Intrum — Annual Report 2012

Apr 3, 2013

XXXXXXXXXXXX • ¹ INTRUM JUSTITIA 2012

Innehåll

Kort om 2012	4
VD-ord	6
Intrum Justitia i korthet	10
Affärsidé, mission, vision, kundnytta, strategier och mål	12
Våra tjänster	16
Marknad och kunder	22
Regioner	24
Utfall verksamhetsområden	26
Corporate Social Responsibility (CSR)	28
Medarbetare och värderingar	30
Aktien	34
Finansiell översikt	36
Förvaltningsberättelse	37
Resultaträkning – Koncernen	44
Balansräkning – Koncernen	45
Kassaflödesanalys – Koncernen	47
Förändringar i eget kapital – Koncernen	48
Resultaträkning – Moderbolaget	49
Balansräkning – Moderbolaget	50
Kassaflödesanalys – Moderbolaget	52
Förändringar i eget kapital – Moderbolaget	53
Noter	54
Revisionsberättelse	79
Styrelse	80
Koncernledning	82
Bolagsstyrningsrapport	84
Definitioner	89
Information till aktieägarna	90
Adresser	91

Kort om 2012

2012 var ett framgångsrikt år med både ökat resultat och omsättning. Här är en sammanfattning av de viktigaste händelserna och siffrorna under 2012. Läs gärna mer och få en utförlig beskrivning av året som gått och året som just nu pågår i VD och Koncernchef Lars Wollungs VD-ord på nästa uppslag. En presentation av verksamheten i koncentrat hittar du på sidan 10 och på sidorna som följer presenteras Intrum Justitia mer grundligt.

Nettoresultatet uppgick till 584 MSEK (553) och resultatet per aktie uppgick till 7,32 SEK (6,91) – en ökning med 6 procent.

Koncernens nettoomsättning för 2012 uppgick till 4 056 MSEK (3 950). Den organiska tillväxten uppgick till 6 procent (2).

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1 963 MSEK (1 768) – en ökning med 11 procent.

Rörelseresultatet uppgick till 879 MSEK (868), motsvarande en rörelsemarginal om 22 procent (22). Rörelseresultatet exklusive omvärderingar uppgick till 962 MSEK (849) – en ökning med 13 procent.

Styrelsen föreslår en utdelning om 5,00 SEK (4,50) per aktie – en ökning med 11 procent.

2012 förvärvade Intrum Justitia en Holländsk leverantör av fakturaoch betalningslösningar framför allt till kunder inom e-handeln. Företaget har utvecklat ett integrerat system för att acceptera betalningar över Internet genom exempelvis kreditkort, autogiro och banköverföringar via Internet. Förvärvet innebär att vi kan öka expansionstakten inom det snabbt växande e-handelssegmentet.

Intrum Justitia i Polen har utvecklats väl under senare år. I maj 2012 förvärvade vi en stor portfölj med förfallna konsumentlån med ett totalt utestående värde om cirka 1,5 miljarder SEK. Denna transaktion stärker vår marknadsposition ytterligare och markerar en strategiskt viktig inbrytning på den stora polska marknaden för köpta fordringar från bankväsendet.

Intrum Justitias årliga undersökning European Payment Index (EPI 2012) visar att europeiska företag har stora likviditetsproblem. 57 procent säger sig ha likviditetsproblem beroende på sena betalningar, vilket är en ökning med 10 procent från 2011 till 2012. Undersökningen visar också att företag blivit tvungna att skriva av fordringar på rekordhöga 340 miljarder euro.

Investeringar i köpta fordringar uppgick till 2 014 MSEK (1 804) – en ökning med 12 procent. Avkastningen på köpta fordringar blev 17 procent (21), väl över koncernens avkastningsmål om 15 procent.

Under 2012 utökade Intrum Justitia sitt tjänsteerbjudande inom betalningstjänster innan en faktura förfaller genom att introducera en factoringtjänst. Factoring i egen regi lanserades i Sverige som första land under 2012. I början av 2013 lanserades factoring även i Finland.

Under 2012 förstärktes koncernens finansiering väsentligt genom att emittera obligationer om 1 miljard SEK och genom att ta upp ett nytt banklån om 1 miljard SEK. Vid utgången av 2012 förfogade Intrum Justitia över beviljade, outnyttjade långfristiga krediter om cirka 3 miljarder SEK. Därutöver omförhandlades strukturen på lånen, varvid koncernen erhöll en jämn förfalloperiod för lånen under perioden 2015–2017.

NYCKELTAL, MSEK om inte annat anges	2012	2011	2010	2009	2008
Nettoomsättning	4 056	3 950	3 766	4 128	3 678
Nettoomsättning exkl omvärderingar	4 139	3 931	3 763	4 164	3 676
Organisk tillväxt, %	6	2	–1	4	9
Rörelseresultat (EBIT)	879	868	731	668	697
Rörelsemarginal, %	22	22	19	16	19
Resultat före skatt	729	753	639	588	570
Periodens resultat	584	553	452	441	442
Kassaflöde från den
löpande verksamheten	1 963	1 768	1 630	1 433	1 261
Resultat per aktie, SEK	7,32	6,91	5,67	5,53	5,58
Avkastning på köpta fordringar, %	17	21	18	18	19
Investeringar i köpta fordringar	2 014	1 804	1 050	871	872
Nettoskuld/RTM rörelseresultat före
avskrivningar och amorteringar	1,44	1,40	1,29	1,25	1,59

* RTM: Rullande tolv månader

Ju bättre vi på Intrum Justitia lyckas med vår mission, desto

Om allt vore normalt skulle intjäningen bland Europas företag kunna öka med 340 miljarder euro

Vad skulle 340 miljarder euro innebära för Europas arbetstillfällen, utveckling och framtid? Med det här VD-ordet vill jag berätta mer om hur Intrum Justitia bidrar till ett bättre klimat för näringsliv och samhällen i Europa. Jag pratar om vår mission, varför vi finns till och vilken nytta vi gör när vi går till jobbet varje morgon. Jag vill också berätta om året som gått och året som just nu pågår.

Sedan 1998 undersöker Intrum Justitia årligen hur betalningsbeteenden förändras i Europa, via vår undersökning European Payment Index. Sena betalningar utgör ett allt större problem, framförallt bland små och medelstora företag som utgör kärnan i den europeiska ekonomin. Vår undersökning uppmärksammas av beslutsfattare i EU och vi jobbar tillsammans med dem för att öka medvetandet om sena betalningar i medlemsländerna.

I 2012 års undersökning ser vi att allt fler företag riskerar att gå i konkurs till följd av växande likviditetsproblem. Av de 8 000 företag som ingår i studien uppger 57 procent att de lider av bristande likviditet som en följd av att deras kunder inte betalar i tid eller inte alls.

Hela 340 miljarder euro i obetalda kundfordringar skrevs av förra året – motsvarande en tredjedel av den årliga summan som spenderas på vård i samtliga EUs medlemsländer. Svindlande siffror som skulle göra mycket gott för Europas välstånd med tanke på arbetstillfällen och många familjers ekonomi. Ju bättre vi på Intrum Justitia lyckas med vår mission, desto bättre går det för Europa. Det finns ett oräkneligt antal företag som skulle behöva vårt stöd för att får betalt i tid eller för att överhuvudtaget få betalt, vilket i sig är en stor möjlighet för oss.

Om all t vore normalt

Alltför många företag får betalt för sent, andra får inte betalt alls. Detta är ett växande problem och inte vad vi på Intrum Justitia kallar ett normalt näringsliv.

Intrum Justitias mission är att vara en katalysator för en sund ekonomi. Det handlar helt enkelt om att se till att kreditgivning och betalningsflöden mellan företag och deras kunder fungerar som det ska, att allt är normalt.

Det finns ett oräkneligt antal företag som skulle behöva vårt stöd för att får betalt i tid eller för att överhuvudtaget få betalt, vilket i sig är en stor möjlighet för oss.

Om allt vore normalt skulle vi ha en sund ekonomi som växer snabbare och ger fler nya arbetstillfällen. En sådan ekonomi förutsätter en väl fungerande finansiering av företag och att vi kan ge och ta krediter när varor byter hand. "

I vårt samhälle, där allt fler varor och tjänster säljs och köps på Internet, för det med sig att en ökande del av handeln finansieras med krediter. Kreditgivning är en förutsättning för ett blomstrande samhälle, men också ett riskmoment där både företag och enskilda människor kan hamna i ekonomiska svårigheter.

God kredithantering är därför en viktig del i en sund ekonomi. Vi hjälper företag att fatta miljontals kreditbeslut varje år och 2012 genererade det 21 miljarder SEK i kassaflöde till våra kunder. Vi uppnår detta med hjälp av förebyggande åtgärder som stödjer våra kunders utvärdering av kredittagare så de kan ge rätt mängd krediter till rätt villkor. Och vi har med god insikt om människors betalningsförmåga möjlighet att genom individuella lösningar hjälpa människor att komma ur en besvärlig situation och lösa sina skulder.

När vi på detta sätt kan hjälpa våra kunder och deras kunder får vi intäkter och kan fortsätta att utveckla Intrum Justitia som Europas ledande företag inom kredithantering, riskoptimering och finansiella tjänster, med en stark inkassoverksamhet som bas.

År 2012

2012 var ett bra år för Intrum Justitia. Vår omsättning nådde 4 056 MSEK, med en god organisk tillväxt om 6 procent. Trots större jämförelsestörande kostnader för omvärderingar och omstrukturering av vår tyska verksamhet nådde vi det bästa rörelseresultatet i koncernens historia om 879 MSEK. Vårt nettoresultat var också det bästa någonsin och vår vinst per aktie ökade med 6 procent jämfört med föregående år.

Vi har haft en fortsatt mycket god tillväxt inom Finansiella tjänster, där investeringar inom köpta fordringar ökade med 12 procent jämfört med föregående år till cirka 2 miljarder SEK. Jämför vi denna investeringsnivå med 2010 så innebär det närmare en fördubbling. Vår verksamhet inom Kredithantering har haft en fortsatt stabil intjäning, där vi ser att flera av de förbättringsprogram som initierats för ökad effektivitet nu ger resultat. I våra regioner så har främst norra Europa haft en mycket stark utveckling under 2012 genom framgångsrika investeringar i köpta fordringar och en god kostnadseffektivitet inom Kredithantering.

Under året har vi även förbättrat vår finansiella flexibilitet. Vi har framgångsrikt etablerat oss på obligationsmarknaden samt tagit upp ytterligare banklån. Vid utgången av 2012 hade koncernen därmed beviljade, outnyttjade krediter om cirka 3 miljarder SEK – en väsentlig styrkefaktor inför de kommande åren.

Under 2012 har marknaden för skuldportföljer som säljs av banker utvecklats positivt. Intrum Justitia köpte under det andra kvartalet en stor bankportfölj i Polen, med ett totalt utestående värde på fordringarna om cirka 1,5 miljarder SEK. Under året har vi även tagit viktiga steg genom att skapa en plattform för tillväxt i den tidiga delen av våra kunders betalningsflöden. I början av året förvärvade vi en marknadsledande holländsk leverantör av betalningslösningar till kunder inom e-handeln och under det andra halvåret lanserade vi en factoringtjänst i Sverige.

4 056 MSEK omsatte Intrum Justitia 2012 med en organiskt tillväxt om 6 procent.

" Trots ett fortsatt osäkert konjunkturläge ser vi positivt på Intrum Justitias utveckling under de kommande åren. Vår koncern är väl positionerad för lönsam tillväxt.

År 2013

Trots ett fortsatt osäkert konjunkturläge med flera europeiska ekonomier i fortsatt kris, ser vi positivt på Intrum Justitias utveckling under de kommande åren. Vår koncern är väl positionerad för lönsam tillväxt, även om vi givetvis kommer att påverkas av en fortsatt försvagning i Europa.

Intrum Justitia har en stark bas i en effektiv och lönsam verksamhet inom Kredithantering. Denna skall vi fortsätta att utveckla genom lokal implementering av koncerngemensamma förbättringsprogram inom områden som scoring, inkasso genom det rättsliga systemet och utveckling av våra IT-plattformar. Vi har sett goda effekter av dessa åtgärder under de senare åren men det finns fortsatt stora möjligheter att ytterligare utveckla vår effektivitet inom Kredithantering.

Vi ser goda tillväxtmöjligheter inom köpta fordringar, där vi har en mycket väl diversifierad portfölj med en nära relation till en bred bas av säljare inom ett flertal olika branscher och geografier. Vi tror att marknaden för större skuldportföljer som säljs av banker kommer att öka under de närmaste åren, drivet av behovet för banker att stärka sin balansräkning.

Vidare ser vi en långsiktigt god potential för att öka vårt utbud av finansiella tjänster innan en faktura förfallit. Under 2013 kommer vi att öka vårt fokus på att lansera sådana finansiella tjänster. Organisatoriskt kommer vi att separera denna verksamhet, som vi benämner Intrum Justitia Finance, från vår övriga verksamhet, för att säkerställa att denna enhet får det fokus och de resurser som krävs för att bygga ett långsiktigt starkt affärsområde. Vår målsättning är att på ett par års sikt skall Intrum Justitia Finance bidra i väsentlig grad till koncernens tillväxt och lönsamhet.

Tack all a kunde r och med arbetare!

2012 saknade företag 340 miljarder euro för produkter och tjänster de sålt, och trenden är ökande. Vår mission är viktig och vi fortsätter att arbeta för att företag i Europa ska kunna minska sin kreditrisk och få ett stabilare kassaflöde.

Vi är stolta över att våra 75 000 kunder gav oss förnyat förtroende även 2012. Våra 3 500 medarbetare har bidragit till att förbättra våra kunders lönsamhet och hjälpt ett mycket stort antal privatpersoner att bli skuldfria. Stort tack till alla kunder och medarbetare för ett gott 2012!

Lars Wollung VD och koncernchef Stockholm i mars 2013

Grundläggande om Intrum Justitia

Marknaden för kredithanteringstjänster kännetecknas av att det finns relativt många lokala mindre aktörer. Marknaden för finansiella tjänster domineras tvärtom av ett fåtal större internationella företag. Intrum Justitia erbjuder kunder över hela Europa ett komplett utbud av tjänster inom både kredithantering och finansiella tjänster. Vi är en av få hybrider på den europeiska marknaden.

Intrum Justitia är det marknadsledande kredithanteringsföretaget i Europa. Vi erbjuder våra kunder kredithantering och finansiella tjänster med en stark inkassoverksamhet som bas. Koncernen grundades 1923, har cirka 3 500 medarbetare i 20 länder och samarbete med agentföretag i ytterligare 160 länder.

Vår huvuduppgift i samhället är att se till att kreditflöden fungerar som de ska, så att allt är normalt. För då skapas möjlighet till ett lönsamt näringsliv, ökad sysselsättning och ett blomstrande samhälle. Intrum Justitia är en katalysator för en sund ekonomi.

Vi har närmare 75 000 kunder i 20 länder. Bland alla dem står de 30 största för cirka 15 procent av Intrum Justitias intäkter, men ingen enskild kund står för mer än 3 procent av intäkterna. De flesta av våra kunder finns inom telekom, energi och vatten samt bank och finans.

Kärnan i verksamheten är att skapa affärs- och samhällsnytta genom att vi förstår människor och deras behov. Såväl våra kunder och deras kunder som våra medarbetare ska känna att vi levererar lösningar som alla parter är nöjda

Med våra kreditoptimeringstjänster hjälper vi våra kunder att besluta vem de ska sälja till och på vilka villkor. Med bättre kreditbeslut blir fakturor betalda och lönsamhet ökas.

betalt, även för fakturor som har förfallit. Intrum Justitias avancerade analysverktyg och goda insikter om betalningsvanor i Europa ger våra kunder färre avskrivna fordringar, bättre likviditet och ökad lönsamhet.

Med våra inkassotjänster får våra kunder hjälp att få

Våra betalningstjänster ger kunderna möjligheten att få hjälp med fakturering och kundreskontra. Vi erbjuder även företag integrerade betalningslösningar on-line. På så sätt får företag i Europa förbättrat kassaflöde och mer tid över till att driva och utveckla affärsverksamheten.

Med våra finansiella tjänster – finansieringstjänster, betalningsgaranti och köp av fordringar – får företag betalt oavsett orsaken till att betalning uteblivit. Våra kunder kan sälja sina utestående fordringar till oss och få betalt för en del direkt. Vi kan också garantera våra kunder betalning även i de fall som fakturan förfaller till betalning, genom betalningsgaranti. 75 000kunder

Vi skapar fungerande betalningsflöden för ett sunt affärsklimat och ett livskraftigt samhälle

Affärsidé, mission, vision, kundnytta, strategier och mål • 13

Från 2013 har vi introducerat nya finansiella mål för Intrum Justitia. Vägen för att uppnå dessa mål styrs till stor del av vår affärsidé, vilken kundnytta vi kan skapa och våra strategier för att utveckla vår verksamhet. Lika viktigt är missionen för vår affär – vad vi gör för nytta i samhället i stort.

Vår huvuduppgift är att se till att betalningsflöden fungerar som de ska. Då skapas förutsättningar för ett lönsamt näringsliv, ökad sysselsättning och ett livskraftigt samhälle. Intrum Justitia är en katalysator för en sund ekonomi.

Vår affärsidé

Intrum Justitia är det marknadsledande kredithanteringsföretaget i Europa. Vi erbjuder våra kunder kredithantering och finansiella tjänster med en stark inkassoverksamhet som bas. Genom våra tjänster bidrar vi till att skapa förutsättningar för ökad försäljning, bättre lönsamhet, förbättrat kassaflöde samt reducerad finansiell risk för våra kunder. Vi vänder oss till både företag och myndigheter som erbjuds ett unikt koncept där paneuropeisk närvaro kombineras med lokal expertis.

Mission – ETT SUNT AFFÄRSKLIMAT

Vår mission i samhället är att hjälpa till så att betalningsflöden fungerar som de ska – så att vi får ett sunt affärsklimat.

Företag ska kunna sälja varor och tjänster som andra företag eller konsumenter köper, oftast på kredit. För att hantera detta betalningsflöde – inklusive kreditbedömningar, fakturering, betalningsbevakning och inkasso – finns Intrum Justitia.

Vi underlättar affärsverksamhet och bidrar till att skapa en sund ekonomi genom tjänster som gör affärer smidiga, säkra och rättvisa.

Vision – genuint mänskliga

Vår vision är att vara ett företag för och med människor, som erbjuder kredithantering och finansiella tjänster med högt kundvärde.

Kundnytta

Genom våra tjänster för kreditoptimering, betalning och inkasso får våra kunder god tillväxt, högre lönsamhet och ett förbättrat kassaflöde. Med kunskap om betalningsbeteendet och det rättsliga systemet på varje lokal marknad kan vi hjälpa våra kunder att förstå sina kunder bättre.

Med kreditoptimeringstjänster hjälper vi våra kunder att besluta vem de ska sälja till och på vilka villkor. Med rätt kreditbeslut kan våra kunder maximera sitt försäljningsresultat. Fakturor blir betalda och lönsamheten ökas.

Med våra betalningstjänster, vår inkassoverksamhet och genom köp av förfallna fordringar frigör våra kunder resurser för att fokusera på sin kärnverksamhet samtidigt som kreditförlusterna minimeras och kassaflödet förbättras.

Verksamhetsmål och strategi

Marknadsledarskap

Kunskap om marknaden och människorna i samhället är avgörande för att kunna erbjuda effektiv kredithantering. En stor del i vår framgång är storlek, eftersom vi då får tillgång till en databas med affärs- och kreditinformation om många fler människor och företag än våra konkurrenter.

Vår målsättning är därför att vara bland de tre största aktörerna på alla lokala marknader vi väljer att verka i.

Vår strategi för att åstadkomma detta är dels genom organisk tillväxt inom både kredithantering och finansiella tjänster, dels genom förvärv av kompletterande kredithanteringsföretag.

Komplett tjänsteutbud

Vårt erbjudande omfattar tjänster inom till exempel inkassoverksamhet och fakturaadministration samt finansiella lösningar där Intrum Justitia tar över den finansiella risken från kunden. Ett heltäckande erbjudande i betalningskedjan stärker relationen till våra kunder och ökar vår egen insikt inom kredit- och betalningsmönster.

Vår målsättning är att vara det naturliga valet för våra kunder och deras behov genom hela värdekedjan för kredithanteringstjänster – från att man önskar sälja på kredit till dess att man överväger att sälja fakturor som trots bearbetning inte blivit betalda.

Vår strategi för att bredda vårt erbjudande inbegriper en fortsatt ökning av investeringsvolymen inom köp av fordringar. Därutöver kommer vi att öka våra insatser för att erbjuda finansiella tjänster tidigt i betalningskedjan, innan en faktura är förfallen.

Operationell effektivitet

En naturlig del i vår verksamhet är att kontinuerligt förbättra kvaliteten och effektiviteten i tjänsterna vi levererar till våra kunder. Detta gör vi dels genom kontinuerlig utveckling av arbetssätt och IT, dels genom kompetensspridning mellan bolagen i koncernen, där vi identifierar, lyfter fram och sprider de bästa arbetsmetoderna.

Vår målsättning är att leverera högsta möjliga kvalitet så effektivt och säkert som möjligt genom hela värdekedjan för kredithanteringstjänster. Genom operationell effektivitet möjliggörs en stabil resultatutveckling och en effektiv prissättning för ökad tillväxt inom såväl kredithantering som finansiella tjänster.

Vår strategi för att kontinuerligt öka vår operationella

effektivitet fokuserar främst på att förstärka våra metoder och resurser inom scoring, legala inkassoåtgärder samt riskhantering.

Vi kommer även att fortsätta med vårt omfattande produktivitetsförbättringsarbete inom IT.

Att bidra till ett sunt betalningsbeteende

Konkurser beror ofta på bristande likviditet skapad av sena betalningar. Vår uppskattning är att cirka 25 procent av alla konkurser i Europa påskyndas av sena betalningar. Detta resulterar i minskad affärsverksamhet, färre arbetstillfällen och högre priser för konsumenter.

Vi har som uppgift och mål att hjälpa företag och konsumenter att tillsammans inse kopplingen mellan en sund syn på betalningar och ett väl fungerande näringsliv. Det är viktigt att våra medarbetare har möjlighet att utvecklas både professionellt och personligt, och att vi är stolta över att bidra med en viktig insats för en förbättrad kredit- och betalningsmiljö i samhället.

Vår strategi är att fortsätta vara proaktiva i vår roll som påverkare och informationsspridare på den europeiska kreditmarknaden, både genom aktivt inflytande och genom våra marknadsundersökningar. Internt fortsätter vi förstärkningen av vårt medarbetarutvecklingsprogram.

Finansiella mål

Från 2013 har vi introducerat tre finansiella mål för Intrum Justitia, för att bättre spegla koncernens nuvarande sammansättning och förväntad framtida utveckling utifrån våra verksamhetsmål och strategier.

1. Resultat per aktie ska öka med minst 10 procent per år

Tillväxt i resultat per aktie är det mått som över tiden bör ha bäst korrelation med värdetillväxt för Intrum Jusititias ägare. Resultat per aktie och dess tillväxt omfattar samtliga aspekter som driver aktieägarvärde – organisk tillväxt, marginalutveckling, finansieringsstruktur, skattebelastning, utdelningstillväxt, med mera. Vi tror att en målsättning om 10 procents tillväxt är realistisk att nå eller överträffa. Nedan tabell visar historiskt utfall avseende årlig tillväxt för vinst per aktie:

2008	2009	2010	2011	2012
–5%	–1%	3%	22%	6%

2. Avkastningen på köpta fordringar ska vara minst 15 procent per år

Inom de närmaste åren är vår bedömning att en stor del av Intrum Justitias tillväxt kommer att genereras inom köpta fordringar, där vi tror på en god marknadstillväxt. Sådan tillväxt skall dock inte ske på bekostnad av lönsamhet, utan Intrum Justitia har alltid prioriterat en disciplinerad prissättning med en stabil och hög avkastning. Nedan tabell visar historiskt utfall avseende avkastning på köpta fordringar:

2008	2009	2010	2011	2012
19%	18%	18%	21%	17%

3. Nettoskuld i relation till rörelseresultat före avskrivningar och amorteringar ska vara i intervallet 2,0–3,0

Intrum Justitia skall ha en ansvarsfull finansiell struktur med hänsyn till verksamhetens risker, volatilitet och tillgång till kapital på kreditmarknader. Det centrala måttet för att bedöma nivån på koncernens upplåning är att relatera nettoskuld till kassaflöde, där rörelseresultat för avskrivningar och amorteringar bedöms ge den bästa bilden och är det mest allmänt accepterade måttet för finansiell kapacitet bland kreditgivare. Intrum Justitia har ett mycket starkt kassaflöde från rörelsen genom en stabil intjäning utan kapitalbindning inom Kredithantering samt genom att köpta fordringar har en kassaflödesmässig kort återbetalningstid. Nedan tabell visar historiskt utfall avseende nettoskuld i relation till rörelseresultat före avskrivningar och amorteringar:

2008	2009	2010	2011	2012
1,59	1,25	1,29	1,40	1,44

Definitioner av finansiella nyckeltal finns på sidan 89.

Utdelningspolicy

Intrum Justitias utdelningspolicy är oförändrad mot tidigare år, där målsättningen är att ägarna skall erhålla en utdelning eller motsvarande form av utskiftning till aktieägarna som i genomsnitt över tiden motsvarar minst hälften av årets nettovinst efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer företagets framtida finansiella utveckling, kapitalbehov samt ställning i övrigt att beaktas.

För 2012 föreslår styrelsen en utdelning på totalt 399 MSEK (5,00 SEK/aktie), vilket motsvarar cirka 68 procent av årets nettovinst.

16 • Vårt erbjudande inom kredithantering

kredithanteringstjänster

} Kreditoptimeringstjänster

Betalningstjänster

Inkassotjänster

Innan våra kunder säljer en vara hjälper vi dem att utvärdera sina potentiella kunders ekonomiska status med hjälp av våra kreditoptimeringstjänster. När vår kunds affär är klar används våra betalningstjänster, med fakturering och kundreskontra. Om fakturorna förfallit utan att betalning erhållits erbjuder vi våra inkassotjänster för att säkerställa full betalning av varan eller tjänsten.

God kredithantering är nyckeln till sund konsumtion och tillväxt i näringslivet

På Intrum Justitia erbjuder vi tjänster genom hela kredithanteringskedjan – från kreditoptimering och betalningstjänster till inkassotjänster. På så sätt deltar vi i samspelet mellan näringsliv och konsumenter, och bidrar till en sund konsumtion och tillväxt i näringslivet genom att vi kan erbjuda våra kunder och konsumenterna god kredithantering.

Kreditoptimeringstjänster för rätt försäljningsvillko r

I takt med att kontantbetalning minskar i omfattning och Internethandel, betalning med smartphones och annan handel på kredit växer kraftigt blir kreditinformation en allt viktigare del i företags säljarbete. Med våra kreditoptimeringstjänster hjälper vi våra kunder att besluta vem de ska sälja till och på vilka villkor. Om säljaren är för restriktiv kan man gå miste om en kund, och om kreditgivningen är för generös kan det sluta med en kreditförlust. Den bästa affären görs någonstans mitt emellan.

Framgångsrik kredithantering bygger på en kombination av kunskap, information och förståelse. Genom vår mångåriga erfarenhet av de europeiska kreditmarknaderna har vi ett omfattande register över konsumenters betalningsmönster, en nyckel till goda kreditbeslut.

Med stöd av information från olika källor och Intrum Justitias egenutvecklade analysmodeller blir våra kunders riskbedömning enklare och kreditgivningen säkrare till deras nya och existerande kunder. Det säljande företaget kan fatta rätt kreditbeslut med rätt kreditnivå.

Scoring – både IT och psykologi

För att bedöma en grupp människors kreditvärdighet och förutsäga konsumenternas betalningsvanor och beteende använder Intrum Justitia så kallad scoring. Tekniken bygger på en kombination av avancerade statistiska verktyg, betydande IT-kapacitet, kunskaper i psykologi och gott affärssinne.

Genom scoring får kunden hjälp att bedöma olika grupper av konsumenter utifrån historiska och statistiska data redan före försäljningen. Man sparar försäljningsresurser och minskar risken genom att få kännedom om betalningsmönster innan affären genomförs. Våra kunder får utförliga rekommendationer om en kredit bör beviljas eller avslås.

Även kunder som medför en högre risk kan accepteras och bidra till företagets intäkter, men med andra betalningsvillkor. Tolkningen sker utifrån respektive kundföretags förutsättningar. I en del marknadssegment hanterar Intrum Justitia kreditbeslut för kundernas räkning och garanterar betalning utifrån kreditinformationen.

Alla marknader

Intrum Justitias helhetserbjudande bygger på att vi kan erbjuda information som förebygger betalningssvårigheter genom bättre kreditbeslut. Både nationella och internationella kunder som exempelvis vill kombinera information från sin kundreskontra med extern kreditinformation ska kunna vända sig till enbart Intrum Justitia istället för flera olika leverantörer. På övriga marknader tillgodoser vi våra kunders behov av externa kreditupplysningar med information från tredje part.

Betalningstjänster för snabbare betalning och tidsbesparing

När Intrum Justitia sköter faktureringen och kundreskontran professionaliseras hanteringen av betalningsadministration och påminnelser. Våra kunder får kortare betalningstider, goda kundrelationer och de sparar dessutom tid.

Snabbare betalning

Vi hjälper företag att förkorta betalningstider och undvika inkassokrav genom att se till att betalningspåminnelser till deras kunder sker konsekvent och i tid. Intrum Justitias analyser av kunders betalningsmönster ger underlag för individuellt anpassade påminnelser till kunder som ligger efter med betalningar, vilket gör att en god kundrelation behålls och framtida affärer möjliggörs.

Frigör resurser

Väl utförd betalningsadministration är viktigt för att företag ska få betalt i tid. Den ska vara aktiv och måste därför vara väl organiserad och uppdaterad. Intrum Justitia kan med hjälp av scoring, som bland annat ger oss kunskaper om människors beteendemönster och betalningstrender, anpassa rutinerna efter varje kund genom att exempelvis form och frekvens för betalningspåminnelser anpassas efter kundens ekonomiska förhållanden. När betalningsadministrationen sköts på detta sätt hjälper vi våra kunder att hålla goda relationer till sina kunder.

Vår faktura- och aviseringsservice frigör också resurser hos kunderna. Elektroniska fakturor och pappersfakturor skickas ut automatiskt med kvalitetssäkrade rutiner. För många branscher som till exempel den växande e-handelsbranschen är fungerande kreditgivnings- och betalningsprocesser affärskritiskt.

Inkassotjänster med respekt och omtanke

Vi ser skillnad på konsumenter med tillfälliga finansiella problem och konsumenter som befinner sig i en svårare situation och kan därför på ett bättre sätt vägleda dem att bli skuldfria. Det är tack vare vårt system för scoring, våra stora databaser och analysverktyg som vi har goda insikter om konsumenters betalningsvanor och kan bedriva inkassoarbete mer individanpassat – dvs att vi vet vilka aktiviteter som är bäst att vidta vid varje enskilt tillfälle – jämfört med företag som har mindre god tillgång till information.

Vi minskar antalet konkurser

Försenade betalningar leder inte bara till en ansträngd likviditet för den som sålt varan eller tjänsten – det är inte ovanligt att det går så långt som till konkurs. Enligt vår analys orsakas eller påskyndas cirka 25 procent av alla företagskonkurser i Europa av försenade betalningar.

Sannolikheten för full betalning blir lägre ju längre tiden går, eftersom privatpersoner kan flytta för att undvika fordringsägare och företag kan gå i konkurs. Intrum Justitias erfarenhet, beprövade processer och analysmetoder ger en hög effektivitet i arbetet med att få betalt, även från betalningsskyldiga som är avsevärt försenade med sina betalningar.

Om inkassoförfarandet ändå inte ger resultat, trots att vår kunds kund har informerats om sina skulder, fått god hjälp av oss och möjlighet att betala men ändå inte gör det, kan vi skicka ärendet vidare till våra rättsinstanser som exempelvis kronofogdemyndigheter och få ett beslut. I många länder har vi en gemensam juridisk avdelning med ombud som arbetar med att få in sena betalningar.

Närvaro i 180 länder

Intrum Justitia underlättar för företag att få betalt även utanför sin egen hemmamarknad. Närvaron och kvalificerade samarbetspartners på ett stort antal marknader är en viktig förklaring till Intrum Justitias framgång. Vi täcker cirka 180 länder världen över.

Bättre kreditkontroll för Ovako

Som en av Europas ledande stålproducenter och en viktig leverantör till svensk industri smälter Ovako ned skrot och tillverkar stålprodukter, framför allt för bilindustrin. Ovako har cirka 3 200 medarbetare över hela världen och intäkter på cirka 1,1 miljarder euro. Ovako har stolta rötter som sträcker sig ända tillbaka till den svenska stålindustrins ursprung under 1600-talet. Dess moderna historia startade dock inte förrän 2005, då bolaget Ovako bildades genom en sammanslagning av stålbolagen Fundia, Ovako Steel och Imatra Steel. Den nya koncernen har blivit en multinationell aktör som driver tre stora nordiska stålverk samt ett antal mindre produktionsanläggningar och försäljningskontor i Europa och USA.

När finanskrisen drabbade världen 2008 bestämde sig Ovako-koncernen för att granska sin kreditrisk. Ledningen upptäckte att ansvaret låg hos varje individuell enhet, och att varje enhet drevs på sitt eget vis. Det blev uppenbart att det fanns ett behov av harmonisering och att man behövde uppnå en enhetlig kreditkultur. Samarbetet med Intrum Justitia har givit Ovako en helt annan kontroll över kreditrisken.

Den risk som härrör sig till kundfordringar låg i allmänhet i korsningen mellan kreditförsäkring, olika kreditvärderingsinstitut och inkassoprocessen i sin helhet, vilket sent under hösten 2009 ledde till diskussioner med Intrum Justitia om hur man borde gå tillväga. Bland annat innebar detta att Ovako gradvis implementerade Intrum Web (ett webbaserat verktyg som ger kunder möjlighet att registrera och bevaka utvecklingen av ett ärende) inom i stort sett hela koncernen för att uppnå enhetlighet i hanteringen av krediter och betalningar.

Ovako och Intrum Justitia samarbetade även tidigare vid okomplicerade inkassoärenden, men med Intrum Web blev det möjligt för Ovako att få stöd under hela inkassoprocessen – från påminnelser till skuldvarningar och inkasso. Detta har både frigjort en viss mängd kapital och givit kunderna bättre översikt över ingångna avtal och fastställda kredittider. En stor del av koncernens omsättning hanteras nu via Intrum Justitias processer, vilka utgör en viktig beståndsdel i Ovakos riskhantering.

I den gamla organisationen tog säljstyrkan hand om kredithanteringen. Förutom en kredithanterare som hanterar de dagliga processerna på koncernnivå har nu alla lokalbolag egna kredithanterare. Koncernens kredithanterare håller veckovisa telefonmöten med alla lokala kredithanterare och granskar sena betalningar, kundrisker, betalningsbeteende och kreditgränser. Detta har lett till att Ovakos kunder betalar i tid, med bättre effektivitet än tidigare.

Starkare kassaflöden och minimerad risk med finansiella tjänster

Med Intrum Justitias finansiella tjänster får våra kunder starkare kassaflöden och minimerad finansiell risk. Det faktum att vi erbjuder både kredithantering och finansiella tjänster möjliggör förbättringar inom respektive tjänsteområde – kredithanteringstjänsterna förfinas genom att de köpta portföljerna med fordringar genererar en stor mängd information om konsumenter, vilket förbättrar våra databaser. Omvänt skapar våra samarbeten med företag inom kredithantering viktiga underlag för att göra bedömningar av framtida investeringar i förfallna fordringar.

finansiella tjänster tjänster

Betalnings-

garanti

Köp av fordringar

Med våra finansiella tjänster får företag betalt oavsett orsaken till att betalning uteblivit. Våra kunder kan sälja sina utestående fordringar till oss och få betalt för en del direkt. Vi kan också garantera våra kunder betalning även i de fall som fakturan förfaller till betalning, genom betalningsgaranti.

