Image Systems — Annual Report 2008

May 8, 2009

ÅRSREDOVISNING 2008

Innehållsförteckning

Sammanfattning, nyckeltal	1
VD har ordet	2
Marknad	3
Verksamhet	8
Historik	20
Aktiekapital och ägarstruktur	21
Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer	24
Bolagsstyrningsrapport	25
Miljö och kvalitet	29
Räkenskaper	31
Revisionsberättelse	66
Ordlista	67
Adresser	68

Definitioner

Digital Vision, Bolaget eller Koncernen:

Digital Vision AB (publ), org nr: 556319-4041, inklusive dotterbolag, om inte annat framgår av sammanhanget

Tidpunkter för ekonomisk information

Årsstämma 2009	28 maj 2009
Delårsrapport 1 januari-31 mars 2009	28 maj 2009
Delårsrapport 1 april-30 juni 2009	20 augusti 2009
Delårsrapport 1 juli-30 september 2009	12 november 2009
Bokslutskommuniké 2009	18 februari 2010

Sammanfattning, Nyckeltal

Digital Vision i korthet 2008

• • Orderingången uppgick till 53,8 (114,4) Mkr
• • Nettoomsättningen uppgick till 59,0 (114,8) Mkr
• • Rörelseresultatet uppgick till – 46,8 (7,4) Mkr
• • Resultat efter skatt uppgick till – 51,2 (5,8) Mkr
• • Resultat per aktie uppgick till – 1,29 (0,15) kr före utspädning
• • Nedskrivning av immateriella tillgångar med 9,2 (0,0) Mkr
• • Bruttomarginalen förbättrades till 68 (63) %
• • Digital Vision under företagsrekonstruktion
• • Kontrollbalansräkning upprättad
• • Styrelsen föreslår garanterad nyemission

UTDRAG UR KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR (Mkr)	2008	2007	2006	2005	2004
Intäkter	59,0	114,8	78,5	59,7	30,1
Bruttoresultat	40,3	72,9	40,3	27,2	9,0
Åretsresultat	-51,2	5,8	-43,1	-61,8	-36,5
UTDRAG UR KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR (Mkr)
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar	41,8	58,0	50,8	48,0	2,6
Varulager	8,7	10,1	10,5	7,8	10,4
Kundfordringar	18,9	42,9	22,0	13,2	4,9
Övriga omsättningstillgångar	10,4	5,7	7,4	4,5	1,8
Likvida medel	3,6	1,7	2,1	18,9	2,8
Summa tillgångar	83,4	118,4	92,8	92,4	22,5
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	-40,1	10,5	4,2	28,3	5,7
Långfristiga skulder och avsättningar	25,0	53,6	51,0	49,4	0,4
Korta räntebärande skulder	44,3	29,0	15,8	-	6,6
Leverantörsskulder	18,0	16,2	12,3	8,5	4,4
Övriga kortfristiga skulder	36,2	9,1	9,5	6,2	5,4
Summma eget kapital och skulder	83,4	118,4	92,8	92,4	22,5
FINANSIELLA NYCKELTAL
Bruttomarginal, %	68	63	51	46	30
Rörelsemarginal, %	neg	6	neg	neg	neg
Vinstmarginal, %	neg	5	neg	neg	neg
Soliditet, %	neg	9	4	31	25
Antal aktier vid årets slut, st	40 775 055	38 880 231	37 932 819	29 765 660	16 437 520
Genomsnittligt antal aktier, st	39 827 643	38 364 835	30 446 201	29 949 932	12 228 140
Resultat per aktie, kr	-1,29	0,15	-1,42	-2,29	-2,98
Eget kapital per aktie, kr	-0,98	0,14	1,05	0,35	1,36
Börskurs vid årets slut,kr	0,52	2,37	2,52	4,70	2,40
Utdelning per aktie	-	-	-	-	-

VD har ordet

"2009 - möjligheternas år"

När jag nyligen accepterade och tillträdde som VD för Digital Vision hade jag under en period arbetat med den rekonstruktion Bolaget just genomgått. Ett tufft 2008 har nu vänts till ett år med möjligheter. Det akuta finansiella läget vi befann oss i under hösten 2008 har rett ut sig och bolaget är nu i ett stabilt läge. Under den tid jag har varit verksam i Digital Vision har jag lärt känna ett bolag med en stark produktportfölj, hängivna och kompetenta medarbetare samt intresserade och trogna kunder. Det känns som en bra grund att stå på inför framtiden.

Digital Visions högkvalitativa och marknadsledande produkter är väl positionerade inför det stora teknikskifte vi befinner oss i och som hela branschen står inför. Det ställs högre krav på kvalitén i det rörliga mediet och all bildhantering allteftersom marknaden växer. Det blir mer och mer utbrett med film på nätet och snart kan alla ladda ner och titta på bilder i olika format i sin mobila enhet. Våra kunder som är produktionsbolag, film- och TV bolag måste följa denna utveckling för att vara konkurrenskraftiga. Marknaden som Digital Vision är verksam inom är global. Våra kunder är de stora bolagen som Universal Pictures, SONY, BBC, SVT med flera. Vi ska fortsätta utveckla kundkontakterna från våra kontor i Sverige, England, USA och Kina.

Med en ekonomisk stabilitet i bolaget planerar vi nu för en utveckling av Digital Vision. Vi kan fortsätta att utveckla våra produkter och öka marknadssatsningarna. Vi kommer även att titta på förvärv av ytterligare produkter eller bolag som kan komplettera och öka styrkan i vårt erbjudande. Den svaga konjunkturen och det oroliga finansiella läget kan ge oss goda möjligheter till strategiska förvärv. Men det är samtidigt viktigt att vi hela tiden tar hand om den sunda ekonomin som bolaget har.

Avslutningsvis vill jag tacka alla aktieägare, medarbetare och kunder för att ni ställt upp och i positiv anda hjälpt Digital Vision genom den svåra period vi haft. Nu ser jag fram emot att få möta 2009 – möjligheternas år.

Klas Åström VD

ARBETSPROCESSER INOM MEDIAINDUSTRIN

Inom mediaindustrin arbetas i flera på varandra följande processteg. Det första är inspelning. Efter att inspelningen av TV-programmet, biofilmen eller reklamfilmen har genomförts går materialet igenom ett flertal steg och processer innan det visas på biografer eller sänds ut i TV. Inga steg kan förbises, men vissa processer kan, beroende på materialets slutgiltiga användningsområde, utföras i varierande omfattning – till exempel distribueras direktsänd TV utan slutbearbetning, samtidigt som det i samband med produktion av spelfilm går åt mycket tid till slutbearbetning. Nedan beskrivs de tre huvudprocesserna; slutbearbetning, distribution och konsumtion.

Slutbearbetning

Efter inspelning sker slutbearbetning av materialet för att förbättra kvaliteten, åtgärda eventuella felaktigheter, klippa bort oönskade bilder samt i vissa fall för att skapa ett speciellt utseende eller stämning. Praktiskt taget allt material genomgår denna typ av bearbetning och det mesta utförs digitalt. Arbetsprocessen skiljer dock sig beroende på om det digitala materialet består av videosignaler eller datafiler.

Vid slutbearbetning av videosignaler kommer materialet kontinuerligt i realtid, i en viss ordning, och materialet måste bearbetas i den takt de kommer. Processen blir därmed seriell och varje steg måste avslutas innan nästa steg kan påbörjas. Fördelen är att sjävla beräkningarna görs på specialbyggda plattformar, vilket ger ett snabbt arbetsflöde – speciellt för den typ av bearbetning som kräver mycket beräkningar och där standarddatorer ännu inte har prestanda som motsvarar specialbyggd hårdvara.

Vid slutbearbetningen av datafiler kan varje separat bildsekvens bearbetas i valfri ordning varvid materialet kan hämtas vid behov (sk tapeless process).

Arbetsprocessen kan i vissa steg utföras parallellt och påbörjas utan att det tidigare steget har slutförs (se bilden nedan). I och med att man här inte är beroende av ett realtidsflöde är det möjligt att använda standardplattformar som är billigare och mer flexibla än specialbyggda system, men ej lika kraftfulla. Det första steget i datorbaserad slutbearbetning är inmatningen/scanningen, vilket innebär att det inspelade materialet anpassas för att kunna bearbetas i datorbaserade system. Fortfarande spelas de flesta spelfilmer in på analog, silverbaserad, film som efteråt konverteras till digitalt format för att kunna bearbetas.

Vid inspelning med digitala kameror är materialet direkt anpassat för bearbetning i datorbaserade system. Innan, eller i samband med, inmatning sker oftast en grovklippning av materialet för att på ett tidigt stadium kunna ta bort icke önskvärt material. Denna grovklippning utförs ofta på bildmaterial med lägre upplösning vilket medför att man snabbt kan gå igenom stora mängder material.

Oavsett inspelningsformat förekommer alltid olika grader av brus, vilket definieras som oönskade och slumpmässiga störningar. Dessutom förekommer ofta smuts, vilket även inkluderar skadade bildpunkter, repor eller att materialet har förstörts av damm. I steget bildförbättring, där brusreducering och smutsborttagning ingår, korrigeras för negativa effekter och materialet återställs till ursprungligt skick. Med denna metod kan även restaurering av gamla filmer genomföras.

Färgkorrigering innebär att färgbalans och kontrast justeras för att bilden mer ska efterlikna originalet. Exempelvis korrigeras materialet för över- och underexponering och oönskade skuggor med mera. Beskrivning av arbetsflödet från inspelning till presentation av materialet stämmer med hur verkligheten såg ut när materialet spelades in, exempelvis förstärka färger eller skapa effekter för att skapa ett tema eller stämning.

Beskrivning av arbetsflödet från inspelning till presentation av filmmaterialet.

En mycket viktig funktion som färgkorrigeringen fyller är att kompensera ljus- och färgsättningen mellan olika scener. Utvecklingen inom specialeffekter har de senaste åren gått mycket fort och idag kan en stor mängd specialeffekter skapas med datorns hjälp. Specialeffekter som tidigare utfördes manuellt framför kameran kan idag åstadkommas med väsentligt mindre resurser via datorer. Arbetet med redigering löper oftast under hela slutbearbetningsprocessen parallellt med det övriga arbetet som görs på originalmaterialet. Den största delen av redigeringen görs på en lågupplöst version av materialet där resultatet blir klipplistor som sedan appliceras på det högupplösta originalmaterialet. Flera versioner av dessa klipplistor kan genereras under arbetets gång. Ett digitalt filbaserat arbetsflöde tillåter att klipplistorna byts ut flera gånger utan att det arbete som utförts på orginalmaterialet går förlorat. Omredigering var tidigare mycket tidsödande och därmed icke önskvärt när detta steg utfördes genom att klippa den fysiska filmen. Då redigeringen genomförts sker slutjustering av hela materialet vilket kan innebära att man gör ett eller flera steg igen för att ytterligare förbättra kvaliteten på materialet. När slutjusteringen är klar görs en master som ligger till grund inför den vidare distributionen till konsument.

Distribution

Distribution av det slutliga materialet kan ske via ett flertal olika kanaler. De vanligaste kanalerna är sändning via satellit, kabelnät eller markbundna nät. Sändningen kan ske både analogt och digitalt. I Sverige har det markbundna analoga nätet ersatts med digital sändning. Mycket material distribueras även via inspelad media som exempelvis DVD och Blu-ray. Biografer kräver mycket hög kvalitet på materialet och distributionen sker fortfarande oftast via filmkopior som skickas runt. I takt med övergången till digitala biografer kommer mer och mer av distributionen ske via speciella datafiler. Dessa kan distribueras via fysisk media som exempelvis hårddiskar eller DVD- och Blu-ray skivor. Alternativt överförs filerna via datornät eller satellit. På senare tid har även distribution till mobila enheter, till exempel mobiltelefoner, blivit allt mer efterfrågat. Processen att distribuera materialet bygger på liknande moment, men de olika distributionskanalerna kräver specifika utföranden och tekniska lösningar. Vid distributionen uppkommer en rad problem som påverkar de olika momenten. Exempelvis måste materialet paketeras och komprimeras i olika grader beroende på hur det ska levereras.

Det första steget vid distributionen är komprimering. Eftersom den slutgiltiga mastern kräver väldigt mycket lagringsutrymme och därmed är problematisk att paketera och sända måste den komprimeras till en mindre, och mer anpassad, storlek. Komprimering kan ske på olika sätt och kan orsaka brus och andra oönskade störningar. Den komprimerade filen eller signalen levereras sedan via ett flertal olika nät innan materialet når slutkonsumenten. Både formatomvandling och omkomprimering kan behöva ske i övergången mellan olika nät. Omkomprimering utförs eftersom olika nät har olika överföringskapacitet och i vissa fall använder olika format. Idag finns ett flertal olika format och standarder inom sändning och distribution. Vid sänding mellan nät med olika format måste en omvandling ske för att materialet ska kunna distribueras. Exempel på format är standardbild med storleksförhållandet 4:3 samt widescreenbild med förhållandet 16:9. Andra exempel är olika bildfrekvenser som exempelvis 60 hertz sändningar i USA och 50 hertz sändningar i Europa. Vid distribution mellan dessa nät måste materialet och/eller signalen omformateras.

Konsumtion

Processen konsumtion innebär mottagning, omvandling, uppackning och slutligen presentation av materialet. Det finns ett flertal presentationsmöjligheter som styr hur processen går till inom respektive steg, till exempel analog- eller digital-TV, analog eller digital bio samt DVD-, Blu-ray- eller videouppspelning. Samtliga steg påverkar den slutliga presentationen och därmed bildkvaliteten av materialet. Mottagning kan exempelvis ske via TV- och parabolantenn, set-top-box eller bredbandsmodem, men även via DVD och Blu-ray. Efter mottagning av materialet sker omvandling av filerna eller signalen för att anpassas till den utrustning som ska användas vid presentationen. Återigen behöver omvandlingen ske för exempelvis formaten 4:3 och 16:9 men även från digital sändning till analog sändning, vilket är formatet som de flesta TVapparater utnyttjar. Uppackning innebär avkodning av data för att anpassas till presentationsmediet. Materialet kan presenteras på ett flertal enheter som samtliga kan ge en annorlunda presentation av materialet, exempelvis TV-apparater, LCD- och plasmaskärmar liksom film eller digital projektion. Vissa avvikelser kan kompenseras med hjälp av olika inställningar men visst material kan behöva återgå till slutbearbetningsprocessen för korrigering. Materialet har nu sedan den ursprungliga inspelningen passerat ett flertal steg som samtliga har påverkat kvaliteten på presentationen.

DRIVKRAFTER OCH TEKNIKSKIFTE INOM MEDIATEKNIKMARKNADEN

Mediaindustrin genomgår för närvarande en kraftig omstrukturering vilket skapar intressanta förutsättningar för bolag inom mediateknikmarknaden. Digital Vision levererar produkter och tekniska lösningar utifrån behovet inom mediaindustrin. Förändringar och teknikskiften inom ett flertal områden skapar drivkrafter och behov av förändring vid slutbearbetning, distribution och konsumtion av material. Sammanlagt finns ett flertal faktorer som ger gynnsamma förutsättningar för tillväxt.

Bättre bildkvalitet

En av de viktigaste drivkrafterna är konsumenternas krav på bättre bildkvalitet vilket ökar kraven inom samtliga steg. Detta krav har bland annat ökat som en följd av att fler nya högkvalitativa plattformar har introducerats de senaste åren, exempelvis Blu-ray och HDTV. Behovet av slutbearbetning och restaurering av äldre material ökar eftersom det utgör grunden för vad som visas för konsumenten.

Övergången till HDTV

Dagens SDTV-sändningar kommer i framtiden att övergå till HDTV-sändningar, vilket ger möjlighet att visa materialet med avsevärt högre bildkvalitet. Detta tillsammans med att storleken och kvaliteten på skärmar (plasma, LCD, LED med flera) ställer allt högre krav på att innehållet noggrant slutbearbetas så att bildkvaliteten kan bibehållas ända fram till presentation. Vidare finns krav på bättre bildkvalitet för biografer i och med utbyggnaden av digitala biografer. Sammantaget skapar detta ett behov av ny utrustning inom samtliga områden på mediateknikmarknaden. Initialt förväntas sportsändningar driva införandet av HDTV på de europeiska och asiatiska marknaderna. HDTV har ingen internationell standard och sänds i olika format som i sin tur kan ha olika bildfrekvenser. Kombinationerna av format och bildfrekvenser är dessutom fler än vad som finns avseende SDTV och således kommer övergången till HDTV även att öka efterfrågan på formatomvandling mellan dessa olika format.

Utbyggnaden av nya distributionskanaler

Övergången till digital-TV samt införandet av IPTV, HDTV och VOD påverkar de befintliga distributionsnäten. De nya distributionskanalerna kräver investeringar i ny teknik samtidigt som det innebär att en mängd olika distributionsnät måste anpassas för att kunna samexistera vid övergång av signaler mellan näten. Detta påverkar formatet på sändningarna vilket skapar behov av formatomvandling genom hela distributionsnätet. Vidare skapas behov av högkvalitativ komprimering eftersom olika nät har olika kapacitet. Expansion inom IPTV kommer att kräva utbyggnad av bredbandsnätet samt tillhörande ny teknik, bland annat eftersom IPTV möjliggör att konsumenterna själva kan välja vad som ska distribueras samt när det ska distribueras.

Utökat utbud för konsumenterna

HDTV, Internet och mobiltelefoni etc.

De utökade antalet distributionskanaler skapar ett ökat utbud för konsumenten i form av flera TV-kanaler. Digitaliseringen av teknik och distribution gör att nya kanaler skapas samtidigt som konkurrensen ökar mellan de etablerade TV-kanalerna. Sammantaget driver detta fram ett behov av nytt högkvalitativt material som skall slutbearbetas, vilket gynnar produktionsbolag och innehållsleverantörer eftersom unikt nationellt innehåll är det mest särskiljande konkurrensmedlet. Vidare finns ett stort arkiv av äldre inspelat material som är i behov av restaurering för att undvika att det förstörs på grund av att respektive lagringsmedia åldras och slits ut. Dessutom finns det behov och efterfrågan av anpassning till dagens tekniska standard och krav på bildkvalité. Vidare leder utvecklingen av hur medier konsumeras mer och mer till att man som konsument skall kunna se vad som helst, när som helst och med högsta möjliga kvalitet. Till exempel sändes de Olympiska spelen 2008 via SDTV,

Övergång till digital filbaserad SLUTbeabetning

Slutbearbetningen utförs alltid digitalt men arbetsprocessen skiljer sig beroende på om materialet består av videosignaler lagrade på ett videoband eller av datafiler lagrade på en hårddisk. Vid slutbearbetning av videosignaler kommer materialet kontinuerligt i en viss ordning och måste bearbetas i den takt bandet spelas upp. Detta resulterar i en seriell arbetsprocess, där varje steg måste avslutas innan nästa kan påbörjas. Vidare måste varje steg i kedjan arbeta i samma hastighet som bilderna spelas upp vid källan. Vid slutbearbetningen av datafiler kan varje separat bildsekvens hämtas i valfri ordning från en server vid behov. Tack vare detta kan de olika processtegen överlappa varandra och mycket arbete kan göras parallellt. Dessutom kan processtiden i varje steg väljas fritt vilket möjliggör användningen av standarddatorer. Att arbeta i en parallell process skapar flexibilitet i flödet och kan ge mer tid för slutbearbetning alternativt tidigare lansering. Filbaserad slutbearbetning har framför allt anammats inom film- och reklamindustrin där kvalitetskraven är högre samt i fallet film där den färdiga produkten har längre livslängd, vilket i sin tur motiverar större investeringar i tid och utrustning. På sikt kommer troligtvis allt material att slutbearbetas via digitala filbaserade system.

Övergång från analog till digital in- och uppspelning

Historiskt har filmindustrin arbetat med analog, silverbaserad film, där filmlaboratorier med fotokemiska processer har anpassat ljus och färger från olika tagningar så att de fått ett konsistent utseende. All slutbearbetning har utförts direkt på filmen via flera kopieringssteg. Därefter har filmen åter kopierats för att distribueras till biografer och TV-stationer. Processen har varit avancerad och tidsoch kostnadskrävande. För att göra specialeffekter har man varit tvungen att scanna in filmen digitalt och mata

in den i datorbaserade system. Initialt rörde det sig endast om ett fåtal klipp, men detta har i rask takt ökat till flera hundratals klipp. Slutbearbetning har då skett på såväl film som filer på disk. Intresset ökar från filmstudios att producera filmer digitalt i alla faser i processen. Det innebär att man filmar digitalt direkt till disk eller band och man slipper dyra filmrullar samt den kostsamma överföringen av analog film till digitalt format via en filmscanner. Än så länge har framförallt slutbearbetning digitaliserats men analog film är fortfarande det vanligaste inspelnings- och leveransformatet till biografer. Bedömningen är dock att digital inspelning kommer att öka i användningsgrad, vilket också kommer att öka efterfrågan på system som hanterar hela kedjan av slutbehandling.

Förbättrad datorkapacitet för standardatorer

För att kunna bearbeta material i realtid behövs idag system med specialtillverkad hårdvara eftersom det krävs mycket stor beräkningskapacitet. Samtidigt har programvarulösningar fått större genomslag för vissa delar av slutbearbetningsprocessen, framförallt eftersom prestanda hos standarddatorer har förbättrats. Utveckling av kraftigare processorer, förbättrad datorkapacitet och kostnadseffektiv datalagring har förbättrat möjligheterna att utföra slutbearbetning i standarddatorer. Specialtillverkad hårdvara behövs fortfarande i de delar av kedjan där man behöver anpassa till specifika elektriska gränssnitt samt där hög tillförlitlighet är nödvändig, exempelvis vid sändning.

