Midsona — Annual Report (ESEF) 2024

Apr 8, 2025

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

INNEHÅLL

Hållbarhetsarbete i framkant
Ytterligare framsteg har tagits i koncernens hållbarhetsarbete för att nå de uppsatta målen inom sex fokusområden. Läs mer på sidan 28 om Midsonas arbete för att nå de högt uppsatta målen.

Omvärldsutblick
Trots ekonomiska utmaningar på många håll i Europa visar konsumenterna ett fortsatt intresse för hälsosamma och hållbara livsmedel. Under 2024 fanns tydliga tecken på en återgång till långsiktiga drivkrafter i marknaden kring ekologiska och medvetna livsmedelsval. Läs mer på sidan 22 om hur Midsona möter dessa trender.

Strategi för ökad lönsamhet
Midsonas strategi handlar om att bygga en starkare och mer lönsam koncern genom att utveckla koncernens ekologiska och hälsoinriktade varumärken. Under året har flera initiativ tagits för att bli effektivare och utveckla ett ännu bättre erbjudande till konsument och kund. Läs mer på sidan 12.

Den som önskar utöva sin rösträtt vid stämman ska:
– vara införd i den av Euroclear Sweden AB (”Euroclear”) förda aktieboken per den 28 april 2025; och
– anmäla sin avsikt att delta vid stämman till bolaget enligt anvisningarna i den fullständiga kallelsen senast den 30 april 2025.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, exempelvis har sina aktier i en depå, måste – utöver att anmäla sig – begära att aktierna tillfälligt omregistreras i eget namn så att aktieägaren är registrerad i den av Euroclear förda aktieboken per av stämningsdagen den 28 april 2025. Sådan registrering kan vara tillfällig (s.k. rösträttsregistrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistrering som av aktieägare har begärts i sådan tid att registreringen har gjorts av förvaltaren senast den 30 april 2025 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken.

Utdelning

Styrelsen föreslår att årsstämman 2025 beslutar om utdelning med 0,20 kr per aktie, motsvarande 29 085 616 kr för verksamhetsåret 2024.

Årsredovisning och koncernredovisning

Årsredovisning och koncernredovisning återfinns på sidorna 120–163 och inkluderar revisionsberättelse. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS. Alla värden uttrycks i miljoner svenska kronor (SEK) om inte annat anges. Sifferuppgifter inom parentes avser föregående verksamhetsår om inget annat uppges. Information om marknaden är baserad på Midsonas egen bedömning om ingen annan källa anges. Bedömningar baseras på bästa tillgängliga faktaunderlag.

Information om årsstämma

Midsonas årsstämma kommer hållas den 7 maj 2025 kl. 15.00 på Glasklart, Dockplatsen 1, 211 19 Malmö. Rösträttsregistrering börjar kl. 14.00 och avbryts när stämman öppnas. För mer information se separat kallelse till årsstämma.

Deltagande och anmälan

Styrelsen har med stöd av § 11 i Midsonas bolagsordning beslutat att aktieägare får utöva sin rösträtt på årsstämman genom poströstning. Aktieägarna kan därmed välja att utöva sin rösträtt vid stämman genom fysiskt deltagande, genom ombud eller genom poströstning.

Ramverk för hållbarhetsredovisning

Lagstadgad hållbarhetsredovisning

Midsonas lagstadgade hållbarhetsrapport är upprättad i enlighet med ÅRL och ingår på sidorna 28–117.

	Allmän	Miljöfrågor	Sociala förhållanden och personalrelaterade frågor	Respekt för mänskliga rättigheter	Motverkande av korruption	Mångfald i styrelsen
Policy och risker		Policy och risker	Policy	Policy	Policy	Styrelsens mångfaldighetspolicy
Mål och relevant data	Mål och relevant data	Mål och relevant data	Mål och relevant data	Mål och relevant data	Mål och relevant data

Ytterligare ramverk för Midsonas hållbarhetsredovisning är baserat på FN:s Agenda 2030, Global Reporting Initiative (GRI), Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) och Carbon Disclosure Project (CDP). Utöver detta sker såväl arbete som rapportering i enlighet med FN:s Global Compact, som inkluderar FN:s Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna, FN:s Konvention mot Korruption, ILO:s kärnkonventioner och Rio-deklarationen. Midsonas hållbarhetsarbete beskrivs även i bolagets Code of Conduct, Supplier Code of Conduct och hållbarhetspolicy.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

DETTA ÄR MIDSONA

Detta är Midsona

Midsona utvecklar och marknadsför produkter som gör det lättare för människor att leva ett hälsosamt liv. Huvuddelen av produkterna är vegetariska eller växtbaserade, många är naturliga och ekologiska. Midsona utvecklar kontinuerligt sina egna starka varumärken som både främjar konsumentens hälsa och är snälla mot miljön. Genom att möta dessa drivkrafter har Midsona blivit ledande i Norden och etablerat sig i Europa.

Våra starka varumärken:
* Friggs
* Urtekam
* Kung Markatta
* Earth Control
* Gainomax
* Helios
* Happy Bio
* Celnat
* Vegetalia
* Davert

MISSION: Vi hjälper människor och planet till ett hälsosammare och hållbarare liv.
VISION: Vi ska bli ledande i Europa inom hälsosamma och hållbara livsmedel.

Tre strategiska pelare för ökad lönsam tillväxt

Midsonas verksamhet vilar på tre strategiska pelare – samtliga bidragande till en tydlig målsättning att driva koncernens långsiktiga tillväxt och stärka konkurrenskraften.

1. En vinnande ekologisk plattform innebär att koncernen utvecklar och förädlar ett sortiment av ekologiska livsmedel som möter en växande efterfrågan på hållbara och hälsosamma produkter.
2. Utveckla starka hälsovarumärken är kärnan i affären – Midsona bygger och stärker varumärken som konsumenter litar på. Genom innovation och marknadsinsikter anpassar sig koncernen till nya trender och konsumentbehov, vilket lägger grunden för långsiktig tillväxt.
3. Effektivitet och harmonisering handlar om att skapa en mer kostnadseffektiv och välkoordinerad organisation. Genom att optimera processer, förbättra inköp och samordna produktion ökar lönsamheten och stärks leveransförmågan.

Läs mer om Midsonas strategiska arbete under året från sidan 12.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

	Division Nordics 65% (67)	Division North Europe 24% (23)	Division South Europe 11% (10)
Koncernens omsättning	3 727 Mkr

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Året i korthet

HÄNDELSER UNDER 2024

Ny strategi lanserades

Under året lanserade Midsona en ny strategi, med fokus på organisk tillväxt genom att utveckla koncernens ekologiska varumärken och hälsovarumärken. I strategin finns en mängd strategiska åtgärder för att mer samordnat och effektivt bygga ännu starkare varumärken och en organisation som levererar högre lönsamhet.

Nya finansiella mål lanserades

Förutsättningarna för livsmedelsindustrin har förändrats och Midsona arbetar aktivt med att förbättra sin effektivitet och konkurrenskraft. Under året presenterade Midsona nya finansiella mål som gäller fram till 2027:
* Organisk tillväxt 3–5% i genomsnitt per år
* EBIT-marginal (före jämförelsestörande poster) över 8% till 2027
* Nettoskuld/justerad EBITDA upp till 2,5 gånger

Midsona etablerade ny organisation för att accelerera strategin

Midsonas implementering av nya strategin fortsätter, med syfte att stärka lönsamheten och nå de nya finansiella målen.# MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

ÅRET I KORTHET

Som nästa steg etablerar koncernen nu centrala funktioner för Marknadsföring & Innovation, Inköp samt HR för att öka koordineringen och skapa rätt förutsättningar för lönsam tillväxt. Inom dessa fokusområden internrekryteras spetskompetens som i sina nya roller kommer ingå i koncernledningen. Som ett led i detta har Midsona inlett en process för att rekrytera en inköpsdirektör som ska samordna strategiska inköp över divisionsgränserna.

Midsonas målsättning att uppnå netto noll- utsläpp godkändes av SBTi

I oktober 2024 godkändes Midsonas uppdaterade klimatmål av Science Based Targets initiative (SBTi). Det betyder att Midsona åtar sig att övergripande uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till 2045. Läs mer om Midsonas delmål för att nå dit i hållbarhetsrapporten.

ÅRET I KORTHET

Midsona är ett av börsens mest hållbara bolag inom kategorin dagligvaror. Midsona blev under året utsett till ett av börsens mest hållbara bolag inom kategorin dagligvaror, och kommer på delad femteplats totalt bland alla kategorier i den årliga rankingen Hållbara Bolag 2024. Bakom rankingen står Lunds universitet, Dagens industri och Aktuell Hållbarhet som har granskat totalt 130 svenska börsbolags hållbarhetsarbete med fokus på biologisk mångfald, CSRD/ESRS och EU:s taxonomi.

HÄNDELSER EFTER ÅRETS SLUT

Henrik Hjalmarsson har utsetts till ny VD och koncernchef – efterträder Peter Åsberg

Henrik Hjalmarsson tillträder sin position senast den 1 oktober 2025 och efterträder Peter Åsberg som lämnar sitt uppdrag. Henrik har närmast varit VD och koncernchef för OptiGroup. Dessförinnan har Henrik arbetat som VD för Inwido AB (publ) samt som VD och i andra chefsbefattningar inom Findus Group. Med sin gedigna erfarenhet från livsmedelsbranschen, industri- och serviceföretag, kommer Henrik leda arbetet för att accelerera genomförandet av Midsonas strategi och nå de finansiella målen. Peter Åsberg kvarstår i sin roll under perioden fram till att tillträdet sker.

Friggs lanseras i Danmark

Efter stora framgångar i övriga Norden ska Friggs majskakor nu säljas brett i dansk dagligvaruhandel med stöd av marknadsföring och säljkampanjer.

Midsona uppmärksammas för klimatarbetet – får högsta betyg A från CDP

Midsona har återigen uppmärksammats för sin klimatstrategi och sitt ledarskap av det globala ideella miljöinitiativet CDP. För andra året i rad uppnår Midsona det högsta betyget A i CDP:s ranking inom området climate change.

Ny inköpsdirektör samt förändring i koncernledningen

Josefin Kronstrand utsågs till inköpsdirektör, med övergripande ansvar för att koordinera koncernens inköp. Hon tillträdde sin nya tjänst den 15 mars 2025 och ingår från den tidpunkten som medlem i koncernledningen.

Tydliga målsättningar ger resultat

Midsonas arbete fortsätter för att påskynda minskningen av verksamhetens klimatpåverkan med målet att uppnå nettonollutsläpp senast 2045. Några av milstolparna i hållbarhetsarbetet under 2024 var: ▶ Läs mer om koncernens hållbarhetsmål på sidan 9.

Våra produktkategorier

Ekologiska produkter (52%)	54%
Hälsolivsmedel (31%)	29%
Konsumenthälsoprodukter (17%)	17%

Koncernens omsättning

	2024 (Mkr)	2023 (Mkr)
Division North Europe	24 (23)
Division South Europe	11 (10)
Division Nordics	65 (67)
Totalt	3 727	3 793

Produktkategori	Minskning av arbetsskador sedan 2023	Minskning av utsläpp från uppströms transport och distribution sedan 2023	Av Midsonas plastförpackningar är återvinningsbara
Ekologiska produkter			46%
Hälsolivsmedel	–40%
Konsumenthälsoprodukter		–14%
Totalt			50%

Nyckeltal per aktie

	2024	2023	2022	2021	2020
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare kr	0,33	0,36	6,73	1,31	2,02
Eget kapital kr	21,10	20,54	21,19	39,54	35,58
Kassaflöde från den löpande verksamheten kr	0,98	2,36	2,73	0,94	4,35
Börskurs på balansdagen (B-aktien) kr	7,90	8,19	9,50	54,10	77,80
Utdelning kr	0,20				1,25
Direktavkastning %	2,5				1,6
Utdelningsandel %	61,9				46,4
P/E-tal ggr	24,3	neg.	neg.	41,2	28,8

¹ Utdelning för 2024 avser styrelsens förslag.

FINANSIELLA MÅL

Koncernens finansiella mål är ett sätt för Midsonas ledning att styra koncernen, men också ett verktyg för den finansiella marknaden att följa koncernens utveckling på ett tydligt sätt. Målen visar hur koncernen utvecklas på lång sikt, oavsett konjunktur eller i vilken fas koncernen befinner sig i. Under enskilda år kan uppfyllelsen av vissa mål avvika. I samband med strategiöversynen uppdaterade Midsona koncernens finansiella mål som gäller fram till 2027.

Lönsam tillväxt

• Mål: Organisk tillväxt 3-5%
• Mål: Egna varumärken >5%
• Mål: Selektiv tillväxt för Private Label och licensierade varumärken
• Mål: Ökad försäljningsandel från egna varumärken
• Mål: Starka kostnadssynergier från koncernövergripande inköp och specialiserad produktion

• Mål: Lönsamhet före volym för Private Label och licensierade varumärken

• Utfall 2024: Organisk tillväxt -0,7%

Högre marginaler

• Mål: >8% Koncernens EBIT-marginal 2027
• Utfall 2024: EBIT-marginal 3,4%

Kapitalstruktur

• Mål: <2,5x Nettoskuld/EBITDA
• Utfall 2024: 1,6x Nettoskuld/EBITDA

¹ Förändring av nettoomsättning i lokal valuta, exklusive förvärvade och/eller verksamheter och/eller varumärken.
² EBIT/Rörelseresultat marginal före jämförelsesstörande poster.
³ EBITDA rullande 12 månader inklusive proforma EBITDA från förvärv exklusive förvärvsrelaterade kostnader.

Hållbara varumärken

Mål	Status 2024
Växtbaserat/vegetariskt sortiment	Mål 2030: 100% Utfall 2024: 99%
Varumärken fria från palmolja	Mål 2025: 100% Utfall 2024: 99,99%
Utfall prioriterade varumärken 2024: 99%

Hälsosam arbetsmiljö

Mål	Status 2024
Inga arbetsskador	Mål: 0 st Utfall 2024: 21 st
Könsfördelning i ledande positioner	Mål: 50/50 Utfall 2024: 51% kvinnor/49% män

Ansvarsfulla inköp

Mål	Status 2024
Riskklassificerade leverantörer enligt hållbara riktlinjer	Mål 2025: 100% Utfall 2024: 67%
Riskklassificerade leverantörer enligt säkra produkter	Mål 2025: 100% Utfall 2024: 67%

Säkra produkter

Mål	Status 2024
Återvunnet avfall och återanvändning av matsvinn	Mål avfall 2025: 90% Utfall 2024: 81% Mål matsvinn 2025: 100% Utfall 2024: 97%
Återvinningsbara plastförpackningar	Mål 2025: 100% Utfall 2024: 50%
Certifiering av egna produktionsenheter	Mål 2025: 100% Utfall 2024: 100%

Effektiv resursanvändning

Mål	Status 2024
Reducera förbrukning och införa förnybar energi	Mål förnybar 2028: 100% Utfall 2024: 35% Utfall reducerad: -5%
Reducera vattenanvändning per producerat ton	Mål Spanien 2030: –20 % Utfall 2024: –11% Mål 2030: –10 % Utfall 2024: +2%

Fossilfria transporter

Mål	Status 2024
Införande av fossilfria transporter i linje med kunders förväntningar och mål.	Mål 2030: 100 % Utfall 2024: -14% Mål Norden 2025: 100% Utfall 2024: -10%
**	*** Procentuell minskning av utsläppsintensitet (tonCO2/transporterat ton) för egenkontrakterade transporter från 2023.

Hållbarhetsmål

Midsonas hållbarhetsmål grundar sig i koncernens strategi och affärsidé om att erbjuda hälsosamma och hållbara produkter. Hållbarhetsmålen hjälper Midsona att reducera de största identifierade hållbarhetsriskerna och att öka fokus på de största möjligheterna. Under 2024 fortsatte Midsona att göra framsteg. För status på Midsonas måluppfyllelse, se sidorna 34-35 i hållbarhetsrapporten.

Minskade utsläpp enligt Science Based Targets, 1.5 °C ambition från basåret 2022

Mål	Status 2024
Mål 2045: Net Zero
Mål 2030 scope 1,2 och 3: -42 %	Utfall 2024 Scope 1, 2 och 3: -12%
Mål 2028: 70% av Midsonas leverantörer (mätt i kostnad) ska vara linjerade med SBT	Utfall 2024: 11,2%
Mål 2030 FLAG*: -30,3%	Utfall 2024: -11%
Mål 2025: ingen avskogning

• Forest, Land and Agriculture (FLAG): The SBTi’s FLAG Guidance provides the world’s first framework for companies in land-intensive sectors to set science-based targets that include land-based emission reductions and removals: https://sciencebasedtargets.org/sectors/forest-land-and-agriculture

Ny strategi lade grunden för en sund och växande affär

År 2024 var ett förändringens år för Midsona, med fokus på genomförande av vår nya strategi med sikte på lönsam tillväxt. Med uppdaterade finansiella mål och tydligt fokus på kärnaffären pågår ett omfattande förändringsarbete. Framstegen under året vittnar om att vi är på rätt väg, även om det återstår arbete för att nå målen. Resultatet stärktes och skuldsättningen minskade, vilket innebar att Midsona gick in i 2025 med en väsentligt mer hälsosam affär.

I början av året tog styrelsen beslut om uppdaterade finansiella mål och ny strategi med sikte på 2027. Midsona ska växa organiskt med 3-5 procent per år, nå en rörelsemarginal (EBIT) på 8 procent och ha en nettoskuld som inte överstiger 2,5 gånger det justerade resultatet (EBITDA). För helåret 2024 nådde Midsona en nettoomsättning på 3 727 Mkr (3 793) med ett rörelseresultat före jämförelsestörande poster på 128 Mkr (60), vilket ger en rörelsemarginal på 3,4 procent (1,6). Tack vare den positiva utvecklingen föreslår Midsonas styrelse årsstämman att återuppta utdelning, med 0,20 kr (0,00) per aktie för A- såväl som B-serien. Även om vi har en bit kvar till målen, så innebar 2024 en tydlig förbättring för Midsona, med stärkt resultat och lägre skuldsättningskvot. Vår organiska tillväxt begränsades dels av medvetna beslut om att avsluta olönsamma kontrakt, dels av en fortsatt avvaktande marknad. Den ekonomiska motvinden som har påverkat konsumtionsmönster på våra europeiska kärnmarknader avtog under året, men någon tydlig vändpunkt nåddes inte under 2024. Konsumenternas beteende präglades fortsatt av stor försiktighet, liksom av jakten på erbjudanden. Samtidigt består den underliggande starka drivkraften att leva ett mer hälsosamt liv. Insikten att maten spelar en central roll för en sund och hållbar livsstil påverkar både myndigheters råd och människors val.Det gör oss övertygade om att Midsona är rätt positionerat när utrymmet i konsumenternas plånböcker ökar. Fokus på att stärka lönsamheten Vår nya strategi ger oss ett tydligt fokus på kärnan i vår affär med sikte på att nå Midsonas vision; att bli ledande i Europa inom hälsosamma och hållbara livsmedel. Vägen dit bygger på att vi nyttjar styrkan i vårt sortiment och i våra varumärken på samtliga marknader där vi verkar, samt att vi jobbar effektivt och integrerat i hela vår kedja. Under året har ett intensivt arbete pågått för att sätta den nya strategin i verket, bland annat genom en ny organisation där viktiga funktioner centraliserades för att vi ska kunna nyttja synergier och stärka den inre effektiviteten. Våra produktkategorier – ekologiskt, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter – bidrar till Midsonas mission: att hjälpa både människor och planet till ett hälsosammare och mer hållbart liv. Kategorin ekologiska produkter stod för 54 procent av Midsonas försäljning 2024 och utvecklades svagt positivt trots att kategorin fortsatt påverkades av konsumenternas större priskänslighet. För kategorin hälsolivsmedel med varumärken som Friggs, Gainomax och Earth Control såg vi en positiv utveckling. Starka varumärken vägen till framgång Oavsett kategori så är starka och välskötta varumärken grunden till Midsonas framgång. Vår förmåga att växa lönsamt bygger på att vi vårdar och utvecklar varumärkesportföljen så att den kan användas optimalt på varje enskild marknad. Under 2024 kunde vi glädjas åt flera framgångar som visar på styrkan i vårt arbetssätt: Friggs slog nya rekord och blev det första av våra varumärken som tangerade halv miljard-gränsen i försäljning på årsbasis. I början av 2025 lanserades Friggs även i Danmark. Under 2024 förbättrades resultatet för samtliga divisioner. I Norden – vårt starkaste fäste – arbetar vi med en bred varumärkesportfölj och ökade försäljningen något under året samtidigt som resultatet stärktes. För Europe North innebar året en vändpunkt, bland annat tack vare insatser för att bredda kanalerna mot konsument. Under året har vi även stärkt försörjningskedjan för att kunna hantera ökad efterfrågan. För Europe South stärktes resultatet också, även om divisionen inte lyckades vända till vinst. Hållbarhetsarbetet är viktigt, såväl för Midsonas trovärdighet som producent av hälsosamma och hållbara livsmedel som för medvetna konsumenters val i butik. Under 2024 godkändes vårt övergripande klimatmål – att nå netto noll utsläpp i vår värdekedja till år 2045 – av Science Based Targets initiative (SBTi). Efter ett par krävande år har koncernen gjort tydliga framsteg 2024. Jag finner att det är rätt tid för mig att lämna stafettpinnen vidare. Jag är tacksam att ha fått möjligheten att leda Midsona och jag vill särskilt tacka alla kompetenta medarbetare som jag haft förmånen att arbeta med. Utsikter för 2025 Vi såg tydliga förbättringar under 2024, och våra nuvarande förutsättningar gör att vi ser positivt på 2025. Vårt huvudscenario är att efterfrågan gradvis förbättras i takt med att effekten av sänkta räntor, stimulanser och bättre konjunktur märks i hushållens plånböcker, men att det kommer att handla om en relativt långsam och försiktig normalisering. Samtidigt kommer vi successivt att se resultatet av alla våra åtgärder i linje med den nya strategin, vilket allt annat lika stärker Midsonas resultat och finansiella position. Vi ser därför med tillförsikt på framtiden. Malmö i april 2025 Peter Åsberg VD och koncernchef

KONCERNCHEFEN HAR ORDET

11 MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Vår strategi

I början av 2024 lanserade Midsona en ny strategi som bygger vidare på koncernens framgångsrika tillväxtresa genom förvärv. Syftet med strategin är att vidareutveckla koncernens starka varumärken inom hälsa och ekologiskt i Europa för att skapa högre lönsamhet och organisk tillväxt. En större samordning och effektivisering av organisationen pågår för att uppnå de långsiktiga målsättningarna. Grunden till strategin utgår från tre fokusområden som Midsona har definierat baserat på marknadens behov. De fastställda fokusområdena är att ha ett starkt erbjudande av ekologiska och hälsosamma livsmedel, vinna med effektiv paketering och marknadsföring av koncernens varumärken, samt att öka marknadsgenomslaget och fortsätta växa på utvalda geografiska marknader. Strategin vilar på tre strategiska pelare för att klargöra koncernens åtaganden, vilka är: En vinnande ekologisk plattform, Utveckla starka hälsovarumärken samt Effektivitet och harmonisering. Genom att utveckla och samverka mellan dessa delar av strategin vill Midsona att koncernens starka varumärken ska fortsätta vara det självklara valet för konsumenter som prioriterar sin hälsa och vill äta ekologiskt. Sedan lanseringen av strategin har Midsona genomfört en rad initiativ inom respektive pelare. En tillväxt- och syftesdriven kultur och organisation

12  VÅR STRATEGI
Vårt fokus | Vår strategi
------- | --------
Ekologiska och hälsosamma livsmedel | En vinnande ekologisk plattform
Vinna med våra varumärken | Utveckla våra starka hälsovarumärken
Utvalda geografiska marknader | Effektivitet och harmonisering

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 VÅR STRATEGI  13

Vår strategi

Våra mål

Vår mission
Vision: Ledande i Europa inom hälsosamma och hållbara livsmedel
Vi hjälper människor och planet till ett hälsosammare och hållbarare liv

Effektivitet och harmonisering

Våra finansiella mål:
Organisk tillväxt 3-5%
Nettoskuld/EBITDA <2,5x
EBIT >8%

Strategi	Uppnått 2024	Fokus 2025
En vinnande ekologisk plattform	✓ Tillväxt för Davert genom expansion mot nya kunder. ✓ Arbete för att utveckla ekologiskt i region South Europe, med viss tillväxt i Spanien. ✓ Utvecklad kategoristrategi, med fokus på Norden följt av övriga marknader. Fortsatt tillväxt för sortimentet Beauty.	✓ Positiv trend med tillväxt för ekologiskt. ✓ Utvecklad kommunikation för Kung Markatta och Urtekram i Norden. ✓ Rekord för varumärket Helios i Norge. ✓ Utnyttja sortimentet bättre för att lansera på fler marknader. ✓ Lansera nationellt framgångsrika produkter på fler marknader. ✓ Etablera nya kundrelationer i DACH-regionen. ✓ Rationalisering av sortiment för att förenkla affären. ✓ Fortsatt arbete med strategiska kunder inom Private Label.
Utveckla våra starka hälsovarumärken	✓ Gainomax lanserar nya softbars och riktar in sig på nya bredare målgrupper. ✓ Olönsamma kontrakt inom Private Label avslutades. ✓ Utveckla tillväxtinitiativ för varje land. ✓ Nya strategi för Earth Control genomförs med fokus på Norden. ✓ Tillväxt för Friggs genom lanseringar.
Effektivitet & harmonisering	✓ Produktrationalisering och harmonisering. ✓ Ökad samordning av inköp. Inköpsdirektör anställs för koncernen. ✓ Ny supply chain-strategi med tydliga processer för att öka effektiviteten. ✓ Förbättring av arbetande kapital, kassaflöde och lägre skuldsättning.	✓ Plan för optimering av produktionen. ✓ Fortsatt effektivisering av processer ✓ Operational excellence-program för att öka effektivitet i fabrikerna. ✓ Öka graden av specialisering för att nyttja respektive fabriks styrka. ✓ Koncerngemensam styrning av inköp.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

En vinnande ekologisk plattform

Det ekologiska erbjudandet är en central del av Midsonas verksamhet att vidareutveckla för att möta den underliggande drivkraften av att äta mer hälsosamt och hållbart. Genom att arbeta marknadsöverskridande med innovation, kommunikation, produktion och inköp ska koncernen optimera erbjudandet ytterligare och därmed säkerställa en stark positionering, samtidigt som den lokala förankringen förstärks och bevaras.

Starka varumärken ska lyfta organisk tillväxt

Koncernen fokuserar på att driva organisk tillväxt inom de befintliga varumärkena. Strategin bygger på att dessa varumärken ska växa och på så sätt skapa en högre tillväxttakt för koncernen. Det ekologiska sortimentet står idag för över hälften av Midsonas produktutbud och omfattar de sju varumärkena: Kung Markatta, Urtekram, Helios, Davert, Happy Bio, Celnat och Vegetalia. Midsonas ambition är att framöver kunna skapa starkare band med konsumenter kring hälsa och på så sätt knyta an till grupper som inte varit ekologiska konsumenter från början. Ett exempel på detta är Helios, som fortsatt att göra framsteg på den norska marknaden, mycket tack vare en framgångsrik bredare etablering hos hälsointresserade konsumenter. På tyska marknaden har Midsona under året sjösatt en tillväxtstrategi för varumärket Davert för att expandera till nya kunder. Daverts samarbete med väletablerade livsmedelskedjor är tydligt bevis på god marknadsbearbetning. Midsonas mål är att samordna organisationen bättre och fokusera på utvecklingen av de prioriterade varumärkena. Nyckelområden inkluderar val av kommunikationsplattformar, val av kategorier och hur rätt sortiment ska säkra framgång inom dessa.

Från decentraliserad till koordinerad organisation

Midsonas nya finansiella mål och strategi markerar en tydlig ny riktning för koncernens förändringsresa. Ett viktigt steg i detta är att etablera en ny organisation, som är en grundförutsättning för implementeringen av strategin. Från att tidigare ha varit decentraliserade strävar nu koncernen efter att bli mer samordnad – för att med bättre koordinering och gemensamma resurser realisera den strategiska omställningen. Organisationsmässigt innebär detta en större samordning av funktioner inom marknadsföring, sortiment och inköp som på sikt ska medföra skalfördelar. För samordningen av inköp kommer Midsonas nytillsatta Sourcing Director att vara drivande. Arbetet med att vidareutveckla organisationen fortsätter successivt under 2025.

Ny strategi utifrån marknadsförutsättningar

Den ekologiska marknaden har genomgått en förändring de senaste åren, och konsumenter prioriterar idag hälsa och hållbarhet i allt större utsträckning vid livsmedelsinköp.# VÅR STRATEGI / EN VINNANDE EKOLOGISK PLATTFORM

Studier visar att det finns en utmaning i att tydliggöra vad ekologiskt verkligen innebär, vilket skapar potential för att stärka kommunikationen kring ekologiska produkters värde. Parallellt har Private Label, butikernas egna varumärken fått ökat betydelse, med prisvärda ekologiska alternativ till premiumvarumärkena. Midsona, som även erbjuder Private Label, ser detta som ett viktigt tillväxtområde som bidrar till lönsamhet och stabilitet. För Midsonas ekologiska plattform handlar framtiden om två parallella spår. Dels är det viktigt att behålla den ekologiska exponeringen i butik och nå de befintliga kunderna. Dels måste sortimentet utvecklas för att bli relevant för en bredare målgrupp som fokuserar på sin egen hälsa och hållbarhet. Genom att lansera produkter som betonar dessa värden kan Midsona nå långt fler konsumenter än idag, vilket är en nödvändig förändring för tillväxt. Samtidigt fortsätter koncernen att kontinuerligt optimera sortimentet för att säkerställa effektivitet och lönsamhet i det totala utbudet mot kund och konsument.

Midsonas strategi för ekologisk tillväxt

Midsona har fördjupat sina konsumentinsikter för att bättre förstå vilka områden som värderas högt inom hälsa och hållbarhet. Utifrån insikterna kommer innovationsarbetet fokusera på prioriterade kategorier. Arbetet omfattar både fysiska och mentala dimensioner – från rätt exponering i butik till att stärka medvetandet om Midsonas varumärken hos konsumenter genom digitala kampanjer och marknadsföring. Exempel på kategorier som ska driva tillväxt är oljor och olika smaksättningar. Nästa steg är att arbeta utifrån en kategoribaserad strategi i hela organisationen, på koncernens samtliga marknader. Den ekologiska plattformens utveckling går på så sätt hand i hand med Midsonas omställning till en mer samordnad organisation, där synergier och samarbete mellan varumärken stärker helheten. Detta inkluderar att sälja befintliga produkter till nya marknader och utveckla nya produkter som passar till samtliga marknader.

Helios

Välkänt varumärke inom ekologiska livsmedel med Norges bredaste sortiment av utvalda ekologiskt och biodynamiskt odlade produkter som till exempel bröd, dryck, pålägg, middagstillbehör, pastasås, pesto, oljor, socker, sirap, nötter, fröer, mjöl och te. Helios lanserades 1969 som Norges första ekologiska varumärke inom livsmedel. Idag finns Helios produkter i livsmedelsbutiker över hela Norge.

Urtekram

Urtekram är ett varumärke inom ekologiska livsmedel och veganska skönhetsprodukter. Sortimentet är brett och säljs främst i dagligvaruhandeln. Urtekram erbjuder ett stort utbud av torkad frukt, nötter, oljor, kryddor, fruktmos, müsli, ris och pasta. Det ständigt växande sortimentet säljs på export till cirka 30 länder.

Davert

Davert är ett varumärke inom ekologiska livsmedel med ett av Tysklands bredaste sortiment av utvalda ekologiska produkter. Företaget äger hela värdekedjan, det vill säga inköp av ekologiska råvaror, produktion och distribution. Davert erbjuder ett stort utbud av ris, flingor, torkad frukt, nötter med mera.

Kung Markatta

Kung Markatta är ett svenskt varumärke inom ekologiska livsmedel. Med ett brett sortiment av livsmedelsprodukter till all typ av matlagning och bakning, som oljor, gryner, pasta, buljonger och olika sorters mjöl, erbjuder Kung Markatta mat som både smakar och gör gott. Säljs i dagligvaruhandeln.

Happy Bio

Ekologiska och växtbaserade livsmedel såsom spannmål, flingor, frön, grönsaker, pasta och ris. Alla produkter är certifierade utan palmolja. Happy Bios produkter säljs primärt i dagligvaruhandeln i Frankrike och Belgien och med tillväxtambitioner i Spanien.

Celnat

Celnat är pionjärer inom ekologiska och växtbaserade produkter i Frankrike sedan 1970-talet. Det är en väletablerad aktör inom produktion av rostade gryn och spannmål i egen produktionsenhet. Produkterna säljs främst i specialbutiker för ekologiska produkter och i dagligvaruhandeln.

Urtekram Beauty

Urtekram Beauty har en kollektion av skönhetsprodukter märkta i enlighet med Vegan Association och är certifierade av Ecocert enligt COSMOS standard. Urtekrams hår- och kroppsvårdsprodukter erbjuder flera serier med dofter i tiden, samt veganska ansiktsvårdsprodukter. Urtekram Beauty har banat väg för naturlig skönhet sedan 1972.

Vegetalia

Spanskt ekologiskt varumärke inom produktion av vegetabiliskt protein inklusive färska växtbaserade produkter. Midsona investerar i egen produktion för att utveckla nya växtbaserade produkter, där varumärket Vegetalia spelar en viktig roll.

54% av koncernens totala försäljning utgörs av Midsonas ekologiska produkter.

VÅR STRATEGI / UTVECKLA VÅRA STARKA HÄLSOVARUMÄRKEN

Utveckla våra starka hälsovarumärken

För att skapa långsiktig tillväxt fokuserar Midsona på organisk tillväxt och geografisk expansion genom sina hälsovarumärken Friggs, Earth Control och Gainomax. Genom att fokusera på lanseringar, nyttja marknadsinsikter och fortsätta utveckla sortimenten strävar koncernen efter att stärka sin marknadsposition och möta konsumenternas behov inom hälsosamma produkter.

Friggs fortsätter sin tillväxtresa med expansion på nya marknader

Friggs produktportfölj är bred och spänner sig från majs- och riskakor till teer och kosttillskott där god smak och hälsa är i fokus. Genom att kontinuerligt leverera produkter av hög kvalitet som möter både kunders och konsumenters behov och efterfrågan har varumärket skapat en stark ställning i Sverige, Finland och Norge. Med anledning av Friggs starka tillväxtresa och höga varumärkeskännedom har koncernen i sin tillväxtstrategi som ambition att fortsätta expandera och utveckla varumärket. Målet är en starkare nordisk etablering de kommande åren genom att nyttja de lärdomar om vilka produkter och smaker som har fungerat väl på redan etablerade marknader. En del i detta arbete är att ta fram kampanjmixer som effektivt når konsumenterna och stärker varumärkets budskap. Syftet är att inspirera en bred målgrupp för att öka efterfrågan och påskynda mognaden på marknaden. Vidare fortlöpte arbetet med att öka penetrationen i Sverige, Finland och Norge. Fokus under 2024 var att uppdatera Friggs befintliga varumärkesplattform i syfte att skapa en ännu starkare emotionell koppling mellan varumärket och konsumenterna. Plattformen och tillhörande marknadsföringsaktiviteter planerar att lanseras under 2025. En annan viktig aktivitet var att identifiera nya konsumentgrupper och deras behov i vardagen, i syfte att finna ännu fler relevanta konsumtionstillfällen. Det gör koncernen genom att kontinuerligt se över sortimentet och fortsätta utveckla produkter i respektive kategori som varumärket erbjuder.

Fokus på starkt sortiment och strategiska placeringar för Earth Control

Earth Control är ett varumärke inom växtbaserade livsmedel med noga utvalda och naturliga produkter, såsom nötter, kärnor, torkad frukt och bär. Genom Earth Control har koncernen byggt upp en stark position inom kategorin hälsolivsmedel i Norden, med Danmark som den mest framstående marknaden. Under året har den pågående tillväxten och innovationskraften inom segmentet torkade nötter och frukt skapat nya möjligheter för att vidareutveckla varumärket och expandera till fler marknader. För att driva på utvecklingen fokuserar koncernen på att identifiera vilka produkter konsumenter prioriterar inom ramen för hälsosamma snacks, samt att skapa en tät dialog med kunder om rätt placering i butik. Earth Control genomför revideringar av sortimentet, där tillfälliga och mindre lönsamma produkter plockas bort, samt nya lanseras för att skapa en produktportfölj som möter konsumenternas behov.

Förnyelse av varumärket ska lyfta Gainomax

Gainomax är ett av Sveriges mest kända varumärken inom sportnutrition och finns även etablerat i Finland och Norge. Produkterna är utformade för träningsåterhämtning och funktionella mellanmål, i form av mjölkbaserade proteindrycker och proteinbars. Sedan Midsona förvärvade bolaget 2020 har varumärket visat potential för en fortsatt god tillväxtresa. Under året har koncernen initierat en förnyelse av Gainomax erbjudande genom att nyttja nya marknadsinsikter för att möta ett ständigt förändrat konsumentbehov. Även om varumärket redan har en stark position inom protein och gymsegmentet, strävar koncernen efter att bredda målgruppen genom att attrahera konsumenter som vill leva hälsosamt utan att identifiera sig som traditionella gymbesökare. Som en del av denna förflyttning har kvinnor blivit en mer uttalad målgrupp, vilket återspeglas i en uppdaterad paketdesign som är mer anpassad för att möta deras preferenser. Som ett första steg i förflyttningen har Gainomax lanserat tre nya softbars under 2024, samtidigt som en ny varumärkesplattform har tagits fram för att tydligare kommunicera varumärkets uppdaterade profil och budskap.

Friggs

Friggs är ett brett hälsovarumärke som fokuserar på de senaste trenderna och ingår i produktkategorin hälsolivsmedel. Sortimentet är främst tillgängligt i dagligvaruhandeln. Friggs har en ledande position på marknaden inom majs och riskakor och lanserar kontinuerligt nya smaker. Friggs sortiment av teer fokuserar på god smak med ingredienser som har stark hälsoanknytning. Kosttillskotten har en ledande position på den svenska marknaden.

Earth Control

Premiumvarumärke inom växtbaserade livsmedel. Noga utvalda och naturliga produkter från hela världen, såsom nötter, kärnor, torkad frukt och bär. Ledande leverantör till dagligvaruhandeln inom kategorin hälsolivsmedel.# Gainomax

Premiumvarumärke inom växtbaserade livsmedel. Noga utvalda och naturliga produkter från hela världen, såsom nötter, kärnor, torkad frukt och bär. Ledande leverantör till dagligvaruhandeln inom kategorin hälsolivsmedel.

Effektivitet och harmonisering

För att säkerställa ett erbjudande till konsumenten som är attraktivt och hållbart för framtiden krävs en organisation som arbetar resurseffektivt och fokuserat. Midsona arbetar aktivt för att utveckla ett mer strömlinjeformat sortiment som möter marknadens behov av hälsosamma produkter med en utpräglad hållbarhetsprofil.

Sortimentsrationalisering och samordning av inköp

Midsonas utgångspunkt har historiskt varit en bred produktbas som bygger på många varianter. För att bättre möta konsumentens efterfrågan har det funnits ett behov av att renodla och förenkla sortimentet. Under året har Midsona fortsatt arbetet med att optimera produktportföljen. Som ett resultat av genomlysningen har Midsona börjat samordna inköpen av basingredienser mellan olika varumärken, exempelvis har detta genomförts gällande sesamfrön. Nästa steg blir att i större utsträckning standardisera produktspecifikationer, vilket kommer ge mer samordnande inköpsvolymer och därmed bättre förhandlingsstyrka. Även standardisering av emballage planeras för att skapa ytterligare synergier framöver. En harmonisering av Midsonas sortiment handlar med andra ord om att uppnå skalfördelar. Att köpa in och nyttja råvaror som genom samma fabrik skulle kunna användas till flera olika varumärken och produkter inom koncernen.

Under året har Midsona tagit fram ett program för att harmonisera råvaruinköpen från färre leverantörer. Arbetet kommer att ledas av koncernens nya Sourcing Director. För att kunna fatta bättre beslut har Midsona implementerat ett nytt prognostiseringssystem för inköp. Systemet kommer hjälpa koncernen att skarpare kunna bedöma kundernas efterfrågan, för att bli bättre på att köpa in, producera och i slutändan tillgodose kundernas behov. Systemet lanseras i med start i Norden under 2024.

Effektivisering av verksamheten

Under året har Midsona fortsatt att harmonisera organisationsstrukturen genom att centralisera marknads- och HR-funktioner inom koncernledningen samt implementerat en sammanhållen struktur för leverantörskedjan, från topp till botten. Operational Excellence är Midsonas operativa paraply för att driva förbättringsarbete i produktions och lagerstrukturen. I linje med detta har Midsona under året genomfört en koncerngemensam granskning och harmoniserat hur uppföljningen av produktionen görs i de olika fabrikerna. Genom att etablera en tydlig basstruktur och förbättra organisationen har ett effektivt program skapats för daglig styrning. Detta säkerställer bättre insyn i fabriksverksamheten och möjliggör kommunikation och resultatuppföljning på linjenivå, på daglig basis.

Samarbete med leverantörer

En viktig del i att säkerställa ett erbjudande som är hållbart för framtiden innefattar att jobba tillsammans med värdekedjan kring miljö- och sociala aspekter. Givet naturen av vår verksamhet uppstår en stor del av vår miljöpåverkan i leverantörskedjan där vi också behöver säkerställa aktsamhet kopplat till sociala förhållandena. En grundförutsättning för att kunna påverka dessa aspekter är ett effektivt och harmoniserat tillvägagångsätt inom organisationen för att utvärdera befintliga och potentiella leverantörskedjor. Detta möjliggör vidare arbete med leverantörerna kring påverkan som uppstår, där ett väsentligt område är växthusgasutsläpp. Midsona har under året påbörjat arbetet att stärka leverantörernas klimatarbete och stötta dem i att reducera sina växthusgasutsläpp genom att som ett första steg efterfråga att vetenskapliga utsläppsreduktionsmål sätts i deras verksamheter. I linje med detta genomförde Midsona också under året transportupphandlingar i delar av verksamheten, för att hitta effektiva alternativ för ökad andelen fossilfria transporter.

Midsonas arbete för effektiv kapitalanvändning

Midsona har fokuserat på att förbättra kapitaleffektiviteten, vilket har gett positiva resultat. Nyckeltalet days in stock (DIS) har fortsatt att minska, och införda system för detta stödjer ytterligare förbättringar framåt. Även om lagervärdet har ökat något under 2024 till följd av specifika kontrakt som kräver större lagerhållning, har Midsona totalt sett lyckats reducera lagernivåerna. Midsona arbetar löpande med att minska rörelsekapitalet och förbättra kassaflödet. Till stor del handlar det om att identifiera möjligheter att reducera lagervärdet för att frigöra kapital och minska skuldsättningen.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

18  VÅR STRATEGI / EFFEKTIVITET OCH HARMONISERING

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

VÅR STRATEGI / EFFEKTIVITET OCH HARMONISERING 19

Fokus på kärnverksamheten

För att skapa en effektivare kapitalanvändning strävar Midsona efter att stärka sin kärnverksamhet och öka det kommersiella fokuset i dotterbolagen. I grunden är det stimulerande åtgärder för att skapa förutsättningar till bättre affärer, nå ut till rätt kunder och att i de fall det är strategiskt riktigt, ta sig an private label-kontrakt. Med anledning av det strategiska perspektivet fattades under året beslut om att avsluta ett antal olönsamma kontrakt inom private label. Ambitionen är att fortsätta bygga en starkare närvaro i Europa, primärt genom att förbättra befintliga varumärken med relevanta produktportföljer. Möjlighet till kompletterande förvärv som stärker den nuvarande erbjudandeportföljen övervägs om förutsättningarna är rätt och värderingsnivåerna är rimliga.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Våra divisioner

Verksamheten är organiserad i tre divisioner; Nordics, North Europe och South Europe, vilka har det operativa ansvaret för produktutveckling, produktion, marknadsföring, försäljning och distribution till kund. Närhet till kunder ger de bästa förutsättningarna för att kombinera skalfördelar med flexibla och effektiva affärsbeslut.

Division Nordics

• Varumärken: Friggs, Urtekam, Kung Markatta, Earth Control, Gainomax, Helios
• Marknader: Sverige, Danmark, Norge, Finland
• Andel nettoomsättning i koncernen: 65%

Nyckeltal	2024	2023
Nettoomsättning	2 435	2 545
Nettoomsättningstillväxt, %	4,3	5,8
Bruttoresultat	828	804
Bruttomarginal, %	34,0	31,6
Rörelseresultat	211	187
Rörelsemarginal, %	8,7	7,4

Införande av förnybar energi 2024: 74% (2023: 59%, Mål 2028: 100%)

Kvartal Rullande 12 månader	Mkr	Mkr
Varuförsäljning per varumärkestyp
Nettoomsättning
Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster
Organisk tillväxt varumärkestyper

1 Resultat- och marginalmått avser före jämförelsestörande poster om inget annat anges.
2 Avser helår, 2024
3 Avser extern varuförsäljning

Varuförsäljning per varumärkestyp	Konsumentvarumärken	Licensierade varumärken	Kontraktstillverkning
	75% (75)	15% (14)	10% (11)

Organisk tillväxt varumärkestyper	Konsumentvarumärken	Licensierade varumärken	Kontrakts- tillverkning
	8,7%	-3,1%	-

kv3 2024	kv2 2024	kv1 2024	kv4 2023	kv3 2023
0	200	400	600	800

Kvartal Rullande 12 månader	Mkr	Mkr
Nettoomsättning

kv3 2024	kv2 2024	kv1 2024	kv4 2023	kv3 2023
0	700	1400	2100	2800

Kvartal Rullande 12 månader	Mkr	Mkr
Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster

kv3 2024	kv2 2024	kv1 2024	kv4 2023	kv3 2023
0	20	40	60	80

Kvartal Rullande 12 månader	Mkr	Mkr
Organisk tillväxt varumärkestyper

-15	-10	-5	0	5	10

20  VÅRA DIVISIONER

Division South Europe

• Varumärken: Happy Bio, Celnat och Vegetalia
• Marknader: Frankrike, Spanien
• Andel nettoomsättning i koncernen: 11%

Nyckeltal	2024	2023
Nettoomsättning	422	414
Nettoomsättningstillväxt, %	1,9	10,7
Bruttoresultat	73	53
Bruttomarginal, %	17,2	12,9
Rörelseresultat	18	36
Rörelsemarginal, %	4,2	8,8

Införande av förnybar energi 2024: 0% (2023: 0%, Mål 2028: 100%)

Division North Europe

• Varumärken: Davert
• Marknader: Tyskland
• Andel nettoomsättning i koncernen: 24%

Nyckeltal	2024	2023
Nettoomsättning	910	872
Nettoomsättningstillväxt, %	4,4	1,4
Bruttoresultat	172	129
Bruttomarginal, %	18,9	14,8
Rörelseresultat	21	22
Rörelsemarginal, %	2,3	2,6

Införande av förnybar energi 2024: 54% (2023: 66%, Mål 2028: 100%)

Kvartal Rullande 12 månader	Mkr	Mkr
Varuförsäljning per varumärkestyp
Nettoomsättning
Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster
Organisk tillväxt varumärkestyper

1 Resultat- och marginalmått avser före jämförelsestörande poster om inget annat anges.
2 Avser helår, 2024
3 Avser extern varuförsäljning

Varuförsäljning per varumärkestyp	Konsumentvarumärken	Business-to-business varumärken	Kontraktstillverkning
	46% (42)	26% (27)	28% (31)

Organisk tillväxt varumärkestyper	Konsumentvarumärken	Business-to- business- varumärken	Kontrakts- tillverkning
	17,2%	-1,6%	-4,1%

kv3 2024	kv2 2024	kv1 2024	kv4 2023	kv3 2023
0	200	400	600	800

Kvartal Rullande 12 månader	Mkr	Mkr
Nettoomsättning

kv3 2024	kv2 2024	kv1 2024	kv4 2023	kv3 2023
0	700	1400	2100	2800

Kvartal Rullande 12 månader	Mkr	Mkr
Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster

kv3 2024	kv2 2024	kv1 2024	kv4 2023	kv3 2023
0	20	40	60	80

Kvartal Rullande 12 månader	Mkr	Mkr
Organisk tillväxt varumärkestyper

-5	0	5	10	15	20

21  VÅRA DIVISIONER

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Våra divisioner

Division North Europe

• Varumärken: Davert
• Marknader: Tyskland
• Andel nettoomsättning i koncernen: 24%

Nyckeltal	2024	2023
Nettoomsättning	910	872
Nettoomsättningstillväxt, %	4,4	1,4
Bruttoresultat	172	129
Bruttomarginal, %	18,9	14,8
Rörelseresultat	21	22
Rörelsemarginal, %	2,3	2,6

Införande av förnybar energi 2024: 54% (2023: 66%, Mål 2028: 100%)

Kvartal Rullande 12 månader	Mkr	Mkr
Varuförsäljning per varumärkestyp
Nettoomsättning
Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster
Organisk tillväxt varumärkestyper

1 Resultat- och marginalmått avser före jämförelsestörande poster om inget annat anges.
2 Avser helår, 2024
3 Avser extern varuförsäljning

Varuförsäljning per varumärkestyp	Konsumentvarumärken	Business-to-business varumärken	Kontraktstillverkning
	46% (42)	26% (27)	28% (31)

Organisk tillväxt varumärkestyper	Konsumentvarumärken	Business-to- business- varumärken	Kontrakts- tillverkning
	17,2%	-1,6%	-4,1%

kv3 2024	kv2 2024	kv1 2024	kv4 2023	kv3 2023
0	200	400	600	800

Kvartal Rullande 12 månader	Mkr	Mkr
Nettoomsättning

kv3 2024	kv2 2024	kv1 2024	kv4 2023	kv3 2023
0	700	1400	2100	2800

Kvartal Rullande 12 månader	Mkr	Mkr
Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster

kv3 2024	kv2 2024	kv1 2024	kv4 2023	kv3 2023
0	20	40	60	80

Kvartal Rullande 12 månader	Mkr	Mkr
Organisk tillväxt varumärkestyper

| -5 | 0 | 5 | 10 | 15 | 20 |
| :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- |# MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Omvärld och drivkrafter

De senaste åren har Europa präglats av ekonomiska utmaningar, vilket har påverkat både konsumenternas köpbeteenden och livsmedelsmarknaden i Europa. Trots svårigheter indikerar flera faktorer en stabilisering av ekonomin framöver. Det ger utrymme för att underliggande drivkrafter som hållbara och hälsosamma matvanor återigen ska stärkas. Midsona står redo att möta dessa förändringar och fortsätter att driva utvecklingen mot en mer hälsosam och hållbar framtid.

Ekonomiska utmaningar bidrog till ändrade konsumtionsmönster

De senaste årens höga inflation, kontinuerliga räntehöjningar, utdragna lågkonjunktur och negativa reallöneökningar har haft en stark påverkan på konsumenternas prioriteringar runt om i Europa. 1,2,3 Det gäller bland annat livsmedelsbranschen, där konsumenter under perioden valde att prioritera livsmedel med lägre prispunkt över dyrare produkter som har fokus på hälsa, hållbarhet och kvalitet. 4 Skiftet mot mer prisdrivna konsumtionsval bidrog därför till en stark tillväxt för Private Label i hela Europa, med den allra största ökningen i Tyskland och Spanien. Ett resultat av utvecklingen är också att lågpriskedjorna ökade sina andelar av försäljningsvärdet. 5

Tydliga tecken på stabilisering och stärkt köpkraft framöver

Det finns ett flertal tecken på stabilisering av ekonomin framöver. Enligt EU-kommissionen förväntas tillväxten i EU växa med 0,9 procent 2024 respektive 1,5 procent 2025, vilket drivs främst av ökad konsumtion och ökade investeringar. Inflationen förväntas minska kraftigt, från ett genomsnitt på 6,4 procent 2023 till 2,6 procent 2024, och sedan fortsätta sjunka till 2,4 procent 2025. Som svar på inflationens utveckling har de europeiska centralbankerna kontinuerligt sänkt styrräntorna under 2024. Alla dessa faktorer, samt ökad sysselsättning och gradvis löneåterhämtning, bidrog till att hushållens disponibla inkomster växte och köpkraften återtog nästan hälften av förlusten som var orsakad av inflationen. 6 Däremot anser EU att det färska minnet av den höga inflationen kommer leda till att konsumenter fortsätter att vara mer försiktiga med att spendera sina inkomster ett tag framöver. 7 Det handlar främst om utgifter kopplade till nöje och lyxkonsumtion, där konsumenterna exempelvis vill minska sin alkoholkonsumtion och mängden klädinköp. Basvaror till hushållet, såsom livsmedel, bensin och hygienartiklar kommer konsumenter fortsätta att prioritera och köpa in. 8

Hållbara matvanor är nödvändigt för klimatet

Frågor som klimatförändringar och hållbarhet är ständigt närvarande hos européerna. Enligt EU-kommissionen rankar befolkningen klimatförändringarna som det tredje allvarligaste problemet i världen. 9 FN:s klimatpanel IPCC trycker på att de kommande sex åren är avgörande för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål och bromsa en potentiell klimatkris. För att säkra en hållbar framtid lyfter IPCC behovet av hållbart jordbruk och förändrade konsumtionsvanor, såsom mer växtbaserad kost som några av de mest centrala faktorerna. 10 Något som EAT-Lancet, en global plattform för omställning av livsmedelssystemen, stödjer genom att förespråka en Planetary Health Diet som innebär en kombination av nutrition och hållbarhet, med fokus på mer vegetabiliska livsmedel som nötter och baljväxter och mindre rött kött. 11 Att äta bättre för klimatets och miljöns skull är en underliggande drivkraft som fortsätter att forma konsumtionsbeteenden. Exempelvis har medvetna kostval där konsumenter väljer att bli flexitarianer, vegetarianer och veganer fått fäste i Europa de senaste åren. I Sverige är uppemot 12 procent vegetarianer och 4 procent veganer. 12 Tyskland anses ha det största antalet vegetarianer, cirka 8,3 miljoner vilket motsvarar 10 procent av befolkningen. I Frankrike finns en växande växtbaserad trend bland unga och i Spanien ökar antalet flexitarianer. 13

EU och konsumenter vill se mer ekologiskt

På EU-nivå finns ett flertal strategier och initiativ med sikte på en hållbar framtid. För att nå Parisavtalets mål lanserade EU år 2019 Den gröna given. Det är en ambitiös plan för att möjliggöra en grön omställning, med mål om att vårda naturen, förbättra människors hälsa och livskvalitet, samt få fart på ekonomin. 14 Inom ramen för planen ingår Från jord till bord-strategin, som fokuserar på att omvandla EU:s nuvarande livsmedelssystem till en mer hållbar modell. Strategin är bred och omfattar flera frågor, där några av de viktigaste målen är att minska övergödning, öka andelen ekologiskt och förbättra den biologiska mångfalden. 15 För att underlätta en omställning till ekologisk produktion har EU tagit fram lagstiftning och kompletterat med en handlingsplan kallad Organic Action Plan. Planen bygger på tre huvudpelare, vilka är att stimulera efterfrågan och säkerställa konsumentförtroende, stärka den ekologiska livsmedelskedjan, samt förbättra hållbarheten inom ekologiskt jordbruk. Det övergripande målet är att minst 25 procent av jordbruksmarken i EU ska användas till ekologisk odling 2030. 16 Ett ytterligare initiativ är EU-direktivet Green Claims, som förväntas träda i kraft 2026 och syftar till att stärka trovärdigheten i företagens hållbarhetspåståenden. Något som kan skapa konkurrensfördelar för de företag som redan arbetar med bevisade hållbarhetsmetoder, såsom ekologiskt. 17 Förutom att EU har höga ambitioner vad gäller hållbarhet och ekologiskt har konsumenter, efter en period där prioriteringarna låg främst på prismedvetna livsmedelsval, återigen börjat visa ett intresse för ekologiskt. Ett exempel är att en tredjedel av Europas befolkning uppger att de har börjat äta mer ekologiskt för miljöns skull. 18 I Sverige vill konsumentorganisationer och konsumenter att dagligvaruhandeln ska öka utbudet och antalet kampanjer av ekologiskt för att tydligare premiera segmentet. 19

Behovet av hälsosamma matvanor och livsmedel växer

Hälsosamma matvanor är viktigt för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och förbygga olika cancerformer. 20 För att uppnå en mer hälsosam kost är det enligt Världshälsoorganisationen viktigt att äta varierat och minska intaget av salt, socker, mättade fetter och industriellt framställda transfetter. 21 Det går även i linje med de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) som lanserades 2023. NNR rekommenderar ett ökat intag av bland annat grönsaker, baljväxter, fullkorn, nötter och frön, samt minskat intag av mat som innehåller mycket fett, salt och socker. 22 Det finns dessutom flera aktörer som vill skynda på utvecklingen av hälsosammare matvanor i Europa. Ett exempel är Sverige, där Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket under 2024 tog fram förslag på mål och insatsområden för en mer hållbar och hälsosam livsmedels-konsumtion. Ambitionen från myndigheterna är att prioritera vissa typer av livsmedel för att främja en bättre och mer jämlik hälsa.

	Avser helår, 2024
	Avser extern varuförsäljning
	Konsumentvarumärken	Business-to-business varumärken	Kontraktstillverkning
	-1,6%	46% (42)	26% (27)	28% (31)
	-4,1%	17,2%
	Konsument- varumärken	Business-to- business- varumärken	Kontrakts- tillverkning
	0 200 400 600 800	kv3 2024 kv2 2024 kv1 2024 kv4 2023 kv3 2023	0 700 1400 2100 2800
	Kvartal	Rullande 12 månader
	Mkr	Mkr
	0 20 40 60 80	kv3 2024 kv2 2024 kv1 2024 kv4 2023 kv3 2023	0 60 120 180 240
	Kvartal	Rullande 12 månader
	Mkr	Mkr
	Varuförsäljning per varumärkestyp 2,3	Nettoomsättning	Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster	Organisk tillväxt varumärkestyper 2,3
	1 Resultat- och marginalmått avser före jämförelsestörande poster om inget annat anges.
	2 Avser helår, 2024
	3 Avser extern varuförsäljning
	Konsumentvarumärken	Licensierade varumärken	Kontraktstillverkning
	-4,3%	28% (25)	63% (67)	9% (8)
	8,3%	12,1%
	Konsument- varumärken	Licensierade varumärken	Kontrakts- tillverkning
	0 200 400 600 800	kv3 2024 kv2 2024 kv1 2024 kv4 2023 kv3 2023	0 700 1400 2100 2800
	Kvartal	Rullande 12 månader
	Mkr	Mkr
	0 20 40 60 80	kv3 2024 kv2 2024 kv1 2024 kv4 2023 kv3 2023	0 60 120 180 240
	Kvartal	Rullande 12 månader
	Mkr	Mkr
	Varuförsäljning per varumärkestyp 2,3	Nettoomsättning	Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster	Organisk tillväxt varumärkestyper 2,3
	1 Resultat- och marginalmått avser före jämförelsestörande poster om inget annat anges.
	2 Avser helår, 2024
	3 Avser extern varuförsäljning
	Konsumentvarumärken	Licensierade varumärken	Kontraktstillverkning
	-4,3%	28% (25)	63% (67)	9% (8)
	8,3%	12,1%
	Konsument- varumärken	Licensierade varumärken	Kontrakts- tillverkning
	0 200 400 600 800	kv3 2024 kv2 2024 kv1 2024 kv4 2023 kv3 2023	0 700 1400 2100 2800
	Kvartal	Rullande 12 månader
	Mkr	Mkr
	0 20 40 60 80	kv3 2024 kv2 2024 kv1 2024 kv4 2023 kv3 2023	0 60 120 180 240
	Kvartal	Rullande 12 månader
	Mkr	Mkr
	Varuförsäljning per varumärkestyp 2,3	Nettoomsättning	Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster	Organisk tillväxt varumärkestyper 2,3
	-5 0 5 10 15 20

Fotnoter

1. Resultat- och marginalmått avser före jämförelsestörande poster om inget annat anges.
2. Avser helår, 2024.
3. Avser extern varuförsäljning.
4. McKinsey & Company 2023.
5. McKinsey & Company, State of Grocery 2024.
6. https://economy-finance.ec.europa.eu/economic-forecast-and-surveys/economic-forecasts/autumn-2024-economic-forecast-gradual-rebound-adverse-environment_en
7. https://economy-finance.ec.europa.eu/economic-forecast-and-surveys/economic-forecasts/autumn-2024-economic-forecast-gradual-rebound-adverse-environment_en
8. McKinsey & Company 2023.
9. https://climate.ec.europa.eu/citizens/citizen-support-climate-action_en
10. https://www.ipcc.ch/assessment-report/ar6/
11. https://eatforum.org/eat-lancet-commission/
12. https://worldpopulationreview.com/country-rankings/vegetarianism-by-country
13. https://www.theneweuropean.co.uk/wideangle-which-countries-have-the-most-vegetarians/
14. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Consumer_prices_-_inflation
15. https://www.europaportalen.se/2023/03/tredubblad-inflation-i-eu
16. https://www.ecb.europa.eu/pub/projections/html/ecb.projections202312_eurosystemstaff~9a39ab5088.sv.html#toc7
17. https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/green-deal/
18. https://environment.ec.europa.eu/strategy/farm-to-fork_en
19. https://www.konsumentverket.se/e-handel-och-konsumentrattsliga-fragor/marknadskontroll-och-marknads-pamoningsverksamhet/har-foretaget-olagliga-marknadsforingspa-standanden-som-handlar-om-miljo-och-hallbarhet/
20. https://www.who.int/europe/news-room/fact-sheets/item/healthy-diet
21. https://www.livsmedelsverket.se/foretag-verksamheter/naringsrekommendationer-for-att-at-bra-och-naringsriktigt
22. https://www.slu.se/institutioner/ekonomi-management/institutionen-for-ekonomi-management/forskningsomraden/foretagsekonomi/agrobusiness/naringsrekommendationer-for-en-hallbar-och-lattillganglig-livsmedelskonsumtion-/# OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER

Exempel på mål är att öka konsumtionen av fullkorn och baljväxter med 100 respektive 50 procent fram till 2035. För att det ska bli möjligt vill de att marknaden såväl som offentlig sektor ska bli bättre på att stödja utvecklingen av och främja kunskapsspridning om hälsosamma matvanor.

Viljan att äta mer hälsosamt syns tydligt i Europa. Trots de senaste årens ekonomiska instabilitet behåller hälsosamma produkter fortfarande en stark position på marknaden. Undersökningar visar att hälsa och hälsosamma produkter är viktigt för konsumenter och rankas bland de fem mest prioriterade kategorierna.

Midsona är redo för framtiden

De senaste årens ekonomiska turbulens präglad av inflation, räntehöjningar och reallönesänkningar, har haft en betydande inverkan på flera branscher i Europa. Livsmedelsbranschen är en av dem som har mött en ökad återhållsamhet hos konsumenterna till följd av nödvändiga prisökningar. Däremot syns det redan under 2024 flera ljusningar i ekonomin som tydligt indikerar att konsumenternas ensidiga fokus på pris kommer att avta över tid och göra plats för de mer underliggande och långvariga drivkrafterna som driver utvecklingen i Europa. Två betydande drivkrafter är att prioritera hållbarhet och ekologiskt, vilka drivs av flera internationella organisationer och institutioner som FN, EU och EAT-Lancet. Det har lett till att medvetna livsmedelsval har fått fäste i Europa, där exempelvis allt fler väljer att vara flexitarianer. EU:s ambition att prioritera ekologisk livsmedelsproduktion markerar också tydligt att drivkraften för mer hälsosamma och hållbara livsmedel kvarstår och blir mer omfattande. Dessa satsningar, tillsammans med direktivet Green Claims som ska gynna företag med bevisade hållbarhetsmetoder, kommer med största sannolikhet leda till att konkurrensen mellan konventionella och ekologiska varumärken intensifieras. Något som marknader redan börjar se idag, då en tredjedel av Europas befolkning uppger att de har börjat äta mer ekologiskt och att fler vill se mer ekologiska kampanjer i butik.

Hälsosamma matvanor kommer alltid vara avgörande för att förbättra folkhälsan och minska risken för sjukdomar. Trots ekonomiska utmaningar i Europa visar konsumenterna fortsatt hög prioritet för hälsosam mat. Världshälsoorganisationen och NNR betonar en kost med mindre salt, socker och mättade fetter samt mer grönsaker, fullkorn och baljväxter, vilka är områden där Midsona redan har ett tydligt fokus och en stark position på marknaden. Folkhälsomyndighetens och Livsmedelsverkets initiativ för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion signalerar dessutom att utvecklingen kommer att påskyndas ytterligare. Sammantaget står Midsona väl förberett genom att fortsätta vara en ledande aktör inom hälsosamma och hållbara livsmedelsalternativ. Med en stark grund och en tydlig strategi för att möta de långsiktiga trenderna är koncernen redo att driva utvecklingen mot en mer hälsosam och hållbar framtid.

https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/green-deal/
https://food.ec.europa.eu/horizontal-topics/farm-fork-strategy_en
https://agriculture.ec.europa.eu/farming/organic-farming/organic-action-plan_en
https://environment.ec.europa.eu/topics/circular-economy/green-claims_en
https://climate.ec.europa.eu/citizens/citizen-support-climate-action_en
https://www.sverigeskonsumenter.se/vad-vi-gor/livsmedel/granskning-vart-tog-ekokampanjerna-vagen/
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/samtal-om-mat-i-halso--och-sjukvarden/bra-matvanor-raddar-liv
https://www.who.int/initiatives/behealthy/healthy-diet
https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/idag-lanseras-nya-nordiska-naringsrekommendationer
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/e/en-hallbar-och-halsosam-livsmedelskonsumtion-aterredovisning-av-regeringsuppdrag/
McKinsey & Company, State of Grocery 2024

23
MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
1 4 5 2 3

Fem skäl att äga aktier i Midsona

Midsona är ledande i Norden inom ekologisk mat, hälsolivsmedel och konsumenthälsa, med vision om att bli en av de ledande i Europa. Som aktieägare i Midsona får du exponering mot en bransch under omdaning där Midsonas portfölj med attraktiva varumärken är strategiskt väl positionerade för framtiden. Att investera i Midsona innebär att du investerar i hälsosam mat för människor och för vår planet.

Underliggande behov om att äta mer hälsosamt och hållbart

Midsonas marknader präglas av underliggande drivkrafter om att äta mer hälsosamt och ekologiskt för att optimera sin egen hälsa men också för planetens bästa. Nuvarande tillbakagång inom hälsolivsmedel och ekologiskt bedöms vara starkt kopplad till en osäker omvärlds direkta påverkan på individens ekonomiska förutsättningar och prioriteringar. Underliggande globala faktorer som en allt äldre befolkning, ett generellt ökat intresse för den egna hälsan och växtbaserad mat samt ökade konsumentkrav på transparens och hållbarhet talar för att Midsona är rätt positionerade för framtiden.

Ledande positioner med starka varumärken

Midsona har en ledande position inom huvuddelen av sina försäljningskanaler, vilket gör företaget till en prioriterad leverantör. Strategin bygger på att utveckla starka varumärken inom attraktiva kategorier. I Norden har Midsona flera varumärken med starka positioner i sina produktkategorier. Förvärv i Tyskland, Frankrike, Spanien har lagt grunden för tillväxt i övriga Europa, även den byggd på starka varumärken.

Tydlig mission genomsyrar koncernens arbete

Midsona har en tydlig mission om att hjälpa människor till ett hälsosammare liv med omtanke om miljön. Detta genomsyrar allt Midsona gör – från användning av hållbara råvaror till produktion och hela vägen hem till konsumenten.

Aktivt förändringsarbete för att möta framtidens livsmedelsmarknad

Midsona har byggt upp en ledande position i Norden genom förvärv, en strategi som sedan tagits vidare ut i Europa. Utifrån nuvarande position och varumärken fokuserar Midsona på ett aktivt förändringsarbete som syftar till att stärka lönsamheten och bygga ett attraktivare erbjudande tillsammans med ett effektivare maskineri som är redo för framtidens livsmedelsmarknad.

Gediget hållbarhetsarbete

Midsonas erbjudande stämmer väl med den hållbarhetstrend som råder på företagets marknader. Strategi och affärsidé bygger på en passion för hälsosam, naturlig och hållbar mat, vilket gör hållbarhet till en integrerad del av verksamheten. Midsonas vision är att påverka människors matvanor mot hälsosamma och hållbara alternativ. I linje med bolagets ambitioner och de krav som kunder, konsumenter och investerare ställer har Midsona fastslagit tydliga hållbarhetsmål kring hållbara varumärken, hälsosam arbetsmiljö, ansvarsfulla inköp, säkra produkter, effektiv resursanvändning och effektiva transporter.

24 FEM SKÄL ATT ÄGA AKTIER I MIDSONA MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
AKTIEN OCH ÄGARBILD 25

AKTIEN OCH ÄGARBILD

Antal aktier och aktiekapital

Det totala antalet aktier var vid periodens slut 145 428 080 aktier (145 428 080), fördelade på 423 784 A-aktier (423 784) och 145 004 296 B-aktier (145 004 296). Antalet röster var vid periodens utgång 149 242 136 röster (149 242 136). En A-aktie berättigar till tio röster och en B-aktie till en röst på stämma. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets nettotillgångar och resultat. Aktiekapitalet uppgick vid periodens slut till 727 140 400 kr. Aktiekapitalets utveckling redovisas på https://www.midsona.com/data/dashboard.

Aktiens omsättning och köpkurs

Under perioden januari-december 2024 omsattes 16 961 537 A- och B-aktier (32 098 215). Högsta betalkurs för B-aktien var 11,96 kr (9,84), medan lägsta betalkurs var 7,00 kr (6,54). Den 30 december noterades aktien, senast betalt, till 7,90 kr (8,19). Det sammanlagda värdet av handeln i B-aktien uppgick till 136 Mkr (263). Den genomsnittliga dagsomsättningen för både A-aktien och

Midsonaaktien introducerades 1999 på Stockholmsbörsen. A-aktien och B-aktien är noterade på Nasdaq Stockholm, i segmentet Small Cap, i sektorn Dagligvaror under benämningen MSON A respektive MSON B.

Aktiekursens utveckling, januari 2024-december 2024

B-aktien tillsammans uppgick till 546 197 aktier (127 881), motsvarande 4 406 812 kr (1 048 374). B-aktien minskade under 2024 från 8,97 kr till 7,90 kr motsvarande 11,9 procent (-13,8).

Optionsprogram

Det fanns ett utestående optionsprogram vid periodens utgång riktat till ledande befattningshavare. Detta var TO2022/2025 som maximalt kan ge 120 000 nya B-aktier vid full konvertering. För mer information om det utestående optionsprogrammet, se not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar sidorna 143-145.

Ägarbild

Den största ägaren i Midsona AB (publ) var Stena Adactum AB, som per den 30 december 2024 innehade A-aktier och B-aktier motsvarande 48,1 procent av kapitalet och 46,9 procent av rösterna. Ingen ytterligare ägare innehade tio procent eller mer av antalet aktier. De tio största ägarna i Midsona AB (publ) framgår av aktuell ägarlista per 30 december 2024.# MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

AKTIEN OCH ÄGARBILD

De tio största ägargrupperna per den 30 december 2024

Antal aktier	Andel kapital, %	Andel röster, %
STENA ADACTUM AB	69 994 562	48,1
IBKR FINANCIAL SERVICES AG, W8IMY	13 540 312	9,3
DNB BANK ASA MARKETS SEGR AM	6 752 465	4,6
SEB LIFE INTERNATIONAL ASSURANCE	6 604 354	4,5
Nordea Funds AB	4 582 667	3,2
ROIN HOLDING APS	3 514 897	2,4
Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension	3 694 125	2,5
Muhlrad Ralph	27 04 839	1,9
Nordanland AB	2 500 000	1,7
Nordnet Pensionsförsäkring AB	1 254 119	0,9
Totalt	115 142 340	79,2

Källa: Euroclear Sweden AB

De tio största ägarna svarade per den 30 december 2024 för 79,2 procent (78,2) av kapitalet och 78,0 procent (77,0) av rösterna.

För information om medlemmarnas i koncernledningen innehav se sidorna 174-175 och för information om styrelseledamöternas innehav se sidorna 172-173.

Midsona AB (publ) eller dess dotterbolag ägde inga egna aktier vid utgången av 2024.

Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare för 27,3 procent av kapitalet och 27,3 procent av rösterna. Av svenska aktieägare innehade juridiska personer 59,5 procent av kapitalet och 58,3 procent rösterna, medan fysiska personer innehade 13,2 procent av kapitalet och 14,4 procent av rösterna.

Det totala antalet ägare (inklusive förvaltarregistrerade) uppgick till 9 154, vilket var en minskning med 10,2 procent sedan föregående år. Aktiefördelning i olika intervall framgår av aktuell ägarlista per 30 december 2024.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning för räkenskapsåret 2024 på 0,20 kr per aktie, motsvarande 29 085 616 kr och en utdelningsandel på 61,4 procent.

Aktiemarknadsinformation

Informationsgivningen styrs av den av styrelsen fastställda kommunikations- och IR-policyn. Årsredovisning, delårsrapport och pressmeddelanden publiceras på svenska och engelska. Delårsrapporter kommenteras av koncernchefen och CFO via live audiocast/telefonkonferens på engelska och andra informationsträffar och möten med analytiker, förvaltare och media hålls löpande under året.

Årsredovisning, delårsrapporter, pressmeddelanden och bolagsstyrningsrapport finns tillgängliga på hemsidan www.midsona.com, där anmälan om prenumeration kan göras.

Årsredovisningen 2024 publiceras som pdf på Midsonas hemsida senast den 7 april 2025 och i tryckt form finns den tillgänglig på Midsonas huvudkontor i Malmö omkring den 22 april 2025. Tryckt årsredovisning sänds till de aktieägare som kontaktar bolaget och begär det.

Analytiker och annan bevakning

ABG Sundal Collier sammanställer och förmedlar information om Midsona på sin hemsida www.introduce.se, där det bland annat finns tillgång till nyckeltal, pressmeddelanden, ägardata och tekniska analyser.

Tysta perioder

Midsona tillämpar en tyst period på minst 30 dagar före publicering av sina delårsrapporter. Under denna period träffar inte koncernens representanter finansiell media, analytiker eller investerare.

Informationstillfällen 2025

• Delårsrapport januari-mars: 25 april
• Årsstämma i Malmö: 7 maj
• Halvårsrapport januari-juni: 17 juli
• Delårsrapport januari-september: 22 oktober
• Bokslutskommuniké 2025: 30 januari 2026

Aktiefördelning i intervall 30 december 2024

Intervall	Antal aktier	Antal aktieägare	Antal AK A	Antal AK B	Innehav (%)	Röster (%)	Marknadsvärde (KSEK)
1-500	6 639	42 777	706 513	0,5152	0,76	6 086
501-1000	840	22 643	606 768	0,4328	0,5583	5 061
1001-5000	1 122	57 795	2 515 881	1,7697	2,073	20 557
5001-10000	224	34 195	1 616 467	1,135	1,3122	13 174
10001-15000	75	13 918	929 137	0,6485	0,7158	7 504
15001-20000	38	6 560	658 828	0,4575	0,4854	5 282
20001-	216	245 896	137 970 702	95,0412	94,0952	1 1092 870
Samman- lagning	9 154	423 784	145 004 296	100	100	1 150 535

Källa: Euroclear Sweden AB

Nyckeltal per aktie

Nyckeltal	2024	2023	2022	2021	2020
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare kr	0,33	0,36	6,73	1,31	2,02
Eget kapital kr	21,10	20,54	21,19	39,54	35,58
Kassaflöde från den löpande verksamheten kr	0,98	2,36	2,73	0,94	4,35
Börskurs på balansdagen (B-aktien) kr	7,90	8,19	9,50	54,10	77,80
Utdelning¹ kr	0,20				1,25
Direktavkastning %	2,5				1,6
Utdelningsandel %	61,9				46,4
P/E-tal ggr	24,3	neg.	neg.	41,2	28,8

¹ Utdelning för 2024 avser styrelsens förslag.

Hållbarhetsrapport

Innehåll

• CSO har ordet
• Hållbarhetsagenda och klimatförändringsstrategi
• Mål och utfall
• Hållbarhetsstyrning
• Hållbara varumärken
• Hälsosam och hållbar arbetsmiljö
• Ansvarsfulla inköp
• Säkra produkter och kvalitet
• Effektiv resursanvändning
• Effektiva transporter
• Intressentdialog och väsentlighetsanalys
• Hållbarhetsdata
• Midsonas redovisning i enlighet med EU:s taxonomi
• GRI index
• Redovisningsprinciper
• Revisorns yttrande avseende hållbarhetsrapporten
• Revisors rapport över översiktlig granskning av specifika delar av Midsonas rapportering av utsläpp av växthusgaser

CSO har ordet

I oktober 2024 tillträde jag rollen som Chief Sustainability Officer på Midsona. Att få arbeta med hållbarhetsfrågor på ett bolag som Midsona är en ynnest på många sätt. Med en vision att vara ledande i Europa inom hälsosamma och hållbara livsmedel sätts också ambitionen för koncernens hållbarhetsagenda. Under årens gång har vi fått flera utmärkelser som ett kvitto på detta. För andra året i rad tilldelas Midsona högsta betyget A i CDP:s ranking inom området Climate Change. Vi fick också vårt uppdaterade netto-noll utsläppsmål godkänt av SBTi i oktober 2024. Det jag är mest stolt över är dock det fantastiska arbete medarbetare i alla delar av organisationen dagligen bedriver för att ta oss närmre Midsonas mål och vision.

För att minska våra växthusgasutsläpp har vi bland annat skiftat till fossilfria transporter i Sverige, gått över från oljeuppvärmning till förnybar fjärrvärme i Finland och påbörjat arbetet inom koncernen med att engagera Midsonas leverantörer i att sätta egna vetenskapsbaserade utsläppsminskningsmål. Detta är viktiga initiativ som är bra för planeten men också för Midsonas affär, för att hantera de bolagsrisker vi har identifierat kopplat till klimatförändringar. Arbetet med spårbara leverantörskedjor togs till en ny nivå när varumärket Davert under året lanserade QR-koder på utvalda produkter som möjliggör full transparens för slutkonsumenten, ända ner på gårdsnivå. Transparens är en grundbult för att kunna arbeta med aktsamhet och förbättringar i leverantörskedjan.