Finansieringstjänster

– ökad likviditet och minskad risk

Företag kan av olika anledningar ha behov av att öka likviditeten, exempelvis för att möjliggöra investeringar eller täcka ett kapitalbehov genom att slippa binda kapital i kundfordringar. Eller så vill företag helt enkelt minska sin kreditrisk. För att hjälpa våra kunder i dessa situationer erbjuder vi olika finansieringstjänster, exempelvis factoring.

Med factoring säljer vår kund rättigheten till sina fakturor till oss innan de förfaller och kan på så sätt snabbt öka kassaflödet i rörelsen. Under 2012 har Intrum Justitia introducerat factoringtjänster i liten skala, ett arbete som kommer att fortsätta under kommande år. Sedan tidigare erbjuds factoring framförallt via partners.

Trenden med ökad internethandel skapar behov av nya tjänster. E-handelsföretagen behöver stöd för att kunna ta betalt på ett säkert sätt via sina web-shoppar – de behöver en stabil betalningslösning för att hantera de ökande betalningsströmmar som genereras. Sedan 2012 erbjuder vi specialiserade tjänster som hanterar såväl kreditgivning som betalning och att vi tar över kreditrisken för kunder som bedriver internethandel.

Betalningsgaranti

– ingen risk och minskad administration

Internethandeln är ständigt växande och många företag erbjuder sina kunder kredit med betalning mot faktura. Det innebär stora krediter och finansiella risker.

För våra kunder som vill sälja utan risk och slippa ägna resurser åt administration med betalningspåminnelser och inkassoärenden erbjuder vi tjänster som ger betalningsgaranti baserat på kreditbeslut och kreditbevakning.

Redan vid försäljningstillfället kan vi undersöka om kundernas kund är kreditvärdig och erbjuda anpassade betalningsalternativ. För de slutkunder som väljer att betala på kredit garanterar Intrum Justitia att vår kund kommer att erhålla det fulla försäljningsbeloppet. De fakturor som förfaller utan betalning tar vi över och behandlar som ett vanligt inkassoärende.

Köp av fordringar – delvis betalning

En förfallen fordran kan fortfarande ha ett ekonomiskt värde och kan köpas av en tredje part som Intrum Justitia.

När Intrum Justitia köper företags utestående fordringar får de förbättrad likviditet genom att de får betalt för en del av fordringen direkt och därmed undviker risken att betalningar helt uteblir. Fördelen för oss är att vi kan fortsätta med mer långsiktiga inkassoåtgärder. För konsumenten blir det lättare att bli skuldfri eftersom vi på ett professionellt sätt kan hjälpa till att minska skulden, exempelvis genom avbetalningsplaner som anpassas efter varje konsuments betalningsförmåga.

Intrum Justitia köper portföljer efter en bedömning av när och hur mycket av skulderna i de olika ärendena som kommer att betalas. Den prognosen ligger till grund för det pris som vi betalar för portföljen. Beroende på portföljens ålder och kvalitet kan detta belopp ligga rejält under det nominella fordransbeloppet, vanligtvis mellan fem och femtio procent av fordringarnas nominella värde.

Efter ett köp görs en individuell scoring som säkerställer att ärendena får en utvald åtgärdskedja som optimerar utfallet. Denna kedja bestämmer vilka som får ett brev eller telefonsamtal, uppläggning av betalningsplan och vilka ärenden som ska lämnas utan åtgärd för tillfället. Genom att vi bevakar preskriptionstiderna, håller en frekvent kontakt med den betalningsskyldige och finner de bästa lösningarna för alla parter, kan även gamla skulder betalas.

Nästa generations kredithanteringslösningar

För att stärka våra webbaserade finansiella tjänster förvärvade Intrum Justitia under 2012 en leverantör av faktura- och betalningslösningar i Nederländerna. Företaget (Buckaroo) är en av Nederländernas ledande leverantörer av betalningslösningar och har utvecklat ett integrerat system för att acceptera betalningar över internet genom ett antal metoder, exempelvis kreditkort, autogiro och banköverföringar via internet. Genom att kombinera Buckaroos betalningstjänster med våra egna tjänster, till exempel kreditbeslut, betalningsgarantier och inkasso, kan vi erbjuda våra uppdragsgivare och deras kunder nya finansiella tjänster. Så här säger våra kunder:

"VitaminStore har varit en lojal kund sedan 2003. För oss är det till stor fördel att Intrum Justitia utökat sitt tjänsteutbud med betalningslösningar och finansiella tjänster. Vi arbetar nu med en enda partner, och en enda kontaktperson som ersätter alla våra tidigare kontaktpersoner hos olika kreditkortsföretag och banker. Detta sparar enormt mycket tid för oss – tid vi hellre lägger på vår kärnverksamhet och våra försäljningskanaler. Med den nya betalningsgarantitjänsten förbättras vår likviditetstäckningsgrad och vår så kallade cash conversion cycle."

Tim den Hertog, E-commerce manager, VitaminStore.nl

NCOI är det största utbildningsinstitutet för yrkesverksamma i Nederländerna och en ledare inom praktikorienterad utbildning och praktikorienterat lärande. "Sedan 2006 har Intrum Justitia stött oss med kredithanteringstjänster till vår fulla belåtenhet. Genom vårt partnerskap söker vi nya möjligheter att kontinuerligt optimera våra processer, minska kostnaderna och förbättra vårt betalningsflöde. Det senaste exemplet är tillämpningen av kreditoptimeringstjänster för vårt systerbolag Scheidegger Opleidingen. Vi använder denna applikation för att skapa en riskprofil som låter oss välja de bästa betalningsmetoderna för våra studenter, anpassade efter deras förväntade betalningsbeteende. Vi är övertygade om att kreditoptimeringstjänsterna kommer att leda till mätbara förbättringar av vår ställning när det gäller kundfordningar."

Harm Kranenberg, Financial Director, NCOI

Intrum Justitia är en av få hybrider på den europeiska marknaden

Kredithanteringsbranschen i Europa är fortfarande mycket fragmenterad. Intrum Justitia utmärker sig genom att ha ett komplett utbud av tjänster inom både kredithantering och finansiella tjänster. Vi är en av få hybrider på den europeiska marknaden.

Kredithantering

Marknaden för kredithanteringstjänster kännetecknas av att det finns relativt många lokala mindre aktörer. Detta eftersom det är förhållandevis lätt att etablera sig och arbeta med små och medelstora kunder. På en sådan marknad är det mycket värdefullt med det välkända varumärke som Intrum Justitia har.

Finansiella tjänster

Marknaden för finansiella tjänster domineras tvärtom av ett fåtal större europeiska aktörer. Förutom Intrum Justitia märks exempelvis EOS, Aktiv Kapital, Lindorff och Hoist. Denna marknad är svårare att etablera sig på eftersom det krävs betydande kapital och en stor mängd information om konsumenter och företags betalningsbeteenden – något som kännetecknar Intrum Justitia.

Intrum Justitia är både och

Intrum Justitia har en väl etablerad position på dessa två marknader. Vi är en av få som kan erbjuda kunder över hela Europa ett komplett utbud av tjänster inom både kredithantering och finansiella tjänster. Vi är en av få hybrider på den europeiska marknaden.

En marknad under tillväxt

Vår bedömning är att närmare 90 procent av företagen i Europa inte anlitar en specialist för sina kredithanteringsbehov. Det finns med andra ord stora möjligheter för Intrum Justitia att fortsätta växa.

De senaste åren har vi sett att företag i allt högre omfattning hellre säljer av fordringar som förfallit än outsourcar hela sin kredithantering. Därför tror vi att marknaden för investeringar i förfallna fordringar är den största tillväxtmotorn de närmaste åren.

På längre sikt tror vi att tillväxten i ökad utsträckning handlar om att på fler sätt hjälpa företag att minska sin totala finansiella risk, genom att erbjuda tjänster som hjälper företag att hantera hela betalningsflödet och ta över kreditrisken innan fakturan förfallit.

30 kunder står för drygt 15 procent

Vi har närmare 75 000 kunder i 20 länder. Bland alla dem står de 30 största för drygt 15 procent av Intrum Justitias intäkter, men ingen enskild kund står för mer än 3 procent av intäkterna. De flesta av våra kunder finns inom telekom, energi och vatten samt bank och finans.

Några exempel är Bosch Siemens, de nordiska bankerna Swedbank och Nordea, det österrikiska försäkringsbolaget VIG och ungerska Provident Financial i finanssektorn. I vårdsegmentet finns schweiziska Ärztekasse, inom telekom bland annat upc cablecom i Schweiz, Tele 2 i Österrike, Telefónica Czech Republic och Slovak Telekom. Vi arbetar med schweiziska Interdiscount och coop@home i retailsegmentet. Exempel på kunder från energisektorn omfattar nordiska elbolagen E.ON och Fortum, finska Savon Voima, spanska Endesa, belgiska ENI och Lampiris samt EDF i Frankrike.

Marknaden för kredithanteringstjänster kännetecknas av att det finns relativt många lokala mindre aktörer. Marknaden för finansiella tjänster domineras tvärtom av ett fåtal större internationella företag. Intrum Justitia är en av få hybrider på den europeiska marknaden och erbjuder ett komplett utbud av tjänster inom både kredithantering och finansiella tjänster.

Intrum Justitia har verksamhet i 20 länder organiserade i tre regioner – Norra Europa, Centrala Europa och Västra Europa.

Regioner • 25

Regioner

Intrum Justitia har verksamhet i 20 länder organiserade i tre regioner.

Norra Europa

	Etableringsår	Marknadsposition
Sverige	1923	Marknadsledare
Finland	1910	Marknadsledare	Andel Andel
Danmark	1977	Marknadsledare	av oms. av res.
Norge	1982	Topp 5
Estland	1996	Marknadsledare
Lettland	2002*	Topp 5	49% 67%
Litauen	2000*	Marknadsledare
Polen	1998	Topp 5

Andel av res.	Andel av anst.
67%	41%

	2012	2011		% %fx**
Omsättning, MSEK	1 979	1 759	13	15
Rörelseresultat, MSEK	584	435	34	37
Rörelsemarginal, %	30	25	5 ppt

Centrala Europa

	Etableringsår	Marknadsposition
Schweiz	1971	Marknadsledare
Tyskland	1978	Övrigt	Andel av oms.	Andel av res.	Andel av anst.		2012	2011		% %fx**
Österrike	1995	Topp 5				Omsättning, MSEK	948	899	5	9
Tjeckien	1996	Topp 5				Rörelseresultat, MSEK	192	194	–1	2
						Rörelsemarginal, %	20	22	–2 ppt
Slovakien	2005	Marknadsledare	22%	17%	17%
Ungern	1993	Marknadsledare

Västra Europa

	Etableringsår	Marknadsposition
Irland	1999	Marknadsledare
Nederländerna 1983		Marknadsledare	Andel
Belgien	1988	Marknadsledare	av oms.
Frankrike	1987	Marknadsledare
Spanien	1994	Topp 5
Portugal	1997	Marknadsledare	29%
Italien	1985	Övrigt
Storbritannien	1989	Övrigt

	2012	2011		% %fx**
Omsättning, MSEK	1 212	1 273	–5	–1
Rörelseresultat, MSEK	186	230	–19	–17
Rörelsemarginal, %	15	18	–3 ppt

Koncernens omsättning är exklusive omvärdering av köpta fordringar. Med koncernens resultat avses rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering av köpta fordringar.

Omsättningen inom Kredithanteringstjänster uppgick till 3 369 MSEK och omsättningen inom FInansiella tjänster uppgick till 1 213 MSEK.

Utfall verksamhetsområden

Intrum Justitias tjänsteutbud indelas i två verksamhetsområden – Kredithanteringstjänster och Finansiella tjänster.

Verksamhetsområdet Kredithanteringstjänster utgör 70 procent av koncernens totala omsättning och mer än 90 procent av koncernens anställda arbetar inom detta område. Tjänsterna beskrivs i detalj på sidorna 16–18. Verksamhetsområdet Finansiella tjänster utgörs till största delen av investeringar i portföljer med förfallna eller avskrivna fordringar. Tjänsterna som erbjuds beskrivs närmare på sidorna 19–21.

Säljarna av de fordringar som Intrum Justitia köper är företag som lämnar krediter, som en huvudsaklig tjänst eller som ett led i deras affärsverksamhet. Genom att sälja sina fordringar får de snabbt tillgång till likvida medel och kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet, samtidigt som de undviker att betalning helt uteblir. Intrum Justitias fokus ligger på konsumentfordringar med ett lågt nominellt värde utan säkerhet, eftersom det är ett område där vi har omfattande inkassohistorik och välutvecklade analys- och värderingsmetoder. Genomsnittsfordran är 7 200 kr.

Kredithanteringstjänster

Finansiella tjänster

Avkastning på investeringar i köpta förfallna fordringar uppgick till 17% under 2012. Justerat för omvärderingar uppgick avkastningen till 19%.

Portföljen fördelad på branscher

Omsättning, MSEK 1 213 1 088 11 15 Verksamhetsresultat, MSEK 605 591 2 6 Verksamhetsmarginal, % 50 54 –4ppt

2012 2011 % %fx*

Banklån 31% (21) Kreditkort 9% (10) Telekom 25% (24) Finans 21% (28) Postorder 1% (4)

* Avser förändring justerat för valutaeffekter

Samhället mår bäst när affärer fungerar normalt

Som det ledande kredithanteringsföretaget i Europa är vi engagerade i samhällets välbefinnande genom de tjänster vi erbjuder. Vi erbjuder en plattform för ekonomisk tillväxt och därmed ett välmående samhälle genom att ge företag och konsumenter möjligheten att hantera sina krediter på ett säkrare sätt.

Business as usual

Intrum Justitia är en katalysator för en sund ekonomi, vilket betyder att vi tar ett ansvar i samhället och hjälper företag och konsumenter att bedriva sunda och säkra affärer. Samhället mår bäst när affärer fungerar normalt, när det är "business as usual".

Vår ambition är att sätta in rätt aktivitet vid rätt tidpunkt inom kreditgivning, fakturering och kravhantering. Vi hjälper våra uppdragsgivare att ge bra krediter med rimlig risk för både dem och för den som får krediten. Vi erbjuder även olika sätt att hantera fakturor, betalningar och inkasso. Allt utifrån kundens betalningsförmåga för att stödja båda parter till att göra bra affärer med varandra.

Respektfullt förhållande till kunder och kredittagare

Våra värderingar och etiska regler fungerar som vägledning för hur vi hanterar affärer med våra kunder och deras kunder. Vi är måna om att behålla en kultur som präglas av öppenhet, förtroende och integritet.

Intrum Justitias etiska regler handlar i huvudsak om ett respektfullt förhållande till kunder och kredittagare samt hur vi agerar när vi är delaktiga i att skapa sunda och säkra affärsuppgörelser mellan dem två.

Vårt mål är att kunna vidta rätt åtgärder genom hela kredithanteringsprocessen och på så sätt minska risken för att slutkunden inte konsumerar mer än vad han eller hon klarar av att betala för. Om det trots detta blir problem med betalningar bidrar vi med individanpassad hjälp att komma ur en svår situation.

Vår uppförandekod

– vi lever efter våra värderingar

Under 2012 har vi gjort ett omfattande arbete i att utveckla vår uppförandekod – Intrum Justitia Code of Business Conduct. Arbetet med att implementera koden har pågått under andra halvan av 2012 och kommer att fortsätta även under 2013. Koden är utvecklad i enlighet med ISO 26000, en vägledande standard som innehåller sju grundprinciper som ska genomsyra det sociala ansvarsarbetet:

Ansvarsskyldighet Transparens Etiskt uppträdande Respekt för intressenterna Respekt för lagen Efterlevnad av internationella uppförandenormer, t ex FNs Global Compact Respekt för mänskliga rättigheter

Vår uppförandekod beskriver hur vårt dagliga arbete skall genomföras för att möta krav och behov från alla våra intressenter – kunder och partners, anställda, konsumenter, ägare och samhället som helhet. Koden handlar om våra värderingar och hur de bör efterlevas. Den ger oss ramar och regler för vad vi ska rätta oss efter när vi gör affärer. Den förtydligar vårt syfte och ansvar och visar hur vi kan göra vårt företag till en katalysator för en sund ekonomi.

Intrum Justitias uppförandekod utgör kärnan av vårt mer detaljerade interna regelverk. Vi har stora ambitioner om att förbättra världen omkring oss, vilket skapar förväntningar. Om vi lever upp till dessa förväntningar blir vi vinnare och skapar värde för intressenter, samhället och oss själva.

Begränsad påverkan på miljön

Som ett serviceföretag har Intrum Justitia redan en begränsad möjlighet att påverka miljön. Men vi är ändå måna om att vara miljövänliga inom de områden vi kan påverka. Vi använder företrädesvis videokonferens istället för att resa, vår bilpark består av bilar som släpper ut mindre än 150 gram koldioxid och vi försöker också använda vår kontorsutrustning effektivt. Detta förhållningssätt är inte bara bra för miljön utan skapar ett mer attraktivt företag för alla företagets intressenter.

Corporate Social Responsibility (CSR) • 29

Intrum Justitia och Hand-in-hand International

Under 2012 har Intrum Justitia initierat ett samarbete med välgörenhetsorganisationen Hand-inhand International. Organisationen har funnits i sju år och verkar för närvarande i Indien, södra och östra Afrika samt i Afghanistan. Hand-in-hands vison är att motverka fattigdom genom utbildning och företagande. Målet är att skapa tio miljoner jobb globalt inom tio år.

Intrum Justitia och Hand-in-hand startade under 2012 ett nytt projekt i delstaten Tamil Nadu i Indien. Inom ramen för projektet utbildas och stöttas företrädesvis kvinnor till att starta egna företag för att förbättra levnadsstandarden och ekonomin för sina familjer. Genom utbildning och möjlighet till finansiering genom sk microlån (små banklån) skapas förutsättningar för familjer att själva förbättra sin försörjning och ekonomi.

Intrum Justitia och Hand-in-hand tror båda på att krediter är en nödvändighet för ekonomisk utveckling. Om krediter ges på rätt sätt så kan fler företag utvecklas, växa och skapa sysselsättning.

Värderingar – medarbetarnas mentala grund

På Intrum Justitia vill vi attrahera, utveckla och behålla de bästa medarbetarna på marknaden. Det behövs om vi ska uppnå vår vision att vara ett genuint mänskligt företag som erbjuder kredithantering och finansiella tjänster med högt mervärde.

Värderingarna är den mentala grunden för alla medarbetare. Det handlar lika mycket om hjärta som om hjärna, och visar att Intrum Justitia är något annat än enbart avancerade IT-system och kalla siffror. Våra värderingar berättar om människorna bakom, vilka vi är och hur vi agerar.

Våra värderingar

Vi förstår människor: Genom att förstå andra människor kan vi vända en svår situation till något positivt. Till exempel att vi genom ett individanpassat avbetalningsprogram kan hjälpa en människa att bli skuldfri. Varken vi, vår kund eller människan ifråga tjänar på motsatsen. För att hitta en bra lösning i varje situation är det avgörande att vi sätter oss in i och förstår människors behov. Kärnan i vårt arbete är att skapa affärs- och samhällsnytta genom att vi förstår människor – såväl kunder, deras kunder som våra medarbetare.

Vi söker insikt som möjliggör innovation: Vi får insikt om affärer och trender genom att samla affärs- och kreditinformation om individer och företag från alla Europas marknader. Det är själva grunden till att vi kan leverera innovativa lösningar till våra kunder. Informationen kommer från vår egen årliga undersökning EPI (European Payment Index), genom köp av portföljer med förfallna fordringar och genom all information som kommer oss till del i det dagliga arbetet.

Vi gör skillnad: Vi har ett lösningsfokuserat synsätt. För oss handlar vår verksamhet inte om att leta fel, utan om att hitta lösningar. Ett lösningsfokuserat synsätt gör att vi med våra tjänster kan leverera väl underbyggda kreditbeslut, snabbare betalningar och smidigare inkassering, vilket i sin tur ger lönsammare företag och samhället fart framåt.

Vi antar utmaningar: Vi antar utmaningar där människors ekonomi kan stå på spel, hela företags framtid kan avgöras och hela samhällen påverkas. Vår verksamhet är en katalysator för en sund ekonomi, inte bara för enskilda företag utan för hela samhället. Att förvandla en känslig situation till en god är vår vardag.

Intrum Justitias ledarskapsprinciper

För att behålla och utveckla kompetensen hos våra medarbetare, arbetar våra ledare efter tre principer som handlar om att vi arbetar som ett lag, med en coach mot gemensamma mål.

Laganda: Varje chef på Intrum Justitia skall stödja sitt team genom att sätta teamets resultat framför de individuella resultaten och fokusera på uppgifterna i en miljö som kännetecknas av transparens och dialog.

Spelande coach: Intrum Justitias ledare gör andra framgångsrika genom att fungera som coacher. Vi litar på våra medarbetare och ger dem ansvar genom ett stort inslag av delegering. Men som coach har ledaren också en tydlig operativ roll och deltar i arbetet tillsammans med sitt team.

Resultat: Vi definierar, mäter och belönar våra medarbetares prestationer genom att sätta utmanande men uppnåeliga mål. Vi mäter utveckling, belönar resultat och firar framgångar.

En mångkulturell arbetsplats

Vi är cirka 3 500 medarbetare med över 75 olika nationaliteter över hela Europa. Intrum Justitia är en arbetsplats med mångfald som erbjuder lika möjligheter åt alla och där alla behandlas med respekt. Vårt välbefinnande och vår utveckling är kritiska för vår framgång och tillväxt, precis som kompetenta och motiverade medarbetare är beståndsdelar i ett starkt och framgångsrikt företag.

De bästa medarbetarna

Vi är ett företag som har ett genuint fokus på människor och vi vill vara det givna valet i vår bransch. Det ställer bland annat krav på våra rutiner för ledningsplanering,

yrkesmässig utveckling. Vår HR-strategi lägger vikt vid rekrytering, kompetensutveckling och resultatförbättring och vi fokuserar på utbildning och förbättrade verktyg för att stärka expertkunskaper och ledarskapsförmågan hos medarbetare och ledare.

INJECT – vårt verktyg för att förstå vad som motiverar våra medarebetare

Vi vet att det krävs motiverade medarbetare för att tillfredsställa våra kunder, och därmed uppnå affärsmässig framgång. Vår medarbetarundersökning Inject är ett viktigt verktyg för att förstå hur alla medarbetare på Intrum Justitia upplever sin vardag på arbetet, vilka faktorer som driver motivation och hur vi ytterligare kan förbättra Intrum Justitia till att bli branschens bästa arbetsgivare.

Undersökningen mäter sju stycken drivkrafter – företagets rykte, den lokala ledningen, närmsta chef, samarbete mellan team och länder, dagliga arbetsrutiner, löneförmåner samt utvecklingsmöjligheter. Dessa drivkrafter avgör sammantaget hur hög den anställdas tillfredsställelse, motivation och lojalitet är på jobbet.

I 2012 års undersökning syns märkbara förbättringar inom samtliga områden och i alla tre regionerna. Givetvis finns också områden för ytterligare förbättring och under 2013 kommer åtgärdsplaner tas fram så att vi kontinuerligt kan förbättra medarbetarnas motivationsnivå i varje land.

	2012	2011	2010	2009	2008
Omsättning per anställd, MSEK	1,16	1,19	1,22	1,22	1,11
Rörelseresultat per anställd, KSEK	252	260	236	199	210
Genomsnittligt antal anställda	3 485	3 331	3 099	3 372	3 318
Andel kvinnor, %	63	64	63	63	63
Sjukfrånvaro, %	4	4	4	5	4

ERICA RENZ MARKNADSCHEF

Jag heter Erika Renz och jag har arbetat i tio år på Intrum Justitia. Jag har arbetat som marknadschef i Schweiz sedan november 2012. Sedan dess har avdelningen för gäldenärsinriktad marknadsföring, den avdelning jag först arbetade på när jag började på företaget, gått ihop med avdelningen för kundinriktad marknadsföring. Mina kollegor i detta "dubbla" marknadsteam inspirerar mig varje dag. De utför alla ett fantastiskt professionellt arbete och har ändå ett leende till övers för alla som kommer in på vårt kontor.

Jag har alltid arbetat med marknadsföring och tycker att det är både meningsfullt och roligt arbete. När jag arbetade med gäldenärsinriktad marknadsföring var mitt mål alltid att uppnå det bästa möjliga utfallet med den bästa timingen för våra kunders kunder. Detta innebär att en enorm mängd data måste analyseras regelbundet. Befintliga processflöden måste konstant utmanas med nya för att identifiera de bästa och mest innovativa handläggningsmetoderna, till exempel e-post och SMS.

Det är en utmaning att balansera kundernas krav på att återfå sina pengar på kortast möjliga tid samtidigt som man tar slutkundens situation i beaktande och motiverar dem att betala sina räkningar. Vi är idag mycket stolta över våra processer som erbjuder skräddarsydda lösningar för både kunder och deras kunder. Vi har även en mycket bra webbplats, Debtor Web, på plats sedan flera år som ger gäldenärerna tillgång till användbara tjänster och information dygnet runt. Denna webbplats gör det möjligt att beställa kopior av fakturor och kontrakt, göra betalningar online, arrangera betalningsplaner och mycket mera därtill.

Mitt team har alltid varit mycket serviceinriktat. Vi tycker om att lyssna till våra interna och externa kunders behov och försöka finna de bästa lösningarna för dem. Sedan sammanslagningen med marknadsavdelningen har antalet arbetsuppgifter givetvis ökat, men vi är fortfarande marknadsförare som vill förändra världen (eller åtminstone förbättra den något).

Hela marknadsteamet är mycket motiverat när det gäller att arbeta mot koncernens strategiska mål och bidra aktivt till dessa. Vi stödjer vår försäljningsavdelning i dess arbete med att hitta nya potentiella kunder genom direktreklam och genom att koordinera utgående försäljningskampanjer och organisera kundevent, sponsorskap, trycksaker och presentartiklar. Vi tar även hand om Intrum Justitias representation genom att för- bättra och uppdatera vår hemsida och stödja vår PR- och kommunikationsavdelning, som vi arbetar mycket tätt ihop med.

Vårt team utvecklar marknadsplaner och fokuserar på att implementera en enkel och transparent säljdokumentation. Vi försöker skapa nya vägar och använda alla kanaler optimalt enligt 2013 års mål och riktlinjer.

Jag träffade min partner på Intrum Justitia för tio år sedan. Han stödjer mig alltid – även när arbetet är mycket stressigt och hektiskt. Jag är en mycket stolt tvåbarnsmor (20 och 23 år gamla). Vi försöker träffas så mycket vi kan och vi reser tillsammans runtom i världen. Familj och vänner är alltså mycket viktiga för mig. Jag uppmuntrar därför mina team att hitta den perfekta balansen mellan ett effektivt arbetsliv och ett rikt privatliv med tid för nöjen, familj och vänner.

PAWEL SWIRYDZIUK OPERATIV CHEF

Jag heter Paweł Swirydziuk. Jag är 33 år och arbetar som operativ chef på Intrum Justitias operativa avdelning i Polen.

Jag har arbetat för Intrum Justitia i ett och ett halvt år. Mitt huvudsakliga ansvar är att leda det operativa teamet och skapa effektiva, välmotiverade och kompetenta medarbetare som kan genomföra processer med en hög kvalitetsnivå. Mitt team består för närvarande av 270 personer, inklusive: 20 fälthandläggare, 160 handläggare i call centers och teamledare, 60 deltidsanställda back office-medarbetare samt alla nödvändiga ledningspositioner.

För närmare två år sedan bestämde sig Intrum Justitia i Polen att starta ett projekt med att flytta vårt callcenter från Warsawa till Białystok. Det var ett rent nöje att få vara del av detta och ha möjligheten att bygga upp ett helt nytt team på orten. Det var en stor utmaning att bygga upp ett nytt team och samtidigt förbättra effektiviteten och arbetssättet. Vi lyckades bra. Vår huvudsakliga utmaning ligger nu i att utveckla vårt unga team till en nivå av operativ förträfflighet.

I min roll som chef koncentrerar jag mig på att stödja mina medarbetare och utveckla en hög motivationsnivå hos dem. Jag anser att det är nödvändigt att fokusera på resultat och kompetensutveckling och vara öppen för innovativa lösningar om man vill upprätthålla ett stort engagemang. I vårt unga team betonar jag ledarnas utveckling. Deras kompetens kommer att ha avgörande inflytande på framtida operativa resultat. Jag söker även nya lösningar för att förbättra effektiviteten hos vårt callcenter och optimera våra viktigaste nyckeltal. Företagsledningen för Intrum Justitia i Polen har implementerat en filosofi baserad på daglig kontroll av resultat. Tillämpningen av denna filosofi i teamets dagliga arbete hjälper oss att uppnå ständiga förbättringar och vidta omedelbara åtgärder.

Jag får stor tillfredsställelse av att arbeta med människor. Det är underbart att få arbeta med att utveckla människors kompetens och expertis och få se dem växa och bli bättre.

MARLIES NIELAND-MULDER JURIST

Jag heter Marlies Nieland-Mulder. Jag är 36 år och har arbetat på Intrum Justitias kontor i Haag i 13 år nu. Jag har arbetat på diverse avdelningar och på olika positioner. Vårt team genomgår för närvarande vissa förändringar, från att ha ansvarat för den rättsliga indrivningsprocessen (från stämningsansökan till dom) till att ansvara för hela den process som följer efter att inkassofasen avslutats. Detta omfattar en hel del, då vi inte bara samarbetar med våra kollegor på Intrum Justitia men även med kronofogdemyndigheter, domstolar, jurister, gäldenärer och deras ombud samt, sist men inte minst, våra kunder. Med tanke på att vi hanterar ärenden i slutet av värdekedjan är det viktigt att vi känner till allt som hänt före den juridiska processens start.

Även om jag arbetat här i många år lär jag mig fortfarande. Detta beror även på det faktum att vi rör oss från att vara en traditionell kredithanteringsorganisation till att bli en komplett leverantör av finansiella lösningar. Dessa förändringar är påtagliga på alla nivåer: hur vi bemöter, kommunicerar och förhandlar med våra kunder, hur vi besvarar en begäran om information, hur vi bemöter våra gäldenärer, hur vi ser på data samt hur vi ser på rättsliga förfaranden.

Denna konstanta dynamik är en av anledningarna till att jag trivs med att arbeta här.

Aktien

Intrum Justitias aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm sedan juni 2002. Sedan juni 2006 ingår aktien i NAS-DAQ OMX Stockholms Mid Caplista, med bolag som har ett börsvärde mellan 150 miljoner euro och en miljard euro.

Aktiekapital

Aktiekapitalet i Intrum Justitia AB uppgick den 31 december 2012 till 1 594 893 SEK fördelat på 79 744 651 aktier, vilket ger ett kvotvärde om 0,02. Varje aktie berättigar till en röst, och alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.

Börsvärde, kursutveckling och omsättning

Kursen på Intrum Justitias aktie har under 2012 minskat från 107,75 kronor till 97, en nedgång med 6 procent justerat för en utdelning om 4,50 kr per aktie. Under samma period ökade börsens avkastningsjusterade index (Six Return Index) med 16 procent. Den lägsta betalkursen för aktien under året noterades den 23 november till 90,50 kronor, och den högsta var 115,50 den 17 april. Kursen vid årets utgång motsvarade ett börsvärde på Intrum Justitia om 7 735 MSEK (8 592). Avslut i aktien skedde under samtliga börsdagar. I genomsnitt omsattes 156 261 aktier per börsdag (213 017) på NASDAQ OMX Stockholm. Totalt omsattes 274 563 aktier i genomsnitt per handelsdag under året, inräknat handeln på samtliga

marknadsplatser där Intrum Justitia-aktien handlades under året. Handeln på NASDAQ OMX Stockholm stod för 57 (64) procent av den totala handeln under 2012. Övriga avslut gjordes på exempelvis Chi-X, Turquise, sk Dark Pools samt övrig OTC-handel.

Ägare

Vid utgången av 2012 hade Intrum Justitia 10 358 ägare, att jämföra med 7 418 året innan. De 11 medlemmarna i ledningsgruppen hade vid årsskiftet ett sammanlagt innehav i Intrum Justitia om 323 905 aktier. Intrum Justitias styrelseledamöter ägde vid årsskiftet 47 500 aktier. Intrum Justitia AB ägde vid utgången av 2012 inga egna aktier.

Utdelningspolicy

Intrum Justitias styrelse avser att årligen föreslå en utdelning eller annan motsvarande form av utskiftning till aktieägarna som i genomsnitt över tiden motsvarar minst hälften av årets nettovinst efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer bolagets framtida intäkter, finansiella ställning, kapitalbehov samt ställning i övrigt att beaktas.

För räkenskapsåret 2012 föreslår styrelsen att utdelning lämnas om 5,00 kronor per aktie, motsvarande cirka 68 procent av nettovinsten efter skatt. Avstämningsdag för utdelning föreslås vara den 29 april 2013.

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

	Transaktion	Förändring av aktiekapitalet	Totalt aktiekapital	Totalt antal aktier	Kvotvärde per aktie
2001	Bolaget bildas	100 000	100 000	1 000	100
2001	Split 5000:1	0	100 000	5 000 000	0,02
2001	Nyemission1)	778 729,4	878 729,4	43 936 470	0,02
2002	Nyemission2)	208 216,72	1 086 946,12	54 347 306	0,02
2002	Nyemission3)	612 765,96	1 699 712,08	84 985 604	0,02
2005	Inlösen4)	–140 587,06	1 559 125,02	77 956 251	0,02
2007	Utnyttjande av personaloptioner5)	22 672	1 581 797,02	79 089 851	0,02
2008	Utnyttjande av personaloptioner6)	10 046,40	1 591 843,42	79 592 171	0,02
2009	Utnyttjande av personaloptioner7)	8 049,60	1 599 893,02	79 994 651	0,02
2011	Nedsättning av aktiekapital8)	–5 000	1 594 893,00	79 774 651	0,02

1) Riktad till Industri Kapital 1997-fonden och Synergy till teckningskurs 0,02 SEK per aktie som ett led i en legal omstrukturering av Intrum Justitiakoncernen.

2) 1 402 228 aktier vardera till Industri Kapital 1997-fonden och Synergy till teckningskurs 4,432 SEK per aktie och 3 803 190 aktier vardera till Industri Kapital 1997-fonden och Synergy till teckningskurs 0,02 per aktie.

3) 30 638 298 aktier till allmänheten och institutionella placerare till teckningskurs 47 SEK per aktie.

4) Inlösen av 7 029 353 aktier mot kontant ersättning om 84 SEK per aktie. Förfarandet innebar att totalt 590 325 064,94 SEK utbetalades till bolagets aktieägare varvid bolagets aktiekapital nedsattes med 140 587,06 SEK samtidigt som överkursfonden nedsattes med 590 325 064,94 SEK.

AKTIEFÖRDELNING I STORLEKSKLASSER

Innehav antal aktier	Antal ägare	Antal aktier totalt	Kapital och röster, %
1 – 1 000	8 528	2 724 864	3,4
1 001 – 10 000	1 494	4 659 129	5,8
10 001 – 50 000	177	4 103 421	5,1
50 001 – 100 000	52	3 807 530	4,8
100 001 – 500 000	77	17 624 501	22,1
500 001 – 1 000 000	13	9 145 711	11,5
1 000 001 – 10 000 000	17	37 679 495	47,3
Totalt	10 358	79 744 651	100

Antal aktieägare som äger 100 aktier eller mindre: 3 035

5) Under perioden 1 juli – 31 december 2007 ökade Intrum Justitias aktiekapital från 1 559 152,02 SEK till 1 581 797,02 SEK, motsvarande 1 133 600 nya aktier samt lika många röster, genom att nya aktier tecknades genom utnyttjande av personaloptioner.

6) Under perioden 1 januari – 31 december 2008 ökade Intrum Justitias aktiekapital från 1 581 797,02 SEK till 1 591 843,42 SEK, motsvarande 502 320 nya aktier samt lika många röster, genom att nya aktier tecknades genom utnyttjande av personaloptioner.

7) Under perioden 1 januari – 31 december 2009 ökade Intrum Justitias aktiekapital från 1 591 843,42 SEK till 1 599 893,02 SEK, motsvarande 402 480 nya aktier samt lika många röster, genom att nya aktier tecknades genom utnyttjande av personaloptioner.