De största fördelarna med att använda standardplattformar är den större flexibilitet som dessa ger samt att prestanda förbättras i snabb takt. När systemet bygger på standarddatorer kan utvecklings- och produktionskostnaderna hållas nere. Implikationen är att marknaden i framtiden kommer att efterfråga mindre specialbyggd hårdvara till förmån för mjukvara som körs på standardplattformar i takt med övergången till filbaserad bearbetning.

MARKNADSSTRUKTUR

I detta avsnitt ges en närmare beskrivning av marknaden för utrustning inom slutbearbetning och marknaden för utrustning inom distribution. Strukturen på dessa marknader skiljer sig åt beroende på geografiska aspekter, marknadens aktörer samt marknadsstorlek.

Utrustning inom SLUTbearbetning

Marknaden för utrustning inom slutbearbetning karaktäriseras av hård konkurrens. Köpare av utrustning är främst film-, reklam- och TV-bolag. Riktlinjer vid köp av ny utrustning är funktionalitet, användarvänlighet och kostnadsmedvetenhet. Pris, kvalitet och prestanda för slutbearbetningsutrustning kan delas in i olika segment. I det övre segmentet kostar exempelvis ett bildförbättringssystem cirka 5 mkr och har då mycket hög kvalitet och prestanda. Vidare finns ett relativt stort mellansegment där snittet för bildförbättringsutrustning ligger omkring 1 mkr. Inom det lägre segmentet finns ett utbud av utrustning med priser under 0,5 mkr. Priserna och marginalerna inom de undre segmenten förväntas minska medan de förväntas bli stabila i det högre segmentet. Strukturen bland leverantörer av slutbearbetningsutrustning följer till viss del dessa segment där de oftast fokuserar på något eller några segment.

Geografiskt domineras slutbearbetningsmarknaden utifrån Los Angeles och London. I dessa städer utförs en stor andel av all slutbearbetning, men i de flesta större städer finns bolag som utför slutbearbetning. Kundstrukturen utgörs dels av stora bolag kopplade till produktionsindustrin samt större oberoende film- och reklambolag. Dessa verkar oftast utifrån Los Angeles och London och har ett stort antal installationer av slutbearbetningsutrustning. Vidare finns ett stort antal mindre bolag med cirka 10–100 anställda och endast en eller ett fåtal installationer. Slutbearbetning behöver inte ske på samma plats där materialet spelades in, vilket ger förutsätningar, inom framför allt slutbearbetning av film och reklam, för fler internationella aktörer. Detta ger förutsättningar för ökad efterfrågan på utrustning.

Marknaden har präglats av konsolidering både bland leverantörer och kunder. Ett stort antal förvärv och uppköp har medfört att antalet leverantörer av slut

bearbetningsutrustning har minskat. Dessutom har en omfattande konsolidering skett bland kunder för att skapa "one-stop shops" som tillhandahåller utrustning och tjänster som krävs för att producera film samt större projekt. Vidare har övergången till filbaserad slutbearbetning samt utvecklingen av standarddatorer sänkt inträdesbarriärerna, vilket har skapat förutsättningar för nya och mindre aktörer. Kostnaden för att sätta upp en slutbearbetningsstudio har reducerats, vilket ytterligare förbättrat förutsättningarna för nyetableringar på marknaden.

Efterfrågan på marknaden förväntas öka under de kommande åren när många system behöver bytas ut. Inom slutbearbetning av film används idag filbaserad utrustning i allt större utsträckning. Användandet av filbaserad utrustning kommer successivt att implementeras vid slutbearbetning av först reklamfilm och sedan TV-produktioner.

Utrustning inom distribution

På marknaden för utrustning inom distribution utgörs kunderna främst av större TV-stationer, satellit- och kabeldistributörer, men även aktörer inom slutbearbetning. Kraven vid köp av distributionsutrustning är mycket höga beträffande kvalitet och pålitlighet. Beställningar av distributionsutrustning kan bli omfattande och kostnadsmedvetenheten är hög varvid priser och marginaler pressas. Marknaden och utvecklingen av ny utrustning drivs till stor del utifrån tekniska standarder.

Antalet leverantörer såväl som kunder på marknaden för distributionsutrustning är större i jämförelse med slutbearbetningsmarknaden. Kundstrukturen i USA utgörs av ett stort antal kunder i jämförelse med Asien och Europa, som har ett fåtal men relativt sett större kunder per land.

Utbyggnaden av distributionsnät med hänsyn till införandet av digital-TV, HDTV och IPTV skapar goda förutsättningar för försäljning av utrustning.

Affärsidé, mål och strategi

Affärsidé

Digital Visions affärsidé är att utveckla och erbjuda kostnadseffektiva, högkvalitativa och teknikledande produkter för professionella användare till utvalda delar av mediamarknaden.

Mål

Digital Vision har som målsättning att skapa långsiktig värdetillväxt för sina aktieägare. Koncernen skall uppnå en långsiktig rörelsemarginal på 15 procent. Soliditeten skall på lång sikt inte understiga 50 procent.

Strategi

Strategiska samarbeten och förvärv

För att vidga affärsmöjligheterna, förbättra marknadsföringen samt skapa förutsättningar för ytterligare produkter skall Digital Vision verka för strategiska samarbeten med ledande aktörer inom mediateknikmarknaden. Både strategiska samarbeten och förvärv kan vara möjliga för att förstärka nuvarande position eller för etablering inom nya produktområden. Det grundläggande kravet för samarbeten och förvärv är synergier kring kärnteknologier och kompetens.

Marknadsdriven produktutveckling

Teknik- och produktutvecklingen skall vara innovativ, marknadsdriven och lyhörd för kundernas krav samt baserad på avancerad bildbehandlingsteknik för högupplöst rörlig bild. Bolagets forsknings- och utvecklingsstrategi innebär utveckling av spjutspetsprodukter för digital bildbehandling anpassad för olika steg i processerna efterbearbetning, distribution och konsumtion. Digital Vision skall utifrån sin position som leverantör av avancerade verktyg för efterbearbetning samt utifrån sin tekniska kompetens utöka verksamheten inom produktområdena distribution och konsumtion.

Utveckla nya produkter baserade på egenutvecklade kärnteknologier och kompetens

Digital Vision skall utöka produktportföljen med nya produkter som kan baseras på Bolagets egenutvecklade kärnteknologier och kompetens. Kärnteknologierna bygger på ett stort antal egenutvecklade algoritmer för att lösa flera krävande bildbehandlingsproblem.

Försäljningskanaler

Digital Visions affärsmodell skall bygga på både direkta och indirekta försäljningskanaler. Huvudsakligen sker försäljningen direkt på utvalda marknader som USA, Storbritannien och Norden och indirekt via återförsäljare i övriga världen. Utveckling av försäljningskanalerna skall inriktas på att öka den geografiska täckningen samt på att öka stödet till befintliga återförsäljare.

Ett urval av filmer som producerats med Digital Visions produkter.

PRODUKTOMRÅDEN

Digital Vision skall erbjuda världsledande produkter till professionella användare för slutbearbetning av film/video och multimedia samt för distribution av bild och ljud. Inom denna verksamhet kan urskiljas två produktområden:

• • Slutbearbetning (Media Mastering), innebärande digital bearbetning av spelfilm, reklam- och TVproduktioner samt anpassning till DVD och Blu-ray samt restaurering av filmmaterial
• • Distribution (Media Networking), innebärande anpassning av bild och ljud till distributionsnät

Slutbearbetning

Inom slutbearbetning förekommer flera moment som kan dra nytta av rörelseestimering, där Digital Vision har en erkänt marknadsledande teknologi. Exempel är brusreducering som är ett mycket viktigt steg inom bildförbättring. Brus uppkommer framför allt vid inspelning, men kan även uppkomma i senare steg och processer. Slutbearbetning är idag Digital Visions största produktområde där Bolaget har en mängd produkter. I samband med förvärvet av det engelska företaget Nucoda Ltd stärktes produktutbudet inom filbaserad slutbearbetning med flera avancerade programvaror för bland annat redigering och färgkorrigering.

Distribution

Vid distribution behövs både komprimering i ett flertal olika steg och formatomvandling. Digital Vision har levererat flera framgångsrika produkter inom detta segment. Redan 1992 tog man tillsammans med ProBel fram världens första rörelsekompenserade standardomvandlare, vilket senare resulterade i en Emmy Award.

KÄRNTEKNOLOGIER

Digital Visions verksamhet bygger på ett antal kärnteknologier som utgör grunden i Bolagets produkter. Kärnteknologierna bygger på egenutvecklade algoritmer för att lösa mycket komplicerade beräkningsproblem. Algoritmerna implementeras idag för att uppnå realtidsprestanda och att förbättra produkternas flexibilitet och funktionalitet.

All algoritmutveckling sker idag med datorsimulering. Definition av algoritmer och implementering av dessa pågår ofta parallellt för att utvärdera vilka möjligheter och begränsningar den senaste teknologin har.

Kärnteknologierna kan också användas för att utveckla produkter för ytterligare steg inom slutbearbetning och distribution men även inom processen konsumtion.

RÖRELSEESTIMERING

Rörelseestimering är en av de viktigaste komponenterna i Digital Visions teknologiplattform, och har varit så sedan starten 1988. Basen för denna teknologi utgörs av en grupp av algoritmer, PHAME, som Digital Vision patenterade under 1990-talet. Denna grupp av algoritmer identifierar rörelsen i objekt och söker efter de bildpunkter som förändras relativt omgivande bilder. Processen identifierar samma bildpunkt i ett objekt som förekommer på flera efterföljande bilder. Denna bildpunkt kan exempelvis ersätta en skadad bildpunkt och på så sätt förhöja bildkvaliteten. Digital Visions rörelseestimator är en av de mest avancerade på marknaden. Med denna som bas har Bolaget utvecklat applikationer för bildförbättring, komprimering, och formatomvandling, se vidare under respektive avsnitt nedan.

Bildsekvensen ovan visar hur rörelsekompensering kan användas för att förbättra resultatet då bildpunkter från flera bildrutor kombineras för att ersätta skadade bildpunkter.

BILDFÖRBÄTTRING

Bildförbättring innebär slutbearbetning av materialet för att reducera negativa och icke önskade effekter eller skador och därmed återställa materialet till ursprungligt skick. Till exempel som att ta bort brus och smuts eller justera färg och ljus.

Färgkorrigering

Färgkorrigering spelar en central roll vid all slutbearbetning, både för att justera eventuella brister i det inspelade materialet och som ett kreativt verktyg för att skapa ett visst utseende. Sedan mitten av 1990-talet har Digital Vision haft en färgkorrektor i produktutbudet. Fokus har varit att ta fram en effektiv användarmiljö för de applikationer där ett snabbt arbetsflöde är av primärt intresse, exempelvis vid produktion av TV-program. Sedan förvärvet av Nucoda har Bolaget även tillgång till en av de mest avancerade färgkorrektorerna på marknaden.

Brusreducering

Brus definieras som oönskade och slumpmässiga störningar i bildpunkter och förekommer alltid i olika grad vid inspelning. Den vanligaste tekniken för brusreducering bygger på jämförelse av bildpunkter för att skapa en ny bildpunkt ur ett genomsnitt av de jämförda bildpunkterna.

Det finns två huvudsakliga tekniker, "spatiell filtrering" där information från endast en bild används samt "temporal filtrering" där information från flera bilder används. Vid "spatiell filtrering" förekommer alltid en försämrad upplösning av bildpunkten eftersom den är ett genomsnitt av bildpunkter från olika ställen på en och samma bild. Det bästa sättet att reducera brus utan att försämra upplösningen är kombinera bildpunkter från flera bilder. De bildpunkter som kombineras motsvarar samma bildpunkt i ett objekt som förekommer i samtliga av bilderna. En förutsättning för hög bildkvalitet är att man kompenserar för eventuell rörelse mellan bilderna innan bildpunkterna kombineras.

Smutsborttagning

Bolaget har utvecklat en smutsborttagare som automatiskt identifierar smuts, repor och skadade bildpunkter. Funktionen bygger på rörelseestimering och innebär att när smuts har blivit identifierat tilltar en avancerad process där bilder i nära anslutning till den smutsiga bilden med samma motiv jämförs. Processen räknar ut hur den ursprungliga bilden skulle ha sett ut om den inte var smutsig eller skadad. Processen har utvecklats genom åren med innovativa algoritmer. Vidare finns en manuell process för smutsborttagning där användaren själv kan påverka behandlingen av varje individuell smutspartikel. För att detta ska kunna göras utan att införa oönskade störningar krävs att man kompenserar för den eventuella rörelse som förekommer mellan de bilder som används vid filtreringen.

KOMPRIMERING

Alla moderna kompressionsformat, som exempelvis MPEG-formaten med flera, bygger på att man bara sparar skillnaden mellan bilderna i sekvensen. Detta är ett effektivt sätt att plocka bort redundant, eller onödig, information. Ett problem uppstår då det finns rörelse mellan bilderna då en enkel differens inte längre ger en effektiv reducering av datamängden. En förutsättning för effektiv komprimering är därför är att eventuell rörelse mellan bilderna kan beräknas och kompenseras för. Rörelseestimering är en central del vid denna typ av komprimering och det är framförallt kvaliteten på denna som gör att olika kodare ger olika bildkvalitet.

En annan viktig del i en kompressionskedja är att videosignalen anpassas innan den komprimeras så att exempelvis oönskat brus tas bort samt att upplösningen på bilden överensstämmer med vad som är rimligt vid en given kompressionsgrad. Brus, som till sin natur är en slumpmässig signal, ställer till stora problem vid all form av komprimering då en stor del av tillgänglig bandbredd går åt för att beskriva bruset på bekostnad av det riktiga bildinnehållet. Om bruset tas bort innan bilderna komprimeras erhålls en mycket högre bildkvalitet. På samma sätt innebär komprimering, speciellt vid höga kompressionsgrader, att all information i originalbilden inte kommer att kunna beskrivas tillfredställande. Speciellt gäller detta detaljer i bilden. Ett bättre resultat uppnås om detaljnivån anpassas innan komprimeringen påbörjas.

I mitten av 1990-talet utvecklade Digital Vision en MPEG-2-kodare som byggde på den teknologi för rörelseestimering och bildförbättring som tagits fram för andra produkter.

FORMATOMVANDLING

Formatomvandling innebär att ett material omvandlas från exempelvis standardbild (4:3) till bredbild (16:9). Omvandling kan även ske mellan olika frekvenser eller bilder per sekund. Vid inspelningar erhålles oftast materialet i endast ett format. Omvandling mellan olika format kan och behöver ske i samtliga steg; slutbearbetning, distribution, och presentation. Den slutversion som färdigställs behöver oftast formateras om eftersom det idag finns ett flertal olika distributionsnät och variationen är stor mellan olika länder.

När man ska omvandla en bildsekvens från exempelvis det amerikanska TV-systemet, som använder 30 bilder per sekund (60 hertz), till det europeiska, som använder 25 bilder per sekund (50 hertz), måste nya bilder skapas genom att kombinera flera bilder i originalsekvensen. Här blir det åter viktigt med rörelseestimering då rörelse mellan bilderna kommer att ge försämrad kvalitet då information från flera bilder ska kombineras. Kvaliteten på rörelseestimeringen är helt avgörande för kvaliteten på slutresultatet. Detta visade Digital Vision tillsammans med engelska ProBel i början av 1990-talet då man lanserade världens första rörelsekompenserade standardomvandlare för SDTV, något som Digital Vision senare belönades för med en Emmy Award.

PRODUKTER

SLUTBEARBETNING

Digital Vision tillhandahåller produkter för brusreducering, smutsborttagning, färgkorrigering, redigering och formatomvandling. Dessutom används dessa verktyg vid restaurering av befintligt material. Bildförbättringssystemet DVNR/DVO och Film Master används vid slutbearbetning av film- och videoproduktioner. Dessa system utmärks av högklassiga algoritmer samt väl anpassade användargränssnitt som tillsammans ger hög prestanda och ett snabbt arbetsflöde. Bildbearbetningen sker dels i egna specialtillverkade datorer, dels i standarddatorer. Bolagets egenutvecklade mjukvara och kontrollpaneler kan köras på standardiserade operativsystem, exempelvis Windows, på kraftfulla arbetsstationer.

Film Master

Film Master är Bolagets produkt för bildförbättring, färgkorrigering och redigering. Film Master utgörs av en specialskriven mjukvara som körs på standarddatorer. Användargränssnittet utgörs i huvudsak av Digital Visions egenutvecklade kontrollpanel. Användaren kan med Film Master skapa en visuell klarhet beträffande färger och övriga bildkomponenter. Vidare möjliggörs färg- och bildredigering som till stor del kan ske i realtid. Med denna produkt ges således filmskapare och övriga användare möjlighet att utan fördröjning se resultatet av eventuell redigering och sedan utvärdera detta direkt.

Nucoda FilmMaster

Film Master styrs från Bolagets egenutvecklade kontrollpanel bestående av fyra ergonomiskt utformade arbets-ytor. Kontrollpanelen har utformats tillsammans med några av världens främsta inom bildbehandling för att göra panelen intuitiv, snabbhanterlig och enkel, men samtidigt kraftfull. Bland annat används styrkulor och programmerbara funktions-tangenter.

I praktiken sker huvuddelen av redigeringen parallellt med lågupplösta versioner. Ur dessa genereras klipplistor som sedan appliceras på de högupplösta originalfilerna i Film Master. Under slutbearbetningsarbetet genereras ofta flera versioner av klipplistorna och dessa måste kunna tas omhand utan att det arbete, till exempel ljussättning, som redan gjorts går förlorat. Detta är ett exempel på det parallella arbetsflöde som möjliggörs vid filbaserad slutbearbetning. Vidare gör Film Master det möjligt för filmproducenter att visuellt förhandsgranska film som skall projiceras digitalt.

Nucoda HD och SD

För att kunna bearbeta de lägre marknadssegmenten presenterade Bolaget under 2007 en förenklad version av Film Master benämnda Nucoda HD och SD, lämpade för TV- bolag som behöver slutbearbeta stora mängder videomaterial på kort tid. Dessa programvaror kan även enkelt uppgraderas till full Film Master-funtionalitet efter införskaffande av ny mjukvarulicens.

Phoenix

Ytterligare en nyhet som introducerades under 2007 var restaureringsprogramvaran Phoenix. En helt ny produkt som bygger på plattformen till Film Master och medför en stor tidsbesparing vid restaurering av video och film, genom att erbjuda automatisering av arbetet och ökad bildkvalitet via olika programvaruverktyg från DVOfamiljen (se nästa sida).

Efterfrågan på restaurering förväntas växa då många arkiv världen över består av lagringsmedier som med tiden tappar kvalitet och behöver förnyas/uppdateras inför kommande generationer. Vidare antas intresset att digitalisera och tillgängliggöra äldre arkiverat material att bidra till en ökad efterfrågan på restaurering.

DVNR

Ett av Digital Visions starkaste kunnande är brusreducering och smutsborttagning, där Bolaget är marknadsledande.

Bildförbättringssystemet DVNR är ett system för bearbetning av videosignaler och utgörs av specialskriven mjukvara som körs på en egenutvecklad hårdvaruplatform. Kunden köper moduler för just de typer av bearbetning som man utför i sin verksamhet. Alla moduler använder samma plattform vilken konfigureras med programvarumoduler för att erhålla önskad funktionalitet. Systemet finns för bearbetning av både SDTV och HDTV samt dataformatet 2k. Den övergång till bearbetning i HDTV som just nu sker världen över medför att nyförsäljningen huvudsaklingen avser detta format.

Det finns även verktyg för färgkorrigering och format-

Filmen De sju samurajerna producerades 1954 och filmades med svartvit film.

omvandling. DVNR-systemet kan användas tillsammans med styrutrustning från tredje part eller tillsammans med Digital Visions egna styrsystem Valhall. Under slutet av 2006 introducerades tidsbaserade licenser (TBL) där kunden över Internet själv kan köpa och aktivera olika utvalda programvarufunktioner med en löptid som passar respektive filmprojekt. Därmed sjunker kostnaden för kunden vilket utökar marknaden för produkten.

DVO

Bildförbättringsverktygen, som tidigare bara erbjudits genom den egenutvecklade hårdvaruplattformen DVNR, erbjuds sedan en tid även som mjukvara benämnd DVO, och kan köras på en standardplattform som en del av Film Master-systemet. Idag finns ett flertal olika programvarufunktioner inom DVO-familjen och marknaden för denna produkt växer allt mer. DVO verktygen kan användas i Film Master, Phoenix samt vissa produkter som är baserade på Film Master eller Nucoda HD och SD. Dessa verktyg delas in i kategorierna Enhance, Restore och Convert. För närvarande finns det 17 stycken DVO-verktyg för bildförbättring, restaurering och formatkonvertering. Verktygen säljs som tillbehör och uppgraderingar till Nucoda-systemen samt via OEM. Ett exempel är verktyget DVO Twister som används till formatkonvertering. Intresset för DVO Twister har varit stort och utöver försäljning som mjukvara i Film Master har Bolaget bland annat tecknat ett OEM-avtal med Anystream (en del av Grab Networks) som innebär att DVO Twister kan säljas som en integrerad mjukvarudel i deras applikation.

Valhall

Valhall är Digital Visions styrsystem för att styra DVNRsystemet. Systemet består av tre delar; en Windowsprogramvara som tillhandahåller ett grafiskt gränssnitt, en realtidsenhet som hanterar all tidskritisk styrning samt egenutvecklade kontrollpaneler som kompletterar den grafiska styrmiljön.

