AI assistant
Holmen Annual Report (ESEF) 2022
Preview isn't available for this file type.
Download source file52990080SH3454F0QE68
2022-01-01
2022-12-31
52990080SH3454F0QE68
2021-01-01
2021-12-31
52990080SH3454F0QE68
2022-12-31
52990080SH3454F0QE68
2021-12-31
52990080SH3454F0QE68
2020-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
52990080SH3454F0QE68
2020-12-31
ifrs-full:SharePremiumMember
52990080SH3454F0QE68
2020-12-31
ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember
52990080SH3454F0QE68
2020-12-31
ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember
52990080SH3454F0QE68
2020-12-31
ifrs-full:RevaluationSurplusMember
iso4217:SEK
iso4217:SEK
xbrli:shares
xbrli:shares
52990080SH3454F0QE68
2020-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
52990080SH3454F0QE68
2020-12-31
52990080SH3454F0QE68
2021-01-01
2021-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
52990080SH3454F0QE68
2021-01-01
2021-12-31
ifrs-full:SharePremiumMember
52990080SH3454F0QE68
2021-01-01
2021-12-31
ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember
52990080SH3454F0QE68
2021-01-01
2021-12-31
ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember
52990080SH3454F0QE68
2021-01-01
2021-12-31
ifrs-full:RevaluationSurplusMember
52990080SH3454F0QE68
2021-01-01
2021-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
52990080SH3454F0QE68
2021-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
52990080SH3454F0QE68
2021-12-31
ifrs-full:SharePremiumMember
52990080SH3454F0QE68
2021-12-31
ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember
52990080SH3454F0QE68
2021-12-31
ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember
52990080SH3454F0QE68
2021-12-31
ifrs-full:RevaluationSurplusMember
52990080SH3454F0QE68
2021-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
52990080SH3454F0QE68
2022-01-01
2022-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
52990080SH3454F0QE68
2022-01-01
2022-12-31
ifrs-full:SharePremiumMember
52990080SH3454F0QE68
2022-01-01
2022-12-31
ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember
52990080SH3454F0QE68
2022-01-01
2022-12-31
ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember
52990080SH3454F0QE68
2022-01-01
2022-12-31
ifrs-full:RevaluationSurplusMember
52990080SH3454F0QE68
2022-01-01
2022-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
52990080SH3454F0QE68
2022-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
52990080SH3454F0QE68
2022-12-31
ifrs-full:SharePremiumMember
52990080SH3454F0QE68
2022-12-31
ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember
52990080SH3454F0QE68
2022-12-31
ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember
52990080SH3454F0QE68
2022-12-31
ifrs-full:RevaluationSurplusMember
52990080SH3454F0QE68
2022-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
VI R SOGEN T XA OCH GE
Årsredovisning 2022
INNEHÅLL
2022 Holmen i korthet 03
VD-ord 04
Strategi och mål 06
Investment case 10
Året i korthet 14
Skog 16
Trävaror 21
Kartong 25
Papper 28
Energi 32
En hållbar affär 36
Medarbetare 46
Bolagsstyrningsrapport 48
Riskhantering 53
Aktien och ägarna 58
Finansiella rapporter 60
Noter 66
Förslag till vinstdisposition 93
Revisionsberättelse 95
Granskning av hållbarhetsredovisning 97
Styrelse 98
Koncernledning 100
Nyckeltal 101
Ekonomisk tioårsöversikt 102
Taxonomi 104
Femårsöversikt hållbarhet 108
Miljöredovisning 110
Verksamhetsbeskrivning 112
114
Kalender och information 115
100 % egenproducerad
Denna årsredovisning är rakt igenom producerad på Holmens produkter. Omslaget är tryckt på Invercote G, tillverkad vid Iggesunds Bruk. Det är en kartong med hög vithet och slät, matt yta.
man vill efterbehandla ytan. Inlagan är tryckt på Holmen TRND, som produceras vid Hallsta Pappersbruk. Det är ett obestruket, matt magasin- papper med flera valmöjligheter vad gäller såväl bulk, ytvikt och nyans. Både Holmen TRND och hållbart brukade skogar.
Holmen Aktiebolag (publ), organisationsnummer 556001-3301, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2022-01-01–2022-12-31 för moderbolaget och koncernen, som består av förvaltningsberättelsen (sidorna 2, 6–9, 14–15, rapporterna jämte noter och kommentarer (sidorna 60–92). Den lagstadgade hållbarhetsrapporten enligt ÅRL utgörs av sidorna 6–9, 44–47, 50–52, 54–55, 104–107 samt 110. Koncernens resultat- och balansräkning jämte moderbolagets resultat- och balansräkning fastställs på årsstämman.
Utgångspunkten för lämnad hållbarhetsinformation väsentliga mot bakgrund av den väsentlighets- analys som genomfördes under 2018. Hållbarhets- arbetet redovisas i enlighet med Global Reporting Initiatives riktlinjer GRI Standards 2021. Hållbarhets redovisningen utgörs av sidorna 36–47, 54–55, 104–111 och omfattar även GRI-indexet på holmen.com. Informationen är externt granskad av en tredje part, se separat bestyrkanderapport på holmen.com.
Omslaget är tryckt på Invercote G 280 g/m². Inlagan är tryckt på Holmen TRND, 2,0 – 80 g/m². Layout: Identity Works. Produktion: Gylling Produktion AB. Fotografer: Jonas Westling, Måns Berg, Patrick Degerman, Kollberg & Karlsson, Ulla-Carin Ekblom m fl. Tryck: Larsson Offsettryck AB.
2 Holmen Årsredovisning 2022
HOLMEN ODLAR HUS
Vi brukar skogen aktivt och hållbart, och använder råvaran på ett klokt och långsiktigt sätt. Virket förädlas till trävaror för hållbart byggande och av det som blir över tillverkar vi kartong av världs- ledande kvalitet och innovativa pappersprodukter. Dessutom använder vi vattnet som rusar i älvarna och vinden som blåser över trädtopparna till att producera förnybar energi. När vi odlar hus odlar vi samtidigt förändring.
2022 I SIFFROR
| | |
|-----------------|-------|
| Nettoomsättning | 23 952 Mkr |
| Rörelseresultat** | 7 262 Mkr |
| Kassaflöde* | 6 768 Mkr |
| Antal medarbetare | 3 466 |
0 200 400 600 800
jan
2322212019181716151413
Index
Kr
0 10 20 30 40
22212019***181716151413
Holmen B
OMX Stockholm 30 (OMXS30)
*Före investeringar och förändringar i rörelsekapital
**Exkl. jämförelsestörande poster
***Exkl. skogsomvärdering
Totalavkastning Holmen B och OMX Stockholm
Vinst per aktie
Holmen Årsredovisning 2022 3
Holmen i korthet » Med en stark finansiell ställning i ryggen är vi väl rustade att ta del av möjligheterna som öppnar sig i en värld som strävar efter ett hållbart samhälle.«
4 Holmen Årsredovisning 2022
VD-ord
VD-ord
BÄS AKIEÄGARE
2022 har präglats av kriget i Ukraina och energikrisen i Europa samtidigt som världens centralbanker kämpat med ett högt inflationstryck drivet av råvaru brist. Med egen skog och energiproduktion i basen har vi i Holmen, trots en osäker omvärld, kunnat flytta fram positioner- na inom våra affärsområden samtidigt som resultatet lyfte till över 7 Mdkr. Det år vi nu lägger till handlingarna visar att vår affärsmodell, att skapa värde utifrån våra skogstillgångar, är framgångsrik. Vi noterar också att intresset för att äga skog fortsatt är stort vilket avspeglas i att värdet på våra skogstillgångar stigit med elva procent till drygt 52 Mdkr. Mot bakgrund av den goda resultat-
utdelningen höjs till 8 kronor och att en extra utdelning om 8 kronor lämnas.
Omställningen till en hållbar värld
Även om vi upplever att utvecklingen inom förnybar energi gått snabbt är det bara en liten del av världens energi som kommer från hållbara källor. Tittar vi tillbaka de senaste 50 åren har världens energikonsumtion tredubblats och det ökade behovet har nästan uteslutande tillgodosetts av fossila bränslen. Ryss- lands invasion av Ukraina tydliggjorde hur skadligt vårt beroen- de av fossila energikällor är, inte bara för klimatet utan även för ekonomin och säkerhetspolitiken. För att ta oss ur beroen- det behöver Europa ställa om energiförsörjningen. Det innebär inte bara att vi måste producera mer fossilfri el, utan vi måste - värmning och transporter.
Förnybar elproduktion
Med ett fossilfritt energisystem och med möjligheter att öka den förnybara elproduktionen har Sverige bra förutsättningar att leda utvecklingen av den nya generationens fossilfria indu- striprocesser. Den senaste tidens initiativ kring alltifrån grönt stål till batterier är konkreta exempel på att företag börjar gå från ord till handling. Med vår reglerbara vattenkraft kan vi bidra till att förse den växande industrin med grön el när den behövs som bäst samtidigt som den hjälper till att stabilisera ett alltmer väderberoende elsystem. Under 2022 ökade vi vår produktions- kapacitet av förnybar energi med 40 procent genom idrifttag- andet av Blåbergslidens Vindkraftpark och förvärvet av Varsviks Vindkraftpark. Potentialen att utveckla ytterligare vindkraft på egen mark är betydande men beroende av tillståndsprocesser som idag är utdragna och oförutsägbara.
Hållbart byggande
Fastighetssektorn svarar för mer än en tredjedel av Europas koldioxidutsläpp, något de stora byggbolagen har börjat upp- märksamma och de sätter nu mål för att värdekedjan ska bli fossilfri. Den stora utmaningen ligger i att det både är dyrt och svårt att göra tillverkningen av de dominerande byggmaterialen cement och stål hållbara. Trä erbjuder ett förnybart alternativ som inte bara är fossilfritt. Till skillnad från cement och stål är det även energieffektivt att tillverka samtidigt som det binder in koldioxid i byggnaderna. Det gör att marknadsutsikterna för trä är goda, inte minst när fossila byggmaterial får bära sin verkliga klimatkostnad. De senaste åren har vi genom förvärv och inves- teringar expanderat vår trävaruaffär samtidigt som vi flyttat oss framåt i värdekedjan. Vi investerar nu i expansion av Iggesunds Sågverk samt ökade volymer av produkter för storskaligt bygg- ande. Med en stark position på virkesmarknaden och välinves- terade sågverk har vi en plattform för fortsatt tillväxt många år framöver.
Fossilfritt papper och kartong
Vi odlar skog med målet att bygga hus. När vi sågar virket uppstår restprodukter som vi tar hand om i våra pappers- och kartongbruk där flis och sågspån kompletteras med de träd som är för klena för att bli byggmaterial.
```Med en trygg och i stort sett fossilfri energiförsörjning förser vi marknaden med klimatsmarta produkter, något som blivit ett vinnande koncept när konkurrenter på kontinenten kämpat med brist på energi och höga priser, med intressanta möjligheter även inom förpackningsområdet. Inom kartong ökar vi nu investeringstakten under en femårs period för att öka försäljning till våra kunder inom premium segmentet.
## Brukad skog skapar klimatnytta
Världens skogar binder alltmer koldioxid för varje år men ökningen sker enbart i de skogar som brukas aktivt. Vi har sedan länge kombinerat ett aktivt skogsbruk med bevarande av biologisk mångfald och ser att det burit frukt med ett ökande virkesförråd och större skördar från livskraftiga ekosystem. Vårt växande virkesförråd bidrar till ett bättre klimat genom att binda koldioxid men den stora nyttan skapas när vi kan öka produktionen av trävaror, kartong och papper för att ersätta fossila alternativ samtidigt som kolet lagras i byggnaderna. 2022 skapade vår samlade verksamhet en klimatnytta om drygt 7 miljoner ton CO₂e vilket motsvarar 15 procent av utsläppen inom Sverige. Med basen i vårt stora skogsinnehav odlar vi hus samtidigt som vi tar tillvara på energin som blåser över träden och rinner i vattendragen. Av det som blir över vid skogsbrukandet gör vi förnybara förpackningar, magasin och böcker. Med en stark finansiell stabilitet och lönsamhet skapar vi förutsättningar för att fortsätta utveckla vår verksamhet för att möta de utmaningar som öppnar sig i en värld som strävar efter ett hållbart samhälle samtidigt som det råder brist på råvaror och energi.
Stockholm 20 februari 2023
Henrik Sjölund
VD och koncernchef
# Holmen Årsredovisning 2022
## 5 VD-ord
### SÅ SKAPAR VI EN HÅLLBAR FRAMTID
* **Papper:** Pappersaffären ska utvecklas genom att erbjuda resurseffektiva alternativ till traditionella produkter.
* **Strategi och mål**
* **Trävaror:** Trävaruaffären ska växa med produkter och lösningar för hållbart byggande.
### Vår affärsidé är att äga och förädla skog
Holmens stora skogsinnehav utgör basen i vår verksamhet. De växande träden förädlas i egen industri till allt från trä för klimatsmart byggande till förnybara förpackningar, magasin och böcker samtidigt som vi producerar vatten- och vindkraft på egen mark. En affär som skapar värde för både kunder och aktieägare samtidigt som den bidrar till ett bättre klimat och en levande landsbygd.
## 6 Holmen Årsredovisning 2022
### Strategi och mål
* **Skog:** Skogens tillväxt och framtida skörd ska öka genom ett aktivt och hållbart skogsbruk. En stark position på virkesmarknaden ska möjliggöra utveckling av Holmens industrier.
* **Kartong:** Kartongaffären ska utvecklas utifrån positionen som marknadsledare inom premiumsegmentet för förnybara konsumentförpackningar.
* **Energi:** Energiaffären ska växa genom uppförande av vindkraft på egen mark.
## Holmen Årsredovisning 2022 7
### Strategi och mål
### VI SKA SKÖRDA SOM BESKÄR ÖVER TID …
| | 2013-2017 | 2018-2022 | 2023-2027\* | 2028-2032\* | 2033-2037\* | 2038-2042\* |
| :------------------ | :-------- | :-------- | :---------- | :---------- | :---------- | :---------- |
| **Skörd, 1 000 m³ fub/år** | | | | | | |
| Skörd | 1 639 | | | | | |
| Gallring | | 52 | | | | |
| Storm & övriga händelser | | | | | | |
*Prognos
| | 2003-2007 | 2008-2012 | 2013-2017 | 2018-2022 |
| :------------------ | :-------- | :-------- | :-------- | :-------- |
| **Industrins avkastning på sysselsatt kapital, %*** | 22 | 21 | 20 | 18 |
*Exkl. jämförelsestörande poster
| | 0 | 400 | 800 | 1 200 | 1 600 | 2 000 |
| :--------------------------------- | :-: | :-: | :-: | :---: | :---: | :---: |
| **Leveranser av vatten- och vindkraft, GWh** | 22 | 21 | 20 | 19 | 18 | |
| | 0 | 500 | 1 000 | 1 500 | 2 000 | 2 500 | 3 000 | 3 500 |
| :------------------ | :-: | :-: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: |
| **Skörd, 1 000 m³ fub/år** | 22 | 21 | 20 | 19 | 18 | | | |
* **Skog:** Skogen brukas hållbart för att ge god årlig avkastning och stabil värdetillväxt. Tillväxt och skörd ska öka över tid.
* **Industri:** Industrin drivs med fokus på långsiktig lönsamhet. Målsättningen är att uthålligt ge avkastning om mer än 10 procent på sysselsatt kapital.
* **Energi:** Leveranserna av förnybar energi ska öka 2022 uppgick volymerna till 2,8 miljoner m³ vilket är i linje med nuvarande skördeplan. Värdet på koncernens skogstillgångar ökade med 11 procent till 52 Mdkr. Avkastningen för industriverksamheten uppgick 2022 till 52 procent drivet av framförallt mycket god lönsamhet inom Papper och Trävaror. Under året ökade koncernens leveranser av förnybar energi med drygt 30 procent i samband med drifttagandet av Blåbergs lidens Vindkraftpark och förvärvet av utestående aktier i Varsviks Vindkraftpark.
## Holmen Årsredovisning 2022 8
### Strategi och mål
| | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
| :--------------------------- | :--: | :--: | :--: | :--: | :--: |
| **Nettoskuld i % av eget kapital** | 4 | | | | |
| | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
| :-------------------------- | :--: | :--: | :--: | :--: | :--: |
| **Utdelning per aktie, kr** | 8 | 8 | | | |
| | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
| :-------------------------- | :--: | :--: | :--: | :--: | :--: |
| **Klimatnytta, miljoner ton CO₂e** | 4 | 5 | 10 | 15 | 20 |
### Klimatnytta
Vi ska öka vår klimatnytta genom ökad tillväxt i våra skogar samt ökad försäljning av förnybara produkter som lagrar koldioxid och ersätter fossilbaserade alternativ. Samtidigt ska vi minska de fossila utsläppen i vår värdekedja.
### Kapitalstruktur
Målet är en stark finansiell ställning för att ha handlingsfrihet att fatta långsiktiga strategiska beslut. Finansiella nettoskulden ska inte överstiga 25 procent av eget kapital.
### Utdelning
Holmen ska ge en god årlig utdelning till aktieägarna. Nivån anpassas till koncernens lönsamhetssituation, investeringsbehov och finansiella ställning. Utdelningen kompletteras med aktieåterköp när det bedöms skapa långsiktigt värde för aktieägarna.
| | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
| :--------------------------- | :--: | :--: | :--: | :--: | :--: |
| **Nettoskuld i % av eget kapital** | 4 | | | | |
| | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
| :-------------------------- | :--: | :--: | :--: | :--: | :--: |
| **Utdelning per aktie, kr** | 8 | 8 | | | |
| | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
| :-------------------------- | :--: | :--: | :--: | :--: | :--: |
| **Klimatnytta, miljoner ton CO₂e** | 4 | 5 | 10 | 15 | 20 |
### SAMTIDIGT SOM VI BIDRAR TILL ETT BÄTTRE KLIMAT
Holmens verksamhet bidrog under 2022 till att skapa klimatnytta motsvarande 7,2 miljoner ton CO₂e, med positivt bidrag från alla affärsområden. För mer information se sida 42. Tack vare starkt kassaflöde har nettoskulden under året minskat med 1 956 Mkr till 2 145 Mkr och skuldsättningsgraden sjönk till 4 procent. Till årsstämman 2023 föreslår styrelsen en utdelning om 8 kronor per aktie samt en extra utdelning om 8 kronor per aktie.
## Holmen Årsredovisning 2022 9
### Strategi och mål
## Investment case
### SKOGEN SOM BÄSTA TILLGÅNG
Skog är en fantastisk tillgång. Den bidrar med en förnybar råvara som kan förädlas till klimatsmarta produkter nödvändiga för en hållbar framtid. Om vi ska minska beroendet av fossila råvaror har skogens produkter en given plats som kommer vara allt mer efterfrågade i framtiden. Genom ett aktivt skogsbruk växer träden bättre och med det ökar mängden förnybar råvara. Potentialen är dock begränsad till de arealer som är tillgängliga för skogsbruk. Att som Holmen äga 1,3 miljoner hektar mark ger fantastiska möjligheter att skapa värde över tid. Tillväxten i skogen är ett resultat av vårt aktiva och hållbara skogsbruk. Arbetet börjar redan med fröet, vi driver upp egna plantor och återbeskogar alla områden som skördas. Eftersom den årliga tillväxten är större än skörden ökar också mängden virke i våra skogar för varje år som går. Holmens totala virkesförråd uppgick 2022 till 125 miljoner m³sk, vilket är 5 procent högre än för tio år sedan. Vi skördar skog på egen mark men köper också från privata skogsägare och andra svenska skogsföretag. Nära 15 000 privata skogsägare har valt oss som samarbetspartner i sitt skogsbruk. Det innebär att mängden skog vi förädlar i vår egen industri är dubbelt så stor som skörden i egen skog. Virket används till allt från trä för klimatsmart byggande till förnybara förpackningar, magasin och böcker.
### Intäkterna från vårt skogsinnehav
Att äga skog medför så klart möjligheten att få intäkter i samband med att skogen skördas. Timret, de grova stockarna som används för byggmaterial ger bäst betalt. Den klenare delen av trädet och virke från gallring används tillsammans med sågverksrester i form av flis för tillverkning av kartong och papper. Trävaror som används till hus och andra byggkonstruktioner tillför stort värde då de binder kol under lång tid samtidigt som de ersätter fossila utsläpp från betong och stål. Även kartong och papper bidrar till ett bättre klimat när de ersätter fossila material, återvinns och slutligen gör nytta som bioenergi. Utöver timmer och massaved tas även toppar och grenar tillvara och säljs som bränsleved för produktion av till exempel fjärrvärme. Inget går till spillo.
### Vind- och vattenkraft.
Att äga skogsmark ger även möjligheter till andra intäkter, till exempel genom att utveckla vindkraft. Med vårt stora skogsinnehav har vi en unik möjlighet att utveckla områden som är gynnsamma för vindkraft. Vi utvecklar själva projekt på vår egen mark och under våren 2022 togs Holmens nya vindkraftpark Blåbergsliden i full drift. Med en årlig produktion om 0,4 TWh bidrar Blåbergsliden till vår produktion av vatten- och vindkraft om totalt 1,8 TWh per år. Idag är 159 vindkraftverk i bruk på vår mark. Med flera vindprojekt i olika faser har vi möjlighet att fortsätta utveckla vindkraft inom Holmen. Holmens förnybara energiproduktion domineras av den planerbara vattenkraften från våra 21 helt eller delvis ägda kraftverk. Vattenkraft ger trygg elförsörjning och bidrar med stor samhällsnytta i omställningen mot mer förnybara energikällor.
### Andra möjligheter på våra marker.
För delar av vårt markinnehav som är beläget i närheten av tätbebyggda områden i södra och mellersta Sverige samt i fjällnära områden, finns det potential att utveckla marken till fastigheter för bostäder och fritid. Att utvinna sten och grus på egen mark för användning vid exempelvis vägbyggen är en annan möjlighet för markägare som Holmen.
### Den brukade skogens klimatnytta
Våra växande skogar binder kol och alla våra produkter bidrar till att ersätta fossila material som betong, stål och plast. Dessutom gör vår energiproduktion det möjligt för människor att värma sina hus och för företag att driva produktion på förnybara energikällor. Redan idag bidrar vår verksamhet med stor klimatnytta och minskar mängden koldioxid i atmosfären. För 2022 uppgick vår positiva klimateffekt till motsvarande 7,2 miljoner ton CO₂e.# Holmen Årsredovisning 2022
## Investment case
KLIMAT OCH ENERGI I FOKUS
En av samhällets största utmaningar är att möta behoven från dagens växande befolkning utan att riskera kommande generationers möjlighet att göra detsamma. För att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle måste vi bryta vårt fossila beroende och se till att fler kolatomer stannar under jord. Vår omvärld styrs idag till stor del av två parallella faktorer; klimatomställningen som driver efterfrågan på hållbara produkter och den rådande energikrisen som har kommit att ändra spelplanen för både industri och privatpersoner. Då energi står för nästan tre fjärdedelar av de totala globala utsläppen av växthusgaser är energifrågan också nära sammankopplad med klimatomställningen. Hur vi lyckas hantera energikrisen kommer även att påverka världens förmåga att hantera klimatförändringarna.
Klimatomställningen driver efterfrågan
Befolkningstillväxt och urbanisering tillsammans med ökande ambitioner för hållbart byggande driver trävarumarknaden. Efterfrågan på kartong och papper styrs till stor del av den ekonomiska tillväxten och befolkningsutvecklingen, men också av ändrade konsumentbeteenden och en ökad digitalisering. Strävan efter att minska klimatpåverkan och att undvika förpackningar av plast är starka drivkrafter för ökad användning av trä – förnybara, återvinningsbara och fossilfria produkter är en förutsättning för en hållbar framtid.
Det är tydligt att behovet av råvaror och produkter som är förnybara, återvinningsbara och fossilfria ökar. En utveckling som snabbas på av politiska beslut och en allt större medvetenhet hos konsumenterna. Genom ett aktivt skogsbruk ökar tillväxten i våra skogar men globalt sett är tillgången på skogsråvara begränsad. Samtidigt väntas efterfrågan öka vad gäller både timmer och massaved.
Energikrisen ändrar spelplanen
Energimarknaden i Europa är under stor omställning. Ungefär hälften av elproduktionen är fossilfri, men el utgör bara en fjärdedel av den totala energikonsumtionen och i stort sett all övrig energikonsumtion är fossilbaserad. Kriget i Ukraina har också visat hur beroende Europa är av energi från Ryssland och hur känslig energimarknaden är för störningar. För att klara klimatmålen måste stora delar av den fossilbaserade energiproduktionen ställas om samtidigt som en stabil och kostnadseffektiv försörjningssituation tryggas. Men det räcker inte med att öka produktionen av förnybar energi utan alla transporter, industriella processer, och även uppförande och uppvärmning av byggnader måste fossiliseras för att nå de ambitiösa klimatmål som satts upp.
För att åstadkomma detta skifte krävs stora investeringar och att alla produkter får bära sin verkliga klimatkostnad. Med en utfasning av fossilkraft och i väntan på en utbyggd kärnkraft kommer den förnybara elproduktionen få en ännu större betydelse i framtiden.
»För att klara klimatmålen måste stora delar av den fossilbaserade energiproduktionen ställas om.«
Med ett ökat fokus på både klimatfrågorna och energisituationen blir det allt tydligare att skogen och dess produkter spelar en avgörande roll i en fossilfri framtid. Holmen är ett företag som bidrar till ett bättre klimat och ett stabilt energisystem redan idag. Tack vare jobbet vi gör minskar mängden växthusgaser i atmosfären. Våra växande skogar binder koldioxid, våra förnybara produkter ersätter fossila alternativ och vår produktion av vatten- och vindkraft bidrar till omställningen av Europas energisystem. Ju mer vi producerar desto större positiv påverkan. Redan på tidigt 2000-tal började vi planera för omställningen från fossil energianvändning vid våra industrier och idag har vi ställt om till att huvudsakligen använda fossilfri el och förnybar energi från biobränsle. Det är också en stor anledning till att vår tillverkning har ett lågt koldioxidavtryck jämfört med många av våra konkurrenter. Tillsammans med energieffektiviseringar har utsläppen av fossil koldioxid från våra produktionsanläggningar minskat med 90 procent sedan 2005. Vi har också ökat vår produktion av förnybar el genom uppförandet av två vindkraftparker. Och vi fortsätter att satsa och öka vårt positiva bidrag där nyttan och behovet är som störst – trävaror för hållbart byggande och mer grön energi.
### Investment case
* **2010:** Bravikens Sågverk tas i drift
* **2012:** Ny sodapanna vid Iggesunds Bruk
* **2013:** Ny biopanna vid Workingtons Bruk
* **2013:** Linghems Sågverk förvärvas
* **2014:** Blåbergslidens Vindkraftpark utanför Skellefteå tas i full drift
* **2017:** Varsviks Vindkraftpark invigs utanför Hallstavik
* **2020:** Martinsons förvärvas med två sågverk
* **2022:** Varsviks Vindkraftpark blir helägd av Holmen
* **2022:** Bränslepannan i Hallsta Pappersbruk ersätts med fossilfri el
KLIMATET BEHÖVER INTE SJUNKA
Utsläpp av växthusgaser från pappersproduktion\* (Ton CO₂ e/ton papper)
| Land | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
| :------------ | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| Brasilien | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Holmen | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
| Sverige | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 |
| Finland | 1,5 | 1,5 | 1,5 | 1,5 | 1,5 | 1,5 |
| Kanada | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
| Frankrike | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 |
| USA | 3,0 | 3,0 | 3,0 | 3,0 | 3,0 | 3,0 |
| Italien | 3,5 | 3,5 | 3,5 | 3,5 | 3,5 | 3,5 |
| Storbritannien | 4,0 | 4,0 | 4,0 | 4,0 | 4,0 | 4,0 |
| Spanien | 4,5 | 4,5 | 4,5 | 4,5 | 4,5 | 4,5 |
| Tyskland | 5,0 | 5,0 | 5,0 | 5,0 | 5,0 | 5,0 |
| Mexiko | 5,5 | 5,5 | 5,5 | 5,5 | 5,5 | 5,5 |
| Japan | 6,0 | 6,0 | 6,0 | 6,0 | 6,0 | 6,0 |
| Kina | 6,5 | 6,5 | 6,5 | 6,5 | 6,5 | 6,5 |
| Indien | 7,0 | 7,0 | 7,0 | 7,0 | 7,0 | 7,0 |
\* Klimatnytta, miljoner ton CO₂ e. Jämförande urval av pappersproduktion. Holmens siffror avser utsläpp från produktion av pappersmassa (Scope 1, Scope 2 och vissa utvalda Scope 3-kategorier) i relation till produktion av papper.
Direkta utsläpp (Scope 1) Indirekta utsläpp från inköpt energi (Scope 2)
TRÄVAROR FÖR HÅLLBART BYGGANDE
Byggnader står för stora utsläpp av växthusgaser, både vid uppförandet och under dess livscykel. Inom EU står bygg- och fastighetssektorn för en tredjedel av utsläppen av fossil koldioxid och i Sverige står byggnader för 40 procent av energi-användningen. Med aktiva åtgärder inom uppvärmning och kloka val av material kan vi minska bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. Byggbolagen har ambitiösa klimatmål och allt fler länder, regioner och städer ställer krav på hållbart byggande. Betong, stål och trä är alla betydande byggmaterial, där trä har stora fördelar då det lagrar koldioxid samtidigt som det ersätter material med större klimatpåverkan. Dessutom är hela kedjan från tillverkning till transporter betydligt mer energisnål för trävaror än andra byggnadsmaterial. Utvecklingen av ”grön” cement och fossilfritt stål kan bidra till minskade utsläpp men kommer att medföra ökade materialkostnader, inte minst vid en minskad tilldelning av utsläppsrätter då dagens produktion av stål och betong inte bär sin verkliga klimatkostnad.
Ökad produktion och förädling
Holmens produktion av trävaror har blivit en allt viktigare del av vår verksamhet. I och med uppförandet av Bravikens Sågverk 2010 och med förvärvet av Martinsons 2020 har trävaruaffären vuxit kraftigt. Efterfrågan på förädlade trävaror ökar och med ett stigande intresse för träbyggande ser vi stora möjligheter att utveckla affären vidare. Nästa steg är att öka kapaciteten med 20 procent vid Iggesunds Sågverk samt öka produktionen av limträ och KL-trä (korslimmat trä). Vi utreder dessutom möjligheterna att bygga ett nytt storskaligt sågverk i Västerbottens län. Med en bredare produktpalett av förädlade produkter har vi också ökat försäljningen mot bygg-handelskedjor och genom Martinsons erbjuder vi projektering och uppförande av kompletta stommar av KL-trä och limträ till bland annat kontorsbyggnader, idrottshallar, skolor och flerbostadshus.
Prisutveckling av byggmaterial
| Index | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
| :---- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| Trävaror | 300 | 250 | 200 | 150 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Stål | 400 | 350 | 300 | 250 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 |
| Betong | 200 | 180 | 160 | 140 | 120 | 120 | 120 | 120 | 120 | 120 | 120 | 120 | 120 | 120 |
### FÖRNYBAR ENERGI FRÅN ANDRA MARKER
Energikrisen i Europa har medfört betydande svårigheter att få fram tillräckligt med energi till hushåll och industri. Det har fått långtgående konsekvenser på hela vårt samhälle och visar hur känsligt det europeiska energisystemet är och hur beroende vi är av fossila bränslen som gas och kol. I en tid när hela världen måste ställa om från fossila energikällor och då elanvändningen väntas öka drastiskt är behovet av mer förnybar energi enormt. Med mer väderberoende energi från vind och sol ökar också behovet av reglerbar kraft för att kunna säkerställa ett stabilt och driftsäkert nät. Fördelarna med Holmens plan-erbara vattenkraft blir därför allt tydligare, då den kan styras mot tidpunkter då energin behövs som mest samtidigt som den bidrar till att hålla frekvensen i elnätet stabil.
Storskalig satsning på vindkraft
Med vårt stora markinnehav har vi också möjlighet att tillföra mer förnybar energi i form av vindkraft. Etablering av storskalig vindkraft är ett naturligt komplement till vår reglerbara vattenkraft. Det är också ett bra sätt att få ut mervärde från vårt skogsägande då en ökad energiproduktion bidrar med ett bra kassaflöde. 2014 invigdes Varsviks Vindkraftpark i Uppland och under 2022 togs Blåbergslidens Vindkraftpark utanför Skellefteå i drift. Med 26 vindkraftverk bidrar anläggningen till att öka vår årliga produktion av förnybar energi till 1,8 TWh.
Europas energianvändning 2021, %
| Kategori | Procent |
| :----------- | :------ |
| Olja | 31 |
| Fossilgas | 30 |
| Kol | 6 |
| Kärnkraft | 16 |
| Förnybart | 9 |
| El | 8 |
Europas elanvändning 2021, %
| Kategori | Procent |
| :----------- | :------ |
| Olja | 25 |
| Fossilgas | 23 |
| Kol | 35 |
| Kärnkraft | 15 |
| Förnybart | 2 |
## 2022 BLEV ETT REKORDÅR
### Rörelseresultat och avkastning
Nettomsättning och rörelsemarginal
| Mkr | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
| :----- | :---- | :---- | :---- | :---- | :---- | :---- |
| Nettoomsättning | 23 952 | 22 212 | 20 191 | 18 171 | 17 000 | 15 000 |
| Rörelsemarginal* | 30 % | 23 % | 19 % | 15 % | 17 % | 14 % |
\*Exkl. jämförelsestörande poster
Rörelseresultat\*
| Mkr | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
| :----- | :---- | :---- | :---- | :---- | :---- | :---- |
| Totalt: | 7 262 | 5 000 | 3 000 | 2 000 | 4 000 | 6 000 |
\*Exkl. jämförelsestörande poster
Avkastning på sysselsatt kapital\*
| % | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
| :-- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| % | 23 | 19 | 15 | 17 | 14 | 13 |
\*Exkl. jämförelsestörande poster
Avkastning på eget kapital\*\*
| % | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
| :-- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| % | 36 | 0 | 2 | 4 | 8 | 12 |
\*\*Exkl. skogsomvärdering
Sysselsatt kapital Affärsområde, %
| Affärsområde | Procent |
| :----------- | :------ |
| Skog | 1 401 |
| Kartong | 1 081 |
| Papper | 2 714 |
| Trävaror | 1 237 |
| Energi | 1 006 |
Nettoskuld i % av eget kapital
| % | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
| :-- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| % | 0 | 5 000 | 10 000 | 15 000 | 20 000 | 25 000 |
Kassaflöde, Mkr
| Mkr | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
| :----- | :---- | :---- | :---- | :---- | :---- | :---- |
| Totalt | 7 262 | 5 000 | 3 000 | 2 000 | 4 000 | 6 000 |
Året i korthet
* **Nettoomsättning:** 23 952 Mkr
* **Rörelsemarginal:** 30 %
* **Rörelseresultat:** 7 262 Mkr
* **Avkastning på sysselsatt kapital:** 23 %
* **Avkastning på eget kapital:** 36 %
* **Nettoskuld i % av eget kapital:** 0 %
* **Kassaflöde:** 7 262 Mkr
\*Exkl. jämförelsestörande poster
\*\*Exkl. skogsomvärdering# Holmen Årsredovisning 2022
## Året i korthet
Året har präglats av kriget i Ukraina och energikrisen i Europa. Med egen skog och förnybar energiproduktion har vi lyckats parera det höga inflationstrycket drivet av råvarubrist samtidigt som vi flyttat fram positionerna inom flera segment. Sammantaget lyckades vi öka resultatet till 7 262 Mkr vilket är vårt bästa resultat någonsin.
### Nyckeltal
| Nyckeltal | 2022 | 2021 |
| :---------------------------------------------------------- | :------ | :------ |
| Nettoomsättning, Mkr | 23 952 | 19 479 |
| Rörelseresultat, Mkr | 7 527 | 3 731 |
| Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster, Mkr | 7 262 | 4 061 |
| Årets resultat, Mkr | 5 874 | 3 004 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, kr | 36,3 | 18,5 |
| Ordinarie utdelning per aktie, kr | 8,0* | 7,5 |
| Extra utdelning per aktie, kr | 8,0* | 4,0 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 13,3 | 8,5 |
| Kassaflöde före investeringar och förändringar i rörelsekapital, Mkr | 6 768 | 3 375 |
| Kassaflöde från investeringar, Mkr** | 1 352 | 1 332 |
| Eget kapital, Mkr | 56 950 | 46 992 |
| Nettoskuld, Mkr | 2 145 | 4 101 |
| Nettoskuld i % av eget kapital | 4 | 9 |
| Medelantal årsanställda | 3 466 | 3 474 |
### Affärsområde
| Affärsområde | Kommentar # HÅLLBART SKOGSBRUK
Skogarna är utvalda för sina specifika biologiska förutsättningar och används för att utforska, samla in och sprida kunskap. Det är också vårt sätt att visa hur vårt hållbara skogsbruk kan bidra till tillväxt och samtidigt öka den biologiska mångfalden i skogen. Under året har Berga Kunskapsskog i Västerbotten invigts. Här arbetar vi med att utveckla vår naturvårdsbränning för att skapa livsmiljöer åt arter som är beroende av bränd mark och ved.
## Kontroll över råvaran
Vårt stora skogsinnehav och nära samarbete med cirka 15 000 privata skogsägare skapar stordriftfördelar som ger Holmen en stark ställning på virkesmarknaden. Tillsammans med en omfattande virkeshandel förser vi våra industrier med råvara som hanteras i effektiva logistiklösningar. Med en växande trävaruproduktion i anslutning till våra skogsinnehav kan vi också förädla en allt större del av vår skog i egen industri.
## Skog
| Nyckeltal | 2022 | 2021 |
| ------------------------------------------------- | ----- | ----- |
| Nettoomsättning, Mkr | 7 342 | 6 509 |
| Varav från egen skog, Mkr | 1 524 | 1 376 |
| Rörelseresultat, Mkr | 1 401 | 1 495 |
| Investeringar, Mkr | 278 | 249 |
| Redovisat värde skogstillgångar, Mkr | 52 151| 47 080|
| Medelantal årsanställda | 450 | 431 |
| Leveranser, egen skog, 1 000 m³ fub | 2 813 | 2 833 |
### Resultatkommentar
Efterfrågan på timmer och massaved var hög under 2022. Virkespriserna har successivt stigit och resultatet uppgick till 1 401 Mkr. Värdet på Holmens skogsfastigheter steg med 11 procent under året baserat på transaktionspriser i de områden där Holmen äger skogsmark och uppgick vid årsskiftet till 52 Mdkr.
### Holmens skogar 2022
* **Total landareal:** 1 305 000 ha
* **Total skogsmarksareal***: 1 160 000 ha
* varav naturvårdsareal: 204 000 ha
* **Produktiv skogsmark**: 1 045 000 ha
* **Totalt virkesförråd på produktiv skogsmark**: 125 miljoner m³ sk
\* Beräknat efter Holmens beståndsregister och data från Riksskogstaxeringen enligt internationella definitionen av skogsmark: Landareal >0,5 hektar med träd där krontäckningen är större än 10 procent för skog som är minst 5 meter hög vid mogen ålder.
\*\* Skogsmark som kan producera minst 1 m³ sk per hektar och år (i genomsnitt under beståndets växttid) enligt Holmens beståndsregister.
# SKOGLIGA ÅTGÄRDER SKAPAR LIVSKRAFTIGA SKOGAR
Biologisk mångfald innebär ett landskap med många naturtyper, artrikedom och stor genetisk variation inom arter. Det handlar om vilda djur, växter och svampar. Men också om odlade träd och växande skogar. Holmen arbetar för att alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i våra skogar samtidigt som viktiga naturvärden främjas och bevaras. Sedan tidigt 1990-tal, då frågan om naturvård fick större fokus, har vi lärt oss mycket om hur vi kan förbättra den biologiska mångfalden och samtidigt öka tillväxten i skogen.
## Långsiktig planering för framtida generationer
Skoglig planering är grunden för ett aktivt och hållbart skogsbruk. Vart tionde år inventerar vi hela vårt skogsinnehav för att kunna beräkna och säkerställa hållbara skördenivåer och ett växande virkesförråd över tid. Skogarnas värden beskrivs även utförligt i lokala hänsynsplaner som beskriver hur skogarna ska skötas på lång sikt för att naturvärden ska bevaras och nya skapas.
I vårt aktiva skogsbruk tar vi stor hänsyn till både natur- och kulturvärden. Då skogslevande arter är beroende av olika miljöer för sin överlevnad sparas bland annat grova lövträd, döda träd och ovanligt gamla träd. Vissa områden är också helt undantagna från skogsbruk. De är utvalda för att de innehåller höga naturvärden. En del av dessa områden får utvecklas helt utan insatser och i andra områden genomför vi aktiva naturvårdsåtgärder som till exempel att röja sly eller bränna skog under kontrollerade former vilket gynnar många sällsynta växter och djur. Vi värnar även värdefulla skyddszoner runt bland annat sjöar, vattendrag, myrar, hällmarker och jordbrukslandskap. Dessa miljöer är ofta mycket artrika till följd av skiftande ljusinsläpp, jordtyper och fuktighet samtidigt som växter och djur från skogen blandas med dem från myren, vattnet eller det öppna landskapet.
## Evigt lärande
Med en produktionscykel i skogen på nära hundra år är långsiktighet mer än bara ett begrepp för oss. Det är ett perspektiv som på riktigt genomsyrar vår verksamhet. Som skogsbolag är vi beroende av att naturen är motståndskraftig och välmående – det är själva kärnan i vår affär. Vi ser det som självklart och fullt möjligt att aktivt bruka skogen samtidigt som vi bevarar och främjar viktiga naturvärden.
Vi har kommit långt i detta arbete, men vi är ännu inte klara. Även om vi idag har stor kunskap om hur vi kan förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfalden i våra skogar är vi övertygade om att det är genom forskning och samverkan som vi kan fortsätta utveckla och förfina våra metoder för att skapa friska och livskraftiga ekosystem. Holmen bedriver därför ett hundratal forskningsprojekt på våra marker både i egen regi och i samarbete med forskningsorganisationer, universitet och andra aktörer. Vårt mål är en framtidssmart skog som ger mer, även åt kommande generationer.
I våra naturvårdsinsatser jobbar vi med att främja allt från växter och fåglar till insekter och svampar. På bilden ses en filtlav som ingår i släktet Peltigera och familjen Peltigeraceae.
# SKOGENS VÄRDE BEKRÄFTAS GENOM AKTUELLA TRANSAKTIONER
Holmens skogsinnehav uppgår till 1,3 miljoner hektar, varav drygt en miljon är produktiv skogsmark. Markinnehavet är fördelat på cirka 4 700 skogsfastigheter från Småland i söder till Västerbotten i norr. Varje år genomförs ett stort antal transaktioner med skogsfastigheter.
Holmens skogstillgångar värderas till verkligt värde utifrån de priser som betalas för skogsfastigheter i de områden där vi har vår skog. Redovisat värde uppgår per 31 december 2022 till 52 151 (47 080) Mkr vilket motsvarar ett genomsnittligt värde om 49 900 kr per hektar produktiv skogsmark. Värdet varierar inom landet då skogsfastigheterna i södra Sverige värderas väsentligt högre per hektar till följd av större virkesförråd, högre virkesproducerande förmåga, kortare skördecykel samt större efterfrågan på skogsmark.
Holmen äger 1,3 miljoner hektar skog och mark i Sverige. En yta motsvarande nästan två miljoner fotbollsplaner.
# Trävaror
| Nyckeltal | 2022 | 2021 |
| -------------------------- | ----- | ----- |
| Nettoomsättning, Mkr | 5 015 | 4 872 |
| Rörelseresultat, Mkr | 1 237 | 1 668 |
| Investeringar, Mkr | 122 | 242 |
| Sysselsatt kapital, Mkr | 2 067 | 2 278 |
| Medelantal årsanställda | 729 | 783 |
| Leveranser, 1 000 m³ | 1 435 | 1 373 |
## Resultatkommentar
Trävarumarknaden var stark under första halvåret men bromsade därefter in kraftigt till följd av höga lager och osäkerhet för byggkonjunkturens utveckling. Tack vare den starka inledningen på året blev resultatet ändå högt, 1 237 Mkr.
Holmen erbjuder ett brett sortiment av trävaror och virkesprodukter för konstruktion, snickeri och byggsystem. Råvaran kommer från ansvarsfullt brukade skogar och förädlas till hållbart byggmaterial i våra spårbarhetscertifierade sågverk. Verksamheten utvecklas genom ökad förädling och bättre nyttjande av virkesråvaran i kombination med storskalig produktion.
Trä är ett fantastiskt material. Det är starkt, mångsidigt, lätt och det enda byggmaterial som är förnybart. Holmens sågverk har en nyckelroll i vår cirkulära affär. Det är här virket delas och förädlingen av skogen vi skördat tar sin början. Att utveckla trävaruaffären är en naturlig förlängning av skogsbruket och utgör en viktig dimension av vår strategi att äga och förädla skog. Våra trävaror blir till hus och byggnader. De används till fasader, takstolar, golv, väggar, dörrar och fönsterkarmar, men också till möbler och altaner. Något så grundläggande som plankor och brädor skapar ett stort värde, inte minst för klimatet.
## Hållbart byggande
Med energi från solen och vatten från marken binder träden koldioxid från luften som sedan finns lagrat i de trävaror vi producerar. Att bygga i trä är därför betydligt bättre för klimatet än att bygga i betong och stål, då tillverkning av dessa material kräver mycket energi och ger betydande utsläpp av fossil koldioxid. Dessutom blir hela kedjan från tillverkning till transporter betydligt mer energisnål och kostnadseffektiv då trä väger mindre än betong och stål. På så sätt skapar vi klimatnytta i flera led.
Efterfrågan på förädlade trävaror, inte minst KL-trä och limträbalkar, ökar och med ett stigande intresse för träbyggande ser vi stora möjligheter att utveckla affären vidare. Vi erbjuder idag allt från trä till snickerier och förädlade produkter för bygghandel till avancerade byggkomponenter och limträ. Genom Martinsons kan vi också erbjuda projektering och uppförande av kompletta trästommar till allt ifrån idrottshallar och skolor till kontorslokaler och flerbostadshus.# Ökad förädling i storskalig produktion
Holmens sågverk har en hög teknisk nivå som möjliggör ett brett utbud av dimensioner och kvaliteter. Närheten till råvaran i kombination med effektiva virkesinköp är en viktig nyckel till lönsamhet och konkurrenskraften stärks genom att delar av produktionen är samlokaliserad med koncernens kartong- och pappersbruk. I sågverken tas hela stocken tillvara på ett optimerat sätt. Med avancerad teknik frigör vi det maximala värdet utifrån varje stocks unika egenskaper. Den höga tekniska nivån, med bland annat ett av världens mest effektiva hyvlerier i Bravikens Sågverk, möjliggör produktutveckling med starkt fokus på optimering av virkesegenskaperna i stocken så att det passar slutkundens produkt. I samarbete med våra kunder utvecklar vi sönderdelning och torkning för att minimera spill och maximera kundnytta.
## Investeringar stärker vår position
Bravikens Sågverk invigdes 2011 och har sedan dess vidareutvecklats i flera steg till att bli ett av Skandinaviens största och modernaste sågverk. Efter utbyggnaden av Braviken och förvärven av klentimmersågen Linghem 2017 och Martinsons två sågverk 2020 är en satsning på Iggesunds Sågverk nästa steg för att stärka vår trävaruaffär. En investering i timmersortering och nytt hyvleri kommer öka sågverkets produktion med 20 procent samtidigt som erbjudandet av snickeriprodukter kompletteras med konstruktionsvirke. Genom investeringar i Bygdsiljums Sågverk samt ett distributionslager och kaputrustning vid Bravikens sågverk kommer vi också att kunna öka produktionen av limträ och KL-trä samt stärka vår position mot bygghandeln. Vi utreder dessutom möjligheterna bygga ett nytt storskaligt sågverk i Västerbotten.
## Energieffektiva produktionsenheter
Två av koncernens sågverk, Iggesund och Braviken, bildar energieffektiva enheter med intilliggande kartong- respektive pappersbruk. Det betyder att alla delar av virkesråvaran tas tillvara i ett kretslopp där flis från sågverken fungerar som råvara i massaproduktionen och de slutliga restprodukterna används till biobränsle som ger energi och fjärrvärme. Ånga från bruken används dessutom vid torkningsprocesserna på sågverken.
## Kontroll över råvaran
Placeringen av Holmens sågverk är logistiskt fördelaktiga nära våra skogsinnehav från norr till söder och med tillgång till ett trafiknät ut i världen via både järnväg, väg och inte minst båttransporter. Holmens sågverk är spårbarhetscertifierade och virkesråvaran anskaffas från såväl det egna skogsinnehavet som från andra skogsägare, vilket säkerställer en effektiv logistikkedja från skog till såg. Med totalt fem sågverk, strategiskt placerade nära våra skogsinnehav i olika delar av landet, har vi god kontroll över råvaran.
# Stark underliggande tillväxt på global marknad
Marknaden för sågade trävaror är global och stora godsflöden skeppas mellan kontinenterna. Konsumtionen av trävaror i världen har ökat med nästan 25 procent de senaste tio åren, drivet framför allt av en ökad konsumtion i Kina och på den amerikanska marknaden. Fastighetssektorn står för en tredjedel av koldioxidutsläppen i Europa och byggindustrin arbetar hårt för att minska sitt klimatavtryck. Trä som byggmaterial gynnas av den pågående omställningen då trähus fortsätter att binda koldioxid i konstruktionerna istället för att generera utsläpp. Utvecklingen väntas stärkas och bidra till ökad efterfrågan på trävaror, i synnerhet om betong och stål får bära sin verkliga klimatkostnad. Ökningspotentialen är stor, inte minst inom flervåningshus, och andelen bostadshus i trä förväntas öka i takt med att kapaciteten för industriellt träbyggande byggs ut.