8) Det egna innehavet om 250 000 aktier makulerades under 2011.

ÄGARSTRU KTUR PER DEN 31 DECEMBER

Totalt antal aktier 79 744 651	Antal aktier	Kapital och röster, %
Fidelity Investment Management	7 981 067	10,0
Carnegie Fonder	5 378 000	6,7
Lannebo Fonder	4 677 986	5,9
CapMan Oyj	3 607 550	4,5
Norska Staten	2 862 181	3,6
Swedbank Robur Fonder	2 811 906	3,5
State of New Jersey Pension Fund	2 500 000	3,1
SEB Fonder	2 326 581	2,9
Fjärde AP-fonden	2 240 397	2,8
Första AP-fonden	1 710 939	2,1
Totalt, tio största ägarna	36 096 607	45,1

DATA PER AKTIE	2012	2011	2010	2009	2008
Resultat före utspädning, SEK	7,32	6,91	5,67	5,53	5,58
Resultat efter utspädning, SEK	7,32	6,91	5,67	5,53	5,56
Operativt kassaflöde, SEK	24,62	22,15	20,37	19,12	15,88
Eget kapital före utspädning, SEK	37,86	35,26	32,21	31,96	30,19
Eget kapital efter utspädning, SEK	37,86	35,26	32,21	31,96	30,28
Utdelning / föreslagen utdelning, SEK	5,00	4,50	4,10	3,75	3,50
Utdelningsandel, %	68	65	72	68	63
Aktiekurs vid årets slut, SEK	97,00	107,75	103,50	89,75	78,50
Direktavkastning, %	5,2	4,2	4,0	4,2	4,5
P/S-tal, ggr	1,9	2,2	2,2	1,7	1,7
P/E-tal, ggr	13,2	15,6	18,3	16,3	14,2
Betavärde	0,7	0,7	0,7	0,7	0,8
Antal aktier vid årets slut, st.	79 744 651	79 744 651	79 744 651	79 744 651	79 342 171
Antal aktier vid årets slut efter utspädning, st.	79 744 651	79 744 651	79 744 651	79 744 651	79 640 093
Genomsnittligt antal aktier, st.	79 744 651	79 744 651	79 774 651	79 658 944	79 148 161
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, st.	79 744 651	79 744 651	79 774 651	79 681 973	79 446 083

Finansiell översikt

Resultaträkning, MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Nettoomsättning	4 056	3 950	3 766	4 128	3 678
Kostnad sålda tjänster	–2 484	–2 363	–2 322	–2 599	–2 196
Bruttoresultat	1 572	1 587	1 444	1 529	1 482
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	–226	–243	–304	–338	–307
Administrationskostnader	–471	–470	–411	–507	–427
Avyttring av verksamhet/Goodwillnedskrivning	0	–9	0	–16	–52
Resultatandelar i intresseföretag	4	3	2	0	1
Rörelseresultat (EBIT)	879	868	731	668	697
Finansnetto	–150	–115	–92	–80	–127
Resultat före skatt	729	753	639	588	570
Skatt	–145	–200	–187	–147	–128
Årets resultat	584	553	452	441	442
Därav hänförligt till Moderbolagets aktieägare	584	552	452	441	442
Innehav utan bestämmande inflytande	0	1	0	0	0
Årets resultat	584	553	452	441	442
Balansräkning, MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Tillgångar
Summa anläggningstillgångar	6 956	6 023	5 243	4 862	4 978
varav köpta fordringar	4 071	3 229	2 373	2 312	2 330
Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar	1 519 8 475	1 884 7 907	1 872 7 115	1 937 6 799	1 763 6 741
Eget kapital och skulder
Summa eget kapital	3 021	2 813	2 577	2 549	2 395
Summa skulder	5 454	5 094	4 538	4 250	4 346
Summa eget kapital och skulder	8 475	7 907	7 115	6 799	6 741
Nyckeltal	2012	2011	2010	2009	2008
Nettoomsättning, MSEK	4 056	3 950	3 766	4 128	3 678
Omsättningstillväxt, %	3	5	–9	12	14
Organisk tillväxt, %	6	2	–1	4	9
Rörelseresultat (EBIT), MSEK	879	868	731	668	697
Rörelseresultat exkl omvärderingar, MSEK	962	849	727	704	695
Rörelsemarginal exkl omvärderingar, %	23	22	19	17	19
Rörelseresultat före avskrivningar och amorteringar, MSEK	2 240	1 929	1 702	1 650	1 473
Resultat före skatt, MSEK	729	753	639	588	570
Nettoresultat, MSEK	584	553	452	441	442
Nettoskuld, MSEK	3 220	2 692	2 193	2 069	2 348
Nettoskuld/eget kapital	107	96	85	81	98
Nettoskuld/RTM Rörelseresultat före
avskrivningar och amorteringar	1,44	1,40	1,29	1,25	1,59
Räntetäckningsgrad	5,3	6,5	7,2	7,6	4,6
Medelantal anställda	3 485	3 331	3 099	3 372	3 318

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Intrum Justitia AB (publ) avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012.

INTRUM JUSTITIA-KONCERNEN

Intrum Justitia AB (publ) (org.nr 556607-7581) har säte i Stockholm och är ett publikt aktiebolag med verksamhet som bedrivs enligt aktiebolagslagen. Intrum Justitias verksamhet grundades i Sverige 1923 och har genom förvärv och organisk tillväxt vuxit till att bli ett av Europas ledande företag inom kredithantering. Moderbolaget registrerades år 2001 och är noterat på NASDAQ OMX Stockholm sedan juni 2002. Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2012 till 1 594 893 SEK och antalet aktier till 79 744 651 aktier. Koncernen bedriver verksamhet genom dotterföretag, intresseföretag och joint ventures i cirka 20 länder.

VÄS ENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

• I januari förvärvade Intrum Justitia ett holländskt företag som levererar faktura- och betalningslösningar, framför allt till kunder inom e-handeln, med ett flertal värdeskapande tjänster. Se även not 36.

• I februari publicerade Intrum Justitia ett prospekt för Medium Term Notes (MTN), ett program med möjlighet att ge ut obligationer på den svenska marknaden om maximalt 3 miljarder SEK. I mars emitterades 1 miljard kr i femåriga obligationer inom ramen för MTNprogrammet.

• Vid årsstämman i mars omvaldes samtliga ledamöter i Intrum Justitias styrelse, nämligen Lars Lundquist som styrelsens ordförande, och Matts Ekman, Helen Fasth Gillstedt, Joakim Rubin, Charlotte Strömberg, Fredrik Trägårdh samt Joakim Westh som ordinarie ledamöter. Årsstämman godkände också styrelsens utdelningsförslag samt förslaget till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Stämman valde Ernst & Young till bolagets nya revisorer.

• I april mottog Intrum Justitia ett negativt utslag av en spansk domstol i en tvist rörande förvärv av förfallna fordringar enligt ett avtal från 2008. Tvisten rörde kvaliteten på fordringsportföljer som enligt avtalet med motparten skulle övertas av Intrum Justitia för ett i förväg överenskommet pris, men där Intrum Justitia under avtalets löptid avböjde att fortsätta förvärva fordringar eftersom säljaren hade förändrat sina kreditgivningsvillkor. Enligt domen måste Intrum Justitia förvärva fordringar för 47 MSEK, och redovisade en negativ omvärdering av de förvärvade fordringarna om 42 MSEK.

• I maj förvärvade Intrum Justitia en polsk bankportfölj med fordringar. Det utestående värdet på portföljen uppgick till cirka 1,5 miljarder SEK.

• I juni slutfördes en omförhandling av delar av koncernens bankfinansiering. De huvudsakliga förändringarna var att förfallostrukturen för den tidigare syndikerade lånefaciliteten om SEK 4 miljarder justerades samt att den utökades med en treårig facilitet om SEK 1 miljard. Intrum Justitia har därmed bekräftade banklån om totalt SEK 5 miljarder, där utnyttjandet per den sista december 2012 uppgick till SEK 1,7 miljarder. De nya avtalen innebär att Intrum Justitia sammanlagt kan ta upp långfristig finansiering, inklusive obligationslån, om upp till SEK 8 miljarder och kortfristig finansiering genom företagscertfikat om upp till SEK 1,5 miljarder.

• Under 2012 slutfördes flera åtgärder för att stärka den tyska verksamheten, som utvecklats otillfredsställande, inklusive en personalminskning om 25 procent parallellt med flera initiativ avsedda att öka produktiviteten för återstående personalstyrka. Vidare implementerades modifieringar för att säkerställa en effektiv IT-plattform. I december anställdes en ny landschef. I december offentliggjordes redovisningsmässiga konsekvenser i form av engångskostnader om 52 MSEK för nedskrivning av portföljer

med köpta fordringar och 17 MSEK för nedskrivning av en IT-plattform.

Omsättning och resultat

Koncernens nettoomsättning under året uppgick till 4 056 MSEK (3 950).

Omsättningsökningen var 3 procent och består av organisk tillväxt 6 procent, förvärvseffekter 2 procent, omvärderingar av köpta fordringar –3 procent samt valutaeffekter –2 procent.

Rörelseresultatet uppgick till 879 MSEK (868). Omsättningen och rörelseresultatet har belastats med omvärderingar av köpta fordringar om –83 MSEK (19). Årets omvärderingar inkluderar omvärderingen av en spansk portfölje med 42 MSEK på grund av en förlorad rättstvist, samt av en tysk portfölj om 52 MSEK.

Rörelseresultatet för året har även belastats med kostnader på –17 MSEK för nedskrivning av en IT-plattform i Tyskland. Resultatet för 2011 belastades med en förlust på –9 MSEK vid avyttring av koncernens 33-procentiga innehav i det isländska intresseföretaget Motus ehf (fd Intrum á Íslandi ehf), reservering för kostnader vid nedläggningen av verksamheterna i Lettland och Litauen med sammanlagt –8 MSEK samt integrationskostnader avseende förvärv på –23 MSEK.

Rörelseresultatförbättringen jämfört med föregående år är 1 procent, men justerat för valutaeffekter samt omvärderingar av portföljer med förfallna fordringar var ökningen 16 procent.

Resultatet före skatt för året uppgick till 729 MSEK (753) och nettoresultatet var 584 MSEK (553).

GEOGRAFISKA REGIONER

Norra Europa

Regionen består av koncernens verksamhet för kunder i Danmark, Estland, Finland, Norge, Polen, Ryssland och Sverige.

Regionens omsättning, exklusive omvärderingar av köpta fordringar, uppgick under året till 1 979 MSEK (1 759). Omsättningen ökade i lokala valutor med 15 procent. Rörelseresultatet exklusive omvärderingar uppgick till 584 MSEK (435), motsvarande en marginal om 30 procent (25). Rörelseresultatet förbättrades i lokala valutor med 37 procent.

Den positiva resultat- och marginaltrenden för regionen fortsatte tack vare en av stark tillväxt inom köpta fordringar som möjliggjorts bland annat genom fortsatt höga investeringsnivåer och en ökning av aktiviteterna för rättsliga åtgärder. Rörelseresultatet utvecklas väl även genom god kostnadskontroll och andra organiska förbättringar samt positiva effekter från förvärvade verksamheter. Under året har en stor polsk bankportfölj integrerats, vilket innebär att kostnaderna för rättsliga inkassoåtgärder kommer att fortsätta att öka framöver.

Resultatet för föregående år belastades med integrationskostnader om –23 MSEK hänförliga till genomförda förvärv, samt reserveringar om –8 MSEK för nedläggning av verksamheterna i Lettland och Litauen.

Centrala Europa

Regionen består av koncernens verksamhet för kunder i Schweiz, Slovakien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

NETTOOMSÄTTNING EXKLUSIVE
OMVÄRDERINGAR, MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Norra Europa	1 979	1 759	1 434	1 432	1 324
Centrala Europa	948	899	926	1 039	923
Västra Europa	1 212	1 274	1 403	1 692	1 429
Summa	4 139	3 931	3 763	4 164	3 676
RÖRELSERESULTAT EXKLUSIVE OMVÄRDERINGAR, MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Norra Europa	584	435	322	354	370
Centrala Europa	192	193	198	207	259
Västra Europa	186	230	209	142	65
Avyttring intresseföretag	0	–9	–	–	–
Resultatandelar i intresseföretag	0	–1	–1	0	1
Summa	962	849	727	704	695
NETTOOMSÄTTNING PER
VERKSAMHETSOMRÅDE, MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Kredithantering	3 369	3 293	3 274	3 548	3 218
Finansiella tjänster	1 213	1 088	861	924	784
Eliminering av interntransaktioner	–566	–431	–369	–345	–324
Summa	4 056	3 950	3766	4 128	3 678
VERKSAMHETSRESULTAT PER
VERKSAMHETSOMRÅDE, MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Kredithantering	827	843	830	894	918
Finansiella tjänster	605	591	417	411	396
Centrala kostnader	–553	–566	–516	–637	–617
Summa	879	868	731	668	697

Regionens omsättning, exklusive omvärderingar av köpta fordringar, uppgick under året till 948 MSEK (899). Omsättningen ökade i lokala valutor med 9 procent. Rörelseresultatet exklusive omvärderingar uppgick till 192 MSEK (194), motsvarande en marginal om 20 procent (22). Rörelseresultatet ökade i lokala valutor med 2 procent.

Verksamheten i regionen, förutom Tyskland, utvecklas väl med en effektiv kredithanteringsverksamhet och en god avkastning på portföljer med förfallna fordringar. Tack vare en hög investeringsnivå inom köp av fordringar under 2011 ökar såväl intäkter som rörelseresultat i regionen, trots signifikant ökade kostnader för att ta ärenden genom de legala systemen. I regionen pågår flera projekt för att öka effektiviteten i verksamheten ytterligare.

Verksamheten i Tyskland har varit föremål för en översyn under året då minskade volymer i åldrande portföljer inte kunnat kompenseras för nya portföljförvärv, vilket resulterat i bristande kostnadseffektivitet. Omfattande personalminskningar har därför genomförts och under det året togs jämförelsestörande kostnader i form av omvärderingar om 52 MSEK och nedskrivningar om 17 MSEK, samtidigt som en ny verkställande direktör tillträdde med fokus på att öka enhetens tillväxt.

Västra Europa

Regionen består av koncernens verksamhet för kunder i Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien.

Regionens omsättning, exklusive omvärderingar av köpta fordringar, uppgick under året till 1 212 MSEK (1 273). Omsättningen minskade i lokala valutor med 1 procent. Rörelseresultatet exklusive omvärderingar uppgick till 186 MSEK (230), motsvarande en marginal om 15 procent (18). Rörelseresultatet försämrades i lokala valutor med 17 procent.

Regionen påverkas negativt av en svag och osäker makroekonomi i flera länder, med prispress inom Kredithantering samt svag tillväxt inom Köpta fordringar. Som en följd av osäkerheten om den makroekonomiska utvecklingen i flera länder i regionen har Intrum Justitia medvetet reducerat investeringsnivåerna en tid, vilket påverkar såväl omsättning som rörelseresultat negativt. En stark kostnadskontroll och effektivitetsförbättringar är fortsatt i fokus. Regionen behöver stärka sin lönsamhet och har därför fokus på att förbättra nuvarande marginaler genom bland annat ökad kostnadseffektivitet.

Integrationen av det holländska bolaget som förvärvades i början av året går enligt plan och flera nya tjänster utvärderas för närvarande.

VERKSAMHETS OMRÅDEN

Intrum Justitias tjänsteutbud indelas i två verksamhetsområden:

• Kredithantering.

Kreditinformationstjänster, betalningstjänster och inkassotjänster.

• Finansiella tjänster/Köp av fordringar.

Finansieringstjänster, betalningsgaranti och köp av fordringar, dvs köp av portföljer med förfallna konsumentfordringar till lägre belopp än fordringarnas nominella värden, varefter Intrum Justitia inkasserar fordringarna för egen räkning.

Kredithantering

Verksamhetsområdets omsättning uppgick under året till 3 369 MSEK (3 293). Justerat för valutaeffekter ökade omsättningen med 5 procent under året. Verksamhetsresultatet uppgick till 827 MSEK (843), motsvarande en marginal på 25 procent (26). Verksamhetsresultatet var oförändrat mot föregående år justerat för valutaeffekter.

Nedskrivningen av den tyska ITplattformen om 17 MSEK har belastat årets resultat och lönsamheten har påverkats negativt även av ökade kostnader för rättsliga inkassoåtgärder. Koncernens strategi är att långsiktigt förbättra tillväxt och marginaler inom Kredithantering genom lokal implementering av koncernmässiga förbättringsprogram inom områden som IT, scoring och legala aktiviteter.

Finansiella tjänster/köp av fordringar

Omsättningen i verksamhetsområdet uppgick under året till 1 213 MSEK (1 088). Justerat för valutaeffekter ökade omsättningen med 15 procent under året. Verksamhetsresultatet uppgick till 605 MSEK

(591), motsvarande en verksamhetsmarginal på 50 procent (54). Justerat för valutaeffekter ökade verksamhetsresultatet med 6 procent under året.

Investeringsnivån inom köpta fordringar var stark på flera marknader, varvid investeringarna på helårsbasis uppgick till drygt SEK 2 miljarder, motsvarande en ökning med 12 procent jämfört med 2011. Avkastningen på köpta fordringar uppgick till 17 procent för helåret, väl över koncernens målsättning om 15 procent.

Omvärderingar belastade resultatet negativt om –83 (19) MSEK för 2012, där två jämförelsestörande omvärderingar i Spanien och Tyskland utgjorde –94 MSEK av denna post. Omvärderingar per geografisk region uppgick till följande belopp:

MSEK	2012	2011
Norra Europa	6	18
Centrala Europa	–44	7
Västra Europa	–45	–6
Summa	–83	19

Inkasserbarheten för koncernens totala portfölj av köpta fordringar har under året som helhet varit stabil, till följd av koncernens strategi att fokusera investeringar till stabila ekonomier med goda legala regelverk och där Intrum Justitia har en marknadsledande position inom Kredithantering.

KOSTNADER

Bruttovinstmarginalen har sjunkit något jämfört med föregående år, bland annat som en effekt av nedskrivning av tyska IT-system. Summan av försäljnings- och marknadsföringskostnader samt administrationskostnader är relativt oförändrad jämfört med föregående år.

Avskrivningar

Årets rörelseresultat belastas med avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar om 187 MSEK (173). Därmed uppgår rörelseresultatet före avskrivningar och nedskrivningar till 1 066 MSEK (1 041). Det redovisade värdet av kundrelationer som redovisas i balansräkningen och är hänförbara till omvärderingar till verkligt värde i samband med förvärv uppgår till 68 MSEK (102). De har under året skrivits av med 19 MSEK (17).

FINANSNETT O

Finansnettot uppgick till –150 MSEK (–115). Kursdifferenser ingår i finansnettot med –4 MSEK (8) och övriga finansiella poster ingår med –27 MSEK (–45).

Finansnettot för 2012 jämfört med 2011 har påverkats negativt av en högre snittlåneskuld men positivt av lägre övriga finansiella kostnader. Övriga finansiella kostnader för 2011 inkluderade kostnader av engångskaraktär som uppstod i samband med omförhandling av koncernens kreditfacilitet.

SKATT

Årets skattekostnad motsvarar 20 procent av resultatet före skatt, att jämföra med 27 procent föregående år.

Bolagets bedömning är att skattekostnaden under de närmaste åren kommer att uppgå till 20–25 procent av resultatet före skatt för respektive år, exklusive utfallet av eventuella skattetvister.

För mer information om koncernens skatter och skattetvister, se även Not 8.

KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR

Kassaflödet från den löpande verksamheten under helåret uppgick till 1 963 MSEK (1 768). Kassaflödet har påverkats positivt av ett förbättrat rörelseresultat exklusive avskrivningar och amorteringar men negativt av ett sämre kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet samt högre betalda räntor. Betalningar för investeringar i förfallna fordringar uppgick under året till 2 014 MSEK (1 804).

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Fo rskning och utveckling

Koncernen bedriver ingen forskning och utveckling utöver den utveckling som sker av koncernens IT-system. Årets betalningar för investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 152 MSEK (120) och avser i huvudsak hårdvara och mjukvara till IT-system främst för produktionen. Teknikutvecklingen är snabb och rätt använda kan nya tekniska lösningar effektivisera hanteringen av kundfordringar och användandet av koncernens databaser. I takt med att kraven på kundanpassade IT-lösningar ökar är det av strategisk betydelse för Intrum Justitia att kontinuerligt kunna svara upp mot förändringar i kravbilden.

FINANSIERING

Nettoskulden uppgick per den 31 december 2012 till 3 220 MSEK, att jämföra med 2 193 MSEK per den 31 december 2011.

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande uppgick till

3 021 MSEK, jämfört med 2 813 MSEK ett år tidigare.

Ökningen av koncernens nettoskuld jämfört med föregående år beror främst på en fortsatt ökning av investeringar i förfallna fordringar. En god resultatutveckling och starkt operativt kassaflöde under 2012 innebär dock att koncernens nettoskuld i relation till rörelseresultat före avskrivningar och amorteringar är på en relativt oförändrat och låg nivå om 1,44 (1,40).

Koncernens totala beviljade lånefinansiering uppgår till 6 miljarder SEK inklusive 1 miljard SEK som nyttjas inom ramen för koncernens obligationsprogram. Koncernens bankfaciliteter uppgår till 5 miljarder SEK, där ca 1,7 miljarder SEK utnyttjades vid årets slut. Förfallostrukturen innebär att 2 miljarder SEK av de totala beviljade lånen förfaller årligen under 2015–2017. För kortfristig finansiering använder sig koncernen av ett certifikatprogram med en upplåning om 606 MSEK per den 31 december 2012.

Huvuddelen av moderbolagets och koncernens externa upplåning sker sedan 2009 i utländsk valuta som en säkring för koncernens nettoexponering i utländska dotterföretag.

RISKER OCH RISKHANTERING

Se även Not 35.

Intrum Justitia definierar risk som alla faktorer vilka skulle kunna ha en negativ inverkan på möjligheten att uppnå koncernens mål med affärsverksamheten.

All affärsverksamhet förutsätter risktagande. En förutsättning för att kunna hantera riskerna på ett väl avvägt sätt är att de är identifierade och kartlagda. Intrum Justitia bedriver ett riskhanteringsarbete på såväl koncern- som bolagsnivå, där riskerna kartläggs på ett systematiskt sätt.

Nedanstående redogörelse gör inga anspråk på att vara heltäckande, men omfattar exempel på riskfaktorer som bedöms vara av särskild betydelse för Intrum Justitias framtida utveckling.

Konjunktursvängningar

Kredithanteringsbranschen påverkas negativt av en försämrad konjunktur. Intrum Justitias bedömning är dock att den historiskt har påverkats mindre av konjunktursvängningar än många andra branscher. Risker som är kopplade till förändringar i de konjunkturella förutsättningarna hanteras genom en löpande dialog med respektive landsledning och genom regelbundna avstämningar avseende utvecklingen i respektive land.

Förändringar i regelverk

Vad avser risker förknippade med förändringar i regelverken i Europa följer Intrum Justitia fortlöpande EU:s regelarbete för att kunna påtala potentiellt negativa effekter för europeiska kredithanteringsföretag och arbeta för gynnsamma regelförändringar. Regelförändringar kan innebära en kortsiktig påverkan på resultatet, men på längre sikt anpassas verksamheten till de nya förutsättningarna.

Marknadsrisker

Intrum Justitias finansiering och finansiella risker hanteras inom koncernen i enlighet med den treasury-policy som är beslutad av Intrum Justitias styrelse. Treasury-policyn innehåller regler för hur de finansiella aktiviteterna ska skötas, hur ansvarsfördelningen ser ut, hur finansiella risker ska identifieras, mätas och rapporteras, samt hur dessa risker ska begränsas. Den interna och externa finansverksamheten är koncentrerad till koncernens centrala finansfunktion i Stockholm och därmed uppnås stordriftsfördelar beträffande prissättning avseende finansiella transaktioner. Genom att finansfunktionen kan utnyttja tillfälliga över- och underskott i koncernens olika verksamhetsländer kan koncernens totala räntekostnad reduceras.

I varje land redovisas investeringar, intäkter och flertalet rörelsekostnader i den lokala valutan, varför valutafluktuationer har en relativt sett mindre effekt på rörelseresultatet. Intäkter och kostnader matchas på ett naturligt sätt, vilket begränsar transaktionsexponeringen. När balansräkningar för utländska dotterföretag räknas om till svenska kronor uppstår en omräkningsexponering som påverkar koncernens eget kapital. Denna omräkningsexponering begränsas genom upptagande av lån i utländsk valuta.

Likviditetsrisker

Koncernens långsiktiga finansieringsrisk begränsas genom säkerställandet av långfristig finansiering i form av bekräftade lånefaciliteter. Det är koncernens målsättning att minst 35 procent av den totala volymen bekräftade lån ska ha en återstående löptid om minst tre år och att inte mer än 35 procent av den totala volymen ska ha en återstående löptid om mindre än 12 månader.

Under pågående löptid för nuvarande lånefacilitet kan denna utnyttjas genom att moderbolaget påkallar uttag av enskilda lånebelopp i olika valutor, med korta löptider, vanligen svenska kronor, euro, schweiziska francs eller polska zloty, och vanligen med en löptid på tre eller sex månader. Lånen löper delvis i utländska valutor för att säkra koncernen mot omräkningsexponering avseende nettotillgångar i utlandet. Det är koncernens målsättning att likviditetsreserven, vilken består i kassa, bankmedel, kortfristiga likvida placeringar, samt outnyttjad del av bekräftade lånefaciliteter, ska uppgå till minst 100 MSEK. Koncernen har placerat sina likvida medel hos etablerade finansinstitut där risken för förluster bedöms som liten. Intrum Justitias likvida medel består huvudsakligen av banktillgodohavanden och andra kortfristiga finansiella tillgångar med en återstående löptid kortare än tre månader.

Koncernens centrala finansfunktion upprättar regelbundet likviditetsprognoser, med syfte att optimera balansen mellan lån och likvida medel så att nettoräntekostnaden minimeras utan att för den skull riskera svårigheter att fullgöra externa åtaganden.

Kreditrisker

Som en del av den normala verksamheten har koncernen utlägg för kostnader hos domstolar, juridiska ombud, kronofogdemyndigheter och liknande, utlägg som krävs för att inkasseringen ska kunna ske genom de legala systemen. I vissa fall kan dessa utlägg vidaredebiteras och inkasseras från gäldenärerna. I många fall finns avtal med Intrum Justitias kunder som innebär att utlägg som inte kunnat inkasseras från gäldenärerna i stället återvinns från kunderna. Belopp som bedöms kunna återvinnas från en solvent motpart redovisas som tillgång i balansräkningen på raden Övriga fordringar.

Risker med köp av fordringar

För att minimera riskerna inom bolagets investeringsverksamhet iakttas försiktighet vid beslut om förvärv. Inriktningen ligger på mindre och medelstora portföljer med relativt låga snittbelopp per fordran, vilket bidrar till riskspridning. Under 2012 uppgick det genomsnittliga nominella värdet per ärende till ca 7 200 SEK. Förvärven görs vanligen från kunder som koncernen haft långa relationer med, varför kunskapen om fordringarna är god. Förvärven avser i allt väsentligt blanco-krediter, vilket minskar kapitalbehovet och medför en betydande förenkling av administrationen jämfört med om fordringar med ställda säkerheter skulle förvärvas.

Portföljer med köpta fordringar förvärvas vanligen till priser som väsentligt understiger fordringarnas nominella värde och Intrum Justitia erhåller hela det belopp som sedan inkasseras, inklusive ränta och avgifter. Intrum Justitia ställer relativt höga avkastningskrav på förvärvade portföljer. Inför ett förvärv görs en noggrann värdering, baserad på en prognos över det framtida kassaflödet (inkasserade belopp) från portföljen. I dessa beräkningar har Intrum Justitia stöd i sin långa erfarenhet av inkassohantering och i koncernens scoringmetoder.

Scoring innebär att konsumentens betalningsförmåga utvärderas med hjälp av statistisk analys. Intrum Justitia anser sig därför ha en god förmåga att värdera denna typ av fordringar. I syfte att möjliggöra förvärv av större portföljer till en attraktiv risknivå samarbetar Intrum Justitia med andra bolag och delar då på kapitalinsats, risker och avkastning. Sådana samarbeten har bedrivits med exempelvis Crédit Agricole, Goldman Sachs och East Capital. Riskspridning uppnås vidare genom att fordringar förvärvas från kunder i olika branscher och i olika länder.

Betalningsgarantier

1 samband med verksamheter som kreditupplysning och behandling för kunds räkning av kreditansökningar kan koncernens kunder erhålla en garanti, mot betalning, från Intrum Justitia avseende kundernas fordringar på sina kunder. Denna typ av garantigivning har under året främst skett i Schweiz och avser i huvudsak periodkort för tågresor. Det innebär att det uppstår en risk att Intrum Justitia måste ersätta kunden för det belopp som garanterats i de fall fakturorna inte betalas i tid. Dock finns i vissa fall möjlighet för Intrum Justitia att begära kompensation från kunden i form av prisjustering i händelse av försämrad kreditkvalitet. I de fall garantin infrias övertar Intrum Justitia kundens fordran på sin kund och hanterar den vidare inom verksamhetsområdet Köpta fordringar. Koncernens risk inom denna verksamhet hanteras genom strikta kreditgränser vid utfärdandet av nya garantier samt genom analys av gäldenärens kreditstatus. Avsättning görs i balansräkningen för att täcka kostnader som kan komma att uppstå på grund av garantin.

Finansieringsrisk

För koncernens lånefacilitet finns ett antal rörelseknutna och finansiella villkor, däribland gränsvärden på vissa finansiella nyckeltal. Koncernledningen bevakar dessa nyckeltal noggrant i syfte att kunna vidta åtgärder tidigt om det finns risk att utfallet skulle överskrida ett eller flera gränsvärden. Samtliga sådana nyckeltal uppfylldes under 2012.

GOODWILL

Koncernens goodwill uppgick till 2 369 MSEK (2 204). Förändringen under året avser preliminärt redovisad goodwill avseende årets förvärv av Buckaroo BV (224 MSEK), samt kursdifferenser (–59 MSEK).

• Norra Europa, 38%
• Centrala Europa, 16%
• Västra Europa, 42%
• Centrala enheter, 4%

Andel medarbetare per geografisk region, %

ICKE-FINANSIELLA RESULTAT INDIKATORER

Medarbetare Medeltalet anställda under året uppgick till 3 485 (3 331). Antalet anställda har ökat i samband med förvärv i Västra Europa och den fortsatta etableringen av koncernens centrala utvecklingsbolag för programvara i Lettland. Personalomsättningen under året uppgick till 24 procent (23). Av de anställda under året var 63 procent kvinnor (64). Andelen anställda med examen från universitet eller högskola uppgick till 36 procent (33). Sjukfrånvaro uppgick till 4 procent (4) av antalet arbetsdagar i koncernen.

Koncernens strategi inom medarbetarområdet lägger vikt vid rekrytering, kompetensutveckling och resultatförbättring. Vartannat år genomförs en medarbetarundersökning för att mäta de anställdas tillfredsställelse, motivation och lojalitet.

För mer information om medarbetarna samt löner och ersättningar, se även sid 30–33 och Not 27–29.

Samhällsansvar och miljö

Koncernen fortsätter sitt arbete inom Corporate Social Responsibility (CSR). Se sid 28 i årsredovisningen.

Intrum Justitias roll i samhället

Kredithanteringsbranschen erbjuder en plattform för ekonomisk tillväxt genom att ge företag möjligheten att hantera sina krediter på ett säkrare sätt. Som det ledande kredithanteringsföretaget i Europa är Intrum Justitia djupt engagerat i samhällets välbefinnande. Intrum Justitia är en katalysator för en sund ekonomi vilket innebär att bolaget tar ett ansvar i samhället och hjälper företag och konsumenter att bedriva säkra affärer.

Affärsetik

Företagets värderingar och etiska regler fungerar som en vägledning för hur affärerna med företagets kunder och deras kunder hanteras. Intrum Justitias företagskultur präglas av öppenhet, förtroende och integritet. Företagets etiska regler handlar i huvudsak om ett respektfullt förhållande till kunder och kredittagare. Under året har en uppförandekod, Code of Business, utarbetas. Arbetet med att implementera koden, som är utformad enligt ISO 26000, fortsätter under 2013.

Arbetsförhållanden

Skickliga och motiverade medarbetare bidrar till hållbart och affärsmässigt framgångsrikt företagande. Siktet är inställt på att attrahera, utveckla och behålla de bästa medarbetarna på marknaden – en nödvändighet för att nå visionen om att vara ett företag för och med människor som erbjuder kredithantering och finansiella tjänster med högt mervärde. De anställda har rätt till säkra och hälsosamma arbetsplatser samt marknadsmässiga anställningsvillkor.

Män och kvinnor ges likvärdiga förutsättningar och vid chefsrekryteringar är målsättningen att hitta den mest kompetenta och meriterade kandidaten oavsett kön. Ingen medarbetare får utsättas för diskriminering och inte heller tolereras någon form av sexuella trakasserier. Alla anställda har rätt att organisera sig och ansluta sig till fackliga organisationer samt att förhandla kollektivt om de så önskar, men har också rätt att avstå från fackligt medlemskap.

Miljö

Miljöfrågan är ständigt aktuell men samtidigt komplicerad i och med att olika miljörisker och intressen ställs emot varandra. Intrum Justitia vill medverka till en bättre miljö men gör inte anspråk på att ha svaren på alla svåra prioriteringsfrågor inom miljöområdet.

Intrum Justitia bedriver ingen verksamhet som i Sverige är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt Miljöbalken. I varje land tillämpas miljökrav på verksamheten som minst motsvarar lokal miljölagstiftning i den mån den är tillämplig på koncernens verksamhet.

Som tjänsteföretag har Intrum Justitia oftast en begränsad möjlighet att påverka miljön, men försöker ändå vara miljövänligt inom de områden som faktiskt kan påverkas. Videokonferenser används för att undvika onödiga resor. Vid beställning av tjänstebilar tillåts endast bilar med koldioxidutsläpp under en viss nivå.

Detta förhållningssätt är inte bara bra för miljön utan sparar kostnader åt Intrum Justitia och skapar ett mer attraktivt företag för alla dess intressenter.

MARKNADS- OCH FRAMTIDSUTSIKTER

Europa präglas av betydande regionala skillnader och osäkerheten är stor kring den makroekonomiska utvecklingen i flera länder. I en väsentligt försämrad makroekonomisk situation i Europa med ökad arbetslöshet påverkas Intrum Justitia negativt.

Intrum Justitias bedömning är att koncernens strategiska inriktning med en breddning av kredithanteringstjänster och en sammankoppling med riskreducerande finansiella tjänster byggd på en stark, marknadsledande inkassoverksamhet, är väl anpassad till marknadens utveckling. Företagens behov av att skapa ett starkare och mer förutsägbart kassaflöde ökar och därtill ökar behovet av att skapa fler alternativ till att finansiera rörelsekapitalet exempelvis genom försäljning av fordringar. Detta är trender som långsiktigt gynnar Intrum Justitia.

MODERBOLAGET

Moderbolagets verksamhet omfattar ägande av dotterföretagen, huvudkontorsfunktioner inom koncernen, visst koncerngemensamt utvecklingsarbete samt service och marknadsföring.

Moderbolaget redovisar en nettoomsättning för året om 85 MSEK (75) och ett resultat före skatt om –450 MSEK (–18), inklusive nedskrivningar av aktier i dotterföretag och erhållna aktieutdelningar om netto –326 MSEK (97). Moderbolaget investerade 0 MSEK (1) i anläggningstillgångar under året och hade vid dess utgång 21 MSEK (272) i likvida medel. Medelantalet anställda uppgick till 44 (42).

AKTIEN OCH AKTIEÄGARNA

Vid årets slut fanns 79 744 651 utestående aktier i bolaget. Alla aktier berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar och resultat.

Bolagets största aktieägare var vid årets slut Fidelity Investment Management (10 procent av aktiekapitalet), Carnegie Fonder (7), Lannebo Fonder (6) och CapMan Oyj (5). Se även tabell på sidan 35.

Årsstämman 2012 beslutade om ett bemyndigande för styrelsen att återköpa bolagets egna aktier motsvarande högst tio procent av det totala antalet aktier i bolaget. Styrelsen har inte använt sig av denna möjlighet under året.