DISTRIBUTION

Inom distribution används produkterna vid komprimering, formatomvandling och uppackning av information. Produkterna används inte på ett lika interaktivt sätt som de produkter som används vid digital slutbearbetning. Här är det driftsäkerhet och automatiseringsmöjligheter som är avgörande. Det handlar också oftast om betydligt större volymer och produktionseffektiviteten är därför viktig för att kunna uppnå lönsamhet. Hittills har Bolaget utvecklat specialprodukter för kunder med mycket höga krav.

Med hjälp av Digital Visions produkter har filmen nyligen genomgått en omarbetning och kvalitetsökning, samt färgläggning.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Digital Vision är ett utvecklingsintensivt bolag som har en specifik kompetens när det gäller utveckling av avancerade algoritmer för bildbehandling och interaktiva användarmiljöer för krävande applikationer. Produktutvecklingen bedrivs i Solna och London.

Traditionellt har Digital Visions bildbehandlingsverktyg implementerats på specialbyggda beräkningsplattformar för att uppnå realtidsprestanda. I och med förvärvet av Nucoda finns nu de flesta produkter både på egenutvecklade hårdvaruplattformar och som mjukvaruapplikationer på standarddatorplattformar. Dessa generella plattformar öppnar nya möjligheter för innovativa bildbehandlingsverktyg som varit svåra eller omöjliga att implementera i specialbyggda beräkningsplattformar på rimlig tid och till rimlig kostnad. Arbetet med att ta fram en ny generation verktyg fortlöper och de första produkterna lanserades i slutet av 2006 under namnet DVO, se avsnittet "Produkter".

Under de senaste åren har mycket arbete lagts ned på utveckling av en kraftfull simulator som används för att ta fram nya bildbehandlingsverktyg. Detta ger möjlighet till att testa teorier och algoritmer på ett helt annat sätt än tidigare. Detta i sin tur leder till kraftfullare verktyg och kortare utvecklingstid eftersom den mesta optimeringen av produkten gjorts i simulator vilket går mycket snabbare än på färdig produkt. När väl algoritmen har definierats är steget till implementering på en standardplattform mycket kortare än motsvarande implementering på specialbyggd hårdvara. Därför kommer nya verktyg först att testas hos kunder på standardplattformen. De verktyg där ett behov finns av den extra prestanda som en specialbyggd hårdvara ger kan sedan överföras till denna. Varje produkt består till största delen av unika algoritmer men det finns även gemensamma kärnteknologier. En sådan teknologi är rörelseestimering.

Den senaste generationens rörelseestimator ingår nu i ett flertal av Bolagets produkter vilka därmed har fått avsevärt bättre prestanda. Under 2007 pågick arbetet med att anpassa denna rörelseestimator till en annan applikation, formatkonvertering i form av produkten Cifer HD. I

denna applikation ändras bildfrekvensen från exempelvis 30 bilder per sekund som används i USA, till 25 bilder per sekund, som används i Europa.

I takt med det ökade intresset för, och övergången till, HDTV kommer högkvalitativ formatkonvertering i denna form att bli en viktig komponent för att kunna utbyta material som producerats på olika platser. Detta projekt utförs i samarbete med ProBel i England och implementeras i en ny processplattform som tas fram för att passa i deras modulära system. Första leverans skedde under våren 2007.

Intuitiv, lättarbetad användarmiljö är en viktig del i en komplett produkt. Där är Digital Visions långa erfarenhet och nära samarbete med många kunder en stor styrka. De kontrollpaneler som utvecklats för styrsystemet Valhall har integrerats med produkten Film Master vilket avsevärt höjt användarvänligheten och därmed konkurrenskraften för denna produkt.

Kärnkompetens

Förutom de olika teknologier som Digital Vision har finns specifik kompetens inom ett antal områden. En grundkompetens är bildbehandling i olika former, speciellt behandling av rörliga bilder. Digital Vision har sedan starten implementerat avancerade bildbehandlingsalgoritmer i egenutvecklad hårdvara och besitter idag unik kompetens inom detta område. Inom TV och film används en mängd specifika fysiska gränssnitt och efter att under 20 år byggt utrustning som används i dessa miljöer finns det en stor kunskap kring dessa gränssnitt. De produkter för slutbearbetning som Bolaget har utvecklat genom åren kännetecknas av användarvänlighet. Den normala placeringen är i en studiomiljö där en tränad operatör spenderar långa arbetspass framför utrustningen. Användargränssnitten är därför av avgörande betydelse, både för effektiviteten och för ergonomin. Under senare år har mjukvarubaserade bildbehandlingslösningar blivit allt viktigare och i samband med förvärvet av Nucoda besitter Bolaget avsevärd kompetens inom detta område.

FÖRSÄLJNING

Försäljningsverksamheten

Digital Visions försäljning och marknadsföring sker genom en kombination av egen personal och ett nät bestående av ett 20-tal fristående distributörer. Merparten av distributörerna är inriktade mot slutbearbetningsindustrin. Distributörerna hanterar försäljning, marknadsföring och support på sina respektive marknader. Ett stort antal av distributörerna har representerat Digital Vision under lång tid.

Med förvärvet av Nucoda år 2005 stärktes försäljningsresurserna och därmed har marknadsbearbetningen och stödet till Bolagets distributörer blivit mer omfattande.

Försäljningsområden

Digital Visions försäljning kan delas upp per geografiskt område. Geografiskt har under 2008 den största andelen av försäljningen skett till Europa följt av USA och Asien.

KUNDER

Digital Vision har hittills mer än 800 kunder. För en mer komplett kundreferenslista, besök Digital Visions hemsida www.digitalvision.se. Följande avser att exemplifiera några av Digital Visions viktigaste kunder inom respektive område. Bolagen är ofta aktiva inom flera områden och nedan anges det område som bolagen främst profilerat sig inom.

Laser Pacific ägs av Kodak och är ett USA-baserat bolag som är världsledande inom slutbearbetning i nöjesoch mediabranschen. Produkterna som Digital Vision tillhandahåller används främst för bildbearbetning av TV-produktioner och spelfilm. Övriga exempel på kunder inom slutbearbetning är IVC och Warner Brother i USA, vilka båda har bland världens största faciliteter för slutbearbetning, restaurering och formatanpassning av högupplöst bildmaterial, Technicolor i Storbritannien samt Éclair i Frankrike. Ascent Media i USA tillhandahåller tekniska lösningar för slutrbearbetning och distribution till produktionsbolag.

Inom utrustning för distribution utgörs kundkretsen av bland annat det brittiska bolaget BBC Broadcast, som sänder och marknadsför digital media främst genom TV, men även genom andra medel som till exempel mobiltelefon. Bolaget är en av de allra största aktörerna i Storbritannien och är även på framväxt i övriga Europa, USA och Asien. Övriga distributionsbolag som Digital Vision har som kunder är svenska Teracom, som erbjuder distribution av TV och radio samt den amerikanska icke vinstdrivande organisationen PBS, som utövar tillsyn över inköp, distribution och marknadsföring av program i de publika TV-stationerna i USA. Ytterligare kunder inom distributionsledet är Starchoice i Kanada, Sonopress i Tyskland, TV Globo i Brasilien, HBO i USA, samt NHK i Japan.

Nettoomsättning per geografiskt område 2008

Kartan nedan visar de länder som Digital Vision har levererat utrustning till. För slutbearbetning har Bolaget levererat sammanlagt cirka 2 000 hård- och mjukvaruplattformar. Av dessa har största delen, cirka 900 stycken, levererats till USA följt av Storbritannien, cirka 320 stycken, och Kanada, cirka 240 stycken. Utöver detta har Digital Vision levererat produkter för distribution av ljud och bild.

LEVERANTÖRER

Digital Visions leverantörer väljs utifrån ett kvalitetstänkande samt de system Bolaget arbetar efter där ekonomisk stabilitet och leveransförmåga är basparametrar. Vid val av produktionspartners är viktiga faktorer ISO 9 000 och ISO 14 000-certifiering. All produktion av Bolagets produkter är utlagd på underleverantörer för att säkerställa större leveranskapacitet samt en flexibel och anpassningsbar produktion över tiden. Hela produktionsprocessen, från inköp av komponenter till sluttest och utleverans till kund, hanteras av underleverantör. Digital Vision har även avtal med strategiskt viktiga leverantörer för att säkerställa eventuella framtida behov av komponentleveranser och support vid nyutveckling. Bland Bolagets större leverantörer kan nämnas HewlettPackard, Orbit One och DVS.

STRATEGISKA SAMARBETEN

Digital Vision samarbetar med ett flertal strategiska partners, bland annat ARRI, som tillhandahåller produkter för samtliga verksamhetsled, The Foundry, som utvecklar mjukvara för specialeffekter samt Nvidia, som är världsledande inom produktion av processorer för digital media. Vidare har Digital Vision även etablerat strategiska samarbeten med Sonic Solutions, AVID och Anystream.

KONKURRENTER

Inom efterbearbetning har Digital Vision ett antal konkurrenter där de viktigaste är Autodesk Media and Entertainment, FilmLight, Quantel, da Vinci, Pandora och Teranex. Discreet Lustre är Autodesk Media and Entertainments mjukvarusystem för färgkorrigering i högupplöst format. Det engelska bolaget FilmLight konkurrerar med Digital Vision främst inom färgkorrigering, men arbetar även med filmskanning. Amerikanska da Vinci konkurrerar med färg- och bildförbättringsprodukter men tillverkar även produkter för restaurering av film och video. Teranex, som är en del av Silicon Optic, är verksamma inom

Länder där kunder har köpt Digital Visions system.

flera områden, men märks som konkurrent främst inom utrustning för slutbearbetning. Konkurrenterna inom utrustning för distribution utgörs främst av Shibasoku, Snell & Wilcox och Leitch. Snell & Wilcox riktar sig främst till kunder inom distributionsledet men designar och tillverkar även produkter för slutrbearbetning och arkivering av digital media.

ORGANISATION OCH MEDARBETARE

Koncernstruktur

Digital Visionkoncernen består av moderbolaget Digital Vision AB med säte i Solna, samt tre dotterbolag. Dotterbolagen utgörs av de operativa bolagen Digital Vision Systems Ltd (tidigare Nucoda Ltd) och DV Sales & Support Inc

samt det vilande bolaget Digital Vision Development AB. Samtliga dotterbolag ägs till 100 procent av moderbolaget.

Medarbetare

Digital Vision hade vid utgången av 2008 totalt 41 medarbetare och kontor i Solna, London, Hong Kong och Los Angeles. I Solna arbetade 12 medarbetare, i London 22 medarbetare och i Los Angeles 7 medarbetare. Under 2008 var medelantalet medarbetare i koncernen 44.

Medelantal anställda

	2008	2007	2006	2005
Medelantal anställda	45	45	45	41

Digital Vision har under årens lopp erhållit ett flertal betydelsefulla priser och utmärkelser för såväl själva produkterna och de tekniska lösningarna, som för de filmer och andra produktioner som gjorts med produkterna.

Historik

1988	Digital Vision grundas i Stockholm.
1989	Den första produkten – DVNR Noise Reducer – lanseras.
1992	Digital Vision får en "Emmy" och en "Royal Television Society Award" för innovationer inom TV-standardomvandling. Tekniken förbättrar dramatiskt bildkvaliteten och används med framgång vid vinter-OS i Albertville och sommar-OS i Barcelona.
1995	Universal Pictures i Los Angeles installerar det första högupplösta DVNR-systemet för filmrestaurering.
1996	Årets "IABM Peter Wayne Award" går till BitPack och Digital Vision mastrar den första DVD-skivan. "The Swedish Export Award" för fram gångsrik export under ett flertal år. Digital Visions unika verktyg för filmrestaurering får en "ITS International Monitor Award" av International Teleproduction Society, en branschorganisation som representerar Digital Visions kunder.
1997	"European IT Prize" tilldelas BitPack för teknikhöjd och kommersiell framgång. "Swedish Trade Council Award" tilldelas Digital Vision, OM Technology och Hasselblad för framgångsrik export på USA-marknaden.
1998	Årets Elektronikpris erhålls "För en bärande grundidé som i sanning är BIT-vis, samt för att man tidigt insåg vad inga andra förstått – att värdet i Video och TV ligger i bruset".
1999	Digital Vision noteras på Stockholmsbörsen.
2000	PBS (Public Broadcasting Service) introducerar högupplöst TV i USA med Digital Visions BitLink-system.
2001	Vid Australian Open i tennis används BitLink för "multiview"-sändningar. BitPack-Cine används för digital filmvisning under Göteborgs Filmfestival. Ett styrsystem för nästa generations bildbehandlingsplattform, Valhall, lanseras.
2002	Digital Vision får order på BitLink digital-TV utrustning till PBS (Public Broadcasting Service) i USA. Ordern uppgår till drygt 23 mkr och är den största enskilda ordern i Bolagets historia.
2003	Över 500 stycken BitLink-avkodare installerade i USA. Cablevision i USA blir först ut med HD-VOD med hjälp av BitPack-HD från Digital Vision.
2004	Rörelsekompenserande brusreducerare och smutsborttagare lanseras.
2005	Det engelska mjukvaruföretaget Nucoda Ltd förvärvas.
2006	Digital Vision lanserar den första formatkonverteraren för HDTV (Cifer HD).
2007	Digital Vision erhåller återigen en Emmy Award (Primetime Emmy Engineering Award) för produkterna DVNR och DVO. Bolagets vinst efter skatt uppgår till 5,8 mkr.
2008	Digital Vision ansöker i oktober månad om företagsrekonstruktion.

AKTIEKAPITAL

Digital Visions aktiekapital uppgår till 26 130 828, 30 kronor fördelat på 261 308 630 aktier med ett kvotvärde om 0,10 kronor per aktie.

aktier

Aktierna har utgivits i enlighet med svensk lagstiftning och är denominerade i svenska kronor. Varje aktie medför lika rätt till utdelning samt lika rätt till andel i Bolagets tillgångar och vinst, och varje aktie berättigar till en röst. Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för hela antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. Vid en eventuell likvidation har aktieägare rätt till andel av överskott i förhållande till det antal aktier som aktieägaren innehar.

Aktierna i Digital Vision är registrerade på person och kontoförs av Euroclear. Aktierna är upptagna till handel på Nasdaq OMX Stockholm och handlas med kortnamnet DV.

UtdelningspoliCY

Enligt den utdelningspolicy som styrelsen har formulerat skall storleken på framtida utdelningar ta hänsyn till såväl Digital Visions långsiktiga tillväxt och resultatutveckling som kapitalbehov med hänsyn tagen till finansiella mål. Styrelsen har som långsiktig målsättning att föreslå årsstämman att dela ut cirka 20 procent av Digital Visions vinst efter skatt.

Aktiekapitalets utveckling

Aktiekapitalet och antalet aktier har sedan Bolagets bildande den 4 februari 1988 förändrats enligt följande:

År	Transaktion	Förändring av antalet aktier	Totalt antal aktier	Kvotvärde, kronor	Förändring av aktiekapitalet	Totalt aktie kapital, kronor
1988	Bolagets bildande	500	500	100	50 000	50 000
1988	Split	4 500	5000	10	–	50 000
1988	Nyemission	5 000	10 000	10	50 000	100 000
1989	Nyemission	4 699	14 699	10	46 990	146 990
1992	Fondemission	88 194	102 893	10	881 940	1 028 930
1995	Nyemission	27 867	130 760	10	278 670	1 307 600
1996	Fondemission	261 520	392 280	10	2 615 200	3 922 800
1996	Nyemission	52 304	444 584	10	523 040	4 445 840
1998	Fondemission	444 584	889 168	10	4 445 840	8 891 680
1998	Split 5:1	3 556 672	4 445 840	2	–	8 891 680
1999	Nyemission	900 000	5 345 840	2	1 800 000	10 691 680
2002	Nyemission1	2 672 920	8 018 760	2	5 345 840	16 037 520
2004	Nedsättning aktiekapital	0	8 018 760	0,1	–15 235 644,00	801 876,00
2004	Nyemission2	8 418 760	16 437 520	0,1	841 876,00	1 643 752,00
2005	Nyemission3	12 328 140	28 765 660	0,1	1 232 814,00	2 876 566,00
2005	Apportemission4	1 000 000	29 765 660	0,1	100 000,00	2 976 566,00
2006	Nyemission5	8 167 159	37 932 819	0,1	816 715,90	3 793 281,90
2007/08	Konvertering av konvertibler	2 842 236	40 775 055	0,1	284 223,60	4 077 505,50
2009	Nyemission6	220 553 208	26 308 263	0,1	22 053 320,80	26 1130 826,30

Företrädesemission med teckningskurs 10 kronor.

2 Företrädesemission med teckningskurs 4 kronor.

3 Företrädesemission med teckningskurs 2 kronor.

4 Apportemission med teckningskurs 3,23 kronor. Apportegendom utgjordes av aktier i Nucoda Ltd.

5 Företrädesemission med teckningskurs 2,50 kronor, varav 924 872 st aktier från emissionen registrerades den 22 januari av Bolagsverket.

6 Företrädesemission teckningskurs 0,25 kr, samt kvittningsemission teckningskurs 0,50 kr registrerat hos bolagesverket den 21 april 2009.

Konvertibla skuldebrev

UTGIVET MED FÖRETRÄDE TILL AKTIEÄGARE

Bolaget ställde i november 2005 ut konvertibla skuldebrev om totalt nominellt 40 183 560 kronor, som förfaller till betalning den 31 december 2010. Lånet löper med 6,5 procents årlig ränta, vilken erläggs kvartalsvis i efterskott. Konvertering till aktier kan ske till en kurs om 4,40 kronor per aktie till och med den 30 november 2010.

AVSEENDE FÖRVÄRVET AV NUCODA

Som en del av köpeskillingen i förvärvet av Nucoda emitterades konvertibla skuldebrev av olika serier till ett totalt nominellt belopp om 400 000 kronor. Av detta återstår ett nominellt belopp om 77 903 kronor. Den sista serien förfaller till betalning den 31 december 2009. Lånen löper med 6 procent i årlig ränta. Konvertering kan ske till en kurs om 0,10 kronor per aktie under perioden 1 maj–30 november 2009.

Teckningsoptioner

Digital Vision har emitterat 4 000 000 teckningsoptioner som vardera berättigar till nyteckning av 1,02 aktie. Dessa teckningsoptioner utgjorde en del av vederlaget vid förvärvet av Nucoda. Nyteckning av aktier enligt teckningsoptionerna kan ske under perioden 1 maj–30 juni 2009 till en teckningskurs om 7,60 kronor per aktie.

Digital Vision har emitterat 70 000 000 tekningsoptioner i samband med nyemissionen 2009. Nyteckning av aktier kan ske under perioden 24 augusti till 11 september 2009 till en teckningskurs om 0,25 kronor per aktie.

Personaloptioner

Under 2006 emitterades personaloptioner (säkras via utställda teckningsoptioner) vilka har tilldelats anställda i Koncernen (se vidare not 27). Samtliga personaloptioner utgör aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument. Av personaloptionerna har hittills 1 165 000 tilldelats anställda i Koncernen, varav 560 000 avgår pga personalavgångar. Således kvarstår i dagsläget 605 000 optioner hos personalen. Nyteckning av aktier kan ske under perioden 1 augusti 2006–30 juni 2010 till en teckningskurs om 4,50 kronor per aktie. Från och med den 1 juli varje år under löptiden skall 25 procent av respektive innehavares optioner bli möjliga att utnyttja.

Ägarstruktur

Ägarförhållanden i Digital Vision enligt Euroclears register per den 31 mars 2009 samt därefter för Bolaget kända förändringar framgår nedan. De tio största ägarnas innehav uppgick vid denna tidpunkt till totalt 53 procent av aktierna. Det totala antalet aktieägare uppgår till 3 803.

Aktieägare	Antal aktier	Andel av röster och kapital
Lars Taflin med bolag	86 813 081	33,22%
Yggdrasil AB	38 094 646	14,58%
Klas Åström	2 539 644	0,97%
Bengt Broman	2 227 990	0,85%
Johan Rapp	1 737 720	0,67%
Avanzapension AB	1 580 840	0,60%
Gunnar Lundgren	1 500 000	0,57%
Dominic Jackson	1 438 061	0,55%
Simon Cuff	1 168 546	0,45%
Robert Frishammar	1 000 000	0,38%
Övriga aktieägare	123 207 735	47,15%
Totalt	261 308 263	100,00%

KURSUTVECKLING

Digital Visions aktier introducerades på det som idag är Nasdaq OMX Stockholm, Small Cap-listan, den 28 april 1999. Introduktionskursen var 68 kronor.

Under år 2008 omsattes totalt 36,8 miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 63,2 mkr. Högsta kursen under året var 4,03 kronor och lägsta kursen 0,38 kronor. Aktiekursen vid årets slut var 0,52 kronor, vilket motsvarade ett börsvärde om 21,2 mkr. Diagrammet nedan visar kursutvecklingen i Digital Visions aktie sedan början av 2004.

Aktieägarservice på Internet

På Bolagets hemsida www.digitalvision.se finns information om Digital Visions akties kursutveckling samt delårsrapporter, årsredovisningar och pressreleaser. Denna information uppdateras kontinuerligt.

Kursutveckling i Digital Visions aktie sedan 2 januari 2004

Styrelse

Per-Erik Mohlin

Stockholm, född 1946

Styrelsens ordförande, ledamot sedan 2007. Civilingenjör. Övriga styrelseuppdrag; Styrelseordförande i Aims AB, Novator AB, Prestando Holding AB, Quadpak AB samt styrelseledamot i Koncentra Marin & Power AB, SEB Investment Management AB, Scandinova AB och Svenska Rymdbolaget AB.

Aktieinnehav 30 000 aktier via bolag.

