ÅRSREDOVISNING 2007

DIGITAL VISION I KORTHET 2007

Nettoomsättningen uppgick till 114,8 (78,5) Mkr
Orderingången uppgick till 114,4 (78,3) Mkr
Resultat före fi nansnetto uppgick till 7,4 (–39,4) Mkr och resultat efter skatt uppgick till 5,8 (–43,1) Mkr

VD HAR ORDET	1
AFFÄRSIDÉ, MÅL OCH STRATEGI	3
MARKNAD	4
Arbetsprocesser inom mediaindustrin	4
Drivkrafter och teknikskifte inom mediateknikmarknaden	6
Marknadstruktur	7
VERKSAMHET	9
Produktområden	9
Kärnteknologier	9
Produkter	11
Forskning och utveckling	15
Försäljning	16
ORDLISTA	20
MILJÖ OCH KVALITET	21
EKONOMISK UTVECKLING I SAMMANDRAG	22
KOMMENTARER TILL DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN	25

AKTIEKAPITAL OCH ÄGARSTRUKTUR	27
STYRELSE, LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE OCH REVISOR	29
STYRELSEARBETE 2007	30
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	31
RESULTATRÄKNINGAR	35
BALANSRÄKNINGAR	36
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL	38
KASSAFLÖDESANALYSER	39
NOTER	40
REVISIONSBERÄTTELSE	63
ÅRSSSTÄMMA	64
MILSTOLPAR	65

KOMMANDE RAPPORTERINGSTILLFÄLLEN

Årsstämma	29 april 2008
Delårsrapport januari–mars 2008	29 april 2008
Delårsrapport januari–juni 2008	22 augusti 2008
Delårsrapport januari–september 2008	23 oktober 2008
Bokslutskommuniké för år 2008	12 februari 2009

VD HAR ORDET

Digital Visions övergripande mål för 2007 var att uppnå ett positivt rörelseresultat vilket även infriades med 7,4 MSEK, en förbättring av rörelseresultat med 46,8 MSEK jämfört med 2006. EBITDA slutade på 11,8 MSEK och resultat efter skatt blev 5,8 MSEK, ett positivt helårsresultat för första gången som noterat bolag och till glädje för våra kunder, anställda och aktieägare.

EN VÄXANDE MARKNAD

Vår orderingång och fakturering ökade med 46% och bruttomarginalen förbättrades från 51% till 63%. Det innebär att Bolaget de senaste fyra åren har vuxit i genomsnitt med 56% per år och bruttomarginalen har förbättrats från 30% till 63%. Detta tyder på ett konkurrenskraftigt produktutbud och medför att vi har goda möjligheter att fortsatt växa samt ytterligare förbättra vår bruttomarginal. Under året har samtliga delmarknader vuxit där den amerikanska lyckades växa med hela 68%, den europeiska med 44% samt den asiatiska med 26%. Bolaget har lyckats vinna viktiga nya kunder genom bl.a. tyska Arri och Chroma, amerikanska Final Frame, The Post Group, The Camera House, GTN/Ringside Creative, Roundabout och The Mill, engelska BBC Post Group, The Television Group, M8 Media, Screen Scene och Pepper m.fl .

Vidare har bolaget erhållit en mängd repetitionsbeställningar från befi ntliga kunder vilket bidrar ytterligare till att öka vår tillväxttakt, som med befi ntliga säljresurser, snabbare leder till förbättrad lönsamhet. Detta skapar även en större marknad för support- och serviceavtal vilket i kombination med en allt större andel ren mjukvaruförsäljning bidrar till att bruttomarginalen ökar ytterligare.

Under 2007 öppnade bolaget ett försäljningskontor i Hong Kong för att stärka vår lokala marknadsnärvaro i en region av världen som är mycket expansiv. Vi tecknade även ett distributionsavtal med Altec som skall bearbeta den kinesiska marknaden.

Bolaget presenterade ett antal nya produkter vid de

stora internationella mässorna NAB i Las Vegas och IBC i Amsterdam. En helt ny produkt var restaureringsprogramvaran Phoenix som bygger på plattformen till Film Master och medför en stor tidsbesparing genom att erbjuda automatisering av arbetet och ökad bildkvalitet. Vidare presenterades nya programversioner 3.0 och 3.5 av Film Master med utökad funktionalitet. För att kunna bearbeta de lägre marknadssegmenten lanserades även Nucoda SD

och HD vilka lämpar sig för företag som bearbetar videomaterial men ej fi lm. Dessa produkter är enkelt uppgraderbara till Film Master via en mjukvarulicens.

Bolaget deltog även vid ett antal lokala mässor samt även mindre events där Digital Vision antingen arrangerade själva eller i samarbete med partner.

Digital Vision tilldelades även en Emmy-plakett för bästa teknik.

TEKNIKSKIFTEN

Digital Vision är idag ett väletablerat bolag med produkter av hög kvalitet, starkt varumärke och ett världsledande kunnande inom ett antal kärnteknologier, exempelvis rörelseestimering. Med dessa kunskaper har Bolaget skapat ett antal ledande produkter för slutbearbetning av spelfi lm och TV-produktioner samt för anpassning av bild och ljud till digitala sändningsnät. Produkterna och systemen används globalt av ledande TV- och fi lmbolag samt av bolag inom slutbearbetningsindustrin för färdigställande av TV-program samt spel- och reklamfi lm.

Teknikskiften inom såväl slutbearbetning som distribution gynnar Digital Vision som har de erkänt mest moderna och effektiva produkterna för att uppnå bästa bildkvalitet. Övergången till digital-TV och införandet av HDTV skapar ökade krav på bildkvalitet, vilket skapar behov av mer avancerad teknologi inom slutbearbetning samtidigt som befi ntliga distributionsnät behöver uppgraderas. Nya distributionskanaler som exempelvis IPTV och

Vd har ordet

Video-On-Demand ställer dessutom krav på ett ökat utbud i fl era olika format, vilket skapar en större marknad för våra kunder och därmed även för Digital Vision.

Vidare är avgörandet till BlueRay Disc:s fördel en positiv faktor som skapar större konsumentefterfrågan av högupplösta DVD skivor vilket gynnar Digital Visions kunder som därmed i allt större utsträckning efterfrågar Bolagets produkter.

Ett samstämmigt intryck från våra kunder är att Digital Vision med sin nya produktportfölj stärker sin position som ett av de ledande företagen inom bildbehandling.

TILLVÄXT GENOM STRATEGISKA SAMARBETEN

Tillväxtstrategin bygger på samarbeten och vid behov förvärv som skapar synergieffekter baserat på Digital Visions kärnkompetens och varumärke. Distribution av mediainnehåll är exempel på ett område där vi tillhandahåller produkter och där vårt kunnande inom våra kärnteknologier, till exempel rörelseestimering, är användbart för att skapa förstklassiga produktlösningar för kunder med höga krav. Genom samarbeten med företag såsom Avid, Sonic, ProBel och Imagica, kommer vi att skapa en starkare plattform för fortsatt tillväxt.

KASSAFLÖDE OCH FINANSIELL STÄLLNING

En viktig variabel att åtgärda under 2008 är kassafl ödet som under 2007 förbättrades avsevärt men fortfarande var negativt. Som ett lönsamt företag är det givetvis enklare att erhålla mer gynnsamma kreditvillkor och lägre priser

från underleverantörer. Detta i kombination med en intensifi erad fakturabevakning och produkter som även innehåller en tidsbegränsning av funktionaliteten skall medföra en minskad kapitalbindning och därmed leda till ett förbättrat kassafl öde under 2008.

Likvida medel, för den fortsatta expansionen och även möjliga svängningar i marknaden på grund av den för närvarande fi nansiella turbulensen under 2008, kommer att behövas varför företaget under mars månad tecknade ett kreditpaket om 25 MSEK med sin affärsbank, vilket netto tillförde ytterligare 13 MSEK jämfört med kassaställningen per årsskiftet 2007. I syfte att minska de fi nansiella kostnaderna per lånad krona kommer företaget även att amortera vissa högkostnadslån.

FRAMTIDSUTSIKTER

Entusiastiska medarbetare som är engagerade och fokuserade är grunden för Digital Visions omsvängning till ett lönsamt företag. Tillsammans med en stark produktportfölj skapar detta en god grund för ytterligare omsättningstillväxt och förbättrade marginaler och därmed högre lönsamhet.

Solna, mars 2008 Lars Tafl in Verkställande direktör

AFFÄRSIDÉ

Digital Visions affärsidé är att utveckla och erbjuda kostnadseffektiva, högkvalitativa och teknikledande produkter för professionella användare till utvalda delar av mediamarknaden. Genom en tillväxtstrategi som baseras på förvärv och strategiska samarbeten skall Digital Vision ta en marknadsledande position.

MÅL

Digital Vision har som målsättning att skapa långsiktig värdetillväxt för sina aktieägare. För att uppnå detta skall koncernen uppnå en långsiktig rörelsemarginal på omkring 15 procent. Soliditeten skall på lång sikt inte understiga 50 procent.

STRATEGI

Strategiska samarbeten och förvärv

För att vidga affärsmöjligheterna, förbättra marknadsföringen samt skapa förutsättningar för ytterligare produkter skall Digital Vision verka för strategiska samarbeten med ledande aktörer inom mediateknikmarknaden. Både strategiska samarbeten och förvärv kan vara möjliga för att förstärka nuvarande position eller för etablering inom nya produktområden. Det grundläggande kravet för samarbeten och förvärv är synergier kring kärnteknologier och kompetens.

Marknadsdriven produktutveckling

Teknik- och produktutvecklingen skall vara marknadsdriven och lyhörd för kundernas krav samt baserad på avancerad bildbehandlingsteknik för högupplöst rörlig bild. Bolagets forsknings- och utvecklingsstrategi innebär utveckling av spjutspetsprodukter för digital bildbehandling anpassad för olika steg i processerna slutbearbetning, distribution och konsumtion. Digital Vision skall utifrån sin position bland leverantörer av avancerade verktyg för slutbearbetning samt utifrån sin tekniska kompetens utöka verksamheten inom produktområdena distribution och konsumtion.

Utveckla nya produkter baserade på egen utvecklade kärnteknologier och kompetens

Digital Vision skall utöka produktportföljen med nya produkter som kan baseras på Bolagets egenutvecklade kärnteknologier och kompetens. Kärnteknologierna bygger på ett stort antal egenutvecklade algoritmer för att lösa fl era krävande bildbehandlingsproblem uttryckta som mycket komplicerade matematiska problem.

Försäljningskanaler

Digital Visions affärsmodell skall bygga på både direkta och indirekta försäljningskanaler. Huvudsakligen sker försäljningen direkt på utvalda marknader som USA, Storbritannien och Norden och indirekt via återförsäljare i övriga världen. Utveckling av försäljningskanalerna skall inriktas på att öka den geografi ska täckningen samt på att öka kunskaperna hos befi ntliga återförsäljare. Genom att återförsäljarna får ökad kunskap om underhåll av produkterna, ökar servicegraden gentemot kunderna.

ARBETSPROCESSER INOM MEDIAINDUSTRIN

Efter att inspelningen av TV-programmet, biofi lmen eller reklamfi lmen har genomförts går materialet igenom ett fl ertal steg och processer innan det visas på biografer eller på TV-apparater. Inga steg kan förbises men vissa processer kan beroende på materialets slutgiltiga användningsområde utföras i varierande omfattning. Jämför exempelvis direktsänd TV, där materialet överförs direkt från inspelning till distribution utan slutbearbetning, med spelfi lm, där mycket tid spenderas för slutbearbetning. Nedan beskrivs de tre huvudprocesserna; slutbearbetning, distribution och konsumtion.

SLUTBEARBETNING

Efter inspelning sker slutbearbetning av materialet för att förbättra kvaliteten, åtgärda eventuella felaktigheter, klippa bort oönskade bilder samt i vissa fall för att skapa ett speciellt utseende eller stämning. Praktiskt taget allt material genomgår denna typ av bearbetning. Idag utförs i princip all slutbearbetning digitalt men arbetsprocessen skiljer sig beroende på om materialet består av videosignaler eller datafi ler. Vid slutbearbetning av videosignaler kommer materialet kontinuerligt i realtid och i en viss ordning och måste bearbetas i den takt de kommer, processen blir därmed seriell och varje steg måste avslutas innan nästa steg kan påbörjas. Fördelen är att det går snabbt då all bearbetning görs i realtid på specialbyggda beräkningsplattformar. Detta ger ett snabbt arbetsfl öde, speciellt för den typ av bearbetning som kräver mycket beräkningar och där standarddatorer ännu inte har prestanda som motsvarar specialbyggd hårdvara. Vid slutbearbetningen av datafi ler kan varje separat bildsekvens bearbetas i valfri ordning varvid materialet kan hämtas vid behov.

Arbetsprocessen kan i vissa steg utföras parallellt och påbörjas utan att det tidigare steget har slutförs, se bilden nedan. I och med att man här inte är beroende av ett realtidsfl öde är det möjligt att använda standardplattformar som är billigare och mer fl exibla än specialbyggda system, men ej lika kraftfulla. Det första steget i datorbaserad slutbearbetning är inmatningen/scanningen, vilket innebär att det inspelade materialet anpassas för att kunna bearbetas i datorbaserade system. Fortfarande spelas de fl esta spelfi lmer in på analog, silverbaserad, fi lm som efteråt konverteras till digitalt format för att kunna bearbetas.

Vid inspelning med digitala kameror är materialet direkt anpassat för bearbetning i datorbaserade system. Innan eller i samband med inmatning sker oftast en grovklippning av materialet för att på ett tidigt stadium kunna ta bort icke önskvärt material. Denna grovklippning utförs ofta på bildmaterial med lägre upplösning vilket medför att man snabbt kan gå igenom stora mängder material.

Oavsett inspelningsformat förekommer alltid olika grader av brus, vilket defi nieras som oönskade och slumpmässiga störningar. Dessutom förekommer ofta smuts, vilket även inkluderar skadade bildpunkter, repor eller att materialet har förstörts av damm. I steget bildförbättring, där brusreducering och smutsborttagning ingår, korrigeras för negativa effekter och materialet återställs till ursprungligt skick. Med denna metod kan även restaurering av gamla fi lmer genomföras.

Färgkorrigering innebär att färgbalans och kontrast justeras för att bilden mer ska efterlikna originalet. Exempelvis korrigeras materialet för över- och underexponering och oönskade skuggor med mera. Beskrivning av arbetsfl ödet från inspelning till presentation av materialet stämmer med hur verkligheten såg ut när materialet spelades in, exempelvis förstärka färger eller skapa effekter

Beskrivning av arbetsfl ödet från inspelning till presentation av materialet.

för att skapa ett tema eller stämning. En mycket viktig funktion som färgkorrigeringen fyller är att kompensera ljus- och färgsättningen mellan olika scener. Utvecklingen inom specialeffekter har de senaste åren gått mycket fort och idag kan en stor mängd specialeffekter skapas med datorns hjälp. Specialeffekter som tidigare utfördes manuellt framför kameran kan idag åstadkommas med väsentligt mindre resurser via datorer. Arbetet med redigering löper oftast under hela slutbearbetningsprocessen parallellt med det övriga arbetet som görs på originalmaterialet. Den största delen av redigeringen görs på en lågupplöst version av materialet där resultatet blir klipplistor som sedan appliceras på det högupplösta originalmaterialet. Flera versioner av dessa klipplistor kan genereras under arbetets gång. Ett digitalt filbaserat arbetsflöde tillåter att klipplistorna byts ut flera gånger utan att det arbete som utförts på orginalmaterialet går förlorat. Omredigering var tidigare mycket tidsödande och därmed icke önskvärt när detta steg utfördes genom att klippa den fysiska filmen. Då redigeringen genomförts sker slutjustering av hela materialet vilket kan innebära att man gör ett eller flera steg igen för att ytterligare förbättra kvaliteten på materialet. När slutjusteringen är klar görs en master som ligger som grund inför den vidare distributionen till konsument.

Distribution

Distribution av det slutliga materialet kan ske via ett flertal olika kanaler. De vanligaste kanalerna är sändning via satellit, via kabelnät eller via markbundna nät. Sändningen kan ske både analogt och digitalt. Det svenska markbundna analoga nätet har nyligen släckts ner och ersatts med digital sändning. Mycket material distribueras även via inspelad media som exempelvis DVD och videofilm. Biografer kräver mycket hög kvalitet på materialet och distributionen sker fortfarande oftast via filmkopior som skickas runt. I takt med övergången till digitala biografer kommer mer och mer av distributionen ske via speciella datafiler. Dessa kan distribueras via fysisk media som exempelvis hårddiskar eller DVD-skivor. Alternativt överförs filerna via datornät eller satellit. På senare tid har även distribution till mobila enheter, till exempel mobiltelefoner, blivit allt mer efterfrågat. Processen att distribuera materialet bygger på liknande moment men de olika distributionsvägarna kräver specifika utföranden och tekniska lösningar. Vid distributionen uppkommer en rad problem som påverkar de olika momenten. Exempelvis måste materialet paketeras och komprimeras i olika grader beroende på hur det ska levereras.

Det första steget vid distributionen är komprimering. Eftersom den slutgiltiga mastern kräver väldigt mycket lagringsutrymme och därmed är problematisk att paketera och sända måste den komprimeras till en mindre storlek. Komprimering kan ske på olika sätt och kan orsaka brus och andra oönskade störningar. Den komprimerade filen eller signalen levereras sedan via ett flertal olika nät innan materialet når slutkonsumenten. Både formatomvandling och omkomprimering kan behöva ske i övergången mellan olika nät. Omkomprimering utförs eftersom olika nät har olika överföringskapacitet och i vissa fall använder olika format. Idag finns ett flertal olika format och standarder inom sändning och distribution. Vid sändning mellan nät med olika format måste en omvandling ske för att materialet ska kunna distribueras. Exempel på format är standardbild med storleksförhållandet 4:3 samt widescreenbild med förhållandet 16:9. Andra exempel är olika bildfrekvenser som exempelvis 60 hertz sändningar i USA och 50 hertz sändningar i Europa. Vid distribution mellan dessa nät måste materialet och/eller signalen omformateras.

Konsumtion

Processen konsumtion innebär mottagning, omvandling, uppackning och slutligen presentation av materialet. Det finns ett flertal presentationsmöjligheter som styr hur processen går till inom respektive steg, exempelvis analog- och digital-TV, analog och digital bio samt DVDoch videouppspelning. Samtliga steg påverkar den slutliga presentationen och därmed bildkvaliteten av materialet. Mottagning kan exempelvis ske via TV- och parabolantenn, set-top-box eller bredbandsmodem, men även via DVD och videoband. Efter mottagning av materialet sker omvandling av filerna eller signalen för att anpassas till den utrustning som ska användas vid presentationen. Återigen behöver omvandlingen ske för exempelvis formaten 4:3 och 16:9 men även från digital sändning till analog sändning, vilket är formatet som de flesta TVapparater utnyttjar. Uppackning innebär avkodning av data för att anpassas till presentationsmediet. Materialet kan presenteras på ett flertal enheter som samtliga kan ge en annorlunda presentation av materialet, exempelvis TV-apparater, LCD- och plasmaskärmar liksom film eller digital projektion. Vissa avvikelser kan kompenseras med hjälp av olika inställningar men visst material kan behöva återgå till slutbearbetningsprocessen för korrigering. Materialet har nu sedan den ursprungliga inspelningen passerat ett flertal steg som samtliga har påverkat kvaliten på presentationen.

DRIVKRAFTER OCH TEKNIKSKIFTE INOM MEDIATEKNIKMARKNADEN

Mediaindustrin genomgår för närvarande en kraftig omstrukturering vilket skapar intressanta förutsättningar för bolag inom mediateknikmarknaden. Marknaden för mediateknik levererar produkter och tekniska lösningar utifrån behovet inom mediaindustrin. Förändringar och teknikskiften inom ett fl ertal områden skapar drivkrafter och behov av förändring vid slutbearbetning, distribution och konsumtion av material. Sammanlagt fi nns ett fl ertal faktorer som ger gynnsamma förutsättningar för tillväxt.

BÄTTRE BILDKVALITET

En av de viktigaste drivkrafterna är konsumenternas krav på bättre bildkvalitet vilket ökar kraven inom samtliga steg. Detta krav har bland annat ökat som en följd av att fl er nya högkvalitativa plattformar har introducerats de senaste åren, exempelvis DVD och HDTV. Behovet av slutbearbetning och restaurering av äldre material ökar eftersom det utgör grunden för vad som visas för konsumenten.

ÖVERGÅNGEN TILL HDTV

Dagens SDTV-sändningar kommer i framtiden att övergå till HDTV-sändningar, vilket ger möjlighet att visa materialet med avsevärt högre bildkvalitet. Detta tillsammans med att storleken och kvaliteten på skärmar (plasma, LCD med fl era) ökar ställer allt högre krav på att innehållet noggrant slutbearbetas så att bildkvaliteten kan bibehållas ända fram till presentation. Vidare fi nns krav på bättre bildkvalitet för biografer i och med utbyggnaden av digitala biografer. Sammantaget skapar detta ett behov av ny utrustning inom samtliga områden på mediateknikmarknaden. Initialt förväntas sportsändningar driva införandet av HDTV på de europeiska och asiatiska marknaderna.

UTBYGGNADEN AV NYA DISTRIBUTIONSKANALER

Övergången till digital-TV samt införandet av IPTV och HDTV påverkar de befi ntliga distributionsnäten. De nya distributionskanalerna kräver investeringar i ny teknik samtidigt som det innebär att en mängd olika distributionsnät måste anpassas för att kunna samexistera vid övergång av signaler mellan näten. Detta påverkar formatet på sändningarna vilket skapar behov av formatomvandling genom hela distributionsnätet. Vidare skapas behov av högkvalitativ komprimering eftersom olika nät har olika kapacitet. Expansion inom IPTV kommer att kräva utbyggnad av bredbandsnätet samt tillhörande ny teknik, bland annat eftersom IPTV möjliggör att konsumenterna själva kan välja vad som ska distribueras samt när det ska distribueras.

UTÖKAT UTBUD FÖR KONSUMENTERNA

De utökade antalet distributionskanaler skapar ett ökat utbud för konsumenten i form av fl era TV-kanaler. Digitaliseringen av teknik och distribution gör att nya kanaler skapas samtidigt som konkurrensen ökar mellan de etablerade TV-kanalerna. Sammantaget driver detta fram ett behov av nytt högkvalitativt material som skall slutbearbetas, vilket gynnar produktionsbolag och innehållsleverantörer eftersom unikt nationellt innehåll är det mest särskiljande konkurrensmedlet. Vidare fi nns ett stort arkiv av äldre inspelat material som är i behov av restaurering för att undvika att det förstörs. Dessutom måste det anpassas till dagens tekniska standard samt kvalitetsförbättras för att anpassas till dagens konsumenters krav på bildkvalité.

