Image Systems — Annual Report 2010

Apr 12, 2011

Årsredovisning 2010

innehåll

Ekonomisk utveckling i sammandrag	3
VD-ord	4
Marknad	5
Verksamhet	7
Försäljning	12
Koncernstruktur och historik	13
Aktiekapital och ägarförhållanden	14

Styrelse, ledande befattningshavare, revisorer	16
Bolagsstyrningsrapport	18
Förvaltningsberättelse	24
Räkenskaper	28
Noter	37
Revisionsberättelse	53
Ordlista	54

Digital Vision i korthet 2010

• Förvärv av Image Systems
• Nettoomsättningen uppgick till 58,8 (80,3) Mkr
• Rörelseresultatet före avskrivningar och engångskostnader uppgick till -18,9 (1,2) Mkr
• Resultat efter skatt uppgick till -43,9 (-9,2) Mkr
• Resultat per aktie uppgick till -0,09 (-0,04) kr
• Bruttomarginalen uppgick till 74 (76)%
• Orderingången uppgick till 68,4 (80,9) Mkr

2011

• Extra bolagsstämma godkänner sammanslagning av aktier och nedsättning av aktiekapitalet
• Över 80 procent av konvertibeln kvittas mot aktier
• Digital Vision genomför en garanterad företrädesemission om 54 Mkr

Ekonomisk utveckling i sammandrag

UTDRAG UR KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR (Mkr)	2010	2009	2008	2007	2006
Intäkter	58,8	80,3	59,0	114,8	78,5
Bruttoresultat	43,8	61,4	41,6	72,9	40,3
Rörelseresultat före avskrivningar	–23,0	1,2	–27,6	11,8	–33,4
Rörelseresultat	–46,5	–6,8	–46,8	7,4	–39,4
Årets resultat	–43,9	–9,2	–51,2	5,8	–43,1
UTDRAG UR KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR (Mkr)
Tillgångar
Anläggningstillgångar	17,9	35,8	41,8	58,0	50,8
Varulager	4,0	4,7	8,7	10,1	10,5
Kundfordringar	15,5	25,0	18,9	42,9	22,0
Övriga omsättningstillgångar	6,0	5,9	10,4	5,7	7,4
Likvida medel	1,7	2,5	3,6	1,7	2,1
Summa tillgångar	45,1	73,9	83,4	118,4	92,8
Eget kapital och skulder
Eget kapital	0,7	12,3	-40,1	10,5	4,2
Långfristiga skulder och avsättningar	2,1	5,3	25,0	53,6	51,0
Korta räntebärande skulder	21,6	38,7	44,3	29,0	15,8
Leverantörsskulder	10,8	5,7	18,0	16,2	12,3
Övriga kortfristiga skulder	9,9	11,9	36,2	9,1	9,5
Summma eget kapital och skulder	45,1	73,9	83,4	118,4	92,8
finansiella nyckeltal
Bruttomarginal, %	74	76	68	63	51
Rörelsemarginal, %	neg	neg	neg	6	neg
Vinstmarginal, %	neg	neg	neg	5	neg
Soliditet, %	1	17	neg	9	4
Antal aktier vid årets slut, st	647 722 604	265 811 556	40 775 055	38 880 231	37 932 819
Genomsnittligt antal aktier, st	488 593 001	226 098 159	39 827 643	38 364 835	30 446 201
Resultat per aktie, kr	–0,09	–0,04	–1,29	0,15	–1,42
Eget kapital per aktie, kr	0,00	0,05	-0,98	0,14	1,05
Börskurs vid årets slut,kr	0,06	0,23	0,52	2,37	2,52
Utdelning per aktie	-	-	-	-	-

VD-ord – Bengt Broman

Marknaden var under det första halvåret avvaktande medan en viss förbättring kan konstateras för det tredje och fjärde kvartalen framförallt i Europa.

Mediateknikföretagen som normalt ligger sent i produktionscykeln har märkt en återgång mot normala nivåer i marknaden. Branschföreträdare (IABM) förutspår en allmän marknadstillväxt under de kommande åren dels i takt med att den finansiella oron minskar i världen dels driven av teknikutvecklingen exempelvis ökad efterfrågan som följd av 3D utvecklingen.

Marknaden som helhet har stabiliserats även om beslutsprocesserna är långsamma då många slutkunder avvaktar med sina investeringsbeslut. För Digital Vision är det fortfarande Europa som utvecklats bäst med Tyskland, England och Frankrike som ledande marknader. Den nordamerikanska marknaden har utvecklats svagare trots en växande reklammarknad men segmentet för spelfilm har varit avvaktande. I Asien är marknaden ojämn med en hög priskänslighet.

Orderingången har successivt ökat från det andra kvartalet. Det fjärde kvartalet blir därmed, trots vikande växelkurser, det bästa kvartalet under 2010. Faktureringen för året ligger under förväntan med effekten att orderstocken har ökat under året. Den lägre faktureringen beror delvis på egna produktväxlingar och delvis på störningar hos underleverantörer bland annat i form av komponentbrist och försenade leveranser.

Vi har genomfört förändringar av sälj organisationen som täcker Nordamerika, med verkan från början av december, som innebär starkare säljfokus och en viss kostnadsreduktion. För att bättre reflektera marknadskraven i produktportföljen och samtidigt kvalitetssäkra utvecklingsprocessen har vi gjort en omstrukturering av utvecklingsavdelningen och produktledningen även innebärande personförändringar. Nya releaser av våra produktfamiljer Nucoda och Phoenix har släppts under året samtidigt som en ny pris- och produktstruktur lanserats.Utvecklingsarbetet har fortgått på den nya kontrollpanelen där leveranser planeras att påbörjas i slutet av Q1, 2011. Utvecklingen av den nya kontrollpanelen har påverkat både resultat och kassaflöde negativt under året.

Den 30 december 2010 annonserades ett förvärv av Image Systems AB och samtidigt en refinansiering av Digital Vision. Affären som tillträds den 14 april 2011 är strategiskt mycket viktig då den bland annat öppnar för distribution av Digital Visions teknik och produkter i Image Systems partnernätverk samt ger tillgång till flera vertikala marknadssegment. Förvär-

vet ger också en sänkt kostnadsbas genom synergier vid samgåendet mellan företagen, vilket är ett krav för lönsamhet och tillväxt i koncernen. Refinansieringen innebär dels att ett utestående konvertibellån kvittas mot aktier i Digital Vision (anslutningsgraden större än 80 procent) samt dels en företrädesemission som är till 100 procent garanterad. Med förvärvet och refinansieringen får Digital Vision en stabil finansiell grund och tillgång till nya marknadskanaler.

Stockholm den 30 mars 2011 Bengt Broman VD

Marknad

Drivkrafter och teknikskifte inom mediateknikmarknaden

Mediaindustrin genomgår för närvarande en kraftig omstrukturering, vilket skapar intressanta förutsättningar för bolag inom mediateknikmarknaden. Digital Vision levererar produkter och tekniska lösningar utifrån behov inom mediaindustrin. Förändringar och teknikskiften inom ett flertal områden leder till förändring vid slutbearbetning, distribution och konsumtion av bildmaterial. Sammanlagt finns ett flertal faktorer som ger gynnsamma förutsättningar för tillväxt.

Bättre bildkvalitet

En av de viktigaste drivkrafterna är konsumenternas krav på bättre bildkvalitet vilket ökar kraven inom samtliga processteg. Flera nya högkvalitativa plattformar med hög upplösning har introducerats de senaste åren, exempelvis Blu-ray och HDTV, något som i sin tur driver utvecklingen mot bättre bildkvalitet. Behovet av slutbearbetning och restaurering av äldre material ökar eftersom det utgör en stor del av det som visas för konsumenten.

Övergången till HDTV

Dagens SDTV(standard definition TV)-sändningar kommer i framtiden att övergå till HDTV(high definition TV)-sändningar, vilket ger möjlighet att visa materialet med avsevärt högre bildkvalitet. HDTV-utvecklingen förutsätter nya bildskärmar (plasma, LCD, LED med flera) som redan finns på marknaden. Givna förutsättningar som ger allt högre krav på ett noggrant slutarbetat innehåll med en bibehållen bildkvalitet ända fram till presentation. Vidare finns krav på bättre bildkvalitet för biografer i och med utbyggnaden av digitala biografer. Sammantaget ger detta ett behov av ny utrustning inom samtliga områden på mediateknikmarknaden. Initialt förväntas sportsändningar driva införandet av HDTV på de europeiska och asiatiska marknaderna. HDTV har ingen internationell standard och sänds i olika format som i sin tur kan ha olika bildfrekvenser. Kombinationerna av format och bildfrekvenser är dessutom fler än vad som finns avseende SDTV och således kommer övergången till HDTV även att öka efterfrågan på formatomvandling mellan dessa olika format.

Utbyggnaden av nya distributionskanaler

Övergången till digital-TV samt införandet av IPTV (Internet protocol TV), HDTV och VOD (video on demand) påverkar de befintliga distributionsnäten. De nya distributionskanalerna kräver investeringar i ny teknik samtidigt som det innebär att en mängd olika distributionsnät måste anpassas för att kunna samexistera. Detta påverkar formatet på sändningarna med ett ökat behov av formatomvandling genom hela distributionsnätet. Vidare måste högkvalitativ bildkomprimering kunna hanteras då olika nät har olika kapacitet. Expansion inom IPTV kommer att kräva utbyggnad av bredbandsnätet samt tillhörande ny teknik, bland annat möjliggör IPTV att konsumenterna själva kan välja vad som ska distribueras samt när det ska distribueras.

Utökat utbud för konsumenterna

Det utökade antalet distributionskanaler leder till ett ökat utbud för konsumenten i form av flera TV-kanaler. Digitaliseringen av teknik och distribution gör att nya kanaler skapas samtidigt som konkurrensen ökar mellan de etablerade TVkanalerna. Sammantaget driver detta fram ett behov av nytt högkvalitativt material som skall slutbearbetas. Produktionsbolag och innehållsleverantörer gynnas eftersom unikt nationellt innehåll är det mest särskiljande konkurrensmedlet. Vidare finns ett stort arkiv av äldre inspelat material som är i behov av restaurering för att undvika att det förstörs på grund av att respektive lagringsmedia åldras och slits ut. Dessutom finns det behov och efterfrågan av anpassning till dagens tekniska standard och krav på bildkvalitet. Utvecklingen av hur medier konsumeras leder mer och mer till att man som konsument skall kunna se vad som helst, när som helst och med högsta möjliga kvalitet.

3D-TV (stereoscopic 3D)

3D var den stora nyheten under 2010 med ett starkt genomslag i spelfilmer. 3D-TV är också på väg, inte bara i form av spelfilm via Blu-ray eller direktsända sportevenemang utan också för andra produktioner och leveransformat. Under 2010 lanserades ett tiotal 3D-TV-kanaler världen över och många fler programföretag genomför tester med 3D-tekniken. 3D är redan där HD var för fem år sedan och tekniken går snabbt framåt. För att vara konkurrenskraftig i utbudet måste arbetsflödet vid filmproduktionen göras billigare och effektivare.

Övergång till digital filbaserad slutbearbetning

Slutbearbetningen utförs alltid digitalt men arbetsprocessen skiljer sig beroende på om materialet består av videosignaler lagrade på ett videoband eller av datafiler lagrade på en hårddisk. Vid slutbearbetning av videosignaler kommer materialet kontinuerligt i en viss ordning och måste bearbetas i den takt bandet spelas upp. Detta resulterar i en seriell arbetsprocess, där varje steg måste avslutas innan nästa kan påbörjas. Vidare måste varje steg i kedjan arbeta i samma hastighet som bilderna spelas upp vid källan. Vid slutbearbetningen av datafiler kan varje separat bildsekvens hämtas i valfri ordning från en server vid behov. Tack vare detta kan de olika processtegen överlappa varandra och mycket arbete kan göras parallellt. Dessutom kan processtiden i varje steg väljas fritt vilket möjliggör användningen av standarddatorer. Att arbeta i en parallell process skapar flexibilitet i flödet och kan ge mer tid för slutbearbetning alternativt tidigare lansering. Filbaserad slutbearbetning har framför allt anammats inom film- och reklamindustrin där kvalitetskraven är högre samt i fallet film där den färdiga produkten har längre livslängd, vilket i sin tur motiverar större investeringar i tid och utrustning. På sikt kommer troligtvis allt material att slutbearbetas via digitala filbaserade system.

Övergång från analog till digital in- och uppspelning

Historiskt har filmindustrin arbetat med analog, silverbaserad film, där filmlaboratorier med fotokemiska processer har anpassat ljus och färger från olika tagningar så att de fått ett konsistent utseende. All slutbearbetning har utförts direkt på filmen via flera kopieringssteg. Därefter har filmen åter kopierats för att distribueras till biografer och TV-stationer. Processen har varit avancerad och tids- och kostnadskrävande. För att göra specialeffekter har man varit tvungen att scanna in filmen digitalt och mata in den i datorbaserade system. Initialt rörde det sig endast om ett fåtal klipp, men

detta har i rask takt ökat till flera hundratals klipp. Slutbearbetning har då skett på såväl film som filer på disk. Intresset ökar från filmstudios att producera filmer digitalt i alla faser i processen. Även inom restaurering av film finns ett stort behov av att digitalisera befintliga filmer till disk. Detta görs via en filmscanner. För nyinspelningar är dock bedömningen är att digital inspelning kommer att öka i användningsgrad, vilket också kommer att öka efterfrågan på system som hanterar hela kedjan av slutbehandling.

Förbättrad datorkapacitet för standarddatorer

För att kunna bearbeta material i realtid har det tidigare behövts system med specialtillverkad hårdvara eftersom det krävs mycket stor beräkningskapacitet. Samtidigt har programvarulösningar fått större genomslag för vissa delar av slutbearbetningsprocessen, framförallt eftersom prestanda hos standarddatorer har förbättrats. Utveckling av kraftigare processorer, förbättrad datorkapacitet och kostnadseffektiv datalagring har förbättrat möjligheterna att utföra slutbearbetning i standarddatorer. Specialtillverkad hårdvara behövs fortfarande i de delar av kedjan där man behöver anpassa till specifika elektriska gränssnitt samt där hög tillförlitlighet är nödvändig, exempelvis vid sändning.

De största fördelarna med att använda standardplattformar är den större flexibilitet som dessa ger samt att prestanda förbättras i snabb takt. När systemet bygger på standarddatorer kan utvecklings- och produktionskostnaderna hållas nere. Implikationen är att marknaden i framtiden kommer att efterfråga mindre specialbyggd hårdvara till förmån för mjukvara som körs på standardplattformar i takt med övergången till filbaserad bearbetning.

Verksamhet

Affärsidé

Digital Visions affärsidé är att utveckla och erbjuda kostnadseffektiva, högkvalitativa och teknikledande produkter för professionella användare till utvalda delar av mediamarknaden.

Mål

Digital Vision har som målsättning att skapa långsiktig värdetillväxt för sina aktieägare. Koncernen skall uppnå en långsiktig rörelsemarginal på 15 procent. Soliditeten skall på lång sikt inte understiga 50 procent.

Strategi

Strategiska samarbeten och förvärv

För att vidga affärsmöjligheterna, förbättra marknadsföringen samt skapa förutsättningar för ytterligare produkter skall Digital Vision verka för strategiska samarbeten med ledande aktörer inom mediateknikmarknaden. Både strategiska samarbeten och förvärv kan vara möjliga för att förstärka nuvarande position eller för etablering inom nya produktområden. Det grundläggande kravet för samarbeten och förvärv är synergier kring kärnteknologier och kompetens.

Marknadsdriven produktutveckling

Teknik- och produktutvecklingen skall vara innovativ, marknadsdriven och lyhörd för kundernas krav samt baserad på avancerad bildbehandlingsteknik för högupplöst rörlig bild. Bolagets forsknings- och utvecklingsstrategi innebär utveckling av spjutspetsprodukter för digital bildbehandling anpassad för olika steg i processerna efterbearbetning, distribution och konsumtion. Digital Vision skall utifrån sin position som leverantör av avancerade verktyg för efterbearbetning samt utifrån sin tekniska kompetens utöka verksamheten inom produktområdena distribution och konsumtion.

Utveckla nya produkter baserade på egenutvecklade kärnteknologier och kompetens

Digital Vision skall utöka produktportföljen med nya produkter som kan baseras på Bolagets egenutvecklade kärnteknologier och kompetens. Kärnteknologierna bygger på ett stort antal egenutvecklade algoritmer för att lösa flera krävande bildbehandlingsproblem.

Försäljningskanaler

Digital Visions affärsmodell skall bygga på både direkta och indirekta försäljningskanaler. Huvudsakligen sker försäljningen direkt på utvalda marknader som USA och Storbritannien och indirekt via återförsäljare i övriga världen. Utveckling av försäljningskanalerna skall inriktas på att öka den geografiska täckningen samt på att öka stödet till befintliga återförsäljare.

Kundkategorier

Digital Vision erbjuder världsledande produkter till professionella användare för slutbearbetning av film/video och multimedia samt för restaurering av film. Den del av mediaindustrin där Digital Vision verkar kan i sig delas in i två områden: Slutbearbetning, som i sin tur delas in i underkategorierna Broadcast, Film och Reklamfilm, samt Restaurering.

Slutbearbetning

Slutbearbetning görs för att säkerställa och förbättra kvalitén, åtgärda eventuella felaktigheter, klippa bort oönskade bilder samt i vissa fall för att skapa ett speciellt utseende eller stämning i filmsekvensen. Det är yrkesgruppen kolorister som står för det kreativa arbetet i slutbearbetningsprocessen. Inom slutbearbetning förekommer flera moment som kan dra nytta av rörelseestimering, där Digital Vision har en erkänt marknadsledande teknologi. Exempel är brusreducering som är ett mycket viktigt steg inom bildförbättring. Brus uppkommer framför allt vid inspelning, men kan även uppkomma i senare steg och processer. Idag genomförs en stor andel av all professionell och semiprofessionell slutbearbetnng i icke-linjära system, så kallad filbaserad slutbearbetning, där Digital Vision har flera avancerade programvaror för bland annat redigering och färgkorrigering. Slutbearbetning är idag Digital Visions största produktområde.

Broadcast

TV stationer har ofta ett stort behov av att slutbearbeta stora mängder videomaterial på kort tid. En produktion ska t.ex. göras längre eller kortare för att anpassas till TV och omvandlas till flera olika format. Digital Visons Nucoda HD har särskilt tagits fram för att bearbeta material för broadcastindustin och tillsammans med Digital Visions DVO-verktyg förses denna bransch med ett komplett system som erbjuder maximal flexibilitet och kvalitet.

Film

Filmindustrin är känd för kreativitet och minutiös noggrannhet för varje enskild filmsekvens. När inspelningen av en film är klar genomgår allt material slutbearbetning, vilket för det mesta utförs digitalt. Digital Visions Nucoda Film Master vänder sig till den professionella filmbearbetningsindustrin och anses vara ett av de bästa färgsättningssystemen på marknaden. Otaliga storfilmer har bearbetats i ett Nucoda Film Mastersystem.

Reklamfilm

Precis som inom spelfilm präglas reklamfilmen av kreativitet och noggrannhet och här är ofta tiden en av de mest kritiska faktorerna. Liksom spelfilmen genomgår allt inspelat reklamfilmsmaterial slutbearbetning. I Digital Visions Nucoda Film Mastersystem kan såväl klassiskt inspelad film som film från digitala filmkameror tas in och bearbetas för att sedan levereras i princip vilket format som helst upp till 4K.

Restaurering

Restaurering av film innebär att repor, smuts och andra störningar tas bort och originaldetaljer återförs. Även färgförbättring utförs i Digital Visions restaureringssystem vilka bygger på dess algoritmer. Filmarkiv brottas dagligen med frågeställningen hur man bäst ska bevara och också kunna tjäna pengar på sina film- och bandbaserade tillgångar. Med lösningar för restaurering och remastering kan dessa aktörer blåsa nytt liv i sina arkiv och återanvända filmmaterial för digital bio, HDTV och DVD/Blue Ray plattformar. Digital Visions DVNR-system, vars algoritmer belönats med ett antal priser under åren, utför automatiskt i realtid smutsborttagning och brusreducering, vilket reducerar tiden man normalt sett skulle ha lagt på traditionell manuell bearbetning.

