-32,8%
Strukturella förändringar	0,0%	0,0%	0,0%
Valutakursförändringar	-2,2%	-0,8%	0,9%

¹ Jämförelsesiffror för 2021-2022 finns inte tillgängliga.

ORGANISK FÖRÄNDRING NETTOOMSÄTTNING KONTRAKTSTILLVERKNING ¹

Mkr	2025	2024	2023
Nettoomsättning kontraktstillverkning	805	765	731
Nettoomsättning kontraktstillverkning jämfört med motsvarande period föregående år	-765	-731	-666
Nettoomsättning kontraktstillverkning, förändring	40	34	65
Strukturella förändringar	0	0	0
Valutakursförändringar	27	3	-53
Organisk förändring kontraktstillverkning	67	37	12
Organisk förändring	8,8%	5,0%	1,8%
Strukturella förändringar	0,0%	0,0%	0,0%
Valutakursförändringar	-3,5%	-0,4%	8,0%

¹ Nettoomsättningens förändring kontraktstillverkning mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen. Jämförelsesiffror för 2020-2022 finns inte tillgängliga.

ORGANISK FÖRÄNDRING NETTOOMSÄTTNING EGNA KONSUMENTVARUMÄRKEN ¹

Mkr	2025	2024	2023
Nettoomsättning egna konsumentvarumärken	2 275	2 294	2 400
Nettoomsättning egna konsumentvarumärken jämfört med motsvarande period föregående år	-2 294	-2 400	-2 382
Nettoomsättning egna konsumentvarumärken, förändring	-19	-106	18
Strukturella förändringar	0	19	3
Valutakursförändringar	51	12	-77
Organisk förändring egna konsumentvarumärken	32	-75	-56
Organisk förändring	1,4%	-3,1%	-2,4%
Strukturella förändringar	0,0%	-0,8%	-0,1%
Valutakursförändringar	-2,2%	-0,5%	3,2%

1) Nettoomsättningens förändring egna konsumentvarumärken mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen. Jämförelsesiffror för 2021-2022 finns inte tillgängliga.

ORGANISK FÖRÄNDRING NETTOOMSÄTTNING EGNA VARUMÄRKEN

Mkr	2025	2024	2023	2022	2021
Nettoomsättning	2 489	2 550	2 668	2 667	2 622
Nettoomsättning jämfört med motsvarande period föregående år	-2 550	-2 668	-2 667	-2 622	-2 550
Nettoomsättning, förändring	-61	-118	1	45	72
Strukturella förändringar	0	19	3	-47	-191
Valutakursförändringar	59	13	-97	-85	45
Organisk förändring	-2	-86	-93	-87	-74
Organisk förändring, %	-0,1%	-3,2%	-3,5%	-3,3%	-2,9%
Strukturella förändringar, %	0,0%	-0,7%	-0,1%	1,8%	7,5%
Valutakursförändringar, %	-2,3%	-0,5%	3,6%	3,2%	-1,8%

Nettoomsättningens förändring egna varumärken mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen.

INFORMATION OM ÅRSSTÄMMA

Midsonas årsstämma kommer hållas den 6 maj 2026 kl. 15.00 på High Court i Malmö, Malmöhusvägen 1, 211 18 Malmö. Rösträttsregistrering börjar kl. 14.00 och avbryts när stämman öppnas. För mer information se separat kallelse till årsstämma.

Deltagande och anmälan

Styrelsen har med stöd av § 11 i Midsonas bolagsordning beslutat att aktieägare får utöva sin rösträtt på årsstämman genom poströstning. Aktieägarna kan därmed välja att utöva sin rösträtt vid stämman genom fysiskt deltagande, genom ombud eller genom poströstning. Den som önskar utöva sin rösträtt vid stämman ska:
• vara införd i den av Euroclear Sweden AB (”Euroclear”) förda aktieboken per den 27 april 2026; och
• anmäla sin avsikt att delta vid stämman till bolaget enligt anvisningarna i den fullständiga kallelsen senast den 29 april 2026.

Aktieägare som har sina aktier förvaltar registrerade genom bank eller annan förvaltare, exempelvis har sina aktier i en depå, måste – utöver att anmäla sig – begära att aktierna tillfälligt omregistreras i eget namn så att aktieägaren är registrerad i den av Euroclear förda aktieboken per avstämningsdagen den 27 april 2026. Sådan registrering kan vara tillfällig (s k rösträttsregistrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistrering som av aktieägare har begärts i sådan tid att registreringen har gjorts av förvaltaren senast den 29 april 2026 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken.

Utdelning

Styrelsen föreslår att årsstämman 2026 beslutar om utdelning med 0,22 kr per aktie, motsvarande 31 994 178 kr för verksamhetsåret 2025.

An English version of this report is available at www.midsona.com from beginning of May, 2026. The English version is a translation from Swedish. In case of discrepancy, the Swedish version shall prevail.

Årsredovisningen finns i en engelsk och en svensk version. I det fall det finns avvikelser mellan den svenska och den engelska versionen är den svenska versionen den officiella versionen. Denna årsredovisning är publicerad på bolagets webbplats www.midsona.com den 8 april 2026 och kommer endast att finnas i digital form. Tryckta exemplar skickas till aktieägare och andra intressenter efter beställning.