Vi har även under året gjort ett stort arbete med att förbättra kvaliteten på vår hållbarhetsdata för ökad jämförbarhet, mellan år och mellan olika delar av verksamheten. Detta för att på ett effektivt sätt kunna jobba mot våra mål. Som så många andra bolag i Europa påverkas Midsona av den våg av regelverk som är sprungna ur EU:s Gröna Giv. Under året har förberedelser fortgått för att rapportera enligt CSRD nästa år. Med EU:s Omnibus-förslag, vilket presenterades i februari 2025, med syftet att förenkla regelverk och rapportering följer vi utvecklingen och eventuell påverkan för Midsona. Vårt arbete på området har gjort oss väl förberedda oavsett utfall. Vi har påbörjat en uppdatering av vårt hållbarhetsramverk som kommer ligga till grund för att säkerställa den fortsatta integrationen av koncernens väsentliga hållbarhetsområden i vår affärsstrategi. Däremot är det värt att notera att texter i denna rapport förbereddes innan Omnibus-förslaget kom.

Även förberedelser för att säkerställa efterlevnad av andra regelverk, såsom avskogningsförordningen, EUDR, och förpacknings- och förpackningsavfallsregelverket, PPWR, är i full gång och vi är trygga i att kunna möta kraven i de olika regelverken. Med vår vision som ledstjärna för hållbarhetsarbetet, är våra egna mål väl linjerade med ambitionsnivån i EU:s Gröna Giv. Även om det i nuläget råder osäkerhet inom EU kring utvecklingen för flera av dessa regelverk fortgår Midsonas arbete med oförändrad hastighet. Genom att leva vår vision ser vi en möjlighet att skapa värde för planeten, för människor och för Midsona, idag och för många generationer framåt.

Beatrice Perlman Ewert
Chief Sustainability Officer

HÅLLBARHETSSTRATEGI OCH MÅL

Hållbarhetsagenda och klimatförändringsstrategi

Midsonas strategi och affärsidé bygger på en passion för hälsosam, naturlig och hållbar mat, vilket gör hållbarhet till en integrerad del av koncernens verksamhet. Koncernens drivkraft är det omställningsarbete som ska förändra människors matvanor mot hälsosammare och mer hållbara alternativ. Midsonas hållbarhetsagenda styrs utifrån koncernens vision. Detta innebär att upprätthålla kontroll över koncernens påverkan, risker och möjligheter genom scenarioanalyser och motsvarande riskhantering, agera i enlighet med dessa samt säkerställa att befintliga och kommande regelverk kopplade till hållbarhet integreras i verksamheten.# HÅLLBARHETSSTRATEGI OCH MÅL

Midsona har etablerat en organisation med effektiva processer, grundade i en djup förståelse för intressenternas behov och krav. Hållbarhetsagendan återspeglar en hög ambitionsnivå. Midsona ska bidra till ett hållbart samhälle genom att främja ett hälsosammare liv genom produktion och marknadsföring av hållbara livsmedel. För att uppnå dessa mål fokuserar Midsona på att förstå intressenternas behov, ha omfattande kunskap om hälsa och hållbarhet samt samarbeta med hela leverantörsledet för att säkerställa en hållbar värdekedja. Hållbarhetsarbetet på Midsona kretsar kring sex utvecklingsområden, vilket visas nedan. Dessa områden ligger i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling, Sustainable Development Goals (SDG:s). Detta omfattande tillvägagångssätt understryker Midsonas åtagande att ha en positiv inverkan på samhället och minska koncernens miljöpåverkan genom strategiska hållbarhetsinitiativ.

Hållbara varumärken

Ansvarsfulla inköp

Effektiv resursanvändning

Hälsosam arbetsmiljö

Säkra produkter

Effektiva transporter

• GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
• RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA
• HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN
• HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION
• BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA
• INGEN FATTIGDOM
• INGEN HUNGER
• GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
• JÄMSTÄLLDHET
• ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT
• HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION
• RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA
• HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN
• BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA
• ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT
• HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION
• BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA
• GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
• BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA
• RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA
• HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION
• HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA
• ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT
• GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
• GOD UTBILDNING FÖR ALLA
• JÄMSTÄLLDHET
• ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT
• ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT
• JÄMSTÄLLDHET
• HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION
• ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT
• GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
• HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA

Vi hjälper människor till ett hälsosammare liv

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 32

HÅLLBARHETSSTRATEGI OCH MÅL

Midsona följer en dynamisk hållbarhetsagenda med ambitiösa mål, som ständigt utvecklas i takt med omvärlden. Koncernens hållbarhetsmål, som utvecklats genom väsentlighets- och riskbedömning, är Specifika, Mätbara, Uppnåeliga, Relevanta och Tidsbegränsade (SMART). De fokuserar på områden som är avgörande för Midsona och dess intressenter. Målen baseras även på koncernens SDG-kartläggning och FN:s uppmaningar till handling. Målen hjälper till att mäta framsteg och underlättar hanteringen av betydande hållbarhetsrisker och möjligheter.

Uppdatering av hållbarhetsagendan

Med förberedelsarbetet inför EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som innefattar obligatorisk uppdaterad rapporteringskrav enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS), befinner sig Midsona i en pågående process att se över både hållbarhetsagendan och mål utifrån den omfattande dubbla väsentlighetsanalys som koncernen genomfört. Analysen har genomförts i linje med kraven i ESRS och under året har Midsona arbetat med den efterföljande GAP-analysen som hjälper till att identifiera gap mellan koncernens befintliga data och rapporteringskravet i ESRS. Under 2025 planerar Midsona presentera mer detaljer kring utfallet av detta arbete. För 2024 års rapport fortsätter Midsona rapportera i enlighet med GRI Standards.

Ambitiös klimatförändringsstrategi

Ett område Midsona har stort fokus på är klimatpåverkan. Midsona ser klimatförändringarna som en stor global utmaning och har antagit en klimatförändringsstrategi som godkänts av styrelsen och koncernledningen. Under 2024 fick Midsona sina uppdaterade vetenskapliga utsläppsminskningsmål, som nu linjerar med 1,5-gradersmålet, godkända av SBTi. Midsona förbinder sig att nå netto-noll-utsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan senast 2045. Det övergripande netto-noll målet med tillhörande nya kort- och långsiktiga mål, inklusive FLAG (Forest, Land, Agriculture) -mål, ligger i linje med Parisavtalet, EU:s mål och den svenska regeringens mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2045.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 HÅLLBARHETSSTRATEGI OCH MÅL 33

Mål 2030	Mål 2025	Mål	Mål 2025	Mål 2028	Mål 2030	Mål 2025	Mål 2025	Mål Hälsosamma arbetsplatser som främjar friska medarbetare helt utan arbetsskador	50/50 könsfördelning i ledande positioner
100% fossilfria egenkontrakterade transporter	100% riskklassificerade leverantörer enligt säkra produkter	100% certifiering av egna produktionsenheter, enligt internationella standarder	90% återvinning av avfall 100% återanvändning av matsvinn	100% förnybar energi	10% reducerad vattenanvändning	100% riskklassificerade leverantörer enligt hållbara riktlinjer	100% egna varumärken fria från palmolja

• Hållbara varumärken
• Ansvarsfulla inköp
• Effektiv resursanvändning
• Hälsosam arbetsmiljö
• Säkra produkter
• Effektiva transporter

Mål 2045 netto-noll

• Minskade utsläpp enligt Science Based Targets, 1,5°C ambition, från basåret 2022
• Mål 2030 42% minskade utsläpp enligt Scope 1, 2 och 3
• Mål 2028 70% av Midsonas leverantörer ¹ ska vara linjerade med SBT
• Mål 2030 30.3% minskade utsläpp från FLAG ⁵
• Mål 2025 Ingen avskogning ⁶

¹ Baserat på inköpskostnader
² Egen verksamhet.
³ mätt i vattenintensitet (m³/producerat ton). Den spanska verksamheten har mål att minska med 20%.
⁴ För Norden, 100% fossilfria inrikes egenkontrakterade transporter år 2025.
⁵ Forest, Land, Agricultur emission
⁶ Kopplat till Midsonas riskråvaror relaterade till avskogning som palmolja, soja, kakao och papper.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 34

HÅLLBARHETSSTRATEGI OCH MÅL

• En fysisk skada inom arbetsmiljön med frånvaro på minst 1 hel arbetsdag som dokumenteras.
  ** Omfattar koncernledning och koncernens ledarkretsar.
  *** Kvinnor/män.
• 95% i Division Nordics, 100% i Division North Europe och 0% i Division South Europe.
  ** Andel inköpt ton.
• Andel återvinningsbart av allt förpackningsmaterial är 55%.
• 95% i Division Nordics, 100% i Division North Europe och 0% i Division South Europe.
  ** Undantag för små produktionsenheter

Mål och utfall

För fördjupad information om mål och utfall, se beskrivning av målen på sidorna 40–72 och hållbarhetsdata från sidan 75.

Växtbaserat eller vegetariskt sortiment

Vi påverkar människors livsstil: Vara en föregångare inom koldioxidsnåla, växtbaserade och hälsosamma produkter.

Mål 2030	Utfall 2024
100%	99%

Återvinningsbara förpackningar i plast

Vi bidrar till cirkularitet: Med vår förpackningsstrategi ökar vi andelen förpackningar som kan återvinnas.

Mål 2025	Utfall 2024
100%	50%

• Hälsosam arbetsplats
  Vi påverkar medarbetarnas hälsa och säkerhet: Arbeta för en god hälsa och att förebygga skador bland våra medarbetare.

Mål	Utfall 2024
0 st	21 st

• Könsfördelning i ledande positioner**
  Vi inser vikten av jämn könsfördelning: Som ett ansvarsfullt bolag arbetar vi i linje med FN:s hållbarhetsmål för ökad jämställdhet, med lika rättigheter och löner bland våra chefsbefattningar.

Mål	Utfall 2024***
50/50	51/49%

Riskklassificerade leverantörer enligt hållbara riktlinjer

Vi tar ansvar för vår leverantörskedja: Vi förväntas ha kontroll och transparens över våra leverantörer och leverantörskedja.

Mål 2025	Utfall 2024
100%	67%

Egna varumärken fria från palmolja

Vi bidrar till biologisk mångfald: Vi förväntas uppmuntra en mer hållbar leverantörskedja och råvaror.

Mål 2025	Utfall 2024
100%	99,99%

Riskklassificerade leverantörer enligt säkra produkter

Vi tar ansvar för produksäkerhet i leverantörs- kedjan: Produktsäkerhet ska vara säkerställd inom hela vår komplexa leverantörskedja.

Mål 2025	Utfall 2024
100%	67%

Certifiering av egna produktionsenheter**

Vi skyddar folkhälsa och säkerhet: Vi bidrar till tillgången av hälsosam, säker och hållbar mat och produkter i en ökande komplex värld.

Mål	Utfall 2024
100%	100%

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 35

HÅLLBARHETSSTRATEGI OCH MÅL

• Egenkontrakterade transporter.
  ** Procentuell minskning av utsläppsintensitet (tonCO2/ transporterat ton) för egenkontrakterade transporter sedan 2023.

Reducera förbrukning och införa förnybar energi****

Vi arbetar med effektiv och förnybar energi: I linje med vår klimatförändringsstrategi säkerställer vi en ökad energieffektivitet och en energiförsörjning med låga koldioxidutsläpp

Mål förnybar 2028	Utfall förnybar 2024	Utfall reducerad
100%	35%	–5%

Återvunnet avfall och återanvändning av matsvinn

Vårt bidrag till en cirkulär ekonomi: Återföra material till produktcykeln när de nått slutet av sin livscykel.

Mål avfall 2025	Utfall 2024	Mål matsvinn 2025	Utfall 2024
90%	81%	100%	97%

Reducera vattenanvändning*

Vi tar ansvar för vår vattenanvändning: Minimera vattenanvändningen, framför allt i torrare länder i södra Europa.

Mål Spanien 2030	Utfall 2024	Mål 2030	Utfall 2024
–20%	–11%	–10%	2 %

Fossilfria transporter*

Vi anpassar våra transporter: Vår klimatstrategi sätter riktningen för fossilfria transporter i linje med våra största kunders förväntningar och mål.

Mål 2030	Utfall 2024	Mål Norden 2025	Utfall 2024
100%	–14% **	100%	–10% **

• Sedan 2023. Mätt i vattenintensitet (m³/producerat ton).
• Exklusive inköpta varor och tjänster
  ** Baserat på inköpskostnader
  *** Kopplat till Midsonas riskråvaror relaterade till avskogning som palmolja, soja, kakao och papper.# MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

HÅLLBARHETSSTYRNING

Midsonas hållbarhetstyrning handlar övergripande om hur koncernen hanterar sociala och miljömässiga frågor, risker och möjligheter, främjar långsiktig hållbarhet och skapa värde för intressenterna samt säkerställer efterlev- nad av regleverk kopplade till hållbarhet. Baserat på detta sätter Midsona tydliga mål, med stöd av dedikerat ledar- skap, uppmärksamhet på samhällsutveckling och med hänsyn till koncernens intressenters förväntningar. Håll- barhet och lönsamhet är sammanflätade i Midsonas verk- samhet, genom integrering av väsentliga hållbarhets- aspekter i affärsbeslut.

Midsonas styrelse har en övervakande roll när det gäl- ler hållbar utveckling, där CEO har det övergripande an- svaret för hållbarhetsfrågor. CSO är ansvarig för att fast- ställa koncernens hållbarhetsramverk och se till att det överensstämmer med globala ramverk och koncernens vi- sion om att vara ledande i Europa inom hälsosamma och hållbara produkter. CEO tillsammans med CSO säkerställer att koncernled- ningen tar aktivt ansvar för hållbarhetsagendan. Genom regelbundna uppdateringar i koncernledningen diskute- ras hållbarhetsarbetet i termer av strategi, mål, projekt, aktiviteter och framsteg.

Genom koncernledningen säkerställer CSO en god håll- barhetsstyrning så att koncernens beslut implementeras i divisionerna och integreras i affärsmetoderna. Koncernen har också en hållbarhetscontroller, som rapporterar både till CSO och CFO, vilket stärker kopplingen mellan de fi- nansiella och hållbarhetsmässiga aspekterna. För att stöd- ja arbetet bygger Midsonas styrning på en tydlig ansvars- fördelning där roller och deras respektive uppgifter är be- skrivna. Dessutom tillämpas tydliga KPI:er och incita- ment i hanteringen och genomförandet av målrelaterade frågor.

För att läsa mer om Midsonas hållbarhetsstyrning och hur styrelsen och koncernledningen inkluderas, läs Mid- sonas CDP-rapport via följande länk: https://www.midsona. com/sustainability#documents

Plattformar för hållbarhetsrapportering

Midsonas ramverk för hållbarhetsredovisning framgår på sidan 2. Midsona använder olika digitala plattformar för rapportering i den operativa verksamheten för att utveck- la och mäta aktiviteter i förhållande till uppsatta mål och dess KPI:er, göra årliga utvärderingar och jämföra förbätt- ringar över tid. Detta gör det möjligt för koncernen att systematiskt följa resultat och framsteg och säkerställa fo- kus på de viktigaste områdena. Det är också en förutsätt- ning för att kunna bibehålla en hög kvalitet på Midsonas rapportering och dess mätpunkter.

Mätpunkterna är nära relaterade till GRI (Global Reporting Initiative). Midsona rapporterar också i enlighet med GHG-protokollets (Gre- enhouse Gas Protocol) Scope 1, 2 och 3 samt GHG FLAG för att säkerställa att koncernen kan mäta utsläpp och framsteg mot satta utsläppsreduktionsmål i enlighet med globalt erkänd metodik. Rapportering sker även via CDP, ett ledande globalt inititiav för klimatrapportering, och inkluderar TCFD-rekommendationerna. TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) är ett internatio- nell ramverk som hjälper företag att identifiera, hantera och rapportera klimatrelaterade risker och möjligheter.

Centrala styrdokument för verksamheten

Midsona lägger stor vikt vid hälsa och hållbarhet, med koncernens uppförandekod och hållbarhetspolicy som av- görande styrdokument. Koden betonar ansvarsfulla, inte- gritetsdrivna handlingar från alla individer som är asso- cierade med Midsona. Koncernen upprätthåller ett väl fungerande kontrollsystem som säkerställer en formalise- rad modell för intern kontroll anpassad till Midsonas kul- tur och etiska värderingar.

Midsonas hållbarhetspolicy ligger till grund för koncernens hållbarhetsarbete och innefattar sedan 2021 även en instruktion för att bidra till en bättre styrning kopplat till hållbar råvaruproduktion, biologisk mångfald, genetiskt modifierad organismer (GMO), palmolja, fiskolja, pappersanvändning och djurväl- färd. Det pågår i nuläget också ytterligare anpassningar utifrån utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen. Bland annat behandlar styrdokumentet biologisk mång- fald samt Midsonas mål för att motverka avskogning.

Midsonas hållbarhetsstyrningsmodell

Hälsa och mänskliga rättigheter

Sedan 2011 har Midsona varit anslutet till FN:s Global Compact. Respekt för mänskliga rättigheter, arbetslagar, hälsa, säkerhet och arbetsmiljö är högt prioriterat. Även koncernens ansträngningar för att förbättra människors hälsa ligger i linje med globala mål för hållbar utveckling. Midsona stödjer därigenom FN:s deklaration om mänskli- ga rättigheter, FN:s konvention mot korruption, ILO:s grundläggande konventioner samt Rio-deklarationen.

Midsona förväntas att alla leverantörer och andra samar- betspartners har samma prioriteringar. Under 2022 påbör- jades arbetet med att förbättra koncernens processer kopplade till mänskliga rättigheter med utgångspunkt i OECDs ramverk för Human Righst Due Diligence (HRDD). Midsonas arbete kring mänskliga rättigheter och kon- cernens ansvar för människor och samhället regleras i Midsonas uppförandekod (Code of Conduct), uppfö- randekod för leverantörer (Supplier Code of Conduct), självutvärdering för leverantörer (Supplier Self Assess- ment), samt personalpolicy med underliggande procedu- rer för arbetsmiljö, medarbetarsamtal, kompetensutveck- ling och hälsa. Midsona har även granskat och uppdaterat koncernens policyer och riktlinjer för att säkerställa att alla befintliga bolagsdokument och Midsonas bolagskul- tur är anpassade till krav från OECD:s HRDD. Detta inbe- griper riktlinjer för krav på egna anställda, affärspart- ners, leverantörer och affärsrelationer.

Med Midsonas arbete för att förbättra människors hälsa och att verka för mänskliga rättigheter stöttar vi följande globala mål för hållbar utveckling:

• INGEN FATTIGDOM
• INGEN HUNGER
• GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
• GOD UTBILDNING FÖR ALLA
• JÄMSTÄLLDHET
• ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT
• HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION

Etik, integritet och motverkande av korruption

Midsona bekämpar aktivt korruption och oegentligheter och arbetar i enlighet med de värderingar som beskrivs i uppförandekoden, bolagsstyrningspolicy, kommunika- tions- och IR-policy samt whistleblower-policy. Whistle- blower-tjänsten gör det möjligt för anställda att anonymt rapportera oro angående beteenden som strider mot kon- cernens värderingar.

Med Midsonas arbete för att motverka korruption och oegentligheter stöttar vi ett av de globala målen för hållbar utveckling.

Miljöpåverkan och klimat

Midsona arbetar för att mildra koncernens negativa mil- jöpåverkan och övergången till ett miljömässigt hållbart samhälle. Koncernen följer etablerade rutiner för produk- tutveckling, produktion och transport. Klimatpåverkan är ett primärt fokus av flera anledningar, såsom de konstate- rade globala klimatutmaningarna och utfallet i Midsonas väsentlighetsbedömning, vilken har utgått ifrån CDP-, SBTi- och TCFD:s riktlinjer och ramverk vid utvärdering av klimatområdet. Därefter bedöms andra naturrelaterade områden, såsom biologisk mångfald och förorening av marken, där TNFD:s riktlinjer har använts som vägled- ning för bedömning.

Koncernen utvecklar ständigt Midsonas arbete på dessa områden genom regelbundna bedömningar av koncernens påverkan, risker och möjligheter med utgångspunkt i erkän- da internationella ramverk. För att få veta mer om hur Mid- sona styr och bedriver koncernens klimatarbete, läs i CDP-rapport via följande länk: https://www.midsona.com/sus- tainability#documents

Förutom tillämpning av TCFD, SBTi och CDP-rekommen- dationer för natur- och klimatrelaterade åtgärder, regleras Midsonas miljöarbete av policydokumenten Uppförandekod (Code of Conduct), Uppförandekod för leverantörer, Självut - värdering för leverantörer, Hållbarhetspolicy, Resepolicy, In- struktioner för val av hållbara råvaror, Kemiska kontroller och Midsonas varumärkens innovationsmallar.

Midsona eftersträvar att arbeta i linje med de senaste veten- skapliga rekommendationerna och bidrar till de globala må- len för hållbar utveckling via koncernens miljö- och klimatar- bete. Med Midsonas arbete för miljö och klimat stöttar vi följande globala mål för håll- bar utveckling:

• HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA
• HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION
• BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA

Intressentdialog, väsentlighetsanalys och CSRD

Intressenternas engagemang är centralt i Midsonas håll- barhetsstrategi, med en kommunikationsplan som säker- ställer kontinuerlig dialog och informationsutbyte. Vä- sentliga hållbarhetsfrågor identifieras genom intressent- dialoger, med hänsyn till ekonomiska, sociala och miljö- mässiga effekter.

---

Basår 2022	Minskade utsläpp enligt Science Based Targets, 1,5 °C ambition, från basåret 2022	Mål 2045 Netto-noll utsläpp	Mål 2030	Utfall 2024
	–42%	–12% utsläpp enligt Scope 1, 2 och 3*
			Mål 2028	Utfall 2024
	70%	11,2% av Midsonas leverantörer ** ska vara linjerade med SBT
		Mål 2030	Utfall 2024
	–30,3%	–11% utsläpp från FLAG
		Mål 2025
	Ingen avskogning ***

---

År	Minskade utsläpp enligt Science Based Targets, 1,5 °C ambition	Netto-noll utsläpp (Mål 2045)	Mål 2030 utfall	Mål 2028 utfall	Mål 2030 utfall	Mål 2025
Basår	2022
Minskade utsläpp	–42%
Scope 1, 2 och 3*	–12%
Leverantörer SBT**			70%	11,2%
FLAG			–30,3%		–11%
Ingen avskogning***						Nuvarande

Förberedelser för CSRD

För att förbereda koncernen på CSRD, med obligatorisk rapportering enligt ESRS, har Midsona påbörjat förflyttningen mot de nya rapporteringsstandarderna, för att vara redo när direktivet träder i kraft i svensk lagstiftning. Detta arbete innefattar att genomföra en dubbel väsentlighetsanalys i linje med det förfarande som beskrivs i ESRS, vilket genomfördes 2023 och kommer uppdateras 2025. Utifrån koncernens väsentliga ämnen har Midsona under 2024 arbetat vidare med GAP-analysen mellan befintliga data och rapporteringskravet i ESRS samt börjat samla in data på nya datapunkter. Arbetet innefattar även att se över gap i policies, mål och åtgärdsplaner i förhållande till de områden som identifierats som väsentliga. Samtidigt övervakar Midsona EU-taxonomins krav på livsmedelsindustrin och anpassas därefter.

I avvaktan på CSRD rapporterar Midsona i enlighet med GRI Standards. Koncernens mest väsentliga hållbarhetsfrågor, baserat på GRI:s ramverk för väsentlighetsanalys, kopplat till Midsonas möjlighet att påverka risker och möjligheter inkluderar (i fallande ordning):

• Klimatförändring
• Energi
• Transport
• Avfallshantering i verksamheten, matsvinn samt hantering av förpackningar
• Social- (mänskliga rättigheter) och miljöpåverkan i värdekedjan (leverantör och leveranskedja).
• Biologisk mångfald och produktion av råvaror
• Produkt- och livsmedelssäkerhet
• Vattenanvändning

Midsona arbetar aktivt med dessa frågor för att adressera koncernens påverkan och risker, samtidigt som Midsona strävar efter att stödja de globala målen för hållbar utveckling. Framtida uppdateringar av koncernens hållbarhetsramverk kommer att följa CSRD:s riktlinjer och baseras på koncernens dubbla väsentlighetsanalys.

Midsona har uppdaterat koncernens intressentlista genom att anpassa den till kraven i CSRD. I avsnittet om hållbarhetsdata presenteras utförligt hur Midsona skapar värde för koncernens primära intressenter.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Grundens i Midsonas affär är att svara på starka konsumenttrender inom hälsa och välbefinnande. Dessa två områden går väl i linje med konsumenternas önskan att välja mer hållbara alternativ, där allt fler undviker animaliska produkter, onödiga tillsatser och bristande näringsinnehåll. Midsonas fokus på växtbaserade och ekologiska produkter gynnas av dessa trender, och koncernens passion ligger i att påverka och bidra till fler hälsosamma och hållbara alternativ i vardagen. Vidare bygger strategin på en stark tillväxt med starka varumärken inom prioriterade kategorier.

Hållbara Varumärken

Midsonas arbete med hållbara varumärken bidrar till åtta av de globala målen för hållbar utveckling.

• GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
• RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA
• ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT
• HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION
• BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Växtbaserade och vegetariska livsmedel

Midsonas målsättning

Efterfrågan på växtbaserade livsmedelsalternativ har ökat stadigt de senaste åren. Segmentet förväntas fortsätta att växa, vilket skapar marknadsfördelar för Midsona. Koncernen utvecklar nya produkter som möter konsumenternas och kundernas behov. Midsona vill erbjuda produkter med lågt klimatavtryck, där hållbarhetsaspekter finns med från gröda till färdig produkt. Koncernen arbetar mot målet att alla produkter från egna varumärken ska vara växtbaserade¹ eller vegetariska² till år 2030.

Hur Midsona ska nå målet

• Kartlägga sortiment och fastställa mätpunkter i förhållande till krav som ställs på växtbaserade och vegetariska produkter.
• Kartlägga marknadsmöjligheter och deras ekonomiska betydelse samt besluta om affärsmässiga åtgärder för att främja växtbaserat.
• Kartlägga potentiella nyförvärv för att säkerställa att de är i linje med målsättningen.
• Investera i teknologi och kapacitet för egen produktion av växtbaserade livsmedel.
• Samarbeta med leverantörer och tredjepartstillverkare för växtbaserade alternativ.
• Arbeta med innovation och produktdesign som även främjar växtbaserade produkter.

Här är Midsona idag

• År 2024 var andelen växtbaserade eller vegetariska produkter för egna varumärken totalt 99 procent (98) av sortimentet.
• År 2024 var andelen växtbaserade produkter för egna varumärken totalt 92 procent (88) i sortimentet.
• År 2024 var andelen växtbaserade eller vegetariska produkter för prioriterade egna varumärken totalt 99 procent (99).
• År 2024 var andelen växtbaserade produkter för prioriterade egna varumärken totalt 93 procent (92).
• Se mer om Scope 3, utsläpp av växthusgaser i tCO₂e för inköpta varor och tjänster i appendix.

Framsteg under 2024

• Flera nya växtbaserade innovationer lanserades under året, däribland Veggie Kebab under varumärket Davert och nya växtbaserad burgare från koncernens egen produktionsanläggning i Spanien.
• Tillverkningen av växtbaserade köttalternativ i Midsonas spanska fabrik har ökat med över 10 procent till cirka 1800 ton. På fabriken utvecklar och tillverkar Midsona tredje generationens växtbaserade alternativ med låga koldioxidutsläpp, inklusive kyckling-, fisk- och köttliknande produkter. Uppskattningsvis kunde 15 000 ton CO₂e-utsläpp per funktionell enhet undvikas under rapporteringsåret jämfört med referensprodukter. Beräkningen görs med hjälp av en attributionsuppskattningsmetod, som beskrivs närmre i Midsonas CDP-rapport för 2023.
• Varumärket Davert sponsrade det nationella olympiska roddlaget 'Deutschland Achter' under OS som en del i ett långsiktigt samarbete för att stärka växtbaserade alternativ.
• Samarbeten med influerare på sociala medier på flera marknader, såsom Tyskland, Norge och Sverige.
• Flertal kommunikationskampanjer pågick under året, både i egna sociala mediekanaler samt genom kommunikationsmaterial som delades med press på den tyska marknaden i samband med Daverts 40-årsfirande.

GRI 305-3 Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 75.

¹ Växtbaserad: En produkt där inget härrör från något djur (utesluter t.ex. kött, ägg, mejeriprodukter, honung). Notera: Utan att räkna källan till tillsatser.

² Vegetarisk: Produkten får innehålla ägg och mejeriprodukter, men inte produkter från döda djur (fjäderfä, fisk, skaldjur, kött, t.ex. fiskolja, gelatin, kollagen). Notera: Utan att räkna källan till tillsatser.

HÅLLBARA VARUMÄRKEN 41

Mål 2030

100% växtbaserat eller vegetariskt sortiment

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Ekologiska och övriga certifieringar

Midsonas målsättning

FN:s hållbarhetsmål 14 och 15, FN:s konvention om biologisk mångfald med tillhörande Global Biodiverity Framework (GBF)¹ samt EU:s Biodiversity Strategy² pekar på vikten av att bevara biologisk mångfald. Aldrig tidigare har det varit så viktigt att arbeta för att bevara jordens ekosystem och den artrikedom som är en förutsättning för liv på planeten.

Midsona strävar efter att öka försäljningen av växtbaserade livsmedel samt erbjuda ett brett sortiment med produkter som på olika sätt minskar den negativa påverkan på miljön och biologisk mångfald. Samtidigt ska produkterna och produktionen ha en positiv effekt på människor, inklusive mänskliga rättigheter. En nyckelfaktor i arbetet är att ha effektiva kontrollsystem i värdekedjan och skapa transparens som möjliggör hållbara inköp av råvaror.

Midsona strävar efter att producera eller köpa in volymer som, så långt som möjligt, kommer från leverantörer som är certifierade som EU-ekologiska. Leverantörerna ska tillämpa ekologiska jordbruksmetoder, producera och marknadsföra ekologiska produkter (EU 2018/848), samt tillämpa andra produktcertifieringar med positiv miljömässig eller social påverkan, exempelvis KRAV, Vegan, ECOCERT, Friends of the Sea, Fairtrade och Demeter. Koncernen tillhör de största leverantörerna av ekologiska livsmedel i Norden. Midsona hjälper människor leva ett hälsosammare liv med ekologiska varumärken och växtbaserade produkter av hög kvalitet. Du kan läsa mer om hur Midsona arbetar med certifierade råvaror i kapitlet ”Ansvarsfulla inköp” på sidan 50.

Hur Midsona ska nå målet

• Kartlägga och mäta sortimentet utifrån
  koncernens produkt- och råvarucertifieringar.
• Kartlägga tillgänglighet av certifierade produkter och råvaror på marknaden och den finansiella betydelsen av inköp av högklassificerade certifierade råvaror.
• Besluta om affärsmässiga åtgärder för att främja ekologiska och andra certifierade produkter.
• Öka kapacitet och produktion av ekologiska eller andra tredjepartscertifierade råvaror inom koncernen.
• Samarbeta med tredjepartstillverkare för ökad råvaru- och produktcertifiering.
• Investera i innovationer för att säkra tillväxt och utökad produktportfölj av produkter med miljömässiga eller sociala certifieringar.

Här är Midsona idag

• Midsonas försäljning av ekologiska produkter står idag för 54 procent (52) av koncernens totala försäljning. Av detta består 4 procent av koncernens ekologiska skönhetsvarumärke Urtekram Beauty, som är certifierat enligt ECOCERT Cosmos och Vegan Societys Trademark.

Framsteg under 2024

• Fortsatt fokus på att stärka positionen för ekologiska och växtbaserade livsmedel i länder där koncernen är verksam.
• Utökad närvaro i dagligvaruhandeln i Frankrike och Spanien för att nå en bredare publik med ekologiska, växtbaserade livsmedel.
• Stärkt fokus på butikskonceptet "Kungsprogrammet" i Sverige, med syfte att lyfta fram ekologisk mat genom butiksevent och demonstrationer. I programmet arbetar man också med nudging, kommunikation och synlighet för att inspirera och engagera kunder.
• Användandet av ris från Midsonas risprojekt i Kambodja har utökats till att nu användas i produkter från både Davert och Urtekram.

¹ FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD)

² EU:s Biodiversity Strategy for 2030# HÅLLBARA VARUMÄRKEN 43

Hållbara förpackningar

Midsonas målsättning

Förpackningar spelar en viktig roll för Midsonas möjlighet att minska koncernens miljöpåverkan. Midsonas övergripande målsättning är att följa befintliga krav på återvinningsbarhet utan att offra produkters hållbarhet. Kraven på cirkulära alternativ ökar bland konsumenter, kunder och beslutsfattare. Så sent som i december 2024 godkändes Packaging and Packaging Waste regulation (PPWR) inom EU med tydliga mål kopplat till cirkulära förpackningar för att minska dess miljöpåverkan och tydliggöra kraven på cirkulära alternativ. Midsonas klimatomställningsplan för att nå 1,5-gradersmålet kräver också ökad cirkularitet för allt förpackningsmaterial. Det betyder på sikt 100 procent återvinningsbara förpackningar och förpackningar tillverkade av 100 procent återvunnet material, oavsett materialtyp. Midsonas förpackningsstrategi är ett viktigt sätt att möta alla dessa krav.

Koncernen strävar efter att:
* Säkerställa att utsläpp av växthusgaser från förpackningar minskas så mycket som möjligt
* Öka användningen av återvunnet och återvinningsbart material i koncernens förpackningar
* Välja FSC-certifierade pappersråvaror eller liknande för att säkerställa ett hållbart skogsbruk
* Minska förpackningars materialförbrukning
* Tillämpa märkning med instruktioner för återvinning
* Följa utvecklingen av framtida krav på hållbarhetsmärkning, klimatavtryck och utsläppsredovisning

Midsona följer alltid krav för återvinning i marknaderna där koncernen verkar, med ambitionen att ligga i framkant. Med koncernens innovationer och produktsortimentsprocesser har Midsona möjlighet att skapa en större efterfrågan på återvunnet förpackningsmaterial och samtidigt främja ökade nivåer av sortering och insamling av avfall som i sin tur kan återanvändas. Innovationstakten för nya förpackningsalternativ är hög, och genom tydliga målsättningar, styrning och rapportering säkerställs att hanteringen av förpackningsrelaterade frågor integreras i den dagliga verksamheten.

• År 2024 var andelen återvunnet inköpt förpackningsmaterial för Midsonas egen produktion 49 procent (61). Minskningen beror på förbättrad datakvalitet, där återvunnet förpackningsmaterial särskiljs från FSC-certifierade förpackningar och förpackningar av bioplast. Om samma metod som tidigare år appliceras hade andel återvunnet uppgått till 61 procent.
• År 2024 var andelen inköpta plastförpackningar i återvunnet material 13 procent (13) för Midsonas egen produktion. Resultatet är oförändrat, vilket beror på förbättrad datakvalitet, där återvunnet plastförpackningsmaterial särskiljs från bioplast. Om samma metod som tidigare år appliceras hade andel återvunnet uppgått till 16 procent.
• År 2024 var andelen produktförpackningar med återvinningsinstruktioner 51 procent (42).

Här är Midsona idag

Framsteg under 2024

• Ett stort arbete för att säkerställa likvärdigt dataunderlag för förpackningar inom hela koncernen påbörjades under 2024, vilket har bidragit till förbättrad datakvalitet och underlag för att effektivare kunna driva arbetet mot Midsonas förpackningsmål.
• Insamling av mer detaljerad förpackningsinformation, framförallt kopplat till färdigvaror, har påbörjats under året för att kunna möta de krav på återvinningsbarhet som PPWR medför.
• I början av året genomfördes skiftet från konservburk till vätskekartong på Kung Markatta-produkterna kokosmjölk och kokosgrädde. Under året har arbetet med att förbereda skiftet för flera produkter till vätskekartong fortlöpt. Under 2025 förväntas bland annat flertal tomatprodukter under varumärkena Kung Markatta och Helios relanseras i vätskekartong. Vätskekartonger från Tetra Pak består till största delen av papper. Kartongens plastfilm är tillverkad av växtbaserad plast och har lägre miljöpåverkan än fossil plast. Förpackningsbytet ger en betydande inverkan på utsläppen av växthusgaser. Vätskekartongen har ungefär 80 procent lägre utsläpp av CO2e per förpackning jämfört med en konservburk.
• Optimering av sekundärförpackningar (tråg) i Tyskland förväntas leda till minskad materialåtgång, ökad lagringskapacitet och förbättrad transporteffektivitet.

GRI 305-3
GRI 304-2
GRI 301-2
Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 76-79.
1 https://www.tetrapak.com/sv-se/solutions/packaging/packaging-material

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
HÅLLBARA VARUMÄRKEN 44

Återvinningsbara förpackningar i plast

Midsonas målsättning

Midsona är anslutna till Plastinitiativet i Sverige. Anslutna företag har det gemensamma målet om 100 procent återvinningsbara plastförpackningar på egna varumärken. För Midsona omfattar målet hela koncernen. Koncernen lägger stort fokus på återvinningsbara plastmaterial, plastens färgning och tryck för att främja återvinningsprocessen. Genom att använda återvinningsbara förpackningar kan utsläpp av växthusgaser under slutbehandling av sålda produkter minskas. Med godkännandet av PPWR har Midsona samtidigt påbörjat arbetet med att förstå påverkan på de nationella återvinningsriktlinjer som redan finns. Då ytterligare designguidning är förväntad inom de kommande åren är det av stor vikt att Midsona tar långsiktiga beslut vid förpackningsförändringar för att nå i mål.

Mål 2025

100% återvinningsbara plastförpackningar

• Kartlägga mätpunkter för förpackningar i förhållande till återvinningskrav, och en översikt över kostnader för att kunna planera kommande investeringar vid förpackningsförändringar på kort, medellång och lång sikt. (läs mer i appendix på sidan 82-83).
• Uppdatera teknologi samt kapacitetsökning för koncernens produktion med återvinningsbara förpackningslösningar.
• Samarbeta med tredjepartstillverkare för att hitta återvinningsbara förpackningslösningar.
• Kartlägga potentiella nyförvärv för att säkerställa att de är i linje med Midsonas mål för återvinningsbara förpackningar.

• Investera i innovation och produktdesign för att nå målet.

• År 2024 var andelen återvinningsbart förpackningsmaterial totalt 55 procent (55), vilket inkluderar materialen plats, papper, glas, metall, aluminium och trä.

• År 2024 var andelen återvinningsbart förpackningsmaterial i plast totalt 50 procent (46).
• Andelen återvinningsbart förpackningsmaterial i plast i Division Nordics var totalt 51 procent (47).
• År 2024 var andelen återvinningsbart förpackningsmaterial i plast i Division North Europe totalt 60 procent (60).
• Andelen återvinningsbart förpackningsmaterial i plast i Division South Europe var totalt 30 procent (30).
• År 2024 minskade totala utsläpp för slutbehandling av sålda produkter med 25 procent, från basår 2022. Se även utsläpp av växthusgaser i tCO2e för slutbehandling av sålda produkter, som inkluderar utsläpp från förpackningar i slutledet, i appendix.

Hur Midsona ska nå målet

Här är Midsona idag

Framsteg under 2024

• På Midsonas fabriker i Danmark fortsatte projektet med att öka återvinningsgraden för egenproducerade enheter. Under året slutfördes skiftet till monoplast för samtliga plastförpackningar i Tilst. I Mariager skiftades ytterligare 50 artiklar till monoplast under 2024. Då Midsona i dagsläget utgår från riktlinjer från Svensk plaståtervinning för klassificering av återvinningsgrad i Norden, ökar inte nödvändigtvis andelen återvinningsbara plastförpackningar vid övergång till monoplast. Detta då flera faktorer bedöms, såsom adhesiv och barriärer, vilket används för produktsäkerhet och dess hållbarhet. Midsona följer utvecklingen på området då det sker konstanta förändringar.
• Samtliga av varumärkets Friggs majs- och riskakor (bortsett från snackförpackningar) övergick till förpackningar i monoplast under 2024 vilket förbättrar återvinningsbarheten jämfört med tidigare. Även för dessa förpackningar gör adhesiven att de i nuläget inte klassas som återvinningsbara enligt Svensk plaståtervinning. För Friggs kakor i snackförpackning arbetar Midsona fortsatt med att hitta en återvinningsbar lösning.
• Nya flaskor för märket Urtekram Beauty lanserades, vilka består av återvunnen plast som också är återvinningsbar, för att förbättra cirkulariteten.

GRI 304-2
Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 76.
1 https://www.unep.org/resources/kunming-montreal-global-biodiversity-framework
2 https://environment.ec.europa.eu/strategy/biodiversity-strategy-2030_en
3 Bioland är den ledande föreningen för ekologiskt jordbruk i Tyskland. Cirka 8 700 bönder, trädgårdsmästare, biodlare och vinodlare producerar enligt Biolands standarder. Dessutom är mer än 1 400 förädlare som bagerier, mejerier, slaktare, restauranger och handlare Bioland-partners. De fungerar som en gemenskap med gemensamma värderingar till gagn för mänskligheten och miljön.

▶ Fortsatt samarbete mellan utvalda aktörer i handeln för att stärka positionen för ekologiska produkter i butik, där Midsona 2023 inledde samarbete med Hemköp i Sverige och påbörjade samarbete med andra aktörer under 2024.
▶ De ekologiska varumärkena Kung Markatta och Urtekram var fortsatt partner till priset ”Årets EKO-insats” på den svenska detaljhandelsgalan.
▶ Fortsatt ökning av finska nyckelflaggssymbolen (lokalt producerade produkter) med cirka 60 produkter under sex varumärken (Makrobios, Bertil’s, Omega 7, Membrasin, Karpalact, Elivo).
▶ Ytterligare två Bioland-certifierade spannmålsprodukter lanserades i Tyskland.
▶ Ökad digital närvaro för Urtekram Beauty för att stärka den veganska och ekologiska skönhetsmarknaden.
▶ Midsona var med och delade ut priset "Årets raket 2024" på Nordic Organic Food Fair (NOFF) för att uppmärksamma den svenska kommun som gjort störst ökning i andel ekologiska inköp.
▶ 100 procent ekologiska produkter från Midsonas tillverkning i Spanien, Frankrike och Tyskland.
GRI 304-2 Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 76.# MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

HÅLLBARA VARUMÄRKEN 45

• Över 95 procent av plastfilmen i den tyska produktionen byttes ut till monoplast eller annan alternativ lösning för att öka återvinningsbarheten på förpackningarna.
• Förpackningarna för Swebars övergick till monomaterial istället för tidigare PET/OPP- kombination, vilket förbättrar återvinningsbarheten. Samma lösning har börjat testas på Gainomax bars som förväntas skiftas under 2025.
• Projektet i Division North Europe för att byta ut alla etiketter från papper till polypropylen (PP) på plastförpackningar fortlöpte med målet att förbättra återvinningsbarheten till högsta nivå.
• Projektet för övergången till återvinningsbar plast på färdigvaror fortsatte, där en viktig aspekt har gällt fördjupad kartläggning av befintliga förpackningar och dess komponenter för att kunna bedriva förbättringsarbete.

GRI 306-1 GRI 306-4 GRI 305-3 GRI 306-2 GRI 301-1

Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 78–79.
1 https://www.dlf.se/branschinitiativ/plastinitiativet-2025

HÄLSOSAM OCH HÅLLBAR ARBETSMILJÖ 45

Midsona är sedan 2011 anslutna till FN:s Global Compact i syfte att utveckla koncernens sociala hållbarhetsprinciper och säkerställa god praxis. Midsona följer också OECD:s riktlinjer för Due Diligence-bedömningar för ansvarsfullt företagande hos multinationella bolag. Midsonas uppförande kod (Code of Conduct) grundar sig på FN:s Global Compact och OECD. I samband med implementeringen av Åpenhetsloven i Norge, har Midsona påbörjat arbetet med att vidareutveckla koncernens Due Diligence- processer med mer omfattande bedömning av faktiska och potentiella negativa sociala effekter. Midsonas bolag och verksamheter är baserade i EU samt styrs av EU:s regelverk, och tillsammans med koncernens befintliga rutiner baserade på Midsonas uppförandekod. Därmed anses risken för kränkningar av mänskliga rättigheter bland koncernens anställda som relativt låg och är inte ett prioriterat fokusområde. I stället är fokus främst på att vidareutveckla Due Diligence-processerna i arbetet med Midsonas komplexa värdekedja, där risken för kränkningar av mänskliga rättigheter anses större.

Läs mer om hur Midsona arbetar med Due Diligence i frågan om mänskliga rättigheter (HRDD) i avsnittet ”Hållbarhetsstyrning” på sidan 38, och hur koncernen hanterar detta i leverantörskedjan i avsnittet ”Ansvarsfulla inköp” på sidan 54, samt på Midsonas hemsida https://www.midsona.com/sustainability#focus-areas.

I linje med Midsonas uppdrag att hjälpa alla till ett hälsosammare liv, värdesätter koncernen den dynamiska miljö som skapas på en arbetsplats präglad av mångfald. Midsona har även en nolltolerans mot alla former av trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling. Detta skapar en arbetskultur där nya idéer, olika perspektiv och olika arbetssätt får blomstra. En säker arbetsplats är också av yttersta vikt. Därför arbetar koncernen aktivt med området Hälsa, Säkerhet och Arbetsmiljö (HSA). Midsonas arbete med att utveckla en hälsosam och hållbar arbetsmiljö stödjer sex av de globala målen för hållbar utveckling.

• GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
• GOD UTBILDNING FÖR ALLA
• JÄMSTÄLLDHET
• ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Hälsosam och hållbar arbetsmiljö

En hälsosam och hållbar arbetsmiljö är avgörande för ett hälsosamt liv. Midsona är ett bolag som värnar om människor och planeten, där mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor är en självklarhet. Det gäller hela Midsonas organisation, affärspartners och andra affärsrelationer som Midsona har i koncernens värdekedja. Att erbjuda en säker arbetsplats för alla anställda är också av största vikt. Därför strävar Midsona efter att skapa en sund, hållbar, trygg och jämlik arbetsplats som erbjuder balans mellan arbetsliv och privatliv.

Främja en säker och hälsosam arbetsplats

Midsonas målsättning

Midsona ska vara en säker och hälsosam arbetsplats utan arbetsskador. I kölvattnet av coronapandemin anpassade och förbättrade Midsona koncernens åtgärder för att erbjuda goda förutsättningar för medarbetare att delvis arbeta hemifrån. De senaste åren har koncernen haft ett stort fokus på att säkerställa säkra arbetsplatser och förebygga arbetsskador. Koncernen ska vara en arbetsgivare som främjar ett hälsosamt liv för alla medarbetare, oavsett om dem arbetar på kontoret eller hemifrån.

• Säkerställa att mätningar ska vara i enlighet med gällande praxis i fråga om arbetsskador och sjukdomar.
• Kartlägga, mäta och följa upp konkret data för att definiera, främja och följa upp Midsonas sunda arbetsplatser: arbetstid, övertid, flexibilitet på arbetsplatsen och möjlighet till hemmakontor.
• Etablera kommittéer för hälsa, miljö och säkerhet på alla anläggningar, med regelbundna möten och uppföljning av arbetsmiljön. Anläggningsspecifika rapporter om förebyggande åtgärder uppdateras kontinuerligt. Genomföra regelbunden relevant utbildning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
• Göra individuellt anpassade skyddskläder tillgängliga för alla medarbetare.
• Hålla löpande medarbetarundersökningar som underlag för att utveckla och säkerställa en god arbetsmiljö.
• Stötta hälsofrämjande åtgärder och uppmuntra fysisk aktivitet. Exempelvis genom samarbete med gym, användande av anläggningar som underlättar cykelpendling, främjande av gående möten (walk and talk).
• Utveckla utbudet av hälsosam mat och dryck för anställda.

Framsteg under 2024

• Under 2024 rapporterades 21 arbetsskador (35).
• 2024 var sjukfrånvaron 6,0 procent (5,6).
• Siffrorna för 2024 omfattar alla Midsonas faciliteter, inkluderat totalt 8 produktionsenheter. Minskningen av arbetsskador visar på en stark satsning inom Hälsa, säkerhet och miljö, särskilt i Division South Europe där antalet har minskat från 20 till 13 från föregående år.
• Under 2024 var Lost Time Injury Frequency Rate (LTIFR) 16,3 (23,2). LTIFR beräknar olyckor per 1 miljon arbetstimmar och är en god och vedertagen KPI inom arbetssäkerhet.

Hur Midsona ska nå målet

• Koncernen har arbetat med förbättring av data gällande arbetsskador genom att uppdatera definition av mätetalen för att säkerställa enhetlig metodik i hela verksamheten och genom införande av månadsrapportering.
• Omfattande arbete med HSA har pågått i samtliga divisioner. Detta innebär förbättrad spårning av arbetsskador, rutiner med regelbunden säkerhetsutbildning såsom första hjälpen, brandövningar, kemikaliehantering samt ett utvärderingsforum, där olyckor, incidenter och nästan-olyckor diskuteras och åtgärder identifieras. Konkreta exempel på åtgärder är installation av skärmar vid kvarnen i den tyska produktionen för att minska olycksrisken från passage i de relaterade trapporna samt anställning av en deltidsanställd med fokus på HSA.
• För att få ökad kontroll över övertidspraxis har förbättrade verktyg för tidrapportering införts på flera anläggningar. I både Tyskland och Spanien installerades system under 2023 där regelbundna uppföljningsrutiner implementerades under 2024.
• Förbättrade lokaler i flertal länder. Kontoret i Malmö genomgick en totalrenovering som innefattade modernisering av samtliga utrymmen. I den franska produktionsanläggningen renoverades ett nytt gemensamhetsutrymme avsett för lunch och andra samlingstillfällen.
• För att främja hälsa tillämpar Midsona olika åtgärder i flera länder för att förbättra fysisk aktivitet och mentalt välbefinnande bland koncernens anställda. Inom Division Nordics har man under året testat en digital pausapp med olika rörelser för att förebygga arbetskador relaterade till stillasittande datoarbete. I Sverige har man höjt friskvårdsbidraget för att ytterligare främja hälsobringande aktiviteter. Det har också förekommit olika löp-, promenad- och cykelutmaningar. I Tyskland upprepades cykelutmaningen från tidigare år där närmre 40 anställda deltog och i Danmark deltog flera lag från Midsona i DHL-stafetten.
• Regelbundna medarbetarundersökningar har rullats ut i Division Nordics med olika fokus, bland annat på hälsa, mentalt och fysiskt välbefinnande och arbetsmiljö, där alla team följer upp regelbundet på resultaten med olika fokus beroende på utfallen.

GRI 403-5 GRI 403-9 GRI 403-10 GRI 403-4 GRI 403-7 GRI 403-6 GRI 403-3 GRI 403-2

Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 80–81.

Hälsosam arbetsmiljö

Hälsosamma arbetsplatser som främjar friska medarbetare helt utan arbetsskador

HÄLSOSAM OCH HÅLLBAR ARBETSMILJÖ 47

Engagemang, utbildning och ledarskap 48

Midsonas målsättning

Engagerade och inspirerade medarbetare är nyckeln till att skapa en hälsosam arbetsmiljö, och för att nå Midsonas mål. Midsona vill utveckla en öppen, effektiv och prestationsinriktad bolagskultur med låga trösklar för interaktion. Inom koncernen ser Midsona värdet i att behålla och kontinuerligt utveckla medarbetarnas olika kompetenser. Koncernen uppmuntrar och stödjer personlig och professionell utveckling genom olika utbildningsinsatser. Samtidigt kan ingen organisation fungera utan pålitligt ledarskap, där Midsona eftersträvar att bygga en gynnsam och effektiv ledarskapskultur med tydlig styrning. Koncernens ledare ska vara en källa till inspiration och entusiasm i sina respektive team. Midsona vill skapa en stark och hållbar bolagskultur som genomsyras av koncernens gemensamma kärnvärden: Omtanke, Pålitlighet, Drivkraft och Stolthet. Detta är en långsiktig process, tänkt att generera positiva effekter i form av kreativitet, innovation, passion och motivation.

• Stolthet och passion: Inspirera till en känsla av stolthet och självförtroende bland anställda, att de är en viktig del av en global omställning för att säkerställa en hållbar framtid.# MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

HÄLSOSAM OCH HÅLLBAR ARBETSMILJÖ 49

Fortsätta utveckla Midsonas hållbarhetsagenda för att säkerställa att strategin är i linje med FN och de senaste vetenskapliga rönen, och dela kunskap med de anställda kontinuerligt. Dela framgångshistorier om Midsonas hållbarhetsarbete för att fostra och främja hållbarhet i den dagliga verksamheten.

• Pålitlighet: Upprätta en trovärdig övergångsplan för hållbarhet och tillgängliggöra den för anställda samt andra intressenter. Detta säkerställer transparens och försäkrar anställda och andra intressenter att Midsona anpassar sig till långsiktiga mål och att koncernens affärsmodell förblir relevant i en koldioxidfri ekonomi. Läs mer om övergångsplanen i avsnittet om ”Hållbarhetsstyrning” på sidan 36 eller på https://www.midsona.com/sustainability#focus-areas
• Framsteg: Tillhandahålla konkreta och dokumenterade resultat som rapporteras regelbundet baserat på verifierade kvalitetsdata. Detta för att intressenter ska kunna följa framstegen och känna förtroende för Midsona. Att rapportera tredjepartsverifierad klimatdata är ett viktigt steg för att både klargöra och hantera koncernens klimatpåverkan. Det säkerställer också datans korrekthet och stärker varumärkets trovärdighet. Oberoende verifiering av miljödata kan ge upphov till i kostnadsbesparingar och en konkurrensfördel för koncernen.
• Drivkraft: Säkerställa bra implementering och resultatstyrning av Midsonas hållbarhetsagenda och mål med tydligt ledarskap och styrningsprinciper, vilka reglerar ansvarsområden, arbetsuppgifter och skyldigheter.
• Utbildning: Utveckla ledarskapsförmågor och medarbetarnas kompetens med interna föreläsningar, kurser, seminarier och webbseminarier samt samarbeta med studenter och akademi.
• Omtanke: Genomföra regelbundna medarbetarenkäter. Midsonas system består av en rad undersökningar med olika syften, som exempelvis att fastställa medarbetarnas nöjdhet eller utvärdera mentalt välmående. Midsona förser dessutom anställda med ett visselblåsarsystem där anställda kan anonymt dela idéer, feedback och klagomål.

Med Midsonas hållbarhetsutmärkelser, både från CDP och Hållbara Bolag 2024, får koncernen återigen bekräftat att strategi och ledarskap inom hållbarhetsarbetet ligger i linje med bästa praxis baserat på FN:s globala mål och globala standarder. Midsona fortsätter ligga i framkant.

Under 2024 var andel heltidsanställda som har fått regelbundna prestations- och karriärutvecklingssamtal 97 procent (92).

Alla anställda ges möjligheter att lära sig och förbättra sina engelskkunskaper.

Hur Midsona ska nå målet

Här är Midsona idag

Framsteg under 2024

• I samtliga divisioner hölls under året olika forum och utbildningar för att ytterligare stärka ledarskapet, samarbetet och företagskulturen genom Midsonas värderingar. Dessa forum innefattade både ledare på olika nivåer samt medarbetare. Det genomfördes också ytterligare hållbarhetsutbildningar för att säkerställa och möjliggöra integration av hållbarhetsaspekter i verksamheten, både strategiskt och operativt.
• Regelbundna medarbetarundersökningar har rullats ut i Division Nordics med olika fokus, bland annat på ledarskap, där alla team följer upp på resultaten beroende på utfall.
• Som en del i förberedelserna för CSRD-rapportering genomförde Midsona en GAP-analys av befintliga mål, policys och data i förhållande till utfallet av den dubbel väsentlighetsanalysen. Detta har gett en god förståelse för vilka områden som framöver bör ligga till grund för Midsonas hållbarhetsfokus, vilket kommer att presenteras i ett uppdaterat ramverk under 2025.
• Midsona erhöll högsta betyget, A, av det globala miljöinitiativet CDP. Genom detta rankades Midsona som ett av de 400 bästa noterade bolagen i världen när det kommer till klimatförändringsstrategi och ledarskap, av totalt cirka 21 000 deltagande bolag. Det är ett fint kvitto på Midsonas ledarskap kopplat till klimatförändringsstrategi. Vidare utsågs Midsona till ett av börsens mest hållbara bolag inom kategorin dagligvaror i den årliga svenska rankingen Hållbara Bolag 2024, gjord av Lunds universitet i samarbete med Dagens Industri och Aktuell Hållbarhet. Midsona placerade sig även på en femteplats, där totalt 130 svenska börsbolags hållbarhetsarbeten har utvärderats.

GRI 404-1 GRI 404-3 GRI 403-6 GRI 404-2 GRI 403-4

Bolagskultur med mångfald, inkludering och jämställdhet

Midsonas målsättning

Midsona strävar efter att skapa en jämlik och inkluderande arbetsmiljö präglad av mångfald. Koncernen önskar en balanserad könsfördelning på alla nivåer i koncernen med lika villkor och möjligheter för alla medarbetare. Trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling ska aldrig accepteras. Koncernen har en relativt jämn könsfördelning och arbetar aktivt för att bibehålla en ungefärlig 50/50 könsrepresentation i ledande positioner.

• Förbättra och säkerställa mätpunkter inom könsfördelning, inklusive kontraktstyp, grundlön och ersättning.
• Säkerställa mätningar kopplat till diskriminering.
• Bedömma enbart potential, kompetenser och utvecklingsmöjligheter hos både potentiella och nuvarande medarbetare vid rekrytering och befordran.
• Erbjuda arbetsvillkor som passar alla anställda, med flexibla arbetsdagar, möjlighet att arbeta hemifrån och möjlighet till deltidsarbete. Dessa utvidgas att även omfatta ledande befattningar.
• Vidta åtgärder för att förbättra könsrepresentation och driva på integration och inkludering.
• Forma en transparent kultur och uppmuntra interkulturell dialog.
• Främja teambuilding, samt formella och informella koncerngemensamma evenemang.
• Säkerställa transparent internkommunikation via intranätet som mäter interaktion och utvärderas regelbundet.

Här är Midsona idag

• En jämn könsfördelning bland ledande positioner omfattar koncernledning och koncernens ledarkretsar: 23/22 i antal, vilket innebär en 51/49 procents fördelning kvinnor/män.
• Könsfördelning i Midsonas styrelse: 2/5, vilket innebär en 29/71 procents fördelning kvinnor/män.
• Könsfördelning koncernledning: 4/5, vilket innebär en 44/56 procents fördelning kvinnor/män.
• Könsfördelning inom koncernen: 54 procent kvinnor, 46 procent män.
• Lön och ersättning för ledning och styrelse per kön: 41/59 procents fördelning kvinnor/män.
• Lön och ersättning för övriga anställda per kön: 56/44 procents fördelning kvinnor/män.
• Lön och ersättning för samtliga anställda per kön: 43/57 procents fördelning kvinnor/män.
• Under 2024 har 0 fall av diskriminering rapporterats, från 3 fall 2023. Midsona har nolltolerans mot diskriminering.
• Inga fall av korruption har rapporterats under 2024.
• Alla anställda har tillgång till Midsonas intranät.
• Löpande nyhetsbrev från alla avdelningar inklusive hållbarhetsavdelningen och VD-brev till samtliga anställda inom koncernen.

Hur Midsona ska nå målet

Framsteg under 2024

• Regelbundna medarbetarundersökningar har rullats ut i Division Nordics med olika fokus, bland annat på mångfald och jämlikhet, där alla team följer upp regelbundet på resultaten beroende på utfall.
• Ytterligare förbättring av datakvalitet tillsammans med finansavdelningen och HR genom förtydligande av definitioner, för att säkerställa harmoniserade mätningar av könsbalans och annan social data inom koncernen.

GRI 405-1 GRI 205-1 GRI 205-3 GRI 401-2 GRI 406-1 GRI 401-1

Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 81.

Mål 50/50 könsfördelning i ledande positioner

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 ANSVARSFULLA INKÖP 51

ANSVARSFULLA INKÖP

I samarbete med koncernens leverantörer arbetar Midsona med att se till att samtliga leverantörer lever upp till ställda krav och bedriver sin verksamhet på ett hållbart sätt. Genom riktat leverantörsengagemang och att nära, långsiktiga relationer byggda på ett ömsesidigt förtroende, använder Midsona ett internt system för att följa upp leverantörernas arbete. Representanter från koncernen får också möjlighet att genomföra återkommande leverantörskontroller, besök och samarbeten. Dessutom har Midsona nära samarbeten med tredjepartsaktörer och genomför olika certifieringar som ytterligare en garanti för de produkter och råvaror som köps in.

Midsona strävar alltid efter att utveckla koncernens leverantörskedja för att säkerställa att inköpta råvaror är ansvarsfullt producerade ur såväl ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Genom närhet till och engagemang i jordbruken skapas mervärde för Midsona, koncernens kunder, leverantörer och jordbrukare. Midsonas arbete med ansvarsfulla inköp bidrar till elva av de globala målen för hållbar utveckling.

INGEN FATTIGDOM INGEN HUNGER GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Ansvarsfulla inköp

För att kunna leverera säkra och ansvarsfullt producerade produkter måste Midsonas första steg vara att köpa ansvarsfullt producerade råvaror. Ansvarsfulla inköp är ett av de områdena där Midsona har allra störst inflytande när det kommer till hållbarhet, där koncernen eftersträvar att arbeta med hållbara leverantörer samt främja hälsosamma och säkra arbetsförhållanden med respekt för mänskliga rättigheter i hela leverantörskedjan.

Mänskliga rättigheter och sociala förhållanden i Midsonas värdekedjor

Midsonas målsättning

Mänskliga rättigheter har aldrig varit så relevant för hållbarhetsagendan som nu. Den 13 juni 2024 antog EU-parlamentet direktivet om obligatorisk Due Diligence på hållbarhetsområdet för företag (CSDDD) 1 . Syftet med direktivet är att främja hållbart och ansvarsfullt företagande genom att förankra mänskliga rättigheter och miljöhänsyn i företagens verksamhet och bolagsstyrning.# Ansvarfulla inköp

De nya reglerna kommer att säkerställa att företag adresserar negativa effekter av sina handlingar i företagens värdekedjor, inom och utanför Europa. Vissa länder har redan antagit lagar på detta område som är harmoniserade med FN:s och OECD:s vägledning om mänskliga rättigheter och ansvarsfullt agerande 2, 3, 4 . Midsona har identifierat koncernens omfattande och komplexa globala leveranskedjor som en potentiell risk för negativa effekter mot mänskliga rättigheter, sociala kriterier samt miljön. Livsmedelssystemen är fragmenterade och innefattar stora skillnader i socioekonomisk utveckling och levnadsvillkor. Midsona anser därför att åtgärder behövs för att förebygga och mildra risker i koncernens globala försörjningskedjor, och för att, i första hand, hantera de potentiellt negativa effekterna. Midsonas process för efterlevnad av OECD:s Human Rights Due Diligence (HRDD) 2 beskrivs nedan samt i avsnittet ”Hälsosam arbetsmiljö” på sidan 46 och i kapitlet ”Hållbarhetsstyrning” på sidan 38. För att ytterligare stärka koncernens arbete inom mänskliga rättigheter i värdekedjan anslöt sig Midsona till ETI Sverige 1 januari 2024. ETI är en medlemsorganisation för att driva etisk handel och förbättra arbetsvillkor i globala leveranskedjor.

Midsona eftersträvar att genomföra en Due Diligence-process med följande stödjande åtgärder:
▶ Förankra ansvarsområden hos styrelsen, högsta ledningen och resterande organisation, samt fastställ nödvändiga policyåtaganden för att koncernens riktlinjer och styrsystem ska vara anpassade till FN:s och OECD:s HRDD 2 .
▶ Tillsätta riskövervakare för leverantörskedjorna som regelbundet rapporterar identifierade risker till hållbarhetsstyrgruppen.
▶ Kartlägga kraven om Due Diligence-bedömningar. Detta för att enheterna ska få en överblick över förhållandena inom den egna verksamheten. De behöver också en överblick över alla sina leverantörskedjor och andra affärsrelationer.
▶ Upprätta en process för att identifiera och bedöma risker för de mänskliga rättigheterna och arbetsrättigheterna i linje med OECD:s HRDD och lokalt tillämpliga lagar. Riskklassificeringen ska baseras på externa, trovärdiga och allmänt vedertagna faktorer och globalt erkända index.
▶ Agera mot risker och genomföra en handlingsplan för riskhantering.
▶ Spåra och granska resultaten samt genomföra en årlig översyn av riskidentifierings- och ledningssystemet.
▶ Kommunicera resultat offentligt. Eftersom det föreligger en skyldighet att lämna information till dem som efterfrågar denna måste koncernen kunna ta emot skriftliga förfrågningar, fördela ansvaret för frågehanteringen samt svara på förfrågningar (i vissa länder inom kort tid).
▶ Samarbeta med leverantörer och andra partners för att säkerställa hantering.

Under 2024 har Midsona fortsatt resan för att säkerställa efterlevnad av Human Rights Due Diligence enligt OECD:s vägledning för Due Diligence för ansvarsfullt företagande 2, i de relevanta länder där regleringar, så som Åpenhetsloven i Norge, och motsvarande i Tyskland och Frankrike redan gäller. Midsona förbereder även detta på koncernnivå inför att Corporate Sustainability Due Diligence Directive 1 (CSDDD) börjar gälla. CSDDD kommer att fastställa skyldigheter för stora företag när det gäller faktiska och potentiella negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljön, med avseende till egen verksamhet, dotterbolag och det som utförs av affärspartners.
▶ Från och med juli 2022 uppfyller Midsona kraven enligt norska Åpenhetsloven. Följande information är tillgänglig på https://www.midsona.com/sustainability#documents

Ovan överensstämmer med OECD:s riktlinjer och styrsystem för bolag, som beskrivs på sidan 38.

Hur Midsona ska nå målet

Här är Midsona idag

Framsteg under 2024

▶ Stärkta interna processer och system för att arbeta mot efterlevnad av CSDDD och säkerställa aktsamhet i leverantörskedjan.
▶ Sedex 5 , en av världens största dataplattformar för tredjepartsgranskning av leveranskedjan, används för att förstå relevanta ämnen för arbetare i värdekedjan, både genom användning av dess riskindikatorer samt genom användning av deras revisionsformat SMETA.
▶ Påbörjat inkludering av sociala och miljömässiga standarder i kategorisering av råvaror i Midsonas ERP-system för att öka kontroll och styrning av inköp.
▶ Lansering av projekt i Tyskland som syftat till att uppnå spårbarhet från gårdsnivå för utvalda pilotförsörjningskedjor, för att övervaka och mäta hållbarhetsaspekter längs försörjningskedjorna. Digital transparens genom QR-kod på slutprodukt för konsumenter.
▶ Fortsatt säkerställt efterlevnad av Åpenhetsloven i Norge, mer info på Midsona.no. Läs mer på sidorna 36–39.

1 https://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2024/1760/oj/eng
2 OECD Due Diligence vägledning för ansvarsfullt företagande: https://mneguidelines.oecd.org/due-diligence-guidance-for-responsible-business-conduct.htm
3 OECD:s riktlinjer för multinationella bolag: https://mneguidelines.oecd.org/
4 https://ecfr.eu/article/law-and-global-order-eu-legislation-on-human-rights-due-diligence/
5 Sedex: The world’s largest data platform for supply chain assessment to store, analyse, share, and report on sustainability practices; https://www.sedex.com/

GRI 407-1 GRI 409-1 GRI 414-2 GRI 408-1 GRI 414-1

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 52 ANSVARSFULLA INKÖP

Hållbara råvaror

Midsonas målsättning

Biologisk mångfald och fungerande ekosystem är två av Midsonas mest väsentliga områden i värdekedjan, både för produkter och råvaror. Hållbara råvaror är avgörande för att erbjuda hållbara produkter. Samtidigt innebär råvaruförsörjningen alltid risker ur flera perspektiv. Aldrig tidigare under mänsklighetens historia har den biologiska mångfalden varit så hotad som idag 1 . Samtidigt har ansvarsfullt jordbruk, skogsbruk och fiske betydande potential att mildra dessa effekter. Detta är något som också tydliggjorts av EU genom Avskogningsförordningen, EUDR, som träder i kraft 30 December 2025. Syftet är att förhindra att produkter kopplade till avskogning och skogsförstörelse importeras eller säljs på EU:s inre marknad.

Genom att fokusera på växtbaserade och hållbara råvaror och produkter vill Midsona bidra till ett mer hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske. Midsona arbetar också med att utöka koncernens tredjepartscertifierade produkter, enligt beskrivning på sidan 76. Genom att välja certifierade råvaror främjas en ansvarsfull förvaltning av skog, mark och marina resurser. Detta bidrar i sin tur till att säkra framtidens tillgång till Midsonas högriskråvaror som är beroende av ett bra klimat och biologisk mångfald, såsom palmolja, fiskolja, ris, majs, soja, kakao och papper. Därför har koncernen redan år 2021 tagit ställning i samtliga områden:

Ekologiskt

Midsona eftersträvar produktion med minsta möjliga miljöpåverkan. För att stödja detta tillämpar koncernen strikta riktlinjer och principer enligt EU:s krav på ekologiskt jordbruk, produktion och marknadsföring av ekologiska produkter (EU 2018/848). Ekologiskt jordbruk är jordbruksmetoder som producerar mat med naturliga ämnen och processer. Med tanke på dess ansvarsfulla förbrukning av energi och naturresurser, bevarandet av biologisk mångfald, användningen av bördigare jordarter och bättre vattenkvalitet är dess miljöpåverkan ofta begränsad. EU:s förordningar om ekologiskt jordbruk sätter tydliga ramar för den ekologiska produktionen i hela EU.

Genetiskt modifierade organismer (GMO)

Midsonas produkter får inte innehålla råvaror från GMO. Koncernen accepterar inte produkter som är förtecknade i EU-kommissionens register över genetiskt modifierade organismer eller produkter som är märkta med texten ”Denna produkt innehåller genetiskt modifierade organismer”, (EU 1829/2003 och 1830/2003). De råvaror Midsona använder där det finns en risk för genetisk modifiering är soja, majs, raps och ris.

Mål 2025

100% egna varumärken fria från palmolja

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 ANSVARSFULLA INKÖP 53

Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO)

Det är av avgörande betydelse att skydda regnskogar samt dess urbefolkningar och åtgärder mot avskogning och utrotning av livsmiljöer måste vidtas. Midsona bör undvika palmolja eller, när inga alternativ finns tillgängliga, endast använda RSPO-certifierad palmolja. Senast 2025 ska samtliga av Midsonas egna varumärkesprodukter vara helt fria från palmolja.

Friends of the Sea (FOS) för fiskolja

Hållbara fiskemetoder och hållbarhetscertifieringar är nödvändiga för att säkerställa ett hållbart nyttjande av haven och marina resurser. Midsona ska säkerställa att fiskoljan i koncernens varor enbart kommer från hållbart fiske.

Forest Stewardship Council (FSC) för hållbar pappersråvara

Midsona ska bidra till ett miljövänligt och socialt ansvarsfullt nyttjande av skogen. Koncernen ska endast köpa FSC-certifierade pappersprodukter, alternativt PEFC-märkt.

Växtbaserad råvara och djurskydd

Växtbaserade produkter är ett viktigt steg för ett koldioxidsnålt samhälle. Djur ska behandlas väl och skyddas från onödigt lidande och sjukdomar. Midsona ska marknadsföra och tillgängliggöra växtbaserade produkter som ett ansvarsfullt alternativ till animaliska produkter och aldrig marknadsföra produkter som har testats på djur.

För att säkerställa hanteringen av riskråvaror har Midsona tidigare tagit fram en koncerninstruktion/råvaror policy: ”Midsonas anvisning om GMO, palmolja, fiskolja, pappersanvändning och djurvälfärd”. Den ingår i Midsonas hållbarhetspolicy och är en plan för att skydda biologisk mångfald inom fiske, skogsbruk och jordbruksproduktion längs värdekedjan. Den inkluderar följande åtgärder:
▶ Implementera riskanalys av värdekedjan med hjälp av riktlinjer och standarder för bästa praxis för risk- och möjlighetsbedömningar, så som TCFD, TNFD och Sedex.
▶ Implementera regelbunden riskanalys.# ANSVARSFULLA INKÖP

Identifiera råvarurisker och möjligheter inom riskområden som klimatförändringar, avskogning, vattenförsörjning, biologisk mångfald och djurskydd baserat både på koncernens påverkan och hur Midsons finansiella situation kan utvecklas i framtiden. Resultaten från 2023 års dubbla väsentlighetsanalys har inneburit att Midsona har påbörjat uppdateringen av koncernens råvarupolicy.

• Etablera systematiska, integrerade riskkontroller som en del av innovationsprocessen och kvalitetssäkringssystemet.
• Kartlägga och betygsätta riskfaktorer hos Midsons leverantörer genom självutvärdering (Supplier Self-Assessment – SSA) i Midsons leverantörsportal Kodiak.
• Se till att alla leverantörer undertecknar och följer Midsons uppförandekod för leverantörer (SCOC).
• Validera arbetet genom dokumentation eller plan för provanalys vid behov.
• Inkludera krav på FSC-märkt papper och förpackningsmaterial i Midsons upphandlingspolicy.
• Främja och tillgängliggöra växtbaserad mat som ett ansvarsfullt alternativ till animaliska produkter.

• Vara aktiv i relevanta nätverk och organisationer.

• År 2024 är 99,99 procent av koncernens sortimentet fritt från palmolja.

• 100 procent av inköpta råvaror är GMO-fria.
• 100 procent av inköpta fiskolja som råvara i koncernens egen produktion är FoS-certifierad.
• 100 procent ekologiskt certifierade och veganska råvaror för produktion av kosmetiska produkter (Urtekram Beauty).
• 90 procent av Midsons inköpta råvaror för all egen produktion är ekologiskt certifierade (88).

Hur Midsona ska nå målet

Här är Midsona idag

• Påbörjat inkludering av sociala och miljömässiga standarder i kategorisering av råvaror i Midsons ERP-system för ökad kontroll och styrning av inköp.
• Uppstart av tvärfunktionell projektgrupp som arbetar med att att säkerställa efterlevnad för produkter som omfattas av EUDR.
• Påbörjat uppdatering av Midsons råvarupolicy utifrån väsentlighetsanalysen av natur relevanta risker och möjligheter. Utfördes med utgångspunkt i TNFD som en del av koncernens dubbla väsentlighetsanalys.
• Lansering av projekt i Tyskland som syftat till att uppnå spårbarhet från gårdsnivå för utvalda pilotförsörjningskedjor.

GRI 308-2
GRI 305-3 (GHG scope 3)
GRI 304-2

Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 82–83.
1 https://www.un.org/en/observances/biological-diversity-day
2 https://agriculture.ec.europa.eu/farming/organic-farming/organics-glance_en

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 54 ANSVARSFULLA INKÖP

Kontroll av leverantörer och leverantörskedjan

Midsons målsättning

För Midsona är det viktigt att ha nära relationer med samtliga leverantörer. På så sätt kan koncernen säkerställa att Midsona arbetar med leverantörer som är hållbara eller som uppvisar en stark utvecklingspotential. På samma vis kan Midsona också säkra koncernens framtida tillgång på hållbara resurser och skyddet av miljön, den biologiska mångfalden och de mänskliga rättigheterna.

Midsons mål i detta avseende är att:
* 100 procent av Midsons leverantörer ska vara riskklassificerade enligt hållbara riktlinjer till 2025.
* 100 procent av leverantörerna ska ha signerat Midsons uppförandekod för leverantörer.

Genom lokala inköp och närhet till fabriker kan Midsona bibehålla god kontroll och transparens gällande produktion och leverantörskedjan. I konsumenternas tycke är en lokal produktion ofta förknippad med en hög och jämn kvalitet, och det finns en stadigt ökande konsumentefterfrågan på lokalt odlade produkter.

För att minska riskerna i försörjningskedjan köper Midsona också andelar av leverantörers råvaror direkt från ursprungslandet, vilket hjälper till att minska komplexiteten i leverantörskedjan samtidigt som kontrollen och transparensen ökar. Detta tillåter Midsona att bygga starka partnerskap och driva igenom jordbruksförändringar, både i fråga om arbetsförhållanden och i odling av olika produkter.

I den nordiska divisionen kontrollerar Midsona sina leverantörers faktiskt eller potentiellt negativa miljömässiga och sociala effekter i utvärderingssystemet Kodiak. Division North Europe och South Europe har etablerat manuella procedurer för kontroll av sina leverantörer.

För försörjningskedjan, som omfattar alla led från Midsons närmaste leverantörer ända ner till jord- och skogsbruk, har koncernen upprättat en riskbedömning med hjälp av Sedex’s riskindikatorer.

Koncernens arbete med den dubbla väsentlighetsanalysen, som också tagit i beaktande arbetet mot efterlevnad av CSDDD genom utökade riskbedömningar, omfattar hela värdekedjan. Analysen hanterar behovet av en mer omfattande bedömning av faktiska och potentiella negativa miljömässiga och sociala effekter i leverantörskedjan och åtgärderna som vidtagits. Detta inbegriper även negativa effekter på lokala samhällen, incidenter av tvångsarbete, barnarbete, leverantörer där rätten till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar kan vara i riskzonen såväl som bättre kontroll av den biologiska mångfalden.

Idag kontrolleras alla nya direktleverantörer med hjälp av sociala och miljömässiga kriterier. Koncernen har även påbörjat arbetat med att vidareutvecklat kontrollsystemen längst med leverantörskedjan, genom bland annat utökade riskanalyser och, i delar av koncernen, införande krav på tredjepartsgranskning av leverantörer vid förhöjd risk.

Mål 2025
100% riskklassificerade leverantörer enligt hållbara riktlinjer	MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 ANSVARSFULLA INKÖP  55

• Etablera strikta kontroller av direktleverantörer för faktiskt och potentiellt negativ miljö- eller social påverkan.

För att nå koncernens ambition tilllämpar Midsona ett leverantörsledningssystem som består av följande:

• En uppförandekod för leverantörer som hjälper Midsona att sätta högre standarder och säkerställa att koncernen arbetar med ansvarsfulla leverantörer.

• Ett system för bedömning av kvalitets- och hållbarhetsrisker som rangordnar och övervakar leverantörer utifrån uppfyllande av krav inom hållbarhet, certifiering, kvalitet och produktsäkerhet, geografisk risk enligt globalt kända och beprövade standarder (som t.ex. BSCI eller Sedex), finansiella, sociala och miljömässiga effekter, mänskliga rättigheter, affärsetik, antikorruption samt hälsa och säkerhet.