Bolagsordningen innehåller inga hembudsförbehåll eller andra begränsningar i aktiernas överlåtbarhet, och det finns inga andra kända omständigheter av de slag som bolaget är skyldigt att upplysa om enligt bestämmelserna i Årsredovisningslagen 6 kap 2a § p 3–11.

STYR ELSENS ARBETE

Enligt Intrum Justitias bolagsordning ska bolagets styrelse bestå av minst fem och högst nio ordinarie ledamöter med högst fyra suppleanter. Samtliga ledamöter väljs av årsstämman.

Styrelsen har under 2012 avhållit 15 sammanträden (14 föregående år).

För en beskrivning av styrelsens arbete hänvisas till Bolagsstyrningsrapporten, se sid 84–88. Bolagsstyrningsrapporten innehåller även upplysningar om de viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll och upprättande av finansiell rapportering på sid 87–88. Bolagsstyrningsrapporten finns också tillgänglig på koncernens webbplats www.intrum.com.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillko r för LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE I KONCERNEN

Styrelsen föreslår att följande riktlinjer godkänns av årsstämman för att gälla för tiden intill årsstämman 2014. Riktlinjerna gäller den verkställande direktören samt medlemmarna i Intrum Justitias koncernledning. Förslaget har beretts av styrelsen och av styrelsens ersättningsutskott.

Intrum Justitias framgång är avhängig medarbetarnas engagemang och kompetens. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig på varje marknad där Intrum Justitia verkar så att kompetenta och skickliga medarbetare kan attraheras, motiveras och behållas. Individuella ersättningsnivåer baseras på kompetens, ansvar och prestation.

Den totala ersättningen kan bestå av fyra huvuddelar: fast lön, kort- och långsiktiga rörliga löneprogram samt pensionsförmåner. Till detta kan komma andra förmåner, t.ex. bilförmån.

Den fasta lönen baseras på tjänstens komplexitet och befattningshavarens prestationer och kompetens. Rörliga ersättningar ska vara försedda med tak. Vidare ska balansen mellan kort- och långsiktiga rörliga ersättningar vara sådan att den maximala kortsiktiga delen inte utgör mer än 50 procent av det totala maximala utfallet i årets samtliga rörliga löneprogram. Avvikelser från detta förekommer i ett fåtal äldre anställningsavtal.

Kortsiktig rörlig lön

Kortsiktig rörlig lön fastställs för ett år i taget och ska vara villkorad av att förutbestämda och mätbara mål uppfylls. Sådana mål kan vara både gemensamma och individuella och både kvalitativa och kvantitativa. Mål ska vara skriftligen överenskomna. Exempel på använda mål är lönsamhetsrelaterade mål och diskretionära mål som är relaterade till den pågående strategiomvandlingen.

Den ettåriga rörliga lönekomponenten bidrar till att minska andelen fasta kostnader och till att fokusera ansträngningarna till verksamhetsområden som styrelsen vill prioritera.

Kortsiktig rörlig lön ska vara maximerad till 50 procent av den fasta årslönen. Avvikelser från detta förekommer i ett fåtal äldre anställningsavtal.

Kostnaden för kortsiktiga rörliga löneprogram till den verkställande direktören och andra ledande befattningshavare för 2013 beräknas komma att uppgå till högst 11,5 miljoner kronor, exklusive sociala avgifter.

Långsiktig rörlig lön

Målet med Intrum Justitias långsiktiga rörliga löneprogram är att deltagarna – vilkas insatser bedöms direkt kunna påverka koncernens resultat, lönsamhet och värdetillväxt – ska stimuleras att göra ytterligare insatser genom att deras långsiktiga intressen och perspektiv likställs med aktieägarnas. Programmen syftar vidare till att skapa ett långsiktigt engagemang i Intrum Justitia, att stärka helhetssynen på Intrum Justitia och att ge deltagarna möjlighet att ta del av Intrum Justitias långsiktiga framgång och värdeskapande. Ett annat mål är att minska andelen fasta kostnader.

Långsiktiga rörliga löneprogram ska vara prestationsbaserade. Det maximala utfallet ska vara begränsat till viss del av deltagarens fasta årslön vid tidpunkten för programmets införande, 150 procent för den verkställande direktören och 50 procent för övriga medlemmar av koncernledningen.

Övrigt

Nya pensionsplaner ska vara premiebaserade och tak ska finnas för pensionsgrundande lön.

Vid uppsägning från Intrum Justitias sida ska avgångsvederlaget (om något) inte överstiga tolv månaders lön. Avvikelser från detta förekommer i ett fåtal befintliga anställningsavtal.

Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa principer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV RESULTAT ET

Till bolagsstämmans förfogande står fritt eget kapital i moderbolaget enligt följande:

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatet disponeras enligt följande:

SEK		SEK
Överkursfond	111 255 876	Utdelning
Fond för verkligt värde	–594 066 696	79 744 651 aktier x 5,00 SEK 398 723 255
Balanserat resultat	4 788 128 756	Balanseras i ny räkning	3 456 204 331
Årets resultat	–450 390 350	Summa	3 854 927 586
Summa	3 854 927 586

Styrelsens motiverade yttrande avseende till årsstämman 2013 föreslagen vinstutdelning för räkenskapsåret 2012 presenteras i ett separat dokument inför årsstämman. Där framgår bl a att den föreslagna utdelningen är i linje med bolagets utdelningspolicy och att styrelsen, baserat på överväganden gällande verksamhetens art, omfattning och risker samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt, finner att inget framkommit som gör den föreslagna utdelningen oförsvarlig.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 27 mars 2013, och föreslås bli fastställda på årsstämman den 24 april 2013.

För ytterligare information om moderbolagets och koncernens resultat och ställning hänvisas till resultat- och balansräkningarna, sammanställningen över förändringar i eget kapital, kassaflödesanalyserna och noterna.

Stockholm den 27 mars 2013

Lars Wollung verkställande direktör och koncernchef

Lars Lundquist	Matts Ekman	Helen Fasth-Gillstedt
styrelseordförande	styrelseledamot	styrelseledamot

Joakim Rubin Charlotte Strömberg Fredrik Trägårdh styrelseledamot styrelseledamot styrelseledamot

Joakim Westh styrelseledamot

Resultaträkning–Koncernen

MSEK	NOT	2012	2011
Nettoomsättning	2, 3	4 056	3 950
Kostnad sålda tjänster		–2 484	–2 363
Bruttoresultat		1 572	1 587
Försäljnings- och marknadsföringskostnader		–226	–243
Administrationskostnader		–471	–470
Avyttring av aktier i intresseföretag		–	–9
Resultatandelar i intresseföretag	5	4	3
Rörelseresultat (EBIT)	2, 4	879	868
Finansiella intäkter	6	21	22
Finansiella kostnader	7	–171	–137
Finansnetto		–150	–115
Resultat före skatt		729	753
Skatt	8	–145	–200
Årets resultat		584	553
Därav hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		584	552
Innehav utan bestämmande inflytande		0	1
Årets resultat		584	553
Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK)	9	7,32	6,91

Rapport över årets totalresultat – Koncernen

MSEK	NOT	2012	2011
Årets resultat		584	553
Övrigt totalresultat:
Årets förändring av omräkningsreserv hänförlig till omräkning av utländska verksamheter		–117	–31
Årets totalresultat hänförligt till säkring av valutarisker i utländska verksamheter		100	42
Årets totalresultat		567	564
Därav hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		567	562
Innehav utan bestämmande inflytande		0	2
Årets totalresultat		567	564

Balansräkning–Koncernen

MSEK	NOT	31 DEC 2012	31 DEC 2011
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	10
Goodwill		2 369	2 204
Aktiverade kostnader för IT–utveckling		230	281
Kundrelationer		68	102
Andra immateriella anläggningstillgångar		31	26
Summa immateriella anläggningstillgångar		2 698	2 613
Materiella anläggningstillgångar	11
Datorutrustning		20	21
Andra materiella anläggningstillgångar		71	45
Summa materiella anläggningstillgångar		91	66
Övriga anläggningstillgångar
Aktier och andelar i intresseföretag	14	15	12
Köpta fordringar	15	4 071	3 229
Uppskjutna skattefordringar	8	64	71
Andra långfristiga fordringar	16	17	32
Summa övriga anläggningstillgångar		4 167	3 344
Summa anläggningstillgångar		6 956	6 023
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	17	264	266
Klientmedel		473	580
Skattefordringar		26	28
Övriga fordringar	18	264	266
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	19	143	119
Summa kortfristiga fordringar		1 170	1 259
Likvida medel	20	349	625
Summa omsättningstillgångar		1 519	1 884
SUMMA TILLGÅNGAR		8 475	7 907

Balansräkning–Koncernen

MSEK	NOT	31 DEC 2012	31 DEC 2011
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		2	2
Övrigt tillskjutet kapital		906	906
Reserver		273	290
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		1 838	1 613
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		3 019	2 811
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		2	2
Summa eget kapital		3 021	2 813
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	24	1 667	2 588
Obligationslån	24	970	–
Övriga långfristiga skulder	36	217	61
Avsättningar till pensioner	22	46	46
Övriga långfristiga avsättningar	23	3	3
Uppskjutna skatteskulder	8	153	89
Summa långfristiga skulder		3 056	2 787
Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut	24	243	5
Företagscertifikat	24	606	617
Klientmedelsskuld		473	580
Leverantörsskulder		142	133
Skatteskulder		155	203
Förskott från kunder		23	27
Övriga kortfristiga skulder		241	229
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	25	515	505
Övriga kortfristiga avsättningar	26	0	8
Summa kortfristiga skulder		2 398	2 307
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		8 475	7 907

För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se Not 26.

Kassaflödesanalys –Koncernen

MSEK	NOT	2012	2011
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat	2	879	868
Avskrivningar och nedskrivningar	4, 10, 11	187	173
Amortering och omvärdering av köpta fordringar	15	1 173	888
Justeringar för ej kassaflödespåverkande poster	2	–6	–9
Erhållen ränta		21	22
Erlagd ränta och finansiella kostnader		–133	–99
Betald inkomstskatt		–145	–177
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet		1 976	1 684
Förändringar i rörelsekapitalet		–13	84
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 963	1 768
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	10	–97	–97
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	11	-55	–23
Köp av fordringar*	15	–2 014	–1 804
Förvärv av dotterföretag och intresseföretag*	36	–69	–43
Avyttring av verksamhet		0	3
Annat kassaflöde från investeringsverksamheten		13	18
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–2 222	–1 946
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		2 146	1 185
Amortering av lån		–1 805	–561
Aktieutdelning till moderbolagets ägare		–359	–327
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–18	297
Förändring av likvida medel		–277	119
Likvida medel vid årets början		625	507
Kursdifferens i likvida medel		1	–1
Likvida medel vid årets slut	20	349	625

* Vid förvärvet av Difko Inkasso A/S under 2011 ingick köpta fordringar med 24 MSEK och vid förvärvet av 65 procent av aktierna i LDF65 sarl under 2012 ingick köpta fordringar med 167 MSEK.

De redovisas på raden Köp av fordringar.

Rapport över förändringar i eget kapital –Koncernen

Se även Not 21 MSEK	Antal utestående aktier	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat	Summa	Innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående balans den 1 januari 2011	79 744 651	2	906	280	1 388	2 576		2 576
Årets totalresultat 2011
Årets resultat					552	552	1	553
Årets övrigt totalresultat				10		10	1	11
Årets totalresultat				10	552	562	2	564
Transaktioner med koncernens ägare 2011
Aktieutdelning					–327	–327		–327
Utgående balans den 31 december 2011	79 744 651	2	906	290	1 613	2 811	2	2 813
Årets totalresultat 2012
Årets resultat					584	584		584
Årets övrigt totalresultat				–17		–17		–17
Årets totalresultat				–17	584	567		567
Transaktioner med koncernens ägare 2012
Aktieutdelning					–359	–359		–359
Utgående balans den 31 december 2012	79 744 651	2	906	273	1 838	3 019	2	3 021

Posten Reserver omfattar endast omräkningsreserven. Ackumulerade omräkningsdifferenser sedan övergången till IFRS uppgick vid slutet av 2012 till 273 MSEK (290).

Resultaträkning–Moderbolaget

MSEK	NOT	2012	2011
Nettoomsättning	3	85	75
Bruttoresultat		85	75
Försäljnings- och marknadsföringskostnader		–16	–15
Administrationskostnader		–141	–140
Rörelseresultat	4	–72	–80
Resultat från andelar i koncernföretag	6	60	243
Ränteintäkter och liknande intäkter	6	119	118
Nedskrivning och likvidationsförlust avseende	7	–386	–146
aktier i dotterföretag
Räntekostnader och liknande kostnader	7	–171	–153
Finansnetto		–378	62
Skatt på årets resultat	8	0	0
Resultat före skatt		–450	–18
Årets resultat		–450	–18

Rapport över årets totalresultat –Moderbolaget

MSEK	NOT	2012	2011
Årets resultat		–450	–18
Övrigt totalresultat: Förändring av fond för verkligt värde (omräkningsreserv)		87	21
Årets totalresultat		–363	3

Balansräkning–Moderbolaget

MSEK	NOT	31 DEC 2012	31 DEC 2011
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	10
Aktiverade kostnader för IT–utveckling		1	1
Summa immateriella anläggningstillgångar		1	1
Materiella anläggningstillgångar	11
Materiella anläggningstillgångar		0	1
Summa materiella anläggningstillgångar		0	1
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	12	6 372	6 749
Fordringar hos koncernföretag		848	968
Summa finansiella anläggningstillgångar		7 220	7 717
Summa anläggningstillgångar		7 221	7 719
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Skattefordringar		2	2
Fordringar hos koncernföretag		2 597	2 455
Övriga fordringar	18	2	2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	19	36	14
Summa kortfristiga fordringar		2 637	2 473
Likvida medel	20
Kassa och bank		21	272
Summa likvida medel		21	272
Summa omsättningstillgångar		2 658	2 745
SUMMA TILLGÅNGAR		9 879	10 464

Balansräkning–Moderbolaget

MSEK	NOT	31 DEC 2012	31 DEC 2011
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	21
Bundet eget kapital
Aktiekapital		2	2
Reservfond		282	282
Summa bundet eget kapital		284	284
Fritt eget kapital
Överkursfond		111	111
Fond för verkligt värde		–594	–681
Balanserat resultat		4 788	5 165
Årets resultat		–450	–18
Summa fritt eget kapital		3 855	4 577
Summa eget kapital		4 139	4 861
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	24	1 667	2 588
Obligationslån		970	–
Skulder till koncernföretag		1 176	1 219
Summa långfristiga skulder		3 813	3 807
Kortfristiga skulder
Checkkredit		43	0
Företagscertifikat		606	617
Leverantörsskulder		5	5
Skulder till koncernföretag		1 194	1 113
Övriga kortfristiga skulder		2	2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	25	77	59
Summa kortfristiga skulder		1 927	1 796
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		9 879	10 464
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Ansvarsförbindelser		86	90

Kassaflödesanalys –Moderbolaget

MSEK	NOT	2012	2011
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–72	–80
Erhållen ränta		119	118
Erlagd ränta och finansiella kostnader		–143	–115
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet		–96	–77
Förändringar i rörelsekapitalet		–8	6
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–104	–71
Investeringsverksamheten
Aktieutdelning från dotterföretag		60	207
Kassaflöde från investeringsverksamheten		60	207
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		1 958	1 182
Amortering av lån		–1 867	–555
Nettoutlåning till dotterföretag		61	–302
Aktieutdelning till moderbolagets ägare		–359	–327
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–207	–2
Förändring av likvida medel		–251	134
Likvida medel vid årets början		272	138
Likvida medel vid årets slut	20	21	272

Rapport över förändringar i eget kapital –Moderbolaget

Se även not 21

MSEK	Antal utestående aktier	Aktie kapital	Reserv fond	Överkurs fond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående balans den 1 januari 2011	79 744 651	2	282	111	–702	5 771	–279	5 185
Årets totalresultat 2011
Årets resultat							–18	–18
Årets övrigt totalresultat					21			21
Årets totalresultat					21		–18	3
Disposition av föregående års resultat						–279	279
Transaktioner med moderbolagets ägare 2011
Aktieutdelning						–327		–327
Utgående balans den 31 december 2011	79 744 651	2	282	111	–681	5 165	–18	4 861
Årets totalresultat 2012
Årets resultat							–450	–450
Årets övrigt totalresultat					87			87
Årets totalresultat					87		–450	–363
Disposition av föregående års resultat						–18	18
Transaktioner med moderbolagets ägare 2012
Aktieutdelning						–359		–359
Utgående balans den 31 december 2012	79 744 651	2	282	111	–594	4 788	–450	4 139

Aktiekapital och reservfond är bundet eget kapital. Övriga poster är fritt eget kapital.

Noter

NOT		SID
1	Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper	55
2	Rörelsesegment	60
3	Intäkternas fördelning	61
4	Avskrivningar och nedskrivningar	61
5	Resultatandelar i intresseföretag	62
6	Finansiella intäkter	62
7	Räntekostnader och liknande resultatposter	62
8	Skatt	62
9	Resultat per aktie	63
10	Immateriella anläggningstillgångar	64
11	Materiella anläggningstillgångar	65
12	Koncernföretag	65
13	Joint ventures	67
14	Intresseföretag	67
15	Köpta fordringar	67
16	Andra långfristiga fordringar	68
17	Kundfordringar	68
18	Övriga fordringar	68
19	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	68
20	Likvida medel	68
21	Eget kapital	69
22	Pensioner	69
23	Övriga avsättningar	70
24	Upplåning	70
25	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	71
26	Ställda säkerheter, eventualtillgångar och eventualförpliktelser	71
27	Medelantal anställda	71
28	Löner och ersättningar	72
29	Anställningsvillkor för ledande befattningshavare	72
30	Revisionsarvoden	73
31	Operationell leasing	73
32	Finansiell leasing	74
33	Investeringsåtaganden	74
34	Finansiella instrument	74
35	Finansiella risker och finanspolicies	74
36	Förvärv av rörelse	77
37	Kritiska uppskattningar och bedömningar	78
38	Närstående	78

Not 1

Väsentliga Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänt

Moderbolaget Intrum Justitia AB (publ) är ett registrerat aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Adressen till företagets huvudkontor är Hesselmans Torg 14, Nacka, och postadressen är 105 24 Stockholm. Företaget är noterat på NASDAQ OMX Nordic, Mid Cap.

Koncernräkenskaperna har godkänts av företagets styrelse den 27 mars 2013 för offentliggörande. Balans- och resultaträkningarna kommer att föreläggas årsstämma den 24 april 2013.

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, som även utgör rapporteringsvaluta för moderbolaget och koncernen. De finansiella rapporterna presenteras därför i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till miljoner kr, med en decimal.

Koncern- och årsredovisningen avser 1 januari–31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansrelaterade poster.

Tillämpade redovisningsrekommendationer

Årsredovisningen för Intrum Justitia AB (publ) är vad avser koncernredovisningen upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de har godkänts av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner från Rådet för finansiell rapportering tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper.

Förutsättningar

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att fastställa de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av bolaget som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som skulle kunna medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i Not 37.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag, intresseföretag och joint venture-företag.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändringar som trädde i kraft 2012

De IFRS som trätt i kraft från och med räkenskapsåret 2012 har inte haft någon inverkan på koncernen.

Ändringar som träder i kraft 2013 eller senare

Koncernen har inte förtidstillämpat någon ny eller ändrad redovisningsrekommendation eller tolkningsuttalande som träder i kraft 2013 eller senare.

Från och med 2013 gäller ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Ändringen avser hur poster inom övrigt totalresultat ska presenteras. Posterna ska delas upp i två kategorier; poster som kommer att omklassificeras till årets resultat samt poster som inte kommer att omklassificeras.

Ändrad IAS 19 Ersättningar till anställda från och med 2013 innebär att den s.k. "korridormetoden" försvinner. Aktuariella vinster och förluster ska redovisas i övrigt totalresultat. Avkastning som beräknas på förvaltningstillgångar ska baseras på diskonteringsräntan som används vid beräkning av pensionsförpliktelsen. Skillnad mellan verklig och beräknad avkastning avseende förvaltningstillgångar ska redovisas i övrigt totalresultat. I Intrum Justitia finns förmånsbestämda pensionsplaner i Frankrike, Italien, Norge och Tyskland. Ändringen ger främst mer relevant information i rapporten över finansiell ställning, då den redovisade pensionsförpliktelsen efter ändringen kommer att ange ett värde som bättre stämmer överens med koncernens fulla förpliktelse. Ändringen bedöms dock inte ha materiell påverkan.

Från och med 2013 gäller ändrad IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringen avser nya upplysningskrav för kvittning av finansiella tillgångar och skulder.

IFRS 13 Värdering till verkligt värde träder i kraft från och med 2013. IFRS 13 är en standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. Den nya standarden bedöms inte ge materiell påverkan på Intrum Justitias beräkning av verkligt värde men innebära att ytterligare upplysningar kommer att presenteras.

Från och med 2013 träder även IFRS 10 Koncernredovisning och IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag ikraft men blir inte obligatoriska inom EU förrän 2014. Dessa bedöms inte ha någon materiell påverkan på Intrum Justitias innehav men kan påverka redovisningen av framtida investeringar.

IFRS 11 Samarbetsarrangemang träder i kraft 2013 men blir inte obligatorisk inom EU förrän 2014. Intrum Justitia har för avsikt att tillämpa standarden från och med 2013. Standarden innebär i huvudsak två förändringar. En förändring är att en investering i ett joint arrangement ska bedömas vara antingen en joint operation eller ett joint venture vilket i sin tur påverkar den redovisningsmässiga hanteringen av investeringen. Den andra förändringen är att ett joint venture ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden och att klyvningsmetoden inte längre kommer att vara tillåten. Standarden ska tillämpas retroaktivt och bedöms främst ha påverkan på jämförelsetalen i 2013 års årsredovisning. Påverkan bedöms dock bli oväsentlig. Se Not 13 för uppgift om de bolag som redovisats enligt klyvningsmetoden 2012.

IFRS 10, 11 och 12 träder i kraft i januari 2013, men blir inte obligatoriska inom EU förrän 2014. Intrum Justitia avser att tillämpa dem från och med 2013.

Övriga ändringar av IFRS bedöms inte komma att ha någon väsentlig inverkan på koncernens redovisning.

Klassificeringsfrågor

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Konsolidering

Dotterföretag

Koncernen tillämpar IFRS 3 Företagsförvärv.

I koncernredovisningen ingår boksluten för samtliga dotterföretag, d v s bolag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna eller på annat sätt kan utöva ett bestämmande inflytande över rörelsen. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.

Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion där koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. I koncernens eget kapital ingår därmed endast den del av dotterföretagens eget kapital som tillkommit efter förvärvet. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av vederlagets verkliga värden per överlåtelsedagen. I anskaffningsvärdet inkluderas villkorade köpeskillingar som skuldförts till verkligt värde per förvärvstidpunkten. Transaktionskostnader för förvärv från och med 1 januari 2010 kostnadsförs när de uppkommer.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser,

Not 1 forts.

redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

I de fall förvärvet inte avser hela dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i koncernredovisningen.

Orealiserade vinster från transaktioner med intresseföretag och joint venture-företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

Intresseföretag

Koncernen tillämpar IAS 28 Innehav i intresseföretag.

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag, men där koncernen direkt eller indirekt innehar minst 20 procent av rösterna eller på annan grund utövar betydande inflytande utan att ha bestämmande inflytande över det delägda företaget.

Andelar i intresseföretag redovisas i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att andelen i intresseföretaget redovisas till anskaffningsvärdet och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill från förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår koncernens andel av intresseföretagets resultat minskat med eventuell nedskrivning på goodwill. Beloppet redovisas på raden Resultatandelar i intresseföretag. Erhållna utdelningar från intresseföretaget redovisas inte i resultaträkningen utan minskar investeringens redovisade värde.

Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3.

Kapitalandelsmetoden tillämpas från och med den tidpunkt då betydande inflytande uppstår fram till den tidpunkt när det upphör eller intresseföretaget blir dotterföretag.

Skulle koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiga andelarnas redovisade värde så reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker i så fall även mot fordringar utan säkerhet som koncernen har på intresseföretaget om dessa till sin ekonomiska innebörd utgör del av nettoinvesteringen. Fortsatta förluster skulle alltså inte redovisas såvida inte koncernen lämnat förlusttäckningsgarantier.

Joint ventures

Koncernen tillämpar IAS 31 Andelar i joint ventures.

Med joint ventures avses bolag där Intrum Justitia och annan eller andra delägare enligt aktieägaravtal driver verksamheten i det samägda bolaget gemensamt. Koncernen är endast engagerad i joint ventures som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden. Det innebär att Intrum Justitias ägarandel i procent av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i det gemensamt ägda företaget slås ihop post för post med motsvarande poster i koncernens resultat- och balansräkning.

Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens eget kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det upphör.

Utländsk valuta

Koncernen tillämpar IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser.

Transaktioner i utländsk valuta

Koncernföretagen upprättar sin lokala redovisning i den funktionella valutan i det land där de har sin verksamhet. Transaktioner i annan valuta redovisas enligt gällande växelkurs på transaktionsdagen. Vid reglering eller avräkning av sådana transaktioner kan växelkursen avvika från den

som gällde på transaktionsdagen varvid en (realiserad) kursdifferens uppkommer. Vidare omvärderas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs vid respektive bokslutstillfälle varvid (orealiserade) kursdifferenser uppkommer. Såväl realiserade som orealiserade kursdifferenser av dessa slag redovisas i resultaträkningen – i rörelseresultatet om de avser exempelvis kundfordringar eller leverantörsskulder men i finansnettot om de avser finansiella placeringar och upplåning i utländsk valuta.

För att undvika kursdifferenser säkras ibland fordringar och skulder i utländsk valuta genom användande av valutaterminer. Koncernens innehav av valutaterminer marknadsvärderas vid varje bokslutstillfälle, och förändringar i det verkliga värdet redovisas i resultaträkningen.

Omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till balansdagens valutakurs. Intäkter och kostnader omräknas till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser uppstår vid omräkningen av dotterföretagens bokslut dels eftersom balansdagens kurs ändras mellan bokslutstillfällena, dels eftersom den genomsnittliga kursen avviker från balansdagens kurs. Omräkningsdifferenserna redovisas i övrigt totalresultat som årets förändring av omräkningsreserven.

Långfristiga fordringar och skulder mellan moderbolag och dotterföretag kan ses som en ökning eller minskning av nettoinvesteringen i respektive bolag. Därför redovisas kursdifferenser på dem i koncernredovisningen i övrigt totalresultat.

Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna.

Koncernen har under året inte säkrat någon övrig flödesexponering gällande förväntade inbetalningar eller utbetalningar i utländsk valuta.

Finansiella tillgångar och skulder

Koncernen tillämpar IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Ett finansiellt instrument definieras som varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller eget kapitalinstrument hos motparten.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument, lånefordringar, köpta avskrivna fordringar samt derivat. Klientmedel redovisas på egen rad i balansräkningen och ingår därmed inte i koncernens redovisade likvida medel. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, klientmedelsskuld, utgivna skuld- och eget kapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde, motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Undantag utgör finansiella instrument som tillhör kategorin finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Fordringar tas upp när bolaget presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte skickats. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder redovisas när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. För valutaterminer och valutaränteswappar bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser. Det verkliga värdet på valutaterminer och valutaränteswappar beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering sker till ett nuvärde med tillämpning av koncernens vägda genomsnittliga kapitalkostnad. För ytterligare information se Not 35.

Not 1 forts.

Långfristiga fordringar och övriga fordringar

Långfristiga fordringar och övriga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar och värderas till diskonterat nuvärde om förväntad löptid är längre än 12 månader, om kortare sker värdering till upplupet anskaffningsvärde.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta, efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt eller enligt statistiska metoder baserat på historiska erfarenheter i respektive land. Nedskrivningsbehov aktualiseras när fordringarna varit förfallna till betalning ett visst antal dagar, som är olika i olika länder, eller om Intrum Justitia har kännedom om att motparten kommit på obestånd. Reservering för osäkra kundfordringar redovisas som försäljningskostnader. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför de redovisas till upplupet anskaffningsvärde utan diskontering.

Utlägg för rättsliga åtgärder

Koncernen gör externa utlägg för kostnader hos domstolar, juridiska ombud, kronofogdemyndigheter och liknande, vilka kan vidaredebiteras och inkasseras från gäldenärerna. I vissa fall finns avtal med Intrum Justitias kunder som innebär att utlägg som inte kunnat inkasseras från gäldenärerna i stället återvinns från kunderna. Belopp som bedöms kunna återvinnas från en solvent motpart redovisas som tillgång i balansräkningen på raden Övriga fordringar. Dessa utläggs förväntade löptid är kort, varför de redovisas till upplupet anskaffningsvärde utan diskontering.

Klientmedel

Klientmedel, vilka redovisas som tillgångar och skulder i balansräkningen, innefattar erhållen betalning för en specifik fordran för en klients räkning och ska utbetalas till klienten inom en viss period. Klientmedel är likvida medel med begränsad dispositionsrätt. Samma belopp redovisas som skuld.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut. Kortfristiga placeringar utgörs av investeringar med obetydlig risk för värdefluktuationer, vilka lätt kan omvandlas till kassamedel och har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år. Koncernens långfristiga lån har i allmänhet korta räntebindningstider vilket innebär att det nominella låntebeloppet med tillägg för upplupen ränta är en god approximation för skulden beräknad enligt effektivräntemetoden.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Derivatinstrument

Derivatinstrument utgörs av terminskontrakt samt valutaränteswappar som utnyttjas för att reducera valutarisker hänförliga till tillgångar och skulder i utländsk valuta. Derivat är också avtalsvillkor som är inbäddade i andra avtal. Inbäddade derivat särredovisas om de inte är nära relaterade till värdkontrakten.

Valutaterminerna är klassificerade som finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultatet (innehas för handel) och värderas till verkligt värde utan avdrag för transaktionskostnader som kan uppkomma vid försäljning eller liknande.

För valutaterminerna behövs ingen säkringsredovisning då både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen som valutakursdifferenser. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Valutasränteswappar värderas till verkligt värde och redovisas i balansräkningen via eget kapital. Valutaränteswappar tecknades i samband med

Säkringsredovisning avseende valutakursrisk i nettoinvesteringen i utländska dotterföretag

Investeringar i utländska dotterföretag (nettotillgångar inklusive goodwill) har sedan 2009 i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån eller terminskontrakt som på balansdagen omräknas till balansdagens kurs. Periodens omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i eget kapital (omräkningsreserven). Effekten blir att de omräkningsdifferenser som uppkommer när koncernföretagen konsolideras blir neutraliserade.

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för förvärvade aktier i dotterföretag överstiger det verkliga värdet av dotterföretagets nettotillgångar enligt förvärvsanalysen, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill. Den inkråmsgoodwill som kan uppkomma vid förvärv av rörelse på annat sätt än genom köp av aktier redovisas på samma sätt.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Det verkliga värdet på goodwill bedöms för varje kassagenererande enhet årligen i förhållande till verksamhetens prestation och förväntade framtida kassaflöde. Om det bedöms nödvändigt görs nedskrivning av goodwill på basis av denna bedömning. Intrum Justitias verksamhet i respektive geografisk region (Norra Europa, Centrala Europa respektive Västra Europa) anses i detta sammanhang utgöra koncernens kassagenererande enheter.

Goodwill som uppstår vid förvärv av ett bolag i utlandet klassificeras som en tillgång i lokal valuta, och omräknas därmed i varje bokslut till balansdagens kurs.

Aktiverade kostnader för IT-utveckling

Koncernen tillämpar IAS 38 Immateriella tillgångar.

Utgifter för löpande IT-utveckling och underhåll kostnadsförs vanligen löpande när de uppkommer. Om utgifterna för utveckling av datorprogram kan hänföras till identifierbara tillgångar under koncernens kontroll och med förväntade framtida ekonomiska fördelar, aktiveras kostnaderna och redovisas som immateriella tillgångar. Dessa aktiverade kostnader innefattar såväl personalkostnader för den personal som arbetat med utvecklingen som andra direkta och indirekta kostnader. Lånekostnader ingår i anskaffningsvärdet för kvalificerade anläggningstillgångar.

Tillkommande utgifter för tidigare utvecklad programvara och liknande redovisas som tillgång i balansräkningen om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna av den specifika tillgången till vilka de hänför sig, exempelvis genom att förbättra eller förlänga ett datorprograms funktionalitet utöver den ursprungliga användningen och bedömda nyttjandeperioden.

Kostnader för IT-utveckling som redovisas som immateriella tillgångar skrivs av linjärt under nyttjandeperioden (3–5 år). Tillgången redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Underhållskostnader för existerande datorprogram kostnadsförs i takt med att de uppkommer.

Kundrelationer

Kundrelationer som redovisas som anläggningstillgångar avser omvärdering till verkligt värde redovisad vid förvärv i enlighet med IFRS 3. De skrivs av linjärt över den bedömda nyttjandeperioden (5–10 år). Tillgången redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Andra immateriella anläggningstillgångar avser andra förvärvade rättigheter, och skrivs av linjärt över den bedömda nyttjandeperioden (3–5 år). Tillgången redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Not 1 forts.

Materiella anläggningstillgångar

Koncernen tillämpar IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, konsulttjänster och juristtjänster. Avskrivningarna görs linjärt över tillgångens förväntade nyttjandeperiod (3–5 år).

Det redovisade värdet av en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga ekonomiska fördelar förväntas från användning eller avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas i rörelseresultatet.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Leasing

Koncernen tillämpar IAS 17 Leasingavtal. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing.

När ett leasingavtal innebär att koncernen i egenskap av leasetagare i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska fördelarna och bär de ekonomiska riskerna hänförliga till leasingobjektet, klassificeras leasingavtalet som finansiell leasing. Då redovisas leasingobjektet i balansräkningen som en anläggningstillgång, medan det beräknade nuvärdet av de framtida leasingbetalningarna redovisas som en skuld. Den del av leasingavgiften som förfaller till betalning inom ett år redovisas som kortfristig skuld, medan resterande del redovisas som långfristig skuld. Minimileaseavgifterna för finansiella leasar fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Vid operationell leasing kostnadsförs hyresbetalningarna löpande under leasingperioden. Betalningar redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett operationellt leasingavtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

Skatter

Koncernen tillämpar IAS 12 Inkomstskatter.

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som gäller per balansdagen; hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast om det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas under överskådlig tid. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eget kapital

Återköp och inlösen av egna aktier jämte transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital. Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

Avsättningar

Koncernen tillämpar IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

En avsättning för uppsägningskostnader för personal redovisas endast om berörda personer har känt till eller antas ha förväntat sig, senast på balansdagen, att de kommer att bli uppsagda.

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

En avsättning för återställningskostnader avseende förhyrda lokaler redovisas om det finns en avtalsenlig förpliktelse gentemot hyresvärden att inom överskådlig tid, vid kontraktstidens slut, återställa lokalen i visst skick.

Oidentifierade inbetalningar och överbetalningar

Koncernen tar emot stora volymer inbetalningar från gäldenärer för egen och kunders räkning. Det förekommer att avsändarens referensinformation saknas eller är felaktig vilket försvårar arbetet med att allokera betalningen till rätt ärende. Det förekommer också att inbetalningar görs på redan avslutade ärenden. I sådana fall görs rimliga efterforskningar och försök att kontakta betalningsavsändaren men om detta misslyckas intäktsförs betalningen efter viss tid. I balansräkningen redovisas en avsättning motsvarande förväntade återbetalningar av felaktigt mottagna inbetalningar baserat på en sannolikhetsbedömning.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Nedskrivningar

Koncernen tillämpar IAS 36 Nedskrivningar.

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas, med vissa undantag, vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas vid prövning av nedskrivningsbehov för alla tillgångar utom finansiella tillgångar vilka värderas enligt IAS 39, förvaltningstillgångar för pensionsskulder vilka värderas enligt IAS 19 och skattefordringar vilka värderas enligt IAS 12.

Om någon indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod samt immateriella tillgångar som ännu inte tagits i bruk beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden för en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden, en kassagenererande enhet. Intrum Justitias verksamhet i respektive geografisk region anses i detta sammanhang utgöra koncernens kassagenererande enheter.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.