ÖVERGÅNG TILL DIGITAL FILBASERAD SLUTBEARBETNING

Slutbearbetningen utförs alltid digitalt men arbetsprocessen skiljer sig beroende på om materialet består av videosignaler lagrade på ett videoband eller av datafi ler lagrade på en hårddisk. Vid slutbearbetning av videosignaler kommer materialet kontinuerligt i en viss ordning och måste bearbetas i den takt bandet spelas upp. Detta resulterar i en seriell arbetsprocess, där varje steg måste avslutas innan nästa kan påbörjas. Vidare måste varje steg i kedjan arbeta i samma hastighet som bilderna spelas upp vid källan. Vid slutbearbetningen av datafi ler kan varje separat bildsekvensl hämtas i valfri ordning från en server vid behov. Tack vare detta kan de olika processtegen överlappa varandra och mycket arbete kan göras parallellt. Dessutom kan processtiden i varje steg väljas fritt vilket möjliggör användningen av standarddatorer. Att arbeta i en parallell process skapar fl exibilitet i fl ödet och kan ge mer tid för slutbearbetning alternativt tidigare lansering. Filbaserad slutbearbetning har framför allt anammats inom fi lm- och reklamindustrin där kvalitetskraven är

högre samt i fallet fi lm där den färdiga produkten har längre livslängd, vilket i sin tur motiverar större investeringar i tid och utrustning. På sikt kommer troligtvis allt material att slutbearbetas via digitala fi lbaserade system.

ÖVERGÅNG FRÅN ANALOG TILL DIGITAL IN- OCH UPPSPELNING

Historiskt har fi lmindustrin arbetat med analog, silverbaserad fi lm, där fi lmlaboratorier med fotokemiska processer har anpassat ljus och färger från olika tagningar så att de fått ett konsistent utseende. All slutbearbetning har utförts direkt på fi lmen via fl era kopieringssteg. Därefter har fi lmen åter kopierats för att distribueras ut till biografer och TV-stationer. Processen har varit avancerad samt tids- och kostnadskrävande. För att göra specialeffekter har man varit tvungen att scanna in fi lmen digitalt och mata in den i datorbaserade system. Initialt rörde det sig endast om ett fåtal klipp men har i rask takt ökat till fl era hundra. Slutbearbetning har då skett på såväl fi lm som fi ler på disk. Intresset ökar från fi lmstudios att producera fi lmer digitalt i alla faser i processen. Det innebär att man fi lmar digitalt direkt till disk eller band och man slipper dyra fi lmrullar samt den kostsamma överföringen av analog fi lm till digitalt format via en fi lmscanner. Än så länge har framför allt slutbearbetning digitaliserats och analog fi lm är fortfarande det vanligaste inspelnings- och leveransformatet till biografer. Bedömningen är att digital inspelning kommer att öka i användningsgrad.

FÖRBÄTTRAD DATORKAPACITET FÖR STANDARDATORER

För att kunna bearbeta material i realtid behövs idag system med specialtillverkad hårdvara eftersom det krävs mycket stor beräkningskapacitet. Samtidigt har programvarulösningar fått större genomslag för vissa delar av slutbearbetningsprocessen, framförallt eftersom prestanda hos standarddatorer har förbättrats. Utveckling av kraftigare processorer, förbättrad datorkapacitet och kostnadseffektiv datalagring har förbättrat möjligheterna att utföra slutbearbetning i standarddatorer. Specialtillverkad hårdvara behövs fortfarande i de delar av kedjan där man behöver anpassa till specifi ka elektriska gränssnitt samt där hög tillförlitlighet är nödvändig, exempelvis vid sändning. De största fördelarna med att använda standardplattformar är den större fl exibilitet som dessa ger samt att prestanda förbättras i snabb takt. När systemet bygger på

standarddatorer kan utvecklings- och produktionskostnaderna hållas nere. Implikationen är att marknaden i framtiden kommer att efterfråga mindre specialbyggd hårdvara till förmån för mjukvara som körs på standardplattformar i takt med övergången till fi lbaserad bearbetning.

MARKNADSSTRUKTUR

I detta avsnitt ges en närmare beskrivning av marknaden för utrustning inom slutbearbetning och marknaden för utrustning inom distribution. Strukturen på dessa marknader skiljer sig åt beroende på geografi ska aspekter, marknadens aktörer samt marknadsstorlek.

UTRUSTNING INOM SLUTBEARBETNING

Marknaden för utrustning inom slutbearbetning karaktäriseras av hård konkurrens. Köpare av utrustning är främst fi lm-, reklam- och TV-bolag. Riktlinjer vid köp av ny utrustning är funktionalitet, användarvänlighet och kostnadsmedvetenhet. Pris, kvalitet och prestanda för slutbearbetningsutrustning kan delas in i olika segment. I det övre segmentet kostar exempelvis ett bildförbättringssystem cirka 5 MSEK och har då mycket hög kvalitet och prestanda. Vidare fi nns ett relativt stort mellan-segment där snittet för bildförbättringsutrustning ligger omkring 1 MSEK. Inom det lägre segmentet fi nns ett utbud av utrustning med priser under 0,5 MSEK. Priserna och marginalerna inom de undre segmenten förväntas minska medan de förväntas bli stabila i det högre segmentet. Strukturen bland leverantörer av slutbearbetningsutrustning följer till viss del dessa segment där de oftast fokuserar på något eller några segment.

Geografi skt domineras slutbearbetningsmarknaden utifrån Los Angeles och London. I dessa städer utförs en stor andel av all slutbearbetning, men i de fl esta större städer fi nns bolag som utför slutbearbetning. Kundstrukturen utgörs dels av stora bolag kopplade till produktionsindustrin samt större oberoende fi lm- och reklambolag. Dessa verkar oftast utifrån Los Angeles och London och har ett stort antal installationer av slutbearbetningsutrustning. Vidare fi nns ett stort antal mindre bolag med cirka 10–100 anställda och endast en eller ett fåtal installationer. Slutbearbetning behöver inte ske på samma plats som där materialet spelades in vilket ger förutsättningar, inom framför allt slutbearbetning av fi lm och reklam, för fl er

internationella aktörer. Detta ger förutsättningar för ökad efterfrågan på utrustning.

Marknaden har präglats av konsolidering både bland leverantörer och kunder. Ett stort antal förvärv och uppköp har medfört att antalet leverantörer av slutbearbetningsutrustning har minskat. Dessutom har en omfattande konsolidering skett bland kunder för att skapa "one-stop shops" som tillhandahåller utrustning och tjänster som krävs för att producera fi lm samt större projekt. Vidare har övergången till fi lbaserad slutbearbetning samt utvecklingen av standarddatorer sänkt inträdesbarriärerna, vilket har skapat förutsättningar för nya och mindre aktörer. Kostnaden för att sätta upp en slutbearbetningsstudio har reducerats, vilket ytterligare förbättrat förutsättningarna för nyetableringar på marknaden.

Efterfrågan på marknaden förväntas öka under de kommande åren när många system behöver bytas ut. Inom slutbearbetning av fi lm används idag fi lbaserad utrustning i allt större utsträckning. Användandet av fi lbaserad utrustning kommer successivt att implementeras vid slutbearbetning av först reklamfi lm och sedan TV-produktioner.

UTRUSTNING INOM DISTRIBUTION

På marknaden för utrustning inom distribution utgörs kunderna främst av större TV-stationer, satellit- och kabeldistributörer, men även aktörer inom slutbearbetning. Kraven vid köp av distributionsutrustning är mycket höga beträffande kvalitet och pålitlighet. Beställningar av distributionsutrustning kan bli omfattande och kostnadsmedvetenheten är hög varvid priser och marginaler pressas. Marknaden och utvecklingen av ny utrustning drivs till stor del utifrån tekniska standarder.

Antalet leverantörer såväl som kunder på marknaden för distributionsutrustning är större i jämförelse med slutbearbetningsmarknaden. Kundstrukturen i USA utgörs av ett stort antal kunder i jämförelse med Asien och Europa, som har ett fåtal men relativt sett större kunder per land.

Utbyggnaden av distributionsnät med hänsyn till införandet av digital-TV, HDTV och IPTV skapar goda förutsättningar för försäljning av utrustning.

VERKSAMHET

PRODUKTOMRÅDEN

Digital Vision skall erbjuda världsledande produkter till professionella användare för slutbearbetning av fi lm/ video och multimedia samt för distribution av bild och ljud. Inom denna verksamhet kan urskiljas två produktområden:

Slutbearbetning (Media Mastering), innebärande digital bearbetning av spelfi lm, reklam- och TVproduktioner samt anpassning till DVD och restaurering av fi lmmaterial.
Distribution (Media Networking), innebärande anpassning av bild och ljud till distributionsnät.

SLUTBEARBETNING

Inom slutbearbetning förekommer fl era moment som kan dra nytta av rörelseestimering, där Digital Vision har en erkänt marknadsledande teknologi. Exempel är brusreducering som är ett mycket viktigt steg inom bildförbättring. Brus uppkommer framför allt vid inspelning, men kan även uppkomma i senare steg och processer, exempelvis vid komprimering. Slutbearbetning är idag Digital Visions största produktområde där Bolaget har en mängd produkter. I samband med förvärvet av det engelska företaget Nucoda Ltd stärktes produktutbudet inom fi lbaserad slutbearbetning med fl era avancerade programvaror för bland annat redigering och färgkorrigering.

DISTRIBUTION

Vid distribution behövs både komprimering i ett fl ertal olika steg och formatomvandling. Digital Vision har levererat fl era framgångsrika produkter inom detta segment. Redan 1992 tog man tillsammans med ProBel fram världens första rörelsekompenserade standardomvandlare, vilket sedan resulterade i en Emmy Award. Digital Vision samarbetar nu återigen med ProBel och har tillsammans utvecklat en högkvalitativ formatomvandlare Cifer HD, denna gång för HDTV, som lanserades under 2007. HDTVavkodaren BitLink är ett annat exempel på en framgångsrik produkt inom distributionssegmentet. Digital Vision kan använda kärnteknologier till att utveckla ytterligare produkter inom slutbearbetning och distribution. Men det fi nns även andra steg och processer där teknologierna är applicerbara.

KÄRNTEKNOLOGIER

Digital Visions verksamhet bygger på ett antal kärnteknologier som utgör grunden i Bolagets produkter. Kärnteknologierna bygger på egenutvecklade algoritmer för att lösa mycket komplicerade beräkningsproblem. Algoritmerna implementeras idag huvudsakligen i dedikerad hårdvara för att uppnå realtidsprestanda och i mjukvara för att förbättra produkternas fl exibilitet och funktionalitet.

I takt med att standardhårdvara blir kraftfullare kan en allt större del av algoritmutvecklingen utföras i en programvara via datorsimuleringar. Defi nition av algoritmer och implementering av dessa pågår ofta parallellt för att utvärdera vilka möjligheter och begränsningar den senaste teknologin har.

Kärnteknologierna kan också användas för att utveckla produkter för ytterligare steg inom slutbearbetning och distribution men även inom processen konsumtion.

RÖRELSEESTIMERING

Rörelseestimering är en av de viktigaste komponenterna i Digital Visions teknologiplattform, och har varit så sedan starten 1988. Basen för denna teknologi utgörs av en grupp av algoritmer, PHAME, som Digital Vision patenterade under 1990-talet. Denna grupp av algoritmer identifi erar rörelsen i objekt och söker efter de bildpunkter som förändras relativt omgivande bilder. Processen identifi erar samma bildpunkt i ett objekt som förekommer på fl era efterföljande bilder. Denna bildpunkt kan exempelvis ersätta en skadad bildpunkt och på så sätt förhöja bildkvaliteten. Digital Visions rörelseestimator är den mest avancerade på världsmarknaden. Med denna som bas har Bolaget utvecklat applikationer för bildförbättring, komprimering, och formatomvandling, se vidare under respektive avsnitt nedan.

BILDFÖRBÄTTRING

Bildförbättring innebär slutbearbetning av materialet för att reducera negativa och icke önskade effekter eller skador och därmed återställa materialet till ursprungligt skick. Digital Vision har lång erfarenhet av brusreducering och smutsborttagning.

Bildsekvensen ovan visar hur rörelsekompensering kan användas för att förbättra resultatet då bildpunkter från fl era bildrutor kombineras för att ersätta skadade bildpunkter.

Färgkorrigering

Färgkorrigering spelar en central roll vid all slutbearbetning, både för att justera eventuella brister i det inspelade materialet och som ett kreativt verktyg för att skapa ett visst utseende. Sedan mitten av 1990-talet har Digital Vision haft en färgkorrektor i produktutbudet. Fokus har varit att ta fram en effektiv användarmiljö för de applikationer där ett snabbt arbetsfl öde är av primärt intresse, exempelvis vid produktion av TV-program. I samband med förvärvet av Nucoda har Bolaget nu tillgång till en av de mest avancerade färgkorrektorerna på marknaden.

Brusreducering

Brus defi nieras som oönskade och slumpmässiga störningar i bildpunkter och förekommer alltid i olika grad vid inspelning. Den vanligaste tekniken för brusreducering bygger på jämförelse av bildpunkter för att skapa en ny bildpunkt ur ett genomsnitt av de jämförda bildpunkterna.

Det fi nns två huvudsakliga tekniker, "spatiell fi ltrering" där information från endast en bild används samt "temporal fi ltrering" där information från fl era bilder används. Vid "spatiell fi ltrering" förekommer alltid en försämrad upplösning av bildpunkten eftersom den är ett genomsnitt av bildpunkter från olika ställen på en och samma bild.

Det bästa sättet att reducera brus utan att försämra upplösningen är kombinera bildpunkter från fl era bilder. De bildpunkter som kombineras motsvarar samma bildpunkt i ett objekt som förekommer i samtliga av bilderna. En förutsättning för hög bildkvalitet är att man kompenserar för eventuell rörelse mellan bilderna innan bildpunkterna kombineras.

Smutsborttagning

Bolaget har utvecklat en smutsborttagare som automatiskt identifi erar smuts, repor och skadade bildpunkter. Funktionen bygger på rörelseestimering och innebär att när smuts har blivit identifi erat tilltar en avancerad process där bilder i nära anslutning till den smutsiga bilden med samma motiv jämförs. Processen räknar ut hur den ursprungliga bilden skulle ha sett ut om den inte var smutsig eller skadad. Processen har utvecklats genom åren med innovativa algoritmer. Vidare fi nns en manuell process för smutsborttagning där användaren själv kan påverka behandlingen av varje individuell smutspartikel. För att detta ska kunna göras utan att införa oönskade störningar krävs att man kompenserar för den eventuella rörelse som förekommer mellan de bilder som används vid fi ltreringen.

KOMPRIMERING

Alla moderna kompressionsformat, som exempelvis MPEG-2/4 och Windows Media, bygger på att man bara sparar skillnaden mellan bilderna i sekvensen. Detta är ett effektivt sätt att plocka bort redundant, eller onödig, information. Ett problem uppstår då det fi nns rörelse mellan bilderna då en enkel differens inte längre ger en effektiv reducering av datamängden. En förutsättning för effektiv komprimering är därför är att eventuell rörelse mellan bilderna kan beräknas och kompenseras för. Rörelseestimering är en central del vid denna typ av komprimering och det är framförallt kvaliteten på denna som gör att olika kodare ger olika bildkvalitet.

En annan viktig del i en kompressionskedja är att videosignalen anpassas innan den komprimeras så att exempelvis oönskat brus tas bort samt att upplösningen på bilden överensstämmer med vad som är rimligt vid en given kompressionsgrad. Brus, som till sin natur är en slumpmässig signal, ställer till stora problem vid all form av komprimering då en stor del av tillgänglig bandbredd går åt för att beskriva bruset på bekostnad av det riktiga bildinnehållet. Om bruset tas bort innan bilderna komprimeras erhålls en mycket högre bildkvalitet. På samma sätt innebär komprimering, speciellt vid höga kompressionsgrader, att all information i originalbilden inte kommer att kunna beskrivas tillfredställande. Speciellt gäller detta detaljer i bilden. Ett bättre resultat uppnås om detaljnivån anpassas innan komprimeringen påbörjas.

I mitten av 1990-talet utvecklade Digital Vision en MPEG-2-kodare som byggde på den teknologi för rörelseestimering och bildförbättring som tagits fram för andra produkter. Denna kodare, BitPack, anses av många fortfarande vara den bästa MPEG-2-kodaren på marknaden.

FORMATOMVANDLING

Formatomvandling innebär att ett material omvandlas från exempelvis standardbild (4:3) till bredbild (16:9). Omvandling kan även ske mellan olika frekvenser eller bilder per sekund. Vid inspelningar erhålles oftast materialet i endast ett format. Omvandling mellan olika format kan och behöver ske i samtliga steg; slutbearbetning, distribution, och presentation. Den slutversion som färdigställs behöver oftast formateras om eftersom det idag fi nns ett fl ertal olika distributionsnät och variationen är stor mellan olika länder.

När man ska omvandla en bildsekvens från exempelvis det amerikanska TV-systemet, som använder 30 bilder per sekund (60 hertz), till det europeiska, som använder 25 bilder per sekund (50 hertz), måste nya bilder skapas genom att kombinera fl era bilder i originalsekvensen. Här blir det åter viktigt med rörelseestimering då rörelse mellan bilderna kommer att ge försämrad kvalitet då information från fl era bilder ska kombineras. Kvalitén på rörelseestimeringen är helt avgörande för kvalitén på slutresultatet. Detta visade Digital Vision tillsammans med engelska ProBel i början av 1990-talet då man lanserade världens första rörelsekompenserade standardomvandlare för SDTV, något som man senare vann en Emmy Award för.

PRODUKTER

SLUTBEARBETNING

Digital Vision tillhandahåller produkter för brusreducering, smutsborttagning, färgkorrigering, redigering och formatomvandling. Dessutom används dessa verktyg vid restaurering av befi ntligt material. Bildförbättringssystemet DVNR/DVO och Film Master används vid slutbearbetning av fi lm- och videoproduktioner. Konkurrensmässigt utmärks dessa system av högklassiga algoritmer samt väl anpassade användargränssnitt som tillsammans ger hög prestanda och ett snabbt arbetsfl öde. Bildbearbetningen sker dels i egna specialtillverkade datorer dels i standarddatorer. Användargränssnittet utgörs av standardiserade operativsystem, exempelvis Windows, samt Bolagets egenutvecklade kontrollpaneler för att kunden ska kunna arbeta mer effektivt.

Film Master

Film Master, är bolagets produkt för bildförbättring, färgkorrigering och redigering. Film Master utgörs av en specialskriven mjukvara som körs på standarddatorer. Det grafi ska användargränssnittet kan utgöras av ordinära standardkomponenter som tangentbord och mus, men kontrollpanelen från Digital Visions styrsystem Valhall kan även användas tillsammans med Film Master, se vidare avsnittet "Valhall". Användaren kan med denna produkt skapa en visuell klarhet beträffande färger och övriga bildkomponenter. Vidare möjliggörs färg- och

bildredigering som till stor del kan ske i realtid. Detta ska då jämföras med att denna process annars sker i fotolaboratorier. Med denna produkt ges således fi lmskapare och övriga användare möjlighet att utan fördröjning se resultatet av eventuell redigering och sedan utvärdera detta direkt. Den redigering som utförs i Film Master ersätter den negativklippning som tidigare genomfördes. I praktiken sker huvuddelen av redigeringen parallellt med lågupplösta versioner. Ur dessa genereras klipplistor som sedan appliceras på de högupplösta originalfi lerna i Film Master. Under slutbearbetningsarbetet genereras ofta fl era versioner av klipplistorna och dessa måste kunna tas omhand utan att det arbete, till exempel ljussättning, som redan gjorts går förlorat. Detta är ett exempel på det parallella arbetsfl öde som möjliggörs vid fi lbaserad slutbearbetning. Vidare gör Film Master det möjligt för fi lmproducenter att visuellt förhandsgranska fi lm som ska projiceras digitalt. Denna produkt är mycket kostnadseffektiv. Innan denna produkt introducerades var enda sättet att förhandsgranska att överföra den digitala inspelningen till fi lm, framkalla denna och sedan projicera från fi lmen.

Tidsbesparingen med denna produkt överstiger i de allra fl esta fall ett dygn.

Nucoda HD och SD

För att kunna bearbeta de lägre marknadssegmenten presenterad Bolaget under 2007 en förenklad version av Film Master benämnda Nucoda HD och SD, lämpade för TV- bolag som behöver slutbearbeta stora mängder videomaterial på kort tid. Dessa programvaror kan även enkelt uppgraderas till full Film Master-funtionalitet via införskaffandes av en ny mjukvarulicens.

Phoenix

Ytterligare en nyhet som introducerades under året var restaureringsprogramvaran Phoenix. En helt ny produkt som bygger på plattformen till Film Master och medför en stor tidsbesparing vid restaurering av video och fi lm, genom att erbjuda automatisering av arbetet och ökad bildkvalitet via olika programvaruverktyg från DVOfamiljen ( se nedan ).

Nucoda FilmMaster

Valhall/DVNR

DVNR

Ett av Digital Visions starkaste kunnande är brusreducering och smutsborttagning, där Bolaget är marknadsledande i världen.

Bildförbättringssystemet DVNR är ett system för bearbetning av videosignaler och utgörs av specialskriven mjukvara som körs på egenutvecklade datorplattformar. Kunden köper moduler för just de typer av bearbetning som man utför i sin verksamhet. Alla moduler använder samma plattform vilken konfi gureras med programvarumoduler för att erhålla önskad funktionalitet. Systemet fi nns för bearbetning av både SDTV och HDTV. Den övergång till bearbetning i HDTV som just nu sker världen över medför att huvuddelen av nyförsäljningen gäller detta format.

Det fi nns även verktyg för färgkorrigering och formatomvandling. DVNR-systemet kan användas tillsammans med styrutrustning från tredje part eller tillsammans med Valhall, ett styrsystem från Digital Vision. Under slutet av 2006 introducerades tidsbaserade licenser ( TBL ) där kunden över Internet själv kan installera olika valda programvarufunktioner med en löptid som passar respektive fi lmprojekt. Därmed sjunker kostnaden för kunden vilket utökar marknaden för produkten.

DVO

Bildförbättringsverktygen, som hittills bara erbjudits genom den egenutvecklade beräkningsplattformen DVNR, erbjuds nu även som mjukvara benämnd DVO, och kan köras på en standardplattform som en del av Film Mastersystemet. Idag fi nns ett fl ertal olika programvarufunktioner inom DVO-familjen och marknaden för denna produkt växer allt mer. DVO säljs antingen som ett tillägg till Film Master eller som en fristående produkt, DVO-station, för de kunder som enbart vill använda DVO-funktionaliteten.

VALHALL

Valhall är Digital Visions styrsystem för att styra DVNR och Film Master-systemet. Systemet består av tre delar; en Windows-programvara som tillhandahåller ett grafi skt gränssnitt, en realtidsenhet som hanterar all tidskritisk styrning samt egenutvecklade kontrollpaneler som kompletterar den grafi ska styrmiljön.

BITPACK-DVD

Förutom brusreducering och smutsborttagning är bildkomprimering ett viktigt kompetensområde inom bildbehandling. Digital Vision har utvecklat en egen lösning för MPEG-2- komprimering. Denna är en av få hårdvaruimplementeringar av högkvalitativ MPEG-2 komprimering som fi nns på världsmarknaden. Tack vare den bildkvalitet och den fl exibilitet som erbjuds med Valhall/DVNR, anses Digital Visions MPEG-2-kodare vara den bästa på marknaden. Idag sitter kodaren i produkten BitPack vilken används för att generera komprimerade fi ler som kan överförs till bland annat DVD-skivor. På en stor andel av de DVD-skivor som fi nns i handeln har bilden komprimerats med BitPack. Utöver komprimeringsmotorn, har en viktig del i framgången för BitPack varit det integrerade DVNR-systemet och styrmiljön med egna kontrollpaneler.