# TRÄ SOM BYGGER FRAMTIDEN
### Holmen Årsredovisning 2022 21
## Trävaror
### MED MARTINSONS BYGGER VI FRAMTIDENS HUS I TRÄ
Med förvärvet av Martinsons hösten 2020 tog Holmen ett rejält kliv och vi flyttade fram vår position inom modern träbyggnation. Tillsammans skapar vi en stark och långsiktig värdekedja, från frö till färdigt trähus. Martinsons grundades i Bygdsiljum i slutet av 1920-talet och redan på 1960-talet började man intressera sig för det limträ som tillverkades i Tyskland. Företagets ledning såg potentialen i materialet och bestämde sig för att starta en egen tillverkning. 2003 lanserades det första byggsystemet i KL-trä, ett nytt sätt att bygga i trä som ytterligare stärkte Martinsons position i framkanten av utveckling inom träbyggande. Sedan dess har Martinsons stomsystem i limträ och KL-trä fått en allt viktigare roll för framtidens byggande och virket till stommarna levereras då som nu från Holmens sågverk i Bygdsiljum. Idag omfattar verksamheten såväl utveckling och konstruktion, som försäljning, projektstyrning och montage.
### Funktion, hållbarhet och ekonomi
Trä är ett fantastiskt material och genom att ta vara på materialets alla goda egenskaper skapar vi nya möjligheter till att bygga både snabbt och ekonomiskt. Vare sig det gäller hallar, höga flervåningshus eller andra typer av byggnader så är vår ambition att aktivt bidra i byggandet av ett mer hållbart samhälle. Genom Martinsons erbjuder vi helt nya möjligheter för träbyggande. Det gäller både funktion, prestanda och total ekonomi där stomsystem i limträ och KL-trä spelar en viktig roll. Med inställningen att hela tiden utveckla nya sätt att bygga i trä fortsätter vi att utmana gränserna för vad som är möjligt. Vi utvecklar affärslokaler, idrottshallar, skolor och andra offentliga lokaler baserade på ekonomiskt smarta konstruktionslösningar och bygger fler-bostadshus och kontorsbyggnader som ger människor möjlighet att leva och arbeta i behagliga miljöer. Magasin X är Sveriges största kontorshus i trä.
### 22 Holmen Årsredovisning 2022
## Trävaror
### MÅNGA FÖRDELAR MED TRÄHUS
Vi mår bra av att vistas i miljöer med trä. Orsaken till de positiva effekterna tros bland annat vara att materialet är naturligt och att det påverkar inomhusluft, fuktbalans och akustik positivt. Som byggnadsmaterial upplevs trä som vackert och naturligt. Synliga detaljer i trä bidrar till ljusa och behagliga inomhusmiljöer och tack vare sina fuktbuffrande egenskaper skapar trä också ett bra inomhusklimat. Under fuktiga årstider lagrar träet fukten för att sedan återge den under torra årstider, vilket gör att luftfuktigheten i inomhusmiljön jämnas ut. Trä innebär en sund och trivsam livsmiljö. Det känns helt enkelt naturligt att omge sig med och har också en stark förankring hos dagens medvetna konsumenter. Förnybara byggmaterial är ur miljösynpunkt det enda hållbara alternativet och med större kunskap och intresse blir vi mer och mer angelägna om att göra medvetna val. Studier visar också att trä påverkar oss människor positivt och att personer som vistas i naturliga miljöer mår bättre. Till exempel tillfrisknar patienter snabbare i miljöer med synligt trä och att det minskar våra stressnivåer. Vi blir helt enkelt friskare, lyckligare och mer produktiva när vi befinner oss i en miljö med koppling till naturen.
### Sex skäl att bygga i trä
1. **Bra för klimatet**
Trävaror framställs av en förnybar råvara i en process med låg klimatpåverkan. Som en naturlig del i kretsloppet binder de koldioxid hela sin livslängd och när ett trähus rivs kan materialet återanvändas, återvinnas eller användas för energiproduktion som ger värme till andra hus.
2. **Energisnål materialframställning**
Till skillnad mot stål och betong är produktion av trävaror mycket energieffektiv, en viktig aspekt i en värld där det råder brist på energi.
3. **Lätt och enkelt att bearbeta**
Trä är cirka fem gånger lättare än betong och belastar därför grunden mindre. Den låga vikten gör också montaget enklare med en relativt liten byggkran och leder till betydligt mer energisnåla transporter. Materialet kan dessutom bearbetas med enkla handverktyg.
4. **Hög bärighet och stora spännvidder**
Limträ och KL-trä är, tack vare sin uppbyggnad, formstabila material som erbjuder hög bärförmåga och möjlighet till stora spännvidder. Det medför flexibla stommar som skapar frihet att utformas för en lång rad olika användningsområden.
5. **Kortare byggtid**
De flesta byggnader i trä förproduceras i fabrik och monteras sedan på byggplatsen. Stora element och rationella skarvtyper tillåter snabbt montage med kortare byggtider som följd.
6. **Mindre buller**
Trä bullrar inte när det sätts samman på byggarbetsplatsen. Därför väljer allt fler trä när de ska bygga nytt, temporärt eller fler våningsplan ovanpå befintliga hus. Det ger en bättre arbetsmiljö och kringboende störs inte lika mycket, eller lika länge, som vid byggnationer av stål och betong.
### 23
## Trävaror
Med sina sju våningar och en totalyta på 16 600 m² är Magasin X Sveriges största kontorshus i trä – mitt i centrala Uppsala. Projektet genomfördes tillsammans med NCC och trästommen har levererats av Martinsons som upphandlades som totalentreprenör med både ansvar för projektering, tillverkning och montage av stommen. Byggnaden stod klar 2022.
# Rörelseresultat och avkastning
### Nyckeltal 2022 2021
| | 2022 | 2021 |
| :--------------------------------------------------- | -----: | -----: |
| Nettoomsättning, Mkr | 6 735 | 6 261 |
| Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster, Mkr | 1 081 | 673 |
| Investeringar, Mkr | 555 | 399 |
| Sysselsatt kapital, Mkr | 5 632 | 5 169 |
| Medelantal årsanställda | 1 290 | 1 263 |
| Leveranser, 1 000 ton | 503 | 544 |
### Resultatkommentar
Efterfrågan på kartong för konsumentförpackningar var god och marknadspriserna etablerades under året på en högre nivå. Prisökningar i kombination med en gynnsam energisituation vid kartongbruken i Iggesund och Workington bidrog till att resultatet steg till 1 081 Mkr, trots ökade råvarukostnader.
Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster
Avkastning på sysselsatt kapital exkl.# Kartong
Holmen Iggesund är marknadsledande producent av högkvalitativ kartong. Strategin är att växa globalt med våra starka produktvarumärken genom att kombinera hög kvalitet, kundanpassade produkter och förstklassig service. Holmen utvecklar premiumkartong till förpackningslösningar för kunder inom exempelvis kosmetik, elektronik, läkemedel, livsmedel och tobak. Kartongen marknadsförs under tre varumärken; Invercote, Incada och Inverform. Kartongens kvalitet, slitstyrka och designegenskaper gör att vi kan skapa världsledande produkter för medvetna varumärkesägare med höga ambitioner.
## Färsk fiber ger tydliga produktfördelar
Gemensamt för våra kartongprodukter är att de tillverkas uteslutande av färsk fiber, vilket ger flera produktfördelar. Högre styrka, bättre ljushet och neutral doft- och smakpåverkan i kontakt med livsmedel är exempel på egenskaper som innebär tydliga mervärden i slutprodukten. En förutsättning för att uppnå detta är kombinationen av färsk fiber och en flerskiktad konstruktion där användningen av olika fibertyper i olika lager är grunden för kartongens höga prestanda. Detta gör att vi tillsammans med våra kunder kan ta fram bättre och mer ändamålsenliga förpackningslösningar. Eftersom kartongen är tillverkad av ett förnybart, återvinningsbart och biologiskt nedbrytbart material kan vi också utveckla produkter som främjar mer cirkulära förpackningssystem. När kartongen återvinns bidrar den också med ett nödvändigt tillskott av färsk fiber till returfiberindustrin.
## Cirkulär produktionsprocess
Våra anläggningar för produktion och förädling av kartong ligger i Iggesund och Strömsbruk, Sverige, samt i Workington, England. Kartongbruken är spårbarhetscertifierade och vedråvaran kommer uteslutande från hållbart brukade skogar. Anläggningarna är till stor del också självförsörjande på förnybar värme- och elenergi vilket möjliggör produkter med ett lågt koldioxidavtryck. Iggesunds Bruk är integrerat med Iggesunds Sågverk, vilket innebär att alla delar av trädet tas om hand direkt på plats i en cirkulär produktionsprocess. Flis från sågverket används som råvara i kartongproduktionen medan bark och sågspån blir biobränsle som omvandlas till energi och fjärrvärme. Cirkeln sluts när överskottsvärmen från bruket tas tillvara vid torkningsprocesserna i sågverket. Både Iggesunds Bruk och Workingtons Bruk har tilldelats EcoVadis Platinum för sitt framgångsrika hållbarhetsarbete. Vid den senaste granskningen utsågs Iggesunds Bruk dessutom till nummer ett i sin klass av det globala granskningsföretaget, ett kvitto på att bruket är världsledande inom hållbarhet.
### Investeringar i ökad kapacitet.
Med lokal vedråvara från egen skog och en fördelaktig energisituation har Iggesunds Bruk en stark position för vidare utveckling. Genom kommande investeringar är ambitionen att öka kartongproduktionen i Iggesund med 25 procent över tid.
## Våra kunders val gör skillnad
Vi vill hjälpa våra kunder att göra fler förnybara val, så att fler kolatomer kan stanna under jord. Nästa generations förpackningslösningar föds i nära samarbete med våra kunder och partners. Genom ett gemensamt lärande identifierar vi nya användningsområden för våra kartongprodukter och tillsammans kan vi använda vår samlade kunskap för att skapa förpackningslösningar som verkligen gör skillnad.
### Ett smartare alternativ till plast.
En av de största utmaningarna som förpackningsvärlden står inför är övergången från plast till mer hållbara förpackningsmaterial. Problemen med plast är både den fossila råvaran och de enorma mängderna plast som förorenar våra hav. Genom att byta ut fossila plastmaterial till kartong minskar våra kunder sin klimatpåverkan samtidigt som mängden plast som kan hamna i naturen blir mindre.
### Kundnära samarbete.
Med en hög och jämn kvalitet säkerställer vår kartong stabila resultat i kundens produktionsprocess och produkterna utvecklas kontinuerligt för att möta den växande efterfrågan av hållbara förpackningslösningar. Kundernas behov av support och snabba leveranser är prioriterade områden som innefattar allt från rådgivning och produktprover till servicecenter med lokala arkningsanläggningar och lager. Med supportteam som arbetar nära marknaden och har djup kunskap om kundernas behov och önskemål erbjuder vi kvalificerad rådgivning före, under och efter kundens produktionsprocess. Som en del i serviceerbjudandet erbjuds miljödokumentation samt tillgång till analysmöjligheter vid det egna ackrediterade laboratoriet för sensorisk och kemisk analys, det så kallade lukt- och smaklaboratoriet vid Iggesunds Bruk. Tillsammans med möjligheterna till vidareförädling vid lamineringsanläggningen i Strömsbruk gör det att vi kan erbjuda kundanpassade produkter som uppfyller de allra högsta kraven.
## Växande förpackningsmarknad
Efterfrågan på förpackningar ökar i takt med en växande befolkning, urbanisering samt en allt större medelklass och fler singelhushåll. Efterfrågan inom olika produktsegment varierar mellan olika marknader men överlag ökar efterfrågan på förnybara förpackningsmaterial. Att kunna erbjuda kartongprodukter av högsta kvalitet med ett lågt klimatavtryck som dessutom är gjorda på en råvara som är spårbar till hållbart brukade skogar ger oss en stark position inom premiumsegmentet.
PREMIUMKARTONG FÖR MEDVETNA VARUMÄRKEN
### MÅNGSIDIGA FÖRPACKNINGAR SOM GÖR SKILLNAD
Valet av förpackningsmaterial kan göra stor skillnad i omställningen från fossilt till förnybart. Företag och varumärken i alla industrier har satt ambitiösa mål för att stötta utvecklingen mot mer hållbara alternativ och Holmen utforskar ständigt nya förpackningslösningar och tillämpningsområden för vår kartong. Ur vårt perspektiv ska förpackningar skydda både produkter, människor och vår planet. Genom att gå över till förnybara och återvinningsbara förpackningsmaterial kan vi alla bidra och göra skillnad. Både idag och för kommande generationer.
#### Ett smartare alternativ
Inverform är en formbar kartongprodukt speciellt framtagen för att ersätta livsmedelsförpackningar i plast och aluminium. Jämfört med en förpackning helt i plast kan Inverform minska koldioxidavtrycket med 60 till 80 procent. Kartongen levereras normalt med en funktionell barriär för att hålla livsmedel färska och för att de inte ska påverkas av yttre miljöer, det innebär längre hållbarhet och mindre matsvinn. Liksom våra andra kartongprodukter har Inverform optimal vithet och en jämn yta som ger en utmärkt tryckbarhet. Tillverkad av rena träfibrer skapar den en naturlig känsla som uppskattas av både varumärkesägare och slutkunder.
#### Ett medvetet val
Plast kan vara ett väldigt bra material, när det används på rätt sätt. Men den stora plastanvändningen har också många nackdelar, inte minst en stor klimatpåverkan på grund av de fossila råvaror som används vid framställning samt risken att plastartiklar hamnar i hav och natur där de inte kan brytas ned. När vi utvecklade Inverform ville vi skapa en förnybar och återvinningsbar förpackningslösning som skulle vara mer miljövänlig än plast men samtidigt ha lika goda förpackningsfunktioner genom hela värdekedjan – från fabrik och lager, via restaurang eller butik tills att den når konsumenten.
### Störst nytta gör vi tillsammans
Våra kunders val gör skillnad. Och det bästa vi kan göra för klimatet är att hjälpa fler kunder att ersätta fossilt med förnybart. Ett medvetet val av material för förpackningar kan avsevärt minska våra kunders klimatpåverkan och bidra till att mindre plast hamnar i vår natur.
### Kundnära produktutveckling skapar framtidens förpackningar
Att samarbeta och utvecklas tillsammans med våra kunder, leverantörer och partners är grunden för vårt gemensamma lärande. Det befäster och utvecklar vår position på kartongmarknaden och får oss att nå längre än vad vi skulle gjort på egen hand. Världen befinner sig i konstant förändring. Och det går allt snabbare. Vi vet att det enda sättet att vara steget före är att vi är snabba på att anpassa oss till de förändringar som sker. Vi måste hela tiden lära oss mer om våra kunders behov, om ny teknik och nya metoder. Allt för att hålla oss relevanta och befästa vår position som den ledande producenten av premiumkartong och leverera det våra kunder kräver – hållbara förpackningslösningar. Vi behöver alla vara en del av lösningen i den nödvändiga och stora omställningen från fossilt till förnybart. Det innebär att vi behöver vara lyhörda och samtidigt ta varje tillfälle som ges att dela kunskap och samarbeta. Nästa generations förpackningslösningar föds i nära samarbete med kunder och partners. Genom ett gemensamt lärande tar vi oss an framtidens utmaningar och möjligheter. Det kan handla om att ersätta traditionella betalkort i plast med kartong till att skapa kreativa förpackningar som hjälper våra kunder stärka sitt varumärke. Fokus för våra samarbeten är att dela vår kunskap och erfarenhet för att utveckla en långsiktig relation. I utbyte får vi insikter om kunden och segmentet, samt utvecklar vår egen kompetens och får värdefull input på våra produkter och lösningar.
Våra kunder, samarbetspartners, medarbetare, och inte minst användarna av våra produkter, är alla en del av Holmens cirkulära affär. Och varje ny relation är en möjlighet att skapa fler ringar på vattnet.
# Papper
Holmen utvecklar papper av färsk fiber för böcker, förpackningar och grafiska publikationer. Våra papper är lättare än traditionella alternativ vilket gör dem resurseffektiva utan att kompromissa med kvalitet eller helhetskänsla.# Papper
Vår strategi är att säkerställa och kontinuerligt utveckla produkter som är konkurrenskraftiga över tid. Holmen är ledande i utvecklingen av nya pappersprodukter helt baserade på färsk fiber. Till skillnad mot returfiberbaserade produkter möjliggör den färska fibern en naturligt hög ljushet som förhöjer upplevelsen av text och bild. Våra pappersprodukter har en hög bulk, de är tjocka men samtidigt lätta, vilket innebär att kunden får mer papper med samma känsla utan ökade kostnader. Ett lättare papper möjliggör också lägre kostnader för distribution. Holmen har jobbat med pappersproduktion i över 100 år och har expertis som få andra. Vi är övertygade om att papper som material spelar en viktig roll i samhället, såväl idag som imorgon. Med den färska fibern som bas fortsätter vi att utveckla vår position på en marknad i förändring, både inom befintliga och nya segment.
## Papper med kraft att kommunicera
Våra kunder finns i första hand bland förlag, tryckerier och detaljister som söker resurs- och kostnadseffektiva papper med fokus på bulk, ljushet och helhetskänsla. Vi arbetar långsiktigt för att möta våra kunders efterfrågan och skapa lönsamma produktlösningar för böcker, magasin och reklam.
### Bokpapper
Holmens bokpapper är den ledande produkten för pocketböcker i Europa. Med hög bulk hjälper det kunderna att effektivisera såväl produktion som transport samtidigt som det har ett lågt koldioxidavtryck. Förlagen uppskattar också Holmens bokpapper då det erbjuder produktegenskaper som förhöjer läsupplevelsen i form av en ljus och jämn yta.
### Grafiskt papper
Vi har ett brett sortiment av papper för magasin och reklam. Kombinationen av hög bulk, vithet och ljushet gör våra magasinpapper till konkurrenskraftiga alternativ. Direktreklam betraktas fortfarande som en viktig kommunikationskanal för att generera kunder till både fysiska butiker och digital handel. Holmens lätta papper ger kunderna möjligheter att gå upp i format, omfång eller upplaga utan att addera kostnader eller till rena besparingar i både papper och distribution.
## Framgångsrik lansering av förpackningspapper
I en värld där alltmer varor och produkter distribueras globalt och ofta direkt till hushållen blir det ännu viktigare att förpackningsmaterialen är hållbart producerade och baserade på förnybara material. Vårt lätta men starka och stabila förpackningspapper av färsk fiber minskar utsläppen från transporter och ger kunderna möjlighet att ersätta fossilbaserade förpackningar. Med lanseringen av papper för wellpappkartonger tar vi nästa steg i vår utveckling av framtidens pappersprodukter.
## Produktion med lågt klimatavtryck
Med en förnybar råvara, fossilfri el och resurseffektiv produktion kan vi erbjuda produkter med ett lågt klimatavtryck. Kundernas intresse för våra klimatsmarta produkter fortsätter att öka och trenden går i linje med vår strategi att hjälpa våra kunder till en mer hållbar affär. Investeringar har möjliggjort högre kapacitet inom utvalda produktområden och vår utveckling av nya pappersprodukter sker i nära samarbete med kunder och partners.
### Cirkulära kretslopp
Holmens papper produceras vid två svenska bruk, Braviken och Hallsta. Gynnsamma logistiska lägen innebär korta virkestransporter och närhet till hamnar med god kapacitet. Råvaran till våra papper utgörs av restprodukter från närliggande skogar och sågverk som tas omhand i ett cirkulärt kretslopp där inget går till spillo. Med certifieringar för miljö och spårbarhet kan vi säkerställa att råvaran till våra produkter alltid kommer från hållbart brukade skogar. Båda bruken tilldelades vid den senaste granskningen 2021 EcoVadis Platinum. Det betyder att de tillhör den bästa procenten av de företag som världen över bedömts vad gäller miljö, etik och socialt ansvar.
Produktionen vid Hallsta Pappersbruk är helt fossilfri, vilket är unikt. I brukets energilösningar återvinns värme från avloppsvattnet och pappersmaskinerna, barken säljs till värmeverk och restprodukter komposteras till anläggningsjord.
Bravikens Pappersbruk bildar tillsammans med Bravikens Sågverk en energieffektiv enhet. Pappersbruket får råvara i form av flis från sågverket, som i sin tur förses med energi och värme från bruket. Överskott av bark och sågspån säljs för produktion av förnybar energi.
### Utan färsk fiber, ingen returfiber
Tillgången på färsk fiber är begränsad och i kontinentala Europa är papperstillverkningen i hög grad baserad på returfiber. Men papper kan inte återvinnas hur många gånger som helst. Efter ett antal gånger är träfibern utsliten och kretsloppet måste därför kontinuerligt tillföras färsk fiber för att fungera och hålla tillräckligt hög kvalitet. Vårt papper av färsk fiber är därför en förutsättning för det europeiska returfibersystemet.
## Möjligheter på en utmanande marknad
Marknaden för grafiskt papper har präglats av en underliggande strukturell nedgång under flera år. Efterfrågan varierar mellan olika segment där bokmarknaden varit stabil medan andra grafiska segment som magasinpapper har utvecklats svagare. Förpackningsmarknaden växer kraftigt men med stor konkurrens då flera producenter ställt om produktionen från tryckpapper till förpackningsmaterial. Våra pappersprodukter har god konkurrenskraft, inte minst till följd av en resurseffektiv produktion med lokal vedråvara och fossilfri el som ger dem ett lågt klimatavtryck.
### INNOI PPPERSPRODUKER RSK FIBER
<br>
28 Holmen Årsredovisning 2022
Papper
### Resultatkommentar
Trots vikande efterfrågan inom flera segment steg papperspriserna till historiska rekordnivåer under året drivet av brist på energi och fiber. Tack vare högre försäljningspriser och att produktionen framgångsrikt anpassats till en miljö med volatila elpriser kombinerat med elprissäkringar kunde resultatet ökas till 2 714 Mkr.
### Europeisk efterfrågan av papper
| Prisutveckling | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
| :------------- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| kton | 0 | 5000 | 10000 | 15000 | 20000 | | | | | |
| Index | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
| :---- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| 300 | | | | | | | | | | |
| 600 | | | | | | | | | | |
| 900 | | | | | | | | | | |
| 1200 | | | | | | | | | | |
* Obestruket magasin och bok
* Bestruket magasin
* Tidningspapper
| Obestruket magasin | Bestruket magasin | Tidningspapper |
| :------------------ | :---------------- | :------------- |
| | | |
| Nyckeltal | Mkr | Mkr |
| :---------------------- | :------ | :------ |
| Nettoomsättning | 8 370 | 5 441 |
| Rörelseresultat | 2 714 | 70 |
| Investeringar | 186 | 129 |
| Sysselsatt kapital | 1 939 | 1 637 |
| Medelantal årsanställda | 842 | 854 |
| Leveranser, 1000 ton | 995 | 1 029 |
| Nyckeltal | 2021 | 2022 |
| :---------------------------- | :--- | :--- |
| Rörelseresultat, Mkr | 70 | 2 714 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 139 | |
| Mkr | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
| :------ | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| 0 | | | | | | |
| 500 | | | | | | |
| 1 000 | | | | | | |
| 1 500 | | | | | | |
| 2 000 | | | | | | |
| 2 500 | | | | | | |
| 3 000 | | | | | | |
| % | 0 | 30 | 60 | 90 | 120 | 150 | 180 |
| :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- | :-- |
Rörelseresultat och avkastning
Holmen Årsredovisning 2022 29
Papper
### INNOIVT PPPER GER L OCH SRKA FÖRPCKNINGAR
Med Holmen INNR har vi etablerat en ny pappersprodukt av färsk fiber som breddar vårt produktutbud och bidrar till mer klimatsmarta förpackningar. 2021 lanserades Holmen INNR som en interliner, det innersta lagret i en flerskikts wellpapp. Responsen från marknaden var positiv och produkten vidareutvecklades tillsammans med våra kunder som bidrog med värdefull feedback om deras behov och krav på framtidens förpackningspapper. Samtidigt fortsatte utvecklingen med målet att komma upp i tillräcklig styrka för att också kunna tillverka fluting, det vågformade skiktet i wellpapp. Efter ett års vidareutveckling och omfattande tester kunde vi under 2022 börja leverera Holmen INNR även som fluting till marknaden. Produkten landade helt rätt i tiden då bristen på returpapper som uppstod under pandemin gjorde att europeiska kartongtillverkare började se sig om efter nya leverantörer. Med en produkt som varken är traditionell kraftliner eller baserad på returfiber har Holmen skapat ett helt nytt segment på marknaden som den enda europeiska leverantören av interliner och fluting gjord av termo mekanisk massa (TMP).
Ett lättare papper är ett smartare papper
Holmen INNR i ytvikt 73 gram är lika starkt som returpappersbaserad fluting i 80–85 gram, men det väger alltså mindre per kvadratmeter. Då papper handlas i volymer av vikt gör det att kunden kan köpa mindre papper, eller få fler kvadratmeter per ton.
Holmen INNR ger också en betydande skillnad i klimatpåverkan. Beräknat enligt branschorganisationen CEPI:s riktlinjer är koldioxidavtrycket för Holmen INNR bara är 87 kg CO2 per ton papper, medan den genomsnittliga siffran för returpappersbaserad liner och fluting i Europa är hela 838 kg CO2 enligt data från FisherSolve.
Liksom alla våra papper tillverkas Holmen INNR av färsk träfiber, och det är också en av anledningarna till att det är så pass lätt. Den stora innovationen ligger inte i pappret i sig, utan i själva idén; att skapa wellpapp som är lättare än något annat förpackningsmaterial, men som ändå är starkt nog att klara långdistansfrakter. Lägre vikt betyder också att det går åt mindre energi för transporter vilket minskar både det totala koldioxidavtrycket och kostnader för frakt. Vi vet att våra kunders val gör positiv skillnad. Och att det bästa vi kan göra för klimatet är att hjälpa fler kunder göra smartare val.
30 Holmen Årsredovisning 2022
Papper
| Koldioxidavtryck |
| :--------------- |
| 838 |
| 87 |
Koldioxidavtrycket för Holmen INNR är 87 kg CO2 per ton papper, vilket kan jämföras med det genomsnittliga avtrycket för returpappersbaserad liner och fluting i Europa som uppgår till 838 kg CO2.
### EN ORGANISION SOM NKER NYTT
Inom Holmen vill vi skapa en lärande organisation som ser möjligheter där andra ser utmaningar. Oavsett om det handlar om utveckling av morgondagens produkter eller anpassning till en omvärld i förändring. Utvecklingen av INNR är ett bra exempel på en lärande organisation och ett lyckat samarbete inom företaget. De senaste åren har efterfrågan på grafiskt papper sjunkit samtidigt som efterfrågan på förpackningspapper har skjutit i höjden, bland annat drivet av den ökande e-handeln. Som ett led i vårt arbete för att fortsätta växa inom nya segment inleddes därför under hösten 2020 försök med att ta fram ett starkare papper till förpackningsindustrin. Steget in på förpackningsmarknaden ställde oss inför helt nya utmaningar.# Jämfört med grafiskt papper måste förpackningspapper ha högre styrka för att klara större påfrestningar. Förpackningspapper behöver till skillnad mot grafiskt papper även ha hög kompressions- styrka, det vill säga klara ett högre tryck mot själva pappersytan utan att pappret brister. Utvecklingen av den nya produkten var ett lagarbete som involvera- de stora delar av affärsområdets organisationen, allt ifrån affärsut- veckling, marknad och sälj till pappersbrukens utvecklingsavdelning- ar och laboratorium. Och det var en snabb process. Från det att de för- sta förfrågningarna kom in tills att den första beställningen leverera- des tog det bara några månader.
## Hantering av energikrisen
En annan utmaning för organisationen har varit det senaste årets ske- nande elpriser. Holmens två pappersbruk står för mer än 90 procent av koncerns elkonsumtion vilket gör att de får bära den största delen av de höga och snabbt skiftande elpriserna. Industrin är i grunden uppbyggd för att gå på maxkapacitet 24 timmar om dygnet, vilket är mest resurseffektivt. Men det finns en brytgräns för när det är värt att producera papper då ett högt elpris inte automatiskt går att överföra som prishöjningar för kunderna. För att hantera de höga elpriserna har vi därför varit tvungna att tänka nytt och i den mån det går anpassa produktionen efter elpriser- na. Till exempel genom att öka den energikrävande produktionen av pappersmassa under nätterna när priset på el är lägre för att skapa en buffert som gör att vi kan producera mindre när priserna är högre.
Engagemanget i organisationen är stort och arbetet med att ut- veckla både oss själva, våra produkter och vår produktion är inte på något sätt avslutat. Tvärtom. För vi vet att det är genom att utmana oss själva och sätta våra kunskaper och erfarenheter på prov som vi bäst bidrar till vår fortsatta framgång.
Holmen Årsredovisning 2022 31
# Papper Energi
Holmens produktion av förnybar vatten- och vindkraft bidrar till en hållbar energiförsörjning i Sverige och till den europeiska omställ- lingen mot fossilfria energikällor. 2022 tog vi nästa steg i utveckling- en av energiaffären med uppföran- det av vindkraftparken i Blåbergs- liden och förvärvet av Varsvik.
Holmen producerar förnybar energi från vatten och vind. Vattenkraft är en viktig energikälla för samhället eftersom den kan regleras, har en nästintill evig livs- längd och en minimal klimatpåverkan. Vår strategi är att öka produktionen av förny- bar energi genom att uppföra vindkraft på egen mark som komplement till befintlig reglerbar vattenkraft. Det kommer att bidra till ett ökat utbud av förnybar el på marknaden, vilket är en central del i omställningen till ett hållbart samhälle.
## Europa ställer om till förnybart
Energimarknaden i Europa är under stor omställning drivet av klimatfrågan. I Europa är ungefär hälften av elproduk- tionen fossilfri. El utgör dock bara en fjärdedel av den totala energikonsumtio- nen och i stort sett all övrig energikon- sumtion är fossilbaserad. För att klara klimatmålen måste stora delar av den fossilbaserade energiproduktionen stäl- las om. Tillsammans med en ökad elek- trifiering av både transporter och indu- stri står det klart att elkonsumtionen kommer att öka, vilket skapar ytterligare efterfrågan på mer förnybar energi. Omställningen av energisystemet till mer väderberoende energikällor som sol- och vindkraft medför också utma- ningar då tillgången till effekt måste sä- kerställas årets alla timmar. En utbyggd överföringskapacitet inom Sverige är därför nödvändig.
## Styrka i egna energitillgångar
Holmen levererade 1,6 TWh förnybar vatten- och vindkraftsel under 2022. Tillsammans med den förnybara elener- gin som produceras vid koncernens bruk motsvarar vår produktion av vatten- och vindkraft idag cirka 55 procent av Holmens samlade elanvändning.
### Vattenkraft stabiliserar elmarknaden.
Holmens energiproduktion domineras av vattenkraft från våra 21 helt eller delvis ägda kraftverk belägna i Umeälven, Faxälven, Gideälven, Iggesundsån, Ljusnan och Motala Ström. Till skillnad från andra förnybara energislag är vat- tenkraften unik då den är reglerbar. Energi är svår att lagra i större skala, däremot kan vatten som ska användas för elproduktion lagras i magasin, sjöar och vattendrag. Vattenkraftverk kan där- för generera både baskraft och regler- kraft, det vill säga den kraft som behövs för att möta variationer i efterfrågan. Genom att minska eller öka vattenflödet genom turbinerna anpassas produktio- nen till efterfrågan eller förändringar i annan elproduktion. Värdet av denna stabiliserande förmåga har ökat under senare år och med det marknaden för olika former av så kallade stödtjänster som bidrar till ett stabilt elsystem. En annan fördel med vattenkraft är livslängden. Ett vattenkraftverk kan leverera energi under mycket lång tid. Investeringsbehovet är förhållandevis litet och drift- och underhållskostnader- na är låga då anläggningarna är nästan helt automatiserade. Klimatpåverkan från driften är dessutom marginell med minimala utsläpp. Sammantaget tillför vattenkraften stor samhällsnytta i ut- vecklingen mot ett fossilfritt elsystem.
### Vindkraft skapar möjligheter
Energisystemet håller på att förändras i grunden när fossila energikällor ska fasas ut. I dag är landbaserad vindkraft det snabbast växande energislaget inom EU och Sveriges tredje största produk- tionsmetod för el. Den tekniska utveck- lingen inom vindkraft har varit stor under de senaste åren. Längre rotorblad, större generatorer och högre torn har resulte- rat i en kraftig minskning av vindkraftens kostnader per producerad kilowattimme. Till följd av detta är vindkraft idag det billigaste sättet att producera ny förnybar el i Sverige. Som betydande markägare har Holmen stora möjligheter att uppföra vindkraft till konkurrens- kraftiga kostnader och vi har flera utvecklingsprojekt i olika faser.
#### Ökad produktion på egen mark.
Under året invigdes Blåbergslidens Vindkraft- park utanför Skellefteå. De 26 vindkraft- verken med en total årsproduktion om 0,4 TWh kan förse cirka 100 000 hushåll med förnybar el. Vi har under året också förvärvat återstående aktier i Varsviks Vindkraftpark som tidigare delägdes med en investeringsfond för förnybar energi . Vindkraftparken i Varsvik som togs i drift 2014 är en attraktiv tillgång på flera vis, särskilt som den är lokalise- rad i anslutning till Hallsta Pappersbruk i elområde SE3. Investeringarna ökar vår förnybara energiproduktion med 40 pro- cent och är ett betydande steg i utveck- lingen av Holmens energiaffär.
## Energikris i Europa
Marknaden för el i Norden har historiskt fungerat väl med en harmoniserad pris- sättning som normalt följer marginalkost- naden för fossil kraft då elmarknaden är sammanlänkad med övriga Europa och priset sätts efter det dyraste produktions- slaget. Den snabba utfasningen av fossil energiproduktion på kontinenten blev dock kännbar när världen startade upp efter pandemin och fossilfria alternativ inte byggts ut i tillräcklig omfattning. Med Rysslands invasion av Ukraina och strypta leveranser av gas till Europa var energi- krisen ett faktum. Situationen har lett till betydande svårigheter att få fram tillräck- ligt med energi till hushåll, transporter och industri med historiska prisökningar som följd. Energibristen i Europa har också drivit upp de svenska elpriserna samtidigt som prisskillnaderna inom Sverige är ovanligt stora till följd av nedlagd kärnkraft och begränsningar i överföringskapacitet mellan norra och södra delen av landet.
GRÖN ENERGI FRÅN RA MARKER
32 Holmen Årsredovisning 2022
# Energi
## Resultatkommentar
Energikrisen i Europa gjorde att elpriser- na i Sverige steg till nya rekordnivåer under året, även om elpriset till följd av nätbegränsningar var lägre i norra Sverige där Holmen har merparten av sin pro- duktion. Högre elpriser, expansion av vindkraft och högre ersättning för vat- tenkraftens bidrag till att stabilisera el- systemet genom stödtjänster bidrog till att resultatet ökade till 1 006 Mkr.
### Rörelseresultat och avkastning
| Nyckeltal | 2022 | 2021 |
| :---------------------------------------------------------- | :--- | :--- |
| Nettoomsättning, Mkr | 1226 | 488 |
| Rörelseresultat, Mkr | 1006 | 347 |
| Investeringar, Mkr | 237 | 712 |
| Sysselsatt kapital, Mkr | 4618 | 4069 |
| Medelantal årsanställda | 25 | 19 |
| Leveranser vatten- och vindkraft, GWh | 1639 | 1230 |
| Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster | | |
| Avkastning på sysselsatt kapital exkl. jämförelsestörande poster | | |
Mkr
0 300 600 900 1200
22
21
20
19
18
17
23
0 8 16 24 32 %
1006
Europeisk elkonsumtion
21
16
11
10
6
0
19
6
0
2000 4000 6000
TWh EUR/MWh
0 200 400 600
22
21
20
19
18
17
Europeisk energikonsumtion, %
16 30 31 14 9 4 7 6
El
Fossila bränslen
Fossilgas
Kärnkraft
Olja
Förnybart
Kol
Övrigt
Källa: Our World in Data
Fossila bränslen
Kärnkraft
Förnybart
SE2 (Sundsvall)
SE3 (Stockholm)
Tyskland
Fossilgas
Prisutveckling
Holmen Årsredovisning 2022 33
# Energi
# TENKRAFT BIDRAR TILL ETT SBI ENERGISSTEM
Holmens vattenkraft är en värdefull tillgång som genererar förnybar el till låg kostnad och har en livslängd som gränsar till evig. Eftersom produk- tionen kan styras till tider då elen behövs som mest är vattenkraft också en förutsättning för omställningen till ett fossilfritt energisystem med större inslag av väderberoende energislag. För att vårt elsystem ska fungera och vara stabilt måste det i varje ögonblick vara balans mellan den el som produce- ras och den el som förbrukas. I takt med utbyggnaden av väderberoende energi- källor som sol- och vindkraft och en ut- fasning av fossilbaserad produktion ökar behovet av planerbar energiproduktion, så kallad ”reglerkraft”. Vattenkraften bidrar med reglerkraft på två sätt. Dels kan vatten sparas i magasin och sjöar till tider när elbehovet generellt ökar, som under vintern, dels kan vattenkraften snabbt anpassa produktionen för att sä- kerställa ett stabilt och driftsäkert elnät. Stödtjänster är ett samlingsnamn för olika typer av tekniker som används för att stabilisera elsystemet och se till att det fungerar som det ska.# Energi
Behovet av dessa stabiliserande stödtjänster har alltid funnits men i takt med den nödvändiga utbyggnaden av mer förnybara energikällor har de blivit mer kritiska. Marknaden för stödtjänster har också utvecklats i takt med att behovet blivit mer påtagligt. I Svenska kraftnäts uppdrag ingår att säkerställa ett stabilt elnät i Sverige. Det görs bland annat genom att vattenkraftproduktion upphandlas och reserveras för att kunna stabilisera en nätfrekvens på 50 Hertz. Ett flertal av Holmens vattenkraftverk levererar denna typ av tjänster. Tack vare vattenkraft har vi alltså både el när vi behöver den samtidigt som det säkerställer en stabil och trygg utbyggnad av andra förnybara energikällor.
Energi
Vattenkraft är Sveriges största källa till förnybar el och står idag för cirka 40 procent av den totala elproduktionen.
Intäkter vattenkraft*, kr/MWh
| 0 | 200 | 400 | 600 | |
|---|---|---|---|---|
| K4-22 | ||||
| K3-22 | ||||
| K2-22 | ||||
| K1-22 | ||||
| K4-21 | ||||
| K3-21 | ||||
| K2-21 | ||||
| K1-21 | ||||
| ``` | ||||
| *Stödtjänster, timing och ursprungsgarantier. |
34 Holmen Årsredovisning 2022
Energi
VI BYGGER VINDKRAFT PÅ EGEN MARK
Holmen äger 1,3 miljoner hektar skog och mark i Sverige. En yta motsvarande knappt två miljoner fotbollsplaner. Som stor markägare har vi unika möjligheter att hitta gynnsamma platser för vindkraft och bidra till den gröna omställningen. Inom Holmen har en stor del av energiomställningen redan skett. Det har drastiskt minskat våra fossila utsläpp men vi har samtidigt en elintensiv industri. Genom att kombinera skogsbruk och energiproduktion i våra skogar tar vi ansvar för vår egen elkonsumtion samtidigt som vi bidrar till den nödvändiga energiomställningen i samhället. Vindkraft samverkar också med skogsbruk på ett bra sätt då den tar förhållandevis liten yta i anspråk samtidigt som de vägar som anläggs för vindkraften kan användas för att öka tillgängligheten för allmänheten, skogsbruk och transporter i närområdet.
Holmens strategi för vindkraft är att projektera, bygga, äga och förvalta vindkraftparker på vår egen mark. Att vi gör detta på vårt befintliga markinnehav har flera fördelar:
Stor markägare
Genom att kartlägga och analysera våra stora markarealer kan vi identifiera områden med gynnsamma vindhållanden och ta hänsyn till respektive områdes unika förutsättningar. Det handlar om allt ifrån hänsyn till närboende och miljö till möjlighet att ansluta till det befintliga elnätet.
Hänsyn till naturen
Holmens skogsbruk är certifierat enligt FSC® vilket innebär att vi tar extra hänsyn till vår påverkan på miljön i de områden där vi etablerar och vi uppför aldrig vindkraft i områden med höga naturvärden eller nyckelbiotoper.
God lokalkännedom
Som markägare har vi också god kännedom om de områden vi utreder. Det är viktigt för oss att ha en god relation med närboende, närliggande fastighetsägare och verksamheter som kan komma att påverkas av vår verksamhet. De är ju våra grannar.
Långsiktigt ansvar
Vi är långsiktiga, både som markägare och som energiproducent. Som skogsägare har vi ett långsiktigt perspektiv i allt vi gör och det gäller även våra vindkraftprojekt. Från projektering till den framtida driften av våra vindkraftsparker tar vi ansvar hela vägen.
Vindanalys av Holmens markinnehav
| Antal områden | Total areal, hektar | |
|---|---|---|
| Analyserade områden med potential för vindkraft | 261 | 377 000 |
| Varav områden som bedöms som lämpliga för vindkraft | 136 | 224 000 |
| Prioriterade områden där vi genomför fördjupade analyser | 24 | 64 000 |
Hela Holmens markinnehav om totalt 1,3 miljoner hektar har analyserats och vid en första screening anses 261 områden ha potential för vindkraft. Av dessa bedöms i sin tur 136 områden som lämpliga för etablering av vindkraft varav 24 är aktuella för fördjupade analyser. Utöver dessa 24 har vi ett tiotal områden i olika faser från fördjupad analys till hantering av tillståndsansökan.
Holmen Årsredovisning 2022 35
Energi
36 Holmen Årsredovisning 2022
En hållbar affär
Omställningen till ett fossilfritt samhälle kräver mer förnybara material, vilket betyder att jordens yta behöver brukas effektivare och i större omfattning. Men det kräver också att vi blir bättre på att hushålla med våra resurser och använda dem på ett smartare sätt. Skogen har förmågan att bidra med många nyttor på en och samma gång och är en värdefull resurs för såväl Holmen som för samhället i stort. Ett träd binder koldioxid medan det växer. När det skördas och blir plankor och brädor stannar kolet kvar i träet. Ända tills någon river huset, bygger om fönstren eller bygger ny altan. Det fina är att träet då kan återbrukas eller användas till fossilfri bioenergi, och skapa värde på nytt.
Vår affärsmodell är cirkulär. Skogens kretslopp ger oss virke. Virket förädlas och blir till produkter som våra kunder i sin tur kan vidareförädla. När livscykeln närmar sig slutet kan produkterna återvinnas och återuppstå i ny form, eller göra nytta som bioenergi. Som enda skogsbolag i Norden nyttjar vi dessutom vår mark till att producera förnybar energi från både vind och vatten. Genom åren har vi utvecklat vår förmåga att skapa värde i varje del av vår verksamhet. Idag är växande välmående skogar, effektiv råvaruhantering och cirkulära kretslopp inte bara förutsättningar för vår lönsamhet, det är också grunden till en genuint hållbar affär. Vi har expertisen som får skogen att växa och ge, om och om igen.
En cirkulär affär som är större än Holmen
Störst nytta för klimatet gör vi tillsammans med våra kunder. Vi ger kvalitetsmedvetna kunder över hela världen tillgång till produkter från den svenska skogen. Våra kunder, samarbetspartners och inte minst användarna av våra produkter är alla en del av Holmens cirkulära affär och deras val av förnybara produkter från skog, vind och vatten gör positiv skillnad. Det bästa vi kan göra för klimatet är att hjälpa fler kunder att ersätta fossilt med förnybart.
Returpapper växer i skogen. Med oss ingår kunderna i ett kretslopp där nytta och värde skapas i flera led. När produkterna de köper går att återbruka eller återvinna blir de också en del av skogens kretslopp. Ett exempel på det är när våra kartong- och pappersprodukter av färsk fiber används till förpackningar eller grafiska ändamål som sedan återvinns. Det föder returpapperssystemet som kontinuerligt måste tillföras färsk fiber för att fungera, eftersom en träfiber bara kan återvinnas ett begränsat antal gånger innan den är utsliten. Det är därför vi brukar säga att returpapper växer i skogen. En god cirkel.
Användningen av förnybara råvaror är en förutsättning för att undvika linjära flöden. Men om det cirkulära samhället ska bli verklighet räcker det inte att fossila råvaror fasas ut, de förnybara produkterna behöver också bli fler och ännu bättre. Därför jobbar vi tillsammans med både kunder och branschorganisationer för att utveckla produkter och processer som kan underlätta återvinning och bidra till den gröna omställningen.
TILLSAMMANS ÄR VI CIRKULÄRA
Holmen Årsredovisning 2022 37
En hållbar affär
Resurseffektiv produktion i cirkulära kretslopp
Av träden vi skördar går inget till spillo. Högsta möjliga förädlingsvärde styr vad som tillverkas av trädets olika delar och de restprodukter som uppstår tas tillvara i andra processer. Det tycker vi är både gott affärssinne och ansvarsfull resurshållning.
Holmens produktionsanläggningar tillhör de mest resurseffektiva i världen. Genom åren har vi effektivt minskat vår användning av energi, vatten och kemikalier och vi återvinner och återanvänder det avfall som uppstår. Restprodukter från sågverken används till exempel för att producera el- och värmeenergi i bruken, organiskt material från vattenrening säljs vidare som jordförbättringsmaterial och ånga från bruken används vid torkningsprocesserna i de integrerade sågverken. Ett annat exempel är att restprodukter från Iggesunds Bruk används för att sluttäcka en tidigare industrideponi.
Återanvändning av vatten.
Holmens industrier använder ytvatten från sjöar och vattendrag, bland annat för att transportera och tvätta fibrer i bruken samt för kylning och ångproduktion. Genom olika kombinationer av mekaniska, biologiska och kemiska processer renas vattnet i flera steg innan det återgår till det naturliga kretsloppet. På detta sätt arbetar vi för friska och välmående vattenmiljöer kring våra bruk.
Biprodukter och avfall.
Holmen strävar efter att minimera mängden avfall och nyttiggöra så stor andel som möjligt av de biprodukter som uppstår. Genom vårt arbete med att finna alternativa användningsområden utgör mängden deponerat avfall bara 0,5 procent av de biprodukter och avfall som uppstår.
Stockens fördelning
- Virke – Plankor och brädor
- Flis – Pappersmassa
- Bark – Bioenergi
- Sågspån – Bioenergi
Skördens fördelning
- 5 % Grenar, toppar, bark och sågspån blir förnybar bioenergi som kan användas för att producera el, värme och biodrivmedel.
- 45 % Den klenare delen av trädet och virke från gallring mals eller kokas ner till massa som används till produktion av papper och kartong.
- 50 % De grova stockarna, som utgör hälften av skörden, går till sågverk för produktion av byggmaterial i form av konstruktionsvirke och snickeriprodukter. Av stockarna blir i sin tur ungefär hälften trävaror medan restprodukter som flis och sågspån används för produktion av massa och bioenergi.
Holmens två plantskolor producerar årligen nästan 45 miljoner plantor varav merparten planteras på koncernens egen mark. Efter 90 år, när trädets tillväxt avtar och dess förmåga att ta upp och lagra koldioxid minskar, är skogen mogen att skördas. Med certifieringar för miljö och spårbarhet kan vi säkerställa att råvaran till våra produkter alltid kommer från hållbart brukade skogar.
Vi odlar hus. Det betyder att vi brukar skogen för att få fram så mycket virke som möjligt och av träden vi skördar sågar vi så många plankor och brädor det bara går. Men allt kan inte bli till byggmaterial.# En hållbar affär
Det beror på att stammar är runda och plankor är kantiga och att träd också består av grenar, kvistar och bark. Vi tar hand om råvaran till 100 procent. Ungefär hälften av skörden utgörs av grova stockar som används för produktion av byggmaterial till bland annat hus och inredning. Den klenare delen av träden och virke från gallring står för nästan hälften av skörden och används tillsammans med restprodukter från sågverken i form av flis för tillverkning av kartong och papper. Resterande andel utgörs av grenar, toppar, bark och sågspån som används för produktion av bioenergi. Vi odlar hus, men producerar mer än trävaror.
Fördelning av biprodukter och avfall, %
| Till energiproduktion internt/externt | Till materialproduktion | Avfall som deponeras | Farligt avfall |
|---|---|---|---|
| 61,4 | 37,9 | 0,5 | 0,1 |
61,4 37,9 0,1 0,5
38 | Holmen Årsredovisning 2022
En hållbar affär
BEGRÄNSAD TILLGÅNG PÅ SKOGSRAVARA
Skogen spelar en nyckelroll i klimat omställningen. Inte minst när det kommer till hållbart byggande. Hela kedjan från frö till trähus kräver ett aktivt och hållbart skogsbruk för att få fram den råvara som behövs. Men även om skog är en förnybar resurs är råvarutillgången begränsad i flera delar av världen.
Ökad efterfrågan på hållbara byggmaterial
Bygg- och fastighetssektorn står för stora utsläpp av växthusgaser, både vid uppförandet och under dess livscykel. I Europa kommer 35 procent av utsläppen av fossil koldioxid från byggnader, vilket driver kraven på mer hållbart byggande. Till skillnad mot stål och betong binder trävaror koldioxid när de används samtidigt som de minskar behovet av produkter med hög klimatbelastning. Utfasning av utsläppsrätter innebär också att de över tid blir dyrare. Att produkter som genererar stora utsläpp får ökade kostnader är ytterligare en faktor som talar för ökad användning av trä. Bara i Europa användes mer än 110 miljoner m³ trävaror under 2020, och efterfrågan väntas öka samtidigt som utbudet av träråvara är begränsat.
Skogsbruk i olika delar av världen
Sverige är ett land med stora skogstillgångar som aktivt brukas, precis som i många andra länder. Men de svenska skogarna utgör bara drygt 15 procent av EU:s skogar, och mindre än 1 procent av den globala skogsarealen. Brasilien, Kanada och USA är tillsammans med Ryssland de länder med mest skog. Totalt har dessa fyra länder nästan hälften av världens skogsareal. Trots vår begränsade storlek är Sverige en av världens största producenter av massa, papper och sågade trävaror, varav en stor del av produktionen går på export. För barrträvaror är Sverige världens tredje största exportör och den sjätte största producenten.
Skogsbrukets förutsättningar varierar kraftigt mellan olika länder och regioner där inte minst skillnader i ägandeformer påverkar brukandet av skogen och synen på skogspolitiska frågor. Globalt sett är det ovanligt med privat skogsägande. I Centralasien, Ryssland, Kanada och Afrika ägs nästan all skog av staten medan ungefär hälften av Europas skogar är i privat ägo. Sveriges skog ägs till 75 procent av privata aktörer, varav nästan 50 procent utgörs av privatpersoner och 25 procent av bolag.
