Investor AB

Annual Report • Mar 15, 2010

Årsredovisning 2009

Investor i korthet – 2009

EQT:S fonder (delägd verksamhet)

• • Lånefinansierade utköp (LBO) i norra Europa, Kina och USA.
• • Ägande via majoritet.
• • Investeringshorisont 3-7 år.

Private Equity-investeringar

Substansvärde	andel	vik tiga händelser
Mkr 150 000 120 000 90 000 60 000 30 000 0 2005 2006 2007 2008 2009	7 4% andel av totala tillgångar	• Deltog i nyemissionerna i SEB och Husqvarna. • Ägarandelen stärktes ytterligare i Atlas Copco och Husqvarna. • Mottagna utdelningar uppgick till 2,4 Mdr kronor. • Kärninvesteringar hade en positiv påverkan på substansvärdet med 31,9 Mdr kronor.
Mkr 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2005 2006 2007 2008 2009	1 1% andel av totala tillgångar	• Mölnlycke Health Care visade stark försäljnings och resultatutveckling. • Lindorffs utveckling stabiliserades gradvis efter en utmanande inledning på året. • Gambro gynnades av utrullningen av nya produk ter och uppvisade kraftiga resultatförbättringar. • CaridianBCT fortsatte att ta marknadsandelar med starkt förbättrad lönsamhet, trots att Atreus inte utvecklades enligt plan. • 3 Skandinavien uppvisade positiv EBIT på månads basis med hjälp av stark operationell hävstång. • Förvärv av 23 procent i noterade Biovitrum, senare fusionerat med Swedish Orphan International. • Operativa investeringar påverkade substansvärdet med –1,4 Mdr kronor.
Mkr 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2005 2006 2007 2008 2009	1 3% andel av totala tillgångar	• Investor Growth Capital genomförde investeringar för 1,2 Mdr kronor och avyttringar för 0,3 Mdr kronor. Investor Growth Capital påverkade substansvärdet med 0,5 Mdr kronor. • I EQT:s fonder har vi investerat för 1,7 Mdr kronor och avyttrat för 0,2 Mdr kronor. EQT påverkade substansvärdet med 0,4 Mdr kronor. • Private Equity-investeringar påverkade substans värdet med totalt 0,7 Mdr kronor (inklusive kost nader för affärsområdet), efter en negativ valutaeffekt på omkring 1,1 Mdr kronor. Kassa flödet för 2009 uppgick till –2,4 Mdr kronor.

INNEHÅLL

Vd har ordet. . 2
Nyckeltal. 6
Vision, affärsidé och mål. 8
Aktivt ägande. . 10
Förnyelse av vår portfölj. . 11
Kärninvesteringar. . 12
Operativa investeringar . 18
Private Equity-investeringar. . 28
Medarbetare och nätverk. . 32
Ersättning – våra principer. . 34
Socialt ansvarstagande. . 36
Investoraktien 38
Ordföranden har ordet. . 40
Bolagsstyrningsrapport. . 42
Styrelse . 58
Ledning. . 60

RÄKENSKAPER

Innehållsförteckning räkenskaper .	61
Förvaltningsberättelse .	62
Förslag till vinstdisposition .	68
Resultaträkning koncernen 69
Rapport över totalresultat för koncernen. .	69
Balansräkning koncernen .	70
Förändringar i koncernens eget kapital 71
Kassaflödesanalys koncernen .	72
Resultaträkning moderbolaget .	73
Rapport över totalresultatet för moderbolaget. .	73
Balansräkning moderbolaget .	74
Förändringar i moderbolagets eget kapital .	76
Kassaflödesanalys moderbolaget .	77
Noter till de finansiella rapporterna .	78
Revisionsberättelse .	122
Historik .	123
Tio år i sammandrag. .	124
Definitioner. .	125
Aktieägarinformation. .	126

Välkommen till Investor

Investor är ett investmentbolag med nordisk bas som bildades för snart hundra år sedan av familjen Wallenberg. Idag bedriver vi investeringsverksamhet i Europa, USA och Asien.

Affärsidén är att skapa långsiktigt god avkastning för våra aktieägare genom att äga och utveckla bolag med attraktiv värdepotential. Vi är en engagerad ägare som med erfarenhet, kunskap och ett unikt nätverk utvecklar noterade och onoterade bolag till att bli ledande inom sina respektive branscher.

AKTIEÄGARVÄRDE

Aktiens totalavkastning, 18 procent

Totalavkastningen (aktieutveckling inklusive återlagd utdelning) var 18 procent under 2009. Under samma period uppgick Stockholmsbörsens totalavkastning (SIXRX) till 53 procent. De senaste 10 och 20 åren har vår genomsnittliga totalavkastning per år till aktieägarna varit 5 respektive 10 procent.

-20

Totala tillgångar uppdelat per investering

Attraktiv portfölj av innehav

Vi strävar efter att äga och utveckla bolag som kan generera en uthållig avkastning överstigande marknadens avkastningskrav. Vi investerar i sektorer och på marknader där vår expertis och kompetens tillför värde. Noterade bolag är en central del av vår verksamhet, men för att kunna erbjuda en unik avkastningspotential kommer vi även fortsättningsvis att öka våra investeringar i onoterade innehav.

3 Scandinavia 1% Biovitrum 1% The Grand Group 1% Skuldsättningsgrad 21 Mdr kronor tillgängligt för investering

ABB 16% SEB 14% Ericsson 7% Atlas Copco 15% Electrolux 5% Financial investments 2% Mölnlycke Health Care 4% Lindorff 2% Gambro Holding 2% Investor Growth Capital 7% EQT 6% Under de senaste åren har vi fokuserat på att stärka vår finansiella flexibilitet. Efter investeringar på mer än 7 Mdr kronor under 2009, avslutade vi året med en nettoskuld om 0,6 Mdr kronor. Inklusive kortfristiga placeringar uppgick vår bruttokassa till cirka 21 Mdr kronor. Under året har vi ytterligare förlängt den genomsnittliga löptiden på våra lån till 13,5 år.

Imponerande utveckling i våra innehav

Vår totalavkastning var 18 procent under 2009. Även om avkastningen översteg vårt långsiktiga mål, presterade vi sämre än marknaden i övrigt under 2009. Samtliga aktieägare har rätt att vara besvikna. Vår totalavkastning har dock överträffat marknadens sedan turbulensen i ekonomin inleddes tidigt 2008.

Den ekonomiska kartan ritades om under det nya millenniets första decennium. Länder som Kina, Indien och Brasilien är inte längre utvecklingsländer, de är etablerade som globala tillväxtmotorer. Mot slutet av decenniet drabbades världsekonomin nästintill av Den Stora Depressionen II. Men regeringar och centralbanker gick helt rätt "all in", som pokerspelare säger, och nedgången begränsades till Den Stora Recessionen.

Sedan i höstas pekar många ekonomiska indikatorer mot att en global återhämtning har inletts, om än från en låg nivå. Handelsvillkoren har successivt stabiliserats och förbättringar inom vissa områden kan till och med skönjas.

På längre sikt är jag fortfarande optimistisk vad gäller världsekonomin, allt eftersom industrin och samhället skördar frukterna av det senaste decenniets investeringar i ny teknologi. Jag är emellertid oroad för Europa och USA:s tillväxtmöjligheter på medellång sikt. Det är enklare att vara optimistisk vad gäller Kina, Indien och Brasilien.

Jag ser en risk för fallgropar längs vägen mot återhämtning. Oavsett hur skickligt de monetära och finansiella stimulanspaketen dras tillbaka, kommer deras avskaffande att dämpa tillväxten. USA och många europeiska länder måste balansera sina gigantiska budgetunderskott. Många hushåll och företag måste också minska sin skuldbörda efter att skuldsättningen drivits upp av de låga räntorna. Konsumtionstillväxten och investeringsaktiviteten kan därför bli begränsad. Det finns även andra risker. Även om jag inte ser något direkt inflationstryck för tillfället, så kommer den extremt expansiva penningpolitiken förr eller senare att leda till inflationsförväntningar och därmed höjda räntor. Dessutom kan marknaden mycket väl komma att inse att det inte bara är länder som Grekland och Dubai som kan få problem. Det finansiella systemet är troligen inte helt stabilt ännu. Osäkerhetsfaktorer finns exempelvis inom grundläggande områden såsom framtida regleringar. Men som alltid är det de okända riskerna som är de farligaste. Vad händer om till exempel Kina skulle råka ut för ett större bakslag? Jag tror inte att det är helt uteslutet givet hur stimulerad den kinesiska ekonomin är. Kort sagt tror jag att

det är klokt att planera för en långsam återhämtning. Efter den massiva hjärtattack som världsekonomin drabbats av, är det inte förvånande att återhämtningen tar tid.

På samma sätt som efter flera spruckna bubblor de senaste decennierna, dopar vi sannolikt återigen världsekonomin med konstgjort låga räntor som riskerar att blåsa upp priset på tillgångar. Så småningom kommer vi att bli varse om vi har lärt oss av tidigare erfarenheter och om oron är obefogad.

Industriell innovation för framtida värdeskapande

Många bolag i Europa och USA möter ny konkurrens som hastigt kan komma att rita om den industriella kartan. Marknaden för mobilsystem är ett intressant exempel. För några år sedan var Ericssons främsta konkurrenter europeiska och nordamerikanska bolag, idag är de kinesiska. Det är faktiskt bara Ericsson som har lyckats försvara sina marginaler, medan de andra europeiska och amerikanska bolagen har det tufft. Ericssons framgång är ett resultat av strategin att bygga upp serviceverksamheten och samtidigt göra betydande satsningar inom FoU för att behålla teknologiskt ledarskap. Jag tror att de flesta branscher kommer att möta liknande utmaningar, och som Ericsson har visat prov på är industriell innovation avgörande för att möta konkurrensen.

"Att investera i industriell innovation förblir en grundsten i vår tradition."

Det yttersta målet med industriell innovation är att tillfredsställa kundbehov. Det är inte begränsat till högteknologiska satsningar utan inkluderar även förnyelse av affärsmodeller. Atlas Copcos framgångsrika tillväxt inom eftermarknadssegmentet är ett bra exempel på hur industriell innovation kan ge stabilitet över en konjunkturcykel och skapa inträdesbarriärer för nya aktörer på marknaden. Industriell innovation innebär ofta initiala kostnader, men är avgörande för långsiktigt värdeskapande.

"Det yttersta målet med industriell innovation är att tillfredsställa kundbehov. Det är inte begränsat till högteknologiska satsningar utan inkluderar även förnyelse av affärsmodeller."

Innovation kräver risktagande som kan leda till misslyckanden. Eller enligt Clarkes andra lag: Det enda sättet att upptäcka gränserna för vad som är möjligt, är att våga sig förbi dem, ut i det omöjliga.

Att investera i industriell innovation förblir en grundsten i vår tradition och trots dystra ekonomiska utsikter fortsätter vi att uppmuntra investeringar i innovation. Jag anser att innovation, trots dess risker, är avgörande för att garantera långsiktig global konkurrenskraft. Förutom insatserna i varje enskilt innehav, utgör vår riskkapitalverksamhet inom Investor Growth Capital en viktig del av vår tradition och möjliggör för oss att vara en del av den globala innovationskraften.

Kärninvesteringar presterade trots nedgång

Kärninvesteringar hade en totalavkastning uppgående till 44 procent. Avkastningen påverkades positivt av våra investeringar i SEB och Husqvarna, samt god avkastning i Electrolux, Saab och Atlas Copco. Tre av våra större innehav: ABB, AstraZeneca och Ericsson presterade sämre än marknaden.

I början av 2009 ställde SEB och Husqvarna in sina utdelningar och genomförde nyemissioner. Efter förstärkningen av balansräkningen har nu SEB en stark primärkapitalrelation som kan klara tuffa ekonomiska påfrestningar. Husqvarna stärkte balansräkningen för att kunna hantera en osäker efterfrågan, men också för att kunna tillvarata nya affärsmöjligheter. Vi tycker att båda fallen illustrerar fördelen av att ha en stark huvudägare.

Det är glädjande att samtliga våra kärninvesteringar har hanterat krisen på ett bra sätt och kunnat upprätthålla goda vinster även under 2009. Vi ser nu att samtliga bolag föreslår att återuppta utdelningen.

I ett tufft ekonomiskt klimat är det möjligt för bolag med stark finansiell ställning att stärka sin konkurrenskraft. Exempel på detta är Atlas Copcos förvärv av Quincy Compressor under det fjärde kvartalet och Ericssons förvärv av Nortels CDMA-verksamhet under det tredje kvartalet.

När vi ser attraktiva fundamentala värden kan vi göra tilläggsinvesteringar. Med representanter från Investor i styrelserna är vi dock ofta insiders, exempelvis i samband med kvartalsrapporter och företagstransaktioner och vi har därför inte alltid möjlighet att investera när vi vill.

Förbättringar inom Operativa investeringar

Under andra halvåret ökade Mölnlycke Health Cares rörelseresultat i takt med att investeringarna i utökad försäljningsstyrka, FoU samt etablerandet av den nya verksamheten ProcedurePak®, började ge effekt. Dessa investeringar var en del av den värdeskapandeplan vi sjösatte i samband med förvärvet 2007. Vi var medvetna om att de skulle påverka lönsamheten negativt på kort sikt. Kassaflödesgenereringen är mycket stark vilket möjliggjorde att Mölnlycke Health Care kunde lösa lån på 90 MEUR i förtid.

Gambro har ökat sitt resultat till följd av investeringar i kvalitet, FoU och operationell effektivitet. Gambros nya imponerande fabrik i Opelika (Alabama, USA), utvecklas väl och bidrar nu till försäljningstillväxten. Utrullningen av nya produkter fortsatte. Gambro förvärvade i början av 2010 CHF Solutions med internt genererade medel. Bolaget blir ett spännande tillskott i Gambros akutverksamhet. Gambros turnaround får nu allt starkare fäste.

CaridianBCT har sänkt kostnadsnivån vilket resulterade i ett betydande lönsamhetslyft under slutet av året. Affärsområdena Automated Collections och Therapeutic Systems fortsatte att utvecklas väl. God volymtillväxt inom engångsartiklar, gynnsam produktmix och effektiv kostnadshantering har bidragit till goda marginaler. Utvecklingen av Mirasolplattformen (patogen reduktion) ser lovande ut och ytterligare tester och kliniskt arbete kommer att ske under 2010. Dock gjorde CaridianBCT en nedskrivning som en konsekvens av att Atreus inte lever upp till bolagets högt ställda förväntningar.

Ett flertal faktorer bidrog till att tynga Lindorffs lönsamhet. Det stora inflödet av inkassofall bygger en stabil grund för verksamheten på längre sikt, men leder till initiala kostnader som försvagar lönsamheten. Lågkonjunkturen påverkade också befintliga kreditportföljer negativt. Därutöver förvärvade bolaget färre nya kreditportföljer än tidigare, även om aktivitetsnivån ökade mot slutet av året. Vi anser ändå att bolaget är väl positionerat för framtiden.

3 Skandinavien gjorde stora framsteg under 2009. Abonnentbasen växte med 338.000 och uppgår nu till 1.569.000, med fortsatt marknadsledande intjäning per kund (ARPU). Under 2009 bekräftades den starka operationella hävstången i verksamheten, det vill säga att nya abonnenter endast ger en relativt begränsad ökning av rörelsekostnaderna; försäljningsökningen med 693 Mkr under 2009 gav en vinstökning på 540 Mkr.

I mars förvärvade vi 23 procent av Biovitrum och blev därmed den största ägaren i bolaget. I november tillkännagavs planer på en fusion mellan Biovitrum och Swedish Orphan International. Swedish Orphan International har en gedigen historia av stark och lönsam tillväxt. Biovitrum har flera produkter på marknaden och en stark pipeline av produkter i sena utvecklingsfaser. Samgåendet ger betydande intäktsoch kostnadssynergier. Vi anser att det sammanslagna bolaget bildar en stark plattform för ett Nordenbaserat läkemedelsbolag. Vi äger 41 procent i det nya bolaget.

"Vi har faktiskt ingenting emot att äga ett bolag som utvecklas väl, för evigt."

Inom Operativa investeringar fortsätter vi att fokusera på att äga och utveckla bolag med starka marknadspositioner och potential för långsiktig lönsam tillväxt. Vi har flexibiliteten att investera i både noterade och onoterade bolag i partnerskap med andra investerare, eller genom att förvärva kontrollposter på egen hand. Vi äger inte dessa bolag med en bestämd tidshorisont. Vi har faktiskt ingenting emot att äga ett bolag som utvecklas väl, för evigt.

Fortsatt återhämtning i Private Equity-investeringar

Investor Growth Capitals värdeökning uppgick till 12 procent i lokala valutor under 2009. En bidragande faktor var försäljningen av Swedish Orphan International. Sedan vår initiala investering 2004 har bolaget år efter år visat god lönsamhetstillväxt, trots att affärsmodellen förändrades då flera stora samarbetspartners avslutade sina licensavtal; ett imponerande arbete av en förträfflig ledningsgrupp. Under det fjärde kvartalet noterades bolaget FOI i Japan. Kapitaltillskottet användes för att stärka balansräkningen. Återigen får vi bevisat att det tar tid att bygga bolag. Riskkapitalmarknaden ser lovande ut 2010 och Investor Growth Capitals position fortsätter att stärkas.

Vi har många spännande bolag i vår portfölj som kan utvecklas väl under de kommande åren, men att bygga nya bolag är ett långsiktigt arbete. Investor Growth Capital har en flexibel ägarhorisont, som tillåter oss att proaktivt besluta om vi ska äga bolag längre än de tre till sju år som är normalfallet. På sikt hoppas jag att vi kan föra över ett antal av innehaven till våra Operativa investeringar, om en ännu längre ägarhorisont kan skapa ytterligare värde för oss.

Gambros förvärv av Investor Growth Capitals innehav CHF Solutions och Biovitrums samgående med Swedish Orphan International är exempel på den strategiska betydelsen av vår riskkapitalverksamhet.

Värdet på våra investeringar i EQT:s fonder ökade 14 procent i lokala valutor under 2009, främst tack vare stabiliserade operativa parametrar och stigande marknadsmultiplar. Dessutom har den finansiella ställningen generellt sett stärkts i innehaven. Affärsflödet förbättras och EQT genomförde ett flertal transaktioner under det fjärde kvartalet.

Tydligt ägande ett fundament för starka bolag

Investor har ägarintressen i mer än 100 noterade såväl som onoterade bolag. Styrelserna i dessa innehav är den viktigaste hörnstenen i vår ägarstyrningsmodell. Styrelsen ska ta tillvara aktieägarnas intressen. Ansvarsområdena omfattar bland annat att fastställa den övergripande strategin för bolaget, tillsätta rätt vd, fastslå ersättningsnivån för ledningsgruppen och övervaka den operativa utvecklingen. Aktieägarna förlitar sig på styrelseledamöternas integritet, affärssinne och passion för verksamheten. Därför försöker vi alltid hitta styrelseledamöter med lång operativ erfarenhet och väldokumenterad förmåga att skapa värde. Dessa personer är ofta mycket efterfrågade och har många erbjudanden om uppdrag.

"I vår modell är en styrelsepost inte att betrakta som ett hedersuppdrag. Det krävs mycket tid för att fullt ut förstå aktuella frågeställningar och de långsiktiga utmaningar som ett bolag står inför."

Varje styrelse spelar en viktig roll när det gäller att granska strategiska och operativa planer och säkerställa att de genomförs. Ett konkret exempel är styrelsernas ansvar för att djupgående granska förutsättningar så att bolaget inte betalar för mycket vid ett förvärv. Detta kan utgöra skillnaden mellan framgång och misslyckande.

I vår modell är en styrelsepost inte att betrakta som ett hedersuppdrag. Det krävs mycket tid för att fullt ut förstå aktuella frågeställningar och de långsiktiga utmaningar som ett bolag står inför, utöver att lära sig mer om branschen och konkurrenterna. På

grund av detta föredrar vi att styrelsemedlemmar har färre snarare än fler uppdrag. Bolagen blir dessutom alltmer komplexa vilket gör det än mer tidskrävande att förstå de risker de tar. Måhända är den pågående finanskrisen delvis ett tillkortakommande av ägarstyrning? Styrelsen har faktiskt det yttersta ansvaret vad gäller bolagens riskexponering.

Vi rekryterar ständigt nya talanger, såväl i Sverige som internationellt, för att få en mångfald när det gäller kunnande och erfarenhet i våra styrelser. På lång sikt anser vi att det är viktigt att vi betalar ett arvode som står i proportion till det engagemang vi kräver och som gör att vi kan attrahera internationella toppkrafter. Arvodet måste vara tillräckligt attraktivt för att styrelsemedlemmarna ska begränsa antalet uppdrag de åtar sig. För att öka utbudet av kompetenta styrelseledamöter, vore det positivt med ett alternativ som gjorde det möjligt för framgångsrika ledningspersoner att istället kunna ägna de sista fem till tio åren av karriären åt att på heltid arbeta i ett begränsat antal bolagsstyrelser.

"Det dagliga arbetet med våra innehav är det som till syvende och sist kommer att generera överavkastning till våra aktieägare. Det skapar dock inga rubriker."

För att säkerställa att ägarnas och styrelsens intressen överensstämmer, önskar vi att styrelsemedlemmarna har ett betydande aktieägande i bolagen de är involverade i. Detta är anledningen till att betala en del av styrelsearvodet i aktier, eftersom en större del av styrelsearvodet då riskeras. Därutöver förväntar vi oss vanligtvis att styrelsemedlemmarna medinvesterar i bolagen. Denna modell, eller liknande, har använts i våra onoterade innehav under lång tid. I några av våra kärninvesteringar har vi under två år testat ett system där en del av styrelsearvodet betalas i syntetiska aktier (vi föredrar egentligen vanliga aktier, men det är svårt att genomföra i Sverige). Vi kommer att utvärdera systemet under 2010 och genomföra lämpliga förändringar.

Krigskassa genom förlängd förfallostruktur

Under hösten förlängde vi förfallostrukturen på våra lån. Den genomsnittliga löptiden är nu över 13 år. Vi inleder 2010 med en investeringskapacitet på omkring 21 Mdr kronor, som vi kan använda till att öka vårt ägande i utvalda kärninvesteringar, utöka Operativa investeringar och expandera vår verksamhet inom Private Equity-investeringar.

Jag tycker att vi på ett bra sätt förutspådde att 2009 skulle bli ett attraktivt investeringsår. Under året investerade vi mer än 7 Mdr kronor. För att tillvara möjligheter på marknaden på kort sikt utökades även mandatet för vår tradingverksamhet.

Vår strategi är att ha strategisk kontroll i kvalitetsbolag med starka marknadspositioner. Under 2009 såg vi få, om ens några, möjligheter att nyinvestera i sådana bolag. Välskötta bolag är sällan till salu när värderingarna är låga, förutom när ägarna är finansiellt pressade. Till följd av snabbt sänkta räntor hamnade få ägare under finansiell press under 2009.

Jag hoppas att 2010 kommer att erbjuda ett bättre flöde av attraktiva affärsmöjligheter med högkvalitativa bolag även om prisnivån är högre än 2009. Vi föredrar att förvärva välskötta verksamheter till rätt pris, snarare än att omstrukturera till synes lågt prissatta bolag. Vår modell är att vara en värdeskapande ägare, baserat på en betydande ägarandel i de bolag vi är engagerade i. Med undantag för vår tradingverksamhet kommer vi inte att göra kortsiktiga affärer med små positioner.

Jag vill slutligen uppmärksamma det utomordentliga arbete som styrelserna, ledningsgrupperna och de anställda i våra innehav har utfört när det gäller att hantera det svåra ekonomiska läget. De vidtog snabbt åtgärder för att justera kostnadsnivåer och anpassa rörelsekapital. Dessa åtgärder har i kombination med skapandet av flexiblare affärsmodeller, gjort det möjligt för bolagen att bibehålla lönsamheten under lågkonjunkturen. Vi är beroende av deras engagemang och hårda arbete och vi är tacksamma för deras bidrag till alla aktieägare.

Det dagliga arbetet med våra innehav är det som till syvende och sist kommer att generera överavkastning till våra aktieägare. Det skapar dock inga rubriker. Vi är fast beslutna att fortsätta på vår inslagna väg; att generera attraktiv avkastning till våra aktieägare genom att omsorgsfullt genomföra vår strategi. Vi kommer att arbeta hårt med att utveckla våra befintliga innehav och hitta nya värdeskapande investeringar för att förnya vår portfölj. Eller med Michael Jordans ord: "Jag är inte därute och svettas tre timmar varje dag enbart för att känna hur det känns att svettas". Dessutom är våra dagar betydligt längre än så!

Investor är väl positionerat för att genomföra strategin. Vi kommer dock att vara fortsatt disciplinerade och inte pressas att göra investeringar som inte uppfyller våra krav.

Börje Ekholm Verkställande direktör och koncernchef

Nyckeltal

Under 2009 steg substansvärdet (marknadsvärde på totala tillgångar minus nettoskuld) från 115,2 Mdr kronor till 142,7 Mdr kronor, en ökning med 27,4 Mdr kronor. Nettoresultatet inklusive värdeförändringar uppgick till 31,4 (–36,7) Mdr kronor. Vid årets slut uppgick nettoskulden till 0,6 Mdr kronor.

Översikt substansvärde

Kärninvesteringars bidrag till substansvärdetillväxten uppgick till 31,9 (–31,5) Mdr kronor under 2009. Totalavkastningen för affärsområdet uppgick till 44 procent.

Operativa investeringar bidrog med –1,4 (–0,1) Mdr kronor till substansvärdetillväxten under 2009.

Private Equity-investeringar bidrog med 0,7 (–3,5) Mdr kronor till substansvärdetillväxten. Både Investor Growth Capital och EQT bidrog positivt.

Från att ha haft en nettokassa på 9,7 Mdr kronor vid utgången av 2008 hade vi en nettoskuld på 0,6 Mdr kronor vid utgången av 2009. Förändringen under året förklaras främst av genomförda nettoinvesteringar samt vår utdelning till aktieägarna.

			31/12 2009	31/12 2008
	Ägarandel % (kapital)	Kr/aktie	Mkr	Kr/aktie	Mkr
Kärninvesteringar
ABB	7,3	30	22 904	25	19 170
Atlas Copco	16,6	28	21 408	18	13 557
SEB	20,8	26	20 227	11	8 608
AstraZeneca	3,6	23	17 292	21	15 837
Ericsson	5,0	14	10 721	13	9 611
Electrolux	12,7	9	6 560	3	2 614
Husqvarna	15,6	6	4 579	3	2 330
Saab	19,8	3	2 540	2	1 545
Totalt		139	106 231	96	73 272
Operativa investeringar
Mölnlycke Health Care	62	8	6 371	8	6 166
Lindorff	57	4	3 125	4	3 284
Gambro Holding (Gambro &
CaridianBCT)	49	3	2 058	4	3 386
3 Skandinavien	40	2	1 350	2	1 301
The Grand Group1)	100	1	1 065	2	1 169
Biovitrum	23	1	971	–	–
Mark och fastigheter	100	1	384	1	408
Övrigt	–	1	607	0	378
Totalt		21	15 931	21	16 092
Private Equity-investeringar
Investor Growth Capital	100	12	9 197	10	7 968
EQT	e.t.	12	9 136	10	7 327
Totalt		24	18 333	20	15 295
Finansiella investeringar		4	3 283	1	1 269
Övriga tillgångar och skulder		0	–517	–1	–432
Totala tillgångar		188	143 261	139	105 496
Nettokassa (+) nettoskuld (–)		–1	–588	13	9 737
Substansvärde		187	142 673	150	115 233
1) The Grand Groups nettoskuld är inte längre inkluderad i Investors konsoliderade nettoskuld, till följd

av att innehavet nu presenteras på samma sätt som övriga Operativa investeringar, det vill säga enligt kapitalandelsmetoden.

Under 2009 ökade substansvärdet tre av fyra kvartal efter att dessförinnan ha sjunkit sju kvartal i rad.

Substansvärde, kvartalsförändring

Utveckling koncernen
Mkr	2009	2008	2007	2006
Värdeförändring	31 327	–39 492	–1 534	28 106
Utdelningar	2 866	4 147	3 474	3 171
Övriga rörelseintäkter	1 113	756	410	131
Rörelsens kostnader1)	–634	–566	–552	–576
Övriga resultatposter2)	–3 304	–1 571	–2 165	–2 346
Koncernens resultat	31 368	–36 726	–367	28 486
Utbetald utdelning	–3 059	–3 637	–3 449	–2 685
Övrigt	–869	439	–300	–426
Förändring substansvärde	27 440	–39 924	–4 116	25 375

1) Inkluderar kostnader för långsiktig aktierelaterad lön. För perioden 1/1-31/12 2009

uppgick kostnaden till 39 (21) Mkr.

2) I övriga resultatposter ingår andelar i intresseföretags resultat.

Under de senaste 23 åren, vilket är så långt tillbaka vi har tillgänglig data, har vi genererat en årlig genomsnittlig totalavkastning om 13,1 procent, vilket är 1,5 procentenheter högre per år än Stockholmsbörsens totalavkastning (SIXRX).

Förvaltningskostnader

Våra förvaltningskostnader uppgick under 2009 till 595 Mkr. Detta motsvarar 0,42 procent av totala tillgångar vid utgången av året. Som en jämförelse uppgår förvaltningskostnaderna för en typisk indexfond, som inte är aktivt engagerad i bolagets utveckling, till cirka 0,50 procent. Kostnadsstrukturen för våra affärsområden skiljer sig åt. De aktiviteter som genomförs inom Operativa investeringar och Private Equity-investeringar kräver bland annat normalt mer personal och konsulter, vilket leder till högre kostnader än för Kärninvesteringar.

Förvaltningskostnader

Mkr	Kostnader	Totala tillgångar	Förvaltnings kostnader/ tillgångar, %	Benchmark, kostnader/ tillgångar, %
Investor totalt	595	143 261	0,42	0,501)
Uppdelat per affärsområde
Kärninvesteringar	91	106 231	0,09
Operativa investeringar	124	15 931	0,78
Private Equity-investeringar	226	18 333	1,23
Koncerngemensamma2)	154
1) Genomsnittlig förvaltningskostnad för normala indexfonder

(källa: Lipper/Fitzrovia, Fondbolagens förening).

2) Inklusive kostnader för Finansiella investeringar.

Onoterat / Noterat

Genom att utöka Operativa investeringar, främst genom fler investeringar i onoterade bolag, ges förutsättningar för en unik avkastningspotential till våra aktieägare. De senaste fem åren har andelen onoterade investeringar ökat från cirka 15 till 25 procent av totala tillgångar.

Värderingsmetod

25 Inför varje månads- och kvartalsbokslut värderas samtliga investeringar. Eftersom investeringarna har olika karaktär används olika värderingsprinciper och metoder. Oavsett värderingsprincip gör vi en noggrann analys och genomgång som ligger till grund för de värderingar som kommuniceras i samband med Investors rapporter. I nedanstående översikt framgår våra värderingsprinciper för respektive affärsområde. 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1987 1988

Investor Kärninvesteringar	SIXRX Innehavets slutliga köpkurs (mest omsatta aktieslag) multiplicerad med antal innehavda aktier. 0
Operativa investeringar	2004 2005 2006 2007 2008 Onoterade innehav som klassificeras som intressebolag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Nyckeltal presenteras varje kvartal för att möjliggöra för marknaden Onoterat Noterat att forma sin egen uppfattning genom att använda multipelvärdering eller annan jämförelsevärdering för liknande noterade bolag. Noterade bolag är värderade till innehavets slutliga köpkurs (mest omsatta aktieslag) multiplicerad med antal innehavda aktier.
Private Equity investeringar	Ett verkligt värde fastställs genom att i första hand använda värderingen av bolaget vid senaste finansiering med extern prissättning eller genom att göra en multipelvärdering baserad på relevanta nyckeltal för liknande noterade bolag.
Finansiella investeringar	Innehavets slutliga köpkurs multiplicerad med antal innehavda aktier eller tredjepartsvärdering.

Vision, affärsidé och mål

Vision

Att vara internationellt erkänd som en förstklassig investerare som utvecklar ledande företag och kontinuerligt skapar långsiktigt aktieägarvärde.

Affärsidé

Skapa långsiktigt attraktiv avkastning till våra aktieägare genom att äga bolag med god värdepotential och använda vår finansiella styrka, erfarenhet, kunskap och vårt nätverk till att göra dem ledande, best-in-class, inom sina respektive branscher.

Fokus kommande två år

• • Efter stora avyttringar 2005-2008 är ambitionen att förnya portföljen. Vi har en stark finansiell position med cirka 21 Mdr kronor tillgängligt för investering. Vårt investeringsfokus är främst att öka ägarandelen i utvalda innehav inom Kärninvesteringar samt att öka antalet innehav inom Operativa investeringar och Private Equity-investeringar.
• • För att våra innehav ska kunna hantera kraftiga förändringar i efterfrågan optimalt, kommer vi att arbeta aktivt för att säkerställa deras operationella effektivitet samt agera för ökad flexibilitet i deras affärsmodeller. Vi kommer även att stödja innehavens organiska tillväxt.

Mål

Att generera en totalavkastning (aktiekursutveckling inklusive återlagd utdelning) till aktieägarna som överstiger marknadens avkastningskrav över en konjunkturcykel. Marknadens avkastningskrav definieras som: riskfri ränta (genomsnittlig ränta för 10-årig statsobligation) plus en riskpremie.

Måluppföljning 2009

Totalavkastning till aktieägarna var 18 procent för 2009, vilket är högre än avkastningskravet. Avkastningen har även överträffat avkastningskravet på 5 och 15 års sikt.

Utveckling totalavkastning

	Riskfri ränta, %1)	Risk premie, %	Avkastnings krav, %	Investor, totalavkastning, %2)	SIXRX, Total avkastnings index, %2)
1 år	3,2	4,5	7,7	18,1	52,5
5 år	3,7	4,5	8,2	12,7	9,6
10 år	4,3	4,5	8,8	4,7	2,2
15 år	5,2	4,5	9,7	12,1	11,7
20 år	6,3	4,5	10,8	10,2	10,1

1) Riskfri ränta = genomsnittsränta på 10-årig statsobligation. 2) Genomsnittlig årlig avkastning.

Strategier för värdeskapande

Investera i attraktiva bolag

Vi utvärderar löpande våra innehav för att säkerställa att vi äger bolag som kan generera en avkastning som överträffar marknadens avkastningskrav. Vi investerar i sektorer och på geografiska marknader där vår erfarenhet och kompetens tillför värde. Noterade bolag utgör en central del av vår verksamhet, men för att skapa en unik avkastningspotential kommer vi fortsätta att öka andelen onoterade investeringar. Vår flexibla investeringshorisont och vår långa erfarenhet av att utveckla internationella bolag gör oss unika. Investera i attraktiva bolag

Avyttring av innehav

Vi utvärderar alla våra innehavs långsiktiga avkastningspotential. Om vi bedömer att potentialen i ett innehav inte motsvarar våra krav eller är större i annan ägarstruktur söker vi en avyttring. Målet är att hitta den lösning som maximerar värdet för våra aktieägare och som dessutom är industriellt rätt för bolaget.

Avyttring av innehav

Finansiell styrka

Långsiktigt hög avkastning

Driva värde i bolagen

Driva värde i bolagen

Rätt person på rätt plats

Vårt arbete i bolagen sker i syfte att skapa värde för alla aktieägare genom att göra bolagen best-in-class. Hörnstenen i vår modell är bolagens styrelser. Genom en stark ägarposition kan vi aktivt medverka i rekryteringen av rätt styrelse till varje bolag. Vi stödjer styrelsen aktivt för att skapa och driva värdeskapande planer som fokuserar på

operationell effektivitet, tillväxt, kapitalstruktur och industriell struktur. Därutöver stödjer vi respektive bolags ledning med vår expertis och vårt nätverk.

Rätt person på rätt plats

Det är människor som bygger framgångsrika bolag. Därför är det viktigt att ha rätt person, på rätt plats, vid rätt tid. Det centrala i vår bolagsstyrningsmodell är att ha rätt styrelse i varje bolag.

Styrelsens viktigaste uppgifter är att säkerställa att ett bolag har rätt ledning, en långsiktigt värdeskapande strategi och en flexibel affärsmodell samt att följa upp verksamhetsutvecklingen och ta beslut om eventuella korrigeringar.

Det är viktigt att ägare, styrelse och ledning har ett tydligt gemensamt intresse. Vi anser därför att styrelse och ledning ska ha ett betydande ägande och ersättningar som är kopplade till värdeskapande för aktieägarna.

Finansiell styrka

Som ägare är det viktigt att vi har en stark finansiell position för att kunna stödja bolagen när de fullföljer sina strategiska planer. Vi är alltid beredda att tillföra ytterligare kapital, förutsatt att det är värdeskapande. Vår ambition är därför att ha betydande kapital tillgängligt och en skuldsättningsnivå på 5-10 procent av totala tillgångar över en konjunkturcykel. Vi kan öka skuldsättningsnivån till som högst 25 procent, om vi har en plan för hur vi åter når målnivån.

Exempel från 2009

Vi deltog i framgångsrika nyemissioner i SEB och Husqvarna, med 3,1 respektive 0,5 Mdr kronor. Vi förvärvade även 23 procent av Biovitrum för 0,6 Mdr kronor. Investor Growth Capital avyttrade aktier i Swedish Orphan International till Biovitrum och vi medverkade i finansieringen och bildandet av det nya bolaget Swedish Orphan Biovitrum.

Våra innehav genomförde omfattande åtgärder för att mildra effekterna av den ekonomiska nedgången. Bolagen är i allmänhet väl kapitaliserade efter försiktiga utdelningar och framgångsrika nyemissioner. De har även snabbt anpassat sina kostnadsstrukturer. Samtidigt som minskade kostnader varit i fokus, har vi

uppmuntrat innehaven att fortsätta investera i FoU och att bygga starka varumärken. Dessa investeringar bör ge förutsättningar för att flytta fram marknadspositionerna de närmaste åren. Den flexibla kostnadsbasen är viktig för att bolagen ska kunna hantera såväl upp- som nedgångar i efterfrågan. En delkomponent är löner, varför vi förespråkar en betydande del rörlig ersättning. Flera av innehaven har även utnyttjat förvärvstillfällen för att utöka sina verksamheter, bland annat Ericsson och Atlas Copco.

För att säkra vår finansiella ställning har vi under året dragit nytta av vår starka trovärdighet på kreditmarknaden och förlängt den genomsnittliga löptiden för våra lån till 13,5 år. Vi hade per årsskiftet omkring 21 Mdr kronor tillgängligt för investering.

Aktivt ägande

För samtliga innehav utarbetas värdeskapande planer, där vi utifrån ett ägarperspektiv identifierar de åtgärder som bedöms ha störst potential att generera värde framöver.

De värdeskapande planerna utvecklas av våra så kallade business teams, som består av våra styrelserepresentanter i respektive innehav och interna analytiker. Vi genomför en kontinuerlig och noggrann uppföljning, där bolagens utveckling utvärderas såväl mot planen som mot konkurrenter. Det långsiktiga målet är att bolagen ska bli best-in-class inom sina respektive branscher och generera avkastning som överstiger vårt avkastningskrav. De värdeskapande planerna fokuserar på fyra huvudområden: operationell effektivitet, tillväxt, kapitalstruktur och industriell struktur.

Operationell effektivitet

För att identifiera åtgärder för effektiviseringar och långsiktigt förbättrad lönsamhet, genomförs detaljerad benchmarking. I detta arbete utvärderas en rad faktorer gentemot respektive bolags främsta konkurrenter, till exempel aktuell och historisk utveckling av ett antal parametrar som bruttomarginal, operationella kostnader (vilket inkluderar FoU, försäljnings-, marknadsförings- och administrativa kostnader), flexibilitet i kostnadsstrukturen, off-shoring och rörelsekapital.

Värdeskapande tillväxt

Baserat på branschspecifika förutsättningar samt bolagens möjligheter till expansion, såväl organiskt som genom förvärv, sätts mål för bolagens tillväxt. Detta innebär till exempel expansion på nya geografiska marknader, nya kundgrupper, nya funktioner för existerande produkter samt tillväxt genom innovation.

Rätt kapitalstruktur

Bolagen ska ha en kapitalstruktur som gör affärsplanerna möjliga att genomföra. I dagens finansiella klimat är det viktigt att ha en finansiell position som står emot större efterfrågeförändringar. I de fall bolagen är överkapitaliserade, bör överskottskapitalet distribueras till ägarna. Om de är underkapitaliserade, bör ägarna vara villiga att skjuta till kapital, om det är värdeskapande. Kapitalstrukturen kan exempelvis justeras genom utdelningar, nyemissioner samt inlösen- eller återköpsprogram.

Rätt industriell struktur

Värdeskapande kan ibland uppnås genom att ändra bolagets struktur. Detta kan ske genom större industriella affärer (till exempel fusioner och företagsförvärv), avyttring av icke kärnverksamhet eller en uppdelning av bolaget i mindre delar om mer självständighet kan generera högre värde.

Förnyelse av vår portfölj

En hörnsten i vår strategi är att ha en attraktiv sammansättning av innehav. Därför söker vi ständigt efter möjligheter att förnya portföljen. Vi kommer att öka ägandet i utvalda kärninvesteringar samt öka antalet innehav inom Operativa investeringar och Private Equity-investeringar.

Divested Redemptions Dividends Total Invested Net cash flow SEK 41 bn. SEK 8 bn. SEK 14 bn. SEK 63 bn. SEK 16 bn. 1) 2) Under de senaste åren, när marknaden varit stark, har vi avyttrat flera innehav. Det gjorde att vi stod väl rustade inför nedgången i ekonomin under 2008-2009. Enbart inom Kärninvesteringar har avyttringar, återköpsprogram och andra aktiviteter frigjort ett bruttokassaflöde på 63 Mdr kronor sedan 2005. Justerat för investeringar var kassaflödet 47 Mdr kronor. Kassaflödet har främst genererats genom avyttringar av Scania, OMX, WM-data och Gambro men även genom återköp och utdelningar från innehaven. Den tidigare kärninvesteringen Gambro köptes ut från börsen av affärsområdet Operativa investeringar, en affär som genererade nästan 8 Mdr kronor i likvida medel. Även om vi investerade 4,2 Mdr kronor i den nya ägarstrukturen, genererade transaktionen 3,6 Mdr kronor samtidigt som vår ägarandel ökade till 49 procent. Sedan 2005 har vi även avyttrat flera innehav inom Private Equity-investeringar, vilket frigjort 1,8 Mdr kronor netto.

1) Inklusive 8 Mdr kronor avseende avyttring av Gambro. 2) Inkluderar ej investeringen i Gambro 2006.

En del av det frigjorda kapitalet har investerats i nya innehav inom Operativa investeringar, såsom Gambro, Mölnlycke Health Care, Lindorff och Biovitrum, men även inom Private Equity-investeringar. Vi kan investera närmare 21 Mdr kronor till utan ytterligare extern finansiering eller att överanstränga vår balansräkning. Det ger oss flexibilitet att såväl nyinvestera som att finansiera innehav i de fall de behöver kapital för att växa.

Stärkt ägande i utvalda kärninvesteringar

För att uppnå långsiktig värdetillväxt är det viktigt att ha rätt sammansättning av innehav. Vi vill äga bolag som är eller har möjlighet att bli best-in-class inom sina respektive branscher. Vi är övertygade om att bolag med ledande marknadspositioner, hög innovationsgrad, god företagskultur och stark ledning kan generera högre långsiktig avkastning. De är dessutom bättre positionerade att dra

fördel av förändringar i konjunktur- och marknadsläge. När det finns bra fundamentala värden och vi anser att tidpunkten är rätt, kommer vi att investera i utvalda befintliga innehav för att ytterligare stärka vårt ägande.

Utöka Operativa investeringar

SEK 47 bn. Net cash flow SEK 36 bn. Genom att utöka Operativa investeringar, främst genom fler investeringar i onoterade bolag, ges förutsättningar för en unik avkastningspotential till våra aktieägare. Sedan affärsområdet etablerades 2006 har merparten av de nya investeringarna gjorts i partnerskap med andra investerare, även om vi kan ta eget majoritetsägande. Nivån och strukturen på ägandet anpassas för varje given situation.

Vi fokuserar fortsatt på branscher där vi ser goda långsiktiga tillväxttrender samt på bolag som har nordisk bas och starka positioner inom sina respektive segment. Vi letar företrädesvis efter bolag med ett bolagsvärde som överstiger 5 Mdr kronor. Vi söker strategiskt inflytande i högkvalitativa bolag, där vi kan tillföra unikt värde genom vår expertis och vårt nätverk. Vår strategi är att förvärva välskötta verksamheter till rätt pris, snarare än att omstrukturera till synes lågt prissatta bolag. Vi kommer att fortsätta utöka Operativa investeringar på ett disciplinerat sätt.

Expandera Private Equity-investeringar

Även om investeringshoristonten för individuella innehav i Investor Growth Capital är kortare än för våra andra investeringar, anser vi att den långsiktiga avkastningspotentialen inom denna verksamhet är mycket attraktiv. Vi har därför utökat vår verksamhet i USA och även positionerat verksamheten för fortsatt tillväxt i Europa och Asien. Efter en lång period med mycket begränsade avyttringsmöjligheter, har vi nu ett antal bolag redo för avyttring. Vid sidan av avyttringsmöjligheterna fokuserar Investor Growth Capital på att utöka portföljen med investeringar som genererar lönsam tillväxt och skapar en stabil plattform för framtida värdeskapande. Vi kommer även fortsätta att vara sponsor till EQT:s fonder.

Långsiktigt värdeskapande

Vår ambition är att på sikt överföra innehav från Investor Growth Capital till vår övriga verksamhet och därmed kvarstå som långsiktig aktieägare. Bland de investeringar vi avser att göra finns förhoppningsvis bolag som har tillräckligt attraktiv avkastningspotential för att kunna bli långsiktiga strategiska innehav. Vi räknar med att hitta framtida kärninvesteringar bland såväl befintliga som framtida innehav.

Kärninvesteringar

Inom affärsområdet Kärninvesteringar är vi en ledande minoritetsägare i noterade bolag. Via aktivt styrelsearbete i bolagen arbetar vi för att identifiera och driva värdeskapande åtgärder. Innehaven är ABB, Atlas Copco, SEB, AstraZeneca, Ericsson, Electrolux, Husqvarna och Saab.

Innehaven inom Kärninvesteringar är börsnoterade samt har väl beprövade affärsmodeller och starka marknadspositioner. Detta i kombination med bolagens relativt låga skuldsättning gör att riskprofilen och därmed avkastningskravet är lägre än för våra andra affärsområden.

Investeringshorisonten är långsiktig och avkastning genereras främst genom värdetillväxt, inlösenprogram och utdelning samt genom avyttring.

God utveckling trots nedgången

Kärninvesteringarna utvecklades väl under 2009 med en värdeökning på 31,9 Mdr kronor, vilket motsvarar en totalavkastning på 44 procent. Avkastningen har påverkats positivt av investeringarna och kursuppgångarna i SEB och Husqvarna.

Under 2009 gjorde vi mindre tilläggsinvesteringar i Atlas Copco. Vi deltog även i SEB och Husqvarnas nyemissioner med 3,1 respektive 0,5 Mdr kronor, motsvarande våra pro rata-andelar. Utöver vår pro rataandel förvärvades ytterligare aktier i SEB i samband med nyemissionen. Dessa aktier avyttrades senare med en god vinst. Totala nettoinvesteringar under året uppgick till 3,6 Mdr kronor.

NÖDVÄNDIG SNABB ANPASSNING

Tidigt i den ekonomiska krisen genomförde flera kärninvesteringar snabbt åtgärder för att omstrukturera kostnadsbasen och minska rörelsekapitalet. Syftet var att anpassa verksamheten till den ändrade efterfrågan. Vi stöttade även flera innehav genom att stärka deras finansiella ställning.

Tidigt under året genomförde vi stresstester för att säkerställa att innehaven skulle klara svåra ekonomiska förhållanden. Baserat på denna analys uppmuntrade vi

innehaven att noga gå igenom sina respektive finansiella ställningar, vilket även inkluderade översyn av utdelningsnivåerna. Av åtta innehav ställde tre in utdelningen, två sänkte den, två behöll den oförändrad och en höjde nivån. Vidare stärkte SEB och Husqvarna sina balansräkningar genom framgångsrika nyemissioner, där vi var stora garanter.

Dessa snabba anpassningar genomfördes för att behålla en hög flexibilitet samt skapa beredskap för eventuella negativa överraskningar, men även för att kunna tillvarata möjligheter.

I ljuset av bolagens starka utveckling under 2009 och förbättrade utsikter har samtliga bolagsstyrelser föreslagit att återuppta utdelningarna.

Trots det tuffa affärsklimatet under 2009 redovisade alla våra innehav positiva resultat och flera av dem genererade en mycket god lönsamhet.

FORTSATT FOKUS PÅ LÅNGSIKTIGA MÖJLIGHETER

Givet det nuvarande ekonomiska läget fortsätter flera innehav att fokusera på att förbättra effektiviteten och flexibiliteten för att kunna hantera en varierande efterfrågan optimalt. Att leverera ett stabilt kassaflöde har fortfarande prioritet, eftersom det förbättrar den finansiella flexibiliteten och möjligheten att kunna agera på eventuella värdeskapande tillväxtmöjligheter.

Välskötta bolag med starka balansräkningar bör ha förutsättningar att flytta fram marknadspositionerna under de närmaste åren. Detta möjliggörs genom interna aktiviteter, som investeringar i FoU och expansion på nya marknader men även genom förvärv. Ericssons förvärv av tillgångar från Nortel och Atlas Copcos förvärv av Quincy Compressor är bra exempel på attraktiva möjligheter som togs tillvara under 2009.

Vår strategi ATTRAKTIV SAMMANSÄTTNING AV INVESTERINGAR

För att skapa god värdeutveckling är det viktigt att ha rätt sammansättning av investeringar. Den långsiktiga värdepotentialen i våra innehav utvärderas ständigt. Vi vill äga bolag som är branschledande eller har potential att bli det. Vår övertygelse är att bolag med ledande marknadspositioner, hög innovationsgrad, god företagskultur och stark ledning har bättre förutsättningar att långsiktigt generera attraktiv avkastning. Samtidigt är de bättre positionerade att dra fördel av förändringar i konjunktur- och marknadsläge. När vi ser goda fundamentala värden, tidpunkten är rätt och vi inte är förhindrade att agera, kommer vi att utöka våra investeringar i utvalda befintliga innehav och därmed stärka ägandet ytterligare.

Vid avyttringar söker vi alltid efter den bästa industriella lösningen för våra innehav, samtidigt som värdet för våra aktieägare maximeras.

Värdeskapande genom ägarengagemang

I kärninvesteringarna utövar vi vårt ägande främst via styrelserepresentation. Vi anser därför att det är av stor vikt att ha rätt styrelse med rätt kompetens och erfarenhet utifrån de utmaningar bolaget står inför. Styrelsen har en viktig uppgift i att utmana och ifrågasätta ledningen. Samtidigt måste styrelsen vara beredd att stödja ledningen i svåra beslut som kan ha nega-

"Bolag som är väl fungerande och med starka balansräkningar bör ha förutsättningar att flytta fram marknadspositionerna under de närmaste åren."

tiv påverkan på kort sikt, men som stärker bolaget för framtiden. Våra styrelserepresentanter har interna analytiker till sitt stöd. Tillsammans utgör de business teams.

För att bidra till utvecklingen i kärninvesteringarna på ett strukturerat sätt, utvecklar vi värdeskapande planer som inkluderar mål för operationell effektivitet, tillväxt, kapitalstruktur och industriell struktur. Vi anser att det är viktigt att

aktieägare, styrelse och ledning har ett tydligt gemensamt intresse. Därför stödjer vi ersättningssystem som är kopplade till aktieägarnas långsiktiga avkastning. Under 2009 arvoderades styrelseledamöterna i flera av våra kärninvesteringar delvis med aktier.

Mål

Avkastningen ska överträffa marknadens avkastningskrav över en konjunkturcykel, för närvarande cirka 8 procent per år.

Måluppföljning

Avkastningen ska utvärderas på lång sikt, och inte utifrån enstaka år. Avkastningen 2009 var 44 procent, jämfört med marknadens avkastningskrav på cirka 8 procent.

Strategi

• • Alltid upprätthålla en attraktiv sammansättning av investeringar.
• • Utveckla våra innehav till att bli och fortsätta att vara best-in-class.

År Avkastning, % 1 44 5 14 10 4

Genomsnittlig årlig avkastning

Översikt Kärninvesteringar3)

	Antal aktier 1) 31/12 2009	Ägarandelar kapital 2) 31/12 2009, %	Ägarandelar röster 2) 31/12 2009, %	Andel av totala tillgångar 31/12 2009, %	Värde, kr/aktie 31/12 2009	Värde, Mkr 31/12 2009	Totalavkastning 2009, %	Justerad totalavkastning för Investor 1) Avser perioden 2009, %7) 1/1 – 9/6 2006	Värde, Mkr 31/12 2008
ABB	166 330 142	7,34)	7,34)	16	30	22 904	+22	2) Avser perioden +22 13/6 – 31/12 2006	19 170
Atlas Copco	204 384 326	16,6	22,3	15	28	21 408	+64	+64 3) Avser perioden	13 557
SEB5)	456 089 264	20,8	20,9	14	26	20 227	+41	1/1 – 24/11 2006 +101	8 608
AstraZeneca	51 587 810	3,66)	3,66)	12	23	17 292	+15	+15	15 837
Ericsson	164 078 702	5,0	19,3	7	14	10 721	+15	+15	9 611
Electrolux	39 165 071	12,7	28,8	5	9	6 560	+151	+151	2 614
Husqvarna5)	89 667 692	15,6	28,9	3	6	4 579	+51	+76	2 330
Saab	21 611 925	19,8	38,0	2	3	2 540	+70	+70	1 545
Total				74	139	106 231			73 272

1) Innehav inklusive, i förekommande fall, utlånade aktier.

2) Beräknat i enlighet med LHF:s (Lagen om handel med finansiella instrument) flaggningsregler om ej annat anges.

3) Värderas på Investors innehavda aktieslag med undantag för Saab och Electrolux där mest omsatta aktieslag används.

4) Beräknat i enlighet med schweiziska flaggningsregler. 5) Antal aktier och innehavens värde ökade genom deltagande i nyemission under året.

6) Beräknat i enlighet med brittiska flaggningsregler.

7) Justerad totalavkastning i innehav i vilka transaktioner genomförts.

ABB är ledande inom kraft- och automationsteknik. Bolagets lösningar förbättrar prestanda och minimerar miljöpåverkan för energiföretag och industrier. ABBkoncernens bolag verkar i omkring 100 länder.

Ordförande: Hubertus von Grünberg. Vd och koncernchef: Joe Hogan

Nyckeltal, MUSD
	2009	2008	2007	20061)	2005
Omsättning	31 795	34 912	29 183	23 281	22 442
Rörelseresultat	4 126	4 552	4 023	2 557	1 742
Rörelsemarginal, %	13,0	13,0	13,8	11,0	7,8
Nettoresultat efter skatt	2 901	3 118	3 757	1 390	735
Vinst/aktie, USD	1,27	1,36	1,66	0,65	0,36
Utdelning/aktie, CHF	0,512)	0,48	0,48	0,24	0,12
Bokfört eget kapital	13 790	11 158	10 957	6 038	3 142
Nettoskuld3)	–7 219	–5 443	–5 436	–1 444	508
Börsvärde	44,2	33,4	66,2	39,0	20,0
Börsvärde, Mdr kr	314,5	264,2	427,3	267,5	159,4
Antal anställda	117 000	120 000	112 000	108 000	104 000

1) 2006 justerat för förändringen av aktiviteter inom verksamheter under avveckling. 2) Föreslagen utdelning.

3) Bolagets egen definition.

ABB 2009

Det svaga ekonomiska läget under 2009 resulterade i minskad orderingång med 13 procent i lokala valutor. Tydligast var nedgången i verksamheterna med exponering mot den industriella investeringscykeln, medan de mer sencykliskt exponerade verksamheterna klarade sig relativt sett bättre. Tillväxtmarknaderna fortsatte att öka i betydelse och svarade för ungefär hälften av ABB:s totala orderstock. Under året sjönk ABB:s intäkter med endast 4 procent i lokala valutor, understött av en stark orderbok. Som svar på den försvagade efterfrågan utvidgade ABB sitt besparingsprogram och uppnådde därmed årliga besparingar på mer än 1,5 Mdr USD. EBIT-marginalen uppgick till 13 procent. I november kommunicerade bolaget en omorganisation inom affärsområdet Automation, för att ytterligare anpassa verksamheten till kundernas behov och för att förbättra tillväxtmöjligheterna för såväl produkter som tjänster.

Investors engagemang i ABB

Kapitalandel: 7,3% Röstandel: 7,3% Marknadsvärde innehav: 22.904 Mkr Styrelseledamöter från Investors ledning eller styrelse: Jacob Wallenberg

INVESTORS SYN PÅ ABB

Under de senaste åren har ABB genomfört betydande förbättringar i verksamheten och närmar sig nu best-in-class. Den starka utvecklingen har lett till en överlägsen totalavkastning jämfört med konkurrenternas. Bolaget har byggt upp starka marknadspositioner inom attraktiva marknadssegment, inte minst på viktiga tillväxtmarknader som Kina och Indien. Tillväxten inom affärsområdet Power drivs av ökat behov av infrastruktur för kraftöverföring på tillväxtmarknader, samt uppgraderingar på mer mogna marknader. Inom affärsområdet Automation drivs tillväxten av kundernas behov av produktivitetsförbättringar. I Kina hårdnar den lokala konkurrensen, men ABB drar nytta av stor lokal produktion samt stark ställning på marknaden. Det är dock fortsatt viktigt för ABB att löpande anpassa kostnadsbasen för att behålla sin ledande ställning, både på tillväxtmarknader och mer mogna marknader. Framöver finns det även en god värdeskapandepotential i ytterligare utveckling av eftermarknadssegmentet. Under 2009 har ABB ytterligare stärkt sin balansräkning, vilket bör göra det möjligt för bolaget att agera på såväl organiska som förvärvsrelaterade intressanta affärsmöjligheter och samtidigt dela ut kapital till aktieägarna.

	Årlig genomsnittlig avkastning, fem år				Årlig avkastning
%				År	ABB	SIXRX
32	31,5%		Genomsnitt för	1	22,0	52,5
24			jämförelsebolag:	5	31,5	9,6
			Emerson, Schneider,	10	–2,9	2,2
16			Honeywell, Rockwell	15	6,3	11,7
8			och Siemens	20	6,1	10,1
0		5,9%
	ABB	Jämförelse bolag

www.abb.com

Atlas Copco är en världsledande leverantör av lösningar för industriell produktivitet. Produkterna och tjänsterna omfattar allt från tryckluft och gasutrustning, generatorer, anläggnings- och gruvteknikutrustning, industriverktyg och monteringssystem till relaterade tjänster för eftermarknad och uthyrning. Gruppen har sitt huvudkontor i Stockholm och verksamhet i mer än 160 länder. Ordförande: Sune Carlsson. Vd och koncernchef: Ronnie Leten

Nyckeltal, Mkr

	2009	2008	2007	2006	2005
Omsättning	63 762	74 177	63 355	50 512	42 205
Rörelseresultat	9 090	13 806	12 066	9 203	6 938
Rörelsemarginal, %	14,3	18,6	19,0	18,2	16,4
Nettoresultat efter skatt1)	6 276	10 190	7 469	15 373	6 581
Vinst/aktie, kr1)	5,14	8,33	6,09	12,24	5,22
Utdelning/aktie, kr4)	3,003)	3,00	3,00	22,382)	2,13
Bokfört eget kapital	25 671	23 768	14 640	32 708	25 808
Nettoskuld5)	10 906	21 686	19 775	–12 364	7 229
Börsvärde, Mdr kr	124,9	78,4	114,6	138,9	107,4
Antal anställda	29 802	34 043	32 947	25 900	22 578

1) Inklusive resultat från avvecklade verksamheter och justerat för aktiesplit.

2) Varav utdelning för 2006 på 2,38 kronor per aktie (justerat för split) och extra utskiftning av 20 kronor per aktie (justerat för split) genom obligatorisk inlösen.

3) Föreslagen utdelning.

4) Justerat för aktiesplit. 5) Bolagets egen definition. 2007 och 2008 har justerats för verkligt värde av ränteswappar.

ATLAS COPCO 2009

2009 kännetecknades av kraftigt minskad efterfrågan. Atlas Copco bibehöll ändå hög lönsamhet, tack vare snabb anpassning av kapacitet och kostnader samt en stark eftermarknad. Bolaget genererade en vinstmarginal, inklusive omstruktureringskostnader, om 14,3 procent. Dessutom har bolaget framgångsrikt minskat rörelsekapitalet och genererade ett exceptionellt kassaflöde om 13,3 Mdr kronor, motsvarande 20,8 procent av intäkterna. Bolaget tillkännagav såväl förvärv av Quincy Compressor, vilket stärker marknadspositionen i USA, som en större investering i en ny produktionsanläggning i Kina. Tack vare den starka utvecklingen föreslog styrelsen oförändrad utdelning och mandat för återköp av aktier.

Investors engagemang i Atlas Copco

Kapitalandel: 16,6% Röstandel: 22,3% Marknadsvärde innehav: 21.408 Mkr Styrelseledamöter från Investors ledning eller styrelse: Sune Carlsson (ordförande), Jacob Wallenberg (vice ordförande) och Johan Forssell

INVESTORS SYN PÅ ATLAS COPCO

Atlas Copco har en världsledande position och stark företagskultur. Jämfört med sina konkurrenter är respektive affärsområde best-in-class och bolaget har genererat en totalavkastning väl över konkurrenternas. Under senare år har bolaget fokuserat på att skapa starka positioner på viktiga tillväxtmarknader som Kina, Indien och Brasilien, samt byggt en eftermarknadsverksamhet i världsklass. Dessa initiativ är en klart bidragande orsak till bolagets starka utveckling, trots tuffa marknadsvillkor. Atlas Copco fortsätter att förbättra sin effektivitet och flexibilitet samtidigt som bolaget fokuserar på marknadsnärvaro och produktutveckling. Framöver ger en stark marknadsposition, flexibel affärsmodell och begränsad skuldsättning bolaget en bra plattform för att tillvarata affärsmöjligheter och att fortsätta vara best-in-class.

		Årlig genomsnittlig avkastning, fem år		Årlig avkastning
% 25			År	Atlas Copco	SIXRX
24,6% 20		Genomsnitt för	1	63.6	52,5
		jämförelsebolag: Ingersoll-Rand,	5	24.6	9,6
15		Gardner Denver,	10	15.0	2,2
10	10,4%	Sandvik, Caterpillar,	15	18.3	11,7
5 0		Metso, Stanley Works	20	17.1	10,1
	Atlas Copco Jämförelse bolag	och Cooper Industries

www.atlascopco.com

AstraZeneca är ett ledande internationellt företag inom hälsovårdsområdet som bedriver forskning, utveckling, tillverkning och marknadsföring av receptbelagda läkemedel och tillhandahåller vissa hälsovårdstjänster. AstraZeneca är ett av världens främsta läkemedelsföretag med starka marknadspositioner inom områdena mage/tarm, hjärta/kärl, neurovetenskap, andningsvägar, cancer samt infektion. Ordförande: Louis Schweitzer. Vd och koncernchef: David Brennan

Nyckeltal, MUSD

	2009	2008	2007	2006	2005
Omsättning	32 804	31 601	29 559	26 475	23 950
Rörelseresultat	11 543	9 144	8 094	8 216	6 502
Rörelsemarginal, %	35,2	28,9	27,4	31,0	27,2
Nettoresultat efter skatt	7 544	6 130	5 627	6 063	4 724
Vinst/aktie USD (core EPS)1)	6,32	5,10	4,38	3,92	e.t.
Utdelning/aktie USD	2,302)	2,05	1,87	1,72	1,30
Bokfört eget kapital	20 660	15 912	14 778	15 304	13 597
Nettoskuld3)	–535	7 174	9 112	–6 537	–5 402
Börsvärde, Mdr kr	486,4	444,2	403,6	564,8	616,1
Antal anställda	63 000	65 000	67 000	66 600	65 000

1) Core EPS-måttet börjar användas 2007.

2) Föreslagen utdelning.

3) Bolagets egen definition.

ASTRAZENECA 2009

AstraZeneca har levererat goda finansiella resultat med stöd av framgångsrika kostnadsanpassningar och stark tillväxt på tillväxtmarknader. Försäljningen ökade med 7 procent i lokala valutor, rörelseresultatet (justerat för jämförelsestörande poster) ökade 23 procent och rörelsemarginalen var imponerande 42 procent. Den starka operationella utvecklingen resulterade i ett betydande nettokassaflöde under året, vilket möjliggjorde en utdelning om 3 Mdr USD och minskad nettoskuld med 7,9 Mdr USD. AstraZeneca fortsatte att anpassa sig till de svåra marknadsvillkoren genom ett utvidgat omstruktureringsprogram. AstraZeneca fick myndighetsgodkännanden för Onglyza, en ny diabetesprodukt. Bolaget ansökte även om godkännande för ett antal produkter, samt utökade sin pipeline genom licensiering och förvärv av en handfull produkter.

Investors engagemang i AstraZeneca

Kapitalandel: 3,6% Röstandel: 3,6% Marknadsvärde innehav: 17.292 Mkr Ingen ledamot från Investors styrelse eller ledning, men Marcus Wallenberg är ledamot och ingår i Investors business team för AstraZeneca.

