Cloetta — Annual Report 2010

Nov 26, 2010

Innehåll Innehåll

Årsredovisning med hållbarhetsredovisning

Inledning

Året i korthet	3
VD har ordet	4
Viktiga händelser under året	6
Om CLo etta
Vision, mål och strategier	8
Aktien och ägare	10
Varumärken
Cloettas starka varumärken	14
Cloettas favoriter	16
Produktutveckling	20
Konfektyrmarknaden	22
Kunder och försäljning	26
Tillverkning	29

Hållbarhetsredovisning

34
35
36
38	Historik	102
41	Årsstämma, Finansiell kalender, Adresser	103
45
46	* Global Reporting Initiative, GRI är en nätverksorganisation, startad av bland annat FN, som upprättat ett ramverk för
48
54
56
		Innehåll Övrigt hållbarhetsredovisningars struktur och innehåll.

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport	48
Styrelse och revisorer	54
Koncernens ledningsgrupp	56

Finansiell information

		Inne
Finansiell info rmation
Förvaltningsberättelse	61
Förslag till vinstdisposition	65
Koncernens resultaträkning	66
Kommentarer till koncernens resultaträkning	67
Koncernens balansräkning	68
Kommentarer till koncernens balansräkning	69
Koncernens kassaflödesanalys	70
Kommentarer till koncernens kassaflödesanalys 71
Förändringar i eget kapital – koncernen	72
Moderbolagets resultaträkning	73
Moderbolagets balansräkning	74
Moderbolagets kassaflödesanalys	75
Förändringar i eget kapital – moderbolaget	76
Noter till de finansiella rapporterna	77
Revisionsberättelse	99
Flerårsöversikt	100
Nyckeltal per aktie	101
Definitioner	101

Övrigt

Historik	102
Årsstämma, Finansiell kalender, Adresser	103

Året i korthet

• Koncernens nettoomsättning för räkenskapsåret 1 september 2009 31 augusti 2010 uppgick till 1 061 Mkr (1 184), varav Cloettaprodukter uppgick till 914 Mkr (850).
• Rörelseresultatet uppgick till 35 Mkr (0). Poster av engångskaraktär som påverkat jämförelsen mot föregående år har belastat resultatet med 0 Mkr (–8). Exklusive dessa poster uppgick rörelseresultatet till 35 Mkr (8), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 3,3 procent (0,7).
• Resultat per aktie före och efter utspädning blev 0,90 kronor (0,23).
• Cloettas aktie av serie B handlas från och med den 16 februari 2009 på NASDAQ OMX Stockholm.

Cloetta grundades 1862 och är Nordens äldsta konfektyrföretag. Cloettas viktigaste varumärken är Kexchoklad, Center, Plopp, Polly, Tarragona, Guldnougat, Bridge, Juleskum, Sportlunch, Extra Starka och chokladkaksserien Good. Cloetta har två produktionsanläggningar, en i Ljungsbro och en i Alingsås.

Kvartalsdata

	2009/2010	kv 4	kv 3	kv 2		kv 1 2008/2009	kv 4	kv 3	kv 2	kv 1
	sep 2009–	2010	2010	dec 2009	2009	sep 2008–	2009	2009	dec 2008	2008
	aug 2010	jun–aug	mars–maj	–feb 2010	sep–nov	aug 2009	jun–aug	mars–maj	–feb 2009	sep–nov
Nettoomsättning, Mkr	1 061	213	267	249	332	1 1842)	212	237	2782)	4572)
varav Cloettaprodukter	914	185	230	212	287	850	181	204	199	268
Rörelseresultat, Mkr	35	–6	4	–7	44	0	–22	–8	–8	38
Rörelsemarginal, %	3,3	neg	1,5	neg	13,3	0	neg	neg	neg	8,3
Rörelseresultat, Mkr 1)	35	–6	4	–7	44	8	–19	2	–8	33
Rörelsemarginal, % 1)	3,3	neg	1,5	neg	13,3	0,7	neg	0,8	neg	7,2
Resultat per aktie, kr	0,90	–0,24	0,09	–0,25	1,30	0,23	–0,80	–0,32	–0,18	1,53

1) Exklusive jämförelsestörande poster. 2) Inklusive försäljning av Fazers produkter under perioden september–december 2008.

Goda kombinationer

Starka produktvarumärken tillsammans med Cloettas medarbetare är en säker kombination. Vår omstart som självständigt bolag, nu med två räkenskapsår i ryggen, visar på ökade marknadsandelar, förbättrat resultat, goda produktlanseringar och en stark framtidstro.

Våra offensiva satsningar på att lansera spännande och attraktiva produktnyheter i kombination med effektiva och målinriktade marknadsinvesteringar har gett resultat. Försäljningen av Cloettas produkter har ökat med 8 procent under verksamhetsåret. Resultatet har förbättrats, inte bara till följd av försäljningsökningen och förändringar i produktmixen, utan också tack vare högre effektivitet i produktionen. Resultatet har dock påverkats negativt av ökade tillverkningskostnader till följd av stigande råvarupriser, vilket delvis har motverkats av en stärkt kronkurs.

Effektivare organisation

För att öka effektiviteten har vi skapat en plattare organisation där företagets funktioner kommer närmare varandra och får förutsättningar att aktivt delta i vår gemensamma vilja att utveckla vårt sortiment. Det möjliggör en så bred förankring och förståelse som möjligt av Cloettas mål, strategier och utveckling. Vi har också samlat alla funktioner till vårt huvudkontor i Ljungsbro vilket bland annat förenklat informationsvägar och kortat ledtider mellan beslut och handling. Positiva effekter av detta har märkts tydligt i alla de projekt som genomförts under verksamhetsåret.

Intensivt varumärkesarbete

Cloetta är ett varumärkesföretag. Utgångspunkten är våra medarbetare där summan av allas aktiviteter utvecklar varumärkena, bilden av och associationerna till Cloetta samt de erbjudanden vi tillsammans levererar till kunder och konsumenter. Resultatet av årets varumärkesarbete har medfört tydligare ledstänger att hålla oss i när vi fortsätter utveckla vårt sortiment. Den gemensamma synen på nuläge, framtida utmaningar och sortimentsutveckling som vi etablerat skapar en tydlig styrning och ger en stark samlad kraft framåt.

Populära produktnyheter

Resultatet av vårt sortimentsarbete har under året synts i de många produktnyheter som vi lanserat. Jag är väldigt glad för det positiva gensvar vi fått från konsumenter och kunder. Cloetta utsågs till "Årets Leverantör" 2009 till Pressbyrån. Dessutom utsågs Tarragona till "Årets Produkt" 2010 till Pressbyrån. Som en av tre

Vårt nya Cloettamärke kommer att synas på produkt, i butik och där vi möter konsument. Märket skyddar Cloettalogotypen och tydliggör den familjekänsla vi vill uppnå med och mellan våra produkter.

nominerades Cloetta till "Årets Leverantör" 2010 även inom dagligvaruhandeln. Den Officiella Bröllopsserien, som Cloetta tillsammans med sexton andra leverantörer tog fram med anledning av bröllopet mellan HKH Kronprinsessan Victoria och Herr Daniel Westling, nominerades till "Årets rookie" 2010 bland dagligvaror.

Genom Den Officiella Bröllopsserien fick vi under vårt fjärde kvartal en ökad försäljning inom praliner, ett segment där vi tidigare haft ett begränsat erbjudande. De nya produkterna, med bland annat svenska bär som lingon och blåbär, uppskattades av både kunder och konsumenter och vi ökade vår andel av pralinmarknaden.

Chokladkakor är ett annat segment där vårt erbjudande har breddats. Under första kvartalet relanserades Tarragona i tre smakkombinationer med choklad och nötter. Under kvartal två lanserade vi Good, vilket är en Fairtrade-märkt mjölkchokladkaka i fyra smaker. Hösten 2010 utökade vi Tarragonaserien med större chokladkakor inom dagligvaruhandeln samt ytterligare en nötsmak.

Säsongsrelaterade nyheter som lanserades till sommaren och som snabbt blev populära bland konsumenterna var en limited edition av Kexchoklad Snacks Hallon och Polly Summer Berries.

Företagsansvar

Ända sedan Cloetta grundades för 148 år sedan har frågan om företagets ansvar i samhället stått högt på agendan. Vår strävan att vara en god samhällsmedborgare på alla marknader där vi verkar, såväl lokalt som globalt, påverkar våra beslut. Cloetta vill tillverka god konfektyr och vara en god samhällsmedborgare. Vi vill kombinera lönsamhet med ansvarstagande.

Vårt arbete med företagsansvar spänner över stora områden, allt från miljöfrågor i fabriken till kakaoodlarnas arbetsvillkor. För att hämta kraft och skapa engagemang hos alla medarbetare har vi under året drivit arbetet genom "Rådet för företagsansvar". Rådet, som involverat många medarbetare, har vid ett antal arbetsmöten diskuterat fram vad företagsansvar betyder för Cloetta, vad vi kan göra i stort och smått samt hur våra prioriteringar ska se ut.

Som en del av detta arbete och med koppling till sortimentet har den Fairtrade-märkta mjölkchokladkakan Good lanserats under året. Produkter med engagemang utöver produktegenskaper märks också i Den Officiella Bröllopsserien där ett visst belopp per såld artikel tillfaller Kronprinsessparets Bröllopsstiftelse – vars syfte är att motverka utanförskap och främja god hälsa bland barn och ungdomar i Sverige.

Mer om vårt företagsansvar går att läsa i vår hållbarhetsredovisning på sidorna 34–46 som i år för första gången redovisas enligt Global Reporting Initiatives, GRI:s, riktlinjer.

Medarbetarna nyckel till framgång

Jag tycker att vi har åstadkommit mycket på kort tid. Redan nu, efter bara två år som självständigt bolag, kan jag konstatera att arbetet gett resultat över förväntan. Vi har levererat attraktiva produktnyheter i ett raskt tempo, vi har tagit positioner i segment där vi tidigare knappt fanns, vi har förnyat vårt visuella uttryck för att förtydliga Cloettas identitet, organisationen har gjorts om och effektiviserats, varumärkesplattformar för viktiga varumärken har tagits fram. Vi har påbörjat spännande och givande samarbeten med nya partners. I samarbete med SIA Glass har glass i kombination med våra varumärken Tarragona, Plopp och Guldnougat alla intagit en plats bland de tio främsta på deras försäljningslista. Kunderna har uppskattat det vi gör, produktiviteten i fabriken har höjts, nya sponsoravtal har träffats, säljkåren har utökats. Listan kan göras ännu längre.

Förklaringen till de fina framgångarna och vår förmåga att leverera utöver det vanliga är förstås våra enastående medarbetare. Deras engagemang och ovärderliga insatser är det som skapar Cloetta och gör oss unika.

God tillväxtpotential

Tack vare den gedigna grund som nu lagts är förutsättningarna för fortsatt tillväxt goda. Vi ska utnyttja och förädla vår starka varumärkesportfölj i olika segment och kategorier för att fortsätta växa och ta ytterligare marknadsandelar. De framgångar vi haft inom kakor och praliner är tydliga bevis på att vårt arbetssätt är rätt. Samma koncept kommer vi att använda för att växa och stärka vår position även inom andra segment som till exempel påsar, säsongsprodukter och stycksaker där vi kommer att presentera spännande framtida nyheter. Vår ambition är också att växa genom förvärv eller samarbeten.

Genom att utnyttja styrkan i Cloettas varumärken, där som sagt medarbetarna är utgångspunkten, är jag övertygad om att vi kan fortsätta att bidra med produktnyheter som tilltalar både kunder och konsumenter i hela Norden.

Ljungsbro i november 2010

Curt Petri

Verkställande direktör

Bjudbitar med smak av mjölkchoklad/lingon och mörkchoklad/blåbär.

Bridge – en klassisk blandning med något för alla.

Viktiga händelser under året

Första kvartalet

• Under hösten 2009 utökas Cloetta Centerfamiljen med en ny rulle, Center Nougat.
• Sveriges största halstablett, Extra Starka Original, får en ny förpackning. Dessutom lanseras en uppfriskande nyhet, Extra Starka – Extra Effektiv. De sockerfria halstabletterna innehåller nu Xylitol.
• Cloetta beslutar att byta distributör i Danmark till A/S Beauvais, som tar över ansvaret för distribution och marknadsföring av Cloettas varumärken och produkter på den danska marknaden från den 1 april 2010.
• Tarragona relanseras som chokladkaka på Pressbyrån och 7-Eleven i tre smaker: Tarragona Hasselnöt, Tarragona Mandel och Tarragona Cashewnöt.
• Inför julen lanseras Cloettas nya pralinask, en blandning av trettiotvå ljusa och mörka praliner i nio olika smaker.

Tredje kvartalet

• Cloetta och skum är en klassisk kombination till påsk. Inför påsken lanseras Påskeskum i ny design som innehåller fyra olika smaker och färger.
• Cloettas Bröllopsserie lanseras i handeln. Serien består av tre olika pralinaskar för olika smaker och tillfällen, en ask med bjudbitar samt två Tarragona-chokladkakor med olika nötkombinationer.
• Kexchoklad Snacks Hallon lanseras som limited edition. Krispiga små snackschokladbitar med hallonsmak.
• Polly Summer Berries lanseras som limited edition. Pollykulor med smak av mörk och ljus choklad med jordgubbsmak och vit choklad med smultronsmak.
• Center Nougat lanseras som dubbel och enkel stycksak.

Andra kvartalet • Cloetta och SIA Glass presenterar tillsammans tre

nya favoriter på glasskartan - Plopp, Tarragona

• och Guldnougat. • Cloetta tecknar avtal med En Svensk Klassiker och blir med Kexchoklad huvudsponsor för Idrotts-Sveriges tuffaste utmärkelse. En Svensk Klassiker består av de legendariska kraftproven Vätternrundan, Vasaloppet alt Engelbrektsloppet, Vansbrosimningen och Lidingöloppet.
• Good-serien lanseras, ett nytt varumärke med Fairtrade-märkta mjölkchokladkakor i fyra smaker. Ett utmärkt exempel på goda kombinationer – choklad och Fairtrade.
• Cloetta blir en av sjutton godkända leverantörer till Den Officiella Bröllopsserien, som har presenterats med anledning av bröllopet mellan HKH Kronprinsessan Victoria och Herr Daniel Westling. En del av nettointäkten från Cloettas försäljning av produkterna i bröllopsserien går till Kronprinsessparets Bröllopsstiftelse.
• Cloetta får utmärkelsen "Årets Leverantör" till Pressbyrån 2009.
• Den lyckade relanseringen av Tarragona i tre smaker utökas till hela servicehandeln.

Fjärde kvartalet

• Cloetta är huvudpartner till Love Stockholm 2010 och deltar i Stockholm under festligheterna. Cloetta ingår i detta sammanhang också i Brands of Sweden, vilket är ett varumärkeskoncept för internationell profilering av svenska företag.
• Tarragona lanseras som stora kakor på 155 gram i tre smaker för den passionerade nötälskaren. Som en ny spännande kombination på 70 gram, lanseras Tarragona pistagenötter och mandel.
• Cloetta blir en av tre nominerade till "Årets Leverantör" på Dagligvarugalan.
• Tarragona utses till "Årets Produkt" 2010 hos Pressbyrån.
• Cloetta är värd för Medborgarskapsceremonin i Stadshuset i Stockholm.
• Cloetta håller en konsert i samband med Stockholm Love 2010 och deltar i Kronprinsessparets bröllopsfirande. I samband med firandet får Plopp nya kläder med budskapen Puss, Kram, Lycka och Kärlek.
• Under sommaren sprider Cloetta, med hjälp av Kexchoklad Snacks Hallon och Polly Summer Berries, glädje över hela Sverige med sin sommarkampanj.
• Vätternrundan och Vansbrosimningen genomförs, där Kexchoklad deltar i samarbete med En Svensk Klassiker.

Om Cloetta

Vision, mål och strategier

Visionen tillsammans med mål och strategier uttrycker Cloettas affärsidé.

Vision

Cloetta ska vara ett av de ledande konfektyrföretagen i Norden.

Mål

Tillväxt

Cloettas mål är att växa organiskt med 3 procent per år i genomsnitt under en femårsperiod. Härutöver har Cloetta som mål att växa genom samarbeten och förvärv.

Tillväxten avseende försäljning av Cloettaprodukter under verksamhetsåret uppgick till 8 procent (6). Totalmarknaden i Sverige ökade med knappt 4 procent i värde*, vilket innebär att Cloetta tog marknadsandelar.

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen ska långsiktigt uppgå till 8 procent. Under verksamhetsåret uppgick rörelsemarginalen till 3,3 procent (0,7).

Soliditet

Soliditeten ska vara minst 35 procent. En tillfälligt lägre soliditet kan accepteras i samband med förvärv. Per 31 augusti 2010 uppgick soliditeten till 66 procent (64).

Utdelning

Målet är att hålla en jämn utdelningsnivå. Riktmärket är att dela ut minst 40 procent av koncernens nettoresultat. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 0,75 kronor per aktie (–), vilket motsvarar 83 procent av koncernens nettoresultat.

Affärsmodell med varumärken som bas

Cloetta har under verksamhetsåret bedrivit ett omfattande och intensivt arbete med att tydliggöra Cloettas affärsmodell. Ett starkt fundament har lagts i form av distinkta identiteter och plattformar för såväl det övergripande varumärket Cloetta som för produktvarumärkena. Arbetet har inneburit att definiera respektive produktvarumärkes kärnvärden, original respektive produktvarianter, i vilka sammanhang ett varumärke profileras och ska uppträda – marknadsföring och kommunikation – samt i vilka olika kategorier och säljlösningar varumärket ska finnas. Sortimentet har också samlats i erbjudanden som passar olika kunder, konsumenter och köptillfällen.

Både kunder och konsumenter föredrar starka och tydliga varumärken som lever upp till deras förväntningar. Den ledstång som detta arbete utgör skapar förutsättningar för att bolaget på ett kostnadseffektivt sätt framgent kommer att kunna infria och även överträffa dessa förväntningar.

*Nielsen, DVH totalt + SVH, helår 2009.

Strategier och aktiviteter

Optimera våra försäljningsmöjligheter på den svenska marknaden

Använda Cloettavarumärket inom nya produktsegment.	• Nysatsningen på chokladkakor i form av Tarragona och Good-serien. • Satsning på praliner i form av ny pralinask till jul samt Bröllopsserien med praliner och goda kombinationer med choklad och svenska bär (blåbär och lingon). • Samarbetet med SIA Glass med varumärkena Tarragona, Plopp och Guldnougat.
Skapa goda förutsättningar i butik för våra varumärken tillsammans med kunderna.	• En förfinad kanalstrategi är utarbetad. • Samarbetet med handeln har kontinuerligt förbättrats, vilket bland annat lett till att Cloetta utsetts till Årets Leverantör hos Pressbyrån och blev nominerad till Årets Leverantör vid Dagligvarugalan. • Butiksaktiviteter har fått ökad prioritet. • Nyrekrytering av säljare.
Komplettera den egna produktportföljen med lämpliga säljuppdrag.	• Lakritsprodukter från Panda finns i sortimentet till handeln. • Utvärdering av intressanta säljuppdrag fortsätter.

Expansion på den nordiska marknaden genom bland annat förvärv och samarbeten

Expandera befintligt sortiment på den nordiska marknaden via samarbeten med distributörer och agenter.	• Panda är ny distributör i Finland. • A/S Beauvais är ny distributör i Danmark. • Nystart inom Travel Trade. • Nya produkter och design inom Travel Trade-sortimentet. • Förbättrat samarbete med distributörer i Danmark, Norge och Finland. • Fortsatt produktlansering under de varumärken som är starkast på respektive marknad.
Expandera via förvärv och samarbeten som kompletterar befintligt sortiment.	• Utvärdering av intressanta förvärv och samarbeten görs kontinuerligt.

Utveckla intressanta produktinnovationer med våra konsumenter och kunder i fokus

Innovativa produktlanseringar samt nya försäljningskanaler för ett större genomslag hos såväl kunder som konsumenter.	• Extra Starka–Extra Effektiv, Center Nougat, Tarragona chokladkakor, Polly Summer Berries, Kexchoklad Hallon Snacks, Good, Julasken, Påskeskum och Bröllopsserien har lanserats. • Ett antal nya innovativa koncept utvecklas för närvarande inom olika varugrupper.
Trend- och omvärldsbevakning i kombi nation med god kunskap om konsument preferenser prioriteras.	• Cloetta samlar regelmässigt information om trender och omvärld både inom konfektyr men också inom andra områden via olika verktyg, externa partners, marknadsstatistik, undersökningar, kunder, leverantörer, internet, faktiska observationer, mässor och seminarier.

Förstärka vår konkurrenskraft genom att rekrytera, vidareutveckla och behålla kompetenta medarbetare

Cloetta skall erbjuda sina medarbetare en attraktiv arbetsplats med utrymme för engagemang och delaktighet.

• Under 2009 erbjöds all personal att delta i ett konvertibelprogram. • En omfattande kompetenskartläggning pågår. • Under verksamhetsåret har en plattare organisation införts bland annat för att skapa större delaktighet samt förbättra och snabba upp förankrings- och beslutsprocessen. • Det chefs- och ledarutvecklingsprogram som drivs inom Cloetta omfattade 40 personer under det gångna verksamhetsåret. • All personal inom prouktionen har haft schemalagd utbildning inom egenhälsa. • 2009 års Jämix visar att Cloetta förbättrade jämställdheten jämfört med föregående år. • Arbetsgrupper runt företagsansvar och hållbarhet syftar bland annat till att stärka bolagets varumärke bland Cloettas medarbetare. • Workshops har genomförts inom sortimentsutveckling med deltagare från företagets olika funktioner.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Effektivisera det operationella arbetet

Genom bättre kapacitetsutnyttjande ska vi åstadkomma en förbättrad produktions ekonomi.	• Såväl Ljungsbro- som Alingsåsfabriken har ökat sin produktivitet under flera år samtidigt som antalet reklamationer har minskat. • Fortsatta ständiga förbättringar inom produktionen leder till bättre effektivitet samt bättre arbetsmiljö.
Kortare ledtider i produktutvecklingen och en hög servicegrad mot kund är avgörande för att höja kostnadseffektiviteten i hela värdekedjan.	• Den nya plattare organisationen möjliggör effektivare processer. • Tydlig process för att kontinuerligt ta fram produktidéer, forum för att förädla idéer, tydliga regler för när en idé övergår i ett projekt med väldefinierade aktiviteter och tider. • Samarbete med handeln har prioriterats ytterligare.

• Ett projekt för "lean" produktutveckling har påbörjats.

Aktien och ägare

Cloettas B-aktie listades på NASDAQ OMX Stockholm, nordiska listan den 16 februari 2009. Bolaget handlas under kortnamnet CLA B med ISIN-kod SE0002626861.

Ägare

Den 31 augusti 2010 hade Cloetta 4 432 aktieägare, av vilka 241 var institutionella och 4 191 privata. Institutionella placerare hade 87,3 procent av rösterna och 76,1 procent av kapitalet. Antalet utländska ägare var 124 stycken. De utländska ägarna svarade för 7,2 procent av rösterna och 13,6 procent av kapitalet. AB Malfors Promotor är huvudägare i Cloetta AB (publ). AB Malfors Promotor ägs i sin helhet av Hjalmar Svenfelts Stiftelse. De tio största ägarna svarade för 88,5 procent av rösterna och 78,5 procent av kapitalet, se tabell på nästa sida.