I Sverige har vi brukat skog i generationer och skogsbruk är djupt rotat i vår kultur. Genom åren har vi utvecklat en långsiktig och rationell förvaltning av våra skogar och en väl utvecklad och industrialiserad skogsindustri. De många skogsägarnas starka äganderätt har tillsammans med omfattande lagstiftning också lett till ett varierat och hållbart skogsbruk med hög tillväxt. Under de senaste 100 åren har mängden skog i Sverige fördubblats samtidigt som skörden ökat.
Risk för global brist på timmer
Samtidigt som efterfrågan på trävaror väntas öka ser den globala virkestillgången ut att bli alltmer ansträngd. Angreppen av granbarkborre har dramatiskt påverkat timmer- och trävarumarknaden i Europa då stora delar av Centraleuropa tvingats öka uttaget av timmer för att ta hand om angripen skog. På sikt väntas detta dock leda till minskade volymer, där framför allt tillgången på sågtimmer från barrträd påverkas negativt. Även Kanada har drabbats av stora barkborreangrepp under de senaste 20 åren vilket minskat den årliga skörden från cirka 75 miljoner m³ per år till drygt 55 miljoner m³. På den europeiska marknaden har kriget i Ukraina också kommit att minska utbudet av virkesråvara. I det korta perspektivet påverkar det alla flöden från Ryssland, Belarus och Ukraina då virkesimport från Ryssland till Europa har stoppats genom EU:s sanktioner. Även på lång sikt väntas politisk instabilitet och en eftersatt infrastruktur begränsa utbudet av både timmer och trävaror från Ryssland.
Källa: FAO
Världens största exportörer av sågade trävaror 2021
| Miljoner m³ | 0 | 5 | 10 | 15 | 20 | 25 | 30 | 35 | 40 | 60 | 80 | 100 | 120 | 140 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ryssland | X | |||||||||||||
| Kanada | X | |||||||||||||
| Sverige | X | |||||||||||||
| Tyskland | X | |||||||||||||
| Finland | X | |||||||||||||
| Österrike | X | |||||||||||||
| Belarus | X | |||||||||||||
| Tjeckien | X | |||||||||||||
| Chile | X | |||||||||||||
| Lettland | X |
110 miljoner m³ trävaror användes i Europa 2020
Tillväxt och skörd i Sveriges skogar
| 1970 | 1980 | 1990 | 2000 | 2010 | 2018 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Total tillväxt | |||||||
| Skörd av levande träd |
Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna
*Glidande femårsmedelvärde
HÖG TILLVÄXT I LIVSKRAFTIGA SKOGAR
Historiskt sett har biologisk mångfald inte varit en prioriterad fråga i det svenska skogsbruket, men under de senaste 30 åren har fokus skiftat. Utvecklingen har gått snabbt och vi har lärt oss mycket om hur vi kan förbättra förutsättningarna för friska ekosystem och samtidigt öka tillväxten i skogen.
I dagens skogar växer morgondagens hus. Holmens skogsstrategi eftersträvar hög och lönsam tillväxt samtidigt som alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i det svenska skogslandskapet. Av Holmens dryga 1 miljon hektar skogsbeklädda marker brukar vi cirka 80 procent för virkesproduktion och vi tar
omfattande miljöhänsyn vid alla åtgärder när vi sköter och skördar vår skog. För vi vet att en varierad skogsmiljö med inslag av lövskog, vattendrag och flertalet djurarter är en förutsättning för fungerande ekosystem och livskraftiga skogar.
Holmen har brukat skog sedan 1600-talet och har under åren bidragit till en enorm industriell utveckling. Träden vi planterar idag kommer växa 80–90 år innan de kan skördas och bli hus och hem. Under den tiden kan mycket hända. Skogen kan drabbas av torka, bränder, stormar och skadedjur. Med en aktiv förvaltning och vitala ekosystem ökar trädens motståndskraft. Vi investerar årligen 170 Mkr i skötseln av våra skogar och arbetar ständigt med att förbättra allt från plantor till naturvård genom forskning, utveckling och utbildning. Allt för att säkerställa god tillväxt och livskraftiga ekosystem för framtida generationer.
Goda förutsättningar för biologisk mångfald i Norden
Att värna om världens biologiska mångfald är en kritisk dimension för hållbar utveckling, och en som är nära relaterad till hur våra skogar brukas. Den naturliga variationen av biotoper och arter inom ett givet område gör dock studier av utvecklingen till en komplex utmaning. Biodiversitetsindex modellerar människans påverkan på naturmiljön och skattar hur stor andel av det ursprungliga antalet arter och livsmiljöer som finns kvar. Den önskvärda nivån för biologisk mångfald i ett område ligger på minst 90 procent, som är att betrakta som ett gränsvärde som den biologiska mångfalden i ett område inte ska understiga.
Sverige och Finland är de två mest skogsrika länderna i Europa, båda med över 70 procent skogsmark, varav en stor del brukas aktivt. Enligt biodiversitetsindex är det också två länder med goda förutsättningar för fungerande ekosystem, båda med ett index på drygt 95 procent. Detta kan jämföras med det globala genomsnittet som uppgår till 77 procent, signifikant lägre än de 90 procent som är att betrakta som hållbart. Indexet visar också att förutsättningarna för biologisk mångfald i Sverige har förbättrats under de senaste 50 åren. 2022 uppgick Sveriges biodiversitetsindex till drygt 95 procent, en nivå med god biologisk mångfald och goda förutsättningar för fungerande ekosystem. Sedan 1970, det år från vilket data finns tillgängligt, har utvecklingen av Sveriges index varit bättre jämfört med såväl Europas som ett globalt genomsnitt.
Om biodiversitetsindex
Indexet utgår från världens största databas om hur ekologiska samhällen har påverkats av människan och används för att följa den biologiska mångfalden i olika regioner. För mer information, se sida 114.
Biodiversitetsindex 2022
| 70 | 75 | 80 | 85 | 90 | 95 | 100 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finland | X | ||||||
| Sverige | X | ||||||
| Kanada | X | ||||||
| Globalt genomsnitt | X | ||||||
| Portugal | X | ||||||
| Brasilien | X | ||||||
| Indonesien | X | ||||||
| USA | X | ||||||
| Tyskland | X | ||||||
| Frankrike | X | ||||||
| Indien | X |
Utveckling biodiversitetsindex 1970–2022
| 1970 | 1980 | 1990 | 2000 | 2010 | 2020 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | X | ||||||
| Europa | X | ||||||
| Globalt genomsnitt | X |
Källa: FAO
Holmen Årsredovisning 2022 | 39
En hållbar affär
HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR
HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN
HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION
BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA
Under 400 år har vi byggt vår erfarenhet och vi arbetar ständigt för långsiktiga lösningar på aktuella utmaningar. Tack vare en hållbar användning av våra skogars ekosystem kan vi idag bedriva en cirkulär, förnybar och biobaserad verksamhet som kommer våra kunder, aktieägare, medarbetare och lokal samhällen till godo. Genom vår produktion, affär och organisation bidrar vi till många av FN:s mål för hållbar utveckling och därmed även till Agenda 2030.
- Klimatet kan inte vänta
Vi är en del av en värdekedja där klimatnytta skapas i flera led och vi kontrollerar själva stora delar av kedjan. Vi ska öka den positiva effekten av vår verksamhet och samtidigt sänka vårt eget klimatavtryck. Skogens upptag av koldioxid ska öka genom ett aktivt och hållbart skogsbruk med hög tillväxt samtidigt som inlagringen av koldioxid i våra klimatsmarta produkter ska öka.# En hållbar affär
Vi ska också minska ut- släppen från vår värdekedja, främst från transporter och insatsvaror, detta i enlig- het med mål godkända av The Science Based Targets initiative*.
2. Kraften i kundernas val
Störst nytta för klimatet gör vi till- sammans med våra kunder. Deras val av förnybara produkter från skog, vindar och vatten gör att världen undviker fossila utsläpp. Vi gör kunderna delaktiga i en cirkulär affär som skapar värde i flera led. Våra kunders val gör positiv skillnad och det bästa vi kan göra för klimatet är att hjälpa fler kunder att ersätta fossilt med förnybart, så kallad koldioxidsub stitu- tion. Målet är att hjälpa våra kunder till fler val av klimatsmarta och förnybara produkter, så att fler fossila kolatomer kan stanna under jord.
3. Bäst växer vi tillsammans
Vi är engagerade i våra medar- betare och i de lokalsamhällen där vi verkar. Vi investerar i utveckling och gemenskap för när människor och samhällen växer, kan vi också växa. Vi skapar ett positivt arbetsklimat genom lika delar utveckling och gemen- skap, och med ett målmedvetet arbete för hälsa, säkerhet, mångfald och inklu- dering. Skogsbruk är också en förutsätt- ning för en levande landsbygd och ger människor möjlighet att bo, verka och trivas utanför storstadsregionerna.
SÅ BIDRAR VI TILL EN HÅLLBAR FRAMTID
För Holmen går ett framgångsrikt företagande och en hållbar framtid hand i hand. Vi arbetar för att vara en positiv kraft i samhället och fokuserar på tre områden där vi har extra stora möjligheter att göra skill- nad, inte bara i framtiden utan redan idag: klimatet, kundernas hållbara val samt våra medarbetare och de lokalsamhällen där vi verkar.
40 Holmen Årsredovisning 2022
En hållbar affär
Genom den väsentlighetsanalys som genomfördes 2018 identifierade vi dessa tre framstegsområden där vi ser att Holmen har störst möjlighet att bidra till en hållbar utveckling. Analysen inkluderade intervjuer och workshops med ett 50-tal intressenter och baserades på UN Global Compacts tio principer, FN:s globala mål för hållbar utveckling samt de megatrender och omvärldsfaktorer som påverkar våra kunder och vår bransch.
*Science Based Target initiative är ett internatio- nellt ramverk för beräkningar av FN-organet IPCC:s 1,5-gradersmål. Läs mer om våra klimatmål på holmen.com.
Mål Vi ska öka den totala mängden kol dioxid som lagras i våra produkter samtidigt som våra utsläpp av växthusgaser ska minska i linje med Paris avtalet. Utfall presenteras på sida 9 och 42.
Mål Vi ska öka substitutionen av fossil kol- dioxid genom ökad försäljning av för- nybara produkter och förnybar energi. Utfall presenteras på sida 9 och 42.
Mål Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare med en hälsosam arbetsmiljö utan arbets- olyckor, diskriminering och trakasserier, och där medarbetare rekommenderar Holmen som arbetsplats. Utfall presenteras på sida 47.
FÖR EN LENDE LANDSBYGD
Ett aktivt skogsbruk är en förutsättning för en levande landsbygd. Det skapar jobb där det finns få arbetsgivare och ger människor möjlighet att bo, verka och trivas utan- för storstadsregionerna. Holmen är en av Sveriges största skogsägare med ett markinnehav om 1,3 miljoner hektar fördelat på cirka 4 700 skogsfastigheter från Småland i söder till Västerbotten i norr. Vi brukar våra skogar och skördar virke på vår egen mark men samarbetar också med privata skogsägare och andra företag som är en del av den svenska skogs- industrin. Nära 15 000 privata skogsägare har valt oss som sam- arbetspartner i sitt skogsbruk. Utöver våra egna 3 500 medarbetare skapar vi sysselsättning för lokala entreprenörer och företag på många mindre orter runt om i landet. Skogsbruket gör också skogen lättillgänglig för friluftsliv. Våra skogsbilvägar tar män niskor ut i naturen och gallring gör att skogen inte växer igen. Det går bra att promenera, plocka svamp och bär på våra marker samtidigt som de erbjuder fina möjligheter till jakt och fiske. Vårt aktiva skogsbruk skapar välfärd, jobb och framtidstro i Sverige och bidrar med stor regional samhällsnytta. Vi är måna om att vara goda grannar och engagerar oss i föreningsliv och besöks- näring. På så sätt utvecklas vi tillsammans med våra lokalsamhällen. För när människor och samhällen växer, kan vi också växa.
I Sverige finns cirka 47 000 mil enskilda vägar, varav ungefär hälften är skogsbilvägar. Skogsbilvägarna motsvarar därmed en sträcka om drygt fem varv runt jorden.
En helhetssyn på hållbarhet
Holmen är anslutet till UN Global Compact och dess motsvarande nordiska nätverk sedan 2007. Vi rapporterar årligen om vårt arbete och om vilka framsteg som gjorts i enlighet med dess tio principer. På holmen.com finns infor mation om hur Holmen arbetar enligt och uppfyller UN Global Compacts principer.
» Vi har en helhetssyn på ansvarsfullt företagande och vårt arbete utgår från UN Global Compact. Vi ser det som naturligt att stödja dessa tio principer om mänskliga rättigheter, socialt ansvar, miljöansvar och antikorruption.«
Henrik Sjölund
VD och koncernchef
Holmen
Totalt sysselsätter skogsnäringen omkring 120 000 personer i Sverige. I flera regioner svarar skogsindustrin för 20 procent eller mer av industrisysselsättningen.
Holmen Årsredovisning 2022 41
En hållbar affär
EN AFR SOM SKAPR KLIMNYT I FLERA LED
Holmens verksamhet bidrar till ett bättre klimat redan idag. Det blir mindre växthusgaser i atmosfären tack vare jobbet vi gör. År 2022 bidrog vi till en klimatnytta på hela 7,2 miljoner ton koldioxid. Det motsvarar 15 procent av de totala utsläppen inom Sveriges gränser. Skogen gör mest nytta när den används. Det är kärnan i Holmens hållbara affär. Vårt mål är att öka klimatnyttan i vår vär- dekedja. Fram förallt genom att öka den positiva effekt på klimatet som vår verk- samhet har, men också genom att mins- ka vårt negativa avtryck. Så här skapade Holmen verklig klimatnytta under 2022.
Skogens upptag
Unga träd har störst förmåga att binda koldioxid. När träden blir gamla eller skadas och dör förmultnar de och den koldioxid som lagrats återgår till atmos- fären. Genom ett aktivt och hållbart skogsbruk, där träden skördas när till- växten avtar och marken sedan återbe- skogas, ökar vi skogens tillväxt och upp- tagningsförmåga över tid. Under 2022 beräknas ökningen av virkesförrådet i Holmens skogar ha tagit upp och lagrat in netto 1,3 miljoner ton koldioxid.
Produkternas inlagring
Efter skörd fortsätter råvaran från sko- gen att binda koldioxid även i förädlad form. I långlivade produkter som träva- ror lagras koldioxiden under lång tid när de blir till hus och hem medan inlagring- en i kortlivade produkter av kartong och papper sker under en kortare tid. Holmens produktion av trävaror ökade den globala inlagringen av koldioxid med drygt 0,5 miljoner ton och våra produkter av kartong och papper bidrog med en in- lagring motsvarande knappt 0,1 miljoner ton koldioxid.
Ersättning av fossila produkter
Den största klimatnyttan skapas när våra kunder väljer träbaserade produkter och förnybar energi istället för fossilbasera- de alternativ med högre klimatbelast- ning. Det är också här Holmens klimat- nytta blir som allra mest påtaglig – när våra produkter minskar behovet av fossi- la material och råvaror vilket gör att änd- liga råvaror som kol, olja och gas kan stanna under jord. De trävaror vi producerat under året ersatte byggmaterial och fossil energi som skulle medfört utsläpp om 2,6 mil- joner ton växthusgaser. När den kartong och papper vi producerat inte längre kan återvinnas gör även de nytta som bio- energi, och ersätter då fossil energi motsvarande utsläpp om 1,5 miljoner ton växthusgaser. Förnybar energiproduktion. Vår försälj- ning av egenproducerad förnybar el från vattenkraft, vindkraft och biomassa ersätter kol- och gaskraft motsvarande utsläpp om 1,3 miljoner ton växthus- gaser. Utöver det bidrar vår försäljning av bioenergi baserad på restprodukter från skogen och våra anläggningar till att vi ersätter utsläpp om 0,6 miljoner ton.
Minskade utsläpp
Genom åtgärder för energieffektivisering och investeringar i förnybar energi vid våra produktionsanläggningar har de fossila utsläppen från vår egen verksam- het minskat kraftigt. Sedan 2005 har användningen av fossila bränslen i vår produktion minskat med 90 procent och idag genereras majoriteten av våra ut- släpp från inköp av insatsprodukter och från transporter till och från Holmens industrier. Därför fokuserar vi nu på att minska utsläppen inom dessa områden.
| -1,0 | -0,5 | 0,0 | 0,5 | 1,0 | 1,5 | 2,0 | 2,5 | 3,0 | ||||
| Holmens utsläpp i Scope 1-3 | ||||||||||||
| Förnybar elproduktion som ersätter fossil energi | 1,3 | |||||||||||
| Bioenergi som ersätter fossil energi | 0,6 | |||||||||||
| Papper & kartong som ersätter fossil energi | 1,5 | |||||||||||
| Trävaror som ersätter fossila material | 2,6 | |||||||||||
| Inlagring i papper & kartong | 0,1 | |||||||||||
| Inlagring i trävaror | 0,5 | |||||||||||
| Inlagring i Holmens skog | 1,3 | |||||||||||
| Ökad nettoinlagring av koldioxid | ||||||||||||
| Minskade utsläpp av fossil koldioxid | ||||||||||||
| Utsläpp i Holmens värdekedja | -0,7 | |||||||||||
| Brukad skog skapar klimatnytta på flera sätt, miljoner ton CO | 2 e |
Genom att bruka skogen aktivt möjliggör vi att klimatnytta kan skapas både genom inlagring av koldioxid i skogen och i våra produkter och genom att skogsbaserade produkter och förnybar energi ersätter fossila alternativ. Den totala klimatnyttan Holmens värdekedjor bidrog till 2022 är beräknad i linje med den metodik Skogsindustrierna, CEPI och ett flertal andra skogs bolag använt. För att säkerställa att Holmens rapportering baseras på samma metodik lät Holmen Peter Holmgren, Futurevistas AB, ta fram Holmens beräkningsmeto- dik 2020. Se sida 111 för vidare beräkningsdetaljer.
42 Holmen Årsredovisning 2022
En hållbar affär
Klimatmål i linje med Parisavtalet
Holmens utsläppsmål är i linje med FN:s klimatmål enligt Parisavtalet, vilket har intygats av den FN-anknutna organisationen Science Based Targets initiative (SBTi).# En hållbar affär
Sedan 2005 har utsläppen från fossila bränslen i vår produktion minskat med 90 procent och våra egna utsläpp är redan idag på de låga nivåer som IPCC definierat att vår bransch bör ligga på år 2045 för att vara i linje med Parisavtalet. Idag genereras majoriteten av våra fossila utsläpp från inköp av insatsprodukter och från transporter till och från Holmens industrier. Läs mer om våra SBT-mål på holmen.com
Holmens SBT-mål är att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 i:
* Scope 1 och 2 med 15 procent per ton papper och massa
* Scope 3 från transporter till och från vår industri med 22 procent per tonkilometer
* Scope 3 från transporter av vedråvara med 22 procent per ton vedråvara
Dessutom ska leverantörer motsvarande 35 procent av utsläppen från inköpta varor och tjänster ha vetenskapligt baserade klimatmål senast år 2025.
2022 bidrog Holmens verksamhet till en klimatnytta om 7,2 miljoner ton CO2e vilket motsvarar 15 procent av utsläppen inom Sverige.
- 4,7 miljoner ton CO2e lagrades i och ersattes av trävaror (3,1) samt av papper och kartong (1,6)
- 1,3 miljoner ton CO2e togs upp i våra skogars ökande virkesförråd
- Utsläpp motsvarande 0,7 miljoner ton CO2e kommer från Holmens produktion och transporter
- 1,9 miljoner ton CO2e ersattes av vår förnybara produktion av el från vind och vatten (1,3) samt från bioenergi (0,6)
Holmen Årsredovisning 2022 | 43
En hållbar affär
ETT AKTIVT MILJÖARBETE
Holmens miljöarbete handlar om att kontinuerligt minska miljö- och klimatpåverkan, samt säkerställa att koncernen efterlever de regler och villkor som ställs inom miljöområdet.
Miljöansvar
För Holmen är miljö- och energihänsyn en självklar del i planeringen av produktion och investeringar. Verksamheten kännetecknas av ett resurseffektivt nyttjande av förnybar råvara och energi samt av att miljön skyddas enligt försiktighetsprincipen. Så långt det är möjligt återvinns energi, kemikalier och fibrer i syfte att minimera miljöpåverkan från produktionen.
Holmens miljöarbete kännetecknas av ständiga förbättringsåtgärder inom ramen för certifierade miljö- och energiledningssystem vilket säkerställer att lagstiftning och myndigheters krav efterlevs. Ansvaret för ledningssystemen ligger på respektive affärsområde, där även själva miljöansvaret ligger.
Holmens verksamhet har ett stort antal kvalitets-, energi- och miljömål, vilka sätts av respektive affärsområde och bruk. Dessa mål skiljer sig åt mellan affärsområdena och sätts inom ramen för Holmens olika ledningssystem. Målen ägs av affärsområdeschefen för Skog samt av respektive brukschef inom Papper, Kartong och Trävaror. För information om miljötillstånd och certifieringar se sida 110–111.
Miljörisker
Holmen arbetar löpande för att hantera miljörelaterade risker där den huvudsakliga miljöpåverkan sker genom utsläpp till luft och vatten samt uppkomst av buller och avfall. Det föreligger också en risk för överskridanden av de av miljömmyndigheterna meddelade villkoren för verksamheterna.
Holmen arbetar löpande för att förebygga och hantera olika typer av miljörelaterade risker. Detta sker till exempel genom egenkontroller, myndighetskontroller, miljöriskanalyser, koncernövergripande klimatmål och certifieringar. För information om avslutade verksamheter se sida 110.
Överskridanden och klagomål
Miljöansvariga inom respektive verksamhet hanterar de incidenter som inträffar. En nära dialog med närboende till verksamheterna är viktiga för att kunna fånga upp och hantera eventuella synpunkter på verksamheten. De miljörelaterade incidenter som rapporterades till tillsynsmyndigheten under året omhändertogs med hjälp av korrigerande åtgärder inom verksamheternas miljöledningssystem.
Proaktivt arbete. En viktig del i Holmens miljöarbete är att kontinuerligt följa de miljöincidenter som inträffar på olika nivåer. Genom att vi fångar upp en stor andel potentiella incidenter proaktivt kan vi därmed undvika att allvarligare incidenter inträffar.
Anläggning för vattenrening vid Bravikens Pappersbruk.
| 44 | Holmen Årsredovisning 2022 | En hållbar affär |
|---|---|---|
| » | Verksamheten kännetecknas av ett resurseffektivt nyttjande av förnybar råvara och energi samt av att miljön skyddas enligt försiktighetsprincipen.« |
KLIMATANPASSNING
Vår affärsidé är att äga och tillföra värde till skogen. Med naturen som utgångspunkt i allt vi gör är klimatfrågor därmed mycket nära integrerade med vår verksamhet. Det gäller både vår förmåga att bidra till en positiv utveckling samt hur vår verksamhet kan komma att påverkas av ett förändrat klimat.
Klimatanpassningsplan
Holmen har en decentraliserad organisation där varje affärsenhet ansvarar för att upprätta en klimatanpassningsplan med syfte att bedöma hur verksamheten, produkterna och/eller tjänsterna kan påverkas av klimatförändringar. Under 2022 har klimatanpassningsplaner för vår verksamhet inom skog, vatten- och vindkraft samt för vårt sågverk i Linghem och för elproduktion av biobränsle tagits fram.
Klimatanpassningsplanen grundas på en bedömning av förändringar i klimatparametrar som medför en risk för verksamheten. I klimatparametrarna tar man i beaktande primära fysiska händelser såsom temperatur i luft och vatten, sekundära fysiska händelser såsom yt- eller grundvattentillgång samt övergångshändelser som nya kundkrav och förändrade lagar och regler.
I klimatanpassningsplanen identifieras verksamhetens kritiska processer samt vilka klimatrelaterade händelser som anses vara en risk och kan komma att påverka dessa processer. För att bedöma de klimatrelaterade händelsernas påverkan på verksamheten beräknas en årlig ekonomisk påverkan och resultatet av riskbedömningen blir en ekonomisk konsekvens på respektive kritisk process. För att hantera de olika klimatriskerna identifieras pågående och potentiella aktiviteter som kan minska konsekvenserna av riskerna samtidigt som den direkta och indirekta påverkan av de planerade åtgärderna utvärderas. Det kan handla om allt ifrån utvecklandet av digitala verktyg, till att utreda våra möjligheter att planera och reglera vattentillgången i dammar.
Sammantaget leder klimatanpassningsplanerna till att vi arbetar proaktivt och att vi kan anpassa och utveckla våra verksamheter till ett förändrat klimat.
| Exempel på klimatrelaterade risker och hur de hanteras |
|---|---|
| Primär fysisk händelse — Temperaturförändringar | SMHI:s prognoser visar att medeltemperaturen i Sverige kommer att öka. Ett varmare klimat kan öka tillväxten i våra skogar till följd av längre växtperioder men det kan också påverka ekosystemen genom förändrad biologisk mångfald. Holmen utvecklar plantor och processer för att anpassa vårt skogsbruk till ett föränderligt klimat. Vid plantering väljer vi trädslag efter markens unika förutsättningar för att skapa livskraftiga skogar med hög motståndskraft. Områden med höga naturvärden identifieras och prioriteras med förstärkt hänsyn eller enskilda naturvårdsåtgärder. |
| Sekundär fysisk händelse — Brand | Risken för skogsbränder ökar på grund av tre faktorer; en högre temperatur, större risk för åska och blixtnedslag till följd av en högre energinivå i atmosfären samt på grund av mer biomassa på marken genom ökad tillväxt. Tillsammans med SMHI arbetar Holmen med att utveckla ett digitalt verktyg för avverkningsplanering samt brandbevakning med hänsyn till en ökad brandrisk. |
| Övergångshändelse — Reduktionsplikt | Krav på ökad inblandning av biodrivmedel kan påverka priset på drivmedel. I syfte att minska konsekvensen av ett ökat pris på drivmedel arbetar Holmen för att öka volymerna som transporteras med tåg. För att förbättra effektiviteten på de körda transportkilometrarna med lastbil deltar Holmen även i arbete med teknikutveckling för att kunna köra längre och tyngre transporter samt att kunna köra på alternativa bränslen. |
| 45 | Holmen Årsredovisning 2022 | En hållbar affär |
|---|---|---|
| Dagens Holmen är resultatet av otaliga små och stora beslut fattade i linje med våra värderingar: mod, engagemang och ansvar. En lagom insats där vi satt långsiktiga värden före kortsiktiga vinster och vågat gå mot strömmen när det varit klokt. Vi tycker om att vara det lilla stora företaget bland världens skogsbolag och är hellre spetsiga och bäst på det vi väljer att fokusera på än störst och ganska bra på mycket. |
Målstyrning i en decentraliserad organisation
Holmen har en styrfilosofi och decentraliserad organisation som sätter stort fokus på medarbetarnas aktiva deltagande. Med hjälp av vår målstyrningsmodell kommuniceras strategi, affärsplaner och förväntningar på prestation ut i organisationen. Utifrån dessa sätter våra medarbetare ett första förslag till mål som ska leda till att förväntningarna möts. Det hjälper oss att ta vara på den kompetens, potential och drivkraft som finns hos varje individ, team och enhet.
Holmen har en utvecklande lärmiljö där alla har möjlighet att känna engagemang och ansvar för sina arbetsområden och mål. Målstyrningsmodellen är vårt sätt att säkra att alla som arbetar i Holmen känner att vi fokuserar på rätt saker och bidrar till att genomföra vår strategi. Den gör det dessutom lättare att arbeta gränsöverskridande och i nya konstellationer.
Värderingar som vägleder oss.
Våra tre värdeord mod, engagemang och ansvar utvecklar oss som individer, bygger vidare på vår starka kultur och gör Holmen bättre. I Holmen är värderingarna tydligt närvarande. Varje dag stöttar och utvecklar de beteenden, prioriteringar, beslut och vårt sätt att styra verksamheten. De vägleder oss i vårt förhållningssätt gentemot varandra, i relationen med kunder och i vårt dagliga arbete. Värderingarna är också integrerade i våra processer och verktyg, bland annat i rekryteringsprocessen, medarbetarsamtal och vår målstyrningsmodell samt som en grund i våra interna ledar- och medarbetarprogram.
Bäst växer vi tillsammans
Utifrån vårt nuvarande och framtida kompetensbehov vidareutvecklar vi våra medarbetare på alla nivåer.# Medarbetare
Vi ger dem mycket ansvar, men också motivation och stöd från ett lag av engagerade och kunniga kollegor och chefer. Vi erbjuder även utvecklingsprogram för såväl nya som mer erfarna chefer samt för specialister som driver förändringsarbete. Genom kontinuerlig kompetensutveckling skapar vi förutsättningar för var och en att kunna utvecklas med stimulerande arbetsuppgifter och nya utmaningar. För vi vet att växtkraften blir som störst när utveckling är en del av det dagliga arbetet. För att upprätthålla konkurrenskraft över tid är det av största vikt att attrahera och behålla rätt medarbetare. På så sätt säkerställer vi att Holmen fortsätter vara en verksamhet där nytänkande och utveckling står i fokus. Vi har ett attraktivt arbetsgivarerbjudande och vi vässar oss ständigt för att nå rätt personer. Vi rekryterar enligt en kompetensbaserad metodik som hjälper oss att få in rätt medarbetare.
MEDARBETARE MED MOD, ENGAGEMANG & ANSVAR
Medarbetare
Dynamisk arbetsplats.
För att bibehålla en stark konkurrenskraft vill Holmen vara en attraktiv arbetsgivare som lockar den kompetens vi behöver – medarbetare som representerar en mångfald av insikter, erfarenheter och kulturer. Detta för att dra nytta av olika bakgrunder och för att alla ska känna sig välkomna. Då vår bransch präglas av övervägande manlig representation arbetar vi för jämnare könsfördelning bland alla anställda. Som en del i vårt arbete för att skapa en inkluderande arbetsplats där alla ges samma möjligheter att utvecklas utarbetar vi handlingsplaner och årliga lönekartläggningar i enlighet med diskrimineringslagen.
Hälsosam arbetsmiljö
En hälsosam kultur och skadefri arbetsplats för både våra medarbetare och de entreprenörer som arbetar med oss är en självklarhet. Holmen bedriver ett gemensamt systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med ISO 45001 (se sida 111) och samtliga produktion senheter är certifierade utom sågverken Bygdsiljum och Kroksjön som förvärvades 2020. Arbete pågår för att inkludera anläggningarna i övriga sågverks certifikat och förväntas vara klart under 2023. Under coronapandemin genomförde Holmen betydande anpassningar och åtgärder för att säkerställa arbetsmiljön för våra medarbetare och andra som vistades i våra verksamheter. Som alltid är det försiktighetsprincipen som gäller.
Uppförandekod
Ett gott anseende som ett ansvarsfullt och förtroendeingivande bolag är en grundläggande förutsättning för vår verksamhet. För att tydliggöra de krav och förväntningar som finns på hur medarbetare i Holmen uppför sig finns Holmens uppförandekod. Tjänstemän utbildas i koden vart tredje år. Ett fåtal ärenden kopplade till avsteg från uppförandekoden rapporterades under året och hanterades enligt interna rutiner. Vi arbetar kontinuerligt enligt vår process för leverantörsuppföljning vilken uppdaterades 2020. I vår uppföljning har vi identifierat vilka leverantörer som utgör risker kopplade till klimat, miljö, arbetsrättslagstiftning, mänskliga rättigheter, affärsetik och hållbara inköp. Arbetet med att ta fram handlingsplaner för de leverantörer som identifierats ha hög risk fortsätter.
Mänskliga rättigheter och likabehandling
Holmen värnar om mänskliga rättigheter och människors lika värde i allt vi gör, både på vår arbetsplats och under tjänsteresor. Alla medarbetare ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, politisk åsikt, fackförenings tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, hälsostatus, ålder eller familjeansvar. Detta framgår i Holmens uppförandekod och gäller för både anställda samt entreprenörer och leverantörer. För oss innebär detta att alla som arbetar i Holmen och i vår leverantörskedja ska må bra och prestera bra på arbetet samtidigt som de har en inkluderande, säker och hälsosam arbetsmiljö med justa arbetsvillkor. Mobbning och trakasserier får inte förekomma och alla ska agera affärsmässigt och inte utsätta sig för risken att sammankopplas med åsikter och aktiviteter som inte är förenliga med Holmens uppförandekod. Vi har tydliga riktlinjer om vad som gäller och vart man kan vända sig om man skulle uppleva att Holmens uppförandekod inte efterlevs.
TRE GRÖNA SOCIALA MÅL
Nollvision för olyckor
Antalet arbetsolycksfall per miljoner arbetade timmar ökade från 5,6 2021 till 7,6 2022. De dominerande orsakerna till arbetsolyckor (snubbel-, halk-, fall- och klämskador) minskade under 2022 medan antalet skärskador ökade. Arbete pågår för att utreda orsakerna till de ökade olycksfallen och sätta in ytterligare åtgärder. Det är viktigt för oss att fortsätta arbeta långsiktigt och fokuserat mot vår vision om noll olycksfall.
Nollvision för diskriminering och trakasserier
Holmen har en nollvision för diskriminering och trakasserier vilket följs upp internt via medarbetarundersökningar, medarbetarsamtal och anmälda ärenden. Ett antal ärenden kopplade till diskriminering och trakasserier rapporterades under året. Ärendena hanterades enligt interna rutiner.
Medarbetare som rekommenderar Holmen
I en jämförelse baserad på svar från 250 företag inom olika branscher framkommer att Holmens medarbetare rekommenderar Holmen som arbetsgivare i långt större utsträckning än benchmark. Medarbetarundersökningar visar att Holmens employee Net Promoter Score (eNPS) uppgår till 25, jämfört med benchmarkindex 16.
Arbetsolycksfall med mer än 8 timmars frånvaro (LTI), antal per miljon arbetade timmar.
| LTI | 0 | 2 | 4 | 6 | 8 | 10 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | x | |||||
| 2021 | x | |||||
| 2020 | x | |||||
| 2019 | x | |||||
| 2018 | x | |||||
| 2017 | x |
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Holmen AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 1936 är noterat på Stockholmsbörsen, Nasdaq Stockholm. Att upprätta bolagsstyrningsrapport är ett krav enligt Årsredovisningslagen. Bolagsstyrningsrapporten följer de regler och anvisningar som fastslagits i Svensk kod för bolagsstyrning.
Aktieägare
Holmen AB hade 52 701 aktieägare vid utgången av 2022. Svenska privatpersoner utgjorde den största ägarkategorin med 50 177 ägare. Den största ägaren, med 62,3 procent av rösterna och 34,1 procent av kapitalet, var vid årsskiftet L E Lundbergföretagen, vilket innebär att ett koncernförhållande råder mellan LE Lundbergföretagen AB (org. nr. 556056-8817), med säte i Stockholm, och Holmen. Kempestiftelserna var den näst största ägaren och dess innehav av Holmen-aktier uppgick vid samma tidpunkt till 17,5 procent av rösterna och 7,4 procent av kapitalet. Övriga enskilda aktieägares innehav understeg 10 procent av rösterna. Medarbetarna har inget innehav av Holmen - aktier via pensionsstiftelse eller liknande. Vid årsstämman 2022 förnyades bemyndigandet för styrelsen att kunna förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier. Inga aktier har återköpts under 2022. Bolaget håller sedan tidigare 0,3 procent av totalt antal aktier i eget förvar. Under året har 75 993 aktier överförts till deltagare i det aktiesparprogram som löpte ut 2022. Mer information om aktien och ägarstrukturen finns på sida 58–59.
Bolagsstämma
Kallelse till årsstämma offentliggörs och publiceras på holmen.com tidigast sex och senast fyra veckor före beslutat datum. Att kallelse skett annonseras också i en rikstäckande tidning. Årsstämma 2023 kommer att äga rum den 28 mars 2023, vilket offentliggjordes den 20 september 2022. Aktieägare eller ombud kan rösta för det fulla antalet ägda eller företrädda aktier.
Valberedning
Årsstämman har beslutat att valberedningen ska bestå av styrelsens ordförande samt en representant för var och en av bolagets röstmässigt tre största aktieägare per den 31 augusti varje år. Valberedningens sammansättning inför årsstämmorna 2022 och 2023 redovisas i tabell på sida 51. Valberedningen har som uppgift att lämna förslag avseende val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande, styrelsearvode och revisionsarvoden samt val av revisor. Valberedningen tillämpar regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) som mångfaldspolicy vid framtagandet av sitt förslag till styrelse vilket innebär att den ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning eftersträvas.
STYRELSEARBETE
Styrelsen höll åtta sammanträden under 2022, varav fyra hölls i anslutning till att bolaget lämnade kvartalsrapporter. Ett sammanträde har ägnats åt genomgångar av strategiska frågor och åt koncernens budget för 2023. Ett sammanträde genomfördes i anslutning till årsstämman. Styrelsen har därutöver ägnat särskild uppmärksamhet åt strategiska, finansiella och redovisningsmässiga frågor, uppföljning av verksamheten, energimarknaden och annan inverkan av kriget i Ukraina på Holmens verksamhet. Styrelsen har också ägnat tid åt hållbarhetsfrågor, studiebesök vid sågverk och kraftanläggningar i närheten av Skellefteå och större investeringsärenden. Bolagets revisor har vid ett tillfälle direkt till styrelsen rapporterat om granskningen av bokslut och intern kontroll.
REVISOR
Kallelse, föredragningslista samt protokoll för årsstämma 2022 finns tillgängliga på holmen.com. Enligt koden för bolagsstyrning punkt 1.2 ska styrelsens ordförande och så många övriga styrelseledamöter närvara att styrelsen är beslutsför. Mot bakgrund av risken för spridning av coronavirus beslutade emellertid styrelsen att årsstämman skulle genomföras endast med poströstning och med så få deltagare som möjligt närvarande. Av denna anledning närvarade endast styrelsens ordförande samt VD vid årsstämman. Så många ledamöter att styrelsen var beslutsför fanns dock beredda för att hålla ett telefonmöte under stämmodagen.# Bolagsstyrning
Till stämman gavs aktieägare tillfälle att skriftligen ställa och få svar på frågor. Stämman fastställde resultat- och balansräkning, beslutade om vinstdisposition samt beviljade den avgående styrelsen ansvarsfrihet. Justerare vid stämman var Fredrik Lundberg, Hans Hedström, Carnegie Fonder och Carina Silberg, Alecta. Det var inte möjligt att följa eller delta i stämman från annan ort med hjälp av kommunikationsteknik. Ytterligare information om valberedningens arbete lämnas vid årsstämman 2023.
Inför årsstämman 2023 föreslår valberedningen att styrelsen ska bestå av nio, av stämman valda, ledamöter. Valberedningen föreslår omval av nuvarande styrelseledamöterna Fredrik Lundberg, som även föreslås omvald som ordförande i styrelsen, Lars Josefsson, Alice Kempe, Louise Lindh, Ulf Lundahl, Fredrik Persson, Henrik Sjölund, Henriette Zeuchner samt nyval av Carina Åkerström. Carl Bennet har avböjt omval.
Styrelsens sammansättning
Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av sju till elva ledamöter. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser i övrigt om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter, ändringar i bolagsordningen eller begränsningar för hur lång tid en ledamot kan ingå i styrelsen.
Årsstämman 2022 beslutade omval av styrelseledamöterna Fredrik Lundberg, Carl Bennet, Lars Josefsson, Alice Kempe, Louise Lindh, Ulf Lundahl, Henrik Sjölund och Henriette Zeuchner samt nyval av Fredrik Persson. Fredrik Lundberg omvaldes till styrelsens ordförande. Vid det konstituerande sammanträdet 2022 utsågs bolagets chefsjurist Henrik Andersson till styrelsens sekreterare.
Utöver de nio stämmovalda ledamöterna har de lokala arbetstagarorganisationerna rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter. Av de nio stämmovalda ledamöterna bedöms åtta som oberoende i förhållande till bolaget enligt Kodens definition. VD är den enda styrelseledamot som arbetar operativt i bolaget. Mer information om styrelsens ledamöter finns på sida 98–99.
Styrelsens arbete
Arbetet i styrelsen följer en plan som bland annat ska säkerställa att styrelsen får all erforderlig information. Styrelsen beslutar årligen om en skriftlig arbetsordning och utfärdar skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, samt den information som styrelsen löpande ska erhålla gällande ekonomisk utveckling och andra viktiga händelser. Tjänstemän i bolaget deltar som föredragande vid styrelsens sammanträden.
I syfte att utveckla styrelsens arbete genomförs en årlig utvärdering där varje ledamot svarar på en enkät med relevanta frågeställningar som rör styrelsens arbete och ges möjlighet att lämna förslag på hur styrelsens arbete kan vidareutvecklas. Svaren har presenterats och diskuterats vid ett styrelsesammanträde. Resultatet av 2022 års utvärdering utgör underlag för planeringen av styrelsearbetet kommande år. Styrelsens ordförande har redovisat resultatet av utvärderingen för valberedningen.
Ersättningar
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott som består av Fredrik Lundberg, Carl Bennet och Alice Kempe. Utskottet har under året berett frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för VD samt utvärderat riktlinjer för ersättning och aktiesparprogram. Utskottet har även informerat sig om ersättningsstrukturer, ersättningsnivåer och metoder för att etablera koncernens lönenivåer för att säkerställa att dessa är rimliga och ändamålsenliga.
Ersättning och övriga anställningsvillkor för befattningshavare direkt underställda VD beslutas av denne och godkänns av ersättningsutskottet i enlighet med den instruktion för ersättningsutskottet som har antagits av styrelsen, samt de av årsstämman fastlagda riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare. Inom koncernen tillämpas principen att chefens chef ska godkänna beslut i ersättningsfrågor i samråd med respektive personalchef.
De nuvarande riktlinjerna för ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare, det vill säga de affärsområdes- och stabschefer som rapporterar direkt till VD, antogs av årsstämman 2020. Årsstämman fastställde riktlinjerna i enlighet med styrelsens förslag. Nuvarande riktlinjer samt information om ersättningar återfinns i not 4 på sida 73–74. För årsstämman 2023 föreslås nya riktlinjer, se not 4. Förslaget finns tillgängligt på holmen.com.
Årsstämman 2022 fastställde styrelsearvode och beslöt att arvodet till revisorerna ska utgå enligt räkning. Det aktiesparprogram som infördes efter beslut av årsstämman 2019 löpte ut i april 2022. Årsstämman 2022 fattade beslut om ett nytt aktiesparprogram för nyckelpersoner i koncernen. Syftet med programmet är att stärka intressegemenskap mellan ägare och ledningen i bolaget samt att skapa ett långsiktigt engagemang för Holmen. Mer information om befintligt aktiesparprogram återfinns i not 4.
Koncernledning
Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret för bolagets och koncernens förvaltning till bolagets VD. En instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelse och VD fastställs årligen av styrelsen. Holmens koncernledning utgörs av bolagets VD, cheferna för de fem affärsområdena och cheferna för de fem koncernstaberna. Information om VD och övrig koncernledning finns på sida 100.
Koncernledningen sammanträder regelbundet. Mötena under året behandlade bland annat resultatutveckling och rapporter inför och efter styrelsens sammanträden, strategifrågor, budget, investeringar, intern kontroll, arbetsmiljö, hållbarhetsfrågor, klimat- och miljöfrågor samt skogsvårdsfrågor. Vidare ägnades mötena åt genomgångar av marknadsläget, konjunkturutvecklingen och andra omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten samt åt diskussioner rörande styrningen av koncernen och de verktyg, i form av bland annat målstyrningsmodell och gemensamma policyer, som används för denna styrning. Under 2022 har koncernledningen lagt särskilt fokus på att analysera energi- och byggmaterialmarknaderna samt testa koncernens strategi mot olika scenarier hur dessa marknader kan komma att utvecklas.
Revision
Revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB (PwC), som varit Holmens revisor sedan 2021, omvaldes av årsstämman 2022 till revisor för ett år. Till huvudansvarig för revisionen utsågs den auktoriserade revisorn Magnus Svensson Henryson. PwC genomför revisionen i Holmen AB samt i majoriteten av Holmens dotterbolag.
Revision av interna rutiner och kontrollsystem påbörjas under andra kvartalet och fortsätter sedan löpande fram till årsskiftet. Delårsrapport för januari–september är föremål för revisorernas översiktliga granskning. Granskning och revision av årsbokslut och årsredovisning, inklusive hållbarhetsredovisning, görs under januari–februari.
Holmens revisionsutskott består av Ulf Lundahl, ordförande, Fredrik Lundberg och Lars Josefsson. Revisionsutskottet har sammanträtt fem gånger. Revisionsutskottets uppgift är att övervaka bolagets finansiella rapportering samt effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering. Revisionsutskottet granskar och övervakar revisorns opartiskhet och självständighet. Utskottet utvärderar också revisorns arbete och lämnar förslag till bolagets valberedning om val av revisor för nästkommande mandatperiod.
I styrelsens rapporteringsinstruktion finns krav på att styrelsens ledamöter årligen ska få en redogörelse av revisorerna, som styrker att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kan kontrolleras på ett betryggande sätt. Revisorerna har under 2022 rapporterat sitt arbete till revisionsutskottet vid fyra sammanträden och till styrelsen vid ett tillfälle.
Holmen har utöver revisionsuppdraget konsulterat PwC inom skatteområdet, i redovisningsfrågor och för olika utredningar. Storleken av betalda ersättningar till PwC för 2022 framgår av not 5 på sida 75. PwC är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att genomföra fristående rådgivning åt Holmen vid sidan av sitt revisionsuppdrag.
| Ledamöter | Invald | Roll i styrelse | Revisionsutskott | Ersättningsutskott | Stämmobeslutat |
|---|---|---|---|---|---|
| Fredrik Lundberg | 1988 | Ordförande | Ledamot | Ordförande | 8/8 |
| Carl Bennet | 2009 | Ledamot | – | Ledamot | 8/8 |
| Lars G Josefsson | 2011 | Ledamot | – | – | 2/8 |
| Lars Josefsson | 2016 | Ledamot | Ledamot | – | 8/8 |
| Alice Kempe | 2019 | Ledamot | – | Ledamot | 8/8 |
| Louise Lindh | 2010 | Ledamot | – | – | 8/8 |
| Ulf Lundahl | 2004 | Ledamot | Ordförande | – | 8/8 |
| Fredrik Persson | 2022 | Ledamot | – | – | 5/8 |
| Henriette Zeuchner | 2015 | Ledamot | – | – | 8/8 |
| Henrik Sjölund | 2014 | Ledamot, koncernchef & VD | – | – | 8/8 |
Enligt valberedningens bedömning är Fredrik Lundberg, Carl Bennet, Lars Josefsson, Alice Kempe, Louise Lindh, Ulf Lundahl, Fredrik Persson och Henriette Zeuchner oberoende i förhållande till bolaget och bolagets ledning, samt Lars Josefsson, Ulf Lundahl, Fredrik Persson, Henriette Zeuchner och Henrik Sjölund oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Lars G Josefsson avböjde omval på årsstämman den 30 mars 2022 och Fredrik Persson valdes som ny styrelseledamot.
Arbetstagarrepresentanter
Steewe Björklundh, ledamot, invald 1998 / Christer Johansson, ledamot, invald 2017 / Tommy Åsenbrygg, ledamot, invald 2009
Martin Nyman, suppleant, invald 2021 / Daniel Hägglund, suppleant, invald 2014 / Ari Aula, suppleant, invald 2022.
| Fem staber | Koncernledning | VD | Styrelse | Bolagsstämma | Aktieägare | Valberedning | Fem affärsområden | Revisorer | Holmen Årsredovisning 2022 | 49 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| # Interna styrprocesser |
Holmens affärsstrategi utformas av koncernledningen för att skapa långsiktigt värde för både aktieägare och kunder samtidigt som den bidrar till ett bättre klimat och en levande landsbygd. Årligen görs en genomgång av koncernens strategi vilket inkluderar målsättning för verksamheten. Strategin fastslås av styrelsen och utgör grunden för de förväntningar som ställs. Utifrån förväntningarna sätter varje enhet mål samt identifierar framgångsfaktorer för att nå målen. Till framgångsfaktorerna kopplas mätfaktorer (KPI) för att mäta och visa utvecklingen. Strategigenomgången utgör även grunden för budgeten där beslut om resursfördelning fattas samt mål för det kommande året sätts. Genom ett enkelt och välimplementerat målstyrningsverktyg för kontinuerlig uppföljning säkerställs att hela verksamheten gör korrekta prioriteringar för att nå uppsatta mål.
Affärsområdena styr den operativa verksamheten mot målen med hjälp av processer för inköp, produktion och försäljning stöttat av processer för HR, ekonomi, IT, miljö och kommunikation. Verksamheten följs upp genom regelbunden rapportering av utveckling och KPI:er som beskriver verksamheten, kompletterad med kvalitativ analys.
Rapportering av icke finansiell information är integrerad med den finansiella rapporteringen. Vid större investeringsbeslut beaktas både finansiell, social och miljömässig effekt.
Uppförandekod
Holmens uppförandekod går i linje med de tio principerna i UN Global Compact, International Labour Organizations (ILO:s) åtta kärnkonventioner samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ger vägledning i det dagliga arbetet och klargör vilka förväntningar som ställs på medarbetarna. Holmens verksamhet ska genomsyras av ett ansvarsfullt beteende gentemot både interna och externa intressenter. Även uppförandekoden för leverantörer följer nämnda principer, konventioner och riktlinjer. Både Holmens uppförandekod och uppförandekoden för leverantörer omfattar antikorruption, mänskliga rättigheter, arbetsmiljö och miljö.
Med respekt för de mänskliga rättigheterna verkar Holmen för ett arbetsklimat som har sin grund i alla människors lika värde. Alla medarbetare ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Holmen omfattas av UK Modern Slavery Act och en redogörelse kopplad till detta finns på holmen.com.