Återvinningsvärdet på kassagenererande enheter är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Nedskrivningar av andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts.

Ersättningar till anställda

Koncernen tillämpar IAS 19 Ersättningar till anställda.

Pensionsåtaganden

Koncernens pensionsåtaganden är till största delen säkrade genom allmänna pensionsåtaganden eller försäkringslösningar. Pensionsåtagandena varierar mellan olika länder på grund av lagstiftning och olika pensionssystem. Se även Not 22 för en närmare beskrivning.

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter som det åtagit sig att betala. För dessa beror storleken på den anställdes pension dels på de avgifter som företaget betalar till ett försäkringsbolag, dels på kapitalavkastningen och aktuariella faktorer. Följaktligen är det den anställde som bär investeringsrisk och aktuariell risk. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt som de intjänas genom att anställda utför tjänster åt företaget.

För förmånsbestämda pensionsplaner upphör inte pensionsförpliktelsen förrän de överenskomna pensionerna har utbetalats. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Beräkningen utförs av aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av Intrum Justitias andel av eventuella förvaltningstillgångar per balansdagen.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden, eller genom att antagandena ändras. Intrum Justitia tillämpar en korridorregel som innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger tio procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar, oredovisade aktuariella vinster eller förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder.

Samtliga de komponenter som ingår i periodens kostnad för en förmånsbestämd plan redovisas i rörelseresultatet.

Pensionsåtaganden i Sverige som lösts genom pensionsförsäkringspremier till Alecta inom den sk ITP-planen redovisas som avgiftsbestämda pensionslösningar.

Låneuppläggningskostnader

Koncernen tillämpar IAS 23 Lånekostnader.

Kostnader för att säkerställa bankfinansiering amorteras som finansiella kostnader i koncernresultaträkningen under lånets löptid. Beloppet redovisas i balansräkningen som en avdragspost på låneskulden.

Koncernen aktiverar låneutgifter i anskaffningsvärdet för kvalificerade tillgångar med påbörjandedatum från och med 2009. Kvalificerade tillgångar är beloppsmässigt väsentliga anläggningstillgångar med lång färdigställandetid. Inga sådana investeringar har påbörjats under 2011 eller 2012.

Intäktsredovisning

Koncernen tillämpar IAS 18 Intäkter.

Intäkter bestående av provisioner och inkassosavgifter, redovisas i samband med inkasserandet av fordran. Abonnemangsintäkter redovisas proportionellt under kontraktets löptid, som oftast uppgår till ett år.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, bankavgifter, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.

Köpta fordringar

Köpta fordringar består av portföljer av förfallna konsumentfordringar som köpts till ett pris som avsevärt understiger det nominella fordransbeloppet. De redovisas enligt reglerna för lånefordringar och kundfordringar i IAS 39, dvs till upplupen anskaffningskostnad med tillämpning av effektivräntemetoden.

I resultaträkningen redovisas intäkter på fordringarna som inkasserade belopp minskade med en amortering. Inkasseringen utförs av samma personal som sysslar med inkasso och inkassobevakning för externa kunders räkning inom verksamhetsområdet Kredithantering. Kostnaden för inkasseringen interndebiteras till marknadspris och belastar resultaträkningen för verksamhetsområdet Köpta fordringar som en kostnad för sålda tjänster.

Redovisningen följer en effektivräntemodell, där det redovisade värdet av varje portfölj motsvaras av nuvärdet av alla förväntade framtida kassaflöden, diskonterade med den initiala effektivränta som fastställts vid förvärvet av portföljen, baserat på relationen mellan anskaffningskostnad och de vid förvärvstillfället förväntade framtida kassaflödena. Förändringar i det redovisade värdet på portföljerna utgör periodens amortering och redovisas i resultaträkningen på raden för nettoomsättning.

I samband med köp av respektive portfölj med fordringar görs en prognos gällande portföljens framtida kassaflöden. Kassaflödena inkluderar kapitalbelopp, påminnelseavgifter, inkassoavgifter och dröjsmålsräntor som baserat på en sannolikhetsbedömning förväntas erläggas av gäldenärerna, minskade med förväntade framtida inkasseringskostnader. Med denna prognos samt förvärvspris inklusive transaktionskostnader som grund fastställs för varje portfölj en initial effektivränta som sedan används för diskontering av kassaflöden under portföljens hela livslängd. Löpande under året görs en översyn av gällande kassaflödesprognoser, där uppdateringar kan ske baserat bland annat på uppnått inkasseringsresultat, träffade överenskommelser med gäldenärer om avbetalningsplaner samt makroekonomisk information. Kassaflödesprognoserna görs på portföljnivå eftersom varje portfölj av fordringar anses bestå av ett antal mindre, homogena, fordringsbelopp. På basis av de uppdaterade kassaflödesprognoserna och den ursprungligt fastställda effektivräntan beräknas i bokslutet ett nytt redovisat värde för portföljen. Koncernen tillämpar interna tillämpningsregler som innebär att den initiala effektivräntan i vissa fall kan justeras varvid ingen förändring sker av portföljens redovisade värde för mindre prognosjusteringar inom ett på förhand fastställt intervall. Förändringar över tiden i det redovisade värdet kan uppdelas i en tids- och räntekomponent samt en komponent relaterad till förändringar i uppskattningar om framtida kassaflöden. Ändringar i kassaflödesprognoserna behandlas symmetriskt, d v s både ökningar och minskningar av framtida kassaflöden påverkar portföljernas redovisade värde och därmed resultatet. Portföljerna redovisas dock aldrig till ett högre värde än anskaffningskostnaden.

Betalningsgarantier

1 samband med verksamheter som kreditupplysning och behandling för kunds räkning av kreditansökningar kan koncernens kunder erhålla en garanti, mot betalning, från Intrum Justitia avseende kundernas fordringar på sina kunder. Garantin innebär ett åtagande från Intrum Justitia att förvärva fordran från fordringsägaren för dess nominella värde, eller viss andel därav, när den varit förfallen till betalning ett visst antal dagar. Intäkten i form av en garantiavgift redovisas när garantierna ställs ut, och samtidigt reserveras en skuld i balansräkningen för förväntade förluster på garantierna. Vid utebliven betalning från kredittagaren förvärvar Intrum Justitia fordran. Utbetalningen redovisas då som köp av fordringar, efter avdrag för den skuld som redovisades när garantin ställdes ut.

Kassaflödesanalys

Koncernen tillämpar IAS 7 Kassaflödesanalyser.

I kassaflödesanalysen redovisas förändringar i behållningen av likvida medel. Koncernens likvida medel består av kassa och banktillgodohavanden. Kassaflödet indelas i kassaflöden från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten.

Kassaflöden från investeringsverksamheten inkluderar endast årets faktiska utbetalningar för investeringar.

Utländska dotterföretags transaktioner omräknas i kassaflödesanalysen till periodens genomsnittskurs. Förvärvade och avyttrade dotterföretag rapporteras som kassaflöde från investeringsverksamheten netto efter avdrag för likvida medel i det förvärvade eller avyttrade bolaget.

Resultat per aktie

Koncernen tillämpar IAS 33 Resultat per aktie.

Resultatet per aktie utgörs av årets nettoresultat (hänförligt till moder-

60 • Noter

Not 1 forts.

bolagets aktieägare) dividerat med ett vägt genomsnitt av antalet aktier under året.

Segment

Koncernen tillämpar IFRS 8 Rörelsesegment.

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att allokera resurser till rörelsesegmentet.

Intrum Justitias rörelsesegment är de geografiska regionerna Norra Europa (Danmark, Estland, Finland, Norge, Polen, Ryssland och Sverige), Centrala Europa (Schweiz, Slovakien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike) och Västra Europa (Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien). Centrala och gemensamma kostnader fördelas på de geografiska regionerna i proportion till deras köpkraftsjusterade omsättning. Indelningen i geografiska regioner används även för intern uppföljning i koncernen.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat årsredovisningen enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och redovisningsrekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer från Rådet för finansiell rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterföretag, intresseföretag och joint ventures

Andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde inklusive transaktionskostnader minskat med eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med RFR 2. Från och med 2013 kommer den nya vägledningen avseende redovisning av koncernbidrag att tillämpas. Vägledningen innebär att en huvudregel samt en alternativregel införs avseende redovisning av koncernbidrag.

Erhållna koncernbidrag redovisas som aktieutdelning och lämnade koncernbidrag redovisas som aktieägartillskott. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Övrigt

Moderbolaget har inga leasingavtal som klassificeras som finansiell leasing vare sig i moderbolagets egen redovisning eller i koncernredovisningen.

Not 2

RÖRELSESEGMENT

		Koncernen
MSEK	2012	2011
Nettoomsättning från externa kunder per geografisk region
Norra Europa	1 985	1 777
Centrala Europa	904	906
Västra Europa	1 167	1 267
Summa	4 056	3 950
Nettoomsättning från externa kunder per land
Finland	697	666
Sverige	690	657
Schweiz	486	473
Frankrike	415	408
Nederländerna	318	328
Övriga länder	1 450	1 418
Summa	4 056	3 950
Koncernintern nettoomsättning per geografisk region
Norra Europa	164	116
Centrala Europa	231	192

Västra Europa 87 92 Eliminering –482 –400 Summa 0 0

		Koncernen
MSEK	2012	2011
Rörelseresultat per geografisk region
Norra Europa	590	453
Centrala Europa	148	201
Västra Europa	141	224
Förlust vid avyttring av aktier i intresseföretag	0	–9
Resultatandelar i intresseföretag Island	0	–1
Summa rörelseresultat	879	868
Finansnetto	–150	–115
Resultat före skatt	729	753
Tillgångar per geografisk region
Norra Europa	3 914	3 112
Centrala Europa	1 796	1 938
Västra Europa	2 419	2 428
Koncerngemensamt/elimineringar	346	429
Summa	8 475	7 907

Not 2 forts.

		Koncernen
MSEK	2012	2011
Materiella och immateriella anläggningstillgångar per land
Sverige	548	559
Finland	495	525
Schweiz	250	248
Nederländerna	368	127
Belgien	236	251
Övriga länder	892	969
Summa	2 789	2 679

Skulder och avsättningar per geografisk region

Koncerngemensamt/elimineringar	2 039	2 153
Västra Europa	957	799
Centrala Europa	778	566
Norra Europa	1 680	1 576

Investeringar i materiella och immateriella

anläggningstillgångar per geografisk region Norra Europa 78 56 Centrala Europa 44 41 Västra Europa 19 16 Koncerngemensamt/elimineringar 11 9

–18	–23
–38	–40
–61	–38
–70	–72
Avskrivningar och nedskrivningar per geografisk region

Summa 152 122

Justeringar för andra ej kassaflödespåverkande

poster per geografisk region
Norra Europa	3	5
Centrala Europa	1	8
Västra Europa	–11	–16
Koncerngemensamt/elimineringar	1	11
Summa	–6	8

Resultatandelar i intresseföretag per geografisk region
Västra Europa	4	3
Summa	4	3

Summa	4 056	3 950
Eliminering av interntransaktioner	–526	–431
Köp av avskrivna fordringar	1 213	1 088
Kredithantering	3 369	3 293
Nettoomsättning per verksamhetsområde

Rörelseresultat per verksamhetsområde Kredithantering 827 843 Köp av fordringar 605 591 Förlust vid avyttring av aktier i intresseföretag – –9

Summa	879	868
Centrala kostnader	–557	–556
Resultatandelar i intresseföretag Island	4	–1

Ingen enskild kund motsvarar mer än tre procent av koncernens sammanlagda omsättning.

Indelningen i geografiska regioner vad avser omsättning och resultat sker utifrån var kunderna är lokaliserade.

De geografiska regionerna är Norra Europa (Danmark, Estland, Finland, Norge, Polen, Ryssland och Sverige), Centrala Europa (Schweiz, Slovakien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike) och Västra Europa (Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien).

Centrala och gemensamma kostnader fördelas på de geografiska regionerna i proportion till deras köpkraftsjusterade omsättning. Indelningen i geografiska regioner används även för intern uppföljning i koncernen.

Koncernintern försäljning mellan regionerna sker till marknadspris. Interntransaktioner mellan verksamhetsområdena Finansiella tjänster och Kredithantering avser ersättning till marknadspris för det arbete som utförs inom Kredithantering med hantering och inkassering på koncernens köpta fordringar. Ersättningen erläggs i form av en provision som redovisas som kostnad inom Köp av fordringar, men som elimineras i koncernresultaträkningen.

Not 3

INTÄKTERNAS FÖRDELNING

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Inkassoavgifter, provisioner och gäldenärsarvoden	2 432	2 528	–	–
Abonnemangsintäkter	88	85	–	–
Inkasserade belopp på köpta fordringar	2 337	1 930	–	–
Amortering köpta fordringar	–1 090	–907	–	–
Omvärdering köpta fordringar	–83	19	–	–
Provisionsintäkter från konto kortsgarantier	49	46	–	–
Intäkter från koncernföretag	–	–	85	75
Övriga intäkter	323	249	–	–
Summa	4 056	3 950	85	75

Intäkterna från köpta fordringar utgörs av inkasserade belopp minskade med amorteringen, dvs periodens minskning av portföljens redovisade värde. Se även Not 15.

Not 4

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Aktiverade kostnader för IT utveckling	–128	–114	0	0
Kundrelationer	–14	–13	–	–
Andra immateriella anläggningstillgångar	–18	–13	–	–
Datorutrustning	–13	–17	0	0
Andra materiella anläggningstillgångar	–14	–16	0	0
Summa	–187	–173	0	0

Avskrivningarna och nedskrivningarna har belastat respektive funktion som rörelsekostnader enligt följande:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Kostnad sålda tjänster	–173	–159	–	–
Försäljnings- och marknads föringskostnader	–3	–4	–	–
Administrationskostnader	–11	–10	0	0
Summa	–187	–173	0	0

Not 5

Resultatandelar i intresseföretag

	Koncernen
MSEK	2012	2011
Motus ehf, Reykjavik (Island)	–	0
IJCOF SAS, Lyon (Frankrike)	4	3
Summa	4	3

Not 6
Finansiella intäkter
		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Ränteintäkter från koncernföretag	–	–	107	105
Övriga ränteintäkter	21	22	12	13
Aktieutdelning från koncernföretag	–	–	60	243
Summa	21	22	179	361

Samtliga ränteintäkter hänför sig till poster som inte redovisas till verkligt värde via resultatet.

Ränteintäkter hänförliga till köpta fordringar ingår i rörelseresultatet med 1 246 MSEK (1 023), definierade som skillnaden mellan årets inkasserade belopp och årets amortering. Amorteringen är den del av portföljernas anskaffningsvärde som vid en periodisering med effektivräntemetoden belöper sig på det aktuella året.

Posten Aktieutdelning från koncernföretag inkluderar erhållna koncernbidrag från dotterföretag i Sverige med 10 MSEK (36).

Not 7

Räntekostnader och liknande resultatposter

	Koncernen				Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Räntekostnader till koncernföretag	–	–	–24	–24
Räntekostnader	–140	–100	–117	–90
Kursdifferenser	–4	8	–4	6
Amortering av aktiverade låne uppläggningskostnader	–9	–35	–9	–35
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	–	–	–386	–146
Övriga finansiella kostnader	–18	–10	–17	–10
Summa	–171	–137	–557	–299

Samtliga räntekostnader hänför sig till poster som inte redovisas till verkligt värde via resultatet.

Kursdifferenser avseende kundfordringar och leverantörsskulder redovisas i rörelseresultatet. Dessa uppgår till obetydliga belopp.

Ökningen av övriga finansiella poster jämfört med föregående år är främst hänförlig till periodiserade upplåningskostnader.

Not 8

Skatt

Årets skattekostnad fördelar sig enligt följande:		Koncernen
MSEK	2012	2011
Aktuell skattekostnad
Skattekostnad hänförlig till årets resultat	–149	–157
Skatt hänförlig till avgjorda skattetvister och liknande	14	–29
Övrig justering av skatt hänförlig till tidigare år	47	5
Uppskjuten skattekostnad
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	–42	26
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	0	13
Uppskjuten skattekostnad hänförlig till tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–15	–58
Summa skattekostnad	–145	–200

Ingen skatt redovisas under året för avvecklad/avyttrad verksamhet eller för realisationsresultat.

Årets skattekostnad inkluderar ett positivt belopp om 14 MSEK avseende utfallet av ett överklagat tidigare avgörande i Finland avseende inkomståren 2003-2004.

Övrig justering av skatt hänförligt till tidigare år avser bland annat effekten av en överenskommelse med schweiziska skattemyndigheter om den skattemässiga behandlingen av en fusionsförlust från år 2008.

Efter skatterevision i koncernens svenska moderbolag för inkomståret 2009 beslutade Skatteverket under 2011 om skattetillägg på 19 MSEK. Intrum Justitia anser emellertid att någon oriktig uppgift inte har lämnats i deklarationen, varmed förutsättningen för skattetillägg inte är uppfylld. Bolaget har därför överklagat beslutet vad gäller skattetillägget. Förvaltningsrätten dömde under oktober i enlighet med Skatteverkets yrkande, och bolaget har överklagat till Kammarrätten.

Vid en skatterevision i Belgien ifrågasattes under 2011 bolagets rätt till avdrag för beräknad ränta (notional interest deduction). Bolaget för en diskussion med skattemyndigheterna, men riskerar i värsta fall tillkommande skatt för inkomståren 2008 och 2009 samt skattetillägg och ränta på sammanlagt 91 MSEK. Enligt bolagets mening är skattemyndighetens bedömning inte korrekt, då man hänvisar till rättsfall som avser andra situationer än den aktuella. Intrum Justitia har inte reserverat någon tillkommande skatt.

Intrum Justitia AB har säte i Sverige, där den nominella bolagsskattesatsen under 2012 var 26,3 procent. Från och med 2013 sänks skattesatsen till 22,0 procent. Koncernen har verksamhet i 20 länder i Europa, med varierande skattesatser. Följande avstämning förklarar avvikelsen mellan koncernens faktiska skattekostnad och förväntad skattekostnad givet en bolagsskattesats på 26,3 procent:

	Koncernen
	2012		2011
Avstämning	MSEK	%	MSEK	%
Resultat före skatt	729		753
Inkomstskatt beräknad med normal skattesats i Sverige, 26,3 procent	–192	26,3	–198	26,3
Effekt av andra skattesatser i andra länder	30	–4,0	69	–9,2
Skatteeffekt av skattefria intäkter och ej avdragsgilla kostnader	–9	1,2	–6	0,9
Ej redovisade skattefordringar avseende förlustavdrag	–88	12,1	–57	7,6
Utnyttjande av tidigare ej redovisade skattefordringar avseende förlustavdrag	63	–8,6	16	–2,2
Justeringar tidigare år och övrigt	51	–7,1	–24	3,2
Summa skatt på årets resultat	–145	19,9	–200	26,6

Ej redovisade skattefordringar avseende förlustavdrag avser den positiva skatteeffekt under året som uppkommer genom utnyttjande av förlustavdrag som tidigare aldrig redovisats som uppskjuten skattefordran, och den negativa skatteeffekt under året som beror på förluster i länder där någon uppskjuten skattefordran inte redovisas eftersom det inte är tillräckligt sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att uppstå under överskådlig tid. Justeringar tidigare år och övrigt inkluderar bland annat de ovan nämnda engångsposterna. I beloppet för 2012 ingår också kostnader om 10 MSEK avseende effekten på uppskjuten skatt i Sverige av den beslutande skattesändningen från 2013.

Motsvarande avstämning för moderbolaget:

	2012	Moderbolaget 2011
Avstämning	MSEK	%	MSEK	%
Resultat efter finansiella poster	–450		–18
Inkomstskatt beräknad med normal skattesats i Sverige, 26,3 procent	118	26,3	5	26,3
Skatteeffekt av skattefria intäkter och ej avdragsgilla kostnader	–112	–25,0	16	88,0
Ej redovisade skattefordringar avseende förlustavdrag	–6	–1,3	–21	–114,3
Summa skatt på årets resultat	0	–0,5	0	0,0

Skattefria intäkter och ej avdragsgilla kostnader i moderbolaget utgörs till största del av aktieutdelningar från dotterföretag samt nedskrivning av aktier i dotterföretag. Som en följd både av resultatposter och orealiserade kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat har moderbolaget vid utgången av året ackumulerade underskottsavdrag på 451 MSEK (530). Någon uppskjuten skattefordran redovisas ej för dessa underskottsavdrag då moderbolaget inte beräknas ha positiva skattepliktiga resultat under de närmaste åren.

Vid skillnader mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet på tillgångar och skulder redovisas en uppskjuten skattefordran eller skatteskuld. Temporära sådana skillnader uppstår framför allt för avsättningar för pensioner och anläggningstillgångar. Uppskjuten skattefordran inkluderar värdet av skattemässiga förlustavdrag i de fall då det bedöms sannolikt att de kommer att användas mot skattepliktiga överskott under överskådlig tid.

	Koncernen
		2012		2011
	Tillgång/ skuld	Intäkt/ kostnad	Tillgång/ skuld	Intäkt/ kostnad
Legala utlägg	–2	–1	–1	0
Köpta fordringar	–91	–59	–6	7
Immateriella tillgångar	–20	15	–29	15
Förlustavdrag	15	–15	11	–46
Avsättningar för pensioner	3	0	3	0
Övrigt	6	3	4	5
Summa	–89	–57	–18	–19
Uppskjutna skattefordringar	64	–3	71	–1
Uppskjutna skatteskulder	–153	–54	–89	–18
Summa	–89	–57	–18	–19

De uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna beräknas förfalla till betalning om mer än ett år.

Koncernen har förlustavdrag som kan utnyttjas mot framtida vinster med totalt 1 636 MSEK (1 834). Därav ligger 95 MSEK (129) till grund för uppskjutna skattefordringar om 15 MSEK (11) som redovisas i balansräkningen eftersom förlustavdragen bedöms kunna utnyttjas mot skattepliktiga vinster under de närmaste åren. Uppskjuten skattefordran redovisas för bolag i Danmark, Nederländerna, Norge, Polen, Slovakien och Österrike. Alla dessa länder, utom Polen, redovisar positiva skattepliktiga resultat för 2012. Redovisningen baseras på en bedömning av möjligheterna att uppnå positiva skattepliktiga resultat under de närmaste åren. Uppskjuten skattefordran redovisas inte för länder med negativt resultat om det inte med hög sannolikhet kan antas att årets förlust endast är tillfällig.

Förlustavdrag i länder med förfallotidpunkter för utnyttjande av avdragen avser endast Polen med 16 MSEK (30) och Spanien med 4 MSEK (0). I Polen kan förlustavdragen utnyttjas endast under en femårsperiod från förluståret, och i Spanien endast under en 18-årsperiod. Ingen uppskjuten skattefordran redovisas avseende förlustavdrag i dessa två länder.

Förlustavdrag för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisas avser bland andra länder Sverige med 981 MSEK (1 107) och Storbritannien med 365 MSEK (383).

Inga skatteposter har under året redovisats i övrigt totalresultat eller mot eget kapital.

Not 9

resultat per aktie

	Koncernen
	2012	2011
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	584	552
Antal aktier vid årets början och slut	79 744 651	79 744 651
Vägt genomsnittligt antal aktier under året före och efter utspädning	79 744 651	79 744 651
Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK)	7,32	6,91

Koncernen har haft ett prestationsbaserat aktieprogram som införts under 2008, där upp till 136 710 aktier skulle ha kunnat köpas av anställda i koncernen under perioderna 15 maj 2010–15 maj 2012 respektive 15 maj 2011-15 maj 2013. Aktierna hade kunnat köpas av de anställda förutsatt att vissa prestationsvillkor var uppfyllda, gällande bl a tillväxt i resultat per aktie. Prestationsvillkoren uppfylldes inte för någon del av programmet och rättigheterna har förfallit utan värde. De gav inte upphov till någon utspädning för 2011 eller 2012.

Not 10

Immateriella anläggningstillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Goodwill
Ingående anskaffningsvärden	2 204	2 152	–	–
Årets förvärv	224	49	–	–
Kursdifferenser	–59	3	–	–
Utgående ackumulerade	2 369	2 204	–	–
anskaffningsvärden
Redovisade värden	2 369	2 204	–	–
Aktiverade kostnader för IT-utveckling
Ingående anskaffningsvärden	820	931	5	5
Årets aktiverade utgifter	75	76	0	0
Utrangeringar	–45	–213	0	0
Omklassificering	0	30	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	16	–	–	–
Kursdifferenser	–24	–4	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	842	820	5	5
Ingående ackumulerade avskrivningar	–539	–491	–4	–4
Utrangeringar	43	83	–	–
Omklassificering	0	–19	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	–2	0	–	–
Årets avskrivningar	–111	–114	0	0
Kursdifferenser	14	2	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–595	–539	–4	–4
Ingående nedskrivningar	0	–126	–	–
Årets nedskrivningar	–17	–	–	–
Utrangeringar	0	126	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–17	0	0	0
Redovisade värden	230	281	1	1
Kundrelationer
Ingående anskaffningsvärden	173	214	–	–
Omklassificering	–36	–41	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	17	–	–	–
Kursdifferenser	–4	–1	0	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	150	173	–	–
Ingående ackumulerade avskrivningar	–71	–58	–	–
Årets avskrivningar	–14	–13	–	–
Kursdifferenser	3	0	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–82	–71	0	0
Redovisade värden	68	102	0	0

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Andra immateriella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärden	59	38	–	–
Årets aktiverade utgifter	23	21	–	–
Kursdifferenser	–1	0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	81	59	0	0
Ingående ackumulerade avskrivningar	–34	–21	–	–
Årets avskrivningar	–18	–13	–	–
Kursdifferenser	2	0	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–50	–34	0	0
Redovisade värden	31	26	0	0

En nedskrivning om 17 MSEK har gjorts avseende IT-system som används i Tyskland i samband med en genomgång som gjorts under året mot bakgrund av enhetens otillfredsställande utveckling.

Aktiverade kostnader för IT-utveckling är huvudsakligen utvecklade internt med egen personal och/eller inhyrda konsulter. Kundrelationer och goodwill är förvärvade i samband med förvärv av rörelse. Andra immateriella anläggningstillgångar är huvudsakligen externt förvärvade. Betalningar under året avseende investeringar i immateriella anlägg-

ningstillgångar uppgick för koncernen till 97 MSEK (97).

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill

Koncernen betraktar de geografiska regionerna som kassagenererande enheter i den betydelse som avses i IAS 36 Nedskrivningar. Redovisat värde av goodwill fördelar sig på respektive region enligt följande:

MSEK	2012	2011
Norra Europa	1 106	1 123
Centrala Europa	286	296
Västra Europa	977	785
Summa	2 369	2 204

Nedskrivningsprövning avseende goodwill för respektive kassagenererande enhet har skett inför årsbokslutet. Återvinningsvärdet har fastställts genom en beräkning av nyttjandevärdet för respektive tillgång. För varje kassagenererande enhet har företagsledningen sammanställt en prognos över årliga framtida kassaflöden, baserat på historiska erfarenheter och bolagets egna planer och bedömningar om framtiden. Beräkningen bygger på en detaljerad prognos för åren 2013–2015 och därefter en årlig ökning om tre procent. Kassaflödena har diskonterats till ett nuvärde med tillämpning av koncernens vägda genomsnittliga kapitalkostnad, vilken beräknats uppgå till 10,01 procent (9,75) före skatt, motsvarande 7,50 procent (7,31) per år efter skatt. Återvinningsvärdet har för respektive kassagenererande enhet jämförts med det koncernmässiga redovisade värdet netto av enhetens tillgångar och skulder. Nedskrivningsprövningen ger vid handen att inget nedskrivningsbehov föreligger.

Känslighetsanalys

Även vid antagande om 20 procent lägre framtida kassaflöden än de som nedskrivningsprövningen baserats på, överstiger det beräknade återvinningsvärdet det redovisade värdet med god marginal och något nedskrivningsbehov föreligger inte.

Not 11

materiella anläggningstillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Datorutrustning
Ingående anskaffningsvärden	201	230	1	1
Årets investeringar	12	12	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–24	–9	–	–
Omklassificering	2	–30	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	2	0	–	–
Kursdifferenser	–4	–2	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	189	201	1	1
Ingående ackumulerade avskrivningar	–180	–192	–1	–1
Försäljningar och utrangeringar	23	8	–	–
Omklassificering	–2	20	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	–1	0	–	–
Årets avskrivningar	–13	–17	0	0
Kursdifferenser	4	1	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–169	–180	–1	–1
Redovisade värden	20	21	0	0
Andra materiella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärden	223	220	2	2
Årets investeringar	43	13	0	0
Försäljningar och utrangeringar	–29	–9	–	–
Kursdifferenser	–6	–1	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	231	223	2	2
Ingående ackumulerade avskrivningar	–178	–172	–2	–2
Försäljningar och utrangeringar	27	9	–	–
Omklassificering	0	1	–	–
Årets avskrivningar	–14	–16	0	0
Kursdifferenser	5	0	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–160	–178	–2	–2
Redovisade värden	71	45	0	1

Betalningar under året avseende investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick för koncernen till 55 (23) MSEK.

Not 12

Koncernföretag

MSEK	Antal aktier	2012	2011
Intrum Justitia A/S, Danmark	40	188	188
Intrum Justitia AS, Estland	430	1	1
Intrum Justitia Oy, Finland	14 000	1 649	1 649
Intrum Justitia SAS, Frankrike	5 000	345	345
Intrum Justitia SpA, Italien	600 000	50	50
Intrum Justitia SDC SIA, Lettland	2 000	0	0
Intrum Justitia Sia, Lettland	–	–	0
UAB Intrum Justitia, Litauen	–	–	0
Intrum Justitia BV, Nederländerna	40	377	377
Fair Pay Please AS, Norge	5 000	264	264
Intrum Justitia Portugal Unipessoal Lda, Portugal	68 585	71	71
Intrum Justitia AG, Schweiz	7 000	942	942
Intrum Justitia Ibérica S.A.U, Spanien	600 000	198	198
Collector Services Ltd, Storbritannien	88 100 002	0	0
Intrum Justitia Sverige AB, Sverige	22 000	1 649	1 649
Intrum Justitia International AB, Sverige	1 000	601	601
Intrum Justitia Holding GmbH, Tyskland	2 050 000	0	377
Intrum Justitia Inkasso GmbH, Österrike	72 673	37	37
Summa redovisat värde		6 372	6 749
MSEK		2012	2011
Ingående balans		6 749	6 749
Lämnade kapitaltillskott		9	146
Nedskrivning andelar i dotterföretag		–386	–146

Nedskrivning av andelar i dotterföretag avser i huvudsak nedskrivning av värdet på aktierna i det tyska dotterföretaget i samband med en genomgång av verksamheten under 2012, då dess utveckling varit otillfredsställande.

Utgående balans 6 372 6 749

Bolagen i Lettland och Litauen har likvididerats under 2012.

Koncernens moderbolag är Intrum Justitia AB (publ) med organisationsnummer 556607–7581 och säte i Stockholm. Dotterföretag i koncernen framgår nedan.

Aktier ägda av moderbolaget	Org nr	Säte	Kapital andel
DANMARK
Intrum Justitia A/S	DK 10613779	Köpenhamn	100%
Intrum Justitia Danmark A/S	DK 20357509	Köpenhamn	100%
ESTLAND
Intrum Justitia AS	10036074	Tallinn	100%
FINLAND
Intrum Justitia Oy	FI14702468	Helsingfors	100%
Intrum Rahoitus Oy	FI 25086904	Helsingfors	100%
FRANKRIKE
Intrum Justitia SAS	B322 760 497	Lyon	100%
Socogestion SAS	B414 613 539	Lyon	100%
ITALIEN
Intrum Justitia SpA	03776980488	Milano	100%
LETTLAND
Intrum Justitia SDC SIA	40103314641	Riga	100%
NEDERLÄNDERNA
Intrum Justitia BV	33.273.472	Schiphol-Rijk	100%

Not 12 forts.

Aktier ägda av moderbolaget	Org nr	Säte	Kapital andel
NORGE
Fair Pay Please AS	979 683 529	Oslo	100%
Intrum Justitia AS	848 579 122	Oslo	100%
Intrum Justitia 3PDC AS	892 007 802	Oslo	100%
PORTUGAL
Intrum Justitia Portugal Unipessoal Lda.	7318	Lissabon	100%
SCHWEIZ
Intrum Justitia AG	CH-020.3.020.656-9	Zürich	100%
Inkasso Med AG	CH-020.3.913.313-8	Zürich	70%
Schimmelpfeng Auskunftei AG	CH-020.3.921.420-2	Zürich	100%
Intrum Justitia Finance Service AG	CH-020.3.912.665-1	Zürich	100%
SPANIEN
Intrum Justitia Ibérica S.A.U.	A28923712	Madrid	100%
STORBRITANNIEN
Collector Services Ltd	3515447	Liverpool	100%
Intrum Justitia (Holdings) Ltd	1356148	Liverpool	100%
Intrum Justitia Ltd	1918920	Liverpool	100%
Outstanding Services (Credit Control) Ltd	1014132	Liverpool	100%
Credit Ancillary Services (Scotland) Ltd	SC70627	Glasgow	51%
Debt Investigations (UK) Ltd	4164669	Liverpool	100%
SVERIGE
Intrum Justitia Sverige AB	556134-1248	Stockholm	100%
Intrum Justitia International AB	556570-1181	Stockholm	100%
Intrum Justitia 3PDC AB	556442-5816	Uppsala	100%
Svensk Delgivningsservice AB	556397-1414	Stockholm	100%
Intrum Justitia Finans AB	556885-5265	Stockholm	100%
TYSKLAND
Intrum Justitia Holding GmbH	HRB 4709	Darmstadt	100%
Intrum Justitia GmbH	HRB 4622	Darmstadt	100%
Schimmelpfeng Forder ungsmanagement GmbH	HRB 8997	Darmstadt	100%
Intrum Justitia Bankenser vice GmbH	HRB 5345	Darmstadt	100%
Schimmelpfeng Credit management GmbH	HRB 85778	Darmstadt	100%
ÖSTERRIKE
Intrum Justitia GmbH	FN 48800s	Salzburg	100%
Schimmelpfeng Auskunftei GmbH	FN 105105t	Salzburg	100%
Dotterföretag till Intrum Justitia International AB	Org nr	Säte	Kapital andel
POLEN Intrum Justitia Towarzystwo Funduszy Inwestycyjnych S.A	108-00-01-076	Warszawa	100%
Intrum Justitia Debt Fund 1 Fundusz Inwestycyjny Zamknięty Niestandaryzowany Fundusz Sekurytyzacyjny	108-00-01-900	Warszawa	100%

Dotterföretag till Intrum Justitia International AB	Org nr	Säte	Kapital andel
SCHWEIZ
Intrum Justitia Debt Finance AG CH-020.3.020.910-7		Zug	100%
Intrum Justitia Debt Finance Domestic AG	CH-170.3.026.065-5	Zug	100%
Intrum Justitia Licensing AG	CH-020.3.926.747-8	Zug	100%
SVERIGE
Fair Pay Management AB	556239-1655	Stockholm	100%
Fair Pay Please AB	556259-8606	Stockholm	100%
Dotterföretag till Intrum Justitia Debt Finance AG	Org nr	Säte	Kapital andel
LUXEMBURG
Inca sarl	B 139513	Luxemburg	100%
LDF65 sarl	B 134749	Luxemburg	100%
Dotterföretag till Inca sarl	Org nr	Säte	Kapital andel
NEDERLÄNDERNA
Lyane BV	34.304.994	Amsterdam	100%
Dotterföretag till Fair Pay Please AB	Org nr	Säte	Kapital andel
BELGIEN
Intrum N.V	BE 0426237301	Gent	100%
Outsourcing Partners N.V	BE 0466643442	Gent	100%
Solutius Belgium N.V	BE 0439.189.571	Gent	100%
Dotterföretag till Intrum Justitia BV	Org nr	Säte	Kapital andel
IRLAND
Intrum Justitia Ireland Ltd	175808	Dublin	100%
Default Investigation (Ireland) Limited	358355	Dublin	100%
NEDERLÄNDERNA
Intrum Justitia Nederland BV	27.134.582	Haag	100%
Intrum Justitia DataCentre BV	27.306.188	Schiphol-Rijk	100%
Buckaroo BV	04.060.983	Utrecht	100%
Erimaxco Holding BV	50.289.063	Utrecht	100%
Erimaxco Software BV	50.307.681	Utrecht	100%
èM! Payment BV	51.184.990	Utrecht	100%
POLEN
Intrum Justitia Sp.zo.o.o	521-28-85-709	Warszawa	100%
Intrum Justitia Debt Surveil lance Sp.zo.o	783-15-41-469	Warszawa	100%
Intrum Justitia Kancelaria Radcy Prawnego Macieja Czasaka SK	521-33-33-283	Warszawa	70%
Intrum Justitia Debt Finance Poland Sp.zo.o	521-31-83-398	Warszawa	100%
SLOVAKIEN
Intrum Justitia Slovakia s. r. o.	35 831 154	Bratislava	100%
TJECKIEN
Intrum Justitia s.r.o.	25083236	Prag	100%
UNGERN
Intrum Justitia Hitel Ügyintézó Szolgáltatás Kft	01-09-268230	Budapest	100%
Intrum Justitia Követeléskezeló Zrt.	01-10-044857	Budapest	100%

Not 12 forts.