INVESTORS SYN PÅ ASTRAZENECA

Fortsatt hårda marknadsvillkor och det faktum att bolaget står inför patentutgångar på viktiga produkter inom de närmsta åren, gör det viktigt för Astra-Zeneca att fortsätta att sträva efter operationell effektivitet och expansion på tillväxtmarknader. AstraZenecas totalavkastning har klart överstigit konkurrenternas delvis tack vare framgångsrikt genomförda besparings- och effektiviseringsåtgärder. En avgörande faktor för framtida värdeskapande kommer att vara en stärkt forskningsportfölj och att föra fram nya innovativa produkter. Den allra viktigaste faktorn för långsiktigt värdeskapande, för AstraZeneca och branschen i övrigt, fortsätter att vara förbättring av produktiviteten inom FoU.

Årlig genomsnittlig avkastning, fem år			Årlig avkastning
%		År	AstraZeneca SIXRX
12	Genomsnitt för	1		15.0 52,5
10,8%	jämförelsebolag:	5	10.7	9,6
8	Merck, Pfizer, Eli Lilly,	10	2.4	2,2
	Roche, GlaxoSmithKline,	15		8.4 11,7
4 3,5%	Novartis, Bristol-Myers Squibb och	20		12.5 10,1
0 AstraZeneca Jämförelse bolag	Sanofi-Avensis

www.astrazeneca.com

SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern som betjänar 400.000 företag, institutioner och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder universalbankstjänster i Sverige, Tyskland och de tre baltiska länderna. Banken har också lokal närvaro i övriga Norden, Ukraina och Ryssland, och har genom sitt internationella nätverk global närvaro i ledande finansiella centra.

Ordförande: Marcus Wallenberg. Vd och koncernchef: Annika Falkengren

Nyckeltal, Mdr kr
	2009	2008	2007	2006	2005
Intäkter	44,2	41,1	40,4	38,7	34,2
Rörelseresultat	3,4	12,5	17,0	15,6	11,2
Nettoresultat efter skatt	1,2	10,0	13,6	12,6	8,4
Vinst/aktie kr	0,58	14,66	19,97	18,72	12,58
Utdelning/aktie kr	1,001)	0,00	6,50	6,00	4,75
Balansomslutning	2 308	2 511	2 344	1 934	1 890
Kärnprimärkapitalrelation,%2)	11,69	8,57	8,39	7,17	6,40
Primärkapitalrelation,%2)	13,91	10,08	9,87	8,19	7,53
Förvaltat kapital	1 356	1 201	1 370	1 262	1 118
Bokfört eget kapital	99,7	83,7	76,7	67,3	56,7
Börsvärde	97,3	41,7	113,7	149,3	115,0
Antal anställda	20 231	21 291	19 506	19 672	18 948

1) Föreslagen utdelning.

2) Basel II för 2007-2008 och Basel I för 2005-2006.

SEB 2009

2009 var ett exceptionellt svårt år för banksektorn, med finansiell turbulens och stora kreditförluster. Tack vare de kapitalåtgärder som genomfördes, framförallt nyemissionen på 15 Mdr kronor, klarade SEB att behålla en stabil balansräkning under året. Under tredje kvartalet förlängde SEB även löptiden på kapitalbasen avsevärt. Detta påverkade räntenettot negativt, men har gett banken en stabil likviditet. Under året genererade SEB en stark vinst före kreditförluster som mer än väl täckte alla reserveringar. Merchant Banking och SEB Liv genererade till och med rekordhöga vinster. Totalt sett uppnådde SEB ett rörelseresultat på 3,4 Mdr kronor trots tuffa marknadsvillkor och ökade kapitalkostnader.

Investors engagemang i SEB

Kapitalandel: 20,8% Röstandel: 20,9% Marknadsvärde innehav: 20.227 Mkr Styrelseledamöter från Investors ledning eller styrelse: Jacob Wallenberg (vice ordförande). Marcus Wallenberg är ordförande och ingår i Investors business team för SEB.

INVESTORS SYN PÅ SEB

Under den turbulenta period som varit har SEB fokuserat på att stärka balansräkningen, förbättra likviditeten och hantera kreditportföljen. Samtidigt har produktivitets- och effektiviseringsåtgärder implementerats och marknadspositionerna har stärkts ytterligare inom viktiga områden. Under den senaste femårsperioden har SEB inte genererat en totalavkastning i linje med sina konkurrenter, vilket främst förklaras av exponeringen mot Baltikum. Framöver, när marknadsläget normaliserats, kommer de starka marknadspositionerna för Merchant Banking, förmögenhetsförvaltningen och SEB Liv samt bra närvaro i Baltikum att ge en stabil grund att växa ifrån. Nyemissionen och den inställda utdelningen 2009 stärkte SEB:s balansräkning betydligt. SEB kan därmed hantera betydande kreditförluster, Basel III och har dessutom kapacitet för lönsam tillväxt.

År SEB SIXRX 1 41,5 52,5 5 –5,4 9,6 10 3,3 2,2 15 10,0 11,7 20 6,6 10,1 Årlig genomsnittlig avkastning, fem år Genomsnitt för jämförelsebolag: Svenska Handelsbanken, Danske Bank, Nordea, Swedbank och DnB NOR ASA Årlig avkastning –6 –4 –2 0 2 4 % –5,4% 2,5% SEB Jämförelsebolag

www.seb.se

Ericsson är den världsledande leverantören av utrustning och tjänster till telekomoperatörer. Ericsson är marknadsledande inom mobilteknologi för 2G, 3G och 4G, har en ledande position inom drift och underhåll av mobilnät, och ansvarar för driften av nät med drygt 1 miljard användare. Bolagets erbjudande omfattar fullständiga infrastrukturlösningar för såväl fast och mobil telefoni, tjänster, mjukvara, bredband och multimedialösningar för telekomoperatörer, företag och media. Ordförande: Michael Treschow. Vd och koncernchef: Hans Vestberg

Nyckeltal, Mdr kr

2009	2008	2007	2006	2005
206,5	208,9	187,8	177,8	151,8
5,9	16,3	30,6	35,8	33,1
2,9	7,8	16,3	20,2	21,8
3,7	11,3	21,8	26,4	24,3
1,14	3,52	6,84	8,23	7,64
2,001)	1,85	2,50	2,50	2,25
139,9	140,8	134,1	120,1	104,7
–36,1	–34,7	–24,3	–40,7	–50,6
215,5	191,0	245,1	446,1	440,7
82 500	78 750	74 000	63 781	56 055

1) Föreslagen utdelning. 2) Bolagets egen definition.

ERICSSON 2009

2009 var ett utmanande år för telekomindustrin, med minskade investeringar i framförallt GSM-nät och tuff konkurrens från främst kinesiska konkurrenter. Ericsson var det enda västerländska bolag som ändå behöll lönsamheten på en bra nivå, främst tack vare proaktiva kostnadsbesparingar, där Ericsson utökade sitt pågående kostnadsbesparingsprogram och forsatte att fokusera på den mindre konjunkturkänsliga serviceverksamheten. Lönsamheten påverkades dock negativt av fortsatta förluster i de båda samägda bolagen Sony Ericsson och ST-Ericsson samt stora omstruktureringskostnader. För att stärka sin position i Nordamerika förvärvade Ericsson viktiga tillgångar av Nortel. Ericsson vann även det hittills största servicekontraktet i Nordamerika, driften av Sprints nät.

Investors engagemang i Ericsson

Kapitalandel: 5,0% Röstandel: 19,3% Marknadsvärde innehav: 10.721 Mkr Styrelseledamöter från Investors ledning eller styrelse: Börje Ekholm

INVESTORS SYN PÅ ERICSSON

Ericssons rörelsemarginal har hamnat under press på grund av utvecklingen inom telekomindustrin och förluster i de samägda bolagen Sony Ericsson och ST-Ericsson. Trots detta är Ericsson på många sätt best-in-class. Även om aktiens totalavkastning under de senaste fem åren varit otillfredsställande har den överträffat konkurrenternas. Ericsson är marknadsledare inom sina kärnverksamheter Networks och Services. Bolaget har bevisat att det kan bibehålla god lönsamhet, strategisk flexibilitet och teknologiskt ledarskap. En mycket viktig komponent för fortsatt konkurrenskraft är en framgångsrik implementering av de pågående kostnadsbesparingsprogrammen, vilka innefattar en gradvis förflyttning av verksamhet till lågkostnadsländer. En turnaround i Sony Ericsson är också viktig för att lönsamheten på koncernnivå ska förbättras. På lång sikt kommer slutkundsefterfrågan på datakommunikation att växa, vilket leder till en ökad efterfrågan på utrustning. Övergången från hård- till mjukvara måste dock fortfarande hanteras. Att fortsätta expandera serviceverksamheten och att positionera sig strategiskt inom andra viktiga tillväxtsegment är också viktigt för Ericssons framtida värdeskapande.

			Årlig genomsnittlig avkastning, fem år		Årlig avkastning
% 5				År	Ericsson	SIXRX
			Genomsnitt för	1	14.8	52,5
0			jämförelsebolag:	5	–7.0	9,6
			Alcatel-Lucent,	10	–17.2	2,2
–5			Motorola, Nokia	15	3.9	11,7
	–7,0%	–9,6%	och Cisco	20	7.8	10,1
–10		Ericsson Jämförelse bolag

www.ericsson.com

Electrolux är världens ledande tillverkare av hushållsmaskiner samt motsvarande utrustning för professionell användning. Konsumenter köper mer än 40 miljoner Electrolux-produkter i 150 länder varje år. Företaget fokuserar på att, baserat på bred och djup konsumentinsikt, ta fram innovativa produkter designade med omtanke om användaren och som möter konsumenters och professionella användares behov. I Electrolux produktsortiment ingår kylskåp, diskmaskiner, tvättmaskiner, dammsugare och spisar under välkända varumärken som Electrolux, AEG-Electrolux, Eureka och Frigidaire.

Ordförande: Marcus Wallenberg. Vd och koncernchef: Hans Stråberg

Nyckeltal, Mkr
	2009	2008	2007	2006	20056)
Omsättning	109 132	104 792	104 732	103 848	100 701
Rörelseresultat1)	5 322	1 543	4 837	4 575	4 024
Rörelsemarginal, %1)	4,9	1,5	4,6	4,4	4,0
Nettoresultat efter skatt	2 607	366	2 925	2 648	–142
Vinst/aktie, kr	9,18	1,29	10,41	9,17	–0,49
Utdelning/aktie, kr	4,002)	0,00	4,25	4,00	–
Bokfört eget kapital	18 841	16 385	16 040	13 1943)	–
Nettoskuld4)	655	4 556	4 703	–304	–
Börsvärde, Mdr kr	51,7	20,7	30,6	37,55)	–
Antal anställda	50 633	55 177	56 898	55 471	57 842

1) Exklusive jämförelsestörande poster. 4) Bolagets egen definition. 3) Efter utskiftning av 5,6 Mdr kronor. 6) Exklusive Husqvarna

2) Föreslagen utdelning. 5) Före utskiftning av 5,6 Mdr kronor.

ELECTROLUX 2009

Under 2009 fortsatte den globala efterfrågan på hushållsmaskiner att minska. Europa och Nordamerika sjönk 11 respektive 8 procent. Det är andra året i rad med sjunkande volymer i Europa och fjärde året i rad i Nordamerika, där marknaden nu är 25 procent under toppnoteringen 2005. Trots det svaga ekonomiska klimatet förbättrade Electrolux både resultat och kassaflödesgenerering genom ett antal åtgärder såsom förbättrad produktmix, ökade priser och lägre kostnader. Detta har resulterat i en ökad marginal om 4,9 procent (exklusive jämförelsestörande poster) och ett starkt kassaflöde från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten under helåret 2009 om 9,3 Mdr kronor (exklusive inbetalningar till pensionsstiftelser om 3,9 Mdr kronor). Utvecklingen bekräftar att investeringar i produktinnovation, varumärkesbyggande och kostnadseffektivitet lönar sig och att bolaget gör framsteg i sin strävan att förbättra marginalerna.

Investors engagemang i Electrolux

Kapitalandel: 12,7% Röstandel: 28,8% Marknadsvärde innehav: 6.560 Mkr Ingen ledamot från Investors styrelse eller ledning, men Marcus Wallenberg är ordförande och ingår i Investors business team för Electrolux.

INVESTORS SYN PÅ ELECTROLUX

Electrolux uppvisade en stark operationell utveckling både i termer av lönsamhet och kassaflöde, trots svaga marknadsvillkor under 2009. Rörelsemarginalen inom Electrolux vitvaror var till och med den högsta på många år. Under de senaste fem åren, har Electrolux genererat en klart högre totalavkastning än konkurrenterna. Vi tror att bolagets starka marknadsposition, dess fokus på produkt- och varumärkesinvesteringar och besparingsåtgärder kommer att löna sig och därmed göra det möjligt att nå en rörelsemarginal på minst 6 procent. Förbättrad operationell utveckling och en stark finansiell position ger bolaget utrymme att tillvarata attraktiva affärsmöjligheter.

			Årlig genomsnittlig avkastning, fem år		Årlig avkastning
%				År	Electrolux	SIXRX
25	24,1%		Genomsnitt för	1	150,9	52,5
20			jämförelsebolag:	5	24,1	9,6
15			Whirlpool, Indesit	10	9,5	2,2
10			och Arcelik	15	15,3	11,7
5				20	14,0	10,1
0		0,9%
		Electrolux Jämförelse bolag

www.electrolux.com

ning för byggnads- och stenindustrierna.

2009 2008 2007 2006 2005

Saab förser den globala marknaden med världsledande produkter, tjänster och lösningar som sträcker sig från militärt försvar till civil säkerhet. Saab har verksamhet och medarbetare på alla kontinenter och utvecklar, anpassar och förbättrar ständigt ny teknologi för att möta kundernas förändrade behov. Ordförande: Marcus Wallenberg. Vd och koncernchef: Åke Svensson (avgår 2010)

Nyckeltal, Mkr
	2009	2008	2007	2006	2005
Omsättning	24 647	23 796	23 021	21 063	19 314
Rörelseresultat	1 374	166	2 607	1 745	1 652
Rörelsemarginal,%	5,6	0,7	11,3	8,3	8,6
Nettoresultat efter skatt	699	–242	1 941	1 347	1 199
Vinst/aktie, kr	6,281)	–2,31	17,60	11,91	10,89
Utdelning/aktie, kr	2,252)	1,75	4,50	4,25	4,00
Bokfört eget kapital	10 542	9 240	10 981	9 802	9 179
Nettoskuld3)	634	1 693	1 627	–605	–2 856
Börsvärde, Mdr kr	12,3	7,8	14,3	23,2	17,7
Antal anställda	13 159	13 294	13 757	13 577	12 830

Antal anställda 15 030 15 720 16 093 11 412 11 681 1) På grund av avknoppningen från Electrolux 2006 är finansiell information för 2005-2006 baserad på Husqvarnas proforma-redovisning.

Omsättning 34 074 32 342 33 284 29 402 28 768 Rörelseresultat 1 560 2 361 3 564 3 121 2 927 Rörelsemarginal, % 4,6 7,3 10,7 10,6 10,2 Nettoresultat efter skatt 903 1 288 2 036 1 862 1 641 Vinst/aktie, kr2) 1,64 2,81 4,46 4,08 3,59 Utdelning/aktie, kr 1,003) 0,00 2,25 2,253) – Bokfört eget kapital 12 126 8 815 7 389 6 264 4 755 Nettoskuld5) 6 349 13 552 12 012 4 250 – Börsvärde, Mdr kr 30,0 15,8 29,5 31,8 –

Husqvarna är världens största tillverkare av gräsklippare och motorsågar samt bärbara, bensindrivna trädgårdsprodukter som trimmare och lövblåsare. Koncernen är också ledande på världsmarknaden inom diamantverktyg och kaputrust-

Ordförande: Lars Westerberg. Vd och koncernchef: Magnus Yngen

2) Vinst/aktie justerad för nyemission 2009

3) Föreslagen utdelning.

HUSQVARNA 2009

Nyckeltal, Mkr1)

2009 blev ett mycket utmanande år för Husqvarna. I början av året genomförde bolaget en nyemission på 3 Mdr kronor för att stärka sin balansräkning och för att kunna ta tillvara på affärsmöjligheter. Den svaga marknadsefterfrågan som kännetecknade slutet av 2008 bestod under 2009, vilket påverkade Husqvarnas organiska tillväxt och lönsamhet. För att motverka den svaga marknadsutvecklingen inleddes ytterligare omstruktureringsprogram, inklusive konsolidering av produktionsenheter och rationaliseringar inom försäljningsorganisationen. Även om lönsamheten sjönk kraftigt lyckades Husqvarna förbättra sitt kassaflöde tack vare en minskning av rörelsekapitalet.

Investors engagemang i Husqvarna

Kapitalandel: 15,6% Röstandel: 28,9% Marknadsvärde innehav: 4.579 Mkr Styrelseledamöter från Investors ledning eller styrelse: Börje Ekholm

INVESTORS SYN PÅ HUSQVARNA

Husqvarna har världsledande marknadspositioner, starka varumärken och en global försäljningsorganisation. Historiskt har bolaget uppvisat god tillväxt, såväl organisk som genom förvärv, och vi ser attraktiva tillväxtmöjligheter framför oss när den globala ekonomin stabiliserats. Under 2009 minskade dock såväl omsättning som lönsamhet kraftigt och utsikterna för efterfrågan på kort sikt är fortsatt svaga. Åtgärder för att förbättra kostnadsstrukturen och fortsatt reduktion av rörelsekapitalet är viktiga för att etablera en stark plattform för att ta tillvara på framtida tillväxtmöjligheter. Dessutom finns det fortfarande synergier kvar att utvinna från tidigare genomförda förvärv. Sedan noteringen har Husqvarnas totalavkastning överstigit konkurrenternas, men understigit vårt avkastningskrav.

3) Bolagets egen definition.

SAAB 2009

Saabs försäljningsutveckling under 2009 var tillfredsställande och kassaflödesgenereringen förbättrades. De kostnadsbesparingsåtgärder som inleddes 2007 hade en positiv effekt på lönsamheten. Däremot påverkades lönsamheten negativt av ofördelaktig produktmix och att vissa projekt blev dyrare än beräknat. Dessutom påverkades marginalen negativt av en mer konservativ redovisning av kostnader. Under året presenterade Saab en ny bolagsstruktur för att skapa ett mer marknadsorienterat bolag och ytterligare effektiviserad verksamhet. Denna trädde i kraft den 1 januari 2010. Den kommersiella flygplansmarknaden var fortsatt svag under året, vilket påverkade Saab som är underleverantör till Airbus och Boeing. Exportarbetet för Gripen fortsätter. Saab gjorde även ytterligare framsteg inom andra affärsområden med stora order inom övervakningssystem och expansion inom civilsäkerhetsbranschen.

Investors engagemang i Saab

Kapitalandel: 19,8% Röstandel: 38,0% Marknadsvärde innehav: 2.540 Mkr Styrelseledamöter från Investors ledning eller styrelse: Lennart Johansson. Marcus Wallenberg är ordförande och ingår i Investors business team för Saab.

INVESTORS SYN PÅ SAAB

Saabs nyligen beslutade omorganisation kommer att underlätta fokuseringen av strategin, minska komplexiteten och öka bolagets konkurrenskraft. Detta är viktigt givet bolagets breda portfölj i relation till sin storlek. För att Saab ska kunna nå uppsatta marginalmål är det även av vikt att implementering av kostnadsbesparingar lyckas. Därutöver behöver Saab en mer konkurrenskraftig kostnadsstruktur för att fortsätta investeringarna i FoU samt marknadsföring för de mest betydande exportaffärerna. Samtliga dessa åtgärder är viktiga för att Saab framöver ska kunna generera en uthållig och lönsam tillväxt. Under de senaste fem åren har Saabs totalavkastning varit positiv, men lägre än konkurrenternas.

År	Husqvarna SIXRX
1	51,4	52,5
5	–	9,6
10	–	2,2
15	–	11,7
20	–	10,1

Operativa investeringar

Bolagen inom affärsområdet Operativa investeringar är medelstora till stora bolag med internationell verksamhet, god lönsamhet, starkt kassaflöde och attraktiv potential för tillväxt. Vi investerar i såväl onoterade som noterade bolag. Innehaven är Mölnlycke Health Care, Lindorff, Gambro, CaridianBCT, 3 Skandinavien, Grand Hôtel, Biovitrum, Novare Gruppen och Kunskapsskolan. Screening

Inom affärsområdet Operativa investeringar skapar vi en unik portfölj med potential att generera betydande värde och kassaflöde. Kassaflödet uppnås genom att optimera skuldsättningsgraden över tiden och återföra överskottslikviditet till ägarna genom utdelning och refinansiering.

De flesta bolagen är onoterade och därmed relativt illikvida. Detta medför att de kan ta längre tid att avyttra jämfört med noterade innehav. I detta avseende kan onoterade bolag anses ha högre risk. Ur ett verksamhetsperspektiv behöver dock inte ett onoterat bolag nödvändigtvis ha högre risk än ett noterat.

Majoriteten av de investeringar som genomförts sedan affärsområdet etablerades 2006 har skett i partnerskap med andra investerare. Genom partnerskapet delas riskerna samt insatserna och båda ägarnas nätverk blir tillgängliga för bolaget. Generellt sett har vi en längre ägarhorisont än våra partners. Eventuell skiljaktighet i investeringshorisont mellan ägarna regleras i aktieägaravtal.

Begränsat affärsflöde under 2009

Till följd av den globala ekonomiska krisen var 2009 ett år med ett begränsat affärsflöde. Säljarnas prisförväntningar förblev höga och ägarna av kvalitetsbolag höll fast vid dem, vilket gjorde att det fanns få attraktiva investeringsmöjligheter. Vi räknar med att fler bolag kommer att bli tillgängliga när marknaden nu har stabiliserats. Under första kvartalet investerade vi i Biovitrum som senare gick samman med Swedish Orphan International.

Under året låg huvudfokus på att utveckla våra befintliga innehav och på att säkerställa att de har flexibla affärsmodeller som klarar kraftiga fluktuationer i efterfrågan. Innehaven genererade stabila intäkter och resultat under året.

Operativa investeringar påverkade substansvärdet med –1.380 Mkr under 2009. Den negativa påverkan var en följd av bland annat omstruktureringsprogram, nedskrivningar, negativa finansnetton och investeringar avsedda att skapa långsiktiga värden.

RÄTT INVESTERINGAR

Sedan 2006 har cirka 700 bolag granskats i vår investeringsprocess. Det svaga affärsflödet under 2009 har medfört att vi genomförde fördjupade analyser av vissa branscher och bolag som vi vill investera i. Vi är redo att agera snabbt så snart affärsflödet förbättras. Transaction phase

Värde Operativa investeringar1)

Substansvärdepåverkan Operativa investeringar

	Mkr
Mölnlycke Health Care	214
Lindorff	–161
Gambro Holding	–1 328
3 Skandinavien	–120
The Grand Group	18
Biovitrum	13
Övrigt	–16
Totalt	–1 380

Översikt Operativa investeringar

		31/12 2009			31/12 2008
	Ägarandel i kapital, %	Värde kr/ aktie	Värde Mkr	Värde kr/ aktie	Värde Mkr
Mölnlycke Health Care	62	8	6 371	8	6 166
Lindorff	57	4	3 125	4	3 284
Gambro Holding	49	3	2 058	4	3 386
3 Skandinavien	40	2	1 350	2	1 301
The Grand Group	100	1	1 065	2	1 169
Biovitrum	23	1	971	–	–
Mark och fastigheter	100	1	384	0	408
Övrigt	–	1	607	1	378
Totalt		21	15 931	21	16 092

"Vi ska fortsätta våra ansträngningar att utöka Operativa investeringar på ett disciplinerat sätt."

Vi ska fortsätta våra ansträngningar att utöka Operativa investeringar på ett disciplinerat sätt. Fokus framöver är sektorer där vi ser goda långsiktiga tillväxttrender samt bolag med nordisk bas och starka marknadspositioner. Vi eftersträvar strategiskt inflytande i kvalitetsbolag med ett bolagsvärde som överstiger 5 Mdr kronor där vi kan bidra med unika värden genom vår expertis och vårt nätverk.

EN NY ORGANISATION

Under året integrerades analys- och transaktionsfunktionerna inom Kärninvesteringar och Operativa investeringar. Det gör att våra business teams kan driva flera projekt parallellt utan att tappa fokus på befintliga innehav. Utöver detta har en controllerfunktion inrättats för Operativa investeringar. Åtgärderna ger oss styrka att fortsätta att framgångsrikt utöka affärsområdet med investeringar i såväl nya som befintliga innehav. 20,000 SEK m.

15,000

NYA INVESTERINGAR

I slutet av första kvartalet 2009 förvärvades 23 procent av Biovitrum, noterat på Stockholmsbörsen. Biovitrum passar väl in i vår investeringsstrategi då bolaget är medelstort med internationell verksamhet och har en stark plattform för att skapa framtida lönsam försäljning av inlicensierade och förvärvade produkter. Vi är den största ägaren, vilket ger oss möjlighet att arbeta nära bolaget och stödja dess framtida utveckling. Vi ställde oss bakom

Mål

Avkastningen ska klart överträffa den riskfria räntan plus en riskpremie över en konjunkturcykel, med hänsyn tagen till hur likvid investeringen är samt dess finansiella och operationella riskprofil. Detta motsvarar för närvarande minst 15 procent per år.

Diagrammet illustrerar investeringsordning och storlek för varje investering. Onoterade investeringar rapporteras enligt kapitalandelsmetoden, det vill säga att vår andel av innehavets egna kapital utgör vårt bokförda värde på bolaget. I bolag som tar stora investeringsrelaterade kostnader påverkas resultaten negativt på kort sikt. Detta påverkar även vårt rapporterade substansvärde negativt. Kategorin "Övrigt" består huvudsakligen av tilläggsinvesteringar i 3 Skandinavien.

Måluppföljning

Affärsområdet etablerades den 1 januari 2006 och den första nya investeringen genomfördes under andra kvartalet samma år. Givet affärsområdets korta historia och dess långsiktiga investeringshorisont är det för tidigt att mäta måluppfyllelsen. 0 5,000 Gambro Holding Helath Care

Strategi

• • Utveckla existerande investeringar med en långsiktig investeringshorisont.
• • Utöka affärsområdet genom att skapa värde i befintliga innehav samt att genomföra nya investeringar. 2006 Lindorff Biovitrum Other Total Effect on 2009 NAV
• • Säkerställa att styrelse och ledning har ägande i bolag och ersättning kopplad till långsiktigt värdeskapande för ägarna.

Expansion av Operativa investeringar 2006-2009

samgåendet mellan Biovitrum and Swedish Orphan International, för att skapa ett ledande specialistläkemedelsföretag. Därutöver genomförde även andra innehav inom Operativa investeringar förvärv. Till exempel förvärvade Mölnlycke Health Care det polska företaget JKT (se sidan 21) och Gambro beslöt att förvärva CHF Solutions i början av 2010.

Lånefinansiering

Lånefinansieringen för alla Operativa investeringar (förutom för 3 Skandinavien) är fristående och utan garantier från oss som ägare. Skuldsättningsgraden är hög i en del av innehaven men anpassad till varje bolags stabilitet i intäkter och kassaflödesgenerering. De flesta av våra innehav är verksamma i mindre konjunkturkänsliga branscher och har därför stabila intäkter. Samtliga bolag uppfyllde sina låneförpliktelser (bank covenants) vid årsskiftet. I händelse av ouppfyllda låneförpliktelser finns det möjlighet att vidta åtgärder innan det uppstår några ekonomiska följdverkningar. Vi är nöjda med nuvarande finansiering, men söker aktivt möjligheter att förändra finansieringsstrukturen om detta bedöms kunna skapa värde. Lånens löptid är lång och inga större lån förfaller de närmaste fyra åren, med undantag för 3 Skandinavien vars lån förfaller i slutet av 2012.

Vår strategi

UTVECKLA EXISTERANDE BOLAG

Arbetet inom affärsområdet är baserat på de värdeskapande planer som vi utvecklar för varje bolag. I dessa planer identifierar vi åtgärder som syftar till att stärka långsiktig lönsamhet och öka tillväxten. Rekrytering av ledning, etablering och uppföljning av mål, strategi och affärsmodell, lönsamhet, tillväxt, affärsutveckling, organisation samt kapitalstruktur är viktiga komponenter. (Se sidan 10 för en utförligare beskrivning av detta arbete.)

Vår långsiktiga investeringshorisont gör att vi kan kvarstå som ägare i ett bolag som noteras och utveckla det vidare.

Under de första ett till tre åren av vårt ägande genomförs ofta stora satsningar för att stärka långsiktig lönsamhet och tillväxt. Dessa investeringar och åtgärdsprogram har normalt en negativ effekt på lönsamheten på kort sikt och därmed också på vårt substansvärde eftersom bolagen värderas enligt kapitalandelsmetoden. Noterade bolag värderas till marknadsvärde.

expandera MED NYA INVESTERINGAR

Att fortsätta investera inom Operativa investeringar är viktigt för att nå målet att skapa attraktiv avkastning. Expansionen av affärsområdet förväntas därför fortsätta under 2010. Vi investerar i bolag med en grundläggande potential till uthållig lönsamhet och långsiktig tillväxt. Tack vare vår goda finansiella ställning och turbulensen på de finansiella marknaderna under de senaste två åren, har vår konkurrenskraft stärkts ytterligare.

"Vi investerar i bolag med en grundläggande potential till uthållig lönsamhet och långsiktig tillväxt."

Stark tillväxt i alla regioner

Mölnlycke Health Care visade, trots finanskrisen, stark tillväxt i både försäljning och vinst under året. Investeringarna i produktutveckling och expansionen av den globala försäljningsorganisationen som genomförts de senaste åren ger nu tydligt resultat.

Mölnlycke Health Care, med huvudkontor i Göteborg, är en internationell tillverkare och leverantör av engångsprodukter och servicelösningar för operation och sårbehandling till i huvudsak den professionella sjukvårdssektorn. Bolaget har en marknadsledande position och mycket goda tillväxtmöjligheter internationellt, både organiskt och via förvärv. Ordförande: Gunnar Brock Vd och koncernchef: Pierre Guyot

Investeringsbakgrund

Mölnlycke Health Care är resultatet av en sammanslagning 2005 mellan Mölnlycke Health Care, Regent Medical och Medlock Medical. Vid vårt förvärv 2007 var bolagen integrerade. Vårt investeringscase byggde på att återföra bolaget till tillväxt efter ett antal år av internt fokus. Den sektor som Mölnlycke Health Care är verksamt inom påverkas positivt av ett flertal långsiktiga globala trender såsom demografiska förändringar med en åldrande befolkning, ökade välfärdsrelaterade sjukdomar samt fokus på infektionskontroll. Bolaget har en stark position på befintliga marknader och har, som förväntat, visat god lönsamhet på nya. Net Sales (12 months rolling) EBITDA (12 months rolling) 720 760 800 840 880 Q4-07 Q1-08 Q2-08 Q3-08 Q4-08 Q1-09 Q2-09 Q3-09 Q4-09 Net Sales EUR m. EBITDA EUR m. 195 205 215 225 235 The scales do not start at zero

Nyckeltal1)

Resultatposter, MEUR	2009	2008	20072)
Nettoomsättning	856	791	771
EBITDA	230	214	213
Balansposter, MEUR 31/12	2009	2008	2007
Nettoskuld	1 705	1 795	1 857
1) Rapportering av resultat- och balansposter sker med en månads

fördröjning. 2) Proforma, eftersom Investor endast ägde bolaget under en del av året.

Utveckling under 2009 • Värdeskapande tillväxt

Bolaget uppvisade en stark tillväxt under året i samtliga geografiska regioner. De mycket lönsamma produkterna inom avancerad sårvård fortsatte att växa betydligt snabbare än marknaden tack vare flera framgångsrika produktlanseringar samt investeringar i försäljning och marknadsföring. Tillväxten är stabil i Europa samt fortsätter att vara hög i Nordamerika och mycket hög i Asien. Även området konventionell sårvård utvecklades väl.

Affärsområdet Operation drabbades av den ekonomiska nedgången eftersom färre operationer genomfördes, vilket påverkade användningen av förbrukningsartiklar såsom handskar, operationsdukar och personalkläder negativt. Tillväxten förbättrades dock under slutet av året, och flera åtgärder vidtogs för att möta ökad konkurrens och ekonomisk press. De kundanpassade operationsseten (ProcedurePak®) fortsatte att uppvisa stark tillväxt. Verksamheten är fortfarande under uppbyggnad och marginalerna var därför negativa i början av året, men blev positiva under andra halvåret. Bolaget är nu marknadsledande i Europa inom kundanpassade operationsset.

• Förvärv

Inom affärsområdet Operation förvärvades JKT, ett marknadsledande polskt företag inom operationsdukar, patientskjortor och personalkläder. Integreringen av det franska bolaget Pharmaset som förvärvades 2008, genomfördes framgångsrikt.

• Affärs- och produktutveckling

Investeringarna i FoU fortsatte och flera viktiga produkt- och affärsutvecklingsinsatser som pågår inom både Sårvård och Operation kommer att leda till nya viktiga produktlanseringar under kommande år.

Investors engagemang

Investeringsår: 2007 Kapital- och röstandel: 62%1) respektive 47% Värde innehav: 6.371 Mkr Övriga ägare: Morgan Stanley Principal Investments Styrelseledamöter från Investor: Lennart Johansson och Johan Röhss 1) Efter full konvertering.

• Operationell effektivitet

Insatserna för att bredda säljstyrkan börjar nu ge resultat i takt med att de nya säljarna får erfarenhet och därigenom ökar produktiviteten. Bolaget fortsatte också sitt arbete för att öka effektiviteten. Ett exempel på detta är koncentrationen av produktportföljen inom affärsområdet Operation.

Finansiell utveckling

Bolaget hade ett starkt år med en försäljningstillväxt på 11 procent i lokal valuta. Trots fortsatta stora FoU-investeringar och en utökad säljstyrka ökade EBITDA med 16 MEUR, eller 7 procent. EBITDAmarginalen förblev stabil på 27 procent. Kassaflödesgenereringen var fortsatt mycket stark och i slutet av året återbetalade Mölnlycke Health Care lån på 90 MEUR i förtid.

Investors syn på Mölnlycke Health care

Mölnlycke Health Cares goda tillväxt och ökning av EBITDA under 2009 är glädjande. Ett starkt produktutbud, lovande framtida produktlanseringar och en utökad säljstyrka ger bolaget en plattform att fortsätta växa mer än marknaden. Bolagets starka kassaflödesgenerering skapar utrymme för ytterligare tillväxtinitiativ, både organiskt och genom förvärv. Med flera viktiga produkter som ännu är i uppbyggnadsfas, finns det utrymme för fortsatt lönsamhetsförbättring.

www.molnlycke.com

Industriell utveckling ger resultat

Gambro gjorde goda framsteg under året, trots att den ekonomiska nedgången hade viss negativ inverkan. Lanseringen av nya produkter tog fart och de omstruktureringsåtgärder som genomförts fortlöpande började ge effekt. Detta ledde till att lönsamheten förbättrades.

Gambro är ett globalt medicintekniskt företag som är ledande inom utveckling, tillverkning och tillhandahållande av produkter, behandlingar och tjänster inom dialys, både på kliniker och i hemmet, inom områdena hemodialys, peritonealdialys, intensivvård och behandling av leversjukdomar. Ordförande: Peter Sjöstrand Vd och koncernchef: Thomas Glanzmann

utveckling under 2009 • Fortsatta omstruktureringar och kostnadsbesparingar

Omstruktureringen av Gambro fortsatte att ge resultat under året. Den nya dialysatorfabriken i Opelika, USA, som öppnades 2008, kom igång väl och bidrog till tillväxten i omsättning och resultat. Kostnadsbesparingsprogrammet löpte vidare och antalet anställda minskade gradvis under året.

• Organisationsförändringar

En ny, mer fokuserad affärsområdesorganisation infördes där ansvaret för affärsområdena Kronisk dialys, Intensivvårdsdialys och Nya behandlingar delades upp. Tydligare ansvarsområden och en effektivare organisation ger stöd till kunder och Gambros framtida tillväxt.

• Kvalitet

Sedan 2006 har bolaget gjort betydande investeringar för att utveckla och förbättra kvaliteten på

sina produkter och processer. Betydande förbättringar har uppnåtts och Gambro fortsätter att fokusera på ytterligare förbättringar. Bolaget erhöll under året tre varningsbrev från amerikanska Food and Drug Administration (FDA). Samtliga ledde till förbättringsåtgärder men inget av dem resulterade i några restriktioner för Gambro.

• Försäljning

Trots det svåra ekonomiska klimatet fortsatte Gambros verksamhet att växa. Försäljningen av monitorer och lanseringen av en del nya produkter påverkades till viss del av kundernas budget- och kostnadsrestriktioner. Försäljningen av engångsprodukter var dock fortsatt stabil.

• Affärs- och produktutveckling

Gambro fortsatte att investera kraftigt i FoU och kvalitetsförbättrande åtgärder. Utrullningen av produkter som lanserades under 2008, till exempel dialysatorn Polyflux® Revaclear och monitorerna Artis och AK 96, tog fart. Under 2009 lanserade Gambro TheraliteTM, för behandling av njursvikt vid myelom. Dessutom lanserades SelectBag One®, en ny innova-

Nyckeltal1)
Resultatposter, Mkr	2009	2008	2007
Nettoomsättning	12 484	11 172	11 049
Normaliserad EBITDA2)	2 384	1 707	1 869
1) Rapportering av resultatposter sker med en månads fördröjning. 2) För definition, se sidan 125.
Investors engagemang
Investeringsår 2006
Kapital- och röstandel: 49%
Värde innehav: Se Gambro Holding nedan
Övriga ägare: EQT IV

tiv lösningspåse avsedd att förbättra och effektivisera hanteringen på dialysklinikerna. Arbetet med att konsolidera antalet produktplattformar i syfte att sänka kostnaderna fortsätter.

FINANSIELL UTVECKLING

Nettoomsättningen ökade med 12 procent, motsvarande 1 procent i lokal valuta. Normaliserad EBITDA ökade med 40 procent till 2.384 Mkr, vilket ökade EBITDA-marginalen till 19 (15) procent. Den kraftiga resultatförbättringen förklaras av en gynnsam produktmix, kostnadsbesparingar samt en positiv valutaeffekt.

INVESTORS SYN PÅ Gambro Net Sales

Vi ser positivt på Gambros fortsatta framgångar under året avseende förbättrad lönsamhet samt ökat tempo inom produktlanseringar. Fortsatt fokus på det pågående omstruktureringsprogrammet och insatserna för förbättrad kvalitet är viktigt. Vi är fortsatt beredda att göra ytterligare investeringar om det bedöms kunna skapa värde. 11,000 12,000 13,000 SEK m. SEK m. 1,000 2,000 3,000

www.gambro.com Net Sales (12 months rolling) Q4-07 Q1-08 Q2-08 Q3-08 Q4-08 Q1-09 Q2-09 Q3-09 Q4-09

Gambro Holding äger Gambro och CaridianBCT. Finansieringen av Gambro och CaridianBCT är gemensam och återfinns i Gambro Holding. Eftersom en formell fördelning av nettoskulden mellan bolagen inte är gjord, redovisas substansvärde, resultatpåverkan och nettoskuld gemensamt för bolagen. Skuldfinansieringen i bolaget är fristående och utan garantier till ägarna. Båda bolagen är verksamma inom områden med begränsad cyklisk påverkan. Gambro är mitt i en omstruktureringsfas vilket naturligtvis påverkar lönsamheten och kostnaderna. Värdet på vårt innehav i Gambro Holding var 2.058 Mkr per sista december 2009, jämfört med vår ursprungsinvestering på 4.172 Mkr.

Nyckeltal1)
Balansposter, Mkr 31/12	2009	2008	2007
Nettoskuld	25 559	25 483	22 939
1) Balansposter rapporteras med en månads fördröjning.

Kärnområdena utvecklas väl

Trots det svaga ekonomiska klimatet fortsatte CaridianBCT att generera god tillväxt under året. Bidragande orsaker till den kraftigt ökade lönsamheten var både försäljningstillväxt och kostnadsbesparingar. Affärsområdena Automated Collection och Therapeutic Systems utvecklades väl. Försäljningen var dock svag inom Whole Blood.

CaridianBCT är en ledande global aktör inom blodteknologi och tillhandahåller teknik, produkter och tjänster inom områdena automatiserad blodinsamling, komponentuppdelning, teknik för patogen reduktion, helblodsprocesser och cellterapi. Bolaget arbetar med utveckling och kommersialisering av teknologi som kan hjälpa kunder inom blodhantering, transfusionsmedicin och cellterapi. Bolaget har visat hög innovationsförmåga och är världsledande inom automatiserad aferes.

Ordförande: Mats Fischier

Vd och koncernchef: David Perez

UTVECKLING UNDER 2009 • Försäljning 500 Net Sales USD m.

CaridianBCT gjorde goda framsteg under året, trots en svagare efterfrågan på blodprodukter. Den minskade efterfrågan förklaras av det ekonomiska klimatet samt färre elektiva operationer, framför allt under första halvåret. Automated Collections och Therapeutic Systems fortsatte att utvecklas väl, med försäljningsökningar som översteg tillväxten i branschen. Bidragande orsaker var bra volymtillväxt och god prishantering. Net Sales (12 months rolling) Normalized EBITDA (12 months rolling) 300 350 400 450 Q4-07 Q1-08 Q2-08 Q3-08 Q4-08 Q1-09 Q2-09 Q3-09 Q4-09 90 105 120 135 The scales do not start at zero

• Affärs- och produktutveckling

Inom affärsområdet Pathogen Reduction Technologies inleddes i ett antal länder flera Mirasol PRT-specifika tester och valideringar. I USA beviljade det amerikanska försvarsdepartementet ett statligt anslag till CaridianBCT om 5,6 MUSD för vidareutveckling av Mirasol PRT relaterat till helblod för säker blodtransfusion vid akutfall.

CaridianBCT tecknade under fjärde kvartalet ett globalt distributions- och partnerskapsavtal med ett ledande hälsovårdsföretag för det nya Quantum Cell Expansion-systemet (CES) för stamceller. Produkten kommer att lanseras under 2010.

• Effektivitet

För att möta marknadens aktuella och prognostiserade efterfrågan implementerade CaridianBCT under året ett program för att anpassa såväl tillverkningskapaciteten som rörelsekostnaderna. De positiva effekterna av programmet slog igenom fullt ut mot slutet av året.

• Nedskrivning av Whole Blood (Atreus)

Försäljningen av Atreus har inte utvecklats enligt förväntningarna. Produkten har fel kostnadsstruktur

Nyckeltal

Resultatposter, MUSD	2009	2008	2007
Nettoomsättning	486	455	388
Normaliserad EBITDA2)	140	112	106
1) Rapportering av resultatposter sker med en månads fördröjning. 2) För definition, se sidan 125.

Investors engagemang

Investeringsår: 2006 Kapital- och röstandel: 49% Värde innehav: Se Gambro Holding nedan Övriga ägare: EQT IV Styrelseledamöter från Investor: Johan Röhss och därför beslutades det att skriva ned nuvärdet av FoU och den förvärvsgoodwill som allokerats till Atreus. Den totala nedskrivningen på 100 MUSD påverkade resultatet men inte kassaflödet.

FINANSIELL UTVECKLING

Nettoomsättningen ökade med 11 procent i lokal valuta. EBITDA ökade med 28 MUSD, motsvarande 25 procent, vilket resulterade i en EBITDA-marginal på 29 (25) procent. Marginalförbättringen förklaras av volymtillväxt, god prishantering och omstrukturering av kostnadsbasen. Dessutom förbättrades kassaflödet.

INVESTORS SYN PÅ CARIDIANBCT

CaridianBCT:s marknadsposition är stark. Företaget är klart världsledande inom automatiserad aferes för både blodgivning och behandling. Fokus bör även framöver ligga på att tillvarata tillväxtmöjligheter på marknaden, både inom befintliga affärsområden och genom nyare produkter såsom Mirasol PRT och Quantum CES. Investeringar bör också göras på nya geografiska marknader, såsom Asien. CaridianBCT måste även fortsätta att minska tillverkningskostnaderna per enhet och ha kontroll över sina rörelsekostnader. Vi anser att det finns stor potential för ytterligare försäljnings- och resultattillväxt, och därmed potential för värdeskapande.

www.caridianbct.com

Bakgrund till investeringen

Gambro förvärvades i juni 2006. Bolaget hade starka marknadspositioner inom dialys- och blodteknologi. Detta är områden med intressant tillväxtpotential där vi har god kunskap och bra nätverk. Bedömningen var att bolaget stod inför ett antal stora utmaningar som kunde hanteras bättre utanför börsen. Åtgärder som ingick i vår plan inkluderade:

• • uppdelning av Gambro i tre separata bolag för att renodla verksamheten då synergier mellan affärsområdena var begränsade (genomfört),
• • avyttring av klinikverksamheten Gambro Healthcare (genomfört),
• • förbättrad lönsamhet genom effektiviseringar i hela värdekedjan (pågående),
• • investeringar för att höja kvalitetsnivån (pågående),
• • häva importstoppet för Gambro i USA (genomfört),
• • betydande satsningar på nya produkter inom CaridianBCT (pågående),
• • implementera en mer effektiv kapitalstruktur (genomfört),
• • utvärdera förvärv inom existerande och kompletterande områden (pågående, till exempel CHF Solutions) samt
• • stärka organisationen genom till exempel betydande ledningsförändringar (pågående).

Kraftigt inflöde av inkassouppdrag

Under året visade Lindorff en stark tillväxt på de flesta marknader vad gäller antalet inkassouppdrag. Även om den kortsiktiga effekten är negativ, bör intäkts- och resultattillväxten bli god på längre sikt. I Norge kommer avgifterna på vissa konsumentfordringar att sänkas till följd av ny lagstiftning från och med 1 januari 2010. Detta var väntat, men kommer att påverka intäkter och marginaler negativt. Marknaden för förvärv av kreditportföljer var fortsatt avvaktande, med några tecken på förbättring under årets senare del.

Lindorff är ett ledande kredithanteringsföretag i Norden, med en växande europeisk närvaro. Lindorff finns i Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Nederländerna, Tyskland, Norge, Finland, Spanien och Sverige. Huvudsakliga affärsområden är Capital, som omfattar förvärv av kreditportföljer, samt Collection som innefattar kredithanteringstjänster.

Ordförande: Hugo Maurstad

Vd och koncernchef: Endre Rangnes (tillsatt januari 2010)

Investeringsbakgrund

Vi förvärvade Lindorff i partnerskap med Altor. Lindorff erbjuder ett brett utbud av tjänster inom kredithantering och kundfordringar och har en framgångsrik historia av lönsam tillväxt. Bolaget är ledande i Norden och har alla förutsättningar att expandera ytterligare i Europa. Vår bedömning är att dessa tjänster kommer att ha en långsiktigt stark tillväxt, bland annat genom ökad outsourcing inom kredithantering samt genom konsolideringsmöjligheter i Kontinentaleuropa. Mot denna bakgrund utvecklade vi en tillväxtstrategi för Lindorff som möjliggör en attraktiv avkastning för våra aktieägare.

UTVECKLING UNDER 2009 • Stark efterfrågan inom Collection

Inom affärsområdet Collection ökade antalet inkassouppdrag kraftigt, även om tillväxten planade ut mot slutet av året. Under sista delen av året sågs vissa tecken på ökad nettoomsättning. Tillväxten förblev stark i Norden och även på nyare marknader, som Spanien. Den starka tillväxten kom både

från befintliga kunder och nya avtal, till exempel det som slöts med 3 Skandinavien i Sverige tidigare under året. Resultatet belastades dock av minskad betalningsförmåga per inkassouppdrag.

I Norge tillkännagav justitieministern ett beslut om att minska avgiftsnivåerna för vissa konsumentfordringar från och med den 1 januari 2010 (i nivå med övriga europeiska länders). Beslutet var väntat och Lindorff har vidtagit flera åtgärder som delvis uppväger den negativa inverkan på intäkterna. Net Sales EUR m. EBITdA EUR m.

• Den ekonomiska krisen påverkade Capital 295 68

Det svaga ekonomiska läget fortsatte att ha negativ inverkan på utvecklingen för befintliga kreditportföljer inom affärsområdet Capital, även om effekten gradvis minskade under året. Generellt sett förblev marknaden för förvärv av kreditportföljer avvaktande, men vissa tecken på förbättring kunde skönjas mot slutet av året. Net Sales (12 months rolling) EBTIdA (12 months rolling) 275 280 285 290 Q4-08 Q1-09 Q2-09 Q3-09 Q4-09 40 47 54 61

att Lindorff fortsätter att utvärdera möjliga värdetivitetsförbättringar förblir en viktig prioritet framöver, både på huvudmarknaderna och på mer nyligen etablerade marknader. Följaktligen anser

www.lindorff.com

Nyckeltal1)

Resultatposter, MEUR	2009	20082)
Nettoomsättning	283	291
EBITdA3)	59	72
Balansposter, MEUR 31/12	2009	2008

Nettoskuld 502 577 1) Rapportering av resultat- och balansposter sker med en

månads fördröjning. 2) Proforma, eftersom Investor endast ägde bolaget under en del av året.

3) EBITDA efter portföljnedskrivningar.

Investors engagemang

Investeringsår: 2008 Kapital- och röstandel: 57%1) respektive 50% Värde innehav: 3.125 Mkr Övriga ägare: Altor Styrelseledamöter från Investor: Börje Ekholm och Petra Hedengran 1) Efter full konvertering.

• Ledningsförändringar

Endre Rangnes utsågs till ny koncernchef i januari 2010. Han kommer närmast från vd-posten på EDB Business Partners.

Finansiell utveckling

Nettoomsättningen minskade med 3 procent i lokal valuta, medan EBITdA minskade med 18 procent. Den försämrade marginalen förklaras främst av den svagare kreditportföljutvecklingen inom affärsområdet Capital samt de ökade volymerna inom Collection. Denna volymökning resulterade i en omedelbar kostnadsökning, medan intäkterna förväntas öka successivt.

Investors syn på Lindorff

Utvecklingen av EBITdA under 2009 var helt klart otillfredsställande. Vi anser dock att bolaget vidtar lämpliga åtgärder och positionerar sig för en förbättring under 2010. Vi ser positivt på den starka tillströmningen av nya inkassouppdrag, även om de till en början påverkar intäkter och resultat negativt bör de öka tillväxten på sikt. Lindorff har kapacitet att dra nytta av en framtida förbättring på marknaden för förvärv av kreditportföljer. Vi förväntar oss skapande förvärv i Europa. Lindorffs fokus på effekvi att Lindorff är bra positionerat för stark tillväxt.

Stark utveckling resulterade i positiv EBIT på månadsbasis

2009 var ett framgångsrikt år för 3 Skandinavien. Sedan mitten av 2008 visar bolaget positiv EBITDA på månadsbasis och i augusti 2009 uppnåddes positiv EBIT på månadsbasis. Denna nivå upprätthölls under resten av året. Bolaget växte snabbare än marknaden genom att öka abonnentbasen med 338.000 nya abonnenter med fortsatt marknadsledande genomsnittlig månatlig intjäning per kund (ARPU).

3 Skandinavien är en mobiloperatör som levererar mobila röst- och bredbandstjänster i Sverige och Danmark samt innehar en 3G-licens i Norge. 3 Skandinavien är idag marknadsledande på både den svenska och den danska 3G-marknaden. Dessutom är bolaget marknadsledande vad gäller utbud och erbjuder bland annat mobilt bredband, musik, Windows Live Messenger och tv-kanaler i mobilen. Ordförande: Marcus Wallenberg Vd och koncernchef: Peder Ramel

Investeringsbakgrund

Mobiloperatören 3 Skandinavien grundades 1999 av oss och Hongkong-baserade Hutchison Whampoa med den gemensamma övertygelsen om potentialen i att via 3G leverera kostnadseffektiv kapacitet för mobila röst- och datatjänster samt möjligheten att fånga tillväxten som kommer ur övergången från fast till mobil röst- och dataöverföring. År 2000 tilldelades bolaget en 3G-licens i Sverige. Senare erhölls även licenser i Danmark och i Norge.

UTVECKLING UNDER 2009 • Abonnenttillväxt

Trots det svaga ekonomiska klimatet hade 3 Skandinavien fortsatt starkt momentum på marknaden. 3 Skandinavien rankades i Sverige och Danmark som bästa valet för mobil data i oberoende tester för tredje respektive andra året i rad. Detta gav ytterligare stöd för försäljningstillväxten inom mobilt bredband. Under 2009 fick 3 Skandinavien 338.000 nya abonnenter, motsvarande en tillväxt på 27 procent, samtidigt som den totala marknaden (Sverige och Danmark) ökade med cirka 6 procent. I Sverige passerade 3 Skandinavien i oktober månad milstolpen en miljon abonnenter.

Nyckeltal1)

Resultatposter, Mkr	2009	2008	2007
Nettoomsättning	5 840	5 147	4 329
EBITDA2)	434	–106	–730
Balansposter, Mkr	2009	2008	2007
Nettoskuld	10 230	10 235	10 167
Övriga nyckeltal3), 31/12	2009	2008	2007
Abonnenter		1 569 000 1 231 000 900 000
ARPU4) (kr)	348	379	431
Icke-röst ARPU4) (%)	42	36	27
Mix abonnemang/ kontantkort	90/10	90/10	90/10

1) Rapportering av resultat- och balansposter sker med en månads fördröjning.

2) För 3 Skandinavien beräknas EBITDA enligt definitionen: resultat efter kostnader för intag av nya kunder och abonnemangsförlängning men före skatt och avskrivningar.

3) Övriga nyckeltal rapporteras utan fördröjning.

4) Genomsnittlig månatlig intjäning per kund (ARPU) syftar på den senaste tolvmånadersperioden.

• Operationell hävstång

3 Skandinaviens operationella hävstång är stark, vilket innebär att abonnentbasen kan växa utan motsvarande ökning av OPEX (rörelsekostnader exklusive kostnader för nya kunder). En ökad försäljning om 693 Mkr under 2009 gav en EBITDAförbättring med 540 Mkr. På mindre än fyra år har bolagets abonnentbas trefaldigats utan någon ökning av rörelsekostnaderna.

• Marknadsledande ARPU

Genomsnittlig månatlig intjäning per kund (ARPU) minskade under året. Detta beror främst på ökad andel mobila bredbandsabonnemang, samt prispress på mobilt bredband (ISP) i Danmark där nivåerna är högre än i Sverige. ARPU-nivån ligger fortfarande klart över andra nordiska operatörers. Den del av ARPU som är relaterad till dataöverföring fortsätter att öka och var 42 procent i slutet av året, vilket visar icke-rösttjänsternas växande andel av intäkterna. Net Sales

• Ledande tjänsteutbud 6,000

Under året lanserade 3 Skandinavien en rad nya tjänster och mobiltelefoner. Lanseringen av Apple iPhone 3GS var framgångsrik, med ett bra samspel mellan produkterna, varumärkena och önskemålen från 3 Skandinaviens abonnenter. Även kampanjen för att ersätta fast telefoni med mobiltelefoni nådde framgång. 3,500 4,000 4,500 5,000 5,500 Q4-07 Q1-08 Q2-08 Q3-08 Q4-08 Q1-09 Q2-09 Q3-09 Q4-09 –800 –600 –400 –200 0 200 400

Bolaget tilldelades flera utmärkelser för sina mobila tjänster, sin kundsupport och som arbetsgivare. EBITDA (12 months rolling) The scales do not start at zero

Nettoomsättning (rullande 12 månader) EBITDA (rullande 12 månader) Q4-07 Q1-08 Q2-08 Q3-08 Q4-08 Q1-09 Q2-09 Q3-09 Q4-09 Skalorna börjar inte på noll

Investors engagemang

Investeringsår: 1999 Kapital- och röstandel: 40% Värde innehav: 1.350 Mkr Övriga ägare: Hutchison Whampoa Styrelseledamöter från Investor: Johan Bygge och Christian Cederholm. Marcus Wallenberg är ordförande och ingår i Investors business team för 3 Skandinavien.

Finansiell utveckling

Nettoomsättningen ökade med omkring 13 procent jämfört med samma period föregående år. Bolaget som helhet uppnådde positiv EBIT från och med augusti månad.

Vi investerade 245 Mkr i 3 Skandinavien under året, varav merparten i början av året. Per 31 december 2009 hade vi investerat totalt 6.226 Mkr, inklusive ränta på aktieägarlån i bolaget. Bolaget finansieras med 10,5 Mdr kronor i externa lån, varav vi står för 4,2 Mdr kronor, motsvarande vår ägarandel. Lånen refinansierades i december 2009. Den befintliga krediten ersattes till fullo med en ny kredit med förfall i slutet av 2012.

Den tidigare kommunicerade investeringsramen på 25 Mdr kronor uppnåddes under året. Vi är fortfarande beredda att öka vår totala investering, om avkastningen bedöms vara attraktiv. Delar av denna investering är gjord med aktieägarlån och den upplupna räntan på dessa lån är inte inkluderad i det totala finansieringsbeloppet.

Investors syn på 3 Skandinavien

Som väntat tar det tid och kräver tålamod att bygga upp en ny telekomoperatör. Det är därför glädjande att 3 Skandinavien nu uppnått positiv EBIT. Tillväxten är avgörande för att skapa värde. Efter att ha uppnått positiv EBIT ligger nu fokus på att generera ett uthålligt positivt kassaflöde. Samtidigt som röstöverföring fortfarande är den främsta intäktskällan, är det avgörande att behålla marknadsledarskap inom mobilt bredband för att fortsätta växa. Det medför att bolaget behöver fortsätta att utveckla nya attraktiva tjänster och erbjudanden samt investera i nätverkets hastighet och kvalitet.

3 Skandinavien har haft ett fortsatt mycket starkt momentum och den svaga ekonomins påverkan har hittills varit begränsad. Dock måste det allmänna ekonomiska klimatet och utvecklingen av konsumentmarknaden följas noggrant även fortsättningsvis.

www.tre.se

Blivande marknadsledare inom specialistläkemedel

I mars investerade vi i Biovitrum, vår första börsnoterade operativa investering. Senare under året tillkännagav Biovitrum och Swedish Orphan International ett samgående, för att skapa ett ledande bolag med stark tillväxtpotential inom det attraktiva området specialistbioläkemedel för sällsynta sjukdomar.

Det sammanslagna bolaget, blivande Swedish Orphan Biovitrum, är ett börsnoterat svenskt läkemedelsbolag med en ledande ställning inom flera nischområden inom specialistläkemedel inriktat på sällsynta sjukdomar och ej tillgodosedda medicinska behov. Den nya koncernens mål är att fortsätta öka försäljningen av den nuvarande produktportföljen samt addera nya produkter genom intern utveckling, förvärv och inlicensiering. Ordförande: Håkan Åström

VD och koncernchef: Martin Nicklasson

BAKGRUND TILL INVESTERINGEN

I Biovitrum såg vi en stark tillväxtpotential inom specialistbioläkemedel, ett område som vi anser är långsiktigt attraktivt. Biovitrum hade påbörjat en förändringsprocess från att vara ett brett och traditionellt forskningsstyrt läkemedelsbolag till att bli ett försäljnings- och marknadsstyrt specialiserat bioläkemedelsföretag med fokus på några utvalda indikationsområden, med en attraktiv forskningsportfölj i sen klinisk fas. I mars 2009 förvärvade vi 23 procent av Biovitrum för 0,6 Mdr kronor. Jämfört med små molekylära läkemedel, anser vi att bioläkemedel erbjuder mer attraktiva möjligheter. Sällsynta sjukdomar är ofta av kroniska och livshotande karaktär och behandlingen ges av högt specialiserade läkare, många gånger i en forskningsliknande klinisk miljö. Rent empiriskt är bioläkemedel mer kliniskt framgångsrika än traditionella läkemedel. Eftersom de utvecklas ur levande celler är bioläkemedel även svårare att kopiera för generikatillverkare efter patentutgången. Biovitrum har utmärkta möjligheter att tillvarata tillväxtpotentialen inom denna attraktiva marknadsnisch.

Tillväxt kan komma från inlicensierade samt förvärvade och med tiden även egenutvecklade produkter. Denna starka plattform har stärkts ytterligare efter samgåendet med Swedish Orphan International som slutfördes under första halvan av januari 2010.

UTVECKLING UNDER 2009

• Produkt- och forskningsportfölj

• • I januari tillkännagav Biovitrum försäljningen av såväl det helägda dotterbolaget Cambridge Biotechnology Ltd som vissa läkemedelsutvecklingsprogram till Proximagen Neuroscience. Affären slutfördes i november.
• • I mars slöts ett samarbetsavtal med Affibody i syfte att utveckla nya behandlingar riktade mot inflammation och autoimmuna sjukdomar.
• • I oktober tillkännagav Biovitrum och Biogen Idec planer på att inleda en klinisk fas III-studie av en produkt för behandling av Hemofili B-patienter (rFIXFc).
• • I november uppvisade den första fas II-studien av Kiobrina (underlättar för tidigt födda spädbarns upptag av fettsyror) positiva resultat.
• • I november tillkännagavs ett avtal med Amgen om att utöka Biovitrums Kineret-licens (mot ledgångsreumatism) till att inkludera vissa sällsynta sjukdomar.

• Samgående mellan Biovitrum och Swedish Orphan International

I november tillkännagav Biovitrum ett samgående mellan Biovitrum och Swedish Orphan International, där Swedish Orphan International värderades till 3,5 Mdr kronor på skuldfri bas. Före affären ägde Investor Growth Capital 42 procent av Swedish Orphan International, vilket man beslöt att byta in mot nya aktier i Biovitrum. Som ägare till Biovitrum deltog även Investor med omkring 350 Mkr, motsvarade Investors pro rata-andel, i Biovitrums efterföljande nyemission för att finansiera förvärvet. Efter att affären slutförts i januari 2010 äger Investor omkring 41 procent av kapitalet och rösterna i Swedish Orphan Biovitrum.

Det nya bolaget kommer att bli ett ledande europeiskt specialistläkemedelsbolag med fokus på sällsynta sjukdomar och särläkemedel.

Nyckeltal

Resultatposter, Mkr	2009	2007
Nettoomsättning	1 297	1 141
EBITA	68	–3801)

1) Inklusive omstruktureringskostnader 346 Mkr.

Investors engagemang

Investeringsår: 2009 Kapital- och röstandel: 23% (41% i januari 2010 när fusionen var slutförd) Värde innehav: 971 Mkr Styrelseledamöter från Investor: Peter Sellei och Hans Glemstedt

Swedish Orphan International, grundat 1988, är ett svenskt försäljnings- och marknadsorienterat specialistläkemedelsbolag inriktat på sällsynta sjukdomar, vars produkter ofta är godkända som särläkemedel, vilket innebär att de har speciella myndighetstillstånd och marknadsföringsrättigheter. Swedish Orphan International har en portfölj med omkring 50 nischläkemedel som främst marknadsförs i Europa. Bolaget har omfattande expertis inom distribution, marknadsföring, försäljning och regulatoriska frågor kring särläkemedel och andra läkemedel mot sällsynta sjukdomar. Bolaget är därmed en attraktiv partner för andra läkemedelsföretag som saknar europeisk närvaro för marknadsföring till högt specialiserade läkare.

Swedish Orphan Internationals försäljning uppgick till 694 Mkr (maj 2008-april 2009) och EBIT till 201 Mkr. Bolagets genomsnittliga årliga försäljningstillväxt de senaste fem åren uppgår till 18 procent.

FINANSIELL UTVECKLING

Swedish Orphan Biovitrum är ett börsnoterat bolag och värderas följaktligen till den officiella aktiekursen. Under 2009 uppgick koncernens proformaförsäljning till omkring 2,1 Mdr kronor med en EBITAmarginal på 14 procent.

INVESTORS SYN PÅ SWEDISH ORPHAN Biovitrum

På kort sikt kommer fokus att ligga på att integrera de två bolagen och säkerställa att kostnadssynergier, samt långsiktiga intäktssynergier, kan tillvaratas. Samtidigt måste bolaget behålla sitt tillväxttempo, vilket inkluderar ökad försäljning av de viktiga produkterna Kineret och Kepivance (förvärvade från Amgen 2008). Vi värdesätter det nya bolagets starka industriella logik samt tillväxtpotential och ser fram mot att bidra till att utveckla det till ett ledande internationellt specialistläkemedelsbolag.

www.biovitrum.se

Tufft ekonomiskt klimat

Grand Hôtel påverkades av den ekonomiska nedgången under året, främst genom lägre beläggning på hotellet samt färre banketter och konferenser. Restaurangerna (Cadierbaren, Verandan och Mathias Dahlgren) utvecklades dock fortsatt väl och fick flera utmärkelser under året.

Femstjärniga Grand Hôtel Stockholm är Skandinaviens ledande hotell med 368 gästrum och flera konferenslokaler, restauranger och barer. Hotellet öppnade 1874 och såväl rummen som interiörerna är unika, liksom hotellets läge vid vattnet i centrala Stockholm. Grand Hôtel Stockholm ägs av The Grand Group, ett helägt dotterbolag till Investor. Ordförande: Peter Wallenberg Jr 370 410 450 Net Sales SEK m. EBITDA SEK m. 115 135

Vd och koncernchef: Marie-Louise Kjellström (från april 2010) 290 330 75

UTVECKLING UNDER 2009 250 Q4-07 Q1-08 Q2-08 Q3-08 Q4-08 Q1-09 Q2-09 Q3-09 Q4-09

• Restaurangen Mathias Dahlgren fick en andra stjärna för Matsalen i Guide Michelin och Matbaren fick sin första stjärna. Restaurang Mathias Dahlgren utsågs även till en av "The S. Pellegrino World's 50 Best Restaurants". Net Sales (12 months rolling) EBITDA (12 months rolling) The scales do not start at zero

Nettoomsättning (rullande 12 månader) EBITDA (rullande 12 månader) Skalorna börjar inte på noll

Nyckeltal

Resultatposter, Mkr	2009	2008	2007
Nettoomsättning	368	404	433
EBITDA	76	107	122
Investors engagemang
Investeringsår: 1968 Kapital- och röstandel: 100% Värde innehav: 1.065 Mkr Styrelseledamöter från Investor: Peter Wallenberg Jr och Johan Bygge

Kunskapsskolan grundades 1999 och är ett av Sveriges ledande friskoleföretag. Bolaget har idag 23 grundskolor och nio gymnasieskolor med sammanlagt 10.000 elever och 800 medarbetare. Utifrån ett gemensamt utbildningskoncept erbjuds varje elev en personligt utformad utbildning med

tydliga mål och hög kvalitet.