• På lång sikt implementera det gemensamma leverantörsutvärderingssystemet Kodiak i samtliga divisioner. På kort sikt accepterar Midsona att det också används andra metoder för utvärdering om de uppfyller koncernens gemensamma krav på leverantörer.

  • Där Kodiak inte används, omfattas detta av kraven enligt livsmedelssäkerhetscertifieringar som t.ex. IFS-certifiering.
  • I Tyskland omfattas detta av de processer som implementeras som en del av det omfattande We Care systemcertifieringen inom hållbarhetsstyrning.
  • I den nordiska divisionen har Kodiak implementerats för alla typer av leverantörer.

• Genomföra Due Diligence- och transparensprocesser med mer omfattande bedömning av faktiska och potentiella negativa miljömässiga och sociala effekter längs hela leverantörskedjan. Detta inbegriper även negativa effekter på lokala samhällen, incidenter av tvångsarbete, barnarbete, leverantörer där rätten till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar kan vara i riskzonen såväl som bättre kontroll av den biologiska mångfalden.

• Upprätta ett nätverk av strategiska leverantörer där man tillsammans arbetar långsiktigt för att stötta omställningen till en hållbar produktion.

• Stödja lokala leverantörer för att indirekt attrahera ytterligare investeringar till den lokala ekonomin, samt ökad kontroll, transparens och ett minskat transportbehov.

• 67 procent (53) av alla leverantörer var riskbedömda i Kodiak eller via andra metoder under 2024. Den fortsvarande låga andelen beror på att Division South Europe ännu inte har implementerat ett väletablerat system. Det minskar därmed Midsons övergripande måluppfyllelse då Division South Europe har cirka en tredjedel av Midsons totala antal leverantörer av direktmaterial. De leverantörer som ännu inte hanteras i ett väletablerat system bedöms i enlighet med lagstiftning och certifieringskrav i respektive land.

• 52 (52) procent av alla direktleverantörer har signerat uppförandekoden. Den fortfarande låga andelen beror på att Division South Europe ännu inte implementerat Midsons gemensamma SCOC, och kontrollerar detta med en egen metod tills vidare.

• 76 (18) leverantörsrevisioner utfördes av koncernen 2024, där Midsona har sett en stor ökning i Division North Europe som ett resultat av uppskjutna revisioner till följd av Covid.

• 48 (56) procent inköpta råvaror kommer från EU.

• 93 (93) procent inköpta färdiga produkter köps från leverantörer inom EU.

• 61 (65) procent inköpta råvaror från råvarans ursprungsland. Resterande köps via en tredjepartsleverantör.

Hur Midsona ska nå målet

Här är Midsona idag

• Av de nordiska direktleverantörerna är 95 procent riskklassificerade enligt hållbarhetsriktlinjer för faktisk eller potentiell negativ miljömässig el- ler social påverkan i Midsons leverantörsutvärderingssystem Kodiak.

• Under året kommer fortsatt fokus att ligga på att skicka ut självutvärderingar till nya leverantörer för Division Nordics, med särskilt fokus på förpacknings- och skönhetsleverantörer. Alla nya leverantörer är skyldiga att skriva under Midsons uppförandekod för leverantörer.

• Arbetet med egna hållbarhetsrevisioner i leverantörsledet i Division North Europe fortsatte. Hållbarhet och inköp genomförde fem partnerskapsmöten i ursprungsland med leverantörer, samt besökte två av projekten som drivs kopplade till ansvarfulla inköp.

• I enlighet med den fördjupade riskanalysen av leverantörskedjor, anpassad efter produkternas ursprung, leverantörsland och industri, och baserad på Sedex’s uppsättning av riskindikatorer samt koncernens uppförandekod, fortsatte utökning av tredjepartsgranskningar (t.ex.# ANSVARSFULLA INKÖP

Engagemang i leverantörskedjan

Midsonas målsättning

Midsona strävar efter att vara en långsiktig strategisk partner till koncernens leverantörer och en pålitlig aktör i att stödja hållbar samhälls- och miljöutveckling i koncer- nens leveranskedja samt i jordbrukssamhällena där Mid- sona verkar. Midsonas strategi är att engagera en så stor del av koncernens värdekedja som möjligt i att minimera påverkan och förbättra de miljömässiga och sociala förut- sättningarna. För att uppfylla målen i Parisavtalet kom- mer en bred uppsättning strategier att behövas för att minska utsläppen från köpta varor och tjänster, både från industri och energiutsläpp hos leverantörerna och från landbaserade utsläpp i slutskedet, det vill säga från jord- och skogsbruk (FLAG-utsläpp). Se mer om Midsonas Supp- lier Engagement och FLAG-mål under klimatmålen på si- dan 35. Midsonas ambition är att kombinera koncernens inköp av strategiska råvaror med främjande av klimat, biologisk mångfald, miljövänligt jordbruk och socialt engagemang. Detta ger också en förbättrad finansiell håll- barhet och därmed ett gemensamt mervärde.

• Analysera riskerna och mäta effekten av Midsonas leveranskedja på samhället och miljön.
• Upprätta vetenskapligt baserade mål för leveran- törs kedjan för så många av Midsonas leverantörer med betydande total andel utsläpp och värde som möjligt.
• Etablera vetenskapligt baserade mål inom områd- ena skogs-, mark- och jordbruk (FLAG SBTs) för betydande minskning av klimatutsläpp längs värdekedjan, enligt SBTi:s FLAG-vägledning och tillhörande landbaserat GHG-protokoll från 2023 1 .
• Samarbeta och ha nära dialog med strategiska leverantörer och bygga långsiktiga relationer baserat på bästa praxis inom miljömässiga och sociala principer.
• Bygga nätverk och involvera intressenter längs hela leveranskedjan.
• Skapa en hög grad av transparens och kommuni- cera koncernens ansträngningar längs leverantör- skedjan för att skapa värde för intressenter som investerare, kunder och konsumenter.
• Etablera nära samarbeten med kunder med samma målsättning.

Hur Midsona ska nå målet

Framsteg under 2024

• Som en del av Midsonas netto-noll-engagemang har koncernen fått de nya målen för leverantörsengagemang och FLAG godkända av SBTi. Läs mer i avsnittet "Effektiv resursanvändning" på sidan 62.
• Arbetet med leverantörsengagemang kopplat till målet att 70 procent av Midsonas leverantörer ska upprätta egna vetenskapligt baserade mål för minskade utsläpp har påbörjats, vilket ska bidra till att minska utsläppen från koncernens viktigaste kategori i Scope 3, inköpta varor och tjänster. Genom samarbete mellan hållbarhet och inköp rullades arbetet ut mot leverantörer via individuella möten med positivt resultat under året. Under 2025 planeras ett leverantörswebinarium för att nå fler leverantörer med det övergripande budskapet.
• Den ekologiska jordbruksskolan för bönder i Malawi, Organic Farmer Field School, är ett utvecklingsprojekt medgrundat av Division North Europe med syftet att öka kunskap och medvetenhet om hållbara jordbruksmetoder, avslutade första året framgångsrikt. Genom ett tiotal utbildningstillfällen med fokus på ekologiskt jordbruk har deltagare fått fördjupad kunskap kring hållbart jordbruk för att stärka deras egenmakt. Utöver detta har ett innovativt jordbrukssystem utvecklats baserat på miljövänliga odlingsmetoder för att stärka det lokala jordbruket. Systemet bidrar till att främja ekologiskt jordbruk och långsiktig livsmedelssäkerhet i regionen. Projektet har också lyckats uppmärksamma ekologiskt jordbruk hos regeringen, vilket skapat en viktig grund för ytterligare politiskt stöd och tilldelning av resurser. Projektet syftar till att möjliggöra inköp av jordnötter, ris och bönor från Malawi.
• Midsona har fortsatt koncernens engagemang i projekt Kotwa i Indien, ett samhällsprojekt för att minska miljö- och klimatpåverkan i risodling genom stöd till lokalbefolkningen. Flera framsteg har observerats under året, bland annat förbättrade biodynamiska odlingstekniker och implementering av ett program för sådd och sömnad för kvinnor. Projektet tilldelades dessutom internationella Fairtrade-priset Climate Hero för sitt koncept inom klimatvänlig risodling.
• Midsona har fortsatt koncernens engagemang i Ibis Rice Project i Kambodja för att skydda den biologiska mångfalden under risodling, ett viktigt projekt då det ligger i en officiell "High Conservation Area". Under 2025 planeras volymerna och portföljen att utökas.
• Midsona arbetar vidare med Celnat-fonden, som jobbar med odling av spannmål i Frankrike för att skydda den biologiska mångfalden, landsbygdslandskapet och jordbruksstrukturer, samt frön, grödor och vattenförsörjning för att minska klimatpåverkan. Läs mer om koncernens samhällsprojekt på Midsonas hemsida. Läs om hur Midsona donerar mat till olika organisationer för att undvika matsvinn i avsnittet Effektiv resursanvändning på sida 66.

1 Att minska utsläppen inom marksektorn är genomförbart genom minskad förändring i hur mark används, minskade jordbruksutsläpp och minskade utsläpp genom förändringar i efterfrågan. Dessutom kräver minskningar i marksektorn också att man tar hänsyn till bortfall av växthusgaser (förbättrande sänkor) eftersom skog och mark har potential att lagra kol. Växthusgaser kan förminskas genom att återställa naturliga ekosystem, förbättra skogsbruksmetoder och förbättra markens kolbindning. Bolag som sätter ambitiösa vetenskapsbaserade mål för FLAG utsläpp kan sända en stark signal om att höja ambitionsnivån inom den lokala, regionala och nationella politiken.
2 Skogs , mark och jordbrukssektorn (FLAG), även känd inom forskarvärlden som jordbruk, skog och annan markanvändning (AFOLU) – eller marksektorn (https://sciencebasedtargets.org/resources/files/FLAG Guidance Public Consultation.pdf); https://ghgprotocol.org/land-sector-and-removals-guidance

• 11,2 procent (7,2) av Midsonas leverantörer har satt vetenskapligt baserade utsläppsmål enligt SBTi.
• Midsonas FLAG-mål är godkända av SBTi. Kon- cernen är nu i startfasen av att sätta en FLAG-ba- serad omställningsplan som en del av Midsonas klimatomställningsplan.
• Ibis Rice Project i Kambodja: De två största divisionerna, Division Nordics och Division North Europe är en del av projektet.

Food Service och samhällsengagemang

Midsonas målsättning

Som ett delmål inom fokusområdena hälsa och växtbasera- de produkter, vill Midsona inspirera och göra det enklare för fler människor att äta växtbaserad och hälsosam mat. Genom koncernens satsning på Food Service har flera gi- vande samarbeten skapat goda förutsättningar för detta. Midsona Food Service levererar hållbara måltidslösningar, råvaror och växtbaserad receptinspiration till offentlig sek- tor, skolor och andra typer av verksamheter. Partnerskapen bidrar till hållbar förändring för miljö, hälsa och social påverkan. Till exempel har Midsona hjälpt skolor och elever att ta ytterligare kliv mot en mer hållbar matkultur. Genom att arbeta för hållbara skolkök vill Midsona vara ett stöd hela vägen, från att förstå inne- börden och odlingen av växtbaserad mat, klimatberäkning av recept och menyer, till att ge receptinspiration och hålla workshops om växtbaserad mat.

• Food Service i Division Nordics har inlett två långsiktiga projekt med fokus på baljväxter. Det ena syftar till att främja nordisk inhemsk odling och förädling. Det andra fokuserar på texturering av nordiskt odlade favaproteiner med syfte att minska klimatpåverkan för proteinkällor.
• I Sverige upprepades temaveckan ”Håll det håll- bart” för högstadie- och gymnasieelever. Genom filmer får eleverna lära sig ett mer hållbart för-hållningssätt till mat.
• Midsona stöttar flera priser som främjar en håll- bar matkultur. Midsona är bland annat partner till Ekomatsligan (EkomatCentrum), Årets Eko- kock i Danmark och Årets Klimatkock i Finland.
• Matdonationer till sociala initiativ (barnläger, skolevenemang och hälsodagar) i lokala samhällen i Division North Europe och South Europe för att uppmuntra hälsosam mat.

Framsteg under 2024

Läs mer om hur Midsona donerar mat till olika organisationer för att undvika matsvinn i avsnittet Effektiv resursanvändning på sida 66.

1 https://www.midsona.com/sustainability#focus-areas

DLF Sverige är en branschorganisation för bolag som producerar eller importerar varor för återförsäljning till dagligvaruhandeln och matservicemarknaden i Sverige. DLF främjar samarbete mellan Midsona och koncernens kunder, för att tillsammans arbeta för att minska utsläppen från exempelvis transporter och förpack- ningar genom DLF:s initiativ. Största delen av Midsonas utsläpp sker utanför koncernens direkta verksamhet. Mer än 90 procent av Midsonas Scope 3-utsläpp kommer från inköpta varor, transporter och förpack ningar. Därför arbetar Midsona med hela värdekedjan, inklusive leverantörskedjan och koncernens kunder, för att driva bästa praxis och förbättra klimatrelaterade frågor (se Midsonas klimatomställningsplan 1 ). Midsona är engagerade i flera av DLF:s kommiteer, arbetsgrupper och utvecklingsprogram för partnerskap för att minska negativa klimateffekter från transporter, varor och tjänster. Däribland har koncernen signerat DLF:s färdplan för fossilfri konkurrenskraft samt Transport- och Plastinitiativet. Dessa är formella kampanjer och uppmaningar till partnerskap samt informella möjligheter att minska negativa effekter. Koncernens CSO är med i DLF:s hållbarhetskommitee och Director Legal är med i DLF:s legala kommitee.# MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

SÄKRA PRODUKTER OCH KVALITET

Midsonas kvalitets- och produktsäkerhetsarbete styrs av koncernens kvalitets- och säkerhetshanteringssystem som är baserat på gällande lagstiftning, krav från kunder och myndigheter samt branschens riktlinjer. Interna policyer, tydlig struktur och ansvarsfördelning säkerställer att Midsona levererar säkra och lagliga produkter. Medarbetare med regulatorisk kompetens och kvalitetskompetens utvärderar löpande leverantörer, råvaror, färdiga produkter och märkning. Koncernens kvalitetshanteringssystem inkluderar tydliga handlingsplaner för produkter som inte uppfyller Midsonas kvalitetskrav, samt tydliga rutiner för spårbarhet och återkallelser. Midsonas ledningssystem för kvalitet och livsmedelssäkerhet bygger på riskanalyser enligt HACCP (Hazard Analysis of Critical Control Point) och dess utvärderingar inkluderar regelbundna interna revisioner, eller självinspektioner, såväl som tredjepartsrevisioner. Midsonas arbete för säkra produkter med hög kvalitet bidrar till fyra av FN:s globala mål:

• JÄMSTÄLLDHET
• ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT
• HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION

Midsona följer strikta kvalitetskrav i alla processer för att minimera risken för produktfel, produktåterkallelser eller produktansvarsanspråk. Alla leverantörer måste uppfylla koncernens krav på produktsäkerhet och eventuella klagomål registreras i Midsonas kvalitetssäkringssystem för proaktiva åtgärder.

Säkra produkter och kvalitet

Riskbedömning av leverantörer

Midsona prioriterar ansvarsfulla inköp på alla nivåer. En viktig del är den riskbedömning av leverantörer som genomförs årligen utifrån en rad identifierade kritiska kriterier som måste uppfyllas. Målsättningen är att 100 procent av Midsonas leverantörer ska vara riskklassificerade enligt kraven för säkra produkter och kvalitet senast år 2025.

• Kartlägga leverantörer enligt Midsonas riskbedömningssystem för kvalitet och hållbarhet.
• Genomföra ytterligare fysiska, digitala eller skriftliga riskbaserade revisioner av leverantörerna för vilka koncernen identifierat som risker. Därmed skapas en konstruktiv dialog och möjlighet att förbättra viktiga processer, där Midsona tillsammans med leverantören kan täppa till luckor och hantera avvikelser i syfte att uppfylla koncernens kvalitetskrav.

Hur Midsona ska nå målet

| Här är Midsona idag # Kort sikt:
▶ Midsona AB åtar sig att minska absoluta Scope 1 och 2 utsläpp av växthusgaser med 42 procent till 2030 från basåret 2022.
▶ Midsona AB åtar sig att minska absoluta Scope 3 utsläpp av växthusgaser från kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade aktiviteter, uppströms transporter och distribution, avfall genererat i verksamheten, affärsresor, pendling, nedströms transporter och distribution samt slutbehandling av sålda produkter med 42 procent till 2030 från basåret 2022.
▶ Midsona AB åtar sig att 70 procent av koncernens leverantörer, baserat på inköpta varor och tjänster, ska ha vetenskapligt baserade mål till 2028.
▶ Midsona AB åtar sig att minska absoluta Scope 3 FLAG-utsläpp av växthusgaser med 30,3 procent till 2030 från basåret 2022.
▶ Midsona AB åtar sig också att ingen avskogning ska ske inom dess primära råvaror, med mål att uppnå detta senast den 31 december 2025.

Lång sikt:

▶ Midsona AB åtar sig att minska absoluta Scope 1 och 2 utsläpp av växthusgaser med 90 procent till 2045 från basåret 2022.
Midsona AB åtar sig också att minska utsläpp av Scope 3 växthusgaser med 90 procent inom samma tidsram.
▶ Midsona AB åtar sig att minska absoluta Scope 3 FLAG-utsläpp av växthusgaser med 72 procent inom samma tidsram 4.

GRI 305-3 GRI 305-5 GRI 305-2 GRI 305-4 GRI 305-1

Läs mer på Midsonas hemsida www.midsona.com/hallbarhet

1 Science Based Target Initiative (SBTi) definierar och främjar bästa praxis för utsläppsminskningar och nettonollmål i linje med klimatvetenskapen och driver ambitiösa klimatåtgärder inom den privata sektorn genom att göra det möjligt för organisationer att sätta upp vetenskapsbaserade mål för sin minskning av utsläpp i linje med temperaturmålet om 1.5°C”. SBTi är ett samarbete mellan CDP, FN:s Global Compact, World Resources Institute (WRI) och World Wide Fund for Nature (WWF). https://sciencebasedtargets.org/

2 COP 29 2024: https://unfccc.int/cop29

3 https://sciencebasedtargets.org/companies taking action

4 Målet inkluderar FLAG-utsläpp och borttagningar.

Mål 2024

Midsonas netto-noll mål godkänt av SBTi

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING  63

Utsläpp av växthusgaser

Midsonas målsättning

Som ett viktigt steg i Midsonas arbete med att minska utsläppen av växthusgaser är ambitionen att nå netto-noll-utsläpp år 2045 i enlighet med de mål som koncernen fått godkända av SBTi under 2024. Detta för att säkra att Midsona bidrar till Parisavtalets temperaturmål om max 1,5°C global uppvärmning, där koncernens kortsiktiga mål är betydande delmål för att säkerställa steg i rätt riktning. Mer detaljer kring Midsonas nya utsläppsminskningsmål finns att läsa på föregående sida.

▶ Utveckla en långsiktig vetenskapsbaserad klimat omställningsplan (CTP) anpassad till Midsonas övergripande verksamhetsstrategi och temperaturmål om 1,5°C enligt FN och SBTi (se mer om Midsonas omställningsplanering på sidan 31-32 och 127-129, samt hela omställningsplanen på https://www.midsona.com/sustainability#focus-areas).
▶ Utveckla strategi och planering för att minska utsläppen av växthusgaser både i egen verksamhet och i värdekedjan.
▶ Utvärdera nödvändiga åtgärder för att påskynda utsläppsminskningen.
▶ Kartlägga hur Midsona kan kompensera oundvikliga utsläpp.
▶ Rapportera transparent kring genomförda åtgärder årligen.
▶ Uppdatera regelbundet Midsonas klimatscenarioanalys av klimatrelaterade risker och möjligheter, samt koncernens scenarioanalys över olika tidshorisonter. Detta för att undersöka flexibiliteten i Midsonas affärsmodell och strategi inför framtida klimatförändringar som används i koncernens strategiska och finansiella planering. Läs mer om de klimatrelaterade riskerna och scenarioanalysen under riskkapitlet på sidan 123-129.

Hur Midsona ska nå målet

Framsteg under 2024

▶ Midsonas klimatförändringsstrategi inkluderar en klimatomställningsplan som är i linje med temperaturmålet om 1,5° C. Den omfattar en handlingsplan som inkluderar analyser av de interna utsläppsminskningsinitiativen, och den externa samhällsutvecklingen som kommer att leda Midsona mot ett fastställt utsläppsminskningsmål. Denna analys omfattar en linjär övergång och antaganden med årlig organisk tillväxt. Midsonas övergångsplan är publicerad på Midsona.com: https://www.midsona.com/sustainability#focus-areas

▶ Midsonas klimatscenarioanalys för såväl övergångsrisker (nuvarande och nya regler, juridiska, teknologiska, marknadsrelaterade och ryktesmässiga), fysiska risker (akuta och kroniska) och möjligheter uppdateras regelbundet för att informera koncernens strategi och finansiell planering framåt. Scenarioanalysen från 2023 för en värld med 1,5-4 graders temperaturökning, där kvantitativ och kvalitativ scenarioanalys kombineras, har använts som underlag i den dubbla väsentlighetsanalysen, i Midsonas årliga CDP-rapport samt i koncernens riskavsnitt på sidan 123 och 127-129.

▶ Midsona rapporterar årligen till CDP (Climate Disclosure Project) om klimatstrategi, ledarskap, åtgärder och prestationer. CDP driver en klimatförändringsagenda i enlighet med FN:s senaste vetenskap och den globala utvecklingen med nya krav på framsteg årligen. Dessa används som riktlinje för Midsonas klimatförändringsagenda.

▶ Midsona har genomfört flera initiativ för att minska koncernens utsläpp inom Scope 1, 2 och 3. Läs mer om olika initiativ kopplade till koncernens olika mål gällande avfall, förpackningar, leverantörsengagemang, fossilfri energi och transporter.

▶ Inom Scope 3, kategorin "inköpta varor och tjänster", under vilket FLAG- samt industri- och energiutsläpp återfinns, pågår ett arbete med att sätta en plan för att, utöver befintliga projekt som går att läsa om på sidan 56, säkerställa ett strukturerat och affärsenhetligt tillvägagångsätt för att minska dessa utsläpp i enlighet med uppsatta mål.

• Långsiktigt: Midsona AB åtar sig att minska utsläppen av absolut Scope 1 och 2 växthusgaser med 90 procent till 2045 från basår 2022. Midsona AB åtar sig också att minska Scope 3 GHG-utsläppen med 90 procent inom samma tidsram. FLAG: Midsona AB åtar sig att minska utsläppen av växthusgaser i absolut Scope 3 med 72% procent inom samma tidsram. Målet inkluderar FLAG-utsläpp och borttagningar.
  ** Exklusive inköpta varor och tjänster
  *** Andel mätt i inköpskostnader

Mål 2030	Mål 2045 netto-noll *	Mål 2030	Mål 2028	Mål 2025
42% minskade utsläpp enligt scope 1, 2 och 3**		30,3% minskade utsläpp enligt FLAG	70% leverantörer med SBT***	Ingen avskogning

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
64  EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

▶ År 2024 var Midsonas växthusgasutsläpp för Scope 1 och 2 totalt 3679 tCO 2 e (3 556), vilket är en ökning med 6 procent jämfört med basåret 2022. Ökningen är till följd av ökad användning av icke-förnybar stationär förbränning med naturgas i Division North Europe och propan i Spanien.
▶ Midsonas totala växthusgasutsläpp för Scope 3 var 116 176 tCO 2 e (112 182), en ökning med 4 procent jämfört med föregående år till följd av ökad kvantitet av inköpta varor samt förändring av inköpsportföljen. Mot basår har däremot växthusgasutsläppen från Scope 3 minskat med 9 procent. Den procentuellt största minskningen härstammar från FLAG, uppströms transport och distribution och slutbehandling av sålda produkter.
▶ Under 2024 har FLAG-utsläpp minskat med 11 procent sedan basår 2022.
▶ Antal leverantörer som har satt SBT har ökat från 7,2 procent till 11,2 procent.
▶ Midsonas vetenskapligt baserade omställningsplan till låga CO 2 e-utsläpp (Climate Transition Plan) uppdaterades under 2023 med nya mål och data, och ska leda Midsona vidare i koncernens arbete med minskning av växthusgaser.

Mer information om koncernens arbete för att minska utsläppen finns även i de avsnitt som behandlar följande klimatrelaterade mål:

▶ Senast 2028 ska 100 procent energi i all verksamhet ägd av Midsona vara förnybar enligt Scope 1 och 2.
▶ Senast 2025 ska 100 procent av Midsonas egna konsumentförpackningar av plast kunna återvinnas enligt Scope 3.
▶ 100 procent växtbaserat eller vegetariskt sortiment 2030, enligt Scope 3.
▶ 90 procent av Midsonas avfall vid egna anläggningar ska återvinnas enligt Scope 3.
▶ 100 procent återanvänt matavfall, enligt Scope 3.
▶ 100 procent fossilfria godstransporter 2030, enligt Scope 3.

• Kategori i Scope 1 enligt GHG protokollet som hänvisar till processen där bränsle förbränns för att generera energi inom fasta anläggningar eller enheter, såsom industrianläggningar. Här är Midsona idag

GRI 305-3 GRI 305-5 GRI 305-2 GRI 305-4 GRI 305-1

Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 86-89.
Läs Midsonas fullständiga CDP-växthusgasrapport på https://www.midsona.com/sustainability#documents

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING  65

Att utveckla Midsonas återvinningskapacitet är en nyckelkomponent i att mildra koncernens övergripande klimatavtryck. Det spelar en central roll i Midsonas portfölj av produkter med låga koldioxidutsläpp, vilket är en konkurrensfördel och avgörande för koncernens förmåga att förbli relevanta i en koldioxidsnål ekonomi och samhälle. Avfall från produktion, lager och förpackning står för en betydande del av koncernens klimatpåverkan. Midsona arbetar med att öka återvinningsbarheten, såväl för förpackningar som genom sortering av avfall från anläggningarna.

Midsonas väsentliga områden:

En cirkulär affärsmodell: Ju mer som återbrukas eller återvinns desto mindre resurser behöver utvinnas. Midsona strävar efter att bibehålla värdet av produkter, material och resurser så länge som möjligt genom att återinföra dem i produktcykeln när de nått slutet av sin livslängd.

Återvinningsbarhet i värdekedjan: Midsonas förpackningsstrategi ligger i linje med EU-kommissionens strategi för en cirkulär ekonomi. Läs mer på sidorna sidan 44.# EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

Avfallshantering

Midsonas målsättning

Midsona arbetar aktivt för att minska avfall, vilket har vi sats genom en hög grad av sortering, återvinning och återanvändning av avfall, både i produktion och lager. Midsonas ambition är att koncernens kontor ska vara hållbara, vilket i sin tur bidrar till att höja medvetenheten, minska nivån på avfall och öka återvinning.

• Kartlägga och fastställa mätpunkter för avfall som genereras i egen verksamhet, avfallsförvaltning, sorterings- och återvinningskrav.
• Förbättra kartläggning av avfall för nya anläggningar.
• Kartlägga ekonomisk betydelse, inklusive förväntade kostnader för att möjliggöra planering av potentiella investeringar i takt med ökade krav på avfallshantering på kort, medellång och lång sikt.
• Öka sorteringsfraktioner och uppdatera utrustningen vid Midsonas produktionsenheter, lager och kontor för att kunna öka sorteringsgraden.
• Samarbeta för hållbar avfallshantering med specialister, myndigheter och andra aktörer.
• Minska, återanvända och återvinna så stor andel av avfallet som möjligt.
• Implementera en strategi för en effektiv värdekedja inom Europa för att effektivisera materialanvändningen och minska det totala avfallet.

Hur Midsona ska nå målet

Framsteg under 2024

• I både de danska och tyska produktionsanläggningarna har man börjat sortera ut baksidan av etiketter för återvinning, vilket resulterat i en minskning i osorterat avfall med över 28 ton. Detta avfall hanteras sedan av ett företag som separerar silikonet från pappret, för att kunna producera pappersmassa.
• I produktionsanläggningen i Tilst har man arbetat med att minska avfallet som uppstår i produktionslinjen. Bland annat har man genom försök lyckats minskat mängden plast som används vid uppstart av produktionen.
• År 2024 låg Midsonas återvinningsgrad på 81 (72) procent jämfört med 2023.
• År 2024 uppgick totalt avfall till 1978 ton (1787) en ökning med 11 procent från föregående år.
• År 2024 låg Midsonas avfallsintensitet på 61 (56) kg/producerat ton jämfört med 2023. Ökningen beror på förbättrad datakvalitet, där bland annat Division North Europe har påvisat en förbättring i datainsamling.

Här är Midsona idag

GRI 306-2 | GRI 306-4 | GRI 306-1 | GRI 306-3 | GRI 305-3

Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 89-90.

Mål 2025

90% Återvinning av avfall som genererats i egen verksamhet

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 | 66

EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

Minska matsvinn

Midsonas målsättning

Enligt FN har antalet människor som lider av hunger långsamt ökat sedan 2014. Samtidigt förloras stora mängder ätbar mat varje dag. Globalt går cirka 13 procent av den producerade maten förlorad mellan skörd och detaljhandel, och uppskattningsvis 19 procent av den totala globala livsmedelsproduktionen går till spillo.¹

Midsonas målsättning är att minska onödigt matsvinn och öka återanvändningen av det oundvikliga matsvinnet. Detta ligger i linje både med FN:s Agenda 2030 och den svenska regeringens etappmål för matavfall.

• Kartlägga och fastställa mätpunkter för koncernens matavfallshantering.
• Förlänga hållbarheten genom smarta förpackningar, kvalitetssäkringsprocesser och märkning.
• Uppdatera sorteringsmöjligheter för att kunna reducera matsvinn och matavfall vid egna produktionsenheter, lager och kontor.
• Återvinna så mycket matavfall som möjligt, bland annat som biogas, gödsel, djurfoder och kompost.
• Ge smakprov av varor med kort utgångsdatum, sälj till reducerade priser eller donera.
• Samarbeta med olika aktörer för att säkerställa en effektiv och hållbar hantering av matavfall, med målet att minimera avfallsmängderna och säkerställa att potentiellt svinn tas tillvara på och används som mat för människor.
• Uppmuntra innovation och produktdesign för att finna synergier bland ingredienser och varor, i produktionen samt i slutledet hos konsumenten.

Midsonas innovationsprocess tar också produktdesign och märkning i beaktning.

Hur Midsona ska nå målet

Framsteg under 2024

• År 2024 låg Midsonas återanvändningsgrad av matsvinn på 97 (90) procent. En ökning med 7 procentenheter från föregående år.
• För att minska matsvinn har Midsona bland annat donerat produkter med kort utgångsdatum och sålt produkter till rabatterat pris. År 2024 donerade Midsona totalt 110 ton mat (51) till välgörenhet, och totalt 508 (400) ton produkter såldes till rabatterat pris.
• Under 2024 ökade andelen potentiellt matsvinn som återanvänds från 886 ton till 1826 ton, vilket beror på förbättrad datakvalitet samt en större disposition i Division North Europe. Framåt kommer Midsona arbete med att minska den totala mängden av potentiellt och faktisk matsvinn.
• År 2024 var 22 procent (19) av Midsonas produkter märkta med ”Bäst före, ofta bra efter”.

Här är Midsona idag

• Förlängning av rekommenderat Bäst före-datum för nästan 200 produkter i Division North Europe vilket möjliggjorts av utvärdering av tidigare rekommendationer i enlighet med kvalitetsriktlinjer.
• Förbättring av processer för hantering av varor som riskerar att kasseras och utgångna produkter genom mer detaljerad registrering av kasserade och donerade varor samt regelbundna möten för att identifiera problemområden i ett tidigt skede i Division North Europe.
• I Division South Europe används biprodukter från tillverkningen av seitan och tofu i tillverkningen av vegetariska burgare.
• För att minska matsvinnet donerar Midsona produkter med kort utgångsdatum eller säljer dem till rabatterat pris.
• I Sverige skänker Midsona produkter med kort utgångsdatum till ”Matmissionen” (inititiv av Sveriges Stadsmissioner). Midsona fortsatte även att förmedla matsvinn som uppstod i samband med produktion av koncernens produkter hos några av leverantörerna till Matmissionen.
• I Danmark har man donerat varor med kort utgångsdatum till både Ukraina och en organisation för hemlösa.
• I Division North Europe har man samarbetat med den humanitära hjälporganisationen Malteser för att minska matsvinn och stödja utsatta i Ukraina.

Förpackningsdesign förlänger hållbarheten och minskar matsvinnet. Läs mer på sidan 43.

Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 90.

¹ https://www.un.org/en/observances/end-food-waste-day

GRI 306-1 | GRI 306-4 | GRI 305-3 | GRI 306-2 | GRI 303-1

Mål 2025

Reducera matsvinn och 100% återanvänt matsvinn

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 | EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING 67

Vattenanvändning

Midsonas målsättning

Vatten är en resurs som blivit alltmer kritisk och viktig att skydda. Det är Midsonas ansvar att begränsa vattenanvändningen till ett minimum i de länder där koncernen har verksamhet, särskilt i torrare och varmare länder i södra Europa. I Midsonas verksamhet används färskvatten såväl i produkter som under produktionsprocesser. Hittills har Midsonas anläggningar haft en relativt låg vattenanvändning och koncernen verkar främst i länder med god tillgång till färskvatten. Midsonas moderniserade produktionsanläggning i Spanien brukar större mängd vatten, och är placerad där risken för torka är relativt sett högre. Trots att förbättringar på den spanska anläggningen har störst påverkan på koncernens totala vattenanvändning, så förväntas det att alla enheter bidrar.

• Kartlägga och fastställa mätpunkter för Midsonas totala användning (läs mer under "Hållbarhetsdata" på sidan 91) och återanvändning av spillvatten.
• Minska vattenanvändningen genom att teknologi vid Midsonas spanska fabriker uppdateras och en specifik budget sätts för att målen ska nås.
• Återanvända vatten samt samarbeta med specialister och myndigheter för att driva trygg produktion med återvunnet vatten.
• Använda egna vattenkällor, inklusive brunnar och regnvattenuppsamling.
• Minska vattenanvändningen, både i produktion och slutprodukt.

Hur Midsona ska nå målet

Framsteg under 2024

• År 2024 var Midsonas vattenanvändning 58 047 m³ (55 943), vilket motsvarar en ökning med 4 procent jämfört med föregående år till följd av ökad användning i Division North Europe från belagda produkter där våtstädning krävs vid produktion. Vattenintensiteten per producerat ton ökade till 1,80 m³ (1,77).
• 68 procent (72) av vattenanvändningen i koncernen skedde i produktionsenheten i Castellcir, Spanien. År 2024 minskade vattenanvändningen i Spanien till 39 500 m³ (40 356), en minskning med 2 procent. Vattenintensiteten i Spanien minskade även med 11 procent, från 25 m³/ton till 22 m³/ton från föregående år, i linje med koncernens mål.

Här är Midsona idag

• Genom förbättrad mätning av vattenanvändning, utbildning av personal, workshops om vattenanvändning samt åtgärdande av läckage, har vattenanvändningen per producerad kg minskat i Spanien.
• I Danmark upphörde produktionen vid två äldre produktionslinjer som använde vatten, vilket har bidragit till en minskning av vattenanvändning.

Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 91.

GRI 303-3 | GRI 303-5 | GRI 303-2 | GRI 303-4 | GRI 303-1

Mål 2030

10% reducerad vattenanvändning per producerat ton. 20 procent i den spanska verksamheten.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 | 68

EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

Energi

Midsonas målsättning

Koncernens ambition är att all ägd verksamhet ska använda 100 procent förnybar energi och att förbrukningen ska hållas till ett minimum. Dessutom har Midsona som mål att minska den totala energiförbrukningen genom att återanvända energi, ta bort energikrävande produkter och processer samt identifiera de mest energieffektiva lösningarna för koncernens anläggningar. Förutom att Midsona köper in förnybar energi från vind och vatten, produceras solenergi från koncernens egna solpanelsanläggningar. En del av Midsonas energimål berör omställningen av bilar till fossilfria alternativ. Till 2028 ska Midsona ha ersatt alla tjänste- eller förmånsbilar med fossilfria alternativ.# Midsonas strategi kring energianvändning

Midsonas strategi kring energianvändning består av följande steg:

• Kartlägga och fastställa mätpunkter för energiförbrukning enligt GHG-protokollets riktlinjer.
• Förbättra energihushållning: Införa effektivare energilednings- och operativsystem i produktion och lager baserat på EMS-principer (energy management system), vilket innebär rutiner, ansvarsområden, utrustning, digital bevakning och uppföljningar.
• Vidta åtgärder så som kostnadssimulering och budgetering för ökad energieffektivitet, energireducerande insatser, minskning av energiförluster under nedstängning och investeringar i förnybar energi.
• Bibehålla starkt fokus på elektrifiering i alla kategorier relevanta för målet. I en framtida värld med låga koldioxidutsläpp är elektrifiering centralt inom energiområdet.
• Byta till förnybar eller fossilfri energi, som vindkraft, vattenkraft och solenergi. Om dessa inte är tillgängliga bör man överväga att övergå till kärnkraft. Kärnkraft är fossilfri, och trots att den inte anses vara förnybar anses den ändå vara ett koldioxidsnålt alternativ.
• Följa teknologisk utveckling för fossilfria alternativ och utvecklas i takt med utvecklingen.
• Genomföra strategiska investeringar för att öka andelen egenproducerad förnybar energi.
• Etablera en strategi för en effektiv värdekedja inom Europa, med samordnad produktion och lager, bidrar till reducerad energianvändning i egen verksamhet.
• Använda miljöanpassade byggnader som Midsonas kontor.
• Genomföra en gradvis övergång till fossilfria transporter. För att uppnå en värld med låga CO2-utsläpp från koncernens tjänstebilar, är målet att övergå till 100 procent elbilar senast 2028. Som ett första steg måste koncernen välja bränslen efter hierarkin av hållbara bränslen: el, vätgas, biobränslen, hybrid och till sist fossila bränslen. Hybridbilar, som endast använder 30 procent el och 70 procent fossila bränslen, får endast användas som en tillfällig lösning när andra alternativ inte finns tillgängliga.

Hur Midsona ska nå målet

	Indirekt energi	Direkt energi	Mål 2028
100% förnybar fjärrvärme (ånga och kyla) av elen som köps in ska vara förnybar			100% förnybar energi¹
		100% fossilfri stationär förbränning¹
		100% fossilfri mobil förbränning²

¹ Omfattar värme eller energi i byggnader och produktionsprocesser.
² Omfattar energi från företagsbilar.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING 69

• 2024 minskade koncernens totala energianvändning, inklusive direkt- och indirekt energi, med 5 (12) procent jämfört med basår 2022.
• Den totala andelen förnybar energi inklusive direkt- och indirekt energi, har ökat med 3 procent, från 34 till 35 procent, jämfört med föregående år. Även fast åtgärder har vidtagits i Division Nordics, uppvisas inte en större ökning av andel förnybar energi på grund av ökat användning av naturgas och propan i Division North Europe respektive Spanien.
• 2024 minskade Midsonas energianvändning av direkt energi med 14 procent jämfört med basåret 2022.
• 2024 ökade Midsonas energianvändning av indirekt energi, inklusive konsumtion av egenproducerad elektricitet med 6 procent jämfört med basåret 2022, där 69 procent (67) kom från förnybar energi. Ökningen beror på ökad konsumtion av fjärrvärme i Division Nordics, samt ökad andel elbilar i koncernen.
• År 2024 kom 62 procent (62) av elförbrukningen från förnybara källor.
• År 2024 kom 82 procent (76) av fjärrvärme och kyla från förnybara källor.
• 2024 konsumerade Midsona 386 (438) MWh från egenproducerade solenergi, en minskning med 36 procent från föregående år.
• År 2024 minskade förbrukningen av energi från mobil förbränning via tjänstebilar med 47 procent jämfört med basår 2022.

Här är Midsona idag

Framsteg under 2024

• Månadsrapportering av energianvändning för alla produktionsenheter i koncernen påbörjades i januari 2024 vilket har möjliggjort tätare uppföljning av resultatet för att kunna driva ett mer regelbundet förbättringsarbete.
• I produktionsanläggningen i Jakobstad, Finland, som förvärvades 2021, installerades ett nytt uppvärmningssystem som togs i bruk 1 januari 2024. Där gick man från oljeuppvärmning till förnybar fjärrvärme. I mitten av 2023 bytte man även till fossilfri elektricitet, vilket innebar att 100 (90) procent av elen som användes 2024 i Division Nordics kommer från förnybara källor.
• I produktionsanläggningen i Ascheberg, Tyskland, har ett energilednings- och styrsystem etablerats, med installation av automatiskt kontrollsystem vilket ger möjligheten att aktivt övervaka, mäta och hantera energianvändningen i olika produktionssteg samt identifiera reduktionspotential. På grund av resursbegränsningar förväntas systemet vara i full användning under 2025.
• I produktionsanläggningen i Lauterhofen, Tyskland, har en rostningsugn driven av propan ersatts med elektricitet för att möjligöra skiftet till fossilfri elektricitet.
• I produktionsanläggningen i Mariager, Danmark, stängdes ett kylrum samt två äldre produktionslinjer vilket bidrog med en minskning i energi på cirka 170 MWh.
• Midsona har påbörjat övergången mot fossilfria tjänstebilar. I Sverige tillåts sedan 2023 endast beställning av eldrivna fordon, med enstaka undantag beroende på geografisk utmaning. I Danmark uppdaterade man bilpolicyn 2024 till att endast tillåta fossilfria bilar vid nybeställning. I både Tyskland och Frankrike är samtliga bilar el- eller hybridbilar och laddstationer har även installerats vid produktionsanläggningen i Saint Germain Laprade, Frankrike.

Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 92-93.

GRI 302-4 GRI 305-2 GRI 302-1 GRI 305-1

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 EFFEKTIVA TRANSPORTER 71

Fossilfria transporter

Midsonas målsättning

Midsonas arbete för effektiva transporter bidrar till sju av de globala målen för hållbar utveckling.

• Kartlägga och fastställa mätpunkter av alla transporter samt kartlägga ekonomisk betydelse med en dedikerad budget.
• Övergå från fossildrivna lastbilar till fossilfria lösningar, alternativt transporter med lågt utsläpp per transporterat ton, såsom tåg eller fartyg. Koncernen måste välja bränsle baserat på hierarkin över hållbara bränslen – i fallande ordning: el, vätgas, biobränsle, tåg och båt, hybrid, fossilt bränsle. Nyckeln är elektrifieringen av alla transportslag.
• Ställa krav på att utsläppsminskande åtgärder alltid måste ingå, så som att identifiera transportreducerande åtgärder.
• Optimera Midsonas europeiska värdekedja med ökad samordning av transportflöden med distributionsnät över nationsgränserna för att minska transporterna.
• Inkludera transporteffektivitet i bedömningen av produktdesign i innovationsprocessen.
• Samarbeta med leverantörer och kund för att minska gemensamma transporter.
• Klimatkompensera transportavtal om det inte finns något annat alternativ.

Midsona ser en utmaning med att få tillgång till kvalitativ data gällande bränsletyp. Koncernen har således valt att följa upp transportmålet genom att mäta mängden utsläpp per transporterat ton, då utvecklingen i detta mätetal visar hur andelen fossilfritt bränsle utvecklas genom förändringen i utsläppsintensiteten.

• Utsläppsintensiteten från egenkontrakterade transporter och distribution har minskat med 14 procent jämfört med föregående år, med en relativt jämn förbättring över alla divisioner.
• Utsläppsintensiteten från nordiska egenkontrakterade transporter och distribution har minskat med 10 procent jämfört med föregående år.
• Minskningen av utsläppsintensitet som uppvisas i koncernen samt i Division Nordics är i linje med koncernens mål, där Midsona kommer fortsätta driva på förbättringar för att nå målet om 100 procent fossilfria egenkontrakterade transporter.

Hur Midsona ska nå målet

Här är Midsona idag

Framsteg under 2024

• Under 2024 slutfördes transportupphandlingar i Sverige och Danmark, där ett huvudfokus har varit att identifiera fossilfria transportlösningar för egenkontrakterade transporter.

Transporter är en prioriterad hållbarhetsfråga

Transporter är en prioriterad hållbarhetsfråga och en av Midsonas största källor till klimatutsläpp efter inköpta varor och tjänster. Koncernen verkar på en europeisk marknad med produktion i flera länder och arbetar aktivt med att minska miljöavtrycket på flera områden. Detta sker genom att effektivisera transporter och samordna inköp med en tydlig prioritering av lokala leverantörer, samt genom att optimera förpackningsformaten för att reducera transportbehovet. Dessutom satsar koncernen på att utforska nya möjligheter med diversifierade drivmedel och har som mål att övergå till fossilfria alternativ. Koncernen kartlägger fortlöpande hållbarhetsutvecklingen och nya möjligheter bland transportleverantörerna för att nå uppsatt mål. En utmaning är att det för närvarande finns ett begränsat antal fossilfria transportlösningar, men detta är på väg att vända då det finns många aktörer som arbetar med detta, särskilt i Norden. Intermodala² lösningar som båt- och tågtransporter är fördelaktiga i betydelsen att de är stabila och pålitliga, både vad gäller CO2e-effektivitet och varuförsörjning, även under turbulenta perioder. Midsona strävar även efter att öka andelen järnvägstransporter ytterligare.

Distribution av Midsonas produkter ligger utanför den direkta verksamheten. Bortsett från en mindre del i Division South Europe, är all distributionsverksamhet utlagda till externa transportleverantörer och inkluderas därför i koncernens klimatpåverkan över värdekedjan (Scope 3) och som en del av Midsonas klimatmål. Läs mer om vad detta innebär i avsnittet "Hållbarhetsdata" på sidan 93-97. Midsona är anslutet till Transportinitiativet 2025 i Sverige¹, som medlemsbolag till DLF.

¹ Omfattar värme eller energi i byggnader och produktionsprocesser.
² Omfattar energi från företagsbilar.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 EFFEKTIVA TRANSPORTER 70

GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA

ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION

BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA# Hållbarhet

Effektivare transporter

Sedan sista kvartalet av 2024 är näst intill alla inrikes transporter i Sverige och cirka 20 procent av inkommande transporter till Danmark fossilfria. Detta är drivet genom användning av transportörernas program för fossilfria transporter, så som DHL Skicka Grönt.

I Frankrike har Midsona delvis övergått till transporter med elektriska lastbilar mellan koncernens produktionsanläggning och externt lager. I Tyskland fortsatte samarbete med ett transportföretag att testa elektriska transporter.

Godsflödet från Italien till Danmark har fortsatt transporterats med intermodal lösning för att minska utsläppen per transporterat ton, uppskattningsvis motsvarande cirka 3 500 pallar/år. Även Division North Europe tittar på denna typ av transportalternativ och har under 2024 skiftat från lastbil till tåg från Hamburg till råvarulagret i Tyskland.

Genom att kontinuerligt identifiera och implementera alternativ för logistikoptimering kan antalet transporter reduceras. En av de senaste optimeringarna är en ökning av pallhöjd för Friggs-teer från leverantören, vilket har resulterat i en 14-procentig ökning av lastkapaciteten per pall. Detta leder till färre transporter och medför både miljömässiga och ekonomiska besparingar. Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 93-94.

1 https://www.dlf.se/branschinitiativ/transportinitiativet-2025
2 Intermodala transporter innebär att två eller flera transportslag ingår i en transportkedja. Godset lastas på en lastbärare, t.ex. en container, som kan användas såväl på lastbil, som på fartyg och tåg.
3 https://www.dhl.com/se-sv/home/frakt/hallbarhet/skicka-gront.html?s_kwcid=AL!5881!3!!!x!!&gad_source=1&gclid=CjwKCAiA5Ka9BhB5EiwA1ZVtvO9XXwnKhU0wNL-L1VuyulhtWnIzfT7Tob5NgWRdn1jeOIdA0QxHwRoCkwQQAvD_BwE

GRI 305-3
Mål 2030 100% fossilfria egenkontrakterade transporter inom Europa
Mål 2025 100% fossilfria egen kontrakterade transporter i Norden

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
72 EFFEKTIVA TRANSPORTER

Affärsresor

Midsonas målsättning

Midsona strävar efter att minska antalet affärsresor. Detta bär med sig besparings- och effektiviseringsvinster, men framför allt minskar det koncernens miljöpåverkan i värdekedjan (Scope 3). Det är i linje med koncernens klimatmål.

• Kräva bättre data och bättre kartläggning av alla koncernens resor.
• Genomföra årlig mätning och analys av resestatistik samt utsläpp och miljöpåverkan i samband med affärsresor.
• Uppmana till, genom koncernens rutiner för affärsresor, att alla anställda överväger digitala mötesalternativ i stället för traditionella resor.
• Under 2024 var de totala utsläppen från tjänsteresor i koncernen 253 tCO₂e (230), en ökning med 10 procent från föregående år, men en minskning med 2 procent jämfört med basåret 2022.
• Utsläpp från privatbilar har ökat med 2 procent jämfört med föregående år, men minskat med 65 procent sen basår 2022.
• Utsläpp från flyg ökade med 12 (59) procent från föregående år. Totala sträckan med tågresor var 135 900 km (211 176).

Trenden visar hur coronapandemin minskade möjligheterna till resande inom Midsona, där ökningen under framförallt 2023, men även 2024 var i linje med Midsonas förväntningar.

Hur Midsona ska nå målet

Här är Midsona idag
Framsteg under 2024

• Som följd av en omorganisering i Midsona med fokus på att stärka centrala funktioner och bättre nyttja synergier mellan divisionerna, förväntas en ökning i tjänstresor som en följd av ökat utbyte mellan divisionerna, även om digitala möten uppmuntras i största möjliga mån.

Läs mer i avsnittet Hållbarhetsdata på sidan 95.

GRI 305-3

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
INTRESSENTDIALOG OCH VÄSENTLIGHETSANALYS 73

Intressentdialog och väsentlighetsanalys

Intressentdialog

Midsona har utarbetat en kommunikationsplan för att säkerställa att det finns en fungerande intressentdialog och att koncernen löpande följer upp och informerar intressenter. Kommunikationsplanen är en del av Midsonas kommunikationspolicy. I samband med genomförandet av den dubbla väsentlighetsanalysen har Midsona uppdaterat koncernens intressentlista som inkluderar:

• Anställda
• Kunder
• Konsumenter
• Leverantörer och leveranskedja
• Aktieägare och potentiella investerare, långivare och andra fordringsägare (inklusive kapitalförvaltare, kreditinstitut, försäkringsföretag).
• Analytiker och akademiker
• Fackföreningar och arbetsmarknadens parter
• FN och icke-statliga organisationer (NGO:s)
• Media
• EU-kommissionen och regeringar
• Externa experter
• Andra affärspartners till Midsona (som till exempel vissa certifieringsorgan)

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Hur Midsona skapar värde för koncernens viktigaste intressenter:

Midsonas intressenter	Hur Midsona har skapat värde	Hur Midsona möter intressenterna
Anställda	En god arbetsmiljö, hälsa, trivsel, utvecklingsmöjligheter, rättvisa löner, förmåner.	Personliga möten, utvecklingssamtal, medarbetarunder-sökningar, intranät, fackliga organisationer.
Kunder	Genom att stödja Midsonas kunder i deras hållbarhetsarbete gentemot deras kunder, till exempel genom att utveckla hållbara produkter och förpackningar som påverkar flera aspekter såsom hållbarhet, kvalitet, förvaring och transportmöjligheter.	Personliga möten, diskussioner med hållbarhetansvariga hos Midsonas kunder, kundkonferenser, branschinitiativ, mässor.
Konsumenter	Rättvisande produktinformation, märkning och certifieringar som säkerställer sociala eller miljömässiga förhållanden för att konsumenten ska kunna få hållbara och hälsosamma produkter. Den som väljer Midsonas produkter ska veta att de samtidigt bidrar till goda förhållanden inom områden som klimat, biologisk mångfald, mänskliga rättigheter, arbetsrätt, affärsetik och djurhållning.	Konsumentundersökningar, traditionella kundkontakter, sociala medier, influencers.
Leverantörer/ leveranskedja	Genom koncernens Supplier Code of Conduct, som leverantörerna ska signera och den självbedömning de ska göra i Midsonas portal för leverantörsutvärdering, har Midsona fått större möjlighet att tydligt klargöra för leverantörerna förväntningar på deras arbete utifrån ett kvalitets-, säkerhets- och hållbarhetsperspektiv. Koncernens klimatrelaterade mål för leverantörsengagemang samt Due Diligence i försörjnings-kedjan kommer att kräva en ännu närmare dialog med leverantörerna framöver och en mycket större grad av transparens. Syftet är att säkerställa rätt leveranser och hållbar utveckling för alla parter genom hela värdekedjan.	Supplier Code of Conduct, leverantörsportaler, revisioner, personliga möten och kontinuerlig dialog vid exempelvis inköpsförhandlingar.
Aktieägare och potentiella investerare, långivare och andra fordringsägare (inklusive kapitalförvaltare, kreditinstitut, försäkrings- företag).	Genom ett trovärdigt hållbarhetsarbete visas bilden av Midsona som ett pålitligt företag som är branschledande inom hållbarhet med råvaror och produkter som är hållbara, säkra och av god kvalitet, vilket leder till bättre affärsmöjligheter.	Investerarrapporter som CDP, årsredovisning, finansiella rapporter, bolagsstämmor, investerarmöten, aktiespararträffar, rankningar, externa erkännanden, hemsida, pressmeddelanden.
Analytiker och akademiker, fackföreningar, FN och NGO:s, media, EU-kommissionen och regeringar, externa experter, andra affärspartners	Midsona tar som företag ansvar i samhället för åtgärder som bidrar till att nationella och globala mål uppfylls. Till exempel genom att ha dialog och få kunskap från analytiker och akademiker samt undersökande media, ansluta till olika initiativ och icke statliga organisationer, följa myndigheters föreskrifter, samt använda externa experter och internationella globala ramverk. För att kunna förstå och få insikt i dessa viktiga intressenters önskemål och krav är det centralt för Midsona med oberoende studier av FN-dokument och vetenskapliga artiklar, EU-kommissionens och lokala myndigheters regelverk, riktlinjer, policys och åtgärder, ETI:s arbete och rekommenda tioner, SBTi, TCFD, TNFD och CDP:s riktlinjer.	Globalt: Klimatmål i enlighet med och godkända av SBTi. Årliga rapporter till FN Global Compact. Årlig rapportering till CDP som tillsammans med kartläggning och analys av klimatrisker i enlighet med TCFD:s rekom mendationer säkerställer bästa praxis inom klimatrapportering. Officiellt tillgängliga omställningsplaner. Lokalt: Årlig hållbarhetsrapport som del av årsredovisningen, olika samhällsengagemang och sponsring. Uppföljning och avrapporteringar till branschorganisationer som exempelvis DLF, samt lokala certifieringar som exempelvis Tysklands We Care -certifiering (Sustainability Management System) och finska WWF Green Office-certifiering.

Midsona kommunicerar kontinuerligt med koncernens in-tressenter i många olika former under året, som till exem-pel via direkt dialog och möten, studier av intressenters rapporter och webbsidor samt annan korrespondens. Dia-logerna hjälper Midsona att förstå intressenternas behov och förväntningar och ger även underlag till kontinuerli-ga förbättringar. Det ger också ett viktigt underlag för hur Midsonas på-verkan ska hanteras, samt vilka områden som koncernen bör fokusera sina åtgärder och rapporteringsinsatser inom för att kunna göra störst nytta.

74 INTRESSENTDIALOG OCH VÄSENTLIGHETSANALYS
MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Hållbarhetsdata

Midsonas hållbarhetsarbete utgår från koncernens strategi och analyser i syfte att kunna sätta relevanta och meningsfulla mål. Detta inkluderar noggrann bedömning av risker och möjligheter inom branschen, samt identifiering av de primära drivkrafterna för hållbarhet inom varje område. Midsona identifierar var i sin värdekedja detta är relevant, samt bedömer tidshorisont och sannolikheten för att nå de uppsatta målen. Genom kontinuerlig rapportering och analyser säkerställs en effektiv styrning och uppföljning, vilket gör att hållbarhetsmålen integreras i den dagliga verksamheten.# HÅLLBARHETSDATA

Midsona arbetar ständigt med att förbättra kvaliteten på hållbarhetsdata och kontinuerligt införliva nya enheter genom förvärv som inledningsvis ofta är mindre förberedda för datainsamling. Det innebär att vissa datapunkter har justerats och ändrats tillbaka i tiden. All hållbarhetsdata inkluderar hela koncernen.

Hållbara varumärken

Växtbaserade och vegetariska livsmedel

Växtbaserat och vegetariskt sortiment – egna varumärken (%)

	2024	2023	2022
Sortiment - egna varumärken
varav vegetariska	99%	98%	94%
varav växtbaserade	92%	88%	88%
Sortiment - prioriterade egna varumärken
varav vegetariska	99%	99%	99%
varav växtbaserade	93%	92%	91%

Kommentarer till data

Målsättningen för Midsona är att hela sortimentet av egna varumärken ska vara 100 procent vegetariskt eller växtbaserat, vilket visar på ett starkt engagemang för hållbara och hälsosamma alternativ. Koncernen har kommit en lång väg i att uppnå detta mål, där 99 procent utav sortimentet är vegetariskt. För de prioriterade egna varumärkena är andelen vegetariska eller växtbaserade produkter även 99 procent, vilket tydligt visar Midsonas dedikation till att erbjuda hållbara och hälsosamma produkter.

Se även Scope 3, utsläpp av växthusgaser i ton CO₂-ekvivalenter (CO₂e) för inköpta varor och tjänster som inkluderar utsläpp från Midsonas produkter och råvaror på sidan 86.

Mål 2030

100% Vegetariskt eller växtbaserat sortiment

GRI 305-3

75

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

76 

HÅLLBARHETSDATA

Ekologiska och övriga certifieringar

Midsonas målsättning

Midsona strävar efter att öka försäljningen av växtbaserade produkter samt ha ett brett sortiment av produkter som bidrar till social och miljömässig hållbarhet, där användandet av olika certifieringar kan verka som ett styrmedel.

Produktcertifieringar, andel av varuförsäljning (%)

	2024	2023	2022
Varuförsäljning
varav ekologiskt¹	54%	52%	49%
varav KRAV	5%	5%	6%
varav ECOCERT Cosmos	4%	4%	5%
varav Demeter	1%	1%	1%
varav Friends of the Sea	1%	1%	<1%

¹ Certifierade enligt EU ekologiskt jordbruk, produktion och marknadsföring av ekologiska produkter (EU) 2018/848. Ekologisk odling är en jordbruksmetod som syftar till att producera mat med hjälp av naturliga ämnen och processer. Detta innebär att ekologiskt jordbruk tenderar att ha en begränsad miljöpåverkan eftersom det uppmuntrar till ansvarsfull användning av energi och naturresurser, bevarande av biologisk mångfald, bevarande av regionala ekologiska balanser, förbättring av jordens bördighet samt underhåll av vattenkvalitet. Dessutom uppmuntrar reglerna för ekologiskt jordbruk en hög standard för djurskydd och kräver att jordbrukare tillgodoser djurens specifika beteendebehov. Europeiska Unionens förordningar om ekologiskt jordbruk är utformade för att ge en tydlig struktur för produktionen av ekologiska varor i hela EU. Detta för att tillfredsställa konsumenternas efterfrågan på pålitliga ekologiska produkter och samtidigt tillhandahålla en rättvis marknadsplats för producenter, distributörer och marknadsförare. Läs mer här: https://ec.europa.eu/info/food-farming--fisheries/ farming/ organic-farming/organics-glance_en

Kommentarer till data

• Ekologiska produkter, ECOCERT: Midsonas försäljning av ekologiska produkter¹ står idag för 54 procent av koncernens försäljning. Fyra procent av detta består av Midsonas ekologiska skönhetsvarumärke Urtekram Beauty som bland annat är certifierat enligt ECOCERT Cosmos. Som en nyckelleverantör på marknaden för veganska och ECOCERT-certifierade hygien- och skönhetsprodukter driver Midsona ständigt nya innovationer inom Urtekram Beauty.
• FoS: Friend of the Sea (FoS) har blivit den ledande certifieringsstandarden för marina produkter och tjänster som respekterar och skyddar den marina miljön. Certifieringen ger hållbara metoder inom fiske, vattenbruk, fiskmjöl och omega 3 -fiskolja³. 100 procent av fiskoljan som Midsona köper in för egen produktion av Omega 3 är FoS -certifierad.
• KRAV: KRAV har störst fokus i Division Nordics då det är Sveriges mest kända hållbarhetsmärkning för ekologisk mat. KRAV-märkning ger en garanti för att en produkt är ekologiskt odlad och att det inte används konstgödsel eller naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel i produktionen. Det ställs också höga krav på biologisk mångfald, klimatpåverkan, djurskydd, socialt ansvar och bättre arbetsvillkor för anställda⁴.
• Demeter: Demeter har störst fokus i Division North Europe. Demeter-certifieringen säkerställer en ekologisk och biodynamisk odlingsmetod som sätter ett kretsloppsbaserat jordbruk i centrum⁵.

¹ https://eur-lex.europa.eu/SV/legal-content/summary/eu-rules-on-producing-and-labelling-organic-products-from-2022.html
³ https://friendofthesea.org/why-friend-of-the-sea/
⁴ https://www.krav.se/krav-markt/
⁵ https://demeter.net/

Hållbara förpackningar

Midsonas målsättning

För att uppfylla kraven på cirkulära förpackningar behöver Midsona fokusera på att öka andelen återvunnet förpackningsmaterial samt bruka mer återvinningsbara förpackningar, samtidigt som mängden totalt förpackningsmaterial måste minskas. Med innovationer och produktsortimentsprocesser har Midsona möjlighet att skapa en större efterfrågan på återvunnet förpackningsmaterial, men även främja ökade nivåer av sortering och insamling av förpackningsavfall som i sin tur kan återanvändas. Detta har en betydande effekt på Midsonas utsläpp av växthusgaser, där förpackningar står för cirka 7 procent av koncernens totala CO₂e-utsläpp i Scope 3. Som en del av Midsonas klimatomställningsplan och analys arbetas det med alla typer av förpackningsmaterial.

GRI 304-2

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

HÅLLBARHETSDATA  77

Skiss över var Midsonas förpackningsutsläpp kommer ifrån

Inköpt förpackning | Traded | Slutbehandling av sålda produkter (nedströms) | Förbränd (bränd) förpackning | Återvinningsbar (återanvändbar) förpackning | Jungfrulig (ny) förpackning | Återvunnen (återanvänd) förpackning

Inköpt förpackningsmaterial (ton)

	2024	2023	2022
Plast	721	606	711
varav återvunnet*	90	79	87
varav bioplast	21	-	-
återvunnet (%)*	13%	13%	12%
bioplast (%)	3%	-	-
Papper	1844	1849	2159
varav återvunnet*	1279	1667	1990
varav FSC	485	-	-
återvunnet (%)*	69%	90%	92%
FSC (%)	26%	-	-
Glas	1527	1282	1316
varav återvunnet	719	587	533
återvunnet (%)	47%	46%	41%
Metall	140	107	94
varav återvunnet	3	6	6
återvunnet (%)	2%	6%	6%
Aluminium	2	2	0
varav återvunnet	0	0	0
återvunnet (%)	0%	0%	0%
Totalt inköpt material	4234	3846	4280
varav återvunnet (%)	49%	61%	61%
varav FSC (%)	11%	-	-
varav bioplast (%)	1%	-	-

* Till följd av förbättrad datakvalitet har återvunnet förpackningsmaterial särskiljts från FSC-certifierat material samt bioplast, vilket tidigare år har slagits samman.

Fördjupning – Inköpt förpackningsmaterial per division (ton)

	Nordics	North	South
Totalt inköpt material	1530	2114	589
varav återvunnet	664	1067	361
Andel återvunnet (%)	43%	50%	61%

Kommentarer till data

År 2024 kom 49 (61) procent av Midsonas totala inköpta förpackningsmaterial från återvunnet material. 11 procent kom från FSC-certifierat material och 1 procent från bioplast. Till följd av förbättrad datakvalitet har återvunnet förpackningsmaterial särskiljts från FSC-certifierat material samt bioplast, vilket tidigare år har slagits samman. Detta resulterar i en lägre andel återvunnet förpackningsmaterial jämfört med tidigare år. Om samma metodik som tidigare år hade applicerats så hade andelen återvunnet material varit 61 procent.

• Plast: Midsona köper fortfarande in en relativt låg andel återvunnen plast, totalt 13 procent. Detta beror på grundläggande livsmedelssäkerhetsregler för material i kontakt med livsmedel. Att använda återvunnet plast i livsmedelsförpackningar är fortsatt en utmaning för livsmedelsindustrin på grund av brist på säkert material, men det förväntas att den tekniska utvecklingen kommer att öka inom detta område i framtiden. Andelen bioplast uppgick till 1 procent. Till följd av förbättrad datakvalitet har återvunnet plast och bioplast särskiljts, vilket tidigare år har slagits samman. Om samma metodik som tidigare år hade applicerats så hade andelen återvunnet plast varit 15 procent.
• Papp/Papper: År 2024 var andelen återvunnet material i pappersförpackningar 69 (90) procent. Till följd av förbättrad datakvalitet har återvunnet material i pappersförpackningar och FSC-certifierat material särskilts, vilket tidigare år har slagits samman. Om samma metodik som tidigare år hade applicerats så hade andelen återvunnet papper varit 96 procent, med en markant ökning i Division Nordics från 83 till 95 procent. Läs mer om papper som riskråvara i avsnittet ”Hållbara råvaror” på sidan 56-57.
• Glas: Andel återvunnet glas har ökat med 1 procentenhet från föregående år. Under 2024 har Midsona arbetat med att öka andelen återvunnet glas som en del av koncernens klimatomställningsplan, där jungfruligt glas har 2 gånger högre utsläpp än återvunnet glas.
• Metall: Midsona köper in en väldigt låg andel förpackningar som består av metall eller aluminium, vilket gör att små förändringar har en större inverkan på andelen återvunnen metall. År 2024 minskade andelen återvunnen metall med 4 procentenheter, från 6 till 2 procent. Midsona kommer framåt att öka andelen återvunnet material som en del av klimatomställningsplanen, där ny aluminium har 2 gånger högre utsläpp än återvunnen aluminium.
• Återvinningsanvisningar: Andelen produktförpackningar som har etiketter med återvinningsanvisningar har ökat med 9 procentenheter, från 42 procent till 51 procent. Under 2024 har initiativ drivits fram för att öka andelen produktförpackningar som har etiketter med återvinningsanvisningar. Återvinningsanvisningar är viktiga för konsumentens sortering av förpackningsmaterialet när det slängs som avfall, det vill säga slutbehandling av Midsonas förpackningsmaterial.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024Se även Scope 3, utsläpp av växthusgaser i ton CO 2 e för inköpta varor och tjänster samt slutbehandling av sålda produkter på sidan 86.

Återvinningsbara förpackningar i plast

Slutbehandlingen av Midsonas förpackningar hos konsumenten är viktig för att kunna främja återvinning, där typen av förpackningsmaterial, märkning och återvinningsanvisningar på förpackningen är av betydelse. Emissionsfaktorer för återvinningsbar förpackning är oberoende av materialtyp.

Hänvisning från Midsonas hållbarhetsrapport, sidan 44: Kartläggning och mätpunkter för förpackningar i förhållande till återvinningskrav innebär:
– Kartläggning och mätpunkter av alla Midsonas plastförpackningar i enlighet med NPS:s krav i Sverige för Division Nordics, samt enligt relevanta nationella krav för Division North Europe och Division South Europe. Dessa krav omfattar:
* Typ av plast
* Andel tryckyta av förpackning
* Färg
* Återvinningsinstruktion

Kartläggning av den finansiella betydelsen innebär:
– Frigöra kostnader för förändringarna i divisionernas budget för ökad användning av återvinningsbara plastförpackningar.
– Reducering av plastanvändning för Midsonas produkter genom investeringar i teknologi, kapacitet, innovation och produktdesign.

Mål 2025
100% återvinningsbara plastförpackningar

Läs mer i hållbarhetsrapporten på sid 43.

HÅLLBARHETSDATA

GRI 301-2 GRI 304-2 GRI 305-3

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Återvinningsbart förpackningsmaterial, slutbehandling av sålda produkter (ton)

	2024	2023	2022
Plast	777	905	937
varav återvinningsbart	385	421	439
	50%	46%	47%
Papper	1 939	2 085	2 310
varav återvinningsbart	1 591	1 743	1 698
	82%	84%	74%
Glas	1 504	1 621	1 880
varav återvinningsbart	436	448	539
	29%	28%	29%
Metall	233	274	370
varav återvinningsbart	20	19	52
	9%	7%	14%
Aluminium	12	10	10
varav återvinningsbart	5	5	8
	41%	48%	80%
Trä	64	112	71
Varav återvinningsbart	64	112	71
	100%	100%	100%
Totalt förpackningsmaterial	4 529	5 007	5 578
varav återvinningsbart	2 501	2 748	2 807
Andel återvinningsbart (%)	55%	55%	50%

Fördjupning – Återvinningsbart förpackningsmaterial i plast per division, ton

	2024
Nordics	620
North	68
South	89
Plast
varav återvinningsbart	318
Andel återvinningsbart (%)	51%

Kommentarer till data

År 2024 är andelen återvinningsbart förpackningsmaterial för Midsona 55 procent (55), där andelen återvinningsbart material är oförändrat jämfört med föregående år. Framåt vill Midsona accelerera arbetet och fokuserar för att nå en högre andel återvinningsbart förpackningsmaterial. Publicerad data från tidigare år har uppdaterats baserat på uppgraderad data och metodik.

• Plast: Den totala andelen återvinningsbar plast för Midsona är 50 procent (46), en ökning med 4 procentenheter från föregående år. Midsona kommer att fortsätta arbeta med plast framöver, med ambitionen om 100 procent återvinningsbar plast till 2025. Detta är ett gemensamt mål tillsammans med DLF, en branschorganisation för företag som säljer dagligvaror i Sverige där Midsona är medlemsföretag. Samtidigt är det en nödvändighet att Midsona anpassar sig till PPWR och säkerställer att de förpackningsskiften som sker nu är i linje med direktivet.
• Papper: Den totala andelen återvinningsbart papper för Midsona är 82 procent (84). En minskning med 2 procentenheter från föregående år. Midsona kommer att fortsätta arbeta med papper framöver, med ambitionen om 100 procent återvinningsbart papper till 2030.
• Glas: Den totala andelen återvinningsbart glas för Midsona är 29 procent (28). En ökning med 1 procentenhet från föregående år. Midsona kommer att fortsätta arbeta med glas för en ambition om 100 procent återvinningsbart glas.
• Metall/Aluminium: Den totala andelen återvinningsbar metall och aluminium för Midsona är 10 procent (8). En ökning med 2 procentenheter från föregående år. Jämfört med andra förpackningsmaterial använder Midsona lite metall och aluminium och är därför inte ett område där koncernen har störst påverkan. I linje med Midsonas klimatomställningsplan kommer koncernen fortsätta arbeta med metall för en ambition om 100 procent återvinningsbar metall och aluminium till 2030.

Se även Scope 3, utsläpp av växthusgaser i ton CO 2 e för slutbehandling av sålda produkter på sidan 86.

HÅLLBARHETSDATA  79

Läs mer i hållbarhetsrapporten på sid 44.
GRI 301-1 GRI 305-3 GRI 306-1 GRI 306-2 GRI 306-4

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Sjukfrånvaro (%)

	2024	2023	2022
Sverige	1,6	2,7	3,4
Norge	4,5	7,5	3,5
Finland	3,0	3,6	3,1
Danmark	6,3	4,9	4,9
Tyskland	10,0	7,5	9,7
Frankrike	2,7	4,2	5,2
Spanien	9,0	8	7,5
Total sjukfrånvaro	6,0	5,6	6,0

pie
    title Total Sjukfrånvaro (%)
    "2022" : 6.0
    "2023" : 5.6
    "2024" : 6.0

linechart
    title Total Sjukfrånvaro (%)
    x-axis "År"
    y-axis "Procent"
    2020 : 5.6
    2021 : 6.0
    2022 : 5.7
    2023 : 5.1
    2024 : 6.0

Kommentarer till data

Under 2024 rapporterades 21 arbetsskador (35), en minskning med 14 stycken jämfört med föregående år. Minskningen kan härledas till produktionsenheterna i Danmark och Spanien, med en minskning av arbetsskador på 77 respektive 47 procent. Under 2024 har Spanien vidtagit åtgärder för att minska risken för arbetsskador. Bland annat har utbildningar om olycksprevention genomförts för alla anställda, en hälso- och säkerhetskommitté har etablerats, och arbetsprocedurer har anpassats för att förbättra säkerheten på arbetsplatsen. Majoriteten av alla 21 arbetsskador kommer från Midsonas produktionsenheter och lager. Skaderisken inom alla branscher är generellt sett mycket större bland industriarbetare i produktionsenheter än bland kontorsanställda, vilket även gäller Midsonas enheter. Trots att en drastisk minskning har påvisats, har Spanien den största andelen dokumenterade arbetsskador, där andelen industriarbetare är hög. Midsona mäter även Lost Time Injury Frequency Rate (LTIFR), som beräknar olyckor per 1 miljon arbetstimmar. Under 2024 har LTIFR minskat från 23,2 till 16,3 från föregående år. LTIFR är en bra KPI då den ger en tydlig och mätbar indikation på säkerheten på arbetsplatsen. Arbetsskador och sjukfrånvaro är områden som Midsona fortsatt kommer fokusera på. Under 2024 har omfattande arbete med HSA pågått i samtliga divisioner. Detta innebär förbättrad spårning av arbetsskador, rutiner med regelbunden säkerhetsutbildning såsom första hjälpen, brandövningar, kemikaliehantering samt ett utvärderingsforum, där olyckor, incidenter och nästan-olyckor diskuteras och åtgärder identifieras. Läs mer om framsteg under 2024 i avsnittet ”Främja en säker och hälsosam arbetsplats” på sidan 47. Publicerad data från föregående år har uppdaterats baserat på uppgraderad data och metodik.

HÅLLBARHETSDATA  80

Läs mer i hållbarhetsrapporten på sid 47.
GRI 403-2 GRI 403-3 GRI 403-4 GRI 403-5 GRI 403-6 GRI 403-9 GRI 403-7 GRI 403-10

Hälsosam och hållbar arbetsmiljö

Arbetsskador

Antal fall av arbetsskador*	2024	2023	2022
Division Nordics	3	13	10
Division North Europe	5	2	10
Division South Europe	13	20	17
Totalt antal fall av arbetsskador	21	35	37

*En arbetsskada är en fysisk skada inom arbetsmiljön som medför frånvaro av minst 1 hel arbetsdag som ska dokumenteras

Hälsosam arbetsmiljö

Hälsosamma arbetsplatser som främjar friska medarbetare

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Mångfald, inkludering och jämställdhet

	Styrelse	Koncernledning	Koncernens ledarkretsar*	Midsona
Kvinnor**	2	4	19	459
Män**	5	5	17	385

Kommentarer till data

Könsfördelningen i ledande positioner är 51/49 procents fördelning kvinnor/män, vilket speglar koncernledningen och koncernens ledarkretsar sammanslaget. I sin isolation är könsfördelningen i koncernledningen 44/56 procents fördelning kvinnor/män, oförändrat sen föregående år. Könsfördelningen i koncernens ledarkretsar är 53/47 procents fördelning kvinnor/män och för samtliga anställda på Midsona 54/46 procents fördelning kvinnor/män. Sammantaget har Midsona haft en större andel kvinnor för samtliga anställda, även 2023 (55/45) och 2022 (52/48).

Vid en analys av könsfördelningen mellan tillsvidare- och visstidsanställningar framgår det att Midsona uppvisar en relativt jämn könsfördelning. För tillsvidareanställningar är könsfördelningen 48/41 procent kvinnor/män, medan för visstidsanställningar är könsfördelningen 7/4 procent kvinnor/män.

Löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga anställda är generellt sett relativt små. Däremot visar siffrorna att män inom koncernledning och styrelse har högre löner än kvinnor. Detta kan delvis förklaras av att högre ansvarsfyllda roller, om CFO och CEO, är män. Midsona strävar efter en jämn könsfördelning och lika arbetsvillkor, vilket inkluderar lika lön för lika arbete. Löneskillnaderna bland koncernledning och styrelse är därför ett område som Midsona behöver fokusera på och arbeta vidare med.

* Koncernens ledarkretsar omfattar alla personer med personalansvar som rapporterar direkt till en medlem av koncernledningen, eller innehar en C-suite-titel men som inte ingår i koncernledningen.
** beräknat som head count

graph TD
    A[Tillsvidare, män: 41%] --> B(Tillsvidare, kvinnor: 48%)
    B --> C(Visstid, kvinnor: 7%)
    C --> D(Visstid, män: 4%)
    D --> E(Full-time, women: 43%)
    E --> F(Full-time, men: 45%)
    F --> G(Part-time, women: 9%)
    G --> H(Part-time, men: 3%)

    subgraph Anställningsform per kön
        A
        B
        C
        D
    end

    subgraph Arbetstid per kön
        E
        F
        G
        H
    end

Mål
50/50 könsfördelning i ledande positioner

Styrelse
Lön och ersättning för ledning och styrelse per kön
Lön och ersättning för övriga anställda per kön
Lön och ersättning för samtliga anställda per kön
Tillsvidare vs visstids - anställning per kön

	Koncernens ledarkretsar*	Koncernledning	Midsona
Kvinnor	53%	44%	54%
Män	47%	56%	46%
Kvinnor (Full-time)	-	-	43%
Män (Full-time)	-	-	45%
Kvinnor (Part-time)	-	-	9%
Män (Part-time)	-	-	3%
Kvinnor (Tillsvidare)	-	-	48%
Män (Tillsvidare)	-	-	41%
Kvinnor (Visstid)	-	-	7%
Män (Visstid)	-	-	4%

HÅLLBARHETSDATA  81

Läs mer i hållbarhetsrapporten på sid 49.
GRI 401-1 GRI 401-2 GRI 405-1 GRI 406-1 GRI 205-1 GRI 205-3

Ansvarsfulla inköp

Hållbara råvaror

Förutom ett ökat fokus på mänskliga rättigheter och sociala förhållanden i koncernens värdekedjor, har Midsona identifierat råvarurisker och möjligheter baserat på ett dubbelt perspektiv, både koncernens påverkan utåt, men även hur Midsonas finansiella situation kan utvecklas i framtiden. Riskområden som klimatförändringar, avskogning, vattenhantering och biologisk mångfald analyseras.# HÅLLBARHETSDATA

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

På grund av vattenbrist, markförstöring och osäkerheten kring den nya teknikens effekter råder det tvivel om huruvida de globala målen för att öka livsmedelsproduktionen – vilket är nödvändigt för att försörja en växande befolkning – kan uppnås. Detta skapar också osäkerhet kring Midsonas tillgång till råvaror 1. Midsona verkar i länder som har små och öppna ekonomier med behov av råvaror som är nära kopplade till den internationella handelsmarknaden. Det här gör koncernen utsatta för globala klimatrisker och utmaningar både vad gäller pris och tillgång till olika råvaror. Den viktigaste hanteringen av risk- råvaror sker via leverantörers riskklassificeringar, krav i koncernens uppförandekod, dialog och långsiktigt samarbete med leverantörer, revisioner samt olika miljö mässiga och sociala tredjepartscertifieringar av råvaror och produkter. Se även mer om detta i avsnittet om ”Ekologiska och andra certifieringar” på sidan 46. För att ytterligare säkerställa hanteringen av riskråvaror har Midsona en koncerninstruktion, ”Midsonas instruktion om GMO, palmolja, fiskolja, pappersanvändning och djurvälfärd”. Den ingår i Midsonas hållbarhetspolicy och är, tillsammans med andelen växtbaserat och ekologiskt sortiment, en plan för att skydda klimatet och biologisk mångfald inom fiske, skogsbruk och jordbruksproduktion längs värdekedjan.