Arkiverad film kan även scannas direkt till fil för att sedan bearbetas digitalt. Genom bearbetning av den arkiverade filmen i Digital Visions filbaserade Phoenixsystem ökar flexibiliteten och kompabiliteten för leverans av film i olika format. Digital Vision har återanvänt DVNR-teknologin också in i den filbaserade världen. Tillsammans med mjukvaran DVO, bildförbättringsverktyg, erbjuder Digital Vision en komplett lösning för hur arkivfilm digitalt kan restaureras, efterbearbetas och levereras i olika format. Efterfrågan på restaurering förväntas växa då många arkiv världen över består av lagringsmedier som med tiden tappar kvalitet och behöver förnyas/uppdateras inför kommande generationer. Vidare antas intresset att digitalisera och tillgängliggöra

äldre arkiverat material att bidra till en ökad efterfrågan på restaurering.

Även nyproduktioner kan vara i behov av liknande behandling då t.ex. repor i film kan uppkomma vid inspelning och pixlar kan saknas vid inspelning med digitala filmkameror.

Kärnteknologier

Digital Visions verksamhet bygger på ett antal kärnteknologier som utgör grunden i Bolagets produkter. Kärnteknologierna bygger på egenutvecklade algoritmer för att lösa mycket komplicerade beräkningsproblem. Algoritmerna implementeras idag för att uppnå realtidsprestanda och att förbättra produkternas flexibilitet och funktionalitet. All algoritmutveckling sker med datorsimulering. Definition av algoritmer och implementering av dessa pågår ofta parallellt för att utvärdera vilka möjligheter och begränsningar den senaste teknologin har. Kärnteknologierna kan också användas för att utveckla produkter för ytterligare steg inom slutbearbetning och distribution men även inom processen konsumtion.

Rörelseestimering

Rörelseestimering är en av de viktigaste komponenterna i Digital Visions teknologiplattform, och har varit så sedan starten 1988. Basen för denna teknologi utgörs av en grupp av algoritmer, PHAME, som Digital Vision patenterade under 1990-talet. Denna grupp av algoritmer identifierar rörelsen i objekt och söker efter de bildpunkter som förändras relativt omgivande bilder. Processen identifierar samma bildpunkt i ett objekt som förekommer på flera efterföljande bilder. Denna bildpunkt kan exempelvis ersätta en skadad bildpunkt och på så sätt förhöja bildkvaliteten. Digital Visions rörelseestimator är en av de mest avancerade på marknaden. Med denna som bas har Bolaget utvecklat applikationer för bildförbättring, komprimering, och formatomvandling, se vidare under respektive avsnitt nedan.

Färgkorrigering

Färgkorrigering spelar en central roll vid all slutbearbetning, både för att justera eventuella brister i det inspelade materialet och som ett kreativt verktyg för att skapa en viss känsla och uttryck i bilderna. Digital Vision har en av de erkänt mest avancerade färgkorrektorerna på marknaden.

Brusreducering

Brus definieras som oönskade och slumpmässiga störningar i bilden och förekommer alltid i olika grad vid inspelning. Den vanligaste tekniken för brusreducering bygger på jämförelse av bildpunkter för att skapa en ny bildpunkt

ur ett genomsnitt av de jämförda bildpunkterna. Det bästa sättet att reducera brus utan att försämra upplösningen är kombinera bildpunkter från flera bilder. En förutsättning för hög bildkvalitet är att man kompenserar för eventuell rörelse mellan bilderna innan bildpunkterna kombineras.

Smutsborttagning

Bolaget har utvecklat en smutsborttagare som automatiskt identifierar smuts, repor och skadade bildpunkter. Funktionen bygger på rörelseestimering och innebär att smuts identifieras och reduceras. Processen räknar ut hur den ursprungliga bilden skulle ha sett ut om den inte var smutsig eller skadad. Processen har utvecklats genom åren med innovativa algoritmer. För att detta ska kunna göras utan att införa oönskade störningar krävs att man kompenserar för den eventuella rörelse som förekommer mellan de bilder som används vid filtreringen, se rörelseestimering.

Formatomvandling

När man ska omvandla en bildsekvens från exempelvis det amerikanska TV-systemet, som använder 30 bilder per sekund (60 hertz), till det europeiska, som använder 25 bilder per sekund (50 hertz), måste nya bilder skapas genom att kombinera flera bilder i originalsekvensen. Här blir det åter viktigt med rörelseestimering då rörelse mellan bilderna kommer att ge försämrad kvalitet då information från flera bilder ska kombineras. Omvandling mellan olika format kan och behöver ske i samtliga steg; slutbearbetning, distribution, och presentation. Kvaliteten på rörelseestimeringen är helt avgörande för kvaliteten på slutresultatet. Detta visade Digital Vision tillsammans med engelska ProBel i början av 1990-talet då man lanserade världens första rörelsekompenserade standardomvandlare för SDTV, något som Digital Vision senare belönades för med en Emmy Award.

Produkter – Slutbearbetning

Digital Vision tillhandahåller produkter för brusreducering, smutsborttagning, färgkorrigering, redigering och formatomvandling. Dessutom används dessa verktyg vid restaurering av befintligt material. Bildförbättringssystemet DVNR/DVO och Nucoda Film Master används vid slutbearbetning av filmoch videoproduktioner. Dessa system utmärks av högklassiga algoritmer samt väl anpassade användargränssnitt som tillsammans ger hög prestanda och ett snabbt arbetsflöde. Bildbearbetningen sker dels i egna specialtillverkade datorer, dels i standarddatorer. Bolagets egenutvecklade mjukvara och kontrollpaneler kan köras på standardiserade operativsystem, exempelvis Windows, på kraftfulla arbetsstationer. Digital Visions slutbearbetningskunder har under de senaste åren stått för cirka 70 procent av Bolagets totala omsättning medan restaureringskunderna stått för cirka 30 procent.

Nucoda Film Master

Nucoda Film Master är Bolagets flaggskeppsprodukt för bildförbättring, färgkorrigering och redigering. Nucoda Film Master utgörs av en egenprogrammerad mjukvara som körs på standarddatorer. Användargränssnittet utgörs i huvudsak av Digital Visions egenutvecklade kontrollpanel. Användaren kan med Nucoda Film Master skapa en visuell klarhet beträffande färger och övriga bildkomponenter. Vidare möjliggörs färg- och bildredigering som till stor del kan ske i realtid. Med denna produkt ges således filmskapare och övriga användare möjlighet att utan fördröjning se resultatet av eventuell redigering och sedan utvärdera detta direkt. Nucoda

Film Master styrs från Bolagets egenutvecklade kontrollpanel vilken har utformats tillsammans med några av världens främsta användare inom bildbehandling för att göra panelen intuitiv, snabbhanterlig och enkel. I praktiken sker huvuddelen av redigeringen parallellt med lågupplösta versioner. Under slutbearbetningsarbetet genereras ofta flera versioner av klipplistorna och dessa måste kunna tas omhand utan att det arbete, till exempel ljussättning, som redan gjorts går förlorat. Detta är ett exempel på det parallella arbetsflöde som möjliggörs vid filbaserad slutbearbetning. Vidare gör Nucoda Film Master det möjligt för filmproducenter att visuellt förhandsgranska film som skall projiceras digitalt.

Nucoda Fuse

Nucoda Fuse släpptes under 2010 då Bolaget identifierat ett behov av en enklare produkt för bildförbättring, färgkorrigering och redigering. Produkten är en slimmad variant av Nucoda Film Master och har ett ingångspris som motsvarar hälften av ingångspriset för ett Nucoda Film Master-system.

Nucoda Compose

Nucoda Compose lanserades liksom Nucoda Fuse under 2010 och är en mediaförberedelsemjukvara, en assisterande lösning för övriga Nucoda-system som lämpar sig för projektredigering, formatering, bearbetning och leverans.

Nucoda HD

För att kunna bearbeta de lägre marknadssegmenten presenterade Bolaget under 2007 en förenklad version av Nucoda Film Master benämnd Nucoda HD lämpad för TV-bolag som behöver slutbearbeta stora mängder videomaterial på kort tid. Dessa programvaror kan även enkelt uppgraderas till full Film Masterfuntionalitet efter införskaffande av ny mjukvarulicens.

Produkter – Restaurering

Phoenix

Restaureringsmjukvaran Phoenix presenterades 2010 och ger användaren möjlighet att återföra ursprungliga detaljer i bilden, med förbättrad färgsättning och minskning av smuts, damm och repor. Phoenix ger en stor tidsbesparing vid restaurering av video och film, genom att erbjuda automatisering av arbetet och ökad bildkvalitet via olika programvaruverktyg från DVO-familjen (se DVO). Phoenix baseras på samma plattform som Nucoda men är optimerad för restaurering. Den finns i tre olika utföranden och prisnivåer Phoenix Finish, Phoenix Refine och Phoenox Touch.

DVNR

Ett av Digital Visions starkaste kunnande är brusreducering och smutsborttagning, där Bolaget är marknadsledande. Bildförbättringssystemet DVNR är ett system för bearbetning av videosignaler och utgörs av specialskriven mjukvara som körs på en egenutvecklad hårdvaruplattform. Kunden köper moduler för just de typer av bearbetning som man utför i sin verksamhet. Alla moduler använder samma plattform vilken konfigureras med programvarumoduler för att erhålla önskad funktionalitet. Systemet finns för bearbetning av både SDTV och HDTV samt dataformatet 2K. Den

Kundcase – The Chimney Pot

The Chimney Pot är en ledande aktör inom avancerade tjänster för spelfilm, reklamfilm och musikvideor. The Chimney Pot skapar perfekt ljussättning och ljudåtergivning och de häftiga effekterna. Filmbolag och regissörer från hela världen vänder sig till Bolaget och bland spelfilmsproduktioner som The Chimney Pot arbetat med finns bland annat alla Wallanderfilmer, The American med flera.

Digital Vision har levererat utrustning till The Chimney Pot och har haft ett nära samarbete under många år. "Digital Vision har helt enkelt den bästa utrustningen på marknaden och därför köper vi deras produkter och tjänster", säger Henric Larsson, CEO. Att vi dessutom båda är svenska företag underlättar naturligtvis också. Vi arbetar med världsnamn som Jonas Åkerlund och hans produktioner med bland andra Lady Gaga och Madonna. Deras produktioner ska hålla absolut högsta kvalitet för såväl ljus, ljud som effekter och då är Digital Visions produkter och vår kompetens eftertraktad.

Reklamfilm har haft en fantastisk utveckling de senaste åren. Filmerna ska vara intressanta och hålla hög kvalité för att ge maximal effekt. Kunder som H&M bygger in mycket av sin varumärkesstrategi i reklamfilmen och våra tjänster tillsammans med Digital Visions produkter är avgörande för att nå önskad kvalitet.

övergång till bearbetning i HDTV som just nu sker världen över medför att nyförsäljningen huvudsakligen avser detta format. Det finns även verktyg för färgkorrigering och formatomvandling. DVNR-systemet kan användas tillsammans med styrutrustning från tredje part eller tillsammans med Digital Visions egna styrsystem Valhall. Under slutet av 2006 introducerades tidsbaserade licenser (TBL) där kunden över Internet själv kan köpa och aktivera olika utvalda programvarufunktioner med en löptid som passar respektive filmprojekt. Därmed sjunker kostnaden för kunden vilket utökar marknaden för produkten.

Valhall

Valhall är Digital Visions styrsystem för att styra DVNR-systemet. Systemet består av tre delar; en Windowsprogramvara som tillhandahåller ett grafiskt gränssnitt, en realtidsenhet som hanterar all tidskritisk styrning samt egenutvecklade kontrollpaneler som kompletterar den grafiska styrmiljön.

Produkter ämnade för både Slutbearbetning och Restaurering

Precision

Precision-panelen som utvecklats i samarbete med framstående kolorister och industridesigners är Digital Visions egenutvecklade kontrollpanel. Panelen presenterades första gången på IBC mässan i Amsterdam i september 2010 och fick då ett mycket varmt välkomnande från intressenter i branschen. De fem pekskärmarna och de 3-axlade trackballs gör Precision-panelen mycket flexibel och lättmanövrerad.

DVO

Bildförbättringsverktygen, som tidigare endast erbjudits genom den egenutvecklade hårdvaruplattformen DVNR, erbjuds sedan en tid även som mjukvara benämnd DVO, och kan köras på en standardplattform som en del av Nucoda Film Master-systemet. Idag finns ett flertal olika programvarufunktioner inom DVO-familjen och marknaden för denna produkt växer allt mer. DVO-verktygen kan användas i Nucoda Film Master, Phoenix-familjen samt vissa produkter som är baserade på Nucoda Film Master eller Nucoda HD och SD. Dessa verktyg delas in i kategorierna Enhance, Restore och Convert. Verktygen säljs som tillbehör och uppgraderingar till Nucoda- och Phoenix-systemen samt via OEM.

Turbine

Kravet på ökad kapacitet i bearbetningen av film kräver hög bandbredd och hög CPU ström, vilket görs möjligt via dagens bladservrar. Turbine är en unik metod som distribuerar arbetet på alla tillgängliga datanoder i systemet. Med Turbine kan arbetet genomföras upp till tio gångar fortare.

Forskning och utveckling

Digital Vision är ett utvecklingsintensivt bolag som har en specifik kompetens när det gäller utveckling av avancerade algoritmer för bildbehandling och interaktiva användarmiljöer för krävande applikationer. Produktutvecklingen bedrivs i Solna och London. Traditionellt har Digital Visions bildbehandlingsverktyg implementerats på specialbyggda beräkningsplattformar för att uppnå realtidsprestanda. Idag körs de flesta av företagets mjukvaror både på egenutvecklade hårdvaruplattformar och som mjukvaruapplikationer på standarddatorplattformar. Dessa generella plattformar öppnar nya möjligheter för innovativa bildbehandlingsverktyg som varit svåra eller omöjliga att implementera i specialbyggda beräkningsplattformar på rimlig tid och till rimlig kostnad. Arbetet med att ta fram nya verktyg fortlöper kontinuerligt och de första produkterna lanserades i slutet av 2006 under namnet DVO, se avsnittet "Produkter".

Under de senaste åren har mycket arbete lagts ned på utveckling av en kraftfull simulator som används för att ta fram nya bildbehandlingsverktyg. Detta ger möjlighet till att testa teorier och algoritmer på ett helt annat sätt än tidigare. I sin tur leder detta till kraftfullare verktyg och kortare utvecklingstid eftersom den mesta optimeringen av produkten gjorts i simulator vilket går mycket snabbare än på färdig produkt. När väl algoritmen har definierats är steget till implementering på en standardplattform mycket kortare än motsvarande implementering på specialbyggd hårdvara. Varje produkt består till största delen av unika algoritmer men det finns även gemensamma kärnteknologier. En sådan teknologi är rörelseestimering. Den senaste generationens rörelseestimator ingår nu i ett flertal av Bolagets produkter vilka därmed har fått avsevärt bättre prestanda. Intuitiv, lättarbetad användarmiljö är en viktig del i en komplett produkt. Där är Digital Visions långa erfarenhet och nära samarbete med många kunder en stor styrka. De kontrollpaneler som utvecklats för styrsystemet Valhall har integrerats med produkten Film Master vilket avsevärt höjt användarvänligheten och därmed konkurrenskraften för denna produkt.

Försäljning

Försäljningsverksamheten

Digital Visions försäljning och marknadsföring sker genom en kombination av egen personal och ett nät bestående av ett 20-tal fristående distributörer. Merparten av distributörerna är inriktade mot slutbearbetningsindustrin. Distributörerna hanterar försäljning, marknadsföring och support på sina respektive marknader.

Försäljningsområden

Digital Visions försäljning kan delas upp per geografiskt område. Geografiskt har under 2010 den största andelen av försäljningen skett till Europa följt av Asien och USA. 2009 2010

Nettoomsättning per geografiskt område 2010

Kunder

Digital Vision har över 800 kunder i cirka 40 länder. Kunderna består främst av produktionsbolag, bolag inriktade på slutbearbetning, filmlaboratorier, filmstudios och TV-bolag.

Exempel på kunder som anlitar Digital Visions produkter för slutbearbetning av film är Warner Brothers, IVC och Pixar. Inom broadcast utgörs kundkretsen av bland annat BBC Broadcast, HBO, PBS, SVT och TV Globo.

Leverantörer

Digital Visions leverantörer väljs utifrån ett kvalitetstänkande efter där ekonomisk stabilitet och leveransförmåga är basparametrar. Vid val av produktionspartners är viktiga faktorer ISO 9 000- och ISO 14 000-certifiering. All produktion av Bolagets produkter är utlagd på underleverantörer för att säkerställa större leveranskapacitet samt en flexibel och anpassningsbar produktion över tiden. Hela produktionsprocessen, från inköp av komponenter till sluttest och utleverans till kund, hanteras av underleverantör.

Digital Vision har även avtal med strategiskt viktiga leverantörer för att säkerställa eventuella framtida behov av komponentleveranser och support vid nyutveckling. Bland Bolagets större leverantörer kan nämnas Dell, Hewlett-Packard, Orbit One och DVS.

Strategiska samarbeten

Digital Vision samarbetar med ett flertal strategiska partners, bland annat ARRI, som tillhandahåller produkter för samtliga verksamhetsled, The Foundry, som utvecklar mjukvara för specialeffekter samt Nvidia, som är världsledande inom produktion av processorer för digital media. Vidare har Digital Vision även etablerat strategiska samarbeten med Sonic Solutions, AVID och Amberfin.

Konkurrenter

Inom efterbearbetning har Digital Vision ett antal konkurrenter där de viktigaste är Autodesk Media and Entertainment, FilmLight, Quantel, Black Magics da Vinci, Pandora och Teranex. Discreet Lustre är Autodesk Media and Entertainments mjukvarusystem för färgkorrigering i högupplöst format. Det engelska bolaget FilmLight konkurrerar med Digital Vision främst inom färgkorrigering, men arbetar även med filmskanning. Black Magics da Vinci konkurrerar med färg- och bildförbättringsprodukter men tillverkar även produkter för restaurering av film och video. Teranex, som är en del av Silicon Optic, är verksamma inom flera områden, men märks som konkurrent främst inom utrustning för slutbearbetning. kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4

Organisation och medarbetare

Koncernstruktur

Digital Vision-koncernen består av moderbolaget Digital Vision AB med säte i Solna, samt tre dotterbolag. Dotterbolagen utgörs av de operativa bolagen Digital Vision Systems Ltd (tidigare Nucoda Ltd) och DV Sales & Support Inc samt det vilande bolaget Digital Vision Development AB. Samtliga dotterbolag ägs till 100 procent av moderbolaget.

Medarbetare

Digital Vision hade under 2010 ett medeltal om 36 anställda och kontor i Solna, London, Hong Kong och Los Angeles. I Solna fanns 11 medarbetare, i London 19 medarbetare, i Los Angeles 5 medarbetare och i Hong Kong 1 medarbetare. Under 2009 var medelantalet medarbetare i Koncernen 38 stycken.

	2010	2009	2008
Medelantal anställda	36	38	45

koncernstruktur

Digital Vision AB (publ) Org nr. 556319-4041 Solna Strandväg 98 171 57 Solna Sverige

Digital Vision Development AB Org nr. 556606-6840 Solna Strandväg 98 171 57 Solna Sverige

DV Sales & Support Inc Registrerings nr. 95-4583760 4605 Lankerhim Blvd, Suite 700 North Hollywood, CA 91602 USA

Digital Vision Systems Ltd Registrerings nr. 3939124 First Floor, 151 Wardour Street London, W1F 8WN Storbritannien

Historik

1988 Digital Vision grundas i Stockholm. 1989 Den första produkten – DVNR Noise Reducer – lanseras.

1992 Digital Vision får en "Emmy" och en "Royal Television Society Award" för innovationer inom TV-standardomvandling. Tekniken förbättrar dramatiskt bildkvaliteten och används med framgång vid vinter-OS i Albertville och sommar-OS i Barcelona.

1995 Universal Pictures i Los Angeles installerar det första högupplösta DVNR-systemet för filmrestaurering.

1996 Årets "IABM Peter Wayne Award" går till BitPack och Digital Vision mastrar den första DVD skivan. "The Swedish Export Award" för framgångsrik export under ett flertal år. Digital Visions unika verktyg för filmrestaurering får en "ITS International Monitor Award" av International Teleproduction Society, en branschorganisation som representerar Digital Visions kunder.