• • Under fjärde kvartalet öppnade den nya spaanläggningen, som drivs av det världsledande spaoperatören Raison d'Etre.
• • Utan att göra avkall på den höga kvaliteten kunde Grand Hôtel upprätthålla en stram kostnadskontroll under året, utöver ett personalminskningsprogram.

Finansiell utveckling

Grand Hôtel påverkades negativt av den ekonomiska nedgången. Sammantaget minskade försäljningen till 368 Mkr, en minskning med 9 procent jämfört med föregående år. EBITDA minskade från 107 Mkr till 76 Mkr, vilket resulterade i en EBITDAmarginal på 21 (26) procent.

INVESTORS SYN PÅ Grand Hôtel

Grand Hôtel påverkas av den ekonomiska nedgången och har vidtagit åtgärder för att mildra de negativa finansiella följderna genom kostnadsbesparingar. Hotellet utnyttjar nedgången genom att uppgradera och renovera vissa rum och faciliteter, vilket bör ge positiva effekter så snart konjunkturen förbättrats. Vår tilltro till Grand Hôtels långsiktiga tillväxt- och lönsamhetspotential förblir orubbad. Hotellet har ett unikt erbjudande och läge i Stockholm.

www.grandhotel.se

Investor Growth Capital investerade ursprungligen i Kunskapsskolan 2002. Innehavet överfördes 2007 till affärsområdet Operativa investeringar. Under året har viktiga steg vidtagits för att expandera Kunskapsskolan internationellt. Exempelvis tecknades ett avtal med myndigheterna i Storbritannien om att driva två brittiska skolor baserade på Kunskapsskolans koncept. Förberedelserna för denna expansion har inletts och det finns ett starkt intresse från en rad olika länder kring Kunskapsskolans utbildningsmodell.

Fokus framöver kommer att ligga på fortsatt utveckling av befintliga skolor och på förberedelser

Novare Gruppen tillhandahåller professionella tjänster inom Human Resources (HR) och består av nio företag, vart och ett med specialister inom specifika kompetensområden.

Novare Executive Search hjälper företag hitta rätt kandidater till ledande befattningar.

Novare Act tillhandahåller tjänster till stöd för genomförande av förändringsprogram inom företag och för att utveckla deras verksamhet.

Novare Academy driver fortlöpande nätverksprogram utformade för att utveckla och behålla chefer och ledningspersonal.

Novare Executive Compensation hjälper företag att utforma effektiva ersättningssystem för nyckelpersoner och ledande befattningshavare.

Novare Executive Assessment tillhandahåller kvalificerad rådgivning och utvärdering av styrelser, ledningsgrupper och enskilda medarbetare.

Novare Asia tillhandahåller tjänster för rekrytering av ledande befattningshavare i Hongkong och Sydöstra Kina.

Personal Due Diligence Aspecto tillhandahåller kvalificerade, faktabaserade bakgrundskontroller av fysiska och juridiska personer för att undersöka deras ekonomi, juridiska status, utbildning och bolagsengagemang. Nordic Interim tillhandahåller kvalitetssäkrade och kostnadseffektiva interrimslösningar för ledningsfunktioner.

Propell är ett rekryteringsföretag med omfattande kunskaper om olika tjänster, sektorer och branscher.

Trots det svaga ekonomiska klimatet var verksamheten stabil för Novare Gruppens företag. Novare Gruppens tjänsteutbud utökas fortlöpande. Vi grundade bolaget 2001 för att bistå oss och våra innehav med rekrytering och nätverksrelaterade frågor. Det är även en investering med målsättningen att generera god avkastning. Sedan 2006 ägs koncernen till 50 procent av Investor och resterande aktier ägs av medlemmarna i Novare Gruppens ledning.

www.novare.se

Investors engagemang

Investeringsår: 2001 Kapital- och röstandel: 50% Värde innehav: 8 Mkr Styrelseledamöter från Investor: Johan Bygge, Johanna Lindén och David Lindquist

inför en internationell expansion. Den långsiktiga potentialen i en sådan expansion kan vara betydande.

www.kunskapsskolan.se

Investors engagemang

Investeringsår: 2002 Kapital- och röstandel: 29% Värde innehav: 89 Mkr Styrelseledamöter från Investor: Johan Röhss och Daniel Nodhäll

Private Equity-investeringar

Private Equity-investeringar omfattar två separata aktiviteter. Vårt helägda Investor Growth Capital investerar riskkapital i lovande bolag som befinner sig i expansionsstadiet. De oberoende EQT-fonderna, i vilka vi är sponsor och största investerare, investerar i större bolag. Investeringar görs i norra Europa, USA och Asien. Totalt påverkade Private Equity-investeringar vårt substansvärde med 0,7 Mdr kronor 2009.

Investor Growth Capital

Investor Growth Capital tar minoritetspositioner i tillväxtbolag. Dessa bolag genererar, eller förväntas inom kort generera intäkter. Denna typ av investeringar medför relativt höga risker, huvudsakligen verksamhetsrelaterade, då bolagen befinner sig i utvecklings- och tillväxtfaser. För att balansera riskerna har Investor Growth Capital ett stort antal bolag i portföljen. Generellt har dessa bolag ingen eller mycket begränsad skuldsättning. Avkastning genereras vid avyttringar, vilket vanligtvis sker via börsnotering eller försälj-

Faser Private Equity-investeringar

Riskkapitalinvesteringar sker främst i bolag i start-up och expansionsfaser medan buyout-investeringar företrädesvis sker i bolag som är relativt mogna.

EQT

kronor

Cash flow

ning till industriella eller finansiella aktörer, normalt sett efter en innehavsperiod på tre till sju år.

Aktivt ägande

Investor Growth Capitals engagemang sträcker sig från att stödja innehaven i utvecklingen av verksamhet, strategi och vision till värdefull industriell, juridisk och finansiell kompetens via vårt nätverk.

Via Investor Growth Capital fångar vi tidigt upp viktiga nya teknologier och affärstrender. Dessutom bygger vi kunskap som kan gynna våra övriga affärsområden.

För cirka fem år sedan beslutade Investor Growth Capital att fokusera på bolag som befinner sig i ett något senare utvecklingsstadium. Vi märkte, främst i Sverige, att de bolag som befann sig tidigt i utvecklingen tenderade att generera lägre avkastning. Investeringar i tidigare faser kräver en kombination av kapital och omfattande erfarenhet av att etablera nya verksamheter. Detta återfinns snarare hos enskilda entreprenörer än i den institutionella miljön.

Värdering

Eftersom bolagen befinner sig i relativt tidiga utvecklingsstadier, baseras värderingen ofta på den senast externt prissatta investeringsrundan. Innehav som gjorts de senaste tolv månaderna värderas till förvärvsbelopp. När det finns relevanta jämförelsebolag används även multipelvärdering. Dessutom tillämpar vi en likviditetsrabatt. Jämförelsemultiplar istället för förvärvsmultiplar, som typiskt sett inkluderar premier för synergier, i kombination med likviditetsrabatter leder till att innehav i avyttringsfas undervärderas. Historiskt har endast en handfull bolag avyttrats till lägre värde än vad som redovisats föregående kvartalsrapport.

Utveckling 2009

Även om aktiemarknaden var stark förblev transaktionsaktiviteten låg under större delen av året. Det förbättrade marknadsläget mot slutet av året innebar en mer positiv miljö för riskkapitalbranschen. Aviserade förvärv visade att strategiska köpare återvänt till marknaden och att allt fler riskkapitalägda bolag påbörjade föreberedelser

28 PRIVATE EQUITY-INVESTERINGAR – INVESTOR 2009 INVESTOR 2009 – PRIVATE EQUITY-INVESTERINGAR 29

värvsbelopp för investeringar gjorda inom den senaste 12-månadersperioden.

"Via Investor Growth Capital fångar vi tidigt upp viktiga nya teknologier och affärstrender. Dessutom bygger vi kunskap som kan gynna våra övriga affärsområden."

för en börsnotering. Investor Growth Capital fokuserade på att vidareutveckla befintliga innehav och hitta nya investeringar. Ägandet utökades i vissa innehav till attraktiva värderingar i samband med att andra finansiellt pressade investerare tvingades minska sitt ägande. Investor Growth Capital genomförde även några framgångsrika avyttringar, exempelvis Swedish Orphan International samt innehavet FOI. FOI noterades under det fjärde kvartalet i en av årets största börsnoteringar i Japan. Flera portföljbolag är redo för avyttring när marknaden är mer normaliserad. Investor Growth Capitals värdeökning uppgick till 12 procent i lokal valuta.

EQT

EQT genomför lånefinansierade investeringar i medelstora och stora bolag med utvecklingspotential. Många innehav är relativt mogna, vilket gör att den operationella risken normalt är mer begränsad jämfört med innehaven inom Investor Growth Capital. I och med att EQT ofta använder sig av betydande skuldsättning är dock den finansiella risken normalt klart högre.

EQT är oberoende från oss med egna investeringskommittéer och beslutsprocesser. Vi sponsrar deras fonder, vilket innebär att vi tidigt åtar oss att investera och att vi erhåller en större andel av avkastningen än vad vår andel i fonderna berättigar.

Private Equity-investeringar har överträffat det uppsatta målet sedan 1998, då affärsområdet etablerade nuvarande form och syfte. Den årliga realiserade avkastningen sedan 1998 uppgår till 23 procent, vilket

Värdering

Inom EQT är värderingen till stor del baserad på multiplar i och med att innehaven oftast är mer mogna och att relevanta jämförelsebolag finns lättillgängliga.

Utveckling 2009

EQT fokuserade på att förbättra den finansiella situationen för vissa innehav samt att anpassa dem till lägre efterfrågan. Mot slutet av året förbättrades affärsflödet och EQT genomförde åtta nya investeringar.

Värdeökningen på våra investeringar i EQT:s fonder uppgick till 14 procent i lokal valuta.

Mål

Minst 20 procents årlig genomsnittlig avkastning på realiserade investeringar (IRR), före förvaltningskostnader, över en konjunkturcykel.

Substansvärdepåverkan

överstiger målet.

Strategi

• • Driva och utveckla existerande investeringar.
• • Investera i nya intressanta bolag med betydande värdepotential.
• • Genomföra framgångsrika avyttringar när marknaden så tillåter.

Värde Private Equity-investeringar

Köp och försäljningar Private Equity-investeringar

Investor Growth Capital

Investor Growth Capital är helägt av Investor och fokuserar på riskkapitalinvesteringar i bolag med nya teknologier och produkter som befinner sig i expansionsfas.

De bolag som Investor Growth Capital investerar i befinner sig oftast i en expansiv fas, till exempel på nya marknader eller genom produktlanseringar. Investeringarna är koncentrerade till branscherna IT och hälsovård. Inom hälsovård fokuserar Investor Growth Capital på medicinsk teknik och läkemedel, men även på diagnostiska produkter och tjänster samt på bioteknik. Hälsovårdsinnehaven befinner sig normalt i de senare faserna av produktutvecklingen och genererar i allmänhet vid tiden för investeringen inte några intäkter. Inom IT-sektorn ligger fokus på mjukvara, teknologirelaterade tjänster, halvledare, telekommunikations- och datorhårdvara samt internettjänster och nya medier. Vi har även följt och analyserat den framväxande miljötekniksektorn i flera år. Det finns dock få företag i den sektorn som är tillräckligt utvecklade för att passa våra investeringskriterier och värderingarna har varit alltför höga. Utvecklingen på senare tid ser dock mer lovande ut för nyinvesteringar inom miljöteknik.

Verksamheten bedrivs från Amsterdam med rådgivningsstöd från våra kontor i New York, Menlo Park, Stockholm, Beijing, Tokyo och Hongkong, med ett 30-tal investeringsansvariga. Investor Growth Capital innehar normalt minoritetspositioner med strategiskt inflytande genom styrelserepresentation. Investeringshorisonten är normalt tre till sju år. Investeringarna är främst finansierade med eget kapital.

Eftersom avyttringsmöjligheterna i princip varit obefintliga under 2009, har fokus legat på att utveckla befintliga innehav och identifiera nya intressanta investeringsmöjligheter.

Investor Growth Capitals påverkan på vårt substansvärde var 0,5 Mdr kronor under 2009.

Innehaven fokuserar på stadig tillväxt och exponeringen mot konjunktursvängningar är begränsad. Trots detta har ett antal bolag påverkats av det svaga ekonomiska klimatet. Avyttringen av Swedish Orphan International visade däremot att det fortfarande är möjligt att genomföra framgångsrika affärer. Vi anser även fortsättningsvis att det finns gott om intressanta investeringsmöjligheter på marknaden. Under 2009 nettoinvesterade Investor Growth Capital för 0,9 Mdr kronor.

Sektorindelning, Investor Growth Capital

Den amerikanska portföljen utgör cirka 52 procent av Investor Growth Capitals totala tillgångar och består av 43 aktiva innehav. Dessa innehav är aktiva inom IT och hälsovård i Nordamerika. Investeringsbeloppen varierar mellan 50 och 300 Mkr.

Nordamerika erbjuder en bred och djup marknad för venture capital med många aktörer. Vi har byggt upp en stark position genom lång närvaro, gedigna meriter och professionella medarbetare.

Nya investeringar 2009

• • Mpex Pharmaceutical: bioläkemedelsbolag som utvecklar nya antibiotika för inhalationsbruk som direkt bekämpar lunginfektioner.
• • Constant Contact: hjälper små och medelstora organisationer att utveckla och hantera kundrelationer on-line.
• • ExaGrid: tillhandahåller diskbaserade system för lagring av säkerhetskopior för företag.

USA-portföljen Europa-portföljen Asien-portföljen

Den europeiska portföljen utgör cirka 33 procent av Investor Growth Capitals totala tillgångar och består av cirka 24 aktiva innehav. Investeringar sker i nordiska hälsovårds- och teknologibolag i expansionsfas. Investeringsbeloppen varierar mellan 50 och 200 Mkr.

Då Norden är vår naturliga hemmamarknad har Investor Growth Capital ett starkt flöde av potentiella investeringar i denna region. Under senare år har vi successivt byggt upp ett nätverk i övriga Europa i syfte att kunna göra fler investeringar där.

Nya investeringar 2009

• Vårdapoteket i Norden AB: ett nytt bolag som driver 24 sjukhusapotek belägna i vissa regioner i Sverige.

Den asiatiska portföljen utgör cirka 15 procent av Investor Growth Capitals totala tillgångar och består av cirka 24 aktiva innehav. Investeringar görs i kinesiska och japanska teknikföretag i expansionsfasen, inom sektorerna IT, mjukvara, halvledare och internet/media. Investeringsbeloppen varierar mellan 35 och 150 Mkr.

Vi etablerade oss tidigt som en venture capitalaktör i Kina och har därmed en bra position att verka från. Trots att venture capital-marknaden, liksom entreprenörstraditionen, i Kina fortfarande är under uppbyggnad, är potentialen i regionen mycket attraktiv.

Nya investeringar 2009

• China ITS: Kinas ledande leverantör av tekniska infrastruktursystem för marktransporter.

Investor Growth Capital – värdeskapande i praktiken Swedish Orphan International 1,000

Investor Growth Capital gick in som delägare i Swedish Orphan International redan 2004 och förvärvade 42 procent av bolaget. Redan då hade Swedish Orphan International en mycket attraktiv tillväxtpotential, såväl vad gäller förvärv av distributionsrättigheter för ytterligare särläkemedel som geografisk utvidgning av distributionen. Målsättningen var att nå en årlig tillväxt på 20-25 procent.

Vid tiden för investeringen var Swedish Orphan International etablerat i Norden och vi gav vårt stöd till en expansion utanför Norden, bland annat i de baltiska staterna och Kontinentaleuropa. Bolagets produktportfölj bestod då huvudsakligen av inlicensierade nischläkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar och omfattade cirka 30 produkter. Bolaget skiftade gradvis fokus från distribution av läkemedel till en större andel inlicensieringar, vilket genererade betydligt högre lönsamhet. Samtidigt minskades den interna forskningsverksamheten.

Vi bidrog till att stärka Swedish Orphan Internationals ledningsgrupp ytterligare, då det alltid är högsta prioritet att säkerställa att ett innehav har rätt ledning.

Tidigt i november 2009 tillkännagav Biovitrum och Swedish Orphan International att de båda bolagen skulle gå samman. Det nya bolaget kommer att bli ett nytt specialistläkemedelsbolag med fokus på sällsynta sjukdomar. Det nya noterade bolaget Swedish Orphan Biovitrum, med uppskattade proformaintäkter 2009 på 2,1 Mdr kronor och en EBITA-marginal på 14 procent har mycket god tillväxtpotential.

Under Investor Growth Capitals innehavsperiod överträffade Swedish Orphan International överlag de årliga tillväxtmålen och lönsamheten låg klart över prognoserna. Den initiala investeringen bestående av både eget kapital och lån var mer än återbetald, genom låneamortering samt ordinarie utdelningar, före fusionen med Biovitrum. Försäljningslikviden från samgåendet har genererat en tvåsiffrig multipel på Investor Growth Capitals initiala investering.

Investor äger 41 procent av det fusionerade Swedish Orphan Biovitrum. Vi ser fram emot att vara största ägaren i ett bolag med en väldiversifierad portfölj och starka tillväxtmöjligheter. Swedish Orphan Biovitrum kommer att ingå i affärsområdet Operativa investeringar.

Investor Growth Capitals insats som ägare:

• • Stöttade bolagets geografiska expansion. 200
• • Bistod i att ytterligare stärka bolagets ledningsgrupp.
• • Medverkade till att utveckla bolagets affärsmodell och strategi. Sales, SEK m. 0 ^{2005 2006 2007 2008 2009 0 2005 2006 2007 2008 2009 0}

Investeringar i EQT:s fonder

EQT genomför buyout-investeringar ("control och co-control") i medelstora och stora bolag i norra och östra Europa, Kina och USA. Investeringshorisonten är tre till sju år och investeringarna görs via olika sponsrade fonder med olika inriktning och med externa fondandelsägare. Fonderna förvaltas av EQT Partners. EQT:s verksamhet är fristående från Investor. Då vi är saminvesterare i de oberoende fonderna tillsammans med hundratalet externa investerare ger vi endast begränsad information om EQT, som själv ansvarar för sin informationsgivning. EQT Partners har mer än 200 medarbetare i 10 länder, av vilka cirka 100 är investeringsansvariga med en bred industriell och finansiell erfarenhet. EQT Partners har kontor i Köpenhamn, Frankfurt, Helsingfors, Hongkong, London, München, New York, Oslo, Shanghai, Stockholm, Warszawa och Zürich.

Vi var en av tre grundare av EQT 1994. Sedan dess har vi varit sponsor och den största investeraren i samtliga EQT:s fonder.

EQT påverkade vårt substansvärde med 0,4 Mdr kronor 2009. Vårt återstående åtagande till samtliga EQT:s fonder är 5,8 Mdr kronor.

Händelser 2009

• • EQT III genomförde en tilläggsinvestering i Leybold.
• • EQT V slutförde förvärvet av KMD och förvärvade Eurocom och CableTel i Bulgarien och tillkännagav förvärvet av 82 procent av tyska Springer Science+Business Media.
• • EQT V gav ett uppköpserbjudande till aktieägarna i det polska medicinteknikföretaget HTL-Strefa.
• • EQT Expansion II investerade i danska Skykon.
• • EQT Infrastructure förvärvade Midland Cogeneration Venture, Swedegas och Kommunekemi.
• • EQT Opportunitys portföljbolag Bodilsen ansökte om konkurs.
• • Aleris fick ett kapitaltillskott.
• • Kapitaltillskott genomfördes i samband med de finansiella rekonstruktionerna av Munksjö, Sanitec och SSP.

EQT:s fonder

Mkr	Startår	Investors fondandel	Totalt kapital åtagande	Investors kapital åtagande	Investors del av investerat kapital1)
EQT I2)	1995	18%	3 260	587	503
EQT II2)	1998	18%	6 193	1 100	970
EQT III2)	2001	32%	20 667	6 625	6 285
EQT IV2)	2004	19%	25 834	4 818	4 402
EQT V	2006	12%	43 917	5 244	3 088
EQT Opportunity	2005	25%	3 840	960	431
EQT Danmark2)	1998	18%	1 412	248	202
EQT Finland2)	1999	32%	679	215	134
EQT Expansion Capital I	2003	16%	1 954	315	272
EQT Expansion Capital II	2007	15%	4 898	736	269
EQT Asia2)	2000	64%	2 276	1 444	1 444
EQT Greater China II	2006	38%	3 853	1 443	545
EQT Infrastructure	2008	10%	12 058	1 206	233
Totalt3)			130 841	24 941	18 778

1) Inkluderar även investerat kapital i redan avyttrade innehav. 2) Fullinvesterade.

3) Följande omräkningskurser har använts vid omräkning till SEK: DKK=1,39 (EQT Danmark) EUR=10,33 (EQT Finland, EQT III, IV, V, EQT Expansion Capital I, II, EQT Opportunity, EQT Infrastructure) USD=7,20 (EQT Asia, EQT Greater China II).

www.eqt.se

Medarbetare, nätverk och varumärke

Våra strategiska tillgångar inkluderar våra medarbetare, vårt nätverk och vårt varumärke. Utöver våra tre affärsområden består organisationen av medarbetare inom funktionerna för corporate governance, finans, IT, kommunikation, office support, omvärldsbevakning, personal, riskkontroll, trading och treasury.

Genom vår långa historia av att äga och utveckla företag har vi uppnått ett mycket gott internationellt anseende. En viktig strategisk tillgång är vårt internationella nätverk som hjälper oss att identifiera attraktiva investeringsmöjligheter samt att rekrytera de rätta talangerna till vår organisation och våra innehav. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla vårt starka varumärke och nätverk. Medarbetarna finns på våra kontor i Stockholm, Amsterdam, Beijing, Hongkong, Menlo Park, New York och Tokyo.

Våra medarbetare

Rätt person, på rätt plats, vid rätt tid är en förutsättning för alla framgångsrika företag. För att kunna rekrytera och behålla rätt personer lägger vi stor vikt vid att skapa en attraktiv arbetsplats med fokus på kompetens, professionalism och kvalitetsmedvetande. Under 2009 har vi genomfört en strategikonferens, där samtliga medarbetare från alla kontor deltog, i syfte att vidareutveckla vår verksamhet och skapa förutsättningar för samtliga medarbetare att bli än mer engagerade i arbetet för att nå vårt mål. Vi har även vidareutvecklat processen för Talent Management, för att säkerställa att vi nu och i framtiden har rätt sammansättning av kompetenser.

Olikheter skapar dynamik

Mångfald skapar en dynamisk och mer kreativ arbetsplats. Det är även en förutsättning för att med framgång vara en aktiv ägare i innehav inom olika branscher och på olika geografiska marknader. Våra medarbetare representerar därför en mångfald vad gäller nationalitet, ålder, kön, kompetens och bakgrund.

Vi har fortsatt vår långsiktiga strävan att uppnå en högre andel kvinnor på ledande

befattningar i näringslivet, men även inom vår egen organisation och i våra innehav. Vi har sett framsteg, men tyvärr kan vi konstatera att det är mycket arbete kvar. Andelen kvinnor på ledande befattningar inom vår organisation har under 2009 ökat från 25 till 26 procent. Vår målsättning är att få fler kvinnor på operativa chefstjänster, då vi anser att det breddar rekryteringsbasen för ledningsgrupper och styrelser. Vid varje rekrytering strävar vi efter att ha både en man och en kvinna bland slutkandidaterna. Utöver rekryteringar och befordringar har vi:

• • fortsatt att vara aktiva i den publika debatten, bland annat som paneldeltagare på seminarier och deltagare i flera nätverk för kvinnor på ledande positioner i näringslivet,
• • låtit ett antal medarbetare delta i Novare Management Program, en managementutbildning för kvinnor,
• • deltagit i en jämställdhetsenkät där vi placerade oss som ett av de tio bolag i Sverige med under 200 medarbetare som är mest jämställt, och
• • bidragit till att få fram ett antal kvinnliga nyckelpersoner, till exempel styrelserepresentanter i våra innehav.

Vår kultur styr vårt agerande

En stark och tydlig företagskultur är viktig för att vi ska kunna uppnå vår vision och vårt mål. Basen i vårt arbete med att ständigt utveckla företagskulturen utgörs av våra kärnvärden. Under året har vi genomfört och följt upp den årliga medarbetarundersökningen, för att säkerställa att vi ständigt utvecklas och skapar en attraktiv, men även lönsam, arbetsplats som ytterst skapar värdetillväxt för aktieägarna.

Den genomförda strategikonferensen var en viktig del i att säkerställa att vi lever efter våra värderingar och levererar i enlighet med vårt mål. Ett etiskt agerande är en mycket viktig del i hur vi gör affärer. Därför har vi under året utvecklat etiska riktlinjer för att säkerställa att vi behåller den högsta standarden i allting vi gör. De etiska riktlinjerna finns i tryckt form, Investor Business Princples (Our Map), samt är publicerade på vår hemsida. Dessutom har vi initierat workshops inom hela verksamheten, som bidrar till att de etiska riktlinjerna ständigt utvecklas och genomsyrar hela organisationens agerande.

Våra etiska riktlinjer

Investor Business Principles (Our Map) är baserade på våra värderingar och innefattar etiska riktlinjer om:

• • Hur vi skapar värde för våra aktieägare, samhälle och andra intressenter genom ansvarsfullt ägande och genom att agera med integritet.
• • Hur vi ständigt kan förbättra vårt prestationsbaserade ledarskap, samarbete, kompetens och pålitlighet.
• • Hur vi lyssnar på andra samt uttrycker vår egen åsikt, genom att vara öppna, blow the whistle samt delar information och vet när information inte ska delas.
• • Hur vi bryr oss om andra genom att visa respekt, tro på mångfald och bygga nätverk.

Läs mer på vår hemsida.

Personalutveckling

För att kunna utveckla bolag till att vara ledande, best-in-class, är våra medarbetares kompetens av central betydelse. Vi lägger därför stor vikt vid att varje medarbetare kontinuerligt ska vidareutbilda sig och öka sin kompetens. Planerings- och utvecklingssamtal genomförs med närmaste chef en till två gånger per år och då diskuteras bland annat formen för kompetensutvecklingen. Vi arbetar också aktivt med att säkra att viktig kompetens sprids i organisationen. Som ett led i att skapa en utvecklande

"Ett etiskt agerande är en mycket viktig del i hur vi gör affärer. Därför har vi under året utvecklat etiska riktlinjer för att säkerställa att vi behåller den högsta standarden i allting vi gör."

arbetsplats, har vi sedan några år en intern arbetsmarknad och utlyser lediga tjänster på intranätet.

Vårt internationella nätverk

Vi har byggt och utvecklat bolag i snart hundra år och skapat ett unikt globalt nätverk som är en strategisk tillgång och en konkurrensfördel. Vårt kontaktnät har en bredd och ett djup som gynnar våra affärer på flera olika sätt. Vi arbetar kontinuerligt med att underhålla befintliga relationer samtidigt som vi skapar nya.

Vi arbetar för att utveckla relationer som genererar attraktiva investeringar och som hjälper våra innehav framåt. I rekryteringsprocessen är nätverket avgörande för såväl våra innehav som för vår egen organisation för att hitta rätt medarbetare, chefer, styrelsemedlemmar och rådgivare. För att ge våra innehav tillgång till nätverket anordnar vi regelbundet olika typer av nätverksmöten med representanter från våra innehav. Aktuella ämnen diskuteras samtidigt som erfarenheter och kunskap utbyts. Vi tar även frekvent informella kontakter och samverkar genom olika nätverksprogram som drivs bland annat av Swedish American Chamber of Commerce (SACC) samt Novare, exempelvis; Forum Novare, Novare Management Program och Novare Management Parent.

degree 57%

Medarbetare i siffror 80

• • Antal medarbetare 31/12 2009: 156 (143). 60
• • Medelantal heltidstjänster under året: 145 (139).
• • Genomsnittsålder: 39,9 år. 40
• • Utbildningsinvestering per anställd uppgick till cirka 22.000 kr.
• • Andelen kvinnliga medarbetare uppgick till 52 (50) procent.
• • Andelen kvinnliga ledande befattningshavare uppgick till 26 (25) procent.1) 20 20
• • Personalomsättningen uppgick till 5,4 (3,4) procent.

0 < 2 2–5 6–15 > 15 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 Age Men Women 1) Omdefinition under 2009: inkluderar chefer samt ledande investeringsansvariga (Vice President inom Kärninvesteringar och Operativa investeringar samt Managing Director inom Investor Growth Capital). Inkluderar ej ledningsgruppen.

Kärnvärden

• • Continuous improvement vi ska tänka kreativt och sträva efter att hela tiden bli bättre på det vi gör.
• • Contribute your view vi värdesätter andras åsikter och uttrycker vår egen. Ph. D. 3%
• • Care for people vi bryr oss om och respekterar varandra. Samtliga anställda bidrar till vår framgång. Two university degrees 4%

Ersättning – våra principer

Framgångsrikt entreprenörskap och bolagsutveckling är beroende av rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt. Därför är såväl ersättnings- som rekryteringsprinciper av central betydelse för vår affärsidé. Fel ledning i medvind kan innebära förlorade möjligheter, men fel ledning i motvind kan leda till katastrof.

Vi vill ha företagsledningar som har kraft, beslutsamhet och entreprenöriell förmåga att bygga företag i världsklass. Vår erfarenhet visar att ersättningssystemen är viktiga för framgångsrik rekrytering och för att behålla nyckelpersoner. Systemen har även en avgörande betydelse för hur vi kan utöva aktivt ägande, då vi får möjlighet att styra inriktningen på ledningsarbetet och därmed bygga framgångsrika företag. Ersättningssystemen ska bestå av rätt fördelning mellan fast och rörlig ersättning, tydliga mål, inlåsningsinstrument samt professionell uppföljning och utvärdering.

Ersättning till företagsledningar har under lång tid varit föremål för debatt och rönt stort intresse. Inte minst har den ekonomiska krisen riktat strålkastarljuset mot ersättningsfrågorna. Det medför ökade krav på hur ersättningssystem förklaras.

Vår ersättningsfilosofi

Vår ersättningsfilosofi bygger på följande fem delar:

• • Totalersättningen, den som avtalas mellan individen och företaget, ska vara konkurrenskraftig för att få rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt.
• • En betydande del av totalersättningen ska vara rörlig.
• • Det ska finnas en koppling till långsiktigt aktieägarvärde genom att ett betydande långsiktigt aktieinnehav byggs upp. Vi ställer krav på egeninvestering.
• • Ersättningssystemet ska vara transparent och enkelt.
• • Ersättningssystemen ska lyda under "farfars-principen", det vill säga att alla förändringar i den anställdes ersättning godkänns av en överordnad till den chef som föreslår ersättningsförändringen.

Konkurrenskraftig totalersättning

De flesta av våra innehav är internationellt verksamma, vilket innebär att konkurrensen om ledande befattningshavare är global. Vi har idag utländska vd:ar och ledande befattningshavare i en rad av innehaven.

Ingen ägare är intresserad av att spendera mer än nödvändigt på företagsledningar. Men konkurrenssituationen och den internationella marknaden är en realitet vi måste förhålla oss till.

"Enligt vår filosofi ska den rörliga andelen av totalersättningen vara betydande. Det ger styrelsen ett instrument att styra ledningen mot olika mål."

De personer vi söker ska ha förmåga att leda och utveckla världsledande bolag. Därmed måste vi kunna erbjuda konkurrenskraftiga ersättningspaket så att vi både kan rekrytera, och därefter behålla, rätt personer i våra innehav.

Det är den totala ersättningen vi förhandlar om. I den ingår en fast del, rörliga prestationsbaserade ersättningar samt pension och övriga förmåner. I ett antal fall är enbart den fasta ersättningen grund för pensionsavsättningar och eventuellt avgångsvederlag, vilket begränsar den totala lönekostnaden.

Rörlig lön

Enligt vår filosofi ska den rörliga andelen av totalersättningen vara betydande. Det ger styrelsen ett instrument att styra ledningen mot olika mål. Det ger dessutom en mer flexibel kostnadsstruktur.

Vi anser att en betydande del av den rörliga ersättningen ska vara avhängig den långsiktiga utvecklingen av bolagets marknadsvärde. Ju mer senior du är i ett bolag, desto större andel av dina rörliga komponenter bör därför vara kopplad till aktiekursutvecklingen. Maximal totalersättning kan bara uppnås om alla mål är uppfyllda.

Rörlig kontantbaserad lön

Det finansiella resultatet utgör ofta målet för den rörliga kontantbaserade lönen. Anledningen är att det är viktigt att mäta om företaget presterar bättre eller sämre än tidigare samt bättre eller sämre än sina konkurrenter. Andra mål kan vara att ta marknadsandelar på viktiga marknader, genomföra betydande omstruktureringar eller att stora investeringsprogram förverkligas på utsatt tid och inom fastställd budget.

Väldefinierade och mätbara mål är naturligtvis viktiga. Men i utvärderingen av uppnådda mål är det avgörande att styrelsen även beaktar på vilket sätt målen uppnås och rimligheten i ersättningsnivån. Här måste styrelsen tillåtas att använda sunt förnuft baserat på sin erfarenhet. Det är även viktigt att åtgärder som inte är långsiktigt värdeskapande ej heller belönas.

Långsiktig aktierelaterad lön

Ur ett långsiktigt perspektiv är utvecklingen av ett företags marknadsvärde det mest transparenta och entydiga måttet på att bolaget och dess ledning gör rätt saker.

Det är inte ett perfekt mått, men det är entydigt och av direkt betydelse för aktieägarna.

Vi vill ha företagsledningar som tänker mer som entreprenörer än som tjänstemän och utformar därför ersättningssystemen så att de blir mer entreprenöriella. Det innebär att vi önskar att ledningen över tid bygger upp ett betydande och långsiktigt aktieägande, motsvarande en stor del av deras personliga tillgångar, i det företag de är verksamma i.

Lång inlåsningsperiod

Ytterligare ett sätt motverka kortsiktigt agerande och kvartalsfokusering är att ha inlåsningsperioder, som ibland sträcker sig utöver anställningstiden. Med detta verktyg vill vi uppmuntra skapandet av långsiktigt aktieägarvärde, vilket är i linje med vår övergripande strategi att skapa långsiktigt ledande bolag.

Öppet och enkelt

Vi strävar efter att hålla våra principer för ersättning enkla och lättförståeliga. Men vi vet att verkligheten ofta är mer komplicerad. Det beror till del på att de slutliga utformningarna, inte minst av de aktiebaserade programmen, är kompromisser mellan olika ägare och deras respektive policies och önskemål.

Komplexiteten i programmen är inte bara ett problem för den ägare som vill förstå ersättningssystemet, utan även ett problem för den anställde som får ersättningen. Vi arbetar med att ständigt förenkla redovisningen av de program som finns, och samtidigt bilda opinion för vår syn i dessa frågor. Det är viktigt att ersättningssystemet och betald ersättning redovisas på ett sådant sätt att aktieägarna kan förstå den fulla effekten.

Det är styrelsen, och inte bolagsstämman, som ska ta ansvar för utformning och detaljer i ersättningssystemen.

Utveckling av rörliga lönekomponenter (illustreras av utvecklingen av Investors vd:s rörliga lönekomponenter, från 2007)1)

SEK m. 4 6 8 10 7.5 4.5 Required additional own investment of approx. SEK 1.5 m. (i.e. approx. half of received fixed base salary before tax) Investors verkställande direktörs totala avtalade ersättning omfattar fast baslön, rörlig lön, långsiktig aktierelaterad lön, pension samt vissa förmåner. Vd:s totala ersättningspaket har varit oförändrat under 2007, 2008 och 2009. Grafen ovan visar rörliga lönekomponenter och dess utveckling sedan de erhölls av vd 2007. För att erhålla maximal långsiktig aktierelaterad ersättning krävdes en egeninvestering på cirka 1,5 Mkr, vilket 1) Se not 5 sidan 88 för ytterligare information.

Theoretical

SEK –2.9 m. In addtion, the value of the own invesment decreased by SEK 0.4 m. motsvarade cirka 50 procent av fast lön efter skatt. Rörlig lön utföll om 2,7 Mkr mot maximala 3 Mkr och den aktierelaterade lönen var värd 1,9 Mkr vid slutet av 2009 mot 4,5 Mkr vid tilldelningen 2007. Värdet på de rörliga delarna hade därmed sjunkit från tilldelat maximalt värde om 7,5 Mkr till 4,5 Mkr. Därutöver hade egeninvesteringen fallit med 0,4 Mkr från 1,5 Mkr till 1,1 Mkr.

Känslighetsanalys långsiktig aktierelaterad lön, Investors vd1)

Scenarion på Investoraktiens kursutveckling 2007-2009	Värde på aktierelaterad lön vid tilldelning 2007	Teoretiskt värde vid utgången av 2009
+25%	4,5 Mkr	6,2 Mkr
+/–0 %	4,5 Mkr	3,2 Mkr
–25%2)	4,5 Mkr	1,9 Mkr2)
1) Vissa förenklade antaganden har gjorts för att simulera

värdeutvecklingen vid olika hypotetiska kursantaganden. 2) Faktiskt utfall.

Känslighetsanalysen ovan illustrerar det teoretiska värdet på den aktierelaterade lönen vid utgången av 2009 givet Investoraktiens kursutveckling. I tabellen har vi simulerat två scenarier utöver faktiskt utfall, ett positivt och ett neutralt, som visar hur värdet på den aktierelaterade lönen kunde ha utvecklats sedan 2007. Dessa jämförs sedan med det faktiska utfallet, som varit negativt under perioden.

Socialt ansvarstagande

CSR, Corporate Social Responsibility, innefattar för oss socialt ansvarstagande och hållbart företagande i frågor som miljö, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Det inkluderar även ett åtagande och ansvar att bidra till samhällets utveckling i stort. I snart 100 år har vi agerat som ett ansvarsfullt företag och ägare.

Vår grundinställning, som tillämpas genom vår CSR-policy, är att bolag som tar hänsyn till sina intressenter och samhället i stort ökar förutsättningarna för god långsiktig lönsamhet. Vi anser därför att det inte finns någon motsättning mellan långsiktig lönsamhet och en hållbar affärsmodell. Vårt arbete och tankesätt kring CSR har två olika perspektiv; dels som ägare och investerare, dels som arbetsgivare.

Vårt CSR-arbete inkluderar även en kontinuerlig dialog med stora bolag, internationella affärsnätverk och regeringsrepresentanter i olika länder om villkoren för att äga och utveckla bolag på längre sikt. Dessa dialoger ger oss tidiga indikationer om trender, politiska förändringar och möjligheter som vi i vår tur förmedlar till våra innehav. Precis som i all affärsverksamhet, bör ett rätt hanterat hållbarhetsfokus skapa intressanta möjligheter för våra innehav.

Ansvar som ägare

I de bolag där vi har ett inflytande, eftersträvar vi att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt och etiskt sätt. En grundförutsättning för all verksamhet är att lagar och regler efterlevs. Det är framförallt via styrelsearbetet vi kan påverka våra innehav. Vi uppmanar bolagen att upprätta policies och målsättningar för de frågeställningar inom CSR-området som är mest relevanta och viktiga för dem. Då riskerna och utmaningarna inom CSR-området varierar mellan företag, branscher och länder, måste varje enskilt bolag identifiera och hantera de utmaningar som är relevanta för respektive verksamhet. Flera av bolagen arbetar aktivt med frågeställningar inom detta område och ligger i framkant. Somliga är ledande inom sina områden. Exempelvis har ABB, Electrolux, Ericsson och Husqvarna bland annat placerat sig högt i tidigare CDP-mätningar (Carbon Disclosure Project) och har även erhållit diverse miljöutmärkelser. De bolag som fokuserar på CSR-frågorna är därmed väl positionerade för att konstruktivt hantera klimatregleringar och kan bli mer konkurrenskraftiga genom att vara bland de ledande på miljöområdet inom sina respektive sektorer. Vi är övertygade om att resurssnåla produkter som skonar miljön kommer att efterfrågas av kunder i ökad takt framöver.

Som en del av utvärderingsprocessen av nyinvesteringar ingår oftast en bedömning av bolagets risker, eller möjligheter, kopplade till CSR-området.

"Precis som i all affärsverksamhet, bör ett rätt hanterat hållbarhetsfokus skapa intressanta möjligheter för våra innehav."

Aktiviteter inom CSR-området är under ständig utveckling. Vi anser att väl strukturerade processer och en tydlig CSR-strategi är av vikt för riskhantering och värdeskapande under kommande år.

Ansvar som företag och arbetsgivare

Vi stödjer principerna i "OECD Guidelines for Multinational Enterprises" som innehåller rekommendationer kring anställning, mänskliga rättigheter, miljö, informationsgivning och ansvarsfullt agerande inom andra områden.

Exempel på resultat från våra innehavs arbete inom CSR-området under 2009

Varje år rapporterar vi aktuella exempel från det arbete våra innehav gör inom CSR-området. Fler exempel finns på vår hemsida.

• • AstraZeneca arbetar aktivt inom CSR-området och i Dow Jones Sustainability Index 2009 rankades AstraZeneca högst inom hälsosektorn för sina "Standards for Suppliers". Bolaget uppnådde 100 procent på skalan och ökade från 79 procent år 2008.
• • Electrolux uppnådde energimålet för 2009, att minska energikonsumtionen på fabriker och kontor med 15 procent jämfört med nivåerna 2005. Bolaget har ett nytt sparmål om att minska energianvändningen med ytterligare 15 procent fram till 2012 jämfört med 2008 års nivå. Förutom minskade koldioxidutsläpp ger målsättningarna, om de uppnås, en kostnadsbesparing på cirka 200 Mkr per år mellan 2005 och 2012.
• • Under 2009 satsade Ericsson på hållbarhetslösningar och fick ett antal gröna utmärkelser i bland annat Kina och Sydkorea. Ericsson planerar att minska sin klimatpåverkan med 40 procent under en femårsperiod med 2008 som basår. Ericssons hållbarhetsstrategi är inriktad på hur bredband kan bidra till minskade koldioxidutsläpp. Denna teknologi kan bidra till att avsevärt minska utsläppen från andra sektorer. Sektorn informationsoch kommunikationsteknologi representerar endast 2 procent av de globala utsläppen av koldioxid.
• • Mölnlycke Health Care har som tidigare kommunicerats prioriterat en sund miljötillämpning. Bolaget arbetar hårt med att ständigt minska sin miljöpåverkan. De har fram till idag minskat avfallsvolymen i den tjeckiska fabriken med 19 procent. Utöver det, återvinner bolaget 92 procent av avfallet från fabriken i Waremme, Belgien.
• • Saab har som ett led i sitt CSR-arbete under 2009 fortsatt att arbeta internationellt med antikorruption genom att delta i framtagandet av "Global Principles of Business Ethics for the Aerospace and Defence Industry". Arbetet sker tillsammans med den europeiska och den amerikanska försvarsindustrin.

"Som en del av utvärderingsprocessen av nyinvesteringar ingår oftast en bedömning av bolagets risker, eller möjligheter, kopplade till CSR-området."

HÄLSA, ARBETSKLIMAT OCH SÄKERHET

Vi följer lagar och förordningar som finns i de länder där vi är aktiva. Hälsa, arbetsklimat och säkerhet är viktiga områden för oss som arbetsgivare. Vi har ett bra friskoch hälsovårdsprogram samt stort fokus på säkerhet och trygghet för alla anställda. Som beskrivits i avsnittet om medarbetarna arbetar vi kontinuerligt med att mäta arbetsklimatet genom en årlig medarbetarundersökning och våra etiska riktlinjer är en guide till alla anställda för att säkerställa ett fortsatt högt etiskt agerande.

Miljöansvar

Vår direkta miljöpåverkan är mycket begränsad med huvudkontor i Stockholm och därutöver sex mindre kontor i världen. Vi är emellertid medvetna om att vi har en indirekt påverkan på miljön genom våra innehav.

Vi har en miljöpolicy som syftar till att minimera miljöpåverkan genom att minska resursförbrukningen, samt återanvända och återvinna i den utsträckning det är möjligt. 2007 påbörjade vi arbetet att mäta och rapportera Stockholmskontorets klimatpåverkan. Resultatet från emissionsmätningen har redovisats inom ramen för CDP och vi har ökat vår medvetenhet om miljörelaterade risker och möjligheter. Följande åtgärder har bland annat vidtagits:

• • Övergång till miljövarudeklarerad el, så kallad EPD, i fastigheten i Stockholm.
• • Färre flygresor inom Sverige, Europa och långa distanser utanför Europa.
• • Extern kommunikation, till exempel kvartalsrapporter, sker genom elektroniska kanaler vilket gett lägre produktionsvolym av trycksaker.
• • Avtal med taxibolag att främst använda miljöbilar.

Samhällsansvar

Vi använder utvalda sponsoraktiviteter som ett sätt att kombinera affärsrelaterade åtaganden med vårt samhällsansvar. Våra prioriterade områden är ungdomar, utbildning och entreprenörskap. Aktuella sponsoraktiviteter innefattar bland annat:

• • Ung Företagsamhet, entreprenörskapsutbildning på gymnasienivå.
• • IFS, en organisation som stödjer personer i Sverige med utländsk bakgrund att starta och utveckla bolag.
• • SIFE, socialt entreprenörskap på högskolenivå.
• • Venture Cup, en organisation som fokuserar på att öka intresset för entreprenörskap bland forskarstuderande genom att stimulera bildandet av nya, innovativa företag med tillväxtpotential.
• • Zon Moderna, ett konstpedagogiskt projekt för gymnasieungdomar på Moderna Museet i Stockholm.

Investoraktien

Osäkerheten släppte gradvis greppet om världens börser under 2009. Efter en turbulent inledning på året, uppvisade börserna klara uppgångar. Vår totalavkastning uppgick till 18 procent under året, vilket var sämre än Stockholmsbörsens (SIXRX). Investoraktien har dock presterat bättre än marknaden sedan turbulensen startade tidigt 2008. % 80 100

Kursen för Investors A-aktie steg med 17 procent under året, från 112,50 kronor till 131,80 kronor. B-aktien steg med 14 procent, från 117 kronor till 132,90 kronor. Totalavkastningen för Investoraktien var 18 procent under 2009 och den genomsnittliga årliga totalavkastningen de senaste fem åren var 13 procent.

Omsättning

Den totala omsättningen 2009 för Investors aktier uppgick till 569 (657) miljoner aktier med en fördelning på 35 (44) miljoner A-aktier och 534 (613) miljoner B-aktier. Detta motsvarar en omsättningshastighet om 11 (14) procent för A-aktien och 117 (135) procent för B-aktien, jämfört med 107 (132) procent för den Nordiska börsen totalt. I snitt omsattes 2,3 (2,6) miljoner Investoraktier per dag. Investoraktien var därmed den 17:de mest omsatta aktien på Stockholmsbörsen 2009. 0 10 20 30 40 50 60 %

Ägarstruktur

Vid utgången av 2009 uppgick vårt aktiekapital till 4.795 Mkr fördelat på 767.175.030 aktier med ett kvotvärde uppgående till 6,25 kronor. Totalt hade vi 143.591 (139.997) aktieägare vid utgången av 2009. Sett till antalet utgör privatpersoner den klart största ägarkategorin medan institutionella ägare dominerar när det gäller störst kapitalandelar. Den enskilt största ägarkategorin utgörs av stiftelser, där de tre största Wallenbergstiftelserna tillsammans innehar 22,3 procent av kapitalet och 48,0 procent av rösterna.

Utländskt ägande 40

Ambitionen under de senaste åren har varit att bredda investeringsbasen och attrahera en större andel internationella ägare. Detta fortsätter att vara vårt fokus då vi tror att en ökad andel utländska långsiktiga ägare har en strukturellt positiv effekt på totalavkastningen till aktieägarna. Turbulensen och volatiliteten fortsatte under året och följaktligen minskade det utländska ägandet på Stockholmsbörsen under året. Även det utländska ägandet i Investor minskade. Kapital Röster Största ägare Aktiebolag 2% Fonder och stiftelser Aktiefonder 8% Privatpersoner 10% Banker/ Försäkringsbolag 7% 0 20 <10 <25 <50 <100 <500 Övrigt 1%

Investor

Investors 15 största aktieägare sorterade efter kapitalandel1)

	31/12 2009		31/12 2008
	% av kapital	% av röster	% av kapital	% av röster
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Index Number of shares	18,6	40,0	18,6	40,0
Alecta 200	4,4	2,6	3,0	2,3
Northern Cross (Harbour International) 180	2,5	0,5	2,3	0,5
Skandia 160	2,3	4,2	2,3	4,1
SEB-Stiftelsen	2,3	4,9	2,3	4,9
140 Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse	2,3	4,9	2,3	4,9
Swedbank Robur Fonder 120	2,2	3,1	2,5	3,3
Third Avenue Management LLC	100 2,0	4,4	2,2	4,4
AMF 100	80 1,9 60	1,1	2,4	1,2
Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond	40 1,4	3,1	1,4	3,1
Handelsbanken Fonder 80	20 1,4	0,5	1,6	0,6
Oppenheimer Funds 2005 2006 2007 2008 2009	1,2	0,3	1,3	0,4
© NASDAQ OMX SEB Investment Management (SEB Fonder) B-share	1,1	0,6	1,3	0,7
SIXRX (Return Index) Norska staten	1,1	0,2	–	–
Number of shares traded, millions per month Canada Pension Plan Investment Board (incl. trades reported later)	1,0	0,2	0,19	0,11
1) Direkt- och förvaltarregistrerade innehav hos NCSD. Filing-datum för utländska ägare kan variera.

Utländska förvaltare (Custodian banks) är exkluderade. Källa: Euroclear Sweden.

Exempel på aktiviteter som genomförts under året för att öka andelen långsiktiga utländska ägare är:

• • Fortsatt fokus på att identifiera och aktivt attrahera rätt typ av utländska ägare (investor targeting).
• • Ett stort antal investerarmöten.
• • Frekventa internationella investerarresor till för oss nyare kapitalmarknader, såsom Kanada.
• • Deltagande i seminarier och presentationer.

Utländskt ägande i Investor

Medarbetares aktieägande

För samtliga medarbetare ges möjlighet att inom ramen för programmet för långsiktig aktierelaterad lön investera ett belopp motsvarande 10 procent, eller mer, av sin fasta baslön (före skatt) i Investoraktier. Cirka 80 procent av våra medarbetare är aktieägare. Totalt har medarbetarna investerat 53 Mkr av egna pengar i Investoraktier inom programmen för långsiktig aktierelaterad lön. För vd, ledningsgrupp och ett antal nyckelpersoner finns ett krav att en betydande del av den fasta baslönen varje år ska investeras i Investoraktier. Egen investering innebär att programmen har en värdemässig upp- och nedsida. För mer information om ersättningar, se "Ersättning – våra principer" på sidan 34, samt not 5 på sidan 88.

Föreslagen utdelning och utdelningspolicy

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till aktieägarna utdela 4,00 (4,00) kronor per aktie, motsvarande totalt maximalt 3.069 (3.069) Mkr, räknat på totalt antal registrerade aktier. Vår utdelningspolicy innebär att en hög andel av mottagna utdelningar från Kärninvesteringar vidareutdelas samt att en distribution sker till aktieägarna från övriga nettotillgångar som motsvarar en direktavkastning i linje

med aktiemarknaden. Målsättningen är att åstadkomma en utdelning med jämn tillväxt över tiden. Den föreslagna utdelningsnivån är baserad på utdelningspolicyn.

Återköp av egna aktier

Under året har 2.200.000 aktier återköpts för att säkra vårt program för långsiktig aktierelaterad lön. Därutöver har inga återköp av egna aktier genomförts då bedömningen varit att det är mer attraktivt ur ett långsiktigt aktieägarperspektiv att kapital investeras i nya och existerande innehav med hög avkastningspotential.

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Varför investera i Investors aktie?

• • Vår affärsmodell, att som aktiv ägare utveckla företag, är väl beprövad och har levererat en hög långsiktig avkastning till aktieägarna.
• • Strategin att öka andelen onoterade investeringar innebär en ökad andel unika tillgångar med hög avkastningspotential.
• • Vår starka finansiella ställning ger möjlighet att agera på attraktiva affärsmöjligheter på den nu volatila marknaden.
• • Vi är ett genomlyst bolag där omfattande finansiell information löpande görs tillgänglig.
• • Investoraktiens likviditet är en av de högsta på den nordiska börsen.
• • Förvaltningskostnaden (cirka 0,4 procent av substansvärdet) är avsevärt lägre jämfört med alternativa placeringsalternativ, till exempel en aktiefond.

Kortfakta

• • Börsnoterat sedan 1917.
• • A- och B-aktierna handlas på den Nordiska börsens (Nasdaq OMX) Large Cap-lista och ingår i sektor "Finans".
• • Enda skillnaden mellan aktieslagen är att A-aktien har en röst, B-aktien har 1/10 röst.
• • Totala antalet utestående aktier är 767.175.030 av vilka 455.484.186 är B-aktier och 311.690.844 är A-aktier.
• • Tickerkoder B-aktien: INVEB SS (Bloomberg), INVEb.ST (Reuters) och W:ISBF (Datastream).
• • Börsvärde per årsskiftet: 102 Mdr kronor (Stockholmsbörsens nionde största bolag).

Ordföranden har ordet

2009 var det nittiotredje verksamhetsåret där Investors styrelse fokuserade på att skapa långsiktigt värde genom att utveckla framgångsrika företag. Under året investerades omkring 7 Mdr kronor i företag som vi tror på inför framtiden.

I förra årets årsredovisning underströk jag behovet av ledarskap från politiker och näringsliv för att undvika en djup global ekonomisk kris. Den långsamma återhämtning som nu börjar skönjas har gjorts möjlig tack vare kraftfulla insatser av regeringar över hela världen för att rädda det finansiella systemet och stärka förtroendet bland hushåll och företag.

2009 visade, i kölvattnet av finanskrisen, hur stater och företag agerade helt olika när det gällde skuldsättning. Stater skuldsatte sig i en aldrig tidigare skådad takt under 2009, för att stimulera sina ekonomier och skydda sina medborgare från en ekonomisk härdsmälta. Företag å andra sidan, var måna om att minska sin skuldsättning genom att emittera obligationer för refinansiering eller genom att sälja tillgångar för att betala av skulder.

Den ekonomiska återhämtning som är på gång i många delar av världen kommer att bli en långsam och ryckig process. Hotet om ytterligare finansiella chocker, i kombination med en bräcklig banksektor, fortsätter att hämma finansmarknaderna. Samtidigt har kreditåtstramningarna och de höga kostnaderna för den finansiering som stått till buds gjort att företag av alla storlekar fokuserat på att stärka sina balansräkningar istället för att satsa på tillväxt.

Ett exempel på att dagens företagsledare lärt sig av tidigare konjunkturnedgångar, är att många istället för att säga upp medarbetare, förhandlat om frysta eller sänkta löner i kombination med arbetstidsförkortning.

Globaliseringen klarar testet

I takt med att den ekonomiska krisen drabbade den reella ekonomin i form av arbetskraftsneddragningar, kostnadsbesparingar och statliga räddningspaket, ökade oron över att frihandeln och marknadsekonomin skulle utmanas. Trots de allvarliga chockerna för världsekonomin, och även om det fortfarande finns hot om social instabilitet, har det varit uppmuntrande att se styrkan i den återhämtningsförmåga som finns i en samverkande världsekonomi.

De befintliga ramverken för att uppmuntra frihandeln har, även om de är långt från perfekta, definitivt bidragit till att hålla igång flödet av varor och tjänster i hela världen under den nuvarande ekonomiska krisen. Protektionism dök upp som ett allvarligt hot under året när flera länder frestades att skydda sina egna marknader. Samtidigt som några länder införde ovälkomna restriktioner för handel och investeringar, insåg G20-ländernas ledare faran med sådana kortsiktiga reaktioner och gav frihandeln sitt fortsatta stöd. Flera av de värsta protektionistiska åtgärderna genomfördes aldrig.

Vi måste dock vara fortsatt vaksamma mot ekonomisk nationalism. Världshandeln är inte bara en viktig motor som ska föra oss ur den globala nedgången, den är också helt avgörande för världsekonomins framtida tillväxt.

Bibehållet värdeskapande

Investor har framgångsrikt väntat ut turbulensen 2009 och är väl positionerat för att tillvarata de möjligheter som tveklöst kommer att uppstå när världens ekonomier börjar återhämta sig.

Investors styrelse är fortsatt fokuserad på att skapa långsiktigt värde genom att utveckla framgångsrika företag, vilket har präglat vår nittiotreåriga historia. Under 2009 investerade vi omkring 7 Mdr kronor i företag som vi menar har framtiden för sig.

Våra befintliga innehav har goda förutsättningar att utvecklas väl under såväl goda som dåliga tider. De flesta av bolagen reagerade snabbt på förändrad efterfrågan från sina kunder och marknader. Jag är imponerad av hur väl bolagen har klarat sig under de senaste årens svåra omständigheter.

Vare sig det har handlat om att ta tillvara de stora möjligheter som klimatförändringarna representerar, eller att bidra till att förbättra kundernas produktivitet genom tekniska och operationella innovationer, har merparten av bolagen presterat goda resultat.

Vi är självfallet inte nöjda med att vår relativa utveckling under 2009. Vår totalavkastning uppgick till 18 procent, medan Stockholmsbörsen nådde dryga 50 procent. Vårt mål är fortsatt att generera en avkastning över tid som överstiger marknadens, vilket vi också åstadkommit under de flesta perioder historiskt.

Vår positionering inför framtiden

Två viktiga händelser i vår portfölj var de riktade emissionerna i SEB på 15 Mdr kronor och i Husqvarna på 3 Mdr kronor. Vi var

"Världshandeln är inte bara en viktig motor som ska föra oss ur den globala nedgången, den är också helt avgörande för världsekonomins framtida tillväxt."

en stor garant för båda dessa nyemissioner. Dessa investeringar understryker det förtroende vi har för båda företagen. De svårigheter som rådande marknadsförhållanden fört med sig får inte skymma sikten för den starka ställning som både SEB och Husqvarna har.

Med omkring 21 Mdr kronor i tillgängligt kapital står vi redo att investera för att stärka positionerna inom utvalda Kärninvesteringar och Operativa investeringar, men också i nya tillväxtområden, och därmed säkerställa det långsiktiga värdeskapande som Investors aktieägare har vant sig vid.

Bioteknik, läkemedel och medicinteknik var spännande sektorer i fokus för Investor under 2009. Utöver att förvärva 24 apotek från svenska staten, medverkade vi vid det samgående som skapade Swedish Orphan Biovitrum, ett ledande nordiskt läkemedelsföretag inriktat på sällsynta sjukdomar. Tillsammans med Gambro, CaridianBCT och Mölnlycke Health Care har vi en betydande utvecklingspotential inom hälsovårdsområdet.

Vi håller vad vi lovar

Som jag förutspådde förra året fick den ekonomiska krisen 2009 inte näringslivet att göra avsteg från sitt engagemang för de sociala utmaningar som samhället står inför. Företagens ökande medvetenhet och satsningar på socialt ansvar och hållbar tillväxt är inte någon övergående modenyck.

Vi fortsatte att ta vårt ansvar både för egen del och genom att uppmuntra innehaven att fullgöra sina skyldigheter. Inom områden såsom att stärka försörjningskedjorna, förbättra medarbetarnas balans mellan arbete och fritid, utveckla gröna produkter och att eftersträva en nollbaserad koldioxidbelastning, infriade våra företag sina löften trots rådande ekonomiska läge.

När vi lämnar 2009 bakom oss och blickar framåt mot 2010 års utmaningar vill styrelsen passa på att tacka alla inom hela Investors organisation. Under Börje Ekholms ledning har de visat sig vara en enastående grupp människor, engagerade för vårt företags långsiktiga vision och lojala mot de principer som har väglett Investor så framgångsrikt under mer än 90 år. 2009 var inte bara ett utmanande år för världsekonomin utan också för vår verksamhet.

Vi vill även rikta ett tack till våra aktieägare. Med ert fortsatta stöd och förtroende för vår långsiktiga strategi, ser vi mycket optimistiskt på Investors framtid, i en värld fylld av möjligheter.

Jacob Wallenberg Styrelsens ordförande

"Effektivt beslutsfattande bygger på god bolagsstyrning. Därför strävar vi efter att kontinuerligt utveckla bolagsstyrningen både hos oss själva och i de bolag där vi är ägare." Jacob Wallenberg

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrning avser de beslutssystem genom vilka ägarna, direkt eller indirekt, styr bolaget. God bolagsstyrning bygger på tre grundstenar - tydliga ägare, en engagerad och väl sammansatt styrelse samt effektiva processer, som kännetecknas av en organisationsstruktur med tydlig ansvarsfördelning och effektiva interna kontroller i kombination med en uttalad riskhaneringsprocess. God bolagsstyrning skapar värde genom att säkerställa ett effektivt beslutsfattande, som följer företagets strategi och styr mot uppsatta affärsmål, vilket är särskilt viktigt i kristider och tider av osäker ekonomisk utveckling.

God bolagsstyrning omfattar även en öppenhet mot ägarna, så att de tydligt kan följa bolagets utveckling.

Investor följer Svensk kod för bolagsstyrning

• • Investor har under 2009 inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning
• • Investor har inga överträdelser varken mot NASDAQ OMX Stockholm Regelverk för emittenter eller god sed på aktiemarknaden

För Investor, vars affärsverksamhet är att äga bolag och som ägare skapa värde i bolagen, är god bolagsstyrning centralt. Det gäller både Investors egen organisation och i de bolag Investor är ägare. I de bolag där Investor är ägare tar Investor del i bolagsstyrningen genom att vara en tongivande och aktiv ägare. Investor agerar i varje bolag på det sätt som stödjer bolagets specifika utmaningar och möjligheter. Detta innebär bland annat att Investor arbetar med värdeskapande planer och lägger ner mycket arbete på att hitta rätt sammansättning på styrelsen i dessa bolag. För mer information om Investors roll som aktiv ägare se sidan 10.

Denna bolagsstyrningsrapport lämnas i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning1) (koden) och redogör för hur bolagsstyrningen inom Investor har bedrivits under verksamhetsåret 2009. Bolagsstyrningsrapporten har inte granskats av Investors revisor.

• Framtagande och lansering av reviderade etiska riktlinjer (sidan 43) • Fortsatt utländskt deltagande i valberedningen (sidan 45) • Ny styrelseledamot invald i styrelsen (sidan 46) • Styrelseutvärdering genomförd av extern konsult (sidan 47) • Totalt styrelsearvode oförändrat (sidan 50) • Styrelsearvode delvis i form av syntetiska aktier (sidan 50) • Modifierat långsiktigt aktieprogram för anställda (sidan 51) • Vidareutvecklad riskbedömningsprocess (sidan 56) Grundstenar i god bolagsstyrning Viktiga händelser i Investors bolagsstyrning 2009 Engagerad och väl sammansatt styrelse Tydliga ägare Effektiva processer med genomtänkt riskhantering

Läs mer om Investors bolagsstyrning på www.investorab.com

• Bolagsordningen

• • Bolagsstyrningsrapporter sedan 2004
• • Information om bolagsledningen
• • Information om ersättningar
• • Information om revisor
• • Information om styrelsen, utskotten och deras arbete
• • Internkontrollrapporter sedan 2005 • Valberedningar sedan 2005 med tillhörande
• dokumentation • Årsstämmor sedan 2004 med tillhörande

dokumentation

1) Svensk kod för bolagsstyrning som trädde i kraft den första juli 2008 och gällde 2009

Övergripande styrningsstruktur för Investor

Huvudsakliga externa regelverk som påverkar styrningen av Investor:

• • Aktiebolagslagen
• • Redovisningslagstiftning, bland annat Bokföringslagen och Årsredovisningslagen
• • NASDAQ OMX Stockholm Regelverk för emittenter
• • Svensk kod för bolagsstyrning

Exempel på interna dokument som påverkar styrningen av Investor:

• • Bolagsordning
• • Styrelseinstruktioner, arbetsordningar
• • Policies med tillhörande instruktioner
• • Processbeskrivningar för respektive affärsområde
• • Etiska riktlinjer

Bolagsstyrning inom Investor

Investor grundades 1916 och är ett publikt svenskt aktiebolag. Investor är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Till grund för företagets styrning, ledning och kontroll från aktieägare, styrelse, verkställande direktör till företagsledning ligger gällande externa lagar och regler samt interna regelverk, såsom policies och instruktioner.

Utöver lagstiftning, regler och rekommendationer utgör bolagsordningen ett centralt dokument avseende styrningen av företaget. Bolagsordningen fastställer bland annat bolagets firma, var styrelsen har sitt säte, verksamhetsinriktning samt uppgifter rörande aktiekapitalet.

Det högsta beslutande organet är bolagsstämman, där Investors aktieägare utövar sitt inflytande i företaget. Bolagsstämman sammankallas minst en gång per år och beslutar bland annat om hur valberedningen ska utses.

Valberedningen ger bland annat förslag om styrelsens sammansättning, vilken årsstämman sedan tar beslut om.

Styrelsen förvaltar, för ägarnas räkning, företagets angelägenheter. Investors styrelse leds av styrelseordförande Jacob Wallenberg. Styrelsen utser verkställande direktören som ansvarar för företagets löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar. Ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören tydliggörs i instruktioner och arbetsordningar som fastställs årligen av styrelsen. För att effektivisera och fördjupa sitt arbete i vissa frågor har styrelsen inrättat tre utskott: Revisionsutskottet, Ersättningsutskottet samt Finans- och riskutskottet.