BitPack

För kunder som vill ha bästa bildkvalitet, integrerad förbearbetning och en avancerad styrmiljö med kontrollpaneler, är BitPack fortfarande det naturliga valet. Då högsta möjliga bildkvalitet är ett absolut krav vid DVDproduktion är kunderna beredda att lägga avsevärd tid på att skapa sina fi ler. De verktyg BitPack erbjuder är då mycket uppskattade.

DISTRIBUTION

Inom distribution används produkterna vid komprimering, formatomvandling och uppackning av information. Produkterna används inte på ett lika interaktivt sätt som de produkter som används vid digital slutbearbetning. Här är det driftsäkerhet och automatiseringsmöjligheter som är avgörande. Det handlar också oftast om betydligt större volymer och produktionseffektiviteten är därför viktig för att kunna uppnå lönsamhet. Hittills har Digital Vision utvecklat specialprodukter för kunder med mycket höga krav.

CIFER HD

Under året lanserades Cifer HD, en formatkonverterar med Digital Visions berömda rörelseestimeringsalgoritmer, för sändningsbolag som vill uppnå maximal bildkvalité. Utbyggnaden av HD-sändningsnät har påbörjats och Bolaget räknar med växande volymer under 2008. Denna produkt är utvecklad tillsammans med företaget ProBel, en av våra samarbetspartners inom distributionssegmentet.

BitLink SDTV/HDTV MPEG-2 avkodare

BitLink är en modulär avkodare för MPEG-2 signaler som tas emot antingen via satellit eller lokalt från annan utrustning. Den avkodade signalen kan sedan presenteras i ett antal bildformat, både analoga och digitala, samt i ett antal olika ljudformat. Den viktigaste applikationen där BitLink används är distributionsnät för digital-TV, men tack vare sin modulära uppbyggnad kan den användas i en mängd olika applikationer. Digital Visions avkodare har fl era unika funktioner, bland annat möjlighet att erhålla avkodad video antingen som SDTV eller HDTV samt synkronisering av bild och ljud till en lokal referens.

BitLink

BITPACK-SERVER

BitPack-systemet kan förutom att generera komprimerade videofi ler för DVD användas för att skapa fi ler för distributionsservrar och Video-On-Demand. Filerna innehåller dessutom ljud och text och skiljer sig därmed från dem som används för DVD, där endast videoinformationen skapas av BitPack. Ett snabbt arbetsfl öde erhålls genom att BitPack direkt levererar fi ler med fl era ljudströmmar och textversioner, som därefter kan laddas upp på en server för utsändning. I konkurrenternas system är det en fl erstegsprocess som innefattar slutbearbetning i program vara, vilket är tidskrävande. Vid höga komprimeringsgrader (små fi ler) är det svårt att uppnå bra bildkvalitet. Här kan BitPacks avancerade komprimeringsalgoritm användas tillsammans med den integrerade förbearbetningen för att ge så bra bildkvalitet som möjligt. Detta sker dessutom med mycket begränsad användarinteraktion. Nämnda egenskaper har gjort BitPack-systemet unikt inom sitt användningsområde och en stor andel av leverantörerna av Video-On-Demand, framför allt i USA, använder idag BitPack.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Digital Vision är ett utvecklingsintensivt bolag som har en specifi k kompetens när det gäller utveckling av avancerade algoritmer för bildbehandling och interaktiva användarmiljöer för krävande studioapplikationer. Produktutvecklingen bedrivs i Solna och London, av drygt 20 ingenjörer.

Traditionellt har Digital Visions bildbehandlingsverktyg implementerats på specialbyggda beräkningsplattformar för att uppnå realtidsprestanda. I och med förvärvet av Nucoda fi nns nu de fl esta produkter både på egenutvecklade hårdvaruplattformar och som mjukvaruapplikationer på standarddatorplattformar. Dessa generella plattformar öppnar nya möjligheter för innovativa bildbehandlingsverktyg som varit svåra eller omöjliga att implementera i specialbyggda beräkningsplattformar på rimlig tid och till rimlig kostnad. Arbetet med att ta fram en ny generation verktyg fortlöper och de första produkterna lanserades i slutet av 2006 under namnet DVO, se avsnittet "Produkter".

Under de senaste åren har mycket arbete lagts ned på utveckling av en kraftfull simulator som används för att ta fram nya bildbehandlingsverktyg. Detta ger möjlighet till att testa teorier och algoritmer på ett helt annat sätt än tidigare. Detta i sin tur leder till kraftfullare verktyg och kortare utvecklingstid eftersom den mesta optimeringen av produkten gjorts i simulator vilket går mycket snabbare än på färdig produkt. När väl algoritmen har defi nierats är steget till implementering på en standardplattform mycket kortare än motsvarande implementering på specialbyggd hårdvara. Därför kommer nya verktyg först att testas hos kunder på standardplattformen. De verktyg där ett behov fi nns av den extra prestanda som en specialbyggd hårdvara ger kan sedan överföras till denna. Varje produkt består till största delen av unika algoritmer men det fi nns även gemensamma kärnteknologier. En sådan teknologi är rörelseestimering.

Den senaste generationens rörelseestimator ingår nu i ett fl ertal av Bolagets produkter vilka därmed har fått avsevärt bättre prestanda. Under 2007 pågick arbetet med att anpassa denna rörelseestimator till en annan applikation, formatkonvertering i form av produkten Cifer HD. I denna applikation ändras bildfrekvensen från exempelvis 30 bilder per sekund som används i USA, till 25 bilder per sekund, som används i Europa.

I takt med det ökade intresset för HDTV kommer högkvalitativ formatkonvertering i detta form att bli en viktig komponent för att kunna utbyta material som producerats på olika platser. Detta projekt utförs i samarbete med Pro-Bel i England och implementeras i en ny processplattform som tas fram för att passa i deras modulära system. Första leverans skedde under våren 2007.

Intuitiv, lättarbetad användarmiljö är en viktig del i en komplett produkt. Där är Digital Visions långa erfarenhet och nära samarbete med många kunder en stor styrka. De kontrollpaneler som utvecklats för styrsystemet Valhall har integrerats med produkten Film Master vilket avsevärt höjt användarvänligheten och därmed konkurrenskraften för denna produkt.

KÄRNKOMPETENS

Förutom de olika teknologier som Digital Vision har fi nns specifi k kompetens inom ett antal områden. En grundkompetens är bildbehandling i olika former, speciellt behandling av rörliga bilder. Digital Vision har sedan starten implementerat avancerade bildbehandlingsalgoritmer i egenutvecklad hårdvara och besitter idag unik kompetens inom detta område. Inom TV och fi lm används en mängd specifi ka fysiska gränssnitt och efter att under 20 år byggt utrustning som används i dessa miljöer fi nns det en stor kunskap kring dessa gränssnitt. De produkter som Bolaget utvecklat genom åren för slutbearbetning kännetecknas som användarvänliga. Den normala placeringen är i en studiomiljö där en tränad operatör spenderar långa arbetspass framför utrustningen. Användargränssnitten är därför av avgörande betydelse både för effektiviteten och för ergonomin. Under senare år har mjukvarubaserade bildbehandlingslösningar blivit allt viktigare och i samband med förvärvet av Nucoda besitter Bolaget avsevärd kompetens även inom detta område.

FÖRSÄLJNING

Orderingång per år

FÖRSÄLJNINGSVERKSAMHETEN

Digital Visions försäljning och marknadsföring sker genom en kombination av egen personal och ett nät bestående av ett 20-tal fristående distributörer. Merparten av distributörerna är inriktade mot slutbearbetningsindustrin. Distributörerna hanterar försäljning, marknadsföring och support på sina respektive marknader. Ett stort antal av distributörerna har representerat Digital Vision under lång tid.

Med förvärvet av Nucoda år 2005 stärktes försäljningsresurserna och därmed har marknadsbearbetningen och stödet till Bolagets distributörer blivit mer konsistent.

Försäljningsområden

Digital Visions försäljningsområden kan delas upp på produktområde och geografi skt område. Geografi skt har under 2007 den största andelen av försäljningen skett till Europa följt av USA och Asien.

Digital Vision har defi nierat två produktområden, dels Media Mastering som utgör Bolagets produkter för slutbearbetning, dels Media Networking som utgör Bolagets produkter för distribution av ljud och bild.

KUNDER

Digital Vision har hittills mer än 800 kunder. För en mer komplett kundreferenslista, besök Digital Visions hemsida www.digitalvision.se. Följande avser att exemplifi era några av Digital Visions viktigaste kunder inom respektive område. Bolagen är ofta aktiva inom fl era områden och nedan anges det område som bolagen främst profi lerat sig inom.

Laser Pacifi c ägs av Kodak och är ett USA-baserat bolag som är världsledande inom slutbearbetning i nöjes- och mediabranschen. Produkterna som Digital Vision tillhandahåller används främst för bildbearbetning av TV-produktioner och spelfi lm. Övriga exempel på kunder inom slutbearbetning är IVC och Warner Brother i USA, vilka båda har bland världens största faciliteter för slutbearbetning, restaurering och formatanpassning av högupplöst bildmaterial, Technicolor i Storbritannien samt Éclair i Frankrike. Ascent Media i USA tillhandahåller tekniska lösningar för slutrbearbetning och distribution till produktionsbolag.

Inom utrustning för distribution utgörs kundkretsen av bland annat det brittiska bolaget BBC Broadcast, som sänder och marknadsför digital media till såväl användare genom främst TV, men även genom andra medel som till exempel mobiltelefon. Bolaget är en av de allra största aktörerna i Storbritannien och är även på framväxt i övriga Europa, USA och Asien. Övriga distributionsbolag som Digital Vision har som kunder är svenska Teracom, som erbjuder distribution av TV och radio samt den amerikanska icke vinstdrivande oranisationen PBS, som utövar tillsyn över inköp, distribution och marknadsföring av program i de publika TV-stationerna i USA. Ytterligare kunder inom distributionsledet är Starchoice i Kanada, Sonopress i Tyskland, TV Globo i Brasilien, HBO i USA, samt NHK i Japan.

Nettoomsättning per geografi skt område 2007

Nettoomsättning per produktområde 2007

Media Mastering 97% Media Networking 3%

Kartan nedan visar de länder som Digital Vision har levererat utrustning till. För slutbearbetning har Bolaget levererat sammanlagt cirka 1 900 hård- och mjukvaruplattformar. Av dessa har största delen, cirka 900 stycken, levererats till USA följt av Storbritannien, cirka 320 stycken, och Kanada, cirka 240 stycken. Utöver detta har Digital Vision levererat produkter för distribution av ljud och bild.

PARTNERS OCH LEVERANTÖRER

Digital Visions leverantörer väljs utifrån ett kvalitetstänkande samt de system Bolaget arbetar efter där ekonomisk stabilitet och leveransförmåga är basparametrar. Vid val av produktionspartners är viktiga faktorer ISO 9000 och ISO 14000-certifi ering. All produktion av Bolagets produkter är utlagd på underleverantör för att säkerställa större leveranskapacitet samt en fl exibel och anpassningsbar produktion över tiden. Hela produktionsprocessen, från inköp av komponenter till sluttest och utleverans till kund, hanteras av underleverantör. Digital Vision har även avtal med strategiskt viktiga leverantörer för att säker-

ställa eventuella framtida behov av komponentleveranser och support vid nyutveckling.

Digital Vision samarbetar med ett fl ertal strategiska partners, bland annat ARRI, som tillhandahåller produkter för samtliga verksamhetsled, Bluefi sh 444, som designar och tillverkar avancerade videokort, The Foundry, som utvecklar mjukvara för specialeffekter, Nvidia, som är världsledande inom produktion av processorer för digital media, samt ProBel, som designar och tillverkar högklassiga produkter för distributionsledet. Vidare det under året startade samarbetet med Sonic Solutions samt AVID.

KONKURRENTER

Inom efterbearbetning har Digital Vision ett antal konkurrenter där de viktigaste är Autodesk Media and Entertainment, FilmLight, Quantel, da Vinci och Teranex. Discreet Lustre är Autodesk Media and Entertainments mjukvarusystem för färgkorrigering i högupplöst format. Det engelska bolaget FilmLight konkurrerar med Digital Vision främst inom färgkorrigering, men arbetar även med fi lmskanning. Amerikanska da Vinci konkurrerar

Länder där kunder har köpt Digital Visions system.

med färg- och bildförbättringsprodukter men tillverkar även produkter för restaurering av fi lm och video. Teranex, som är en del av Silicon Optic, är verksamma inom fl era områden, men märks som konkurrent främst inom utrustning för slutbearbetning. Konkurrenterna inom utrustning för distribution utgörs främst av Shibasoku, Snell & Wilcox och Leitch. Snell & Wilcox riktar sig främst till kunder inom distributionsledet men designar och tillverkar även produkter för slutrbearbetning och arkivering av digital media.

ORGANISATION OCH MEDARBETARE Koncernstruktur

Digital Vision-koncernen består av moderbolaget Digital Vision AB med säte i Solna och tre dotterbolag. Dotterbolagen utgörs av de operativa bolagen Digital Vision Systems Ltd (tidigare Nucoda Ltd) och DV Sales & Support Inc samt det vilande bolaget Digital Vision Development AB. Samtliga dotterbolag ägs till 100 procent av moderbolaget. Koncernens moderbolag Digital Vision AB utgör i sin tur ett dotterbolag till Littco S.a.r.l. som äger cirka 56 procent av aktierna i Bolaget.

Koncernstruktur

Organisation

Medarbetare

Digital Vision var vid utgången av 2007 totalt 51 medarbetare och kontor i Solna, London och Los Angeles. I Solna arbetade 19 medarbetare, i London 25 medarbetare och i Los Angeles 7 medarbetare. Under 2007 var medelantalet medarbetare i koncernen 45.

Andelen medarbetare med högskoleutbildning uppgår till cirka 71 procent. Merparten av dessa är civilingenjörer eller motsvarande. Drygt 80 procent av Bolagets personal arbetar med produktutveckling och försäljning. Samtliga medarbetare som är tillsvidareanställda, varav 80 procent är män.

ORDLISTA

2K/4k	Högupplösta bildformat som framförallt används vid digital bearbetning av fi lm. 2k bilder har en upplösning av 2048 x 1556 bildpunkter och 4k 4096 x 3072 bildpunkter.
BitLink	Samlingsnamn för Digital Visions produkter inom digital-TV distribution.
BitPack	Digital Visions komprimeringssystem för att skapa fi ler enligt MPEG-2 standarden, se nedan.
Blu-Ray Disc	Vidareutveckling av DVD-formatet som medger lagring av högupplöst video på DVD-skivor, se även HDTV.
DVD	Digital Versatile Disc. Ett CD-format med stor lagringskapacitet. Exempelvis kan en DVD-skiva lagra en fi lm med mycket högre bildkvalitet än VHS samt med fl erkanalsljud i fl era versioner och textning på ett antal språk.
DVNR	Digital Visions bildbehandlingssystem för digital efterbearbetning. Systemet innehåller bland annat funktioner för brus reducering, rep- och smutsborttagning, bildstabilisering samt ljussättning.
DVO	Digital Vision Optics, samlingsnamn på Digital Visions bildförbättringsverktyg i mjukvara.
HDTV	High-Defi nition TV. På svenska ofta benämnt högupplöst digital-TV eller skarp-TV. Erbjuder cirka sex gånger högre upplösning än standard-TV vilket närmar sig biokvalitet.
IBC	International Broadcasting Convention. Internationell teknikmässa för dem som skapar, hanterar och levererar ljud och rörliga bilder. Hålls en gång per år i Amsterdam under september månad.
ISO	International Organization for Standardization. Standardiseringsorgan som bland annat ligger bakom kvalitets standarden ISO 9000 och miljöstandarden ISO 14000.
ITS	International Teleproduction Society. Branschorganisation som representerar Digital Visions kunder.
LCD	Liquid Crystal Display är en display-teknik som används i fl ata skärmar och blir allt vanligare både för datorer och video/ TV. Fördelar är bl. a. att de är platta, att de kan göras större (idag upp till 100 tum) och med högre upplösning. Nackdelar är bl. a. eftersläpning och att mörka partier inte återges väl.
MPEG-2/4	Motion Picture Experts Group. Kompressions standard för digitala rörliga bilder som används för exempelvis digital-TV/HDTV och DVD.
NAB	National Association of Broadcasters. Bransch organisation för fria amerikanska radio- och TV-operatörer (broadcasters). Anordnar den största teknikmässan inom branschen en gång per år i Las Vegas under april månad.
PHAME	Predictive Hierarchical Advanced Motion Estimation. En familj av algoritmer för rörelseestimering som patenterades av Digital Vision i början av 90-talet.
Phoenix	Digital Visions programvara för restaurering av video och fi lm.
SDTV	Standard-Defi nition TV. TV med upplösning motsvarande det vi normalt kan se hemma idag, jämför HDTV, se ovan.
Telecine	Utrustning för att överföra fi lm till elektroniskt, idag huvudsakligen digitalt, format. Används dels för att kunna bearbeta fi lmmaterialet digitalt samt för att kunna visa fi lm via elektroniska distributionskanaler såsom TV.
Valhall	Digital Visions styrsystem för bildbehandlingsystemet DVNR (se ovan). Också känt som Odens boning där gudar och döda kämpar samlas till fest.
VOD	Video-on-Demand. En tjänst som ger konsumenterna möjlighet att beställa TV-program från ett programbibliotek oavsett tid på dygnet och oberoende av andra konsumenter.

MILJÖ OCH KVALITET

Digital Visions verksamhet medför ingen betydande negativ miljöpåverkan avseende utsläpp till mark, vatten och luft. Bolagets tillverkning hanteras av ISO 14001 certifi erad underleverantör som säkerställer, i samarbete med Digital Vision, att all hantering runt produktion och leveranser är miljöanpassad på bästa sätt.

Bolagets modell, vilken omfattar alla led i utvecklingsoch förbättringsprojekt från idé till avveckling av produkt eller tjänst, revideras och förfi nas löpande. Det utökade samarbetet med underleverantör har och kommer att ha stor påverkan på våra produkters och tjänsters totala kvalitet framöver.

Bolaget kartlägger löpande de miljöeffekter som uppstår i den egna verksamheten. Våra produkters och tjänsters påverkan på miljön vid drift, är ett viktigt delmoment i vår utvecklingsmodell.

För att bibehålla samt stärka bolagets ställning på marknaden är det av största vikt att Digital Vision löpande erbjuder nya och förbättrade lösningar, där framsynt miljöarbete är en viktig del för att upprätthålla kundernas och samhällets långsiktiga förtroende.

Kontinuerlig förbättring av bolagets produkter, processer och rutiner sker såväl internt som med externa parter och oftast i projektform. Vägen för nya produkter går via grundligt utvecklingsarbete och god dokumentation.

Från och med halvårsskiftet 2006 får inga produkter som innehåller bly levereras inom EU. Bolaget har, sedan 2004, anpassat sin produktfamilj så att den uppfyller RoHS ( Restriction of use of certain hazadous substances in electrical and electronic equipment). Samtliga produkter är sedan våren 2006 anpassade till direktivet.

Bolagets produktstyrgrupp samt kvalitetsgrupp arbetar aktivt med miljö och kvalitetsfrågor. Representationen spänner över bolagets samtliga funktioner och företagsledningen samt representanter från underleverantör ingår. Härigenom kan direkta och förebyggande åtgärder vidtas på ett snabbt och effektivt sätt.

EKONOMISK UTVECKLING I SAMMANDRAG

UTDRAG UR KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR1 (Mkr)	2007	2006	2005	2004	2003
Intäkter	114,8	78,5	59,7	30,1	70,7
Bruttoresultat	72,9	40,3	27,2	9,0	30,1
Årets resultat	5,8	–43,1	–61,82	–36,5	–12,9
Varav hänförligt till moderföretagets aktieägare	5,8	–43,1	–61,8	–36,5	–12,9
UTDRAG UR KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR1 (Mkr)	2007	2006	2005	2004	2003
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar	58,0	50,8	48,0	2,6	4,4
Varulager	10,1	10,5	7,8	10,4	16,6
Kundfordringar	42,9	22,0	13,2	4,9	13,0
Övriga omsättningstillgångar	5,7	7,4	4,5	1,8	3,6
Likvida medel	1,7	2,1	18,9	2,8	2,0
Balansomslutning	118,4	92,8	92,4	22,5	39,6
EGET KAPITAL
Eget kapital	10,5	4,2	28,3	5,7	10,9
Långfristiga skulder och avsättningar	53,6	51,0	49,4	0,4	0,2
Räntebärande skulder	29,0	15,8	–	6,6	14,0
Leverantörsskulder	16,2	12,3	8,5	4,4	8,1
Övriga kortfristiga icke räntebärande skulder	9,1	9,5	6,2	5,4	6,4
Summa eget kapital och skulder	118,4	92,8	92,4	22,5	39,6

1 Året 2003 har ej omräknats i enlighet med IFRS.

2 Nedskrivning med 36,1 Mkr 2005 enligt IFRS regler för företagsköp.

Ekonomisk utveckling i sammandrag

2007	2006	2005	2004	2003
63	51	46	30	43
6	Neg	Neg	Neg	Neg
5	Neg	Neg	Neg	Neg
8	Neg	Neg	Neg	Neg
79	Neg	Neg	Neg	Neg
9	4	31	25	27
9,4	3,3	Neg	0,7	1,1
12,2	4,5	42	25	28
1,1	Neg	Neg	Neg	Neg
0,9	3,3	0,9	0,3	0,7
16,1	27,5	20,3	19,3	17,0
14	35	34	64	24
37,3	37,5	30,7	29,3	27,0
45	45	41	31	31
2007	2006	2005	2004	2003
38 880 231	37 932 819	29 765 660	16 437 520	8 018 760
38 364 835	30 446 201	26 949 932	12 228 140	8 018 760
42 838 541	30 446 201	26 949 932	–	–
0,15	–1,42	–2,29	–2,98	–1,61
0,27	0,14	1,05	0,35	1,36
0,02	0,11	0,03	0,02	0,09
0,42	1,18	0,75	1,18	2,12
2,37	2,52	4,70	2,40	7,95
–	–	–	–	–

1 Året 2003 har ej omräknats i enlighet med IFRS.

MARGINALER

Bruttomarginal, % Bruttoresultat i förhållande till nettoomsättning.

Rörelsemarginal, % Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.

Vinstmarginal, % Resultat före skatt i förhållande till nettoomsättning.

RÄNTABILITET

Räntabilititet på genomsnittligt sysselsatt kapital, % Resultat före skatt plus fi nansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital avser balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande skulder.

Räntabilitet på genomsnittligt eget kapital, % Årets resultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

KAPITALSTRUKTUR

Soliditet, % Eget kapital vid årets utgång i förhållande till balansomslutningen.

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

Räntebärande skulder vid årets utgång minus likvida medel i förhållande till eget kapital.

Andel riskbärande kapital, %

Summa eget kapital och uppskjutna skatteskulder i förhållande till balansomslutningen.

Räntetäckningsgrad, ggr Resultat före skatt plus fi nansiella kostnader i förhållande till fi nansiella kostnader.

ÖVRIGT

Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar, Mkr Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar under perioden.

Forskning och utveckling, Mkr Kostnader för forskning och utveckling under perioden.

Forskning och utveckling i förhållande till omsättningen, % Kostnader för forskning och utveckling under perioden i förhållande till nettoomsättningen.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader, Mkr Löner, andra ersättningar och sociala kostnader.