Policyer
Holmen arbetar med policyer, riktlinjer och koncerninstruktioner för att klargöra hur medarbetare ska agera inom grundläggande och kritiska områden. Koncernens elva policyer behandlar bland annat förväntningar på medarskap och chefskap, anger ramar för målstyrning, kompetensförsörjning, samverkan med fackliga organisationer, likabehandling, samt anställningsvillkor. Därutöver omfattas god arbetsmiljö utifrån säkerhets- och hälsoaspekter, antikorruption och konkurrensfrågor och hur god affärssed upprätthålls i relationen med externa kontakter på de olika marknaderna.
Anställda i funktioner som löper risk att utsättas för otillåtet beteende får särskild utbildning i affärsetik. Policyerna anger att råvaror ska användas effektivt och föroreningar ska förebyggas samt att ständiga förbättringar ska eftersträvas. Finansiella risker hanteras centralt och ska präglas av en låg risknivå. Policyerna ska även säkerställa att bolagets tillgångar hanteras enligt koncernens regler, risker för fel i den finansiella rapporteringen minimeras och oegentligheter förhindras.
Koncernens inköp ska bidra till långsiktig lönsamhet. En hållbar försäljning av råvaror, produkter och tjänster ska säkerställas på såväl kort som lång sikt. Kommunikationen ska vara korrekt, transparent och lättillgänglig samt beakta legala krav och affärsmässig sekretess.
Efterlevnad
Holmens uppförandekod, policyer och värderingar ingår i varje medarbetares introduktion samt upprepas av chefer vid medarbetarträffar. Efterlevnad följs upp genom bland annat medarbetarundersökningar och medarbetarsamtal, lönekartläggningar, säkerhetsstatistik och revision av organisatorisk och social arbetsmiljö. Styrelsen informeras om eventuella överträdelser mot uppförandekoden. Där överträdelser eller bristfällig företagskultur uppdagas hanteras frågan situationsanpassat.
Whistle blower-funktion
En whistle blower-funktion finns tillgänglig för att anställda och övriga intressenter ska kunna framföra påpekanden om eventuella brister i Holmens finansiella rapportering eller andra missförhållanden och oegentligheter hos företaget. Inga påpekanden om brister rapporterades via denna funktion under 2022.
Intern kontroll avseende finansiell rapportering
Styrelsens ansvar för intern kontroll och finansiell rapportering regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden är det också styrelsens ansvar att bolaget sköts hållbart och ansvarsfullt. Det löpande ansvaret för samtliga dessa frågor har delegerats till VD.
Syfte och struktur
Syftet med intern kontroll är att säkerställa att Holmen lever upp till sina mål för den finansiella rapporteringen (se nedan), säkerställa att bolagets tillgångar hanteras enligt koncernens regler samt förhindra oegentligheter. Koncernstab Ekonomi och Finans koordinerar och följer upp processen för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Arbetet följer COSO:s ramverk för intern kontroll i den finansiella rapporteringen. Ramverket består av fem grundläggande element: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning och utvärderingar. Ramverket har anpassats till Holmens olika verksamheter.
Kontrollmiljö
Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och bygger bland annat på bolagets interna styrprocesser. I styrelsens arbetsordning och i instruktionen till VD fastställs roll- och ansvarsfördelning för att tillgodose effektiv kontroll och hantering av verksamhetens risker. Policyer, riktlinjer och instruktioner bidrar till att göra den enskilde individen medveten om sin roll i upprätthållandet av god intern kontroll. Dessa dokument ska också tillgodose att den finansiella rapporteringen följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på Nasdaq Stockholm, samt lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs.
Riskbedömning
Arbetet med riskbedömning syftar till att identifiera och utvärdera de risker som kan medföra att koncernens mål för den finansiella rapporteringen inte uppfylls. Resultatet av riskarbetet sammanställs och utvärderas under ledning av Koncernstab Ekonomi och Finans. Holmens största risker avseende den finansiella rapporteringen kopplas till värderingen av skogstillgångar, pensionsåtaganden, avsättningar och till finansiella transaktioner. I riskbedömningen ingår också att identifiera och utvärdera operativa risker. För vidare information om risker se avsnitt Riskhantering sida 53–57.
Kontrollaktiviteter
För att säkerställa att Holmens mål för den finansiella rapporteringen uppfylls finns kontrollkrav inbyggda i de processer som bedöms relevanta: försäljning, inköp, investeringar, personal, bokslut, betalningar samt IT. Kontrollaktiviteter syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.
Koncernens samtliga enheter genomför verksamhetsanpassade självutvärderingar där det framgår vilka kontrollkrav som gäller för respektive process och huruvida de uppfylls eller ej.
Information och kommunikation
Holmens finansiella informationsgivning, såväl extern som intern, följer en av VD fastställd kommunikationspolicy. Informationsgivningen till Holmens aktieägare och andra intressenter ska vara korrekt, fullständig, transparent och konsekvent samt ske på lika villkor och i rätt tid.
Uppföljning och utvärdering
Kontrollaktiviteter utvärderas regelbundet för att säkerställa att de är effektiva och ändamålsenliga. Resultatet av självutvärderingarna följs upp löpande och avvikelser rapporteras halvårsvis till vice VD. Tester görs av riktigheten i självutvärderingarna. Rapportering av intern kontroll till koncernledningen sker en gång per år. Bolagets revisorer rapporterar under året sina iakttagelser av granskningen av den interna kontrollen till revisionsutskottet och styrelsen. Uppföljningen är ett viktigt verktyg för att identifiera eventuella brister inom koncernen och hantera dem genom utformning av nya kontrollkrav.
Uttalande om internrevision
| Namn | Representerar | L.E. Lundbergföretagen | Kempestiftelserna | Norges Bank | Bolaget | Röstmässigt största ägaren |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fredrik Lundberg | Styrelsens ordförande | x | x | Ja | Nej | |
| Carl Kempe | x | x | Ja | Ja | ||
| Vegard Torsnes | x | Ja | Ja | |||
| Hans Hedström | x | Ja | Ja | |||
| Mats Guldbrand | Nej | Nej |
- Per 31 augusti 2022 uppgick det röstmässiga ägandet för L E Lundbergföretagen till 62,2 procent, Kempestiftelserna till 17,5 procent och Norges Bank till 1,1 procent.
» Skogen är kärnan och utgångspunkten för ett uthålligt framgångsrikt företagande i en koncern som vilar på fem starka affärsområden och där hållbar utveckling genomsyrar strategin. Genom Holmens affärsmodell genereras avkastning och klimatnytta samtidigt som ekosystem och biologisk mångfald värnas.«
Louise Lindh, styrelseledamot Holmen# Styrelsen har bedömt att det inte finns några sär- skilda omständigheter i verksamheten eller andra förhållanden som motiverar en så kallad särskild granskningsfunk- tion (intern revision). Koncernens arbete med intern kontroll, tillsammans med det arbete som de externa revisorerna utför, bedöms vara tillräckligt.
Extern finansiell rapportering ska:
- vara korrekt och fullständig samt följa tillämpliga lagar, regler och rekom mendationer
- ge en rättvisande beskrivning av före tagets verksamhet
- stödja en rationell och initierad värdering av verksamheten.
Intern finansiell rapportering ska därut över ge stöd till korrekta affärs beslut på alla nivåer i koncernen.
Hållbarhet handlar om att balansera flera perspektiv – ekonomiska, miljö- mässiga och sociala – och att lyckas med det långsiktigt. Det är en central del i vår bolagsstyrning och vi var tidiga med att integrera hållbarhetsredovisningen i vår årsredovisning.
Anders Jernhall, Vice VD och CFO Holmen
Holmen 52 Holmen Årsredovisning 2022 Bolagsstyrningsrapport
RISK HANTERING
Koncernens affärsmässiga och operativa risker hanteras av respektive affärs- område som också fattar beslut gällande produktion, försäljning och anställda med målsättning att uthålligt ge bra avkastning på investerat kapital. Inköp och vissa delar av IT hanteras av koncerngemensamma funktioner för att dra nytta av skalfördelar och risker han- teras i linje med koncernens policyer. Koncernens finansiering och finansiella risker hanteras av Koncernstab Ekonomi och Finans utifrån en av styrelsen fast- ställd finanspolicy som präglas av en låg risknivå och syftar till att minimera kon- cernens kapitalkostnad samt effektivt hantera och kontrollera koncernens finansiella risker.
Risk
| Riskhantering | Kommentar # Koncernen har även ansvarsförsäkring som omfattar plötslig och oförutsedd miljöskada som drabbar tredje part. Turbinen i biopannan i Workington togs åter i full drift under första kvartalet 2022 efter skadan 2021. Försäkringsutredningen resulterade i att Holmen hade rätt till ersättning för skadan i turbinen med avdrag för självrisk och vissa kostnader. 2022 investerade Holmen 1 225 Mkr för att underhålla och uppgradera befintliga produktionsanläggningar. I Bravikens Pappersbruk har ett projekt startats för att effektivisera produktionen samt rena och återanvända mer vatten och kemikalier.
IT-system
För att styra och planera produktion, försäljning samt inköp krävs ett effektivt IT-stöd. Störningar i IT-stödet och obehörig åtkomst till information kan ge betydande negativa effekter för verksamheten. Driftstörningar samt obehörig åtkomst förebyggs genom säkerhetsåtgärder och förebyggande åtgärder i form av ändamålsenligt fysiskt skydd, tillförlitlig serverdrift och säkra nätverk. Åtgärder och rutiner finns för att minimera risken för avbrott, men också för att hantera situationer då avbrott inträffat. Holmen utvecklar kontinuerligt skyddsåtgärder för att möta förändringar i riskbilden. Verksamheten påverkades inte av cyberincidenter under 2022. För att säkra system och rutiner har Holmen etablerat en ny funktion som fokuserar på informations- och cybersäkerhet. En återkommande IT-säkerhetsutbildning för anställda genomfördes.
Brukandet av skog
Holmens rätt att få bruka den egna skogen är väsentlig för att upprätthålla dess värde. Det finns en risk att kraven på att avsätta områden för andra ändamål än skogsbruk ökar i framtiden. En sådan utveckling skulle kunna påverka värdet på Holmens skogstillgångar negativt, samt innebära att skogsbruksmetoderna kan behöva förändras vilket kan minska skörden och öka kostnaderna. Brukandet av skog och mark är reglerat, både nationellt och på EU-nivå. För att kunna bedriva ett aktivt och hållbart skogsbruk är det av vikt att lagar och regler så som miljöbalken, Skogsutredningen, EU:s skogsstrategi och LULUCF inte begränsar förutsättningarna för en hållbar verksamhet.
Holmen deltar i nationella och internationella branschorganisationer för att påverka i relevanta politiska och regulatoriska frågor. Under året har rätten att bruka skogen i linje med svenska lagar och regler ifrågasatts inom EU. Holmen har, både i egen regi och genom branschorganisationer, aktivt deltagit i debatten för att påverka EU:s ståndpunkt, bland annat genom att belysa de positiva klimateffekterna som en brukad skog medför.
Skogsskador
Viltbete kan leda till betesskador på skogen, vilket gör att trädens kvalitet försämras och att tillväxten av skog minskar. Skadeinsekter är en annan riskfaktor, där exempelvis granbarkborren kan orsaka skada på granskogar. Storm- och snöskador, svampattacker och skogsbränder är andra exempel på skador att motverka och hantera inom skogsbruket. Holmens skogsinnehav är spridda över stora delar av Sverige och risken för att omfattande skador inträffar samtidigt bedöms som låg varför koncernens skogsinnehav inte är försäkrat.
För att minska omfattningen av viltbete bedrivs ett aktivt arbete på Holmens marker i syfte att hålla viltstammar på rätt populationsnivå. Skadeinsekter som snytbaggar motverkas med hjälp av skyddsvaxning av plantor och skadeangripen skog skördas så snart som möjligt för att förhindra spridning. Angreppen av granbarkborren fortsatte i södra Sverige under 2022. För att motverka spridningen har Holmen forsatt prioritera att skörda granbarkborre angripen skog. Holmen jobbar målmedvetet med granbarkborreangripen skog med målsättningen att bibehålla ett så högt virkesvärde som möjligt och söka avsättning för det skadade timret.
Klimatförändringar
SMHI:s prognoser visar att medeltemperatur, nederbörd och markfuktighet kommer att öka i Sverige. Ett varmare klimat kan öka tillväxten i våra nordligt växande skogar med längre växtperiod, mer nederbörd och högre koldioxidnivåer i luften vilket underlättar fotosyntesen. Det kan också påverka ekosystemen genom att den biologiska mångfalden ändras samt att risken för storm- och snöskador, svampattacker, insektsskador och skogsbränder ökar. Klimatförändringar kan även påverka möjligheten att skörda t.ex. genom ökad risk för markskador.
Holmen utvecklar plantor och processer för plantering, röjning och gallring för att anpassa våra skogar till ett förändrat klimat. Frön till Holmens plantodlingar är utvalda för att växa och trivas i ett föränderligt klimat. Vid plantering anpassas val av trädslag till markens unika förutsättningar för att öka trädens motståndskraft vid extremväder såsom stormar, regn och torka. Då kortare perioder av tjälad mark kan försvåra skörd under vintern anpassas arbetet genom planering och flytt av maskiner till områden med bättre förutsättningar. Löpande genomförs klimatriskanalyser och anpassningsplaner för att säkerställa friska och motståndskraftiga skogar anpassade till ett föränderligt klimat. Risk för påverkan på Holmens industrier till följd av klimatförändringar hanteras inom Holmens industriers kontinuitetsplaner. Risker gällande energianvändning och utsläpp av växthusgaser hanteras inom våra ISO-certifierade miljö- och energiledningssystem. Marknadens ambitioner att motverka klimatförändringen ökar efterfrågan på Holmens produkter då våra kunder efterfrågar förnybara alternativ till fossilbaserade produkter.
54 Holmen Årsredovisning 2022
Riskhantering
Risk
| Risk | Riskhantering # Riskhantering
I augusti 2022 antogs nya versioner av uppförandekod respektive leverantörsuppfö- randekod. Tjänstemän och chefer inom Holmen utbildas i Uppförandekoden vart tredje år. Under 2022 pågick inga rättsfall angående korruption mot organisationen eller dess anställda.
Omvärldsrisker
Holmen verkar på en global marknad och säljer produkter till flertalet länder runt om i världen. Den geografiska spridningen innebär att Holmen är exponerat för politiska risker, konflikter, naturkatastrofer, epidemier och pan- demier. Holmen är vidare skyldigt att efterleva lagar och regler där Holmen bedriver verksam- het, bland annat inom miljö-, fastighets-, arbetsrätts- och skatteområdet. Ändringar i lagar och regler kan komma att påverka förut- sättningarna för Holmens verksamhet och leda till ökade kostnader för regelefterlevnad.
Holmen deltar i nationella och internationella branschorganisationer som har i uppdrag att sköta samhällsbevakning, opinionsbildning och föra fram Holmens position och syn i relevanta politiska och regulatoriska frågor. På orter där verksamhet bedrivs knyts kontakter med lokala företrädare och allmänhet. Det sker till exem- pel vid samråds- och informationsmöten och via möten med beslutsfattare. Mer oförutsäg- bara risker som kan uppstå, t ex nedstängning- ar som en konsekvens av sjukdomsutbrott, krig eller politisk oro, hanteras genom löpande om- världsbevakning. För att upprätthålla bästa möjliga beredskap och aktiv krishantering förs tät dialog och koordinering med branschorgani- sationer, kunder och leverantörer.
Till följd av kriget i Ukraina har Holmen vidtagit flera åtgärder för att trygga våra medarbetare samt säkerställa råvaruförsörjning, logistik och IT-säker- het. Holmen har marginell direkt exponering mot Ukraina, Ryssland och Belarus men vi analyserar löpande vilka konsekvenser kriget kan få på vår verksamhet, både på kort och lång sikt. Vi följer beslutade sanktioner. Holmen har under 2022 fort- satt arbetet med att vidta åtgärder för att minimera effekterna av coronapandemin, där våra medarbe- tares hälsa och säkerhet varit i fokus.
För att främja tillväxten av hållbar energiproduktion, biobaserade och fossilfria verksamheter har Holmen varit aktiv via dialog, remissvar, beredskap och påverkansar- bete, i egen regi och tillsammans med bransch- organisationer.
Holmen Årsredovisning 2022 55
Riskhantering
Finansiella risker
Valuta
| Risk | Kommentar |# Aktien och ägarna
Handel på börsen
Holmen noterades på Stockholmsbörsen 1936, men hette då Mo och Domsjö AB. Holmens två aktieserier är idag noterade på Nasdaq Stockholm, Large Cap. Vid utgången av 2022 noterades Holmen A till 424 (448) kronor och Holmen B till 414 (435) kronor, motsvarande ett börsvärde om 67,5 (71,0) miljarder kronor. Årets högsta slutkurs för Holmen B var 573 kronor och noterades den 29 april. Den lägsta slutkursen på 400 kronor noterades den 2 november. Det genomsnittliga antalet omsatta B-aktier uppgick till 1 050 000 per dag, vilket motsvarar ett värde på 501 Mkr. Genomsnittligt antal omsatta A-aktier var 1 097 per dag. 28 procent av handeln skedde på Nasdaq Stockholm. Därutöver sker handel i Holmen-aktien även på andra handelsplatser såsom Cboe BXE, LSE och Aquis.
Utdelning
Beslut om aktieutdelning grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning. Styrelsen föreslår att årsstämman den 28 mars 2023 beslutar om en utdelning om 8 kronor per aktie och en extra utdelning om 8 kronor per aktie.
Aktiestruktur
Holmen har 162 001 678 utestående aktier fördelade på 45 246 468 A-aktier och 116 755 210 B-aktier. Därutöver finns 510 646 återköpta B-aktier i eget förvar. A-aktien har tio röster och B-aktien en röst. I övrigt har aktierna samma rätt. Det finns inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller bolagsordning.
Aktiesparprogram
Det aktiesparprogram som infördes efter beslut av årsstämman 2019 löpte ut i april 2022, vilket innebar att deltagarna tilldelades 75 993 matchnings- och prestationsaktier. Årsstämman 2022 beslutade om ett nytt, liknande aktiesparprogram. Syftet med programmet är att stärka intressegemenskap mellan ägare och ledningen i bolaget samt att skapa ett långsiktigt engagemang för Holmen. Mer information om befintligt aktiesparprogram återfinns i not 4.
Aktieåterköp
Vid årsstämman 2022 bemyndigades styrelsen att kunna fatta beslut om att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier. Inget återköp har genomförts under perioden. Sedan tidigare innehar bolaget 0,3 procent av samtliga aktier. Styrelsen föreslår att årsstämman 2023 beslutar lämna ett motsvarande bemyndigande för styrelsen.
Ägarstruktur
Totalt hade Holmen 52 701 aktieägare vid utgången av 2022. Sett till antalet utgör svenska privatpersoner den största ägarkategorin med 50 177 ägare. Aktiekapitalet ägs till 73 (81) procent av svenskregistrerade ägare. Den största andelen aktier bland utländska ägare finns i USA och Norge, med 8 procent respektive 5 procent av kapitalet. Största ägare, med 62,3 procent av rösterna och 34,1 procent av kapitalet, var vid årsskiftet 2022/2023 L E Lundbergföretagen AB.
Aktieägar Kommunikation
På holmen.com finns information om bolaget samlat; finansiell information i form av rapporter, presentationer och finansiella data samt utveckling av Holmens aktier och kontaktuppgifter.
Totalavkastning
| Holmen B | OMX Stockholm 30 (OMXS30) | |
|---|---|---|
| Inkl. reinvesterad utdelning utan hänsyn till skatt | ||
| Holmen B | ||
| OMX Stockholm 30 (OMXS30) | ||
| Källa: Macrobond |
Aktiekursutveckling, Holmen B och OMX Stockholm
Totalt antal omsatta B-aktier (tusental)
Ägarkategorier
| Ägarkategorier | Andel av kapital, % |
|---|---|
| Svenska institutioner | 50 |
| Svenska aktiefonder | 11 |
| Svenska privatpersoner | 12 |
| Utländska ägare | 27 |
| 2 | |
| 58 |
Holmen Årsredovisning 2022
Aktien och ägarna
Resultat per aktie: 36,3 KR
Föreslagen utdelning per aktie: 8 KR + 8 KR
Data per aktie (justerat för aktiesplit 2:1 2018)
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat efter utspädning, kr 1) | 36,3 | 18,5 | 12,2 | 52,6 | 13,5 | 9,9 | 8,5 | 3,3 | 5,4 | 4,3 |
| Utdelning, kr | ||||||||||
| Ordinare utdelning, kr | 8 | 2) | 7,5 | 7,25 | 3,5 | 6,75 | 6,5 | 6 | 5,5 | 5 |
| Extra utdelning, kr | 8 | 2) | 4,0 | 3,5 | - | - | - | - | - | - |
| Total utdelning i % av: | ||||||||||
| Eget kapital | 4,6 | 4,0 | 4,1 | 1,4 | 4,8 | 5,0 | 4,7 | 4,2 | 4,0 | 3,6 |
| Börskurs vid årets slut | 3,9 | 2,6 | 2,7 | 1,2 | 3,9 | 3,0 | 3,7 | 4,0 | 3,8 | 3,8 |
| Årets resultat | 44 | 62 | 88 | 6 | 50 | 65 | 71 | 158 | 93 | 106 |
| Avkastning, eget kapital, % 1) | 11 | 7 | 5 | 35 | 10 | 8 | 7 | 3 | 4 | 3 |
| Avkastning, sysselsatt kapital, % 1) 3) | 13 | 9 | 6 | 9 | 10 | 9 | 9 | 6 | 6 | 4 |
| Eget kapital per aktie, kr | 352 | 290 | 263 | 238 | 140 | 131 | 127 | 124 | 125 | 124 |
| Börskurs, B, vid årets slut, kr | 414 | 435 | 394 | 285 | 175 | 218 | 164 | 131 | 133 | 117 |
| Genomsnittskurs under året, B, kr | 459 | 404 | 310 | 220 | 213 | 186 | 141 | 132 | 118 | 99 |
| Årshögsta börskurs, B, kr | 573 | 469 | 396 | 297 | 240 | 218 | 163 | 153 | 136 | 118 |
| Årslägsta börskurs, B, kr | 400 | 365 | 228 | 172 | 175 | 157 | 114 | 110 | 105 | 87 |
| Totalt börsvärde vid årets slut, 1 000 Mkr | 67,5 | 71,0 | 64,7 | 46,6 | 29,5 | 36,6 | 27,4 | 22,3 | 22,3 | 19,7 |
| P/E-tal 4) | 11 | 23 | 32 | 5 | 13 | 22 | 19 | 39 | 25 | 28 |
| EV/Resultat före avskrivningar 3) 5) | 8 | 14 | 19 | 14 | 9 | 13 | 10 | 11 | 9 | 10 |
| Betavärde (48 mån), B, vid årets slut 6) | 0,75 | 0,78 | 0,77 | 0,77 | 0,74 | 0,74 | 0,72 | 0,68 | 0,71 | 0,67 |
| Antal aktieägare vid årets slut | 52 701 | 48 126 | 48 104 | 38 904 | 33 573 | 30 903 | 28 159 | 28 176 | 27 788 | 27 692 |
1) Se sida 114: Definitioner och ordlista.
2) Styrelsens förslag.
3) Exkl. jämförelsestörande poster.
4) Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter utspädning.
5) Börsvärde plus finansiell nettoskuld vid årets slut (EV) dividerat med resultat före avskrivningar.
6) Mäter hur känslig B-aktiens avkastning har varit relativt avkastningen på OMX 30 Stockholm under 48 månader.
Aktiekapitalets sammansättning
| Antal aktier | Antal röster | Kvot värde Mkr | |
|---|---|---|---|
| Aktier | |||
| A | 45 246 468 | 452 464 680 | 26 1 180 |
| B | 117 265 856 | 117 265 856 | 26 3 058 |
| Totalt antal aktier | 162 512 324 | 569 730 536 | 4 238 |
| Innehav av återköpta B-aktier | -510 646 | -510 646 | |
| Totalt antal utestående aktier | 162 001 678 | 569 219 890 |
Aktiekapitalets utveckling 2000–2022
| Förändring av antal aktier | Totalt antal aktier | Förändring av aktiekapital | Totalt aktiekapital, Mkr | |
|---|---|---|---|---|
| 2001 | Indragning av återköpta aktier | -8 885 827 | 79 972 451 | -444 |
| 2004 | Konvertering och teckning | 4 783 711 | 84 756 162 | 239 |
| 2018 | Aktieuppdelning (split) | 84 756 162 | 169 512 324 | - |
| 2020 | Indragning av återköpta aktier | -7 000 000 | 162 512 324 | - |
Ägarstruktur*
| % av kapital | % av röster | |
|---|---|---|
| L E Lundbergföretagen | 34,1 | 62,3 |
| Kempestiftelserna | 7,4 | 17,5 |
| Norges Bank | 4,8 | 1,4 |
| SEB fonder | 2,4 | 0,7 |
| BlackRock | 2,3 | 0,7 |
| Handelsbanken Fonder | 2,1 | 0,6 |
| Vanguard (USA) | 2,1 | 0,6 |
| Carnegie Fonder (Sverige) | 1,8 | 0,5 |
| Swedbank Robur Fonder | 1,5 | 0,4 |
| Nordea Fonder | 1,4 | 0,4 |
| Summa | 59,9 | 85,0 |
| Övriga | 40,1 | 15,0 |
| Summa | 100,0 | 100,0 |
| Varav utländskt ägande | 27,3 | 8,0 |
* Beräknat utifrån totalt antal utestående aktier. De tio kapitalmässigt största identifierade aktieägarna. Enskilt större aktieägare kan finnas förvaltningsregistrerade och ingå bland övriga aktieägare.
Aktieägarstatistik 2022-12-31
| Innehavs klasser, antal aktier | Antal aktieägare | Andel av kapital, % |
|---|---|---|
| 1–1 000 | 48 890 | 4 |
| 1 001–100 000 | 3 731 | 11 |
| 100 001– | 80 | 85 |
| Totalt | 52 701 | 100 |
Årlig avkastning 2022-12-31*, %
| 1 år | 3 år | 5 år | 10 år | |
|---|---|---|---|---|
| Holmen B | -3 | 15 | 16 | 19 |
| OMX Stockholm 30 | -13 | 7 | 9 | 10 |
* Inklusive återinvesterad utdelning. Holmens totalavkastning har i genomsnitt varit 19 procent per år senaste tio åren, vilket är 9 procentenheter bättre än OMX Stockholm 30.
Holmen Årsredovisning 2022
Koncernen
Rörelseresultatet för 2022 uppgick till 7 527 (3 731) Mkr. Resultatökningen beror på betydande prishöjningar samtidigt som kostnadsinflationen begränsades av stark egen försörjning av virke och energi. Finansnettot uppgick till -87 (-39) Mkr. Redovisad skatt uppgick till -1 567 (-688) Mkr, vilket motsvarar 21 (19) procent av resultatet före skatt.
Rapport över totalresultat, Mkr
| Not | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 5 874 | 3 004 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Omvärdering av skogsmark | 9 | 4 373 | 3 345 |
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | 18 | -6 | -12 |
| Skatt hänförlig till poster som inte återförs till årets resultat | 7 | -899 | -683 |
| Summa poster som inte återförs till årets resultat | 3 469 | 2 650 | |
| Kassaflödessäkringar | |||
| Omvärdering | 6 | 560 | 182 |
| Överfört från eget kapital till resultaträkningen | -3 507 | 349 | |
| Överfört från eget kapital till anläggningstillgångar | -16 | -27 | |
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | 72 | 180 | |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | -28 | -39 | |
| Andel i joint ventures övrigt totalresultat | 13 | 0 | 3 |
| Skatt hänförlig till poster som återförs till årets resultat | 7 | -612 | -97 |
| Summa poster som återförs till årets resultat | 2 469 | 551 | |
| Summa övrigt totalresultat efter skatt | 5 938 | 3 201 | |
| Summa totalresultat | 11 812 | 6 204 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 11 812 | 6 204 |
Resultaträkning, Mkr
| Not | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 23 952 | 19 479 |
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 2 743 | 1 690 |
| Förändring varulager | 364 | 1 | |
| Råvaror och förnödenheter | -11 078 | -10 110 | |
| Personalkostnader | 4 | -2 956 | -2 720 |
| Övriga rörelsekostnader | 5 | -4 585 | -3 814 |
| Värdeförändring i biologiska tillgångar | 9 | 509 | 464 |
| Avskrivningar enligt plan | 10, 11, 12 | -1 345 | -1 261 |
| Nedskrivningar | 10 | -87 | - |
| Resultat från andelar i intressebolag och joint ventures | 13 | 10 | 0 |
| Rörelseresultat | 7 527 | 3 731 | |
| Finansiella intäkter | 6 | 12 | 9 |
| Finansiella kostnader | 6 | -99 | -48 |
| Resultat före skatt | 7 441 | 3 691 | |
| Skatt | 7 | -1 567 | -688 |
| Årets resultat | 5 874 | 3 004 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 5 874 | 3 004 | |
| Resultat per aktie (kr) | 8 | ||
| före utspädning | 36,3 | 18,5 | |
| efter utspädning | 36,3 | 18,5 | |
| Genomsnittligt antal aktier (milj) | 8 | ||
| före utspädning | 162,0 | 161,9 | |
| efter utspädning | 162,0 | 161,9 |
Balansräkning per 31 december, Mkr
| Not | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | |||
| Skogstillgångar | |||
| Biologiska tillgångar | 9 | 29 867 | 29 204 |
| Skogsmark | 9 | 22 284 | 17 876 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 427 | 539 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 10 124 | 9 711 |
| Nyttjanderättstillgångar | 12 | 242 | 240 |
| Andelar i intresseföretag och joint ventures | 13 | 1 680 | 1 756 |
| Övriga aktier och andelar | 13 | 2 | 2 |
| Långfristiga finansiella fordringar | 14 | 97 | 268 |
| Uppskjutna skattefordringar | 7 | 2 | 3 |
| Summa anläggningstillgångar | 64 726 | 59 598 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 15 | 4 838 |
Koncernen
Förändringar i eget kapital, Mkr
| Övrigt tillskjutet kapital | Omräkningsreserv | Säkringsreserv | Värderingsreserv | Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat | Totalt eget kapital | Aktiekapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2021-01-01 | 281 | -73 | 316 | 11 297 | 26 457 | 42 516 |
| Årets resultat | - | - | - | - | 3 004 | 3 004 |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Omvärdering av skogsmark | - | - | - | 3 345 | - | 3 345 |
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | - | - | - | -12 | -12 | - |
| Kassaflödessäkringar | - | - | 504 | - | 504 | - |
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | - | 180 | - | - | 180 | - |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | - | -39 | - | - | -39 | - |
| Andel i joint ventures övrigt totalresultat | - | - | - | 3 | 3 | - |
| Skatt hänförligt till övrigt totalresultat | - | 8 | -105 | -689 | 6 | -780 |
| Summa övrigt totalresultat | - | 149 | 402 | 2 656 | -6 | 3 201 |
| Summa totalresultat | - | 149 | 402 | 2 656 | 2 997 | 6 204 |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | -1 741 | -1 741 |
| Aktiesparprogram | - | - | - | - | 12 | 12 |
| Utgående eget kapital 2021-12-31 | 281 | 76 | 718 | 13 953 | 27 725 | 46 992 |
| Årets resultat | - | - | - | - | 5 874 | 5 874 |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Omvärdering av skogsmark | - | - | - | 4 373 | - | 4 373 |
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | - | - | - | -6 | -6 | - |
| Kassaflödessäkringar | - | - | 3 037 | - | 3 037 | - |
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | - | 72 | - | - | 72 | - |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | - | -28 | - | - | -28 | - |
| Andel i joint ventures övrigt totalresultat | - | - | - | 0 | 0 | - |
| Skatt hänförligt till övrigt totalresultat | - | 6 | -618 | -901 | 2 | -1 511 |
| Summa övrigt totalresultat | - | 50 | 2 419 | 3 472 | -4 | 5 938 |
| Summa totalresultat | - | 50 | 2 419 | 3 472 | 5 870 | 11 812 |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | -1 862 | -1 862 |
| Aktiesparprogram | - | - | - | - | 9 | 9 |
| Utgående eget kapital 2022-12-31 | 281 | 126 | 3 | 137 | 17 426 | 31 742 |
Kassaflödesanalys, Mkr
| Not | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt | 25 | 7 441 | 3 691 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Avskrivningar enligt plan | 1 345 | 1 261 | |
| Nedskrivningar | 87 | - | |
| Värdeförändring i biologiska tillgångar | -509 | -464 | |
| Förändring av avsättningar | 15 | -187 | - |
| Övrigt* | 28 | -263 | - |
| Betalda inkomstskatter | -1 639 | -662 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 6 768 | 3 375 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager | -1 007 | -236 | |
| Förändring av kundfordringar och övriga rörelsefordringar | -1 284 | -156 | |
| Förändring av leverantörsskulder och övriga rörelseskulder | 1 007 | 247 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 5 484 | 3 229 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -1 225 | -1 534 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 14 | 14 | 19 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -6 | -13 | |
| Investeringar och förvärv av biologiska tillgångar | -160 | -166 | |
| Avyttring av biologiska tillgångar | 32 | 424 | |
| Förvärv av aktier och andelar | -11 | -63 | |
| Avyttring av aktier och andelar | 4 | - | |
| Återbetalning av långfristiga finansiella fordringar | 3 | 25 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -1 349 | -1 307 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna långfristiga lån | - | 500 | |
| Amortering långfristiga lån | -500 | - | |
| Förändring kortfristiga finansiella skulder | 25 | -261 | -411 |
| Amortering av skulder kopplade till nyttjanderättstillgångar | 25 | -90 | -110 |
| Förändring kortfristiga finansiella fordringar | 0 | -3 | - |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare | -1 862 | -1 741 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -2 713 | -1 764 | |
| Årets kassaflöde | 1 422 | 158 | |
| Likvida medel vid årets början | 507 | 346 | |
| Valutakursdifferens i likvida medel | 5 | 2 | |
| Likvida medel vid årets slut | 1 935 | 507 | |
| * Övriga justeringar utgörs främst av valutaeffekter och marknadsomvärderingar av finansiella instrument, resultat från intresseföretag samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar. |
Förändring finansiell nettoskuld, Mkr
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Ingående finansiell nettoskuld | -4 101 | -4 181 |
| Kassaflöde Löpande verksamhet | 5 484 | 3 229 |
| Investeringsverksamhet (exkl. finansiella fordringar och rörelseförvärv) | -1 350 | -1 332 |
| Utbetald utdelning | -1 862 | -1 741 |
| Rörelseförvärv | - | 270 |
| Skulder avseende nya nyttjanderättsavtal | -93 | -67 |
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | -7 | 17 |
| Valutaeffekter och marknadsvärdeförändringar | 53 | -27 |
| Utgående finansiell nettoskuld | -2 145 | -4 101 |
Resultaträkning, Mkr
| Not | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 21 995 | 18 186 |
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 1 262 | 921 |
| Förändring varulager | 304 | 35 | |
| Råvaror och förnödenheter | -9 418 | -10 127 | |
| Personalkostnader | 4 | -2 485 | -2 078 |
| Övriga externa kostnader | 5 | -6 590 | -5 428 |
| Avskrivningar enligt plan | 10, 11 | -56 | -51 |
| Resultat | 5 | 012 | 1 458 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 6, 23 | 453 | 380 |
| Ränteintäkter och liknande intäkter | 6 | 84 | 26 |
| Räntekostnader och liknande kostnader | 6 | -88 | -90 |
| Resultat efter finansiella poster | 5 459 | 1 774 | |
| Bokslutsdispositioner | 24 | -511 | 768 |
| Resultat före skatt | 4 948 | 2 541 | |
| Skatt | 7 | -930 | -451 |
| Årets resultat | 4 019 | 2 090 |
Rapport över totalresultat, Mkr
| Not | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 4 019 | 2 090 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Kassaflödessäkringar Omvärdering | 6 | 401 | 204 |
| Överfört från eget kapital till resultaträkningen | -3 499 | 329 | |
| Överfört från eget kapital till anläggningstillgångar | -16 | -27 | |
| Skatt hänförlig till övrigt totalresultat | 7 | -594 | -104 |
| Summa poster som återförs till årets resultat | 2 | 2 291 | 401 |
| Summa totalresultat | 6 310 | 2 491 | |
| I moderbolaget ingår Holmens svenska verksamheter med undantag för mer- parten av anläggnings tillgångarna samt den verksamhet som bedrivs vid Varsviks Vindkraftpark och koncernens byggsystemverksamhet som redovisas i andra bolag i koncernen. I resultat efter finansiella poster ingår resultat från säkring av eget kapital i utländska dotter bolag om -28 (-39) Mkr. |
Kassaflödesanalys, Mkr
| Not | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansiella poster | 5 459 | 1 774 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Avskrivningar enligt plan | 56 | 51 | |
| Nedskrivningar | - | 2 | |
| Förändring av avsättningar | 10 | -145 | - |
| Övrigt* | -357 | 75 | |
| Betalda inkomstskatter | -1 460 | -618 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 3 708 | 1 139 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager | -1 073 | -250 | |
| Förändring av rörelsefordringar | -969 | -641 | |
| Förändring av rörelseskulder | 1 168 | 622 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 834 | 870 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 19 | -92 | - |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 8 | 10 | - |
| Återbetalning av långfristiga finansiella fordringar | 3 | 25 | |
| Förvärv av aktier och andelar | -157 | -39 | |
| Avyttring av aktier och andelar | 26 | - | |
| Kassaflöde från investerings- verksamheten | -102 | -95 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna långfristiga lån | - | 500 | |
| Amortering av långfristiga lån | -500 | - | |
| Förändring övriga finansiella skulder | 25 | 267 | -303 |
| Förändring övriga finansiella fordringar | 0 | -286 | - |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare | -1 862 | -1 741 | |
| Erhållna koncernbidrag | 1 | 1 013 | 1 495 |
| Lämnade koncernbidrag | -322 | -230 | |
| Kassaflöde från finansierings- verksamheten | -1 404 | -565 | |
| Årets kassaflöde | 1 329 | 209 | |
| Likvida medel vid årets början | 445 | 236 | |
| Likvida medel vid årets slut | 1 774 | 445 | |
| * Övriga justeringar utgörs främst av valutaeffekter och marknadsomvärderingar av finansiella instrument samt resultat vid försäljning av anläggnings tillgångar. |
Balansräkning per 31 december, Mkr
| Not | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 9 | 13 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 3 088 | 3 075 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Aktier och andelar | 13, 23 | 11 792 | 11 634 |
| Långfristiga finansiella fordringar | 14 | 3 648 | 4 176 |
| Summa anläggningstillgångar | 18 | 537 | 18 898 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 15 | 3 965 | 2 886 |
| Rörelsefordringar | 16 | 8 606 | 3 616 |
| Aktuell skattefordran | 7 | 579 | 39 |
| Kortfristiga placeringar | 14 | 18 | 39 |
| Likvida medel | 14 | 1 774 | 445 |
| Summa omsättningstillgångar | 14 | 941 | 7 025 |
| Summa tillgångar | 33 | 478 | 25 923 |
Balansräkning per 31 december, Mkr
| Not | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|
| Eget kapital | 17 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 4 238 | 4 238 | |
| Reservfond | 1 577 | 1 577 | |
| Uppskrivningsfond | 100 | 100 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel inkl. | |||
| säkrings- reserv 7 514 4 986 | |||
| Årets resultat 4 019 2 090 | |||
| Summa eget kapital 17 448 12 990 | |||
| Obeskattade reserver 24 4 053 2 852 | |||
| Avsättningar | |||
| Pensionsåtaganden 18 13 0 | |||
| Avsättningar 19 609 599 | |||
| Uppskjuten skatteskuld 7 1 389 787 | |||
| Summa avsättningar 2 011 1 386 | |||
| Skulder | |||
| Långfristiga finansiella skulder 14 3 334 4 513 | |||
| Kortfristiga finansiella skulder 14 1 039 736 | |||
| Rörelseskulder 20 5 593 3 446 | |||
| Summa skulder 9 966 8 695 | |||
| Summa eget kapital och skulder 33 478 25 923 |
Förändringar i eget kapital, Mkr
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | Aktie- kapital | Reserv- fond | Uppskriv- ningsfond | Säkrings- reserv | Balanserade vinstmedel | Årets resultat | Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2021-01-01 | 4 238 | 1 577 | 100 | 353 | 4 042 | 1 919 | 12 228 | |
| Vinstdisposition | - | - | - | - | 1 919 | -1 919 | - | - |
| Årets resultat | - | - | - | - | - | 2 090 | 2 090 | 2 090 |
| Övrigt totalresultat | ||||||||
| Kassaflödessäkringar | - | - | - | 505 | - | - | - | 505 |
| Skatt på övrigt totalresultat | - | - | - | -104 | - | - | - | -104 |
| Summa övrigt totalresultat | - | - | - | 401 | - | - | - | 401 |
| Summa totalresultat | - | - | - | 401 | 1 919 | 171 | 2 491 | 2 491 |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | - | -1 741 | - | -1 741 |
| Aktiesparprogram | - | - | - | -12 | - | - | - | -12 |
| Utgående eget kapital 2021-12-31 | 4 238 | 1 577 | 100 | 754 | 4 232 | 2 090 | 12 990 | |
| Vinstdisposition | - | - | - | 2 090 | -2 090 | - | - | - |
| Årets resultat | - | - | - | - | - | 4 019 | 4 019 | 4 019 |
| Övrigt totalresultat | ||||||||
| Kassaflödessäkringar | - | - | - | 2 885 | - | - | - | 2 885 |
| Skatt på övrigt totalresultat | - | - | - | -594 | - | - | - | -594 |
| Summa övrigt totalresultat | - | - | - | 2 291 | - | - | - | 2 291 |
| Summa totalresultat | - | - | - | 2 291 | 2 090 | 1 929 | 6 310 | 6 310 |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | - | -1 862 | - | -1 862 |
| Aktiesparprogram | - | - | - | -9 | - | - | - | -9 |
| Utgående eget kapital 2022-12-31 | 4 238 | 1 577 | 100 | 3 045 | 4 469 | 4 019 | 17 448 |
Not 1 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Belopp avser miljoner kronor (Mkr) där inte annat framgår
- Redovisningsprinciper 66
- Rapportering per rörelsesegment 71
- Övriga rörelseintäkter 72
- Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 73
- Arvode och kostnadsersättning till revisorer 75
- Finansnetto och resultat från finansiella instrument 75
- Skatt 76
- Resultat per aktie 77
- Skogstillgångar 78
- Immateriella anläggningstillgångar 80
- Materiella anläggningstillgångar 80
- Nyttjanderättstillgångar (leasing) 81
- Andelar i intresseföretag, joint ventures samt övriga aktier och andelar 82
- Finansiella instrument 83
- Varulager 86
- Rörelsefordringar 86
- Eget kapital moderbolaget 86
- Pensionsåtaganden 87
- Avsättningar 88
- Rörelseskulder 88
- Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 88
- Närstående 89
- Andelar i koncernföretag 90
- Obeskattade reserver 91
- Kassaflödesanalys 91
- Rörelseförvärv 92
- Viktiga bedömningar och uppskattningar 92
Not 1. Redovisningsprinciper
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag samt intresseföretag och joint ventures.
Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB), såsom de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som kommenteras separat under respektive avsnitt. Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för noterade juridiska personer. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen (ÅRL) och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
Värderingsgrunder tillämpade vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärden, förutom biologiska tillgångar och skogsmark samt vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. I moderbolaget har biologiska tillgångar och skogsmark ej värderats till verkligt värde. Andelar i koncernföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer som bolagen bedriver sin verksamhet. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningens gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se även not 27 Viktiga bedömningar och uppskattningar.
Ändrade redovisningsprinciper
Nya och ändrade redovisningsprinciper som är tillämpliga från 2022
Nya och ändrade IFRS med tillämpning från 2022 har inte någon väsentlig effekt på företagets finansiella rapporter.
Nya och ändrade redovisningsprinciper som inte börjat tillämpas
Nya och ändrade IFRS med framtida tillämpning förväntas inte komma att ha någon väsentlig effekt på företagets finansiella rapporter.
Segmentrapportering
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad ”management approach” eller företagsledningsperspektiv. Indelningsgrunden för segment baseras på koncernens affärsområden. Detta överensstämmer med koncernens operativa struktur och den interna rapporteringen till VD och styrelse. Posterna i rörelsesegmentets resultat, tillgångar och skulder är redovisade i enlighet med det resultat (rörelseresultat), tillgångar och skulder som företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp. Se not 2 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
66 Holmen Årsredovisning 2022 Noter
Not 1
Klassificering
Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och långfristiga avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar, kortfristiga skulder och kortfristiga avsättningar består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Konsolideringsprinciper
Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget, Holmen AB. Bestämmande inflytande föreligger om Holmen AB har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang samt kan använda sitt inflytande över investeringen till att påverka avkastningen. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier samt om de facto control föreligger. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder, värderade till verkligt värde. Skillnaden mellan anskaffningskostnaden för aktierna och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara netto- tillgångar utgör goodwill. Dotterföretagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder ingår i koncernredovisningen från den dag bestämmande inflytandet uppkommer (förvärvstidpunkten) och till den dag det upphör. Koncern- interna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster elimineras i sin helhet.
Innehav redovisade enligt kapitalandelsmetoden
Intresseföretag. Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande, redovisas i koncernen enligt kapitalandelsmetoden.
Gemensamt ägda företag/joint ventures. Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande där koncernen har rätt till netto- tillgångarna istället för direkt rätt till tillgångar och åtagande i skulder. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt kapitalandelsmetoden.
Kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen och joint ventures motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens och joint ventures egna kapital samt koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som ”Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat” koncernens andel i intresseföretagens och joint ventures nettoresultat efter skatt hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar på eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget eller joint venture minskar investeringens redovisade värde. Orealiserade vinster uppkomna från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras i relation till ägd kapitalandel. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget och joint venture överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll.
```# Avräkning för förluster
Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget och joint venture. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget eller joint venture. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör respektive det gemensamt ägda företaget upphör att vara gemensamt ägt.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionsdatumet.
Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive eventuell goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas i koncernredovisningen från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter samt vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.
Kommissionärsbolagsförhållanden
Moderbolagets verksamhet bedrivs huvudsakligen genom kommissionärsbolagen Holmen Skog AB, Holmen Wood Products AB, Holmen Iggesund Paperboard AB, Holmen Paper AB och Holmen Energi AB. Moderbolaget svarar för alla förpliktelser som dessa kommissionärsbolag ikläder sig. Samtliga intäkter, kostnader, tillgångar och skulder som uppkommer i de av kommissionärsbolagen bedrivna verksamheterna redovisas i Holmen AB med undantag för merparten av gjorda investeringar samt viss försäljning av skogstillgångar som istället redovisas i några andra av koncernens dotterbolag.
Intäkter
Koncernens försäljning avser till största del varor som säljs till kund, vilka specificeras i tabeller i not 2. De tjänster som levereras är begränsade och avser i allt väsentligt skogsvårdstjänster och tjänster inom byggverksamhet såsom montagearbeten. Holmen agerar i princip uteslutande som huvudman och försäljningstransaktionerna stöds av avtal. För Holmen är de allra flesta kontrakt separata åtaganden och utgörs av ett åtagande per kontrakt. Holmens garantier i samband med försäljning är inte att betrakta som separerbara och redovisas därmed i enlighet med IAS 37.
Transaktionspriset utgörs av priset för varan eller tjänsten. Rörlig ersättning förekommer främst i form av volym- och kassarabatter. Volymrabatter ger kunden ett rabatterat pris förutsatt att en viss mängd varor köps under en period. En kassarabatt ger kunden rätt till ett lägre pris i de fall betalning sker inom en viss tidpunkt. Rabatter redovisas som en reduktion av nettoomsättningen.
Intäkten redovisas då Holmen uppfyller sina åtaganden genom att överföra kontrollen av de utlovade varorna, samt i förekommande fall tjänsterna, till kunden. Tidpunkten för överföring av kontroll, och riskens övergång är kritisk för när en intäkt redovisas. Riskens övergång ser olika ut beroende på vilka fraktvillkor som tillämpas.
Försäljning av energi skiljer sig från övrig försäljning då leverans sker i samband med produktion då den också intäktsförs. Koncernens verksamhet omfattar även konstruktionslösningar i trä. Intäkterna från denna verksamhet hanteras som entreprenadavtal och redovisas över tid på basis av nedlagda kostnader i förhållande till uppdragets totala beräknade kostnader. Projekt sträcker sig normalt inte längre än tolv månader. Holmen tillämpar därmed lättnadsregeln att ej upplysa om återstående prestationsåtaganden.
Upparbetade intäkter relaterat till entreprenadavtal redovisas initialt som avtalstillgångar, eftersom rätt till betalning är villkorat av kundens godkännande. När kunden accepterat varorna bokas beloppet för avtalstillgången om till fordran. Erhållna förskott ingår i avtalsskulden. Betalningsvillkor varierar mellan olika marknader och Holmen följer normalt gällande praxis på respektive marknad.
Övriga rörelseintäkter
Som övriga rörelseintäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför bolagets huvudsakliga verksamhet. I posten ingår huvudsakligen försäljning av biprodukter, certifikat för förnybar energi, hyres- och arrendeintäkter, utsläppsrätter, försäkringsersättningar samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar.
Certifikat för förnybar energi
Certifikat tilldelas i förhållande till produktion av förnybar energi enligt ett kvotsystem som införts i syfte att främja elproduktion med användning av förnybara energikällor. Intäkter från tilldelade certifikat redovisas som övrig rörelseintäkt i samma period som produktionen sker.
Statliga bidrag
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag knutna till en anläggningstillgång reducerar anläggningens redovisade anskaffningsvärde. Statliga bidrag, såsom vägbidrag, som avser att täcka kostnader redovisas som övrig rörelseintäkt. Dessa periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för.
Holmen Årsredovisning 2022
67 Noter
Not 1 Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostnader, utdelningsintäkter, omvärderingar avseende finansiella instrument värderade till verkligt värde samt orealiserade och realiserade kursförluster och vinster. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Räntekostnader inkluderar transaktionskostnader för lån vilka har periodiserats över lånets löptid vilket även gäller eventuell skillnad mellan mottagna medel och återbetalningsbelopp. Utdelningsintäkt redovisas när utdelning fastställts och rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Räntekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig.