Viktiga stödfunktioner till utskotten är Intern kontroll, Riskkontroll och Compliance. Funktionen Intern kontroll är en granskningsfunktion som utgör en objektiv stödfunktion till styrelsen avseende verifiering av effektiviteten i interna kontroller. Riskkontroll utgör en stödfunktion avseende identifiering och hantering av risker. Compliancefunktionen identifierar legala risker samt säkerställer att lagar och regler efterlevs.

Interna policies och instruktioner utgör väsentliga styrdokument för hela företaget då de tydliggör ansvar och befogenheter inom speciella områden, till exempel informationssäkerhet, regelefterlevnad och riskhantering.

Styrelsen och verkställande direktörens

förvaltning samt företagets finansiella rapportering granskas av den externa revisor som utses av årsstämman.

Ledningsgruppen består, utöver verkställande direktören, av ansvarig person för Kärninvesteringar, Operativa investeringar, Investor Growth Capital, Aktiv portföljförvaltning, Operations samt Legal, Corporate Governance och Compliance.

Ledningen och medarbetarnas agerande styrs även av företagskulturen. En stark och tydlig företagskultur är av vikt för att kunna uppnå företagets vision och mål. Basen i Investors företagskultur utgörs av kärnvärdena Create value, Continuous improvement, Contribute your view och Care for people. Ledningsgruppen arbetar aktivt med att engagera alla medarbetare i att utveckla företagskulturen och att leva efter dess värderingar. Under 2009 har ledningen på uppdrag av styrelsen lanserat reviderade etiska riktlinjer, för att ge vägledning hur kärnvärdena ska efterlevas. Se vidare avsnitt "Medarbetare, nätverk och varumärke" i årsredovisningen.

Även företagets strategi och hantering av CSR-frågor utgör en del av företagets styrning. Läs mer i avsnitt "Socialt ansvarstagande" i årsredovisningen.

Ägarfördelning andel av röster

Investors 10 största aktieägare sorterade efter röstandel 31 december 20091)

	% av röster % av kapital
40,0	18,6
4,9	2,3
4,9	2,3
4,4	2,0
4,2	2,3
3,1	1,4
3,1	2,2
2,6	4,4
1,1	1,9
0,8	1,0

1) Direkt- och förvaltarregistrerade innehav hos Euroclear Sweden. 2) Totalt de tre största Wallenbergstiftelserna: 48 procent av rösterna och 22 procent av kapitalet.

Aktier, ägande och utdelningspolicy

Vid utgången av 2009 hade Investor 143.591 aktieägare enligt det av Euroclear Sweden förda aktieägarregistret. Sett till ägarandel, dominerar institutionella ägare. Den enskilt största kategorin, beträffande ägarandel, utgörs av stiftelser. Investors aktiekapital uppgick till 4.795 Mkr bestående av totalt 767 miljoner aktier fördelade på 312 miljoner A-aktier och 455 miljoner B-aktier.

Investors utdelningspolicy

• • En hög andel av mottagna utdelningar från Kärninvesteringar vidareutdelas
• • Distribution sker till aktieägarna från övriga nettotillgångar som motsvarar en direktavkastning i linje med aktiemarknaden
• • Målsättningen är att åstadkomma en utdelning med jämn tillväxt över tiden

Årsstämman 2009 beslutade en utdelning till aktieägarna om 4,00 kronor per aktie.

Bolagsstämma och bolagsstämmans beslutanderätt

Årsstämman i Investor hålls i Stockholmsområdet under första halvåret varje år. Tid och ort för stämman offentliggörs senast i samband med tredje kvartalsrapporten. Information om aktieägarnas rätt att få ärenden behandlade på stämman, och vid vilken tidpunkt en sådan begäran måste vara företaget tillhanda för att den med säkerhet kan tas upp i kallelsen, meddelas aktieägarna senast vid tredje kvartalsrapporten. Kallelse till årsstämman offentliggörs tidigast sex och senast fyra veckor före årsstämman. bolag 9% Närvaro Investors årsstämma

På årsstämman informeras om företagets utveckling det gångna året och beslut tas i ett antal centrala ärenden, såsom förändringar i bolagsordningen, val av revisor, ansvarsfrihet för styrelsen, ersättning till styrelsen och revisorn, beslut om antalet styrelseledamöter, val av styrelse för perioden fram till och med nästa årsstämma samt utdelning. Företaget eftersträvar alltid att styrelsen, ledningsgruppen, valberedningen och revisorn är närvarande vid bolagsstämma.

Röstberättigande vid Investors stämma

• • Varje röstberättigad aktieägare i Investor får rösta för fulla antalet av aktieägaren ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet
• • A-aktier berättigar till en röst
• • B-aktier berättigar till en tiondels röst
• • Båda aktieslagen har samma rätt till utdelning

För att ha rätt att delta och rösta för sina aktier vid bolagsstämma ska aktieägaren vara införd i aktieboken samt anmäla sig inom viss tid. De aktieägare som inte kan närvara personligen har möjlighet att delta via ett ombud. För att möjliggöra för icke svensktalande aktieägare att delta, simultantolkas bolagsstämman till engelska. Allt informationsmaterial finns både på svenska och på engelska.

Beslut vid bolagsstämma fattas normalt med enkel majoritet av avgivna röster. I vissa beslutsfrågor vid bolagsstämman föreskriver dock den svenska aktiebolagslagen att ett förslag ska godkännas av en högre andel av de på bolagsstämman företrädda aktierna och avgivna rösterna.

Årsstämma 2009

Investors årsstämma 2009 hölls på City Conference Centre i Stockholm den 31 mars. På stämman deltog cirka 1.000 aktieägare inklusive ombud, vilka representerade 74,6 procent av rösterna och 51,8 procent av kapitalet. Investors styrelse och ledning samt företagets revisor och valberedning var närvarande vid stämman.

Verkställande direktörens presentation vid årsstämman publicerades på hemsidan dagen efter årsstämman. På hemsidan

finns samtliga erforderliga dokument inför årsstämman samt protokollet från årsstämman i en svensk och en engelsk version.

Årsstämma 2010

Årsstämman 2010 äger rum den 14 april på City Conference Centre i Stockholm. Aktieägare som vill ha ett ärende behandlat på årsstämman kan lämna förslaget till Investors styrelseordförande alternativt vända sig till valberedningen med nomineringsförslag.

Årsstämma 2010

Kontaktinformation styrelsen
Investor AB Att: Styrelseordföranden 103 32 Stockholm
investorAGM@investorab.com Kontaktinformation valberedningen
Investor AB Att: Valberedningen 103 32 Stockholm valberedning@investorab.com
Information om årsstämman publiceras på hemsidan

Valberedning

Årsstämman beslutar hur valberedningen ska utses.

Vid årsstämman 2009 beslutades att Investor ska ha en valberedning som, jämte Investors styrelseordförande, består av en representant för vardera av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna. Valberedningens sammansättning baseras på tillhandahållen förteckning av Euroclear Sweden över registrerade aktieägare och ägargrupper och övrig tillförlitlig ägarinformation per den sista bankdagen i augusti 2009.

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2010

De fyra till röstetalet största ägarna, med hänsyn tagen till ägargrupperingar, utsåg följande representanter att, tillsammans med styrelsens ordförande, Jacob Wallenberg, utgöra Investors valberedning inför årsstämman 2010; Johan Stålhand (Wali röster räknat), Lars Isacsson (SEB-Stiftelsen), Curtis Jensen (Third Avenue Management LLC) och Caroline af Ugglas (Skandia Liv). Valberedningens sammansättning offentliggjordes den 6 oktober 2009. Valberedningen representerar tillsammans cirka 60 procent av rösterna i Investor.

För andra året i rad har en utländsk aktieägare utsett en ledamot i Investors valberedning. För Investor är det positivt att få starkt engagemang av såväl nationella som internationella långsiktiga aktieägare. På lång sikt främjar detta företagets bolagsstyrning.

Valberedningens sammansättning uppfyller kodens krav om oberoende ledamöter.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2010

Valberedningen har fram till den 28 februari 2010 haft fyra protokollförda möten samt kontakt däremellan. Vid valberedningens första möte valdes Johan Stålhand, Wallenbergstiftelserna, till valberedningens ordförande. I samband med att valberedningen påbörjade sitt arbete undertecknade var och en av representanterna ett sekretessavtal.

Valberedningen har, enligt beslut på Investors årsstämma 2009, uppgiften att arbeta fram och presentera förslag att framläggas på årsstämman 2010 avseende ordförande vid årsstämman, styrelse och styrelseordförande, styrelsearvode uppdelat på ordförande, ledamöter och utskott, revisionsarvode samt förslag till regler för valberedningen inför årsstämman 2011.

I sitt nomineringsarbete har valberedningen, i syfte att göra korrekta bedömningar i fråga om styrelsesammansättning, bland annat tagit del av utvärderingen av styrelsen och dess arbete samt styrelseordförandens redogörelse för företagets verksamhet, mål och strategier.

För att bedöma i vilken grad den nuvarande styrelsen uppfyller de krav som kommer att ställas på styrelsen till följd av företagets läge och framtida inriktning har

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2010
Valberednings ledamot	Representerar	Oberoende i förhållande till bolaget och bolags ledningen	Oberoende i förhållande till bolagets röstmässigt största aktieägare/ grupp aktieägare	31/8-09 % av röster	31/12-09 % av röster
Johan Stålhand	Wallenbergstiftelserna	Ja	Nej1)	47,96	47,96
Lars Isacsson	SEB-Stiftelsen	Ja	Ja	4,92	4,92
Curtis Jensen	Third Avenue
	Management LLC	Ja	Ja	4,36	4,36
Caroline af Ugglas	Skandia Liv	Ja	Ja	4,17	4,18
Jacob Wallenberg	Styrelseordförande i Investor AB	Ja	Nej2)
1) Representerar Wallenbergstiftelserna 2) Ledamot i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

valberedningen diskuterat styrelsens storlek och sammansättning, vad avser till exempel branscherfarenhet, kompetens, internationell erfarenhet och mångfald. En viktig utgångspunkt är principen att styrelsens sammansättning ska spegla och ge utrymme åt de olika kompetenser och erfarenheter som krävs för Investors aktiva ägarfilosofi och långsiktiga ägarengagemang.

Valberedningen tror på mångfald, när det gäller bland annat kön, nationalitet och branscherfarenhet, för att uppnå en väl fungerande styrelsesammansättning. Det är dock viktigt att varje kandidat till styrelsen har rätt profil och meriter för den specifikt eftersökta kompetensen.

Valberedningen har också tagit del av utvärderingen av årets revisionsinsats samt Revisionsutskottets förslag till arvodering av revisionsinsatsen.

Valberedningens förslag, dess motiverade yttrande till föreslagen styrelse samt kompletterande information om föreslagna styrelseledamöter offentliggörs i samband med kallelsen och presenteras tillsammans med en redogörelse för valberedningens arbete på årsstämman 2010.

Styrelse

Styrelsen utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandatperiod från årsstämman fram till och med slutet av nästa årsstämma. Styrelsen förvaltar för ägarnas räkning företaget genom att fastställa mål och strategi, utvärdera den operativa ledningen samt säkerställa system för uppföljning och kontroll av etablerade mål. Det är också styrelsens ansvar att säkerställa korrekt informationsgivning till företagets intressenter, efterlevnad av lagar och regler samt etablering och utveckling av etiska riktlinjer och interna policies. Investors styrelse är beslutsför om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Styrelsens arbete med att säkerställa kvalitén i den finansiella rapporteringen beskrivs i avsnittet "Styrelsens beskrivning om intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen".

Återköp av egna aktier

• • Sedan 2000 har styrelsen begärt och fått mandat från bolagsstämman att köpa tillbaka egna aktier
• • Under 2009 återköptes 2.200.000 aktier för att säkra Investors program för långsiktig aktierelaterad lön samt för utgivandet av syntetiska aktier som del av styrelsearvode
• • Investors generella bedömning är att det för närvarande är mer attraktivt ur ett långsiktigt aktieägarperspektiv att kapital investeras i nya och existerande innehav med hög avkastningspotential än att återköpa egna aktier

Styrelsen i Investor ska enligt bolagsordningen bestå av minst tre och högst elva ledamöter. Årsstämman beslutar det exakta antalet styrelseledamöter. Styrelsen biträds av en styrelsesekreterare som inte är ledamot i styrelsen. Styrelseledamöterna ska ägna Investor den tid och omsorg som uppdraget kräver. Varje styrelseledamot ansvarar för att begära in eventuell kompletterande information som han/hon anser nödvändig för att fatta underbyggda beslut. För att ge nya ledamöter kunskap om verksamheten genomgår de en omfattande introduktionsutbildning som bland

annat innefattar möten med företagets avdelningschefer. Styrelseledamöterna erhåller kontinuerlig uppdatering av nya regler, praxis och förordningar som kan påverka verksamheten.

Styrelsens ordförande

Styrelseordföranden utses av årsstämman. Styrelseordföranden ska bland annat organisera och leda styrelsearbetet, se till att styrelsen kontinuerligt fördjupar sina kunskaper om företaget, förmedla synpunkter från ägarna samt vara ett stöd för verkställande direktören. Styrelseordföranden och verkställande direktören tar fram förslag till dagordning för styrelsemöten. Styrelseordföranden kontrollerar att styrelsens beslut verkställs effektivt samt ansvarar även för att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen informeras om resultatet av utvärderingen.

Utöver sitt aktiva engagemang i Investor är styrelsens ordförande, Jacob Wallenberg, engagerad i ett flertal andra bolag och i en rad internationella organisationer. Han har byggt ett stort internationellt nätverk samt deltar i olika policyforum så som European Round Table of Industrialists (ERT), The Peter G Peterson Institute for International Economics och International Business Council of the World Economic Forum. Jacob Wallenberg är även verksam i ett antal rådgivande organisationer, bland annat som rådgivare för Londons borgmästare i International Business Advisory Council (IBAC). Sedan slutet av 2009 är Jacob Wallenberg ordförande i International Business Leaders' Advisory Council for the Mayor of Shanghai (IBLAC).

Styrelseledamöter

Styrelsen har från årsstämman 2009 bestått av tio ledamöter och inga suppleanter. På årsstämman 2009 omvaldes Jacob Wallenberg, Sune Carlsson, Börje Ekholm, Sirkka Hämäläinen, Håkan Mogren, Grace Reksten Skaugen, O. Griffith Sexton, Lena Treschow Torell samt Peter Wallenberg Jr. Styrelseledamoten Anders Scharp avböjde omval och Gunnar Brock nyvaldes som ordinarie

Styrelse 2009
Ledamot		Invald Befattning	Född	Nationalitet	Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen	Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare
Jacob Wallenberg	1998	Ordförande	1956	Svensk	Ja	Nej2)
Gunnar Brock	2009	Ledamot	1950	Svensk	Ja	Ja
Sune Carlsson	2002	Ledamot	1941	Svensk	Ja	Ja
Börje Ekholm	2006	Ledamot	1963	Amerikan/svensk	Nej1)	Ja
Sirkka Hämäläinen	2004	Ledamot	1939	Finsk	Ja	Ja
Håkan Mogren	1990	Ledamot	1944	Svensk	Ja	Ja
Grace Reksten Skaugen	2006	Ledamot	1953	Norsk	Ja	Ja
O. Griffith Sexton	2003	Ledamot	1944	Amerikan	Ja	Ja
Lena Treschow Torell	2007	Ledamot	1946	Svensk	Ja	Ja
Peter Wallenberg Jr	2006	Ledamot	1959	Svensk	Ja	Nej2)
1) Verkställande direktör

2) Ledamot i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

ledamot. Jacob Wallenberg valdes av årsstämman till styrelsens ordförande för tiden intill nästa årsstämma. Verkställande direktören, Börje Ekholm, är den enda styrelseledamoten som ingår i företagets ledning.

Valberedningens bedömning är att den nyvalda styrelseledamoten Gunnar Brock med sin långa erfarenhet av att driva globala branschledande företag kommer att tillföra styrelsen värdefull kompetens och erfarenhet.

Valberedningen anser att styrelsesammansättningen präglas av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens och erfarenhet inom strategiskt viktiga områden för Investor, såsom företagsutveckling och bolagsstyrning beträffande noterade och onoterade bolag samt finansoch kapitalmarknad. Valberedningen anser att de tio ledamöterna är mycket väl lämpade att utgöra Investors styrelse under mandatperioden fram till årsstämman 2010.

Andelen kvinnor och andelen utländska ledamöter i styrelsen är respektive 30 procent. För närmare presentation av styrelsen se sidan 58 och hemsidan.

Styrelseledamöternas oberoende

Styrelsesammansättningen i Investor uppfyller kraven avseende oberoende ledamöter.

Styrelseledamöternas oberoende är grundade på NASDAQ OMX Stockholm Regelverk för emittenter och kodens regler som gällde då styrelseledamöterna valdes vid årsstämman 2009, i enlighet med Kollegiet för svensk bolagsstyrnings anvisning 1-2009.

Några av styrelsemedlemmarna är styrelsemedlemmar i bolag som ingår bland Investors kärninvesteringar och får styrelsearvoden från dessa bolag. Valberedningen och företaget anser att sådana styrelsearvoden inte innebär att dessa ledamöter är beroende av Investor eller dess ledning. En samlad bedömning av respektive styrelseledamots oberoende presenteras i tabellen här intill.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbete styrs, utöver lagar och rekommendationer, av styrelsens arbetsordning. Styrelsen ser årligen över arbetsordningen och fastställer den genom styrelsebeslut.

Arbetsordningen är uppdelad i fem delar i syfte att tydliggöra och reglera styrelsens arbetsformer och uppgifter. De fem delarna består av styrelsens arbetsordning, instruktioner för verkställande direktören samt instruktioner för Ersättningsutskottet, Revisionsutskottet och Finans- och riskutskottet.

I arbetsordningen beskrivs bland annat vilka punkter som vid varje styrelsemöte regelbundet ska återfinnas på agendan samt det konstituerande styrelsemötets agenda. Arbetsordningen tydliggör att varje styrelsemöte ska protokollföras av styrelsens sekreterare, vilken inte får vara medlem i styrelsen. Vidare fastställer arbetsordningen hur styrelseprotokoll ska upprättas och distribueras till medlemmarna samt hur styrelsen ska informeras i samband med exempelvis pressmeddelanden. Arbetsordningen

innehåller också riktlinjer för vilka beslut som styrelsen kan delegera till verkställande direktören.

Utvärdering av styrelsen

Styrelseordföranden initierar en gång per år, i enlighet med styrelsens arbetsordning, en utvärdering av styrelsens arbete.

2009 års utvärdering har, i likhet med 2008, utförts av en extern konsult med expertkunskap om styrelseutvärdering. 2008 års utvärdering var mycket omfattande och innebar att varje styrelseledamot anonymt besvarade ett frågeformulär som var uppdelat i ett antal olika avsnitt innefattande bland annat samarbetsklimat, kunskapsbredd och hur styrelsearbetet har genomförts. 2009 års utvärdering har baserats på den sammanställda analysen från 2008 års utvärdering och har sedan kompletterats med telefon- och personliga intervjuer med ledamöter i styrelsen.

Utvärderingens syfte är att få en uppfattning om styrelseledamöternas åsikt om hur styrelsearbetet bedrivs och vilka åtgärder som kan göras för att effektivisera styrelsearbetet. Avsikten är också att få en uppfattning om vilken typ av frågor styrelsen anser bör ges mer utrymme och på vilka områden det eventuellt krävs ytterligare kompetens i styrelsen.

Resultatet av utvärderingen har diskuterats i styrelsen och har av styrelsens ordförande delgivits valberedningen.

Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen. En gång per år görs en formell utvärdering som diskuteras med den verkställande direktören.

Styrelsens arbete 2009

2009 har präglats av osäkerhet om utvecklingen på de finansiella och industriella marknaderna. Detta har naturligtvis haft stor påverkan på styrelsearbetet. Under året har hållits 15 styrelsemöten varav åtta ordinarie, ett konstituerande och sex extraordinarie styrelsemöten. Respektive ledamots närvaro presenteras i kommande tabell, på

Styrelsens styrningsstruktur

sidan 50. Sekreterare vid styrelsemötena har, med något undantag, varit advokat Hans Wibom. Inför styrelsemötena har ledamöterna erhållit omfattande skriftligt material beträffande de frågor som ska behandlas vid mötet.

Vid årets inledande möten ägnades en stor del av tiden åt den finansiella krisen och dess effekter på de bolag där Investor är ägare. Investors deltagande i SEB:s nyemission om 15 Mdr kronor föregicks av ett omfattande analysarbete inom Investor och såväl förberedelserna som genomförandet behandlades i styrelsen. Motsvarande var fallet inför Investors deltagande i Husqvarnas nyemission. Inom Operativa investeringar genomfördes investeringen i Biovitrum efter att styrelsen, baserat på underlag från Investors ledning, behandlat förvärvsfrågan.

På grund av världsmarknaden har emellertid 2009 års styrelsearbete, liksom var fallet under 2008, präglats av såväl interna som externa presentationer av de finansiella marknaderna såväl i enskilda länder som i ett globalt perspektiv. Styrelsen har därvid diskuterat utvecklingen och effekterna på branscher, marknader och enskilda företag

med särskild inriktning på Investors intressebolag och Investors långsiktiga strategi. Bland annat lämnades presentationer av externa föredragshållare vid Investors styrelsemöte i New York i juni 2009.

En viktig del av styrelsearbetet är de finansiella rapporter som presenteras vid varje ordinarie styrelsemöte, bland annat inför bokslutskommunikén och delårsrapporterna. Styrelsen får också månadsvis rapportering beträffande bolagets finansiella ställning. Med anledning av oron på den finansiella marknaden har styrelsen också under året ägnat särskild uppmärksamhet åt bolagets finansiella ställning och likviditet, vilket bland annat resulterat i att den genomsnittliga löptiden på Investors upplåning förlängts. Vid de ordinarie styrelsemötena lämnas också rapporter beträffande det löpande arbetet inom affärsområdena med fördjupade analyser och åtgärdsförslag beträffande ett eller flera intressebolag.

Utskottsarbetet utgör en betydande del av styrelsearbetet. För utförligare beskrivning av utskottens arbete, se tabell. Styrelsen har under året, genom en kommitté av oberoende styrelseledamöter,

granskat det pensionsavtal med Peter Wallenberg som ingicks 1997 och som reviderades 1998. Kommittén har, utöver sin egen analys av avtalet, givit uppdrag till två av varandra oberoende externa juridiska experter att var för sig utreda frågan. Baserat på de erhållna expertutlåtandena har den oberoende kommittén dragit slutsatsen att pensionsavtalet med Peter Wallenberg är juridiskt bindande och gällande enligt sin ordalydelse.

Företagsledningen har under året presenterat värdeskapande planer för kärninvesteringarna, inklusive analyser beträffande kärninvesteringarnas verksamhet och utvecklingspotential inom de affärsområden där de är verksamma. Dessa analyser och konsekvenserna därav har diskuterats och bedömts inom styrelsen såväl med avseende på enskilt bolag som i samband med övergripande strategidiskussioner. Motsvarande presentationer och diskussioner har också förekommit beträffande bolag inom Operativa investeringar; Gambro, Mölnlycke Health Care och 3 Skandinavien.

Inom området för Operativa investeringar har styrelsen utöver den genomförda investeringen i Biovitrum tagit del av omfattande presentationer och behandlat ett antal potentiella förvärv såsom Biovitrums förvärv av Swedish Orphan International, i vilket Investor var en av två huvudägare samt Investors deltagande i Biovitrums finansiering av förvärvet.

Redogörelser, som diskuterats inom styrelsen, har också lämnats beträffande portföljsammansättningen och utvecklingen inom affärsområdet Private Equity-investeringar innefattande Investors engagemang i EQT samt verksamheten inom Investor Growth Capital.

Förändringar på marknaden och ändrad lagstiftning har också ställt ökade krav på behandling av bolagsstyrningsfrågor, ersättningsfrågor, regeltillämpningsfrågor, frågor kring valberedningsarbetet och styrelsearvodering avseende främst kärninvesteringarna men även beträffande

bolagen inom de andra affärsområdena. Under året förlades därför ett av styrelsens möten till Bryssel för att inkludera omfattande presentation av olika representanter för EU.

Utöver deltagande i Revisionsutskottets möten har bolagets revisor medverkat vid ett styrelsemöte där styrelsemedlemmarna har haft möjlighet att ställa frågor till revisorn utan att representanter för bolagsledningen varit närvarande. Under året har också, med hjälp av extern expertis, genomförts en utvärdering av styrelsearbetet till grund för valberedningens arbete och styrelsearbetets fortsatta bedrivande.

Styrelseutskott

Styrelsen har inrättat tre styrelseutskott som ett led i att effektivisera och fördjupa styrelsens arbete i vissa frågor: Revisionsutskottet, Ersättningsutskottet samt Finans- och riskutskottet. Utskottens ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet för ett år i taget och arbetet regleras av de årligen fastställda utskottsinstruktionerna.

Utskotten har framför allt en beredande och handläggande roll. Utskotten har emellertid rätt att fatta beslut i ärenden som styrelsen, i enlighet med utskottens instruktioner, delegerat till dem samt i andra frågor inom respektive utskotts ansvarsområde som inte är av principiell karaktär. Utskotten ska informera styrelsen om sådana beslut i efterhand. De frågor som behandlats och de beslut som fattats vid utskottens möten protokollförs och rapport lämnas vid efterföljande styrelsesammanträde. Vid samtliga utskottsmöten deltar representanter från organisationens respektive specialistfunktioner.

Styrelseutskottens arbete 2009
	Revisionsutskott	Ersättningsutskott	Finans- och riskutskott
Ledamöter 1)	Sune Carlsson (ordförande) Håkan Mogren Jacob Wallenberg Peter Wallenberg Jr	Jacob Wallenberg (ordförande) Gunnar Brock O. Griffith Sexton	Sirkka Hämäläinen (ordförande) Grace Reksten Skaugen Jacob Wallenberg
Antal möten	6	6	5
Arbete under 2009	• Respektive delårsrapport samt bokslutskommuniké har analyse rats avseende fullständighet och riktighet • Värderingsprinciper för respektive affärsområde har utvärderats. Särskilt fokus har ägnats Private Equity och Operativa investeringar • Revisorns rapportering av bokslut och löpande granskningar har följts upp • Strukturella och specifika skatte frågor har diskuterats • Årets revisionsinsats av den valda revisorn KPMG har utvärderats • Internkontrollfunktionens resul tat av granskningar av kontroll aktiviteter och regelefterlevnad i affärsprocesserna, som i år sär skilt fokuserats på Private Equity processen och utländska dotter bolags regelefterlevnad, har följts upp och utvärderats	• Utvecklingen av EU kommissionens direktiv och rekommendationer, framför allt rekommendationen beträffande ersättning till ledande befattningshavare i börsnoterade bolag och rekommendationen om ersättningspolicy inom finanstjänste sektorn, har följts • Ersättningsstrukturerna för personalen samt lönerevisionen för ledningen har utvärderats och godkänts • Verkställande direktörens mål för 2009 har utvärderats och bedömts, varefter styrelsen godkänt • Strategiska personalfrågor såsom ledarskapsutveckling, mångfald samt successionsfrågor har diskuterats • Det långsiktiga aktierelaterade löneprogrammet för ledning och anställda som antogs av årsstämman 2009 har implementerats • Beslut har tagits om att föreslå års stämman 2010 ett aktieprogram som i allt väsentligt överensstämmer med 2009 års program	• Riskkontrollfunktionens arbete med övervakning av aktuell risk situation har följts upp • Särskilt fokus har lagts på analy ser av likviditetssituationen och låneportföljens förfallostruktur • Informationssäkerhet har lyfts fram för diskussion • Limiter och mandat har utvärde rats och anpassats • Riskpolicyn har uppdaterats avseende limiter och mandat • Organisationens riskbedömning har följts upp

1) Revisions- och Ersättningsutskottets sammansättning uppfyller kodens krav om oberoende ledamöter med hänvisning till oberoendekriterierna i NASDAQ OMX Stockholm Regelverk för emittenter som gällde vid årsstämman 2009, i enlighet med Kollegiet för svensk bolagsstyrnings anvisning 1-2009. Finans- och riskutskottet berörs inte av oberoendekriterierna.

Revisor

Revisorn utses av årsstämman. Uppdraget gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde, eller i vissa fall tredje, räkenskapsåret efter revisorsvalet. Revisorn har till uppgift att på aktieägarnas vägnar granska Investors årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Huvudansvarig revisor lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman. Aktieägare är välkomna att vid årsstämman ställa frågor till revisorn.

Investor ska enligt bolagsordningen ha en eller två revisorer med högst två revisorssuppleanter. Till revisor kan även registrerat revisionsbolag utses. Vid årsstämman 2007 valdes det registrerade revisionsbolaget KPMG AB till revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2011 med den auktoriserade revisorn Carl Lindgren som huvudansvarig tills vidare.

Investors revisor: KPMG AB

• • Huvudansvarig revisor, Carl Lindgren
• • Född 1958
• • Auktoriserad revisor i KPMG AB
• • Styrelseordförande i KPMG AB
• • Huvudansvarig revisor i Investor sedan 2003
• • Andra revisionsuppdrag: Arla, Brummer & Partners, Intrum Justitia, MTG, Nordea

Närvaro samt ersättning till styrelsen 2009

• Aktieinnehav i Investor AB: 0 aktier

Utöver revisionen har revisionsbolaget de senaste tre åren haft ett begränsat antal övriga uppdrag för Investor. I huvudsak har det rört sig om revisionsnära tjänster såsom fördjupade genomgångar i samband med revision. Revisorns oberoende i förhållande till företaget säkerställs genom att vald revisor endast i begränsad utsträckning tillåts utföra andra tjänster än revision. Se tabell för ersättning till revisorer de senaste tre åren. Ersättning till revisorer specificeras även i not 6.

Ersättning till revisorer 2007–2009
Mkr	2009	2008	2007
Revisionsuppdrag:
KPMG AB	9	9	6
Andra uppdrag:
KPMG AB	1	1	1
Totalt koncernen:	10	10	7

Ersättning Ersättning till styrelse

Ersättning till styrelsen för det kommande verksamhetsåret föreslås av valberedningen och beslutas av årsstämman och utgår till de styrelseledamöter som inte är anställda i företaget.

Valberedningens uppfattning är att det är till fördel för företaget och dess aktieägare att styrelseledamöterna är aktieägare i Investor eller har motsvarande exponering mot Investoraktiens långsiktiga kursutveckling. Valberedningen arbetade fram ett förslag till ny struktur för styrelsearvode som antogs första gången av stämman 2008, innebärande att del av arvodet kan erläggas i form av syntetiska aktier. Styrelseledamoten kan välja att antingen erhålla 25 eller 50 procent av bruttoarvodet före skatt, exklusive arvode för utskottsarbete, i form av syntetiska aktier. Av administrativa skäl kan styrelseledamot med skattemässig hemvist i utlandet välja att få 100 procent av arvodet kontant. Med syntetisk aktie menas en rättighet att i framtiden erhålla utbetalning av ett belopp som motsvarar börskursen för en B-aktie i Investor vid utbetalningstillfället. För detaljerade villkor avseende de syntetiska aktierna, se hemsidan.

Ersättning till styrelsen 2007-2009
Kronor	2009	2008	2007
Styrelseordförande	1 875 000	1 875 000	1 875 000
Vice ordförande		500 000	500 000
Ledamot	500 000	500 000	500 000
Ordförande Revisionsutskott	187 500	187 500	187 500
Ledamot Revisionsutskott	125 000	125 000	125 000
Ordförande Ersättningsutskott	125 000	125 000	125 000
Ledamot Ersättningsutskott	62 500	62 500	62 500
Ordförande Finans och riskutskott	125 000	125 000	125 000
Ledamot Finans och riskutskott	62 500	62 500	62 500

					Styrelsearvode exklusive utskottsarvode		Utskottsarvode
Ledamot Ordförande	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Finans och risk utskott	Närvaro styrelse möten	Närvaro utskotts möten	Kontant, kr	Värdet av syntetiska aktier, kr2)	Antal syntetiska aktier1,2)	Revisions utskott, kr	Ersättnings utskott, kr
Jacob Wallenberg				100%	88%	937 500	937 500	7 975	125 000	125 000

utskott	utskott	utskott	möten	möten	Kontant, kr	aktier, kr2)	aktier1,2)	utskott, kr	utskott, kr	utskott, kr	aktier, kr2)
			100%	88%	937 500	937 500	7 975	125 000	125 000	62 500	2 187 500
			91%	100%	250 000	250 000	2 127		62 500		562 500
			100%	100%	250 000	250 000	2 127	187 500			687 500
			100%								–
			100%	100%	500 000	0	0			125 000	625 000
			87%	83%	375 000	125 000	1 063	125 000			625 000
			100%	100%	500 000	0	0			62 500	562 500
			93%	83%	500 000	0	0		62 500		562 500
			100%		250 000	250 000	2 127				500 000
			100%	83%	250 000	250 000	2 127	125 000			625 000
					3 812 500	2 062 500	17 546	562 500	250 000	250 000	6 937 500

Finansoch riskTotalt värde styrelsearvode inkl. syntetiska

1) Baserat på volymvägt genomsnitt av börskursen för Investor B under fem handelsdagar närmast efter första kvartalsrapporten 2009 (16/4 - 22/4): 117,56 kronor

2) Vid tilldelningstidpunkten

För totalt värde av styrelsearvode inklusive syntetiska aktier och utdelning vid räkenskapsårets utgång, se not 5.

Komponenter i totalersättning Styrelsearvodets totala värde fastställdes av stämman till 6.937,5 Tkr. Fördelningen av arvodet framgår av intilliggande tabeller samt i not 5 i årsredovisningen 2009.

Styrelseordföranden erhåller ett högre arvode än övriga ledamöter med anledning av den extra arbetsinsats detta uppdrag innebär.

Styrelsens ledamöter, som inte är anställda i företaget, omfattas inte av Investors program för aktierelaterad lön.

Ersättning som styrinstrument mot långsiktigt värdeskapande

En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utforma och anpassa ersättningsprogrammen på ett sätt som stödjer långsiktigt värdeskapande i företaget. Ersättningsprogram är ett betydande och naturligt styrinstrument för styrelsen samt ett viktigt verktyg för styrelsen att säkerställa att företaget har rätt ledning på plats. För Investor som ägare är rätt utformade ersättningssystem av yttersta vikt. För mer information se avsnitt "Ersättning – våra principer".

Ersättning till företagsledning och övriga anställda

I syfte att nå långsiktig god värdetillväxt för aktieägarna strävar Investor efter att erbjuda sina anställda en marknadsmässig totalersättning som gör det möjligt att rekrytera och behålla rätt medarbetare. För att avgöra vad som är en marknadsmässig totalersättning och utvärdera rådande nivåer, görs varje år jämförelsestudier med relevanta branscher och marknader. Verkställande direktörens totalersättning beslutas av styrelsen. Ersättningsfrågor rörande övriga medlemmar i ledningsgruppen beslutas av Ersättningsutskottet och styrelsen informeras i efterhand. Investor tillämpar, för hela organisationen, prin-

Ersättningsfilosofi

• • Konkurrenskraftig totalersättning
• • Betydande andel rörlig lön
• • Koppling till långsiktigt aktieägarvärde genom egeninvestering och inlåsning
• • Transparens och enkelhet
• • "Farfars-principen"
• För mer information se sidan 34

cipen att varje chefs överordnad alltid ska vara informerad om och godkänna rekrytering av och ersättning till en medarbetare.

Vid lönesättning beaktas medarbetarens totala ersättning vilken består av fast lön, rörlig lön, långsiktig aktierelaterad lön, pension samt övriga ersättningar och förmåner. Av de totala ersättningskomponenterna är det fast lön, rörlig lön och långsiktig aktierelaterad lön som utgör den totala lönen och verkar som styrinstrument för företaget. Tillsammans ger dessa ersättningskomponenter Investor goda styrmedel samtidigt som de skapar ett för företagets medarbetare och ägare gemen

Ersättningar - ett styrinstrument för styrelsen

Ersättningskomponenter som styrinstrument

Långsiktig aktierelaterad lön

• Skapar intressegemenskap mellan den anställde och aktieägarna
• Skapar inlåsning

Rörlig lön

• Speglar hur de individuella målen uppfylls • De individuella målen sätts för att styra mot bolagets uppsatta mål och långsiktiga strategi

Total lön

• Skapar drivkraft för medarbetarna i syfte att styra verksamheten mot långsiktigt värdeskapande

Fast lön

• Är konkurrensmässig för att attrahera rätt medarbetare och utgör basen för rörlig lön

samt intresse att driva verksamheten mot långsiktig god aktieavkastning.

Den fasta lönen omprövas årligen. Den fasta lönen utgör basen för beräkning av den rörliga lönen.

Flertalet av medarbetarna har även en rörlig lönedel. Den rörliga lönen baseras på årligt fastställda individuella mål. Därigenom blir den årliga rörliga lönen tydligt kopplad till den enskildes arbetsinsats och prestation. Målen är både kvantitativa och kvalitativa och baseras på faktorer som stödjer företagets långsiktiga strategi. Den rörliga lönedelen för 2009 varierar mellan olika affärsområden. För verkställande direktören uppgår den rörliga lönen till maximalt 20 procent av fast lön och för bolagsledningen, beroende på befattning och avtal, som regel 45-65 procent av fast lön. För övriga anställda uppgår den rörliga lönen till mellan 0 och 80 procent av fast lön. För ett ytterst begränsat antal nyckelpersoner kan den rörliga delen uppgå till 100 procent av fast lön. Verkställande direktören kan om han anser att en person inom företaget gjort en exceptionell insats under året, besluta att ge ytterligare rörlig lön. En ytterligare rörlig lön förutsätter emellertid ett specifikt godkännande av Ersättningsutskottet. I dessa fall kan den rörliga lönedelen komma att överstiga 100 procent av fast lön.

Ledande befattningshavare inom vissa affärsområden kan också delta i vinstdelnings- och parallellinvesteringsprogram som baseras på värdeutvecklingen för en enskild investering eller inom ett helt affärsområde.

Medarbetare i den Aktiva portföljförvaltningen deltar i ett vinstdelningsprogram som innebär att de erhåller en rörlig lön motsvarande 20 procent av verksamhetens resultat, vilket kan medföra att den rörliga lönedelen överstiger 100 procent av fast lön.

	Ersättning till företagsledning 2008–2009
		Fast lön inkl. förändring i semester	Rörlig	Redovisad kost nad av tilldelad långsiktig aktie		Pensions kostnader och	Övriga ersättningar och	Total kostnads förd
Tkr	År	löneskuld	lön	relaterad lön Total lön		förmåner	förmåner	ersättning
Vd
Börje Ekholm	2009	8 044	1 356	5 355	14 755	2 671	805	18 231
	2008	8 254	2 706	4 405	15 365	2 627	750	18 742
Ledningsgruppen
exkl. vd	2009	19 449 10 330		6 661	36 440	6 277	614	43 331
	2008	17 245	9 371	6 677	33 293	5 916	588	39 797

Beloppen är beräknade på bokföringsmässiga grunder, det vill säga inklusive eventuella reservförändringar i semesterlöneskuld med mera. För mer information om företagsledningens och övriga anställdas ersättning samt de olika programmen för långsiktig aktierelaterad lön, se not 5 i årsredovisningen 2009.

Investor har under åren 1999-2009 genomfört program för långsiktig aktierelaterad lön vilka från och med 2000 har omfattat alla medarbetare. Beslut om detta har fattats av Investors styrelse. Från och med 2004 har programmen även godkänts av bolagsstämman. Styrelsens ambition är att skapa en struktur som ger en balans mellan, å ena sidan medarbetarens risktagande genom krav på egeninvestering i Investoraktier och, å andra sidan medarbetarens möjlighet att erhålla prestationsrelaterad tilldelning av aktier i Investor. Den egna investeringen skapar dessutom ett engagemang för Investor hos medarbetarna. Vidare kopplas en del av den anställdes ersättning till den långsiktiga utvecklingen av Investor och Investoraktien och den anställde exponeras för såväl kursuppgångar som kursnedgångar och får därmed samma mål som Investors aktieägare. Krav på egeninvestering implementerades 2006.

Under 2008 lät Ersättningsutskottet genomföra en grundlig utvärdering av det långsiktiga aktierelaterade löneprogrammet. Utvärderingen medförde att det långsiktiga aktieprogram som godkändes vid årsstämman 2009 modifierades något. Programmets bärande principer kvarstår samtidigt som programmet har fått en konstruktion med lättare uppföljning och tydligare koppling till Investoraktiens långsiktiga värdeutveckling. Programmet för långsiktig aktierelaterad lön består, precis som tidigare år, av två delar, en aktiesparplan samt ett prestationsbaserat aktieprogram.

Investor har som policy att ledningsgruppen förväntas bygga upp ett eget innehav av aktier i Investor med motsvarande marknadsvärde på minst en årslön för verkställande direktören och minst en halv årslön för övriga medlemmar i ledningsgruppen.

För mer information om ersättningar, se not 5 i årsredovisningen samt på hemsidan.

Verkställande direktör, företagsledning och organisation

Verkställande direktören Börje Ekholm, tillika koncernchef, ansvarar för den löpande operativa verksamheten. En skriftlig instruktion fastlägger ansvarsfördelningen mellan verkställande direktören och styrelsen. Verkställande direktörens ansvar innefattar bland annat löpande investeringar och avyttringar, personal-, finans- och ekonomifrågor, löpande kontakter med företagets intressenter, såsom myndigheter och den finansiella marknaden, samt att tillse att styrelsen får den information som krävs för att kunna fatta väl underbyggda beslut.

Verkställande direktören rapporterar till styrelsen. Verkställande direktören är även ledamot i Investors styrelse och närvarar vid samtliga styrelsemöten, utom då verkställande direktören själv utvärderas samt vid det tillfälle då styrelsen träffar revisorn utan närvaro av personer från företagsledningen.

Verkställande direktören har utsett en ledningsgrupp som löpande ansvarar för olika delar av verksamheten. Ledningsgruppen består förutom verkställande direktören av Johan Forssell, Lennart Johansson, Stephen Campe, Johan Bygge samt Petra Hedengran. Respektive medlem i ledningsgruppen är ansvarig för en eller flera avdelningar; Kärninvesteringar, Operativa investeringar, Investor Growth Capital, Aktiv portföljförvaltning, Operations samt Legal, Corporate Governance och Compliance. För mer information om verkställande direktören och ledningsgruppen se sidan 60.

Ledningsgruppen träffas schemalagt en gång i veckan för att driva och följa upp affärsverksamheten och aktuella projekt samt diskutera personal- och organisatoriska frågeställningar. Utöver veckomöten har ledningsgruppen regelbundna övergripande strategimöten fyra till fem gånger per år då bland annat bedömning av risker genomförs.

Under 2009 har ledningsgruppen, utöver specifika transaktioner i affärsverksamheten även analyserat ekonomiska scenarion för att säkerställa företagets finansiella flexibilitet. Riskbedömning har ägnats större utrymme i ledningsgruppens arbete under året, där även EU-direktivs påverkan har utvärderats. Ledningsgruppen har också tagit fram reviderade etiska riktlinjer, som lanserats i organisationen under 2009. Kontinuerligt följer ledningsgruppen upp att rätt kompetens finns i organisationen i förhållande till strategi, målsättning och utmaningar. Ledningsgruppen har även under året drivit vidareutveckling av samarbetsformer över de olika affärsområdena.

Inom affärsområdet Kärninvesteringar, som Johan Forssell ansvarar för, arbetar analytiker och investment managers som var och en har ansvar för en eller ett par av kärninvesteringarna. Analytikerna analyserar löpande varje innehav, dess bransch

och konkurrenter i syfte att identifiera värdeskapande åtgärder samt för att bedöma avkastningspotentialen. Under 2009 har ett utökat samarbete med investment managers för de Operativa investeringarna, i form av business teams, påbörjats.

Affärsområdet Operativa investeringar leds av Lennart Johansson. I arbetet med de Operativa investeringarna nyttjar investment managers i projektform även kompetens från andra relevanta delar av organisationen. Investor är normalt representerat, genom sina investment managers, i styrelserna för de Operativa investeringarna och tar en drivande roll i utvecklingen av bolagen.

Övergripande ansvarig för Investor Growth Capital är Stephen Campe. På Investor Growth Capitals kontor i Asien, Europa och USA arbetar investment managers som har kännedom om de lokala marknaderna och har expertkunskap inom de branscher de följer. Investor Growth Capital är normalt representerat genom sina investment managers i styrelserna för respektive innehav. Affärsflödet följer en standardiserad process avseende beslut och exekvering samt dokumentation, värdering och uppföljning av innehaven.

Beslut om åtaganden i EQT-fonder fattas av styrelsen. Verkställande direktören och finansdirektören ansvarar för löpande engagemang och uppföljning av åtaganden i EQT-fonderna. Beslut om övriga finansiella investeringar hanteras av verkställande direktören eller av den han utser.

Johan Bygge är finansdirektör och ansvarar för den Aktiva portföljförvaltningen samt Operations. Den Aktiva portföljförvaltningen styrs av mandat och limiter fastställda av styrelsen. Avdelningen omfattar både handlare och analytiker. Verksamheten kontrolleras och följs upp dagligen av funktionen Riskkontroll. Under 2009 har utvärdering av mandat och limiter för den Aktiva portföljförvaltningen genomförts. I Operations ingår funktionerna Affärskontroll, Information, IT, Koncernredovisning, Omvärldsbevakning, Personal, Riskkontroll, Skatt, Treasury och Värdepappersadministration. Ansvar och processer inom varje funktion styrs av fastställda policies och instruktioner. För att effektivt kunna stödja affärsverksamheten anpassas organisationen inom Operations till de förändringar som görs inom respektive affärsområde. Inom Operations finns en ledningsgrupp, med representanter för de olika avdelningarna, som träffas veckovis.

Petra Hedengran ansvarar för Legal, Corporate Governance och Compliancefunktionen. Funktionen Legal ansvarar för de juridiska frågorna inom företaget. Corporate Governance arbetar dels aktivt med ägarstyrningsfrågor för Investor och innehaven och dels med bevakning av förändringar av lagar och regler avseende bolagsstyrning. Arbetet med ägarstyrningsfrågor omfattar bland annat utveckling av arbetet inom valberedningar inklusive analys och övervakning av aktieägares rättigheter.

Under 2009 har bland annat frågor om översyn inom ramen för EU avseende regelverken för finansiella institut behandlats. Vidare har revideringen av koden och kommande införande av EU-direktivs påverkan på bland annat aktiebolagslagen och årsredovisningslagen följts.

Compliancefunktionen strävar efter att tillhandahålla en effektiv process för identifiering av förändringar i lagar och regler samt att öka medvetenheten om legala risker. Compliance funktionen syftar till att säkerställa att företaget uppfyller lagar och kontraktsvillkor samt att motverka respektive minimera uppkomsten och omfattningen av oönskade händelser och dess effekter. Compliancefunktionen tillhandahåller dessutom interna regelverk i detta syfte.

Förutom löpande utbildning, vidareutveckling av IT-baserade stödsystem och uppföljning av efterlevnad av limiter har Compliance under 2009 gjort en grundlig översyn av koncernens interna regelverk och fördjupat samarbetet med Riskkontrollfunktionen avseende riskbedömning.

Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen

Denna beskrivning av intern kontroll och riskhantering avlämnas av Investors styrelse och har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 10.5, och är därmed avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen1). Beskrivningen utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.

Styrelsen ansvarar, enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning, för den interna kontrollen. Ett effektivt styrelsearbete är därmed grunden för en god intern kontroll. Intern kontroll och riskhantering utgör en del av styrelsens och ledningens styrning och uppföljning av verksamheten. Det syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt samt att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och att lagar, förordningar och interna regelverk efterlevs.

Intern kontroll och riskhantering är integrerade delar i alla processer inom Investor. Investors interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen är utformad för att hantera risker

1) Med finansiell rapportering avses delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning.

Säkerställande av information i den finansiella rapporteringen

Särskilt fokus 2009 avseende intern kontroll och riskhantering

Uppföljning

• • Uppföljning av beslutade handlingsplaner i samband med 2008 års riskanalys
• • Utvärdering av riskkartan 2009
• • Vidareutveckling av den finansiella rapporteringen till ledning och styrelse

Information och kommunikation

• • Ledningsgruppens information till och kommunikation med organisationen
• • Säkerställande av kontinuitet i samband med byte av informationschef
• • Informationssäkerhet

Kontrollaktiviteter

• • Kontroller i investeringsprocessen inom Private-Equity investeringar
• • Kontroller i investerings- och värderingsprocesserna inom Operativa investeringar
• • Kontroller avseende utländska dotterbolags regelefterlevnad

Riskbedömning

• • Vidareutveckling av riskbedömningsprocessen
• • Årets identifiering och självutvärdering

av risker Kontrollmiljö

• • Översyn och uppdatering av koncernens samtliga policies och tillhörande instruktioner
• • Internutbildning för att öka organisationens kunskap om interna styrdokument
• • Implementering av reviderade etiska riktlinjer

i processerna kring upprättandet av den finansiella rapporteringen samt för att uppnå en hög tillförlitlighet i den externa rapporteringen. Inom Investor, som i huvudsak hanterar finansiella transaktioner, är den interna kontrollen för den finansiella rapporteringen primärt inriktad på att säkerställa en effektiv och tillförlitlig hantering och redovisning av köp och försäljningar av värdepapper samt en korrekt värdering av värdepappersinnehaven.

Beskrivningen av den interna kontrollen nedan grundas på det ramverk för intern kontroll som Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) utgivit. Enligt detta ramverk består den interna kontrollen av komponenterna; kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Grunden för den interna kontrollen utgörs av den övergripande kontrollmiljön som styrelsen och ledningen har fastställt. Den bygger på en organisation med tydliga beslutsvägar där befogenheter och ansvar definierats med tydliga instruktioner samt en företagskultur med gemensamma värderingar och den enskilde individens medvetenhet om sin roll i upprätthållandet av god intern kontroll.

För Investors samtliga affärsområden finns policies, instruktioner och detaljerade processbeskrivningar för de olika momenten i respektive affärsflöde, från transaktions-

Bilden visar överskådligt hur lagar, regler, riktlinjer och kontroller tillsammans säkerställer korrekt och fullständig information i den finansiella rapporteringen.

hantering till bokföring och upprättande av den externa rapporteringen. Dessa dokument anger regler för vem som har ansvar för en specifik uppgift, vilket mandat och vilka befogenheter som ingår samt hur validering utförs. Styrdokumenten uppdateras vid behov för att alltid spegla gällande lagar och regler samt processförändringar. Under 2009 har Compliance och funktionen Intern kontroll gjort en översyn av samtliga styrdokument, vilket har lett till uppdateringar och vidareutveckling av dessa. Under året har även Investors etiska riktlinjer, som baseras på företagets kärnvärden, reviderats och lanserats. Investors kärnvärden beskrivs mer utförligt under avsnittet "Medarbetare, nätverk och varumärke".

Riskbedömning

Riskbedömning, det vill säga identifiering och utvärdering av bolagets risker är en årligen återkommande process inom Investor. Riskbedömningen görs i form av självutvärdering och innefattar även att sätta handlingsplaner för att reducera identifierade risker.

Finans- och riskutskottet samt Revisionsutskottet inom styrelsen ansvarar för att väsentliga finansiella risker respektive risker för fel i den finansiella rapporteringen identifieras och hanteras.

Inom ramen av den årliga riskbedömningsprocessen har organisationen under 2009 utvärderat, följt upp och vidareutvecklat den utvidgade riskanalysen som gjordes 2008. Uppföljningen har letts av Riskkontrollfunktionen i samarbete med Compliance och funktionen för Intern kontroll. Riskbedömningen omfattar hela organisationen och samtliga processer med beaktande av bland annat system, kontrollaktiviteter och nyckelpersoner. Identifierade risker ställs i relation till Investors tillgångar såsom finansiella tillgångar, varumärke, personal, information och IT/ infrastruktur. Vid behov har handlingsplaner beslutats för att minimera sannolikheten för och effekten av identifierade risker. De identifierade riskerna har sam

Kontinuerlig riskbedömning inom Investor

manställts i en företagsövergripande riskkarta. Slutsatser av riskbedömningen har därefter avrapporterats till ledning och styrelse.

Utifrån den riskbedömning som gjorts för respektive affärsområde beslutar Revisionsutskottet om vilka av de identifierade riskerna som funktionen Intern kontroll ska prioritera under året. Fokus läggs på risker i den finansiella rapporteringen avseende väsentliga resultat- och balansposter, som relativt sett är högre beroende på komplexiteten i processen eller där effekterna av eventuella fel riskerar att bli stora, då värdena i transaktionerna är betydande. Resultat av utförda granskningar leder till åtgärder som exempelvis förbättrade kontrollrutiner för att ytterligare säkerställa en korrekt finansiell rapportering. Uppföljning av åtgärder för övriga risker bevakas av Finans- och Riskutskottet.

För närmare beskrivning av Investors olika risker se dels Förvaltningsberättelsen sidan 63 och dels i not 29 sidan 114.

Kontrollaktiviteter

För att säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt samt att den finansiella rapporteringen vid varje rapporttillfälle

ger en rättvisande bild, finns i varje process ett antal kontrollaktiviteter inbyggda. Dessa kontrollaktiviteter involverar alla nivåer av organisationen från styrelse och företagsledning till övriga medarbetare. Kontrollaktiviteter syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Inom Investor omfattar kontrollaktiviteterna bland annat godkännande av affärstransaktioner, avstämning med externa motparter, daglig uppföljning av riskexponering, dagliga konto- och depåavstämningar, månadsvis resultatuppföljning samt analytisk uppföljning av beslut.

Investors finansiella rapporter analyseras och valideras av bolagets financial controllers. Valideringen omfattar både automatiska kontroller, till exempel avvikelserapportering, och manuella kontroller såsom rimlighetsbedömning av värdena. Effektiviteten i de automatiska kontrollerna i IT-systemen följs upp utifrån information från systemansvariga i affärsprocessen.

Under 2009 har funktionen Intern kontroll särskilt granskat kontrollaktiviteter i processen för Private Equity-investeringar och processen för Aktiv portföljförvaltning samt de utländska dotterbolagens

regelefterlevnad. Samtliga förslag till förbättringar har implementerats. Den nya avdelningen Affärskontroll har under året vidareutvecklat investerings- och värderingsprocesserna för affärsområdet Operativa investeringar.

Information och kommunikation

Investors styrelse har fastställt en kommunikationspolicy som anger vad som ska kommuniceras, av vem samt på vilket sätt informationen ska utges för att säkerställa att den externa informationen blir korrekt och fullständig. Dessutom finns instruktioner för hur den finansiella informationen ska kommuniceras mellan ledning och övriga medarbetare.

En förutsättning för korrekt informationsspridning är även goda rutiner kring informationssäkerhet, vilket Investor de senaste åren fokuserat särskilt på.

För att Investors aktieägare och intressenter ska kunna följa verksamheten och dess utveckling publiceras löpande aktuell information på hemsidan. Händelser som bedöms som kurspåverkande offentliggörs genom pressmeddelanden.

För att uppnå en effektiv kommunikation och informationsspridning internt samlar ledningsgruppen organisationen för information och frågor en gång i månaden. Utöver detta hålls frukostmöten i mindre grupper med en representant från ledningsgruppen. Med några års mellanrum hålls en gemensam konferens för hela den globala organisationen.

Finansiell information lämnas regelbundet genom

• Investors årsredovisning

• • Delårsrapporter och bokslutskommuniké
• • Pressmeddelanden om händelser som väsentligt kan påverka aktiekursen
• • Investors hemsida

Uppföljning

Efterlevnad och effektivitet i de interna kontrollerna följs upp löpande både av styrelse och ledning för att säkerställa kvalitén i processerna. Företagets ekonomiska situation och strategi avseende den finansiella ställningen behandlas vid varje styrelsemöte, där styrelsen får utförliga månatliga rapporter avseende den finansiella ställningen och utvecklingen av verksamheten. Revisionsutskottet fyller en viktig funktion i att säkerställa kontrollaktiviteter för väsentliga riskområden i processerna till den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet, ledningen samt funktionen Intern kontroll följer regelbundet upp rapporterade brister.

Funktionen Intern kontroll utgör en objektiv stödfunktion till styrelsen avseende den interna kontrollstrukturen genom att dels gå igenom väsentliga riskområden och dels göra granskningsinsatser och uppföljningar inom utvalda områden. Funktionen arbetar proaktivt med att föreslå förbättringar i kontrollmiljön. Funktionen Intern kontroll planerar sitt arbete med Revisionsutskottet, ledningen och den externa revisorn och avrapporterar löpande under året sitt arbete till Revisionsutskottet.

Under 2009 har funktionen Intern kontroll särskilt fokuserat på investeringsprocessen för Private Equity samt deltagit i vidareutveckling av processen för rapportering och redovisning av Operativa investeringar. Dessutom följer funktionen Intern kontroll löpande upp att åtgärder, till följd av resultat från tidigare års granskningar, har fullföljts.

Styrelse

Jacob Wallenberg född 1956 Ordförande sedan 2005 Vice ordförande 1999-2005 Ledamot sedan 1998

Övriga styrelseuppdrag Vice ordförande: Atlas Copco AB, SAS AB och SEB Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB) Styrelseledamot: ABB Ltd, The Coca-Cola Company, Handelshögskolan i Stockholm och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Ordförande: IBLAC (Internationella rådet i Shanghai) Medlem: The European Round Table of Industrialists

Arbetslivserfarenhet Ordförande: W Capital Management AB och SEB Styrelseledamot: Thisbe AB Vd och koncernchef: SEB Vice vd och chef: storföretagsenheten Enskilda, SEB Rådgivare till vd och koncernchef: SEB Vice vd och finansdirektör: Investor Utbildning B.Sc. Economics och M.B.A., Wharton School, University of Pennsylvania Reservofficer, Flottan Oberoende/Beroende 1) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen

Beroende i förhållande till bolagets större aktieägare Styrelseutskott Ordförande: Ersättningsutskott

Ledamot: Revisionsutskott samt Finans- och riskutskott Aktieinnehav i Investor 2) 214.334 Syntetiska aktier 15.160

Gunnar Brock

född 1950 Ledamot sedan 2009 Övriga styrelseuppdrag Ordförande: Mölnlycke Health Care AB Styrelseledamot: Stora Enso Oyj Ledamot: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Arbetslivserfarenhet Vd: Atlas Copco AB, Thule International, Tetra Pak och Alfa Laval Utbildning Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm Oberoende/Beroende 1) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare Styrelseutskott Ledamot: Ersättningsutskott Aktieinnehav i Investor 2)

0 Syntetiska aktier 2.127

Sune Carlsson

född 1941 Ledamot sedan 2002 Övriga styrelseuppdrag Ordförande: Atlas Copco AB Styrelseledamot: Autoliv Inc. och Stena AB Arbetslivserfarenhet Vice ordförande: Scania AB Vd och koncernchef: AB SKF Vice vd: ASEA AB och ABB Ltd Utbildning Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Oberoende/Beroende 1) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare Styrelseutskott Ordförande: Revisionsutskott Aktieinnehav i Investor 2) 40.000 Syntetiska aktier 4.043

Börje Ekholm

född 1963 Styrelseledamot sedan 2006 Se vidare sidan 60 Oberoende/Beroende 1) Beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare

Sirkka Hämäläinen född 1939 Ledamot sedan 2004 Övriga styrelseuppdrag Ordförande: Finska Nationaloperan Vice ordförande: KONE Corporation Styrelseledamot: Sanoma Arbetslivserfarenhet Nationalekonom och avdelningschef: Finlands Bank (Riksbanken) Direktör: Nationalekonomiska avdelningen, Finansministeriet i Finland Riksbankschef och Direktionsordförande: Finlands Bank Direktionsledamot: Europeiska Centralbanken Utbildning Ekon. Dr., Handelshögskolan, Helsingfors Oberoende/Beroende 1) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare Styrelseutskott Ordförande: Finans- och riskutskott Aktieinnehav i Investor 2) 3.400

Håkan Mogren född 1944

Ledamot sedan 1990 Övriga styrelseuppdrag Styrelseledamot: Groupe Danone och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Ledamot: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Arbetslivserfarenhet Ordförande: Affibody AB, Sverige-Amerika Stiftelsen, Reckitt Benckiser plc, och Sweden-Japan Foundation Vice ordförande: AstraZeneca PLC Styrelseledamot: Norsk Hydro ASA och Rémy Cointreau SA Vd och koncernchef: Astra AB och AB Marabou Utbildning Tekn. Dr., Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm Oberoende/Beroende 1) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare Styrelseutskott Ledamot: Revisionsutskott Aktieinnehav i Investor 2) 7.458 Syntetiska aktier 2.979

1) Oberoende/Beroende enligt Kollegiet för svensk bolagsstyrnings anvisning 1-2009. 2) För mer information om syntetiska aktier se not 5. Inklusive närstående fysiska eller juridiska personers innehav.

Jacob Wallenberg Lena Treschow Torell

Sirkka Hämäläinen Gunnar Brock Håkan Mogren

Grace Reksten Skaugen född 1953 Ledamot sedan 2006 Övriga styrelseuppdrag Ordförande: Entra Eiendom AS, Ferd Holding AS och Norwegian Institute of Directors Styrelseledamot: StatoilHydro ASA och Renewable Energy Corporation ASA Arbetslivserfarenhet Styrelseledamot: Atlas Copco AB, Opera Software ASA, Storebrand ASA och Tandberg ASA Konsult: Argentum Fondinvesteringar AS Director: Corporate Finance Enskilda Securities, Oslo Special Project Advisor: AS Aircontractgruppen, Oslo Venture Capital Consultant: Fearnley Finance Ltd, London Microelectronics Research Officer: Columbia University, New York Utbildning M.B.A., BI Norwegian School of Management, Careers in Business Program, New York University, Ph.D., Laser Physics, Imperial College of Science and Technology, London University, B.Sc., Honours, Physics, Imperial College of Science and Technology, London University Oberoende/Beroende 1) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen

bolagets större aktieägare Styrelseutskott Ledamot: Finans- och riskutskott Aktieinnehav i Investor 2) 1.100

Oberoende i förhållande till

O. Griffith Sexton

född 1944 Ledamot sedan 2003 Övriga styrelseuppdrag Styrelseledamot: Morgan Stanley Arbetslivserfarenhet Advisory Director och Managing Director: Morgan Stanley Utbildning M.B.A., Stanford University Graduate School of Business och B.S.E., Princeton University Oberoende/Beroende 1) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare Styrelseutskott Ledamot: Ersättningsutskott Aktieinnehav i Investor 2)

1.800

Övriga styrelseuppdrag Ordförande: Euro-CASE (European Council of Applied Sciences and Engineering), Kungliga Ingenjörs-

född 1946 Ledamot sedan 2007

Lena Treschow Torell

vetenskapsakademien (IVA) och Miljöstrategiska Forskningsstiftelsen MISTRA Styrelseledamot: Dagens Industri AB, Micronic Laser Systems AB, Saab AB, AB SKF, Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola och ÅF AB

Arbetslivserfarenhet Vd: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA Styrelseledamot: Getinge AB, Imego AB, IRECO Holding AB, Gambro AB och Telefonaktiebolaget LM Ericsson Research Director: Joint Research

Centre, European Commission, Bryssel Vice rektor: Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Professor: Materialfysik, Chalmers Tekniska Högskola Professor: Fasta Tillståndets Fysik,

Uppsala Universitet Utbildning Fil.dr., Fysik, Göteborgs Universitet Docent, Fysik, Chalmers Tekniska Högskola Oberoende/Beroende 1) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare Aktieinnehav i Investor 2) 16.500 Syntetiska aktier

4.043

Peter Wallenberg Jr född 1959

Ledamot sedan 2006 Övriga styrelseuppdrag Ordförande: Foundation Asset Management AB och Grand Hôtel Holdings Vice ordförande: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kungliga Automobilklubben och Stockholms Handelskammare Styrelseledamot: Scania AB, SEB Kort AB och Stockholmsmässan AB Arbetslivserfarenhet Vd och koncernchef: Grand Hôtel Holdings General Manager: Grand Hôtel President: Hotel Division Stockholm-Saltsjön AB Utbildning BSBA Hotel Administration, University of Denver, International Bachaloria, American School, Leysin, Schweiz Oberoende/Beroende 1) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen Beroende i förhållande till bolagets större aktieägare Styrelseutskott Ledamot: Revisionsutskott Aktieinnehav i Investor 2) 57.598 Syntetiska aktier 4.043

Hedersordförande Peter Wallenberg född 1926 Hedersordförande sedan 1997 Ordförande 1982–1997 Ledamot 1969–1982 Övriga styrelseuppdrag Ordförande: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Hedersordförande: Atlas Copco AB Utbildning Jur. kand., Stockholms Universitet

1) Oberoende/Beroende enligt Kollegiet för svensk bolagsstyrnings anvisning 1-2009. 2) För mer information om syntetiska aktier se not 5. Inklusive närstående fysiska eller juridiska personers innehav.

O. Griffith Sexton

Sune Carlsson Grace Reksten Skaugen Börje Ekholm

Ledning

Börje Ekholm född 1963 Styrelseledamot sedan 2006 Vd och koncernchef sedan 2005 Medlem av ledningsgruppen sedan 1997, anställd 1992

Styrelseuppdrag Chalmersinvest AB, EQT Partners AB, Husqvarna AB, Kungliga Tekniska Högskolan Holding AB, Lindorff Group AB, Scania AB, Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Universitetsstyrelsen Kungliga Tekniska Högskolan

Arbetslivserfarenhet Ansvarig Nya investeringar: Investor Vd: Novare Kapital Analytiker Kärninnehav: Investor Associate: McKinsey & Co Inc

Utbildning M.B.A., INSEAD, Fontainebleau Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm

Aktieinnehav i Investor 1) 329.178

Ledningens innehav av personaloptioner framgår av not 5. 1) Inklusive närstående fysiska eller juridiska personers innehav.