Kursutveckling och omsättning

Mellan den 1 september 2009 och 31 augusti 2010 steg Cloettas aktiekurs med 37 procent från 28,50 kronor till 39,10 kronor. OMX Stockholm PI steg under samma period med cirka 15 procent. Under perioden noterades högsta betalkurs för Cloettaaktien till 43,80 kronor och lägsta betalkurs till 27,60 kronor. Antalet omsatta B-aktier under perioden 1 september 2009 – 31 augusti 2010 uppgick till 5 201 404 aktier om ett sammanlagt värde av 167 Mkr.

Aktiekapital och kapitalstruktur

Aktiekapitalet i Cloetta uppgick per den 31 augusti 2010 till 120 595 980 kronor. Antalet aktier uppgår till 24 119 196 stycken, fördelat på 2 360 000 A-aktier och 21 759 196 B-aktier, vilket ger ett kvotvärde per aktie om 5 kronor. Cloettas bolagsordning innehåller ett avstämningsförbehåll och bolagets aktier är anslutna till Euroclear Sweden AB, vilket innebär att Euroclear Sweden AB administrerar bolagets aktiebok (Euroclear Sweden AB, Box 7822, 103 97 Stockholm). Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst på bolagsstämma. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets vinst och andel av överskott vid eventuell likvidation. A-aktierna är föremål för hembudsförbehåll, se även förvaltningsberättelsen sidan 63.

Aktieägaravtal

Fazer, Conclo Ab, Oy Cacava Ab och vissa privatpersoner med anknytning till Fazer har i förhållande till Malfors Promotor förbundit sig att under en tioårsperiod, som började löpa första dagen för handel i Cloettas B-aktie på NASDAQ OMX First North, inte förvärva, direkt eller indirekt, aktier i Cloetta under förutsättning att Hjalmar Svenfelts Stiftelse under denna period inte minskar sitt direkta eller indirekta ägande till en nivå under 30 procent av rösterna i Cloetta.

Likviditetsgarant

Cloetta har träffat avtal med E. Öhman J:or Fondkommission AB om att E. Öhman J:or Fondkommission AB har uppdrag att agera likviditetsgarant (market maker) avseende Cloettas B-aktier. Syftet är att främja en god likviditet i aktien samt säkerställa en låg spread mellan köp- och säljkurs i den löpande handeln. Enligt avtalet ska E. Öhman J:or Fondkommission AB ställa en köp- respektive säljvolym om vardera minst 30 000 kronor med en spread om högst 4 procent mellan köp- och säljkurs beräknat på den säljkurs som ställs. Avtalet löper tills vidare.

Kapitalmarknadsdag och aktiesparträffar

Under verksamhetsåret har Cloetta genomfört en kapitalmarknadsdag samt ett flertal lunchmöten för analytiker och investerare. Cloetta har också deltagit på ett antal aktiesparträffar på flera orter i Sverige.

De tio största aktieägarna per 2010-08-31

	Antal aktier	Antal aktier	Antal aktier	Antal röster	Procent av	Procent av
Namn	serie A	serie B	totalt	totalt	kapital	röster
AB Malfors Promotor	2 358 864	10 253 848	12 612 712	33 842 488	52,3	74,6
Nordea Investment Funds		2 372 236	2 372 236	2 372 236	9,8	5,2
Ulla Håkanson		1 000 000	1 000 000	1 000 000	4,2	2,2
Prior & Nilsson Fond- och Kapitalförvaltning AB		882 399	882 399	882 399	3,7	2,0
Novitus AB		425 000	425 000	425 000	1,8	0,9
Olof Svenfelt	10	408 020	408 030	408 120	1,7	0,9
Marianne Sjövall		346 045	346 045	346 045	1,4	0,8
Wilhelm Trotzig	8	316 000	316 008	316 080	1,3	0,7
Anna Ros		316 032	316 032	316 032	1,3	0,7
Lena Lundin		241 200	241 200	241 200	1,0	0,5
Övriga	1 118	5 198 416	5 199 534	5 209 596	21,5	11,5
Totalt	2 360 000	21 759 196	24 119 196	45 359 196	100,0	100,0

Källa: Euroclear Sweden AB - Aktiebok för direkt- och förvaltarregistrerade per 31 augusti 2010

Konvertibelprogram

Under perioden 27 mars – 8 april 2009 erbjöds samtliga anställda i Cloetta möjlighet att teckna konvertibler i Cloetta. Totalt har 155 anställda tecknat konvertibler uppgående till ett nominellt belopp om drygt 39,5 Mkr. Till följd av begränsningen i fråga om maximalt tillåten kapitalutspädning om 4 procent kan konvertibellånet, med beaktande av fastställd konverteringskurs om 30,40 kronor, uppgå till högst 30,5 Mkr. Personalkonvertibelerbjudandet blev därmed övertecknat. Konvertiblerna löper från den 14 maj 2009 – 30 mars 2012 med en Stibor-relaterad ränta med tillägg för 2,5 procentenheter. Konvertering kan ske till B-aktier under perioden 25 februari 2011 – 25 februari 2012 till en konverteringskurs om 30,40 kronor, vilket vid full konvertering medför en utökning med 1 004 889 B-aktier. För ytterligare information hänvisas till Cloettas hemsida, www.cloetta.se.

Utdelning

Utdelning beslutas av årsstämman och utbetalningen hanteras av Euroclear Sweden AB. Rätt till utdelning tillfaller den som vid av årsstämman fastställd avstämningsdag var registrerad som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Styrelsen föreslår till årsstämman att en utdelning om 0,75 kronor per aktie lämnas för räkenskapsåret 2009/2010. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 20 december 2010. Om årsstämman antar förslaget beräknas utdelning ske från Euroclear Sweden AB den 23 december 2010.

Cloettaaktiens utveckling

Aktieägarstatistik per 2010-08-31

		Aktieägare		Innehav
Antal aktier	Antal	Procent	Antal	Procent
1–1 000	4 012	90,5	899 798	3,7
1 001–5 000	307	6,9	698 392	2,9
5 001–50 000	78	1,8	1 158 185	4,8
50 001–	35	0,8	21 362 821	88,6
Summa	4 432	100,0	24 119 196	100,0

Källa: Euroclear Sweden AB – Aktiebok för direkt- och förvaltarregistrerade per 31 augusti 2010

Ägarkategorier per 2010-08-31

		Procent av	Procent av
Antal aktier	Antal ägare	kapital	röster
Svenska institutioner	148	62,5	80,1
Svenska privatpersoner	4 160	23,9	12,7
Utländska institutioner	93	13,6	7,2
Utländska privatpersoner	31	0,0	0,0
Totalt	4 432	100,0	100,0

Källa: Euroclear Sweden AB – Aktiebok för direkt- och förvaltarregistrerade per 31 augusti 2010

Aktiekapitalets utveckling

År	Händelse	Ökning av aktiekapitalet	Totalt aktiekapital	Ökning av antal aktier	Totalt antal aktier
1998	Ingående kapital, aktiens nominella belopp 100 kr	–	100 000	–	1 000
2008	Apportemission inför delningen av Cloetta Fazer	99 900 000	100 000 000	999 000	1 000 000
2008	Split 24:1, aktiens kvotvärde ändras från 100 till 4 kr	–	100 000 000	23 119 196	24 119 196
2008	Fondemission, aktiens kvotvärde ändras från 4 till 5 kr	20 595 980	120 595 980	–	24 119 196

Varumärken

Starka varumärken

Summan av alla aktiviteter som Cloettas medarbetare genomför skapar Cloettas största tillgång; starka varumärken som är väl etablerade i konsumenternas medvetande. Att vårda och utveckla varumärkena är ständigt i fokus för hela företaget.

Varumärken

Under året har Cloetta bedrivit ett intensivt arbete med att gå igenom och ge såväl paraplyvarumärken som företagets produktvarumärken en tydlig identitet. Genomgången har resulterat i stabila och tydliga varumärkesplattformar som ligger till grund för det fortsatta arbetet med såväl kortsiktiga som långsiktiga planer för respektive varumärke.

Cloetta innehar två så kallade paraplyvarumärken; Cloetta och Karamellpojkarna. Under dessa paraplyvarumärken finns ett flertal mycket starka produktvarumärken med en gedigen historia och mångårig konsumentrelation. Cloetta kan erbjuda ett brett sortiment, starka varumärken och attraktiva nyheter som är intressanta för konsumenterna.

Varumärket Cloetta

Cloetta är en ledande aktör i Sverige inom konfektyr och varumärket Cloetta har ett stort värde och en stark ställning på konfektyrmarknaden. Cloetta är väl förankrat hos konsumenterna i Sverige och förmedlar företagets tradition samt står som garant för hög produktkvalitet. Varumärket Cloetta står också för goda kombinationer. Med detta avses inte enbart goda smakkombinationer i vår konfektyr utan också andra värden såsom t ex vårt sätt att kombinera lönsamhet med ansvar och arbete med hälsa. Varumärket används såväl i kommunikationen med medarbetare, kunder och ägare som med kapitalmarknaden.

Undersökningar* visar att Cloettavarumärket associeras med många positiva värden, såsom pålitlighet, framgång, gott anseende och hög produktkvalitet. Yngre respondenter förknippar starkt Cloetta med spontanitet, gemenskap och en utåtriktad personlighet. I Nordic Brand Academy 2010, (Anseendebaromentern) kommer Cloetta på 6:e plats av 50 utvalda företag. Företagen har valts efter att konsumenter spontant fått ange företag med bra anseende.

Produktvarumärken

Cloettas produktvarumärken har funnits på marknaden under lång tid och är väl etablerade hos såväl kunder som konsumenter. Några av varumärkena har anor från tidigt 1900-tal. För de viktigaste varumärkena görs kortoch långsiktiga planer som bland annat hanterar produktinnovation, förpackningsutveckling och marknadsföring. Genom att kontinuerligt utveckla sortiment och varumärken kan Cloetta stärka sin konkurrenskraft. Bra produktnyheter skapar intresse, vilket är mycket viktigt för utvecklingen i en impulsdriven kategori som konfektyr. Läs mes om våra varumärken på sidorna 16–19.

Flera av Cloettas största varumärken, som Kexchoklad, Center, Polly och Extra Starka har mycket goda marknadspositioner. Starka varumärken betyder dock inte självklar tillväxt. God tillväxt nås genom att varumärkena vidareutvecklas och stöds, främst via produktinnovationer och effektiv marknadsföring. Genom våra starkaste varumärken kan hela Cloettas varumärkesportfölj lyftas fram och stärkas.

Marknadsföring

Effektiv marknadsföring är tillsammans med produktutveckling en avgörande framgångsfaktor på en mogen marknad där produkterna oftast köps på impuls.

Cloettas marknadsföring utgår från varumärkenas position i de olika marknadssegmenten och karaktäriseras av imageskapande varumärkesreklam i massmedia, sponsringsverksamhet samt evenemang riktade mot utvalda målgrupper.

^* Källa: Research International Brand Image study 2007 och Brand Jobs varumärkesundersökning 2008 .

Kexchoklad och En Svensk Klassiker genomför Vätternrundan i juni 2010.

En av de viktigare marknadsföringskanalerna är butikerna och andra marknadsföringsaktiviteter kombineras vanligtvis med starka säljfrämjande insatser i butiksledet. Marknadsföringsinsatser för Tarragona som genomfördes i samarbete med servicehandeln är ett exempel på en lyckad kampanj.

Cloetta och Kexchoklad har under verksamhetsåret även blivit huvudsponsor för En Svensk Klassiker som omfattar idrottsevenemangen Vätternrundan, Vansbrosimningen, Lidingöloppet samt Vasaloppet alternativt Engelbrektsloppet. Cloetta samarbetar även med SkiStar och genom reklam och aktiviteter finns Kexchoklad i fjällen under hela vintersäsongen.

Licensiering

Under hösten 2009 inledde SIA Glass och Cloetta ett samarbete och i början av 2010 var det premiär för ett antal nya glassprodukter med smaker och konsistenser som går att känna igen från välkända Cloettaprodukter. Cloetta ser positivt på möjligheten till liknande framtida samarbeten.

Skydd för immateriella rättigheter

Genom en bevakningstjänst får Cloetta information avseende ansökningar om registrering av varumärken nationellt och internationellt som är identiska eller förväxlingsbara med Cloettas viktigaste varumärken. Om Cloetta bedömer att ett annat varumärke är för närliggande Cloettas varumärken vidtas åtgärder, till exempel genom att invända mot registreringen av det närliggande varumärket eller genom att ingå samexistensavtal som begränsar användningen av det närliggande varumärket.

Våra nya bjudbitar

Under senvintern 2010 gjordes lanseringen till handeln som tog emot serien mycket väl. De första färdiga produkterna fanns ute i handeln i april 2010, mindre än ett halvår efter Hovets förfrågan. Bjudbitarna har varit så populära att Cloetta har beslutat att fortsätta tillverka dem. Även fortsättningsvis kommer en viss del av intäkterna gå till Kronprinsessparets Bröllopsstiftelse – vars syfte är att motverka utanförskap och främja god hälsa bland barn och ungdomar i Sverige.

Marknadsföringskampanj i samarbete med handeln.

Under försommaren 2009 fick Cloetta en förfrågan från Hovet om att delta med produkter till Den Officiella Bröllopsserien. Cloettas serie kom att bestå av totalt sex produkter, bland annat en helt ny ask med chokladbjudbitar.

Chokladbjudbitarna skulle ha en stark nordisk känsla. Tidigt föll valet på att använda lingon och blåbär som smakkombination till chokladen, mjölkchoklad och lingon respektive mörk choklad och blåbär.

Cloettas favoriter

Kexchoklad

Kexchoklad är vår aktiva svenska klassiker som har en speciell plats i många svenskars hjärtan. Den lanserades redan 1938 och är Sveriges mest sålda konfektyrartikel. Kexchoklad finns för många tillfällen, som stycksaker eller som snacks i påse. Till sommaren 2009 lanserades Kexchoklad Snacks Hallon som en limited edition, en kombinationen som blev mycket populär.

Kexchoklad är huvudsponsor för den populära och folkkära utmärkelsen En Svensk Klassiker. Två starka och aktiva varumärken fann varandra i en god kombination.

Nu bygger vi vidare på varumärket Kexchoklad med en ny modern, glad och färgrik design. Kexchoklad fortsätter att vara aktiv och engagerad runt om i Sverige!

Vi äter i snitt två Kexchoklad per sekund i Sverige

Center

Center har funnits sedan 1941 då rullen först lanserades. Rullen är själen i varumärket – bara rulla av ett varv och bjud! Du delar enkelt med dig av Center i biomörkret, på arenan eller under matchen. Originalet är en härlig blandning av mjölkchoklad och len, mjuk toffeefyllning.

Center finns nu också i en ny kombination med nougat, en njutbar smakupplevelse som tilltalar de allra flesta.

Plopp

En liten godbit när du vill unna dig en stunds njutning. Ursprunget från 1949 finns i den lilla minibiten som står för mycket nostalgi och tradition.

Plopp är busig och lekfull. Perfekt att visa uppskattning med, till någon man tycker om. Kärlek och choklad hör ihop. I samband med Love Stockholm 2010 fick Plopp en kärleksskrud med orden Puss, Kram, Lycka och Kärlek. Dessa designade förpackningar kommer vi att få se mer av. Plopp har nu även lanserats som glasstrut i samarbete med SIA Glass.

Polly

Polly Blå och Polly Röd är de stora favoriterna. Tillsammans i goda vänners sällskap eller för den egna stunden i soffan, har Polly funnits med som en svensk favorit sedan 1965.

Polly föddes på konfektyrföretaget Svea Choklad. För att utveckla en dragérad produkt prövade man att dragéra det man redan var bra på, nämligen smaksatt skum. Försöket med chokladdragérade skumkulor blev bra, smakade väldigt gott, hade en härlig seg konsistens – Polly helt enkelt.

Polly är marknadsledare bland chokladdragéer i Sverige och Finland. Under sommaren utökades sortimentet tillfälligt med Polly Summer Berries med smak av jordgubb och smultron.

Sportlunch är en härligt frasig wafer, rikligt täckt av ren mjölkchoklad i enkelt brytbara bitar. Den lanserades 1936, under namnet "Mellanmål", och ändrade namn 1996 till välkända Sportlunch.

Sportlunch och Norge är en stark kombination. Under vintern 2009/2010 genomförde Cloetta populära Big-Air tävlingar i Trysil där Sportlunch deltog.

Tarragona

Tarragona är en choklad för den passionerade nötälskaren, en äkta njutning med tidlös smak. Namnet Tarragona kommer av staden Tarragona i Spanien som i århundraden varit känd för sina hasselnötsodlingar. Det var därifrån hasselnötterna importerades när Tarragona lanserades 1928.

Under hösten 2009 relanserades Tarragona som chokladkaka i tre härliga kombinationer: hasselnöt, mandel och cashewnöt. Lanseringen fortsatte och Tarragona hasselnöt och mandel blev en del av Den Officiella Bröllopsserien till sommaren. SIA Glass introducerade även Tarragona som glasspinne. Under hösten 2010 lanserades Tarragona i en ny nötkombination med pistagenötter och mandel till servicehandeln. Tarragona har även fått den fina utmärkelsen "Årets produkt" 2010 hos Pressbyrån.

Guldnougat

Guldnougat är originalet som har funnits ända sedan 1913. Med en unik smak av krämig, mjuk och fyllig hasselnötsnougat som smälter i munnen, är Guldnougat en riktig njutningsprodukt, formad som en guldtacka. Under sommaren lanserade SIA Glass vår Guldnougat som glasstrut.

Bridge

Bridge är bjudgodis i en mix som introducerades på marknaden redan 1966. Det sägs att Bridge blev till därför att några medarbetare på Nordchoklad satt och spelade bridge under lunchrasten. De åt en blandning av olika goda produkter som man tillverkade i fabriken. Någon kom på idén att lansera blandningen man åt som en mixpåse. Simsalabim så var Bridge Original född. Originalet är en generös blandning av tio läckra personligheter. Bridge är en klassisk godisupplevelse, så omväxlande och rik på smaker att man aldrig tröttnar. Alla hittar sin favorit.

Extra Starka

Varumärket Extra Starka Original som lanserades 1965 är en av Sveriges volymmässigt största produkter inom segmentet halstabletter. Extra Starka Original är hårda, uppfriskande halstabletter med smak av mentol, eukalyptus och pepparmint. Den finns också med citronsmak eller som sockerfri.

Under hösten 2009 lanserades Extra Starka – Extra effektiv som har samma goda smak som Original, men är betydligt starkare. Samtidigt fick varumärket en ny modern retrodesign. Tabletten förblir en svensk klassiker i modern förpackning som passar lika bra som uppfräschare som vid halsont.

Juleskum

Cloettas Juleskum är originalet och julstämning i sin renaste form. Cloetta började redan på 1930-talet tillverka jultomtar i skum, men det dröjde till 1960-talet innan de riktiga föregångarna till dagens Juleskum tog form.

Juleskum har de senaste tio åren haft en makalös utveckling på marknaden. En populär och folkkär tomte som blivit en svensk jultradition. I år har hela Juleskumsfamiljen fått en ny förpackningsdesign, men innehållet i påsen är samma mjuka, fluffiga och tvåfärgade skumtomte med jordgubbssmak som tidigare år.

En årsproduktion av Juleskum i en lång rad räcker ett kvarts varv runt jorden.

Good

Cloettas Good-serie är en ny och spännande serie Fairtrade-märkta mjökchokladkakor. Varumärket lanserades i dagligvaruhandeln i februari 2010 i fyra goda smaker, mjölkchoklad, hasselnötter, mintcrisp och cashew & tranbär. Chokladkakornas Fairtrade-märkning i kombination med mjölkchoklad gör produkterna unika på marknaden. Allt fler medvetna konsumenter efterfrågar produkter som tar ett större ansvar. Good gör det lättare att njuta – en god smak för en god sak.

Under hösten 2010 vann Good tredje pris för sin fina design i den internationella förpackningsdesigntävlingen Pentawards. Serien har även lanserats i Norge, där den fått ett mycket bra mottagande.

Produktutveckling

Produktinnovationer är en av konfektyrbranschens viktigaste drivkrafter och en helt avgörande framgångsfaktor. Cloettas innovationsarbete och effektivisering av produktutvecklingsprocessen skapar förutsättningar för lönsam tillväxt.

Smak och konsistens är den självklara grunden för produktutvecklingen.

Plattformar för produktvarumärkena

Arbetet med att ta fram gedigna plattformar för Cloettas produktvarumärken har genomsyrat hela organisationen och påverkar även produktutvecklingsarbetet. Varumärkesplattformarna ökar tydligheten i produktutvecklingsarbetet. Nya idéer måste passa in i Cloettas övergripande strategier och i en varumärkesplattform. För att uppmuntra och vidmakthålla spontanitet och idégenerering från hela organisationen anordnas inspirations- och innovationsaktiviteter. I en strukturerad idébank som ständigt uppdateras och fylls på lagras förslag, tester och resultat.

Produktnyheter stärker Cloettas erbjudande till såväl kund som konsument och vitaliserar produktvarumärkena. Effektiv marknadsföring, från annonsering till aktiviteter i butik, ökar konsumenternas kännedom om och efterfrågan på Cloettas produkter.

Trendbevakning

Marknadsanalys och trendbevakning ger viktiga upplysningar till marknadsavdelningen. Mode och trender finns även inom konfektyr. Det handlar om färger, förpackningar, nya smaker och ingredienser. Förändringar i konsumtionsmönster följs upp och analyseras. Kunskap om trender på marknaden och konsumentbeteende är nödvändig för att ta fram lyckade produktnyheter. Cloetta har inte resurser att exploatera alla trender, varför det är viktigt att kunna identifiera de trender som kan vara betydelsefulla för Cloetta. En noggrann och kompetent omvärldsbevakning är därför av stor vikt.

Produktutveckling

Konfektyrmarknaden drivs i hög grad av nyheter. Attraktiva innovationer och en effektiv produktutvecklingsprocess är en förutsättning för lönsam tillväxt och grundläggande för Cloettas starka position på den svenska konfektyrmarknaden. Innovationer och nyheter för våra starka befintliga varumärken är därför viktiga för Cloetta. Utgångspunkten för både produktutvecklingen och innovationsarbetet är trenderna på marknaden, nya konsumentbehov och frågan hur dessa kan kombineras med befintliga varumärken på bästa sätt.

En ny produkt ska, förutom att vara god och prisvärd för konsumenten, även vara affärsmässigt attraktiv för handeln. Förpackning och distribution anpassas också till sina respektive försäljningskanaler och marknader.

Nyheterna får ett effektivt säljstöd med marknadsföring genom kampanjer, evenemang, butiksaktiviteter och reklam, som bidrar till att skapa konsumentintresse och efterfrågan.

Varumärkena måste vara moderna, anpassade till marknadens trender och vara profilmässigt starka för att uppskattas av konsumenten. Såväl innehåll som förpackningar utvecklas ständigt och de nyheter som lanseras ska alltid vara av hög kvalitet.

Genom så kallad line extension, det vill säga nya förpackningar, storlekar eller smaker för ett varumärke, upprätthålls moderniteten och ändrade behov hos konsumenten tillgodoses, till exempel Polly Summer Berries och Center Nougat. Så kallad brand extension är ett annat exempel på varumärkesbyggande, där helt nya produkter inom ett varumärke tas fram, till exempel Kexchoklad Snacks.

Effektiv process

Den nya chokladgjutningslinjen i Ljungsbro, som successivt togs i bruk under hösten 2009, ökar möjligheterna att få fram spännande innovationer av hög kvalitet som kan produceras effektivt. Idén till en nylansering av varumärket Tarragona väcktes i början av hösten 2008. Drygt ett år senare återlanserades Tarragona chokladkakor med choklad i kombination med hasselnötter, cashewnötter och hackad mandel. Under hösten 2010 lanserades även Tarragona med pistagenötter och mandel.