1997 "European IT Prize" tilldelas BitPack för teknikhöjd och kommersiell framgång. "Swedish Trade Council Award" tilldelas Digital Vision, OM Technology och Hasselblad för framgångsrik export på USA marknaden.

1998 Årets Elektronikpris erhålls "För en bärande grundidé som i sanning är BIT-vis, samt för att man tidigt insåg vad inga andra förstått – att värdet i Video och TV ligger i bruset".

1999 Digital Vision noteras på Stockholmsbörsen. 2000 PBS (Public Broadcasting Service) introducerar högupplöst TV i USA med Digital Visions BitLink system.

2001 Vid Australian Open i tennis används BitLink för "multiview"-sändningar. BitPack-Cine används för digital filmvisning under Göteborgs Filmfestival. Ett styrsystem för nästa generations bildbehandlingsplattform, Valhall, lanseras.

2002 Digital Vision får order på BitLink digital-TV utrustning till PBS (Public Broadcasting Service) i USA. Ordern uppgår till drygt 23 MSEK och är den största enskilda ordern i Bolagets historia.

2003 Över 500 stycken BitLink-avkodare installerade i USA. Cablevision i USA blir först ut med HD VOD med hjälp av BitPack-HD från Digital Vision.

2004 Rörelsekompenserande brusreducerare och smutsborttagare lanseras.

2005 Det engelska mjukvaruföretaget Nucoda Ltd förvärvas. 2006 Digital Vision lanserar den första formatkonverteraren för HDTV (Cifer HD).

2007 Digital Vision erhåller återigen en Emmy Award (Primetime Emmy Engineering Award) för produkterna DVNR och DVO.

2008 Digital Vision ansöker i oktober månad om företagsrekonstruktion.

2009 Företagsrekonstruktionen avslutas, nya programvaruversioner lanseras. Prestigeaffärer med Pixar och Lucas Films.

2010 Avtal om förvärv av Image Systems. Lansering av ny produkt- och prisstruktur.

Aktiekapital och ägarförhållanden

Aktiekapital

Aktiekapitalet i Digital Vision uppgår till 16 193 075 kr, fördelat på 6 477 230 aktier med ett kvotvärde om 2,50 kr per aktie. Enligt Digital Visions bolagsordning skall aktiekapitalet uppgå till lägst 50 000 000 kr och högst 200 000 000 kr. Antalet aktier skall vara lägst 20 miljoner och högst 80 miljoner. Samtliga emitterade aktier är till fullo betalda och ger lika rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat och berättigar till en röst. Vid en eventuell likvidation av Bolaget har aktieägare rätt till andel av överskott i förhållande till det antal aktier som aktieägaren innehar. Aktierna i Digital Vision har utgivits i enlighet med svensk lagstiftning och är denominerade i svenska kronor (kr). Aktierna är registrerade i elektronisk form och kontoförs av Euroclear Sweden AB i enlighet med avstämningsförbehåll i bolagsordningen. Aktiebrev utfärdas ej. Vid nyemission har befintliga aktieägare

företrädesrätt till nyemitterade aktier enlighet med vad som föreskrivs i Prospektet. Totalt kan Bolagets aktiekapital efter transaktionerna (företrädesemission, riktad kvittningsemission och apportemission), givet full teckning i företrädesemissionen och fullt utnyttjande av garantin uppgå till 98 609 870 kronor.

Det föreligger inga begränsningar i aktiens överlåtbarhet. Bolagets aktie är ej heller föremål för erbjudande som lämnats till följd av budplikt, inlösenrätt eller lösningsskyldighet. Bolagets aktier har ej varit föremål för offentligt uppköpserbjudande under innevarande eller föregående räkenskapsår.

Aktiekapitalets utveckling

Aktiekapitalet och antalet aktier har sedan Bolagets bildande den 4 februari 1988 förändrats enligt följande:

År	Transaktion		Förändring aktier Totalt antal aktier	Kvotvärde SEK	Förändring AK SEK	Totalt AK SEK
1988	Bolagets bildande	500	500	100,00	50 000,00	50 000,00
1988	Split	4 500	5 000	10,00	0,00	50 000,00
1988	Nyemission	5 000	10 000	10,00	50 000,00	100 000,00
1989	Nyemission	4 699	14 699	10,00	46 990,00	146 990,00
1992	Fondemission	88 194	102 893	10,00	881 940,00	1 028 930,00
1995	Nyemission	27 867	130 760	10,00	278 670,00	1 307 600,00
1996	Fondemission	261 520	392 280	10,00	2 615 200,00	3 922 800,00
1996	Nyemission	52 304	444 584	10,00	523 040,00	4 445 840,00
1998	Fondemission	444 584	889 168	10,00	4 445 840,00	8 891 680,00
1998	Split 5:1	3 556 672	4 445 840	2,00	0,00	8 891 680,00
1999	Nyemission	900 000	5 345 840	2,00	1 800 000,00	10 691 680,00
2002	Nyemission1	2 672 920	8 018 760	2,00	5 345 840,00	16 037 520,00
2004	Nedsättning aktiekapital	0	8 018 760	0,10	–15 235 644,00	801 876,00
2004	Nyemission2	8 418 760	16 437 520	0,10	841 876,00	1 643 752,00
2005	Nyemission3	12 328 140	28 765 660	0,10	1 232 814,00	2 876 566,00
2005	Apportemission4	1 000 000	29 765 660	0,10	100 000,00	2 976 566,00
2006	Nyemission5	8 167 159	37 932 819	0,10	816 715,90	3 793 281,90
2007/08	Konvertering av konvertibler	2 842 236	40 775 055	0,10	284 223,60	4 077 505,50
2009	Nyemission6	220 553 208	261 308 263	0,10	22 053 320,80	26 130 826,00
2009	Konvertering av konvertibler	1 885 092	263 193 355	0,10	185 509,20	26 319 335,50
2009	Utnyttjande av teckningsoption	2 618 201	265 811 556	0,10	261 820,10	26 581 155,60
2010	Företrädesemission	354 415 408	620 226 964	0,10	35 441 540,80	62 022 694,40
2010	Riktad emission	27 495 640	647 722 604	0,10	2 749 564,00	64 772 260,40
2011	Utjämning	396	647 723 000	0,10	39,60	64 772 300,00
2011	Sammanläggning 1:100	–641 245 770	6 477 230	10,00	0,00	64 772 300,00
2011	Nedsättning aktiekapital	0	6 477 230	2,50	–48 579 225,00	16 193 075,00
	Kommande transaktioner
2011	Företrädesemission 10:3	21 590 766	28 067 996	2,50	53 976 915,00	70 169 990,00
2011	Kvittningsemission 80,4%	4 856 386	32 924 382	2,50	12 140 965,00	82 310 955,00
2011	Apportemission	6 519 566	39 443 948	2,50	16 298 915,00	98 609 870,00
	1) Företrädesemission med teckningskurs 10 kronor.			8) Företrädesemission med teckningskurs 0,10 kronor.

2) Företrädesemission med teckningskurs 4 kronor.

3) Företrädesemission med teckningskurs 2 kronor.

4) Apportemission med teckningskurs 3,23 kronor. Apportegendom utgjordes av aktier i Nucoda Ltd. 5) Företrädesemission med teckningskurs 2,50 kronor.

6) Företrädesemission teckningskurs 0,25 kronor, samt kvittningsemission teckningskurs 0,50 kronor.

7) Teckningskurs om 0,25 kronor per aktie.

9) Riktad emission till garanter med teckningskurs 0,10 kronor.

10) Riktad emission till emissionsinstitut med teckningskurs 0,10 kronor. 11) Företrädesemission med teckningskurs 2,50 kronor.

12) Riktad emission till innehavare av konvertibellån.

13) Apportemission med teckningskurs 2,5 kronor, apportegendom utgjordes av aktier i Image Systems AB.

Ägarförhållanden

Per den 31 december 2010 hade Digital Vision cirka 5150 aktieägare. Bolagets största ägare är Yggdrasil AB med 13,6 procent av kapital och röster. Bolagets tio största aktieägarnas innehav uppgick denna tidpunkt till totalt ca 36,0 procent vilket fördelas enligt tabellen nedan. Aktiebolagens minoritetsskyddsregler används för att skydda minoritetens intressen.

Aktieägare	Antal aktier	Andel av röster och kapital
Yggdrasil AB	878 875	13,57%
Avanzapension AB	679 897	10,50%
Nordnet Pensionsförsäkring	246 905	3,81%
Ultimedia AB	141 346	2,18%
Kurt Karlsson	100 000	1,54%
Ancoria Insurance Ltd	97 510	1,51%
Robur Försäkring	51 007	0,79%
Mikael Östborn	50 000	0,77%
ABN AMRO Bank NV	48 055	0,74%
Svenska Elektronikintressenterna AB	36 667	0,57%
Övriga aktieägare	4 146 969	64,02%
Totalt	6 477 230	100,00%

Såvitt styrelsen för Digital Vision känner till föreligger inga aktieägaravtal eller andra överenskommelser och motsvarande avtal mellan några av Bolagets aktieägare som syftar till gemensamt inflytande över Bolaget eller som kan komma att leda till att kontrollen över Bolaget förändras. Ej heller föreligger överenskommelser om att inte avyttra aktier under viss tid (så kallade lock up-avtal). Bengt Broman och Klas Åström är anmälningspliktiga och innehar aktier i Bolaget. Utöver styrelse, ledning och nämnda personer ovan finns ingen som är anmälningspliktig enligt svensk lag.

Utdelningspolicy

Enligt den utdelningspolicy som styrelsen har formulerat skall storleken på framtida utdelningar ta hänsyn till såväl Digital Visions långsiktiga tillväxt och resultatutveckling som kapitalbehov med hänsyn tagen till finansiella mål. Styrelsen har som långsiktig målsättning att föreslå årsstämman att dela ut cirka 20 procent av Digital Visions vinst efter skatt.

Handel i Digital Visions aktie

Digital Visions aktie är sedan 28 april 1999 föremål för handel på aktiemarknaden. Aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm inom segmentet small cap och sektorn IT. Bolagets kortnamn (ticker) är DV. Sista betalkurs den 31 december 2010 var 0,06 kr, motsvarande ett börsvärde om cirka 38,9 MSEK. Totalt omsattes cirka 934,6 miljoner aktier under tolvmånadersperioden 4 januari 2010 - 31 december 2010, motsvarande en genomsnittlig omsättning per handelsdag om cirka 3,3 miljoner aktier eller cirka 0,4 MSEK. Lägsta betalkurs under tolvmånadersperioden var 0,04 kr den 29 december 2010 och högsta betalkurs var 0,24 kr den 18 februari 2010 (samtliga belopp i detta stycke är före den i februari 2011 genomförda sammanläggningen 1:100).

Bemyndigande att besluta om nyemission

Styrelsen har av bolagsstämman den 8 mars 2011 erhållit ett bemyndigande att besluta om apportemission av högst 6 519 566 aktier. Bemyndigandet ovan avses att utnyttjas i samband med förvärvet av Image Systems AB.

Vidare har styrelsen, fram till nästkommande årsstämma, bemyndigande att fatta beslut om emission av aktier och/ eller konvertibler och/eller teckningsoptioner mot kontant betalning och/eller med bestämmelse om apport eller kvittning och att därvid kunna avvika från aktieägarnas företrädesrätt, medförande en ökning av bolagets aktiekapital med 3 750 000 kronor och högst 1 500 000 aktier.

Aktiekursens utveckling

Grafen nedan visar aktiekursens utveckling de senaste fem åren fram till den 31 januari 2011. Den gula kurvan visar aktiekursen och de gråa staplarna omsatt antal aktier per dag.

Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer

Styrelse

Johan Hessius, född 1958

Styrelseordförande sedan 2010. Advokat. Johan Hessius är även styrelseordförande i Bullandö Marina Aktiebolag, A-Com AB (publ), Catella Corporate Finance AB m. fl. bolag i Catella-gruppen, Örenäs Slott Hotell och Konferens AB och styrelseledamot och/eller styrelsesuppleant i Howden

Insurance Brokers Aktiebolag, Johavid Invest AB, WeSC AB (publ), PetroGrand AB (publ), ValueTree Holdings AB (publ), Söderport Fastigheter AB, PetroGrand Invest AB, Söderport Holding AB.

Johan Hessius äger inga aktier i Digital Vision och anses som oberoende i förhållande till Digital Vision, dess bolagsledning och större aktieägare i Bolaget.

Hans Isoz, född 1972

Styrelseledamot sedan 2010. MBA. Hans Isoz är även styrelseledamot och/ eller styrelsesuppleant i Bonnier Media AB, Bonnier Gaming AB, Homeenter AB, Bonnier Lottery AB, Svensk Filmindustri International AB, S4K Research Aktiebolag, Expericard AB,

Soft Capital Investment AB, Lägenhetsbyte Sverige AB, Sagev AB och Tony Johansson Stormarknad AB.

Hans Isoz äger inga aktier i Digital Vision och anses som oberoende i förhållande till Digital Vision, dess bolagsledning och större aktieägare i Bolaget.

Gert Schyborger, född 1940

Styrelseledamot sedan 2006. MBA och Officer. Gert Schyborger är även styrelseordförande i HP-Etch AB och styrelseledamot och/eller styrelsesuppleant i Hawker Pacific Ltd (Sydney, Australien), Militärsällskapets förlags aktiebolag, CTT Systems AB, Rote Consulting AB och Sweden Protected

Oil-Storage Cooperation AB.

Gert Schyborger äger inga aktier i Digital Vision och anses som oberoende i förhållande till Digital Vision, dess bolagsledning och större aktieägare i Bolaget.

Ledning Bengt Broman

Se styrelse.

Bengt Broman, född 1953

Tillförordnad verkställande direktör sedan mars 2010.

Digital Vision.

Styrelseledamot sedan 2000. Civilingenjör. Bengt Broman är även styrelsesuppleant i och delägare till 50 procent av KSB Företagskonsult AB.

Bengt Broman äger 32 280 aktier i Digital Vision och anses som beroende i förhållande till Digital Vision, bolagsledningen men som oberoende till större aktieägare i Bolaget.

Claes Westerlund, född 1963

Supportchef. Anställd sedan 1998. Gymnasieingenjör. Claes Westerlund är även styrelseledamot i aktiebolaget Ekstedt & Frankes Järnhandel. Claes Westerlund äger 205 aktier i Digital Vision.

Tillträdande VD

Mikael Jacobsson

Tillträdande VD. Civilekonom. Mikael Jacobsson är styrelseordförande i Amfa Finans AB, Retail Innovation HTT AB, Sawco AB och Auktoritet Inkasso AB samt styrelseledamot i Ein Stein AB.

Mikael Jacobsson har vidare varit, men är inte längre, extern firmatecknare för Mawell Svenska AB samt

bolagsman för ConsultUs Handelsbolag. Mikael Jacobsson äger 1 000 aktier i Digital Vision.

Revisor

Vid årsstämman 2010 valdes Deloitte AB till revisor i Bolaget med Svante Forsberg såsom huvudansvarig revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2014. Svante Forsberg är född 1952. Han blev auktoriserad revisor 1987 och är medlem i FAR.

Kelvin Bolah, född 1967

Klas Åström, född 1959

CFO. Anställd sedan 2008. Civilekonom. Klas Åström är även styrelseordförande i Svenska Elektronikintressenterna AB samt styrelseledamot i Digital Vision Development AB, PSA Easy Interaction AB och Luttra AB. Klas Åström äger 34 975 aktier i

Försäljningschef. Anställd sedan 2006. Kelvin Bolah äger inga aktier i Digital Vision.

Martin Bennett, född 1968 Marknadschef. Anställd sedan 2009 Martin Bennet äger inga aktier i Digital Vision.

bolagsstyrningsrapport

BOLAGSSTYRNING

Digital Vision AB är ett publikt aktiebolag och regleras av svensk lagstiftning främst genom den svenska aktiebolagslagen och av NASDAQ OMX Stockholm AB Regelverket för emittenter. Därutöver tas hänsyn till det svenska näringslivets självreglering där Kollegiet för svensk bolagsstyrning har utformat Svensk kod för bolagsstyrning (koden). Förutom lagstiftning och självreglerande rekommendationer och regler är det bolagsordningen som ligger till grund för styrningen av verksamheten. Bolagsordningen anger var styrelsen har sitt säte, verksamhetsinriktning, regler kring bolagsstämman, uppgifter om aktieslag och aktiekapital m.m. Digital Visions bolagsordning finns tillgänglig på Digital Visions hemsida, www.digitalvision.tv. Digital Vision tillämpar koden och redovisar inga avvikelser från koden 2010, förutom vad avser tid för årsstämma och valberedningens sammansättning. Tid för årsstämma meddelades i samband med bokslutskommunikén den 15 februari 2011 istället som koden föreskriver senast i samband med tredje kvartalsrapporten. Skälet till avvikelserna var att bolaget befanns sig i slutförhandling avseende dels ett förvärv av Image Systems och dels en refinansiering av verksamheten. Utfallet av dessa aktiviteter och de bolagsstämmor som var förknippade med dessa aktiviteter gjorde att tidpunkt för årsstämma svårbestämd. Valberedningens sammansättning var också beroende av utfallet av ovanstående aktiviteter då ägarbilden ändras betydligt efter genomförda transaktioner. Bolagsstyrningsrapporten är granskad av bolagets revisorer.

AKTIEÄGARE

Sedan 1999 är Digital Vision noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Vid utgången av 2010 uppgick antal aktieägare i Digital Vision till 5 150. De tio största ägarna svarade för 36 procent av rösterna och kapitalet. Tabell över ägare som representerar innehav över 10 procent eller mer av aktiekapitalet samt ytterligare om Digital Visions största aktieägare och aktiens utveckling under 2010 finns på sidorna 14 och 15.

BOLAGSSTÄMMA

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i Digital Vision och sammankallas i Solna en gång om året före juni månads utgång. Kallelse till årsstämma ska offentliggöras tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman och till extra stämma tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. Kallelse skall alltid ske genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse skett ska annonseras i Dagens Nyheter. Samtliga erforderliga handlingar inför stämman finns tillgängliga på hemsidan.

För att få ett ärende behandlat vid en årsstämma ska

aktieägaren inkomma med en skriftlig begäran till styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman.

Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid bolagsstämman. Samtliga aktieägare som är registrerade i Euroclear Swedens aktieägarregister och som till bolaget anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för sitt totala innehav. Biträde åt aktieägare får följa med vid stämman om aktieägare anmäler detta.

ÅRSSTÄMMA 2010

Årsstämma 2010 avseende verksamhetsåret 2009 ägde rum den 22 juni 2010 i Solna. Vid årsstämman var aktieägare som sammantaget representerade 5,23% av röster och kapital närvarande. Digital Visions styrelse, ledning och revisor var närvarande. Protokoll fanns tillgängligt på hemsidan cirka två veckor efter stämman.

Årsstämman 2010 fattade bland annat beslut om följande:

• • Beslutade om omval av styrelseledamöterna Bengt Broman och Gert Schyborger samt nyval av Johan Hessius (ordförande) och Hans Isoz.
• • Beslutade om att arvode ska utgå med 200 000 kronor till styrelsens ordförande samt 100 000 kronor vardera till övriga stämmovalda styrelseledamöter, den verkställande direktören undantagen.
• • Beslutades att omvälja Deloitte AB till revisorer för en ny mandatperiod om fyra år med Svante Forsberg som huvudansvarig revisor.
• • Beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
• • Beslutade om riktlinjer för tillsättande av valberedning och dess arbete.
• • Bemyndigande för styrelsen att besluta om nyemission av aktier. Bemyndigandet omfattar högst 1,5 miljoner aktier.