Denna rapport innehåller också framtidsinriktad information. Även om Midsonas ledning bedömer denna information som rimlig kan inga garantier lämnas för att dessa förväntningar kommer att visa sig vara korrekta. Följaktligen kan verkligt framtida utfall variera jämfört med vad som framgår i den framtidsinriktade informationen beroende på bland annat förändrade förutsättningar avseende ekonomi, marknad och konkurrens, förändringar i lagkrav och andra politiska åtgärder, variationer i valutakurser och andra faktorer.

Midsona AB i samarbete med Aspekta och Windh & Design AB. Foto: Josefin Widell Hultgren och Midsona AB. Midsona AB är ett svenskt publikt aktiebolag. Bolaget är bildat och registrerat enligt svensk rätt med firmanamnet Midsona AB (publ) och organisationsnummer 556241-5322. Bolaget har sitt säte i Malmö, Sverige. Användning av begreppen ”Midsona”, ”koncernen”, ”bolaget” och ”företaget” avser i samtliga fall moderbolaget Midsona AB (publ) och dess dotterbolag.

DIVISION SOUTH EUROPE
www.happybio.org
www.celnat.fr
www.vegetalia.com
Campus Verrazzano Building A
Ground floor
3 place Giovanni da Verrazzano
69009 Lyon, France
Tel +33 8 92 97 64 31

DIVISION NORTH EUROPE
www.davert.de
Zur Davert 7
DE-59387 Ascheberg, Tyskland
Tel +49 2593 92800

DIVISION NORDICS
www.midsona.se
Dockplatsen 16
Postadress: Box 50577, 202 15 Malmö
Tel: +46 40 660 20 40

MIDSONA AB (PUBL)
www.midsona.com
Dockplatsen 16
Postadress: Box 21009, 200 21 Malmö
Tel: +46 40 601 82 00
[email protected]
Org nr: 556241-5322

AI assistant

Midsona — Annual Report 2025

2025 ÅRSREDOVISNING

INNEHÅLL

3 DETTA ÄR MIDSONA

4 TRE STRATEGISKA PELARE FÖR ÖKAD LÖNSAM TILLVÄXT

HÅLLBARHET SOM DRIVKRAFT

5 MIDSONAS MÅL

FINANSIELLA MÅL

6 ICKE-FINANSIELLA MÅL

Egen arbetskraft

Medarbetare i leverantörskedjan

Konsumenter

MIDSONAS MÅL 7

FÖRFINAD STRATEGI SÄTTER RIKTNINGEN FÖR FRAMTIDEN

KONCERNCHEFEN HAR ORDET 8

Årets tydliga styrketecken och utmaningar

Ett effektivare och mer flexibelt arbetssätt

Utsikter för 2026

ETT ÅR MED FOKUS PÅ ÖKAD LÖNSAMHET OCH STÄRKT POSITION

Henrik Hjalmarsson tillträdde som ny VD och koncernchef

Omstruktureringsprogram infördes för att öka effektiviteten

HÄNDELSER 2025

Fokus på bättre inköp och prognoser

10 MIDSONAS STRATEGI

Program för att stärka konkurrenskraften

Hållbarhetsramverk som accelererar strategin

11 INVESTERA I UTVALDA STARKA VARUMÄRKEN

Starka varumärken med tydlig utvecklingspotential

Produktutveckling för att vinna konsumentens förtroende

12 MIDSONAS STRATEGI

Relevans i varje marknad

Strategisk anpassning är nyckeln till den lokala marknaden

MIDSONAS FOKUS:

MIDSONAS STRATEGI

UTVECKLA OCH UTNYTTJA STARKA LOKALA POSITIONER

KOSTNADS- OCH KAPITALEFFEKTIVITET

Förbättringar för att öka produktiviteten

Trygg arbetsmiljö i fokus

MIDSONAS FOKUS:

Prognossäkerhet som ger resultat

Value Engineering

Samarbete med leverantörer

Lönsamma och hållbara inköp

VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET

Friggs tillväxtresa fortsätter

Kosttillskott och hälsokost stärker erbjudandet inom konsumenthälsa

Kategoribaserad strategi för ekologiska varumärken

Ett ekologiskt sortiment som möter marknadens behov

De ekologiska varumärkenas utveckling

MIDSONAS HÅLLBARHETS- RAMVERK

18 Ramverk med stark affärskoppling

Förenklade och förtydligade hållbarhetsmål

MIDSONAS MEST VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR

BÄTTRE PLANET:

STÄRKTA MÄNNISKOR:

PÅLITLIGA HANDLINGAR:

19 3 SNABBA FRÅGOR - Beatrice Perlman Ewert, Hållbarhetschef

20 MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK

BÄTTRE PLANET

MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK

DETTA OMRÅDE BIDRAR TILL FÖLJANDE FN:S GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING:

STÄRKTA MÄNNISKOR

FRAMSTEG 2025:

MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK

DETTA OMRÅDE BIDRAR TILL FÖLJANDE FN:S GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING:

MIDSONAS FÖRSTA ESRS-RAPPORT

PÅLITLIGA HANDLINGAR

POLICYER SOM UPPDATERATS UNDER 2025

VÅRA DIVISIONER

DIVISION NORDICS

DIVISION NORTH EUROPE

DIVISION SOUTH EUROPE

OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER

Marknaden stabiliseras efter osäkra år

Fortsatt priskänslighet – men inte i alla livsmedelskategorier

Hållbara matvanor i fokus, både nationellt och internationellt

Ökat intresse för naturlig mat och kosttillskott

”Healthy snacking” en ny snackis

Midsonas mångfacetterade produktportfölj möter marknaden där den växer

Midsona Annual Report 2025