I den nya chokladgjutningslinjen tillverkas också de Fairtrade-märkta mjölkchokladkakorna Good i fyra olika smaker, som lanserades i februari 2010.

Produktutvecklingsprocessen

antingen gå vidare till nästa fas, förbättra idén innan den kan tas vidare eller lägga ner projektet. I idébanken finns fler än 100 idéer, som i sig kan leda till flera projekt. Mellan tio och tjugo projekt pågår kontinuerligt hos Cloetta. Av dessa når i genomsnitt fyra till fem marknaden. Processen från koncept till att produkten är redo för lansering är normalt cirka ett år, men kan med fokuserade resurser kortas ned.

I samband med framtagande och lansering av produkterna inom Den Officiella Bröllopsserien ställdes hela företagets kompetens på prov. De första diskussionerna inleddes försommaren 2009 och produktutvecklingen påbörjades i augusti/september. Redan i april 2010 levererades de första produkterna. Resultatet blev sex olika artiklar som samtliga mottogs mycket väl av marknaden. Hela produktutvecklingsprojektet präglades genomgående av hög kompetens och professionalism.

För att ytterligare effektivisera produktutvecklingsprocessen har Cloetta under hösten 2010 påbörjat ett så kallat lean-projekt som syftar till att förenkla processen och förkorta ledtiderna så att tiden från idé till produkt på marknaden minskar.

Smaken i centrum

Förpackning och marknadsföring kan locka konsumenterna till ett första köp, men om inte smaken håller måttet blir det sällan ett andra köp. Därför är det oerhört viktigt att de nya produkter Cloetta lanserar uppfyller konsumenternas krav och förväntningar. Smaken står i centrum när Cloetta utvecklar nya produkter. Cloetta har en intern smakpanel och många produkter genomgår också ett konsumenttest för att få konsumentens bedömning av bland annat smak, konsistens och helhetsintryck.

Förpackningsutveckling

En viktig del av utvecklingsarbetet är att hitta rätt förpackning till produkterna. Många av de produkter som är starka på en enskild marknad kan få en god position även på en ny marknad om den förpackas rätt. Det handlar om faktorer som påsstorlek och vikt, men även varumärke. En god produkt med hög kvalitet kräver även identitet i ett varumärke samt effektiv marknadsföring för att nå konsumenten.

Genom att enbart anpassa förpackningsstorlek och förpackningsdesign efter marknad men i huvudsak erbjuda samma produkt kan stordriftsfördelar i produktionen utnyttjas.

En nyhet måste ha en naturlig plats i Cloettas varumärkesplattform.

Konfektyrmarknaden

Norden svarar för cirka två procent av världskonsumtionen av konfektyr. Chokladkonsumtionen per invånare är högre i Centraleuropa än i Norden, vilket betyder att det finns en tillväxtpotential i Norden.

Konfektyrmarknaden delas traditionellt in i choklad- respektive sockerkonfektyr. Cloetta tillverkar och säljer främst chokladkonfektyr men även sockerkonfektyr, som tabletter, lakrits, skum och gelé. Chokladsegmentet är värdemässigt störst.

Den nordiska konfektyrmarknaden är relativt mogen och den genomsnittliga volymtillväxten har legat kring noll eller någon enstaka procent under flera år. Konfektyrmarknaden är också tämligen okänslig för konjunktursvängningar, vilket gör att konsumtionen inte påverkats direkt av finanskris och nedgång i ekonomin. Konsumtion per capita är ungefär lika stor i samtliga nordiska länder. Däremot varierar tillväxten inom olika produktsegment från år till år och från marknad till marknad.

Konsumtionsmönster

Den största delen av konfektyrköpen i Sverige sker via den traditionella dagligvaruhandeln. En annan viktig försäljningskanal är servicehandeln, som exempelvis bensinstationer och kiosker. Under senare år har antalet bensinstationer i Sverige minskat. Samtidigt har de bensinstationer som finns kvar breddat sitt utbud av varor betydligt, vilket har lett till att exponeringsytan för konfektyr krympt. Sammantaget har detta medfört att delar av konfektyrförsäljningen flyttats från servicehandeln till dagligvaruhandeln.

Konfektyr är en av de mest impulsdrivna varugrupperna i detaljhandeln. Över 80 procent av köpbesluten tas i butiken1). Tillgänglighet är en viktig faktor för impulsdrivna inköp, varför det är viktigt att finnas där konsumenterna finns. Nya typer av försäljningskanaler är därför alltid av stort intresse för Cloetta. En intressant och växande försäljningskanal är kedjor som t ex ÖoB och K-rauta.

Drivkrafter i omvärlden

Konsumenter

Marknaden i Norden kännetecknas av begränsad tillväxt och konsumenternas lojalitet för starka lokala varumärken är hög. Undersökningar visar att smakpreferenser för konfektyr ofta grundläggs i tonåren. Konsumtionen per capita är relativt stabil men en växande befolkning bidrar till att marknaden ökar något. Inom vissa segment, såsom chokladkakor, har tillväxten under senare tid varit högre än för marknaden i stort. En viktig framgångsfaktor är att regelbundet lansera nya och attraktiva produkter inom segment där konsumentefterfrågan finns. För att behålla och även få nya konsumenter är det viktigt att förse marknaden med innovationer samt att utveckla och modernisera befintliga produkter.

Konsumentundersökningar visar att faktorer som smak, kvalitet, produktutveckling, miljö och socialt ansvar blir allt viktigare i förhållande till pris, när konsumenterna fattar sina köpbeslut gällande konfektyr.

Handeln/Kunder

Koncentrationen i den nordiska dagligvaruhandeln är mycket hög. I Sverige, Finland, Norge och Danmark sker över 70 procent av den totala dagligvaruomsättningen i de tre största kedjorna i respektive land. Några av de stora dagligvarukedjorna är etablerade i flera länder i Norden och det förekommer även nordiska samarbeten på inköpssidan. Utvecklingen går dessutom mot allt större enheter på bekostnad av mindre butiker.

För att vara en attraktiv leverantör till handeln blir faktorer som nordisk förankring, välkända varumärken och ett kontinuerligt flöde av attraktiva produktnyheter allt viktigare.

I samband med lågprishandelns intåg, vilket även inkluderar utländska aktörer, ökade också utvecklingen av butikskedjornas egna märkesvaror, så kallade EMV. Kedjornas EMV svarar i de flesta västeuropeiska länderna

1) Källa: Movement BSI rapport 2008

i dagsläget för mellan 10 och 30 procent av den totala konfektyrförsäljningen. I Norden har andelen EMV inom konfektyr stabiliserats på en nivå runt 10 procent. Aktuella undersökningar visar att konsumenten är beredd att betala lite mer för välkända varumärken.

För att möta dagligvaruhandelns EMV är det viktigt för konfektyrföretagen att fokusera på och bygga starka varumärken samt att möta nya trender och konsumentbehov. Produktutveckling, kvalitet, kännedom och synlighet avgör styrkan i ett varumärke och skapar konsumentlojalitet och -preferenser.

Konkurrenter

Världsmarknaden för chokladkonfektyr domineras av internationella företag som Nestlé, Mars och Kraft Foods. På den nordiska marknaden möter dessa dock hårt motstånd från lokala aktörer såsom Cloetta, med starka positioner på sina hemmamarknader.

Konfektyrbranschen kännetecknas av överkapacitet och långsamt pågår en konsolidering. Ingen aktör har en dominerande ställning på samtliga marknader i Norden. Konfektyrindustrin har lång historik och det sker få teknologiska förändringar. För att behålla och stärka en redan stark position krävs att såväl varumärken som sortiment utvecklas.

Leverantörer

Leverantörsledet kännetecknas av hög konsolidering med ett fåtal stora leverantörer av produkter som exempelvis mjölk. Såväl utbud som priser på råvaror bestäms i hög grad av jordbrukspolitiska beslut.

Konsumenttrender

Hälsa och naturlighet

Hälsotrender och debatt om hälsa, vikt och socker har en viss, om än begränsad, påverkan på konfektyrmarknaden. Konfektyr är dock något många människor unnar sig och njuter av. En trend är dock mindre storlekar, megamuffins har ersatts av mindre bakverk eller bjudbitar av premiumkaraktär.

Den tidigare så intensiva sockerdebatten har övergått till att handla om hälsofrågor i stort. Hälsotrenden har medfört ett ökat intresse för naturliga och äkta råvaror. Tillsatser av olika slag och kemiskt framställda ämnen, liksom det stora antalet för konsumenten obekanta ingredienser ifrågasätts, till förmån för det naturliga. Sockerdebatten har därför fått en ny dimension; hellre naturligt socker än kemiska sötningsmedel. Naturlighetstrenden avspeglas också i hur konsumenten ser på förpackningar och förpackningsmaterial.

Producerat nära dig

I spåren av den ökade globaliseringen ökar också de enskilda konsumenternas medvetenhet och kunskap om att deras konsumtionsvanor har effekter på miljön och påverkar förhållanden, inte bara i individens omedelbara närhet, utan i hela världen. Socialt ansvar och tanken på ett globalt medborgarskap gör att konsumenterna vill veta mer om bland annat ursprung, tillverkningsmetoder och råvaror. Detta innebär att intresset för miljö- och affärsetik ökar. Även efterfrågan på lokalt producerade produkter ökar, vilket är till fördel för Cloetta.

Vardag och lyx

Andelen singelhushåll utgör i stora delar av Europa en så hög andel som 40 procent. Den ökade andelen singelhushåll påverkar även konsumtionsmönstret i samhället. Enkelhet och mindre förpackningar är tydliga inslag i singelhushållens efterfrågan på konfektyr.

Konsumtionstillfällena för konfektyr kan sägas bestå av två olika slag; det vardagliga som ska vara enkelt, snabbt och lättillgängligt och det lyxiga, som får vara lite dyrare och främst sker till helgen eller speciella tillfällen.

Intresse för choklad

När det gäller choklad har konsumenternas kvalitetsmedvetande ökat och under många år innebar trenden en stigande efterfrågan på choklad med hög kakaohalt. Här har den tidigare så starka tillväxten nu minskat något, men efterfrågan ligger trots det kvar på en relativt hög nivå. Bland trendmedvetna chokladkonsumenter märks istället ett intresse för nya, och i konfektyrsammanhang ovanliga smaktillsatser och kombinationer av olika råvaror. Cloetta har en lång tradition av just goda kombinationer. Att blanda choklad med exempelvis kex, nötter, bär, toffee eller lakrits är vår tradition. Cloetta kommer även framgent att ta utgångspunkten i goda kombinationer. Intresset för choklad visar sig också i att chokladprovningar numera är lika etablerat som vinprovningar. Choklad av hög kvalitet blir dessutom en allt vanligare ingrediens, inte bara i desserter, utan även i annan matlagning.

Konsumtion av sockerkonfektyr i Europa per capita

t ex tabletter, lakrits, skum,gelé och tuggummi

Konsumtion av chokladkonfektyr i Europa per capita

t ex praliner, kakor, dragéer, stycksaker och rullar

Hemkola Kuvertvikt kola efter originalrecept

Cloettas smågodisfavoriter

Limpor Chokladöverdragna skumlimpor med strössel

Kunder och försäljning

Den geografiska marknaden består av Sverige, som är vår huvudmarknad, samt Norge, Danmark och Finland. Därtill kommer marknaden för övrig export samt Travel Trade som avser försäljning på främst flygplatser och färjor.

Sverige

Antal invånare:	cirka 9,4 miljoner
Marknadsstorlek: cirka 1 270 MEUR	i konsumentledet**
Största kunder:	Axfood, Bergendahls, Coop och ICA
Största varumärken	Kexchoklad, Polly, Center och Plopp
Cloettas försäljning i ton:	cirka 14 900 ton (14 500)

Cloettas försäljning har under perioden 1 september 2009 – 31 augusti 2010 utvecklats väl och ökade med 8 procent i värde. Cirka 85 procent säljs i Sverige som är bolagets huvudmarknad.

Sverige

Sverige har drygt 9 miljoner invånare och är den enskilt största marknaden i Norden.

Den svenska konfektyrmarknaden för förpackad konfektyr, exklusive tuggummi, via dagligvaruhandeln och servicehandeln, omsätter årligen cirka 6,7 miljarder kronor eller 55 400 ton i konsumentledet*. Totalmarknaden, det vill säga inklusive lösviktsgodis och tuggummi samt försäljning via andra kanaler än dagligvaru- och servicehandeln uppgår till cirka 1 270 miljoner euro eller omkring 129 400 ton**. Exempel på andra kanaler är videobutiker, biografer, caféer, storhushåll, restauranger, flyg, tåg och diverse tillfälliga försäljningsställen. Lösviktsgodis är populärare i Sverige än i övriga Norden och står för cirka en tredjedel av totalmarknaden. Påsken är särskilt viktig för denna försäljning. Under de senaste åren har marknadsandelen för lösvikt ökat med 7 procent***.

Den svenska konfektyrmarknaden* inklusive pastiller och tablettaskar, det vill säga halstabletter, har under perioden 1 augusti 2009 – 31 juli 2010 ökat med 1,4 procent i volym och 3,7 procent i värde. Chokladkonfektyr ökade med 1,8 procent i volym, sockerkonfektyr ökade med 1,9 procent i volym, medan pastiller minskade med 7,0 procent. Sverige är Cloettas största marknad och marknadsandelen uppgår till 13,3 procent i volym. De största konkurrenterna är Kraft Foods och Malaco Leaf, med 30,2 procent respektive 11,8 procent marknadsandel av volymen. Handelskedjornas egna märkesvaror (EMV) har stabiliserats på en volymandel på drygt 10 procent av den totala konfektyrförsäljningen.*

Cloetta har en stark position i Sverige som nummer två på marknaden mätt i volym. Cloetta är också det enda stora svenskägda bolaget i konfektyrbranschen.

Cloetta har under verksamhetsåret stärkt sin position på den svenska konfektyrmarknaden och tagit marknadsandelar både volym- och värdemässigt. Cloettas strävan är att förstärka denna position ytterligare genom fortsatt fokus på goda kombinationer med produkter av hög kvalitet, attraktiva nyheter, starka och kända varumärken, hög tillgänglighet och igenkänning bland konsumenterna samt ett givande samarbete med handeln. Genom förvärvet av AB Karamellpojkarna 2007 breddades verksamheten till produktgrupper där bolaget tidigare haft en svag eller obefintlig position.

I och med samarbetet med finska Oy Panda Ab, som inleddes 2009, har Cloettas produktportfölj breddats ytterligare, med bland annat olika typer av lakritsprodukter. Samarbetet är framgångsrikt och Cloetta har stärkt sin position som en god samarbetspartner till handeln med ett brett och intressant erbjudande.

Starka varumärken största tillgången

Cloetta har marknadsledande varumärken inom segmenten stycksaker och chokladpåsar med Center, Plopp, Sportlunch, Tarragona och Guldnougat respektive Polly och Bridge. Kexchoklad är Cloettas största varumärke och finns i flera segment. Karamellpojkarnas fruktklubbor är marknadsledande inom klubbsegmentet och Extra Starka har en god position inom halstabletter.

Cloettas främsta konkurrensfördel är förmågan att bygga varumärken och presentera attraktiva nyheter. Varumärken inom konfektyr är i hög grad lokala och konsumenter på mogna marknader är oftast relativt lojala. Expansion och försäljning handlar därför till stor del om att utnyttja styrkan i redan välkända varumärken. Nya varumärken kräver ofta ett helt nytt koncept.

Källhänvisningar: * Nielsen, DVH totalt + SVH, rullande helår JJ 2010 (aug 2009 – juli 2010). ** Datamonitor helår 2009 (totalmarknad exkl tuggummi) *** Delfi, helår 2009

Genom lanseringen av Good-serien har Cloetta under året även tagit en ledande position inom Fairtrademärkta mjölkchokladkakor. Inom segmentet chokladkakor relanserade Cloetta under hösten 2009 framgångsrikt Tarragona med flera smakvarianter. Kakorna lanserades i servicehandeln och har mottagits väl av konsumenterna. Under hösten 2010 har kakorna även lanserats inom dagligvaruhandeln. Andra nyheter under verksamhetsåret var Extra Starka – Extra effektiv, en ny pralinask, Center Nougat, Kexchoklad Snacks Hallon och Polly Summer Berries. Cloetta ingick dessutom med sex nya chokladprodukter i Den Officiella Bröllopsserien med anledning av bröllopet mellan HKH Kronprinsessan Victoria och Herr Daniel Westling. Framgången i lanseringen medförde en kraftigt ökad marknadsandel inom praliner och bekräftade styrkan i varumärket Cloetta.

Prishöjningar till följd av ökade kostnader för råvaror

En koncentrerad dagligvaruhandel tillsammans med etableringen av lågprisprofilerade dagligvarukedjor har inneburit en stark prispress på leverantörerna under ett antal år. Starka varumärken och säljerbjudanden i kombination med ett ständigt arbete med att effektivisera arbetet i alla led och söka nya angreppssätt och lösningar som kan sänka kostnaderna är mycket viktigt. Under 2009 steg råvarupriserna kraftigt och den svenska kronan försvagades varför Cloetta tvingades höja sina priser i början av verksamhetsåret. Priserna på råvaror har fortsatt att stiga under 2010, men prisökningarna har till viss del motverkats av den stärkta svenska kronan.

Samarbete med handeln en framgångsfaktor

En viktig framgångsfaktor är ett nära och flexibelt samarbete med både dagligvaru- och servicehandeln utifrån de enskilda kundernas behov. Det nära samarbetet med kunderna leder bland annat till att gemensamma prioriteringar kan göras. Genom en nära relation och stor kunskap om kunderna kan Cloetta presentera produkter och lösningar som stödjer kundernas affärsmässiga mål och strategier. Cloettas försäljning på den svenska marknaden utvecklades positivt under verksamhetsåret och volymerna ökade. Ökningen förklaras bland annat av framgångar med ett flertal nylanseringar.

Dagligvaruhandeln i Sverige, liksom i större delen av övriga Europa, har genom åren blivit alltmer centraliserad. Alla kedjor har centrala överenskommelser avseende sortiment.

Under verksamhetsåret har Cloetta stärkt och expanderat sin rikstäckande säljkår, där säljarna bearbetar dagligvaru- och servicehandeln, och är specialiserad på att tillgodose sin specifika kundgrupps behov. Säljarna säkerställer att de centrala överenskommelserna följs och att det överenskomna sortimentet finns i butikerna. En annan uppgift är att sälja in och exponera Cloettas kampanjer hos kunderna. För att öka synligheten av Cloettas produkter arbetar säljarna även aktivt för att öka antalet exponeringsplatser i butikerna. Säljkåren stödjer också handlarna via rådgivning i syfte att öka försäljning och lönsamhet i konfektyrkategorin.

Övriga marknader

Cloetta erbjuder för närvarande inte hela sitt sortiment till exportmarknaden. En klar ambition är att öka antalet artiklar på samtliga exportmarknader. Tydliga planer för Cloettas fortsatta expansion utarbetas för respektive marknad. Dessa planer utgår från de varumärkesplattformar som tagits fram för Cloettas prioriterade varumärken. För de varumärken som exporteras är produktnyheter minst lika viktiga som de är på hemmamarknaden i Sverige. Konkurrensen är hård och ett sätt att synas är att löpande presentera nya lockande produkter. Nyheter på exportmarknaden hämtas från Cloettas befintliga sortiment av beprövade och framgångsrika produkter på hemmamarknaden.

Norge

Norge är Cloettas näst största marknad och försäljningen av Cloettas produkter har under verksamhetsåret ökat något.

Den norska konfektyrmarknaden, exklusive tuggummi, omsätter i konsumentledet ca 730 miljoner euro och uppgår till 63 400 ton*. Kraft Foods Freja har sedan länge en dominerande ställning med cirka 35 procent av marknaden mätt i volym. Näst största aktör är Nidar med cirka 24 procent av volymen. Därefter kommer Galleberg med cirka 11 volymprocent. Galleberg är sedan 2005 distributör av Cloettas produkter i Norge. Liksom i övriga Norden domineras dagligvaruhandeln av större kedjor. NorgesGruppen, Coop, ICA, och Reitan har tillsammans cirka 70 procent av hela dagligvaruhandeln. Besluten om sortiment fattas på central nivå och en effektiv säljkårsbearbetning är avgörande för att säkerställa att beslutade listningar implementeras i butik. Den Fairtrade-märkta mjölkchokladkakan Good, som rönt framgångar i Sverige, lanserades under sensommaren 2010 också i Norge. Även framtida produktnyheter på den norska marknaden kommer företrädesvis att bestå av produkter som är framgångsrika på den svenska marknaden. Varumärken som är starka lokalt, exempelvis Pops och Sportlunch, kommer att vidareutvecklas. Cloetta har under året satsat på så kallad event marketing i Norge, enligt samma modell som varit lyckosam på den svenska marknaden.

Källhänvisningar: * Datamonitor helår 2009 (totalmarknad exkl tuggummi)

Den svenska konfektyrmarknaden

volym exklusive tuggummi

Segment	%
Chokladkakor	26,7
Chokladstycksaker	16,7
Gelé och vingummi	11,4
Chokladpraliner	11,2
Skum	6,7
Chokladdragéer	6,2
Halstabletter	4,1
Övrigt	17,0

Källa: Nielsen, DVH totalt + SVH, rullande helår JJ 2010 (aug 2009 – juli 2010).

Norge

Antal invånare:	cirka 4,9 miljoner
Marknadsstorlek: cirka 730 MEUR	i konsumentledet*
Största kunder:	Coop, ICA, NorgesGruppen och Reitan
Största varumärken:	Pops, Bridge, Center, Sportlunch och Juleskum
Cloettas	försäljning i ton: cirka 1 400 ton (1 400)

Danmark

Antal invånare:	cirka 5,5 miljoner
Marknadsstorlek: cirka 920 MEUR	i konsumentledet*
Största kunder:	Coop, Dansk Supermarked och SuperGros
Största varumärken:	Center, Juleskum och Bridge
Cloettas

försäljning i ton: cirka 400 ton (400)

Finland

Antal invånare:	cirka 5,3 miljoner
Marknadsstorlek: cirka 790 MEUR	i konsumentledet*
Största kunder:	Kesko, S-Gruppen, Tokmanni och Tradera
Största varumärken:	Polly och Center
Cloettas försäljning i ton:	cirka 300 ton (200)

Travel Trade och övrig export

Största kunder:	Rederier, flygplatser och IKEA
Största varumärken:	Kexchoklad, Center, Polly, Bridge och Juleskum
Cloettas

försäljning i ton: cirka 600 ton (500)

Danmark

Den danska konfektyrmarknaden, exklusive tuggummi, omsätter i konsumentledet omkring ca 920 miljoner euro och uppgår till 81 900 ton*. I Danmark har den totala konfektyrmarknaden, exklusive tuggummi, sjunkit i volym med 3,8 procent under 2009. A/S Beauvais är sedan våren 2010 ny distributör av Cloettas varumärken och produkter mot den danska marknaden. Bytet av distributör har inneburit vissa omställningar, vilket påverkat försäljningsutvecklingen av Cloettas varumärken. För framtiden finns goda förutsättningar till en positiv utveckling.

Marknadsledare i Danmark är Toms och näst största aktör är Haribo. Därefter kommer Leaf och Kraft Foods. I Danmark är prispressen stark och storleksanpassningar till olika prisgrupper är därför viktigt för att lyckas på marknaden.

Den danska dagligvaruhandeln går mot en ökad centralisering men är ännu betydligt mer decentraliserad än i övriga Norden. En utökad distribution kräver därför omfattande insatser i butiksledet. Till de viktigaste kunderna hör Coop, Dansk Supermarked och SuperGros.

Cloetta kommer att öka marknadsaktiviteterna i Danmark och nyheter på den danska marknaden kommer främst att hämtas ur Cloettas befintliga sortiment på andra marknader.