Dotterföretag till Fair Pay Management AB	Org nr	Säte	Kapital andel
SVERIGE
Intrum Justitia Invest AB	556786-4854	Varberg	100%

Not 13

Joint ventures

Intrum Justitia är delägare i företag vilka baserat på aktieägaravtal mellan delägarna är att betrakta som joint ventures som kan redovisas enligt klyvningsmetoden. Detta innebär att respektive rad i Intrum Justitias koncernresultat- och koncernbalansräkning inkluderar belopp motsvarande koncernens ägarandel av respektive rad i de samägda bolagens resultat- och balansräkningar. Samtliga dessa företag har som verksamhet att investera i portföljer med avskrivna fordringar. Inget av bolagen har några anställda.

De företag som redovisas enligt klyvningsmetoden är:

EE–DF AG

Bolaget har säte i Zug, Schweiz, och organisationsnummer CH–170. 3.034.475–1. Det finns 10 000 utestående aktier varav Intrum Justitia äger 50 procent. Övriga aktier ägs av East Capital Explorer AB och East Capital Financials Fund AB. Bolagets verksamhet startade under 2010 och omfattar ägande av avskrivna fordringar i Ryssland.

RDF–I AG

Bolaget har säte i Zug, Schweiz, och organisationsnummer CH–170.3. 035.250–2. Det finns 14 285 utestående aktier varav EE–DF AG äger 70 procent och European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) äger 30 procent. Bolagets verksamhet startade under 2011 och omfattar ägande av avskrivna fordringar i Ryssland.

LDF 65 sarl och Inca sarl har varit joint venture-företag under hela 2011 samt under januari-oktober 2012, men är helägda dotterföretag sedan november 2012. De ingår i resultaträkningen nedan med Intrum Justitias andel av resultatet för årets första tio månader.

Intrum Justitias sammanlagda andel av resultat- och balansräkningarna för de delägda bolagen, efter justering till koncernens redovisningsprinciper, uppgår till följande belopp.

Resultaträkning (MSEK)	2012	2011
Nettoomsättning	22	49
Rörelsens kostnader	–18	–23
Rörelseresultat	4	26
Finansnetto	–2	–1
Resultat efter finansiella poster	2	25
Skatt	0	0
Årets resultat	2	25
Balansräkning (MSEK)	2012	2011
Anläggningstillgångar	7	141
Omsättningstillgångar	0	10
Kassa och bank	1	25
Summa tillgångar	8	176
Eget kapital	–10	144
Kortfristiga skulder	18	32
Summa eget kapital och skulder	8	176

Not 14

Intresseföretag

				Koncernen
MSEK		Org nr Kapitalandel	2012	2011
IJCOF SAS, Lyon (Frankrike)	B 518 528 435	21,4%	15	12
Redovisat värde			15	12
Ingående balanser			12	20
Resultatandelar			4	3
Erhållen aktieutdelning			–3	–3
Avyttrat			–	–7
Valutakursdifferens			2	–1
Utgående balans			15	12

Intrum Justitias innehav motsvarande 33 procent av aktierna i Motus ehf avyttrades under 2011.

Koncernens andel i intresseföretag motsvarar en omsättning på 16 MSEK (14), ett nettoresultat på 4 MSEK (3), tillgångar på 17 MSEK (13) och skulder på 2 MSEK (3).

Not 15 KÖPTA FORDRINGAR

		Koncernen
MSEK	2012	2011
Ingående anskaffningsvärden	7 806	6 143
Köp av fordringar	1 875	1 728
Omklassificering	36	23
Förvärvat via rörelseförvärv	167	24
Kursdifferenser	–228	–112
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	9 656	7 806
Ingående amorteringar	–4 577	–3 770
Årets amorteringar	–1 173	–888
Kursdifferenser	165	81
Utgående ackumulerade amorteringar	–5 585	–4 577
Redovisade värden	4 071	3 229
Årets amorteringar
Tids- och räntekomponent	–1 090	–907
Uppskrivning i samband med ändringar i prognoser om framtida kassaflöden	76	32
Nedskrivning i samband med ändringar i prognoser om framtida kassaflöden	–159	–13
Summa årets amorteringar	–1 173	–888

Betalningar under året avseende investeringar i köpta fordringar uppgick till 2 014 MSEK (1 804).

För en beskrivning av Intrum Justitias redovisningsprincip för köpta fordringar, se Not 1.

Not 16

Andra långfristiga fordringar

		Koncernen
MSEK	2012	2011
Deposition hos lokalhyresvärd	2	2
Köpeskilling avseende aktier i intresseföretag	6	6
Långfristig mervärdesskattefordran	9	24
Summa	17	32
Ingående balanser	33	50
Omklassificerat	–	–5
Fordran redovisad vid försäljning av aktier	–	6
Återbetalat	–13	–18
Valutakursdifferens	–2	0
Utgående balans	18	33
Ingående ackumulerade nedskrivningar	–1	–1
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–1	–1
Redovisade värden	17	32

En långfristig mervärdesskattefordran uppkommer i Nederländerna vid köp av förfallna fordringar. Mervärdesskattedelen av fordran kan återvinnas från skattemyndigheten om den inte inkasseras från gäldenären och redovisas därför separat som fordran.

Not 17

Kundfordringar
		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Ej förfallna fordringar	170	161	0	0
Kundfordringar förfallna < 30 dagar	56	64	–	–
Kundfordringar förfallna 30-60 dagar	17	17	–	–
Kundfordringar förfallna 61-90 dagar	9	11	–	–
Kundfordringar förfallna > 90 dagar	42	44	–	–
Summa kundfordringar	294	297	0	0
Ingående ackumulerad reserv för osäkra fordringar	–31	–35	0	0
Årets reserv för osäkra fordringar	–2	–9	–	–
Årets realiserade kundförluster	–2	3	–	–
Årets upplösning av reserv för osäkra kundfordringar	5	10	–	–
Utgående ackumuerad reserv för osäkra fordringar	–30	–31	0	0
Redovisade värden	264	266	0	0

Se även Not 35.

Not 18

Övriga fordringar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Utlägg för kunders räkning	108	111	–	–
Avgår: reserv för osäkerhet i utlägg för kunders räkning	–12	–9	–	–
Summa	96	102	–	–
Övertagna momsfordringar på köpta fordringar	97	97	–	–
Att återvinna från kronofogdar i Nederländerna	32	31	–	–
Övrigt	39	36	2	2
Summa	168	164	2	2
Redovisade värden	264	266	2	2

En mervärdesskattefordran uppkommer i Nederländerna vid köp av förfallna fordringar. Mervärdesskattedelen av fordran kan återvinnas från skattemyndigheten om den inte inkasseras från gäldenären och redovisas därför separat som en fordran. Den del som förväntas återvinnas inom tolv månader redovisas som kortfristig.

Utlägg som erlagts till kronofogdar i Nederländerna på inkassoärenden kan i vissa fall återvinnas från kronofogdarna om inkassoåtgärderna misslyckas. När det konstaterats att Intrum Justitia har rätt att begära tillbaka beloppet från kronofogdarna flyttas beloppet från Utlägg för kunders räkning till posten Att återvinna från kronofogdar.

Not 19

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Förutbetalda hyreskostnader	14	17	0	1
Förutbetalda försäkrings premier	3	5	0	2
Förskott avseende köpta fordringar	21	13	0	0
Upplupna intäkter	51	49	1	0
Derivat med positivt värde	32	9	32	9
Övrigt	22	26	3	2
Redovisade värden	143	119	36	14

Not 20
Likvida medel
	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Kassa och bank	336	591	21	272
Spärrade bankkonton	13	34	0	0
Summa	349	625	21	272

Not 21

Eget kapital

Aktiekapital

Enligt bolagsordningen för Intrum Justitia AB (publ) ska bolagets aktiekapital uppgå till lägst 1 500 000 kr och högst 6 000 000 kr. Samtliga aktier är fullt betalda samt berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Inga aktier är reserverade för överlåtelse.

		2012		2011
Aktiekapitalets utveckling	Antal aktier	Aktiekapital (SEK)	Antal aktier	Aktiekapital (SEK)
Ingående balans	79 744 651	1 594 893,02		79 994 651 1 599 893,02
Makulerade aktier (eget innehav)	–	–	–250 000	–5 000,00
Utgående balans	79 744 651	1 594 893,02		79 744 651 1 594 893,02

Aktieåterköp

Av aktiekapitalet återköptes 250 000 aktier under 2008 för 26 MSEK som en säkringsåtgärd mot framtida betalningskonsekvenser i samband med infriande av koncernens prestationsbaserade aktieprogram. De återköpta aktierna makulerades under 2011 varvid aktiekapitalet minskade med 5 000 SEK.

Övrigt eget kapital i koncernen

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital, utöver aktiekapital, som tillskjutits av aktieägarna eller uppkommit som en effekt av koncernens personaloptionsprogram. Här ingår överkurser som betalats vid nyemissioner.

Reserver

Avser uteslutande omräkningsreserven, vilken innefattar alla valutakursdifferenser som sedan övergången till IFRS från 2004 uppstått vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter, samt långfristiga koncerninterna skulder och fordringar som utgör en utökning eller minskning av koncernens nettoinvestering i utlandsverksamheterna. Beloppet innefattar även valutakursdifferenser som uppstått på moderbolagets externa lån i utländsk valuta sedan 2009, vilka är avsedda som en säkring mot koncernens omräkningsexponering hänförlig till nettotillgångar i utländska dotterföretag.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

Avser intjänade vinstmedel i moderbolaget och dotterföretagen, joint ventures och intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna post. Beloppet minskas med lämnade aktieutdelningar och med återköp av egna aktier.

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit en aktieutdelning om 5,00 kr per aktie motsvarande ett totalt utdelat belopp om 399 MSEK.

Under 2012 lämnades en aktieutdelning om 4,50 kr per aktie motsvarande ett totalt utdelat belopp om 359 MSEK.

Övrigt eget kapital i moderbolaget

Reservfond

Avser avsättningar till reservfond och överkursfond som gjorts före 2006. Reservfonden är bundet eget kapital och får inte minskas genom vinstutdelning.

Överkursfond

När aktier emitteras till överkurs, dvs för aktierna betalas mer än deras kvotvärde, ska överskjutande belopp föras till överkursfonden. Avsättningar till överkursfond från och med 2006 är fritt eget kapital.

Fond för verkligt värde

Avser orealiserade kursvinster eller kursförluster på långfristiga monetära mellanhavanden med dotterföretag samt på externa lån i utländsk valuta vilka är avsedda om en säkring mot koncernens omräkningsexponering hänförlig till nettotillgångar i utländska dotterföretag. Fond för verkligt värde är fritt eget kapital.

Balanserat resultat

Avser balanserat resultat från föregående år minskat med lämnad aktieutdelning och med återköp av egna aktier. Balanserat resultat är fritt eget kapital.

Kapitalhantering

Företagets definition av kapital motsvarar eget kapital i koncernen inklusive innehav utan bestämmande inflytande, och uppgick vid årsskiftet till sammanlagt 3 021 MSEK (2 813).

Det mått på företagets kapitalstruktur som används för styrning är skuldsättningsgraden, definierad som summan av räntebärande skulder och pensionsavsättningar minus likvida medel och räntebärande fordringar, dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande. Styrelsen har fastställt finansiella mål för koncernen där en restriktion är att skuldsättningsgraden långsiktigt inte ska överstiga 150 procent. Det finns även ett externt krav i form av villkoren för koncernens huvudsakliga lånefacilitet, som föreskriver att skuldsättningsgraden inte får överstiga 175 procent.

Skuldsättningsgraden uppgick vid årsskiftet till 107 procent (96).

Not 22

Pensioner

Intrum Justitias personal i de olika bolagen omfattas av olika pensionsförmåner. En del pensionsplaner är förmånsbestämda och helt finansierade genom förvaltningstillgångar som förvaltas av fondförvaltare.

Koncernen tillämpar IAS 19 Ersättningar till anställda, som bland annat innehåller enhetliga bestämmelser om aktuariell beräkning av avsättningar för pensioner enligt förmånsbestämda pensionsplaner. Förmånsbestämda pensionsplaner finns i koncernens bolag i Frankrike, Italien, Norge och Tyskland. Personalen i dessa länder utgör sammanlagt 26 (27) procent av hela koncernens personal. Pensionsplanen i Norge är en delvis fonderad förpliktelse som är försäkrad i det norska försäkringsbolaget Storebrand. Övriga pensionsplaner är ej fonderade.

Avsättningar för pensioner vid slutet av vart och ett av de senaste fem åren kan delas upp i följande komponenter:

					Koncernen
MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Nuvärdet av helt eller delvis fonderade förpliktelser	74	70	74	39	37
Verkligt värde på förvaltnings tillgångar	–65	–64	–67	–40	–37
Överskott /underskott i planen	9	6	7	–1	0
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	38	39	27	33	32
Nuvärdet av nettoförpliktelsen	47	45	34	32	32
Oredovisade aktuariella vinster/ förluster	–1	1	–2	7	7
Avsättningar för pensioner	46	46	32	39	39

Avstämning av verkligt värde på förvaltningstillgångar:

		Koncernen
MSEK	2012	2011
Ingående balans	64	67
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	3	3
Aktuariella vinster och förluster	–2	–4
Inbetalda avgifter, fonderade förpliktelser	2	0
Utbetalda pensioner, fonderade förpliktelser	–2	–2
Utgående balans	65	64

Not 22 forts.

Förändringen i balansräkningsposten Avsättningar för pensioner kan beskrivas enligt följande:

		Koncernen
MSEK	2012	2011
Ingående balans	46	32
Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen	5	8
Inbetalda avgifter	–2	–1
Utbetalda pensioner	–2	–2
Pensionsavsättningar i förvärvad verksamhet	–	9
Valutakursdifferenser	–1	0
Utgående balans	46	46

Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen kan specificeras enligt följande:

		Koncernen
MSEK	2012	2011
Kostnader för tjänstgöring innevarande period	5	7
Räntekostnad på förpliktelsen	4	4
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–3	–3
Redovisade aktuariella vinster och förluster	–1	0
Summa pensionskostnad redovisad i resultaträkningen	5	8

Vid beräkning av Avsättningar för pensioner har följande antaganden använts:

		Koncernen
MSEK	2012	2011
Diskonteringsränta per 31 december	2,2–4,6%	3,0–4,6%
Förväntad framtida löneökningstakt	2,0–3,3%	2,0–4,0%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar per den 31 december	2,2%	4,6–4,8%
Förväntade pensionsökningar	2,0–5,0%	0,7–5,0%
Framtida justering av löpande pensioner	3,0–4,2%	3,7–4,2%

Koncernen finansierar också ett antal avgiftsbestämda pensionsplaner. Koncernens kostnader för dessa uppgick till 81 MSEK (77).

För koncernens anställda i Norge finns åtaganden om obligatorisk tjänstepension som tryggas genom försäkringar i försäkringsbolaget Storebrand Livsforsikring. Fonderingen av pensionsåtagandet motsvarar en andel i Storebrands totala placeringstillgångar, som utgörs av obligationer (61 procent), aktier (17 procent), fastigheter (15 procent) och övrigt (7 procent). Under året har Intrum Justitia betalat 2 MSEK (0) till planen, och utbetalningar till pensionärer har uppgått till 2 MSEK (2). Under 2013 beräknas inbetalningarna till planen uppgå till 2 MSEK, och utbetalningar till pensionärer till 2 MSEK.

Åtaganden för ålderspension och familjepension för koncernens anställda i Sverige tryggas genom försäkringar i Alecta AB, enligt den s k ITP-planen. Enligt uttalandet UFR 3 från från Rådet för finansiell rapportering är ITP-planen en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret har Alectas kunder inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Det finns heller ingen avtalsmässig överenskommelse om hur över- och underskott i planen ska fördelas mellan plandeltagarna. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkringar i Alecta redovisas därför av Intrum Justitia som en avgiftsbestämd plan. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 129 procent (113). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Även för koncernens anställda i Belgien finns pensionsplaner, tryggade genom försäkringslösningar, som möjligen borde ha redovisats som förmånsbestämda om bolaget haft tillgång till information som gjort detta möjligt.

Not 23

Övriga avsättningar

		Koncernen
MSEK	2012	2011
Ingående balanser	11	26
Årets avsättningar	0	5
Belopp som tagits i anspråk under året	–8	–7
Outnyttjade belopp som återförts under året	0	–15
Kursdifferenser	0	2
Utgående balanser	3	11
Därav långfristiga avsättningar	3	3
Därav kortfristiga avsättningar	0	8
Summa avsättningar	3	11
Därav hänförligt till Storbritannien	3	10
Därav hänförligt till Belgien	0	1
Summa avsättningar	3	11

Långfristiga avsättningar förväntas regleras senare än under 2013.

Avsättningarna i Storbritannien avser hyres- och återställningskostnader för bolagets tidigare lokaler. De återfördes delvis under 2011, då hyreskontraktet övertogs av ny hyresgäst. Intrum Justitita garanterar dock den nya hyresgästens kontraktsenliga åtaganden.

Avsättningarna i Belgien avsåg uppsägningar av personal och andra omstruktureringskostnader som beslutats av Solutius NV före Intrum Justitias förvärv av bolaget under 2008.

Not 24

UPPLÅ NING
		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Långfristiga skulder
Banklån	1 667	2 588	1 667	2 588
Obligationslån	970	–	970	–
Kortfristiga skulder
Företagscertifikat	606	617	606	617
Checkräkningskrediter	48	5	43	–
Övriga kortfristiga banklån	195	–	–	–
Summa	3 486	3 210	3 286	3 205

Intrum Justitia AB undertecknade en femårig syndikerad lånefacilitet om sammanlagt 4 000 MSEK med Nordea Bank AB och Swedbank den 16 april 2011. Låneramen om 4 000 MSEK kan utnyttjas för upplåning i ett antal olika valutor.

I mars 2012 emitterade Intrum Justitia AB obligationer om 1 000 MSEK (0) inom ramen för bolagets MTN-program. I samband med emissionen valde bolaget att swappa detta belopp till euro genom en valutaränteswap i enlighet med bolagets policy för säkring av eget kapital i utländsk valuta.

Under juni 2012 undertecknade Intrum Justitia även en 3-årig bilateral lånefacilitet om 1 000 MSEK med Swedbank.

Per den 31 december 2012 hade låneramarna utnyttjats till lån i schweizerfrancs om totalt 26 MCHF (26), i euro om totalt 115 MEUR (271), i norska kronor om 125 MNOK (0) och i polska zloty om totalt 178 MPLN (0). Den outnyttjade delen av faciliteterna uppgick till 3 303 MSEK (1 383).

Lånen löper med rörlig ränta, som utgörs av interbankräntan i respektive valuta med ett marginaltillägg. För lånefaciliteten finns ett antal rörelseknutna och finansiella villkor, däribland gränsvärden på vissa finansiella nyckeltal. Alla sådana villkor var uppfyllda per den 31 december 2012. Vidare innehåller kreditavtalet villkor som kan inskränka, villkora eller förbjuda koncernen att ådra sig ytterligare skulder, göra förvärv, avyttra tillgångar, ådra sig kapital- eller finansiella leasingkostnader, ställa säkerhet, förändra koncernens rörelse eller besluta om fusion.

Under 2012 har Intrum Justitia även utgivit företagscertfikat som per årsskiftet uppgick till 606 MSEK (617).

Not 24 forts.

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Förfallotidpunkter för långfristiga lån
Mellan 1 och 2 år	–	–	–	–
Mellan 2 och 3 år	938	–	938	–
Mellan 3 och 4 år	–	–	–	–
Mellan 4 och 5 år	1 699	2 588	1 699	2 588
Summa	2 637	2 588	2 637	2 588
Outnyttjade kreditlöften exklusive garantifacilitet
Löper ut inom ett år	–	–	–	–
Löper ut efter ett år	3 303	1 383	3 303	1 383
Summa	3 303	1 383	3 303	1 383

Not 25

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Upplupna sociala avgifter	44	46	8	7
Semesterlöneskuld	86	88	8	6
Upplupen bonuskostnad	86	84	15	16
Förutbetalda abonnemangs intäkter	37	40	–	–
Avsättningar för förluster vid betalningsgarantier	17	17	–	–
Upplupna räntor	32	18	31	17
Reservering för nedläggning av verksamheter i Litauen och Lettland	–	8	–	–
Reserv för kostnader att erlägga till kronofogdar i Nederländerna	24	24	–	–
Övriga upplupna kostnader	189	180	15	13
Summa	515	505	77	59

Not 26

STÄLLDA SÄKERHETER, EVENTUALTILLGÅ NGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Ställda säkerheter
Depositioner	2	2	–	–
Spärrade bankkonton	13	34	–	–
Summa	15	36	–	–
Eventualtillgångar	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Betalningsgarantier	1 526	1 572	–	–
Borgensåtaganden	86	96	86	90
Skattetvister	110	113	19	19
Summa	1 722	1 781	105	109

Ställda säkerheter

Avser depositioner och spärrade bankmedel som kan tas i anspråk av kunder, leverantörer eller myndigheter om Intrum Justitia inte skulle fullgöra sina kontraktsenliga åtaganden.

Betalningsgarantier

I samband med verksamheter som kreditupplysning och behandling för kunds räkning av kreditansökningar kan koncernens kunder erhålla en garanti, mot betalning, från Intrum Justitia avseende kundernas fordringar på sina kunder. Denna typ av garantigivning har under året främst skett i Schweiz och avser i huvudsak periodkort för tågresor. Det innebär att det uppstår en risk att Intrum Justitia måste ersätta kunden för det belopp som garanterats i de fall fakturorna inte betalas i tid. Dock finns det i vissa fall möjlighet för Intrum Justitia att begära kompensation från kunden i form av prisjustering i händelse av försämrad kreditkvalitet. I de fall garantin infrias övertar Intrum Justitia kundens fordran på sin kund och hanterar den vidare inom verksamhetsområdet Köpta fordringar. Det totala garantibeloppet uppgick vid årets slut till 1 526 MSEK (1 572), varav fordringar förfallna mer än 30 dagar uppgick till 2 MSEK (2). Intrum Justitias risk inom denna verksamhet hanteras genom strikta kreditgränser samt genom analys av kortinnehavarens kreditstatus. Per årets slut har Intrum Justitia avsatt 17 MSEK (17) i balansräkningen för att täcka kostnader som kan komma att uppstå på grund av garantin.

Borgensåtaganden

Intrum Justitia har ställt ut garantier avseende externa banklån för ett fåtal samarbetspartners.

Skattetvister

Efter skatterevision i koncernens svenska moderbolag för inkomståret 2009 beslutade Skatteverket under 2011 om skattetillägg på 19 MSEK. Intrum Justitia anser emellertid att någon oriktig uppgift inte har lämnats i deklarationen, varmed förutsättningen för skattetillägg inte är uppfylld. Bolaget har därför överklagat beslutet vad gäller skattetillägget. Förvaltningsrätten dömde under oktober i enlighet med Skatteverkets yrkande, och bolaget har överklagat till Kammarrätten.

Vid en skatterevision i Belgien ifrågasattes under 2011 bolagets rätt till avdrag för beräknad ränta (notional interest deduction). Bolaget för en diskussion med skattemyndigheterna, men riskerar i värsta fall tillkommande skatt för inkomståren 2008 och 2009 samt skattetillägg och ränta på sammanlagt 91 MSEK. Enligt bolagets mening är skattemyndighetens bedömning inte korrekt, då man hänvisar till rättsfall som avser andra situationer än den aktuella. Intrum Justitia har därför inte reserverat någon tillkommande skatt.

Övrigt

Koncernen är även i övrigt inblandad i juridiska tvister, vilket är en naturlig del i verksamheten. Styrelsens bedömning är att utfallet av sådana tvister inte kommer att leda till någon väsentlig kostnad.

Not 27

Medelantal anställda

			Koncernen			varav moderbolaget
		2012		2011		2012		2011
		män kvinnor	män	kvinnor		män kvinnor	män kvinnor
Belgien	37	66	38	71	–	–	–	–
Danmark	22	46	18	42	–	–	–	–
Estland	6	26	7	27	–	–	–	–
Finland	105	258	112	296	–	–	–	–
Frankrike	151	345	142	351	–	–	–	–
Irland	16	38	20	35	–	–	–	–
Italien	50	106	21	62	–	–	–	–
Lettland	55	11	20	18	–	–	–	–
Litauen	1	3	3	11	–	–	–	–
Nederländerna	190	128	164	123	–	–	–	–
Norge	39	67	62	89	–	–	–	–
Polen	115	226	106	162	–	–	–	–
Portugal	17	60	18	59	–	–	–	–
Schweiz	117	86	109	92	–	–	–	–
Slovakien	21	38	20	34	–	–	–	–
Spanien	62	219	65	209	–	–	–	–
Storbritannien	0	2	14	11	–	–	–	–
Sverige	170	266	139	240	13	27	13	12
Tjeckien	15	19	17	22	–	–	–	–

Not 27 forts.

		Koncernen				varav moderbolaget
		2012		2011		2012	2011
		män kvinnor	män	kvinnor		män kvinnor		män kvinnor
Tyskland	47	92	55	103	–	–	–	–
Ungern	35	70	28	64	–	–	–	–
Österrike	12	30	7	25	–	–	–	–
Summa	1 283	2 202	1 185	2 146	13	27	13	12
		3 485		3 331		40		25

Av de anställda i koncernen är 31 procent yngre än 30 år gamla, 35 procent är 30–39 år, 22 procent är 40–49 år gamla och 11 procent är 50 år eller äldre.

	2012		2011
	män	kvinnor	män	kvinnor
Könsfördelning bland personer i ledande ställning
Styrelsen	5	2	5	2
Koncernens ledningsgrupp	10	1	9	–
Landchefer	13	3	12	3
Styrelseledamöter i dotterföretagen (procent)	95	5	94	6

Sex av medlemmarna i koncernens ledningsgrupp är anställda i moderbolaget. Det finns ingen särskild ledningsgrupp för moderbolaget.

Not 28

LÖNER OCH ERSÄTT NINGAR
		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Löner och andra ersättningar till styrelse, verkställande direktörer och vice verkstäl lande direktörer	69	59	14	11
Löner och ersättningar till övriga anställda
Norra Europa	456	470	–	–
Centrala Europa	235	227	–	–
Västra Europa	378	383	–	–
Huvudkontor och centrala verksamheter	80	66	45	43
Totalt löner och andra ersättningar i koncernen	1 218	1 205	59	54
Sociala kostnader	354	318	29	26
Varav pensionskostnader	108	86	10	10
Summa	1 572	1 523	88	80

Löner och ersättningar i koncernen inkluderar även ersättningar i annan form än kontant betalning, det vill säga förmåner som till exempel fri eller subventionerad bil, bostad och måltider. Uppgifterna för moderbolaget avser dock endast kontanta ersättningar. Beträffande ersättningar till koncernens ledande befattningshavare, se Not 29.

Not 29

Anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman 2012 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare enligt följande. Riktlinjerna gäller den verkställande direktören samt koncernledningen. Förslaget hade beretts av styrelsen och av styrelsens ersättningsutskott.

Intrum Justitias framgång är avhängig medarbetarnas engagemang och kompetens. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig på varje marknad där Intrum Justitia verkar så att kompetenta och skickliga medarbetare kan attraheras, motiveras och behållas. Individuella ersättningsnivåer baseras på kompetens, ansvar och prestation.

Den totala ersättningen kan bestå av fyra huvuddelar: fast lön, kortoch långsiktiga rörliga löneprogram samt pensionsförmåner. Till detta kan komma andra förmåner, t.ex. bilförmån.

Den fasta lönen baseras på tjänstens komplexitet och befattningshavarens prestationer och kompetens. Rörliga ersättningar ska vara försedda med tak. Vidare ska balansen mellan kort- och långsiktiga rörliga ersättningar vara sådan att den maximala kortsiktiga delen inte utgör mer än 50 procent av det totala maximala utfallet i årets samtliga rörliga löneprogram. Avvikelser från detta förekommer i ett fåtal äldre anställningsavtal.

Kortsiktig rörlig lön

Kortsiktig rörlig lön fastställs för ett år i taget och ska vara villkorad av att förutbestämda och mätbara mål uppfylls. Sådana mål kan vara både gemensamma och individuella och både kvalitativa och kvantitativa. Mål ska vara skriftligen överenskomna.

Exempel på använda mål är lönsamhetsrelaterade mål och diskretionära mål som är relaterade till den pågående strategiomvandlingen.

Den ettåriga rörliga lönekomponenten bidrar till att minska andelen fasta kostnader och till att fokusera ansträngningarna till verksamhetsområden som styrelsen vill prioritera.

Kortsiktig rörlig lön ska vara maximerad till 50 procent av den fasta årslönen. Avvikelser från detta förekommer i ett fåtal äldre anställningsavtal.

Långsiktig rörlig lön

Målet med Intrum Justitias långsiktiga rörliga löneprogram är att deltagarna – vilkas insatser bedöms direkt kunna påverka koncernens resultat, lönsamhet och värdetillväxt – ska stimuleras att göra ytterligare insatser genom att deras långsiktiga intressen och perspektiv likställs med aktieägarnas. Programmen syftar vidare till att skapa ett långsiktigt engagemang i Intrum Justitia, att stärka helhetssynen på Intrum Justitia och att ge deltagarna möjlighet att ta del av Intrum Justitias långsiktiga framgång och värdeskapande. Ett annat mål är att minska andelen fasta kostnader.

Långsiktiga rörliga löneprogram ska vara prestationsbaserade. Det maximala utfallet ska vara begränsat till viss del av deltagarens fasta årslön vid tidpunkten för programmets införande, 150 procent för den verkställande direktören och 50 procent för övriga medlemmar av koncernledningen.

Övrigt

Nya pensionsplaner ska vara premiebaserade och tak ska finnas för pensionsgrundande lön.

Vid uppsägning från Intrum Justitias sida ska avgångsvederlaget (om något) inte överstiga 12 månaders lön. Avvikelser från detta förekommer i ett fåtal befintliga anställningsavtal.

Styrelsen har rätt att frångå dessa principer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Ersättningar och förmåner under året

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner och pension. Inga aktierelaterade ersättningar har utgått under 2011 eller 2012.

Andra ledande befattningshavare har ändrats under åren och avser i tabellen nedan för 2011 Johan Brodin (november-december), Per Christofferson, Erik Forsberg (november-december), Thomas Hutter, Kari Kyllönen, Pascal Labrue, Bengt Lejdström, Gijsbert Wassink och Rickard Westlund. För 2012 avses Annika Billberg (juni-december), Johan Brodin, Per Christofferson, Jean-Luc Ferraton (maj-december), Erik Forsberg, Jan Haglund (oktober-december), Kari Kyllönen, Pascal Labrue, Harry Vranjes (maj-december), Gijsbert Wassink (januari-april) och Rickard Westlund. Belopp som anges motsvarar den fulla ersättningen för respektive år, inklusive intjänad, men ännu ej utbetald, rörlig ersättning för respektive år.

Pensionsförmåner och övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare ingår som del av den totala ersättningen.

Not 29 forts.

KSEK	2012	2011
Styrelsearvoden
Lars Lundquist, ordförande	840	850
Matts Ekman	540	500
Helen Fasth Gillstedt	395	375
Joakim Rubin	390	400
Charlotte Strömberg	320	350
Fredrik Trägårdh	395	375
Joakim Westh	320	350
Summa styrelsearvoden	3 200	3 200
Ledande befattningshavare
Lars Wollung, verkställande direktör
Grundlön	4 920	3 420
Rörlig ersättning	2 123	1 828
Övriga förmåner	98	102
Pensionskostnader	1 751	2 737
Summa Lars Wollung	8 892	8 087

Övriga ledande befattningshavare (nio per-

soner för 2011 och elva personer för 2012)

Summa övriga ledande befattningshavare	34 813	29 946
Pensionskostnader	3 844	3 637
Övriga förmåner	1 141	972
Rörlig ersättning	8 037	8 314
Grundlön	21 791	17 023

Styrelsearvodena som kostnadsförts respektive räkenskapsår avser perioden från årsstämman 2011 till årsstämman 2012 respektive från årsstämman 2012 till årsstämman 2013.

Ersättningar till övriga ledande befattningshavare avser hela årets ersättning för personer som var ledande befattningshavare vid respektive årsslut samt de personer som varit ledande befattningshavare under del av respektive år.

Styrelsen

I enlighet med bolagsstämmans beslut uppgår styrelsens totala arvode för året, inklusive arvode för utskottsarbete, till 3 200 kSEK. Fördelning av styrelsearvode mellan ledamöterna beslutas av årsstämman enligt valberedningens förslag. Styrelsen har inga pensionsförmåner eller avtal om avgångsvederlag.

Verkställande direktören

Enligt det anställningsavtal som nu föreligger med Lars Wollung, koncernchef och verkställande direktör sedan 1 februari 2009, uppgår hans fasta årslön till 4 920 kSEK. Under 2011 omvandlade han genom bruttolöneavstående 1128 kSEK från kontant lön till pensionsförsäkringspremier. Utöver fast lön har han möjlighet till en rörlig ersättning upp till 200 procent av årslönen, varav 50 procent inom ramen för det årliga ersättningsprogrammet och 150 procent inom ramen för det långsiktiga incitamentsprogrammet.

Utöver fast lön och rörlig lön har Lars Wollung förmånsbil i enlighet med koncernens bilpolicy. Bolaget erlägger pensionsförsäkringspremier om 35 procent av den fasta årslönen. Lars Wollungs uppsägningstid är sex månader vid uppsägning från hans egen sida och tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. I händelse av uppsägning från bolagets sida är han vidare berättigad till ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner.

Andra ledande befattningsinnehavare

Alla ledande befattningsinnehavare har en fast årslön och en rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen baseras på det egna ansvarsområdets utfall och koncernens rörelseresultat samt på uppsatta mål för individuell prestation.

Som nämnts ovan baseras bolagsledningens rörliga ersättning för närvarande på två incitamentsprogram med kort respektive lång löptid, s k Short Term- respektive Long Term Incentive Plan. Det förstnämnda programmet innebär en årlig bonusmöjlighet för ledande befattningshavare att kunna erhålla maximalt 50 procent av en årslön i rörlig ersättning (en högre andel förekommer i vissa äldre anställningsavtal). Long Term Incentive Plan innebär att ledande befattningshavare kan erhålla maximalt 50 procent av en årslön i form av kontant ersättning. Båda rörliga ersättningarna beror på i vilken utsträckning i förväg uppställda mål

uppfyllts. Målen är högt ställda för båda incitamentsprogrammen och har varit särskilt kvalificerade för programmet med den längre löptiden. Regioncheferna har i regel mål där 80 procent av den rörliga kortfristiga delen baseras på regionens rörelseresultat och 20 procent baseras på koncernens rörelseresultat.

Det långfristiga incitamentsprogrammet, Long Term Incentive program, startade under 2008. Programmet baseras på en genomsnittlig tillväxt för resultat per aktie (EPS) under tre på varandra följande kalenderår.

Uppsägningstiderna för befattningshavarna i koncernledningen varierar från två till tolv månader, såväl vid uppsägning från den anställdes sida som vid uppsägning från företagets sida.