VALBEREDNING

Årsstämman 2010 beslutade att bolagets styrelseordförande innan tredje kvartalets utgång skulle kontakta de tre största ägarna i Bolaget, vilka sedan äger utse en ledamot var, som icke är styrelseledamot, till valberedningen. En av dessa skall vara ordförande. Om någon av de tre största aktieägarna avstår från att utse en ledamot skall styrelsens ordförande uppmana annan större aktieägare att utse en ledamot. Skulle ledamot av valberedningen lämna sitt uppdrag innan valberedningens arbete slutförts, skall den röstmässigt största aktieägare, som inte redan har en representant i valberedningen, utse ny ledamot. Valberedningen uppbär ingen ersättning från bolaget men har rätt att från bolaget erhålla rimlig ersättning för gjorda utlägg avseende utvärdering och rekrytering. Valberedningens sammansättning

meddelades på Digital Visions hemsida samt offentliggjordes tillsammans med kontaktinformation den 22 mars 2011.

Valberedningen utgörs av Mikael Jacobsson representerande eget innehav, Per Lindell representerande Lobema AB samt Thomas Calleberg representerande Svenska Elektronikintressenterna AB med Mikael Jacobsson som sammankallande.

VALBEREDNINGENS ARBETE

I Valberedningens uppgifter ingår att:

• • Utvärdera styrelsens sammansättning och arbete.
• • Arbeta fram förslag till stämman avseende val av styrelse och styrelseordförande.
• • I samarbete med bolagets revisionsutskott arbeta fram förslag till stämman avseende val av revisor då detta är aktuellt.
• • Arbeta fram förslag till stämman avseende arvode till styrelse och revisorer.
• • Arbeta fram förslag till stämman avseende ordförande för stämman.
• • Arbeta fram förslag till principer för tillsättande av kommande valberedning.

Valberedningens förslag, redogörelse för valberedningens arbete inför årsstämman 2011 samt kompletterande information om föreslagna styrelseledamöter skall presenteras i kallelse till årsstämman 2011 samt på Bolagets webbplats www.digitalvision.tv.

STYRELSEN

Styrelsens roll

Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för företagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter. I styrelsens uppgifter ingår att bedöma bolagets ekonomiska situation, fortlöpande kontrollera arbetet, fastställa en arbetsordning, utse en VD och ange arbetsfördelningen.

Utöver det som anges i aktiebolagslagen bör styrelsen utveckla bolagets strategi och affärsplan på ett sådant sätt att aktieägarnas intressen långsiktigt tillgodoses på bästa möjliga sätt. Styrelsen bör också stötta och vägleda ledningen på ett positivt sätt.

Styrelsen utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandatperiod från årsstämman fram till och med slutet av nästa årsstämma. Enligt bolagsordningen ska Digital Visions styrelse bestå av lägst fyra och högst åtta ledamöter och högst fyra suppleanter. Samtliga styrelseledamöter väljs av aktieägarna vid årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Styrelsebeslut gäller endast om mer än hälften av de valda styrelseledamöterna är ense. Vid årsstämman 2010 omvaldes Bengt Broman, Gert Schyborger, samt nyvaldes Johan Hessius och Hans Isoz. Inga suppleanter valdes. Johan Hessius valdes till styrelsens ordförande.

Arbetsordning

Arbetsordning och instruktioner om arbetsfördelningen mellan styrelse och vd utvärderas, uppdateras och fastställs årligen. Om styrelsen inom sig inrättar utskott, ska det av styrelsens arbetsordning framgå vilka arbetsuppgifter och vilken beslutanderätt styrelsen har delegerat till utskott samt hur utskotten ska rapportera till styrelsen. Styrelsen ska årligen utvärdera styrelsens arbetsformer och effektivitet. Resultatet ska i relevanta delar redovisas för valberedningen. Minst en gång per år ska styrelsen särskilt utvärdera verkställande direktörens arbete. När denna fråga behandlas får ingen från bolagets ledning närvara.

Styrelsen har sex ordinarie sammanträden och ett konstituerande sammanträde per år. De ordinarie sammanträdena äger rum i samband med avgivande av delårs- eller helårsbokslut samt ett möte avseende strategifrågor och ett möte i samband med budgetarbetet. Därutöver hålls extra styrelsesammanträden vid behov. Inför varje möte skickas förslag till dagordning, inklusive dokumentation, ut till samtliga styrelseledamöter.

Under 2010 hölls sex ordinarie sammanträden och ett konstituerande möte i samband med årsstämman samt 23 extra möten som i huvudsak avhandlade finansiella frågor, emissionsfrågor samt förvärvsfrågor. På samtliga ordinarie sammanträden behandlades strategiska frågor, bolagets och koncernens finansiella ställning och utveckling, den ekonomiska rapporteringen och kontrollen, personal- och organisationsfrågor, legala frågor samt utvecklingen på finansmarknaden. Vid två av mötena har bolagets revisor närvarat och bland annat presenterat revisionsrapporten. Under 2010 har samtliga beslut varit enhälliga.

STYRELSE

Johan Hessius

Stockholm, född 1958, Styrelsens ordförande sedan juni 2010, Advokat. Advokat och delägare i Advokatfirman Lindahl; Övriga styrelseuppdrag; Styrelseordförande i Bullandö Marina Aktiebolag, A-Com AB (publ), Catella Corporate Finance AB m.fl. bolag i Catella-gruppen, Örenäs Slott Hotell och Konferens AB och styrelseledamot och/eller styrelsesuppleant i Howden Insurance Brokers Aktiebolag, Johavid Invest AB, WeSC AB (publ), PetroGrand AB (publ), ValueTree Holdings AB (publ), Söderport Fastigheter AB, PetroGrand Invest AB, Söderport Holding AB. Aktieinnehav: 0 aktier.

Bengt Broman

Värmdö, född 1953.

Styrelseledamot sedan 2000, Civilingenjör.

Tidigare VD för Mydata Automation AB 2007-2009 och VD för Teracom AB 2005-2007.

Övriga styrelseuppdrag; styrelsesuppleant i och delägare till 50 procent

av KSB Företagskonsult AB. Aktieinnehav: 32 280 aktier

Hans Isoz

Stockholm, född 1972 Styrelseledamot sedan 2010, Civilekonom MBA Affärsområdes CFO Bonnier Group. Tidigare VD TV4 Vision AB 2004–2006. Övriga styrelseuppdrag; styrelseledamot och/eller styrelsesuppleant i Bonnier Media AB, Bonnier Gaming AB, Homeenter AB, Bonnier Lottery AB, Svensk Filmindustri International AB, S4K Research Aktiebolag, Expericard AB, Soft Capital Investment AB, Lägenhetsbyte Sverige AB, Sagev AB och Tony Johansson Stormarknad AB Aktieinnehav: 0.

Gert Schyborger

Danderyd, född 1940.

Styrelseledamot sedan 2006, MBA och Officer. Tidigare VD SAAB Aircraft AB 1997-2002 och VD Celsius Tech AB 1989-1996.

Övriga styrelseuppdrag; Styrelseordförande i HP-Etch AB och styrelseledamot och/eller styrelsesuppleant i Hawker Pacific Ltd (Sydney, Australien), Militärsällskapets förlags aktiebolag, CTT Systems AB, Rote Consulting AB och Sweden Protected Oil-Storage Cooperation AB. Aktieinnehav: 0 aktier

						Ställning i förhållande till
Ledamot	Invald	Nationalitet	Närvaro på antal möten	Arvode	Bolag	Ägare
Johan Hessius	2010	Svensk	23/23	200	Oberoende	Oberoende
Bengt Broman	2000	Svensk	29/30	0	Beroende	Oberoende
Hans Isoz	2010	Svensk	23/23	100	Oberoende	Oberoende
Gert Schyborger	2006	Svensk	27/30	100	Oberoende	Oberoende

Verkställande direktören

Verkställande direktören, tillika koncernchefen, ansvarar för den löpande förvaltningen och kontrollen av koncernens verksamhet. I det ingår att verkställa koncernens övergripande strategi, affärsstyrning, att kontrollera och sammanställa den ekonomiska rapporteringen, fördela finansiella resurser samt ansvara för finansiering och riskhantering. Styrelsens arbetsordning reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Styrelsen utvärderar verkställande direktörens arbete en gång varje år vid ett möte där ingen annan från bolagets ledning deltar. Michael Freudenthal

Nacka, född 1964, Civilekonom.

VD från och med den 17 december 2009 till den 8 mars 2010. Aktieinnehav: 0 aktier

Bengt Broman

Värmdö, född 1953. Civilingenjör. Tf VD sedan 8 mars 2010, se styrelse. Aktieinnehav: 32 280 aktier

Revisionsutskott

Styrelsen har beslutat att styrelsen som helhet utför revisionsutskottet.

Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt,

• 1. övervaka bolagets finansiella rapportering,
• 1. med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering,
• 1. hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen,
• 1. granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster, och
• 1. biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval.

Minst en gång per år träffar revisionsutskottet, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen, bolagets revisor. Under 2010 har revisionsutskottet träffat bolagets revisor två gånger.

ERSÄTTNINGAR

Principerna för ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare föreslås av styrelsen och reglerar fast årslön, rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Dessa principer ska sedan fastställas av årsstämman. Digital Visions styrelse har valt att inte utse ett särskilt ersättningsutskott, utan bedömer det som ändamålsenligt att hela styrelsen fullgör ersättningsutskottets uppgifter. Ersättningsutskottets utvärdering av tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman antagit finns tillgänglig på bolagets hemsida minst två veckor före årsstämman.

Inför 2011 föreslås inga principförändringar jämfört med vad som fastställdes för 2010. För en mer utförlig redogörelse för de principer som gällt för 2010 och de som föreslås gälla för 2011 hänvisas till förvaltningsberättelsen samt noten 9.

Beslut om ersättning och andra anställningsvillkor avseende verkställande direktören fattas av styrelsen. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande.

REVISOR

Revisor utses av årsstämman och har som uppgift att på aktieägarnas vägnar granska bolagets årsredovisning och koncernredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Vid 2010 års årsstämma valdes revisionsfirman Deloitte med auktoriserade revisorn Svante Forsberg som huvudansvarig revisor för tiden till och med årsstämman 2014. Deloitte med Svante Forsberg som ansvarig revisor valdes första gången vid 2006 års stämma. Utöver uppdraget i Digital Vision är Svante Forsberg revisor i Black Earth Farming Ltd, Swedbank AB, Connecta AB, Fabege AB och Alliance Oil Ltd.

UTVÄRDERING AV BEHOVET AV INTERNREVISION

Digital Vision är en liten koncern med endast 36 medarbetare i koncernen. Digital Vision saknar komplexa funktioner som är svåra att genomlysa. Behovet för att införa internrevisionsfunktion i Digital Vision måste därför betraktas som liten. Mot denna bakgrund har styrelsen fattat beslut om att inte införa en internrevisionsfunktion.

INTERN KONTROLL

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen för bolagets interna kontroll. Detta arbete sker främst genom ett effektivt och strukturerat styrelsearbete samt genom att ansvaret har delegerats till verkställande direktören. Den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgår från hur verksamheten bedrivs och hur organisationen är uppbyggd. Befogenheter och ansvar är dokumenterade och har kommunicerats i dokument såsom interna riktlinjer och manualer. Det gäller till exempel arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan den verkställande direktören och de andra organ som styrelsen inrättar, instruktioner för attesträtt samt redovisnings- och rapporteringsinstruktioner. Detta har även som syfte att minska risken för oegentligheter och otillbörligt gynnande av annan part på företagets bekostnad. I den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen bedöms varje enskilt företag var för sig.

STYRELSENS RAPPORT ÖVER INTERN KONTROLL

Digital Vision AB tillämpar och följer kraven för intern styrning och kontroll enligt svensk lagstiftning (ABL och ÅRL) samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Denna rapport har upprättats i enlighet med regelverken, Koden och den vägledning som framtagits av FAR och Svenskt Näringsliv gemensamt. Rapporten är begränsad till en beskrivning av hur intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.

INTERN KONTROLL ÖVER FINANSIELL RAPPORTERING

Digital Vision koncernen tillämpar COSOs ramverk för att beskriva den interna kontrollen över finansiell rapportering. Ramverket används också för självutvärdering av kontrollstrukturen avseende företagsövergripande kontroller. Den interna styrnings- och kontrollprocessen involverar styrelse, verkställande direktören, ledningsgruppen samt övrig personal. Processen syftar till att, säkerställa att koncernens mål avseende ändamålsenliga och effektiva processer, att ge en rimlig försäkran om tillförlitlighet i den externa

finansiella rapporteringen och att den är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler. Följande beskrivning av den interna kontrollen avseende finansiell rapportering är uppdelad enligt ovan nämnda ramverk för intern kontroll.

Riskbedömning

Digital Vision utför en årlig riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen där syftet är att identifiera och utvärdera processer och resultat- och balansposter med förhöjd risk. Riskbedömningen baseras på en rad kriterier som till exempel materialitet, komplexitet och bedrägeririsk. Kriterierna vägs sedan ihop till en summerad riskexponering för varje post i koncernens resultat- och balansräkningen. Mer information om koncernens risker finns i not 3 på sidan 41–42.

Kontrollmiljö

Digital Visions kontrollmiljö baseras på och styrs utifrån den strategi och de affärsplaner och verksamhetsmål som styrelsen godkänt. Här ingår också koncernens policys och riktlinjer inom en rad områden som till exempel delegering av befogenhet från ledning till personal.

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter utförs på olika nivåer i Digital Vision. Koncernledningen har det yttersta ansvaret för att kontroller implementeras och utförs på såväl övergripande som detaljerad verksamhetsnivå. Detta sker genom löpande styrning och kontroll av bokföring och finansiell rapportering som utförs av ekonomifunktionerna i de lokala bolagen och centralt i samband med konsolidering. Analyser av nyckeltal, kapitalbindning, prognoser och budgets utförs löpande. Ekonomifunktionen är organiserad och bemannad utifrån behovet av att säkerställa att koncernen upprätthåller en hög redovisningsstandard och följer IFRS och övrig normgivning inom redovisningsområdet.

Information och kommunikation

Digital Vision externa och interna information och kommunikation i form av finansiell rapportering samt information till styrelse och anställda sker enligt omvärldens krav och Digital Visions interna dokument och policies. Detta innebär bland annat att all extern och intern information och kommunikation skall vara ändamålsenlig, aktuell och korrekt samt att den skall finnas tillgänglig för målgrupperna i endast rätt tid.

Intern information

Interna styrdokument och riktlinjer angående den finansiella rapporteringen finns tillgängliga för berörd personal. Dokumenten innehåller policies och instruktioner avseende finansiell rapportering, intern kontroll, boksluts, budget och prognosarbete.

Styrelsen får regelbunden återrapportering avseende finansiella rapporter och resultatutveckling, analyser och kommentarer till utfall, planer och prognoser. De får också återrapportering från de externa revisorerna när de avrapporterar resultatet av utförda revisioner.

Extern information

Löpande information kommuniceras till externa intressenter på Digital Visions hemsida. Där återfinns publikationer, kvartalsrapporter och annan finansiell information, pressreleaser samt uppgifter om organisation och produkter.

Uppföljning

Digital Visions uppföljning av koncernbolagen inbegriper månads- och kvartalsuppföljning av utfall mot budget och prognos. Regelbunden uppföljning och rapportering av verksamheten sker på olika nivåer från styrelse, Vd och koncernledningen. Uppföljning gör också av externrevisorernas rapporter och synpunkter i syfte att förbättra den interna kontrollen och att minimera riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.

Solna i april 2011

Styrelsen i Digital Vision AB (publ)

REVISORSYTTRANDE OM BOLAGSSTRYNINGSRAPPORTEN

till årsstämman i Digital Vision AB (publ)

Organisationsnummer 556319-4041

Det år styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Som underlag till vårt uttalande om bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 7 april 2011

DELIOTTE AB

Svante Forsberg Auktoriserad revisor

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören i Digital Vision AB (publ) org.nr 556319-4041 får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2010 för moderbolaget och koncernen. Resultat av årets verksamhet för moderbolaget samt koncernen framgår av efterföljande finansiella rapporter vilka skall fastställas på årsstämman.

VERKSAMHETEN

Digital Vision erbjuder innovativa och kostnadseffektiva produkter för restaurering, förbättring, färgkorrigering av bilder samt system för överföring av bilder till digitala medier. Produkterna används globalt av ledande TV- och filmbolag samt av företag inom efterbearbetningsindustrin för bearbetning av TV-program samt spel- och reklamfilm. Företaget är, med sina Nucoda produkter, ledande inom digital bearbetning av bilder i 2K/4K.

Försäljningen sker nästan uteslutande utanför Sverige och framförallt i Europa, Asien och USA. Utveckling bedrivs huvudsakligen från moderbolaget, med säte i Solna samt i dotterföretaget Digital Vision Ltd i London. Tillverkningen av produkterna är utlagd på underleverantör. Digital Vision är sedan 1999 noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs, Nordic Small Cap.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET FÖRVÄRV AV IMAGE SYSTEMS

Den 30 december 2010 ingick Digital Vision ett avtal om att förvärva Image Systems AB. Förvärvet finansieras genom en kombination av kontanter och nyemitterade aktier. Samgåendet mellan Digital Vision och Image Systems är en industriellt motiverad affär som medför synergier på såväl intäkts- som kostnadssidan. Bolagens specialisering på bildfångst, avancerad digital bildbehandling och rörelseanalys innebär att den nya koncernen får ett starkare erbjudande inom flera olika marknadssegment. Den nya koncernens erbjudande är attraktivt för såväl befintliga som nya kunder.

KVITTNINGSEMISSIONEN

Styrelsen för Digital Vision AB föreslog innehavare av konvertibla skuldebrev att kvitta sin konvertibelfordran mot aktier i Digital Vision AB. Teckningskursen i kvittningsemissionen är 2,50 SEK. Konvertibelägare till mer än 80 procent av den utestående f.d. konvertibellånet hade per den 4 februari 2011 valt att kvitta sin konvertibelfordran, mot nytecknade aktier i Digital Vision AB.

NYEMISSIONER MED MERA

En nyemission med företrädesrätt för aktieägarna genomfördes i juni 2010 och ökade bolagets egna kapital med 32,5 Mkr. Antalet aktier uppgick efter nyemissionen till 647 722 604 stycken.

MARKNADSUTVECKLING

Marknaden var under det första halvåret avvaktande medan en viss förbättring kan konstateras för det tredje och fjärde kvartalen framför allt i Europa. Mediateknikföretagen som normalt ligger sent i produktionscykeln har märkt en återgång mot normala nivåer i marknaden. Branschföreträdare (IABM) förutspår en allmän marknadstillväxt under de kommande åren, dels i takt med att den finansiella oron minskar i världen och dels driven av teknikutvecklingen exempelvis ökad efterfrågan som följd av 3D utvecklingen.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Under 2010 har produktutvecklingen fokuserats dels på att ytterligare vidareutveckla produktportföljerna för att ta fram nästa generations bildförbättringssysystem och dels på att färdigställa nästa generations kontrollpanel. Den nya kontrollpanelen premiärvisades vid IBC mässan i september, serieleverans förväntas starta under våren 2011.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER ÅRETS UTGÅNG

Bolagsstämman den 1 februari beslutade om en nedsättning av aktiekapitalet samt en sammanläggning av aktier med villkor 1:100, varefter aktiens nya kvotvärde blir 2,50 kronor. Första dagen för handel i aktien efter sammanläggningen var den 14 februari.

Bolagsstämman den 8 mars beslöt dels att bemyndiga styrelsen att genomföra en apportemission som en del i köpeskillingen för Image Systems AB och dels att genomföra en fullt garanterad företrädesemission om 54 Mkr. Vid samma stämma godkändes också styrelsens beslut avseende kvittningsemissionen riktad till innehavare av konvertibla skuldebrev.

RESULTAT OCH FINANSIELL STÄLLNING KONCERNEN

Nettoomsättning

Nettoomsättningen under året uppgick till 58,8 (80,3) Mkr. Minskningen är till största delen beroende på lägre försäljning i USA och Asien (2009 erhölls en enskild affär i Indien om 9 Mkr).

Nettoomsättning per geogra fiskt område (Mkr)	2010	2009
Amerikanska kontinenten	9,5	17,2
Europa	38,8	42,9
Asien	10,5	20,2
Totalt	58,8	80,3

BRUTTOMARGINAL

Bruttomarginalen uppgick till 74(76) procent. Marginalförsämringen är dels hänförlig till negativa valutaförändringar och dels till avveckling av komponentlager.

Produktionen är utlagd på underleverantör. Detta innebär betydande flexibilitet och möjlighet att anpassa produktionen efter ändrade försäljningsvolymer. Samtliga kostnader för tillverkningen är därmed rörliga.