Johan Bygge Finansdirektör ledningsgruppen sedan 2007, anställd 2007

Styrelseuppdrag Aktiemarknadsbolagens förening, EQT Partners AB, Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, Getinge AB, Grand Hôtel, Hi3G (3 Skandinavien), IBX Group AB, Isaberg Rapid AB, Novare Human Capital och Näringslivets Börskommitté

född 1956

Medlem av

Arbetslivserfarenhet Executive Vice President, CFO, Chief Administrative Officer, Corporate Controller: AB Electrolux Deputy Group Treasurer och Deputy Group Controller: Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Arthur Andersen

Utbildning Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm

Aktieinnehav i Investor 1) 19.926

Stephen Campe född 1965 Ansvarig Investor Growth Capital Medlem av ledningsgruppen sedan december 2008, anställd 1998

Styrelseuppdrag AxioMed Spine Corporation, Applied Spine Technologies Inc., CardioOptics Inc., Cayenne Medical Inc, CHF Solutions Inc., Galil Medical Ltd. och Intuity Medical, Inc.

Arbetslivserfarenhet Managing Director: Investor Growth Capital Consultant: McKinsey & Company Investment Banker

Utbildning M.B.A., Yale School of Management, Bachelor of Applied Science, University of Pennsylvania, Bachelor of Science in Economics, The Wharton School, University of Pennsylvania

Aktieinnehav i Investor 1) 3.656

Johan Forssell född 1971 Ansvarig Kärninvesteringar Medlem av ledningsgruppen sedan 2006, anställd 1995

Styrelseuppdrag Atlas Copco AB och Forskningsstiftelsen SSE-MBA

Arbetslivserfarenhet Analyschef, Ansvarig Verkstad- och Hälsosektorn, Ansvarig Verkstadsektorn, Analytiker Kärninnehav:

Utbildning Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm

i Investor 1) 40.089

Investor

Aktieinnehav

Compliance Medlem av ledningsgruppen sedan 2007, anställd 2007 Styrelseuppdrag

Lindorff Group AB

Petra Hedengran född 1964

Chefsjurist och ansvarig för Bolagsstyrning och

Arbetslivserfarenhet Partner och Head of Banking and Financing Group: Advokatfirman Lindahl Bolagsjurist respektive Chefsjurist: ABB Financial Services AB Tingsnotarie: Stockholms Tingsrätt Associate: Gunnar Lindhs Advokatbyrå

Utbildning Jur. kand., Stockholms Universitet

Aktieinnehav i Investor 1) 9.278

Lennart Johansson född 1955 Ansvarig Operativa investeringar Medlem av ledningsgruppen sedan 2006, anställd 2003

Styrelseuppdrag Gambro AB och därtill hörande affärsverksamheter, Mölnlycke Health Care AB och Saab AB

Arbetslivserfarenhet Vd: b-business partners och Emerging Technologies AB Vice vd/vice affärsområdeschef och Ekonomidirektör: Atlas Copco AB Affärsområdescontroller: Atlas Copco Industrial Technique Managementkonsult: Nordic Management, SMG

Utbildning Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm

Aktieinnehav i Investor 1) 20.653

Johan Bygge

Stephen Campe

Lennart Johansson

Innehållsförteckning räkenskaper

	■ FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	62
	■ FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION	68
	■ RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN	69
	■ RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN	69
	■ BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN	70
	■ RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR
	I KONCERNENS EGET KAPITAL	71
	■ KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN	72
	■ RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET	73
	■ RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET	73
	■ BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET	74
	■ RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR
	I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL	76
	■ KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET	77
	■ NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA	78
Not 1	Redovisningsprinciper	78
Not 2	Rörelsesegment	85
Not 3	Värdeförändringar i investeringsverksamheten	87
Not 4	Rörelsens kostnader och Kostnad för
	sålda tjänster	87
Not 5	Anställda och personalkostnader	88
Not 6	Arvode och kostnadsersättning till revisorer	95
Not 7	Operationell leasing	95
Not 8	Andelar i intresseföretag	96
Not 9	Finansnetto	97
	Not 10 Skatter	97
	Not 11 Resultat per aktie	98
	Not 12 Immateriella anläggningstillgångar	99
	Not 13 Inventarier	99
	Not 14 Rörelsefastigheter	99
	Not 15 Aktier och andelar i investeringsverksamheten värderade till verkligt värde	100
	Not 16 Långfristiga fordringar och övriga fordringar	100
	Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	100
	Not 18 Aktier och andelar i aktiv portföljförvaltning	100
	Not 19 Kortfristiga placeringar och andra finansiella placeringar	101
	Not 20 Kassaflödesanalys	101

	101
	102
	104
	105
	105
	106
	106
	114
	114
	117
	117
	117
	118
	118
anläggningstillgångar	118
	118
	118
	119
	120
	121
	121
	Not 21 Eget kapital Not 22 Räntebärande skulder Not 23 Pensioner och liknande förpliktelser Not 24 Avsättningar Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 26 Övriga skulder Not 27 Finansiella tillgångar och skulder Not 28 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Not 29 Riskexponering och riskhantering Not 30 Upplysningar om närstående Not 31 Händelser efter balansdagen Not 32 Kritiska uppskattningar och bedömningar Not 33 Uppgifter om moderbolaget Not 34 Resultat från andelar i koncernföretag Not 35 Resultat från övriga fordringar som är Not 36 Ränteintäkter och liknande resultatposter Not 37 Räntekostnader och liknande resultatposter Not 38 Andelar i koncernföretag Not 39 Andelar i intresseföretag Not 40 Andra långfristiga värdepappersinnehav Not 41 Fordringar på koncernföretag

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Investor AB (publ.), 556013-8298, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamheten i moderbolaget och koncernen för räkenskapsåret 2009, bolagets nittiotredje verksamhetsår. Efterföljande resultaträkningar, rapporter över totalresultat och balansräkningar, rapporter över förändringar i eget kapital, kassaflödesanalyser och noter utgör en integrerad del av årsredovisningen.

Verksamhetsåret 2009

VERKSAMHET

Investor är norra Europas största investmentbolag och har som affärsidé att investera i företag med god värdepotential och använda sin erfarenhet, kunskap samt sitt nätverk till att göra dem ledande inom sina respektive branscher och därigenom skapa god avkastning. Verksamheten bedrivs inom affärsområdena Kärninvesteringar med ett antal internationella börsnoterade företag (ABB, AstraZeneca, Atlas Copco, Electrolux, Ericsson, Husqvarna, Saab och SEB), Operativa investeringar (med bolag som Biovitrum, Caridian BCT, Gambro, Lindorff, Mölnlycke Health Care och 3 Skandinavien), Private Equityinvesteringar (med verksamhet i USA, norra Europa och Asien) och Finansiella investeringar.

Investor är noterat på NASDAQ OMX Stockholm med A- respektive B-aktier.

KONCERNEN

Det som bäst avspeglar koncernens utveckling är substansvärdet (marknadsvärdet av totala tillgångar justerat för nettoskulden/kassan), tillika eget kapital, och dess förändring. Substansvärdet per den 31 december 2009 uppgick till 142.673 (115.233) Mkr. Substansvärdeförändringen under 2009 uppgick till 27.440 (–39.924) Mkr och utgjordes främst av årets resultat 31.368 (–36.726) Mkr samt utdelning till aktieägarna om 3.059 (3.637) Mkr.

Koncernens rörelseresultat uppgick till 32.297 (–36.509) Mkr. Resultatet före skatt uppgick till 31.700 (–36.799) Mkr. Förändringen från föregående år beror främst på en positiv värdeförändring i Kärninvesteringar om 29.584 (–35.269) Mkr. Skillnaden mellan årets resultat 31.368 (–36.726) Mkr och substansvärdeförändringen 27.440 (–39.924) Mkr utgörs av lämnad utdelning 3.059 (3.637) Mkr och övriga förändringar i koncernens eget kapital om –869 (439) Mkr.

Under året har investeringar gjorts i aktier och andelar samt fordringar uppgående till 9.435 (10.665) Mkr. Avyttringar av aktier och andelar samt fordringar uppgick till 1.609 (24.602) Mkr. Koncernen hade en balansomslutning per den 31 december 2009 om 170.224 (140.659) Mkr, varav eget kapital uppgick till 142.673 (115.233) Mkr. Soliditeten uppgick till 84 (82) procent.

Vid verksamhetsårets slut uppgick koncernens finansiella placeringar och likvida medel till 20.996 (27.972) Mkr. Räntebärande skulder och derivat som används för att kontrollera exponeringen mot förändringar i räntor och valutor uppgick till –22.690 (–19.838) Mkr. Under

perioden 2010-2012 kommer utestående lån motsvarande nominellt 2.455 Mkr att förfalla.

Investor lanserade i oktober ett återköp av en publik obligation med förfall 2012. Totalt utestående belopp som återköptes var 320 MEUR. Investors skuld förlängdes i samband med detta med en ny publik obligation med 12-årig löptid om totalt 500 MEUR. Transaktionen genomfördes för att utnyttja de fördelaktiga marknadsvillkoren till att förlänga förfallostrukturen på skuldportföljen.

Koncernen hade vid årsskiftet en nettoskuld uppgående till 588 Mkr att jämföra med en nettokassa uppgående till 9.737 Mkr vid utgången av 2008, varav pensioner och liknande förpliktelser motsvarande –297 (–327) Mkr. Större poster som påverkat nettoskulden, utöver kassaflöden från den löpande verksamheten, är nettoinvesteringar i Kärninvesteringar 3.375 Mkr, Private Equity-investeringar 2.358 Mkr, Operativa investeringar 1.531 Mkr samt utdelning till aktieägare 3.059 Mkr. Likvida medel samt räntebärande skulder och derivat hänförliga till Operativa investeringar ingår ej i nettoskulden/kassan, justeringen för poster inom Operativa investeringar uppgår till 1.403 (1.930) Mkr och minskar skuldsättningen. Nettoskulden/kassan i förhållande till de totala tillgångarna uppgick vid årsskiftet till 0,4 (–9,2) procent.

MODERBOLAGET

Redovisningen i moderbolaget skiljer sig från koncernen avseende värderingen av intresseföretag, vilka utgör majoriteten av kärninvesteringarna. Dessa redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde efter eventuell nedskrivning men i koncernen till verkligt värde.

Moderbolagets rörelseresultat uppgick till 15.897 (–4.542) Mkr. En betydande del av resultatet avser värdeökning i SEB och ABB. Årets resultat uppgick till 16.789 (–4.828) Mkr.

Under året har moderbolaget investerat 12.520 (7.018) Mkr i finansiella anläggningstillgångar, varav 7.607 (4.157) Mkr i koncernföretag och 3.825 (2.151) Mkr i kärninvesteringar. Avyttringar av finansiella anläggningstillgångar uppgick till 3.522 (21.381) Mkr, varav 3.004 (0) Mkr i koncernföretag.

Moderbolaget hade en balansomslutning per den 31 december 2009 om 139.930 (123.458) Mkr, varav eget kapital uppgick till 106.363 (92.914) Mkr. Ökningen av eget kapital utgörs huvudsakligen av årets resultat 16.789 (–4.828) Mkr minskad med utdelning till aktieägarna om 3.059 (3.637) Mkr.

SEGMENT

Kärninvesteringar

Till Kärninvesteringar hör större, börsnoterade bolag där Investor har en lång investeringshorisont. De utgjordes den 31 december 2009 av ABB, AstraZeneca, Atlas Copco, Electrolux, Ericsson, Husqvarna, Saab och SEB.

Värdet av Kärninvesteringar uppgick den 31 december 2009 till 106.231 (73.272) Mkr. Störst positiv påverkan under året hade SEB, Atlas Copco och ABB med 8.724 Mkr respektive 8.456 Mkr och

4.289 Mkr. Ingen av kärninvesteringarna hade negativ värdepåverkan under året.

Under 2009 investerades för totalt 3.825 (2.151) Mkr och avyttrades för 450 (20.902) Mkr. Investeringarna utgjordes av aktier i SEB och Husqvarna motsvarande Investors pro-rata andel i deras respektive nyemission. Därutöver förvärvades 140.000 aktier i Atlas Copco samt ytterligare aktier i SEB i samband med bolagets kapitalanskaffning, vilka senare avyttrades.

Under året uppgick Investors mottagna utdelningar från Kärninvesteringar till 2.358 (3.803) Mkr. Minskningen jämfört med föregående år beror på att utdelningsnivåerna drogs ned på grund av det finansiella läget, exempelvis erhölls ingen utdelning från SEB och inte heller från Scania eftersom bolaget avyttrades under 2008.

Operativa investeringar

Operativa investeringar utgjordes per den 31 december 2009 av Gambro Holding, Lindorff, Mölnlycke Health Care, 3 Skandinavien, Biovitrum, The Grand Group, Kunskapsskolan, Novare Gruppen, EQT Partners samt ett fåtal fastigheter. Bolagen inom Operativa investeringar utgörs av investeringar där Investor har majoritet eller en stor ägarandel i den underliggande investeringen. Därigenom är Investor i än högre grad involverade i verksamheten än inom övriga affärsområden.

Värdet av de Operativa investeringarna uppgick per den 31 december 2009 till 15.931 (16.092) Mkr, varav Mölnlycke Health Care utgjorde 6.371 (6.166) Mkr, Lindorff 3.125 (3.284) Mkr, Gambro Holding 2.058 (3.386) Mkr, 3 Skandinavien 1.350 (1.301) Mkr, The Grand Group 1.065 (1.169) Mkr och Biovitrum 971 (–) Mkr.

Mölnlycke Health Care

Mölnlycke Health Care förvärvades under 2007 av Investor i partnerskap med Morgan Stanley Principal Investments. Bolaget består av två divisioner; Sårbehandling och Operation. Flera lyckosamma produktlanseringar samt satsningar på marknad och försäljning har bidragit till att Mölnlycke Health Care visat stark tillväxt under 2009. Investeringarna inom FoU har fortsatt och ett flertal betydelsefulla satsningar inom produkt- och affärsutveckling pågår inom företaget.

Mölnlycke Health Care påverkade Investors resultat med 213 (145) Mkr under 2009.

Lindorff

Lindorff förvärvades under 2008 av Investor i partnerskap med Altor. Bolaget verkar inom affärsområdena Collection och Capital. Affärsområdet Collection har uppvisat en betydande ökning i antal inkassouppdrag men andelen uppklarade kreditfall sjunker vilket belastar resultatet. Marknaden för förvärv av skuldportföljer har varit avvaktande under året och den svaga ekonomin har påverkat utvecklingen av befintliga portföljer inom affärsområdet Capital negativt. Lindorff påverkade Investors resultat med –217 (–49) Mkr under 2009.

Gambro Holding

Gambro Holding består av två bolag; Gambro och CaridianBCT. För att stärka den långsiktiga lönsamheten har fortsatta omstruktureringar och kostnadsbesparingsprogram genomförts under året. Försäljningen och EBITDA-resultatet ökade jämfört med föregående år och bolaget investerade i kvalitetshöjande åtgärder liksom i forskning och utveckling. Ett par nya produkter lanserades under året medan en produkt, Atreus, inte utvecklades som väntat. Följaktligen skrevs tillgångar relaterade till Atreus ned under året.

Trots en i grunden god utveckling av verksamheten har avskrivningar, finansieringskostnader och nedskrivningen av Atreus resulterat i att Gambro Holding påverkade Investors resultat med –1.212 (–156) Mkr under 2009.

3 Skandinavien

3 Skandinavien ökade antalet abonnenter i Sverige och Danmark under 2009 med 338.000 till 1.569.000. Produktmixens utveckling innebär att genomsnittlig intjäning per kund (ARPU) har minskat under året, samtidigt som andelen icke-röst av ARPU:n har fortsatt att stiga.

Fortsatt tillväxt och kostnadskontroll resulterade i att 3 Skandinavien nådde EBIT-breakeven under andra hälften av 2009. Bolagets externa skuld refinansierades och förfallodatum flyttades därmed fram till slutet av 2012.

Under 2009 har Investor finansierat 3 Skandinavien med 245 (930) Mkr. Per den 31 december 2009 hade Investor finansierat 3 Skandinavien med totalt 6.226 (5.981) Mkr.

3 Skandinavien påverkade Investors resultat med –136 (–610) Mkr under året.

Biovitrum

Under 2009 förvärvades 23 procent av röster och kapital i Biovitrum som är ett börsnoterat specialistläkemedelsbolag. I november tillkännagavs att Biovitrum ingått avtal med Swedish Orphan Internationals ägare om ett samgående mellan bolagen och i januari 2010 skapades Swedish Orphan Biovitrum. Investor äger, efter slutförd transaktion, 41 procent i det nya bolaget. Eftersom Biovitrum är börsnoterat värderas det till den officiella aktiekursen i Investors redovisning.

The Grand Group

Den svagare konjunkturen, med minskat affärsresande, har påverkat Grand Hôtel negativt. Beläggningen var lägre än året innan och bolaget har under året genomfört personalneddragningar. Restaurangdelen har fortsatt att utvecklas väl och har erhållit ett flertal utmärkelser under året. En ny spa-anläggning öppnade under senare delen av 2009. Anläggningen breddar hotellets utbud och förväntas därmed öka kundbasen.

Under 2009 påverkade The Grand Group Investors resultat med 18 (22) Mkr.

Kunskapsskolan

Kunskapsskolan, som är ett av Sveriges ledande friskoleföretag med cirka 10.000 elever, förvärvades 2002 av Investor Growth Capital. Från 2007 ingår bolaget bland Investors Operativa investeringar. Under året har viktiga steg tagits mot en internationell expansion.

Kunskapsskolan påverkade Operativa investeringars resultat med 2 (2) Mkr under 2009.

Novare Gruppen

Trots konjunkturens försvagning utvecklades bolagen inom Novare Gruppen stabilt. Omsättningen för 2009 låg på motsvarande nivå som föregående år.

Novare Gruppens påverkan på Investors resultat uppgick till 0 (–1) Mkr för året.

EQT Partners

EQT Partners påverkan på Investors resultat uppgick till 26 (21) Mkr för året.

Private Equity-investeringar

Private Equity-investeringar består av investeringar i tillväxtbolag inom Investor Growth Capital och skuldfinansierade uppköp i mer mogna verksamheter genom investeringar i EQT:s fonder.

Det totala värdet av Private Equity-investeringar uppgick den 31 december 2009 till 18.333 (15.295) Mkr.

Under 2009 har 2.921 (3.729) Mkr investerats samtidigt som avyttringar gjorts för totalt 563 (2.937) Mkr.

Avkastningen på realiserade investeringar under perioden 1998- 2009 har överträffat det uppställda kravet på 20 procents årsavkastning.

Investor Growth Capital

Verksamheten inom Investor Growth Capital fokuserar främst på investeringar i expansionsskedet inom hälsovård i norra Europa och USA samt inom IT i norra Europa, USA och Asien. Värdet på investeringarna inom Investor Growth Capital uppgick den 31 december 2009 till 9.197 (7.968) Mkr.

Under 2009 har 1.235 (1.887) Mkr investerats samtidigt som avyttringar gjorts för totalt 348 (1.123) Mkr. Värdeförändringen på innehav inom Investor Growth Capital uppgick till 457 (–377) Mkr under året.

Under 2009 meddelades att Investor Growth Capital ingått avtal med Biovitrum om överlåtelse av andelar i Swedish Orphan International, affären slutfördes i januari 2010. Innehavet i Swedish Orphan International värderades vid årsskiftet till Biovitrums köpkurs per den 31 december 2009, multiplicerad med antalet aktier som erhölls som betalning för Swedish Orphan International.

EQT

Investeringsverksamheten i EQT bedrivs i ett antal fonder med i huvudsak externt kapital. Rådgivningen sker genom EQT Partners där Investor äger 31 procent. Fonderna är EQT I, EQT II, EQT III, EQT IV, EQT V, EQT Danmark, EQT Finland, EQT Opportunity, EQT Expansion Capital I, EQT Expansion Capital II, EQT Asia, EQT Greater China II samt EQT Infrastructure. Fonderna investerar i bolag, i olika branscher, med stor potential till lönsamhetsförbättringar, tillväxt och värdeutveckling.

Marknadsvärdet av Investors investeringar i EQT:s fonder uppgick den 31 december 2009 till 9.136 (7.327) Mkr.

Under 2009 har 1.686 (1.842) Mkr investerats samtidigt som avyttringar gjorts för totalt 215 (1.814) Mkr. Värdeförändringen på innehav inom EQT uppgick till 433 (–2.886) Mkr under året.

Investors kvarvarande åtaganden gentemot EQT:s fonder uppgick till 5.820 (8.546) Mkr vid årets utgång. Fonderna har varierande löptid med ett senaste slutdatum 2019, med möjlighet till tre års förlänging. Majoriteten av åtagandena avser fonder som löper till och med 2016.

Finansiella investeringar

Finansiella investeringar utgörs av investeringar i innehav med kort ägarhorisont. Innehaven per den 31 december 2009 utgjordes främst av investeringar som hanteras inom Investors Aktiva Portföljförvaltning.

Den Aktiva Portföljförvaltning tar långa och korta positioner i marknadsnoterade värdepapper. För att tillvarata möjligheterna på marknaden utökades mandatet under året.

Värdet av finansiella investeringar per den 31 december 2009 uppgick totalt till 3.283 (1.269) Mkr.

Finansiella investeringar påverkade Investors resultat under året med 1.276 (–622) Mkr.

RÖRELSENS KOSTNADER

Rörelsens kostnader för koncernen uppgick till 595 (545) Mkr under året. Ökningen jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av ogynnsamma valutakurseffekter och expansionen inom Operativa investeringar. Av kostnaderna är 226 (200) Mkr hänförliga till affärsområdet Private Equity-investeringar och 124 (102) Mkr hänförliga till affärsområdet Operativa investeringar, vars verksamheter innebär högre förvaltningskostnader än övriga affärsområden inom Investor.

Genom den beräkning som görs av åtaganden inom ramen för programmen för långsiktig aktierelaterad lön tillkommer kostnader om 39 (21) Mkr för året.

PERSONaL

Antalet årsanställda i Investors helägda investeringsverksamhet uppgick under 2009 till 145 personer, att jämföras med 139 personer 2008.

Under året har ett antal aktiviteter genomförts inom personalområdet. Arbetet med att förbättra kvinnors förutsättningar att göra karriär och nå chefspositioner inom företaget har fortsatt. Investor deltog bland annat i en undersökning och analys gjord av Veckans Affärer för att utse Sveriges bästa arbetsplatser för kvinnor. Vidare

erhöll Investors vd en utmärkelse från Svenskamerikanska handelskammaren i New York med motiveringen att Investor har genomgått en förändring och därigenom blivit ett av Sveriges ledande företag inom arbete med jämställdhet mellan könen. För att ytterligare stärka företagskulturen har arbetet med Investors kärnvärden fortsatt. Under året lanserades skriften "Our Map – Business principles" som baseras på Investors kärnvärden och ska fungera som en vägledning för Investors medarbetare i det dagliga arbetet. Friskvård är ett annat område som varit föremål för översyn under 2009. Genom ett träningsbidrag uppmuntras samtliga anställda till en, för varje individ, lämplig träningsform.

MILJÖ

Investors direkta påverkan på miljön bedöms som liten då företaget bedriver en mycket begränsad kontorsbaserad verksamhet på en handfull platser i världen. Investor har en miljöpolicy som syftar till att minimera miljöpåverkan bland annat genom konservativt utnyttjande av resurser och återvinning. Exempel på aktiviteter som vidtagits för att minska negativ miljöpåverkan är;

• • Övergång till miljövarudeklarerad el i fastigheten i Stockholm
• • Färre flygresor
• • Mindre mängd utskrifter
• • Avtal med Taxibolag om användande av miljöbilar

Investor i egenskap av ägare strävar också efter att verksamheten i de ägda bolagen drivs på ett ansvarsfullt sätt. Utöver efterlevnad av lagar och regler rekommenderas bolagen att sätta upp principer och mål för de hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för respektive bolag.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Riskhantering är en del av styrelsens och ledningens verktyg för styrning och uppföljning av Investors verksamhet och syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt, i enlighet med uppsatta mål och strategier. På riskområdet verkar styrelsen genom Finans- och riskutskottet som har till uppgift att säkerställa effektiviteten i företagets regelefterlevnad samt effektiva och tillförlitliga processer för identifiering, hantering, kontroll och övervakning av risker. Finans- och riskutskottet har rätt att fatta beslut inom sina ansvarsområden och ska informera styrelsen i efterhand. Stödfunktioner till Finans- och riskutskottet är Compliance och Riskkontroll. Compliance stöder Investors efterlevnad av lagar och regler och tillhandahåller interna regelverk i detta syfte. Funktionen för riskkontroll har till uppgift att, med riskpolicyn som ramverk, identifiera och kontrollera de risker Investor exponeras för. Funktionen ansvarar för att koordinera riskarbetet inom företaget, öka medvetenheten om olika typer av risker och etablera en sund kultur rörande risker och riskhantering.

Nedan följer en kortfattad beskrivning av de mest väsentliga riskoch osäkerhetsfaktorerna för såväl koncernen som moderbolaget. För en utförlig beskrivning av riskexponering och riskhantering, se not 29.

Affärsmässiga risker

Investors affärsmässiga risker utgörs främst av en hög exponering mot en viss bransch eller ett enskilt innehav samt risken för förändrade marknadsförutsättningar som påverkar investeringsmöjligheter och begränsar möjligheten att göra avyttringar vid valt tillfälle. Den totala portföljens risk begränsas dock av att den är diversifierad med avseende på bransch, geografi och investeringshorisont. Under 2009 har Investors andel av onoterade innehav minskat, vilket medfört en något högre likviditet i portföljen.

Finansiella risker

Den finansiella risk som Investorkoncernen i huvudsak är exponerad för är prisrisk, det vill säga risken för värdeförändring i ett finansiellt instrument på grund av förändringar i framförallt aktiekurser, valutakurser eller räntor. Merparten av aktiekursexponeringen i Investor finns i Kärninvesteringar, men även i Private Equity-investeringarna och den Aktiva Portföljförvaltningen.

Den direkta valutaexponeringen är störst inom Private Equity-investeringar men påverkar även Operativa investeringar. Kärninvesteringar, liksom övriga affärsområden är föremål för indirekt valutaexponering. Dessa valutarisker säkras normalt inte då investeringshorisonten är längre än tre år och valutafluktuationer antas ta ut varandra över tiden. Ränterisker finns både i överskottslikviditeten och i skuldportföljen. Valutarisker i upplåningen säkras, samtidigt som ränterisken kontrolleras genom att derivat används för att uppnå önskad räntebindning.

Likviditets- och finansieringsrisk, avser risken att likviditet inte finns tillgänglig för att möta betalningsåtaganden som uppstår antingen genom att ett finansiellt instrument inte kan avyttras utan avsevärda merkostnader eller genom att finansiering inte kan erhållas, alternativt endast kan erhållas till ökade kostnader. Investors likviditets- och finansieringsrisk bedöms som låg. Kärninvesteringar är normalt mycket likvida, medan merparten av de Operativa investeringarna och Private Equity-investeringarna är illikvida. Bruttokassan är placerad i likvida obligationer med kort löptid.

Investor är exponerat för kreditrisk, risken att en motpart eller emittent inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot Investor, framför allt genom placering av överskottslikviditeten i räntebärande värdepapper. Kreditrisk förekommer även till följd av positiva marknadsvärden på derivat. Flera åtgärder vidtas i syfte att begränsa kreditrisken, bland annat får kreditrisk, enligt Investors kreditriskpolicy, endast tas på motparter med hög kreditvärdighet, till ett begränsat belopp och med begränsad löptid.

Andra risker

Inom verksamheten finns även operationella risker, legala och regulatoriska risker samt risker som exempelvis relaterar till IT- och informationssäkerhet.

Osäkerhetsfaktorer

De osäkerhetsfaktorer som påverkar verksamheten och bland annat gör bedömningen om den framtida utvecklingen svår, är framför allt hur aktie- och valutakurser, prisläget för onoterade innehav samt olika branscher utvecklas.

FRAMTIDA UTVECKLING

Investors strategi för framtiden bygger på en attraktiv mix av investeringar vilket innebär att portföljen ständigt måste ses över och förnyas.

Kärninvesteringarna kommer även i framtiden att utgöra den största delen av Investors portfölj och därmed vara basen för framtida värdeskapande. Investor avser utöka ägandet i utvalda kärninvesteringar och kommer även fortsättningsvis att vara mycket aktivt och påverka bolagen framförallt via styrelserepresentation.

Affärsområdet Operativa investeringar bedöms växa i framtiden, i huvudsak genom onoterade investeringar. Investor kommer att fortsätta vara mycket engagerat i den underliggande verksamheten i dessa bolag.

Inom Private equity ligger fokus på att utveckla portföljen inom Investor Growth Capital, där den långsiktiga avkastningspotentialen bedöms vara mycket attraktiv. Investors ambition är att i framtiden överföra bolag med god potential från Investor Growth Capital till andra affärsområden och där fortsätta utvecklingen av bolagen under en längre tid.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

I november tillkännagav Biovitrum samgåendet med Swedish Orphan International. Sammanslagningen av bolagen slutfördes den 14 januari 2010 varpå Investor äger 86.075.332 aktier, motsvarande 41 procent av kapital och röster i Swedish Orphan Biovitrum. Innehavet inkluderar de aktier Investor Growth Capital erhöll som betalning för sitt innehav om 42 procent i Swedish Orphan International.

AKTIER OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN Aktiekapitalets fördelning

Moderbolagets aktiekapital bestod den 31 december 2009 av följande antal aktier med ett kvotvärde uppgående till 6,25 kronor per aktie.

			Andel i	Andel i
			%	%
Aktieslag	Antal aktier	Antal röster	kapital	röster
A 1 röst	311 690 844	311 690 844	40,6	87,2
B 1/10 röst	455 484 186	45 548 418	59,4	12,8
	767 175 030	357 239 262	100,0	100,0

Övrigt

Största ägare i Investor AB är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, med 18,6 procent av kapitalet och 40,0 procent av rösterna.

Totalt 4.683.800 (2.483.800) Investor B-aktier innehas av företaget, efter återköp avseende ekonomisk säkring av programmen för långsiktig aktierelaterad lön för 2006 - 2009. Dessa aktier utgör 0,6 (0,3) procent av antalet utestående aktier och motsvarar ett kvotvärde på 29,3 (15,5) Mkr. Anskaffningsvärdet uppgår till 628 (366) Mkr.

Av ovanstående aktier förvärvades 2.200.000 (1.083.800) Investor B-aktier under 2009. Dessa utgör 0,3 (0,1) procent av antalet utestående aktier och motsvarar ett kvotvärde på 13,8 (6,8) Mkr. Anskaffningsvärdet uppgår till 262 (153) Mkr.

Årsstämman 2009 gav styrelsen bemyndigande att återköpa egna aktier, dock får innehavet av egna aktier inte överstiga 1/10 av samtliga aktier i bolaget.

Enligt bolagsordningen tas beslut om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen vid bolagsstämma.

FÖRSLAG TILL LÅNGSIKTIG AKTIERELATERAD LÖN 2010

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2010 ett program för långsiktig aktierelaterad lön som i allt väsentligt överensstämmer med det program som beslutades 2009. Säkring av programmet för långsiktig aktierelaterad lön föreslås som tidigare ske, antingen genom återköp av egna aktier eller genom aktieswappar med tredje man. Styrelsens slutgiltiga förslag offentliggörs i samband med kallelsen till årsstämman.

FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Med ledande befattningshavare i detta sammanhang avses verkställande direktören och övriga medlemmar av ledningsgruppen. Ledningsgruppen består av verkställande direktören Börje Ekholm, Johan Bygge, Stephen Campe, Johan Forssell, Petra Hedengran och Lennart Johansson. Styrelsens förslag nedan överensstämmer i allt väsentligt med principerna för vad ledningsgruppen tidigare år erhållit i ersättning och baseras på redan ingångna avtal mellan Investor och respektive befattningshavare. Erhållna styrelsearvoden från kärninvesteringarna får behållas av den anställde, men beaktas vid fastställande av den anställdes totala ersättning.

Beredningen av ersättningsfrågor tillgår enligt följande. Såvitt avser verkställande direktören föreslår Ersättningsutskottet kontantlön, kriterier för rörlig lönedel samt andra anställningsvillkor vilka sedan fastställs av styrelsen. För övriga medlemmar i ledningsgruppen föreslår verkställande direktören motsvarande villkor, vilka sedan fastställs av Ersättningsutskottet och rapporteras till styrelsen.

Riktlinjer

Styrelsens förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i företagsledningen att gälla för tiden till nästa årsstämma lyder som följer: Investor ska sträva efter att erbjuda en marknadsmässig totalersättning som gör det möjligt att rekrytera och behålla rätt ledande befattningshavare. Den totala ersättningen ska baseras på faktorer såsom befattning, prestation och individuell kvalifikation.

Ledningsgruppens totala ersättning ska bestå av

• • fast kontantlön;
• • rörlig kontantlön;
• • långsiktig aktierelaterad lön;
• • pension; samt
• • övriga ersättningar och förmåner.

Fast kontantlön, rörlig kontantlön och långsiktig aktierelaterad lön utgör tillsammans den anställdes totala lön.

Fast kontantlön

Den fasta kontantlönen omprövas årligen. Den fasta kontantlönen utgör basen för beräkning av den rörliga lönen.

• • Fast kontantlön före skatt till verkställande direktören avseende 2009 uppgick till 7,5 Mkr.
• • Fast kontantlön före skatt till övriga medlemmar i ledningsgruppen avseende 2009 uppgick till 18,6 Mkr.

Rörlig kontantlön

Den rörliga kontantlönen är beroende av individens uppfyllelse av årligen fastställda mål. Utfallet av den rörliga kontantlönen följs upp årligen. För ledningsgruppen varierar den högsta möjliga rörliga kontantlönen på motsvarande sätt beroende på befattning och avtal och utgör för ledningsgruppsmedlemmar som regel 45-80 procent (i undantagsfall lägre eller högre, dock ej överstigande 100 procent) av den fasta kontantlönen. Den sammanlagda rörliga kontantlönen före skatt för samtliga medlemmar ledningsgruppen kan under 2010 uppgå till mellan 0 kronor och 13,5 Mkr beroende på måluppfyllelse. I enlighet med vad som gällde för 2009 ska utfallet enbart vara kopplat till individuell måluppfyllelse. Därigenom blir ersättningen tydligt kopplad till den enskildes arbetsinsats och prestation. Målen är både kvantitativa och kvalitativa och ska baseras på faktorer som stödjer bolagets långsiktiga strategi.

• • Fastställd rörlig kontantlön före skatt till verkställande direktören avseende 2009 uppgick till 1,4 Mkr.
• • Fastställd rörlig kontantlön före skatt till övriga medlemmar i ledningsgruppen avseende 2009 uppgick till 10,3 Mkr.

Medlemmar i ledningsgruppen inom vissa affärsområden kan också delta i vinstdelnings- och parallellinvesteringsprogram som baseras på värdeutvecklingen för en enskild investering eller inom ett helt affärsområde.

Långsiktig aktierelaterad lön

Program för långsiktig aktierelaterad lön föreslås i allt väsentligt överensstämma med det program som beslutades 2009.

Pension

Pensionsförmåner ska som tidigare år bestå av en förmånsbestämd pensionsplan på lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp och av en premiebaserad pensionsplan på lönedelar över 20 inkomstbasbelopp, varvid avsättningarnas andel av fast kontantlön varierar med befattningshavarens ålder. För anställda i utlandsverksamheten kan pensionsförmåner anpassas till lokal praxis. Pensionsåldern för verkställande direktören och andra medlemmar i ledningsgruppen ska vara 60 år.

Övriga ersättningar och förmåner

Övriga ersättningar och förmåner ska vara marknadsmässiga och bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter.

Uppsägning och avgångsvederlag

Ömsesidig uppsägningstid om sex månader ska gälla mellan bolaget och medlemmar i ledningsgruppen. Fast kontantlön under uppsägningstid och avgångsvederlag ska sammantaget inte överstiga den fasta kontantlönen för två år för medlemmar i ledningsgruppen vars anställningsavtal ingås efter årsstämman 2010. För medlemmar i ledningsgruppen anställda före årsstämman 2010 gäller redan ingångna avtal mellan Investor och respektive befattningshavare.

Styrelsen äger, om den finner särskilda skäl föreligga i ett enskilt fall, frångå riktlinjerna.

För information om de senast beslutade riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare, se not 5 Anställda och personalkostnader.

STYRELSENS YTTRANDE

ANGÅENDE FÖRESLAGEN UTDELNING

Investors utdelningspolicy innebär att en hög andel av mottagna utdelningar från kärninvesteringarna vidareutdelas, samt att en distribution sker till aktieägarna från övriga nettotillgångar. Som framgår nedan uppgår föreslagen utdelning till 3.069 Mkr. Mottagna utdelningar från kärninvesteringarna under 2009 uppgick till 2.358 Mkr. Koncernens eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare per den 31 december 2009 var 142.669 Mkr och fritt eget kapital i moderbolaget var 87.633 Mkr. I fritt eget kapital ingår 23.961 Mkr avseende orealiserade värdeförändringar vid värdering till verkligt värde.

Med hänvisning till ovanstående samt vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är det styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens eget kapital liksom på bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel i Investor AB, nämligen:

Summa utdelningsbara medel:
fond för verkligt värde	–171 512 221
balanserade vinstmedel	71 015 483 962
årets resultat	16 788 884 731
Summa kronor	87 632 856 472

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och

Disponeras på så sätt att:
till aktieägarna utdelas kronor 4,00 per aktie	3 068 700 1201)
till fond för verkligt värde föres	–171 512 221
till balanserade vinstmedel föres	84 735 668 573
Summa kronor	87 632 856 472

koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 1 mars 2010. Koncernens resultatoch balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 14 april 2010.

1) Beräknat på totalt antal registrerade aktier. För moderbolagets innehav av egna aktier, vars exakta antal fastställs på avstämningsdagen för kontantutdelning, utgår ingen utdelning. Moderbolagets innehav av egna aktier per 31 december 2009 uppgick till 4.683.800.

Stockholm den 1 mars 2010

Jacob Wallenberg Ordförande

Gunnar Brock Peter Wallenberg Jr Sune Carlsson Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Grace Reksten Skaugen O. Griffith Sexton Håkan Mogren

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Sirkka Hämäläinen Lena Treschow Torell

Styrelseledamot Styrelseledamot

Börje Ekholm Verkställande direktör och koncernchef

Vår revisionsberättelse har lämnats den 2 mars 2010

KPMG AB

Carl Lindgren

Auktoriserad revisor

Informationen i denna årsredovisning är sådan som Investor AB (publ.) är skyldig att offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Årsredovisningen har lämnats till media för offentliggörande den 15 mars 2010, kl 09.00 (CET).

Resultaträkning för koncernen

Belopp i Mkr	Not 2	2009	(Omräknad) 2008
Utdelningar		2 866	4 147
Övriga rörelseintäkter		1 1131)	7561)
Värdeförändringar	3	31 327	–39 492
Nettoomsättning		381	407
Kostnad för sålda tjänster	4	–376	–379
Rörelsens kostnader	4, 5, 6, 7	–595	–5452)
Kostnader för långsiktig aktierelaterad lön	5	–39	–21
Andelar i intresseföretags resultat	8	–2 380	–1 382
Rörelseresultat		32 297	–36 509
Resultat från finansiella poster
Finansiella intäkter	9	2 175	4 727
Finansiella kostnader	9	–2 772	–5 0172)
Finansnetto		–597	–290
Resultat före skatt		31 700	–36 799
Skatt	10	–332	73
Årets resultat		31 368	–36 726
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		31 379	–36 708
Minoritetsintresse		–11	–18
Årets resultat		31 368	–36 726
Resultat per aktie före utspädning, kronor	11	41,12	–47,98
Resultat per aktie efter utspädning, kronor	11	41,08	–47,98

Rapport över totalresultat för koncernen

Belopp i Mkr	Not 21	2009	2008
Årets resultat		31 368	–36 726
Årets övriga totalresultat netto efter skatt
Årets omvärdering av materiella anläggningstillgångar		–156	13
Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar		–357	41
Årets förändring av omräkningsreserv		24	68
Aktuariella vinster och förluster avseende pensioner		22	–70
Andel i intressebolags övrigt totalresultat		–43	581
Summa övrigt totalresultat		–510	633
Årets totalresultat		30 858	–36 093
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		30 886	–36 091
Minoritetsintresse		–28	–2
Årets totalresultat		30 858	–36 093

1) Övriga rörelseintäkter består huvudsakligen av räntor på aktieägarlån.

2) Omräkning hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner, för vidare information se avsnitt Ändrade redovisningsprinciper i not 1 Redovisningsprinciper.

Balansräkning för koncernen

Belopp i Mkr	Not	31/12 2009	(Omräknad) 31/12 2008
TILLGÅNGAR
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	12, 13, 14	2 184	2 376
Aktier och andelar i investeringsverksamheten	8,15	130 792	96 581
Andra finansiella placeringar	19	9 062	–
Långfristiga fordringar	16	10 846	11 318
Uppskjutna skattefordringar	10	11	20
Summa anläggningstillgångar		152 895	110 295
Skattefordringar		102	129
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	17	883	1 044
Övriga fordringar	16	474	172
Aktier och andelar i aktiv portföljförvaltning	18	3 936	1 047
Kortfristiga placeringar	19	6 130	18 821
Likvida medel	20	5 804	9 151
Summa omsättningstillgångar		17 329	30 364
SUMMA TILLGÅNGAR		170 224	140 659
Belopp i Mkr	Not	31/12 2009	31/12 2008
EGET KAPITAL	21
Aktiekapital		4 795	4 795
Övrigt tillskjutet kapital		13 533	13 533
Reserver		41	565
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		124 300	96 2381)
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		142 669	115 131
Minoritetsintresse		4	102
Summa eget kapital		142 673	115 233
SKULDER
Långfristiga räntebärande skulder	22	23 550	21 591
Pensioner och liknande förpliktelser	23	297	3271)
Avsättningar	24	56	621)
Uppskjutna skatteskulder	10	573	522
Övriga långfristiga skulder		0	0
Summa långfristiga skulder		24 476	22 502
Kortfristiga räntebärande skulder	22	299	818
Leverantörsskulder		46	47
Skatteskulder		224	76
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	25	1 122	1 337
Övriga skulder	26	1 379	638
Avsättningar	24	5	81)
Summa kortfristiga skulder		3 075	2 924
Summa skulder		27 551	25 426
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		170 224	140 659

Koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser framgår av not 28.

1) Omräkning hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner, för vidare information se avsnitt Ändrade redovisningsprinciper i not 1 Redovisningsprinciper.

Rapport över förändringar i koncernens eget kapital

		Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		Minoritets intresse	Totalt eget kapital
Belopp i Mkr	Not 21	Aktie kapital	Övrigt till skjutet kapital	Omräk nings reserv	Omvärde ringsreserv	Säkrings reserv	Balanserade vinstmedel inkl årets resultat	Summa
Ingående eget kapital 1/1 2009		4 795	13 533	314	550	–299	96 238	115 131	102	115 233
Årets totalresultat Upplösning av omvärderingsreserv vid				89	–156	–448	31 4011)	30 886	–28	30 858
avskrivning på omvärderat belopp					–9		9	–		–
Utdelning							–3 059	–3 059		–3 059
Förvärv av minoritet							–11	–11	–70	–81
Av personal inlösta aktieoptioner2)							–41	–41		–41
Aktierelaterade ersättningar reglerade med egetkapitalinstrument3)							25	25		25
Återköp av egna aktier							–262	–262		–262
Utgående eget kapital 31/12 2009		4 795	13 533	403	385	–747	124 300	142 669	4	142 673

			Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		Minoritets intresse	Totalt eget kapital
Belopp i Mkr	Not 21	Aktie kapital	Övrigt till skjutet kapital	Omräk nings reserv	Omvärde ringsre serv	Säkrings reserv	Balanserade vinstmedel inkl årets resultat	Summa
Ingående eget kapital 1/1 2008		4 795	13 533	–484	547	–175	136 845	155 061	143	155 204
Ändrade redovisningsprinciper, pensioner							–47	–47		–47
Omräknat ingående eget kapital 1/1 2008		4 795	13 533	–484	547	–175	136 798	155 014	143	155 157
Årets totalresultat Upplösning av omvärderingsreserv vid				798	13	–124	–36 7781)	–36 091	–2	–36 093
avskrivning på omvärderat belopp					–10		10	–		–
Utdelning							–3 637	–3 637		–3 637
Avyttringar av delägda dotterbolag Av personal inlösta aktieoptioner2) Aktierelaterade ersättningar reglerade							–26	– –26	–39	–39 –26
med egetkapitalinstrument3)							24	24		24
Återköp av egna aktier							–153	–153		–153
Utgående eget kapital 31/12 2008		4 795	13 533	314	550	–299	96 238	115 131	102	115 233

1) Varav årets resultat 31.379 (–36.708) och aktuariella vinster och förluster om 22 (–70).

2) Vid lösen av personaloptioner avseende program till och med 2005 påverkas eget kapital negativt med skillnaden mellan aktiens marknadsvärde och optionens lösenpris. Effekten motverkas av resultat från aktieswappar och aktieoptioner för vilka värdeförändringar redovisas i resultaträkningen, se vidare not 5 Anställda och personalkostnader. För program från och med 2006 påverkas eget kapital med optionens lösenpris. För dessa program har Investor valt att återköpa aktier vilka utnyttjas för leverans till de anställda i samband med lösen.

3) Beräknat i enlighet med IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar.

Kassaflödesanalys för koncernen

Belopp i Mkr Not 20	2009	2008
Löpande verksamheten
Kärninvesteringar
Erhållna utdelningar	2 358	3 803
Operativa investeringar
Erhållna utdelningar	21	19
Inbetalningar	465	549
Utbetalningar	–313	–313
Private Equity-investeringar Erhållna utdelningar	489	330
Finansiella investeringar
Erhållna utdelningar	14	26
Inbetalningar	18 687	22 815
Utbetalningar	–19 793	–22 677
Rörelsens kostnader	–637	–439
Kassaflöde från den löpande verksamheten före räntenetto och inkomstskatter	1 291	4 113
Erhållna räntor1)	1 903	2 577
Erlagda räntor1) Betald inkomstskatt	–2 394 –44	–2 825 –261
Kassaflöde från den löpande verksamheten	756	3 604
Investeringsverksamheten Kärninvesteringar
Förvärv	–3 825	–2 150
Avyttringar	450	20 902
Operativa investeringar
Förvärv m.m.	–1 040	–997
Avyttringar	5	–2
Ökning långfristiga fordringar	–501	–3 652
Minskning långfristiga fordringar	5	–
Private Equity-investeringar
Förvärv m.m.	–3 327	–4 008
Avyttringar	611	2 937
Finansiella investeringar
Förvärv m.m.	–68	–53
Avyttringar	521	425
Förvärv av dotterbolag, nettokassaflöde	–79	–
Försäljning av dotterbolag, nettokassaflöde	2	–
Ökning av andra finansiella placeringar	–9 102	–
Förändringar av kortfristiga placeringar	12 617	–8 782
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	–92	–64
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–3 823	4 556
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	6 735	–
Amortering av låneskulder	–3 679	–269
Återköp av egna aktier	–262	–153
Utbetald utdelning	–3 059	–3 637
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–265	–4 059
Årets kassaflöde	–3 332	4 101
Likvida medel vid årets början	9 151	5 010
Kursdifferens i likvida medel	–15	40
Likvida medel vid årets slut	5 804	9 151

1) I erhållna och erlagda räntor ingår bruttoflöden från ränteswapkontrakt.

Resultaträkning för moderbolaget

Belopp i Mkr	Not	2009	(Omräknad) 2008
Investeringsverksamheten
Utdelningar		2 358	3 923
Värdeförändringar	3	5 172	3 361
Nedskrivningar intresseföretag	39	8 814	–11 369
Rörelsens kostnader	5, 6	–297	–232
Nettoresultat - Investeringsverksamheten		16 047	–4 317
Nettoomsättning		9	8
Rörelsens kostnader	5, 6	–159	–2331)
Rörelseresultat		15 897	–4 542
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag	34	20	–12
Resultat från övriga fordringar som är anläggningstillgångar	35	1 330	2 241
Ränteintäkter och liknande resultatposter	36	94	240
Räntekostnader och liknande resultatposter	37	–552	–2 7551)
Resultat efter finansiella poster		16 789	–4 828
Skatt	10	–	–
Årets resultat		16 789	–4 828

Rapport över totalresultat för moderbolaget

Belopp i Mkr	2009	2008
Årets resultat Årets övriga totalresultat netto efter skatt	16 789	–4 8281)
Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar	–3	12
Summa övrigt totalresultat	–3	12
Årets totalresultat	16 786	–4 816

1) Omräkning hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner, för vidare information se avsnitt Moderbolagets redovisningsprinciper i not 1 Redovisningsprinciper.

Balansräkning moderbolaget

Belopp i Mkr Not	31/12 2009	31/12 2008
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för programvara 12	16	11
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier 13	20	20
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 38	29 859	29 839
Andelar i intresseföretag 39	41 287	28 095
Andra långfristiga värdepappersinnehav 40	40 197	35 008
Fordringar på koncernföretag 41	27 179	23 997
Summa anläggningstillgångar	138 558	116 970
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	3	3
Fordringar på koncernföretag	1 340	6 452
Fordringar på intresseföretag	0	0
Skattefordringar	13	19
Övriga fordringar	1	1
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17	15	13
Kassa och bank 20	0	0
Summa omsättningstillgångar	1 372	6 488
SUMMA TILLGÅNGAR	139 930	123 458

Balansräkning moderbolaget

			(Omräknad)
Belopp i Mkr	Not	31/12 2009	31/12 2008
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	21
Bundet eget kapital
Aktiekapital		4 795	4 795
Reservfond		13 935	13 935
		18 730	18 730
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde - säkringsreserv		–172	–169
Balanserat resultat		71 016	79 181
Årets resultat		16 789	–4 8281)
		87 633	74 184
Summa eget kapital		106 363	92 914
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	23	246	2751)
Övriga avsättningar	24	59	691)
Summa avsättningar		305	344
Långfristiga skulder
Lån	22	20 071	17 867
Skulder till koncernföretag		10 513	10 566
Summa långfristiga skulder		30 584	28 433
Kortfristiga skulder
Lån	22	298	818
Leverantörsskulder		17	12
Skulder till koncernföretag		1 734	161
Skulder till intresseföretag		1	1
Skatteskulder		–	–
Övriga skulder		11	17
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	25	617	758
Summa kortfristiga skulder		2 678	1 767
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		139 930	123 458
STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER
Ställda säkerheter	28	1 286	601
Eventualförpliktelser	28	10 334	10 365

1) Omräkning hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner, för vidare information se avsnitt Moderbolagets redovisningsprinciper i not 1 Redovisningsprinciper.

Rapport över förändringar i moderbolagets eget kapital

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Belopp i Mkr	Not 21	Aktie kapital	Reserv fond	Fond för verkligt värde Säkringsreserv	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1/1 2009		4 795	13 935	–169	74 353		92 914
Årets totalresultat Utdelning Av personal inlösta aktieoptioner1) Aktierelaterade ersättningar reglerade med egetkapitalinstrument2)				–3	–3 059 –41 25	16 789	16 786 –3 059 –41 25
Återköp av egna aktier					–262		–262
Utgående eget kapital 31/12 2009		4 795	13 935	–172	71 016	16 789	106 363

		Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
Belopp i Mkr	Not 21	Aktie	kapital Reservfond	Fond för verkligt värde Säkringsreserv	Balanserat resultat	(Omräknad) Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1/1 2008		4 795	13 935	–181	83 015		101 564
Ändrade redovisningsprinciper, pensioner					–423)		–42
Omräknat ingående eget kapital 1/1 2008		4 795	13 935	–181	82 973		101 522
Årets totalresultat				12		–4 8283)	–4 816
Utdelning					–3 637		–3 637
Av personal inlösta aktieoptioner1) Aktierelaterade ersättningar reglerade					–26		–26
med egetkapitalinstrument2)					24		24
Återköp av egna aktier					–153		–153
Utgående eget kapital 31/12 2008		4 795	13 935	–169	79 181	–4 828	92 914

2) Beräknat i enlighet med IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar.

3) Omräkning hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner, för vidare information se avsnitt Moderbolagets redovisningsprinciper i not 1 Redovisningsprinciper.

¹⁾ Vid lösen av personaloptioner avseende program till och med 2005 påverkas eget kapital negativt med skillnaden mellan aktiens marknadsvärde och optionens lösenpris. Effekten motverkas av resultat från aktieswappar och aktieoptioner för vilka värdeförändringar redovisas i resultaträkningen, se vidare not 5 Anställda och personalkostnader. För program från och med 2006 påverkas eget kapital med optionens lösenpris. För dessa program har Investor valt att återköpa aktier vilka utnyttjas för leverans till de anställda i samband med lösen.

Kassaflödesanalys för moderbolaget

Belopp i Mkr Not 20	2009	2008
Löpande verksamheten
Erhållna utdelningar	2 358	3 923
Förvaltningskostnader	–479	–467
Kassaflöde från den löpande verksamheten före räntenetto och inkomstskatter	1 879	3 456
Erhållna räntor	2 456	2 085
Erlagda räntor	–1 913	–2 088
Betald inkomstskatt	6	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 428	3 453
Investeringsverksamheten
Aktieportföljen
Förvärv	–4 912	–2 861
Avyttringar	517	21 381
Övriga poster
Lämnade kapitaltillskott till dotterföretag	–	–888
Förvärv av materiella/immateriella anläggningstillgångar	–11	–8
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–4 406	17 624
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	6 735	–
Amortering av låneskulder	–3 669	–269
Förändring koncernmellanhavanden	2 233	–17 018
Återköp av egna aktier	–262	–153
Utbetald utdelning	–3 059	–3 637
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	1 978	–21 077
Årets kassaflöde	0	0
Likvida medel vid årets början	0	0
Likvida medel vid årets slut	0	0

Noter till de finansiella rapporterna

Not 1 Redovisningsprinciper

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har rekommendation RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen och tryggandelagen samt i vissa fall av skattelagstiftning.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste miljontal.

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av värden som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av värden som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna samt gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 32, Kritiska uppskattningar och bedömningar.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av dotterföretag och intresseföretag.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Vissa jämförelsetal har omklassificerats för att överensstämma med presentationen i innevarande års rapporter. I de fall omklassificeringen avser väsentliga belopp lämnas särskild upplysning.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2009. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2009 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.

• • Omarbetade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter tillämpas från och med 1 januari 2009. Ändringen har bland annat medfört att intäkter och kostnader som tidigare redovisades direkt i eget kapital nu redovisas i en separat rapport, med benämningen rapport över totalresultat, vilken presenteras direkt efter resultaträkningen. Jämförelseperioder har genomgående ändrats i årsredovisningen så att de följer den nya utformningen. En annan förändring är att nya benämningar på rapporterna används, vilka dock inte är obligatoriska. Investor har valt att behålla tidigare benämningar på rapporterna.
• • IFRS 8 Rörelsesegment ersatte IAS 14 Segmentrapportering från och med 1 januari 2009. Den nya standarden förändrar reglerna för hur segment ska identifieras och anger vissa ändringar av upplysningskraven. Investors segmentstruktur har inte förändras till följd av de nya reglerna, vissa upplysningar har dock tillkommit.
• • Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009. Ändringarna medför huvudsakligen nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen. Instru-

menten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten. Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 27 Finansiella tillgångar och skulder. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 vissa förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk.

• • Ändringar i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar tillämpas från och med 1 januari 2009. Ändringen klargör vad som är intjäningsvillkor respektive villkor som inte är intjäningsvillkor, samt hur hänsyn ska tas i redovisningen till villkor som inte är intjäningsvillkor. Därigenom klargörs bland annat att om anställda säljer aktier som köpts i syfte att i framtiden erhålla matchningsaktier, -optioner och prestationsaktier ska hela den återstående IFRS 2-kostnaden redovisas omedelbart och inte redovisas över den återstående intjäningsperioden. Ändringen kan komma att vara av betydelse för Investors framtida finansiella rapportering, men har inte haft några effekter i denna årsredovisning.
• • Ändringar i IAS 23 Låneutgifter tillämpas från och med 1 januari 2009. Ändringen anger att aktivering måste ske av låneutgifter som är hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Alternativet att redovisa sådana låneutgifter i resultatet elimineras. Ändringen kan komma att vara av betydelse för Investors framtida finansiella rapportering, men har inte haft några effekter i denna årsredovisning.

Frivilligt byte av redovisningsprincip

Under 2009 har nedanstående ändringar gjorts avseende koncernens tillämpade redovisningsprinciper som inte är föranledda av tillämpning av nya IFRS.

• • Till och med utgången av 2008 har förmånsbestämda pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare redovisats som avgiftsbestämda planer eftersom försäkringsgivaren inte haft tillräcklig information för att kunna redovisa planen som förmånsbestämd. Från och med 2009 finns information som möjliggör den aktuariella beräkningen och Investor har därför ändrat principen för redovisning av pensioner och liknande förpliktelser.
• • Koncernen har från och med 1 januari 2009 övergått från att redovisa aktuariella vinster och förluster i resultaträkningen till att redovisa dem i övrigt totalresultat.

Ändringarna har tillämpats retroaktivt i enlighet med IAS 8 och har påverkat de finansiella rapporterna för aktuell period, föregående period och ackumulerat per ingången av jämförelseperioden. Ingen balansräkning har upprättats för ingången av jämförelseåret då beloppen bedöms uppgå till, i sammanhanget, oväsentliga belopp. Kvantitativa effekter av förändringarna beskrivs i nedanstående tabell.

Effekt av byte av redovisningsprincip

	Aktuariella vinster och förluster	Förmåns bestämda planer	Total justering 2008
Koncernen
Rörelsekostnader	12	0	12
Räntenetto	1	–3	–2
Ändring av årets resultat	13	–3	10
Ändring av aktuariella vinster/förluster i övrigt totalresultat	–13	–56	–69
Ändring av årets totalresultat	–13	–56	–59
Ändring av resultat per aktie före och efter utspädning			–0,01
	31/12 2008	1/1 2008
Koncernen Ändring av avsättningar
(omklassificering) Ändring av pensioner och liknande	24	–

förpliktelser	–83	–47
Ändring av balanserade vinstmedel	–59	–47

Nya IFRS och tolkningar med tillämpning 2010 eller senare

Följande nya standarder, ändringar i standarder och tolkningsuttalanden, som kan komma att bli relevanta för Investor, har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.

• • Omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter kommer att tillämpas på förvärv som sker från och med 2010. Ändringarna medför ett flertal förändringar avseende koncernredovisning och redovisning av förvärv av rörelseverksamheter, bland annat ändras definitionen av rörelse, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv ska kostnadsföras, villkorade köpeskillingar ska fastställas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärderingar av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar ska redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Vidare kommer det finnas två alternativa sätt att redovisa minoritet och goodwill. Ändringarna kommer endast att ha framåtriktade effekter på Investors redovisning.
• • IFRS 9 Finansiella Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2013. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Ändringarna bedöms ej leda till några beloppsmässiga förändringar i Investors redovisning eftersom majoriteten av Investors finansiella instrument redovisas med tillämpning av "fair value option". Inget beslut har tagits om huruvida förtidstillämpning ska ske.
• • IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet anger bland annat att endast risken i de funktionella valutorna i moderbolaget och respektive utländsk verksamhet kan säkras. EU har angivit att tolkningsuttalandet ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 juli 2009 eller senare. Tolkningsuttalandet kommer inte föranleda någon förändring av Investors rapporterade siffror men kan komma att vara av betydelse för framtida rapportering.

Övriga ändringar av IFRS och IFRIC med framtida tillämpning bedöms inte komma att ha någon effekt på koncernens redovisning.

RÖRELSESEGMENT

Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen. Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilket det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av företagets styrelse och verkställande direktör för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Koncernens segment utgörs av affärsområden med skilda investeringsstrategier och mål och segmentsindelningen baseras på den interna rapporteringsmodellen. I rörelsesegmentens resultat och tillgångar har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt (i huvudsak innehav i aktier och andelar). Ej fördelade poster består av intäkter och kostnader som relaterar till finansiering och skatt samt vissa koncerngemensamma rörelsekostnader. Koncernens nettoskuld har inte fördelats på segment och det har inte heller andra tillgångar och skulder än aktier, andelar och aktieägarlån till Operativa investeringar. I den mån transaktioner förkommer mellan olika rörelsesegment tillämpas marknadsmässiga priser.

Upplysningar om varor och tjänster, geografiska områden samt större kunder upprättas ej då informationen inte bedöms vara tillämplig i förhållande till koncernens verksamhet.

Se not 2 för ytterligare beskrivning av rörelsesegment.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Investor AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.

Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna, respektive rörelsen, utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningsvärdet överstiger nettovärdet av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill i balansräkningen. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterföretagens finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten fram till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Intresseföretag

Intresseföretag är företag där Investor har betydande inflytande. Investor bedriver i huvudsak riskkapitalverksamhet vilket innebär att intresseföretag redovisas som finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen i enlighet med IAS 39 och IAS 28 p1.

Onoterade intresseföretag inom Operativa och Finansiella investeringar redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Detta beror på att dessa företag i större utsträckning är integrerade med koncernens operativa verksamhet än vad som är fallet med övriga riskkapitalinvesteringar.

Intresseföretagsredovisning enligt kapitalandelsmetoden

Intresseföretag där Investor har en stor ägarandel i den underliggande investeringen och i stor utsträckning är involverad i verksamheten redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls.

Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden.

I koncernens resultaträkning redovisas som "Andelar i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagets ägare justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Koncernens andel av övrigt totalresultat i intresseföretagen redovisas på en separat rad i koncernens övrigt totalresultat.

Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.

När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.

Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag som konsolideras med tillämpning av kapitalandelsmetoden elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget.

Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen med undantag för vissa finansiella instrument. Se beskrivning under "Finansiella instrument" nedan.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de till den sålda verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna från eget kapital till koncernens resultaträkning. Ackumulerade omräkningsdifferenser presenteras som en separat kapitalkategori och innehåller omräkningsdifferenser ackumulerade från och med den 1 januari 2004. Ackumulerade omräkningsdifferenser före den 1 januari 2004 är fördelade på andra eget kapitalkategorier och särredovisas inte.

Säkring av nettoinvestering i en utlandsverksamhet

I koncernens balansräkning representeras investeringarna i utländska verksamheter av redovisade nettotillgångar i dotterbolag. I viss utsträckning har åtgärder vidtagits för att reducera valutarisker som är förknippade med dessa investeringar. Det har skett genom tecknande av terminskontrakt i samma valuta som nettoinvesteringarna. Vid bokslutstillfället redovisas dessa terminskontrakt till verkligt värde. Den effektiva delen av periodens valutakursförändringar avseende säkringsinstrumenten redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i omräkningsreserven, för att möta och helt eller delvis matcha de omräkningsdifferenser som redovisas avseende nettotillgångarna i de utlandsverksamheter som valutasäkrats.

Omräkningsdifferenserna från både nettoinvestering och säkringsinstrument löses upp och redovisas i resultaträkningen, då utlandsverksamhet avyttras. I de fall säkringen inte är effektiv redovisas den ineffektiva delen i resultaträkningen.

INTÄKTER

Intäkter som ingår i rörelseresultatet består av utdelningar, övriga rörelseintäkter och nettoomsättning.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Övriga rörelseintäkter utgörs i huvudsak av räntor på aktieägarlån och beräknas i enlighet med effektivräntemetoden, se beskrivning under rubriken Finansiella intäkter och kostnader.

Koncernens nettoomsättning är till övervägande del hänförlig till verksamheten inom The Grand Group. Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller förväntas att erhållas.

VÄRDEFÖRÄNDRINGAR

För balansposter som fanns såväl vid ingången som vid utgången av perioden utgörs värdeförändringen av skillnaden i värde mellan dessa tillfällen. För balansposter som realiserats under perioden utgörs värdeförändringen av skillnaden mellan erhållen köpeskilling och värdet vid ingången av perioden. För balansposter som förvärvats under perioden utgörs värdeförändringen av skillnaden mellan värdet vid utgången av perioden och anskaffningsvärdet. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.

KOSTNADER

Rörelsens kostnader

Med rörelsens kostnader avses i huvudsak kostnader av administrativ karaktär, till exempel personalkostnader, hyreskostnader, resekostnader och konsultkostnader.

Kostnad för sålda tjänster

Resultatposten avser i huvudsak kostnader avseende verksamheten inom The Grand Group.

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Med revisionsarvode avses ersättning för granskningen av års- och koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt övriga revisionsnära tjänster. Övriga kostnadsersättningar avser fristående rådgivning skilt från revisionsuppdraget.

Operationella leasingavtal

Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en minskning av leasingavgifterna i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar samt räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, valutakursdifferenser samt värdeförändringar på finansiella placeringar, skulder och derivatinstrument som används för finansiering av verksamheten.

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. Transaktionskostnader inklusive emissionskostnader kostnadsförs direkt då fordringar eller skulder värderas till verkligt värde via resultaträkningen och periodiseras över löptiden med hjälp av effektivräntan vid värdering till upplupet anskaffningsvärde. Låneutgifter redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde. Utgifter för kreditlöften redovisas som ränta och periodiseras linjärt över den tid löften löper. Nettovinster och nettoförluster utgörs av övriga resultat från finansiella poster och består i huvudsak av värdeförändringar på derivat samt lån som är föremål för säkringsredovisning.