Medelantal anställda, st Medelantalet anställda under perioden.

DATA PER AKTIE

Antal aktier vid periodens slut, tusental Antal utestående aktier vid periodens slut.

Genomsnittligt antal aktier, tusental Genomsnittligt antal aktier under perioden.

Resultat per aktie, kr Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Eget kapital per aktie, kr Eget kapital dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar per aktie, kr Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Forskning och utveckling per aktie, kr Forskning och utveckling dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Börskurs vid periodens slut, kr Börskurs sista dagen för handel angiven period.

Utdelning per aktie, kr

Total utdelning under året dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Omsättning

Omsättningen för 2007 uppgick till 114,8 Mkr, en ökning med 46 procent jämfört med föregående år. Ökningen har uppnåtts genom en försäljningsökning av Bolagets produkter på samtliga marknader.

Under 2006 steg Digital Visions omsättning till 78,5 Mkr vilket motsvarar en ökning med mer än 31 procent jämfört med föregående år. Ökningen är huvudsakligen relaterad till förvärvet av Nucoda Ltd som konsoliderats från och med 1 april 2005.

Digital Visions omsättning för 2005 uppgick till 59,7 Mkr vilket motsvarar en ökning med 98 procent jämfört med samma period 2004. Ökningen är framför allt hänförlig till produktområdet Media Mastering och Bolagets allt mer konkurrenskraftiga produktportfölj.

Omsättningen var svag under 2004 och uppgick till 30,1 Mkr, en minskning med 57,4 procent från 2003. Orsaken var fortsatt tröghet på Bolagets traditionellt starka marknader, USA, Kanada, Storbritannien och Tyskland. Trots en låg investeringvilja på grund av svag lönsamhet hos fl ertalet av kunderna inom efterbearbetningsindustrin kunde en positiv utveckling skönjas under slutet av året.

Nettoomsättning per geografi skt område (Mkr)

Totalt	114,8	78,5	59,7	30,1	70,7
Övriga länder	0,0	0,2	0,1	1,3	1,3
Asien	18,1	14,4	11,0	1,9	2,4
Europa	65,3	45,2	24,6	11,9	17,8
Amerikanska kontinenten	31,4	18,7	24,0	15,0	49,2
	2007	2006	2005	2004	2003

Nettoomsättning per produktområde (Mkr)

Totalt	114,8	78,5	59,7	30,1	70,7
Media Networking	3,4	2,6	11,4	6,3	38,0
Media Mastering	111,4	75,9	48,3	23,8	32,7
	2007	2006	2005	2004	2003

Resultatutveckling

Resultatet efter skatt för 2007 uppgick till 5,8 Mkr, en förbättring med 48,9 Mkr jämfört med föregående år. Förbättringen beror i huvudsak på de investeringar i marknadsbearbetning samt forskning och utveckling som gjordes under 2006.

Under 2006 uppgick Digital Visions resultat efter skatt till –43,1 Mkr, under samma period 2005 uppgick resultat efter skatt till –61,8 Mkr. Den kraftiga förbättringen 2006 kan i huvudsakligen förklaras av nedskrivningen av apportegendom vid förvärvet av Nucoda Ltd.

Resultatet efter skatt för 2005 år var –61,8 Mkr inklusive nedskrivningar på 36,1 Mkr i enlighet med IFRS regler om förvärv.

2004 uppgick resultatet efter skatt till –36,5 Mkr en försämring med 23,6 Mkr från föregående år. Resultatförsämringen beror i första hand på minskad omsättning samt lagerinkuransavsättningar och utskrotning av äldre produkter i samband med förnyelse av produktportföljen om sammanlagt 7,1 Mkr. Vidare har resultatet påverkats av avvecklingskostnader för tidigare VD belastat resultat om 2,2 Mkr.

Balansräkning

Koncernens likvida medel uppgick per den 31 december 2007 till 1,7 Mkr. Soliditeten uppgick till 8,9 procent och det egna kapitalet till 10,5 Mkr. Anläggningstillgångarna uppgick till 58,0 Mkr, varav 48,6 Mkr avser immateriella tillgångar härrörande till köpet av Nucoda Ltd samt aktiveringar av utvecklingskostnader. Varulagret på 10,1 Mkr består av semi- eller färdiga produkter.

Investeringar

Koncernens investeringar uppgick under 2007 till 9,6 Mkr, en ökning med 2,7 Mkr jämfört med samma period föregående år. Investeringarna avsåg data- och testutrustning samt aktivering av utvecklingskostnader.

Investeringarna under 2006 var 6,9 Mkr och avsåg aktivering av utvecklingskostnader samt data- och testutrustning.

Kassafl öde

Under 2007 var kassafl ödet från den löpande verksamheten –4,2 Mkr och kassafl ödet från investeringsverksamheten var –11,6 Mkr och utgjordes av investeringar i såväl immateriella som materiella tillgångar. Under 2007 har nya lån om 15,7 Mkr upptagits.

Kassafl öde 2006 från den löpande verksamheten –44,3 Mkr samtidigt som kassafl ödet från investeringsverksamheten var –8,0 Mkr och utgjordes av investeringar i såväl immateriella som materiella tillgångar. Under 2006 genomfördes en emission vilket bidrog till att kassafl ödet från fi nansieringsverksamheten uppgick till 35,5 mkr. Under 2005 var kassafl öde från den löpande verksamheten –29,5 Mkr samtidigt som kassafl ödet från investeringsverksamheten var –8,3 Mkr och utgjordes av investeringar i anläggningstillgångar samt kassapåverkande poster i samband med förvärvet av Nucoda Ltd. Under 2005 genomfördes emissioner vilket bidrog till att kassafl ödet från fi nansieringsverksamheten uppgick till 54,0 Mkr. Under 2004 uppgick kassafl ödet från den löpande verksamheten till –22,8 Mkr vilket är en kraftig försämring jämfört med 2003 då det uppgick till –11,3 Mkr.

Skattesituation

Koncernens samlade skattemässiga underskottsavdrag vid utgången av 2007 uppgår till 222 Mkr, varav moderbolaget 204 Mkr. Enligt internationell redovisningsstandard skall ett företag vid varje bokslutstillfälle pröva om redovisning skall ske av uppskjutna skattefordringar. En sådan prövning, enligt IAS12, har resulterat i att koncernen per 31 december har balansfört 3,9 Mkr. Beloppet har redovisats inom periodens resultat. Underskottsavdragen i Sverige har i dagsläget inte någon tidsgräns men ägarförändringar som medför förändringar i det bestämmande infl ytandet över Bolaget, kan leda till att förfoganderätten begränsas.

AKTIEKAPITAL OCH ÄGARSTRUKTUR

Aktiekapital

Digital Visions aktiekapital uppgår till 3 888 023 kronor fördelat på 38 880 231 aktier med ett kvotvärde uppgående till 0,10 kronor per aktie. Varje aktie medför lika rätt till andel i Bolagets tillgångar och vinst. Varje aktie berättigar till en röst. Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för hela antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet.

Konvertibla skuldebrev

emitterades i november 2005. Lånet löper med 6,5 procents årlig ränta, vilken erläggs kvartalsvis i efterskott. Lånet förfaller till betalning den 31 december 2010. Utbyte kan ske till en konverteringskurs motsvarande 4,40 kronor per aktie under perioden 1 februari 2008 till 30 november 2010.

Teckningsoptioner

Digital Vision har emitterat 4 000 000 teckningsoptioner som vardera berättigar till nyteckning av 1,02 aktie. Dessa teckningsoptioner utgjorde en del av vederlaget vid förvärvet av Nucoda. Nyteckning av aktier enligt teckningsoptionerna kan ske under perioden 1 maj–30 juni 2009 till en teckningskurs om 7,60 kronor per aktie.

Personaloptioner

Under 2006 emitterades personaloptioner (säkras via utställda teckningsoptioner) vilka har tilldelats anställda i Koncernen. (Se not 27.) Samtliga personaloptioner utgör aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument. För redovisningsprinciper, se not 2.

Aktiekapitalets utveckling

Aktiekapitalet och antalet aktier har sedan Bolagets bildande den 4 februari 1988 förändrats enligt följande:

År	Transaktion	Förändring av antalet aktier	Totalt antal aktier	Kvotvärde, kronor	Förändring av aktiekapitalet	Totalt aktie kapital, kronor
1988	Bolagets bildande	500	500	100	50 000	50 000
1988	Split	4 500	5000	10	–	50 000
1988	Nyemission	5 000	10 000	10	50 000	100 000
1989	Nyemission	4 699	14 699	10	46 990	146 990
1992	Fondemission	88 194	102 893	10	881 940	1 028 930
1995	Nyemission	27 867	130 760	10	278 670	1 307 600
1996	Fondemission	261 520	392 280	10	2 615 200	3 922 800
1996	Nyemission	52 304	444 584	10	523 040	4 445 840
1998	Fondemission	444 584	889 168	10	4 445 840	8 891 680
1998	Split 5:1	3 556 672	4 445 840	2	–	8 891 680
1999	Nyemission	900 000	5 345 840	2	1 800 000	10 691 680
2002	Nyemission1	2 672 920	8 018 760	2	5 345 840	16 037 520
2004	Nedsättning aktiekapital	0	8 018 760	0,1	–15 235 644	801 876
2004	Nyemission2	8 418 760	16 437 520	0,1	841 876	1 643 752
2005	Nyemission3	12 328 140	28 765 660	0,1	1 232 814	2 876 566
2005	Apportemission4	1 000 000	29 765 660	0,1	100 000	2 976 566
2006	Nyemission5	8 166 493	37 932 819	0,1	816 649	3 793 282
2007	Konvertering av konvertibler	947 412	38 880 231	0,1	94 741	3 888 023

1 Företrädesemission med teckningskurs 10 kronor.

2 Företrädesemission med teckningskurs 4 kronor.

Företrädesemission med teckningskurs 2 kronor.

4 Apportemission med teckningskurs 3,23 kronor. Apportegendom utgjordes av aktier i Nucoda Ltd.

5 Företrädesemission med teckningskurs 2,50 kronor, varav 924 872 st aktier från emissionen registrerades den 22 januari av Bolagsverket.

Ägarstruktur

Ägarförhållanden i Digital Vision enligt VPC:s register per den 31 december 2007 samt därefter för Bolaget kända förändringar framgår nedan:

Aktieägare	Antal aktier, st	Andel av röster och kapital, %
Lars Tafl in med familj och via bolag	21 372 006	55,0
Banco fonder	1 466 725	3,8
Hugh Jackson, Dominic	779 030	2,0
Nordnet	733 336	1,9
Livförsäkringsbolaget	585 270	1,5
Broman Bengt	456 250	1,2
Cuff, Simon	389 515	1,0
Avanza Pension	293 700	0,8
Kaupthing Bank Sverige	182 597	0,5
Silverrygg, Paul-Henrik	140 000	0,4
JP Morgan Bank	131 333	0,3
Övriga aktieägare	12 350 469	31,8

Ägarfördelning i Digital Vision enligt VPC:s register per den 31 december 2007 samt därefter för Bolaget kända förändringar, framgår nedan:

Aktiefördelning	Antal aktie-- ägare, st	Andel av antal ägare, %	Antal aktier, st	Andel av röster och kapital, %
1–500	965	31,4	200 336	0,5
501–1 000	510	16,6	431 653	1,1
1 001–2 000	616	20,1	1 046 089	2,7
2 001–5 000	464	15,1	1 597 091	4,1
5 001–10 000	263	8,6	2 086 650	5,4
10 001–50 000	215	7,0	4 779 150	12,3
50 001–100 000	26	0,8	2 017 000	5,2
100 001–500 000	8	0,3	1 796 395	4,6
500 001–1 000 000	3	0,1	2 097 636	5,4
1 000 001–10 000 000	2	0,0	6 130 856	15,8
10 000 001–	1		0,0 16 697 375	42,9
Totalt	3 073		100 38 880 231	100

Börskurs och omsättning

Digital Visions aktier introducerades på den nordiska börsens Small Cap-lista den 28 april 1999. Introduktionskursen var 68 kronor. Digital Vision har ett aktieslag och en börspost uppgår till 2 000 aktier. Antalet aktieägare i Bolaget den 31 december 2007 uppgick till 3 073. Under år 2007 omsattes 82 549 194 aktier till ett sammanlagt värde av 341,0 Mkr. Högsta och lägsta kursen under året var 5,60 kronor respektive 2,29 kronor. Digital Visions börsvärde var vid årets slut 92,1 Mkr.

Aktieägarservice på Internet

På Bolagets hemsida www.digitalvision.se fi nns information om Digital Visionaktiens kursutveckling samt delårsrapporter, årsredovisningar och pressreleaser. Denna information uppdateras kontinuerligt.

Utdelningspolitik

Enligt den utdelningspolicy som styrelsen formulerat skall storleken på framtida utdelningar ta hänsyn till såväl Digital Visions långsiktiga tillväxt och resultatutveckling som kapitalbehov med hänsyn tagen till fi nansiella mål. Styrelsen har som långsiktig målsättning att föreslå årsstämman att dela ut ca 20 procent av Digital Visions vinst efter skatt. Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2007.

Vid ordinarie bolagsstämma den 14 april 2004 beslutades om nedsättning av aktiekapitalet för täckande av förlust. Detta innebär att innan tre år förfl utit från registreringen av nedsättningen får vinstutdelning endast beslutas om rätten lämnat tillstånd därtill eller om aktiekapitalet ökats med minst nedsättningsbeloppet.

STYRELSE, LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE OCH REVISOR

STYRELSE

Gert Schyborger, född 1940

Styrelsens ordförande sedan maj 2006 Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i IST AB, HP Etch AB samt ledamot i, Rote Consult AB och Scandinavian Biogas AB. Innehav i Digital Vision: 0

Lars Tafl in, född 1954

Styrelseledamot sedan 2001. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Diamorph AB och Novator AB. Innehav i Digital Vision: 21 372 006 aktier och konvertibler som ger rätt att teckna 4 775 349 aktier (via bolag och familj).

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Lars Tafl in, född 1954

Verkställande direktör sedan november 2004. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i All Cards Service Center (ACSC) AB och Novator AB. Innehav i Digital Vision: 21 372 006 aktier och konvertibler som ger rätt att teckna 4 775 349 aktier (via bolag och familj).

Simon Cuff, född 1970

Operativ Chef Grundare av och anställd i Nucoda sedan 2000. Innehav i Digital Vision: 389 515 aktier. Konvertibler och teckningsoptioner som sammanlagt ger rätt att konvertera respektive teckna 2 488 460 aktier.

Anställd sedan maj 1997. Innehav i Digital Vision: 50 000 optioner

Patrik Alm, född 1967 Utvecklingschef

Chris Steele, född 1959

Produktchef Innehav i Digital Vision: 34 666 aktier via bolag och 50 000 optioner.

REVISOR

Deloitte AB med Svante Forsberg, född 1952, auktoriserad revisor, som huvudansvarig revisor sedan 2006.

Bengt Broman, född 1953

Styrelseledamot sedan 2000. Verkställande direktör för Digital Vision AB juni–oktober 2004. Verkställande direktör i Mydata Automation AB. Övriga styreleuppdrag: Mydata Automation AB Innehav i Digital Vision: 456 250 aktier, samt 6 562 konvertibler

Per Erik Mohlin, född 1946

Styrelseledamot sedan 2007. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Novator AB, Aim AB, Quadpak AB, Prestando AB samt ledamot i Rymdbolaget AB, SEB Investment Management AB, Daros Piston Rings AB och PSD Insight AB

Innehav i Digital Vision: 30 000 aktier (via bolag).

Mats Thideman, född 1963

Finanschef Anställd sedan juni 2007. Innehav i Digital Vision: 37 500 aktier

Claes Westerlund, född 1963

Supportchef Anställd sedan januari 1998. Innehav i Digital Vision: 1 750 aktier och 50 000 optioner.

Kelvin Bolah, 1967

Försäljnings- och marknadschef Anställd sedan juni 2006. Innehav i Digital Vision: 75 000 optioner

Ersättningar

Under verksamhetsåret 2007 har kostnadsförts 300 (275) Tkr i ersättning till ledamöter i styrelsen. Till ledande befattningshavare utgick under 2007 ersättning med 7 100 (5 689) Tkr. Ledande befattningshavare från konsultbolag har under året erhållit 0 (2 802) Tkr i fast arvode. Till koncernens revisorer utgick under 2007 ersättning för revision med 804 (813) Tkr och för övriga konsultinsatser med 210 (91) Tkr.

Styrelsearbete 2007

Digital Visions styrelse skall enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst åtta ledamöter med högst fyra suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen, på ordinarie bolagsstämma, för tiden intill dess nästa ordinarie bolagsstämma har hållits. Styrelsens arvode beslutas av bolagsstämman. Ersättning till vice respektive verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare beslutas av verkställande direktör efter samråd med styrelsens ordförande. Information om ersättningar lämnas i not 10.

Under år 2007 har styrelsen, som bestått av 4 ledamöter, genomfört 6 stycken protokollförda möten utöver det konstituerande sammanträdet. Verkställande direktören arbetar i den löpande verksamheten. Styrelsens arbete följer en plan som ska säkerställa att styrelsen får all erforderlig information. Styrelsen har antagit en skriftlig

arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende dels arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktören, dels information som styrelsen löpande skall erhålla. Styrelsen har på mötena gått igenom de fasta punkter som föreligger vid respektive styrelsemöte i enlighet med styrelsens arbetsordning såsom affärsläge, likviditet, fi nansiering, budget, årsbokslut (där även revisorerna deltog) och delårsrapporter. Vidare har styrelsen behandlat frågor rörande långsiktiga strategier, strukturoch organisationsförändringar samt produktutveckling.

Årets arbete har varit intensivt , såväl på styrelsemöten som löpande under året, beroende på Bolagets utveckling och ställning. Förutom styrelsemöten har information tillsänts styrelse på veckobasis, täta informella kontakter har tagits och externa möten har skett där styrelsen aktivt deltagit. Styrelsen har under året utöver det ovanstående arbetet bl.a. hanterat följande uppgifter för att försöka stärka Bolaget;

Diskussioner med möjliga fi nansiärer
Strukturaffärer
Samarbete med konkurrenter

Inom Digital Vision har ingen ersättnings- eller revisionskommitté utsetts då styrelsen är av den uppfattningen att denna typ av frågor åvilar styrelsen som helhet att ta ansvar för.

Styrelsen och verkställande direktören i Digital Vision AB (publ) org.nr 556319-4041 får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2007–31 december 2007 för moderbolaget och koncernen. Resultat av årets verksamhet för moderbolaget samt koncernen framgår av efterföljande fi nansiella rapporter vilka skall fastställas på årsstämman.

VERKSAMHETEN

Digital Vision erbjuder innovativa och kostnadseffektiva produkter för restaurering, förbättring, färgkorrigering av bilder samt system för överföring av bilder till digitala medier. Produkterna används globalt av ledande TV- och fi lmbolag samt av företag inom efterbearbetningsindustrin för bearbetning av TV-program samt spel- och reklamfi lm. Företaget är, med sina Nucoda produkter, ledande inom digital bearbetning av bilder i 2K/4K.

Försäljningen sker nästan uteslutande utanför Sverige och framförallt i USA, Asien och Europa. Utveckling bedrivs huvudsakligen från moderbolaget, med säte i Solna samt i dotterföretaget Digital Vision Ltd i London. Tillverkningen av produkterna är utlagd på underleverantör. Digital Vision är sedan 1999 noterat på den nordiska börsens Small Cap-lista.

KONCERNSTRUKTUR

Digital Vision AB (publ) är moderbolag i en koncern som innefattar de helägda dotterföretagen DV Sales & Support (USA) Inc., Digital Vision Systems Ltd.(UK) och DV Development AB (vilande). Verksamheten i det amerikanska bolaget består av försäljning av moderbolagets produkter och tillhandahållande av support samt service av dessa. Utveckling av produkter sker i moderbolaget samt i dotterbolaget Digital Vision Systems Ltd. Digital Vision AB är, sedan 2004, dotterbolag till Littco S.a.r.l med säte i Luxemburg.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Marknadsutveckling

Digital Visions omsättning för 2007 uppgick till 114,8 (78,5) Mkr vilket motsvarar en ökning med 46 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen är helt hänförlig till produktområdet Media Mastering. Årets totala orderingången ökade med 46 procent till 114,4 (78,3) Mkr.

Beroende på Bolagets stärkta position på marknaden och en allt mer konkurrenskraftig produktportfölj har försäljningsinsatserna kunnat öka och därmed har marknadsbearbetningen samt stödet till distributörerna blivit mer konsistent vilket resulterat i en kraftigt förbättrad orderingång under året.

Forskning och utveckling

Kostnaderna för forsknings- och utvecklings verksamheten under perioden uppgick totalt till 16,1 (27,5) Mkr, vilket motsvarar 14 (35) procent av nettoomsättningen. Avskrivningar av tidigare aktiverad utveckling har belastat resultatet med 3,0 (4,4) Mkr. Aktivering av utvecklingskostnader har gjorts med 8,7 (3,6) Mkr.

Under 2007 har den nya generationens bildbehandlingssystem lanserats samtidigt som produktutvecklingen fortsatt fokuserats på att ytterligare vidareutveckla produktportföljerna.

Bolagets satsning på forskning och utveckling är en förutsättning för att nå målet, att vara marknadsledande inom de produktområden som Bolaget satsar på.

Kostnader

Kostnaderna för forskning- och utveckling uppgick 2007 till 16,1 Mkr exklusive aktivering av kostnader på 8,7 Mkr. De totala rörelsekostnaderna har minskat med 18,1 procent jämfört med 2006.

RESULTAT OCH FINANSIELL STÄLLNING

Koncernen

Nettoomsättning

Nettoomsättningen uppgick till 114,8 (78,5) Mkr vilket motsvarar en ökning med 46 procent jämfört med samma period föregående år. Efterbearbetningsmarknaden står för 98 procent av ökningen.

NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTOMRÅDE (MKR)

Totalt	114,8	78,5
Media Networking	3,4	2,6
Media Mastering	111,4	75,9
	2007	2006

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISKT OMRÅDE (MKR)

Totalt	114,8	78,5
Övriga länder	0,0	0,2
Asien	18,1	14,4
Europa	65,3	45,2
Amerikanska kontinenten	31,4	18,7
	2007	2006

Bruttomarginal

Bruttomarginalen steg till 63,5 (51,3) procent. Marginalförbättringen är direkt hänförbar till Bolagets stärkta position på marknaden och en allt mer konkurrenskraftig produktportfölj.

Förvaltningsberättelse

MARGINALUTVECKLING
	2007	2006
Bruttomarginal, %	63,5	51,3

Produktionen är utlagd på underleverantör. Detta innebär betydande fl exibilitet och möjlighet att anpassa produktionen efter ändrade försäljningsvolymer. Samtliga kostnader för tillverkningen är därmed rörliga.

Indirekta kostnader

Försäljnings- och administrationskostnaderna inklusive avskrivningar har minskat med 6 procent jämfört med föregående år.

Kostnaderna för forsknings- och utvecklings verksamheten under perioden uppgick till 16,1 (27,5) Mkr efter aktivering på 8,7 (3,6) Mkr. Detta motsvarar 14 (35) procent av nettoomsättningen.