1 https://nibio.brage.unit.no/nibio-xmlui/bitstream/handle/11250/2567268/NIBIO_RAPPORT_2018_4_115.pdf?sequence=2

Midsonas identifierade risker kopplade till råvaror

• GMO: Ris, soja och majs utgör de största GMO-riskerna bland Midsonas råvaror. För att säkerställa att denna risk hanteras krävs det att samtliga råvaror och produkter är 100 procent GMO-fria, vilket garanteras genom Midsonas kvalitetsavdelning.
• Avskogning, biologisk mångfald, klimat: Avskogning avser omvandling av naturskog till jordbruksmark eller andra användningsområden, vilket leder till en negativ klimatpåverkan genom förlust av kolbindning i naturskog och försämrade livsmiljöer för växt- och djurarter. Skogar spelar också en avgörande roll för urbefolkningens livsvillkor och välmående. För Midsona utgör palmolja, soja, kakao och papper från träråvaror potentiella riskfaktorer för avskogning, vilket i sin tur kan bidra till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Vete, ris, soja, fiskolja och majs är känsliga för torka, höga temperatursvängningar eller annan typ av klimatförändringar, och utgör därför en finansiell risk för Midsonas tillgång av dessa råvaror. Koncernen arbetar aktivt för att minimera risken för avskogning vid användning av palmolja, med målet att Midsonas varumärken ska vara fria från palmolja senast 2025. Fram till dess ska all palmolja vara 100 procent RSPO-segregerad och certifierad. Tillgången på vete, majs och soja säkras genom leverantörs- och råvarukontroll, inklusive inköp av soja från områden där avskogning inte förekommer och där riskerna för kraftiga temperaturfluktuationer minimeras. Detta arbetssätt bidrar till att motverka risken för avskogning och säkra Midsonas tillgång på råvaror. Trots att det har funnits exempel på betydande klimatförändringar i Europa, bedömer koncernen att denna del av världen är mindre sårbar för klimatpåverkan än andra regioner som Asien, Afrika och Sydamerika. Risken för avskogning och kränkningar av mänskliga rättigheter anses också vara betydligt lägre i Europa. Därför väljer koncernen att köpa råvaror som producerats i Europa om möjligt för att minska dessa risker. Koncernen säkerställer att risken för avskogning via Midsonas pappersbruk minimeras genom användning av återvunnet eller FSC-certifierat papper. Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende, internationell organisation som främjar ett miljövänligt, samhällsnyttigt och ekonomiskt hållbart bruk av världens skogar genom sitt certifieringssystem. FSC-certifieringen är globalt erkänd som en pålitlig märkning för hållbart skogsbruk, där varje certifikat står för ansvarsfulla inköp som prioriterar både skogar och människor 1. Ett annat viktigt sätt att skydda den biologiska mångfalden är koncernens stora andel ekologiskt certifierade råvaror och produkter. EU-kommissionen har definierat ekologiskt jordbruk som en central åtgärd för att bevara den biologiska mångfalden. Som en del av EU:s Gröna Giv har kommissionen lagt fram en omfattande handlingsplan för ekologiskt arbete, med målet att 25 procent av jordbruksmarken i Europa ska vara ekologiskt odlad till 2030 2. Midsona kartlägger utsläppen av växthusgaser för inköpta varor och tjänster, uppdelat på energi- och industridata samt FLAG-data. Det har gett Midsona en ännu större insikt i vilka råvaror och produkter som har de största utsläppen av växthusgaser. Detta kommer att vara drivkraften för agendan framöver när det gäller riskråvaror, och är en del av bedömningen samt utvecklingen av eventuella nya åtgärder som kommer att arbetas med under 2025. Läs mer om FLAG på sidan 87.
• Vatten: Råvaror som kräver stor vattenanvändning vid produktion och hämtas från områden med hög vattenstress innebär en hög vattenrisk. De mest vattenintensiva jordbruksråvarorna som Midsona använder är ris, socker, palmolja och soja. Risproduktionen i Kotwa, Indien – där Division North Europe är verksam – är särskilt utsatt, eftersom det är ett område med stor vattenbrist. För att hantera denna utmaning har koncernen säkerställt att råvarorna hämtas genom ett samhällsengagemangsprojekt tillsammans med leverantören. Projektet innebär ett arbete med risproduktion som kräver mindre vatten och där riset även är 100 procent ekologiskt, Demeter- och Fairtrade-certifierat.
• Djurskydd: Midsona har en hög andel växtbaserade alternativ (92 procent) till animalisk mat. Ett växtbaserat sortiment sätter djurens välbefinnande i fokus och ger upphov till lägre utsläpp av växthusgaser från djurhållning och produktion jämfört med animaliska produkter. För Midsonas vegetariska produkter som innehåller ägg och mjölk, säkerställer koncernen att djurhållningen följer koncernens leverantörs- och råvarukontroller.

Mål 2025
* 100% egna varumärken fria från palmolja

82 HÅLLBARHETSDATA MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Andra riskområden:

Andra relevanta råvarusektorer som står inför miljömässiga och sociala utmaningar inkluderar kakao, socker, te och hasselnötter. För att minska riskerna är inköp av dessa produkter i stor utsträckning certifierade, bland annat genom märkningar som ekologiskt, UTZ/Rainforest Alliance, KRAV och Fairtrade. Genom UTZ-certifieringen bidrar koncernen till att bygga en bättre framtid och skapar värde för mer än fyra miljoner bönder och arbetare, samt tusentals företag som använder Rainforest Alliance-certifiering. Denna certifiering främjar hållbar jordbruksproduktion och ansvarsfulla leveranskedjor och används i över 70 länder världen över 3. Läs mer om certifieringar i avsnittet om produktcertifieringar på sidan 42.

1 https://fsc.org/en
2 https://agriculture.ec.europa.eu/farming/organic-farming_en
3 https://www.rainforest-alliance.org/

Inköp av riskråvaror (ton)

Totalt inköpta råvaror, ton: 39 814 ton

	2024	2023	2022
Palmolja	5	30	40
varav RSPO segregerad	5	30	40
Komposit-råmaterial med palmolja eller palmoljederivat	212	90	103
varav RSPO segregerad	199	72	82
Fiskolja	77	49	85
varav FoS-certifierad	62	46	73
Soja	1062	922	1025
varav GMO-fri	1062	922	1025
varav ursprungsland EU	263	78	78
Ris	5646	4736	5160
varav GMO-fri	5646	4736	5160
varav ursprungsland EU	2722	3618	3255
Majs	1067	900	945
varav GMO-fri	1067	900	945
varav ursprungsland EU	661	761	821
Vete	3693	3328	2919
varav ursprungsland EU	2509	3318	2886
Socker	2181	1933	2245
varav ekologiskt	2175	1672	2240
Hasselnöt	167	208	217
varav ekologiskt	49	69	73
Kakao	126	76	73
varav ekologiskt	106	75	73
varav Fairtrade, KRAV eller UTZ	40	65	40

HÅLLBARHETSDATA  83 MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Leverantörskontroll

Midsonas målsättning

För Midsona är det viktigt att ha nära relationer med alla leverantörer. På så sätt kan koncernen säkerställa att Midsona arbetar med leverantörer som är hållbara eller som uppvisar en stark utvecklingspotential. Så kan Midsona också säkra koncernens framtida tillgång på hållbara resurser och skyddet av miljön, den biologiska mångfalden och de mänskliga rättigheterna. Utvärderingssystemet Kodiak används främst som verktyg inom Division Nordics medan Division North Europe använder andra metoder, såsom plattformen Sedex, för att genomföra riskklassificering av leverantörer. Detta görs för att hantera och bedöma hållbarhetsprestanda samt för att uppfylla leveranskedjans mål. Mer än 74 000 företag världen över har valt Sedex som sin partner för att skapa mer socialt och miljömässigt hållbara företag och l everans kedjor 1. Division South Europe har ännu inte implementerat ett väletablerat system, så leverantörerna bedöms utifrån interna procedurer av leverantörsgodkännanden. Även om Division South Europe har egna manuella rutiner för att kontrollera sina leverantörer, räknas de som noll när data sammanfattas i tabellen nedan.

1 https://www.sedex.com/

Riskklassificering av leverantörer (Tier 1)

	2024	2023	2022
Midsona Group	67%	53%	44%
Division Nordics	95%	88%	82%
Division North Europe	100%	59%	62%
Division South Europe	0%	0%	0%

SCOC (Tier 1)

	2024	2023	2022
Midsona Group	53%	52%	49%
Division Nordics	74%	74%	80%
Division North Europe	82%	82%	75%
Division South Europe	0%	0%	0%

Kommentarer till data

• Division Nordics: Baserat på Midsonas leverantörutvärderingssystem Kodiak är 95 procent av alla leverantörer av direktma- terial i Division Nordics utvärderade, en ökning med 7 procent från föregående år.
• Division North Europe: 100 procent av alla leverantörer av direktmaterial i Division North Europe är utvärderade, en drastisk ökning till följd av intern förtydligande av definition. Leverantörsriskbedömningen omfattar båda kvalitet och hållbarhet.# HÅLLBARHETSDATA

Mål 2025

100% Riskklassificerade leverantörer enligt hållbara riktlinjer

GRI 304-2, GRI 305-3, GRI 308-2

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

HÅLLBARHETSDATA

Division North Europe använder erkända metoder, så som Sedex, vid klassificering av leverantörer.

Division South Europe: Division South Europe har ännu inte implementerat ett väletablerat system för riskklassificering av leverantörer av direktmaterial. Det minskar därmed Midsonas övergripande måluppfyllelse då Division South Europe har cirka en tredjedel av Midsonas totala antal leverantörer av direktmaterial. De leverantörer som ännu inte hanteras i ett väletablerat bedömningssystem bedöms i enlighet med lagstiftning och certifieringskrav i respektive land.

SCOC: Andelen leverantörer som har signerat Midsonas leverantörsuppförandekod (SCOC), eller lika tillfredsställande leverantörsuppförandekod som Midsonas har ökat med 1 procentenhet. Midsona har totalt 842 leverantörer av direktmaterial.

84

Läs mer i hållbarhetsrapporten på sid 54–55.
Läs mer i hållbarhetsrapporten på sid 59.

GRI 204-1, GRI 416-1, GRI 308-1, GRI 416-2, GRI 308-2, GRI 417-1, GRI 414-1, GRI 417-2, GRI 414-2, GRI 417-3

Säkra produkter och kvalitet

Alla Midsonas produkter bedöms systematiskt utifrån produktsäkerhet och hälsa samt eventuella nödvändiga förbättringar baserat på gällande EU- och lokala regelverk.

Hälso- och säkerhetseffekterna av produkter bedöms för förbättring i följande livscykelstadier beroende på produktsektor och regelverk:

• Innovation och utveckling av produktkoncept
• Certifieringar
• Tillverkning och produktion
• Marknadsföring och märkning
• Lagring, distribution och leverans, där det är relevant beroende på produktsektor och regelverk
• Konsumentens användning av produkterna

Händelser angående produktinformation, märkning eller kvalitetsfrågor	2024	2023	2022
Totalt antal incidenter av bristande efterlevnad avseende produktsäkerhet, märkning och marknadsföringsinformation resulterade i:
Korrektion	7	7	12
Återkallelse	4	4	2
Återtag	4	11	9
Böter eller straff	1	0	0

Kommentarer till data

Under 2024 hade Midsona 1 incident av bristande efterlevnad avseende produkt- och marknadsföringsinformation som resulterade i böter eller straff. Boten är till följd av icke uppdaterade etiketter med korrekt logga. Midsona genomförde totalt 4 produktåterkallelser och 4 produktåtertag. Publicerad data från föregående år har uppdaterats baserat på uppgraderad data och metodik.

Ursprung av inköp (%)		2024	2023	2022
Inköp av råvaror inom EU (%)
Division Nordics		50%	48%	43%
Division North Europe		38%	46%	47%
Division South Europe		67%	83%	96%
Totalt inköp av råvaror inom EU (%)		48%	56%	60%
Inköp från råvarans ursprungsland (%)
Division Nordics		58%	41%	46%
Division North Europe		59%	75%	69%
Division South Europe		67%	66%	69%
Totalt inköp från råvarans ursprungsland (%)		61%	65%	64%
Inköp av färdiga produkter från leverantörer inom EU (%)
Division Nordics		93%	93%	97%
Division North Europe		96%	95%	98%
Division South Europe		90%	99%	99%
Total inköp av färdiga produkter från leverantörer inom EU (%)		93%	94%	97%

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Utsläpp av växthusgaser

Midsona rapporterar klimatdata i enlighet med Greenhouse Gas (GHG) Protocol Corporate Standard, Corporate Value Chain (Scope 3) Standard samt GHG Protocol, Land Sector and Removals Guidance. Klimatdata omfattar hela koncernen. Huvudkontoret (moderbolaget) ligger i Malmö, Sverige, och företagets klimatdata är uppdelat i tre divisioner: Midsona Nordic (Division Nordics), Midsona North Europe (Division North Europe) och Midsona South Europe (Division South Europe). Midsona Nordics är verksamt i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Midsona North Europe är verksamt i Tyskland och Midsona South Europe i Spanien och Frankrike. Division Nordics står för 65 (66) procent av Midsonas omsättning, medan Division North Europe och Division South Europe står för 25 (23) procent respektive 10 (11) procent. Midsona har inga andra relevanta dotterbolag. I CDP -rapporten bryts klimatdata ner i mycket större utsträckning och beskrivs mer detaljerat.

Läs om Midsonas måluppfyllelse i förhållande till koncernens SBT, netto noll-mål och växthusgasredovisning i CDP på https://www.midsona.com/sustainability#documents

Växthusgasutsläpp (tCO₂e)*		2024	2023	2022
Scope 1 - direkta utsläpp
Köldmedier		35	53	58
Stationär förbränning		2 025	1 713	1 332
Kemiska processer		586	550	843
Mobil förbränning		368	527	676
Totalt utsläpp Scope 1		3 014	2 843	2 909
Förändring sedan basår, Scope 1 (%)		4%	-2%	basår
Scope 2 - indirekta utsläpp
Elektricitet		506	601	486
Fjärrvärme och kyla		59	67	65
El- och hybridbilar		100	44	23
Totalt utsläpp Scope 2		665	712	574
Förändring sedan basår, Scope 2 (%)		16%	24%	basår
Totalt utsläpp Scope 1 och 2		3 679	3 556	3 483
Förändring sedan basår, Scope 1 och 2 (%)		6%	2%	basår
Scope 3 - exkl. inköpta varor och tjänster
Kapitalvaror		155	305	361
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter		919	803	836
Uppströms transport och distribution		6 717	7 792	8 492
Avfall som genereras i verksamheten		192	308	249
Tjänsteresor		253	230	257
Anställdas pendling		898	897	867
Nedströms transport och distribution		4 407	4 485	4 610
Slutbehandling av sålda produkter		1 784	2 184	2 385
Totalt utsläpp Scope 3, exkl. inköpta varor och tjänster		15 324	17 005	18 057
Totalt utsläpp Scope 1, 2 och 3 exkl. inköpta varor och tjänster		19 004	20 560	21 539
Förändring sedan basår, Scope 3 exkl. inköpta varor och tjänster (%)		-12%	-5%	basår
Scope 3, kategori 1, inköpta varor och tjänster
Industri och energi		34 186	32 536	34 629
FLAG		66 666	62 641	74 645
- varav sLUC		34 579	31 753	39 079
- varav LM CO₂e		10 970	10 529	12 395
- varav LM non-CO₂e		21 116	20 359	23 171
- varav Removals		0	0	0
Totalt utsläpp inköpta varor och tjänster		100 852	95 177	109 274
FLAG, förändring sedan basår (%)		-11%	-16%	basår
Totalt utsläpp Scope 3		116 176	112 182	127 331
Förändring sedan basår, Scope 3 (%)		-9%	-12%	basår
Vatten		9	10	22
Totalt utsläpp Scope 1, 2 och 3		119 865	115 747	130 835
Förändring sedan basår, Scope 1, 2 och 3 (%)		-8%	-12%	basår

* Detta är data från marknadsbaserad metod. Midsona presenterar både data utifrån marknadsbaserad och platsbaserad i CDP i enlighet med GHG-protokollets uppställning. Klimatdata täcker alla sju växthusgaser (CO₂, CH₄, N₂O, HFC, PFC, HF₆, NF₃) när det är relevant.

** Inkluderat i varor och tjänster är livsmedel, produktionsförpackningar, förpackningar för handelsvaror, samt köpt vatten. Det Midsona har beräknat är sLUC (statistisk data från databaser), och inte dLUC eller iLUC.

85

HÅLLBARHETSDATA

Mål 2030

42% minskade utsläpp enligt Scope 1, 2 och 3**

Effektiv resursanvändning

Mål 2030

30,3% minskade utsläpp enligt FLAG

Mål 2028

70% leverantörer med SBT***

Mål 2045

netto-noll *

Mål 2025

Ingen avskogning

Långsiktiga mål finns på sidan 62-63.

* Långsiktigt: Midsona AB åtar sig att minska utsläppen av absolut Scope 1 och 2 växthusgaser med 90 procent till 2045 från basår 2022. Midsona AB åtar sig också att minska Scope 3 GHG-utsläppen med 90 procent inom samma tidsram. FLAG: Midsona AB åtar sig att minska utsläppen av växthusgaser i absolut Scope 3 med 72% inom samma tidsram. Målet inkluderar FLAG-utsläpp och borttagningar.

** Exklusive inköpta varor och tjänster

*** Andel mätt i inköpskostnader

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Beskrivning av data

Under 2023 genomfördes en ny komplett Scope 3-inventering som en del i arbetet att uppdatera Midsonas klimatmål enligt SBTi netto-noll standard och nytt basår fastställdes till 2022. Utsläpp från kategori 1: Inköpta varor och tjänster, delades också upp i två underkategorier: industri- och energiutsläpp och FLAG-utsläpp, för att separera landbaserade utsläpp från fossila utsläpp i enlighet med det senaste utkastet av GHG-protokollets tillägg, Land Sector and Removals Guidance (2022) och SBTi Forest, Land and Agriculture Science Based Target Setting Guidance version 1.1 (2023). Den sistnämnda har tagits fram för att hjälpa landintensiva verksamheter sätta klimatmål, till vilka Midsona räknas. Midsona verkar främst som tillverkare och säljare av livsmedel, kosttillskott och skönhetsprodukter. Därför är Forest, Land and Agricultural (FLAG) inte direkt associerade med Midsonas kärnverksamhet och anses vara försumbara i Scope 1. Midsona köper dock mono- och blandade råvaror, färdiga varor och pappersförpackningar med jordbruks- eller skogsbruksursprung för produktion, handel och försäljning, vilket genererar landbaserade utsläpp och upptag i råmaterialsfasen av livscykeln. Midsona valde därmed att uppdatera koncernens klimatbaserade mål för att även inkludera dessa FLAG-utsläpp. I utformningen av det nya bokslutet för FLAG-utsläpp kartlade Midsona de huvudsakliga råmaterialen per produkt för att sedan para ihop med så kallade FLAG-adapterade utsläppsfaktorer, där kriterierna från denna metodologi är att kvantifiera utsläppen enligt 4 kategorier, och upptagen separat (se nedan för närmre kategoribeskrivningar). På grund av Midsonas stora portfölj och bristen på globalt erkända, jämförbara redovisningsstandarder för FLAG-utsläpp, baserar Midsona sin redovisning på allmänt accepterade statistiska sekundära datakällor. Avvikelser som Scope 3-inventeringen medförde i rapportering mellan 2023 och 2022 års rapportering går att läsa i Årsredovisningen 2023. Inga betydande förändringar har därefter gjorts för rapportering av växthusgasutsläpp. Nedan följer beskrivning för alla 15 kategorier i Scope 3. För ytterligare vägledning om utsläpp från Scope 3, inklusive beskrivning av de 15 kategorierna, hänvisas till Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard och i synnerhet till kapitel 5: Identifiering av Scope 3-utsläpp. För kategorier som inte är tillämpliga skrivs "ej tillämpligt" och en kort motivering ges om det är relevant.

86# Hållbarhetsdata

För kategorier med försumbara utsläpp skrivs "försumbar" och om möjligt ges en uppskattning av dess procent av totala Scope 3-utsläpp. Midsona har inte uteslutit relevanta kategorier av den anledning att de ännu inte är beräknade.

Kategoribeskrivningar Scope 3:

Kategori 1: Inköpta varor och tjänster:

1. Industri- och energiutsläpp: Avser inköp av råvaror, förpackningsmaterial, vatten och inköp av färdiga varor för vidare försäljning och distribution efter att FLAG-utsläpp har utvunnits.
2. FLAG-utsläpp:
3. sLUC: Statistical Land Use Change: Utsläpp där netto kollagring har förändrats på grund av en landförändring, till exempel vid avskogning. Konsoliderad siffra för alla CO 2 -utsläpp från förändringar i kollager och kolpooler genom att omvandla lantbruk som skog, våtmarker eller gräsmarker till lantbruksmark under en bedömningsperiod på 20 år. I linje med de nämnda riktlinjerna använder Midsona sig av statistiska uppskattningar baserade på land och gröda för att beräkna dess relaterade utsläpp. Om primärdata finns tillgängligt från den specifika geografiska platsen så beräknas istället direkt LUC (dLUC). Notera att indirekt markanvändningsförändring (iLUC) inte ingår i Midsonas koldioxidredovisning för närvarande.
4. LM CO₂: Land Management CO₂ & Land Management Non-CO₂: Markförvaltningsutsläpp inkluderar alla markrela- terade utsläpp (biogena CO 2 , N 2 0 och CH 2 ) som är direkt relaterade till jordbruks- och skogsbruksaktiviteter på nivån för en odlingsenhet (gård) i drift, exklusive de som är relaterade till förändrad markanvändning. Enligt ovan nämnda riktlinjer från GHG och SBTi skiljer Midsona ytterligare mellan markförvaltningsutsläpp CO 2 och markförvaltningsut- släpp icke-CO 2 . LM CO 2 avser de biogena CO 2 -utsläppen relaterade till koldioxidförluster orsakade av markförvaltningsmetoder inom en given tidsperiod. CO 2 -utsläpp från aktiviteter på land som används inom samma landkategori kontinuerligt men där avverkning eller skörd sker. LM non-CO 2 -utsläpp avser CH 4 , N 2 O och icke-biogen CO 2 som ytterligare antropogena växthusgasutsläpp från för- valtningen av jordbrukssystem inklusive organiska och oorganiska insatser eller uttag från jordbruk och användning av fordon på gårdsnivå. Det avser också metan- och lustgasutsläpp från skogsbruk, djurhållning och jordbruk, till ex- empel gödselanvändning och metanutsläpp från risproduktion eller nötkreatur.
5. Removals (valfri): Upptag av kol i skog och jordbruksprocesser. SBTi FLAG tar upp avlägsnande i samordning med GHG Protocol Land Sector and Removals Guidance med särskild uppmärksamhet på avlägsnande inom området för landintensiva sektorer, och inkluderar inte borttag som inte ingår i ett FLAG-mål eller som ligger utanför FLAG-sek- torn (t.ex. direkt luftinfångning eller andra tekniska borttagningar). Inga biogena borttagningar från FLAG kan inklu- deras i mål för energi/industri (icke-FLAG). Observera att bioenergi inte omfattas av FLAG-vägledningen, och i vissa fall kan avlägsnande av bioenergi inkluderas i energi-/industrimål (icke-FLAG). Midsonas inventering inkluderar inte biogena borttagningar. För att få inkludera upptag i sitt klimatbokslut krävs primärdata (empiriska data specifik för den kolreservoar som upptaget relaterar till) med kontinuerlig monitorering, spårbarhet och osäkerhetstillämpningar. Inkluderar endast kollagring, inte lagring av metan eller lustgas.

Kategori 2: Kapitalvaror:

Avser utsläpp från kapitalinvesteringar från konton "anläggningar och maskiner", "utrustning och verktyg" och "andra materiella anläggningstillgångar".

Kategori 3: Bränsle- och energirelaterade aktiviteter:

Uppströms utsläpp från verksamheter som redovisas i Scope 1 och 2.

Kategori 4: Uppströms transport och distribution:

Uppströms utsläpp från transporter Midsona betalar för, både inkom- mande och utgående. Inkluderar WTW-beräkningar.

Kategori 5: Avfall som genereras i driften:

Avfall som genereras i Midsonas verksamhet. Rapporter genereras på fraktionsni- vå, inklusive metall och glas.

Kategori 6: Affärsresor:

Inkluderar resor med flyg och tåg, samt körsträcka med motodrivet fordon. Inkluderar WTW-beräk- ningar.

Kategori 7: Anställdes pendling:

Utsläpp från anställda har uppskattats utifrån länder och platser efter nationell statistik för anställdas pendlingsrutiner. Inkluderar WTW-beräkningar.

Kategori 8: Uppströmsleasade tillgångar:

Ej tillämpligt.

Kategori 9: Nedströms transport och distribution:

Nedströms utsläpp från transporter betald och organiserad av kund. Både inkommande och utgående. Inkluderar WTW-beräkningar.

Kategori 10: Bearbetning av sålda produkter:

Ej tillämpligt.

Kategori 11: Användning av sålda produkter:

Ej tillämpligt.

11a. Nedströms utsläpp från fossila bränslen som distribueras men inte säljs av företaget:

Fossila bränslen som distribueras måste redovisas i växthusgasinventering och målgräns, även om de inte säljs direkt av företaget. Ej tillämpligt.

Kategori 12: slutbehandling av sålda produkter:

Inkluderar både återvinningsbart och icke-återvinningsbart förpacknings- material. Data registreras för allt förpackningsmaterial per typ.

Kategori 13: Nedströms leasade tillgångar:

Ej tillämpligt.

Kategori 14: Franchising:

Ej tillämpligt.

Kategori 15: Investeringar:

Ej tillämpligt.

Datakvalitet

Midsona arbetar löpande med att utöka och förbättra inhämtning, uträkning och estimering av klimatdata. För 2024 presenterar Midsona således datamängd för växthusgasutsläpp baserat på inhämtad data från koncernen och även estimeringar när data inte finns tillgänglig. Kvaliteten på data kommer att öka i takt med att uppskattade industri standarder (emissionsfaktorer) förbättras, förbättringar av rutiner internt, samt att leverantörer och intressenter får en bättre förmåga att mäta och dela med sig av sina växthusgasutsläpp. Midsona väljer dock fortsatt att presentera den data som finns idag för ökad transparens.

Källa till emissionsfaktorer per kategori och hur estimaten är gjorda:

Följande gäller för de emissionsfaktorer som beskrivs nedan. För klimaträkenskap 2024 gäller källorna med år 2024.

• Scope 1 + 2:
• Utsläpp i Scope 1 är baserat på faktisk förbrukningsdata och beräknas med emissionsfaktorer från DEFRA (2024) och Energimyndigheten. För år 2023 gäller DEFRA (2023). För basår 2022, DEFRA (2022).
  • Utsläpp från elektricitet i Scope 2 beräknas med en marknadsbaserad metod med emissionsfaktorer från AIB (2024), European Residual Mixes (2023). För basår 2022, AIB (2022).

• Utsläpp från fjärrvärme och fjärrkyla i Scope 2 är beräknat med en faktor från en lokal källa från Energistyrelsen (2024). Certifierad fjärrvärme och fjärrkyla beräknas med noll-utsläpp, i enlighet med den marknadsbaserade metoden. För år 2023 har utsläpp beräknats med lokala faktorer från Fjernkontrollen, Miljövärden (2023), KI paastolaskuri (2023) och Energistyrelsen (2021). Certifierad fjärrvärme och fjärrkyla beräknas med noll-utsläpp, i enlighet med den marknadsbaserade metoden. För basår 2022, samma källa, men motsvarande för 2022.

• Scope 3:

  • De emissionsfaktorer som används kommer från olika källor där samtliga är baserad på sekundär data.
• Utsläpp från inköpta varor och tjänster beräknas utifrån underlag från Midsonas egen data relaterat till inköp av råmaterial, färdigvaror, förpackningsmaterial för egen produktion samt förpackningsinformation för färdigvaror där flera olika källor används för emissionsfaktorer baserade på utsläppens karaktär och detaljtillgänglighet i inköpsdata:
  * Agri-Footprint 6.3 (AFP) används för FLAG-utsläpp, Energi och Industriutsläpp för FLAG produkter samt för primära produkt ingredienser.
• AGRIBALYSE 3.1 används för FLAG-utsläpp, Energi och Industriutsläpp för FLAG-produkter, Energi och Industriutsläpp för ytterligare förädlingssteg samt för alla övriga produktingredienser där AFP-data inte är tillgänglig.
  * Ecoinvent 3.9.1 används för FLAG-utsläpp för förpackningar samt för Energi och Industriutsläpp för FLAG-relaterade förpackningar.
  * DEFRA 2023 används för Energi och Industriutsläpp för icke-FLAG-relaterade förpackningar.
  * För vattenanvändning är siffran baserad på faktisk förbrukning, utifrån faktorer från DEFRA (2024). För år 2023, DEFRA (2023). För basår 2022, DEFRA (2022).
• Utsläpp från ”Bränsle-och energirelaterade aktiviteter” baseras på faktisk förbrukning i Scope 1 + 2, baserat på faktorer från DEFRA (2024) och IEA (2024). För år 2023, DEFRA (2023). För basår 2022, DEFRA (2022).
• Utsläpp från uppströms transporter baseras på data från transportleverantörer och rapporteras i tCO 2 e eller tonkm. Idag beräknas även alla utsläpp från Midsonas transportleverantörer på Well to Wheel (WTW) basis. Om data rapporterats i tonkm har utsläppsfaktorer från DEFRA (2024) och IEA (2024) använts.
  * Utsläpp från avfall som genereras i egen verksamhet baseras på faktisk förbrukningsdata, utifrån faktorer från DEFRA (2024). För år 2023 DEFRA (2023). För basår 2022, DEFRA (2022).
• Utsläpp från affärsresor baseras på faktisk resedata från kontor och resebyrå, baserat på faktorer från DEFRA (2024), IEA (2024), Drivmedel (2023). För basår 2022, DEFRA (2022). En del av flygtransporterna redovisas direkt i tCO 2 e baserat på siffror från leverantörer.
• Utsläpp från nedströms transporter beräknas för 2024 baserat på utsläppsberäkningar från 2019 och omsättning. Under 2019 gjordes beräkningen utifrån den totala sålda vikten multiplicerat med medeldistans för att beräkna tonkm. Faktorer som användes var från DEFRA.

Kommentarer till data

• Scope 1: Midsonas totala växthusgasutsläpp för Scope 1 är 3 014 tCO 2 e under 2024, en ökning med 4 procent sen basår 2022. Ökningen beror på ökad användning av naturgas och propan i Divsion North Europe respektive Spanien.# MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

HÅLLBARHETSDATA

Växthusgasutsläpp

Scope 1 och 2

I Division Nordics har totala växthusgasutsläpp för Scope 1 minskat med 56 procent sen basår, med störst minskning av stationär förbränning på 79 procent. Detta till följd av övergång från oljeuppvärmning till förnybar fjärrvärme i Jakobstad.

Scope 2: Midsonas totala växthusgasutsläpp för Scope 2 är 665 tCO2e, en ökning med 16 procent sen basår 2022, men en minskning sen föregående år på 7 procent. Minskningen härstammar från ökad andel förnybar energi, vilket är ett resultat av övergång från oljeuppvärmning till fjärrvärme, samt miljömärkt elektricitet i Jakobstad.

Andelen icke förnybar energi är störst i Division South Europe, vilket har en stor påverkan på resultatet, då Division South Europe står för 58 procent av det totala utsläppet för Scope 1 och 2 under 2024.

Följande åtgärder är identifierade för Scope 1 och 2 för att kunna arbeta mot koncernens långsiktiga klimatomställningsplan:

• Elektricitet: Åtgärder behövs för att öka andelen verifierbar förnybar elektricitet i Division South Europe.
• Fjärrvärme: Åtgärder behövs för att öka andelen verifierbar förnybar fjärrvärme i Tilst, möjligt senast 2028 enligt fjärrvärmeleverantören i Århus, Danmark.
• Fossilt bränsle från tjänstebilar: Åtgärder har påbörjats för att öka andelen tjänstebilar med verifierbart förnybart bränsle i Division Nordics.
• Stationär förbränning av gas: Åtgärder behövs för att öka andelen verifierbar förnybar gas i Division North Europe och Division South Europe.
• Kemisk process: Åtgärder har påbörjats för att minska CO2-gas i Division North Europe, total minskning med 30 procent sen basår 2022.
• Ingår alltid: Åtgärder för energireduktion och energieffektivisering.

Scope 3

Midsonas totala växthusgasutsläpp för Scope 3 är 116 176 tCO2e, en minskning med 9 procent sen basår 2022. Den procentuellt största minskningen i Scope 3 härstammar från FLAG, uppströms transport och distribution och slutbehandling av sålda produkter. Jämfört med föregående år har utsläpp från Scope 3 ökat med 4 procent, där utsläpp från FLAG samt Industri och energi har ökat med 6 respektive 5 procent. Detta beror på ökad kvanititet av inköpta varor samt förändring av inköpsportföljen.

Publicerad data från föregående år gällande vissa kategorier har uppdaterats baserat på uppgraderad data och metodik.

Återvunnet avfall i egna anläggningar

Avfall (ton)	2024	2023	2022
Metall	15	44	35
Glas	31	19	25
Kartong	490	463	527
Plast	150	88	108
Organiskt	765	627	722
Giftigt	9	3	30
Elektriskt	2	1	2
Trä	147	34	0
Totalt sorterat	1 609	1 279	1 449
Totalt osorterat	369	508	547
Återvinningsgrad (%)	81%	72%	73%
Totalt avfall	1 978	1 787	1 996

Läs mer i hållbarhetsrapporten på sid 63-64.

Läs hela Midsonas växthusgas-redovisning i vår CDP-rapport på https://www.midsona.com/sustainability#documents

GRI 305-1 GRI 305-2 GRI 305-3 GRI 305-4 GRI 305-5

Mål 2025
90% återvinning av avfall som genererats i egen verksamhet

Avfallsintensitet, ton avfall/ton producerad

Total Midsona	2024	2023
Osorterat avfall	16,0	11,4
Sorterat avfall	40,3	49,8

	2023	2022	2021	2020	2019
Osorterat avfall	6,2	4,5	6,7	6,6	7,6
Sorterat avfall	25,2	17,5	17,6	23,5	24,2

Kommentarer till data

Under 2024 har andelen sorterat avfall ökat i förhållande till andel osorterat avfall, där återvinningsgraden har gått från 72 till 81 procent. Detta är drivet av ökad tillgänglighet av data och förbättrad datakvalitet. Däremot har den totala mängden avfall ökat med 11 procent, från 1787 till 1978 ton, vilket beror på förbättrad tillgänglighet av data i Division North Europe.

Midsona kommer fortsätta att arbeta med att minska det totala avfallet samt öka återvinningsgraden till 90 procent, enligt koncernens mål.

Minska matsvinn

Åtgärder för att minska matsvinn (%)

• 39% Återanvänds till djurfoder
• 3% Ej åtgärdat, matsvinn
• 6% Doneras
• 0,3% Återanvänds på annat sätt
• 27% Sålt till reducerat pris
• 25% Återanvänds till biogas eller konstgödsel

Åtgärder för att minska matsvinn (ton)

	2024	2023	2022
Återanvänds till djurfoder	727	6	85
Återanvänds till biogas eller konstgödsel	476	231	299
Sålt till reducerat pris	508	400	228
Doneras	110	51	17
Återanvänds på annat sätt	6	198	64
Ej åtgärdat, matsvinn	55	100	128
Totalt	1 882	986	821
Andel som åtgärdats (%)	97%	90%	84%

Kommentarer till data

Under 2024 har andelen potentiellt matsvinn som återanvänds ökat med 7 procentenheter från föregående år. Det matsvinn som ej har åtgärdats och gått till avfall har minskat med 45 procent sen föregående år, från 100 ton till 55 ton. Midsona arbetar löpande med att förbättra datakvaliteten, där flera framsteg har gjorts under 2024. Detta påvisas bland annat i ökningen av den totala mängden faktisk och potentiellt matsvinn, från 986 ton till 1882 ton, samt ökad återvinningsgrad. Detta då större datatillgänglighet har möjliggjorts samt att en större disposition av potentiellt matsvinn i Division North Europe har återanvänts. Framåt kommer Midsona arbeta med att minska den totala mängden matsvinn i takt med att återvinningsgraden ökar.

Publicerad data från föregående år har uppdaterats baserat på uppgraderad data och metodik.

Mål 2025
Reducera matsvinn och 100% återanvänt matsvinn

90

Vattenanvändning

Vattenanvändning per division (m³)

Division	2024	2023	2022
Division Nordics	9 283	8 865	9 264
Division North Europe	7 264	4 087	6 113
Division South Europe	41 500	42 991	47 807
Total	58 047	55 943	63 184

Vattenintensitet (m³/ton producerad)

Total Midsona	2024	2023
	1,77	1,80

Midsona Spanien, Castellcir	2024	2023
	26,64	22,02

Kommentarer till data

Under 2024 har den totala mängden vatten ökat med 4 procent, från 55 943 till 58 047 m³ jämfört med föregående år i koncernen, vilket beror på en ökning av belagda produkter där våtstädning krävs vid produktion. Midsona har aktivt arbetat med att minska sin vattenanvändning i Castellcir, då 68 procent av den totala vattenanvändningen härstammar från produktionsenheten i Spanien. Vattenintensiteten och den faktiska vattenanvändningen har minskat med 11 respektive 2 procent jämfört med föregående år i Spanien, vilket är i linje med koncernens mål.

Målet är en 10 procent minskning i intensitet per producerad ton för koncernen 2030, och 20 procent minskning i intensitet per prodcuerat ton för Spanien, Castellcir, 2030. Midsona kommer fortsätta arbetat med att minska vattenanvändningen i koncernen. Enligt Midsonas väsentlighetsbedömning är vattenrisken och påverkan betydligt större i Spanien än för de andra anläggningarna i koncernen, och därför mest väsentligt att ha störst fokus på Spanien för att uppnå framgång.

Publicerad vattenintensitet från föregående år har uppdaterats baserat på uppgraderad data och metodik.

Mål 2030
10% reducerad vatten- användning per produ- cerat ton. 20 procent i spansk verksamhet

GRI 303-1 GRI 303-2 GRI 303-3 GRI 303-4 GRI 303-5

Energi

Direkt energianvändning (MWh)

	2024	2023	2022
Förnybar stationär förbränning	0	0	3 186
Icke förnybar stationär förbränning	9 126	7 776	6 369
Total stationär förbränning	9 126	7 776	9 555
Mobil förbränning	1 443	2 039	2 714
Total direkt energianvändning	10 569	9 815	12 269
Förändring sedan basår, direkt energianvändning (%)	-14%	-20%	basår

Indirekt energianvändning (MWh)

	2024	2023	2022
Förnybar elektricitet	4 642	4 375	4 744
Icke förnybar elektricitet	2 850	2 714	2 842
Total elektricitet	7492	7 089	7 586
Förnybar fjärrvärme och kyla	2 221	1 745	1 594
Icke förnybar fjärrvärme och kyla	467	534	527
Total fjärrvärme och kyla	2 688	2 279	2 121
El- och hybridbilar	261	146	101
Total indirekt energianvändning exkl. egenproducerad*	10 440	9 513	9 809
Total indirekt energianvändning inkl. egenproducerad*	10 826	9 950	10 250
Förändring sedan basår, indirekt energianvändning (%)	6%	-3%	basår

* Egenproducerad elproduktion

Total direkt- och indirekt energianvändning (MWh)

	2024	2023	2022
Total direkt- och indirektenergianvändning	21 395	19 766	22 519
Förändring sedan basår, direkt- och indirekt energianvändning (%)	-5%	-12%	basår
Förnybar energi, indirekt energi (%)	69%	67%	67%
Förnybar elektricitet (%)	62%	62%	63%
Förnybar fjärrvärme och kyla (%)	83%	77%	75%
Total andel förnybar energi (%)	35%	34%	45%

Elproduktion (MWh)

	2024	2023	2022
Konsumerad egenproducerad	386	438	441
Såld egenproducerad	199	218	212

Kommentarer till data: Energi

Energi från direkt energianvändning inkluderar stationär förbränning (LPG, naturgas, propan) och mobil förbränning (fossildrivna tjänstebilar, inklusive hybrider). Energi från indirekt energianvändning inkluderar elektricitet, fjärrvärme, fjärrkyla och eldrivna tjänstebilar (inklusive hybrider).

Kommentar direkt energi:

Under 2024 var Midsonas stationära och mobila förbränning 10 569 MWh (9 815 MWh). Det är en minskning med 14 procent från basåret 2022. Jämfört med föregående år påvisas en viss ökning, vilket beror på ökad användning av naturgas och propan i Division North Europe respektive South Europe. Stationär förbränning står för 86 (79) procent av den totala energianvändningen av direkt energi. Division South Europe har högst förbrukning av stationär förbränning, där andelen konsumerad propan står för 58 (57) procent av den total direkta energianvändningen. I Division Nordics har den totala stationära förbränningen minskat med 64 procent sen basår 2022, vilket är ett resultat av övergång från oljeuppvärmning till förnybar fjärrvärme under 2024. För Division Nordics utgör icke-förnybar energi från tjänstebilar (mobil förbränning) en betydande andel. Åtgärder för att byta ut den fossildrivna bilparken och hybrider till elbilar inleddes under 2023, vilket har lett till en minskning med 47 procent jämfört med basåret 2022.# HÅLLBARHETSDATA

Kommentar indirekt energi

Midsonas förbrukning av elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla ökade med 6 procent från basår 2022, från 9 809 MWh till 10 440 MWh. Ökningen beror på ökad konsumtion av fjärrvärme i Division Nordics, samt ökad andel elbilar i koncernen. Under 2024 var andelen förnybar elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla 69 (67) procent, vilket även inkluderar konsumtion av egenporducerad elektricitet via solceller. Total förbrukning av fjärrvärme och fjärrkyla har ökat med 28 procent sen basår 2022, vilket är ett resultat av övergången från oljeuppvärmning till fjärrvärme i Division Nordics. Andelen förnybar fjärrvärme och fjärrkyla har ökat från 76 till 82 procent från basåret 2022.

Mål 2028

• 100% förnybar energi
  • Direkt: 100% fossilfri stationär förbränning
  • Fossilfri mobil förbränning
  • Indirekt: 100% förnybar fjärrvärme (ånga och kyla)
• Av elen som köps in ska vara förnybar

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Kommentar direkt & indirekt energi

Under 2024 minskade den totala energianvändningen av direkt- och indirekt energianvändning med 5% sen basår. Jämfört med föregående år påvisas en viss ökning till följd av ökad konsumtion av naturgas i Division North Europe. Åtgärder har redan implementeras för att framåt har större kontroll över gaskonsumtion i produktionen. Total andel förnybar energi har ökat med 1 procentenhet jämfört med föregående år, men minskat med 10 procentenheter från basår, vilket beror på övergång från träpellets till propan i Spanien som genomfördes under 2023. Midsona kommer framåt arbeta med att minska den totala energianvändningen i takt med att andelen förnybar energi ökar. För Midsona finns det utmaningar inom Division South Europe. I både Spanien och Frankrike är energiuppdelningen en blandning av förnybar energi, kärnkraft och icke-förnybar energi, men denna uppdelning kan för närvarande inte verifieras. Som resultat bidrar Spanien negativt till andelen förnybar elektricitet, trots att produktionen där ökar och får större betydelse. För att förbättra situationen är det därför viktigt att vidta åtgärder för att öka andelen verifierbar förnybar elektricitet inom Division South Europe. Däremot har en betydande del av anläggningarna i Division Nordics och Division North Europe 100 procent förnybar elektricitet, huvudsakligen från vind-, vatten- och solenergi. Sammanfattningsvis är den låga andelen förnybar energi orsakad av stationär förbränning, tjänstebilar och slutligen elektricitet. Detta visar att koncernen måste ha ett fortsatt fokus på att öka andelen förnybar energi för att nå energimål om 100 procent förnybar energi till 2028.

Följande åtgärder är analyserade och identifierade och kommer att fortsätta att drivas för att minska energiförbrukningen och öka andelen förnybar energi:

• Elektricitet: Åtgärder behövs för att öka andelen verifierbar förnybar elektricitet i Division South Europe.
• Fossilt bränsle från tjänstebilar: Åtgärder har påbörjats för att öka andelen tjänstebilar med verifierbart förnybart bränsle i Division Nordics.
• Stationär förbränning av gas: Åtgärder behövs för att öka andelen verifierbar förnybar gas i Division South Europe och Division North Europe.
• Åtgärder för alla divisioner: Åtgärder för energireduktion och energieffektivisering.

Se växthusgasutsläpp för Scope 1 och 2, och åtgärder för att nå klimatmålet inom Scope 1 (direkt energi) och Scope 2 (indirekt energi) på sidan 86 samt 89.

HÅLLBARHETSDATA 93

Läs mer i hållbarhetsrapporten på sid 68–69.

GRI 302-1 GRI 302-4 GRI 305-1 GRI 305-2

Effektiva transporter

Fossilfria transporter

Midsonas transportmål betyder: Transportåtgärder som del av Scope 3 för Midsonas växthusgasredovisning.

Scope 3 100 procent fossilfri förbränning betyder fossila källor för alla transporter som Midsona betalar för:

• Inkommande från leverantörer
• Inkommande, inom eller mellan Midsonas anläggningar
• Utgående från Midsonas anläggningar till kund

Alla Midsonas transportleverantörer som rapporterar växthusgasutsläpp, ska göra det i enlighet med den europeiska standarden EN 16258:s ”Well to Wheel”.

Alla Midsonas transporter ska kartläggas och mätpunkter ska definieras för samtliga transporter, i enlighet med GHG-protokollet. Detta inkluderar både inkommande, interna och utgående transporter för alla anläggningar, och omfattar följande:

• En översikt över typ av transport som lastbil, tåg, båt, flygplan
• Typ av bränsle
• Antal transporterat ton och transporterad km
• Inkommande eller utgående transporter
• Huruvida Midsona är betalare av transporten

Kartläggning av ekonomisk betydelse med en dedikerad budget innebär att identifiera den primära ekonomiska påverkan samt definiera utrymmet för att uppnå uppsatta mål. En särskild budget avsätts för att öka transporteffektiviteten och för att göra investeringar i fossilfria godstransporter, såsom tåg och båtar. Detta innebär att ersätta befintliga fossila transporter med elbilar, hybridbilar eller andra alternativ som drivs med fossilfritt bränsle. Om dessa alternativ inte är tillgängliga, kan klimatkompensation användas som en tillfällig lösning.

Mål 2025

100% fossilfria egen kontrakterade transporter i Norden

Mål 2030

100% fossilfria egen kontrakterade transporter inom Europa

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Utsläpp av växthusgaser (CO₂e)

Transport, Scope 3 (tCO₂e)	2024	2023	2022
Nedströms transport och distribution*	4 407	4 485	4 610
Uppströms transport och distribution**	6 717	7 792	8 492
Total transport och distribution	11 124	12 277	13 102

Utsläppsintensitet

Midsona - Uppströms transport och distribution**

År	Utsläppsintensitet
2024	0,083
2023	0,072

---

Division Nordics – Transport, Scope 3 (tCO₂e)	2024	2023	2022
Nedströms transport och distribution*	2 879	3 009	3 195
Uppströms transport och distribution**	3 206	3 596	4 204
Total transport och distribution	6 086	6 605	7 399

Utsläppsintensitet Division Nordics

- Uppströms transport och distribution**

År	Utsläppsintensitet
2024	0,099
2023	0,089

Kommentarer till data

All transport från kategorin ”nedströms transport och distribution” anses bruka 100 procent fossilt bränsle då data inte är tillgängligt för kundernas transporter. Utsläpps intensiteten för koncernen från kategorin ”uppströms transport och distribution” minskade med 14 procent jämfört med föregående år. I Division Nordics har utsläppsintensiteten för kategorin ”uppströms transport och distribution” minskat med 10 procent jämfört med föregående år. Midsona kommer att fortsätta arbeta för att minska totala utsläpp från kategorin ”uppströms transport och distribution”. Koncernen ser också en utmaning med att få tillgång till kvalitativ data gällande bränsletyp. Koncernen har således valt att följa upp transportmålet genom att mäta mängden utsläpp per transporterad ton, då utvecklingen i detta mätetal visar hur andelen fossilfritt bränsle utvecklas genom förändringen i utsläppsintensiteten.

Publicerad data från föregående år har uppdaterats baserat på uppgraderad data och metodik.

Omräkningsfaktorer för klimatdata för transportmedel baseras på följande data, kg CO₂e/tonkm. Genomsnitt för:

• Lastbil: 0.2218
• Båt: 0.0180
• Tåg: 0.0278

Det gör att övergången från lastbil till tåg eller båt ger en stor klimatvinst i form av en stor minskning av växthusgasutsläpp. 10 procent av Midsonas totala CO₂e-utsläpp kommer från transporter i Scope 3.

* Transporter som kunder och leverantörer betalar för. Omfattas inte av Midsonas mål om fossilfria transporter i nuläget. Ingår som en del av koncernens växthusgasredovisning.

** Ingående och utgående transporter som är egenkontrakterade av Midsona

HÅLLBARHETSDATA 94

Läs mer i hållbarhetsrapporten på sid 71.

GRI 305-3

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

HÅLLBARHETSDATA 95

Affärsresor

Midsonas målsättning

Midsona strävar efter att minska antalet affärsresor. Det kan leda till besparings- och effektiviseringsvinster, men framför allt en minskning av koncernens miljöpåverkan.

Tjänsteresor (tCO₂e)	2024	2023	2022
Tåg	<1	1	1
Flyg	203	182	114
Bil	49	48	142
Total	253	230	257

Kommentar till data

Under 2024 var de totala utsläppen från tjänsteresor för koncernen 253 tCO₂e, en minskning med 2 procent sen basår 2022. Den totala ressträckan med tåg var 135 900 km (211 176). Utsläpp från privatbilar har minskat med 65 procent i koncernen sen basår 2022. Publicerad data från förra året har uppdaterats baserat på uppgraderad data och metodik.

Tjänstebilar och förmånsbilar

Midsonas målsättning

Till 2028 ska Midsona ha ersatt alla tjänstebilar eller förmånsbilar med fossilfria alternativ.

Tjänste- och förmånsbilar (tCO₂e)	2024	2023	2022
Fossildrivna bilar	159	416	467
Hybridbilar	260	154	230
Elbilar	48	1	2
Total	466	572	699

Kommentar till data

Midsona totala koldioxidutsläpp från tjänstebilar har minskat med 33 procent, vilket motsvarar cirka 232 tCO₂e jämfört med basåret 2022. Midsona strävar efter att fasa ut fossildrivna bilar till hybridbilar i takt med att koncernen byter ut tjänstebilar. Hybridbilar är dock en mellanlösning. Enligt Midsonas klimatomställningsplan ska alla tjänstebilar bytas till elbilar, något koncernen kommer att fortsätta fokusera på framåt. Sedan basår 2022 har andelen elbilar i Division Nordics ökat från 0,4 procent till 24 procent, med en påtaglig minskning av andelen tjänstebilar med fossilt bränsle från 73 procent till 30 procent.

Läs mer i hållbarhetsrapporten på sid 72.

GRI 305-3

Läs mer i hållbarhetsrapporten på sid 72.

GRI 302-1 GRI 305-1

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Fokus på klimat, miljö och hållbara företag

EU:s taxonomiförordning (EU 2020/852) är EU-kommissionens klassificeringssystem för hållbara ekonomiska verksamheter. Genom ett gemensamt klassificeringssystem för hållbara finanser underlättar taxonomiförordningen identifiering och jämförelse av miljömässigt hållbara investeringar.# TAXONOMI MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Stora företag som ska rapportera i enlighet med EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering (NFRD) ska rapportera enligt taxonomiförordningen, för de delar av verksamheten som omfattas. Under 2024 har Midsona utvärderat de ekonomiska aktiviteterna som är relevanta för Midsona och förberett för taxonomiefterlevnad och rapportering.

Taxonomirelevanta aktiviteter för Midsona 2024

Taxonomin omfattar de ekonomiska verksamheter med störst klimatpåverkande utsläpp och störst möjlighet till omställning som väsentligt bidrar till något av EU:s miljömål. Dessa verksamheter har den största rollen i omställningen till en koldioxidsnål, motståndskraftig och resurseffektiv ekonomi. Midsona har utvärderat alla ekonomiska aktiviteter i verksamheten för att ta reda på om de omfattas av taxonomin (Taxonomy-eligible activities) genom att använda EU Taxonomy Compass¹. En ekonomisk aktivitet definieras som processen som äger rum när resurser som kapitalvaror, arbetskraft och råvaror/-intermediärer kombineras för att producera en vara eller tjänst.

Kvalitativ bedömning Midsona 2024

Midsonas finansiella verksamhet bedrivs av ekonomiska verksamheter såsom produktion, partihandel, marknads-föring och försäljning av livsmedel, kosmetika och kost-tillskott samt partihandel med läkemedel och medicin-tekniska produkter.

Bedömning av efterlevnad

Midsona gjorde en inventering av verksamheten i relation till aktiviteter som beskrivs i den delegerade förordningen avseende klimatmålen såväl som inom områdena vatten, cirkulär ekonomi, föroreningar, biologisk mångfald och ekosystem. Dessa införlivades i taxonomin 2023 i syfte att Midsonas redovisning i enlighet med EU:s taxonomi för hållbara investeringar identifiera potentiella aktiviteter som omfattas av Taxo-nomiförordningen. Den delegerade förordningen om EU:s taxonomi avseende klimatmålen och de övriga naturrelate-rade målen inom ovan beskrivna områden, riktar sig för närvarande till sektorer där Midsona inte verkar, vilket innebär att Midsonas huvudverksamhet inte återfinns bland taxonomins aktiviteter.

Midsona har dock identifie-rat en begränsad del av verksamheten som kan klassas som inköp av taxonomi-relaterade produkter och tjänster inom de ekonomiska aktiviteter som omnämns i taxo-nomins två första delegerande akter om begränsning av respektive an-passning till klimatförändringar eller annan påverkan på naturen. Dessa områden omfattas av taxonomin (eligible).

Midsonas har bedömt omsättning, kapitalutgifter (CAPEX) och driftsutgifter (OPEX) som är förknippade med dessa ak-tiviteter enligt redovisningsprinciperna. Aktiviteterna som redovisas är:

• CCM 6.5: Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon
• CCM 7.7: Förvärv och ägande av byggnader

Utöver dessa redovisas hur Midsonas verksamhet omfattar kärnkrafts- och fossilgasrelaterad verksamhet i enlighet med kraven: Kärnkrafts- och fossilgasrelaterad verksamhet².

Trots att Midsonas huvudverksamhet inte återfinns bland taxonomins aktiviteter väljer koncernen att redovisa enligt taxanomins principer. Med Midsonas ambitiösa hållbarhetsagenda med mål inom vatten, cirkulär ekonomi, biologisk mångfald och ekosystem, och klimatmål som har godkänts av SBTi med en klimatomställ-ningsplan i linje med Parisavtalets 1,5°C mål, kan koncernen bidra till omställningen. För de övriga naturrelaterade områdena har Midsona mål samt en övergångsplan på plats, vilka kommer att uppgraderas ytterligare i linje med resultatet av Midsonas dubbla väsentlighetsanalys.

Bedömning och tolkningar

CCM 6.5: Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon

Midsona har aktiviteter inom leasing av tjänstebilar som avser kapitalutgifter vid nya leasingavtal. Midsona om-fattas därför av den ekonomiska aktiviteten CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon. För tjänstebilar har Midsona lagt en

96  TAXONOMI MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

omställ-ningsplan för att uppnå 100 procent förnybar energianvändning i tjänstebilarna till 2028, vilket innebär en övergång till 100 procent elbilar till 2028. Då koncernen leasar tjänstebilar av en tredjepart har det inte kunnat genomföras en fullständig analys av förenlighet med taxonomin. Detta beror på att Midsona i dagsläget inte har fullständig information från tredjepart om hur fordonen uppfyller kraven för att inte orsaka betydande skada på andra miljömål inom taxonomin.

CCM 7.7: Förvärv och ägande av byggnader

Midsona har aktiviteter inom leasing av lokaler som avser kapitalutgifter vid nya och uppdaterad leasingavtal. Midsona omfattas därför av den ekonomiska aktiviteten CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader. Midsona har stort fokus på medarbetarnas välbefinnande genom förbättrade, nya eller renoverade kontor. Detta bidrog dock till relativt liten andel av koncernens kapitalutgifter under året. Då Midsona leasar denna tjänsten av en tredjepart har det inte kunnat genomföras en fullständig analys i förenlighet med taxonomin. Detta beror på att Midsona i dagsläget inte har fullständig information från tredjepart om hur denna tjänst och lokalerna uppfyller kraven för att inte orsaka betydande skada på andra miljömål inom taxonomin.

Upplysningar som avses i samband med kärnenergi och fossilgasrelaterade verksamheter

Midsona har redovist enligt upplysningar som avses i samband med kärnenergi och fossilgasrelaterade verk-samheter. Se tabell på sidan 105.

Redovisningsprinciper

Taxonomirelevanta aktiviteter för Midsona ska rapporteras på omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter nedbrutna på EU:s sex miljömål. Midsona redovisar i enlighet med CCM: Begränsning av klimatförändringar.

Omsättning

Midsonas omsättning är koncernens redovisade netto-omsättning för 2024 (se nettoomsättning för Midsona på sidan 131). Principer för koncernens finansiella redovisning beskrivs på sidan 136. Baserat på utförd inventering anses 0 procent av koncernens omsättning vara asso-cierad med ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin (eligible).

Kapitalutgifter

Midsona leasar tjänstebilar och lokaler med en viss andel kapitalutgifter som omfattas av taxonomin. Totala kapi-talutgifter avser tillägg till materiella och immateriella tillgångar under året före avskrivningar och nedskriv-ningar samt undantaget förändringar av verkligt värde. Vidare ingår tillägg av nyttjanderätter samt materiella och immateriella tillgångar relaterat till rörelseförvärv. Hänvisar till relevanta finansiella noter: not 13 Immateriel-la anläggningstillgångar, not 14 Materiella anläggningstillgångar och not 15 Leasing.

Driftsutgifter

Enligt taxonomin ska andel av driftsutgifter från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verk-samheter som är förenliga taxonomikraven redovisas. Driftsutgifter inom taxonomin definieras som ej kapital-iserade kostnader avseende R&D, byggnadsreno-veringar, kortsiktig leasing och underhåll och reparationer. Midsona leasar tjänstebilar och lokaler med en viss andel drifts-utgifter för koncernen som omfattas av taxonomin. Dessa borde ingå i leasingavtal och blir således ingen OPEX i detta fall (det blir en del av nyttjanderätterna). Drifts-andelen är relativt försumbar eftersom den finansiella påverkan är mycket begränsad. Därför är andelen drifts-utgifter (OPEX) som omfattas av taxonomin avrundade till närmaste procent, som är 0 procent.

Det finns pågående omfattande åtgärder för att minska Midsonas utsläpp av växthusgaser i linje med koncernens klimatreduktionsmål tillsammans med andra miljörelaterade åtgärder. Den procentuella andelen av Midsonas kostnader som överensstämmer med koncernens övergång till Parisavtalets 1,5°C mål, samt skydd av biologisk mångfald, vatten och ökad cirkularitet är däremot inte inkluderad i taxonomin.

¹ https://finance.ec.europa.eu/sustainable-finance/tools-and-standards/eu-taxonomy-sustainable-activities_en
² https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32022R1214&qid=1738149106060

97  TAXONOMI MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Midsonas andel av omsättningen

Från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024

Kriterier för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)	Ekonomiska verksamheter (1)	Kod/koder (2)	Omsättning (3)	Andel av omsättning, år 2024 (4)	Bgränsning av klimatför- ändringar (5)	Anpassning till klimatför- ändringar (6)	Vatten (7)	Föroreningar (8)	Cirkulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald (10)	Begränsning av klimatför- ändringar (11)	Anpassning till klimatför- ändringar (12)	Vatten (13)	Föroreningar (14)	Cirkulär ekonomi (15)	Biologisk mångfald (16)	Minimiskyddsåt- gärder (17)	Andel förenlig med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2) omsättning, år 2023 (18)	Kategori möjiggörande verksamhet (19)	Kategori omställ- ningsverksamhet (20)
		Mkr	%			J; N; N/EL; J; N; N/EL; J; N; N/EL; J; N; N/EL; J; N; N/EL; J; N; N/EL	J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N	J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N

Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin
3 727 100%

TOTALT
3 727 100%

98 TAXONOMI MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 TAXONOMI 99

Midsonas andel av omsättningen

Från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024

| Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) | | | | | | | | | | | | | | | | Andel förenlig med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2) omsättning, år 2023 | Kategori möjiggörande verksamhet (19) | Kategori omställningsverksamhet (20) |
| :--- | :--- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- |# TAXONOMI

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter

Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)

J/N	J/N	%	E	T	A.1
0	0%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
0%
Varav möjliggörande verksamheter	0	0%	N/EL	N/EL	N/EL
N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
0%
E	Varav omställningsverksamheter	0	0%	0%	N/EL
N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
N/EL	0%

A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)

Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)

0	0%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
0%

A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)

0	0%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
0%

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin

24	100%

TOTALT

24	100%

TAXONOMI  103

Midsonas andel driftsutgifter/ totala driftsutgifter

Taxonomiförenlighet per mål

Mål som omfattas av taxonomin	CCM	CCA	WTR	CE	PPC	BIO
0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

104  TAXONOMI

Förkortningar som används i Taxonomi-tabellerna från sida 98 till 103:
J: Ja
N: Nej
E: Möjliggörande verksamhet
T: Omsättningsverksamhet
EL: Omfattas av EU-taxonomin för det relevanta målet
N/EL: Omfattas ej av EU-taxonomin för det relevanta målet
CCM: Begränsning av klimatförändringar
CCA: Anpassning till klimatförändringar
WTR: Vattenresurser och marina resurser
CE: Cirkulär ekonomi
PPC: Förebyggande och begränsning av föroreningar
BIO: Biologisk mångfald och ekosystem

Förklaring till taxonomitabellerna, omsättning, kapitalutgifterna, driftsutgifterna:

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

TAXONOMI  105

Midsonas upplysningar som avses i artikel 8.6 och 8.7: Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter*, omfattar år 2024

Rad	Kärnenergirelaterade verksamheter
1.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.	Nej
2.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.	Nej
3.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.	Nej
Rad	Fossilgasrelaterade verksamheter
4.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	Nej
5.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	Nej
6.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	Nej

*KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/1214 av den 9 mars 2022 om ändring av delegerad förordning (EU) 2021/2139 vad gäller ekonomiska verksamheter inom vissa energisektorer och delegerad förordning (EU) 2021/2178 vad gäller särskilda offentliga upplysningar för dessa ekonomiska verksamheter.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Global Reporting Initiative (GRI) Index och SDG

Det är Midsonas styrelse som formellt granskar och godkänner hållbarhetsrapporten. Operativt ansvarig för hållbarhetsrapporten är CSO. Rapporteringsperiod för lämnad information är räkenskaps- och kalenderåret 2024. Den senaste föregående rapporten var för kalenderåret 2023 som publicerades i april 2024. Rapporteringscykeln är årlig. Kontaktperson för frågor om hållbarhetsrapporten eller dess innehåll är CEO eller CSO.

För 2024 används index från GRI för företagens hållbarhetsdata så att läsaren känner igen datapunkterna och enkelt kan jämföra med förra årets data. Midsona rapporterar med hänvisning till GRI Standards med vissa avvikelser i perioden 1 januari 2024 till 31 december 2024. Midsona rapporterar klimatdata i enlighet med Greenhouse Gas Protocol Corporate Standard, Corporate Value Chain (Scope 3) Standard och The GHG Protocol Land Sector and Removals Guidance.

För vissa områden har koncernen tillämpat utvalda GRI-upplysningar, eller delar av deras innehåll, för att rapportera specifik information med motsvarande anspråk eller användningsbeskrivning. Detta är baserat på vad som är väsentligt för Midsona, vad intressenterna vill veta och kvaliteten på data.

Midsona har valt att koppla hållbarhetsarbetet till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Målen täcker ett stort antal frågor, där koncernen har analyserat och kartlagt på vilket sätt Midsona bäst bidrar till Agenda 2030. GRI:s kartläggningsverktyg ”Linking the SDG:s and the GRI Standards” har använts som underlag vid detta arbete. I GRI-index redovisas både GRI-index och SDG-kartläggning vilka upplysningar som rapporteras samt var denna information kan hittas. Vissa av upplysningarna är delvis redovisade baserat på relevans.

Midsona rapporterar också i enlighet med EU:s taxonomiförordning (EU 2020/852) för de delar av verksamheten som omfattas. Midsona har påbörjat förflyttningen mot de nya rapporteringsstandarderna, för att rapportera enligt CSRD år 2025, i linje med svensk lagstiftning. Förberedelserna innefattar att genomföra en dubbel väsentlighetsanalys i linje med det förfarande som beskrivs i ESRS, vilket genomfördes 2023 och kommer uppdateras 2025. Utifrån koncernens väsentliga ämnen har Midsona arbetat vidare med GAP-analysen mellan befintliga data och rapporteringskravet i ESRS samt börjat samla in data på nya datapunkter. Arbetet innefattar även att se över gap i policies, mål och åtgärdsplaner i förhållande till de materiella områdena. Under 2025 kommer Midsona offentliggöra ett uppdaterat hållbarhetsramverk med utgångspunkt i CSRD och de materiella områdena identifierade i den dubbla väsentlighetsanalysen, vilket kommer ligga till grund för hållbarhetsrapporteringen för 2025.

1 https://www.globalreporting.org/

106  GRI INDEX

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

GRI Index

Midsona rapporterar med hänvisning till GRI Standards med vissa avvikelser i perioden 1 januari 2024 till 31 december 2024. Midsona rapporterar klimatdata i enlighet med Greenhouse Gas Protocol Corporate Standard, Corporate Value Chain (Scope 3) Standard och The GHG Protocol Land Sector and Removals Guidance.

GRI Standard/other source	Disclosure	Page
General Disclosures
GRI 2: General disclosures 2021	2-1 Organizational details	4-5, 7-9, 12-13, 20-21, 130, 188
	2-2 Entities included in the organization’s sustainability reporting	4-5, 20-21, 86, 130, 188
	2-3 Reporting period, frequency and contact point	106
	2-4 Restatements of information	75, 86, 117
	2-5 External assurance	118, 119
	2-6 Activities, value chain and other business relationships	4-5, 8-9
	2-7 Emp lo yees	6, 20-21, 49
	2-8 Workers who are not employees	49
	2-9 Governance structure and composition	36–39, 164-168
	2-10 Nomination and selection of the highest governance body	36–39
	2-11 Chair of the highest governance body	36–39, 164-168, 172-175
	2-12 Role of the highest governance body in overseeing the management of impacts	36–39, 106
	2-13 Delegation of responsibility for managing impacts	36–39, 106
	2-15 Conflicts of interest	54–55, 73-74, 123-129
	2-16 Communication of critical concerns	54–55, 123-129
	2-17 Collective knowledge of the highest governance body	30–31, 172-175
	2-18 Evaluation of the performance of the highest governance body	34–35, 172-175
	2-19 Remuneration policies	135, 170-171
	2-20 Process to determine remuneration	135, 170-171
	2-21 Annual total compensation ratio	81, 170-171
	2-22 Statement on sustainable development strategy	32-33
	2-23 Policy commitments	36–39
	2-24 Embedding policy commitments	36–39, 128-129
	2-25 Processes to remediate negative impacts	36–39, 50–60, 81, 123-129
	2-26 Mechanisms for seeking advice and raising concerns	36–39
	2-27 Compliance with laws and regulations	36–39, 123-129, 136
	2-28 Membership associations	44, 56–57, 71
	2-29 Approach to stakeholder engagement	36–39, 73-74
	2-30 Collective bargaining agreements	46–49, 135

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

GRI Index

Alla GRI-ämnen som inte listas nedan har bedömts som icke-materiella för Midsona.

GRI Standard/other source	Disclosure	Topic in Midsona's Materiality analysis	UN:s SDG mapping (FJ)	Material Topics
GRI 3: Material Topics 2021
	3–1 Process to determine material topics			36-39, 123-129
	3–2 List of material topics			39
Indirect Economic Impacts
GRI 3: Material Topics 2021
	3–3 Management of material topics	Risk management, Governance		123-129
GRI 203: Indirect Economic Impacts 2016
	203–2 Significant indirect economic impacts			36-39, 123-129
Anti-corruption
GRI 3: Material Topics 2021
	3–3 Management of material topics	Healthy work environment/Anti corruption: Governance, Business ethics		36-39, 49
GRI 205: Anti corruption 2016
	205–1 Operations assessed for risks related to corruption and the transparency significant risks identified			49
	205–3 Confirmed incidents of corruption and actions taken			36-39, 49
Energy
GRI 3: Material Topics 2021
	3–3 Management of material topics	Efficient resource use/Energy: Climate change & Energy		30-39, 68-69, 92-93
GRI 302: Energy 2016
	302–1 Energy consumption within the organization			68-69, 92-93
	302–4 Reduction of energy consumption			68-69, 92-93

Alla GRI-ämnen som inte listas nedan har bedömts som icke-materiella för Midsona.

GRI Standard/other source	Disclosure	Page	Topic in Midsona's Materiality analysis	UN:s SDG mapping (FJ)
GRI 3: Material Topics 2021	3–1 Process to determine material topics	36-39, 123-129
	3–2 List of material topics	39
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	123-129	Indirect Economic Impacts
GRI 203: Indirect Economic Impacts 2016	203–2 Significant indirect economic impacts	36-39, 123-129	Risk management, Governance
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	36-39, 49	Anti-corruption
GRI 205: Anti corruption 2016	205–1 Operations assessed for risks related to corruption and the transparency significant risks identified	49	Healthy work environment/Anti corruption: Governance, Business ethics
	205–3 Confirmed incidents of corruption and actions taken	36-39, 49
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 68-69, 92-93	Energy
GRI 302: Energy 2016	302–1 Energy consumption within the organization	68-69, 92-93	Efficient resource use/Energy: Climate change & Energy
	302–4 Reduction of energy consumption	68-69, 92-93
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 42, 50-57	Biodiversity
GRI 304: Biodiversity 2016	304–2: Significant impacts of activities, products, and services on biodiversity	42, 50-57	Responsible sourcing/Biodiversity: Climate change & Biodiversity
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 62-64, 86-89	Emissions
GRI 305: Emissions 2016	305–1 Direct (Scope 1) GHG emissions	62-64, 86-89	Efficient resource use/Emission: Climate change & Biodiversity (Energy, Waste, Food Waste, Packaging, Plastic, Circularity, Product and Services, Transport)
	305–2 Energy indirect (Scope 2) GHG emissions	62-64, 86-89
	305–3 Other indirect (Scope 3) GHG emissions	62-64, 86-89
	305–5 Reduction of GHG emissions	62-64, 86-89

GRI INDEX

Alla GRI-ämnen som inte listas nedan har bedömts som icke-materiella för Midsona.

GRI Standard/other source	Disclosure	Page	Topic in Midsona's Materiality analysis	UN:s SDG mapping (FJ)
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 65-66, 89-90	Waste
GRI 306: Waste 2020	306–1 Waste generation and significant wasterelated impacts	65-66, 89-90	Efficient resource use/Waste: Climate change, Waste, Food waste, Packaging, Plastic, Circularity
	306–2 Waste Management approach	65-66, 89-90
	306–3 Waste generated	65-66, 89-90
	306–4 Waste diverted from disposal	65-66, 89-90
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 41-44, 75-79, 84	Materials
GRI 301: Materials 2016	301–1 Materials used by weight or volume	41-44, 75-79, 84	Efficient resource use/Materials: Responsible sourcing, Climate change, Product and Services, Circularity (recycled/recyclable)
	301–2 Recycled input materials used	41-44, 75-79, 84
	301–3: Reclaimed products and their packaging materials	41-44, 75-79, 84
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 67, 91	Water
GRI 303: Water and Effluents 2018	303–3 Water withdrawal	67, 91	Efficient resource use/Water
	303–4 Water discharge	67, 91
	303–5 Water consumption	67, 91
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 46-49, 80-81	Employment
GRI 401: Employment 2016	401–1 New employee hires and employee turnover	46-49, 80-81	Healthy work environment/ Employment
	401–2 Benefits provided to fulltime employees that are not provided to temporary or part-time employees	46-49, 80-81

GRI INDEX

Alla GRI-ämnen som inte listas nedan har bedömts som icke-materiella för Midsona.

GRI Standard/other source	Disclosure	Page	Topic in Midsona's Materiality analysis	UN:s SDG mapping (FJ)
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 65-66, 89-90	Waste
GRI 306: Waste 2020	306–1 Waste generation and significant wasterelated impacts	65-66, 89-90	Efficient resource use/Waste: Climate change, Waste, Food waste, Packaging, Plastic, Circularity
	306–2 Waste Management approach	65-66, 89-90
	306–3 Waste generated	65-66, 89-90
	306–4 Waste diverted from disposal	65-66, 89-90
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 41-44, 75-79, 84	Materials
GRI 301: Materials 2016	301–1 Materials used by weight or volume	41-44, 75-79, 84	Efficient resource use/Materials: Responsible sourcing, Climate change, Product and Services, Circularity (recycled/recyclable)
	301–2 Recycled input materials used	41-44, 75-79, 84
	301–3: Reclaimed products and their packaging materials	41-44, 75-79, 84
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 67, 91	Water
GRI 303: Water and Effluents 2018	303–3 Water withdrawal	67, 91	Efficient resource use/Water
	303–4 Water discharge	67, 91
	303–5 Water consumption	67, 91
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 46-49, 80-81	Employment
GRI 401: Employment 2016	401–1 New employee hires and employee turnover	46-49, 80-81	Healthy work environment/ Employment
	401–2 Benefits provided to fulltime employees that are not provided to temporary or part-time employees	46-49, 80-81

GRI INDEX

Alla GRI-ämnen som inte listas nedan har bedömts som icke-materiella för Midsona.

GRI Standard/other source	Disclosure	Page	Topic in Midsona's Materiality analysis	UN:s SDG mapping (FJ)
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 46-49, 80-81	Non-discrimination
GRI 406: Non discrimination 2016	406–1 Incidents of discrimination and corrective actions taken	46-49, 80-81	Healthy work environment/ Non-discrimination
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 46-49, 80-81	Diversity and equal opportunity
GRI 405: Diversity and equal opportunity 2016	405–1 Diversity of governance bodies and employees	46-49, 80-81	GRI 405: Diversity and equal opportunity 2016
	405–2 Ratio of basic salary and remuneration of women to men		Healthy work environment/ Diversity and equal opportunity: Diversity, inclusion and gender equality
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 46-49, 80-81	Occupational helath services
GRI 403: Occupational health services 2018	403–2 Hazard identification, risk assessment, and incident investigation	46-49, 80-81	Healthy work environment/Occupational health services: Health and safety
	403–3 Occupational health services	46-49, 80-81
	403–4 Worker participation, consultation, and communication on occupational health and safety	46-49, 80-81
	403–5 Worker training on occupational health and safety	46-49, 80-81
	403–6 Promotion of worker health	46-49, 80-81
	403–7 Prevention and mitigation of occupational health and safety impacts directly linked by business relationships	46-49, 80-81
	403–9 Work-related injuries	46-49, 80-81
	403–10 Work-related ill health	46-49, 80-81
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 50-56, 82-85	Supplier social assessment
GRI 414: Supplier Social Assessment 2016	414–1 New suppliers that were screened using social criteria	50-56, 82-85	Responsible sourcing/Supplier social assessment: Supplier control, Supply chain & Raw materials, Transparency, Safe products
	414–2 Negative social impacts in the supply chain and actions taken	50-56, 82-85
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 50-56, 82-85	Supplier environmental assessment
GRI 308: Supplier environmental assessment 2016	308–1 New suppliers that were screened using environmental criteria	50-56, 82-85	Responsible sourcing/Supplier environmental assessment: Supplier Control, Transparency, Supply chain & Raw materials, Biodiversity, Safe products
	308–2 Negative environmental impacts in the supply chain and actions taken	50-56, 82-85

GRI-INDEX

Alla GRI-ämnen som inte listas nedan har bedömts som icke-materiella för Midsona.