Indirekta kostnader

Både Övriga externa kostnader och Personalkostnaderna var i princip oförändrade jämfört med föregående år. Ingen aktivering av internt utvecklingsarbete har gjorts under året. Aktivering av utgifter för utvecklingsprojekt har gjorts under året med 4,8 (1,8) Mkr och avser i sin helhet externa utvecklingskostnader för den nya panelen.

Avskrivningar enligt plan har belastat resultatet med 6,1 (8,0) Mkr. Nedskrivning av immateriella tillgångar (opatenterad teknik) har gjorts med 17,4 Mkr. Nedskrivningen beror dels på den sämre resultatutvecklingen och dels på förkortad avskrivningstid från 15 år till 10 år, då det är bolagets bedömning att en 10 årig avskrivningstid mer rättvist speglar tillgångens nyttjandeperiod.

Övriga rörelseintäkter avser i huvudsak valutakursdifferenser. Övriga rörelsekostnader avser i huvudsak, negativa valutakursdifferenser, avvecklingskostnader avseende ledningsförändringar samt förvärvskostnader.

Under perioden uppgick de direkta kostnaderna för forskning och utveckling till 14,6 (11,1) Mkr, vilket motsvarar 25 (14) procent av omsättningen.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet exklusive engångskostnader uppgick till –24,5 (–6,3) Mkr. Engångskostnaderna avseende ledningsförändringar och förvärvskostnader samt nedskrivningar av immateriella tillgångar uppgick till –22,0 (–0,5) Mkr.

Investeringar

Koncernens investeringar i anläggningstillgångar uppgick under perioden till 5,8 (1,9) Mkr, varav immateriella anläggningstillgångar 4,8 (1,8) Mkr vilket i sin helhet avser aktivering av externa utvecklingskostnader för den nya panelen.

Kassaflöde, likviditet samt finansiell ställning

Koncernens likvida medel uppgick per den 31 december 2010 till 1,7 (2,5) Mkr. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 1 (17) procent och det egna kapitalet uppgick till 0,7 (12,3) Mkr. Det operativa kassaflödet uppgick till -17,9 (-18,9) Mkr. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 30,8 (3,6) ggr. Genom de beslutade transaktionerna avseende kvittningsemission, garanterad företrädesemission och apportemission kommer bolagets finansiella ställning att förbättrats betydligt.

Valutaexponering

Digital Vision har en stor exponering i utländsk valuta. Försäljningen sker i USD, EUR samt i GBP.

Kostnaderna är framförallt i SEK, GBP och USD, vilket medför en flödesexponering gentemot den svenska kronan. Som en följd därav har koncernen en betydande valutaexponering, under 2010 har kronan stärkts mot såväl mot den amerikanska dollarn som Euron. Detta har medfört negativa effekter på resultat och finansiell ställning. Se även not 3.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Bolaget verkar på en global marknad med en betydande konkurrenssituation, detta kräver att bolaget fortsatt utvecklar konkurrenskraftiga produkter. För att lyckas med detta måste bolaget kunna rekrytera och behålla nyckelpersoner. Bolagets historiskt svaga finansiella ställning är också en betydande riskfaktor. Den fortsatt osäkra konjunkturen och det kärva kreditklimatet är ytterligare osäkerhetsfaktorer bolaget måste hantera, se vidare not 3.

Moderbolaget

Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 53,1 (68,8) Mkr och resultat efter skatt uppgick till –42,5(4,6) Mkr, exklusive nedskrivningar av aktier och fordringar på dotterföretag om -35,4 (0,4) Mkr och valutaförluster om –4,4 (2,3) Mkr uppgick resultatet till –2,7 (7,3) Mkr. Nedskrivning av aktier och fordringar på dotterföretag har gjorts genom värdering av dotterbolaget genom s.k. impairment test.

Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 5,4 (1,9) Mkr, varav immateriella anläggningstillgångar 4,8 (1,8) Mkr. Moderbolagets likvida medel per 31 december 2010 uppgick till 0,9 (1,2) Mkr. Moderbolagets egna kapital uppgick per den 31 december 2010 till 15,5 (25,5) Mkr och soliditeten uppgick till 27 (32) procent. Moderbolaget var per 31 december i en kontrollbalansräkningssituation då mer än halva aktiekapitalet uppgående till 64,8 Mkr var förbrukat. Detta har läkts genom nedsättning av aktiekapitalet på den extra bolagsstämman den 1 februari.

FINANSIELLA MÅL OCH RISKSTYRNING

Digital Vision har som målsättning att skapa långsiktig värdetillväxt för sina aktieägare. För att uppnå detta har styrelsen fastslagit att koncernen skall uppnå en långsiktig rörelsemarginal på 15 procent. Soliditeten skall på lång sikt inte understiga 50 procent. Se också not 4.

Digital Vision utsätts genom sin verksamhet för finansiella risker så som marknadsrisk (inkl. valutarisk, ränterisk och prisrisk), kreditrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk. Den övergripande riskhanteringspolicy, vilken fastställts av styrelsen, är att eftersträva minimala ogynnsamma effekter på finansiellt resultat och ställning. Koncernens hantering av finansiella risker beskrivs i not 3.

AKTIER

Totalt antal aktier uppgick per den 31 december 2010 till 647 722 604 och utgörs av endast ett aktieslag. Den 14 februari 2011 genomfördes en sammanläggning av aktier vilket minskade antalet aktier till 6 477 230.

En aktie berättigar till en röst och samtliga aktier har lika stor rätt till utdelning. Det finns inga begränsningar för hur många röster varje aktieägare kan avge vid varje stämma och det finns inte några för Digital Vision kända avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier.

För mer information om Digital Vision-aktien se sidorna 14–15.

MILJÖ

Digital Visions verksamhet medför ingen betydande negativ miljöpåverkan avseende utsläpp till mark, vatten och luft.

Bolaget kartlägger löpande, tillsammans med sina underleverantörer, de miljöeffekter som uppstår i den egna verksamheten. Produkter och tjänsters påverkan på miljön vid drift ligger som ett viktigt delmoment i vår utvecklingsmodell.

Tillverkningen, som är utlagd, hanteras av ISO 9001 och ISO 14001 certifierad underleverantör som, i samarbete med Digital Vision, skall säkerställa att all hantering runt produktion och leveranser är miljöanpassad på bästa sätt.

MEDARBETARE I FÖRETAGET

Digital Vision vill skapa en miljö med utvecklande och spännande arbetsuppgifter där medarbetarna känner delaktighet. Bolaget vill skapa förutsättningar för att medarbetarna skall trivas och ha möjlighet att utvecklas.

Att arbeta på Digital Vision är att arbeta i en innovativ miljö under snabb utveckling i ett högt tempo där medarbetaren hela tiden ställs inför problemslösning och nya idéer.

Medarbetarna får ta mycket egna initiativ och utvecklas med uppgifterna.

För att företaget skall kunna upprätthålla sin spetskompetens och innovationsförmåga är det viktigt att behålla duktiga medarbetare med lång erfarenhet, kunskap och kompetens. En viktig komponent i detta är att medarbetarna ges stimulans och utvecklingsmöjligheter. Även förmågan att rekrytera nya kvalificerade medarbetare är av stor betydelse för fortsatt framgång för företaget.

Tillgången på arbetskraft med specifik kompetens inom företagets teknologiska kärnområde är begränsad.

Se även under Organisation.

STYRELSEN OCH STYRELSEARBETE 2010

Under år 2010 har styrelsen bestått av fem ledamöter fram till årsstämman den 22 juni och därefter av fyra ledamöter. Under året har 29 stycken protokollförda möten utöver det konstituerande sammanträdet. Ingen styrelseledamot har arbetat i den löpande verksamheten förutom Bengt Broman som var tf VD från och med den 8 mars 2010. Styrelsens arbete följer en plan som ska säkerställa att styrelsen får all erforderlig information.

Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende dels arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktören, dels information som styrelsen löpande skall erhålla. Styrelsen har på mötena gått igenom de fasta punkter som föreligger vid respektive styrelsemöte i enlighet med styrelsens arbetsordning såsom affärsläge, likviditet, finansiering, budget, årsbokslut (där även revisorerna deltog) och delårsrapporter. Vidare har styrelsen behandlat frågor rörande långsiktiga strategier, struktur- och organisationsförändringar samt produktutveckling.

Under året har styrelsen arbetat intensivt med frågor avseende framförallt finansiering och förvärv.

Inom Digital Vision har under 2010 ingen ersättnings- eller revisionskommitté utsetts, då styrelsen uppfattning har varit att dessa frågor åligger styrelsen som helhet att ta ansvar för. Ytterligare information finns i Bolagsstyrningsrapporten på sidan 18–22 i årsredovisningen samt på bolagets hemsida, www.digitalvision.tv under bolagsstyrning.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Vid årsstämman 2010 beslöts att riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare i huvudsak innebärande att den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig och

att framstående prestationer skall reflekteras i den totala ersättningen. Förmånerna skall utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga sedvanliga förmåner och pension. Den rörliga ersättningen skall baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Pensionsförmåner skall vara avgiftsbestämda samt i normalfallet ge rätt att erhålla pension vid 65 års ålder. Rörlig ersättning skall i huvudsak inte vara pensionsgrundande. Styrelsen skall äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.

Inför Årsstämman 2011 föreslår styrelsen att ovanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ska gälla till Årsstämman 2012.

UTDELNING

Storleken på framtida utdelning skall ha sin utgångspunkt i såväl Digital Visions långsiktiga tillväxt och resultatutveckling som kapitalbehov, med hänsyn tagen till finansiella mål. Styrelsen har som långsiktigt målsättning att dela ut cirka 20 procent av Digital Visions vinst efter skatt.

Beroende på Bolagets resultat föreslår styrelsen att ingen utdelning för verksamhetsåret 2010 skall ske.

FÖRSLAG TILL RESULTATDISPOSITION Moderbolaget

Till årsstämmans förfogande står :	MKr
Balanserad förlust	–1,1
Årets resultat	–42,5
Totalt	–43,6
Styrelsen föreslår att:	MKr
i ny räkning balanseras	–43,6
Totalt	–43,6

Beträffande Bolagets och koncernens resultat samt ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar, förändring av eget kapital, kassaflödesanalyser samt noter.

KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR

MKr Not	2010	2009
Intäkter 7, 8	58,8	80,3
Kostnad sålda varor 8	–15,0	–18,9
Bruttoresultat	43,8	61,4
RÖRELSENS KOSTNADER
Övriga externa kostnader 10, 18	–25,0	–25,8
Personalkostnader 9	–35,2	–35,2
Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar 14, 15, 16, 17	–23,5	–8,0
Övriga rörelseintäkter 11	0,4	6,3
Övriga rörelsekostnader 11	–7,0	–5,5
Rörelseresultat	–46,5	–6,8
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
Ränteintäkter	0,0	0,0
Räntekostnader	–2,1	–3,0
Summa finansnetto	–2,1	–3,0
Resultat efter finansiella poster	–48,6	–9,8
Skatt på årets resultat 12	4,7	0,6
Årets resultat	–43,9	–9,2
Varav hänförligt till moderföretagets aktieägare	–43,9	–9,2
Resultat per aktie före utspädning 30	–0,09	–0,04
Resultat per aktie efter utspädning	–0,09	–0,04

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET

MKr Not	2010	2009
ÅRETS RESULTAT	–43,9	–9,2
Omräkningsdifferenser	–0,2	–3,2
Summa övrigt totalresultat	–0,2	–3,2
SUMMA TOTALRESULTAT FÖR PERIODEN	–44,1	–12,4
Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare	–44,1	–12,4

KONCERNENS RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING

Mkr, per den 31 december Not	2010	2009
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Opatenterad teknik 14	6,0	26,0
Aktiverade utvecklingskostnader 15	8,1	6,5
Maskiner och andra tekniska anläggningar 16	-	0,1
Inventarier, verktyg och installationer 17	1,6	1,2
Övriga långfristiga fordringar 20	2,2	2,0
Summa anläggningstillgångar	17,9	35,8
Omsättningstillgångar
Varulager	4,0	4,7
Kundfordringar	15,5	25,0
Övriga fordringar	2,4	1,4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22	3,9	4,5
Kassa och bank	1,7	2,5
Summa omsättningstillgångar	27,5	38,1
SUMMA TILLGÅNGAR	45,4	73,9
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	64,8	26,6
Övrigt tillskjutet kapital	258,5	264,2
Balanserat resultat inklusive årets resultat	–322,6	–278,5
Summa eget kapital hänförligt till Moderföretagets ägare	0,7	12,3
Långfristiga skulder och avsättningar
Lån kreditinstitut 24	1,7	0,2
Uppskjuten skatteskuld 13	-	4,7
Övriga avsättningar 25	0,4	0,4
Summa långfristiga skulder och avsättningar	2,1	5,3
Kortfristiga skulder
Lån kreditinstitut 24,26	6,5	23,6
Konvertibellån 23	15,1	15,1
Leverantörsskulder	10,8	5,7
Övriga skulder	1,4	0,4
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27	8,8	11,4
Summa kortfristiga skulder	42,6	56,3
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	45,4	73,9

Information om koncernen ställda säkerheter och eventualförpliktelser se not 28.

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL

KONCERNEN (Mkr)	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräknings differenser	Balanserad förlust inklusive årets resultat	Totalt eget kapital hänförlig till moder företagets ägare
Ingående balans per 1 januari 2009	4,1	221,9		–266,1	–40,1
Årets resultat	-	-		–9,2	–9,2
Övrigt totalresultat för året	-	-	–3,2	-	–3,2
Årets totalresultat	-	-	–3,2	–9,2	–12,4
Transaktioner med aktieägare
Nyemission	22,3	42,3		-	64,6
Konvertering av konvertibler	0,2	-		-	0,2
Utgående balans per 31 december 2009	26,6	264,2	–3,2	–275,3	12,3
Ingående balans per 1 januari 2010	26,6	264,2	–3,2	–275,3	12,3
Årets resultat	-	-		–43,9	-43,9
Övrigt totalresultat för året	-	-	–0,2	-	–0,2
Årets totalresultat	-	-	–0,2	–43,9	–44,1
Transaktioner med aktieägare
Nyemission	38,2	–5,7		-	32,5
Utgående balans per 31 december 2010	64,8	258,5	–3,4	–319,2	0,7

RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN FÖR KONCERNEN

Mkr Not	2010	2009
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Anläggningstillgångar
Rörelseresultat	–46,5	–6,8
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: 29	23,6	4,8
Erhållen ränta	0,0	0,0
Erlagd ränta	–2,2	–3,0
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av	–25,1	–5,0
FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL
Varulager	0,7	4,0
Kortfristiga fordringar	9,1	–1,6
Kortfristiga skulder	3,5	–14,4
Summa förändringar i rörelsekapital	13,3	–12,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–11,8	–17,0
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella tillgångar	–4,8	–1,8
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	–1,0	–0,1
Ökning av långfristiga fordringar	–0,3	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–6,1	–1,9
Operativt kassaflöde	–17,9	–18,9
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyemission	32,5	25,1
Upptagande av lån	4,1	7,3
Amortering av lån	–19,5	–14,6
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	17,1	17,8
Förändring av likvida medel	–0,8	–1,1
Likvida medel vid årets början	2,5	3,6
Likvida medel vid årets slut	1,7	2,5

MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNINGAR

MKr Not	2010	2009
Intäkter 7, 8	53,1	68,8
Kostnad sålda varor 8	–26,1	–33,6
Bruttoresultat	27,0	35,2
RÖRELSENS KOSTNADER
Övriga externa kostnader 10, 18	–8,2	–11,3
Personalkostnader 9	–16,5	–15,8
Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar 14, 15, 16, 17	-0,2	–0,8
Övriga rörelseintäkter 11	0,4	6,3
Övriga rörelsekostnader 11	–5,1	–4,0
Rörelseresultat	–2,6	9,6
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
Ränteintäkter	0,0	0,0
Resultat från koncernföretag	–35,4	-0,4
Övriga finansiella kostnader	–2,3	-
Räntekostnader	–2,2	–2,9
Summa finansnetto	–39,9	–3,3
Resultat efter finansiella poster	–42,5	6,3
Skatt på årets resultat 12	-	–1,7
Årets resultat	–42,5	4,6

MODERBOLAGETS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET

MKr	2010	2009
ÅRETS RESULTAT	–42,5	4,6
SUMMA TOTALRESULTAT FÖR PERIODEN	–42,5	4,6

MODERBOLAGETS BALANSRÄKNINGAR

Mkr, per den 31 december Not	2010	2009
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Aktiverade utvecklingskostnader 15	8,1	3,3
Maskiner och andra tekniska anläggningar 16	-	0,1
Inventarier, verktyg och installationer 17	0,7	0,2
Aktier i dotterföretag 19	12,4	21,4
Övriga långfristiga fordringar 20	0,5	0,3
Fordringar hos dotterbolag 21	-	8,5
Summa anläggningstillgångar	21,7	33,8
Omsättningstillgångar
Varulager	4,0	4,7
Kundfordringar	10,6	20,0
Fordringar hos dotterbolag	12,4	15,2
Övriga fordringar	3,1	0,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22	5,5	4,0
Kassa och bank	0,9	1,2
Summa omsättningstillgångar	36,2	45,9
SUMMA TILLGÅNGAR	58,2	79,7
EGET KAPITAL
Bundet eget kapital
Aktiekapital	64,8	26,6
Fritt eget kapital
Överkursfond	55,2	60,9
Balanserad förlust	–62,0	–66,6
Årets resultat	–42,5	4,6
Summa eget kapital	15,5	25,5
Långfristiga skulder och avsättningar
Lån kreditinstitut 24, 26	1,7	-
Övriga avsättningar 25	0,4	0,4
Summa långfristiga skulder och avsättningar	2,1	0,4
Kortfristiga skulder
Lån kreditinstitut 24, 26	6,3	23,4
Konvertibellån 23	15,1	15,1
Leverantörsskulder	10,0	4,9
Övriga skulder	0,3	0,2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27	8,9	10,2
Summa kortfristiga skulder	40,6	53,8
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	58,2	79,7

Information om koncernen ställda säkerheter och eventualförpliktelser se not 28.

FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL

	BUNDET EGET KAPITAL		FRITT EGET KAPITAL
Mkr	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserad	Summa eget
Ingående balans per 1 januari 2009	4,1	204,0	17,9	–272,3	–46,3
Överföring från reservfond till balanserad vinst enligt stämmobeslut		–204,0		204,0	-
Nyemission	22,3		43,0		65,3
Konvertering av konvertibel balanserad	0,2	-	-	-	0,2
Årets resultat	-	-	-	4,6	4,6
Utgående balans per 31 december 2009	26,6	-	60,9	–62,0	25,5
Ingående balans per 1 januari 2010	26,6	-	60,9	–62,0	25,5
Nyemission	38,2		–5,7		32,5
Årets resultat	-	-	-	–42,5	4,6
Utgående balans per 31 december 2010	64,8	-	55,2	–104,5	15,5

MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYSER

Mkr Not	2010	2009
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat	–2,6	9,6
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: 29	0,1	0,6
Erhållen ränta	0,0	0,0
Erlagd ränta	–2,2	–2,9
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av	–4,7	7,3
FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL
Varulager	0,7	4,0
Kortfristiga fordringar	3,7	–13,8
Kortfristiga skulder	3,2	–12,5
Summa förändringar i rörelsekapital	7,6	–22,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2,9	–15,0
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella tillgångar	–4,8	–1,8
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	–0,6	–0,1
Ökning av långfristiga fordringar	–0,3	-
Lån till dotterföretag	–14,8	–2,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–20,5	–3,9
Operativt kassaflöde	–17,6	–18,9
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyemission	32,5	25,1
Upptagande av lån	4,0	7,3
Amortering av lån	–19,2	–14,2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	17,3	18,2
Förändring av likvida medel	–0,3	–0,7
Likvida medel vid årets början	1,2	1,9
Likvida medel vid årets slut	0,9	1,2

Noter

NOT 1 ALLMÄN INFORMATION

Koncernredovisningen för Digital Vision AB för räkenskapsåret som slutar den 31 december 2010 har godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering den 31 mars 2011 och att föreläggas årsstämman den 5 maj 2011 för fastställande. Moderbolaget har sitt säte i Solna, Sverige. Huvudkontorets adress är Solna Strandväg 98, 171 54 Solna. Bolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs, Small Cap-listan.