Bengt Broman

Värmdö, född 1953. Styrelseledamot sedan 2000, Civilingenjör. Verkställande direktör och styrelseledamot i Mydata Automation AB Aktieinnehav 2 227 990 aktier.

Gert Schyborger

Danderyd, född 1940.

Styrelseledamot sedan 2006, MBA och Officer. Styrelseordförande framtill den 3 oktober 2008.

Övriga styrelseuppdrag; Styrelseordförande i HP-Etch AB och Scandinavian Biogas Fuels International AB samt styrelseledamot iHawker Pacific Ltd, Novator AB och Rote Consulting AB.

Aktieinnehav: 0 aktier

ledande befattningshavare

Klas Åström, född 1959

Verkställandedirektör. Anställd sedan 2008. Civilekonom. Klas Åström äger via bolag 2 539 644 aktier samt 1 269 822 teckningsoptioner i Digital Vision

Simon Cuff, född 1970

Operativ chef. Anställd sedan 2000 (grundare av Nucoda). Civilingengör.

Simon Cuff äger 1 168 546 aktier i Digital Vision, konvertibla skuldebrev som berättigar till 777 903 aktier i Digital Vision till teckningskursen 0,10 kronor per aktie, samt 1 558 064 teckningsoptioner som berättigar till teckning av totalt 1 589 225 aktier i Digital Vision till teckningskursen 7,60 kronor per aktie.

Patrik Alm, född 1966

Utvecklingschef. Anställd sedan 1997. Civilingenjör. Patrik Alm äger 50 000 personaloptioner som berättigar till teckning av 50 000 aktier i Digital Vision till teckningskursen 4,50 kronor per aktie.

Claes Westerlund, född 1963

Supportchef. Anställd sedan 1998. Gymnasieingenjör.

Claes Westerlund äger 8 750 aktier i Digital Vision, samt 50 000 personaloptioner som berättigar till teckning av 50 000 aktier i Digital Vision till teckningskursen 4,50 kronor per aktie.

Kelvin Bolah, född 1967

Försäljningschef. Anställd sedan 2006.

Kelvin Bolah äger 75 000 personaloptioner som berättigar till teckning av 75 000 aktier i Digital Vision till teckningskursen 4,50 kronor per aktie.

Revisor

Deloitte AB

Svante Forsberg Huvudansvarig revisor i bolaget sedan 2006.

Bolagsstyrningsrapport

Denna bolagsstyrningsrapport för 2008 jämte styrelsens rapport över den interna kontrollen har inte granskats av bolagets externa revisorer. Rapporterna utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.

Bolagsstyrning

Digital Vision AB är ett svenskt publikt aktiebolag, vars aktier är noterade på NASDAQ OMX Nordiska Börs Stockholm. Digital Vision AB och Digital Vision-koncernen följer den svenska aktiebolagslagen, regelverket för emittenter vid NASDAQ OMX Nordiska Börs Stockholm, övriga tillämpliga lagar och förordningar samt från och med den 1 juli 2008 Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Till grund för bolagets styrning ligger också bolagsordningen. Bolagsordningens innehåll regleras av aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Digital Visions bolagsordning finns tillgänglig på Digital Visions hemsida, www. digitalvision.se.

Bolagsstämma

Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Här beslutar aktieägarna i Digital Vision i centrala frågor, såsom fastställelse av resultat- och balansräkningar, utdelning till aktieägarna, styrelsens sammansättning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, ändringar i bolagsordningen, val av revisor och principer för ersättningar till bolagsledningen. Bolagsstämman ska förberedas och genomföras på ett sådant sätt att förutättningar skapas för aktieägarna att utöva sina rättigheter på ett aktivt och välinformerat sätt.

Aktieägare som är införda i aktieboken på avstämningsdagen och som anmäler sitt deltagande i stämman har rätt att närvara och rösta vid stämman, antingen personligen eller via ombud med fullmakt. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat av årsstämman.

Uppgift om tid och ort för årsstämma lämnas på Digital Visions hemsida senast i samband med tredje kvartalsrapporten. Där finns också upplysningar om hur aktieägarna ska förfara för att få ett ärende behandlat av stämman. Vid stämman ska verkställande direktören, minst en representant från valberedningen samt en revisor närvara. Styrelsens ordförande ska närvara och så många av styrelseledamöterna så att styrelsen är beslutsför, om möjligt samtliga styrelseledamöter.

Valberedning

Digital Vision ska ha en valberedning som tillvaratar aktieägarnas intressen och som förbereder stämmans beslut avseende val av styrelseordförande, styrelseledamöter och revisorer samt arvodering av desamma. Digital Vision föreslår årsstämman 2009 att fastställa följande riktlinjer avseende val av valberedning.

En valberedning skall utses och verka för tiden intill dess ny valberedning utsetts för beredande och framläggande av förslag för aktieägarna på årsstämman avseende antal styrelseledamöter, val av styrelseledamöter, styrelseordförande och, i förekommande fall, revisor samt ersättning till styrelse och revisor och andra frågor som kan ankomma på en valberedning enligt svensk kod för bolagsstyrning.

Styrelsens ordförande skall före tredje kvartalets utgång kontakta de tre största ägare i bolaget, vilka sedan äger utse en ledamot var, som icke är styrelseledamot, till valberedningen. En av dessa skall vara ordförande. Om någon av de tre största aktieägarna avstår från att utse en ledamot skall styrelsens ordförande uppmana annan större aktieägare att utse en ledamot. Skulle ledamot av valberedningen lämna sitt uppdrag innan valberedningens arbete slutförts, skall den röstmässigt största aktieägare, som inte redan har en representant i valberedningen, utse ny ledamot. Valberedningen skall lämna förslag till ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt arvode och annan ersättning för styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Valberedningen skall också lämna förslag till val och arvodering av revisor. Valberedningens förslag skall presenteras i kallelse till årsstämman 2010 samt på Bolagets webbplats www.digitalvision.se.

Styrelsen

Digital Visions styrelse bestod till den 9 december av fyra ledamöter därefter har styrelsen bestått av tre ledamöter. Vid årsstämman 2008 omvaldes samtliga ledamöter, Bengt Broman, Per-Erik Mohlin, Gert Schyborger, tillika styrelsens ordförande samt Lars Taflin. Lars Taflin avgick ur styrelsen den 9 december 2008.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för koncernens organisation och förvaltningen av koncernens angelägenheter. Styrelsen beslutar om koncernens övergripande mål, strategier, förvärv, avyttringar och investeringar samt fastställer den finansiella rapporteringen och fattar beslut rörande koncernens finansiella struktur. Styrelsen är ansvarig för att det finns en tillfredsställande kontroll av koncernens efterlevnad av lagar och andra regler samt att koncernens informationsgivning är öppen, korrekt, relevant och tillförlitlig.

Styrelsens arbetsordning och instruktioner om arbetsfördelningen mellan styrelse och vd utvärderas, uppdateras och fastställs årligen. Om styrelsen inom sig inrättar utskott, ska det av styrelsens arbetsordning framgå vilka arbetsuppgifter och vilken beslutanderätt styrelsen har delegerat till utskott samt hur utskotten ska rapportera till styrelsen. Styrelsen ska årligen utvärdera styrelsens arbetsformer och effektivitet. Resultatet ska i relevanta delar redovisas för valberedningen. Minst en gång per år ska styrelsen särskilt utvärdera verkställande direktörens arbete. När denna fråga behandlas får ingen från koncernens ledning närvara.

Styrelsen har fyra ordinarie sammanträden och ett konstituerande sammanträde per år. De ordinarie sammanträdena äger rum i samband med avgivande av delårs- eller helårsbokslut. Därutöver hålls extra styrelsesammanträden vid behov. Inför varje möte skickas förslag till dagordning, inklusive dokumentation, ut till samtliga styrelseledamöter.

Under 2008 hölls fyra ordinarie sammanträden och ett konstituerande möte i samband med årsstämman samt 16 extra möten som i huvudsak avhandlade bolagets akuta finansiella situation. På samtliga ordinarie sammanträden behandlades strategiska frågor, bolagets och koncernens finansiella ställning och utveckling, den

ekonomiska rapporteringen och kontrollen, personal- och organisationsfrågor, legala frågor samt utvecklingen på finansmarknaden. Vid två av mötena har bolagets revisor närvarat varvid vid ett av dem, presenterades revisionsrapporten. Vid ett möte utvärderades verkställande direktörens arbete, vid ett möte utvärderade styrelsen sitt eget arbete och vid ett möte behandlades särskilt bolagets framtida strategi och budget 2009. Under 2008 har samtliga beslut varit enhälliga.

STYRELSE

Per-Erik Mohlin

Stockholm, född 1946

Styrelsens ordförande, ledamot sedan 2007. Civilingenjör. Övriga styrelseuppdrag; Styrelseordförande i Aims AB, Novator AB, Prestando Holding AB, Quadpak AB samt styrelseledamot i Koncentra Marin & Power AB, SEB Investment Management AB, Scandinova AB och Svenska Rymdbolaget AB.

Aktieinnehav 30 000 aktier via bolag.

Bengt Broman

Värmdö, född 1953. Styrelseledamot sedan 2000, Civilingenjör. Verkställande direktör och styrelseledamot i Mydata Automation AB Aktieinnehav 2 227 990 aktier.

Gert Schyborger

Danderyd, född 1940. Styrelseledamot sedan 2006, MBA och Officer. Styrelseordförande framtill den 3 oktober 2008. Övriga styrelseuppdrag; Styrelseordförande i HP-Etch AB och Scandinavian Biogas Fuels International AB samt styrelseledamot iHawker Pacific Ltd, Novator AB och Rote Consulting AB. Aktieinnehav: 0 aktier

Ledamot	Invald	Nationalitet	Närvaro på antal möten	Arvode 2008 (Tkr)	Ställning i förhållande till
					Bolag	Ägare
Per-Erik Mohlin	2007	Svensk	18/20	116	oberoende	oberoende
Bengt Broman	2000	Svensk	17/20	75	oberoende	oberoende
Gert Schyborger	2006	Svensk	20/20	113	oberoende	oberoende

Lars Taflin avgick som styrelseledamot den 9 december 2008 var närvarnade på 18/18 styrelsemöten.

Verkställande direktören

Verkställande direktören, tillika koncernchefen, ansvarar för den löpande förvaltningen och kontrollen av koncernens verksamhet. I det ingår att verkställa koncernens övergripande strategi, affärsstyrning, att kontrollera och sammanställa den ekonomiska rapporteringen, fördela finansiella resurser samt ansvara för finansiering och riskhantering. Styrelsens arbetsordning reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Styrelsen utvärderar verkställande direktörens arbete en gång varje år vid ett möte där ingen annan från bolagets ledning deltar.

Lars Taflin

VD fram till den 3:e oktober 2008

Gert Schyborger

VD från den 3 oktober 2008 till den 31 mars 2009.

Klas Åström

Ekerö, född 1959

VD från och med 1 april 2009, Civilekonom. Klas Åström har under de senaste 20 åren haft ledande befattningar inom framförallt ekonomi och finans i ett antal svenska börsnoterade företag. Aktieinnehav: 2 539 644 aktier och 1 269 822 teckningsoptioner via bolag.

Ersättningar

Principerna för ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare föreslås av styrelsen och reglerar fast årslön, rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Dessa principer ska sedan fastställas av årsstämman. Digital Visions styrelse har valt att inte utse ett särskilt ersättningsutskott, utan bedömer det som ändamålsenligt att hela styrelsen fullgör ersättningsutskottets uppgifter.

Inför 2009 föreslås inga principförändringar jämfört med vad som fastställdes för 2008. För en mer utförlig redogörelse för de principer som gällt för 2008 och de som föreslås gälla för 2009 hänvisas till förvaltningsberättelsen samt noten 10.

Beslut om ersättning och andra anställningsvillkor avseende verkställande direktören fattas av styrelsen. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande.

Revision

Revisor väljs av bolagsstämman på fyra år. Nuvarande revisor är Deloitte AB med Svante Forsberg som huvudansvarig, invald 2006. Revisorn granskar Digital Vision ABs årsredovisning, koncernredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorns arvode fastställs av bolagsstämman. Vid stämman 2008 fastställdes att arvode till revisorn ska utgå enligt godkänd räkning.

Styrelsen i Digital Vision har valt att inte ha en särskild revisionskommitté utan hela utgör revisionskommittén.

Styrelsen ska tillse att koncernens halvårs- eller niomånadersrapport granskas av bolagets revisor. Minst en gång per år träffar styrelsen, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen, bolagets revisor.

Styrelsens rapport om Intern kontroll

Styrelsen ansvarar enligt svenska aktiebolagslagen för den interna kontrollen och styrningen av koncernen. Digital Vision har en enkel juridisk och operativ struktur med utarbetade styrprocesser och kontrollsystem. Därför har Digital Vision ingen särskild internrevisionsfunktion. Styrelsen i sin helhet ansvarar för detta och verkställande direktören ansvarar för den löpande styrningen och kontrollen av koncernens strategier och affärsprocesser samt den ekonomiska rapporteringen och planeringen. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner.

Styrelsen ska säkerställa kontroll och styrning av koncernen genom att tillse att verkställande direktör och andra nyckelpersoner i koncernens ledning har rätt kompetens och att organisationen är ändamålsenlig för koncernens behov. Organisationen i sig med beslutsvägar, befogenheter och ansvar tillsammans med den kultur som finns i företaget och som uttrycks i interna policies och rutiner är viktiga för styrningen.

Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och reglerar styrelsen och dess utskotts inbördes arbetsfördelning. I styrelsens arbetsordning regleras även arbetsfördelningen mellan vd och styrelse samt finns instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Företagsledningen analyserar löpande bolagens affärsprocesser, effektivitet och risker. En väsentlig del i den interna kontrollen utgörs av den finansiella rapporteringen. Digital Vision har en stark ekonomifunktion med väl utformade rutiner och tillförlitliga processer och rapporteringssystem. Här utgör även styrelsens löpande dialog med bolagets revisor en viktig del. Styrelsen får månadsvis rapporter och bedömningar av det ekonomiska läget i koncernens bolag. I samband med kvartalsrapporteringen görs prognoser och analyser i syfte att säkerställa att den ekonomiska rapporteringen är korrekt samt sker utvärdering av koncernens strategier.

Digital Vision har en fastställd informationspolicy som säkerställer att Digital Visions interna och externa informationsgivning sker på ett korrekt sätt. Vad gäller Digital Visions externa kommunikation av finansiell information och annan information som kan påverka Digital Visions marknadsvärde, finns fastställda rutiner och distributionskanaler som garanterar efterlevnad av OMX regelverk för emittenter.

Styrelsen har utvärderat behovet av att inrätta en särskild internrevisionsfunktion och gjort bedömningen att Digital Visions enkla juridiska och operativa struktur tillsammans med styrprocesser och kontrollsystem inte kräver någon särskild funktion för internrevision. Styrelsen i sin helhet ansvarar för styrning och kontroll av koncernen.

Solna i mars 2009

Styrelsen i Digital Vision AB (publ)

Miljö och kvalitet

Digital Visions verksamhet medför ingen betydande negativ miljöpåverkan avseende utsläpp till mark, vatten och luft. Bolagets tillverkning hanteras av ISO 14001 certifi erad underleverantör som säkerställer, i samarbete med Digital Vision, att all hantering runt produktion och leveranser är miljöanpassad på bästa sätt.

Bolagets modell, vilken omfattar alla led i utvecklingsoch förbättringsprojekt från idé till avveckling av produkt eller tjänst, revideras och förfi nas löpande. Det utökade samarbetet med underleverantör har och kommer att ha stor påverkan på våra produkters och tjänsters totala kvalitet framöver.

Bolaget kartlägger löpande de miljöeffekter som uppstår i den egna verksamheten. Våra produkters och tjänsters påverkan på miljön vid drift, är ett viktigt delmoment i vår utvecklingsmodell. För att bibehålla samt stärka bolagets ställning på marknaden är det av största vikt att Digital Vision löpande erbjuder nya och förbättrade lösningar, där framsynt miljöarbete är en viktig del för att upprätthålla kundernas och samhällets långsiktiga förtroende.

Kontinuerlig förbättring av bolagets produkter, processer och rutiner sker såväl internt som med externa parter och oftast i projektform. Vägen för nya produkter går via grundligt utvecklingsarbete och god dokumentation.

Från och med halvårsskiftet 2006 får inga produkter som innehåller bly levereras inom EU. Bolaget har, sedan 2004, anpassat sin produktfamilj så att den uppfyller RoHS ( Restriction of use of certain hazadous substances in electrical and electronic equipment). Samtliga produkter är sedan våren 2006 anpassade till direktivet.

Bolagets produktstyrgrupp samt kvalitetsgrupp arbetar aktivt med miljö och kvalitetsfrågor. Representationen spänner över bolagets samtliga funktioner och företagsledningen samt representanter från underleverantör ingår. Härigenom kan direkta och förebyggande åtgärder vidtas på ett snabbt och effektivt sätt.

RÄKENSKAPER 2008

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Digital Vision AB (publ) org.nr 556319-4041 får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2008 för moderbolaget och koncernen. Resultat av årets verksamhet för moderbolaget samt koncernen framgår av efterföljande finansiella rapporter vilka skall fastställas på årsstämman.

VERKSAMHETEN

Digital Vision erbjuder innovativa och kostnadseffektiva produkter för restaurering, förbättring, färgkorrigering av bilder samt system för överföring av bilder till digitala medier. Produkterna används globalt av ledande TV- och filmbolag samt av företag inom efterbearbetningsindustrin för bearbetning av TV-program samt spel- och reklamfilm. Företaget är, med sina Nucoda produkter, ledande inom digital bearbetning av bilder i 2K/4K.

Försäljningen sker nästan uteslutande utanför Sverige och framförallt i USA, Asien och Europa. Utveckling bedrivs huvudsakligen från moderbolaget, med säte i Solna samt i dotterföretaget Digital Vision Ltd i London. Tillverkningen av produkterna är utlagd på underleverantör. Digital Vision är sedan 1999 noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs, Nordic Small Cap.

KONCERNSTRUKTUR

Digital Vision AB (publ) är moderbolag i en koncern som innefattar de helägda dotterföretagen DV Sales & Support (USA) Inc., Digital Vision Systems Ltd.(UK) och DV Development AB (vilande). Verksamheten i det amerikanska bolaget består av försäljning av moderbolagets produkter och tillhandahållande av support samt service av dessa. Utveckling av produkter sker i moderbolaget samt i dotterbolaget Digital Vision Systems Ltd.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

Rekonstruktion

Under de fyra åren 2004 till 2007 växte Digital Vision från 30 Mkr till 115 Mkr i omsättning, en genomsnittlig tillväxt med 56 procent. Samtidigt förbättrades bruttomarginalen från 30 till 63 procent. Resultatet efter skatt för 2007 uppgick till 5,8 Mkr. Under 2008 försvagades bolagets försäljning kraftigt och under andra halvåret 2008 hamnade bolaget i en problematisk finansiell situation med såväl svag soliditet som allvarlig likviditetsbrist.

Den 9 oktober 2008 beviljades bolagets ansökan om företagsrekonstruktion av Solna tingsrätt. Under rekonstruktionen har en översyn gjorts av bolagets verksamhet för att säkerställa att bolaget inte skall hamna i samma situation igen. För att lyckas med detta krävdes dels ett kapitaltillskott och dels en mindre kapitalkrävande affärsmodell. Bolagets aktier överfördes från Nasdaq OMX Small-cap lista till den sk. Observationslistan.

Vd byte

Den 3 oktober 2008 avgick Lars Taflin som VD och ersattes av Gert Schyborger, som samtidigt avgick som styrelseordförande. Till ny styrelseordförande utsågs Per-Erik Mohlin.

Kontrollbalansräkning

Vid den extra bolagsstämman den 18 december 2008 beslutades på grundval av den vid stämman framlagda kontrollbalansräkningen utvisande att bolagets egna kapital var förbrukat, att fortsätta driften av bolaget.

Nyemission

Styrelsen beslöt den 18 december 2008 att kalla till extra bolagsstämma för att besluta om nyemission. Genom emissionsgarantier och teckningsförbindelser garanterades bolaget ett kapitaltillskott om minst 25 Mkr och att skulderna minskas med minst 36 Mkr, vilket styrelsen bedömer vara tillräckligt för fortsatt drift av verksamhet.

Marknadsutveckling

Marknaden för bolagets produkter försvagades under året, under andra halvåret förstärktes finanskrisen vilket ytterligare minskade bolagets försäljning, då kunderna fick allt svårare att hitta finansiering.

Forskning och utveckling

Under 2008 har produktutvecklingen fokuserats på att ytterligare vidareutveckla produktportföljerna för att ta fram nästa generations bildförbättringssysystem som tillgodoser marknadens växande behov av både prestanda och funktionalitet.

RESULTAT OCH FINANSIELL STÄLLNING

Koncernen

Nettoomsättning

Digital Visions omsättning för 2008 uppgick till 59,0 (114,8) Mkr vilket motsvarar en minskning med 49 procent jämfört med föregående år. Orderingången minskade med 53 procent till 53,8 (114,4) Mkr.

Nettoomsättning per geografiskt område (Mkr)

	2008	2007
Amerikanska Kontinenten	21,8	31,4
Europa	22,2	65,3
Asien	15,0	18,1
Totalt	59,0	114,8

Bruttomarginal

Bruttomarginalen steg till 68 (63) procent. Marginalförbättringen är direkt hänförlig till ökad andel mjukvaruförsäljning.