GRI Standard/other source	Disclosure	Page	Topic in Midsona's Materiality analysis	UN:s SDG mapping (FJ)
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 46-49, 80-81	Non-discrimination
GRI 406: Non discrimination 2016	406–1 Incidents of discrimination and corrective actions taken	46-49, 80-81	Healthy work environment/ Non-discrimination
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 46-49, 80-81	Diversity and equal opportunity
GRI 405: Diversity and equal opportunity 2016	405–1 Diversity of governance bodies and employees	46-49, 80-81	GRI 405: Diversity and equal opportunity 2016
	405–2 Ratio of basic salary and remuneration of women to men		Healthy work environment/ Diversity and equal opportunity: Diversity, inclusion and gender equality
GRI 3: Material Topics 2021	3–3 Management of material topics	30-39, 46-49, 80-81	Occupational helath services
GRI 403: Occupational health services 2018	403–2 Hazard identification, risk assessment, and incident investigation	46-49, 80-81	Healthy work environment/Occupational health services: Health and safety
	403–3 Occupational health services	46-49, 80-81
	403–4 Worker participation, consultation, and communication on occupational health and safety	46-49, 80-81
	403–5 Worker training on occupational health and safety	46-49, 80-81
	403–6 Promotion of worker health	46-49, 80-81

113 MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

GRI Standard/other source	Disclosure	Page	Topic in Midsona's Materiality analysis	UN:s SDG mapping (FJ)
GRI 3: Material Topics 2021	Management of material topics	3–3, 30-39, 50-56, 82-85	Responsible sourcing/Procurement Practices: Supplier control, Transparency, Transport
GRI 204: Procurement Practices 2016	204–1 Proportion of spending on local suppliers	50-56, 82-85
GRI 3: Material Topics 2021	Management of material topics	3–3, 30-39, 50-56, 82-85	Safe products/Customer health and safety: Customer health and safety
GRI 416: Customer Health and Safety 2016	416–1 Assessment of the health and safety impacts of product and service categories	50-56, 82-85
	416–2 Incidents of non compliance concerning the health and safety impacts of products and services	50-56, 82-85
GRI 3: Material Topics 2021	Management of material topics	3–3, 30-39, 50-56, 82-85	Safe products/Marketing and labeling: Customer health and safety, Marketing responsibility
GRI 417: Marketing and Labeling	417–1 Requirements for product and service information and labelling	50-56, 82-85
	417–2 Incidents of noncompliance concerning product and service information and labelling	50-56, 82-85
	417–3 Incidents of noncompliance concerning marketing communications	50-56, 82-85
GRI 3: Material Topics 2021	Management of material topics	3–3, 30-39, 50-56, 82-85	Responsible sourcing/Local Communities: Communities, Supplier control, Transparency, Supply chain & Raw materials, Transport, Biodiversity
GRI 413: Local Communities	413–1 Operations with local community engagement, impact assessments, and development programs	50-56, 82-85
	413–2 Operations with significant actual and potential negative impacts on local communities	50-56, 82-85
Worker health		46-49, 80-81
Prevention and mitigation of occupational health and safety impacts directly linked by business relationships		46-49, 80-81
Work-related injuries		46-49, 80-81
Work-related ill health		46-49, 80-81
Supplier social assessment
GRI 3: Material Topics 2021	Management of material topics	3–3, 30-39, 50-56, 82-85	Responsible sourcing/Supplier social assessment: Supplier control, Supply chain & Raw materials, Transparency, Safe products
GRI 414: Supplier Social Assessment 2016	414–1 New suppliers that were screened using social criteria	50-56, 82-85
	414–2 Negative social impacts in the supply chain and actions taken	50-56, 82-85
Supplier environmental assessment
GRI 3: Material Topics 2021	Management of material topics	3–3, 30-39, 50-56, 82-85	Responsible sourcing/Supplier environmental assessment: Supplier Control, Transparency, Supply chain & Raw materials, Biodiversity, Safe products
GRI 308: Supplier environmental assessment 2016	308–1 New suppliers that were screened using environmental criteria	50-56, 82-85
	308–2 Negative environmental impacts in the supply chain and actions taken	50-56, 82-85

GRI Index

Alla GRI-ämnen som inte listas nedan har bedömts som icke-materiella för Midsona.

114 GRI-INDEX MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

GRI Standard/other source	Disclosure	Page	Topic in Midsona's Materiality analysis	UN:s SDG mapping (FJ)
GRI 3: Material Topics 2021	Management of material topics	3–3, 30-39, 50-56, 82-85	Responsible sorucing/Procurement Practices: Supplier control, Transparency, Transport
GRI 204: Procurement Practices 2016	204–1 Proportion of spending on local suppliers	50-56, 82-85
GRI 3: Material Topics 2021	Management of material topics	3–3, 30-39, 50-56, 82-85	Safe products/Customer health and safety: Customer health and safety
GRI 416: Customer Health and Safety 2016	416–1 Assessment of the health and safety impacts of product and service categories	50-56, 82-85
	416–2 Incidents of non compliance concerning the health and safety impacts of products and services	50-56, 82-85
GRI 3: Material Topics 2021	Management of material topics	3–3, 30-39, 50-56, 82-85	Safe products/Marketing and labeling: Customer health and safety, Marketing responsibility
GRI 417: Marketing and Labeling	417–1 Requirements for product and service information and labelling	50-56, 82-85
	417–2 Incidents of noncompliance concerning product and service information and labelling	50-56, 82-85
	417–3 Incidents of noncompliance concerning marketing communications	50-56, 82-85
GRI 3: Material Topics 2021	Management of material topics	3–3, 30-39, 50-56, 82-85	Responsible sourcing/Local Communities: Communities, Supplier control, Transparency, Supply chain & Raw materials, Transport, Biodiversity
GRI 413: Local Communities	413–1 Operations with local community engagement, impact assessments, and development programs	50-56, 82-85
	413–2 Operations with significant actual and potential negative impacts on local communities	50-56, 82-85

115 MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

117 Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper

Elektricitet
Omfattar kontor, lager och produktion där Midsona äger hyresavtalet. Beräkning bygger på faktisk förbrukning insamlad från leverantör, samt bekräftelse med ursprungscertifikat för all miljömärkt elektricitet.

Elproduktion
Omfattar lager och produktion. Data bygger på faktisk elproduktion från solceller vid berörda anläggningar.

Fjärrvärme och fjärrkyla
Omfattar kontor, lager och produktion där Midsona äger hyresavtalet. Beräkning bygger på faktisk förbrukning insamlad från leverantör. CO2-utsläpp från fjärrvärme och fjärrkyla är beräknade med en hybridmetod. Marknadsbaserad metod med bekräftelse från ursprungscertifikat för all miljömärkt fjärrvärme och fjärrkyla. Platsbaserad metod med leverantörens produktionsspecifika utsläppsfaktor eller ett nordiskt alternativt europeiskt genomsnitt.

Gas
Omfattar kontor, lager och produktion där Midsona äger hyresavtalet. Beräkning bygger på faktisk förbrukning insamlad från leverantör.

Vatten
Omfattar kontor, lager och produktion. Beräkning bygger på faktisk användning insamlad från respektive anläggning.

Köldmedier
Omfattar lager och produktion. Beräkning bygger på faktisk påfyllnad av köldmedier, insamlad från leverantör samt utsläppsfaktor inhämtad från DEFRA 2024.

Tjänsteresor
Omfattar alla tjänsteresor genomförd av Midsonas anställda. Utsläppsdata är i första hand inhämtade från reseleverantör, i andra hand från manuellt insamlad och med utsläppsfaktor per distans.

Inköpt förpackningsmaterial
Inkluderar förpackningen som köps in av koncernen. Förpackning redovisas per material i ton. Man skiljer på återvunnet och nytt (så kallat ”jungfruligt”) per material.

Inköpta varor och tjänster
Inkluderar utsläpp från energi- och industridata samt FLAG från inköpta varor (råvaror och handelsvaror), produktionsförpackningar, förpackningar för handelsvaror, samt köpt vatten under redovisningsåret. Inköpta varor inkluderar livsmedelsprodukter. Utsläpp från kosmetika och hälsokost ingår för närvarande inte.

Vattenanvändning inkluderar kontor, lager och produktion. Rapporterad volym baseras på faktisk förbrukning från respektive anläggning.

Bränsle och energi
Inkluderar alla uppströms utsläpp förknippade med bränsle och energiförbrukning som redovisas i Scope 1 och 2. Detta gäller utsläpp från utvinning, produktion och transport av bränsle som redovisas i Scope 1, samt av det bränsle som används vid produktion av elektricitet och värme som redovisas i Scope 2. Förbrukningen motsvarar den faktiska förbrukningen i Scope 1 och 2.

Uppströms transport och distribution
Inkluderar transporter som Midsona bekostar: 1) från leverantör till Midsona, 2) mellan Midsonas egna lokaler, och 3) transport från Midsona och ut till kund. Beräkningen baseras på data som erhållits från respektive transportleverantör.

Avfall som genereras i verksamheten
Omfattar kontor, lager och produktion. Beräkningen baseras på den faktisk data inhämtat från respektive anläggning.

Nedströms transport och distribution
Inkluderar transporter Midsona inte betalar för. Beräkningen är baserat på koncernens nettoomsättning, och den procentuella förändringen av försäljning från år till år.

Slutbehandling av sålda produkter
Inkluderar slutbearbetning av förpackningar från Midsonas produkter. Förpackning är indelat i material som är återvinningsbara samt icke-återvinningsbara, redovisat i ton. Det antas att material som kan återvinnas kommer att återvinnas.

Medarbetare
Omfattar Midsonas anställda vid årets slut med ett aktivt kontrakt.

Leverantörsgranskningar
Data baseras på inrapporterad data gällande revisioner av leverantörer.

Intensitetsberäkningar
* Avfall: Baseras på faktisk data av producerat ton i förhållande till totalt avfall i respektive anläggning.
* Vatten: Baseras på faktisk data av producerat ton i förhållande till total vattenanvändning i respektive anläggning.
* Transport: Baserat på faktiskt data av transporterat ton i förhållande till totalt utsläpp av tCO2e från respektive transportör.

Marknads- och platsbaserat metod
Klimatpåverkan enligt marknads- och platsbaserad metod redovisas enligt riktlinjer för GHG-protokollet. Utsläppsberäkningarna för elektricitet i Scope 2 är beräknat enligt den marknadsbaserade metoden för att ta hänsyn till köp av ursprungscertifikat för all miljömärkt elektricitet för Midsonas elförbrukning. I marknadsbaserade utsläpps beräkningar kommer elförbrukningen som omfattas av ursprungscertifikat att tilldelas ett utsläpp på 0 gram CO2 e/kWh. För elektricitet utan ursprungscertifikat har emissionsfaktorn baserats på den återstående andelen av elektricitet efter att ursprungscertifikat har sålts. Detta kallas en restblandning och har ett betydligt högre utsläpp än den platsbaserade faktorn. Företag ska enligt GHG-protokollet beräkna utsläppen genom både marknads- och platsbaserad metod.# Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Midsona AB (publ) organisationsummer: 556241–5322

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2024 på sidorna 28–117 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

Uttalande

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Malmö den 8 april 2025

Deloitte AB

Jeanette Roosberg
Auktoriserad revisor

118 REVISORNS YTTRANDE

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Revisors rapport över översiktlig granskning av specifika delar av Midsonas rapportering av utsläpp av växthusgaser

Till Midsona AB (publ) organisationsummer: 556241–5322

Inledning

Vi har fått i uppdrag av företagsledningen i Midsona AB (publ) att översiktligt granska Midsonas rapportering av utsläpp av växthusgaser i Scope 1, 2 och Scope 3 kategorierna inköpta varor och tjänster och bränsle och energi för år 2024 (”rapporteringen”) vilka presenteras på sidorna 86–89 i års- och hållbarhetsredovisningen.

Företagsledningens ansvar

Det är företagsledningen som har ansvaret för att upprätta rapporteringen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 86 i års- och hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av Greenhouse Gas Protocol, som är tillämpliga för rapporteringen, Scope 1, Scope 2 och Scope 3 kategorierna 1 inköpta varor och tjänster och 3 bränsle- och energirelaterade aktiviteter, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta rapporteringen som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om rapporteringen grundad på vår översiktliga granskning. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av rapporteringen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Malmö den 8 april 2025

Deloitte AB

Adrian Fintling
Specialistmedlem i FAR

Jeanette Roosberg
Auktoriserad revisor

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Midsona AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av rapporteringen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att rapporteringen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

119 REVISORNS RAPPORT

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

120

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Midsona AB (publ), organisationsnummer 556241–5322 med säte i Malmö, avger härmed årsredovisning jämte koncernredovisning för räkenskapsåret 2024.

120 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

121

Verksamheten

Midsona är det ledande konsumentvaruföretaget i Norden inom hälsa och välbefinnande med beprövade produkter i kategorierna ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter. Koncernen etablerade sig utanför Norden, i Tyskland, Frankrike och Spanien, genom företagsförvärv under 2018–2019. Visionen är att bli en av de ledande aktörerna i Europa inom hälsa och välbefinnande. Produkterna är inriktade på att hjälpa människor till ett hälsosammare liv samtidigt som de ska vara hållbara för vår planet. Affärsmodellen bygger på starka varumärken med bra marknadspositioner, innovationer samt en effektiv produktions- och distributionsstruktur. Varumärkesportföljen består både av egna varumärken och licensierade varumärken. Dessutom innehar koncernen kontraktstillverkningsuppdrag. De egna varumärkena utgör verksamhetens ryggrad och tillsammans med licensierade varumärken samt kontraktstillverkningsuppdrag bildar det en stark och bred varumärkesportfölj för försäljning till kunder. Kunderna är främst kedjor inom dagligvaruhandel, apotekshandel, hälsofackhandel och övrig fackhandel samt aktörer inom food service och livsmedelsindustrin.

Koncernen är organiserad i tre divisioner tillika rörelsesegment; Nordics, North Europe och South Europe, vilka har det operativa ansvaret för produktion, försäljning och distribution till kund. Försäljningen sker i huvudsak på den europeiska marknaden för hälsa och välbefinnande. Koncernövergripande ledning, administration, IT, HR, inköp, marknadsföring och innovation bedrivs som koncernfunktioner i moderbolaget Midsona AB. För mer information om koncernens rörelsesegment, se not 2 Rörelsesegment, sidorna 141–142.

Finansiell översikt

	2024	2023
Nettoomsättning, Mkr	3 727	3 793
Nettoomsättningstillväxt, %	-1,7	-2,7
Organisk förändring nettoomsättning, %	-0,7	-6,6
Bruttoresultat, före jämförelsestörande poster, Mkr	1 069	984
Bruttomarginal före jämförelsestörande poster, %	28,7	25,9
Bruttoresultat, Mkr	1 069	959
Bruttomarginal, %	28,7	25,3
Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster, Mkr	128	60
Rörelsemarginal, före jämförelsestörande poster, %	3,4	1,6
Rörelseresultat, Mkr	128	29
Rörelsemarginal, %	3,4	0,8
Årets resultat, Mkr	47	-53
Årets resultat per aktie före och efter utspädning, kr	0,33	-0,36

1 Midsona presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. För definitioner och avstämningar mot IFRS hänvisas till sidorna 178–183.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen uppgick till 3 727 Mkr (3 793), en förändring med -1,7 procent (-2,7). Den organiska förändringen i nettoomsättningen var -0,7 procent (-6,6), medan strukturella förändringar bidrog med -0,5 procent (-0,1) och valutakursförändringar med -0,5 procent (4,0).

För koncernens egna konsumentvarumärken var den organiska förändringen i nettoomsättningen -3,1 procent (-2,4). Försäljningsutvecklingen var stark för flera egna konsumentvarumärken i kategorierna ekologiska produkter och hälsolivsmedel. Det kunde dock inte fullt ut kompensera för både en svag utveckling för ekologiska produkter på några geografiska marknader, där konsumenter fortsatt var avvaktande i sin konsumtion av hållbara och hälsosamma produkter, samt lägre försäljningsvolymer för några varumärken i kategorin hälsolivsmedel, som en konsekvens av genomförda rationaliseringsåtgärder för att minska komplexiteten i produktportföljen. För egna konsumentvarumärken i kategorin konsumenthälsoprodukter var försäljningsutvecklingen stabil.

Den organiska förändringen i nettoomsättningen för licensierade varumärken var 8,7 procent (-32,8), i all väsentlighet till följd av att nya affärsvolymer från ett utökat distributionsavtal mer än balanserade avslutade distributionsavtal. För kontraktstillverkning var den organiska förändringen i nettoomsättningen 5,0 procent (1,8), där nya lönsamma affärsvolymer mer än kompenserade för avslutade olönsamma kontraktstillverkningsuppdrag.# FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

På några geografiska marknader var leveransförmågan till kunder tidvis relativt svag, vilket i viss mån påverkade försäljningen negativt för både egna konsumentvarumärken och kontraktstillverkning.

Bruttoresultat

Bruttoresultat uppgick till 1 069 Mkr (959), motsvarande en marginal på 28,7 procent (25,3) och bruttoresultat, före jämförelsestörande poster, uppgick till 1 069 Mkr (984), motsvarande en marginal på 28,7 procent (25,9). Den goda marginalutvecklingen var framför allt ett resultat av genomförda prisökningar, som kompensation för tidigare kostnadsökningar, en bättre prishantering, en förbättrad prisbild på kontraktstillverkningsuppdrag och en minskad komplexitet i produkt- och varumärkesportföljen. Det motverkades dock i viss mån av en ogynnsam försäljningsmix med högre andel försäljning av både kontraktstillverkade produkter och licensierade produkter med generellt lägre marginal.

För flertalet viktiga råvaror, förpackningsmaterial, färdigvaror och vägtransporter var prisbilden i all väsentlighet stabil, men fortsatt på relativt höga prisnivåer. Den eskalerade geopolitiska konflikten kring Röda havet medförde både försenade inleveranser och en väsentligt högre prisbild för sådana transporter. Den direkta exponeringen mot sådana frakter var dock måttlig.

Genomgående förbättrades effektiviteten i koncernens produktionsanläggningar samtidigt som det tidvis var vissa utmaningar i produktions- och logistikprocessen, som medförde kapacitetsbrister i några produktionsanläggningar i samband med en ökad efterfrågan på varor. Produktions- och lageromkostnaderna var lägre och bättre anpassade till faktiska produktions- och lagervolymer, trots vissa störningar vid byten av förpackningsmaterial för några produktgrupper som medförde temporära högre produktionsomkostnader.

Rörelseresultat

Rörelseresultat uppgick till 128 Mkr (29), motsvarande en marginal på 3,4 procent (0,8) och rörelseresultat, före jämförelsestörande poster, uppgick till 128 Mkr (60), motsvarande en marginal på 3,4 procent (1,6). Marginalen förbättrades i all väsentlighet som en konsekvens av den goda bruttomarginalutvecklingen. God kostnadskontroll och kostnadsmedvetenhet präglade perioden samtidigt som synergier från genomförda omstruktureringsprogram realiserades, vilket tillsammans även bidrog till det förbättrade resultatet.

Jämförelsestörande poster

Det ingick inga jämförelsestörande poster i rörelseresultatet. I jämförelseperioden ingick det jämförelsestörande poster med -31 Mkr i rörelseresultatet och utgjordes av en realisationsvinst från avyttring av några icke-strategiska varumärken med 6 Mkr samt omstruktureringskostnader med -37 Mkr relaterade till avveckling av olönsamma varumärken och produktgrupper -22 Mkr och förändringar i den nordiska organisationen -15 Mkr för att ytterligare sänka kostnadsbasen på årsbasis.

Resultat före skatt

Finansiella poster, netto, uppgick till -53 Mkr (-64). Räntekostnader för externa lån till kreditinstitut var -38 Mkr (-54) och räntekostnader hänförliga till leasing var -7 Mkr (-6). Räntekostnader till kreditinstitut minskade till följd av lägre skuldsättning och marknadsräntor. Omräkningsdifferenser på finansiella fordringar och skulder i utländsk valuta, netto, uppgick till 0 Mkr (1). Övriga finansiella poster uppgick till -8 Mkr (-5).

Årets resultat

Årets resultat uppgick till 47 Mkr (-53), motsvarande ett resultat per aktie på 0,33 kr (-0,36) före och efter utspädning. Skatt uppgick till -28 Mkr (-18), varav aktuell skatt -19 Mkr (-14), skatt hänförlig till tidigare år 0 Mkr (1) och uppskjuten skatt -9 Mkr (-5). Effektiv skattesats var 37,0 procent (-50,7) och den höga skattesatsen var i allt väsentligt relaterad till att nya underskottsavdrag i några dotterbolag inte aktiverades som uppskjutna skattefordringar. I händelse av att de nya underskottsavdragen aktiverats som uppskjutna skattefordringar hade den effektiva skatten blivit 23,7 procent.

Kassaflöde

Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 142 Mkr (343) och minskningen var helt hänförlig till en negativ rörelsekapitalutveckling, som var driven av såväl en ökad kapitalbindning i varulager som i rörelsefordringar. Kapitalbindningen i varulager var relaterad till nya lagervolymer för ett utökat distributionsavtal, förhöjda säkerhetslagernivåer för några varugrupper för att säkerställa en förbättrad leveransförmåga till kund och ökade inleveranser av råvaror och färdigvaror under framför allt det första kvartalet efter en tids alltför låga lagernivåer, som var resultatet av ett genomfört kapitalrationaliseringsprojekt under föregående år. Kapitalbindningen i rörelsefordringar ökade i all väsentlighet som en konsekvens av bättre fakturerad varuförsäljning i december i jämförelse med föregående år samtidigt som kapitalbindningen i rörelsefordringar minskade i jämförelseperioden till följd av avslutade försäljningsuppdrag.

Kassaflöde från investeringsverksamheten uppgick till -25 Mkr (-18) och utgjordes av investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar -24 Mkr (-31), försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar 0 Mkr (13) och en förändring av finansiella tillgångar -1 Mkr (0).

Kassaflöde från finansieringsverksamheten var -206 Mkr (-209), vilket utgjordes av amortering lån -150 Mkr (-152) och amortering av leasingskulder -56 Mkr (-56). En frivillig extra amortering till kreditinstitut inom befintlig kreditram gjordes med 79 Mkr (80) under året. I jämförelseperioden ingick även upptagna lån 6 Mkr och emissionskostnader -7 Mkr från den genomförda företrädesemissionen i december 2022.

Årets kassaflöde uppgick till -89 Mkr (116).

Likviditet och finansiell ställning

Kapital- och likviditetsstruktur i sammandrag

	2024-12-31	2023-12-31
Genomsnittligt sysselsatt kapital, Mkr	3 689	3 848
Avkastning på sysselsatt kapital, %	3,6	1,0
Soliditet, %	67,6	64,9
Nettoskuld, Mkr	451	496
Nettoskuld/Justerad EBITDA, ggr	1,6	2,7
Eget kapital, Mkr	3 068	2 987
Nettoskuldssättningsgrad, ggr	0,1	0,2
Räntetäckningsgrad, ggr	3,1	0,4
Likviditetsreserv/Nettoomsättning, %	16,9	17,2

Midsona presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. För definitioner och avstämningar mot IFRS hänvisas till sidorna 178-183.

Likvida medel uppgick till 141 Mkr (235) och det fanns outnyttjade krediter på 488 Mkr (416) vid årets utgång. Likviditetsreserven i förhållande till nettoomsättningen på rullande 12-månadersbasis var 16,9 procent (17,2). Nettoskulden uppgick till 451 Mkr (496) och förhållandet mellan nettoskulden och justerad EBITDA på rullande 12 månaders basis var 1,6 ggr (2,7). Eget kapital uppgick till 3 068 Mkr (2 987) vid årets utgång. Förändringarna utgjordes av årets resultat 47 Mkr och omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter 34 Mkr. Soliditeten var 67,6 procent (64,9) vid årets utgång.

Investeringar

Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar (exklusive nyttjanderättstillgångar) uppgick till 25 Mkr (30) och utgjordes i all väsentlighet av ersättningsinvesteringar i produktionsanläggningar. Årets avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar (exklusive nyttjanderättstillgångar) uppgick till -97 Mkr (-103).

Viktiga händelser under räkenskapsåret

Prestigefyllda utmärkelser

Midsona uppmärksammades för sin klimatstrategi och sitt ledarskap av det globala miljöinitiativet CDP. Midsona uppnådde det högsta betyget A för 2023 och rankades som ett av de 400 bästa noterade bolagen i världen av cirka 21 000 deltagande bolag totalt. Midsona utsågs även till börsens mest hållbara bolag inom kategorin dagligvaror och kom på en andraplats totalt i den årliga rankningen Hållbara Bolag 2023. Det var Lunds universitet, Dagens Industri och Aktuell Hållbarhet som tillsammans granskade svenska börsbolags hållbarhetsarbete med fokus på risk och styrning.

Nya finansiella mål och ny strategi

Styrelsen i Midsona AB (publ) beslutade om att fastställa nya långsiktiga mål för koncernen. De tre långsiktiga målen är följande och gäller fram till 2027;

• Organisk tillväxt 3–5 procent i genomsnitt per år (tidigare nettoomsättningstillväxt >15,0 procent genom organisk tillväxt och förvärv),
• EBIT-marginal (före jämförelsestörande poster) >8 procent (tidigare EBITDA-marginal >12,0 procent),
• Nettoskuld/justerad EBITDA <2,5 ggr (tidigare Nettoskuld/justerad EBITDA 3,0–4,0 ggr).

En ny strategi antogs i början av 2024 efter en genomlysning av koncernens strategiska inriktning. Den utgörs av tre ben och syftar till att stärka lönsamheten och lägga grunden för framtiden;

• Stärka positionen, driva tillväxt och utveckla erbjudandet i kategorin ekologiska produkter genom ett marknadsöverskridande arbete med produktion, inköp, innovation och kommunikation för att utnyttja synergier mellan varumärken som ett led i att göra det enklare för konsumenten att navigera i utbudet.
• Fortsätta tillväxten med starka varumärken i kategorin hälsolivsmedel både på befintliga och nya marknader genom fokus på lönsam organisk tillväxt på utvalda marknader med stöd av tre egna starka varumärken - Friggs, Earth Control och Gainomax.
• Effektivisera värdekedjan och harmonisera sortimentet för att utveckla ett erbjudande som möter marknadens behov och samtidigt eftersträva hög effektivitet från inköp och varumärkesutveckling till produktion och logistik.

Förändringar i styrelsen

På årsstämman 2024 den 7 maj valdes Tomas Bergendahl till ny styrelseledamot i enlighet med valberedningens förslag. Han är oberoende i förhållande till bolaget, till bolagsledningen och till större aktieägare i bolaget. Henrik Stenqvist avböjde omval. Styrelsen i Midsona AB utgörs sedan årsstämman 2024 av Patrik Andersson (Ordförande), Tomas Bergendahl, Anna-Karin Falk, Sandra Kottenauer, Jari Latvanen, Anders Svensson och Johan Wester.# FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förlängning av finansieringsavtal

Finansieringsavtalet med Danske Bank och Svensk Exportkredit förlängdes i juni ytterligare ett år med oförändrade villkor och det sträcker sig efter förlängningen till och med september 2026.

Förändringar i koncernledningen

Division Director Nordics, Ulrika Palm, valde att lämna Midsona och hon lämnade sin tjänst i augusti 2024. Markus Wessner utsågs till ny Division Director Nordics efter Ulrika Palm. Han tillträdde tjänsten 15 augusti 2024 och ingick från den tidpunkten i koncernledningen.

Ny organisation och förändringar i koncernledningen

Det beslutades om att etablera centrala funktioner för marknad & innovation, HR och inköp, som ett led i att öka koordineringen mellan koncernens tre divisioner och samtidigt skapa rätt förutsättningar för lönsam tillväxt. Anna Törnebrant utsågs till Chief Marketing Officer med koncernövergripande ansvar för marknad & innovation och Åsa Gavelstad utsågs till Director HR med koncernövergripande ansvar för HR. De tillträdde sina nya tjänster 15 augusti 2024 och ingick från den tidpunkten som medlemmar i koncernledningen. Processen för att rekrytera en inköpsdirektör var pågående vid årets utgång.

Uppdaterade klimatmål

Uppdaterade klimatmål godkändes av Science Based Target initiative (SBTi), vilket var ett viktigt steg i arbetet för att bidra till Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen. Midsona har åtagit sig att övergripande uppnå netto noll-utsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till 2045, med delmål som bland annat omfattar att:

• Minska utsläpp med 42 procent till 2030, med 2022 som basår, från scope 1 och 2, samt från scope 3 kategorier såsom uppströms och nedströms transporter, avfall genererad i egen verksamhet och avfallshantering av sålda produkter.
• 70 procent av leverantörerna, baserat på inköpta varor och tjänster, ska ha satt vetenskapligt baserade mål till 2028.
• Minska utsläpp från FLAG (Forest, Land and Agriculture) i scope 3 med 30,3 procent till 2030 och 72 procent till 2045.
• Ingen avskogning inom primära råvaror kopplade till avskogning senast 31 december 2025.

Viktiga händelser efter räkenskapsårets utgång

Förändringar i koncernledningen

Josefin Kronstrand utsågs till inköpsdirektör, med övergripande ansvar för att koordinera koncernens inköp. Hon tillträder sin nya tjänst 15 mars 2025 och kommer från den tidpunkten ingå som medlem i koncernledningen.

Peter Åsberg kommer att lämna sitt uppdrag som VD och koncernchef för Midsona, men kvarstår i sin roll under en övergångsperiod fram till dess att en efterträdare har tillträtt tjänsten. Processen för att rekrytera hans efterträdare har startats av styrelsen i Midsona AB. Styrelsen i Midsona AB utsåg Henrik Hjalmarsson till ny VD och koncernchef. Han tillträder tjänsten senast 1 oktober 2025 och efterträder Peter Åsberg, som valt att lämna sitt uppdrag enligt tidigare besked.

Prestigefylld utmärkelse

Midsona uppmärksammades återigen för sin klimatstrategi och sitt ledarskap av det globala ideella miljöinitiativet CDP. För andra året i rad uppnåddes det högsta betyget A i CDP:s ranking 2024 inom området Climate change. CDP:s årliga process betraktas vara ledande för att rapportera företags miljötransparens eftersom den mäter åtgärder och prestationer för att mildra klimatrelaterade risker och för att minska utsläppen av växthusgaser.

Annan information

Uppfyllelse av finansiella mål

De tre långsiktiga målen är följande och gäller fram till 2027;

• Organisk tillväxt 3–5 procent i genomsnitt per år. För räkenskapsåret 2024 var den organiska tillväxten i nettoomsättningen -0,7 procent.
• EBIT-marginal (före jämförelsestörande poster) >8 procent. För räkenskapsåret 2024 var EBIT-marginalen 3,4 procent, före jämförelsestörande poster.
• Nettoskuld/justerad EBITDA <2,5 ggr. För räkenskapsåret 2024 var nettoskuld/ justerad EBITDA 1,6 ggr.

Risker och osäkerhetsfaktorer i fokus

Marknadsdynamiken har i hög grad påverkats av flera externa faktorer under senare år. Den våg av utmaningar som följde i pandemins spår med brist på råvaror, successivt högre priser på bland annat insats- och färdigvaror, energi och transporter samt svårigheter att upprätthålla en stabil varuförsörjning lade tillsammans med eskaleringen av geopolitiska konflikter grunden för det kraftiga inflationstrycket som präglat den globala ekonomin de senaste två åren. Konsumenterna har förändrat sitt köpbeteende till följd av ett besvärligare privatekonomiskt klimat. Priset har blivit viktigare och det är tydligt att många konsumenter sökt sig mer till lågpris- och kampanjvaror, vilket framför allt har missgynnat ekologiska och hållbara produkter i det högre prissegmentet. Det har medfört utmaningar i efterfrågan för en del produktgrupper hos koncernens egna konsumentvarumärken, framför allt i kategorin ekologiska produkter med tidvis avmattade försäljningsvolymer som konsekvens. För att möta det förändrade konsumentbeteendet har det arbetats hårt med att utveckla kunderbjudandet samt stärka sortiment och köpupplevelse. Den långsiktiga samhällsutvecklingen pekar entydigt på ett skifte i konsumtionen mot mer hållbara och hälsosamma produkter, som förväntas ta fart i takt med att köpkraften för konsumenter förbättras.

Inflationstrycket fortsatte successivt att sjunka och både ECB och Sveriges Riksbank sänkte viktiga styrräntor vid flera tillfällen under 2024. Det föreligger dock osäkerheter kring fortsatta räntesänkningar i de korta perspektivet, som på så vis ytterligare skulle förbättra konsumenters privatekonomi och köpkraft.

Volatiliteten i priser på råvaror, förpackningsmaterial, energi, gas och transporter samt viktiga valutors utveckling, som USD och EUR, påverkar koncernen. Prisbilden för flertalet viktiga råvaror, förpackningsmaterial och vägtransporter har stabiliserats, men på fortsatt höga prisnivåer, medan priser på energi och gas till koncernens produktionsanläggningar fallit tillbaka till det mer normala i jämförelse med topparna under 2022. En liknande energikris som bredde ut sig i Europa under 2022, med snabbt stigande el- och gaspriser, förväntas inte inträffa i det korta perspektivet till följd av samordnade och prioriterade EU-aktiviteter. De geopolitiska oroligheterna vid Röda havet har medfört både försenade containerfrakter från Asien och att prisbilden på sådana transporter återigen pressats upp.

Priser på viktiga råvaror, som torkade frukter, nötter, frön och kärnor, havre, ris, quinoa, linser och majs, bestäms till stor del av sommarens och höstens viktiga odlings- och skördeutfall. Rådande klimatrelaterade risker med extremväder i form torka och översvämningar sätter sin prägel på råvarupriserna. Det blir mer och mer tydligt att risken för att skördar slår fel blir större och större, speciellt för ekologiska skördar med avsaknad av bekämpningsmedel mot skadedjur. Prisbilden för vissa råvaror har förbättrats, främst på grund av gynnsamma skördar, medan prisbilden för andra råvaror är oförändrad eller försämrad till följd av ogynnsamma skördeutfall och/ eller förändrade import/exportrestriktioner. Trenden har dock varit att inköpspriser på råvaror och andra insatsvaror passerat toppen, men fortsatt ligger på höga nivåer som en konsekvens av en tidvis ogynnsam valutautveckling för koncernen. Prisökningar på råvaror, förpackningsmaterial och färdigvaror till följd av en ogynnsam valutakursutveckling kan inte absorberas av koncernen, utan måste kunna tas ut i nästa led. En samlad bedömning blir att selektiva prishöjningar till kunder på en del geografiska marknader inte kan uteslutas till följd av odlings- och skördeutfall för vissa råvaror samt valutavolatilitet.

Det har tidvis varit vissa utmaningar i produktionsförmågan för några produktgrupper hos egna konsumentvarumärken. De har varit relaterade till både egna och underleverantörers produktionsanläggningar, till följd av hög efterfrågan i kombination med brister på såväl råvara som personal- och maskinkapacitet. Under året har det varit fokus på kapacitetsförbättringar samt säkra både rätt personal och minska sjukskrivningar bland befintlig personal.

Risker och riskhantering

Alla affärsverksamheter möter osäkerhet kring framtida händelser som kan ha både positiva och negativa effekter. Riskhantering syftar till att identifiera, utvärdera och hantera dessa faktorer för att maximera värdeskapandet och minimera potentiella negativa konsekvenser för aktieägare och andra intressenter. Förmågan att hantera risker är en central del av bolagets styrning och kontroll. Styrelsen har det yttersta ansvaret för riskhanteringen, medan den operativa hanteringen ligger hos verkställande direktören, ledningsgruppen och övriga medarbetare. Riskhanteringen baseras på en uppförandekod och flera övergripande policyer. Strategiska och affärsrelaterade risker behandlas i koncernledningen och beslutas av styrelsen. Löpande rapportering sker avseende finansiell ställning och efterlevnad av finanspolicyn. Bolaget tillämpar en iterativ riskhanteringsprocess för att identifiera, utvärdera och hantera risker på koncernnivå. I denna process har, utifrån vad som för tillfället är känt, ett antal risker identifierats och kategoriserats in i tre riskområden – verksamhetsrisker, marknadsrisker och finansiella risker. Redovisningen av de olika riskerna i respektive riskområde gör inte anspråk på fullständighet och är inte heller rangordnade efter grad av betydelse. Samtliga risker beskrivs inte i detalj utan en komplett utvärdering måste innefatta övrig information samt en allmän omvärldsbedömning. Dessutom presenteras en fördjupning om klimatrelaterade risker samt möjligheter kopplad till verksamhetsrisken miljöpåverkan och klimatförändringar.

Verksamhetsrisker

Miljöpåverkan och klimatförändringar

Beskrivning av risk

Midsonas miljö- och klimatpåverkan utgör en betydande verksamhetsrisk som både kan påverka anseende och ekonomiska resultat.# Globala miljö- och klimatförändringar

Globala miljö- och klimatförändringar riskerar också i sin tur påverka resultatet. Några av de viktigaste källorna härröras från transporter, vatten- och energiförbrukning, råvarutillgång samt förpacknings- och produktionsavfall och matsvinn. Extremt väder, som blir allt vanligare, utgör en växande utmaning för livsmedelsproduktionen och därmed även för Midsona. Ett varmare klimat riskerar leda till högre verksamhetskostnader genom till exempel ökat kylbehov i produktionsanläggningarna. Dessutom riskerar torka, stormar, översvämningar och kyla att minska jordbruksproduktionen avsevärt, vilket kan resultera i prishöjningar och svårigheter att säkra nödvändiga volymer av råvaror, se vidare under riskfaktorn råvarupriser och råvarubrist. Negativ klimatpåverkan från fossilt bränsledrivna transporter och fossil energianvändning för att driva verksamheten är också riskfaktorer. I alla länder där Midsona är verksamt finns redan miljörelaterad lagstiftning, såsom beskattning av fossila bränslen. Striktare klimatpolitik, nya regelverk och förändrade marknadslägen kan påverka delar av verksamheten som är beroende av fossila bränslen. Om dessa risker förverkligas kan det leda till ökade kostnader för fossila transporter och energi, vilket i sin tur påverkar det ekonomiska resultatet negativt. Midsona är vidare beroende av tillgång till rent färskvatten för produktion av livsmedel och kosmetika. Vattenbrist i länder där verksamhet bedrivs kan påverka resultatet. En stor negativ miljöpåverkan eller bristande efterlevnad av miljökrav riskerar också att skada anseende och förtroende hos konsumenter och investerare. En fördjupning om klimatrelaterade risker samt möjligheter finns att läsa på sidorna 127-129.

Affärsetik och korruption

Beskrivning av risk

Då verksamheten till stor del består av att utveckla, producera och sälja ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter är det av central betydelse att affärspartners, investerare och konsumenter förknippar verksamheten och varumärken med positiva värden, där såväl ett gott rykte som trovärdighet är avgörande för affärsvärde och försäljningsframgångar. Ryktet och trovärdigheten kan lätt skadas om Midsona, en leverantör eller en samarbetspartner till exempel skadar miljön, exploaterar arbetskraft, producerar skadliga produkter eller på annat sätt företar handlingar som står i strid med de värden som våra varumärken representerar, med negativ försäljningsutveckling och därigenom en negativ effekt på resultatet. Även risker kopplade till korruption kan skada anseende, vilket kan påverka affärsrelationer och i förlängningen lönsamheten. I det fall riskerna förverkligas skulle det kunna få en negativ inverkan på verksamhet och resultat, till exempel i form av minskad omsättning.

Riskhantering

Vi bedriver systematiskt förebyggande arbete både internt och externt mot samarbetspartners genom Code of Conduct, Supplier Code of Conduct, policyer och andra riktlinjer för våra medarbetare för att leva upp till vårt företags och våra varumärkens anseende med rätt kvalitet, funktion, produktmärkning och korrekt marknadskommunikation. I relationen till leverantörer är vår Supplier Code of Conduct, leverantörens självutvärdering och ett aktivt samarbete vad gäller affärsetik med våra leverantörer de viktigaste verktygen för att ta ansvar för hela värdekedjan. Koncernen har även en whistleblower policy som alla uppmuntras att använda vid minsta antydan till korruption eller brott mot vår affärsetik.

---

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 124

---

Försäkringsbara risker

Informationssystem

Beskrivning av risk

Uppfattningen är att det på senare tid blivit svårare och mer kostsamt att försäkra produktionsanläggningar inom livsmedelsbranschen. Denna svårighet påverkas även av produktionsanläggningarnas tekniska status. Produktionsanläggningar, produktionsutrustning och andra tillgångar kan skadas vid brand, strömavbrott eller andra fysiska risker till följd av miljö- och klimatförändringar, såsom översvämningar. Det finns en risk för att tillgångarna inte har ett fullgott försäkringsskydd. Om försäkringsskyddet är otillräckligt kan det leda till negativ påverkan på den finansiella ställningen vid skada. Ett oplanerat produktionsavbrott kan direkt påverka kundleveranserna då en stor del av produktionen sker mot order. I det fall risken förverkligas kan det få en negativ inverkan på den finansiella ställningen.

Riskhantering

Vi samarbetar med extern försäkringsmäklare för att inneha ett välbalanserat och kostnadseffektivt försäkringsskydd för våra tillgångar i linje med policy. Det är ett omfattande försäkringsprogram som bland annat omfattar egendom- och avbrottsförsäkring, transportförsäkring, förmögenhetsförsäkring samt ansvars- och produktansvarsförsäkring. Ett systematiskt arbete bedrivs för att både minimera risken för incidenter och ha beredskapsplaner på plats för att begränsa effekter av eventuella incidenter.

---

Beskrivning av risk

Verksamheten är beroende av en väl fungerande och säker IT-infrastruktur. Störningar eller fel i kritiska system har en direkt inverkan på såväl vår produktion och distribution av produkter som vår finansiella rapportering. Det kan orsakas av systemöverbelastning, låg kompetens, extern påverkan vid inbrott och hackning eller fysisk skada av infrastrukturen. Sofistikerade dataintrång, cyberattacker, IT-relaterade bedrägerier samt brister i hantering av kund- och medarbetarinformation kan skada finansiell förmåga och rykte.

Riskhantering

Vi arbetar fortlöpande med att hålla IT-systemen väl skyddade för attacker och intrång och förbättrar servicenivån för IT-infrastrukturen, i linje med policy, procedurer och instruktioner. Processer etablerades för att öka informationssäkerheten i och mellan system. Bland annat görs investeringar för att förbättra återställningsplaner och datalagringsfunktioner. Informationssäkerheten följs upp regelbundet genom IT-säkerhetsrevisioner. IT-miljön är centraliserad för bättre kontroll och kostnadsmedvetenhet, samtidigt som vi arbetar med lokala experter för att säkerställa att vi följer alla lagkrav.

---

124 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

---

Leverantörer

Beskrivning av risk

Midsona är beroende av vissa större leverantörer, särskilt inom kategorin hälsolivsmedel, för att kunna trygga sin varuförsörjning på kort sikt. Om avtalet med en kritisk leverantör skulle avslutas i förtid eller omförhandlas med mindre gynnsamma villkor, eller om en kritisk leverantör skulle gå i konkurs eller uppleva omfattande driftstörningar, eller om en kritisk leverantör skulle drabbas negativt av omvärldsfaktorer, finns risk för störningar i varuflödet och att försäljningskapaciteten kan påverkas negativt om Midsona inte kan ersätta leverantören till kommersiellt acceptabla priser inom rimlig tid. Om leveranserna försenas kan det påverka åtaganden och relationer till kunder negativt och därmed leda till att kunder slutar köpa våra produkter och/eller kan komma att kräva återbetalningar. Leverantörsriskerna kan, om de aktualiseras, sammantaget få en negativ inverkan på verksamhet, resultat och varumärke.

Riskhantering

För att minimera risker i varuförsörjningen är vi i tät dialog med våra större leverantörer på volymkritiska produkter för säker leverans. För att reducera beroendet av enskilda leverantörer etableras alternativa leverantörer framför allt på leveranskritiska volymråvaror. Vi tar ansvar i värdekedjan genom att tillsammans med våra leverantörer arbeta med frågor som kvalitet, säkra råvaror och produkter, miljö, mänskliga rättigheter och etiskt företagande. Vi övervakar, betygsätter och följer upp leverantörerna i vårt leverantörsutvärderingssystem.

---

Riskhantering

För att hantera de betydande verksamhetsrisker som Midsonas miljö- och klimatpåverkan medför, arbetas löpande med att implementera en rad strategier och åtgärder. Dessa syftar till att minska vår miljöpåverkan, säkerställa efterlevnad av miljökrav och förbättra vår motståndskraft mot klimatrelaterade risker. Midsona har antagit vetenskapsbaserade klimatmål (Science Based Targets) som godkänts av SBTi för att minska bolagets klimatpåverkan. Genom en tydlig styrning och ansvar för dessa inom Midsonas ledning, är klimatpåverkan en integrerad del av bolagets affärsstrategier och planering. Vi genomför systematiskt förebyggande miljöarbete vid våra produktionsanläggningar och ställer krav på våra transportörer och leverantörer. Detta inkluderar att säkerställa att våra partners följer våra höga miljöstandarder. En åtgärd som vidtagits för att minska vårt energiavtryck är att endast använda 100 % förnybar el i verksamheterna, något som redan är genomfört i divisionerna Nordics och North Europe. Dessutom produceras en viss mängd förnybar solenergi i alla divisioner. Mål för användning av 100% fossilfria transporter har också satts för att uppnå effektiva och hållbara transporter. För att minska vår påverkan från avfall har vi satt upp mål för att öka återvinningen och minska matsvinnet. Midsona verkar i länder med relativt låg risk för vattenbrist, men vi arbetar aktivt med att hålla en låg vattenförbrukning. Den spanska verksamheten, som har den mest vattenintensiva produktionen har satt specifika mål och vidtagit åtgärder för att minska sin vattenanvändning. Vidare följer vi noggrant utvecklingen inom miljö- och klimatfrågor för att skaffa oss viktiga insikter som kan bidra till ett mer informerat beslutsfattande och finansiell planering. Detta inkluderar att hålla oss uppdaterade om nya regelverk och marknadstrender som kan påverka vår verksamhet. För att i detalj utvärdera vilka effekter klimatförändringar kan ha på verksamheten under kommande år har vi genomfört scenarioanalyser vilka finns att läsa om på sidorna 128-129.

---

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 125 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 125# MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

126 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Legala risker

Beskrivning av risk Legala risker innefattar en rad olika risker inom delvis skilda områden. Ändrad lagstiftning, lagöverträdelser inom verksamheten, upprätthållande av tillstånd och certifieringar eller brister i ingångna avtal utgör några exempel på legala risker som kan få negativa finansiella konsekvenser för Midsona.

Riskhantering Midsona följer löpande utvecklingen inom kommande lagsstiftning och en rad områden och hanterar tillsammans med externa rådgivare förekommande legala risker. Vidare har en systematisk och kontrollerad uppföljning av tillstånd, certifieringar och licenser utvecklats. Våra legala, regulatoriska och kvalitets- organisationer hanterar tillsammans befintliga och nya krav, lagar och riktlinjer från myndigheter samt hantering av tillstånd, certifieringar och licenser i ett kvalitetshanteringssystem.

Sannolikhet	Påverkan

Marknadsrisker

Konkurrens

Beskrivning av risk Kunder är främst kedjor inom apoteks-, dagligvaru- och hälsofackhandel vilka även har konkurrerande produkter som säljs under egna varumärken, varför många kunder även i viss mån kan ses som konkurrenter. Dessa aktörer är enligt vår uppfattning inte beroende av enskilda varumärken och kan hålla tillbaka prisökningar samt föranleda ökade marknadsföringsinsatser. Om dessa aktörer breddar sina sortiment av produkter under egna varumärken skulle det leda till ytterligare konkurrens och en ökad prispress. I det fall riskerna förverkligas skulle inverkan på resultatet, främst i form av minskad omsättning, vara väsentlig.

Riskhantering Vi arbetar aktivt med utveckling och innovation av våra varumärken för att förtjäna platsen i hyllan hos handelns aktörer och samtidigt ge konsumenten ett tydligt och korrekt budskap vid köptillfället. Kundens och konsumentens förtroende för våra varumärken har central betydelse för vår konkurrenskraft och långsiktiga utveckling. Utan ett starkt förtroende för bolagets varumärken är det mycket svårt att ta marknadsandelar och växa. Ett gediget utvecklings-, innovations- och hållbarhetsarbete ökar förutsättningarna att vinna och behålla kundens och konsumentens förtroende.

Sannolikhet	Påverkan

Konsumentbeteende och trender

Beskrivning av risk Konsumenterna ändrar sina inköpsbeteenden och nya konsumtionstrender kommer och går. Det finns alltid en risk för att i tid inte fånga upp sådana förändrade konsumtionsbeteenden eller när nya trender kommer, vilket innebär att man tappar i konkurrenskraft mot konkurrenter. Om konkurrenter är bättre på att följa konsumenternas beteenden samt de nya trenderna finns en risk för att Midsona tappar konkurrenskraft. I det fall risken förverkligas skulle inverkan på resultatet, i form av minskad omsättning, vara väsentlig.

Riskhantering För att hjälpa människor till ett hälsosamt liv är det grundläggande för oss att tidigt upptäcka trender och förändringar i konsumenters beteenden. För det krävs kunskap om trender, konsumentbeteenden och produktinnehåll. Vi anser oss ha väl utvecklade metoder och processer för att aktivt bevaka omvärlden och upptäcka nya konsumentbeteenden och trender. Vi besöker viktiga mässor i Europa och Nordamerika, läser och analyserar trendrapporter och köper in marknadsdata på våra lokala marknader.

Sannolikhet	Påverkan

Råvarupriser och råvarubrist

Beskrivning av risk Midsona köper in råvaror såsom spannmål, ris, nötter, mandlar och frukt i huvudsak från leverantörer i Europa, Sydamerika och Asien.

Leverantörerna blir betygsatta vad gäller hållbarhet, kvalitet och säkerhet. Resultatet av riskkartläggningen ökar medvetenheten om våra risker i värdekedjan, vilket resulterar i bättre riskhantering och förbättrad möjlighet att fokusera på de risker som kan orsaka oss mest skada. Dessutom ger det oss en chans till en bättre och mer konstruktiv dialog med våra leverantörer och möjlighet till att förbättra viktiga processer tillsammans med leverantörerna.

Produktionsanläggningar

Beskrivning av risk Det finns åtta produktionsanläggningar i koncernen, fem för ekologiska produkter, en för hälsolivsmedel och två för konsumenthälsoprodukter. De finns i Sverige (1), Danmark (2), Finland (1), Tyskland (2), Frankrike (1) och Spanien (1). I produktionsanläggningarna i Danmark (1), Tyskland (1), Frankrike (1) och Spanien (1) produceras betydande volymer av certifierade ekologiska produkter för egna varumärken. Avbrott eller störningar i produktionsprocessen på någon av anläggningarna, orsakade av till exempel brand, mekaniska fel, teknikstörningar, väderförhållanden, kroniska klimatförändringar, naturkatastrofer, arbetsmarknadskonflikter eller terroristverksamhet, kan få negativa effekter i form av direkta skador på egendom. Oplanerade produktionsavbrott kan dessutom medföra att kundleveranserna blir direkt påverkade då en stor del av produktionen sker mot order. Vidare skulle ett ökat inflationstryck, vilket sannolikt skulle medföra ett högre ränteläge och ökade hyreskostnader efter indexuppräkningar, tillsammans med ökade energikostnader, sammantaget öka kostnaderna för produktionsanläggningarna avsevärt. I det fall riskerna ovan förverkligas skulle det kunna få en väsentlig inverkan på verksamhet och resultat.

Riskhantering För en del volymprodukter kan produktion läggas över på andra maskiner. Det utförs kontinuerligt underhåll av maskiner enligt uppgjorda scheman och större underhåll planeras normalt in under sommarmånaderna. Ersättningsinvesteringar görs enligt en förutbestämd plan som koncernen följer och nyinvesteringar görs vid behov. Vi samarbetar med extern försäkringsmäklare för att inneha ett välbalanserat och kostnadseffektivt försäkringsskydd för våra tillgångar. Det är ett omfattande försäkringsprogram som bland annat omfattar egendom- och avbrottsförsäkring, transportförsäkring, förmögenhetsförsäkring samt ansvars- och produktansvarsförsäkring. Ett systematiskt arbete bedrivs för att både minimera risken för incidenter och ha beredskapsplaner på plats för att begränsa effekter av eventuella incidenter.

Sannolikhet	Påverkan

Produktansvar

Beskrivning av risk Ekologiska produkter och varumärken utgör en av hörnstenarna i verksamheten. Det finns ständigt en risk för allvarliga produktansvarsincidenter. Inom EU finns gemensamma regler som beskriver vad som är ekologiskt. Reglerna beskriver bland annat hur produktionen ska gå till, hur produkterna ska märkas, hur kontrollen ska ske samt vad som gäller vid import av ekologiska produkter från länder utanför EU. En viktig del vid kontroller av ekologisk produktion är spårbarhet, att varorna går att följa i tillverkningsledet så att det kan säkerställas att de har producerats som ekologiska. Dokumentation och information om hur produkterna tillverkas är därför av särskild vikt för att säkerställa att ekologiska produkter verkligen är sådana produkter. Brister eller felaktigheter i sådan dokumentation och information kan därmed få stora konsekvenser. Hantering av livsmedel och andra produkter som Midsona säljer, såsom läkemedel, är en viktig del av verksamheten, vilket ställer höga krav på spårbarhet, hygien och hantering. Brister i produkthanteringen och säkerhetskontrollen kan leda till kontaminering, allergiska reaktioner, personskador eller andra typer av skador vilket kan leda till att ryktet skadas samt att intressenters förtroende för våra produkter minskar och att defekta produkter måste återkallas eller återköpas. Återkallelser kan skada anseende samt bli kostsamma till följd av att varor i varulager inte kan säljas. Det kan även ställas produktansvarskrav om en produkt anses ha orsakat en personskada. I det fall riskerna förverkligas kan det få en negativ inverkan på anseende och resultat.

Riskhantering Vår målsättning är att våra egna produktionsanläggningar ska vara produktsäkerhetscertifierade. Vi vill ta ansvar genom hela värdekedjan genom att samarbeta med våra leverantörer inom områden som kvalitet, säkra råvaror och produkter. Vi fokuserar på leverantörskvalitets- och produktkontroll samt god social och miljömässig standard i leveranskedjan med målet att ha säkra och hållbara leverantörer. Våra kvalitets- och inköpsfunktioner har tillsammans kartlagt risker som uppstår i processen för att säkerställa godkända säkra och hållbara leverantörer samt produktion av våra produkter. Vårt arbete med kvalitet och produktsäkerhet styrs av gällande lagstiftning, krav från myndigheter, kunder, branschens riktlinjer samt interna policyer, procedurer och instruktioner. Kvalitetskraven är höga i alla processer för att minimera risken för brister, produktåterkallelser eller produktansvarsanspråk. Eventuella reklamationsflöden fångas tidigt upp i vårt kvalitetssystem i proaktivt syfte. Våra produkter är certifierade enligt många olika standarder. Alla dessa ställer stränga krav på kvalitets-, miljö- och hållbarhetsfrågor och blir som en kvalitetsstämpel på våra produkter. I vår försäkringslösning ingår en ansvars- och produktansvarsförsäkring mot eventuella produktansvarskrav.

Sannolikhet	Påverkan

Medarbetare

Beskrivning av risk För att uppfylla sina mål är Midsona beroende av att kunna rekrytera samt behålla och utveckla kvalificerade och motiverade medarbetare. Konkurrensen om kvalificerade medarbetare är hög.

Riskhantering Genom årlig bemannings-, kompetens- och successionsplanering säkerställs att rätt medarbetare rekryteras samt att den stannar och utvecklar sin kompetens. Vi arbetar kontinuerligt med att göra Midsona till en attraktiv arbetsgivare, där hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, friskvård, marknadsmässiga och konkurrenskraftiga anställningsförmåner är viktiga parametrar. En modern och attraktiv företagskultur är också av stor betydelse för rekryteringen av medarbetare.

Sannolikhet	Påverkan

Riskhantering

Både tillgången på råvaror och råvarupriserna kan påverkas av en stark efterfrågan i kombination med ett lågt utbud eller andra omvärldsfaktorer som ligger utanför bolagets kontroll såsom jordbrukspolitiska beslut, subventioner, handelshinder, ökade energipriser, militära konflikter, terrorhandlingar, skördars utfall, aktiviteter på råvarubörser och råvarans tillverkningskostnad. Normalt sker prisrevideringar en gång per år. Ökade råvarupriser kan emellertid leda till att Midsona, utöver sedvanliga prisrevideringar, behöver höja sina produktpriser ytterligare. Generellt kan det vara svårt att få igenom prishöjningar mot kunder direkt. I vissa speciella fall förs diskussioner med kunderna löpande under året när en råvara drastiskt ökar i pris. För det fall Midsona inte får igenom en prishöjning mot kunderna, finns det en risk att detta påverkar marginalen negativt. Vidare finns en risk att bolaget drabbas av råvarubrist på grund av att leverantörer inte kan leverera de beställda kvantiteterna.

Riskhantering

Vi följer prisutvecklingen på alla viktiga råvaror fortlöpande för att ha bra möjlighet att kontraktera volymer vid bästa möjliga tidpunkt. För att säkerställa både tillgång och pris på viktiga råvaror tecknas normalt leverantörsavtal, som täcker behovet för kommande sex till 12 månader. Midsona tar i regel ut höjda råvarupriser i nästa led genom prishöjningar till kund. Flera viktiga råvaruinköp koordineras på europeisk basis av vår supply chain-organisation. Med större volymer kan råvarupriset i viss mån påverkas.

• Sannolikhet
• Påverkan

Finansiella risker

Finansieringsrisk

Beskrivning av risk

Finansieringsrisk avser risken att framtida kapitalanskaffning och refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam.

Riskhantering

För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång till nödvändig extern finansiering till rimlig kostnad är riktlinjen att de bekräftade kreditlöftena ska ha en genomsnittlig återstående löptid på minst 12 månader. Finansieringsavtalet med Danske Bank och Svensk Exportkredit förlängdes ytterligare ett år med oförändrade villkor och det sträcker sig efter förlängningen till och med september 2026. Den genomsnittliga återstående löptiden på bekräftade kreditlöften var 16 månader vid årets utgång.

• Sannolikhet
• Påverkan

Ränterisk

Beskrivning av risk

Ränterisk avser den resultateffekt som en ränteförändring orsakar. Hur snabbt en ränteförändring påverkar resultatet beror på räntebindningstiden för krediter och placeringar. Koncernen är nettolåntagare och gör inga placeringar i noterade instrument, varför det i huvudsak är koncernens räntebärande skulder till kreditinstitut som exponeras för ränteförändringar. Huvuddelen av räntebärande skulder till kreditinstitut har rörlig ränta.

Riskhantering

Koncernen eftersträvar en avvägning mellan en rimlig löpande kostnad för sin upplåning och risken för att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en större ränteförändring. För närvarande är riktlinjen att inte säkra upp för ränterisker i koncernen. Förändringar i marknadsräntorna får på så sätt genomslag på det finansiella kassaflödet och resultatet. Den genomsnittliga räntan på koncernens banklån och checkkredit uppgick till 5,9 procent för 2024.

• Sannolikhet
• Påverkan

Kreditrisk

Beskrivning av risk

Det finns en risk för förluster om motparter som koncernen har likvida medel eller finansiella investeringar med inte kan fullgöra sina plikter, en s.k. finansiell kreditrisk. Det finns även en risk för att våra kunder inte kan fullgöra sina betalningsåtaganden, en s.k. kundkreditrisk.

Riskhantering

Hur likviditetsöverskott ska placeras finns fastställt i policy. Koncernen är nettolånetagare och överskottslikviditet ska användas till att reducera lån till kreditinstitut. I mars 2024 gjordes en frivillig extra amortering av skulder till kreditinstitut inom befintlig kreditram med 79 Mkr. Koncernbolagen ska placera sin överskottslikviditet på bankkonton tillhörande koncernkontosystem eller på bankkonto i banker godkända av koncernfunktionen för ekonomi. Koncernens motparter i finansiella transaktioner är kreditinstitut med god kreditrating. Kundkreditrisken hanteras löpande av respektive koncernbolag genom kreditkontroller och interna kreditlimiter per kund. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. För finansiella risker hänvisas även till not 28 Finansiell riskhantering, sidorna 155- 157.

• Sannolikhet
• Påverkan

Likviditetsrisk

Beskrivning av risk

Likviditetsrisk avser risken att inte kunna fullgöra sina betalningsåtaganden då de förfaller, som en konsekvens av otillräcklig tillgång till likvida medel.

Riskhantering

I syfte att styra och planera koncernens behov av likvida medel använder sig koncernfunktionen för ekonomi av likviditetsprognoser som rapporteras in från dotterbolagen på månadsbasis för kommande sex månader. En finansiell beredskap ska upprätthållas i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften, som minst ska motsvara 7,5 procent av den prognosticerade nettoomsättningen för koncernen. Likviditetsreserven var i spannet 12,9–16,9 procent av nettoomsättningen under 2024. Likviditetsreserven ska även vid varje tidpunkt överstiga summan av koncernens låneförfall för de kommande sex månaderna.

• Sannolikhet
• Påverkan

Valutarisk

Beskrivning av risk

Transaktionsexponering är den risk som påverkar koncernens resultat och kassaflöde genom de operationella och finansiella transaktioner som sker i annan valuta än respektive koncernbolags funktionella valuta. Koncernens varuförsäljning sker i huvudsak i bolagens lokala valutor men de valutaflöden som uppstår vid köp, av främst varor, i andra valutor ger upphov till den transaktionsexponering koncernen har idag.

Riskhantering

Koncernledningen har mandat att valutasäkra varuinköp i USD med valutaterminskontrakt till följd av den ökade valutaexponeringen i USD/DKK och USD/EUR. Det gäller framför allt leverantörskontrakt med fördefinierade betalningsplaner. Valutaterminskontrakten marknadsvärderas vid varje bokslutstillfälle. Den maximala exponeringen uppgår till USD 4,5 miljoner vid varje bokslutstillfälle. I övrigt ska valutarisker hanteras i leverantörs- och kundavtal genom valutaklausuler. I syfte att reducera resultatpåverkan av förändrade valutakurser arbetar Midsona löpande med prisjusteringar mot kunder och leverantörer utifrån valutakursutvecklingen.

• Sannolikhet
• Påverkan

Fördjupning klimatrelaterade risker och möjligheter

Som beskrivet under avsnittet verksamhetsrisker påverkas Midsonas affärsverksamhet av klimatförändringar samtidigt som bolaget även själva har en påverkan på klimatet. Koncernen har därför valt att regelbundet fördjupa kartläggningen av vilka risker och möjligheter klimatförändringarna kan leda till, med utgångspunkt i TCFD:s ramverk. I denna kartläggning utgår Midsona från scenarioanalyser. Scenarioanalysen används för att analysera framtida utveckling och förbereda företaget på olika utfall, vilket bidrar till att stärka företagets motståndskraft mot framtida utmaningar. I linje med Parisavtalet och TCFD:s rekommendationer har publika scenarier från IEA (International Energy Agency) och IPCC (The Intergovernmental Panel on Climate Change) ¹ använts. Vid senaste kartläggningen utvärderades möjliga utfall vid temperaturökningar på 1,5 respektive 4 °C grader jämfört med förindustriella nivåer. Genom att få insikt i potentiella strategiska och finansiella konsekvenser som kan uppstå för Midsona givet olika framtidsscenarier kan bolaget arbeta proaktivt för att hantera dessa för att öka sin resiliens. Därför analyseras olika scenarier också ur ett kort, medellångt och långsiktigt perspektiv enligt rekommendation av TCFD. Resultatet av scenarioanalysen har bidragit till utvecklingen av koncernens hållbarhetsmål, inklusive utsläppsminskningsmål för både egen verksamhet (Scope 1 och 2) och värdekedjan (Scope 3) i linje med Parisavtalet. Under 2024 godkändes Midsonas uppdaterade klimatmål enligt SBTi:s netto- noll-standard. I samband med uppdatering av de gamla klimatmålen, som var linjerade med att bibehålla den global temperaturökningen under 2 °C, genomförde bolaget en ny scope 3-inventering under 2023. Detta resulterade i att flera kategorier i scope 3 visade sig vara betydande, varav målen för kategori 1, köpta varor och tjänster har delats upp i olika delar; industri- och energimål samt FLAG-mål. Detta ger en mer grundlig förståelse för bolagets verkliga klimatpåverkan och dess risker och möjligheter kopplade till dessa.

¹ https://www.ipcc.ch/

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 127

Slutsatsen av den senaste scenarioanalysen visar att ett 1,5°C scenario påverkar Midsonas verksamhet och värdekedja inom många områden. Flera klimatrelaterade risker och möjligheter har identifierats som sannolikt kommer att påverka lönsamheten och kostnaderna över tid vilket därför ligger väl i linje med bolagets åtgärd med nya förstärkta klimatmål att arbeta emot. I ett 4°C-scenario eskalerar de fysiska riskområdena och resursbristen avsevärt, vilket kräver ytterligare betydande åtgärder. Det kommer att fortsätta påverka Midsonas strategi framöver, då bolaget kontinuerligt måste följa och bedöma utvecklingen inom inköp, produktion och distribution för att nå både de finansiella målen och klimatmålen. Nedan följer ett utdrag av de mest väsentliga delarna av scenarioanalyserna. I Midsonas CDP-rapport 2023 beskrivs detta närmare i kapitel C2 och C3. (https://www.midsona.com/sustainability#documents).

Beskrivning

Detta scenario utgår från att den globala upp värm ningen kan begränsas till högst 1,5°C grader. Scenariot innefattar högre klimatpolitiska ambitioner och samordna- de globala klimatåtgärder i den närmaste framtiden.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 128# Övergångsrisker och övergångsmöjligheter dominerar detta scenario, med begränsade fysiska risker.

Vidare utgår scenariot från att de globala koldioxidutsläppen når sin kulmen under 2020 och därefter minskar snabbt. En hög koldioxidskatt/avgift införs i de flesta ekonomier, och global energi genereras främst med hjälp av förnybara energikällor. Kunderna blir alltmer klimatmedvetna och efterfrågar mer hållbara produkter.

Slutsatsen från Midsonas scenarioanalys är att ett 1,5°C scenario medför flertal klimatrelaterade risker och möjligheter med sannolik ekonomisk och/eller strategisk påverkan på dess verksamhet och värdekedja. I det här scenariot ökade mängden ändrad lagstiftning de legala riskerna för kontroll av leveranskedjan, och marknads- och ryktesrisker relaterade till produktportföljen kategoriserades som de mest väsentliga riskerna. Samtidigt identifierades klimatrelaterade möjligheter som övergång till användning av energikällor med lägre utsläpp, utveckling av bolagets produktportfölj och förbättring av avfallshanteringsförfaranden för att tillgodose förväntade krav från den europeiska strategin i en cirkulär ekonomi. I slutändan har alla hållbarhetsmål för Midsona utvecklats i enlighet med ett 1,5°C scenario.

Risker

• Ändrad lagstiftning avseende krav på alltmer omfattande kontroller av egen verksamhet och en komplex värdekedja.
• Ändrad lagstiftning avseende skatter eller avgifter på koldioxidutsläpp kan leda till ökade kostnader kopplade till transport, produktion och materialanvändning.
• Ökade direkta kostnader på grund av krav på tekniska innovationer, hårdare lagstiftning och krav kopplade till råvaror, materialanvändning, produktion och miljömärkning av våra produkter och tjänster.
• Ökade legala risker på grund av krav på alltmer omfattande kontroller av en komplex värdekedja.
• Nuvarande marknadspreferenser förväntas ändras, exempelvis genom ökad efterfrågan på produkter med lågt klimatavtryck.
• Extremväder och bestående klimatförändringar har redan och kommer fortsätta att försvåra tillgång av nyckelråvaror och bidra till ökade operativa kostnader genom ökade priser på råvaror, energi och transport.

Riskhantering

• Midsona har etablerat en Climate Change Strategy med en klimatomställningsplan (Climate Transition Plan), som ska bidra till att Midsona reducerar sina finansiella klimatrisker och minskar sin negativa miljöpåverkan som en del av ett nödvändigt gemensamt globalt initiativ och mål för att förhindra att klimatförändringarna växer.
• Midsona har förbundit sig till ambitiösa vetenskapligt baserade utsläppsmål för både scope 1 och 2 samt för sin värdekedja, scope 3, enligt SBTi:s nya Netto-noll standard för att minska utsläppen både direkt och indirekt i egen verksamhet och i värdekedjan. Midsona använder idag tredje parts klimatexpertis och verktyg för att beräkna klimatpåverkan av alla relevanta kategorier baserat på GHG-protokollet för scope 1,2 och 3 samt FLAG. Vidare arbetar Midsona med branschorganisationer, kunder och följer Scenario 1 Global uppvärmning om högst 1,5°C grader (Transition scenarios IEA NZE 2050) myndigheternas rekommendationer. Slutligen är det viktigt att följa lag- och regelutvecklingen samt tekniska innovationer noga.
• Midsona har ett tydligt övergripande mål att minska sin klimatpåverkan från energi, förpackning, avfall, transporter och produkter och tjänster. För produkter och tjänster gäller detta både dess industri- och energiutsläpp samt jordbruks- eller skogsbruksbaserade utsläpp (FLAG). Bolaget arbetar med klimatreducerande incitament från energiförbrukning, materialval, produktdesign och förpackning till kundtransporter för att minska utsläppen. För t.ex energi är Midsona på god väg att byta fossila energikällor för värme till förnybara källor. De flesta bolagen i koncernen har även antagit en ny tjänstebilspolicy som innebär att endast elektriska bilar erbjuds. Arbetet fortlöper med att skifta transporter från fossildrivna koldioxidintensiva lastbilar till fossilfria lastbilar och andra utsläppssnåla alternativ såsom tågtransporter samt öka fyllningen och effektiviteten av alla transporter. Fokus på cirkularitet och minskad material-, energi- och transportförbrukning är också viktiga delar för att lyckas med målet.
• Midsona fokuserar på att upprätthålla en transparent värdekedja med tydliga krav i leverantörsavtal och andra typer av avtal. Vi har program och mål för ökad leverantörskontroll och riskhantering i hela värdekedjan ända ner till råvaruproduktion.
• Minska komplexiteten i försörjningskedjan, genom att t.ex. minska antalet certifieringar, men samtidigt behålla de som bäst säkerställer sociala och miljöförhållanden och därmed förbättra styrningen.
• Midsona arbetar för att öka sortimentet av hälsosamma och hållbara produkter genom sin innovations- och produktsortimentsprocess för att uppfylla varje varumärkes hållbarhetsplaner. Midsona tar fasta på riskerna med en negativ klimatpåverkan på bolaget, däribland två mål för mer hållbara produkter, att öka växtbaserade/vegetariska produkter och återvinningsbara konsumentförpackningar.

Möjligheter

• Genom att nu arbeta med klimatomställningsplanen för att kunna lösa den framtida bristen på viktiga råvaror kan denna råvarurisk bli en möjlighet för Midsona.
• Användning av material, bränsle och energikällor med lägre utsläpp kan leda till minskade indirekta kostnader.
• Midsonas starka hållbarhetsprofil och långsiktiga mål om koldioxidsnåla och växtbaserade produkter säkerställer bolagets rykte och ger en konkurrensfördel. Utveckling och/eller expansion av utsläppssnåla produkter och tjänster kan leda till ökade intäkter till följd av ökad efterfrågan på produkter och tjänster med lågt klimatavtryck.
• Genom att arbeta med återvinning kommer de indirekta kostnaderna minska.

Strategi för att förverkliga möjligheterna

• Midsona arbetar på flera områden för att förverkliga de identifierade möjligheterna, däribland har bolaget anslutit sig till DLF:s transportsatsning om fossilfria transporter samt Plastinitiativet för återvinningsbar plast. Midsona har också satt egna numeriska mål för både återvinningsbara plastförpackningar samt fossilfria transporter för hela koncernen. Vi har även satt upp ett tidsbestämt mål för förnybar energi för hela koncernen. Detta förväntas få en positiv inverkan på bolagets rykte, minska de direkta och indirekta kostnaderna genom lägre koldioxidskatter och ge en konkurrensfördel.
• Animaliska produkter har i allmänhet större utsläpp av växthusgaser än växtbaserade livsmedel. Efterfrågan på växtbaserade alternativ har ökat stadigt de senaste åren och förväntas fortsätta växa. Midsona bedömer att det är troligt att produkter med låg koldioxidpåverkan kommer att få en betydligt större marknadsfördel i framtiden. Midsona har en tydlig strategi att erbjuda produkter med lågt klimatavtryck med ett numeriskt mål för växtbaserade eller vegetariska produkter för hela koncernen. Hållbarhetsaspekten ingår från gröda till färdig produkt, genom att ha klimatreducerande mål för avfall, transport, förpackning, energireduktion och användning av koldioxidsnål energi i produktionsprocessen. För bolagets produkter och tjänster förbättras detta ytterligare med de nya målen för industri och energimål inklusive mål för leverantörsengagemang samt FLAG-mål.
• Midsona förväntar sig och ser redan att kostnaderna för icke återvinningsbart avfall och icke återvinningsbara förpackningar ökar som en del av den europeiska strategin för en cirkulär ekonomi. Midsona har en strategi för cirkularitet där bolaget arbetar med att återvinna eget avfall och förpackningar på produkterna med egna numeriska mål. Midsona har en tydlig strategi för att förändra klimatpåverkan från förpackningar vilket förväntas leda till en konkurrensfördel.

128

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

129

Beskrivning

Detta scenario utgår från att den globala uppvärmningen uppgår till 4°C grader. Scenariot domineras av ökade fysiska risker på grund av bristen på samordnade politiska åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. I detta scenario är ekonomisk tillväxt att föredra framför klimatåtgärder. Befolkningen växer snabbare än i 1,5°C-gradersscenariot och överkonsumtionen av resurser fortsätter. Världen fortsätter att vara beroende av fossila bränslen och energiintensiteten är fortsatt hög. Kunderna, leverantörer, banker och investerarna prioriterar inte klimatet i sitt beslutsfattande. Vatten blir en viktig resurs med begränsad tillgänglighet och klimatrelaterade konflikter ökar på grund av dålig fiskevård, skogsbruk, jordbruk och levnadsvillkor. När världen värms upp ökar svårighetsgraden och frekvensen av extrema väderhändelser.

Slutsatsen från Midsonas scenarioanalys är att vid ett 4°C scenario kommer de fysiska riskområdena för Midsona och bristen på resurser som bränsle- och energiförsörjning, nyckelråvaror som certifierade råvaror och vattenförsörjning att eskalera avsevärt vilket kommer att kräva ytterligare åtgärder. Redan idag märker Midsona av effekten av minskad tillgång på en del råvaror utifrån klimatutmaningar. Råvaruutmaningarna har ökat markant de senaste åren och kommer med all sannolikhet att eskalera i ett 4°C scenario. För certifierade råvaror med mindre tillgång globalt kommer detta att vara extra sårbart. I det här scenariot identifieras störningar i försörjningskedjan både vad gäller tillgången på råvaror och transportutmaningar som potentiella risker. Med detta finns det ytterligare en risk att prissättningen av dessa produkter och tjänster kommer att höja volatiliteten avsevärt, vilket medför osäkerheter i den finansiella planeringen. Detta scenario kommer att fortsätta påverka Midsonas strategi framöver, då bolaget kontinuerligt måste följa och bedöma utvecklingen inom inköp, produktion och distribution för att nå både de finansiella målen och klimatmålen.# Risker

Akuta och kroniska förändringar i nederbördsmönster och extrema variationer i vädermönstren, liksom förändringar i medeltemperaturer, kan leda till ökade produktionsstörningar och skador, avsevärt ökade kostnader för energiförsörjning, större vatten- och transportutmaningar samt markant minskning av tillgång på råvaror med stora kostnadsvariationer och ökade priser på råvaror vilket i slutändan minskar Midsonas förmåga att säkra utbud och lönsamhet på dess produkter.

Nuvarande marknadspreferenser förväntas ändras, exempelvis genom begränsad tillgänglighet och försämrade levnadsvillkor.

Riskhantering

Midsona har etablerat en Climate Change Strategy med en klimatomställningsplan (Climate Transition Plan), som ska bidra till att Midsona reducerar sina finansiella klimatrisker och minskar sin negativa miljöpåverkan som en del av ett nödvändigt gemensamt globalt initiativ och mål för att förhindra att klimatförändringarna växer.

Midsona har förbundit sig till ambitiösa vetenskapligt baserade utsläppsmål för både scope 1 och 2 samt för sin värdekedja, scope 3, enligt SBTi:s nya Netto-noll standard för att minska utsläppen och följer även noga förändringar i klimatet.

Huvudsakliga riskhanteringsmetoder för att möta råvarurisken är Midsonas mål kopplat till leverantörsengagemang där bolaget arbetar med leverantörer för att säkerställa att de sätter vetenskapliga klimatmål i linje med 1,5°C gradersmålet, att ha täta dialoger med viktiga leverantörer om volymkritiska produkter för snabb leverans, etablera alternativa leverantörer för leveranskritiska volymprodukter för att minska beroendet, hämta råvarorna från mindre klimatexponerade områden och ha effektivare resursanskaffningsprocesser genom gemensamma inköp inom koncernen.

Se även åtgärder under Scenario 1.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman 2024 godkände riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare att gälla till det uppkommer behov av väsentliga förändringar i riktlinjerna, dock som längst till årsstämma 2028.

En översyn av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare gjordes inför årsstämman 2025. Den resulterade i ett förslag om justering av maxtaket för verkställande direktörens rörliga kontantersättning, från 50 procent till 75 procent av fast årslön. I övrigt gjordes endast ändringar av redaktionell art.

För information om beslutade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare av årsstämman 2024, se not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidorna 143–145.

Aktieinformation och ägande

Aktien Midsonas A-aktie och B-aktie är noterade på Nasdaq Stockholm Small Cap List under benämningen MSON A respektive MSON B.

Det omsattes 16 961 537 aktier (32 098 215) A- och B-aktier tillsammans under året. Högsta betalkurs för B-aktien var 11,96 kr (9,84) medan lägsta betalkurs var 7,00 kr (6,54). Den 30 december noterades aktien, senast betalt, till 7,90 kr (8,19).

Det totala antalet aktier var 145 428 080 aktier (145 428 080) vid årets utgång, fördelade på 423 784 A-aktier (423 784) och 145 004 296 B-aktier (145 004 296). Antalet röster var 149 242 136 röster (149 242 136) vid årets utgång, där en A-aktie motsvarar tio röster och en B-aktie en röst. Samtliga A-aktier och B-aktier har lika rätt till andel i bolagets nettotillgångar och resultat. Inga egna aktier ägs av bolaget eller dess dotterbolag.