KOSTNADSUTVECKLING INKLUSIVE AVSKRIVNINGAR (Mkr)

	2007	2006
Forsknings- och utvecklingskostnader	16,1	27,5
Övriga rörelsekostnader	50,6	53,9
Totalt	66,7	81,4

Rörelseresultat

Rörelseresultatet uppgick till 7,4 (–39,4) Mkr vilket motsvarar en förbättring med 46,8 Mkr jämfört med koncernens rörelseresultat året innan.

Investeringar

Koncernens totala investeringar, i anläggningstillgångar under året uppgick till 11,6 (6,9) Mkr. Investeringarna avser huvudsakligen aktivering av utvecklingskostnader samt data- och testutrustning. Avskrivningarna uppgick till 4,4 (6,0).

Kassafl öde, likviditet samt fi nansiell ställning

Koncernens likvida medel uppgick per den 31 december 2007 till 1,7 (2,1) Mkr. Soliditeten uppgick till 8,9 (4,5) procent och det egna kapitalet uppgick till 10,5 (4,2) Mkr. Kassafl ödet uppgick till -0,4 (-16,8) Mkr. Kassafl ödet är och kommer att vara Bolagets viktigaste fråga framöver.

Valutaexponering

Digital Vision är utsatt för exponering i utländsk valuta. Försäljningen sker i USD, EUR samt GBP.

En stor del av kostnaderna är påverkade av USD samt EUR, vilket medför en fl ödesexponering gentemot den svenska kronan. Som en följd därav har koncernen en betydande valutaexponering, vilket har varit ogynnsam gällande utveckling mot USD. Detta har medfört negativa effekter på resultat och fi nansiell ställning. Se även not 12.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Se not 3.

Moderbolaget

Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 109,4 (73,4) Mkr och resultat efter skatt uppgick till 5,3 (–37,1) Mkr. Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 2,1 (1,1) Mkr. Moderbolagets likvida medel per 31 december 2007 uppgick till 0,7 (0,9) Mkr. Kassafl ödet är och kommer att vara Bolagets viktigaste fråga framöver.

FINANSIELLA MÅL OCH RISKSTYRNING

Digital Vision har som målsättning att skapa långsiktig värdetillväxt för sina aktieägare. För att uppnå detta har styrelsen fastslagit att koncernen skall uppnå en långsiktig rörelsemarginal på omkring 15 procent. Soliditeten skall på lång sikt inte understiga 50 procent. Rörelsemarginalen för 2007 var 6 procent, vilket inte motsvarade det långsiktiga målet om 15 procent. Soliditeten uppgick till 9 (4) procent vilket inte motsvarade det långsiktiga målet på minst 50 procent soliditet.

Digital Vision utsätts genom sin verksamhet för fi nansiella risker så som marknadsrisk (inkl. valutarisk, ränterisk och prisrisk), kreditrisk, likviditetsrisk och kassafl ödesrisk. Den övergripande riskhanteringspolicy, vilken fastställts av styrelsen, är att eftersträva minimala ogynnsamma effekter på fi nansiellt resultat och ställning. Koncernens hantering av fi nansiella risker beskrives i not 3.

AKTIER

Totalt antal aktier uppgick per den 31 december 2007 till 38 880 231 och utgörs av endast ett aktieslag.

En aktie berättigar till en röst och samtliga aktier har lika stor rätt till utdelning. Det fi nns inga begränsningar för hur många röster varje aktieägare kan avge vid varje stämma och det fi nns inte några för Digital Vision kända avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier.

För mer information om Digital Vision-aktien se sidorna 27 och 28.

MILJÖ

Digital Visions verksamhet medför ingen betydande negativ miljöpåverkan avseende utsläpp till mark, vatten och luft.

Förvaltningsberättelse

Bolaget kartlägger löpande, tillsammans med sina underleverantörer, de miljöeffekter som uppstår i den egna verksamheten. Produkter och tjänsters påverkan på miljön vid drift ligger som ett viktigt delmoment i vår utvecklingsmodell.

Tillverkningen, som är utlagd, hanteras av ISO 9001 och ISO 14001 certifi erad underleverantör som, i samarbete med Digital Vision, skall säkerställa att all hantering runt produktion och leveranser är miljöanpassad på bästa sätt.

MEDARBETARE I FÖRETAGET

Digital Vision vill skapa en miljö med utvecklande och spännande arbetsuppgifter där medarbetarna känner delaktighet. Bolaget vill skapa förutsättningar för att medarbetarna skall trivas och ha möjlighet att utvecklas.

Att arbeta på Digital Vision är att arbeta i en innovativ miljö under snabb utveckling i ett högt tempo där medarbetaren hela tiden ställs inför problemslösning och nya idéer. Medarbetarna får ta mycket egna initiativ och utvecklas med uppgifterna.

För att företaget skall kunna upprätthålla sin spetskompetens och innovationsförmåga är det viktigt att behålla duktiga medarbetare med lång erfarenhet, kunskap och kompetens. En viktig komponent i detta är att medarbetarna ges stimulans och utvecklingsmöjligheter. Även förmågan att rekrytera nya kvalifi cerade medarbetare är av stor betydelse för fortsatt framgång för företaget.

Tillgången på arbetskraft med specifi k kompetens inom företagets teknologiska kärnområde är begränsad.

För att attrahera och motivera medarbetare infördes under 2006 ett personaloptionsprogram för samtliga anställda. Under året har även ett progressivt bonussystem baserat på försäljningsvolym utarbetats och införts för försäljningspersonalen.

Se även under Organisation.

STYRELSEN OCH STYRELSEARBETE 2007

Bolaget har att iaktta aktiebolagslagens bestämmelser om bolagsstyrning. Styrelsen för Digital Vision har därvid upprättat en arbetsordning för sitt arbete, instruktioner avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, vilken behandlar dennes arbetsuppgifter och rapporteringsskyldigheter, samt fastställt instruktioner för den ekonomiska rapporteringen. Arbetsordningen ses över årligen.

Digital Visions styrelse består av lägst fyra och högst åtta ledamöter med högst fyra suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen, på ordinarie bolagsstämma, för tiden intill dess nästa ordinarie bolagsstämma har hållits.

Styrelsens arvode beslutas av bolagsstämman. Ersättning till vice respektive verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare beslutas av verkställande direktör efter samråd med styrelsens ordförande. Information om ersättningar lämnas i not 10.

Under år 2007 har styrelsen, som bestått av fyra ledamöter, genomfört 6 stycken protokollförda möten utöver det konstituerande sammanträdet. Verkställande direktören är den enda styrelseledamot som arbetar i den löpande verksamheten. Styrelsens arbete följer en plan som ska säkerställa att styrelsen får all erforderlig information.

Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende dels arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktören, dels information som styrelsen löpande skall erhålla. Styrelsen har på mötena gått igenom de fasta punkter som föreligger vid respektive styrelsemöte i enlighet med styrelsens arbetsordning såsom affärsläge, likviditet, fi nansiering, budget, årsbokslut (där även revisorerna deltog) och delårsrapporter. Vidare har styrelsen behandlat frågor rörande långsiktiga strategier, struktur- och organisationsförändringar samt produktutveckling.

Årets arbete har varit intensivt, såväl på styrelsemöten som löpande under året, beroende på Bolagets utveckling och ställning. Förutom styrelsemöten har information tillsänts styrelse på veckobasis, täta informella kontakter har tagits och externa möten har skett där styrelsen aktivt deltagit. Styrelsen har under året utöver det ovanstående arbetet bl.a. hanterat följande uppgifter för att försöka stärka Bolaget;

Diskussioner med möjliga fi nansiärer
Strukturaffärer
Samarbete med konkurrenter

Inom Digital Vision har ingen ersättnings- eller revisionskommitté utsetts då styrelsen är av den uppfattningen att denna typ av frågor åvilar styrelsen som helhet att ta ansvar för.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ersättning till VD utgörs av grundlön och har för verksamhetsåret 2007 beslutats av styrelsen utifrån styrelseordförandens rekommendation. Ersättning till övriga ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2007 har beslutats av VD i samråd med styrelsens ordförande.

Förvaltningsberättelse

Inför Årsstämman 2008 föreslår styrelsen att ovanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ska gälla till Årsstämman 2009.

TVISTER

Det amerikanska bolaget da Vinci gjorde under 2001 gällande att Digital Visions ACP-Viper system gör intrång i tre av de patent som da Vinci har. Några diskussioner med, eller ytterligare hävdande från, da Vinci om intrång i patent har dock ej skett sedan dess. Digital Vision har undersökt om dessa påståenden har någon grund och kommit fram till att intrång eventuellt gjorts i ett av dessa patent men att detta patent har löpt ut under 2004. Bolaget bedömer att den ekonomiska risken är begränsad.

Bolaget Technology Licensing Corp. (TLC) har gjort gällande att Digital Vision gör intrång i tre patent. Analysen som gjordes 2002/2003 gav slutsatsen att inget intrång i de tre patenten görs. Inget väsentligt har förändrats sedan dess och bedömningen kvarstår.

FRAMTIDSUTSIKTER

Bolaget har vidtagit åtgärder för att anpassa organisationen och prioritera om verksamhetens resurser mot de uppgifter som i dagens situation bedöms viktigast för att snarast nå lönsamhet. Det är ett kostnadseffektivt och fl exibelt Digital Vision som nu står rustat för att tillgodogöra sig en bättre marknadsutveckling. Tillsammans med ökade försäljningsinsatser förväntas en fortsatt tillväxt med bättre rörelseresultat och kassafl öde för helåret 2008 jämfört med föregående år. Den budget som är lagd för 2008 i kombination med den ytterligare likviditet som tillförts Bolaget under mars 2008 innebär att styrelsens nuvarande bedömning är att Bolaget vid behov kan anskaffa ytterligare fi nansiering.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Under mars månad tecknades ett kreditpaket med Bolagets bankpartner om totalt 25 Mkr. Netto tillfördes Bolaget 13 Mkr i ytterligare likviditet som kommer att användas till att fi nansiera den fortsatta tillväxten samt att amortera vissa högkostnadslån.

Börsens disciplinnämnd har vid sitt möte i mars 2008 beslutat att Digital Vision ska betala ett vite på tre årsavgifter, totalt 576 Tkr. För vidare information, se not 34.

UTDELNING

Storleken på framtida utdelning skall ha sin utgångspunkt i såväl Digital Visions långsiktiga tillväxt och resultatutveckling som kapitalbehov, med hänsyn tagen till fi nansiella mål. Styrelsen har som långsiktigt målsättning att dela ut cirka 20 procent av Digital Visions vinst efter skatt.

Beroende på Bolagets resultat föreslår styrelsen att ingen utdelning för verksamhetsåret 2007 skall ske.

FÖRSLAG TILL RESULTATDISPOSITION Moderbolaget

Till årsstämmans förfogande står:

Totalt	–211 143 380
i ny räkning balanseras	–211 143 380
Styrelsen föreslår att:
Totalt	–211 143 380
Årets resultat	5 299 654
Balanserad förlust	–216 443 034

Beträffande Bolagets och koncernens resultat samt ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar, förändring av eget kapital, kassafl ödesanalyser samt noter.

RESULTATRÄKNINGAR

			KONCERNEN (IFRS)		MODERBOLAGET (ÅRL)
RESULTATRÄKNING (Tkr)	Not	2007	2006	2007	2006
Intäkter	7, 8	114 803	78 528	109 400	73 382
Kostnad sålda varor	8, 9, 10	–41 942	–38 265	–61 686	–52 818
Bruttoresultat		72 861	40 263	47 714	20 564
RÖRELSENS KOSTNADER	9, 10, 21
Försäljningskostnader		–36 528	–35 847	–19 511	–23 594
Administrationskostnader	11	–11 842	–15 447	–7 636	–11 883
Forsknings- och utvecklingskostnader		–16 128	–27 462	–11 706	–15 559
Övriga rörelsekostnader/intäkter netto	12	–997	–891	–1 731	–2 586
Rörelseresultat		7 366	–39 384	7 130	–33 058
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
Ränteintäkter		50	67	37	53
Räntekostnader		–6 445	–4 687	–5 788	–4 102
		–6 395	–4 620	–5 751	–4 049
Resultat efter fi nansiella poster		971	–44 004	1 379	–37 107
Skatt på årets resultat	13	4 803	920	3 920	–
ÅRETS RESULTAT		5 774	–43 084	5 299	–37 107
Varav hänförligt till moderföretagets aktieägare		5 774	–43 084	–	–
Resultat per aktie före utspädning		0,15	–1,42	–	–
Resultat per aktie efter utspädning		0,14	–1,42	–	–
Vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning		38 364 835	30 446 201	–	–
Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning		42 364 835	30 446 201	–	–

BALANSRÄKNINGAR

BALANSRÄKNING (Tkr)			KONCERNEN (IFRS)	MODERBOLAGET (ÅRL)
per den 31 december	Not	2007	2006	2007	2006
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Goodwill	16	5 100	5 100	–	–
Opatenterad teknik	17	34 742	34 742	–	–
Aktiverade utvecklingskostnader	18	8 794	3 066	999	–
		48 636	42 908	999	–
Materiella anläggningstillgångar
Maskiner och andra tekniska anläggningar	19	82	299	82	299
Inventarier, verktyg och installationer	20	2 850	3 240	1 011	1 064
		2 932	3 539	1 093	1 363
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i dotterföretag	23	–	–	30 647	30 647
Övriga långfristiga fordringar	24	2 502	1 647	450	450
Lån till dotterföretag	25	–	–	6 027	10 780
		2 502	1 647	37 124	41 877
Uppskjuten skattefordran	14	3 920	2 770	3 920	–
Summa anläggningstillgångar		57 990	50 864	43 136	43 240
Omsättningstillgångar
Varulager
Råvaror och förnödenheter		–	35	–	35
Färdiga varor		10 086	10 461	10 086	9 654
		10 086	10 496	10 086	9 689
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		42 904	21 980	31 515	17 479
Fordringar hos dotterbolag		–	–	19 721	8 045
Övriga fordringar		3 643	5 218	3 430	3 590
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	2 080	2 177	1 176	1 186
		48 627	29 375	55 842	30 300
Kassa och bank		1 727	2 110	724	940
Summa omsättningstillgångar		60 440	41 980	66 652	40 929
BALANSOMSLUTNING		118 430	92 845	109 788	84 169

Balansräkningar

BALANSRÄKNING (Tkr)		KONCERNEN (IFRS)		MODERBOLAGET (ÅRL)
Per den 31 december	Not	2007	2006	2007	2006
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		3 888	3 793	–	–
Övrigt tillskjutet kapital		221 927	221 927	–	–
Balanserat resultat inklusive årets resultat		–215 333	–221 541	–	–
Summa eget kapital hänförligt till Moderföretagets ägare		10 482	4 179	–	–
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital		–	–	3 888	3 793
Reservfond		–	–	204 061	204 061
Summa bundet eget kapital		–	–	207 949	207 854
Fritt eget kapital
Överkursfond		–	–	17 881	17 881
Balanserad förlust		–	–	–216 443	–179 336
Årets resultat		–	–	5 299	–37 107
Summa fritt eget kapital		–	–	–193 263	–198 562
Summa eget kapital		–	–	14 686	9 292
Långfristiga skulder och avsättningar
Lån kreditinstitut	28	3 044	1 694	2 192	–
Konvertibellån	27, 29	38 976	38 577	40 628	40 724
Avsättning för skatter	15	11 029	10 342	–	–
Övriga avsättningar	30	580	439	369	369
Summa långfristiga skulder och avsättningar		53 629	51 052	43 189	41 093
Kortfristiga skulder
Låneskulder	28	28 964	15 801	28 964	15 801
Leverantörsskulder		16 224	12 273	14 345	10 673
Leverantörsskulder dotterföretag		–	–	1 126	–
Övriga skulder		3 380	1 568	682	323
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	5 751	7 972	6 796	6 987
Summa kortfristiga skulder		54 319	37 614	51 913	33 784
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		118 430	92 845	109 788	84 169
Ställda säkerheter	33	16 300	11 300	16 300	11 300
Eventualförpliktelser	33	Inga	Inga	Inga	Inga

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

				Totalt eget
		Övrigt	Balanserad förlust	kapital hänförlig
KONCERNEN (Tkr)	Aktiekapital	tillskjutet kapital	inklusive årets resultat	till moder- företagets ägare
Ingående balans per 1 januari 2006	2 977	204 047	–178 675	28 349
Periodens intäkter och kostnader
redovisade direkt mot eget kapital	–	–	–	0
Årets resultat	–	–	–43 084	–43 084
Summa intäkter och kostnader för perioden	–	–	–43 084	–43 084
Nyemission	816	19 602	–	20 418
Emissionskostnad	–	–1 721	–	–1 721
Kostnader för personaloptioner	–	–	217	217
Utgående balans per 31 december 20061	3 793	221 928	–221 541	4 179
Periodens intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital	–	–	–	0
Årets resultat	–	–	5 774	5 774
Summa intäkter och kostnader för perioden	–	–	5 774	5 774
Konvertering av konvertibler	95	–	–	95
Kostnader för personaloptioner	–	–	434	434
Utgående balans per 31 december 2007	3 888	221 928	–215 333	10 482
	BUNDET EGET KAPITAL		FRITT EGET KAPITAL

MODERBOLAGET (Tkr)	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserad förlust inklusive årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2006	2 977	204 061	0	–179 336	27 702
Nyemission	816	–	19 602	–	20 418
Emissionskostnad	–	–	–1 721	–	–1 721
Årets resultat	–	–	–	–37 107	– 37 107
Utgående balans per 31 december 20061	3 793	204 061	17 881	–216 443	9 292
Konvertering av konvertibel	95	–	–	–	95
Årets resultat	–	–	–	5 299	5 299
Utgående balans per 31 december 2007	3 888	204 061	17 881	–211 144	14 686

1Medräknat är de 924 872 aktier från emissionen som först registrerades den 22 januari 2007 hos Bolagsverket.

KASSAFLÖDESANALYSER

		KONCERNEN (IFRS)		MODERBOLAGET (ÅRL)
KASSAFLÖDESANALYSER (TKR)	2007	2006	2007	2006
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat	7 366	–39 384	7 130	–33 058
Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet:
Av- och nedskrivningar	4 445	5 935	1 411	636
Övriga ej likviditetspåverkande poster	1 797	564	–	11
Erhållen ränta	50	67	37	53
Erlagd ränta	–6 445	–4 238	-5 789	–4 102
Kassafl ödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	7 213	–37 056	2 789	–36 460
FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL
Varulager	410	–2 731	–397	–3 499
Kortfristiga fordringar	–15 332	–11 704	–25 542	–16 120
Kortfristiga skulder	3 542	7 192	4 966	6 737
	–11 380	–7 243	–20 973	–12 882
Kassafl öde från den löpande verksamheten	–4 167	–44 299	–18 184	–49 341
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella tillgångar	–10 732	–3 579	–1 644	–
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	–839	–3 234	–496	–1 074
Ökning av långfristiga fordringar	–	–1 197	–	–1 125
Återbetalning lån dotterföretag	–	–	4 753	–
Kassafl öde från investeringsverksamheten	–11 571	–8 010	2 613	–2 199
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Emission	–	18 697	–	18 697
Förändring fi nansiell leasing	842	974	–	–
Upptagande av lån	25 355	15 801	25 355	15 801
Amortering av lån	–10 842	–	–10 000	–
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten	15 355	35 472	15 355	34 498
Förändring av likvida medel	–383	–16 837	–216	–17 043
Likvida medel vid årets början	2 110	18 947	940	17 983
Likvida medel vid årets slut	1 727	2 110	724	940

NOTER

NOT 1 ALLMÄN INFORMATION

Koncernredovisningen för Digital Vision AB för räkenskapsåret som slutar den 31 december 2007 har godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering den 11 april 2008 och att föreläggas årsstämman 2007 den 29 april 2008 för fastställande. Moderbolaget har sitt säte i Solna, Sverige. Huvudkontorets adress är Solna Strandväg 98, 171 54 Solna. Bolaget är noterat på den nordiska börsens Small Cap-lista.

Digital Vision erbjuder innovativa produkter för restaurering, förbättring, färgkorrigering av bilder samt system för överföring av bilder till digitala medier. Produkterna används globalt av ledande TV- och fi lmbolag samt av företag inom efterbearbetningsindustrin för bearbetning av TV-program samt spel- och reklamfi lm. Företaget är, med sina Nucoda produkter, ledande inom digital bearbetning av bilder i 2K/4K.

Digital Vision AB (publ.) är moderbolag i en koncern som innefattar de helägda dotterföretagen DV Sales & Support (USA) Inc., DV Development AB (vilande) samt Digital Vision Systems Ltd (UK).

Verksamheten i det amerikanska bolaget består av försäljning av moderbolagets produkter och tillhandahållande av support samt service av dessa. Utveckling av produkter sker i moderbolaget samt i dotterbolaget Digital Vision Systems Ltd. Digital Vision AB är, sedan 2004, dotterbolag till Littco S.a.r.l med säte i Luxemburg.

NOT 2 REDOVISNINGSPRINCIPER

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV FINANSIELLA RAPPORTER

Digital Vision upprättar sin koncernredovisning enligt de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2007. Vidare tillämpar koncernen även Redovisningsrådets rekommendation RR 30:06 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, vilken specifi cerar de tillägg till IFRSupplysningar som krävs enligt årsredovisningslagen. Moderföretagets redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår av RR 32:06 Redovisning för juridiska personer. Redovisningsprinciperna för moderföretaget beskrivs under rubriken "Moderföretagets redovisningsprinciper". I koncernredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, utom då det gäller vissa fi nansiella

instrument som värderats till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på kategorisering under IAS 39.

Nya och ändrade IFRS och tolkningar som ännu ej har tillämpats

International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat följande nya och ändrade standarder vilka ännu ej har börjat tillämpas:

Standard	Skall tillämpas för räken skapsår som börjar:
IFRS 8 Rörelsesegment	1 januari 2009 eller senare
Ändring i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar*	1 januari 2009 eller senare
Ändring i IAS 1 Utformning av fi nansiella rap porter*	1 januari 2009 eller senare
Ändring i IAS 23 Lånekostnader*	1 januari 2009 eller senare
Ändring i IAS 32 Finansiella Instrument: Klas sifi cering*	1 januari 2009 eller senare
Ändring i IFRS 3 Rörelseförvärv*	1 juli 2009 eller senare
Ändring i IAS 27 Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter*	1 juli 2009 eller senare

International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) har publicerat nedanstående nya tolkningar vilka ännu ej har börjat tillämpas:

Tolkning	Skall tillämpas för räken skapsår som börjar:
IFRIC 11 IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna	1 mars 2007 eller senare
IFRIC 12 Service Concession Arrangements*	1 januari 2008 eller senare
IFRIC 13 Customer Loyalty Programmes*	1 juli 2008 eller senare
IFRIC 14 The Limit on a Defi ned Benefi t Asset, Minimum
Funding requirements and their interaction*	1 januari 2008 eller senare

*Ännu ej godkänd för tillämpning inom EU.

Företagsledningen har ännu inte utrett hur införandet av ovanstående standarder kommer att påverka koncernens fi nansiella rapporter den period de tillämpas för första gången.

KONCERNREDOVISNING

I koncernredovisningen ingår dotterföretag i vilka moderbolaget, vid räkenskapsårets utgång, direkt eller indirekt, har mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande infl ytande över. Förvärvade bolag ingår i koncernen från förvärvstidpunkten och avyttrade bolag ingår i koncernen till och med tidpunkten för avyttringen. Endast den del av dotterföretagets kapital som intjänats efter förvärvet ingår i koncernens egna kapital.