Finland

Den finska konfektyrmarknaden, exklusive tuggummi, omsätter i konsumentledet ca 790 miljoner euro eller 82 800 ton i konsumentledet*. Den finska marknaden har under flera år ökat mest i Norden, men 2010 bedöms volymtillväxten uppgå till drygt en procent. Fazer Konfektyr är den största aktören och därefter kommer Leaf och Panda.

Cloettas försäljning i Finland har utvecklats bra under verksamhetsåret. Polly Röd och Center Nougat har lanserats med framgång. Detsamma gäller även den nya anpassade distributionsenheten för Polly som lanserats, som har gett tillträde till hela den finska marknaden.

Försäljningen av Cloettas varumärken var före samgåendet med Fazerkoncernens konfektyrdivision betydligt högre än efter delningen och en del av detta volymbortfall har nu återhämtats. Men ännu finns en stor potential till ytterligare ökad försäljning av Cloettas varumärken. Försäljningssamarbetet med Oy Panda Ab som inleddes i december 2008 har utvecklats mycket väl och har stärkt Cloettas möjligheter för fortsatt tillväxt i Finland. Intensifierad marknadsföring är också en bidragande orsak till den goda försäljningstillväxten.

Den finska dagligvaruhandeln domineras av stora kedjor som Kesko, S-Gruppen, Tokmanni och Tradera med i huvudsak centraliserade inköp. Tack vare centraliserade inköp kan nya produkter få en bred distribution och blir därmed snabbt tillgängliga för konsumenterna. Inom kort kommer fler produkter att lanseras under några av Cloettas varumärken som redan är starka i Finland.

Travel Trade och övrig export

Travel Trade omfattar i huvudsak försäljning till rederier, charterbolag och flygplatser. Attraktiva produktnyheter är viktigt även inom Travel Trade. Konfektyr är den ideala gåvan att ta med sig från en resa. Unika förpackningar, både avseende utseende och storlek är ett är av de viktigaste konkurrensmedlen på denna marknad.

Före Cloettas samgående med Fazerkoncernens konfektyrdivision var försäljningen inom Travel Trade betydligt högre än vid delningen. Under verksamhetsåret har en del av minskningen återhämtats då Cloettas försäljning inom Travel Trade har haft en god utveckling. Tidigare såldes Cloettas produkter via distributörer men från och med maj 2010 hanteras alla led i Cloettas egen regi.

Bland framgångarna inom denna försäljningskanal kan nämnas nya påsförpackningar som mottagits väl samt att Cloettas varumärken åter säljs på Tallink Silja Lines båtar och som förbeställningsvaror inom charterflyget. Potentialen till ökad försäljning av Cloettas produkter bedöms som fortsatt stor.

IKEA, som säljer vissa av Cloettas produkter är, med sina etableringar över hela världen, en fortsatt viktig samarbetspartner för Cloetta.

Källhänvisningar: * Datamonitor helår 2009 (totalmarknad exkl tuggummi)

Tillverkning

Under verksamhetsåret 1 september 2009 – 31 augusti 2010 tillverkade Cloetta sammanlagt cirka 20 300 ton konfektyr. Koncernens tillverkning av konfektyrprodukter sker vid de egna anläggningarna i Ljungsbro och Alingsås. Effektiviteten inom tillverkningen har utvecklats positivt under året.

Produktionen i Ljungsbro är i huvudsak inriktad på chokladkonfektyr medan anläggningen i Alingsås tillverkar sockerkonfektyr i form av halstabletter, kola och klubbor.

En lärande kultur

Viktiga framgångsfaktorer för tillverkningsprocessen är arbetet med ständiga förbättringar och en lärande kultur. Förbättringsarbetet har fortsatt att utvecklas bra under året och är en självklar del av vardagen, vilket är ett resultat av ett långsiktigt och systematiskt arbete med att kontinuerligt förbättra och förfina arbetsmetoder och processer.

Under året implementerades ett nytt arbetssätt för förbättringsarbetet. Det nya arbetssättet har lett till att fler medarbetare engagerat sig i förbättringsarbetet och det har också bidragit till en ökad helhetssyn.

En viktig komponent i framgången är relevant och regelbunden kompetensutveckling, som är schemalagd för all produktionspersonal. Utbildning har genomförts bland annat i ergonomi och egenhälsa, produktsäkerhet och omställningseffektivitet. Under året har en omfattande kompetenskartläggning påbörjats med syfte att skapa ökad flexibilitet och för att tydliggöra vilka krav som ställs på medarbetarna vid respektive linje, läs mer under avsnittet Medarbetare på sidan 41.

Ledningssystem

Cloettas övergripande affärsplan innehåller treårsplaner även för tillverkningen. Planerna bygger på analyser där styrkor och svagheter identifieras och tydliga, mätbara åtgärdsplaner tas fram. Ledningssystemets grund är systematiserad mötesstruktur och -frekvens. Produktionsutvärderingsmöten hålls på skift-, daglig-, vecko- och månadsbasis för att fånga upp såväl positiva som negativa avvikelser mot plan samt förbättringsförslag. Resultat och effektivitet i leveranskedjan visualiseras kontinuerligt på storbildsskärmar och anslagstavlor, vilket bidrar till överblick och kunskap om aktuell situation. Åtgärder vid eventuella avvikelser vidtas direkt och med den systematiska uppföljningen kan förbättringsarbetet bedrivas proaktivt.

Eventuella tillbud eller olyckor följs kontinuerligt upp i fabrikens dagliga möten och leder till korrigeringar. Ökad medvetenhet om potentiella orsaker till tillbud skärper det förebyggande arbetet och antalet olyckor är låg liksom sjukfrånvaron.

Vid utveckling av nya produkter används produktutvecklingsverktyget PDT (Product Development Tool). Systemet fungerar som en checklista där alla funktioner som medverkar i produktutvecklingsprocessen kan följa hur en ny produkt framskrider i processen.

Effektivisering

Förebyggande arbete, optimerade skiftarbetstider och utveckling av medarbetarnas arbetsinnehåll har bidragit till att produktionen i kilo per medarbetare vid Cloettas anläggningar i såväl Ljungsbro som Alingsås har utvecklats fortsatt positivt under verksamhetsåret. I den dagliga verksamheten eftersträvas effektiviseringar och därmed kostnadsbesparingar främst genom att förbättra processkvaliteten, vilket bland annat minskar mängden kassationer och därmed sänker kostnaderna för arbete, material och energi.

Arbetet med att effektivisera produktionen och att utnyttja maskinerna optimalt pågår kontinuerligt. TAK (Tillgänglighet, Anläggningsutnyttjande, Kvalitetsutbyte) är ett av de viktigaste nyckeltalen för att mäta effektiviteten. Nyckeltalet beskriver maskinernas drifttider i förhållande till stopptider som orsakas av till exempel produktbyten, störningar eller maskinfel.

TAK (Tillgänglighet, Anläggningsutnyttjande, Kvalitetsutbyte). Nyckeltalet beskriver maskinernas drifttider i förhållande till stopptider som orsakas till exempel av produktbyten, störningar eller maskinfel.

Produktiviten som har förbättrats kraftigt under ett antal år var under verksamhetsåret stabil på 54 kg/ mantimme.

Antal reklamationer är drygt 30 per 1 000 ton producerade produkter.

Underhåll av maskiner i Ljungsbro har tidigare varit outsourcat men från och med den 1 januari 2010 handhar Cloetta allt maskinunderhåll internt. Genom att ansvara för underhållet inom företaget har kostnadseffektiviteten ökat och dessutom har underhållet bättre integrerats med övrig verksamhet. Som en följd av det har ett nytt mer verksamhetsanpassat underhållssystem implementerats under verksamhetsåret.

Leveranskedjan

Förmågan att kunna leverera i rätt tid till kunderna är ett av de viktigaste kraven från handeln. Ett projekt för att i detalj kartlägga planeringsprocessen och dess gränssnitt vid tillverkning och leverans har genomförts under verksamhetsåret. Projektet är en naturlig fortsättning av ett tidigare projekt som har haft till uppgift att förbättra försäljningsprognoserna.

Genom bättre prognoser har produktionsplaneringen underlättats och blivit mer träffsäker. Detta kan nu utnyttjas till att göra hela produktionskedjan effektivare från inköp till tillverkning, vidare till färdiglagret i Norrköping och slutligen till kund. Syftet med att kartlägga produktionsplaneringen och ständigt stärka dess delar är att skapa ett effektivare flöde och att minska kapitalbindningen i form av lager, såväl av råvaror som av färdiga produkter – med bibehållen eller ökad servicegrad.

Investeringar i produktionen

En ny chokladgjutningslinje, vilken ökade tillverkningskapaciteten för chokladprodukter kraftigt, togs successivt i bruk under hösten 2009 i Ljungsbro. Linjen har varit en förutsättning för Cloettas satsning på nya chokladkakor i form av Tarragona och Good. Under sommaren 2010 kunde också en äldre chokladgjutningsmaskin tas ur drift.

Ett treårigt projekt för att byta ut Ljungsbrofabrikens ställverk pågår med syfte att modernisera fabrikens elnät samt att spara energi. Även i Alingsåsfabriken har el- och vattennät dragits om. Andra viktiga investeringar under året var en ny conchanläggning* och en mer effektiv paketeringsmaskin för Polly. Båda investeringarna har även lett till minskad energianvändning. Investeringar har även gjorts i förbättrad funktionalitet för skumtillverkningen.

Det pågår ständigt projekt för att förbättra arbetsmiljön och minska de arbetsbelastande momenten. Ett sådant projekt var automatiseringen av plockning av Mums-Mums som kunde genomföras genom innovativa insatser från teknikavdelningen.

* Conchning innebär uppvärmning av kakaomassa genom mekanisk omröring för att skapa den rätta chokladaromen.

Produktsäkerhet

BRC Global Standard, som är ett produktsäkerhetssystem för livsmedelsleverantörer, är en viktig utgångspunkt i kvalitetsarbetet. De flesta kunder förutsätter att varuleverantörerna har ett certifieringssystem eller på annat sätt kan dokumentera ett kvalitetssystem. De svenska handelskedjorna ICA och Axfood kräver exempelvis att de som tillverkar kedjornas egna varumärken har BRC-certifikat. Cloettas fabriker i Ljungsbro och Alingsås BRCcertifierades 2004 respektive 2007. Alingsåsfabriken blev vid certifieringen under året uppgraderad till nivå A som är den högsta nivån, vilket fabriken i Ljungsbro har sedan tidigare.

I BRC-standarden bygger produktsäkerheten på HACCP-metoden (Hazard Analysis Critical Control Points). Med hjälp av HACCP-metoden analyseras riskområden och resultatet utgör underlag för kontrollpunkter i tillverkningen.

Som en del av det dagliga arbetet genomförs kemikaliska, fysiska och mikrobiologiska tester. För att säkerställa att produkterna inte innehåller metallpartiklar passerar samtliga produkter genom en metalldetektor.

Innehållsdeklarationer för Cloettas produkter finns att läsa på www.cloetta.se. Både BRC-standarden och EU:s livsmedelslagstiftning förutsätter att råvaror kan spåras. Spårbarheten är säkerställd och testad. Råvaror köps enbart av leverantörer som alla verifieras mot Cloettas kvalitets- och hygienkrav.

Varken azofärgämnen eller transfetter används i Cloettas produkter.

Med tanke på produktsäkerhetsrisker har Cloetta en återkallelseplan. Det är en detaljerad åtgärdsplan enligt vilken en produkt snabbt ska kunna dras tillbaka från marknaden, om så skulle behövas.

Smak- och kvalitetssäkring

Cloetta ställer mycket höga kvalitetskrav på verksamheten. Hög produktkvalitet och leveranssäkerhet är viktiga framgångsfaktorer. För varje produkt finns en produktspecifikation avseende bland annat smak, doft, utseende och konsistens. Vid produktionslinjerna görs regelbundna mätningar och sensoriska bedömningar för att säkerställa att den produkt som är under tillverkning uppfyller kriterierna.

Konsument- och kundrespons

Konsumenternas respons är avgörande för Cloetta. Ett projekt pågår avseende förbättrad återkoppling av konsument- och kundrespons till utvecklings- och förbättringsarbetet.

Extern tillverkning

I Cloettas sortiment finns produkter som produceras av andra tillverkare, exempelvis vissa praliner. Extern tillverkning läggs enbart hos tillverkare med samma höga kvalitetskrav på produktionen som Cloetta har och dessa genomgår regelbundna auditeringar. Cloetta tillverkar även produkter åt andra aktörer.

Inköp av råvaror

Priserna på många av de råvaror Cloetta köper påverkas av jordbrukspolitiska beslut om bland annat subventioner och handelshinder. EU utarbetar för närvarande en ny jordbruksreform som kommer att träda i kraft 2014 vilken sannolikt kommer att ändra marknadsförutsättningarna för råvaror som socker, mjölkpulver och spannmål inom EU. Priserna på jordbruksråvaror påverkas vid sidan av politiska beslut av utbud och efterfrågan, d v s skördarnas storlek och konsumtion av livsmedel. Under senare år har spekulationsdriven handel med jordbruksråvaror ökat dramatiskt. Råvaror i allmänhet ses som ett intressant placeringsalternativ i syfte att sprida risker. En effekt av ökad spekulation kring viktiga råvaror är ökad prisvolatilitet.

Cloettas inköpsfunktion är av central betydelse när det gäller att optimera Cloettas värde av inköpta varor och tjänster. Inköpsfunktionen rapporterar löpande riskexponeringen inom råvaruområdet för att med viss framförhållning skapa förutsägbarhet i det ekonomiska utfallet.

Samtliga leverantörer till Cloetta genomgår en godkännandeprocess innan de tillåts leverera material till fabrikerna. Processen ser olika ut beroende på typ av leverantör och typ av material som levereras. Vissa leverantörer auditeras fysiskt av Cloettas personal med jämna mellanrum. Vid en audit går Cloetta igenom med leverantören hur dennes arbete i hållbarhetsfrågor framskrider; vilka utmaningar och problem som finns och hur leverantören adresserar dem. I samband med detta följs även upp hur råvaruleverantörerna arbetar med uppföranderegler som harmoniserar med Cloettas regler. Aspekter som beaktas vid en audit är produktsäkerhetsfrågor, kvalitets- och miljöfrågor samt hållbarhetsfrågor.

Cloetta har ett nära samarbete med de stora leverantörerna, bland annat genom automatiserade orderoch leveransprocesser som anpassas till råvaruförbrukningen i produktionen.

Ljungsbro

Produktion 2009/2010: 18 900 ton (18 500)
Antal fabriksanställda:	235
Certifiering:	BRC Global Standard, nivå A och ISO 14001 sedan 2004
Antal maskinlinjer:	13
Största produkter:	Kexchoklad, Center, Polly, Plopp och Bridge

Alingsås

Produktion 2009/2010: 1 400 ton (1 400)
Antal fabriksanställda:	24
Certifiering:	BRC Global Standard sedan 2007, nivå A sedan 2010
Antal maskinlinjer:	8
Största produkter:	Extra Starka, Frukt klubbor, Hemkola, Fünf Kräuter och Kungen av Danmark

Kakaoprisets utveckling

2006 2007 2008 2009 2010 500 © NASDAQ OMX 2005

Produktionskostnader 2009/2010 kostnadsandel Lönekostnader 11 % Råvaror och emballage 62 % Tillverknings-

Råvaror och emballage 2009/2010 kostnadsandel Övriga råvaror 24 % Kakaoprodukter 34 %

omkostnader 27 %

Kostnadsutvecklingen för råvaror under verksamhetsåret

Den största kostnadsposten i tillverkningen utgörs av råvaror och emballage, som svarar för cirka 60 procent av produktionskostnaderna. De värdemässigt största råvarorna är kakao, mjölkprodukter och socker. Under verksamhetsåret har priserna för en del av de råvaror Cloetta köper stigit jämfört med föregående år.

Kronans förstärkning gentemot euron har till viss del kompenserat för de högre priserna.

Kakao

Kakaobönpriset som påverkar en väsentlig del av koncernens råvarukostnader har mer än fördubblats under de senaste fem åren. Bönpriset steg under början på verksamhetsåret från nivåer runt 1 900£/ton till den högsta noteringen på drygt 30 år till nivåer runt 2 400£/ton i mitten på juli 2010. Under de sista en och en halv månaderna av verksamhetsåret föll priset tillbaka till nivåer runt 1 900£/ton. Priset är dock historiskt mycket högt.

De stora prisfluktuationerna kan delvis förklaras av att kakaobörsen är jämförelsevis liten och därmed intressant för spekulation. Kakaopriset är naturligtvis även beroende av utbudets storlek, d v s skörden. Skälet till att priset har sjunkit under sommaren/hösten 2010 är att skörden 2010/2011 bedöms bli god efter ett antal relativt dåliga år. Tillgången och därmed priset påverkas även av den relativt osäkra politiska situationen i Elfenbenskusten, världens största kakaoproducent med dryga 40 procent av världsproduktionen.

För att minska effekten av prisfluktuationer tecknar Cloetta löpande leveranskontrakt av kakao inom ramen för en av styrelsen fastställd policy.

Övriga råvaror

Priset på mjölkpulver har stigit under året. I början på verksamhetsåret definierades marknaden av låg efterfrågan och priset styrdes av de interventionspriser som EU garanterade. Under senare delen av 2009 tog efterfrågan fart igen och priset har därefter stigit med ca 25 procent.

Priset på socker har inte förändrats nämnvärt under verksamhetsåret. Vad gäller vetebaserade råvaror har torkan, i framförallt Ryssland sommaren 2010, gjort att priset mer än fördubblats under den senare delen av verksamhetsåret.

Hållbarhetsredovisning

Hållbarhetsredovisning

Cloettas vision är att vara ett av de ledande konfektyrföretagen i Norden. Detta är drivkraften för hur Cloetta arbetar med företagsansvar. Målet är att agera som en god och ansvarstagande samhällsmedborgare i såväl den lokala miljö där Cloetta verkar som i hela värdekedjan.

Redovisningsperiod och principer för redovisningen

Detta är Cloettas första hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer, G3. Redovisningen uppfyller nivå C och är inte granskad av extern part. Innehållet avser verksamhetsåret 1 september 2009 – 31 augusti 2010 och omfattar hela Cloettas verksamhet om inget annat anges. Cloettas ambition är att årligen redovisa resultatet av hållbarhetsarbetet i årsredovisningen.

Hållbarhetsredovisningen och bolagsstyrningsrapporten om koncernens styrning ingår i årsredovisningen för verksamhetsåret 2009/2010. För att undvika upprepningar hänvisas ibland till dessa rapporter inklusive avsnittet VD har ordet. På sidan 46 finns en sammanfattande tabell som visar var i årsredovisningen de olika GRI-indikatorerna återfinns. Den detaljerade innehållsförteckningen och mer formalia finns på www.cloetta.se

Hållbarhetsredovisningen ska spegla företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan. De indikatorer eller nyckeltal som Cloetta har valt att presentera är utvalda efter väsentlighet och relevans för verksamheten. På Cloettas hemsida finns ytterligare hållbarhetsinformation, främst riktad till konsumenter.

Avgränsningar

Hållbarhetsredovisningen omfattar Cloettas egen verksamhet, det vill säga Cloettas direkta påverkan på miljö och människa. All Cloettas produktion och i stort sett all försäljning sker i Europa och samtliga Cloettas direkta leverantörer med några få undantag finns i Europa, där det finns lagar som reglerar de mänskliga rättigheterna. Produktansvar och produktsäkerhet är en naturlig del av Cloettas tillverkningsprocess och beskrivs på sidan 31.

Cloetta har dock ett visst ansvar för produkternas hela värdekedja, det vill säga från råvaruleverantör till att produkternas förpackningar kan återvinnas. Samtliga Cloettas leverantörer genomgår en godkännandeprocess, där krav på hållbar utveckling är en naturlig del. Processen beskrivs under stycket Inköp av råvaror på sidan 31. Vad gäller råvaruleverantörer som Cloetta inte har ett direkt leverantörsförhållande till, d v s exempelvis odlare och mjölkbönder, har Cloetta ett ansvar för att stödja en utveckling mot bättre miljö och arbetsförhållanden. Läs mer om Cloettas engagemang i internationella samarbeten på sidan 46.

Organisation för hållbarhetsarbete

Cloettas hållbarhetsarbete leds av Rådet för företagsansvar med representanter från de flesta funktioner inom Cloetta. Rådet ska fungera som språkrör för frågor gällande företagsansvar och ansvarar för att identifiera prioriterade områden, vara intressenternas länk mot ledningen och att implementera strategin för Cloettas företagsansvar i respektive verksamhetsdel.

Cloettas miljöarbete leds av ett Miljöråd. Cloettas Arbetsmiljöråd ansvarar för arbetsmiljöarbetet inom företaget och arbetar systematiskt med uppföljning av arbetsmiljöfrågor.

Utmärkelser under verksamhetsåret

Cloetta utsågs till "Årets Leverantör" till Pressbyrån 2009 och Tarragona utsågs till "Årets Produkt" 2010 hos Pressbyrån. Dessutom blev Cloetta nominerad till "Årets Leverantör" på Dagligvarugalan under hösten 2010 som en av tre leverantörer. Cloetta blev även en av sjutton godkända leverantörer till Den Officiella Bröllopsserien, som har presenterats i samband med bröllopet mellan HKH Kronprinsessan Victoria och Herr Daniel Westling. Den gemensamma Bröllopsserien nominerades som en av tre till "Årets rookie" på Dagligvarugalan 2010. Cloettas nya chokladkaksserie Good vann tredje pris för sin fina design i den internationella förpackningsdesigntävlingen Pentawards.

Intressenter

Cloettas intressenter och målgrupper är kunder, konsumenter, medarbetare, aktieägare, affärspartners/leverantörer och allmänheten/samhället. Dessa grupper är en förutsättning för Cloettas långsiktiga överlevnad. Cloetta har en löpande, öppen dialog med de viktigaste intressenterna utifrån respektive intressentgrupps förväntningar och krav.

Intressenter	Exempel hur
Kunder/Konsumenter	Via personliga kund- och försäljningsmöten och via kundunder sökningar men även samarbeten runt miljömässigt bra transpor ter från färdiglagret till kund och konsument.
Medarbetare	Vid dagliga möten diskuteras arbetsmiljö i fabrikerna, årliga medarbetarsamtal genomförs med samtliga medarbetare, syste matisk kompetensutvecklingsarbete bedrivs, aktuell information tillhandahålls bl a via intranät samt fackliga representanter.
Aktieägare	Årsredovisning, hemsida, analytiker- och aktiesparträffar, delårs rapporter samt årsstämma.
Leverantörer och andra affärspartners	Leverantörsutvärderingar, Fti (REPA förpackningsinsamling), sponsorutvärderingar och diskussioner om utveckling.
Allmänheten/samhället	Kommunen i Linköping och Alingsås vad gäller närmiljön, myn digheter vad rör arbetsmiljö, miljö och produktansvar, Livsmed elsföretag (LI), skolor och universitet, certifieringsorgan för ISO och BRC samt viktiga opinionsbildare.

Internationella hållbarhetsinitiativ, intressenter

Cloetta har ett omfattande engagemang i frivilligorganisationer för att påskynda utvecklingen mot en mer hållbar råvaruproduktion, framförallt av kakao men även av palmolja och andra råvaror. Läs mer om dessa i avsnittet Ansvar gentemot råvaruproducenter, sidan 45.

Ekonomisk påverkan

Genom produktion och försäljning av Cloettas produkter skapas ekonomiska värden som kommer intressenter som kunder, leverantörer/affärspartners, medarbetare, samhället och ägare till del.

