Holmen - Annual Report (ESEF) 2025

52990080SH3454F0QE682025-01-012025-12-3152990080SH3454F0QE682024-01-012024-12-3152990080SH3454F0QE682025-12-3152990080SH3454F0QE682024-12-3152990080SH3454F0QE682023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember52990080SH3454F0QE682023-12-31ifrs-full:SharePremiumMember52990080SH3454F0QE682023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember52990080SH3454F0QE682023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember52990080SH3454F0QE682023-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMemberiso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:sharesxbrli:shares52990080SH3454F0QE682023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember52990080SH3454F0QE682023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember52990080SH3454F0QE682024-01-012024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember52990080SH3454F0QE682024-01-012024-12-31ifrs-full:SharePremiumMember52990080SH3454F0QE682024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember52990080SH3454F0QE682024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember52990080SH3454F0QE682024-01-012024-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember52990080SH3454F0QE682024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember52990080SH3454F0QE682024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember52990080SH3454F0QE682024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember52990080SH3454F0QE682024-12-31ifrs-full:SharePremiumMember52990080SH3454F0QE682024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember52990080SH3454F0QE682024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember52990080SH3454F0QE682024-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember52990080SH3454F0QE682024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember52990080SH3454F0QE682024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember52990080SH3454F0QE682025-01-012025-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember52990080SH3454F0QE682025-01-012025-12-31ifrs-full:SharePremiumMember52990080SH3454F0QE682025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember52990080SH3454F0QE682025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember52990080SH3454F0QE682025-01-012025-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember52990080SH3454F0QE682025-01-012025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember52990080SH3454F0QE682025-01-012025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember52990080SH3454F0QE682025-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember52990080SH3454F0QE682025-12-31ifrs-full:SharePremiumMember52990080SH3454F0QE682025-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember52990080SH3454F0QE682025-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember52990080SH3454F0QE682025-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember52990080SH3454F0QE682025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember52990080SH3454F0QE682025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember52990080SH3454F0QE682023-12-31 VI GÖR DET FÖRNYBARA MÖJLIGT Årsredovisning 2025 innehåll 2025 Verksamhetsbeskrivning VD-ord 4 Strategi och mål 6 Investment case 10 Drivkrafter 12 Året i korthet 14 Från frö till trähus 16 Skog 18 Trävaror 22 Kartong och Papper 26 Energi 30 En hållbar affär 34 Klimat 36 Biologisk mångfald 38 Miljö 40 Medarbetare och ansvarsfullt företagande 42 Styrning Bolagsstyrningsrapport 44 Riskhantering 49 Aktien och ägarna 54 Styrelse 56 Koncernledning 58 Kalender och information 59 Finansiell redovisning Finansiella rapporter 60 Noter 66 Förslag till vinstdisposition 93 Revisionsberättelse 95 Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar 98 Klimatförändringar 110 Taxonomi 116 Miljöföroreningar 119 Biologisk mångfald 121 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 124 Den egna arbetskraften 126 Arbetstagare i värdekedjan 128 Berörda samhällen 130 Ansvarsfullt företagande 131 Revisorns granskningsberättelse 133 Övrig information Definitioner och ordlista 134 Nyckeltal 135 Ekonomisk tioårsöversikt 136 Verksamhetsöversikt 138 100 % egenproducerad Denna årsredovisning är rakt igenom producerad av Holmens produkter. Om slaget är tryckt på Invercote G, tillverkad vid Iggesunds Bruk. Det är en kartong med hög och stabil vithet som ger goda egenskaper för färgåtergivning vid tryck. Inlagan är tryckt på Holmen TRND som produceras vid Hallsta Pappersbruk. Det är ett obestruket, matt magasin papper med flera valmöjligheter vad gäller bulk, ytvikt och nyans. Holmen TRND och Invercote G tillverkas av färsk fiber från hållbart brukade skogar. Holmen Aktiebolag (publ), organisationsnummer 556001-3301, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2025-01-01–2025-12-31 för moder- bolaget och koncernen, som består av förvaltningsberättelsen (sidorna 2, 6–9, 14–15, 42, 44–59, 93–94, 98-132 samt 135) och de finansiella rapporterna jämte noter och kommentarer (sidorna 60–92). Koncernens resultat- och balans räkning jämte moderbolagets resultat- och balansräkning fastställs på årsstämman. Omslaget är tryckt på Invercote G 280 g/m². Inlagan är tryckt på Holmen TRND, 2,0 – 80 g/m². Layout: IW Agency. Produktion: Gylling Produktion AB. Fotografer: Christian Ekstrand, Ulla-Carin Ekblom, Tom Kay, Nils Bjuggstam, Kollberg & Karlsson, Jonas Westling, Måns Berg m fl. Tryck: Larsson Offsettryck AB. 2 Holmen Årsredovisning 2025 holmen odlar hus Genom ett rationellt skogsbruk med fokus på hög tillväxt och bevarad biologisk mångfald skapar vi värden för allt ifrån kunder och aktieägare till lokalsamhällen. Utifrån vårt stora skogsinnehav använder vi skogsråvaran på ett sätt som bidrar till att fasa ut behovet av fossila råvaror. Virket förädlas till trävaror för hållbart byggande. Av det som blir över tillverkar vi kartong av världsledande kvalitet och innovativa pappersprodukter. Dessutom använder vi vattnet som rusar i älvarna och vinden som blåser över träden till att producera förnybar energi. 2025 I sIFFRoR Nettoomsättning 22 056 Mkr Rörelseresultat 3 270 Mkr Kassaflöde 3 901 Mkr Antal medarbetare 3 435 Före investeringar och förändringar i rörelsekapital Totalavkastning Holmen B och Stockholmsbörsen Holmen B Stockholmsbörsen (OMXSGI) 0 100 200 300 400 500 600 jan 2625242322212019181716 Index Holmen Årsredovisning 2025 3 Holmen i korthet VD-ord Bästa aktieägare VD-ord 2025 var ett utmanande år för skogsindustrin. Konsu- menterna var avvaktande och byggkonjunkturen svag samtidigt som konkurrensen om skogsråvaran var hög. Tack vare Holmens integrerade affärsmodell med basen i skogen kunde vi som bolag ändå leverera ett gott resultat, 2 879 Mkr efter skatt motsvarande 18,5 kronor per aktie. För att ge lite perspektiv så bygger vår framgång på att det svenska skogsbruket för snart 100 år sedan lades om till rotationsskogs- bruk, även kallat trakthyggesbruk, vilket kraftigt ökade tillväxten i skogen. Vid den tiden var skogarna glesa och av dålig kvalitet efter sekler av selektiv plockhuggning, där stora träd skördats och träd med mindre växtförmåga lämnats kvar. Omläggningen till rotationsskogsbruk – där skogen går igenom cykler om 60–100 år med faser för plantering, röjning, gallring och slutligen skörd – ledde till att markens produktionsförmåga utnyttjades mycket bättre. Med högre tillväxt ökade både den ekonomiska avkastningen och skogens förmåga att binda koldioxid. För Holmen och andra markägare som vill skapa långsiktiga värden utifrån skogens växtförmåga är friska ekosystem en förut- sättning. I Sverige tar skogsbruket stor hänsyn till miljön, vilket styrks av statistik från oberoende inventeringar över hur nyckel- indikatorer för viktiga livsmiljöer utvecklats de senaste 30 åren. Internationella studier visar att förutsättningarna för biologisk mångfald i Sverige har utvecklats väl och är signifikant bättre än i övriga Europa. Från den svenska skogen till en hel värld Omläggningen av skogsbruket har gjort det möjligt för Sverige att bygga upp en världsledande skogsindustri, där Holmen är en central aktör. Skogsindustrin står idag för nästan hälften av basindustrins export, bidrar med närmare 200 miljarder till den svenska bytesbalansen och är en betydelsefull arbetsgivare, till stor del i glesbygden. Men det är inte bara svensk ekonomi som har gynnats av den höga tillväxten i skogen. Sedan 1990 har drygt 2 miljarder ton koldioxid lagrats in i skog och träprodukter, vilket i princip är lika mycket koldioxid som har släppts ut inom Sveriges gränser under samma period. Samtidigt har nästan tre miljarder skogskubikmeter råvara skördats för att tillverka hus, förpackningar, böcker och hygienprodukter medan restprodukt- erna gjort nytta som värme, el och drivmedel. På så sätt har förnybara produkter från den svenska skogen bidragit till att företag och konsumenter världen över kunnat minska sitt klimatavtryck. Konkurrenskraft och självförsörjning i fokus Med en oroväckande utveckling i världen har geopolitiska spän- ningar och ökad protektionism placerat säkerhetsfrågor, själv- försörjning och konkurrenskraft högt på EU:s agenda. En av Europas större utmaningar är det stora beroendet av importerad energi vilket urholkar industrins konkurrenskraft samtidigt som möjligheten att försörja en framväxande AI-industri och genom- föra klimatomställningen försvåras. Bioekonomin är dock en sektor där Europa står sig mycket väl i den globala konkurrensen och det är positivt att EU-kommissionen i sin nya bioekonomi- strategi lyfter fram skogens viktiga roll för Europa. I Norden är skogs industrin i princip självförsörjande på energi och det finns god potential att utveckla vindkraft för att stötta den nödvändiga elektrifieringen av Europa. I oroliga tider är det viktigt att våga tänka nytt. Holmen står stadigt även i dessa tider; nu ligger mycket fokus på kostnads- kontroll och att hitta nya vägar för effektivisering i väntan på bättre tider. Men att vi står stadigt betyder inte att vi står stilla. Under 2025 lanserade vi en helt ny pappersprodukt för förpack- ningar som sticker ut med sin låga vikt och ger kunderna mer förpackning för pengarna utan att tumma på kvalitet. Holmen är en stabil motor Holmens verksamheter inom skog och processindustri har presterat starka resultat under 2025, medan trävaruaffären präglades av den fortsatt svaga byggkonjunkturen och vår elproduktion pressades av låga priser. Vårt fokus mot nischer inom kartong och papper där den färska fibern kommer till sin rätt har fungerat väl vilket illustreras av att vi under 2025 levere- rade en avkastning på sysselsatt kapital om 22 procent. Framåt ser vi att de lägre prisnivåerna på fossilfri el i norra Sverige borde attrahera etableringar av elintensiv industri. Samtidigt är vår trävaruaffär väl positionerad när byggkonjunkturen vänder tack vare genomförda effektiviseringar och investeringar i förädlings- kapacitet. Vi har de senaste tre åren köpt tillbaka 5 procent av våra egna aktier för att på ett kostnadseffektivt sätt öka skogsägandet per aktie samtidigt som en god utdelning getts. Vår finansiella ställning är fortsatt stark med en skuldsättning på knappt 10 procent av eget kapital och kvaliteten på tillgångarna är hög. För 2025 föreslår styrelsen att ordinarie utdelning höjs från 9 till 9,5 kronor per aktie men att ingen extra utdelning lämnas. Med vårt stora skogsinnehav, förnybara elproduktion och välinvesterade produktionsanläggningar står vi redo att fortsätta utveckla vår affär. När vi gör det förnybara möjligt hjälper vi kunder att minska sitt fossila avtryck, samtidigt som vi bidrar till ökad självförsörjning och konkurrenskraft i Europa. Stockholm 23 februari 2026 Henrik Sjölund, VD och koncernchef 4 Holmen Årsredovisning 2025 » Omläggningen av skogsbruket har gjort det möjligt för Sverige att bygga upp en världs- ledande skogsindustri, där Holmen är en central aktör.« Holmen Årsredovisning 2025 5 VD-ord Strategi och mål sÅ sKAPAR VI EN hÅLLBAR FRAMTID Strategi och mål Vår affärsidé är att äga och förädla skog Holmens stora skogsinnehav utgör basen i verksamheten. De växande träden förädlas i egen industri till allt från trä för klimatsmart byggande till förnybara förpackningar, magasin och böcker samtidigt som vi producerar vatten- och vindkraft på egen mark. En affär som skapar värde för både kunder och aktieägare samtidigt som den bidrar till ett bättre klimat och en levande landsbygd. Trävaror Trävaruaffären ska utvecklas med produkter och lösningar för hållbart byggande. Kartong och Papper Affären för konsumentförpackningar och pappersprodukter ska utvecklas utifrån positionen som marknadsledare och genom att erbjuda resurseffektiva alternativ till traditionella produkter . 6 Holmen Årsredovisning 2025 Strategi och mål Skog Skogens tillväxt och framtida skörd ska öka genom ett aktivt och hållbart skogsbruk. En stark position på virkesmarknaden ska möjliggöra utveckling av Holmens industrier. Energi Energiaffären skapar värde från vatten- och vindkraft på vår mark. Vindkraften har potential att växa när efterfrågan på förnybar el ökar. Holmen Årsredovisning 2025 7 Strategi och mål Vi skapar Värden som består öVer tid och bidrar till ett bättre klimat Skörd, 1 000 m 3 fub/år Industrins avkastning på sysselsatt kapital, % Leveranser av vatten- och vindkraft, GWh Skörd Gallring Storm & övriga händelser Prognos Exkl. jämförelsestörande poster Vattenkraft Vindkraft 0 300 600 900 1 200 1 500 1 800 2 100 25242322212019181716 Skog Skogen brukas hållbart för att ge god årlig avkastning och stabil värde tillväxt. Tillväxt och skörd ska öka över tid. Under 2025 uppgick volymerna till 2,7 miljoner m 3 fub vilket är något lägre än nuvarande skördeplan. Värdet på koncernens skogs till gångar har sedan 2019 ökat med knappt 40 procent till 57 Mdkr. Industri Industrin drivs med fokus på långsiktig lönsamhet. Målsättningen är att uthålligt ge avkastning om mer än 10 procent på sysselsatt kapital. Avkastningen för industrin har de senaste tio åren uppgått till i snitt 20 procent och uppgick 2025 till 15 procent drivet av god lönsamhet inom kartong- och pappersaffären. Energi Leveranserna av förnybar energi ska öka genom att komplettera befintlig vattenkraft med vindkraft på egen mark. Holmen levererar, efter färdigställandet av Blisterlidens Vindkraftspark, under ett normalår 2,2 TWh förnybar vatten- och vindkraftsel. 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 2041- 2045 2036- 2040 2031- 2035 2026- 2030 2021- 2025 2016- 2020 2011- 2015 2006- 2010 0 10 20 30 40 50 60 70 25242322212019181716 15 8 Holmen Årsredovisning 2025 Strategi och mål -7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 25242322212019 0 5 10 15 20 25 30 35 25242322212019181716 9 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 26252423222120191817 Klimatnytta, miljoner ton CO 2 e Nettoskuld i % av eget kapital Utdelning och aktieåterköp, Mkr Nettoupptag (egna utsläpp och inlagring) Potentiellt förhindrade utsläpp Utbetald ordinarie utdelning Aktieåterköp Utbetald extra utdelning Styrelsens förslag Klimatnytta Klimatnyttan ökar när vi bidrar till nega- tiva utsläpp genom upptag av CO 2 i våra skogar och lagring i produkter, samtidigt som våra fossila utsläpp i värdekedjan minskar. De sålda produkterna kan bidra till att minska användningen av fossila råvaror, vilket ytterligare ökar klimat- nyttan. Under 2025 bidrog vi till ett netto upptag om 1,5 miljoner ton CO 2 . De potentiellt förhindrade utsläppen uppgick till 6,3 miljoner ton CO 2 e. Kapitalstruktur Den finansiella ställningen ska vara stark och ge handlingsfrihet att fatta långsiktiga affärsmässiga beslut. Den finansiella nettoskulden ska inte överstiga 25 procent av eget kapital. Den finansiella nettoskulden i förhållande till eget kapital har sedan 2019 under stigit 10 procent och uppgick 2025 till 9procent. Bra kassaflöde har möjliggjort ökad utdelning och återköp av aktier med bibehållen stark finansiell ställning. Utdelning Holmen ska ge en god årlig utdelning till aktieägarna. Nivån anpassas till koncern- ens lönsamhetssituation, investerings- planer och finansiella ställning. Utdel- ningen kompletteras med aktieåterköp när det bedöms skapa långsiktigt värde för aktie ägarna. Ordinarie utdelning har successivt höjts samtidigt som extra utdelning och aktieåterköp genomförts. Till årsstämman 2026 föreslår styrelsen en utdelning om 9,5 kronor per aktie. Holmen Årsredovisning 2025 9 Strategi och mål 0 20 40 60 80 100 120 140 2025201920102000199319881975196519551948 Investment case 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 2524232221 Skogsmark är en fantastisk tillgång. Den bidrar med en förnybar råvara som kan förädlas till produkter som är nödvändiga för en fossilfri framtid. Samtidigt kan vatten- och vindkraft produceras utan att långsiktigt störa skogsbruket. Holmen äger drygt 3 procent av Sveriges totala landareal, fördelat på 4 300 skogs- fastigheter spridda över stora delar av landet. Med ett innehav om 1,3 miljoner hektar mark har Holmen goda förutsätt- ningar att skapa värde över tid. Drygt en miljon hektar av markinnehavet är produktiv skogsmark, vilket ger möjlig- heter att odla och skörda skogsråvara som fyller ett viktigt resursbehov när världen ska minska beroendet av fossila råvaror. 1 Vi skapar värde av skog, vatten och vind på våra marker Skogen spelar en nyckelroll i klimat- omställningen och efterfrågan väntas öka för såväl timmer som massaved. Samtidigt är den globala virkestillgången alltmer ansträngd. Som en av Sveriges största skogsägare kan vi i hög grad för- sörja våra svenska produktionsenheter med egen förnybar råvara vilket skapar stabilitet för vår industriverksamhet. Mängden virke i våra skogar uppgick 2025 till 128 miljoner skogskubikmeter, vilket är 16 procent högre än för 25 år sedan. Tillväxten är ett resultat av ett aktivt, hållbart skogsbruk. Vi förädlar och driver upp egna plantor för att föryngra alla områden som skördas. Eftersom den årliga tillväxten under lång tid har varit större än skörden har vi byggt upp ett stort virkesförråd. Därmed finns potential att öka skörden framöver. Vi skördar skog på egen mark men köper också virke från privata skogsägare och andra svenska skogs företag. Det innebär att mängden virke vi förädlar i vår industri är ungefär dubbelt så stor som skörden i egen skog. Att äga skogsmark ger oss även möjlig het att utveckla vindkraft, där vi som stor markägare har förutsättning att identifiera och utveckla områden med goda vindförhållanden. Med Blisterlidens Vindkraftspark i full drift sedan årsskiftet 2025/2026 uppgår våra totala leveranser av vatten- och vindkraft till 2,2 TWh under ett normalår. Våra 21 hel- eller delägda vattenkraftverk bidrar dessutom till en stabil elförsörjning i Sverige. Tillgången till billig fossilfri el gör norra Sverige attraktivt för etablering av data- center och elintensiva industrier. För delar av vårt markinnehav som ligger nära tätbebyggda områden finns potential för industrietableringar och bostäder. Att utvinna sten och grus för exempelvis vägbyggen är en annan möjlighet från våra marker. 2 Resurseffektivitet styr när vi skapar värde från frö till byggnad Genom förädling av skogsråvaran skapar vi flera intäktströmmar. Högsta möjliga förädlingsvärde styr vad som tillverkas av trädets olika delar inklusive restprodukter som tas tillvara i andra processer. Timret, de grövre stockarna som vi producerar trävaror av, ger bäst betalt. Den klenare delen av trädet och virke från gallring används tillsammans med sågverksrester i form av flis för tillverkning av kartong och papper. Restprodukter såsom sågspån, bark, toppar och grenar blir bio energi i våra bruk – och det vi inte använder själva säljs för produktion av värme och el. Inget går till spillo. Två av våra sågverk, Braviken och Iggesund, bildar resurseffektiva enheter med intilliggande pappers- respektive kartongbruk. Hela trädet tas tillvara på plats i ett kretslopp; flis från sågverken blir råvara till massaproduktionen medan restprodukter används som biobränsle. När ånga från bruken används för att torka virket vid sågverken sluts cirkeln. Resurseffektivitet är centralt när vi Virkesförråd per hektar produktiv skogsmark, m 3 sk Nettoomsättning och rörelsens kostnader, Mkr Inventerad volym Nettoomsättning Rörelsens kostnader Beräkning vi får skogen att växa och ge 10 Holmen Årsredovisning 2025 Investment case 0 100 200 300 400 500 600 jan 2625242322212019181716 Index 0 20 40 60 25242322212019181716 planerar vår produktion. Genom åren har vi effektivt minskat användningen av kemikalier och andra insatsprodukter genom att återanvända de i processer. Vid våra pappersbruk optimeras elför- brukningen genom att produktionen styrs mot tillfällen då elutbudet är högt, vilket minskar vår kostnad och balanserar elsystemet. 3 Hög avkastning på sysselsatt kapital genom taktiska beslut Holmen har stark balansräkning med låg skuldsättning. Koncernen har en historik av disciplinerad användning av kapital och riktade satsningar som utvecklar verksamheten samtidigt som vi håller våra tillgångar i bra skick. När delar av skogsindustrin har följt nya trender genom stora industriella investeringar har Holmen valt att gå mot strömmen och i stället fokuserat på att förfina processer inom de områden vi är bäst på. Under den senaste tioårsperioden ligger den genomsnittliga avkastningen på sysselsatt kapital i Holmens industri- verksamhet på 20 procent. Med ett stabilt kassaflöde har Holmen kunnat hålla en hög årlig utdelningsnivå och samtidigt köpa tillbaka aktier för att skapa värde för aktieägare och optimera koncernens kapitalstruktur. 4 Vår strategi möter det globala målet att minska fossila utsläpp Omställningen till ett fossilfritt samhälle kräver mer förnybara material, vilket betyder att jordens yta behöver brukas effektivare och i större omfattning. För att klara omställningen måste fler kol atomer stanna under jord. Skogs- baserade produkter har en given plats när beroendet av fossila råvaror ska minska, vilket EU-kommissionen tydligt markerat genom sin nya bioekonomistrategi. Vår omvärld styrs till stor del av EU:s mål att minska de fossila utsläppen men även kraven att värna biologisk mångfald. Riksskogstaxeringens inventeringar på Holmens marker visar att livsmiljöer som är viktiga för skogslevande arter ökar och har haft en positiv utveckling de senaste 30 åren. Samtidigt visar internationella studier att förutsättningarna för biologisk mångfald är goda i Sverige. Med god tillgång till vatten, ren luft, en i stort sett fossilfri elmix och livskraftiga skogar har Sverige goda förutsättningar för industriell produktion av förnybara produkter. De direkta fossila utsläppen från Holmens industrier har dessutom minskat med nästan 90 procent sedan 2005. Genom att kombinera skogsbruk med elproduktion på våra marker bidrar vi till att göra det förnybara möjligt. Holmen äger 1,3 miljoner hektar skog och mark i Sverige. En yta motsvarande nästan två miljoner fotbollsplaner. Industrins avkastning på sysselsatt kapital, % Totalavkastning Holmen B och Stockholmsbörsen Industrins avkastning på sysselsatt kapital Genomsnitt Holmen B Stockholmsbörsen (OMXSGI) Exkl. jämförelsestörande poster Holmen Årsredovisning 2025 11 Investment case Drivkrafter vi möjliggör det förnyBara Konkurrens om skogens olika värden leder till stabil värdetillväxt Skogens många värden, med allt från råvaruproduktion till kolinlagring och bevarande av ekosystem, gör den till en eftertraktad resurs. Svensk skogsmark har under lång tid setts som en värdefull tillgång och priset på skogsfastigheter har stigit sedan början av 2000-talet. En global virkesbrist och Rysslands invasion av Ukraina har lett till ökad konkurrens om virke i Europa vilket har drivit upp priserna på virkesråvara under senare år. De ökade virkespriserna har inte avspeglat sig i priserna på skogsfastigheter. Debatten om skogens roll i klimatomställningen har ökat under senare tid, med en högljudd miljörörelse som vill att mer skog ska lämnas orörd. EU:s nya bioekonomistrategi bekräftar emellertid att skogsråvara har en nyckelroll för att klara klimat- målen. EU-kommissionen arbetar också med att utveckla en marknad för kolkrediter som kan leda till ökade incitament för skoglig tillväxt samt att långlivad lagring av koldioxid i byggnader får ett ekonomiskt värde. Pris på skogsfastigheter och virke Mer attraktivt med trävaror när klimathänsyn vid byggande ökar Att bygga i trä har flera fördelar som är eftertraktade när klimat- hänsyn vid byggande ökar. Framställningen av trävaror är energi- snål och koldioxiden som lagrats in i de växande träden fortsätter lagras i byggnader under lång tid. Trots de senaste årens svaga byggkonjunktur sker en positiv utveckling för träbyggande i Sverige med ett stadigt växande intresse. En undersökning från Prognoscentret visar att under perioden 2018–2024 ökade andelen trä stommar vid nyproduktion från 12 till 29 procent, räknat i kvadrat meter. Tillväxten är ännu större inom industriella fastigheter där andelen trästommar ligger på 34 procent och inom offentliga lokaler, såsom skol- och vårdfastigheter, där trästommar har en marknadsandel på 46 procent. Trenden med ökad miljöhänsyn inom fastighetssektorn väntas fortsätta driva på en växande efterfrågan på byggande i trä. Det finns en bred politisk enighet om att träbyggande är bra ur klimatsynpunkt. EU har presenterat flera initiativ för att bidra till målsättningen att öka användningen av trä och andra förnybara byggmaterial. Användningen av trästommar i Sverige ökar, % Trästomme 2018 Trästomme, ökning till 2024 Betong och stål Källa: Prognoscentret 0 20 40 60 80 100 Offentliga lokalerIndustriella fastigheter Total 0 100 200 300 400 500 600 700 800 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 900 Pris på skogsfastigheter i Sverige (kr/m³sk) Nominella virkespriser (kr/m³ fub) Källa: Ludvig & Co och Holmen 12 Holmen Årsredovisning 2025 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 Holmen Sverige Finland Frankrike Storbritannien Italien Spanien Tyskland Det bästa vi kan göra för klimatet är att hjälpa fler kunder att ersätta fossilt med förnybart. Det är också här Holmens bidrag till omställningen blir som allra mest påtaglig – när våra produkter minskar behovet av fossila material och råvaror. På så vis kan kol, olja och gas stanna under jord. 0 5 10 15 20 25 30 35 20302020201020001990 Lätta fiberbaserade förpackningar ger ökad kostnadseffektivitet Förpackningar är fundamentala för distribution av varor och livsmedel i våra moderna samhällen. Mängden förpackningar som cirkulerar i samhället har länge ökat. Tillväxten globalt drivs av en växande medelklass och ökad konsumtion genom näthandel och hemleverans. Förpackningar baserade på kartong och papper framställs av förnybar råvara och kan återvinnas flera gånger för att ersätta mer resurskrävande förpackningsmaterial. Fiberbaserade förpackningar är miljö- vänligare än exempelvis plast och glas men inom segmentet finns det en stor variation mellan kvalitet, kostnad och miljö- påverkan. Vanligtvis prioriterar kunden det alternativ som är mest kostnadseffektivt i förhållande till kvalitetskraven. Under 2025 lanserade Holmen en helt ny pappersprodukt för förpackningar som sticker ut med sin låga vikt, vilket innebär att kunden får mer förpackning för pengarna utan att tumma på kvalitet. Produkten har marknadens lägsta koldioxidavtryck och är godkänd för direktkontakt med livsmedel. Klimatavtryck hos producenter, ton CO 2 e/ton produkt Scope 1 (egna utsläpp) Scope 2 (utsläpp från inköpt energi) Källa: FisherSolve Potential för mer förnybar energi när EU ska öka elektrifieringen Ökad elektrifiering är en förutsättning för att minska de fossila utsläppen. Samtidigt leder en ökad elektrifiering till minskat behov att spendera pengar på import av fossil energi, vilket bidrar till ökad energisäkerhet. Inom EU har elektrifieringen stagnerat runt 22–23 procent av den slutliga energianvänd- ningen under det senaste årtiondet. Det är långt från EU:s mål att 32 procent av slutlig energianvändning ska komma från el år 2030; ett mål som formulerades i Clean Industrial Deal. EU-kommissionen arbetar för att vända utvecklingen genom att ta bort hinder och stödja utbyggnad av energiinfrastruktur. Med god tillgång till billig förnybar el har norra Sverige poten- tial för etablering av elintensiva industrier. När elektrifieringen tar fart har Holmen goda möjligheter att öka den förnybara elproduktionen genom utbyggd vindkraft. På vårt markinnehav bedöms 160 områden som lämpliga för etablering av vindkraft och vi har ett 20-tal projekt i olika faser, från fördjupad analys till tillståndsansökan. Samtidigt fungerar den reglerbara vattenkraften som batteri för stabil elförsörjning. EU behöver öka tempot inom elektrifiering, % Andel elektrifiering av slutlig energianvändning i EU EU:s 2030-mål Källa: Eurelectric Holmen Årsredovisning 2025 13 resultatet hölls uppe 2025 Rörelseresultat Affärsområde, % Nettoomsättning och rörelsemarginal Rörelseresultat och avkastning Nettoomsättning Rörelsemarginal Exkl. jämförelsestörande poster Rörelseresultat Industrins avkastning på sysselsatt kapital Avkastning på eget kapital Exkl. jämförelsestörande poster Totalt: 3 270 Mkr Skog 1 948 Mkr Energi 18 Mkr Trävaror -182 Mkr Kartong och Papper 1 697 Mkr Exkl. koncerngemensamt och Trävaror Kassaflöde, Mkr Nettoskuld i % av eget kapital Sysselsatt kapital Affärsområde, % 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 252423222120 0 10 20 30 40 50 22 056 15 Mkr % 0 2 000 4 000 6 000 8 000 252423222120 3 270 0 15 30 45 60 15 5 % Mkr 0 5 10 15 20 25 252423222120 9 0 2 000 4 000 6 000 8 000 252423222120 2 155 1 888 3 901 1 649 Skog Energi Trävaror Kartong och Papper Exkl. koncerngemensamt 75 9 12 4 5346 0 Utdelning Aktieåterköp Investeringar Förvärv Kassaflöde före investeringar och förändringar i rörelsekapital 14 Holmen Årsredovisning 2025 Året i korthet Året i korthet Året inleddes med optimism kring konjunkturutvecklingen som förbyttes i osäkerhet till följd av införandet av tullar samt geopolitisk oro vilket hämmat konsumtion och byggnation. Årets rörelseresultat om 3 270 Mkr är givet marknadsförutsättningarna relativt bra. Affärsområde Kommentar Utsikter Skog Konkurrensen på virkesmarknaden var hög och priserna steg ytterligare under 2025. Resultatet påverkades positivt av de högre försäljningspriserna men negativt av nedskrivning av lager av avverkningsrätter om 160 Mkr kopplat till inköp för sågverksamheten. Rörelseresultatet var i stort oförändrat och uppgick till 1 948 Mkr. Värdet på Holmens skogsfastig heter redovisas baserat på transaktionspriser och uppgick till 57 Mdkr vid årsskiftet. Efterfrågan på timmer är hög trots svag byggkonjunktur. Kon kurrensen om massaved har dämpats till följd av låg aktivitet i branschen och massavedspriserna har börjat sjunka från höga nivåer. Vår position på virkesmarknaden, med god kontroll över råvaran och hela värdekedjan, ger oss en långsiktigt tryggad råvaruförsörjning och goda förutsättningar att fortsätta utveckla våra industrier. Energi El är fortsatt dyrt i Europa till följd av höga priser på fossil kraft. Trots det var elpriset i norra Sverige mycket lågt under 2025 till följd av höga vattenflöden och begränsad överföringskapacitet. Det låga elpriset medförde att rörelseresultatet minskade till 18 Mkr. Under 2025 var Energis genomsnittliga försäljningspris 40 procent högre än marknadspriset i norra Sverige eftersom produktionen kunde styras mot tidpunkter då energin behövdes som mest. Behovet av förnybar el är stort och vi fortsätter styra vattenkraftproduktionen mot tidpunkter då den behövs som mest och erbjuder tjänster för att stabilisera elnätet. De låga elpriserna i norra Sverige gör det inte lönsamt att bygga ny vindkraft i nuläget. Vi har flera vindkraftsprojekt i olika faser som vi har kapacitet att utveckla vidare när marknadsvillkoren blir mer gynnsamma. Trävaror Trävarumarknaden 2025 präglades av den svaga bygg- konjunkturen. Försäljningspriserna steg ändå, drivet av betydande prisökningar för timmer. De högre för- säljningspriserna kunde enbart till viss del kompensera för stigande timmerkostnader och rörelseresultatet för Trävaror blev svagt, -182 Mkr. Intresset för att bygga i trä är stort utifrån dess positiva klimat- avtryck men byggkonjunkturen är svag. Med effektiva sågverk och förädlingskapacitet är vi väl positionerade när byggkon- junkturen vänder. Kartong och Papper Efterfrågan på konsumentkartong i Europa var under 2025 i nivå med föregående år men lägre än normalt. Efterfrågan på papper sjönk. Försäljningspriserna var i stort stabila. Trots stigande vedkostnader och två större underhållsstopp levererade Kartong och Papper ett rörelseresultat om 1 697 Mkr tack vare låga energi- kostnader. Konsumtionen av konsumentkartong i Europa är fortfarande lägre än historiskt. Efterfrågan på papper sjunker strukturellt. Pris utvecklingen styrs framför allt av produktionskostnaden för de producenter på konti nenten som är beroende av returfiber och fossil energi. Trots överkapacitet på marknaden har vi möjlighet att utveckla affären genom starka marknads- positioner och välinvesterade produktionsanläggningar. Holmens finansiella ställning är fortsatt stark, även efter lämnad utdelning, återköp av egna aktier och investeringar. Koncernens netto- skuld uppgick vid årets slut till 4 979 Mkr, motsvararande 9 procent av eget kapital. Med en stark finansiell ställning i ryggen står vi väl rustade inför framtiden. Nyckeltal 2025 2024 Nettoomsättning, Mkr 22 056 22 759 Rörelseresultat, Mkr 3 270 3 721 Årets resultat, Mkr 2 879 2 861 Resultat per aktie, efter utspädning, kr 18,5 18,0 Ordinarie utdelning per aktie, kr 9,5 9,0 Extra utdelning per aktie, kr - 3,0 Industrins avkastning på sysselsatt kapital, % 15 16 Kassaflöde före investeringar och förändringar i rörelsekapital, Mkr 3 901 3 728 Kassaflöde från investeringar, Mkr 2 115 2 066 Eget kapital, Mkr 55 405 57 370 Nettoskuld, Mkr 4 979 3 397 Nettoskuld i % av eget kapital 9 6 Medelantal årsanställda 3 435 3 498 Styrelsens förslag. Netto inklusive företagsförvärv men exklusive förändring i långfristiga finansiella fordringar. Holmen Årsredovisning 2025 15 Året i korthet Året i korthet Från frö till trähus Med SKOG OCH eNeRGI SKapaR vI vÄRde FRÅN vÅR MaRK Skogen brukas för att få fram så mycket virke som möjligt samtidigt som vi tar hänsyn till biologisk mångfald. Virket förädlas i egen industri till produkter som kunder i sin tur kan vidareförädla och sälja vidare till slutkund. När livscykeln närmar sig slutet kan produkterna återvinnas och återuppstå i ny form eller göra nytta som bioenergi. Högsta möjliga förädlingsvärde styr vad som tillverkas av trädets olika delar och restprodukter tas tillvara i andra processer. Vi använder dessutom vårt stora mark innehav till att producera förnybar energi från vatten och vind. Plats i värdekedjan:   Uppströms Egen verksamhet Nedströms VÄRDESKAPANDE AV VATTEN OCH VIND VÄRDESKAPANDE AV SKOG SKOGSBRUK Holmen brukar skogen aktivt för ökad tillväxt. Skogsbruket genomgår cykler om 60–100 år. Efter skörd föryngras ytor med nya plantor. Skogen röjs för ökad timmerproduktion. ELPRODUKTION 21 vattenkraftverk och tre vindkraftsparker levererar förnybar el till elnätet. Därtill bedrivs projektering och ansökan för nya platser med potential för vindkraft. INSATSVAROR Bruken använder kemikalier vid produktion av kartong och papper. Därtill används el och vatten som återvinns och renas innan det förs till- baka till naturens kretslopp. SÅGVERK Träden går i första hand till Holmens sågverk för att producera så mycket trävaror som möjligt. Sågspån och andra restprodukter går vidare till våra bruk. BRUK Den klenare delen av trädet och flis från sågverk går till Holmens kartong- och pappersbruk. Vid bruken produceras bioenergi av sågverkens restprodukter. INKÖPT VEDRÅVARA Cirka 15 000 privata skogs- ägare har valt Holmen som samarbetspartner för skötsel och rådgivning. Vi köper virke från privata skogsägare och andra skogsbolag. HOLMENS MARKINNEHAV Holmens affär utgår från marken vi äger. Markinnehavet uppgår till 1,3 miljoner hektar, varav drygt en miljon produktiv skogsmark. 16 Holmen Årsredovisning 2025 Skördens fördelning 5 % Grenar, toppar och bark blir bioenergi som kan användas för att producera el, värme och biodrivmedel. 45 % Den klenare delen av trädet och virke från gallring mals eller kokas ner till massa för produktion av papper och kartong. 50 % De grova stockarna, som utgör hälften av skörden, går till sågverk för produktion av konstruktionsvirke och snickeriprodukter. Av stockarna blir ungefär hälften trävaror. Restprodukter som flis och sågspån används för produktion av massa och bioenergi. Stockens fördelning Virke – Plankor och brädor Flis – Pappersmassa Sågspån och bark – Bioenergi RETURPAPPER VÄXER I SKOGEN Skogsråvaran är både förnybar och cirkulär. Kartong och papper kan återvinnas flera gånger men färska fibrer är en förutsättning för systemet för returpapper. Varje gång kartong och papper återvinns blir fibern lite kortare och svagare och till slut är den utsliten. Returpapperssystemet måste därför ständigt tillföras färsk fiber för att fungera. FRÅN FRÖ TILL INREDDA OCH UPPVÄRMDA HUS Holmens trävaror bidrar till att bygga hus och inreda dem med möbler. Böckerna i bokhyllan, magasinet i brevlådan och barnens läroböcker kan i många fall spåras till Holmens skogsbruk. Det gäller även förpackningen till medicinen, maten och den nya tekniska prylen i hemmet. Samtidigt bidrar vår förnybara energi till att det finns el i eluttaget medan delar av bioenergin som produceras av sågverkens rester bidrar till att huset är varmt. TRÄVAROR Försäljning av trävaror till bygg- och snickeriindustri, samt bygg handeln i Europa, Nordamerika, Mellanöstern och Nordafrika. Trästommar levereras till projekt i Norden. KARTONG OCH PAPPER Försäljning av kartong för förpackningar och pappers- produkter till exempelvis konverterare, grossister, tryckerier och förlag i Europa, Nordamerika och Asien. FÖRNYBAR EL Holmens förnybara el går till den nordiska elmarknaden. Genom att leverera förnybar el bidrar vi till Europas energi- omställning. Vattenkraften bidrar till stabilitet i elnätet. Holmen Årsredovisning 2025 17 Skog Skog Holmens skogsstrategi eftersträvar hög och lönsam tillväxt samtidigt som hänsyn till biologisk mångfald är fundamentalt för livskraftiga skogar. Holmens markinnehav omfattar 1,3 miljoner hektar varav drygt en miljon produktiv skogsmark. Som en av landets största skogsägare har Holmen en stark ställning på virkesmarknaden. Vi kan i hög grad försörja våra svenska produktionsenheter med egen skogs - råvara vilket bidrar till konkurrenskraft och utveckling av våra industrier. Vi odlar hus I våra skogar odlar vi hus. Med det menar vi att skogen brukas för att få ut så mycket timmer som möjligt. När träden växer binder de in koldioxid som förblir lagrad i trävaror som blir till hus och hem. När förnybar skogsråvara ersätter fossila alternativ ökar dessutom klimatnyttan. Skog som inte aktivt brukas ger inte samma långsiktiga klimatvinster. Unga träd har störst förmåga att binda koldioxid och när träden blir gamla avtar tillväxten. När träden slutligen dör och förmultnar återgår koldioxiden till atmosfären. Detta samtidigt som träråvarans möjlighet att ersätta fossilbaserade produkter uteblir. Av träden vi skördar går inget till spillo. Timret används för produktion av trä- varor. De klenare delarna av träden och virke från gallring används tillsammans med restprodukter från sågverken i form av flis för tillverkning av kartong och papper. Resterande andel utgörs av grenar, toppar, bark och sågspån som används för produktion av bioenergi. Från frö till skörd Holmen tar ansvar för hela skogens kretslopp, från frö till skörd. Skogen är mogen att skördas när tillväxten avtar och trädens förmåga att ta upp och lagra koldioxid minskar. Efter skörd föryngras skogen; för varje träd som skördas sätter vi nya plantor eller sår frön som är särskilt anpassade till sin omgivning, efter att markberedning har gjorts. Röjning och gallring görs för att främja tillväxten av de träd som har bäst förutsättning att utvecklas vidare. 10–30 år innan skörd kan skogen gödslas för att ytterligare öka tillväxten. Holmens två plantskolor i Gideå och Friggesund producerar över 40 miljoner plantor av gran och tall per år, varav mer- parten planteras på egen mark. Utvalda frön och organiska gödselmedel skapar friska och växtkraftiga plantor som beläggs med vax eller sand som skydd mot insekts angrepp. Holmen deltar även i utvecklingen av förädlade skogsplantor som kommer att växa bättre, ge högre virkeskvalitet och ha större motstånds- kraft mot sjukdomar. Alltid med framtiden i åtanke Med en produktionscykel i skogen på nära hundra år är långsiktighet mer än bara ett begrepp för oss. Skoglig plane- ring är grunden för ett aktivt skogsbruk och vi inventerar regelbundet hela vårt skogsinnehav för att säkerställa hållbara skördenivåer. Skogarnas värden beskrivs även utförligt i lokala hänsynsplaner som beskriver hur skogarna ska skötas på lång sikt för att naturvärden ska bevaras och nya skapas. Holmen investerar årligen drygt 200 Mkr i framtida tillväxt genom skogs- och naturvård samt gödsling. Med skogens stora betydelse för såväl klimat som svensk samhällsekonomi har brukandet av skog stor nationell, regional och lokal betydelse. Det ligger lika mycket i vårt som i samhällets intresse att skogen brukas aktivt och hållbart, samt att skogs- råvaran används på ett klokt sätt. Även om vi idag har mycket kunskap om hur skogen brukas hållbart är vi över tygade om att forskning är nödvändigt för att fortsätta utveckla och förfina metoder. På Holmens marker bedrivs därför ett hundratal forskningsprojekt, både i egen regi och i samarbete med forsknings- organisa tioner, universitet och andra aktörer. Spårbar skogsråvara Holmens skogliga verksamhet är certi- fierad enligt ISO 14001 och vårt skogs- bruk har spårbarhetscertifikat vilket innebär att allt virke går att spåra till sitt ursprung. Även Holmens produktions- anläggningar som använder virkesråvara har spårbarhetscertifikat. Detta betyder att våra kunder kan vara trygga med att alla våra produkter är fullt spårbara till hållbart brukade skogar. Våra processer och spårbarhetssystem är väl rustade för att möta de kommande kraven inom EU:s avskogningsförordning (EUDR). En stor del av den skogsråvara som Holmen förädlar kommer från vårt eget skogsinnehav, men vi köper också in råvara från privata skogsägare och andra skogsbolag. Faktum är att mängden virke vi förädlar i vår egen industri är ungefär dubbelt så stor som skörden i vår skog. Holmen har sedan lång tid tillbaka rutiner för att spåra allt virke som köps in. Holmen köper inte virke från skogar som har höga natur- och bevarandevärden, är urskogar, har skördats olagligt eller härstammar från genetiskt modifierade träd. Holmens plantskolor producerade 42 miljoner plantor under 2025 Framtidssmart skogsbruk Skogen är en stabil intäktskälla i Holmen. Strategin är att öka intjäningen och det framtida värdet på skogsinnehavet genom ett aktivt och hållbart skogsbruk med hög tillväxt. Skogen förser industrin med förnybara råvaror och binder koldioxid som kan lagras in i produkter. 18 Holmen Årsredovisning 2025 Virkesförråd, m 3 sk per hektar produktiv skogsmark Inventering * Beräkning RörelseresultatNyckeltal 2025 2024 Nettoomsättning, Mkr 9 777 9 318 Varav från egen skog, Mkr 2 282 1 990 Rörelseresultat, Mkr 1 948 1 947 Investeringar, Mkr 259 229 Redovisat värde skogstillgångar, Mkr 56 711 57 843 Medelantal årsanställda 491 477 Leveranser, egen skog, 1 000 m 3 fub 2 694 2 643 Resultatkommentar Konkurrensen på virkesmarknaden var hög och priserna steg ytterligare under 2025. Resultatet påverkades positivt av de högre försäljningspriserna men negativt av nedskrivning av lager av avverkningsrätter om 160 Mkr kopplat till inköp för sågverksamheten. Rörelse- resultatet var i stort oförändrat och uppgick till 1 948 Mkr. Värdet på Holmens skogsfastigheter redovisas baserat på transaktionspriser och uppgick till 57 Mdkr vid årsskiftet. Holmens skogar 2025 Total landareal 1 303 000 ha Total skogsmarksareal* 1 161 000 ha – varav naturvårdsareal 212 000 ha Produktiv skogsmark 1 047 000 ha Totalt virkesförråd på produktiv skogsmark 128 miljoner m 3 sk * Beräknat efter Holmens beståndsregister och data från Riksskogstaxeringen en ligt internatio nella definitionen av skogsmark: Landareal >0,5 hektar med träd där krontäckningen är större än 10 procent för skog som är minst 5 meter hög vid mogen ålder. ** Skogsmark som kan producera minst 1 m 3 sk per hektar och år (i genomsnitt under beståndets växttid) enligt Holmens beståndsregister. Mkr 0 500 1 000 1 500 2 000 252423222120 1 948 0 50 100 150 2025 2019 2010 2000 1993 1988 1975 1965 1955 1948 Skog Holmen Årsredovisning 2025 19 EFFEktivt skogsbruk anpassat till nordEns skogsEkosystEm Svenska skogar har brukats i flera århundranden. Under 1950-talet infördes rotationsskogsbruket på bred front i Sverige, med investe- ringar i återplantering efter skörd och successivt utvecklade skogs- skötselmetoder. Det har lett till ökad tillväxt och stigande skördar samtidigt som vi har byggt upp ett stort virkesförråd. Rotationsskogsbruk, även kallat trakt- hyggesbruk, är den dominerade skogs- bruksmetoden i Sverige. Det innebär att brukandet av skogen går igenom cykler om 60–100 år med faser för plantering, röjning, gallring och slutligen skörd – följt av plantering av ett nytt bestånd. Grunden i rotationsskogsbruk är att den äldsta åldersklassen skördas och ersätts med ny skog. Årligen förskjuts alla kvarvarande åldersklasser ett år närmare skördemogen skog. Med denna cykliska struktur skapas en förutsägbar och konti- nuerlig tillgång på virke, där en lika stor andel av skogen når skördeålder år efter år. På så vis är det möjligt att upprätthålla stabila skördenivåer. Skördevolymen har länge ökat både för Holmen och Sverige som helhet. Men andelen skog som skördas har legat stabilt på ungefär en procent av den pro- duktiva skogsmarken. Det beror på att skogarna har blivit tätare och levererar mer virke per hektar. Högre tillväxt och mer klimatnytta Både vetenskaplig forskning och praktisk erfarenhet visar att rotationsskogsbruk kan bibehålla höga tillväxt- och skörde- nivåer över tid. Systematisk föryngring skapar förutsättning för att upprätt hålla ett produktivt skogslandskap samtidigt som ekologiska värden bevaras genom åtgärder för naturhänsyn. Jämfört med andra skogsbruksmetoder resulterar rotationsskogsbruk generellt i högre tillväxt och därmed ökad inlagring av kol- dioxid samt bättre ekonomisk avkastning. Den höga tillväxten skapar även möjlig- heter till en växande bioekonomi där råvaran används för att producera varor. Sedan 1990 har knappt tre miljarder skogskubikmeter virke skördats i Sverige, samtidigt som virkesförrådet har vuxit med över 25 procent tack vare att den årliga tillväxten varit större än skörden. De skördade träden har skapat värde genom att förädlas till exempelvis trävaror för byggnader, kartong till förpackningar och papper till böcker medan rester har använts till att producera bioenergi. Skogens förnybara produkter tränger undan behovet av fossilbaserade råvaror. Den höga tillväxten i skogen bidrar också till att öka inlagringen av koldioxid. Sedan 1990 har nära två miljarder ton koldioxid lagrats in i växande träd och skogsmark. Samtidigt har inlagringen i träprodukter ökat med 250 miljoner ton koldioxid. Det innebär att sedan 1990 har skogen lagrat in i princip lika mycket koldioxid som Sveriges totala territoriella utsläpp under samma period. Förut brann skogen, nu skördas den Svensk skog är en del av den europeiska taigan; ett enormt skogsekosystem som sträcker sig från Uralbergen djupt inne i Ryssland till den norska atlantkusten. Trots avsevärda variationer i klimat, markförhållanden och topografi har hela området mer eller mindre samma typ av ekologi. I taigaskogen lagras majoriteten av näringsämnena i den mineralrika jorden snarare än i den levande biomassan vilket skapar förutsättningar för återkommande skogstillväxt. Taigaskogar är naturligt anpassade till återkommande störningar såsom stormar, bränder och insektsangrepp. Dessa typer av naturliga störningar har format de nordiska skogarna under tusentals år. Nästan alla svenska skogar har utsatts för bränder. Fram till slutet av 1800-talet brann uppskattningsvis 1–2 procent av Sveriges skogsareal varje år. Moderniserat skogsbruk och effektiv brandbekämpning har lett till att andelen skog som brinner Skog Skog 20 Holmen Årsredovisning 2025 varje år har minskat till under 0,01 procent. Modernt rotationsskogsbruk efterliknar många aspekter av de naturliga störningar som har präglat våra ekosystem. Skörd följt av markberedning och återplantering simu- lerar brandens omställningseffekt som de svenska trädslagen är anpassade till. Mindre hyggen, mer naturhänsyn Rotationsskogsbruket infördes på bred front i Sverige på 1950-talet, med syftet att säkra en långsiktig virkesförsörjning. Skogarna var då glesa och av dålig kvalitet efter sekler av selektiva avverkningar där stora träd plockats ut medan de mindre träden lämnats kvar. Genom att föryngra stora ytor, då glesa skogar ersattes av nya plantor, användes markens produktions- förmåga bättre vilket banade väg för en lång period med hög tillväxt i skogen. Sedan 1980-talet har biologisk mångfald fått allt större fokus. Det aktiva skogsbruk som bedrivs idag är därför långt ifrån 1950-talets hyggen där stora skogs arealer föryngrades. I dag kartläggs skogen under hela omloppstiden då planer fastställs för att undanta värdefulla naturmiljöer från ingrepp. Hänsynsytor, kantzoner, fröträd och skyddsvärda biotoper lämnas för att bevara livsmiljöer, värna vattendrag och säkra återväxten. Jämfört med 1950-talet är dagens hyggen betydligt mindre och har en miljöhänsyn som balanserar produktion med bevarande av biologisk mångfald. Sveriges skogsbruk visar vägen Sverige sticker ut i Europa med våra stora skogsinnehav då nära 70 procent av land- ytan utgörs av skog. Trots vår begränsade storlek är Sverige en av världens största producenter av sågade trävaror och fiber- produkter, varav en stor del går på export. Skogsindustrin sysselsätter cirka 140 000 personer i Sverige, direkt eller indirekt. Under 2024 uppgick skogs industrins ex- portvärde till 185 miljarder kronor. Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 9–12 procent. Genom ett välutvecklat skogsbruk skapas även ekonomiska förutsättningar för att arbeta aktivt med miljöhänsyn. När stora delar av Europa har avskog ats har Sveriges omfattande skogslandskap gett utrymme för bevarande av arter och deras livsmiljöer. Biodiversitets index från Storbritanniens Natural History Museum utgår från världens största databas om människans påverkan på den biologiska mångfalden. Indexet används för att följa utvecklingen av den biologiska mångfalden i olika regioner. Sverige ligger på 95 procent vilket är en bra bit över gränsvärdet på 90 procent som den biologiska mång falden i ett område inte bör understiga. Det är också långt över det globala snittet som ligger på 77 procent. Indexet visar även att förutsättningarna för biologisk mångfald har förbättrats i Sverige de senaste 50 åren. En procent av skogen skördas varje år I Sverige skördades i genomsnitt 231 000 hektar per år under perioden 2019–2023. Det motsvarar knappt en procent av Sveriges totala produktiva skogsmark. Efter skörd planteras ny skog som är redo att skördas om 60–100 år. Källa: Skogsstyrelsen Ett av Europas skogsrikaste länder Andel skogsbevuxen mark (%). Källa: FAO Global Forest Resources Assessment 2025 >60 50–59 40–49 30–39 <30 Goda förutsättningar för biologisk mångfald Biodiversitetsindex visar andel av den naturliga biologiska mångfalden som finns kvar (%). Källa: Natural History Museum, Globala Forest Watch 90–100 80–89 70–79 60–69 <60 Årlig skörd Virkesförråd, exklusive formellt skyddade områden Källa: Riksskogstaxeringen, femårsmedelvärde 0 1 000 2 000 3 000 4 000 2021 2016 2011 2006 2001 1996 1991 1986 1981 1976 1971 1966 1961 1956 Stabila skördar och ökat virkesförråd, miljoner m 3 sk Sedan 1956 har ungefär fem miljarder skogskubikmeter (m 3 sk) skogs- råvara skördats totalt i Sverige. Under samma period har virkesförrådet vuxit med drygt 57 procent. Skog Holmen Årsredovisning 2025 21 Trävaror Trävaror Värdekedjan för Holmens trävaror löper hela vägen från frö till trähus. I navet för vår cirkulära affär står Holmens egna sågverk. Det är här förädlingen av den förnybara råvaran från skogen tar sin början. Råvaran kommer från ansvars- fullt brukade skogar och verksamheten utvecklas genom ökad förädling och bättre nyttjande av virkesråvaran i kombination med storskalig produktion. Holmen erbjuder högkvalitativa trä varor till snickeri- och byggindustrin samt direkt till bygghandeln och trävaru- importörer. Genom Martinsons, som är en del av Holmen, erbjuder vi även pro- jektering och uppförande av kompletta trästommar till allt ifrån idrottshallar och skolor till flerbostadshus, lagerbyggnader och kontorsfastigheter. Med en ökad efter frågan har sågverkens restprodukter fått en mer betydande roll genom att de säljs för vidareförädling till biobränsle. Mångsidigt och energieffektivt Trä är ett fantastiskt material. Det är starkt, mångsidigt, lätt och det enda för- nybara byggmaterialet som kan användas i bärande konstruktioner. Som en naturlig del i kretsloppet binder trävaror koldioxid under hela sin livslängd. När ett trähus rivs kan materialet återbrukas, återvinnas eller användas för energiproduktion som ger värme till andra hus. Att bygga i trä är betydligt bättre för klimatet än att bygga i betong och stål eftersom tillverkning av dessa material kräver mycket energi och ger betydande utsläpp av fossil koldioxid. Till skillnad mot stål och betong är produktion av trävaror mycket energieffektiv, samtidigt som hela kedjan från tillverkning till transport blir mer kostnadseffektiv och energisnål då trä väger mindre. På så vis skapar trävaror klimatnytta i flera led. Resurseffektiv produktion Holmens fem sågverk är fördelaktigt belägna nära våra skogsinnehav vilket säkerställer en effektiv logistikkedja från skog till såg. Närheten till råvaran i kombination med effektiva virkesinköp är en viktig nyckel till lönsamhet. Med tillgång till ett logistiksystem via järnväg, väg och inte minst båttransporter förser vi kunder världen över med trävaror från den svenska skogen. Två av koncernens sågverk, Braviken och Iggesund, bildar energi- och resurs- effektiva enheter med intilliggande pappers- respektive kartongbruk. Det betyder att alla delar av virkesråvaran tas tillvara i ett kretslopp där flis från sågverken fungerar som råvara i massa- produktionen och de slutliga restpro- dukterna används till biobränsle som ger energi och värme. Ånga från bruken används dessutom vid torkningsprocess- erna på sågverken. Sågverk med hög teknisk nivå Sågverken har en hög teknisk nivå som möjliggör ett brett utbud av dimensioner och kvaliteter. I sågverken tas hela stocken tillvara och värdet utifrån varje stocks unika egenskaper frigörs. I sam- arbete med våra kunder optimerar vi sågning och torkning för att minimera spill och maximera kundnytta. Under de senaste åren har Iggesunds Sågverk genomfört ett omfattande utvecklingsprojekt där investeringar i ny torkanläggning och timmersortering, nytt hyvleri samt en ny delningssåg har ökat sågverkets kapacitet och vidare- förädling. Moderniseringen innebär även att snickerifuru av lägre kvaliteter kan ersättas av konstruktionsvirke i både gran, furu och contorta. Den nya delningssågen ger en större flexibilitet i såglinjen vilket ökar förmågan att anpassa utbudet till marknaden. Storskaligt träbyggande ökar Fastighetssektorn står för en tredjedel av koldioxidutsläppen i Europa. Fastig- hetsutvecklare, arkitekter och byggbolag har höga ambitioner att minska bygg- naders koldioxidavtryck och trä som byggmaterial gynnas av den pågående omställningen. Utvecklingen väntas bidra till ökad efterfrågan på trävaror, i synnerhet när betong och stål börjar få bära sin verkliga klimatkostnad. Potentialen är stor, särskilt för medel- stora byggnader som skolor, lagerlokaler och flerbostadshus. Att bygga i trä är inget nytt, men intresset för att bygga storskaligt i trä har fått ett uppsving de senaste åren. Efterfrågan på förädlade trävaror ökar, inte minst för KL-trä och limträ balkar. Med ett stigande intresse för träbyggande ser vi möjlig heter att utveckla affären vidare. De senaste åren har varit kämpiga för trävarubranschen till följd av en svag byggkonjunktur och höga timmerpriser. Holmen har anpassat produktionen efter marknadsförhållandena men har förmåga att snabbt växla upp när marknaden vänder. Trä är det enda förnybara byggmaterialet för bärande konstruktioner trä som byggEr FramtidEn Holmen erbjuder ett brett sortiment av trävaror för konstruktion och snickeri. Att utveckla trävaruaffären är en naturlig förlängning av skogsbruket och utgör en viktig dimension av vår strategi att äga och förädla skog. 22 Holmen Årsredovisning 2025 Resultatkommentar Trävarumarknaden 2025 präglades av den svaga byggkonjunkturen. Försälj- ningspriserna steg ändå, drivet av betydande prisökningar för timmer. De högre försäljningspriserna kunde enbart till viss del kompensera för stigande timmerkostnader och rörelse- resultatet för Trävaror blev svagt, -182 Mkr. Konsumtion av trävaror 0 100 200 300 400 25242322212019181716 Miljoner m 3 Prisutveckling 0 100 200 300 400 500 252423222120191817 Index Europa Nordamerika Kina Övr. Asien MENA Exportpris Sverige Pris USA 2025 2024 Nettoomsättning, Mkr 4 010 3 896 Rörelseresultat, Mkr -182 2 Investeringar, Mkr 196 364 Sysselsatt kapital, Mkr 2 453 2 375 Medelantal årsanställda 715 770 Leveranser, 1 000 m 3 1 294 1 348 Nyckeltal Rörelseresultat och avkastning Rörelseresultat Avkastning på sysselsatt kapital Mkr -400 0 400 800 1 200 1 600 2 000 252423222120 -7 -182 -20 0 20 40 60 80 100 % Trävaror Holmen Årsredovisning 2025 23 Trävaror Trävaror Med återbruk växer kolförrådet ännu mer Trä är ett material som med fördel kan användas om och om igen, både som hela komponenter och som material. Det var så man gjorde förr och idag kan det bidra till att öka inlagringen av koldioxid. De vanligaste trädslagen i Sverige, tall och gran, binder som mest koldioxid när de är mellan 40–80 år gamla. Därefter avtar tillväxten och när trädet dör och förmultnar släpps den lagrade koldioxi- den ut igen. Genom ett aktivt skogsbruk med fokus på hög tillväxt och skörd kan koldioxiden som binds i växande skogar flyttas till långlivad lagring i byggnader och andra trävaror. Efter skörd planteras ny skog som binder mer koldioxid. Genom återbruk förlängs lagringen av koldioxid och därmed ökar kolförrådet – det vill säga all koldioxid som är lagrad i skog, mark och trävaror. Konstruktioner av trä kan återanvändas i ursprungligt skick eller med mindre reparationer. Standarder som underlättar sortering och kvalitet för ökat återbruk av trävaror är på väg, både i Sverige och internatio- nellt. På senare år har intresset för åter- bruk ökat bland såväl byggnadsvårdare som byggentreprenörer. Till exempel demonterades den provisoriska Öster- malmshallen efter fem år i Stockholm för att konverteras till en padelhall. Genom att förlänga livslängden på trä- varor ökar kolförrådet, inte bara i skogen utan även i våra moderna samhällen. Årets Miljöbyggnad visar hur Holmen arbetar från frö till trähus 2021 invigdes Sara kulturhus i Skellefteå, ett av världens högsta trähus. Nu bidrar Holmen till ännu en spektakulär träbyggnad i staden. ACE Powerhouse väntas stå klar 2027 men har redan väckt stort intresse. Byggarbetet på ACE Powerhouse i Skellefteå är i full gång, med en imponerande trästomme i limträ och KL-trä som markerar nästa steg i utvecklingen av det som ska bli en av norra Sveriges mest innovativa och hållbara byggnader. Byggnaden på cirka 8 000 kvadratmeter kommer att fungera som mötesplats för forskning, utbildning och utveckling inom energi och klimat. Byggnaden visar hur Holmen arbetar från frö till hus. Martinsons levererar, projektleder och montageinstruerar byggdelar i limträ och KL-trä, som tillverkas vid Holmens sågverk i Bygdsiljum av timmer som är spårbart till Holmens hållbara skogsbruk. Peab är totalentre- prenör för projektet. Byggnaden kommer certifieras enligt NollCO2 och Miljöbyggnad nivå Guld och har stort fokus på återbruk. Men redan innan byggnaden står klar har den väckt stort intresse och utmärkts till Årets Miljö- byggnad av Sweden Green Business Council. Priset uppmärksammar framstående insatser inom hållbar arkitektur och byggteknik. Enligt en undersökning från Prognoscentret ökar andelen trä stommar vid nyproduktion i Sverige. Inom kategorin offentliga lokaler ligger marknadsandelen för trästommar på 46 procent, medan totalen för all nyproduktion har klättrat från 12 till 29 procent under perioden 2018–2024. Under året har Martinsons även fått uppdraget att konstruera, leverera och montera hela 3 800 kubikmeter KL-trä och 1 650 kubikmeter limträ i Hitachi Energys nya kontor i Västerås – vilket blir ett av Martinsons största uppdrag någonsin. 2,8 ton koldioxid för varje europeisk invånare finns lagrat i byggnader, möbler och andra trävaror. Under perioden 1990–2015 ökade mängden lagrad CO 2 per invånare i trävaror från 2,5 ton till 2,8 ton. Källa: Forest Europe 24 Holmen Årsredovisning 2025 pReMIÄR FöR HOlMeNS FöRSta eldRIvNa FlISbIl Under 2025 invigdes Holmens första eldrivna lastbil för flis- transporter. Fordonet är en del av ett nationellt projekt som skapar förutsättningar för elektrifiering av skogsbranschens transporter. Skogsindustrin är Sveriges största trans- portköpare. Med målet att hälften av skogsbranschens nya lastbilar ska vara elektrifierade år 2030 bedrivs forsk- nings- och innovationsprojektet TREE, som samlar ett tjugotal samarbetspart- ners och koordineras av forskningsinsti- tutet Skogforsk. Inom ramen för projektet har Holmen tillsammans med Alltransport driftsatt en eldriven lastbil för flistransporter i Östergötland. Fordonet har en räckvidd på cirka 25–30 mil och kommer att trafi- kera flera olika rutter mellan Holmens produktionsanläggningar och externa kunder. Sedan 2005 har Holmen minskat de direkta fossila utsläppen med nästan 90 procent. Transporter är en av de främsta kvarvarande utsläppskällorna och vi utvärderar löpande olika alternativ för att minska dem. Att elektrifiera branschens transporter innebär flera utmaningar: långa transportavstånd, tunga trans- porter, varierande vägkvalitet och gles laddinfrastruktur är bara några exempel på utmaningar att hantera. TREE-projektet innebär en riksomfat- tande systemdemonstration för att visa att ett storskaligt skifte till el är möjligt. Sju platser runt om i Sverige har valts ut som demosajter för att testa elektriska timmer- och flisbilar, mobil energihubb, eltimmersläp och avancerad ruttplane- ring i verklig drift. Bredden av aktörer är en viktig förutsättning för att driva utvecklingen framåt för elektrifierade transporter i skogsindustrin. Trävaror Holmen Årsredovisning 2025 25 Kartong och Papper Kartong och Papper Holmen har gjort ett medvetet val att enbart arbeta med färsk fiber från håll- bart brukade skogar. Det gör att vi kan skapa kartong- och pappersprodukter med överlägsen styrka, flexibilitet och visuella kvaliteter – egenskaper som är avgörande för exklusiva produkter inom kosmetik, elektronik, livsmedel och trycksaker. Holmens kartong- och pappersprodukter kan delas in i två över gripande segment: förpackningar och grafiska ändamål. Bland våra kunder finns marknads- ledande varumärken från hela världen. Gemensamt för våra produkter är att de uppskattas av kunder med höga krav på kvalitet och hållbarhet, tack vare utmärkta produktegenskaper. Genom att lyssna, förstå och lära tillsammans med våra kunder bygger vi långsiktiga relationer för att skapa produktlösningar som möter kundens behov av flexibla, kostnads- effektiva och klimatsmarta produkter. Flexibla premiumförpackningar Inom segmentet förpackningar ryms både konsumentförpackningar och transportförpackningar. Kunderna består av grossister, varumärkesägare och konverterare som vidareförädlar våra kartong- och pappersprodukter. Den flerskiktade konstruktionen med olika fibertyper i olika lager lägger grunden för vår kartongs höga prestanda samtidigt som den färska fibern ger flera fördelar. Högre styrka och en neutral doft- och smakpåverkan i kontakt med livsmedel är exempel på mervärden från vår kartong. Våra kartongprodukter för konsumentförpackningar marknadsförs under tre varumärken: Invercote, Incada och Inverform. Kartongens kvalitet, slit- styrka och designegenskaper gör att vi kan skapa världsledande produkter för varumärkesägare med höga ambitioner. Med en förnybar råvara, i princip fossilfri el och resurseffektiv produktion kan vi även erbjuda resurseffektiva förpackningspapper för wellpappför- packningar som ger kunderna möjlighet att minska sitt koldioxidavtryck. Under 2025 lanserade vi en helt ny pappers- produkt för förpackningar, Elevate, som är framtagen för att hjälpa våra kunder att minska vikt och materialåtgång. Med marknadens lägsta koldioxidavtryck och godkännande för direktkontakt med livs- medel erbjuder Elevate möjligheten att få mer förpackning för pengarna utan att tumma på kvalitet. Lätta och ljusa grafiska produkter Det grafiska segmentet innefattar allt från böcker och magasin till reklam och anteckningsböcker med kunder inom framför allt förlag och tryckerier. Kartongen används bland annat till omslag och presentkort medan Holmens bokpapper är den ledande produkten för pocketböcker i Europa. Förlagen upp- skattar våra papper då de erbjuder egen- skaper som förbättrar läsupplevelsen i form av en ljus och jämn yta, samtidigt som det hjälper kunderna att effektivisera såväl produktion som transport. Till skillnad mot returfiberbaserade alternativ har den färska fibern en natur- ligt hög ljushet som förhöjer upplevelsen av text och bild. Den färska fibern gör även att vi kan tillverka pappersprodukter med en hög bulk – de är tjocka men sam- tidigt lätta – vilket innebär att kunden får mer papper med samma känsla utan ökade kostnader, samtidigt som distri- butionskostnaderna minskar. Hållbarhetsarbete i framkant Vi har två kartongbruk i Sverige respektive England samt två pappersbruk i Sverige. Alla våra produktionsanläggningar är spårbarhetscertifierade och vedråvaran kommer uteslutande från hållbart bruk- ade skogar. Gynnsamma logistiska lägen för våra tre svenska bruk innebär också korta virkestransporter och närhet till hamnar med god kapacitet. Två av våra produktionsanläggningar, kartongbruket i Iggesund och pappers- bruket i Braviken, är integrerade med intilliggande sågverk vilket innebär att hela trädet tas om hand direkt på plats i en resurseffektiv produktionsprocess. Flis från sågverken används som råvara i massaproduktionen medan bark och sågspån används till biobränsle. Cirkeln sluts när brukens överskottsvärme tas tillvara i sågverkens torkningsprocesser. Alla våra kartong- och pappersbruk har tilldelats EcoVadis Platinum för deras framgångsrika hållbarhetsarbete. Utmärkelsen innebär att bruken tillhör den bästa procenten av de drygt 150 000 företag världen över som utvärderats i frågor om miljö, etik och socialt ansvar. Främjar en cirkulär ekonomi Minskad klimat- och miljöpåverkan samt strävan att undvika plast är starka driv- krafter för ökad användning av kartong och papper. Efterfrågan styrs till stor del av ekonomisk tillväxt och befolknings- utveckling, men även av ändrade konsu- mentbeteenden och ökad digitalisering. Förpackningsmarknaden växer men konkurrensen är stor. Marknaden för grafiskt papper har präglats av en under- liggande strukturell nedgång under flera år. Efterfrågan på papper varierar mellan olika segment där bokmarknaden har varit stabil medan magasinpapper har utveck lats svagare. Med lokal vedråvara från egen skog, en fördelaktig energisituation och låga fossila utsläpp har Holmen en konkurrenskraftig position. Eftersom Holmens fiberpro- dukter tillverkas av ett förnybart, åter- vinningsbart och biologiskt ned brytbart material främjar de en cirkulär ekonomi. kartong- och pappErsproduktEr Från färska FibrEr Holmen utvecklar innovativa kartong- och pappers- produkter för allt ifrån kosmetik, elektronik, läkemedel och livsmedel till böcker, magasin, reklam och trans- portförpackningar. Affären ska utvecklas utifrån vår marknadsledande position och genom att erbjuda resurseffektiva alternativ till traditionella produkter. Holmens bokpapper är den ledande produkten för pocketböcker i Europa 26 Holmen Årsredovisning 2025 Resultatkommentar Efterfrågan på konsumentkartong i Europa var under 2025 i nivå med föregående år men lägre än normalt. Efterfrågan på papper sjönk. Försäljnings- priserna var i stort stabila. Trots stigande vedkostnader och två större underhålls- stopp levererade Kartong och Papper ett rörelseresultat om 1 697 Mkr tack vare låga energikostnader. Prisutveckling Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster Avkastning på sysselsatt kapital exkl. jämförelsestörande poster 2025 2024 Nettoomsättning, Mkr 14 428 15 238 Rörelseresultat, Mkr 1 697 1 702 Investeringar, Mkr 691 949 Sysselsatt kapital, Mkr 7 234 8 019 Medelantal årsanställda 2 071 2 083 Leveranser, 1 000 ton 1 391 1 424 Nyckeltal Mkr 0 1 000 2 000 3 000 4 000 252423222120 1 697 22 % 0 20 40 60 80 Rörelseresultat och avkastning Europeisk efterfrågan av SBB och FBB Europeisk efterfrågan av mekaniskt tryckpapper Obestruket magasin och bok Bestruket magasin Tidningspapper FBB Obestruket magasin 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 25242322212019181716 kton 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 25242322212019181716 kton 0 50 100 150 200 25242322212019181716 Index Kartong och Papper Holmen Årsredovisning 2025 27 Kartong och Papper HOlMeN elevate — NÄSta GeNeRatIONS ultRalÄtta KRaFtlINeR Holmen har sedan länge levererat innovativa förpackningsprodukter som uppskattas av marknads- ledande varumärken. Under 2025 lanserades Holmen Elevate – nästa generations ultralätta kraftliner. 1963 lanserades Invercote, en kartong- produkt för förpackningar som har vuxit till ett välkänt varumärke. Sedan dess har vi kontinuerligt förfinat processer och utvecklat nya produkter såsom Incada och Inverform. Gemensamt för alla våra kartongprodukter är att deras slitstyrka och flexibilitet gör det möjligt att skapa förpackningslösningar som möter kund- ens behov samtidigt som de har ett lågt koldioxidavtryck. Under 2025 tog Holmen ytterligare ett steg i utvecklingen av nästa generations förpackningsmaterial i samband med att ombyggnationen av PM52 vid Bravikens Pappersbruk blev klar. Ombyggnationen gjordes för att bredda vårt sortiment av bokpapper och introducera förpacknings- produkten Holmen Elevate. Till skillnad från Invercote, Incada och Inverform som alla är kartongprodukter är Elevate en pappersprodukt. Kartong- produkterna är uppbyggda i flera lager av olika fiber kvaliteter vilket gör dem robusta och väl anpassade till premiumförpack- ningar för exempelvis parfym, teknik och medicin. Holmen Elevate sticker ut som en ultralätt kraftliner som är avsedd för att användas som liner – ytskiktet på wellpappförpackningar. Marknadsledande koldioxidavtryck För konverterare, grossister och varu- märkesägare som köper in många ton papper för att tillverka förpackningar gör den lätta vikten betydande skillnad för såväl kostnadsbesparing som material- åtgång. Dessutom har Elevate markna- dens lägsta koldioxidavtryck till följd av dess låga vikt och att den produceras vid PM52, pappers maskinen med ett av världens lägsta koldioxidavtryck. Trots den låga vikten är Elevate stark vilket innebär att kunden kan välja ett lägre ytskikt utan att kompromissa med prestanda och tryckkvalitet. Dessutom är Elevate godkänd för direktkontakt med livsmedel. Med EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall styrs marknaden mot återvinningsbara förpackningar, minskad plastanvändning och mindre förpackningsavfall. Elevate är ett bra exempel på hur Holmen fortsätter utveckla processer och produkter för att möta morgon- dagens krav på hållbara förpackningar. Kartong och Papper 28 Holmen Årsredovisning 2025 Färska fibrer är ett medvetet val Holmen odlar hus, men alla delar av trädet kan inte bli trävaror för hållbart byggande. Plankor och brädor är kantiga medan träden är runda. Av det som blir över från skörden producerar vi kartong och papper. På Holmen har vi gjort ett medvetet val att enbart arbeta med färsk fiber från hållbart brukade skogar. Det gör att vi kan skapa kartong- och pappersprodukter med överlägsen styrka, flexibi- litet och visuella kvaliteter – egenskaper som är avgörande för exklusiva produkter inom kosmetik, elektronik, livsmedel och trycksaker, men också för att kunna skapa papper med låg vikt för både böcker och förpackningar. Genom att arbeta med färsk fiber kan vi utnyttja materialets fulla potential och skapa produkter med tydliga fördelar i både funktion och upplevelse. All skogsråvara som vi använder är spårbar till hållbart brukade skogar. För varje träd som skördas sätter vi nya plantor eller sår frön som är särskilt anpassade för sin omgivning. Träfibrerna vi använder kommer från det som blir över när vi tillverkar bygg- material och andra trävaror, eller från rester i skogsbruket. Effektiv produktion För att producera papper och kartong behöver vi mer än färska fibrer. Vi använder också mycket energi och vatten vid våra bruk. Pappers produktionen är elintensiv och merparten av den fossilfria el som används köps in externt. Vi styr vår produktion för att konsumera el när utbudet är stort vilket bidrar till att stabilisera Sveriges elnät och sänka våra kostnader. Våra kartong- bruk är till stor del självförsörjande på förnybar värme och el. Vattnet som används för att transportera och tvätta fibrer i bruken samt för kylning och ångproduktion är ytvatten från sjöar och vattendrag. Tillgången på vatten vid våra industrier är god. Samma vatten återanvänds flera gånger och innan det skickas vidare till havet går det igenom en reningsprocess i flera steg. Holmens effektiva resursanvändning och tillgång till i princip fossilfri el leder också till låga koldioxid utsläpp från vår produk- tion. Genom att använda papper och kartong från Holmen kan våra kunder minska koldioxidavtrycket för sitt köpta material. Eftersom Holmens fiberprodukter tillverkas av ett återvinnings- bart material främjar de också en cirkulär ekonomi. Returpapper växer i skogen Många som gör skillnad på papper och returpapper glömmer att båda faktiskt kommer från skogen. När träfibern används en första gång kallas den färsk fiber, men när pappret eller kartongen återvinns benämns den som returfiber. Holmen bidrar till cirkulära flöden genom att arbeta för att våra produkter ska kunna åter användas och återvinnas i så stor utsträckning som möjligt. Inom EU materialåtervinns cirka 80 procent av alla pappersförpackningar. Den färska fibern kan cirkulera och skapa värde flera gånger om. Istället för att prata om kortlivade produkter kan man därför se de som månglivade produkter. Men en fiber kan inte återvinnas hur många gånger som helst. Varje gång fibern återvinns blir den kortare och svagare, och till slut är den utsliten. Systemet för returpapper måste därför ständigt tillföras färsk fiber för att fungera. Det är det vi menar när vi säger att retur- papper växer i skogen. 