Koncernredovisningen är upprättad med tillämpning av förvärvsmetoden. Metoden innebär att identifi erbara förvärvade tillgångar och skulder samt eventualförpliktelser värderas till verkligt värde, vilket utgör de koncernmässiga anskaffningsvärdena oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Eventuell positiv skillnad mellan anskaffningsvärdet för aktierna i dotterbolaget och koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifi erbara nettotillgångar vid förvärvstidpunkten redovisas som koncernmässig goodwill. Är skillnaden negativ redovisas den direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. I koncernredovisningen har redovisningsprinciperna för dotterföretag, i förekommande fall, anpassats för att uppnå en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

UTLÄNDSKA DOTTERFÖRETAG

Poster som ingår i de fi nansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

De utländska dotterbolagen har bedömts ha samma funktionella valuta som koncernens rapportvaluta, d v s SEK. Detta innebär att dotterbolagens monetära tillgångar och skulder värderas till balansdagens kurs medan icke-monetära poster värderas till valutakursen vid anskaffningstillfället. Samtliga poster i resultaträkningen värderas till årets genomsnittkurs. Valutakursdifferenser redovisas mot årets resultat.

SEGMENT

Digital Vision erbjuder världsledande produkter till professionella kunder inom fi lm/video, multimedia och distribution av digital-TV. Försäljningen av samtliga produkter utgår från moderbolaget i Sverige och distribueras via partners och dotterbolaget i USA. Ur styrningssynvinkel utgör världen således ett enda geografi skt segment. Bolaget fakturerar i USD, EUR, GBP samt SEK. Fakturering kan ske på samma marknad med olika valutor. Bolagets produkter är till huvuddel baserade och uppbyggda efter en gemensam grundfi losofi . Detta innebär bland annat

att ingående komponenter, till mycket stor omfattning, är gemensamma i Bolagets olika produkter och att fl era av dessa produkter kan användas av kunderna för såväl distribution som bearbetning av fi lm/video med mera. Klassifi ceringen om försäljningen skall ingå under respektive produktområde bestäms vid ordertillfället baserat på vad kunden, till största del, skall använda produkten till sin verksamhet. Detta kan innebära att två identiska produkter som säljs till en och samma kund kan klassifi ceras på två helt skilda sätt.

Uppföljning och styrning internt sker också på grundval av att Bolagets verksamhet utgörs av en rörelsegren. Koncernens rapporteringssystem och därmed ekonomiska redovisning är uppbyggd för att stödja detta. Under beteckningen produktområde och geografi skt område sker emellertid en uppdelning av nettoomsättning i den interna rapporteringen och som även redovisas i kvartals- och årsredovisning. Med den mycket begränsade storlek på försäljning som Bolaget har skulle inte den interna effektiviteten i Bolagets styrning höjas av en uppdelning på fl era segment.

Då Bolaget endast har en rörelsegren och arbetar i ett geografi skt segment, utgör presenterade aggregerade balans- och resultaträkningar samtidigt redovisning av Bolagets enda segment.

INTÄKTER

Försäljningsintäkter redovisas med avdrag för mervärdesskatt, returer och rabatter. Intäkter vid försäljning av varor redovisas vid leverans i enlighet med försäljnings och fraktvillkor. Detta innebär att intäkt redovisas när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varan övergått till köparen och säljaren inte längre har kontroll över varan. Intäkter från supportavtal perodiseras linjärt över avtalstiden.

Ränteintäkter intäktsredovisas över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Samtliga ränteintäkter och räntekostnader hänför sig till fi nansiella tillgångar respektive fi nansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.

KLASSIFICERINGAR, TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Koncernens verksamhetscykel bedöms understiga ett år.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH FINANSIELLA SKULDER

En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld redovisas i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsenliga villkor. En fi nansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när bolaget förlorar kontrollen över den. En fi nansiell skuld bokas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Vid varje balansdag utvärderar bolaget om det fi nns objektiva indikationer om att en fi nansiell tillgång eller grupp av fi nansiella tillgångar är i behov av nedskrivning på grund av inträffade händelser.

Finansiella instrument redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde beroende på den initiala kategoriseringen enligt IAS 39.

Fastställande av verkligt värde för fi nansiella instrument

De fi nansiella tillgångarnas och fi nansiella skuldernas verkliga värden bestäms enligt följande:

Det verkliga värdet för fi nansiella tillgångar och skulder med standardvillkor som handlas på en aktiv marknad bestäms med hänvisning till noterat marknadspris.
Det verkliga värdet på andra fi nansiella tillgångar och skulder bestäms enligt allmänt accepterade prissättningsmodeller som baseras på diskonterade kassafl ödesanalyser med hjälp av värden tagna från observerbara marknadstransaktioner.

För samtliga fi nansiella tillgångar och skulder bedöms det redovisade värdet vara en god approximation av dess verkliga värde, om inte annat särskilt anges i efterföljande noter.

Kvittning av fi nansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det fi nns en legal rätt att kvitta och när avsikt fi nns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella skulder och eget kapital

Finansiella skulder och eget kapital-instrument som utgivits av koncernen klassifi ceras enligt innebörden i de kontraktsvillkor man ingått samt enligt defi nitionen på ett fi nansiellt åtagande och eget kapital-instrument. Ett eget kapital-instrument är varje form av avtal som styrker en residual rätt i koncernens tillgångar efter avdrag för

alla skulder. De redovisningsprinciper som appliceras för specifi ka fi nansiella skulder och eget kapital-instrument anges nedan.

Likvida medel

Likvida medel inkluderar kassamedel och banktillgodohavanden vilka kategoriseras som "Lånefordringar och kundfordringar" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. På grund av att bankmedel är betalningsbara på anfordran motsvaras upplupet anskaffningsvärde av nominellt belopp.

Fordringar

Kundfordringar och övriga rörelserelaterade fordringar kategoriseras som "Lånefordringar och kundfordringar" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringarnas förväntade löptid är dock kort, varför redovisning sker till nominellt belopp utan diskontering. Avdrag görs för fordringar som bedömts som osäkra. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder kategoriseras som "Övriga fi nansiella skulder" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskuldernas förväntade löptid är dock kort, varför skulden redovisas till nominellt belopp utan diskontering.

Bankskulder och andra låneskulder

Räntebärande banklån, checkräkningskrediter och andra lån kategoriseras som "Övriga fi nansiella skulder" och värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Eventuella skillnader mellan erhållet lånebelopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalning eller amortering av lån redovisas som en del av räntan över lånens löptid.

Konvertibla skuldebrev

I koncernen har konvertibla skuldebrev delats upp på fi nansiell skuld och eget kapitalinstrument. Det redovisade värdet på skulddelen har fastställts genom att beräkna det verkliga värdet för en liknande skuld som saknar rätt till konvertering. Det verkliga värdet på det konvertibla skuldebrevet har sedan jämförts med det verkliga värdet på den fi nansiella skulden varvid mellanskillnaden anses motsvara värdet på eget kapitalinstrumentet. Skulden kategoriseras som "Övriga fi nansiella skulder" och värderas till upplupet anskaffningsvärde fram till förfallodagen eller till dess skulden upphör genom konvertering.

EGET KAPITAL-INSTRUMENT

Eget kapital-instrument som utfärdas av koncernen tas upp till det värde som erhållits med avdrag för direkta kostnader för utfärdandet.

VARULAGER

Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, d.v.s. till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga indirekta kostnader, beräknas enligt FIFUmetoden (först-in, först-ut). Nettoförsäljningsvärdet utgörs av beräknat försäljningspris efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa varorna och försäljningskostnad. Lagervärdering sker för varje enskild artikel. Vid bedömningen har hänsyn tagits till lagerstorlek, omsättningstakt samt teknikförändringar. Underleverantören hanterar Bolagets varulager som är placerat i deras lokaler och skilt från deras egna lager. Bolagets färdigvarulager består av kompletta system samt till system färdiga produkter.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Goodwill

Goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i förvärvade dotterföretags nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill hänförligt till förvärv av dotterbolag redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång och anses ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill fördelas till minsta möjliga kassagenererande enhet och prövas årligen, eller så snart indikation fi nns på värdenedgång, för att identifi era eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Opatenterad teknik

I Digital Visions förvärv av Nucoda Ltd ingick immateriella tillgångar i form av opatenterad teknik för en mjukvaruplattform. De produkter som bolaget tidigare har utvecklat har baserats på en hårdvaruplattform. Vid tidpunkten för förvärvet, samt under räkenskapsåren 2005 och 2006 och större delen av räkenskapsåret 2007 bedömde Digital Vision att den opatenterade tekniken hade en obestämbar (obegränsad), men inte evig nyttjandeperiod. Orsaken till detta var att ingen försäljning av produkter som var baserade på mjukvaruplattformen skedde under verksamhetsåren 2005 och 2006. Enligt bolagets dåvarande bedömning hade dock tillgången en stor marknadspotential och ett stort kommersiellt värde. Bolaget avsåg att genomföra ett teknikskifte från en hårdvaruplattform till en mjukvaruplattform men, mot bakgrund av att försäljning av produkter som var baserade på mjukvaruplattformen inte hade påbörjats under 2005 eller 2006 var det osäkert när detta skifte skulle kunna ske. Eftersom tillgången under 2005 och 2006 och större delen av 2007 bedömdes ha en obestämbar (obegränsad) nyttjandeperiod har den inte skrivits av utan istället prövats för eventuellt nedskrivningsbehov varje år, eller oftare vid indikation på nedskrivningsbehov.

Genom diverse marknadskontakter och genom att försäljningen av produkter baserade på mjukvaruplattformen påbörjades under räkenskapsåret 2007 med leverans under 2008, har bolaget fått bekräftat att teknikskiftet till mjukvaruplattformen kan påbörjas. Vid prövning av nyttjandeperioden i bokslutet 2007 kunde bolaget därmed göra bedömningen att tillgången inte längre har en obestämbar (obegränsad) nyttjandeperiod utan att nyttjandeperioden nu är begränsad. Det innebär att tillgången redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Nyttjandeperioden har bedömts uppgå till 15 år och avskrivning av den opatenterade tekniken påbörjas i från och med januari 2008. Nedskrivningsprövning av den opatenterade tekniken har skett per den 31 december 2007, vilken visade att det inte förelåg något nedskrivningsbehov.

Aktiverade utgifter för utveckling

De aktiverade utvecklingskostnaderna består i huvudsak av nya versioner av bildförbättringssystemen DVO och Film Master.

Aktivering av utgifter för utvecklingsfasen i projekten sker när följande kriterier är uppfyllda:

det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att färdigställa tillgången,
avsikt och förutsättning fi nns att sälja eller använda tillgången
det är sannolikt att tillgången kommer att ge framtida ekonomiska fördelar
utgifterna kan beränas på ett tillförlitligt sätt.

De utgifter för forskning och utvecklingsutgifter som inte uppfyller kriterierna ovan kostnadsförs när de uppstår. Skulle det föreligga svårigheter att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt, kostnadsförs samtliga utgifter till dess att det står klart att projektet övergått till utvecklingsfasen.

Prövning av nedskrivningsbehov sker årligen eller ofta-

re om indikation på nedskrivning föreligger för utvecklingsprojekt som ännu ej tagits i bruk. Avskrivning av aktiverade utgifter för utvecklingsarbeten påbörjas från och med den tidpunkt när tillgången tas i bruk. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, vilken bedöms uppgå till 1-2 år.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsföres löpande. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsföres löpande. Planenliga avskrivningar baseras på anskaffningsvärden vilka, efter avdrag för eventuella restvärden, fördelas över uppskattad nyttjandeperiod. Avskrivningarna baseras på nedanstående nyttjandeperioder:

Maskiner och andra tekniska anläggningar	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	3-5 år

NEDSKRIVNING

Goodwill samt opatenterad teknik och aktiverade utgifter för utveckling där avskrivning ännu ej har påbörjats prövas varje år för nedskrivning eller så snart indikation fi nns om nedskrivningsbehov. Övriga tillgångar prövas så snart indikation fi nns att redovisat värde kan vara för högt.

Nedskrivning sker till återvinningsvärdet om detta är lägre än redovisat värde. Återvinningsvärdet är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassafl öden till nuvärde med användande av en diskonteringsfaktor före skatt. Diskonteringsfaktorn ska återspegla marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde (realräntan) samt de speciella risker som är förknippade med den tillgång eller den kassagenererande enhet som tillgången kan hänföras till.

AVSÄTTNINGAR

Som avsättning redovisas legala eller informella förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller den tidpunkt då de ska infrias.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Ersättning till anställda så som lön och pension redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som ersättningen avser. Koncernens planer för ersättning efter avslutad anställning omfattar endast

avgiftsbestämda pensionsplaner, vilka fullgörs genom löpande utbetalningar till fristående juridiskt organ. När avgiften är betalad har företaget inga ytterligare förpliktelser.

Personaloptionerna värderas till verkligt värde (exklusive eventuell inverkan från icke marknadsrelaterade villkor) vid utställandetidpunkten. Det verkliga värdet som fastställs vid utställandetidpunkten kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden, baserat på koncernens uppskattning av det antal aktier som förväntas bli inlösbara.

Vid varje balansdag reviderar koncernen sin bedömning av antalet aktier som förväntas bli inlösbara till följd av att personaloptioner utnyttjas. Eventuell effekt till följd av en ändring av bedömningen av antalet aktier som förväntas bli inslösbara redovisas i resultaträkningen fördelat över kvarvarande intjänandeperiod, med motsvarande justering mot reserven för aktierelaterade ersättningar i eget kapital.

Verkligt värde för personaloptionerna har beräknats genom att tillämpa Black-Scholes värderingsmodell. Den förväntade löptiden i modellen har justerats baseras på företagsledningens bästa bedömning för effekter på grund av att egetkapitalinstrumenten inte är överlåtbara, restriktioner avseende inlösen och beteendemässiga mönster.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassafl ödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden varvid justering skett för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden. Som likvida medel klassifi ceras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga fi nansiella placeringar som dels är utsatta för endast obetydlig risk för värdefl uktrationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp och har en återstående löptid på mindre än tre månader från anskaffningstidpunkten.

LEASING

Leasing av anläggningstillgångar där leastagaren i allt väsentligt står för samma risker och förmåner som vid direkt ägande klassifi ceras som fi nansiell leasing. Leasing av tillgångar där leasgivaren i allt väsentligt kvarstår som ägare av tillgången klassifi ceras som operationell leasing. De fi nansiella leasingavtal, i huvudsak hyreskontrakt, som fi nns inom koncernen uppgår till icke väsentliga belopp och redovisas därför som operationella. Leasingavgiften kostnadsföres linjärt över leasingperioden.

UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan differenser på fi nansiella fordringar och skulder redovisas bland fi nansiella poster.

EMISSIONSKOSTNADER

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier, konvertibler eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

SKATT

Redovisning av inkomstskatt inkluderar aktuell skatt samt uppskjuten skatt. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas därmed sammanhängande skatt i resultaträkningen. För poster som redovisas direkt mot eget kapital redovisas även skatten direkt mot eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar av tidigare års aktuella skatt. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla väsentliga temporära skillnader. En temporär skillnad fi nns när det bokförda värdet på en tillgång eller skuld skiljer sig från det skattemässiga värdet. En sådan skillnad kan uppkomma till exempel vid en upp- eller nedskrivning av en tillgång eller när tillämpade redovisningsprinciper skiljer sig åt mellan enskilt koncernbolags redovisning och koncernredovisningen. Uppskjutna skatteskulder redovisas i princip för alla skattepliktiga temporära skillnader medan uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.

Underskottsavdrag som bedöms kunna användas för framtida kvittningar fi nns såväl i det svenska moderbolaget som dotterbolagen i England och USA. För vidare information, se not 14 och not 15. Underskottsavdragen i Sverige har för närvarande inte någon tidsgräns, men skulle ägarförändringar ske, som medför förändringar i det bestämmande infl ytandet över Bolaget, kan det leda till att förfoganderätten begränsas.

Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga underskott kommer att fi nnas tillgängliga för att utnyttjas helt eller delvis mot den uppskjutna skattefordran. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiterats av

samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06 Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalanden från Redovisningsrådets Akutgrupp.

Enligt RR 32:06 ska den juridiska personen tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och tolkningar från IFRIC så långt det är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras jämfört med IFRS.

Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs avseende koncernen ovan. Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Andelar i dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden och värdet på dotterföretag prövas när det fi nns indikation på värdenedgång.

Aktieägartillskott och koncernbidrag

Aktieägartillskott och koncernbidrag redovisas i enlighet med Rådet för fi nansiell rapporterings uttalande UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och redovisas mot aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas i enlighet med dess ekonomiska innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnas i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserat resultat efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

NOT 3 RISKER

RISKFAKTORER

Digital Visions verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer vars potentiellt negativa effekter på Bolagets resultat och fi nansiella ställning kan motverkas och pareras i varierande grad. Vid en bedömning av Digital Visions framtida utveckling är det av vikt att vid sidan av eventuella möjligheter även beakta dessa riskfaktorer.

FRAMTIDA KAPITALBEHOV

Bolaget behöver kapital för att kunna utveckla de produkter som krävs för att attrahera marknaden. I det fall

Noter

Bolaget inte genererar tillräckligt överskott fi nns det inga garantier för att det går att anskaffa externt kapital för att kunna utveckla nya produkter eller driva Bolaget vidare.

KONKURRENTER

Bolaget verkar inom en marknad där konkurrensen är mycket hård. Såväl inom efterbearbetning av fi lm som transmissionssidan fi nns ett fl ertal konkurrenter med högkvalitativa produkter. Inom utrusning för distribution är konkurrenssituation hårdare med en mångfald av aktörer.

KONJUNKTURUTVECKLING

Svängningar i konjunkturutvecklingen påverkar investeringsviljan i de produkter och tjänster som Digital Vision erbjuder. Detta kan föranleda att order inte läggs, dras tillbaka eller senareläggs. En försvagad ekonomi och konjunktur har således en negativ inverkan på Bolagets verksamhet.

BEROENDE AV KVALIFICERAD PERSONAL OCH NYCKELPERSONER

Digital Visions målsättning är att skapa en arbetsmiljö där personalen utvecklas och känner engagemang. Bolaget strävar efter att erbjuda konkurrenskraftiga villkor och en stimulerande arbetsmiljö för de anställda, men inga garantier fi nns för att Bolagets strävan ger resultat. Om Digital Vision inte kan behålla nyckelpersoner och annan för verksamheten viktig personal, kan Bolagets intjäningsförmåga och lönsamhet påverkas negativt.

IMMATERIELLA RÄTTIGHETER

Bolaget strävar efter att skydda sina immateriella tillgångar genom bland annat patent och sekretessförbindelser. Om Digital Visions åtgärder för att skydda sina immateriella tillgångar är otillräckliga eller om dessa missbrukas, kan detta påverka Bolagets verksamhet och resultat negativt. Digital Vision kan även tvingas inleda juridiska processer för att skydda sina immateriella tillgångar och affärshemligheter. Sådana processer kan leda till betydande kostnader och ta tid i anspråk för ledande befattningshavare i Bolaget.

PRODUKTBEROENDE OCH PRODUKTUTVECKLING

Digital Vision är beroende av underleverantörer för tillverkning av Bolagets produkter. I dag fi nns förutsättningar för stabila leveranser från Digital Visions underleverantörer. Om emellertid underleverantörer och andra aktörer, som Digital Vision är beroende av för leverans av produkter, inte kan leverera på utsatt tid eller med erforderlig kvalitet och volym, kan detta påverka Bolagets verksamhet och resultat negativt.

TEKNISK UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING

De marknader där Digital Vision verkar påverkas i hög grad av den snabba teknikutvecklingen inom IT-området. Förseningar i utvecklingsarbete eller oförmåga att följa med i den tekniska utvecklingen kan medföra minskad eller förlorad konkurrenskraft. Sammantaget är det därför av stor betydelse att utvecklingsprojekt kan bedrivas inom fastställda tids- och kostnadsramar för att Digital Vision skall kunna behålla och utveckla sin ställning på dessa marknader.

FINANSIELLA RISKER

Digital Vision är genom sin verksamhet exponerat för olika typer av fi nansiella risker såsom marknads-, likviditets- och kreditrisker. Marknadsriskerna består i huvudsak av ränterisk och valutarisk. Det är bolagets styrelse som är ytterst ansvarig för exponering, hantering och uppföljning av Digital Visions fi nansiella risker.

VALUTARISK

Koncernen redovisning upprättas i svenska kronor. Digital Visions dotterbolag är i allt väsentligt inte påverkade av fl ödesexponering då intäkter och kostnader är denominerade i lokal valuta. I den svenska verksamheten är situationen dock annorlunda. I denna verksamhet är intäkterna fördelade mellan svenska kronor, amerikanska dollar, brittiska pund och euro samtidigt som kostnaderna i huvudsak är påverkade av amerikanska dollar och euro, vilket medför en fl ödesexponering gentemot den svenska kronan. Som en följd därav har koncernen en betydande valutaexponering, vilket vid ogynnsam utveckling mellan dollar, euro och svenska kronan kan medföra betydande negativa effekter på resultat och fi nansiell ställning. Digital Visions valutapolicy innebär att Bolagets försäljning kan valutasäkras upp till sex månader. Bolaget dock inte utnyttjat denna möjlighet under 2007. Förutom ovanstående valutaexponering är Digital Vision utsatt för omräkningsexponering vid omräkning av de monetära posterna i de utländska dotterbolagen. Denna omräkningsexponering säkras inte.

Av tabellen nedan framgår koncernens tillgångar och skulder i utländska valutor omräknat till svenska kronor per balansdagen.

	USD	EUR	GBP	Total
Tillgångar	19 060	17 534	5 456	42 050
Skulder	1 132	6 721	1 902	9 755
Nettoexponering	17 928	10 813	3 554	32 295

En förändring av relevanta valutakurser i förhållande till svenska kronan med +/- 5% skulle per balansdagen innebära en resultateffekt uppgående till 1,1 Mkr.

RÄNTERISK

Ränterisker är risken för negativ inverkan på koncernens resultaträkning och kassafl öden på grund av förändrade marknadsräntor. Eftersom koncernen inte har några fi nansiella tillgångar eller fi nansiella skulder som värderas till verkligt värde så får ändrade marknadsräntor inte någon omedelbar effekt på dess resultaträkning. Koncernens lån löper huvudsakligen med fast ränta vilket innebär att ändrade marknadsräntor inte heller får någon påverkan på räntekostnaderna för dessa lån. Om dessa lån omförandlas vid respektive förfallotidpunkt med utgångspunkt från gällande marknadsräntor får ändrade marknadsräntor en effekt på koncernens framtida räntekostnader. En ränteuppgång på en procentenhet skulle leda till ökade räntekostnader för koncernen uppgående till cirka 0,1 Mkr.

KREDIT- OCH MOTPARTSRISK

Kreditrisk innebär risken att motparten inte kan fullfölja sina avtalsenliga förpliktelser gentemot koncernen vilket resulterar i en fi nansiell förlust. Digital Visions exponering för kreditrisk är huvudsakligen hänförlig till kundfordringar. För att begränsa kreditrisken samarbetar koncernen enbart med motparter som bedöms kunna fullfölja sina åtaganden gentemot koncernen. De marknader där Digital Vision verkar bedöms inte utgöra några politiska risker. Bolaget strävar dock alltid efter att eliminera eller minimera möjliga risker genom säkerställande av betalningsfl ödena. Per 2007-12-31 fanns inga koncentrationer avseende kreditrisk.