Genererat och fördelat ekonomisk värde (Mkr)	Intressenter	2009/2010	2008/2009
Rörelseintäkter	Kunder	1 061	1 184
Övriga rörelseintäkter	Affärspartners	6	37
Finansiella intäkter	Affärspartners	3	5
Summa genererat värde		1 070	1 226
Fördelat som
Kostnader exkl lön	Leverantörer/affärspartners	–799	–953
Löner och ersättningar	Medarbetare	–233	–268
Finansiella kostnader	Affärspartners	–7	–6
Utdelning *	Aktieägare	–18	–
Skatt	Samhälle	–9	7
Återstår i bolaget		4	6

* Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om ca 18 Mkr, vilket innebär 0,75 kronor per aktie.

Cloetta har inte tagit emot något finansiellt stöd från den offentliga sektorn under verksamhetsåret.

Cloetta i samhället

Cloetta har under hela sin långa historia med en dominerande ställning i Ljungsbro alltid avsett att agera på ett ansvarsfullt sätt. Engagemanget och intresset för bolagets verksamhet har alltid genomsyrat organisationen och det är en naturlig del av företagets kultur och tradition att värna om människor, samhälle och miljö.

Cloetta och Ljungsbro

Cloetta flyttade till Ljungsbro 1901 och har varit den största arbetsgivaren i Ljungsbro under många generationer, vilket innebär att det är naturligt för Cloetta att ta ett stort ansvar för samhället och dess utveckling.

Ljungsbro byggdes som ett mönstersamhälle – en luftig och hälsosam trädgårdsstad där företaget länge svarade för delar av samhällsfunktionerna, bland annat gatuhållning, vattenoch elförsörjning.

Redan på 1910-talet byggdes bostäder för personalen. Ända in på 1930-talet fanns postkontor, telefonstation och bank i själva fabrikslokalen. Arbetarna fick ta så kallade "egna hemslån" med låg ränta för att kunna köpa billiga tomter som Cloetta exploaterade.

På 1940-talet lades grunden till att Ljungsbro skulle bli Sveriges chokladstad. Företaget hade ett eget arkitektkontor där man bland annat ritade och byggde personalbostäder, läkar- och tandläkarmottagning samt öppnade Sveriges första barnkrubba (daghem).

Idag samarbetar Cloetta lokalt i Ljungsbro med föreningar och stödjer under året aktiviteter i samhället.

Cloetta är stolt över att ha lyckats behålla det positiva från brukssamhället och kombinera det med modernt företagande.

Lokalt engagemang

Cloetta ska i största möjliga mån agera ur ett etiskt, miljömässigt och hållbart perspektiv. All verksamhet och alla samarbeten ses kontinuerligt över utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Engagemanget för en hållbar utveckling såväl lokalt som globalt syftar till att stärka Cloettas varumärke både externt och internt. Arbetet för en hållbar utveckling är kopplat till bolagets kärnvärden: Kompetens, Ansvar, Nytänkande och Glädje.

Det lokala engagemanget idag handlar främst om hänsynstagande till miljön i närområdet. Men Cloetta har som den största privata arbetsgivaren i Ljungsbro ett vidare ansvar och har valt att engagera sig lokalt i exempelvis idrottsföreningar i Ljungsbro, Linköping Fairtrade City och Fjärde Storstadsregionen. Cloetta stödjer ekonomiskt ett projekt för att tillsammans med Vreta kloster Turism, Linköpings kommun och Länsstyrelsen i Östergötland återställa en sedan länge torrlagd strömfåra bakom fabriken i Ljungsbro. Strömfåran kommer att vattenfyllas för att återskapa ett rikt fiskbestånd som kan vandra och leka mellan Roxen och Vättern. Som en naturlig del i det lokala engagemanget sponsrar Cloetta sedan många år Linköpings Hockey Club (LHC) och har under året även sponsrat Åtvidabergs Fotbollsförening.

Cloetta för löpande en dialog med lokala myndigheter, men också med exempelvis skolor och universitet samt med såväl rikstäckande som lokala media.

Som en tydlig och stabil plattform för det fortsatta engagemanget har Cloetta identifierat områden som är viktiga för bolaget och verksamheten och där Cloetta kan påverka utvecklingen.

Cloettas uppföranderegler (code of conduct)

Cloetta ska producera och marknadsföra sina produkter på ett sätt som skapar mervärde för såväl konsumenter, kunder och aktieägare som anställda. Cloetta har fastslagit vilka uppföranderegler som ska vara vägledande för hur Cloetta bedriver sin verksamhet. Dessa beskrivs i Cloettas Code of Conduct. Reglerna finns tillgängliga på koncernens intranät. Nya medarbetare får information om bolagets värderingar och kärnvärden.

Allmänna principer

Cloetta prioriterar långsiktigt värdeskapande främst genom lönsamma varumärken.

Cloetta erkänner de tio principerna i FN:s Global Compact och verkar för att dessa främjas i de samhällen och miljöer i vilka Cloetta verkar.

I syfte att uppfylla dessa allmänna principer har Cloetta definierat följande grundsatser:

• Cloetta följer de lagar, förordningar och normer som gäller i de länder där bolaget är verksamt.
• Cloetta bedriver verksamheten med hög integritet och moral samt tar ansvar för sina handlingar.
• Cloetta respekterar FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och accepterar ett ansvar för att upprätthålla de anställdas och samhällets rättigheter i Cloettas verksamhet.
• Cloetta är aktivt i internationella samarbeten i syfte att förbättra villkoren för dem som arbetar med att tillverka bolagets råvaror, till exempel kakao.

Inom de områden där Cloetta är verksamt arbetar bolaget aktivt för att även leverantörer ska följa principerna i Cloettas Code of Conduct.

Relationer till konsumenter och kunder

Förtroendet för Cloetta vårdas och respekteras genom att Cloetta erkänner kundernas och konsumenternas legitima rätt till information om Cloettas värderingar och handlingar.

Kommentar: Kunder och konsumenter kan ta del av Cloettas värderingar beskrivna på hemsidan och i exempelvis årsredovisningen. Såväl servicehandeln som dagligvaruhandeln har under året uppmärksammat Cloetta som en god leverantör, läs mer om vårt samarbete med handeln på sidan 27.

Leverantörer

• Samtliga leverantörer av råvaror och material till tillverkningen genomgår en godkännadeprocess där såväl miljö- som etikaspekter beaktas.
• Arbetar för en hållbar produktion av t ex kakao och palmolja.
• Använder om möjligt inhemska råvaror, t ex vetemjöl, socker och mjölk.
• Allt emballage kan källsorteras.
• Strävar efter att undvika onödiga transportförpackningar och därmed minska utsläppen av CO2 .

Kunder • Återvinningsbart emballageavfall.

• ICA och Axfood kräver BRC-certifikat.

Transport

• Transport till handeln sköts i huvudsak av våra kunder.
• Cloettas säljkår kör miljövänliga bilar.
• Produkter till exempelvis ÖoB levereras till ett centrallager i stället för till ett stort antal butiker.
• Samarbeten med kunderna minimerar "tomma" transporter.

Produktion Miljö

• Värme, ca 50 % av energibehovet. Väljer om möjligt energiformer med lägre mijöpåverkan, t ex fjärrvärme.
• El, knappt 50 % av energibehovet. All el till anläggningarna i Ljungsbro och Alingsås är vindkraftscertifierad.
• Utvecklar energisnålare processer.
• Avfall går till materialåtervinning och energiåtervinning.
• Allt vatten som används till kylning tas från egen vattentäkt och förorenas inte.
• Bättre avloppssystem sänker halten av fett och organiskt avfall i avloppsvattnet.

Arbetsmiljö

• Arbetsmiljöarbete med systematisk uppföljning.

Produktsäkerhet

• Produktsäkerhetssystem

Konsumenter

• Återvinningsbar förpackning. • Cloetta är medlem i REPA (förpackningsinsamling).

Relationer till anställda

Relationen till Cloettas anställda ska bygga på ömsesidig respekt och förtroende. Alla anställningsvillkor följer kollektivavtal, nationell lagstiftning samt relevanta ILO-konventioner (International Labour Organization). Kommentar: Samtliga anställda omfattas av kollektivavtal och inget fall av diskriminering har identifierats. Läs mer om Cloettas medarbetare på sidorna 41–44.

Affärsetik

Korruption, mutor och andra illojala konkurrensbegränsande åtgärder snedvrider marknader och hindrar ekonomisk, social och demokratisk utveckling. Cloetta ska aldrig använda eller på annat sätt förknippas med sådana metoder.

Kommentar: Inget fall av korruption som lett till juridiska åtgärder har förekommit under Cloettas historia. Det har heller inte funnits anledning att utvärdera leverantörer med hänsyn till korruption, då inga sådana misstankar har funnits.

Miljö

Hänsyn till miljön präglar Cloettas arbete. Ambitionen är att ständigt överträffa de krav som konsumenter, kunder och andra intressenter ställer på produktsäkerhet, kvalitet och miljöarbete.

Kommentar: De externa krav som ställs av myndigheter vad gäller den lokala miljön omfattar andelen BOD7, (mängden organiska föroreningar) fetter och PH-värdet i avloppsvattnet samt buller från fabrikerna. Andelen fett i avloppsvattnet har överskridits något under verksamhetsåret, vilket dock inte har föranlett några böter eller andra sanktioner. Övriga krav uppfylls med god marginal. Läs mer om Cloettas miljöarbete på sidorna 38–40.

Strömfåran nere vid Motala Ström bakom Cloettas fabrik i Ljungsbro.

Miljöansvar

En öppen redovisning av olika aspekter i verksamheten är ett led i arbetet med att förtydliga de värderingar som ligger till grund för Cloettas arbete med miljö och etik.

Miljöpolicy

Cloettas miljöpolicy tar avstamp i att samtliga medarbetare ska veta hur Cloetta påverkar miljön och hur var och en kan arbeta för en hållbar miljöutveckling.

Cloetta ska utveckla och använda resurssnåla metoder och tillverkningsprocesser. I detta arbete beaktar vi kvalitets-, ekonomi- och miljöaspekter.

Information och kommunikation – alla ska kunna påverka

Cloetta ska informera öppet och ärligt om företagets miljöhantering både internt och externt. Genom att utbilda medarbetarna om verksamhetens miljöpåverkan och fördela ansvaret för miljöfrågor ges de kunskaperna och förståelsen att fatta rätt beslut i vardagen.

Lagstiftning – alla ska veta vilka skyldigheter Cloetta har

Cloetta ska bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagstiftning, miljöstandarder och samarbeta med myndigheter och organisationer så att miljöarbetet utformas i samklang med samhällets miljömål.

Ständiga förbättringar – alla kan bidra till en bättre miljö

Cloetta ska skapa ett klimat där det blir möjligt för alla anställda att arbeta med ständiga miljöförbättringar. Cloetta ska årligen utarbeta konkreta miljömål och handlingsplaner.

Miljöarbete

Cloetta arbetar fortgående för att minska verksamhetens miljöpåverkan genom ett systematiskt miljö- och kvalitetsarbete. Cloetta efterlever de lagstadgade miljökrav som ställs och koncernen är inte inblandad i några miljötvister. Som en betydande aktör på konfektyrmarknaden har konsumenterna ett stort förtroende för Cloetta, vilket måste förvaltas på bästa sätt. Cloetta strävar efter att överträffa konsumenters, kunders och andra intressenters krav inom miljö- och kvalitetsarbete, men också inom områden som etik och produktsäkerhet.

Miljöarbetet är en integrerad del av Cloettas verksamhet. Miljö- och kvalitetsaspekter ska alltid beaktas vid beslutstillfället. Genom frekvent mätning och uppföljning av åtgärder ökar medvetenheten om vilka effekter olika arbetsmetoder har på miljö och kvalitet.

Miljöråd

Det praktiska arbetet med miljöfrågor styrs utifrån ett Miljöråd som leds av Cloettas kvalitetscontroller. Varje år gör Cloetta en riskbedömning i syfte att identifiera särskilt betydande miljöaspekter. Vid riskbedömningen beaktas miljöpåverkan, mängd, sannolikhet för att en händelse inträffar, lagkrav, krav från intressenter och möjligheter för Cloetta att påverka. För varje miljöaspekt av särskild betydelse fastställs tydliga mål på årsbasis. Cloetta har ett handlingsprogram som anger och styr de aktiviteter som ska genomföras för att minska företagets miljöpåverkan. Arbetet med att nå målen bedrivs i projektform där ansvarig utses. Handlingsprogrammet utvärderas och revideras av miljörådet vid månadsvisa möten.

Miljöledningssystem

• Produktionsenheten i Ljungsbro är sedan 2004 certifierad enligt den globala standarden ISO 14001, för miljöledningssystem samt BRCcertifierad med nivå A.
• Anläggningen i Alingsås är BRC-certifierad sedan 2007, med nivå A, sedan 2010.

Certifieringarna revideras och förnyas kontinuerligt. Cloetta klassas som en C-verksamhet vilket innebär att verksamheten är anmälningspliktig till tillsynsmyndigheterna.

Engagemang och ansvar

Genom utbildning och kommunikation skapas medvetenhet och engagemang för miljö- och kvalitetsfrågor. Utbildningar i miljö, hygien och kvalitet genomförs regelbundet inom produktionsenheterna. Cloetta är engagerat i olika internationella organ, bland annat för att påskynda utvecklingen mot en hållbar produktion av exempelvis kakao och palmolja, läs mer på sidan 46.

Under året antog Cloetta en ny tjänstebilspolicy, vilken innebar att miljöbilar ska användas inom säljkåren.

Miljöpåverkande investeringar

För att minska miljöpåverkan genomförs löpande investeringar för att minska koncernens energi-, vatten- och råvaruförbrukning, läs mer om investeringar i tillverkningen på sidan 30.

Råvaror och emballage

Samtliga leverantörer till Cloetta genomgår en godkännandeprocess innan de tillåts leverera material till Cloettas fabriker. Vid val av leverantörer samt vid auditeringar beaktas alltid leverantörens miljöarbete.

Förpackningsmaterialen ska uppfylla flera funktioner, till exempel skydda produkten under dess väg till konsumenten, möjliggöra en smidig hantering av produkten samt tydliggöra varumärket. Cloetta ställer höga miljökrav på sina materialleverantörer. Det vanligaste förpackningssättet för konsumentförpackningar sker genom en så kallad flowpack, vilket är ett förpackningsmaterial som kan återvinnas eller brännas. Cloetta uppfyller producentansvaret genom att vara ansluten till REPA, vilket är en del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen.

Miljöpåverkan

I prioriteringarna av Cloettas miljöarbete har vi utgått ifrån hur vår verksamhet påverkar miljön, hur mycket vi påverkar, hur stor sannolikhet det är att oplanerade miljöpåverkande händelser sker, krav från myndigheter och andra intressenter och slutligen hur mycket vi kan påverka utvecklingen. Miljöpåverkan i konfektyrindustrin uppstår bland annat genom vatten- och energiförbrukning, avloppsvatten, råvaru- och emballageavfall, produktionsspill samt transporter. Dessutom uppstår viss miljöpåverkan av kylmedier och andra kemikalier samt buller och damm. Den största direkta miljöpåverkan har utsläpp av näringsämnen och fett i VA-nätet. Cloettas prioriterade områden inom miljöarbetet är:

• energiförbrukning
• avloppsvattnets mängd och egenskaper
• avfallets mängd, kvalitet och återvinning

Energi

Den sammanlagda energiförbrukningen inom koncernen uppgick under verksamhetsåret till cirka 44 GWh (42). Hela ökningen beror på den kalla vintern 2009/2010. Ungefär hälften av energianvändningen är oberoende av tillverkningsvolymen, till exempel i form av uppvärmning och kylning av fastigheter, medan andra hälften är direkt knuten till tillverkningen. Värmen produceras framförallt av icke fossila bränslen. För att minska energiåtgången vid nedkylning har investeringar gjorts i frikylanläggningar, vilka tar tillvara kall utomhusluft och kallt vatten. I samarbete med Tekniska Verken i Linköping har Cloetta ersatt eldningsolja med träpulver vid framställning av den ånga som behövs i vissa tillverkningsprocesser.

Under verksamhetsåret har ett energikartläggningsprojekt genomförts för att identifiera energibesparingsmöjligheter. Projektet visar en besparingspotential på 4 MWh, motsvarande 10 procent av Cloettas totala energiförbrukning. Utifrån potentialen har en handlingsplan utarbetats.

Cloettas målsättning är att utveckla energisnålare processer och att välja energiformer med lägre miljöpåverkan. All el till anläggningarna i Ljungsbro och Alingsås är sedan 1 juni 2009 vindkraftscertifierad. Genom bytet till vindkraft minskar Cloetta sitt koldioxidutläpp med cirka 2 400 ton per år.

Målet för energiförbrukning per producerat ton har inte infriats, vilket beror på den kalla vintern 2009/2010. Ytterligare åtgärder för att på sikt uppnå målet genomförs kontinuerligt.

Exempel på åtgärder

Några exempel på åtgärder som genomförts under de tre senaste verksamhetsåren är värmeåtervinning för två tillverkningslinjer, konvertering till fjärrvärme, förvärmning av torkluft och optimering av diskning vid tillverkningslinjen för Mums-Mums. Vidare har Cloetta under det senaste verksamhetsåret investerat i en ny energieffektiv conchanläggning*.

Inför kommande verksamhetsår finns planer för bl a ombyggnad av en dragélinje för att uppnå effektivare varvtal och utbyte av ställverk i Ljungsbrofabriken, vilket innebär att tomgång minskar. Dessutom planeras nya luftslussar till portar samt isoleringar av rör och tak.

* Conchning innebär uppvärmning av kakaomassa genom mekanisk omröring för att skapa den rätta chokladaromen.

Cloetta ställer höga miljökrav på sina leverantörer av förpackningsmaterial.

Energiförbrukning

1) Avser helår jan–dec 2) Avser räkenskapsår sep–aug

Avloppsvatten

1) Avser helår jan–dec 2) Avser räkenskapsår sep–aug

Fettmängd

Mål, maximalt utsläpp=200 mg/liter avloppsvatten 1) Avser helår jan–dec 2) Avser räkenskapsår sep–aug

Organiskt avfall

Källa till koldioxidutsläpp Totalt 2 678 ton Transporter 24,9 % Emballage 11,7 % Värme 36,8 % Bränsle till anläggningar 26,6 %

Vatten och avloppsvatten

Den sammanlagda färskvattenförbrukningen inom koncernen var under perioden 1 september 2009 – 31 augusti 2010 cirka 71 400 m3 . Den enskilt största posten av vattenförbrukningen används för kylning och förorenas inte utan pumpas ut i den egna vattentäkten och återanvänds. Mängden vatten till det kommunala avloppet är lägre än den totala vattenförbrukningen och uppgick under verksamhetsåret till cirka 36 900 m3 .

Målet om att minska mängden avloppsvatten till högst 2,0 m3 /ton uppnåddes under verksamhetsåret.

Exempel på åtgärder

Flera åtgärder som genomförts under de senaste åren har bidragit till att målet nåtts. Högtryckstvättar har använts på ett bättre sätt och flera nya har installerats, liksom mantlingssystem på tillverkningslinjen för Mums-Mums. Diskningsprocessen har varit föremål för utredning, vilket har lett till att arbete nu pågår för att optimera diskningen på vissa linjer. Utredningsarbete pågår också med syfte att kapa toppar av vattenförbrukning.

Fett i avloppsvattnet

Målet för mängden fett i avloppsvattnet uppgår till högst 200 mg/liter, för verksamhetsåret 2010/2011. För verksamhetsåret 2009/2010 överskreds målet marginellt.

Exempel på åtgärder

Bland de åtgärder som genomförts för att minska mängden fett i avloppsvattnet kan nämnas utbildning i hur högtryckstvättar bäst ska användas, information om fett vid diskning samt renovering av fettavskiljare med nya munstycken som blåser luft för att få bättre avskiljning. I syfte att hitta ytterligare effektiviseringsmöjligheter pågår en översyn av fettavskiljare.

Avfallshantering

Cloettas produktionsenheter har en effektiv källsortering. Målsättningen är att kontinuerligt utveckla avfallshanteringen och att minska mängden avfall. En reducering av råvaruspillet får en positiv påverkan på miljön och koncernens kostnadsmassa. 50 procent av avfallet återvinns och resterande 50 procent går till energiproduktion. I fabriken i Alingsås har ett projekt för att förbättra rutinerna runt kassationer och återvinning genomförts under året.

Exempel på åtgärder

Utbildning har hållits för att optimera tillverkningen vid start och stopp och därmed bland annat minska råvaruspill.

	jan– dec 2006	jan–dec 2007	sep 2007– aug 2008	sep 2008– aug 2009	sep 2009– aug 2010
Total produktion, ton	19 803	19 803	20 368	19 887	20 293
Energiförbrukning totalt, GWh	41,8	38,5	43,1	42,1	44,0
varav fossila bränslen	9,9	9,7	11,0	10,5	3,9
Energiförbrukning per producerat ton, kWh	2,1	1,9	2,1	2,1	2,2
Vattenförbrukning per producerat ton, m3	3,9	3,7	3,5	3,4	3,5
Avloppsvatten per producerat ton, m3	2,0	2,1	2,0	2,1	2,0
Fett i avloppsvatten, mg/liter avloppsvatten	300	301	163	200	200
Avloppsvattens föroreningsgrad, BOD7 mg/ liter avloppsvatten	5 970	4 900	3 917	4 272	4 062
Materialåtervinning, ton	751	459	346	463	354
Energiåtervinning, ton	351	378	410	457	474
Organiskt avfall, kg per producerat ton	37,5	20,2	14,6	11,7	11,6
Råvaruinköp, ton	21 191	19 706	21 941	21 152	21 844
Emballageinköp, ton	2 810	2 810	1 973	1 864	1 935

Medarbetare

Cloetta vill erbjuda en attraktiv arbetsplats med utrymme för engagemang och delaktighet. Detta underlättar arbetet med att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, vilket stärker Cloettas konkurrenskraft.

Kärnvärden

Cloetta har fastställt fyra kärnvärden som är vägledande i sättet att arbeta och agera, både internt och externt. Dessa kärnvärden är Kompetens, Ansvar, Nytänkande och Glädje.

Kompetens

För Cloetta innebär kompetens yrkeskunskap, att bygga på de erfarenheter vi har och stärka vårt kunnande inom alla verksamhetsområden. Viktigt är att kontinuerligt kunna stärka vår förmåga att realisera en idé till en attraktiv produkt i butikshyllan. Genom hög kompetens ska vi även stärka våra relationer med affärskontakter, samarbetspartners och underleverantörer. Att lära av varandra och arbeta tillsammans är en viktig utgångspunkt.

Ansvar

Ansvar handlar för Cloetta bland annat om att ta ansvar för hur vår verksamhet och våra varumärken påverkar miljön, medarbetarna, leverantörerna och närsamhället. För enskilda individer handlar det om att visa engagemang även utanför sitt eget arbetsområde och vilja företagets väl i stort som smått, liksom att vara en god representant för Cloetta.

Nytänkande

Med nytänkande menar Cloetta att ifrågasätta vanor och våga pröva nya vägar. Det handlar om att utmana och ta egna initiativ, men alltid med respekt för andra. Tvärfunktionellt samarbete och att lösa uppgifter tillsammans är framgångsfaktorer som vi strävar efter att utnyttja till fullo.

Glädje

Glädje betyder att Cloetta månar om och känner stolthet över bolagets ursprung samt att våra många uppskattade produkter sprider glädje. Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade och skapar därmed ett arbetsklimat som är glädjefullt och trivsamt. Tillsammans med arbetskollegor bidrar vi gemensamt till företagets framtid.