7–8 gånger brukar man säga att en träfiber kan materialåtervinnas innan den är nedbruten. Kartong och Papper Holmen Årsredovisning 2025 29 Energi Energi Holmen producerar förnybar energi från vatten och vind. Vattenkraft är en viktig energikälla för samhället, inte minst då den kan regleras för att möta variationer i marknadsbalansen. Som komplement till den befintliga reglerbara vattenkraften är vår strategi att öka energiproduktionen genom att uppföra vindkraft på vår mark. Vindkraft är ett naturligt komplement till vår vattenkraft samtidigt som det skapar mervärde från vårt markägande. Holmen levererade 1,6 TWh förnybar vatten- och vindkraftsel under 2025. Tillsammans med den förnybara el som produceras av restprodukter vid koncern- ens bruk motsvarar vår produktion idag cirka 60 procent av Holmens samlade elanvändning. Energimarknad i förändring Marknaden för el i Norden har historiskt fungerat väl med en harmoniserad pris- sättning som normalt följer marginal- kostnaden för fossil kraft. Utbygganden av förnybar energi har minskat vårt beroende av fossilkraft men också gjort elpriset mer volatilt. Samtidigt har pris- skillnaderna inom Sverige ökat till följd av nedlagd kärnkraft och begränsningar i överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige. Eftersom elmarknaden är sammanlänkad med övriga Europa och priset sätts efter det dyraste produktions- slaget vid varje givet tillfälle påverkas södra Sverige också i allt högre grad av kontinentens elpriser. Energimarknaden i Europa är under stor omställning och för att klara klimat- målen måste elektrifieringen accelerera. Med en ökad elektrifiering av industri och transporter kommer elkonsumtionen öka, vilket driver upp efterfrågan på förny- bar el. Den gröna omställningen och elektrifieringen i Europa har emellertid kommit av sig och därmed har efterfrågan på förnybar el inte vuxit i den takt som tidigare förväntats. Samtidigt ökar efterfrågan på el från nya elintensiva verksamheter såsom datacenter. Vattenkraften ger stabilitet Majoriteten av Holmens elproduktion utgörs av reglerbar vattenkraft från våra 21 hel- eller delägda kraftverk. Omställ- ningen till en större andel väderberoende energi källor i energisystemet medför utmaningar då tillgången till effekt måste säkerställas årets alla timmar. Ju mer väderberoende produktion som tillförs elsystemet desto mer reglerförmåga behövs för att hålla systemet i balans. Vattenkraftverk genererar både baskraft och reglerkraft, det vill säga den kraft som behövs för att möta variationer i efterfrågan. Genom att minska eller öka vattenflödet genom turbinerna anpassas produktionen till efterfrågan eller för- ändringar i annan elproduktion. Med en ökad andel väderberoende kraftslag har värdet av denna stabiliserande förmåga ökat och därmed marknaden för olika former av så kallade stödtjänster som bidrar till ett stabilt elsystem. En annan fördel med vattenkraft är livslängden då ett kraftverk kan leverera el under mycket lång tid. Investerings- behovet är förhållandevis litet samtidigt som drift- och underhållskostnaderna är låga då anläggningarna är nästan helt automatiserade. Samman taget tillför vattenkraften stor samhälls nytta i utvecklingen mot ett fossilfritt elsystem och den står idag för den största andelen av Sveriges elproduktion. Vindkraft skapar möjligheter Uppförande av landbaserad vindkraft är effektivt för att snabbt öka produktionen av billig förnybar el. Det har skett en stor teknisk utveckling under senare år. Högre torn med längre rotorblad och större generatorer har resulterat i väsentligt minskade kostnader per producerad kilowattimme. Vindkraft samverkar även väl med skogsbruket då den tar försumbar yta i anspråk. De vägar som anläggs för vindkraften ökar också tillgängligheten för både skogsbruket och allmänheten. 2022 invigdes Blåbergslidens Vind- kraftspark utanför Skellefteå. Samma år förvärvade Holmen återstående aktier i Varsviks Vindkraftspark i Norrtälje. Investeringarna var ett betydande steg i utvecklingen av Holmens energiaffär. Vid årsskiftet 2025/2026 togs Blisterlidens Vindkraftspark utanför Skellefteå i drift, vilket ökar Holmens årliga leveranser av förnybar energi från vatten och vind med cirka 20 procent till 2,2 TWh. Som stor markägare har Holmen goda möjligheter att uppföra vindkraft till konkurrenskraftiga kostnader. Vi har flera utvecklingsprojekt i olika faser. De låga elpriserna i norra Sverige gör det inte lönsamt att investera i ökad kapacitet i nuläget, men Holmen står redo att växa energiaffären när marknadsvillkoren blir mer gynnsamma. Utveckling av fastigheter Parallellt med vår energiproduktion utvecklar vi också andra möjligheter på vår mark. Tillgången på stora mängder billig fossilfri el gör Sverige attraktivt för etablering av elintensiva industrier och utbyggnad av datacenter som väntas växa kraftigt till följd av en ökad använd- ning av artificiell intelligens. För delar av vårt markinnehav som är beläget i när- heten av tätbebyggda områden i södra och mellersta Sverige finns även möjlig- het att projektera bostäder. Förnybar EnErgi Från våra markEr Holmens produktion av förnybar vatten- och vindkraft bidrar till en hållbar elförsörjning i Sverige, vilket skapar förutsättningar för ökad elektrifiering av industri och transporter. Affären växer genom uppförande av vindkraft på egen mark. Holmen står för drygt en procent av Sveriges totala elproduktion 30 Holmen Årsredovisning 2025 Resultatkommentar El är fortsatt dyrt i Europa till följd av höga priser på fossil kraft. Trots det var elpriset i norra Sverige mycket lågt under 2025 till följd av höga vattenflöden och begränsad överföringskapacitet. Det låga elpriset medförde att rörelseresul- tatet minskade till 18 Mkr. Under 2025 var Energis genomsnittliga försäljnings- pris 40 procent högre än marknadspriset i norra Sverige eftersom produktionen kunde styras mot tidpunkter då energin behövdes som mest. Rörelseresultat och avkastning Rörelseresultat Avkastning på sysselsatt kapital Nyckeltal 2025 2024 Nettoomsättning, Mkr 437 642 Rörelseresultat, Mkr 18 265 Investeringar, Mkr 997 559 Sysselsatt kapital, Mkr 5 295 4 588 Medelantal årsanställda 36 34 Leveranser vatten- och vindkraft, GWh 1 634 1 728 Mkr 0 300 600 900 1 200 252423222120 0 18 0 8 16 24 32 % Europeisk elkonsumtion 2417100397 0 2 000 4 000 6 000 TWh EUR/MWh 0 100 200 300 400 500 600 252423222120 Europeisk energikonsumtion, % 19 29 35 9 7 4 7 8 El Fossila bränslen Fossilgas Kärnkraft Olja Förnybart Kol Övrigt Källa: Our World in Data Fossila bränslen Kärnkraft Förnybart SE2 (Sundsvall) SE3 (Stockholm) Tyskland Gaskraft Prisutveckling Energi Holmen Årsredovisning 2025 31 vatteNKRaFt ÄR batteRIet SOM MöjlIGGöR MeR FöRNybaR el Holmens 21 hel- eller delägda vattenkraftverk genererar förnybar el till låg kostnad när den behövs som mest. Under 2025 slutfördes renoveringen av vårt största helägda vattenkraftverk, Junsterforsen. För att vårt elsystem ska fungera och vara stabilt måste det i varje ögonblick vara balans mellan elproduktion och elförbrukning. Storskalig vattenkraft fungerar som stödtjänst genom att stabi- lisera frekvensen i nätet. Till skillnad från sol och vind kan vatten lagras. När behov finns i systemet kan vatten släppas fram genom turbinerna, skapa rörelse och därmed energi som omvandlas till el av en generator. På samma sätt kan vatten sparas i magasin när andra kraftslag genererar el. Behovet av ett stabilt elnät har alltid funnits men i takt med en ökad andel väderberoende energikällor har stabili- serande stödtjänster blivit mer kritiska. Vattenkraften producerar el när den behövs som mest, och dessutom säker- ställer den en trygg utbyggnad av andra förnybara energikällor. Vattenkraften är Sveriges största kraftslag för el och står idag för cirka 40 procent av den totala elproduktionen. Minst 40 år ökad livslängd Under 2025 slutfördes renoveringen av vattenkraft stationen Junsterforsen. Kraftverket ligger i Faxälven i Jämtland och har varit i drift sedan 1961. Reno- veringen var planerad sedan länge, då delar av kraftverket hade uppnått sin tekniska livslängd. Arbetet omfattade demontering av delar av kraftstationen, med en samlad vikt på 300 ton. Därefter installerades en ny generator och turbin som har upphandlats och tillverkats specifikt för Junsterforsens Kraftstation. Junsterforsen levererar 130 GWh under ett normalår vilket är en betydande andel av Holmens totala leveranser av förnybar el. Renoveringen innebär att kraftstationens maxeffekt har ökat, verkningsgraden förbättras och att dess livslängd förlängs med minst 40 år – en viktig investering för såväl Holmens som Sveriges fossilfria energiproduktion. Energi Energi 32 Holmen Årsredovisning 2025 Europa behöver mer förnybar el Det råder stor brist på förnybar el i Europa. Genom att producera förnybar el på våra marker bidrar vi till energiomställningen. För att lämna beroendet av fossil energi behöver stora delar av den fossilbaserade energiproduktionen ställas om samtidigt som en stabil och kostnadseffektiv försörjning tryggas. Dessutom måste transporter, industriella processer och fastighetssektorn energi- effektiviseras och elektrifieras. För att åstadkomma detta skifte krävs stora investeringar. Ungefär hälften av elproduktionen i Europa är fossil- fri, men el utgör bara en femtedel av den totala energi- konsumtionen. I stort sett all övrig energianvändning är fossilbaserad. Europa har höga ambitioner för klimat- omställningen och bereder väg för ny grön industri, samtidigt som det finns en stor brist på förnybar el. Även om utvecklingen mattats av till följd av geopolitisk osäkerhet och svagare ekonomi väntas elanvändningen öka rejält till följd av ökad elektrifiering. Sverige i framkant men mer el behövs Sverige ligger i framkant med en i princip fossilfri elproduktion och Europas lägsta kolintensitet. Med god tillgång på billig fossilfri el och möjligheter att öka den förnybara elproduktionen har Sverige förutsättning att leda utvecklingen av den nya generationens fossilfria industriprocesser. Samtidigt behöver Sverige öka till- gången på fossilfri el i takt med att den svenska industrin och fordonsflottan elektrifieras. För att möta den ökande efterfrågan behövs storskaliga investeringar i olika kraftslag och en utbyggd kapacitet i elnätet. Holmen är en betydande aktör i utvecklingen av det svenska energisystemet. Vår vattenkraft blir allt vikti- gare i ett mer väderberoende elsystem som behöver kompletteras med reglerbar produktion och flexibel elkonsumtion. Samtidigt har vi möjlighet att öka energi- produktionen genom etablering av vindkraft på egen mark, där vi har flera utvecklingsprojekt i olika faser. I nuläget är utbyggnad av vindkraft inte aktuell på grund av begränsningar i överföringskapacitet och att utvecklingen av den gröna industrin är avvaktande. Potentialen är emellertid stor när flaskhalsarna är borta. Kolintensitet från elproduktion, gCO 2 e/kWh Omfattar växthusgasutsläpp från el produktion ur ett livscykelperspektiv. Källa: electricitymaps.com <100 101–200 201–300 301–500 >500 Ingen data Energi Sverige har lägst kolintensitet i EuropaFörsäljningspris, kr/MWh 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 K4-25 K3-25 K2-25 K1-25 K4-24 K3-24 K2-24 K1-24 K4-23 K3-23 K2-23 K1-23 K4-22 K3-22 K2-22 K1-22 K4-21 K3-21 K2-21 K1-21 Holmen Energi Norra Sverige (SE2) Exklusive säkringar. Vattenkraftens förmåga att bidra med reglerkraft innebär att vi kan styra våra leveranser av el till tider när behovet är som störst. Holmen Årsredovisning 2025 33 En hållbar affär Om man uppnått nettOnOll, ska man nöja sig då? För oss på Holmen är svaret enkelt: Vi fortsätter framåt. Redan idag är våra växande skogars upptag och produkternas inlagring av koldioxid tre gånger större än våra totala fossila utsläpp. Genom att vi aktivt brukar skogen på ett ansvarsfullt sätt och ständigt återplanterar nya träd, binder den nämligen inte bara mer koldioxid – den förnybara råvaran vi förädlar hjälper också andra att minska sina klimatavtryck. Det ligger helt enkelt i vår kärnaffär att vara klimat- positiva. Men, det ligger också i vår natur att inte luta oss tillbaka och ta åt oss äran för skogens kraft. Tvärtom sporrar det oss att jobba hårdare. Därför har vi på Holmen minskat våra egna fossila utsläpp med nästan 90 procent de senaste 20 åren. Samtidigt tar vi ansvar för att vårt skogsbruk bedrivs med hänsyn till biologisk mångfald. Glädjande nog ser vi att våra insatser resulterar i en stadig positiv utveckling i våra skogar och för våra industrier. Att inte bara titta på vår egen påverkan utan att också bidra positivt till resten av världen. Det är grunden i vår affär som vi ska fortsätta förfina och investera i, för oss och kommande generationer. 34 Holmen Årsredovisning 2025 Hållbarhetsområden där Holmen gör störst skillnad Hållbarhet är en integrerad del av Holmens verksamhet. Vår strategi bidrar till ett mer hållbart och cirkulärt samhälle. För bästa effekt fokuserar vårt arbete på de områden där vi har störst möjlighet att göra skillnad. I linje med EU:s krav på hållbarhetsrapportering har Holmen sedan 2024 arbetat med att tydligare identi- fiera dessa områden. Genom att analysera vår egen verksamhet och kartlägga värdekedjans påverkan har vi identifierat fem områden där vår påverkan bedöms vara väsentlig. I följande avsnitt berättar vi mer om hur vi jobbar för att minska vårt avtryck och öka vårt positiva bidrag i omställningen till en hållbar framtid. För mer informa- tion, se vår hållbarhetsrapport på sida 98–132. 1 Vår klimatnytta ökar genom en växande affär Genom ett aktivt skogsbruk binder våra växande skogar kol- dioxid som sedan lagras i produkter. Samtidigt kan produkter från skogen och förnybar energi ersätta fossila alternativ. 2 Vårt skogsbruk skapar förutsättningar för biologisk mångfald Holmens naturvårdsstrategi kombinerar ett tillväxtfrämjande skogsbruk med aktiva åtgärder för att värna mångfalden av livsmiljöer och arter. 3 Vi utvecklar verksamheten inom ramen för miljötillstånd och certifieringar Holmens miljöarbete handlar om att hantera påverkan på luft och vatten med utgångspunkt i Sveriges strikta miljölagstiftning. 4 Våra medarbetare utvecklas och mår bra Vi arbetar aktivt med säkerhet, kompetensutveckling, ledarskap och mångfald för att skapa trygga och utvecklande arbetsplatser. 5 Utifrån ett ansvarsfullt företagande bygger vi långsiktiga relationer Genom nära samarbeten och långsiktigt engagemang bidrar Holmen till levande lokalsamhällen och goda relationer med dem vi samverkar med. Holmen Årsredovisning 2025 35 Klimat Vår främsta klimatnytta är att tränga bOrt det fOssila Skogen gör mest nytta när den används. Det är kärnan i Holmens affär och vårt mål är att öka vårt bidrag till klimatomställningen i hela värdekedjan. Genom att bibehålla hög tillväxt i skogen och höga skördenivåer växer klimatnyttan. När vår affär växer, växer klimatnyttan. Våra växande skogar binder koldioxid som sedan lagras i produkter. Samtidigt kan våra träbaserade produkter och förnybara energi tränga undan behov av fossila råvaror. Vi arbetar även kontinu- erligt med att minska våra egna utsläpp som räknas in i den totala klimatnyttan. Metoden för att beräkna klimatnyttan har förfinats under flera år tillsammans med forskare och aktörer i branschen. Under 2025 lanserades ISO 13391 som är en internationell standard för beräkning av skogsnäringens klimatnytta. Med ISO-standarden finns nu ett vetenskap- ligt grundat, internationellt ramverk som har utvecklats i samverkan med experter från 15 länder. Denna metod använder Holmen för beräkning av klimatnyttan. Koldioxid lagras in i produkter Unga träd har störst förmåga att binda koldioxid och när träden blir gamla avtar tillväxten. När träden slutligen dör och förmultnar återgår den koldioxid som lagrats till atmosfären. Om träden istället skördas och förädlas till långlivade produkter kan koldioxiden lagras under en längre tid. Genom ett aktivt rotationsskogsbruk – där träden skördas när tillväxten avtar, följt av föryngring med nya plantor – har vi ökat skogens tillväxt och därmed lyck- ats bygga upp vårt stora virkesförråd. En positiv bieffekt av den höga tillväxt som rotationsskogsbruket leder till är att skogen binder mer koldioxid än vad den hade gjort vid andra skötselmetoder. Efter skörd lagras koldioxiden i våra förädlade produkter under hela dess livslängd samtidigt som ny skog växer fram på den skördade ytan. I trävaror lagras koldioxiden under lång tid när de blir till hus och möbler medan kartong och pappersprodukter lagrar koldioxid så länge de cirkulerar i systemet för returpapper, fram tills de förbränns. Alternativ till fossila råvaror Med en förnybar skogsråvara, fossil fri el och resurseffektiv produktion erbjuder vi produkter med ett lågt klimat avtryck som kan tränga undan fossila råvaror. Fastighetssektorn svarar för mer än en tredjedel av Europas koldioxidutsläpp. Det är dyrt och svårt att göra tillverkningen av cement och stål hållbar. Trä är ett förnybart alternativ som till skillnad från cement och stål är energieffektivt att tillverka och dessutom leder till en lagring av koldioxid i byggnader. Även kartong och papper kan hjälpa till att tränga undan utsläpp, genom att ersätta fossilbaserade material som plast och koldioxidintensiva material som glas. Genom att förpackningar återvinns kan fibrerna ersätta fossila råvaror flera gånger – men färska fibrer behövs för att systemet för returpapper ska fungera. Den största klimatnyttan från skogen ligger i möjligheten att tränga undan behovet av fossila råvaror, särskilt när lagringen av koldioxid i träbaserade produkterna räknas in. Eftersom Holmen under en lång tid har byggt upp ett stort virkesförråd finns en potential att öka klimatnyttan genom att skörda mer skog. Kraftigt minskade fossila utsläpp Energimarknaden i Europa är under stor omställning och behovet av mer fossilfri el är enormt när industrin ska ställa om och fordonsflottan elektrifieras. Med egen produktion av förnybar energi i form av vattenkraft, vindkraft och biomassa bidrar Holmen till minskat fossilberoende i Europa. Holmen såg tidigt att låga utsläpp av växthusgaser är en konkurrensfördel och har länge arbetat med att minska verk- samhetens negativa klimatpåverkan. 2005 sattes målet att användningen av fossila bränslen vid koncern ens verksam- hetsställen skulle minska med 90 procent till 2020. Genom energieffektivisering och investeringar i fossilfri teknik har Holmens direkta fossila utsläpp minskat med nästan 90 procent sedan 2005. Majoriteten av våra utsläpp kommer idag från inköp av insatsprodukter samt transporter uppströms och nedströms. Därför fokuserar vi på att minska utsläp- pen inom dessa områden. Holmens utsläppsmål har godkänts av Science Based Targets initiative (SBTi). — För mer information om Holmens arbete för ett bättre klimat, se sida 110. 0 200 000 400 000 600 000 800 000 202520242023202220212020201920182017201620152014201320122011201020092008200720062005 2016 Det gasdrivna pappers- bruket i Madrid säljs 2007 Energieffektivisering av Hallsta Pappersbruk inleds 2012 Ny sodapanna vid Iggesunds Bruk 2013 Ny biopanna vid Workingtons Bruk Utsläpp av växthusgaser från vår produktion 2005–2025, ton CO 2 e Klimat 36 Holmen Årsredovisning 2025 1,54 miljoner ton CO 2 e landar nettoupptaget på när inlagring i skogar och produkter vägs ihop med våra egna utsläpp -1,86 miljoner ton CO 2 genom ökad inlagring till följd av att tillväxten i våra skogar är större än skörden. -0,40 miljoner ton CO 2 genom att sålda trä- och fiberprodukter fortsätter lagra koldioxid så länge de är i bruk. 0,72 miljoner ton CO 2 e landade koncernens totala utsläpp på, med alla delar av värdekedjan inräknade. 6,33 miljoner ton CO 2 e potentiellt förhindrade utsläpp från produkter som tränger undan fossilbaserade alternativ -4,36 miljoner ton CO 2 e förhindrade utsläpp från sålda trä- och fiberprodukter som kan ersätta exempelvis betong, stål och plast. -1,09 miljoner ton CO 2 e genom vår produktion av förnybar el från vatten och vind som minskar behovet av fossil energi. -0,88 miljoner ton CO 2 e genom såld biomassa som används till framställning av biobränsle för värme och el. Beräkningar av klimatnytta följer den globala standarden ISO 13391 som är ett ramverk för värdekedjeberäkningar för trä och träbaserade produkter. Beräkning av potentiellt förhindrade/undvikna utsläpp från förnybar elproduktion från vind- och vattenkraft ingår inte i ISO 13391 och görs därför genom en separat beräkning. För information om beräkningar och antaganden, se sida 116. Klimat Holmen Årsredovisning 2025 37 Biologisk mångfald planer Och åtgärder ger friska ekOsystem med hög tillväxt Holmens naturvårdsarbete kombi- nerar ett aktivt skogsbruk med att värna mångfalden av livsmiljöer och arter. Målet är att koncernens skogsbruk ska skapa förutsätt- ningar för biologisk mångfald. Träden som planteras idag kommer växa nära ett sekel innan de skördas. Under tiden kan skogen drabbas av torka, bränder, stormar och skadedjur. Skogs- bruket kan också påverka ekosystem och skogslevande arter som är beroende av olika livsmiljöer för sin överlevnad. Skoglig planering är därför grunden i ett aktivt skogsbruk som kombinerar hög tillväxt med att värna mångfalden av livsmiljöer. Vi inventerar hela skogsinnehavet kontinuerligt för att ta fram underlag som bland annat används för att planera skötselåtgärder och skörd. Vi tar även årligen fram klimatanpassningsplaner som analyserar effekter på våra skogar och innehåller konkreta åtgärder. Skogs- brukets inverkan på bio logisk mångfald bedöms genom ekologisk landskapspla- nering som är ett strategiskt planerings- verktyg för att bedriva aktivt skogsbruk och samtidigt bevara den biologiska mångfalden. Planeringen bygger på en helhetssyn där naturvärden, känsliga livsmiljöer, spridningsvägar för arter och påverkan från skogsbruket analyseras på landskapsnivå. Vi investerar årligen cirka 200 Mkr i skötseln av våra skogar och arbetar ständigt med att förbättra allt från plantor till naturvård genom forskning, utveckling och utbildning. Holmens natur- vårdsarbete utgår från en helhetssyn, där både behovet av att bevara och stärka den biologiska mångfalden och behovet av att producera förnybara produkter vägs in. För att balansera dessa behov är det viktigt att den hänsyn som tas är effektiv och riktas dit den gör störst nytta. Miljöhänsyn i brukad skog Holmen brukar skogsinnehavet aktivt för att öka skogens tillväxt och klimatnytta. Även om virkesproduktion står i fokus tas hänsyn till natur- och kulturvärden vid varje åtgärd, utifrån de behov och förutsättningar som finns på den aktuella platsen. För varje skogs bestånd som planeras för gallring eller skörd genom- förs en naturvärdesbedömning som ger en bild av vilka värden som bör beaktas. Även fridlysta och särskilt skyddsvärda arter beaktas. Detta vägs samman med vad som är prioriterat att bevara ur ett landskaps perspektiv. På så sätt uppnås största möjliga och mest effektiva natur- vårdsnytta. Utifrån dessa bedömningar görs en plan för åtgärder som ska vidtas. Hänsynsåtgärder inom det aktiva skogsbruket utgör den största delen av Holmens arbete för biologisk mångfald. Exempel på åtgärder som vidtas är att bevara högstubbar och död ved för att ge livsmiljöer åt vedlevande insekter och svampar. Kantzoner längs vattendrag bevaras för att skydda vattenlevande arter och förbättra vattenkvaliteten. Vid skörd lämnas också skyddszoner med träd och buskar. Grova träd, både levande och döda, lämnas kvar som boplatser för fåglar och insekter. Åtgärder för stärkta naturvärden Som en naturlig del av skogsbruket genomför vi även åtgärder för att förstärka naturvärden, till exempel genom att ta ut inväxande gran till fördel för lövträd. Naturvårdsbränningar görs för att skapa brand skadad ved, en viktig livsmiljö för många hotade arter. Holmen arbetar även med att återställa våtmarker och skapa variationsrika skogslandskap. Årligen genomför Holmen denna typ av natur- vårdande skötsel på cirka 400 hektar. Holmens markinnehav omfattar både formellt skyddad skog och frivilliga avsättningar. En del av dessa områden lämnas helt orörda för att låta naturliga processer utvecklas fritt medan andra områden kräver återkommande skötsel för att natur värdena ska bestå eller förstärkas. — För mer information om Holmens arbete för biologisk mångfald, se sida 121. Biologisk mångfald 38 Holmen Årsredovisning 2025 Biologisk mångfald 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 200220001996 1998 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 200320011997 1999 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2020 2022 Skogar för att samla in och sprida kunskap Holmens Kunskapsskogar är fyra större, sammanhängande områden som vi utsett specifikt för att samla in och sprida kunskap om skogen. I dessa områden arbetar Holmen med naturvård och naturhänsyn i större skala. Varje Kunskapsskog har ett specifikt tema med åtgärder och hänsyn inriktade på det specifika temat: eld, vildmark, löv och vatten. Genom samarbeten med univer- sitet och forskningsinstitut ökar för- ståelsen för hur aktivt skogsbruk kan kombineras med bevarande av bio- logisk mångfald. I Kunskapsskogarna tillämpas de senaste vetenskapliga rönen för att utveckla skötselmetoder som möter framtidens utmaningar och möjligheter på bästa sätt. Raggbocken är en ovanlig skalbagge som finns i Berga Kunskapsskog. Kontrollerade naturvårdsbränningar har gett den förutsättningar att trivas i skogen. Eld: Berga Vildmark: Kunnådalen Lövträd: Länna Vatten: Likstammen Positiv utveckling för skogslevande arters livsmiljöer Den biologiska mångfalden i skogen påverkas av flera faktorer. För att kunna följa utvecklingen och utvärdera genomförda insatser analyseras flera livsmiljöer som är viktiga för skogs- levande arter. Holmen följer årligen upp utvecklingen genom fem indikatorer för biologisk mångfald som visar hur viktiga livsmiljöer i skogen utvecklas. Indikatorerna representerar olika typer av livsmiljöer som tillsammans ger en bred bild av förutsättningarna för biologisk mångfald på Holmens marker. Riksskogstaxeringen vid SLU inventerar regelbundet tillståndet i Sveriges skogar. Indikator- erna baseras på Riksskogstaxeringens inventeringsdata från provytor inom Holmens egna innehav på produktiv skogsmark. Indikatorerna visar på en positiv utveckling de senaste 30 åren. Även Biodiversitets index från Storbritanniens Natural History Museum visar att förutsättningarna för biologisk mångfald har förbättrats i Sverige de senaste 50 åren. Indikatorer för biologisk mångfald, index Äldre skog Äldre skog (SIN) Död ved Lövträd Grova lövträd +39 % Äldre skog har ökat med 39 procent sedan 1996, som andel av Holmens produktiva skogsmark. Gamla träd är värd för fåglar, insekter, mossor och lavar medan opåverkad mark gynnar svampar och mark vege tation. Andelen äldre skog med särskild indikation på naturvärden (SIN) har ökat med 71 procent sedan 2005, vilket är positivt då den har kvaliteter som gynnar krävande arter. +87 % Död ved är viktig för den biologiska mångfalden i en skog och fungerar som livsmiljö samt födokälla för fåglar, insekter, svampar, mossor och lavar. Uppskattningsvis är cirka 20 procent av alla skogslevande arter beroende av död ved. Mängden död ved har ökat med 87 procent sedan 1996. +14 % Lövträd och grova lövträd är viktiga för fåglar och sällsynta insektsarter, både för föda och som boträd. Asp, björk och ädellövträd som alm, bok, ek och lönn har ett flertal mossor och lavar som endast växer på respektive trädslag och då oftast på gamla och grova träd. Mängden lövträd har ökat med 14 procent sedan 1996 och grova lövträd har ökat med 74 procent. Holmen Årsredovisning 2025 39 Miljö ett miljöarbete präglat av ständiga förbättringar Holmens förnybara produkter bidrar till att minska behovet av fossilbaserade alternativ och vårt aktiva miljöarbete säkerställer att vi efterlever de regler och villkor som ställs på vår verksamhet. Holmens miljöarbete handlar om att hantera vår påverkan på omgivningen. För att bedriva industriproduktion krävs miljötillstånd som bland annat anger godkända utsläppsnivåer av olika ämnen. De omfattande tillståndsprocess erna för miljötillstånden tar sin utgångspunkt i att verksamhetens påverkan ska vara acceptabel för både människor och miljö vid såväl pågående som avslutade verksamheter. Tillståndsprocessen säkerställer även en avvägning mellan teknik, ekonomi och miljö. Resurseffektiv produktion Holmens produktion präglas av ständiga förbättringsåtgärder inom ramen för våra certifierade ledningssystem. Miljö- och energihänsyn är självklar i planeringen av både produktion och investeringar. Verksamheten kännetecknas av ett resurseffektivt nyttjande av förnybar råvara och energi samt av att miljön skyddas enligt försiktighetsprincipen. Genom åren har vi effektivt minskat användningen av kemikalier och andra insatsprodukter genom att återanvända de i processer. När kemikalier slutligen blir avfall tas de om hand av auktoriserade återvinningsföretag eller säljs vidare till externa parter för att få nytt liv i andra industriella tillämpningar. Tillsammans med skogsråvaran är el en central råvara i vår produktion. Genom investeringar i fossilfri teknik och etablering av vindkraft har vår förnybara elproduktion ökat med knappt 80 procent de senaste 20 åren, med Blisterlidens Vindkraftspark i full drift och givet normalårsproduktion. Vid våra bruk produceras el i form av mottrycks- kraft som genereras tillsammans med den ånga som används i bruken. Holmen levererade drygt 1,6 TWh vatten- och vindkraftsel under 2025. Tillsammans med elproduktionen i våra produktionsanläggningar motsvarar det 60 procent av vår totala elanvändning. Vatten återförs efter användning Holmens industrier använder ytvatten från sjöar och vattendrag för att trans- portera och tvätta fibrer i bruken samt för kylning och ångproduktion. Tillgången på vatten vid våra industrier är god. Eftersom våra bruk är lokaliserade vid kusterna påverkar vår användning inte andra verksamheter. Samma vatten återanvänds ofta flera gånger. Genom olika kombinationer av mekaniska, biologiska och kemiska processer renas vattnet i flera steg innan det återgår till det naturliga kretsloppet. Den goda tillgången på vatten vid våra bruk gör att det finns möjlighet att öka vattenanvändningen för att öka effektivi- teten vid tvättning av massan. Sverige har goda förutsättningar Holmen ger kunder över hela världen tillgång till förnybara produkter från den svenska skogen. Att bedriva skogsbruk och industriell produktion i Sverige har flera fördelar. Utöver god tillgång på skogsråvara finns det gott om vatten, ren luft och fossilfri energi. Tillgång till rent vatten är avgörande för människors hälsa och välbefinnande och behovet av allt från dricksvatten till vatten för industriell användning och bevattning ökar. Till skillnad från framför allt Sydeuropa är tillgången på ytvatten i Sverige god och nederbördsmängderna är som regel stora vilket ger höga flöden i vattendragen året om. Liksom vatten är ren luft nödvändigt för mänskligt liv. Föroreningar i form av små partiklar i luften kan leda till eller förvärra kroniska sjukdomar. I Europa har luften blivit renare men når på de flesta platser inte upp till WHO:s rekommen- dation om max 5 mikrogram per kubik- meter luft (μg/m 3 ). Med en av Europas lägsta nivåer av luftföroreningar lämpar sig Sverige väl för industriproduktion. — För mer information om Holmens miljöarbete, se sida 119, och resursanvändning, se sida 124. God tillgång på vatten Ren luft Vattenstress Vattenstress mäter förhållandet mellan den totala efterfrågan på vatten och tillgängliga förnybara vattentillgångar. Källa: Aqueduct, World Resources Institute Låg Låg–mellan Mellan–hög Hög Extremt hög Ingen data Luftföroreningar Årlig medelkoncentrationen av fina partiklar (mindre än 2,5 mikrometer i diameter) mätt vid bakgrundsstationer i tätorter. Källa: European Environment Agency (EEA) <6 6–9 10–13 >13 Ingen data Miljö 40 Holmen Årsredovisning 2025 underhållsstOpp för säker Och lönsam prOduktiOn Vid alla våra produktionsanlägg- ningar genomförs återkommande underhållsstopp där utrustning byts ut, repareras, underhålls och rengörs. Stoppen är nödvändiga för att villkoren i miljötillstånden ska kunna efterlevas och för att uppfylla kraven som ställs i de certi- fierade ledningssystemen för miljö, energi, kvalitet och arbetsmiljö. Att genomföra ett underhållsstopp vid Holmens kartongbruk är en komplex utmaning som kräver stora resurser och många olika kompetenser. Vid Iggesunds Bruk genomförs cirka 3 000 olika arbeten och inspektioner under ett typiskt revi- sionsstopp som genomförs en gång per år under en intensiv vecka. Totalt syssel- sätts närmare 1 300 personer, varav drygt hälften utgörs av externa entreprenörer. Efter en noggrann planeringsfas delas arbetet upp i tre etapper: nedkörning, genomförande och uppstart. Varje insats måste koordineras så att olika arbets- moment inte stör varandra och under- hållsrelaterade åtgärder samordnas med insatser för investeringsprojekt. Med många människor på plats samtidigt är säkerhet högsta prioritet. Allt från risk- bedömningar inför tunga lyft, till kontroll av fordon och räddningsplaner för arbete i trånga utrymmen sker systematiskt. Revisionsstoppet är ett lagarbete där alla, från skiftarbetare till projektledare och entreprenörer, fyller en viktig funk- tion. Det är mer än bara underhåll, det är en garant för brukets långsiktiga produk- tion, energieffektivitet och hållbarhet. Genom att investera tid och resurser under några intensiva dagar varje år skyddas människor, miljö och produktion. Ställningsmaterialet för årets besiktning av Sodapanna 5 vid Iggesunds Bruk bestod av 5 800 delar. Holmen Årsredovisning 2025 41 Medarbetare och ansvarsfullt företagande bäst Växer vi tillsammans Vi tror på mötet mellan naturens kraft och våra medarbetares idéer. För det är just förmågan att kombi- nera nytänkande med långsiktighet som ligger till grund för vår affär. Vi tror också på att människor växer bäst tillsammans. Hos oss går utveckling, ansvar och gemenskap hand i hand. Holmens framgång är resultatet av otaliga små och stora beslut fattade i linje med våra värderingar. Det är så vi skapar en hållbar arbetsplats, där både idéer och individer får ta plats. Mod, engagemang och ansvar Holmen har en målstyrningsfilosofi och decentraliserad organisation som sätter stort fokus på medarbetarnas aktiva del- tagande. Med hjälp av vår styrningsmodell kommuniceras strategi, affärsplaner och förväntningar på prestation ut i organisationen. Utifrån dessa sätter våra medarbetare mål som ska leda till att förväntningarna möts. Målstyrnings- modellen bidrar till att våra medarbetare känner att de fokuserar på rätt saker, samtidigt som den säkerställer att vi tar vara på den kompetens, potential och drivkraft (de immateriella nyckelresurser) som finns hos varje individ, team och enhet. Våra värderingar – mod, engagemang och ansvar – berättar hur vi gör varandra och Holmen ännu bättre. De ligger till grund för hur vi arbetar i vardagen med både ledarskap och medarbetarskap. Våra värderingar är integrerade i våra processer och verktyg för att vägleda vårt förhållningssätt gentemot varandra och externa intressenter. För att Holmen ska fortsätta vara en verksamhet där nytänkande och utveck- ling står i fokus behöver vi attrahera och behålla rätt medarbetare. Vi strävar efter att ha ett attraktivt arbetsgivarerbjudande och rekryterar enligt en kompetensbase- rad metod som hjälper oss att få in med- arbetare som representerar en mångfald av insikter, erfarenheter och kulturer. Säker och trygg arbetsplats En hälsosam kultur och skadefri arbets- plats för både våra medarbetare och de entreprenörer som arbetar med oss är en självklarhet. Vi bedriver ett gemen- samt och systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med ISO 45001. Som alltid är det försiktighetsprincipen som gäller. Antalet arbetsolycksfall per miljoner arbetade timmar minskade från 5,3 under 2024 till 4,7 under 2025. Vi fort- sätter att arbeta långsiktigt och fokuserat mot vår noll vision för olycksfall. Holmen värnar om mänskliga rättig- heter och människors lika värde i allt vi gör. Alla medarbetare ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Vi har en nollvision för diskriminering och trakasserier som följs upp internt genom medarbetarundersökningar, medarbetarsamtal och hantering av anmälda ärenden. — För mer information om Holmens medarbetare, se sida 126. Medarbetare och ansvarsfullt företagande 42 Holmen Årsredovisning 2025 Medarbetare och ansvarsfullt företagande Starka relationer för levande lokalsamhällen Ett aktivt skogsbruk är en förut- sättning för en levande landsbygd. Det skapar jobb där det finns få arbetsgivare och ger människor möjlighet att arbeta, bo och trivas i hela landet. Som en av Sveriges största skogsägare med ett markinnehav om 1,3 miljoner hektar från norr till söder, är det en själv- klarhet för oss på Holmen att ha en god relation med våra grannar. Holmens uppförandekod beskriver hur vi ska verka för ett ansvarsfullt företagande för goda och långsiktiga relationer med skogsägare, närboende, lokala närings- idkare och alla andra som lever med skogen på ett eller annat sätt. Vi brukar våra egna skogar men sam- arbetar också med privata skogsägare och andra företag inom den svenska skogsindustrin. Nära 15 000 privata skogsägare har valt oss som samarbets- partner i sitt skogsbruk. Som betydande arbetsgivare på flera orter samarbetar Holmen även med andra lokala företag, besöksnäring och föreningar vilket främjar social och ekonomisk utveckling. Ansvarsfulla entreprenörer Utöver våra egna cirka 3 500 medar bet- are skapar vi sysselsättning för lokala entreprenörer och företag runt om i landet. Vi har ett omfattande samarbete med lokala skogsvårdsentreprenörer för plantering, röjning och skörd av skog och vi sysselsätter cirka tusen säsongsarbe- tare i våra skogar varje år. Vi lägger vikt vid att anlita ansvarsfulla entreprenörer. Förväntningar klargörs genom Holmens uppförandekod för leverantörer som behandlar affärsetik, mänskliga rättigheter, arbetstagares vill- kor, miljö och klimat. Det ställs även krav på att leverantörer ska tillämpa kollek- tivavtal och vara certifierade för hållbart skogsbruk. Vi anlitar en extern part, EcoVadis, för en fördjupad bedömning av entreprenörernas uppfyllnad av uppför andekoden. Av de leverantörer som har utvärderats under 2025 har ingen visat sig ha förhöjd risk relaterat till koden. för evigt lärande Genom dialog och öppenhet för att tänka nytt utvecklar vi ständigt våra arbetsmetoder. Holmen delar även kunskap med intressenter på alla nivåer för att öka kunskapen om skogsnäringen. De beslut vi fattar idag påverkar skogar, människor och samhällen i generationer framåt. Det verkliga resultatet av träden vi planterar idag ser vi först långt in i framtiden. Så långa processer kräver eftertanke, men också nyfikenhet och öppenhet för att tänka nytt. På våra marker bedrivs därför ett hundratal forskningsprojekt, både i egen regi och i samarbete med forskningsorganisa- tioner, universitet och andra aktörer. Genom dialog och samråd med när- boende och lokala näringsidkare tar vi in information om hur de påverkas av vår verksamhet. Vi har även etablerade rutiner och processer på plats för att hantera klagomål. Transparens om hur vi tänker kring våra beslut och möjlighet att lära av varandra är en viktig del av vårt dagliga arbete. Varje år besöker många besluts- fattare, kunder och leverantörer våra Kunskapsskogar och produktionsanlägg- ningar för att lära sig om vårt aktiva skogsbruk och förädlingsprocessen på plats. Kunskapsskogarna är också till- gängliga för allmänheten som vill lära sig mer om Holmens skogsbruk – eller bara njuta av naturen. Holmen bedriver även påverkansarbete i egen regi och genom branschorganisa- tioner för att ge politiker och myndig- heter vår syn i frågor som är relevanta för våra verksamheter. Bland annat förmedlar vi de risker som Holmen ser med vissa regelverk som kan begränsa skogsnäringens möjligheter att bidra med klimatnytta och stärka Europas konkurrenskraft. — För mer information om Holmens arbete med berörda samhällen, se sida 130, och ansvarsfullt företagande, se sida 131. Holmen Årsredovisning 2025 43 ↓ Styrelsens sammanträden Styrelsen höll 11 sammanträden under 2025, varav fyra hölls i anslutning till att bolaget lämnade kvartalsrapporter. Ett sammanträde genomfördes i anslutning till årsstämman. Återkommande punkter vid styrelsens sammanträden är bland annat ekonomi, marknadsläge, investeringar, hållbarhet och fastställande av finansiella rapporter. Styrelsen fastställer och utvärderar bolagets budget, mål och strategi samt beslutar om viktigare interna regler. Löpande under året behandlas också rapporter från revisions- och ersättningsutskott samt rapporter avseende intern kontroll och finansverksamhet. Styrelsen har även ägnat tid åt Skogsexkursion samt besök vid några av koncernens produktionsanläggningar. Under året har bolagets väsentlighetsbedömning enligt CSRD samt tillhörande mål för de väsentliga hållbarhetsfrågorna behandlats. Styrelsen har även godkänt uppdaterade uppförandekoder för anställda och leverantörer. Bolagets revisor redogör återkommande för revisionsarbetet. Bolags - styrnings- rapport Holmen AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 1936 är noterat på Stockholmsbörsen, Nasdaq Stockholm. Att upprätta bolagsstyrningsrapport är ett krav enligt Årsredovisnings lagen. Bolagsstyrningsrapporten följer de regler och anvisningar som fast slagits i Svensk kod för bolags styrning (Bolagskoden). Aktieägare Holmen AB hade 48 648 aktieägare vid utgången av 2025. Svenska privatperso- ner utgjorde den största ägarkategorin med 46 150 ägare. Den största ägaren, med 63,2 procent av rösterna och 36,0 procent av kapitalet, var vid årsskiftet L E Lundbergföretagen, vilket innebär att ett koncernförhållande råder mellan LE Lundbergföretagen AB (org. nr. 556056-8817), med säte i Stockholm, och Holmen. Kempestiftel- serna var röstmässigt den näst största ägaren och dess innehav av Holmen- aktier uppgick vid samma tidpunkt till 17,8 procent av rösterna och 7,8 procent av kapitalet. Övriga enskilda aktie ägares innehav understeg 10 procent av röst- erna. Med arbetarna har inget innehav av Holmen -aktier via pensionsstiftelse eller liknande. Utifrån bemyndigandet från årsstäm- man 2024 att kunna förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier beslutade styrelsen den 15 augusti 2024 om åter- köp av aktier. Under första kvartalet 2025 genomfördes återköp av 300 000 aktier. Vid årsstämman 2025 förnyades be myn- digandet för styrelsen att kunna förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier. Styrelsen beslutade vid tre tillfällen under 2025 att utnyttja återköpsmandatet och att återköpa sammanlagt 4000000 aktier i syfte att justera koncernens kapitalstruktur. Under år 2025 återköptes sammanlagt 4 300 000 aktier för 1 649 Mkr motsvarande en genomsnittlig kurs om 383 kr/aktie. Återköpen motsvarar 2,65 procent av totalt antal aktier. Sedan tidigare innehas 3,0 procent av antalet aktier vilket innebär att Holmen per den 31 december 2025 innehade aktier motsvarande 5,59 procent av totalt antal aktier. Mer information om aktien och ägarstrukturen finns på sida 54–55. Bolagsstämma Kallelse till årsstämma offentliggörs och publiceras på holmen.com tidigast sex och senast fyra veckor före beslutat datum. Att kallelse skett annonseras också i en rikstäckande tidning. Års- stämma 2026 kommer att äga rum den 30 mars 2026, vilket offentliggjordes 44 Holmen Årsredovisning 2025 Bolagsstyrningsrapport ↓ Årsstämma 2025 Kal lelse, föredragningslista samt protokoll för årsstämma 2025 finns tillgängliga på holmen.com. Vid stämman var styrelsen närvarande. Stämman fastställde resultat- och balansräkning, beslutade om vinstdispo sition samt beviljade den avgående styrelsen ansvarsfrihet. Till styrelseledamöter omvaldes Fredrik Lundberg, Alice Kempe, Louise Lindh, Ulf Lundahl, Fredrik Persson, Henrik Sjölund, Henriette Zeuchner och Carina Åkerström. Till ny styrelseledamot valdes Stefan Widing. Lars Josefsson avböjde omval. Fredrik Lundberg omvaldes till styrelsens ordförande. Årsstämman beslutade också om styrelsearvoden, revisor och revisorsarvode, godkännande av ersättningsrapporten, antagande av nytt aktiesparprogram för nyckelpersoner i koncernen och om att bemyndiga styrelsen att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier. Aktieägare Revisorer Valberedning Bolagsstämma Fyra affärsområden Styrelse Fyra staber Koncernledning VD den 18 september 2025. Aktieägare eller ombud kan rösta för det fulla antalet ägda eller företrädda aktier. Valberedning Årsstämman har beslutat att valbered- ningen ska bestå av styrelsens ordför- ande samt en representant för var och en av bolagets röstmässigt tre största aktieägare per den 31 augusti varje år. Valberedningens sammansättning inför årsstämmorna 2025 och 2026 redovisas i tabell på sida 47. Valberedningen har som uppgift att lämna förslag avseende val av styrelse- ledamöter, styrelsens ordförande, styrelse arvode och revisionsarvoden samt val av revisor. Valberedningen tillämpar regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning (Bolags- koden) som mångfaldspolicy vid framtagandet av sitt förslag till styrelse vilket innebär att den ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utveck- lingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präg- lad av mångsidighet och bredd avseende de bolags stämmovalda ledamöternas kompetens, er farenhet och bakgrund. En jämn köns- fördelning eftersträvas. Ytterligare infor- mation om valberedningens arbete lämnas vid årsstämman 2026. Inför årsstämman 2026 föreslår valberedningen att styrelsen ska bestå av nio, av stämman valda, ledamöter. Val- beredningen föreslår omval av nu varande styrelseledamöterna Fredrik Lundberg, som även föreslås omvald som ordför- ande i styrelsen, Alice Kempe, Louise Lindh, Ulf Lundahl, Fredrik Persson, Henrik Sjölund, Stefan Widing, Henriette Zeuchner och Carina Åkerström. Styrelsens sammansättning Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Enligt bolagsord- ningen ska styrelsen bestå av sju till elva ledamöter. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser i övrigt om tillsätt- ande eller entledigande av styrelse- ledamöter, ändringar i bolagsordningen eller begränsningar för hur lång tid en ledamot kan ingå i styrelsen. Årsstämman 2025 beslutade omval av styrelse ledamöterna Fredrik Lundberg , Alice Kempe, Louise Lindh, Ulf Lundahl, Fredrik Persson, Henrik Sjölund, Henriette Zeuchner, Carina Åkerströmsamt nyval av Stefan Widing. Lars Josefsson avböjde omval. Fredrik Lundberg omvaldes till styrelsens ordförande. Vid det konsti tu - erande samman trädet 2025 utsågs bolagets chefsjurist Henrik Andersson till styrelsens sekreterare. ↓ Styrelseledamöter Närvaro vid möten under 2025: Ledamöter Invald Roll i styrelse Revisions- utskott Ersättnings- utskott Styrelse Revisions- utskott Ersättnings- utskott Stämmobeslutat arvode 2025, tkr Fredrik Lundberg 1988 Ordförande Ledamot Ordförande 10/11 4/6 3/3 910 Lars Josefsson 2011 Ledamot – – 3/11 2/6 – – Alice Kempe 2019 Ledamot – Ledamot 10/11 – 3/3 455 Louise Lindh 2010 Ledamot Ordförande – 11/11 2/6 – 455 Ulf Lundahl 2004 Ledamot Ledamot – 11/11 6/6 – 455 Fredrik Persson 2022 Ledamot – Ledamot 11/11 – 3/3 455 Henriette Zeuchner 2015 Ledamot – – 11/11 – – 455 Stefan Widing 2025 Ledamot – – 7/11 – – 455 Carina Åkerström 2023 Ledamot Ledamot – 11/11 4/6 – 455 Henrik Sjölund 2014 Ledamot, koncernchef & VD – – 11/11 – – – Enligt valberedningens bedömning är Fredrik Lundberg, Lars Josefsson, Alice Kempe, Louise Lindh, Ulf Lundahl, Fredrik Persson, Stefan Widing, Henriette Zeuchner och Carina Åkerström oberoende i förhållande till bolaget och bolagets ledning, samt Lars Josefsson, Ulf Lundahl, Fredrik Persson, Stefan Widing, Henriette Zeuchner, Carina Åkerström och Henrik Sjölund oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Lars Josefsson avböjde omval vid årsstämman den 31 mars 2025 och Stefan Widing valdes som ny styrelseledamot. * Holmens revisionsutskott bestod till och med årsstämman den 31 mars 2025 av Ulf Lundahl (ordförande), Fredrik Lundberg och Lars Josefsson. Vid årsstämman lämnade Lars Josefsson styrelsen och ersattes i revisionsutskottet av Carina Åkerström. Den 13 augusti beslutade styrelsen att revisionsutskottet ska bestå av Louise Lindh, som utskottet härefter utsåg till ordförande, Ulf Lundahl och Carina Åkerström. Lars Josefsson var ledamot i revisionsutskottet fram till årsstämman den 31 mars 2025. Arbetstagarrepresentanter Tommy Åsenbrygg, ledamot, invald 2009 / Ari Aula, ledamot, invald 2022 / John Nyberg, ledamot, invald 2023 / Martin Nyman, suppleant, invald 2021 / Daniel Hägglund, suppleant, invald 2014 / Johan Viklund, suppleant, invald 2024. Holmen Årsredovisning 2025 45Bolagsstyrningsrapport Utöver de nio ledamöterna som valdes av årsstämman har de lokala arbets- tagar organisationerna rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter. Av de nio stämmovalda ledamöterna bedöms åtta (89 procent) som oberoende i förhållande till bolaget enligt Kodens definition. VD är den enda styrelseleda- mot som arbetar operativt i bolaget. Mer information om styrelsens ledamöter finns på sida 56–57. Styrelsens arbete Styrelsens arbete syftar till att optimera bolagets lönsamhet genom att styra bola- get på ett långsiktigt sätt och säkerställa att bolagets mål och strategi bidrar till hållbar och uthållig värdetillväxt. Arbetet i styrelsen följer en plan som bland annat ska säkerställa att styrelsen får all erfor- derlig information och att styrelsen hålls uppdaterad i strategiskt viktiga frågor för bolaget. Styrelsen beslutar årligen om en skriftlig arbetsordning och utfärdar skriftliga in struk tioner avseende arbets- fördelningen mellan styrelsen och VD, samt om den in for mation som styrelsen löpande ska erhålla gällande ekonomisk utveckling, verksamhetens inverkningar, risker och möjligheter (inklusive utifrån ett hållbarhetsperspektiv) och andra viktiga händelser. Tjänstemän i bolaget tillfrågas som expertis i relevanta frågor. Styrelsen tillhandahålls även informa- tion om bolagets regler för affärsetik och ansvarsfullt företagande. Årligen genomförs en utvärdering där styrelsens ledamöter svarar på en enkät med frågeställningar som rör styrelsens arbete och ges möjlighet att lämna förslag på hur styrelsens arbete kan vidare- utvecklas. Svaren presenteras och diskuteras vid ett styrelsesammanträde. Resultatet av utvärderingen utgör underlag för planeringen av styrelsear- betet kommande år. Styrelsens ordfö- rande redovisar årligen resultatet av utvärderingen för valberedningen. Revisionsutskott Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott. Revisionsutskottets uppgift är att över- vaka bolagets finansiella rapportering, hållbarhetsrapportering samt effektivi- teten i bolagets interna kontroll och risk- hantering. Revisionsutskottet granskar och övervakar revisorns opartiskhet och självständighet. Utskottet utvärderar också revisorns arbete och lämnar för- slag till bolagets valberedning om val av revisor för nästkommande mandatperiod. Holmens revisionsutskott bestod till och med årsstämman den 31 mars 2025 av Ulf Lundahl (ordförande), Fredrik Lund- berg och Lars Josefsson. Vid årsstämman lämnade Lars Josefsson styrelsen och ersattes i revisionsutskottet av Carina Åkerström. Den 13 augusti beslutade styrelsen att revisionsutskottet ska bestå av Louise Lindh, som utskottet härefter utsåg till ordförande, Ulf Lun- dahl och Carina Åkerström. Revisions- utskottet har sammanträtt sex gånger. Ersättningsutskott Styrelsen har även utsett ett ersättnings- utskott som består av Fredrik Lundberg (ordförande), Fredrik Persson och Alice Kempe. Syftet med utskottet är att i mindre grupp bereda beslut rörande ersättning till verkställande direktören, rikt linjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare samt aktie- och aktiekurs- relaterade incitamentsprogram. Utskot- tet har under året berett frågor om ersätt- ning och andra anställ nings villkor för VD samt utvärderat riktlinjer för ersättning, aktiesparprogram och kortfristig ersättning. Utskottet har även informerat sig om ersättningsstrukturer, er sättnings- nivåer och metoder för att etablera kon- cernens lönenivåer för att säkerställa att dessa är rimliga och ändamåls enliga. Ersättning och övriga anställnings villkor för befattningshavare direkt under- ställda VD beslutas av denne och god- känns av ersättningsutskottet i enlighet med den instruktion för ersättnings- utskottet som har antagits av styrelsen, samt de av årsstämman fastlagda rikt- linjerna för ersättning till ledande befatt- ningshavare. Inom koncernen tillämpas principen att chefens chef ska godkänna beslut i ersättningsfrågor i samråd med respek- tive personalchef. De nuvarande riktlinjerna för ersättning till VD, vice VD och övriga ledande befattningshavare, det vill säga de affärsom rådes- och stabs chefer som rapporterar direkt till VD, antogs av årsstämman 2023. Års stämman fast- ställde riktlinjerna i enlighet med styrel- sens förslag. Nuvarande riktlinjer samt information om ersättningar återfinns i not 4 på sida 73–74. Årsstämman 2025 fastställde styrelse arvode och beslöt att arvodet till revisorerna ska utgå enligt räkning. Årsstämman 2022 fattade beslut om ett aktiesparprogram för nyckelpersoner i koncernen. Programmet löpte ut i samband med delårsrapporten för första kvartalet 2025. Årsstämman 2024 fattade beslut om ett aktiesparprogram för koncernledningen. Programmet löper ut i samband med delårsrapporten för första kvartalet 2027. Årsstämman 2025 fattade beslut om aktiesparprogram för koncernledningen och affärsområdes- ledningarna. Programmet löper ut i samband med delårsrapporten för första kvartalet 2028. Syftet med programmen är att stärka intressegemenskap mellan ägare och ledningen i bolaget samt att skapa ett långsiktigt engagemang för Holmen. Mer information om befintliga aktiesparprogram och om de finansiella och hållbarhetsrelaterade mål som uppställs återfinns i not 4. Koncernledning Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret för bolagets och koncernens förvaltning till bolagets VD. En instruk- tion avseende arbetsfördelningen mellan styrelse och VD fastställs årligen av styrelsen. Holmens koncernledning utgörs av bolagets VD, vice VD, cheferna för de fyra affärs områdena och cheferna för de fyra koncernstaberna. Information om VD och övrig koncernledning finns på sida 58. Koncernledningen sammanträder regelbundet. Återkommande ärenden under året är bland annat resultat- utveckling och rapporter inför och efter Interna styrprocesser och styrande dokument. Strategi och mål Strategi, budget och målstyrning Affärsprocesser Resultat, rapportering och uppföljning Uppförandekod Befogenheter Värderingar Attestregler Ledningssystem Riktlinjer Policyer Koncerninstruktioner 46 Holmen Årsredovisning 2025 Bolagsstyrningsrapport styrelsens sammanträden , strategifrågor, budget, investeringar, intern kontroll, arbetsmiljö, hållbarhetsfrågor med särskilt fokus på klimat- och miljöfrågor samt skogsvårdsfrågor. Affärsområdena har decentraliserat ansvar för att utveckla sina respektive verksamheter genom fastställda mål och strategier. Så kallade Business Review-möten hålls kvartalsvis där ledningen för varje affärs- område presenterar marknadsstatus och investeringsbehov med mera för VD, vice VD, ekonomi- och finansdirektör (CFO) samt övriga stabschefer. Interna styrprocesser Holmens affärsstrategi utformas av koncernledningen för att skapa långsiktigt värde för både aktieägare och kunder. Strategin fastslås av styrelsen och utgör grunden för de förväntningar som ställs. Utifrån förväntningarna sätter varje enhet mål samt identifierar framgångs- faktorer för att nå målen. Koncernens strategi och mål framgår på sida 6–9. Se även hållbarhetsrapporten för mål kopplade till hållbarhetsfrågor på sidan 102. Till framgångsfaktorerna kopplas mätfaktorer (KPI) för att mäta och visa utvecklingen. Strategin utgör även grun- den för budgeten där beslut om resurs- fördelning fattas samt mål för det kom- mande året sätts. Genom ett enkelt målstyrningsverktyg för kontinuerlig uppföljning säkerställs att hela verksam- heten gör korrekta prioriteringar för att nå uppsatta mål. Affärsområdena styr den operativa verksamheten mot målen med hjälp av processer för inköp, produktion och försäljning stöttat av processer för ekonomi, IT, HR, miljö, hållbarhet och kommunikation. Verksamheten följs upp genom regel- bundna möten med koncernledningen och månadsvis rapportering av utveck- ling och KPI:er som beskriver verksam- heten, kom pletterade med kvalitativ analys. Rapportering av hållbarhet är integrerad med den finansiella rapporte- ringen. Vid större investeringsbeslut beaktas både finansiell, social och miljömässig effekt. Riskhantering. Koncernens affärs- mässiga och operativa risker samt klimat- och hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter hanteras av respektive affärsområde. Varje affärsenhet har sina egna processer för att identifiera, bedöma och svara mot dessa risker och möjligheter. Väsentliga risker rapporteras till koncernledningen i samband med regelbundna verksamhetsgenomgångar. IT-infrastruktur hanteras av en koncerngemensam funktion för att dra nytta av skalfördelar och risker hanteras i linje med koncernens policyer. Koncer- nens finansiering och finansiella risker hanteras av Koncernstab Ekonomi och Finans utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som präglas av en låg risk- nivå. Regulatoriska risker och föränd- ringar i omvärldskrav drivet av hållbar- hetsfrågor bevakas och hanteras inom affärsområdena med stöd av koncern- staber. Holmen har genom styrdokument tagit fram ordningar för att kartlägga riskerna för att verksamheten orsakar negativ påverkan på miljö, människor och ansvarsfullt företagande samt för att kartlägga de intressenter som påverkas av Holmens verksamhet. För vidare information om risker se avsnitt Riskhantering sida 49–53. Uppförandekod. Styrelsen godkänner uppförandekoder för anställda och leve- rantörer. Holmens uppföran de kod går i linje med principerna i UN Global Com- pact, International Labour Organizations (ILO:s) kärnkonventioner samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ska genomsyra det dagliga arbetet inom Holmen och klargör vilka förväntningar som ställs på medarbetarna. Holmens verksamhet ska genomsyras av ett ansvarsfullt beteende gentemot både interna och externa intressenter. I Holmens uppförandekod läggs fast att Holmen ska verka för att tillbörlig akt- samhet visas avseende konsekvenser för mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Även uppförandekoden för leverantörer följer nämnda principer, konventioner och riktlinjer. Både Holmens uppför- andekod och uppförandekod för leverantörer syftar till att förhindra potentiell och faktisk negativ påverkan på människor, miljö och ansvarsfullt före tagande i sin egen verksamhet och i Holmens leverantörskedja. Med respekt för de mänskliga rättighe- terna verkar Holmen för ett arbetsklimat som har sin grund i alla människors lika värde. Alla medarbetare ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions- nedsättning, sexuell läggning och ålder. Holmen omfattas av UK Modern Slavery Act och en redo görelse kopplad till detta finns på holmen.com. Policyer. Holmen har på koncernnivå beslutat om policyer, riktlinjer och kon- cerninstruktioner som ska bidra till att uppfylla Holmens strategi och mål. Poli- cyer, riktlinjer och koncerninstruktioner ses över årligen och uppdateras vid behov utifrån utveckling och förändring av de väsentliga risker och möjligheter som är förenade med verksamheten. Holmens VD beslutar om att anta alla policyer och riktlinjer utom finanspolicyn, som antas av styrelsen. Vice VD samord- nar policyarbetet. Varje policy med till- hörande dokument har en ansvarig ägare inom Holmens koncernledning. Ekonomi- chefer för respektive affärsområde ansvarar för implementeringen. Policyer, riktlinjer och koncerninstruktioner ska klargöra hur medarbetare ska agera inom grundläggande och kritiska områden där väsentliga risker och möjligheter kan uppstå för verksamheten. Koncernens elva policyer behandlar bland annat finansrisker, affärsetik, informationssäkerhet, investeringar och arbetsmiljö. Ekonomipolicyn säkerställer att bolagets tillgångar hanteras enligt koncernens regler, risker för fel i den finansiella rapporteringen samt hållbar- hetsrapporteringen minimeras och oegentligheter förhindras. Det framgår av finanspolicyn att finansiella risker hante- ras centralt och ska präglas av en låg risknivå. Policyerna med tillhörande rikt- linjer och instruktioner finns tillgängliga ↓ Valberedningens sammansättning Namn Inför årsstämma: Oberoende i förhållande till: Representerar 2026 2025 Bolaget Röstmässigt största ägaren Bo Selling L E Lundbergföretagen x (ordförande) x (ordförande) Ja Nej Fredrik Lundberg Styrelsens ordförande x x Ja Nej Lars Ericson Kempestiftelserna x x Ja Ja Vegard Torsnes Norges Bank x x Ja Ja * Per 31 augusti 2025 uppgick det röstmässiga ägandet för L E Lundbergföretagen till 63,0 procent, Kempestiftelserna till 17,7 procent och Norges Bank till 2,2 procent. Holmen Årsredovisning 2025 47Bolagsstyrningsrapport för samtliga medarbetare på koncernens intranät. Policyer som bedöms vara väsentliga för externa intressenter publiceras på holmen.com. Efterlevnad. Varje affärsområde ansvarar för att säkerställa att reglerna i policyer speglas i interna regelverk. Efterlevnad följs upp genom bland annat medarbetar- undersökningar och med arbetar samtal, lönekartläggningar, säkerhetsstatistik och revision av organisatorisk och social arbetsmiljö. Styrelsen informeras om eventuella överträdelser mot uppförande- koden. Där över träd elser eller bristfällig företagskultur uppdagas hanteras frågan situations anpassat. Visselblåsarfunktion. En visselblåsar- funktion finns tillgänglig för rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av. Inkomna ärenden redovisas årligen för revisions- utskottet. Intern kontroll avseende rapportering Styrelsens ansvar för intern kontroll, finansiell rapportering samt hållbarhets- rapportering regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Enligt Bolagskoden är det också styrelsens ansvar att bolaget sköts hållbart och ansvarsfullt. Det operativa arbetet för dessa frågor har delegerats till VD. Syfte och struktur. Syftet med intern kontroll är att säkerställa att Holmen lever upp till sina mål både för den finan- siella rapporteringen och för hållbar- hetsrapporteringen (se nedan), säker- ställa att bolagets tillgångar hanteras enligt koncernens regler samt förhindra oegentligheter. Koncernstab Ekonomi och Finans koordinerar och följer upp processen för intern kontroll avseende rapporteringen. Arbetet följer COSO:s ramverk för intern kontroll. Ramverket består av fem grundläggande element: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning och utvärderingar. Ramverket har anpassats till Holmens olika verk- samheter. Kontrollmiljö. Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen samt hållbar- hetsrapportering och bygger bland annat på bolagets interna styrprocesser. I styrelsens arbets ordning och i instruk- tionen till VD fastställs roll- och ansvars- fördelning för att till godose effektiv kontroll och hantering av verksam hetens risker. Policyer, riktlinjer och instruktioner bidrar till att göra den enskilde individen medveten om sin roll i upprätthållandet av god intern kontroll. Dessa dokument ska också tillgodose att den finansiella rappor teringen samt hållbarhetsrappor- teringen följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på Nasdaq Stockholm, samt lokala regler i varje land där verk samhet bedrivs. Riskbedömning. Arbetet med riskbedöm- ning syftar till att identifiera och utvärdera de risker som kan medföra att koncernens mål för rapporteringen inte uppfylls. Resultatet av riskarbetet sammanställs och utvärderas under ledning av Koncernstab Ekonomi och Finans . Holmens största risker avseende den finansiella rapporteringen kopplas till värderingen av skogstillgångar, pensions- åtaganden, avsättningar och till finansiella transaktioner. Holmens största risker avseende hållbarhets rapporteringen gäller främst beräkningsmetodik och personberoende i framtag andet av data. I riskbedömningen ingår också att identi- fiera och utvärdera operativa risker vilket hanteras inom ramen av respektive affärsområdes ledningssystem. För vidare information om risker se avsnitt Riskhantering sida 49–53. Kontrollaktiviteter. För att säkerställa att Holmens mål för den finansiella rapporte- ringen samt hållbarhetsrapportering upp- fylls finns kontrollkrav inbyggda i de pro- cesser som bedöms relevanta: försäljning, inköp, investeringar, personal, bokslut, betalningar, IT samt hållbarhetsrapporte- ring. Kon troll aktiviteter syftar till att före- bygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Koncernens samtliga enheter genomför verksamhetsanpassade självutvärderingar där det framgår vilka kontrollkrav som gäller för respektive process och huruvida de uppfylls eller ej. Information och kommunikation. Holmens informationsgivning, såväl extern som intern, följer en av VD fast- ställd kommunikationspolicy. Informa- tionsgivningen till Holmens aktie ägare och andra intressenter ska vara korrekt, fullständig, transparent och konsekvent samt ske på lika villkor och i rätt tid. Extern finansiell rapportering ska: • vara korrekt och fullständig samt följa tillämpliga lagar, regler och rekom mendationer • ge en rättvisande beskrivning av före tagets verksamhet • stödja en rationell och initierad värdering av verksamheten. Intern finansiell rapportering ska därut- över ge stöd till korrekta affärs beslut på alla nivåer i koncernen. Uppföljning och utvärdering. Kontroll- aktiviteter utvärderas regelbundet för att säkerställa att de är effektiva och ända- måls enliga. Resultatet av självutvärde- ringarna följs upp löpande och avvikelser rapporteras halvårsvis till koncernens CFO. Tester görs av riktigheten i själv- utvärderingarna. Rapportering av intern kontroll till koncernledningen sker en gång per år. Bolagets revisorer rapporterar under året sina iakt tagelser av granskningen av den interna kon trollen till revisions- utskottet och styrelsen. Uppföljningen är ett viktigt verktyg för att identifiera eventuella brister inom koncernen och hantera dem genom utformning av nya kontrollkrav. Uttalande om internrevision. Styrelsen har bedömt att det inte finns några sär- skilda omständigheter i verksamheten eller andra förhållanden som motiverar en så kallad särskild granskningsfunk- tion (intern revision). Koncernens arbete med intern kontroll, tillsammans med det arbete som de externa revisorerna utför, bedöms vara tillräckligt. Revision Revisionsbolaget Pricewaterhouse- Coopers AB (PwC), som varit Holmens revisor sedan 2021, omvaldes av års- stämman 2025 till revisor för ett år. Till huvudansvarig för revisionen utsågs den auktoriserade revisorn Magnus Svensson Henryson. PwC genomför revisionen i Holmen AB samt i majoriteten av Holmens dotterbolag. Revision av interna rutiner och kontroll- system påbörjas under andra kvar talet och fortsätter sedan löpande fram till årsskiftet. Delårsrapport för januari– september är föremål för revisorernas översiktliga gransk ning. Granskning och revision av årsbokslut och årsredovisning, inklusive hållbarhetsrapport, görs under januari–februari. I styrelsens rapporteringsinstruktion finns krav på att styrelsens leda möter årligen ska få en redogörelse av reviso- rerna, som styrker att bolagets orga- nisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kan kontrolleras på ett betrygg ande sätt. Revisorerna har under 2025 rapporterat sitt arbete till revisionsutskottet vid fyra sammanträden och till styrelsen vid ett tillfälle. Holmen har utöver revisions- uppdraget konsulterat PwC inom skatte- området, i redovisningsfrågor och för olika utredningar. Stor leken av betalda ersättningar till PwC för 2025 framgår av not 5 på sida 75. PwC är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att genom föra fristående rådgivning åt Holmen vid sidan av sitt revisions uppdrag. 