Koncernens och moderbolagets maximala exponering för kreditrisk motsvaras av bokförda värden på samtliga fi nansiella tillgångar och framgår av tabellen nedan.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Övriga långfristiga fordringar	2 502	1 647	450	450
Kundfordringar	42 904	21 980	31 515	17 479
Fordringar hos dotterbolag	–	–	19 721	8 045
Övriga fordringar	3 643	5 218	3 430	3 590
Förutbetalda kost nader och upplupna intäkter	2 080	2 177	1 176	1 186
Likvida medel	1 727	2 110	724	940
Maximal exponering för kreditrisk	52 856	33 132	57 016	31 690

KUNDFORDRINGAR

	KONCERNEN			MODERBOLAGET
	07-12-31	06-12-31	07-12-31	06-12-31
Kundfordringar	42 939	22 230	31 550	17 729
Ingående ackumule rade reserveringar för osäkra fordringar	–250	–	–250	–
Periodens reser veringar för osäkra fordringar	–35	–250	–35	–250
Periodens återförda reserveringar	250	–	250	–
Konstaterade kund förluster	–	–	–	–
Utgående ackumule rade reserveringar för osäkra fordringar	–35	–250	–35	–250
Summa kund fordringar	42 904	21 980	31 515	17 479

FÖRFALLNA KUNDFORDRINGAR SOM INTE BEDÖMTS VARA OSÄKRA

	KONCERNEN			MODERBOLAGET
	07-12-31	06-12-31	07-12-31	06-12-31
Förfallna:
1-30 dagar	4 958	3 273	3 420	2 848
31-60 dagar	372	809	372	809
61-90 dagar	2 393	5 208	1 946	4 698
91-180 dagar	5 407	2 497	5 394	2 497
> 180 dagar	1 911	377	1 911	377
Summa	15 041	12 164	13 043	11 229

LIKVIDITETSRISK

Med likviditetsrisk avses risken att koncernen påverkas negativt av bristande hantering och kontroll av likvida medel och betalningsfl öden. Digital Vision följer moderbolagets och koncernens likviditet genom att kontinuerligt sammanställa likviditetsprognoser som ligger till grund för beslut om eventuell upplåning eller placering.

Löptidsfördelning av kontraktsenliga betalningsåtaganden relaterade till koncernens fi nansiella skulder framgår av tabellen nedan.

Noter

Noter

LÖPTID FÖR KONTRAKTSENLIGA BETALNINGSÅTAGANDE RELATERADE TILL KONCERNENS/MODERBOLAGETS FINANSIELLA SKULDER

KONCERNEN	<1 mån	1-3 mån	3 mån - 1 år	1-5 år	>5 år	Summa
Konvertibellån	–	660	1 980	44 256	–	46 896
Låneskulder och lån kreditinstitut	–	2 845	28 353	3 090	–	34 287
Leverantörsskulder	4 558	11 644	22	–	–	16 224
Övriga skulder	53	291	–	–	–	344
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	938	790	–	–	–	1 728
Summa fi nansiella skulder	5 549	16 230	30 355	47 346	0	99 479

Summa fi nansiella skulder	4 228	16 575	30 333	48 146	0	99 281
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	715	768	–	–	–	1 483
Övriga skulder	53	291	–	–	–	344
Leverantörsskulder dotterföretag	–	1 126	–	–	–	1 126
Leverantörsskulder	3 460	10 885	–	–	–	14 345
Låneskulder	–	2 845	28 353	2 238	–	33 435
Konvertibellån	–	660	1 980	45 908	–	48 548
MODERBOLAGET	<1 mån	1-3 mån	3 mån - 1 år	1-5 år	>5 år	Summa

NOT 4 KAPITALFÖRVALTNING

Styrelsen i Digital Vision har fastställt en fi nansiell målsättning som innebär att bolaget ska tillförsäkra sig att ekonomiska förpliktelser fullföljs och expansionen sker i den takt som affärsplanen stipulerar.

Digital Vision eftersträvar en bra balans mellan extern fi nansiering, eget kapital samt en rimlig likviditet och skapa en långsiktig värdetillväxt för sina aktieägare.

Digital Vision eftersträvar att leverera en avkastning på investerat kapital som gör bolaget intressant. För att uppnå detta har styrelsen fastslagit att koncernen skall uppnå en långsiktig rörelsemarginal på 15 procent och en soliditet som inte understiger 50 procent.

Med förvaltat kapital avses eget kapital och räntebärande skulder.

	2007	2006
Räntebärande skulder	70 984	56 072
Eget kapital	10 482	4 179
Summa förvaltat kapital	81 466	60 251

Styrelsen har som långsiktig målsättning att föreslå årsstämman att dela ut ca 20 procent av Digital Visions vinst efter skatt.

NOT 5 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Företagsledningen gör under räkenskapsåret och i samband med årsbokslutets upprättande uppskattningar och antaganden om framtiden. Den största risken för väsentliga justeringar i redovisade värden under nästkommande räkenskapsår baserat på sådana antaganden bedöms vara hänförbara till immateriella tillgångar.

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING

Varje år och så snart indikation fi nns om nedskrivningsbehov prövas goodwill samt opatenterad teknik och aktiverade utgifter för utveckling där avskrivning ännu ej har påbörjats. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras vilka framgår av not 6.

Nyttjandeperiod för opatenterad teknik

Vid tidpunkten för förvärvet av den opatenterade teknik som avser en mjukvaruplattform, samt under räkenskapsåren 2005 och 2006 och under större delen av 2007 bedömde bolaget att den opatenterade tekniken hade en obestämbar (obegränsad), men inte evig nyttjandeperiod. Orsaken till detta var att ingen försäljning av produkter som var baserade på mjukvaruplattformen skedde under verksamhetsåren 2005 och 2006. Enligt bolagets dåvarande bedömning hade dock tillgången en stor marknadspotential och ett stort kommersiellt värde. Bolaget avsåg att genomföra ett teknikskifte från en hårdvaruplattform till en mjukvaruplattform men, mot bakgrund av att försäljning av produkter som var baserade på mjukvaruplattformen inte hade påbörjats under 2005 eller 2006 var det osäkert när detta skifte skulle kunna ske. Eftersom tillgången under 2005 och 2006 bedömdes ha en obestämbar (obegränsad) nyttjandeperiod har den inte skrivits av utan istället prövats för eventuellt nedskrivningsbehov varje år, eller oftare vid indikation på nedskrivningsbehov.

Genom diverse marknadskontakter och genom att försäljningen av produkter baserade på mjukvaruplattformen påbörjades under räkenskapsåret 2007 med leverans under 2008, har bolaget fått bekräftat att teknikskiftet till mjukvaruplattformen kan påbörjas. Vid prövning av nyttjandeperioden i bokslutet 2007 kunde bolaget därmed göra bedömningen att tillgången inte längre har en obestämbar (obegränsad) nyttjandeperiod utan att nyttjandeperioden nu är begränsad. Det innebär att tillgången redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Nyttjandeperioden har bedömts uppgå till 15 år och avskrivning av den opatenterade tekniken påbörjas i från och med januari 2008. Den årliga avskrivningen kommer därmed att uppgå till 2 316 Tkr.

NOT 6 UPPLYSNING OM PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV

Allokering och nedskrivningsprövning av goodwill, opatenterad teknik där avskrivning ännu ej påbörjats samt utvecklingsprojekt som ännu ej tagits i bruk.

Goodwill (se not 16 samt upplysningar som lämnas under rubriken "Goodwill" i avsnittet "redovisningsprinciper" ovan), opatenterad teknik där avskrivning ännu ej har påbörjats (se not 17 samt upplysningar som lämnas under rubriken "Opatenterad teknik" i avsnittet "redovisningsprinciper" ovan) samt utvecklingsprojekt som ännu ej tagits i bruk (se not 18 samt upplysningar som lämnas under rubriken "Aktiverade utgifter för utveckling" i avsnittet "redovisningsprinciper" ovan), prövas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. Vid nedskrivningsprövningen fördelar koncernen dessa immateriella tillgångar på lägsta kassagenererande enheter. Goodwill, opatenterad teknik och utvecklingsprojekt som ännu ej tagits i bruk är

i sin helhet hänförlig till rörelsen som förvärvades genom förvärv av dotterföretaget Nucoda Ltd.

Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet har fastställs baserat på beräknat nyttjandevärde. De viktigaste antagandena vid beräkningarna av nyttjandevärdet hänför sig till tillväxttakt, vinstmarginal, investeringsbehov, förändring av rörelsekapitalbehov och diskonteringsränta. Digital Vision beräknar framtida kassafl öden baserat på den av företagsledningen senast godkända femårsplanen (budget för år 2008 och prognos för perioderna 2009-2012). Företagsledningen har beräknat framtida kassafl öden baserat på tidigare resultat, uppnådd tillväxt och förväntningar på den framtida marknadsutvecklingen. Under perioden 2008-2012 förväntas den kassagenererande enheten ha en fortsatt gynnsam tillväxt. Kassafl öden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt om 2 procent. Tillväxtakten bortom femårsperioden bedöms inte överstiga den långfristiga tillväxtakten för branschen i vilket bolaget är verksamt. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar rådande ränteläge (riskfri ränta) och de övriga specifi ka riskerna som bedöms råda för den kassagenererade verksamheten. Diskonteringsräntan före skatt i bolagets beräkning uppgår till 16,1 procent. I samband med genomförd impairment test har något nedskrivningsbehov inte identifi erats.

Förändringar i viktiga antaganden

I enlighet med beskrivning ovan ingår antaganden som har stor vikt vid beräkning av nyttjandevärdet. Något nedskrivningsbehov har inte identifi erats baserat på företagsledningens nuvarande antaganden. Företagsledningen har analyserat huruvida förändringar i viktiga antaganden påverkar nyttjandevärdet i relation till bokfört värde. Företagsledningen gör bedömningen att det beräknade nyttjandevärdet för den kassagenererade enheten uppvisar en tillräcklig marginal och att rimliga möjliga förändringar i enskilda variabler inte kommer medföra att nyttjandevärdet understiger bokfört värde.

Noter

NOT 7 NETTOOMSÄTTNINGENS OCH ORDERSTOCKENS FÖRDELNING PÅ ANVÄNDNINGS- OMRÅDEN OCH GEOGRAFISKA MARKNADER (KONCERNEN)

		2007	2006
	Tkr	%	Tkr	%
NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTOMRÅDE
Media Mastering	111 403	97	75 932	97
Media Networking	3 400	3	2 596	3
Summa	114 803	100	78 528	100
NETTOOMSÄTTNING PÅ OLIKA MARKNADER
Europa	65 265	57	45 184	58
Amerikanska kontinenten	31 438	27	18 781	24
Asien	18 100	16	14 417	18
Övriga marknader		0 0	146	0
Summa	114 803	100	78 528	100
ORDERSTOCK VID PERIODENS SLUT
Media Mastering	13 831	100	14 003	98
Media Networking		0 0	221	2
Summa	13 831	100	14 224	100
ORDERINGÅNG UNDER ÅRET
Media Mastering	111 210	97	76 351	98
Media Networking	3 200	3	1 893	2
Summa	114 410	100	78 244	100

NOT 8 INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNBOLAG

	MODERBOLAGET
	2007	2006
INKÖP OCH FÖRSÄLJNING INOM KONCERNEN
Andel försäljning till koncernbolag	24%	17%
Andel inköp från koncernbolag	31%	27%

Vid inköp och försäljning mellan koncernbolag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med extern part.

NOT 9 KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG

	KONCERNEN
	2007	2006
Handelsvaror	40 745	36 493
Övriga externa kostnader	29 886	39 812
Personalkostnader	32 361	35 672
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	4 445	5 935
Summa kostnader för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, forsknings- och utvecklingskostnader	107 437	117 912

Noter

NOT 10 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
STYRELSE OCH VD
Löner och andra ersättningar	2 104	2 642	995	515
Sociala kostnader på löner och ersättningar	432	417	297	167
Pensionskostnader	108	167	–	–
Summa	2 645	3 226	1 292	682
ÖVRIGA ANSTÄLLDA
Löner och andra ersättningar	26 401	25 469	8 927	10 630
Sociala kostnader på löner och ersättningar	5 800	5 890	3 569	4 076
Pensionskostnader	2 414	2 904	1 941	2 484
Summa	34 616	34 263	14 437	17 190
Totalt	37 261	37 489	15 729	17 835
DOTTERFÖRETAG I USA
Löner och andra ersättningar	4 340	3 144
Sociala kostnader på löner och ersättningar	730	486
Pensionskostnader	68	82
Summa	5 138	3 712

Under 2007 har till VD i USA utgått lön, andra ersättningar och sociala kostnader uppgående till totalt 0 (1 227) .

DOTTERFÖRETAG I ENGLAND

Summa	16 394	13 361
Pensionskostnader	514	338
Sociala kostnader på löner och ersättningar	1 637	1 328
Löner och andra ersättningar	14 243	11 695

Under 2007 har till VD i England utgått lön, andra ersättningar och sociala kostnader uppgående till totalt 1 353 (1 150)

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

	Grundlön/ styrelsarvode	Rörlig ersättning	Förmåner	Pensions kostnader	Övriga ersättningar	Total ersättning
2007
Styrelseordförande Gert Schyborger	150	–	–	–	–	150
VD och koncernchef Lars Tafl in	720	–	–	–	–	720
Styrelseledamot Bengt Broman	75	–	–	–	–	75
Styrelseledamot Per Erik Mohlin	50	–	–	–	–	50
Styrelseledamot Simon Cuff	0	–	–	–	–	0
Andra ledande befattningshavare (7)	5 295	670	81	628	–	6 674
Summa	6 290	670	81	628	0	7 669
2006
Styrelseordförande Magnus Norman t. o. m. 2006-05-03	106	–	–	–	–	106
Styrelseordförande Gert Schyborger fr. o. m. 2006-05-03	113	–	–	–	–	113
VD och koncernchef Lars Tafl in	240	–	–	–	–	240
Styrelseledamot Bengt Broman	56	–	–	–	–	56
Styrelseledamot Simon Cuff	0	–	–	–	–	0
Andra ledande befattningshavare (7)	5 031	34	113	511	–	5 689
Ledande befattningshavare från Konsultbolag (2)	–	–	–	–	2 802	2 802
Summa	5 546	34	113	511	2 802	9 006

Kommentarer till tabeller

Övriga förmåner avser tjänstebil. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För övriga upplysningar kring pensioner, se nedan.

Principer

Arvode till styrelsen beslutas av bolagsstämman att fördelas mellan dess ordinarie ledamöter. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättning till VD utgörs av grundlön. Övriga ledande befattningshavares ersättning utgörs av grundlön, förmåner i form av tjänstebil samt pension. Ersättning till VD för verksamhetsåret 2007 har beslutats av styrelsen utifrån styrelseordförandes rekommendation. Ersättning till övriga ledande befattningshavare har beslutats av VD efter samråd med styrelsens ordförande.

Arvoden och övriga ersättningar

I enlighet med bolagsstämmans beslut om arvode till styrelsen har under 2007 kostnadsförts 275 (275) Tkr, varav efter styrelsens bestämmande 150 (219) till styrelsens ordförande. Arvodena utbetalas kvartalsvis med lika stor andel var gång. VD ingår i styrelsen, men erhåller inget arvode. Digital Visions VD och koncernchef har under 2007 erhållit lön och övriga ersättningar uppgående till 720 (240).

För övriga ledande befattningshavare fi nns premiebaserade pensioner inom ramen för allmän pensionsplan. Till ledande befattningshavare från konsultbolag har under året utbetalats 0 (2 802) Tkr i arvode.

Pensioner

Pensionskostnaderna avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensionsåtaganden i koncernen är avgiftsbaserade. Det svenska bolaget har inget tecknat avtal med Alecta. Nuvarande VD Lars Tafl ins avtal innebär ingen rätt till pension. Pensionsavtalet för andra ledande befattningshavare anger att premien skall uppgå till 15-25 procent av den pensionsgrundande lönen. För samtliga ledande befattningshavare gäller att pensionsåldern är 65 år.

Avgångsvederlag

Enligt VD anställningsavtal gäller sex månader ömsesidig uppsägningstid utan rätt till avgångsvederlag.

Övriga ledande befattningshavare och övriga anställda har inte rätt till avgångsvederlag.

MEDELANTAL ANSTÄLLDA SAMT KÖNSFÖRDELNING

	2007	2006
MODERBOLAGET
Män	15	18
Kvinnor	3	3
Totalt	18	21
USA
Män	3	4
Kvinnor	2	1
Totalt	5	5
ENGLAND
Män	18	18
Kvinnor	4	1
Totalt	22	19
TOTALT KONCERNEN
Män	36	40
Kvinnor	9	5
Summa	45	45

FÖRDELNING STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

	2007	2006
STYRELSENS LEDAMÖTER
Män	4	4
Kvinnor	–	–
Summa	4	4
LEDNINGSGRUPP (INKLUSIVE VD)
Män	7	6
Kvinnor	–	–
Summa	7	6

Sjukfrånvaro

Moderbolaget

Bolaget redovisar endast sjukfrånvaron på aggregerad nivå då hänsyn tagits till undantagsregeln i lagstiftning som säger att uppgifter inte skall lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till enskild individ. Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid är 0,5 (2,0) procent. Sjukfrånvaro under sammanhängande tid av 60 dagar eller mer uppgår till 0,0 (0,0) procent av den totala sjukfrånvaron.

NOT 11 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
REVISION
Deloitte AB	606	391	606	391
SET Revisionsbyrå	–	161	–	161
Geller, Eperthener & McConnell, US	89	96	–	–
Morgan Cameron, UK	278	165	–	–
ANDRA UPPDRAG ÄN REVISIONSUPPDRAG
Deloitte AB	10	29	10	29
SET Revisionsbyrå	–	51	–	51
Geller, Eperthener & McConnell	12	11	–	–
Morgan Cameron, UK	19	–	–	–
Summa	1 014	903	616	632

NOT 12 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Övriga rörelseintäkter	5 418	5 543	4 684	3 848
Övriga rörelsekostnader	–6 415	–6 434	–6 415	–6 434
Summa	–997	–891	–1 731	–2 586

Av övriga rörelseintäkter står valutakursdifferenserna för 5 418 (5 543) varav dotterföretag 734 (1 695). Av övriga rörelsekostnader står valutakursdifferenser för 6 415 (6 434) varav dotterföretag 0 (0). Årets valutakursdifferens är påverkad av den ojämna orderingången under året. Detta i kombination med Bolagets fi nansiella ställning har medfört att Bolaget endast har kunnat valutasäkra delar av försäljningen upp till tre månader.

NOT 13 SKATTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
(Mkr)	2007	2006	2007	2006
Aktuell skatt	2,9	0,0	0,0	0,0
Uppskjuten skatt	1,9	0,9	3,9	0,0
Summa skatt på årets resultat	4,8	0,9	3,9	0,0

Aktuell skatt är relaterad till en erhållen "tax credit" i det engelska dotterbolaget.

Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnaden baserad på gällande skattesats.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Redovisat resultat före skatt	1,0	–44,0	1,4	–37,1

Skatt enligt gällande skattesats 28%	–0,3	12,3	–0,4	10,4
Redovisad skatt på årets resultat	4,8	0,9	3,9	0,0
Skillnad	5,1	–11,4	4,3	–10,4
Skillnaden förklaras av:
Skatteeffekt av ej avdragsgilla poster	–0,9	–0,8	–0,1	–0,1
Effekt av utländska skattesatser	0,4	0,2	0,0	0,0
Skatteeffekt avseende utnyttjande/aktivering av underskottsavdrag	5,6	–10,8	4,4	–10,3
Totalt	5,1	–11,4	4,3	–10,4

NOT 14 UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Ingående bokfört värde	2 770	2 013	0	0
Omklassifi cering	–1 427	–	–	–
Årets förändring i uppskjuten skattefordran	2 577	757	3 920	–
Utgående bokfört värde	3 920	2 770	3 920	0

Omklassifi cering avser omföring mellan uppskjuten och aktuell skatt relaterat till "tax credit" i det engelska dotterbolaget.

Specifi kation av uppskjutna skattefordringar.

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Uppskjutna skattefordringar avseende outnyttjade underskottsavdrag	3 920	2 770	3 920	–
Utgående bokfört värde	3 920	2 770	3 920	0

Av koncernens underskottsavdrag om cirka 222 Mkr kan 207 Mkr utnyttjas utan tidsbegränsning. Resterande del, 15 Mkr, avser underskottsavdrag i USA vilka kan utnyttjas mellan 10-20 år.Uppskjuten skattefordran avseende outnyttjade underskottsavdrag redovisas då företaget anser det sannolikt att skattepliktiga överskott kommer att fi nnas inom en överskådlig framtid. Vid utgången av år 2007 hade moderbolaget underskottsavdrag om, cirka 204 Mkr. Därutöver fi nns underskottsavdrag i koncernföretag om cirka 19 Mkr. Mot bakgrund av bolagets prognoser och den markanta resultatförbättringen mellan 2006 och 2007 har styrelsen efter prövning, enligt IAS12, beslutat att åsätta ett värde på moderbolagets underskottsavdrag på 3,9 Mkr. Underskottsavdragen i Sverige har f.n. inte någon tidsgräns, men skulle ägarförändringar ske, som medför förändringar i det bestämmande infl ytandet över bolaget, kan det leda till att förfoganderätten begränsas.

NOT 15 AVSÄTTNING SKATTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Ingående bokfört värde	10 342	10 468	0	0
Avsättningar under året	826	–	–	–
Belopp som tagits i anspråk under året	–139	–126	–	–
Utgående bokfört värde	11 029	10 342	0	0

Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Temporära skillnader Immateriella tillgångar	42 556	34 742	–	–
Temporära skillnader Materiella tillgångar	–91	–	–	–
Underskottsavdrag dotterbolag England	–3 377	–	–	–
Temporära skillnader skulder	1 696	2 194	–	–
Utgående temporära skillnader	40 785	36 936	0	0

NOT 16 GOODWILL

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Ingående anskaffningsvärde	41 231	41 231	0	0
Förvärvat genom bolagsköp	–	–	–	–
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	41 231	41 231	0	0
Ingående nedskrivningar	–36 131	–36 131	–	–
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–36 131	–36 131	0	0
Utgående redovisat värde	5 100	5 100	0	0

Beskrivning av prövning av nedskrivningsbehov, se not 6.

NOT 17 OPATENTERAD TEKNIK

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Ingående anskaffningsvärde	34 742	34 742	0	0
Förvärvat genom bolagsköp	–	–	–	–
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	34 742	34 742	0	0
Ingående nedskrivningar	0	0	0	0
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	0	0	0	0
Utgående redovisat värde	34 742	34 742	0	0

Opatenterad teknik avser en mjukvaruplattform som kommer att användas som bas vid utveckling av vissa av Digital Visions produkter från och med 2008. De produkter som bolaget tidigare har utvecklat har baserats på en hårdvaruplattform. Fram till slutet av räkenskapsåret 2007 har det varit företagsledningens bedömning att den opatenterade tekniken hade en obestämbar (obegränsad), (men inte evig) nyttjandeperiod. Den opatenterade tekniken har därför inte skrivits av under räkenskapsåren 2005-2007, utan har istället prövats för eventuellt nedskrivningsbehov varje år, eller oftare vid indikation på nedskrivningsbehov. Enligt dessa nedskrivningsprövningar har det inte förelegat något nedskrivningsbehov.