Ägare

Den största ägaren i Midsona var Stena Adactum AB, vars innehav var 69 994 562 B-aktier (69 994 562) den 31 december 2024, motsvarande 48,1 procent (48,1) av kapitalet och 46,9 procent (46,9) av rösterna. Det fanns ingen annan ägare som hade ett innehav på 10 procent eller mer av antalet aktier den 31 december 2024. De tio största ägarna hade tillsammans ett ägande i bolaget på 79,2 procent (78,1) av kapitalet och 78,0 procent (76,8) av rösterna den 31 december 2024.

Teckningsoptionsprogram

Det fanns ett utestående teckningsoptionsprogram, TO2022/2025, riktat till ledande befattningshavare vid årets utgång. Det kan maximalt ge 120 000 nya B-aktier vid full konvertering med tid för utnyttjandet av teckningsoptionerna från 1 augusti 2025 till 20 december 2025.

Teckningstiden för TO2021/2024, som maximalt kunde ge 171 000 nya B-aktier vid full konvertering, löpte ut 20 december 2024. Inga teckningsoptioner konverterades till B-aktier. För mer information om teckningsoptionsprogram, se not 22 Eget kapital, sidan 153.

Bemyndiganden

Årsstämman 2024 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen före nästa årsstämma besluta om nyemission av A-aktier och/eller B-aktier till ett antal som sammanlagt inte överstiger 10 procent av totalt antal utestående aktier vid tidpunkten för kallelsen till årsstämman. Nyemissionen ska kunna ske med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, mot kontant betalning eller med föreskrift om apport, kvittning eller annat villkor som avses i Aktiebolagslagen, kapital 13 § 5 punkt 6.

Nyemission beslutad med stöd av bemyndigandet ska ske som ett led i finansieringen av företagsförvärv eller för att ge styrelsen flexibilitet i arbetet med att säkerställa att Midsona på ett ändamålsenligt sätt kan tillföras kapital för finansiering av verksamheten. Vid avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt ska emissionen genomföras på marknadsmässiga villkor.

Bolagsordning

Bolagsordningen anger att tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt ändringar av bolagsordning sker vid årsstämman. En aktieägare kan rösta för det fulla antalet ägda eller företrädda aktier på årsstämman. De utgiva aktierna är fritt överlåtbara, utan begränsningar till följd av lag eller bolagsordning. Det finns inga, av Midsona kända, avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier. Bolagsordningen finns tillgänglig på www.midsona.com.

Effekter av större ägarförändring

Det finns inga väsentliga kommersiella avtal i Midsona som kan komma att påverkas om kontrollen över bolaget förändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande, utöver gällande kreditfacilitetsavtal. Den långsiktiga finansieringen innehåller villkor som innebär att långivare kan begära förtidslösen av lånen om kontrollen över bolaget förändras på ett väsentligt sätt. Det finns avtal mellan bolaget och ledande befattningshavare som föreskriver ersättningar om dessa sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande av aktier i bolaget. Avtal mellan bolaget och övriga anställda som reglerar egen uppsägning eller uppsägning från bolaget följer sedvanlig praxis på arbetsmarknaden.

Miljöinformation

Ett organiserat miljöarbete är grunden för att minska miljöpåverkan. Den största miljöpåverkan uppkommer som konsekvens av vatten- och energiförbrukning, avfall, avloppsvatten och transporter. Lagstadgade miljökrav följs och koncernen var inte involverad i någon miljörelaterad tvist under året.

Midsona förfogade över åtta produktionsanläggningar vid utgången av 2024, en i Sverige, två i Danmark, en i Finland, en i Frankrike, två i Tyskland och en i Spanien. Produktionsanläggningen i Sverige bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Varje år sker en revision från lokal miljömyndighet för kontroll av efterlevnad av miljöbalken. Produktionsanläggningarna i Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike och Spanien anpassar sin verksamhet, ansöker om erforderliga tillstånd och rapporterar till myndigheter i enlighet med lokal lagstiftning.

Produktionsanläggningarna bedriver ett organiserat miljöarbete som innefattar handlingsplaner och uppföljning inom ett flertal områden. Miljöarbetet är en integrerad del av verksamheten och vid beslutsfattande beaktas alltid miljöaspekter. Flertalet produktions- och lageranläggningar använder förnybar el. För mer information om miljöarbete i koncernen, se hållbarhetsrapport sidorna 28-117.

Bolagsstyrningsrapport

För bolagsstyrningsrapport hänvisas till sidorna 164-168. Bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med upplysningskraven i Årsredovisningslagen, kapitel 6 § 8.

Hållbarhetsrapport

För hållbarhetsrapport hänvisas till sidorna 28-117. Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med upplysningskraven i Årsredovisningslagen, kapitel 6 § 11 i den äldre lydelsen.

Moderbolaget

Nettoomsättningen uppgick till 70 Mkr (61) och avsåg i huvudsak fakturering av internt utförda tjänster. Rörelseresultat uppgick till -24 Mkr (-23) medan resultat före skatt uppgick till -236 Mkr (-118). I resultat före skatt ingick nedskrivning av aktier i dotterbolag med -236 Mkr (-117) samt bokslutsdispositioner i form av erhållna koncernbidrag 16 Mkr (24) och förändring av överavskrivningar 6 Mkr (-7). I jämförelseperioden ingick det även en realisationsvinst 1 Mkr för avyttring dotterbolag.

Finansiella poster, netto, uppgick till 2 Mkr (4) och utgjordes av ränteintäkter från dotterbolag 42 Mkr (66), räntekostnader till kreditinstitut -38 Mkr (-53), valutaomräkningsdifferenser på finansiella fordringar och skulder i utländska valutor med -1 Mkr (0), valutaomräkningsdifferenser på nettoinvestering i dotterbolag -3 Mkr (-13) och övriga finansiella poster 2 Mkr (4).

Investeringar i materiella- och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 4 Mkr (2) och var i all väsentlighet relaterade till inventarier och programvara. Årets avskrivningar på materiella- och immateriella anläggningstillgångar uppgick till -11 Mkr (-12).

Likvida medel, inklusive outnyttjade krediter, uppgick till 589 Mkr (621). Upplåningen från kreditinstitut var 431 Mkr (560) vid årets utgång. Det gjordes en frivillig extra amortering av skulder till kreditinstitut inom befintlig kreditram under året med 79 Mkr (80).Eget kapital uppgick till 2 342 Mkr (2 578), varav fritt eget kapital utgjorde 1 557 Mkr (1 793). Förändringarna i det egna kapitalet under året utgjordes av årets resultat -236 Mkr. Antalet anställda var 19 (16) på balansdagen.

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust

Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor:

Överkursfond	1 797 733 454 kr
Ansamlad förlust	– 4 076 942 kr
Årets resultat	– 236 210 489 kr
Summa	1 557 446 023 kr

Styrelsen föreslår att fritt eget kapital i moderbolaget på 1 557 446 023 kr disponeras enligt följande:

Utdelning, 0,20 kr per aktie	29 085 616 kr
Balanseras i ny räkning	1 528 360 407 kr
Summa	1 557 446 023 kr

Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen

Vid årsstämman 2025 har aktieägarna bland annat att ta ställning till styrelsens förslag till utdelning. Föreslagen utdelningen reducerar soliditeten i moderbolaget från 71,6 procent till 70,7 procent och soliditeten i koncernen från 67,6 till 67,0 procent. Den föreslagna åtgärden påverkar inte förmågan att i rätt tid infria nuvarande och förutsedda betalningsförpliktelser. Likviditetsprognosen innefattar beredskap för att hantera variationer i de löpande betalningsförpliktelserna. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att det kan fortsätta sin verksamhet samt kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.

Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet såsom det redovisats i den senast avgivna årsredovisningen står i rimlig proportion till omfattningen på bolagets verksamhet och de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande med beaktande av föreslagen utdelning. Med hänvisning till det ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att utdelningen är försvarlig enligt 17 kap. 3 § 2 och 3 st. aktiebolagslagen, dvs. med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 8 april 2025. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande finansiella rapporter med tillhörande bokslutskommentarer.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

131

Finansiella rapporter

Resultaträkning för koncernen

Mkr	Not	2024	2023
Nettoomsättning	2, 3	3 727	3 793
Kostnad för sålda varor		-2 658	-2 834
Bruttoresultat		1 069	959
Försäljningskostnader		-621	-618
Administrationskostnader		-319	-327
Övriga rörelseintäkter	4, 5	22	5
Övriga rörelsekostnader	5	-6	-7
Indirekta kostnader, netto		-9 41	-930
Rörelseresultat	2, 4, 6, 7, 8, 13, 14, 15, 25	12	8
Finansiella intäkter	5		10
Finansiella kostnader		-58	-74
Finansnetto	9	-53	-64
Resultat före skatt		75	-35
Skatt	11	-28	-18
Årets resultat		47	-53
Hänförligt till Moderbolagets aktieägare (Mkr)		47	-53

Resultat per aktie till moderbolagets aktieägare, före och efter utspädning (kr) | 12 | 0,33 | -0,36 |

Totalresultaträkning för koncernen

Mkr	Not	2024	2023
Årets resultat		47	-53
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	34	34	-41
Årets övrigt totalresultat	34	-41	-
Årets totalresultat		81	-94
Hänförligt till Moderbolagets aktieägare (Mkr)		81	-94

132

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Balansräkning för koncernen

Mkr	Not	2024-12-31	2023-12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	13	2 907	2 926
Materiella anläggningstillgångar	14, 15	389	404
Långfristiga fordringar	18	6	5
Uppskjutna skattefordringar	11	84	98
Anläggningstillgångar		3 386	3 433
Varulager	19	617	554
Skattefordringar	3		7
Kundfordringar	20	351	334
Övriga fordringar	18	14	16
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	21	23	20
Likvida medel	28, 33	14	1 235
Omsättningstillgångar		1 149	1 166
Tillgångar	2, 29, 30	4 535	4 599
Eget kapital
Aktiekapital		727	727
Övrigt tillskjutet kapital		1 849	1 849
Reserver		119	85
Balanserad vinst, inklusive årets resultat	373	326
Eget kapital	22	3 068	2 987
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	23, 28, 33	465	608
Övriga långfristiga skulder	24	0	0
Övriga avsättningar	27	9	7
Uppskjutna skatteskulder	11	327	331
Långfristiga skulder		801	946
Kortfristiga räntebärande skulder	23 ,28, 33	12 7	12 3
Leverantörsskulder	302	312
Skatteskulder		18	6
Övriga kortfristiga skulder	24	39	45
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	26	17	172
Övriga avsättningar	27	3	8
Kortfristiga skulder		666	666
Skulder		1 467	1 612
Eget kapital och skulder	2, 29, 30	4 535	4 599

132

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

FINANSIELLA RAPPORTER

133

Förändringar i eget kapital för koncernen

Mkr	Not 22	Aktiekapital	Övrigt till– skjutet kapital	Reserver	Balanserad vinst, inkl. årets resultat	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 2023-01-01		727	1 850	12	6 379	3 082
Årets totalresultat
Årets resultat		-	-	-	-53	-53
Årets övrigt totalresultat		-	-	-41	-	-41
Årets totalresultat		-	-	-41	-53	-94
Transaktioner med koncernens ägare
Emissionskostnader		-	-1	-	-	-1
Transaktioner med koncernens ägare		-	-1	-	-	-1
Utgående eget kapital 2023-12-31		727	1 849	85	326	2 987
Ingående eget kapital 2024-01-01		727	1 849	85	3 26	2 987
Årets totalresultat
Årets resultat		-	-	-	47	47
Årets övrigt totalresultat		-	-	34	-	34
Årets totalresultat		-	-	34	47	81
Utgående eget kapital 2024-12-31		727	1 849	119	373	3 068

Kassaflödesanalys för koncernen

Mkr	Not	2024	2023
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt	75	-35
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	33	17	3
Betald inkomstskatt		-3	-2
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		245	167
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager		-67	12
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-9	72
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder		-27	-17
Förändringar i rörelsekapital		-10	3 176
Kassaflöde från den löpande verksamheten		142	343
Investeringsverksamheten
Avyttring av företag eller verksamheter	33	-	0
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	13	-1	-1
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar		-	12
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	14	-23	-30
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		0	1
Förändring av finansiella tillgångar		-1	0
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-25	-18
Kassaflöde efter investeringverksamheten		117	325
Finansieringsverksamheten
Emissionskostnader		-	-7
Upptagna lån	33	-	6
Amortering av lån	33	-15	0
Amortering av leasingskulder	33	-56	-56
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-70	-57
Årets kassaflöde		11	336
Likvida medel
Likvida medel vid årets början	235	121
Omräkningsdifferens i likvida medel	-5	-2
Likvida medel vid årets slut	33	141	235

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

134

FINANSIELLA RAPPORTER

Resultaträkning för moderbolaget

Mkr	Not	2024	2023
Nettoomsättning	3	70	61
Administrationskostnader		-95	-84
Övriga rörelseintäkter	4	1	1
Övriga rörelsekostnader	5	0	-1
Rörelseresultat	7, 8, 13, 14, 15, 25	-24	-23
Resultat från andelar i dotterbolag	9	-236	-116
Finansiella intäkter	9	72	87
Finansiella kostnader	9	-70	-83
Resultat efter finansiella poster		-258	-135
Bokslutsdispositioner	10	22	17
Resultat före skatt		-236	-118
Skatt	11	0	0
Årets resultat	1	-236	-118

1 Årets resultat och årets totalresultat är samma, då moderbolaget inte har några transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat.

Balansräkning för moderbolaget

Mkr	Not	2024-12-31	2023-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	13	24	33
Materiella anläggningstillgångar	14	3	2
Andelar i dotterbolag	16	2 393	2 410
Fordringar hos dotterbolag	17, 31	636	867
Uppskjutna skattefordringar	11	0	0
Finansiella anläggningstillgångar		3 029	3 277
Anläggningstillgångar		3 056	3 312
Omsättningstillgångar
Fordringar hos dotterbolag	17, 31	97	87
Övriga fordringar	18	3	3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	21	14	8
Kortfristiga fordringar		114	98
Kassa och bank	28, 33	101	205
Omsättningstillgångar		215	303
Tillgångar	29, 30	3 271	3 615
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital		727	727
Reservfond		58	58
Bundet eget kapital		785	785
Fritt eget kapital
Överkursfond		1 797	1 797
Balanserad vinst		-4 114
Årets resultat		-236	-118
Fritt eget kapital		1 557	1 793
Eget kapital	22	2 342	2 578
Obeskattade reserver	10	21	27
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	23, 28, 33	370	501
Övriga långfristiga skulder	24	0	0
Långfristiga skulder		370	501
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	23, 28, 33	61	59
Leverantörsskulder		6	5
Skulder till dotterbolag	17, 31, 33	459	432
Övriga kortfristiga skulder	24	2	3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	26	10	10
Kortfristiga skulder		538	509
Eget kapital och skulder	29, 30	3 271	3 615

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

135

FINANSIELLA RAPPORTER

Förändringar i eget kapital för moderbolaget

Mkr	Not 22	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserad vinst, inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 2023-01-01		727	58	1 798	114	2 697
Årets resultat		-	-	-	-118	-118
Årets totalresultat		-	-	-	-118	-118
Emissionskostnader		-	-	-1	-	-1
Utgående eget kapital 2023-12-31		727	58	1 797	-4	2 578
Ingående eget kapital 2024-01-01		727	58	1 797	-4	2 578
Årets resultat		-	-	-	-236	-236
Årets totalresultat		-	-	-	-236	-236
Utgående eget kapital 2024-12-31		727	58	1 797	-240	2 342

Kassaflödesanalys för moderbolaget

Mkr	Not	2024	2023
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		-258	-135
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	33	249	141
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		-9	6
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-1	0
Ökning (+)/Minskning (-) av

136 NOTER

Noter till de finansiella rapporterna

Not 1 | Redovisningsprinciper

Koncernens redovisningsprinciper

Midsona AB (publ), organisationsnummer 556241–5322, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Huvudkontorets besöksadress är Dockplatsen 16 i Malmö och postadressen är Box 210 09, 200 21 Malmö. Bolagets aktier är registrerade på Nasdaq Stockholm, Small Cap list.

Koncernredovisning för år 2024 består av moderbolaget och dess dotterbolag, tillsammans benämnd koncernen.

Grunder för upprättande av redovisningen

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRIC) så som de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges under moderbolagets redovisningsprinciper i denna not.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via årets resultat består av derivatinstrument.

Anläggningstillgångar består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen, medan omsättningstillgångar i allt väsentligt består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Långfristiga skulder utgörs i allt väsentligt av belopp som koncernen har en ovillkorad rätt att välja att betala längre bort än tolv månader efter rapportperiodens slut. Finns inte en sådan rätt vid rapportperiodens slut, eller innehas skuld för handel eller förväntas skuld regleras inom den normala verksamhetscykeln, redovisas skuldbeloppet som kortfristig skuld.

Redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs i noten, tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterbolag i koncernredovisningen.

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Ett antal nya eller ändrade standarder samt tolkningar var tillämpliga från 1 januari 2024. Dessa nya och ändrade standarder bedöms inte ha haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter utan var mer hänförliga till förändrade eller utökade upplysningskrav.

Ändringarna i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (klassificering av skulder) trädde i kraft 1 januari 2024 och är antagen av EU. Ändringarna innebar främst utökade informationskrav avseende låneskulder med tillhörande kovenanter. Midsona har tillämpat denna ändring från ikraftträdandedagen och lämnar den information som krävs om tillämpligt.

Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Det finns även några nya standarder och ändringar i standarder publicerade av IASB, men har antingen ännu inte trätt i kraft eller ännu inte antagits av EU. Dessa nya och ändrade standarder samt tolkningar bedöms inte få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de kommer tillämpas första gången förutom vad som anges nedan.

IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter har ikraftträdande 1 januari 2027, men är ännu inte antagen av EU. De nyckelområden som introduceras i den nya standarden är främst förändrad struktur i resultaträkningen, krav på upplysningar i de finansiella rapporterna för vissa resultatmått som rapporteras utanför företagets finansiella rapporter samt förtydliganden av principer för aggregering och disaggregering för räkningar och noter. Den nya standarden ersätter IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och kommer inte att påverka redovisning eller värdering av poster i de finansiella rapporterna, men den kan ändra vilka transaktioner som ingår i rörelseresultatet. Standarden behöver tillämpas retroaktivt för jämförelseperioder.

Uppskattningar och bedömningar i de finansiella rapporterna

För att kunna upprätta finansiella rapporter enligt IFRS måste företagsledningen göra uppskattningar, bedömningar och antaganden, som påverkar redovisade tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna, bedömningarna och antagandena grundar sig vanligtvis på erfarenheter, prognoser i branschstudier inklusive förväntningar på framtida händelser och annan extern tillgänglig information. Med andra uppskattningar, bedömningar och antaganden kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer sällan helt att överensstämma med det uppskattade utfallet.

Företagsledningen bedömde att värdering av varumärken, goodwill och skatter var sådana områden där bedömningar skulle kunna ha störst påverkan på de finansiella rapporterna och där gjorda uppskattningar, bedömningar samt antaganden skulle kunna medföra väsentliga justeringar i kommande finansiella rapporter. Dessa områden beskrivs närmare i not 32 Viktiga uppskattningar och bedömningar.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar den finansiella informationen för Midsona AB (publ) och samtliga dotterbolag. Dotterbolag är alla bolag som Midsona AB (publ) kontrollerar direkt eller indirekt. Samtliga dotterbolag är helägda, direkt eller indirekt, av Midsona AB (publ).

Bestämmande inflytande över ett dotterbolag uppnås när Midsona AB (publ), direkt eller indirekt, har ansvar för och rätt till dess rörliga avkastning genom sitt inflytande. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier samt om de facto control föreligger.

Dotterbolag konsolideras från det datum då bestämmande inflytandet överförs till Midsona AB (publ) medan dotterbolag tas bort ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. En översikt över alla konsoliderade dotterbolag för Midsona AB (publ) finns i not 16 Andelar i dotterbolag.

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernbolag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Den funktionella valutan för utländska dotterbolag är den lokala valutan, där respektive dotterbolag bedriver sin verksamhet. Den funktionella valutan för koncernens dotterbolag är i danska kronor, euro, norska kronor och svenska kronor. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen eller dagen då omvärdering sker. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Kursvinster/-förluster på rörelsefordringar/-skulder redovisas i övriga rörelseintäkter/-kostnader och kursvinster/-förluster på finansiella fordringar och skulder redovisas i finansiella intäkter/kostnader.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Resultat- och balansräkningar för samtliga bolag inom koncernen som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan svenska kronor, omräknas till rapporteringsvalutan enligt följande:
* Tillgångar och skulder, inklusive goodwill och andra koncernmässiga övervärden, omräknas till balansdagens kurs.
* Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhets resultaträkning omräknas till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

137 NOTER

Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas mot övrigt totalresultat och ackumuleras i en komponent i eget kapital benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i årets resultat.

Valutakurser

Valuta	Genomsnittskurs 2024	Genomsnittskurs 2023	Balansdagskurs 2024	Balansdagskurs 2023
CAD	7,7143	7,8637	7,6398	7,5782
CHF	12,0045	11,8173	12,1744	11,9827
CNY	1,4679	1,4982	1,5067	1,4133
DKK	1,5327	1,5403	1,5398	1,4888
EUR	11,4322	11,4765	11,4865	11,0960
GBP	13,5045	13,1979	13,8475	12,7680
JPY	0,0698	0,0756	0,0698	0,0710
NOK	0,9832	1,0054	0,9697	0,9871
USD	10,5614	10,6128	10,9982	10,0416

Segmentrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentets resultat.# I koncernen har denna funktion identifierats som bolagets verkställande direktör, som ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har han övriga medlemmar i koncernledningen. Segmentrapporteringens indelningsgrund är geografiska områden och de motsvarar koncernens divisioner. Övrig verksamhet består av koncerngemensamma funktioner.

Intäkter

Varor och tjänster

Koncernens intäkter härrör sig från följande aktiviteter:

• Försäljning av snabbrörliga konsumentvaror i kategorierna ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter.
• Försäljning av tjänster kopplade till produkthantering.

Intäkter värderas utifrån den ersättning som specificeras i avtal med kunden, dvs. netto efter moms, fasta- och rörliga rabatter samt returer. Intäkter för försäljning av varor och tjänster redovisas i året resultat vid den tidpunkt då kunden får kontroll över varorna och tjänsterna.

Försäljning av konsumentrörliga varor i kategorierna ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter

Koncernen säljer ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter till återförsäljare i försäljningskanaler som apotekshandel, dagligvaruhandel, hälsofackhandel, övrig fackhandel samt aktörer inom food service och livsmedelsindustrin. De garantier som är förknippade med dessa produkter kan inte köpas separat och syftar till att säkerställa att sålda produkter överensstämmer med överenskomna specifikationer. Sådana garantier redovisas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Intäkter för ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter redovisas vid den tidpunkt då kontrollen över varan överförs till kunden och koncernen har fullgjort sitt prestationsåtagande, vilket oftast sker vid leverans av varorna till överenskommen plats.

I koncernens kundavtal finns det kontraktsmässiga förpliktelser om olika typer av säljfrämjande åtgärder som kampanjrabatter (rörliga eller fasta), lojalitetsprogramrabatter, årsbonus, kedjerabatter och distributionsrabatter. Kampanjrabatter, som är tillfälliga rabatter i samband med aktivitet, hanteras som försäljningskostnad om det föreligger en avtalad förpliktelse om motprestation från kund, t.ex. speciell butiksexponering, annonsblad, reklamtidning eller liknande. Tillfälliga rabatter i samband med aktivitet hanteras som reduktion av nettoomsättning om syftet är ren prissänkning ut mot konsument utan någon förpliktelse om motprestation från kund.

Lojalitetsprogramrabatter, årsbonus, kedjerabatter och distributionsrabatter utgör bonusprogram till kunder. Inga sådana program finns riktade mot slutkunder, utan de är endast tillämpliga ”business to business”. Sådana program hanteras löpande och bedömt utfall reducerar nettoomsättningen, dvs. effekten av dessa rabatter estimeras som ett förväntat värde.

Försäljning av tjänster kopplade till produkthantering

Intäkter för tjänster kopplade till produkthantering anses vara en distinkt service och hanteras därmed som ett separat prestationsåtagande, vilket redovisas separat. Intäkter redovisas över tid i takt med att tjänsterna utförs. Med hänsyn till att sådana tjänster normalt faktureras månadsvis i efterskott och avser en begränsad tidsperiod redovisas sådana intäkter linjärt över den period under vilken tjänster levereras, dvs. på månadsbasis.

Rörelsekostnader

Kostnad för sålda varor

Kostnad för sålda varor omfattar direkta och indirekta kostnader för funktioner hänförliga till genererade intäkter, som tillverkning, produktionsplanering, kvalitetskontroll, inköp, lager, lagersamordning och underhåll.

Försäljningskostnader

Försäljningskostnader omfattar dels kostnader för aktiviteter och funktioner kopplade direkt mot konsument som marknadsföring, marknadsföringskampanjer, produkt-/varumärkeschef, marknadskoordinator, produkt- och förpackningsutveckling, dels kostnader för aktiviteter och funktioner kopplade mot kund som försäljning, försäljningsstimulerande insatser, försäljningskår, key- account manager och kundsupport.

Administrationskostnader

Administrationskostnader omfattar kostnader för funktioner som IT, ekonomi- och administration, HR, strategiskt inköp, hållbarhet, legal, kvalitetssystem och kvalitetssäkring samt koncernledning.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader omfattar sådana intäkter och kostnader som normalt inte räknas till den egentliga rörelsen, till exempel hyresintäkter, statliga stöd, försäkringsersättningar, skadestånd, förvärvsrelaterade kostnader, kursvinster/-förluster på rörelsefordringar/-skulder och realisationsvinster/-förluster vid avyttring av tillgångar. Kursvinster/-förluster redovisas netto.

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster utgörs av väsentliga poster som på grund av sin storlek eller förekomst särredovisas för att möjliggöra en bättre förståelse för koncernens finansiella utveckling. Jämförelsestörande poster redovisas i den funktion där de hör hemma beroende på postens karaktär och utgörs vanligtvis av omstruktureringskostnader, nedskrivningar på immateriella- och materiella anläggningstillgångar efter nedskrivningsprövning och realisationsvinster/-förluster vid avyttring av varumärken samt förvärvsrelaterade intäkter och kostnader.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter utgörs i allt väsentligt av ränteintäkter på investerade medel och valutakursvinster på finansiella fordringar/skulder. Ränteintäkter redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden. Valutakursvinster från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.

Finansiella kostnader utgörs i all väsentlighet av räntekostnader på lån och leasingavtal, finansieringskostnader, nedskrivning av finansiella tillgångar och valutakursförluster på finansiella fordringar/skulder. Räntekostnader redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden. Valutakursförluster från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Valutakursvinster/-förluster på finansiella fordringar/skulder redovisas netto.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt

Aktuell skatt är skatt som ska betalas för aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade på balansdagen i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga resultat. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden och föreligger när det finns temporära skillnader mellan redovisade värden och skattemässiga värden på tillgångar och skulder samt när det finns outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller i investeringar i dotterbolag. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade på balansdagen i de länder där koncernbolagen är verksamma.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas inom kommande fem år. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas inom den tidsramen.

Uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld kvittas när det finns en legal kvittningsrätt samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Dessutom redovisas uppskjuten skatt hänförlig till leasingavtal i koncernbalansräkning och koncernresultaträkning netto eftersom sådana transaktioner anses uppfylla kraven i IAS 12 för nettoredovisning i räkningarna. Uppskjuten skattefordran redovisas bland anläggningstillgångar och uppskjuten skatteskuld redovisas bland långfristiga skulder i koncernens balansräkning.

Finansiella instrument

Finansiell tillgång eller finansiell skuld tas in i balansräkningen när Midsona blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rätten till kassaflöden upphör eller samtliga förmåner och risker förknippade med äganderätten har överförts. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt avslutas. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar – klassificering och värdering av finansiella instrument

Skuldinstrument

Finansiella tillgångar är i sin helhet klassificerade till upplupet anskaffningsvärde utifrån koncernens affärsmodell för förvaltning av tillgångarna och karaktären på tillgångarnas avtalsenliga kassaflöden. Affärsmodellens målsättning är att inkassera kontraktsenliga kassaflöden (”hold to collect”) och att de avtalade villkoren för de finansiella tillgångarna vid bestämda tidpunkter ger upphov till kassaflöden som enbart består av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.# Redovisningsprinciper

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar i balansräkningen redovisas inledningsvis till verkligt värde med tillägg av eventuella transaktionskostnader, reducerat med förväntade kreditförluster. Efter det redovisas posterna till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, reducerat med reserv för förväntade kreditförluster. Kundfordringar redovisas initialt till det fakturerade värdet. Därefter redovisas kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde, reducerat med en reserv för förväntade kreditförluster. Likvida medel utgörs av banktillgodohavanden, vilka är utsatta för obetydliga risker för värdefluktuationer. Likvida medel redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella skulder – klassificering och värdering av finansiella instrument

Skuldinstrument

Finansiella skulder är klassificerade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via årets resultat. En oväsentlig del av de finansiella skulderna utgörs av derivatinstrument som värderas till verkligt värde via årets resultat. Finansiella räntebärande skulder (upplåning) redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Efter det redovisas upplåningen till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden samt klassificeras som långfristiga räntebärande skulder och kortfristiga räntebärande skulder i balansräkningen. Redovisade värden på finansiella räntebärande skulder anses utgöra en god uppskattning av verkligt värde till följd av kort löptid till finansieringsavtalet löper ut. Övriga långfristiga skulder, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder (med undantag för derivatinstrument) i balansräkningen redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Derivatinstrument

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Säkrings redovisning tillämpas inte. Derivatinstrument klassificeras i balansräkningen som finansiella skulder värderade till verkligt värde via årets resultat. Derivatinstrument finns redovisade i posten övriga kortfristiga skulder i balansräkningen. Förändringar i verkligt värde redovisas i posten övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader i resultaträkningen den period de uppstår. Derivatinstrument används i huvudsak för att skydda koncernens exponering mot fluktuationer i växelkurser.

Reservering för förväntade kreditförluster

Koncernens finansiella tillgångar och fordringar, förutom de som klassificeras till verkligt värde via årets resultat, omfattas av nedskrivning för förväntade kreditförluster. De redovisas i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde, dvs. netto av bruttovärde och förlustreserv. Reservering för kreditförluster har skett för kundfordringar, som omfattas av den förenklade modellen för nedskrivningar. Förväntade kreditförluster för kundfordringar beräknas med hjälp av en matris, som är baserad på tidigare händelser, nuvarande förhållanden, prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. En förlustreserv redovisas, i den förenklade modellen, för kundfordrings förväntade återstående löptid. Förändringar av förlustreserven för kundfordringar redovisas i resultaträkningen i posten försäljningskostnader. Fallissemang definieras som att det bedöms osannolikt att motparten kommer att möta sina åtaganden på grund av indikatorer som finansiella svårigheter och missade betalningar. Oavsett anses fallissemang föreligga när betalningen är 90 dagar sen. Kundfordringar skrivs bort när inga möjligheter till ytterligare kassaflöden bedöms föreligga. Likvida medel omfattas av den generella modellen för nedskrivningar, men för denna post tillämpas undantaget för låg kreditrisk. Balansräkningens poster långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar omfattas av den generella modellen, men förväntade kreditförluster är oväsentliga för dessa.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i koncernens balansräkning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till godo och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen, t.ex. inköpspris, leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjande- perioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Nyttjanderättstillgångar

En nyttjanderättstillgång redovisas som tillgång i koncernens balansräkning om ett kontrakt är, eller innehåller ett leasingavtal vid avtalets början. Nyttjanderätts- tillgångar ingår i posten materiella anläggningstillgångar i balansräkningen för koncernen. Nyttjanderättstillgången redovisas initialt till värdet av leasingskulden, med tillägg för leasingavgifter erlagda vid eller före inledningsdatum för lea- singavtalet samt initiala direkta utgifter. Nyttjanderättstillgången redovisas i efter- följande perioder till anskaffningsvärde minus avskrivningar och nedskrivningar. Koncernen tillämpar principerna i IAS 36 Nedskrivningar för nyttjanderättstillgångar och redovisar detta på samma sätt som beskrivs i principerna för materiella anläggningstillgångar redovisade enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. Koncernen tillämpar det frivilliga undantaget avseende leasingavtal kopplat till immateriella anläggningstillgångar.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för att förvärva ersättande komponenter läggs till anläggningstillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till godo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i årets resultat under den period de uppkommer.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av eftersom nyttjandeperioden bedöms som obegränsad. Nyttjanderätts- tillgångar skrivs även de av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingperioden. Avskrivningen påbörjas vid leasingavtalets inledningsdatum. Om ett leasingavtal överför äganderätten vid slutet av leasingperioden eller om anskaffningsvärdet inkluderar en sannolik exercis av en köpoption, skrivs nyttjanderättstillgången av över nyttjandeperioden. Materiella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande.

Post	Nyttjandeperiod
Rörelsefastigheter	10–40 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	8–15 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år
Leasing	3–10 år
Markanläggningar	10–20 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet	3–8 år

Tillgångarnas avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder prövas minst årligen och justeras vid behov. Tillgångarna skrivs i normalfallet av utan något kvarvarande restvärde. Realisationsvinster och realisationsförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet på tillgången med avdrag för direkta försäljnings- kostnader. Realisationsvinster och realisationsförluster redovisas i årets resultat som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar klassificeras i två grupper där tillgångar med en bestämbar livslängd skrivs av över en bestämd nyttjandeperiod och där tillgångar med obestämbar livslängd inte skrivs av.

Goodwill

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov, se vidare redovisningsprincip för nedskrivning. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill redovisas i årets resultat när kostnaden uppkommer.

Varumärken

Varumärken med bestämbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod prövas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Varumärken som bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod härrör från förvärv. Bedömningen att nyttjandeperioden är obestämd baseras på;
• att dessa varumärken anses väletablerade på sina respektive marknader och koncernen har för avsikt att behålla och vidareutveckla dem,
• att dessa varumärken tillhör strategiska ”power brands” vid inträde på nya geografiska marknader, och
• att dessa varumärken anses vara av väsentlig ekonomisk betydelse genom att både signalera trovärdighet och innovation i produkterna och i förlängningen på så sätt både påverka prissättning och konkurrenskraft
Genom kopplingen till den löpande verksamheten anses således dessa varumärken ha en obestämbar nyttjandeperiod och förväntas användas så länge verksamheten fortlöper. Nedlagda kostnader för internt upparbetade varumärken redovisas inte i balansräkningen utan i årets resultat när kostnaden uppkommer. Anledningen till detta är att sådana utgifter inte kan särskiljas från utgifter för att utveckla hela affärsverksamheten.# Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Övriga immateriella anläggningstillgångar består av kundrelationer, programvara och övriga immateriella tillgångar. Nedlagda kostnader för internt upparbetade kundrelationer redovisas inte i balansräkningen utan i årets resultat när kostnaden uppkommer. Programvara har aktiverats på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Utgifter i Software-as-a-Service (SaaS) arrangemang redovisas i allt väsentligt i linje med IAS 38 Immateriella anläggningstillgångar och publicerat agendabeslut av IFRIC.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilken de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, såvida inte nyttjandeperiod är obestämbar. Goodwill och varumärke med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången i fråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning.

Immateriella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande.
* Varumärken: 5–20 år
* Kundrelationer och kundkontrakt: 8 år
* Programvara: 5–8 år
* Övriga immateriella anläggningstillgångar: 3–5 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas minst årligen och justeras vid behov. Tillgångarna skrivs i normalfallet av utan något kvarvarande restvärde.

Realisationsvinster och realisationsförluster vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet på tillgången med avdrag för direkta försäljnings- kostnader. Realisationsvinster och realisationsförluster redovisas i årets resultat som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings- värdet, där anskaffningsvärdet beräknas enligt först in, först ut-metoden (FIFU). Vid beräkning av anskaffningsvärdet används vanligtvis ett vägt genomsnittsvärde för att approximera FIFU. Nettoförsäljningsvärdet är beräknat normalt försäljningspris, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår i förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden. Produkter i arbete och färdigvarulager värderas till det lägsta av tillverkningskostnad och nettoförsäljningsvärde. Nödvändiga reserveringar för risker i inkurans sker kontinuerligt. Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar alla kostnader för inköp, till- verkning och andra kostnader för att få varorna till deras aktuella plats och skick.

Nedskrivningar

Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, som goodwill och vissa varumärken, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivnings- behov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång när förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte förmodas vara återvinningsbart. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassa- genererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde (minskat med försäljningskostnader) och nyttjandevärdet.

En nedskrivning av goodwill eller varumärken redovisas som en försäljnings- kostnad i årets resultat. En nedskrivning av maskiner redovisas vanligtvis som kostnad för sålda varor i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet fördelas nedskrivningen i första hand till goodwill och därefter görs proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.

Med nyttjandevärde avses vanligtvis nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats som tar hänsyn till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången, en s.k. WACC (Weighted Average Cost of Capital) eller diskonteringsränta. Koncernen baserar beräkningen på faktiska resultat, prognoser, affärsplaner och tillgängliga marknadsdata.

För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöde beräknas återvinningsvärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. De kassagenererande enheterna utgörs av koncernens rörelsesegment, då deras betalningsströmmar i allt väsentligt bedöms vara oberoende av andra tillgångar.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning av tillgångar som ingår i tillämpningsområdet för IAS 36 Nedskrivningar reverseras om det både finns indikation på att nedskrivnings- behovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen för nedskrivning inte längre före - ligger och att full betalning förväntas erhållas från kunden.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Ersättningar till anställda

Pensioner

Anställda i koncernen omfattas i huvudsak av avgiftsbestämda pensionsplaner. I Sverige tryggas åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänste- män genom en försäkring i Alecta. En sådan försäkring är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2024 har det inte funnits tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Detta pensionsåtagande redovisas därför som en avgifts- bestämd pensionsplan. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan där koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda pensionsplaner är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensions- tidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när en detaljerad formell plan presenterats. En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkten av när Midsona inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när Midsona redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningar som beräknas bli reglerade efter tolv månader redovisas till nuvärde. Ersättningar som inte förväntas regleras helt inom tolv månader redovisas som långfristiga övriga avsättningar i balansräkningen.

Rörlig lön

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för rörlig lön när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelserna. En vidare förutsättning är att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Avsättningar fördelas på långfristiga avsättningar och kortfristiga avsättningar.

Omstrukturering

Avsättning för omstrukturering utgörs framför allt av kostnader för avgångs- ersättningar och andra kassaflödespåverkande kostnader som uppstår i samband med omstruktureringar av verksamheter i koncernen. Avsättningar redovisas när det finns en formell omstruktureringsplan och förväntningar har skapats hos dem som kommer beröras av åtgärderna. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

Eventualförpliktelse

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Leasing

En nyttjanderättstillgång och en motsvarande leasingskuld redovisas för samtliga leasingavtal i vilka koncernen är leasingtagare, förutom för korttidsleasingavtal (leasingavtal med en leasingperiod om maximalt 12 månader) och för leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde (5 000 euro, eller lägre).# Koncernens redovisningsprinciper

För sådana avtal, redovisar koncernen leasingbetalningarna som en kostnad linjärt över leasingavtalet såvida inte en annan systematisk bas är mer representativ för när de ekonomiska fördelarna av leasingen används inom koncernen. Variabla leasingavgifter som inte beror på ett index eller pris inkluderas inte i värderingen av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar. Sådana leasingavgifter redovisas som en kostnad i rörelseresultatet i den period då de uppkommer. Koncernen tillämpar en praktisk lättnadsregel, som medför att servicekomponenter inte separeras ut ur leasingavgiften för tillgångsklasserna maskiner och andra tekniska anläggningar och inventarier, verktyg och installationer, om dessa inte tydligt framgår av underlag. Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av de framtida leasingavgifter vilka inte har erlagts per inledningsdatum för leasingavtalet, diskonterade med den marginella låneräntan, om den implicita räntan inte kan fastställas med lätthet, vilket oftast är fallet. Den marginella låneräntan fastställs centralt av koncernen och baseras på en riskfri ränta i respektive valuta med justering för duration samt en kreditrisk. Den tillgångsspecifika risken har fastställts med utgångspunkt i lokaler, då det väsentliga värdet av koncernens leasingportfölj är hänförlig till detta tillgångsslag. Ingen justering för tillgångsspecifik risk görs för övriga tillgångsslag, med bedömningen att eventuella skillnader i kreditrisk skulle ha en oväsentlig effekt på koncernen. Diskonteringsräntan justeras på kvartalsbasis med hänsyn till förändringar i relevanta ekonomiska omständigheter. Leasingavgifter som inkluderas i värderingen av leasingskulder omfattar;

• fasta avgifter, efter avdrag för eventuella förmåner i samband med tecknandet av leasingavtalet som ska erhållas,
• variabla leasingavgifter som beror på ett index eller ett pris, initialt värderade med hjälp av index eller pris vid inledningsdatumet,
• belopp som förväntas betalas ut av koncernen enligt restvärdesgarantier,
• lösenpriset för en option att köpa om koncernen är rimligt säker på att utnyttja en sådan möjlighet, och
• straffavgifter som utgår vid uppsägning av leasingavtalet, om leasingperioden återspeglar att koncernen kommer att utnyttja en möjlighet att säga upp leasingavtalet.

Leasingskulder ingår i posterna långfristiga räntebärande skulder och kortfristiga räntebärande skulder i balansräkningen för koncernen och redovisas i efterföljande perioder genom att skulden ökas för att återspegla effekten av ränta samt reduceras för att återspegla effekten av erlagda leasingavgifter. Leasingskulder omvärderas med en motsvarande justering av nyttjanderättstillgångar enligt reglerna som finns i standarden.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. I kassaflödesanalysen redovisas räntekomponenten i leasingavgifter som kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital. Den andra delen, tillika merparten, av leasingavgiften redovisas som amortering av leasingskulder i kassaflöde från finansieringsverksamheten med en motsvarande ökning i kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade bolag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg till IFRS som skall göras.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper

Moderbolagets redovisningsprinciper har påverkats av ett antal nya eller ändrade standarder, vilka var tillämpliga från 1 januari 2024 och har föranlett beslutade följdändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Dessa ändringar bedöms inte ha haft någon väsentlig påverkan på moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper som inte börjat tillämpas

Företagsledningens bedömning är att beslutade ändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer som gäller för räkenskapsåret 2025 och framåt inte kommer att ha någon väsentlig effekt på moderbolagets finansiella rapporter när de tillämpas första gången förutom för vad som redogörs för under koncernens redovisningsprinciper.

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterbolag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i årets resultat när dessa uppkommer.

Finansiella garantier

Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser till förmån för dotterbolag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IFRS 9 Finansiella instrument. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterbolag. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när man har ett åtagande för vilken betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.

Anteciperade utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterbolag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina finansiella rapporter.

Segmentrapportering

Moderbolaget redovisar inte segment enligt samma fördelning och samma omfattning som koncernen, utan upplyser om nettoomsättningens fördelning på moderbolagets verksamhetsgrenar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing i enlighet med lättnadsregeln tillgänglig i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Ersättning till anställda

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19 Ersättning till anställda. Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 Ersättning till anställda är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Skatter

I moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.

Aktieägartillskott

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras.

Koncernbidrag

Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.

Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver

Avskrivningar utöver plan redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen. I balansräkningen inkluderas de i posten obeskattade reserver.

Not 2 | Rörelsesegment

Koncernsegment	Nordics	North Europe	South Europe	Samma funktioner	Elimineringar	Koncernen
Mkr	2024	2023	2024	2023	2024	2023
Nettoomsättning, extern	2 418	2 530	904	860	405	403
Nettoomsättning, koncernintern	17	15	6	12	17	11
Nettoomsättning	2 435	2 545	910	872	422	414
Kostnad för sålda varor	-1 607	-1 757	-738	-751	-349	-362
Bruttoresultat	828	788	172	121	73	52
Övriga rörelsekostnader	-617	-615	-151	-152	-91	-89
Rörelseresultat	211	173	21	-31	-18	-37
Finansiella poster	-53	-64
Resultat före skatt	75	-35

Väsentliga intäktsposter (+) och kostnadsposter (–) som redovisas i resultaträkningen:
Omstruktureringskostnader, netto: - -26 - -9 - -1 - -1 - - - -37
Realisationsvinster/-förluster avyttring varumärken: - 12 - - - - - -6 - - - 6

Väsentliga icke kassaflödes påverkande poster:
Avskrivningar av immateriella och materiella tillgångar: -48 -51 -31 -38 -23 -25 -50 -43 - - -152 -157
Nedskrivningar# MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

NOTER

Det finns tre rörelsesegment identifierade.

• Nordics: Erbjudandet utgörs av produkter under egna konsumentvarumärken, licensierade varumärken och kontraktstillverkning i kategorierna hälsolivsmedel, konsument hälsoprodukter och ekologiska produkter för försäljning till apotekshandel, dagligvaruhandel, hälsofackhandel och övrig fackhandel samt aktörer inom food service främst på den nordiska marknaden.
• North Europe: Erbjudandet utgörs av produkter under egna konsumentvarumärken, business-to-business varumärken och kontraktstillverkning i kategorin ekologiska produkter för försäljning till dagligvaruhandel, hälsofackhandel och övrig fackhandel samt aktörer inom food service och livsmedelsindustrin främst på den tyska, österrikiska och ungerska marknaden.
• South Europe: Erbjudandet utgörs av produkter under egna konsumentvarumärken, licensierade varumärken och kontraktstillverkning i kategorin ekologiska produkter för försäljning till dagligvaruhandel, hälsofackhandel och övrig fackhandel samt aktörer inom food service och livsmedelsindustrin främst på den franska och spanska marknaden.

Segmentskonsolidering görs enligt samma principer, som för koncernen i dess helhet. I rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder har direkt hänförbara poster och poster som kan fördelas på ett rimligt och tillförlitligt sätt inkluderats. De redovisade posterna i rörelsesegmentens rörelseresultat, tillgångar och skulder är värderade i enlighet med de rörelseresultat, tillgångar och skulder som koncernledning följer upp. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på rörelsesegmenten är uppskjutna skattefordringar, uppskjutna skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.

Internprissättningspolicy

För prissättning av varor mellan koncernens bolag tillämpas en modell för internprissättning som baseras på att det säljande bolaget erhåller full täckning för kostnaderna och en vinstmarginal. Metoden, som kallas TNMM (Transactional Net Margin Method), är en vedertagen modell för internprissättning. Utöver detta erhåller även bolagen, som ägare av utvalda varumärken, en säljbaserad royalty för att täcka investeringar och risker i förhållande till varumärkets utveckling. För prissättning av tjänster mellan koncernens bolag tillämpas TNMM (Transactional Net Margin Method), som baseras på full täckning av kostnaderna samt en vinstmarginal. Metoden appliceras på såväl tillverkningstjänster som centrala tjänster. För prissättning av kapital debiteras en intern ränta, där låntagaren erhåller en ränta baserad på en referensränta i det lokala landet med ett riskpåslag.

Information om större kunder

Koncernens största kund genererade nettoomsättning på 385 Mkr (385). Dessa redovisades i rörelsesegment Nordics. Det fanns bara en kund med nettoomsättning utgörande 10 procent eller mer av total nettoomsättning för koncernen.

Information om produkter eller produktgrupper

För information om nettoomsättning per produkt eller grupper av likartade produkter, se not 3 Intäkter om produktkategorier.

Information om anläggningstillgångar för geografiska områden

Koncernen	1 Mkr
	2024	2023
Sverige	1 289	1 297
Norge	510	527
Finland	150	149
Danmark	721	715
Tyskland	371	395
Frankrike	239	237
Spanien	106	113
Summa	3 386	3 433

¹ Anläggningstillgångar per enskilt betydelsefulla länder

Not 3 | Intäkter

Midsona redovisar intäkter som erhållits genom överföring av varor och tjänster vid en viss tidpunkt för varje rapporterat segment enligt IFRS 8 Rörelsesegment. Uppdelning av intäkter baseras på geografiska områden, försäljningskanal, produktkategorier, varumärken och väsentliga intäktsslag.

Geografiska områden

Koncernen, Mkr	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
	Nordics		North Europe		South Europe		Koncernen
Sverige	954	1 027	0	0	-	-	954	1 027
Danmark	457	525	1	1	0	0	458	526
Finland	462	437	-	-	0	0	462	437
Norge	416	412	0	0	0	-	416	412
Frankrike	2	3	9	12	216	221	227	236
Spanien	14	13	6	13	170	158	190	184
Tyskland	0	0	789	746	1	0	790	746
Övriga Europa	109	102	99	88	12	12	220	202
Övriga länder utanför Europa	4	11	-	-	6	12	10	23
Summa	2 418	2 530	904	860	405	403	3 727	3 793

¹ Intäkter från externa kunder hänförliga till enskilda geografiska områden efter det land kunden har sin hemvist.

Försäljningskanal

Koncernen, Mkr	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
	Nordics		North Europe		South Europe		Koncernen
Apotekshandel	298	288	-	-	-	-	298	288
Dagligvaruhandel	1 606	1 687	398	362	167	155	2 171	2 204
Food service	114	112	233	239	8	8	355	359
Hälsofackhandel	160	162	257	237	186	195	603	594
Övrig fackhandel	98	120	15	19	-	-	113	139
Övriga	142	161	1	3	44	45	187	209
Summa	2 418	2 530	904	860	405	403	3 727	3 793

Produktkategorier

Koncernen, Mkr	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
	Nordics		North Europe		South Europe		Koncernen
Ekologiska produkter	716	720	903	860	405	403	2 024	1 983
Hälsolivsmedel	1 074	1 170	-	-	-	-	1 074	1 170
Konsumenthälsoprodukter	622	622	-	-	-	-	622	622
Tjänster kopplade till produkthantering och övriga intäkter	6	18	1	0	0	0	7	18
Summa	2 418	2 530	904	860	405	403	3 727	3 793

Varumärken

Koncernen, Mkr	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
	Nordics		North Europe		South Europe		Koncernen
Egna konsumentvarumärken	1 808	1 896	229	234	257	270	2 294	2 400
Egna business-to-business varumärken	-	-	256	268	-	-	256	268
Licensierade	370	344	-	-	35	32	405	376
Kontraktstillverkning	234	272	418	358	113	101	765	731
Tjänster kopplade till produkthantering och övriga intäkter	6	18	1	0	0	0	7	18
Summa	2 418	2 530	904	860	405	403	3 727	3 793

Väsentliga intäktsslag

Koncernen, Mkr	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
	Nordics		North Europe		South Europe		Koncernen
Varuförsäljning	2 412	2 512	903	860	405	403	3 720	3 775
Tjänster kopplade till produkthantering	1	10	-	-	-	-	1	10
Övriga intäkter	5	8	1	0	0	0	6	8
Summa	2 418	2 530	904	860	405	403	3 727	3 793

¹ Det ingick inga intäkter som hänförde sig till byte av varor eller tjänster.
² Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 70 Mkr (61) och avsåg i huvudsak internt utförda tjänster. Inga intäkter som hänförde sig till byte av tjänster.

Not 4 | Övriga rörelseintäkter

Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2024	2023	2024
Realisationsvinst vid avyttring av materiella anläggningstillgångar	0	1	-
Realisationsvinst vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar	-	6	-
Valutakursvinster av rörelsekaraktär	1	2	1
Statliga bidrag	1	4	-
Försäljning el från solpaneler	1	1	-
Försäkringsersättning	1	2	-
Övrigt	1	6	0
Summa	5	22	1

Not 5 | Övriga rörelsekostnader

Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2024	2023	2024
Realisationsförlust vid avyttring av materiella anläggningstillgångar	-	0	-
Valutakursförluster av rörelsekaraktär	-4	-3	0
Skadestånd	-1	-	-
Övrigt	-1	-4	0
Summa	-6	-7	0

Not 6 | Rörelsens kostnader fördelade per kostnadsslag

Rörelsens kostnader presenteras i koncernens resultaträkning med en klassificering baserad på funktionerna ”Kostnad för sålda varor”, ”Försäljningskostnader”, ”Administrationskostnader” samt ”Övriga rörelsekostnader”. Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelar sig på följande kostnadsslag.

Koncernen, Mkr	2024	2023
Kostnader för varor och material	-2 207	-2 325
Personalkostnader	-574	-557
Försäljningskostnader	-255	-248
Marknadsföringskostnader	-74	-78
Hyres- och fastighetskostnader	-59	-67
Inköpta tjänster	-119	-129
Avskrivningar	-152	-157
Nedskrivningar	-22	-55
Andra direkta- och indirekta kostnader	-126	-152
Övriga rörelsekostnader	-16	-18
Summa	-3 604	-3 786

Not 7 | Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2024	2023	2024
Deloitte Revisionsuppdrag	-4	-4	-1
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	0	0
Skatterådgivning	0	0	0
Andra uppdrag	-1	-1	0
Summa	-5	-5	-1

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter.

Not 8 | Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Anställda

Koncernen	Moderbolaget
Medeltal anställda per land	2024	2023	2024
Sverige	137	138	17
varav kvinnor	84	80	6
Norge	21	22	-
Finland	55	56	-
Danmark	190	200	-
Tyskland	204	200	-
Frankrike	64	65	-
Spanien	88	97	-
Summa utomlands	622	640	-
varav kvinnor	319	327	-
Totalt	759	778	17
varav kvinnor	403	407	6

Redovisning av andel kvinnor

Koncernen	Moderbolaget i företagsledningar, %
	2024	2023	2024
Styrelsen	39	52	29
VD och ledningsgrupper	44	43	44

Personalkostnader

Koncernen	Moderbolaget
Personalkostnader, Mkr	2024	2023	2024
Löner och andra ersättningar
Styrelse, VD och ledningsgrupp	-80	-70	-16
varav rörlig lön	-7	-3	-1
varav avgångsvederlag	-1	-1	-
Övriga anställda	-370	-373	-9
varav rörlig lön	-2	-1	0
varav avgångsvederlag	-1	-3	-
Summa löner och andra ersättningar	-450	-443	-25
Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer²
Styrelse, VD och ledningsgrupp	-7	-7	-4
Övriga anställda	-26	-24	-1
Summa pensionskostnader	-33	-31	-5
Sociala kostnader
Styrelse, VD och# MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

NOTER

Ledningsgrupp 1 -18 -15 -6 -4

Övriga anställda -64 -61 -3 -3

Summa sociala kostnader -82 -76 -9 -7

Övriga personalkostnader

Styrelse, VD och ledningsgrupp 1 -1 -1 0 0

Övriga anställda -8 -6 0 -1

Summa övriga personalkostnader -9 -7 0 -1

Summa personalkostnader -574 -557 -39 -33

1 Med styrelse avseende koncernen avses styrelsen i moderbolaget. Med VD avseende koncernen avses VD i moderbolaget. Med ledningsgrupp avses koncernledningen i koncernen. Sammantaget omfattar styrelse, VD och ledningsgrupp 16 (14) personer i koncernen och 13 (11) i moderbolaget.

2 För mer information om pensionskostnader hänvisas till not 25 Avsättningar till pensioner, sidan 154.

Ledande befattningshavares ersättningar

Ersättning till styrelseledamöter i moderbolaget

Definitioner

Styrelsen utgörs sedan årsstämman den 7 maj 2024 av Patrik Andersson (styrelsens ordförande), Tomas Bergendahl, Anna-Karin Falk, Sandra Kottenauer, Jari Latvanen, Anders Svensson och Johan Wester.

Principer för ersättning till styrelse

Vid årsstämma 2024 beslutades att arvode för 2024/2025 ska utgå till styrelsens ordförande med 600 Tkr och till övriga ledamöter som inte är anställda i bolaget med vardera 260 Tkr. Dessutom ska det utgå 90 Tkr till revisionsutskottets ordförande, 50 Tkr till varje övrig styrelseledamot som ingår i revisionsutskottet, 45 Tkr till ersättningsutskottets ordförande och 25 Tkr till varje övrig styrelseledamot som ingår i ersättningsutskottet. Beslutade arvoden uppgick totalt till 2 420 Tkr. Styrelsen är utöver dessa ersättningar inte berättigad till annan kompensation än för resor och logi. Ersättningar till styrelseledamöter bereds av valberedningen och beslutas av årsstämman.

Styrelsearvoden

Till styrelseledamöterna utgick följande arvoden under året.

Moderbolaget 2024

Ersättning till styrelseledamöter, Tkr	Arvode	Styrelse- arvode	ersättnings- utskott	revisions- utskott	Summa
Patrik Andersson (styrelsens ordförande)	600	45	-	-	645
Tomas Bergendahl	168	-	58	-	226
Anna-Karin Falk	260	-	-	-	260
Sandra Kottenauer	260	-	-	-	260
Jari Latvanen	260	-	46	-	306
Henrik Stenqvist	92	-	26	-	118
Anders Svensson	260	-	46	-	306
Johan Wester	260	25	-	-	285
Summa	2 160	70	176	-	2 406

Moderbolaget 2023

Ersättning till styrelseledamöter 1 , Tkr	Arvode	Styrelse- arvode	ersättnings- utskott	revisions- utskott	Summa
Patrik Andersson (styrelsens ordförande)	618	46	-	-	664
Heli Arantola	87	8	-	-	95
Anna-Karin Falk	173	-	-	-	173
Sandra Kottenauer	260	-	-	-	260
Jari Latvanen	260	-	40	-	300
Henrik Stenqvist	260	-	75	-	335
Anders Svensson	267	-	27	-	294
Johan Wester	260	25	13	-	298
Summa	2 185	79	155	-	2 419

1 För Patrik Andersson och Anders Svensson ingick arvoden om 19 Tkr respektive 8 Tkr hänförliga till december 2022 som kostnadsfördes och betalades ut retroaktivt i januari 2023.

Ersättning till ledande befattningshavare

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören Peter Åsberg, under hela eller delar av verksamhetsåret ingick i koncernledningen. Dessa ledande befattningshavare utgjordes av Max Bokander, Tora Molander, Tobias Traneborn, Ulrika Palm (fram till 15 augusti 2024), Markus Wessner (från 15 augusti 2024), Anna Törnebrant (från 15 augusti 2024), Åsa Gavelstad (från 15 augusti 2024), Heiko Hintze och Marjolaine Cevoz-Goyat.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beslutas av årsstämman. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och övriga medlemmar i ledningsgruppen. Årsstämman 2024 godkände följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare att gälla till det uppkommer behov av väsentliga förändringar i riktlinjerna dock som längst fram till årsstämman 2028.

Ledande befattningshavare ska erbjudas en marknadsmässig och konkurrenskraftig totalkompensation. Ersättningen kan bestå av fast lön, möjlighet till rörlig ersättning i form av bonus, försäkringar, pensionsförmåner, avgångsvederlag samt övriga förmåner. För att säkerställa att den sammanlagda ersättningen är marknadsmässig och konkurrenskraftig är den föremål för årlig översyn. Hänsyn ska då tas till befattning, bolagets storlek, lön och personens erfarenhet. Årsstämman kan därutöver och oberoende av dessa riktlinjer besluta om aktierelaterade ersättningar.

Fast lön

Fast lön ska baseras på den enskilda medarbetarens befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Den fasta lönen ska utgöra grunden för den totala ersättningen.

Rörlig ersättning

Rörlig ersättning ska kopplas till förutbestämda och mätbara kriterier med syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande, affärsstrategi och hållbara långsiktiga intressen. Fördelningen mellan fast lön och ersättning som inte är på förhand bestämd till ett visst belopp ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Rörlig ersättning ska baseras på uppfyllandet av individuella mål som fastställs av styrelsen såvitt avser verkställande direktören och av ersättningsutskottet på förslag av verkställande direktören såvitt avser övriga ledande befattningshavare. Sådana mål kan exempelvis vara kopplade till resultat, omsättning, kassaflöde och utfallet i det egna ansvarsområdet. Mätperioden för kriterierna kopplade till rörlig ersättning ska vara ett år.

Verkställande direktören ska ha möjlighet till rörlig ersättning motsvarande ett maximalt belopp som för en ettårsperiod inte ska överstiga 50 procent av den verkställande direktörens grundlön. Övriga i koncernledningen ska ha möjlighet till rörlig ersättning motsvarande ett maximalt belopp som för en ettårsperiod inte ska överstiga 30 procent av befattningshavarens grundlön.

När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig ersättning avslutats ska bedömas och fastställas i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Styrelsen ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig ersättning till verkställande direktören. Vad gäller rörlig ersättning till övriga befattningshavare ansvarar ersättningsutskottet i samråd med den verkställande direktören för bedömningen. Bedömningen av huruvida bolagets finansiella mål har uppnåtts ska baseras på den av bolaget senast offentliggjorda årsredovisning. Vid den årliga utvärderingen kan ersättningsutskottet, eller i förekommande fall styrelsen, justera målen och ersättningen för såväl positiva som negativa extraordinära händelser, omorganisationer och strukturförändringar. Den rörliga kontantersättningen är inte pensionsgrundande.

Pensionsförmåner

Pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga och utformade i enlighet med nivåer och praxis som gäller i det land som personen i bolagsledningen är anställd i. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda och normalt ge rätt till pension från 65 års ålder. För samtliga ledande befattningshavare kan pensionsförmånerna uppgå till högst motsvarande 30 procent av grundlönen.

Övriga förmåner

Samtliga befattningshavare kan ges rätt till övriga förmåner i syfte att bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Övriga förmåner kan till exempel vara sjuk-, liv- och sjukvårdsförsäkring samt bil- och reseförmån. Sådana förmåner ska vara marknadsmässiga och kan sammanlagt uppgå till högst 10 procent av grundlönen. Avseende anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får nödvändiga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål ska tillgodoses.

Villkor vid uppsägning och avgångsvederlag

Samtliga befattningshavare, inklusive verkställande direktören, kan avsluta sin anställning med 6 månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om högst 12 månader. Om verkställande direktörens anställning upphör på bolagets initiativ utgår, utöver lön under uppsägningstiden, ett avgångsvederlag om 6 månadslöner. Fast lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande befattningshavarens fasta lön för 24 månader. Vidare kan ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompensera för eventuellt inkomstbortfall på grund av konkurrensåtagandet och kan utgå med ett belopp per månad om högst befattningshavarens månadslön vid anställningens upphörande. Ersättning utgår under den tid som konkurrensbegränsningen gäller, vilket är högst 12 månader efter anställningens upphörande.

Beaktande av lön och anställningsvillkor för bolagets medarbetare

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut som rör ersättnings- och anställningsvillkor för den verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utifrån antagna principer. Utskottets uppgift är även att föreslå riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare samt följa upp och utvärdera mål och principer för rörlig ersättning. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämma. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av årsstämman.

Ersättningsutskottets ledamöter är oberoende i förhållande till Midsona och bolagsledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Ersättning och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Ersättning och övriga anställningsvillkor för övriga medlemmar i ledningsgruppen beslutas av ersättningsutskottet i samråd med den verkställande direktören. Styrelsen informeras löpande om ersättningsnivåerna för andra ledande befattningshavare.# Ersättningar och övriga förmåner

Tillfälligt frångående av riktlinjerna Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose långsiktiga intressen, inklusive hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket även innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna. För de fall som styrelsen gör sådant avsteg ska detta anges i styrelsens rapport om ersättningar där även skälen till avsteg ska anges och vilka delar av riktlinjerna som det har gjorts avsteg från. Ersättningar och övriga förmåner Till ledande befattningshavare utgick följande ersättningar och övriga förmåner under året.

Koncernen 2024

Ersättningar och övriga förmåner till VD och koncernledning, Tkr	Grundlön	Rörlig ersättning	Pensionskostnad	Övriga förmåner	Summa
Peter Åsberg, VD	5 469	1 866	152	1 663	9 150
Koncernledning (8 personer)	14 386	1 604	463	2 223	18 676
Summa	19 855	3 470	615	3 886	27 826

Koncernen 2023

Ersättningar och övriga förmåner till VD och koncernledning, Tkr	Grundlön	Rörlig ersättning	Pensionskostnad	Övriga förmåner	Summa
Peter Åsberg, VD	5 341	639	226	1 605	7 811
Koncernledning (6 personer)	12 528	958	445	2 037	15 968
Summa	17 869	1 597	671	3 642	23 779

Kommentarer till tabellen

• För verksamhetsåret 2024 utgick en rörlig ersättning till den verkställande direktören på 1 749 Tkr. Dessutom kostnadsfördes 117 Tkr under 2024, hänförligt till beslutad rörlig ersättning 2023. Den beslutade rörliga ersättningen för 2024 utgjorde 32 procent av grundlönen.
• För verksamhetsåret 2024 utgick en rörlig ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen med 1 430 Tkr. Dessutom kostnadsfördes 174 Tkr under 2024, hänförligt till beslutad rörlig ersättning 2023. Den beslutade rörliga ersättningen för 2024 utgjorde 10 procent av grundlönen.
• För verksamhetsåret 2023 utgick en rörlig ersättning till den verkställande direktören på 756 Tkr, varav kostnadsfört 639 Tkr 2023 och 117 Tkr 2024, efter beslut i januari 2024. Den beslutade rörliga ersättningen utgjorde 14 procent av grundlönen.
• För verksamhetsåret 2023 utgick en rörlig ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen med 1 132 Tkr, varav kostnadsfört 958 Tkr 2023 och 174 Tkr 2024, efter beslut i januari 2024. Den beslutade rörliga ersättningen utgjorde 9 procent av grundlönen.
• Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat, exklusive särskild löneskatt.
• Övriga förmåner avser huvudsakligen tjänstebil och telefon.

Incitamentsprogram

På årsstämman 2021 beslutades det om emission och överlåtelse av högst 780 000 teckningsoptioner till ledande befattningshavare i Midsona fördelade på serierna TO2021/2024, TO2022/2025 och TO2023/2026 till lika delar. Teckningstiden för TO2021/2024, som maximalt kunde ge 171 000 nya B-aktier vid full konvertering, löpte ut 20 december 2024. Inga teckningsoptioner konverterades till B-aktier.

I augusti 2022 överläts sammanlagt 120 000 teckningsoptioner i TO2022/2025 till ledande befattningshavare. Varje teckningsoption berättigade till teckning av en aktie av serie B. Tiden för utnyttjandet av teckningsoptionerna är från den 1 augusti 2025 till 20 december 2025. Teckningskursen för optionsprogrammet omräknades mot bakgrund av en genomförd företrädesemission till 25,60 kr (tidigare 25,66 kr). Överlåtelsen av teckningsoptionerna skedde på marknadsmässiga villkor baserat på en beräkning enligt Black & Scholes modell utförd av PWC AB, som är att betrakta som oberoende i förhållande till Midsona. Det verkliga värdet per teckningsoption var 3,82 kr vid transaktionstillfället i augusti 2022.

Under 2023 beslutades det om att inte erbjuda ledande befattningshavare att teckna serien TO2023/2026. Det fanns inga utestående aktierelaterade incitamentsprogram enligt IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, där ledande befattningshavare vederlagsfritt tilldelats aktieoptioner eller liknande.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 146

NOTER

Den tillämpade bolagsskattesatsen i Sverige var 20,6 procent och utländska dotterbolag tillämpade lokala bolagsskattesatser. Den redovisade effektiva skattesatsen var 37,0 procent (-50,7) för koncernen och var i allt väsentligt relaterad till att nya underskottsavdrag i några dotterbolag inte aktiverades som uppskjutna skattefordringar. I händelse av att de nya underskottsavdragen aktiverats som uppskjutna skattefordringar hade den effektiva skatten blivit 23,7 procent. Den effektiva skattesatsen var 0,0 procent (-0,1) för moderbolaget och var en konsekvens av att nedskrivningar av aktier i dotterbolag ej skattemässigt var avdragsgilla kostnader.

Not 9 | Finansnetto

Mkr	Koncernen 2024	Koncernen 2023	Moderbolaget 2024	Moderbolaget 2023
Resultat från andelar
Nedskrivning av andelar i dotterbolag	-236	-117
Resultat från andelar i dotterbolag	-	-	-	-1
Summa	-	-	-236	-116
Finansiella intäkter
Ränteintäkter	5	9	5	8
Ränteintäkter, dotterbolag	57	78
Valutakursvinster	-	1	10	1
Övriga finansiella intäkter	0	0	-	-
Summa	5	10	72	87
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-46	-61	-38	-54
Räntekostnader, dotterföretag	-15	-12
Valutakursförluster	0	0	-14	-13
Övriga finansiella kostnader	-12	-13	-3	-4
Summa	-58	-74	-70	-83
Summa finansnetto	-53	-64	-234	-112

Not 10 | Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver

Mkr	Moderbolaget 2024	Moderbolaget 2023
Bokslutsdispositioner
Förändring överavskrivningar	6	-7
Erhållna koncernbidrag	16	24
Summa bokslutsdispositioner	22	17
Obeskattade reserver
Överavskrivningar	21	27
Summa obeskattade reserver	21	27

Not 11 | Skatt

Redovisad i årets resultat, Mkr

	Koncernen 2024	Koncernen 2023	Moderbolaget 2024	Moderbolaget 2023
Aktuell skatt
Aktuell skatt	-19	-14	-	0
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	0	1	-	-
Summa aktuell skatt	-19	-13	-	0
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	5	8	0	0
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-	0	-	-
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-14	-13	-	-
Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	0	0	-	-
Summa uppskjuten skatt	-9	-5	0	0
Summa skatt	-28	-18	0	0

Avstämning av skatt, Mkr

	Koncernen 2024		Koncernen 2023		Moderbolaget 2024		Moderbolaget 2023
	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%
Resultat före skatt	75	-35	-236	-117
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-15	20,6	7	20,6	49	20,6	24	20,6
Ej avdragsgilla nedskrivningar av aktier i dotterbolag	-	-	-	-	-49	-20,6	-24	-20,5
Övriga ej avdragsgilla kostnader / Övriga ej skattepliktiga intäkter	-2	2,3	-3	-9,6	0	0,0	0	-0,2
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag	2	-2,5	8	23,0	-	-	-	-
Aktivering av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag	-	-	0	-0,2	-	-	-	-
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt	-10	13,3	-33	-93,3	-	-	-	-
Minskning / Ökning av avdragsgilla temporära skillnader utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt	0	-0,1	2	5,3	0	0,0	0	0,0
Skatt hänförlig till tidigare år	-3	3,3	1	3,5	-	-	-	-
Schablonränta på periodiseringsfond	0	0,1	-	-	-	-	-	-
Övrigt	0	0,0	-	-	-	-	-	-
Summa	-28	37,0	-18	-50,7	0	0,0	0	-0,1

Uppskjuten skatt

Koncernen 2023

Förändringar av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskotts avdrag, Mkr	Ingående balans 2023-01-01	Redovisat över resultaträkningen	Övriga justeringar	Omräknings- differenser	Utgående balans 2023-12-31	Ingående balans 2023-01-01	Redovisat över resultaträkningen	Utgående balans 2023-12-31
Uppskjutna skatteskulder
Immateriella anläggningstillgångar	321	-	-9	-2	310	-	-	-
Materiella anläggningstillgångar	1	-	0	0	1	-	-	-
Varulager	-1	-	-1	0	0	-2	-	-
Avsättningar	2	-2	0	0	0	-	-	-
Obeskattade reserver	24	-	-2	-	22	-	-	-
Uppskjutna skatteskulder	347	-2	-12	-2	331	-	-	-
Uppskjutna skattefordringar
Immateriella anläggningstillgångar	4	-	-5	0	-1	-	-	-
Materiella anläggningstillgångar	-1	-	0	0	-1	0	0	-
Varulager	-1	-	0	0	-1	-	-	-
Avsättningar	1	-	0	0	1	0	0	0
Underskottsavdrag	113	-	-12	-1	100	-	-	-
Uppskjutna skattefordringar	116	-	-17	-1	98	0	0	0
Netto uppskjutna skatteskulder	231	-2	5	-1	233	0	0	0

Moderbolaget 2023

Förändringar av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskotts avdrag, Mkr	Ingående balans 2023-01-01	Redovisat över resultaträkningen	Övriga justeringar	Omräknings- differenser	Utgående balans 2023-12-31	Ingående balans 2023-01-01	Redovisat över resultaträkningen	Utgående balans 2023-12-31
Uppskjutna skatteskulder
Immateriella anläggningstillgångar	-	-	-	-	-	-	-	-
Materiella anläggningstillgångar	-	-	-	-	-	-	-	-
Varulager	-	-	-	-	-	-	-	-
Avsättningar	-	-	-	-	-	-	-	-
Obeskattade reserver	-	-	-	-	-	-	-	-
Uppskjutna skatteskulder	-	-	-	-	-	-	-	-
Uppskjutna skattefordringar
Immateriella anläggningstillgångar	-	-	-	-	-	-	-	-
Materiella anläggningstillgångar	0	0	0	0	0	-	-	-
Varulager	-	-	-	-	-	-	-	-
Avsättningar	0	0	0	0	0	-	-	-
Underskottsavdrag	-	-	-	-	-	-	-	-
Uppskjutna skattefordringar	0	0	0	0	0	-	-	-
Netto uppskjutna skatteskulder	0	0	0	0	0	0	0	0

Koncernen 2024

Förändringar av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskotts avdrag, Mkr	Ingående balans 2024-01-01	Redovisat över resultaträkningen	Övriga justeringar	Omräknings- differenser	Utgående balans 2024-12-31	Ingående balans 2024-01-01	Redovisat över resultaträkningen	Utgående balans 2024-12-31
Uppskjutna skatteskulder
Immateriella anläggningstillgångar	310	-	-8	5	307	-	-	-
Materiella anläggningstillgångar	1	-	0	0	1	-	-	-
Varulager	-2	-	3	0	1	-	-	-
Avsättningar	0	-1	0	0	-1	-	-	-
Obeskattade reserver	22	-	-3	-	19	-	-	-
Uppskjutna skatteskulder	331	-1	-8	5	327	-	-	-
Uppskjutna skattefordringar
Immateriella anläggningstillgångar	-1	-	-5	0	-6	-	-	-
Materiella anläggningstillgångar	-1	-	1	0	0	-	-	-
Varulager	-1	-	0	0	-1	-	-	-
Avsättningar	1	-	1	0	2	0	0	0
Underskottsavdrag	100	-	-14	3	89	-	-	-
Uppskjutna skattefordringar	98	-	-17	3	84	0	0	0
Netto uppskjutna skatteskulder	233	-1	9	2	243	0	0	0

Moderbolaget 2024

Förändringar av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskotts avdrag, Mkr	Ingående balans 2024-01-01	Redovisat över resultaträkningen	Övriga justeringar	Omräknings- differenser	Utgående balans 2024-12-31	Ingående balans 2024-01-01	Redovisat över resultaträkningen	Utgående balans 2024-12-31
Uppskjutna skatteskulder
Immateriella anläggningstillgångar	-	-	-	-	-	-	-	-
Materiella anläggningstillgångar	-	-	-	-	-	-	-	-
Varulager	-	-	-	-	-	-	-	-
Avsättningar	-	-	-	-	-	-	-	-
Obeskattade reserver	-	-	-	-	-	-	-	-
Uppskjutna skatteskulder	-	-	-	-	-	-	-	-
Uppskjutna skattefordringar
Immateriella anläggningstillgångar	-	-	-	-	-	-	-	-
Materiella anläggningstillgångar	0	-	1	0	0	-	-	-
Varulager	-	-	0	0	-1	-	-	-
Avsättningar	0	-	1	0	2	0	0	0
Underskottsavdrag	-	-	-	-	-	-	-	-
Uppskjutna skattefordringar	0	-	2	0	1	0	0	0
Netto uppskjutna skatteskulder	0	-1	9	2	0	0	0	0

Uppskjuten skatt hänförlig till leasingavtal

Uppskjuten skatt hänförlig till leasingavtal, med undantag för korttidsavtal och avtal där underliggande tillgång har lågt värde, redovisades i koncernbalansräkning och koncernresultaträkning netto eftersom sådana transaktioner ansågs uppfylla kraven i IAS 12 för nettoredovisning i räkningarna. Brutto uppgick uppskjutna skattefordringar hänförliga till leasingskulder till 32 Mkr (34) medan uppskjutna skatteskulder hänförliga till nyttjanderättstillgångar uppgick till 30 Mkr (32). Det fanns inga ytterligare transaktioner förutom leasingavtal, som påverkades av ändringen i IAS 12 avseende reglerna för första redovisning av uppskjuten skatt.

Underskottsavdrag

De totala underskottsavdragen i koncernen uppgick till 559 Mkr (553), varav 362 Mkr (412) var aktiverade i koncernbalansräkningen. Förfallodatum för de skattemässiga underskottsavdragen var i all väsentlighet obestämbara.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 NOTER 147# Not 12 | Resultat och utdelning per aktie

Resultat per aktie beräknades genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerades med vägt genomsnittligt antal utestående aktier under perioden.

Koncernen

	2024	2023
Årets resultat, Mkr	47	-53
Antal aktier per balansdagen, tusental	145428	145428
Genomsnittligt antal aktier under perioden, tusental	145428	145428
Genomsnittligt antal aktier under perioden, efter utspädning, tusental	145719	145719
Resultat per aktie, före och efter utspädning, kr	0,33	-0,36

Det vägda genomsnittliga antal aktier uppgick till 145 428 080 (145 428 080). Antalet utestående registrerade aktier var 145 428 080 (145 428 080) vid årets slut. För ytterligare information om antal aktier hänvisas till not 22 Eget kapital.

Instrument som kan ge framtida utspädningseffekt och förändringar efter balansdagen

B-aktiens genomsnittskurs på balansdagen understeg teckningskursen för utestående teckningsoptionsprogram TO2022/2025, varför resultat per aktie efter utspädning inte beräknades.