48 Holmen Årsredovisning 2025 Bolagsstyrningsrapport RiskhanteRing Koncernens affärsmässiga och operativa risker samt klimat- och hållbarhetsrela- terade risker och möjligheter hanteras av respektive affärs område. Affärs- områdena fattar också beslut gällande produktion , försäljning och anställda med målsättning att uthålligt ge bra avkastning på investerat kapital. Vissa delar av IT hanteras av koncern- gemensamma funktioner för att dra nytta av skalfördelar och risker hanteras i linje med koncernens policyer.Koncernens finansiering och finansiella risker hante- ras av Koncernstab Ekonomi och Finans utifrån en av styrelsen fastställd finans- policy som präglas av en låg risknivå och syftar till att minimera koncernens kapitalkostnad samt effektivt hantera och kontrollera koncernens finansiella risker . Operativa risker Risk Riskhantering Kommentar Produktion och leveranser Efterfrågan på Holmens produkter påverkas av bland annat makroekonomiska och politiska faktorer samt konkurrenskraften hos främst europeiska producenter. Förändring i efterfrågan påverkar möjligheten att producera fullt vid koncernens industrier och kan leda till lägre intäkter. Intäkterna kan även påverkas om skörden från egen skog behöver begränsas samt av variation i nederbörd och vind vilka styr produktionen av vatten- och vindkraft. Holmen strävar efter att upprätthålla en bra kostnadsposition genom storskalig produktion i välinvesterade produktionsanläggningar, effektiva logistiklösningar och god kontroll över försörjningen av virke och energi. Tillsammans med långvariga kundrelationer och starka produktvarumärken ökar det möjlig heten att upprätthålla en hög produk- tion även vid svårare marknadsförhållanden. Förändringar av efterfrågan på virke kan mötas genom att flytta skörd från egen skog mellan åren medan produktionen av vatten- kraft under året kan styras genom att reglera nivån i vatten magasinen. Efterfrågan på trävaror var dämpad under 2025 till följd av en svag byggkonjunktur, samtidigt som utbudet begränsas av global råvarubrist. Elpriset i norra Sverige var mycket lågt under stora delar av året på grund av höga vattenflöden och begränsad överföringskapacitet vilket låste in kraftproduktio- nen stora delar av tiden. Produktionen av vindkraft begränsades delvis till följd av låga elpriser. För information om hur ändrade leveranser skulle påverka Holmens rörelseresultat givet de förhåll- andena som rådde den 31 december 2025, se känslighetsanalysen på sida 53. Försäljningspriser Marknadsbalansen inom respektive produkt- segment styr försäljningspriset och påverkar intäkterna . Holmen har begränsade möjligheter att snabbt göra större förändringar i produktutbud vid prisförändring men anpassar produkt- inriktning mot de produkter och marknader som bedöms ha bäst långsiktiga förutsätt- ningar samt genom att ha en bred kundbas och ett utbud som sträcker sig över flera produktområden. Prisförändringar för virke kan i viss utsträckning hanteras genom att flytta skörd från egen skog mellan åren och förändringar i elpris kan delvis hanteras genom att reglera nivån i vattenmagasinen för att flytta elproduktionen under året. Marknadspriserna för konsumentkartong och papper var i stort stabila under 2025. Trävarupriserna steg under våren men föll tillbaka under hösten och var vid utgången av året på i stort samma nivå som i början av året. Elpriset i norra Sverige var under 2025 lägre än föregående år men tack vare vår förmåga att styra elproduktionen till perioder med högre elpriser var Holmens genomsnittliga försälj- ningspris 40 procent högre än marknadspriset i norra Sverige. För information om hur ändrade priser skulle påverka Holmens rörelseresultat givet de förhållanden som rådde den 31 december 2025, se känslighetsanalysen på sida 53. Råvaror Virke, el och kemikalier är de mest väsentliga insatsvarorna och prisförändringar påverkar lönsamheten. Holmens kostnader är beroende av prisutvecklingen på insatsvaror samt av hur väl koncernen lyckas öka effektiviteten i produktion och administration. Det finns en risk att koncernens kostnader ökar vid råvaru- brist eller förhöjd prisbild på insatsvaror. Nästan hälften av koncernens virkesbehov täcks av skörd från egna skogar medan reste- rande del huvudsakligen köps in från privata skogsägare. Genom den integrerade produk- tionsprocessen är koncernen i stort i balans på massa. Kartongverksamheten tillverkar nästan all el som behövs vid de egna bruken medan tillverkningen av papper försörjs av externa el inköp. Prisrisken för denna kon- sumtion hanteras genom fysiska fastprisavtal och finansiella säkringar. Samtidigt säljer koncernen el från vatten- och vindkraft via elnätet. Behovet av värmeenergi är stort och tillgodoses lokalt genom återvinning och produktion från restprodukter. Kemikalier är en betydande insatsvara vid framför allt kartongtillverkning, men behovet reduceras då nyttjade kemikalier återvinns vid bruken. Priset på virke fortsatte att öka under 2025 med stora prisskillnader inom landet medan priset för kemikalier i stort var stabila under året. För 2025 var 85 procent av elförbrukningen vid Holmens pappersbruk prissäkrad. För information om hur ändrade råvarupriser skulle påverka Holmens rörelseresultat givet de förhållanden som rådde den 31 december 2025, se känslighetsanalysen på sida 53. Holmen Årsredovisning 2025 49Riskhantering Risk Riskhantering Kommentar Leverantörer Brister i försörj ningskedjan för insatsprodukter vad gäller såväl leveranssäkerhet som kvalitet kan leda till produktions störningar. Leverantörer som inte uppfyller Holmens krav kan även påverka verksamheten negativt. Det finns även risk att leveranser av väsentliga råvaror uteblir till följd av förändrade lagar och regler eller andra externa faktorer. Holmen eftersträvar att ha minst två godkända leverantörer per användningsområde. Holmens uppförandekod för leverantörer ingår i alla nya kontrakt. Koden innehåller krav på hållbar utveckling, bland annat genom att respektera internationellt erkända principer för antikorrup- tion, mänskliga rättigheter, arbetsmiljö och miljö. Holmen anlitar en extern part, EcoVadis, för att följa upp leverantörernas efterlevnad av koden. Efterlevnad av skogsvårdsentreprenörs- avtal säkerställs genom platsbesök i skogen. Samtliga skogsvårdsarbetare utbildas årligen via skötselskolan i skogsvård och arbetsrätt samt informeras om vart de ska vända sig om oegentligheter förekommer. Risker i leverantörskedjan kopplade till klimat, miljö, arbetsrättslagstiftning, mänskliga rättigheter, affärsetik och hållbart inköp har kartlagts. Utfallet följs upp via EcoVadis i dialog med aktuella leve- rantörer. Under 2025 rapporterades inga (1) avsteg från upp förandekoden för leverantörer. Vid avsteg förs aktiv dialog inklusive åtgärdsplan i enlighet med Holmens processer. Leverantörer som representerar 90 procent (90) av koncernens inköps volym uppfyller principerna i leverantörs- koden. Dialog förs med de största leverantörerna av insatsprodukter angående minskning av fossila utsläpp. Kundkrediter Risken för att koncernens kunder inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser utgör en kreditrisk. Risken att koncernens kunder inte kommer att fullgöra sina betalnings förpliktelser begränsas genom kreditkontroll, kreditlimiter per kund och i vissa fall genom försäkring av kundford- ringar mot kredit förluster. Kreditlimiter följs upp löpande. Exponeringen mot enskilda kunder är begränsad. Per 2025-12-31 uppgick koncernens kundfordringar till 2 398 (2 823) Mkr, varav 61 (39) procent var för- säkrade mot kreditförluster. Under året har kredit- förluster på kundfordringar påverkat resultatet med -9 (-) Mkr. Försäljningen till de fem största kunderna utgjorde under 2025 sammanlagt 14 (13) procent av koncernens totala omsättning. Anläggningar Produktionen kan allvarligt störas vid till exempel brand, maskinhaveri eller naturkatastrofer. Detta kan leda till leveransproblem, oväntade kostnader och minskat kundförtroende. Pro- duktionsanläggningar kräver löpande underhåll och tekniska uppgraderingar. Längre under- hållsstopp kan medföra högre kostnader och större produktionsbortfall än planerat. Även investeringar i anläggningstillgångar kan bli mer kostsamma än initialt planerat. Holmen fokuserar på att förebygga skadorna både genom investeringar, underhåll, krishan- tering och kontinuitetsplanering. Operatörs- utbildningar och särskilda rutiner ökar både riskmedvetenheten och säkerheten för medar- betare. Anläggningarna är försäkrade hos stabila försäkringsbolag till återanskaffningsvärde och för bortfall av täckningsbidrag. Holmen investerar kontinuerligt i brandskydd och andra skadeförebyggande åtgärder. Under 2025 har Holmen förtydligat och uppdaterat ramverket kring det tekniska brandskyddet, med ökat fokus på de kritiska delarna i anläggningarna. Årligen sker planerade underhållsstopp vid koncernens bruk och sågverk för att säkerställa fortsatt god produktion och kvalitativa produkter. Denna kontinuerliga satsning avser minska risken för att allvarliga störningar inträffar. IT-system För att styra och planera produktion, försäljning samt inköp krävs ett effektivt IT-stöd. Störningar i IT-stödet och obehörig åtkomst till information kan ge betydande negativa effekter för verksam- heten. Driftstörningar samt obehörig åtkomst före- byggs genom säkerhetsåtgärder och förebygg- ande åtgärder i form av ändamålsenligt fysiskt skydd, tillförlitlig serverdrift och säkra nätverk. Åtgärder och rutiner finns för att minimera risken för avbrott, men också för att hantera situationer då avbrott inträffat. Holmen utveck- lar kontinuerligt skyddsåtgärder för att möta förändringar i riskbilden. För att säkra system och rutiner har Holmen eta- blerat en funktion som fokuserar på informations- och cybersäkerhet. Under 2025 inleddes en process för att certifiera Holmens ledningssystem som hanterar informationssäkerhet, cybersäkerhet och dataskydd enligt standarden ISO/IEC 27001. Regleringar av skogsbruk Holmens rätt till rådighet att få bruka den egna skogen är väsentlig för att upprätthålla dess värde. Det finns en risk att kraven på att nyttja skogen som kolsänka ökar i framtiden. En sådan utveckling skulle kunna påverka det möjliga brukandet av skogen och därmed till- gången på råvara. Krav på förändrade skogs- bruksmetoder och ytterligare inskränkningar enligt artskyddsförordningen skulle kunna leda till minskad skörd och ökade kostnader. Brukandet av skog och mark är reglerat, både nationellt och på EU-nivå. För att kunna bedriva ett aktivt och hållbart skogsbruk är det av vikt att lagar och regler inte begränsar förutsätt- ningarna för en hållbar verksamhet. Holmen deltar i nationella och internationella bransch- organisationer för att påverka i relevanta politiska och regulatoriska frågor. Under året har industrins konkurrenskraft och imple- mentering av EU- regelverk stått i fokus. I Sverige har utredningar med ett ökat fokus på skogens till- växt och skogsnäringens produktion presenterats. Inom EU:s institutioner har konkurrenskraft fått ett större fokus och regelförenklingar vidtas inom flera områden. Holmen har, både i egen regi och genom branschorganisationer, kontinuerligt tagit aktiv del i dialoger för att påverka EU:s regelverk och svenska regeringens planering för genomförande, bland annat genom att belysa de positiva klimateffek t- erna som ett aktivt skogsbruk medför. Skogsskador Viltbete kan leda till betesskador på skogen, vilket gör att trädens kvalitet försämras och att tillväxten av skog minskar. Skadeinsekter är en annan riskfaktor, där exempelvis granbarkborren kan orsaka skada på granskogar. Storm och snöskador, svampattacker och skogsbränder är andra exempel på skador att motverka och hantera inom skogsbruket. Koncernens skogsinnehav är inte försäkrat då det är spritt över stora delar av Sverige och risken för omfattande skador bedöms inte motivera kostnaden för försäkring. För att minska omfattningen av viltbete bedrivs ett aktivt arbete på Holmens marker i syfte att hålla viltstammar på rätt populationsnivå. Skade- insekter som snytbaggar motverkas med hjälp av skyddsvaxning av plantor och skadeangripen skog skördas så snart som möjligt för att för- hindra spridning. I slutet av 2025 drabbades mellersta Sverige av omfattande stormar. De stormfällda volymerna på Holmens mark uppgick till drygt 300 000 m³fub vilket motsvarar 10 procent av Holmens normala årsskörd. Holmens skogs skötsel program tar hän- syn till ökade risker för skogs skador i ett förändrat klimat och är inriktat på att skapa robusta skogar, med ytterligare variation och riskspridning under övervägande . Klimatförändringar Klimatförändringar kan påverka Holmens verk- samhet, fysiska risker bedöms idag dock inte som betydande. Ökade temperaturer och ändrade nederbördsmönster kan gynna skade- görare som svamp och insekter, vilket kan minska virkesvolym och kvalitet. Längre perioder av torka och högre temperaturer kan begränsa skogsbruket genom kortare perioder av tjälad mark eller stillestånd vid hög brandrisk. Sam- tidigt kan ett varmare klimat öka tillväxten med längre växtperioder, mer nederbörd och högre koldioxidnivåer som underlättar fotosyntesen. Varje affärsområde har klimatanpassnings- planer som bedömer hur produktion, produkter och tjänster påverkas av ett förändrat klimat. Planerna beskriver relevanta klimatrisker, dess möjliga konsekvenser på verksamheten och vilka aktiviteter som kan vidtas för att tillvarata möjligheter och minska risker. Klimat- anpassningsplanerna ses årligen över inom respektive affärsområde. Ledningen för varje affärsområde är delaktiga i processen och prioriterar eventuella aktiviteter där åtgärdernas kostnader och risker samt verksamhetens övriga behov vägs in. Marknadens ambitioner att motverka klimatföränd- ringen bidrar till efterfrågan på förnybara produkter och Holmens strategi är väl positionerad i omställ- ningen mot en koldioxidsnål ekonomi. Ökade krav på avsättning av mark för andra ändamål än skogs- bruk kan leda till minskad skörd och därmed minskade möjligheter för skogen att kunna bidra med förnybara produkter. 50 Holmen Årsredovisning 2025 Riskhantering Risk Riskhantering Kommentar Miljö och tillstånd Holmen bedriver verksamhet som kräver miljö- tillstånd. Tillstånden anger bland annat villkor för tillåten produktionsvolym, bullernivå samt tillåtna utsläpp till luft och vatten. Störningar i produktionen kan orsaka överskridanden av de utsläppsvillkor som miljömyndigheterna beslutat för verksamheterna. Överskridanden skulle kunna påverka miljön. På platser där Holmen bedrivit industriell verksamhet kan behov av saneringar innebära framtida kostnader. Tillståndsprövning för utveckling av vindkraft tar ofta lång tid och är osäkra i utfall. Miljöarbetet organiseras och bedrivs enligt Holmens miljö- och energipolicy. Vid störningar prioriteras miljön framför produktionen. Risker förebyggs och hanteras genom rutinmässiga underhållsstopp och egenkontroller, myndig- hetskontroller och miljöriskanalyser samt genom att använda certifierade miljö- och energi- ledningssystem och spårbarhetscertifiering. I samråd med myndigheter genomför Holmen utredningar för att avgöra om tidigare industri- platser behöver saneras. Under 2025 rapporterades 42 (46) miljörelaterade incidenter till tillsynsmyndigheterna. Alla incidenter omhändertogs med hjälp av korrigerande åtgärder inom verksamheternas miljöledningssystem. Vid Workingtons Bruk genomförs fortsättningsvis åtgärder för att miljötillståndets gränsvärden ej ska överskridas avseende vattenreningsanläggningen. Tillsynsmyndigheten är vidtalad. Under 2025 har det inte skett någon incident som medfört långsik- tiga konsekvenser på vare sig miljö, produktion eller människors hälsa. Arbetsmiljö Tillbud och olyckor på arbetsplatsen innebär påverkan på människors liv och hälsa. Det kan också leda till störningar i produktionen med ökade kostnader som följd. Holmen har en nollvision för arbetsplatsolyckor och Holmens arbetsmiljöpolicy anger hur arbetsrelaterade skador och ohälsa ska förhin- dras. Certifierade ledningssystem, koncern- övergripande mål för arbetsolyckor, kontinuerlig utbildning av personal för ökad riskmedvetenhet, rutiner för riskobservation, tillbud- och olycks- fallsrapportering samt riskbedömning av arbetsmoment och entreprenörsarbeten är exempel på aktiviteter för att få en hög säkerhet på arbetsplatsen. 2025 inträffade 4,7 (5,3) arbetsolycksfall per 1 miljon arbetade timmar. De vanligaste olyckorna va r halk-, snubbel- och klämskador. Traversarbete och fordon med personer i rörelse utgör de viktig- aste riskområdena. Holmen bedriver ett kontinuer- ligt arbete för att stärka och främja säkra beteenden i arbetsmiljön med lokalt anpassade aktiviteter. Kompetensförsörjning Kompetenta och motiverade medarbetare är viktiga förutsättningar för att långsiktigt kunna bedriva verksamheten med god lönsamhet. Det råder en strukturell brist på många industriella befattningar. Brist på kvalificerad arbetskraft kan försena arbetet och ge störningar i produktion. Holmen arbetar kontinuerligt med att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Varje affärsområde upprättar årligen en långsiktig kompetens- försörjningsplan som identifierar rekryterings- behov. Riktad digital marknadsföring i kombi- nation med fysiska möten, såsom arbetsmark- nadsdagar och sponsringssamarbeten, syftar till att öka kännedomen om Holmen samt till att attrahera och behålla kompetent personal. Holmen ska vara en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetare genom stimulerande arbetsuppgifter och nya utmaningar. Årliga enkäter till nyanställda och återkommande medarbetar- undersökningar mäter medarbetarengagemang. Resultaten analyseras och tas vidare i lokala handlingsplaner . Affärsetiska risker Nationellt och globalt ställer kunder och part- ners krav på Holmen som en stabil och pålitlig leverantör som står för god affärsetik och tydliga hållbarhetsprinciper. Avsteg från principer och policyer kan påverka anseendet och affärs- relationerna negativt. Holmens uppförandekod och affärs etikpolicy med tillhörande riktlinjer ger tydlig vägledning om hur god affärsetik upprätthålls i relationen med externa kontakter. Holmens uppförande- kod ger även vägledning inom mänskliga rättig- heter, arbetstagares villkor och miljö. Dessa områden förtydligas i Holmens policys med tillhörande riktlinjer. Medarbetare i Holmen utbildas regelbundet i uppförandekoden. Under 2025 har inga fällande domar avseende korruption meddelats Holmen eller dess anställda. Det finns heller inga sådana pågående ärenden i domstol. Det har inkommit sju ärenden i Holmens vissel blåsartjänst under 2025. Inga fall av korrup- tion eller mutor har konstaterats. Arbetsrättsliga frågor har hanterats inom ramen för sedvanliga HR-rutiner. Omvärldsrisker Holmen verkar på en global marknad och säljer produkter till flertalet länder runt om i världen. Den geografiska spridningen innebär att Holmen är exponerat för politiska risker, konflikter, naturkatastrofer och pandemier. Holmen är vidare skyldigt att efterleva lagar och regler där Holmen bedriver verksamhet, bland annat inom miljö-, fastighets-, arbetsrätts- och skatteområdet. Ändringar i lagar och regler kan komma att påverka förut- sättningarna för Holmens verksamhet och leda till ökade kostnader för regelefterlevnad. Holmen deltar i nationella och internationella branschorganisationer som har i uppdrag att sköta samhällsbevakning, opinionsbildning och föra fram Holmens position och syn i relevanta politiska och regulatoriska frågor. På orter där verksamhet bedrivs knyts kontakter med lokala företrädare och allmänhet. Det sker till exempel vid samråds- och informationsmöten, vid besök i verksamheten och via möten med beslutsfat- tare. Mer oförutsägbara risker som kan uppstå som en konsekvens av t ex sjukdoms utbrott, krig eller politisk oro hanteras genom löpande omvärldsbevakning. För att upprätthålla bästa möjliga beredskap och aktiv krishantering förs tät dialog och koordinering med branschorgani- sationer, kunder och leverantörer. Globala handelshinder i form av tullar kan komma att påverka vår försäljning, både direkt och indirekt genom ändrade handelsmönster. Holmens försälj- ning till USA är begränsad och effekterna av tullar mellan USA och andra länder har hittills endast haft marginell påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. Holmen följer kontinuerligt utvecklingen för att kunna vidta åtgärder för att minminera eventuella effekter. För att främja till- växten av hållbar energi produktion och biobasera- de verksamheter har Holmen varit aktiv via dialog, remissvar, beredskap och påverkansarbete, i egen regi och tillsammans med bransch organisationer. För ytterligare inverkningar, risker och möjligheter, se hållberhetsredovisningen på sida 98–132. Holmen Årsredovisning 2025 51Riskhantering 0 2 500 5 000 7 500 10 000 CNH/SEKEUR/GBPUSD/SEKGBP/SEKEUR/SEK Mkr Finansiella risker Risk Riskhantering Kommentar Valuta Förändringar i valutakurser påverkar koncern- ens resultat. Risken vid transaktionsexponering beror på att en väsentlig del av koncernens för- säljningsintäkter är i andra valutor än kostna- derna. Risken vid omräkningsexponering här rör från omräkningen av de utländska dotter- bolagens tillgångar, skulder och resultat till svenska kronor. Transaktionsexponering. För att minska resultatpåverkan av förändrade valutakurser säkras nettoflödet med valutaterminer. Netto- flödet i euro, dollar och pund för de närmaste fyra månaderna säkras alltid. Det motsvarar normalt kundfordringar och utestående order. Styrelsen kan besluta att säkra flöden för en längre period om det bedöms lämpligt med hänsyn till produkternas lönsamhet, konkur- renskraft och valutasituationen. Valutaexpone- ring som uppstår när investeringar betalas i utländsk valuta separeras från övrig transak- tionsexponering. Normalt säkras 90–100 procent av valutaexponeringen för större investeringar. Omräkningsexponering. Koncernens anläggningstillgångar är i huvudsak svenska, med undantag av kartongbruket i England som utgör 2 procent av tillgångarna. Säkring av exponeringen som upp står när dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till svenska kronor (så kallad equity hedge) bedöms från fall till fall och görs med utgångspunkt från koncernmässigt värde av nettotillgångarna. Säkring sker med lån i utländsk valuta eller valutaterminer. Exponeringen som uppstår då utländska dotter bolags resultat omräknas till svenska kronor säkras normalt inte. Förväntade flöden i EUR/SEK är säkrade för drygt två år till i genomsnitt 11,30. För övriga valutor är 4–5 månaders flöden säkrade. Säkring av exponering i pund uppgick vid årsskiftet till 60 MGBP. Nettotillgångar i övriga valutor är begränsade och säkras normalt inte . Nettoflöde 12 mån Säkrad transaktionsexponering Ränta Förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens upplåningskostnad. Räntebindningen på koncernens finansiella nettoskuld varierar över tid och beslutas av styrelsen. För att begränsa effekterna av en ränteuppgång kan räntan på lån bindas eller ränteswapsavtal ingås utan att räntan på underliggande lån förändras . Pensions- Nyttjande- Mkr <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år åtaganden rättsavtal Summa SEK -894 -500 -3 000 - 1 -159 -4 551 EUR 141 - - - -8 -57 76 GBP -821 - - - 207 -7 -621 Övriga poster 120 - - - - -4 117 -1 454 -500 -3 000 - 200 -226 -4 979 Holmens genomsnittliga upplånings ränta uppgick under 2025 till 2,7 procent. Tabellen nedan visar koncernens räntebindning fördelat per valuta . Kreditrisk mot finansiell motpart Risken för att finansiella trans aktioner ger upphov till kredit risker gentemot finansiella motparter. Kreditvärdigheten hos Holmens finansiella motparter bedöms med hjälp av välrenomme- rade rating institut eller, i de fall rating saknas, egna analyser. För varje finansiell motpart fast- ställs en max imal kredit- och settlementrisk som följs upp löpande. Beräkningen baseras på löptid och historisk volatilitet för olika derivat- typer. För likvida medel och kortfristiga place- ringar bedöms den maximala kreditrisken motsvara nominellt belopp. Per 2025-12-31 hade koncernen ute stående derivatkontrakt med ett nominellt belopp om 16 Mdkr och ett marknadsvärde om netto 0,5 Mdkr. 52 Holmen Årsredovisning 2025 Riskhantering Risk Riskhantering Kommentar Likviditet och refinansiering Risken för att framtida kapital anskaffning och refinansiering av förfallande lån tvingas ske till hög kostnad. Holmens strategi är att ha en stark finansiell ställning för att ha handlingsfrihet att fatta långsiktiga affärsmässiga beslut. Målet är att den finansiella nettoskulden inte ska över- stiga 25 procent av eget kapital. Holmens finansi ering består normalt i huvudsak av obligationslån och företagscertifikat. Risken att framtida kapital anskaffning blir svår eller dyr redu ceras genom användande av långfristiga kontrakterade kreditlöften. Finansierings planeringen hanteras genom prognoser över behovet för kommande år baserat på koncern ens budget och resultat- prognoser som uppdateras regelbundet. Den finansiella nettoskulden uppgick till 4 979 Mkr vilket motsvarar 9 procent av eget kapital. Finansiella skulder uppgick vid årsskiftet till 5 637 Mkr, varav 2 024 Mkr förfaller under 2026, och finansiella tillgångar uppgick till 658 Mkr, varav 414 Mkr avser likvida medel och kortfristiga placeringar. Koncernen har två outnyttjade kontrakterade kredit löften om totalt 5,1 Mdkr med förfall mellan 2028 och 2030. Löftena innehåller begränsningar som innebär att de inte kan utnyttjas om netto skulden i förhållande till eget kapital över stiger 125 procent. Lånelöfte Finansiella skulder Känslighetsanalys Operativa risker Påverkan rörelseresultat, Mkr Försäljning Förändring Pris Leveranser Kartong och Papper +/-1 % 143 49 Trävaror +/-1 % 36 10 Virke egen skog +/-1 % 23 17 Vatten och vindkraft +/-1 % 4 2 Insatsvaror Förändring Pris Virke +/-1 % 54 El +/-1 % 3 Kemikalier +/-1 % 18 Övriga rörliga kostnader +/-1 % 8 Leveranskostnader +/-1 % 21 Personal +/-1 % 30 Övriga fasta kostnader +/-1 % 31 * Med hänsyn tagen till elprissäkringar för 2026. Utan hänsyn tagen till säkringar skulle motsvarande påverkan vara 16 Mkr. En procents förändring i leveranser och pris för koncernens produkter respektive väsentliga insatsvaror bedöms påverka koncernens rörelseresultat enligt tabellen till höger. Intjäningen under året är relativt jämn. De tydligaste säsongs effekterna är lägre personal- kostnader under tredje kvartalet och att el produktionen vid vattenkraftverken normalt är högre under första och fjärde kvartalet. Holmens säkrar delar av elförbrukningen vid pappersbruken. För 2026 finns prissäkringar motsvarande 85 procent av förväntad förbruk- ning och för 2027 40 procent. Finansiella risker Resultat före skatt Förändring Mkr Växelkurser totalt +/-5 % 199 SEK mot EUR +/-5 % 36 SEK mot USD +/-5 % 79 SEK mot GBP +/-5 % 49 SEK mot övriga valutor +/-5 % 35 Låneränta +/-1 %-enhet 10 Eget kapital Förändring Mkr Transaktionssäkringar +/-5 % 531 Investeringssäkringar +/-5 % 3 Equity-hedge +/-5 % 29 Elsäkringar +/-60 % 904 Ränteändringar +/-1 %-enhet 86 * Beräknad effekt för 2026 inklusive säkringar. Tabellen till höger visar hur stor effekt en för- ändring av svenska kronan, elpriset respektive marknadsräntan skulle ha på koncernens resul- tat före skatt respektive eget kapital nästa år med hänsyn tagen till säkringar. Den antagna förändringen är framräknad utifrån fem års genomsnittlig historisk volatilitet för respektive instrument, vilket bedöms som en rimlig för- ändring även framåt. Den historiska volatili teten på växelkurserna är uträknad utifrån den genom- snittliga årliga volatiliteten på KIX vilket är Riksbankens valutakursindex. Utan hänsyn tagen till säkringar skulle 5 procents förändring av kronan påverka resultatet före skatt med 464 Mkr per år. 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 ≥ 2030 2029202820272026 Mkr Holmen Årsredovisning 2025 53Riskhantering 0 100 200 300 400 500 600 jan 2625242322212019181716 Index 13 10 54 23 2 aktien och ägaRna Holmens två aktieserier är noterade på Nasdaq Stockholm, Large Cap. Holmens totalavkastning (utbetald utdelning och kursutveckling) har under den senaste tioårs perioden varit 261 procent jämfört med 181 procent för OMX Stockholm GI. Det motsvarar för Holmen en årlig avkastning om 14 procent. Antalet ägare har under samma period ökat med 20 000 till 48 650. Handel på börsen Holmen noterades på Stockholmsbörsen 1936, men hette då Mo och Domsjö AB. Holmens två aktie serier är idag noterade på Nasdaq Stockholm, Large Cap. Vid ut- gången av 2025 noterades Holmen A till 349 (399) kronor och Holmen B till 354 (406) kronor, motsvarande ett börs värde om 54,1 (63,7) miljarder kronor. Årets högsta slutkurs för Holmen B var 438 kronor och noterades den 10 mars. Den lägsta slutkursen på 341 kronor noterades den 18 november. Det genomsnittliga antalet omsatta B-aktier uppgick till 561 000 per dag, vilket motsvarar ett värde på 215 Mkr. Genomsnittligt antal omsatta A-aktier var 1 493 per dag. 34 procent av handeln skedde på Nasdaq Stockholm. Där utöver sker handel i Holmenaktien även på andra handelsplatser såsom Cboe BXE, LSE och Aquis. Utdelning Beslut om aktieutdelning grundas på en sammanvägning av koncernens lönsam- hetssituation, framtida investerings - planer och finansiella ställning. Styrelsen föreslår att årsstämman den 30 mars 2026 beslutar om en ordinarie utdelning om 9,5 kronor per aktie. Aktieåterköp Utifrån bemyndigandet från årsstämman 2024 att kunna förvärva upp till 10 pro- cent av bolagets aktier beslutade styrel- sen den 15 augusti 2024 om återköp av aktier. Under första kvartalet 2025 genom- fördes återköp av 300 000 aktier för 119 Mkr motsvarande en genomsnittlig kurs om 397 kronor per aktie. Efter årsstäm- man 2025 beslutade Holmens styrelse att återköpa ytterligare 4 miljoner aktier. Aktierna har återköpts för totalt 1 530 Mkr, vilket motsvarar en genomsnittlig kurs om 382 kronor per aktie. Samtliga aktieåterköp under 2025 motsvarar 2,65 procent av totalt antal aktier och uppgick till 1 649 Mkr. Per den 31 december 2025 innehade Holmen aktier motsvar- ande 5,59 procent av totalt antal aktier. Styrelsen föreslår att årsstämman 2026 förnyar bemyndigandet för styrel- sen att återköpa upp till 10 procent av bolagets aktier. Aktiestruktur Efter återköp av aktier har Holmen 153 434 534 utestående akt ier för- delade på 45 246 468 A-aktier och 108 188 066 B-aktier. Därutöver finns 9 077 790 återköpta B-aktier i eget förvar. A-aktien har tio röster och B-aktien en röst. I övrigt har aktierna samma rätt. Det finns inga begränsning- ar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Ägarstruktur Totalt hade Holmen 48 650 aktieägare vid utgången av 2025. Sett till antalet utgör svenska privatper soner den största ägar kategorin med 46 150 ägare. Aktie kapitalet ägs till 78 (76) procent av svensk registrerade ägare. Den största andelen aktier bland utländska ägare finns i Norge och USA, med 8 procent respektive 8 procent av kapitalet. Största ägare, med 63,2 procent av rösterna och 36,0 procent av kapitalet, var vid årsskiftet 2025/2026 L E Lundbergföretagen AB. Aktieägar kommunikation På holmen.com finns information om bolaget samlad; finansiell information i form av rapporter, presentationer och finansiella data samt utveckling av Holmens aktier och kontaktupp gifter. Ägarkategorier Andel av kapital, % Svenska institutioner 54 % Svenska aktiefonder 10 % Svenska privatpersoner 13 % Utländska ägare 23 % 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 19 20 21 22 23 24 25 jan 26 16 17 18 0 100 200 300 400 500 600 Index Antal aktier (tusental) Aktiekursutveckling Holmen B och OMX Stockholm Totalavkastning Holmen B och Stockholmsbörsen Inkl. reinvesterad utdelning utan hänsyn till skatt Holmen B OMX Stockholm 30 (OMXS30) Totalt antal omsatta B-aktier (tusental) Holmen B Stockholmsbörsen (OMXSGI) Källa: Macrobond 54 Holmen Årsredovisning 2025 Aktien och ägarna Ägarstruktur 2025-12-31 % av kapital % av röster L E Lundbergföretagen 36,0 63,2 Norges Bank 8,0 2,2 Kempestiftelserna 7,8 17,8 Carnegie Fonder (Sverige) 3,3 0,9 SEB Fonder 2,5 0,7 Vanguard (USA) 2,5 0,7 BlackRock 2,2 0,6 Alecta 2,2 0,6 Handelsbanken Fonder 1,9 0,5 Legal and General Assurance 1,2 0,3 Summa 67,6 87,5 Övriga 32,4 12,5 Summa 100,0 100,0 Varav utländskt ägande 23,5 6,7 * Beräknat utifrån totalt antal utestående aktier. De tio kapitalmässigt största identifierade aktieägarna. Enskilt större aktieägare kan finnas förvaltnings- registrerade och ingå bland övriga aktieägare. Resultat per aktie, kr 18,5 Föreslagen utdelning per aktie, kr 9,5 Årlig avkastning 2025-12-31, % 1 år 3 år 5 år 10 år Holmen B -10 -2 1 14 Stockholmsbörsen (OMXSGI) 13 13 10 11 Inklusive återinvesterad utdelning. Holmens totalavkastning har i genomsnitt varit 14 procent per år senaste tio åren, vilket är 3 procent enheter bättre än OMX Stockholm GI. Aktiekapitalets sammansättning Aktier Röster Antal aktier Antal röster Kvot värde Mkr A 10 45 246 468 452 464 680 26 1 180 B 1 117 265 856 117 265 856 26 3 058 Totalt antal aktier 162 512 324 569 730 536 4 238 Innehav av återköpta B-aktier -9 077 790 -9 077 790 Totalt antal ute stående aktier 153 434 534 560 652 746 Aktieägarstatistik 2025-12-31 Innehavs klasser, antal aktier Antal aktieägare Andel av kapital, % 1–1 000 44 901 4 1 001–100 000 3 666 11 100 001– 83 85 Totalt 48 650 100 Aktiekapitalets utveckling 2000–2025 Förändring av antal aktier Totalt antal aktier Förändring av aktie - kapital Totalt aktie- kapital, Mkr 2001 Indragning av återköpta aktier -8 885 827 79 972 451 -444 3 999 2004 Konvertering och teckning 4 783 711 84 756 162 239 4 238 2018 Aktieuppdelning (split) 84 756 162 169 512 324 - 4 238 2020 Indragning av återköpta aktier -7 000 000 162 512 324 - 4 238 Data per aktie (justerat för aktiesplit 2:1 2018) 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 Resultat efter utspädning, kr 1) 18,5 18,0 23,0 36,3 18,5 12,2 52,6 13,5 9,9 8,5 Utdelning, kr Ordinare utdelning, kr 9,5 2 9,0 8,5 8 7,5 7,25 3,5 6,75 6,5 6 Extra utdelning, kr - 2 3,0 3,0 8 4,0 3,5 - - - - Total utdelning i % av: Eget kapital 2,6 3,3 3,2 4,6 4,0 4,1 1,4 4,8 5,0 4,7 Börskurs vid årets slut 2,7 3,0 2,7 3,9 2,6 2,7 1,2 3,9 3,0 3,7 Årets resultat 51 67 50 44 62 88 6 50 65 71 Avkastning, eget kapital, % 1) 5 5 7 11 7 5 35 10 8 7 Avkastning, sysselsatt kapital, % 1) 3) 5 6 8 13 9 6 9 10 9 9 Eget kapital per aktie, kr 361 364 358 352 290 263 238 140 131 127 Börskurs, B, vid årets slut, kr 354 406 426 414 435 394 285 175 218 164 Genomsnittskurs under året, B, kr 381 422 414 459 404 310 220 213 186 141 Årshögsta börskurs, B, kr 438 463 459 573 469 396 297 240 218 163 Årslägsta börskurs, B, kr 341 395 372 400 365 228 172 175 157 114 Totalt börsvärde vid årets slut, 1 000 Mkr 54,1 63,7 67,7 67,5 71,0 64,7 46,6 29,5 36,6 27,4 P/E-tal 4) 19 23 19 11 23 32 5 13 22 19 EV/Resultat före avskrivningar 3) 5) 12 13 11 8 14 19 14 9 13 10 Betavärde (48 mån), B, vid årets slut 6) 0,62 0,67 0,72 0,74 0,83 0,83 0,89 0,85 0,84 0,81 Antal aktieägare vid årets slut 48 650 50 139 53 344 52 701 48 126 48 104 38 904 33 573 30 903 28 159 1) Se sida 134: Definitioner och ordlista. 2) Styrelsens förslag. 3) Exkl. jämförelse störande poster. 4) Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter utspädning. 5) Börsvärde plus finansiell nettoskuld vid årets slut (EV) dividerat med resultat före avskrivningar. 6) Mäter hur känslig B-aktiens avkastning har varit relativt avkastningen på OMX SGI Stockholm under 48 månader. Holmen Årsredovisning 2025 55Aktien och ägarna 1. Fredrik Lundberg Ordförande. Djursholm. Född 1951. Ledamot sedan 1988. Civilingenjör, civilekonom och dr h c mult. VD och koncern chef i L E Lundbergföretagen AB. Övriga väsentliga uppdrag: Ord förande i Hufvudstaden AB och AB Industri värden. Vice ordförande i Svenska Handels banken AB. Styrelse- ledamot i L E Lundberg företagen AB. Aktieinnehav: 1 679 448 aktier. L E Lundberg företagens aktieinnehav: 55 244 000 aktier. 2. Henrik Sjölund Norrköping. Född 1966. Ledamot sedan 2014. Civilekonom, tysk inriktning. VD och koncernchef. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Industriarbetsgivarna och Cepi. Styrelseledamot i Skanska AB, SKGS, Skogsindustrierna och Svenskt Näringsliv. Aktieinnehav: 54 002 aktier. 3. Alice Kempe Torshälla. Född 1967. Ledamot sedan 2019. Jägmästare. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Kempestiftelserna. Styrelseledamot i SweTree Technologies AB. Aktieinnehav: 421 292 aktier. 4. Henriette Zeuchner Stockholm. Född 1972. Ledamot sedan 2015. Civilekonom och jur. kand. VD för TVM Media. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i All Ears AB. Styrelse- ledamot i Caybon, NTM-koncernen och SinterCast. Aktieinnehav: 1 600 aktier. 5. Ulf Lundahl Lidingö. Född 1952. Ledamot sedan 2004. Civilekonom och jur. kand. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Fidelio Capital AB. Ordförande i kreditkommittén Nordstjernan Kredit KB. Styrelseledamot i Indutrade AB. Aktieinnehav: 8 000 aktier. 6. Louise Lindh Stockholm. Född 1979. Ledamot sedan 2010. Civilekonom. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Fastighets AB L E Lundberg och J2L Holding AB. Styrelseledamot i Hufvudstaden AB, L E Lundberg företagen AB och Svenska Handels banken AB. Aktieinnehav: 206 000 aktier. 7. Fredrik Persson Stockholm. Född 1968. Ledamot sedan 2022. Civilekonom. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i BusinessEurope, Ellevio AB och JM AB. Styrelseledamot i A Ahlström Oy, Hufvudstaden AB, AB Industrivärden, ICA Gruppen AB och Interogo Holding AG. Aktieinnehav: 3 000 aktier. 8. Carina Åkerström Stockholm. Född 1962. Ledamot sedan 2023. Jurist. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i FastPartner AB, Intea Fastigheter AB, SkiStar AB, Stiftelsen Skansen och World Childhood Foundation. Aktieinnehav: 630 aktier. 9. Stefan Widing Danderyd. Född 1977. Ledamot sedan 2025. Civilingenjör och fil.kand. i företagsekonomi. VD och koncernchef i Sandvik AB. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Industriarbetsgivarna. Aktieinnehav: 3 500 aktier. Arbetstagarrepresentanter 10. Ari Aula Norrköping. Född 1967. Ledamot sedan 2023. Arbetstagarrepresentant LO. Ordförande i Pappers Braviken avd 53. 11. John Nyberg Överklinten. Född 1975. Ledamot sedan 2024. Arbetstagarrepresentant LO. Klubbordförande vid Holmens sågverk i Bygdsiljum. 12. Johan Viklund Hudiksvall. Född 1979. Suppleant sedan 2024. Arbetstagarrepresentant LO. Ordförande i Pappers avd 15. 13. Martin Nyman Ölsund. Född 1978. Suppleant sedan 2021. Arbetstagarrepresentant PTK. Ordförande i Unionenklubben Holmen Iggesund. Aktieinnehav: 760 aktier. 14. Daniel Hägglund Örnsköldsvik. Född 1982. Suppleant sedan 2014. Arbetstagarrepresentant PTK. 15. Tommy Åsenbrygg Skebobruk. Född 1968. Ledamot sedan 2015. Arbetstagarrepresentant PTK. Aktieinnehav: 200 aktier. Revisorer: PricewaterhouseCoopers AB Huvudansvarig: Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor. styrelse Uppgifterna avser eget och närståendes aktieinnehav 31 december 2025. 56 Holmen Årsredovisning 2025 Styrelse 1. Fredrik Lundberg 2. Henrik Sjölund 3. Alice Kempe 4. Henriette Zeuchner 5. Ulf Lundahl 6. Louise Lindh 7. Fredrik Persson 8. Carina Åkerström 9. Stefan Widing 10. Ari Aula 11. John Nyberg 12. Johan Viklund 13. Martin Nyman 14. Daniel Hägglund 15. Tommy Åsenbrygg 1 2 5 8 4 149 13 15 6 3 7 10 12 11 Holmen Årsredovisning 2025 57Styrelse 1. Henrik Sjölund VD och koncernchef Född 1966. Anställd 1993. Aktieinnehav: 54 002 aktier. Henrik Sjölund har inga väsentliga aktieinne- hav eller delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsför bind- elser med. Ytter ligare information lämnas på sida 56. 2. Anders Jernhall Vice VD Född 1970. Anställd 1997. Aktieinnehav: 22 629 aktier. 3. Stefan Loréhn  Ekonomi-ochfnansdirektör Född 1978. Anställd 2025. Aktieinnehav: 3 900 aktier. 4. Sören Petersson Affärsområdeschef Skog Född 1969. Anställd 1994. Aktieinnehav: 28 000 aktier. 5. Fredrik Nordqvist Affärsområdeschef Energi Född 1971. Anställd 2011. Aktieinnehav: 1 600 aktier. 6. Lars Lundin Affärsområdeschef Kartong och Papper Född 1966. Anställd 2018. Aktieinnehav: 7 828 aktier. 7. Johan Padel Affärsområdeschef Trävaror Född 1966. Anställd 2014. Aktieinnehav: 4 118 aktier. 8. Gunilla R Söderberg  HR-direktör Född 1966. Anställd 2013. Aktieinnehav: 2 983 aktier. 9. Stina Sandell Hållbarhets- och kommunikations- direktör Född 1966. Anställd 2017. Aktieinnehav: 3 016 aktier. 10. Henrik Andersson Chefsjurist Styrelsens sekreterare. Född 1971. Anställd 2008. Aktieinnehav: 6 700 aktier. koncernledning Uppgifterna avser eget och närståendes aktieinnehav 31 december 2025. 3 8 1 6 2 7 4 9 5 10 58 Holmen Årsredovisning 2025 Koncernledning Kalender och information Information I samband med delårs- och boksluts- rapporter anordnas en webbsänd press- och analytikerkonferens. Kon ferensen hålls på engelska och kan följas i direkt- sändning på holmen.com. Årsredo - vis ningen samt boksluts- och delårs- rapporter publiceras på svenska och engelska och skickas automatiskt till de aktieägare som anmält att de så önskar. Rapporterna finns även tillgängliga på holmen .com. Beställning av tryckt information kan ske via: Holmen AB, Koncernstab Hållbarhet och kommunikation, Box 5407, 114 84 Stockholm e-post: [email protected] telefon: 08-666 21 00 eller via holmen.com Kalendarium Holmen offentliggör för år 2026 följande ekonomiska rapporter: Delår jan – mars: 28 april 2026 Delår jan – juni: 20 augusti 2026 Delår jan – sept: 22 oktober 2026 Bokslut: 2 februari 2027 Årsstämma 2026: 30 mars 2026 Datum för handel och utdelning Sista dag för handel inklusive rätt till utdelning: 30 mars 2026 Avstämningsdag för utdelning: 1 april 2026 Utbetalningsdag för utdelning: 8 april 2026 Holmen Årsredovisning 2025 59Kalender och information Rörelseresultatet för 2025 uppgick till 3 270 (3 721) Mkr. Resultatnedgången beror på svagt resultat inom Trävaror och lägre elpriser i norra Sverige. Finansnettot uppgick till -104 (-62) Mkr. Redovisad skatt uppgick till -286 (-798) Mkr, vilket motsvarar 9 (22) procent av resultatet före skatt. Redovisad skatt år 2025 har påverkats positivt med 386 Mkr av att Holmen får rätt i Förvaltningsrätten avseende skattemässiga under- skottsavdrag kopplade till den verksamhet koncernen tidigare bedrivit i Spanien. Domen har överklagats av Skatteverket. Rapport över totalresultat, Mkr Not 2025 2024 Årets resultat 2 879 2 861 Övrigt totalresultat Omvärdering av skogsmark 9 -2 204 454 Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 18 203 -5 Skatt hänförlig till poster som inte återförs till årets resultat 7 404 -92 Summa poster som inte återförs till årets resultat -1 598 357 Kassaflödessäkringar Omvärdering 497 -95 Överfört från eget kapital till resultaträkningen 27 -406 Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet -238 181 Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet 142 -127 Skatt hänförlig till poster som återförs till årets resultat 7 -137 129 Summa poster som återförs till årets resultat 291 -318 Summa övrigt totalresultat efter skatt -1 308 39 Summa totalresultat 1 572 2 900 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 1 572 2 900 Finansiella rapporter 60 Holmen Årsredovisning 2025 Finansiella rapporter Resultaträkning, Mkr Not 2025 2024 Nettoomsättning 2 22 056 22 759 Övriga rörelseintäkter 3 2 003 2 083 Förändring varulager -219 233 Råvaror och förnödenheter -11 855 -12 752 Personalkostnader 4 -3 437 -3 389 Övriga rörelsekostnader 5 -4 715 -4 739 Värdeförändring i biologiska tillgångar 9 895 907 Avskrivningar enligt plan 10, 11, 12 -1 464 -1 388 Resultat från andelar i intressebolag 13 5 7 Rörelseresultat 3 270 3 721 Finansiella intäkter 6 34 39 Finansiella kostnader 6 -138 -101 Resultat före skatt 3 165 3 660 Skatt 7 -286 -798 Årets resultat 2 879 2 861 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 2 879 2 861 Resultat per aktie (kr) 8 före utspädning 18,5 18,0 efter utspädning 18,5 18,0 Genomsnittligt antal aktier (milj) 8 före utspädning 155,9 158,8 efter utspädning 155,9 158,8 Koncernen Finansiella rapporter Holmen Årsredovisning 2025 61 Balansräkning per 31 december, Mkr Not 2025 2024 Anläggningstillgångar Biologiska tillgångar 9 32 663 31 600 Skogsmark 9 24 049 26 243 Immateriella anläggningstillgångar 10 487 498 Materiella anläggningstillgångar 11 11 604 11 231 Nyttjanderättstillgångar 12 217 220 Andelar i intresseföretag 13 1 696 1 701 Övriga aktier och andelar 13 6 6 Pensionstillgångar, netto 18 207 - Långfristiga finansiella fordringar 14 36 46 Uppskjutna skattefordringar 7 3 3 Summa anläggningstillgångar 70 967 71 549 Omsättningstillgångar Varulager 15 5 651 5 697 Kundfordringar 16 2 398 2 823 Aktuell skattefordran 7 224 144 Övriga rörelsefordringar 16 1 209 1 085 Kortfristiga finansiella fordringar 14 24 15 Likvida medel 14 390 234 Summa omsättningstillgångar 9 896 9 999 Summa tillgångar 80 863 81 548 Eget kapital Aktiekapital 4 238 4 238 Övrigt tillskjutet kapital 281 281 Reserver 19 256 20 726 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 31 630 32 125 Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 55 405 57 370 Långfristiga skulder Långfristiga finansiella skulder 14 3 502 2 502 Långfristiga skulder avseende nyttjanderättstillgångar 105 132 Pensionsåtaganden 18 7 9 Långfristiga avsättningar 19 402 389 Uppskjutna skatteskulder 7 14 250 14 252 Summa långfristiga skulder 18 266 17 285 Kortfristiga skulder Kortfristiga finansiella skulder 14 1 903 953 Kortfristiga skulder avseende nyttjanderättstillgångar 121 95 Kortfristiga avsättningar 19 40 45 Leverantörsskulder 20 3 773 3 808 Aktuell skatteskuld 7 93 97 Övriga rörelseskulder 20 1 262 1 895 Summa kortfristiga skulder 7 192 6 893 Summa skulder 25 458 24 178 Summa eget kapital och skulder 80 863 81 548 Koncernen Finansiella rapporter 62 Holmen Årsredovisning 2025 Förändringar i eget kapital, Mkr Övrigt Om- Reserver Om- Balanserade Totalt Aktie- tillskjutet räknings- Säkrings- värderings- vinstmedel inkl. eget kapital kapital reserv reserv reserv årets resultat kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 4 238 281 148 320 20 199 31 738 56 923 Årets resultat - - - - - 2 861 2 861 Övrigt totalresultat Omvärdering av skogsmark - - - - 454 - 454 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner - - - - - -5 -5 Kassaflödessäkringar - - - -501 - - -501 Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet - - 181 - - - 181 Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet - - -127 - - - -127 Skatt hänförligt till övrigt totalresultat - - 26 103 -93 1 37 Summa övrigt totalresultat - - 80 -398 360 -4 39 Summa totalresultat - - 80 -398 360 2 858 2 900 Valutasäkringsresultat, anskaffning av anläggningstillgång - - - 16 - - 16 Lämnad utdelning - - - - - -1 831 -1 831 Återköp av egna aktier - - - - - -647 -647 Aktiesparprogram - - - - - 11 11 Utgående eget kapital 2024-12-31 4 238 281 228 -61 20 560 32 125 57 370 Årets resultat - - - - - 2 879 2 879 Övrigt totalresultat Omvärdering av skogsmark - - - - -2 204 - -2 204 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner - - - - - 203 203 Kassaflödessäkringar - - - 524 - - 524 Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet - - -238 - - - -238 Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet - - 142 - - - 142 Skatt hänförligt till övrigt totalresultat - - -29 -108 454 -51 266 Summa övrigt totalresultat - - -126 416 -1 750 152 -1 308 Summa totalresultat - - -126 416 -1 750 3 031 1 572 Valutasäkringsresultat, anskaffning av anläggningstillgång - - - -11 - - -11 Lämnad utdelning - - - - - -1 888 -1 888 Återköp av egna aktier - - - - - -1 649 -1 649 Aktiesparprogram - - - - - 10 10 Utgående eget kapital 2025-12-31 4 238 281 103 344 18 810 31 630 55 405 Koncernen Finansiella rapporter Holmen Årsredovisning 2025 63 Kassaflödesanalys, Mkr Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 25 3 165 3 660 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar enligt plan 1 464 1 388 Värdeförändring i biologiska tillgångar -895 -907 Förändring av avsättningar -8 -16 Övrigt 235 28 Betald inkomstskatt -60 -425 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 3 901 3 728 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager -238 -824 Förändring av kundfordringar och övriga rörelsefordringar 261 4 Förändring av leverantörsskulder och övriga rörelseskulder -73 409 Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 851 3 317 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -1 968 -1 956 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 14 38 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -4 -1 Investeringar och förvärv av biologiska tillgångar -167 -158 Avyttring av biologiska tillgångar - 20 Förvärv av aktier och andelar 0 -8 Avyttring av aktier och andelar 10 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 115 -2 066 Finansieringsverksamheten Upptagna långfristiga lån 25 1 000 1 500 Amortering långfristiga lån 25 -900 -1 000 Förändring kortfristiga finansiella skulder 25 1 999 -112 Amortering av skulder kopplade till nyttjanderättstillgångar 25 -134 -127 Förändring kortfristiga finansiella fordringar -3 -3 Återköp av egna aktier -1 649 -647 Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare -1 888 -1 831 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 576 -2 221 Årets kassaflöde 161 -970 Likvida medel vid årets början 234 1 202 Valutakursdifferens i likvida medel -4 2 Likvida medel vid årets slut 390 234 * Justeringar utgörs främst av förändring av avsättningar, lagernedskrivningar, resultat från intresseföretag, valutaeffekter och marknadsomvärderingar av finansiella instrument samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar. Förändring finansiell nettoskuld, Mkr 2025 2024 Ingående finansiell nettoskuld -3 397 -1 869 Kassaflöde Löpande verksamhet 3 851 3 317 Investeringsverksamhet (exkl. finansiella fordringar) -2 115 -2 066 Återköp av aktier -1 649 -647 Utbetald utdelning -1 888 -1 831 Skulder avseende nya nyttjanderättsavtal -132 -105 Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 202 -3 Valutaeffekter och marknadsvärdeförändringar 148 -192 Utgående finansiell nettoskuld -4 979 -3 397 Moderbolaget Resultaträkning, Mkr Not 2025 2024 Nettoomsättning 2 19 945 20 393 Övriga rörelseintäkter 3 1 146 1 253 Förändring varulager -125 192 Råvaror och förnödenheter -10 235 -10 890 Personalkostnader 4 -2 836 -2 814 Övriga externa kostnader 5 -7 085 -7 048 Avskrivningar enligt plan 10, 11 -60 -60 Rörelseresultat 750 1 027 Resultat från andelar i koncernföretag 6, 22 3 002 350 Ränteintäkter och liknande intäkter 6 166 215 Räntekostnader och liknande kostnader 6 -62 -281 Resultat efter finansiella poster 3 856 1 311 Bokslutsdispositioner 23 449 366 Resultat före skatt 4 305 1 677 Skatt 7 94 -302 Årets resultat 4 399 1 375 Rapport över totalresultat, Mkr Not 2025 2024 Årets resultat 4 399 1 375 Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar Omvärdering 499 -108 Överfört från eget kapital till resultaträkningen 26 -395 Skatt hänförlig till övrigt totalresultat 7 -108 104 Summa poster som återförs till årets resultat 416 -400 Summa totalresultat 4 814 976 I moderbolaget ingår Holmens svenska verksamheter, med undantag för merparten av anläggningstillgångarna samt den verksamhet som bedrivs i koncernens byggsystemverksamhet som redovisas i andra bolag i koncernen. I resultat efter finansiella poster ingår resultat från säkring av eget kapital i utländska dotter bolag om 142 (-127) Mkr. Kassaflödesanalys, Mkr Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 3 856 1 311 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar enligt plan 60 60 Förändring av avsättningar -25 6 Övrigt 210 109 Betald inkomstskatt 10 -318 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 4 111 1 168 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager -363 -699 Förändring av rörelsefordringar 190 14 Förändring av rörelseskulder 96 370 Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 034 853 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -161 -7 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 7 6 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -1 - Förvärv av aktier och andelar samt aktieägartillskott -2 700 0 Avyttring av aktier och andelar 10 1 Kassaflöde från investerings- verksamheten -2 845 0 Finansieringsverksamheten Upptagna långfristiga lån 25 1 000 1 500 Amortering av långfristiga lån 25 -900 -1 000 Förändring övriga finansiella skulder 25 2 172 -614 Förändring övriga finansiella fordringar -3 -3 Återköp av egna aktier -1 649 -647 Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare -1 888 -1 831 Erhållna koncernbidrag 1 009 921 Lämnade koncernbidrag -803 -89 Kassaflöde från finansierings- verksamheten -1 062 -1 763 Årets kassaflöde 127 -910 Likvida medel vid årets början 180 1 090 Likvida medel vid årets slut 307 180 * Justeringar utgörs främst av förändring av avsättningar, lagernedskrivningar, resultat från intresseföretag, valutaeffekter och marknadsomvärderingar av finansiella instrument samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar. Finansiella rapporter 64 Holmen Årsredovisning 2025 Moderbolaget Balansräkning per 31 december, Mkr Not 2025 2024 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 10 8 8 Materiella anläggningstillgångar 11 3 127 3 106 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 13, 22 14 595 11 896 Långfristiga finansiella fordringar 14 4 186 4 365 Summa anläggningstillgångar 21 916 19 374 Omsättningstillgångar Varulager 15 4 867 4 720 Rörelsefordringar 16 2 989 3 131 Aktuell skattefordran 7 210 105 Kortfristiga placeringar 14 24 15 Likvida medel 14 307 180 Summa omsättningstillgångar 8 397 8 152 Summa tillgångar 30 312 27 527 Balansräkning per 31 december, Mkr Not 2025 2024 Eget kapital 17 Bundet eget kapital Aktiekapital 4 238 4 238 Reservfond 1 577 1 577 Uppskrivningsfond 100 100 Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel inkl. säkrings- reserv 2 936 4 682 Årets resultat 4 399 1 375 Summa eget kapital 13 249 11 972 Obeskattade reserver 23 4 708 4 950 Avsättningar Pensionsåtaganden 18 0 0 Avsättningar 19 605 630 Uppskjuten skatteskuld 7 691 584 Summa avsättningar 1 297 1 215 Skulder Långfristiga finansiella skulder 14 4 425 3 241 Kortfristiga finansiella skulder 14 1 903 953 Rörelseskulder 20 4 730 5 195 Summa skulder 11 059 9 389 Summa eget kapital och skulder 30 312 27 527 Förändringar i eget kapital, Mkr Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- kapital Reserv- fond Uppskriv- ningsfond Säkrings- reserv Balanserade vinstmedel Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 4 238 1 577 100 322 4 790 2 421 13 448 Vinstdisposition - - - - 2 421 -2 421 - Årets resultat - - - - - 1 375 1 375 Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar - - - -503 - - -503 Skatt på övrigt totalresultat - - - 104 - - 104 Summa övrigt totalresultat - - - -400 - - -400 Summa totalresultat - - - -400 2 421 -1 046 976 Valutasäkringsresultat, anskaffning av anläggningstillgång - - - 16 - - 16 Lämnad utdelning - - - - -1 831 - -1 831 Återköp av egna aktier - - - - -647 - -647 Aktiesparprogram - - - - 11 - 11 Utgående eget kapital 2024-12-31 4 238 1 577 100 -61 4 743 1 375 11 972 Vinstdisposition - - - - 1 375 -1 375 - Årets resultat - - - - - 4 399 4 399 Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar - - - 523 - - 523 Skatt på övrigt totalresultat - - - -108 - - -108 Summa övrigt totalresultat - - - 416 - - 416 Summa totalresultat - - - 416 1 375 3 023 4 814 Valutasäkringsresultat, anskaffning av anläggningstillgång - - - -11 - - -11 Lämnad utdelning - - - - -1 888 - -1 888 Återköp av egna aktier - - - - -1 649 - -1 649 Aktiesparprogram - - - - 10 - 10 Utgående eget kapital 2025-12-31 4 238 1 577 100 344 2 592 4 399 13 249 Finansiella rapporter Holmen Årsredovisning 2025 65 Not 1 Noter till de fiNaNsiella rapporterNa Belopp avser miljoner kronor (Mkr) där inte annat framgår 1. Redovisningsprinciper 66 2. Rapportering per rörelsesegment 71 3. Övriga rörelseintäkter 72 4. Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 73 5. Arvode och kostnadsersättning till revisorer 75 6. Finansnetto och resultat från finansiella instrument 75 7. Skatt 76 8. Resultat per aktie 78 9. Skogsmark och biologiska tillgångar 78 10. Immateriella anläggningstillgångar 82 11. Materiella anläggningstillgångar 82 12. Nyttjanderättstillgångar (leasing) 83 13. Andelar i intresseföretag samt övriga aktier och andelar 84 14. Finansiella instrument 85 15. Varulager 88 16. Rörelsefordringar 88 17. Eget kapital moderbolaget 88 18. Pensionsåtaganden 88 19. Avsättningar 90 20. Rörelseskulder 90 21. Närstående 90 22. Andelar i koncernföretag 90 23. Obeskattade reserver 91 24. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 91 25. Kassaflödesanalys 92 26. Viktiga bedömningar och uppskattningar 92 27. Händelser efter balansdagen 92 Not 1. Redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konse- kvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag samt intresseföretag. Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB), såsom de antagits av EU. Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner har till ämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som kommenteras separat under respektive avsnitt. Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för noterade juridiska per soner. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moder bolaget till följd av Årsredovisningslagen (ÅRL) och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Värderingsgrunder tillämpade vid upp rättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärden, förutom biologiska tillgångar och skogsmark samt vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. I moderbolaget har biologiska tillgångar och skogs- mark ej värderats till verkligt värde. Andelar i koncernföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer som bolagen bedriver sin verksamhet. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företags- ledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av till gångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av upp- skattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om änd- ringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se även not 26 Viktiga bedömningar och uppskattningar. Ändrade redovisningsprinciper Nya och ändrade redovisningsprinciper som är tillämpliga från 2025 Nya och ändrade IFRS med tillämpning från 1 januari 2025 har inte någon väsentlig effekt på företagets finansiella rapporter. Nya och ändrade redovisningsprinciper som inte börjat tillämpas Nya och ändrade IFRS med framtida tillämpning förväntas inte komma att ha någon väsentlig effekt på företagets finansiella rapporter. Implementeringen av IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements förväntas inte ge upphov till väsentliga omklassificeringar. Segmentrapportering Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verk samheten före tagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad ”management approach” eller företagsledningsperspektiv. Indelnings- grunden för segment baseras på koncernens affärsområden. Detta överens- stämmer med koncernens operativa struktur och den interna rapporteringen till VD och styrelse. Posterna i rörelsesegmentets resultat, tillgångar och skulder är redovisade i enlighet med det resultat (rörelseresultat), tillgångar och skulder som företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp. Se not 2 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment. 66 Holmen Årsredovisning 2025 Noter Not 1 Konsolideringsprinciper Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moder- bolaget, Holmen AB. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier samt om de facto control föreligger. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Innehav redovisade enligt kapitalandelsmetoden Intresseföretag. Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande, redovisas i koncernen enligt kapital andelsmetoden. Kapitalandelsmetoden. I koncernens resultat räkning redovisas som ”Andelar i intresseföretags resultat” koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar på eller upplösningar av förvärvade över- respektive under värden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Kapitalandels me toden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valuta kurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balans dagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultat räkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redo- visas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktions tillfället. Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive eventuell goodwill och andra koncern mässiga över- och undervärden, omräknas i koncernredovisningen från utlands verksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporterings- valuta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kost nader i en utlands verksamhet omräknas till svenska kronor till en genom- snittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktions- tidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlands - verksamheter samt vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet re aliseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valuta säkring i koncernens resultaträkning. Kommissionärsbolagsförhållanden Moderbolagets verksamhet bedrivs huvudsakligen genom kommissionärs- bolagen Holmen Skog AB, Holmen Wood Products AB, Holmen Board and Paper AB och Holmen Energi AB. Från 2025 bedrivs hela verksamheten för affärsområ- det Kartong och Papper genom kommissionärsbolaget Holmen Board and Paper AB, tidigare Holmen Iggesund Paperboard AB, genom upptagande av kommissi- onärsbolaget Holmen Paper AB genom fusion. Moderbolaget svarar för alla förpliktelser som dessa kommissionärsbolag ikläder sig. Samtliga intäkter, kostnader, tillgångar och skulder som uppkommer i de av kommissionärsbolagen bedrivna verksamheterna redovisas i Holmen AB med undantag för merparten av gjorda investeringar samt viss försäljning av skogs- tillgångar som istället redovisas i några andra av koncernens dotterbolag. Intäkter Koncernens försäljning avser till största del varor som säljs till kund, vilka specificeras i tabeller i not 2. De tjänster som levereras är begränsade och avser i allt väsentligt skogsvårdstjänster och tjänster inom byggverksamhet såsom mon tagearbeten. Holmen agerar i princip uteslutande som huvudman och för- säljningstransaktionerna stöds av avtal. För Holmen är de allra flesta kontrakt separata åtaganden och utgörs av ett åtagande per kontrakt. Holmens garantier i samband med försäljning är inte att betrakta som separerbara och redovisas därmed i enlighet med IAS 37. Transaktionspriset utgörs av priset för varan eller tjänsten. Rörlig ersättning före- kommer främst i form av volym- och kassarabatter. Volymrabatter ger kunden ett rabatterat pris förutsatt att en viss mängd varor köps under en period. En kassa- rabatt ger kunden rätt till ett lägre pris i de fall betalning sker inom en viss tid- punkt. Rabatter redovisas som en reduktion av nettoomsättningen. Intäkten redovisas då Holmen uppfyller sina åtaganden genom att överföra kontrollen av de utlovade varorna, samt i förekommande fall tjänsterna, till kunden. Tidpunkten för överföring av kontroll, och riskens övergång är kritisk för när en intäkt redovisas. Riskens övergång ser olika ut beroende på vilka frakt- villkor som tillämpas. Försäljning av energi skiljer sig från övrig försäljning då leverans sker i samband med produktion då den också intäktsförs. Koncernens verksamhet omfattar även konstruktionslösningar i trä. Intäkterna från denna verksamhet hanteras som entreprenadavtal och redovisas över tid på basis av nedlagda kostnader i förhållande till uppdragets totala beräknade kostnader. Projekt sträcker sig normalt inte längre än tolv månader. Holmen till ämpar därmed lättnadsregeln att ej upplysa om återstående prestations- åtaganden. Upparbetade intäkter relaterat till entreprenadavtal redovisas initialt som avtalstillgångar, eftersom rätt till betalning är villkorat av kundens god- kännande. När kunden accepterat varorna bokas beloppet för avtalstillgången om till fordran. Erhållna förskott ingår i avtalsskulden. Betalningsvillkor varierar mellan olika marknader och Holmen följer normalt gällande praxis på respektive marknad. Certifikat och ursprungsgarantier för förnybar energi En del av koncernens produktion av förnybar el ger rätt till certifikat för förnybar energi respektive ursprungsgarantier. Dessa intäktsförs i samband med att den berättigande elproduktionen sker och under förutsättning att försäljningskon- trakt med extern part ingåtts. Intäkter från tilldelade certifikat och ursprungsgarantier relaterat till vatten- och vindkraftsproduktion redovisas i omsättningen och intäkter från tilldelade certi- fikat och ursprungsgarantier relaterat till övrig förnybar elproduktion redovisas som övrig rörelseintäkt. Utsläppsrätter Holmen erhåller fri tilldelning av utsläppsrätter under EU ETS och UK ETS. Den fria tilldelningen intäktsförs vid fullgörande av leverans till extern part för de utsläppsrätter som inte används för att täcka den egna verksamhetens utsläpp. Intäkten redovisas som övrig rörelseintäkt. Övriga rörelseintäkter Som övriga rörelseintäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför bolagets huvud sakliga verksamhet. I posten ingår huvudsakligen försäljning av bipro- dukter, certifikat för övrig förnybar energi, hyres- och arrendeintäkter, utsläpps- rätter, försäkrings ersättningar samt resultat vid försäljning av anläggnings- tillgångar. Statliga bidrag Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt när det före- ligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kom- mer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag knutna till en anläggningstillgång reducerar anläggningens redovisade anskaff- ningsvärde. Statliga bidrag, såsom vägbidrag, som avser att täcka kostnader redovisas som övrig rörelseintäkt. Dessa periodiseras systematiskt i resultat- räkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostnader, utdelningsintäkter, omvärderingar avseende finansiella instrument värderade till verkligt värde samt orealiserade och realiserade valutakursförluster och vinster. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämp- ning av effektivräntemetoden. Räntekostnader inkluderar transaktionskostnader för lån vilka har periodiserats över lånets löptid vilket även gäller eventuell skillnad mellan mottagna medel och återbetalnings belopp. Utdelnings intäkt redo visas när utdelning fastställts och rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Räntekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig. Låne utgifter hänförliga till inköp eller uppförande av så kallade kvalificerade till- gångar aktiveras i koncernredovisningen som en del av tillgångens anskaffnings- värde. En kvali ficerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa och är för koncernen aktuellt vid betydande investeringsprojekt. Skatter Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktio- ner redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital varvid även tillhöran- de skatteeffekt redovisas i övrigt total resultat eller direkt i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämp- ning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare Holmen Årsredovisning 2025 67Noter Not 1 perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med ut- gångspunkt i temporära skill nader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder, med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balans dagen. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och under skottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas och medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder i samma land netto- redo visas i den mån kvittningsrätt föreligger. Resultat per aktie Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moder bolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier. Finansiella instrument Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller eller bolaget inte längre har kontrollen över den. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Avistaaffärer redo- visas i enlighet med affärsdagsprincipen. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett netto belopp endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Finansiella tillgångar, exklusive aktier, och finan siella skulder har klassificerats som kortfristiga om beloppen förväntas åter vinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Klassificering och värdering av finansiella instrument Finansiella instrument klassificeras och värderas utifrån företagets affärsmodell samt hur karaktären på de kontraktsenliga kassaflödena ser ut. Se not 14 för bolagets klassificeringar av finansiella instrument. Finansiella tillgångar – värderas initialt till verkligt värde med avdrag för even- tuella transaktionskostnader. Löpande värderas normalt tillgångarna till upp- lupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden då syftet med att inneha tillgångarna är att erhålla samtliga de kontraktsenliga kassaflödena, som består av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp. I de fall utgivna medel under stiger återbetalningsbeloppet periodiseras denna skillnad över lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden. Derivat redovisas löpande till verkligt värde. Förändringar i värde för derivat som inte säkringsredovisas redo- visas i resul taträkningen. Finansiella skulder – värderas initialt till mottagna medel med avdrag för even- tuella transaktionskostnader. Löpande värderas normalt skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv räntemetoden. I de fall mottagna medel under- stiger åter betalningsbeloppet periodiseras denna skillnad över lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden. Derivat redovisas löpande till verkligt värde. Förändringar i värde för derivat som inte säkringsredovisas redovisas i resultat räkningen. Nedskrivning av finansiella tillgångar – Vid bedömning av förväntade kredit- förluster av finansiella tillgångar tillämpas förenklingsregeln enligt IFRS 9. För finansiella tillgångar där inträffad händelse visar på ökad kreditrisk och att hela det redovisade värdet eventuellt inte kommer kunna återvinnas görs en individu- ell bedömning av respektive instrument. Normalt utgör uteblivna betalningar från motpart sådan händelse. Baserat på den individuella bedömningen redovisas eventuell nedskrivning. För finansiella instrument där det inte finns några inträf- fade händelser som indikerar att kreditkvaliteten är låg görs en avsättning för förväntade kreditförluster baserat på historiskt utfall. Säkringsredovisning – samtliga derivat, till exempel valutaterminer, elderivat och ränteswappar, värderas till verkligt värde och redovisas i balansräkningen. I stort sett samtliga derivat innehas i säkringssyfte. Den effektiva delen av värdeföränd- ringar från kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital fram tills det säkrade flödet träffar resultaträkningen. De acku- mulerade värdeförändringarna flyttas då från eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen för att möta och matcha den säkrade transaktionen. För säkringar av investeringar justeras istället anskaffningsvärdet på den säkrade posten när den inträffar. Säkringars ineffektiva del redovisas direkt i resultat- räkningen. För räntor används ränteswappar som kassaflödessäkring. Värdeför- ändringar för säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet redovisas för koncernen i övrigt totalresultat. Ackumulerad värde förändring redo visas som en komponent i koncernens egna kapital fram tills dess att verksamheten avyttras då de ackumulerade värdeförändringarna redovisas i resultat räkningen. I moderbolaget redovisas värdeförändringar avseende säk- ring av nettoinvestering i utländsk verksamhet i resultaträkningen då säkrings- redovisning ej tillämpas. Holmens kassaflödessäkringar avser främst säkring av försäljning i utländsk valuta, framtida räntebetalningar, inköp av el samt inköp i utländsk valuta i samband med investeringar. Säkringsinstrument utgörs av valuta terminer, elterminer samt ränte swappar. De säkrade posterna utgörs av prognoser för framtida försäljning, räntebetal- ningar, el inköp och in vesteringsutbetalningar. Säkringskvoten fastställs löpande för att reflektera den ekonomiska relationen mellan den säkrade posten och säk- ringsinstrumentet. Koncernens riskhantering av finansiella instrument beskrivs på sida 52–53. Skogsmark och biologiska tillgångar Koncernens skogsmark redovisas till verkligt värde enligt omvärderingsmetoden i IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. Verkligt värde beräknas utifrån transak- tionspriser för skogsfastigheter i de län där koncernen äger skogsmark med avdrag för verkligt värde av rotstående träd som redovisas som biologisk tillgång enligt IAS 41 Biologiska tillgångar. Värdering till verkligt värde görs utifrån värderingsnivå tre. Förändringar i verkligt värde på skogsmark redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital benämnd omvärderingsreserv. Om det verkliga värdet på skogsmark skulle understiga anskaffningsvärdet kom- mer skillnaden att redovisas i resultaträkningen. Rotstående träd redovisas till verkligt värde som biologisk tillgång enligt IAS 41 Biologiska tillgångar. Värdet av de biologiska tillgångarna fastställs genom att beräkna nuvärdet av förväntade kassaflöden, efter avdrag för försäljningskost- nader men före skatt, från skörd av de nu rotstående träden . Värdering till verk- ligt värde görs utifrån värderingsnivå tre. Förändringar i verkligt värde på bio- logiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Redovisning i moderbolaget I moderbolaget redovisas skogsmark och rotstående träd enligt RFR 2. Det inne- bär att de klass ificeras som anläggningstillgångar (skogsmark) och redovisas till anskaffningsvärde justerat för uppskrivningar med beaktande av eventuella nedskrivningsbehov. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar såsom IT-system samt nyttjanderätt avseende vissa energitillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumule- rade avskrivningar och eventuella nedskriv ningar. Immateri ella anläggningstill- gångar i koncernen skrivs av under 5–20 år förutom goodwill. Såväl goodwill som övriga immateriella anläggningstillgångar testas årligen för nedskrivnings behov. Eventuella nedskrivningar kan återföras med undantag från goodwill. Immateri- ella anläggningstillgångar i moderbolaget skrivs av under 5 år. Goodwill fördelas på kassagenererade enheter som väntas gynnas av förvärvets effekter. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag. Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utgifter för utveckling aktiveras enbart vid större projekt om en säker bedömning av de framtida ekonomiska för- delarna kan göras. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter till exempel för material och tjänster, ersättningar till anställda, registre- ring av en juridisk rättighet, avskrivningar på patent och licenser och låneutgifter i enlighet med IAS 23. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Materiella anlägg- nings tillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggnings tillgångar. Tillkommande ut gifter aktiveras endast om de bedöms generera ekonomiska fördelar för före- taget. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift aktiveras är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats aktiveras utgiften. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balans- räkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska för- delar väntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan ett eventuellt försälj- ningspris och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljnings- kostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad. 68 Holmen Årsredovisning 2025 Noter Not 1 Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden med beaktande av gjorda nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark är inte föremål för avskrivning. Följande nyttjandeperioder (år) används: Maskiner för vatten- och vindkraftproduktion 10–40 Förvaltnings- och lagerbyggnader, bostäder 10–33 Driftsbyggnader, markanläggningar samt maskiner för sågverk, massa-, pappers- och kartongtillverkning 10–20 Övriga maskiner 10 Skogsbilvägar 20 Inventarier 4–10 Finns det indikation på att det redovisade värdet är för högt görs en analys där enskilda eller naturligt sammanhängande tillgångars återvinningsvärde fastställs som det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet mäts som förväntat fram tida diskonterat kassaflöde. Den tillämpade diskonte- ringsräntan beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med tillgången. En nedskrivning utgörs av det belopp som återvinningsvärdet under stiger redovi- sat värde. En nedskrivning återförs om det har skett en positiv för ändring av förut- sättningarna som används för att bestämma åter vinningsvärdet. En återföring görs som mest upp till det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om nedskrivningen inte skulle ha gjorts. Låneutgifter hänförliga till inköp eller uppförande av så kallade kvalificerade tillgångar ska aktiveras i koncernredovisningen som en del av tillgångens anskaffningsvärde. En kvali ficerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa och är för koncernen aktuellt vid betydande investeringsprojekt. Nyttjanderättstillgångar (leasing) Vid ett avtals ingång bedöms om avtalet är, eller innehåller, ett leasingavtal. Ett avtal är, eller innehåller, ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att under en viss period bestämma över användningen av en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning. Koncernen redovisar en nyttjanderättstillgång och tillhörande skuld vid leasingavtalets ingång. Skulderna värderas initialt till nuvärdet av återstå- ende leasingavgifter under den bedömda leasingperioden. Leasingavgifterna diskonteras med koncernens marginella upplåningsränta, vilken utöver koncer- nens kreditrisk återspeglar respektive avtals leasingperiod och valuta. Nyttjande- rättstillgångar värderas initialt till skuldens värde med tillägg för leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet plus eventuella initiala direkta utgifter. Nyttjanderättstillgången skrivs av linjärt under leasingperiodens löptid. Leasingperioden utgörs av den ej uppsägbara perioden med tillägg för ytterligare perioder i avtalet om det vid inledningsdatumet bedöms som rimligt säkert att dessa kommer att nyttjas. För leasingavtal som har en leasingperiod på högst 12 månader eller med en underliggande tillgång av lågt värde redovisas inte någon nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingavgifter för dessa leasingavtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Moderbolaget De principer för leasing, i enlighet med IFRS 16, som tillämpas av koncernen tillämpas inte av moderbolaget. Moderbolaget tillämpar en undantagsmöjlighet i RFR 2, med effekt att moderbolaget redovisar existerande leasingavtal som operationella leasingavtal. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningskostnad, efter avdrag för er forderlig inkurans, och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för varu- lager beräknas genom tillämpning av först in-först ut-principen (FIFU). Netto- försäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verk- samheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. För egentillverkade färdigvaror består anskaffnings - värdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta kostnader. Inköpta avverkningsrätter redovisas som varulager. Dessa har förvärvats med syfte att genom skörd säkerställa Holmens behov av råvara. Någon mätbar bio logisk omvandling sker inte från förvärvstidpunkten. Erhållna certifikat för förnybar energi respektive ursprungsgarantier redovisas som varulager och intäktsförs i samband med att den berättigande elproduktio- nen sker och under förutsättning att försäljningskontrakt med extern part ingåtts. Ersättningar till anställda Pensionskostnader och pensionsåtaganden Förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultat räkningen när de intjänas. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen baserat på ett urval av förstklassiga företagsobligationer med en löptid som motsvarar koncernens pensions förpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företags obligationer används istället marknadsräntan på stats obligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen görs genom den så kallade ”projected unit credit method” och utförs av en kvalificerad aktuarie för den del av pensions åtagan dena som är förmånsbestämd. Vid fastställande av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltnings - tillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat. Om det sker förändringar i en förmåns bestämd plan redovisas dessa när ändringen i planen inträffar. Om förändringen sker i samband med en omstrukturering redo- visas dessa när företaget redovisar de rela terade omstruktureringskostnaderna. Ändringarna redovisas direkt i årets resultat. När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till det lägsta av överskottet i planen och tillgångsbegräns- ningen beräknad med hjälp av diskon teringsräntan. Tillgångsbegränsningen utgörs av nuvärdet av de framtida ekonomiska fördelarna i form av minskade framtida avgifter eller kontant återbetalning. Vid beräkning av nuvärdet av fram tida återbetalningar eller inbetalningar beaktas eventuella krav på minimifondering. Räntekostnaden på förmånsbestämda förpliktelser redovisas i årets resultat under finansnettot. Kostnaden beräknas som nettot av ränteuppräkning av pensionsåtagandet och förväntad intäkt på förvaltningstillgångar beräknat med samma räntefaktor (diskonteringsräntan). Övriga komponenter redovisas i rörelse resultatet. Omvärderingseffekter utgörs av aktuariella vinster och för- luster samt skillnad mellan faktisk avkastning på förvaltningstillgångar och den summa som inkluderas i räntenettot. Omvärderingseffekterna redovisas i övrigt total resultat. Den särskilda löneskatten redovisas inom ramen för nettoförpliktelsen. Avkast- ningsskatt redovisas löpande i resultatet för den period skatten avser och ingår därmed inte i skuldberäkningen. Vid fonderade planer belastar skatten avkast- ningen på förvaltningstillgångar och redovisas i övrigt totalresultat. Vid ofonderade eller delvis ofonderade planer, belastar skatten årets resultat. I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som an ges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestäm- melser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnad erna jämfört med regler- na i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmåns- bestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löne ökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultat räkningen då de uppstår. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern, redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt i koncernen baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdes beräknas ej. Aktierelaterade ersättningar Aktieprogram redovisas enligt IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar och regleras med egetkapitalinstrument. Redovisning av aktierelaterade ersättningsprogram reglerade med eget kapitalinstrument innebär att instrumentens verkliga värde vid tilldelningstidpunkten redovisas i resultaträkningen som en kostnad över intjänandeperioden, med motsvarande justering av eget kapital. Vid varje bokslut under intjänandeperioden uppskattas det förväntade antalet tilldelade aktier och effekten av en eventuell förändring av tidigare bedömning redovisas i resultaträkningen med motsvarande justering av eget kapital. Därutöver görs avsättning för beräknade sociala kostnader relaterade till aktieprogrammet. Beräkningar baseras på aktiernas värde vid tilldelningstidpunkten, vilket defi nieras som den tidrymd när avtal sluts mellan parterna. Den genomsnittliga aktiekursen under denna period används som bas för värdering av aktierna vid tilldelningstidpunkten. Holmen Årsredovisning 2025 69Noter Not 1 Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas när koncernen är förpliktigad, utan realistisk möjlighet till tillbaka dragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillför litligt kan uppskattas. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. Eget kapital Koncernens eget kapital består av aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, om räknings-, säkrings- och omvärderingsreserv samt balanserade vinstmedel inklusive årets resultat. Med övrigt tillskjutet kapital avses överkurser som betalats i samband med emissioner. Omräkningsreserven innefattar alla valuta- kursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländ- ska verksamheter som har upprättats i en annan valuta än svenska kronor. Vidare består omräknings reserven av valutakursdifferenser som uppstår vid om värdering av skulder och derivat som klassificerats som säkrings instrument av en netto investering i en utländsk verksamhet, inklusive skatt. Säkrings- reserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändring- en av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till under- lig gande transaktioner som ännu inte har inträffat, inklusive skatt. Omvärde- ringsreserven innefattar värdeförändringar hänförliga till skogsmark. Balan se- rade vinstmedel innefattar samtliga övriga delar av eget kapital inklusive årets resultat. Innehav av återköpta aktier redovisas som en minskning av balanserade vinst- medel. Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost och likvid från av- yttring av egna aktier redovisas som en ökning. Transaktionskostnader redovisas direkt mot balanserade vinstmedel. Moderbolagets eget kapital består av aktiekapital, reservfond, uppskrivnings- fond samt balanserade vinstmedel och årets resultat. Reserv fonden i moder- bolaget avser tidigare obligatoriska avsättningar till reservfond samt belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Uppskrivnings fonden i moderbolaget innehåller belopp avsatta i samband med uppskrivningar av materiella eller finansiella anläggningstillgångar. Balanserade vinstmedel innefattar samtliga övriga delar av eget kapital såsom säkrings reserv samt transaktioner till följd av återköp av egna aktier. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsregler som koncernen avseende dessa poster, se ovan. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förplikt- elsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksam- het när föroreningar uppkommer eller upptäcks, och det är troligt att betalnings- ansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med tillförlitlighet. Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra fram tida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Koncernbidrag och aktieägartillskott Koncernbidrag redovisas i moderbolaget i enlighet med RFR 2:s alternativregel, det vill säga koncernbidrag som lämnats eller erhållits redovisas som boksluts- disposition. Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av posten Andelar i koncern företag. Samtidigt prövas om en nedskrivning av aktiernas värde är erforderlig. Denna prövning följer normala regler för värdering av tillgångs- posten. Erhållna aktieägartillskott redovisas direkt mot fritt eget kapital. Övrigt De siffror som presenteras har avrundats till närmaste heltal eller motsvarande. Saknas värde anges ett streck (-). 70 Holmen Årsredovisning 2025 Noter Not 2 Not 2. Rapportering per rörelsesegment Koncern- Kartong och gemensamt Totalt 2025 Skog Energi Trävaror Papper och övrigt Elimineringar Koncernen Nettoomsättning Extern 3 188 430 4 010 14 428 - - 22 056 Intern 6 589 8 - - - -6 597 - Övriga rörelseintäkter 251 29 941 1 545 215 -980 2 003 Rörelsens kostnader -8 897 -342 -4 919 -13 250 -394 7 577 -20 226 Värdeförändring biologiska tillgångar 895 - - - - - 895 Avskrivningar enligt plan -79 -110 -215 -1 027 -32 - -1 464 Resultat från andelar i intressebolag - 5 0 - - - 5 Rörelseresultat 1 948 18 -182 1 697 -212 - 3 270 Rörelsemarginal, % 20 4 -5 12 - - 15 Avkastning på sysselsatt kapital, % 4 0 neg 22 - - 5 Operativa tillgångar 59 926 6 380 3 327 10 351 946 -728 80 203 Operativa skulder -2 772 -347 -681 -1 855 -643 728 -5 571 Uppskjuten skatt, netto -12 096 -738 -192 -1 262 40 - -14 248 Sysselsatt kapital 45 058 5 295 2 453 7 234 343 - 60 384 Förvärv av anläggningstillgångar 259 997 196 691 13 - 2 156 Extern nettoomsättning per marknad Sverige 3 188 430 1 188 642 - - 5 448 Tyskland - - 81 2 473 - - 2 554 Storbritannien - - 540 1 714 - - 2 254 Italien - - 16 1 078 - - 1 094 Frankrike - - 39 1 052 - - 1 091 Övriga Europa 0 - 1 066 4 909 - - 5 976 Asien - - 250 1 465 - - 1 715 Övriga världen - - 829 1 095 - - 1 924 Summa 3 188 430 4 010 14 428 - - 22 056 Koncernen Moderbolaget Nettoomsättning per marknad 2025 2024 2025 2024 Sverige 5 448 5 425 5 928 5 827 Tyskland 2 554 2 475 2 150 2 022 Storbritannien 2 254 2 540 1 689 1 950 Italien 1 094 1 271 978 1 134 Frankrike 1 091 1 201 927 1 034 Övriga Europa 5 976 5 918 4 744 4 679 Asien 1 715 1 986 1 654 1 910 Övriga världen 1 924 1 944 1 874 1 838 Summa 22 056 22 759 19 945 20 393 Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter det land där kunden har sin hemvist. Koncernen Moderbolaget Anläggningstillgångar per land 2025 2024 2025 2024 Sverige 69 532 69 991 17 725 15 005 Storbritannien 1 180 1 499 - - Övrigt 3 4 - - Summa 70 715 71 494 17 725 15 005 Koncernen Moderbolaget Nettoomsättning per produktområde 2025 2024 2025 2024 Konsumentkartong 6 894 7 072 4 499 4 550 Massa 435 384 623 610 Papper 7 099 7 782 7 099 7 782 Trävaror 3 698 3 593 3 813 3 706 Konstruktionslösningar i trä 312 302 - - Virke 3 188 2 991 3 188 2 991 El 419 623 420 595 Övrigt 11 12 304 159 Summa 22 056 22 759 19 945 20 393 Holmen Årsredovisning 2025 71Noter Not 2–3 Not 2. Rapportering per rörelsesegment , forts . Koncern- Kartong och gemensamt Totalt 2024 Skog Energi Trävaror Papper och övrigt Elimineringar Koncernen Nettoomsättning Extern 2 991 634 3 896 15 238 - - 22 759 Intern 6 327 8 - - - -6 335 - Övriga rörelseintäkter 228 54 962 1 560 254 -975 2 083 Rörelsens kostnader -8 431 -327 -4 671 -14 112 -417 7 311 -20 647 Värdeförändring biologiska tillgångar 907 - - - - - 907 Avskrivningar enligt plan -75 -111 -186 -984 -32 - -1 388 Resultat från andelar i intressebolag - 6 1 - - - 7 Rörelseresultat 1 947 264 2 1 702 -194 - 3 721 Rörelsemarginal, % 21 41 0 11 - - 16 Avkastning på sysselsatt kapital, % 4 6 0 21 - - 6 Operativa tillgångar 60 950 5 428 3 319 11 536 750 -734 81 250 Operativa skulder -2 632 -276 -757 -2 218 -1 085 734 -6 234 Uppskjuten skatt, netto -12 341 -564 -188 -1 300 143 - -14 249 Sysselsatt kapital 45 978 4 588 2 375 8 019 -192 - 60 767 Förvärv av anläggningstillgångar 229 559 364 949 13 - 2 114 Extern nettoomsättning per marknad Sverige 2 991 634 1 237 562 - - 5 425 Tyskland - - 47 2 428 - - 2 475 Storbritannien - - 587 1 953 - - 2 540 Italien - - 13 1 257 - - 1 271 Frankrike - - 43 1 158 - - 1 201 Övriga Europa 0 - 898 5 020 - - 5 918 Asien - - 254 1 732 - - 1 986 Övriga världen - - 816 1 128 - - 1 944 Summa 2 991 634 3 896 15 238 - - 22 759 Affärsområde Skog ansvarar för koncernens skogar på drygt en miljon hektar och den årliga skörden av egen skog uppgår normalt till 2,8 miljoner m 3 fub. Affärs- området ansvarar även för koncernens virkesförsörjning i Sverige. Affärsområde Energi ansvarar för koncernens vatten- och vindkrafttillgångar. Leveranserna uppgick 2025 till 1,6 TWh förnybar vatten- och vindkraftsel och inkluderar inköpt vindkraftsel från vindkraftspark uppförd på Holmens mark. Affärsområde Trävaror tillhandahåller trävaror för snickeri- och byggändamål vid fem sågverk i Sverige samt bedriver en verksamhet för uppförande av trästom- mar. Under 2025 levererades 1,3 miljoner m 3 sågade trävaror. Affärsområde Kartong och Papper tillverkar kartong- och pappersprodukter vid fyra produktionsanläggningar i Sverige och England. Under 2025 levererades 1,4 miljoner ton kartong och papper. Affärsområdena ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och skuld- erna, vilket tillsammans med nettot av uppskjuten skattefordran och skatte skuld utgör deras sysselsatta kapital. Koncern ledningen följer upp verksamheten på rörelseresultatnivå och hur resultatet förhåller sig till sysselsatt kapital. Det syssel- satta kapitalet i respektive segment inklu derar alla tillgångar och skulder som nytt- jas av affärsområdet såsom anläggningstillgångar, varu lager och rörelsefordringar och rörelseskulder samt nettot av uppskjuten skattefordran och skatte skuld. Finansiering och skatte frågor hanteras på koncernnivå. Följ aktligen fördelas inte finansnetto, finansiella tillgångar och skulder, inklusive pensions åtaganden, samt aktuella skattefordringar och skatte skulder ut på affärsområdena. Den koncerninterna försäljningen mellan segmenten baseras på ett marknads- mässigt internpris. Segmentet ”Koncerngemensamt och övrigt” omfattar koncern- staber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på övriga segment. Not 3. Övriga rörelseintäkter Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Försäljning biprodukter 748 950 585 793 Försäljning anläggningstillgångar 11 21 6 6 Certifikat, förnybar energi 605 646 - 0 Utsläppsrätter 168 103 124 88 Försäkringsersättning 102 3 55 0 Hyres- och arrendeintäkter 55 57 47 50 Skogsvårdsuppdrag 129 109 129 109 Övrigt 184 194 201 207 Totalt 2 003 2 083 1 146 1 253 Av försäljning av biprodukter i koncernen avser 73 (237) Mkr utskott från produktion, 428 (450) Mkr spån, bark och flis samt 247 (263) Mkr extern försäljning av energi. Certifikat för förnybar energi avser i huvudsak tilldelning för produktion vid det engelska kartongbruket i Workington. Koncernen har tilldelats utsläppsrätter inom EU ETS och UK ETS, vilka delvis använts i den egna produktionen. Värdet av överskottet redovisas vid extern leverans av sålda utsläppsrätter vilket har medfört ett redovisat resultat på 168 (103) Mkr. Försäkringsersättning avser framförallt erhållen ersättning för fastbränslepannan i Bravikens pappersbruk efter en brand i december 2024. 72 Holmen Årsredovisning 2025 Noter Not 4 Not 4. Anställda, personalkostnader och l edande befattningshavares ersättningar Koncernen Moderbolaget Lönekostnader och sociala avgifter 2025 2024 2025 2024 Löner och ersättningar 2 373 2 356 1 897 1 897 Sociala kostnader 992 958 884 858 Årsstämmans riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman 2023 fattade beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befatt- ningshavare, det vill säga de affärs områdes- och stabschefer som rapporterar direkt till verkställande direktören. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2023. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av årsstämman. Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet Holmens strategi är att äga och förädla skog. Holmens skogsinnehav utgör basen för verksamheten, där råvaran växer och förädlas till allt från trävaror för klimat- smart byggande till förnybara förpackningar, magasin och böcker, med energi som till stor del kommer från egen vatten- och vindkraft. En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet förutsätter att bolaget kan attrahera rätt medarbetare. Denna riktlinje avser att ge Holmen förutsättningar att rekrytera och behålla kvalificera- de medarbetare samt säkerställer att formerna för ersättning och övriga villkor är enhetliga och konsekventa. Formerna för ersättning I bolaget inrättas från tid till annan långsiktiga aktierelaterade incitaments- program. Dessa beslutas av bolagsstämman och omfattas därför inte av dessa riktlinjer. För mer information om dessa hänvisas till holmen.com. Ersättning till ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig och kon- kurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar samt vara relaterad till befattningshavarens ansvar, befogenheter och prestation. Ersätt- ning får utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Rörlig ersättning ska syfta till att motivera och belöna värdeskapande insatser som stödjer bolagets affärsstrategi, hållbarhet och långsiktiga intressen. Den rörliga ersättningen ska beräknas på utfall i förhållande till mätbara mål och inte överstiga 50 procent av den fasta årliga lönen. Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig ersättning ska under vanliga omständigheter kunna mätas årsvis. Övriga förmåner får innefatta bland andra sjukvårdsförsäkring, bostadsförmån och bilförmån. Sådana förmåner ska där de förekommer utgöra maximalt 10 procent av den fasta lönen. Pensionsåldern ska normalt vara 65 år. Pensionsförmånen ska vara premie- bestämd och normalt uppgå till 30 procent av den fasta kontantlönen. Uppsägningstid och avgångsvederlag Uppsägningstiden ska vara sex månader oavsett om uppsägningen sker på initia- tiv av bolaget eller befattningshavaren. Vid uppsägning från bolagets sida ska ett avgångsvederlag kunna utgå med belopp motsvarande högst 18 månadslöner. Beaktande av lön och anställningsvillkor för övriga anställda Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets övriga anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av beslutsunderlaget vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna. Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att be reda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska enligt 8 kap 51 § Aktiebolagslagen upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera till- lämpningen av riktlinjen samt gällande ersättningsstrukturer och ersättnings- nivåer i bolaget. Ersättningsutskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättnings relaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Frångående av riktlinjerna Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Aktiesparprogram Holmen hade under 2025 tre utestående långsiktiga riktade aktiesparprogram, LTIP 2022, LTIP 2024 och LTIP 2025, beslutade av årsstämman. LTIP 2022 av- slutades den 8 maj 2025. Syftet med programmen är att stärka intressegemen- skap mellan nyckelpersoner och aktieägarna samt att främja ett långsiktigt enga- gemang för Holmen. Årsstämman 2025 fattade beslut om ett aktiesparprogram riktat till medlemmar i koncernledningen samt affärsområdesledningarna (LTIP 2025) och årsstämman 2024 fattade beslut om ett aktiesparprogram riktat enbart till medlemmar i koncern- ledningen (LTIP 2024). Aktiesparprogrammet riktat till nyckelpersoner i koncer- nen som årsstämman 2022 fattade beslut om (LTIP 2022) avslutades under året. För deltagande i programmen krävs en egen investering i Holmen- aktier (s.k. sparaktier) samt att anställningen består under hela programmets löptid. LTIP 2025 löper ut våren 2028 och omfattar 45 deltagare som sammantaget investerat 20 790 sparaktier. LTIP 2024 löper ut våren 2027 och omfattar 10 del- tagare som sammantaget investerat 8 940 sparaktier. Programmen har presta- tionsvillkor kopplade till den samlade avkastningen på sysselsatt kapital för industriaffärsområdena Trävaror samt Kartong och Papper (”ROCE”), utveck- lingen av koncernens klimatnytta (”Klimatnyttan”) samt till totalavkastningen på Holmens aktie serie B (”TSR”) under perioden 2025-2027 för LTIP 2025 och under perioden 2024-2026 för LTIP 2024. För respektive program kan presta- tionsvillkoret kopplat till ROCE ge VD 5,4 aktier, vice VD 4,5 aktier och övrig koncernledning 3,6 aktier per sparaktie. Tilldelning enligt ROCE-parametern kräver att miniminivån överskrids och för maximal tilldelning att maximinivån uppnås. Vid en ROCE mellan miniminivån och maximinivån utgår tilldelning linjärt. För LTIP 2025 är ROCE intervallet beslutat till 10-20 procent och för LTIP 2024 till 11-21 procent. För respektive program kan prestationsvillkoret kopplat till Klimatnyttan ge VD 0,6 aktier, vice VD 0,5 aktier och övrig koncernledning 0,4 aktier per sparaktie. För tilldelning under programmen krävs att den rapporterade klimatnyttan mätt som ett genomsnitt under räkenskapsåren för programmens löptid har ökat jämfört med den rapporterade klimatnyttan under jämförelseåret. För LTIP 2025 avses räkenskapsår 2025–2027 samt 2024 som jämförelseår och för LTIP 2024 avses räkenskapsår 2024-2026 med jämförelseår 2023. Vid mins- kad eller oförändrad klimatnytta under mätperioden sker ingen tilldelning kopplat till Klimatnyttan. För respektive program kan prestationsvillkoret kopplat till TSR ge 0,5 aktie per sparaktie för VD, vice VD och övrig koncernledning i det fall TSR överstiger 10 procent under perioden 2025-2027 för LTIP 2025 samt överstiger 10 procent under perioden 2024-2026 för LTIP 2024. Antal aktier som maximalt kan komma att tilldelas under LTIP 2025 uppgår till 91 600. Total redovisad kostnad för LTIP 2025 uppgår till 8 (-) Mkr. Antal aktier som maximalt kan komma att tilldelas under LTIP 2024 uppgår till 45 300. Total redovisad kostnad för LTIP 2024 uppgår till 4 (5) Mkr. Se sida 112-113 samt 116 för definition och beräkning av klimatnytta. LTIP 2022 avslutades den 8 maj 2025 och omfattade 67 deltagare som samman- lagt investerat 18 861 sparaktier. Programmet hade prestationsvillkor kopplade dels till den samlade avkastningen på sysselsatt kapital för industriaffärsområde- na Trävaror samt Kartong och Papper (”ROCE”), dels till totalavkastningen på Holmens aktie serie B (”TSR”) under perioden 2022-2024. För prestationsvillkoret kopplat till ROCE skedde maximal tilldelning då ROCE under perioden uppgick till 32 procent vilket översteg kravet för maximal tilldelning som var att ROCE skulle överstiga 17 procent. Detta innebar att VD erhöll 6 aktier, vice VD 5 aktier och övrig koncernledning 3-4 aktier per sparaktie relaterat till prestationsvillkoret kopplat till ROCE. Ingen tilldelning skedde för prestationsvillkoret kopplat till TSR då totalavkastningen uppgick till 6 procent vilket understeg kravet om 10 procents TSR. Antalet aktier som tilldelades uppgick till 66 342. Total redovisad kostnad för LTIP 2022 uppgick för perioden 2022-2025 till 42 Mkr. Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare Styrelsen Till den av årsstämman valda styrelsen utgår fast styrelsearvode. VD erhåller inget arvode. För 2025 uppgick arvodet till 4 095 000 (3 870 000) kronor. Arvodet till styrelsens ordförande var 910 000 (860 000) kronor och till övriga sju (sju) ledamöter som inte är anställda 455 000 (430 000) kronor vardera. Holmen Årsredovisning 2025 73Noter Not 4 Not 4. Anställda, personalkostnader och l edande befattningshavares ersättningar, forts. Ledande befattningshavare Nedan framgår ersättningar och övriga förmåner för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Med övriga ledande befattningshavare avses vice VD och de fyra (fyra) affärsområdescheferna och fram till 30 september fem, därefter fyra (fem) stabs chefer (koncernledningen). Sammanställning över lön, ersättningar och övriga förmåner 2025 Summa lön, Redovisad Rörlig Övriga ersättningar och lönekostnad, Pensions- SEK (kronor) Fast lön ersättning 1) förmåner övriga förmåner aktiesparprogram 2) kostnad 3) Verkställande direktören 11 400 000 3 095 100 512 387 15 007 487 2 596 720 6 978 948 Övriga ledande befattningshavare (10 st) 4) 31 819 000 6 187 724 1 079 171 39 085 895 4 847 424 12 378 311 1) Rörlig ersättning avser kortfristigt incitamentsprogram för 2025 som kommer utbetalas 2026. 2) Avser redovisad lönekostnad för aktiesparprogram LTIP 2024 samt LTIP 2025. VD erhöll tilldelning under aktiesparprogram LTIP 2022 om 11 400 antal aktier till ett värde om 4 612 440 kr. Övriga ledande befattningshavare erhöll tilldelning om 17 821 antal aktier till ett värde om 7 210 376 kr. 3) Pensionskostnaden för VD inkluderar 3 563 380 kronor avseende redovisad kostnad för en option att pensioneras före ordinarie pensionsålder. Pensionskostnaden för övriga ledande befattningsinnehavare inkluderar redovisad kostnad om 2 000 098 kronor avseende option att pensioneras före ordinarie pensionsålder för två befattningshavare. 4) 10 personer under februari–september och 9 personer resterande del av året . Sammanställning över lön, ersättningar och övriga förmåner 2024 Summa lön, Redovisad Rörlig Övriga ersättningar och lönekostnad, Pensions- SEK (kronor) Fast lön ersättning 1) förmåner övriga förmåner aktiesparprogram 2) kostnad 3) Verkställande direktören 11 400 000 2 736 000 479 605 14 615 605 2 403 206 6 796 262 Övriga ledande befattningshavare (9 st) 4) 28 519 000 5 239 530 1 033 187 34 791 717 4 172 055 10 370 925 1) Rörlig ersättning avser kortfristigt incitamentsprogram för 2023 som utbetalats 2024. 2) Avser redovisad lönekostnad för aktiesparprogram LTIP 2022. Ingen tilldelning under aktiesparprogram har skett under året. 3) Pensionskostnaden för VD inkluderar 3 375 599 kronor avser redovisad kostnad för en option att pensioneras före ordinarie pensionsålder. Pensionskostnaden för övriga ledande befattningsinnehavare inkluderar redovisad kostnad om 1 845 296 kronor avseende option att pensioneras före ordinarie pensionsålder för tre befattningshavare. 4) 10 personer under januari och 9 personer resterande del av året. Kortfristig rörlig ersättning till ledande befattningshavare Den kortfristiga rörliga ersättningen till ledande befattningshavare (”STI”) beräknas årsvis och kan uppgå till maximalt 50 procent av årlig fast lön för VD och vice VD och maximalt 35 procent av årlig fast lön för övriga koncernledning- en. STI är inte pensionsgrundande. Kriterierna för STI 2025 med utbetalning 2026 samt för STI 2024 med utbetalning 2025 är till 90 procent baserat på avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) för industriaffärsområdena (dvs Trävaror samt Kartong och Papper) och till 10 procent baserat på olycksfrekvensen på Holmens arbetsplatser minskat. För industriaffärsområdeschefer har fördel- ningen baserat på ROCE varit 70 procent ROCE för det egna affärsområdet och 30 procent ROCE samlat för industriaffärsområdena. För affärsområdeschef Energi har särskilda kvantitativa parametrar tillämpats. För STI 2025 har inter- vallet för ROCE varit 10–20 procent. För att STI ska utgå krävs att miniminivån överskrids och för maximal STI krävs att maximinivån uppnås. Vid en ROCE mellan miniminivån och maximinivån utgår STI linjärt. För STI 2024 var intervallet för ROCE 11–21 procent. För 2025 har ROCE för industriaffärsområdena uppgått till 14,9 procent och olycksfrekvensen minskade till 4,7 olyckor per miljon arbetade timmar jämfört med 5,3 under 2024. Det innebär att utbetalning till VD avseende STI 2025 kom- mer att uppgå till 54 procent av maximal STI. För övriga medlemmar av koncern- ledningen är utfallet mellan 10–90 procent av maximal STI. För 2024 uppgick ROCE för industriaffärsområdena till 16,3 procent och olycksfrekvensen ökade till 5,3 olyckor per miljon arbetade timmar jämfört med 5,2 under 2023. Det innebar att utbetalning till VD avseende STI 2024 uppgick till 48 procent av maximal STI. För övriga medlemmar av koncernledningen blev utfallet mellan 11–81 procent av maximal STI. Uppsägningstid ledande befattningshavare För ledande befattningshavare anställda från och med 2011, är den ömsesidiga uppsägningstiden sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avräkningsbart avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Dessa villkor gäller för VD och sju personer. För två chefs avtal, tecknade före 2011, gäller en uppsägningstid om sex månader från den anställdes sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår för dessa personer ett avgångsvederlag med motsvarande upp till två årslöner. Samtliga ledande befattningshavare är anställda av moderbolaget . Pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare Holmens förmånsbestämda pensionsåtaganden avseende VD uppgick per 2025-12-31 till 49 (46) Mkr och avseende övriga ledande befattningshavare till 32 (34) Mkr, beräknat enligt IAS 19. Åtagandena avser kostnader som skulle uppstå ifall VD och två ledande befattningshavare pensioneras före ordinarie pensionsålder utifrån avtal som ingicks i enlighet med då gällande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Pensionsåtagandena tryggas av förvaltningstillgångar i fristående pensionsstiftelse. Andel kvinnor i Holmens styrelse och koncernledning Koncernen Moderbolaget Andel kvinnor, antal (%) 2025 2024 2025 2024 Styrelse (exkl. suppleanter) 4 (33%) 4 (33%) 4 (33%) 4 (33%) Ledande befattningshavare 2 (20%) 2 (20%) 2 (20%) 2 (20%) Totalt 6 (29%) 6 (29%) 6 (29%) 6 (29%) 74 Holmen Årsredovisning 2025 Noter Not 1Not 4–6 Antal anställda antal varav varav antal varav varav (heltidsekvivalenter) heltidsekvivalenter kvinnor män heltidsekvivalenter kvinnor män 2025 2024 Moderbolaget Sverige 2 833 655 2 178 2 901 662 2 239 Koncernföretag Frankrike 12 5 7 13 5 8 Nederländerna 59 32 27 69 40 29 Storbritannien 400 44 356 387 39 348 Sverige 61 15 46 59 14 45 Tyskland 20 5 15 21 6 15 USA 8 3 5 8 3 5 Övriga länder 42 16 26 40 15 25 Totalt koncern företag 602 120 482 597 122 475 Totalt koncernen 3 435 775 2 660 3 498 784 2 714 Not 5. Arvode och kostnadsersättning till revisorer Revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB (PwC), som varit Holmens revisor sedan 2021, valdes av årsstämman 2025 till revisor för en tid av ett år. PwC genomför revisionen i Holmen AB samt i majoriteten av Holmens dotterbolag. Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bok- föringen samt styr elsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbets uppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt råd- givning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Skatterådgivning avser samtliga konsultationer inom skatteområdet. Koncernen Moderbolaget Ersättningar till revisorer 2025 2024 2025 2024 Revisionsuppdrag PwC 9 10 7 7 Andra lagstadgade uppdrag PwC 1 0 1 0 Skatterådgivning PwC 0 0 0 0 Summa 10 10 8 7 Övriga revisorer 0 0 - - Totalt 11 10 8 7 Not 6. Finansnetto och resultat från finansiella instrument Koncernen Moderbolaget Finansnetto 2025 2024 2025 2024 Finansiella intäkter Utdelning från koncernföretag - - 2 992 344 Utdelning från aktier och andelar 1 0 1 - Valutaeffekt vid likvidation av koncernföretag -1 4 9 6 Ränteintäkter 33 35 166 215 Summa finansiella intäkter 34 39 3 168 565 Finansiella kostnader Nettovinst/förlust på finansiella instrument Värderade till verkligt värde via resultatet -59 -41 88 -172 Likvida medel -1 -4 -6 0 Värderade till upplupet anskaffningsvärde 57 45 57 45 Summa nettovinst/förlust -2 0 139 -127 Räntekostnader hänförliga till nyttjanderättsavtal -8 -7 - - Räntekostnader -127 -94 -202 -154 Finansiella kostnader -138 -101 -63 -281 Finansnetto -104 -62 3 105 284 * -25 (-23) Mkr avser räntekostnader på derivat som är värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. -5 (-3) Mkr avser ränte kostnader på derivat som redovisas till verkligt värde via årets resultat. Räntekostnader och ränteintäkter är normalt beräknade enligt effektivränte- metoden från finansiella poster värderade till upplupet anskaffningsvärde. De nettovinster och förluster som redovisas i finansnettot avser främst valuta - omvärdering av seende intern utlåning och säkring av intern utlåning. I moder- bolagets finansnetto ingår dessutom valuta omvärdering av terminer som säkrar netto investering i utlandsverksamhet, vilka i koncernen redovisas i övrigt total- resultat. Marknadsvärdet på räntekomponenten i valuta terminer samt värde- förändringar i upplupen ränta och realiserad ränta i fastränteswappar redo visas löpande i ränte nettot. Upplysningar avseende finansiella risker återfinns i risk avsnitt på sida 52–53. Holmen Årsredovisning 2025 75Noter Not 6–7 Not 6. Finansnetto och resultat från finansiella instrument, forts. Resultat från finansiella instrument som redovisas i rörelseresultatet framgår av följande tabell: Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Valutakursvinst/förlust på kund- fordringar och leverantörsskulder -126 244 -140 250 Nettovinst/förlust avseende derivat redovisade i rörelseresultatet 564 -570 576 -610 De derivat som redovisas i rörelseresultatet avser valutasäkringar av kund- fordringar och leverantörs skulder samt finansiella elderivat. Resultatet från valutasäkringar redovisas i resultatet i takt med att den säkrade posten redovisas och uppgick för 2025 till 341 (-347) Mkr, resterande del redo visas i övrigt totalresultat då säkrings redovisning tillämpas. Marknads- värdet på utestående valutasäkringar redovisade i övrigt totalresultat uppgick per 2025-12-31 till 370 (-61) Mkr. Resultatet av finansiella elsäkringar redovisas i resultaträkningen i takt med att de förfaller och uppgick för 2025 till 223 (-223) Mkr. Marknadsvärdet på utestå- ende finansiella elsäkringar uppgick per 2025-12-31 till 43 (-66) Mkr. Föränd- ringen i marknadsvärde redovisas i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. Förändring i marknadsvärde på säkringar av investeringsköp redovisas i säkrings reserven fram till förfall då resultatet flyttas från eget kapital till anskaffningsvärde på den anläggningstillgång som har säkrats. Marknadsvärdet för utestående säkringar av investeringsköp uppgick per 2025-12-31 till -1 (12) Mkr. Under 2025 har anskaffningsvärden för säkrade poster påverkats med -27 (-14) Mkr till följd av resultat från säkringar. Resultatet från säkring av utländska nettotillgångar uppgick till 142 (-127) Mkr under 2025 och redovisas i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. I moder bolaget redovisas detta resultat i resultaträkningen. Omräkningen av utländska nettotillgångar påverkade koncernens egna kapital med -238 (181) Mkr. Marknadsvärdet av utestående säkringar av nettotillgångar uppgick per 2025-12-31 till 8 (-15) Mkr och avser finansiella derivat. Marknadsvärdet för de derivat som används för att styra räntebindningen upp- gick per 2025-12-31 till 21 (38) Mkr vilket har redovisats i övrigt totalresultat då säkrings redovisning tillämpas. Detta värde förväntas redovisas i resultat- räkningen under 2026 och senare. Not 7. Skatt Koncernen Moderbolaget Skatt i resultaträkningen 2025 2024 2025 2024 Aktuell skatt 38 -416 96 -301 Uppskjuten skatt -324 -383 -2 0 Totalt -286 -798 94 -302 Redovisad skatt uppgick till -286 (-798) Mkr vilket motsvarar 9 (22) procent av resultatet före skatt. Redovisad skatt har påverkats positivt med 386 Mkr år 2025 av att Holmen fått rätt i Förvaltningsrätten avseende skattemässiga under- skottsavdrag kopplade till den verksamhet koncernen tidigare bedrivit i Spanien. Domen har överklagats av Skatteverket. Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Skatt i resultaträkningen Mkr % Mkr % Mkr % Mkr % Redovisat resultat före skatt 3 165 3 660 4 305 1 677 Skatt enligt gällande skattesats -652 20,6 -754 20,6 -887 20,6 -346 20,6 Skillnad i skattesats i utländsk verksamhet -8 0,2 -17 0,5 Ej skattepliktiga intäkter 15 -0,5 9 -0,3 623 -14,5 75 -4,5 Ej avdragsgilla kostnader -7 0,2 -10 0,3 -11 0,2 -6 0,3 Schablonränta på periodiseringsfond -20 0,6 -24 0,7 -20 0,5 -24 1,4 Skatt hänförlig till tidigare perioder 390 -12,3 -7 0,2 387 -9,0 -4 0,2 Övrigt -3 0,1 4 -0,1 1 0,0 2 -0,1 Effektiv skatt -286 9,0 -798 21,7 94 -2,2 -302 18,0 Koncernen Moderbolaget Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter skatt Skatt skatt skatt Skatt skatt skatt Skatt skatt skatt Skatt skatt Skatt hänförlig till övrigt totalresultat 2025 2024 2025 2024 Kassaflödessäkringar 524 -108 416 -501 103 -398 523 -108 416 -503 104 -400 Omräkningsdifferens från utländsk verksamhet -238 - -238 181 -- 181 - - - - - - Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet 142 -29 112 -127 26 -101 - - - - - - Omvärderingar av skogsmark -2 204 454 -1 750 454 -93 360 - - - - - - Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 203 -51 152 -5 1 -4 - - - - - - Övrigt totalresultat -1 574 267 -1 308 2 37 39 523 -108 416 -503 104 -400 76 Holmen Årsredovisning 2025 Noter Not 7 Koncernen Moderbolaget Skatter i balansräkningen 2025 2024 2025 2024 Skattefordringar Uppskjuten skattefordran 3 3 - - Aktuell skattefordran 224 144 210 105 Summa skattefordringar 226 148 210 105 Uppskjutna skatteskulder Anläggningstillgångar Biologiska tillgångar 6 728 6 510 - - Skogsmark 4 907 5 360 602 602 Materiella anläggningstillgångar 1 399 1 293 4 4 Periodiseringsfond 973 1 028 - - Säkringsredovisade transaktioner 89 -16 89 -16 Övrigt, inkl. uppskjutna skattefordringar netto redovisade bland uppskjutna skatteskulder 154 77 -4 -6 Uppskjutna skatteskulder 14 250 14 252 691 584 Aktuell skatteskuld 93 97 - - Summa skatteskulder 14 344 14 349 691 584 Förändring i nettot av uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld Koncernen Moderbolaget Redovisat Redovisat Omräknings- Redovisat Redovisat Ingående i resultat- direkt mot differenser Utgående Ingående i resultat- direkt mot Utgående 2025 balans räkningen eget kapital och övrigt balans balans räkningen eget kapital balans Biologiska tillgångar -6 510 -219 - - -6 728 - - - - Skogsmark -5 360 -1 454 - -4 907 -602 0 - -602 Materiella anläggningstillgångar -1 293 -129 - 23 -1 399 -4 0 - -4 Periodiseringsfond -1 028 55 - - -973 - - - 0 Säkringsredovisade transaktioner 16 - -105 - -89 17 - -105 -89 Övrigt -74 -30 -54 6 -151 5 -2 - 4 Uppskjuten nettoskatteskuld -14 249 -324 295 30 -14 248 -584 -2 -105 -691 Koncernen Moderbolaget Redovisat Redovisat Omräknings- Redovisat Redovisat Ingående i resultat- direkt mot differenser Utgående Ingående i resultat- direkt mot Utgående 2024 balans räkningen eget kapital och övrigt balans balans räkningen eget kapital balans Biologiska tillgångar -6 294 -215 - - -6 510 - - - 0 Skogsmark -5 272 5 -93 - -5 360 -601 -1 - -602 Materiella anläggningstillgångar -1 210 -66 - -17 -1 293 -3 -1 - -4 Periodiseringsfond -932 -97 - - -1 028 - - - 0 Säkringsredovisade transaktioner -83 0 99 - 16 -83 - 99 17 Övrigt -65 -10 1 0 -74 4 2 - 5 Uppskjuten nettoskatteskuld -13 856 -382 6 -17 -14 249 -683 0 99 -584 Koncernens uppskjutna skatteskuld avseende skogsmark och biologiska till- gångar uppgår till 11 635 (11 869) Mkr och är beräknad utifrån skillnaden mellan redovisat värde 56 711 (57 843) Mkr och skattemässigt anskaffningsvärde 229 (225) Mkr. Den representerar skattekostnaden som skulle uppkomma om skogs- tillgångarna skulle säljas som skogsfastigheter. Om tillgångarna behålls uppstår ingen skattekostnad. Uppskjuten skatteskuld avseende mate riella anläggningstillgångar är framför allt hänförbar till avskrivningar över plan. Uppskjuten skattefordran på leasing enligt IFRS 16 uppgår netto till 2 (2) Mkr, varav 46 (47) Mkr i uppskjuten skatte- fordran samt -45 (-45) Mkr i uppskjuten skatteskuld. Redovisat direkt mot eget kapital inkluderar uppskjuten skatt avseende främst förändring i värde på skogsmark -454 (93) Mkr och säkringsreserv 105 (-99) Mkr. Skattemässiga underskottsavdrag kopplade till den verksamhet koncernen tidi- gare bedrivit i Spanien har redovisats år 2025 efter att Holmen fått rätt till avdra- get i Förvaltningsrätten, vilket påverkar redovisad skatt 2025 positivt med 386 Mkr. Domen har överklagats av Skatteverket. Någon avsättning har inte redovi- sats avseende eventuellt negativt utfall av överklagan. Övriga underskottsavdrag av betyd else finns inte inom koncernen. Koncernen omfattas av OECD:s modellregler för Pelare II och lagstiftning har antagits i Sverige med effekt från den 1 januari 2024. Holmens bedömning är att koncernen inte behöver betala tilläggsskatt från Pelare II vare sig för räken- skapsår 2024 eller 2025. Holmen Årsredovisning 2025 77Noter Not 8. Resultat per aktie Koncernen 2025 2024 Totalt antal utestående aktier 1 januari 157 668 192 159 222 355 Återköp av egna aktier under året -4 300 000 -1 554 163 Tilldelning aktiesparprogram 66 342 - Totalt antal utestående aktier 31 december 153 434 534 157 668 192 Aktieägarnas andel av årets resultat, kr 2 879 408 660 2 861 454 499 Genomsnittligt antal aktier före utspädning 155 867 065 158 775 615 Årets resultat per aktie före utspädning, kr 18,5 18,0 Aktieägarnas andel av årets resultat, kr 2 879 408 660 2 861 454 499 Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 155 867 065 158 775 615 Årets resultat per aktie efter utspädning, kr 18,5 18,0 Det aktiesparprogram som infördes efter beslut av årsstämman 2022 löpte ut i maj 2025, vilket innebar att deltagarna tilldelades 66 342 Holmen B-aktier. Årsstämman har fattat beslut om två aktiesparprogram som är utestående per 2025-12-31. Tillsammans kan det medföra att 136 900 aktier tilldelas från Holmens egna innehav av aktier. Det kan leda till marginella utspädningseffekter på nyckeltal och resultat per aktie. För mer information om aktie sparprogrammen, se not 4. Utifrån styrelsebeslut den 15 augusti 2024 om återköp av aktier genomfördes under första kvartalet 2025 återköp av 300 000 aktier för 119 Mkr motsvarande en genomsnittlig kurs om 397 kronor per aktie. Vid årsstämman 2025 förnyades bemyndigandet för styrelsen att kunna fatta beslut om förvärv av bolagets aktier. Holmens styrelse har sedan årsstämman 2025 beslutat återköpa 4 miljoner aktier. Aktierna har återköpts för totalt 1 530 Mkr, vilket motsvarar en genomsnittlig kurs om 382 kronor per aktie. Samtliga aktieåterköp under 2025 motsvarar 2,65 pro- cent av totalt antal aktier och uppgick till 1 649 Mkr, vilket motsvarar en genom- snittlig kurs om 383 kr per aktie. Per den 31 december 2025 innehade Holmen aktier motsvarande 5,59 procent av totalt antal aktier. Not 9. Skogsmark och biologiska tillgångar Holmens markinnehav uppgår till 1 303 000 hektar, varav 1 161 000 hektar klassificeras som skogsmark enligt internationella definitioner. 1 047 000 hektar klassificeras som produktiv skogsmark. Innehavet är fördelat på fem områden i Sverige. Totalt Produktiv markinnehav, skogsmark, tusen ha tusen ha Västerbotten 486 372 Västernorrland 329 273 Jämtland 194 146 Gävleborg 184 164 Uppsala och söderut 109 91 Totalt 1 303 1 047 Skogsmarken redovisas till verkligt värde beräknat utifrån transaktionspriser för skogs- fastigheter i de län där koncernen äger skogs- mark med avdrag för verkligt värde av rot- stående träd som redovisas som biologisk tillgång enligt IAS 41 Biologiska tillgångar. Enbart den produktiva skogsmarken åsätts ett värde. Nedan beskrivs först värderingen utifrån transaktioner med skogsfastigheter, därefter beskrivs värderingen av biologiska tillgångar. Värdering utifrån transaktioner med skogsfastigheter Priserna för enskilda skogsfastigheter varierar framförallt till följd av geografiskt läge och virkesförråd. För att hantera dessa skillnader baseras värderingen på hur mycket som betalats i förhållande till fastighetens virkesförråd uppdelat på olika geografiska områden, framförallt län. För att få en tillräckligt stor popula- tion används tre års samlade transaktioner. Beräkningen görs genom en sammanvägning av värderingar gjorda utifrån: - Prisstatistik publicerad av marknadsaktörer. Holmen använder prisstatistiken tillsammans med volymen virkesförråd för den produktiva skogsmarken för att beräkna ett värde av den produktiva skogsmarken per län. - Detaljerade uppgifter om transaktioner med skogsfastigheter. Holmen använ- der de detaljerade transaktionsuppgifterna för att med hjälp av en regressions- modell beräkna skogsmarkens värde per hektar utifrån parametrarna läge (län eller del av län), virkesförråd samt bonitet (dvs markens produktionsförmåga) för den produktiva skogsmarken. Beräkningen sker för varje skogsfastighet Holmen äger vilket aggregeras upp till ett värde per län. Metoden bedöms återspegla marknadsförhållandena på rapportdagen och har tillämpats konsekvent mellan åren. Prisstatistik och transaktionsdata Prisstatistiken kommer från Ludvig & Co samt Svefa vilka båda är oberoende i förhållande till Holmen. Den är uttryckt i kronor per m 3 sk virkesförråd i huvudsak fördelat per län. Svefa bearbetar data genom att exkludera transaktioner under 10 hektar och transaktioner där det kan ingå andra väsentliga komponenter förutom skogsmark. Holmen bearbetar inte prisstatistiken. De detaljerade uppgifterna om skogsfastigheter baseras på transaktionsdata som framförallt kommer från den statliga myndigheten Lantmäteriet och levere- ras av Infotrader som är oberoende i förhållande till Holmen. Holmen bearbetar informationen genom att exkludera transaktioner där Infotrader bedömt att det ingår andra väsentliga komponenter förutom skogsmark samt transaktioner understigande 20 hektar. Virkesförråd Vid värderingarna används uppgifter om Holmens virkesförråd för varje värderat område. Storleken på virkesförrådet beräknas med bas i den senaste taxeringen uppdaterad med genomförd skörd och beräknad tillväxt efter tidpunkten för tax- eringen. Taxeringen genomförs normalt vart tionde år och gjordes senaste 2019. I tabellen nedan visas storleken på virkesförrådet mätt som m 3 sk per hektar vid de taxeringar som genomförts sedan 1988 samt det beräknade virkesförrådet per 2025-12-31. Virkesförråd 1988 1993 2000 2010 2019 2025 m 3 sk per hektar pro duktiv skogsmark 90 100 105 114 118 122 78 Holmen Årsredovisning 2025 Noter Not 8-9 Västerbotten Västernorrland Jämtland Gävleborg Uppsala Stockholm Östergötland Södermanland Kalmar I nedan tabell visas Holmens virkesförråd uttryckt i m 3 sk, bonitet (dvs markens produktionsförmåga) för den produktiva skogsmarken samt åldersfördelning per område. Virkes förråd, Bonitet, Åldersfördelning, % Mm 3 sk m³/ha 0-20 21-40 41-60 61-80 81-100 101+ Västerbotten 39 4,0 29 24 15 18 7 8 Västernorrland 33 4,3 27 25 18 16 5 9 Jämtland 15 3,5 23 21 18 7 2 28 Gävleborg 26 6,2 28 22 28 13 2 7 Uppsala och söderut 14 7,4 28 26 23 13 4 7 Totalt 128 4,7 27 24 19 14 5 11 Värdering per 2025-12-31 Värderingen utifrån transaktioner med skogsfastigheter uppgick per 2025-12-31 till 56 711 (57 843) Mkr vilket motsvarar 54 (55) tkr per hektar produktiv skogsmark respektive 444 (456) kr per m 3 sk virkesförråd på den produktiva skogsmarken. Värderingen per län framgår av nedan tabell. För Västerbotten, Jämtland och Västernorrland har prisskillnaden inom län beaktats i den utsträckning det varit möjligt utifrån prisstatistik och detaljerade transaktionsdata. Holmens skogar Holmens redovisade värde Marknadsstatistik Medel- Medel- Totalt Areal prod. Antal storlek, Antal storlek, mark- skogsmark, fastig- ha per trans- ha per 2025 innehav, tha tha heter fastighet Mkr Tkr/ha Kr/m 3 sk aktioner fastighet* Västerbotten 486 372 1 377 270 13 399 36 347 337 101 Västernorrland 329 273 620 441 13 533 50 414 110 75 Jämtland 194 146 357 409 6 021 41 389 202 149 Gävleborg 184 164 1 435 115 12 077 73 456 108 78 Uppsala och söderut 109 91 502 182 11 681 128 808 215 83 Totalt 1 303 1 047 4 291 244 56 711 54 444 972 102 Holmens skogar Holmens redovisade värde Marknadsstatistik Medel- Medel- Totalt Areal prod. Antal storlek, Antal storlek, mark- skogsmark, fastig- ha per trans- ha per 2024 innehav, tha tha heter fastighet Mkr Tkr/ha Kr/m 3 sk aktioner fastighet Västerbotten 486 371 1 376 270 13 772 37 358 330 102 Västernorrland 329 273 620 440 13 945 51 429 102 87 Jämtland 194 146 357 410 6 105 42 401 194 170 Gävleborg 184 163 1 434 114 12 076 74 462 115 74 Uppsala och söderut 109 91 502 181 11 946 131 823 190 79 Totalt 1 303 1 045 4 289 244 57 843 55 456 931 106 * Avser produktiv skogsmark ** Avser transaktioner som utgör underlag för värderingen utifrån detaljerade uppgifter om transaktioner med skogsfastigheter. Nedan graf visar hur värderingen utvecklats summerat per område sedan metoden först infördes 2019. Värdet per hektar varierar mellan olika delar av landet där skogsfastigheter i södra Sverige värderas väsentligt högre. Det kan till viss del förklaras av högre bonitet, kortare skördecykel samt högre virkespriser men beror även på att efterfrågan på skogsmark är större närmare tätbefolkade områden. Nedan tabeller visar hur värderingen per område utvecklats sedan övergången till att redovisa skogsmarken till verkligt värde. Värdeutveckling, tkr/ha 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Västerbotten 29 29 30 33 35 37 36 Västernorrland 32 33 39 45 50 51 50 Jämtland 25 26 28 34 39 42 41 Gävleborg 58 61 66 69 74 74 73 Uppsala och söderut 98 104 113 125 130 131 128 Värdeutveckling, kr/m 3 sk 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Västerbotten 283 287 301 329 346 358 347 Västernorrland 278 286 328 373 416 429 414 Jämtland 266 273 289 345 382 401 389 Gävleborg 370 388 418 434 465 462 456 Uppsala och söderut 613 639 698 772 818 823 808 Redovisat värde, Mkr Västerbotten Västernorrland Jämtland Gävleborg Uppsala och söderut 0 20 000 40 000 60 000 2025202420232022202120202019 Holmen Årsredovisning 2025 79Noter Not 9 Not 9. Skogsmark och biologiska tillgångar, forts. Känslighetsanalys Priserna för skogsfastigheter har uppvisat låg volatilitet över tid vilket illustreras i nedan graf med priser på årsbasis sammanställd av Ludvig & Co. Pris på skogsfastigheter kr/m 3 sk Prisutveckling på skogsfastigheter, kr/m 3 sk Västerbotten Västernorrland Jämtland Gävleborg Uppsala och söderut Referensvärdering För att verifiera Holmens egen värdering genomförs varje år en värdering av delar av skogsinnehavet av ett externt, oberoende värderingsföretag. Under perioden 2019–2023 genomförde företaget Forum Fastighetsekonomi de externa värde- ringarna och hade vid utgången av 2023 värderat hela skogsinnehavet. De externa värderingarna översteg Holmens egen värdering med i genomsnitt 7 pro- cent. Under 2024 och 2025 har företaget Svefa genomfört externa värderingar av skogsfastigheterna i Uppsala och söderut respektive Västerbotten vilket mot- svarar 44 procent av det redovisade värdet. De externa värderingarna översteg Holmens egen värdering med i genomsnitt 10 procent och beaktade den storleks- premium som Svefa bedömer finns för fastigheter överstigande 200-300 hektar. Utan hänsyn till sådan premie översteg värderingarna Holmens egen värdering med 2 procent. Någon storlekspremie har inte beaktats i Holmens egen värdering. Biologiska tillgångar Värdet av rotstående träd har fastställts genom att beräkna nuvärdet av förvän- tade framtida kassaflöden, efter avdrag för försäljningskostnader men före skatt, från de nu rotstående träden. Kostnader för återplantering efter skörd tas inte med. De rotstående träden förväntas i genomsnitt skördas när de uppnått en ålder av 85 år. Volymerna baseras på den långsiktiga skördeplanen som uppdaterades under 2020. Skördeplanen utgår från nu gällande skötselprogram för skogen. Planen beaktar befintliga regleringar för skogsbruk och beräknade framtida klimatförändringar . Enligt planen ska skörden under perioden 2020-2029 i genomsnitt uppgå till 2,8 miljoner m 3 fub per år för att successivt öka till 3,9 mil- joner m 3 fub om 85 år, motsvarande en årlig ökning om 0,4 procent. Under 2020- 2025 har skörden i snitt uppgått till 2,8 miljoner m 3 fub per år. Jämfört med skörde planen för 2000-2009 har skörden i skördeplanen 2020-2029 ökat 12 procent motsvarande en årlig ökning om 0,6 procent. Den årliga skörden förväntas i genomsnitt utgöra 48 procent sågtimmer, 50 procent massaved och 2 procent för energiproduktion. Intäkterna beräknas utifrån ett genomsnittligt pris om 620 kr/m 3 fub vilket är en höjning från 603 kr/m 3 fub föregående år till följd av fortsatta prisökningar på både massaved och timmer. Det använda priset är i linje med historiska priser justerade för inflation men 25 procent lägre än det genomsnittliga priset för virke från egen skog under 2025. Kostnaderna motsvarar aktuell nivå justerat för tem- porära effekter. Priser och kostnader antas öka i takt med inflationen i samhället som bedöms uppgå till 2 procent per år i enlighet med Riksbankens inflations- mål. Diskonteringsräntan uppgår vid värderingen 2025 till 4,75 (4,75) procent före skatt. Denna ränta utgör bedömd långsiktig kapitalkostnad för investeringar i rotstående träd. Räntan beräknas med ledning av det reala avkastningskrav som kunnat härledas ur transaktioner med skogsfastigheter, den reala ränta som till- lämpas vid upprättande av skördeplanen samt den ränta som används av andra stora skogsägande bolag i Sverige. När real ränta har översatts till nominell ränta har 2 procents inflation antagits i linje med Riksbankens mål. Värderingen till verkligt värde är framförallt beroende av prisstatistik och trans- aktionsdata insamlade från externa parter och hur stort virkesförrådet beräknas uppgå till. I tabellen nedan framgår hur värdet per område påverkas vid föränd- ringar av dessa parametrar. Prisstatistik och transaktionsdata Mkr Västerbotten 5 % (17 kr/m 3 sk) 670 Västernorrland 5 % (21 kr/m 3 sk) 680 Jämtland 5 % (19 kr/m 3 sk) 300 Gävleborg 5 % (23 kr/m 3 sk) 600 Uppsala och söderut 5 % (40 kr/m 3 sk) 580 Holmens virkesförråd Mkr Västerbotten 1 % (0,4 milj m 3 sk) 130 Västernorrland 1 % (0,3 milj m 3 sk) 140 Jämtland 1 % (0,2 milj m 3 sk) 60 Gävleborg 1 % (0,3 milj m 3 sk) 120 Uppsala och söderut 1 % (0,1 milj m 3 sk) 120 Transparensen över transaktioner med skogsfastigheter är god i Sverige vilket ger goda förutsättningar för marknadsaktörer att publicera marknadsstatistik och skapa underlag för värderingar baserad på detaljerad information om ge- nomförda affärer. Genom att värderingen baseras på en sammanvägning av pris- statistik sammanställd av Ludvig & Co respektive Svefa, samt detaljerade trans- aktionsuppgifter insamlad av Infotrader minskas risken att värderingen påverkas av fel vid datainsamling eller bearbetning av data. De tre metoderna gav vid års- bokslutet 2025 ett värde inom +/- 1,2 procent från det sammanvägda värdet. Storleken på virkesförrådet baseras på stickprovsinventeringar som designats för att ge en så säker uppgift om virkesförrådet som möjligt. Den senaste inven- teringen utfördes 2019 av en extern part med ett medelfel på 1,4 procent för Holmens samlade virkesförråd. Virkesförrådet fördelas per län utifrån upp gifter i koncernens beståndsregister. Utvecklingen av virkesförrådet efter inventeringen baseras på uppgifter om utförd skörd och den beräknade tillväxt som ligger till grund för gällande skördeplan. Genom att värderingen baseras på tre års transaktioner bedöms en tillräcklig stor population erhållas i varje geografiskt område för att få en tillförlitlig värde- ring och minska påverkan av enskilda transaktioner samtidigt som det bedöms återspegla aktuella marknadsförhållanden. Om värderingen skulle baseras på transaktioner under en kortare tidsperiod, till exempel det senaste året, bedöms kvaliteten och tillförlitligheten i värderingen bli sämre till följd av att enskilda transaktioner skulle få större genomslag samt att antalet transaktioner skulle bli få i vissa geografier. Nedan graf illustrerar hur värdet för respektive område skulle varit beräknat utifrån ett års transaktioner. Det samlade värdet för Holmens innehav skulle 2025 uppgått till 441 kr/m 3 sk vilket är 1 procent lägre än den värderingen som ligger till grund för det redovisade värdet på skogstillgången. 0 200 400 600 800 1 000 20252024202320222021202020192018201720162015 0 200 400 600 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 80 Holmen Årsredovisning 2025 Noter Not 9 Holmens virkespriser, kr/m 3 fub Känslighetsanalys Nedan visas hur värdet på biologiska tillgångar skulle påverkas av förändringar i de mest väsentliga värderingsantagandena. Mkr Årlig förändring +0,1 % per år Skördetakt 1 140 Prisinflation 1 770 Kostnadsinflation -830 Nivåförändring +1 % Skörd 400 Priser 640 Kostnader -310 Diskonteringsränta +0,1 % -880 Med årlig förändring avses den årliga förändringstakten som används i värderingen för respektive parameter. Exempelvis innebär en ökning med 0,1 procent att den årliga prisinflationen ökas från 2,0 procent till 2,1 procent i beräkningarna. Med nivåförändring avses att den nivå som ligger för respektive parameter och år förändras. Exempelvis innebär 1 procent prisökning att de virkespriser som ligger i beräkningarna höjs med 1 procent för samtliga år (ett nivåskift). Skogsmark Skogsmarkens verkliga värde uppgick per 2025-12-31 till 24 049 (26 243) Mkr beräknat utifrån transaktioner med skogsfastigheter, 56 711 (57 843) Mkr, med avdrag för verkligt värde av rotstående träd, 32 663 (31 600) Mkr. Utav årets för- ändring beror 10 (12) Mkr på förvärv av skogsmark och 0 (-16) Mkr på avyttring av skogsmark. Resterande förändring, -2 204 (454) Mkr, utgör orealiserad värde- förändring av verkligt värde och redovisas i övrigt totalresultat. Känslighetsanalys Värderingen av skogsmark är beroende av samma parametrar som värderingen utifrån transaktioner med skogsfastigheter samt värderingen av den biologiska tillgången. Skogsmarkens värde kan återspegla befintliga och möjliga framtida intäkts- strömmar från skogsmarken samt skörd av framtida generationer av träd men det finns även aktörer som åsätter värde till mark som inte är kopplat till dess förmåga att generera kassaflöden. De senaste fem åren har kassaflödet från marken uppgått till cirka 200 Mkr per år där de stora källorna till befintligt kassa- flöde är försäljning av vattenkraft som erhålls i utbyte mot utnyttjande av fall- rätter (”ersättningskraft”), intäkter från upplåtelser och fastighetsförädling samt arrende kopplat till vindkraft. Portföljen med vindkraftsprojekt är under utveck- ling och för närvarande finns 20 projekt i olika stadier vilket kan komma att ge intäkter både i form av försäljning av tillstånd för vindkraft och i arrendeintäkter. En marknad för frivilliga kolkrediter från bland annat skogsbruk håller på att växa fram som skulle kunna ge nya intäktsmöjligheter. Koncernen äger mark i närheten av tätbebyggda områden med expansionsplaner, till exempel Uppsala, och har även mark lämplig för uppförande av datacenter. Värdet av skörd från kommande generationer av träd är beroende av i vilken takt träden kan komma att växa samt hur priset på virke utvecklas. Årligen bedöms rimligheten i det redovisade värdet på skogsmarken genom att uppskatta nuvärdet av möjliga framtida kassaflöden från markinnehavet. Denna rimlighetsbedömning har resulterat i ett brett värde- intervall som stödjer det redovisade värdet. Realt pris Nominellt pris Pris använt i värderingen (nominellt) 300 500 700 900 2033 2032 2031 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 2041- 2045 2036- 2040 2031- 2035 2026- 2030 2021- 2025 2016- 2020 2011- 2015 2006- 2010 Diagrammet ovan visar utvecklingen av Holmens virkespriser för perioden 2003–2025, uttryckt i reala och nominella termer, samt de nominella virkespriser som applicerats vid värderingen av de rotstående träden för åren 2026–2033. Skördeplan, 1 000 m 3 fub/år Skörd Gallring Storm och övriga händelser Prognos Diagrammet ovan visar skörd för perioden 2006–2025 samt skördeplan för perioden 2026–2045, uppdelad på skörd, gallring samt storm- och övriga händelser. Uttryckt i tusen m 3 fub per år. Värdering per 2025-12-31 Värderingen av biologiska tillgångar per 2025-12-31 uppgick till 32 663 (31 600) Mkr vilket är en ökning om 1 062 (1 045) Mkr. Värdet av biologiska tillgångar har påverkats positivt av investering i återbeskogning om 159 (140) Mkr samt förvärv av skogsmark med rotstående träd värderade till 8 (18) Mkr medan försäljningar av skogsmark minskat värdet av rotstående träd med 0 (20) Mkr. Resterande förändring, 895 (907) Mkr, avser nettot av förändring till följd av skörd och oreali- serad förändring av verkligt värde och redovisas netto som värdeförändring avseende biologiska tillgångar i resultaträkningen. Summa skogsmark Biologiska tillgångar Skogsmark och biologiska tillgångar Mkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Redovisat värde vid årets ingång 31 600 30 555 26 243 25 793 57 843 56 348 Förvärv 8 18 10 12 18 30 Avyttring 0 -20 0 -16 0 -36 Investering i återbeskogning 159 140 - - 159 140 Förändring till följd av skörd -1 295 - 1 078 - - -1 295 -1 078 Orealiserad förändring av verkligt värde 2 191 1 985 -2 204 454 -14 2 439 Redovisat värde vid årets utgång 32 663 31 600 24 049 26 243 56 711 57 843 Holmen Årsredovisning 2025 81Noter Not 9 Not 10. Immateriella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget Övriga immateriella Immateriella Goodwill anläggningstillgångar Totalt anläggningstillgångar 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets ingång 358 358 437 438 796 797 66 66 Investeringar - - 4 1 4 1 1 - Avyttringar och utrangeringar - - - -4 - -4 - - Omräkningsdifferenser - - -3 2 -3 2 - - Summa 358 358 439 437 797 796 67 66 Ackumulerade av- och nedskrivningar Vid årets ingång - - 298 283 298 283 58 58 Årets avskrivningar - - 16 16 16 16 - - Omklassificeringar - - - - - - 0 - Avyttringar och utrangeringar - - - -4 - -4 - - Omräkningsdifferenser - - -3 2 3 2 - - Summa - - 311 298 310 298 59 58 Planenligt restvärde vid årets utgång 358 358 128 140 487 498 8 8 Den goodwill som redovisas är hänförligt till affärsområde Trävaror och tillkom vid förvärvet av Martinsons 2020. Nedskrivningsprövning av goodwill görs årligen genom att beräkna nyttjandevärdet för den kassaflödesgenererande enhet till vilken goodwill allokerats. Beräkningarna görs genom att bedöma framtida kassaflöden. De fram- tida kassaflödena utgår från aktuella nivåer på försäljningspriser, kostnader och volymer för det kommande året. Vid beräkningar av kassaflöden för perioder därefter används priser och kostnader beräknat med utgångspunkt från historisk data. Förändrade förutsättningar till följd av klimatförändringar bedöms inte ha väsentlig påverkan . De framtida kassaflödena har diskonterats med 7 procents ränta före skatt. Diskonteringsräntan har fastställts genom beräkning av den viktade kapital- kostnaden (WACC). Utifrån dessa beräkningar föreligger inget nedskrivningsbehov. Övriga immateriella anläggningstillgångar består huvudsakligen av IT-system 66 (78) Mkr samt värdet på nyttjanderätt avseende vissa energitillgångar 53 (54) Mkr. Tillgångarna är i huvudsak externt förvärvade och samtliga tillgångar, utom goodwill, har en bestämbar nyttjandeperiod. Not 11. Materiella anläggningstillgångar Byggnader, Pågående arbeten övrig mark och Maskiner och och förskott till markanläggningar inventarier leverantörer Totalt Koncernen 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets ingång 7 219 7 022 34 821 33 963 784 359 42 825 41 344 Investeringar 141 134 1 587 1 233 171 664 1 899 2 031 Omklassificeringar 75 13 627 227 -680 -240 22 - Avyttringar och utrangeringar -21 -3 -308 - 1 031 - - -329 -1 034 Omräkningsdifferenser -75 54 -583 429 -2 2 -660 484 Summa 7 339 7 219 36 144 34 821 273 784 43 755 42 825 Ackumulerade av- och nedskrivningar Vid årets ingång 4 555 4 376 27 039 26 638 - - 31 594 31 014 Årets avskrivningar enligt plan 145 141 1 168 1 103 - - 1 313 1 244 Omklassificeringar - - 22 - - - 22 - Avyttringar och utrangeringar -19 -3 -248 -1 025 - - -267 -1 028 Omräkningsdifferenser -57 41 -453 323 - - -509 364 Summa 4 624 4 555 27 528 27 039 - - 32 152 31 594 Planenligt restvärde vid årets utgång 2 715 2 665 8 616 7 782 273 784 11 604 11 231 * Med övrig mark avses annan mark än skogsmark. 82 Holmen Årsredovisning 2025 Noter Not 10–11 Skogsmark Byggnader, övrig mark och markanläggningar Maskiner och inventarier Pågående arbeten och förskott till leverantörer Totalt Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets ingång 514 502 234 228 408 407 13 4 1 169 1 141 Investeringar 5 12 4 4 62 42 12 11 84 68 Omklassificeringar - - 6 2 - - -6 -2 - - Avyttringar och utrangeringar 0 0 -9 0 -26 -40 - - -34 -40 Summa 519 514 235 234 445 408 19 13 1 218 1 169 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets ingång - - 159 153 286 273 - - 445 426 Årets avskrivningar enligt plan - - 6 6 54 54 - - 60 60 Omklassificeringar - - - - - - - - - - Avyttringar och utrangeringar - - -7 - -24 -40 - - -31 -40 Summa - - 159 159 315 286 - - 474 445 Ackumulerade uppskrivningar Vid årets ingång 2 382 2 382 1 1 - - - - 2 382 2 382 Avyttringar och utrangeringar 0 0 - - - - - - 0 0 Summa 2 382 2 382 1 1 - - - - 2 382 2 382 Planenligt restvärde vid årets utgång 2 901 2 896 78 76 130 122 19 13 3 127 3 106 * Med övrig mark avses annan mark än skogsmark. För skogstillgångar i koncernen se not 9. Aktiverade låneutgifter uppgick under 2025 till 31 (19) Mkr. För att fast ställa beloppet har en räntesats på 3,2 (2,6) procent använts. Not 12. Nyttjanderättstillgångar (leasing) Byggnader Maskiner och inventarier Totalt Koncernen 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Värde vid årets ingång 278 283 202 223 480 506 Tillkommande avtal 38 36 101 73 139 108 Avslutade avtal -25 -40 -51 -94 -75 -134 Summa 292 278 252 202 544 480 Ackumulerade avskrivningar Värde vid årets ingång 158 140 102 122 260 262 Årets avskrivningar 61 59 74 69 135 128 Avslutade avtal -25 -40 -43 -90 -68 -131 Summa 194 158 133 102 326 260 Värde vid årets utgång 98 120 119 100 217 220 Byggnader Koncernens hyra av byggnader avser kontors- och lagerlokaler. Avtalen har normalt en löptid mellan 5–10 år. Maskiner och inventarier Koncernens hyra av maskiner och inventarier avser främst fraktfartyg, truckar och personbilar. Avtalen har normalt en löptid mellan 2–5 år. Belopp redovisade i resultatet 2025 2024 Avskrivningar 135 128 Räntekostnader 8 7 Kostnader relaterade till kortfristiga leasingskulder 5 3 Kostnader relaterade till leasingavtal med lågt värde 0 2 Kostnader relaterade till variabla leasingavgifter 0 0 Summa 148 140 Under 2025 uppgick koncernens utbetalningar hänförliga till leasingavtal till 148 (140) Mkr. Utbetalningarna inkluderar såväl belopp för leasingavtal som redovisas som leasingskuld, som belopp som betalas för variabla leasingavgifter, korttidsleasing och leasar av lågt värde. För leasingavtal som har en leasing- period på 12 månader eller mindre eller med en underliggande tillgång av lågt värde redovisas inte någon nyttjanderättstillgång. För löptidsanalys av skulder avseende nyttjanderättstillgångar, se not 14. Holmen Årsredovisning 2025 83Noter Not 11–12 Not 13. Andelar i intresseföretag samt övriga aktier och andelar Koncernen Resultat från intressebolag 2025 2024 Redovisat i årets resultat 5 7 Summa totalresultat 5 7 Koncernen Moderbolaget Intresseföretag 2025 2024 2025 2024 Redovisat värde vid årets ingång 1 701 1 686 93 93 Investeringar 0 8 - - Resultatandel 5 7 0 - Omräkningsdifferens - - - - Avyttringar -10 - 0 - Redovisat värde vid årets utgång 1 696 1 701 93 93 Moderbolagets och koncernens innehav av aktier och andelar i intresseföretag Andelens Andelens värde Bokfört värde Bokfört Antal Andel i koncern- värde i Andel i koncern- värde i Org. nr. Säte an delar % redovisning moderbolaget % redovisning** moderbolaget Intresseföretag 2025 2024 Harrsele AB 556036-9398 Vännäs 9 886 49,4 1 539 - 49,4 1 534 - Vattenfall Tuggen AB 556504-2826 Lycksele 683 6,8 90 90 6,8 90 90 Brännälvens Kraft AB 556017-6678 Arbrå 5 556 13,9 45 - 13,9 45 - Gidekraft AB 556016-0953 Örnsköldsvik 990 9,9 0 0 9,9 0 0 Uni4 Marketing AB 556594-6984 Stockholm 2 050 41,0 22 3 41,0 22 3 Rebio AB 556594-3015 Umeå - - - - 40,3 10 1 Övriga intresseföretag 1 - 1 - Totalt 1 696 93 1 701 93 * Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier. ** Kapitalandel redovisas i affärsområde Energi och Trävaror med 1 673 (1 668) Mkr respektive 23 (33) Mkr. Avyttrats under året. Ägandet i Brännälvens Kraft AB, Gidekraft AB, Harrsele AB samt Vattenfall Tuggen AB avser vatten krafttillgångar. Ägarandelen ger kon cernen rätt att köpa produ cerad elkraft till självkostnadspris, vilket innebär att endast ett mycket begränsat resultat uppstår i intresseföretagen. Inköpt elkraft säljs externt till marknadspris och resultatet redovisas i koncernen inom affärsområde Energi. Innehavet i intresseföretaget Harrsele AB är i koncernen bokfört till 1 539 (1 534) Mkr. Holmen köpte 558 (472) GWh elkraft från Harrsele AB under 2025 vilket gav Holmen ett rörelseresultat på 82 (166) Mkr vid försäljning på mark- naden. Harrsele AB äger krafttillgångar som ett normalt år producerar 950 GWh elkraft. Tillgångarna är ursprungligen uppförda åren 1957-58 och bokfört värde på anläggningstillgångarna i Harrsele AB uppgår till 188 (188) Mkr. Bolagets aktieägare har under året gjort aktieägartillskott om 0 (0) Mkr. Ägandet i resterande intresseföretag avser verksamhet inom områdena försäljning, forskning och utveckling. Innehavet i Brännälvens Kraft AB, Gidekraft AB och Vattenfall Tuggen AB klassificeras som intresse företag trots att ägarandelen understiger 20 procent på grund av att aktieägaravtal ger ett betydande inflytande över bolagets verksamhet . Koncernen Moderbolaget Övriga aktier och andelar 2025 2024 2025 2024 Redovisat värde vid årets ingång 6 5 5 4 Investeringar - 1 - 1 Avyttringar 0 - 0 - Omräkningsdifferens 0 0 - - Redovisat värde vid årets utgång 6 6 5 5 Noter 84 Holmen Årsredovisning 2025 Not 13 Not 14. Finansiella instrument Långfristiga finansiella fordringar består av räntebärande finansiella fordringar på andra företag, förutbetalda kostnader för lånelöften samt marknads värden på långfristiga derivat. Som kortfristiga finansiella fordringar redovisas räntebärande placeringar och utlåning med löptid upp till ett år, upplupna ränteintäkter och orealiserade kursvinster samt marknadsvärden på derivat. Kortfristiga finansiella fordringar har i allt väsentligt en räntebindning understigande tre månader och bär därmed mycket begränsad ränterisk. Likvida medel består av banktillgodohavanden och placeringar som lätt kan om- vandlas till kassamedel till ett känt belopp och med en löptid om högst tre måna- der från anskaffningstidpunkten, vilket även innebär att ränterisken är obetydlig. Likviditet är placerad på bankkonto eller som korta depositioner hos banker. Som finansiella skulder redovisas låneskulder, upplupna räntekostnader, orealiserade kurs förluster och marknadsvärden på derivat. Finansiella skulder är i allt väsentligt räntebärande. Utöver ovan identifierade finansiella tillgångar och skulder ingår även skulder avseende nyttjanderättstillgångar (se not 12) och pensionsåtaganden (se not 18) i den finansiella nettoskulden. Förfallostruktur och snittränta för koncernens skulder framgår i riskavsnittet på sida 52-53. Av moderbolagets skulder förfaller 1 903 Mkr inom ett år. Koncernens samtliga derivat omfattas av ISDA eller FEMA-avtal, vilket innebär att Holmen har kvittningsrätt för tillgångar och skulder mot samma motpart vid en kredithändelse. Med hänsyn tagen till villkoren i kvittningsavtal är netto- exponeringen 494 (-150) Mkr. Kvittning av tillgångar och skulder tillämpas ej i redovisningen. Redovisade derivat på tillgångssidan uppgick till 576 (427) Mkr och på skuld sidan till -81 (-578) Mkr. Pågående referensräntereform påverkar endast Holmen marginellt då ränte- derivat nästan uteslutande upptagits till svensk referensränta. För sådana valu- tor där en reform av referensräntan pågår tillämpas fortsatt säkringsredovisning under tiden som reformen pågår. Dessa säkringar väntas dock även i framtiden vara effektiva. För de finansiella tillgångar som ingår i nettoskulden har ingen reservering för förväntade kreditförluster gjorts baserat på att inga förluster uppkommit under de senaste 10 åren och innehavda tillgångar per balansdagen bedöms vara av god kreditkvalitet. För information om nedskrivningsprövning av kundfordringar se not 16. Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad base- ras på noterade marknadspriser och tillhör värderingsnivå 1 enligt IFRS 13. I de fall noterade marknadspriser saknas har verkligt värde beräknats genom dis- konterade kassaflöden. När beräkningar av diskonterade kassaflöden gjorts har variabler såsom diskonteringsräntor och valutakurser för beräkningar hämtats från marknadsnoteringar, där så varit möjligt. Vid beräkningar av diskonterade kassaflöden används medelkurs för valutakurser och diskonteringsräntor. Dessa värderingar tillhör värderingsnivå 2. Övriga värderingar, för vilka någon variabel baseras på egna bedömningar, tillhör värderingsnivå 3. Värdering av valuta - optioner görs med tillämpning av Black & Scholes formel när det är aktuellt. Holmen tillämpar vid värdering av finansiella instrument värderingsnivå 2 enligt IFRS 13. Verkligt värde i tabellerna beräknas genom diskonterade kassaflöden och samt- liga variabler, såsom diskonteringsräntor och valutakurser, hämtas från mark- nadsnoteringar. Skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde beror på att vissa skulder inte marknadsvärderas i balans räkningen utan redo visas till upp lupet anskaffningsvärde. För kundfordringar och leverantörsskulder har det redovisade värdet angetts som verkligt värde vilket bedöms återspegla det verkliga värdet väl. För vidare information om finansiering och kvantitativa upplysningar kring Holmens säkringsredovisning se riskavsnittet på sida 52–53 samt not 6. Koncernen Förfallostruktur, odiskonterade belopp 2026 2027 2028 2029 2030- Finansiella skulder Derivat 4 -5 - - - Derivat hänförliga till rörelsekapital -50 -15 -4 - - Leverantörsskulder -3 773 - - - - Skulder avseende nyttjanderättstillgångar -125 -57 -36 -10 -3 Övriga finansiella skulder -1 993 -596 -587 -1 064 -1 534 Finansiella fordringar Derivat 13 0 6 4 4 Derivat hänförliga till rörelsekapital 355 179 22 - - Kundfordringar 2 398 - - - - Övriga finansiella fordringar 400 17 5 5 5 * Skulder avseende nyttjanderättstillgångar klassificeras inte som finansiellt instrument enligt IFRS 9. Moderbolaget Förfallostruktur, odiskonterade belopp 2026 2027 2028 2029 2030- Finansiella skulder Derivat 4 -5 - - - Derivat hänförliga till rörelsekapital -50 -15 -4 - - Leverantörsskulder -3 673 - - - - Övriga finansiella skulder -1 993 -1 521 -588 -1 064 -1 534 Finansiella fordringar Derivat 13 0 6 4 4 Derivat hänförliga till rörelsekapital 355 179 22 - - Kundfordringar 2 026 - - - - Övriga finansiella fordringar 400 4 167 4 4 4 Holmen Årsredovisning 2025 85Noter Not 14 Not 14. Finansiella instrument, forts. Koncernen Redovisat Redovisat till verkligt till upplupet Summa Finansiella instrument som ingår värde via resultatet Säkringsinstrument anskaffningsvärde redovisat värde Verkligt värde i den finansiella nettoskulden 2025 2024 2025 2024 2024 2025 2025 2024 2025 2024 Långfristiga finansiella fordringar Derivat - - 14 34 - - 14 34 14 34 Övriga finansiella fordringar - - - - 12 22 22 12 22 12 - - 14 34 12 22 36 46 36 46 Kortfristiga finansiella fordringar Upplupen ränta - - - - - 1 1 - 1 - Derivat 8 1 6 8 - - 14 10 14 10 Övriga finansiella fordringar - - - - 6 10 10 6 10 6 8 1 6 8 6 11 24 16 24 16 Likvida medel Likvida medel - - - - 234 390 390 234 390 234 - - - - 234 390 390 234 390 234 Långfristiga skulder Obligationslån - - - - -2 500 -3 500 -3 500 -2 500 -3 535 -2 534 Derivat - - 0 - - - 0 - 0 - Övriga långfristiga skulder - - - - -2 -2 -2 -2 -2 -2 - - 0 - -2 502 -3 502 -3 502 -2 502 -3 537 -2 536 Kortfristiga skulder Certifikatprogram - - - - - - 1 370 -1 370 - -1 370 - Derivat -1 -2 - -19 - - -1 -21 -1 -21 Upplupen ränta - - - - -22 -32 -32 -22 -32 -22 Övriga kortfristiga skulder - - - - -911 -501 -501 -911 -503 -904 -1 -2 - -19 -932 -1 902 -1 903 -953 -1 906 -947 Finansiella instrument som ej ingår i den finansiella nettoskulden Övriga aktier och andelar - - - - 6 6 6 6 6 6 Kundfordringar - - - - 2 823 2 398 2 398 2 823 2 398 2 823 Derivat (redovisade bland rörelsefordringar) 74 15 474 370 - - 548 384 548 384 Leverantörsskulder - - - - -3 808 -3 773 -3 773 -3 808 -3 773 -3 808 Derivat (redovisade bland rörelseskulder) -19 -72 -62 -485 - - -80 -557 -80 -557 56 -57 412 -115 -985 -1 375 -901 -1 151 -901 -1 151 Finansiella instrument totalt 63 -58 432 -93 -4 154 -6 350 -5 855 -4 311 -5 894 -4 338 * Avser instrument som obligatoriskt värderas till verkligt värde enligt IFRS 9. Noter 86 Holmen Årsredovisning 2025 Not 14 Moderbolaget Finansiella instrument som ingår i den finansiella nettoskulden Redovisat till verkligt värde via resultatet Säkringsinstrument Redovisat till upplupet anskaffningsvärde Summa redovisat värde Verkligt värde 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Långfristiga finansiella fordringar Derivat - - 14 34 - - 14 34 14 34 Fordringar på koncernföretag - - - - 4 151 4 321 4 151 4 321 4 151 4 321 Övriga finansiella fordringar - - - - 20 10 20 10 20 10 - - 14 34 4 172 4 331 4 186 4 365 4 186 4 365 Kortfristiga finansiella fordringar Upplupen ränta - - - - 1 - 1 - 1 - Derivat 14 5 - 5 - - 14 10 14 10 Övriga finansiella fordringar - - - - 9 6 9 6 9 6 14 5 - 5 10 6 24 16 24 16 Likvida medel Likvida medel - - - - 307 180 307 180 307 180 - - - - 307 180 307 180 307 180 Långfristiga skulder Obligationslån - - - - -3 500 -2 500 -3 500 -2 500 -3 535 -2 534 Skulder till koncernföretag - - - - -925 -741 -925 741 -925 -741 Derivat - - 0 - - - 0 - 0 - - - 0 - -4 425 -3 241 -4 425 -3 241 -4 461 -3 275 Kortfristiga skulder Certifikatprogram - - - - -1 370 - -1 370 - -1 370 - Derivat -1 -21 - - - - -1 -21 -1 -21 Upplupen ränta - - - - -32 -22 -32 -22 -32 -22 Övriga kortfristiga skulder - - - - -501 -911 -501 -911 -503 -904 -1 -21 - - -1 902 -932 -1 903 -953 -1 906 -947 Finansiella instrument som ej ingår i den finansiella nettoskulden Övriga aktier och andelar - - - - 5 5 5 5 5 5 Kundfordringar - - - - 2 026 2 336 2 026 2 336 2 026 2 336 Derivat (redovisade bland rörelsefordringar) 74 15 475 371 - - 549 385 549 385 Leverantörsskulder - - - - -3 673 -3 586 -3 673 -3 586 -3 673 -3 586 Derivat (redovisade bland rörelseskulder) -20 -80 -63 -486 - - -82 -566 -82 -566 55 -65 411 -115 -1 643 -1 245 -1 176 -1 426 -1 176 -1 426 Finansiella instrument totalt 68 -81 426 -77 -3 481 -901 -2 988 -1 059 -3 026 -1 087 * Avser instrument som obligatoriskt värderas till verkligt värde enligt IFRS 9. Holmen Årsredovisning 2025 87Noter Not 14 Not 15. Varulager Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Avverkningsrätter 1 550 1 298 1 550 1 298 Timmer och massaved 676 576 652 530 Råvaror och förnödenheter 977 1 198 667 833 Färdiga varor och produkter i arbete 2 449 2 625 1 998 2 059 Totalt 5 651 5 697 4 867 4 720 Under året har nedskrivningar och återläggning av tidigare nedskrivningar av färdigvarulager påverkat koncernens resultat med -32 (+6) Mkr och ned- skrivningar på övriga lager med -170 (-3) Mkr. Nedskrivningar och återläggning av tidigare nedskrivningar av färdigvarulager har påverkat moderbolaget med -48 (+24) Mkr och nedskrivningar på övriga lager med -168 (-2) Mkr. 2024-12-31 Registrerat aktiekapital Antal Kvotvärde Mkr Serie A 45 246 468 26 1 180 Serie B 117 265 856 26 3 058 Totalt antal aktier 162 512 324 4 238 Innehav av återköpta B-aktier -4 844 132 Totalt antal utestående aktier 157 668 192 Bolagets aktiekapital utgörs av aktier utgivna i två serier, serie A med 10 röster per aktie och serie B med 1 röst per aktie. I övrigt finns inga restriktioner mellan aktie slagen. Per den 31 december 2025 uppgick koncernens innehav av egna aktier till 9 077 790 (4 844 132). Under året har 66 342 aktier överförts till deltagare i aktiesparprogram. Under året återköptes 4 300 000 aktier för 1 649 Mkr mot- svarande en genomsnittlig kurs om 383 kr per aktie. Återköpen motsvarar 2,65 procent av totalt antal aktier. Sedan tidigare innehas 3,0 procent av antalet aktier vilket innebär att Holmen per den 31 december 2025 innehade aktier motsva- rande 5,59 procent av totalt antal aktier . Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt ÅRL 4 kap 14a§ har påverkat moder bolagets egna kapital med 494 (-153) Mkr. I koncernen har värdering av derivat och andra finansiella instrument påverkat det egna kapitalet med 495 (-144) Mkr. Beslut om utdelning grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhets- situation, framtida inve steringsplaner och finansiella ställning. Målet är att ha en stark finansiell ställning och att den finansiella nettoskulden i procent av eget kapital för koncernen inte ska överstiga 25 procent. Till årsstämmans förfogande står hos bolaget vinstmedel uppgående till 7 334 258 575 kronor. Styrelsen föreslår till årsstämman den 30 mars 2026 att besluta om en total utdelning om 9,5 kronor per aktie. Den föreslagna utdelningen uppgår till 1 458 Mkr. Styrelsen föreslår att återstående belopp om 5 876 630 502 kronor balanseras. Föregående år lämnades en utdelning om totalt 12,00 kronor per aktie (1 888 Mkr). Den finansiella nettoskulden i procent av eget kapital uppgick i koncernen till 9 (6). Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapital- krav. För ytterligare redogörelse över koncernens kapital- och risk hantering, se sida 49-53. Not 16. Rörelsefordringar Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Kundfordringar Koncernföretag - - 33 45 Intresseföretag 95 55 95 55 Övriga 2 303 2 768 1 897 2 235 Summa kundfordringar 2 398 2 823 2 026 2 336 Kortfristiga fordringar 262 349 194 251 Derivat 548 384 549 385 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 399 353 221 158 Summa övriga rörelsefordringar 1 209 1 085 963 795 Totala rörelsefordringar 3 607 3 909 2 989 3 131 Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas erhållas utifrån en individuell bedömning av respektive kund. Koncernens kundfordringar består främst av fordringar gentemot europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. Avtalstillgångar hänförliga till levererade men ej fakturerade varor som inte ingår i posten kundfordringar uppgick till 0 (0) Mkr. Avsättning för förväntade kreditförluster uppgick till 27 (30) Mkr. Avsättningen har under året minskat med -12 (-4) Mkr till följd av konstaterade kredit förluster och ökat med 10 (5) Mkr till följd av förändring av avsättning för befarade eller förväntade kreditförluster. Totalt var per 2025-12-31 kundford- ringar om 29 (75) Mkr förfallna till betalning mer än 30 dagar. Kreditkvaliteten på de kundfordringar som varken har förfallit eller har nedskrivningsbehov bedöms vara god och i nivå med tidigare år. Marknadsvärden på derivat avser säkringar av framtida kassaflöden. Not 18. Pensionsåtaganden För vissa tjänstemän i Sverige tillhandahåller Holmen förmånsbestämda pensions planer. Merparten av dessa åtaganden tryggas genom försäkring i Alecta. Då Alecta inte kan till handahålla tillräckliga uppgifter för att redovisa ITP-planen som förmånsbestämd redovisas den i enlighet med UFR 10 som avgiftsbestämd. Vissa förmånsbestämda åtaganden utöver ITP-planen finns för tre medlemmar i koncern ledningen vilka tryggas via stiftelse. Tjänstepension för övriga tjänstemän och samtliga kollektiv anställda i Sverige är avgiftsbestämd. I England finns två förmånsbestämda planer som sedan 2015 är stängda för nyintjäning. Dessa åtaganden redovisas i koncernen som förmånsbestämda planer enligt IAS 19. Koncernen Moderbolaget Kostnad redovisad i årets resultat 2025 2024 2025 2024 Förmånsbestämda planer Personalkostnad -5 -6 -9 -12 Finansiella intäkter och kostnader 12 12 0 0 Summa förmånsbestämda planer i årets resultat 7 6 -9 -12 Avgiftsbestämda planer Personalkostnad -222 -210 -185 -173 Summa redovisat i årets resultat -215 -204 -194 -184 Not 17. Eget kapital moderbolaget 2025-12-31 Registrerat aktiekapital Antal Kvotvärde Mkr Serie A 45 246 468 26 1 180 Serie B 117 265 856 26 3 058 Totalt antal aktier 162 512 324 4 238 Innehav av återköpta B-aktier -9 077 790 Totalt antal utestående aktier 153 434 534 Noter 88 Holmen Årsredovisning 2025 Not 15–18 Omvärdering av pensionsförpliktelsen, netto, i Koncernen övrigt totalresultat 2025 2024 Avkastning på förvaltningstillgångar exkl ränteintäkt -31 -134 Demografiska justeringar av förmånsbestämda förpliktelser 0 19 Finansiella justeringar av förmånsbestämda förpliktelser 24 131 Erfarenhetsbaserade justeringar av förmånsbestämda förpliktelser -2 -23 Särskild löneskatt 1 -2 Effekt av tillgångstak exkl effekt i räntenetto 211 4 Totalt 203 -5 Koncernen Moderbolaget Nuvärdet av pensionsförpliktelser 2025 2024 2025 2024 Förpliktelse vid årets början -1 539 -1 581 -185 -179 Kostnad för tjänstgöring innevarande period -5 -6 -26 -20 Särskild löneskatt 0 0 0 - Räntekostnader -73 -70 0 0 Aktuariella vinster och förluster 22 128 - - Utbetalda pensioner 102 105 9 12 Valutakursdifferenser 141 -114 - - Förpliktelse vid årets slut -1 352 -1 539 -202 -185 Förvaltningstillgångar Förvaltningstillgångar vid årets början 1 782 1 809 185 175 Ränteintäkter 85 82 0 0 Avkastning förvaltningstillgångar exkl ränteintäkter -31 -134 - - Verklig avkastning (moderbolaget) - - 17 10 Administrationskostnader -2 -15 - - In- och utbetalningar från arbetsgivaren 9 12 0 0 Utbetalda pensioner -102 -105 - - Valutakursdifferenser -165 133 - - Förvaltningstillgångar vid årets slut 1 576 1 782 202 185 Effekt av tillgångstak Värde vid årets början -252 -237 - - Förändring av tillgångstak 203 3 - - Valutakursdifferenser 25 -18 - - Värde vid årets slut -25 -252 - - Pensionsförpliktelser, netto 200 -9 0 0 I sammanställningarna ovan specificeras förändringen av den förmåns bestämda förpliktelsen samt förändringen av förvaltningstillgångarna. 87 procent av åtagandena avser förmånsbestämda planer i England. Åtagandena från de två förmånsbestämda planerna ligger i en så kallad ”trust”, uppdelade i två sektio- ner med förmånshavare med åtskilda åtaganden och tillgångar. Trusten styrs av en styrelse bestående av representanter från Holmen och förmånstagarna. Holmens engelska dotterbolag har åtagande att täcka upp eventuella underskott som finns. Trusten ingick 2022 avtal med ett livförsäkringsbolag som, mot en engångsinbetalning, kommer ersätta trusten för dess samtliga framtida pensions- utbetalningar och därmed stå risken för förändringar i framtida pensions- betalningar till följd av förändringar i inflation, mortalitet med mera. Vid räken- skapsperiodens slut överstiger förvaltningstillgångar trustens åtaganden. Under 2025 har en ny sektion öppnats i trusten, för åtagande av premiebestämda pen- sioner för befintliga anställda. Överskottet kommer kunna nyttjas mot framtida pensionsutbetalningar, vilket gör att tidigare applicering av tillgångstak inte längre bedöms erforderlig. Omvärdering redovisas över övrigt totalresultat. Av pensionsförpliktelsen, netto, om 200 Mkr avser 207 (-) Mkr fonderade pensions- planer samt -7 (-9) Mkr ej fonderade pensionsförpliktelser. Den viktade genomsnittliga durationen uppgår till 10 år. Av moderbolagets förpliktelser var 0 (0) Mkr tryggade enligt tryggandelagen. Förvaltningstillgångarna fördelar sig enligt nedan: Koncernen Moderbolaget Förvaltningstillgångar 2025 2024 2025 2024 Aktier 96 80 96 80 Obligationer och bankkontosaldon 376 420 106 105 Fordran livförsäkringsbolag 1 104 1 282 - - 1 576 1 782 202 185 I förvaltningstillgångarna ingår inga finansiella instrument utgivna av koncern- bolag och inga tillgångar som används av koncernen. Merparten av de engelska stiftelsernas tillgångar avser fordran till livsförsäkringavtalet. Av aktier avser 100 procent svenska aktier och av obligationer avser 54 procent statsobligationer och 46 procent företags obligationer. Väsentliga aktuariella antaganden, England koncernen, (viktade genomsnitt) 2025-12-31 2024-12-31 Diskonteringsränta, % 5,5 5,5 Framtida löneökning, % - - Framtida inflation, % 2,4 2,7 Förväntad livslängd efter 65 års ålder män/kvinnor, år 21/24 21/24 Livslängdstabell SAPS S3PA SAPS S3PA Väsentliga aktuariella antaganden, Sverige koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Diskonteringsränta 3,1 3,3 Framtida löneökning 3,0 3,0 Framtida inflation 2,0 2,0 Förväntad livslängd efter 65 års ålder män/kvinnor, år 23/25 22/24 Livslängdstabell DUS23 DUS23 Diskonteringsräntan för pensionsförpliktelserna har fastställts utifrån först klassiga företags obligationer i den valuta och land åtagandet avser. Vid beräkning av pensionsåtagandets storlek för moder bolaget har diskonteringsränta om 0,8 (0,5) procent och lönenivån per balans dagen använts. Nedan tabell visar hur förpliktelsen skulle påverkas vid en förändring av väsent liga aktuariella antaganden (- minskar skulden, + ökar skulden). Koncernen Känslighetsanalys 2025-12-31 2024-12-31 Diskonteringsränta (+0,5 %) -58 -69 Framtida löneökning (+0,5 %) 1 1 Framtida inflation (+0,5 %) 48 53 Mortalitet (+1 år i förväntad livslängd) 64 71 Under 2026 förväntas koncernens inbetalningar till de fonderade förmåns- bestämda planerna uppgå till 0 Mkr. Planer som omfattar flera arbetsgivare Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alectas ITP 2-plan upp- gick till 35 (26) Mkr och ingår i resultatposten personal kostnader. Holmens aktiva medlemmar i planen motsvarar 0,17 procent av planens aktiva medlemmar. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 150 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolide rings- nivån återgår till normal intervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premie reduktioner. Vid utgången av 2025 uppgick Alectas preliminära kollektiva konsolideringsnivå till 167 (162) procent och Alecta har fattat beslut om att införa en premiereduktion för 2026. Förväntade avgifter till Alecta år 2026 uppgår till 30 Mkr med hänsyn tagen till premiereduktionen. Holmen Årsredovisning 2025 89Noter Not 18 Not 19. Avsättningar Koncernen 2025 2024 Redovisat värde vid årets ingång 433 449 Avsättningar som gjorts under året 33 32 Belopp som tagits i anspråk under året -23 -46 Outnyttjat belopp som återförts under året -1 -1 Omräkningsdifferenser 0 0 Redovisat värde vid årets utgång 442 433 Varav total långfristig del av avsättningarna 402 389 Varav total kortfristig del av avsättningarna 40 45 Moderbolaget Redovisat värde vid årets ingång 630 623 Avsättningar som gjorts under året 152 179 Belopp som tagits i anspråk under året -176 -173 Outnyttjat belopp som återförts under året -1 - Redovisat värde vid årets utgång 605 630 Varav total långfristig del av avsättningarna 449 460 Varav total kortfristig del av avsättningarna 156 170 Avsättningar avser i huvudsak förpliktelser att återställa miljö vid nedlagda fabriksplatser. 70 Mkr av dessa avsättningar förväntas regleras inom en period av tre år, medan rester ande del förväntas regleras under en längre tidshorisont. Not 20. Rörelseskulder Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Leverantörsskulder Koncernföretag - - 100 49 Övriga 3 773 3 808 3 573 3 537 Summa leverantörsskulder 3 773 3 808 3 673 3 586 Kortfristiga skulder Intresseföretag 14 11 14 11 Övriga 244 345 214 263 Derivat 80 557 82 566 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 925 982 747 769 Summa övriga rörelseskulder 1 262 1 895 1 057 1 609 Totala rörelseskulder 5 035 5 703 4 730 5 195 Samtliga leverantörsskulder förfaller inom ett år. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter består främst av personalkost- nader 391 (391) Mkr, rabatter 85 (92) Mkr samt levererade men ej fakturerade varor och tjänster 45 (50) Mkr . Marknadsvärden på derivat avser säkringar av framtida kassa flöden. Se not 14. Not 21. Närstående Av moderbolagets nettoomsättning 19 945 (20 393) Mkr avser 337 (370) Mkr leveranser av varor till koncernföretag. Moderbolagets inköp av varor från koncernföretag uppgick till 137 (236) Mkr. I moderbolagets nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av skogsvårdstjänster till dotterbolag om 619 (570) Mkr. I moderbolaget redovisas kostnader för arrende av anläggningstillgångar från dotterbolag om 2 889 (2 746) Mkr. Mellan moderbolaget och svenska dotterföretag finns betydande finansiella skulder och fordringar. Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotter- företag, se not 22. L E Lundbergföretagen AB är den största aktieägare i Holmen (se sida 54–55). Holmen hyr kontorslokaler för 9 (9) Mkr av Fastighets AB L E Lundberg, som är ett koncern företag till L E Lundbergföretagen AB. Fredrik Lundberg, som är VD och huvud ägare i L E Lundbergföretagen, erhöll 2025 ett arvode som styrelse- ordförande i Holmen om 910 000 (860 000) kronor. Louise Lindh, som är styrel- seordförande i Fastighets AB L E Lundberg och som även ingår i samma närstå- endekrets som Fredrik Lundberg erhöll ett styrelsearvode om 455 000 (430 000) kronor. Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Ägar andel i intresseföretag som producerar vatten- och vindkraft ger koncernen rätt att köpa produ cerad elkraft till självkostnad i förhållande till ägarandel, vilket innebär att en- dast ett begränsat resultat uppstår i intresseföretaget. Inköpt elkraft säljs externt till marknadspris och resultatet redovisas i koncernen inom affärsområdet Energi . Transaktioner med närstående Försäljning av varor Inköp av varor Övrigt (t ex ränta, Skuld till Fordran på till närstående från närstående utdelning) närstående närstående Koncernen 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Intresseföretag 759 565 58 60 1 2 14 11 105 65 Moderbolaget Dotterföretag 337 370 137 236 3 096 496 1 029 797 4 186 4 368 Intresseföretag 759 565 58 60 1 2 14 11 105 65 För ersättningar till styrelseledamöter, se not 4. Not 22. Andelar i koncernföretag Moderbolaget Ackumulerade anskaffningsvärden 2025 2024 Värde vid årets ingång 13 154 13 155 Ägartillskott och investeringar 2 700 0 Avyttringar - - Likvidationer - - 1 Summa 15 854 13 154 Ackumulerade nedskrivningar Värde vid årets ingång 1 357 1 357 Årets nedskrivning - - Summa 1 357 1 357 Redovisat värde vid årets utgång 14 497 11 797 Moderbolagets nedskrivningar av andelar i koncernföretag redovisas i resultat- räkningen på raden Resultat från andelar i koncernföretag. 90 Holmen Årsredovisning 2025 Noter Not 19–22 Bokfört Bokfört Antal värde hos värde hos Org. nr. Säte an delar Andel % 1) moderbolaget Andel % 1) moderbolaget Moderbolagets direkta innehav av andelar i dotterföretag 2025 2024 Holmen Skog AB 556220-0658 Örnsköldsvik 1 000 100 0 100 0 Holmen Wood Products AB 556099-0672 Hudiksvall 1 000 100 0 100 0 Holmen Paper AB 3) 556005-6383 Norrköping - - - 100 0 Holmen Board and Paper AB 3) 556088-5294 Hudiksvall 1 000 100 0 100 0 Holmen Energi AB 556524-8456 Örnsköldsvik 1 000 100 0 100 0 Holmen Skog Mitt AB 559165-6623 Stockholm 1 000 100 4 556 100 2 856 Holmen Skog Syd AB 559165-6631 Stockholm 1 000 100 2 527 100 1 527 Martinsons Skogsfastigheter AB 556738-2154 Stockholm 1 000 100 70 100 70 Terminalen i Bastuträsk AB 556591-5898 Stockholm 1 000 100 18 100 18 Holmen Sågverk AB 559165-6672 Stockholm 1 000 100 422 100 422 Martinsons Såg AB 556218-2856 Skellefteå 50 000 100 831 100 831 Holmens Bruk AB 559165-6615 Stockholm 1 000 100 383 100 383 Iggesunds Bruk AB 559165-6656 Stockholm 1 000 100 740 100 740 Holmen Vattenkraft AB 559165-6664 Stockholm 1 000 100 2 663 100 2 663 Ljusnan Vattenkraft AB 559165-6680 Stockholm 1 000 100 276 100 276 Blåbergsliden Vind AB 559138-5181 Stockholm 500 100 200 100 200 Varsvik AB 556914-9833 Stockholm 500 100 263 100 263 Övriga svenska koncernföretag 2 2 Totalt svenska innehav 12 953 10 253 Holmen UK Ltd, Storbritannien Workington 1 197 100 100 1 519 100 1 519 Holmen Paper Ltd 2) London - 100 - 100 - Holmen Board and Paper Ltd 2) Workington - 100 - 100 - Holmen France S.A.S., Frankrike Paris 10 000 100 0 100 0 Holmen GmbH, Tyskland Hamburg - 100 1 100 1 Holmen Paper S.A, Spanien Madrid 60 000 100 1 100 1 Holmen Singapore Pte Ltd, Singapore Singapore 800 000 100 4 100 4 Holmen Inc, USA Lyndhurst 1 000 100 7 100 7 Holmen Hongkong Ltd, Kina Hong Kong 4 000 000 100 5 100 5 Holmen B.V., Nederländerna Amsterdam 35 100 7 100 7 AS Holmen Mets, Estland Tallinn 500 100 0 100 0 Övriga utländska koncernföretag 1 1 Totalt utländska innehav 1 544 1 544 Totalt 14 497 11 797 1) Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier. 2) Indirekta innehav. 3) Från 2025 har Holmen Paper AB genom fusion upptagits av Holmen Board and Paper AB, tidigare Iggesund Paperboard AB. Not 23. Obeskattade reserver Moderbolaget Obeskattade reserver 2024-12-31 Boksluts- dispositioner 2025-12-31 Ackumulerade avskrivningar utöver plan Materiella anläggningstillgångar 12 -3 10 12 -3 10 Periodiseringsfonder Beskattningsår 2019 700 -700 - Beskattningsår 2020 700 - 700 Beskattningsår 2021 680 - 680 Beskattningsår 2022 1 488 - 1 488 Beskattningsår 2023 900 - 900 Beskattningsår 2024 470 - 470 Beskattningsår 2025 - 460 460 4 938 -240 4 698 Totalt 4 950 -243 4 708 Erhållna koncernbidrag uppgick till 1 009 (921) Mkr och lämnade koncern- bidrag uppgick till -803 (-89) Mkr. Totala bokslutsdispositioner i resultatet uppgick till 449 (366) Mkr. Not 24. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Koncernen Moderbolaget Eventualförpliktelser 2025 2024 2025 2024 Borgen till förmån för koncernföretag - - 167 158 Övriga eventualförpliktelser 90 68 90 68 Summa 90 68 258 227 Övriga eventualförpliktelser för koncernen består till övervägande del av garanti- åtaganden för tredje part. Holmen har miljörelaterade eventual förpliktelser som idag inte kan kvantifieras men som i fram tiden kan komma att innebära kostnader. Enligt svensk lag har Holmen strikt obegränsat ansvar för skador mot tredje man till följd av dammhaverier. Holmen har en ansvarsförsäkring för denna typ av skador. Holmen Årsredovisning 2025 91Noter Not 22–24 Not 25. Kassaflödesanalys Not 26. Viktiga bedömningar och uppskattningar Upprättande av finansiella rapporter kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar som påverkar de redovisade beloppen. De bedömningar och uppskattningar som enligt företagsledningen är väsentliga för redo visade belopp i årsredovisningen, och där det finns en betydande risk att fram tida händelser och ny information kan förändra dessa bedömningar och upp skatt ningar, inkluderar främst: Skogsmark och biologiska tillgångar Koncernens skogsmark redovisas till verkligt värde om 24 049 (26 243) Mkr beräknat utifrån transaktioner med skogsfastigheter med avdrag för verkligt värde av rotstående träd som redovisas till verkligt värde som biologisk tillgång 32 663 (31 600) Mkr. Värderingen utifrån transaktioner med skogsfastigheter baseras på detaljerade uppgifter om transaktioner samt prisstatistik publicerad av mark- nadsaktörer. För att få en tillräcklig stor population används tre års samlade transaktioner. I värderingen tas hänsyn till var i landet skogsmarken är belägen samt skillnader i skogens beskaffenhet avseende virkesförråd och bonitet. Värde- ringen är framförallt beroende av prisstatisk och transaktionsdata insamlad från externa parter och hur stort virkesförrådet beräknas uppgå till. Då värdering av skogsfastigheter baseras på transaktionspriser inkluderas värdet på alla de risker och möjligheter som aktörer på marknaden beaktar vid värdering av skogsfastig- heter, så även klimatrelaterade risker. Värdet av rotstående träd fastställs genom att beräkna nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden utifrån uppskattningar om framtida skördevolym, pris- och kostnadsutveckling samt diskonteringsränta. Miljö- och klimatfaktorer tas hänsyn till både vid upprättande av skötselprogram för skogen och framtagande av skördeplanen vilket ligger till grund för prognosen om framtida skördevolym. En uppskjuten skatteskuld om 4 907 (5 360) Mkr finns redovisad avseende skogsmark och 6 728 (6 510) Mkr avseende biologiska till- gångar. För ytterligare information se not 7 och not 9. Nedskrivningsprövning av goodwill och anläggnings- tillgångar Nedskrivningsprövning av goodwill görs årligen och av anläggningstillgångar när indikation på nedskrivningsbehov finns. Beräkningen av nyttjandevärdet görs genom att diskontera förväntade framtida kassaflöden utifrån uppskattningar om framtida volymer, pris- och kostnadsutveckling samt diskonteringsränta. Föränd- ringar av förutsättningarna kan komma att påverka det beräknade återvinnings- värdet vid kommande nedskrivningsprövningar. Pensionsåtaganden Koncernen har förmåns baserade pensionsförpliktelser värderade till 1 352 (1 539) Mkr och förvaltnings tillgångar avsatta för att täcka dessa om 1 576 (1 782) Mkr. Värdet av pensionsförpliktelser beräknas utifrån antaganden om diskonteringsränta, inflation och demografiska faktorer. Dessa antaganden uppdateras normalt årsvis vilket påverkar koncernens totalresultat och den redovisade netto tillgången/avsättningen. Se not 18. Avsättningar Förpliktelser som kan medföra kostnader för Holmen utvärderas löpande för att bedöma avsättningsbehovet. Osäkerhet i bedömning avser främst tidpunkt och storlek på den framtida kost naden. Koncernen har främst avsättningar för osäk erhet kopplad till förpliktelser att återställa miljö vid nedlagda verksam- hetsställen där verksamheten orsakat föroreningar. Se not 19. Skatter Holmen fick i Förvaltningsrätten i Stockholm rätt till utnyttjande av skatteavdrag kopplat till tidigare verksamhet i Spanien. Avdraget motsvarar 386 Mkr i skatt, vilket påverkat redovisad skatt positivt. Skatteverket har överklagat Förvalt- ningsrättens dom. Någon avsättning har inte redovisats avseende negativt utfall av överklagan. Koncernen Moderbolaget Betalda räntor och erhållen utdelning 2025 2024 2025 2024 Erhållen utdelning 1 - 2 993 344 Erhållen ränta 33 37 167 217 Betald ränta -164 -104 -199 -139 Totalt -129 -67 2 960 422 Under 2025 återbetalade koncernen obligationslån om 900 (1 000) Mkr samt emitterade nya obligationslån om 1 500 Mkr. För sammansättning av likvida medel, se not 14. Nya Valuta och leasing- Kassa- marknads- Koncernen 2024 avtal flöde omvärdering 2025 Obligationslån 3 400 - 600 - 4 000 Företagscertifikat - - 1 370 - 1 370 Övriga finansiella skulder 55 - -30 10 35 Skulder avseende nyttjande rätts- tillgångar 228 132 -134 - 225 Pensionsåtaganden 9 - 7 -9 7 Finansiella skulder 3 692 132 1 813 1 5 637 * Inklusive skulder avseende nyttjande rätts tillgångar och pensions åtaganden. Nya Valuta och leasing- Kassa- marknads- Koncernen 2023 avtal flöde omvärdering 2024 Obligationslån 2 900 - 500 - 3 400 Företagscertifikat - - - - - Övriga finansiella skulder 23 - -10 43 55 Skulder avseende nyttjande rätts- tillgångar 250 105 -127 - 228 Pensionsåtaganden 9 - -4 3 9 Finansiella skulder 3 182 105 359 46 3 692 * Inklusive skulder avseende nyttjande rätts tillgångar och pensions åtaganden. Moderbolaget 2024 Kassa- flöde Valuta och marknads- omvärdering 2025 Obligationslån 3 400 600 - 4 000 Företagscertifikat - 1 370 - 1 370 Skulder till koncernföretag 741 182 1 925 Övriga finansiella skulder 53 -30 10 34 Pensionsåtaganden 0 0 0 0 Finansiella skulder 4 195 2 122 12 6 328 * Inklusive pensionsåtaganden. Moderbolaget 2023 Kassa- flöde Valuta och marknads- omvärdering 2024 Obligationslån 2 900 500 - 3 400 Företagscertifikat - - - - Skulder till koncernföretag 784 -43 0 741 Övriga finansiella skulder 21 -10 43 53 Pensionsåtaganden 1 - -1 0 Finansiella skulder 3 706 447 42 4 195 * Inklusive pensionsåtaganden. Not 27. Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser efter rapportperioden har inträffat. 92 Holmen Årsredovisning 2025 Noter Not 25–27 Vinstdisposition Kronor Till årsstämmans förfogande står hos moderbolaget följande vinstmedel: Nettoresultat för räkenskapsåret 2025 4 398 512 701 Balanserade vinstmedel 2 935 745 874 7 334 258 575 Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 9,5 kronor per aktie (153 434 534 aktier) 1 457 628 073 samt att återstående belopp balanseras 5 876 630 502 Styrelsen för Holmen AB har föreslagit att årsstämman 2026 beslutar om en ordinarie utdelning om 9,5 kronor per aktie, totalt 1 457 628 073 Mkr. Före- gående år lämnades en ordinarie utdelning om 9,0 kronor per aktie samt en extra utdelning om 3,0 kronor per aktie. För slaget följer styrelsens policy som innebär att beslut om aktieutdelning ska grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhets situation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning. Den föreslagna utdelningen motsvarar 51 procent av 2025 års resultat för koncernen och innebär att 2,6 procent av det egna kapitalet i koncernen per 2025-12-31 delas ut. Styrelsen har fastställt att koncernen ska ha en stark finansiell ställning där den finansiella nettoskulden inte skall överstiga 25 procent av det egna kapitalet. Per 2025-12-31 uppgick den till 9 procent. Den föreslagna utdelningen skulle öka nettoskulden i förhållande till eget kapital med 3 procentenheter. Det egna kapitalet i Holmen AB uppgick per 2025-12-31 till 13 249 Mkr, varav fritt eget kapital 2 936 Mkr. Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt 4 kap 14a § årsredovisnings lagen har påverkat det egna kapitalet med 494 Mkr. Koncernens egna kapital uppgick per 2025-12-31 till 55 405 Mkr. I enlighet med IFRS finns ingen uppdelning av koncernens egna kapital i bundet respektive fritt. Styrelsen bedömer att utdelning till aktieägarna med föreslaget belopp är för- svarlig med hänsyn till de krav på både bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen för- blir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventuella nödvändiga inve steringar. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upp- rättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredo- visningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moder- bolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utveck lingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moder bolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Holmen Årsredovisning 2025 93Förslag till vinstdisposition Förslag till vinstdisposition 94 Holmen Årsredovisning 2025 Underskrifter Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 februari 2026. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 30 mars 2026. Stockholm den 23 februari 2026 Fredrik Lundberg Ordförande Alice Kempe Styrelseledamot Louise Lindh Styrelseledamot Ulf Lundahl Styrelseledamot Fredrik Persson Styrelseledamot Stefan Widing Styrelseledamot Henriette Zeuchner Styrelseledamot Carina Åkerström Styrelseledamot Henrik Sjölund Styrelseledamot och Verkställande direktör Ari Aula Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant John Nyberg Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant Tommy Åsenbrygg Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant Vår revisionsberättelse har lämnats den 24 februari 2026. Vår granskningsberättelse över den lagstadgade hållbarhetsrapporten har lämnats den 24 februari 2026. PricewaterhouseCoopers AB Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Underskrifter Revisionsberättelse Holmen Årsredovisning 2025 95 RevisionsbeRättelse Till bolagsstämman i Holmen AB, org.nr 556001-3301 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Holmen AB (publ) för år 2025 med undantag för bolagsstyrningsrapporten och hållbarhets- rapporten på sidorna 44–48 respektive 98–132. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 2, 6–9, 14–15, 42, 44–94, 98–132 samt 135 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovis- ningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbola- gets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseen- den rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisnings- standarder, som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden om- fattar inte bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 44–48 respektive 98–132. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräk- ningen för moderbolaget och koncernen Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014/ EU) artikel 11 Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i av- snittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i före- kommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Vår revisionsansats Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma ris- ken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedöm- ningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till bolagets och koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsent- lighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi kvantitativa väsentlighetstal för den finansiella rapporteringen som helhet. Tillsammans med kvalitativa över- väganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning samt våra gransk- ningsåtgärders karaktär och tidpunkt. Väsentlighetstalen används också för att bedöma effekten av eventuella fel, enskilt eller sammantaget, skulle ha på de finansiella rapporterna som helhet. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivning av området Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Intäktsredovisning Nettoomsättningen uppgår till 22 056 mnkr och är en väsentlig post i resultaträkningen. Koncernen har olika intäktsslag som till största del består av varor såsom papper, kartong, timmer, virke och massaved som säljs till kunder. Varuförsäljningen är transaktionsintensiv vilket ställer stora krav på redovisning, uppföljning och intern kontroll. De tjänster som säljs är begränsade och avser främst skogsvårdstjänster och tjänster inom byggverksamhet såsom montagearbeten. De olika intäktsströmmarna har olika karaktär vilket leder till olika processer för intäktsredovisning vilka granskats separat. För ytterligare information och beskrivning av området, se not 2 samt redovisnings- och värderingsprinciper i not 1 i årsredovisningen. Våra revisionsåtgärder har omfattat, men inte uteslutande utgjorts av nedan aktiviteter. Vi har: • Utvärderat koncernens processer för redovisning av olika intäktsflöden. • Stickprovsvis testat ett urval kontroller i processen för intäktsredovisningen. • Testat att ett urval av intäktstransaktioner mot underliggande avtal och betalning samt genomfört kundsaldoförfrågningar. • Testat ett urval transaktioner för att utvärdera att intäkter redovisas i rätt period. • Granskat informationen som presenteras i årsredovisningen och bedömt att det ger tillräcklig information enligt regelverkens krav. Värdering av skogsmark och biologiska tillgångar Koncernens skogsmark och biologiska tillgångar uppgår till 56 711 mnkr och utgör en väsentlig post i koncernens balansräkning. Tillgångarna är uppdelade i biologiska tillgångar som redovisas enligt IAS 41 Jord- och skogsbruk och marktillgångar som redovisas enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. I balansräkningen tas skogsmark och biologiska tillgångar upp till verk- ligt värde och metoderna för värdering av skogsmark och biologiska till- gångar och viktiga antaganden framgår av not 9. Värderingsprocessen är komplex då den kräver bedömningar och anta- ganden bland annat vad gäller marknadsstatistiken och uppdelningen av totalvärdet på mark och biologisk tillgång. Väsentliga bedömningsområden inkluderar marknadsstatistikens om- fattning och fullständighet, ortspriser, diskonteringsränta samt virkes- priser och avverkningskostnader. Värderingen klassificeras som en Nivå 3 värdering i enlighet med IFRS 13. Med hänsyn till postens storlek och den inneboende komplexiteten är värderingen av koncernens skogsmark och biologiska tillgångar ett särskilt betydelsefullt område i vår revision. Våra revisionsåtgärder har omfattat, men inte uteslutande utgjorts av nedan aktiviteter. Vi har: • Utvärderat och granskat process och metod för värdering av skogsmark och biologiska tillgångar samt bolagets process för att ta fram indata vilket bland annat har gjorts genom granskning av underlag och intervjuer med medarbetare inom koncernen. • Granskat allokering av värde mellan biologiska tillgångar och marktillgångar • Granskat rimligheten i de antaganden som ligger till grund för koncernens värdering, bland annat diskonteringsränta, virkespriser, skördeplan, kostnader för skogsvård och skörd. • Kontrollerat delar av den indata som används i värderingen av skogsmark och biolo- giska tillgångar samt utvärderat de kontroller som finns för att säkerställa att inda- tan överförs korrekt. • Våra värderingsspecialister har granskat dokumentationen avseende diskonterings- räntan och särskilt fokuserat på känsligheten i beräkningarna. • Utvärderat värdet på skogsmark och biologiska tillgångar enligt koncernens modell mot extern värdering. • Granskat att lämnade upplysningar i not 9 i årsredovisningen uppfyller kraven samt ger en rättvisande bild av bolagets värdering. Revisionsberättelse 96 Holmen Årsredovisning 2025 Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 3–5, 10–13, 16–41, 43, 98–134 samt 136–140, (”annan information”). Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberät- telse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovis- ningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrel- sen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhål- landen som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktig- heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revi- sionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisning- en och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisors- inspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberät- telsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Holmen AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings- berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bola- gets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets ange- lägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utfor- mad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägen- heter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisorns- ansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Revisionsberättelse Holmen Årsredovisning 2025 97 Revisorns uttalande om Esef-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Holmen AB för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsent- ligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalande Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Holmen AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes- etiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef- rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsent- ligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kom- mer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkese- tiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef- rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rappor- tering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktig- heter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omstän- digheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resul- tat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rap- porten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Revisorns granskning om bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44–48 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrnings- rapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, utsågs till Holmen ABs revisor av bolagsstämman den 31 mars 2025 och har varit bolagets revisor sedan årsstämman den 22 april 2021. Stockholm den 24 februari 2026 PricewaterhouseCoopers AB Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Innehåll ESRS 2 AllmännA upplysnIngAr BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen Hållbarhetsrapporten utgör Holmens lagstadgade hållbarhetsrapport i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554 ) och utgörs av sida 98–132. De aspekter som är väsentliga för koncernen har identifierats genom dubbel väsentlighets- bedömning och ligger till grund för de upplysningar som presenteras. Hållbarhets - rapporten har varit föremål för en översiktlig granskning av Holmens revisorer i enlighet med krav i nationell lagstiftning, se separat bestyrkande rapport på sida 133. Holmens hållbarhetsrapport omfattar även rapportering i enlighet med EU:s Taxonomiförordning (EU2020/852). Mer information om grunden för EU-taxonomi rapporteringen finns på sidorna 116–118. Hållbarhetsrapporten har upprättats på samma konsoliderade grund som de finansiella rapporterna, vilket innebär att den konsoliderade hållbarhetsrapporten omfattar moderbolaget Holmen AB och samtliga dotterföretag som ingår i koncer- nen. Företag där Holmen är minoritetsägare inkluderas inte, förutom den andel av producerad elkraft från vattenkraftverk som Holmen är minoritetsägare i. Uppgifter från samtliga delar samlas in, kvalitetssäkras och utvärderas. Holmens dubbla väsentlighetsbedömning och hållbarhetsrapport omfattar akti- viteter som sker i hela värdekedjan inklusive tidigare och senare led. I hållbarhets- rapporten lämnas relevant information för värdekedjan där det är nödvändigt för att förstå koncernens väsentliga inverkan, risker och möjligheter. Holmen har inte nyttjat möjligheten att utelämna information som har att göra med immateriella rättigheter, know-how och resultat av innovation. BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Tidshorisonter I hållbarhetsrapporten har väsentliga hållbarhetsfrågor identifierats och bedömts om de uppkommer på kort-, medel- samt lång sikt. Definitioner av tidshorisont Kort sikt Den period Holmen antagit som rapporterings period i de finansiella rapporterna. Medellång sikt Från slutet av rapporteringsperioden (enligt ovan) till fem år. Lång sikt Mer än fem år. Uppskattning av värdekedjan och källor till osäkerhet i uppskattning och utfall Vissa av de rapporterade måtten för utsläpp av växthusgaser i scope 3, beräk- ningar av Holmens klimatnytta samt Holmens indikatorer för biologisk mångfald bygger på indirekta källor eller uppskattningar och generella antaganden. Beräkningar av Holmens klimatnytta följer den globala standarden ISO 13391 som är ett ramverk för värdekedjeberäkningar för trä och träbaserade produkter. Information om beräkningen anges på sidan 116. För att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser i scope 1, 2 och 3, använder Holmen den globala standarden Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet). Information om beräkningarna anges på sidan 115. Holmens indikatorer för biologisk mångfald bygger på inventeringsdata från Riksskogstaxeringen vid SLU och baseras på provytor inom Holmens egna innehav på produktiv skogsmark. Se sidan 123 för ytterligare information. Uppskattningar av värdekedjan samt osäkerhet i uppskattningar och utfall har kommenterats i samband med berörd information. Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras Holmens hållbarhetsrapport 2025 upprättas i enlighet med Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och ESRS. Föregående år presenterades informationen enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer GRI Standards 2021 med inspiration från CSRD. Implementeringen av CSRD innebär att strukturen för hållbarhetsinformationen har omarbetats något mot föregående år för överensstämmelse med hållbarhetsinformationens struktur enligt ESRS. Under 2025 har metoden för beräkning av utsläpp inom scope 3 kategori 1 Inköpta varor och tjänster uppdaterats samt att en uppskattning av utsläpp från transporter till och från Holmens verksamhetsställen har lagts till i de fall de inte inkluderas i leverantörens rapporterade klimatdata. Ändringarna har gjorts för att bättre spegla de faktiska utsläppen kopplade till Holmens inköp och för att minska risken för att beräkningar av Holmens klimatpåverkan underskattas. Förändringarna innebär att Holmens scope 3-utsläpp för denna kategori är mer heltäckande än tidigare, vilket kan påverka jämförbar heten med tidigare år. Tidigare års data har inte omräknats. Justeringen innebär en marginell påverkan på uppfyllandet av Holmens mål om minskade utsläpp från transporter. Se sida 115 för mer information. Holmen har under 2025 räknat om basåret för koncernens utsläppsmål. Justeringen speglar den uppdaterade metoden för beräkning av utsläpp inom scope 1–3, och medför en viss påverkan på måluppfyllnaden. Se sida 113 för ytterligare information. hållbArhets- rApport Allmänna upplysningar 98 Miljöinformation E1 Klimatförändringar 110 E2 Miljöföroreningar 119 E4 Biologisk Mångfald 121 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 124 Social information S1 Den egna arbetskraften 126 S2 Arbetstagare i värdekedjan 128 S3 Berörda samhällen 130 Styrningsinformation Ansvarsfullt företagande 131 Allmänna upplysningar 98 Holmen Årsredovisning 2025 Rutiner för tillbörlig aktsamhet Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsförklaringen a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell ESRS 2 Gov-2 Styrning (sida 99) ESRS 2 Gov-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem (99) ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell (102) och i de tematiska standarderna: E1 (110), E2 (119), E4 (121), S1 (126), S2 (128), S3 (130). b) Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet ESRS 2 Gov-2 (sida 99) ESRS 2 SBM-2 (101) ESRS 2 IRO-1 (103) c) Att identifiera och bedöma negativa inverkningar ESRS 2 IRO-1 (sida 103) ESRS 2 SBM-3 (103) och i de tematiska standarderna: E1 (110), E2 (119), E4 (121), S1 (126), S2 (128), S3 (130). d) Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor i tematiska standarder: E1 (111), E2 (119), E4 (122), E5 (124), S1 (127), S2 (129), S3 (130) e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det ESRS 2 MDR-M / ESRS 2 MDR-T Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor samt uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål. I tematiska standarder: E1 (112), E2 (119), E4 (123), E5 (124), S1 (127), S2 (129), S3 (130), G1 (132) I samband med övergång till rapportering enligt ESRS har nyckeltalen relaterade till Holmens medarbetare omarbetats. Rapportering av fel under tidigare perioder Under rapporteringsperioden har inga rättelser av väsentlig karaktär genomförts. Införlivade genom hänvisning Tabellen Införlivning genom hänvisning på sida 109 visar information som införlivas genom hänvisning till andra delar av förvaltningsberättelsen. Infasade upplysningskrav framgår i tabellen Innehållsindex på sida 106. GOV-1 / GOV-2 Styrning Styrelse och koncernledning har under de senaste åren omformulerat Holmens affärsidé och strategi. Hållbarhetsfrågorna har i denna process blivit integrerad i verksamheten och styrningen av Holmen. Det innebär att styrning och uppfölj- ning av dessa frågor följer samma struktur som övrig verksamhet inom Holmen. I Bolagsstyrningsrapporten beskrivs styrningen och uppföljningen av Holmens verksamhet. Styrelsens arbete syftar till att optimera bolagets lönsamhet genom att styra bolaget på ett långsiktigt sätt och säkerställa att bolagets mål och strategi bidrar till hållbar och uthållig värdetillväxt. Arbetet i styrelsen följer en plan som bland annat ska säkerställa att styrelsen får all erforderlig information och att styrelsen hålls uppdaterad i strategiskt viktiga frågor för bolaget. I Bolagsstyrningsrapporten, avsnitt Styrelsen sammanträden på sidan 44, beskrivs övergripande de frågor som behandlats under året. Styrningen av Holmens verksamhet, inklusive hållbarhetsarbetet, hanteras genom koncernens policyer, riktlinjer och koncerninstruktioner som ska bidra till att uppfylla Holmens strategi och mål samt klargöra hur medarbetare ska agera inom grundläggande och kritiska områden där väsentliga risker och möjligheter kan uppstå för verksamheten. Holmens riktlinje för hållbarhetsrapporteringen anger ramar för rapportering av hållbarhetsarbetet. Koncernens miljö- och energi- policy anger ramarna för miljö- och energiarbetet. Holmens uppförandekod och uppförandekod för leverantörer fastställer principer för medarbetare och leveran- törer avseende affärsetik inklusive antikorruption, mänskliga rättigheter och miljö. Uppförandekoderna kompletteras med Holmens interna styrdokument såsom HR-policy, Arbetsmiljöpolicy, Inköpspolicy och Affärsetikpolicy som hanterar relevanta processer för den egna arbetskraften. Se Interna styrprocesser på sidorna 46–47 i Bolagsstyrningsrapporten, för ytterligare information kring policyarbetet. För upplysningskrav GOV-1 samt GOV-2 hänvisas vidare till relevanta avsnitt i Bolagsstyrningsrapporten: Styrelsens sammanträden på sidan 44, Valberedning på sidan 45, Styrelsens sammansättning på sidorna 45–46, Styrelsens arbete på sidan 46, Revisionsutskott på sidan 46, Koncernledning på sidorna 46–47, Interna styrprocesser på sidorna 47–48 samt Intern kontroll avseende rapportering på sidan 48. GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Holmens kort- och långsiktiga incitamentsprogram för koncernledningen har koppling till hållbarhetsrelaterade frågor. Kriterierna för Holmens kortsiktiga incitamentsprogram för nyckelpersoner är till 10 % baserat på om olycksfrek- vensen på Holmens arbetsplatser minskat mot föregående år. För Holmens lång- siktiga incitamentsprogram för koncernledningen finns prestationsvillkor kopp- lat till ökad klimatnytta mot jämförelseperiod. Som en del av klimatnyttan ingår utsläpp av växthusgaser, där en reduktion av dessa kan ge en ökad klimatnytta. Se Not 4 på sida 73 och E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimat- förändringarna på sida 112. GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Holmens process för tillbörlig aktsamhet, som innebär att systematiskt identi- fiera, analysera och hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter, miljö och anti-korruption, är beskriven i Holmens styrande dokument. Holmens uppförandekod och uppförandekod för leverantörer fastställer principer för medarbetare och leverantörer avseende affärsetik inklusive anti-korruption, mänskliga rättigheter och miljö. Uppförandekoderna kompletteras med Holmens interna styrdokument såsom HR-policy, Arbetsmiljöpolicy, Inköpspolicy och Affärsetikpolicy samt Holmens visselblåsarfunktion. En grundprincip i Holmens uppförandekod och uppförandekod för leverantörer är att Holmen inte tolererar någon form av korruption eller brott mot mänskliga rättigheter. Holmen genomför riskbedömningar såväl i egen verksamhet som i leverantörs- kedjan för att bedöma eventuell negativ inverkan på affärsetik, mänskliga rättig- heter och miljö. Genom Holmens process för leverantörsutvärdering kan hållbar- hetsrisker upptäckas och lämpliga åtgärder vidtas vid behov. Holmen håller återkommande utbildningar om uppförandekoden för medarbetare och arbetar löpande med information avseende kodens innehåll. Holmen har inga fällande domar rörande brott mot mänskliga rättigheter under 2025. Holmen har inte varit föremål för lagakraftvunna fällande domar avseende överträdelser av konkurrens lagstiftning eller korruptionsöverträdelser under 2025. En mer detaljerad beskrivning av hur processen för tillbörlig aktsamhet tillämpas i hela verksamheten och inom ramen för varje aktuellt område – miljöinformation och samhällsinformation samt styrning – ingår i de relevanta avsnitten i hållbar- hetsrapporten. Referenser till detta finns i tabellen nedan. GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Holmen har under många år upprättat hållbarhetsrapporter i enlighet med GRI:s standarder och har utvecklat en organisation med definierade roller och ansvar samt processer och interna kontroller som bedöms nödvändiga för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter. Riskbedömning avseende risker i hållbarhetsrapporteringen samt uppföljning och utvärdering har inklu- derats i Holmens arbete kring intern kontroll i den finansiella rapporteringen. Allmänna upplysningar Holmen Årsredovisning 2025 99 Hållbarhetsrapport Produkter och marknad Affärsområde Produkter Kundsegment Primära marknader Konkurrenter (i urval) Skog Timmer, massaved och biobränsle. Sågverk, massabruk, kartong- och pappersbruk. Sverige. SCA, Sveaskog samt ett antal större skogsägar- föreningar. Trävaror Konstruktions- och snickerivirke, KL- och limträ samt virke för pallar och emballage. Bygg- och snickeriindustri samt bygghandel och emballage- industri. Europa, Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Moelven, SCA, Setra, Södra, Vida samt ett stort antal utländska aktörer. Kartong och Papper Premiumkartong för konsument- förpackningar och pappersprodukter för böcker, magasin, reklam och transportförpackningar. Varumärkesägare, konverterare, grossister, förlag, tryckerier och detaljister. Europa, Asien och Nordamerika. Metsä Board, Stora Enso, Mayr-Melnhof, Norske Skog, Smurfit Westrock, UPM. Energi Förnybar energi från vatten- och vindkraft. Nordiska elmarknaden. Fortum, Statkraft, Vattenfall, Uniper. Holmens största risker avseende hållbarhetsrapporteringen gäller främst defini- tioner och personberoende i framtagandet av data. Under året har aktiviteter kring dessa områden utförts för att minska riskerna för fel i rapporteringen, bland annat genom översyn av rapporteringsinstruktioner och rutinbeskrivningar. För information kring koncernens arbete med intern kontroll och riskhantering, se Bolagsstyrningsrapporten på sida 44–48. SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Markinnehavet står i centrum för Holmens strategi. Holmens affärsidé är att äga och förädla skog. De växande träden förädlas i egen industri till allt från trä för klimatsmart byggande till förnybara förpackningar, magasin och böcker samtidigt som vatten- och vindkraft produceras på egen mark. Holmens strategi bidrar till en hållbar användning av energi och material för att begränsa den globala uppvärmningen. Med tillgång till en förnybar råvara, fossilfri el och resurseffektiv produktion kan Holmen erbjuda produkter med ett lågt klimatavtryck. Holmen har sedan länge kombinerat ett aktivt skogsbruk med bevarande av biologisk mångfald vilket resulterat i ett stadigt ökande virkesförråd och större skördar från livskraftiga ekosystem. Ett växande virkesförråd och hållbart bygg- ande i trä bidrar till ett bättre klimat genom att binda in och lagra koldioxid, men den största nyttan skapas när produktionen av förnybar el, trävaror, kartong och papper ersätter fossila alternativ. Byggnader står för stora utsläpp av växthusgaser, både vid uppförandet och under dess livscykel, och byggindustrin arbetar för att minska sitt klimatavtryck. Trä som byggmaterial gynnas av den pågående omställningen som väntas bidra till ökad efterfrågan på trävaror. De senaste åren har Holmen genom förvärv och investe- ringar expanderat trävaruaffären genom ökad kapacitet och ett bredare utbud av varor och tjänster. Med en stark position på virkesmarknaden och välinvesterade sågverk har Holmen goda möjligheter att fortsätta utveckla trävaruaffären. Holmen odlar hus. Det betyder att skogen brukas för att få ut så mycket timmer som möjligt. När virket sågas uppstår restprodukter som tas om hand i koncernens kartong- och pappersbruk, där flis och sågspån från sågverken kompletteras med de träd som är för klena för att bli byggmaterial. Strävan efter att minska klimatpåverkan och undvika förpackningar av plast bidrar till ökad efterfrågan på träbaserade fiberprodukter samtidigt som produkternas låga koldioxidavtryck har blivit en allt större konkurrensfördel. De senaste 50 åren har världens energikonsumtion tredubblats och det ökande behovet har nästan uteslutande tillgodosetts av fossila bränslen. För att minska det fossila beroendet behöver Europa ställa om energiförsörjningen samtidigt som betydande delar av industriproduktion, uppvärmning och transporter måste elektrifieras. Holmens reglerbara vattenkraft bidrar med förnybar el när den behövs som bäst, samtidigt som den hjälper till att stabilisera ett alltmer väder- beroende elsystem. Holmens stora markinnehav skapar också möjlighet att tillföra förnybar energi i form av vindkraft. Etablering av vindkraft är ett naturligt komplement till den reglerbara vattenkraften och är ett bra sätt att få ut mervärde från skogsägandet. Affärsmodell och värdekedja Skogens kretslopp ger verksamheten virke. Virket förädlas i egen industri till produkter som kunder i sin tur kan vidareförädla. När livscykeln närmar sig slutet kan produkterna återbrukas, materialåtervinnas eller göra nytta som bioenergi. Högsta möjliga förädlingsvärde styr vad som tillverkas av trädets olika delar. Restprodukter som uppstår tas tillvara i andra processer. Holmen använder även det stora markinnehavet till att producera förnybar energi från både vatten och vind. Holmenkoncernen har 3 851 medarbetare, varav 3 295 medarbetare i Sverige och cirka 412 medarbetare i England. Se avsnitt S1 Den egna arbetskraften på sida 127 för geografisk fördelning av Holmens medarbetare. Koncernen är uppdelad i fyra affärsområden som tillsammans skapar mervärden utifrån den skog och mark Holmen äger: Skog, Trävaror, Kartong och Papper samt Energi. Skog: Holmen bedriver ett aktivt och hållbart skogsbruk på drygt 1 miljon hektar egen produktiv skogsmark. Det stora markinnehavet och ett samarbete med cirka 15 000 privata skogsägare skapar stordriftsfördelar som ger Holmen en stark ställning på virkesmarknaden. Tillsammans med en omfattande virkes- anskaffning förses Holmens industrier med råvara som distribueras i effektiva logistiklösningar. Utöver timmer och massaved tas även bark, toppar och grenar tillvara och säljs för produktion av bioenergi. Trävaror: Holmens fem sågverk har en nyckelroll i den cirkulära affären. Det är här virket delas och förädlingen av skogen som skördats tar sin början. Att utveckla trävaruaffären är en naturlig förlängning av skogsbruket och utgör en viktig dimension av Holmens strategi att äga och förädla skog. Med trävaruproduktion i anslutning till det egna skogsinnehavet kan Holmen förädla den egna skogen i egen industri. Holmen erbjuder ett brett sortiment av trävaror och virkes- produkter för konstruktion och snickeri. Två av koncernens sågverk, Braviken och Iggesund, bildar energieffektiva enheter med intilliggande pappers- respektive kartongbruk. Det betyder att alla delar av virkesråvaran tas tillvara i ett kretslopp där flis från sågverken fungerar som råvara i massaproduktionen och de slutliga restprodukterna används till biobränsle som ger energi och fjärrvärme. Ånga från bruken används dessutom vid torkningsprocesserna i sågverken. Kartong och Papper: Holmen utvecklar premiumkartong och innovativa pappers- produkter för allt ifrån kosmetik, elektronik, läkemedel och livsmedel till böcker, magasin, reklam och transportförpackningar. Gemensamt för Holmens kartong- och pappersprodukter är att de tillverkas uteslutande av färsk fiber. Med en förny- bar råvara, i princip fossilfri el och resurseffektiv produktion vid totalt fyra produktions anläggningar i Sverige och England kan Holmen erbjuda produkter med ett lågt klimatavtryck. Energi: Holmen producerar förnybar energi från vatten- och vindkraft. Den största delen av energiproduktionen utgörs av vattenkraft från 21 hel- eller delägda kraftverk. Med ett stort markinnehav är etablering av storskalig vind- kraft ett naturligt komplement till den reglerbara vattenkraften och Holmen har idag tre egna vindkraftsparker: Varsvik, Blåbergsliden och Blisterliden. Intäkter per sektor Sektor, Mkr 2025 2024 Skogsbruk (AFO) 3 188 2 991 Kraftproduktion och energi (EPU) 430 634 Papper- och träprodukter (MPW) 18 438 19 132 Allmänna upplysningar 100 Holmen Årsredovisning 2025 Holmen bedriver verksamhet som kräver miljötillstånd. Tillstånden anger bland annat villkor för tillåten produktionsvolym, bullernivå samt tillåtna utsläpp till luft och vatten. Vid årsskiftet 2025/2026 bedrev Holmen industriproduktion vid nio anläggningar vilka kräver miljötillstånd. Åtta av anläggningarna är belägna i Sverige och en i Workington, England. Utöver dessa är förädlingsanläggningen i Strömsbruk en anmälningspliktig verksamhet. Holmen har även fyra miljötill- stånd för vindkraft och 18 miljötillstånd för kommersiella bergtäkter. Därtill har de sex helägda och 15 delägda vattenkraftanläggningarna miljötillstånd för produktionsanläggningen, dammar och vattenregleringar. Se avsnitt E2 Miljöföroreningar på sida 119 för sammanställning av Holmens miljötillstånd och certifieringar per verksamhetsställe. Utöver den verksamhet som bedrivs inom koncernen omfattas Holmens värdekedja av följande aktiviteter uppströms och nedströms: De viktigaste råvarorna för Holmens verksamhet är ved och el. Omkring hälften av vedråvaran kommer från skörd från Holmens egna skogar. Resterande kvantiteter köps in, huvudsakligen från privata skogsägare i Sverige. Endast en liten andel importeras. Genom att Holmen hanterar skörd för virkesanskaffningen från egen skog och privata skogsägare skapas god kontroll över försörjningskedjan samtidigt som eventuella risker i leverantörsledet minskas. Utöver råvaror är de största inköpsområdena insatsprodukter, produktionsmaterial och transporter. Holmen är också en stor inköpare av entreprenörstjänster kopplade till skogsbruket. Holmens värdekedja nedströms består av utgående transporter av produkter till kunder från produktionsenheterna. Holmens trävaror säljs till kunder inom bygg- och snickeriindustri samt bygghandel och emballageindustri. Kartong och pappersverksamheten säljer produkter till konverterare, grossister, förlag, tryckerier och detaljister. Holmens kunder, eller kunders kunder, säljer trävaror och förädlade produkter vidare till konsumenter och slutanvändare. El som pro- duceras i Holmens vatten- och vindkraftverk säljs på den nordiska elmarknaden. Holmens affär skapar värde, nuvarande och förväntat, för kunder som får tillgång till förnybara produkter med lågt klimatavtryck och ursprung från hållbart brukade skogar. För investerare skapas värde genom en disciplinerad kapitalanvändning och stabil vinst som möjliggör återkommande utdelning. För lokalsamhällen skapas värde genom att Holmens verksamhet bidrar till arbetstillfällen. SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Holmens intressenter har identifierats utifrån den verksamhet som bedrivs, hur den påverkar omvärlden samt vilka aktörer som påverkar Holmen. Vissa av intressenterna, såsom medarbetare, kunder, leverantörer, närboende, finansi ärer och myndigheter är väsentliga för den dagliga driften. Andra, såsom framtida medarbetare, ägare, analytiker, beslutsfattare, branschorganisationer och media, är viktiga för den långsiktiga utvecklingen. Holmen arbetar med att öka den interna förståelsen för intressenters perspektiv på verksamheten genom kontinuerlig och öppen dialog. Dialogen ger en värde- full insikt som används för att identifiera affärsmöjligheter och prioritera åtgärder. Dialogen anpassas till varje intressentgrupp och sker genom olika forum, såsom möten, undersökningar, samråd och partnerskap. Intressenters intressen och synpunkter Intressentgrupp Prioriterade frågor Forum för hantering av frågorna Hur synpunkter tas om hand Investerare Finansiell utveckling, marknads- utsikter, riskhantering, styrning, tillväxtområden, klimat, hållbart skogsbruk, förnybar energi, skogsvärdering. Investerarträffar, skogsexkursioner, engagemang med ESG-specialister, kvartalsrapporter, årsstämma, risk- rapporter, ESG-rankningar, enkäter. Dialogen inkluderar finansiell utveckling, riskhantering och styrning. Diskus- sioner om klimat, hållbart skogsbruk, förnybar energi och tillväxtmöjligheter. Utveckling av strategi, styrning och rapportering. Kunder Ny lagstiftning, hållbart skogs- bruk, klimat- och miljöpåverkan, spårbarhet, resurseffektivitet, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter, affärsetik, produkt- prestanda. Kundbesök, enkäter, branschmöten, intervjuer, seminarier och konferenser samt digitala kanaler såsom webb och sociala medier. Dialogen syftar till att utveckla produkter, tjänster och processer. Ämnen omfattar produktsäkerhet, klimat, ansvarsfullt skogsbruk och spårbarhet. Utveckling av strategi, produkter och erbjudande. Leverantörer Hälsa och säkerhet, affärsetik, mänskliga rättigheter, energi- förbrukning, resurs effektivitet, klimatpåverkan. Leverantörsmöten, upphandlingar och åtaganden enligt Holmens leverantörskod. Revisioner, leverantörskon- troller och uppföljningsmöten, kontinuerligt samarbete och utbildningar. Uppföljnings- och kontroll processer (tillbörlig aktsamhet) samt klagomålshantering. Gemensam utveckling avseende produkter och erbjudande. Medarbetare Hälsa och säkerhet, kompetens- utveckling, arbets förhållanden, affärsetik. Medarbetarundersökningar, utvecklingssamtal, kompetenshöjande insatser, verksamhetslednings- system, facklig samverkan, visselblåsar kanaler, ledar- skapsträning, praktik. Affärsområdesspecifika utvecklings områden utifrån behov. Arbetstagare i värdekedjan Hälsa och säkerhet, resurseffek- tivitet, mänskliga rättigheter, naturvård, affärsetik. Leverantörskontroller med fokus på sociala frågor, inklusive arbetsförhåll anden. Fältbesök och utvärderingar genomförs för att säkerställa att krav följs och att eventu- ella brister hanteras. Utveckling av styrning och, vid behov, framtagande av åtgärds- planer med leverantören. Berörda samhällen Hållbart skogsbruk, klimat, cirku - laritet, förnybar energi, spårbarhet, rennäring, hälsa och säkerhet, affärsetik, friluftsliv, jakt. Samråd, dialog med lokala företrädare, klagomåls- hanteringskanaler. Utveckling inom ramen av till- ståndsprövning samt utveckling av styrande dokument . Politik och samhälle Hållbart skogsbruk, klimat, cirku- laritet, förnybar energi, spårbarhet, rennäring, hälsa och säkerhet, affärsetik, friluftsliv, jakt. Kunskapsutbyte, remisser, informationsdelning via årsredovisning och hållbarhetsrapport, deltagande i expertpaneler, workshops och rundabordssamtal. Utveckling av strategi, styrning och rapportering. Civilsamhälles- organisationer (NGO) Hållbart skogsbruk, klimat, biologisk mångfald, spårbarhet, affärsetik. Kunskapsutbyte, informationsdelning via årsredovisning och hållbarhetsrapport, deltagande i expertpaneler, workshops och rundabordssamtal. Utveckling av strategi, styrning och rapportering. Naturen Genom tillståndsprövning och forskning tar Holmen hänsyn till naturens intresse. Allmänna upplysningar Holmen Årsredovisning 2025 101 Hållbarhetsrapport I samarbete med branschorganisationer förs diskussioner med politiker och intresseorganisationer om hur framtidens spelregler kan komma att utformas med fokus på skogsbruk och energiförsörjning, där klimat och biologisk mång- fald är de väsentliga parametrarna. Kunder och leverantörer involveras genom regelbundna utvärderingar och kvalitetsdialoger, medan investerare och analytiker möts för att diskutera Holmens utveckling. Tack vare goda fackliga relationer kan de anställdas synpunkter fångas upp på ett effektivt sätt vilket kompletteras med medarbetarundersökningar och individuella dialoger på alla nivåer i företaget. Via dialog med lokala beslutsfattare, närboende och andra näringsidkare fångas signaler upp om hur det lokala samhället påverkas och hur det kan komma att påverka Holmens verksamhet. Den tysta intressenten, naturen, tas hänsyn till genom tillståndsprövning samt forskningsprojekt. Holmen bedriver verksamhet som kräver miljötillstånd och skogsbruket regleras i skogsvårdslagen. Lagen sätter upp regler för hur skogen får brukas med hänsyn till olika intressen. Hela Holmens skogsbruk är även idag frivilligt certifierat. Information om den inverkan som Holmens verksamhet har på miljö inhämtas och följs kontinuerligt i verksamheten, bland annat genom de krav som miljötill- stånd, skogsvårdslagen och frivilliga certifieringar ställer på verksamheten. Holmen genomför även egna forskningsprojekt och bidrar till skogsbrukets utveckling genom arbete i samverkansorgan, direkta forskningsanslag och markvärdskap för andra forskare. Via dialoger med kunder och leverantörer skapas en förståelse för hur de kan komma att agera för att möta en omvärld i förändring. Detta kompletteras med riktade studier med hjälp av externa konsulter för att förstå hur områden utanför den direkta industrin kan komma att utvecklas. Koncernledning och styrelsen informeras genom affärsområdeschefernas avrapportering av affärsläget som inkluderar intressenters perspektiv i en mängd frågor, inklusive klimat och andra ESG-perspektiv. Inga väsentliga ändringar av strategi eller affärsmodell har skett som en direkt konsekvens av intressentdialogen. SBM-3 Väsentlig inverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Väsentlig inverkan, risker och möjligheter som har identifieras från ett miljö- och samhällsperspektiv framgår övergripande av tabellen ovan. Inverkningar, risker och möjligheter beskrivs mer utförligt under respektive standard, se sidhänvis- ning i slutet av denna datapunkt. De identifierade områdena har en nära koppling till Holmens strategi som utgår från Holmens stora markinnehav och de hållbara produkter som kan tillverkas med skogen som bas. För att kunna genomföra strategin behöver inverkan och risker som är kopplade till Holmens verksamhet beaktas, vilket framför allt görs genom styrdokument i form av policyer, riktlinjer och koncerninstruktioner vilka är en del av Holmens interna styrprocesser vilka beskrivs närmare i Bolagsstyrningsrapporten på sida 47–48. Sammantaget bedöms Holmens strategi vara robust och långsiktigt motstånds- kraftig mot hållbarhetsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter. Holmens strategi är väl positionerad för att dra nytta av omställningen mot en koldioxid- snål ekonomi, vilket stärker konkurrenskraften och ligger i linje med Holmens mål att öka klimatnyttan genom förnybara produkter från hållbart brukade skogar. Hållbarhet handlar om att balansera flera perspektiv – ekonomiska, miljö- mässiga och sociala – och att lyckas med det långsiktigt. För Holmen går ett framgångsrikt företagande och en hållbar framtid hand i hand. Holmen bidrar till omställningen till ett hållbart och cirkulärt samhälle och fokuserar arbetet på de områden där verksamheten har störst möjlighet att göra skillnad. • Holmens klimatnytta ökar genom en växande affär. • Holmens skogsbruk skapar förutsättningar för biologisk mångfald. • Holmen utvecklar verksamheten inom ramen för miljötillstånd och certifieringar. • Holmens medarbetare utvecklas och mår bra. • Utifrån ett ansvarsfullt företagande bygger Holmen långsiktiga relationer. Till dessa fem väsentliga områden kopplas indikatorer för att mäta utveckling och framsteg. Se vidare respektive avsnitt för väsentliga hållbarhetsfrågor. Väsentliga hållbarhetsfrågor Hållbarhetsfråga Delämne Sida Inbindning och lagring av koldioxid i virkesförråd och produkter Begränsning av klimatförändringar 110 Utsläpp av växthusgaser i värdekedjan (i produktion och transport) Begränsning av klimatförändringar 110 Produktion av förnybar energi Energi 110 En elintensiv pappersproduktion Energi 110 Produktionen ger upphov till miljöföroreningar till vatten och luft Miljöförorening av luft, Miljöförorening av vatten, Miljöförorening av mark 119 Skogsbruket påverkar lokal miljö och vatten Inverkningar på arters tillstånd, Inverkningar på och beroenden av ekosystemtjänster 121 Vattenkraftsproduktionen påverkar landskap och vattenmiljöer Förändrad markanvändning och förändrad sötvattens- och havsvattens- användning, inverkningar på arters tillstånd 121 Produktion av förnybara produkter Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster, Resursinflöden, inklusive resursanvändning 124 Industriproduktionen ger upphov till avfall Avfall 124 Industriproduktionen innebär risk för olyckor Hälsa och säkerhet 126 Verksamhetens behov av kvalificerad arbetskraft Mångfald, Utbildning och kompetensutveckling 126 Skogsbruket är beroende av underleverantörer Trygg anställning, Arbetstid, Rimliga löner, Social dialog, Föreningsfrihet, förekomsten av företagsråd och arbetstagares rätt till information, samråd och deltagande, Kollektivförhandlingar, inbegripet andelen arbetstagare som omfattas av kollektivavtal, Arbetsmiljö, Tillräckliga bostäder 128 Verksamheten påverkar närboende och lokala näringsidkare Markrelaterade konsekvenser, Säkerhetsrelaterade konsekvenser, Fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke 130 Exponering för affärsetiska risker Företagskultur, Skydd för visselblåsare, Politiskt engagemang och lobbyverksamhet, Korruption och mutor 131 Allmänna upplysningar 102 Holmen Årsredovisning 2025 Väsentlig inverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell beskrivs vidare under respektive relevant avsnitt, se avsnitt E1 Klimatförändringar på sida 110, E4 Biologisk mångfald på sida 121, S1 Den egna arbetskraften på sida 126, S2 Arbetstagare i värdekedjan på sida 128, S3 Berörda samhällen på sida 130 samt G1 Ansvarsfullt företagande på sida 131. IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig inverkan, risker och möjligheter Holmen har upprättat väsentlighetsbedömningen i linje med kraven i CSRD, baserat på principen om dubbel väsentlighet. Arbetet med Holmens väsentlighetsbedömning har letts av en central projektgrupp med kompetenser inom miljö, hållbarhet, ekonomi, juridik och kommunikation. Vid behov har projektgruppen knutit relevant kompetens inom sakområden till sig. Projektgruppen har regelbundet rapporterat till en styrgrupp bestående av representanter för koncernledningen. Utfallet av väsentlighetsbedömningen har förankrats och diskuterats med styrgruppen i syfte att säkerställa kalibrering av väsentliga frågor gentemot Holmens strategi. Holmens väsentlighetsbedömning har föredragits för koncernledning, revisionsutskott och styrelse. Arbetet med dubbel väsentlighetsbedömning har följt en strukturerad process som har införlivats i styrningsdokument på koncernnivå. I Holmens process för att fastställa och bedöma väsentlig inverkan, risker och möjligheter har en kart- läggning av den egna verksamheten och värdekedjan utförts. Kartläggningen har fångat upp externa och interna aspekter som kan ha inverkan på miljö och människor. Arbetet med kartläggningen koordinerades centralt i Holmen och utfördes tillsammans med representanter för respektive affärsområde. I samband med kartläggningen av värdekedjan gjordes en inventering av faktisk och potentiell inverkan, risker och möjligheter beaktat var i värdekedjan de uppkommer samt om de uppkommer på kort-, medel- eller lång sikt. Utifrån detta har relevanta hållbarhetsfrågor för Holmen identifierats. Därefter har en bedömning av väsentlighet gjorts för respektive hållbarhetsfrågas inverkan, risk eller möjlighet. Väsentlighetsbedömningen tar sin utgångspunkt i Holmens strategi som utgår från Holmens stora markinnehav och de hållbara produkter som kan tillverkas med skogen som bas. Strategin ses kontinuerligt över med hjälp av omvärlds- analyser och studier om hur världen kan utvecklas där affärsområdesledningarna involveras. Denna information ligger till grund för identifiering av koncernens hållbarhetsfrågor tillsammans med kunskap från Holmens löpande dialog med intressenter, miljötillstånd och tillståndsprövningar, certifieringar samt rappor- tering från miljöarbetet. Utifrån detta genomförs även en bedömning av hållbar- hetsfrågornas allvarlighetsgrad och finansiella konsekvens. Vidare har forskning och arbete kring skogsbrukets utveckling beaktats bland annat för att identifiera och bedöma skogsbrukets påverkan på den biologiska mångfalden. Även inom andra delar av Holmens verksamhet utgör forskning en viktig del av hur produktionsanläggningar påverkar omgivningen, vilket är kunskap som ligger till grund för väsentlighetsbedömningen. Därtill har annan riskbedömning som utförs inom koncernen beaktats, exempelvis har affärs- områdenas kartläggning av risker i leverantörsledet använts för identifiering och bedömning av hållbarhetsfrågor kopplat till arbetstagare i värdekedjan och ansvarsfullt företagande. Externa intressenters intressen har tagits tillvara genom de forum för dialog som framgår av tabellen på sida 101. Tröskelvärden för bedömning av inverkan Holmens negativa inverkan på miljö och människor som identifierats har utvär- derats utifrån en bedömning av skala, omfattning samt möjligheten att återställa inverkan. Sannolikheten för att potentiell negativ inverkan ska inträffa har också bedömts. Positiv inverkan har bedömts utifrån skala, omfattning och sannolikhe- ten för att sådan positiv inverkan inträffar. För att bedöma allvarlighetsgraden av en inverkan har parametrarna skala, omfattning och återställande samt sannolikhet bedömts var för sig utifrån grade- ringen låg, medelhög och hög. Därefter har bedömningen av dessa parametrar sammanvägts för att fastställa allvarlighetsgraden för respektive inverkan. Människorättsrelaterad inverkan (definierat enligt UN Universal Declaration of Human Rights) har beaktats med att ge företräde till parametern skala i bedömningen av allvarlighetsgrad. Tröskelvärden för bedömning av finansiella risker och möjligheter De risker och möjligheter kopplade till miljö- och sociala krav som identifierats i värdekedjan har bedömts utifrån sannolikheten för att de inträffar och den potentiella finansiella effekten för Holmen, det vill säga hur Holmens utveckling, resultat och ställning kan komma att påverkas. För att bedöma den finansiella konsekvensen har finansiell väsentlighet och sannolikhet bedömts utifrån grade- ringen låg, medelhög samt hög. Bedömningen för finansiell konsekvens och sannolikhet har därefter sammanvägts för att fastställa finansiella konsekvensen för Holmen. En kalibrering av bedömningen har skett tillsammans med styrgruppen för att säkerställa att hållbarhetsfrågorna har bedömts likvärdigt. Hållbarhetsfrågor med slutlig bedömning hög eller medel avseende