Pensionsförmånerna varierar från individ till individ och från land till land. I några fall är de inkluderade i månadslönen. Huvuddelen av de ledande befattningshavarna har pensionsålder 65 år. Samtliga pensionsförmåner är avgiftsbestämda.

Incitamentsprogram

Koncernen har tidigare haft ett personaloptionsprogram och ett prestationsbaserat aktieprogram. Inget av dessa var i kraft under 2011 eller 2012.

Process för beslutsfattande

Styrelsen har tillsatt ett ersättningsutskott vars uppgift är att behandla koncernens löne- och ersättningsfrågor, i första hand avseende verkställande direktören och koncernledningen. Ersättningskommittén består av tre styrelseledamöter, vilka under året varit Lars Lundquist (ordförande), Matts Ekman samt Joakim Rubin. Till kommitténs sammanträden adjungeras den verkställande direktören och bolagets personaldirektör, dock inte när deras egna löner behandlas i utskottet.

Not 30

Revisions arvod en
	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Uppdrag avseende extern revision
Ernst & Young	6	0	1	0
KPMG	1	9	0	1
Övriga uppdrag
Ernst & Young revisions verksamhet utöver revisions uppdraget	1	0	0	0
KPMG revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	0	0	0
KPMG skatterådgivning	1	2	0	1
KPMG Övriga uppdrag	1	3	0	0
Revisionsuppdrag, andra revisorer	2	0	1	0
Summa	12	14	2	2

Not 31
operationell leasing		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Åtaganden om hyresbetal ningar avseende ej annuler bara hyreskontrakt
År 1	114	125	1	3
År 2–4	244	233	1	1
År 5 och senare	87	46	0	0
Summa	445	404	2	4

Leasingkostnader avseende operationell leasing uppgår för året till 118 MSEK (124), varav i moderbolaget 3 MSEK (3). Operationell leasing avser huvudsakligen hyra av kontorslokaler för koncernens verksamhet i länderna. Inget enskilt hyresavtal är beloppsmässigt av väsentlig betydelse för koncernen.

Not 32

FINANSIELL LEASING

		Koncernen
MSEK	2012	2011
Minimiavgifter och deras nuvärden
Inom ett år	1	0
Senare än ett år men inom fem år	0	0
Senare än fem år	0	0
Summa	1	0

Nuvärdet av framtida leasingbetalningar enligt finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen inkluderat i posten Övriga skulder.

Not 33

Investeringsåtaganden

Åtaganden att förvärva anläggningstillgångar uppgick per årsskiftet till 18 MSEK (0).

Not 34

Finansiella instrument

Totalt redovisat värde av finansiella tillgångar för koncernen uppgick per balansdagen till 5 521 MSEK (5 056). Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar uppgick till 5 489 MSEK (5 047), och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen uppgick till 32 MSEK (9).

Totalt redovisat värde av finansiella tillgångar för moderbolaget uppgick per balansdagen till 3 500 MSEK (3 707). Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar uppgick till 3 468 MSEK (3 698), och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet uppgick till 32 MSEK (9).

Totalt redovisat värde av finansiella skulder för koncernen uppgick per balansdagen till 5 059 MSEK (4 705). Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde uppgick till 5 056 MSEK (4 704), och finansiella skulder värderade till verkligt värde uppgick till 3 MSEK (1).

Totalt redovisat värde av finansiella skulder för moderbolaget uppgick per balansdagen till 5 740 MSEK (5 603). Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde uppgick till 5 737 MSEK (5 602), och finansiella skulder värderade till verkligt värde uppgick till 3 MSEK (1).

Köpta fordringar

Köpta fordringar klassificeras som lånefordran och redovisas till upplupen anskaffningskostnad enligt en effektivräntemodell. Koncernen räknar om det redovisade värdet genom att beräkna nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden till fordringarnas ursprungliga effektiva ränta. Justeringarna redovisas i resultaträkningen. Enligt bolagets uppfattning har avkastningskraven på marknaden i form av effektivräntor på nya portföljer varit relativt konstant trots turbulensen på världens finansmarknader under de senaste åren. Värderingsmetoden innebär därför att det redovisade värdet enligt bolagets uppfattning är en god uppskattning på verkligt värde för fordransportföljerna. Det redovisade värdet för köpta fordringar uppgår på balansdagen till 4 071 MSEK (3 229). Köpta fordringar redovisade per anskaffningsår återfinns under Not 36.

Kundfordringar

Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde utan diskontering, då förväntad löptid bedöms vara kort. På balansdagen uppgår kundfordringar till 264 MSEK (266).

Övriga fordringar

Övriga fordringar har korta löptider. Fordringar i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet. Övriga fordringar inklusive upplupna intäkter uppgår per balansdagen till 837 MSEK (936). I posten ingår valutaterminer om 32 MSEK (9) som klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen (innehas för handel). Resterande 805 MSEK (927) klassificeras som lånefordringar.

För moderbolaget uppgår övriga fordringar, inklusive fordringar på koncernföretag, till 3 479 MSEK (3 435). I posten ingår valutaterminer om 32 MSEK (9) som klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen (innehas för handel). Resterande 3 447 MSEK (3 425) klassificeras som lånefordringar.

Likvida medel

Likvida medel utgörs i allt väsentligt av bankmedel. Likvida medel i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet. Likvida medel klassificeras som lånefordringar och uppgår per balansdagen till 349 MSEK (625). För moderbolaget uppgår motsvarande belopp per balansdagen till 21 MSEK (272).

Skulder till kreditinstitut

Moderbolagets och koncernens låneskulder löper med marknadsmässig ränta, med korta räntebindningstider. Skulder i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet. På balansdagen uppgår skulder till kreditinstitut för koncernen till 1 910 MSEK (2 593) och för moderbolaget till 1 667 MSEK (2 588).

Företagscertifikat

Företagscertifikat uppgår för moderbolaget och koncernen till 606 MSEK (617) på balansdagen.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder har korta löptider. Skulder i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet. Leverantörsskulder uppgår för koncernen till 142 MSEK (133). För moderbolaget uppgår motsvarande belopp till 5 MSEK (5).

Övriga skulder

Moderbolagets och koncernens övriga skulder har korta löptider. Skulder i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet. Övriga skulder inklusive upplupna kostnader uppgår på balansdagen till 1 431 MSEK (1 363). I posten ingår valutaterminer om 3 MSEK (1) som värderas till verkligt värde via resultaträkningen (innehas för handel). Övriga skulder exklusive valutaterminer uppgår till 1 428 MSEK (1 362).

För moderbolaget uppgår övriga skulder på balansdagen till 2 492 MSEK (2 393) vilket inkluderar skulder till koncernföretag samt upplupna kostnader. Valutaterminer värderas till verkligt värde via resultaträkningen (innehas för handel) och uppgår till 3 MSEK (1). Övriga skulder exklusive valutaterminer uppgår till 2 489 MSEK (2 392).

Not 35

Finansiella risker och finanspolicies

Principer för finansiering och finansiell riskhantering

De finansiella risker som uppstår i Intrum Justitias operativa verksamhet är begränsade. Ett starkt kassaflöde kombinerat med ett lågt behov av anläggnings- och rörelsekapital i vår kreditmarknadsverksamhet medför att det externa kapitalbehovet i rörelsen är relativt lågt. Verksamheten för köp av fordringar har ett väsentligt större kapitalbehov, särskilt under en tillväxtfas.

Intrum Justitias finansiering och finansiella risker hanteras inom koncernen i enlighet med den treasury-policy som är beslutad av Intrum Justitias styrelse. Treasury-policyn innehåller regler för hur de finansiella aktiviteterna ska skötas, hur ansvarsfördelningen ser ut, hur finansiella risker ska mätas och identifieras, samt hur dessa risker ska begränsas.

Den interna och externa finansverksamheten är koncentrerad till koncernens finansfunktion (Group Treasury) i Stockholm och därmed uppnås stordriftsfördelar beträffande prissättning avseende finansiella transaktioner. Genom att finansfunktionen kan utnyttja tillfälliga över- och underskott i koncernens olika verksamhetsländer kan koncernens totala räntekostnad minimeras.

Not 35 forts.

Marknadsrisk

Utgörs av risker relaterade till förändringar i valutakurser och räntenivåer.

Valutarisker

Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. De viktigaste valutorna för Intrum Justitia-koncernen, utöver svenska kronor (SEK), är Euro (EUR), schweiziska francs (CHF), polska zloty (PLN) och norska kronor (NOK).

Följande valutakurser har använts vid omräkning av transaktioner i utländsk valuta i boksluten:

Lokal valuta	31 dec 2012	31 dec 2011	Genomsnitt 2012	Genomsnitt 2011
EUR	8,62	8,95	8,71	9,03
CHF	7,13	7,36	7,22	7,35
PLN	2,11	2,04	2,08	2,20
NOK	1,17	1,15	1,16	1,16

Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering. Transaktionsexponering utgör nettot av operativa och finansiella in- och utflöden i valutor. Omräkningsexponering utgörs av effekter vid omräkning av utländska dotter- och intresseföretags finansiella nettotillgångar till svenska kronor.

Transaktionsexponering

I varje land är alla intäkter och de flesta rörelsekostnader i den lokala valutan, varför valutafluktuationer endast har en begränsad effekt på företagets rörelseresultat i lokal valuta. De nationella verksamheterna har sällan fordringar eller skulder i främmande valuta. Intäkter och kostnader i nationell valuta säkras därmed på ett naturligt sätt, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutaexponering som finns i den operativa verksamheten är begränsad till den del som avser internationell inkassoverksamhet. För närvarande sker ingen säkring av dotterföretagens förväntade flödesexponering. Alla större valutaflöden som är kända kurssäkras löpande i koncernen och moderbolaget genom användande av valutaterminer.

Omräkningsexponering

Intrum Justitia bedriver verksamhet i 20 länder. Dotterföretagens resultat och finansiella ställning rapporteras i respektive lands valuta och omräknas därefter till svenska kronor för att inkluderas i koncernredovisningen. Därmed kommer fluktuationer i växelkursen för den svenska kronan att påverka koncernens intäkter och resultat, liksom eget kapital och andra poster i räkenskaperna.

Koncernens omsättning fördelar sig per valuta enligt följande:

MSEK	2012	2011
SEK	690	657
EUR	2 127	2 230
CHF	486	473
PLN	273	138
NOK	215	195
Övriga valutor	265	257
Summa	4 056	3 950

Tio procentenheters förstärkning av den svenska kronan i genomsnitt under 2012 mot EUR skulle alltså ha påverkat omsättningen med –213 MSEK, mot CHF med –49 MSEK, mot PLN med –27 MSEK och mot NOK med –22 MSEK.

Eget kapital i koncernen, inklusive innehav utan bestämmande inflytande, fördelar sig med nettotillgångar per valuta enligt följande:

MSEK	2012	2011
SEK	906	910
EUR	3 011	3 092
– avgår EUR säkrat genom valutalån	–1 726	–1 862
CHF	295	296
– avgår CHF säkrat genom valutalån	–168	–293
PLN	795	222
– avgår PLN säkrat genom valutalån	–448	–
NOK	273	242
– avgår NOK säkrat genom valutalån	–146	–
Övriga valutor	229	206
Summa	3 021	2 813

Tio procentenheters förstärkning av den svenska kronan per 31 december 2012 mot EUR skulle alltså ha påverkat eget kapital i koncernen med –129 MSEK, mot CHF med –13 MSEK, mot PLN med –35 MSEK och mot NOK med –13 MSEK.

Avseende valutarisken hänförligt till det obligationslån som innehas i koncernen, se beskrivning nedan under Ränterisker.

Ränterisker

Ränterisker är främst relaterade till koncernens räntebärande nettoskuld som per den 31 december 2012 uppgick till 3 220 MSEK (2 692). Låneräntan är knuten till marknadsräntan.

Intrum Justitias har ett starkt kassaflöde vilket ger koncernen möjlighet att välja mellan att amortera på lån eller investera i köpta fordringar. Koncernens lån har kort räntebindningstid, för närvarande ca 8 månader för hela låneportföljen.

En en-procentig ökning av marknadsräntorna skulle under året ha försämrat finansnettot med ca 30 MSEK. En fem-procentig ökning skulle ha försämrat finansnettot med 148 MSEK.

Under 2012 emitterade moderbolaget obligationer om 1 000 MSEK (redovisad skuld på balansdagen 970 MSEK). För att skapa en lämplig valutamatchning i balansräkningen och därmed hantera valutarisken mellan tillgångar och skulder använde sig bolaget av valutaränteswappar. Moderbolaget har således växlat skulden i svenska kronor till obligationsinnehavarna med en av relationsbankerna och erhållit EUR till samma kurs på både start- och förfallodag. Genom detta sätt har bolaget behållit sin säkringsnivå av eget kapital i EUR som före emissionen och även behållit sin ränteexponering i samma valuta.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk utgörs av risken för förlust eller högre än beräknade kostnader för att på kort och lång sikt säkerställa koncernens möjlighet att fullgöra sina betalningsåtaganden mot utomstående.

Koncernens långsiktiga finansieringsrisk minimeras genom säkerställandet av långfristig finansiering i form av bekräftade lånefaciliteter. Det är koncernens målsättning att minst 35 procent av den totala volymen bekräftade lån ska ha en återstående löptid om minst tre år och att inte mer än 35 procent av den totala volymen ska ha en återstående löptid om mindre än 12 månader.

Koncernen har sedan april 2011 ett syndikerat lån om 4 000 MSEK där långivare är Nordea och Swedbank. Förfallotiden för den tidigare lånefaciliteten om 4 000 MSEK har under året justerades från att förfalla i sin helhet i april 2016 till att 1 000 MSEK förfaller 2015, 2 000 MSEK 2016 och 1 000 MSEK 2017. Under 2012 utökades även detta lån med en treårig facilitet om 1 000 MSEK med löptid till juni 2015.

Under pågående löptid för faciliteten utnyttjas den genom att moderbolaget påkallar uttag av enskilda lånebelopp i olika valutor, med korta löptider, vanligen svenska kronor, Euro eller schweiziska francs och vanligen med en löptid på tre till sex månader. Lånen löper delvis i utländska valutor för att säkra koncernen mot omräkningsexponering avseende nettotillgångar i utlandet.

För koncernens lånefacilitet finns ett antal rörelseknutna och finansiella villkor, däribland gränsvärden på vissa finansiella nyckeltal såsom skuldsättningen dividerad med eget kapital respektive skuldsättningen dividerad med rörelseresultatet före avskrivningar. Skulle gränsvärdena överskridas så förfaller lånen till betalning. Koncernledningen bevakar

Not 35 forts.

dessa nyckeltal noggrant i syfte att kunna vidta åtgärder tidigt om det finns risk att utfallet skulle överskrida ett gränsvärde.

Under året tecknades ett obligationsprogram (Medium Term Note) om 3 000 MSEK där moderbolaget emitterat 1 000 MSEK på 5 år till 310 bps.

Intrum Justitia har även givit ut företagscertfikat som per årsskiftet uppgick till 606 MSEK (617).

Det är koncernens målsättning att likviditetsreserven, vilken består i kassa, bankmedel, kortfristiga likvida placeringar, samt outnyttjad del av bekräftade lånefaciliteter, ska uppgå till minst 100 MSEK. Koncernen har placerat sina likvida medel hos etablerade finansinstitut där risken för förluster bedöms som liten. Koncernens finansfunktion upprättar regelbundet likviditetsprognoser, med syfte att optimera balansen mellan lån och likvida medel så att nettoräntekostnaden minimeras utan att för den skull riskera svårigheter att fullgöra externa åtaganden.

Nedanstående tabell analyserar koncernens och moderbolagets finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med redovisade värden, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

Finansiella skulder i balans-

räkningen – koncernen	Inom		Senare
MSEK	ett år	2–5 år	än 5 år	Totalt
31 dec 2012
Leverantörsskulder och övriga skulder	1 357	217		1 574
Skulder till kreditinstitut	243	1 667		1 910
Obligationslån		970		970
Företagscertifikat	606			606
Summa	2 206	2 854	0	5 060
31 dec 2011
Leverantörsskulder och övriga skulder	1 434	61		1 495
Skulder till kreditinstitut	5	2 588		2 593
Företagscertifikat	617			617
Summa	2 056	2 649	0	4 705

Finansiella skulder i balans-

räkningen – moderbolaget

31 dec 2012
Leverantörsskulder och övriga skulder	127			127
Skulder till kreditinstitut		1 667		1 667
Obligationslån		970		970
Företagscertifikat	606			606
Skulder till koncernföretag	1 194	1 176		2 370
Summa	1 927	3 813	0	5 740
31 dec 2011
Leverantörsskulder och övriga skulder	66			66
Skulder till kreditinstitut		2 588		2 588
Företagscertifikat	617			617
Skulder till koncernföretag	1 114	1 219		2 333
Summa	1 797	3 807	0	5 604

Kreditrisker

Kreditrisk utgörs av risken att Intrum Justitias motparter inte förmår fullgöra sina åtaganden gentemot koncernen.

Finansiella tillgångar som eventuellt kan utsätta koncernen för kreditrisker består av likvida medel, kundfordringar, köpta fordringar, utlägg för kunders räkning, derivatkontrakt och garantier. För finansiella tillgångar som ägs av Intrum Justitia har inga säkerheter eller andra kreditförstärkningar erhållits. Den maximala kreditexponeringen för varje klass av finansiella tillgångar motsvarar därför det redovisade värdet.

Likvida medel

Koncernens likvida medel består huvudsakligen av banktillgodohavanden och andra kortfristiga finansiella tillgångar med en återstående löptid kortare än tre månader. Koncernen har placerat sina likvida medel hos etablerade finansinstitut där risken för förluster bedöms som liten.

Kundfordringar

Koncernens kundfordringar är hänförliga till kunder och betalningsskyldiga som verkar inom olika branscher, och är inte koncentrerade till någon särskild geografisk region. Koncernens största kund står för mindre än två procent av omsättningen. Huvuddelen av utestående kundfordringar utgörs av för koncernen tidigare kända kunder med god kreditvärdighet. För åldersanalys av förfallna kundfordringar, se Not 17.

Köpta fordringar

Som en del av verksamheten förvärvar Intrum Justitia portföljer med främst förfallna konsumentfordringar och arbetar för att inkassera dessa. Till skillnad mot den vanliga inkassoverksamheten, då Intrum Justitia arbetar på uppdrag mot ersättning i form av provisioner och avgifter, övertas här alla rättigheter och risker i fordringarna. Portföljerna förvärvas vanligen till priser som väsentligt understiger fordringarnas nominella värde och Intrum Justitia erhåller hela det belopp som sedan inkasseras, inklusive ränta och avgifter.

De förvärvade fordringarna är förfallna till betalning och avser ofta gäldenärer som har betalningssvårigheter. Det ligger därför i sakens natur att hela det nominella fordransbeloppet inte kommer att kunna inkasseras. Å andra sidan förvärvas fordringarna till priser som väsentligt understiger de nominella värdena. Risken i denna verksamhet är att Intrum Justitia vid förvärvstillfället överskattar möjligheterna att inkassera beloppen eller underskattar kostnaderna för inkasseringen. Den maximala teoretiska risken är att hela det redovisade värdet på 4 071 MSEK (3 229) skulle vara värdelöst och behöva skrivas bort.

För att minimera riskerna inom denna verksamhet iakttas försiktighet vid beslut om förvärv. Inriktningen ligger på mindre och medelstora portföljer med relativt låga snittbelopp, vilket bidrar till riskspridning. Genomsnittligt nominellt värde per ärende uppgår till ca 7 200 SEK. Förvärven görs vanligen från kunder som koncernen haft långa relationer med. Förvärven avser i allt väsentligt blanco-krediter, vilket kräver relativt mindre kapital och medför en betydande förenkling av administrationen jämfört med om fordringar med ställda säkerheter skulle förvärvas. Intrum Justitia ställer höga avkastningskrav på förvärvade portföljer. Inför ett förvärv görs en noggrann värdering, baserad på en prognos över det framtida kassaflödet (inkasserade belopp) från portföljen. I dessa beräkningar har Intrum Justitia stöd av sin långa erfarenhet av inkassohantering och av koncernens scoringmetoder. Intrum Justitia anser sig därför ha en god förmåga att värdera denna typ av fordringar. I syfte att möjliggöra förvärv av större portföljer till en attraktiv risknivå samarbetar Intrum Justitia med andra bolag och delar på kapitalinsats och vinster. Sådana samarbeten bedrivs med Crédit Agricole sedan 2002, med Goldman Sachs sedan 2003 och med East Capital sedan 2010.

En betydande del av förvärven av köpta fordringar sker genom s k forward flow-avtal, dvs Intrum Justitia kan på förhand ha överenskommit med ett företag om att förvärva samtliga företagets kundfordringar till en viss procentandel av nominellt värde när de varit förfallna till betalning ett visst antal dagar. I de flesta av dessa avtal har Intrum Justitia dock olika möjligheter att avstå från att förvärva fordringarna, t ex om deras kreditkvalitet försämras.

Riskspridning uppnås bland annat genom att fordringar förvärvas från kunder i olika branscher och olika länder. Koncernens portfölj av köpta fordringar avser gäldenärer i 20 länder. Koncernens totala redovisade värde på köpta fordringar fördelas enligt följande:

Sverige 19 % (19) Tyskland 9 % (16) Nederländerna 9 % (11) Finland 8 % (9) Schweiz 5 % (7) Polen 19 % (6) Danmark 8 % (5) Övriga länder 23 % (27)

Not 35 forts.

Koncernens portfölj av köpta fordringar per bransch fördelar sig enligt följande:

Fordringarna är förfallna, men inte nedskrivna, från en tidpunkt strax före Intrum Justitias förvärv av fordringarna.

Av det totala redovisade värdet på balansdagen motsvarar 39 procent portföljer som förvärvats under 2012, 25 procent förvärv under 2011, 11 procent förvärv under 2010, 5 procent under 2009. Resterande 20 procent avser alltså fordringar som förvärvats under 2008 eller tidigare, och därmed varit förfallna till betalning i över fyra år. För en stor del av de äldsta fordringarna har Intrum iustitia kommit överens med gäldenärerna om avbetalningsplaner.

Det finns inga köpta fordringar som individuellt bestämts vara nedskrivningsbara.

Utlägg för kunders räkning

Som ett led i verksamheten gör koncernen externa utlägg för kostnader hos domstolar, juridiska ombud, kronofogdemyndigheter och liknande, vilka kan vidaredebiteras och inkasseras från gäldenärerna. I många fall finns avtal med Intrum Justitias kunder som innebär att utlägg som inte kunnat inkasseras från gäldenärerna i stället återvinns från kunderna. Belopp som bedöms kunna återvinnas från en solvent motpart redovisas som tillgång i balansräkningen på raden Övriga fordringar.

Derivatkontrakt

Kreditrisken från koncernens avtal om valutaterminer är beroende av motparten, som i regel är en större bank eller finansinstitut som inte förväntas komma på obestånd. På balansdagen uppgår valutaterminerna till ett belopp om 32 MSEK (9).

Derivatinstrument

Moderbolaget och koncernen innehar år 2012 valutaränteswappar, vilka tecknades i samband med att moderbolaget emitterade obligationer i SEK. För att skapa en lämplig valutamatchning i balansräkningen och därmed hantera valutarisken mellan tillgångar och skulder växlades skulden i SEK i EUR till samma kurs på både start- och förfallodag.

Moderbolaget och koncernen innehar valutaterminer i begränsad omfattning. Terminsavtalen har korta löptider, typiskt sett någon eller några månader. Alla utestående terminer omvärderas till verkligt värde i bokslutet, varvid justeringen redovisas i resultaträkningen.

Utestående valutaterminer per årets slut i moderbolaget och koncernen omfattade följande valutor.

Lokal valuta	Valutasäkrat belopp, köp	Valutasäkrat belopp, sälj
CHF	14 161 676	–12 437 183
CZK	–	–154 375 668
DKK	2 128 498	–292 519 703
EUR	14 026 472	–5 048 168
GBP	4 454 066	–11 247 649
HUF	–	–4 959 566 106
LTL	–	–106 673
LVL	–	–458 527
NOK	103 650 164	–2 593 557
PLN	–	–12 547 619

Valutaterminerna klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen (innehas för handel). Det redovisade värdet per årsskiftet motsvarar det verkliga värdet, netto 29 MSEK (8). Under året har värdeförändringar på valutaterminer redovisats i resultaträkningen till ett belopp av 11 MSEK (19). Syftet med dessa valutaterminer har varit att minimera kursdifferenser i moderbolaget hänförliga till fordringar och skulder i utländsk valuta. Dessa kursdifferenser uppgår under året till –15 MSEK (–13). Nettoeffekten i resultaträkningen av kursdifferenser hänförliga till fordringar och skulder samt valutaterminer är –4 MSEK (6).

Betalningsgarantier

I samband med verksamheter som kreditupplysning och behandling för kunds räkning av kreditansökningar kan koncernens kunder erhålla en garanti, mot betalning, från Intrum Justitia avseende kundernas fordringar på sina kunder. Denna typ av garantigivning har under året främst skett i Schweiz och avser i huvudsak periodkort för tågresor. Det innebär att det uppstår en risk att Intrum Justitia måste ersätta kunden för det belopp som garanterats i de fall fakturorna inte betalas i tid. Dock finns i vissa fall möjlighet för Intrum Justitia att begära kompensation från kunden i händelse av försämrad kreditkvalitet. I de fall garantin infrias övertar Intrum Justitia kundens fordran på sin kund och hanterar den vidare inom verksamhetsområdet Köpta fordringar. Det totala garantibeloppet uppgick vid årets slut till 1 526 MSEK (1 572), varav fordringar förfallna mer än 30 dagar uppgick till 2 MSEK (2). Intrum Justitias risk inom denna verksamhet hanteras genom strikta kreditgränser samt genom analys av kortinnehavarens kreditstatus. Per årets slut har Intrum Justitia avsatt 17 MSEK (17) i balansräkningen för att täcka kostnader som kan komma att uppstå på grund av garantin.

Not 36

FÖRVÄRV AV RÖRELSE

Buckaroo BV m fl

Den 13 januari 2012 avtalade Intrum Justitia om förvärv av 100 procent av aktierna i det holländska företaget Buckaroo BV, en leverantör av betalningslösningar framför allt till kunder inom e-handeln, samt några mindre bolag. Förvärvet möjligör en fortsatt tillväxt för Intrum Justitia inom det växande e-handelssegmentet genom att erbjudandet till koncernens kunder breddas med betalningslösningar. Köpeskillingen som betalades i samband med att affären slutfördes den 31 januari 2012 uppgick till 72 MSEK. Därtill omfattar avtalet en möjlig tilläggsköpeskilling på upptill 32 MEUR under 2013–2015, som utbetalas om vissa finansiella mål uppnås.

De förvärvade bolagen konsolideras från och med februari 2012, och har bidragit till koncernens omsättning med 59 MSEK samt till rörelseresultatet med 11 MSEK. Om förvärvet skett per 1 januari så hade det bidragit till omsättningen med 64 MSEK och till rörelseresultatet med 12 MSEK.

Förvärvet redovisas enligt följande:

	Redovisat värde före förvärvet	Justering till verkligt värde	Verkligt värde redovisat i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	5	27	32
Materiella anläggningstillgångar	1		1
Omsättningstillgångar	3		3
Likvida medel	3		3
Uppskjuten skatteskuld	0	–7	–7
Kortfristiga skulder	–3		–3
Nettotillgångar	9	20	29
Koncerngoodwill			224
Skuld till säljarna			–181
Erlagd kontant köpeskilling			–72
Likvida medel (förvärvad)			3
Netto effekt på likvida medel			–69

Transaktionskostnad hänförlig till förvärvet uppgår till 4 MSEK och redovisas i koncernens administrationskostnader. Köpeskillingen som betalades i samband med att affären slutfördes uppgick till 72 MSEK. Därtill omfattar avtalet en möjlig tilläggsköpeskilling på upp till 32 MEUR under 2013–2015 som utbetalas om vissa finansiella mål uppnås. Den största delen av tilläggsköpeskillingen utbetalas i så fall under 2015.

Redovisad goodwill är hänförlig till synergier.

Not 36 forts.

LDF65 sarl och Inca sarl

Sedan 2007 ägde Intrum Justitia 35 procent i två joint venture-företag, LDF65 sarl och Inca sarl. Verksamheten i LDF65 omfattar ägande av portföljer med förfallna fordringar och verksamheten i Inca omfattar finansiering av LDF65. Den 30 oktober 2012 förvärvade Intrum Justitia de återstående 65 procent av aktierna i bolagen, och de konsolideras som dotterföretag från och med november 2012.

	Redovisat värde före förvärvet 65%	Justering till verkligt värde	Verkligt värde redovisat i koncernen
Köpta fordringar	165	2	167
Övriga fordringar	77		77
Likvida medel	39		39
Uppskjuten skatteskuld	–2		–2
Kortfristiga skulder	–52		–52
Nettotillgångar	227	2	229
Erlagd kontant köpeskilling			–39
Likvida medel (förvärvad)			39
Netto effekt på likvida medel			0
Skuld till säljarna (banklån)			–190

I kassaflödesanalysen redovisas beloppet 167 MSEK som förvärv av köpta fordringar.

Posten Övriga långfristiga skulder i koncernbalansräkningen inkluderar nuvärdet av den förväntade tilläggsköpeskillingen avseende aktierna i Buckaroo BV med 180 MSEK (–).

Not 37

Kritiska uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta redovisningen enligt god redovisningssed måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar redovisade intäkts- och kostnadsposter respektive tillgångs- och skuldposter samt övriga upplysningar. Företagsledningen har tillsammans med revisionsutskottet diskuterat koncernens kritiska redovisningsprinciper och uppskattningar samt tillämpningen av dessa.

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Faktiskt utfall kan skilja sig från gjorda bedömningar.

De områden där uppskattningar och antaganden skulle kunna innebära betydande risk för justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under kommande räkenskapsår är främst följande:

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Som framgår av Not 10 har en nedskrivningsprövning av goodwill vidtagits inför årsbokslutet. De geografiska regionerna bedöms uppnå en så hög grad av integration att de utgör samlade kassagenererande enheter. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta i form av vägd genomsnittlig kapitalkostnad samt känslighetsanalys finns beskrivna i Not 10. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader.

Köpta fordringar

Som framgår av Not 15 baseras redovisningen av köpta fordringar på bolagets egen prognos om framtida kassaflöden från de förvärvade portföljerna. Bolaget har historiskt sett haft god prognossäkerhet vad gäller kassaflödena men framtida avvikelser kan inte uteslutas.

Koncernen tillämpar interna regler och en formaliserad beslutsprocess vid justeringar av tidigare fastställda kassaflödesprognoser. Dessa innebär bl a att kassaflödesprognosen endast i undantagsfall justeras under det första året som en portfölj ägs. Vidare förutsätter en förändring i en kassaflödesprognos normalt sett att den lokala företagsledningen i det aktuella landet är överens med ledningen för verksamhetsområdet Finansiella tjänster. Alla förändringar i kassaflödesprognoser är slutligen föremål för beslut i en för koncernen central kommitté.

Nyttjandeperiod för immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov. Redovisade värden för respektive balansdag för immateriella och materiella anläggningstillgångar, se noterna 10 och 11.

Värdering av uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det bedöms sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Redovisade värden för uppskjutna skattefordringar för respektive balansdag framgår av Not 8.

Redovisning av polsk investeringsfond

Sedan 2006 bedriver koncernen verksamhet i Polen genom en investeringsfond som har till uppgift att förvärva och äga portföljer med förfallna fordringar. Intrum Justitia är fondens enda andelsägare, och ur koncernens synvinkel fungerar den i praktiken som ett dotterföretag. Mot denna bakgrund har Intrum Justitia valt att konsolidera investeringsfonden i koncernredovisningen som ett dotterföretag.

Not 38

NÄRSTÅENDE

Sammanställning över närståendetransaktioner.

		Koncernen
MSEK	2012	2011
Köp av tjänster
Benno Oertig ordförande i Stade de Suisse (sponsring och konferens)	0	2
Summa	0	2

Som närstående betraktas förutom intresseföretag och joint ventures även styrelsen och ledande befattningshavare enligt Not 29, samt nära familjemedlemmar till dessa befattningshavare, liksom företag utöver vilka dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Benno Oertig, förutvarande regionchef inom Intrum Justitia, har varit styrelseordförande i Stade De Suisse Wankdorf Nationalstadion AG, Bern, som äger fotbollslaget BSC Young Boys Betrieb AG, vilket Intrum Justitia AG sponsrar. Vidare arrangerar bolaget konferenser och kundevenemang för Intrum Justitias räkning.

Alla transaktioner med närstående personer och företag genomfördes till marknadsmässiga villkor, på armslängds avstånd.

Moderbolaget har även en närståenderelation med dotterföretagen, se Not 12, men inga transaktioner med andra närstående.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Intrum Justitia AB (publ), organisationsnummer 556607-7581

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Intrum Justitia AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 37–78.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess resultat och kassaflöden för året enligt International Financial

Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets resultat samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Intrum Justitia AB (publ) för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets resultat har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman behandlar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 27 mars 2013

Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

Styrelse

Enligt Intrum Justitias bolagsordning ska bolagets styrelse bestå av minst fem och högst nio ordinarie ledamöter med högst fyra suppleanter.

Samtliga ledamöter väljs av årsstämman. Vid årsstämman den 25 april 2012 antogs valberedningens förslag att styrelsen ska bestå av sju styrelseledamöter utan styrelsesuppleanter. Matts Ekman, Helen Fasth-Gillstedt, Lars Lundquist, Joakim Rubin, Charlotte Strömberg, Fredrik Trägårdh och Joakim Westh omvaldes till styrelseledamöter. Lars Lundquist omvaldes till ordförande.

1. Lars Lundquist

Född 1948, Ordförande

Ordförande sedan april 2006. Lars Lundquist är ordförande i styrelsen och ersättningsutskottet i JM AB och Vasakronan AB, ordförande i Försäkrings AB Erika samt styrelseledamot och skattmästare i Hjärt- och Lungfonden. Lundquist är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm samt innehar en MBA-examen från University of Wisconsin. Antal aktier i Intrum Justitia: 25 000.

2. Matts Ekman

Född 1946 Ledamot sedan 2007. Tidigare vice VD och finans-

direktör i Vattenfallkoncernen. Ekman har även varit finansdirektör i Electroluxkoncernen. Ekman är styrelseordförande i Handelshuset Ekman & Co och i Carnegie Fonder AB samt styrelseledamot i Profoto AB, EMANI (Belgien) samt Spendrup Invest. Ekman är civilekonom från Lunds universitet och innehar en MBA-examen från University of California, Berkeley. Antal aktier i Intrum Justitia: 14 500.

3. Helen Fasth-Gillstedt Född 1962

Ledamot sedan 2005. Helen Fasth-Gillstedt är VD för Blong AB och har tidigare innehaft olika ledande befattningar inom rese- och flygkoncernen SAS och inom den norska oljekoncernen Statoil. Hon är styrelseledamot i AcadeMedia AB, Swedesurvey AB, Samhall AB samt medlem av Rädda Barnen Advisory Board. Fasth-Gillstedt är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Antal aktier i Intrum Justitia: 2 000.

4. Joakim Rubin

Född 1960

Ledamot sedan 2010. Joakim Rubin är Senior Partner på CapMan Public Market Fund och del av CapMan Plcs ledningsgrupp, samt styrelseledamot i ÅF AB och B & B Tools. Rubin innehade mellan 1995 och 2008 flera olika befattningar på Handelsbanken Capital Markets såsom bland annat Head of Corporate Finance and Debt Capital Markets. Rubin är civilingenjör från Tekniska Högskolan vid Linköpings Universitet. Antal aktier i Intrum Justitia: 0.

5. Charlotte Strömberg Född 1959

Ledamot sedan 2009. Charlotte Strömberg är styrelseordförande i Castellum AB, styrelseledamot i Boomerang AB, Fjärde AP-fonden, Swedbank AB samt i Skanska AB. Strömberg har tidigare varit VD för fastighetskonsulten Jones Lang LaSalle i Norden, innehaft ledande befattningar på Carnegie Investment Bank AB däribland chef för investment banking samt på Alfred Berg, ABN Amro. Strömberg är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Antal aktier i Intrum Justitia: 3 000.