Utdelning

Styrelsen föreslår att utdelning utgår med 0,20 kr per aktie för 2024, motsvarande 29 085 616 kr. För räkenskapsåret 2023 lämnades ingen utdelning.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 148

NOTER

Not 13 | Immateriella anläggningstillgångar

Koncernen

Mkr	Goodwill	Varumärken	Övriga immateriella tillgångar	Totalt
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 2023-01-01	2 224	1 686	283	4 193
Årets anskaffningar/investeringar	-	-	1	1
Försäljning/utrangeringar	-	-	-9	-9
Omklassificering	-	-	0	0
Årets omräkningsdifferens	-48	-9	-1	-58
Utgående balans 2023-12-31	2 176	1 668	283	4 127
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2023-01-01	-173	-396	-151	-720
Årets avskrivningar	-	-19	-29	-48
Försäljning/utrangeringar	-	3	-	3
Omklassificering	-	-	0	0
Årets omräkningsdifferens	12	3	1	16
Utgående balans 2023-12-31	-161	-409	-179	-749
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2023-01-01	-446	-	-8	-454
Årets omräkningsdifferens	2	-	-	2
Utgående balans 2023-12-31	-444	-	-8	-452
Redovisat värde 2023-12-31	1 571	1 259	96	2 926

Moderbolaget

Mkr	Övriga immateriella tillgångar	Totalt
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 2023-01-01	71	71
Årets anskaffningar/investeringar	1	1
Försäljning/utrangeringar	0	0
Omklassificering	-	-
Årets omräkningsdifferens	-	-
Utgående balans 2023-12-31	72	72
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2023-01-01	-29	-29
Årets avskrivningar	-10	-10
Försäljning/utrangeringar	-	-
Omklassificering	0	0
Årets omräkningsdifferens	-	-
Utgående balans 2023-12-31	-39	-39
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2023-01-01	-	-
Årets omräkningsdifferens	-	-
Utgående balans 2023-12-31	-	-
Redovisat värde 2023-12-31	33	33

Koncernen

Mkr	Goodwill	Varumärken	Övriga immateriella tillgångar	Totalt
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 2024-01-01	2 176	1 668	283	4 127
Årets anskaffningar/investeringar	-	-	1	1
Årets omräkningsdifferens	18	23	7	48
Utgående balans 2024-12-31	2 194	1 691	291	4 176
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2024-01-01	-161	-409	-179	-749
Årets avskrivningar	-	-20	-29	-49
Omklassificering	-	-	0	0
Årets omräkningsdifferens	3	-1	-5	-3
Utgående balans 2024-12-31	-158	-430	-213	-801
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2024-01-01	-444	-	-8	-452
Årets omräkningsdifferens	-16	-	-	-16
Utgående balans 2024-12-31	-460	-	-8	-468
Redovisat värde 2024-12-31	1 576	1 261	70	2 907

Moderbolaget

Mkr	Övriga immateriella tillgångar	Totalt
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 2024-01-01	72	72
Årets anskaffningar/investeringar	0	0
Årets omräkningsdifferens	-	-
Utgående balans 2024-12-31	72	72
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2024-01-01	-39	-39
Årets avskrivningar	-9	-9
Omklassificering	0	0
Årets omräkningsdifferens	-	-
Utgående balans 2024-12-31	-48	-48
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2024-01-01	-	-
Årets omräkningsdifferens	-	-
Utgående balans 2024-12-31	-	-
Redovisat värde 2024-12-31	24	24

I det redovisade värdet för posten övriga immateriella anläggningstillgångar ingick det bland annat kundrelationer och kund kontrakt med 45 Mkr (62) samt programvara med 25 Mkr (34). Det fanns inga internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar vid årets utgång.

Låneutgifter

Inga låneutgifter fanns inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärden, varken för 2024 eller för 2023.

Avskrivningar

Alla immateriella anläggningstillgångar, utom goodwill och förvärvade varumärken som bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod, skrivs av. Avskrivningar ingick i följande poster i resultaträkningen.

Årets avskrivningar ingående i resultaträkningen, Mkr	Koncernen 2024	Koncernen 2023	Moderbolaget 2024	Moderbolaget 2023
Kostnad för sålda varor	0	0	-	-
Försäljningskostnader	-39	-35	-	-
Administrationskostnader	-10	-13	-9	-10
Summa	-49	-48	-9	-10

Prövning av nedskrivningsbehov

I den årliga processen för nedskrivningsprövning gjordes det nya uppskattningar och bedömningar i antaganden om framtida förhållanden och av parametrar som påverkar den framtida lönsamheten för koncernens kassagenererande enheter. Det sker en gång per år eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel vid förändrade marknadsförutsättningar, beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Nedskrivningsprövningen genomförs för både goodwill och varumärken gemensamt genom att beräkna återvinningsvärdet för de kassagenererande enheter dit goodwill och varumärken är allokerade, då kassaflöden hänförliga till varumärken inte kan särskiljas från övriga kassaflöden inom respektive kassagenererande enhet. Varumärken som bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod härrör från förvärv. Bedömningen att nyttjandeperioden är obestämbar baseras på ett antal omständigheter presenterade i not 1 Redovisningsprinciper. Identifierade kassagenererade enheter överensstämmer med koncernens rörelsesegment Nordics, North Europe och South Europe.

Immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod per kassagenererande enhet, Mkr

	2024	2023
Nordics
Goodwill	1 448	1 447
Varumärke	791	778
North Europe
Goodwill	57	56
Varumärke	133	128
South Europe
Goodwill	71	68
Varumärke	120	116
Summa	2 670	2 645

Diskonteringsränta före skatt, %

	2024	2023
Nordics	9,5 (9,7)
North Europe	10,2 (10,1)
South Europe	10,4 (10,0)

Återvinningsvärdet fastställdes baserat på beräkningar av nyttjandevärde, framtaget med diskonterade kassaflödesberäkningar. Beräkningarna av återvinningsvärdet baserades på bedömningar från företagsledningen, vilka ansågs vara rimliga utifrån den bästa tillgängliga informationen. De baserades på prognoser upprättade av företagsledningen i den reviderade affärsplanen, fastställd av styrelsen för kommande fem år. Företagsledningens bedömningar baserade sig på både historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan extern tillgänglig information. De mest väsentliga variablerna i beräkningarna av nyttjandevärden tog sin utgångspunkt i nettoomsättningstillväxt och varumarginalutveckling, men även diskonteringsränta och slutvärde för tillväxt i kassaflöden (terminalvärdet) var viktiga variabler. Försäljningstillväxten var under 2024 utmanande för delar av den egna varumärkesportföljen, till följd av svag utveckling för ekologiska produkter på några geografiska marknader där konsumenter fortsatt var avvaktande i sin konsumtion av hållbara och hälsosamma produkter. Dessutom var försäljningsvolymerna lägre för några varumärken i kategorin hälsolivsmedel som en konsekvens av genomförda rationaliseringsåtgärder för att minska komplexiteten i produktportföljen. Varumarginalen förbättrades i allt väsentligt som ett resultat av genomförda prisökningar, som kompensation för tidigare kostnadsökningar, en bättre prishantering, en förbättrad prisbild på kontraktstillverkningsuppdrag och en minskad komplexitet i produkt- och varumärkesportföljen. Det motverkades dock i viss mån av en ogynnsam försäljningsmix med högre andel försäljning av både kontraktstillverkade produkter och licensierade produkter med generellt lägre marginal. För flertalet viktiga råvaror, förpackningsmaterial, färdigvaror och vägtransporter var prisbilden i all väsentlighet stabil, men fortsatt på relativt höga prisnivåer. Vissa utmaningar kommer delvis kvarstå 2025 med relativt återhållsam volymtillväxt och fortsatt höga varukostnader. Försäljningstillväxten för den resterande prognosperioden baserade sig på en successivt förbättrad tillväxt i försäljningsvolymer på 3–9 procent, vilket på vissa marknader är något mer än de prognoser som finns i branschrapporter över framtida marknadstillväxt. Företagsledningens samlade bedömning är att på vissa marknader kommer Midsona växa snabbare än marknaden i genomsnitt då produkterna som är hälsosamma och hållbara ligger rätt i tiden. Beräkningsmodellens prognosperiod utgörs av två delar - kassaflöden för en prognosperiod fem år och kassaflöden efter den initiala prognosperioden. Den totala nyttjandeperiod som antagits är 100 år, då det är frågan om en handelsverksamhet som inte har någon tidsbestämd livslängd. Efter den initiala prognosperioden om fem år extrapolerades kassaflödena med en antagen uthållig tillväxt med 2,0 procent (2,0) för respektive kassagenererande enhet. Både rörelsekapitalförändringar och investeringar beaktades i de extrapolerade kassaflödena. Dessutom beaktades anskaffningsutgifter för nyttjanderättstillgångar i modellen för nedskrivningsprövningen, medan effekter av expansionsinvesteringar var exkluderade vid nedskrivningsprövningen. Förväntade framtida kassaflöden efter sådana bedömningar utgjorde således basen för beräknade nyttjandevärden. De förväntade framtida kassaflödena diskonterades med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) för respektive kassagenererande enhet. Diskonteringsräntor före skatt låg i spannet 9,5–10,4 procent (9,7–10,1) beroende på kassagenererande enhet och skiljde sig något åt mellan dem då riskprofilen inte bedömdes vara densamma. För kassagenererande enheterna Nordics och North Europe var företagsledningens bedömning att inga rimliga förändringar i de viktiga antagandena ledde till att det beräknade återvinningsvärdet blev lägre än det redovisade värdet. För kassagenererande enheten South Europe indikerade företagsledningens känslighetsanalys att vissa möjliga förändringar i de viktiga antagandena skulle kunna leda till att det beräknade återvinningsvärdet blev något lägre än det redovisade värdet.

Nedskrivningar

Inga nedskrivningar gjordes i koncernen eller i moderbolaget varken under 2024 eller 2023.

Känslighetsanalys

Det beräknade återvinningsvärdet för South Europe översteg det redovisade värdet med 105 Mkr eller 9,3 MEUR, motsvarande 31 procent.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 NOTER 149Det beräknade återvinningsvärdet för kassagenererande enheten South Europe var således relativt nära det redovisade värdet i den årliga processen för nedskrivningsprövning. Känslighetsanalyser upprättades för att analysera om rimliga möjliga förändringar i de viktiga antaganden, på vilket företagsledningen baserade sitt fastställande av återvinningsvärdet, medförde att redovisade värdet för South Europe skulle kunna överstiga återvinningsvärdet. De viktiga antagandena om försäljningstillväxt och varumarginalens utveckling varierade i den reviderade affärsplanen för kommande fem år på följande sätt för den kassagenererande enheten.

Koncernen 2024	Variationen i viktiga antaganden kommande 5-årsperiod, %
South Europe
Försäljningstillväxt, lägsta under perioden	3,0
Försäljningstillväxt, högsta under perioden	9,0
Varumarginal, lägsta under perioden	49,0
Varumarginal, högsta under perioden	51,0

Utöver antagandena om försäljningstillväxt och varumarginalens utveckling var diskonteringsränta före skatt och slutvärden i uthållig tillväxt i kassaflöden efter prognosperioden viktiga variabler för att analysera huruvida rimliga möjliga förändringar i antaganden medförde att redovisade värdet för den kassagenererande enheten skulle kunna överstiga återvinningsvärdet. I nedanstående tabell framgår med hur många procentenheter varje enskilt väsentligt antagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvärdet ska motsvara redovisat värde för den kassagenererande enheten.

Enskilda förändringar för att återvinningsvärdet ska motsvara Koncernen 2024 redovisat värde, %-enheter
South Europe
Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden
Varumarginalutveckling varje år under 5-årsperioden
Förändring i slutvärdet för tillväxt i kassaflöden (terminalvärdet)
Förändring i diskonteringsräntan före skatt (WACC)
-3,3
-1,7
-2,3
2,1

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 150

NOTER

Not 14 | Materiella anläggningstillgångar

Koncernen 2023

Maskiner och Inventarier, Mkr	Rörelse- fastigheter	Övriga materiella anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Leasing¹	Tillgångar tillgångar	Totalt
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 2023-01-01	206	518	152	365	50	1 291
Årets anskaffningar/investeringar	2	7	5	18	15	47
Försäljning/utrangeringar	0	-1	-1	-10	-33	-1
Omklassificering	4	5	-1	17	-9	16
Årets omräkningsdifferens	0	-2	-1	-2	-1	-6
Utgående balans 2023-12-31	212	527	145	365	54	1 303
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2023-01-01	-111	-333	-108	-214	-17	-783
Årets avskrivningar	-11	-23	-11	-57	-7	-109
Försäljning/utrangeringar	0	1	9	33	0	43
Omklassificering	0	0	0	-	0	0
Årets omräkningsdifferens	1	2	1	2	0	6
Utgående balans 2023-12-31	-121	-353	-109	-236	-24	-843
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2023-01-01	-	-57	0	-	-	-57
Årets nedskrivningar	-	-	-	-	-	0
Försäljning/utrangeringar	-	-	-	-	-	0
Årets omräkningsdifferens	-	1	0	-	-	1
Utgående balans 2023-12-31	-	-56	0	-	-	-56
Utgående balans 2023-12-31	91	118	36	129	30	404

Moder bolaget 2023

Maskiner och Inventarier, Mkr	Rörelse- fastigheter	Övriga materiella anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Leasing¹	Tillgångar tillgångar	Totalt
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 2023-01-01	206	518	152	365	50	1 291
Årets anskaffningar/investeringar	2	7	5	18	15	47
Försäljning/utrangeringar	0	-1	-1	-10	-33	-1
Omklassificering	4	5	-1	17	-9	16
Årets omräkningsdifferens	0	-2	-1	-2	-1	-6
Utgående balans 2023-12-31	212	527	145	365	54	1 303
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2023-01-01	-111	-333	-108	-214	-17	-783
Årets avskrivningar	-11	-23	-11	-57	-7	-109
Försäljning/utrangeringar	0	1	9	33	0	43
Omklassificering	0	0	0	-	0	0
Årets omräkningsdifferens	1	2	1	2	0	6
Utgående balans 2023-12-31	-121	-353	-109	-236	-24	-843
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2023-01-01	-	-57	0	-	-	-57
Årets nedskrivningar	-	-	-	-	-	0
Försäljning/utrangeringar	-	-	-	-	-	0
Årets omräkningsdifferens	-	1	0	-	-	1
Utgående balans 2023-12-31	-	-56	0	-	-	-56
Utgående balans 2023-12-31	91	118	36	129	30	404

Koncernen 2024

Maskiner och Inventarier, Mkr	Rörelse- fastigheter	Övriga materiella anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Leasing¹	Tillgångar tillgångar	Totalt
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 2024-01-01	212	527	145	365	54	1 303
Årets anskaffningar/investeringar	1	3	8	39	12	63
Försäljning/utrangeringar	-	0	-4	-32	-	-36
Omklassificering	3	6	0	12	-9	12
Årets omräkningsdifferens	8	18	3	10	2	41
Utgående balans 2024-12-31	224	554	152	394	59	1 383
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2024-01-01	-121	-353	-109	-236	-24	-843
Årets avskrivningar	-11	-21	-9	-55	-7	-103
Försäljning/utrangeringar	0	0	4	32	0	36
Omklassificering	0	-	-	-	0	0
Årets omräkningsdifferens	-4	-12	-2	-7	-1	-26
Utgående balans 2024-12-31	-136	-386	-116	-266	-32	-936
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2024-01-01	-	-56	0	-	-	-56
Årets omräkningsdifferens	-	-2	0	-	-	-2
Utgående balans 2024-12-31	-	-58	0	-	-	-58
Redovisat värde 2024-12-31	88	110	36	128	27	389

¹ För mer upplysningar om nyttjanderättstillgångar hänvisas till not 15 Leasing.

I det redovisade värdet för posten övriga materiella anläggningstillgångar ingick i all väsentlighet pågående projekt samt förbättringsutgifter på annans fastighet.

Låneutgifter

Inga låneutgifter fanns inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärden, varken för 2024 eller för 2023.

Avskrivningar

Alla materiella anläggningstillgångar skrivs av. Avskrivningar ingick i följande poster i resultaträkningen.

Årets avskrivningar ingående i resultaträkningen, Mkr	Koncernen 2024	Koncernen 2023	Moderbolaget 2024	Moderbolaget 2023
Kostnad för sålda varor	-78	-82	-	-
Försäljningskostnader	-7	-8	-	-
Administrationskostnader	-18	-19	-2	-2
Summa	-103	-109	-2	-2

Nedskrivningar

Inga nedskrivningar gjordes i koncernen eller i moderbolaget varken under 2024 eller 2023.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 NOTER 151

Not 15 | Leasing

Redovisat i balansräkningen

Koncernen redovisade en nyttjanderättstillgång och en motsvarande leasingskuld för samtliga leasingavtal i vilka koncernen var leasingtagare, förutom för korttidsleasingavtal och för leasingavtal där den underliggande tillgången var av lågt värde. Leasingportföljen omfattade främst;

• kontors-, fabriks- och lagerlokaler redovisade i tillgångsklassen rörelsefastigheter,
• produktionsutrustning redovisade i tillgångsklassen maskiner och andra tekniska anläggningstillgångar, och
• truckar, bilar och IT-relaterad utrustning redovisade i tillgångsklassen inventarier, verktyg och installationer.

De mest väsentliga leasingavtalen avsåg kontors-, fabriks- och lagerlokaler.

Koncernen 2023

Nyttjanderättstillgångar IB/UB per leasingklass, Mkr	Rörelsefastigheter	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt
Öppningsbalans 2023-01-01	128	2	21	151
Årets anskaffningar/investeringar	0	-	18	18
Årets avskrivningar	-42	-1	-13	-56
Förlängda kontrakt/Avslutade kontrakt	16	0	0	16
Årets omräkningsdifferens	0	0	0	0
Utgående balans 2023-12-31	102	1	26	129

Koncernen 2024

Nyttjanderättstillgångar IB/UB per leasingklass, Mkr	Rörelsefastigheter	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt
Öppningsbalans 2024-01-01	102	1	26	129
Årets anskaffningar/investeringar	24	-	15	39
Årets avskrivningar	-42	0	-13	-55
Förlängda kontrakt/Avslutade kontrakt	12	0	0	12
Årets omräkningsdifferens	4	0	0	4
Utgående balans 2024-12-31	100	1	28	129

Nyttjanderättstillgångarna inkluderades på raden materiella anläggningstillgångar i balansräkningen. Leasingskulden värderades initialt till nuvärdet av de framtida leasingavgifterna, vilka inte var erlagda per inledningsdatum för leasingavtalen.

Koncernen

Leasingskuld redovisad i balansräkningen, Mkr	2024	2023
Kortfristig skuld	56	54
Långfristig skuld	75	78
Summa	131	132

Leasingskulder var inkluderade i posterna långfristiga räntebärande skulder och kortfristiga räntebärande skulder i balansräkningen.

Redovisat i resultaträkningen

Redovisning av avskrivningar på tillgångar med nyttjanderätt i stället för leasingavgifter medförde en mindre positiv påverkan på koncernens rörelseresultat. Följande kostnader finns redovisade i koncernens resultaträkning för leasing.

Koncernen

Belopp redovisade i resultaträkningen, Mkr	2024	2023
Avskrivning på nyttjanderättstillgångar	-55	-56
Räntekostnader för leasingskulder	-7	-6
Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal och leasingavtal av lågt värde	-2	-3
Kostnader hänförliga till variabla leasingavgifter	-2	-1

Det totala kassaflödet för leasade tillgångar var 62 Mkr (62). De framtida förväntade leasingbetalningarna med värden som inte var diskonterade presenteras i tabellen.

Koncernen

Framtida leasingbetalningar, Mkr	2024	2023
Förfaller till betalning inom ett år	58	57
Förfaller till betalning senare än ett år men inom två år	37	36
Förfaller till betalning senare än två år men inom tre år	28	28
Förfaller till betalning senare än tre år men inom fyra år	12	21
Förfaller till betalning senare än fyra år men inom fem år	5	6
Förfaller till betalning senare än fem år	2	1
Summa	142	149

Moderbolagets leasingkostnader uppgick till 6 Mkr (6) och framtida leasingåtaganden uppgick till 26 Mkr (4) vid årets slut. Det mest relevanta leasingåtagandet för moderbolaget var lokalhyra för huvudkontoret i Malmö.

Kvalitativa upplysningar

Leasingportföljen för nyttjanderättstillgångar innehöll 192 kontrakt (189) med en genomsnittlig kvarvarande leasingperiod på 23 månader (26) vid årets utgång. Merparten av kontrakten, 83 procent (86), var relaterade till truckar och tjänstebilar. Beloppsmässigt var dock merparten av kontrakten, 83 procent (84), hänförliga till kontors-, lager- och fabrikslokaler. Under 2024 avslutades 10 kontrakt (16) i förtid. Merparten av dessa kontrakt var tjänstebilar hänförliga till försäljningsorganisationen. Leasingavtalen innehåller inga begränsningar utöver säkerhet i de leasade tillgångarna. De variabla avgifterna eller eventuella restvärdesgarantier uppgår inte till några väsentliga belopp. I den mån kontrakten är baserade på index, så är leasingavgifterna i tillämpliga fall justerade enligt reglerna i IFRS 16 och således är beaktade i såväl nyttjanderättstillgångar som leasingskulder vid årets utgång. Det fanns inga väsentliga leasingavtal vid årets utgång som var tecknade men inte påbörjade. Det fanns inte heller några väsentliga vidareuthyrningar av nyttjanderättstillgångar.# MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

NOTER

Not 16 | Andelar i dotterbolag

Kapital–/ Organisationsnummer	Säte	Antal aktier	rösträttsandel	Bokfört värde, Mkr
Alimentation Santé SAS	Lyon, Frankrike	525 000	100%	173
Celnat SAS	St-Germain-Laprade, Frankrike	-	100%	-
Bioglan AS	Oslo, Norge	1 400	100%	433
Midsona Norge AS	Oslo, Norge	-	100%	-
Midsona Deutschland GmbH	Ascheberg, Tyskland	300 000	100%	339
Midsona Danmark A/S	Mariager, Danmark	6 000 000	100%	443
Midsona Finland Oy	Vanda, Finland	16 000	100%	60
Midsona Sverige AB	Malmö, Sverige	15 937 684	100%	859
System Frugt AB	Stockholm, Sverige	-	100%	-
Trettiosjucorp AB	Malmö, Sverige	165 797	100%	-
Midsona Iberia SLU	Castellcir, Spanien	3 494	100%	86

Bokfört värde 2 393

Upplysningar om förändringar i koncernstrukturen

• I oktober 2023 fusionerades bolaget Bertil´s Health Oy in i Midsona Finland Oy.
• I november 2023 avyttrades bolaget Urtekram Sverige AB för snabblikvidation.
• I november 2023 avyttrades bolaget Vitalas AB för snabblikvidation.

Moderbolaget

Mkr	2024	2023
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	3 563	3 517
Aktieägartillskott i dotterbolag	219	46
Utgående balans	3 782	3 563
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	-1 153	-1 036
Årets nedskrivningar av aktier i dotterbolag	-236	-117
Utgående balans	-1 389	-1 153
Bokfört värde	2 393	2 410

Årets nedskrivningar av aktier i dotterbolag redovisas i resultaträkningen på raden ”Resultat från andelar i dotterbolag”.

Not 17 | Fordringar hos och skulder till dotterbolag

Mkr	Moderbolaget
	2024	2023
Anläggningstillgångar
Räntebärande fordringar	636	867
Summa	636	867
Omsättningstillgångar
Räntebärande fordringar	1 50	29
Övriga fordringar	47	58
Summa	97	87
Summa	733	954
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	1 459	432
Summa	459	432

1 Räntebärande fordringar och skulder avser koncernkonton med internränta.

Not 18 | Andra långfristiga fordringar och övriga fordringar

Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2024	2023	2024
Andra långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Depositioner	5	4	-
Övriga finansiella tillgångar	1	1	-
Summa	6	5	-
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på leverantörer	9	8	-
Övriga fordringar	5	8	3
Summa	14	16	3

Not 19 | Varulager

Koncernen	Mkr
	2024	2023
Råvaror och förnödenheter	238	223
Varor under tillverkning	9	20
Färdiga varor och handelsvaror	342	286
Varor på väg	28	25
Summa	617	554

I koncernens resultaträkning ingick nedskrivningar av varulager i posten kostnad för sålda varor med -19 Mkr (-51). Nedskrivningar av varulager minskade till en mer normal nivå i jämförelse med föregående år som påverkades av stora utfasningar av förpackningsmaterial samt bäst före problem med både färdigvaror och vissa råvaror.

Not 20 | Kundfordringar

Kunderna utgörs främst av kedjor inom apoteks-, dagligvaru- och hälsofackhandel, övrig fackhandel samt aktörer inom food service och livsmedelsindustrin. En stor del av nettoomsättningen, 62 procent (63), kommer från försäljning till kunder på den nordiska marknaden. Koncernens tio största kunder svarade för 44 procent (44) av nettoomsättningen. Försäljningen baseras i stor utsträckning på ramavtal, som specificerar generella leveransvillkor och rabatter för ett år i taget. Ett par gånger per år sker vanligtvis sortimentsutvärderingar, där även prisnivåer kan justeras om det finns belägg för detta genom till exempel stora förändringar i råvarupriser.

Koncernen	Kundfordringar, Mkr
	2024	2023
Kundfordringar, brutto	358	341
Förväntade kreditförluster	-7	-7
Summa	351	334

Koncernen Åldersanalys kundfordringar, Mkr

	2024	2023
Ej förfallna kundfordringar	326	293
Förfallna 1-30 dagar	23	26
Förfallna 31-90 dagar	2	11
Förfallna >91 dagar	0	4
Summa	351	334

Genomsnittlig kundkredittid var 37 dagar (38). Verkligt värde för kundfordringarna överensstämmer med det redovisade värdet. I kundfordringarna ingick en reservering för förväntade kreditförluster med 7 Mkr (7). Historiskt har kundförluster legat på en låg nivå för koncernen, men har i viss mån ökat den senaste tiden till följd av att kunder på några geografiska marknader kommit på obestånd eller gått i konkurs, som en konsekvens av makroekonomisk instabilitet, ökad inflation och minskad köpkraft hos konsumenter. För information om kundkreditrisk, se not 28 Finansiell riskhantering.

Not 21 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2024	2023	2024
Förutbetalda hyreskostnader	0	0	1
Förutbetalda försäkringskostnader	1	1	1
Förutbetalda leasingkostnader	0	0	0
Förutbetalda marknadsföringskostnader	3	2	-
Förutbetalda provisionskostnader	-	0	-
Förutbetalda varu- och tjänsteinköp	15	9	11
Övriga förutbetalda kostnader	4	8	1
Summa	23	20	14

Not 22 | Eget kapital

Koncernen

Aktiekapital
Aktiekapital utgörs av moderbolagets aktiekapital. Se under moderbolaget i denna not.

Övrigt tillskjutet kapital
Övrigt tillskjutet kapital utgörs av kapital som är tillskjutet från ägarna. I posten ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framåtriktat redovisas även som tillskjutet kapital.

Reserver
Reserver består av en omräkningsreserv, som innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Detta inkluderar valutakursdifferenser på monetära poster från en fordran eller skuld till utlandsverksamhet, för vilken avräkning inte är planerad eller troligen inte kommer ske inom överskådlig framtid.

Balanserad vinst, inklusive årets resultat
Balanserad vinst, inklusive årets resultat består av intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterbolag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna post. Dessutom ingår belopp från nedsättning av aktiekapital.

Moderbolaget

Bundet eget kapital

Aktiekapital
Antalet registrerade aktier uppgick till den 31 december 2024 till 145 428 080 aktier, fördelade på 423 784 A-aktier och 145 004 296 B-aktier. Innehavare av aktier är berättigade till utdelning som fastställs av årsstämman. Aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid årsstämman med 10 röster för varje A-aktie och med 1 röst för varje B-aktie. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets nettotillgångar och resultat. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet. Efter skriftlig begäran från A-aktieägare ska bolaget omvandla aktieägarens i begäran angivna A-aktier till B-aktier.

Förändring antal aktier, antal	A–aktier	B–aktier	Totalt
Antal aktier 2023-01-01	596 640	144 831 440	145 428 080
Omstämpling	-172 856	172 856	-
Antal aktier 2023-12-31	423 784	145 004 296	145 428 080
Antal aktier 2024-01-01	423 784	145 004 296	145 428 080
Antal aktier 2024-12-31	423 784	145 004 296	145 428 080

Kvotvärde per aktie, kr: 5,00
Aktiekapital på balansdagen, kr: 727 140 400
Röster på balansdagen, antal: 149 242 136

Inga egna aktier innehades av moderbolaget eller dess dotterbolag vid årets utgång eller under räkenskapsåret.

Reservfond
Reservfond består av belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden när aktier emitterats till överkurs, ett erhållet belopp utöver aktiens kvotvärde.

Fritt eget kapital

Överkursfond
Överkursfond består av kapital som tillförts från ägarna från och med 1 januari 2006 när aktier emitterats till överkurs, ett belopp utöver aktiens kvotvärde.

Balanserad vinst
Balanserad vinst består av balanserade vinstmedel från föregående år i moderbolaget. Dessutom ingår belopp dels från nedsättning av aktiekapital under 2016, dels från överförd fond för verkligt värde under 2016 i enlighet med IAS 21. Posten balanserad vinst utgör tillsammans med överkursfond och årets resultat summa fritt eget kapital som är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Teckningsoptionsprogram

Det fanns ett utestående teckningsoptionsprogram riktat till ledande befattningshavare vid periodens utgång. TO2022/2025, som maximalt kan ge 120 000 nya B-aktier vid full konvertering med tid för utnyttjandet av teckningsoptionerna från 1 augusti 2025 till 20 december 2025. Teckningstiden för TO2021/2024, som maximalt kunde ge 171 000 nya B-aktier vid full konvertering, löpte ut 20 december 2024. Inga teckningsoptioner konverterades till B-aktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknades inte då B-aktiens genomsnittskurs under perioden understeg teckningskursen för TO2022/2025.

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust

Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor:

Överkursfond: 1 797 733 454 kr
Ansamlad förlust: -4 076 942 kr
Årets resultat: -236 210 489 kr
Summa: 1 557 446 023 kr

Styrelsen föreslår att fritt eget kapital i moderbolaget på 1 557 446 023 kr disponeras enligt följande:

Utdelning, 0,20 kr per aktie: 29 085 616 kr
Balanseras i ny räkning: 1 528 360 407 kr
Summa: 1 557 446 023 kr

Not 23 | Skulder till kreditinstitut

Räntebärande skulder, Mkr	Koncernen	Moderbolaget
	2024	2023	2024
Långfristiga räntebärande skulder
Banklån	390	530	370
Leasingskulder	75	78	-
Summa	465	608	370
Kortfristiga räntebärande skulder
Banklån	71	69	61
Leasingskulder	56	54	-
Summa	127	123	61
Summa	592	731	431

Koncernens externa finansiering består i huvudsak av krediter hos Danske Bank A/S och Svensk Exportkredit AB (publ). Finansieringsavtalet sträcker sig fram till september 2026 och dotterbolagsaktier är pantsatta som säkerhet för faciliteterna, se not 29 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.Det finns även två företags- lån i tyska banker som övertogs i samband med rörelseförvärv 2018 och ett investeringslån i en spansk bank för delfinansiering av en produktions anläggning. För mer information kring bolagets finansiering hänvisas till not 28 Finansiell riskhantering. I skulder till kreditinstitut ingår leasingskulder och räntekostnad för skulderna redovisas som en finansiell kostnad. De mest väsentliga leasingavtalen avser hyra av kontors-, lager- och fabrikslokaler.

Kreditvillkor

Ränte- bärande skulder, Mkr

Nominellt belopp	Utnyttjat belopp	Outnyttjat belopp	Löptid
Banklån
Revolverande kredit, SEK	510	172	338
Förvärvslån, SEK	166	166	0
Förvärvslån, SEK	12	12	0
Förvärvslån, DKK	63	63	0
Förvärvslån, EUR	19	19	0
Företagslån, EUR	22	22	0
Investeringslån, EUR	8	8	0
Summa	800	462	338
Finansieringskostnad
Kapitaliserade trans- aktionskostnader för banklån	-1
Summa	-1
Checkkredit
Checkkredit, SEK	150	0	150
Summa	150	0	150
Summa	950	461	488

1 Företagslån övertagna vid rörelseförvärv 2018.
2 Investeringslån för delfinansiering av en produktionsanläggning.

Not 24 | Övriga lång– och kortfristiga skulder

Mkr	Koncernen 2024	Koncernen 2023	Moderbolaget 2024	Moderbolaget 2023
Övriga långfristiga skulder
Övriga skulder	0	0	0	0
Summa	0	0	0	0
Övriga kortfristiga skulder
Förskott från kunder	4	-	-	-
Skuld avseende mervärdesskatt	17	21	-	-
Avräkning personalens skatter och avgifter	14	18	2	1
Övriga skulder	4	6	0	2
Summa	39	45	2	3

Not 25 | Avsättningar till pensioner

Förmånsbestämda pensionsplaner

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2024 hade inte koncernen tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgick till -2 Mkr (-2) i koncernen och 0 Mkr (0) i moderbolaget. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP-2 försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 2 Mkr för koncernen och 0 Mkr för moderbolaget. Alectas överskott kan fördelas till försäkrade och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2024 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 162 procent (158). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkrings- åtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Det fanns en direktpensionslösning i moderbolaget som säkras av en pantsatt kapitalförsäkring vid utgången av 2024.I Den redovisas i kostnaderna för avgiftsbestämda pensionsplaner då beloppet inte är materiellt.

Avgifter bestämda pensionsplaner

Mkr	Koncernen 2024	Koncernen 2023	Moderbolaget 2024	Moderbolaget 2023
Kostnader för avgiftsbestämda planer 1	-33	-31	-5	-4

1 ITP-plan finansierad i Alecta ingår i beloppen med -2 Mkr (-2) för koncernen och med 0 Mkr (0) för moderbolaget. Ej materiell direktpensionslösning redovisas här både i koncernen och moderbolaget.

Not 26 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Mkr	Koncernen 2024	Koncernen 2023	Moderbolaget 2024	Moderbolaget 2023
Upplupna varukostnader	19	31	-	-
Upplupna personalkostnader	62	52	7	7
Upplupna marknadsförings- och säljkostnader	5	3	-	-
Upplupna kundbonuskostnader	42	39	-	-
Övriga upplupna kostnader	49	47	3	3
Summa	177	172	10	10

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 NOTER 155

Not 27 | Övriga avsättningar

Koncernen Mkr	2024	2023
Avsättningar som är långfristiga
Övriga avsättningar	9	7
Summa	9	7
Avsättningar som är kortfristiga
Omstruktureringsprogram	2	7
Övriga avsättningar	1	1
Summa	3	8
Summa	12	15

Omstruktureringsprogram

	2024	2023
Redovisat värde vid periodens ingång	7	7
Avsättningar som gjorts under året	-	15
Belopp som tagits i anspråk under året	-5	-15
Summa	2	7

Övriga avsättningar

	2024	2023
Redovisat värde vid periodens ingång	8	8
Avsättningar som gjorts under året	2	1
Belopp som tagits i anspråk under året	0	-1
Summa	10	8

Totala avsättningar

	2024	2023
Redovisat värde vid periodens ingång	15	15
Avsättningar som gjorts under året	2	16
Belopp som tagits i anspråk under året	-5	-16
Summa	12	15

Omstruktureringsprogram avser tidigare års beslut om att sänka kostnadsbasen genom strukturella förändringar, som ett led i att stärka konkurrenskraften.

Övriga avsättningar avser främst garantiåtaganden och subventioner för investeringsprojekt.

Not 28 | Finansiell riskhantering

Koncernens verksamhet är exponerad för olika finansiella risker och de utgörs i huvudsak av finansierings-, likviditets-, valuta-, ränte- och kreditrisk. Det finansiella riskarbetet styrs på övergripande nivå av styrelsen som fastställer finanspolicyn, vilken omfattar den övergripande riskhanteringen, och säkerställer att den följs. Det operativa ansvaret för finansiell riskhantering är centraliserad till koncernfunktionen för ekonomi i moderbolaget för att ta vara på stordriftsfördelar och synergieffekter. Moderbolaget fungerar som koncernens interna bank, säkerställer att rätt finansiering finns på plats genom lån och kreditfaciliteter samt hanterar och styr finansiell riskexponering och manövrerar likviditeten i linje med fastställd finansiell policy. Den finansiella riskexponeringen återrapporteras löpande till styrelsen.

Kapitalhantering

Styrelsens målsättning är att upprätthålla en god finansiell ställning, som bidrar till att upprätthålla investerares och kreditgivares förtroende. Dessutom ska en god finansiell ställning säkerställa en fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Koncernens mål med kapitalhanteringen är att säkerställa fortsatt existens för att kunna ge avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter och upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att minska kapitalkostnaderna. Under 2024 användes kassaflöden fortsatt till att reducera skuldsättningen för att i nästa steg kunna betala utdelning till aktieägarna och förbättra den finansiella flexibiliteten för kompletterande förvärv. Styrelsen föreslår att utdelning lämnas för 2024 med 0,20 kr per aktie, motsvarande 29 085 616 kr och en utdelningsandel på 61,4 procent. Målsättningen är att över tid ha en utdelningsandel överstigande 30 procent. Kapitalstrukturen bedöms utifrån förhållandet mellan nettoskuld och justerad EBITDA. Ett av koncernens finansiella mål är att ha en nettoskuld i förhållande till justerad EBITDA <2,5 ggr, som är satt för att definiera en rimlig risknivå för koncernen som kopplar belåningen till intjäningsförmågan. Förhållandet mellan nettoskulden och justerad EBITDA på rullande 12 månaders basis var 1,6 ggr (2,7) vid årets utgång.

Finansieringsrisk

Finansieringsrisk avser risken att framtida kapitalanskaffning och refinansiering av lån blir svår eller kostsam. Finansieringen består i huvudsak av krediter hos Danske Bank A/S samt AB Svensk Exportkredit (publ). I oktober 2022 justerades och förlängdes finansieringsavtalet, ursprungligen daterat i september 2019, till att gälla fram till september 2025. Därefter förlängdes finansieringsavtalet i juni 2024 ytterligare ett år med oförändrade villkor och det sträcker sig till och med september 2026. Kreditfaciliteten utgörs av ett finansieringsavtal bestående av ett flertal olika lån i valutorna SEK, EUR och DDK. Kreditfaciliteten avser fyra förvärvslån på totalt 260 Mkr, en revolverade facilitet på 510 Mkr, varav 172 Mkr var utnyttjade vid årets utgång, och en ettårig checkkredit på 150 Mkr för rörelsekrediter. Faciliteterna, förutom checkkrediten, är terminslån, som innebär att löptiden är fast angiven med förfall till slutlig betalning i september 2026. Det finns tre finansiella villkor (kovenanter) länkade till finansieringsavtalet, som ska vara uppfyllda under avtalets löptid. Samtliga kovenanter var uppfyllda vid årets utgång. För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång till nödvändig extern finansiering till rimlig kostnad är riktlinjen att de bekräftade kreditlöftena ska ha en genomsnittlig återstående löptid på minst 12 månader. Den genomsnittliga återstående löptiden på bekräftade kreditlöften var 16 månader (18) vid årets utgång. För mer information om utnyttjade lån, löptider och tillgängliga kreditfaciliteter, se not 23 Skulder till kreditinstitut. För beskrivning av koncernens leasingskulder, se not 15 Leasing, och för beskrivning av koncernens övriga finansiella skulder, se not 24 Övriga lång- och kortfristiga skulder.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk avser risken att koncernen inte kan infria sina betalnings- förpliktelser som en följd av otillräcklig tillgång till likvida medel. I syfte att styra och planera koncernens behov av likvida medel använder sig koncernfunktionen för ekonomi av likviditetsprognoser som koncernens dotterbolag rapporterar in på månadsbasis för kommande 6 månader. Koncernen har en Multi Currency Cash Pool med ambitionen att ansluta samtliga dotterbolag, i den mån det är möjligt. Överlikviditet från dotterbolag ska genom cash pool, amortering av interna lån och utdelningar centreras till moderbolaget för amortering av lån och krediter. I tabellen nedan återfinns de odiskonterade kassaflöden som kommer av koncernens skulder i form av finansiella instrument, inklusive amortering och ränta, baserade på de kontrakterade återstående löptiderna vid årets utgång.Kortfristiga leverantörsskulder möts av ett positivt kassaflöde från kundfordringar. Lånens förfall hanteras genom tillgänglig likviditet, outnyttjade kreditfaciliteter och refinansiering.

Nominella belopp, 0–6 månader

	2024	2023	2024	2023
Banklån	49	53	48	52
Leasingskulder	29	28	29	28
Leverantörsskulder	302	312	-	-
Övriga skulder	0	1	0	0
Summa	380	394	77	80

Nominella belopp, 1–5 år

	2024	2023	2024	2023
Banklån	407	553	-	-
Leasingskulder	82	91	2	0
Leverantörsskulder	-	-	-	-
Övriga skulder	-	-	-	-
Summa	489	644	2	0

En finansiell beredskap ska upprätthållas i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften, som motsvarar minst 7,5 procent av den prognosticerade nettoomsättning för koncernen. Likviditetsreserven var i spannet 12,9–16,9 procent av nettoomsättningen (9,8–19,0) under året, med 16,9 procent (17,2) vid årets utgång. Likviditetsreserven ska även vid varje tidpunkt överstiga summan av koncernens låneförfall för de kommande 6 månaderna.

Likviditetsreserv, Mkr

	2024	2023
Outnyttjade krediter	488	416
Likvida medel	141	235
Summa	629	651

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 156

NOTER

Valutarisk

Valutarisk avser risken för att valutakursförändringar påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöde negativt. Valutarisk uppkommer i form av både transaktions- och omräkningsexponering.

Transaktionsexponering

Transaktionsexponering är den risk som påverkar koncernens resultat och kassaflöde genom de operationella och finansiella transaktioner som sker i annan valuta än respektive koncernbolags funktionella valuta. Koncernens varuförsäljning sker i huvudsak i bolagens lokala valutor men de valutaflöden som uppstår vid köp, av främst varor, i andra valutor ger upphov till den transaktionsexponering koncernen har idag. Koncernfunktionen för ekonomi gör bedömningar av den framtida valutaexponeringen utifrån inrapporterade likviditetsprognoser. Bedömda transaktionsexponeringen för 2024 för de valutor med störst nettoexponering framgår av tabellen nedan där betydande valutarisk ligger i nettoflöden för USD/EUR, USD/DKK och EUR/SEK.

Koncernen 2024

Valuta	Nettoflöde	Beloppen är i miljoner i respektive valuta	Nettoflöde valutasäkring
USD/EUR	-7	-	-7
USD/DKK	-9	2	-7
EUR/SEK	-41	-	-41
DKK/SEK	-55	-	-55
EUR/NOK	-9	-	-9
SEK/NOK	-77	-	-77

Koncernen 2023

Valuta	Nettoflöde	Beloppen är i miljoner i respektive valuta	Nettoflöde valutasäkring
USD/EUR	-7	-	-7
USD/DKK	-18	2	-16
EUR/SEK	-45	-	-45
DKK/SEK	-60	-	-60
EUR/NOK	-9	-	-9
SEK/NOK	-76	-	-76

1 Transaktionsexponeringen baseras på bedömda nettoflöden för kommande 12 månader, dvs. för 2025.
2 Transaktionsexponeringen baseras på bedömda nettoflöden för kommande 12 månader, dvs. för 2024.
3 Ett negativt nettoflöde innebär att utflödet i respektive valuta överstiger inflödet och ett positivt nettoflöde innebär att inflödet i respektive valuta överstiger utflödet.

Med övriga variabler oförändrade skulle en isolerad valutakursförändring om +/-10 procent för respektive exponering påverka resultat före skatt med nedanstående belopp.

Koncernen Känslighetsanalys, Mkr

	2024	2023
USD/EUR	+/-8	+/-7
USD/DKK	+/-8	+/-16
EUR/SEK	+/-46	+/-50
DKK/SEK	+/-8	+/-9
EUR/NOK	+/-10	+/-10
SEK/NOK	+/-8	+/-8

Koncernledningen har mandat att valutasäkra varuinköp i USD med valutaterminskontrakt till följd av den ökade valutaexponeringen i USD/DKK och USD/EUR. Det gäller framför allt leverantörskontrakt med fördefinierade betalningsplaner. Valutaterminskontrakten marknadsvärderas vid varje bokslutstillfälle. Den maximala exponeringen uppgår till USD 4,5 miljoner vid varje bokslutstillfälle. I övrigt ska valutarisker hanteras i leverantörs- och kundavtal genom valutaklausuler. I syfte att reducera resultatpåverkan av förändrade valutakurser arbetar Midsona löpande med prisjusteringar mot kunder och leverantörer utifrån valutakursutvecklingen.

Omräkningsexponering – resultaträkning

Valutakursförändringar påverkar koncernens nettoomsättning vid omräkning av de utländska dotterbolagens resultaträkningar till SEK. Under 2024 låg cirka 38 procent (-195) av koncernens rörelseresultat i andra valutor än SEK. Vid en omräkning av 2024 års nettoomsättning, rörelseresultat och resultat efter skatt till 2023 års valutakurser blev valutaeffekten enligt följande.

	Nettoomsättning	Rörelseresultat	Resultat efter skatt
Mkr
DKK	3	0	0
EUR	7	0	0
NOK	9	1	0
Total	19	1	0

Omräkningsexponering – balansräkning

Moderbolaget har innehav i utländska dotterbolag vars nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker vid konsolidering. Denna exponering påverkar koncernens totalresultat och eget kapital. I tabellen nedan framgår nettoinvesteringarna per valuta och den påverkan en valutakursförändring om +/-5 procent skulle få.

	Nettotillgångar	Valutapåverkan
Mkr
DKK	594	+/-31
EUR	636	+/-32
NOK	420	+/-21

Omräkningsexponeringen finns också i enskilda bolag, där bolagens balansposter är i annan valuta än bolagets funktionella valuta. Bolagens finansiella balansposter hanteras genom matchning av tillgångar och skulder i samma valuta, vilket hanteras från moderbolaget. Interna lån till dotterbolag ges alltid i bolagets lokala valuta och extern upplåning sker sedan, i den mån det är möjligt, i de utländska valutor som är exponerade. Omräkningsexponering i enskilda bolags operationella balansposter framgår av tabell nedan.

Koncernen

Beloppen är i miljoner i respektive valuta	2024	2023
USD/EUR	-1	-1
USD/DKK	-1	-1
EUR/SEK	-3	-4
DKK/SEK	-5	-5
EUR/NOK	-1	-1
SEK/NOK	-6	-6

Med övriga variabler oförändrade skulle en isolerad valutakursförändring om +/-10 procent för respektive exponering påverka resultat före skatt med nedanstående belopp.

Koncernen Känslighetsanalys, Mkr

	2024	2023
USD/EUR	+/-1	+/-1
USD/DKK	+/-1	+/-1
EUR/SEK	+/-4	+/-4
DKK/SEK	+/-1	+/-1
EUR/NOK	+/-1	+/-1
SEK/NOK	+/-1	+/-1

Ränterisk

Med ränterisk avses den resultateffekt som en ränteförändring orsakar. Hur snabbt en ränteförändring påverkar resultatet beror på krediternas och placeringarnas räntebindningstider. Då koncernen är nettolåntagare och inte placerar pengar i noterade instrument, så är det främst koncernens skulder till kreditinstitut som påverkas av ränteförändringar. Merparten av koncernens banklån ligger i moderbolaget. De löper med rörlig ränta bestående av IBOR plus en marginal och har ett nollräntegolv. Räntan på övriga banklån är fasta över löptiden. Nedan tabeller presenterar låneskulden fördelad per valuta samt påverkan på koncernens räntekostnad vid 1 procentenhets ökning av marknadsräntorna.

Låneskuld fördelad per valuta

	2024	2023
SEK	178	223
EUR	191	268
DKK	63	71
Fast ränta	30	39
Summa	462	601

Ränteförändring om 1 procentenhet

	2024	2023
SEK	2	2
EUR	2	3
DKK	1	1
Summa	5	6

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Riktlinjen är att den genomsnittliga räntebindningstiden för räntebärande skulder till kreditinstitut minst bör uppgå till 3 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden för moderbolagets räntebärande skulder till kreditinstitut var 3 månader (3) vid årets utgång. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan en rimlig löpande kostnad för sin upplåning och risken för att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en större ränteförändring. För närvarande är riktlinjen att inte säkra upp för ränterisker i koncernen. Den genomsnittliga räntan på koncernens banklån och checkkredit uppgick för 2024 till 5,9 procent (5,7).

Merparten av koncernens leasingskulder är hänförliga till leasingavtal rörande fastigheter. I dessa avtal är räntekomponenten en effekt av upplösningen av diskonteringen. Ränteändringar medför inga ändringar av kassaflöden för dessa avtal. Övriga leasingavtal löper med fast eller rörlig ränta under leasingkontraktets löptid. För de avtal vilka löper med rörlig ränta påverkas framtida kassaflöden av ändringar i den rörliga räntan. En ränteförändring på +/- 1 procentenhet för den delen av leasingskulden som löper med rörlig ränta bedöms medföra en oväsentlig resultateffekt för koncernen.

Kreditrisk

Det finns en risk för att de motparter som koncernen har likvida medel eller finansiella investeringar med inte kan fullgöra sina plikter, en s.k. finansiell kreditrisk. Det finns även en risk för att kunder inte kan fullgöra sina betalningsåtaganden, en s.k. kundkreditrisk.

Finansiell kreditrisk

Hur likviditetsöverskott ska placeras finns fastställt i policy. Koncernen är nettolåntagare och överskottslikviditet ska användas till att reducera lån till kreditinstitut. Koncernbolagen ska placera sin överskottslikviditet på bankkonton tillhörande koncernkontosystem eller på bankkonto i banker godkända av koncernens finansfunktion. Koncernens motparter i finansiella transaktioner är kreditinstitut med god kreditrating. Den finansiella kreditrisken avseende likvida medel på bankkonton uppgick till 141 Mkr (235) vid årets utgång. Likvida medel omfattas av den generella modellen för nedskrivningar. För likvida medel tillämpas undantaget för låg kreditrisk.

Kundkreditrisk

Kundkreditrisken hanteras löpande av respektive koncernbolag genom kreditkontroller och interna kreditlimiter per kund. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. Koncernens kundfordringar omfattas av den förenklade modellen för nedskrivningar. De förväntade kreditförlusterna för kundfordringar beräknas med hjälp av en matris som är baserad på tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. En förlustreserv redovisas i den förenklade modellen för kundfordringarnas förväntade återstående löptid.# NOTER

Not 29 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Koncernen Moderbolaget
Mkr 2024 2023 2024 2023

Ställda säkerheter

Spärrade bankmedel 1 1 - -
Aktier i dotterbolag - - 1 908 1 924
Nettotillgångar i dotterbolag 2 643 2 401 - -
Övriga 260 230 - -
Summa 2 904 2 632 1 908 1 924

Eventualförpliktelser

Garantiförbindelser, externa 6 6 0 1
Generell borgen för dotterbolag - - 0 0
Moderbolagsgarantier - - 1 1
Summa 6 6 1 2

Aktier i dotterbolag har pantsatts som säkerhet för checkkredit och banklån. Nettotillgångar i dotterbolag avser aktier i dotterbolag, som är upptagna till belopp motsvarande de koncernmässiga nettotillgångarna.

Not 30 | Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning

Verkligt värde Redovisat värde på kundfordringar, övriga fordringar, likvida medel, leverantörs- skulder och övriga skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde utgör en rimlig approximation av verkligt värde.

Koncernen 2024

Verkligt värde och redovisat värde i balansräkningen, Mkr	Långfristiga fordringar	Kundfordringar	Övriga fordringar	Likvida medel	Summa	Långfristiga räntebärande skulder	Övriga långfristiga skulder	Kortfristiga räntebärande skulder	Leverantörsskulder	Övriga kortfristiga skulder	Summa
Verkligt värde	6	351	14	141	512	465	0	127	302	39	933
Redovisat värde	6	351	14	141	512	465	0	127	302	39	933

Värderade till upplupet anskaffningsvärde	Värderade till verkligt värde via resultatet	Summa redovisat värde	Verkligt värde
506	6	512	512
465	0	465	465
127	0	127	127
302	0	302	302
39	0	39	39
933	0	933	933

Övriga kortfristiga fordringar och övriga kortfristiga skulder värderade till verkligt värde via resultat består av derivatinstrument 0 Mkr.

Koncernen 2023

Verkligt värde och redovisat värde i balansräkningen, Mkr	Långfristiga fordringar	Kundfordringar	Övriga fordringar	Likvida medel	Summa	Långfristiga räntebärande skulder	Övriga långfristiga skulder	Kortfristiga räntebärande skulder	Leverantörsskulder	Övriga kortfristiga skulder	Summa
Verkligt värde	5	334	16	235	590	608	0	123	312	44	1 087
Redovisat värde	5	334	16	235	590	608	0	123	312	44	1 087

Värderade till upplupet anskaffningsvärde	Värderade till verkligt värde via resultatet	Summa redovisat värde	Verkligt värde
585	5	590	590
608	0	608	608
123	0	123	123
312	0	312	312
44	1	45	45
1 087	1	1 088	1 088

Övriga kortfristiga skulder värderade till verkligt värde via resultat består av derivatinstrument 1 Mkr.

Moderbolaget 2024

Verkligt värde och redovisat värde i balansräkningen, Mkr	Övriga fordringar	Summa	Skulder till kreditinstitut	Övriga långfristiga skulder	Leverantörsskulder	Övriga kortfristiga skulder	Summa
Verkligt värde	3	3	431	0	6	2	439
Redovisat värde	3	3	431	0	6	2	439

Värderade till upplupet anskaffningsvärde	Värderade till verkligt värde via resultatet	Summa redovisat värde	Verkligt värde
3	0	3	3
431	0	431	431
0	0	0	0
6	0	6	6
2	0	2	2
439	0	439	439

Övriga kortfristiga fordringar och övriga kortfristiga skulder värderade till verkligt värde via resultat består av derivatinstrument 0 Mkr.

Moderbolaget 2023

Verkligt värde och redovisat värde i balansräkningen, Mkr	Övriga fordringar	Summa	Skulder till kreditinstitut	Övriga långfristiga skulder	Leverantörsskulder	Övriga kortfristiga skulder	Summa
Verkligt värde	3	3	560	0	5	2	567
Redovisat värde	3	3	560	0	5	2	567

Värderade till upplupet anskaffningsvärde	Värderade till verkligt värde via resultatet	Summa redovisat värde	Verkligt värde
3	0	3	3
560	0	560	560
0	0	0	0
5	0	5	5
2	1	3	3
567	1	568	568

Övriga kortfristiga skulder värderade till verkligt värde via resultat består av derivatinstrument 1 Mkr.

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat

Det fanns finansiella instrument i form av valutaterminskontrakt redovisade till verkligt värde via resultaträkningen. Den värderingen var i nivå 2 enligt IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Verkliga värden baserade på noteringar hos mäklare. Liknande kontrakt handlades på en aktiv marknad och kurserna speglade faktiska transaktioner på jämförbara instrument.

Kvittningsavtal och liknande avtal

För derivatmotparter finns ISDA-avtal som innebär att derivatposter kan nettoredovisas under vissa förutsättningar. Det fanns redovisade finansiella skulder hänförliga till derivatinstrument på 0 Mkr (1) i koncernbalansräkningen vid årets utgång, som omfattades av ett rättsligt bindande ramavtal om nettning eller ett liknande avtal. Det fanns inga nettoredovisade derivatinstrument i koncernbalansräkningen.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde för räntebärande skulder beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen. Långfristiga räntebärande skulder löper i allt väsentligt med rörlig ränta och således överensstämmer i allt väsentligt verkligt värde med redovisat värde. För kortfristiga räntebärande skulder tillämpas ingen diskontering och verkligt värde överensstämmer i allt väsentligt med redovisat värde. För löptidsanalys, se not 28 Finansiell riskhantering.

Not 31 | Närstående

Närståenderelationer

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterbolag, se not 16 Andelar i dotterbolag.

Närståendetransaktioner

För moderbolaget avsåg 70 Mkr (61), motsvarande 100 procent (100) av årets försäljning, och 3 Mkr (2) motsvarande 7 procent (6) av årets inköp, dotterbolag inom koncernen. Försäljningen avsåg i huvudsak fakturering av internt utförda tjänster, medan inköp från dotterbolag i huvudsak avsåg konsulttjänster och kostnadsersättningar. All prissättning sker på marknadsmässiga villkor. Moderbolaget har fordringar hos och skulder till dotterbolag, se not 17 Fordringar hos och skulder till dotterbolag.

Närstående personer eller företag

Löner och ersättningar till styrelse och andra ledande befattningshavare framgår av not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättning. Utöver ovan nämnda transaktioner förekom inga väsentliga närstående- transaktioner under året med närstående företag eller med styrelsen och ledande befattningshavare.

Not 32 | Viktiga uppskattningar och bedömningar

Vid upprättande av bokslut gör företagsledningen uppskattningar och värderingar som påverkar beloppen för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. De uppskattningar och antaganden som innebär en risk för väsentliga justeringar av redovisade värden för tillgångar och skulder under kommande räkenskapsår samt kritiska bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper avhandlas nedan. Redovisade uppskattningar och bedömningar anses som rimliga under rådande förhållanden.

Värdering av goodwill

Det redovisade värdet av goodwill är betingat av framtida lönsamhet i den kassa- genererande enhet till vilken goodwillen allokerades. I den årliga processen för nedskrivningsprövning gjordes flera nya antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuella nedskrivningsbehov på goodwill. För kassagenererande enheterna Nordics och North Europe var företagsledningens bedömning att inga rimliga förändringar i de viktiga antagandena skulle leda till att det beräknade återvinningsvärdet blev lägre än det redovisade värdet. För kassagenererande enheten South Europe indikerade företagsledningens bedömning att vissa rimliga förändringar i de viktiga antagandena skulle kunna leda till att det beräknade återvinningsvärdet blev något lägre än det redovisade värdet. En känslighetsanalys presenteras i not 13 Immateriella anläggningstillgångar. Företagsledningen följer noggrant utvecklingen framåtriktat för den kassagenererande enheten i händelse av att nya uppskattningar och bedömningar i antaganden måste göras till följd av förändrade förutsättningar. Det redovisade värdet för goodwill uppgick till 1 576 Mkr (1 571) vid årets utgång. För mer information om goodwill, se not 13 Immateriella anläggningstillgångar.

Värdering av varumärken

Det redovisade värdet av varumärken är betingat av framtida lönsamhet på de produkter varumärkena hänför sig till. Om det inte har varit möjligt att pröva nedskrivningsbehovet för ett enskilt varumärke har återvinningsvärdet beräknats på den kassagenererande enhet till vilken varumärket allokerades. I den årliga processen för nedskrivningsprövning gjordes flera nya antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar vid beräkning av kassa- genererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på varumärken. Företagsledningens bedömning var att inga rimliga förändringar i de viktiga antagandena skulle kunna leda till att redovisade värden på varumärken blev föremål för behov av nedskrivning. Det redovisade värdet för varumärken uppgick till 1 261 Mkr (1 259) vid årets utgång, varav 1 122 Mkr (1 100) med obestämbar nyttjandeperiod. För mer information om varumärken, se not 13 Immateriella anläggningstillgångar.

Värdering skatter

För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs bedömningar av företagsledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet ska bedömas i varje land som koncernen bedriver verksamhet. Processen omfattar bland annat att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i räkenskaperna jämfört med i inkomstdeklarationerna.# Not 33 | Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalyser

Koncernen	Moderbolaget	Mkr	2024	2023	2024	2023
Betalda räntor	Erhållen ränta		5	9	62	86
	Erlagd ränta		-46	-61	-53	-66

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar | | | 152 | 157 | 11 | 12
Nedskrivningar | | | 22 | 55 | 236 | 117
Orealiserade kursdifferenser | | | 0 | -3 | 2 | 12
Realisationsresultat försäljning anläggningstillgångar | | | 0 | -11 | - | -
Avsättning till pensioner | | | 0 | 0 | 0 | 0
Övriga avsättningar och övriga poster som inte ingår i kassaflödet | | | -1 | 6 | 0 | 0
Summa | | | 173 | 204 | 249 | 141

Avyttring av företag eller verksamheter
Erhållen köpeskilling | | | - | 1 | - | 1
Avgår: Likvida medel i avyttring | | | - | -1 | - | -
Påverkan på likvida medel från avyttring | | | - | 0 | - | 1

Likvida medel
Likvida medel i såväl koncernen som moderbolaget består endast av kassa och banktillgodohavanden. Några kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel fanns således inte.

Förändringar i skulder vars kassaflöde redovisas i finansieringsverksamheten
Skulder hänförliga till finansieringsverksamheten utgörs av långfristiga räntebärande skulder och kortfristiga räntebärande skulder för koncernen. För moderbolaget utgörs skulder hänförliga till finansieringsverksamheten av långfristiga skulder till kreditinstitut, kortfristiga skulder till kreditinstitut, långfristiga räntebärande skulder till dotterbolag och kortfristiga räntebärande skulder till dotterbolag.

NOTER | 159
Kassaflödes påverkande | Sammanställning av skulder hänförliga | förändringar | Ej kassaflödespåverkande förändringar | Koncernen till finansiella kassaflöden, Mkr | Vid årets | Finansiella kassaflöden | Nya leasingavtal | Förlängda/ leasingavtal | Avslutade | Valutakurs- förändring | Vid årets slut | 2024 | början
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---
Långfristiga skulder till kreditinstitut | | | | 530 | -151 | - | - | 11 | 390
Leasingskulder | | | | 78 | -56 | 39 | 12 | 2 | 75
Långfristiga räntebärande skulder | | | | 608 | -207 | 39 | 12 | 13 | 465
Kortfristiga skulder till kreditinstitut | | | | 69 | 1 | - | - | 1 | 71
Leasingskulder | | | | 54 | 0 | 0 | 0 | 2 | 56
Kortfristiga räntebärande skulder | | | | 123 | 1 | 0 | 0 | 3 | 127
Summa | | | | 731 | -206 | 39 | 12 | 16 | 592

Kassaflödes påverkande | Sammanställning av skulder hänförliga | förändringar | Ej kassaflödespåverkande förändringar | Koncernen till finansiella kassaflöden, Mkr | Vid årets | Finansiella kassaflöden | Nya leasingavtal | Förlängda/ leasingavtal | Avslutade | Valutakurs- förändring | Vid årets slut | 2023 | början
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---
Långfristiga skulder till kreditinstitut | | | | 675 | -150 | - | - | 5 | 530
Leasingskulder | | | | 101 | -56 | 18 | 16 | -1 | 78
Långfristiga räntebärande skulder | | | | 776 | -206 | 18 | 16 | 4 | 608
Kortfristiga skulder till kreditinstitut | | | | 65 | 4 | - | - | 0 | 69
Leasingskulder | | | | 54 | 0 | 0 | 0 | 0 | 54
Kortfristiga räntebärande skulder | | | | 119 | 4 | 0 | 0 | 0 | 123
Summa | | | | 895 | -202 | 18 | 16 | 4 | 731

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 | 160 | NOTER

Not 34 | Händelser efter balansdagen

Förändringar i koncernledningen

Josefin Kronstrand utsågs till inköpsdirektör, med övergripande ansvar för att koordinera koncernens inköp. Hon tillträder sin nya tjänst 15 mars 2025 och kommer från den tidpunkten ingå som medlem i koncernledningen.

Peter Åsberg kommer att lämna sitt uppdrag som VD och koncernchef för Midsona, men kvarstår i sin roll under en övergångsperiod fram till dess att en efterträdare har tillträtt tjänsten. Processen för att rekrytera hans efterträdare har startats av styrelsen i Midsona AB.

Styrelsen i Midsona AB utsåg Henrik Hjalmarsson till ny VD och koncernchef. Han tillträder tjänsten senast 1 oktober 2025 och efterträder Peter Åsberg, som valt att lämna sitt uppdrag enligt tidigare besked.

Prestigefylld utmärkelse

Midsona uppmärksammades återigen för sin klimatstrategi och sitt ledarskap av det globala ideella miljöinitiativet CDP. För andra året i rad uppnåddes det högsta betyget A i CDP:s ranking 2024 inom området Climate change. CDP:s årliga process betraktas vara ledande för att rapportera företags miljötransparens eftersom den mäter åtgärder och prestationer för att mildra klimatrelaterade risker och för att minska utsläppen av växthusgaser.

Kassaflödes påverkande | Ej kassaflödes- | Sammanställning av skulder hänförliga | förändringar | påverkande förändringar | Moderbolaget till finansiella kassaflöden, Mkr | 2024 | Vid årets början | Finansiella kassaflöden | Valutakurs förändring | Vid årets slut
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---
Långfristiga skulder till kreditinstitut | | | | 501 | -141 | 10 | 370
Långfristiga räntebärande skulder | | | | 501 | -141 | 10 | 370
Kortfristiga skulder till kreditinstitut | | | | 59 | 1 | 1 | 61
Kortfristiga skulder till dotterbolag | | | | 1 432 | 27 | 0 | 459
Kortfristiga räntebärande skulder | | | | 491 | 28 | 1 | 520
Kortfristiga fordringar till dotterbolag | | | | 1 | -29 | -21 | 0 | -50
Kortfristiga räntebärande fordringar | | | | -29 | -21 | 0 | -50
Summa | | | | 963 | -134 | 11 | 840

1 Hänförligt till positioner i koncernens cash pool. I den mån vissa kriterier är uppfyllda, kvittas och redovisas likvida medel hos deltagande koncernbolag som ett nettobelopp i balansräkningen.

Kassaflödes påverkande | Ej kassaflödes- | Sammanställning av skulder hänförliga | förändringar | påverkande förändringar | Moderbolaget till finansiella kassaflöden, Mkr | 2023 | Vid årets början | Finansiella kassaflöden | Valutakurs förändring | Vid årets slut
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---
Långfristiga skulder till kreditinstitut | | | | 640 | -143 | 4 | 501
Långfristiga räntebärande skulder | | | | 640 | -143 | 4 | 501
Kortfristiga skulder till kreditinstitut | | | | 57 | 2 | 0 | 59
Kortfristiga skulder till dotterbolag | | | | 1 290 | 142 | 0 | 432
Kortfristiga räntebärande skulder | | | | 347 | 144 | 0 | 491
Kortfristiga fordringar till dotterbolag | | | | 1 | -40 | 10 | 1 | -29
Kortfristiga räntebärande fordringar | | | | -40 | 10 | 1 | -29
Summa | | | | 947 | 11 | 5 | 963

1 Hänförligt till positioner i koncernens cash pool. I den mån vissa kriterier är uppfyllda, kvittas och redovisas likvida medel hos deltagande koncernbolag som ett nettobelopp i balansräkningen.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 | Vår revisionsberättelse har avgivits den 8 april 2025 | Deloitte AB | Jeanette Roosberg | Auktoriserad revisor

Styrelsens intygande

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltnings- berättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.

Sandra Kottenauer | Styrelseledamot
Jari Latvanen | Styrelseledamot
Anders Svensson | Styrelseledamot
Anna-Karin Falk | Styrelseledamot
Patrik Andersson | Styrelsens ordförande
Johan Wester | Styrelseledamot
Tomas Bergendahl | Styrelseledamot
Peter Åsberg | Verkställande direktör

Malmö den 8 april 2025

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 april 2025. Koncernens resultaträkning, totalresultaträkning och balansräkning samt moderbolagets resultaträkning, totalresultaträkning och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 7 maj 2025.

SYTRELSENS INTYGANDE | 161 | MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Revisionsberättelse

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Midsona AB (publ) för räkenskapsåret 2024-01-01 - 2024-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 120-161 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.# Revisionsberättelse

Rapport om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefullt område

Särskilt betydelsefullt område för revisionen är det område som enligt vår professionella bedömning var det mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Detta område behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om detta område.

Värdering av goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod

Beskrivning av risk
Midsona redovisar i balansräkningen per den 31 december 2024 goodwill om 1 576 mkr (1 571) och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod om 1 122 mkr (1 100). Dessa avser övervärden som har uppkommit i samband med förvärv. Värdet på de redovisade tillgångarna är avhängigt av framtida avkastning och lönsamhet i den kassagenererande enhet tillgångarna avser och prövas minst årligen. Företagsledningen baserar sin nedskrivningsprövning på ett flertal antaganden och bedömningar såsom nettoomsättningstillväxt, varumarginal- utveckling och kapitalkostnad (WACC) samt andra förhållanden som är komplexa. Felaktiga bedömningar och antaganden kan ge en betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. För ytterligare information hänvisas till koncernens redovisningsprinciper i not 1, not 13 om immateriella tillgångar, och not 32 om viktiga uppskattningar och bedömningar i årsredovisningen.

Våra granskningsåtgärder
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
* Vi har granskat och bedömt Midsonas rutiner för nedskrivningsprövning av respektive kassagenererande enhet för att säkerställa att redovisade värden på tillgångarna är försvarbara samt att gjorda antaganden är rimliga, att rutinerna är konsekvent tillämpade och att integritet finns i gjorda beräkningar.
* Vi har granskat riktigheten och fullständigheten i relevanta noter till de finansiella rapporterna för att verifiera efterlevnad av IFRS.
* Med involvering av våra värderingsspecialister utvärdera metod, antaganden och bedömningar som tillämpas av företagsledningen för att fastställa verkligt värde på goodwill och varumärken.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-119 och 172-186. Även ersättningsrapporten på sidorna 170-171 utgör annan information. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www. revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Till bolagsstämman i Midsona AB (publ) organisationsnummer 556241-5322
162 REVISIONSBERÄTTELSE MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Midsona AB (publ) för år 2024-01-01 - 2024-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende
* företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
* på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/ revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.# Revisorns uttalande om Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Midsona AB (publ) för räkenskapsåret 2024-01-01 - 2024-12-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Midsona AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Deloitte AB, utsågs till Midsona AB (publ)s revisor av bolagsstämman 2024-05-07 och har varit bolagets revisor sedan 2014-04-29.

Malmö 8 april 2025

Deloitte AB

Jeanette Roosberg
Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

163 MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

164 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Bolagsstyrningsrapport

Midsona AB (publ), (nedan ”Midsona”), är ett publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Midsona tillämpar ”Svensk kod för bolagsstyrning” och lämnar här bolagsstyrningsrapport för 2024. Rapporten har upprättats av bolagets styrelse och har granskats av bolagets revisor.

Styrinstrument

Till de externa styrinstrument som utgör ramarna för Midsonas bolagsstyrning hör:

• Lagstiftning
• International Financial Reporting Standards (IFRS)
• Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter
• Svensk kod för bolagsstyrning

Midsona har också ett antal interna styrinstrument, bland annat:

• Bolagsordning
• Bolagets Code of Conduct
• Bolagets Supplier Code of Conduct
• Arbetsordning och instruktioner för styrelse, utskott, VD samt ekonomisk rapportering till styrelsen
• Internstyrningsdokument, såsom policydokument, procedurer och instruktioner

Kopia av Midsonas bolagsordning samt Code of Conduct kan hämtas på www.midsona.com.

Årsstämma

Bolagsstämman är Midsonas högsta beslutande organ där aktieägarna utövar sin rösträtt. Stämman beslutar om ändringar av bolagsordning och på årsstämman, som är den årliga ordinarie bolagsstämman, beslutar aktieägarna bland annat om fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör, val av styrelseledamöter, styrelseordförande och revisor samt fastställande av arvoden till styrelsen och revisorn. Årsstämman fattar även beslut om principer för valberedningens tillsättande och arbete samt riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare. Årsstämman godkänner även styrelsens årliga ersättningsrapport. Vanligtvis äger årsstämman rum under april eller maj. Beslut fattade på årsstämman offentliggörs efter stämman i ett pressmeddelande. Protokollet från stämman publiceras på www.midsona.com.

Styrelse

Revisionsutskott

Ersättningsutskott

Aktieägare

• För information om aktien och aktieägare, se sidorna 25-27 och www.midsona.com.

Årsstämma 2024

Årsstämman 2024 ägde rum den 7 maj 2024. Vid stämman närvarade aktieägare representerande 51 procent av de totala antalet röster i bolaget. Stämman godkände bland annat styrelsens förslag att vid ett eller flera tillfällen före nästa årsstämma, med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, besluta om nyemission av aktier. Emission ska kunna ske mot kontant betalning, apport, kvittning eller med villkor. Antalet aktier som ska kunna ges ut med stöd av bemyndigande ska vara begränsat till 10 procent av vid tidpunkten för kallelse till årsstämman utestående antal aktier av respektive aktieslag. Protokoll från årsstämman 2024 finns på www.midsona.com.

Årsstämma 2025

Årsstämma 2025 äger rum den 7 maj 2025 i Malmö, vilket offentliggjordes genom pressmeddelande den 21 oktober 2024. Information om anmälan för deltagande på stämman samt fullständig information om årsstämman kommer att publiceras i samband med offentliggörandet av kallelsen och kommer också finnas tillgänglig på www.midsona.com.

Valberedning

Det är aktieägarna som på årsstämman utser valberedningens ledamöter alternativt anger hur valberedningens ledamöter ska utses. Valberedningen representerar bolagets aktieägare. Majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Valberedningen har till uppgift att bereda och lämna förslag till årsstämman i frågor om val och arvodesfrågor.

Valberedning inför årsstämma 2025

Enligt den gällande instruktionen för valberedningen i Midsona AB ska ledamöterna i valberedningen utses av de tre till röstetalet största aktieägarna i bolaget per den sista bankdagen i augusti 2024. Av den gällande instruktionen följer också att om någon av de tre största aktieägarna avstår sin rätt att utse ledamot till valberedningen ska nästa aktieägare i storleksordningen beredas tillfälle att utse ledamot.

Namn/Representerande	% Andel av röster 2024-08-31
Henrik Munthe/Stena Adactum AB	46,9
Bengt Belfrage/Nordea Fonder	3,0
Rune Bro Róin/Roin Holding ApS	3,0
Summa	52,9

Valberedningen har inför årsstämman 2025 hållit fyra protokollförda sammanträden fram till offentliggörandet av kallelsen till årsstämman och därutöver haft löpande kontakt. Valberedningen har intervjuat några styrelseledamöter samt erhållit en presentation av Midsonas verksamhet av koncernchefen. Styrelsens ordförande har redovisat den styrelseutvärdering som genomförts samt informerat valberedningen om styrelse- och utskottsarbetet under året. Valberedningen har behandlat de frågor som den ska behandla enligt årsstämmans beslut och enligt ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Det har bland annat diskuterats och övervägts i vilken grad styrelsen uppfyller de krav som ställs på ett börsnoterat bolag och i övrigt till följd av bolagets verksamhet. Vidare har valberedningen diskuterat styrelsens könsfördelning, storlek, kompetens, erfarenhet, mångsidighet och hur väl styrelsen fungerar, bland annat med beaktande av resultatet av styrelsens utvärdering av sitt arbete. Även val av revisor samt arvodering av styrelseledamöter och revisor har diskuterats.

```
Aktieägare
/
/
/
Styrelse ----------> Information
| |
| | Förslag
| |
Revisionsutskott -----> Val
| |
| | Mål
| |
Ersättningsutskott ---> Strategier
| |
| | Styrinstrument
| |
Vd och koncernledning --> Mål
| |
| | Policyer
| |
Ekonomi, finans och IR --> Aktiviteter
| |
| | Rapporter
| |
Revisorer ----------> Rapporter
| |
| | Prognoser
| |
Valberedning ------> Affärsöversikt
| |
| | Val
| |
Legal --------------> Operations, IT
| |
| | HR
| |
Sustainability ------> Marketing and Innovation
|
| Sourcing
|
Division Nordics ---->
|
Division North Europe ->
|
Division South Europe ->

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 165
```# Valberedningens förslag till årsstämman 2025

Valberedningen har tillämpat Midsonas styrelses mångfaldspolicy samt regel 4.1 i ”Svensk kod för bolagsstyrning”, vid framtagande av förslag till val av styrelseledamöter. Valberedningens sammansättning publicerades genom pressmeddelande den 21 oktober 2024 och på www.midsona.com. Aktieägare har haft möjlighet att lämna förslag till valberedningen. På www.midsona.com finns information för hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen. Valberedningens förslag samt motiverade yttrande offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman 2025. Ledamöterna erhåller inte arvode eller ersättningar för sitt arbete i valberedningen.

Förslag till årsstämma 2025

Valberedningen föreslår följande:
* Att välja Patrik Andersson till stämmoordförande
* Att välja 7 ordinarie styrelseledamöter och inga styrelsesuppleanter
* Att välja ett registrerat revisionsbolag till revisor och inga revisorssuppleanter
* Att styrelsearvode ska utgå med 620 000 kr till ordförande (tidigare 600 000 kr), 270 000 kr vardera till övriga ledamöter (tidigare 260 000 kr) samt 100 000 kr till revisionsutskottets ordförande (tidigare 90 000 kr), 55 000 kr till varje övrig styrelseledamot som ingår i revisionsutskottet (tidigare 50 000 kr), 45 000 kr till ersättningsutskottets ordförande (tidigare 45 000 kr) och 25 000 kr till varje övrig styrelseledamot som ingår i ersättningsutskottet (tidigare 25 000 kr). Till de nyupprättade utskotten för hållbarhet och informationssäkerhet utgår 30 000 kronor (0) till respektive utskottsmedlem.
* Att revisorsarvode ska utgå enligt godkänd räkning.
* Att omval sker av styrelseledamöterna Patrik Andersson, Tomas Bergendahl, Anna-Karin Falk, Sandra Kottenauer, Jari Latvanen, Anders Svensson och Johan Wester.
* Att omval sker av Patrik Andersson som styrelseordförande.
* Att Deloitte AB omväljs till revisor (Deloitte har upplyst att auktoriserade revisorn Jeanette Roosberg utses som huvudansvarig revisor om stämman beslutar enligt förslaget).

Valberedningens kompletta förslag finns i kallelsen till årsstämman. Valberedningen anser att den kompetens som finns i den föreslagna styrelsen väl tillgodoser bolagets nuvarande behov.

Styrelse

Styrelsens arbete och ansvar

Styrelsen är det högsta förvaltande organ under årsstämman och svarar för organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Den ska i första hand ägna sig åt mer övergripande och långsiktiga frågor, som är av stor betydelse för koncernens framtida inriktning. Styrelsens arbete följer en skriftlig arbetsordning som reglerar styrelsens arbetsformer och ansvar, styrelsens och utskottens arbetsfördelning samt ordförandens roll. Vidare regleras ramarna för styrelsens möten, till exempel kallelse, dagordning, protokoll samt hur styrelsen ska erhålla en allsidig information för sitt arbete. Styrelsen har även beslutat om införande av övergripande policys för verksamheten och andra centrala styrdokument för att reglera ansvar, riktlinjer, procedurer, värderingar och mål.

Styrelsearbetet är vanligtvis av cyklisk karaktär. I början på året behandlas bokslutskommuniké och årsredovisning, liksom de ärenden som ska presenteras på årsstämman. Efter sommaren behandlas koncernens långsiktiga strategiska plan och inriktning. I slutet av året behandlas budgeten för det kommande året. I varje kvartal görs en genomgång av den ekonomiska rapporteringen och delårsrapporter godkänns för publicering. I samband med årsstämman hålls ett konstituerande styrelsemöte där bland annat utskottsledamöter och firmateckningsrätt fastställs.

Styrelsen ska, enligt bolagsordningen, bestå av minst tre och högst nio ledamöter och inga suppleanter ska utses. Ledamöterna väljs årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Det finns inga regler om längsta tid en ledamot kan ingå i styrelsen.