Marginalutveckling

	2008	2007
Bruttomarginal, %	68	63

Produktionen är utlagd på underleverantör. Detta innebär betydande flexibilitet och möjlighet att anpassa produktionen efter ändrade försäljningsvolymer. Samtliga kostnader för tillverkningen är därmed rörliga.

Indirekta kostnader

Kostnaderna ökade med 20,4 Mkr jämfört med föregående år och förklaras delvis av ökade av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar med 11,5 Mkr och delvis kostnader för rekonstruktionen.

Kostnaderna för forsknings- och utvecklings verksamheten exklusive avskrivningar avseende opatenterad teknik uppgick under året till 15,9 (16,1) Mkr efter aktivering på 7,1 (8,7) Mkr. Detta motsvarar 27 (14) procent av nettoomsättningen.

Kostnadsutveckling inklusive avskrivningar (Mkr)

	2008	2007
Forsknings- och utvecklingskostnader	15,9	16,1
Av/ nedskrivning av opatenterad teknik	6,4	–
Nedskrivning av goodwill	5,1	–
Övriga rörelsekostnader	59,7	50,6
Totalt	87,1	66,7

Rörelseresultat

Rörelseresultatet uppgick till -46,8 (7,4) Mkr vilket motsvarar en försämring med 54,2 Mkr jämfört med koncernens rörelseresultat året innan.

Investeringar

Koncernens totala investeringar, i anläggningstillgångar under året uppgick till 7,8 (11,5) Mkr. Investeringarna avser huvudsakligen aktivering av utvecklingskostnader samt data- och testutrustning. Avskrivningarna uppgick till 10,4 (4,4) Mkr.

Kassaflöde, likviditet samt finansiell ställning

Koncernens likvida medel uppgick per den 31 december 2008 till 3,6 (1,7) Mkr. Soliditeten var vid årsskiftet negativ, föregående år var soliditeten nio (9) procent och det egna kapitalet uppgick till –40,1 (10,5) Mkr. Det operativa kassaflödet uppgick till -11,2 (-15,8) Mkr.

Valutaexponering

Digital Vision har en stor exponering i utländsk valuta. Försäljningen sker i USD, EUR samt GBP.

Kostnaderna är framförallt i SEK, GBP och USD samt till viss del i EUR, vilket medför en flödesexponering gentemot den svenska kronan. Som en följd därav har koncernen en betydande valutaexponering, vilket har varit gynnsam gällande utveckling mot USD och EUR. Detta har medfört positiva effekter på resultat och finansiell ställning. Se även not 12.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Bolaget verkar på en global marknad med en betydande konkurrenssituation, detta kräver att bolaget fortsatt utvecklar konkurrenskraftiga produkter. För att lyckas med detta måste bolaget kunna rekrytera och behålla nyckelpersoner . Bolagets historiskt svaga finansiella ställning är också en betydande riskfaktor. Den svaga konjunkturen och det kärva kreditklimatet är ytterligare osäkerhetsfaktorer bolaget måste hantera, se vidare not 3.

Moderbolaget

Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 58,4 (109,4) Mkr och resultat efter skatt uppgick till -61,2 (5,3) Mkr. I resultatet ingår nedskrivning av aktier i dotterföretag med 9,2 Mkr samt nedskrivning av fordringar på dotterföretag om 23,8 Mkr. Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 2,0 (2,1) Mkr. Moderbolagets likvida medel per 31 december 2008 uppgick till 1,9 (0,7) Mkr.

FINANSIELLA MÅL OCH RISKSTYRNING

Digital Vision har som målsättning att skapa långsiktig värdetillväxt för sina aktieägare. För att uppnå detta har styrelsen fastslagit att koncernen skall uppnå en långsiktig rörelsemarginal på 15 procent. Soliditeten skall på lång sikt inte understiga 50 procent.

Digital Vision utsätts genom sin verksamhet för finansiella risker så som marknadsrisk (inkl. valutarisk, ränterisk och prisrisk), kreditrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk. Den övergripande riskhanteringspolicy, vilken fastställts av styrelsen, är att eftersträva minimala ogynnsamma effekter på finansiellt resultat och ställning. Koncernens hantering av finansiella risker beskrivs i not 3.

AKTIER

Totalt antal aktier uppgick per den 31 december 2008 till 40 755 055 och utgörs av endast ett aktieslag.

En aktie berättigar till en röst och samtliga aktier har lika stor rätt till utdelning. Det finns inga begränsningar för hur många röster varje aktieägare kan avge vid varje stämma och det finns inte några för Digital Vision kända avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier.

För mer information om Digital Vision-aktien se sidorna 27 och 28.

MILJÖ

Digital Visions verksamhet medför ingen betydande negativ miljöpåverkan avseende utsläpp till mark, vatten och luft.

Bolaget kartlägger löpande, tillsammans med sina underleverantörer, de miljöeffekter som uppstår i den egna verksamheten. Produkter och tjänsters påverkan på miljön vid drift ligger som ett viktigt delmoment i vår utvecklingsmodell.

Tillverkningen, som är utlagd, hanteras av ISO 9001 och ISO 14001 certifierad underleverantör som, i samarbete med Digital Vision, skall säkerställa att all hantering runt produktion och leveranser är miljöanpassad på bästa sätt.

MEDARBETARE I FÖRETAGET

Digital Vision vill skapa en miljö med utvecklande och spännande arbetsuppgifter där medarbetarna känner delaktighet. Bolaget vill skapa förutsättningar för att medarbetarna skall trivas och ha möjlighet att utvecklas. Att arbeta på Digital Vision är att arbeta i en innovativ miljö under snabb utveckling i ett högt tempo där medarbetaren hela tiden ställs inför problemslösning och nya idéer. Medarbetarna får ta mycket egna initiativ och utvecklas med uppgifterna.

För att företaget skall kunna upprätthålla sin spetskompetens och innovationsförmåga är det viktigt att behålla duktiga medarbetare med lång erfarenhet, kunskap och kompetens. En viktig komponent i detta är att medarbetarna ges stimulans och utvecklingsmöjligheter. Även förmågan att rekrytera nya kvalificerade medarbetare är av stor betydelse för fortsatt framgång för företaget. Tillgången på arbetskraft med specifik kompetens inom företagets teknologiska kärnområde är begränsad.

Se även under Organisation.

STYRELSEN OCH STYRELSEARBETE 2008

Bolaget har att iaktta aktiebolagslagens bestämmelser om bolagsstyrning samt från den 1 juli 2008 Svensk kod för bolagsstyrnnig. Styrelsen för Digital Vision har därvid upprättat en arbetsordning för sitt arbete, instruktioner avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, vilken behandlar dennes arbetsuppgifter och rapporteringsskyldigheter, samt fastställt

instruktioner för den ekonomiska rapporteringen. Arbetsordningen ses över årligen.

Digital Visions styrelse består av lägst fyra och högst åtta ledamöter med högst fyra suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen, på årsstämma, för tiden intill dess nästa årsstämma har hållits.

Styrelsens arvode beslutas av årsstämman. Ersättning till vice respektive verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare beslutas av verkställande direktör efter samråd med styrelsens ordförande. Information om ersättningar lämnas i not 10. Under år 2008 har styrelsen, som bestått av fyra ledamöter, fram till den 9 december och därefter av tre ledamöter, genomfört 20 stycken protokollförda möten utöver det konstituerande sammanträdet. Verkställande direktören är den enda styrelseledamot som arbetar i den löpande verksamheten. Styrelsens arbete följer en plan som ska säkerställa att styrelsen får all erforderlig information.

Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende dels arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktören, dels information som styrelsen löpande skall erhålla. Styrelsen har på mötena gått igenom de fasta punkter som föreligger vid respektive styrelsemöte i enlighet med styrelsens arbetsordning såsom affärsläge, likviditet, finansiering, budget, årsbokslut (där även revisorerna deltog) och delårsrapporter. Vidare har styrelsen behandlat frågor rörande långsiktiga strategier, struktur- och organisationsförändringar samt produktutveckling.

Årets arbete har varit intensivt, såväl på styrelsemöten som löpande under året, beroende på Bolagets utveckling och ställning. Förutom styrelsemöten har information tillsänts styrelse på veckobasis, täta informella kontakter har tagits och externa möten har skett där styrelsen aktivt deltagit. Styrelsen har under året utöver det ovanstående arbetet bl.a. hanterat följande uppgifter för att försöka stärka Bolaget;

• Diskussioner med möjliga finansiärer
• Strukturaffärer
• Samarbete med konkurrenter

Inom Digital Vision har ingen ersättnings- eller revisionskommitté utsetts då styrelsen är av den uppfattningen att denna typ av frågor åvilar styrelsen som helhet att ta ansvar för.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Vid årsstämman 2008 beslöts att riktlinjerna för ersättning till l ledande befattningshavare i huvudsak innebärande att den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig och att framstående prestationer skall reflekteras i den totala ersättningen. Förmånerna skall utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga sedvanliga förmåner och pension. Den rörliga ersättningen skall baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Pensionsförmåner skall vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda samt i normalfallet ge rätt att erhålla pension vid 65 års ålder. Rörlig ersättning skall i huvudsak inte vara pensionsgrundande. Styrelsen skall äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.

Inför Årsstämman 2009 föreslår styrelsen att ovanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ska gälla till Årsstämman 2010.

FRAMTIDSUTSIKTER

2008 blev ett mycket turbulent år både i vår om värld och för Digital Vision. Bolaget hamnade i september i akut likviditetskris och bolagets styrelse ansökte om företagsrekonstruktion. Under rekonstruktionen har bolaget vidtagit åtgärder för att anpassa organisationen och prioritera om verksamhetens resurser mot de uppgifter som i dagens situation bedöms viktigast för att snarast nå lönsamhet. Det är ett kostnadseffektivt och flexibelt Digital Vision som nu står rustat för att tillgodogöra sig en bättre marknadsutveckling. Tillsammans med ökade försäljningsinsatser förväntas en tillväxt med bättre rörelseresultat och kassaflöde för helåret 2009 jämfört med föregående år. Den under mars genomförda kontanta nyemissionen och kvittningsemissionen ger bolaget en solid grund för fortsatt tillväxt. De utgivna teckningsoptionerna kan vid fullt utnyttjande tillföra bolaget ytterligare 17,5 Mkr under september månad 2009.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Vid den extra bolagsstämman den 23:e januari beslöts att genomföra den av styrelsen förslagna kontanta företrädesemissionen samt en kvittningsemission avseende konvertibla skulder .

• • Den 31 mars beslöt Solna Tingsrätt att bevilja Digital Visions ansökan om att avsluta företagsrekonstruktionen.
• • Klas Åström tillträdde som ny Vd.
• • Bolagets aktier handlas åter på Nasdaq OMX ordinarie lista från den 1 april.

UTDELNING

Storleken på framtida utdelning skall ha sin utgångspunkt i såväl Digital Visions långsiktiga tillväxt och resultatutveckling som kapitalbehov, med hänsyn tagen till finansiella mål. Styrelsen har som långsiktigt målsättning att dela ut cirka 20 procent av Digital Visions vinst efter skatt. Beroende på Bolagets resultat föreslår styrelsen att ingen utdelning för verksamhetsåret 2008 skall ske.

Förslag till resultatdisposition Moderbolaget

Till årsstämmans förfogande står:	Mkr
Balanserad förlust	–211,1

Årets resultat	–61,2
Totalt	–272,3

Styrelsen föreslår att:	Mkr
Att från reservfonden överföra	-204,0
i ny räkning balanseras	–68,3
Totalt	–272,3

Beträffande Bolagets och koncernens resultat samt ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar, förändring av eget kapital, kassaflödesanalyser samt noter.

resultaträkningar

		Koncernen	(Ifrs )	Moderbolaget (årL)
resultaträkning (Mkr)	Not	2008	2007	2008	2007
Intäkter	7, 8	59,0	114,8	58,4	109,4
Kostnad sålda varor	8, 9, 10	–18,7	–41,9	–40,3	–61,7
Bruttoresultat		40,3	72,9	18,1	47,7
RÖRELSENS KOSTNADER	9, 10, 21
Försäljningskostnader		–40,1	–36,5	–13,1	–19,5
Administrationskostnader	11	–17,1	–11,8	–10,8	–7,6
Forsknings- och utvecklingskostnader		–22,3	–16,1	–10,0	–11,7
Övriga intäkter	12	9,2	5,4	9,0	4,7
Övriga rörelsekostnader	12	–16,8	–6,4	–10,7	–6,4
Rörelseresultat		–46,8	7,4	–17,5	7,1
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
Ränteintäkter		0,0	0,1	0,0	0,1
Resultat från koncernföretag		-	-	–33,0	-
Räntekostnader		–7,3	–6,5	–6,8	–5,8
Summa finansnetto		–7,3	–6,4	–39,8	–5,7
Resultat efter finansiella poster		–54,1	1,0	–57,3	1,4
Skatt på årets resultat	13	2,9	4,8	–3,9	3,9
ÅRETS RESULTAT		–51,2	5,8	–61,2	5,3
Varav hänförligt till moderföretagets aktieägare		–51,2	5,8	–	–
Resultat per aktie före utspädning	35	–1,29	0,15	–	–
Resultat per aktie efter utspädning		–1,29	0,14	–	–

balansräkningar

balansräkning (Mkr)		Koncernen (Ifrs )		Moderbolaget (ÅRL)
per den 31 december	Not	2008	2007	2008	2007
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Goodwill	16	–	5,1	–	–
Opatenterad teknik	17	28,3	34,7	–	–
Aktiverade utvecklingskostnader	18	9,2	8,8	1,7	1,0
		37,5	48,6	1,7	1,0
Materiella anläggningstillgångar
Maskiner och andra tekniska anläggningar	19	0,1	0,1	0,1	0,1
Inventarier, verktyg och installationer	20	1,9	2,8	0,6	1,0
		2,0	2,9	0,7	1,1
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i dotterföretag	23	–	–	21,4	30,6
Övriga långfristiga fordringar	24	2,2	2,5	0,5	0,5
Lån till dotterföretag	25	–	–	6,5	6,0
		2,2	2,5	28,4	37,1
Uppskjuten skattefordran	14	–	3,9	–	3,9
Summa anläggningstillgångar		41,7	58,0	30,8	43,1
Omsättningstillgångar
Varulager
Färdiga varor		8,7	10,1	8,7	10,1
		8,7	10,1	8,7	10,1
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		18,9	42,9	17,1	31,5
Fordringar hos dotterbolag		–	–	–	19,7
Övriga fordringar		5,8	3,6	3,5	3,4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	4,7	2,1	5,8	1,2
		29,4	48,6	26,4	55,8
Kassa och bank		3,6	1,7	1,9	0,7
Summa omsättningstillgångar		41,7	60,4	37,0	66,7
BALANSOMSLUTNING		83,4	118,4	67,8	109,8

Balansräkningar

balansräkning (Mkr)	Koncernen (Ifrs )			Moderbolaget (årl )
Per den 31 december	Not	2008	2007	2008	2007
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		4,1	3,9	–	–
Övrigt tillskjutet kapital		221,9	221,9	–	–
Balanserat resultat inklusive årets resultat		–266,1	–215,3	–	–
Summa eget kapital hänförligt till Moderföretagets ägare		–40,1	10,5	–	–
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital		–	–	4,1	3,9
Reservfond		–	–	204,0	204,0
Summa bundet eget kapital		–	–	208,1	207,9
Fritt eget kapital
Överkursfond		–	–	17,9	17,9
Balanserad förlust		–	–	–211,1	–216,4
Årets resultat		–	–	–61,2	5,3
Summa fritt eget kapital		–	–	–254,4	–193,2
Summa eget kapital		–	–	–46,3	14,7
Långfristiga skulder och avsättningar
Lån kreditinstitut	28	0,7	3,0	–	2,2
Konvertibellån	27	18,3	39,0	19,4	40,6
Avsättning för skatter	15	5,7	11,0	–	–
Övriga avsättningar	29	0,4	0,6	0,4	0,4
Summa långfristiga skulder och avsättningar		25,1	53,6	19,8	43,2
Kortfristiga skulder
Låneskulder	28	44,3	29,0	44,3	29,0
Konvertibellån	27	21,0	–	21,0	–
Leverantörsskulder		18,0	16,2	15,6	14,3
Leverantörsskulder dotterföretag		–	–	–	1,1
Övriga skulder		1,4	3,4	0,8	0,7
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	31	13,7	5,8	12,6	6,8
Summa kortfristiga skulder		98,4	54,3	94,3	51,9
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		83,4	118,4	67,8	109,8
Ställda säkerheter	32	26,6	16,3	26,6	16,3
Eventualförpliktelser	32	Inga	Inga	Inga	Inga

förändringar i eget kapital

koncernen (Mkr)	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Balanserad för lust inklusive årets resultat	Totalt eget kapital hänförlig till moder företagets ägare
Ingående balans per 1 januari 2007	3,8	221,9	–221,5	4,2
Periodens intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital	–	–	–	0
Årets resultat	–	–	5,8	5,8
Summa intäkter och kostnader för perioden	–	–	5,8	5,8
Konvertering av konvertibler	0,1	–	–	0,1
Kostnader för personaloptioner	–	–	0,4	0,4
Utgående balans per 31 december 2007	3,9	221,9	–215,3	10,5
Ingående balans per 1 januari 2008	3,9	221,9	–215,3	10,5
Periodens intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital	–	–	–	0
Årets resultat	–	–	–51,2	–51,2
Summa intäkter och kostnader för perioden	–	–	–51,2	–51,2
Konvertering av konvertibler	0,2	–	–	0,2
Kostnader för personaloptioner	–	–	0,4	0,4
Utgående balans per 31 december 2007	4,1	221,9	–266,1	–40,1

	Bundet eget	kapital	Fritt eget	kapital
Moderbolaget (Mkr)	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserad för lust inklusive årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2007	3,8	204,0	17,9	–216,4	9,3
Konvertering av konvertibel	0,1	–	–	–	0,1
Årets resultat	–	–	–	5,3	5,3
Utgående balans per 31 december 2006	3,9	204,0	17,9	–211,1	14,7
Ingående balans per 1 januari 2008	3,9	204,0	17,9	–211,1	14,7
Konvertering av konvertibel	0,2	–	–	–	0,2
Årets resultat	–	–	–	–61,2	–61,2
Utgående balans per 31 december 2008	4,1	204,0	17,9	–272,3	–46,3

kassaflödesanalyser

		Koncernen (IFRS)		Moderbolaget (årL)
Kassafl ödesanalyser (Mkr)	Not	2008	2007	2008	2007
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		-46,8	7,4	-17,5	7,1
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:	33	21,9	6,1	1,7	1,4
Erhållen ränta		0,0	0,1	0,0	0,1
Erlagd ränta		–7,3	–6,4	–6,7	–5,8
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		–32,2	7,2	–22,5	2,8
FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL
Varulager		1,4	0,4	1,4	–0,4
Kortfristiga fordringar		19,2	–15,3	5,6	–25,5
Kortfristiga skulder		7,8	3,5	6,0	5,0
		28,4	–11,4	13,0	–21,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–3,8	–4,2	–9,5	–18,2
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella tillgångar		–7,6	–10,7	–1,9	–1,6
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–0,2	–0,9	–0,1	–0,5
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		0,2	–	0,1	–
Ökning av långfristiga fordringar		0,2	–	–	–
Lån dotterföretag		–	–	–0,5	4,8
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–7,4	–11,6	–2,4	2,6
Operativt kassaflöde		–11,2	–15,8	–11,9	–15,6
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Förändring finansiell leasing		–	0,8	–	–
Upptagande av lån		15,9	25,4	15,9	25,4
Amortering av lån		–2,8	–10,8	–2,8	–10,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		13,1	15,4	13,1	15,4
Förändring av likvida medel		1,9	–0,4	1,2	–0,2
Likvida medel vid årets början		1,7	2,1	0,7	0,9
Likvida medel vid årets slut		3,6	1,7	1,9	0,7

NOT 1 ALLMÄN INFORMATION

Koncernredovisningen för Digital Vision AB för räkenskapsåret som slutar den 31 december 2008 har godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering den 8 maj 2009 och att föreläggas årsstämman den 28 maj 2009 för fastställande. Moderbolaget har sitt säte i Solna, Sverige. Huvudkontorets adress är Solna Strandväg 98, 171 54 Solna. Bolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs, Small Cap-listan.

Digital Vision erbjuder innovativa produkter för restaurering, förbättring, färgkorrigering av bilder samt system för överföring av bilder till digitala medier. Produkterna används globalt av ledande TV- och filmbolag samt av företag inom efterbearbetningsindustrin för bearbetning av TV-program samt spel- och reklamfilm. Företaget är, med sina Nucoda produkter, ledande inom digital bearbetning av bilder i 2K/4K.

Digital Vision AB (publ.) är moderbolag i en koncern som innefattar de helägda dotterföretagen DV Sales & Support (USA) Inc., Digital Vision Systems Ltd (UK) samt DV Development AB (vilande).

Verksamheten i det amerikanska bolaget består av försäljning av moderbolagets produkter och tillhandahållande av support samt service av dessa. Utveckling av produkter sker i moderbolaget samt i dotterbolaget Digital Vision Systems Ltd.

Samtliga belopp anges i miljontals kronor om inget annat speciellt uppges

NOT 2 REDOVISNINGSPRINCIPER

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV FINANSIELLA RAPPORTER

Digital Vision upprättar sin koncernredovisning enligt de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008. Vidare tilllämpar koncernen även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1:1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges under avsnittet "Moderföretagets redovisningsprinciper".

I koncernredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, utom då det gäller vissa finansiella instrument som värderats till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på kategorisering under IAS 39.