Låneutgifter hänförliga till inköp eller uppförande av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras i koncernredovisningen som en del av tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa och är för koncernen aktuell vid betydande investeringsprojekt.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktioner redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder, med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas och medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder i samma land nettoredovisas i den mån kvittningsrätt föreligger.
Resultat per aktie
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier.
Finansiella instrument
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller eller bolaget inte längre har kontrollen över den. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Avistaaffärer redovisas i enlighet med affärsdagsprincipen.
Kundfordran tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.# Finansiella instrument
Finansiella tillgångar, exklusive aktier, och finansiella skulder har klassificerats som kortfristiga om beloppen förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Aktier har klassificerats som långfristiga om de är avsedda att stadigvarande innehas i verksamheten.
Klassificering och värdering av finansiella instrument
Finansiella instrument klassificeras och värderas utifrån företagets affärsmodell samt hur karaktären på de kontraktsenliga kassaflödena ser ut. Se not 14 för bolagets klassificeringar av finansiella instrument.
Finansiella tillgångar
Värderas initialt till verkligt värde med avdrag för eventuella transaktionskostnader. Löpande värderas normalt tillgångarna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden då syftet med att inneha tillgångarna är att erhålla samtliga de kontraktsenliga kassaflödena, som består av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp. I de fall utgivna medel understiger återbetalningsbeloppet periodiseras denna skillnad över lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden. Derivat redovisas löpande till verkligt värde. Förändringar i värde för derivat som inte säkringsredovisas redovisas i resultaträkningen.
Finansiella skulder
Värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella transaktionskostnader. Löpande värderas normalt skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. I de fall mottagna medel understiger återbetalningsbeloppet periodiseras denna skillnad över lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden. Derivat redovisas löpande till verkligt värde. Förändringar i värde för derivat som inte säkringsredovisas redovisas i resultaträkningen.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Vid bedömning av förväntade kreditförluster av finansiella tillgångar tillämpas förenklingsregeln enligt IFRS 9. För finansiella tillgångar där det finns indikation om att hela det redovisade värdet eventuellt inte kommer kunna återvinnas görs en individuell bedömning av respektive instrument. Normalt utgör uteblivna betalningar från motpart sådan indikation. Baserat på den individuella bedömningen redovisas eventuell nedskrivning. För finansiella instrument där det inte finns några indikationer på att kreditkvaliteten är låg görs en avsättning för kreditförluster baserat på historiskt utfall.
Säkringsredovisning
Samtliga derivat, till exempel valutaterminer, el-derivat och ränteswappar, värderas till verkligt värde och redovisas i balansräkningen. I stort sett samtliga derivat innehas i säkringssyfte. Den effektiva delen av värdeförändringar från kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital fram tills det säkrade flödet träffar resultaträkningen då de ackumulerade värdeförändringarna flyttas från eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen för att möta och matcha den säkrade transaktionen. För säkringar av investeringar justeras istället anskaffningsvärdet på den säkrade posten när den inträffar. Säkringars ineffektiva del redovisas direkt i resultaträkningen. För räntor används ränteswappar som kassaflödessäkring. Värdeförändringar för säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet redovisas för koncernen i övrigt totalresultat. Ackumulerad värdeförändring redovisas som en komponent i koncernens egna kapital fram tills dess att verksamheten avyttras då de ackumulerade värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. I moderbolaget redovisas värdeförändringar i resultaträkningen då säkringsredovisning ej tillämpas.
Holmens kassaflödessäkringar avser främst säkring av försäljning i utländsk valuta, framtida räntebetalningar, inköp av el samt inköp i utländsk valuta i samband med investeringar. Säkringsinstrument utgörs av valutaterminer, elterminer samt ränteswappar. De säkrade posterna utgörs av prognoser för framtida försäljning, räntebetalningar, elinköp och investeringsutbetalningar. Säkringskvoten fastställs löpande genom att jämföra säkrade belopp med aktuella prognoser. För säkringar av nettoinvestering i utlandsverksamhet utgör redovisat värde på nettoinvesteringen säkrad post och säkringskvoten fastställs genom att jämföra de säkrade beloppen med nettoinvesteringen. Eventuell ineffektivitet baseras på beräkning av säkringskvoten.
Koncernens riskhantering av finansiella instrument beskrivs på sida 56-57.
Skogstillgångar
Koncernens skogstillgångar redovisas till verkligt värde baserat på transaktionspriser för skogsfastigheter i de områden där koncernen har skogsmark. Värdering till verkligt värde görs utifrån värderingsnivå tre. Det totala värdet på skogstillgångarna fördelas på växande träd, som redovisas som biologisk tillgång, och skogsmark. Hur mycket av värdet som fördelas på de biologiska tillgångarna fastställs genom att beräkna nuvärdet av förväntade kassaflöden, efter avdrag för försäljningskostnader men före skatt, från skörd av de nu växande träden. Vid beräkning av nuvärdet används en diskonteringsränta före skatt som beräknats med ledning av transaktioner med skogsfastigheter. Värdet på skogsmarken beräknas som skillnaden mellan det totala värdet på skogstillgångarna och de biologiska tillgångarna. Förändringar i verkligt värde på biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Förändringar i verkligt värde på skogsmark redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital benämnd omvärderingsreserv. Om det verkliga värdet på skogsmark skulle understiga anskaffningsvärdet kommer skillnaden att redovisas i resultaträkningen som nedskrivning.
Redovisning i moderbolaget
I moderbolaget redovisas skogstillgångar enligt RFR 2. Det innebär att de klassificeras som anläggningstillgångar och redovisas till anskaffningsvärde justerat för uppskrivningar med beaktande av eventuella nedskrivningsbehov.
Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar såsom värdet av förvärvad virkesanskaffningsverksamhet, patent, licenser samt IT-system redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Immateriella anläggningstillgångar i koncernen skrivs av under 5-20 år förutom goodwill. Såväl goodwill som övriga immateriella anläggningstillgångar testas årligen för nedskrivningsbehov. Eventuella nedskrivningar kan återföras med undantag från goodwill. Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget skrivs av under 5 år. Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill fördelas på kassagenererade enheter som väntas gynnas av förvärvets effekter. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag. Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utgifter för utveckling aktiveras enbart vid större projekt om en säker bedömning av de framtida ekonomiska fördelarna kan göras. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter till exempel för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av en juridisk rättighet, avskrivningar på patent och licenser och låneutgifter i enlighet med IAS 23. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingsutgifter är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Tillkommande utgifter aktiveras endast om de bedöms generera ekonomiska fördelar för företaget. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift aktiveras är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats aktiveras utgiften. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan ett eventuellt försäljningspris och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad. En tillgång klassificeras som att den innehas för försäljning om den är tillgänglig för omedelbar försäljning i befintligt skick och utifrån villkor som är normala, och det är mycket sannolikt att försäljning kommer att ske. Dessa tillgångar redovisas på egen rad som omsättningstillgång i balansräkningen. När en tillgång klassificeras som innehav för försäljning, redovisas den till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden med beaktande av gjorda nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark är inte föremål för avskrivning.## Följande nyttjandeperioder (år) används:
- Maskiner för vattenkraftproduktion: 10–40
- Förvaltnings- och lagerbyggnader, bostäder: 10–33
- Driftsbyggnader, markanläggningar samt maskiner för sågverk, massa-, pappers- och kartongtillverkning: 10–20
- Övriga maskiner: 10
- Skogsbilvägar: 20
- Inventarier: 4–10
Finns det indikation på att det redovisade värdet är för högt görs en analys där enskilda eller naturligt sammanhängande tillgångars återvinningsvärde fastställs som det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för försäljning av tillgången. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde. Den tillämpade diskonteringsräntan beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med tillgången.
En nedskrivning utgörs av det belopp som återvinningsvärdet understiger redovisat värde. En nedskrivning återförs om det har skett en positiv förändring av förutsättningarna som används för att bestämma återvinningsvärdet. En återföring görs som mest upp till det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om nedskrivningen inte skulle ha gjorts.
Låneutgifter hänförliga till inköp eller uppförande av så kallade kvalificerade tillgångar ska aktiveras i koncernredovisningen som en del av tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa och är för koncernen aktuell vid betydande investeringsprojekt.
Nyttjanderättstillgångar (leasing)
Vid ett avtals ingång bedöms om avtalet är, eller innehåller, ett leasingavtal. Ett avtal är, eller innehåller, ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att under en viss period bestämma över användningen av en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning.
Koncernen redovisar en nyttjanderättstillgång och tillhörande skuld vid leasingavtalets ingång. Skulderna värderas initialt till nuvärdet av återstående leasingavgifter under den bedömda leasingperioden. Leasingavgifterna diskonteras med koncernens marginella upplåningsränta, vilken utöver koncernens kreditrisk återspeglar respektive avtals leasingperiod och valuta.
Nyttjanderättstillgångar värderas initialt till skuldens värde med tillägg för leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet plus eventuella initiala direkta utgifter. Nyttjanderättstillgången skrivs av linjärt under leasingperiodens löptid. Leasingperioden utgörs av den ej uppsägbara perioden med tillägg för ytterligare perioder i avtalet om det vid inledningsdatumet bedöms som rimligt säkert att dessa kommer att nyttjas.
För leasingavtal som har en leasingperiod på högst 12 månader eller med en underliggande tillgång av lågt värde redovisas inte någon nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingavgifter för dessa leasingavtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.
Moderbolaget
De principer för leasing, i enlighet med IFRS 16, som tillämpas av koncernen tillämpas inte av moderbolaget. Moderbolaget tillämpar en undantagsmöjlighet i RFR 2, med effekt att moderbolaget redovisar existerande leasingavtal som operationella leasingavtal.
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningskostnad, efter avdrag för erforderlig inkurans, och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in-först ut-principen (FIFU). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
För egentillverkade färdigvaror består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta kostnader. Inköpta avverkningsrätter redovisas som varulager. Dessa har förvärvats med syfte att genom skörd säkerställa Holmens behov av råvara. Någon mätbar biologisk omvandling sker inte från förvärvstidpunkten.
Erhållna utsläppsrätter redovisas initialt till marknadspris vid tilldelning som varulager och förutbetald intäkt. Under året intäktsförs tilldelningen samtidigt som en interimsskuld, motsvarande gjorda utsläpp, kostnadsförs. För osålda rätter sker värdering till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.
Erhållna certifikat för förnybar energi värderas initialt till marknadspris vid tilldelning som varulager. För osålda certifikat sker värdering till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.
Ersättningar till anställda
Pensionskostnader och pensionsåtaganden
Förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de intjänas. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företags obligationer används istället marknadsräntan på stats- obligationer med en motsvarande löptid.
Beräkningen görs genom den så kallade ”projected unit credit method” och utförs av en kvalificerad aktuarie för den del av pensionsåtagandena som är förmånsbestämd. Vid fastställande av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalt resultat.
Om det sker förändringar i en förmånsbestämd plan redovisas dessa när ändringen i planen inträffar. Om förändringen sker i samband med en omstrukturering redovisas dessa när företaget redovisar de relaterade omstruktureringskostnaderna. Ändringarna redovisas direkt i årets resultat.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till det lägsta av överskottet i planen och tillgångsbegränsningen beräknad med hjälp av diskonteringsräntan. Tillgångsbegränsningen utgörs av nuvärdet av de framtida ekonomiska fördelarna i form av minskade framtida avgifter eller kontant återbetalning. Vid beräkning av nuvärdet av framtida återbetalningar eller inbetalningar beaktas eventuella krav på minimifondering.
Holmen Årsredovisning 2022 69
Noter
Not 1
Räntekostnaden på förmånsbestämda förpliktelser redovisas i årets resultat under finansnettot. Kostnaden beräknas som nettot av ränteuppräkning av pensionsåtagandet och förväntad intäkt på förvaltningstillgångar beräknat med samma räntefaktor (diskonteringsräntan). Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.
Omvärderingseffekter utgörs av aktuariella vinster och förluster samt skillnad mellan faktisk avkastning på förvaltningstillgångar och den summa som inkluderas i räntenettot. Omvärderingseffekterna redovisas i övrigt totalt resultat.
Den särskilda löneskatten utgör en del av de aktuariella antagandena och redovisas därför som en del av nettoförpliktelsen. Avkastningsskatt redovisas löpande i resultatet för den period skatten avser och ingår därmed inte i skuldberäkningen. Vid fonderade planer belastar skatten avkastningen på förvaltningstillgångar och redovisas i övrigt totalresultat. Vid ofonderade eller delvis ofonderade planer, belastar skatten årets resultat.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern, redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt i koncernen baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran i nuvärdes beräknas ej.
Aktierelaterade ersättningar
Aktieprogram redovisas enligt IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar och regleras med egetkapitalinstrument. Redovisning av aktierelaterade ersättningsprogram reglerade med eget kapitalinstrument innebär att instrumentens verkliga värde vid tilldelningstidpunkten ska redovisas i resultaträkningen som en kostnad över intjänandeperioden, med motsvarande justering av eget kapital. Vid varje bokslut under intjänandeperioden uppskattas det förväntade antalet tilldelade aktier och effekten av en eventuell förändring av tidigare bedömning redovisas i resultaträkningen med motsvarande justering av eget kapital. Därutöver görs avsättning för beräknade sociala kostnader relaterade till aktieprogrammet. Beräkningar baseras på aktiernas värde vid tilldelningstidpunkten, vilket definieras som den tidrymd när avtal sluts mellan parterna. Den genomsnittliga aktiekursen under denna period används som bas för värdering av aktierna vid tilldelningstidpunkten.
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas när koncernen är förpliktigad, utan realistisk möjlighet till tillbaka-dragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
Eget kapital
Koncernens eget kapital består av aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, omräknings-, säkrings- och omvärderingsreserv samt balanserade vinstmedel inklusive årets resultat. Med övrigt tillskjutet kapital avses överkurser som betalats i samband med emissioner. Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättats i en annan valuta än svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och derivat som klassificerats som säkrings instrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet, inklusive skatt. Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till underliggande transaktioner som ännu inte har inträffat, inklusive skatt. Omvärderingsreserven innefattar även värdeförändringar hänförliga till skogsmark. Balanserade vinstmedel innefattar samtliga övriga delar av eget kapital inklusive årets resultat. Innehav av återköpta aktier redovisas som en minskning av balanserade vinstmedel. Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost och likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning. Transaktionskostnader redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.
Moderbolagets eget kapital består av aktiekapital, reservfond, uppskrivningsfond samt balanserade vinstmedel och årets resultat. Reservfonden i moderbolaget avser tidigare obligatoriska avsättningar till reservfond samt belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Uppskrivningsfonden i moderbolaget innehåller belopp avsatta i samband med uppskrivningar av materiella eller finansiella anläggningstillgångar. Balanserade vinstmedel innefattar samtliga övriga delar av eget kapital såsom säkringsreserv samt transaktioner till följd av återköp av egna aktier. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsregler som koncernen avseende dessa poster, se ovan.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när föroreningar uppkommer eller upptäcks, och det är troligt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med tillförlitlighet.
Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Koncernbidrag redovisas i moderbolaget i enlighet med RFR 2s alternativregel, det vill säga koncernbidrag som lämnats eller erhållits redovisas som bokslutsdisposition. Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av posten Andelar i koncernföretag. Samtidigt prövas om en nedskrivning av aktiernas värde är erforderlig. Denna prövning följer normala regler för värdering av tillgångsposten. Erhållna aktieägartillskott redovisas direkt mot fritt eget kapital.
Övrigt
De siffror som presenteras har avrundats till närmaste heltal eller motsvarande. Saknas värde anges ett streck (-).
Noter
Not 2. Rapportering per rörelsesegment
2022
| Skog | Kartong | Papper | Trävaror | Energi | Koncern- gemensamt och övrigt | Elimineringar | Totalt Koncernen | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | ||||||||
| Extern | 2 610 | 6 735 | 8 370 | 5 015 | 1 222 | - | - | 23 952 |
| Intern | 4 732 | - | - | - | 4 | - | -4 737 | - |
| Övriga rörelseintäkter | 367 | 1 820 | 314 | 605 | 152 | 222 | -737 | 2 743 |
| Rörelsens kostnader | -6 643 | -6 610 | -5 651 | -4 181 | -273 | -370 | 5 473 | -18 255 |
| Värdeförändring biologiska tillgångar | 509 | - | - | - | - | - | - | 509 |
| Avskrivningar enligt plan | -87 | -599 | -319 | -204 | -106 | -30 | - | -1 345 |
| Nedskrivningar | -87 | - | - | - | - | - | - | -87 |
| Resultat från andelar i intressebolag och joint ventures | - | - | - | 2 | 8 | - | - | 10 |
| Rörelseresultat | 1 401 | 1 347 | 2 714 | 1 237 | 1 006 | -178 | - | 7 527 |
| Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster* | 1 401 | 1 081 | 2 714 | 1 237 | 1 006 | -178 | - | 7 262 |
| Rörelsemarginal exkl. jämförelsestörande poster, % | 19 | 16 | 32 | 25 | 82 | - | - | 30 |
| Avkastning på sysselsatt kapital exkl. jämförelsestörande poster, % | 4 | 20 | 139 | 54 | 23 | - | - | 13 |
| Operativa tillgångar | 54 499 | 7 792 | 3 242 | 2 944 | 6 101 | 5 888 | -1 083 | 79 384 |
| Operativa skulder | -2 015 | -1 263 | -1 003 | -749 | -1 110 | -1 744 | 1 083 | -6 801 |
| Uppskjuten skatt, netto | -11 130 | -897 | -301 | -128 | -372 | -660 | - | -13 487 |
| Sysselsatt kapital | 41 354 | 5 632 | 1 939 | 2 067 | 4 618 | 3 485 | - | 59 095 |
| Förvärv av anläggningstillgångar | 278 | 555 | 186 | 122 | 237 | 23 | - | 1 401 |
Extern nettoomsättning per marknad
| Sverige | Tyskland | Storbritannien | Frankrike | Italien | Övriga Europa | Asien | Övriga världen | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | |||||||||
| Sverige | 2 586 | 164 | 373 | 1 794 | 1 222 | - | - | - | 6 138 |
| Tyskland | - | 1 128 | 1 329 | 45 | - | - | - | - | 2 502 |
| Storbritannien | - | 874 | 953 | 646 | - | - | - | - | 2 474 |
| Frankrike | - | 475 | 958 | 52 | - | - | - | - | 1 486 |
| Italien | - | 399 | 912 | 17 | - | - | - | - | 1 328 |
| Övriga Europa | 25 | 1 995 | 2 963 | 1 092 | - | - | - | - | 6 084 |
| Asien | - | 1 296 | 496 | 409 | - | - | - | - | 2 202 |
| Övriga världen | - | 404 | 386 | 959 | - | - | - | - | 1 739 |
| Summa | 2 610 | 6 735 | 8 370 | 5 015 | 1 222 | - | - | - | 23 952 |
*Jämförelsestörande post avser försäkringsersättning samt kostnader och intäktsbortfall kopplat till turbinhaveri vid kartongbruket i Workington (266 Mkr).
Koncernen Moderbolaget
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning per marknad | ||||
| Sverige | 6 138 | 5 343 | 6 645 | 6 240 |
| Tyskland | 2 502 | 1 963 | 2 114 | 1 611 |
| Storbritannien | 2 474 | 2 304 | 1 939 | 1 793 |
| Frankrike | 1 486 | 1 074 | 1 279 | 896 |
| Italien | 1 328 | 911 | 1 188 | 788 |
| Övriga Europa | 6 084 | 4 383 | 4 995 | 3 497 |
| Asien | 2 202 | 2 150 | 2 117 | 2 077 |
| Övriga världen | 1 739 | 1 351 | 1 718 | 1 285 |
| Summa | 23 952 | 19 479 | 21 995 | 18 186 |
Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter det land där kunden har sin hemvist.
Koncernen Moderbolaget
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar per land | ||||
| Sverige | 63 262 | 57 993 | 14 889 | 14 721 |
| Storbritannien | 1 358 | 1 329 | - | - |
| Övrigt | 4 | 4 | - | - |
| Summa | 64 624 | 59 326 | 14 889 | 14 721 |
Koncernen Moderbolaget
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning per produktområde | ||||
| Konsumentkartong | 6 553 | 6 059 | 4 232 | 3 950 |
| Massa | 182 | 202 | 446 | 396 |
| Bok-, magasin- & förpackningspapper | 7 924 | 4 977 | 7 924 | 4 977 |
| Tidningspapper | 446 | 464 | 446 | 464 |
| Trävaror, furu | 2 116 | 2 206 | 2 116 | 2 206 |
| Trävaror, gran | 2 580 | 2 345 | 2 731 | 2 345 |
| Konstruktionslösningar i trä | 320 | 320 | - | - |
| Virke | 2 610 | 2 424 | 2 586 | 3 181 |
| El | 1 216 | 473 | 1 396 | 473 |
| Övrigt | 6 | 8 | 118 | 194 |
| Summa | 23 952 | 19 479 | 21 995 | 18 186 |
Holmen Årsredovisning 2022 71
Not 2. Rapportering per rörelsesegment, forts.
2021
| Skog | Kartong | Papper | Trävaror | Energi | Koncern- gemensamt och övrigt | Elimineringar | Totalt Koncernen | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | ||||||||
| Extern | 2 424 | 6 261 | 5 441 | 4 872 | 481 | - | - | 19 479 |
| Intern | 4 085 | - | - | - | 7 | - | -4 092 | - |
| Övriga rörelseintäkter | 580 | 642 | 270 | 499 | 28 | 217 | -544 | 1 690 |
| Rörelsens kostnader | -5 979 | -5 995 | -5 270 | -3 514 | -140 | -380 | 4 636 | -16 643 |
| Värdeförändring biologiska tillgångar | 464 | - | - | - | - | - | - | 464 |
| Avskrivningar enligt plan | -78 | -565 | -371 | -189 | -28 | -29 | - | -1 261 |
| Resultat från andelar i intressebolag och joint ventures | - | - | - | 1 | -1 | - | - | 0 |
| Rörelseresultat | 1 495 | 343 | 70 | 1 668 | 347 | -193 | - | 3 731 |
| Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster* | 1 495 | 673 | 70 | 1 668 | 347 | -193 | - | 4 061 |
| Rörelsemarginal exkl. jämförelsestörande poster, % | 23 | 11 | 1 | 34 | 71 | - | - | 21 |
| Avkastning på sysselsatt kapital exkl. jämförelsestörande poster, % | 4 | 13 | 4 | 82 | 10 | - | - | 9 |
| Operativa tillgångar | 49 178 | 6 974 | 2 707 | 2 954 | 4 772 | 1 320 | -620 | 67 284 |
| Operativa skulder | -1 834 | -958 | -840 | -606 | -334 | -633 | 620 | -4 584 |
| Uppskjuten skatt, netto | -10 045 | -847 | -231 | -70 | -368 | -47 | - | -11 608 |
| Sysselsatt kapital | 37 300 | 5 169 | 1 637 | 2 278 | 4 069 | 640 | - | 51 093 |
| Förvärv av anläggningstillgångar | 249 | 399 | 129 | 242 | 712 | 43 | - | 1 775 |
Extern nettoomsättning per marknad
| Sverige | Tyskland | Storbritannien | Frankrike | Italien | Övriga Europa | Asien | Övriga världen | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2021 | |||||||||
| Sverige | 2 422 | 131 | 195 | 2 113 | 481 | - | - | - | 5 343 |
| Tyskland | - | 1 136 | 791 | 37 | - | - | - | - | 1 963 |
| Storbritannien | - | 804 | 661 | 839 | - | - | - | - | 2 304 |
| Frankrike | - | 465 | 528 | 81 | - | - | - | - | 1 074 |
| Italien | - | 333 | 570 | 7 | - | - | - | - | 911 |
| Övriga Europa | 2 1 | 1 780 | 1 677 | 924 | - | - | - | - | 4 383 |
| Asien | - | 1 196 | 645 | 309 | - | - | - | - | 2 150 |
| Övriga världen | - | 415 | 374 | 561 | - | - | - | - | 1 351 |
| Summa | 2 424 | 6 261 | 5 441 | 4 872 | 481 | - | - | - | 19 479 |
*Jämförelsestörande post avser kostnader och intäktsbortfall kopplat till turbinhaveri vid kartongbruket i Workington (-330 Mkr).
Not 3. Övriga rörelseintäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |
|---|---|---|
| 2022 | 2021 | |
| Försäljning biprodukter | 849 | 584 |
| Försäljning anläggningstillgångar | 34 | 320 |
| Certifikat, förnybar energi | 433 | 186 |
| Utsläppsrätter | 284 | 140 |
| Försäkringsersättning | 489 | 0 |
| Hyres- och arrendeintäkter | 150 | 101 |
| Skogsvårdsuppdrag | 91 | 95 |
| Övrigt | 413 | 264 |
| Totalt | 2 743 | 1 690 |
Av försäljning av biprodukter i koncernen avser 178 (182) Mkr utskott från produktion, 226 (292) Mkr spån, bark och flis samt 445 (110) Mkr extern försäljning av energi. Holmen erhåller certifikat för produktion av förnybar energi vid det engelska kartongbruket i Workington. Intäkterna för 2022 var högre än 2021 på grund av ökade elpriser samt att intäkterna 2021 var lägre än normalt till följd av turbin-haveri vid bruket i Workington vilket medförde lägre förnybar energiproduktion än normalt. Försäkringsersättning avser framförallt turbinhaveriet i Workington. Koncernen har tilldelats utsläppsrätter, vilka delvis använts i den egna produktionen. Överskottet har medfört ett redovisat resultat på 284 (140) Mkr. Affärsområde Skog ansvarar för koncernens skogar på drygt en miljon hektar och den årliga skörden av egen skog uppgår till 2,8 miljoner m3 fub.Affärsområdet ansvarar även för koncernens virkesförsörjning i Sverige. Affärsområde Kartong tillverkar kartong för konsumentförpackningar vid ett svenskt och ett engelskt bruk. Affärsområde Papper producerar papper för framförallt böcker, magasin och reklam vid två svenska bruk. Affärsområde Trävaror producerar trävaror för snickeri- och byggändamål vid fem sågverk. Under 2022 producerades 0,5 miljoner ton kartong, 1,0 miljoner ton papper och 1,4 miljoner m³ sågade trävaror. Affärsområde Energi ansvarar för koncernens vatten- och vindkrafttillgångar. Leveranserna uppgick 2022 till 1,6 TWh förnybar vatten- och vindkraftsel och inkluderar inköpt vindkraftsel från vindkraftpark uppförd på Holmens mark.
Affärsområdena ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och skulderna, vilket tillsammans med nettot av uppskjuten skattefordran och skatteskuld utgör deras sysselsatta kapital. Koncernledningen följer upp verksamheten på rörelseresultatnivå och hur resultatet förhåller sig till sysselsatt kapital. Det sysselsatta kapitalet i respektive segment inkluderar alla tillgångar och skulder som nyttjas av affärsområdet såsom anläggningstillgångar, varulager och rörelsefordringar och rörelseskulder samt nettot av uppskjuten skattefordran och skatteskuld. Finansiering och skattefrågor hanteras på koncernnivå. Följaktligen fördelas inte finansnetto, finansiella tillgångar och skulder, inklusive pensionsåtaganden, samt aktuella skattefordringar och skattesulder ut på affärsområdena. Den koncerninterna försäljningen mellan segmenten baseras på ett marknadsmässigt internpris. Segmentet ”Koncerngemensamt och övrigt” omfattar koncernstaber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på övriga segment.
72 Holmen Årsredovisning 2022
Noter
Not 4. Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| Lönekostnader och sociala avgifter | 2022 | 2021 | 2022 |
| Löner och ersättningar | 2 048 | 1 928 | 1 662 |
| Sociala kostnader | 856 | 759 | 760 |
Årsstämmans riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare
Årsstämman 2020 fattade beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, det vill säga de affärsområdes- och stabschefer som rapporterar direkt till verkställande direktören. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2020. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av årsstämman.
Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet
Holmens strategi är att äga och förädla skog. Holmens skogsinnehav utgör basen för verksamheten, där råvaran växer och förädlas till allt från trävaror för klimatsmart byggande till förnybara förpackningar, magasin och böcker, med energi som till stor del kommer från egen vatten- och vindkraft. En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet förutsätter att bolaget kan attrahera rätt medarbetare. Denna riktlinje avser att ge Holmen förutsättningar att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare.
Formerna för ersättning
I bolaget har inrättats ett långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram, vilket beskrivs under Aktiesparprogram. Det har beslutats av årsstämman separat och omfattas därför inte av dessa riktlinjer. Utöver av årsstämma beslutade aktierelaterade incitamentsprogram ska ingen rörlig ersättning förekomma. Ersättningen till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska utgöras av en fast, marknadsmässig lön. Övriga förmåner får innefatta bland andra sjukvårdsförsäkring, bostads- och bilförmån. Sådana förmåner ska där de förekommer utgöra maximalt 10 procent av den fasta lönen. Pensionsåldern ska normalt vara 65 år. Pensionsförmånen ska vara premiebestämd och premierna ska överensstämma med vad som föreskrivs i ITP-plan, för närvarande 30 procent av den fasta kontantlönen.
Uppsägningstid och avgångsvederlag
Uppsägningstiden ska vara sex månader, oavsett om uppsägningen sker på initiativ av bolaget eller befattningshavaren. Vid uppsägning från bolagets sida ska ett avgångsvederlag kunna utgå med belopp motsvarande högst 18 månads löner.
Beaktande av lön och anställningsvillkor för övriga anställda
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets övriga anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid utgjort en del av beslutsunderlaget vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna.
Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska enligt 8 kap 51 § ABL upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera tillämpningen av riktlinjen samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte VD eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna.
Frångående av riktlinjerna
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.
Aktiesparprogram
Årsstämman 2019 fattade beslut om ett riktat aktiesparprogram för nyckelpersoner i koncernen (”LTIP 2019”). För deltagande i programmet krävdes att de anställda personligen investerade i Holmen-aktier (s.k. sparaktier). Deltagarna i programmet hade möjlighet att erhålla en halv så kallad matchningsaktie för varje sparaktie under förutsättning av totalavkastningen för Holmen-aktien varit positiv under perioden 2019-2021. Därutöver kunde deltagarna erhålla prestationsaktier baserat på koncernens avkastning på sysselsatt kapital. Villkoret för matchningsaktie uppfylldes och prestationsvillkoret uppfylldes till 72 procent. I programvillkoren fanns dock ett tak för tilldelning ifall aktiekursen fördubblades under programmet. Till följd av att aktiekursen mer än fördubblades under programmets löptid reducerades tilldelningen så att deltagarna erhöll 69 procent av det antal aktier man skulle erhållit utan taket. Sammantaget innebar detta att deltagarna erhöll 75 993 aktier vederlagsfritt. Den redovisade kostnaden för programmet uppgick under 2019-2022 till 25 Mkr.
Årsstämman 2022 fattade beslut om ett nytt riktat aktiesparprogram för nyckelpersoner i koncernen (”LTIP 2022”). Syftet med programmet är att stärka intressegemenskap mellan de anställda och aktieägarna samt att främja ett långsiktigt engagemang för Holmen. För deltagande i programmet krävdes en egen investering i Holmen-aktier (s.k. sparaktier). För varje investerad sparaktie kommer en halv aktie att tilldelas efter intjänande periodens utgång förutsatt att totalavkastningen på bolagets aktier överstiger 10 procent under perioden 2022-2024. Därutöver kommer prestationsaktier tilldelas beroende på nivån på avkastning på sysselsatt kapital för de tre affärsområdena Kartong, Papper och Trävaror. Maximalt antal prestationsaktier varierar beroende på deltagarens befattning och uppgår till mellan 3–6 aktier per sparaktie. För tilldelning av aktier ska deltagaren ha varit fast anställd inom Holmen-koncernen samt behållit sparaktierna fram till och med dagen för offentliggörandet av Holmens delårsrapport för det första kvartalet 2025. 73 personer deltar i programmet och maximalt antal aktier som kan tilldelas beräknas till 81 000. För 2022 har kostnader om 17 Mkr redovisats.
Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare
Styrelsen
Till den av årsstämman valda styrelsen utgår fast styrelsearvode. VD erhåller dock inget arvode. För 2022 uppgick arvodet till 3 510 000 (3 330 000) kronor. Arvodet till styrelsens ordförande var 780 000 (740 000) kronor och till övriga sju (sju) ledamöter 390 000 (370 000) kronor vardera.
Ledande befattningshavare
Lön och övriga förmåner till VD under 2022 uppgick till 10 753 215 (9 786 724) kronor, varav 10 320 299 (9 360 000) kronor i fast lön och 432 916 (426 724) kronor övriga förmåner. Utöver lön och övriga förmåner tilldelades under 2022 VD 14 547 aktier under aktiesparprogrammet LTIP 2019 till ett värde av 7 643 430 kronor. Föregående år skedde ingen tilldelning under aktiesparprogram. Den totala pensionskostnaden för VD, beräknad enligt IAS 19, uppgick till 6 140 673 (5 907 348) kronor. Redovisad lönekostnad för aktiesparprogrammen LTIP 2019 och LTIP 2022 för VD uppgick till 1 288 276 (2 309 061) kronor.
För övriga ledande befattningshavare, det vill säga de fem (fem) affärsområdeschefer och fem (fem) stabschefer samt fram till och med maj 2022 chefen för internationella affärer som rapporterar direkt till VD, uppgick löner och övriga förmåner under 2022 till sammanlagt 30 309 270 (30 826 296) kronor, varav 29 196 504 (29 635 750) kronor i fast lön och 1 112 766 (1 190 546) kronor övriga förmåner. Utöver lön och övriga förmåner tilldelades under 2022 övriga ledande befattningshavare 30 288 aktier under aktiesparprogrammet LTIP 2019 till ett värde av 15 914 224 kronor. Föregående år skedde ingen tilldelning under aktiesparprogram. Den totala pensionskostnaden, beräknad enligt IAS 19, för denna grupp uppgick under 2022 till 12 759 263 (12 027 090) kronor.
73# Redovisad löne- kostnad för aktiesparpro grammen LTIP 2019 och LTIP 2022 för denna grupp uppgick till 2 313 342 (4 694 627) kronor. För ledande befattningshavare anställda från och med 2011, är den ömsesidiga upp sägningstiden sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avräkningsbart avgångsvederlag mot svarande 18 månadslöner. Dessa villkor gäller för nio personer. För två chefs avtal, tecknade före 2011, gäller en uppsäg- ningstid om sex månader från den anställdes sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår för dessa personer ett av- gångsvederlag med motsvarande upp till två årslöner beroende på befattnings- havarens ålder. Samtliga ledande befattningshavare är anställda av moderbolaget.
Pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare
Holmens pensionsåtagande utöver ITP-planen avseende VD uppgick per 2022-12-31 till 32 (32) Mkr och avseende övriga ledande befattningshavare till 27 (32) Mkr, beräknat enligt IAS 19. Pensionsåtagandena tryggas av förvalt- ningstillgångar i fristående pensionsstiftelse. Dessa avtal ingicks i enlighet med då gällande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Holmen Årsredovisning 2022 73
Noter
Not 4. Anställda, personalkostnader och l edande befattningshavares ersättningar, forts.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Styrelsen föreslår att årsstämman 2023 fattar beslut om nedan riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (8 kap 51-53 §§ Aktiebolagslagen). Riktlinjerna avser anställningsvillkoren för verkställande direktören, vice verk- ställande direktör och övriga ledande befattningshavare, dvs de affärsområdes- och stabschefer som rapporterar direkt till verkställande direktören. Riktlinjerna ersätter de riktlinjer som beslutades av årsstämman 2020 och ska tillämpas på ersättningar som avtalas efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2023. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.
Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet
Holmens strategi är att äga och förädla skog. Holmens skogsinnehav utgör basen för verksamheten, där råvaran växer och förädlas till allt från trävaror för klimat- smart byggande till förnybara förpackningar, magasin och böcker, med energi som till stor del kommer från egen vatten- och vindkraft. En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet förutsätter att bolaget kan attrahera rätt medarbetare. Denna riktlinje avser att ge Holmen förutsättningar att rekrytera och behålla kvalificera- de medarbetare samt säkerställer att formerna för ersättning och övriga villkor är enhetliga och konsekventa.
Formerna för ersättning
I bolaget inrättas från tid till annan långsiktiga aktierelaterade incitaments- program. Dessa beslutas av bolagsstämman och omfattas därför inte av dessa riktlinjer. För mer information om dessa hänvisas till holmen.com.
Ersättning till ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig och konkur- renskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar samt vara relate- rad till befattningshavarens ansvar, befogenheter och prestation. Ersättning får utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension.
Rörlig ersättning ska syfta till att motivera och belöna värdeskapande insatser som stödjer bolagets affärsstrategi, hållbarhet och långsiktiga intressen. Den rörliga ersättningen ska beräknas på utfall i förhållande till mätbara mål och inte överstiga 50 procent av den fasta årliga lönen. Uppfyllelse av kriterier för utbetal- ning av rörlig ersättning ska under vanliga omständigheter kunna mätas årsvis.
Övriga förmåner får innefatta bland andra sjukvårdsförsäkring, bostadsförmån och bilförmån. Sådana förmåner ska där de förekommer utgöra maximalt 10 procent av den fasta lönen.
Pensionsåldern ska normalt vara 65 år. Pensionsförmånen ska vara premie- bestämd och normalt uppgå till 30 procent av den fasta kontantlönen.
Uppsägningstid och avgångsvederlag
Uppsägningstiden ska vara sex månader oavsett om uppsägningen sker på initia- tiv av bolaget eller befattningshavaren. Vid uppsägning från bolagets sida ska ett avgångsvederlag kunna utgå med belopp motsvarande högst 18 månadslöner.
Beaktande av lön och anställningsvillkor för övriga anställda
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets övriga anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ök- ning och ökningstakt över tid har utgjort en del av beslutsunderlaget vid utvärde- ringen av skäligheten av riktlinjerna.
Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att be- reda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare. Styrelsen ska enligt 8 kap 51 § Aktiebolagslagen upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera tillämpningen av riktlinjen samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättnings- relaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna.
Frångående av riktlinjerna
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.
| Medel antal års anställda | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Medel antal års anställda | varav kvinnor | varav män | Medel antal års anställda | varav kvinnor | varav män | |
| 2022 | 2021 | |||||
| Moderbolaget Sverige | 2 863 | 597 | 2 266 | 2 464 | 507 | 1 957 |
| Koncernföretag Frankrike | 12 | 6 | 6 | 12 | 6 | 6 |
| Nederländerna | 79 | 45 | 34 | 80 | 45 | 35 |
| Storbritannien | 395 | 41 | 354 | 383 | 41 | 342 |
| Sverige | 47 | 9 | 38 | 466 | 72 | 394 |
| Tyskland | 22 | 8 | 14 | 22 | 8 | 14 |
| USA | 8 | 3 | 5 | 9 | 3 | 6 |
| Övriga länder | 40 | 16 | 24 | 38 | 14 | 24 |
| Totalt koncern- företag | 603 | 128 | 475 | 1 010 | 189 | 821 |
| Totalt koncernen | 3 466 | 725 | 2 741 | 3 474 | 696 | 2 778 |
| Andel kvinnor i Holmens styrelse och koncernledning | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Andel kvinnor, % | ||||
| Styrelse (exkl. suppleanter) | 25 | 25 | 25 | 25 |
| Ledande befattningshavare | 18 | 17 | 18 | 17 |
| Totalt | 22 | 21 | 22 | 21 |
74 Holmen Årsredovisning 2022
Noter
Not 5–6
Not 5. Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB (PwC) valdes av årsstämman 2022 till revisorer för en tid av ett år. PwC genomför revisionen i Holmen AB samt i majoriteten av Holmens dotterbolag.
| Ersättningar till revisorer | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Revisionsuppdrag PwC | 8 | 8 | 6 | 5 |
| Skatterådgivning PwC | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Summa | 9 | 9 | 6 | 6 |
| Övriga revisorer | 1 | 1 | - | - |
| Totalt | 9 | 9 | 6 | 6 |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bok- föringen samt styr elsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbets uppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt råd- givning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Skatterådgivning avser samtliga konsultationer inom skatteområdet.
De nettovinster och förluster som redovisas i finansnettot avser främst valuta - omvärdering av seende intern utlåning och säkring av intern utlåning. I moder- bolagets finansnetto ingår dessutom valuta omvärdering av terminer som säkrar netto investering i utlandsverksamhet, vilka i koncernen redovisas i övrigt total- resultat. Marknadsvärdet på räntekomponenten i valuta terminer samt värde- förändringar i upplupen ränta och realiserad ränta i fastränteswappar redo visas löpande i ränte nettot. Upplysningar avseende finansiella risker återfinns på sida 56-57.
Resultat från finansiella instrument som redovisas i rörelseresultatet framgår av följande tabell:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Valutakursvinst/förlust på kund- fordringar och leverantörsskulder | 204 | -97 | 199 | -96 |
| Nettovinst/förlust avseende derivat | 2 703 | 336 | 2 775 | 314 |
De derivat som redovisas i rörelseresultatet avser valutasäkringar av kund- fordringar och leverantörs skulder samt finansiella elderivat. Resultatet från valutasäkringar redovisas i resultatet i takt med att den säkrade posten redovisas och uppgick för 2022 till -341 (120) Mkr, resterande del redo- visas i övrigt totalresultat då säkrings redovisning tillämpas. Marknadsvärdet på utestående valutasäkringar uppgick per 2022-12-31 till -499 (103) Mkr.
Resultatet från finansiella elsäkringar redovisas i resultaträkningen i takt med att de förfaller och uppgick för 2022 till 3 043 (215) Mkr. Marknadsvärdet på utestå- ende finansiella elsäkringar uppgick per 2022-12-31 till 4 366 (838) Mkr. För- ändringen i marknadsvärde redovisas i övrigt totalresultat då säkringsredovis- ning tillämpas.
Förändring i marknadsvärde på säkringar av investeringsköp redovisas i övrigt total resultat fram till förfall då resultatet läggs till anskaffningsvärdet på den anläggningstillgång som har säkrats. Marknadsvärdet för utestående säkringar av investeringsköp uppgick per 2022-12-31 till 7 (-3) Mkr. Under 2022 har anskaffningsvärden för säkrade poster påverkats med 16 (-23) Mkr till följd av resultat från säkringar.
Resultatet från säkring av utländska nettotillgångar uppgick till -28 (-39) Mkr under 2022 och redovisas i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. I moder bolaget redovisas detta resultat i resultaträkningen. Omräkningen av utländska nettotillgångar påverkade koncernens egna kapital med 72 (180) Mkr.# Marknadsvärdet av utestående säkringar av nettotillgångar
Marknadsvärdet av utestående säkringar av nettotillgångar uppgick per 2022-12-31 till 14 (-12) Mkr och avser finansiella derivat. Marknadsvärdet för de derivat som används för att styra räntebindningen uppgick per 2022-12-31 till 78 (13) Mkr vilket har redovisats i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. Detta värde förväntas redovisas i resultaträkningen under 2023 och senare.
Not 6. Finansnetto och resultat från finansiella instrument
Koncernen
| Finansiella intäkter | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Utdelning från koncernföretag | - | - |
| Utdelning från intresseföretag | 0 | 0 |
| Vinst vid försäljning av koncernföretag | - | - |
| Vinst vid försäljning av intresseföretag | 1 | 1 |
| Ränteintäkter* | 11 | 8 |
| Summa finansiella intäkter | 12 | 9 |
* 11 (8) Mkr avser ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden från finansiella poster värderade till upplupet anskaffningsvärde.
Moderbolaget
| Finansiella intäkter | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Utdelning från koncernföretag | 446 | 382 |
| Utdelning från intresseföretag | - | - |
| Vinst vid försäljning av koncernföretag | 25 | - |
| Vinst vid försäljning av intresseföretag | 1 | - |
| Ränteintäkter* | 84 | 26 |
| Summa finansiella intäkter | 536 | 408 |
Koncernen
| Finansiella kostnader | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Nedskrivning av aktier i koncernföretag | - | - |
| Nettovinst/förlust | ||
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet | -26 | 3 |
| Likvida medel | -12 | 0 |
| Tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | 9 | -5 |
| Summa nettovinst/förlust | -29 | -2 |
| Räntekostnader hänförliga till nyttjanderättsavtal | -5 | -5 |
| Räntekostnader* | -65 | -41 |
| Finansiella kostnader | -99 | -48 |
* -7 (-2) Mkr avser räntekostnader på derivat som är värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat.
* -2 (-1) Mkr avser räntekostnader på derivat som redovisas till verkligt värde via årets resultat.
Resterande räntekostnader är beräknade enligt effektivräntemetoden och hänförs till finansiella poster värderade till upplupet anskaffningsvärde.
Moderbolaget
| Finansiella kostnader | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Nedskrivning av aktier i koncernföretag | - | -2 |
| Nettovinst/förlust | ||
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet | -2 | -35 |
| Likvida medel | -12 | 0 |
| Tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | 8 | -5 |
| Summa nettovinst/förlust | -7 | -40 |
| Räntekostnader hänförliga till nyttjanderättsavtal | - | - |
| Räntekostnader* | -82 | -49 |
| Finansiella kostnader | -88 | -92 |
Finansnetto
| Finansnetto | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Koncernen | -87 | -39 |
| Moderbolaget | 448 | 316 |
Not 7. Skatt
Koncernen
| Skatt i resultaträkningen | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | -1 567 | -688 |
| Uppskjuten skatt | -429 | -232 |
| Totalt | -1 567 | -688 |
Moderbolaget
| Skatt i resultaträkningen | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | -921 | -426 |
| Uppskjuten skatt | -9 | -25 |
| Totalt | -930 | -451 |
Koncernen
| Skatt i resultaträkningen | 2022 | % | 2021 | % | 2022 | % | 2021 | % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat resultat före skatt | 7 441 | 3 | 691 | 4 | 4 948 | 2 | 541 | 2 |
| Skatt enligt gällande skattesats | -1 533 | 20,6 | -760 | 20,6 | -1 019 | 20,6 | -523 | 20,6 |
| Skillnad i skattesats i utländsk verksamhet | 7 | -0,1 | -2 | 0,0 | - | - | - | - |
| Ej skattepliktiga intäkter | 21 | -0,3 | 65 | -1,8 | 103 | -2,1 | 79 | -3,1 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -32 | 0,4 | -25 | 0,7 | -8 | 0,2 | -4 | 0,2 |
| Schablonränta på periodiseringsfond | -2 | 0,0 | -2 | 0,1 | -2 | 0,0 | -2 | 0,1 |
| Skatt hänförlig till tidigare perioder | 8 | -0,1 | 4 | -0,1 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Ändrad skattesats på uppskjuten skattefordran/skatteskuld | - | - | -31 | 0,8 | - | - | -2 | 0,1 |
| Övrigt | -35 | 0,5 | 62 | -1,7 | -4 | 0,1 | 1 | -0,1 |
| Effektiv skatt | -1 567 | 21,0 | -688 | 18,6 | -930 | 18,8 | -451 | 17,7 |
Koncernen
| Skatt hänförlig till övrigt totalresultat | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Kassaflödessäkringar | -618 | -105 |
| Andel i joint ventures övrigt totalresultat | - | - |
| Omräkningsdifferens från utländsk verksamhet | - | - |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 6 | 8 |
| Omvärderingar av skogsmark | -901 | -689 |
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | 2 | 6 |
| Övrigt totalresultat | -1 512 | -780 |
Moderbolaget
| Skatt hänförlig till övrigt totalresultat | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Kassaflödessäkringar | -105 | -104 |
| Andel i joint ventures övrigt totalresultat | - | - |
| Omräkningsdifferens från utländsk verksamhet | - | - |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | - | - |
| Omvärderingar av skogsmark | - | - |
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | - | - |
| Övrigt totalresultat | -780 | -104 |
Koncernen
| Före skatt | Skatt | Efter skatt | Före skatt | Skatt | Efter skatt | Före skatt | Skatt | Efter skatt | Före skatt | Skatt | Efter skatt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 |
| Kassaflödessäkringar | 3 037 | 504 | 2 419 | 2 885 | 505 | 2 291 | |||||
| Andel i joint ventures övrigt totalresultat | 0 | - | 0 | 3 | - | 3 | |||||
| Omräkningsdifferens från utländsk verksamhet | 72 | - | 72 | 180 | - | 180 | |||||
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | -28 | -39 | 8 | -31 | - | - | |||||
| Omvärderingar av skogsmark | 4 373 | 3 345 | -689 | 2 656 | - | - | |||||
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner | -6 | -12 | 6 | -6 | - | - | |||||
| Övrigt totalresultat | 7 449 | 3 981 | -1 512 | -780 | 5 938 | 3 201 | 2 885 | 505 | 2 291 | 401 |
Koncernen
| Skatter i balansräkningen | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|---|
| Skattefordringar | ||||
| Uppskjuten skattefordran | 2 | - | - | - |
| Aktuell skattefordran | 589 | 70 | 579 | 39 |
| Summa skattefordringar | 592 | 72 | 579 | 39 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Biologiska tillgångar | 6 153 | 6 016 | - | - |
| Skogsmark | 4 553 | 3 648 | 601 | 601 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 143 | 1 171 | 3 | 2 |
| Periodiseringsfond | 850 | 606 | 0 | - |
| Säkringsredovisade transaktioner | 789 | 196 | 790 | 196 |
| Övrigt, inkl. uppskjutna skattefordringar netto redovisade bland uppskjutna skatteskulder | 2 | -29 | -4 | -12 |
| Uppskjutna skatteskulder | 13 490 | 11 610 | 1 389 | 787 |
| Aktuell skatteskuld | 118 | 80 | - | - |
| Summa skatteskulder | 13 608 | 11 690 | 1 389 | 787 |
Redovisad skatt uppgick till -1 567 (-688) Mkr vilket motsvarar 21 (19) procent av resultatet före skatt.