Kompetensutveckling

Att ständigt förnya och tillvarata bolagets samlade kompetens är ett förhållningssätt som präglar Cloetta. Kompetenta medarbetare som ges utrymme att utnyttja hela sin potential skapar förutsättningar för att behålla Cloettas position som en intressant och nyskapande partner inte bara för medarbetare utan även för kunder, leverantörer och samarbetspartners.

En lärande organisation med projektarbete som arbetsform och tvärfunktionellt teamarbete i vardagen är viktiga delar i kompetensutvecklingen.

Ett chefs- och ledarutvecklingsprogram pågår inom bolaget med syfte att maximera chefers och ledares personliga potential i relation till bolagets aktuella behov. Programmen synliggör och tillvaratar den potential som finns hos varje individ och genererar mer prestation och fokus till gagn för Cloetta. Hittills har 40 personer genomgått programmet.

Ytterligare ett fokusområde inom kompetensutveckling har varit att delta i ett kompetenskartläggningsprojekt som startats av Livsmedelsföretagen, LI. Projektet påbörjades i april 2009 och företag från hela livsmedelsindustrin deltar. Projektet har fortsatt under verksamhetsåret och den 1 januari 2011 kommer Cloetta att genomföra ett första test på en av bolagets produktionslinjer i Ljungsbro. Planen är sedan att gå vidare med kompetenskartläggningen av samtliga produktionslinjer i såväl Ljungsbro som i Alingsås under 2011. Genom kartläggningen tydliggörs för medarbetarna vilka kompetenser som behövs för samtliga drygt 200 medarbetare inom produktionen i Cloetta. Kartläggningen ökar också flexibiliteten och klargör varje medarbetares personliga

Delar av Cloettas personal utanför anläggningen i Ljungsbro.

utvecklingsmöjligheter som generalist, specialist eller kanske ledare. Genom att tydliggöra de kompetenser som finns kan de användas på rätt sätt vid rätt tidpunkt.

En liknande kartläggning, med ett gemensamt kompetensutvecklingsprogram som följd, har genomförts inom säljkåren. Utbildningen har pågått sedan 2008 och pågår fortfarande.

I övrigt pågår kontinuerligt befattningsspecifika utbildningar för enskilda medarbetare samt hygien-, ergonomi-, truck- och brandutbildningar för grupper av medarbetare. Under 2009 genomfördes en hälsoutbildning för skiftpersonalen som mottogs mycket positivt. Utbildningen har fortgått under 2010 och har gett skiftgående medarbetare verktyg för att sömn, mat och sociala behov ska fungera på bästa sätt vid skiftgång.

Genom att koppla samman kompetensutvecklingssystemet med systemen för löner och arbetstid kan Cloetta skapa attraktiva lösningar som tilltalar både potentiella och befintliga medarbetare. Cloettas intensiva kompetensutvecklingsarbete bidrar till att skapa en effektiv organisation samtidigt som vi är en attraktiv arbetsgivare.

Hälsa

Cloettas ledning har ett tydligt fokus att verka för och skapa ett hälsosamt arbetsklimat samt säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö för sina anställda. Alla aspekter av arbetsmiljö hanteras, målsätts och följs upp i Cloettas Arbetsmiljöråd. I rådet medverkar representanter från olika delar av verksamheten.

Genom ett flerårigt och konsekvent friskvårdsarbete har Cloetta sänkt sjukfrånvaron och antalet olycksfall. Den systematiska uppföljningen av alla eventuella tillbud och olyckor har ökat medvetenheten om eventuella risker, vilket gynnar arbetet med förebyggande åtgärder.

Cloettas personalavdelning har utvecklat verktyg så att man tillsammans med personalansvariga chefer tidigt kan fånga upp signaler som skulle kunna vara orsakade av sjukdom och därmed riskera långtidsfrånvaro. Genom ett brett kontaktnät med leverantörer från företagshälsa, friskvård och andra hälsodiscipliner kan ohälsofrågorna snabbt adresseras.

Personalavdelningen vidareutvecklar erbjudandet om en mångfacetterad friskvård, så att alla medarbetare kan få stöd i arbetet med att investera förebyggande i sin personliga hälsa.

Organisation

I syfte att minska hierarkin och förkorta beslutsvägarna har Cloetta under året förändrat sin organisation genom att ta bort ett mellanchefsled. Resultatet har blivit en snabbare beslutsordning och en effektivare organisation. Följden har också blivit att ett vidare spektrum av frågor hamnar på ledningsnivå, vilket bidrar till att säkerställa en utveckling i linje med fastlagda strategier och planer. Den utökade ledningsgrupp som blivit en följd av omorganisationen medför också att fler funktioner finns representerade i den direkta ledningen. Det bidrar i sin tur till en ökad samsyn och konsensus och därmed snabbare genomförande av fattade beslut.

Från och med den 1 januari 2010 har Cloetta övertagit ansvaret för allt maskinunderhåll, vilket tidigare var outsourcat till ABB.

Genomsnittlig anställningstid

Personal	sep 2009– aug2010	sep 2008– aug2009
Medelantal anställda	452	464
- varav kvinnor	228	255
Personalomsättning %	14	2
Nyrekryteringar %	9	6
Jobbrotation %	4	5
Sjukfrånvaro
- tjänstemän %	3	3
- kollektivanställda %	5	7
Antalet olycksfall1)	1	2

1) Olycksfall i arbete och under arbetsresa (> 3 dagars frånvaro).

Konvertibelprogram

Vid en extra bolagsstämma den 20 mars 2009 beslutades om emission av ett konvertibellån på cirka 30 Mkr riktat till samtliga medarbetare. Konvertibellånet övertecknades och konvertiblerna kan konverteras till aktier till en kurs av 30,40 kronor från och med den 25 februari 2011 till och med den 25 februari 2012.

Motiven för konvertibelprogrammet var att åstadkomma ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos medarbetarna, vilket förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen samt höja motivationen och samhörighetskänslan i hela Cloetta.

Antal medarbetare

Medelantalet anställda i Cloetta uppgick under verksamhetsåret 1 september 2009 – 31 augusti 2010 till 452 personer (464). Minskningen hänförs främst till de neddragningar av personal som gjordes föregående år på grund av den övertalighet som uppstod med anledning av delningen samt de personalneddragningar som gjordes i Alingsåsfabriken.

Av totalt antal anställda utgör kollektivanställda 57 procent och tjänstemän 43 procent. Efter räkenskapsårets utgång har Cloetta lagt ett varsel och sedermera sagt upp 17 medarbetare på fabriken i Ljungsbro. Övertaligheten berör medarbetare inom produktionen och beror på minskade volymer från produktionssamarbetet med Fazer samt på effekten av gjorda maskininvesteringar.

Koncernens ledningsgrupp

I koncernens ledningsgrupp finns kompetenser som representerar bolagets alla funktioner. Mer om ledningens arbetssätt finns att läsa i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 48–53.

Ansvar gentemot råvaruproducenter

I Cloettas uppföranderegler, se sidan 36, har bolaget samlat de allmänna principer som styr engagemanget bland annat i råvarufrågor. Cloetta kräver att alla råvaruleverantörer är eniga med bolaget i den här typen av frågor och att de i sin tur kräver detsamma av sina leverantörer, se sidan 31.

Kakao

Varje år köper Cloetta omkring 3 300 ton kakao i form av kakaomassa, kakaosmör eller kakaopulver som tillverkas i Europa. Kakaon kommer från Västafrika, främst Elfenbenskusten. De flesta kakaoodlingarna är mycket små, det finns cirka 700 000 odlare i Elfenbenskusten. Lokala mellanhänder distribuerar sedan råvaran vidare till internationella kakaodistributörer, varefter kakaon skickas till Europa för förädling till kakaosmör, kakaomassa och kakaopulver.

De västafrikanska kakaobönderna brottas med stora utmaningar som fattigdom, bristande utbildning och svag ekonomisk utveckling. En regering, ett företag eller en organisation kan inte ensam lösa de här frågorna men för Cloetta är det viktigt att vara med och påverka utvecklingen. Därför samarbetar Cloetta och andra stora aktörer inom chokladindustrin genom sina branschorganisationer för att förbättra förhållandena på kakaoplantagerna och -kollektiven. Målsättningen är en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling av kakaoodling.

Palmolja

Cloetta har fattat beslut om att köpa certifikat för hållbart producerad palmolja från och med 2011. Planteringar av oljepalm har medfört att regnskog exploaterats framför allt i Malaysia och Indonesien. Certifierad palmolja kommer enbart från plantager med hållbar produktion.

fairtrade

Cloetta lanserade chokladkaksserien Good under verksamhetsåret. Målet med Good, som finns i smakerna mjölkchoklad, hasselnöt, mintcrisp och cashew & tranbär, är att erbjuda marknaden en Fairtrade-märkt mjölkchokladkaka till ett bra pris. Good har snabbt tagit positionen som den största Fairtrade-märkta mjölkchokladkakan på den svenska marknaden.

Kakaon i Good är Fairtrade-certifierad och kommer från kooperativet Kuapa Kokoo (www.kuapakokoo.com) i Ghana. Genom Fairtrade garanteras odlarna ett minimipris. Dessutom betalar Cloetta en Fairtrade-premie på 150 US dollar per ton för investeringar i lokalsamhället.

Kakaon i Good är Fairtrade-certifierad. Läs mer om Fairtrade på www.fairtrade.se

Kakao

Kakaoträdet odlas vid ekvatorn. Varje träd producerar ungefär tre till fyra kilo bönor per år. Frukterna måste skördas för hand eftersom träden ofta blommar samtidigt som de bär frukt.

Bönorna och fruktköttet skärs ut och jäser eller fermenteras varefter kakaobönorna kan urskiljas och torkas. Därefter skickas bönorna till kakaoindustrier för att rostas, krossas och skalas. Bönorna mals sedan till kakaomassa från vilken man kan göra kakaosmör eller kakaopulver.

Odlare på Farmer Field School som är ett av de initiativ som World Cocoa Fundation driver.

SAMARBETEN I ORGANISATIONER

Cloetta deltar i ett antal samarbeten för att utveckla miljömässigt mer hållbar råvaruodling samt för att förbättra förhållandena för odlare i tredje världen. Följande samarbeten är de viktigaste.

World Cocoa Foundation (WCF) driver olika program som syftar till att öka böndernas inkomster och främja en hållbar kakaoodling. Exempel på initiativ är lärarutbildning, utbildning i kakaoförädling, microlån till odlare och hälsovårdsfrågor.

Caobisco (Chocolate, Biscuit & Confectionery Industries of the EU) som stöder International Cocoa Initiatives arbete bl a med utveckling av kontroll- och certifieringssystem för kakaoproduktionen.

Chokofa en svensk branschförening vilken bidrar med kontakter, kompetens och projekt som Cloetta tar del av, t ex ett projekt där 5 000 kakaobönder i Ghana och Elfenbenskusten får en praktisk utbildning hur de kan öka sin lönsamhet och samtidigt förebygga olyckor.

ECHOES (Empowering Cocoa Households with Educational Solutions) genom vilken Cloetta tidigare har stöttat en egen fadderby som heter Biéby i Elfenbenskusten. Programmet syftar till att ge ungdomar en yrkesinriktad utbildning inom kakaoodling vid sidan av skolgången.

Round Table on Sustainable Palm Oil (RSPO) som verkar för att öka mängden hållbart producerad och konsumerad palmolja i världen.

Fairtrade är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade Labelling Organizations International (FLO).

FN Global Compact där Cloetta är medlem i svenska UD:s nätverk.

Innehållsförteckning GRI*

1 Strategi och analys	sid
1.1 Uttalande från VD	4–5
2 Organisationsprofil
2.1 Organisationens namn	61
2.2 Viktigaste varumärken	16–19
2.3 Organisationsstruktur	43, 50–51
2.4 Lokalisering av huvudkontor	103
2.5 Verksamhetsländer	103
2.6 Ägarstruktur och företagsform	10–12, 61
2.7 Marknader	26–28
2.8 Organisationens storlek	3, 29, 44, 68
2.9 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden	10–11, 61–64
2.10 Mottagna utmärkelser och priser	34
3 Information om redovisningen
3.1 Redovisningsperiod	34
3.3 Redovisningscykel	34
3.4 Kontaktperson för redovisningen	www.cloetta.se
3.5 Process för definition av innehållet i redovisningen	34
3.6 Redovisningens avgränsning	34
3.7 Särskilda begränsningar	34
3.8 Principer för redovisningen av joint ventures,
dotterbolag och hyrda anläggningar	34
3.12 Innehållsförteckning1)	46

4 Styrning, åtaganden och intressentrelationer	sid
4.1 Bolagsstyrning	48–53
4.2 Styrelseordförandes ställning	50
4.3 Andel oberoende styrelsemedlemmar	49
4.4 Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med rekommendationer eller vägledning till styrelsen eller företagsledningen	41–44, 48–51
4.14 Lista över intressentgrupper	35
4.15 Princip för identifiering av intressenter	35
Indikatorer
Ekonomisk påverkan, EC1, EC3, EC4	35, 93
Miljöpåverkan, EN1, EN2, EN3, EN5, EN8, EN18, EN21, EN22, EN23, EN26, EN28	37–40
Social påverkan – Medarbetare, LA1, LA2, LA4, LA7, LA8, LA13	37, 41–44, 54–57
Social påverkan – Mänskliga rättigheter, HR2, HR4	34, 36–37, 39, 45–46
Social påverkan – Organisationens roll i samhället, SO1, SO2,SO4, SO5	36–37
Social påverkan – Produktansvar, PR3	31
1) Detaljerad innehållsförteckning finns på www.cloetta.se.

Delar som syftar till att beskriva förändringar jämfört med föregående års redovisning d v s 3.2 och 3.10 är inte tillämplig eftersom detta är Cloettas första hållbarhetsredovisning enligt GRI.

* Global Reporting Initiative, GRI är en nätverksorganisation, startad av bland annat FN, som upprättat ett ramverk för hållbarhetsredovisningars struktur och innehåll.

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

God bolagsstyrning syftar till att skapa förutsättningar för ett aktivt engagemang från ägarna med en tydlig och väl avvägd ansvarsfördelning mellan bolagsorganen samt att tillförsäkra marknaden en korrekt information.

Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

Cloetta AB (publ) lyder under svensk lagstiftning och dess bolagsstyrning bygger därtill på bolagsordningen, Stockholmsbörsens noteringsavtal, andra tillämpliga regler och normer, Code of Conduct samt andra instruktioner och policys. Sedan den 1 juli 2008 gäller att samtliga bolag vars aktier är upptagna till handel på NASDAQ OMX Stockholm AB, oavsett marknadsvärde, ska tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning.

Cloetta omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning som bygger på principen "följ eller förklara", vilket betyder att ett bolag kan avvika från kodens bestämmelser utan att detta innebär ett brott mot koden. Ett bolag som avviker från en bestämmelse i koden måste emellertid förklara varför.

Cloetta följer bestämmelserna med det enda undantaget tolkning vid stämman, vilket ej är motiverat av ägarkretsens sammansättning eller ekonomiskt försvarbart.

För fullständig information om Cloettas tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning hänvisas till www.cloetta.se.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är det högsta beslutsfattande organet för bolaget. Vid bolagsstämman ges samtliga aktieägare möjlighet att utöva det inflytande över bolaget som deras respektive aktieinnehav representerar. Bolagsstämmans uppgifter regleras av aktiebolagslagen och bolagsordningen. Cloettas räkenskapsår löper från den 1 september till den 31 augusti, vilket innebär att bolagets årsstämma som utgångspunkt hålls under månaderna november, december eller januari och kallelse ska ske tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman.

På årsstämman fattas beslut avseende fastställande av årets balansoch resultaträkning, utdelning, val av styrelse och revisorer, ersättning till styrelseledamöter och revisorer samt andra frågor enligt aktiebolagslagen och bolagsordningen.

Varje B-aktie motsvarar en röst, medan en A-aktie motsvarar tio röster; dock har samtliga aktier lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Varje aktieägare har rätt att delta på årsstämman, personligen eller genom ombud. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat vid årsstämman. En aktieägare som vill få ett ärende behandlat vid årsstämman skall begära detta skriftligen hos styrelsen. Ärendet skall tas upp vid årsstämman, om begäran har kommit in till styrelsen senast en vecka före den tidpunkt då kallelse tidigast får utfärdas (ärendet skall alltså ha inkommit senast sju veckor före årsstämman).

För valberedningens sammansättning och arbete se vidare under stycket Utskott, sidan 50.

Årsstämma 2008/2009

Senaste årsstämman avhölls den 18 december 2009 i Linköping. Till styrelseledamöter omvaldes av årsstämman Olof Svenfelt (ordförande), Lennart Bohlin, Johan Hjertonsson, Ulrika Stuart Hamilton, Mikael Svenfelt och Meg Tivéus. Därtill har arbetstagarorganisationerna utsett två arbetstagarledamöter till styrelsen. Till styrelsens ordförande valdes Olof Svenfelt. Årsstämman beslutade att styrelsearvode utgår med högst 1 005 000 kronor. Av styrelsearvodet beslutades att styrelsens ordförande erhåller 175 000 kronor. Ersättning för utskottsarbete skall uppgå till totalt 100 000 kronor. På årsstämman fastställdes 2008/2009 års balans- och resultaträkningar och i enlighet med styrelsens förslag beslutades att ingen utdelning skulle lämnas. Dessutom beviljades även styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för förvaltningen under 2008/2009. Årsstämman godkände styrelsens förslag avseende ändring av bolagsordningens bestämmelser för kallelse till bolagsstämma som villkorades av om den nya lagen trädde i kraft. Vidare godkände årsstämman det förslag till regler för valberedningen som lagts fram samt styrelsens förslag avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Årsstämma 2009/2010

Årsstämma 2009/2010 äger rum onsdagen den 15 december 2010 kl 14.00 på Collegium i Linköping. Kallelse till årsstämman kungjordes i mitten av november 2010 vari styrelsens förslag till vinstdisposition och övriga förslag framgår. För vidare information hänvisas till avsnittet Årsstämma på sidan 103 och www.cloetta.se.

Bolagsordning

Bolagsordningen fastställs av bolagsstämman och ska innehålla ett antal obligatoriska uppgifter av grundläggande natur för bolaget.

Där ska anges vilken verksamhet bolaget ska bedriva, aktiekapitalets storlek, aktieslagens rösträtter samt styrelsens sammansättning.

För den fullständiga bolagsordningen hänvisas till www.cloetta.se.

Styrelsen och dess arbetsordning

Styrelsens övergripande uppgift är att för ägarnas räkning förvalta bolagets angelägenheter på ett sådant sätt att ägarnas intresse av långsiktig god kapitalavkastning tillgodoses på bästa möjliga sätt. Styrelsen svarar även för att koncernen har en lämplig struktur så att styrelsen på bästa sätt kan utöva sitt ägaransvar över de i koncernen ingående dotterbolagen. Styrelsens uppgifter regleras av aktiebolagslagen och bolagsordningen.

Därutöver styrs styrelsearbetet av en av styrelsen antagen arbetsordning och en arbetsfördelning mellan styrelsen, VD och de bolagsorgan som styrelsen inrättat.

Arbetsordning

Arbetsordningen för styrelsen innehåller och reglerar följande punkter:

• Några av styrelsens skyldigheter enligt aktiebolagslagen m m
• Kallelse till bolagsstämma

• Utformning av rapporter till marknaden

• Styrelsesammanträdenas disposition m m

• •Interna rapporter som ska lämnas till styrelsen
• Kallelse till sammanträden m m
• Styrelsens beslutförhet
• Protokoll från sammanträden
• Jävsfrågor m m
• Styrelseledamöters ansvar m m

Instruktioner och policys

Vidare finns av styrelsen utfärdade instruktioner och policys för bland annat:

• Ekonomiska mål för koncernen
• Beloppsgränser och handläggningsrutiner för investeringar m m
• Ansvar och principer för finansförvaltningen
• Ansvar och rutiner för att vidmakthålla och stärka värdet på varumärkena
• Grundprinciper för intern och extern kommunikation
• Ansvar och principer för inköp av kakaoprodukter

Interna rapporter

Interna rapporter såsom bokslut för koncernen upprättas och lämnas till styrelsen varje månad. Inför varje ordinarie styrelsesammanträde upprättas även en inköpsrapport avseende de viktigaste råvarorna, en översikt över koncernens likvida ställning och utveckling samt en översikt över budgeterade, beslutade och genomförda investeringar. För koncernen upprättas för varje räkenskapsår en resultat-, balans- och investeringsbudget som fastställs vid ordinarie styrelsemöte i augusti.

Styrelsesammanträden

Styrelsen sammanträder enligt nedan.

Under december månad, då mötet företrädesvis hålls i samband med årsstämman, behandlas delårsrapporten för september till november. Konstituerande sammanträde hålls omedelbart efter årsstämman och behandlar bland annat val av protokollförare och justeringsmän, beslut om firmateckning, val av ersättningsutskott och revisionsutskott samt översyn och fastställande av de instruktioner som styrelsen utfärdat.

Under februari månad hålls möte om så erfordras.

Under mars månad behandlas delårsrapporten för september till februari. Senast under detta sammanträde ska beslut fattas om tid och plats för nästa års årsstämma, tid för nästa års rapporter till marknaden (se avsnittet Finansiell kalender, sidan 103) samt tid för nästa års ordinarie styrelsesammanträden.

Under juni månad behandlas delårsrapporten för september till maj. Under augusti månad behandlas verksamhetsplaner och budgetar för det kommande året.

Under oktober månad behandlas bland annat årsbokslut, förslag till utdelning, bokslutsdispositioner, utkast till årsredovisning med förvaltningsberättelse, bokslutskommuniké samt kommande årsstämma.

Under de ordinarie styrelsesammanträdena behandlas även bolagets och dotterbolagens verksamhet och resultat, samt andra aktuella projekt och frågor. Utöver de ordinarie sammanträdena kan extra sammanträden förekomma och vid brådskande fall även per telefon, "per capsulam".

Styrelsen har från och med dagen för årsstämman till avgivandet av denna bolagsstyrningsrapport den 18 december 2009, förutom konstituerande sammanträde, hållit fem ordinarie sammanträden. Vid dessa möten har styrelsen behandlat de fasta punkter som bestämts för respektive styrelsemöte såsom affärsläge, marknadsläge, ekonomisk rapportering, likviditet, investeringar samt budget. Därutöver har övergripande strategiska frågor avseende bland annat bolagets inriktning, omvärldsfrågor och tillväxtmöjligheter analyserats. Utöver de ordinarie sammanträdena har fyra extra sammanträden hållits, varav ett per capsulam. Under dessa möten har frågor kring varumärken, investeringar samt övriga strategiska affärsbeslut behandlats.

Ledamöter

Den nuvarande styrelsen omvaldes vid årsstämman den 18 december 2009 och består av sex stämmovalda ledamöter, vilka är Olof Svenfelt (ordförande), Lennart Bohlin, Johan Hjertonsson, Ulrika Stuart Hamilton, Mikael Svenfelt och Meg Tivéus. För information om styrelseledamöternas väsentliga uppdrag utanför koncernen och aktieinnehav i bolaget se sidorna 54–55.

Som arbetstagarledamöter i styrelsen har ingått Lena Grönedal och Birgitta Hillman samt, som suppleanter till dessa, Linus Ekegren och Birgitta Junland. Förutom arbetstagarledamöterna och deras suppleanter är ingen av styrelseledamöterna anställd i bolaget. Koncernens ekonomidirektör, Kent Sandin, har fungerat som styrelsens sekreterare under året.