Nya och ändrade Standards och tolkningar 2008

Följande ändrade standarder och nya tolkningar har trätt ikraft 2008:

Standard/tolkning

Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering och IFRS/Finansiella instrument: Upplysningar (Omklassificering av finansiella tillgångar)

• • IFRIC 11 IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna
• • IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälliga tjänster *
• • IFRIC 14 IAS19 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan

*ännu ej godkända för tillämpning inom EU.

Ovanstående ändringar och nya tolkningar har inte haft någon inverkan på koncernens finansiella rapporter 2008.

Nya och ändrade Standards och tolkningar som ännu ej trätt ikraft

International Accounting Standards Board (IASB) har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu ej har trätt ikraft:

Standard	Skall tillämpas för räkenska psår som bör jar:
IFRS 8 Rörelsesegment	1 januari 2009 eller senare
Improvements to IFRSs2008	1 januari 2009 eller senare
Ändring i IFRS 2 Aktierelaterade ersätt ningar	1 januari 2009 eller senare
Ändring i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter*	1 januari 2009 eller senare
Ändring i IAS 23 Lånekostnader	1 januari 2009 eller senare
Ändring i IAS 32 Finansiella Instrument: Klassificering*	1 januari 2009 eller senare
Ändring i IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas (Anskaffningsvärdet för ett dotterföretag i moderbolagets separata finansiella rapporter första gången IFRS tillämpas)	1 januari 2009 eller senare
Ändring i IFRS 1 Första gången IFRS till lämpas (Omdisponerad version)*	1 juli 2009 eller senare
Ändring i IFRS 3 Rörelseförvärv*	1 juli 2009 eller senare
Ändring i IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter*	1 juli 2009 eller senare
Ändring i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering*	1 juli 2009 eller senare

International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) har publicerat nedanstående nya tolkningar vilka ännu ej trätt ikraft:

Tolkning	Skall tillämpas för räkenska psår som bör jar:
IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram	1 juli 2008 eller senare
IFRIC 14 Avtal om uppförande av fastighet*	1 januari 2009 eller senare
IFRIC 16 Hedges of Net Investment in Foreign Operation	1 oktober 2008 eller senare
IFRIC 17 Distributions of Non-cash Assets to Owners*	1 juli 2009 eller senare
IFRIC 18 Transfers of Assets from Custo mers*	1 juli 2009 eller senare

*Ännu ej godkänd för tillämpning inom EU.

Ovanstående nya och ändrade standarder och tolkningar har ännu ej tillämpats.

Ändringen i IAS 1 kommer att medför förändrade uppställningsformer i koncernens finansiella rapporter.

Företagsledningen bedömer att övriga nya och ändrade standarder och tolkningar inte kommer att få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de tillämpas för första gången.

KONCERNREDOVISNING

I koncernredovisningen ingår dotterföretag i vilka moderbolaget, vid räkenskapsårets utgång, direkt eller indirekt, har mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över. Förvärvade bolag ingår i koncernen från förvärvstidpunkten och avyttrade bolag ingår i koncernen till och med tidpunkten för avyttringen. Endast den del av dotterföretagets kapital som intjänats efter förvärvet ingår i koncernens egna kapital. Koncernredovisningen är upprättad med tillämpning av förvärvsmetoden. Metoden innebär att identifierbara förvärvade tillgångar och skulder samt eventualförpliktelser värderas till verkligt värde, vilket utgör de koncernmässiga anskaffningsvärdena oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Eventuell positiv skillnad mellan anskaffningsvärdet för aktierna i dotterbolaget och koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstidpunkten redovisas som koncernmässig goodwill. Är skillnaden negativ redovisas den direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. I koncernredovisningen har redovisningsprinciperna för dotterföretag, i förekommande fall, anpassats för att uppnå en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

UTLÄNDSKA DOTTERFÖRETAG

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

De utländska dotterbolagen har bedömts ha samma funktionella valuta som koncernens rapportvaluta, d v s SEK. Detta innebär att dotterbolagens monetära tillgångar och skulder värderas till balansdagens kurs medan ickemonetära poster värderas till valutakursen vid anskaffningstillfället. Samtliga poster i resultaträkningen värderas till årets genomsnittkurs. Valutakursdifferenser redovisas mot årets resultat.

SEGMENT

Digital Vision erbjuder världsledande produkter till professionella kunder inom film/video, multimedia och distribution av digital-TV. Försäljningen av samtliga produkter utgår från moderbolaget i Sverige och distribueras via partners och dotterbolaget i USA. Ur styrningssynvinkel utgör världen således ett enda geografiskt segment. Bolaget fakturerar i USD, EUR, GBP samt SEK. Fakturering kan ske på samma marknad med olika valutor. Bolagets produkter är till huvuddel baserade och uppbyggda efter en gemensam grundfilosofi. Detta innebär bland annat att ingående komponenter, till mycket stor omfattning, är gemensamma i Bolagets olika produkter och att flera av dessa produkter kan användas av kunderna för såväl distribution som bearbetning av film/video med mera.

Uppföljning och styrning internt sker också på grundval av att Bolagets verksamhet utgörs av en rörelsegren. Koncernens rapporteringssystem och därmed ekonomiska redovisning är uppbyggd för att stödja detta. Med den mycket begränsade storlek på försäljning som Bolaget har skulle inte den interna effektiviteten i Bolagets styrning höjas av en uppdelning på flera segment.

Då Bolaget endast har en rörelsegren och arbetar i ett geografiskt segment, utgör presenterade aggregerade balans- och resultaträkningar samtidigt redovisning av Bolagets enda segment.

INTÄKTER

Försäljningsintäkter redovisas med avdrag för mervärdesskatt, returer och rabatter. Intäkter vid försäljning av varor redovisas vid leverans i enlighet med försäljnings och fraktvillkor. Detta innebär att intäkt redovisas när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varan övergått till köparen och säljaren inte längre har kontroll över varan. Intäkter från supportavtal periodiseras linjärt över avtalstiden.

Ränteintäkter intäktsredovisas över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Samtliga ränteintäkter och räntekostnader hänför sig till finansiella tillgångar respektive finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.

KLASSIFICERINGAR, TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Koncernens verksamhetscykel bedöms understiga ett år.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH FINANSIELLA SKULDER

En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsenliga villkor. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när bolaget förlorar kontrollen över den. En finansiell skuld bokas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Vid varje balansdag utvärderar bolaget om det finns objektiva indikationer om att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning på grund av inträffade händelser.

Finansiella instrument redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde beroende på den initiala kategoriseringen enligt IAS 39.

Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument

De finansiella tillgångarnas och finansiella skuldernas verkliga värden bestäms enligt följande:

• Det verkliga värdet för finansiella tillgångar och skulder med standardvillkor som handlas på en aktiv marknad bestäms med hänvisning till noterat marknadspris.

• Det verkliga värdet på andra finansiella tillgångar och skulder bestäms enligt allmänt accepterade prissättningsmodeller som baseras på diskonterade kassaflödesanalyser med hjälp av värden tagna från observerbara marknadstransaktioner.

För samtliga finansiella tillgångar och skulder bedöms det redovisade värdet vara en god approximation av dess verkliga värde, om inte annat särskilt anges i efterföljande noter.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns en legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella skulder och eget kapital

Finansiella skulder och eget kapital-instrument som utgivits av koncernen klassificeras enligt innebörden i de kontraktsvillkor man ingått samt enligt definitionen på ett finansiellt åtagande och eget kapital-instrument. Ett eget kapital-instrument är varje form av avtal som styrker en residual rätt i koncernens tillgångar efter avdrag för alla skulder. De redovisningsprinciper som appliceras för specifika finansiella skulder och eget kapital-instrument anges nedan.

Likvida medel

Likvida medel inkluderar kassamedel och banktillgodohavanden vilka kategoriseras som "Lånefordringar och kundfordringar" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. På grund av att bankmedel är betalningsbara på anfordran motsvaras upplupet anskaffningsvärde av nominellt belopp.

Fordringar

Kundfordringar och övriga rörelserelaterade fordringar kategoriseras som "Lånefordringar och kundfordringar" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringarnas förväntade löptid är dock kort, varför redovisning sker till nominellt belopp utan diskontering. Avdrag görs för fordringar som bedömts som osäkra. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskuldernas förväntade löptid är dock kort, varför skulden redovisas till nominellt belopp utan diskontering.

Bankskulder och andra låneskulder

Räntebärande banklån, checkräkningskrediter och andra lån kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" och värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Eventuella skillnader mellan erhållet lånebelopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalning eller amortering av lån redovisas som en del av räntan över lånens löptid.

Konvertibla skuldebrev

I koncernen har konvertibla skuldebrev delats upp på finansiell skuld och eget kapitalinstrument. Det redovisade värdet på skulddelen har fastställts genom att beräkna det verkliga värdet för en liknande skuld som saknar rätt till konvertering. Det verkliga värdet på det konvertibla skuldebrevet har sedan jämförts med det verkliga värdet på den finansiella skulden varvid mellanskillnaden anses motsvara värdet på eget kapitalinstrumentet. Skulden kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" och värderas till upplupet anskaffningsvärde fram till förfallodagen eller till dess skulden upphör genom konvertering.

EGET KAPITAL-INSTRUMENT

Eget kapital-instrument som utfärdas av koncernen tas upp till det värde som erhållits med avdrag för direkta kostnader för utfärdandet.

VARULAGER

Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, d.v.s. till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga indirekta kostnader, beräknas enligt FIFU-metoden (först-in, först-ut). Nettoförsäljningsvärdet utgörs av beräknat försäljningspris efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa varorna och försäljningskostnad. Lagervärdering sker för varje enskild artikel. Vid bedömningen har hänsyn tagits till lagerstorlek, omsättningstakt samt teknikförändringar. Underleverantören hanterar Bolagets varulager som är placerat i deras lokaler och skilt från deras egna lager. Bolagets färdigvarulager består av kompletta system samt till system färdiga produkter.

Immateriella tillgångar Goodwill

Goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i förvärvade dotterföretags nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill hänförligt till förvärv av dotterbolag redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång och anses ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill fördelas till minsta möjliga kassagenererande enhet och prövas årligen, eller så snart indikation finns på värdenedgång, för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Opatenterad teknik

I Digital Visions förvärv av Digital Vision Systems Ltd (tidigare Nucoda Ltd ) ingick immateriella tillgångar i form av opatenterad teknik för en mjukvaruplattform. De produkter som bolaget tidigare har utvecklat har baserats på en hårdvaruplattform. Vid tidpunkten för förvärvet, samt under räkenskapsåren 2005 och 2006 och större delen av räkenskapsåret 2007 bedömde Digital Vision att den opatenterade tekniken hade en obestämbar (obegränsad), men inte evig nyttjandeperiod.

Genom diverse marknadskontakter och genom att försäljningen av produkter baserade på mjukvaruplattformen påbörjades under räkenskapsåret 2007 med leverans under 2008, har bolaget fått bekräftat att teknikskiftet till mjukvaruplattformen kan påbörjas. Vid prövning av nyttjandeperioden i bokslutet 2007 kunde bolaget därmed göra bedömningen att tillgången inte längre har en obestämbar (obegränsad) nyttjandeperiod utan att nyttjandeperioden nu är begränsad. Det innebär att tillgången redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Nyttjandeperioden har bedömts uppgå till 15 år och avskrivning av den opatenterade tekniken påbörjas i från och med januari 2008

Aktiverade utgifter för utveckling

De aktiverade utvecklingskostnaderna består i huvudsak av nya versioner av bildförbättringssystemen DVO och Film Master.

Aktivering av utgifter för utvecklingsfasen i projekten sker när följande kriterier är uppfyllda:

• det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att fär digställa tillgången,
• avsikt och förutsättning finns att sälja eller använda tillgången
• det är sannolikt att tillgången kommer att ge framtida ekonomiska fördelar
• utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

De utgifter för forskning och utvecklingsutgifter som inte uppfyller kriterierna ovan kostnadsförs när de uppstår. Skulle det föreligga svårigheter att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt, kostnadsförs samtliga utgifter till dess att det står klart att projektet övergått till utvecklingsfasen.

Prövning av nedskrivningsbehov sker årligen eller oftare om indikation på nedskrivning föreligger för utvecklingsprojekt som ännu ej tagits i bruk. Avskrivning av aktiverade utgifter för utvecklingsarbeten påbörjas från och med den tidpunkt när tillgången tas i bruk. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, vilken bedöms uppgå till 1-2 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsföres löpande. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsföres löpande. Avskrivningar sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.

Maskiner och andra tekniska anläggningar	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	3-5 år

NEDSKRIVNING

Goodwill och aktiverade utgifter för utveckling där avskrivning ännu ej har påbörjats prövas varje år för nedskrivning eller så snart indikation finns om nedskrivningsbehov. Övriga tillgångar prövas så snart indikation finns att redovisat värde kan vara för högt.

Nedskrivning sker till återvinningsvärdet om detta är lägre än redovisat värde. Återvinningsvärdet är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till nuvärde med användande av en diskonteringsfaktor före skatt. Diskonteringsfaktorn ska återspegla marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde (realräntan) samt de speciella risker som är förknippade med den tillgång eller den kassagenererande enhet som tillgången kan hänföras till.

AVSÄTTNINGAR

Som avsättning redovisas legala eller informella förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller den tidpunkt då de ska infrias.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Ersättning till anställda så som lön och pension redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som ersättningen avser. Koncernens planer för ersättning efter avslutad anställning omfattar endast avgiftsbestämda pensionsplaner, vilka fullgörs genom löpande utbetalningar till fristående juridiskt organ. När avgiften är betalad har företaget inga ytterligare förpliktelser.

Under 2006 emitterades personaloptioner (säkras via utställda teckningsoptioner) vilka har tilldelats anställda i Koncernen. (Se not 27.) Samtliga personaloptioner utgör aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument.

Personaloptionerna värderas till verkligt värde (exklusive eventuell inverkan från icke marknadsrelaterade villkor) vid utställandetidpunkten. Det verkliga värdet som fastställs vid utställandetidpunkten kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden, baserat på koncernens uppskattning av det antal aktier som förväntas bli inlösbara. Vid varje balansdag reviderar koncernen sin bedömning av antalet aktier som förväntas bli inlösbara till följd av att personaloptioner utnyttjas. Eventuell effekt till följd av en ändring av bedömningen av antalet aktier som förväntas bli inlösbara redovisas i resultaträkningen fördelat över kvarvarande intjänandeperiod, med motsvarande justering mot reserven för aktierelaterade ersättningar i eget kapital.

Verkligt värde för personaloptionerna har beräknats genom att tillämpa Black-Scholes värderingsmodell. Den förväntade löptiden i modellen har justerats baseras på företagsledningens bästa bedömning för effekter på grund av att egetkapitalinstrumenten inte är överlåtbara, restriktioner avseende inlösen och beteendemässiga mönster.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden varvid justering skett för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktrationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp och har en återstående löptid på mindre än tre månader från anskaffningstidpunkten.

LEASING

Leasing av anläggningstillgångar där leasetagaren i allt väsentligt står för samma risker och förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Leasing av tillgångar där leasegivaren i allt väsentligt kvarstår som ägare av tillgången klassificeras som operationell leasing. De finansiella leasingavtal, i huvudsak hyreskontrakt, som finns inom koncernen uppgår till icke väsentliga belopp och redovisas därför som operationella. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan differenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.

EMISSIONSKOSTNADER

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier, konvertibler eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

SKATT

Redovisning av inkomstskatt inkluderar aktuell skatt samt uppskjuten skatt. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas därmed sammanhängande skatt i resultaträkningen. För poster som redovisas direkt mot eget kapital redovisas även skatten direkt mot eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar av tidigare års aktuella skatt. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla väsentliga temporära skillnader. En temporär skillnad finns när det bokförda värdet på en tillgång eller skuld skiljer sig från det skattemässiga värdet. En sådan skillnad kan uppkomma till exempel vid en upp- eller nedskrivning av

en tillgång eller när tillämpade redovisningsprinciper skiljer sig åt mellan enskilt koncernbolags redovisning och koncernredovisningen. Uppskjutna skatteskulder redovisas i princip för alla skattepliktiga temporära skillnader medan uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.

Underskottsavdrag som bedöms kunna användas för framtida kvittningar finns såväl i det svenska moderbolaget som dotterbolagen i England och USA. För vidare information, se not 14 och not 15. Underskottsavdragen i Sverige har för närvarande inte någon tidsgräns, men skulle ägarförändringar ske, som medför förändringar i det bestämmande inflytandet över Bolaget, kan det leda till att förfoganderätten begränsas.

Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga underskott kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas helt eller delvis mot den uppskjutna skattefordran. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiterats av samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2:1 Redovisning för juridisk person Även Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden för noterade företag tillämpas. RFR 2:1 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpliga samtliga av EU godkända IFRS och tolkningar från IFRIC så långt det är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras jämfört med IFRS.

Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs avseende koncernen ovan. Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Andelar i dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden och värdet på dotterföretag prövas när det finns indikation på värdenedgång.

Aktieägartillskott och koncernbidrag

Aktieägartillskott och koncernbidrag redovisas i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och redovisas mot aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas i enlighet med dess ekonomiska innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnas i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserat resultat efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

NOT 3 RISKER

RISKFAKTORER

Digital Visions verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer vars potentiellt negativa effekter på Bolagets resultat och finansiella ställning kan motverkas och pareras i varierande grad. Vid en bedömning av Digital Visions framtida utveckling är det av vikt att vid sidan av eventuella möjligheter även beakta dessa riskfaktorer.

FRAMTIDA KAPITALBEHOV

Bolaget behöver kapital för att kunna utveckla de produkter som krävs för att attrahera marknaden. I det fall Bolaget inte genererar tillräckligt överskott finns det inga garantier för att det går att anskaffa externt kapital för att kunna utveckla nya produkter eller driva Bolaget vidare.

KONKURRENTER

Bolaget verkar inom en marknad där konkurrensen är mycket hård. Såväl inom efterbearbetning av film som transmissionssidan finns ett flertal konkurrenter med högkvalitativa produkter. Inom utrusning för distribution är konkurrenssituation hårdare med en mångfald av aktörer.

KONJUNKTURUTVECKLING

Svängningar i konjunkturutvecklingen påverkar investeringsviljan i de produkter och tjänster som Digital Vision erbjuder. Detta kan föranleda att order inte läggs, dras tillbaka eller senareläggs. En försvagad ekonomi och konjunktur har således en negativ inverkan på Bolagets verksamhet.

BEROENDE AV KVALIFICERAD PERSONAL OCH NYCKELPERSONER

Digital Visions målsättning är att skapa en arbetsmiljö där personalen utvecklas och känner engagemang. Bolaget strävar efter att erbjuda konkurrenskraftiga villkor och en stimulerande arbetsmiljö för de anställda, men inga

garantier finns för att Bolagets strävan ger resultat. Om Digital Vision inte kan behålla nyckelpersoner och annan för verksamheten viktig personal, kan Bolagets intjäningsförmåga och lönsamhet påverkas negativt.

IMMATERIELLA RÄTTIGHETER

Bolaget strävar efter att skydda sina immateriella tillgångar genom bland annat patent och sekretessförbindelser. Om Digital Visions åtgärder för att skydda sina immateriella tillgångar är otillräckliga eller om dessa missbrukas, kan detta påverka Bolagets verksamhet och resultat negativt. Digital Vision kan även tvingas inleda juridiska processer för att skydda sina immateriella tillgångar och affärshemligheter. Sådana processer kan leda till betydande kostnader och ta tid i anspråk för ledande befattningshavare i Bolaget.

PRODUKTBEROENDE OCH PRODUKTUTVECKLING

Digital Vision är beroende av underleverantörer för tillverkning av Bolagets produkter. I dag finns förutsättningar för stabila leveranser från Digital Visions underleverantörer. Om emellertid underleverantörer och andra aktörer, som Digital Vision är beroende av för leverans av produkter, inte kan leverera på utsatt tid eller med erforderlig kvalitet och volym, kan detta påverka Bolagets verksamhet och resultat negativt.

TEKNISK UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING

De marknader där Digital Vision verkar påverkas i hög grad av den snabba teknikutvecklingen inom IT-området. Förseningar i utvecklingsarbete eller oförmåga att följa med i den tekniska utvecklingen kan medföra minskad eller förlorad konkurrenskraft. Sammantaget är det därför av stor betydelse att utvecklingsprojekt kan bedrivas inom fastställda tids- och kostnadsramar för att Digital Vision skall kunna behålla och utveckla sin ställning på dessa marknader.

FINANSIELLA RISKER

Digital Vision är genom sin verksamhet exponerat för olika typer av finansiella risker såsom marknads-, likviditets- och kreditrisker. Marknadsriskerna består i huvudsak av ränterisk och valutarisk. Det är bolagets styrelse som är ytterst ansvarig för exponering, hantering och uppföljning av Digital Visions finansiella risker.

VALUTARISK

Koncernen redovisning upprättas i svenska kronor. Digital Visions dotterbolag är i allt väsentligt inte påverkade av flödesexponering då intäkter och kostnader är denominerade i lokal valuta. I den svenska verksamheten

Noter

är situationen dock annorlunda. I denna verksamhet är intäkterna fördelade mellan amerikanska dollar, brittiska pund och euro samtidigt som kostnaderna i huvudsak är påverkade av svenska kronor och euro, vilket medför en flödesexponering gentemot den svenska kronan. Som en följd därav har koncernen en betydande valutaexponering, vilket vid ogynnsam utveckling mellan dollar, euro och svenska kronan kan medföra betydande negativa effekter på resultat och finansiell ställning. Digital Visions valutapolicy innebär att Bolagets försäljning kan valutasäkras upp till sex månader. Bolaget har dock inte utnyttjat denna möjlighet under 2008. Förutom ovanstående valutaexponering är Digital Vision utsatt för omräkningsexponering vid omräkning av de monetära posterna i de utländska dotterbolagen. Denna omräkningsexponering säkras inte.