6. Fredrik Trägårdh Född 1956

Ledamot sedan 2009. Fredrik Trägårdh är VD i Net Insight AB där han tidigare hade befattningen som finansdirektör. Han har tidigare varit finanschef i DaimlerChrysler Rail Systems GmbH, Berlin och innan dess innehade han olika ledande befattningar inom ABB Financial Services i Sverige och Schweiz. Trägårdh har examen i företags- och internationell ekonomi från Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Antal aktier i Intrum Justitia: 0.

7. Joakim Westh

Född 1961

Ledamot sedan 2011. Joakim Westh har varit Senior Vice President på Ericsson med ansvar för strategi, inköp och operational excellence samt Group Vice President på Assa Abloy. Tidigare arbetade han även som partner på managementkonsultfirman McKinsey & Co. Westh är styrelseledamot i Swedish Match AB, SAAB AB, Rörvik Timber AB och Absolent AB. Westh är civilingenjör från Kungliga Tekniska Högskolan samt Massachusetts Institute of Technology (MIT). Antal aktier i Intrum Justitia: 3 000.

REVISOR

Lars Träff Född 1954

Huvudansvarig revisor sedan 2012. Lars Träff är auktoriserad revisor, Ernst & Young. Andra revisionsuppdrag: BillerudKorsnäs, Boliden, JM, Scania. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0.

Koncernledning

Koncernens ledningsgrupp består av moderbolagets verkställande direktör och koncernchef, ekonomi- och finansdirektören, koncernens Chief Risk Officer, direktören för köpta fordringar, IRoch kommunikationsdirektören, personaldirektören, CIO, regioncheferna samt verkställande direktören för Intrum Justitia Finans.

1. Lars Wollung

VD & Koncernchef

Född 1961. Lars Wollung tillträdde den 1 februari 2009. Han var tidigare VD och koncernchef för IT-konsultföretaget Acando. Han var med och startade Acando 1999 som vice VD och blev sedan VD från 2001. Under nio år arbetade han som managementkonsult på McKinsey & Company med internationella uppdrag inom områden som företagsstrategi, organisationsförändringar och operativa förbättringsprogram. Han är styrelseledamot i Sigma AB. Wollung är civilekonom med examen från Handelshögskolan i Stockholm och civilingenjör från Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 20 000.

2. Erik Forsberg

Ekonomi- och finansdirektör

Född 1971. Erik Forsberg började som Ekonomi- och Finansdirektör i november 2011. Han har tidigare innehaft samma roll på PR-mjukvaruföretaget Cision, som är listat på NASDAQ OMX. Forsberg har tidigare haft roller som Ekonomi- och Finansdirektör, koncerntreasurer och affärskontroller på företag som exempelvis EF Education. Forsberg är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0.

3. Per Christofferson Regionchef

Född 1968. Per Christofferson är sedan den 23 april 2012 regionchef Centrala Europa. Christofferson tillträdde i september 2009 som direktör för Kredithantering. Han var tidigare vice VD och affärsområdeschef på IT konsultföretaget Acando och har arbetat på KPMG och ABB. Christofferson har en magisterexamen från CWRU (Case Western Reserve University) Cleveland Ohio och en civilingenjörsexamen från Linköpings Tekniska Högskola. Antal aktier i Intrum Justitia: 5 345.

4. Rickard Westlund Regionchef

Född 1966. Rickard Westlund tillträde som verkställande direktör för Intrum Justitia Sverige AB 2009 och tog över som regionchef med ledningsansvar för Skandinavien och sedermera Norra Europa 2010. Westlund innehade flera olika befattningar på Lindorff mellan 2006 och 2009, bland annat Director of Capital Collection, VD för Lindorff Capital AS och Head of Capital Scandinavia. Före Lindorff var Westlund VD för Aktiv Kapital Sweden och han har även arbetat på Swedbank i elva år där han mellan 2000 och 2003 var Head of Loan Process. Westlund är civilekonom med examen från Örebro Universitet. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0.

5. Kari Kyllönen

Direktör köpta fordringar

Född 1946. Kari Kyllönen är koncernens Direktör köpta fordringar och verksam i utveckling av Intrum Justitia-koncernens affärsprocesser. Kyllönen är anställd sedan 1996, efter förvärvet av Tietoperintä Oy i Finland där han var VD sedan 1987. Innan dess var Kyllönen bankdirektör i Föreningsbanken i Finland AB. Kyllönen har varit ansvarig för verksamhetsområdet Köp av fordringar mellan 1999 och 2009 samt under 2012. Han har Master of Science-examen från Tammerfors universitet. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 132 718.

6. Johan Brodin Chief Risk Officer

Född 1968. Johan Brodin tillträdde som Chief Risk Office (CRO) i november 2011. Tidigare har Brodin varit CRO på SBAB Bank. SBAB Bank har cirka 400 anställda och ägs av svenska staten. Bankens utestående låneportföljer uppgår till cirka 250 miljarder kronor. Brodin har tidigare haft olika roller inom riskhantering och kontroll på Handelsbanken samt som managementkonsult inom finansiella tjänster på KPMG och Oliver Wyman. Brodin är civilekonom från Örebro Universitet. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0

7. Annika Billberg

IR & Kommunikationsdirektör

Född 1975. Annika Billberg tillträdde som IR & Kommunikationsdirektör i juni 2010. Sedan juni 2012 har hon även ansvar för marknadsenheten. Tidigare har Billberg varit IR & Kommunikationschef på IT-Konsultbolaget HiQ under 6 år. Innan det arbetade Billberg som aktieanalytiker på Hagströmer och Qviberg i Stockholm. Billberg är civilekonom från Internationella handelshögskolan i Jönköping. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 800

8. Pascal Labrue Regionchef

Född 1967. Pascal Labrue är anställd sedan 2000 och är sedan oktober 2010 regionchef med ledningsansvar för region Västra Europa. Dessförinnan var han regionschef för Italien, Frankrike, Portugal och Spanien. Han har tidigare varit direktör inom kredithanteringsföretaget B.I.L, ett ledande kredithanteringsföretag i Frankrike. Labrue har examen från handelshögskolan ESC Bordeaux. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 164 042.

9. Harry Vranjes

CIO

Född 1970. Harry Vranjes tillträdde i nuvarande position som Chief Information Officer, april 2012. Mellan 2002–2012 har Vranjes haft flera befattningar inom Intrum Justitia. Närmast som koncernens IT-Chef under åren 2008–2012. Mellan 2002–2008 var han projektledare samt affärsutvecklare. Vranjes har tidigare arbetat som IT-Management konsult på VM-Data 1998–2001. Vranjes har fil kand i systemvetenskap vid Lunds Universitet. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0

10. Jean-Luc Ferraton Personaldirektör

Född 1973. Jean-Luc Ferraton tillträdde i nuvarande position som Chief Human Resources Manager i april 2012. Ferraton har tidigare haft flera befattningar inom Intrum Justitia mellan 2002–2012 som koncernens HR-direktör 2011–2012, regions-HR-direktör för västra Europa 2010–2012 och regions-HR-direktör för södra Europa 2006–2012. Före sin anställning på Intrum Justitia var Ferraton HR-direktör på JTEKT of Toyota Group 2001–2006. Ferraton är civilekonom från ESDES Lyon. Antal aktier i Intrum Justitia: 0.

11. Jan Haglund

Verkställande Direktör Intrum Justitia Finans

Född 1970. Jan Haglund anställdes som Finansdirektör för norra regionen i mars 2011 och är sedan oktober 2012 verkställande direktör för Intrum Justitia Finans. Tidigare har Haglund varit nordisk affärsområdeschef på Entercard och landschef och direktör för konsumentkrediter på Santander Consumer Finance. Haglund har civilekonomexamen i företagsekonomi från Uppsala universitet, har gått juristutbildning på University of Minnesota och har juristexamen från Uppsala universitet. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 1 000.

Bolagsstyrningsrapport

Intrum Justitias bolagsstyrning syftar till att stärka förtroendet hos kunder, allmänheten och kapitalmarknaden genom en tydlig ansvarsfördelning och väl avvägda regler mellan ägare, styrelse, koncernledning och de olika kontrollorganen. Intrum Justitia AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Bolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) i syfte att beskriva Intrum Justitias bolagsstyrning under 2012. Bolagsstyrningen inom Intrum Justitia omfattar strukturerna och processerna för verksamhetens styrning, ledning och kontroll och syftar till att skapa värde för bolagets ägare och andra intressenter. Intrum Justitia tilllämpar Koden sedan den 1 juli 2005. Vidare följer Intrum Justitias bolagsstyrning tillämpliga regler i aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter, Aktiemarknadsnämndens avgöranden samt bolagsordningen. Bolaget har inte avvikit från Kodens bestämmelser under den period som årsredovisningen avser.

AKTIEÄGARE

Intrum Justitias största aktieägare, Fidelity Investment Management, ägde vid årsskiftet strax över 10 procent av samtliga utestående aktier i bolaget. Alla andra aktieägare ägde mindre än 10 procent av aktierna. Se även sid 35.

BOLAGSSTÄ MMA

Bolagsstämman är Intrum Justitias högsta beslutande organ där aktieägarna utövar sin rätt att besluta i bolagets angelägenheter. Varje aktie motsvarar en röst. Årsstämman hölls den 25 april 2012 och fattade bland annat följande beslut:

• att fastställa resultat- och balansräkningarna för bolaget och koncernen,
• att i enlighet med styrelsens förslag lämna utdelning med 4,50 kr per aktie,
• att bevilja styrelsen och den verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2011,
• att välja styrelse och styrelseordförande,
• att fastställa ersättning till styrelsen och revisorn,
• att fastställa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare,
• att bemyndiga styrelsen att återköpa upp till 10 procent egna aktier över börsen, samt
• att fastställa riktlinjer för utseende av en ny valberedning.

Vid stämman var 45 procent av aktierna representerade. Den verkställande direktören, revisorn och samtliga styrelseledamöter som var föreslagna för ny- eller omval var närvarande.

VAL BEREDNING

Valberedningens uppgift är bland annat att nominera styrelseledamöter för val vid nästkommande årsstämma. Vid årsstämman 2012 gavs styrelsens ordförande i uppdrag att sam-

	Matts Ekman	Helen Fasth-Gillstedt	Fredrik Trägårdh	Lars Lundquist	Joakim Rubin	Charlotte Strömberg	Joakim Westh
7 februari
5 mars							—
20 mars
29 mars
4 april						—
24 april
25 april
1 juni
11 juli
19 juli
26-27 september
27 september
23 oktober			—
20 november
12 december

Närvaro vid styrelsemöten under 2012

Deltagit – Ej deltagit

mankalla de fem största aktieägarna i bolaget baserat på de vid utgången av augusti kända röstetalen och erbjuda dessa att utse varsin representant till en valberedning. Sammansättningen av valberedningen inför årsstämman 2013 offentliggjordes den 2 oktober 2012: Hans Hedström, ordförande (utsedd av Carnegie Fonder), Mats Gustafsson (Lannebo Fonder), Karl Åberg (CapMan Oyj), Pia Axelsson (Fjärde AP-fonden) och Anders Rydin (SEB Fonder). Styrelsens ordförande Lars Lundquist har adjungerats till valberedningen. Bolagets chefsjurist har varit valberedningens sekreterare.

Den 31 december 2012 representerade valberedningen cirka 23 procent av aktiekapital och röster i Intrum Justitia. Valberedningen ska – utöver att nominera styrelseledamöter och styrelseordförande – bland annat utvärdera styrelsen och dess arbete, föreslå ordförande vid årsstämman, lämna förslag till arvodering av styrelsens ledamöter och för utskottsarbete samt lämna förslag till val av revisor och ersättning till revisorn. Styrelsens ordförande har redovisat resultatet av den årliga styrelseutvärderingen till valberedningen. Valberedningens förslag inför årsstämman 2013 har presenterats i kallelsen till årsstämman. Aktieägarna har beretts möjlighet att lämna förslag till valberedningen. Inga sådana förslag har inkommit inom den utsatta tiden. Valberedningen har haft fyra protokollförda möten. Ingen ersättning har utgått till valberedningens ledamöter.

STYRELSE

Styrelsen har det övergripande ansvaret att förvalta Intrum Justitias angelägenheter i aktieägarnas intresse. Samtliga ledamöter väljs av årsstämman. Vid årsstämman 2012 valdes sju ordinarie styrelseledamöter utan suppleanter. Lars Lundquist valdes till styrelsens ordförande. Ytterligare information om styrelsens ledamöter, inklusive aktieinnehav, finns på sidorna [80-81]. Samtliga ledamöter bedöms vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt i förhållande till större aktieägare. Styrelsens sammansättning uppfyller därmed Kodens krav i detta avseende. Bolagets verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar vid styrelsens möten förutom när styrelsen avhandlar frågor som rör utvärdering av styrelsens arbete eller utvärdering av den verkställande direktören. Koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare. Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Utskotten har huvudsakligen en beredande roll och fråntar inte styrelseledamöterna deras skyldigheter och ansvar. Utskotten presenteras närmare nedan.

STY RELSENS ARBETSORDNING

Styrelsen omprövar och fastställer varje år en arbetsordning, instruktioner till de två utskotten samt en instruktion till den verkställande direktören. Den sistnämnda innehåller även en instruktion för den finansiella rapporteringen. Dessa styrdokument innehåller instruktioner dels för ansvars- och arbetsfördelningen mellan styrelsen, verkställande direktören respektive styrelseutskotten, dels avseende formerna för bolagets löpande finansiella rapportering. Styrelsens arbetsordning bygger på aktiebolagslagens övergripande regler för ansvarsfördelning mellan styrelse respektive verkställande direktör och i övrigt på av styrelsen godkänd beslutsordning. Arbetsordningen reglerar även andra frågor, t.ex.

• antal styrelsemöten och vilka frågor som skall avhandlas på dessa,
• ordförandens, utskottens och den verkställande direktörens uppgifter och vilka beslutsbefogenheter de har samt en tydlig reglering av vilka frågor som kräver styrelsebeslut,
• utvärdering av styrelsen och styrelsens arbete samt utvärdering av den verkställande direktören, samt
• formerna för styrelsens möten och protokoll

STY RELSENS SAMMANTRÄDEN

Styrelsen sammanträder regelbundet efter det i arbetsordningen fastställda programmet. Varje styrelsemöte följer en i förväg upprättad dagordning. Dagordningen samt underlag för varje informations- eller beslutspunkt distribueras i god tid före varje sammanträde till samtliga styrelseledamöter. Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion som leds av ordföranden. Styrelsen har under 2012 hållit 15 sammanträden (14 föregående år). Styrelsen har under året ägnat särskild

uppmärksamhet åt följande frågor: operationella verksamheter samt efterlevnad av lagar och förordningar.

UTVÄRDERING AV STYRELSEN OCH VD

Styrelsen genomför årligen en utvärdering av styrelsens sammansättning och arbete i syfte att belysa frågor kring bland annat dess sammansättning, styrelsens fokusområden, styrelsematerial och mötesklimat samt att identifiera områden för förbättringar. Ordföranden redovisar resultatet av utvärderingen för både valberedningen och för hela styrelsen. Styrelsen utvärderar fortlöpande den verkställande direktören och avhandlar frågan på minst ett styrelsemöte varje år i dennes utevaro.

STY RELSENS ERSÄTTNING

Enligt beslut på årsstämman 2012 utgår arvode och annan ersättning till styrelsen med totalt 3 200 000 SEK, varav 770 000 SEK till styrelsens ordförande, 320 000 SEK till var och en av de övriga styrelseledamöterna. Därutöver utgår 150 000 SEK till revisionsutskottets ordförande, 75 000 SEK till de två övriga ledamöterna i revisionsutskottet samt 70 000 SEK till var och en av de tre ledamöterna i ersättningsutskottet.

REVISIONSUTSKOTTET

Revisionsutskottet har en beredande roll och redovisar sitt arbete till styrelsen. I revisionsutskottets uppgifter ingår bl.a. att övervaka bolagets finansiella rapportering och att övervaka effektiviteten i bolagets internkontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen. Utskottet skall även hålla sig informerat om revisionen, granska revisorns opartiskhet och självständighet samt biträda valberedningen i samband med revisorsval. Utskottet har fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revisionen som bolaget får upphandla från revisorn. Revisionsutskottet består av Matts Ekman (ordförande), Helen Fasth-Gillstedt och Fredrik Trägårdh. Samtliga ledamöter bedöms vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt i förhållande till större ägare. Revisorn, bolagets finansdirektör, chefen för internrevisionen samt koncernredovisningschefen deltar normalt vid utskottets sammanträden. Den sistnämnde fungerar även som utskottets sekreterare.

Revisionsutskottet har under 2012 sammanträtt 7 gånger (5 gånger under 2011). Revisorn har deltagit vid 6 av dessa sammanträden. Samtliga utskottsledamöter har närvarit vid samtliga möten. De frågor som varit föremål för utskottets behandling under det gångna året har bland annat rört delårsrapportering, upphandling av revisionstjänster, riskhantering och internkontrollfrågor med särskild fokus på internkontrollarbetets organisation, samt koncernens redovisningsprinciper. Därtill har utskottet behandlat årsbokslutet och revisionsarbetet för koncernen, investeringsförslag, skattefrågor och finansieringsfrågor samt svarat för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, i synnerhet vad gäller redovisningen av köpta fordringar och goodwill.

ERSÄTTNINGSUTSKOTTET

I ersättningsutskottets uppgifter ingår bland annat att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, att följa upp och utvärdera program för rörliga ersättningar till bolagsledningen samt att följa och utvärdera generella ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer inom koncernen.

Utskottet bistår vidare styrelsen med att utforma det förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som styrelsen presenterar för årsstämman samt att följa och utvärdera tillämpningen av dessa riktlinjer. Ersättningsutskottet består av Lars Lundquist (ordförande), Matts Ekman och Joakim Rubin. Samtliga ledamöter bedöms vara oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och till större aktieägare. Vid utskottets sammanträden deltar normalt den verkställande direktören samt personaldirektören. Den sistnämnde är även är utskottets sekreterare. Under 2012 har utskottet sammanträtt 5 gånger (5 föregående år). Samtliga utskottsledamöter har närvarat vid samtliga möten.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDA NDE BEFATT NINGSHAVARE

Årsstämman 2012 fastställde styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Riktlinjerna reglerar bland annat förhållandet mellan fast och rörlig ersättning, mellan ersättning och prestation, icke monetära förmåner, frågor kring pension, uppsägning och avgångsvederlag samt hur dessa frågor bereds av styrelsen. 2012 års riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare redovisas i Not 29, sid 72. Styrelsens förslag till riktlinjer för 2013 finns redovisade i sin helhet i Förvaltningsberättelsen på sidan 42. För en närmare redogörelse för löner och ersättningar till ledande befattningshavare, se Not 29 på sidan 72.

KONCERNLEDNING

Bolagets ledningsgrupp består av koncernchefen, finansdirektören, de tre regioncheferna, PD-direktören, chefen för riskfunktionen (CRO), IR & kommunikationsdirektören, IT-direktören, samt personaldirektören.

Koncernledningen sammanträder regelbundet och diskuterar finansiella mål och utfall, strategifrågor och koncerngemensamma riktlinjer. Dessa diskussioner, beslut och riktlinjer är också en del i kontrollen av den finansiella rapporteringen. Ytterligare information om koncernledningen finns på sidorna 82–83.

Risk- och investeringskommittÉ

Den verkställande direktören har inrättat en risk- och investeringskommitté bestående av ledamöter i koncernledningen, med uppgift att fatta beslut i investeringsärenden, framförallt förvärv av avskrivna fordringar.

Internrevision

Internrevision utgör den oberoende granskningsfunktion som rapporterar direkt till styrelsen via revisionsutskottet. Internrevisionens uppgift är att granska och utvärdera effektiviteten i styrning, riskhantering och internkontroll i koncernen och avrapporterar kvartalsvis till revisionsutskottet och koncernledningen.

Riskfunktion

Bolaget har inrättat en funktion som leds av CRO. Funktionens två huvudsakliga ansvarsområden är att proaktivt verka för att riskmedvetenhet skapas redan i affärsbesluten och att dessa följs upp löpande, samt att säkerställa att en oberoende uppföljning och kontroll genomförs av såväl finansiella som operationella verksamheter.

REVISOR

Vid årsstämman 2012 valdes revisionsfirman Ernst & Young AB till revisor i moderbolaget med auktoriserade revisorn Lars Träff som huvudansvarig revisor. Revisorn valdes för tiden intill slutet av årsstämman år 2013. Revisorn bedöms vara oberoende. Bolaget har efter godkännande av revisionsutskottet utöver revisionsuppdraget konsulterat Ernst & Young i redovisningsfrågor. Storleken av till Ernst & Young betalda ersättningar framgår av Not 30, sidan 73. Ernst & Young är skyldigt att som revisor i Intrum Justitia pröva sitt oberoende inför varje beslut att vid sidan av sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning till Intrum Justitia.

Styrelsens rapport om intern kontroll

Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Koden. Koden innehåller krav på årlig extern informationsgivning om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Kontrollen syftar till att ge rimlig säkerhet i den finansiella rapporteringen. Den finansiella rapporteringen omfattar delårsrapporter, bokslutskommuniké och större delen av årsredovisningen.

Ramverk

Intrum Justitias arbete med intern kontroll följer COSO-ramverket (The Committe of Sponsoring Organisation of the Treadway Commission). Ramverket baseras på fem internkontrollkomponenter vilka beskrivs nedan.

Kontrollmiljö

Styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Styrelsens revisionsutskott övervakar att fastställda riktlinjer för finansiell rapportering och intern kontroll följs och har löpande kontakt med bolagets revisorer. Målsättningen är att säkerställa att tillämpliga lagar och regler efterlevs, att den finansiella rapporteringen följer Intrum Justitias redovisningsprinciper enligt IFRS samt att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Grunden för en god intern kontroll är kontrollmiljön som inkluderar de värderingar och den etik som styrelsens och ledningen agerar utifrån, men också koncernens organisation, ledarskap, beslutsvägar, befogenheter och ansvar samt medarbetarnas kunskaper.

I Intrum Justitias värderingar ingår "att arbeta för en sund ekonomi" vilket tillsammans med koncernens affärsidéer, mål och strategier styr det dagliga arbetet. Under året har det arbete som inleddeds under 2011 med att ytterligare förstärka bolagets interna styrning och kontroll fortsatt. Inom ramen för detta arbete har ett uppdaterat koncernövergripande regelverk för interna regler utvecklats och gradvis implementerats under året. Detta regelverk omfattar även de regler som är direkt hänförliga till den finansiella rapporteringen och regelefterlevnad inom detta område. Under kommande år kommer Intrum Justitia ha ett fortsatt fokus på att vidareutveckla och säkerställa implementeringen av detta koncernövergripande regelverk på olika nivåer och inom olika områden inom koncernen.

Riskbedömning

Koncernens risker hanteras i ett samspel mellan styrelsen, koncernledningen och de lokala verksamheterna. Styrelsen och ledningen arbetar löpande med att identifiera och hantera övergripande risker, medan ledningen för respektive lokal verksamhet har ansvaret för att i enlighet med det interna regelverket identifiera, utvärdera och hantera de risker som främst rör den lokala verksamheten. Varje lokal ledning har ansvaret för att säkerställa att det finns en väl fungerande process som skapar riskmedvetenhet, tidigt identifiera nya risker och på ett kostnadseffektivt sätt hantera kända risker. Riskbedömning av den finansiella rapporteringen syftar till att fastställa risker som påverkar rapporteringen i koncernens bolag, affärsområden och processer. Den koncerngemensamma riskhanteringsprocessen innefattar att identifiera och värdera de mest väsentliga riskerna som avser den finansiella rapporteringen och tillse att lämpliga åtgärder för att begränsa risken vidtages.

Detta arbete baseras dels på självutvärderingar gjorda av ansvariga inom verksamheten men också på en oberoende bedömning av risker i den finansiella rapporteringen som utförs av koncernens ekonomifunktion. Dessa bedömningar ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet med att kontinuerligt förbättra den interna kontrollen i den finansiella rapporteringsprocessen.

Kontrollaktiviteter

Riskbedömningen styr i hög utsträckning kontrollaktiviteterna. Kontroller utformas för att hantera de risker som har identifierats i det ovan beskriva arbetet. Kontrollstrukturerna grundar sig på koncernens krav för intern kontroll inom den finansiella rapporteringen och består av både bolagsövergripande kontroller, kontroller på transaktionsnivå och generella IT-kontroller. Kontrollaktiviteter omfattar samtliga dotterbolag inom koncernen och inkluderar metoder och aktiviteter för att säkra tillgångar, kontrollera riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter samt för att säkerställa efterlevnad av lagar och fastställda interna riktlinjer. Dotterbolagens självutvärderingsprocess har fortsatt under året och den kvartalsvisa försäkran från lokal bolagschef och ekonomichef har varit en annan viktig komponent i att säkerställa intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Därutöver har koncernekonomifunktionen arbetat med ett flertal aktiviteter för att följa upp och kontrollera kvaliteten i den finansiella rapporteringen i koncernens dotterbolag.

Information och kommun ikation

Bolaget arbetar kontinuerligt med att skapa en medvetenhet hos medarbetarna om tillämpliga styrinstrument som gäller för den finansiella rapporteringen, både externa och interna. Ansvar och befogenheter kommuniceras inom koncernen för att möjliggöra rapporteringen och återkoppling från verksamheten till koncernledningen och styrelsens revisionsutskott. Alla väsentliga interna riktlinjer finns tillgängliga på intranätet och utbildning av medarbetare sker löpande. De lokala ekonomicheferna ingår i nätverk som kommunicerar regelbundet för att sprida och dela erfarenheter, informera om nya regler och förändringar i koncernens redovisningsprinciper, samt diskutera de krav som ställs på den interna kontrollen. Samarbetet syftar till att öka samordningen och möjligheten till jämförelse av analyser, uppföljning av redovisnings- och affärssystem samt utveckling av olika nyckeltal.

Uppföljning

Koncernen är organiserad i matrisform där den finansiella uppföljningen i första hand följer de tre geografiska regionerna och i andra hand verksamhetsområdena Kredithantering och Finansiella Tjänster. Inom de geografiska regionerna har respektive

regionsledning och landchef ett betydande ansvar. Koncernledningen utövar kontroll både genom representation i de lokala bolagens styrelser och genom att koncernens finansavdelning följer upp dotterbolagens finansiella rapportering ur olika perspektiv. Varje månad rapporterar dotterbolagen in månadsbokslut som omfattar resultaträkning uppdelad per verksamhetsområde, balansräkning och volymuppgifter i koncernens rapporteringssystem. Boksluten konsolideras till ett koncernbokslut som ingår i en månadsrapport till koncernledningen. En koncernredovisning upprättas varje månad för intern uppföljning och analys. Dotterbolagen får återkoppling från koncernen på rapporteringen och fördjupande uppföljningsmöten hålls med varje land månadsvis.

Uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker i första hand av koncernens ekonomi- och finansfunktion samt av styrelsens revisionsutskott. På styrelsens uppdrag granskar och utvärderar även funktionen för internrevision hur den interna kontrollen är organiserad och hur den fungerar samt följer upp av materiella utestående iakttagelser från tidigare revisioner.

Stockholm den 27 mars 2013

Styrelsen i Intrum Justitia AB (publ)

Revisors yttrande om Bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Intrum Justitia AB (pubi), org nr 556607-7581.

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2012 på sidorna 84–88 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 27 mars 2013

Ernst & Young AB Lars Träff Auktoriserad revisor

Definitioner

Antal inneliggande inkassoärenden: Totala antalet inkassoärenden i slutet av året.

Avkastning på eget kapital: Årets nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare som en procentandel av genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Avkastning på operativt kapital: Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital.

Avkastning på köpta fordringar: Rörelseresultatet dividerat med genomsnittligt värde på köpta fordringar.

Betavärde: Mått på aktiens kursförändringar/svängningar i förhållande till hela marknaden, i form av OMX Stockholm index. Förändringar som exakt följer index ger betavärdet 1,0. Ett värde under 1,0 innebär att förändringarna i aktien har varit mindre än förändringarna i index.

Direktavkastning: Utdelningen per aktie dividerat med aktiekursen vid årets slut.

Medelantal anställda: Genomsnittligt antal anställda under året omräknat till heltidstjänster.

Nettoomsättning: Summan av rörliga inkassoprovisioner, fasta inkassoavgifter, gäldenärsarvoden, garantiprovisioner, abonnemangsintäkter och intäkter i verksamheten med Köp av avskrivna fordringar.

Nettoskuld: Räntebärande skulder och pensionsavsättningar minus likvida medel och räntebärande fordringar.

Nettoskuld i relation till rörelseresultat före avskrivningar och amorteringar: Nettoskulden dividerat med rörelseresultat före avskrivningar på materiella och imateriella tillgångar samt avskrivningar på portföljer med köpta fordringar.

Operativt kapital: Summan av eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande, räntebärande skulder och pensionsavsättningar minus likvida medel och räntebärande fordringar.

Operativt kassaflöde per aktie: Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier under året.

P/E-tal: Aktiekurs vid årets slut dividerad med nettoresultat per aktie före utspädning (Price Earnings ratio).

P/S-tal: Aktiekurs vid årets slut dividerad med nettoomsättning per aktie (Price Sales ratio).

Resultat per aktie: Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med genomsnittligt antal aktier under året.

Räntetäckningsgrad: Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal: Rörelseresultatet som en procentandel av nettoomsättningen.

Rörelseresultat: Verksamhetens resultat före finansiella poster och bolagsskatt.

Soliditet: Eget kapital inklusive minoritetsintresse som en procentandel av balansomslutningen.

Totalt inkassovärde: Totalt utestående belopp att inkassera för kunds räkning på förfallodagen, inklusive upplupen ränta fram till förfallodagen. Inkluderar förvärvade avskrivna fordringar men inte dröjsmålsränta eller avgifter.

Utdelningsandel: Utdelningens andel av årets nettoresultat.

Information till aktieägarna

Årsstämma

Årsstämma i Intrum Justitia AB hålls onsdagen den 24 april 2013, kl 15.00 på Summit, Grev Turegatan, Stockholm. Kallelse sker genom annonsering i Svenska Dagbladet och Post- och Inrikes Tidningar. Kallelsen samt övrig information inför årsstämman finns även på www.intrum.com.

Utdelning

För räkenskapsåret 2012 föreslår styrelsen årsstämman att utdelning lämnas om 5,00 SEK (4,50) per aktie.

Finansiell information 2013

Årsstämma 2013, 24 april Delårsrapport januari–mars, 24 april Delårsrapport januari–juni, 19 juli Delårsrapport januari–september, 24 oktober

Ytterligare information från Intrum Justitia

Finansiella rapporter publiceras på svenska och engelska och kan beställas från Intrum Justitia AB, Informationsavdelningen, 105 24 Stockholm. Rapporterna samt övrig information från bolaget publiceras löpande på koncernens webbplats www.intrum.com.

Kommunikation med ägare, analytiker och medier är ett prioriterat område. Presentation av Intrum Justitias resultat och verksamhet görs efter varje delårsrapport för analytiker och investerare i Stockholm. Utöver dessa kontakter träffar representanter från bolaget befintliga och potentiella aktieägare vid andra tillfällen, exempelvis i enskilda möten och aktiesparträffar.

Besök gärna vår webbplats, www.intrum.com, som förutom en bred presentation av koncernen erbjuder en fördjupad IR-del med analysverktyg, insynsregister med mera. Koncernen ger även ut intressenttidningen Intrum Magazine som löpande belyser utvecklingen inom kredithanteringsbranschen och Intrum Justitia. Tidningen kan beställas från informationsavdelningen.

Aktieägarkontakt

Annika Billberg Tel. +46 8-546 10 203 E-post: ir@intrum.com Denna årsredovisning kan beställas i tryckt format via ir@intrum.com eller laddas ner som pdf via www.intrum.com.

Adresser

Intrum Justitia AB

Hesselmans Torg 14, Nacka 105 24 Stockholm, Sverige Tel +46 8 546 10 200 Fax +46 8 546 10 211 www.intrum.com info@intrum.com

Financial Services

Intrum Justitia Debt Finance AG Alpenstrasse 2 CH-6300 Zug, Schweiz Tel +41 41 727 86 86 Fax +41 41 727 86 87

Belgien

Intrum NV Martelaarslaan 53 B-9000 Gent, Belgien Tel +32 9 218 90 94 Fax +32 9 218 90 51 www.intrum.be

Danmark

Intrum Justitia A/S Lyngbyvej 20, 2 Etage DK-2100 Köpenhamn Ø Danmark Tel +45 33 69 70 00 Fax +45 33 69 70 29 www.intrum.dk

Estland

Intrum Justitia AS Rotermanni 8 EE-Tallinn 10111, Estland Tel +372 6060 990 Fax +372 6060 991 www.intrum.ee

Finland

Intrum Justitia Oy PL 47 FI-00811 Helsingfors, Finland Tel +358 9 229 111 Fax +358 9 2291 1911 www.intrum.fi

Frankrike

Intrum Justitia SAS 97 Allée Alexandre Borodine CS-80008 FR-69795 Saint Priest Cedex Frankrike Tel +33 4 7280 1414 Fax +33 4 7280 1415 www.intrum.fr

Irland

Intrum Justitia Ireland Ltd 1st Floor, Block C Ashtown Gate, Navan Road IE- Dublin 15 Tel +353 1 869 22 22 Fax +353 1 869 22 44 www.intrum.ie

Italien

Intrum Justitia S.p.A. Viale E. Jenner 53 IT-20159 Milano, Italien Tel +39 02 288 701 Fax +39 02 28870 999 www.intrum.it

Nederländerna

Intrum Justitia Nederland B.V. Box 84096 NL-2508 AB Den Haag Nederländerna Tel +31 70 452 70 00 Fax +31 70 452 89 80 www.intrum.nl

Norge

Intrum Justitia AS Box 6354 Etterstad NO-0604 Oslo, Norge Tel +47 23 17 10 00 Fax +47 23 17 10 20 www.intrum.no

Polen

Intrum Justitia Sp. z o.o. Ul. Domaniewska 41 PL-02-672 Warszawa, Polen Tel +48 22 576 66 66 Fax +48 22 576 66 68 www.intrum.pl

Portugal

Intrum Justitia Portugal Lda Alameda dos Oceanos Edifício Espace, Lote 1.06.Q1.04 Piso 1, Bloco 2, A/B Parque das Nações 1990-207 Lisboa Portugal Tel: +351 707 502 102 Fax:+351 213 172 209 www.intrum.pt

Schweiz

Intrum Justitia AG Eschenstrasse 12 CH-8603 Schwerzenbach Schweiz Tel +41 44 806 5656 Fax +41 44 806 5660 www.intrum.ch

Slovakien

Intrum Justitia Slovakia s.r.o. P.O. Box 50 Karadzicova 8 SK-810 00 Bratislava Slovakien Tel +421 2 32 16 32 16 Fax +421 2 32 16 32 80 www.intrum.sk

Spanien

Intrum Justitia Ibérica S.A.U. Juan Esplandiú 11–13, PL 9 ES-28007 Madrid, Spanien Tel +34 91 423 4600 Fax +34 902 876 692 www.intrum.es

Sverige

Intrum Justitia Sverige AB 105 24 Stockholm, Sverige Tel +46 8 616 77 00 Fax +46 8 640 94 02 www.intrum.se

Tjeckien

Intrum Justitia s.r.o. Prosecka 851/64 19000 Prag 9 Prosek, Tjeckien Tel: +420 277 003 700 Fax: +420 283 880 902 www.intrum.cz

Tyskland

Intrum Justitia GmbH Pallaswiesenstr. 180–182 DE-64293 Darmstadt Tyskland Tel: +49 (0) 6151 816 0 Fax: +49 (0) 6151 816 155 www.intrum.de

Ungern

Intrum Justitia Kft Pap Károly u. 4–6 HU-1139 Budapest, Ungern Tel +36 1 459 9400 Fax +36 1 459 9574 www.intrum.hu

Österrike

Intrum Justitia GmbH Andromeda Tower Donau-City-Strasse 6 AT-1220, Wien Österrike Tel: +43 (1) 260 88 80 0 Fax: +43 (1) 260 88 99 0 www.intrum.at

www.intrum.com