Styrelsen

	Invald år	Ersättning, kronor1)	Oberoende av bolaget	Oberoende av aktieägare	Närvaro totalt antal möten: 104)	varav ordinarie och konsti tuerande möten: 64)	varav extra möten: 44)	Revisions utskott 2)	Ersättnings utskott 3)
Bolagsstämmovalda:
Ordförande
Olof Svenfelt	2008	175 000			10	6	4
Ledamöter
Lennart Bohlin	2008	150 000			9	5	4
Ulrika Stuart Hamilton	2008	150 000			9	6	3
Johan Hjertonsson	2008	150 000			10	6	4
Mikael Svenfelt	2008	150 000			10	6	4
Meg Tivéus	2008	150 000			10	6	4

1) Årsstämman den 18 december 2009 beslutade att styrelsearvode utgår med högst 1 005 000 kronor och att ersättning för revisionsutskottet ska uppgå till högst 60 000 kronor och ersättningsutskottet till högst 40 000 kronor. Av styrelsearvodet beslutades att styrelsens ordförande erhåller 175 000 kronor, övriga ledamöter erhåller 150 000 kronor samt att arbetstagarledamöterna erhåller 20 000 kronor. För ytterligare detaljer se not 7.

2) Revisionsutskottet har från föregående årsstämma haft fyra möten. För närvaro se stycket Revisionsutskott på sidan 51.

3) Ersättningsutskottet har från föregående årsstämma haft ett möte. För närvaro se stycket Ersättningsutskott på sidan 51.

4) Närvaro vid styrelsemöten från och med årsstämman den 18 december 2009.

Styrelsens ordförande erhåller för sitt uppdrag, enligt årsstämmans beslut den 18 december 2009, ett arvode på 175 000 kronor och övriga ordinarie ledamöter erhåller ett arvode på 150 000 kronor. Arbetstagarledamöter erhåller ett arvode på 20 000 kronor. De ledamöter som ingår i revisionsutskottet respektive ersättningsutskottet erhåller ett arvode på 20 000 kronor.

Av styrelsens sex ledamöter är samtliga oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och fyra oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Ordföranden

Styrelseordföranden har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt samt följer verksamhetens utveckling. Styrelseordföranden ansvarar också för att övriga ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna utövas med upprätthållen kvalitet och i enlighet med aktiebolagslagen. Vid årsstämman den 18 december 2009 omvaldes Olof Svenfelt till ordförande.

Styrelseordföranden kontrollerar att styrelsens beslut verkställs effektivt samt ansvarar för att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen informeras om resultatet av utvärderingen. Utvärderingens syfte är att få en uppfattning om styrelseledamöternas åsikt om hur styrelsearbetet bedrivs och vilka åtgärder som kan göras för att effektivisera styrelsearbetet.

Verkställande direktören

Verkställande direktören, tillika koncernchef, leder verksamheten i enlighet med de instruktioner som styrelsen har antagit. Denne ansvarar för att

styrelsen erhåller information och nödvändiga beslutsunderlag samt är föredragande och förslagsställare vid styrelsemötena i frågor som beretts inom bolagsledningen. Verkställande direktören håller kontinuerligt styrelsen och ordföranden informerade om bolagets och koncernens finansiella ställning och utveckling. VD för Cloetta AB tillika koncernchef sedan september 2008 är Curt Petri. För information om väsentliga uppdrag utanför koncernen och aktieinnehav se sidan 56.

Koncernledning

Koncernledningen består av VD, tillika koncernchef, samt ekonomidirektör.

Koncernens ledningsgrupp

Verkställande direktören för Cloetta AB leder koncernens ledningsgrupp. Ledningsgruppen är ett samrådsorgan åt koncernchefen och har således ej någon beslutanderätt. Ledningsgruppen sammanträder under de former som koncernchefen bestämmer.

Finansiell rapportering

Styrelsen ansvarar för att bolagets organisation är utformad så att bolagets ekonomiska förhållanden kan kontrolleras på ett betryggande sätt och att finansiella rapporter såsom delårsrapporter och årsbokslut till marknaden utformas i enlighet med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav som finns för börsnoterade bolag. Delårsrapporterna behandlas av styrelsens revisionsutskott och utfärdas av koncernchefen på styrelsens uppdrag. Halvårsrapporten som avser perioden september – februari utfärdas liksom årsredovisningen av samtliga styrelseledamöter och VD. Koncernchefen ska se till att bokföringen i koncernens bolag fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. I samtliga av de rörelsedrivande dotterbolagens styrelser ingår Cloetta AB:s VD. För koncernen upprättas ett bokslut varje månad som lämnas till styrelsen och koncernens ledningsgrupp, se även avsnittet om interna rapporter på sidan 49.

Styrelsen säkerställer kvalitén på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet, se nedan. Utskottet behandlar inte bara bolagets finansiella rapporter och mer väsentliga redovisningsfrågor, utan även bland annat frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet.

Utskott

Det är av stor betydelse för bolaget att välgrundade och förtroendeskapande förslag till styrelse och revisorer kan presenteras för årsstämman. Hög kompetens, självständighet och rättrådighet är egenskaper som bör karakterisera bolagsorganen.

Valberedning

Vid årsstämman i Cloetta den 18 december 2009 antogs regler för valberedningen enligt i huvudsak följande. Valberedningen skall bestå av minst fyra och högst sex ledamöter. Av dem skall en vara representant från styrelsen som styrelsen utser och tre vara ledamöter som representerar de större aktieägarna. De så utsedda må utse ytterligare en ledamot. De större aktieägarna baseras på den ägarstatistik som bolaget erhåller från Euroclear Sweden AB per den 31 mars respektive år. Förändring i ägarstrukturen efter den 31 mars, men före det datum som infaller tolv veckor före kommande årsstämma, kan komma att leda till att antalet ledamöter uppgår till sex. Den ledamot som utsetts av den till röstetalet största aktieägaren skall vara valberedningens ordförande.

Sammansättningen av valberedningen ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman. Valberedningens uppgift är att inför bolagsstämma lägga fram förslag avseende vilka styrelseledamöter som ska väljas av

Översikt av styrningen

stämman, styrelsearvode, eventuell ersättning för utskottsarbete, styrelseordförande, ordförande på bolagsstämma samt, i förekommande fall, val av revisorer och revisorsarvoden. För fullständiga regler för Cloettas valberedning hänvisas till www.cloetta.se

Valberedningen inför årsstämman den 15 december 2010 har följande sammansättning:

• Lennart Bylock, valberedningens ordförande, utsedd av AB Malfors Promotor
• Thomas Ehlin, utsedd av Nordea Fonder
• Eva Törnqvist, utsedd av Ulla Håkanson
• Johan Hjertonsson, utsedd av styrelsen för Cloetta AB

Revisionsutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott bestående av ledamöterna Olof Svenfelt, Mikael Svenfelt och Meg Tivéus, vilka i huvudsak har till uppgift att svara för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, hantera frågor om intern kontroll samt fortlöpande informera sig om revisionens inriktning och omfattning.

Utskottet har från och med föregående årsstämma haft fyra möten. Bolagets revisor, Helene Willberg, har deltagit vid samtliga ordinarie möten med revisionsutskottet. Revisorn har även träffat utskottet vid ett tillfälle utan deltagande av företagsledning. Utskottet har tillsammans med företagsledningen utvärderat årets revisionsinsats. Dessutom har styrelsen träffat revisorn i samband med styrelsemötet som behandlade fastställandet av årsbokslutet den 19 oktober 2010. Utskottet har även vid ett extra möte behandlat frågan om revisorsval inför årsstämman den 15 december 2010. En sedvanlig upphandlingsprocess har föregått utskottets beslut att till valberedningen föreslå omval av revisionsbolaget KPMG med Helene Willberg som huvudansvarig revisor.

Ledamöter	Närvaro av totalt 4 möten
Olof Svenfelt	4
Mikael Svenfelt	4
Meg Tivéus	4

Ersättningsutskott

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott bestående av Lennart Bohlin och Ulrika Stuart Hamilton, vilka har till uppgift att bereda frågor rörande ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen liksom frågor om incitamentsprogram. Utskottet har sedan föregående årsstämma haft ett möte. För ersättningar till VD och övriga ledande befattningshavare, se not 7.

Ledamöter	Närvaro av totalt 1 möte
Lennart Bohlin	1
Ulrika Stuart Hamilton	1

Revision

Revisorerna ska granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till årsstämman.

Vid årsstämman den 23 april 2007 utsågs det registrerade revisionsbolaget KPMG AB till revisor i bolaget för den följande fyraårsperioden. Auktoriserade revisorn Helene Willberg är huvudansvarig revisor. Nästa revisorsval äger rum vid årsstämman den 15 december 2010 och valberedningen föreslår omval av bolagets nuvarande revisionsbolag KPMG med Helene Willberg som huvudansvarig revisor för tiden intill slutet av nästkommande årsstämma.

Intern kontroll Inledning

Nedanstående har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. I Svenskt Näringslivs/FAR:s vägledning till styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen nämns särskilt COSO (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission1)) som det ramverk som har störst spridning och internationell acceptans och som intar en särställning vad gäller definition av god intern kontroll. Cloetta har därför fattat beslut om att tillämpa COSO:s ramverk för intern kontroll över den finansiella rapporteringen och anpassningar har skett till bolagets verksamhet och förutsättningar.

Styrelsen har definierat riktlinjerna för ovanstående arbete som omfattar roller, ansvar och processer vilka är väsentliga för att upprätthålla en god intern kontroll. Det följande är en beskrivning av hur den interna kontrollen för närvarande är organiserad avseende den finansiella rapporteringen.

Beskrivning

Kontrollmiljö

Ett effektivt styrelsearbete är grunden för god intern kontroll. Bolagets styrelse har etablerat tydliga arbetsprocesser och arbetsordningar för sitt arbete. En viktig del i styrelsens arbete är att besluta om det ramverk för intern kontroll som skall tillämpas inom koncernen samt att utarbeta och godkänna ett antal grundläggande policys, riktlinjer och ramverk relaterade till finansiell rapportering. Dessa inkluderar bland annat ekonomihandbok med instruktioner för redovisning och rapportering, finanspolicy, instruktioner avseende beslutsnivåer, attestering samt etikpolicy. Vidare har styrelsen säkerställt att organisationsstrukturen är logisk och transparent med tydliga roller, ansvar och processer som underlättar en effektiv hantering av verksamhetens risker.

Revisionsutskottet bereder styrelsens löpande uppföljning av den interna kontrollen. I revisionsutskottets arbete ingår att utvärdera och diskutera väsentliga redovisningstekniska och rapporteringsmässiga frågeställningar.

Revisionsutskottet har sedan årsstämman den 18 december 2009 erhållit rapporter från bolagets ledning angående utvecklingen för bolagets interna kontroll. Revisionsutskottet har tagit del av och utvärderat rutinerna för redovisning och ekonomisk rapportering samt följt upp och utvärderat de externa revisorernas arbete, kvalifikationer och oberoende. Revisionsutskottet har fått rapporter från bolagets externa revisorer och sedan senaste årsstämman haft fyra genomgångar med revisorerna.

Bolagets ledning har det operativa ansvaret för den interna kontrollen. Koncernens ekonomidirektör har det övergripande operativa ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen och rapporterar till ledningen samt styrelsen. Ekonomi- och redovisningsansvariga i respektive dotterbolag har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen inom sin enhet och rapporterar löpande avseende status på den interna kontrollen till ekonomidirektören för koncernen.

Riskbedömning

Cloetta har genomfört en riskutvärdering på koncernnivå av risken för väsentliga fel i resultat- och balansräkningar och tillhörande noter med beaktande av såväl kvantitativa som kvalitativa riskparametrar. Utifrån denna riskanalys har ett antal väsentliga konton och bakomliggande processer identifierats. Vidare har bolaget etablerat ett antal riskhanteringsprocesser som har stor påverkan på bolagets förmåga att säkerställa en korrekt finansiell rapportering. Dessa procedurer omfattar huvudsakligen följande områden:

• Riskbedömningar som bland annat syftar till att snabbt identifiera händelser på marknaden eller i verksamheten som kan påverka den finansiella rapporteringen.
• Processer för att fånga upp förändringar i redovisningsregler och rekommendationer som säkerställer att dessa förändringar återspeglas i bolagets finansiella rapportering på ett korrekt sätt.

1) Tillkom 1985 för att samordna/arbeta åt National Committe i USA angående finansiell rapportering.

Kontrollaktiviteter

Kopplat till de väsentliga processer som identifierats i riskbedömningen finns kontrollstrukturer för att hantera och minimera risken för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen. Dessa kontrollstrukturer består dels av en organisation med tydliga roller som möjliggör en effektiv, och ur ett intern kontrollperspektiv lämplig, ansvarsfördelning, dels av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller att i tid förebygga risker för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen. Viktiga kontrollaktiviteter är tydligt dokumenterade och kopplade till de inneboende risker som de är avsedda att minimera för varje väsentligt konto i resultat- och balansräkning samt relevanta notuppgifter i bolagets årsredovisning. Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat tydliga beslutsprocesser och beslutsordningar för väsentliga beslut (t ex investeringar, avtal, godkännande av redovisningstransaktioner), resultatanalyser och andra analytiska uppföljningar, avstämningar, inventeringar och automatiska kontroller i IT-system.

Information och kommunikation

Bolagets styrande dokument i form av policys, riktlinjer och manualer, till den del de avser den finansiella rapporteringen, hålls löpande uppdaterade och kommuniceras via relevanta kanaler, såsom intranät och interna möten. Intern rapportering avseende hur väl den interna kontrollen fungerar sker löpande. För kommunikation med externa parter finns en tydlig policy som anger riktlinjer för hur denna kommunikation bör ske. Syftet med policyn är att säkerställa att alla informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.

Uppföljning

Under året har Cloetta genomfört tester av utvalda delar av kontrollstrukturen. Dessa uppföljningar av den interna kontrollen inkluderar granskningar av hur väl vissa policys och riktlinjer efterlevs samt utvärdering av effektiviteten i väsentliga kontrollaktiviteter kopplade till risker för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen. Utfallet av dessa uppföljningar har avrapporterats till styrelsens revisionsutskott.

Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen och revisionsutskottet lämnar. Av särskild betydelse för uppföljningen av den interna kontrollen är revisionsutskottets arbete med att följa upp effektiviteten i bolagsledningens arbete på detta område. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den externa revisionen. Vidare har styrelsen och revisionsutskottet en årlig process som säkerställer att lämpliga åtgärder vidtas för de brister och rekommendationer till åtgärder som uppkommer från externrevisionens granskningsinsatser.

Utvärdering av behovet av en särskild granskningsfunktion

Koncernen har idag inte någon särskild granskningsfunktion (internrevision). Uppföljningar av den interna kontrollstrukturen sker genom självutvärderingar och resultatet av dessa sammanställs och rapporteras till styrelsens revisionsutskott. Därför anser styrelsen att det för närvarande inte finns behov av en särskild granskningsfunktion för att utöva en väl fungerande uppföljning av den interna kontrollen.

Styrelsen

Revisors yttrande över bolagsstyrningsrapporten enligt 6 kap. 9 § årsredovisningslagen (1995:1554)

Till årsstämman i Cloetta AB (publ.) Org nr 556308-8144

Uppdrag och ansvarfördelning

Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2009-09-01 – 2010-08-31 på sidorna 48–53. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att granska bolagsstyrningsrapporten så att vi kan lämna ett skriftligt yttrande enligt 6 kap. 9 § årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Granskningen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Slutsats

Vi anser att bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Ljungsbro den 25 november 2010

Helene Willberg Auktoriserad revisor

Styrelse och revisorer

Olof Svenfelt (ordförande)

Född: 1941, Civilingenjör och Jur.kand. Ordförande sedan 2008.

Invald i styrelsen: 25 augusti 2008.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AB Malfors Promotor, Highland Group AB, Metoden Agenturer AB och Phlisa Metall AB. Styrelseledamot tillika VD i AB Malfors Holding. Styrelseledamot i Hjalmar Svenfelts Stiftelse, Wilhelm Stenhammars Stiftelse, Stiftelsen Hagdahlsakademien och Georg Hultners Stiftelse.

Tidigare uppdrag: Styrelseledamot tillika vice ordförande i Cloetta Fazer AB.

Aktieinnehav i Cloetta: 10 A-aktier och 408 020 B-aktier. Närståendes aktieinnehav i Cloetta: 2 358 864 A-aktier och 10 285 455 B-aktier.

Oberoende i förhållande till större aktieägare: Nej Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen: Ja

Lennart Bohlin

Född: 1942, Civilekonom.

Invald i styrelsen: 5 november 2008. Övriga uppdrag: Ordförande i AB Anders Löfberg, CMA Research AB, Norins Ost AB, Redakliniken AB och Stjärnägg AB. Vice ordförande i IHM Business School AB och Östgöta Brandstodsbolag. Ledamot i Midelfart Sonesson AB (publ), Hamravik Group AB, Kuponginlösen AB, Löfbergs Lila AB, Sales Support Sweden AB och Östergötlands Länsmuseum.

Tidigare uppdrag: VD och koncernchef i Cloetta AB respektive Cloetta Fazer AB 1989–2002.

Aktieinnehav i Cloetta: 10 000 B-aktier.

Oberoende i förhållande till större aktieägare: Ja Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen: Ja

Ulrika Stuart Hamilton

Född: 1958, Civilekonom.

Invald i styrelsen: 5 november 2008.

Övriga uppdrag: Vice VD i Entreprenörskapsforum. Styrelseledamot i MittMedia Förvaltnings AB och Stiftelsen Pressorganisation. Styrelseledamot tillika ordförande i Liberala Nyhetsbyrån AB.

Tidigare uppdrag: Ledande befattningar inom Företagarna, SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle), Gullers Grupp Informationsrådgivare AB, Folkpartiet liberalerna och Finansdepartementet. Ledamot i Aktiebolagskommittén och AB Vattenfall.

Aktieinnehav i Cloetta: 550 B-aktier.

Oberoende i förhållande till större aktieägare: Ja Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen: Ja

Johan Hjertonsson

Född: 1968, Civilekonom.

Invald i styrelsen: 5 november 2008. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AB Fagerhult. VD och koncernchef i AB Fagerhult.

Tidigare uppdrag: VD och koncernchef i Lammhults Design Group AB. Styrelseledamot i Electrolux Filter AB och BRIO AB.

Aktieinnehav i Cloetta: 0.

Oberoende i förhållande till större aktieägare: Ja Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen: Ja

Aktieinnehav avser 31 augusti 2010

Från vänster: Lennart Bohlin, Birgitta Hillman, Ulrika Stuart Hamilton, Birgitta Junland, Olof Svenfelt, Johan Hjertonsson, Lena Grönedal, Mikael Svenfelt och Meg Tivéus. Linus Ekegren saknas på bilden.

Mikael Svenfelt

Född: 1966, Marknads- och företagsekonom samt diverse juridikkurser.

Invald i styrelsen: 25 augusti 2008.

Övriga uppdrag: VD i AB Malfors Promotor. VD och styrelseledamot i Phlisa Metall AB, styrelseledamot i Fjärilshuset Haga Trädgård AB, Sjöleden Hällevik AB samt Rollox AB.

Tidigare uppdrag: Ledande befattningar inom Nicator, Dell Financial Services och GE Capital Equipment Finance AB.

Aktieinnehav i Cloetta: 5 A-aktier och 7 507 B-aktier. Närståendes aktieinnehav i Cloetta: 2 619 B-aktier. Oberoende i förhållande till större aktieägare: Nej Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen: Ja

Meg Tivéus

Född: 1943, Civilekonom.

Invald i styrelsen: 5 november 2008.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Swedish Match AB, Nordea Fonder AB, Billerud AB, Arkitektkopia AB, Meg Tivéus AB, Victoria Park AB och Paynova AB. Styrelseledamot tillika ordförande i Folktandvården Stockholms län AB.

Tidigare uppdrag: VD i Svenska Spel AB. Vice VD i Posten AB. Styrelseledamot i Cloetta Fazer AB.

Aktieinnehav i Cloetta: 204 B-aktier.

Oberoende i förhållande till större aktieägare: Ja Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen: Ja

Arbetstagarledamöter, ordinarie

Lena Grönedal

Född: 1962. Invald i styrelsen: 5 november 2008. Arbetstagarrepresentant LIVS. Fabriksarbetare i Cloetta Sverige AB.

Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 5 032 B-aktier.

Närståendes aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 5 032 B-aktier.

Birgitta Hillman

Född: 1947.

Invald i styrelsen: 5 november 2008. Arbetstagarrepresentant PTK. Tjänsteman i Cloetta Sverige AB. Aktieinnehav i Cloetta: 19 B-aktier samt konvertibler motsvarande 5 032 B-aktier.

Revisorer

Huvudansvarig revisor Helene Willberg

Född: 1967. Revisor i bolaget sedan 2007. Auktoriserad revisor KPMG AB. Övriga revisorsuppdrag: Investor AB, Thule Investment AB, Nobia AB och Ortivus AB.

Arbetstagarsuppleanter, suppleanter

Linus Ekegren

Född: 1975.

Invald i styrelsen: 5 november 2008. Arbetstagarrepresentant LIVS. Fabriksarbetare i Cloetta Sverige AB.

Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 3 289 B-aktier.

Birgitta Junland

Född: 1962. Invald i styrelsen: 5 november 2008.

Arbetstagarrepresentant PTK. Tjänsteman i Cloetta Sverige AB.

Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 5 032 B-aktier.

Revisorssuppleant Joakim Thilstedt

Född: 1967. Revisor i bolaget sedan 2007. Auktoriserad revisor KPMG AB. Övriga uppdrag (urval): Huvudansvarig revisor i Addtech AB och Lagercrantz Group AB.

Koncernens ledningsgrupp

Curt Petri

Född: 1952

Befattning: VD och koncernchef sedan 2008, anställd 1990.

Utbildning: Civilekonom

Övriga uppdrag: Styrelseuppdrag inom koncernen och styrelsesuppleant i Livsmedelsföretagen (LI).

Tidigare externa uppdrag de senaste fem åren: Ekonomidirektör tillika vice VD i Cloetta Fazer AB.

Aktieinnehav i Cloetta: 1 681 B-aktier samt konvertibler

motsvarande 31 405 B-aktier. Närståendes aktieinnehav i Cloetta: 384 B-aktier.

Karin Svärdh

Född: 1968 Befattning: Fabrikschef sedan 2009, anställd 2009. Utbildning: Civilekonom Övriga uppdrag: –

Tidigare externa uppdrag de senaste fem åren:

Chef för Administrativt servicecenter Arla, Produktionsoch logistikchef för Linköpings mejeri Arla. Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 9 743 B-aktier.

Thomas Wiesgickl

Född: 1977

Befattning: Inköps- och logistikchef sedan 2010, anställd 2002.

Utbildning: Civilingenjör

Övriga uppdrag: –

Tidigare externa uppdrag de senaste fem åren: Inköpschef i Cloetta Fazer Sverige AB.

Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 9 743 B-aktier.

Närståendes aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 3 289 B-aktier.

Tony Wiréhn

Född: 1960

Befattning: Affärsutveckling sedan 2010, anställd 2008. Utbildning: IHM Executive Management School samt flertalet utbildningar inom ledarskap och säljledning. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i LHC Event AB samt suppleant i CETRO Konsult AB.

Tidigare externa uppdrag de senaste fem åren: Styrelseledamot och ordförande i AB Takeit Innovativ Teknik i Linköping. Generalsekreterare i Svenska Tennisförbundet. Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 31 405 B-aktier.

Johan Eriksson

Född: 1969

Befattning: Marknadsdirektör sedan 2010, anställd 2002. Utbildning: Civilekonom

Övriga uppdrag: Styrelseuppdrag inom koncernen. Tidigare externa uppdrag de senaste fem åren: Kategorichef Choklad och Key Account Manager i Cloetta

Fazer Sverige AB.

Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 9 743 B-aktier.