Förändring i nettot av uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld
Koncernen (2022)
| Ingående balans | Redovisat i resultaträkningen | Redovisat i övrigt total resultat | Omräkningsdifferenser och övrigt | Rörelseförvärv | Utgående balans | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Biologiska tillgångar | -6 016 | -137 | - | - | - | -6 153 |
| Skogsmark | -3 648 | -4 | -901 | - | - | -4 553 |
| Materiella anläggningstillgångar | -1 171 | -6 | - | - | - | -1 143 |
| Periodiseringsfond | -606 | -244 | - | - | - | -850 |
| Säkringsredovisade transaktioner | -196 | - | -593 | - | - | -789 |
| Övrigt | 29 | -38 | 2 | 0 | 7 | 0 |
| Uppskjuten nettoskatteskuld | -11 608 | -429 | -1 491 | -6 | 46 | -13 488 |
Moderbolaget (2022)
| Ingående balans | Redovisat i resultaträkningen | Redovisat i övrigt total resultat | Utgående balans | |
|---|---|---|---|---|
| Biologiska tillgångar | - | - | - | - |
| Skogsmark | -601 | 0 | - | -601 |
| Materiella anläggningstillgångar | -2 | 0 | - | -2 |
| Periodiseringsfond | - | - | - | - |
| Säkringsredovisade transaktioner | -196 | - | -593 | -789 |
| Övrigt | 11 | -9 | - | 3 |
| Uppskjuten nettoskatteskuld | -787 | -9 | -593 | -1 389 |
Koncernen (2021)
| Ingående balans | Redovisat i resultaträkningen | Redovisat i övrigt total resultat | Omräkningsdifferenser och övrigt | Omklassificering | Utgående balans | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Biologiska tillgångar | -5 901 | -125 | - | - | 10 | -6 016 |
| Skogsmark | -2 939 | -10 | -689 | - | -10 | -3 648 |
| Materiella anläggningstillgångar | -1 063 | -51 | - | - | -44 | -1 171 |
| Periodiseringsfond | -509 | -97 | - | - | - | -606 |
| Säkringsredovisade transaktioner | -92 | - | -105 | 1 | - | -196 |
| Övrigt | -66 | 51 | 6 | -5 | 44 | 29 |
| Uppskjuten nettoskatteskuld | -10 570 | -232 | -788 | -17 | - | -11 608 |
Moderbolaget (2021)
| Ingående balans | Redovisat i resultaträkningen | Redovisat i övrigt total resultat | Utgående balans | |
|---|---|---|---|---|
| Biologiska tillgångar | - | - | - | - |
| Skogsmark | -596 | -5 | - | -601 |
| Materiella anläggningstillgångar | -2 | 0 | - | -2 |
| Periodiseringsfond | - | - | - | - |
| Säkringsredovisade transaktioner | -91 | - | -104 | -196 |
| Övrigt | 32 | -20 | - | 11 |
| Uppskjuten nettoskatteskuld | -657 | -25 | -104 | -787 |
Koncernens uppskjutna skatteskuld avseende skogstillgångar (biologiska tillgångar och skogsmark) uppgår till 10 706 (9 664) Mkr och är beräknad utifrån skillnaden mellan redovisat värde 52 151 (47 080) Mkr och skattemässigt anskaffningsvärde 181 (173) Mkr. Den representerar skattekostnaden som skulle uppkomma om skogstillgångarna skulle säljas som skogsfastigheter. Om tillgångarna behålls uppstår ingen skattekostnad. Uppskjuten skatteskuld avseende materiella anläggningstillgångar är framförallt hänförbar till avskrivningar över plan. Uppskjuten skattefordran på leasing enligt IFRS 16 uppgår netto till 1 Mkr, varav 51 Mkr i uppskjuten skattefordran samt -50 Mkr i uppskjuten skatteskuld. Redovisat i övrigt totalresultat inkluderar uppskjuten skatt avseende främst förändring i värde på skogsmark -901 (-689) Mkr och säkringsreserv -593 (-105) Mkr. Skatteverket har nekat Holmen AB koncernavdrag avseende skattemässiga underskott i spanska dotterbolag som likviderats. Holmen avser överklaga beslutet. Avdragen motsvarar 386 Mkr i skatt men någon skattefordran har inte redovisats. Några ytterligare underskottsavdrag av betydelse finns inte inom koncernen.
Not 8. Resultat per aktie
Koncernen
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Totalt antal utestående aktier 1 januari | 161 925 685 | 161 925 685 |
| Tilldelning aktiesparprogram | 75 993 | - |
| Totalt antal utestående aktier 31 december | 162 001 678 | 161 925 685 |
| Aktieägarnas andel av årets resultat, kr | 5 874 297 908 | 3 003 524 941 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 161 975 028 | 161 925 685 |
| Årets resultat per aktie före utspädning, kr | 36,3 | 18,5 |
| Aktieägarnas andel av årets resultat, kr | 5 874 297 908 | 3 003 524 941 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 161 975 028 | 161 925 685 |
| Årets resultat per aktie efter utspädning, kr | 36,3 | 18,5 |
Det aktiesparprogram som infördes efter beslut av årsstämman 2019 löpte ut i maj 2022, vilket innebar att deltagarna tilldelades 75 993 matchnings- och prestationsaktier. Årsstämman 2022 beslutade om ett nytt aktiesparprogram. Det nya programmet kan medföra att 81 000 aktier tilldelas från Holmens egna innehav av aktier. Effekterna på nyckeltal och vinst per aktie är marginella. För mer information om aktiesparprogrammet se not 4.
Not 9. Skogstillgångar
Holmens markinnehav uppgår till 1 305 000 hektar, varav 1 045 000 hektar definieras som produktiv skogsmark med ett beräknat virkesförråd om 125 miljoner skogskubikmeter (m³ sk). Innehavet är fördelat på tre regioner i Sverige.
| Produktiv skogsmark, tusen ha | Virkesförråd, miljoner m³ sk |
|---|---|
| Norr | 690 |
| Mellan | 264 |
| Syd | 92 |
| Totalt | 1 045 |
Skogstillgångarna redovisas till verkligt värde beräknat utifrån transaktionspriser för skogsfastigheter i de områden där koncernen äger skogsmark. Beräkningen sker genom en sammanvägning av värderingar gjorda dels utifrån prisstatistik publicerad av olika marknadsaktörer, dels utifrån detaljerade uppgifter om transaktioner med skogsfastigheter under de senaste tre åren. Den använda prisstatistiken avser kronor per m³ sk som i genomsnitt betalats i de olika län i Sverige där Holmen har mark. Beräkningen utifrån transaktioner med skogsfastigheter är gjord som en regressionsanalys baserat på transaktioner överstigande 20 hektar i de områden där Holmen har mark. Prisstatistiken som används vid värderingen är publik information som kommer från marknadsaktörer som är oberoende i förhållande till Holmen. Transaktionsdata som används kommer från Lantmäteriet och har bearbetats av extern part. I de områden där Holmen har mark görs årligen omkring 300 transaktioner med skogsfastigheter. Transaktioner mellan juridiska personer ingår normalt inte vid beräkning av prisstatistik eller transaktionsdata. Holmen har valt att använda tre års prisstatistik och transaktionsdata vid värderingen. Om en annan tidsperiod används skulle det redovisade värdet påverkas.
| Marknadsdata | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|---|
| Antal transaktioner | 322 | 308 | 263 | 246 |
| Medelstorlek på fastigheten (ha) | 138 | 140 | 117 | 122 |
Det redovisade värdet av skogstillgångarna uppgår per 31 december 2022 till 52 151 (47 080) Mkr.# Not 9
Skogstillgångar
Värdet per hektar varierar mellan olika delar av landet där skogsfastigheterna i södra Sverige värderas väsentligt högre per hektar till följd av större virkesförråd, högre bonitet, kortare skördecykel och större efterfrågan på skogsmark. Följande två grafer visar Holmens redovisade värde på skogs- tillgångar fördelat per region dels i miljoner kronor och dels i kronor per hektar.
Skogstillgångarnas redovisade värde är framförallt beroende av hur stort virkes- förrådet beräknas uppgå till samt marknadspris per m 3 sk beräknat utifrån pris- statistik och transaktionsdata insamlade från externa parter. I tabellen nedan framgår hur värdet påverkas vid förändringar i virkesförrådets storlek respektive marknadspris.
| Mkr | Prisstatistik och marknadsdata | ||
|---|---|---|---|
| Norra Sverige | |||
| Mellersta Sverige | |||
| Södra Sverige | |||
| 10 | kr/m 3 sk | 750 | |
| 360 | |||
| 150 | |||
| Holmens virkesförråd 1 miljon m 3 sk | 420 |
Storleken på Holmens virkesförråd beräknas med bas i den senaste taxeringen uppdaterad med genomförd skörd och beräknad tillväxt efter tidpunkten för tax- eringen. Vid den senaste taxeringen utförde extern part stickprovsinventering med ett medelfel på 1,4 procent. Taxeringen genomförs normalt vart tionde år.
I diagrammet nedan visas storleken på virkesförrådet mätt som m 3 sk per hektar vid de taxeringar som genomförts sedan 1988 samt det beräknade virkesför- rådet per 2022-12-31.
Virkesförråd m 3 sk per hektar produktiv skogsmark snitt för Holmens skogstillgångar
I diagrammet nedan visas priset för skogsfastigheter mätt i kronor per m 3 sk utifrån årsvis prisstatistik och transaktionsdata för de regioner i landet där Holmen har mark.
För att verifiera Holmens egna värdering av skogstillgångarna genomförs varje år en extern oberoende värdering av delar av skogsinnehavet med målsättningen att ha referensvärderat hela skogsinnehavet över fem år. Sedan Holmen började redovisa skogstillgångarna till verkligt värde 2019 har företaget Forum Fastig- hetsekonomi genomfört externa värderingarna varje år. Vid utgången av 2022 hade skogsfastigheter motsvarande 90 procent av det redovisade värdet värderats av Forum Fastighetsekonomi. De externa värderingarna överstiger de interna värderingarna med 7 procent.
Värdet på skogstillgångarna fördelas i balansräkningen på växande träd 29 867 Mkr, som redovisas som biologisk tillgång, och skogsmark 22 284 Mkr.
Biologisk tillgång
Värdet som fördelas på biologiska tillgångar fastställs genom att beräkna nuvär- det av förväntade framtida kassaflöden, efter avdrag för försäljningskostnader men före skatt, från de nu växande träden. De nu växande träden förväntas i genomsnitt skördas när de uppnått en ålder av 85 år. Volymerna är baserade på den långsiktiga skördeplanen som uppdaterades under 2020. Intäkter och kostnader beräknas utifrån långsiktiga trendnivåer. Det trendpris som används uppgick för 2022 till 476 (466) kr/m 3 fub vilket är lägre än nu gällande priser. Kostnaderna utgår från aktuell nivå justerat för temporära effekter. Priser och kostnader räknas upp med 2 procent per år. En diskonteringsränta före skatt om 4,5 (4,5) procent har använts. Kostnader för återplantering efter skörd har inte tagits med.
Värdeförändring avseende biologiska tillgångar, beräknat som netto av föränd- ring till följd av skörd och orealiserad förändring av verkligt värde, redovisas i resultaträkningen och uppgick för 2022 till 509 (464) Mkr.
Nedan visas hur värdet på biologiska tillgångar skulle påverkas av förändringar i de mest väsentliga värderingsantagandena.
| Mkr | Årlig förändring +0,1 % per år | Nivåförändring +1 % | Diskonteringsränta +0,1 % |
|---|---|---|---|
| Skördetakt | 1 080 | ||
| Prisinflation | 1 620 | ||
| Kostnadsinflation | -670 | ||
| Skörd | 350 | ||
| Priser | 520 | ||
| Kostnader | -230 | ||
| -840 |
Med årlig förändring avses den årliga förändringstakten som används i värdering- en för respektive parameter. Exempelvis innebär en ökning med 0,1 procent att den årliga prisinflationen ökas från 2,0 procent till 2,1 procent i beräkningarna. Med nivåförändring avses att den nivå som ligger för respektive parameter och år förändras. Exempelvis innebär 1 procent prisökning att de virkespriser som ligger i beräkningarna höjs med 1 procent för samtliga år (ett nivåskift).
Notera att den diskonterade kassaflödesmodellen för biologiska tillgångar enbart påverkar fördelningen av skogstillgångarnas värde mellan biologiska till- gångar och skogsmark. Förändrade antaganden skulle inte påverka värdet på skogstillgångarna utan enbart förflytta värde mellan biologiska tillgångar och skogsmark.
Skogsmark
Redovisat värde på skogsmark beräknas som skillnaden mellan det totala värdet på skogstillgångarna och de biologiska tillgångarna. Detta värde återspeglar framtida intäkter från annat än skörd av nu stående träd, såsom uthyrning för vindkraft, utvinning av bergtäkter, jaktarrenden, koncessionsintäkter och skörd av framtida generationer av träd.
Förändring av verkligt värde för skogsmark redovisas i övrigt totalresultat och uppgick för 2022 till 4 373 (3 345) Mkr. Inget värde åsätts mark som inte är produktiv skogsmark.
| Varav | Koncernen 2022 | Koncernen 2021 | Biologiska tillgångar 2022 | Biologiska tillgångar 2021 | Skogsmark 2022 | Skogsmark 2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Skogstillgångar | ||||||
| Redovisat värde vid årets ingång | 47 080 | 43 202 | 29 204 | 28 663 | 17 876 | 14 538 |
| Förvärv | 71 | 42 | 33 | 24 | 38 | 18 |
| Avyttring | -9 | -120 | -6 | -93 | -3 | -27 |
| Investering i återbeskogning | 127 | 142 | 127 | 142 | - | - |
| Förändring till följd av skörd | -836 | -695 | -836 | -695 | - | - |
| Orealiserad förändring av verkligt värde | 5 718 | 4 503 | 1 345 | 1 158 | 4 373 | 3 345 |
| Övriga förändringar | 0 | 7 | 0 | 5 | 0 | 2 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 52 151 | 47 080 | 29 867 | 29 204 | 22 284 | 17 876 |
Anskaffningsvärdet för skogsmark uppgick per 2022-12-31 till 338 Mkr.
Not 10. Immateriella anläggningstillgångar
| Koncernen 2022 | Koncernen 2021 | Moderbolaget 2022 | Moderbolaget 2021 | Totalt 2022 | Totalt 2021 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill | ||||||
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | ||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets ingång | 358 | 355 | 384 | 370 | 742 | 725 |
| Rörelseförvärv | - | 4 | 4 | - | 4 | 4 |
| Investeringar | - | - | 6 | 13 | 6 | 13 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | -1 | - | -1 | - |
| Omräkningsdifferenser | - | - | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Summa | 358 | 358 | 392 | 384 | 750 | 742 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||||
| Vid årets ingång | - | - | 203 | 170 | 203 | 170 |
| Rörelseförvärv | - | - | 1 | - | 1 | - |
| Årets avskrivningar | - | - | 32 | 32 | 32 | 32 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | -1 | 0 | -1 | 0 |
| Nedskrivningar | - | - | 87 | - | 87 | - |
| Omräkningsdifferenser | - | - | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Summa | - | - | 323 | 203 | 323 | 203 |
| Planenligt restvärde vid årets utgång | 358 | 358 | 69 | 181 | 427 | 539 |
Den goodwill som redovisas är hänförligt till affärsområde Trävaror och hänförs till förvärvet av Martinsons 2020. Nedskrivningsprövning av goodwill görs årligen genom att beräkna nyttjandevärdet för den kassaflödesgenererande enhet till vilken goodwill allokerats. Beräkningarna görs genom att bedöma framtida kassaflöden. De fram- tidiga kassaflödena utgår från aktuella nivåer på försäljningspriser, kostnader och volymer för det kommande året. Vid beräkningar av kassaflöden för perioder därefter används priser och kostnader beräknat med utgångspunkt i historisk data. De framtida kassaflödena har diskonterats med 8 procents ränta före skatt. Diskonterings- räntan har fastställts genom beräkning av den viktade kapitalkostnaden (WACC). Utifrån dessa beräkningar föreligger inget nedskrivningsbehov.
Övriga immateriella anläggningstillgångar består huvudsakligen av värdet på nyttjanderätt avseende vissa energitillgångar 60 (57) Mkr samt IT-system 2 (5) Mkr. Redovisat värde på den virkesanskaffningsverksamhet som ingick i 2020 års förvärv av Martinsons uppgår till 0 (110) Mkr efter nedskrivning. Tillgångarna är i huvudsak externt förvärvade och samtliga tillgångar, utom goodwill, har en bestämbar nyttjandeperiod.
Not 11. Materiella anläggningstillgångar
| Byggnader, övrig mark* och markanläggningar 2022 | Byggnader, övrig mark* och markanläggningar 2021 | Maskiner och inventarier 2022 | Maskiner och inventarier 2021 | Pågående arbeten och förskott till leverantörer 2022 | Pågående arbeten och förskott till leverantörer 2021 | Totalt 2022 | Totalt 2021 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||||
| Vid årets ingång | 6 512 | 6 441 | 31 352 | 29 739 | 363 | 676 | 38 227 | 36 858 |
| Rörelseförvärv | 109 | - | 588 | - | - | - | 697 | - |
| Investeringar | 65 | 54 | 829 | 657 | 332 | 782 | 1 226 | 1 493 |
| Omklassificeringar | 158 | 37 | 157 | 1 061 | -316 | -1 098 | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | -18 | -72 | -223 | -492 | - | - | -241 | -564 |
| Omräkningsdifferenser | 19 | 52 | 136 | 387 | 1 | 3 | 156 | 442 |
| Summa | 6 845 | 6 512 | 32 839 | 31 352 | 381 | 363 | 40 065 | 38 227 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||||||
| Vid årets ingång | 4 059 | 3 971 | 24 456 | 23 660 | - | - | 28 515 | 27 632 |
| Rörelseförvärv | 43 | - | 257 | - | - | - | 300 | - |
| Årets avskrivningar enligt plan | 134 | 122 | 1 088 | 995 | - | - | 1 222 | 1 117 |
| Avyttringar och utrangeringar | -15 | -70 | -198 | -487 | - | - | -213 | -557 |
| Omräkningsdifferenser | 13 | 36 | 103 | 288 | - | - | 116 | 324 |
| Summa | 4 234 | 4 059 | 25 706 | 24 456 | - | - | 29 940 | 28 515 |
| Planenligt restvärde vid årets utgång | 2 612 | 2 454 | 7 132 | 6 895 | 381 | 363 | 10 124 | 9 711 |
* Med övrig mark avses annan mark än skogsmark.# Noter
Not 11–12
Not 13. Andelar i intresseföretag, joint ventures samt övriga aktier och andelar
Koncernen
| Resultat från intressebolag och joint ventures | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Redovisat i årets resultat | 10 | 0 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | 0 | 3 |
| Summa totalresultat | 10 | 3 |
Intresseföretag och joint ventures
| Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Redovisat värde vid årets ingång | 1 675 | 1 642 | 92 | 87 | 81 | 75 | 67 | 64 | 1 756 | 1 717 | 159 | 151 |
| Investeringar | 0 | 33 | 2 | 5 | - | 3 | - | 3 | 0 | 36 | 2 | 8 |
| Resultatandel | 6 | 0 | - | - | 3 | 3 | - | - | 10 | 3 | - | - |
| Omklassificering mellan joint venture och dotterföretag | - | - | - | - | -84 | - | -67 | - | -84 | - | -67 | - |
| Omräkningsdifferens | 0 | - | - | - | 0 | - | - | - | 0 | 0 | - | - |
| Avyttringar | -2 | - | - | - | - | - | - | - | -2 | - | - | - |
| Övrigt | - | - | - | - | - | 0 | - | - | - | 0 | - | - |
| Redovisat värde vid årets utgång | 1 680 | 1 675 | 93 | 92 | - | 81 | - | 67 | 1 680 | 1 756 | 93 | 159 |
Ägandet i Brännälvens Kraft AB, Gidekraft AB, Harrsele AB samt Vattenfall Tuggen AB avser vatten krafttillgångar. Ägarandelen ger koncernen rätt att köpa producerad elkraft till självkostnadspris, vilket innebär att endast ett mycket begränsat resultat uppstår i intresseföretagen. Inköpt elkraft säljs externt till marknadspris och resultatet redovisas i koncernen inom affärsområde Energi. Innehavet i intresseföretaget Harrsele AB är i koncernen bokfört till 1 522(1 518) Mkr. Holmen köpte 553 (515) GWh elkraft från Harrsele AB under 2022 vilket gav Holmen ett rörelseresultat på 437 (180) Mkr vid försäljning på marknaden. Harrsele AB äger krafttillgångar som ett normalt år producerar 950 GWh elkraft. Tillgångarna är ursprungligen uppförda åren 1957-58 och bokfört värde på anläggningstillgångarna i Harrsele AB uppgår till 169 (155) Mkr. Bolagets aktieägare har under året gjort aktieägartillskott om 0 (52) Mkr. Ägandet i resterande intresseföretag avser verksamhet inom områdena försäljning, forskning och utveckling. Innehavet i Brännälvens Kraft AB, Gidekraft AB och Vattenfall Tuggen AB klassificeras som intresseföretag trots att ägarandelen understiger 20 procent på grund av att aktieägaravtal ger ett betydande inflytande över bolagets verksamhet.
Koncernen
| Övriga aktier och andelar | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 2 | 2 | 0 | 0 |
| Investeringar | - | 0 | - | - |
| Avyttringar | - | 0 | - | - |
| Omräkningsdifferens | 0 | 0 | - | - |
| Redovisat värde vid årets utgång | 2 | 2 | 0 | 0 |
Moderbolagets och koncernens innehav av aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
| Org. nr. | Säte | Antal andelar | Andel %* | Andelens värde i koncernredovisning** | Bokfört värde i moderbolaget | Andel %* | Andelens värde i koncernredovisning** | Bokfört värde i moderbolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag | ||||||||
| Harrsele AB | 556036-9398 | Vännäs | 9 886 | 49,4 | 1 522 | - | 49,4 | 1 518 |
| Vattenfall Tuggen AB | 556504-2826 | Lycksele | 683 | 6,8 | 90 | 90 | 6,8 | 90 |
| Brännälvens Kraft AB | 556017-6678 | Arbrå | 5 556 | 13,9 | 36 | - | 13,9 | 36 |
| Gidekraft AB | 556016-0953 | Örnsköldsvik | 990 | 9,9 | 0 | 0 | 9,9 | 0 |
| Uni4 Marketing AB | 556594-6984 | Stockholm | 2 050 | 41,0 | 20 | 3 | 46,0 | 20 |
| Rebio AB | 556594-3015 | Umeå | 2 014 | 40,3 | 10 | 1 | 40,3 | 10 |
| Övriga intresseföretag | 1 | 1 | 680 | 93 | 1 675 | |||
| Joint venture | ||||||||
| Varsvik AB*** | 556914-9833 | Stockholm | - | - | - | 50,0 | 81 | - |
| Totalt | 1 680 | 93 | 1 756 | 159 |
* Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
* Kapitalandel redovisas i affärsområde Energi och Trävaror med 1 649 (1 725) Mkr respektive 31 (31) Mkr.
** I februari 2022 förvärvade Holmen de återstående 50 procenten av aktierna i Varsvik AB. Varsvik AB ingår därefter som dotterföretag inom Holmen-koncernen. Se not 26 för ytterligare information.
Not 14. Finansiella instrument
Långfristiga finansiella fordringar består av räntebärande finansiella fordringar på andra företag, förutbetalda kostnader för lånelöften samt marknadsvärden på långfristiga derivat. Som kortfristiga finansiella fordringar redovisas räntebärande placeringar och utlåning med löptid upp till ett år, upplupna ränteintäkter och orealiserade kursvinster samt marknadsvärden på derivat. Kortfristiga finansiella fordringar har i allt väsentligt en räntebindning understigande tre månader och bär därmed mycket begränsad ränterisk. Likvida medel består av banktillgodohavanden och placeringar som lätt kan omvandlas till kassamedel till ett känt belopp och med en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten, vilket även innebär att ränterisken är obetydlig. Likviditet är placerad på bankkonto eller som korta depositioner hos banker. Som finansiella skulder redovisas låneskulder, upplupna räntekostnader, orealiserade kursförluster och marknadsvärden på derivat. Finansiella skulder är i allt väsentligt räntebärande. Utöver ovan identifierade finansiella tillgångar och skulder ingår även skulder avseende nyttjanderättstillgångar (se not 12) och pensionsåtaganden (se not 18) i den finansiella nettoskulden. Förfallostruktur och snittränta för koncernens skulder framgår i riskavsnittet på sida 56-57. Av moderbolagets skulder förfaller 1 039 Mkr inom ett år. Koncernens samtliga derivat omfattas av ISDA eller FEMA-avtal, vilket innebär att Holmen har kvittningsrätt för tillgångar och skulder mot samma motpart vid en kredithändelse. Med hänsyn tagen till villkoren i kvittningsavtal är nettoexponeringen 3 833 (946) Mkr. Kvittning av tillgångar och skulder tillämpas ej i redovisningen. Redovisade derivat på tillgångssidan uppgick till 5 020 (1 097) Mkr och på skuld sidan till 1 187 (151) Mkr. Pågående referensräntereform påverkar endast Holmen marginellt då ränte derivat nästan uteslutande upptagits till svensk referensränta. För sådana valutor där en reform av referensräntan pågår tillämpas fortsatt säkringsredovisning under tiden som reformen pågår. Dessa säkringar väntas dock även i framtiden vara effektiva. För de finansiella tillgångar som ingår i nettoskulden har ingen reservering för förväntade kreditförluster gjorts baserat på att inga förluster uppkommit under de senaste 10 åren och innehavda tillgångar per balansdagen bedöms vara av god kreditkvalitet. För information om nedskrivningsprövning av kundfordringar se not 16. Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser och tillhör värderingsnivå 1 enligt IFRS 13. I de fall noterade marknadspriser saknas har verkligt värde beräknats genom diskonterade kassaflöden. När beräkningar av diskonterade kassaflöden gjorts har variabler såsom diskonteringsräntor och valutakurser för beräkningar hämtats från marknadsnoteringar, där så varit möjligt. Vid beräkningar av diskonterade kassaflöden används medelkurs för valutakurser och diskonteringsräntor. Dessa värderingar tillhör värderingsnivå 2. Övriga värderingar, för vilka någon variabel baseras på egna bedömningar, tillhör värderingsnivå 3. Värdering av valuta - optioner görs med tillämpning av Black & Scholes formel när det är aktuellt. Holmen tillämpar vid värdering av finansiella instrument värderingsnivå 2 enligt IFRS 13. Verkligt värde i tabellerna beräknas genom diskonterade kassaflöden och samtliga variabler, såsom diskonteringsräntor och valutakurser, hämtas från marknadsnoteringar.Skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde beror på att vissa skulder inte marknadsvärderas i balansräkningen utan redovisas till upplupet anskaffningsvärde. För kundfordringar och leverantörsskulder har som verkligt värde angetts det redovisade värdet vilket bedöms återspegla det verkliga värdet väl. För vidare information om finansiering och kvantitativa upplysningar kring Holmens säkringsredovisning se riskavsnittet på sida 56-57 samt not 6.
Koncernen
Förfallostruktur, odiskonterade belopp
| 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027- | |
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder | |||||
| Derivat | -7 | - | - | - | - |
| Derivat hänförliga till rörelsekapital | -821 | -276 | -49 | -34 | - |
| Leverantörsskulder | -3 848 | - | - | - | - |
| Skulder avseende nyttjanderättstillgångar* | -79 | -52 | -42 | -31 | -51 |
| Övriga finansiella skulder | -1 103 | -1 065 | -943 | -531 | -510 |
| Finansiella fordringar | |||||
| Derivat | 35 | 26 | 21 | 13 | - |
| Derivat hänförliga till rörelsekapital | 3 631 | 950 | 337 | 14 | - |
| Kundfordringar | 2 929 | - | - | - | - |
| Övriga finansiella fordringar | 1 941 | 2 | 2 | 12 | - |
- Skulder avseende nyttjanderättstillgångar klassificeras inte som finansiellt instrument enligt IFRS 9.
Moderbolaget
Förfallostruktur, odiskonterade belopp
| 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027- | |
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder | |||||
| Derivat | -12 | -5 | -3 | -2 | -2 |
| Derivat hänförliga till rörelsekapital | -712 | -216 | -49 | -34 | - |
| Leverantörsskulder | -3 617 | - | - | - | - |
| Övriga finansiella skulder | -1 102 | -1 499 | -943 | -531 | -508 |
| Finansiella fordringar | |||||
| Derivat | 35 | 26 | 21 | 13 | - |
| Derivat hänförliga till rörelsekapital | 3 630 | 950 | 373 | 48 | - |
| Kundfordringar | 2 454 | - | - | - | - |
| Övriga finansiella fordringar | 1 825 | 3 | 601 | 44 | 43 |
Holmen Årsredovisning 2022 83
Noter
Not 14. Finansiella instrument, forts.
Koncernen
Finansiella instrument som ingår i den finansiella nettoskulden
| Redovisat till verkligt värde via resultatet* | Säkringsinstrument | Redovisat till upplupet anskaffningsvärde | Summa redovisat värde | Verkligt värde | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | |
| Långfristiga finansiella fordringar | |||||
| Derivat | - | - | 78 | 19 | - |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | - | 19 |
| - | - | 78 | 19 | 19 | |
| Kortfristiga finansiella fordringar | |||||
| Upplupen ränta | - | - | - | - | 2 |
| Derivat | 2 | 6 | 7 | - | - |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | - | 7 |
| 2 | 6 | 7 | - | 9 | |
| Likvida medel | |||||
| Likvida medel | - | - | - | - | 1 935 |
| - | - | - | - | 1 935 | |
| Långfristiga skulder | |||||
| Obligationslån | - | - | - | - | -2 900 |
| Derivat | - | - | -6 | - | - |
| Övriga långfristiga skulder | - | - | - | - | -2 |
| - | - | -6 | - | -2 902 | |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Certifikatsprogram | - | - | - | -200 | - |
| Derivat | -3 | -11 | -5 | -12 | - |
| Upplupen ränta | - | - | - | - | -18 |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | - | - | -1 013 |
| -3 | -11 | -5 | -12 | -1 031 | |
| Finansiella instrument totalt | -120 | -9 | 3 954 | 939 | -2 890 |
- Avser instrument som obligatoriskt värderas till verkligt värde enligt IFRS 9.
Finansiella instrument som ej ingår i den finansiella nettoskulden
| Redovisat till verkligt värde via resultatet* | Säkringsinstrument | Redovisat till upplupet anskaffningsvärde | Summa redovisat värde | Verkligt värde | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | |
| Övriga aktier och andelar | 2 | 2 | - | - | - |
| Kundfordringar | - | - | - | - | 2 929 |
| Derivat (redovisade bland rörelsefordringar) | 200 | 34 | 4 732 | 1 037 | - |
| Leverantörsskulder | - | - | - | - | -3 848 |
| Derivat (redovisade bland rörelseskulder) | -321 | -22 | -859 | -99 | - |
| -119 | 14 | 3 873 | 938 | -919 |
Moderbolaget
Finansiella instrument som ingår i den finansiella nettoskulden
| Redovisat till verkligt värde via resultatet* | Säkringsinstrument | Redovisat till upplupet anskaffningsvärde | Summa redovisat värde | Verkligt värde | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | |
| Långfristiga finansiella fordringar | |||||
| Derivat | - | - | 78 | 19 | - |
| Fordringar på koncernföretag | - | - | - | - | 3 553 |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | - | 17 |
| - | - | 78 | 19 | 3 570 | |
| Kortfristiga finansiella fordringar | |||||
| Upplupen ränta | - | - | - | - | 2 |
| Derivat | 9 | 6 | - | - | - |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | - | 6 |
| 9 | 6 | - | - | 8 | |
| Likvida medel | |||||
| Likvida medel | - | - | - | - | 1 774 |
| - | - | - | - | 1 774 | |
| Långfristiga skulder | |||||
| Obligationslån | - | - | - | - | -2 900 |
| Skulder till koncernföretag | -14 | - | - | - | -420 |
| Derivat | - | - | -6 | - | - |
| -14 | - | -6 | - | -3 320 | |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Certifikatsprogram | - | - | - | -200 | - |
| Derivat | -7 | -23 | - | - | - |
| Upplupen ränta | - | - | - | - | -18 |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | - | - | -1 013 |
| -7 | -23 | - | - | -1 031 | |
| Finansiella instrument totalt | 229 | -6 | 3 835 | 950 | -162 |
- Avser instrument som obligatoriskt värderas till verkligt värde enligt IFRS 9.
Finansiella instrument som ej ingår i den finansiella nettoskulden
| Redovisat till verkligt värde via resultatet* | Säkringsinstrument | Redovisat till upplupet anskaffningsvärde | Summa redovisat värde | Verkligt värde | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | |
| Övriga aktier och andelar | 0 | 0 | - | - | - |
| Kundfordringar | - | - | - | - | 2 454 |
| Derivat (redovisade bland rörelsefordringar) | 323 | 34 | 4 685 | 1 037 | - |
| Leverantörsskulder | - | - | - | - | -3 617 |
| Derivat (redovisade bland rörelseskulder) | -82 | -24 | -929 | -101 | - |
| 241 | 10 | 3 756 | 936 | -1 163 |
84 Holmen Årsredovisning 2022
Not 16. Rörelsefordringar
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Kundfordringar | ||||
| Koncernföretag | - | - | 12 108 | 10 |
| Intresseföretag | 69 | 50 | 69 | 50 |
| Övriga | 2 860 | 2 343 | 2 373 | 1 910 |
| Summa kundfordringar | 2 929 | 2 393 | 2 454 | 2 068 |
| Kortfristiga fordringar | 907 | 425 | 797 | 320 |
| Derivat | 4 933 | 1 072 | 5 007 | 1 072 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 563 | 179 | 347 | 157 |
| Summa övriga rörelsefordringar | 6 402 | 1 676 | 6 152 | 1 548 |
| Totala rörelsefordringar | 9 332 | 4 069 | 8 606 | 3 616 |
Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas erhållas utifrån en individuell bedömning av respektive kund. Koncernens kundfordringar består främst av fordringar gentemot europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. Avtalstillgångar hänförliga till levererade men ej fakturerade varor som inte ingår i posten kundfordringar uppgick till 0 (20) Mkr. Avsättning för förväntade kreditförluster uppgick till 28 (28) Mkr. Avsättningen har under året minskat med -3 (-26) Mkr till följd av konstaterade kreditförluster och ökat med 3 (8) Mkr till följd av förändring av avsättning för befarade eller förväntade kreditförluster. Totalt var per 2022-12-31 kundfordringar om 29 (19) Mkr förfallna till betalning mer än 30 dagar. Kreditkvaliteten på de kundfordringar som varken har förfallit eller har nedskrivningsbehov bedöms vara god och i nivå med tidigare år. Marknadsvärden på derivat avser säkringar av framtida kassaflöden.
Not 15. Varulager
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Avverkningsrätter | 810 | 664 | 810 | 664 |
| Timmer och massaved | 356 | 355 | 335 | 307 |
| Råvaror och förnödenheter | 1 234 | 975 | 877 | 674 |
| Färdiga varor och produkter i arbete | 2 322 | 1 778 | 1 870 | 1 218 |
| Elcertifikat och utsläppsrätter | 116 | 45 | 73 | 22 |
| Totalt | 4 838 | 3 818 | 3 965 | 2 886 |
Under året har nedskrivningar och återläggning av tidigare nedskrivningar av färdigvarulager påverkat koncernens resultat med -65 (7) Mkr och nedskrivningar på övriga lager med -7 (-5) Mkr. Nedskrivningar och återläggning av tidigare nedskrivningar av färdigvarulager har påverkat moderbolaget med -35 (7) Mkr och nedskrivningar på övriga lager med -5 (-3) Mkr.
86 Holmen Årsredovisning 2022
Not 17. Eget kapital
moderbolaget
2022-12-31
| Registrerat aktiekapital | Antal | Kvotvärde | Mkr |
|--------------------------|-----------|-----------|-------|
| Serie A | 45 246 468| 26 | 1 180 |
| Serie B | 117 265 856| 26 | 3 058 |
| Totalt antal aktier | 162 512 324 | | 4 238 |
| Innehav av återköpta B-aktier | -510 646 | | |
| Totalt antal utestående aktier | 162 001 678 | | |
2021-12-31
| Registrerat aktiekapital | Antal | Kvotvärde | Mkr |
|--------------------------|-----------|-----------|-------|
| Serie A | 45 246 468| 26 | 1 180 |
| Serie B | 117 265 856| 26 | 3 058 |
| Totalt antal aktier | 162 512 324 | | 4 238 |
| Innehav av återköpta B-aktier | -586 639 | | |
| Totalt antal utestående aktier | 161 925 685 | | |
Bolagets aktiekapital utgörs av aktier utgivna i två serier, serie A med 10 röster per aktie och serie B med 1 röst per aktie. I övrigt finns inga restriktioner mellan aktieslagen. Per den 31 december 2022 uppgick koncernens innehav av egna aktier till 510 646 (586 639). Under året har 75 993 aktier överförts till deltagare i aktiesparprogrammet. Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt ÅRL 4 kap 14a§ har påverkat moderbolagets egna kapital med 4 064 (944) Mkr. I koncernen har värdering av derivat och andra finansiella instrument påverkat det egna kapitalet med 3 834 (930) Mkr. Beslut om utdelning grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhets- situation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning. Målet är att ha en stark finansiell ställning och att den finansiella nettoskulden i procent av eget kapital för koncernen inte ska överstiga 25 procent. Till årsstämmans förfogande står hos bolaget vinstmedel uppgående till 11 532 865 159 kronor. Styrelsen föreslår årsstämman den 28 mars 2023 att besluta om en total utdelning om 16,00 kronor per aktie. Den föreslagna utdelningen uppgår till 2 592 Mkr. Styrelsen föreslår vidare att återstående belopp om 8 940 838 311 kronor balanseras. Föregående år lämnades en utdelning om totalt 11,50 kronor per aktie (1 862 Mkr). Den finansiella nettoskulden i procent av eget kapital uppgick till 4 (9). Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav. För ytterligare redogörelse över koncernens kapital- och riskhantering, se sida 53-57.
Noter 15–17
Not 18. Pensionsåtaganden
För vissa tjänstemän i Sverige tillhandahåller Holmen förmånsbestämda pensionsplaner. Merparten av dessa åtaganden tryggas genom försäkring i Alecta.# Not 18. Pensionsåtaganden, forts.
Planer som omfattar flera arbetsgivare
Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alectas ITP 2-plan uppgick till 32 (36) Mkr och ingår i resultatposten personalkostnader. Holmens aktiva medlemmar i planen uppgick till 640 personer, vilket motsvarar 0,16 procent av planens aktiva medlemmar. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 150 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2022 uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 172 (172) procent och Alecta har fattat beslut om att införa en premiereduktion för 2023. Förväntade avgifter till Alecta år 2023 uppgår till 23 Mkr med hänsyn tagen till premiereduktionen.
Koncernen
| Kostnad redovisad i årets resultat | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | ||||
| Personalkostnad* | -6 | -9 | -26 | 21 |
| Finansiella intäkter och kostnader | 10 | 2 | 0 | 0 |
| Indexeringsändring** | - | 65 | - | - |
| Summa förmånsbestämda planer i årets resultat | 4 | 59 | -26 | 21 |
| Avgiftsbestämda planer | ||||
| Personalkostnad | -184 | -173 | -148 | -135 |
| Summa redovisat i årets resultat | -180 | -115 | -174 | -114 |
* I moderbolaget ingår -20 (27) Mkr avseende post som i koncernen redovisas som aktuell omvärdering i övrig totalresultat.
** Byte av index för kostnadsuppräkning av förmånsbestämda planer i England.
Koncernen
| Kostnad redovisad i övrigt totalresultat | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Avkastning på förvaltningstillgångar exkl. redovisad ränteintäkt | -827 | 210 |
| Aktuariella vinster och förluster från ändringar i demografiska antaganden | 29 | 4 |
| Aktuariella vinster och förluster från ändringar i finansiella antaganden | 593 | 142 |
| Aktuariella vinster och förluster från erfarenhetsbaserade justeringar | -48 | 5 |
| Särskild löneskatt | 1 | 6 |
| Effekt av tillgångstak | 247 | -380 |
| Summa redovisat i övrigt totalresultat | -6 | -12 |
Koncernen
| Moderbolaget | Förpliktelse | |||
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Förpliktelse per den 1 januari | -2 070 | -2 161 | -175 | -182 |
| Kostnad för tjänstgöring aktuell period | -6 | -9 | -10 | -3 |
| Särskild löneskatt | 6 | 0 | - | - |
| Räntekostnader | -39 | -28 | -2 | -2 |
| Aktuariella vinster och förluster | 574 | 151 | - | - |
| Utbetalda pensioner | 116 | 92 | 13 | 12 |
| Indexeringsändring | - | 65 | - | - |
| Valutakursdifferenser | -52 | -179 | - | - |
| Förpliktelse per den 31 december | -1 471 | -2 070 | -175 | -175 |
Förvaltningstillgångar
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Tillgångarnas verkliga värde den 1 januari | 2 568 | 2 231 | 174 | 178 |
| Redovisade ränteintäkter | 49 | 30 | - | - |
| Avkastning exkl. redovisade ränteintäkter | -827 | 210 | - | - |
| Verklig avkastning (moderbolaget) | - | - | -13 | 25 |
| Administrationskostnader | -3 | -2 | - | - |
| In- och utbetalningar från arbetsgivaren | 17 | -12 | -29 | - |
| Utbetalda pensioner | -116 | -92 | - | - |
| Valutakursdifferenser | 65 | 202 | - | - |
| Tillgångarnas verkliga värde per den 31 december | 1 753 | 2 568 | 161 | 174 |
| Effekt av tillgångstak | -289 | -522 | - | - |
| Pensionsåtaganden, netto | -7 | -24 | -13 | 0 |
I sammanställningarna till vänster specificeras förändringen av den förmånsbestämda förpliktelsen samt förändringen av förvaltningstillgångarna. Drygt 90 procent av åtagandena avser pensionsplanerna i England. Åtagandena från pensionsplanerna i England ligger i två så kallade ”truster”. De styrs av styrelser bestående av representanter från Holmen och förmånstagarna. Holmens engelska dotterbolag har åtagande att täcka upp eventuella underskott som finns. Trusterna har under 2022 ingått avtal med ett livförsäkringsbolag som, mot en engångsinbetalning som genomfördes i december 2022, kommer ersätta trusterna för deras samtliga framtida pensionsutbetalningar och därmed stå risken för förändringar i framtida pensionsbetalningar till följd av förändringar i inflation, mortalitet med mera. I båda trusterna överstiger tillgångarna åtagandet men något överskott får inte tas upp i redovisningen. Justeringen benämns tillgångstak i tabeller. Den viktade genomsnittliga durationen uppgår till 11 år. Av koncernens totala förpliktelser avser 10 (10) Mkr sådana som ej är fonderade medan resten är helt eller delvis fonderade förpliktelser. Av moderbolagets förpliktelser var 13 (0) Mkr tryggade enligt tryggandelagen.
Förvaltningstillgångarna fördelar sig enligt nedan:
Koncernen
| Moderbolaget | Förvaltningstillgångar | |||
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Aktier | 71 | 1 052 | 71 | 93 |
| Obligationer och bankkontosaldon | 405 | 1 516 | 90 | 82 |
| Fordran livförsäkringsbolag | 1 277 | - | - | - |
| 1 753 | 2 568 | 161 | 174 |
I förvaltningstillgångarna ingår inga finansiella instrument utgivna av koncerbolag och inga tillgångar som används av koncernen. Samtliga instrument handlas på en aktiv marknad. Under 2022 har merparten av de engelska stiftelsernas innehav av aktier och obligationer sålts av för att finansiera ovan nämnda avtal med livförsäkringsbolag. Av aktier avser 100 procent svenska aktier och av obligationer avser 61 procent statsobligationer och 39 procent företags obligationer.
England
| Väsentliga aktuariella antaganden, koncernen, (viktade genomsnitt) | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, % | 4,9 | 2,0 |
| Framtida löneökning, % | - | - |
| Framtida inflation, % | 2,8 | 2,9 |
| Förväntad livslängd efter 65 års ålder män/kvinnor, år | 21/24 | 21/24 |
| Livslängdstabell | SAPS S3PA | SAPS S3PA |
Sverige
| Väsentliga aktuariella antaganden, koncernen | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 3,7 | 1,2 |
| Framtida löneökning | 3,0 | 3,0 |
| Framtida inflation | 2,0 | 2,0 |
| Förväntad livslängd efter 65 års ålder män/kvinnor, år | 22/24 | 22/24 |
| Livslängdstabell | DUS21 | DUS14 |
Diskonteringsräntan för pensionsförpliktelserna har fastställts utifrån förstklassiga företags obligationer i den valuta och land åtagandet avser, det vill säga framför allt England. Vid beräkning av pensionsåtagandets storlek för moderbolaget har diskonteringsränta om 0,2 (-0,1) procent och lönenivån per balansdagen använts. Nedan tabell visar hur förpliktelsen skulle påverkas vid en förändring av väsentliga aktuariella antaganden (- minskar skulden, + ökar skulden).
Koncernen
| Känslighetsanalys | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta (+0,5 %) | -71 | -133 |
| Framtida löneökning (+0,5 %) | 1 | 2 |
| Framtida inflation (+0,5 %) | 55 | 98 |
| Mortalitet (+1 år i förväntad livslängd) | 62 | 110 |
Under 2023 förväntas koncernens inbetalningar till de fonderade förmånsbestämda planerna uppgå till 0 Mkr.
Holmen Årsredovisning 2022 87
Noter
Not 18. Pensionsåtaganden, forts.
Planer som omfattar flera arbetsgivare
Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alectas ITP 2-plan uppgick till 32 (36) Mkr och ingår i resultatposten personal kostnader. Holmens aktiva medlemmar i planen uppgick till 640 personer, vilket motsvarar 0,16 procent av planens aktiva medlemmar. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 150 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2022 uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 172 (172) procent och Alecta har fattat beslut om att införa en premiereduktion för 2023. Förväntade avgifter till Alecta år 2023 uppgår till 23 Mkr med hänsyn tagen till premiereduktionen.
88 Holmen Årsredovisning 2022
Noter
Not 20. Rörelseskulder
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Leverantörsskulder | ||||
| Koncernföretag | - | - | 2 | 70 |
| Övriga | 3 848 | 2 836 | 3 615 | 2 470 |
| Summa leverantörsskulder | 3 848 | 2 836 | 3 617 | 2 540 |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Intresseföretag | 3 | 2 | 3 | 2 |
| Övriga | 359 | 257 | 289 | 192 |
| Derivat | 1 180 | 122 | 1 010 | 125 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 853 | 878 | 674 | 587 |
| Summa övriga rörelseskulder | 2 395 | 1 259 | 1 976 | 906 |
| Totala rörelseskulder | 6 243 | 4 095 | 5 593 | 3 446 |
Samtliga leverantörsskulder förfaller inom ett år. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter i moderbolaget består främst av personalkostnader 248 (231) Mkr, rabatter 92 (84) Mkr samt levererade men ej fakturerade varor och tjänster 78 (68) Mkr. Marknadsvärden på derivat avser säkringar av framtida kassaflöden. Se not 14.
Not 21. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Eventualförpliktelser | ||||
| Borgen till förmån för koncernföretag | - | - | 69 | 60 |
| Övriga eventualförpliktelser | 51 | 64 | 51 | 62 |
| Summa | 51 | 64 | 120 | 122 |
Övriga eventualförpliktelser för koncernen består till övervägande del av garantiåtaganden för tredje part. Holmen har miljörelaterade eventualförpliktelser som idag inte kan kvantifieras men som i framtiden kan komma att innebära kostnader. Enligt svensk lag har Holmen strikt obegränsat ansvar för skador mot tredje man till följd av dammhaverier. Holmen har en ansvarsförsäkring för denna typ av skador.
Not 19. Avsättningar
| Koncernen | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 409 | 654 |
| Rörelseförvärv | 6 | - |
| Avsättningar som gjorts under året | 66 | 6 |
| Belopp som tagits i anspråk under året | -31 | -169 |
| Outnyttjat belopp som återförts under året | -9 | -50 |
| Omklassificering | - | -32 |
| Omräkningsdifferenser | 0 | 0 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 441 | 409 |
| Varav total långfristig del av avsättningarna | 441 | 409 |
| Moderbolaget | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 599 | 744 |
| Avsättningar som gjorts under året | 130 | 120 |
| Belopp som tagits i anspråk under året | -118 | -261 |
| Outnyttjat belopp som återförts under året | -2 | -5 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 609 | 599 |
| Varav total långfristig del av avsättningarna | 454 | 467 |
| Varav total kortfristig del av avsättningarna | 155 | 132 |
Avsättningar avser i huvudsak förpliktelser att återställa miljö vid nedlagda fabriksplatser. 140 Mkr av dessa avsättningar förväntas regleras inom en period av tre år, medan resterande del förväntas regleras under en längre tidshorisont.
Not 18. Pensionsåtaganden, forts.
Planer som omfattar flera arbetsgivare
Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alectas ITP 2-plan uppgick till 32 (36) Mkr och ingår i resultatposten personalkostnader. Holmens aktiva medlemmar i planen uppgick till 640 personer, vilket motsvarar 0,16 procent av planens aktiva medlemmar. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 150 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2022 uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 172 (172) procent och Alecta har fattat beslut om att införa en premiereduktion för 2023. Förväntade avgifter till Alecta år 2023 uppgår till 23 Mkr med hänsyn tagen till premiereduktionen.