Av tabellen nedan framgår koncernens tillgångar och skulder i utländska valutor omräknat till svenska kronor per balansdagen.

	USD	EUR	GBP	Total
Tillgångar	11,4	10,6	14,9	36,9
Skulder	4,5	3,6	14,1	22,2
Nettoexponering	6,9	7,0	0,8	14,7

En förändring av relevanta valutakurser i förhållande till svenska kronan med +/- 5% skulle per balansdagen innebära en resultateffekt uppgående till +/- 0,8 Mkr.

RÄNTERISK

Ränterisker är risken för negativ inverkan på koncernens resultaträkning och kassaflöden på grund av förändrade marknadsräntor. Eftersom koncernen inte har några finansiella tillgångar eller finansiella skulder som värderas till verkligt värde så får ändrade marknadsräntor inte någon omedelbar effekt på dess resultaträkning. Koncernens lån löper huvudsakligen med fast ränta vilket innebär att ändrade marknadsräntor inte heller får någon påverkan på räntekostnaderna för dessa lån. Om dessa lån omförhandlas vid respektive förfallotidpunkt med utgångspunkt från gällande marknadsräntor får ändrade marknadsräntor en effekt på koncernens framtida räntekostnader. En ränteuppgång på en procentenhet skulle leda till ökade räntekostnader för koncernen uppgående till cirka 0,2 Mkr.

KREDIT- OCH MOTPARTSRISK

Kreditrisk innebär risken att motparten inte kan fullfölja sina avtalsenliga förpliktelser gentemot koncernen vilket resulterar i en finansiell förlust. Digital Visions exponering för kreditrisk är huvudsakligen hänförlig till kundfordringar. För att begränsa kreditrisken samarbetar koncernen enbart med motparter som bedöms kunna fullfölja sina åtaganden gentemot koncernen. De marknader där Digital Vision verkar bedöms inte utgöra några politiska risker. Bolaget strävar dock alltid efter att eliminera eller minimera möjliga risker genom säkerställande av betalningsflödena. Per 2008-12-31 fanns inga koncentrationer avseende kreditrisk.

Koncernens och moderbolagets maximala exponering för kreditrisk motsvaras av bokförda värden på samtliga finansiella tillgångar och framgår av tabellen nedan.

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Övriga långfristiga fordringar	2,2	2,5	0,5	0,5
Kundfordringar	18,9	42,9	17,1	31,5
Fordringar hos dotterbolag	–	–	–	19,7
Övriga fordringar	5,8	3,6	3,5	3,4
Förutbetalda kost nader och upplupna intäkter	4,7	2,1	5,8	1,2
Likvida medel	3,6	1,7	1,9	0,7
Maximal exponering för kreditrisk	35,2	52,8	28,8	57,0

Kundfordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	08-12-31	07-12-31	08-12-31	07-12-31
Kundfordringar	20,7	42,9	18,9	31,6
Ingående ackumule rade reserveringar för osäkra fordringar	–0,0	–0,3	–0,0	–0,3
Periodens reser veringar för osäkra fordringar	–1,8	–0,0	–1,8	–0,0
Periodens återförda reserveringar	0,0	0,3	0,0	0,3
Konstaterade kund förluster	–	–	–	–
Utgående ackumule rade reserveringar för osäkra fordringar	–1,8	–0,0	–1,8	–0,0
Summa kund fordringar	18,9	42,9	17,1	31,5

Noter

Förfallna kundfordringar som inte bedömts vara osäkra

	Koncernen		Moderbolaget
	08-12-31	07-12-31	08-12-31	07-12-31
Förfallna:
1-30 dagar	2,6	4,9	2,4	3,4
31-60 dagar	0,7	0,4	0,7	0,4
61-90 dagar	2,5	2,4	1,9	1,9
91-180 dagar	4,2	5,4	3,8	5,4
> 180 dagar	0,6	1,9	0,6	1,9
Summa	10,6	15,0	9,4	13,0

LIKVIDITETSRISK

Med likviditetsrisk avses risken att koncernen påverkas negativt av bristande hantering och kontroll av likvida medel och betalningsflöden. Digital Vision följer moderbolagets och koncernens likviditet genom att kontinuerligt sammanställa likviditetsprognoser som ligger till grund för beslut om eventuell upplåning eller placering.

Löptidsfördelning av kontraktsenliga betalningsåtaganden relaterade till koncernens finansiella skulder framgår av tabellen nedan.

Löptid för kontraktsenliga betalningsåtagande relaterade till koncernens/moderbolagets finansiella skulder

Koncernen	<1 mån	1-3 mån	3 mån - 1 år	1-5 år	>5 år	Summa
Konvertibellån	–	21,3	1,2	20,5	–	43,0
Låneskulder och lån kreditinstitut	–	23,9	8,8	4,5	–	37,2
Leverantörsskulder	6,3	–	11,7	–	–	18,0
Övriga skulder	0,2	0,6	0,7	–	–	1,5
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	0,2	1,9	1,5	–	–	3,6
Summa finansiella skulder	6,7	47,7	23,9	25,0	0	103,3
Moderbolaget	<1 mån	1-3 mån	3 mån - 1 år	1-5 år	>5 år	Summa
Konvertibellån	–	21,3	1,2	20,5	–	43,0
Låneskulder	–	23,9	8,7	3,9	–	36,5
Leverantörsskulder	3,9	–	11,7	–	–	15,6
Övriga skulder	0,2	–	0,6	–	–	0,8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	1,5	1,5	–	–	3,0

Summa finansiella skulder 4,1 46,7 23,7 24,4 0 98,9

Av ovanstående betalningsåtaganden kommer genom avtalade kvittningar av skulder i enlighet med beslutat kvittningsemission mars 2009 skulderna minskas med cirka 40 Mkr

NOT 4 KAPITALFÖRVALTNING

Styrelsen i Digital Vision har fastställt en finansiell målsättning som innebär att bolaget ska tillförsäkra sig att ekonomiska förpliktelser fullföljs och expansionen sker i den takt som affärsplanen stipulerar.

Digital Vision eftersträvar en bra balans mellan extern finansiering, eget kapital samt att ha en rimlig likviditet och skapa en långsiktig värdetillväxt för sina aktieägare.

Digital Vision eftersträvar att leverera en avkastning på eget kapital som gör bolaget intressant för investerare. För att uppnå detta har styrelsen fastslagit att koncernen har som målsättning att uppnå en långsiktig rörelsemarginal på 15 procent och en soliditet som inte understiger 50 procent.

NOT 5 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Företagsledningen gör under räkenskapsåret och i samband med årsbokslutets upprättande uppskattningar och antaganden om framtiden. Den största risken för väsentliga justeringar i redovisade värden under nästkommande räkenskapsår baserat på sådana antaganden bedöms vara hänförbara till immateriella tillgångar

Nedskrivningsprövning

Varje år och så snart indikation finns om nedskrivningsbehov prövas goodwill samt opatenterad teknik och aktiverade utgifter för utveckling där avskrivning ännu ej har påbörjats. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras vilka framgår av not 6.

Nyttjandeperiod för opatenterad teknik

Vid tidpunkten för förvärvet av den opatenterade teknik som avser en mjukvaruplattform, samt under räkenskapsåren 2005 och 2006 och under större delen av 2007 bedömde bolaget att den opatenterade tekniken hade en obestämbar (obegränsad), men inte evig nyttjandeperiod. Orsaken till detta var att ingen försäljning av produkter som var baserade på mjukvaruplattformen skedde under verksamhetsåren 2005 och 2006. Enligt bolagets dåvarande bedömning hade dock tillgången en stor marknadspotential och ett stort kommersiellt värde. Bolaget avsåg att genomföra ett teknikskifte från en hårdvaruplattform till en mjukvaruplattform men, mot bakgrund av att försäljning av produkter som var baserade på mjukvaruplattformen inte hade påbörjats under 2005 eller 2006 var det osäkert när detta skifte skulle kunna ske. Eftersom tillgången under 2005 och 2006 bedömdes ha en obestämbar (obegränsad) nyttjandeperiod har den inte skrivits av utan istället prövats för eventuellt nedskrivningsbehov varje år, eller oftare vid indikation på nedskrivningsbehov.

Genom diverse marknadskontakter och genom att försäljningen av produkter baserade på mjukvaruplattformen påbörjades under räkenskapsåret 2007 med leverans under 2008, har bolaget fått bekräftat att teknikskiftet till mjukvaruplattformen kan påbörjas. Vid prövning av nyttjandeperioden i bokslutet 2007 kunde bolaget därmed göra bedömningen att tillgången inte längre har en obestämbar (obegränsad) nyttjandeperiod utan att nyttjandeperioden nu är begränsad. Det innebär att tillgången redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Nyttjandeperioden har bedömts uppgå till 15 år och avskrivning av den opatenterade tekniken påbörjas i från och med januari 2008. Den årliga avskrivningen kommer därmed att uppgå till 2,3 Mkr.

Not 6 Upplysning om prövning av nedskrivningsbehov

Allokering och nedskrivningsprövning av goodwill, opatenterad teknik där avskrivning ännu ej påbörjats samt utvecklingsprojekt som ännu ej tagits i bruk. Goodwill (se not 16 samt upplysningar som lämnas under rubriken "Goodwill" i avsnittet "redovisningsprinciper" ovan), opatenterad teknik där avskrivning ännu ej har påbörjats (se not 17 samt upplysningar som lämnas under rubriken "Opatenterad teknik" i avsnittet "redovisningsprinciper" ovan) samt utvecklingsprojekt som ännu ej tagits i bruk (se not 18 samt upplysningar som lämnas under rubriken "Aktiverade utgifter för utveckling" i avsnittet "redovisningsprinciper" ovan), prövas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. Vid nedskrivningsprövningen fördelar koncernen dessa immateriella tillgångar på lägsta kassagenererande enheter. Goodwill, opatenterad teknik och utvecklingsprojekt som ännu ej tagits i bruk är i sin helhet hänförlig till rörelsen som förvärvades genom förvärv av dotterföretaget Digital Vision Systems Ltd.

Bolagets negativa utveckling under 2008 gjorde att en ny värdering av de immateriella tillgångarna aktualiserades. Det impairment test som gjordes per den 30 september 2008 visade på ett nedskrivningsbehov om 9,2 Mkr varvid hela goodwillbeloppet om 5,1 Mkr samt 4,1 Mkr av värdet av opatenterad teknik skrevs ned.

Vid årsskiftet har en värdering gjorts enligt nedanstående metod varvid inget ytterligare nedskrivningsbehov har konstaterats.

Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet har fastställs baserat på beräknat nyttjandevärde. De viktigaste antagandena vid beräkningarna av nyttjandevärdet hänför sig till tillväxttakt, vinstmarginal, investeringsbehov, förändring av rörelsekapitalbehov och diskonteringsränta. Digital Vision beräknar framtida kassaflöden baserat på den av företagsledningen senast godkända femårsplanen (budget för år 2009 och prognos för perioderna 2010-2013). Företagsledningen har beräknat framtida kassaflöden baserat på tidigare resultat, uppnådd tillväxt och förväntningar på den framtida marknadsutvecklingen. Under perioden 2009-2013 förväntas den kassagenererande enheten ha en fortsatt gynnsam tillväxt. Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt om 2 (2) procent. Tillväxtakten bortom femårsperioden bedöms inte överstiga den långfristiga tillväxtakten för branschen i vilket bolaget är verksamt. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar rådande ränteläge (riskfri ränta) och de övriga specifika riskerna som bedöms råda för den kassagenererade verksamheten. Diskonteringsräntan före skatt i bolagets beräkning uppgår till 11,0 (16,1) procent.

Förändringar i viktiga antaganden

I enlighet med beskrivningen ovan ingår antaganden som har stor vikt vid beräkning av nyttjandevärdet. Något nedskrivningsbehov har inte identifierats baserat på företagsledningens nuvarande antaganden. Företagsledningen har analyserat huruvida förändringar i viktiga antaganden påverkar nyttjandevärdet i relation till bokfört värde. Företagsledningen gör bedömningen att det beräknade nyttjandevärdet för den kassagenererade enheten uppvisar en tillräcklig marginal och att rimliga möjliga förändringar i enskilda variabler inte kommer medföra att nyttjandevärdet understiger bokfört värde.

Not 7 INTÄKTERNAS FÖRDELNING

IntÄKTER PÅ OLIKA MARKNADER	2008		2007
Koncernen	Mkr	%	Mkr	%
Europa	22,2	38	65,3	57
Amerikanska kontinenten	21,8	37	31,4	27
Asien	15,0	25	18,1	16
Summa	59,0	100	114,8	100

INTÄKTERNAS FÖRDELNING	2008	2007
Varuförsäljning	49,0	107,3
Tjänsteuppdrag	10,0	7,5
Summa	59,0	114,8

Not 8 Inköp och försäljning mellan koncernbolag

	Moderbolaget
	2008	2007
Inköp och försäljning inom koncernen
Andel försäljning till koncernbolag	12%	24%
Andel inköp från koncernbolag	29%	31%

Vid inköp och försäljning mellan koncernbolag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med extern part.

Not 9 Kostnader fördelade på kostnadsslag

	Koncernen		mODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Handelsvaror	17,4	40,7	39,0	60,0
Övriga externa kostnader	42,5	29,9	24,2	24,6
Personalkostnader	28,6	32,4	14,2	14,0
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	19,7	4,4	1,7	1,4
Öriga rörelseintäkter/-kostnader	-2,4	–	-3,2	2,2
Summa	105,8	107,4	75,9	102,2

Not 10 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	Koncernen
	2008	2007	2008	2007
STYRELSE OCH VD
Löner och andra ersättningar	2,7	2,1	1,5	1,0
Sociala kostnader på löner och ersättningar	0,6	0,4	0,4	0,3
Pensionskostnader	0,1	0,1	–	–
Summa	3,4	2,6	1,9	1,3
ÖVRIGA ANSTÄLLDA
Löner och andra ersättningar	23,0	26,4	6,8	8,9
Sociala kostnader på löner och ersättningar	5,4	5,8	3,2	3,6
Pensionskostnader	3,4	2,4	2,8	1,9
Summa	31,8	34,6	12,8	14,4
Totalt	35,2	37,2	14,7	15,7
DOTTERFÖRETAG I USA
Löner och andra ersättningar	4,4	4,3
Sociala kostnader på löner och ersättningar	0,8	0,7
Pensionskostnader	0,1	0,1
Summa	5,3	5,1

Under 2008 har till VD i USA utgått lön, andra ersättningar och sociala kostnader uppgående till totalt 0 (0) .

DOTTERFÖRETAG I ENGLAND

Löner och andra ersättningar	13,1	14,3
Sociala kostnader på löner och ersättningar	1,6	1,6
Pensionskostnader	0,6	0,5
Summa	15,3	16,4

Under 2008 har till VD i England utgått lön, andra ersättningar och sociala kostnader uppgående till totalt 1,9 (1,4 )

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

	Grundlön/ styrelsarvode	Rörlig ersättning	Förmåner	Pensions kostnader	Övriga ersättningar	Total ersättning
2008
Styrelseordförande Gert Schyborger, tf VD från 3 oktober	0,1	–	–	–	0,3	0,4
VD och koncernchef Lars Taflin, t om 3 oktober	0,9	–	–	–	–	0,9
Styrelseledamot Bengt Broman	0,1	–	–	–	–	0,1
Styrelseledamot Per Erik Mohlin, styrelseordförande från 3 oktober	0,1	–	–	–	–	0,1
Andra ledande befattningshavare (6)	4,2	0,6	0,0	0,6	0,6	6,0
Summa	5,4	0,6	0,0	0,6	0,9	7,5
2007
Styrelseordförande Gert Schyborger	0,2	–	–	–	–	0,2
VD och koncernchef Lars Taflin	0,7	–	–	–	–	0,7
Styrelseledamot Bengt Broman	0,1	–	–	–	–	0,1
Styrelseledamot Per Erik Mohlin	0,0	–	–	–	–	0,0
Andra ledande befattningshavare (7)	5,3	0,7	0,1	0,6	–	6,7
Summa	6,3	0,7	0,1	0,6	–	7,7

Kommentarer till tabeller

Övriga förmåner avser tjänstebil. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För övriga upplysningar kring pensioner, se nedan.

Principer

Arvode till styrelsen beslutas av bolagsstämman att fördelas mellan dess ordinarie ledamöter. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättning till VD utgörs av grundlön. Övriga ledande befattningshavares ersättning utgörs av grundlön, förmåner i form av tjänstebil samt pension. Ersättning till VD för verksamhetsåret 2008 har beslutats av styrelsen utifrån styrelseordförandes rekommendation. Ersättning till övriga ledande befattningshavare har beslutats av VD efter samråd med styrelsens ordförande.

Arvoden och övriga ersättningar

I enlighet med bolagsstämmans beslut om arvode till styrelsen har under 2008 kostnadsförts 0,3 (0,3) Mkr, varav efter styrelsens bestämmande 0,2 (0,2) Mkr till styrelsens ordförande. Arvodena utbetalas kvartalsvis med lika stor andel var gång. VD ingår i styrelsen, men erhåller inget arvode. Digital Visions VD och koncernchef har under 2008 erhållit lön och övriga ersättningar uppgående till 1,2 (0,7) Mkr.

För övriga ledande befattningshavare finns premiebaserade pensioner inom ramen för allmän pensionsplan. Till ledande befattningshavare från konsultbolag har under året utbetalats 0,6 (0) Mkr i arvode.

Pensioner

Pensionskostnaderna avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensionsåtaganden i koncernen är avgiftsbaserade. Det svenska bolaget har inget tecknat avtal med Alecta. Tidigare VD Lars Taflins avtal innebär ingen rätt till pension. Pensionsavtalet för andra ledande befattningshavare anger att premien skall uppgå till 15-25 procent av den pensionsgrundande lönen. För samtliga ledande befattningshavare gäller att pensionsåldern är 65 år.

Avgångsvederlag

Enligt VD anställningsavtal gäller sex månader ömsesidig uppsägningstid utan rätt till avgångsvederlag.

Övriga ledande befattningshavare och övriga anställda har inte rätt till avgångsvederlag.

MEDELANTAL ANSTÄLLDA SAMT KÖNSFÖRDELNING

	2008	2007
Moderbolaget
Män	12	15
Kvinnor	3	3
Totalt	15	18
USA
Män	5	3
Kvinnor	2	2
Totalt	7	5
england
Män	18	18
Kvinnor	5	4
Totalt	23	22
Totalt koncernen
Män	35	36
Kvinnor	10	9
Summa	45	45

FÖRDELNING STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

	2008	2007
Styrelsens ledamöter
Män	3	4
Kvinnor	–	–
Summa	3	4
Ledningsgrupp (inklusive VD)
Män	6	7
Kvinnor	–	–
Summa	6	7

Sjukfrånvaro

Moderbolaget

Bolaget redovisar endast sjukfrånvaron på aggregerad nivå då hänsyn tagits till undantagsregeln i lagstiftning som säger att uppgifter inte skall lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till enskild individ. Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid är 0,8 (0,5) procent. Sjukfrånvaro under sammanhängande tid av 60 dagar eller mer uppgår till 0,0 (0,0) procent av den totala sjukfrånvaron.

Not 11 Ersättning till revisorerna

	Koncernen
	2008	2007	2008	2007
REVISION
Deloitte AB	0,5	0,6	0,5	0,6
Geller, Eperthener & McConnell, US	0,1	0,1	–	–
Morgan Cameron, UK	0,1	0,3	–	–
ANDRA UPPDRAG ÄN REVISIONSUPPDRAG
Deloitte AB	0,5	0,0	0,5	0,0
Geller, Eperthener & McConnell	0,0	0,0	–	–
Morgan Cameron, UK	0,0	0,0	–	–
Summa	1,2	1,0	1,0	0,6

Not 12 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Övriga rörelseintäkter
Valutakursdifferenser	9,2	5,4	9,0	4,7
Summa	9,2	5,4	9,0	4,7
Övriga rörelsekostnader
Valutakursdifferenser	–5,8	–6,4	–4,8	–6,4
Nedskrivning goodwill	–5,1	–	–	–
Rekonstruktionskostnader	–5,9	–	–5,9	–
Summa	–16,8	–6,4	–10,7	–6,4

Not 13 Skatter

	Koncernen		Moderbolaget
(Mkr)	2008	2007	2008	2007
Aktuell skatt	1,5	2,9	0,0	0,0
Uppskjuten skatt	1,4	1,9	–3,9	3,9
Summa skatt på årets resultat	2,9	4,8	–3,9	3,9

Aktuell skatt är relaterad till en erhållen "tax credit" i det engelska dotterbolaget.

Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnaden baserad på gällande skattesats.