Bolaget har prövat den bedömda nyttjandeperioden varje år. Vid prövningen av nyttjandeperioden i bokslutet 2007 har företagsledningen ändrat bedömningen av nyttjandeperioden, vilket har resulterat i att tillgången inte längre bedöms ha en obestämbar (obegränsad) nyttjandeperiod utan att nyttjandeperioden nu är begränsad. Detta innebär att tillgången från och med den 31 december 2007 redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Nyttjandeperioden har bedömts uppgå till 15 år och avskrivning av den opatenterade tekniken påbörjas i från och med januari 2008 då den immateriella tillgången tas i bruk för första gången.

Den ändrade bedömningen av nyttjandeperioden kommer att innebära att den opatenterade tekniken kommer att skrivas av med ett belopp uppgående till 2 316 Tkr per år från och med räkenskapsåret 2008.

För ytterligare beskrivning och förklaring till bedömningen av nyttjandeperioden, se Not 2 Redovisningsprinciper och Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar.

NOT 18 AKTIVERADE UTVECKLINGSKOSTNADER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Ingående anskaffningsvärde	7 508	3 929	0	0
Årets investering	8 727	3 579	1644	–
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	16 235	7 508	1644	0

Ingående avskrivningar	–4 442	0	0	0
Årets avskrivningar	–2 999	–4 442	–645	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–7 441	–4 442	–645	0

Utgående redovisat värde	8 794	3 066	999	0

NOT 19 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

KONCERNEN		MODERBOLAGET
2007	2006	2007	2006

10 554	10 546	10 554	10 546
14	28	14	28
–	–20	–	–20
10 568	10 554	10 568	10 554

–10 255	–9 963	–10 255	–9 963
–	20	–	20
–231	–312	–231	–312
–10 486	–10 255	–10 486	–10 255
			299
	82	299	82

NOT 20 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER
Ingående anskaffningsvärde	14 126	11 454	6 980	6 162
Årets inköp	826	3 206	482	1 046
Försäljningar och utrangeringar	–301	–534	–301	–228
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	14 651	14 126	7 161	6 980
Ingående avskrivningar	–10 886	–10 237	–5 916	–5 820
Försäljningar och utrangeringar	301	532	301	228
Årets avskrivningar	–1 216	–1 181	–535	–324
Utgående ackumulerade avskrivningar	–11 801	–10 886	–6 150	–5 916
Utgående redovisat värde	2 850	3 240	1 011	1 064

NOT 21 FÖRDELNING AVSKRIVNINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Kostnad sålda varor	34	108	34	108
Försäljningskostnader	549	215	278	39
Administrationskostnader	216	110	141	8
Forsknings- och utvecklingskostnader	3 646	5 502	957	481
Summa avskrivningar	4 445	5 935	1 410	636

NOT 22 OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

Koncernen har under året erlagt 4 544 (4 090) Tkr i leasingavgifter enligt gällande avtal. Av Koncernens kostnader för leasingavtal avser mer än 94 (93) procent hyreskontrakt för lokaler. Moderbolaget har under året erlagt 1 790 (2 490) Tkr i leasingavgifter. Av Moderbolagets kostnader för leasingavtal avser mer än 83 (90) procent hyreskontrakt för lokaler. Övrig del gäller billeasing samt kontorsmaskiner.

Nedan framgår avtalade framtida leasingavgifter med angivande av de perioder under vilka de förfaller till betalning.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Inom 1 år	3 903	4 939	1 350	2 505
Senare än 1 år, men inom 5 år	15 148	12 317	3 173	2 604
Senare än 5 år	9 267	10 927	–	–

NOT 23 AKTIER I DOTTERFÖRETAG

	BOKFÖRT VÄRDE
	2007	2006
Ingående anskaffningsvärde	30 647	30 647
Anskaffning under året	–	–
Likvidation	–	–
Nedskrivning	–	–
Utgående anskaffningsvärde	30 647	30 647

BOKFÖRT VÄRDE

	Kapital	Rösträtts	Antal
	andel	andel	aktier	2007	2006
I koncernen ingår följande bolag:
DV Sales & Support (US) Inc	100%	100%	–	329	329
DV Development AB	100%	100%	1 000	100	100
Digital Vision System Ltd	100%		100% 1 000 000	30 218	30 218
Summa bokfört värde				30 647	30 647

Uppgifter om dotterföretagens säte

Bolag	Registreringsnummer	Säte
DV Sales & support (US) Inc.	95-4583760	North Hollywood, USA
DV Development AB	556606-6840	Stockholm
Digital Vision Systems Ltd	3939124	London, UK

NOT 24 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Hyresdeposition	2 502	1 647	450	450
Summa	2 502	1 647	450	450

NOT 25 LÅN TILL DOTTERFÖRETAG

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Lån till dotterbolag	–	–	6 027	10 780
Summa	0	–	6 027	10 780

Avser lån till det engelska dotterföretaget Digital Vision System Ltd.

NOT 26 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Förutbetalda hyror	354	538	354	538
Förutbetalda leasingavgifter	84	10	84	10
Förutbetalda försäkringspremier	260	442	228	401
Övriga poster	1 382	1 187	510	237
Summa	2 080	2 177	1 176	1 186

NOT 27 UTGIVNA KONVERTIBLA SKULDEBREV, TECKNINGSOPTIONER OCH PERSONAL-OPTIONER

Konvertibla skuldebrev

Bolaget har konvertibla skuldebrev utestående om ett sammanlagt nominellt belopp om 40 583 560 kronor, varav konvertibla skuldebrev om ett nominellt belopp på 400 000 kronor utgjorde en del av vederlaget vid förvärvet av Nucoda. Dessa konvertibla skuldebreven är av två olika serier och förfaller till betalning den 31 december 2008 respektive 2009. Lånen löper med 6 procent i årlig ränta. Utbyte kan ske till en konverteringskurs motsvarande 0,10 kronor per aktie under perioden 1 maj till och med 30 november 2008 respektive 2009. Konvertibla skuldebrev om ett nominellt belopp på 40 183 560 kronor emitterades i november 2005. Lånet löper med 6,5 procents årlig ränta, vilken erläggs kvartalsvis i efterskott. Lånet förfaller till betalning den 31 december 2010. Utbyte kan ske till en konverteringskurs motsvarande 4,40 kronor per aktie under perioden 1 februari 2008 till 30 november 2010.

Det redovisade värdet på skulddelen har fastställts genom att beräkna det verkliga värdet för en liknande skuld som saknar rätt till konvertering. Det verkliga värdet på det konvertibla skuldebrevet har sedan jämförts med det verkliga värdet på den fi nansiella skulden varvid mellanskillnaden anses motsvara värdet på eget kapitalinstrumentet.

Teckningsoptioner

Digital Vision har emitterat 4 000 000 teckningsoptioner som vardera berättigar till nyteckning av en aktie. Dessa teckningsoptioner utgjorde en del av vederlaget vid förvärvet av Nucoda. Nyteckning av aktier enligt teckningsoptionerna kan ske under perioden 1 maj–30 juni 2009 till en teckningskurs om 7,60 kronor per aktie.

Personaloptioner

Vid årsstämma 2006 bemyndigades styrelsen att införa ett optionsprogram om högst 1 450 000 personaloptioner samt, för att säkerställa fullgörandet av optionsutfästelserna, besluta om emission av högst 1 957 500

Noter

teckningsoptioner. Genom beslut av styrelsen den 21 juli 2006 emitterades 1 957 500 teckningsoptioner till Digital Vision Development AB varav 1 450 000 att användas till ovanstående personaloptioner. Av personaloptionerna har hittills 1 165 000 tilldelats anställda i Koncernen, varav 350 000 avgår pga personalavgångar. Således kvarstår i dagsläget 815 000 optioner hos personalen. Nyteckning av aktier kan ske under perioden 1 augusti 2006 - 30 juni 2010 till en teckningskurs om 4,50 kronor per aktie. Från och med den 1 juli varje år under löptiden skall 25 procent av respektive innehavares optioner bli möjliga att utnyttja.

Verkligt värde för personaloptionerna har beräknats genom att tillämpa Black-Scholes värderingsmodell. Den förväntade löptiden i modellen har justerats baserat på företagsledningens bästa bedömning för effekter på grund av att egetkapitalinstrumenten inte är överlåtbara, restriktioner avseende inlösen och beteendemässiga mönster. Volatiliteten baserades vid värderingen av optionen på historisk volatilitetsnivå i aktien.

Vid värderingen av optionen användes följande variabler:

Tilldelningsdagens börskurs	4,2
Lösenpris	4,5
Förväntad volatilitet	41,3
Förväntad löptid	4
Riskfri ränta	3,37

Avstämning av utestående personaloptioner

Ingående balans	1 165 000
Tilldelade under året	–
Utnyttjade under året	–
Förverkade under året	–350 000
Utgående balans	815 000
Intjänade och teckningsbara optioner	407 500

UTESTÅENDE OPTIONER SAMT KONVERTIBLER PER DEN 31 DECEMBER 2007

År	Antal optioner	Antal aktier som varje option ger rätt till	Antal aktier som kan tecknas	Tecknings optioner för säkring av arbetsgivaravgifter	Totalt antal aktier som kan tecknas vid fullt utnyttjande av utställda optioner	Tecknings kurs
		Personaloptionsprogram riktad till anställda i koncernen
2006	815 000	1,02	831 300	285 250	1 122 255	4,50
År	Antal optioner	Antal aktier som varje option ger rätt till	Antal aktier som kan tecknas		Totalt antal aktier som kan tecknas vid fullt utnyttjande av utställda optioner	Tecknings kurs
		Teckningsoptionsprogram riktad till säljarna av Nucoda Ltd
2005	4 000 000	1,02	4 080 000		4 080 000	7,60

År	Nominellt belopp	Konverteringskurs	Antal aktier som kan tecknas	Antal aktier vid full konvertering
		Utställda konvertibler vid emission samt förvärv av Nucoda Ltd
2005	400 000	0,10	4 000 000	4 000 000
2005	40 183 560	4,40	9 132 627	9 132 627
Delsumma	40 583 560		13 205 827	13 132 627

Totalt 18 334 882

DIGITAL VISION ÅRSREDOVISNING 2007

NOT 28 LÅN KREDITINSTITUT

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Lån kreditinstitut	31 156	15 801	31 156	15 801
Långfristig del av leasingkontrakt	852	1 694	–	–
Summa	32 008	17 495	31 156	15 801

Lån kreditinstitut avser lån på 22,1 Mkr. Vidare har bolaget en beviljad reskontrakredit på 10 Mkr, varav 9,1 Mkr var utnyttjad per 31 december, 2007. Det verkliga värdet för ovanstående skulder motsvaras av skuldernas bokförda värde. Detta då lånen med fast ränta har kort återstående löptid eller har upphandlats under senare delen av 2007.

NOT 29 KONVERTIBELLÅN OCH TECKNINGSOPTIONER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Konvertibellån	38 936	38 537	40 588	40 684
Teckningsoptioner	40	40	40	40
Summa	38 976	38 577	40 628	40 724

Lånet löper med 6,5 procents årlig ränta. Se Not 27 ovan. Det verkliga värdet för ovanstående skulder motsvaras av skuldernas bokförda värde. Detta då den framräknade effektivräntan för ovanstående konvertibellån överensstämmer med marknadsräntan för ett motsvarande lån.

NOT 30 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Garantiåtaganden	369	369	369	369
Avsättning arbetsgivaravgifter för personaloptioner	211	70	–	–
Summa	580	439	369	358

Garantiåtaganden gäller hård- och mjukvarugaranti för bolagets sålda produkter. Avsättningen har baserats på antal garantiärenden och kostnadsstruktur över tiden samt de förbättringar av produkterna som skett över ett antal år.

NOT 31 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Digital Vision står under betydande infl ytande från huvudägare och VD Lars Tafl in. För information om lön och ersättningar, se not 10.

För vidare information innehar Lars Tafl in (via bolag och familj) konvertibler som ger rätt att teckna 4 775 349 aktier.

Några andra transaktioner med närstående har inte skett under 2007.

NOT 32 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
Semesterlöner	1 905	2 230	1 666	2 039
Upplupna sociala avgifter	269	614	269	260
Upplupen övertidsersättning	45	41	45	41
Avvecklingskostnader m.m.	–	842	–	842
Upplupna räntor	653	654	653	654
Arvodesreservationer	421	263	202	203
Förutbetalda serviceavtal	866	2 708	2 505	2 375
Övriga poster	1 592	619	1 456	573
Summa	5 751	7 972	6 796	6 987

NOT 33 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007	2006	2007	2006
STÄLLDA SÄKERHETER
Företagsinteckningar	16 300	11 300	16 300	11 300
EVENTUALFÖRPLIKTELSER	Inga	Inga	Inga	Inga

NOT 34 VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPESÅRETS UTGÅNG

Börsens disciplinnämnd beslutade vid sitt möte i mars 2008 att Digital Vision ska betala ett vite på tre årsavgifter, totalt 576 Tkr. Bakgrunden är att Bolaget inte omedelbart offentliggjorde den orena revisionsberättelse som lämnades avseende årsredovisningen för 2006. Dessutom bedömde nämnden att Bolaget inte lämnat tillräckliga upplysningar avseende den immateriella tillgången "Opatenterad teknik" och att nedskrivningen av Goodwill i samband med förvärvet av Nucoda Ltd 2005 borde redovisats som en rörelsekostnad och inte som en fi nansiell kostnad.

Disciplinnämndens beslut får inte någon effekt på årets resultat eller eget kapital för de räkenskapsår som vitet avser.

NOT 35 ANTAGANDE OM FORTSATT DRIFT

Digital Vision har över tiden ackumulerat väsentliga underskott varvid soliditeten och likviditeten per 2007- 12-31 är lägre än önskvärt. De åtgärder som styrelse och företagsledning vidtog under hösten 2006 har gett effekt under 2007. Vinsten för räkenskapsåret 2007 uppgår till 5,8 Mkr jämfört med förra årets förlust på 43,1 Mkr. Det operativa kassafl ödet har under 2007 förbättrats med ca 35 Mkr jämfört med 2006 men är fortfarande negativt, 15,7 Mkr. Under mars månad 2008 tecknades ett kreditpaket med Bolagets bankpartner om totalt 25 Mkr. Netto tillfördes Bolaget ytterligare 13 Mkr i likviditet som kommer att användas till att fi nansiera den fortsatta tillväxten samt att amortera vissa högkostnadslån. Bolaget har också vidtagit åtgärder för förbättra det operativa kassafl ödet såsom gynsammare betalningsvillkor och lägre priser från leverantörer och en intensifi erad fakturabevakning och produkter som även innehåller en tidsbegränsning av funktionaliteten. Bolagets styrelse fortsätter mycket aktivt att följa Bolagets utveckling med hänsyn till dess fi nansiella ställning. Den budget som är lagd för 2008 i kombination med den ytterligare likviditet som tillförts Bolaget under mars 2008 innebär att styrelsens nuvarande bedömning är att Bolaget vid behov kan anskaffa ytterligare fi nansiering.

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen samt RR 32 och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EG, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 11 april 2008

Gert Schyborger Lars Tafl in

Styrelsens ordförande Verkställande direktör

Bengt Broman Per Erik Mohlin Styrelseledamot Styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har lämnats den 11 april 2008.

Deloitte AB

Svante Forsberg Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Digital Vision AB Organisationsnummer 556319-4041

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Digital Vision AB för räkenskapsåret 2007. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 31-63. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma

om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot och verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 11 april 2008

Deloitte AB

Svante Forsberg Auktoriserad revisor

ÅRSSTÄMMA

TID

Årsstämma äger rum tisdagen den 29 mars 2008, kl 17.00.

PLATS

Solna Strandväg 98, Vreten, Solna

RÄTT ATT DELTAGA

För att deltaga och äga rösträtt på årsstämman skall aktieägaren dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken senast onsdagen den 23 april 2008, dels vara anmäld hos bolaget senast klockan 12.00 onsdagen den 23 april 2008.

REGISTRERING

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier måste tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn hos VPC AB för att ha rätt att deltaga i stämman. Sådan omregistrering måste vara genomförd senast onsdagen den 23 april 2008 och förvaltaren bör således underrättas härom i god tid före nämnda datum.

ANMÄLAN MED MERA

Anmälan om deltagande i stämman kan ske på följande sätt:

• per post till:

Digital Vision AB, att: Helen Nilsson Solna Strandväg 98

171 54 Solna
per telefon: 08-546 182 00 (Helen Nilsson)
per fax: 08-546 182 09 (att: Helen Nilsson) • eller per e-post: [email protected]

Vid anmälan skall uppges; namn, personnummer/ organisationsnummer, adress och telefonnummer samt registrerat aktieinnehav, uppgift om eventuella biträden och ombud.

För aktieägare som företräds av ombud bör fullmakt översändas tillsammans med anmälan. Den som företräder juridisk person skall översända kopia av registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandlingar utvisande behörig fi rmatecknare.

MILSTOLPAR

1988	Digital Vision grundas i Stockholm.
1989	Den första produkten – DVNR Noise Reducer – lanseras.
1992	Digital Vision får en "Emmy" och en "Royal Television Society Award" för innovationer inom TV-standardomvandling. Tekniken förbättrar dramatiskt bildkvaliteten och används med framgång vid vinter-OS i Albertville och sommar-OS i Barcelona.
1995	Universal Pictures i Los Angeles installerar det första högupplösta DVNR-systemet för fi lmrestaurering.
1996	Årets "IABM Peter Wayne Award" går till BitPack och Digital Vision mastrar den första DVD-skivan. "The Swedish Export Award" för framgångsrik export under ett fl ertal år. Digital Visions unika verktyg för fi lm - restaurering får en "ITS International Monitor Award" av International Teleproduction Society, en bransch organisation som representerar våra kunder.
1997	"European IT Prize" tilldelas BitPack för teknikhöjd och kommersiell framgång. "Swedish Trade Council Award" tilldelas Digital Vision, OM Technology och Hasselblad för framgångsrik export på USA-marknaden.
1998	Årets Elektronikpris erhålls "För en bärande grundidé som i sanning är BIT-vis, samt för att man tidigt insåg vad inga andra förstått – att värdet i Video och TV ligger i bruset".
1999	Digital Vision noteras på Stockholmsbörsen.
2000	PBS (Public Broadcasting Service) introducerar högupplöst TV i USA med Digital Visions BitLink-system.
2001	Vid Australian Open i tennis används BitLink för "multiview"-sändningar. BitPack-Cine används för digital fi lmvisning under Göteborgs Filmfestival. Ett styrsystem för nästa generations bild behandlingsplattform, Valhall, lanseras.
2002	Digital Vision får order på BitLink digital-TV utrustning till PBS (Public Broadcasting Service) i USA. Ordern uppgår till drygt 23 Mkr och är den största enskilda ordern i Bolagets historia.
2003	Över 500 stycken BitLink-avkodare installerade i USA. Cablevision i USA blir först ut med HD-VOD med hjälp av BitPack-HD från Digital Vision.
2004	Rörelsekompenserande brusreducerare och smutsborttagare lanseras.
2005	Det engelska mjukvaruföretaget Nucoda Ltd förvärvas.
2006	Universal Standards Converter "Cifer" lanseras. Digital Vision tilldelas priset "HPA Awards - Engineering Exellence" för bildförbättringsmjukvaran DVO (Digital Vision Optics).
2007	Digital Vision tilldelades en Emmy-utmärkelse för brusreduceringsprodukterna DVNR och DVO av the Academy of Television Arts and Sciences i USA.

WWW.DIGITALVISION.SE

Sverige

Digital Vision AB (publ) Solna Strandväg 98 171 54 Stockholm SWEDEN Tel: +46 (0)8 546 182 00 Fax: +46 (0)8 546 182 09 E-post: [email protected]

USA

DV Sales & Support Inc 4605 Lankershim Blvd Suite 700 North Hollywood, CA 91602 USA Tel: +1 (818) 769 8111 Fax: +1 (818) 769 1888 E-post: [email protected]

Storbritannien

Digital Vision System Ltd First Floor 151 Wardour Street London W1F 8WE UNITED KINGDOM Tel: +44 (0)20 7734 8282 Fax: +44 (0)20 7292 6969 E-post: [email protected]

AI assistant

Image Systems — Annual Report 2007

3166_10-k_2008-04-11_767f4c10-d5ea-4a9c-9c84-277398a28f13.pdf

ÅRSREDOVISNING 2007

DIGITAL VISION I KORTHET 2007

KOMMANDE RAPPORTERINGSTILLFÄLLEN

VD HAR ORDET

EN VÄXANDE MARKNAD

TEKNIKSKIFTEN

Vd har ordet

TILLVÄXT GENOM STRATEGISKA SAMARBETEN

KASSAFLÖDE OCH FINANSIELL STÄLLNING

FRAMTIDSUTSIKTER

AFFÄRSIDÉ

MÅL

STRATEGI

Strategiska samarbeten och förvärv

Marknadsdriven produktutveckling

Utveckla nya produkter baserade på egen utvecklade kärnteknologier och kompetens

Försäljningskanaler

ARBETSPROCESSER INOM MEDIAINDUSTRIN

SLUTBEARBETNING

Distribution

Konsumtion

DRIVKRAFTER OCH TEKNIKSKIFTE INOM MEDIATEKNIKMARKNADEN

BÄTTRE BILDKVALITET

ÖVERGÅNGEN TILL HDTV

UTBYGGNADEN AV NYA DISTRIBUTIONSKANALER

UTÖKAT UTBUD FÖR KONSUMENTERNA

ÖVERGÅNG TILL DIGITAL FILBASERAD SLUTBEARBETNING

ÖVERGÅNG FRÅN ANALOG TILL DIGITAL IN- OCH UPPSPELNING

FÖRBÄTTRAD DATORKAPACITET FÖR STANDARDATORER

MARKNADSSTRUKTUR

UTRUSTNING INOM SLUTBEARBETNING

UTRUSTNING INOM DISTRIBUTION

VERKSAMHET

PRODUKTOMRÅDEN

SLUTBEARBETNING

DISTRIBUTION

KÄRNTEKNOLOGIER

RÖRELSEESTIMERING

BILDFÖRBÄTTRING

Färgkorrigering

Brusreducering

Smutsborttagning

KOMPRIMERING

FORMATOMVANDLING

PRODUKTER

SLUTBEARBETNING

Film Master

Nucoda HD och SD

Phoenix

DVNR

DVO

VALHALL

BITPACK-DVD

DISTRIBUTION

CIFER HD

BitLink SDTV/HDTV MPEG-2 avkodare

BITPACK-SERVER

FORSKNING OCH UTVECKLING

KÄRNKOMPETENS

FÖRSÄLJNING

FÖRSÄLJNINGSVERKSAMHETEN

Försäljningsområden

KUNDER

PARTNERS OCH LEVERANTÖRER

KONKURRENTER

ORGANISATION OCH MEDARBETARE Koncernstruktur

Koncernstruktur

Medarbetare

ORDLISTA

MILJÖ OCH KVALITET

EKONOMISK UTVECKLING I SAMMANDRAG

Ekonomisk utveckling i sammandrag

MARGINALER

RÄNTABILITET

KAPITALSTRUKTUR

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

Andel riskbärande kapital, %

Image Systems Annual Report 2007