88 Holmen Årsredovisning 2022
Noter
Not 22. Närstående
Av moderbolagets nettoomsättning 21 995 (18 186) Mkr avser 438 (964) Mkr leveranser av varor till koncerföretag. Moderbolagets inköp av varor från koncerföretag uppgick till 95 (1 722) Mkr. I moderbolagets nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av skogsvårdstjänster till dotterbolag om 475 (459) Mkr. I moderbolaget redovisas kostnader för arrende av anläggningstillgångar från dotterbolag om 2 469 (2 183) Mkr. Mellan moderbolaget och svenska dotterföretag finns betydande finansiella skulder och fordringar. Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 23.# Noter
Not 22
L E Lundbergföretagen AB är en stor aktieägare i Holmen (se sida 58-59). Holmen hyr kontorslokaler för 7 (8) Mkr av Fastighets AB L E Lundberg, som är ett koncernföretag till L E Lundbergföretagen AB. Fredrik Lundberg, som är VD och huvudägare i L E Lundbergföretagen, erhöll 2022 ett arvode som styrelseordförande i Holmen om 780 000 (740 000) kronor. Louise Lindh, som är VD i Fastighets AB L E Lundberg och som även ingår i samma närståendekrets som Fredrik Lundberg erhöll ett styrelsearvode om 390 000 (370 000) kronor. I februari 2022 förvärvade Holmen de återstående 50 procenten av aktierna i vindkraftsbolaget Varsvik AB och bolaget redovisas därefter som dotterföretag till Holmen AB. Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Ägarandel i intresseföretag som producerar vatten- och vindkraft ger koncernen rätt att köpa producerad elkraft till självkostnad i förhållande till ägarandel, vilket innebär att endast ett begränsat resultat uppstår i intresseföretaget. Inköpt elkraft säljs externt till marknadspris och resultatet redovisas i koncernen inom affärsområdet Energi.
| Transaktioner med närstående | Försäljning av varor till närstående | Inköp av varor från närstående | Övrigt (t ex ränta, utdelning) | Skuld till närstående | Fordran på närstående |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 |
| Intresseföretag | 541 | 265 | 64 | 54 | 0 |
| Joint venture | 0 | 1 | - | - | 1 |
| Moderbolaget | |||||
| Dotterföretag | 438 | 964 | 95 | 1 | 722 |
| Intresseföretag | 541 | 265 | 64 | 54 | 0 |
| Joint venture | 0 | 1 | - | - | 1 |
För ersättningar till styrelseledamöter, se not 4.
Not 23. Andelar i koncernföretag
Moderbolaget
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Värde vid årets ingång | 12 831 | 13 112 |
| Ägartillskott och investeringar | 156 | 31 |
| Omklassificering från joint venture till dotterföretag | 67 | - |
| Avyttringar | 0 | - |
| Likvidationer | 0 | -312 |
| Summa | 13 054 | 12 831 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Värde vid årets ingång | 1 357 | 1 666 |
| Årets nedskrivning | - | 2 |
| Likvidationer | - | -312 |
| Summa | 1 357 | 1 357 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 11 697 | 11 474 |
| Org. nr. | Säte | Antal andelar | Andel %* | Bokfört värde hos moderbolaget | Andel %* | Bokfört värde hos moderbolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolagets direkta innehav av andelar i dotterföretag | 2022 | 2021 | ||||
| Holmen Skog AB | 556220-0658 | Örnsköldsvik | 1 000 | 100 | 0 | 100 |
| Holmen Wood Products AB | 556099-0672 | Hudiksvall | 1 000 | 100 | 0 | 100 |
| Holmen Paper AB | 556005-6383 | Norrköping | 100 | 100 | 0 | 100 |
| Holmen Iggesund Paperboard AB | 556088-5294 | Hudiksvall | 1 000 | 100 | 0 | 100 |
| Holmen Energi AB | 556524-8456 | Örnsköldsvik | 1 000 | 100 | 0 | 100 |
| Holmen Skog Mitt AB | 559165-6623 | Stockholm | 1 000 | 100 | 2 856 | 100 |
| Holmen Skog Syd AB | 559165-6631 | Stockholm | 1 000 | 100 | 1 527 | 100 |
| Holmen Sågverk AB | 559165-6672 | Stockholm | 1 000 | 100 | 422 | 100 |
| Martinsons Såg AB | 556218-2856 | Skellefteå | 50 000 | 100 | 831 | 100 |
| Holmens Bruk AB | 559165-6615 | Stockholm | 1 000 | 100 | 383 | 100 |
| Iggesunds Bruk AB | 559165-6656 | Stockholm | 1 000 | 100 | 740 | 100 |
| Holmen Vattenkraft AB | 559165-6664 | Stockholm | 1 000 | 100 | 2 663 | 100 |
| Ljusnan Vattenkraft AB | 559165-6680 | Stockholm | 1 000 | 100 | 276 | 100 |
| Blåbergsliden Vind AB | 559138-5181 | Stockholm | 500 | 100 | 200 | 100 |
| Martinsons Skogsfastigheter AB | 556738-2154 | Stockholm | 1 000 | 100 | 70 | - |
| Terminalen i Bastuträsk AB | 556591-5898 | Stockholm | 1 000 | 100 | 18 | - |
| Varsvik AB | 556914-9833 | Stockholm | 500 | 100 | 163 | ** |
| Övriga svenska koncernföretag | 2 | 2 | ||||
| Totalt svenska innehav | 10 152 | 9 929 | ||||
| Holmen UK Ltd, Storbritannien | Workington | 1 | 197 | 100 | 1519 | |
| Holmen Paper Ltd*** | London | - | 100 | - | 100 | |
| Holmen Iggesund Paperboard (Workington) Ltd*** | Workington | - | 100 | - | 100 | |
| Holmen France S.A.S., Frankrike | Paris | 10 000 | 100 | 0 | 100 | |
| Holmen GmbH, Tyskland | Hamburg | - | 100 | 1 | 100 | |
| Holmen Paper S.A, Spanien | Madrid | 60 000 | 100 | 1 | 100 | |
| Iggesund Paperboard Asia Pte Ltd, Singapore | Singapore | 800 000 | 100 | 4 | 100 | |
| Iggesund Paperboard Inc, USA | Lyndhurst | 1 000 | 100 | 7 | 100 | |
| Iggesund Paperboard Asia (HK) Ltd, Kina | Hong Kong | 4 000 000 | 100 | 5 | 100 | |
| Holmen B.V., Holland | Amsterdam | 35 | 100 | 7 | 100 | |
| AS Holmen Mets, Estland | Tallinn | 500 | 100 | 0 | 100 | |
| Övriga utländska koncernföretag | 2 | 2 | ||||
| Totalt utländska innehav | 1 545 | 1 545 | ||||
| Totalt | 11 697 | 11 474 |
* Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
** Ägarandel i Varsvik AB uppgick 2021 till 50 procent och redovisades som joint venture.
*** Indirekta innehav.
Moderbolagets nedskrivningar av andelar i koncernföretag redovisas i resultaträkningen på raden Resultat från andelar i koncernföretag.
Not 24. Obeskattade reserver
Moderbolaget
| Obeskattade reserver | 2021-12-31 | Bokslutsdispositioner 2022 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | -9 | 8 | 0 |
| Materiella anläggningstillgångar | 20 | -7 | 14 |
| Erhållna koncernbidrag uppgick till 1 013 (1 495) Mkr och lämnade koncernbidrag uppgick till -322 (-230) Mkr. Totala bokslutsdispositioner i resultatet uppgick till -511 (768) Mkr. |
Moderbolaget
| Obeskattade reserver | 2021-12-31 | Bokslutsdispositioner 2022 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|
| Periodiseringsfonder | |||
| Beskattningsår 2016 | 290 | -290 | - |
| Beskattningsår 2017 | 470 | 470 | |
| Beskattningsår 2019 | 700 | 700 | |
| Beskattningsår 2020 | 700 | 700 | |
| Beskattningsår 2021 | 680 | 680 | |
| Beskattningsår 2022 | - | 1 490 | 1 490 |
| Totalt | 2 852 | 1 202 | 4 053 |
Not 25. Kassaflödesanalys
| Koncernen | Moderbolaget | |
|---|---|---|
| 2022 | 2021 | |
| Betalda räntor och erhållen utdelning | ||
| Erhållen utdelning | - | 1 446 |
| Erhållen ränta | 9 | 8 |
| Betald ränta | -48 | -39 |
| Totalt | -39 | -30 |
Förändring av kortfristiga skulder avser till största delen upplåning inom koncernens certifikatprogram. Inom koncernens certifikatprogram lånades det kortfristigt under 2022 sammanlagt 800 (2 300) Mkr uppdelat på flera olika lån och återbetalades 1 000 (2 600) Mkr. För sammansättning av likvida medel, se not 14.
Koncernen
| 2020 | Nya leasing-avtal | Kassaflöde | Valuta och marknads-omvärdering | 2021 | Rörelseförvärv | Nya leasing-avtal | Kassaflöde | Valuta och marknads-omvärdering | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Obligationslån | 3 900 | - | 500 | - | 4 400 | - | - | -500 | - | 3 900 |
| Företagscertifikat | 500 | - | - | -300 | - | 200 | - | - | -200 | - |
| Övriga finansiella skulder | 126 | - | - | -89 | 11 | 47 | 3 | - | -37 | 28 |
| Skulder avseende nyttjanderätts- tillgångar | 287 | 67 | - | -115 | 5 | 244 | - | 93 | -95 | 5 |
| Pensionsåtaganden | 48 | - | - | -8 | -16 | 24 | - | - | -24 | 7 |
| Finansiella skulder* | 4 860 | 67 | -12 | 0 | 4 915 | 3 | 93 | -856 | 40 | 4 195 |
* Inklusive skulder avseende nyttjanderättstillgångar och pensionsåtaganden.
Moderbolaget
| 2020 | Kassaflöde | Valuta och marknads-omvärdering | 2021 | Kassaflöde | Valuta och marknads-omvärdering | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Obligationslån | 3 900 | 500 | - | 4 400 | -500 | - | 3 900 |
| Företagscertifikat | 500 | - | -300 | - | 200 | - | -200 |
| Skulder till koncernföretag | 169 | 428 | 10 607 | -171 | -2 | 434 | |
| Övriga finansiella skulder | 28 | - | 14 | 42 | -26 | 22 | 39 |
| Pensionsåtaganden | 4 | -5 | 2 | 0 | 13 | - | 13 |
| Finansiella skulder* | 4 601 | 623 | 26 | 5 250 | -884 | 20 | 4 386 |
* Inklusive pensionsåtaganden.
Not 26. Rörelseförvärv
I februari 2022 förvärvade Holmen de återstående 50 procenten av aktierna i det delägda bolaget Varsvik AB. De 17 vindkraftverken i Varsvik bidrar med en effekt om 51 MW och produktionen uppgår till 150 GWh under ett normalår. Slutlig köpeskilling, omräknat till 100 procent av aktierna, uppgick till 190 Mkr. Nedan tabell visar det förvärvade bolagets tillgångar och skulder. Ingen goodwill har redovisats i samband med förvärvet. Omvärdering har gjorts av tidigare ägd kapitalandel med 10 Mkr till verkligt värde och redovisas som en övrig rörelseintäkt i resultaträkningen.
| Förvärvade nettotillgångar | Mkr |
|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 373 |
| Uppskjuten skatt, netto | 50 |
| Rörelsekapital | -61 |
| Finansiell nettoskuld | -172 |
| Identifierbara tillgångar, netto | 190 |
Not 27. Viktiga bedömningar och uppskattningar
Upprättande av finansiella rapporter kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar som påverkar de redovisade beloppen. De bedömningar och uppskattningar som enligt företagsledningen är väsentliga för redovisade belopp i årsredovisningen, och där det finns en betydande risk att framtida händelser och ny information kan förändra dessa bedömningar och uppskattningar, inkluderar främst:
Skogstillgångar
Det redovisade värdet på koncernens skogstillgångar uppgick 2022-12-31 till 52 151 (47 080) Mkr fördelat på biologiska tillgångar 29 867 (29 204) Mkr och skogsmark 22 284 (17 876) Mkr. En uppskjuten skatteskuld om 10 707 (9 664) Mkr finns redovisad kopplad till skogstillgångarna. Värderingen av skogstillgångarna baseras på detaljerade uppgifter om transaktioner samt prisstatistik publicerad av olika marknadsaktörer. I värderingen tas hänsyn till var i landet skogsmarken är belägen samt skillnader i skogens beskaffenhet avseende virkesförråd och bonitet. Det redovisade värdet av skogstillgångarna kommer påverkas av förändringar i transaktionspriser för skogsfastigheter samt av hur virkesförrådet utvecklas. Värdet på skogstillgångarna fördelas i balansräkningen på växande träd, som redovisas som biologisk tillgång, och skogsmark. Hur mycket av värdet som fördelas på biologiska tillgångar fastställs genom att beräkna nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden från de växande träden utifrån uppskattningar om framtida skördevolym, pris- och kostnadsutveckling samt diskonteringsränta. För ytterligare information se not 7 och not 9.
Nedskrivningsprövning av goodwill och anläggningstillgångar
Nedskrivningsprövning av goodwill görs årligen och av anläggningstillgångar när indikation på nedskrivningsbehov finns. Beräkningarna baseras på gällande marknadsförutsättningar. Förändringar av förutsättningarna kan komma att påverka det beräknade återvinningsvärdet vid kommande nedskrivningsprövningar.
Pensionsåtaganden
Koncernen har förmånsbaserade pensionsförpliktelser värderade till 1 471 (2 070) Mkr och förvaltnings- tillgångar avsatta för att täcka dessa om 1 753 (2 568) Mkr. Värdet av pensionsförpliktelser beräknas utifrån antaganden om diskonteringsränta, inflation och demografiska faktorer.Dessa antaganden uppdateras normalt årsvis vilket påverkar koncernens totalresultat och den redovisade pensions avsättningen. Se not 18. Avsättningar Förpliktelser som kan medföra kostnader för Holmen utvärderas löpande för att bedöma avsättningsbehovet. Osäkerhet i bedömning avser främst tidpunkt och storlek på den framtida kost naden. Koncernen har främst avsättningar för osäk erhet kopplad till förpliktelser att återställa miljö. Se not 19. Skatter Skatteverket har nekat Holmen AB koncernavdrag avseende skattemässiga underskott i spanska dotterbolag som likviderats. Holmen avser överklaga beslutet. Avdragen motsvarar 386 Mkr i skatt men någon skattefordran har inte redovisats.
Holmen Årsredovisning 2022
Noter
Not 26–27 Vinstdisposition Kronor
Till årsstämmans förfogande står hos moderbolaget följande vinstmedel:
| Nettoresultat för räkenskapsåret 2023 | Balanserade vinstmedel | Summa |
|---|---|---|
| 4 018 886 579 | 7 513 978 580 | 11 532 865 159 |
Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas dels ordinarie utdelning om 8,00 kronor per aktie (162 001 678 aktier), 1 296 013 424 dels extra utdelning om 8,00 kronor per aktie (162 001 678 aktier) 1 296 013 424 2 592 026 848 samt att återstående belopp balanseras 8 940 838 311
Styrelsen för Holmen AB har föreslagit att årsstämman 2023 beslutar om en ordinarie utdelning om 8,00 kronor per aktie samt en extra utdelning om 8,00 kronor per aktie, totalt 2 592 Mkr. Föregående år lämnades en ordinarie utdel- ning om 7,50 kronor per aktie samt en extra utdelning om 4,00 kronor per aktie. För slaget följer styrelsens policy som innebär att beslut om aktieutdelning ska grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhets situation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning.
Den föreslagna utdelningen motsvarar 44,1 procent av 2022 års resultat för koncernen och innebär att 4,6 procent av det egna kapitalet i koncernen per 2022-12-31 delas ut. Styrelsen har fastställt att koncernen ska ha en stark finansiell ställning där den finansiella nettoskulden inte skall överstiga 25 procent av det egna kapitalet. Per 2022-12-31 uppgick den till 4 procent. Den föreslagna utdelningen skulle öka nettoskulden i förhållande till eget kapital med 5 procentenheter. Det egna kapitalet i Holmen AB uppgick per 2022-12-31 till 17 448 Mkr, varav fritt eget kapital 11 533 Mkr. Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt 4 kap 14a § årsredovisnings lagen har påverkat det egna kapitalet med 4 064 Mkr. Koncernens egna kapital uppgick per 2022-12-31 till 56 950 Mkr. I enlighet med IFRS finns ingen uppdelning av koncernens egna kapital i bundet respektive fritt.
Styrelsen bedömer att utdelning till aktieägarna med föreslaget belopp är för- svarlig med hänsyn till de krav på både bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen för- blir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventuella nödvändiga inve steringar.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upp- rättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredo- visningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moder- bolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utveck lingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt be- skriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moder bolaget och de före- tag som ingår i koncernen står inför.
Holmen Årsredovisning 2022
Förslag till vinstdisposition
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Holmen Årsredovisning 2022
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 februari 2023. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 28 mars 2023.
Stockholm den 20 februari 2023
- Fredrik Lundberg Ordförande
- Carl Bennet Styrelseledamot
- Lars Josefsson Styrelseledamot
- Alice Kempe Styrelseledamot
- Louise Lindh Styrelseledamot
- Ulf Lundahl Styrelseledamot
- Fredrik Persson Styrelseledamot
- Henriette Zeuchner Styrelseledamot
- Henrik Sjölund Styrelseledamot och Verkställande direktör
- Steewe Björklundh Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
- Christer Johansson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
- Tommy Åsenbrygg Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har lämnats den 22 februari 2023.
PricewaterhouseCoopers AB
- Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor
- Linda Corneliusson Huvudansvarig revisor
- Auktoriserad revisor
Underskrifter
Underskrifter
Holmen Årsredovisning 2022
Revisionsberättelse
REVISIONSBERÄTTELSE
Till bolagsstämman i Holmen AB, org. nr 556001-3301
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Holmen AB för år 2022 med undantag för bolagsstyrningsrapporten och hållbar- hetsrapporten på sidorna 48–52 respektive 6–9, 44–47, 50–52, 54–55, 104–107 samt 110. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 2, 6–9, 14–15, 44–94, 98–99, 104–107 samt 110 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovis- ningen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbola- gets finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resul- tat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovis- ningen.
Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten och hållbar- hetsrapporten på sidorna 48–52 respektive 6–9, 44–47, 50–52, 54–55, 104–107 samt 110.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balans- räkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens styrelse i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vår revisionsansats
Revisionens inriktning och omfattning
Vi har utformat vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga fel i de finansiella rapporterna. Vi har beaktat de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort betydelsefulla redovisnings- mässiga uppskattningar om framtida händelser eller utfall vilka till sin natur är osäkra. I revisionen har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören kan ha åsidosatt intern kontroll bland annat genom att överväga om det finns belägg för systematiska avvikelser som kan tyda på oegentlighet. Vi har utformat vår revision för att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet med hänsyn tagen till hur verksamheten organiserats, processer för finansiell rapportering och den bransch som verksamheten är en del av.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning har påverkats av vår bedömning av väsent- lighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga fel. Fel kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om de, enskilt eller tillsammans, rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som använ- dare fattar med grund i de finansiella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme har vi fastställt kvantitativa väsentlighetstal för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden har vi fastställt revisionens inriktning och omfattning samt karak- tären och tidpunkten för våra granskningsåtgärder. Väsentlighetstal används också att bedöma effekten av eventuella fel, enskilt och sammantaget, i de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovis- ningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredo- visningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.## Beskrivning av området Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Intäktsredovisning
Nettoomsättningen uppgår till 23 952 Mkr och är en väsentlig post i resultaträkningen. Koncernen har olika intäktsslag som till största del består av varor såsom papper, kartong, timmer, virke och massaved som säljs till kunder. Varuförsäljningen är transaktionsintensiv vilket ställer stora krav på redovisning, uppföljning och intern kontroll. De tjänster som säljs är begränsade och avser främst skogsvårds- tjänster och tjänster inom byggverksamhet såsom montagearbeten. De olika intäktsströmmarna har olika karaktär vilket leder till olika processer för intäktsredovisning vilka granskats separat.
Våra revisionsåtgärder har omfattat, men inte uteslutande utgjorts av nedan aktiviteter. Vi har:
* Utvärderat koncernens processer för redovisning av olika intäktsflöden.
* Stickprovsvis testat ett urval kontroller i processen för intäktsredovisningen.
* Testat att ett urval av intäktstransaktioner mot underliggande avtal och betalning samt genomfört kundsaldoförfrågningar.
* Testat ett urval transaktioner för utvärdera att intäkter redovisats i rätt period.
* Granskat informationen som presenteras i årsredovisningen och bedömt att det ger en tillräcklig information enligt regelverkens krav.
Värdering av skogstillgångar
Koncernens skogstillgångar uppgår till 52 151 Mkr och utgör en väsentlig post i koncernens balansräkning. Tillgångarna är uppdelade i biologiska tillgångar som redovisas enligt IAS 41 Jord- och skogsbruk och marktillgångar som redovisas enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. I balansräkningen tas skogstillgångar upp till verkligt värde och metoderna för värdering av skogstillgångar och viktiga antaganden framgår av not 9. Värderingsprocessen är komplex då den kräver bedömningar och antaganden bland annat vad gäller marknadsstatistiken och uppdel- ningen av totalvärdet på mark och biologisk tillgång. Väsentliga bedömningsområden inkluderar marknadsstatistikens om- fattning och fullständighet, ortspriser, diskonteringsränta samt virkes- priser och avverkningskostnader. Värderingen klassificeras som en Nivå 3 värdering i enlighet med IFRS 13. Med hänsyn till postens stor- lek och den inneboende komplexiteten är värderingen av koncernens skogstillgångar ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.
Våra revisionsåtgärder har omfattat, men inte uteslutande utgjorts av nedan aktiviteter. Vi har:
* Utvärderat process och metod som använts för värdering av skogstillgångar samt bolagets process för att samla indata vilket utförts genom granskning av underlag och intervjuer med Holmens medarbetare.
* Testat allokering av värde mellan biologiska tillgångar och marktillgångar
* Utvärderat rimligheten i de antaganden som ligger till grund för värderingen, inklusi- ve men inte begränsat till, virkespriser, skördeplan samt kostnader för att utföra skogsvård och skörd.
* Stickprovsvis testat den matematiska riktigheten i använd modell.
* Våra värderingsspecialister har utvärderat antaganden och dokumentationen som använts för att fastställa diskonteringsräntan
* Utvärderat utfallet av den interna värderingen av skogstillgångarna enligt koncer- nens modell mot extern värdering.
* Granskat att lämnade upplysningar i not 9 i årsredovisningen uppfyller kraven enligt IFRS samt ger en rättvisande bild av bolagets värdering.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 3–5, 10–13, 16–43, 95–97, 100–103, 108–109 samt 111–116 (“annan information”). Ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse utgör också annan information. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för annan information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte annan information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende annan information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa annan information som identifierats ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om Annan information i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende Annan information, drar slutsatsen att Annan information innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovis- ningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller någ- ra väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrel- sen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhål- landen som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktig- heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revi- sionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisning- en och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Holmen AB för år 2022 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings- berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt full- gjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bola- gets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets ange- lägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utfor- mad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelä- genheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktö- ren ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisning- ar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
* företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget på något annat sätt
* handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säker- het bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.# Revisorns uttalande om Esef-rapporten
Uttalande
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Holmen AB för år 2022. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Grund för uttalande
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Holmen AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder Holmen Årsredovisning 2022 97Revisionsberättelse & Granskning av hållbarhetsredovisning som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Revisorns yttrande om bolagsstyrningsrapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 48–52 och för att den är upprättad i en enlighet med årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
Uttalande
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2022 på sidorna 6–9, 44–47, 50–52, 54–55, 104–107 samt 110 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats.
PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, utsågs till Holmen ABs revisor av bolagsstämman den 30 mars 2022 och har varit bolagets revisor sedan den 22 april 2021.
Stockholm den 22 februari 2023
PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Svensson Henryson Linda Corneliusson
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
GRANSKNING AV HÅLLBARHETSREDOVISNING
Holmens hållbarhetsredovisning, som den definieras på sida 2 i Holmen Årsredovisning 2022, har varit föremål för separat översiktlig granskning enligt ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. Fullständig bestyrkanderapport för hållbarhetsredovisningen återfinns på holmen.com. Där framgår följande slutsats:
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de av koncernledningen angivna kriterierna.
Stockholm den 22 februari 2023
PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Svensson Henryson Isabelle Hammarström
Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR
Huvudansvarig revisor
-
Fredrik Lundberg
Djursholm. Född 1951. Ledamot sedan 1988. Civilingenjör och civilekonom. Ekon. dr. h.c. och Tekn. dr. h.c. VD och koncern chef i L E Lundbergföretagen AB. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Hufvudstaden AB och AB Industrivärden. Vice ordförande i Svenska Handelsbanken AB. Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB och Skanska AB.
Aktieinnehav: 1 679 448 aktier. L E Lundbergföretagens aktieinnehav: 55 244 000 aktier. -
Henrik Sjölund
Norrköping. Född 1966. Ledamot sedan 2014. Civilekonom, tysk inriktning. VD och koncernchef. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Skogsindustrierna. Styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.
Aktieinnehav: 54 602 aktier. -
Alice Kempe
Torshälla. Född 1967. Ledamot sedan 2019. Jägmästare. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Kempestiftelserna. Styrelseledamot i MoRe Research Örnsköldsvik AB, SweTree Technologies AB och Arevo AB.
Aktieinnehav: 218 792 aktier. -
Henriette Zeuchner
Stockholm. Född 1972. Ledamot sedan 2015. Civilekonom och jur.kand. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i NTM-koncernen.
Aktieinnehav: 1 600 aktier. -
Ulf Lundahl
Lidingö. Född 1952. Ledamot sedan 2004. Juris kandidat och civilekonom. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Attendo AB, Fidelio Capital AB och Nordstjernan Kredit AB. Styrelseledamot i Indutrade AB.
Aktieinnehav: 8 000 aktier. -
Louise Lindh
Stockholm. Född 1979. Ledamot sedan 2010. Civilekonom. VD och styrelseledamot i Fastighets AB L E Lundberg. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i J2L Holding AB. Styrelseledamot i Hufvudstaden AB och L E Lundbergföretagen AB.
Aktieinnehav: 200 000 aktier. -
Fredrik Persson
Stockholm. Född 1968. Ledamot sedan 2022. Civilekonom. Övriga väsentliga uppdrag: Tidigare verkställande direktör och koncernchef på Axel Johnson AB. Styrelseordförande i BusinessEurope, Ellevio AB och JM AB samt styrelseledamot i AB Electrolux, Ahlström Capital Oy, Hufvudstaden, ICA Gruppen AB samt Interogo Holding AB.
Aktieinnehav: 3 000 aktier. -
Carl Bennet
Göteborg. Född 1951. Ledamot sedan 2009. Civilekonom. Med. dr. h.c. och Tekn. dr. h.c. VD i Carl Bennet AB. Tidigare VD och koncernchef i Getinge AB. Ordförande i Elanders AB och Lifco AB.# Styrelse och Koncernledning
Styrelse
- Fredrik Lundberg
- Vice ordförande i Arjo AB och Getinge AB.
- Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB.
- Aktieinnehav: 200 000 aktier.
- Henrik Sjölund
- VD och koncernchef
- Född 1966. Anställd 1993.
- Aktieinnehav: 54 602 aktier.
- Henrik Sjölund har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med.
- Ytterligare information lämnas på sida 98.
- Alice Kempe
- Henriette Zeuchner
- Ulf Lundahl
- Louise Lindh
- Fredrik Persson
- Carl Bennet
- Vice ordförande i Arjo AB och Getinge AB.
- Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB.
- Aktieinnehav: 200 000 aktier.
- Lars Josefsson
- Norrköping. Född 1953.
- Ledamot sedan 2016.
- Civilingenjör.
- Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i TimeZynk. Styrelseledamot i Ouman och Nevel.
- Aktieinnehav: 7 000 aktier.
- Ari Aula
- Norrköping. Född 1967.
- Suppleant sedan 2022.
- Arbetstagarrepresentant LO.
- Ordförande i Pappers Braviken avd 53.
- Steewe Björklundh
- Hudiksvall. Född 1958.
- Ledamot sedan 1998.
- Arbetstagarrepresentant LO.
- Ordförande GS-facket Iggesunds Sågverk.
- Daniel Hägglund
- Örnsköldsvik. Född 1982.
- Suppleant sedan 2014.
- Arbetstagarrepresentant PTK.
- Martin Nyman
- Ölsund. Född 1978.
- Suppleant sedan 2021.
- Arbetstagarrepresentant PTK.
- Ordförande i Unionenklubben Holmen Iggesund.
- Aktieinnehav: 760 aktier.
- Christer Johansson
- Iggesund. Född 1959.
- Invald som ersättare 2017, ordinarie ledamot sedan 2022.
- Arbetstagarrepresentant LO.
- Ordförande i Pappers avd 15.
- Tommy Åsenbrygg
- Skebobruk. Född 1968.
- Ledamot sedan 2015.
- Arbetstagarrepresentant PTK.
- Aktieinnehav: 200 aktier.
Uppgifterna avser eget och närståendes aktieinnehav 31 december 2022.
Koncernledning
- Henrik Sjölund
- VD och koncernchef
- Född 1966. Anställd 1993.
- Aktieinnehav: 54 602 aktier.
- Henrik Sjölund har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med.
- Ytterligare information lämnas på sida 98.
- Anders Jernhall
- Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör
- Född 1970. Anställd 1997.
- Aktieinnehav: 20 160 aktier.
- Sören Petersson
- Affärsområdeschef Skog
- Född 1969. Anställd 1994.
- Aktieinnehav: 19 378 aktier.
- Johan Padel
- Affärsområdeschef Trävaror
- Född 1966. Anställd 2014.
- Aktieinnehav: 2 570 aktier.
- Johan Nellbeck
- Affärsområdeschef Kartong
- Född 1964. Anställd 2019.
- Aktieinnehav: 6 000 aktier.
- Lars Lundin
- Affärsområdeschef Papper
- Född 1966. Anställd 2018.
- Aktieinnehav: 3 000 aktier.
- Fredrik Nordqvist
- Affärsområdeschef Energi
- Född 1971. Anställd 2011.
- Aktieinnehav: 721 aktier.
- Gunilla Rolander
- HR-direktör
- Född 1966. Anställd 2013.
- Aktieinnehav: 3 436 aktier.
- Ola Schultz-Eklund
- Teknisk direktör
- Född 1961. Anställd 1994.
- Aktieinnehav: 4 000 aktier.
- Stina Sandell
- Hållbarhets- och kommunikationsdirektör
- Född 1966. Anställd 2017.
- Aktieinnehav: 2 156 aktier.
- Henrik Andersson
- Chefsjurist
- Styrelsens sekreterare.
- Född 1971. Anställd 2008.
- Aktieinnehav: 5 296 aktier.
Uppgifterna avser eget och närståendes aktieinnehav 31 december 2022.
Revisorer
- PricewaterhouseCoopers AB
- Huvudansvarig: Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor.
Nyckeltal
Holmen använder i sin rapportering nyckeltal som komplement till mått som definieras inom IFRS-regelverk, eller direkt i resultat- och balansräkningen, i syfte att åskådliggöra företagets finansiella ställning och utveckling samt att öka jämförbarhet mellan olika perioder och andra företag. Nedan följer beräkningar för att härleda nyckeltal som används inom koncernen. Se även definitioner för mer information. ESMA:s (European Securities And Markets Authority) “Riktlinjer – Alternativa nyckeltal” tillämpas. Alternativa nyckeltal publicerade i denna rapport skall inte ses som substitut för finansiella mått definierade i enlighet med IFRS regelverk utan som ett komplement och dessa behöver inte vara jämförbara med på samma sätt titulerade nyckeltal som presenteras av andra bolag.
Avstämning nyckeltal, Mkr
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat, resultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster | |||||
| Resultat före avskrivningar (EBITDA) | 8 607 | 5 321 | 3 651 | 3 486 | 3 488 |
| Avskrivningar enligt plan | -1 345 | -1 261 | -1 172 | -1 141 | -1 012 |
| Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster | 7 262 | 4 061 | 2 479 | 2 345 | 2 476 |
| Jämförelsestörande poster* | 266 | -330 | -8 770 | -94 | - |
| Rörelseresultat | 7 527 | 3 731 | 2 479 | 11 115 | 2 382 |
| Rörelsemarginal | |||||
| Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster | 7 262 | 4 061 | 2 479 | 2 345 | 2 476 |
| Nettoomsättning | 23 952 | 19 479 | 16 327 | 16 959 | 16 055 |
| Rörelsemarginal, % | 30,3 | 20,8 | 15,2 | 13,8 | 15,4 |
| Sysselsatt kapital | |||||
| Eget kapital | 56 950 | 46 992 | 42 516 | 40 111 | 23 453 |
| Finansiell nettoskuld | 2 145 | 4 101 | 4 181 | 3 784 | 2 807 |
| Sysselsatt kapital | 59 095 | 51 093 | 46 697 | 43 895 | 26 261 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | |||||
| Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster | 7 262 | 4 061 | 2 479 | 2 345 | 2 476 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 54 570 | 47 557 | 44 128 | 26 391 | 25 469 |
| Avkastning, % | 13,3 | 8,5 | 5,6 | 8,9 | 9,7 |
| Avkastning på eget kapital | |||||
| Resultat efter skatt | 5 874 | 3 004 | 1 979 | 8 731 | 2 268 |
| Genomsnittligt eget kapital | 51 299 | 43 326 | 40 718 | 25 233 | 22 546 |
| Avkastning, % | 11,5 | 6,9 | 4,8 | 34,6 | 10,1 |
| Finansiell nettoskuld | |||||
| Långfristiga finansiella skulder | 2 902 | 3 911 | 3 919 | 2 018 | 1 033 |
| Långfristiga skulder avseende nyttjanderättstillgångar | 158 | 173 | 175 | 171 | - |
| Kortfristiga finansiella skulder | 1 039 | 736 | 605 | 2 485 | 2 494 |
| Kortfristiga skulder avseende nyttjanderättstillgångar | 89 | 71 | 112 | 13 | - |
| Pensionsåtaganden | 7 | 24 | 48 | 46 | 61 |
| Långfristiga finansiella fordringar | -97 | -268 | -290 | -451 | -468 |
| Kortfristiga finansiella fordringar | -18 | -39 | -43 | -14 | -35 |
| Likvida medel | -1 935 | -507 | -346 | -483 | -278 |
| Finansiell nettoskuld | 2 145 | 4 101 | 4 181 | 3 784 | 2 807 |
| Skuldsättningsgrad | |||||
| Finansiell nettoskuld | 2 145 | 4 101 | 4 181 | 3 784 | 2 807 |
| Eget kapital | 56 950 | 46 992 | 42 516 | 40 111 | 23 453 |
| Nettoskuld i % av eget kapital | 4 | 9 | 10 | 9 | 12 |
| Soliditet | |||||
| Eget kapital | 56 950 | 46 992 | 42 516 | 40 111 | 23 453 |
| Tillgångar | 81 436 | 68 101 | 62 543 | 59 340 | 36 912 |
| Soliditet, % | 70 | 69 | 68 | 68 | 64 |
*På sida 102 framgår vad jämförelsestörande poster avser.
Ekonomisk Tioårsöversikt
Mkr
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | ||||||||||
| Nettoomsättning | 23 952 | 19 479 | 16 327 | 16 959 | 16 055 | 16 133 | 15 513 | 16 014 | 15 994 | 16 231 |
| Rörelsens kostnader | -15 865 | -14 622 | -13 250 | -13 961 | -12 984 | -13 379 | -12 626 | -13 348 | -13 270 | -13 919 |
| Värdeförändring biologiska tillgångar | 509 | 464 | 579 | 487 | 425 | 415 | 315 | 267 | 282 | 264 |
| Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures | 10 | 0 | -6 | 0 | -9 | -12 | -22 | 7 | -7 | 3 |
| Resultat före avskrivningar (EBITDA) | 8 607 | 5 321 | 3 651 | 3 486 | 3 488 | 3 157 | 3 179 | 2 940 | 2 999 | 2 579 |
| Avskrivningar enligt plan | -1 345 | -1 261 | -1 172 | -1 141 | -1 012 | -991 | -1 018 | -1 240 | -1 265 | -1 370 |
| Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster | 7 262 | 4 061 | 2 479 | 2 345 | 2 476 | 2 166 | 2 162 | 1 700 | 1 734 | 1 209 |
| Jämförelsestörande poster* | 266 | -330 | -8 770 | -94 | - | -232 | -931 | -450 | -140 | - |
| Rörelseresultat | 7 527 | 3 731 | 2 479 | 11 115 | 2 382 | 2 166 | 1 930 | 769 | 1 284 | 1 069 |
| Finansnetto | -87 | -39 | -42 | -34 | -25 | -53 | -71 | -90 | -147 | -198 |
| Resultat före skatt | 7 441 | 3 691 | 2 437 | 11 081 | 2 356 | 2 113 | 1 859 | 679 | 1 137 | 871 |
| Skatt | -1 567 | -688 | -458 | -2 351 | -89 | -445 | -436 | -120 | -230 | -160 |
| Årets resultat | 5 874 | 3 004 | 1 979 | 8 731 | 2 268 | 1 668 | 1 424 | 559 | 907 | 711 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, kr** | 36,3 | 18,5 | 12,2 | 52,6 | 13,5 | 9,9 | 8,5 | 3,4 | 5,4 | 4,3 |
| Nettoomsättning | ||||||||||
| Skog | 7 342 | 6 509 | 5 883 | 6 286 | 5 944 | 5 535 | 5 302 | 5 481 | 5 641 | 5 694 |
| Kartong | 6 735 | 6 261 | 6 187 | 6 229 | 5 785 | 5 526 | 5 252 | 5 472 | 5 113 | 4 618 |
| Papper | 8 370 | 5 441 | 4 879 | 5 757 | 5 571 | 5 408 | 5 431 | 6 148 | 6 247 | 7 148 |
| Trävaror | 5 015 | 4 872 | 2 222 | 1 695 | 1 747 | 1 562 | 1 342 | 1 314 | 1 352 | 1 175 |
| Energi | 1 226 | 488 | 378 | 378 | 319 | 315 | 314 | 359 | 389 | 450 |
| Koncerngemensamt och elimineringar | -4 737 | -4 092 | -3 222 | -3 385 | -3 311 | -2 214 | -2 128 | -2 760 | -2 748 | -2 853 |
| Koncernen | 23 952 | 19 479 | 16 327 | 16 959 | 16 055 | 16 133 | 15 513 | 16 014 | 15 994 | 16 231 |
| Rörelseresultat | ||||||||||
| Skog | 1 401 | 1 495 | 1 367 | 1 172 | 1 185 | 1 069 | 1 001 | 905 | 817 | 924 |
| Kartong | 1 081 | 673 | 812 | 435 | 689 | 764 | 903 | 847 | 674 | 433 |
| Papper | 2 714 | 70 | 73 | 509 | 329 | 288 | 289 | -74 | 141 | -309 |
| Trävaror | 1 237 | 1 668 | 185 | 62 | 246 | 80 | -3 | 9 | 37 | -75 |
| Energi | 1 006 | 347 | 215 | 336 | 181 | 135 | 120 | 176 | 212 | 371 |
| Koncerngemensamt och elimineringar | -178 | -193 | -174 | -168 | -154 | -170 | -148 | -163 | -146 | -136 |
| 7 262 | 4 061 | 2 479 | 2 345 | 2 476 | 2 166 | 2 162 | 1 700 | 1 734 | 1 209 | |
| Jämförelsestörande poster* | 266 | -330 | -8 770 | -94 | - | -232 | -931 | -450 | -140 | - |
| Koncernen | 7 527 | 3 731 | 2 479 | 11 115 | 2 382 | 2 166 | 1 930 | 769 | 1 284 | 1 069 |
| Kassaflöde | ||||||||||
| Resultat före skatt | 7 441 | 3 691 | 2 437 | 11 081 | 2 356 | 2 113 | 1 859 | 679 | 1 137 | 871 |
| Justeringsposter | 966 | 346 | 544 | -8 208 | 540 | 418 | 965 | 1 802 | 1 448 | 1 056 |
| Betalda inkomstskatter | -1 639 | -662 | -569 | -147 | -396 | -221 | -504 | -398 | -191 | 210 |
| Förändringar i rörelsekapital | -1 284 | -145 | 46 | 158 | -214 | 199 | -360 | 443 | -217 | -127 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 5 484 | 3 229 | 2 457 | 2 884 | 2 286 | 2 509 | 1 961 | 2 526 | 2 176 | 2 011 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten*** | -1 352 | -1 332 | -1 924 | -1 050 | -1 005 | -644 | -123 | -824 | -815 | -872 |
| Kassaflöde efter investeringar | 4 132 | 1 897 | 533 | 1 834 | 1 281 | 1 865 | 1 838 | 1 702 | 1 361 | 1 139 |
| Utbetald utdelning | -1 862 | -1 741 | -567 | -1 134 | -1 092 | -1 008 | -882 | -840 | -756 | -756 |
| Återköp av aktier | - | - | - | -1 430 | - | - | - | - | - | - |
*Jämförelsestörande poster: År 2022: Försäkringsersättning samt kostnader och intäktsbortfall kopplat till turbinhaveriet i Workington om 266 Mkr. År 2021: Ökade energikostnader på grund av turbinhaveri i Workington om -330 Mkr. År 2019: Omvärdering av biologisk tillgång om 9 079 Mkr, nedskrivning av intresseföretag om -109 Mkr och avsättningar om -200 Mkr. År 2018: Omställningskostnader om -94 Mkr. År 2016: Avyttring av bruket i Spanien och försäkringsersättning för återuppbyggnad efter brand i Hallsta Pappersbruk om -232 Mkr. År 2015: Nedskrivning av anläggningstillgångar, avsättning för kostnader samt effekter av brand om -931 Mkr. År 2014: Nedskrivning av anläggningstillgångar om -450 Mkr. År 2013: Nedskrivning av anläggningstillgångar och omstruktureringskostnader om -140 Mkr.
**Historiska siffror har justerats med anledning av aktiesplit (2:1) 2018.# Holmen Årsredovisning 2022
Ekonomisk tioårsöversikt
För en tioårsöversikt med data per aktie, se sida 59.
| Mkr | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Balansräkning | ||||||||||
| Skogstillgångar | 52 151 | 47 080 | 43 202 | 41 345 | 18 701 | 17 971 | 17 595 | 17 340 | 17 032 | 16 654 |
| Övriga anläggningstillgångar* | 12 477 | 12 251 | 11 784 | 10 781 | 10 586 | 10 780 | 11 106 | 12 184 | 13 189 | 13 998 |
| Omsättningstillgångar | 14 758 | 7 956 | 6 878 | 6 264 | 6 845 | 5 710 | 5 852 | 5 607 | 5 964 | 5 774 |
| Finansiella fordringar | 2 050 | 814 | 679 | 950 | 781 | 430 | 338 | 325 | 249 | 327 |
| Summa tillgångar | 81 436 | 68 101 | 62 543 | 59 340 | 36 912 | 34 891 | 34 891 | 35 456 | 36 434 | 36 753 |
| Eget kapital | 56 950 | 46 992 | 42 516 | 40 111 | 23 453 | 22 035 | 21 243 | 20 853 | 20 969 | 20 854 |
| Uppskjuten skatteskuld | 13 490 | 11 610 | 10 570 | 10 299 | 5 839 | 5 650 | 5 613 | 5 508 | 5 480 | 5 804 |
| Finansiella skulder och räntebärande avsättningar | 4 195 | 4 915 | 4 860 | 4 733 | 3 587 | 3 366 | 4 283 | 5 124 | 6 156 | 6 443 |
| Rörelseskulder | 6 801 | 4 584 | 4 597 | 4 196 | 4 033 | 3 840 | 3 752 | 3 971 | 3 829 | 3 653 |
| Summa eget kapital och skulder | 81 436 | 68 101 | 62 543 | 59 340 | 36 912 | 34 891 | 34 891 | 35 456 | 36 434 | 36 753 |
| Sysselsatt kapital | ||||||||||
| Skog | 41 354 | 37 300 | 34 230 | 32 718 | 14 830 | 13 824 | 13 536 | 13 401 | 13 212 | 12 688 |
| Kartong | 5 632 | 5 169 | 5 276 | 5 589 | 5 316 | 5 433 | 5 546 | 5 698 | 5 841 | 5 686 |
| Papper | 1 939 | 1 637 | 1 969 | 1 903 | 2 072 | 2 193 | 2 507 | 3 266 | 4 366 | 4 438 |
| Trävaror | 2 067 | 2 278 | 1 846 | 1 000 | 927 | 862 | 859 | 897 | 874 | 1 327 |
| Energi | 4 618 | 4 069 | 3 351 | 3 058 | 3 082 | 3 115 | 3 153 | 3 075 | 3 118 | 3 005 |
| Koncerngemensamt och övrigt** | 3 485 | 640 | 24 | -372 | 34 | -455 | -410 | -684 | -535 | -173 |
| Sysselsatt kapital | 59 095 | 51 093 | 46 697 | 43 895 | 26 261 | 24 972 | 25 190 | 25 653 | 26 876 | 26 970 |
| Nyckeltal | ||||||||||
| Rörelsemarginal, %** | ||||||||||
| Kartong | 16 | 11 | 13 | 7 | 12 | 14 | 17 | 15 | 13 | 9 |
| Papper | 32 | 1 | 2 | 9 | 6 | 5 | 5 | -1 | 2 | -4 |
| Trävaror | 25 | 34 | 8 | 4 | 14 | 5 | 0 | 1 | 3 | -6 |
| Koncernen | 30 | 21 | 15 | 14 | 15 | 13 | 14 | 11 | 11 | 7 |
| Avkastning sysselsatt kapital, %** | ||||||||||
| Skog | 4 | 4 | 4 | 8 | 8 | 8 | 7 | 7 | 6 | 7 |
| Kartong | 20 | 13 | 15 | 8 | 12 | 14 | 16 | 15 | 12 | 8 |
| Papper | 139 | 4 | 4 | 24 | 15 | 12 | 10 | neg | 3 | neg |
| Trävaror | 54 | 82 | 17 | 6 | 27 | 9 | 0 | 1 | 3 | neg |
| Energi | 23 | 10 | 7 | 11 | 6 | 4 | 4 | 6 | 7 | 13 |
| Koncernen | 13 | 9 | 6 | 9 | 10 | 9 | 9 | 6 | 6 | 4 |
| Avkastning på eget kapital, % | 11 | 7 | 5 | 35 | 10 | 8 | 7 | 3 | 4 | 3 |
| Nettoskuld i % av eget kapital | 4 | 9 | 10 | 9 | 12 | 13 | 19 | 23 | 28 | 29 |
| Leveranser | ||||||||||
| Egen skog, 1 000 m³ fub | 2 813 | 2 833 | 2 841 | 2 699 | 2 816 | 2 883 | 2 945 | 3 132 | 3 207 | 3 361 |
| Kartong, 1 000 ton | 503 | 544 | 544 | 538 | 525 | 526 | 497 | 499 | 493 | 469 |
| Papper, 1 000 ton | 995 | 1 029 | 883 | 996 | 1 036 | 1 117 | 1 134 | 1 325 | 1 305 | 1 574 |
| Trävaror, 1 000 m³ | 1 435 | 1 373 | 1 052 | 879 | 828 | 852 | 776 | 730 | 725 | 686 |
| Vatten- och vindkraft, GWh | 1 639 | 1 230 | 1 352 | 1 109 | 1 145 | 1 169 | 1 080 | 1 441 | 1 113 | 1 041 |
*Exklusive långfristiga finansiella fordringar.
**Exklusive jämförelsestörande poster.
Taxonomi
Taxonomiförordningen är ett klassificeringsverktyg som för närvarande omfattar vissa ekonomiska verksamheter med betydande påverkan på klimatet samt åtgärder som vidtas för anpassning till klimatförändringar. Enligt förordningen ska företagen rapportera hur stor del av omsättning, kapitalutgifter samt driftsutgifter som omfattas av taxonomiförordningen samt hur stor del som klarar kraven för att kallas hållbara. För varje verksamhet prövas om de klarar kriterierna som satts upp i förordningen för att klara miljömålet utan att orsaka betydande skada på något annat miljömål samt har sociala minimiskyddsåtgärder på plats.
Detaljerad information om Holmens verksamheter som omfattas av taxonomin återfinns i kommande tabeller. Där framgår att 11 procent av Holmens omsättning, 47 procent av kapitalutgifter och 20 procent av driftsutgifter omfattas av taxonomin samt att samtliga verksamheter klarar kriterierna för att kallas hållbara.
Beräkning av nyckeltalen har gjorts i enlighet med definitionerna 1.1.1, 1.1.2 och 1.1.3 i bilaga 1 till den delegerade akten om upplysningsskyldighet enligt artikel 8 i taxonomiförordningen. I korthet innebär detta att omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av taxonomin (täljarna) ska divideras med koncernens totala omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter (nämnarna) enligt de definitioner som finns i den delegerade rättsakten.
I kommande avsnitt beskrivs Holmens principer för beräkningar av dessa.
Allokering av omsättning, kapitalutgifter och drifts utgifter till nämnarna
Koncernens totala omsättning enligt taxonomins definition, motsvarar koncernens omsättning som framgår av resultaträkningen på sida 60 samt delar av koncernens övriga rörelseintäkter. Av not 3 på sida 72 framgår koncernens övriga rörelseintäkter och de som inkluderas i nämnaren är försäljning av biprodukter, certifikat för förnybar energi, utsläppsrätter och skogsvårdsuppdrag samt delar av hyres- och arrendeintäkter och övrigt vilka tillsammans uppgår till 1 950 Mkr. Intern omsättning som elimineras i konsolideringen, vilka kommer från aktiviteter som bedrivs internt inom koncernen och som finns inkluderade i taxonomin, är inte inräknade.
Kapitalutgifter motsvarar årets investeringar och förvärv enligt not 9 Skogstillgångar, not 10 Immateriella anläggningstillgångar, not 11 Materiella anläggningstillgångar och not 12 Leasing på sidorna 78-81.
Totala driftsutgifter i enlighet med taxonomins definition som är tillämpliga för Holmen är reparationer och underhåll samt forskning och utveckling. Enligt denna definition uppgår dessa till 1 386 Mkr för 2022.
Allokering av omsättning, kapitalutgifter och drifts utgifter till täljarna
De verksamheter inom Holmen som omfattas av taxonomin är skörd av egen skog (NACE-kod 02.20) samt elproduktion från 2022.
| Omsättning 2022 | Ekonomiska verksamheter (1) | Koder (2) | Absolut omsättning (3) | Andel av omsättning (4) | Enhet |
|---|---|---|---|---|---|
| A. Verksamheter som omfattas av taxonomin | 11 | Mkr % | |||
| A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |||||
| 1.3 Skörd av egen skog | 02.20 | 758 | 3 | ||
| 4.3 Vindkraft | 35.11 | 208 | 1 | ||
| 4.5 Vattenkraft | 35.11 | 1 009 | 4 | ||
| 4.8 Bioenergi | 35.11 | 853 | 3 | ||
| De miljömässigt hållbara (taxonomi förenliga) verksamheternas omsättning (A.1) | 2 829 | 11 | |||
| A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | |||||
| Ej tillämplig | - | - | |||
| Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxo nomiförenliga) (A.2) | - | - | |||
| Totalt (A.1 + A.2) | 2 829 | 11 | |||
| B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin | |||||
| Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | 23 074 | 89 | |||
| Totalt (A + B) | 25 903 | 100 |
(vindkraft, vattenkraft och bioenergi (NACE-kod 35.11). Dessa verksamheter motsvaras av taxonomiaktivitet 1.3 (skörd av egen skog), 4.3, 4.5 samt 4.8 (elproduktion av vindkraft, vattenkraft samt bioenergi).