Digital Vision erbjuder innovativa produkter för restaurering, förbättring, färgkorrigering av bilder samt system för överföring av bilder till digitala medier. Produkterna används globalt av ledande TV- och filmbolag samt av företag inom efterbearbetningsindustrin för bearbetning av TV-program samt spel- och reklamfilm. Företaget är, med sina Nucoda produkter, ledande inom digital bearbetning av bilder i 2K/4K.

Digital Vision AB (publ.) är moderbolag i en koncern som innefattar de helägda dotterföretagen DV Sales & Support (USA) Inc., Digital Vision Systems Ltd (UK) samt DV Development AB (vilande).

Verksamheten i det amerikanska bolaget består av försäljning av moderbolagets produkter och tillhandahållande av support samt service av dessa. Utveckling av produkter sker i moderbolaget samt i dotterbolaget Digital Vision Systems Ltd.

Samtliga belopp anges i miljontals kronor om inget annat speciellt uppges.

NOT 2 REDOVISNINGSPRINCIPER

ÖVERENSTÄMMANDE MED NORMGIVNING OCH LAG.

Koncernredovisningen upprättas i enlighet International Financial Reporting Standards (IFRS)utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRIC såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges under avsnittet "Moderföretagets redovisningsprinciper".

ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER FÖRANLEDDA AV NYA ELLER FÖRÄNDRADE IFRS

RÖRELSEFÖRVÄRV OCH KONCERNREDOVISNING

Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärva och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter tillämpas från och med den 1 januari 2010. Standarden anger nya regler för delförsäljning och delförvärv. Avgörande för hur förvärv/avyttring redovisas är beroende av hur stor andel som förvärvats/ avyttrats.

I det fall delförvärvet innebär bestämmande inflytande erhålls i det förvärvade företaget, omvärderas tidigare ägd andel till verkligt värde, och vinst/förlust redovisas i årets resultat. På motsvarande sätt redovisas avyttring, när det bestämmande inflytandet förloras, som realisationsresultatet på avyttringen samtidigt som kvarvarande andel i företaget omvärderas till verkligt värde.

Förvärv som sker efter det att bestämmande inflytande erhållits eller avyttring när det bestämmande inflytandet kvarstår, beaktas som en ägartransaktion, varvid eventuella förändringar redovisas mot eget kapital.

Villkorade köpeskillingar värderas till verkligt värde vid förvärvstillfället. I de fall den villkorade köpskillingen resulterar i en skuld omvärderas denna till verkligt värde vid varje rapporttillfälle. Omvärderingen redovisas som intäkt/ kostnad i årets resultat.

Transaktionsutgifter som uppstår i samband med ett förvärv kostnadsförs direkt.

Vid förvärv av rörelse finns två alternativa metoder för redovisning, antingen full goodwill eller proportionell andel av goodwill. Val mellan dessa två metoder görs individuellt för varje förvärv.

UTFORMNING AV DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

IASB har i sitt årliga förbättringsprojekt (annual improvements process) publicerat ändrade krav på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställning av rapporten över förändringar i eget kapital. Ändringen innebär att raden för årets totalresultat delas upp med en separat specifikation av årets resultat och övrigt total resultat.

Övriga reviderade IFRS-standarder samt tolkningsuttalanden från IFRIC Interpretation Committee har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens eller moderbolagets resultat, finansiella ställning eller upplysningar.

NYA IFRS-STANDARDS SOM ÄNNU INTE TILLÄMPAS

Ett antal eller ändrade IFRS-Standards träder ikraft först under kommande räkenskapsåret och har inte tillämpats vid upprättande av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.

Standard/IFRIC	Tillämpning enligt IASB/IFRIC	Status inom EU
Finansiella instrument	1 januari 2013	Ännu ej godkänd
Upplysningar om närstående	1 januari 2011	Godkänd
Finansiella instrument: Klassificering	1 februari 2010 eller senare	Godkänd
Finansiella instrument: Up plysningar avseende nya up plysningskrav för finansiella tillgångar som helt eller delvis bokats bort	1 juli 2011 eller senare	Ännu ej godkänd
Utsläckning av finansiella skulder med eget kapital instrument	1 juli 2010 eller senare	Godkänd
		Ännu ej godkänd
Inkomstskatter: Uppskjuten skatt	1 januari 2012 eller senare	Ännu ej godkänd
Begränsning av en förmåns bestämd tillgång	1 januari 2011 eller senare
		Förbättringar av IFRSer 2010 Tidigast 1 juli 2010

Ovanstående IFRS-standards samt tolkningsuttalanden från IFRIC bedöms inte få någon väsentlig effekt på koncernens eller moderbolagets resultat, finansiella ställning eller upplysningar.

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvaluta för moderbolaget och för koncernen. Det innebär at de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är avrundade till närmaste hundra tusen.

Värdering av tillgångar och skulder sker utifrån historiska anskaffningsvärden. Följande tillgångar och skulder värderas på annat sätt:

Finansiella instrument värderas antingen till verkligt värde. Intresseföretag redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden.

Värdering av uppskjutna skattefordringar och skulder baseras sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av aktuell skattesats.

Tillgångar som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av tidigare redovisade värdet eller det verkliga värdet med avdrag för försäljningskostnader.

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.

Avsättningar värderas till det belopp som krävs för att reglera en förpliktelse, med eventuell nuvärdesberäkning.

BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

VÄSENTLIGA TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER

De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats på de perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag.

KONSOLIDERING OCH RÖRELSEFÖRVÄRV Konsolidering

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Digital Vision AB och de företag över vilka moderföretaget direkt eller indirekt har bestämmande inflytande (dotterföretag). Bestämmande inflytande innebär en rätt att direkt eller indirekt utforma strategierna för ett företag i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen av om ett bestämmande inflytande föreligger, ska aktieägaravtal samt potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas. Bestämmande inflytande föreligger i normalfallet då moderföretaget direkt eller indirekt innehar aktier som representerar mer än 50 % av rösterna.

Dotterföretag tas med i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten och exkluderas ur koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderföretagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande även om detta leder till ett negativt värde för innehav utan bestämmande inflytande.

Redovisningsprinciperna för dotterföretag har vid behov justerats för att överensstämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen.

Rörelseförvärv

Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden.

Köpeskillingen för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade egetkapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer.

I köpeskillingen ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förändringar i verkligt värde för en villkorad köpeskilling som uppkommer på grund av ytterligare information som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta och förhållanden som förelåg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar under värderingsperioden och justeras retroaktivt, med motsvarande justering av goodwill. Alla andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad tilläggsköpeskilling som klassificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig standard. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande regleringen redovisas inom eget kapital.

De identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna samt eventualtillgångarna redovisas till verkligt värde per förvärvstidpunkten med följande undantag:

• Uppskjuten skattefordran eller -skuld och skulder eller tillgångar hänförliga till det förvärvade företagets avtal om ersättning till anställda redovisas och värderas i enlighet med IAS 12 Inkomstskatter respektive IAS 19 Ersättningar till anställda.

• • Skulder eller egetkapitalinstrument hänförliga till det förvärvade företagets aktierelaterade tilldelningar eller till utbytet av det förvärvade företagets aktierelaterade tilldelningar mot förvärvarens aktierelaterade värderas vid förvärvstidpunkten i enlighet med IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar.
• • Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupp) klassificerade som att de innehas för försäljning enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter värderas i enlighet med den standarden.

Eventualförpliktelser som övertagits i ett rörelseförvärv redovisas som om de är befintliga förpliktelser som härrör från inträffade händelser och vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Vid rörelseförvärv där summan av köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finansiell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.

För varje rörelseförvärv värderas tidigare innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget antingen till verkligt värde eller till värdet av den proportionella andelen av innehavet utan bestämmande inflytande av det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar.

Vid stegvisa förvärv omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade bolaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten (dvs. då bestämmande inflytande erhålls). Eventuell vinst eller förlust redovisas i resultatet. Eventuella förändringar i värdet på de tidigare egetkapitalandelarna som före förvärvstidpunkten redovisats i övrigt totalresultat, omklassificeras till resultatet utifrån samma grund som skulle krävas om dessa andelar hade avyttrats.

Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande

Förändringar i moderföretagets andel i ett dotterföretag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner (det vill säga som transaktioner med koncernens ägare). Eventuell skillnad mellan det belopp med vilket innehav utan bestämmande inflytande justeras och det verkliga värdet på den erlagda eller erhållna ersättningen redovisas direkt i eget kapital och fördelas på moderföretagets ägare.

Förlust av bestämmande inflytande

När moderföretaget förlorar bestämmande inflytande över ett dotterföretag, beräknas vinsten eller förlusten vid avyttringen som skillnaden mellan i) summan av det verkliga värdet för den erhållna ersättningen och det

• verkliga värdet av eventuellt kvarvarande innehav och
• ii) de tidigare redovisade värdena för dotterföretagets tillgångar (inklusive goodwill), och skulder och eventuellt innehav utan bestämmande inflytande.

När det avyttrade dotterföretaget har tillgångar som värderas enligt omvärderingsmetoden eller till verkliga värden och de hänförliga ackumulerade vinsterna eller förlusterna har redovisats i övrigt totalresultat och ackumulerats i eget kapital, ska dessa belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat och ackumulerats i eget kapital redovisas som om moderföretaget hade avyttrat tillgångarna direkt, vilket innebär en omklassificering till resultatet eller direkt överföring till balanserade vinstmedel.

Det verkliga värdet på kvarvarande innehav i det tidigare dotterföretaget vid den tidpunkt då det bestämmande inflytandet förloras betraktas som det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället för en finansiell tillgång enligt IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering eller, i tilllämpliga fall, anskaffningsvärdet vid det första redovisningstillfället för en investering i ett intresseföretag eller gemensamt styrt företag.

UTLÄNDSKA DOTTERFÖRETAG

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamhet redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserven i eget kapital.

SEGMENT

Digital Vision erbjuder världsledande produkter till professionella kunder inom film/video, multimedia och distribution av digital-TV. Försäljningen av samtliga produkter utgår från moderbolaget i Sverige och distribueras via partners och dotterbolaget i USA. Ur styrningssynvinkel utgör världen således ett enda geografiskt segment. Bolaget fakturerar i USD, EUR, GBP samt SEK. Fakturering kan ske på samma marknad med olika valutor. Bolagets produkter är till huvuddel baserade och uppbyggda efter en gemensam grundfilosofi. Detta innebär bland annat att ingående komponenter, till mycket stor omfattning, är gemensamma i Bolagets olika produkter och att flera av dessa produkter kan användas av kunderna för såväl distribution som bearbetning av film/video med mera.

Uppföljning och styrning internt sker också på grundval av att Bolagets verksamhet utgörs av en rörelsegren. Koncernens rapporteringssystem och därmed ekonomiska redovisning är uppbyggd för att stödja detta. Med den mycket begränsade storlek på försäljning som Bolaget har skulle inte den interna effektiviteten i Bolagets styrning höjas av en uppdelning på flera segment.

Då Bolaget endast har en rörelsegren och arbetar i ett geografiskt segment, utgör presenterade aggregerade balans- och resultaträkningar samtidigt redovisning av Bolagets enda segment.

INTÄKTER

Försäljningsintäkter redovisas med avdrag för mervärdesskatt, returer och rabatter. Intäkter vid försäljning av varor redovisas vid leverans i enlighet med försäljnings och fraktvillkor. Detta innebär att intäkt redovisas när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varan övergått till köparen och säljaren inte längre har kontroll över varan. Intäkter från supportavtal periodiseras linjärt över avtalstiden.

Ränteintäkter intäktsredovisas över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Samtliga ränteintäkter och räntekostnader hänför sig till finansiella tillgångar respektive finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.

KLASSIFICERINGAR, TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Koncernens verksamhetscykel bedöms understiga ett år.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH FINANSIELLA SKULDER

En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsenliga villkor. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när bolaget förlorar kontrollen över den. En finansiell skuld bokas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Vid varje balansdag utvärderar bolaget om det finns objektiva indikationer om att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning på grund av inträffade händelser.

Finansiella instrument redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde beroende på den initiala kategoriseringen enligt IAS 39.

Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument

De finansiella tillgångarnas och finansiella skuldernas verkliga värden bestäms enligt följande:

• • Det verkliga värdet för finansiella tillgångar och skulder med standardvillkor som handlas på en aktiv marknad bestäms med hänvisning till noterat marknadspris.
• • Det verkliga värdet på andra finansiella tillgångar och skulder bestäms enligt allmänt accepterade prissättningsmodeller som baseras på diskonterade kassaflödesanalyser med hjälp av värden tagna från observerbara marknadstransaktioner.

För samtliga finansiella tillgångar och skulder bedöms det redovisade värdet vara en god approximation av dess verkliga värde, om inte annat särskilt anges i efterföljande noter.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns en legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella skulder och eget kapital

Finansiella skulder och eget kapital-instrument som utgivits av koncernen klassificeras enligt innebörden i de kontraktsvillkor man ingått samt enligt definitionen på ett finansiellt åtagande och eget kapital-instrument. Ett eget kapital-instrument är varje form av avtal som styrker en residual rätt i koncernens tillgångar efter avdrag för alla skulder. De redovisningsprinciper som appliceras för specifika finansiella skulder och eget kapital-instrument anges nedan.

Likvida medel

Likvida medel inkluderar kassamedel och banktillgodohavanden vilka kategoriseras som "Lånefordringar och kundfordringar" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. På grund av att bankmedel är betalningsbara på anfordran motsvaras upplupet anskaffningsvärde av nominellt belopp.

Fordringar

Kundfordringar och övriga rörelserelaterade fordringar kategoriseras som "Lånefordringar och kundfordringar" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringarnas förväntade löptid är dock kort, varför redovisning sker till nominellt belopp utan diskontering. Avdrag görs för fordringar som bedömts som osäkra. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskuldernas förväntade löptid är dock kort, varför skulden redovisas till nominellt belopp utan diskontering.

Bankskulder och andra låneskulder

Räntebärande banklån, checkräkningskrediter och andra lån kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" och värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Eventuella skillnader mellan erhållet lånebelopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalning eller amortering av lån redovisas som en del av räntan över lånens löptid.

Konvertibla skuldebrev

I koncernen har konvertibla skuldebrev delats upp på finansiell skuld och eget kapitalinstrument. Det redovisade värdet på skulddelen har fastställts genom att beräkna det verkliga värdet för en liknande skuld som saknar rätt till konvertering. Det verkliga värdet på det konvertibla skuldebrevet har sedan jämförts med det verkliga värdet på den finansiella skulden varvid mellanskillnaden anses motsvara värdet på eget kapitalinstrumentet. Skulden kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" och värderas till upplupet anskaffningsvärde fram till förfallodagen eller till dess skulden upphör genom konvertering.

EGET KAPITAL-INSTRUMENT

Värdet på eget kapital-instrument redovisas inledningsvis som skillnaden mellan verkligt värde på hela det sammansatta instrumentet och skulddelens verkliga värde med avdrag för direkta kostnader för utfärdandet.

VARULAGER

Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, d.v.s. till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga indirekta kostnader, beräknas enligt FIFU-metoden (först-in, först-ut). Nettoförsäljningsvärdet utgörs av beräknat försäljningspris efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa varorna och försäljningskostnad. Lagervärdering sker för varje enskild artikel. Vid bedömningen har hänsyn tagits till lagerstorlek, omsättningstakt samt teknikförändringar. Underleverantören hanterar Bolagets varulager som är placerat i deras lokaler och skilt från deras egna lager. Bolagets färdigvarulager består av kompletta system samt till system färdiga produkter.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Goodwill

Goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i förvärvade dotterföretags nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill hänförligt till förvärv av dotterbolag redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång och anses ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill fördelas till minsta möjliga kassagenererande enhet och prövas årligen, eller så snart indikation finns på värdenedgång, för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Opatenterad teknik

I Digital Visions förvärv av Digital Vision Systems Ltd (tidigare Nucoda Ltd) ingick immateriella tillgångar i form av opatenterad teknik för en mjukvaruplattform.

Nyttjandeperioden har efter analys och omvärdering 2010 bedömts uppgå till 10 (15) år.

Aktiverade utgifter för utveckling

De aktiverade utvecklingskostnaderna består av externa utvecklingskostnader för den nya kontrollpanelen.

Aktivering av utgifter för utvecklingsfasen i projekten sker när följande kriterier är uppfyllda:

• • det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att färdigställa tillgången,
• • avsikt och förutsättning finns att sälja eller använda tillgången
• • det är sannolikt att tillgången kommer att ge framtida ekonomiska fördelar
• • utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

De utgifter för forskning och utvecklingsutgifter som inte uppfyller kriterierna ovan kostnadsförs när de uppstår. Skulle det föreligga svårigheter att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt, kostnadsförs samtliga utgifter till dess att det står klart att projektet övergått till utvecklingsfasen.

Prövning av nedskrivningsbehov sker årligen eller oftare om indikation på nedskrivning föreligger för utvecklingsprojekt som ännu ej tagits i bruk. Avskrivning av aktiverade utgifter för utvecklingsarbeten påbörjas från och med den tidpunkt när tillgången tas i bruk. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, vilken bedöms uppgå till 7 år för den nya kontrollpanelen.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsföres löpande. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsföres löpande.

• Avskrivningar sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.
• • Maskiner och andra tekniska anläggningar 5 år
• • Inventarier, verktyg och installationer 3–7 år

NEDSKRIVNING

Goodwill och aktiverade utgifter för utveckling där avskrivning ännu ej har påbörjats prövas varje år för nedskrivning eller så snart indikation finns om nedskrivningsbehov. Övriga tillgångar prövas så snart indikation finns att redovisat värde kan vara för högt.

Nedskrivning sker till återvinningsvärdet om detta är lägre än redovisat värde. Återvinningsvärdet är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till nuvärde med användande av en diskonteringsfaktor före skatt. Diskonteringsfaktorn ska återspegla marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde (realräntan) samt de speciella risker som är förknippade med den tillgång eller den kassagenererande enhet som tillgången kan hänföras till.

AVSÄTTNINGAR

Som avsättning redovisas legala eller informella förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller den tidpunkt då de ska infrias.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Ersättning till anställda så som lön och pension redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som ersättningen avser. Koncernens planer för ersättning efter avslutad anställning omfattar endast avgiftsbestämda pensionsplaner, vilka fullgörs genom löpande utbetalningar till fristående juridiskt organ. När avgiften är betalad har företaget inga ytterligare förpliktelser.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden varvid justering skett för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden.

LEASING

Leasing av anläggningstillgångar där leasetagaren i allt väsentligt står för samma risker och förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Leasing av tillgångar där leasegivaren i allt väsentligt kvarstår som ägare av tillgången klassificeras som operationell leasing. De finansiella leasingavtal, i huvudsak hyreskontrakt, som finns inom koncernen uppgår till icke väsentliga belopp och redovisas därför som operationella. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan differenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.

EMISSIONSKOSTNADER

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier, konvertibler eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

SKATT

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt samt uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar av tidigare års aktuella skatt. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla väsentliga temporära skillnader. En temporär skillnad finns när det bokförda värdet på en tillgång eller skuld skiljer sig från det skattemässiga värdet. En sådan skillnad kan uppkomma till exempel vid en upp- eller nedskrivning av en tillgång eller när tillämpade redovisningsprinciper skiljer sig åt mellan enskilt koncernbolags redovisning och koncernredovisningen. Uppskjutna skatteskulder redovisas i princip för alla skattepliktiga temporära skillnader medan uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.

Underskottsavdrag som bedöms kunna användas för framtida kvittningar finns såväl i det svenska moderbolaget som dotterbolagen i England och USA. För vidare information, se not 12 och not 13. Underskottsavdragen i Sverige har för närvarande inte någon tidsgräns, men skulle ägarförändringar ske, som medför förändringar i det bestämmande inflytandet över Bolaget, kan det leda till att förfoganderätten begränsas.

Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga underskott kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas helt eller delvis mot den uppskjutna skattefordran. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiterats av samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person Även Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpliga samtliga av EU godkända IFRS och tolkningar från IFRIC så långt det är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras jämfört med IFRS.

De ändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer som har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2010 har inneburit ändrade uppställningsformer för moderföretaget. Moderföretagets intäkter och kostnader som tidigare redovisades mot eget kapital och som inte avsåg transaktioner med ägarna presenteras nu i en rapport över totalresultat direkt efter moderföretagets resultaträkning. I moderföretagets rapport över förändringar i eget kapital presenteras poster i totalresultatet skiljt från transaktioner med ägarna.

Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs avseende koncernen ovan. Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Andelar i dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden och värdet på dotterföretag prövas när det finns indikation på värdenedgång.

Aktieägartillskott och koncernbidrag

Aktieägartillskott och koncernbidrag redovisas i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och redovisas mot aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas i enlighet med dess ekonomiska innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnas i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserat resultat efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Förvärvsrelaterade kostnader för dotterföretag

Förvärvsrelaterade kostnader för dotterföretag, som kostnadsförs i koncernredovisningen, ingår i som del i anskaffningsvärdet för andelar i dotterföretag.

NOT 3 RISKER

RISKFAKTORER

Digital Visions verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer vars potentiellt negativa effekter på Bolagets resultat och finansiella ställning kan motverkas och pareras i varierande grad. Vid en bedömning av Digital Visions framtida utveckling är det av vikt att vid sidan av eventuella möjligheter även beakta dessa riskfaktorer.

FRAMTIDA KAPITALBEHOV

Bolaget behöver kapital för att kunna utveckla de produkter som krävs för att attrahera marknaden. I det fall Bolaget inte genererar tillräckligt överskott finns det inga garantier för att det går att anskaffa externt kapital för att kunna utveckla nya produkter eller driva Bolaget vidare.

KONKURRENTER

Bolaget verkar inom en marknad där konkurrensen är mycket hård. Såväl inom efterbearbetning av film som inom transmissionssidan finns ett flertal konkurrenter med högkvalitativa produkter. Inom utrusning för distribution är konkurrenssituation hårdare med en mångfald av aktörer.

KONJUNKTURUTVECKLING

Svängningar i konjunkturutvecklingen påverkar investeringsviljan i de produkter och tjänster som Digital Vision erbjuder. Detta kan föranleda att order inte läggs, dras tillbaka eller senareläggs. En försvagad ekonomi och konjunktur har således en negativ inverkan på Bolagets verksamhet.

BEROENDE AV KVALIFICERAD PERSONAL OCH NYCKELPERSONER

Digital Visions målsättning är att skapa en arbetsmiljö där personalen utvecklas och känner engagemang. Bolaget strävar efter att erbjuda konkurrenskraftiga villkor och en stimulerande arbetsmiljö för de anställda, men inga garantier finns för att Bolagets strävan ger resultat. Om Digital Vision inte kan behålla nyckelpersoner och annan för verksamheten viktig personal, kan Bolagets intjäningsförmåga och lönsamhet påverkas negativt.

IMMATERIELLA RÄTTIGHETER

Bolaget strävar efter att skydda sina immateriella tillgångar genom bland annat patent och sekretessförbindelser. Om Digital Visions åtgärder för att skydda sina immateriella tillgångar är otillräckliga eller om dessa missbrukas, kan detta påverka Bolagets verksamhet och resultat negativt. Digital Vision kan även tvingas inleda juridiska processer för att skydda sina immateriella tillgångar och affärshemligheter. Sådana processer kan leda till betydande kostnader och ta tid i anspråk för ledande befattningshavare i Bolaget.

PRODUKTBEROENDE OCH PRODUKTUTVECKLING

Digital Vision är beroende av underleverantörer för tillverkning av Bolagets produkter. I dag finns förutsättningar för stabila leveranser från Digital Visions underleverantörer. Om emellertid underleverantörer och andra aktörer, som Digital Vision är beroende av för leverans av produkter, inte kan leverera på utsatt tid eller med erforderlig kvalitet och volym, kan detta påverka Bolagets verksamhet och resultat negativt.

TEKNISK UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING

De marknader där Digital Vision verkar påverkas i hög grad av den snabba teknikutvecklingen inom IT-området. Förseningar i utvecklingsarbete eller oförmåga att följa med i den tekniska utvecklingen kan medföra minskad eller förlorad konkurrenskraft. Sammantaget är det därför av stor betydelse att utvecklingsprojekt kan bedrivas inom fastställda tids- och kostnadsramar för att Digital Vision skall kunna behålla och utveckla sin ställning på dessa marknader.

FINANSIELLA RISKER

Digital Vision är genom sin verksamhet exponerat för olika typer av finansiella risker såsom marknads-, likviditets- och kreditrisker. Marknadsriskerna består i huvudsak av ränterisk och valutarisk. Det är bolagets styrelse som är ytterst ansvarig för exponering, hantering och uppföljning av Digital Visions finansiella risker.

VALUTARISK

Koncernen redovisning upprättas i svenska kronor. Digital Visions dotterbolag är i allt väsentligt inte påverkade av flödesexponering då intäkter och kostnader är denominerade i lokal valuta. I den svenska verksamheten är situationen dock annorlunda. I denna verksamhet är intäkterna fördelade mellan amerikanska dollar, brittiska pund och euro samtidigt som kostnaderna i huvudsak är påverkade av svenska kronor och euro, vilket medför en flödesexponering gentemot den svenska kronan. Som en följd därav har koncernen en betydande valutaexponering, vilket vid ogynnsam utveckling mellan dollar, euro och svenska kronan kan medföra betydande negativa effekter på resultat och finansiell ställning. Digital Visions valutapolicy innebär att Bolagets försäljning kan valutasäkras upp till sex månader. Bolaget har dock inte utnyttjat denna möjlighet under 2010. Förutom ovanstående valutaexponering är Digital Vision utsatt för omräkningsexponering vid omräkning av de monetära posterna i de utländska dotterbolagen. Denna omräkningsexponering säkras inte.

Av tabellen nedan framgår koncernens tillgångar och skulder i utländska valutor omräknat till svenska kronor per balansdagen.

	USD	EUR	GBP	Total
Tillgångar	8,3	6,0	6,6	20,9
Skulder	13,9	0,4	3,3	17,6
Nettoexponering	–5,6	5,6	3,3	3,3

En förändring av relevanta valutakurser i förhållande till svenska kronan med +/- 5% skulle per balansdagen innebära en resultateffekt uppgående till +/- 0,2 Mkr.

RÄNTERISK

Ränterisker är risken för negativ inverkan på koncernens resultaträkning och kassaflöden på grund av förändrade marknadsräntor. Eftersom koncernen inte har några finansiella tillgångar eller finansiella skulder som värderas till verkligt värde så får ändrade marknadsräntor inte någon omedelbar effekt på dess resultaträkning. Koncernens lån löper huvudsakligen med fast ränta vilket innebär att ändrade marknadsräntor inte heller får någon påverkan på räntekostnaderna för dessa lån. Om dessa lån omförhandlas vid respektive förfallotidpunkt med utgångspunkt från gällande marknadsräntor får ändrade marknadsräntor en effekt på koncernens framtida räntekostnader. En ränteuppgång på en procentenhet skulle leda till ökade räntekostnader för koncernen uppgående till cirka 0,1 Mkr.

KREDIT- OCH MOTPARTSRISK

Kreditrisk innebär risken att motparten inte kan fullfölja sina avtalsenliga förpliktelser gentemot koncernen vilket resulterar i en finansiell förlust. Digital Visions exponering för kreditrisk är huvudsakligen hänförlig till kundfordringar. För att begränsa kreditrisken samarbetar koncernen enbart med motparter som bedöms kunna fullfölja sina åtaganden gentemot koncernen. De marknader där Digital Vision verkar bedöms inte utgöra några politiska risker. Bolaget strävar dock alltid efter att eliminera eller minimera möjliga risker genom säkerställande av betalningsflödena. Per 2010-12-31 fanns inga koncentrationer avseende kreditrisk.

Koncernens och moderbolagets maximala exponering för kreditrisk motsvaras av bokförda värden på samtliga finansiella tillgångar och framgår av tabellen nedan. Redovisat värde överensstämmer med verkligt värde.

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Övriga långfristiga fordringar	2,2	2,0	0,5	0,3
Kundfordringar	15,5	25,0	10,6	20,0
Fordringar hos dotterbolag	-	-	12,4	23,7
Övriga fordringar	2,4	1,4	3,1	0,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	3,9	4,5	5,5	4,0
Likvida medel	1,7	2,5	0,9	1,2
Maximal exponering för kreditrisk	25,7	35,4	33,0	50,0

KUNDFORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Kundfordringar	16,8	25,0	11,9	20,0
Ingående ackumulerade reserveringar för osäkra fordringar	–0,0	–1,8	–0,0	–1,8
Periodens reserveringar för osäkra fordringar	–1,6	–0,0	–1,3	–0,0
Periodens återförda reser veringar	-	-	-	-
Konstaterade kundförluster	0,3	1,8	0,0	1,8
Utgående ackumulerade reserveringar för osäkra fordringar	–1,3	–0,0	–1,3	–0,0
Summa kundfordringar	15,5	25,0	10,6	20,0

FÖRFALLNA KUNDFORDRINGAR SOM INTE BEDÖMTS VARA OSÄKRA

	Koncernen		Moderbolaget
	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Förfallna:
1–30 dagar	1,3	2,9	0,6	2,1
31–60 dagar	0,3	0,2	0,0	0,2
61–90 dagar	0,7	3,3	0,1	0,8
91–180 dagar	0,0	1,2	0,0	0,2
> 180 dagar	3,9	0,6	2,7	0,6
Summa	6,2	8,2	3,4	3,9

LIKVIDITETSRISK

Med likviditetsrisk avses risken att koncernen påverkas negativt av bristande hantering och kontroll av likvida medel och betalningsflöden. Digital Vision följer moderbolagets och koncernens likviditet genom att kontinuerligt sammanställa likviditetsprognoser som ligger till grund för beslut om eventuell upplåning eller placering.

Löptidsfördelning av kontraktsenliga betalningsåtaganden relaterade till koncernens finansiella skulder framgår av tabellen nedan.

LÖPTID FÖR KONTRAKTSENLIGA BETALNINGSÅTAGANDE RELATERADE

TILL KONCERNENS/MODERBOLAGETS FINANSIELLA SKULDER

					Summa
0,2	15,1	-	-	-	15,3
0,2	0,3	6,3	2,1	-	8,9
10,8	-	-	-	-	11,7
0,6	-	-	-	-	0,6
0,2	-	-	-	-	0,2
12,9	15,4	6,3	2,1	0,0	36,8
<1 mån	1–3 mån	3 mån–1 år	1–5 år	>5 år	Summa
0,2	15,1	-	-	-	15,3
0,2	0,3	6,2	1,9	-	8,6
10,0	-	-	-	-	10,0
-	-	-	-	-	-
0,2	-	-	-	-	0,2
10,6	15,4	6,2	1,9	0,0	34,2
	<1 mån	1–3 mån	3 mån–1 år	1–5 år	>5 år

LÖPTID FÖR KONTRAKTSENLIGA BETALNINGSÅTAGANDE RELATERADE TILL KONCERNENS/MODERBOLAGETS FINANSIELLA SKULDER

2009 KONCERNEN	<1 mån	1–3 mån	3 mån–1 år	1–5 år	>5 år	Summa
Konvertibellån	-	0,2	15,9	-	-	16,1
Låneskulder och lån kreditinstitut	-	4,3	15,4	0,2	-	19,9
Leverantörsskulder	5,7	-	-	-	-	5,7
Övriga skulder	0,4	-	-	-	-	0,4
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	-	1,6	-	-	-	1,6
Summa finansiella skulder	6,1	6,1	31,3	0,2	0,0	43,7
MODERBOLAGET	<1 mån	1–3 mån	3 mån–1 år	1–5 år	>5 år	Summa
Konvertibellån	-	0,2	15,9	-	-	16,1
Låneskulder	-	4,3	15,1	-	-	19,4
Leverantörsskulder	4,9	-	-	-	-	4,9
Övriga skulder	-	-	-	-	-	-
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	-	1,6	-	-	-	1,6
Summa finansiella skulder	4,9	6,1	31,0	0,0	0,0	42,0

NOT 4 FINANSIELLA MÅL

Styrelsen i Digital Vision har fastställt en finansiell målsättning som innebär att bolaget ska tillförsäkra sig att ekonomiska förpliktelser fullföljs och expansionen sker i den takt som affärsplanen stipulerar.

Digital Vision eftersträvar en bra balans mellan extern finansiering, eget kapital samt att ha en rimlig likviditet och skapa en långsiktig värdetillväxt för sina aktieägare.

Digital Vision eftersträvar att leverera en avkastning på eget kapital som gör bolaget intressant för investerare. För att uppnå detta har styrelsen fastslagit att koncernen har som målsättning att uppnå en långsiktig rörelsemarginal på 15 procent och en soliditet som inte understiger 50 procent.

NOT 5 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Företagsledningen gör under räkenskapsåret och i samband med årsbokslutets upprättande uppskattningar och antaganden om framtiden. Den största risken för väsentliga justeringar i redovisade värden under nästkommande räkenskapsår baserat på sådana antaganden bedöms vara hänförbara till immateriella tillgångar. De immateriella tillgångarna består dels förvärvad opatenterad teknik och dels av aktiverade externa kostnader avseende panelprojektet.

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING

Varje år och så snart indikation finns om nedskrivningsbehov prövas värdet för opatenterad teknik. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras vilka framgår av not 6.

NOT 6 UPPLYSNING OM PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV

Vid årsskiftet har en värdering av mjukvaruplattformarna i den engelska verksamheten gjorts enligt nedanstående metod varvid ett nedskrivningsbehov har konstaterats.

Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet har fastställs baserat på beräknat nyttjandevärde. De viktigaste antagandena vid beräkningarna av nyttjandevärdet hänför sig till tillväxttakt, vinstmarginal, investeringsbehov, förändring av rörelsekapitalbehov och diskonteringsränta. Digital Vision beräknar framtida kassaflöden baserat på den av företagsledningen senast godkända femårsplanen (budget för år 2011 och prognos för perioderna 2012-2015). Företagsledningen har beräknat framtida kassaflöden baserat på tidigare resultat, uppnådd tillväxt och förväntningar på den framtida marknadsutvecklingen. Under perioden 2011-2015 förväntas den kassagenererande enheten ha en gynnsam tillväxt. Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt om 2 (2) procent. Tillväxtakten bortom femårsperioden bedöms inte överstiga den långfristiga tillväxtakten för branschen i vilket bolaget är verksamt. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar rådande ränteläge (riskfri ränta) och de övriga specifika riskerna som bedöms råda för den kassagenererade verksamheten. Diskonteringsräntan före skatt i bolagets beräkning uppgår till 13,4 (12,0) procent.

Förändringar i viktiga antaganden

I enlighet med beskrivningen ovan ingår antaganden som har stor vikt vid beräkning av nyttjandevärdet. Ett nedskrivningsbehov har identifierats baserat på företagsledningens nuvarande antaganden. Företagsledningen har analyserat huruvida förändringar i viktiga antaganden påverkar nyttjandevärdet i relation till bokfört värde. Företagsledningen gör bedömningen att det beräknade nyttjandevärdet för den kassagenererade enheten är läge än det bokförda värdet dels pågrund av en lägre bedömd tillväxt i den kassagenererande enheten och dels en kortare bedömd nyttjandeperiod. Det impairment test som gjordes per den 31 december 2010 visade på ett nedskrivningsbehov om 17,4 Mkr, varvid värdet av opatenterad teknik skrevs ned med 17,4 Mkr. I moderbolaget skrevs värdet på aktier i dotterföretag ned med 9,0 Mkr, samt fordringar på dotterföretag med 26,4 Mkr.

NOT 7 INTÄKTERNAS FÖRDELNING

INTÄKTER PÅ OLIKA MARKNADER	2010			2009
Koncernen	MKR	%	MKR	%
Europa	9,5	16	17,2	21
Amerikanska kontinenten	38,8	66	42,9	53
Asien inklusive Oceanien	10,5	18	20,2	26
Summa	58,8	100	80,3	100
INTÄKTERNAS FÖRDELNING	2010	2009
Varuförsäljning	23,9	26,5
Tjänsteuppdrag	34,9	53,8
Summa	58,8	80,3

NOT 8 INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNBOLAG

	Moderbolaget
	2010	2009
INKÖP OCH FÖRSÄLJNING INOM KONCERNEN
Andel försäljning till koncernbolag	18%	11%
Andel inköp från koncernbolag	43%	47%

NOT 9 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
STYRELSE OCH VD
Löner och andra ersättningar	5,1	3,4	3,8	2,2
Sociala kostnader på löner och ersättningar	0,7	0,9	0,5	0,6
Pensionskostnader	0,3	0,6	0,2	0,5
Summa	6,1	4,9	4,5	3,3
ÖVRIGA ANSTÄLLDA
Löner och andra ersättningar	22,9	22,5	8,9	7,9
Sociala kostnader på löner och ersättningar	5,1	5,0	2,5	2,6
Pensionskostnader	1,9	1,9	1,5	1,6
Övriga personalkostnader	0,4	0,9	0,3	0,4
Summa	30,4	30,3	13,2	12,5
Avgår engångskostnader, se not 11	–1,2	-	-1,2	-
Totalt	35,2	35,2	16,5	15,8
DOTTERFÖRETAG I USA
Löner och andra ersättningar	4,4	4,6
Sociala kostnader på löner och ersättningar	1,1	1,1
Pensionskostnader	0,1	0,1
Övriga personalkostnader	0,0	0,0
Summa	5,6	5,8

Dotterföretaget i USA har ingen VD.

	Koncernen
	2010	2009
DOTTERFÖRETAG I ENGLAND
Löner och andra ersättningar	10,9	11,2
Sociala kostnader på löner och ersättningar	1,7	1,6
Pensionskostnader	0,4	0,4
Övriga personalkostnader	0,1	0,4
Summa	13,1	13,6

Under 2010 har till VD i England utgått lön, andra ersättningar och sociala kostnader uppgående till totalt 1,4 (1,9).

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

2010	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	Förmåner	Pensions kostnader	Övriga ersättningar	Total ersättning
Styrelseordförande Johan Hessius	0,2	-	-	-	-	0,2
Styrelseledamot Bengt Broman	0,0	-	-	-	-	0,0
Styrelseledamot Hans Izoz	0,1	-	-	-	-	0,1
Styrelseledamot Gert Schyborger, styrelseordförande från 3 oktober	0,1	-	-	-	-	0,1
VD Bengt Broman, fr.o.m. 8 mars	-	-	-	-	2,2	2,2
VD Michael Freudenthal, t.o.m 8 mars	1,2	-	-	0,1	-	1,3
Andra ledande befattningshavare (5)	5,1	0,5	-	0,8	-	6,4
Summa	6,7	0,5	0,0	0,9	2,2	10,3

2009	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	Förmåner	Pensions kostnader	Övriga ersättningar	Total ersättning
Styrelseordförande Håkan Ramsin	0,2	-	-	-	-	0,2
Styrelseledamot Bengt Broman	0,1	-	-	-	-	0,1
Styrelseledamot Greger Ericsson	0,1	-	-	-	-	0,1
Styrelseledamot Per Erik Mohlin, styrelseordförande från 3 oktober	0,1	-	-	-	-	0,1
Styrelseledamot Gert Schyborger, styrelseordförande från 3 oktober	0,1	-	-	-	0,2	0,3
VD Klas Åström, t.o.m. 17 december	1,1	0,2	-	0,5	-	1,8
VD Michael Freudenthal, från 17 december december	0,3	-	-	-	-	0,3
Andra ledande befattningshavare (6)	3,9	0,8	-	0,5	0,5	5,8
Summa	5,9	1,0	0,0	1,0	0,7	8,7

Kommentarer till tabeller

Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För övriga upplysningar kring pensioner, se nedan.

Principer

Arvode till styrelsen beslutas av bolagsstämman att fördelas mellan dess ordinarie ledamöter. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Hela styrelsen utgör ersättningsutskottet. Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig lön (bonus)samt pension. Övriga ledande befattningshavares ersättning utgörs av grundlön, rörlig lön (bonus) samt pension. Under större delen av 2010 har Bengt Broman varit tf VD och ersatts genom ett konsultarvode, ingen rörlig ersättning har utgått till VD för verksamhetsåret 2010. Rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare 0,5 (0,8) Mkr har beslutats av VD efter samråd med styrelsens ordförande.