inverkansperspektivet och/ eller finansiellt perspektiv har bedömts vara väsentliga hållbarhetsfrågor för Holmen. E1 Klimatförändringar Holmen arbetar systematiskt med att bedöma omställningsrelaterade risker och möjligheter kopplade till EU:s klimat- och miljölagstiftning. I identifieringen av omställningshändelser har Holmen inte utgått från någon specifik klimat- scenarioanalys utan i stället valt att utgå från de klimatmål och politiska ramar som fastställts av EU och Sverige. Det innebär att Holmen kontinuerligt bevakar och analyserar nya och förändrade regelverk, exempelvis LULUCF, avskognings- förordningen (EUDR) och andra lagstiftningsinitiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet till 2050 och nettonollutsläpp i Sverige till 2045. Bedömningen av omställningsrelaterade risker och möjligheter sker på kort, medel och lång sikt. Holmen granskar hur dessa omställningshändelser påverkar tillgångar och affärsverksamheter, exempelvis genom krav på förändrade skogsbruksmetoder, investeringar i spårbarhetssystem, anpassning av produktionsprocesser och förändrade markförutsättningar för träbaserade produkter och energi. För varje regelverk och initiativ bedöms i vilken omfattning Holmens tillgångar och verk- samheter är känsliga för omställningshändelser med hänsyn till sannolikhet, storlek och varaktighet. Exempelvis analyseras hur nya krav på kolsänkor, biodiversitet eller förpackningsåtervinning kan påverka skogstillgångar, produk- tionsanläggningar och leverantörskedjor. Holmen deltar aktivt i branschdialoger och remissprocesser för att förstå och påverka utformningen av regelverken. Holmen har inte identifierat några aktiviteter som ej är förenliga med en klimat- neutral ekonomi. Grunden för väsentlighetsbedömningens analys av fysiska klimatrelaterade risker är de klimatanpassningsplaner som varje affärsområde har arbetat fram. Klimatanpassningsplanerna följer en koncern gemensam instruktion för att på ett systematiskt sätt bedöma hur verksamheten, produkter och tjänster påverkas av ett förändrat klimat. Instruktionen omfattar krav på att varje affärsområde ska bedöma vilka klimatrelaterade händelser som har en påverkan på verksamhetens kritiska processer. Planerna beskriver relevanta klimat risker, dess möjliga konse- kvenser på verksamheten och vilka aktiviteter som kan vidtas för att tillvarata möjligheter och minska risker. Affärsområdena bedömer hur verksamheten kan påverkas av klimatrelaterade risker, exempelvis genom skador på tillgångar, ändrade produktionskostnader, försämrad produktivitet i plantor, ändrad kostnad på kapital och störningar i leveranskedjor. Klimatanpassningsplanerna utgår inte från vad Holmen ska göra för att minska utsläppen. Däremot kan minskade utsläpp få betydelse till följd av förväntade omställningshändelser. Eventuella behov av klimatanpassning i värde- kedjan, som ligger utanför Holmens direkta kontroll, har ännu inte analyserats. Klimatanpassningsplanerna bygger på scenarioanalyser där varje affärsområde har arbetat utifrån relevanta scenarion och referensperioder. Miljö- och klimat- faktorer tas även hänsyn till både vid upprättande av skötselprogram för skogen och framtagande av skördeplanen, vilket ligger till grund för prognosen om fram- tida skördevolym. Se raderna biologiska tillgångar och skogsmark i balansräk- ningen på sida 61 samt Not 9 på sida 78 för mer information. • Inom skogsbruket har Holmen utgått från IPCC:s prognos om en global tempe- raturökning på 2,7 grader till år 2050. Därefter har ett medelvärde av SMHI:s klimatscenarier enligt RCP 6 tillämpats. För att bedöma långsiktiga effekter har skogens omloppstid, antagen till 100 år, använts som referensperiod. • Inom industrin har Holmen tillämpat SMHI:s klimatscenario RCP 8.5. För att bedöma inverkan av klimatscenarier för industrin har referensperiod 1971–2000 valts. • För vind- och vattenkraftsproduktionen har Holmen tillämpat IPCC:s prognos om 2,7 graders temperaturökning till 2050, i kombination med SMHI:s scena- rier enligt RCP 2.6, RCP 4.5 och RCP 8.5. Referensperioden för analysen är 1971–2000, vilket möjliggör jämförelse med historiska klimatdata. Analysen av fysiska klimatrelaterade risker görs på anläggningsnivå, genom en platsbaserad riskbedömning, vilket innebär att scenarierna har tillämpats med hänsyn till varje anläggnings geografiska läge och lokala klimatförhållanden. Urvalet av scenarier har gjorts för att täcka in de mest relevanta och sannolika Allmänna upplysningar Holmen Årsredovisning 2025 103 Hållbarhetsrapport klimatrelaterade riskerna och osäkerheterna för Holmens verksamhet. Genom att använda både IPCC:s globala scenarier och SMHI:s nationella klimatscenarier (RCP 2.6, 4.5, 6 och 8.5) säkerställs att analysen omfattar ett brett spektrum av möjliga framtida utfall för klimatförändringen, från scenarier med snabb utsläppsminskning till mer ogynnsam utveckling. Genom att inkludera flera RCP-scenarier kan Holmen bedöma både lägre och högre risknivåer, vilket ger en bra grund för att identifiera och hantera såväl gradvisa förändringar som mer extrema utfall. I bedömningen har sannolikhet, storlek och varaktighet beaktats. Affärsområdena bedömer den potentiella ekonomiska konsekvensen av varje identifierad klimatrelaterad risk, mätt som miljoner kronor per år. Vidare identi- fierar samt prioriterar affärsområdena potentiella aktiviteter för att reducera konsekvensen av de identifierade klimatrelaterade riskerna. Klimatanpass nings- planerna ses regelbundet över inom respektive affärsområde. Ledningen för varje affärsområde är delaktiga i processen och prioriterar eventuella aktiviteter där åtgärdernas kostnader och risker samt verksamhetens övriga behov vägs in. E2 Miljöföroreningar Holmens verksamhet ger upphov till utsläpp till luft och vatten. För att kunna bedriva industriproduktion krävs miljötillstånd för varje verksamhetsställe. Miljötillstånden anger bland annat tillåtna utsläppsnivåer av olika ämnen samt buller och produktionsvolymer. Verk samhetens totala miljöpåverkan regleras i den individuella tillstånds prövningen enligt miljöbalken som gäller all drift, även vid produktionsstörningar, samt Industriutsläpps förordningen som anger att bästa tillgängliga teknik ska tillämpas vid normala driftförhållanden. Processen för miljötillstånd sker på liknande sätt i Sverige och i England. Fastställande och bedömning av Holmens påverkan på miljö och människors hälsa sker i en reglerad miljötillståndsprövning. I samband med att en verksam- het ansöker om miljötillstånd måste verksamhetsstället identifiera sina faktiska och potentiella miljöföroreningsrelaterade effekter. Detta görs enligt en lagstadgad process med angiven tillsynsmyndighet, i Sverige åligger detta länsstyrelsen. Där verksamhet som kan ha negativ miljöpåverkan bedrivs, ska ett samråds- underlag tas fram som på en övergripande nivå beskriver hur förändringar i verksamheten kan påverka berörda samhällen och miljön. Information i samråds underlaget ligger till grund för ett avgränsningssamråd där berörda myndigheter och allmänhet ges möjlighet att ge synpunkter och ställa frågor till verksamheten. Efter genomfört samråd skrivs ett samrådsprotokoll och den tillstånds sökande verksamheten ges möjlighet att anpassa ansökan för att gå olika parter till mötes. Nästa steg i tillståndsprövningen är att den sökande tar fram en teknisk beskrivning samt en miljökonsekvens beskrivning. Dessa två dokument utgör basen för ansökan om miljötillstånd. Den tekniska beskrivningen ska innehålla en detaljerad beskrivning av den plane- rade verksamheten vid ansökan om nytt miljötillstånd, alternativt redogöra för hur den sökande planerar att genomföra förändringar vid verksamhetsstället. Miljökonsekvensbeskrivningen är omfattande och kräver utredningar om förvän- tad påverkan på luft, vatten och mark, bullerpåverkan, avfallshantering samt riskbedömningar. För att undersöka miljöföroreningsrelaterade effekter i vattenområden vid verksamhetsstället kan det även krävas biologiska studier och tillståndsvillkor kan innehålla krav på uppföljande studier. Tillståndsansökan skickas sedan till mark- och miljödomstolen där den sökande yrkar på önskade villkor för verksamheten. När mark- och miljödomstolen anser att ansökan är komplett går den ut på remiss till ett stort antal myndigheter, berörda kommuner och övriga intressenter. Yttranden på ansökan kan ske i flera omgångar då part- erna kan ha olika uppfattningar om vilka villkor som ska gälla för verksamheten. Därefter sker förhandling i mark- och miljödomstolen med alla parter närvarande, innan beslut i målet fattas. De parter som varit inblandade i processen har också möjlighet att överklaga beslutet till Mark- och miljööverdomstolen. Holmens väsentliga risker för miljöföroreningar till luft, vatten och mark är kopplade till politiska åtgärder och lagstiftning. Störningar i produktion kan orsaka överskrid- anden av de utsläppsvillkor som gäller för verksamhetsstället, vilket kan leda till påverkan på miljön. Överskridanden av villkoren kan, om det sker vid upprepade tillfällen, föranleda att tillsynsmyndigheten anser att miljötillståndet måste omprövas. Förändringar i bedömningen av vad som är bästa tillgängliga teknik, så kallade BAT-slutsatser (Best Available Technique) enligt Industri utsläpps- förordningen, kan medföra nödvändiga investeringar. Enligt svensk lagstiftning har Holmen även potentiella åtaganden relaterat till nedlagda verksamhetsställen vars verksamhet orsakade föroreningar som eventuellt kan behöva åtgärdas. Närliggande samhällen berörs av Holmens verksamhet och vid synpunkter finns processer för varje verksamhetsställe att ta emot och hantera frågorna. För mer information om kontaktkanaler, se avsnittet S3 Berörda samhällen på sida 130. E3 Vatten och marina resurser Den ämnesspecifika ESRS-standarden E3 Vattenresurser och marina resurser har inte identifierats som väsentlig efter utförd väsentlighetsbedömning. Miljötillstånden föreskriver hur mycket vatten som får användas av respektive verksamhetsställe. Samråd sker i enlighet med tillståndprövningar. Holmen använder ytvatten från sjöar och vattendrag för att transportera och tvätta fibrer vid koncernens kartong- och pappersbruk. Vatten används också för bland annat kylning och ångproduktion. Samma vatten används ofta flera gånger och renas i flera steg innan det återsläpps i havet. Holmens totala vatten användning uppgick 2025 till 67 miljoner m 3 . Av det vatten som används förbrukas cirka tre procent av intaget råvatten genom förångning eller upptag i produkter. Mängden vatten som används i produktionen har minskat stadigt till följd av allt effektivare metoder och utrustning. Användning av grundvatten är försumbar och havsvatten, producerat vatten eller vatten från stressade källor används inte alls. De så kallade vattendomarna föreskriver hur mycket vatten som får användas av respektive enhet. Risken för överskridande bedöms som låg. Nya direktiv, lagar och tillstånd skulle kunna försvåra Holmens möjlighet att tillgodose produktionens vattenbehov och medföra behov av investeringar men bedöms inte få väsentlig finansiell konsekvens på Holmen. Den ekonomiska konsekvensen av att behöva begränsa produktionen vid exempelvis torka beräknas vara liten. Tillgången på ytvatten vid Holmens produktionsanläggningar är god och nederbördsmängderna är i regel stora vilket ger höga flöden i vattendragen året om. Risker kopplade till produktionens användning av vatten och eventuella påverkan på vattenmiljöer beskrivs i avsnitten om föroreningar och biologisk mångfald. E4 Biologisk mångfald Bedömningen av inverkan, risker och möjligheter avseende biologisk mångfald och ekosystem utgår från Holmens intressentdialog och tar hänsyn till påverkade samhällen genom samråd med exempelvis rennäringen för att tidigt identifiera risker och anpassa skogsbruksåtgärder. Holmen samarbetar även med andra markägare och myndigheter kring åtgärder som stärker den biologiska mång- falden, och för dialog med kunder om försörjningskedjor, ansvarsfullt skogsbruk och klimatfrågor kopplade till biologisk mångfald. Hela värdekedjan har syste- matiskt kartlagts för att identifiera påverkan, risker, möjligheter och beroenden kopplade till biologisk mångfald. Bedömningen omfattar fysiska risker, omställ- ningsrisker och systematiska risker kopplade till biologisk mångfald och ekosystem. Arbetet med biologisk mångfald sker i enlighet med relevant lagstiftning. Holmen arbetar löpande med att bevaka förslag till ny lagstiftning och förordningar för att kunna identifiera, bedöma och hantera potentiella risker kopplat till biologisk mångfald. Samtidigt integreras identifiering och utveckling av möjligheter i koncernens strategiarbete. Holmen bedriver verksamhet i anslutning till områden med känslig biologisk mångfald, vilka har identifierats som Natura 2000-områden och utgör natur med särskilda skydds- och bevarandevärden ur ett EU-perspektiv. Områden i anslutning till känslig biologisk mångfald avgränsas till ett avstånd om 10 kilometer. På Holmens mark utgörs de flesta skyddade områden av vattendrag som skyddas vid skogsbruksåtgärder. För särskilt känslig biologisk mångfald har Holmen iden- tifierat områden med höga bevarandevärden. Fem områden är riksintressen med hög täthet av rödlistade arter och sex med stora koncentrationer av nyckelbiotoper, huvudsakligen avsatta för fri utveckling. Därutöver finns fjällnära barrskogar med lång kontinuitet, höga naturvärden och starka kulturhistoriska kopplingar. På Holmens mark finns även omfattande vattenskyddsområden och områden med koncentrationer av hotade, sällsynta och fridlysta arter. Bedömningen tar även hänsyn till hur förändringar i ekosystem kan påverka eko- systemtjänster kopplade till biologisk mångfald, såsom naturlig föryngring och pollinering. Flera av åtgärderna inom miljöhänsyn i brukad skog, naturvårdande skötsel och frivilliga avsättningar skyddar även de ekosystemtjänster som finns i skogslandskapet. Genom de skogsbilvägar som Holmen bygger och underhåller underlättas dessutom tillgången till andra ekosystemtjänster, såsom rekreation, friluftsliv, jakt och bärplockning. Ett biodiversitetsindex, som är utvecklat av oberoende forskare vid Storbritanniens Natural History Museum, utgår från världens största databas om hur ekologiska samhällen har påverkats av människan och används för att följa den biologiska mångfalden i olika regioner. Sveriges biodiversitetsindex ligger på drygt 95 procent, vilket kan jämföras med det globala genomsnittet på 77 procent och gränsvärdet på 90 procent som den biologiska mångfalden inte bör understiga. Indexet visar att förutsättningarna för biologisk mångfald i Sverige är god och har förbättrats under de senaste 50 åren. Allmänna upplysningar 104 Holmen Årsredovisning 2025 Skogsbrukets påverkan på och beroende av livskraftiga ekosystem fastställs framför allt genom ekologisk landskapsplanering och naturvärdesbedömningar. I arbetet med ekologisk landskapsplanering har Holmens skogsinnehav delats in i så kallade naturgeografiska regioner, som inom planeringen benämns som landskap. För varje landskap tas en strategisk plan fram, baserad på en analys och kartläggning av skogstyper, bristbiotoper, förekommande arter samt skogar med höga naturvärden. Planen beskriver landskapets viktigaste naturvärden, identifierade värdetrakter, andra geografiska fokusområden samt nuvarande brister ur ett ekologiskt perspektiv. Utifrån detta formuleras en strategi för hur frivilliga avsättningar, naturvårdande skötsel och naturhänsyn ska prioriteras i det aktuella landskapet. Landskapsplanerna har också förankring i länsstyrel- sens utsedda värdetrakter, som kan ses som större ekologiskt sammanhängande system med ökad möjlighet till långsiktigt funktionellt bevarande av arter och livsmiljöer av prioriterad typ. Planen uppdateras kontinuerligt, vilket ger ett verktyg för att förstå skogsbrukets påverkan över tid. Naturvärdesbedömningar kompletterar landskapsplaneringen genom att ge en detaljerad bild av specifika skogsområdens förutsättningar. I naturvärdes- bedömningar identifieras miljöer och strukturer som är viktiga för den biologiska mångfalden, såsom äldre skog och död ved. Bedömningskriterierna hjälper Holmen att fatta välgrundade beslut om hur skogarna ska skötas på lång sikt för att befintliga naturvärden ska bevaras och nya skapas. Artdatabanken är ett kunskapscentrum vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som samlar kunskap om Sveriges arter och natur. Rödlistan, som tas fram av Artdatabanken, visar vilka arter som riskerar att dö ut från Sverige och används som ett av flera underlag vid Holmens bedömning av naturvärden. För vägled- ning och prioritering av miljöhänsyn använder Holmen skogssektorns gemen- samma målbilder för god miljöhänsyn som är framtagna av Skogsstyrelsen i sam- arbete med skogsnäringen, myndigheter, forskare och naturvårdsorganisationer. Målbilderna lyfter fram lämpliga tillvägagångssätt för hänsyn till olika hänsyns- krävande biotoper, vatten drag och sjöar samt värdefulla träd och buskar. Dessa miljöer och substrat är hemvist för många rödlistade arter. För prioritering av frivilliga avsättningar ingår en bedömning på beståndsnivå, vilket är en samman- vägd bedömning av historik, fysisk miljö, strukturer och arter. Forskning om ekosystemens dynamik och skogsbrukets effekter främjas genom Holmens Kunskapsskogar. Dessa skogar är noga utvalda utifrån sina unika bio- logiska förutsättningar med syfte att samla in och sprida kunskap om skogen. Vattenkraftsproduktion är reglerad genom omfattande tillståndsprocesser där påverkan på biologisk mångfald fastställs. Miljökonsekvensbedömningar genomförs som en del av processen för att få tillstånd och innebär att utreda vattenkraftsproduktionens påverkan på akvatiska ekosystem, inklusive fiskars vandringsvägar och vattenkvalitet. Egenkontrollprogram beskriver processen för övervakning av vattenflöden och ekosystem. Holmens arbete med att undvika förlusten av biologisk mångfald sker i enlighet med relevanta EU-direktiv, såsom fågeldirektivet (2009/147/EG) samt art- och habitatdirektivetet (92/43/EEG), och nationella krav vilket säkerställer att åtgär- der som vidtas är förenliga med gällande lagstiftning och internationella standarder. E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Inom ramen för Holmens certifierade miljöledningssystem ställs krav på analys av viktiga miljö aspekter kopplade till materialinflöde, resursanvändning och avfalls- hantering. Analysen syftar till att avgöra vilka miljö aspekter som har betydande eller långsiktig påverkan och att identifiera risker och möjligheter. Analysen omfattar produkternas livscykel för att bedöma möjligheter till återanvändning, samt om och hur material kan återvinnas eller omarbetas i produktionen. Resursinflöden Holmens produkter produceras till stor del av förnybar råvara och biprodukter tas till vara inom den egna processen. Skogens kretslopp ger en förnybar råvara och hela skörden tas om hand där högsta möjliga förädlingsvärde styr användningen. Av träden som skördas sågas i första hand plankor och brädor. Restprodukter från sågverken i form av flis och de klenare delarna av trädet, samt virke från gallring, används för tillverkning av kartong och papper. Resterande andel utgörs av grenar, toppar och bark som används för produktion av bioenergi. Två av Holmens bruk är integrerade med intilliggande sågverk vilket skapar en cirkulär produktionsprocess. Flis från sågverken används som råvara i massa- produktionen, bark och sågspån blir biobränsle, och överskottsvärmen från bruken används för torkning av trävarorna i sågverken. Kartongverksamheten producerar nästan all el som behövs vid de egna bruken. Holmen använder icke-förnybara resurser i sin produktion, till exempel i form av kemikalier och bränsle för transporter. Kemikalier är nödvändiga för att ge produk- terna specifika egenskaper. Kontinuerligt arbete bedrivs för att övervaka miljö- och hälsofarliga kemikalier. Kemikaliehanteringen granskas regelbundet av extern part genom periodiska besiktningar, tillsynsbesök och revisioner. Användningen av kemikalier rapporteras årligen till tillsynsmyndighet. Att påverka transporter till och från verksamhetsställen genom att minska användandet av icke-förnybara resurser är en utmaning som delas med andra tillverkande industrier. Resursutflöden Holmen producerar produkter som kan återanvändas och återvinnas vilket bidrar till en cirkulär ekonomi och ett fungerande returpappersystem. I de fall nedklassat material uppstår i produktionsprocessen identifieras andra möjliga användnings- områden. Till exempel kan material som inte uppfyller kvalitetskraven för ytskikt vid kartongproduktion i stället användas i mittskiktet. Dessutom kan viss ned- klassat material beläggas och används som insatsvara i andra produktionsflöden. Holmens väsentliga möjlighet för resursutflöden relaterade till produkter är kopplad till politiska åtgärder och lagstiftning. Ny lagstiftning och ett stort fokus på miljörelaterade frågor har skapat ett föränderligt samhälle och marknadens ambitioner att motverka klimatförändringar ökar efterfrågan på förnybara produkter för att ersätta fossilbaserade produkter. Efterfrågan på Holmens produkter, i synnerhet trävaror, kan öka när fossila alternativ som stål och betong börjar bära sin klimatkostnad. Avfall Kemikalier som efter användning är klassificerade som farligt avfall kan medföra miljömässiga risker. Hantering i produktion görs i ett slutet system och kemikalier återanvänds för att reducera resursinflödet. Efter användning blir kemikalier slutligen avfall som hanteras i enlighet med lagstiftning och miljöcertifiering. Även avfall som läggs på deponi kan ha potentiell påverkan på miljön. Biprodukter och avfall som inte kan tas om hand i egna processer säljs till externa parter där de får nytt liv i andra industriella tillämpningar. Till exempel blir sedimentfiber en fiberinsats råvara för kartongtillverkning och det avvattnade slammet från Holmens mekaniska massabruk omvandlas till fibermull som kan användas som jordförbättring. S4 Konsumenter och slutanvändare Den ämnesspecifika ESRS-standarden S4 Konsumenter och slutanvändare har inte bedömts relevant för koncernen, då Holmens produkter inte säljs direkt till slutkonsument och Holmens ansvar och möjlighet till påverkan är låg. G1 Ansvarsfullt företagande Holmen verkar på en global marknad och säljer produkter till flertalet länder med exponering för exempelvis politiska risker, korruptionsrisker och risker i värdekedjan. Nationellt och globalt ställer kunder och partners krav på Holmen att vara en stabil och pålitlig leverantör som står för god affärsetik och tydliga principer kring hållbarhet. Avsteg från principer och policyer kan påverka anseendet och affärsrelationer negativt. Ett gott anseende som ett ansvarsfullt och förtroendeingivande företag är en grundläggande förutsättning för Holmens verksamhet. Samarbeten Holmen ingår i ska ske enligt koncernens grundläggande värderingar kring ett sunt före- tagande och följa interna styrande dokument i affärsetik. Omvärldens krav på Holmens ansvar över värdekedjan kan komma att ändras genom ny lagstiftning. Ändringar i lagar och regler kan komma att påverka förutsättningarna för Holmens verksamhet och leda till ökade kostnader för regelefterlevnad. IRO-2 Hållbarhetsfrågor som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring Tabellen Innehållsindex på sida 106–109 visar ett index över de upplysningskrav som ingår i hållbarhetsrapporten, inklusive datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning. Den väsentliga informationen som presenteras i hållbarhets- rapporten har fastställts baserat på väsentliga inverkningar, risker och möjlig- heter utifrån Holmens dubbla väsentlighetsbedömning. Efter att ha identifierat väsentliga ämnesstandarder, bedömdes väsentligheten av respektive upplys- ningskrav och datapunkt. Bedömningen av väsentlig information följer ESRS 1 avsnitt 3.2 Väsentliga frågor och informationens väsentlighet, Bilaga E, samt tillgänglig vägledning från EFRAG. Allmänna upplysningar Holmen Årsredovisning 2025 105 Hållbarhetsrapport Innehållsindex Referens i Upplysningskrav och relaterad datapunkt Sida SFDR Tredje- pelaren Referens- värdesför- ordningen EU:s klimat- lag Allmän information ESRS 2 BP-1 Allmän grund för upprättande av hållbarhetsförklaringen 98 ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 98 ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 99 ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d 99 X X ESRS 2 GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e 99 X ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 99 ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 99 ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 99 ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 X ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 99 ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 100 ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Ej tillämplig X X X ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii Ej tillämplig X X ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii Ej tillämplig X X ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv Ej tillämplig X ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 101 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 102 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 103 ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 105 Miljöinformation ESRS E1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 110 ESRS E1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter 103 ESRS E1 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 99 ESRS E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 111 ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 111 X ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g Ej tillämplig X X ESRS E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 111 ESRS E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 111 ESRS E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 112 ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 112 X X X ESRS E1-5 Energianvändning och energimix 113 ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 113 X ESRS E1-5 Energi- förbrukning och energimix punkt 37 113 X ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 113 X ESRS E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 114 ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44 114 X X X ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 114 X X X ESRS E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter 114 ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 114 X ESRS E1-8 Intern koldioxidprissättning Ej väsentlig ESRS E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter Infasning ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 Infasning X ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a Infasning X ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c Infasning X Allmänna upplysningar 106 Holmen Årsredovisning 2025 Referens i Upplysningskrav och relaterad datapunkt Sida SFDR Tredje- pelaren Referens- värdesför- ordningen EU:s klimat- lag Miljöinformation ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt 67 c Infasning x ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 Infasning X ESRS E2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter i samband med miljöföroreningar 104 ESRS E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening 119 ESRS E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening 119 ESRS E2-3 Mål relaterade till miljöförorening 119 ESRS E2-4 Miljöförorening av luft, vatten och mark 119 ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 120 X ESRS E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter Ej väsentlig ESRS E2-6 Förväntade finansiella effekter av väsentliga miljöföroreningsrelaterade risker och möjligheter Infasning ESRS E2-6 Drifts- och kapitalutgifter som inträffade under rapporteringsperioden i samband med större incidenter och deposition punkt 40 b 120 ESRS E3 Vatten och marina resurser Ej väsentlig ESRS E4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 121 ESRS E4 SBM-3 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I 121 X ESRS E4 SBM-3 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig X ESRS E4 SBM-3 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I 121 X ESRS E4 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker, beroenden och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem 104 ESRS E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 121 ESRS E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 122 ESRS E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 b Ej tillämplig X ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej tillämplig X ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d 122 X ESRS E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 122 ESRS E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem 123 ESRS E4-5 Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem 123 ESRS E4-5 Om företaget har fastställt att man direkt bidrar till påverkansfaktorer som leder till förändrad mark-, sötvatten- och/eller havsanvändning ska företaget redovisa relevanta mått, punkt 38 Infasning ESRS E4-6 Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem Infasning ESRS E5 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi 105 ESRS E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 124 ESRS E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 124 ESRS E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 124 ESRS E5-4 Resursinflöden 124 ESRS E5-5 Resursutflöden 125 ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d 125 X ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 125 X ESRS E5-6 Förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi Infasning Social information ESRS S1 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 101 ESRS S1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 126 ESRS S1 SBM-3 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f 126 X ESRS S1 SBM-3 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g Ej väsentlig X ESRS S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 126 ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 126 X Allmänna upplysningar Holmen Årsredovisning 2025 107 Hållbarhetsrapport Referens i Upplysningskrav och relaterad datapunkt Sida SFDR Tredje- pelaren Referens- värdesför- ordningen EU:s klimat- lag Social information ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21 126 X ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 Ej väsentlig X ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 126 X ESRS S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagar- representanter angående inverkningar 126 ESRS S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan uppmärksamma problem 126 ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c 127 X ESRS S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 127 ESRS S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 127 ESRS S1-6 Uppgifter om företagets anställda 127 ESRS S1-7 Uppgifter om arbetstagare i den egna arbetskraften som inte är anställda Ej väsentlig ESRS S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog Ej väsentlig ESRS S1-9 Mångfaldsindikatorer 128 ESRS S1-10 Tillräckliga löner Ej väsentlig ESRS S1-11 Socialt skydd Ej väsentlig ESRS S1-12 Personer med funktionsnedsättning Ej väsentlig ESRS S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 128 ESRS S1-14 Mått för arbetsmiljö 128 ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c 128 X X ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e 128 X ESRS S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid Ej väsentlig ESRS S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) Ej väsentlig ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Ej väsentlig X X ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b Ej väsentlig X ESRS S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter Ej väsentlig ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a Ej väsentlig X ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104a Ej väsentlig X X ESRS S2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 101 ESRS S2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 128 ESRS S2 SBM-3 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b Ej väsentlig X ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 129 ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 129 X ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18 129 X ESRS S2-1 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 X X ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 129 X ESRS S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar 129 ESRS S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem 129 ESRS S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 129 ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 129 X ESRS S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 129 ESRS S3 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 101 ESRS S3 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 130 ESRS S3-1 Policyer för berörda samhällen 130 Allmänna upplysningar 108 Holmen Årsredovisning 2025 Referens i Upplysningskrav och relaterad datapunkt Sida SFDR Tredje- pelaren Referens- värdesför- ordningen EU:s klimat- lag Social information ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 X ESRS S3-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Ej väsentlig X X ESRS S3-2 Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående inverkningar 130 ESRS S3-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem 130 ESRS S3-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på berörda samhällen, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 130 ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 Ej väsentlig X ESRS S3-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 130 ESRS S3 MDR-M Företaget ska lämna upplysningar om alla mått det använder för att bedöma resultat och ändamålsenlighet, med avseende på en väsentlig inverkan, risk eller möjlighet. punkt 75 Infasning ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare Ej väsentlig Styrningsinformation ESRS G1 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens ansvar 99 ESRS G1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 105 ESRS G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 131 ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b 131 X ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d 131 X ESRS G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer 131 ESRS G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 132 ESRS G1-4 Fall av korruption och mutor 132 ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a 132 X X ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b 132 X ESRS G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 132 ESRS G1-6 Betalningspraxis Ej väsentlig Införlivning genom hänvisning Upplysningskrav Krav Avsnitt i rapporten Sida GOV-1/2 Förvaltnings, lednings, och tillsynsorganens roll Bolagsstyrningsrapport, avsnitt: Styrelsens samman- träden, Valberedning, Styrelsens samman sättning, Styrelsens arbete, Revisionsutskott, Koncernledning, Interna styrprocesser, Intern kontroll avseende rapportering 44–48 GOV-3 Hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 73–74 GOV-5 Riskhantering och internkontroll över hållbarhets- rapportering Bolagsstyrningsrapport, avsnitt: Intern kontroll avseende rapportering 48 ESRS S1-6 Personalkostnader Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 73 ESRS S1-9 Könsfördelning för högsta ledningsnivå Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 74 Allmänna upplysningar Holmen Årsredovisning 2025 109 Hållbarhetsrapport E1 Klimatförändringar SBM-3 Väsentlig inverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Sammantaget bedöms Holmens strategi vara robust och långsiktigt motstånds- kraftig mot fysiska klimatrelaterade risker och omställningsrisker. Holmens strategi är väl positionerad för att dra nytta av omställningen mot en koldioxidsnål ekonomi, vilket stärker konkurrenskraften och ligger i linje med Holmens mål att öka klimatnyttan genom förnybara produkter från hållbart brukade skogar. Inbindning och lagring av koldioxid i virkesförråd och produkter Genom åren har Holmen utvecklat en långsiktig rationell förvaltning av mark- innehavet som bidragit till ett växande virkesförråd och ökad skörd. Växande skogar binder och lagrar koldioxid. Efter skörd fortsätter skogsråvaran att skapa nytta genom att lagra koldioxid i långlivade produkter. Dessutom kan Holmens produkter bidra till ett bättre klimat genom att ersätta fossilbaserade alternativ. Genom att producera produkter från skogsråvara, såsom trävaror, kartong och papper, minskar behovet av fossila material och råvaror såsom kol, olja och gas kan stanna under jord. Skogen spelar en nyckelroll i klimatomställningen och efterfrågan på skogsråvara väntas öka. Även om skog är en förnybar resurs och Holmens stora skogsinnehav ger en stark ställning på virkesmarknaden är råvarutillgången begränsad. Brukandet av skog och mark är strikt reglerat, både nationellt och på EU-nivå. Krav på ökad användning av skogen som kolsänka eller krav på förändrade skogsbruksmetoder skulle därmed kunna leda till minskad tillväxt och skörd. Fastighetssektorn svarar för mer än en tredjedel av Europas koldioxidutsläpp. Det är både dyrt och svårt att göra tillverkningen av de dominerande byggmaterialen cement och stål hållbar. Trä är ett förnybart alternativ som till skillnad från cement och stål är energieffektivt att tillverka samtidigt som det lagrar koldioxid i bygg nader. Det gör att marknadsutsikterna för trävaror är goda på sikt. Inte minst när fossi lintensiva byggmaterial börjar bära sin verkliga klimatkostnad genom att den fria tilldelningen av utsläppsrätter fasas ut och EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) fasas in. Däremot kan en ökad konkurrens om timmer påverka Holmens möjligheter att växa i balans med tillgången på virkesråvara. Utsläpp av växthusgaser i värdekedjan Marknadens ambitioner att motverka klimatförändringar har införlivats i Holmens strategi sedan lång tid tillbaka. Holmen har därför länge arbetat för att minska de fossila utsläppen från den egna verksamheten. Holmen bedömer klimat påverkan från värdekedjan genom att årligen kartlägga och följa upp utsläpp av växthusgaser inom scope 1, 2 och 3. Utsläppen inom den egna verk- samheten, scope 1, har minskat med 85 procent sedan 2005 och är idag låga till följd av åtgärder för energieffektivisering och investeringar i fossilfri teknik. Majoriteten av Holmens utsläpp uppstår i scope 3, framför allt inom kategorierna inköpta varor samt upp- och nedströms transporter. Utfasning av systemet för handel med utsläppsrätter ger en finansiell påverkan på Holmen genom förlorad intäkt. Holmen erhåller idag fri tilldelning av utsläppsrätter under EU ETS samt UK ETS. Cirka 10 procent av dessa används för att täcka den egna verksamhetens utsläpp och resterande del säljs till externa parter. Holmen förlorar tilldelningen av utsläppsrätter till Iggesunds Bruk under 2026 till följd av en förändring i regelverket som innebär att anläggningar utesluts ifall mer än 95 procent av växthusgasutsläppen härstammar från biomassa. Produktion av förnybar energi Behovet av mer fossilfri el är stort och Holmen bidrar genom att producera förny- bar energi i form av vattenkraft, vindkraft och bioenergi. Utbyggnad av befintlig vattenkraft bedöms inte som möjlig samtidigt som framtida miljötillstånds - Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Beskrivning Inverkan, risk, möjlighet Tidshorisont Var i värdekedjan Omställnings- händelse Inbindning och lagring av koldioxid i virkesförråd och produkter Växande skog binder koldioxid som efter skörd finns lagrad i träprodukter. Holmens träbaserade produkter kan ersätta fossilbaserade och koldioxidintensiva produkter. Faktisk positiv inverkan Kort - Lång Egen verksamhet, Nedströms N/A Krav om ökad kolsänka från skogen skulle få finansiella effekter på industri och skogsbruk. Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja Marknad för kolkrediter kan generera intäkter vid striktare reglering av skogsbruk. Möjlighet Medel – Lång Egen verksamhet Ja Efterfrågan och priset på trävaror kan öka om priset på koldioxidutsläpp ökar. Möjlighet Kort – Lång Egen verksamhet Ja Utsläpp av växthusgaser i värdekedjan (i produktion och transport) Majoriteten av utsläppen av växthusgaser härleds till insatsprodukter samt transporter. Faktisk negativ inverkan Kort – Lång Uppströms, Egen verksamhet, Nedströms N/A Ändrade omvärldskrav kan leda till behov att adressera fossila utsläpp i värdekedjan (scope 3) vilket kan innebära större investe- ringar/kostnader. Risk Kort – Lång Uppströms, Egen verksamhet, Nedströms Ja Utfasning av fri tilldelning inom EU:s utsläppshandel innebär förlorad intäkt. Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja Produktion av förnybar energi Holmen bidrar med fossilfri energi genom vatten- och vindkraft, samt bioenergi som produceras av biprodukter från skogen. Faktisk positiv inverkan Kort – Lång Egen verksamhet, Nedströms N/A Ökad efterfrågan på förnybar energi ger god potential att utveckla vindkraft på egen mark. Bidraget med fossilfri energi kan öka. Potenitell positiv inverkan, Möjlighet Medel – Lång Egen verksamhet, Nedströms Ja Holmens elproduktion och utveckling av förnybar energi gör att företaget påverkas av regleringar inom energiområdet. Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja En elintensiv pappersproduktion Produktion av papper och kartong har en betydande elkonsumtion. Holmen påverkas därför av regleringar på energiområdet. Faktisk negativ inverkan, Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja Holmen bidrar till stabilitet av elnätet genom flexibilitet i den elintensiva produktionen. Möjlighet Kort – Lång Egen verksamhet Ja 110 Holmen Årsredovisning 2025 Klimatförändringar prövningar innebär en risk att befintlig produktion kan komma att begränsas. Däremot har Holmen en betydande potential att bygga vindkraft på egen mark. Utmaningen är att tillståndsprocesserna är långa och att det ofta finns ett lokalt motstånd mot att vindkraft byggs. Holmens elproduktion och utveckling av förnybar energi gör att koncernen påverkas av regleringar inom energiområdet, vilket kan påverka lönsamheten. Därmed krävs god produktionsplanering och förmåga till flexibilitet i elproduk- tionen. Regleringar inom energiområdet som påverkar elpriser kan även få effekt på investeringsbeslut kring utveckling av vindkraft. Elintensiv produktion Den el som används i produktionen vid Holmens verksamhetsställen är fossilfri och kommer till stor del från egen förnybar energiproduktion. Genom att anpassa den elintensiva pappersproduktionen har Holmen även möjlighet att bidra till att stabilisera ett alltmer väderberoende elsystem. Holmens betydande elkonsumtion inom produktion av papper och kartong innebär att koncernen påverkas av regleringar inom energiområdet. Regleringar som påverkar energipriser och tillgången på fossilfri energi kan ha ekonomisk och operativ inverkan för verksamheten. Genom god flexibilitet i den elintensiva produktionen kan Holmen sänka de egna energikostnaderna. Klimatrelaterade fysiska risker och omställningshändelser Holmen har genomfört klimatanpassningsplaner för samtliga verksamheter samt analyserat omställningshändelser, se vidare IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig inverkan, risker och möjligheter på sida 103. Holmen har inte genomfört en resiliensanalys i den specifika benämning som föreskrivs av ESRS. Bedömningen av bolagets motståndskraft mot klimatföränd- ringar sker i stället inom ramen för klimatanpassningsplanerna. Klimatanpassningsplanerna visar att klimatförändringar kan påverka verksam- heten, men konsekvenserna av fysiska risker bedöms inte som väsentliga. Skogsbruket är den del av verksamheten som har störst potentiell inverkan. Ett varmare klimat kan öka tillväxten i skogarna genom längre växt perioder, mer nederbörd och högre koldioxidhalter, vilket gynnar fotosyntesen. Samtidigt kan förändrade temperatur- och nederbördsmönster skapa gynnsamma förhållanden för skadegörare som svampar och insekter, vilket riskerar att minska virkesvolym och kvalitet. Längre perioder av torka och höga temperaturer kan begränsa möjligheten att bruka skogen till följd av kortare perioder med tjälad mark eller stillestånd vid hög brandrisk. Holmens bruk och sågverk kan komma att behöva investera i ökad förmåga att hantera plötsliga, stora vattenmängder. Vid torka finns det en risk att produktionen vid en enhet skulle komma att begränsas för att inte orsaka negativ inverkan på miljön. Investeringarna eller påverkan på produktionen bedöms dock inte vara väsentliga. E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar Holmens strategi tar sin utgångspunkt i att världen har som ambition att ställa om till en hållbar användning av energi och material för att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet. Strategin utgår från att skogen levererar mest klimatnytta när den brukas aktivt. Holmen har en positiv inverkan på arbetet för att begränsa klimatförändringar i och med att Holmens skogsinne- hav binder stora mängder koldioxid genom aktivt skogsbruk. Dessutom skapar Holmens förnybara produkter och produktion av förnybar energi möjligheter att fasa ut fossilbaserade alternativ. Holmens omställningsplan är således en integrerad del av koncernens strategi som fastställts av koncernledningen och fokuserar på att öka klimatnyttan genom hela värdekedjan. Holmen har redan gjort betydande framsteg i genomförandet av en omställning då koncernen tidigt såg att låga utsläpp av växthusgaser är en konkurrensfördel och länge har arbetat med att minska verksamhetens negativa klimatpåverkan. Redan 2005 sattes målet att användningen av fossila bränslen vid koncernens verksamhetsställen skulle minska med 90 procent till 2020. Genom åtgärder för energieffektivisering och investeringar i fossilfri teknik har de fossila utsläppen från produktionen minskat med 85 procent sedan 2005. Drivkrafterna bakom utfasningen av fossila bränslen har varit ett strategiskt fokus på långsiktig resiliens och kostnadseffektivitet. Utfasningen har också drivits på av ökade krav från kunder och investerare, som i allt högre grad efter- frågar klimatneutral produktion, samt ökad lagstiftning på EU-nivå. För att fortsätta minska de fossila utsläppen i linje med Parisavtalet har Holmen satt vetenskapligt baserade mål för scope 1-3 i linje med Science Based Targets initiative (SBTi) utifrån ambitionsnivån ”under 2°C”. För en detaljerad beskrivning av målen, se avsnitt E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatför- ändringar. Se även avsnitt E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimat- förändringspolicyer för en beskrivning av åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Av Holmens totala fossila utsläpp uppstår 88 procent i scope 3, framför allt från kategorierna inköpta varor samt upp- och nedströms transporter. Det innebär att den största delen av Holmens klimatpåverkan sker utanför den egna verksam- heten, i leverantörsledet och transportkedjan. Utsläpp av växthusgaser från transporter bedöms som svåra att påverka på kort och medellång sikt eftersom de är beroende av befintlig infrastruktur, långsiktiga logistiklösningar och leverantörers tekniska kapacitet. De inlåsta utsläppen från transportsektorn utgör en utmaning för att nå Holmens mål om att minska utsläppen i scope 3. För att minska dessa utsläpp är Holmen beroende av teknikutveckling som ökar tillgången på konkurrenskraftiga fossilfria drivmedel och transporter. Transportsektorn behöver ställa om till eldrift, biodrivmedel eller andra fossilfria alternativ, vilket i sin tur förutsätter investeringar och samverkan i hela värdekedjan. Inga signifikanta resurser har allokerats för att bibehålla låga utsläppsnivåer utan sker inom ramen för verksamhetsställets ordinarie budgetprocess. Se avsnitt E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer för mer information. För inköpta varor, såsom kemikalier, förpackningsmaterial och maskinutrustning, för Holmen aktiv dialog med leverantörer för att öka transparensen kring deras klimatpåverkan. Holmen följer upp leverantörernas klimatmål och uppmuntrar dem att sätta vetenskapligt baserade mål i linje med Parisavtalet. Holmens verksamhet omfattas inte av artikel 12 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818. Därmed är verksamheten inte utesluten från EU:s referensvärden för anpassning till Parisavtalet. E1-2 / MDR-P Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Holmens miljö- och energipolicy beskriver att Holmens skogsbruk ska bedrivas med sikte på hög och uthållig produktion av vedråvara så att den växande skogen och produkter bidrar till positiv klimatpåverkan. Markens långsiktiga produktions- förmåga ska värnas, vattenmiljöer skyddas och historiskt värdefulla kultur miljöer bevaras. Holmens sågverk, kartong- och pappersbruk ska följa tillämpliga standarder samt vara certifierade i syfte att identifiera, prioritera och hantera verksamhetens miljöpåverkan. Energi ska återvinnas och användas för interna eller externa ändamål i syfte att minimera miljöpåverkan samt för att minska behovet av inköpt energi. Inköpt el ska komma från fossilfri produktion. Vidare ska tillbörlig aktsamhet tillämpas för att säkerställa att Holmens råvaror och produkter är avskogningsfria, samt att allt virke går att spåra till sitt ursprung. Holmen ska även bidra till energisystemets omställning genom ökad produktion av förnybar energi. Vattenkraftens klimat- och systemnytta ska värnas och anläggningarna miljöanpassas i enlighet med nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraftverk. Samtliga verksamhetsställen och den skogliga verksamheten ska upprätta en klimatanpassningsplan. Planen ska beskriva de relevanta klimatrelaterade riskerna, dess möjliga inverkan på verksamheten samt vilka aktiviteter som kan vidtas. Planen ska också omfatta förslag på åtgärder som tar till vara på möjlig- heter. Genomförandet av planen ska integreras i verksamhetsställets lednings- system och följa fastställd standard. Koncernchefen har det övergripande ansvaret för frågor som omfattas av miljö- och energipolicyn. Ansvaret delegeras skriftligen i ett eller flera steg. Policyn gäller för hela koncernen och varje affärsområde har ansvar för att säkerställa att reglerna speglas i interna regelverk. Arbetet med att utveckla, implementera och följa upp koncernens policyer beskrivs närmare i Bolagsstyrningsrapporten på sida 44–48. E1-3 / MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Varje enskilt verksamhetsställe har eget miljöansvar och ansvarar för sitt certi- fierade energi- och miljöledningssystem. Ledningssystemen sätter ramarna för ett ständigt förbättringsarbete och ställer krav på analys av viktiga miljöaspekter. Analysen ger upphov till ett miljöaspektregister som adresserar de viktigaste miljö- frågorna. Utifrån detta register ska varje verksamhetsställe upprätta miljö mål som kan kräva åtgärder för att uppnås. Åtgärder ses som en del i den dagliga Holmen Årsredovisning 2025 111 Klimatförändringar Hållbarhetsrapport driften utan slutdatum och betraktas i stället som kontinuerliga omställnings- insatser. Finansieringen av verksamhetsställenas åtgärder ingår inom ramen för ordinarie investeringsprocess, vilket innebär att planerade klimatrelaterade åtgärder hanteras i den löpande budget- och investeringsplanen. Resultat från större investeringar följs upp och rapporteras till styrelsen. Holmens förmåga att genomföra klimatrelaterade åtgärder är delvis beroende av tillgången till finansiella och operativa resurser, där konkurrenskraftig kapitalkostnad är avgörande för större investeringar och åtgärder. Klimatnytta I kombination med att bedriva ett aktivt och hållbart skogsbruk samt bevara bio- logisk mångfald genomförs åtgärder för att skapa ett växande virkesförråd med livskraftiga ekosystem och större skördar. Genom skötsel av skogen och naturvård ser man till att plantorna får bra förutsättningar för att växa. Det växande virkes- förrådet och hållbart byggande i trä bidrar till ett bättre klimat genom att binda och lagra koldioxid. Efter skörd återplanteras nya träd som kan binda koldioxid. Som ett led i utvecklingen av Holmens energiaffär har Holmen ett 30-tal vindkrafts- projekt i olika faser, från fördjupad analys till hantering av tillståndsansökan. Arbetet är i linje med strategin att skapa långsiktigt värde och samtidigt möjliggöra den gröna omställningen genom ökad elektrifiering. Under 2024 togs investerings- beslut om uppförandet av Blisterlidens Vindkraftspark, en investering om 1,5 Mdkr. Anläggningen togs i full drift vid årsskiftet 2025/2026. Investeringen innebär att Holmens årliga leveranser av förnybar energi från vatten och vind ökar med cirka 20 procent till 2,2 TWh. Se avsnitt Taxonomi, sida 116, för information om kapitalutgiftsplanen. Reduktion av fossila utsläpp Holmen såg tidigt att låga utsläpp av växthusgaser är en konkurrensfördel och har länge arbetat med att minska verksamhetens negativa klimatpåverkan. Redan 2005 sattes målet att användningen av fossila bränslen vid koncernens verksam- hetsställen skulle minska med 90 procent till 2020. Genom åtgärder för energi- effektivisering och investeringar i fossilfri teknik har de fossila utsläppen från verk- samhetsställena minskat med 85 procent sedan 2005 och är idag nästan fossilfria. Transporter är den största källan till fossila utsläpp i Holmens värdekedja och står för cirka 40 procent av de totala utsläppen. För att minska dessa utsläpp arbetar Holmen med att välja transportmedel med låg miljöpåverkan, optimera transportflöden och implementera tekniker som minskar bränsleförbrukningen. Åtgärder för att minska fossila utsläpp från transporter är en del av Holmens strategi att öka klimatnyttan och är drivet av behovet att minska fossila utsläpp. Under 2025 har Holmen tagit ytterligare steg mot utfasning av fossila bränslen genom att driftsätta sin första eldrivna lastbil för flistransporter. Fordonet är en del av det nationella forsknings- och innovationsprojektet TREE, som syftar till att skapa förutsättningar för elektrifiering av tunga transporter inom skogsindu- strin. Den eldrivna lastbilen beräknas minska utsläppen med cirka 50 ton CO 2 e per år jämfört med en dieseldriven lastbil. Till följd av investering i vattenrening i Workington, som syftar till att säkerställa att begränsningsvärden för utsläpp till vatten uppfylls, har Holmen även installerat en biogaspanna som producerar lågtrycksånga för att ta vara på den biogas som genereras i anoxreningen. Detta minskar behovet av att elda fossil naturgas. Vid optimal produktion innebär det en årlig utsläppsbesparing om cirka 1 000 ton CO 2 e per år. Investeringen för att installera biogaspannan uppgick till cirka 3,7 miljoner SEK. Investeringar som bidragit till besparingar av fossila koldioxidutsläpp under rapporteringsperioden redovisas under materiella anläggningstillgångar i kon- cernens balansräkning. Merparten av årets investeringar ingår inte i taxonomi- förenliga aktiviteter. Vid fullföljande av de utsläppsminskningsmål som anges under E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna förväntas den totala reduktionen av fossila växthusgasutsläpp uppgå till cirka 72 500 ton CO 2 e. Energieffektivisering Holmen arbetar aktivt med att öka energieffektiviteten i verksamheten och under rapporteringsåret har ett flertal investeringar genomförts som sammantaget har reducerat energibehovet. Åtgärderna omfattar bland annat nya tvättpressar i blekeri, införande av envägssotning samt optimering av vattentemperatur i produktionen. Genom dessa investeringar beräknas Holmen uppnå en total energibesparing om 136 GWh per år. De genomförda aktiviteterna har möjliggjorts genom investeringar om totalt omkring 32 miljoner kronor och redovisas under materiella anläggningstillgångar i koncernens balansräkning. Dessa insatser bidrar både till minskad energi- förbrukning och till en mer stabil och resurseffektiv drift, vilket stärker Holmens långsiktiga arbete med att minska klimatpåverkan och optimera användningen av energi i hela verksamheten. E1-4 / MDR-T Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Holmens mål är att klimatnyttan ska öka genom en växande affär. Det innebär att Holmen ska bidra till ett bättre klimat genom ökad tillväxt och skörd av skog samt ökad försäljning av förnybara produkter som lagrar koldioxid och ersätter fossilbaserade alternativ. Leveranserna av förnybar energi ska öka genom att komplettera befintlig vattenkraft med vindkraft på egen mark. Därtill ska de fossila utsläppen i Holmens värdekedja minska. Klimatnyttan beskriver Holmens totala klimateffekt och beräknas baserat på ISO 13391. Målen omfattar hela koncernens verksamhet samt betydande delar i Holmens värdekedja. Målet är relativt och inte kvantitativt. För att uppnå Holmens mål att öka klimatnyttan genom en växande affär har följande nyckelaktiviteter identifierats: • Ökad tillväxt och skörd i egen skog genom tillväxtfrämjande åtgärder. • Ökad produktion och förädling av virkesråvara till trävaror för hållbart byggande. • Ökad produktion av förnybar energi genom uppförandet av vindkraft på egen mark. • Resurs- och energieffektivisering inom ramen för miljötillstånd och ledningssystem. • Minskade utsläpp i Holmens värdekedja. För att fortsätta minska de fossila utsläppen i linje med Parisavtalet har Holmen satt vetenskapligt baserade mål för scope 1–3 i linje med Science Based Targets initiative (SBTi) utifrån ambitionsnivån ”under 2°C”. Valideringen av målen av SBTi säkerställer att målen är konsekventa med gränserna för inventering av växthus- gaser. Jämförelsen görs mot basåret 2019. Målen innebär att Holmen ska: • Minska utsläppen av CO 2 e från produktion per ton massa och papper med 15 procent till 2030 (scope 1 och marknadsbaserade scope 2). • Minska utsläppen av CO 2 e från transporter per tonkilometer med 22 procent till 2030 (scope 3). • Minska utsläppen av CO 2 e från skogsmaskiner per ton vedråvara med 22 procent till 2030 (scope 3). • Leverantörer motsvarande 35 procent av utsläppen från inköpta varor och tjänster ska ha vetenskapligt baserade klimatmål senast år 2025. Målet för minskade utsläpp från produktion avser alla utsläpp i scope 1 samt marknadsbaserade utsläpp i scope 2. Avgränsningen skiljer sig inte från rappor- terade utsläpp under E1-6 Bruttoutsläpp av växthusgaser inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp. Vid uppnådda mål 2030 skulle den totala absoluta reduktionen av fossila utsläpp uppgå till 72 500 ton CO 2 e, varav 13 600 ton CO 2 e från scope 1 och cirka 58 900 ton CO 2 e från scope 3. För marknadsbaserade utsläpp i scope 2 kommer det inte ha skett någon reduktion då dessa utsläpp redan är så pass låga. Beräkningen av absoluta värden baseras på produktionsvolymer och transport arbete från basåret och förutsätter att dessa är oförändrade. Fastställandet av Holmens klimatrelaterade mål har huvudsakligen skett genom internt arbete inom koncernen, med utgångspunkt i koncernens övergripande strategi för ökad klimatnytta och minskade utsläpp. Koncernledningen har varit involverad i målformuleringen tillsammans med relevanta affärsområden och stödfunktioner. Målet är baserat på vetenskapligt förankrade metoder och har god- känts av Science Based Targets initiative (SBTi). Även om externa intressenter inte direkt har deltagit i processen att fastställa målen, har Holmen tagit hänsyn till för- väntningar från kunder, investerare, branschorganisationer och regulatoriska krav. Identifierade drivkrafter för att minska fossila utsläpp är framför allt bränsle- skifte, där fossila bränslen successivt ersätts med förnybara alternativ, samt att transportsektorn ställer om till eldrift, biodrivmedel eller andra fossilfria lösningar. Denna omställning kräver betydande investeringar i fordon, infrastruktur och teknik samt nära samverkan i hela värdekedjan. Även energieffektivisering är en viktig drivkraft, genom att optimera processer och minska energiförbruk- ningen kan utsläppen reduceras ytterligare. Holmen har inte utgått från ett lågutsläppsscenario när drivkrafter har identifierats. Utfall Klimatnytta Inlagringen i skogen har minskat eftersom nettoupptaget av koldioxid är lägre än tidigare år. Det beror dels på en lägre sänka, alltså lägre tillväxt och därmed min- dre ny inlagring, och dels på en högre källa i form av större naturliga avgångar, exempelvis ökad mängd död ved, skador eller andra förluster som minskar 112 Holmen Årsredovisning 2025 Klimatförändringar nettobalansen. Sammantaget innebär detta att skogens klimatbidrag i form av koldioxidupptag blir lägre än föregående år. Klimatnytta, miljoner ton CO 2 e 1) 2025 2024 Inlagring i Holmens skogar -1,86 -2,13 Inlagring i trä- och fiberprodukter -0,40 -0,44 Trä- och fiberprodukter som potentiellt undviker fossila utsläpp -4,36 -4,44 Förnybar elproduktion som potentiellt undviker fossila utsläpp -1,09 -1,24 Bioenergi som potentiellt undviker fossila utsläpp -0,88 -0,84 Holmens fossila utsläpp i scope 1-3 0,72 0,77 1) För redovisningsprinciper, se sida 116. Utfall energiproduktion Under rapporteringsperioden har Holmen producerat mindre el från vindkraft då låga priser inte täckts upp av kostnaderna. Vattenkraften producerade något mer el i jämförelse med föregående år och Blisterlidens Vindkraftspark producerade el i samband med uppstart under fjärde kvartalet 2025. Leveranser, MWh 2025 2024 Vatten- och vindkraft 1 634 113 1 728 217 Utfall utsläppsminskningsmål Sedan basåret 2019 har Holmen successivt minskat de fossila utsläppen inom scope 1 och 2. Genom minskad användning av fossil gas samt att inköpt el har lägre kolintensitet har Holmen sedan 2022 legat under den målsatta utsläppsnivån för 2030. Under 2025 avviker utvecklingen till följd av den brand som inträffade i Braviken under december 2024, vilket tillfälligt har ökat utsläppen. Branden medförde att den fastbränslepanna som normalt används i produktionen togs ur drift för reparation och ersattes av en oljepanna. Detta har resulterat i en ökning av koldioxidutsläpp i scope 1 med 42 procent jämfört mot ett normalår. Holmens ökade växthusgasutsläpp i scope 1 beror således på tillfälliga driftförhållanden och inte på strukturella förändringar i verksamheten eller avvikelse från Holmens strategi att öka klimatnyttan och minska de fossila utsläppen i värdekedjan. Arbetet med att köpa in från leverantörer med klimatmål har utvecklats väl och målet för 2025 är därmed uppnått. Utsläppen från transporter och skogsmaskiner har däremot inte minskat i förhållande till basåret. Den i Sverige slopade reduk- tionsplikten som styr inblandningen av biodrivmedel har påverkat utvecklingen negativt. Därutöver påverkas skogsmaskinernas utsläpp av att arbete utförts i svåråtkomlig terräng vilket kräver tyngre och mer bränslekrävande maskiner för att säkerställa säker och effektiv skörd och transport av virke. Under 2024 uppdaterade Holmen beräkningsmetoden för marknadsbaserade växthusgasutsläpp. För att säkerställa enhetlighet har basåret för utsläppsmålen räknats om under 2025, vilket medför viss inverkan på måluppfyllnaden. Utfall utsläppsminskningsmål 1) Basår 2019 2025 mål 2030 Utsläpp per ton massa och papper, kgCO 2 e/ton p&p 57 1% -15 % Utsläpp från transporter, gCO 2 e/tonkm 23,6 10% -22 % Utsläpp från skogsmaskiner, kgCO 2 e/ton vedråvara 3,5 68% -22 % Andel utsläpp från leverantörer med klimatmål 2) N/A 3) 42% 35% 1) För redovisningsprinciper, se sida 116. 2) Målet för andel utsläpp från leverantörer med klimatmål sträckte sig till 2025 och anses därmed vara uppnått. 3) Ett baslinjevärde är inte relevant för Holmens leverantörsmål i Scope 3 eftersom SBTi:s leverantörsmål inte baseras på utsläppsminskningar, utan på att en viss andel leve- rantörer ska ha vetenskapligt baserade klimatmål. Därför finns inget kvantitativt baslinjevärde, till skillnad från absoluta eller intensitetsbaserade utsläppsmål. E1-5 Energianvändning och energimix En stor del av den energi som används kommer från den egna värdekedjan. Holmen använder stora mängder energi och den absoluta majoriteten av den tillförda energin är fossilfri. Endast 5 procent är fossilbaserad, främst från använd- ningen av olja och diesel, medan 95 procent kommer från fossilfria källor. Holmen använder inte kol eller kolprodukter som bränsle. Under rapporteringsperioden tillförde Holmen totalt 7 326 (7 600) GWh energi. Vid produktionen av kartong till- verkas majoriteten av den energi som behövs vid de egna bruken. Tillverkningen av termomekanisk massa vid Holmens två pappersbruk är elintensiv och merparten av den elenergi som används köps externt. Under rapporteringsperioden uppgick den totala tillförda elen till 3 160 (3 200) GWh. Holmen köper knappt 200 GWh per år från en vindkraftspark på Holmens mark till ett fast pris till år 2032. Bränsleförbrukning, MWh 2025 2024 Bränsle från kol och kolprodukter - - Bränsle från råolja och petroleumprodukter 277 989 160 180 Bränsle från fossilgas 51 650 38 139 Bränsle från andra fossila källor 1) 1 122 942 Bränsle från förnybara energikällor 2) 3 835 454 4 259 113 Total förbrukning av bränsle 4 166 215 4 458 374 Inköpt el och värme, MWh El från fossila källor 3) - - El från förnybara källor 1 106 812 1 219 838 El från kärnkraft 2 048 458 1 954 453 Värme från förnybara källor 4 161 4 776 Värme från fossila källor 131 90 Total förbrukning av inköpt el och värme 3 159 562 3 179 157 Total energianvändning, MWh Tillförd fossil energi 330 892 199 351 Tillförd förnybar energi 4) 4 946 427 5 483 727 Tillförd kärnkraft 2 048 458 1 954 453 Total energianvändning 7 325 777 7 637 531 Andel av energi och energimix, % Fossila källor 5 3 Förnybara källor 68 72 Kärnenergi 28 26 Energiintensitet, MWh per MSEK 5) Energiintensitet 307 308 1) Inkluderar tillfört bränsle från fossila källor för att framställa egenproducerad mottryckel. 2) Inkluderar tillfört bränsle från förnybara källor för att framställa egenproducerad mottryckel. 3) Holmen köper ej ånga eller kyla från fossila källor. 4) Av den totalt egenproducerade elen använder Holmen 443 GWh. För att säkerställa att all el som förbrukas är fossilfri har Holmen annullerat ursprungsgarantier motsvarande den egna elanvändningen. 5) Holmens samlade verksamhet är klassificerad som sektorer med hög klimatpåverkan i enlighet med de NACE-koder som fastställts i EU:s regelverk och föreskrivs av ESRS (Skogsbruk A02, Sågverk C16, Kartongbruk C17, Pappersbruk C17, Vind- och vatten- kraft D35). Energiintensiteten beräknas baserat på intäkter enligt IFRS 15 som presenteras i resultaträkningen (nettoomsättning och övriga rörelseintäkter), med korrigering av poster inom övriga rörelseintäkter som inte omfattas av IFRS 15. För mer information, se avsnittet Taxonomi på sida 116. Externt levererad energi Holmen producerar bioenergi i form av fasta biobränslen, främst bestående av sågspån, bark och grot (grenar och toppar). Under 2025 levererade Holmen totalt 2 225 (2 311) GWh fasta biobränslen. Utöver detta bidrog bruket i Workington med 116 (144 GWh) överskottsel till elnätet. Holmen levererade även 148 (138) GWh tallolja samt 27 (29) GWh fjärrvärme till närliggande samhällen, vilket stärker den lokala energiförsörjningen och bidrar till minskad användning av fossila bränslen. Vattenkraft ger trygg elförsörjning och bidrar med stor samhällsnytta i omställ- ningen mot mer förnybara energikällor då produktionen av vattenkraft kan styras genom att reglera nivån i vattenmagasinen. Etablering av storskalig vindkraft är ett naturligt komplement till den reglerbara vattenkraften. Tabellen avser levererad energi. Fjärrvärme avser levererad värmeenergi från Hallsta Pappersbruk och Iggesunds Bruk. Externt levererad el avser levererad el från Workingtons Bruk. Holmen Årsredovisning 2025 113 Klimatförändringar Hållbarhetsrapport Såld energi, MWh 1) 2025 2024 Vatten- och vindkraft 1 634 113 1 728 217 Fasta biobränslen 2 225 167 2 311 161 Tallolja 148 290 138 140 Fjärrvärme 27 216 28 879 Externt levererad el från bruk 2) 115 864 143 836 1) Av den egenproducerade el som Holmen säljer är 629 MWh fossilbaserad. För redovisningsprinciper, se sida 115. 2) Minskningen beror på ett underhållsstopp under rapporteringsperioden. E1-6 Bruttoutsläpp av växthusgaser inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Utsläppen från scope 1 ökade från 61 till 87 000 ton CO 2 e under 2025. Den huvudsakliga orsaken till ökningen är driften av oljepannan i Braviken, som har använts som en tillfällig lösning under året medan fastbränslepannan renovera- des. Fastbränslepannan är sedan slutet av 2025 åter i drift. Utsläppsökningen är därmed främst kopplad till tillfälliga driftförhållanden, snarare än strukturella förändringar i verksamheten eller avvikelse från Holmens strategi att öka klimat- nyttan och minska de fossila utsläppen i värdekedjan. Under 2025 har metoden för beräkning av utsläpp inom scope 3 kategori 1 Inköpta varor och tjänster uppdaterats i syfte att ge en mer heltäckande och transparent bild av Holmens indirekta utsläpp. Utöver detta har en uppskattning av utsläpp från transporter till och från Holmens verksamhetsställen lagts till i de fall de inte inkluderas i leverantörens rapporterade klimatdata. Tidigare års data har inte om - räknats. Justeringen av beräkningen bidrar till att utsläppen i denna kategori ökar. Metoden för beräkning av scope 3 kategori 2 har även uppdaterats under rapporte- ringsåret. Detta har medfört en omräkning av basåret samt föregående års rappor- terade värden. Ökningen av utsläppen beror huvudsakligen på investeringar kopplade till utbyggnaden av vindkraft. Läs mer om beräkningsmetod under Redovisningsprinciper på sida 115. Vid större förändringar i förutsättningar, till exempel förvärv, avyttring eller förändrad verksamhet, eller vid betydande händelser, kommenteras detta i rapporteringen. E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter Holmen finansierar inte några externa projekt för upptag eller lagring av koldioxid och använder inte heller några koldioxidkrediter. Samtliga upptag samt all lagring av växthusgaser sker inom den egna verksamheten och är ett resultat av den naturliga tillväxten i Holmens skogar samt av den kolinlagring som sker i trä- och fiberprodukter. Holmen har således inte initierat eller finansierat något utformat upptagsprojekt utan upptaget samt lagringen är en effekt av skogens normala till- växtprocess i ett långsiktigt och ansvarsfullt skogsbruk där tillväxten överstiger uttaget och skogens kolförråd ökat över tid. Under 2025 uppgick nettoupptaget i Holmens skogar till 1,86 (2,1) miljoner ton Retroaktivt År för delmål och mål Växthusgasutsläpp, tusen ton CO 2 e Basår 2019 2024 2025 2024/ 2025, % 2025 2030 2050 Årligt mål i %/basår Scope 1 Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 1) 90 61 87 42 -  - -  -  Andel scope 1-växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandels system (%) -  57 72 27 -  -  -  -  Scope 2 Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp 42 20 23 17 -  -  -  -  Marknadsbaserade bruttoväxthusgas utsläpp 0,53 0,46 0,48 4 -  -  -  -  Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Totala indirekta bruttoutsläpp i scope 3 437 594 635 7 -  -  -  -  1) Inköpta varor och tjänster 101 227 262 15 -  -  -  -  2) Kapitalvaror 19 36 44 22 -  -  -  -  3) Bränsle- och energirelaterade verksam heter (ingår inte i scope 1 eller scope 2) 76 58 56 -4 -  -  -  -  4) Transport och distribution i tidigare led 57 72 67 -7 -  -  -  -  5) Avfall genererat i verksamheter - - - - -  -  -  -  6) Tjänsteresor 1 1 1 0 -  -  -  -  7) Anställdas pendling 3 3 3 0 -  -  -  -  8) Tillgångar som leasas i tidigare led - - - - -  -  -  -  9) Transport i senare led 180 197 189 -4 -  -  -  -  10) Bearbetning av sålda produkter - - - - -  -  -  -  11) Användning av sålda proukter - - 12 - -  -  -  -  12) Slutbehandling av sålda produkter - - - - -  -  -  -  13) Tillgångar som leasas i senare led - - - - -  -  -  -  14) Franchiseavtal - - - - -  -  -  -  15) Investeringar - - - - -  -  -  -  Totala utsläpp av växthusgaser Platsbaserade 569 675 745 10 -  -  -  -  Marknadsbaserade 527 655 722 -6 - 455 2) - -1,4% Växthusgasintensitet 3) Platsbaserad, ton CO 2 e per MSEK - 27,3 31,3 15 -  -  -  -  Marknadsbaserad, ton CO 2 e per MSEK - 26,5 30,3 -2 -  -  -  -  1) Utsläpp av metan och dikväveoxid (lustgas) vid anläggningarna uppgår under rapporteringsperioden till 10 kton koldioxidekvivalenter. 2) Beräkningen av absoluta värden baseras på produktionsvolymer och transport arbete från basåret och förutsätter att dessa är oförändrade. 3) Växthusgasintensiteten beräknas baserat på intäkter enligt IFRS 15. För mer information, se avsnittet Taxonomi på sida 116. 