Värdeförändring som redovisas i finansnettot beräknas på motsvarande sätt som värdeförändringar som redovisas i rörelsen, se ovan under rubriken "Värdeförändringar".

SKATTER

Koncernens totala inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader i goodwill beaktas ej. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade per balansdagen. Om beräkningarna leder till att en uppskjuten skattefordran uppkommer, redovisas denna som tillgång endast om det är sannolikt att den kommer att realiseras.

Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Balanserade utgifter för programvara

Direkta utgifter för programvara för eget administrativt bruk redovisas som tillgång i balansräkningen när utgifterna beräknas ge framtida ekonomiska fördelar i form av effektiviserade processer. Låneutgifter som är hänförbara till utveckling av kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde. Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs i takt med att de uppkommer. Balanserade utgifter för programvara skrivs av linjärt under en beräknad nyttjandeperiod på fem år från det datum de är tillgängliga för användning.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring, eller utrangering av en tillgång, utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst/förlust redovisas i rörelseresultatet.

Inventarier

Inventarier redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att nyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, konsulttjänster och juristtjänster.

Rörelsefastigheter

Rörelsefastigheter redovisas till verkligt värde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och justering på grund av omvärdering. Omvärdering görs med den regelbundenhet som krävs för att det redovisade värdet inte ska avvika väsentligt från vad som fastställs som verkligt värde på balansdagen. Det verkliga värdet på rörelsefastigheter baseras på värderingar som är utförda av oberoende externa värderare.

När en tillgångs redovisade belopp ökar som en följd av en omvärdering redovisas ökningen i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd "Omvärderingsreserv". Om ökningen utgör en återföring av tidigare redovisad värdenedgång avseende samma tillgång redovisas ökningen som en minskad kostnad i resultaträkningen. När en tillgångs redovisade belopp minskar som en följd av en omvärdering redovisas minskningen som en kostnad i resultaträkningen. Om det finns ett saldo i omvärderingsreserven hänförligt till tillgången redovisas värdenedgången i övrigt totalresultat och som en minskning av omvärderingsreserven. Skillnaden mellan avskrivningen baserat på det omvärderade värdet och avskrivning enligt ursprungligt anskaffningsvärde överförs från omvärderingsreserven till balanserade vinstmedel.

Ackumulerade avskrivningar omräknas i proportion till förändringen av tillgångens uppjusterade anskaffningsvärde, så att tillgångens redovisade värde, nettot av justerat anskaffningsvärde och justerad avskrivning, efter omvärderingen motsvarar dess omvärderade belopp. När en tillgång avyttras överförs dess belopp i omvärderingsreserven till balanserade vinstmedel utan att påverka vare sig årets resultat eller övrigt totalresultat.

För rörelsefastigheter som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas delarna som separata komponenter (exempelvis stomme, tak och basinstallationer) av rörelsefastigheter.

Tillkommande utgifter avseende rörelsefastigheter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Leasade tillgångar

Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Investor hyr tillgångar enligt operationella leasingavtal, vilka främst avser lokalhyror och kontorsmaskiner.

Låneutgifter

Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång. Aktivering av låneutgifter är för koncernen främst aktuellt vid större ombyggnationer av koncernens fastigheter.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Beräknade nyttjandeperioder:

Fastigheter
Stomme	50-100 år
Större komponenter	5-25 år
Inventarier och datorer	3-10 år
	Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan aktier och andelar i investeringsverksamheten, andra finansiella placeringar, lånefordringar, kundfordringar, kortfristiga placeringar, likvida medel samt derivat. På skuldsidan återfinns låneskulder, aktielån, leverantörsskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång eller del därav, tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld eller del därav, tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra instrumentet.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas initialt till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Andra finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: Finansiella tillgångar som initialt placerats i denna kategori ("Fair Value Option") och finansiella tillgångar som innehas för handel. Finansiella tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Finansiella tillgångar redovisade enligt "Fair Value Option"

Till denna grupp hör finansiella placeringar samt aktier och andelar i investeringsverksamheten.

Investor har till denna kategori valt att vid första redovisningen hänföra finansiella tillgångar som enligt företagsledningens riskhanterings- och investeringsstrategi förvaltas och utvärderas baserat på verkliga värden. I enlighet med IAS 28 p.1 redovisas även andelar i intresseföretag där Investor har ett betydande inflytande, förutom onoterade intresseföretag inom affärsområdena Operativa och Finansiella investeringar, enligt IAS 39 till verkligt värde via resultaträkningen.

Finansiella tillgångar som innehas för handel

Aktier och andelar i den Aktiva Portföljförvaltningen redovisas som finansiella tillgångar som innehas för handel liksom derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är identifierade som effektiva säkringsinstrument.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde, vilket bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår ett fåtal finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori. Innehav av andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller enligt "Fair value Option" redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar, se avsnitt om nedskrivningar nedan, ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i årets resultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

I denna kategori ingår finansiella skulder som innehas för handel. För Investors del utgörs dessa av aktielån i den Aktiva Portföljförvaltningen liksom derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är identifierade och effektiva säkringsinstrument. Då inlånade aktier avyttras skuldförs ett belopp motsvarande aktiernas verkliga värde. Finansiella skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

I denna kategori ingår lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder. Lån värderas till upplupet anskaffningsvärde förutom då de är föremål för verkligt värde säkring, se nedan under rubriken "Säkring av koncernens räntebindning - verkligt värde säkringar". Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Leverantörsskulder har kort löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Finansiella garantier

Koncernens finansiella garantiavtal innebär att koncernen har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade avtalsvillkoren. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till åtagandets verkliga värde minus det verkliga värdet av avtalade garantiavgifter, om skillnaden är positiv tas dock inte någon tillgång upp i balansräkningen. Därefter redovisas finansiella garantiavtal löpande till det högre beloppet av bästa bedömning av nuvärdet av förväntade nettoutgifter för att reglera garantiåtagandet, efter avdrag för nuvärdet av framtida garantiavgifter, och det ursprungligen skuldförda beloppet efter avdrag för ackumulerad upplösning med tillämpning av linjär metod över den avtalade garantiperioden. I de fall marknadsmässig ersättning avtalats för garantiåtagandet, redovisas initialt således varken tillgång eller skuld och intäkter från garantiavtalen redovisas linjärt över den avtalade garantiperioden.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swappar vilka utnyttjas för att täcka risker för valuta- och aktiekursförändringar samt för att hantera exponering mot ränterisker. Derivatinstrument värderas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. Värdeförändringar på derivatinstrument redovisas i resultaträkningen som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.

Säkringsredovisning innebär att värdeförändringar i säkringsinstrumenten redovisas i resultaträkningen samtidigt som värdeförändringarna i de säkrade posterna. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Används derivatinstrument för säkringsredovisning och till den del denna är effektiv, redovisas värdeförändringar på derivatinstrumentet på samma rad i resultaträkningen som den säkrade posten. Ineffektiv del redovisas på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning. Om säkringsredovisning inte tillämpas vid användning av ränteswap, redovisas räntekupongen som ränta och övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas som nettovinst/nettoförlust i finansnettot.

I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde via resultaträkningen i enlighet med princip ovan.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer eller valutaswappar. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.

Ekonomisk säkring av långsiktig aktierelaterad lön

För att skydda kassaflöden, resultat och eget kapital från effekter av långsiktig aktierelaterad lön vid en uppgång i Investors aktiekurs används bland annat aktieswappar och aktieoptioner. Dessa derivat kvalificerar ej för säkringsredovisning och redovisas därför till verkligt värde via resultaträkningen.

Säkring av koncernens räntebindning – kassaflödessäkringar

Investor använder ränteswappar för att kontrollera osäkerheten i framtida ränteflöden avseende upplåning till rörlig ränta. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. Räntekupongdelen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av räntekostnaden. Orealiserade förändringar i verkligt värde på ränteswapparna redovisas i övrigt totalresultat och ingår som en del i säkringsreserven till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen av orealiserade värdeförändringar på ränteswapparna redovisas i resultaträkningen.

Säkring av koncernens räntebindning – verkligt värde säkringar Investor använder ränteswappar för att säkra risken för förändring i verkligt

värde i egen upplåning som löper med fast ränta. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade posten omräknas till verkligt värde avseende den säkrade risken (den riskfria räntan). Värdeförändringarna avseende såväl derivatet som den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Räntekupongdelen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av räntekostnaden.

Säkring av valutakursrisk i utländska nettoinvesteringar Investeringar i utländska dotterföretag har i viss utsträckning säkrats genom terminskontrakt som på balansdagen omräknats till balansdagens kurs, se beskrivning under avsnitt om utländsk valuta ovan.

NEDSKRIVNINGAR

De redovisade värdena för koncernens tillgångar, prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39 och skatter för vilka IAS 12 tillämpas.

Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures

Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet dessutom årligen. En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Då nedskrivningsbehov identifierats fördelas nedskrivningsbeloppet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i ett egetkapitalinstrument klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas.

Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorin "Lånefordringar och kundfordringar" vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Eftersom majoriteten av koncernens tillgångar ingår i kategorin "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen" påverkar negativa värdeförändringar i de flesta fall resultaträkningen löpande.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning av tillgångar i enlighet med IAS 36 reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och att full betalning förväntas erhållas.

ÅTERKÖP AV EGNA AKTIER

Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av sådana egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt i eget kapital.

UTDELNINGAR

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

RESULTAT PER AKTIE

Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från options- och aktieprogram utgivna till anställda. Utspädning från options- och aktieprogram påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen. Lösenkursen justeras genom ett tillägg för värdet av framtida tjänster kopplade till de eget kapitalreglerade options- och aktieprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar enligt IFRS 2. Utspädningen är liten om skillnaden mellan börskursen och lösenkursen med tillägg för värdet på eventuella framtida IFRS 2-tjänster är liten. De potentiella stamaktierna ses inte som utspädande om de skulle leda till ett bättre resultat per aktie efter utspädning, vilket är fallet när årets resultat är negativt.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning

Koncernen har såväl förmånsbestämda som avgiftsbestämda pensionsplaner. Samtliga pensionsplaner i utländska dotterföretag är avgiftsbestämda. För anställda i Sverige är huvuddelen av pensionsplanerna förmånsbestämda planer som tryggas genom försäkring i SPP Livförsäkring AB. Därutöver finns ett fåtal ofonderade förmånsförpliktelser avseende tidigare anställda.

Avgiftsbestämda planer

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.

Förmånsbestämda planer

Vid förmånsbestämda pensionsplaner utgår ersättningar till anställda, och före detta anställda, baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Koncernens förpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på statsobligationer med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade "projected unit credit method". Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat.

Det värde som presenteras i balansräkningen avseende pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna är helt intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej. Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusbetalningar och vinstdelningsprogram när koncernen har en gällande förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Aktierelaterade ersättningar

Redovisning enligt IFRS 2 och UFR 7

Investor AB har ställt ut personaloptions- och aktieprogram till koncernens medarbetare, se not 5 Anställda och personalkostnader. Programmen möjliggör för de anställda att förvärva respektive erhålla aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner och aktier redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid utställandetidpunkten och kostnaden fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna och aktierna fastställs vid utställandetidpunkten med Black & Scholes värderingsmodell, varvid hänsyn tas till villkor som är aktiekursrelaterade. Den kostnad som redovisas motsvarar det verkliga värdet av en uppskattning av det antal optioner och aktier som förväntas bli intjänade. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner och aktier. Justering sker dock inte när förverkande endast beror på att aktiekursrelaterade villkor inte uppfylls i en utsträckning som ger rätt till inlösen av optioner respektive aktier.

Ersättningar i form av kontantreglerade (syntetiska) aktier ger upphov till ett åtagande som värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med en motsvarande ökning av skulder. Verkligt värde beräknas initialt och omvärdering görs varje balansdag samt vid den slutliga regleringen. Kostnaden baseras på det verkliga värdet och fördelas över intjänandeperioden. Alla förändringar i verkligt värde på skulden redovisas i resultaträkningen som en personalkostnad.

Kostnader för sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade ersättningar till anställda och styrelse redovisas i enlighet med ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR 7) vilket innebär att kostnaden beräknas och periodiseras enligt samma principer som de som kostnaden för de syntetiska aktierna. Värdet på de sociala avgifterna baseras på de underliggande instrumentens verkliga värde vid varje balansdag. För personaloptionsprogram som tilldelats före den 7 november 2002 har kraven för redovisning och värdering i IFRS 2 inte tillämpats, vilket är i enlighet med övergångsreglerna i IFRS 1.

Redovisning av lösentransaktioner

Vid lösen inom ramen för personaloptions- och aktieprogram sker leverans av aktier till den anställde. Aktier som levereras är antingen aktier som förvärvats via aktieswappar eller egna aktier som återköpts i samband med att programmen ställts ut. Vid lösen redovisas inbetalningen av lösenpriset från den anställde i eget kapital. I de fall aktieswappar används för leverans redovisas resultatet av swappen i finansnettot samtidigt som det egna kapitalet minskar med den levererade aktiens marknadsvärde. Nettoeffekt som redovisas direkt i eget kapital blir därmed negativ. Den negativa effekten motverkas i normalfallet indirekt av resultatet från swappen. I de fall egna aktier används för leverans påverkas eget kapital endast av inbetalningen från den anställde, effekten på eget kapital till följd av lösentransaktionen blir i dessa fall positiv.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett formellt eller informellt åtagande till följd av en inträffad händelse för vilken det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Om inte annat anges nedan tillämpar moderbolaget samma redovisningsprinciper som koncernen.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapportering rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridisk person. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De för moderbolaget angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper

Utöver eller till skillnad mot de ändrade redovisningsprinciper som anges för koncernen har nedanstående ändringar påverkat moderbolaget under 2009.

• RFR 2.2 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter senast från och med 2010 ska tillämpas även avseende moderbolaget, med vissa undantag. Moderbolaget presenterar i enlighet med den förtidstillämpningsmöjlighet som uppmuntras i RFR 2.2 de finansiella rapporterna på samma sätt som koncernen, med enda skillnaden att resultat- och balansräkningarna följer uppställningsformerna i årsredovisningslagen. En effekt för moderbolaget jämfört med tidigare rapportering är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital fått ett innehåll som liknar koncernens,

vilket innebär att de intäkter och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital nu redovisas i övrigt totalresultat.

• Ändringar av IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter avseende Kostnad för en investering i dotterföretag, samägt företag eller intresseföretag tillämpas sedan 1 januari 2009. Denna ändring har medfört att moderbolaget nu alltid redovisar utdelning från dotter- och intresseföretag till sin helhet som intäkt i årets resultat. Tidigare har utdelningar som är större än vinster som upparbetats efter förvärvet reducerat det redovisade värdet på andelarna i dotter- eller intresseföretaget. Ändringen har inte påverkat några belopp i moderbolagets finansiella rapporter.

Frivilligt byte av redovisningsprincip

Under 2009 har nedanstående ändringar gjorts avseende moderbolagets tillämpade redovisningsprinciper som inte är föranledda av tillämpning av nya IFRS.

• Till och med utgången av 2008 har förmånsbestämda pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivareredovisats som avgiftsbestämda planer eftersom försäkringsgivaren inte haft tillräcklig information för att kunna redovisa planen som förmånsbestämd. Från och med 2009 finns information som möjliggör den aktuariella beräkningen och Investor har därför ändrat principen för redovisning av pensioner och liknande förpliktelser.

Ändringen har tillämpats retroaktivt i enlighet med IAS 8 och påverkat de finansiella rapporterna för aktuell period, föregående period och ackumulerat per ingången av jämförelseperioden. Ingen balansräkning har upprättats för ingången av jämförelseåret då beloppen bedöms uppgå till, i sammanhanget, oväsentliga belopp. Kvantitativa effekter av förändringen beskrivs i nedanstående tabell.

Effekt av byte av redovisningsprincip

	Justering
	2008
Moderbolaget
Rörelsekostnader	–42
Räntenetto	–1
Ändring av balanserade vinstmedel	–43
	31/12 2008	1/1 2008
Moderbolaget
Ändring av avsättningar (omklassificering)	13	–
Ändring av pensioner och liknande förpliktelser	–56	–42
Ändring av balanserade vinstmedel	–43	–42

Till skillnad från koncernen redovisar moderbolaget även fortsättningsvis aktuariella vinster och förluster i resultaträkningen eftersom redovisning av dessa poster i övrigt totalresultat i juridisk person ej är förenligt med Årsredovisningslagen.

Nya redovisningsprinciper med tillämpning 2010 eller senare

• RFR 2.3 avseende IFRS 3 Rörelseförvärv, anger att utgifter som är hänförliga till rörelseförvärv även fortsättningsvis kommer att ingå i anskaffningsvärdet i juridisk person. Vidare anges att hinder för att värdera andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures till verkligt värde, i enlighet med IAS 27, IAS 28 och IAS 31, tas bort (följd av ändring ÅRL).

Intresse- och dotterföretag

Andelar i intresseföretag och dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Redovisade värden prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

I enlighet med uttalande från Rådet för finansiell rapportering redovisas aktieägartillskott direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Moderbolaget beskattas enligt reglerna för investmentbolag, vilka innebär att moderbolaget varken kan ge eller ta emot koncernbidrag.

Finansiella intäkter och kostnader

I moderbolagets finansnetto ingår utdelning på dotterföretagsaktier.

Finansiella garantiavtal

Moderbolagets finansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag och intresseföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal till förmån för dotterföretag och intresseföretag tillämpar moderbolaget RFR 2.1 p 72 som innebär en lättnad jämfört med reglerna i IAS 39 med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.

Låneutgifter

I moderbolaget belastar låneutgifter resultatet under den period till vilken de hänför sig till. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.

Skatt

Moderbolaget beskattas enligt reglerna för investmentbolag. Det innebär att uppkomna realisationsvinster på aktier ej är skattepliktiga, samt att motsvarande realisationsförluster ej är avdragsgilla. Bolaget deklarerar istället en schablonintäkt om 1,5 procent på marknadsvärdet av noterade aktier där röstandelen vid årets ingång understiger 10 procent, eller överstiger 10 procent men vid ingången av året ägts mindre än ett år.

Mottagna utdelningar och ränteintäkter är skattepliktiga medan förvaltningskostnader och räntekostnader är avdragsgilla liksom lämnad utdelning. Till följd av dessa skatteregler betalar moderbolaget normalt inte någon inkomstskatt. Av samma anledning redovisas inte någon uppskjuten skatt hänförlig till temporära skillnader i moderbolaget.

Aktierelaterade ersättningar

Moderbolaget har under flera år ställt ut personaloptions- och aktieprogram till koncernens medarbetare, se not 5 Anställda och personalkostnader. Det i enlighet med IFRS 2 beräknade och redovisade värdet av egetkapitalinstrument utställda till anställda i andra bolag i koncernen redovisas som ett kapitaltillskott till dotterföretag. Värdet på andelar i dotterföretag ökar samtidigt som moderbolaget redovisar en ökning av eget kapital. Kostnaden för anställda i de berörda bolagen vidarefaktureras löpande till dotterföretagen och regleras kontantmässigt, till följd av detta neutraliseras ökningen av andelar i dotterföretag.

Not 2 Rörelsesegment

Koncernen
Utveckling per affärsområde 2009	Kärn investeringar	Operativa investeringar	Private Equity investeringar	Finansiella investeringar	Investor övergripande	Totalt
Nettoomsättning		3811)				381
Utdelningar	2 358		494	14		2 866
Övriga rörelseintäkter		1 113				1 113
Värdeförändringar	29 584	50	396	1 2972)		31 327
Kostnad för sålda tjänster		–376				–376
Rörelsens kostnader	–91	–124	–226	–36	–118	–595
Kostnader för långsiktig aktierelaterad lön					–39	–39
Andelar i intresseföretags resultat		–2 381		1		–2 380
Rörelseresultat	31 851	–1 337	664	1 276	–157	32 297
Finansnetto					–597	–597
Skatt					–332	–332
Årets resultat	31 851	–1 337	664	1 276	–1 086	31 368
Utbetald utdelning					–3 059	–3 059
Återköp av egna aktier					–262	–262
Övrig eget kapital påverkan		–433)			–5644)	–607
Påverkan på substansvärde	31 851	–1 380	664	1 276	–4 971	27 440
Substansvärde per affärsområde 31/12 2009
Redovisat värde	106 231	15 931	18 333	3 283		143 778
Övriga tillgångar 5)					2 202	2 202
Övriga skulder 5)					–2 719	–2 719
Nettoskuld6)					–588	–588
Totalt substansvärde	106 231	15 931	18 333	3 283	–1 105	142 673
Andelar i intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden		12 993		24		13 017
Årets kassaflöde	–1 017	–1 358	–2 227	–639	1 909	–3 332

1) Nettoomsättning avser främst The Grand Group.

2) I värdeförändringar ingår försäljningsintäkter avseende den aktiva portföljförvaltningen med 20.705 Mkr.

3) Avser omräkningsreserv samt säkringsreserv hänförliga till intresseföretag.

4) I beloppet ingår effekter av långsiktig aktierelaterad lön samt förändring av säkrings- och omräkningsreserv. 5) Övriga tillgångar och skulder avser omsättningstillgångar/skulder, uppskjutna skatter samt avsättningar.

6) Nettoskuld avser andra finansiella placeringar, kortfristiga placeringar, likvida medel, räntebärande skulder med tillhörande derivat samt förmånsbaserade pensioner.

Not, 2 forts. Rörelsesegment

Koncernen
Utveckling per affärsområde 2008	Kärn investeringar	Operativa investeringar	Private Equity investeringar	Finansiella investeringar	Investor övergripande	Totalt
Nettoomsättning		4071)				407
Utdelningar Övriga rörelseintäkter	3 803	756	319	25		4 147 756
Värdeförändringar	–35 269	–8	–3 582	–6332)		–39 492
Kostnad för sålda tjänster		–379				–379
Rörelsens kostnader	–80	–102	–200	–31	–132	–545
Kostnader för långsiktig aktierelaterad lön					–21	–21
Andelar i intresseföretags resultat		–1 399		17		–1 382
Rörelseresultat	–31 546	–725	–3 463	–622	–153	–36 509
Finansnetto					–290	–290
Skatt					73	73
Årets resultat	–31 546	–725	–3 463	–622	–370	–36 726
Utbetald utdelning					–3 637	–3 637
Återköp av egna aktier					–153	–153
Övrig eget kapital påverkan		5813)			114)	592
Påverkan på substansvärde	–31 546	–144	–3 463	–622	–4 149	–39 924
Substansvärde per affärsområde 31/12 2008
Redovisat värde	73 272	16 092	15 295	1 269		105 928
Övriga tillgångar 5)					2 286	2 286
Övriga skulder 5)					–2 718	–2 718
Nettokassa 6)					9 737	9 737
Totalt substansvärde	73 272	16 092	15 295	1 269	9 305	115 233
Andelar i intresseföretag som redovisas enligt
kapitalandelsmetoden		14 225		23		14 248
Årets kassaflöde	22 555	–4 396	–741	536	–13 853	4 101

1) Nettoomsättning avser främst The Grand Group.

2) I värdeförändringar ingår försäljningsintäkter avseende den aktiva portföljförvaltningen med 23.653 Mkr.

3) Avser omräkningsreserv samt säkringsreserv hänförliga till intresseföretag.

4) I beloppet ingår effekter av långsiktig aktierelaterad lön samt förändring av säkrings- och omräkningsreserv.

5) Övriga tillgångar och skulder avser omsättningstillgångar/skulder, uppskjutna skatter samt avsättningar.

6) Nettokassa avser andra finansiella placeringar, kortfristiga placeringar, likvida medel, räntebärande skulder med tillhörande derivat samt förmånsbaserade pensioner.

Rörelsesegment

Kärninvesteringar består av noterade bolag med starka internationella marknadspositioner. Investeringshorisonten är långsiktig och avkastning genereras främst genom värdetillväxt, inlösenprogram och utdelning, samt genom avyttring. Bolagen inom affärsområdet Operativa investeringar är medelstora till stora bolag med internationell verksamhet. Investor föredrar att investera i en onoterad miljö, men har även gjort investeringar i noterade bolag. Investeringshorisonten är långsiktig, fem till tio år eller längre. Inom affärsområdet Operativa investeringar har Investor normalt majoritet eller en stor ägarandel i den underliggande investeringen. Kapitalandelsmetoden tillämpas för de onoterade investeringar som är intresseföretag. För noterade innehav, till exempel, Biovitrum, används den officiella aktiekursen vid värdering av bolaget. Inom affärsområdet Private Equity-investeringar görs investeringar i tillväxtbolag (så kallade venture capital-investeringar) samt skuldfinansierade uppköp, med strategisk kontroll, av mellanstora till stora bolag med utvecklingspotential

(så kallade buyout-investeringar). Investeringshorisonten är 3-7 år. Finansiella investeringar är investeringar med en kortsiktig ägarhorisont och omfattar huvudsakligen Investors aktiva portföljförvaltning. I rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. De redovisade posterna i rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder är värderade i enlighet med hur de följs upp av företagets koncernledning. Ej fördelade poster består av koncerngemensamma rörelsekostnader, finansiellt netto samt skatter. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder inkluderade i nettoskuld/kassa, kortfristiga fordringar och skulder samt avsättningar.

Not 3 Värdeförändringar i investeringsverksamheten

2009	Kärninvesteringar	Operativa investeringar	Private Equity- investeringar	Finansiella investeringar1)	Totalt
Koncernen
Värdeförändringar på innehav som finns kvar i utgående balans	29 596	2	527	679	30 804
Värdeförändringar på under året avyttrade tillgångar	–12	48	–131	618	523
Totalt	29 584	50	396	1 297	31 327
Varav värdeförändringar orsakade av valutakursförändringar	–	–	–1 120	–15	–1 135
Varav värdeförändringar fastställda med hjälp av värderingstekniker	–	–	1 595	3	1 598
2008
Koncernen
Värdeförändringar på innehav som finns kvar i utgående balans	–38 147	–8	–3 032	–685	–41 872
Värdeförändringar på under året avyttrade tillgångar	2 8782)	0	–550	52	2 380
Totalt	–35 269	–8	–3 582	–633	–39 492
Varav värdeförändringar orsakade av valutakursförändringar	–	–	2 265	–69	2 196
Varav värdeförändringar fastställda med hjälp av värderingstekniker	–	–	–2 908	–1	–2 909
2009	Kärninvesteringar	Operativa investeringar	Private Equity- investeringar	Finansiella investeringar1)	Totalt
Moderbolaget
Värdeförändringar på innehav som finns kvar i utgående balans	5 189	–	0	–	5 189
Värdeförändringar på under året avyttrade tillgångar	–13	–4	–	0	–17
Totalt	5 176	–4	0	0	5 172
Varav värdeförändringar orsakade av valutakursförändringar	–	–	0	–	0
Varav värdeförändringar fastställda med hjälp av värderingstekniker	–	–	–	–	–
2008
Moderbolaget
Värdeförändringar på innehav som finns kvar i utgående balans	627	–	–2	–	625
Värdeförändringar på under året avyttrade tillgångar	2 8782)	–	–114	–28	2 736
Totalt	3 505	–	–116	–28	3 361
Varav värdeförändringar orsakade av valutakursförändringar	–	–	–4	–49	–53
Varav värdeförändringar fastställda med hjälp av värderingstekniker	–	–	–114	–	–114

1) Inkluderar aktiv portföljförvaltning. Värdeförändringar på innehav som finns kvar i utgående balans 499 (–510) Mkr. Värdeförändringar på under året avyttrade tillgångar 572 (81) Mkr. 2) I avyttringen ingår inlösenprogram.

Not 4 Rörelsens kostnader och Kostnad för sålda tjänster

Rörelsens kostnader
	2009	2008
Koncernen
Investeringsverksamheten
Personalkostnader	248	222
Avskrivningar	7	7
Övriga rörelsekostnader	222	184
	477	413
Koncerngemensamma
Personalkostnader	69	90
Avskrivningar	–	2
Övriga rörelsekostnader	49	40
	118	132
Totalt	595	545

Kostnad för sålda tjänster

	2009	2008
Koncernen
Investeringsverksamheten Personalkostnader Avskrivningar	130 65	142 67
Övriga rörelsekostnader Totalt	181 376	170 379

Innehåll

• • Inledning
• • Ersättningar till Investors anställda
• Ersättningsprinciper
• Ersättning till koncernchef och verkställande direktör
• Kostnadsförda ersättningar
• Ersättning till övriga ledningsgruppen samt tidigare vd:ar – Totala ersättningar
• • Ersättning till moderbolagets styrelse
• • Långsiktig aktierelaterad lön programbeskrivningar

Inledning

Investors styrelse utser årligen ett Ersättningsutskott vars huvudsyfte är att "möjliggöra en oberoende och grundlig genomlysning av samtliga delar i Investors totala ersättningsprogram, samt att ta beslut om ledande befattningshavares ersättning".

Ersättningsutskottet inhämtar löpande beslutsunderlag från bland andra verkställande direktör, finansdirektör och personalchef. Utskottet inhämtar även rapporter och beslutsunderlag från externa rådgivare. De interna och externa beslutsunderlagen hjälper till att säkerställa att Investors ersättningar är marknadsmässiga och konkurrenskraftiga. Läs mer om Ersättningsutskottets arbete i Investors bolagsstyrningsrapport. Investor följer "farfarsprincipen" vilket innebär att samtliga förändringar avseende ersättning måste godkännas av den chef som lönesättande chef rapporterar till.

Med ledande befattningshavare avses:

• • styrelsens ordförande,
• • styrelseledamot, som inte är anställd i bolaget, samt
• • ledningsgrupp inklusive koncernchef och verkställande direktör.

Ledningsgruppen utgörs, förutom av verkställande direktör, Börje Ekholm, av: Johan Bygge, Stephen Campe, Johan Forssell, Petra Hedengran och Lennart Johansson.

Verksamheten delas in i investeringsverksamhet och övrig verksamhet. Investeringsverksamheten utgörs av verksamheterna i moderbolaget, den Aktiva Portföljförvaltningen samt Investor Growth Capital. Nedanstående redovisade personalkostnader för dessa verksamheter ingår i Rörelsens kostnader i resultaträkningen. Övrig verksamhet utgörs av verksamheterna i The Grand Group. I resultaträkningen ingår redovisade kostnader för dessa verksamheter i beloppet Kostnad för sålda tjänster.

Medelantalet anställda	2009		2008
	Totalt	varav kvinnor	Totalt	varav kvinnor
Investeringsverksamheten
Moderbolaget, Sverige	93	54	91	52
Dotterföretag
Sverige	16	4	15	3
USA	21	6	20	6
Hongkong	8	3	7	2
Nederländerna	7	5	6	3
Totalt investeringsverksamheten	145	72	139	66
Övrig verksamhet
The Grand Group, Sverige	280	137	324	161
Totalt övrig verksamhet	280	137	324	161
Totalt	425	209	463	227

Könsfördelning i styrelser

och företagsledning		2009	2008
		Män Kvinnor	Män	Kvinnor
Könsfördelning i procent
Moderbolagets styrelse	70	30	70	30
Moderbolagets ledningsgrupp	83	17	83	17
Styrelser inom investeringsverksamheten	77	23	84	16
Styrelser inom koncernens övriga verksamhet	92	8	83	17

Sjukfrånvaro i procent av arbetstid

	2009	2008
Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid	2,55	2,86
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser samman hängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer	36,45	20,10
Könsfördelning
Män	1,77	3,00
Kvinnor	3,29	2,73
Åldersfördelning
< 30 år	0,66	–
30-49 år	3,28	3,64
> 50 år	1,10	1,66

Ersättningar till Investors anställda

Ersättningsprinciper

I syfte att nå långsiktigt god värdetillväxt för aktieägarna, strävar Investor efter att erbjuda sina anställda en marknadsmässig totalersättning som möjliggör att rätt medarbetare kan rekryteras och behållas.

Vid lönesättning inom Investor beaktas medarbetarens totala ersättning vilken består av följande delar: fast lön, rörlig lön, långsiktig aktierelaterad lön, pension samt övriga ersättningar och förmåner. Kombinationen av dessa ersättningskomponenter innebär att bolaget har goda styrmedel att tillgå, samtidigt som en gemensam drivkraft skapats mellan bolagets medarbetare och ägare att driva verksamheten mot långsiktigt god aktieavkastning.

För att kunna avgöra vad en marknadsmässig totalersättning innebär och utvärdera rådande nivåer, görs varje år jämförelsestudier av relevanta branscher och marknader. Resultatet av dessa är en viktig ingångsvariabel vid fastställande av Investors ersättningspolicy och därmed vid beslut om total ersättning till ledande befattningshavare och övriga anställda. Investor bedriver investeringsverksamhet på marknader i Asien, norra Europa och USA och konkurrerar därvidlag om personal med framförallt private equity-bolag, investmentbanker, hedgefonder och konsultbolag.

Principerna för total ersättning till Investors anställda är:

• • att medarbetare inom Investors olika verksamheter ska erhålla en total ersättning som är marknadsmässig och konkurrenskraftig;
• • att fördelningen mellan fast lön, rörlig lön och långsiktig aktierelaterad lön ska stå i proportion till medarbetarens befattning och vad som är brukligt i marknaden för motsvarande position;
• • att ersättningen ska baseras på faktorer såsom befattning, prestation och individuell kvalifikation;
• • att ersättningen ska skapa ett gemensamt intresse mellan aktieägare och medarbetare genom att den kopplas till bolagets långsiktiga utveckling;
• • att ersättningen ska attrahera den spetskompetens som krävs för att utveckla verksamheterna, i enlighet med Investors strategi, till att bli "best-in-class";
• • att ersättningen inte ska diskriminera på basis av kön, etnisk bakgrund, nationell tillhörighet, ålder, funktionshinder eller någon annan faktor; och
• • att varje enskild medarbetare ska uppmuntras till ett, i förhållande till sin privatekonomi, betydande aktieägande i Investor.

Investor eftersträvar att möjlig rörlig lön och aktierelaterad lön ska utgöra en väsentlig andel av den beräknade totala ersättningen. Tydliga individuella mål för den rörliga lönen skapar goda förutsättningar för Investor att tydliggöra förväntningar på den enskilda medarbetarens prestation och därmed ges möjlighet att premiera goda prestationer och uppnådda mål. Den aktierelaterade delen av ersättningen påverkas av aktiekursens långsiktiga utveckling, därmed förväntas berörda medarbetare agera i samklang med de långsiktiga aktieägarnas intressen.

Genom att ersättningen är rörlig blir även företagets kostnader rörliga i motsvarande mån så att en sämre prestation som ger en lägre ersättning även ger företaget lägre kostnader. Alternativet till rörlig lön och aktierelaterad lön vore att enbart ha en högre fast lön, men då uppnås inte de positiva effekter och incitament som Investors modell eftersträvar.

Fast lön

Den fasta lönen omprövas årligen för Investors anställda. Den årliga omprövningen av fast lön beaktar medarbetarens prestation, eventuella förändringar i den enskildes befattning, företagets utveckling samt löneutvecklingen på marknaden. I de fall den enskildes ansvarsområden har förändrats betydande under året, kan den fasta lönen ses över i samband med detta. Den fasta lönen utgör basen för beräkning av den rörliga lönen.

Rörlig lön

Flertalet av Investors anställda har rörlig lön. Den rörliga lönen baseras på årligt fastställda mål vars utfall följs upp årligen. Den rörliga lönedelen för 2009 varierar mellan olika affärsområden och uppgår för verkställande direktören till maximalt 20 procent av fast lön. För övriga anställda uppgår den rörliga lönen till mellan 0 och 80 procent av fast lön, men för ett ytterst begränsat antal nyckelpersoner kan den rörliga delen uppgå till maximalt 100 procent av fast lön. Verkställande direktören kan ta beslut att, i de fall han anser att en person inom företaget gjort en exceptionell insats under året, utge en ytterligare rörlig lön. En ytterligare rörlig lön förutsätter emellertid ett specifikt godkännande av Investors Ersättningsutskott. I dessa fall kan den rörliga lönedelen komma att överstiga 100 procent av fast lön.

För att en rörlig lön ska utbetalas ska fastställda mål uppfyllas. Den årliga rörliga lönen blir därigenom tydligt kopplad till den enskildes arbetsinsats och prestation. Målen är både kvantitativa och kvalitativa och ska baseras på faktorer i enlighet med Investors långsiktiga strategi. Utvärdering av målen sker i slutet av varje år. För den verkställande direktören fastställs inriktningen för årets mål i dialog mellan honom och ordföranden. De faktiska målen föreslås av Ersättningsutskottet och beslutas sedan av styrelsen. Övriga medarbetares mål sätts upp av respektive överordnad.

Långsiktig aktierelaterad lön

Vad det gäller programmen för långsiktig aktierelaterad lön har det varit styrelsens ambition att skapa en struktur som genom egeninvestering i Investoraktier engagerar medarbetarna och som baseras på Investors långsiktiga utveckling. Därmed kopplas del av den anställdes totala ersättning till den långsiktiga utvecklingen av Investor och Investoraktien och den anställde exponeras för såväl kursuppgångar som kursnedgångar. Investor införde 1999 att en del av den anställdes ersättning skulle vara kopplad till företagets långsiktiga aktiekursutveckling. Sedan år 2000 omfattas alla medarbetare av denna princip. För åren 1999–2005 skedde detta i huvudsak i form av personaloptionsprogram1).

2004 och 2005 introducerades ett särskilt personaloptions- och aktieprogram för ledningsgruppen. 2006 infördes en Aktiesparplan för alla Investors anställda samt ett prestationsbaserat Aktieprogram för högre befattningshavare. Med "högre befattningshavare" avses ledningsgruppen och ytterligare maximalt 20 befattningshavare inom Investor. Programmen för 2007, 2008 och 2009 är i sina grundläggande principer lika med det program som infördes 2006. För program utgivna från och med 2004 har styrelsens beslut villkorats av årsstämmans godkännande av programmets omfattning och huvudprinciper. Från och med 2006 krävs att den anställde investerar egna medel för att kunna delta i programmen. För mer detaljer kring programmen se avsnittet Långsiktig aktierelaterad lön - programbeskrivningar.

Pension

Pension till verkställande direktör och övriga ledningsgruppsmedlemmar består av två delar:

• • Bankernas tjänstepension (BTP-planen) på lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp (1.527 Tkr) med möjlighet att välja alternativ BTP på lönedelar över 10 inkomstbasbelopp, så kallad 10-taggarlösning.
• • Särskilt Pensionsreglemente på lönedelar över 20 inkomstbasbelopp där avsättningens storlek beror på ålder och där avsättningen är 25 procent upp till dess att man fyllt 40 år, 30 procent mellan 41 och 50 år och 35 procent över 50 år. Enbart fast lön utgör underlag för att fastställa årlig pensionspremie. Respektive pensionstagare beslutar tillsammans med arbetsgivaren om lämplig pensionsform inom ramen för gällande pensionsreglemente. Pensionsåldern för verkställande direktören och övriga ledningsgruppen är 60 år. Stephen Campe, som är anställd i Investors amerikanska dotterföretag, omfattas av en

pensionsplan som upprättats enligt amerikansk modell, vilken kostnadsmässigt inte överstiger motsvarande svensk plan.

Investors övriga anställda omfattas av pensionsavtal enligt BTP-planen med möjlighet att på lönedelar över 10 inkomstbasbelopp välja alternativ BTP, så kallad 10-taggarlösning.

Övriga ersättningar och förmåner

Vinstdelningsprogram för den Aktiva Portföljförvaltningen För Investors Aktiva Portföljförvaltning finns ett vinstdelningsprogram, som innebär att de anställda erhåller rörlig lön motsvarande 20 procent av verksamhetens resultat efter avdrag för finansiella och administrativa kostnader. Programmet är villkorat av en positiv resultatutveckling över en tvåårsperiod genom att det tar i beaktande eventuella förluster under påföljande räkenskapsår. Beräkningen av resultatutfallet på vilket vinstdelningen baseras, grundas på värdepappersinnehavens verkliga värde.

Vinstdelningen utbetalas i form av lön eller pensionsförsäkring. Valet av utbetalningssätt är kostnadsneutralt för Investor. För vinstdelningsprogrammet har under året 95 (–) Mkr samt 30 (–) Mkr i sociala avgifter kostnadsförts i tillägg till vad som redovisats i tabellen på sidan 90. Det totala kostnadsförda beloppet för vinstdelningsprogrammet år 2008 och 2009 om 95 Mkr ska sättas i relation till ett sammantaget vinstdelningsgrundande tradingresultat om 480 Mkr för dessa två verksamhetsår. Då denna vinstdelning är en direkt funktion av värdegenerering inkluderas kostnaderna under posten "Värdeförändringar" i resultaträkningen.

Inom affärsområdet Private Equity-investeringar finns möjlighet, för utvalda seniora medarbetare, att i viss omfattning göra parallellinvesteringar med Investor alternativt erhålla vinstdelning. Programmen är kopplade till realiserad värdetillväxt på innehaven efter avdrag för kostnader och eventuell orealiserad värdenedgång, betraktat som en portfölj. Maximal andel som kan komma programdeltagarna tillgodo är 15 procent, vilket är i linje med praxis på riskkapitalmarknaden. Under posten "Värdeförändringar" i resultaträkningen har 1 (10) Mkr kostnadsförts avseende vinstdelning inom dessa program.

Avgångsvederlag

Mellan Investor och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören ett avgångsvederlag uppgående till tolv månadslöner. Om ny anställning ej erhållits ett år efter anställningens upphörande utgår upp till tolv månaders ytterligare avgångsvederlag. Villkoren för ledningsgruppen avseende uppsägningstider och avgångsvederlag är samma som de som gäller för verkställande direktören. Investors övriga medarbetare har ingen avtalad rätt till avgångsvederlag.

Erhållna styrelsearvoden

Investor har en praxis sedan många år tillbaka som innebär att arvoden som anställda erhåller för utfört styrelsearbete i kärninvesteringarna får behållas av den anställde. Ett skäl till den praxis som tillämpas är att den anställde tar på sig ett personligt ansvar genom sin styrelseplats. Erhållna styrelsearvoden beaktas av Investor när den anställdes totala kompensation fastställs.

Övriga förmåner

Inom den svenska verksamheten erbjuds ett antal icke-monetära förmåner till de anställda, bland annat företagshälsovård, sjukvårdsförsäkring, subventionerad lunch, friskvård och semesterboende. För småbarnsföräldrar och chefer erbjuds också hemservice i form av städhjälp och barnpassning.

Ersättning till koncernchef och verkställande direktör

Den fasta lönen för året var 7.500 Tkr. Semestertillägg uppgick till 94 Tkr. Den rörliga lönen, vars utfall baseras på att vissa fastställda mål uppnås under året, uppgick till 1.356 Tkr. Maximalt hade den kunnat uppgå till 1.500 Tkr. I tillägg ökade semesterlöneskuldreserven med 450 Tkr till 2.640 Tkr eftersom uttagen semester uppgick till 15 dagar jämfört med berättigade 32 dagar. Denna ökning innebär således ingen utbetalning under året. Pensionspremier exklusive löneskatt uppgick till 2.671 Tkr och övriga ersättningar och förmåner till 805 Tkr.

För att få maximalt värde på den långsiktiga aktierelaterade lönen måste verkställande direktören investera cirka 30 procent av den fasta lönen före skatt. Under 2009 investerade verkställande direktören 2.310 Tkr i Investoraktier, vilket motsvarar 30,8 procent av hans fasta lön före skatt. Denna investering gjorde att verkställande direktören erhöll aktier och optioner i Investor till ett vid tilldelningen beräknat värde av 6.000 Tkr. Total ersättning till verkställande direktör 2009 uppgick därmed till 18.876 Tkr, varav 8.950 Tkr utbetalades kontant. Verkställande direktören har även utnyttjat optioner utgivna 2003 med förfall i februari 2010 varvid han erhöll ett förmånsvärde om 642 Tkr. Se vidare tabell nästa sida.

Ersättningar och förmåner 2009 - 2007 till Börje Ekholm, koncernchef och verkställande direktör (Tkr)

		Semester	Rörlig lön	Total ersättning,	Förändring semesterlöne	Pensions		Långsiktig aktie relaterad lön värde vid tilldel	Total ersätt	Egen investering i långsiktig aktie	Egen investering, % av fast lön före
År	Fast lön	tillägg	avseende året	utbetalt kontant	skuld	premier	Förmåner1)	ningstillfället	ning	relaterad lön	skatt
2009	7 500	94	1 356	8 950	450	2 671	805	6 000	18 876	2 310	30,8%
2008	7 500	94	2 706	10 300	660	2 627	750	4 500	18 837	1 600	21,3%
2007	7 500	94	2 781	10 375	666	2 565	636	4 500	18 742	1 537	20,5%

1) Förmånsvärde på lösta optioner under 2009 tilldelade 2003 tillkommer om 642 Tkr. För optioner lösta under 2008 tilldelade 2003 var motsvarande värde 1.021 Tkr.

Kostnadsförda ersättningar

Ersättning till vd, övriga ledningsgruppen samt tidigare vd:ar

Beloppen i tabellen är beräknade på bokföringsmässiga grunder varvid begreppen fast lön och rörlig lön avser kostnadsförda belopp inklusive eventuella reservförändringar för rörlig lön, semesterskuld med mera.

			Förändring		Redovisad kostnad		Pensions	Övriga
			semesterlöne	Rörlig lön	för långsiktig		kostnad exkl.	ersättningar	Total kostnads
Total ersättning år 2009 (Tkr)	Fast lön	Semestertillägg	skuldreserv	avseende året	aktierelaterad lön1)	Total lön	löneskatt2)	och förmåner	förd ersättning
Börje Ekholm, vd	7 500	94	450	1 356	5 355	14 755	2 671	805	18 231
Ledningsgruppen exklusive vd3)	18 600	171	678	10 330	6 661	36 440	6 277	614	43 331
Tidigare vd:ar	–	–	–	–	–	–	–	663	663
Totalt4)	26 100	265	1 128	11 686	12 016	51 195	8 948	2 082	62 225

1) Kostnad redovisad enligt IFRS 2.

2) För ledningsgruppen finns inga utestående pensionsförpliktelser.

3) Johan Bygge, Stephen Campe, Johan Forssell, Petra Hedengran och Lennart Johansson.

4) Varav utbetalt från dotterföretag; fast lön 5.820 Tkr, rörlig lön 3.307 Tkr, pension 578 Tkr samt övriga ersättningar och förmåner 466 Tkr.

Till följd av realiserade vinster i parallellinvesteringsprogrammen (carried interest plans, se även not 30, Närstående) har till ledande befattningshavare inom affärsområdet Private Equity-investeringar utbetalts 29 (3.293) Tkr. För vinstdelningsprogrammet inom den Aktiva Portföljhanteringen har ersättning om 438 (–) Tkr utgått till ledande befattningshavare. Detta är kostnadsförda ersättningar utöver redovisade belopp i tabellen ovan.

Total ersättning år 2008 (Tkr)	Fast lön	Semestertillägg	Förändring semesterlöne skuldreserv	Rörlig lön avseende året	Redovisad kostnad för långsiktig aktierelaterad lön1)	Total lön	Pensions kostnad exkl. löneskatt2)	Övriga ersättningar och förmåner	Total kostnads förd ersättning
Börje Ekholm, vd	7 500	94	660	2 706	4 405	15 365	2 627	750	18 742
Ledningsgruppen exklusive vd3)	16 584	157	504	9 371	6 677	33 293	5 916	588	39 797
Tidigare vd:ar	–	–	–	–	–	–	–	663	663
Totalt4)	24 084	251	1 164	12 077	11 082	48 658	8 543	2 001	59 202

1) Kostnad redovisad enligt IFRS 2.

2) För ledningsgruppen finns inga utestående pensionsförpliktelser.

3) Johan Bygge, Stephen Campe (från och med 1/12 2008), Johan Forssell, Henry E Gooss (till och med 30/11 2008), Petra Hedengran och Lennart Johansson.

4) Varav utbetalt från dotterföretag; fast lön 3.991 Tkr, rörlig lön 3.214 Tkr, pension 93 Tkr samt övriga ersättningar och förmåner 400 Tkr.

Totala ersättningar - kostnadsförda löner, styrelsearvoden och andra ersättningar samt sociala kostnader

		2009								2008
Total ersättning (Mkr)	Fast lön1)	Rörlig lön	Långsiktig aktierelaterad lön	Pensions kostnader exkl löneskatt	Kostnader för personal förmåner	Sociala kostnader2)	Totalt	Fast lön1)	Rörlig lön	Långsiktig aktierelaterad lön	Pensions kostnader exkl löneskatt	Kostnader för personal förmåner	Sociala kostnader2)	Totalt
Investeringsverksam heten
Moderbolaget	86	20	24	27	14	55	226	81	21	28	17	13	49	209
Dotterföretag	70	35	4	9	3	12	133	59	26	2	6	2	14	109
Totalt investerings verksamheten	156	55	28	36	17	67	359	140	47	30	23	15	63	318
Övrig verksamhet
The Grand Group	88	–	–	5	3	26	122	97	2	–	5	3	29	136
Totalt övrig verksamhet	88	–	–	5	3	26	122	97	2	–	5	3	29	136
Totalt	244	55	28	41	20	93	481	237	49	30	28	18	92	454

1) Inkluderar semestertillägg och förändring av semesterlöneskuldreserv.

2) Varav 11 (–9) Mkr avser sociala avgifter för långsiktig aktierelaterad lön. Kostnaden för långsiktig aktierelaterad lön inklusive sociala avgifter uppgår till 39 (21) Mkr enligt

koncernens resultaträkning.

Kostnadsförda löner och ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och vd:ar i dotterbolag och övriga anställda

		2009				2008
Total ersättning (Tkr)	Ledande befatt ningshavare och vd:ar i dotterbolag	varav rörlig lön	Övriga anställda	Totalt	Ledande befatt ningshavare och vd:ar i dotterbolag	varav rörlig lön	Övriga anställda	Totalt
Investeringsverksamheten
Moderbolaget	37 592	8 380	68 641	106 233	36 992	8 863	65 082	102 074
Dotterföretag	21 458	7 758	83 634	105 092	19 450	7 455	65 880	85 330
Totalt investerings verksamheten	59 050	16 138	152 275	211 325	56 442	16 318	130 962	187 404
Övrig verksamhet
The Grand Group	4 184	–	83 753	87 937	2 665	260	96 072	98 737
Totalt övrig verksamhet	4 184	–	83 753	87 937	2 665	260	96 072	98 737
Totalt	63 234	16 138	236 028	299 262	59 107	16 578	227 034	286 141

Ersättning till moderbolagets styrelse

Vid årsstämman 2009 beslutades om ett styrelsearvode till ett totalt värde om 6.938 Tkr att fördelas med sammanlagt 5.875 Tkr (varav till ordföranden 1.875 Tkr och 500 Tkr vardera till övriga åtta styrelseledamöter som ej är anställda i bolaget) i form av kontantarvode och syntetiska aktier och sammanlagt 1.063 Tkr kontant som arvode för arbete i styrelseutskotten.

Totala utestående pensionförpliktelser inklusive löneskatt för tidigare styrelseledamöter uppgår vid årets utgång till 163.833 (179.617) Tkr varav 104.138 (113.101) Tkr avser Peter Wallenberg. Ersättning till Peter Wallenberg har under året utbetalats med 15.367 (15.367) Tkr. Kostnadsförda ersättningar till tidigare styrelseledamöter för året uppgick till 1.589 (6.916) Tkr.

Syntetiska aktier 2008 -2009

Från och med 2008 kan styrelseledamot välja att erhålla del av bruttoarvodet, exklusive arvode för utskottsarbete, i form av syntetiska aktier. För år 2009 har ledamot möjlighet att välja mellan att erhålla 50 procent av värdet av föreslaget arvode i form av syntetiska aktier och 50 procent kontant, eller att erhålla 75 procent av arvodet kontant och 25 procent i form av syntetiska aktier. Styrelseledamot med skattemässig hemvist i utlandet ska dock kunna välja att få 100 procent av arvodet kontant. Med en syntetisk aktie följer samma ekonomiska rättigheter som med Investors B-aktier vilket innebär att styrelse-

Kostnadsförda ersättningar till styrelsen

ledamöternas arvode i form av syntetiska aktier på samma sätt som gäller för
en B-aktie blir beroende av värdemässiga upp- och nedgångar och utdelnings
beloppens storlek under femårsperioden fram till 2014 då varje syntetisk aktie
berättigar styrelseledamoten att erhålla ett belopp motsvarande då gällande
aktiekurs för en B-aktie i Investor.

De syntetiska aktierna värderades i samband med tilldelningen efter årsstämman 2009 till ett genomsnitt av börskursen för Investors B-aktier under de fem handelsdagar som följde närmast efter offentliggörandet av bolagets delårsrapport för första kvartalet 2009. De syntetiska aktierna medför rätt att under femte kalenderåret efter mandatperiodens början vid fyra tillfällen erhålla utbetalning, avseende 25 procent av tilldelade syntetiska aktier vid varje tillfälle, av ett kontant belopp per syntetisk aktie som motsvarar aktiekursen för Investors B-aktie vid respektive utbetalningstidpunkt. De syntetiska aktierna anses intjänade kontinuerligt under mandatperioden, med 25 procent per kvartal. Utdelningar på Investors B-aktier under tiden fram till utbetalningstidpunkten ska gottskrivas ledamoten i form av tilldelning av ytterligare syntetiska aktier. Villkor om att ledamot måste kvarstå i styrelsen saknas och beloppet faller sålunda ut även om uppdraget upphört. Dessutom finns en möjlighet för ledamot att vid förtida upphörande begära förtidslösen att infalla 12 månader efter uppdragets upphörande.

Total ersättning år 2009 (Tkr)	Kontant	Värdet av syntetiska aktier vid tilldelnings tidpunkten	Utskotts arvode	Totalt arvode, värde vid till delningstid punkten	Effekt av för ändring i verk ligt värde på 2008 års syn tetiska aktier	Effekt av för ändring i verk ligt värde på 2009 års syn tetiska aktier	Totalt arvode, redovisad kostnad	Antal synte tiska aktier vid årets ingång	Antal syntetiska aktier tillde lade 20091)	Utdelnings justering	Antal syntetiska aktier per 31 decem ber 2009
Jacob Wallenberg	938	937	312	2 187	142	123	2 452	6 950	7 975	237	15 162
Anders Scharp2)	–	–	–	–	38	–	38	1 853	–	63	1 916
Gunnar Brock3)	250	250	63	563	–	32	595	–	2 127	–	2 127
Sune Carlsson	250	250	187	687	38	32	757	1 853	2 127	63	4 043
Börje Ekholm	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Sirkka Hämäläinen	500	–	125	625	–	–	625	–	–	–	–
Håkan Mogren	375	125	125	625	38	17	680	1 853	1 063	63	2 979
Grace Reksten Skaugen	500	–	63	563	–	–	563	–	–	–	–
O. Griffith Sexton	500	–	63	563	–	–	563	–	–	–	–
Lena Treschow Torell	250	250	–	500	38	32	570	1 853	2 127	63	4 043
Peter Wallenberg Jr.	250	250	125	625	38	32	695	1 853	2 127	63	4 043
Totalt	3 813	2 062	1 063	6 938	332	268	7 538	16 215	17 546	552	34 313

1) Baserat på volymvägt genomsnitt av börskursen för Investor B under fem handelsdagar närmast efter första kvartalsrapporten 2009 (16/4 - 22/4): 117,56 kronor.

2) Styrelseledamot till och med 31/3 2009.

3) Styrelseledamot från och med 31/3 2009.

Total ersättning år 2008 (Tkr)	Kontant	Värdet av syntetiska aktier vid tilldelnings tidpunkten	Utskotts arvode	Totalt arvode, värde vid tilldelnings tidpunkten	Effekt av förändring i verkligt värde på 2008 års syntetiska aktier	Totalt arvode, redovisad kostnad	Antal syntetiska aktier vid tilldelnings tidpunkten1)
Jacob Wallenberg	938	937	312	2 187	–124	2 063	6 950
Anders Scharp	250	250	63	563	–33	530	1 853
Sune Carlsson	250	250	187	687	–33	654	1 853
Börje Ekholm	–	–	–	–	–	–	–
Sirkka Hämäläinen	500	–	125	625	–	625	–
Håkan Mogren	250	250	125	625	–33	592	1 853
Grace Reksten Skaugen	500	–	63	563	–	563	–
O. Griffith Sexton	500	–	63	563	–	563	–
Lena Treschow Torell	250	250	–	500	–33	467	1 853
Peter Wallenberg Jr.	250	250	125	625	–33	592	1 853
Totalt	3 688	2 187	1 063	6 938	–289	6 649	16 215

1) Baserat på volymvägt genomsnitt av börskursen för Investor B under fem handelsdagar närmast efter första kvartalsrapporten 2008 (11/4-17/4): 134,91 kronor.

Långsiktig aktierelaterad lön - programbeskrivningar

Genom programmen för långsiktig aktierelaterad lön kopplas en del av den anställdes totala ersättning till Investors långsiktiga utveckling. Den del av styrelsens arvode som utgörs av aktierelaterad ersättning i form av syntetiska aktier beskrivs i avsnittet Ersättning till moderbolagets styrelse.

2006–2009

Programmen består av följande två delar:

1) Aktiesparplan i vilken samtliga anställda får delta

Aktiesparplanen innebär att den anställde förvärvar aktier i Investor till marknadspris under en, av styrelsen, angiven period efter publiceringen av Investors första kvartalsrapport för 2009, 2008, 2007 respektive 2006 ("Mätperioden"). För varje Investoraktie den anställde förvärvat tilldelas, efter en treårig kvalifikationsperiod, två optioner (Matchningsoptioner) samt en rätt att förvärva en Investoraktie för 10 kronor (Matchningsaktie). Matchningsaktien kan förvärvas under en fyraårsperiod efter kvalifikationsperioden. Varje Matchningsoption berättigar till förvärv av en Investoraktie under motsvarande period till ett pris motsvarande 120 procent av den genomsnittliga volymviktade betalkursen för Investoraktien under Mätperioden.

Verkställande direktören, övriga ledningsgruppen och ytterligare maximalt 20 befattningshavare inom Investor ("högre befattningshavare") har skyldighet att investera minst 5 procent av sin fasta lön i Investoraktier under Aktiesparplanen. Övriga anställda har inte skyldighet att investera något belopp men däremot rätt att investera så mycket att värdet av tilldelade Matchningsoptioner och Matchningsaktier uppgår till högst 10 alternativt 15 procent av vederbörandes fasta lön. Högre befattningshavare har rätt att investera så mycket att värdet av tilldelade Matchningsoptioner och Matchningsaktier högst uppgår till mellan 10 och 27 procent av respektive befattningshavares fasta lön. För att verkställande direktören ska delta fullt ut i Aktiesparplanen 2009 krävs att han investerar cirka 30 procent av den fasta lönen i Investoraktier. Om verkställande direktören genom ovannämnda investering deltar fullt ut i Aktiesparplanen motsvarar det totala värdet av möjligheten att erhålla en Matchningsaktie och två Matchningsoptioner per förvärvad aktie under Aktiesparplanen cirka 27 procent av den fasta lönen. För dessa program gäller för den verkställande direktören att Matchningsaktier och Matchningsoptioner kan utnyttjas under 12 månader från det tidigaste av 7 år (10 år för 2006 och 2007 års program) från respektive tilldelningstillfälle och 2 månader efter utgången av det år då han lämnat sin anställning. Totalt har verkställande direktören investerat cirka 6,6 Mkr i Investoraktier inom ramen för Aktiesparplanerna 2006-2009.

2) Prestationsbaserat Aktieprogram enligt vilket högre befattningshavare deltar utöver Aktiesparplanen

Högre Befattningshavare har, utöver Aktiesparplanen, också rättighet (och skyldighet) att deltaga i ett Prestationsbaserat Aktieprogram. Detta innebär att nyssnämnda personer efter en treårig kvalifikationsperiod har rätt att under

fyra år därefter förvärva ytterligare Investoraktier ("Prestationsaktier") för ett pris per aktie motsvarande – i 2009 års program – samma pris som befattningshavaren betalat per Deltagaraktie ("Förvärvspriset"). Denna rätt till förvärv gäller endast under förutsättning att Investoraktiens totalavkastning överträffar vissa mål under kvalifikationsperioden. Det Prestationsbaserade Aktieprogrammet 2009 ändrades på två punkter i förhållande till det program som bolagsstämman godkände 2008. För det första har det pris till vilket Prestationsaktier kan förvärvas höjts från 50 till 100 procent av Förvärvspriset (i 2006 och 2007 års program var priset per Prestationsaktie 10 kronor). Eftersom det pris som ska betalas per Prestationsaktie ökar, blir det teoretiska värdet av möjligheten att erhålla en Prestationsaktie lägre än tidigare varför antalet Prestationsaktier som blir möjliga att erhålla ökar för att motsvara samma värde som 2008 års program medförde. För det andra har de två finansiella mål som i programmen för åren 2006-2008 styrt det antal Prestationsaktier som befattningshavare i framtiden kan få rätt att förvärva ersatts med ett mål, Investoraktiens totalavkastning (för program för åren 2006-2008 var de finansiella målen relaterade till Investors substansvärdeutveckling (NAV) och Investor relativa totalavkastning (relativ TSR)).

Totalavkastningen mäts över en treårig kvalifikationsperiod. Investoraktiens genomsnittliga årliga totalavkastning (inklusive återinvesterade utdelningar) måste överstiga räntan för 10-åriga statsobligationer med mer än 10 procentenheter för att ge befattningshavarna rätt att förvärva det högsta antal Prestationsaktier som tilldelats respektive befattningshavare. Överstiger totalavkastningen inte den 10-åriga statsobligationsräntan med minst 2 procentenheter får befattningshavaren inte förvärva några aktier. Om totalavkastningen ligger mellan den 10-åriga statsobligationsräntan plus 2 procentenheter och den 10-åriga statsobligationsräntan plus 10 procentenheter, sker däremellan en proportionell (linjär) beräkning av antalet aktier som får förvärvas.

Det teoretiska värdet av en Prestationsaktie beaktar bland annat sannolikheten för att uppnå prestationskraven samt bygger på Black & Scholes värderingsmodell. Sannolikheten, beräknad utifrån historiska data (verifierad av extern bedömare), att uppnå prestationskraven har beräknats till knappt 50 procent. Slutligt antal Prestationsaktier som får förvärvas är beroende av utfallet av prestationskraven men kan inte överstiga ett vid tilldelningen för espektive år bestämt högsta antal (tak).

För dessa program gäller för den verkställande direktören att Prestationsaktier kan utnyttjas under 12 månader från det tidigaste av 7 år (10 år för 2006 och 2007 års program) från respektive tilldelningstillfälle och 2 månader efter utgången av det år då han lämnat sin anställning.

På Matchnings- och Prestationsaktierna äger den anställde i samband med att aktierna förvärvas av den anställde erhålla kompensation för den utdelning som lämnats på aktierna under kvalifikationsperioden och fram till förvärvstidpunkten. Detta för att programmet ska vara utdelningsneutralt och inte riskera att påverka beslut om utdelning på grundval av programmet för långsiktig aktierelaterad lön.

Personaloptionsprogram 2002–2005

Personaloptionsprogrammen 2002-2005 innebar att Investor ställde ut köpoptioner som gav innehavaren till optionerna rätten att köpa motsvarande antal aktier till ett förutbestämt pris. Löptiden för dessa optioner var sju år och intjänandet var kopplat till fortsatt anställning under tre år, så kallad vesting. Personaloptionerna erhölls vederlagsfritt och utgjorde en del av den totala lönen. Generellt gäller att optionerna endast kan intjänas och utnyttjas under anställningstiden och kort tid därefter. Undantag är om en före detta anställd har kvar styrelseuppdrag på uppdrag av Investor. Principen för tilldelning var att antalet totalt tilldelade optioner skulle stå i proportion till aktuell lönesumma i bolaget. Ledningsgruppen bestämde därefter hur optionerna skulle fördelas mellan respektive affärsområde, varefter respektive affärsområdesansvarig bestämde vilken tilldelning respektive avdelning borde ha. I sista ledet utvärderade och beslutade respektive avdelningschef hur fördelning skulle se ut till den enskilde medarbetaren. För personaloptionerna 2005 bestämdes storleken på den slutliga tilldelningen efter årets utgång, till skillnad mot tidigare år, och var beroende av respektive anställds måluppfyllelse enligt samma kriterier som gäller för rörlig lönedel enligt beskrivningen "Rörlig lön" ovan.

Beräkningen av verkligt värde, enligt IFRS 2, vid tilldelningstillfället baseras på följande förutsättningar:

		2009			2008
Instrument	Matchningsaktie	Matchnings option	Prestationsaktie	Matchningsaktie	Matchnings option	Prestationsaktie
Genomsnittlig volymvägd betalkurs för Investors
B-aktie	117,96	117,96	117,96	138,58	138,58	138,58
Lösenpris	10,00	141,50	117,96	10,00	166,20	69,29
Antagen volatilitet1)	30%	30%	30%	25%	25%	25%
Antagen genomsnittlig löptid2)	5 år	5 år	5 år	5 år	5 år	5 år
Antagen utdelningsandel3)	0%	3,84%	0%	0%	3,50%	0%
Riskfri ränta	2,23%	2,23%	2,23%	4,01%	4,01%	4,01%

1) Volatilitetsantagandet baseras på framtidsbedömningar med utgångspunkt från den historiska volatiliteten för Investors B-aktie, där

löptiden på instrumentet är en påverkande faktor. Den historiska volatiliteten har legat i intervallet 15 till 30 procent.

2) Mittpunkten i lösenperioden antagen i brist på statistik över lösenbeteende.

3) Utdelning för matchnings- och prestationsaktier kompenseras med ökning av antalet aktier.

För värderingsantaganden se nedan, avsnitt Redovisningsmässiga effekter av personaloptions- och aktieprogram.