Styrelsens sammansättning 2024

På årsstämman 2024 valdes följande sju styrelseledamöter; Patrik Andersson (ordförande), Tomas Bergendahl, Anna-Karin Falk, Sandra Kottenauer, Jari Latvanen, Anders Svensson och Johan Wester. Styrelsens sammansättning uppfyller ”Svensk kod för bolagsstyrning” gällande oberoende i förhållande till både bolaget och bolagsledningen samt bolagets större aktieägare. Könsfördelningen är två kvinnor och fem män, vilket motsvarar en andel kvinnor om drygt 29 procent. För information om styrelseledamöternas oberoende, andra uppdrag och innehav av aktier i bolaget, se sidorna 172-173 eller på Midsonas hemsida www.midsona.com.

Den verkställande direktören, ekonomi- och finanschefen samt bolagsjuristen, tillika styrelsens sekreterare, deltar på styrelsemöten. Andra tjänstemän deltar på styrelsemöten som föredragande av särskilda ärenden.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
166
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Styrelsens arbete 2024

Under 2024 har styrelsen haft nio möten, varav ett per capusalm och ett konstituerande (direkt efter årsstämma). För information om ledamöternas närvaro, se sidorna 172-173. Styrelsen behandlar regelbundet strategiska frågor som rör koncernens verksamhet och allmänna inriktning. Vid styrelsemötet i januari behandlades ärenden såsom bokslutskommuniké, risker och riskhantering, ärenden inför årsstämman och marknadsplaner. På det konstituerande styrelsemötet fastställdes arbetsordningar för styrelsen, revisionsutskottet och ersättningsutskottet. I maj och september hölls strategimöten. Strategiarbetet har därefter fortsatt i divisionerna. Andra affärsmässigt viktiga frågor under året har varit implemente- ring av ny strategi, etablering av ny organisation och resultatuppföljning.

Bolagets revisor närvarade vid årets första styrelsemöte för att rapportera från granskningen av årsbokslutet avseende räkenskapsåret 2023. Styrelsen har behandlat rapporten från revisorerna och gått igenom intern kontroll och efterlevnad samt genomfört den årliga styrelseutvärderingen. Vidare har styrelsen sammanträtt med revisorn utan närvaro av ledningen. Styrelsens utskott har därutöver lämnat rapporter från sina möten vid styrelsemötena. Årets styrelsearbete framgår vidare av illustrationen ovan.

Styrelsemötena följer en i förväg godkänd agenda, till vilken särskilda frågor läggs vid behov. Dagordningen skickas, tillsammans med dokumentation för varje punkt på dagordningen, genom virtuellt datarum till samtliga styrelseledamöter cirka en vecka före mötet. Varje styrelsemöte inleds med att föregående mötesprotokoll och öppna ärenden gås igenom. Därefter redogör den verkställande direktören för koncernens försäljning, resultat och affärsläge inklusive viktiga omvärldsfaktorer. Vidare redogör vanligtvis därefter ekonomi- och finanschefen för koncernens finansiella ställning mer detaljerat tillsammans med nödvändiga analyser och utestående frågor från tidigare styrelsemöten avrapporteras samt planer eller förslag presenteras. Alla divisioner presenterar sina verksamheter på styrelsemöte enligt en förbestämd plan. Utöver den information som ges i samband med styrelsemötena, sänder den verkställande direktören en månadsrapport till styrelsens ledamöter. Alla styrelsemöten protokollförs och protokollen skickas till justerande ledamöter för godkännande. Normalt hålls ett styrelsemöte per år på någon av koncernens anläggningar.

Styrelsens ordförande

Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande dialogen med den verkställande direktören om verksamheten samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsens ordförande ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete, inklusive bedömningen av enskilda styrelseledamöters prestationer, enligt en etablerad digital process. Utvärderingen avrapporteras till valberedningen och utgör del av grunden för valberedningens förslag till årsstämman på styrelseledamöter och arvoden till styrelsen.

Styrelsens utskott

Styrelsen har tillsatt ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Utskottens ledamöter och deras ordförande utses vid det konstituerande styrelsemötet för ett år i taget. Utskottens arbete är i huvudsak av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i enstaka fall ge utskotten beslutanderätt i särskilda frågor. De ärenden som behandlas vid utskottsmötena protokollförs och avrapporteras till styrelsen vid nästa styrelsemöte.

Revisionsutskott

Revisionsutskottets huvuduppgift är att övervaka hållbarhetsrapportering och finansiell rapportering samt säkerställa att antagna principer för finansiell rapportering, hållbarhetsrapportering, intern kontroll, internrevision och riskbedömning följs och tillämpas. Dess uppgift är även att stödja valberedningen med förslag vid val av revisor och revisionsarvoden.

Revisionsutskottet bestod 2024 av Tomas Bergendahl (ordförande), Jari Latvanen och Anders Svensson. Utskottet sammanträdde fem gånger under 2024. För information om ledamöternas närvaro, se sidorna 172-173. Den verkställande direktören och ekonomi- och finanschefen, tillika sekreterare i revisionsutskottet, deltog vid utskottets möten. Huvudansvarig revisor deltog vid tre tillfällen under 2024.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottets huvuduppgift är att förbereda ärenden för beslut i styrelsen som rör ersättnings- och anställningsvillkor för den verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utifrån principer fastställda av årsstämman. Dess uppgift är även att föreslå riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare samt följa upp och utvärdera mål och principer för rörlig ersättning.

Ersättningsutskottet bestod 2024 av Patrik Andersson (ordförande) och Johan Wester. Utskottet sammanträdde två gånger under 2024. För information om ledamöternas närvaro, se sidorna 172-173.# MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

VD och koncernledning

Bolagets verkställande direktör, tillika koncernchef, utses av styrelsen. Peter Åsberg är verkställande direktör och sköter den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Den verkställande direktören tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändiga underlag för styrelsens arbete, föredrar ärenden och förslag till beslut samt håller styrelsen informerad om bolagets utveckling. Den verkställande direktören leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i koncernledningen. Koncernledningen består utöver den verkställande direktören av ekonomi- och finanschefen, Division Director Nordics, Division Director North Europe, Division Director South Europe, Director Operations, Director Legal, Chief Marketing Officer och Director HR. Från och med den 15 mars 2025 består koncernledningen även av Director Sourcing. Under 2024 sammanträdde koncernledningen 12 gånger. Mötena är i huvudsak inriktade på koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning. Verksamheten är organiserad i tre divisioner. För ytterligare information om koncernledningen, se sidorna 174-175 och www.midsona.com.

Instruktion för den verkställande direktören

Styrelsen fastställer årligen en skriftlig instruktion för den verkställande direktörens arbete som bland annat klargör ansvar för den löpande förvaltningen, arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktören samt samarbetet med och information till styrelsen.

Utvärdering av den verkställande direktören

Styrelsen utvärderar fortlöpande den verkställande direktörens arbete och kompetens. Minst en gång per år görs utvärderingen utan dennes närvaro.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen föreslår att årsstämman 2025 fattar beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som i huvudsak motsvarar de riktlinjer som antogs av årsstämman 2024. För information om förändringen i styrelsens förslag inför årsstämman 2025, se förvaltningsberättelsens avsnitt Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, sidan 129. För information om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman 2024, se not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar sidorna 143–145 och www.midsona.com.

Regler för aktieaffärer

Styrelsens ledamöter, den verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen är registrerade som personer i ledande ställning får göra aktieaffärer i Midsona enligt gällande lag och förordning. Utöver dessa bestämmelser föreligger inte några interna regler.

Insiderinformation

Midsona omfattas av bestämmelserna i EU:s marknadsmissbruksförordning nr 596/2014 (MAR) som ställer krav på hur insiderinformation hanteras samt på vilket sätt Midsona är skyldigt att föra s k loggbok. Midsona använder det digitala verktyget StrictLog för att säkerställa hanteringen av insiderinformation. Endast behöriga personer i Midsona har åtkomst till verktyget.

Extern revisor

Revisionsbolaget Deloitte AB, med auktoriserade revisor Jeanette Roosberg som huvudansvarig, valdes av årsstämman 2024 för en period om ett år. För information om arvoden och kostnadsersättningar till revisionsbolag, se not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer, sidan 143.

Revisionsuppdraget

I revisionsuppdraget utförs en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare utförs en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, förslaget till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust samt görs ett uttalande om ESEF-rapporten. Dessutom avges yttranden om bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten. Inom ramen för revisionsuppdraget, genomförs en lagstadgad översiktlig granskning av delårsrapporten för perioden 1 januari-30 september samt för perioden 1 januari-31 december. Huvudansvarig revisor deltar i revisionsutskottsmöten och rapporterar löpande under året till revisionsutskottets ordförande vid behov. Styrelsen träffar den huvudansvarige revisorn i samband med att bokslutskommunikén behandlas av styrelsen. Huvudansvarig revisor deltar vid årsstämman och beskriver där revisionen samt föredrar revisionsberättelsen.

Ytterligare information

På www.midsona.com finns översikt över bolagets tillämpning av bolagsstyrningskoden, bolagsordning, Code of Conduct, information från tidigare årsstämmor och tidigare års bolagsstyrningsrapporter.

Koncernledningsstruktur

Chief Executive Officer	Peter Åsberg
Chief Financial Officer	Max Bokander
Director Operations	Tobias Traneborn
Director Legal	Tora Molander
Chief Marketing Officer*	Anna Törnebrant
Division Director North Europe	Heiko Hintze
Director HR*	Åsa Gavelstad
Division Director South Europe	Marjolaine Cevoz-Goyat
Director Sourcing**	Josefin Kronstrand
Division Director Nordics	Markus Wessner

* Från och med 15 augusti 2024
** Från och med 15 mars 2025

Intern kontroll avseende finansiell rapportering

Rapporten om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har upprättats av styrelsen i enlighet med ”Svensk kod för bolagsstyrning” och den vägledning som framtagits av Svenskt näringsliv och FAR. Den beskriver hur den interna kontrollen är organiserad för att hantera och minimera risken för felaktigheter i den finansiella rapporteringen.

Intern kontroll

De viktigaste målen för den interna kontrollen är att den är ändamålsenlig och effektiv, ger tillförlitliga rapporter och efterlever lagar och förordningar. Midsona har inte en särskild granskningsfunktion, det vill säga internrevisionsfunktion. Revisionsutskott och styrelse har prövat frågan kring en särskild granskningsfunktion och bedömt att existerande struktur för riskhantering och uppföljning av internkontrollprocessen ger en tillfredsställande tillförlitlighet. Internkontrollprocessen tar utgångspunkten i ett ramverk för intern kontroll, som tagits fram av “the Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Comission” (COSO). Ramverket består av fem komponenter, kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation, samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. En viktig del av kontrollmiljön är att beslutsvägar, befogenheter och ansvar är tydligt definierade och kommunicerade mellan olika nivåer i organisationen samt att styrande dokument i form av policyer, procedurer, instruktioner och manualer finns och efterföljs. Det är styrelsen som har det övergripande ansvaret för den finansiella rapporteringen där revisionsutskottet bistår styrelsen med att till exempel övervaka effektiviteten i den interna kontrollen, internrevision och finansiell riskhantering. En viktig del i styrelsens arbete är därför att utarbeta och godkänna ett antal grundläggande policyer, procedurer, riktlinjer och ramverk. Dessa inkluderar styrelsens arbetsordning, VD-instruktion, regelverk beträffande investeringar, finanspolicy samt insiderpolicy. Syftet med dessa dokument är bland annat att skapa grunden för en god intern kontroll. Vidare arbetar styrelsen för att organisationsstrukturen ska ge tydliga roller, ansvar och processer som gynnar en effektiv hantering av verksamhetens risker och möjliggör måluppfyllelse. Som en del i ansvarsstrukturen ingår att styrelsen månatligen utvärderar verksamhetens prestationer och resultat genom ett ändamålsenligt rapportpaket innehållande resultat- och balansräkningar, analyser av viktiga nyckeltal, kommentarer avseende affärsläget för respektive verksamhet samt kvartalsvis även prognoser för kommande perioder. Som ett led i att stärka den interna kontrollen finns policyer, regelverk och rutiner som ger en överskådlig bild inom ekonomiområdet. Dessa är levande dokument som uppdateras löpande och anpassas till förändringar inom verksamheten. Utöver detta finns procedurer och instruktioner som ger vägledning i det dagliga arbetet i organisationen. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med den interna kontrollen har styrelsen delegerat till den verkställande direktören. Koncernens ekonomifunktion rapporterar till revisionsutskottet och till den verkställande direktören. Funktionen arbetar med att säkerställa den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen.

Riskbedömning

En kartläggning görs löpande av koncernens risker. Vid denna kartläggning identifieras ett antal resultaträknings- och balansräkningsposter där risken för fel i den finansiella rapporten är förhöjd. Kring dessa risker arbetar företaget kontinuerligt med att förstärka kontrollerna. Vidare behandlas risker i särskilda forum, till exempel frågeställningar kopplade till förvärv. För information om poster som är föremål för viktiga uppskattningar och bedömningar, se not 32 Viktiga uppskattningar och bedömningar sidorna 158-159 samt förvaltningsberättelsens avsnitt Risker och riskhantering sidan 123-129.

Kontrollaktiviteter

Koncernens kontrollstruktur utformas för att hantera risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Syftet med kontrollaktiviteterna är att upptäcka, förebygga och rätta till felaktigheter och avvikelser i rapporteringen.# Kontrollaktiviteterna omfattar till exempel beslutsprocesser och beslutsordningar för väsentliga beslut, resultatanalyser och andra analytiska uppföljningar, avstämningar, inventeringar och kontroller i IT-system.

Information och kommunikation

Bolagets styrande dokument i form av policyer, procedurer och manualer/ instruktioner hålls löpande uppdaterade och kommuniceras via relevanta kanaler, i huvudsak via e-mail, interna möten och intranät.

Uppföljning

Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som revisionsutskottet, koncernledningen och extern revisor lämnar. Den verkställande direktören och ekonomi- och finanschefen har frekventa genomgångar med respektive divisionschef om affärsläge, resultat, finansiell ställning och prognos. Dessutom har koncernens ekonomifunktion ett nära samarbete med ekonomichefer och controllers på divisions- och bolagsnivå avseende rapportering och bokslut. Uppföljning och återkoppling kring eventuella avvikelser som uppkommer i de interna kontrollerna är en central del i internkontrollarbetet. Koncernens ekonomifunktion arbetar efter en plan som godkänns av revisionsutskottet på årsbasis. Planen tar sin utgångspunkt i prioriterade processer och bolag.

Finansiell rapportering

Finansiella data rapporteras månadsvis från alla rapporteringsenheter, enligt standardiserade rapporteringsrutiner dokumenterade i koncernens redovisningsmanual. Rapporteringen utgör grunden för koncernens konsoliderade finansiella rapportering. Konsolideringen, som sker centralt, mynnar ut i fullständiga resultat- och balansräkningar för varje bolag och för hela koncernen. Den finansiella rapporteringen lagras i en central databas där data hämtas för analys och uppföljning på koncern-, divisions- och bolagsnivå.

Intern kontrollstruktur

Det finns åtta identifierade processer för självutvärdering; lager, inköp, försäljning, bokslut/rapportering, materiella anläggningstillgångar, IT-säkerhet, lönehantering och legal/GDPR. Självutvärderingen sker vid två tillfällen under året, en gång på våren och en gång på hösten. Koncernbolagen besvarar formulär om huruvida de lever upp till koncernens ställda minimikrav för god intern kontroll. Kontrollerna utförs i all väsentlighet av koncernens ekonomifunktion, men andra resurser kan även vara delaktiga. Brister identifieras, åtgärder planeras och genomförs av koncernbolagen. Koncernfunktionen för intern kontroll följer regelbundet upp identifierade brister tillsammans med lokala controllers.

Aktiviteter 2024

Koncernfunktionen för intern kontroll genomförde internrevision i form av digital självutvärdering vid två tillfällen under året för operativa enheter i koncernen. Dessutom genomförde koncernfunktionen för intern kontroll fysisk internrevision på plats hos dotterbolag vid två tillfällen under året. Granskningsmomentet utökades med processen IT-säkerhet och avsåg processerna lager, inköp, försäljning, bokslut/rapportering och IT-säkerhet. Kontrollerna resulterade i observationer, rekommendationer och förslag till beslut om åtgärder, vilka implementerades successivt. Sammantaget påvisade inte det interna kontrollarbetet några materiella brister. IT-säkerheten var fortsatt viktig för Midsona. Ett flertal säkerhetsförbättringar implementerades för IT-system och IT-miljön för att öka informationssäkerheten i och mellan interna system. Viktiga förberedelser gjordes under året för att kunna följa och efterleva det nya NIS-2 direktivet som kommer implementeras som lag i Sverige, cybersäkerhetslagen, med ikraftträdande under 2025. Det arbetades med att vidareutveckla kontrollramverket för hållbarhetsrapportering för att möta kraven i ESRS. Det inleddes ett arbete med att etablera en modern krishanterings- och kontinuitetsplan för koncernen.

Aktiviteter i fokus 2025

Koncernfunktionen för intern kontroll kommer fortsätta att fokusera på granskningar av processerna lager, inköp, försäljning, bokslut/rapportering och IT- säkerhet i samtliga operativa enheter i koncernen. Granskningsmomenten kommer utföras både digitalt och fysiskt på plats ute i organisationen. Det kommer fortsatt vara fokus under 2025 på att möta kraven i ESRS för hållbarhetsrapportering och förbättra säkerheten i IT-infrastruktur, IT-system och processer. Resurser kommer tillsättas för att kunna efterleva det nya NIS-2 direktivet när det träder i kraft under 2025. Dessutom ska det pågående arbetet med att etablera en modern krishanterings- och kontinuitetsplan för koncernen färdigställas. Ett centralt webutbildningsverktyg kommer implementeras för att säkerställa att alla medarbetare i koncernen får relevant utbildning.

168 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

REVISORNS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

169

Revisorns yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i Midsona AB (publ) organisationsummer: 556241-5322

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räken skapsåret 2024-01-01 – 2024-12-31 på sidorna 164-168 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrnings- rapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Malmö den 8 april 2025

Deloitte AB

Jeanette Roosberg

Auktoriserad revisor

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

170

ERSÄTTNINGSRAPPORT

Ersättningsrapport

Introduktion

Denna rapport beskriver hur riktlinjerna för ersättning till ledande befattnings- havare i Midsona AB, antagna av årsstämman 2024, tillämpades under år 2024. Rapporten innehåller även information om ersättning till verkställande direktören samt en sammanfattning av bolagets utestående aktierelaterade incitaments- program. Rapporten har upprättats i enlighet med 8 kap. 53 a § och 53 b § aktiebolagslagen (2005:551) och Regler om ersättningar till ledande befattningshavare och om incitamentsprogram utfärdade av Kollegiet för svensk bolagsstyrning och förvaltade av Aktiemarknadens självregleringskommitté (ASK).

Information enligt 5 kap. 40–44 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) finns i not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidorna 143-145, i årsredovisning 2024. Information om ersättningsutskottets arbete under 2024 finns i bolagsstyrningsrapporten, sidorna 164-168, i årsredovisning 2024. Styrelsearvode omfattas inte av denna rapport. Sådant arvode beslutas årligen av årsstämman och redovisas i not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidorna 143-145, i årsredovisning 2024.

Övergripande resultat och väsentliga händelser 2024

Verkställande direktören sammanfattar bolagets övergripande resultat och väsentliga händelser i sin redogörelse Koncernchefen har ordet, sidorna 10-11, i årsredovisning 2024. Dessutom finns andra annan viktig information sammanfattade i förvaltningsberättelsens avsnitt; nettoomsättning och resultat, kassaflöde, likviditet och finansiell ställning, viktiga händelser under räkenskapsåret samt risker och osäkerhetsfaktorer i fokus, på sidorna 121-123.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Midsona har en tydlig affärsstrategi för att bedriva lönsam tillväxt och skapa aktieägarvärde. För en framgångsrik implementering av affärsstrategin och att tillvarata långsiktiga intressen, inklusive hållbarhet, förutsätter att medarbetare med de rätta kvalifikationerna kan rekryteras, behållas och motiveras. För detta krävs att en marknadsmässig och konkurrenskraftig totalersättning kan erbjudas till ledande befattningshavare i det land där den är anställd. Ersättningsriktlinjerna möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrenskraftig totalersättning. För mer information om affärsstrategin hänvisas till hemsidan www.midsona.com. Den totala ersättningen för ledande befattningshavare ska vara marknads- mässig, konkurrenskraftig och återspegla individens prestationer och ansvar samt koncernens resultatutveckling. Ersättningen får bestå av följande komponenter: fast lön, rörlig ersättning, pensionsförmåner och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier med syfte att främja långsiktigt värdeskapande, affärsstrategi och hållbara långsiktiga intressen. De kan utgöras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare finns i not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidorna 143-145, i årsredovisning 2024. De tillämpliga ersättningsriktlinjerna antagna av årsstämma 2024 har under året följts. Inga avsteg från riktlinjerna har gjorts och inga avvikelser har gjorts från den beslutsprocess som enligt riktlinjerna ska tillämpas för att fastställa ersättningen. Revisorns yttrande över efterlevnaden av riktlinjerna finns tillgänglig på hemsidan www.midsona.com. Ingen ersättning har krävts tillbaka. Utöver den ersättning som omfattas av ersättningsriktlinjerna har årsstämmor beslutat om att införa långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram, där ledande befattningshavare erbjudits köpa teckningsoptioner med marknadsmässiga villkor.# ERSÄTTNINGSRAPPORT

Verkställande direktörens ersättning

Totalersättning till verkställande direktören, Peter Åsberg, intjänad under 2024 (Tkr om inget annat anges)

Grundlön	Andra förmåner	Rörlig ersättning	Pensionskostnad	Totalersättning	Andelen fast/rörlig ersättning, %
469	1 749	1 663	9 033	80.6/19.4

Totalersättning till verkställande direktören, Peter Åsberg, intjänad under 2023 (Tkr om inget annat anges)

Grundlön	Andra förmåner	Rörlig ersättning	Pensionskostnad	Totalersättning	Andelen fast/rörlig ersättning, %
341	226	756	1 605	7 928	90.5/9.5

1 Inkluderar semesterlön och löneavdrag för förmånsbil.
2 Inkluderar förmåner som sjukvårdsförmån och milersättning.
3 Den rörliga ersättningen är ettårig.
4 Den rörliga ersättningen utbetalas året efter intjänandeåret.
5 Skillnaden mellan presenterad rörlig ersättning i ersättningsrapporten för 2024 och presenterad rörlig ersättning i not 8 i årsredovisning 2024 är hänförlig till att den rörliga ersättningen för 2023 fastställdes efter räkenskapsårets slut i januari 2024.
6 Pensionen är premiebaserad med en avgift på 30 procent av den pensionsgrundande lönen.

Ersättningsutskottets utvärdering av ersättningar

Ersättningsutskottet anser att de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som antogs av årsstämman 2024 har fungerat bra och att syftet med riktlinjerna uppnåtts. Ersättningsutskottet anser vidare att ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer är väl avvägda och marknadsmässiga.

Aktiebaserad ersättning

Det fanns inga utestående aktierelaterade incitamentsprogram enligt IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, där ledande befattningshavare vederlagsfritt tilldelats aktieoptioner eller liknande. Det fanns dock ett utestående teckningsoptions- program vid utgången av 2024. På årsstämman 2021 beslutades det om emission och överlåtelse av högst 780 000 teckningsoptioner till ledande befattningshavare i Midsona fördelade på serierna TO2021/2024, TO2022/2025 och TO2023/2026 till lika delar. I september 2021 överläts sammanlagt 171 000 teckningsoptioner i serie TO2021/2024 till ledande befattningshavare. Den verkställande direktören förvärvade 30 000 teckningsoptioner, övriga medlemmar i koncernledningen förvärvade 86 000 teckningsoptioner samt övriga ledande befattningshavare och nyckelpersoner tecknade sammanlagt 55 000 teckningsoptioner. Varje teckningsoption berättigade till teckning av en aktie av serie B. Tiden för utnyttjande av teckningsoptionerna var från den 1 augusti 2024 till den 20 december 2024. Inga teckningsoptioner i serie TO2021/2024 konverterades till B-aktier.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 ERSÄTTNINGSRAPPORT 171

I augusti 2022 överläts sammanlagt 120 000 teckningsoptioner i serie TO2022/2025 till ledande befattningshavare. Den verkställande direktören förvärvade 20 000 teckningsoptioner och övriga medlemmar i koncernledningen förvärvade 100 000 teckningsoptioner. Varje teckningsoption berättigade till teckning av en aktie av serie B. Tiden för utnyttjandet av teckningsoptionerna är från den 1 augusti 2025 till 20 december 2025. Teckningskursen för optionsprogrammet är 25,60 kr efter omräkning till följd av genomförd företrädesemission i december 2022 (tidigare 25,66 kr). Överlåtelsen av teckningsoptionerna skedde på marknadsmässiga villkor baserat på en beräkning enligt Black & Scholes modell utförd av PWC AB, som är att betrakta som oberoende i förhållande till Midsona. Det verkliga värdet per teckningsoption var 3,82 kr vid transaktionstillfället i augusti 2022. Det beslutades under 2023 om att inte erbjuda ledande befattningshavare att teckna serien TO2023/2026. Ytterligare information om långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram, där ledande befattningshavare erbjudits köpa teckningsoptioner med marknadsmässiga villkor, finns i not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidorna 143-145, i årsredovisning 2024.

Tillämpning av prestationskriterier

Rörlig ersättning är villkorad av att definierade och mätbara kriterier uppfylls. I början av varje år fastställer styrelsen och ersättningsutskottet de kriterier och målnivåer, som bedöms vara relevanta för den kommande mätperioden. För 2024 var 85 procent av den rörliga ersättningen kopplad till finansiella kriterier och 15 procent till individuella icke-finansiella kriterier. Prestationskriterierna för den verkställande direktörens rörliga ersättning syftar till att främja och förverkliga bolagets affärsstrategi och prestation samt hållbara långsiktiga intressen.

Jämförande information avseende förändringar i ersättning och bolagets resultat

	Förändring 2020/2019	Förändring 2021/2020	Förändring 2022/2021	Förändring 2023/2022	Förändring 2024/2023	2024
Ersättning till verkställande direktören, Tkr	1 839 31,9%	-901 -11,8%	98 1,5%	1 119 16,4%	1 106 14,0%	9 034
Koncernens EBITDA, före jämförelsestörande poster, Mkr	100 34,5%	-77 -19,7%	-122 -39,0%	26 13,6%	63 29,0%	280
Genomsnittlig ersättning baserad på antalet heltidsekvivalenter anställda i Midsona AB 2, Tkr	100 14,5%	43 5,4%	-88 -10,5%	39 5,2%	52 6,6%	840

1 Inkluderar ersättning intjänad under respektive år.
2 Medlemmar i koncernledningen är exkluderade.

Verkställande direktörens, Peter Åsberg, prestation för rörlig ersättning intjänad 2024

Kriterier hänförliga till ersättningskomponenten	Relativ viktning av prestationskriterier	Uppmätt prestation	Faktisk tilldelning / ersättningsutfall
EBITDA, före jämförelsestörande poster, Mkr	70 procent 1)	60 procent 2)	1 096 Tkr
Affärs- och hållbarhetsutveckling	15 procent 1)	100 procent 2)	392 Tkr
Working capital days	10 procent 1)	100 procent 2)	261 Tkr
Nettoomsättning koncernens egna varumärken	5 procent 1)	0 procent 2)	0 Tkr

Verkställande direktörens, Peter Åsberg, prestation för rörlig ersättning intjänad 2023

Kriterier hänförliga till ersättningskomponenten	Relativ viktning av prestationskriterier	Uppmätt prestation	Faktisk tilldelning / ersättningsutfall
EBITDA, före jämförelsestörande poster, Mkr	70 procent 1)	0 procent 2)	0 Tkr
Affärs- och hållbarhetsutveckling	20 procent 1)	100 procent 2)	504 Tkr
Cash conversion	10 procent 1)	100 procent 2)	252 Tkr

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 172

STYRELSE

1 Aktieinnehav per den 28 februari 2025. För uppdaterade aktieinnehav hänvisas till https://www.midsona.com/se/governance#board/.
2 Johan Wester innehar uppdrag av Stena Adactum AB.

Patrik Andersson

Född: 1963
Befattning i styrelsen: Styrelseordförande sedan 2022
Närvaro: 9/9
Invald år: 2022
Befattning: Styrelseuppdrag och Industriell rådgivare
Tidigare erfarenhet: VD och koncernchef för Loomis, VD för Orkla Foods Sverige, VD och koncernchef för Rieber & Son, VD för Wasabröd globalt inom Barilla Group samt flertalet seniora befattningar inom Unilever-koncernen
Utbildning: Master’s degree in Economics and Business Administration, Lunds universitet
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Sesol AB, Cary Group AB och i AAK AB samt styrelseledamot i Ecolean AB
Beroende till bolaget och ägarna: Nej
Egna och närståendes aktieinnehav 2024 1 : 37 500 B-aktier
Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 37 500 B-aktier
Revisionsutskott/närvaro: -
Ersättningsutskott/närvaro: Ordförande 2/2
Ersättning 2024: Styrelsearvode 600 000 Utskottsarvode 45 000 Totalt 645 000

Anna-Karin Falk

Född: 1967
Befattning i styrelsen: Styrelseledamot sedan 2023
Närvaro: 9/9
Invald år: 2023
Befattning: Marketing Director Interim på Duni Group
Tidigare erfarenhet: Strategisk rådgivare åt välkända internationella varumärken med fokus på marknadsföring, innovation, varumärkes- positionering och portföljstrategi Chief Marketing Officer på Euroflorist samt arbetat inom Unilever-koncernen under 15 år i fler- talet ledande positioner i Sverige och internationellt
Utbildning: Master of Science in Business and Economics, Internationell Ekonomi, Göteborgs universitet
Övriga uppdrag: -
Beroende till bolaget och ägarna: Nej
Egna och närståendes aktieinnehav 2024 1 : 1 654 A-aktier, 6 000 B-aktier
Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 1 654 A-aktier, 6 000 B-aktier
Revisionsutskott/närvaro: -
Ersättningsutskott/närvaro: -
Ersättning 2024: Styrelsearvode 260 000 Totalt 260 000

Tomas Bergendahl

Född: 1974
Befattning i styrelsen: Styrelseledamot sedan 2024
Närvaro: 7/9
Invald år: 2024
Befattning: CFO på AAK AB
Tidigare erfarenhet: CFO på COWI Holding A/S och Rederi AB TransAtlantic samt mångårig erfaren- het från flertalet seniora finans- positioner inom GKN Aerospace Engine Systems (tidigare Volvo Aero Corporation) såväl i Skandinavien som i USA
Utbildning: Ekonomie Magister examen i Företagsekonomi, Luleå Tekniska Universitet (LTU)
Övriga uppdrag: -
Beroende till bolaget och ägarna: Nej
Egna och närståendes aktieinnehav 2024 1 : 35 000 B-aktier
Egna och närståendes aktieinnehav 2023: -
Revisionsutskott/närvaro: Ordförande 3/5
Ersättningsutskott/närvaro: -
Ersättning 2024: Styrelsearvode 168 000 Utskottsarvode 58 000 Totalt 226 000

Sandra Kottenauer

Född: 1972
Befattning i styrelsen: Styrelseledamot sedan 2020
Närvaro: 9/9
Invald år: 2020
Befattning: Chief Marketing and Product Officer, Manor AG, Schweiz
Tidigare erfarenhet: Olika befattningar inom Procter & Gamble Europa, bland annat som Global Brand Director.## STYRELSE

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

STYRELSE

173

Erik Josefsson

• Född: 1966
• Befattning i styrelsen: Styrelseledamot sedan 2022
• Närvaro: 9/9
• Invald år: 2022
• Befattning: Styrelseuppdrag och Industriell rådgivare
• Tidigare erfarenhet: VD för ICA Sverige, Vice VD för ICA Gruppen, VD för Arla Foods Sweden, styrelseordförande för Rynkeby Foods AS, styrelseordförande för Arla Foods Norway, styrelseldamot i ICA-Banken samt olika befattningar inom Procter & Gamble och Andersen Consulting (numera Accenture).
• Utbildning: Bachelor of Science in Business Administration and Managerial Economics, Lunds universitet.
• Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Stadium AB, Svensk Handel och Cibonum Group samt styrelseledamot i Skistar AB, Svenskt Näringsliv, Nicoya AB och Reocean AB
• Beroende till bolaget och ägarna: Nej
• Egna och närståendes aktieinnehav 2024¹: 35 000 B-aktier
• Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 35 000 B-aktier
• Revisionsutskott/närvaro: Ledamot 5/5
• Ersättningsutskott/närvaro: -
• Ersättning 2024:
  • Styrelsearvode 260 000
  • Utskottsarvode 46 000
  • Totalt 306 000

Johan Wester

• Född: 1966
• Befattning i styrelsen: Styrelseledamot sedan 2009
• Närvaro: 9/9
• Invald år: 2009
• Befattning: Senior Vice President Stena Adactum AB
• Tidigare erfarenhet: VD Mediatec Group, partner Arthur D. Little samt styrelseledamot Ballingslöv International AB och Personec Oy
• Utbildning: Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola
• Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Stiftelsen TorslandaIdrott, NGC AB, Alpegro AS och SR Energy AB samt styrelseledamot i Ependion AB, STOCKHOLM DMC AB och S-Invest Trading AB
• Beroende till bolaget och ägarna: Ja ²
• Egna och närståendes aktieinnehav 2024¹: 326 630 B-aktier
• Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 231 630 B-aktier
• Revisionsutskott/närvaro: -
• Ersättningsutskott/närvaro: Ledamot 2/2
• Ersättning 2024:
  • Styrelsearvode 260 000
  • Utskottsarvode 25 000
  • Totalt 285 000

Jari Latvanen

• Född: 1964
• Befattning i styrelsen: Styrelseledamot sedan 2022
• Närvaro: 9/9
• Invald år: 2022
• Befattning: Senior Advisor för E&A Invest Oy
• Tidigare erfarenhet: CEO Stockmann plc, CEO för Findus Nordic och HKScan Oy samt flera ledningspositioner vid Nestlé. Mångårig erfarenhet som VD och koncernchef inom livsmedelsindustrin och detaljhandeln
• Utbildning: MBA, Henley Business School of the University of Reading, Great Britain, BBA, Institute of Economics, Turku, Finland
• Övriga uppdrag: Styrelseordförande Oy Verman Ab, Finland
• Beroende till bolaget och ägarna: Nej
• Egna och närståendes aktieinnehav 2024¹: 0
• Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 0
• Revisionsutskott/närvaro: Ledamot 5/5
• Ersättningsutskott/närvaro: -
• Ersättning 2024:
  • Styrelsearvode 260 000
  • Utskottsarvode 46 000
  • Totalt 306 000

KONCERNLEDNING

Koncernledning

1 Peter Åsberg

• Född: 1966
• Befattning: VD och koncernchef
• Anställd: 2007
• I nuvarande befattning: 2007
• Tidigare befattningar: VD Cloetta Fazer Sverige samt olika befattningar inom Procter & Gamble och Coca-Cola
• Utbildning: Civilekonom, Lunds universitet
• Egna och närståendes aktieinnehav 2024²: 570 984 B-aktier (eget) samt 450 B-aktier och 20 000 teckningsoptioner (2022/2025)
• Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 570 984 B-aktier (eget) samt 450 B-aktier, 30 000 teckningsoptioner (2021/2024) och 20 000 teckningsoptioner (2022/2025)

Max Bokander

• Född: 1973
• Befattning: CFO
• Anställd: 2021
• I nuvarande befattning: 2021
• Tidigare befattningar: VP Finance and Business Control vid Trelleborgkoncernen samt seniora positioner vid ST-Ericsson, Skanska och Tetra Pak
• Utbildning: Civilekonom, Lunds universitet
• Egna och närståendes aktieinnehav 2024²: 10 000 B-aktier och 20 000 teckningsoptioner (2022/2025)
• Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 10 000 B-aktier, 13 000 teckningsoptioner (2021/2024) och 20 000 teckningsoptioner (2022/2025)

Marjolaine Cevoz-Goyat

• Född: 1975
• Befattning: Division Director South Europe
• Anställd: 2010
• I nuvarande befattning: 2019
• Tidigare befattningar: Marknadschef för Panzani-gruppen samt varumärkeschef Procter & Gamble
• Utbildning: Masterexamen från École des hautes études commerciale, Paris
• Egna och närståendes aktieinnehav 2024²: 20 000 teckningsoptioner (2022/2025)
• Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 20 000 teckningsoptioner (2021/2024) 20 000 teckningsoptioner (2022/2025)

Åsa Gavelstad

• Född: 1973
• Befattning: Director HR
• Anställd: 2022
• I nuvarande befattning: 2024
• Tidigare befattningar: Nordic HR Manager på Midsona, Head of HR på Abdon Food, Head of Resourcing Sweden på Sony Ericsson, samt olika positioner inom Sony Mobile och Ericsson.
• Utbildning: Socionom, Lunds Universitet
• Egna och närståendes aktieinnehav 2024²: 0
• Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 0

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

175

Tobias Traneborn

• Född: 1975
• Befattning: Director Operations
• Anställd: 2017
• I nuvarande befattning: 2020
• Tidigare befattningar: Positioner som Chief Operating Officer hos CDON. COM, Operativ chef vid HKC och logistikchef på både Lantmännen Cerealia och Kjell & Company
• Utbildning: Teknologie kandidatexamen, Borås Högskola
• Egna och närståendes aktieinnehav 2024²: 10.736 B-aktier och 20 000 teckningsoptioner (2022/2025)
• Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 10,736 B-aktier, 15 000 teckningsoptioner (2021/2024) och 20 000 teckningsoptioner (2022/2025)

Markus Wessner

• Född: 1972
• Befattning: Division Director Nordics
• Anställd: 2021
• I nuvarande befattning: 2024
• Tidigare befattningar: Country Director för Sverige och Danmark på Midsona, Business Unit Director och Sales Director för Cloetta Sverige samt olika positioner inom Brio, Kellogg’s och ICA
• Utbildning: Civilekonom, Blekinge Tekniska Högskola, Post Graduate Diploma Economics, La Trobe University, Melbourne
• Egna och närståendes aktieinnehav 2024²: 5 000 B-aktier
• Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 0

Heiko Hintze

• Född: 1970
• Befattning: Division Director North Europe
• Anställd: 2023
• I nuvarande befattning: 2023
• Tidigare befattningar: Ledande positioner inom Santaverde GmbH, Yogi Tea, Cadbury och Colgate-Palmolive.
• Utbildning: MBA Business Administration (Marketing & Sales), University of Hamburg, Germany
• Egna och närståendes aktieinnehav 2024²: 0
• Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 0

Anna Törnebrant

• Född: 1981
• Befattning: Chief Marketing Officer
• Anställd: 2022
• I nuvarande befattning: 2024
• Tidigare befattningar: Nordic Consumer & Marketing Director på Midsona, VD SydGrönt, olika ledande positioner inom försäljning och marknadsföring hos Mars Inc. och Barilla Norden, samt Management Consulting inom Operational Excellence hos Deloitte.
• Utbildning: Civilingenjörsexamen Industriell Ekonomi, Linköpings Tekniska Högskola
• Egna och närståendes aktieinnehav 2024²: 0
• Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 0

Tora Molander

• Född: 1978
• Befattning: Director Legal
• Anställd: 2020
• I nuvarande befattning: 2022
• Tidigare befattningar: Advokat/Partner Fredersen Advokatbyrå AB
• Utbildning: Jur. kand, Lunds universitet
• Egna och närståendes aktieinnehav 2024²: 926 B-aktier och 20 000 teckningsoptioner (2022/2025)
• Egna och närståendes aktieinnehav 2023: 926 B-aktier, 10 000 teckningsoptioner (2021/2024) och 20 000 teckningsoptioner (2022/2025)

Josefin Kronstrand

• Född: 1981
• Befattning: Director Sourcing
• Anställd: 2025
• I nuvarande befattning: 2025
• Tidigare befattningar: Head of Procurement inom affärsområdet Lantmännen Cerealia, samt erfarenhet från ett antal seniora roller inom Lantmännen och Sony Nordic.
• Utbildning: Ekonomie Magisterexamen (MSc), Handelshögskolan Göteborgs universitet
• Egna och närståendes aktieinnehav 2024²: 0

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

176

FEMÅRSÖVERSIKT

Femårsöversikt

Utdrag ur resultaträkningar

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Nettoomsättning	3 727	3 793	3 899	3 773	3 709
Kostnad för sålda varor	-2 658	-2 834	-3 021	-2 758	-2 672
Bruttoresultat	1 069	959	878	1 015	1 037
Försäljningskostnader	-621	-618	-1 045	-592	-542
Administrationskostnader	-319	-327	-298	-289	-284
Övriga rörelseintäkter	5	22	10	35	52
Övriga rörelsekostnader	-6	-7	-10	-8	-6
Rörelseresultat	128	29	-465	161	257
Resultat från andelar i joint venture	-	-	-	-	-8
Finansiella intäkter	5	10	67	11	14
Finansiella kostnader	-58	-74	-131	-57	-59
Resultat före skatt	75	-35	-529	115	204
Skatt	-28	-18	28	-26	-28
Årets resultat	47	-53	-501	89	176
Av- och nedskrivningar
Av- och nedskrivningar ingående i rörelseresultat	152	157	641	168	147
EBITDA	280	186	176	329	404
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultat	-	31	495	-4	-14
Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster	128	60	30	157	243
Av- och nedskrivningar och jämförelsestörande poster
Av- och nedskrivningar och jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultat	152	188	656	152	133
EBITDA, före jämförelsestörande poster	280	217	191	313	390
Proforma justering och förvärvsrelaterade omstrukturerings- och transaktionskostnader
Proforma justering och förvärvsrelaterade omstrukturerings- och transaktionskostnader med påverkan på EBITDA	-	-	-	-5	-30
Justerad EBITDA	280	186	176	324	374

Utdrag ur balansräkningar

Mkr	2024-12-31	2023-12-31	2022-12-31	2021-12-31	2020-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	2 907	2 926	3 020	3 364	3 289
Övriga anläggningstillgångar	479	507	572	617	637
Varulager	617	554	727	783	643
Övriga omsättningstillgångar	391	377	464	470	363
Likvida medel	141	235	121	53	195
Summa tillgångar	4 535	4 599	4 904

---

¹ Koncernledning per den 15 mars 2025.
² Aktieinnehav per den 28 februari 2025. För uppdaterade aktieinnehav hänvisas till https://www.midsona.com/se/governance#management

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

KONCERNLEDNING

177# Femårsöversikt

Utdrag ur kassaflödesanalyser

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	245	167	141	244	319
Förändringar i rörelsekapital	-103	176	62	-308	-36
Kassaflöde från den löpande verksamheten	142	343	203	-64	283
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-25	-18	-29	-175	-369
Kassaflöde efter investeringsverksamheten	117	325	174	-239	-86
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-206	-209	-108	94	117
Årets kassaflöde	-89	116	66	-145	31
Likvida medel vid årets början	235	121	53	195	173
Kursdifferens i likvida medel	-5	-2	2	3	-9
Likvida medel vid årets slut	141	235	121	53	195

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

FEMÅRSÖVERSIKT

177

Nyckeltal

	2024	2023	2022	2021	2020
Intäkt och kostnad
Nettoomsättningstillväxt %	-1,7	-2,7	3,3	1,7	20,4
Organisk förändring nettoomsättning %	-0,7	-6,6	-2,6	-6,0	3,9
Försäljningskostnader / Nettoomsättning %	16,7	16,3	26,8	15,7	14,6
Administrationskostnader / Nettoomsättning %	8,6	8,6	7,6	7,7	7,7
Marginal
Bruttomarginal %	28,7	25,3	22,5	26,9	28,0
Bruttomarginal, före jämförelsestörande poster %	28,7	25,9	24,0	27,0	28,1
EBITDA-marginal %	7,5	4,9	4,5	8,7	10,9
EBITDA-marginal, före jämförelsestörande poster %	7,5	5,7	4,9	8,3	10,5
Rörelsemarginal %	3,4	0,8	-11,9	4,3	6,9
Rörelsemarginal, före jämförelsestörande poster %	3,4	1,6	0,8	4,2	6,6
Vinstmarginal %	2,0	-0,9	-13,6	3,0	5,5
Kapital
Genomsnittligt sysselsatt kapital Mkr	3 689	3 848	4 171	4 228	3 970
Avkastning på sysselsatt kapital %	3,6	1,0	neg.	4,1	6,6
Avkastning på eget kapital %	1,6	neg.	neg.	3,4	7,6
Soliditet %	67,7	64,9	62,8	54,4	45,1
Likviditet
Nettoskuldsättning Mkr	451	496	774	1 436	1 584
Nettoskuldsättning / EBITDA ggr	1,6	2,7	4,4	4,4	3,9
Nettoskuldsättning / Justerad EBITDA ggr	1,6	2,7	4,4	4,4	4,2
Nettoskuldsättningsgrad ggr	0,1	0,2	0,3	0,5	0,7
Räntetäckningsgrad ggr	2,4	0,4	neg.	3,9	7,0
Likviditetsreserv / Nettoomsättning %	16,9	17,2	18,2	14,4	9,3
Kassaflöde
Kassaflöde från den löpande verksamheten Mkr	142	343	203	-64	283
Anställda
Medelantal anställda antal	759	778	820	832	747
Antal anställda vid årets utgång antal	764	765	780	849	834
Aktier och börsvärde
Genomsnittligt antal aktier under året tusen	145 428	145 428	74 447	67 783	65 005
Antal aktier vid årets utgång tusen	145 428	145 428	145 428	72 714	65 005
Börsvärde Mkr	1 149	1 193	1 382	3 938	5 057
Antal oregistrerade aktier vid årets utgång³	-	-	-	-	213
Data per aktie
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare kr	0,33	-0,36	-6,73	1,31	2,70
Eget kapital kr	21,10	20,54	21,19	39,54	35,58
Kassaflöde från den löpande verksamheten kr	0,98	2,36	2,73	-0,94	4,35
Börskurs på balansdagen (B-aktien) kr	7,90	8,19	9,50	54,10	77,80
Utdelning⁴ kr	0,20	-	-	-	1,25
Direktavkastning %	2,5	-	-	-	1,6
Utdelningsandel⁴ %	61,9	-	-	-	46,4
P/E-tal ggr	24,3	neg.	neg.	41,2	28,8

¹ Midsona presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. För definitioner och avstämningar mot IFRS hänvisas till sidan 178-183.
² För 2022 ingick nedskrivning goodwill med 426 Mkr i posten försäljningskostnader. Relationen försäljningskostnader/nettoomsättning var 15,9 procent för 2022 om nedskrivningen exkluderades.
³ Oregistrerade aktier vid utgången av 2020 registrerades den 29 januari 2021 och föremål för utdelning beslutad på årsstämma 2021.
⁴ Utdelning för 2024 avser styrelsens förslag.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Definitioner

• Avkastning på eget kapital: Årets resultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital. För bedömning av bolagets möjligheter att nå upp till en branschmässig rimlig förräntningsnivå på det sammanlagda kapitalet som av ägarna ställts till förfogande.
• Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. För bedömning av bolagets möjligheter att nå upp till en branschmässig rimlig förräntningsnivå på det sammanlagda kapitalet som av ägarna och långivarna ställts till förfogande.
• Bruttomarginal: Bruttoresultat i förhållande till nettoomsättning. Relevant för bedömning av bolagets möjligheter att nå upp till en branschmässig lönsamhetsnivå.
• Börsvärde: Antal aktier vid årets utgång multiplicerat med B-aktiens börskurs på balansdagen. För att bedöma bolagets marknadsvärde.
• Direktavkastning: Utdelning i förhållande till B-aktiens börskurs på balansdagen. Direktavkastning är ett centralt finansiellt mått för bedömning av hur stor del av årets resultat som bolaget delar ut till sina aktieägare.
• EBITDA: Rörelseresultat före av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar. EBITDA är ett centralt resultatmått för att bedöma resultatutvecklingen för bolaget över tiden.
• EBITDA-marginal: EBITDA i förhållande till nettoomsättning. EBITDA-marginal är ett nyckeltal för att bedöma bolagets möjligheter att nå upp till en branschmässig lönsamhetsnivå samt om ett av bolagets finansiella mål om en EBITDA-marginal överstigande 12 procent uppfylls.
• Eget kapital per aktie: Eget kapital i förhållande till antal utestående aktier vid årets utgång. Är ett mått som mäter bolagets nettovärde per aktie och möjliggör bedömning om bolaget ökar aktieägarnas förmögenhet över tid.
• Genomsnittligt antal aktier: Genomsnittet av antalet utestående aktier under året.
• Justerad EBITDA: EBITDA rullande 12 månader proforma exklusive förvärvsrelaterade omstrukturerings- och transaktionskostnader. Är ett relevant mått för att öka jämförbarheten av EBITDA över tid.
• Jämförelsestörande poster: Väsentliga poster som redovisas separat på grund av sin storlek eller frekvens, t.ex. omstruktureringskostnader, förvärvsrelaterade intäkter, förvärvsrelaterade kostnader, realisationsvinster/-förluster vid avyttring varumärken samt nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar och materiella anläggningstillgångar efter nedskrivningsprövning. Är ett mått på rörelseposter som normalt sätt inte ingår i bolagets operativa rörelse. Relevant för att bedöma bolagets operativa resultatutveckling eliminerad för sådana ej återkommande rörelseposter.
• Kundkredittid: Kundfordringar justerade för mervärdesskatt i förhållande till nettoomsättning. Är ett relevant mått för att bedöma hur snabbt bolaget får betalt från sina kunder.
• Likviditetsreserv / Nettoomsättning: Likvida medel och outnyttjade krediter i förhållande till nettoomsättning. Är ett relevant mått för att bedöma bolagets finansiella beredskap.
• Nettoomsättningstillväxt: Årets nettoomsättning minus föregående års nettoomsättning i förhållande till föregående års nettoomsättning. Nettoomsättningstillväxt är ett nyckeltal för att bedöma om bolagets tillväxtstrategi uppfylls samt om ett av bolagets finansiella mål om en genomsnittlig tillväxt på minst 15 procent över tiden uppfylls.
• Nettoskuld: Räntebärande avsättningar och skulder vid årets utgång minus likvida medel. Nettoskuld är ett mått som bolaget betraktar som relevant för kreditgivare och kreditvärderingsinstitut.
• Nettoskuld/EBITDA: Nettoskuld i förhållande till EBITDA. Nettoskuld/EBITDA är relevant för bedömning av bolagets möjlighet att genomföra strategiska investeringar och att leva upp till sina finansiella åtaganden samt uppfylla ett av sina finansiella mål om att ha en Nettoskuld/EBITDA på 3-4 gånger.
• Nettoskuld/Justerad EBITDA: Nettoskuld i förhållande till Justerad EBITDA. Nettoskuld/Justerad EBITDA är relevant för bedömning av bolagets möjlighet att genomföra strategiska investeringar och att leva upp till sina finansiella åtaganden samt uppfylla ett av sina finansiella mål om att ha en Nettoskuld/EBITDA på 3–4 gånger. Nyckeltalet ökar jämförbarheten av Nettoskuld/EBITDA över tid.
• Nettoskuldsättningsgrad: Nettoskuld i förhållande till eget kapital. Nettoskuldsättningsgrad är ett nyckeltal för att skapa sig en bild av bolagets kapitalstruktur.
• Organisk förändring nettoomsättning: Nettoomsättningens förändring mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen. Organisk förändring nettoomsättning är ett nyckeltal för att bedöma om bolagets tillväxtstrategi uppfylls, justerad för omräkningseffekter vid konsolidering samt för förvärv och avyttring av rörelser.
• Organisk förändring nettoomsättning egna varumärken: Nettoomsättningens förändring egna varumärken mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen. Organisk förändring nettoomsättning egna varumärken är ett nyckeltal för att bedöma om bolagets tillväxtstrategi för egna varumärken uppfylls, justerad för omräkningseffekter vid konsolidering samt för förvärv och avyttring av rörelser.
• Organisk förändring nettoomsättning egna konsumentvarumärken: Nettoomsättningens förändring egna konsumentvarumärken mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen. Med egna konsumentvarumärken avses varumärken ägda av Midsona som med sina förpackningar främst är inriktade mot konsumenter. Organisk förändring nettoomsättning egna konsumentvarumärken är ett nyckeltal för att bedöma om bolagets tillväxtstrategi för egna konsumentvarumärken uppfylls, justerad för omräkningseffekter vid konsolidering samt för förvärv och avyttring av rörelser.
• Organisk förändring nettoomsättning egna business-to-business varumärken: Nettoomsättningens förändring egna business to business varumärken mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen.# DEFINITIONER

Midsona presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. Midsona anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare och bolagets ledning då de möjliggör utvärdering av bolagets prestation. Eftersom inte alla företag beräknar finansiella mått på samma sätt, är dessa inte alltid jämförbara med mått som används av andra företag. Dessa finansiella mått ska därför inte ses som en ersättning för mått som definieras enligt IFRS. I nedanstående tabell presenteras mått som inte definieras enligt IFRS, om inte annat anges. Syftet med respektive mått anges i kursiv stil.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

DEFINITIONER

Avstämningar mot IFRS, koncernen

Rörelseresultat och rörelsemarginal före jämförelsestörande poster.

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Rörelseresultat	128	29	-465	161	257
Jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultat ¹ ²	-	31	495	-4	-14
Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster	128	60	30	157	243
Nettoomsättning	3 727	3 793	3 899	3 773	3 709
Rörelsemarginal, före jämförelsestörande poster	3,4%	1,6%	0,8%	4,2%	6,6%

1 Specifikation av jämförelsestörande poster

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Omstruktureringskostnader, netto	-	37	15	0	25
Omvärdering villkorad köpeskilling	-	-	-	-21	-36
Förvärvsrelaterade kostnader	-	-	-	5	5
Förvärvsrelaterade intäkter (negativ koncerngoodwill)	-	-	-	-	-8
Realisationsvinster/-förluster avyttring varumärken	-	-6	-	-	-
Nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar	-	-	480	12	-
Jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultatet	-	31	495	-4	-14

2 Motsvarande rad i koncernens resultaträkning

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Kostnad för sålda varor	-	25	57	4	5
Försäljningskostnader	-	6	435	8	5
Administrationskostnader	-	6	3	0	15
Övriga rörelseintäkter	-	-6	-	-21	-44
Övriga rörelsekostnader	-	0	0	5	5
Jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultatet	-	31	495	-4	-14

EBITDA

Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar.

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Rörelseresultat	128	29	-465	161	257
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar	49	48	48	47	48
Nedskrivningar på immateriella anläggningstillgångar	-	-	426	8	-
Avskriviningar på materiella anläggningstillgångar	103	109	113	109	99
Nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar	-	-	54	4	-
EBITDA	280	186	176	329	404
Jämförelsestörande poster ingående i EBITDA ¹ ²	-	31	15	-16	-14
EBITDA, före jämförelsestörande poster	280	217	191	313	390
Nettoomsättning	3 727	3 793	3 899	3 773	3 709
EBITDA-marginal, före jämförelsestörande poster	7,5%	5,7%	4,9%	8,3%	10,5%

1 Specifikation av jämförelsestörande poster

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Omstruktureringskostnader, netto	-	37	15	0	25
Realisationsvinster/-förluster avyttring varumärken	-	-6	-	-	-
Förvärvsrelaterad kostnad	-	-	-	5	5
Omvärdering villkorad köpeskilling	-	-	-	-21	-36
Förvärvsrelaterade intäkter (negativ koncerngoodwill)	-	-	-	-	-8
Nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar	-	-	480	12	-
Jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultatet	-	31	495	-4	-14
Nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar	-	-	-480	-12	-
Jämförelsestörande poster ingående i EBITDA	-	31	15	-16	-14

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Genomsnittligt sysselsatt kapital

Summa eget kapital och skulder med avdrag för icke räntebärande skulder och uppskjuten skatteskuld vid periodens utgång plus summa eget kapital och skulder med avdrag för icke räntebärande skulder och uppskjuten skatteskuld vid periodens början dividerat med 2.

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Eget kapital och skulder	4 535	4 599	4 904	5 287	5 127
Övriga långfristiga skulder	-9	-7	-8	-11	-38
Uppskjutna skatteskulder	-327	-331	-347	-347	-342
Leverantörsskulder	-302	-312	-358	-342	-405
Övriga kortfristiga skulder	-60	-59	-50	-56	-80
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	-177	-172	-164	-167	-170
Sysselsatt kapital	3 660	3 718	3 977	4 364	4 092
Sysselsatt kapital vid periodens början	3 718	3 977	4 364	4 092	3 848
Genomsnittligt sysselsatt kapital	3 689	3 848	4 171	4 228	3 970

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Resultat före skatt	75	-35	-529	115	204
Finansiella kostnader	58	74	131	57	59
Resultat före skatt, exklusive finansiella kostnader	133	39	-398	172	263
Genomsnittligt sysselsatt kapital	3 689	3 848	4 171	4 228	3 970
Avkastning på sysselsatt kapital, %	3,6	1,0	-9,5	4,1	6,6

Justerad EBITDA

EBITDA rullande 12 månader proforma exklusive förvärvsrelaterade omstrukturerings- och transaktionskostnader.

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
EBITDA	280	186	176	329	404
Förvärvsrelaterade transaktionskostnader	-	-	-	-16	-39
Proforma justering	-	-	-	11	9
Justerad EBITDA	280	186	176	324	374

Netto skuld

Räntebärande avsättningar och räntebärande skulder minskat med likvida medel inklusive kortfristiga placeringar.

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Långfristiga räntebärande skulder	465	608	776	1 314	1 526
Kortfristiga räntebärande skulder	127	123	119	175	253
Likvida medel ¹	-141	-235	-121	-53	-195
Nettoskuld	451	496	774	1 436	1 584

¹ Några kortfristiga placeringar , jämställda med likvida medel, fanns inte vid respektive periods utgång.

2 Motsvarande rad i koncernens resultaträkning

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Kostnad för sålda varor	-	25	57	4	5
Försäljningskostnader	-	6	435	8	5
Administrationskostnader	-	6	3	0	15
Övriga rörelseintäkter	-	-6	-	-21	-44
Övriga rörelsekostnader	-	0	0	5	5
Jämförelsestörande poster ingående i rörelseresultatet	-	31	495	-4	-14
Kostnad för sålda varor	-	-	-54	-4	-
Försäljningskostnader	-	-	-426	-8	-
Jämförelsestörande poster ingående i EBITDA	-	31	15	-16	-14

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024

Genomsnittligt eget kapital

Summa eget kapital vid periodens utgång plus summa eget kapital vid periodens början dividerat med 2.

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Eget kapital	3 068	2 987	3 082	2 875	2 313
Eget kapital vid periodens början	2 987	3 082	2 875	2 313	2 322
Genomsnittligt eget kapital	3 028	3 035	2 979	2 594	2 318

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.# Mkr 2024 2023 2022 2021 2020 Årets resultat 47 -53 -501 89 176 Genomsnittligt eget kapital 3 028 3 035 2 979 2 594 2 318 Avkastning på eget kapital, % 1,6 -1,7 -16,8 3,4 7,6

Organisk förändring nettoomsättning

Nettoomsättningens förändring mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen.

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Nettoomsättning	3 727	3 793	3 899	3 773	3 709
Nettoomsättning jämfört med motsvarande period föregående år	-3 793	-3 899	-3 773	-3 709	-3 081
Nettoomsättning, förändring	-66	-106	126	64	628
Strukturella förändringar	19	3	-93	-355	-574
Valutakursförändringar	19	-156	-132	67	65
Organisk förändring	-28	-259	-99	-224	119
Organisk förändring, %	-0,7%	-6,6%	-2,6%	-6,0%	3,9%
Strukturella förändringar, %	-0,5%	-0,1%	2,5%	9,5%	18,6%
Valutakursförändringar, %	-0,5%	4,0%	3,5%	-1,8%	-2,1%

Organisk förändring nettoomsättning egna varumärken

Nettoomsättningens förändring egna varumärken mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen.

Mkr	2024	2023	2022	2021
Nettoomsättning	2 550	2 668	2 667	2 622
Nettoomsättning jämfört med motsvarande period föregående år	-2 668	-2 667	-2 622	-2 550
Nettoomsättning, förändring	-118	1	45	72
Strukturella förändringar	19	3	-47	-191
Valutakursförändringar	13	-97	-85	45
Organisk förändring	-86	-93	-87	-74
Organisk förändring, %	-3,2%	-3,5%	-3,3%	-2,9%
Strukturella förändringar, %	-0,7%	-0,1%	1,8%	7,5%
Valutakursförändringar, %	-0,5%	3,6%	3,2%	-1,8%

¹ Jämförelsesiffror för 2020 finns inte tillgängliga.

Likviditetsreserv / Nettoomsättning

Likvida medel och outnyttjade krediter i förhållande till nettoomsättning.

Mkr	2024	2023	2022	2021	2020
Likvida medel	141	235	121	53	195
Outnyttjade krediter	488	416	587	490	150
Likviditetsreserv	629	651	708	543	345
Nettoomsättning	3 727	3 793	3 899	3 773	3 709
Likviditetsreserv / Nettoomsättning, %	16,9	17,2	18,2	14,4	9,3

DEFINITIONER

181 MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 182 182 DEFINITIONER

Organisk förändring nettoomsättning egna business-to-business varumärken

Nettoomsättningens förändring egna business-to-business varumärken mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen.

Mkr	2024	2023
Nettoomsättning egna business-to-business varumärken	256	268
Nettoomsättning egna business-to-business varumärken jämfört med motsvarande period föregående år	-268	-285
Nettoomsättning egna business-to-business varumärken, förändring	-12	-17
Strukturella förändringar	0	0
Valutakursförändringar	1	-20
Organisk förändring egna business-to-business varumärken	-11	-37
Organisk förändring	-4,1%	-13,0%
Strukturella förändringar	0,0%	0,0%
Valutakursförändringar	-0,4%	7,0%

Organisk förändring nettoomsättning licensierade varumärken

Nettoomsättningens förändring licensierade varumärken mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen.

Mkr	2024	2023
Nettoomsättning licensierade varumärken	405	376
Nettoomsättning licensierade varumärken jämfört med motsvarande period föregående år	-376	-552
Nettoomsättning licensierade varumärken, förändring	29	-176
Strukturella förändringar	0	0
Valutakursförändringar	3	-5
Organisk förändring licensierade varumärken	32	-181
Organisk förändring	8,7%	-32,8%
Strukturella förändringar	0,0%	0,0%
Valutakursförändringar	-0,8%	0,9%

¹ Jämförelsesiffror för 2020-2022 finns inte tillgängliga.

Organisk förändring nettoomsättning egna konsumentvarumärken

Nettoomsättningens förändring egna konsumentvarumärken mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen.

Mkr	2024	2023
Nettoomsättning egna konsumentvarumärken	2 294	2 400
Nettoomsättning egna konsumentvarumärken jämfört med motsvarande period föregående år	-2 400	-2 382
Nettoomsättning egna konsumentvarumärken, förändring	-106	18
Strukturella förändringar	19	3
Valutakursförändringar	12	-77
Organisk förändring egna konsumentvarumärken	-75	-56
Organisk förändring	-3,1%	-2,4%
Strukturella förändringar	-0,8%	-0,1%
Valutakursförändringar	-0,5%	3,2%

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 183DEFINITIONER 183

Försäljningskanaler

• Apotekshandel. Aktörer som bedriver butikshandel och/eller online handel med läkemedel och andra farmaceutiska specialpreparat och aktörer som bedriver grossisthandel specialiserad på vidareförsäljning till aktörer som bedriver detaljhandel med läkemedel och andra farmaceutiska specialpreparat.
• Dagligvaruhandel. Aktörer som bedriver butikshandel och/eller online handel med ett brett sortiment av hushållsnära varor. Med sådana aktörer avses stormarknader, supermarkets, lågprisbutiker, online-butiker, jour- och närbutiker.
• Food service. Aktörer som tillreder färdiga måltider så som restauranger, catering, livsmedelsindustri, sjukhus, skolor och andra institutioner samt grossister som förser sådana aktörer med varor.
• Hälsofackhandel. Aktörer som bedriver butikshandel och/eller online handel specialiserad på hälsa och egenvård eller endast ekologiskt certifierade varor och aktörer som bedriver grossisthandel specialiserad på vidareförsäljning till aktörer som bedriver detaljhandel specialiserad på hälsa och egenvård eller ekologiskt certifierade varor.
• Övrig fackhandel. Aktörer som bedriver övrig butikshandel och/eller online handel. I denna kanal ingår sport- och fritidshandel, gym, parfymerier, babybutiker, klädbutiker och bagerier.
• Övrig försäljningskanal. Aktörer som bedriver handel på annat sätt som inte kan klassificeras in under de andra försäljningskanalerna.

Organisk förändring nettoomsättning kontraktstillverkning

Nettoomsättningens förändring kontraktstillverkning mellan år justerad för omräkningseffekter vid konsolidering och för förändringar i koncernstrukturen.

Mkr	2024	2023
Nettoomsättning kontraktstillverkning	765	731
Nettoomsättning kontraktstillverkning jämfört med motsvarande period föregående år	-731	-666
Nettoomsättning kontraktstillverkning, förändring	34	65
Strukturella förändringar	0	0
Valutakursförändringar	3	-53
Organisk förändring kontraktstillverkning	37	12
Organisk förändring	5,0%	1,8%
Strukturella förändringar	0,0%	0,0%
Valutakursförändringar	-0,4%	8,0%

¹ Jämförelsesiffror för 2020-2022 finns inte tillgängliga.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 184 ORDLISTA

Ordlista

• Agenda 2030 2015 beslutade FN-länderna om en gemensam vision för att nå en hållbar utveckling för alla. Agenda 2030 består av 17 mål och 169 delmål som bland annat syftar till att utrota extrem fattigdom, att motverka orättvisor och att lösa klimatkrisen.
• Audit Tredjepartsgranskning av leverantör genom annonserat eller oannonserat besök med uppföljning av krav i leverantörsuppförandekoden.
• Biologisk mångfald beskriver den variation mellan arter, inom arter och livsmiljöer som finns på jorden.
• BSCI (Business Social Compliance Initiative) Ett medlemsdrivet företagsinitiativ för ansvarsfulla leverantörskedjor.
• CDP (tidigare Carbon Disclosure Project) Global ideell organisation som driver världens miljöredovisningssystem för företag, städer, stater och regioner. CDP po- ängsätter företag baserat på transparens och för att vägleda, stimulera och utvär- dera miljöåtgärder. Betyget sträcker sig från A till D–.
• CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) är ett EU-direktiv som fast ställer en skyldighet för företag att visa “tillbörlig aktsamhet” i sin verksamhet likväl som i hela värde kedjan.
• CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett EU-direktiv som syftar till att genom rapporteringstransparens skapa bästa förutsättningar för att EU ska klara Net Zero-målsättningar till 2050. CSRD kravställer viss information som tidi- gare varit frivillig och säkrar därmed att ESG-information finns tillgänglig för inves- terare.
• DLF Branschorganisation för företag som säljer dagligvaror till handel, restauranger och storhushåll i Sverige.
• Ekologiska produkter Produkter odlade utan bekämpningsmedel eller konst- gödsel. Den som vill sälja produkter som är ekologiska inom EU måste följa EU:s regelverk för ekologisk produktion.
• ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är en komponent i CSRD. ESRS är en uppsättning standarder som beskriver de obligatoriska koncept och principer som företag måste anpassa sina hållbarhetsuttalanden till.
• EU-förordning 2018/848 ¹ Fastställer principer och regler för ekologisk produktion och till hörande certifiering. Den bestämmer även användningen av uppgifter vid marknadsföring av ekologiska produkter.
• EUDR (European Deforestation Regulation) är ett initiativ inom EU:s Gröna Giv. Syf- tet med förordningen är att minimera EU:s bidrag till avskogning och skogsförstö- relse världen över, och på så sätt bidra till en minskning av den globala avskog- ningen.
• FLAG (Forest, Land and Agriculture) är världens första ramverk för företag i mar- kintensiva sektorer att sätta vetenskapligt baserade mål som inkluderar landbase- rade utsläppsminskningar.
• GFSI (Global Food Safety Initiative) Ett företagsinitiativ för att bl a granska, jämföra och erkänna frivilliga certifieringsprogram för livsmedelssäkerhet.
• GHG Protocol scope 1, 2 och 3 är den allmänt vedertagna standarden för att redovisa utsläpp av växthusgaser och delar upp företags utsläpp i tre olika scope. Scope 1 är utsläpp som kommer direkt från verksamheten. Scope 2 rör den energi som köps in till verksamheten. Scope 3 består av 15 utsläppsområden som kan vara väsentliga för företag att rapportera kring.
• Global Compact FN-initiativ som förenar företag och samhällsinstitutioner runt tio principer för miljö och samhälle.

• GRI (Global Reporting Initiative) Ger ut riktlinjer för hållbarhetsredovisning som på frivillig basis kan användas av organisationer för att redovisa miljömässiga, so- ciala och ekonomiska aspekter av deras verksamhet, produkter och tjänster.# ORDLISTA

• Green Deal EU: EU:s plan för att bli världens första klimatneutrala kontinent före 2050 genom ett 50 åtgärdsprogram som påverkar olika delar av den europeiska ekonomin.

• Hållbar utveckling (sustainability): Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
• Hälsolivsmedel: Mat som kan vara bra för vår hälsa och vårt välbefinnande.
• IEA (International Energy Agency): Är OECD-ländernas samarbetsorgan för energifrågor och har 30 medlemsländer.
• ILO (International Labour Organization): Är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa.
• Kodiak: Ett kvalitets- och hållbarhetsriskbedömningssystem som klassificerar leverantörer.
• Konsumenthälsa: Olika produktkategorier som består av hälsosamma näringstillskott som bidrar till god hälsa och gott välbefinnande, till exempel natur- och växtbaserade läkemedel, kosttillskott och kosttillskottsliknande medicinteknik.
• Kontraktstillverkning: Innebär att ett företag anlitar ett annat företag för att hjälpa till i produktionen. Det kan handla om allt från att man saknar kompetens inom ett specifikt område till att man vill ha hjälp med hela produktionslinjen. Kallas ibland Legotillverkning.
• Kosttillskott: Klassificeras som livsmedel och fungerar som ett tillskott till den vanliga maten. De kan innehålla vitaminer och mineraler eller andra näringsämnen som till exempel omega-3.
• Licensierade varumärken: Andra företags produkter som säljs av Midsona.
• Läkemedel: Enligt lagen är läkemedel alla ämnen som påstås kunna påvisa, förebygga, lindra eller bota sjukdom eller sjukdomssymtom.
• Low Carbon Transition Plan (LCT-plan): Är en tidsbestämd handlingsplan som tydligt beskriver hur en organisation kommer att ställa om sin verksamhet för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.
• Net-Zero (nettonollutsläpp eller klimatneutral): Innebär att en verksamhet uppnår balans mellan växthusgasutsläpp och upptag av växthusgaser genom klimatfinansiering. Vid klimatkompensationsprojekt som innebär att växthusgaser
  1 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02018R0848-20220101&qid=1641797905414&from=SV
  2 https://www.cdp.net/en/guidance/guidance-for-companies/climate-transition-plans
  MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 ORDLISTA 185
  tas upp över lång tid får användas, exempelvis genom trädplantering eller direkt uppfångning av koldioxid ur luften.
• Mineraler: Kroppen byggs upp av ett tjugotal olika mineralämnen. De utgör cirka 4 procent av kroppsvikten. Mineraler behövs i små mängder, men är livsnödvändiga, eftersom vi inte själva kan tillverka dem.
• Omega-3: Det finns ett antal fleromättade och nyttiga fettsyror som kallas omega-3. De är så kallade essentiella fettsyror, vilket betyder att kroppen inte själv kan skapa dem, utan vi måste få i oss dem via kosten. Det är framför allt de längre fleromättade fettsyrorna EPA och DHA från fisk och fiskolja som har visat sig ha extra hälsobringande effekt.
• Private label: Midsonas produktion av andras varumärken som kontraktsleverantör.
• PPWR (Packaging and Packaging waste regulation): Är en EU-förordning som syftar till att minska förpackningsavfall och förbättra återvinning av förpackningar.
• RSPO Round Table on Sustainable Palm Oil: Internationell rundabordsprocess för att ta fram kriterier för hållbar palmolja. Standarden är ett verktyg för att säkerställa att palmoljan inte bidrar till avskogning, expansion på torvmarker, exploatering av arbetskraft eller användning av eld för röjning.
• Science Based Target Initiative (SBTi): Ett samarbete mellan UN Global Compact, WRI, Världsnaturfonden och Carbon Disclosure Project. Initiativet ger stöd till företag att sätta klimatmål som är i linje med vissa vetenskapliga modeller. För att kunna sätta ett Science Based Target behöver företaget gå igenom hela sitt växthusgasutsläpp genom hela värdekedjan.
• Seitan: Ett glutenbaserat livsmedel som används som bas i olika vegetariska köttersättningsprodukter.
• Scope 1: Omfattar de utsläpp som sker direkt i den egna verksamheten. Exempelvis utsläpp från produktion i egna fabriker.
• Scope 2: Omfattar indirekta utsläpp från produktion av köpt el, ånga, värme och kyla som förbrukas av det rapporterande företaget.
• Scope 3: Omfattar alla andra indirekta utsläpp som sker i ett företags värdekedja men som företaget inte äger eller kontrollerar.
• SDGs (Sustainable Development Goals): Den 25 september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda för hållbar utveckling som innehåller sjutton globala mål som ska uppnås till år 2030. Globala målen har i sin tur 169 delmål och drygt 230 globala indikatorer för hur arbetet ska genomföras och följas upp.
• Sportnutrition: Närings- och kosttillskott som vänder sig till idrottsutövare.
• Taxonomi: Gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar och finansiella produkter, del av EU:s Green Deal. Taxonomin gör det möjligt för investerare att rikta in sina investeringar mot mer hållbar teknik och hållbara företag och därmed bidra till att göra Europa klimatneutralt 2050.
• TCFD (Task Force on Climate related Financial Disclosure): Ramverk som syftar till att vägleda organisationer i arbetet med att identifiera sina klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter.
• Tempeh: Naturlig vegetarisk produkt som används i matlagningen. Tillverkas genom att kokade bönor, vanligen sojabönor, genomgår en fermenteringsprocess.
• Tofu: Färskostliknande produkt gjort av sojabönor med neutral smak, vilket gör att den kan användas i till exempel glass och vegetariska köttalternativ. Används ofta av veganer och laktosintoleranta.
• Torra livsmedel: Skafferiprodukter såsom konserver, kryddor, flingor och mjöl och nötter. Gemensamt är att de har lång hållbarhetstid.
• Vegetarian: Att avstå från mat från djurriket. Orsakerna att välja vegetarisk mat varierar, t.ex. av miljö- eller hälsoskäl, av etiska eller religiösa skäl, eller helt enkelt för att man tycker att det är godare.
• Veganism: Ställningstagande mot nyttjande av djur i varje form, varigenom man som vegan avstår helt från animaliska produkter som kött i alla former och livsmedel som produceras av djur, såsom mjölk, ost, ägg, honung. Veganer tar även avstånd från att använda djur inom t.ex. mode och inredning.
• Vitaminer: Vitaminer är organiska ämnen. Deras effekt och utseende varierar. Det som förenar dem är att de måste tillföras kroppen utifrån. Vitaminer behövs i mycket små mängder men är livsnödvändiga, eftersom vi inte själva kan tillverka dem. Brister kan ge upphov till bristsjukdomar.
• Växtbaserad kost: I en växtbaserad kost utgörs helst 2/3 av växtbaserade livsmedel. Animaliska produkter behöver normalt sett inte uteslutas helt, utan det är proportionerna som ändras.
• Växthusgaser: De gaser i jordens atmosfär som fångar upp värmestrålning och därmed bidrar till växthuseffekten. De viktigaste av dessa är vattenånga (H₂O), koldioxid (CO₂), dikväveoxid (N₂O), metan (CH₄) och ozon (O₃).
• Uppförandekod (Code of Conduct): Riktlinjer för hur ett företag eller organisation ska bedriva sin verksamhet på ett etiskt och ansvarstagande sätt.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 186

An English version of this report is available at www.midsona.com from beginning of May, 2025. The English version is a translation from Swedish. In case of discrepancy, the Swedish version shall prevail.

Årsredovisningen finns i en engelsk och en svensk version. I det fall det finns avvikelser mellan den svenska och den engelska versionen är den svenska versionen den officiella versionen. Denna årsredovisning är publicerad på bolagets webbplats www.midsona.com den 8 april 2025. Tryckta exemplar skickas till aktieägare och andra intressenter efter beställning. Denna rapport innehåller också framtidsinriktad information. Även om Midsonas ledning bedömer denna information som rimlig kan inga garantier lämnas för att dessa förväntningar kommer att visa sig vara korrekta. Följaktligen kan verkligt framtida utfall variera jämfört med vad som framgår i den framtidsinriktade informationen beroende på bland annat förändrade förutsättningar avseende ekonomi, marknad och konkurrens, förändringar i lagkrav och andra politiska åtgärder, variationer i valutakurser och andra faktorer.

Midsona AB i samarbete med Aspekta och Trademark Malmö. Tryck: Exakta Print AB. Foto: André de Loisted, Bildbyrån 040 AB.

Midsona AB är ett svenskt publikt aktiebolag. Bolaget är bildat och registrerat enligt svensk rätt med firmanamnet Midsona AB (publ) och organisationsnummer 556241-5322. Bolaget har sitt säte i Malmö, Sverige. Användning av begreppen ”Midsona”, ”koncernen”, ”bolaget” och ”företaget” avser i samtliga fall moderbolaget Midsona AB (publ) och dess dotterbolag.

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024 187

Division South Europe

www.vegetalia.com
www.celnat.fr
Campus Verrazzano
Building A
Ground floor
3 place Giovanni da Verrazzano
69009 Lyon, France
Tel +33 8 92 97 64 31

Division North Europe

www.davert.de
Zur Davert 7
DE-59387 Ascheberg, Tyskland
Tel +49 2593 92800

Division Nordics

www.midsona.se
Dockplatsen 16
Postadress: Box 50577
202 15 Malmö
Tel: +46 40 660 20 40

Midsona AB (publ)

www.midsona.com
Dockplatsen 16
Postadress: Box 21009
200 21 Malmö
Tel: +46 40 601 82 00
info@midsona.com
Org nr: 556241-5322