114 Holmen Årsredovisning 2025 Klimatförändringar CO 2 och ytterligare 0,4 (0,4) miljoner ton CO 2 lagrades i produkter. Beräkningarna för nettoupptag och lagring i träprodukter följer ISO 13391 och IPCC:s metodik, inklusive halveringstider för trä- och fiberprodukter, vilket säkerställer att redovis- ningen speglar faktiska livscykler och gradvisa kolförluster. Upptag och lagring klassificeras som en naturbaserad lösning eftersom de bygger på naturliga proces- ser i hållbart skogsbruk. Ingen del av upptaget eller lagringen har överförts eller sålts till extern part. Holmen bedömer att risken för bristande varaktighet i koncernens koldioxidupptag och lagring är låg. Upptaget sker i koncernens egna skogar och lagring sker i trä- och fiberprodukter som är i bruk. Skogsbeståndet följs upp genom regelbundna företagstaxeringar, vilket möjliggör övervakning av tillväxt och identifiering av eventuella reverseringshändelser såsom stormskador, bränder eller sjukdomar. För lagring i produkter tillämpas IPCC:s metodik med antagna halveringstider, vilket beaktar gradvis kolförlust över tid. Metoden inkluderar hänsyn till material- återvinning. Under året har inga reverserings- eller läckagehändelser identifierats. Redovisningsprinciper Energianvändning och energimix Vid beräkning av energianvändning och energimix finns vissa begränsningar. Återvunnen energi exkluderas för att undvika dubbelräkning, vilket innebär att delar av interna energiflöden inte ingår i den redovisade totalen. Energimixen baseras på uppgifter från el- och värmeleverantörer, inklusive ursprungsgaran- tier, vilket kan påverka precisionen då datakällorna varierar i aktualitet och metodik. Datainsamling sker från interna system och manuella underlag. Utsläpp av växthusgaser, tusen ton CO 2 e Holmens utsläpp av växthusgaser beräknas enligt scope 1, 2 och 3 i enlighet med den globala standarden Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet). Utöver den lagstadgade revisionen som utförts av bolagets revisor har det ej skett någon extern granskning av redovisade mått. Metod för att beräkna scope 1-utsläpp Direkta växthusgasutsläpp (scope 1) beräknas baserat på utsläpp av koldioxid (CO 2 ) från förbränning av fossila bränslen, utsläpp av metan (CH 4 ), lustgas (N 2 O), köldmedia (HFC) samt utsläpp av fossil koldioxid i samband med förberedelse och hantering av biobränslen. Beräkningarna grundas på faktisk förbrukning av respektive bränsletyp, där mängden bränsle hämtas från anläggningarnas drift- och inköpsdata. Alla rapporterade växthusgasutsläpp har omräknats till koldioxidekvivalenter (CO 2 e) enligt de GWP-värden (global warming potential) som Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) anger i sin sjätte utvärderingsrapport (AR6). För scope 1 har emissionsfaktorer för CO 2 från förbränning av fossila bränslen hämtats från Naturvårdsverket. Emissionsfaktorer för metan (CH 4 ) och lustgas (N₂O) baseras på IPCC AR6. För köldmedia (HFC) används emissionsdata av respektive leverantör. De biogena utsläppen uppgick till 1,5 miljoner ton CO 2 under 2025. Holmen beräknar procentandelen av scope 1-växthusgasutsläpp som omfattas av reglerade utsläppshandelssystem genom att jämföra de fossila koldioxidutsläpp som ingår i EU ETS eller UK ETS med våra totala scope 1-utsläpp. I beräkningen inkluderas utsläpp från produktionsenheter som är reglerade av dessa system, medan den totala mängden omfattar alla direkta utsläpp från verksamheten. Metod för att beräkna scope 2-utsläpp Holmen beräknar scope 2-växthusgasutsläpp enligt GHG Protocols marknads- baserade samt platsbaserade metod och inkluderar all inköpt el och värme som används i verksamheten. Biogena koldioxidutsläpp från inköpt fjärrvärme som inte är redovisade i scope 2-växthusgasutsläpp uppgick till 1 573 ton under 2025. Holmens elinköp sker uteslutande med leverantörsspecifika elavtal. För beräkning av de marknadsbaserade scope 2-utsläppen omfattas 93 procent av den inköpta elen av avtal där ursprungsmärkningen ingår direkt i elavtalet. Motsvarande 7 procent av den inköpta elen är kopplade till ursprungsgarantier som köps separat från den fysiska elen. Platsbaserade scope 2-utsläpp baseras på den genomsnittliga utsläppsintensiteten i det elnät där energin förbrukas, oberoende av vilka avtalsinstrument eller energiattribut som Holmen har köpt. För beräkningen används emissionsfaktorer från Association of Issuing Bodies (AIB), vilket säkerställer att utsläppsdata speglar den faktiska elmixen i respektive geografiskt område. Beräkningen har gjorts genom att multiplicera förbrukad energi med den genomsnittliga utsläppsfaktorn från AIB (7,52 kg CO 2 e/MWh för Sverige och 363,34 kg CO 2 e/MWh för UK). Metod för att beräkna scope 3-utsläpp Holmen har genomfört en screening av indirekta växthusgasutsläpp (scope 3) i enlighet med GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard. Syftet med screeningen är att identifiera de mest väsentliga utsläppskategorierna i värdekedjan och skapa ett underlag för målsättning och rapportering. För att bedöma väsentlighet har Holmen tillämpat ett tröskelvärde om 1 procent, vilket innebär att de utsläpp som inte inkluderas i scope 3- redovisningen sammantaget inte ska överstiga 1 procent av de totala utsläppen. Kategorierna avfall genererat i verksamheten samt avfallshantering av sålda produkter bedöms som icke väsentliga. Vidare har kategorierna uppströms hyrda tillgångar, nedströms hyrda tillgångar, franchise samt investeringar bedömts som ej tillämpliga för Holmens verksamhet. Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer omfattar endast de fall där leverantörsspecifika emissionsfaktorer har använts. Holmen har i nuläget inte beräknat biogena utsläpp inom scope 3 eftersom tillför- litliga data saknas och uppskattningar bedöms vara osäkra. Biogena utsläpp kan dock förekomma inom flera delar av scope 3-kategorierna, framför allt i samband med transporter där biodrivmedel används samt i produktionen av inköpta varor, tjänster och kapitalvaror där biobränslen ingår i leverantörernas energianvändning. 3.1 Inköpta varor och tjänster omfattar samtliga direkt och indirekt inköpta material under året samt avverkning utförd av entreprenörer. Data samlas in från interna system eller tillhandahålls av externa parter. Utsläppen för inköpta direkt och indirekta material beräknas med emissionsfaktorer baserade på primärdata från leverantörer, schabloner framtagna av IVL Svenska Miljöinstitutet samt emissionsfaktorer baserade på kostnadsdata från Environmental Protection Agency. För skogsvårdstjänster beräknas utsläppen med en schablon baserad på mängden drivmedel per kubikmeter avverkad ved. Schablonen tas fram internt med underlag från egna avverkningsgrupper. Därefter appliceras en standardiserad emissionsfaktor för CO 2 -utsläpp per liter diesel, hämtad från Naturvårdsverket. Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer uppgår till 82 procent. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts för att beräkna utsläppen. 3.2 Kapitalvaror avser förvärv av materiella anläggningstillgångar, såsom maskiner, byggnader och större produktionsutrustning. Under 2025 har Holmen uppdaterat beräkningsmetoden för utsläpp från kapitalvaror och gått från Scope 3 Evaluator Tool - Quantis till att beräkna utsläpp med average-spend metoden i enlighet med GHG-protokollet. Emissionsfaktorer är hämtade från Environmental Protection Agency (EPA). Detta har medfört en omräkning av basåret samt föregående års rapporterade värde. Ökningen av utsläpp beror huvudsakligen på investeringar kopplade till utbyggnad av vindkraft. 3.3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter omfattar utsläpp i värdekedjan kopplade till produktion av inköpt el. Data hämtas från interna system för energiförbrukning. Utsläppen beräknas med emissionsfaktorer baserade på miljövarudeklarationer (EPD) från Vattenfall. Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer uppgår till 0 procent. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts för att beräkna utsläppen. 3.4 För uppströms transporter beräknas utsläppen utifrån transportarbete, vilket definieras som tonkilometer (transporterad mängd multiplicerad med transportsträckan). Därefter appliceras emissionsfaktorer per transportslag, baserade på data från Network for Transport Measures (NTM). Data hämtas från interna system eller tillhandahålls av extern part. Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer uppgår till 0 procent. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts för att beräkna utsläppen. 3.6 och 3.7 Tjänste- och pendlingsresor beräknas utifrån resultatet från en intern resvaneundersökning som genomfördes 2019. Undersökningen omfattade uppgifter om färdmedel, reslängd och frekvens för både tjänsteresor och dagliga pendlingsresor. Data används för att uppskatta den totala transport- sträckan per person och färdmedel, varefter emissionsfaktorer appliceras för respektive transportslag enligt etablerade standarder. Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer uppgår till 0 procent. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts för att beräkna utsläppen. 3.9 Utsläpp från nedströms transporter beräknas med hjälp av extern part där beräkningar bygger på faktiska transportflöden, avstånd, transportslag samt tillhörande emissionsfaktorer. Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer uppgår till 0 procent. 3.11 Utsläpp från användning av sålda produkter avser metan- och lustgasutsläpp som uppstår vid förbränning av sålda biobränslen. Beräkningen baseras på emissionsfaktorer framtagna av Svenska Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning (SSVL). Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer uppgår till 0 procent. Inget specifikt beräkningsverktyg har Holmen Årsredovisning 2025 115 Klimatförändringar Hållbarhetsrapport taxonomi Taxonomiförordningen är en vägledning för finansiella aktörer att identifiera ekonomiska aktiviteter som väsentligt bidrar till att EU ska nå sina klimatmål och gröna tillväxtstrategi. Företag ska rapportera andelen av centrala resultatindikatorer (omsättning, kapitalutgifter samt driftsutgifter) för aktiviteter som omfattas av taxonomiför- ordningen, samt andelen som klarar kraven för att kallas hållbara. Varje aktivitet prövas mot de tekniska kriterierna i förordningen för att väsentligt bidra till miljö- målen och inte orsaka betydande skada. Hållbara aktiviteter måste även efter- leva kraven för sociala minimiskyddsåtgärder. Vidare ska grundläggande mänsk- liga rättigheter respekteras och regler för god affärssed följas. Holmen har för räkenskapsåret 2025 valt att tillämpa de nya delegerade akterna som antagits under året. De ekonomiska verksamheterna som har identifierats omfattas av taxonomiför- ordningen avser skörd av egen skog samt elproduktion från vindkraft, vattenkraft och bioenergi. Samtliga aktiviteter har bedömts bidra till miljömål 1, Begränsning av klimatförändringar. För 2025 har inga aktiviteter identifierats som möjliggö- rande verksamhet eller omställningsverksamhet. Nyckeltalen har beräknats i enlighet med definitionerna i taxonomiförordningens delegerade akt om upplysningsskyldighet. Taxonomiförenliga aktiviteter inom Holmen är separat identifierbara i den interna finansiella rapportering, vilket medför att eventuell dubbelräkning av omsättning, kapitalutgifter och drifts- utgifter kan undvikas. För rapporteringsperioden 2025 var taxonomiförenlig andel av omsättningen oförändrad 9 (9) procent. Lägre omsättning för elproduktionen vägs upp av ökad omsättning från skörd av egen skog. Den taxonomiförenliga andelen av kapital- utgifter ökade till 58 (34) procent, vilket främst avser investeringar i materiella anläggningstillgångar för uppbyggnad av Blisterlidens vindkraftspark. Andelen för drifts utgifter ökade till 31 (27) procent vilket beror på högre kostnader för skogs- vård men även högre kostnader för reparation och underhåll avseende elproduk- tion från vind och vatten. Redovisningsprinciper Nämnare Total omsättning enligt taxonomins definition ska definieras i enlighet med IFRS 15. Vilket motsvarar koncernens omsättning som framgår av resultaträkningen. Merparten av koncernens övriga rörelseintäkter som presenteras i Not 3, och avser extern försäljning av varor och tjänster, inkluderas i nämnaren enligt taxonomiförordningens definition. Omsättning i enlighet med IFRS 15 uppgick till 23 832 (24 759) Mkr. Intern omsättning för taxonomi förenliga aktiviteter är inte medräknade. Totala kapitalutgifter avser investeringar och förvärv under innevarande år enligt Not 9 Skogstillgångar, Not 10 Immateriella anläggningstillgångar, Not 11 Materiella anläggningstillgångar och Not 12 Nyttjanderättstillgångar (leasing). Totala driftsutgifter som är tillämpliga för Holmen enligt taxonomiförordningen avser reparationer och underhåll samt forskning och utveckling , vilket inkluderar personalkostnader kopplade till anläggningstillgångarna. För räkenskapsåret uppgår driftsutgifterna till 1 576 (1 747) Mkr. Täljare Omsättning från skörd av egen skog omfattar framför allt extern försäljning av timmer och massaved medan det som förädlas av Holmens egen industri har exkluderats. Kapitalutgifter inkluderar bland annat köp av skogsmaskiner, uppförande av skogsvägar samt förvärv av skogsfastigheter. Kapitalutgifter, så kallade c-investeringar, ingår för Holmens taxonomiförenliga aktivitet. Kapitalutgiftsplanen för uppförandet av Blisterlidens Vindkraftspark har under räkenskapsåret aktiverats i balansräkning som materiella anläggningstillgångar. Vid årets slut togs vindkraftsparken i drift. Det slutliga aktiverade beloppet för 2025 uppgår till cirka 983 Mkr. Inga nya kapitalutgiftsplaner har antagits. Investeringen ökar Holmens möjlighet att bidra med fossilfri el. Aktivitet 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon, avser Holmens leasade bilar, och är tillämplig men ej taxonomiförenlig. Driftsutgifter inkluderar utveckling och underhåll av den egna skogen i form av gallring, underhåll av vägar, röjning och gödsling. Omsättning från elproduktion utgörs främst av extern försäljning av el, stödtjänster för att stabilisera elsystemet, ursprungsgarantier och gröna elcertifikatintäkter. Som kapitalutgifter ingår bland annat uppgraderingar, nyanläggningar och förvärv. Driftsutgifter utgörs av mindre renoveringar och underhåll av utrustning för elproduktion samt olika former av utvecklingsarbeten såsom projektering av nya vindkraftsparker. Utvärdering av uppfyllnad av kriterier Holmen utvärderar årligen de tekniska granskningskriterierna för att avgöra om de ekonomiska verksamheterna anses väsentligt bidra till begränsning av använts för att beräkna utsläppen. Eftersom kategori 11 tillkom först under 2025 finns ingen rapporterad data för 2024. Klimatnytta, miljoner ton CO 2 e Beräkningar av klimatnytta följer den globala standarden ISO 13391 som är ett ramverk för värdekedjeberäkningar för trä och träbaserade produkter. Koldioxidinlagring i Holmens skogar baseras på virkesförrådsuppbyggnad enligt avverkningsberäkning. Nettoinlagringen i mark är beräknad i enlighet med Sveriges officiella klimatrapportering till FN som görs av Naturvårdsverket med IPCC:s metodik som bygger på en inventering av 30 000 provytor under en femårscykel. Nettoinlagringen i trä- och fiberprodukter bygger på IPCC:s metodik. Fiberprodukter bedöms enligt IPCC ha en halveringstid på 2 år och trävaror på 30 år. Metodiken tar hänsyn till att en viss mängd gamla trä- och fiberprodukter förmultnar eller eldas upp under året och därmed slutar binda in koldioxid. Beräkningsfaktorn för potentiellt förhindrade utsläpp från trä och fiberprodukter är hämtade från Skogforsks databas över beräkningsfaktorer. Detta värde är en uppskattning av de potentiellt förhindrade/undvikna utsläppen av växthusgaser som kan uppstå genom att träbaserade produkter släpps ut på marknaden och ersätter utsläpp från alternativa produkter. Det avser inte en uppmätt förändring av växthusgasutsläppen i atmosfären. Marknadsdynamiken som följer av att träbaserade produkter introduceras på marknaden bedöms inte inom ramen för beräkningar baserade på ISO 13391-3. Bioenergi från grot och biprodukter från Holmens verksamhet ersätter andra, fossila, bränslen. Beräkningsfaktorn är baserad på data i förnybarhetsdirektivet. Beräkning av förnybar elproduktion från vind- och vattenkraft som ersätter fossil energi ingår inte i modellen för beräkning av klimatnytta enligt ISO 13391. Därför har en separat beräkning gjorts där vatten- och vindkraft antas substituera kol och gaskraft genom elexport till Europa. Substitutionsfaktorn för vindkraft är baserad på data från Nätverket Vindkraftens klimatnytta och beräkningsfaktorn för vattenkraft bygger på data från AIB (Association of Issuing Bodies). Utfall utsläppsminskningsmål För att säkerställa att baslinjevärdet är representativt har Holmen följt Science Based Targets initiatives (SBTi) metodik och vägledning. Detta innebär att bas linjevärdet är fastställt utifrån ett år med normal verksamhetsnivå och utan avvikande externa faktorer som skulle kunna påverka energianvändning eller utsläpp, såsom extrema väderförhållanden eller tillfälliga produktionsstopp. Utsläpp per ton papper och massa beräknas enligt den totala mängden växthus- gasutsläpp i scope 1 samt 2 (marknadsbaserade) delat med den totala mängden producerad kartong, papper och massa. För transportmålet ingår följande katego- rier i scope 3: bränsle- och energirelaterade aktiviteter, transport och distribution i tidigare led samt transport i senare led. Transportrelaterade utsläpp beräknas utifrån transportarbetet per transportslag, uttryckt i tonkilometer, multiplicerat med emissionsfaktorer och energiinnehåll för respektive transportslag och bränsletyp. Andel utsläpp från leverantörer med klimatmål beräknas baserat på mängd inköpta varor som kommer från leverantörer med klimatmål. Data bygger i första hand på kontakt med leverantörer. 116 Holmen Årsredovisning 2025 Klimatförändringar Räkenskapsår 2025 Andel av verksamheter som omfattas av taxonomin Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel av verksamheten som är förenlig med taxonomikraven Uppdelning efter miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel möjliggörande verksamhet Andel omställningsverksamhet Icke bedömda verksamheter som anses vara icke väsentliga Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under föregående räkenskapsår (2024) Andel av verksamheter som är för- enliga med taxonomikraven under föregående räkenskapsår (2024) Central resultat- indikator Totalt Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) Mkr % Mkr % % % % % % % % % % Mkr % Omsättning 23 832 9 2 099 9 9 - - - - - - - - 2 218 9 Kapitalutgifter 2 219 59 1 303 59 59 - - - - - - - 2 791 34 Driftsutgifter 1 576 31 494 31 31 - - - - - - - - 469 27 Omsättning 2025 Omsättning som omfattas av taxono- mikraven (andelar av omsättning som omfattas av taxonomin) Omsättningen som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av omsättning) Omsättningen som är förenliga med taxonomikraven (andelar av taxonomi- förenlig omsättning) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verksamheter Omställningsverksamhet Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Ekonomiska verksamheter Kod Begränsning av klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) % Mkr % % % % % % % % Skörd av egen skog CCM 1.3 4 966 4 4 - - - - - - - 100 Vindkraft CCM 4.3 1 115 1 1 - - - - - - - 100 Vattenkraft CCM 4.5 1 302 1 1 - - - - - - - 100 Bioenergi CCM 4.8 3 716 3 3 - - - - - - - 100 Summan förenligheten per mål 9 9 - - - - - Omsättningen som uppfyller taxonomikraven 9 2 099 9 9 - - - - - - - Taxonomiförenlig omsättning uppgår till 2 099 Mkr, merparten hänförlig till koncernens omsättning och framgår av resultaträkningen på sida 60. Taxonomiförenlig omsättning från övriga rörelseintäkter uppgår till 716 Mkr och avser bioenergi. klimat förändring och inte orsaka någon betydande skada för något av de andra miljö målen enligt den delegerade akten om begränsningar till klimat- förändringar. Holmens skogsbruksplan tillsammans med tillväxthöjande åtgärder bidrar till en positiv balans mot de utsläpp som verksamheten ger upphov till. Nationell lagstiftning säkerställer fortsatt markanvändning för skogsbruk samt med en återbeskogningsplikt garanteras att marken kvarstår som skog. Därmed upp- fylls kraven för väsentligt bidrag avseende skogsförvaltning. Skogsförvaltningen sker i enlighet med koncernens certifierade ledningssystem som säkerställer att lagstiftningens krav efterlevs. Föregående år genomförde tredje part en granskning att de tekniska granskningskriterierna var uppfyllda. För vind-, vatten- och bioenergi bedöms Holmens väsentliga bidrag till miljömålet genom att analysera respektive kraftanläggnings effekter för elproduktion. Hänsyn till att inte orsaka betydande skada tas genom miljökonsekvensbedömning för erhållet miljötillstånd. Processer för tillbörlig aktsamhetgällande mänskliga rättigheter och miljöhänsyn är integrerad i interna ordningar och styrdokument. Holmens uppförandekod och uppförandekod för leverantörer fastställer principer för medarbetare och leveran- törer avseende affärsetik inklusive anti-korruption, skatt och sund konkurrens, mänskliga rättigheter samt miljö. Som komplement till uppförandekoderna har Holmen interna ordningar och styrdokument såsom HR-policy, Arbetsmiljöpolicy och Affärsetikpolicy samt en visselblåsarfunktion. En grundprincip i Holmens uppförandekod och uppförandekod för leverantörer är att Holmen inte tolererar någon form av brott mot mänskliga rättigheter, korruption eller bedrägeri samt att tillämplig konkurrenslagstiftning ska följas. Holmen Årsredovisning 2025 117 Klimatförändringar Hållbarhetsrapport Kapitalutgifter 2025 Kapitalutgifter som omfattas av taxo- nomikraven (andelar av kapitalutgifter som omfattas av taxonomin) Kapitalutgifter som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av kapitalutgifter) Kapitalutgifter som är förenliga med taxonomikraven (andelar av taxonomi- förenliga kapitalutgifter) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verksamheter Omställningsverksamhet Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Ekonomiska verksamheter Kod Begränsning av klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) % Mkr % % % % % % % % Skörd av egen skog CCM 1.3 11 249 11 11 - - - - - - - 100 Vindkraft CCM 4.3 45 989 45 45 - - - - - - - 100 Vattenkraft CCM 4.5 2 48 2 2 - - - - - - - 100 Bioenergi CCM 4.8 1 17 1 1 - - - - - - - 100 Summan förenligheten per mål 59 59 - - - - - Kapitalutgifter som uppfyller taxonomikraven 59 1 303 59 59 - - - - - - - Taxonomiförenliga kapitalutgifter uppgår till 1 303 Mkr. För skörd av egen skog avser 177 Mkr investeringar i skogstillgångar, 67 Mkr i materiella anläggningstillgångar och 5 Mkr i leasingavtal. För vindkraft ingår investeringar i materiella anläggningstillgångar om 989 Mkr där 983 Mkr avser kapitalutgiftsplanen för uppförande av Blisterlidens Vindkraftspark. För vattenkraft ingår 48 Mkr investeringar i materiella anläggningstillgångar. För bioenergi ingår investeringar i materiella anläggningstillgångar om 17 Mkr. Andelen som härrör från förvärv under räkenskapsåret avser köp av skogsfastigheter med 8 Mkr. Driftsutgifter 2025 Driftsutgifter som omfattas av taxono- mikraven (andelar av driftsutgifter som omfattas av taxonomin) Driftsutgifter som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av driftsutgifter) Driftsutgifter som är förenliga med taxonomikraven (andelar av taxonomi- förenliga driftsutgifter) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verksamheter Omställningsverksamhet Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Ekonomiska verksamheter Kod Begränsning av klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) % Mkr % % % % % % % % Skörd av egen skog CCM 1.3 27 421 27 27 - - - - - - - 100 Vindkraft CCM 4.3 1 20 1 1 - - - - - - - 100 Vattenkraft CCM 4.5 2 31 2 2 - - - - - - - 100 Bioenergi CCM 4.8 1 22 1 1 - - - - - - - 100 Summan förenligheten per mål 31 31 - - - - - Driftsutgifter som uppfyller taxonomikraven 31 494 31 31 - - - - - - - Taxonomiförenliga driftsutgifter uppgår till 494 Mkr. Merparten hänförlig till underhåll och reparationer. 118 Holmen Årsredovisning 2025 Klimatförändringar E2 miljöföroreningar E2-1 / MDR-P Policyer relaterade till miljöföroreningar EU:s handlingsplan för nollförorening 2050 syftar till att minska miljöförorening av luft, mark och vatten samt buller och plastföroreningar till nivåer som inte längre anses vara skadliga för hälsan och de naturliga ekosystemen. Holmen bidrar till handlingsplanen genom att inte överskrida tillåtna utsläppsnivåer enligt verksamhetsställets miljötillstånd och BAT-slutsatserna. Holmens industrianläggningar står under strikt miljökontroll. Utöver Holmens miljö- och energipolicy regleras risker och miljöföroreningar av lagar och förord- ningar som varje verksamhetsställe med miljöfarlig verksamhet måste förhålla sig till. Fullständig förteckning över de lagar och förordningar som påverkar verksamheten ska finnas på varje verksamhetsställe. Holmens miljö- och energipolicy beskriver hur verksamhetsställen ska följa tillämpliga miljötillstånd och standarder samt vara certifierade i syfte att identi- fiera, prioritera och hantera verksamhetens miljöpåverkan. Holmen ska i sin verksamhet arbeta enligt försiktighetsprincipen så att skador och olägenheter för människors hälsa och miljö förebyggs, hindras eller motverkas. Vid proces- störningar ska miljö prioriteras framför produktion. Vid såväl pågående som avslutade verksamheter ska miljöpåverkan vara acceptabel för människor och miljö. Inför förändring av miljötillstånd ska investeringsbehov beaktas. Policyn beskriver även att användningen av vatten, kemikalier och andra insatsvaror ska vara resurseffektiv. Användningen av fossila bränslen ska minimeras. Kemikalier, fibrer och vatten ska återvinnas i syfte att minimera miljöpåverkan från produk- tionen. Policyn omfattar hela koncernen. Koncernchefen har det övergripande ansvaret för de frågor som omfattas av miljö- och energipolicyn och delegeras skriftligen, i ett eller flera steg. Holmens samtliga verksamhetsställen har certifierade miljölednings system. Syftet med certifieringen är att eftersträva ständiga förbättringar av miljösitua- tionen vid verksamhetsstället. Certifieringen skiljer sig från miljö tillstånden genom att tillstånden syftar till att säkerställa en acceptabel nivå för hälsa och miljö, medan miljöledningssystemet syftar till att utveckla verksamhetsställets arbete med miljöfrågor. Certifieringen innebär att miljöarbetet ska vara en del i alla processer, från policys och rutiner för miljöarbete till ledningens ansvar samt riskanalyser. Certifieringen kräver interna revisioner som kontrollerar att standardens krav uppfylls. Revision med extern expertis görs regelbundet för att kontrollera att verksamhetsstället följer certifieringen. Tabellen på nästa sida visar Holmens verksamhetsställen som, förutom att bedriva tillståndspliktig verksamhet, även följer Industriutsläppsförordningen med dess tillhörande villkor. Det är även vid dessa anläggningar som utsläpp av miljöföroreningar till luft, vatten och mark förekommer. Årtalen i tabellen på nästa sida anger det år då senast miljötillstånd erhölls samt när certifikat för ledningssystem första gången utfärdades. Vid flera av Holmens verksamhetsställen används miljöfarliga processkemikalier. För att undvika incidenter och nödsituationer finns Sevesolagstiftningen som anger åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie- olyckor. Miljötillstånden för berörda verksamhetsställen innehåller villkor som omfattar hanteringen av sådana processkemikalier. För att säkerställa att verksamheten följer lagstiftningen genomförs regelbundna övningar. Policyn tar inte specifikt upp användning av ämnen som anger stor betänklighet. E2-2 / MDR-A Åtgärder och resurser relaterade till miljöföroreningar Miljöledningssystemet sätter ramarna för ett ständigt förbättringsarbete vid varje verksamhetsställe och ställer krav på analys av viktiga miljöaspekter. Analysen ger upphov till ett miljöaspektregister som adresserar de viktigaste miljöfrågorna. Utifrån detta register ska varje verksamhetsställe upprätta miljömål som kan kräva åtgärder för att uppnås. Under rapporteringsperioden har fortsatta åtgärder genomförts vid industrianläggningen i Workington avseende vattenrening. Åtgärder avseende stoftrening i Linghem har avslutats under rapporteringsperioden och mätningar visar att villkoren uppnås. Enligt svensk lagstiftning har Holmen även åtaganden relaterat till nedlagda verksamhetsställen vars verksamhet har orsakat föroreningar som kan behöva åtgärdas. I samråd med miljömyndigheter (länsstyrelse eller kommun) genomför Holmen utredningar av förorenade industriplatser där Holmen tidigare bedrivit industriell verksamhet. Saneringar kan innebära framtida kostnader och medel för bedömda kostnader avsätts. Under 2025 pågick utredningar i olika stadier gällande det före detta sågverket i Stocka, sulfitfabrikerna i Strömsbruk, Domsjö, Loddby och Mariannelund, pappersbruket Silverdalen samt träsliperiet i Bureå. Arbetet med att sluttäcka den före detta industrideponin i Strömsbruk fortgår enligt plan. Under rapporterings perioden slutfördes saneringen av det före detta såg- verksområdet i Lännaholm. Ärendet har avslutats under året då myndigheterna är tillfreds med åtgärderna. Bullernivåer mäts i enlighet med verksamhetsställets program för egenkontroll och överskridanden rapporteras till ansvarig myndighet. Under rapporterings perioden har villkorade bullernivåer överskridits vid två verksamhetsställen. Åtgärder som genomförs och planerats avser bullerplank, isolering av väggar, installation av huvar på utblås samt fartbegränsningar och omledning av färdvägar för truckar. E2-3 / MDR-T Mål relaterade till miljöföroreningar Holmens mål beaktar det bredare sammanhanget för hållbar utveckling genom EU:s Industriutsläppsdirektiv. Tillåtna utsläppsnivåer sätter press på europeiska bolag att minska miljöföroreningarna i takt med att teknik förbättras. Holmens övergripande mål är att verksamheten ska bedrivas inom givna miljötillstånd och utvecklas inom ramen för ledningssystem. Detta kopplar an till miljö- och energi- policyns beskrivning om att följa tillämpliga tillstånd och standarder. Det gemen- samma miljömålet för Holmens verksamhetsställen är att förebygga och begränsa luftföroreningar och utsläpp till vatten till villkorsgivna nivåer enligt miljötillstånd och bästa tillgängliga teknik (BAT). De bindande begränsningsvärdena har specifika nyckeltal för varje ämne. Målet omfattar verksamhetsställen som följer Industri- utsläpps förordningen och övervakas genom verksamhetsställets egenkontroll- program som beskrivs under rubriken E2-4 Miljöförorening av luft, vatten och mark. Utifrån den analys varje verksamhetsställe genomför avseende viktiga miljöaspek- ter inom verksamheten ska mål även sättas för prioriterade miljöfrågor. Inget basår finns noterat då målet att bedriva verksamhet inom givna miljötillstånd är konstant. Det finns inget lagstadgat krav av att sätta upp mål. E2-4 Miljöförorening av luft, vatten och mark Luften i Europa är i dag renare än för ett halvt sekel sedan då EU införde strängare krav för luftkvalitet genom förebyggande åtgärder och bekämpande av Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Beskrivning Inverkan, risk, möjlighet Tidshorisont Var i värdekedjan Omställnings- händelse Produktionen ger upphov till miljöföroreningar till vatten och luft Produktionen ger upphov till utsläpp av föroreningar till luft och vatten. Störningar i produktionen kan förorsaka överskridande av givna utsläppsvillkor. Faktisk negativ inverkan Kort – Lång Egen verksamhet N/A Förändringar i framtida utsläppsvillkor kan medföra behov av investeringar. Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja Koncernen har åtagande för sanering vid nedlagda verksamhets- ställen på grund av miljöföroreningar i mark och vatten. Faktisk negativ inverkan Kort – Lång Egen verksamhet N/A Potentiella åtaganden relaterat till föroreningar vid nedlagda verksamhetsställen som behöver åtgärdas. Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja Holmen Årsredovisning 2025 119 Miljöföroreningar Hållbarhetsrapport miljö föroreningar. Tillgång till rent vatten är avgörande för människors hälsa och välbefinnande. Åtgärder på både europeisk, nationell och lokal nivå har bidragit till att miljöföroreningar från transport-, industri- och energisektorn har minskat. Utredningar av realtidsmätningar visar dock att luftföroreningar fort farande utgör en fara för miljö och människors hälsa. Luftkvaliteten i Sverige är god, även på regional nivå vid Holmens verksamhetsställen, men miljöföroreningar till luft och vatten kan spridas långa vägar och utgör därför inte bara regional påverkan. För att påvisa framsteg av minskade utsläpp och ge allmänheten lättillgänglig information om miljöförhållanden och miljötrender inom Europa inrättades 2006 ett europeiskt register för utsläpp. Registret ger möjlighet att övervaka och analysera sociala-, ekonomiska- och hälsorelaterade trender i förhållande till utsläpp. Tröskelvärdet för olika miljöföroreningar uppdateras kontinuerligt för att fånga in minst 90 procent av utsläppen av varje miljöförorening från verksamheter med rapporteringsplikt. Holmens verksamheter omfattas av denna rapporteringsplikt vilket betyder att utsläpp till luft, vatten och mark som är större än miljöföroreningens tröskelvärde årligen ska rapporteras till registret. Tabellen nedan omfattar utsläpp från Holmens verksamhetsplatser där utsläppen i olika ämnen omfattas av rapporteringskravet under rapporteringsperioden. Rapportering utgår från förbrukning. Utsläpp till luft, ton 2025 2024 Kväveoxider 740 816 Dikväveoxid 23 24 Flyktiga organiska föroreningar, utom metan 3 819 3 692 Nickel 0,22 0,24 Zink 0,24 0,25 Dioxiner och Furaner 0,01 - Utsläpp till vatten, ton 2025 2024 Klorerad organisk substans 29 34 Kväve 63 132 Fosfor 15 10 Organisk substans, 1000 ton 15 17 Arsenik 0,01 0,01 Kadmium 0,01 0,01 Koppar 0,26 0,24 Nickel 0,20 0,19 Bly 0,20 0,02 Zink 3,45 4,31 För utsläpp till vatten för ämnena kväve, fosfor och organisk substans har tillstånds- villkorade begränsningsvärden överskridits. Detta är kopplat till vattenreningen i Workington, England. Holmen fortsätter ombyggnaden av vattenreningen i Workington med syfte att stabilisera utsläppsnivåerna och långsiktigt säkerställa att villkorade begränsningsvärden efterlevs. Av de sex föroreningar som överskrider tröskelvärdena för utsläpp till luft är det endast kväveoxider som mäts direkt vid anläggningarna. För övriga fem föroreningar används schablonvärden från SSVL. Miljötillstånden innehåller villkor som ställer krav på egenkontrollprogram vid anläggningarna som beskriver vad som ska mätas, vid vilka tidpunkter och med vilken metod. Egenkontrollprogrammet ska godkännas av tillsynsmyndigheten. Vid Holmens verksamhetsställen där villkor är baserade på dygnsbasis finns ackrediterade laboratorier som genomför analyser. Dessutom finns automatiska mätsystem som kontinuerligt kalibreras samt externa ackrediterade laboratorier som nyttjas för vissa analyser. Gemensamt för alla analyser som ska utföras enligt egenkontrollprogrammet är att de utförs enligt internationellt vedertagna standar- der. Därutöver finns miljöföroreningar som kräver periodiska mätningar. Slutligen finns mätmetoder som beräknas på grundval av offentliggjorda miljöförorenings- faktorer, vilket avser utsläpp av metaller i luft från tillförd effekt i värmepanna. Att följa tillståndsgivna villkor kräver således stora insatser för att samla in och mäta data. För varje verksamhetsställe finns processer och rutiner för att mäta miljöföroreningar enligt angivet egenkontrollprogram. Insamlade data används både för intern och extern rapportering. Verksamhetsställen som har tillstånd att bedriva verksamhet som kan ha negativ miljöpåverkan kontrolleras regelbundet av tillsynsmyndigheten genom tillsyns- besök. Vid tillsynsbe söken diskuteras eventuella inträffade incidenter som rapporterats till myndigheten. I de fall incidenter leder till att tillståndsvillkor inte följs kan det leda till en miljösanktionsavgift för verksamhetsutövaren. Holmens verksamhet omfattas av Industriutsläppsförordningen som syftar till att minska miljöföroreningar genom att tillämpa bästa tillgängliga teknik, så kallade BAT-slutsatser. Detta gäller för samtliga industrianläggningar inom EU samt i England som har implementerat lagstiftning för bästa tillgängliga teknik. I Sverige gäller bästa tillgängliga teknik parallellt med miljötillstånden. BAT-slutsatser med utsläppsvärden, BAT Associated Emission Level (BAT-AEL), avser utsläppsnivåer och är angivna i ett intervall där det övre värdet på utsläpp är bindande, om inte särskild dispens har medgetts, och det nedre intervallet visar utsläpp för de bästa anläggningarna i Europa. Under året identifierades totalt 21 överskridanden av gällande miljövillkor eller BAT AEL nivåer. Dessa omfattade två händelser kopplade till buller, en händelse avseende utsläpp av kväveoxider till luft samt arton överskridanden av utsläpp till vatten. Samtliga vattenrelaterade överskridanden inträffade vid bruket i Workington, England. För varje händelse har korrigerande åtgärder genomförts, och sammantaget bedöms överskridandena inte ha orsakat någon signifikant negativ inverkan på den lokala miljön eller recipienten. Vid Workingtons bruk pågår ett fortsatt arbete för att säkerställa att de bindande begränsningsvärdena för vatten- reningsanläggningen kan uppnås. Kontinuerliga avstämningar sker med tillsynsmyndigheten. E2-6 Förväntade finansiella effekter av väsentliga miljöföroreningsrelaterade risker och möjligheter Under 2025 rapporterades 42 (46) miljörelaterade incidenter till tillsynsmyndig- heterna. Alla incidenter omhändertogs med hjälp av korrigerande åtgärder inom verksamheternas miljöledningssystem. Det har inte skett någon incident som medfört långsiktiga konsekvenser på vare sig miljö, produktion eller människors hälsa. Miljöincidenter som skett under rapporteringsperioden är av mindre karaktär och har inte inneburit väsentliga drifts- och kapitalutgifter. Miljötillstånd och certifieringar för ledningssystem Produktionsanläggning 1) Miljötillstånd Miljö ISO 14001 Energi ISO 50001 Kvalitet ISO 9001 2) Arbetsmiljö ISO 45001 Iggesunds Bruk 2018 2001 2005 1990 2016 Workingtons Bruk 2022 2003 2015 1990 2005 Hallsta Pappersbruk 2000 2001 2005 1993 2012 Bravikens Pappersbruk 2023 1999 2006 1996 2015 Iggesunds Sågverk 2014 1999 2006 1997 2017 Bravikens Sågverk 2010 2011 2011 2011 2017 Linghems Sågverk 2025 2023 2023 2020 Bygdsiljums Sågverk 2018 1999 2022 2023 Kroksjöns Sågverk 2020 2005 2022 2023 1) Holmen Skog är certifierat enligt ISO 14001 och ISO 45001 och den skogliga verksamheten har skogsbruks- och spårbarhetscertifikat. Samtliga produktionsanläggningar som använder virkesråvara har spårbarhetscertifikat. 2) Holmen planerar att inkludera Linghem, Bygdsiljum och Kroksjön i affärsområdet Trävarors ISO 9001-certifikat. 120 Holmen Årsredovisning 2025 Miljöföroreningar E4 BiologisK mångfald SBM-3 Väsentlig inverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Skogsbruket påverkar lokal miljö och vatten Brukande av skog har en potentiell inverkan på ekosystem och skogslevande arter som är beroende av olika livsmiljöer för sin överlevnad. Om hänsyn inte tas kan kortare omloppstider till exempel innebära en risk för minskad mängd gamla och döda träd, vilket i sin tur kan påverka livsmiljöer negativt. Därför vidtas åtgärder både i det aktiva skogsbruket och genom naturvårdande skötsel i frivilliga avsätt- ningar. Skogsbruket kan även påverka skogslandskapets struktur genom att skapa ett mer fragmenterat landskap med homogena skogsbestånd. I vissa fall kan det innebära att arter som är beroende av större, sammanhängande och variationsrika skogar får svårare att sprida sig och hitta lämpliga livsmiljöer. Modern skogsförvaltning har också minskat naturliga bränder, vilket påverkar brandberoende arter. Därför genomförs naturvårdsbränningar för att gynna arter och miljöer knutna till bränd ved. Holmen bedriver verksamhet i anslutning till områden med känslig biologisk mångfald, vilka har identifierats som Natura 2000-områden och utgör natur med särskilda skydds- och bevarandevärden ur ett EU-perspektiv. Områden i anslut- ning till känslig biologisk mångfald avgränsas till ett avstånd om 10 kilometer. På Holmens mark utgörs de flesta skyddade områden av vattendrag som skyddas vid skogsbruksåtgärder. För särskilt känslig biologisk mångfald har Holmen iden- tifierat områden med höga bevarandevärden. Fem områden är riksintressen med hög täthet av rödlistade arter och sex med stora koncentrationer av nyckelbioto- per, huvudsakligen avsatta för fri utveckling. Därutöver finns fjällnära barrskogar med lång kontinuitet, höga naturvärden och starka kulturhistoriska kopplingar. På Holmens mark finns även omfattande vattenskyddsområden och områden med koncentrationer av hotade, sällsynta och fridlysta arter. I de utpekade områdena med koncentrationer av hotade, sällsynta eller fridlysta arter och koncentrationer av nyckelbiotoper ska områdets särskilda värden bevaras eller förstärkas. Holmens inverkan på biologisk mångfald i dessa områden bedöms som låg eftersom de till stor del består av vattendrag, fjällnära skogar och områden med höga bevarandevärden som är avsatta för fri utveckling. Områdena utgör ofta frivilliga avsättningar eller omfattas av särskild hänsyn, och beslut om åtgärder fattas individuellt utifrån skötselplaner. Vid skogsbruksåtgärder inom områden där vattenskyddsområden är beslutade ska de krav som respektive kommun, länsstyrelse eller mark- och miljödomstol utfärdat för verksamhet efterlevas. Vattenkraftsproduktionen påverkar landskap och vattenmiljöer Holmens vattenkraftsproduktion påverkar vattenflöden vilket kan störa naturliga livsmiljöer för fiskar och andra vattenlevande organismer. Vattenreglering kan även påverka reproduktion och migration hos arter som är beroende av fria vandringsvägar i vattendrag. I de vattendomar som gett tillstånd till vattenkraftsutbyggnad har ibland vissa miljöfrämjande åtgärder föreskrivits. Åtgärder kan handla om utsättning av fisk, att minimitappningar alltid ska ske i torrfåror, anläggande av fiskvägar och att fiskeförbud gäller på vissa avstånd från en anläggning. Många av vattendomarna är gamla och miljöhänsynen har utvecklats. Sveriges regering beslutade därför under 2020 om en nationell plan för vattenkraften (NAP) som innebär att alla vattenkraftanläggningar ska förnya sina tillstånd under kommande 20 år. De första ansökningarna för Holmens helägda vattenkraftanläggningar ska lämnas in 2027. Kommande miljöprövningar kan komma att påverka produktionen och då medföra investeringskostnader, men det är osäkert hur myndigheterna kommer väga miljönytta mot kostnad för åtgärder. Sju vattenkrafts anläggningar har inom ett avstånd om 10 kilometers identifierats i närheten av områden med känslig biologisk mångfald. Natura 2000-områdena utgörs av varierade och artrika naturmiljöer, såsom bergsbranter och rasmarker. Då inga av dessa områden är akvatiska bedöms inverkan från vattenkraftanlägg- ningarna som begränsad och hanteras inom ramen för respektive anläggnings miljötillstånd. E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell Omställningsplan för skogsbruket Holmen äger 1,3 miljoner hektar mark i Sverige varav nästan 1,2 miljoner hektar är skogsmark. Det stora markinnehavet utgör basen för verksamheten där de växande träden förädlas i egen industri till allt från trä för klimatsmart byggande till förnybara förpackningar, magasin och böcker samtidigt som produktion av vattenkraft sker på egen mark. Cirka hälften av det virke som den egna industrin behöver kommer från Holmens egna skogar, medan övrigt virke köps in från privata skogsägare. Holmens affär är beroende av möjligheten till ett aktivt skogsbruk, vilket förut- sätter friska ekosystem och biologisk mångfald. Som en del av Holmens affärs- strategi finns därför en övergripande målsättning att skapa förutsättningar för naturliga arters överlevnad i skogslandskapet. Insatser för att främja friska ekosystem och biologisk mångfald integreras i skogsbruket genom Holmens naturvårdsstrategi. Strategin förhåller sig till svenska och europeiska regelverk, skogsbranschens gemensamma mål samt till de frivilliga skogscertifieringar som Holmen är anslutet till. Naturvårdsstrategin är utformad enligt den svenska naturvårdsmodellen som syftar till att balansera bevarandet av naturen med mänskliga aktiviteter och ekonomisk utveckling. För att prioritera miljöhänsyn på ett ändamåls enligt sätt används skogssektorns gemensamma målbilder som vägledning. De gemen- samma målbilderna för god miljöhänsyn är framtagna i samarbete med Skogsstyrelsen utifrån rådande skogspolitik, branschkunskap samt Sveriges skogs- och miljöpolitiska mål. Hänsyn tas på flera nivåer – från ekologisk landskapsplanering till hänsyn av enskilda bestånd och träd. Ekologisk landskapsplanering och naturvärdes- bedömningar används för att identifiera och skydda områden med höga naturvärden och i den brukade skogen prioriteras hänsyn efter behov och varje bestånds förutsättningar. Holmens naturvårdsstrategi omfattar därmed både identifiering och skötsel av områden med höga naturvärden samt naturhänsyn som en del av det aktiva skogsbruket. Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Beskrivning Inverkan, risk, möjlighet Tidshorisont Var i värdekedjan Omställnings- händelse Skogsbruket påverkar lokal miljö och vatten Skogsbruk påverkar ekosystem och skogslevande arter som är beroende av olika livsmiljöer. Inverkan sker främst i samband med skörd och vägbyggnad. Potentiell negativ inverkan Kort – Lång Egen verksamhet N/A Ny lagstiftning kan öka kraven på att avsätta mark för andra ändamål än skogsbruk, vilket kan utgöra en affärsmässig risk. Risk Medel – Lång Egen verksamhet Ja Vattenkraftsproduktionen påverkar landskap och vattenmiljöer Vattenkraftsproduktion påverkar vattenflöden vilket kan störa fiskar och andra vattenlevande organismer. Vattenreglering kan även påverka reproduktion och migration hos arter som är beroende av fria vandringsvägar i vattendrag. Faktisk negativ inverkan Kort – Lång Egen verksamhet N/A Alla vattenkraftsstationer i Sverige ska förnya sina tillstånd under kommande 20 år vilket medför kostnader och kan komma att påverka produktionen. Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja Holmen Årsredovisning 2025 121 Biologisk mångfald Hållbarhetsrapport Delar av Holmens skogsareal används för olika former av naturvårdsändamål. I det ingår frivilligt avsatt produktiv skogsmark, träd bärande impediment som är skyddade enligt lag samt utökad miljöhänsyn i den brukade skogen. Holmens affärsmodell bedöms vara motståndskraftig mot risker kopplade till biologisk mångfald och ekosystem. Affärsmodellen bygger på en strategi som förenar aktivt skogsbruk, naturvård och miljöanpassad energiproduktion för att bevara ekosystem och ekosystemtjänster. Ett förändrat klimat kan påverka både ekosystemen och tillväxten i Holmens skogar. Längre växtsäsonger och högre koldioxidhalter kan gynna tillväxten, men risker som stormar och perioder av torka kan i stället få negativa effekter. För skogsbruket kan val av trädslag på varje specifik ståndort bli avgörande för hur träden klarar klimatstress och andra miljöutmaningar. Politiska beslut kan innebära ökade krav på markavsättning för biologisk mångfald. Bedömningen av resiliensen i den skogliga verksamhetens affärsmodell och strategi bygger på flera sammanvägda analyser och systematiska bedömningar. Detta inkluderar ekologisk landskapsplanering, lokala hänsynsplaner med naturvärdesbedömningar inom skogsbruket, riskbedömningar kopplade till virkes anskaffning från privata skogsägare. Resiliensanalysen har genomförts med interna intressenter som bidrar med sin kunskap i de olika processerna. Analysen omfattar Holmens skogliga verksamhet och tar hänsyn till direkta och indirekta risker för biologisk mångfald och ekosystem, inklusive klimatföränd- ringar, lagstiftning och systemrisker. Analysen omfattar även värdekedjan nedströms, där Holmen erbjuder skoglig rådgivning till privata skogsägare, inklusive naturvärdesbedömningar och rekommendationer för skötselåtgärder. Klimatscenarioanalyser används för att bedöma resiliensen och identifiera fysiska klimatrelaterade risker i skogsbruket. Holmen har utgått från IPCC:s prognos där den globala temperaturen ökar 2,7 grader till 2050. Därefter beaktas ett medelvärde av SMHI:s klimatscenarier som definierats som Representative Concentration Pathways (RCP) RCP 6. För att slutligen bedöma inverkan av klimatscenarierna har en referensperiod valts som utgår från skogens omloppstid, vilken antas vara 100 år. Genom analysen får Holmen ett tydligt underlag för att säkerställa en långsiktigt hållbar och resilient strategi. Holmens skogsskötselprogram är robust ur ett klimat perspektiv av flera anledningar. Holmens skogar är mycket gamla organismer (cirka 500 miljoner år) och har i grunden en betydande anpassningsförmåga. Skogsträdförädlingens olika populationer utvecklas för ett föränderligt klimat. Holmens ståndortsanpassar samt röjer och gallrar förhållandevis tidigt och omloppstiderna kortas. Åtgärder bidrar till att minska risken för stormskador. Ur ett biologiskt perspektiv har såväl arter som hela ekosystem varierande förmåga att anpassa sig till förändringarna. För skogsbruket innebär det till exempel att val av trädslag på varje speciﬁk ståndort, växtplats, kan påverka hur träden ska klara den stress som klimatförändringen kan innebära. Synpunkter från intressenter har legat till grund för slutsatsen att motstånds- kraft bäst uppnås genom ett adaptivt skogsbruk som kontinuerligt anpassas i linje med myndigheters rekommendationer och aktuell forskning om klimat- förändringar och biologisk mångfald. Omställningsplan för vattenkraftsproduktionen Holmens miljöhänsyn omfattar även den förnybara vattenkraftsproduktionen, som också kan ha en inverkan på biologisk mångfald och därför kräver specifika bedömningsprocesser och åtgärdsplaner. Politiska beslut kan innebära ökade krav på markavsättning för miljörelaterade investeringar i vattenkraften. Holmen har för redovisningsperioden inte bedömt resiliensen kopplat till detta då det vid tidpunkten är oklart hur besluten kommer falla ut. E4-2 / MDR-P Policyer för biologisk mångfald och ekosystem Holmens miljö- och energipolicy anger att Holmens skogar ska brukas ansvars- fullt så att naturligt förekommande växter och djur långsiktigt kan fortleva i skogslandskapet. Likaså ska hänsyn tas till vattenkraftens inverkan på den biologiska mångfalden. Koncernchefen har det övergripande ansvaret för de frågor som omfattas av miljö- och energipolicyn och delegeras skriftligen i ett eller flera steg. Miljö- och energipolicyn omfattar hela koncernen och finns publikt tillgänglig på Holmens hemsida. Miljö- och energipolicyn tar upp samhällseffekter på en övergripande nivå kopplat till biologisk mångfald. Samhällseffekter kopplat till biologisk mångfald hanteras även genom lagstiftning, tillstånd och certifieringar. Den skogliga verksamheten har skogsbruks- och spårbarhetscertifikat. Samtliga av Holmens anläggningar som använder virkesråvara har spårbarhets certifikat. Vattenkraftproduktionen regleras av vattendomar som anger gräns värden för vattenstånd och flöden. Holmen har dessutom flera interna riktlinjer och instruk- tioner för miljöhänsyn i den brukade skogen, frivilliga avsättningar och natur- vårdande skötsel som beskriver hur förvaltning, uppföljning och rapportering av biologisk mångfald genomförs. Genom tillämpning av tillbörlig aktsamhet ska det säkerställas att Holmens råvaror och produkter är avskogningsfria, i enlighet med EU:s kommande avskogningsförordning (EUDR). Holmen tillämpar tredjepartscertifierad spårbar- het som omfattar råvara och produkter längs värdekedjan. All vedråvara som Holmen köper omfattas av tydliga krav på spårbarhet och ansvarsfullt ursprung. Vedråvaran omfattas av spårbarhetsregler som möjliggör spårning genom värde- kedjan och säkerställer att den inte härrör från nedan nämnda kontroversiella källor. Inköp av virke ska också följa regler och riktlinjer från Skogsstyrelsen och i tillämpliga fall relevant certifierat ledningssystem. Vid avverkningsuppdrag i Sverige tillämpas målbilder för miljöhänsyn om inget annat avtalas. Den lägsta nivån på miljöhänsyn vid virkesinköp är kraven enligt Skogsvårdslagen. Innan köp sker från privata skogsägare i form av avverkningsrätter i Sverige, ska områdets naturvärden bedömas. Om ett objekt har höga naturvärden bör ytterligare informa- tion inhämtas innan beslut om köp fattas. Holmen köper inte virke från skogar som: • Är nyckelbiotoper i Sverige enligt Skogsstyrelsens definition och metodik. • Är skyddade av naturvårdsskäl. • Är urskogar, det vill säga utpräglat olikåldriga och skiktade naturskogar med riklig förekomst av gamla, grova träd och rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadier. • Skördats olagligt. • Härstammar från genetiskt modifierade träd. • Växer i områden där mänskliga rättigheter aktivt hindras. • Har höga bevarandevärden (High Conservation Value Forests). E4-3 / MDR-A Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem Holmens arbete för biologisk mångfald baseras på en begränsningshierarki, vilket innebär en strävan att undvika negativ inverkan på biologisk mångfald, ekosystem och ekosystemtjänster. När detta inte är möjligt vidtas åtgärder för att minimera inverkan, bland annat genom att skapa eller förbättra livsmiljöer. Planering av åtgärder väger in synpunkter från lokala intressenter. Holmen tillämpar i dagsläget inte kompensationsåtgärder för biologisk mångfald. I stället ligger fokus på att undvika, minimera och återställa inverkan inom den egna verksamheten genom omfattande naturvårdsarbete. Holmen lägger årligen cirka 200 Mkr på skötsel av skogen. Kostnaderna rapporteras i resultaträkningen på raden Råvaror och förnödenheter. Holmen arbetar i den dagliga verksamheten med ständig förbättring, från plantor till naturvård, genom forskning, utveckling och utbildning. Några framåtblickande nyckelåtgärder med tillhörande större kostnader har därför inte identifierats. Holmens naturvårdsarbete bygger på fyra delar: miljöhänsyn i den brukade skogen, naturvårdande skötsel, frivilliga avsättningar, samt åtgärder inom vattenkraftsproduktion. Miljöhänsyn i den brukade skogen Inom det aktiva skogsbruket genomförs flera åtgärder för att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Högstubbar och död ved sparas för att ge livsmiljöer åt vedlevande insekter och svampar. Kantzoner längs vattendrag bevaras för att skydda vattenlevande arter och förbättra vattenkvaliteten. Vid skörd lämnas också hänsynskrävande biotoper med träd och buskar intakta för att gynna den biologiska mångfalden. Grova träd, både levande och döda, lämnas kvar som viktiga bo- och födoplatser för fåglar och insekter. Dessa åtgärder gynnar även naturlig föryngring och pollinering, det vill säga ekosystemtjänster som stödjer både biologisk mångfald och skogsbruket. Naturvårdande skötsel Som en naturlig del av skogsbruket bedriver Holmen även åtgärder för att utveckla eller förstärka naturvärden, till exempel genom naturvårdsbränning eller att plocka ut inväxande gran till fördel för lövträd. Naturvårdsbränningar görs för att skapa de brandpräglade substrat och miljöer som historiskt format våra skogar, vilket många hotade arter är beroende av. Holmen arbetar också med att återställa våtmarker och skapa variationsrika skogslandskap. Årligen genomför Holmen naturvårdande skötsel på cirka 400 hektar för att stärka den biologiska mångfalden och bidra till friska, resilienta ekosystem. 122 Holmen Årsredovisning 2025 Biologisk mångfald Frivilliga avsättningar Holmen arbetar för att öka biologisk mångfald och stärka ekosystemen genom åtgärder inom både formellt skyddad skog och frivilliga avsättningar. I formellt skyddade områden, såsom naturreservat, får naturliga processer verka utan påverkan vilket gynnar arter som kräver orörd skog. Naturvårdande skötsel utförs i de naturtyper som kräver det för att upprätthålla sina naturvärden även i formellt skyddad skog. Holmen har identifierat mer än 9 000 områden som frivilligt valts att inte skördas då de har höga naturvärden. De frivilliga avsättningarna skiljer sig åt i hur de ska förvaltas. Vissa skogar lämnas helt orörda för att naturliga processer ska kunna utvecklas fritt, medan andra kräver återkommande skötsel för att naturvärdena ska bestå. De avsatta skogarna är spridda över hela Holmens skogsinnehav. Åtgärder inom vattenkraftsproduktion Vid produktion av vattenkraft ska akvatiska ekosystem bevaras genom att vattenflöden anpassas och fiskars vandringsvägar skyddas. Vattenkraft- produktionen följer strikta miljötillstånd, så kallade vattendomar, för att säker- ställa att inverkan på ekosystemen minimeras. Miljökonsekvens bedömningen genomförs för att bedöma inverkan på vattenlevande arter och kontrollprogram övervakar vattenkvalitet och ekosystemens hälsa. E4-4 / MDR-T Mål för biologisk mångfald och ekosystem Mål för skogsbruket Holmens mål är att koncernens skogsbruk skapar förutsättningar för biologisk mångfald. Det innebär att skogsbruket ska bedrivas på ett sätt som gör det möjligt för naturligt förekommande arter att långsiktigt fortleva i skogslandskapet. Målet omfattar hela skogsinnehavet, vilket möjliggör genomförande, uppföljning och utvärdering av åtgärder inom tydligt avgränsade områden. För att utvärdera utvecklingen i relation till målet följs ett antal mått, se vidare under rubriken E4-5 Mått på inverkan relaterad till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem. Måtten speglar etablerade samband mellan livsmiljöer och arter i boreala skogar, vilket säkerställer en vetenskapligt grundad uppföljning. Uppföljningen baseras på data från Riksskogstaxeringen vilket är en oberoende vetenskaplig källa. Holmens ambition är att måtten ska utvecklas i en positiv rikt- ning. Däremot har ingen målnivå eller tidshorisont fastställts. Holmens mål för biologisk mångfald baseras på väsentlig inverkan och riskerna i verksamheten. De valda måtten speglar verksamhetens inverkan på biologisk mångfald genom att visa förändringar i livsmiljöer som kan uppstå till följd av skogsbruk. Eftersom Holmen är beroende av fungerande ekosystem och ett motståndskraftigt skogslandskap fokuserar målen på att skydda och förstärka livsmiljöer på den egna marken. Även inverkan utanför den egna skogen hanteras genom inköps- och produktionsrutiner i samverkan med leverantörer och kunder. Identifierade risker, inklusive miljöpåverkan och regula toriska begränsningar, har beaktats vid utformningen av mål och mått. Mål för biologisk mångfald följer begränsningshierarkin och syftar främst till att undvika och minimera inverkan på ekosystemen genom naturvårdsåtgärder i skogsbruket. Där inverkan inte kan undvikas omfattar målen även rehabilitering och återställande av livsmiljöer. Holmen har inte inkluderat några tröskelvärden för att utvärdera måttens utveckling. Målet ligger i linje med EU:s strategi för biologisk mångfald och skogsstrategin som betonar skydd, restaurering och hållbart skogsbruk. Holmens arbete är också förenligt med internationella åtaganden som FN:s konvention om biologisk mångfald och Agenda 2030, särskilt mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald. Mål för vattenkraftsproduktionen Målet för Holmens vattenkraftsproduktion är att öka produktionen av förnybar energi på egen mark utan negativ inverkan på biologisk mångfald. Ramarna för acceptabel påverkan på berörda ekosystem bestäms av rådande miljötillstånd. E4-5 Mått på inverkan relaterad till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem Den biologiska mångfalden påverkas av flera faktorer och därför är det svårt att utvärdera effekter av insatser för att skapa förutsättningar för biologisk mångfald. För att kunna analysera insatser följer Holmen utvecklingen kring flera livsmiljöer som är viktiga för skogslevande arter. Fem mått har identifierats för att följa hur dessa nyckelmiljöer ändras över tid på Holmens skogsmark: • Areal äldre skog • Areal äldre skog med indikation på naturvärden (SIN) • Volym död ved per hektar • Volym grova lövträd per hektar • Volym lövträd per hektar Måtten representerar olika typer av biotoper och substrat som tillsammans ger en bred bild av förutsättningarna för den biologiska mångfalden på Holmens marker. Måtten baseras på inventeringsdata från Riksskogstaxeringen vid SLU som publi- cerar data baserat på regelbundna mätningar av ett stort antal provytor i Sverige. Detta säkerställer oberoende granskning och vetenskaplig kvalitet i upp- följningen. De mått för biologisk mångfald som Holmen presenterar baseras på skattningar av data från Riksskogstaxeringens provytor inom Holmens egna inne- hav på produktiv skogsmark. För att minska risken för osäkerhet i beräkningarna samt få ett representativt referens- och nuvärde baseras värdena på glidande fem- årsmedelvärden. Detta innebär att 2022 års redovisade värden innehåller indata från åren 2020–2024. 1996 är det första året som Riksskogstaxeringen kan redovisa ett femårsmedelvärde efter revideringen av skogsvårdslagen 1993. Provytor som ligger på skogsmark som har sålts av Holmen eller ombildats till reservat under 2024 har exkluderats ur analysen och vid fastställande av start- nivå. Detta medför marginella skillnader mot föregående års rapporterade data men påverkar ej tolkningen av indikatorernas utveckling över tid. Samtliga mått har utvecklats positivt under de senaste trettio åren, vilket tyder på att Holmens integrerade strategi för naturvård och generell hänsyn inom skogsbruket är effektiv. Trenden är i linje med Holmens ambition om att skapa långsiktigt hållbara livsmiljöer för naturligt förekommande arter. Mått för biologisk mångfald Mått Startpunkt Nuläge 1) Utveckling Äldre skog, andel av produktiv skogsmark 2) 4,6% 6,4% 39% Äldre skog med SIN, andel av produktiv skogsmark 3) 2,1% 3,6% 71% Död ved, m 3 sk/ha 5,6% 10,5% 87% Lövträd, m 3 sk/ha 14,6% 16,5% 14% Grova lövträd (>35 cm), m 3 sk/ha 0,8% 1,3% 74% 1) 2022 är det senaste tillgängliga femårsmedelvärdet från Riksskogstaxeringen. 2) Äldre skog definieras som skog över 140 år i norra Sverige och över 120 år i södra Sverige. 3) Äldre skog med särskild indikation på naturvärden (SIN) omfattar hög beståndsålder, grova träd, död ved samt trädskiktning. Första året med tillgängligt femårsmedelvärde för SIN är 2005 varför SIN har ett annat referensvärde. Holmen Årsredovisning 2025 123 Biologisk mångfald Hållbarhetsrapport E5-1 / MDR-P Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Holmens miljö- och energipolicy omfattar resursanvändning, kemikalier, biprodukter och avfall. Policyn anger att miljö- och energiarbetet ska präglas av en helhetssyn där koncernens skogar, processer och produkter ingår i ett naturligt kretslopp. Policyn anger vidare att råvaror ska användas effektivt, avfall ska minimeras, biprodukter ska omhändertas och användas för olika ändamål samt att ständiga förbättringar ska eftersträvas. Holmens verksamhet baseras på färsk fiberråvara från hållbart brukade skogar vilket innebär att användningen av sekundära resurser inte är väsentlig för företagets huvudsakliga råvaruförsörjning och därmed inte ingår i koncernens miljö- och energipolicy. Skogsbruket ska bedrivas med sikte på hög och uthållig produktion av vedråvara som används till framställning av produkter som bidrar till positiv klimatnytta. Skogarna ska brukas ansvarsfullt så att naturligt förekommande växter och djur långsiktigt kan fortleva i skogslandskapet. Allt virke ska gå att spåra till sitt ursprung. Av policyn framgår det även att energiåtervinning ska tillämpas, samt att energi ska återvinnas och användas för interna eller externa ändamål i syfte att minimera miljöpåverkan och minska behovet av inköpt energi. E5-2 / MDR-A Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Holmen samarbetar med leverantörer, kunder och branschorganisationer för att utveckla mer resurseffektiva materialflöden och produkter som främjar åter- vinning. Genom miljöledningssystem och förbättrade processer i produktionen minskas spill och nedklassning av material i tidigare led. I senare led utvecklas produkter med hög återvinningsbarhet och nya användningsområden för rest material, vilket minskar avfallsgenereringen genom hela värdekedjan. Vid Holmens sågverk optimeras sågning och torkning för att minimera spill. Under rapporteringsperioden avslutades flera nyckelåtgärder som haft till syfte att främja resurseffektiviteten och cirkulär ekonomi. Timmersorteringen och hyvleriet vid Iggesunds Sågverk är i drift och har resulterat i en ökad produktivitet. Vid Bravikens Pappersbruk har nyckelåtgärder resulterat i en ny förpackningsprodukt. Holmen arbetar löpande enligt avfallshierarkin med att förebygga avfall och styra restmaterial mot återanvändning, materialåtervinning eller energiutvinning, vilket minskar behovet av deponi och stödjer mer cirkulära lösningar. Holmen arbetar kontinuerligt med att identifiera alternativa användningsområden för det avfall som uppstår i produktionsprocessen. Holmen planerar att fortsätta investera i tekniska lösningar och processförbätt- ringar som stärker resurseffektiviteten, men har inte vidtagit några nya specifika åtgärder. Varje verksamhetsställe arbetar kontinuerligt med möjliga åtgärder för ökad resurseffektivitet i enlighet med miljöcertifieringen. Åtgärder är en integrerad del av koncernens långsiktiga affärsstrategi och förväntas följa uppsatta riktlinjer i Holmens miljö- och energipolicy. Tidsramar för specifika projekt fastställs inom ramen för den årliga verksamhets- planeringen och sker löpande. Åtgärderna bidrar till att minska miljö påverkan i produktionsledet och möjliggör cirkulära lösningar för slutkunder. E5-3 / MDR-T Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Holmen utvecklar verksamheten inom ramen för miljötillstånd och certifieringar. Inom ramen för verksamhetsställets certifierade miljöledningssystem övervakas och mäts miljöpåverkan för resursanvändning och avfall. Certifiering kräver interna revisioner som kontrollerar att standarden uppfylls. Revision med extern expertis görs regelbundet för att kontrollera efterlevnad av certifieringen. Trävaruaffären ska växa med produkter och lösningar för hållbart byggande och affären för kartong och papper ska utvecklas genom att erbjuda förnybara produkter är återvinningsbara. Den klimatnytta som Holmens produkter bidrar med redovisas i avsnittet E1 Klimatförändringar, se sida 112. Holmen har inga specifika mätbara mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi, utan styr arbetet utifrån koncernens miljö- och energipolicy. Detta till följd av att koncernen sedan länge har arbetat med ett integrerat synsätt där resurs- effektivitet, avfallsminimering samt cirkulära principer är integrerade i de vardag- liga processerna snarare än formulerade som fristående mål. Befintliga styrmedel, inklusive krav enligt miljötillstånd, interna nyckeltal och kontinuerlig miljööver- vakning ger i dagsläget tillräcklig styrning för att driva förbättringar inom området. Arbetet med resursanvändning och cirkulär ekonomi kopplas till materialåter- vinning i avfallshierarkin. Utfallet mäts kontinuerligt för verksamhetsställets relevanta nyckeltal avseende avfall, resursanvändning samt andra miljöfaktorer. Informationen används för att identifiera trender, avvikelser och potentiella negativa förändringar. E5-4 Resursinflöden Holmen använder huvudsakligen förnybara råvaror i sin produktion, där virke från hållbart brukade skogar utgör den största materialresursen. En stor del av vedråvaran kommer från närområdet kring Holmens svenska verksamhetsställen. Skörd från Holmens egna skogar täcker ungefär hälften av det totala virkesbehovet. Resterande kvantiteter köps in, huvudsakligen från privata skogsägare i Sverige. Endast en liten andel importeras. För kartongbruket i Workington, England, kommer cirka en fjärdedel av virket från statligt ägda skogar medan resterande del köps in från privata skogsägare. Krav på spårbarhet gäller för alla virkesköp. I produktionen av kartong och papper är användning av kemikalier nödvändig för att ge produkterna specifika egenskaper. Kemikalier är en insatsvara vid framför allt kartongtillverkning men återanvänds för att nyttjas flera gånger, vilket reducerar resursinflödet av kemikalier. Vatten används främst i massa- och pappersproduk- tionen och tas från närligg ande sjöar och vattendrag. Av energiinflödet till Holmens produktionsanläggningar består 95 procent av fossilfri energi. Holmen följer resursinflöden genom interna miljöledningssystem och rapporterar årligen nyckeltal för material-, energi- och vattenanvändning. Insamlingen av E5 resursanvändning och cirKulär eKonomi Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Beskrivning Inverkan, risk, möjlighet Tidshorisont Var i värdekedjan Omställnings- händelse Produktion av förnybara produkter Produkter som kan återanvändas och återvinnas bidrar till en cirkulär ekonomi och ett fungerande returpapperssystem. Marknadens ambitioner att motverka klimatförändringen ökar efterfrågan på Holmens förnybara produkter. Faktisk positiv inverkan, Möjlighet Kort – Lång Egen verksamhet Ja Holmens produkter produceras till stor del av förnybar råvara. Biprodukter tas tillvara som råmaterial i egna processer. Faktisk positiv inverkan Kort – Lång Egen verksamhet NA Holmen använder icke-förnyelsebara resurser i sin produktion, till exempel i form av kemikalier och bränsle för transporter. Faktisk negativ inverkan Kort – Lång Egen verksamhet NA Industriproduktionen ger upphov till avfall En liten del av de resurser som används i produktionen resulterar i att det uppstår farligt avfall och kan som sådant medföra miljömässiga risker. Faktisk negativ inverkan Kort – Lång Egen verksamhet N/A 124 Holmen Årsredovisning 2025 Resursanvändning och cirkulär ekonomi data sker både kvartals- och årsvis, och sammanställs centralt. Underlaget baseras huvudsakligen på fakturerade mängder och volymer. Holmens produktionsanläggningar och sågverk är spårbarhetscertifierade och all vedråvara kommer från hållbart brukade skogar. För att säkerställa att materialet kommer från ett hållbart ursprung använder Holmen erkända certifieringssystem såsom FSC och PEFC. Dubbel räkning undviks genom att inte redovisa intern virkesförbrukning, som avser rundved och flis från sågverken. Mätetal relaterade till resursinflöden 2025 2024 Virke, milj m 3 fub 1) 5,8 6,1 Inköpt massa, 1 000 ton 73 84 Externt inköpta plantor, 1 000 ton 7 20 Kemikalier 2) , 1 000 ton 135 131 Fyllmedel 2) och pigment, 1 000 ton 181 199 Förpackningar, 1 000 ton 31 15 Total vikt av biologiska material, 1 000 ton 5 319 5 564 Total vikt tekniska material, 1 000 ton 348 346 Total vikt material, 1 000 ton 5 666 5 910 Total volym tillfört vatten 3) , milj m 3 67 69 Biologiska material med hållbart ursprung som används för att tillverka produkterna, 1 000 ton 4) 5 238 5 460 Sekundära återanvända eller återvunna material, 1 000 ton 718 798 Sekundära återanvända eller återvunna material, % 13 14 1) Den rapporterade siffran för 2024 har korrigerats med 0,2 miljoner m 3 fub. 2) Kemikalier och fyllmedel är angivet som torrsubstans. 3) Total vattenkonsumtion under 2025 var 1,7 miljoner m 3 . 