Arvoden och övriga ersättningar

I enlighet med bolagsstämmans beslut om arvode till styrelsen har under 2010 kostnadsförts 0,4 (0,5) Mkr, varav 0,2 (0,2) Mkr till styrelsens ordförande. Till VD har under 2010 kostnadsförts lön och övriga ersättningar uppgående till 3,4(1,8) Mkr samt pensionsinbetalningar om 0,1 mkr. För övriga ledande befattningshavare finns premiebaserade pensioner inom ramen för allmän pensionsplan.

Pensioner

Pensionskostnaderna avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensionsåtaganden i koncernen är avgiftsbaserade. Det svenska bolaget har inget tecknat avtal med Alecta. Pensionsavtalet för ledande befattningshavare anger att premien skall uppgå till 15-35 procent av den pensionsgrundande lönen. För samtliga ledande befattningshavare gäller att pensionsåldern är 65 år.

Avgångsvederlag

Enligt Bengt Bromans konsultavtal finns ingen rätt till avgångsvederlag eller uppsägningsersättning.

Av övriga ledande befattningshavare har en befattningshavare rätt till avgångsvederlag om 6 månader, övriga anställda saknar rätt till avgångsvederlag.

MEDELANTAL ANSTÄLLDA SAMT KÖNSFÖRDELNING

	2010	2009
MODERBOLAGET
Män	8	10
Kvinnor	3	2
Totalt	11	12
USA
Män	4	4
Kvinnor	2	2
Totalt	6	6
ENGLAND
Män	17	17
Kvinnor	2	3
Totalt	19	20
TOTALT KONCERNEN
Män	29	31
Kvinnor	7	7
Totalt	36	38

FÖRDELNING STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

	2010	2009
STYRELSENS LEDAMÖTER
Män	4	5
Kvinnor	–	–
Totalt	4	5
LEDNINGSGRUPP (INKLUSIVE VD)
Män	6	6
Kvinnor	–	–
Totalt	6	6

Sjukfrånvaro

Moderbolaget

Bolaget redovisar endast sjukfrånvaron på aggregerad nivå då hänsyn tagits till undantagsregeln i lagstiftning som säger att uppgifter inte skall lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till enskild individ. Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid är 1,2 (1,0) procent. Sjukfrånvaro under sammanhängande tid av 60 dagar eller mer uppgår till 0,0 (0,0) procent av den totala sjukfrånvaron.

NOT 10 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Deloitte AB
Revisionsuppdrag	0,4	0,4	0,3	0,4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,0	-	0,1	-
Skatterådgivning	0,0	0,0	0,0	-
Andra uppdrag	0,1	0,3	0,1	0,3
ÖVRIGA REVISORER (Geller, Eperthener & McConnell,USA, Morgan Cameron, UK)
Revisionsuppdrag	0,2	0,2	-	-
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,0	0,0		-
Skatterådgivning	0,0	0,0	-	-
Andra uppdrag	0,0	0,0	-	-
Summa	0,7	0,9	0,5	0,7

NOT 11 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Övriga rörelseintäkter
Valutakursdifferenser	0,4	6,3	0,4	6,3
Summa	0,4	6,3	0,4	6,3
Övriga rörelseintäkter
Valutakursdifferenser	–2,4	–3,9	–2,4	–4,0
Kundförluster	–1,6	–1,6	–1,3	-
Kostnader för lednings förändringar	–1,4		–1,4
Förvärvskostnader	–1,6		-
Summa	–7,0	–5,5	–5,1	–4,0

NOT 12 SKATTER

Redovisat i resultatet

	Koncernen Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
Aktuell skatt	0,0	0,0	-	–1,7
Uppskjuten skatt	4,7	0,6	-	0,0
Summa skatt på årets resultat	4,7	0,6	-	–1,7
Avstämning effektiv skatt
Redovisat resultat före skatt	–48,7	–9,8	–42,5	6,3
Skatt enligt gällande skattesats 26,3%	12,8	2,6	11,2	–1,6
Redovisad skatt på årets resultat	4,7	0,6	-	–1,7
Skillnad	–8,1	–2,0	–11,2	-0,1
Skillnaden förklaras av:
Skatteeffekt av ej avdragsgilla poster	–5,6	–0,1	–9,7	–0,1
Effekt av utländska skattesatser	–0,9	–0,6	-	-
Nedskrivning av tidigare aktive rade underskottsavdrag	-	-	-	-
Upplösning uppskjuten skatt p.g.a. ändrad skattesats	-	-	-	-
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av underskott	–1,6	–1,3	–1,5	-
Totalt	–8,1	–2,0	–11,2	–0,1

Koncernens underskottsavdrag uppgår till cirka 294 Mkr, varav 258 Mkr kan utnyttjas utan tidsbegränsning. Resterande del 36 Mkr avser underskott i USA och kan utnyttjas mellan 10–20 år Uppskjuten skattefordran avseende outnyttjade underskottsavdrag redovisas då företaget anser det sannolikt att skattepliktiga överskott kommer att finnas inom en överskådlig tid (IAS 12). Digital Vision har inte någon redovisad uppskjuten skattefordran per 2010- 12-31.

NOT 13 AVSÄTTNING SKATTER

	Koncernen		Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
Ingående bokfört värde	4,7	5,7	0	0
Upplösning på grund av ändrad skattesats	-	–0,4	-	-
Belopp som tagits i anspråk under året	–4,7	–0,6	-	-
Utgående bokfört värde	0,0	4,7	0	0
Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder.
Temporära skillnader Immateriella tillgångar	14,1	29,2	-	-
Temporära skillnader Materiella tillgångar	-	-	-	-
Underskottsavdrag dotterbolag England	–14,1	–17,0	-	-
Temporära skillnader skulder	-	-	-	-
Utgående temporära skillnader	0,0	12,2	0	0

NOT 14 OPATENTERAD TEKNIK

Koncernen			Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
Ingående anskaffningsvärde	34,7	34,7	0	0
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	34,7	34,7	0	0
Ingående avskrivningar och nedskrivningar	–8,7	–6,4	0	0
Årets avskrivning enligt plan	–2,6	–2,3	-	-
Årets nedskrivningar	–17,4	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–28,7	–8,7	0	0
Utgående redovisat värde	6,0	26,0	0	0

Opatenterad teknik avser en mjukvaruplattform som användas som bas för utveckling av vissa av Digital Visions produkter.

Nyttjandeperioden har fastställts till 10 år vilket innebär att den opatenterade tekniken skrivs av med ett belopp uppgående till 1,8 Mkr per år fram till år 2014.

För ytterligare beskrivning och förklaring till bedömningen av nyttjandeperioden, se Not 2 Redovisningsprinciper och Not 5 Viktiga uppskattningar och bedömningar.

NOT 15 AKTIVERADE UTVECKLINGSKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
Ingående anskaffningsvärde	24,4	23,8	5,4	3,5
Årets investering	4,8	1,8	4,8	1,9
Utrangering	–15,0	-	–2,1	-
Omräkningsdifferens	-	-1,2	-	-
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	14,2	24,4	8,1	5,4
Ingående avskrivningar	–17,9	–14,6	–2,1	–1,8
Årets avskrivningar	–3,1	–4,8	–	–0,3
Utrangering	15,0	-	2,1	-
Omräkningsdifferens	–0,1	1,5	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	–6,1	–17,9	-	–2,1
Utgående redovisat värde	8,1	6,5	8,1	3,3

Aktiverade utvecklingskostnader består av externa utvecklingskostnader avseende den nya panelen. Utvecklingskostnaderna avseende den nya panelen kommer att skrivas av enligt plan från den dag då panelen färdigställts.

NOT 16 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
Ingående anskaffningsvärde	10,8	10,7	10,8	10,7
Årets inköp	-	0,1	-	0,1
Utrangeringar	–10,8		–10,8
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	-	10,8	-	10,8
Ingående avskrivningar	–10,7	–10,6	–10,7	–10,6
Utrangeringar	10,8	-	10,8	-
Årets avskrivningar	–0,1	–0,1	–0,1	–0,1
Utgående ackumulerade avskrivningar	-	–10,7	-	–10,7
Utgående redovisat värde	-	0,1	-	0,1

NOT 17 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	Koncernen		Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER
Ingående anskaffningsvärde	13,5	14,6	7,2	7,1
Årets inköp	1,0	0,3	0,6	0,1
Försäljningar och utrangeringar	–6,6	–0,2	–6,5	–0,0
Omräkningsdifferens	–0,4	–1,2	-	-
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	7,5	13,5	1,3	7,2
Ingående avskrivningar	–12,3	–12,7	–7,0	–6,6
Försäljningar och utrangeringar	6,4	0,0	6,5	0,0
Årets avskrivningar	–0,3	–0,8	–0,1	–0,4
Omräkningsdifferens	0,3	1,2	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	–5,9	–12,3	–0,6	–7,0
Utgående redovisat värde	1,6	1,2	0,7	0,2

NOT 18 OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

Koncernen har under året erlagt 4,8 (4,8) Mkr i leasingavgifter enligt gällande avtal. Av Koncernens kostnader för leasingavtal avser mer än 91 (87) procent hyreskontrakt för lokaler. Moderbolaget har under året erlagt 1,9 (1,8) Mkr i leasingavgifter. Av Moderbolagets kostnader för leasingavtal avser mer än 92 (82) procent hyreskontrakt för lokaler. Övrig del gäller datorer samt kontorsmaskiner.

Nedan framgår avtalade framtida leasingavgifter med angivande av de perioder under vilka de förfaller till betalning.

	Koncernen		Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
Inom 1 år	4,0	4,7	1,6	1,6
Senare än 1 år, men inom 5 år	7,6	10,4	0,0	1,6
Senare än 5 år	0,5	3,9	-	-

NOT 19 AKTIER I DOTTERFÖRETAG

	Moderbolaget
	2010 2009
Ingående anskaffningsvärde	21,4	21,4
Anskaffning under året	-	-
Nedskrivning, se vidare not 6	–9,0	-
Utgående anskaffningsvärde	12,4	21,4

				Bokfört värde
	Kapitalandel	Rösträttsandel	Antal aktier	2010	2009
I koncernen ingår följande bolag:
DV Sales & Support (US) Inc	100%	100%	-	0.3	0.3
DV Development AB	100%	100%	1 000	0,1	0,1
Digital Vision System Ltd	100%	100%	1 000 000	12,0	21,0
Summa bokfört värde				12,4	21,4

Uppgifter om dotterföretagens säte

Bolag	Registreringsnummer	Säte
DV Sales & support (US) Inc.	95-4583760	North Hollywood, USA
DV Development AB	556606-6840	Stockholm
Digital Vision Systems Ltd	3939124	London, UK

NOT 20 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
Hyresdeposition	2,2	2,0	0,5	0,3
Summa	2,2	2,0	0,5	0,3

NOT 21 LÅN TILL DOTTERFÖRETAG

	Moderbolaget
	2010 2009
Lån till Digital Vision Systems Ltd, UK	-	6,5
Lån till DV Sales & Support (US) Inc	-	2,0
Summa	-	8,5

Kortfristiga fordringar på dotterföretag uppgår till 12,4 (15,2) Mkr.

NOT 22 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
Förutbetalda hyror	1,1	1,1	0,4	0,4
Förutbetalda leasingavgifter	0,0	0,1	0,0	0,1
Förutbetalda försäkringspremier	0,2	0,2	0,2	0,1
Förutbetalda serviceavtal	1,4	2,2	2,5	2,9
Övrigt förutbetalt	0,7	0,7	1,9	0,3
Upplupna intäkter	0,5	0,2	0,5	0,2
Summa	3,9	4,5	5,5	4,0

NOT 23 UTGIVNA KONVERTIBLA SKULDEBREV

Konvertibla skuldebrev

Konvertibla skuldebrev om ett nominellt belopp på 40,2 Mkr emitterades i november 2005, per den 31 december 2010 återstod 15,1 Mkr. Lånet löper med 6,5 procents årlig ränta, vilken erläggs kvartalsvis i efterskott. Lånet förföll till betalning den 31 december 2010. Det verkliga värdet för ovanstående skulder motsvaras av skuldernas bokförda värde.

Styrelsen för Digital Vision AB föreslog innehavare av konvertibla skuldebrev att kvitta sin konvertibelfordran mot aktier i Digital Vision AB. Teckningskursen i kvittnings-emissionen är 2,50 SEK. Konvertibelägare till mer än 80 procent av den utestående f.d. konvertibellånet hade per den 4 februari 2011 valt att kvitta sin konvertibelfordran, mot nytecknade aktier i Digital Vision AB.

	Koncernen		Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
Konvertibellån	15,1	15,1	15,1	15,1
Teckningsoptioner	–	–	–	–
Summa	15,1	15,1	15,1	15,1

NOT 24 LÅN KREDITINSTITUT

	Koncernen		Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
Långfristiga lån kreditinstitut	1,7	-	1,7	-
Kortfristiga lån kreditinstitut	6,3	23,1	6,3	23,3
Långfristig del av leasing kontrakt	-	0,2	-	-
Kortfristig del av leasingkontrakt	0,2	0,5	-	-
Summa	8,2	23,8	8,0	23,3

NOT 25 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
Ingående bokfört värde	0,4	0,4	0,4	0,4
Utgående redovisat värde	0,4	0,4	0,4	0,4

Utgående värde avseende övriga avsättningar avser i sin helhet garantiåtaganden gällande hård- och mjukvarugaranti för bolagets sålda produkter. Avsättningen har baserats på antal garantiärenden och kostnadsstruktur över tiden samt de förbättringar av produkterna som skett över ett antal år.

NOT 26 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE SAMT STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Ersättningar och villkor i anställningsavtal för ledande befattningshavare och enskilda styrelseledamöter framgår i not 8. Bolaget har inte lämnat garantier eller borgensförbindelser till eller till förmån för styrelseledamöterna eller ledande befattningshavare. Ingen av styrelseledamöterna eller de ledande befattningshavarna har under innevarande räkenskapsår eller föregående räkenskapsår haft någon direkt eller indirekt delaktighet i affärstransaktioner med bolaget, som är eller var ovanlig till sig karaktär eller avseende på villkoren och som i något avseende kvarstår oreglerad eller oavslutad.

Inköp och försäljning mellan moderbolag och dotterbolag samt mellan dotterbolagen har skett på marknadsmässiga villkor och har eliminerats i koncernen.

Digital Vision har under året återbetalt de lån, om totalt 6,5 Mkr,som bolaget tidigare erhållit från bolagets större ägare. Som juridisk rådgivare vid förvärvet av Image Systems har Advokatfirman Lindahl anlitats. Styrelsens ordförande är partner på Lindahls. I övrigt har inga närstående transaktioner gjorts.

NOT 27 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
Personalrelaterade kostnader	1,6	2,2	1,4	2,1
Upplupna räntor	0,2	1,6	0,2	1,6
Arvodesreservationer	0,2	0,8	0,2	0,7
Förutbetalda serviceavtal	3,1	4,3	3,3	4,1
Övriga poster	3,8	1,6	2,9	0,8
Summa	8,9	11,4	8,0	10,2

NOT 28 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

	Koncernen		Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
STÄLLDA SÄKERHETER
Företagsinteckningar	16,3	16,3	16,3	16,3
Summa	16,3	16,3	16,3	16,3
EVENTUALFÖRPLIKTELSER	Inga	Inga	Inga	Inga

NOT 29 JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET

	Koncernen		Moderbolaget
MKR	2010	2009	2010	2009
Av- och nedskrivningar av tillgångar	23,5	8,0	0,2	0,8
Orealiserade kursdifferenser	–0,2	–3,2	-	-
Avsättningar m.m.	-	-	-	–0,2
Övriga poster	0,1	-	–0,1	-
Summa	23,6	4,8	0,1	0,6

NOT 30 RESULTAT PER AKTIE

	2010	2009
Varav hänförligt till moderföretagets aktieägare	–43,9	–9,2
Resultat per aktie före utspädning	–0,09	–0,04
Resultat per aktie efter utspädning	–0,09	–0,04
Vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning i miljoner	488,6	226,1
Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning i miljoner	488,6	226,1

NOT 31 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Bolagsstämman den 1 februari beslutade om en nedsättning av aktiekapitalet samt en sammanläggning av aktier med villkor 1:100, varefter aktiens nya kvotvärde blir 2,50 kronor. Första dagen för handel i aktien efter sammanläggningen var den 14 februari.

Bolagsstämman den 8 mars beslöt dels att bemyndiga styrelsen att genomföra en apportemission som en del i köpeskillingen för Image Systems AB och dels att genomföra en fullt garanterad företrädesemission om 54 Mkr. Vid samma stämma godkändes också styrelsens beslut avseende kvittningsemissionen riktad till innehavare av konvertibla skuldebrev.

STYRELSENS INTYGANDE

Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 6 april 2011

Johan Hessius Styrelsens ordförande

Hans Isoz Styrelseledamot

Gert Schyborger Styrelseledamot

Bengt Broman Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 7 april 2011.

Deloitte AB

Svante Forsberg Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Digital Vision AB (publ)

Organisationsnummer 556319-4041

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Digital Vision AB (publ) för räkenskapsåret 2010. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 24-52. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 7 april 2011

DELOITTE AB

Svante Forsberg Auktoriserad revisor

ORDLISTA

2K/4k	Högupplösta bildformat som framförallt används vid digital bearbetning av film. 2k bilder har en upplösning av 2048 x 1556 bildpunkter och 4k 4096 x 3072 bildpunkter.
Blu-Ray	Vidareutveckling av DVD-formatet som medger lagring av högupplöst video på DVD-skivor, se även HDTV.
DVD	Digital Versatile Disc. Ett CD-format med stor lagringskapacitet. Exempelvis kan en DVD-skiva lagra en film med hög bildkvalitet, flerkanalsljud i flera versioner samt textning på ett antal språk.
DVNR	Digital Visions bildbehandlingssystem för digital efterbearbetning. Systemet innehåller bland annat funktioner för brusreducering, rep- och smutsborttagning, bildstabilisering samt ljussättning.
DVO	Digital Vision Optics, samlingsnamn på Digital Visions bildförbättringsverktyg i mjukvara.
HDTV	High-Definition TV. På svenska ofta benämnt högupplöst digital-TV. Erbjuder cirka sex gånger högre upplösning än standard-TV, vilket närmar sig biokvalitet.
IBC	International Broadcasting Convention. Internationell teknikmässa för dem som skapar, hanterar och levererar ljud och rörliga bilder. Hålls en gång per år i Amsterdam under september månad.
ITS	International Teleproduction Society. Branschorganisation som representerar Digital Visions kunder.
LCD	Liquid Crystal Display är en displayteknik som används i flata skärmar.
MPEG-2/4	Motion Picture Experts Group. Kompressions¬standard för digitala rörliga bilder som används för exempelvis digital-TV/HDTV och DVD.
NAB	National Association of Broadcasters. Bransch¬organisation för fria amerikanska radio- och TV-operatörer (broadcasters). Anordnar den största teknikmässan inom branschen en gång per år i Las Vegas under april månad.
PHAME	Predictive Hierarchical Advanced Motion Estimation. En familj av algoritmer för rörelseestimering som patenterades av Digital Vision i början av 90-talet.
Phoenix	Digital Visions programvara för restaurering av video och film.
SDTV	Standard-Definition TV. TV med upplösning motsvarande det vi normalt kan se hemma idag, jämför HDTV, se ovan.
Telecine	Utrustning för att överföra film till elektroniskt, idag huvudsakligen digitalt, format. Används dels för att kunna bearbeta filmmaterialet digitalt samt för att kunna visa film via elektroniska distributionska naler såsom TV.
Valhall	Digital Visions styrsystem för bildbehandlingsystemet DVNR (se ovan).
VOD	Video-on-Demand. En tjänst som ger konsumenterna möjlighet att beställa TV-program från ett programbibliotek oavsett tid på dygnet och oberoende av andra konsumenter.

Digital Vision AB

Digital Vision AB (publ) Solna Strandväg 98 171 54 Solna Tel: +46 (0)8 546 182 00 Fax: +46 (0)8 546 182 09