Sammanfattning av villkoren för långsiktig aktierelaterad lön 2006-2009

Matchningsaktier 2006-2009

Totalt		388 306 241 902		10 050	4 324	21 643		360 525
2009	ÖA	86 178	–	–	–	–	–	86 178	97,64	109,01	10,00	15–12–31	3
2009	LG	48 362	–	–	–	–	–	48 362	97,64	109,01	10,00	15–12–31	3
2008	ÖA	57 350	57 017	2 462	2 591	346	130,58	56 542	116,71	130,40	10,00	14–12–31	3
2008	LG	30 725	30 725	1 363	–	–	–	32 088	116,71	130,40	10,00	14–12–31	3
2007	ÖA	46 349	41 306	1 787	1 138	881	130,39	41 0744)	150,91	168,48	10,00	13–12–31	3
2007	LG	23 845	24 722	1 097	–	–	–	25 8194)	150,91	168,48	10,00	13–12–31	3
2006	ÖA	64 459	54 806	1 982	595	17 974	112,22	38 2194)	109,19	121,34	10,00	12–12–31	3
2006	LG	31 038	33 326	1 359	–	2 442	97,75	32 2434)	109,19	121,34	10,00	12–12–31	3
Utfärdade år	Inne havare1)	tilldelade matchnings aktier	Antal vid årets ingång	Utdelnings justering	matchnings aktier under 2009	match ningsaktier under 2009	aktiekurs på lösen dagen	aktier per 31 december 2009	Teoretiskt värde2)	Verkligt	värde3) Lösenpris	Slutförfallodag	Intjänande period (år)
		Antal			Förverkade	Lösta	Vägd genom snittlig	Antal matchnings

1) LG = Ledningsgruppen, ÖA = Övriga anställda.

2) Värdet av matchningsaktierna vid tilldelningstillfället baseras på ett teoretiskt värde beräknat med Black & Scholes värderingsmodell.

3) Verkligt värde vid tilldelningstillfället beräknat i enlighet med IFRS 2 som ligger till grund för redovisade värden. Se ovan för specifikation av beräkningsgrunder.

4) Matchningsaktier tillgängliga för lösen vid årets utgång.

Matchningsoptioner 2006-2009

		Antal tilldelade	Antal	Förverkade matchnings	Lösta match	Antal matchnings optioner per					Intjänande
Utfärdade år	Inne havare1)	matchningsop tioner	vid årets ingång	optioner under 2009	ningsoptioner under 2009	31 december 2009	Teoretiskt värde2)	Verkligt	värde3) Lösenpris	Slutförfallo dag	period (år)
2006	LG	62 076	62 076	–	–	62 0764)	15,62	12,47	155,90	12–12–31	3
2006	ÖA	128 918	103 796	4 750	–	99 0464)	15,62	12,47	155,90	12–12–31	3
2007	LG	47 690	47 690	–	–	47 6904)	22,80	18,84	212,00	13–12–31	3
2007	ÖA	92 698	79 946	3 360	–	76 5864)	22,80	18,84	212,00	13–12–31	3
2008	LG	61 450	61 450	–	–	61 450	16,41	18,98	166,20	14–12–31	3
2008	ÖA	114 700	114 024	5 139	–	108 885	16,41	18,98	166,20	14–12–31	3
2009	LG	96 724	–	–	–	96 724	14,52	16,68	141,50	15–12–31	3
2009	ÖA	172 356	–	–	–	172 356	14,52	16,68	141,50	15–12–31	3
Totalt		776 612	468 982	13 249	–	724 813

1) LG = Ledningsgruppen, ÖA = Övriga anställda.

2) Värdet av matchningsoptionerna vid tilldelningstillfället baseras på ett teoretiskt värde beräknat med Black & Scholes värderingsmodell.

3) Verkligt värde vid tilldelningstillfället beräknat i enlighet med IFRS 2 som ligger till grund för redovisade värden. Se ovan för specifikation av beräkningsgrunder.

4) Matchningsoptioner tillgängliga för lösen vid årets utgång.

Prestationsaktier 2006–2009

							Vägd	Antal
		Maximalt			Förverkade	Lösta	genom	prestations
	Komponent	antal tilldelade			prestations	prestations	snittlig	aktier per					Intjänande
Utfärdade	och	prestations	Antal vid	Utdelnings	aktier under	aktier under	aktiekurs på	31 december	Teoretiskt	Verkligt		Slutförfallo	period
år	innehavare1)	aktier	årets ingång	justering	2009	2009	lösendagen	2009	värde2)		värde3) Lösenpris	dag	(år)
2006	NAV LG	88 270	94 171	–	94 171	–	–	–	52,35	121,34	10,00	12–12–31	3
2006	NAV ÖA	35 613	31 459	–	31 459	–	–	–	52,35	121,34	10,00	12–12–31	3
2006	TSR LG	45 116	48 132	974	26 150	–	–	22 9564)	52,35	57,03	10,00	12–12–31	3
2006	TSR ÖA	18 199	16 997	269	9 636	1 345	117,33	6 2854)	52,35	57,03	10,00	12–12–31	3
2007	NAV LG	63 449	65 780	2 915	–	–	–	68 6954)	77,78	168,48	10,00	13–12–31	3
2007	NAV ÖA	26 958	23 985	962	882	–	–	24 0654)	77,78	168,48	10,00	13–12–31	3
2007	TSR LG	34 371	35 634	1 579	–	–	–	37 2134)	77,78	82,55	10,00	13–12–31	3
2007	TSR ÖA	14 602	12 989	523	478	–	–	13 0344)	77,78	82,55	10,00	13–12–31	3
2008	NAV LG	121 560	121 560	15 705	–	–	–	137 265	40,98	81,88	69,29	14–12–31	3
2008	NAV ÖA	53 914	53 914	6 649	4 738	–	–	55 825	40,98	81,88	69,29	14–12–31	3
2008	TSR LG	65 236	65 236	8 429	–	–	–	73 665	38,18	42,98	69,29	14–12–31	3
2008	TSR ÖA	28 930	28 930	3 569	2 543	–	–	29 956	38,18	42,98	69,29	14–12–31	3
2009	TSR LG	590 946	–	–	–	–	–	590 946	15,45	17,26	117,96	15–12–31	3
2009	TSR ÖA	279 427	–	–	–	–	–	279 427	15,45	17,26	117,96	15–12–31	3
Totalt		1 466 591	598 787	41 574	170 057	1 345		1 339 332

1) LG = Ledningsgruppen, ÖA = Övriga anställda

2) Värdet av prestationsaktierna vid tilldelningstillfället baseras på ett teoretiskt värde beräknat med Black & Scholes värderingsmodell.

3) Verkligt värde vid tilldelningstillfället beräknat i enlighet med IFRS 2 som ligger till grund för redovisade värden. Se föregående sida för specifikation av beräkningsgrunder.

4) Prestationsaktier tillgängliga för lösen vid årets utgång.

Skillnaden mellan teoretiskt värde och verkligt värde förklaras främst av att förväntad personalomsättning beaktas vid fastställande av det teoretiska värdet. Vid beräkningen av verkligt värde enligt IFRS 2 beaktas inte personalomsättning vid värderingen utan istället görs en justering av förväntat antal intjänade aktier eller optioner, vilken baseras på genomsnittligt historiskt utfall. Enligt definitionen i IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar är NAV-komponenten ett så kallat "icke marknadsvillkor" och TSR-komponenten ett "marknadsvillkor". Skillnaden mellan verkligt värde (IFRS 2) och teoretiskt värde avseende aktier som tilldelats baserat på NAV-komponenten beror på att det teoretiska värdet beaktar sannolikheten för full tilldelning i värderingen. Vid beräkning enligt IFRS 2 beaktas motsvarande sannolikhet genom en justering av förväntat antal intjänande aktier.

Sammanfattning av villkoren för de långsiktiga aktieprogrammen 2004–2005

Utfärdade år	Innehavare1)	Antal till delade aktier	Antal vid årets ingång	Verkligt värde2)	Lösta aktier under 2009	Vägd genom snittlig aktie kurs på lösen dagen	Antal aktier per 31 december 2009	Slut förfallodag3)	Intjänande period (år)
2004	LG	74 000	67 800	77,004)	64 600	100,00	3 200	09–01–20	55)
2005	LG	58 331	53 385	97,046)	–	–	53 385	10–01–21	55)
Totalt		132 331	121 185		64 600	100,00	56 585

1) LG = Ledningsgruppen.

2) Verkligt värde vid tilldelningstillfället beräknat i enlighet med IFRS 2 som ligger till grund för redovisade värden.

3) För den verkställande direktören gäller att aktierna kan utnyttjas under 12 månader från det tidigaste av 10 år från respektive

tilldelningstillfälle och två månader efter utgången av det år då han lämnat sin anställning.

4) Slutkurs för Investoraktien dagen efter bokslutskommunikéns offentliggörande.

5) En tredjedel av antalet tilldelade aktier anses intjänade först tre år efter tilldelningen och därefter ytterligare en tredjedel vart och ett av de två närmast efterföljande åren. Intjänade tilldelningar medför rätt till erhållande och tillträde till intjänade aktier först 5 år efter tilldelningen.

6) Genomsnittlig volymvägd betalkurs för Investor B-aktie vid Stockholmsbörsen under perionden 12/4 – 18/4 2005.

Sammanfattning av villkoren för de långsiktiga optionsprogrammen 2002-2005

Utfärdade år	Inne havare1)	Antal tilldelade optioner	Antal vid årets ingång	Lösta optioner under 2009	Vägd genom snittlig aktie kurs på lösen dagen	Förfallna optioner under 2009	Antal optioner per 31 december 2009	Teoretiskt värde2)	Verkligt	värde3) Lösenpris	Slutförfallodag	Intjänande period (år)4)
2002	LG	389 000	149 700	–		– 149 700	–	18,08	–	121,55	09–02–11	3
2002	ÖA	795 750	146 200	–		– 146 200	–	18,08	–	121,55	09–02–11	3
2003	LG	1 081 000		154 333 154 333	113,67	–	–	8,21	7,00	52,50	10–02–11	3
2003	ÖA	2 606 436		260 559 230 498	124,06	–	30 0615)	8,21	7,00	52,50	10–02–11	3
2004	LG	221 900		191 334 126 100	124,91	–	65 2345)	15,80	13,74	84,70	11–01–20	3
2004	ÖA	1 079 649	387 732	85 634	120,42	–	302 0985)	15,80	13,74	84,70	11–01–20	3
2005	LG	164 565	145 997	–	–	–	145 9975)	19,00	15,20	106,70	12–01–20	3
2005	ÖA	1 008 469	595 417	59 513	126,46	–	535 9045)	19,00	15,20	106,70	12–01–20	3
Total			7 346 769 2 031 272 656 078			295 900	1 079 294

1) LG = Ledningsgruppen, ÖA = Övriga anställda.

2) Värdet av optioner vid tilldelningstillfället baseras på ett teoretiskt värde beräknat med Black & Scholes modell. På grund av optionernas särskilda villkor

avseende intjänandeperiod samt löptid, är volatilitetsparametern justerad med hänsyn tagen till detta.

3) Verkligt värde vid tilldelningstillfället beräknat i enlighet med IFRS 2 som ligger till grund för redovisade värden.

4) En tredjedel av antalet tilldelade optioner anses intjänade vart och ett av de tre närmast efterföljande åren räknat från det år tilldelningen gjordes. Det innebär att av tilldelningen 2005 kan en tredjedel utnyttjas efter 2006-01-21. Om anställningen upphör måste redan intjänade optioner utnyttjas inom 3 månader från anställningens upphörande. Från och med 2002 års optionsprogram har utnyttjandetiden förlängts till 12 månader om anställningen varat i mer än 4 år. 5) Optioner tillgängliga för lösen vid årets utgång.

Redovisningsmässiga effekter av aktierelaterade ersättningar

(Tkr)	2009	2008
Koncernen
Personalkostnader för aktierelaterade ersättningar
Kostnad hänförlig till egetkapitalreglerade instrument	25 196	23 944
Kostnad hänförlig till kontantreglerade instrument	2 663	1 898
Sociala avgifter och övriga kostnader hänförliga
till aktierelaterade ersättningar	11 564	–5 040
Totalt	39 423	20 802
(Tkr)	2009	2008
Moderbolaget
Personalkostnader för aktierelaterade ersättningar
Kostnad hänförlig till egetkapitalreglerade instrument
(IFRS 2)	21 369	20 774
Kostnad hänförlig till kontantreglerade instrument
(IFRS 2)	2 663	1 898
Sociala avgifter och övriga kostnader hänförliga till
aktierelaterade ersättningar	11 520	–8 709
Totalt	35 552	13 963
(Tkr)	2009	2008
Koncernen samt Moderbolaget
Minskning av eget kapital till följd av lösen
aktierelaterade ersättningar	40 999	25 702
Redovisat värde skulder för aktierelaterade ersättningar	4 561	1 898
Kostnad säkringsåtgärder redovisade i finansnettot	1 178	77 478
Vägd genomsnittlig kurs i utestående
säkringskontrakt, SEK	127,03	121,59

Säkringsåtgärder för personaloptions- och aktieprogram

Investors policy är att vidta åtgärder för att minimera effekterna av en uppgång i Investors aktiekurs. För program till och med 2005 har aktieswappar och aktieoptioner använts som säkringsinstrument, dessa redovisas till verkligt värde i enlighet med regler för derivat (IAS 39) till följd av att de ej kvalificerar för säkringsredovisning. Säkringslösningen innebär att personaloptions- och aktieprogrammen inte påverkar verkligt antal utestående aktier i Investor, däremot uppkommer en teoretisk utspädningseffekt till följd av programmen.

För program utställda från och med år 2006 har Investor återköpt egna aktier för att garantera leverans.

Not 6 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	2009	2008
Koncernen Revisionsuppdrag KPMG	10	9
Andra uppdrag KPMG	0	1
Totalt	10	10
Moderbolaget Revisionsuppdrag
KPMG	5	5
Andra uppdrag KPMG	0	0
Totalt	5	5

Not 7 Operationell leasing

Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:

	2009	2008
Koncernen
Inom ett år	9	8
Mellan ett år och fem år	36	24
Längre än fem år	53	–
Totalt	98	32
Årets kostnader
Minimileaseavgifter	11	5
Variabla avgifter	2	1
Totalt	13	6

Not 8 Andelar i intresseföretag

Specifikation av redovisat värde enligt kapitalandelsmetoden

	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen
Vid årets början	7 246	5 963
Förvärv	79	1 827
Avyttringar	–3	–
Andel i intresseföretagens resultat1)	–2 380	–1 382
Omräkningsdifferenser mm	–224	838
Redovisat värde vid årets slut	4 718	7 246

Specifikation av andelar i intresseföretag						Investors andel av
31/12 2009	Antal aktier	Röstandel %	Kapitalandel %	Tillgångar2)	Skulder2)	Eget kapital3)	Intäkter4)	Årets resultat1)
Koncernen
Mölnlycke AB, Stockholm, 556723–59495)	334 196 743	47	58	19 668	17 726	1 942	5 256	–394
Indap Sweden AB, Stockholm, 556678–41115) 6)	490 000	49	49	18 447	16 454	1 993	7 943	–1 212
Hi3G Holdings AB, Stockholm, 556619–66475)	40 000	40	40	6 021	5 858	163	2 336	–240
Hi3G Enterprise AB, Stockholm, 556782-93295)	40 000	40	40	4 257	4 218	39	–	–18
Lindorff First Holding AB, Stockholm,
556714-94135)	90 518 750	50	50	6 522	6 255	267	1 462	–541
Kunskapsskolan Education Sweden AB,
Stockholm, 556691–30665)	11 500	29	29	132	128	4	210	1
Kunskapsskolan International KIAB AB,
Stockholm,556747-93495)	300	30	30	6	6	0	0	–1
EQT Partners AB, Stockholm, 556233–7229	1 550	31	31	89	59	30	237	26
Sternwood Investment Ltd, Guernsey, 42893	15	50	50	25	–	25	11	1
EFIN S.à.r.l., Luxemburg, B 145.168	166 996	50	50	185	183	2	0	0
Novare Holding AB, Stockholm, 556694–6066	200	50	50	19	13	6	27	0
Blasieholmen 54 Restaurang AB,
Stockholm, 556706–6963	500	50	50	6	5	1	18	1
Blasieholmen 54 SPA AB,
Stockholm, 556768-7362	500	50	50	8	8	0	1	–3
Totalt andelar i intresseföretag				55 385	50 913	4 472	17 501	–2 380

						Investors andel av
31/12 2008	Antal aktier	Röstandel %	Kapitalandel %	Tillgångar2)	Skulder2)	Eget kapital3)	Intäkter4)	Årets resultat1)
Koncernen
Mölnlycke AB, Stockholm, 556723–59495)	332 946 745	47	59	21 101	18 658	2 443	4 455	–323
Indap Sweden AB, Stockholm, 556678–41115) 6)	490 000	49	49	20 623	17 310	3 313	6 916	–157
Hi3G Holdings AB, Stockholm, 556619–66475)	40 000	40	40	5 986	5 600	386	2 059	–751
Lindorff First Holding AB, Stockholm,
556714-94135)	90 518 750	50	50	7 220	6 442	778	750	–191
Kunskapsskolan i Sverige Holding AB, Stockholm,
556691–30665)	11 621	29	30	136	133	3	206	2
EQT Partners AB, Stockholm, 556233–7229	1 550	31	31	76	51	25	191	21
Sternwood Investment Ltd, Guernsey, 42893	15	50	50	24	–	24	–	17
Novare Holding AB, Stockholm, 556694–6066	200	50	50	25	18	7	26	–1
Blasieholmen 54 Restaurang AB, Stockholm,
556706–6963	500	50	50	6	3	3	19	1
Totalt andelar i intresseföretag				55 197	48 215	6 982	14 622	–1 382

1) Årets resultat avser ägarandelen av företagets resultat efter skatt inklusive eget kapitaldelen i årets förändring av obeskattade reserver och efter anpassning till Investors redovisnings- och bedömningsprinciper.

2) Tillgångar och skulder avser ägd andel av företagets tillgångar och skulder efter anpassning till Investors redovisnings- och bedömningsprinciper.

3) Eget kapital avser ägd andel av företagets eget kapital inklusive eget kapitaldelen i obeskattade reserver efter anpassning till Investors redovisnings- och bedömningsprinciper. 4) Intäkter avser ägarandelen av företagets nettoomsättning.

5) Rapporteras med en månads förskjutning.

6) Investering i Gambro Holding inkluderas i Indap Sweden AB.

Not 9 Finansnetto Not 10 Skatter

	2009			2008
	Intäkter	Kostnader	Intäkter	Kostnader
Koncernen Räntor
Poster som värderas till verkligt värde: – tillgångar som identifierats till verkligt värde – fair value option	447		943
– derivat som används i säkringsredo
visning – tillgångar/skulder som innehas för	487			–121
handelsändamål		–203		–10
	934	–203	943	–131
Poster som ej värderas till verkligt värde: – andra finansiella skulder		–987		–952
– övriga poster		–10		–11
		–997		–963
Totalt räntor	934	–1 200	943	–1 094
Nettoresultat
– tillgångar som identifierats till verkligt värde – fair value option		–210	43
– derivat som används i säkringsredovis ning		–914	1 528
– tillgångar/skulder som innehas för
handelsändamål	294			–376
– andra finansiella skulder – vid avyttring av dotterföretag	660	–3		–1 483 –99
– valutakursförändringar på poster som värderas till verkligt värde		–445	2 213
– övriga valutakursförändringar	282			–1 961
– övriga poster	5			–4
Totalt nettoresultat	1 241	–1 572	3 784	–3 923
Totalt finansiella intäkter och kostnader	2 175	–2 772	4 727	–5 017
Finansnetto		–597		–290

Nettoresultat består av orealiserade marknadsvärdeförändringar samt realiserat resultat från finansiella instrument exklusive räntor. I finansnettot ingår värdeförändring av säkring avseende personaloptioner med –1 (–77) Mkr och omvärderingar fastställda med hjälp av värderingstekniker med 20 (–253) Mkr. Vidare har de lån som är säkringsredovisade omvärderats med 964 (–1.480) Mkr samtidigt som de tillhörande säkrande instrumenten omvärderats med –944 (1.528) Mkr. Derivat som ingår i kassaflödessäkringar redovisas inte i resultaträkningen utan har påverkat övrigt totalresultat med –357 (41) Mkr. Från och med den 1 juli 2008 har säkringsredovisning tillämpats avseende valutarisk i nettoinvesteringar i Lindorff och Mölnlycke Health Care. Omvärderingseffekten hänförlig till dessa säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet har redovisats i övrigt totalresultat.

Årets skatt
	2009	2008
Koncernen
Aktuell skattekostnad	–219	–149
Uppskjuten skattekostnad hänförlig till
förändringar i temporära skillnader	–113	222
Totalt	–332	73

Moderbolaget

Moderbolaget redovisar ingen skattekostnad för åren 2009 och 2008.

Upplysning om sambandet mellan periodens skattekostnad och redovisat resultat före skatt

	2009	2008
Koncernen
Redovisat resultat före skatt	31 700	–36 809
Skatt enligt gällande skattesats, 28%	–	10 307
Skatt enligt gällande skattesats, 26,3%	–10 545	–
Effekt av ändrade skattesatser, 26,3%	–	–9
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	2 163	1 224
Skatt hänförlig till tidigare år	4	1
Skatteeffekt ej skattepliktiga intäkter samt
investmentbolagsstatus1)	8 820	3 460
Skatteeffekt ej avdragsgilla kostnader	–774	–14 900
Controlled Foreign Company beskattning	–	–10
Redovisad skattekostnad	–332	73

1) Investmentbolag erhåller skattemässigt avdrag för den utdelning som beslutas på efterföljande årsstämma. Realisationsvinster är ej skattepliktiga och realisationsförluster är ej avdragsgilla. Investmentbolag beskattas istället genom en schablonintäkt.

Uppskjutna skatter

Den uppskjutna skatten avser följande tillgångar och skulder.

	31/12 2009 31/12 2008
Koncernen
Uppskjutna skattefordringar
Avsättningar	0	0
Upplupna kostnader	5	6
Finansiella anläggningstillgångar	4	7
Övrigt	2	7
Totalt uppskjutna skattefordringar	11	20
Uppskjutna skatteskulder
Materiella anläggningstillgångar	228	277
Finansiella anläggningstillgångar	156	–
Periodiseringsfonder	188	244
Övrigt	1	1
Totalt uppskjutna skatteskulder	573	522
Fordran/skuld netto	–562	–502

Ej redovisad uppskjuten skattefordran

Skattebelopp avseende avdragsgilla temporära skillnader för vilka uppskjuten skattefordran inte har redovisats i resultat- och balansräkningarna uppgår per 31/12 2009 till 84 (90) Mkr. Beloppet avser premier inbetalda för pensionslösningar för framtida pensionsutbetalningar.

Not 10, forts. Skatter

Förändring av uppskjutna skatter i temporära skillnader och underskottsavdrag

31/12 2009	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultat räkningen	Förändring i övrigt totalresultat	Belopp vid årets utgång
Koncernen
Avsättningar	0	0	–	0
Upplupna kostnader	6	–1	–	5
Finansiella anläggnings
tillgångar	7	–159	–	–152
Materiella anläggnings
tillgångar	–277	–2	51	–228
Periodiseringsfonder	–244	56	–	–188
Övrigt	6	–6	1	1
Totalt	–502	–112	52	–562

Enligt Investors bedömning omfattas inte uppskjutna skattefordringar/ uppskjutna skatteskulder av upplysningskravet avseende förfallotidpunkter enligt IAS 1.52 då det vanligen råder osäkerhet om när en uppskjuten skatt utlöser en betalning. Dessa utgör anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

31/12 2008	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultat räkningen	Förändring i övrigt totalresultat	Belopp vid årets utgång
Koncernen
Avsättningar	–	0	–	0
Upplupna kostnader	4	2	–	6
Finansiella anläggnings tillgångar Materiella anläggnings	2	5	–	7
tillgångar	–305	97	–69	–277
Periodiseringsfonder	–360	116	–	–244
Underskottsavdrag	–	0	–	0
Övrigt	7	3	–4	6
Totalt	–652	223	–73	–502

Not 11 Resultat per aktie

Resultat per aktie före utspädning

Beräkningen av resultat per aktie för år 2009 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 31.379 (–36.708) Mkr och på ett vägt genomsnitt antal utestående aktier under 2009 uppgående till 763.156.634 (765.033.649).

	2009	2008
Koncernen
Årets resultat hänförligt till moderbolagets
stamaktieägare, Mkr.	31 379	–36 708
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier
under året, miljoner	763,2	765,0
Resultat per aktie före utspädning, kronor	41,12	–47,98
Årets förändring av antal utestående aktier
före utspädning, miljoner	2009	2008
Totalt antal utestående aktier vid årets början,
miljoner	764,7	765,8
Återköp av egna aktier under året, miljoner	–2,2	–1,1
Totalt antal utestående aktier vid årets slut,
miljoner	762,5	764,7

Resultat per aktie efter utspädning

Beräkningen av resultat per aktie efter utspädning för 2009 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 31.379 (–36.708) Mkr och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2009 uppgående till 763.857.139 (765.942.373).

	2009	2008
Koncernen
Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, Mkr	31 379	–36 708
Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, efter utspädning, Mkr	31 379	–36 708
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, miljoner	763,2	765,0
Effekt av utfärdade:
Aktie- och personaloptionsprogram, miljoner	0,7	–
Antal aktier vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning, miljoner	763,9	765,0
Resultat per aktie efter utspädning, kronor	41,08	–47,98

Instrument som kan ge framtida utspädningseffekt

och förändringar efter balansdagen

Optionerna och aktierna inom ramen för de långsiktiga aktierelaterade ersättningarna anses vara utspädande endast då de leder till ett sämre resultat per aktie efter än före utspädning. En anledning till att inga sådana instrument var utspädande under 2008 är att årets resultat var negativt och att förlusten per aktie skulle bli lägre om hänsyn togs till dessa. Flera optioner saknar för närvarande utspädningseffekt med anledning av att årets genomsnittliga börskurs (119,33) är lägre än summan av lösenkursen och eventuellt värde per option som återstår att kostnadsföra i enlighet med IFRS 2. Slutligen finns prestationsaktier för vilka prestationsvillkor återstår att uppfyllas innan de kan bli utspädande. Inga förändringar avseende antalet utestående aktier har skett efter balansdagen. Se not 5 Anställda och personalkostnader, för lösenkurser och beskrivning av prestationsvillkor.

Not 12 Immateriella anläggningstillgångar

	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen/Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början Nyanskaffningar	14 7	8 6
	21	14
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	–3	–1
Årets avskrivningar	–2	–2
	–5	–3
Redovisat värde vid årets slut	16	11

Immateriella tillgångar avser kapitaliserade utgifter för mjukvara.

Not 13 Inventarier

	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	756	813
Nyanskaffningar	41	59
Avyttringar och utrangeringar	–11	–18
Omklassificeringar	–	–103
Valutakursdifferenser	–2	5
	784	756
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	–385	–376
Avyttringar och utrangeringar	11	18
Omklassificeringar	0	22
Årets avskrivningar	–41	–45
Valutakursdifferenser	2	–4
	–413	–385
Redovisat värde vid årets slut	371	371

Årets avskrivningar uppgår till –41 (–45) Mkr och återfinns i resultaträkningen under rubrikerna Rörelsens kostnader –5 (–9) Mkr och Kostnader för sålda tjänster –36 (–36) Mkr.

	31/12 2009	31/12 2008
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	42	52
Nyanskaffningar	3	2
Avyttringar och utrangeringar	0	–12
	45	42
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	–22	–30
Avyttringar och utrangeringar	0	12
Årets avskrivningar	–3	–4
	–25	–22
Redovisat värde vid årets slut	20	20

Årets avskrivningar uppgår till –3 (–4) Mkr och återfinns i resultaträkningen under rubriken Rörelsens kostnader.

Not 14 Rörelsefastigheter

Koncernen tillämpar omvärderingsmetoden avseende koncernens rörelsefastigheter. Rörelsefastigheterna värderas regelbundet av externa värderare och större delen av koncernens fastighetsbestånd var föremål för en extern värdering under 2009. Verkliga värden har fastställts utifrån aktuella marknadspriser på jämförbara fastigheter samt med tillämpning av en avkastningsmetod baserad på nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.

	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen Omvärderat anskaffningsvärde
Vid årets början	2 350	2 345
Förvärv	45	5
Avyttringar	–1	–
Omvärderingseffekt mot omvärderingsreserv	–252	–
	2 142	2 350
	31/12 2009	31/12 2008
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	–356	–325
Årets avskrivningar	–29	–31
Omvärderingseffekt mot omvärderingsreserv	40	–
	–345	–356
Redovisat värde vid årets slut	1 797	1 994
Redovisat värde om anskaffningskostnads
metoden hade använts	1 278	1 248
Taxeringsvärden	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen
Taxeringsvärden, byggnader	408	407
Taxeringsvärden, mark	508	488

Not 15 Aktier och andelar i investeringsverksamheten värderade till verkligt värde

Koncernen
31/12 2009	Kärn investeringar	Operativa investeringar	Private Equity investeringar	Finansiella investeringar	Totalt
Noterade investeringar	106 231	971	794	133	108 129
Onoterade investeringar	–	6	17 539	400	17 945
Totalt	106 231	977	18 333	533	126 074
31/12 2008	Kärn investeringar	Operativa investeringar	Private Equity investeringar	Finansiella investeringar	Totalt
Noterade investeringar	73 272	–	317	100	73 689
Onoterade investeringar	–	7	14 978	661	15 646
Totalt	73 272	7	15 295	761	89 335
	Kärn	Operativa	Private Equity	Finansiella
31/12 2009	investeringar	investeringar	investeringar	investeringar	Totalt
Vid årets början	73 272	7	15 295	761	89 335
Förvärv	3 825	958	2 921	–	7 704
Avyttringar	–450	–	–563	–453	–1 466
Valutakursdifferenser	–	–	–68	–	–68
Omvärderingar	29 584	12	748	225	30 569
Redovisat värde vid årets slut	106 231	977	18 333	533	126 074
31/12 2008	Kärn investeringar	Operativa investeringar	Private Equity investeringar	Finansiella investeringar	Totalt
Vid årets början	127 293	7	17 718	1 336	146 354
Förvärv	2 150	–	3 729	53	5 932
Avyttringar	–20 902	–	–2 937	–425	–24 264
Valutakursdifferenser	–	–	79	–	79
Omvärderingar	–35 269	–	–3 294	–203	–38 766
Redovisat värde vid årets slut	73 272	7	15 295	761	89 335

Utöver ovanstående värdepappersinnehav finns åtaganden för tillkommande investeringar uppgående till 6.416 (8.914) Mkr. I ovanstående tabeller ingår andelar i intresseföretag redovisade till verkligt värde i enlighet med IAS 39.

Not 16 Långfristiga fordringar och övriga fordringar Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar Fordringar på intresseföretag Derivat Övrigt	9 698 1 148 0	8 771 2 548 –1
Totalt	10 846	11 318
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar Fordringar på intresseföretag Derivat Kundfordringar Likvider på väg Övrigt	1 22 35 223 193	0 36 29 11 96
Totalt	474	172

	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen
Räntor	859	1 021
Andra finansiella fordringar	5	–
Övrigt	19	23
Totalt	883	1 044
Moderbolaget
Övrigt	15	13
Totalt	15	13

Not 18 Aktier och andelar i aktiv portföljförvaltning

	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen
Aktier	3 879	1 048
Optioner	10	0
Terminer	47	–1
Totalt	3 936	1 047

Not 19 Kortfristiga placeringar och andra finansiella placeringar

Överskottslikviditeten hanteras inom ramen för givna limiter avseende valuta-, ränte-, kredit- och likviditetsrisk. Se vidare not 29 Riskexponering och riskhantering.

Koncernen				Totalt
31/12 2009	3–6 mån	7–12 mån	13–24 mån	Redovisat värde	Nominellt värde
Kortfristiga placeringar	3 642	2 488		6 130	5 506
Andra finansiella placeringar			9 062	9 062	9 250
Totalt	3 642	2 488	9 062	15 192	14 756
				Totalt
31/12 2008	3–6 mån	7–12 mån	13–24 mån	Redovisat värde	Nominellt värde
Kortfristiga placeringar	12 478	6 343		18 821	18 851
Totalt	12 478	6 343		18 821	18 851

Kortfristiga placeringar och Andra finansiella placeringar består av räntebärande värdepapper.

Totalt tillgängliga medel för investeringar uppgår till 20.9381) Mkr och inkluderar även likvida medel enligt not 20.

1) Likvida medel hänförliga till Operativa investeringar har exkluderats.

Not 20	Kassaflödesanalys
Likvida medel
		31/12 2009	31/12 2008
Koncernen
I likvida medel ingår:
	Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel	5 601	8 877
Kassa och bank		203	274
Totalt		5 804	9 151

Kortfristiga placeringar med en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten har klassificerats som likvida medel med utgångspunkt att:

– de har en obetydlig risk för värdefluktuationer – de kan lätt omvandlas till kassamedel

bank, AB Investor Group Finance.

Moderbolaget redovisar inga likvida medel då likviditetsbehovet täcks av medel på koncernkonto vilka redovisas som mellanhavande med koncernens intern-

Not 21 Eget kapital

Specifikation av eget kapitalposten reserver

	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen
Omräkningsreserv
Vid årets början	314	–484
Årets omräkningsdifferenser, dotterföretag	–184	388
Avgår säkring av valutarisk i dotteföretag	222	–452
Avgår omräkningsdifferenser hänförliga till avyttrade
dotterföretag	3	116
Årets förändring, intresseföretag	48	746
	403	314
Omvärderingsreserv
Vid årets början	550	547
Effekt av ändrad skattesats hänförligt till
anläggningstillgångar	–	13
Årets omvärdering av anläggningstillgångar	–212	–
Skatt hänförlig till årets omvärdering	56	–
Upplösning av omvärderingsreserv vid avskrivning på
omvärderat belopp	–9	–10
	385	550
Säkringsreserv
Vid årets början	–299	–175
Kassaflödessäkringar:
Årets förändringar i verkligt värde på
kassaflödessäkringar	–357	41
Upplöst mot resultaträkningen, Finansnetto	–	0
Årets förändring, intresseföretag	–91	–165
	–747	–299
Summa reserver
Vid årets början	565	–112
Årets förändring av reserver:
Omräkningsreserv	89	798
Omvärderingsreserv	–165	3
Säkringsreserv	–448	–124
Redovisat värde vid årets slut	41	565

Aktiekapital

Moderbolagets aktiekapital.

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av swapkontrakt som ingåtts som säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet. Förändring i omräkningsreserven har inte haft någon effekt på årets redovisade skattekostnader, se avsnitt Moderbolagets redovisningsprinciper i not 1 Redovisningsprinciper.

Omvärderingsreserv

Omvärderingsreserven innefattar värdeförändringar hänförliga till rörelsefastigheter.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkrade kassaflöden som ännu inte har redovisats i resultatet. Förändring i säkringsreserven har inte haft någon effekt på årets redovisade skattekostnader, se Not 1 Redovisningsprinciper under rubriken Moderbolagets redovisningsprinciper.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.

Not 21, forts. Eget kapital Fritt eget kapital

Minoritetsintresse

Minoritetsintresse innefattar den andel av eget kapital som inte ägs av moderbolaget.

Återköpta aktier

Återköpta aktier innefattar anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget. Per den 31 december 2009, uppgick koncernens innehav av egna aktier till 4.683.800 (2.483.800).

Återköpta aktier som ingår i eget kapitalposten balanserade vinstmedel inklusive årets resultat:

		Antal aktier		Belopp som påverkat eget kapital Mkr
	2009	2008	2009	2008
Ingående återköpta
egna aktier		2 483 800 1 400 000	–366	–213
Årets återköp		2 200 000 1 083 800	–262	–153
Utgående återköpta egna aktier		4 683 800 2 483 800	–628	–366

Utdelning

Investors utdelningspolicy innebär att en hög andel av mottagna utdelningar från Kärninvesteringar vidareutdelas samt att en distribution sker till aktieägarna från övriga nettotillgångar som motsvarar en direktavkastning i linje med aktiemarknaden. Målsättningen är också att åstadkomma en utdelning med jämn tillväxt över tiden.

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit en utdelning för 2009 uppgående till 3.069 Mkr (4,00 kronor per aktie). Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämman 14 april 2010. Utdelningen för 2008 uppgick till 3.059 Mkr (4,00 kronor per aktie) och utdelningen för 2007 uppgick till 3.637 Mkr (4,75 kronor per aktie). Den utbetalda utdelningen per aktie för 2008 och 2007 överrensstämmer med den föreslagna utdelningen per aktie.

Kapitalhantering

För att kunna agera på affärsmöjligheter, oavsett när i tiden de uppstår är det centralt att ha en finansiell flexibilitet. Koncernens mål är att ha en skuldsättningsgrad (nettoskuld i relation till totala tillgångar) på 5-10 procent över en konjunkturcykel. Taket för skuldsättningsgraden är satt till maximalt 25 procent. Taket får endast kortsiktigt överskridas. Skuldsättningsgraden var vid ingången av året –9,2 procent och vid utgången 0,4 procent. Huvudfaktorerna till förändringen under året var kassaflödet från deltagande i nyemission i SEB och Husqvarna, förvärv av Biovitrum, ny- och tilläggsinvesteringar inom affärsområdet Private Equity-investeringar samt utdelning till aktieägarna.

Koncernens mål är att avkastningen ska överträffa den riskfria räntan plus en riskpremie. Avkastningsmålet för affärsområdet Kärninvesteringar är för närvarande cirka 8 procent och för Operativa investeringar överstigande 15 procent. För Private Equity-investeringar är målet minst 20 procents årlig genomsnittlig avkastning på realiserade investeringar (IRR) före förvaltningskostnader. Kapital definieras som totalt redovisat eget kapital.

Kapital	2009	2008
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	142 669	115 131
Hänförligt till Minoritetsintresse	4	102
Totalt	142 673	115 233

Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav.

Moderbolaget

Bundet eget kapital

Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.

Reservfond

Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.

Säkringsreserv

Investor tillämpar årsredovisningslagens regler avseende värdering av finansiella instrument till verkligt värde enligt 4 Kap. 14a-e §§. Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkrade kassaflöden som ännu inte har redovisats i resultatet. Värdeförändringen redovisas via övrigt totalresultat. Förändring av säkringsreserven har ingen effekt på årets redovisade skattekostnader då moderbolaget beskattas enligt reglerna för investmentbolag.

Balanserade vinstmedel

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med säkringsreserven och årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Aktiekapitalets fördelning

Moderbolagets aktiekapital bestod såväl den 31 december 2009 som den 31 december 2008 av följande antal aktier med kvotvärde uppgående till 6,25 kronor per aktie.

				Andel i % av
Aktieslag	Antal aktier	Antal röster	kapital	röster
A 1 röst	311 690 844	311 690 844	40,6	87,2
B 1/10 röst	455 484 186	45 548 418	59,4	12,8
Totalt	767 175 030	357 239 262	100,0	100,0

Not 22 Räntebärande skulder

Investors lånefinansiering sker primärt genom korta och långa låneprogram på den svenska och europeiska kapitalmarknaden. Investor har ett europeiskt Medium Term Note Program (EMTN), vilket är ett låneprogram avsett för långfristig finansiering. Programmet har ett rambelopp på 5 Mdr EUR, varav utestående skuld motsvarar 1,8 Mdr EUR. För kortfristig finansiering har Investor ett obekräftat svenskt och ett europeiskt certifikatprogram (CP/ECP) med rambelopp på 10 Mdr kronor respektive 1,5 Mdr USD. Inget av certifikatprogrammen har använts 2009. Investor har också en bekräftad syndikerad banklånefacilitet på 10 Mdr kronor som löper till oktober 2012, vilken kan användas för finansiering och som likviditetsreserv. Denna facilitet var vid årets utgång outnyttjad. En bekräftad kredit innebär, till skillnad från ett obekräftat låneprogram, ett formaliserat åtagande. Det förekommer inga "financial covenants" i något av Investor AB:s lånekontrakt, det vill säga de upptagna lånen är inte beroende av att Investor uppfyller särskilda krav beträffande finansiella nyckeltal.

Derivatinstrument (valuta-/ränteswap-kontrakt) används för att hantera exponeringen mot fluktuationer i växelkurser och räntesatser.

Se vidare not 29 Riskexponering och riskhantering, för hantering av valutaoch ränterisk i skuldportföljen.

Vid årets slut var skuldportföljens genomsnittliga löptid på koncernnivå 13,31) (12,6) år.

Lånens förfallostruktur framgår av nedanstående diagram (nominellt värde).

Förfallostruktur

Rörlig 0-6 m. 1) Genomsnittlig löptid beräknad exklusive skulder hänförliga till helägda operativa investeringar uppgick till 13,5 år vid årets slut.

Not 22, forts. Räntebärande skulder

	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen
Långfristiga räntebärande skulder
Obligationslån med säkrad del värderad till verkligt värde	19 761	18 074
Tillhörande räntederivat med negativt värde	2 429	1 927
Obligationslån värderade till upplupet anskaffningsvärde	1 360	1 590
	23 550	21 591
Kortfristiga räntebärande skulder
Obligationslån med säkrad del värderad till verkligt värde	100	–
Obligationslån värderade till upplupet anskaffningsvärde	199	818
	299	818
Totalt	23 849	22 409
	31/12 2009	31/12 2008
Moderbolaget
Långfristiga räntebärande skulder
Obligationslån med säkrad del värderad till verkligt värde	1 959	2 410
Obligationslån värderade till upplupet anskaffningsvärde	18 112	15 457
Förfallostruktur	20 071	17 867
Kortfristiga räntebärande skulder Mkr
Obligationslån värderade till upplupet anskaffningsvärde 6 000	298	818
5 000	298	818
Totalt	20 369	18 685

2 000 Kassaflöden för finansiella skulder och derivat1)

1) Inklusive räntebetalningar.

	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen, redovisade värden
Förfallotidpunkt mindre än 1 år från balansdagen	299	818
Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen	3177	7 354
Förfallotidpunkt mer än 5 år från balansdagen	17 944	12 310
Totalt	21 420	20 482
	31/12 2009	31/12 2008
Moderbolaget, redovisade värden
Förfallotidpunkt mindre än 1 år från balansdagen	298	818
Förfallotidpunkt 1–5 år från balansdagen	7 604	6 417
Förfallotidpunkt mer än 5 år från balansdagen	12 467	11 450
Totalt	20 369	18 685

Med beaktande av befintliga ränteswappar, uppgick den genomsnittliga effektiva låneräntan till 3,35 (4,66) procent, och den genomsnittliga räntebindningstiden till 3,0 (2,2) år vid årets utgång. I diagrammet nedan framgår fördelningen per räntebindningstid.

INVESTOR 2009 – NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 103

Räntebindningstid

Not 23 Pensioner och liknande förpliktelser

Avsättning till förmånsbestämda åtaganden

Investor erbjuder sina anställda pensionsförmåner under olika former. Huvuddelen av pensionsförmånerna är i form av förmånsbestämda planer som tryggas genom SPP Livförsäkring. Det finns även avgiftsbestämda planer, vilket innebär att företaget gör antingen kontanta inbetalningar till stiftelser eller tecknar pensionsförsäkringar. Dessutom finns det ett fåtal förmånsbestämda pensionsförpliktelser avseende tidigare anställda som är ofonderade och redovisas som skuld i balansräkningen.

Förmånsbestämda pensionsplaner	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen Nuvärdet av helt eller delvis fonderade förpliktelser Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	222 182	228 195
Totalt nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser	404	423
Verkligt värde på förvaltningstillgångar Restriktion för redovisning av överskott i planen med	–170	–162
avseende på tillgångstak	2	–
Netto av nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna	236	261
Avsättning för löneskatt på pensionsförpliktelse	61	66
Nettobeloppet för förmånsbestämda planer redovisas i följande poster i balansräkningen: Pensioner och liknande förpliktelser	297	327
Nettobelopp i balansräkningen	297	327
Förändringar av nuvärdet av förpliktelsen för förmånsbestämda planer	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 1 januari Utbetalda ersättningar Kostnad för tjänstgöring innevarande period Räntekostnad	423 –26 9 14	338 –22 7 14
Anpassningsbelopp	2	1
Nytillkomna pensionsåtaganden Aktuariella vinster och förluster	0 –15	20 58
Valutakursdifferenser	–3	7
Förpliktelse för förmånsbestämda planer per
den 31 december	404	423
Förändringar av förvaltningstillgångarnas verkliga värde	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per den 1 januari Avgifter från arbetsgivaren Utbetalda ersättningar Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Nytillkomna pensionsåtaganden	162 7 –7 6 0	131 7 –3 5 20
Skillnad mellan förväntad och verklig
avkastning (aktuariell vinst eller förlust)	2	2
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per den 31 december1)	170	162

1) Förvaltningstillgångarna fördelar sig ungefär på 30 procent räntebärande tillgångar och 70 procent aktierelaterade tillgångar.

Kostnad redovisad i årets resultat	2009	2008
Koncernen
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande period	9	7
Kostnader för tjänstgöring tidigare perioder	2	1
Räntekostnad på förpliktelsen	14	14
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–6	–5
Nytillkomna pensionsåtaganden	0	–
Restriktion för redovisning av överskott i planen med
avseende på tillgångstak	2	–
Valutakursdifferenser	–3	7
Förändring reservering löneskatt	4	7
Nettokostnad i årets resultat	22	31
Kostnaden redovisas i följande rader ingående i årets
resultat	2009	2008
Koncernen
Rörelsens kostnader	17	15
Finansiella intäkter	–6	–5
Finansiella kostnader	11	21
Nettokostnad i årets resultat	22	31
Aktuariella vinster och förluster redovisade i övrigt totalresultat1)
Koncernen
Ackumulerat per den 1 januari	128	58
Redovisat under perioden	–22	70
Ackumulerat per den 31 december	106	128
1) Belopp inklusive löneskatt

Historisk information1)	2009	2008	2007	2006	2005
Nuvärde av förmånsbestämda pensionsplaner	404	423	192	199	221
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–168	–162	–	–	–
Underskott/överskott (+/-) i plan	236	261	192	199	221
Erfarenhetsbaserad justering på förpliktelsens nuvärde	10	15	–	–	–
Erfarenhetsbaserad justering på förvaltningstillgångar	–2	–2	–	–	–

1) Information för värdering av förmånsbestämda planer avseende BTP samt uppgifter kring erfarenhetsbaserade justeringar tillgängliga från och med 2008.

Koncernen uppskattar att 12 Mkr blir betalda under 2010 till fonderade förmånsbestämda planer.

Förmånsbestämda pensionsplaner	31/12 2009	31/12 2008
Moderbolaget
Nuvärdet av helt eller delvis fonderade förpliktelser	184	188
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	149	164
Totalt nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser	333	352
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–146	–139
Restriktion för redovisning av överskott i planen med avseende på tillgångstak	2	0
Netto av nuvärde av förpliktelserna och verkligt
värde på förvaltningstillgångarna	189	213
Avsättning för löneskatt på nettoförpliktelse	57	62
Nettobeloppet för förmånsbestämda planer redovisas i följande poster i balansräkningen:
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	246	275

Nettobelopp i balansräkningen	246	275
-------------------------------	-----	-----

Not 23, forts. Pensioner och liknande förpliktelser

Förändringar av nuvärdet av förpliktelsen för förmånsbe-

stämda planer			31/12 2009 31/12 2008
Moderbolaget
Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 1 januari		352	278
Utbetalda ersättningar		–26	–21
Kostnad för tjänstgöring innevarande period		7	6
Räntekostnad		13	12
Anpassningsbelopp		2	1
Nytillkomna pensionsåtaganden		0	20
Aktuariella vinster och förluster		–11	47
Valutakursdifferenser		–4	9
Förpliktelse för förmånsbestämda planer per
den 31 december		333	352
Förändringar av förvaltningstillgångarnas verkliga värde			31/12 2009 31/12 2008
Moderbolaget
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per den 1 januari		139	108
Avgifter från arbetsgivaren		6	6
Utbetalda ersättningar		–6	–2
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar		5	4
Nytillkomna pensionsåtaganden		0	20
Skillnad mellan förväntad och verklig
avkastning (aktuariell vinst eller förlust)		2	3
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per
den 31 december1)		146	139
1) Förvaltningstillgångarna fördelar sig ungefär på 30 procent räntebärande tillgångar och 70
procent aktierelaterade tillgångar.
Kostnad redovisad i årets resultat		2009	2008
Moderbolaget
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande period		7	6
Kostnader för tjänstgöring tidigare perioder		2	1
Räntekostnad på förpliktelsen		13	12
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar		–5	–4
Nytillkomna pensionsåtaganden		0	0
Redovisade aktuariella vinster (–) och förluster (+)		–13	43
Restriktion för redovisning av överskott i planen med avseende på tillgångstak		2	0
Valutakursdifferenser		–4	9
Förändring reservering löneskatt		1	17
Nettokostnad i årets resultat		3	84
Kostnaden redovisas i följande rader ingående i årets
resultat		2009	2008
Moderbolaget
Rörelsens kostnader		–1	67
Ränteintäkter och liknande resultatposter		–5	–4
Räntekostnader och liknande resultatposter		9	21
Nettokostnad i årets resultat		3	84
Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser
De mest väsentliga aktuariella antagandena per balansda
gen (uttryckta som vägda genomsnitt):			31/12 2009 31/12 2008
Koncernen och moderbolaget
Diskonteringsränta per den 31 december		3,75%	3,75%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
per den 31 december		3,50%	3,50%
Framtida löneökning		3,00%	3,00%
Framtida ökning av pensioner		2,40%	2,40%
Avgiftsbestämda planer	Koncernen		Moderbolaget

Kostnadsförda avgiftsbestämda planer 20 19 12 15

2009 2008 2009 2008

Not 24 Avsättningar

		31/12 2009 31/12 2008
Koncernen Avsättningar som förväntas betalas inom 12 månader
Övrigt	5	8
Totalt	5	8
Avsättningar som förväntas betalas efter mer än 12 månader
Avsättning sociala avgifter för långsiktig aktierelaterad lön Övrigt	28 28	28 34
Totalt	56	62
Avsättning sociala avgifter för långsiktig aktierelaterad lön
Vid årets början	28	47
Avsättningar under året	7	–
Återföringar under året	–7	–19
Redovisat värde vid årets slut	28	28
Övrigt
Vid årets början	42	55
Avsättningar under året	1	7
Återföringar under året	–10	–20
Redovisat värde vid årets slut	33	42
		31/12 2009 31/12 2008
Moderbolaget
Avsättningar som förväntas betalas inom 12 månader Övrigt	5	8
Totalt	5	8
Avsättningar som förväntas betalas efter mer än 12
månader
Avsättning sociala avgifter för långsiktig aktierelaterad lön	26	28
Övrigt Total	28 54	33 61
Avsättning sociala avgifter för långsiktig aktierelaterad lön
Vid årets början Avsättningar under året	28 4	47 –
Återföringar under året	–6	–19
Redovisat värde vid årets slut	26	28
Övrigt Vid årets början	41	54
Avsättningar under året	1	7
Återföringar under året	–9	–20

Avsättning sociala avgifter långsiktig aktierelaterad lön

Avsättning redovisas i enlighet med UFR 7, se not 1 Redovisningsprinciper.

Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen
Räntor	788	1 123
Personalrelaterade kostnader	100	123
Övrigt	234	91
Totalt	1 122	1 337
Moderbolaget
Räntor	516	659
Personalrelaterade kostnader	32	59
Övrigt	69	40
Totalt	617	758

Not 26 Övriga skulder
	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen
Aktielån	1 167	562
Terminer	44	0
Likvider på väg	114	19
Övrigt	54	57
Totalt	1 379	638

Finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori

Koncernen 31/12 2009

	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen					Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
	Finansiella tillgångar värderade enligt fair value option	Innehav för handels ändamål	Derivat som används i säkrings redovisning	Låne- och kund fordringar	Finansiella tillgångar som kan säljas	Innehav för handelsändamål	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar Aktier och andelar
i investeringsverksamheten	126 069				5			126 074	126 074
Andra finansiella placeringar Långfristiga fordringar Upplupna ränteintäkter	9 062	56	1 092	9 698 859				9 062 10 846 859	9 062 10 846 859
Övriga fordringar Aktier och andelar		22		452				474	474
i aktiv portföljförvaltning		3 936						3 936	3 936
Kortfristiga placeringar Likvida medel	6 130 5 804							6 130 5 804	6 130 5 804
Totalt	147 065	4 014	1 092	11 009	5			163 185	163 185
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder			1 172			1 257	21 121	23 550	20 764
Kortfristiga räntebärande skulder							299	299	301
Leverantörsskulder							46	46	46
Upplupna räntekostnader Övriga skulder						1 325	788 54	788 1 379	788 1 379
Totalt			1 172			2 582	22 308	26 062	23 278

Koncernen 31/12 2008						Finansiella skulder värderade
	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen					till verkligt värde via resultaträkningen
	Finansiella tillgångar värderade enligt fair value option	Innehav för handels ändamål	Derivat som används i säkrings redovisning	Låne- och kund fordringar	Finansiella tillgångar som kan säljas	Innehav för handelsändamål	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar Aktier och andelar
i investeringsverksamheten	89 328				7			89 335	89 335
Långfristiga fordringar Upplupna ränteintäkter		131	2 417	8 770 1 021				11 318 1 021	11 318 1 021
Övriga fordringar Aktier och andelar		36		136				172	172
i aktiv portföljförvaltning		1 047						1 047	1 047
Kortfristiga placeringar Likvida medel	18 821 9 151							18 821 9 151	18 821 9 151
Totalt	117 300	1 214	2 417	9 927	7			130 865	130 865
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder Kortfristiga räntebärande skulder			13			1 913	19 665 818	21 591 818	19 360 825
Leverantörsskulder							47	47	47
Upplupna räntekostnader Övriga skulder						581	1 123 57	1 123 638	1 123 638
Totalt			13			2 494	21 710	24 217	21 993

Finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori

Moderbolaget 31/12 2009

	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
	Finansiella tillgångar värderade enligt fair value option	Derivat som används i säkrings redovisning	Låne- och kund fordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar Andra långfristiga värdepappers
innehav	40 197				40 197	40 197
Fordringar på koncernföretag
(långfristiga)		–622	27 801		27 179	27 179
Kundfordringar			3		3	3
Fordringar på koncernföretag
(kortfristiga)			1 340		1 340	1 340
Fordringar på intresseföretag			1		1	1
Övriga fordringar			0		0	0
Totalt	40 197	–622	29 145		68 720	68 720
Finansiella skulder
Lån (långfristiga)				20 071	20 071	20 201
Skulder till koncernföretag (långfristiga)		325		10 188	10 513	10 513
Lån (kortfristiga)				298	298	301
Leverantörsskulder				17	17	17
Skulder till koncernföretag (kortfristiga)				1 734	1 734	1 734
Upplupna räntekostnader				516	516	516
Totalt		325		32 824	33 149	33 282

Moderbolaget 31/12 2008

Finansiella tillgångar värderade till

	verkligt värde via resultaträkningen
	Finansiella tillgångar värderade enligt fair value option	Derivat som används i säkrings redovisning1)	Låne- och kund fordringar1)	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Andra långfristiga värdepappers
innehav	35 008				35 008	35 008
Fordringar på koncernföretag
(långfristiga)		–1 276	25 273		23 997	23 997
Kundfordringar			3		3	3
Fordringar på koncernföretag
(kortfristiga) Fordringar på intresseföretag			6 452 0		6 452 0	6 452 0
Övriga fordringar			0		0	0
Totalt	35 008	–1 276	31 728		65 460	65 460
Finansiella skulder
Lån (långfristiga)				17 867	17 867	16 885
Skulder till koncernföretag (långfristiga)		–222		10 788	10 566	10 566
Lån (kortfristiga)				819	819	825
Leverantörsskulder				12	12	12
Skulder till koncernföretag (kortfristiga)				161	161	161
Upplupna räntekostnader				659	659	659
Totalt		–222		30 306	30 084	29 108

1) Fördelningen mellan olika kategorier har ändrats för 2008 för att uppnå jämförbarhet med innevarande år.

Resultat från finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori

Koncernen 2009

	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
	Finansiella tillgångar värderade enligt fair value option	Innehav för handelsändamål	Derivat som används i säkrings redovisning	Låne- och kund fordringar	Övriga skulder	Totalt
Rörelseresultat
Utdelningar	2 845	21				2 866
Övriga rörelseintäkter	1 113					1 113
Värdeförändringar, inklusive valuta
nettovinster/förluster	30 257	1 071				31 328
Finansnetto
Räntor
intäkter/kostnader	447	–203	487		–987	–256
Värdeförändringar
nettovinster/förluster	–210	294	–914		660	–170
Valutakursförändringar
nettovinster/förluster	0	294	–709	–491	743	–163
Totalt	34 452	1 477	–1 136	–491	416	34 718

Koncernen 2008

	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
	Finansiella tillgångar värderade enligt fair value option	Innehav för handelsändamål	Derivat som används i säkrings redovisning	Låne- och kund fordringar	Övriga skulder	Totalt
Rörelseresultat
Utdelningar	4 114	33				4 147
Övriga rörelseintäkter	756					756
Värdeförändringar, inklusive valuta
nettovinster/förluster	–39 062	–430				–39 492
Finansnetto
Räntor
intäkter/kostnader	943	–10	–121		–952	–140
Värdeförändringar
nettovinster/förluster	41	–376	1 529		–1 483	–289
Valutakursförändringar
nettovinster/förluster	451	–349	1 913	225	–1 988	252
Totalt	–32 757	–1 132	3 321	225	–4 423	–34 766

Resultat från finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori

Moderbolaget 2009

	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
	Finansiella tillgångar värderade enligt fair value option	Derivat som används i säkrings redovisning	Låne- och kund fordringar	Övriga skulder	Totalt
Rörelseresultat
Utdelningar	1 403				1 403
Värdeförändringar, inklusive valuta nettovinster/förluster	5 185				5 185
Finansnetto
Räntor intäkter/kostnader		–42	1 851	–1 121	688
Värdeförändringar nettovinster/förluster		111	–34	–76	1
Valutakursförändringar nettovinster/förluster		0	–1 157	1 341	184
Totalt	6 588	69	660	144	7 461

Moderbolaget 2008

Totalt	–8 990	–230	2 577	–2 710	–9 353
Valutakursförändringar nettovinster/förluster		0	570	–1 047	–477
Värdeförändringar nettovinster/förluster		–175	300	–118	7
Finansnetto Räntor intäkter/kostnader		–55	1 707	–1 545	107
nettovinster/förluster	–10 191				–10 191
Utdelningar Värdeförändringar, inklusive valuta	1 201				1 201
Rörelseresultat
	Finansiella tillgångar värderade enligt fair value option	Derivat som används i säkrings redovisning	Låne och kund fordringar1)	Övriga skulder1)	Totalt
	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

1) Fördelningen mellan olika kategorier har ändrats för 2008 för att uppnå jämförbarhet med innevarande år.

Tillgångar värderade till verkligt värde

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms görs utifrån följande tre nivåer:

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

Finansiella tillgångar och skulder per nivå

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar
i investeringsverksamheten	106 116	2 013	17 945	126 074
Andra finansiella placeringar	9 062			9 062
Långfristiga fordringar	11	1 137		1 148
Övriga fordringar		22		22
Aktier och andelar
i aktiv portföljförvaltning	3 934	2		3 936
Kortfristiga placeringar	2 714	3 416		6 130
Likvida medel	5 804			5 804
Totalt	127 641	6 590	17 945	152 176
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder		1 733	696	2 429
Övriga skulder	1 211			1 211
Totalt	1 211	1 733	696	3 640
Finansiella tillgångar och skulder per nivå
Koncernen 31/12 2008
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar
i investeringsverksamheten	72 736	953	15 646	89 335
Långfristiga fordringar	13	2 313	222	2 548
Övriga fordringar		36		36
Aktier och andelar
i aktiv portföljförvaltning	1 047			1 047
Kortfristiga placeringar	13 884	4 937		18 821
Likvida medel	9 151			9 151
Totalt	96 831	8 239	15 868	120 938
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder		1 882	44	1 926
Övriga skulder	562			562
Totalt	562	1 882	44	2 488

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke observerbara indata (nivå 3).

Förändringar finansiella tillgångar och skulder i nivå 3

Koncernen 31/12 2009

	Aktier och andelar
Finansiella tillgångar	i investerings verksamheten	Långfristiga fordringar	Total
Vid årets början	15 646	222	15 868
Totalt redovisade vinster och förluster
redovisat i årets resultat	765	–267	498
redovisat i övrigt totalresultat	–53	45	–8
Förvärv	2 830		2 830
Avyttringar	–939		–939
Förflyttning in i nivå 1	–304		–304
Redovisat värde vid årets slut	17 945	0	17 945
Vinster och förluster redovisade i årets resultat för
tillgångar som ingår i den utgående balansen
Värdeförändring	568		568
Totalt	568		568

Finansiella skulder	Långfristiga ränte bärande skulder	Totalt
Vid årets början	44	44
Totalt redovisade vinster och förluster
redovisat i årets resultat	529	529
redovisat i övrigt totalresultat	123	123
Redovisat värde vid årets slut	696	696
Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen
Värdeförändring	652	652
Totalt	652	652

Förändringar finansiella tillgångar och skulder i nivå 3

Koncernen 31/12 2008

Finansiella tillgångar	Aktier och andelar i investerings verksamheten	Långfristiga fordringar	Total
Vid årets början	16 598	213	16 811
Totalt redovisade vinster och förluster
redovisat i årets resultat	–2 792	54	–2 738
redovisat i övrigt totalresultat	60	–45	15
Förvärv	3 700		3 700
Avyttringar	–1 920		–1 920
Redovisat värde vid årets slut	15 646	222	15 868
Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen
Värdeförändring	–2 620	9	–2 611
Totalt	–2 620	9	–2 611

Finansiella skulder	Långfristiga räntebä rande skulder	Total
Vid årets början	1 275	1 275
Totalt redovisade vinster och förluster
redovisat i årets resultat	–1 345	–1 345
redovisat i övrigt totalresultat	114	114
Redovisat värde vid årets slut	44	44
Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen
Värdeförändring	–1 231	–1 231
Totalt	–1 231	–1 231

Finansiella tillgångar och skulder per nivå

Moderbolaget 31/12 2009
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav	40 197	–	–	40 197
Totalt	40 197	–	–	40 197
Finansiella tillgångar och skulder per nivå
Moderbolaget 2008
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav	35 008	–	–	35 008
Totalt	35 008	–	–	35 008

Nedan beskrivs de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella tillgångar och skulder som redovisats i tabellerna ovan.

AKTIER OCH ANDELAR I INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Noterade innehav

Noterade innehav värderas utifrån innehavens börskurs (köpkurs, där sådan finns noterad) på balansdagen.

Onoterade innehav och fondandelar

Värderingen av onoterade innehav görs med utgångspunkt från "International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines".

För direktägda investeringar, det vill säga som ägs direkt av ett bolag i Investorkoncernen, sker en samlad bedömning för att fastställa vilken värderingsmetod som är lämplig för det enskilda innehavet. I första hand beaktas om det nyligen gjorts en finansieringsrunda eller transaktion på "armlängds avstånd". I de fall detta ej finns görs en värdering genom att applicera relevanta multiplar på det aktuella bolagets nyckeltal (till exempel EBITDA) från en utvald grupp av jämförbara bolag med avdrag för individuellt bestämda justeringar till följ av till exempel skillnaden i storlek mellan det aktuella bolaget och gruppen av jämförbara bolag. Därefter görs en bedömning av vilken av ovanstående metoder som bäst avspeglar marknadsvärdet på det aktuella innehavet och innehavet värderas enligt denna metod. I de fall det finns andra värderingsmetoder som bättre återspeglar det verkliga värdet för ett enskilt innehav, används dessa, vilket innebär att enstaka innehav kan komma att värderas enligt andra än ovan beskrivna metoder.

Innehav i fonder värderas till Investors andel av den värdering som fondadministratören gör av fondens sammanlagda innehav och uppdateras normalt då ny värdering erhållits. Om Investor bedömer att fondadministratörens värdering inte i tillräcklig grad har tagit hänsyn till faktorer som påverkar värdet på de underliggande innehaven eller om den värdering som gjorts bedöms väsentligt avvika från IFRS principerna, görs en justering av värdet.

AKTIER OCH ANDELAR I AKTIV PORTFÖLJFÖRVALTNING

Samtliga innehav är noterade och värderas utifrån innehavens börskurs (köpkurs, där sådan finns noterad) på balansdagen.

Kortfristiga placeringar och andra finansiella placeringar

För noterade värdepapper bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterad köpkurs på balansdagen. För övriga placeringar beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen.

Derivatinstrument

För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt för noterade kurser om sådana finns tillgängliga. Om sådana inte finns tillgängliga beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer.

Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen.

Optioner

Verkligt värde på optioner fastställs utifrån noterade kurser då sådana finns tillgängliga. Värdet på onoterade optioner beräknas med Black & Scholes modell då tillräcklig underliggande data finns, annars som skillnaden mellan fastställt värde på underliggande instrument och optionens lösenpris.

Lånefordringar

Verkligt värde baseras på marknadspriser och allmänt vedertagna metoder, vilket innebär att framtida kassaflöden har diskonterats med nu gällande ränta.

Räntebärande skulder

Verkligt värde baseras på marknadspriser och allmänt vedertagna metoder, vilket innebär att framtida kassaflöden har diskonterats med nu gällande ränta, inklusive Investors aktuella kreditvärdighet, för den återstående löptiden.

Kundfordringar och leverantörsskulder

För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kundfordringar och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställts.

Räntesatser som används för att fastställa verkligt värde

Vid diskontering av finansiella instrument per 31 december 2009 använde Investor gällande marknadsränta samt en relevant räntespread för respektive instrument.