4) För att säkerställa att materialet har ett hållbart ursprung används certifieringssystemen FSC®, PEFC samt Controlled Wood. E5-5 Resursutflöden Produkter och material Skogens kretslopp ger en förnybar råvara som förädlas till allt från trävaror för hållbart byggande till kartong- och pappersprodukter som Holmens kunder i sin tur kan vidareförädla. När livscykeln närmar sig slutet kan alla Holmens trävaror samt kartong- och pappersprodukter återanvändas eller återvinnas och återuppstå i ny form, eller göra nytta som bioenergi. Kartong- och pappersprodukter av färsk fiber som återvinns möjliggör ett returpapperssystem som kontinuerligt måste tillföras färsk fiber för att fungera. På detta sätt bidrar Holmens produkter baserade på förnybar råvara till ett cirkulärt materialflöde. Utöver produktionen av trä- och fiberbaserade produkter bidrar Holmen till en hållbar elförsörjning i Sverige genom produktion av förnybar energi från vatten- och vindkraft. Holmen har 21 hel- eller delägda vattenkraftverk och tre egna vindkraftsparker, med Blisterlidens Vindkraftspark i full drift sedan årsskiftet 2025/2026. Vattenkraften är en viktig energikälla för samhället, särskilt eftersom den kan regleras för att möta variationer i marknadsbalansen. Utvecklingen av vindkraft på Holmens marker är ett naturligt komplement till vattenkraften och skapar mervärde från skogsägandet. Holmens satsning på förnybar energi möjliggör en växande grön industri som är beroende av mer fossilfri el. Förpackningsmaterial som används i verksamheten består främst av biobaserade förpackningar samt plast, vilka båda är återvinningsbara material. Av det totala inköpta förpackningsmaterialet bedöms 88 procent vara återvinningsbart. Leveranser 2025 2024 Egen skog, 1 000 m 3 fub 2 694 2 643 Trävaror, 1 000 m 3 1 295 1 348 Kartong och papper, 1 000 ton 1 391 1 424 Leveranser vatten- och vindkraft, GWh 1 634 1 728 Avfall och restströmmar Holmen strävar efter att minimera mängden avfall och nyttiggöra så stor andel som möjligt genom återanvändning, materialåtervinning eller energiutvinning. Det fasta avfallet består huvudsakligen av processavfall, emballage, metallskrot och elektroniskt avfall, där processavfallet utgör den största volymen. Processavfallet inkluderar bland annat grönlutslam, kemslam, mesa och flyg aska. En betydande del av detta avfall återvinns genom att användas som råvara i andra industriella processer, exempelvis som konstruktions material, eller genom energiåtervinning. En mindre del av det totala avfallet är farligt avfall och utgörs bland annat av olja, färg, fetter, lösningsmedel och elektronik. Det farliga avfallet tas om hand av auktoriserade återvinningsföretag. Vissa fraktioner av avfallet återvinns och andra destrueras under kontrollerade former. Holmen har inte något radioaktivt avfall. Den enskilt största mängden avfall utgörs av avfall som går till energi- och materialåtervinning. Endast en liten del går till deponi och destruktion. Av den samlade material tillförseln blir endast 1 procent avfall som deponeras eller destrueras medan 99 procent går till återvinning för energi- och materialändamål. Återvinning upphandlas årligen genom kontrakt med kommersiella återvinnings- bolag. Koncernen arbetar kontinuerligt med att separera olika avfallsfraktioner för att säkerställa att de kan återvinnas och användas för meningsfulla materialändamål. Källsortering tillämpas vid alla verksamhetsställen och anställda och entrepre- nörer utbildas fortlöpande i avfallsrutiner. Holmen arbetar även tillsammans med extern part för att återbruka och återvinna uttjänt elektronik såsom datorer, mobiltelefoner och bildskärmar. Uppgifter om mängden avfall samlas in från produktionsenheternas avfalls- rapportering som görs i enlighet Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport. Avfallet mäts i uppvägd vikt och data erhålls till största del av leverantören som tar hand om avfallet. Avfall, 1000 ton Farligt avfall Icke-farligt avfall Total mängd genererat avfall Avfallsström 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Avledd från avfalls- hantering 0,9 1,5 75,4 99,4 76,4 100,8 Förberedelse för återanvändning 0,03 0,03 23,3 19,5 23,4 19,5 Material återvinning 0,7 0,9 50,5 60,8 51,2 61,6 Annat nyttjande 0,2 0,6 1,6 19,1 1,7 19,6 Till bortskaffande 0,2 0,1 0,6 1,9 0,8 2,0 Förbränning 0,1 0 0,05 0 0,2 0 Deponi 0,1 0,1 0,6 1,9 0,7 2,0 Totalt avfall 1,1 1,5 76,1 101,3 77,2 102,8 Procent av icke-återvunnet avfall 20 4 1 2 1 2 Redovisningsprinciper Utöver den lagstadgade revisionen som utförts av bolagets revisor har det ej skett någon extern granskning av redovisade mått. Resursutflöden Rapporterade leveransuppgifter baseras på faktisk producerad volym och hämtas från företagets interna system. Andelen återvinningsbart förpackningsmaterial har beräknats som summan av biobaserade material och plast i förhållande till den totala mängden inköpt förpackningsmaterial. Beräkningen baseras på kostnadsdata och underlaget hämtas från interna system. Resursinflöden Virkesvolym i milj m³fub omräknas till ton genom att justeras för träets genom- snittliga densitet och fukthalt, vilket ger en standardiserad uppskattning av materialets torrvikt. Holmen Årsredovisning 2025 125 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Hållbarhetsrapport S1 Den egna arbetskraften u Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Beskrivning Inverkan, risk, möjlighet Tidshorisont Var i värdekedjan Industriproduktionen innebär risk för olyckor Arbete i produktion och skoglig verksamhet har en risk för personskador. Tillbud och olyckor på arbetsplatsen innebär en inverkan på människors liv och hälsa, vilket kan leda till störning i produktion och svårigheter att attrahera arbetskraft. Potentiell negativ inverkan Kort – Lång Egen verksamhet Verksamhetens behov av kvalificerad arbetskraft Holmen verkar i en bransch som präglas av övervägande manlig representation. Mångfald är viktigt för att kunna bedriva verksamheten med god lönsamhet. Risk Kort – Lång Egen verksamhet Det är utmanande att rekrytera kvalificerad arbetskraft till vissa geografier. Det råder en strukturell brist på många yrkesgrupper, bland annat medarbetare med skoglig utbildning och automationstekniker. Brist på kvalificerad arbetskraft kan försena arbete och ge störningar i produktion. Risk Kort – Lång Egen verksamhet SBM-3 Väsentlig inverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Industriproduktionen innebär risk för olyckor Medarbetare som främst kan påverkas negativt av risker för olyckor är de som arbetar inom produktion. Traversarbete och fordon med personer i rörelse utgör de främsta riskområdena. Verksamheten anpassas för att ta bort riskfyllda moment. Medarbetare som inte är anställda, men som påverkas av Holmens verksamhet återfinns i hela verksamheten. Vid arbete på Holmens verksamhetsställen ansvarar Holmen för arbetsledning och en säker arbetsmiljö även för dessa personer. Entreprenörer som arbetar med skörd, skogsvård och plantering i skogen, mark- arbete för Holmens vägar, transportörer, entreprenörer vid planerade driftstopp och hamnpersonal vid Holmens hamnar utgör medarbetare i Holmens värdekedja. Verksamhetens behov av kvalificerad arbetskraft Kompetenta och motiverade medarbetare är viktiga förutsättningar för att kunna bedriva verksamheten med god lönsamhet. För att behålla och attrahera kvalifi- cerad arbetskraft är det viktigt att arbeta aktivt med kompetensförsörjning och att skapa stimulerande arbetsplatser. Medarbetare som representerar en mångfald av insikter, erfarenheter och kulturer är en viktig förutsättning som kan påverka lönsamhet och personalomsättning. S1-1 / MDR-P Policyer för den egna arbetskraften Holmen har en ambition att inga arbetsplatsolyckor ska inträffa. Holmens arbets- miljöpolicy anger hur arbetsrelaterade skador och ohälsa ska förhindras. Policyn anger hur både förbyggande och operativt arbete ska bedrivas med fokus på risker och säkerhetsbeteenden tillsammans med medarbetarna och deras företrädare inom alla områden. Säkerhetsutrustning ska alltid finnas på plats. För alla aktivi- teter i arbetsmiljöarbetet ska det finnas rutiner som beskriver vad som ska göras, hur det ska göras, när det ska göras och vem som ska utföra arbetet. Olyckor, tillbud och riskobservationer ska rapporteras, analyseras och resultera i avhjälpande åtgärder. Verksamhetsställen med produktion ska ha certifierade ledningssystem och Holmen ska kontinuerligt förbättra styrsystem för hälsa och säkerhet. Holmens HR-policy följer relevanta processer för den egna arbetskraften enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Policyn anger att alla medarbetare inom Holmen ska kunna känna trygghet, arbetsglädje och engagemang samt att de ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett lagstiftade diskriminerings- grunder. Holmen ska arbeta för ett bra samarbete med fackföreningar som representerar de anställda. Holmen har ingen skrivelse som berör särskilt sårbara i den egna arbetskraften. Enligt Holmens riktlinjer ska varje affärsområde årligen upprätta en långsiktig kompetensförsörjningsplan där behov av rekrytering identifieras utifrån verk- samhetens utveckling, kompetensbrist inom Holmen och på arbetsmarknaden samt åldersstrukturer, könsfördelning, personalomsättning och andra påverk- ande faktorer. Planen ska beskriva åtgärder på kort och lång sikt. Till detta ska varje verksamhetsställe dokumentera de aktiva åtgärder som vidtas för att motverka diskriminering och främjar likabehandling. Uppkomna fall av diskrimi- nering ska omedelbart utredas och åtgärdas. I riktlinjen för mångfald och inkluderande kultur framgår att tillsättning av tjänst ska grunda sig på relevanta kriterier som kompetens, erfarenhet och ambition. Holmen ska ha rutiner vid rekrytering och befordran som minskar risken för diskriminering och främjar likabehandling. Dessutom framgår det av riktlinjen att fall av kränkning snarast ska utredas, följas upp och åtgärdas. Typ av eventuell gottgörelse bedöms utifrån vad som anses lämpligt. Både arbetsmiljö- och HR-policy omfattar hela den egna arbetskraften. Andra policyer och riktlinjer som påverkar den egna arbetskraften och hur den ska agera finns bland annat i Holmens uppförandekod för den egna arbetskraften som beskriver Holmens syn på ett ansvarsfullt beteende. Miljö- och energipolicyn beskriver hur arbetet ska bedrivas enligt försiktighetsprincipen för att undvika skador och olägenheter för människors hälsa och miljö. Samtliga policys finns tillgängliga för medarbetarna på Holmens intranät. Holmens VD beslutar om att anta policyer och riktlinjer men det operativa ansvaret för genomförande av varje policy åligger ansvarig ägare inom koncernledningen. S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetare Med fokus på risker och säkerhetsbeteenden genomförs ett systematiskt arbets- miljöarbete tillsammans med medarbetare och företrädare inom alla områden. Holmens Work Environment Network sammanträder kvartalsvis för att initiera aktiviteter, planera åtgärder för att förhindra olyckor och sätta upp indikatorer baserade på identifierade risker. Riskområden följs upp och avrapporteras till koncernledningen. Olyckor ska utredas samma dag som de inträffar. Rapporterade händelser följs upp på gruppmöten och lokala arbetsmiljömöten. Alla risker som identifierats hanteras inom ramen för varje affärsområdes ledningssystem. Holmen förespråkar delaktighet och möjlighet att påverka. Därför uppmuntras anställda att föra en dialog med närmaste chef vid behov. Det finns även möjlig- het att samråda med överordnad chef, HR eller facklig representant på arbets- platsen. Minst en gång per år ska chefer genomföra ett medarbetarsamtal. Affärsområdeschefer och HR-direktör har tillsammans ansvar för att operativt informera och samverka med de fackliga representanterna, samt för att medar- betarsamtal och medarbetarundersökningar genomförs. På varje verksamhetsställe i Sverige, England och Nederländerna finns fackliga representanter som löpande får information om utvecklingen inom enheten eller företaget. Facklig samverkan i övriga länder sker i enlighet med lagar och andra former av kollektiva anställningsengagemang utifrån nationella standarder. Anställda representeras i koncernens styrelse av tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter. De fackliga organisationerna träffas regelbundet i samrådsgrupper på koncern-, affärsområdes- och arbetsplatsnivå samt deltar i eller agerar som remissinstans i olika frågor. Återkommande undersökningar om medarbetarengagemang genomförs och resultatet från dessa undersökningar jämförs mot referensvärde, vilket ger en indikation på hur ändamålsenlig kontakten med den egna arbetskraften är. S1-3 Rutiner för att visa hänsyn för negativ inverkan I samverkan med de fackliga representanterna förs dialog om rättelse vid negativ inverkan avseende den egna arbetskraften. Inledningsvis diskuteras situationer allmänt och Holmen försöker i första hand att hitta samförståndslösningar. I de 126 Holmen Årsredovisning 2025 Den egna arbetskraften fall en facklig organisation anser att arbetsgivaren brustit i överenskommelser kan vite utkrävas eller händelsen anmälas till arbetsmiljöverket, vilket kan leda till disciplinära åtgärder och skadestånd. Genom samråd med de fackliga organisa- tionerna följer Holmen upp om vidtagna åtgärder har fallit ut väl. Om en medar- betare drabbats av ohälsa eller en olycka inträffar på arbetet finns processer och rutiner på plats för rehabilitering och arbetsträning. För att uppmärksamma missförhållanden kan medarbetare ta kontakt med närmaste chef eller annan chef inom Holmen, HR eller facklig representant. För det systematiska och förebyggande arbetet med säkerhet kan den anställda rapportera olyckor genom ett webbaserat informationssystem för arbetsmiljö (IA-rapporteringssystem). Medarbetare kan även uppmärksamma missför håll- anden genom Holmens visselblåsarfunktion. På Holmens intranät finns information om hur en medarbetare kan anmäla ett missförhållande och i Holmens uppför ande- kod framgår det att Holmen inte tolererar någon form av repressalier mot den som i god tro gjort en anmälan. I avsnittet G1 Ansvarsfullt företagande finns information om hur Holmen övervakar, utreder och följer upp inkomna ärenden. Holmen har i dagsläget ingen centraliserad eller formell mekanism på plats för att bedöma om medarbetarna känner till och litar på rutiner för att uppmärk- samma problem. S1-4 / MDR-A Åtgärder avseende väsentlig inverkan för den egna arbetskraften Holmen arbetar systematiskt med hälsa och säkerhet för att ge förutsättningar till en bra arbetsmiljö. Samtliga verksamhetsställen samt den skogliga verksam- heten är certifierade i arbetsmiljö enligt ISO 45001. Genom kommittéer och andra grupperingar utförs förebyggande arbete med säkerhet för att motverka tillbud, olyckor och arbetssjukdomar. Holmens medarbetare får inte vara alkohol- eller drogpåverkade på arbetsplatsen. Processer finns för sjukskrivning, rehabilitering och arbetsanpassning. Koncernen arbetar för att stärka säkerhetskulturen med målet att skapa engage- mang och ökad omtanke för varandras hälsa och säkerhet. Holmens Work Environment Network styr och koordinerar initiativet som fokuserar på bruk och sågverk. Eftersom varje verksamhetsställe har sin organisation samt skillnader i riskabla arbetsmoment genomförs lokalt anpassade aktiviteter. Framgång mäts primärt genom olycksfallsstatistik men framgent även genom återkommande medarbetarundersökningar som inkluderar frågor om arbetsmiljö och säkerhet. Under 2025 har ett antal aktiviteter genomförts vid sågverken, däribland utbild- ning av chefer. För Holmens bruk ska en intern kampanj informera om säkerhet. Initiativet har ökat samarbetet mellan verksamhetsställen och informationsdelning har gett möjlighet till förebyggande arbete. Inga åtgärder har vidtagit för att möjlig- göra gottgörelser. Utformningen av gottgörelse är anpassad till varje situation. Kompetensförsörjning hanteras inom respektive affärsområde som tar fram åtgärdsplaner utifrån varje verksamhetsställes behov. Då behoven kan variera för olika verksamhetsställen har inga koncernöverskridande nyckelåtgärder identi- fierats eller antagits. För att stärka varumärket och attrahera arbetskraft arbetar Holmen koncernövergripande med att säkerställa en sammanhängande, sann och transparant bild av Holmen som företag. Holmen arbetar aktivt med ambas- sadörer från företaget som representerar en mångfald av bakgrunder, yrkesroller och geografiska områden. Dessutom bedrivs samarbeten med andra organisationer inom samma bransch för hur framtidens behov av att attrahera kvalificerad arbetskraft ska tillgodoses. Framgångar mäts genom varumärkesmätningar, externa rankningar och index samt intresse vid olika event där Holmen deltar. Branschen präglas av övervägande manlig representation och Holmen arbetar för en jämnare könsfördelning bland alla anställda. Vid rekryteringsprocesser strävar Holmen efter att ta in fler kandidater från det underrepresenterade könet för rollen som söks om möjligheten finns. För sommarjobb eftersträvas lika fördelningen av män som kvinnor. Arbetet följs upp genom indikatorer över könsfördelning. Som en del i arbetet för att skapa en inkluderande arbetsplats där alla ges samma möjlig- heter att utvecklas, utarbetas handlingsplaner och årliga lönekartläggningar. Varje affärsområde har sina egna processer för att arbeta med mångfald. Inga specifika tidshorisonter har fastställts för ovan nämnda åtgärder. S1-5 / MDR-T Mål för den egna arbetskraften Målet är att Holmens medarbetare ska utvecklas och må bra. En hälsosam kultur och säker arbetsmiljö är en självklarhet och Holmen ska vara en attraktiv arbets- givare som utvecklar medarbetare genom stimulerande arbetsuppgifter och nya utmaningar. Formuleringen av målet har inte skett i samråd med intressenter. Målet är mätbart men inte tidsbestämt då det är ett kontinuerligt arbete. Till målsättningen kopplas indikatorer för att mäta om Holmen är på rätt väg. Antalet olycksfall indikerar om ändamålsenliga åtgärder skapar en tryggare och säkrare arbetsmiljö. Ambitionen är att inga olyckor ska inträffa. Sjukfrånvaro, personalomsättning och Employee Net Promotor Score (eNPS) är indikatorer som visar hur Holmens medarbetare trivs och mår. Ambitionen är att attrahera och behålla rätt medarbetare för att säkra framtida kompetensförsörjning. Mångfald mäts genom fördelning av antal anställda och åldersfördelning. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro är en indikator på hur de anställda mår och ett sätt för Holmen att kunna mäta utveckling. Sjukfrånvaron fördelas på kort och lång (mer än 15 dagar) sikt. Sjukfrånvaro kopplad till konstaterad arbetsrelaterad ohälsa är svår att fånga upp. Holmen anser att en total sjukfrånvaro beskriver den egna arbets- kraftens välmående i stort. Sjukfrånvaro, % 2025 2024 Totalt 4,2 4,7 Varav långtidsfrånvaro 2,0 2,4 * Antal frånvarotimmar i förhållande till totala antalet schemalagda timmar. Medarbetarengagemang För Holmen är det viktigt att ha engagerade och stolta medarbetare. Ett av Holmens sätt att mäta detta är genom återkommande medarbetarundersök- ningar som ligger till grund för ett Employee Net Promotor Score (eNPS). För rapporteringsperioden uppgick snittet för eNPS till 13 (26). Global benchmark ligger på 15. Medarbetarundersökningen gick ut samtidigt som en pågående omorganisation som omfattade många medarbetare i koncernen, med inverkan på engagemang och stolthet, vilket i sin tur kan påverka medarbetares benägenhet att rekommendera Holmen. Affärsområdes chef erna ansvarar för undersökningen i sina respektive affärsområden. För centrala funktioner inom Holmen följer Holmens HR-direktör och koncernchef upp utfallet. I dagsläget har inga lärdomar dragits för målets försämrade eNPS-resultat. Vid rapporteringsperiodens slut utformas fortfarande handlingsplaner. S1-6 Uppgifter om företagets anställda Antalet anställda uppgick för rapporteringsperioden till 3 851 (3 868). Andelen kvinnor uppgick till 24,2 (24,0) procent under samma period. Under Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättning i den finansiella rapporten presenteras antalet anställda uttryckt i heltidsekvivalenter medan tabellerna nedan har beräknats som genomsnittligt antal anställda under rapporteringsperioden. Personalkostnader redovisas även i Not 4. Antal anställda 2025 2024 Kvinnor 933 930 Män 2 918 2 944 Totalt antal anställda 3 851 3 874 Antal anställda per land 2025 2024 Sverige 3 295 3 341 England 412 386 Nederländerna 63 67 Övriga länder 81 80 Totalt antal anställda 3 851 3 874 2025 2024 Antal anställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Tillsvidareanställda 842 2 750 3 592 846 2 780 3 626 Tillfälligt anställda 91 168 259 84 164 248 Total 933 2 918 3 851 930 2 944 3 874 Varav heltidsanställda 857 2 855 3 712 860 2 881 3 741 Varav deltidsanställda 76 63 139 70 63 133 Holmen Årsredovisning 2025 127 Den egna arbetskraften Hållbarhetsrapport Personalomsättning 2025 2024 Personalomsättning, % 7,9 6,9 Antalet anställda som lämnade företaget under rapporteringsperioden 282 249 * Personalomsättningen beräknas med nämnare för genomsnittliga antalet tillsvidareanställda under året. S1-9 Mångfaldsindikatorer Information om könsfördelning för Holmens högsta ledningsnivå återfinns i Not 4 på sida 74. Åldersfördelning anställda 2025 2024 Under 30 år 433 463 30–50 år 1 817 1 812 Över 50 år 1 342 1 351 * Beräknas på genomsnittligt antal tillsvidareanställda under rapporteringsperioden. S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling För att säkra Holmens nuvarande och framtida kompetensbehov vidareutvecklas medarbetare på alla nivåer. Många medarbetare genomför regelbundna obliga- toriska utbildningar för att upprätthålla kompetens inom särskilda områden. Utbildning inom affärsetik genomförs med Holmens uppförandekod som grund. Holmen erbjuder koncerngemensamma ledar- och medarbetarprogram för såväl nya som mer erfarna chefer samt specialister. Genom kontinuerlig kompetens- utveckling skapar Holmen förutsättningar för att medarbetare ska utvecklas. Årligen ska varje chef hålla i utvecklingssamtal med sina medarbetare. Nyanställda vid Holmens verksamhetsställen utbildas i säker arbetsmiljö och där- efter genomför medarbetare regelbundna fysiska samt webbaserade arbetsmiljö- utbildningar utifrån verksamhetens risker samt kompetenskrav. Entreprenörer genomgår utbildning innan tillträde beviljas till Holmens verksamhetsställen. Holmen erbjuder interna utbildningar inom bland annat ledarskap. Det genom- snittliga antalet registrerade utbildningstimmar uppgick för rapporteringsperio- den till 8,7 (6,8) timmar för kvinnor och 11,4 (15,2) timmar för män. S1-14 Mått för arbetsmiljö Under rapporteringsperioden omfattas samtliga medarbetare inom Holmen av lagstiftat krav om arbetsmiljö. 71 (73) procent av Holmens anställda omfattas av ett arbetsmiljösystem som granskas och certifierats av utomstående part. Under rapporteringsperioden registrerades 34 (38) arbetsrelaterade olyckor, varav 20 (20) ansågs vara allvarliga. Utav det totala antalet arbetsrelaterade olyckorna involverade 27 (31) olyckor medarbetare i den egna arbetskraften. Olycksfallsfrekvensen för den egna arbetskraften uppgick till 4,7 (5,3) olyckor per miljoner arbetade timmar. Antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador uppgick 260 (1 217) antal dagar. De vanligaste olyckorna var halk-, snubbel- och klämskador. 0 (0) olyckor som skedde under perioden hade dödlig utgång. Holmen definierar en olycka som kräver mer än sju dagars sjukfrånvaro som allvarlig. S2 arbetstagare i värDekeDjan Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Beskrivning Inverkan, risk, möjlighet Tidshorisont Var i värdekedjan Skogsbruket är beroende av underleverantörer Holmens skogsbruk är i stor utsträckning beroende av entreprenörstjänster inom skörd och skogsvård. Inom skogsvård används en hög andel migrerande arbetskraft och säsongsanställd personal. Migrerande arbetstagare kan ha särskilt svårt att känna till arbetsrättsliga villkor och rättigheter i Sverige. Potentiell negativ inverkan Kort – Lång Uppströms, Egen verksamhet 128 Holmen Årsredovisning 2025 Arbetstagare i värdekedjan SBM-3 Väsentlig inverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Skogsbruket är beroende av underleverantörer Holmen samarbetar med många leverantörer av varor och tjänster, men det är från leverantörer i skogsbruket som inverkan på medarbetare i värdekedjan bedöms vara väsentlig. Holmens skogsbruk är i stor utsträckning beroende av entreprenörstjänster inom skörd och skogsvård (röjning, markberedning och plantering). Genom en mer renodlad verksamhet har entreprenörer andra förutsättningar att utveckla effektiva arbetssätt med större flexibilitet under året. Skogsvårdsarbete i Holmens skogar sysselsätter cirka 1 000 säsongsarbe- tare varje år och det är av vikt att samarbete sker med ansvarsfulla entreprenörer. Uppstår svårigheter att få tillgång till arbetskraft för att utföra skogsvårdstjänster, exempelvis vid omvärldshändelser som gör att migrerande arbetare inte kan resa, kan Holmens beroende av entreprenörstjänster få finansiella effekter. Verksamheten kan påverkas i form av minskad tillväxt i skogen och mindre effektivt skogsbruk. S2-1 / MDR-P Policyer för medarbetare i värdekedjan Holmen ska stödja och respektera skyddet av internationellt erkända mänskliga rättigheter, inklusive rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Holmens policyer tillsammans med uppförandekoden ställer krav på ett ansvarsfullt företagande. Holmen arbetar sedan många år med en uppförandekod för leverantörer där det klargörs vad Holmen förväntar sig av sina leverantörer. Policyn baseras på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Områden som behandlas är affärsetik, mänskliga rättig- heter och arbetstagares villkor, miljö och klimat samt att leverantören ska verka för att tillbörlig aktsamhet visas i deras verksamhet avseende inverkan inom dessa områden. Uppförandekoden tar även specifikt upp att varken barn arbete, tvångsarbete eller människohandel får förekomma. Uppförandekoden ställer krav på att respektera arbetsvillkor och löner enligt lag eller avtal. Efterlevande av uppförande koden är en avtalsförutsättning för Holmen och om oegentligheter förekommer har Holmen rätt att säga upp avtalet med berörd leverantör. Holmens uppförande kod för leverantörer ingår i nya avtal med leverantörer och i avtal med skogs entreprenörer. Uppförandekoden omfattar alla kategorier av leverantörer till Holmen och ställer också krav på att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer följer koden. I Holmens ledningssystem för den skogliga verksamheten finns en särskild upphandlingsprocess anpassad för den skogliga leverantörskedjan som syftar till att säkerställa att alla som utför skogsvårdsarbete för Holmen har avtalsenliga löner, en god arbetsmiljö och skäliga arbetsvillkor. Holmens grundkrav avseende skogsentreprenörer är, förutom krav på efterlevnad av Holmens uppförandekod för leverantörer, att dessa följer svensk lag och tillämpar kollektivavtal samt är certifierade för hållbart skogsbruk. Certifieringen förbinder entreprenören till att bedriva sin verksamhet enligt vissa hållbarhetskrav och att rutiner finns för administration, arbetsmiljö, hantering av riskavfall, förebyggande av risker och vidareutbildning. Holmens ledningssystem innehåller vidare en process för uppföljning och hantering under uppdragets genomförande. Under pågående uppdrag ska social kontroll genom platsbesök ske hos skogsentreprenörer enligt en urvalsbedömning. För entreprenadföretag med utländsk arbetskraft alternativt arbetskraft med tillfälligt boende ska social kontroll ske första gången entreprenören anlitas och minst var tredje år för återkommande uppdrag. För övriga entreprenadföretag genomförs social kontroll vid misstanke om missförhållanden. Vid eventuell negativ inverkan på arbetskraftens mänskliga rättigheter, sätts en handlingsplan upp med avhjälpande åtgärder tillsammans med skogsentreprenören. Inverkan är åtgärdad först när alla avhjälpande åtgärder är genomförda. Affärsområdeschefen är ytterst ansvarig för processen för särskild upphandling inom den skogliga verksamheten. Formuleringen av policyer har inte skett i samråd med intressenter. S2-2 Rutiner för kontakter med medarbetare i värdekedjan Vid anlitande av skogsentreprenörer har Holmen löpande dialog med leveran- tören, leverantörens medarbetare och fackliga företrädare, såväl inför en upphandling som under upphandlingen och utförandet av uppdraget. Som en del av Holmens leverantörsgodkännande inhämtas information från skogsentreprenören enligt ett särskilt protokoll med specifikt fokus på arbets- miljö och att skäliga villkor för arbetstagare uppfylls i enlighet med kraven i Holmens uppförandekod för leverantörer. I de fall underleverantörer anlitas ansvarar leverantören för att delge information och säkerställa att kraven uppfylls. Holmen samarbetar med GS-facket som omfattar skogsindustri, träindustri och grafisk bransch om vilka skogsentreprenörer som ska anlitas inför varje säsong. Leverantörsgodkännande och beslut sker i samråd med berörd facklig represen- tant och eventuella fackliga synpunkter från GS-facket ska inhämtas och beaktas. Alla skogsentreprenörer som anlitas ska anmälas till GS-facket via GS-fackets huvudförhandlingsombud. Samtliga skogsvårdsarbetare utbildas av Holmen i skogsvård genom så kallad SYN-utbildning (Skogsbrukets yrkesnämnd). Utbildningen sker både på plats i skogen och digitalt. Utbildningen omfattar Holmens instruktioner och rutiner för arbetet. Utbildningarna genomförs i hög grad av Holmens egna anställda efter- som säkerhet och kvalitet i arbetet är av högsta prioritet. Därutöver ska skogs- entreprenörer genomgå den digitala utbildningen Skötselskolan som informerar om vilka rättigheter denne har, exempelvis tillgång till sjukvård. I Skötselskolan finns även information om tillvägagångssätt för att rapportera misstänkta eller faktiska missförhållanden. Alla plantörer och röjare ska ha genomfört utbild- ningen med godkänt resultat innan de tillåts arbeta i skogarna, oavsett hur långt uppdraget är. Utbildningen ges på sju språk. Under pågående uppdrag sker, enligt framtagen process, platsbesök hos skogs- entreprenörer samt fältbesök hos skogsentreprenörernas arbetslag varvid Holmen genomför dialog med såväl chefer vid skogsentreprenören som dennes medarbetare. En enkät delas ut till alla närvarande medarbetare som ska besvaras anonymt. Svaren tas om hand och analyseras. Affärsområdeschefen har det högsta operativa ansvaret för att dessa kontakter äger rum och att resultatet från dessa kontakter beaktas inom Holmen. S2-3 Rutiner för att visa hänsyn för negativ inverkan Efterlevnad av uppförandekoden för leverantörer är en avtalsförutsättning för Holmen. Om leverantören har orsakat eller bidragit till väsentlig negativ inverkan för medarbetare i värdekedjan ska Holmen skyndsamt underrättas. Vid brister orsakade av leverantören ska denna omedelbart presentera en handlingsplan för avhjälpande åtgärder samt utföra åtgärder och tillhandahålla adekvata bevis för förbättringar. Handlingsplan och avhjälpande åtgärder följs upp. Skogsvårdsentreprenören och dess medarbetare informeras om var de ska vända sig om misstankar om oegentligheter förekommer. Det tydliggörs också att Holmen inte tolererar att någon form av repressalier sker mot den som i god tro gjort en anmälan i Holmens visselblåsarfunktion. Se även G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur på sida 131 för information om Holmens visselblåsarfunktion. Eventuella avvikelser som noteras i samband med platsbesök och fältbesök, eller genom andra kanaler analyseras och en handlingsplan tas fram. Avhjälpande åtgärder följs upp även om avvikelserna inte kvalificeras som brott mot uppförandekoden för leverantörer. S2-4 / MDR-A Åtgärder avseende väsentlig inverkan för medarbetare i värdekedjan Holmen har inte formulerat några koncernövergripande åtgärder. Att arbeta med ledningssystem innebär dock att lokala åtgärder inom den skogliga verksamheten finns i form av återkommande platsbesök. För att säkerställa att Holmens egna affärspraxis inte orsakar negativ inverkan på arbetstagare i värdekedjan har Holmen under 2024 sett över inköpsprocessen. För mer information se G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer på sida 131. Inga övriga resurser utöver den vardagliga hanteringen har blivit tillsatt. S2-5 / MDR-T Mål för medarbetare i värdekedjan Holmens mål är att utifrån ett ansvarsfullt företagande bygger Holmen långsiktiga relationer. Det är viktigt att Holmens leverantörer har en säker, hälsosam arbets- miljö och erbjuder goda arbetsvillkor. Holmens mål för medarbetare i värdekedjan är varken tidsbestämt eller mätbart. Formuleringen av målet har inte skett i samråd med intressenter. Målet följs upp genom ledningssystemet för den skogliga verksamheten med rutiner för sociala kontroller, däribland platsbesök vid pågående uppdrag samt enkäter till medarbetarna på plats. Inga misstänkta brott mot uppförande koden för leverantörer noterades under platsbesöken. Ingen entreprenörsanställd rapporterade in några upplevda missförhållanden via de kanaler Holmen tillhanda- håller. Inga lärdomar har gett upphov till förändringar i processer kopplade hur den skogliga verksamheten arbetar med arbetstagare i värdekedjan under uppdragen. Under rapporteringsperioden har inga rapporter inkommit om bristande efter- levnad av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag som inbegriper medarbetare i den egna värdekedjan. Holmen Årsredovisning 2025 129 Arbetstagare i värdekedjan SBM-3 Väsentlig inverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Verksamheten påverkar närboende och lokala näringsidkare Vindkrafts produktionen på Holmens mark är en viktig del i klimatomställningen men processen för att få tillstånd är ofta lång och är beroende av kommuners och närboendes stöd, vilket kan leda till ersättningskrav och påverka projektens lönsamhet. Produktionen av trävaror, kartong och papper kan orsaka lukt och buller i närliggande samhällen som kan påverka framtida prövningar av miljö- tillstånd. Holmen är beroende av samtycke från samebyar för skogsbrukets genomförande i de områden som överlappar med samebyarnas renbetesmarker. S3-1 / MDR-P Policyer för berörda samhällen Holmens uppförandekod beskriver hur Holmen ska verka för ett ansvarsfullt företagande med goda och långsiktiga relationer med skogsägare, närboende och lokala näringsidkare. Holmens miljö- och energipolicy anger att verksam- heten ska bedrivas enligt försiktighetsprincipen så att skador och olägenheter för människors hälsa och miljö förebyggs, hindras och motverkas. Miljöpåverkan ska vara acceptabel för människor och natur i både pågående och avslutade verksamheter och vid störningar prioriteras miljö framför produktion. Genom dialog med representanter från samebyar tar Holmen lagenlig hänsyn till ren näringen. Policyn omfattar hela verksamheten och de samhällen där Holmen verkar. Holmens VD beslutar om att anta policyer och riktlinjer men det operativa ansvaret för genomförande av varje policy åligger ansvarig ägare inom koncernledningen. Holmen har styrande dokument med rutiner som hanterar frågor kring rennäring, inklusive samrådsmöten och kommunikation med samebyar. Ömsesidig förståelse för respektive näringsvillkor är grundläggande för god samverkan. I samplanerings- processen söker parterna gemensamma lösningar för att genomföra skötsel- åtgärder. Samplaneringen av skogsbruksåtgärder ska ske i god anda, och hänsyn ska tas för renens bete samt kulturella platser, såsom träd med inristningar. Holmen ska stödja och respektera skyddet av internationellt erkända mänskliga rättigheter, inklusive rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Holmens policyer tillsammans med uppförandekoden ställer krav på ett ansvarsfullt företagande. Holmen har en kontinuerlig dialog med lokalsamhället, inklusive lokala repre- sentanter, politiker och det lokala näringslivet. Formuleringen av policyer har inte skett i samråd med intressenter. S3-2 Rutiner för kontakt med berörda samhällen angående inverkan Goda relationer med lokalsamhället kring Holmens verksamhetsställen är viktigt. Det finns en strävan att upprätthålla dialog då kontakten med lokalsamhället är viktig i arbetet med att minimera inverkan på omgivningen. På de platser där verksamhet bedrivs hålls en kontinuerlig kontakt med lokala företrädare och vid tillståndsärenden koordineras arbetet med berörda myndigheter. Det operativa ansvaret för kontakter med berörda samhällen ligger hos Holmens affärsområden. Intern uppföljning genomförs för att utvärdera om kontakterna är ändamålsenliga. För att upprätthålla kontakt med berörda samebyar genomförs lokala samråd. Under dessa samråd möts företrädare för Holmens fältverksamhet och repre- sentanter för berörd sameby för att diskutera planerad verksamhet och eventu- ell inverkan på rennäringen. Genom ett webbaserat verktyg får samebyarna tillgång till relevant information inför samråden. Vid tillståndsprocesser och anmälningspliktig verksamhet, såsom vindkraftutveckling och avverknings- anmälningar, krävs alltid dialog med berörd sameby. Vid årliga revisionsstopp informeras berörda samhällen för att förekomma extra störningar i form av lukt och buller som framför allt uppkommer när bruken stänger ner och sätts i drift igen. S3-3 Rutiner för att visa hänsyn för negativ inverkan För att möjliggöra åtgärd vid negativ inverkan på berörda samhällen som orsakats av Holmen finns olika former av hänsyn. Merparten av sådana händelser hanteras i direkt dialog med den berörda, medan vissa situationer kan kräva rättsliga processer för att utreda ansvar. Olika händelser kan kräva olika typer av hänsyn och beror på den specifika situationen. För att möjliggöra synpunkter eller rapportering av oegentligheter kan närboende och berörda verksamheter kontakta representanter från verksamhetsstället direkt eller använda Holmens visselblåsarfunktion. Holmens verksamhetsställen har etablerade rutiner och processer för att hantera klagomål från berörda samhällen. En kontinuerlig dialog upprätthålls av Holmens lokala företrädare för att möjliggöra en effektiv hantering av inkomna synpunkter. Vid flera verksamhetsställen finns möjlighet för närboende att snabbt komma i kontakt med verksamheten via särskilt utpekade telefonnummer och digitala kontaktvägar. Det finns även möjlighet att kontakta verksamheten via Holmens hemsida. Varje enskild fråga som inkommer till respektive verksam- hetsställe följs upp individuellt. Verksamheten följer därefter upp med berörd mottagare. Holmen tolererar inte någon form av repressalier mot den som i god tro gjort en anmälan. Holmen har ingen rutin på plats för att undersöka om berörda samhällen känner till och litar på rutiner för klagomål. S3-4 / MDR-A Åtgärder avseende väsentlig inverkan för berörda samhällen Inga koncernövergripande åtgärder har tagits utan eventuell inverkan på när- boende och berörda verksamheter är till stor del knuten till den tillståndspliktiga verksamheten. Avvikelser inom tillståndspliktig verksamhet hanteras genom processer som anges i egenkontrollprogrammet. Arbetet är kontinuerligt och därför finns ingen tidshorisont för när åtgärden kan tänkas vara klar. I verksamheten som berör rennäringen genomfördes det under 2024 ett arbete för att se över och utveckla processerna för samplanering. Genom arbetet kunde Holmen identifiera att nödvändiga steg fanns med i processen för samplanering. Under 2025 fördjupades arbetet för att utveckla samarbetet för samexistens på skogsmarken. Bland annat har samrådsledare anställts och användningen av det webbaserade informationssystemet för samplanering har utökats. Initiativets ändamålsenlighet kommer utvärderas genom kontakter med berörd sameby. Vid tillståndspliktig verksamhet ställs direkta krav på åtgärder i förhållande till rennäringen, särskilt vid användning av mark för vindkraftsproduktion. För att minska inverkan på rennäringen byggs hägn och foderstationer för renarna, och i vissa fall kan det bli nödvändigt att tillfälligt stänga ner vindkraftverk. Genom samråd med representanter för berörd sameby skapas möjlighet att finna lösningar som tillgodoser båda parters behov. S3-5 / MDR-T Mål för berörda samhällen Holmen mål är att utifrån ett ansvarsfullt företagande bygga långsiktiga relatio- ner samt att verksamheten ska utvecklas inom ramen för miljötillstånd och certifieringar. Inverkan på människa och miljö ska vara acceptabel i enlighet med Holmens miljö- och energipolicy. Formulering av målet har inte skett i samråd med intressenter. Det är utmanande att definiera ett mätbart och tidsbestämt mått kopplat till målet då det är svårt att mäta effektiviteten i aktiviteterna kopp- lade till samverkan med berörda samhällen. Utvärdering av policyns ändamåls- enlighet i relation till berörda samhällen görs genom att säkerställa att tillstånds- pliktiga nivåer för bland annat buller och föroreningar till luft och vatten upprätt- hålls. Förbättringar sker alltid om tillståndspliktiga gränser överskrids. S3 berörDa samhällen Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Beskrivning Inverkan, risk, möjlighet Tidshorisont Var i värdekedjan Verksamheten påverkar närboende och lokala näringsidkare Holmen är beroende av kommuners och närboendes positiva syn vid vindkrafts- ansökningar och miljöprövningar för industrin, samt renägares samtycke vid skörd. Risk Kort – Lång Egen verksamhet 130 Holmen Årsredovisning 2025 Berörda samhällen Hållbarhetsrapport G1 ansvarsfullt företaganDe G1-1 / MDR-P Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur Holmens uppförandekod lägger grunden för ansvarsfullt företagande tillsam- mans med affärsetikpolicyn. Båda baseras på de tio principerna i FN:s Global Compact, International Labour Organizations (ILO:s) kärnkonventioner och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Uppförandekoden ger vägledning i det dagliga arbetet och klargör vad varje medarbetare kan förvänta sig av sina kollegor inom områdena affärsetik, informationshantering, mänskliga rättig- heter, arbetstagares villkor samt miljö. Holmen inköpspolicy beskriver hur hög affärsetik ska tillämpas där inköp sker utifrån en helhetssyn och objektivitet samt i konkurrens. Holmen ska identifiera, bedöma och hantera potentiella och faktiska risker för negativ inverkan på människor och miljö samt risker för korruption kopplat till Holmens leverantörs- kedja. Holmens uppförandekod för leverantörer är ett viktigt verktyg för att åstad- komma detta. Genom en ansvarsfull inköpsprocess ska Holmen utveckla en håll- bar leverantörsbas och främja långsiktiga relationer med leverantörer som bidrar till Holmens övergripande mål. Tillämpliga lagar, förordningar och andra relevanta nationella eller internationella regler ska alltid följas och ges företräde om de är strängare eller i konflikt med innehållet i Holmens interna dokument. Holmens VD beslutar om att anta policyer och riktlinjer men det operativa ansvaret för genomförande av varje policy åligger ansvarig ägare inom koncernledningen. Holmen håller återkommande utbildningar om uppförandekoden för alla medar- betare. Nyanställda personer ska genomgå utbildning i uppförandekoden som en del av introduktionen. Därutöver hålls temautbildningar för avdelningar där risker för korruption och mutor är större, såsom säljare, inköpare och chefer. Under 2025 hölls temautbildningar avseende korruption och intressekonflikt för risk- utsatta avdelningar, där ledningen och chefer utbildades för att sedan involvera medarbetare genom workshops som tog upp dilemman i olika situationer. Genom att arbeta aktivt med styrande verktyg skapar Holmen en ansvarsfull företagskultur. Holmen arbetar med värdeorden mod, engagemang och ansvar som ska utveckla medarbetare inom koncernen och bygga vidare på Holmens starka kultur. Företagskulturen sammanfattas i dokumentet The Holmen way som beskriver affärsmodell, styrmodell, värderingar samt synen på ledar- och medarbetarskap. Holmen har en visselblåsarfunktion och etablerade funktioner för mottagande för de rapporter som inkommer. Detta i enlighet med visselblåsarlagen som Holmen omfattas av. Holmens visselblåsarfunktion går att nå via Holmens intranät och Holmens externa webbsida. Funktionen gör det möjligt för anställda och andra intressenter att såväl anonymt som öppet rapportera misstänkta överträdelser av lag, andra missförhållanden eller allvarliga oegentligheter. Holmens visselblåsarhantering sker via extern tjänst som innefattar funktioner för ärendehantering och hantering av dataskyddsfrågor. Holmens koncern- instruktion för visselblåsarfunktionen beskriver hur arbetet ska gå till. Instruk- tionen innehåller grundläggande regler där det framgår att ingen får hindra eller försöka hindra rapportering av visselblåsning. Granskaren som hanterar ett ärende får inte obehörigen röja en uppgift som kan avslöja identiteten på den rapporterande personen. Informationsgivare som uppger sin identitet och kontaktuppgifter har rätt att få vara anonym för alla andra involverade i ärendet. Holmen får inte vidta repressalier på grund av att någon vänder sig till sin arbets- tagarorganisation för samråd i fråga om rapportering. Ingen får heller hindra eller försöka hindra till samråd. Inkomna ärenden till visselblåsartjänsten granskas omgående av respektive mottagarfunktion. Granskarna ska ha en tillräckligt oberoende roll i koncernen. Om ärendet exempelvis rör personer i ledande ställning ska extern utredare nor- malt anlitas. Ärendet ska utredas på ett tillfredsställande sätt och återkoppling till rapportören ska ske. Vidare kan granskarna lämna förslag till preventiva åtgärder utifrån behov. Att ett ärende avslutats hos Holmen utesluter inte att information överlämnas till extern myndighet. G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer Det följer av Holmens inköpspolicy att koncernen ska tillämpa hög affärsetik och att alla inköp ska säkerställa objektivitet och konkurrens. Holmens inköpsfunk- tioner ska bidra till företagets långsiktiga lönsamhet genom att säkerställa en hållbar försörjning av varor och tjänster. Detta förutsätter god framförhållning och effektivt samarbete mellan inköpsfunktionen och verksamheten. Inköps- funktionerna har även till uppgift att identifiera, utvärdera och förebygga risker i Holmens försörjningskedja. Holmen arbetar sedan många år med en uppförandekod för leverantörer. Upp- förandekoden följer FN:s principer och innehåller krav på att våra leverantörer ska respektera internationellt erkända principer för antikorruption, mänskliga rättigheter, arbetsmiljö samt miljöpåverkan. Uppförandekoden baseras på dessa principer och klargör vad Holmen förväntar sig av sina leverantörer. Av upp förandekoden framgår att leverantören ska verka för att tillbörlig aktsamhet visas i deras verksamhet avseende inverkan för mänskliga rättigheter, miljö och klimat, i vilket det innebär att identifiera potentiell och faktisk negativ inverkan samt att åtgärder vidtas för att hantera sådan inverkan. Inköpare inom Holmen utbildas kontinuerligt i Holmens inköpspolicy och upp förandekod för leverantörer. Holmen arbetar med lokalt förankrade leverantörer och leverantörer som innehar olika certifieringar. Inom skogsbruket används skogsentreprenörer där grundkrav finns på att leverantören följer svensk lag och tillämpar kollektivavtal, samt är certifierade för hållbart skogsbruk. Som en del av Holmens leverantörs- godkännande inhämtas information från skogsentreprenören enligt ett särskilt protokoll med specifikt fokus på att arbetsmiljö och att skäliga villkor för arbets- tagare uppfylls i enlighet med kraven i Holmens uppförandekod för leverantörer. I de fall underleverantörer anlitas ansvarar leverantören för att delge information och säkerställa att kraven uppfylls. Under 2024 såg Holmen över befintliga processer för tillbörlig aktsamhet avse- ende hållbarhetsrisker i leverantörskedjan. Arbetet resulterade i en uppdaterad inköpspolicy med tillhörande riktlinje för inköp som implementerades under 2025 i syfte att tydliggöra och förstärka Holmens inköpsprocess. I syfte att få ett mer koncernövergripande förhållningssätt har rutiner för bedömning av leverantörer avseende hållbarhetsrisker setts över. Holmen anlitar en extern part, EcoVadis, för en fördjupad bedömning av hur väl ett urval av leverantörer uppfyller principerna i uppförandekoden för leverantörer. Detta inkluderar områden för klimat, miljö, arbetsrättslagstiftning, mänskliga rättigheter, affärsetik och hållbara inköp. Av de leverantörer som har utvärderats och följts upp under 2025 har ingen funnits ha förhöjd risk relaterat till principerna i Holmens uppförandekod för leverantörer. Under 2025 har inget leverantörs- samarbete avslutats till följd av brister i leverantörskedjan. G1-3 Förebyggande arbete mot korruption och mutor Holmens funktion för internkontroll finns för att upptäcka och förebygga bedrägerier och korruption genom kontrollkrav som besvaras av varje enhet. Resultatet följs upp löpande och avvikelser rapporteras halvårsvis till Holmens CFO. Bolagets revisorer rapporterar under året sina iaktagelser av granskningen av den interna kontrollen till revisionsutskottet och styrelsen. Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Beskrivning Inverkan, risk, möjlighet Tidshorisont Var i värdekedjan Exponering för affärsetiska risker Kunder och partners ställer krav på Holmen som en stabil och pålitlig leverantör som står för god affärsetik och tydliga hållbarhetsprinciper. Avsteg från principer och policyer kan påverka anseendet och affärsrelationer negativt, samt leda till böter, vite eller skadestånd. Ny lagstiftning kan öka omvärldens krav på Holmens ansvar över värdekedjans beteende, påverka förutsättningarna för verksamheten och leda till ökade kostnader för regelefterlevnad. Risk Kort – Lång Uppströms, Egen verksamhet, Nedströms Allmänna upplysningar Holmen Årsredovisning 2025 131 Ansvarsfullt företagande Samtliga riskutsatta funktioner, inklusive Holmens företagsledning, omfattas av koncernens återkommande övergripande utbildningsprogram för uppförandeko- den, som finns tillgänglig på 11 olika språk. Utbildningen inkluderar områdena affärsetik, informationshantering, mänskliga rättigheter, arbetstagares villkor samt miljö. Utbildningen avslutas med ett kunskapstest som säkerställer att den anställda tagit del av och förstår informationen i uppförandekoden. Utöver åter- kommande utbildningar hålls även temautbildningar för avdelningar där risker för korruption och mutor är större, såsom säljare, inköpare och chefer. Holmens uppförandekod för leverantörer, som finns tillgänglig på två språk, ska finnas med i alla nya leverantörsavtal med krav på efterlevnad. För leverantörer är det ett avtalsbrott om principerna i koden inte efterlevs. Även i merparten av avtal med kunder återfinns krav på efterlevnad av antikorruption. Förutom att kunna komma i kontakt med sin chef, HR och fackliga representanter eller ta upp frågor vid de återkommande medarbetarsamtalen, finns visselblåsar- funktionen som ett komplement till övriga kanaler för rapportering av oegentlig- heter avseende korruption och mutor. Granskarna som utreder korruption och mutor är oberoende från de som är inblandade i fallet. Holmens revisionsutskott får information om eventuella fall av korruption och mutor. G1-4 / MDR-T Fall av korruption och mutor Holmens mål är att utifrån ett ansvarsfullt företagande bygga långsiktiga relatio- ner. Målet mäts genom det årliga antalet förekommande fall av korruption och mutor. Utmaningen i detta mått är att det inte kan sättas en tidsbestämd eller utfallsinriktad målnivå då ambitionen är att inga fall ska inträffa. Holmens strävan efter ansvarsfullt företagande i beslutsfattande och verksamhetsutövande kräver ett kontinuerligt arbete. Genom EcoVadis sker förebyggande arbete med leverantörer, för att säkerställa att Holmens inköpspolicy och uppförandekod följs. Formuleringen av målet har inte skett i samråd med intressenter. Under rapporteringsperioden har inga fall av korruption eller mutor konstaterats. Holmen har inte varit föremål för fällande domar eller erhållit böter för brott mot lagar mot korruption eller mutor. G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Holmen är aktivt via dialog, remissvar, beredskap och påverkansarbete i egen regi och tillsammans med branschorganisationer. Holmen deltar i både natio- nella och internationella branschorganisationer i syfte att föra fram Holmens position och syn i frågor som är relevanta för Holmens affär. På de orter där Holmen bedriver verksamhet förs kontinuerlig dialog med allmänheten, exempelvis vid samråds- och informationsmöten. Holmen deltar inte i partipolitik och stödjer inte politiska partier, kandidater eller deras representanter med ekonomiska medel. Holmens medarbetare är fria att delta i politisk verksamhet. Ett sådant engagemang ska dock inte kunna uppfattas ske med stöd av Holmen. Under rapporteringsperioden har ingen ny ledamot utnämnts i Holmens styrelse eller ledningsgrupp som under de senaste två åren haft en högre befattningsroll inom en myndighet. Hållbarhets- och kommunikationsdirektören är övergripande ansvarig för Holmens påverkansarbete och positioner. Holmens arbete i frågor som påverkar affären ska utgå från Holmens övergripande strategi och inriktning samt koordi- neras med Koncernfunktion Hållbarhet och kommunikation. Holmen ingår sedan 2025 i EU:s öppenhetsregister med REG-nummer 367987999643-56. Under rapporteringsperioden har Holmen fortsatt arbetet för att öka kunskapen om biologisk mångfald och skogsnäringens klimatnytta. Åtgärder har bland annat syftat till att förmedla de risker Holmen ser med EU-relaterade initiativ och lagstiftningar som kan begränsa skogsnäringens möjligheter att bidra med klimat nytta. Utöver detta pågår löpande dialog kring exempelvis LULUCF, avskogningsförordningen (EUDR), förordningen om restaurering av natur samt artskyddsförordningen, som alla kan komma att påverka framtida möjligheter för ett hållbart och lönsamt skogsbruk i Sverige. Nämnda förordningar innebär finansiell risk i och med dess potentiella inverkan på Holmens möjlighet att skörda skogsinnehav enligt plan, men kan även innebära en finansiell möjlighet genom utvecklingen av marknaden för kolkrediter. Inom vind- och vattenkraftsverksamheten har Holmen arbetat för att skapa långsiktiga spelregler i Sverige med kortare tillståndstider och en rättssäker tillståndsprövning för vindkraft. Därtill har Holmen framfört att regeringen behöver säkra miljöprövningarna för vattenkraften i Sverige så att resultatet blir acceptabelt ur ett elsystemperspektiv. Frågan har en positiv inverkan på Holmen med finansiella möjligheter samtidigt som vattenkraftens miljöprövningar innebär en finansiell risk. Holmen har även engagerat sig för att påverka EU:s nya system för handel med utsläppsrätter (ETS) så att rätt incitament finns för att fortsätta prioritera sats- ningar på att minska fossil energianvändning. Frågan avser en möjlig finansiell inverkan för Holmen med risk för uteblivna intäkter. Holmen är anslutna till Confederation of European Paper Industries (Cepi), Skogsindustrierna, Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna och SKGS som arbetar med näringspolitik och opinionsbildning bland annat. 132 Holmen Årsredovisning 2025 Ansvarsfullt företagande RevisoRns gRanskningsbeRättelse av Holmen ab (publ):s lagstadgade HållbaRHetsRappoRt Till bolagsstämman i Holmen AB (publ), org.nr 556001-3301 Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Holmen AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidan 98–132 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i avsnittet ESRS 2 i hållbarhetsrapporten och • efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8. Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns över- siktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Övrig upplysning Hållbarhetsredovisningen för år 2024 upprättades enligt Global Reporting Initiative och var föremål för vår översiktliga granskning. Någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för år 2025, i enlighet med årsredovis- ningslagens nuvarande lydelse efter 1 juli 2024 har därmed inte utförts. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1–97 samt 134–140. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informa- tionen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översikt- liga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhets- rapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direk- tören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrap- porten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgär- der för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säker- het att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efter- levnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Holmen AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbar- hetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sty- relsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständig- heterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till perso- ner som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analy- tisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Gjort förfrågningar till företagsledningen och andra personer i företaget för att förstå källorna till den information som använts. • Granskat företagets interna dokumentation i urval. • Utvärderat om den information som erhållits överensstämmer med beskriv- ningen av processen i hållbarhetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Gjort förfrågningar till företagsledningen och andra personer i företaget för att erhålla en förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringspro- cessen och de informationssystem som är relevanta för upprättandet av hållbarhetsrapporten. • Utvärderat om den information som identifierats som väsentlig av bolaget ingår i hållbarhetsrapporten. • Genomfört förfrågningar, analytiska granskningsåtgärder samt stickprovsvis testning avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten. • Bedömt om presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med ESRS. Våra granskningsåtgärder avseende taxonomiupplysningarna inkluderade men var inte begränsade till följande: • Genomfört förfrågningar till företagsledningen och andra personer i företaget för att erhålla en förståelse för processen och källorna till den information som använts i taxonomiupplysningarna. • Genomfört analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda taxonomiupp- lysningar. • Utvärderat om presentationen av taxonomiupplysningarna är förenlig med kraven i EU:s taxonomiförordning. Begränsningar Rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS innebär att Holmen AB (publ) måste bereda sådan information utifrån antaganden om fram- tida händelser och aktiviteter som till sin natur är osäkra. Det är sannolikt att fak- tiska framtida utfall kommer att skilja sig mot det nu rapporterade. Stockholm den 24 februari 2026 PricewaterhouseCoopers AB Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor Holmen Årsredovisning 2025 133 Revisorns granskningsberättelse Definitioner och ordlista Definitioner Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat (exklusive jämförelsestörande poster) uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital beräknat utifrån kvartalsdata. Avkastning på eget kapital Årets resultat uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital beräknat utifrån kvartalsdata. Finansiella tillgångar Långfristiga och kortfristiga finansiella fordringar, pensionstillgångar netto samt likvida medel. Finansiell nettoskuld Långfristiga och kortfristiga finansiella skulder, långfristiga och kortfristiga skulder avseende nyttjanderättstillgångar samt pensionsåtaganden reducerat med finansiella tillgångar. Jämförelsestörande poster Används för att åskådliggöra hur resultatmåtten påverkats av händelser som ligger utanför den normala verksamheten, till exempel nedskriv ning av anläggningstillgångar, avveckling, nedläggning, större omställ ningar och haverier samt ändrade antaganden vid värdering av biologiska tillgångar. Effek ter av underhålls- och ombyggnadsstopp hanteras inte som jämförelsestörande poster. På sida 136 framgår vilka poster som hanterats som jämförelsestörande poster de senaste 10 åren. Kassaflöde efter investeringar Kassaflöde från den löpande verksamheten minskat med kassaflöde från investerings verk samheten. Resultat före avskrivningar Resultat före finansnetto, skatt, ned- och avskriv- ningar, exklusive jämförelsestörande poster. Resultat per aktie Årets resultat dividerat med vägt genomsnitt av antalet utestående aktier justerat för eventuellt återköp av aktier under året. Resultat per aktie efter ut spädning innebär att eventuell utspädningseffekt från utestående köpoptioner har beaktats. Rörelsemarginal Rörelseresultat (exklusive jämförelse störande poster) uttryckt i procent av nettoomsättning. Rörelseresultat Resultat före finansnetto och skatt. Skuldsättningsgrad Finansiell nettoskuld dividerad med summan av eget kapital. Soliditet Eget kapital uttryckt i procent av balans omslutningen. Sysselsatt kapital Finansiell nettoskuld ökat med eget kapital, vilket motsvarar anläggningskapital (exklusive långfristiga finansiella fordringar och pensionstillgångar netto) plus rörelsekapital minskat med nettot av uppskjuten skatte skuld och uppskjuten skattefordran. Genom- snitts värden beräknas utifrån kvartalsdata. Ordlista Biobränsle Förnybara bränslen, exempelvis ved, returlutar, bark och tallolja. Bränslen som inte orsakar något netto- tillskott av koldioxid till atmosfären, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln. Biotop och substrat En biotop är ett område med specifika livsmiljöer. Substrat är det underlag som organismer lever på. Bulk Mått på papperets volym. Papper med samma ytvikt kan ha olika tjocklek beroende av dess bulk. Hög bulk innebär tjockt, men förhållandevis lätt papper. COD (Chemical Oxygen Demand) Kemiskt syreförbrukande ämnen. Ett mått på den mängd syre som behövs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten. CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) EU-lag som kräver att stora och börsnoterade företag rapporterar om sin hållbarhetspåverkan. ESRS (European Sustainability Reporting Standards) Standarder som företag måste följa när de rapporte- rar enligt CSRD. FBB (Folding Box Board) Flerskiktskartong av mekanisk och kemisk massa . Fosfor (P) Ett grundämne som ingår i ved. För stor mängd fosfor i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) och syretäring. Fossila bränslen Bränslen baserade på kol- och väteföreningar från sediment eller sedimenterad berggrund – främst kol, olja och fossilgas. Fyllmedel Fyllmedel, till exempel mald marmor och kaolinlera, används för att fylla ut papperet och göra det jämnare och ljusare. Försiktighetsprincipen Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksam- het eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåt- gärder, iaktta de begränsningar och vidta de för- siktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgär- den medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall bästa möjliga teknik användas. GROT Spill som uppstår när skördaren apterat trädstock- arna, till exempel grenar och toppar. ISO 9001 En internationell standard gällande ledningssystem för kvalitet. Riktar sig i första hand till företag och organisationer som vill förbättra sin verksamhet utifrån aspekterna nöjdare kunder och minskade kostnader. ISO 14001 En internationell standard för miljöstyrning. Viktiga prin ciper i ISO 14001 är regelbundna miljörevision- er och gradvis höjning av kraven. ISO 45001 En internationell serie av standarder för ett led- ningssystem för arbetsmiljö. Ledningssystemet innehåller uppföljning, utvärdering och redovisning av arbetsmiljöarbetet. ISO 50001 En internationell standard för energiledningssystem som ger ett ramverk för energieffektiviseringsåtgärder. Klimatanpassningsplan Plan för att hantera klimatrelaterade risker och anpassa verksamheten till klimatförändringar. Koldioxid (CO 2 ) Kol är livets byggsten och ingår i allt levande. Biogen koldioxid frigörs när biologiskt material multnar eller eldas. Fossil koldioxid frigörs när kol, olja eller fossil- gas eldas. Koldioxidekvivalenter (CO 2 e) Koldioxidekvivalenter inkluderar växthuseffekten från andra växthusgaser än bara koldioxid, som till exempel metan och lustgas. Kväve (N) Ett grundämne som ingår i ved. Utsläpp av kväve till vatten kan orsaka övergödning. Kväveoxider (NO x ) Gaser vilka består av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväve oxider till salpetersyra som försurar nederbörden. Kväve- oxider har också en gödande effekt. Miljökonsekvensbedömning En systematisk analys av miljöpåverkan från en planerad verksamhet eller åtgärd. m 3 fub Kubikmeter fast mått under bark, det vill säga verklig volym (inget tomrum mellan stockarna) av helstam eller stamved exklusive bark och trädtopp. Används vanligen som mått på skördat virke. m 3 sk Skogskubikmeter. Volymen av trädstammar, inklusive bark, från stubben till toppen. Används vanligen som mått på växande skog. Omställningsplan Beskriver hur en organisation ska minska sin klimat- påverkan och nå sina klimatmål. Riksskogstaxeringen En nationell inventering av Sveriges skogar som ger data om skogstillstånd och förändringar över tid. SBB (Solid Bleached Board) Flerskiktskartong av blekt kemisk massa. Skogforsk Sveriges forskningsinstitut för skogsbruk. Stoft Askpartiklar som bildas vid förbränning av exempelvis bark eller lut. Sulfatmassa Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck och vid hög temperatur med så kallad vitlut (natrium hydroxid och natriumsulfid). Suspenderade ämnen (SÄ) Vattenburna ämnen som består av fibrer och par tiklar som till stor del kan avlägsnas med ett fin maskigt filter. Svaveldioxid (SO 2 ) En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen, till exempel olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svavel- dioxid till svavelsyra som försurar nederbörden. Tallolja Biprodukt från sulfatmassaprocessen som används för tillverkning av bland annat såpa, färger och bio- diesel. 134 Holmen Årsredovisning 2025 Definitioner och ordlista Nyckeltal Holmen använder i sin rapportering nyckeltal som komple - ment till mått som defini eras inom IFRS-regelverk, eller direkt i resultat- och balansräkningen, i syfte att åskådliggöra före tagets finansiella ställning och utveckling samt att öka jämförbarhet mellan olika perioder och andra företag. Nedan följer beräkningar för att härleda nyckeltal som används inom koncernen. Se även definitioner för mer information. ESMA:s (European Securities And Markets Authority) “Riktlinjer – Alternativa nyckeltal” tillämpas. Alternativa nyckel- tal publicerade i denna rapport skall inte ses som substitut för finansiella mått definierade i enlighet med IFRS regelverk utan som ett komplement och dessa behöver inte vara jämförbara med på samma sätt titulerade nyckeltal som presen teras av andra bolag. Avstämning nyckeltal, Mkr 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelseresultat, resultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster Resultat före avskrivningar (EBITDA) 4 733 5 110 6 114 8 607 5 321 Avskrivningar enligt plan -1 464 -1 388 -1 360 -1 345 -1 261 Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster 3 270 3 721 4 755 7 262 4 061 Jämförelsestörande poster - - - 266 -330 Rörelseresultat 3 270 3 721 4 755 7 527 3 731 Rörelsemarginal Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster 3 270 3 721 4 755 7 262 4 061 Nettoomsättning 22 056 22 759 22 795 23 952 19 479 Rörelsemarginal, % 14,8 16,4 20,9 30,3 20,8 Sysselsatt kapital Eget kapital 55 405 57 370 56 923 56 950 46 992 Finansiell nettoskuld 4 979 3 397 1 869 2 145 4 101 Sysselsatt kapital 60 384 60 767 58 793 59 095 51 093 Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster 3 270 3 721 4 755 7 262 4 061 Genomsnittligt sysselsatt kapital 61 116 59 613 56 046 54 570 47 557 Avkastning, % 5,3 6,2 8,5 13,3 8,5 Avkastning på eget kapital Resultat efter skatt 2 879 2 861 3 697 5 874 3 004 Genomsnittligt eget kapital 56 466 56 746 54 140 51 299 43 326 Avkastning, % 5,1 5,0 6,8 11,5 6,9 Finansiell nettoskuld Långfristiga finansiella skulder 3 502 2 502 1 902 2 902 3 911 Långfristiga skulder avseende nyttjanderättstillgångar 105 132 160 158 173 Kortfristiga finansiella skulder 1 903 953 1 021 1 039 736 Kortfristiga skulder avseende nyttjanderättstillgångar 121 95 91 89 71 Pensionsåtaganden 7 9 9 7 24 Långfristiga finansiella fordringar -36 -46 -61 -97 -268 Pensionstillgångar, netto -207 - - - - Kortfristiga finansiella fordringar -24 -15 -50 -18 -39 Likvida medel -390 -234 -1 202 -1 935 -507 Finansiell nettoskuld 4 979 3 397 1 869 2 145 4 101 Skuldsättningsgrad Finansiell nettoskuld 4 979 3 397 1 869 2 145 4 101 Eget kapital 55 405 57 370 56 923 56 950 46 992 Nettoskuld i % av eget kapital 9 6 3 4 9 Soliditet Eget kapital 55 405 57 370 56 923 56 950 46 992 Tillgångar 80 863 81 548 79 719 81 436 68 101 Soliditet, % 69 70 71 70 69 *På sida 136 framgår vad jämförelsestörande poster avser. Holmen Årsredovisning 2025 135Nyckeltal 2025 Ekonomisk tioårsövErsikt Mkr 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 Resultaträkning Nettoomsättning 22 056 22 759 22 795 23 952 19 479 16 327 16 959 16 055 16 133 15 513 Rörelsens kostnader -18 223 -18 563 -17 249 -15 865 -14 622 -13 250 -13 961 -12 984 -13 379 -12 626 Värdeförändring biologiska tillgångar 895 907 562 509 464 579 487 425 415 315 Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures 5 7 6 10 0 -6 0 -9 -12 -22 Resultat före avskrivningar (EBITDA) 4 733 5 110 6 114 8 607 5 321 3 651 3 486 3 488 3 157 3 179 Avskrivningar enligt plan -1 464 -1 388 -1 360 -1 345 -1 261 -1 172 -1 141 -1 012 -991 -1 018 Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster 3 270 3 721 4 755 7 262 4 061 2 479 2 345 2 476 2 166 2 162 Jämförelsestörande poster - - - 266 -330 - 8 770 -94 - -232 Rörelseresultat 3 270 3 721 4 755 7 527 3 731 2 479 11 115 2 382 2 166 1 930 Finansnetto -104 -62 -49 -87 -39 -42 -34 -25 -53 -71 Resultat före skatt 3 165 3 660 4 705 7 441 3 691 2 437 11 081 2 356 2 113 1 859 Skatt -286 -798 -1 008 -1 567 -688 -458 -2 351 -89 -445 -436 Årets resultat 2 879 2 861 3 697 5 874 3 004 1 979 8 731 2 268 1 668 1 424 Resultat per aktie, efter utspädning, kr 18,5 18,0 23,0 36,3 18,5 12,2 52,6 13,5 9,9 8,5 Nettoomsättning Skog 9 777 9 318 7 996 7 342 6 509 5 883 6 286 5 944 5 535 5 302 Energi 437 642 1 070 1 226 488 378 378 319 315 314 Trävaror 4 010 3 896 4 075 5 015 4 872 2 222 1 695 1 747 1 562 1 342 Kartong och Papper 14 428 15 238 14 965 15 105 11 702 11 066 11 986 11 356 10 934 10 682 Koncerngemensamt och elimineringar -6 597 -6 335 -5 311 -4 737 -4 092 -3 222 -3 385 -3 311 -2 214 -2 128 Koncernen 22 056 22 759 22 795 23 952 19 479 16 327 16 959 16 055 16 133 15 513 Rörelseresultat Skog 1 948 1 947 1 523 1 401 1 495 1 367 1 172 1 185 1 069 1 001 Energi 18 265 697 1 006 347 215 336 181 135 120 Trävaror -182 2 6 1 237 1 668 185 62 246 80 -3 Kartong och Papper 1 697 1 702 2 730 3 796 743 886 944 1 018 1 053 1 192 Koncerngemensamt och elimineringar -212 -194 -202 -178 -193 -174 -168 -154 -170 -148 3 270 3 721 4 755 7 262 4 061 2 479 2 345 2 476 2 166 2 162 Jämförelsestörande poster - - - 266 -330 - 8 770 -94 - -232 Koncernen 3 270 3 721 4 755 7 527 3 731 2 479 11 115 2 382 2 166 1 930 Kassaflöde Resultat före skatt 3 165 3 660 4 705 7 441 3 691 2 437 11 081 2 356 2 113 1 859 Justeringsposter 795 494 766 966 346 544 -8 208 540 418 965 Betalda inkomstskatter -60 -425 -160 -1 639 -662 -569 -147 -396 -221 -504 Förändringar i rörelsekapital -50 -412 494 -1 284 -145 46 158 -214 199 -360 Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 851 3 317 5 805 5 484 3 229 2 457 2 884 2 286 2 509 1 961 Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 115 -2 066 -1 653 -1 352 -1 332 -1 924 -1 050 -1 005 -644 -123 Kassaflöde efter investeringar 1 736 1 251 4 153 4 132 1 897 533 1 834 1 281 1 865 1 838 Utbetald utdelning -1 888 -1 831 -2 592 -1 862 -1 741 -567 -1 134 -1 092 -1 008 -882 Återköp av aktier -1 649 -647 -1 119 - - - -1 430 - - - Jämförelsestörande poster: År 2022: Försäkringsersättning samt kostnader och intäktsbortfall kopplat till turbinhaveriet i Workington om 266 Mkr. År 2021: Ökade energikostnader på grund av turbinhaveri i Workington om -330 Mkr. År 2019: Omvärdering av biologisk tillgång om 9 079 Mkr, nedskrivning av intresseföretag om -109 Mkr och avsättningar om -200 Mkr. År 2018: Omställningskostnader om -94 Mkr. År 2016: Avyttring av bruket i Spanien och försäkringsersättning för återuppbyggnad efter brand i Hallsta Pappersbruk om -232 Mkr. Netto efter övriga rörelseintäkter. Historiska siffror har justerats med anledning av aktiesplit (2:1) 2018. Netto efter avyttringar och före förändring i långfristiga finansiella fordringar. 136 Holmen Årsredovisning 2025 Ekonomisk tioårsöversikt För en tioårsöversikt med data per aktie, se sida 55. Mkr 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 Balansräkning Skogsmark och biologiska tillgångar 56 711 57 843 56 348 52 151 47 080 43 202 41 345 18 701 17 971 17 595 Övriga anläggningstillgångar 14 219 13 659 12 781 12 477 12 251 11 784 10 781 10 586 10 780 11 106 Omsättningstillgångar 9 482 9 750 9 277 14 758 7 956 6 878 6 264 6 845 5 710 5 852 Finansiella fordringar 451 295 1 313 2 050 814 679 950 781 430 338 Summa tillgångar 80 863 81 548 79 719 81 436 68 101 62 543 59 340 36 912 34 891 34 891 Eget kapital 55 405 57 370 56 923 56 950 46 992 42 516 40 111 23 453 22 035 21 243 Uppskjuten skatteskuld 14 250 14 252 13 858 13 490 11 610 10 570 10 299 5 839 5 650 5 613 Finansiella skulder och räntebärande avsättningar 5 637 3 692 3 182 4 195 4 915 4 860 4 733 3 587 3 366 4 283 Rörelseskulder 5 571 6 234 5 755 6 801 4 584 4 597 4 196 4 033 3 840 3 752 Summa eget kapital och skulder 80 863 81 548 79 719 81 436 68 101 62 543 59 340 36 912 34 891 34 891 Sysselsatt kapital Skog 45 058 45 978 44 768 41 354 37 300 34 230 32 718 14 830 13 824 13 536 Energi 5 295 4 588 4 283 4 618 4 069 3 351 3 058 3 082 3 115 3 153 Trävaror 2 453 2 375 2 139 2 067 2 278 1 846 1 000 927 862 859 Kartong och Papper 7 234 8 019 7 625 7 571 6 806 7 246 7 491 7 387 7 626 8 053 Koncerngemensamt och övrigt 343 -192 -22 3 485 640 24 -372 34 -455 -410 Sysselsatt kapital 60 384 60 767 58 793 59 095 51 093 46 697 43 895 26 261 24 972 25 190 Nyckeltal Rörelsemarginal, % Trävaror -5 0 0 25 34 8 4 14 5 0 Kartong och Papper 12 11 18 25 6 8 8 9 10 11 Koncernen 15 16 21 30 21 15 14 15 13 14 Avkastning sysselsatt kapital, % Industrin (Trävaror, Kartong och Papper) 15 16 27 52 26 12 12 15 13 13 Koncernen 5 6 8 13 9 6 9 10 9 9 Avkastning på eget kapital, % 5 5 7 11 7 5 35 10 8 7 Nettoskuld i % av eget kapital 9 6 3 4 9 10 9 12 13 19 Leveranser Egen skog, 1 000 m 3 fub 2 694 2 643 2 702 2 813 2 833 2 841 2 699 2 816 2 883 2 945 Vatten- och vindkraft, GWh 1 634 1 728 1 658 1 639 1 230 1 352 1 109 1 145 1 169 1 080 Trävaror, 1 000 m 3 1 294 1 348 1 498 1 435 1 373 1 052 879 828 852 776 Kartong och papper, 1 000 ton 1 391 1 424 1 343 1 498 1 573 1 426 1 534 1 561 1 643 1 630 *Exklusive långfristiga finansiella fordringar. Exklusive jämförelsestörande poster. Ekonomisk tioårsöversikt Holmen Årsredovisning 2025 137 Verksamhetsöversikt holmeN 2025 Holmen ger kvalitetsmedvetna kunder över hela världen tillgång till förnybara produkter från den svenska skogen. Skellefteå Kroksjöns Sågverk Bygdsiljums Sågverk Blåbergslidens Vindkraftspark Blisterlidens Vindkraftspark Umeälven Harrsele Tuggen Gideälven Stennäs Gammelbyforsen Björna Gideå Gidböle Gideåbacka Faxälven Linnvasselv Junsterforsen Gäddede Bågede Iggesundsån Pappersfallet Iggesunds Kraftstation Iggesund Iggesunds Bruk Iggesunds Sågverk Strömsbruks Förädlings- anläggning Ljusnan Sveg Byaforsen Krokströmmen Långströmmen Ljusne Strömmar Hallstavik Hallsta Pappersbruk Varsviks Vindkraftspark Stockholm Huvudkontor Norrköping Bravikens Pappersbruk Bravikens Sågverk Linghems Sågverk Motala Ström Holmen Bergsbron-Havet England Workingtons Bruk Holmens skogar, kraftanläggningar & industrier Skogsinnehav 1,3 miljoner hektar total landareal 1 miljon hektar produktiv skogsmark 138 Holmen Årsredovisning 2025 Verksamhetsöversikt Produktions- anläggningar Iggesunds Bruk Produkter: Flerskiktskartong för konsumentförpackningar. Gjord av blekt kemisk massa (SBB). Varumärke: Invercote och Inverform. Workingtons Bruk Produkter: Flerskiktskartong för konsu- mentförpackningar, ytskikt av kemisk massa, kärna av mekanisk massa (FBB). Varumärke: Incada. Strömsbruks Förädlingsanläggning Produkter: Efterbehandlade kartong- produkter för förpackning av bland annat kosmetik, konfektyr och livsmedel. Bravikens Pappersbruk Produkter: Papper för böcker, magasin, reklam, tidningar och förpackningar. Hallsta Pappersbruk Produkter: Papper för böcker, magasin och reklam. Bravikens Sågverk Produkter: Gran- och furuvaror för konstruktion. Iggesunds Sågverk Produkter: Gran-, contorta- och furuvaror för snickeri och konstruktion. Linghems Sågverk Produkter: Gran-, contorta- och furuvaror för konstruktion. Bygdsiljums Sågverk Produkter: Gran- och furuvaror för snickeri och konstruktion samt limträ och KL-trä för byggmarknaden. Kroksjöns Sågverk Produkter: Granvaror för bygghandel och byggindustri. Skogsinnehav Holmens skogar 2025 Total landareal 1 303 000 ha Total skogsmarksareal 1) 1 161 000 ha – varav naturvårdsareal 212 000 ha Produktiv skogsmark 2) 1 047 000 ha Totalt virkesförråd på produktiv skogsmark 128 miljoner m 3 sk 1) Beräknat efter Holmens beståndsregister och data från Riksskogstaxeringen en ligt internatio nella definitionen av skogsmark: Landareal >0,5 hektar med träd där krontäckningen är större än 10 procent för skog som är minst 5 meter hög vid mogen ålder. 2) Skogsmark som kan producera minst 1 m 3 sk per hektar och år (i genomsnitt under beståndets växttid) enligt Holmens beståndsregister. Kraftanläggningar Vattendrag Vattenkraftverk % 1) GWh 2) Idrifttagande Umeälven Harrsele 49 489 1957 Tuggen 22 98 1962 Gideälven Stennäs 10 3 1989 Gammelbyforsen 10 1 1993 Björna 10 8 1986 Gideå 10 9 1986 Gidböle 10 6 1985 Gideåbacka 10 8 1995 Faxälven Linnvasselv 7 16 1962 Junsterforsen 100 130 1961 Gäddede 30 22 1974 Bågede 100 71 1974 Iggesundsån Pappersfallet 100 6 1915 Iggesunds Kraftstation 100 22 2009 Ljusnan Sveg 20 22 1975 Byaforsen 20 21 1975 Krokströmmen 9 42 1952 Långströmmen 11 32 1961 Ljusne Strömmar 7 17 1976 Motala Ström Holmen 100 106 1990 Bergsbron-Havet 100 8 1923 Vindkraft Varsviks Vindkraftspark 100 149 2014 Blåbergslidens Vindkraftspark 100 380 2021 Blisterlidens Vindkraftspark 100 367 2025 1) Holmens produktionsandel. 2) Holmens andel av normalårsproduktion. Affärsområde Produkter Kundsegment Konkurrenter Skog Timmer, massaved och biobränsle. Sågverk, massabruk, kartong- och pappersbruk i Sverige. SCA, Sveaskog och ett antal större skogsägar föreningar. Trävaror Konstruktions- och snickerivirke, KL- och limträ samt virke för pallar och emballage. Bygg- och snickeriindustri samt bygghandel och emballage industri i Europa, Mellan- östern, Nordafrika och Nordamerika. Moelven, SCA, Setra, Södra, Vida samt ett stort antal utländska aktörer. Kartong och Papper Premiumkartong för konsumentförpackningar och pappersprod ukter för böcker, magasin, reklam och transportförpackningar. Varumärkesägare, konverterare, grossister, förlag, tryckerier och detaljister i Europa, Asien och Nordamerika. Metsä Board, Mayr-Melnhof, Norske Skog, Smurfit Westrock, Stora Enso, UPM. Energi Förnybar energi från vatten- och vindkraft. Nordiska elmarknaden. Fortum, Statkraft, Vattenfall, Uniper. Holmen Årsredovisning 2025 139Verksamhetsöversikt Holmen AB (publ) Box 5407, 114 84 Stockholm 08-666 21 00 [email protected] Org.nr. 556001-3301 Säte Stockholm, Sverige Vi tar vara på hela trädet Genom ett rationellt rotationsskogsbruk med fokus på hög tillväxt och hänsyn till biologisk mångfald har vi kombinerat ökade skördar med att bygga upp ett stort virkesförråd. För varje träd som skördas sätter vi nya plantor eller sår frön som är anpassade till sin omgivning. Vi brukar skogen med målet att få ut så mycket virke som möjligt för att såga så många plankor och brädor det bara går. Men hela trädet kan inte bli byggmaterial eftersom stammar är runda och plankor är kantiga samtidigt som trädets smalare delar inte håller för att sågas till trävaror. Den klenare delen av trädet mals eller kokas ner till massa för produktion av kartong och papper. Resterna används till framställning av bioenergi. Genom en klok användning av skogsråvaran gör vi det möjligt att ersätta fossilbaserade produkter med förnybara alternativ. Virke: Plankor och brädor Flis: Massa för kartong och papper Sågspån och bark: Bioenergi

AI assistant

Holmen Annual Report (ESEF) 2025

AI assistant

Holmen — Annual Report (ESEF) 2025

More from Holmen

Holmen Annual Report (ESEF) 2025