Holmen har ingen extern omsättning från övriga NACE-koder (ekonomiska aktiviteter) som omfattas av taxonomiförordningen och inte heller aktiviteter som omfattas av klimatanpassningsåtgärder.
Kapitalutgifter från leverantörer vars verksamheter omfattas av taxonomin, men som inte är hänförliga till Holmens bedrivna aktiviteter 1.3, 4.3, 4.5 eller 4.8, så kallade kategori c-investeringar, är försumbara och inkluderas ej.
Omsättning från skörd av egen skog omfattar framför allt extern försäljning av timmer och massaved men inte det timmer och massaved som förädlas av Holmens egen industri. Kapitalutgifter inkluderar bland annat köp av skogsmaskiner, uppförande av skogsvägar samt förvärv av skogsfastigheter. Driftsutgifter inkluderar utveckling och underhåll av den egna skogen i form av gallring, underhåll av vägar, röjning och gödsling.
Omsättning från elproduktion utgörs främst av extern försäljning av el, stödtjänster för att stabilisera elsystemet och gröna elcertifikatintäkter. Som kapitalutgifter ingår bland annat uppgraderingar, nyanläggningar och förvärv. Driftsutgifter utgörs av mindre renoveringar och underhåll av utrustning för elproduktion samt olika former av utvecklingsarbeten såsom projektering av nya vindkraftsparker.
De olika verksamheterna som omfattas av taxonomin är separat identifierbara i Holmens interna finansiella rapportering vilket medför att eventuell dubbelräkning av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter kan undvikas.
Utvärdering av uppfyllelse av kriterier
Holmen har utvärderat uppfyllelsen av de kriterier avseende väsentliga bidrag och kriterier avseende att inte orsaka betydande skada som anges i bilaga 1 till den delegerade akten om begränsningar till klimatförändringar. Koncernens skogsbruksplan tillsammans med upprättad klimatnyttoanalys som visar på ökad kolinlagring samt att lagstiftning säkerställer fortsatt markanvändning för skogsbruk bedöms tillsammans uppfylla kraven för väsentligt bidrag avseende skogsförvaltning. Skogsförvaltningen sker i enlighet med koncernens certifieringar vilket tillsammans med lagstiftningens krav och upprättad klimatanpassningsplan säkerställer att skogsförvaltningen inte kommer orsaka betydande skada.
Vid utvärdering av att koncernens produktion av vind-, vatten- och bioenergi sker i enlighet med uppställda kriterier har analys gjorts av respektive kraftanläggnings individuella design och egenskaper samt klimatanpassningsplaner upprättade för respektive verksamhet.
Uppfyllelse av sociala minimiskyddsåtgärder har utvärderats i enlighet med vägledningen från plattformen för hållbar finansiering. Holmen efterlever lagstiftning kring arbetsrätt och mänskliga rättigheter.# Taxonomi
Kriterier för väsentliga bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
| Begränsning av klimatförändringar (5) | Anpassning till klimatförändringar (6) | Vatten och marina resurser (7) | Cirkulär ekonomi (8) | Föroreningar (9) | Biologisk mångfald och ekosystem (10) | Begränsning av klimatförändringar (11) | Anpassning till klimatförändringar (12) | Vatten och marina resurser (13) | Cirkulär ekonomi (14) | Föroreningar (15) | Biologisk mångfald och ekosystem (16) | Minimiskyddsåtgärder (17) | Taxonomifördelning andel av omsättningen, år 2022 (18) | Taxonomifördelning andel av omsättningen, år 2021 (19) | Kategori (möjliggörande verksamhet eller) (20) | Kategori "(omställnings- verksamhet)" (21) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| % | % | % | % | % | % | % | % | % | % | % | % | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Möjlig görande | Omställning |
| 100 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja |
| 3 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | Ja | - | Ja |
| 1 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | - | - | Ja |
| 4 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | - | Ja | Ja |
| 3 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | - | - | Ja |
| 11 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
Holmen Årsredovisning 2022 105
Taxonomi Kapitalutgifter 2022
| Ekonomiska verksamheter (1) | Koder (2) | Absoluta kapitalutgifter (3) | Andel av kapitalutgifter (4) | Enhet |
|---|---|---|---|---|
| Mkr | % | |||
| A. Verksamheter som omfattas av taxonomin | ||||
| A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | ||||
| 1.3 Skörd av egen skog | 02.20 | 267 | 14 | |
| 4.3 Vindkraft | 35.11 | 596 | 31 | |
| 4.5 Vattenkraft | 35.11 | 20 | 1 | |
| 4.8 Bioenergi | 35.11 | 30 | 2 | |
| De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas kapitalutgifter (A.1) | 913 | 47 | ||
| A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | ||||
| Ej tillämplig | - | - | ||
| Kapitalutgifter hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | - | - | ||
| Totalt (A.1 + A.2) | 913 | 47 | ||
| B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin | ||||
| Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | 1 011 | 53 | ||
| Totalt (A + B) | 1 923 | 100 |
Driftsutgifter 2022
| Ekonomiska verksamheter (1) | Koder (2) | Absoluta driftsutgifter (3) | Andel av driftsutgifter (4) | Enhet |
|---|---|---|---|---|
| Mkr | % | |||
| A. Verksamheter som omfattas av taxonomin | ||||
| A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | ||||
| 1.3 Skörd av egen skog | 02.20 | 235 | 17 | |
| 4.3 Vindkraft | 35.11 | 6 | 0 | |
| 4.5 Vattenkraft | 35.11 | 31 | 2 | |
| 4.8 Bioenergi | 35.11 | 8 | 1 | |
| De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas driftutgifter (A.1) | 280 | 20 | ||
| A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | ||||
| Ej tillämplig | - | - | ||
| Driftsutgifter hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | - | - | ||
| Totalt (A.1 + A.2) | 280 | 20 | ||
| B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin | ||||
| Driftsutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | 1 105 | 80 | ||
| Totalt (A + B) | 1 386 | 100 |
Av de 280 Mkr i driftsutgifter som är förenliga enligt taxonomin är merparten hänförliga underhåll och reparationer. Av de 267 Mkr i kapitalutgifter som är förenliga enligt taxonomin avseende skörd av egen skog avser 198 Mkr investeringar i skogstillgångar, 51 Mkr i materiella anläggningstillgångar och 18 Mkr i leasingavtal. Av de 596 Mkr i kapitalutgifter som är förenliga enligt taxonomin avseende vindkraft avser 592 Mkr investeringar i materiella anläggningstillgångar och 4 Mkr i immateriella anläggningstillgångar. Av de 20 Mkr i kapitalutgifter som är förenliga enligt taxonomin avseende vattenkraft avser 14 Mkr investeringar i materiella anläggningstillgångar och 6 Mkr i immateriella anläggningstillgångar. Av de 30 Mkr i kapitalutgifter som är förenliga enligt taxonomin avseende bioenergi avser 30 Mkr investeringar i materiella anläggningstillgångar.
106 Holmen Årsredovisning 2022
Taxonomi
Kriterier för väsentliga bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
| Begränsning av klimatförändringar (5) | Anpassning till klimatförändringar (6) | Vatten och marina resurser (7) | Cirkulär ekonomi (8) | Föroreningar (9) | Biologisk mångfald och ekosystem (10) | Begränsning av klimatförändringar (11) | Anpassning till klimatförändringar (12) | Vatten och marina resurser (13) | Cirkulär ekonomi (14) | Föroreningar (15) | Biologisk mångfald och ekosystem (16) | Minimiskyddsåtgärder (17) | Taxonomifördelning andel av kapital utgifter, år 2022 (18) | Taxonomifördelning andel av kapitalutgifter, år 2021 (19) | Kategori (möjliggörande verksamhet eller) (20) | Kategori "(omställnings- verksamhet)" (21) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| % | % | % | % | % | % | % | % | % | % | % | % | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Möjlig görande | Omställning |
| 100 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja |
| 14 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | Ja | - | Ja |
| 31 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | - | - | Ja |
| 1 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | - | Ja | Ja |
| 2 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | - | - | Ja |
| 47 | - | - | - | - | - | 47 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
Kriterier för väsentliga bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
| Begränsning av klimatförändringar (5) | Anpassning till klimatförändringar (6) | Vatten och marina resurser (7) | Cirkulär ekonomi (8) | Föroreningar (9) | Biologisk mångfald och ekosystem (10) | Begränsning av klimatförändringar (11) | Anpassning till klimatförändringar (12) | Vatten och marina resurser (13) | Cirkulär ekonomi (14) | Föroreningar (15) | Biologisk mångfald och ekosystem (16) | Minimiskyddsåtgärder (17) | Taxonomifördelning andel av driftutgifter, år 2022 (18) | Taxonomifördelning andel av driftutgifter, år 2021 (19) | Kategori (möjliggörande verksamhet eller) (20) | Kategori "(omställnings- verksamhet)" (21) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| % | % | % | % | % | % | % | % | % | % | % | % | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Möjlig görande | Omställning |
| 100 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja |
| 17 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | Ja | - | Ja |
| 0 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | - | - | Ja |
| 2 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | - | Ja | Ja |
| 1 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | Ja | Ja | - | - | Ja |
| 20 | - | - | - | - | - | 20 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
107 Holmen Årsredovisning 2022
Taxonomi 2022 FEMÅRSÖVERSIKT
| HÅLLBARHET | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|---|---|
| Produktion | |||||
| Kartong, 1 000 ton | 513 | 529 | 551 | 532 | 538 |
| Marknadsmassa, 1 000 ton | 77 | 80 | 84 | 79 | 66 |
| Papper, 1 000 ton | 1 016 | 998 | 891 | 975 | 1 069 |
| Trävaror, 1 000 m 3 | 1 468 | 1 465 | 1 021 | 877 | 873 |
| Egen vatten- och vindkraft, GWh | 1 561 | 1 230 | 1 352 | 1 109 | 1 145 |
| Egen elproduktion vid bruk, GWh 1) | 520 | 445 | 621 | 669 | 679 |
| Råvaror | |||||
| Virke, milj m 3 fub 2) | 6,36 | 6,34 | 5,62 | 5,49 | 5,62 |
| Inköpt massa, 1 000 ton | 77 | 77 | 78 | 78 | 78 |
| Värmeenergi, GWh 4) | 4 648 | 5 291 | 5 885 | 5 992 | 6 238 |
| Elenergi, GWh 3 930 5) | 3 872 | 3 508 | 3 720 | 3 996 | |
| Vattenanvändning, milj m 3 , 6) | 71 | 70 | 69 | 70 | 73 |
| Plastgranulat/folieringsmaterial, 1 000 ton | 3,0 | 3,3 | 2,8 | 3,2 | 2,9 |
| Kemikalier, 1 000 ton 7) | 147 | 147 | 147 | 181 | 165 |
| Fyllmedel, pigment, 1 000 ton 7) | 162 | 162 | 156 | 160 | 164 |
| Utsläpp till luft, ton 8) | |||||
| Svaveldioxid (räknat som svavel, S) | 49 | 50 | 64 | 59 | 56 |
| Kväveoxider | 899 | 811 | 902 | 888 | 986 |
| Stoft | 49 | 52 | 33 | 28 | 45 |
| Fossil koldioxid, 1 000 ton | 42 | 81 | 63 | 68 | 75 |
| Biogen koldioxid, 1 000 ton | 1 657 | 1 423 | 1 545 | 1 585 | 1 660 |
| Utsläpp till vatten, ton 8) | |||||
| AOX (klorerad organisk substans) | 36 | 39 | 38 | 44 | 48 |
| Kväve | 162 | 187 | 210 | 174 | 216 |
| Fosfor | 12 | 16 | 19 | 14 | 16 |
| COD (organisk substans), 1 000 ton | 19 | 19 | 20 | 21 | 22 |
| Suspenderade ämnen, 1 000 ton | 3,6 | 3,2 | 3,5 | 2,9 | 3,5 |
| Biprodukter, 1 000 ton | |||||
| Till energiproduktion, internt/externt 9) | 759 | 1 067 | 937 | 949 | 977 |
| Till materialproduktion 10) | 469 | 412 | 252 | 208 | 166 |
| Avfall, 1 000 ton | |||||
| Farligt 11) | 1,8 | 2,0 | 2,3 | 2,5 | 1,6 |
| Deponerat (vått) | 6,3 | 3,7 | 4,9 | 0,9 | 7,6 |
| Energileveranser | |||||
| GROT och torv, GWh 12) | 325 | 291 | 115 | 101 | 137 |
| El- och värmeenergi, GWh 13) | 377 | 317 | 351 | 372 | 370 |
| Miljöskyddskostnader, Mkr | |||||
| Investeringar (behandlande och förebyggande) 14) | 215 | 815 | 428 | 310 | 84 |
| El- och värmebesparande investeringar | 44 | 35 | 18 | 20 | 10 |
| Miljöskatter och avgifter 15) | 18 | 15 | 10 | 14 | 12 |
| Interna och externa miljökostnader 16) | 239 | 159 | 174 | 182 | 165 |
| Skogsbrukets miljökostnader 17) | 83 | 79 | 80 | 65 | 91 |
Uppgifter om miljö och medarbetare motsvarar de som bedöms vara de mest väsentliga sett till myndigheternas krav och intern uppföljning. Nyckeltalen är gängse inom branschen. Uppgifter från alla delar av koncernen samlas in, kvalitetssäkras och utvärderas. För 2022 har inga väsentliga förändringar gjorts i principerna för redovisningen. Holmen rapporterar miljö- data till tillsynsmyndigheterna månads- och årsvis. Rapporteringen till de svenska myndigheterna är allmänt tillgänglig genom den så kallade offentlighetsprincipen. Data från samtliga bruk rapporteras årligen till EU. Miljöskyddskostnader redovisas i enlighet med Statistiska Central byråns riktlinjer. En del av uppgifterna i denna redovisning tas fram redan i slutet av det år de beskriver och kan därför avvika något från de slutliga som rapporteras till myndigheterna.
1) 514 GWh utgjordes av biobaserad elproduktion. Produktionen påverkades negativt under 2022 till följd av turbinhaveri i Workington samt att turbinen i Iggesund togs ur drift under delar av året.
2) För koncernen är virkesförbrukningen beräknad netto med hänsyn till interna leveranser av flis från sågverken till de närliggande bruken.
3) Skörd i egen skog uppgick till 2 813 000 m 3 fub.
4) För 2022 har beräkningsmetoden modifierats vilket gör att uppgiften inte är helt jämförbar med uppgifterna för 2018–2021.
5) 2 494 GWh förnybar el och 1 436 GWh fossilfri el. De direkta utsläppen av fossil koldioxid från produktion av inköpt elenergi uppgick till 0 Kton.
6) Till nästan 100 procent används ytvatten från sjöar och vattendrag, dvs förnybar råvara.
7) Icke förnybar råvara angiven som 100 procent aktiv substans vilket motsvarar 219 tusen ton mängd handelsvara av kemikalier och 222 tusen ton handelsvara av fyllmedel och pigment.
8) Avser utsläpp vid anläggningar. Utsläppen av metan och dikväveoxid (lustgas) vid anläggningarna uppgick till 15 tusen ton koldioxidekvivalenter.
9) Från och med 2022 rapporteras biprodukter till energiproduktion i torrtänkt vikt istället för fallande torrhalt. Detta ger en något lägre mängd.
10) Biprodukter nyttjade bland annat som anläggningsmaterial, konstruktionsmaterial eller för tillverkning av jordprodukter. Från 2021 har Holmen Trävaror inkluderats. Biprodukter från Holmens sågverk används huvudsakligen som cellulosaflis. Av biprodukter till materialproduktion består 16 tusen ton av tallolja som främst levereras till drivmedels- och kemikalieindustrin.11) Farligt avfall tas om hand av auktoriserade återvinnings företag. Vissa fraktioner av avfallet återvinns. 26 procent av det farliga avfallet består av oljeslam från båtar som angör Holmens hamnar.
12) GROT 37 GWh, och torv 85 GWh, som levererats från Holmens marker samt 203 GWh GROT från avverk- ningsrätter till extern energiproduktion.
13) 123 GWh elenergi, som levererades från bruket i Workington till närsamhället. 228 GWh värmeenergi från Iggesunds Bruk och Bravikens Pappersbruk till Iggesunds Sågverk respektive Bravikens Sågverk. Från Hallsta Pappersbruk och Iggesunds Bruk leve- rerades totalt 26 GWh värmeenergi till närliggande samhällens fjärrvärmenät.
14) I angivet belopp ingår kostnader för processinterna och reningstekniska åtgärder. 2021 ingick kostnader för uppförande av Blåbergslidens Vindkraftpark.
15) I angivet belopp ingår kostnader för avfalls hantering, energiskatt på användningen av fossila bränslen i Sverige, kväveoxid avgift och tillsynsavgifter. Två miljö- incidenter ledde till företagsböter på totalt 0,1 Mkr.
16) Här inkluderas kostnader för miljöpersonal, drift av reningsutrustning, avfallshantering, ledningssystem, miljöutbildning, tillstånds ansökningar, miljökonsul- ter samt kostnader för utredningar och åtgärder vid avslutade verksamheter.
17) Skogsbrukets miljökostnader beräknas som värdet på det virke som av miljöskäl inte skördas. Bortfallet av intäkter 2022 värderas till 83 Mkr och kommer av generell hänsyn samt naturvårdande skötsel.
Holmen Årsredovisning 2022 108
Femårsöversikt hållbarhet
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Medarbetare | |||||
| Anställda | |||||
| Medelantal årsanställda 1) | 3 466 | 3 474 | 2 974 | 2 915 | 2 955 |
| varav kvinnor, % | 20,9 | 20,6 | 20,0 | 20,0 | 20,3 |
| varav män, % | 79,1 | 79,4 | 80,0 | 80,0 | 79,7 |
| varav tillfälligt anställda, % | 11,4 | 9,3 | 8,4 | 11,1 | 10,7 |
| Medelålder 2) | 42,9 | 43,5 | 44,3 | 44,4 | 44,9 |
| Sjukfrånvaro, % | |||||
| Totalt | 4,7 | 4,1 | 4,3 | 3,8 | 4,1 |
| varav frånvaro längre än 60 dagar | 1,4 | 1,4 | 1,7 | 1,6 | 1,6 |
| Jämställdhet, % 2) | |||||
| Andel chefer som är kvinnor av totalt antal chefer | 23,8 | 23,1 | 22,7 | 22,9 | 19,8 |
| Andel chefer som är män av totalt antal chefer | 76,2 | 76,9 | 77,3 | 77,1 | 80,2 |
| Rekryterade kvinnor av totalt antal rekryterade | 44,4 | 30,3 | 35,5 | 39,5 | 40,1 |
| Rekryterade män av totalt antal rekryterade | 55,6 | 69,7 | 64,5 | 60,5 | 59,9 |
| Personalomsättning, % 2) | |||||
| Personalomsättning | 8,3 | 8,9 | 7,3 | 7,9 | 7,9 |
| varav uppsagda | 0,1 | 0,3 | 0,6 | 0,9 | 0,4 |
| varav pensionering | 2,3 | 3,0 | 3,1 | 2,2 | 2,6 |
| varav eget val | 5,1 | 4,3 | 3,0 | 4,4 | 3,9 |
| Rekrytering | 5,3 | 5,1 | 2,6 | 2,5 | 2,7 |
| Arbetsolyckor, antal 3) | |||||
| Arbetsolyckor med mer än 8 timmars frånvaro, per miljon arbetade timmar | 7,6 | 5,6 | 4,3 | 5,7 | 4,9 |
| Facklig samverkan, % 4) | |||||
| Andel anställda som arbetar på en enhet med kollektivavtal 5) | 95 | 95 | 94 | 93 | 94 |
Resultaträkning fördelad på intressenter, Mkr
| Intressent | Post | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kunder | Försäljning av produkter, virke och el | 26 696 | 21 169 | 17 666 | 18 329 | 17 339 |
| Leverantörer | Inköp av varor, tjänster samt avskrivningar m.m. | -16 176 | -14 675 | -12 734 | -4 817 | -12 539 |
| Medarbetare | Löner och sociala kostnader | -2 322 | -2 121 | -1 891 | -1 819 | -1 792 |
| Långivare | Räntor | -93 | -43 | -42 | -34 | -25 |
| Samhälle 6) | Fastighetsskatt | -41 | -43 | -42 | -55 | -82 |
| Punktskatt | -35 | -37 | -31 | -27 | -30 | |
| Sociala avgifter | -576 | -558 | -481 | -472 | -479 | |
| Särskild löneskatt | -47 | -39 | -39 | -25 | -35 | |
| Bolagsskatt | -1 532 | -651 | -427 | -2 351 | -89 | |
| Aktieägare | Nettoresultat | 5 874 | 3 004 | 1 979 | 8 731 | 2 268 |
| Utdelning 7) | 2 592 | 1 862 | 1 741 | 567 | 1 134 |
1) Se sida 74 not 4.
2) Avser tillsvidareanställda.
3) Avser anställda. Ingen arbetsolycka med dödlig utgång inträffade under året.
4) Avser tillsvidare- samt visstidsanställda.
5) Avser svenska och engelska enheter vilka samtliga har kollektivavtal. Vid andra ut- ländska enheter stödjer Holmen olika former av kollektiva anställningsengagemang enligt lokala standarder, tex Works Councils.
6) Holmen tar ett socialt ansvar och är noga med att betala in skatt enligt gällande lagar och regler i alla länder där vi verkar. Holmens ekonomipolicy och riktlinje för skatt fastslår att Holmen ska vara transparent i skatte- mässiga överväganden, kommersiella över- väganden ska vara i fokus och transaktioner med skatteplanering som huvudsyfte ska inte förekomma. Holmen ska heller inte acceptera, stödja eller underlätta skatteöverträdelser av tredje part.
7) Styrelsens förslag till utdelning.
Holmen Årsredovisning 2022 109
Femårsöversikt hållbarhet
Miljötillstånd för koncernens produktions anläggningar
| Anläggning | Lagstiftning | År |
|---|---|---|
| Iggesunds Bruk | miljöbalken 1) | 2018 |
| Workingtons Bruk | IED | 2022 |
| Hallsta Pappersbruk | miljöskyddslagen | 2000 |
| Bravikens Pappersbruk | miljöbalken 2) | 2002 |
| Iggesunds Sågverk | miljöbalken | 2014 |
| Bravikens Sågverk | miljöbalken | 2010 |
| Linghems Sågverk | miljöbalken | 2003 |
| Bygdsiljums Sågverk | miljöbalken | 2018 |
| Kroksjöns Sågverk | miljöbalken | 2020 |
1) Hamnverksamheten vid Skärnäs Terminal, som ligger i anslutning till Iggesunds Bruk, inkluderas i miljötillståndet. Utöver detta bedrivs anmälningsplik- tig verksamhet vid produktionsenheten i Strömsbruk.
2) Mark- och miljödomstolen lämnade under 2022 beslut om nytt miljötillstånd. Beslutet är överklagat till Mark- och miljööverdomstolen. Ärendet väntas bli avgjort under 2023.
Utsläppsrätter och elcertifikat
Inom ramen för EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid har Holmen tilldelats utsläppsrätter. Som ett resultat av investeringar i biobaserad energiproduktion samt energibesparingar vid anläggning- arna har användningen av fossila bränslen minskat i betydande omfattning under senare år. Över- skottet av tilldelade utsläppsrätter har kunnat säljas. Holmen har an- sökt om tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2021–2030 och fått beslut om tilldelning för handels- perioden 2021–2025.
Koncernen har producerat förnybar el under många år. Detta har bidragit med intäkter genom att vi erhållit så kall- ade elcertifikat för vår produktion. Elcertifikaten har sålts till eldistri- butörer som i sin tur använt certifi- katen för att deras kunder behöver ha en andel av sin el från förnybart ursprung. I England måste eldistri- butörer uppfylla en kvot av förnybar el medan producenter av förnybar el erhåller gröna certifikat (Renewa- bles Obligation Certificates) i pro- portion till mängd genererad el. Under 2022 erhöll bruket i Working- ton sådana certifikat.
Avslutade verksamheter
I samråd med miljömyndigheterna genomförs utredningar av förorenade nedlagda industriplatser där Holmen varit verksamt. Under 2022 pågick ut- redningar i olika stadier gällande de före detta sågverken Håstaholmen, Stocka och Lännaholm, sulfitfabrikerna i Strömsbruk, Domsjö, Loddby och Mariannelund , pappersbruket i Silver- dalen samt träsliperiet i Bureå.
Projektet med efterbehandling av förorenade sediment i vattenområdet utanför det förre detta sågverket Håsta- holmen i Hudiksvall avslutades under hösten 2022. Återstår att få slutrappor- ten från utförd sanering godkänd av ansvarig miljömyndighet.
Under året blev det klart att SGU (Sveriges Geologiska Undersökningar) blir huvudman för saneringsprojekten vid det före detta sågverket Stocka och den före detta sulfitfabriken i Strömsbruk. I början av 2023 kommer ansökan om medel för åtgärdsförberedande under- sökningar vid dessa nedlagda fabriksplat- ser att lämnas in till Naturvårds verket.
Länsstyrelsen godkände under 2022 den av Holmen inlämnade åtgärdsutred- ningen och riskvärderingen för förorenad mark vid Domsjö industriområde. Det innebär att det nu finns ett sanerings- alternativ som man ska arbeta vidare med. Förväntas att underlag för ansökan om medel för åtgärdsförberedande undersökningar tas fram under 2023.
Tillstånd
Vid årsskiftet 2022/2023 bedrev Holmen produktionsverksamhet vid nio anläggningar vilka kräver miljötill- stånd. Utöver dessa är förädlingsan- läggningen i Strömsbruk en anmäl- ningspliktig verksamhet. Tillstånden anger bland annat villkor för tillåten produktionsvolym, bullernivå samt tillåtna utsläpp till luft och vatten. Åtta av anläggningarna är belägna i Sverige och en i Workington, England. Anlägg- ningarnas försäljning motsvarade 84 procent av koncernens nettoomsätt- ning för 2022.
Kartongbruket i Workington fick under 2022 nytt miljötillstånd med nya villkor för verksamheten. Mark- och miljödomstolen lämnade under 2022 beslut om nytt miljötillstånd för Bravi- kens Pappersbruk. Länsstyrelsen över- klagade beslutet till Mark- och miljö- överdomstolen. Den instansen beslu- tar om prövningstillstånd ska ges. Om prövningstillstånd inte ges kommer domen från mark- och miljödomstolen att vinna laga kraft. Ärendet väntas bli avgjort under 2023.
Holmen har tre tillstånd för vindkraft och 15 tillstånd för kommersiella berg- täkter. Därtill har de sex helägda vatten kraftanläggningarna miljötill- stånd för produktionsanläggningen, dammar och vattenregleringar.
2022 invigdes Blåbergslidens Vind- kraftpark i Västerbotten med en för- väntad årlig elproduktion om drygt 400 GWh. Ytterligare en vindkraftpark i Västerbotten är under tillståndspröv- ning. Holmen har ansökt om tillstånd att bygga två vindkraftparker på egen mark i Östergötland. I det ena fallet valde Holmen under 2022 att dra till- baka ansökan för att invänta en uppda- tering av kommunens vindkraftplan. För det andra ärendet försvårar nuva- rande politiska förutsättningar fortsatt arbete. Två nya samråd om vindkrafts- parker har initierats under året, Tiger- berget i Hudiksvalls kommun och Högaliden i Robertsfors kommun.
Ny miljölagstiftning för vattenkraft trädde i kraft 2019. Lagstiftningen innebär bland annat att vattenkraft- verksamheter som saknar moderna miljövillkor måste ansöka om omprövning enligt miljöbalken innan utgången av 2039. Holmens anläggningar har anmälts till den nationella planen för omprövning av vattenkraftverksamhe- ter. Delägda anläggningar har anmälts av respektive huvudägare. I slutet av 2022 meddelade regeringen att planen skall pausas i ett år i syfte att utreda konsekvensen av implementering av omprövningen på kraftsystemet.# Miljöredovisning
Beräkning av Holmens klimatnytta
Kommentarer till beräkningar på sida 42–43
Koldioxidinlagring i Holmens skogar beräknas utifrån den årliga ökningen av virkesförrådet baserat på 2019 års företagstaxering, minus skördad volym. Nettoinlagringen i mark, trävaror, kartong och papper är beräknad i enlighet med Sveriges officiella klimatrapportering till FN som görs av Naturvårdsverket med IPCC:s metodik. Inlagring i mark beräknas av SLU (Sveriges Lantbruks- universitet) med hjälp av tillståndsmetoden som bygger på en inventering av 30.000 provytor under en femårscykel. Metodiken tar också hänsyn till att en viss mängd gamla trä- och fiberprodukter förmultnar eller eldas upp under året och därmed slutar binda in koldioxid. Fiberprodukter bedöms enligt IPCC ha en halveringstid på 2 år och trävaruprodukter på 30 år. Substitutionseffekten från trävaror är baserad på europeisk och kanadensisk forskning. I Holmens beräkningar av trävarors substitutionseffekt görs även an- tagandet att 100 procent av äldre fiberprodukter och trävaror som slutade binda in koldioxid under 2022 användes till bioenergi, vilket substituerade fossilt bränsle. Substitutionseffekten från papper och kartong beräknas genom anta- gandet att 100 procent av papper och kartong blir biobränsle i slutet av sin livs- cykel, och ersätter då fossila bränslen. Substitutionseffekten från vår produktion av förnybar el beräknas genom att biobaserad elproduktion samt vattenkraft ersätter fossilbaserad reglerbar el från kolkraft, vindkraft ersätter fossilbaserad el från kol- och gaskraft och bioenergi (som utgörs av GROT och restprodukter från Holmens verksamhet som levererats externt) ersätter fossila bränslen. Mer information om våra beräkningar och källor finns i Holmens hållbarhets- redovisning på holmen.com.
Utsläpp av växthusgaser Scope 1–3, 1 000 ton CO 2 e
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|---|
| Scope 1: Direkta utsläpp av växthusgaser | 58 | 97 1) | 79 | 86 |
| Scope 2: Indirekta utsläpp av växthusgaser från inköpt elenergi 1,2) | 29 | 60 1) | 38 | 46 |
| Scope 3: Utsläpp i värdekedjan | 604 | 550 | 460 | 453 |
| varav kategori 1: Inköpta varor och tjänster 3) | 191 | 136 | 100 | 101 |
| varav kategori 2: Kapitalvaror | 95 | 120 | 80 | 80 |
| varav kategori 3: Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 4) | 40 | 38 | 36 | 31 |
| varav kategori 4: Uppströms transporter 5) | 54 | 56 | 56 | 57 |
| varav kategori 6 & 7: Resor 6) | 4 | 4 | 4 | 4 |
| varav kategori 9: Nedströms transporter 7) | 220 | 196 | 184 | 180 |
| Totala utsläpp | 691 | 707 | 577 | 585 |
1) Utsläppen från Scope 1 och 2 var höga till följd av turbinhaveri i Workingtons Bruk vilket minskade den egna fossilfria elproduktionen.
2) Avser utsläpp från produktion och underhåll av de elproducerande anläggningarna samt utsläpp från nedströms distribution av el.
3) Mängden insatsvaror som omfattas av beräkningen har ökats och för 2022 ingår 99 procent av kartongs och pappers volymer (omräknat till torrtänkt).
4) Transport av bränsle till biopannan i Workingtons Bruk samt utsläpp från skogsbruk, till exempel utsläpp från drivning och skogsskötsel.
5) Transport av vedråvara, Well to Wheel.
6) Baseras på den resvaneundersökning Holmen genomförde 2019.
7) Avser transport av färdiga produkter, Well to Wheel. Ökningen beror främst på en ny beräkningsmetod som är mer omfattande och bygger på ett mer detaljerat dataunderlag.
Certifieringar för ledningssystem Produktionsanläggningar
| Produktionsanläggning | Miljö ISO 14001 | Energi ISO 50001 | Kvalitet ISO 9001 | Arbetsmiljö ISO 45001 |
|---|---|---|---|---|
| Iggesunds Bruk 2) | 2001 | 2005 | 1990 | 2016 |
| Workingtons Bruk 3) | 2003 | 2015 | 1990 | 2005 |
| Hallsta Pappersbruk | 2001 | 2005 | 1993 | 2012 |
| Bravikens Pappersbruk | 1999 | 2006 | 1996 | 2015 |
| Iggesunds Sågverk | 1999 | 2006 | 1997 | 2017 |
| Bravikens Sågverk | 2011 | 2011 | 2011 | 2017 |
| Linghems Sågverk 4) | 2020 | |||
| Bygdsiljums Sågverk 4) | 1999 | 2022 | ||
| Kroksjöns Sågverk 4) | 2005 | 2022 |
1) Holmen Skog är certifierat enligt miljöledningssyste- met ISO 14001. Vidare har den skogliga verksam- heten skogsbruks- och spårbarhetscertifikat i enlighet med PEFC respektive FSC®. Samtliga Holmens anläggningar som använder virkesråvara har spår- barhetscertifikat. Licenskoder för PEFC och FSC® finns på holmen.com.
2) Certifieringarna inkluderar produktionsenheten i Strömsbruk och verksamheten vid Skärnäs Terminal.
3) Workingtons Bruk är också certifierat enligt ledningssystemet för livsmedelssäkerhet ISO 22000 sedan 2019 och uppgraderat till FSSC 22000 sedan 2021.
4) Arbete pågår för att inkludera Linghem, Bygdsiljum och Kroksjön i övriga sågverks certifikat.
Årtalen i tabellen anger det år då certifikatet första gången utfärdades. Certifieringarna innebär att det finns rutiner för planering, genomförande, uppföljning samt åtgärder för ständiga förbättringar i arbetet med de olika ledningssystemen. Certifikat finns på holmen.com/hållbarhet.
Holmen Årsredovisning 2022 111
En hållbar affär
Holmen tilldelas Ecovadis Platinum
Holmen har tilldelats betyget Platinum av det internationella analysföretaget Ecovadis. Det betyder att Holmen tillhör den bästa procen- ten av de granskade bolagen världen över. Ecovadis bedömer hur företag arbetar med miljö, hållbara inköp, etik, arbetstagares rät- tigheter och mänskliga rättigheter.
Höga betyg av CDP
CDP är ett oberoende hållbarhetsindex som årligen analyserar klimatdata från över 18 000 bolag. Före- tagen som rapporterar sitt hållbarhetsarbete till CDP utvärderas utifrån transparens, medvetenhet samt hantering av klimatrelaterade risker och möjligheter. Holmen har sedan 2007 rapporterat till CDP Climate Program och sedan 2013 även till CDP Forest Program. Resultaten visar att Holmen har en god strategi och hantering för att mins- ka negativa effekter av klimatförändringen. I 2022 års utvärdering fick Holmen betyget A- i båda kategorierna.
HOLMEN 2022 Verksamhetsbeskrivning
Holmens skogar, kraftanläggningar & industrier
Skogsinnehav
- 1,3 miljoner hektar total landareal
- 1 miljon hektar produktiv skogsmark
Holmen ger kvalitetsmedvetna kunder över hela världen tillgång till förnybara produkter från den svenska skogen.
(Karta över Holmens verksamheter)
- Kroksjöns Sågverk
- Blåbergslidens Vindkraftpark
- Bygdsiljums Sågverk
- Umeälven
- Harrsele
- Tuggen
- Gideälven
- Stennäs
- Gammelbyforsen
- Björna
- Gideå
- Gidböle
- Gideåbacka
- Faxälven
- Linnvasselv
- Junsterforsen
- Gäddede
- Bågede
- Strömsbruk
- Strömsbruks Förädlingsanläggning
- Iggesundsån
- Pappersfallet
- Iggesunds Kraftstation
- Iggesund
- Iggesunds Bruk
- Iggesunds Sågverk
- Ljusnan
- Sveg
- Byaforsen
- Krokströmmen
- Långströmmen
- Ljusne Strömmar
- Hallstavik
- Hallsta Pappersbruk
- Varsviks Vindkraftpark
- Stockholm (Huvudkontor)
- Norrköping
- Bravikens Pappersbruk
- Bravikens Sågverk
- Linghems Sågverk
- Motala Ström
- Holmen Bergsbron-Havet
- England (Workington Bruk)
112 Holmen Årsredovisning 2022
Verksamhetsbeskrivning
Kunder och marknad
| Produktområde | Produkter | Kundsegment | Primära marknader | Konkurrenter |
|---|---|---|---|---|
| Kartong | Premiumkartong för konsument förpackningar | Varumärkesägare, konverterare och grossister | Europa, Asien, Nordamerika | Metsä Board, Mayr-Melnhof, Stora Enso, Westrock |
| Papper | Papper för böcker, förpackningar och grafiska publikationer | Förlag, tryckerier, detaljister och konverterare | Europa, Asien | Norske Skog, Stora Enso, UPM |
| Trävaror | Konstruktions- och snickeri- virke, KL- och limträ samt virke för pallar och emballage | Bygg- och snickeriindustri samt bygghandel och emballage industri | Europa, Mellanöstern & Nordafrika, Nordamerika | Moelven, SCA, Setra, Södra, Vida samt ett stort antal utländska aktörer |
Kraftanläggningar
| Vattendrag | Vattenkraftverk | % 1) | GWh 2) | Byggår |
|---|---|---|---|---|
| Umeälven | Harrsele | 49 | 489 | 1957–58 |
| Tuggen | 22 | 98 | 1962 | |
| Gideälven | Stennäs | 10 | 3 | 1985–96 |
| Gammelbyforsen | 10 | 1 | " | |
| Björna | 10 | 8 | " | |
| Gideå | 10 | 9 | " | |
| Gidböle | 10 | 6 | " | |
| Gideåbacka | 10 | 8 | " | |
| Faxälven | Linnvasselv | 7 | 16 | 1961–74 |
| Junsterforsen | 100 | 130 | " | |
| Gäddede | 30 | 22 | " | |
| Bågede | 100 | 71 | " | |
| Iggesundsån | Pappersfallet | 100 | 6 | 1915 |
| Iggesunds Kraftstation | 100 | 22 | 2009 | |
| Ljusnan | Sveg | 20 | 22 | 1949–75 |
| Byaforsen | 20 | 21 | " | |
| Krokströmmen | 9 | 42 | " | |
| Långströmmen | 11 | 32 | " | |
| Ljusne Strömmar | 7 | 17 | " | |
| Motala Ström | Holmen | 100 | 106 | 1990 |
| Bergsbron-Havet | 100 | 8 | 1927 | |
| Vindkraft | Varsviks Vindkraftpark | 100 | 149 | 2014 |
| Blåbergslidens Vindkraftpark | 100 | 430 | 2020–22 |
1) Holmens produktionsandel.
2) Holmens andel av normalårsproduktion.
Skogsinnehav
Holmens skogar 2022
- Total landareal: 1 305 000 ha
- Total skogsmarksareal*: 1 160 000 ha
- varav naturvårdsareal: 204 000 ha
- Produktiv skogsmark**: 1 045 000 ha
- Totalt virkesförråd på produktiv skogsmark: 125 miljoner m 3 sk
* Beräknat efter Holmens beståndsregister och data från Riksskogstaxeringen enligt internationella definitionen av skogsmark: Landareal >0,5 hektar med träd där krontäckningen är större än 10 procent för skog som är minst 5 meter hög vid mogen ålder.
** Skogsmark som kan producera minst 1 m 3 sk per hektar och år (i genomsnitt under beståndets växttid) enligt Holmens beståndsregister.
Produktionsanläggningar
- Iggesunds Bruk
Produkter: Flerskiktskartong gjord av blekt kemisk massa (SBB). Varumärke: Invercote och Inverform. - Workington Bruk
Produkter: Flerskiktskartong, ytskikt av kemisk massa, kärna av mekanisk massa (FBB). Varumärke: Incada. - Strömsbruks Förädlingsanläggning
Produkter: Efterbehandlade kartong- produkter för förpackning av bland annat kosmetik, konfektyr och livsmedel. - Bravikens Pappersbruk
Produkter: Papper för böcker, magasin, reklam, tidningar och förpackningar. - Hallsta Pappersbruk
Produkter: Papper för böcker, magasin, reklam och förpackningar. - Bravikens Sågverk
Produkter: Gran- och furuvaror för konstruktion. - Iggesunds Sågverk
Produkter: Furuvaror för snickeri. - Linghems Sågverk
Produkter: Gran- och furuvaror för konstruktion. - Bygdsiljums Sågverk
Produkter: Gran- och furuvaror för snickeri och konstruktion samt limträ och KL-trä för byggmarknaden. - Kroksjöns Sågverk
Produkter: Gran- och furuvaror för snickeri och konstruktion samt hyvlade och målade byggprodukter.
Holmen Årsredovisning 2022 113
Verksamhetsbeskrivning
Definitioner
Avkastning på sysselsatt kapital
Rörelseresultat (exklusive jämförelsestörande poster) uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital beräknat utifrån kvartalsdata.# Definitioner och ordlista
Definitioner
- Avkastning på eget kapital: Årets resultat uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital beräknat utifrån kvartalsdata.
- Finansiella tillgångar: Långfristiga och kortfristiga finansiella fordringar samt likvida medel.
- Finansiell nettoskuld: Långfristiga och kortfristiga finansiella skulder, långfristiga och kortfristiga skulder avseende nyttjanderättstillgångar samt pensionsåtaganden reducerat med finansiella tillgångar.
- Jämförelsestörande poster: Används för att åskådliggöra hur resultatmåtten påverkats av händelser som ligger utanför den normala verksamheten, till exempel nedskrivning, avveckling, nedläggning, större omställningar och haverier samt ändrade antaganden vid värdering av biologiska tillgångar. Effekter av underhålls- och ombyggnadsstopp hanteras inte som jämförelsestörande poster. På sida 102 framgår vilka poster som hanterats som jämförelsestörande poster de senaste 10 åren.
- Kassaflöde efter investeringar: Kassaflöde från den löpande verksamheten minskat med kassaflöde från investeringsverksamheten.
- Resultat före avskrivningar: Resultat före finansnetto, skatt, ned- och avskrivningar, exklusive jämförelsestörande poster.
- Resultat per aktie: Årets resultat dividerat med vägt genomsnitt av antalet utestående aktier justerat för eventuellt återköp av aktier under året. Resultat per aktie efter utspädning innebär att eventuell utspädningseffekt från utestående köpoptioner har beaktats.
- Rörelsemarginal: Rörelseresultat (exklusive jämförelsestörande poster) uttryckt i procent av nettoomsättning.
- Rörelseresultat: Resultat före finansnetto och skatt.
- Skuldsättningsgrad: Finansiell nettoskuld dividerad med summan av eget kapital.
- Soliditet: Eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen.
- Sysselsatt kapital: Finansiell nettoskuld ökat med eget kapital, vilket motsvarar anläggningskapital (exklusive långfristiga finansiella fordringar) plus rörelsekapital minskat med nettot av uppskjuten skuld och uppskjuten skattefordran. Genomsnittsvärden beräknas utifrån kvartalsdata.
Ordlista
- Biobränsle: Förnybara bränslen, exempelvis ved, returlutar, bark och tallolja. Bränslen som inte orsakar något nettotillskott av koldioxid till atmosfären, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln.
- Bulk: Mått på papperets volym. Papper med samma ytvikt kan ha olika tjocklek beroende av dess bulk. Hög bulk innebär tjockt, men förhållandevis lätt papper.
- COD (Chemical Oxygen Demand): Kemiskt syreförbrukande ämnen. Ett mått på den mängd syre som behövs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten.
- FBB (Folding Box Board): Flerskiktskartong av mekanisk och kemisk massa.
- FSC®: Forest Stewardship Council. System för certifiering av skogsbruk.
- Fosfor (P): Ett grundämne som ingår i ved. För stor mängd fosfor i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) och syretäring.
- Fossila bränslen: Bränslen baserade på kol- och väteföreningar från sediment eller sedimenterad berggrund – främst kol, olja och fossilgas.
- Fyllmedel: Fyllmedel, till exempel mald marmor och kaolinlera, används för att fylla ut papperet och göra det jämnare och ljusare.
- Försiktighetsprincipen: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall bästa möjliga teknik användas.
- GRI: Global Reporting Initiative. Internationellt samarbetsorgan där olika intressegrupper arbetat fram globala riktlinjer för hur företag ska redovisa det som ryms under begreppet hållbar utveckling.
- GROT: Spill som uppstår när skördaren apterat trädstockarna, till exempel grenar och toppar.
- ISO 9001: En internationell standard gällande ledningssystem för kvalitet. Riktar sig i första hand till företag och organisationer som vill förbättra sin verksamhet utifrån aspekterna nöjdare kunder och minskade kostnader.
- ISO 14001: En internationell standard för miljöstyrning. Viktiga principer i ISO 14001 är regelbundna miljörevisioner och gradvis höjning av kraven.
- ISO 45001: En internationell serie av standarder för ett ledningssystem för arbetsmiljö. Ledningssystemet innehåller uppföljning, utvärdering och redovisning av arbetsmiljöarbetet.
- ISO 50001: En internationell standard för energiledningssystem som ger ett ramverk för energieffektiviseringsåtgärder.
- Koldioxid (CO2): Kol är livets byggsten och ingår i allt levande. Biogen koldioxid frigörs när biologiskt material multnar eller eldas. Fossil koldioxid frigörs när kol, olja eller fossilgas eldas.
- Koldioxidekvivalenter (CO2e): Koldioxidekvivalenter inkluderar växthuseffekten från andra växthusgaser än bara koldioxid, som till exempel metan och lustgas.
- Kväve (N): Ett grundämne som ingår i ved. Utsläpp av kväve till vatten kan orsaka övergödning.
- Kväveoxider (NOx): Gaser vilka består av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra som försurar nederbörden. Kväveoxider har också en gödande effekt.
- m³ fub: Kubikmeter fast mått under bark, det vill säga verklig volym (inget tomrum mellan stockarna) av helstam eller stamved exklusive bark och trädtopp. Används vanligen som mått på skördat virke.
- m³ sk: Skogskubikmeter. Volymen av trädstammar, inklusive bark, från stubben till toppen. Används vanligen som mått på växande skog.
- PEFC: Programme for the Endorsement of Forest Certification. System för certifiering av skogsbruk.
- SBB (Solid Bleached Board): Flerskiktskartong av blekt kemisk massa.
- Stoft: Askpartiklar som bildas vid förbränning av exempelvis bark eller lut.
- Sulfatmassa: Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck och vid hög temperatur med så kallad vitlut (natriumhydroxid och natriumsulfid).
- Suspenderade ämnen (SÄ): Vattenburna ämnen som består av fibrer och partiklar som till stor del kan avlägsnas med ett finmaskigt filter.
- Svaveldioxid (SO2): En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen, till exempel olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra som försurar nederbörden.
- Tallolja: Biprodukt från sulfatmassaprocessen som används för tillverkning av bland annat såpa, färger och biodiesel.
- TMP (Thermo Mechanical Pulp): Termomekanisk massa. Erhålls genom att granflis värms och därefter mals i raffinörer.
Definitioner och ordlista
Om biodiversitetsindex
Inför FN:s klimattoppmöte om biologisk mångfald, COP15, lanserade en forskningsgrupp vid Storbritanniens naturhistoriska museum The Biodiversity Trends Explorer. Ett kostnadsfritt verktyg som är öppet för alla och kan användas för att följa hur den biologiska mångfalden påverkas av mänsklig aktivitet. Förändringen anges som ett biodiversitetsindex (Biodiversity Intactness Index) och visar hur stor andel av en regions naturliga biologiska mångfald som finns kvar. Indexet kan anta värden mellan 0 och 100, där 100 innebär att ett ekosystems funktion är intakt och fungerar som det alltid har gjort medan 0 indikerar ett ekosystem som är helt utarmat. Den önskvärda nivån för biologisk mångfald i ett område ligger på minst 90 procent som är att betrakta som ett gränsvärde som den biologiska mångfalden inte ska understiga. Biodiversitetsindex utgår från världens största databas om hur ekologiska samhällen har påverkats av människan. Databasen innehåller fler än 4,7 miljoner datapunkter från mer än 41 000 platser och representerar 58 000 arter av växter, svampar och djur över hela världen. För perioden 1970–2014 baseras indextalen på de faktiska värden som finns i databasen. Från 2015 och framåt är indextalen modelleringar utifrån tillgängliga data i databasen. För mer information se holmen.com.
Källor: Natural History Museum. Global Forest Watch.
114 Holmen Årsredovisning 2022
Definitioner och ordlista
Information
I samband med delårs- och bokslutsrapporter anordnas en webbsänd press- och analytikerkonferens. Konferensen hålls på engelska och kan följas i direktsändning på holmen.com. Årsredovisningen samt boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och skickas automatiskt till de aktieägare som anmält att de så önskar. Rapporterna finns även tillgängliga på holmen.com. Beställning av tryckt information kan ske via:
Holmen AB, Koncernstab Hållbarhet och kommunikation, Box 5407, 114 84 Stockholm
e-post: [email protected]
telefon: 08-666 21 00
eller via holmen.com
Kalendarium
Holmen offentliggör för år 2023 följande ekonomiska rapporter:
- Delår jan – mars: 28 april 2023
- Delår jan – juni: 17 augusti 2023
- Delår jan – sept: 25 oktober 2023
- Bokslut: 31 januari 2024
Årsstämma 2023: 28 mars 2023
Datum för handel och utdelning
- Sista dag för handel inklusive rätt till utdelning: 28 mars 2023
- Avstämningsdag för utdelning: 30 mars 2023
- Utbetalningsdag för utdelning: 4 april 2023
Holmen Årsredovisning 2022 115
Kalender och information
Holmen AB (publ)
Box 5407, 114 84 Stockholm
08-666 21 00
[email protected]
Org.nr. 556001-3301
Säte Stockholm, Sverige