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Redovisat resultat före skatt	-54,1	1,0	-57,3	1,4
Skatt enligt gällande skattesats 28%	15,1	–0,3	16,0	–0,4
Redovisad skatt på årets resultat	2,9	4,8	-3,9	3,9
Skillnad	-12,2	5,1	-19,9	4,3
Skillnaden förklaras av:
Skatteeffekt av ej avdragsgilla poster	–1,4	–0,9	–9,2	–0,1
Effekt av utländska skattesatser	–1,3	0,4	–	0,0
Nedskrivning av tidigare aktiverade underskottsavdrag	-3,9	–	–3,9	–
Upplösning uppskjuten skatt p.g.a. ändrad skattesats	3,1	–	–	4,4
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av underskott	–8,7	5,6	–6,8	–
Totalt	–12,2	5,1	–19,9	4,3

Not 14 UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Ingående bokfört värde	3,9	2,8	3,9	–
Omklassificering	–	–1,4	–	–
Förändring avseende aktiverade underskottsavdrag	–3,9	2,5	–3,9	3,9
Utgående bokfört värde	–	3,9	–	3,9

Av koncernens underskottsavdrag om cirka 261 Mkr kan 239 Mkr utnyttjas utan tidsbegränsning. Resterande del, 22 Mkr, avser underskottsavdrag i USA vilka kan utnyttjas mellan 10-20 år. Uppskjuten skattefordran avseende outnyttjade underskottsavdrag redovisas då företaget anser det sannolikt att skattepliktiga överskott kommer att finnas inom en överskådlig framtid. Mot bakgrund av bolagets prognoser och den markanta resultatförbättringen mellan 2006 och 2007 beslöt styrelsen efter prövning, enligt IAS12, att värdera moderbolagets underskottsavdrag till 3,9 Mkr. Under 2008 försämrades bolagets resultat kraftigt och den tidigare bedömningen ansågs inte längre adekvat, styrelsen beslöt därför att skriva bort tidigare aktivering av skattefordran. Underskottsavdragen i Sverige har f.n. inte någon tidsgräns, men skulle ägarförändringar ske, som medför förändringar i det bestämmande inflytandet över bolaget, kan det leda till att förfoganderätten begränsas.

Not 15 avsättning SKATTer

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Ingående bokfört värde	11,0	10,3	0	0
Avsättningar under året		0,8	–	–
Upplösning på grund av ändrad skattesats	–3,1	–	–	–
Belopp som tagits i anspråk under året	–2,2	–0,1	–	–
Utgående bokfört värde	5,7	11,0	0	0

Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder.

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Temporära skillnader Immateriella tillgångar	35,7	42,6	–	–
Temporära skillnader Materiella tillgångar	–0,1	–0,1	–	–
Underskottsavdrag dotterbolag England	–9,9	–3,4	–	–
Temporära skillnader skulder	1,2	1,7	–	–
Utgående temporära skillnader	26,9	40,8	0	0

Not 16 GOODWILL

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Ingående anskaffningsvärde	41,2	41,2	0	0
Förvärvat genom bolagsköp	–	–	–	–
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	41,2	41,2	0	0
Ingående nedskrivningar	–36,1	–36,1	–	–
Årets nedskrivningar	–5,1	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–41,2	–36,1	0	0
Utgående redovisat värde	–	5,1	0	0

Beskrivning av prövning av nedskrivningsbehov, se not 6.

Not 17 opatenterad teknik

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Ingående anskaffningsvärde	34,7	34,7	0	0
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	34,7	34,7	0	0
Ingående nedskrivningar	0	0	0	0
Årets avskrivning enligt plan	–2,3	–	–	–
Årets nedskrivningar	–4,1
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–6,4	0	0	0
Utgående redovisat värde	28,3	34,7	0	0

Opatenterad teknik avser en mjukvaruplattform som kommer att användas som bas vid utveckling av vissa av Digital Visions produkter från och med 2008. Nyttjandeperioden har fastställts till 15 år vilket innebär att den opatenterade tekniken skrivs av med ett belopp uppgående till 2,3 Mkr per år från och med räkenskapsåret 2008. Under 2008 prövades också ett eventuellt nedskrivningsbehov, denna prövning indikerade ett nedskrivningsbehov om 4,1 Mkr. Nedskrivning om 4,1 Mkr gjordes i bokslutet per september 2008, se vidare not 6.

För ytterligare beskrivning och förklaring till bedömningen av nyttjandeperioden, se Not 2 Redovisningsprinciper och Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar.

Not 18 AKTIVERADE UTVECKLINGSKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Ingående anskaffningsvärde	16,2	7,5	1,6	0
Årets investering	7,6	8,7	1,9	1,6
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	23,8	16,2	3,5	1,6
Ingående avskrivningar	–7,4	–4,4	–0,6	0
Årets avskrivningar	–7,2	–3,0	–1,2	–0,6
Utgående ackumulerade avskrivningar	–14,6	–7,4	–1,8	–0,6
Utgående redovisat värde	9,2	8,8	1,7	1,0

Not 19 Maskiner och andra tekniska anläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Ingående anskaffningsvärde	10,6	10,6	10,6	10,6
Årets inköp	0,1	0,0	0,1	0,0
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	10,7	10,6	10,7	10,6
Ingående avskrivningar	–10,5	–10,3	–10,5	–10,3
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Årets avskrivningar	–0,1	–0,2	–0,1	–0,2
Utgående ackumulerade avskrivningar	–10,6	–10,5	–10,6	–10,5
Utgående redovisat värde	0,1	0,1	0,1	0,1

Not 20 inventarier, verktyg och installationer

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER
Ingående anskaffningsvärde	14,6	14,1	7,2	7,0
Årets inköp	0,1	0,8	0,0	0,5
Försäljningar och utrangeringar	-0,1	–0,3	–0,1	–0,3
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	14,6	14,6	7,1	7,2
Ingående avskrivningar	–11,8	–10,9	–6,2	–5,9
Försäljningar och utrangeringar	0,0	0,3	0,0	0,3
Årets avskrivningar	–0,9	–1,2	–0,4	–0,6
Utgående ackumulerade avskrivningar	–12,7	–11,8	–6,6	–6,2
Utgående redovisat värde	1,9	2,8	0,6	1,0

Not 21 Fördelning avskrivningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Kostnad sålda varor	0,0	0,0	0,0	0,0
Försäljningskostnader	0,5	0,5	0,2	0,3
Administrationskostnader	0,2	0,2	0,1	0,1
Forsknings- och utvecklingskostnader	13,9	3,6	1,4	1,0
Summa avskrivningar	14,6	4,4	1,7	1,4

Not 22 Operationella leasingavtal

Koncernen har under året erlagt 4,9 (4,5) Mkr i leasingavgifter enligt gällande avtal. Av Koncernens kostnader för leasingavtal avser mer än 93 (94) procent hyreskontrakt för lokaler. Moderbolaget har under året erlagt 1,8 (1,8) Mkr i leasingavgifter. Av Moderbolagets kostnader för leasingavtal avser mer än 80 (83) procent hyreskontrakt för lokaler. Övrig del gäller datorer samt kontorsmaskiner.

Nedan framgår avtalade framtida leasingavgifter med angivande av de perioder under vilka de förfaller till betalning.

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Inom 1 år	5,0	3,9	1,8	1,4
Senare än 1 år, men inom 5 år	13,0	15,1	2,8	3,2
Senare än 5 år	7,0	9,3	–	–

Not 23 Aktier i dotterföretag

	Bokfört v	ärde
	2008	2007
Ingående anskaffningsvärde	30,6	30,6
Anskaffning under året	–	–
Nedskrivning, se vidare not 16 och 17	–9,2	–
Utgående anskaffningsvärde	21,4	30,6

					Bokfört v	ärde
	Kapital andel	Rösträtts andel	Antal aktier	2008	2007
I koncernen ingår följande bolag:
DV Sales & Support (US) Inc	100%	100%	–	0.3	0,3
DV Development AB	100%	100%	1 000	0,1	0,1
Digital Vision System Ltd	100%		100% 1 000 000	21,0	30,2
Summa bokfört värde				21, 4	30,6

Uppgifter om dotterföretagens säte

Bolag	Registreringsnummer	Säte
DV Sales & support (US) Inc.	95-4583760	North Hollywood, USA
DV Development AB	556606-6840	Stockholm
Digital Vision Systems Ltd	3939124	London, UK

NOT 24 Övriga LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Hyresdeposition	2,2	2,5	0,5	0,5
Summa	2,2	2,5	0,5	0,5

NOT 25 LÅN TILL DOTTERföretag

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Lån till dotterbolag	–	–	6,5	6,0
Summa	–	–	6,5	6,0

Avser lån till det engelska dotterföretaget Digital Vision System Ltd.

Not 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Förutbetalda hyror	0,1	0,4	0,1	0,4
Förutbetalda leasingavgifter	0,1	0,1	0,1	0,1
Förutbetalda försäkringspremier	0,3	0,2	0,3	0,2
Förutbetalda serviceavtal	0,6	–	3,0	–
Förutbetalda emissionskostnader	2,3	–	2,3	–
Övriga poster	1,3	1,4	0,0	0,5
Summa	4,7	2,1	5,8	1,2

Not 27 Utgivna konvertibla skuldebrev, teckningsoptioner och personal optioner

Konvertibla skuldebrev

Bolaget har konvertibla skuldebrev utestående om ett sammanlagt nominellt belopp om 40,4 Mkr, varav konvertibla skuldebrev om ett nominellt belopp 0,2 Mkr utgjorde en del av vederlaget vid förvärvet av Nucoda. Dessa konvertibla skuldebrev förfaller till betalning den 31 december 2009. Lånen löper med 6 procent i årlig ränta. Utbyte kan ske till en konverteringskurs motsvarande 0,10 kronor per aktie under perioden 1 maj till och med 30 november 2009. Konvertibla skuldebrev om ett nominellt belopp på 40,2 Mkr emitterades i november 2005. Lånet löper med 6,5 procents årlig ränta, vilken erläggs kvartalsvis i efterskott. Lånet förfaller till betalning den 31 december 2010. Utbyte kan ske till en konverteringskurs motsvarande 4,40 kronor per aktie under perioden 1 februari 2008 till 30 november 2010. Det redovisade värdet på skulddelen har fastställts genom

att beräkna det verkliga värdet för en liknande skuld som saknar rätt till konvertering. Det verkliga värdet på det konvertibla skuldebrevet har sedan jämförts med det verkliga värdet på den finansiella skulden varvid mellanskillnaden anses motsvara värdet på eget kapitalinstrumentet.

Teckningsoptioner

Digital Vision har emitterat 4 000 000 teckningsoptioner som vardera berättigar till nyteckning av en aktie. Dessa teckningsoptioner utgjorde en del av vederlaget vid förvärvet av Nucoda. Nyteckning av aktier enligt teckningsoptionerna kan ske under perioden 1 maj–30 juni 2009 till en teckningskurs om 7,60 kronor per aktie.

Personaloptioner

Vid årsstämma 2006 bemyndigades styrelsen att införa ett optionsprogram om högst 1 450 000 personaloptioner samt, för att säkerställa fullgörandet av optionsutfästelserna, besluta om emission av högst 1 957 500 teckningsoptioner. Genom beslut av styrelsen den 21 juli 2006 emitterades 1 957 500 teckningsoptioner till Digital Vision Development AB varav 1 450 000 att användas till ovanstående personaloptioner. Av personaloptionerna har hittills 1 165 000 tilldelats anställda i Koncernen, varav 560 000 avgår pga. personalavgångar.

Således kvarstår i dagsläget 605 000 optioner hos personalen. Nyteckning av aktier kan ske under perioden 1 augusti 2006 - 30 juni 2010 till en teckningskurs om 4,50 kronor per aktie. Från och med den 1 juli varje år under löptiden skall 25 procent av respektive innehavares optioner bli möjliga att utnyttja.

Verkligt värde för personaloptionerna har beräknats genom att tillämpa Black-Scholes värderingsmodell. Den förväntade löptiden i modellen har justerats baserat på företagsledningens bästa bedömning för effekter på grund av att egetkapitalinstrumenten inte är överlåtbara, restriktioner avseende inlösen och beteendemässiga mönster. Volatiliteten baserades vid värderingen av optionen på historisk volatilitetsnivå i aktien.

Vid värderingen av optionen användes följande variabler:

Tilldelningsdagens börskurs	4,2
Lösenpris	4,5
Förväntad volatilitet	41,3
Förväntad löptid	4
Riskfri ränta	3,37

Avstämning av utestående personaloptioner

Ingående balans	815 000
Tilldelade under året	–
Utnyttjade under året	–
Förverkade under året	–210 000
Utgående balans	605 000

Intjänade och teckningsbara optioner 453 750

Utestående optioner samt konvertibler per den 31 december 2008

År	Antal optioner	Antal aktier som varje option ger rätt till	Antal aktier som kan tecknas	Tecknings optioner för säkring av arbetsgivaravgifter	Totalt antal aktier som kan tecknas vid fullt utnyttjande av utställda optioner	Tecknings kurs
		Personaloptionsprogram riktad till anställda i koncernen
2006	605 000	1,02	617 100	285 250	902 350	4,50
År	Antal optioner	Antal aktier som varje option ger rätt till	Antal aktier som kan tecknas		Totalt antal aktier som kan tecknas vid fullt utnyttjande av utställda optioner	Tecknings kurs
		Teckningsoptionsprogram riktad till säljarna av Nucoda Ltd
2005	4 000 000	1,02	4 080 000		4 080 000	7,60

År	Nominellt belopp	Konverteringskurs	Antal aktier som kan tecknas	Antal aktier vid full konvertering
		Utställda konvertibler vid emission samt förvärv av Nucoda Ltd
2005	200 000	0,10	2 000 000	2 000 000
2005	40 183 560	4,40	9 132 627	9 132 627
Delsumma	40 383 560		11 132 627	11 132 627

Totalt 16 334 882

Noter

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Konvertibellån	39,3	39,0	40,4	40,6
Teckningsoptioner	0,0	0,0	0,0	0,0
Summa	39,3	39,0	40,4	40,6

Lånet löper med 6,5 procents årlig ränta. Se Not 27 ovan. Det verkliga värdet för ovanstående skulder motsvaras av skuldernas bokförda värde. Detta då den framräknade effektivräntan för ovanstående konvertibellån överensstämmer med marknadsräntan för ett motsvarande lån. Se vidare förvaltningsberättelsen och not 34. I Balansräkningen är konvertibellånet uppdelat i dels som långfristig skuld och som kortfristig skuld. Den kortfristiga delen avser den delen av konvertibellånet som enligt avtal skall konverteras till aktier i den i mars 2009 genomförda nyemissionen.

Not 28 lån kreditinstitut

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Lån kreditinstitut	44,3	31,2	44,3	31,2
Långfristig del av leasingkontrakt	0,7	0,8	–	–
Summa	45,0	32,0	44,3	31,2

Det verkliga värdet för ovanstående skulder motsvaras av skuldernas bokförda värde. Detta då lånen med fast ränta har kort återstående löptid. Inga covenants finns avseende ovanstående lån

Not 29 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Ingående bokfört värde	0,6	0,4	0,4	0,4
Avsättning arbetsgivaravgifter för personaloptioner	–0,2	0,2	–	–
Utgående redovisat värde	0,4	0,6	0,4	0,4

Utgående värde avseende övriga avsättningar avser i sin helhet garantiåtaganden gäller hård- och mjukvarugaranti för bolagets sålda produkter. Avsättningen har baserats på antal garantiärenden och kostnadsstruktur över tiden samt de förbättringar av produkterna som skett över ett antal år.

Not 30 transaktioner med närstående

Närstående till bolaget anses bolagets störste aktieägare och tidigare VD Lars Taflin med bolag vara. Inga transaktioner utöver de som omnämns i not 10 personal har skett under 2008.

Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Personalrelaterade kostnader	2,5	2,2	2,3	1,9
Upplupna räntor	2,5	0,7	2,5	0,7
Arvodesreservationer	1,6	0,4	1,5	0,2
Förutbetalda serviceavtal	2,4	0,9	4,3	2,5
Övriga poster	4,7	1,6	2,0	1,5
Summa	13,7	5,8	12,6	6,8

Not 32 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
STÄLLDA SÄKERHETER
Företagsinteckningar	16,3	16,3	16,3	16,3
Pantsatta kundfordringar	10,3	–	10,3	–
Summa	26,6	16,3	26,3	16,3
EVENTUALFÖRPlikt ELSER	Inga	Inga	Inga	Inga

Not 33 JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Av- och nedskrivningar av tillgångar	19,7	4,4	1,7	1,4
Orealiserade kursdifferenser	1,4	-0,7	–	–
Avsättningar m.m.	0,8	1,0	–	–
Övriga poster	–	1,4	–	–
Summa	21,9	6,1	1,7	1,4

NOT 34 Väsentliga händelser efter räkenskapesårets utgång

Under mars månad genomfördes en kontant nyemission som tillförde bolaget 35 Mkr exkl. emissionskostnader, samt en kvittningsemission som minskade bolagets räntebärande skulder med 40 Mkr.

Not 35 RESULTAT PER AKTIE

	2008	2007
Varav hänförligt till moderföretagets aktieägare	–51,2	5,8
Resultat per aktie före utspädning	–1,29	0,15
Resultat per aktie efter utspädning	–1,29	0,14
Vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning	39 827 643	38 364 835
Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning	39 827 643	42 364 835

Not 36 Tvister

Det amerikanska bolaget da Vinci gjorde under 2001 gällande att Digital Visions ACP-Viper system gör intrång i tre av de patent som da Vinci har. Några diskussioner med, eller ytterligare hävdande från, da Vinci om intrång i patent har dock ej skett sedan dess. Digital Vision har undersökt om dessa påståenden har någon grund och kommit fram till att intrång eventuellt gjorts i ett av dessa patent men att detta patent har löpt ut under 2004. Bolaget bedömer att den ekonomiska risken är begränsad.

Bolaget Technology Licensing Corp. (TLC) har gjort gällande att Digital Vision gör intrång i tre patent. Analysen som gjordes 2002/2003 gav slutsatsen att inget intrång i de tre patenten görs. Inget väsentligt har förändrats sedan dess och bedömningen kvarstår.

Not 37 Antagande om fortsatt drift

Den 8 oktober 2008 ansökte Bolagets styrelse om företagsrekonstruktion hos Solna Tingsrätt. Detta som direkt konsekvens av den svaga försäljningsutvecklingen under 2008 och den därefter akuta likviditetskrisen. Under rekonstruktionen har förändringar gjorts av bolagets affärsmodell för att förbättra kassaflödet samt betydande kostnadsreduktioner. Bolaget har också försäkrat sig om kontant kapitaltillskott om 35 Mkr och kvittning av skulder genom en kvittningsemission om 40 Mkr. Dessa åtgärder är enligt styrelsens bedömning tillräckliga för att bolaget skall kunna verka framgångsrikt på marknaden.

Styrelsens intygande

Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 31 mars 2009

Per Erik Mohlin Bengt Broman Styrelsens ordförande Styrelseledamot

Gert Schyborger Styrelseledamot

Klas Åström Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse avviker från standardformuleringen och har lämnats den 31 mars 2009.

Deloitte AB

Svante Forsberg Auktoriserad revisor

REVISionsberättelse

Till årsstämman i Digital Vision AB (publ)

Organisationsnummer 556319-4041

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Digital Vision AB (publ) för räkenskapsåret 2008. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 32-65. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Utan att det påverkar våra uttalanden ovan vill vi göra läsaren uppmärksam på bolagets redogörelse rörande finansiering och fortsatt drift som beskrivs i styckena "Kontrollbalansräkning", "Nyemission", "Framtidsutsikter" och "Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång" i förvaltningsberättelsen samt i not 37.

Stockholm den 31 mars 2009

DELOITTE AB

Svante Forsberg Auktoriserad revisor

ordlista

2K/4k	Högupplösta bildformat som framförallt används vid digital bearbetning av film. 2k bilder har en upplösning av 2048 x 1556 bildpunkter och 4k 4096 x 3072 bildpunkter.
Blu-Ray	Vidareutveckling av DVD -formatet som medger lagring av högupplöst video på DVD -skivor, se även HDTV
DVD	Digital Versatile Disc. Ett CD-format med stor lagringskapacitet. Exempelvis kan en DVD -skiva lagra en film med hög bildkval itet, flerkanalsljud i flera versioner samt textning på ett antal språk.
DVNR	Digital Visions bildbehandlingssystem för digital efterbearbetning. Systemet innehåller bland annat funktioner för brusreducer ing, rep- och smutsborttagning, bildstabilisering samt ljussättning.
DVO	Digital Vision Optics, samlingsnamn på Digital Visions bildförbättringsverktyg i mjukvara.
HDTV	High-Definition TV. På svenska ofta benämnt högupplöst digital-TV. Erbjuder cirka sex gånger högre upplösning än standard TV, vilket närmar sig biokvalitet.
IBC	International Broadcasting Convention. Internationell teknikmässa för dem som skapar, hanterar och levererar ljud och rörliga bilder. Hålls en gång per år i Amsterdam under september månad.
ITS	International Teleproduction Society. Branschorganisation som representerar Digital Visions kunder.
LCD	Liquid Crystal Display är en displayteknik som används i flata skärmar.
MPEG -2/4	Motion Picture Experts Group. Kompressionsstandard för digitala rörliga bilder som används för exempelvis digital-TV/HDTV och DVD
NA B	National Association of Broadcasters. Branschorganisation för fria amerikanska radio- och TV-operatörer (broadcasters). Anordnar den största teknikmässan inom branschen en gång per år i Las Vegas under april månad.
phame	Predictive Hierarchical Advanced Motion Estimation. En familj av algoritmer för rörelseestimering som patenterades av Digital Vision i början av 90-talet.
Phoenix	Digital Visions programvara för restaurering av video och film.
SDTV	Standard-Definition TV. TV med upplösning motsvarande det vi normalt kan se hemma idag, jämför HDTV , se ovan.
Telecine	Utrustning för att överföra film till elektroniskt, idag huvudsakligen digitalt, format. Används dels för att kunna bearbeta film materialet digitalt samt för att kunna visa film via elektroniska distributionskanaler såsom TV.
Valhall	Digital Visions styrsystem för bildbehandlingsystemet DVNR (se ovan).
VOD	Video-on-Demand. En tjänst som ger konsumenterna möjlighet att beställa TV-program från ett programbibliotek oavsett tid på dygnet och oberoende av andra konsumenter.