Note 28 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	31/12 2009	31/12 2008
Koncernen
Ställda säkerheter
I form av ställda säkerheter för egna skulder
och avsättningar
Fastighetsinteckningar	550	560
Bankmedel, obligationer och andra värdepapper	1 6151)	801
Totalt	2 165	1 361
1) Merparten avser, i tradingverksamhet, normalt förekommande ställda säkerheter för kort fristiga värdepappersaffärer.
Eventualförpliktelser1)
Garantiåtaganden FPG/PRI	0	1
Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag	4 317	4 344
Övriga eventualförpliktelser	86	71
Totalt	4 403	4 416
	31/12 2009	12/31 2008
Moderbolaget Ställda säkerheter
I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Obligationer och andra värdepapper	1 286	601
Totalt	1 286	601
Eventualförpliktelser1)
Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag	6 000	6 000
Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag	4 317	4 344
Borgensförbindelser, övriga	17	21
Totalt	10 334	10 365

1) För beskrivning av eventualförpliktelser se not 30 Upplysningar om närstående.

Not 29 Riskexponering och riskhantering

RISKHANTERING

Riskhantering är en del av styrelsens och ledningens verktyg för styrning och uppföljning av verksamheten. Syftet är att säkerställa verksamhetens möjligheter att följa strategier och uppsatta mål. Styrelsens och ledningens stödfunktion för att utföra detta arbete är Riskkontrollfunktionen. Funktionens övergripande mål är att, med Riskpolicyn som ramverk, styra och kontrollera riskerna inom Investor så att koncernens förmåga att fullfölja sitt uppdrag och förpliktelser inte äventyras. Riskkontrollfunktionen ansvarar för att koordinera riskarbetet inom verksamheten, öka medvetenheten om olika typer av risker samt att bidra till etablerandet av en sund kultur rörande risker och riskhantering. Funktionen ansvarar också för att identifiera och kontrollera de risker som uppstår i den finansiella verksamheten, kontinuerligt utveckla och förbättra riskmätningsmetodik samt att tillförsäkra en korrekt och ändamålsenlig riskrapportering. Riskkontrollfunktionen avrapporterar regelbundet sitt arbete till Finans- och Riskutskottet.

Inom Investor är riskhantering en integrerad del av processerna vilket innebär att styrning samt ansvar för detta ligger nära affärsverksamheten. Årligen genomför organisationen riskbedömningar och fastställer tillhörande åtgärdsplaner. Riskanalysen sammanställs av Riskkontrollfunktionen och avrapporteras till styrelse och ledning, se bolagsstyrningsrapporten på sidan 42. De huvudsakliga identifierade risker som Investorkoncernen exponeras för är affärsmässiga risker, finansiella risker (marknadsrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och finansieringsrisker), operationella risker, legala samt regulatoriska risker.

Investors riskpolicy är ett ramverk som fastställer mätmetod och mandat för prisrisker för den Aktiva Portföljförvaltningen, överskottslikviditeten och finansieringsverksamheten. Vidare anger policyn principer för valutariskhantering för investeringar och kassaflöden i utländsk valuta, mätning och limiter för kreditrisker samt principer för att minimera operationella risker i verksamheten.

Inga väsentliga förändringar avseende mätning och uppföljning av risker har gjorts jämfört med föregående år.

AFFÄRSMÄSSIGA RISKER

Investors affärsverksamhet ger upphov till exponering mot olika former av risker. Att upprätthålla ett långsiktigt ägande i kärninvesteringarna och ett flöde av investeringar och avyttringar i Private Equity-verksamheten samt Operativa investeringar innebär affärsmässiga risker. Sådana risker är till exempel att ha en hög exponering i en viss bransch eller ett enskilt innehav, förändrade marknadsförutsättningar för att hitta intressanta investeringsobjekt eller uppkomna hinder för att göra avyttringar vid valt tillfälle. De huvudsakliga faktorerna som verkar för att styra riskerna i Investors affärsverksamhet beskrivs nedan.

Diversifiering – Diversifiering bland annat med avseende på bransch, industri, investeringshorisont, ägarandel, företagstyp, region och företagens mognadsgrad utgör ett viktigt riskstyrningsverktyg. Investors portfölj är diversifierad med balans mellan företag i olika branscher, av olika storlekar och i olika utvecklingsstadier. Kärninvesteringarna har internationella verksamheter och är därmed bara begränsat exponerade för den ekonomiska och politiska utvecklingen i ett enskilt land. Detsamma gäller även en betydande del av de operativa investeringarna. Private Equity-verksamheten sträcker sig över Asien, Europa och USA. Ett antal olika branscher och industrier är representerade i portföljen; finans, teknologi, telekom, medicin, tillverkning, kunskap och service för att nämna några. Ägarandelen varierar beroende på investeringsstrategi och investeringshorisonten sträcker sig från lång (Kärninvesteringar) till kort (tre till sju år när det gäller Private Equity-investeringar). Kärninvesteringarna och en mindre del av företagen inom Operativa investeringar och Private Equity-investeringar är noterade och har hög likviditet. Detta ger en stor finansiell flexibilitet för Investor.

Nätverk – Investors snart 100-åriga historia har bland annat medfört ett stort nationellt och internationellt nätverk av industrialister, företagare, bransch- och marknadskännare. I sammanhanget är även det nätverk Investor får tillgång till genom portföljföretagen viktigt. Detta är inte bara en viktig tillgång för att underlätta utbytet av kunskap och erfarenheter utan också för att få råd och hjälp vid identifiering av investeringsmöjligheter.

Kompetens – En viktig tillgång vid hantering av affärsrisker är den kunskaps-, erfarenhets- och kompetensbank som har tagit bolaget årtionden att bygga. Denna bank fylls kontinuerligt på av de lärdomar bolaget drar vid varje realiserad, som presumtiv, investering. Eftersom bolaget har verkat på ett antal olika marknader i snart ett sekel har konjunkturssvängningar, teknologiska, ekonomiska, politiska och globala händelser bidragit till tillväxten av denna tillgång. När det gäller Private Equity-investeringar har de lokala kontoren i USA, Asien och Europa personal med djup kunskap om den inhemska marknaden. Deras kompetens och närvaro där investeringarna genomförs är en viktig del av hanteringen av affärsrisker.

Processer – För att ett företag ska bli föremål för en investering måste det gå igenom ett antal strukturerade processer i vilka, förutom investeringsansvarig, olika kommittéer eller styrelser är inblandade. Dessa processer tillsammans med varje enskild affärsprocess är väldokumenterade i investeringsinstruktioner. Även externa välrenommerade kompetenser anlitas exempelvis vid genomlysning av företagen. Av många intressanta investeringsmöjligheter är det ett fåtal som klarar av att gå genom hela processen. Ett väl utfört grundarbete är en viktig del av hantering av affärsrisker i synnerhet inom Private Equity-investeringar och Operativa investeringar. När ett företag väl är i portföljen kommer det att vara en del av det aktiva ägandet. För Investor innebär detta aktiva ägande bland annat att stötta företaget i dess utveckling och att kritiskt granska och påverka dess verksamhet för att inte tappa fokus på lönsamhet. Detta arbete bedöms, utvärderas och dokumenteras kontinuerligt.

FINANSIELLA RISKER

De huvudsakliga finansiella riskerna som Investorkoncernen är exponerad för är marknadsrisker, framför allt aktiekursrisk men även ränterisk och valutarisk. Andra finansiella risker som Investorkoncernen är exponerad för är kreditrisker, likviditetsrisker och finansieringsrisker.

Marknadsrisker

Med marknadsrisker avses risken för värdeförändring i ett finansiellt instrument på grund av fluktuationer av aktiekurser, valutakurser eller räntor.

Aktiekursrisk

Kärninvesteringar

Merparten av aktiekursexponeringen i Investor finns i kärninvesteringarna. Dessa analyseras och följs löpande av Investors analytiker. Genom det aktiva ägandet, som bland annat utövas via styrelserepresentation, påverkar Investor bolagens strategi och beslut. En stor aktiekursriskexponering i en kärninvestering behöver inte nödvändigtvis leda till någon åtgärd, utan det är det långsiktiga engagemanget som ligger till grund för Investors strategiska agerande.

Not 29, forts. Riskexponering och riskhantering Totalt investeringar i utländsk valuta i Mkr:

Under 2009 har aktiekursen på flertalet av kärninvesteringarna stigit kraftigt. Vid utgången av 2009 utgjorde Kärninvesteringar 74 procent av totala tillgångar.

Operativa investeringar

Operativa investeringar är hel- eller delägda företag som konsolideras som dotterföretag eller intresseföretag. Påverkan på Investors substansvärde sker genom bolagens resultat och förändringen i det egna kapitalet. Verksamheternas resultat påverkar därmed direkt Investors tillgångar, och någon faktisk aktiekursrisk uppstår inte. Vid utgången av 2009 utgjorde Operativa investeringar 11 procent av totala tillgångar.

Private Equity-investeringar

Även affärsområdet Private Equity-investeringar är exponerat för aktiekursrisk. Jämfört med Kärninvesteringar har detta område en högre risk. Investor Growth Capital har exponering mot mindre bolag, nya teknologier och marknader men också en högre avkastningspotential. Riskkapitalinvesteringar omfattar omkring 100 företag verksamma i Asien, Europa och USA och bidrar i hög grad till diversifiering av portföljen. Värdering av Private Equity-investeringar följer branschorganisationen International Private Equity and Venture Capital Associations riktlinjer. Investor tar en aktiv roll även i dessa bolag genom styrelsearbete. Vid utgången av 2009 utgjorde Private Equity-investeringar 13 procent av totala tillgångar. Om värdet på Private Equity-investeringar skulle falla generellt och samtidigt med 10 procent, skulle detta påverka värdet av Private Equityinvesteringar med cirka 1,6 Mdr kronor.

Aktiva Portföljförvaltningen

Inom ramen för den Aktiva Portföljförvaltningen bedrivs handel med aktier med kort placeringshorisont samt aktiederivat. Prisrisken i denna verksamhet mäts och följs upp i termer av Value-at-Risk (VaR). VaR är en standardmetod för mätning och kontroll av prisrisk och är ett mått på den värdeminskning som en portfölj med finansiella tillgångar riskerar att få under en given tidsperiod och konfidensnivå. Investors modell för VaR förändrades under året, och bygger på 70-dagars rullande daglig historik av priser (ej viktade), en 1-dags tidshorisont och ett 99-procentigt konfidensintervall. Ett 99-procentigt konfidensintervall indikerar att i teorin ska det faktiska dagliga resultatet vara större än det beräknade dagliga VaR-måttet 2–3 dagar per år. Under 2009 har VaR limiten inte överskridits. Vidare har det dagliga resultatet överskridit VaR-måttet en gång vilket validerar modellen. Investors VaR-modell kompletteras med ett antal stresstester, som bygger på olika extrema marknadsscenarios. Value-at-Risk per den 31 december 2009 gällande den Aktiva Portföljförvaltningen var 41 Mkr (3 procent av nettoportföljvärdet).

Om värdet på de noterade innehaven inom samtliga affärsområden skulle falla generellt och samtidigt med en procentenhet, skulle detta påverka Investors portföljvärde med cirka 1 Mdr kronor. Value-at-Risk (99 procent konfidensnivå och för en dag) för Investors alla noterade tillgångar per den 31 december 2009 var 3,0 Mdr kronor, vilket motsvarar cirka 2,7 procent av värdet. Prisrisker kopplade till aktiekurser utgör således den största risken.

Valutarisk

Valutaexponering i investeringar

Då kärninvesteringarna är noterade i svenska kronor finns det ingen direkt valutakursrisk i dessa som påverkar Investors balansräkning. Däremot kan indirekt valutaexponering förekomma i kärninvesteringar som är noterade på utländska börser eller har utländsk valuta som prisvaluta. Därtill kommer indirekta valutakursrisker då flertalet av kärninvesteringarna har internationell verksamhet. Denna risk påverkar därmed bolagets balans- och resultaträkning vilket indirekt påverkar aktiens värdering.

Operativa investeringar och Private Equity-verksamheten är exponerade för valutakursrisk i de investeringar som görs i utländska bolag. Ingen regelbunden valutasäkring görs av Private Equity-investeringar eller Operativa investeringar i utländsk valuta, då investeringshorisonten är längre än tre år och valutafluktuationer antas ta ut varandra över tiden. Denna valutasäkringspolicy är föremål för kontinuerlig utvärdering och avsteg från policyn kan göras om det bedöms fördelaktigt ur ett marknadsekonomiskt perspektiv. Vid utgången av 2009 förelåg ingen valutasäkring av Private Equity-investeringar i utländsk valuta.

Valutakursrisker avseende investeringar i den Aktiva Portföljförvaltningen minskas genom valutaswapkontrakt på portföljnivå.

Den totala valutariskexponeringen för Investorkoncernen per den 31 december 2009 för investeringar i utländsk valuta framgår av nedanstående tabell. En förstärkning av kronan med 10 procent mot både USD och EUR skulle leda till en värdeminskning i portföljen om cirka 1,4 Mdr kronor.

	31/12 2009	31/12 2008
USD	6 761	6 548
EUR	7 227	4 900
Övriga Europa (CHF, DKK, GBP, NOK)	2 576	2 345
Asien (HKD, JPY)	468	595
Totalt	17 032	14 388

Valutaexponering i överskottslikviditeten och skuldportföljen Valutakursrisk i överskottslikviditeten till följd av placeringar i utländsk valuta måste alltid valutasäkras genom valutaswapkontrakt. Valutakursrisken till följd av upplåning i utländsk valuta hanteras genom att lånen växlas till svenska kronor genom valutaswapkontrakt. Syftet är att minimera valutakursrisken i överskottslikviditeten och skuldportföljen. Bruttoexponeringen i utländsk valuta i skuldportföljen uppgick vid utgången av 2009 för EUR till 12.989 Mkr, för GBP till 3.462 Mkr för JPY till 1.432 Mkr, för USD 526 Mkr och för NOK 1.210 Mkr.

Valutaexponering i transaktioner

Investors riktlinje är att framtida kända kassaflöden i utländsk valuta som överstiger ett motvärde av 50 Mkr ska valutasäkras genom valutaterminer, valutaoptioner eller valutaswappar. Detta gäller prognostiserade eller kontrakterade flöden avseende Kärninvesteringar, Private Equity-investeringar eller Operativa investeringar.

Verksamhetens operativa kostnader är till viss del exponerade för valutakursrisk genom de kostnader som genereras i USA- och Asienverksamheten. Ingen regelbunden valutasäkring görs av dessa transaktioner då de är av mindre omfattning.

Valutaexponering på grund av nettoinvestering i utlandsverksamhet Den valutaexponering som finns i och med att investeringar har gjorts i självständiga utländska dotterföretag betraktas som en omräkningsrisk och inte en ekonomisk risk. Den uppstår i samband med att den utländska nettoinvesteringen räknas om till SEK vid bokslutstillfället i koncernen och redovisas i omräkningsreserven i eget kapital. Valutasäkringar gällande nettoinvesteringar följer samma principer som för kända framtida kassaflöden och investeringar som görs av affärsområdena Private Equity-investeringar och Operativa investeringar (se ovan).

Valutaexponeringen på grund av nettoinvestering i utländska dotterföretag framgår av nedanstående tabell (uttryckt i investeringsvaluta).

	31/12 2009	31/12 2008
MUSD	12	12
MEUR	6981)	451
MHKD	26	18
MGBP	0	1

1) Varav 367 MEUR är säkrade med hjälp av valutaswappar.

Ränterisk

Överskottslikviditeten och skuldportföljen

Treasuryfunktionen hanterar de ränte-, valuta- samt likviditets- och finansieringsrisker som uppstår i förvaltningen av överskottslikviditeten och i finansieringsverksamheten.

För överskottslikviditeten, som är exponerad för ränterisker, är målet att samtidigt som ränterisken begränsas, maximera avkastningen inom riskpolicyns fastställda riktlinjer. Dessutom eftersträvas en hög finansiell flexibilitet, för att kunna tillgodose uppkommande behov av likviditet. Placeringar görs därför i räntebärande papper med kort löptid och hög likviditet, se vidare not 19 Kortfristiga placeringar och andra finansella placeringar. Vid en parallell förflyttning av räntekurvan uppåt med 1 procentenhet skulle portföljen minska i värde med cirka 130 Mkr.

På skuldsidan hanteras ränterisken genom att Investor strävar efter en räntebindningstid som syftar dels till att ge flexibilitet att förändra låneportföljen i takt med investeringsaktiviteter och dels till att minimera lånekostnaden och volatiliteten i kassaflödet över tiden. Se vidare diagram om räntebindningstid not 22 Räntebärande skulder. Vid en parallell förflyttning av räntekurvan nedåt med 1 procent enhet skulle enbart låneportföljen leda till en värdeminskning om cirka 1,9 Mdr kronor. När alla swappar är inkluderade minskar ränterisken med 1,4 Mdr kronor till 0,5 Mdr kronor.

För att säkra sig mot ränterisk i skuldportföljen använder sig Investor av säkringar genom derivatinstrument. Vissa derivat kvalificerar inte för redovisningsmäs-

Not 29, forts. Riskexponering och riskhantering

sig säkring men är ändå grupperade tillsammans med lånen då avsikten med derivaten är att uppnå önskad räntebindning för respektive lån. Tabellen nedan visar fördelningen mellan säkringsredovisade och ej säkringsredovisade lån.

	31/12 2009	31/12 2008
Utestående belopp uppdelat per säkringsredovisade lån/ ej säkringsredovisade lån – Mkr	Redovisat värde	Redovisat värde
Säkringsredovisade lån	19 861	18 074
– tillhörande valuta-/räntederivat med positivt värde – tillhörande valuta-/räntederivat	–1 081	–2 403
med negativt värde	1 172	13
Ej säkringsredovisade lån	1 559	2 409
– tillhörande valuta-/räntederivat med positivt värde – tillhörande valuta-/räntederivat	–77	–168
med negativt värde	1 257	1 913
Summa kort-/långfristiga lån	21 420	20 483
Summa valuta-/räntederivat	–1 271	645

Investor redovisar både kassaflödessäkringar och verkligt värde säkringar. När det gäller kassaflödessäkringar omvärderas säkringsinstrumentet vid varje bokslutstillfälle och värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat. Kassaflödessäkringarnas återstående löptid uppgår till 10 respektive 28 år. Under året har kassaflödessäkringar påverkat skulder och övrigt totalresultat med –357 (41) Mkr. Vid en parallell förflyttning av räntekurvan med 1 procentenhet skulle kassaflödessäkringarnas effekt på övrigt totalresultat vara under 100 Mkr. Effekten av verkligt värdesäkringar redovisas i resultaträkningen. Verkligt värdesäkringarnas återstående löptid varierar från 0,1 till 28 år.

Likviditets- och finansieringsrisk

Med likviditetsrisk avses dels risken för att ett finansiellt instrument inte kan avyttras utan avsevärda merkostnader och dels risken för att likviditet inte finns tillgänglig för att möta betalningsåtaganden.

Likviditetsrisken i Treasuryverksamheten minimeras genom att hålla löptiden på placeringar av kassan under två år samt att förhållandet kassa och kreditlöften/korta skulder ska vara högre än ett. Placeringar av likviditeten görs på dagslånemarknaden och i kortfristiga räntebärande papper med låg risk och hög likviditet, det vill säga med en väl fungerande andrahandsmarknad, vilket möjliggör konvertering till kontanter vid behov.

Likviditetsrisken i den Aktiva Portföljförvaltningens verksamhet begränsas av styrelsen satta limiter.

Finansieringsrisk definieras som risken att finansiering inte kan erhållas, eller att den endast kan erhållas till ökade kostnader, som en följd av förändringar i det finansiella systemet. För att minimera denna risk arbetar Treasuryfunktionen aktivt med att säkerställa finansiell beredskap genom etablerandet av låneramar och kreditlöften för lång och kort upplåning. Dessutom eftersträvas att sprida låneförfallen jämnt över tiden (se diagram "Lånens förfallostruktur" i not 22 Räntebärande skulder) samt att diversifiera kapitalkällorna. En viktig aspekt i sammanhanget är strävan efter en lång låneprofil.

Investors likviditets- och finansieringsrisk bedöms som låg. Med en soliditet på 84 procent vid årets slut har Investor en stor finansiell flexibilitet eftersom skuldsättningen är mycket låg och tillgångarna till övervägande del är mycket likvida.

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken att en motpart eller emittent inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot Investor.

Investor är exponerat mot kreditrisk framför allt genom placering av överskottslikviditeten i räntebärande värdepapper. Kreditrisk uppkommer även till följd av positiva marknadsvärden i derivat, främst ränte- och valutaswappar men även en liten andel i OTC-derivat. I syfte att minimera kreditrisken finns givna ramar för exponeringen gentemot motparter. Enligt Investors kreditriskpolicy får kreditrisk endast tas på motparter med hög kreditvärdighet, baserat på välrenommerade ratinginstituts värderingar, till ett begränsat belopp och med begränsad löptid. Investor tillämpar en omfattande limitstruktur avseende löptider, emittenter och motparter för att styra kreditrisker. I syfte att ytterligare begränsa kreditrisken i ränte- och valutaswappar och andra derivattransaktioner upprättas avtal med motparter enligt International Swaps and Derivatives Association, Inc. (ISDA), liksom nettningsavtal. Kreditrisken följs noggrant dagligen och avtalen gällande olika motparter genomlyses kontinuerligt. Trots det

mycket turbulenta året på världens finansmarknader har Investor under året inte realiserat några kreditförluster.

Nedanstående tabell visar kreditriskexponeringen i räntebärande värdepapper uppdelat per ratingkategori per den 31 december 2009:

Rating S&P/Moody´s	Räntebärande vär depapper och deposit, Mkr	Genomsnittlig återstående löptid, mån
AAA/Aaa	15 376	9,5
AA/Aa2	3 135	2,2
A/A2	1 820	1,3
Totalt	20 331	7,7

Kreditrisk som uppkommit till följd av positiva marknadsvärden i derivat uppgick per den 31 december 2009 till 528 (1.645) Mkr. Skillnaden jämfört med samma tidpunkt föregående år beror främst på lägre positiva marknadsvärden i ett antal Swapkontrakt till följd av en starkare SEK-valuta samt lägre räntor. Samtliga motparter i dessa transaktioner har en rating motsvarande A/A2 eller bättre.

Koncentrationer av kreditrisk

Koncentrationer av risk definieras som enskilda positioner eller områden vilka står för en signifikant andel av den totala exponeringen för varje riskområde. Avseende kreditrisk finns fastställda ramar för exponering mot enskilda motparter undantaget exponering mot statsgaranterade skuldinstrument i västvärlden (med en rating om AAA/Aaa).

Rating	Antal emittenter	Procent av total likv portfölj
Exponeringar mot stater (inom EU)	1	58
AAA	6	18
AA/Aa2	9	15
A/A2	7	9
Totalt	23	100

Investor klassificerar säkerställda obligationer utgivna av svenska bolåneinstitut med AAA-rating. Andelen säkerställda obligationer utgjorde 20 procent av det totala nominella värdet gällande AAA-rating klassen.

OPERATIONELLA RISKER

Operationell risk definieras som risken för förlust på grund av brister i interna rutiner, processer eller system och interna eller externa händelser som förorsakar avbrott i verksamheten. Vid sidan av hög medvetenhet i organisationen om operationella risker, finns det policies och instruktioner för varje enhet samt på koncernnivå gällande hur verksamheten ska bedrivas. Dessa policies och instruktioner omfattar bland annat system- och personalrelaterade frågor, administrativa processer, informationssäkerhet och legala ärenden. Uppföljning görs löpande i syfte att hitta och förstärka ändamålsenliga kontrollmoment. Även om det finns Riskkontroll, Internkontroll och Compliance funktioner, bygger styrning av operationella risker på ansträngningar från samtliga medarbetare. Den årligt återkommande riskbedömningsprocessen är ett viktigt verktyg för att kartlägga bland annat operationella risker. En viktig aspekt i detta sammanhang är koncernens strävan att upprätthålla hög professionalism och god etik. Sett i ljuset från dessa ambitioner samt de strikta policies med fungerande kontrollrutiner som finns minskar operationella risker.

LEGALA OCH REGULATORISKA RISKER

Inom området Compliance bevakas de åtaganden som följer av externa regelverk och lagar, avtalsrelaterade åtaganden samt företagsinterna regler. Medvetenheten om legala och regulatoriska risker inom koncernen är hög. Legal- och Compliance funktionernas arbete verkar för att minimera dessa risker. Koncernen säkerställer att verksamheten följer existerande lagar, regler och andra externa krav.

ÖVRIGA RISKER

Ett aktivt arbete bedrivs även inom säkerhetsområdet för att skydda Investor mot interna eller externa hot. Investors Säkerhetskommitté har som syfte att utvärdera säkerhetsrisker som kan ha kort- eller långsiktiga implikationer på Investor samt att vidta nödvändiga åtgärder för att minimera negativa effekter av dessa. Exempel på Säkerhetskommitténs arbete är att säkerställa goda rutiner för IT-säkerhet och informationssäkerhet för att förhindra obehörig åtkomst till Investors informationstillgångar samt katastrof- och kontinuitetsplanering.

Not 30 Upplysningar om närstående Investeringsprogram

Utöver vad som redovisas i övrigt i denna årsredovisning lämnas nedan ytterligare upplysningar om närstående.

Dotterföretag

Moderbolaget har närståenderelationer med sina dotterföretag. Moderbolagets försäljning till koncernföretag under året uppgick till 0 (0) Mkr. Moderbolagets inköp från koncernföretag uppgick under samma period till 7 (5) Mkr. Transaktioner med koncernföretag prissätts på marknadsmässiga villkor.

Närståenderelationer som innebär ett betydande inflytande

Investor står under betydande inflytande (enligt definition IAS 24, Upplysningar om närstående) från Wallenbergstiftelserna, varav de största är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse samt Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

Företag med gemensamma styrelseledamöter

Utöver angivna närståenderelationer finns ett flertal företag i vilka Investor och företaget har gemensamma styrelseledamöter. Då dessa situationer antingen inte bedöms innebära inflytande av den karaktär som anges i IAS 24, eller då transaktionerna avser immateriella belopp, har upplysningar inte lämnats i denna not.

Transaktioner med närstående

Med Wallenbergstiftelserna

Investors supportfunktioner erbjuder i begränsad omfattning tjänster för Foundation Asset Management Sweden AB och Foundation Administration Management Sweden AB, vilka ägs av Wallenbergstiftelserna. Transaktioner med dessa bolag prissätts på marknadsmässiga villkor. Moderbolagets försäljning till dessa bolag uppgick till 3 (2) Mkr. Inköp från samma bolag uppgick till 0 (0) Mkr.

Med internbank

Dotterföretaget AB Investor Group Finance har avtal med de flesta av koncernens företag, inklusive moderbolaget, som innebär att dotterföretaget utgör internbank för koncernen. I detta ingår bland annat att agera motpart vid upplåning och att hantera koncernens cashpool. Det finansiella nettoresultat som detta leder till regleras sedan inom koncernen genom att företagen täcker alternativt erhåller sin andel av resultatet i enlighet med avtalen. Se not 37 Räntekostnader och liknande resultatposter.

Med intresseföretag

Normala affärstransaktioner sker löpande med Hi3G, SEB, Novare och EQT Partners AB. Transaktioner med intresseföretag prissätts på marknadsmässiga villkor.

Under året har telefonitjänster från Hi3G köpts in för 2 (2) Mkr, varav 2 (1) Mkr avser moderbolaget. Vid utgången av året marknadsvärderades koncernens tillgångar hos SEB till 6.195 (8.230) Mkr, varav moderbolaget 0 (0) Mkr och skulder till 2.097 (0) Mkr, varav moderbolaget 1.870 (0) Mkr. Kostnader för banktjänster (SEB) har under året uppgått till 3 (4) Mkr, varav moderbolaget 0 (0) Mkr. Affärstjänster har under året köpts från Novare för 12 (11) Mkr, varav moderbolaget 11 (11) Mkr, samtidigt som administrativa tjänster sålts för 3 (2) Mkr, varav moderbolaget 3 (2) Mkr. Moderbolagets försäljning av administrativa tjänster till EQT Partners AB uppgick till 3 (3) Mkr under året.

Inom linjen upptagna garantiförbindelser till förmån för intresseföretag avser Hi3G Enterprise AB och Hi3G Denmark ApS. Investor AB har till långivaren garanterat fullgörande av betalning av förmånstagarnas skuldförbindelser för finansiering av förvärv av licenser för tredje generationens mobilnät. I samband med att skulden omfinansierades under 2009 flyttades förfallodatum fram till slutet av 2012. Under 2009 har Investor finansierat Hi3G med 245 (931) Mkr. Fordringar på intresseföretag framgår av not 16 Långfristiga fordringar och övriga fordringar.

Utdelningar och finansiella intäkter från intresseföretagen uppgick till 2.068 (3.477) Mkr.

Med nyckelpersoner

För information om löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser avseende pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag till styrelse, vd och andra ledande befattningshavare, se not 5 Anställda och personalkostnader.

Parallellinvesteringsprogram ("carried interest plans")

Inom affärsområdet Private Equity-investeringar, finns sedan ett flertal år möjlighet för utvalda seniora medarbetare, liksom för andra ledande befattningshavare, att i viss omfattning göra parallellinvesteringar med Investor. Programmen är utformade enligt marknadspraxis på riskkapitalmarknaden och utvärderas periodiskt mot liknande program i såväl Europa som i USA och Asien. Parallellinvesteringsprogram ger ett ekonomiskt incitament till ett fördjupat personligt engagemang i analys- och investeringsarbetet genom att utfallet är direkt kopplat till verksamhetens ekonomiska resultat.

Parallellinvesteringsprogrammen är kopplade till realiserad värdetillväxt på innehaven, efter avdrag för kostnader, betraktad som en portfölj. Detta betyder att när en investering är realiserad med vinst, så får respektive parallellinvesterare sin del av vinsten, efter avsättning för eventuell orealiserad värdenedgång eller nedskrivningar av andra investeringar.

Programmen medger en andel som kan komma parallellinvesterarna tillhanda om maximalt 15 procent av vinsten, vilket är i linje med praxis på riskkapitalmarknaden.

Medinvesteringsprogram ("co-investment plans")

Nyckelpersoner, inkluderande styrelseledamöter, ledande befattningshavare och vissa utvalda medarbetare erbjuds investera i, eller parallellt med, de fonder EQT lanserar, på samma villkor som övriga investerare.

Not 31 Händelser efter balansdagen

Transaktionen där Biovitrum och Swedish Orphan går samman och bildar specialistläkemedelsföretaget Swedish Orphan Biovitrum slutfördes den 14 januari 2010. Investor äger 41 procent i det sammanslagna noterade bolaget.

Not 32 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Investors finansiella rapporter är upprättade i enlighet med IFRS. De tillämpade värderingsprinciperna beskrivs i not 27. Valet av värderingsprincip kräver i vissa fall att ledningen gör bedömningar över vilken princip som ger den mest rättvisande bilden. Utvecklingen inom redovisningsområdet och valet av principer diskuteras med Revisionskommittén.

Nedan följer de viktigaste områdena där kritiska bedömningar gjorts vid tillämpning av koncernens värderingsprinciper och viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar, samt under vilka avsnitt dessa behandlas.

Onoterade innehav och fondinnehav

Värderingsprinciper, som beskrivs i not 27, anger hur värdering skett av onoterade innehav och fondinnehav.

Intresseföretag

I enlighet med IAS 28 p.1, redovisas andelar i intresseföretag inom Kärninvesteringar och Private Equity-investeringar till verkligt värde. Därigenom görs inte någon konsolidering i enlighet med kapitalandelsmetoden och intresseföretagen redovisas på ett, för investmentbolag, mer rättvisande sätt att redovisa värden.

För intresseföretag inom affärsområdena Operativa och Finansiella investeringar tillämpas kapitalandelsmetoden, eftersom Investor normalt sett har en stor ägarandel och ett betydande inflytande i företaget och är involverade i större utsträckning i den underliggande verksamheten än inom övriga affärsområden.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Vid tillämpningen av värderingsprinciperna görs antaganden och uppskattningar över faktorer som är osäkra vid tiden då beräkningarna görs. Ändringar i antagandena kan komma att ha betydande effekt på de finansiella rapporterna

Not 32, forts. Kritiska uppskattningar och bedömningar

de perioder då antagandena ändras. Nedan beskrivs värderingsprinciper som erfordrar antaganden och uppskattningar.

Onoterade innehav och fondinnehav värderas till verkligt värde enligt de metoder som beskrivs i not 27. Marknadsuppgifter används så långt det är möjligt. När dessa uppgifter inte är synliga i marknaden, kan ändringar i antagandena påverka de finansiella instrumentens rapporterade verkliga värde. Koncernen tillämpar sina modeller på ett konsekvent sätt mellan perioderna, men beräkningen av verkligt värde kräver alltid en betydande grad av bedömningar. Baserat på de kontroller och säkerhetsprocedurer som tillämpas, anser Investor att de verkliga värden som redovisas i balansräkningen och förändringarna i verkligt värde som redovisas i resultaträkningen är väl genomarbetade och avvägda och återspeglar de underliggande ekonomiska värdena.

I not 29 ges en detaljerad analys av hur de räntebärande skulderna samt tillhörande derivat har hanterats och värderats och i not 15 framgår värdet av onoterade aktier och andelar som redovisas till verkligt värde.

Not 33 Uppgifter om moderbolaget

Investor AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktier är registrerade på Stockholmsbörsen. Adressen till huvudkontoret är Arsenalsgatan 8C, 103 32 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2009 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen.

Not 34 Resultat från andelar i koncernföretag

	2009	2008
Moderbolaget
Nedskrivning, andelar i koncernföretag	0	–12
Återförd nedskrivning andelar i koncernföretag	20	–
Totalt	20	–12

Återföring av tidigare nedskrivningar av andelar i koncernföretag har föranletts av att dessa företags innehav av aktier och andelar har haft en positiv värdeförändring under 2009. Återvinningsvärdet har fastställts till nettoförsäljningsvärdet, vilket baseras på justerat eget kapital med tillägg för eventuella övervärden.

Not 35 Resultat från övriga fordringar som är anläggningstillgångar

	2009	2008
Moderbolaget
Ränteintäkter från koncernföretag	1 962	1 667
Värdeförändring	303	31)
Valutakursdifferenser	–935	5711)
Totalt	1 330	2 241

1) Fördelningen mellan dessa poster och not 37 har ändrats 2008 för att uppnå jämförbarhet med innevarande år.

Not 36 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2009	2008
Moderbolaget
Ränteintäkter från koncernföretag	11	16
Värdeförändring	–	0
Värdeförändring säkring långsiktig aktierelaterad lön	0	8
Finansiellt netto internbank1)	–	143
Övriga ränteintäkter	81	74
Valutakursdifferenser	2	–12)
Totalt	94	240

1) Reglering av finansiellt netto mellan moderbolaget och internbanksbolaget, AB Investor Group Finance. Ingår i not 37 för 2009.

2) Fördelningen mellan denna post och not 37 har ändrats 2008 för att uppnå jämförbarhet med innevarande år.

Not 37 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2009	2008
Moderbolaget
Räntekostnader till koncernföretag	–353	–685
Värdeförändring	–303	–31)
Finansiellt netto internbank2)	–46	–
Räntekostnader, övrig upplåning	–941	–1 000
Valutakursdifferenser	1 117	–1 0481)
Övrigt	–26	–193)
Totalt	–552	–2 755

1) Fördelningen mellan dessa poster och not 35 samt not 36 har ändrats 2008 för att uppnå jämförbarhet med innevarande år.

2) Reglering av finansiellt netto mellan moderbolaget och internbanksbolaget, AB Investor Group Finance. Ingår i not 36 för 2008.

3) Omräknad på grund av ändringar i redovisningsprinciper. Effekten är 1 Mkr på denna post. För vidare information se avsnitt Moderbolagets redovisningsprinciper i not 1 Redovisningsprinciper.

Not 38 Andelar i koncernföretag

	31/12 2009	31/12 2008
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	29 862	28 974
Förvärv och kapitaltillskott	–	888
	29 862	29 862
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–23	–11
Nedskrivningar	0	–12
Årets återförda nedskrivningar	20	–
	–3	–23
Redovisat värde vid årets slut	29 859	29 839

Specifikation av moderbolagets direkta innehav av andelar i koncernföretag

		Ägarandel i %1)		Redovisat värde
Dotterföretag, säte, org.nr	Antal andelar	31/12 2009	31/12 2008	31/12 2009	31/12 2008
Investor Growth Capital AG, Schweiz	135 000	100,0	100,0	12 461	12 462
Expibel Holding AB, Stockholm, 556548–6684	1 000	100,0	100,0	8 656	8 656
Indap Invest AB, Stockholm, 556690–7084	1 000	100,0	100,0	4 246	4 246
Rotca AB, Stockholm, 556693–6661	1 000	100,0	100,0	2 522	2 522
Indif AB, Stockholm, 556733-9915	11 000	100,0	100,0	882	882
The Grand Group AB, Stockholm, 556302–9650	10 000	100,0	100,0	577	577
AB Vectura, Stockholm, 556012–1575	50 000	100,0	100,0	393	392
AB Investor Group Finance, Stockholm, 556371–99872)	100 000	100,0	100,0	54	54
Investor Investments Holding AB, Stockholm, 556598–2815	1 000	100,0	100,0	55	36
Investor Holding AB, Stockholm, 556554–1538	1 000	100,0	100,0	8	8
Duba AB, Stockholm, 556593–5508	1 000	100,0	100,0	2	2
AB Cator, Stockholm, 556619–6811	1 000	100,0	100,0	3	2
Invifed AB, Stockholm, 556752-6065	100 000	100,0	100,0	0	0
Invifed 2 AB, Stockholm, 556752-6057	100 000	100,0	100,0	0	0
Vilande bolag				0	0
Moderbolagets redovisade värde				29 859	29 839

1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna.

2) Koncernens internbank.

Andra väsentliga dotterföretagsinnehav

	Ägarandel i %
Dotterföretag, säte	31/12 2009	31/12 2008
Investor Growth Capital Ltd, Guernsey1)	100,0	100,0
Investor Investment Northern Europe Ltd, Guernsey1)	100,0	100,0
Investors Trading AB, Stockholm2)	100,0	100,0

1) Bolagens verksamhet utgörs av aktieförvaltning.

2) Bolagets huvudsakliga verksamhet utgörs av aktiv portföljförvaltning.

Not 39 Andelar i intresseföretag

Specifikation av redovisat värde
	31/12 2009	31/12 2008
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	46 131	47 252
Förvärv	4 841	2 810
Avyttringar	–463	–3 931
	50 509	46 131
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–18 036	–6 667
Årets nedskrivningar	–242	–11 369
Återförda nedskrivningar	9 056	–
	–9 222	–18 036
Redovisat värde vid årets slut	41 287	28 095

Nedskrivning avser innehav i Hi3G Holdings AB samt Hi3G Enterprise AB till det värde som redovisats i koncernen. Nedskrivningar från föregående år i SEB, Husqvarna, Ericsson samt Electrolux har återförts.

Specifikation av andelar i intresseföretag

31/12 2009				Investors andel av
Företag, säte, org.nr.	Antal aktier	Röstandel %	Kapitalandel %	Eget kapital1)	Årets resultat2)	Redovisat värde3)	Verkligt värde
Moderbolaget
Kärninvesteringar:
Atlas Copco, Stockholm, 556014–2720	204 384 326	22	17	4 267	1 043	3 399	21 408
Electrolux, Stockholm, 556009–4178	39 165 071	29	13	2 389	331	3 140	6 560
Ericsson, Stockholm, 556016–0680	164 078 702	19	5	7 069	207	10 721	10 721
Husqvarna, Jönköping, 556000–5331	89 667 692	29	16	1 887	140	4 380	4 579
Saab, Linköping, 556036–0793	21 611 925	38	20	2 115	138	1 155	2 540
SEB, Stockholm, 552032–9081	456 089 264	21	21	20 718	245	17 332	20 227
Summa kärninvesteringar						40 127	66 035
Operativa investeringar:
Hi3G Holdings AB, Stockholm, 556619–66474)	40 000	40	40	163	–240	163	163
Hi3G Enterprise AB, Stockholm, 556782-93294)	40 000	40	40	39	–18	39	39
Biovitrum AB, Stockholm, 556038-9321	34 941 921	23	23	312	7	958	971
Summa operativa investeringar						1 160	1 173
Totalt andelar i intresseföretag						41 287	67 208

Specifikation av andelar i intresseföretag

31/12 2008				Investors andel av
Företag, säte, org.nr.	Antal aktier	Röstandel %	Kapitalandel %	Eget kapital1)	Årets resultat2)	Redovisat värde3)	Verkligt värde
Moderbolaget
Kärninvesteringar:
Atlas Copco, Stockholm, 556014–2720	204 244 326	22	17	3 945	1 692	3 391	13 557
Electrolux, Stockholm, 556009–4178	39 165 071	29	13	2 081	46	2 614	2 614
Ericsson, Stockholm, 556016–0680	164 078 702	19	5	7 181	590	9 611	9 611
Husqvarna, Jönköping, 556000–5331	59 201 258	29	15	1 355	198	2 330	2 330
Saab, Linköping, 556036–0793	21 611 925	38	20	1 847	–48	1 155	1 545
SEB, Stockholm, 552032–9081	142 527 895	21	21	17 367	2 085	8 608	8 608
Summar kärninvesteringar						27 709	38 265
Operativa investeringar:
Hi3G Holdings AB, Stockholm, 556619–66474)	40 000	40	40	386	-751	386	386
Summa operativa investeringar						386	386
Totalt andelar i intresseföretag						28 095	38 651

1) Eget kapital avser ägd andel av företagets eget kapital inklusive eget kapitaldelen i obeskattade reserver efter anpassning till Investors redovisnings- och bedömningsprinciper.

2) Årets resultat avser ägarandelen av företagets resultat efter skatt inklusive eget kapitaldelen i årets förändring av obeskattade reserver efter anpassning till Investors redovisnings- och bedömningsprinciper.

3) Redovisat värde består av anskaffningskostnad med tillägg för periodens investeringar, avyttringar samt värdeförändringar i form av nedskrivningar till verkligt värde.

4) Rapportering från Hi3G Holdings AB och Hi3G Enterprise AB erhålls med en månads förskjutning.

Not 40 Andra långfristiga värdepappersinnehav

	31/12 2009	31/12 2008
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	35 008	49 046
Förvärv	71	50
Avyttringar	–67	–3 897
Omvärderingar redovisade över resultaträkningen	5 185	–10 191
Redovisat värde vid årets slut	40 197	35 008

Not 41 Fordringar på koncernföretag

	31/12 2009	31/12 2008
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	23 997	18 906
Ny utlåning	7 607	3 269
Försäljningar/förfall/lösen	–3 004	–
Omklassificeringar	–183	–183
Orealiserad värdeförändring	–1 238	2 005
Redovisat värde vid årets slut	27 179	23 997

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Investor AB

Org nr 556013-8298

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Investor AB för år 2009. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 62-121. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 2 mars 2010

KPMG AB

Carl Lindgren Auktoriserad revisor

Historik

Investors affärsfilosofi att investera i företag och aktivt bidra till deras framgång har i stort varit densamma sedan bildandet 1916. Under årens lopp, genom hög- och lågkonjunkturer, recessioner, internationalisering och en ständigt föränderlig kapitalmarknad, har vi anpassat och utvecklat oss för att fånga nya möjligheter och skapa värdetillväxt. Vi har investerat i nya spännande bolag och branscher, och lämnat andra längs vägen. Det är en tradition som vi vårdar. Genom åren har vi byggt upp ett unikt internationellt nätverk och ett starkt varumärke som är en konkurrensfördel när vi går in i framtiden.

1916 Investor bildas då ny lagstiftning tillkommer som avsevärt försvårar för banker att långsiktigt äga aktier i industriföretag. Bankens aktieinnehav överförs då till investmentbolaget Investor. Vissa av Investors kärninnehav har i någon form funnits med sedan starten, såsom Atlas Copco och SEB.

1917 Investor börsnoteras.

1946 Investmentbolaget Providentia bildas av Stockholms Enskilda Bank. Jacob Wallenberg (1892–1980) väljs till ordförande i Investor.

1971-72 Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Enskilda Banken går samman. I samband med sammanslagningen bildas investmentbolaget Export-Invest och Investor får en mer självständig roll, skild från banken.

1978 Marcus Wallenberg (1899–1982) väljs till ordförande i Investor. Claes Dahlbäck utses till vd.

1982 Peter Wallenberg väljs till ordförande i Investor.

1984-91 Stora strukturaffärer bland kärninnehaven, bland annat försäljningen av Kema Nobel och samgåendet mellan STORA/Billerud, STORA/ Papyrus, STORA/Swedish Match, ASEA/Brown Boveri, STORA/Feldmühle Nobel och Tetra Pak/Alfa Laval. Saab-Scania och GM bildar det samägda Saab Automobile och OM Gruppen bildas.

1991 Investor och Providentia lägger bud på utestående aktier i Saab-Scania. Genom förvärvet av Saab-Scania blir Investor ett blandat investmentbolag. Industrikonglomeratet Incentive noteras på Stockholms Fondbörs efter en fission från ASEA/ ABB.

1992 Investor går samman med Providentia.

1994 Investor förvärvar Export-Invest. Investor bildar EQT tillsammans med SEB och AEA. 1995 Saab-Scania delas upp i två självständiga bolag, Scania AB och Saab AB. Syftet är att vid rätt tillfälle bredda ägandet i de båda företagen. Novare Kapital (nuvarande Investor Growth Capital) grundas.

1996 Investor avyttrar 55 procent av sitt innehav i Scania och företaget börsintroduceras i Stockholm och New York. I samband med en refinansiering av Saab Automobile ingås ett optionsavtal mellan Investor och GM som reglerar det långsiktiga ägandet i företaget.

1997 Innehavet i TV4 avyttras till finska tidningskoncernen Aamulethi. Investor medverkar vid samgåendet mellan OM Gruppen och Stockholms Fondbörs samt vid bildandet av den nya koncernen SEB genom sammanslagning mellan S-E-Banken och Trygg-Hansa. Percy Barnevik väljs till ordförande i Investor.

1998 British Aerospace blir delägare i Saab AB som därefter börsnoteras och Stora Enso bildas genom sammanslagning av STORA och Enso. Initiativ tas till samgåendet mellan Astra och Zeneca.

1999 Investor träffar avtal med Volvo om avyttring av hela innehavet i Scania. Affären godkänns sedemera ej av EU:s konkurrensmyndighet. Samman slagningen mellan Astra och Zeneca genomförs och Saab AB lägger bud på Celsius. Marcus Wallenberg blir ny vd för Investor.

2000 Investor säljer aktier i Scania till Volkswagen AG. Investors nya satsningar är bland annat b-business partners och imGO. 3 Skandinavien, samägt med Hutchison Whampoa, tilldelas en av fyra 3G-licenser i Sverige.

2001 Investor ökar sitt ägande i Ericsson och SEB och säljer sina aktieinnehav i Stora Enso, SKF och SAS. GM förvärvar Investors utestående subordinerade lån till Saab Automobile.

2002 Investor ökar sitt innehav i ABB, Electrolux, Ericsson, SEB och WM-data och säljer hela sitt aktieinnehav i Syngenta. Investor deltar i Ericssons nyemission. Claes Dahlbäck blir ny styrelseordförande för Investor.

2003 Investor deltar i ABB:s nyemission och säljer hela sitt innehav i Volvo. Tessera noteras på Nasdaq-bösen.

2004 Investor säljer aktier i AstraZeneca och stärker sin position i Scania. 3 Skandinavien etablerar sig som den ledande 3G-operatören i Skandinavien.

2005 Investor säljer aktier i ABB, AstraZeneca, Scania och SEB för att återskapa en stark finansiell flexibilitet. Private Equity-området genomför flera lyckade transaktioner, däribland avyttringen av Bredbandsbolaget och Tessera. Jacob Wallenberg tillträder som styrelseordförande och Börje Ekholm blir ny vd.

2006 Investor köper ut Gambro från börsen tillsammans med EQT. Husqvarna avskiljs från Electrolux. WM-data avyttras till brittiska Logica-CMG. MAN lägger ett fientligt bud på Scania som Investor, och sedermera Volkswagen, avfärdar.

2007 Det fientliga budet på Scania från tyska MAN dras tillbaka och avtal om att avyttra OMX till Borse Dubai undertecknas. Mölnlycke Health Care förvärvas. Gambro delas upp i tre självständiga enheter, varefter Gambro Healthcare avyttras. Investor ökar ägandet i flera kärninvesteringar.

2008 Investor säljer OMX till Nasdaq/Borse Dubai och Scania till Volkswagen. Båda transaktionerna är bra industriella lösningar och har dessutom genererat god avkastning. Lindorff förvärvas.

2009 Investor investerar Biovitrum och stödjer samgåendet mellan Biovitrum och Swedish Orphan International (tidigare delägt av Investor Growth Capital). Investor deltar i SEB och Husqvarnas nyemissioner.

Tio år i sammandrag

Investorkoncernen1)

											Årlig genom snittlig tillväxt 5/10 år
Mkr	2000	2001	2002	2003	2004	20051)	2006	2007	2008	2009
Substansvärde2) Kärninvesteringar Operativa investeringar Private Equity-investeringar Finansiella investeringar Övriga tillgångar och skulder Totala tillgångar Nettoskuld (–)/kassa (+) Substansvärde Förändring av substansvärde inkl. återlagd utdelning i %	130 844 1 476 11 692 10 534 15 154 561 –10 128 144 433 –4	110 518 1 822 12 410 5 134 –518 129 366 –11 082 118 284 –15	63 304 2 875 12 860 1 541 –1 353 79 227 –16 358 62 869 –43	85 841 3 080 12 745 1 405 585 103 656 –20 593 83 063 36	87 408 2 811 13 896 788 3 265 108 168 –16 082 92 086 13	115 419 2 522 15 478 1 380 –631 134 168 –223 133 945 47	135 274 5 981 15 181 3 008 –540 158 904 416 159 320 21	127 293 11 806 17 718 2 583 –613 158 787 –3 583 155 204 0	73 272 16 092 15 295 1 269 –432 105 496 9 737 115 233 –23	106 231 15 931 18 333 3 283 –517 143 261 –588 142 673 26
Balansräkning i sammandrag Aktier och andelar3) Övrigt Balansomslutning3)	153 141 11 994 165 135	130 780 7 686 138 466	79 836 8 000 87 836	102 981 14 411 117 392	104 008 21 366 125 374	133 521 28 612 162 133	157 481 23 459 180 940	153 781 23 450 177 231	97 628 43 031 140 659	134 728 35 496 170 224
Resultat Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare Årets totalresultat4)	14 812 –	2 935 –	–1 379 –	–169 –	8 736 –	43 842 –	28 468 –	–365 –	–36 708 –36 093	31 379 30 858
Erhållna utdelningar varav från Kärninvesteringar	2 788 2 090	2 710 2 351	2 003 1 741	1 846 1 665	1 710 1 574	2 415 2 163	3 171 2 852	3 474 3 161	4 147 3 803	2 866 2 358
Värdeförändring2) Värdeförändring, Kärninvesteringar5) Totalavkastning, Kärninvesteringar i % Värdeförändring, Operativa investeringar5) Värdeförändring, Private Equity-investeringar5)	–6 682 –3 62 484	–22 065 –15 371 –2 474	–48 968 –43 54 –2 071	22 466 38 –135 202	7 842 11 –588 1 204	37 424 45 –1 563 6 053	27 260 26 –2 059 583	–7 537 –3 –748 5 907	–35 269 –25 –27 –3 582	29 584 44 –1 256 396
Transaktioner2) Avyttringar, Kärninvesteringar Förvärv, Kärninvesteringar Avyttringar, Operativa investeringar Förvärv, Operativa investeringar Avyttringar, Private Equity-investeringar Förvärv, Private Equity-investeringar	13 838 1 304 – 40 4 490 8 074	13 356 15 095 – 318 3 820 6 893	2 995 4 749 – 1 090 1 926 4 364	1 891 1 962 – 1 830 2 364 1 914	7 733 1 509 – 2 090 4 448 1 818	10 570 1 157 2 862 – 9 268 4 580	10 530 3 125 123 5 626 5 630 4 490	6 015 5 571 292 6 864 7 401 3 627	20 902 2 150 – 4 705 2 937 3 729	450 3 825 143 1 520 563 2 921
Belopp per aktie Substansvärde, kr Resultat före utspädning, kr Resultat efter utspädning, kr Eget kapital, kr	189 19,38 18,59 79	154 3,83 3,83 80	82 –1,80 –1,80 69	108 –0,22 –0,22 64	120 11,39 11,37 120	175 57,15 57,02 175	208 37,13 37,03 208	203 –0,48 –0,48 203	150 –47,98 –47,98 150	187 41,12 41,08 187
Nyckeltal Skuldsättningsgrad i % Soliditet i % Avkastning på eget kapital i % Substansrabatt i % Förvaltningskostnad i % av substansvärdet	7 87 27 25 0,5	9 85 5 26 0,6	21 72 –2 37 0,7	20 71 0 36 0,7	15 73 10 30 0,5	0 83 39 21 0,4	0 88 19 20 0,4	2 88 0 28 0,4	–9 82 –27 24 0,5	0 84 24 29 0,4
Aktiedata Antal aktier i miljoner Innehav av egna aktier i miljoner Börskurs den 31 december, kr6) Börsvärde den 31 december Lämnad utdelning till moderbolagets aktieägare Lämnad utdelning per aktie, kr Vidareutdelningsandel i % Direktavkastning i % Investoraktiens årliga omsättningshastighet i %6) Investoraktiens totalavkastning i %6) SIXRX (avkastningsindex) i % OMXS30 index i % Utländskt ägande av kapital i %	767,2 – 141,00 107 822 4 2187) 5,50 202 3,9 81 20 –11 –12 35	767,2 – 114,50 87 686 4 2197) 5,50 179 4,8 69 –15 –15 –20 37	767,2 – 52,00 39 893 2 6087) 3,40 150 6,5 101 –52 –36 –42 30	767,2 – 69,50 53 007 1 726 2,25 104 3,2 168 43 34 29 19	767,2 – 84,50 64 826 1 726 2,25 110 2,7 121 25 21 17 19	767,2 – 139,00 106 326 2 685 3,50 124 2,5 130 68 36 29 20	767,2 0,7 168,00 127 950 3 449 4,50 121 2,7 146 24 28 20 28	767,2 1,4 147,00 111 244 3 637 4,75 115 3,2 165 –10 –3 –6 28	767,2 2,5 117,00 88 066 3 059 4,00 80 3,4 135 –18 –39 –39 31	767,2 4,7 132,90 100 992 3 0698) 9) 4,008) 1308) 3,0 117 18 53 44 29	9%/1% 12%/2% 13%/5% 10%/2% 5%/-2%

Definitioner se sid 125.

1) Omräkning till följd av omklassificeringar och ändrade redovisningsprinciper görs, om ej annat anges, endast för jämförelseåret närmast före det år förändringen görs. I enlighet härmed har endast jämförelsetal för 2004 räknats om i samband med övergången till IFRS som gjordes 2005. Detaljerad information om effekterna av övergången till IFRS återfinns i årsredovisningen för 2005.

2) Nuvarande affärsområdesindelning gäller från 2005. För åren 2000-2004 har en omfördelning av värden gjorts för att så långt som möjligt efterlikna den nu gällande affärsområdesindelningen.

3) För perioder till och med 2003 (före övergången till IFRS) inkluderar posterna övervärden.

4) Ny räkning från och med 2009, endast jämförelstal avseende 2008 har justerats. 5) För åren 2000-2003 har värdeförändringar räknats fram baserat på redovisade värden

och övervärden.

6) Avser B-aktien.

7) 2000: Fastställd utdelning 5,50 kr/aktie, varav extra 2,50 kr. 2001: Fastställd utdelning 5,50 kr/aktie, varav extra 2,50 kr.

2002: Fastställd utdelning 3,40 kr/aktie, varav extra 1,15 kr.

8) Föreslagen utdelning 4,00 kr/aktie.

9) Beräknat på totalt antal registrerade aktier.

Definitioner

Avkastning på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Direktavkastning

Utdelning per aktie i förhållande till börskurs per aktie på balansdagen.

EBITDA

Rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar.

Eget kapital per aktie

Eget kapital inklusive konvertibla förlagslån i förhållande till antal aktier på balansdagen efter full konvertering.

Förvaltningskostnader

Generella kostnader för att driva investeringsverksamheten.

Investmentbolag

Ett företag vars uppgift huvudsakligen är att genom ett långsiktigt ägande av ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktieägare riskfördelning och god avkastning samt vars aktier ägs av ett stort antal fysiska personer.

IRR (Internal rate of return)

Årlig genomsnittlig avkastning beräknad som den internränta som resulterar i att nuvärdet av alla kassaflöden för en investering blir noll.

Kassagenereringsförmåga:

Andel av vinst som resulterar i kassaflöde.

Marknadens avkastningskrav

Definierat som den riskfria räntan med tillägg av riskpremie.

Multipelvärdering

En metod för att fastställa aktuellt värde på ett bolag genom att jämföra finansiella nyckeltal med relevanta jämförelsebolag.

Nettoskuld/Nettokassa

Räntebärande kort- och långfristiga skulder inklusive pensionsskulder med avdrag för likvida medel, kortfristiga placeringar, finansiella placeringar och räntebärande kort- och långfristiga fordringar.

Normaliserad EBITDA

EBITDA justerat för extraordinära poster såsom omstruktureringskostnader, vissa av- eller nedskrivningar samt specifika investeringar.

Omsättningshastighet

Antalet omsatta aktier under ett år i förhållande till totalt antal utestående aktier.

OMX Stockholm 30, OMXS30

Ett aktieindex beräknat på kursutvecklingen för Stockholmsbörsens 30 mest omsatta aktier.

Primärkapitalrelation

Primärt kapital i förhållande till riskvägda tillgångar. Det primära kapitalet består av det egna kapitalet justerat enligt kapitaltäckningsreglerna.

Resultat per aktie före utspädning

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till vägt genomsnittligt antal utestående aktier.

Resultat per aktie efter utspädning

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare plus räntekostnader efter skatt avseende konvertibla förlagslån, i förhållande till vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter full konvertering och justerat för effekt av aktierelaterade ersättningar.

Riskfri ränta

Den avkastning som erhålles vid en investering i statsobligationer. Vid beräkningar har Investor använt SSVX 90 dagar.

Riskpremie

Den överavkastning utöver den riskfria räntan som en investerare kräver för att kompensera för den högre risken i en aktieplacering.

SIX Avkastningsindex, SIXRX

Ett aktieindex för Stockholmsbörsens alla aktier beräknat på kursförändring och återinvesterade utdelningar.

Skuldsättningsgrad

Nettoskuld/Nettokassa i förhållande till totala tillgångar.

Soliditet

Eget kapital samt konvertibla förlagslån i förhållande till balansomslutningen.

Substansrabatt

Skillnaden mellan substansvärde och börsvärde i förhållande till substansvärdet. Om börsvärdet är lägre än substansvärdet handlas aktien med rabatt, om börsvärdet är högre handlas den med premie.

Substansvärde

Marknadsvärde på totala tillgångar minskat nettoskulden/ ökat med nettokassa (överensstämmer med eget kapital).

Substansvärde per aktie

Substansvärde i förhållande till antal aktier på balansdagen.

Totalavkastning

Summan av kursförändring inklusive återinvesterad utdelning.

Totalavkastning Kärninvesteringar

Förändringen av marknadsvärdet plus mottagna utdelningar i förhållande till ingående marknadsvärde.

Totala tillgångar

Samtliga tillgångar och skulder som inte ingår i nettoskulden, vilket är detsamma som balansomslutning med avdrag för tillgångsposter som ingår i nettoskulden och avdrag för ej räntebärande skulder.

Value-at-Risk (VaR)

Den största förlust som en position eller portfölj av positioner, teoretiskt, med en på förhand bestämd sannolikhet, kan ge upphov till under en given tidsperiod.

Vidareutdelningsandel

Lämnad utdelning i förhållande till mottagna utdelningar från kärninvesteringar.

Volatilitet

Ett mått på variabiliteten i en tillgångs avkastning. Mäts ofta som standardavvikelsen i avkastningen på tillgången under en viss given tidsperiod.

Värdeutveckling Kärninvesteringar

Förändringen av marknadsvärdet i förhållande till ingående marknadsvärde.

Årets resultat

Resultatet efter skatt.

Årets totalresultat

Förändringen i eget kapital under året till följd av transaktioner och andra händelser, utöver sådana förändringar som är följden av transaktioner med ägare i deras egenskap av ägare.

Aktieägarinformation

Årsstämma

Investor AB inbjuder aktieägarna att delta i årsstämma onsdagen den 14 april 2010, kl.15:00, på City Conference Centre, Barnhusgatan 12-14, Stockholm. Inregistreringen till årsstämman börjar kl 13:30. Enklare förtäring serveras före stämman.

DELTAGANDE

Aktieägare som vill delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 8 april 2010 och dels anmäla sig till bolaget senast torsdagen den 8 april 2010.

ANMÄLAN ATT DELTA I ÅRSSTÄMMAN Anmälan kan göras:

• • Via Investor AB:s hemsida, www.investorab.com
• • Per telefon 08 611 29 10 mellan klockan 09:00 och 17:00, måndag till fredag
• • Via ifylld inbjudan. Inbjudan erhålles genom att ringa 08 - 611 29 10

FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER

För att äga rätt att delta i årsstämman måste aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, begära att tillfälligt vara införd i aktieboken hos Euroclear Sweden AB torsdagen den 8 april 2010. Aktieägare måste underrätta förvaltaren härom i god tid före denna dag.

OMBUD M.M.

Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda skriftlig fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas. Fullmakten och registreringsbeviset får inte vara utfärdade tidigare än ett år före årsstämmodagen. Fullmakten i original samt eventuellt registreringsbevis bör i god tid före årsstämman insändas till: Investor AB, Årsstämman, 103 32 Stockholm.

Fullmaktsformulär finns tillgängligt på Investors hemsida www.investorab.com

BITRÄDEN

Aktieägare eller ombud för aktieägare får vid årsstämman medföra högst två biträden. Biträden får medföras endast om aktieägare till Investor AB anmäler biträdet på det vis som anges ovan för anmälan om aktieägares deltagande. Frågor avseende årsstämman besvaras på telefon 08 - 611 29 10, mellan klockan 09:00 och 17:00, måndag till fredag.

Utdelning

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till aktieägarna utdelas 4,00 kronor per aktie för räkenskapsåret 2009 samt att måndagen den 19 april 2010 ska vara avstämningsdag. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelningen sändas ut genom Euroclear Sweden AB:s försorg torsdagen den 22 april 2010.

Informationstillfällen 2010

• • Årsstämma: 14 april
• • Delårsrapport januari-mars: 14 april
• • Delårsrapport januari-juni: 13 juli
• • Delårsrapport januari-september: 13 oktober

Informationskanaler

För att få tillgång till och beställa ekonomisk och finansiell information erbjuder vi en prenumerationstjänst (information via sms, e-post och tryckta årsredovisningar) som finns tillgänglig via www.investorab.com

Informationsmaterial

Tryckta årsredovisningar distribueras till aktieägare som har begärt det. Alla nytillkomna aktieägare får ett brev med instruktioner om hur de framöver får löpande information.

Investerarrelationer

Magnus Dalhammar: 08 - 614 21 30 magnus.dalhammar@investorab.com Ellinor Carlsson: 08 - 614 21 34 ellinor.carlsson@investorab.com IR-grupp: 08 - 614 28 00

Hemsida

www.investorab.com

Analyser av Investor

Firmor som publicerar analyser av Investor omfattar:

• • ABG Sundal Collier • Handelsbanken
• • Carnegie

• Evli Bank • Goldman Sachs

• • Deutsche Bank • Erik Penser
• Bankaktiebolag • SEB Enskilda • Swedbank Markets
• • UBS

• HQ Bank • Nordea

Produktion: Investor och Addira. Fotograf: Jeanette Hägglund och Magnus Carlsson (sid 20, 29). Tryck: åtta45, Sverige, 2010. Papper: Galerie Art Silk 115 g /250 g. NORDIC ECOLABEL 341 001

Investor AB (publ)

103 32 Stockholm Besöksadress: Arsenalsgatan 8C Telefon: 08 614 20 00 Telefax: 08 614 21 50

Investor Growth Capital AB

103 32 Stockholm Besöksadress: Arsenalsgatan 8C Telefon: 08 614 18 00 Telefax: 08 614 18 19

Investor Growth Capital, Inc.

630 Fifth Avenue, Suite 1965 New York, New York 10111 USA Telefon: +1 212 515 9000 Telefax: +1 212 515 9009

Investor Growth Capital, Inc.

333 Middlefield Road Suite 110 Menlo Park, CA 94025 USA Telefon: +1 650 543 8100 Telefax: +1 650 543 8110

Investor Growth Capital Asia Limited

1701 Hutchison House 10 Harcourt Road Central, Hongkong Telefon: +852 2123 8000 Telefax: +852 2123 8001

Investor Growth

Capital Holding B.V. Schiphol Boulevard 353 1118 BJ Luchthaven Schiphol Nederländerna Telefon: +31 20 577 6600 Telefax: +31 20 577 6609

Investor GROWTH

capital asia Limited Imperial Hotel Tower 10F 1-1-1 Uchisaiwaicho, Chiyoda-ku Tokyo 100-0011 Japan Telefon: +813 5512 4532 Telefax: +813 5512 4534

Investor GROWTH capital ASIA LIMITED

(BEIJING REPRESENTATIVE OFFICE) Unit 1603, 16F, Tower 2, China Central Place Office Building No. 79 Jianguo Road, Chaoyang District Beijing 100025 Kina Telefon: +86 10 6598 9118

Telefax: +86 10 6598 9128