Från vänster: Curt Petri, Karin Svärdh, Thomas Wiesgickl, Tony Wiréhn, Johan Eriksson, Anders Jendeberg, Johan Torell, Thomas Lundh, Kent Sandin och Christina Björck.

Anders Jendeberg

Född: 1969

Befattning: Koncerncontroller sedan 2008, antälld 2003. Utbildning: Civilekonom

Övriga uppdrag: Styrelseuppdrag inom koncernen. Tidigare externa uppdrag de senaste fem åren: Business Controller i Cloetta Fazer Sverige AB. Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 9 743 B-aktier.

Johan Torell

Född: 1969

Befattning: Exportdirektör sedan 2010, anställd 2006. Utbildning: Flertalet utbildningar inom försäljning, marknadsföring, ekonomi och ledarskap.

Övriga uppdrag: –

Tidigare externa uppdrag de senaste fem åren: Affärsområdeschef Coca-Cola Drycker Sverige AB, Kunddirektör Cloetta Fazer Sverige AB.

Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 9 743 B-aktier.

Thomas Lundh

Född: 1960

Befattning: Försäljningsdirektör sedan 2010, anställd 2010.

Utbildning: Företagsledning GMI, ett flertal utbildningar inom försäljning och ledarskap.

Övriga uppdrag: Styrelseuppdrag inom koncernen samt styrelseledamot i Britta & Lennarts Nära Kött.

Tidigare externa uppdrag de senaste fem åren: VD i Boxholm Mejeri AB. Aktieinnehav i Cloetta: –

Kent Sandin

Född: 1957

Befattning: Ekonomidirektör sedan 2008, anställd 2008. Utbildning: Handelshögskolan i Stockholm samt ett flertal utbildningar inom ekonomi och ledarskap. Övriga uppdrag: Styrelseuppdrag inom koncernen. Tidigare externa uppdrag de senaste fem åren: Styrelseuppdrag i Midelfart Sonessonkoncernen. CFO i Midelfart Sonesson AB och finanschef i Cloetta Fazer AB. Antal aktier i Cloetta: Konvertibler motsvarande 31 405 B-aktier.

Christina Björck

Född: 1959

Befattning: HR- och kommunikationschef sedan 2008, anställd 2001.

Utbildning: Förvaltningssocionom med personaladministrativ inriktning samt Communication Executive

Programme vid Handelshögskolan i Stockholm. Övriga uppdrag: Vice ordförande i Chokofa och enskild

firma CB Communication.

Tidigare externa uppdrag de senaste fem åren: Personalchef i Cloetta Fazer Sverige AB.

Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 31 405 B-aktier.

Finansiell information

Finansiell information

Förvaltningsberättelse	61
Förslag till vinstdisposition	65
Koncernens resultaträkning	66
Kommentarer till koncernens resultaträkning	67
Koncernens balansräkning	68
Kommentarer till koncernens balansräkning	69
Koncernens kassaflödesanalys	70
Kommentarer till koncernens kassaflödesanalys	71
Förändringar i eget kapital – koncernen	72
Moderbolagets resultaträkning	73
Moderbolagets balansräkning	74
Moderbolagets kassaflödesanalys	75
Förändringar i eget kapital – moderbolaget	76
Noter till de finansiella rapporterna	77
Revisionsberättelse	99
Flerårsöversikt	100
Nyckeltal per aktie	101
Definitioner och ordlista	101

Noter

Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper – koncernen	77
Not 2 Redovisnings- och värderingsprinciper – moderbolaget	82
Not 3 Intäkternas fördelning	83
Not 4 Avskrivningar	83
Not 5 Rörelsens kostnader per kostnadsslag	84
Not 6 Personalkostnader och antal anställda	84
Not 7 Ersättningar till ledande befattningshavare	84
Not 8 Ersättning till revisorer	86
Not 9 Upplysningar för jämförelseändamål	86
Not 10 Finansiella intäkter och kostnader	86
Not 11 Resultat från finansiella poster	87
Not 12 Bokslutsdispositioner	87
Not 13 Skatter	87
Not 14 Immateriella anläggningstillgångar	88
Not 15 Materiella anläggningstillgångar	89
Not 16 Finansiella placeringar	91
Not 17 Andelar i koncernföretag	91
Not 18 Varulager	91
Not 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	91
Not 20 Likvida medel	92
Not 21 Eget kapital	92
Not 22 Resultat per aktie	93
Not 23 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser	93
Not 24 Övriga avsättningar	94
Not 25 Konvertibellån	94
Not 26 Övriga kortfristiga skulder	94
Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	94
Not 28 Kassaflödesanalys	95
Not 29 Räntor och utdelning	95
Not 30 Finansiella risker och finansiell riskhantering	95
Not 31 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	97
Not 32 Närstående	97
Not 33 Operationell leasing	98
Not 34 Kritiska uppskattningar och bedömningar	98
Not 35 Händelser efter balansdagen	98
Not 36 Obeskattade reserver	98

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Cloetta AB, 556308-8144, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 september 2009 – 31 augusti 2010.

Information om verksamheten

Koncernen Cloetta, med moderbolaget Cloetta AB, var per den 31 augusti 2008 en underkoncern till Cloetta Fazer AB. Cloetta Fazer inledde sin verksamhet år 2000 när Cloetta AB och Fazerkoncernens konfektyrdivision Fazer Konfektyr gick samman. I juni 2008 träffades en överenskommelse om delning av Cloetta Fazer. Genom uppdelningen skapades de två fristående företagen Cloetta och Fazer Konfektyr.

Bildandet av koncernen Cloetta genomfördes under juli och augusti 2008 då samtliga dotterbolag, vilka enligt överenskommelsen om delningen av Cloetta Fazer ska tillhöra Cloetta, överfördes till Cloetta. De mest betydande rörelsedrivande bolagen som ingår i koncernen efter denna omstrukturering är Cloetta Sverige AB och AB Karamellpojkarna. Cloetta blev ägare till Cloetta Sverige AB genom apportemission den 25 juli 2008 och AB Karamellpojkarna förvärvades mot kontant betalning den 29 augusti 2008. Båda bolagen förvärvades till bokfört värde i Cloetta Fazer. Som en del i omstruktureringen förvärvade Cloetta den 29 augusti 2008 bland annat Cloetta Fazers samtliga fastigheter i Ljungsbro samt de immateriella rättigheterna till varumärkena under de så kallade paraplyvarumärkena Cloetta och Karamellpojkarna mot kontant vederlag.

Ändring av räkenskapsår

Vid en extra bolagsstämma den 25 juli 2008 antogs ny bolagsordning i Cloetta Fazer AB vilket innebar ändring av räkenskapsåret från kalenderår till att omfatta perioden 1 september – 31 augusti. Det första räkenskapsåret var ett förkortat år och omfattade perioden 1 januari – 31 augusti 2008. Samtliga svenska dotterbolag har ändrat räkenskapsår analogt med moderbolaget.

Marknaden

Cloetta är verksamt inom choklad- och sockerkonfektyrmarknaden, varav chokladkonfektyr står för den största delen av omsättningen. Den geografiska marknaden utgörs av Sverige, Cloettas huvudmarknad, och övriga Norden i form av Norge, Danmark samt Finland. Därtill tillkommer marknaden för Travel Trade och övrig export.

Försäljningen i Sverige sker genom eget försäljningsbolag. På övriga marknader sker försäljningen genom återförsäljare eller representanter. Kunderna i Norden utgörs främst av de stora dagligvarukedjorna.

Tillverkning

Koncernen har två produktionsanläggningar i Sverige varav en finns i Ljungsbro och en i Alingsås. I Ljungsbro produceras främst chokladprodukter medan anläggningen i Alingsås, som ingick i förvärvet av Karamellpojkarna 2007, främst tillverkar halstabletter och kola. Den sammanlagda produktionsvolymen uppgår till cirka 20 000 ton på årsbasis.

Cloetta har ett produktionsavtal med Fazer Konfektyr om tillverkning av Fazerprodukter.

Varumärken

Cloettas största tillgång är dess välkända varumärken med tillhörande produktsortiment. Varumärkena har en mycket stark ställning på huvudmarknaden Sverige. Produktutveckling och marknadsinvesteringar inriktar sig främst mot de prioriterade varumärkena där tillväxtpotentialen och lönsamheten bedöms som störst. Cloetta är ensam innehavare av rättigheterna till de så kallade paraplyvarumärkena Cloetta och Karamellpojkarna, med produktvarumärken som exempelvis Kexchoklad, Center, Plopp, Polly och Extra Starka.

Utveckling under 2009/2010 Nettoomsättning och resultat

Räkenskapsåret omfattar perioden 1 september 2009 – 31 augusti 2010. I nedanstående kommentarer presenteras jämförelsetal för perioden 1 september 2008 – 31 augusti 2009.

Försäljningen av Cloettas produkter, uppgick till 914 Mkr (850), en ökning med 8 procent jämfört med samma period föregående år. Den totala nettoomsättningen minskade till 1 061 Mkr (1 184), vilket är en följd av att Cloetta från och med januari 2009 inte längre säljer Fazers produkter. På den svenska marknaden, som står för ca 85 procent av försäljningen, ökade Cloettas produkter med 5 procent. Den ökade nettoomsättningen beror bland annat på bra julförsäljning av Cloettas nya pralinask och Juleskum samt lanseringar inom chokladkakor, med Tarragona och Good, Cloettas Bröllopsserie samt sommarkampanjen. Även försäljningen till de övriga nordiska länderna har under året haft en bra utveckling, främst på den finska marknaden med produkter såsom Center och Polly. Försäljningen av Cloettas prioriterade varumärken ökade med 3 procent jämfört med föregående år, där bland annat en ökad försäljning av Juleskum, relanseringen av Tarragona, Good samt Polly har bidragit.

Bruttoresultatet uppgick till 329 Mkr (336), vilket motsvarar en bruttomarginal på 31,0 procent jämfört med 28,4 procent föregående år. I jämförelseperioden ingår omstruktureringskostnader på 7 Mkr. Bruttomarginalen exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 31,0 procent jämfört med 29,0 procent föregående år. En bra försäljning av Cloettas produkter, en bra produktmix och en hög effektivitet i produktionen under perioden har medfört en ökad bruttomarginal.

Försäljnings- och administrationskostnaderna har minskat med 66 Mkr till 299 Mkr (365). I jämförelseperioden ingår omstruktureringskostnader på 44 Mkr, exklusive dessa minskade försäljnings- och administrationskostnaderna med 22 Mkr, vilket är kopplat till det säljuppdrag av Fazers produkter Cloetta hade under perioden september – december 2008.

Rörelseresultatet ökade till 35 Mkr (0) med en rörelsemarginal på 3,3 procent (0). Exklusive jämförelsestörande poster, ökade rörelseresultatet under perioden från 8 Mkr till 35 Mkr. Föregående år ingick ett resultat från försäljning av Fazers produkter om 4 Mkr. Med hänsyn till detta ökade resultatet av Cloettas verksamhet med 31 Mkr. Rörelseresultatet har påverkats positivt i perioden av valutakursförändringar med 6 Mkr (–8). Den positiva valutaeffekten, som redovisas tillsammans med övriga rörelsekostnader och rörelseintäkter, har under året motverkats av ökade råvarukostnader som påverkat bruttomarginalen. Bland annat har priset på kakao sedan hösten 2009 stigit till historiskt mycket höga nivåer. Genom ingångna valutaterminskontrakt får den senaste förstärkningen av svenska kronan en fördröjd effekt.

Resultatet före skatt uppgick till 31 Mkr (–1). Finansnettot uppgick till –4 Mkr jämfört med –1 Mkr föregående år. Att koncernen har ett negativt utfall i finansnettot trots en nettofordran beror främst på att räntan på pensionsskulden och konvertibellånet till de anställda är högre än avkastningsräntan på finansiella tillgångar. Resultatet efter skatt uppgick till 22 Mkr (6), vilket motsvarar ett resultat per aktie på 0,90 kronor (0,23) före och efter utspädning. Periodens skatt uppgick till –9 Mkr (7). Den effektiva skattesatsen uppgår till 30,9 procent. Den högre skattesatsen beror huvudsakligen på ej avdragsgilla kostnader och på schablonränta på periodiseringsfonder. Från och med 2009 ändrades bolagsskatten i Sverige från 28 till 26,3 procent. Den lägre skattesatsen beaktades vid beräkning av uppskjuten skatt på obeskattade reserver och minskade periodens skatt med cirka 7 Mkr föregående år.

Säsongseffekter

Cloettas verksamhet är säsongsbetonad där verksamhetsårets första kvartal, inför julen, försäljnings- och resultatmässigt utgör den starkaste perioden. Bolagets helårsresultat är därför i betydande utsträckning beroende av försäljningen under det första kvartalet. Påsken, som är den andra stora säsongen för konfektyrmarknaden, infaller i Cloettas tredje kvartal, men påverkar fakturering i både andra och tredje kvartalet med olika vikt från år till år, beroende på om påsken infaller i mars eller april. Cloettas fjärde kvartal är relativt sett det svagaste kvartalet under verksamhetsåret då konsumtionen av konfektyr under sommarmånaderna normalt är lägre.

Finansiering och likviditet

Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 245 Mkr (277).

Cloettas rörelsekapitalbehov är utsatt för säsongsvariationer. Dessa variationer i rörelsekapitalet beror bland annat på att varulagret byggs upp inför en ökad försäljning under julen. Detta innebär att rörelsekapitalbehovet normalt är som högst under hösten, det vill säga under det första kvartalet, och som lägst vid årsskiftet, det vill säga under det andra kvartalet.

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 19 Mkr (127). Investeringar i anläggningstillgångar påverkade kassaflödet netto med 51 Mkr (111). Det ökade antalet nylanserade produkter samt tidigarelagd julproduktion har påverkat varulagrets storlek och därmed kassaflödet negativt. Effekter av delningen påverkade kassaflödet positivt i jämförelseperioden. Räntebärande tillgångar översteg räntebärande skulder med netto (d v s nettofordran) 144 Mkr (183). Soliditeten uppgick till 65,7 procent (63,9).

Investeringar

Investeringar i anläggningar och utrustning uppgick brutto till 51 Mkr (111). Investeringarna avser såväl kapacitetshöjande investeringar som ersättningsinvesteringar till befintliga produktionslinjer. Avskrivningarna uppgick till 50 Mkr (46).

Personal

Medelantalet anställda uppgick till 452 (464). Samtliga var anställda i Sverige. Minskningen hänförs främst till de neddragningar av personal som gjordes föregående år på grund av den övertalighet som uppstod med anledning av delningen samt de personalneddragningar som gjordes i Alingsåsfabriken.

Efter räkenskapsårets utgång, den 14 september 2010, sade Cloetta upp 17 anställda på fabriken i Ljungsbro. Övertaligheten berör medarbetare inom produktionen och beror på att Fazer tar hem produktionen till Finland av vissa produkter som idag tillverkas i Ljungsbro samt på effekter av gjorda maskininvesteringar

För denna neddragning har inga avsättningar gjorts, då personalen inte är arbetsbefriad under uppsägningstiden.

Allmänna principer

Cloetta prioriterar långsiktigt värdeskapande främst genom lönsamma varumärken. Cloetta erkänner de tio principerna i FN:s Global Compact och verkar för att dessa främjas i de samhällen och miljöer i vilka koncernen verkar. I syfte att uppfylla Cloettas allmänna principer har Cloetta definierat följande grundsatser:

• Cloetta följer de lagar, förordningar och normer som gäller i de länder där bolaget är verksamt
• Cloetta bedriver verksamheten med hög integritet och moral, samt tar ansvar för bolagets handlingar
• Cloetta respekterar FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna och accepterar ett ansvar att upprätthålla de anställdas och samhällets rättigheter i bolagets verksamhet
• Cloetta är aktivt i internationella samarbeten i syfte att förbättra villkoren för dem som arbetar med att tillverka bolagets råvaror, till exempel kakao.

Relationen till anställda

Relationen till Cloettas anställda ska bygga på ömsesidig respekt och förtroende. Cloettas anställningsvillkor följer kollektivavtal, nationell lagstiftning samt relevanta ILO-konventioner (International Labour Organization).

Information om risker och osäkerhetsfaktorer

Cloetta arbetar kontinuerligt med bedömning och utvärdering av de risker som verksamheten utsätts och kan utsättas för. Riskerna indelas i operativa risker vilka hanteras av de operativa enheterna och finansiella risker som hanteras av finansfunktionen.

Operativa risker

Den svenska konfektyrmarknaden kännetecknas av relativt få men förhållandevis starka dagligvarukedjor. Cloettas fyra största kunder svarar för cirka 70 procent av Cloettas försäljning på den svenska marknaden. Internationella lågpriskedjor har etablerat sig i Sverige under de senaste åren, vilket har skärpt konkurrensen inom handeln. Genom att lansera produkter under egna varumärken har handeln ökat sin andel av värdekedjan inom konfektyr. Tillsammans har denna utveckling medfört en ökad prispress på konfektyrmarknaden vilket också påverkat producentledet. Genom att verka som en aktiv samarbetspartner mot kunderna, leverera högkvalitativa produkter samt lansera innovativa produktnyheter under starka varumärken har konkurrensen från övriga aktörer kunnat bemötas. Under 2009 driftsattes en ny chokladgjutningslinje i Ljungsbro som nu är i full drift och har höjt kapaciteten och förbättrat effektiviteten. Koncernens långsiktiga mål är att växa organiskt med 3 procent per år i genomsnitt under en femårsperiod. Härutöver har koncernen som mål att växa genom samarbeten och förvärv.

Ökade råvarukostnader har medfört kraftigt höjda tillverkningskostnader de senaste åren för främst chokladprodukter. För att fortsatt kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser är effektivitetshöjande åtgärder nödvändiga såväl inom produktion som för övriga delar i organisationen. Dessa åtgärder är dock inte tillräckliga, utan prishöjningar mot kund behöver genomföras för att kompensera kostnadsökningarna.

Av tillverkningskostnaderna svarar råvaror och emballage för cirka 60 procent. De värdemässigt största råvarorna är kakao, socker och mjölkprodukter. Priset för ett flertal av de viktigaste råvarorna påverkas av omvärldsfaktorer som politiska beslut, ökad levnadsstandard, spekulationer på råvarubörser m m. Miljörelaterade frågor får också allt större effekt på priserna i takt med att alternativanvändningen av odlade grödor för energiförsörjning ökar. Cloetta köper främst kakaorelaterade råvaror som har sitt ursprung från Västafrika. Kakaoproducenterna i Västafrika svarar för cirka 70 procent av världsproduktionen. Den politiska situationen i regionen har periodvis varit osäker, vilket påverkat prissättningen. Den förädlade råvaran som koncernen använder utgörs av

kakaopulver, kakaofett och kakaosmör. Även efterfrågan på de enskilda komponenterna varierar över tiden vilket påverkar världsmarknadspriserna. Genom att teckna långa leveranskontrakt säkerställer koncernen tillgången på råvaror och motverkar effekten av kortfristiga prisfluktuationer.

Känslighetsanalys*	Förändring	Rörelseresultat
Nettoomsättning	+/–1%	+/–11 Mkr
Råvaror och emballage	+/–1%	+/–4 Mkr
Energipris	+/–1%	+/–0 Mkr
Löner inkl pensioner	+/–1%	+/–2 Mkr
* Baserat på 2009/2010

Finansiella risker

Cloetta har god likviditet och hög soliditet. Koncernens finansiella risker omfattas främst av ränte-, valuta- och kreditrisker. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick per 31 augusti 2010 till 245 Mkr (277).

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick 2009/2010 till 19 Mkr (127). Koncernen placerar överskottslikviditeten i olika penningmarknadsinstrument där riskerna ej får överstiga de nivåer som har fastställts i den av styrelsen utfärdade finanspolicyn.

Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser förväntade eller kontrakterade betalningsflöden från köp och försäljning i olika valutor till den del transaktionerna ej är säkrade genom terminskontrakt. Den största transaktionsvolymen sker i euro. Nettoutflödet 2009/2010 uppgick till –15 MEUR. Enligt gällande finanspolicy får derivatinstrument användas för att begränsa de risker som koncernen är exponerad emot. För att minska risken och valutaexponeringen kurssäkras den prognostiserade transaktionsexponeringen nio till tolv månader framåt i tiden till minst 50 procent och till maximalt 100 procent. Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning varför alla värdeförändringar redovisas direkt över resultaträkningen. Valutakursfluktuationer uppkommer också vid omräkning av utländska dotterbolags nettotillgångar till moderbolagets funktionella valuta. Koncernen har som policy att inte valutasäkra dessa nettotillgångar.

Kreditrisken i kundfordringar avseende den nordiska verksamheten är begränsad med hänsyn till kundstrukturen. För vår övriga exportverksamhet där kundstrukturen och distributionen skiljer sig mot den nordiska marknaden är riskexponeringen större. För närmare beskrivning av finansiella risker och riskhantering hänvisas till not 30.

I samband med företagsförvärv görs en riskbedömning av den förvärvade enheten i den due diligenceprocess som föregår förvärvet.

		Finansnetto/
Känslighetsanalys	Förändring	Rörelseresultat
Ränta, procentenhet	+/–1%	+/–1 Mkr
Euro	+/–1%	+/–1 Mkr

Miljörisker

Cloetta arbetar kontinuerligt för att minska verksamhetens miljöpåverkan genom ett systematiskt miljö- och kvalitetsarbete. Cloetta bedömer att verksamheten efterlever de lagstadgade miljökrav som ställs och koncernen är inte inblandad i några miljötvister. Koncernen bedriver anmälningspliktig verksamhet i Ljungsbro och Alingsås enligt miljöbalken. Tillståndet gäller tillsvidare. Inga förelägganden enligt miljöbalken finns.

Miljöpåverkan i konfektyrindustrin uppstår främst genom vatten- och energiförbrukning, avloppsvatten, råvaru- och emballageavfall, produktionsspill samt transporter. Dessutom uppstår viss miljöpåverkan av kylmedier, kemikalier samt buller. Den största direkta miljöpåverkan har utsläpp av näringsämnen och fett i VA-nätet.

Inom koncernen bedrivs ett kontinuerligt arbete, avseende samtliga anläggningar, i syfte att minska de effekter som verksamheten har på miljön. Genom en strukturerad och detaljerad process för mätning, uppföljning och åtgärder ökas medvetenheten om vilka effekter olika tillverkningsprocesser får på miljö och kvalitet och utgör därmed underlag för aktiviteter som förbättrar kvalitets- och miljöarbetet.

Cloetta är engagerad i internationella organisationer, bland annat för att påskynda utvecklingen mot en hållbar produktion av exempelvis kakao och palmolja. Cloetta är också medlem i World Cocoa Foundation som arbetar för en hållbar kakaoodling och i RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) som arbetar för att förbättra förutsättningarna för produktion av palmolja i Asien.

Koncernens miljöpolicy och miljöarbete presenteras mer utförligt under avsnittet Hållbarhetsredovisning under stycket Miljöansvar på sidorna 38–40 i den tryckta versionen av årsredovisningen.

produktutveckling

Produktutveckling omfattar i huvudsak framtagning av nya förpackningslösningar samt utveckling av nya produktvarianter inom ramen för befintligt sortiment. Inga utgifter för produktutveckling finns aktiverade.

Moderbolaget

I Cloetta AB ingår främst huvudkontorsfunktioner, som koncernövergripande ledning och administration.

Nettoomsättningen i moderbolaget för helåret uppgick till 35 Mkr (39) och avsåg i huvudsak koncerninterna tjänster. Rörelseresultatet uppgick till 3 Mkr (–3), varav omstruktureringskostnader i samband med delningen uppgick till 5 Mkr för jämförelseperioden. Finansnettot uppgick till –2 Mkr (79). Merparten av finansnettot föregående år avser utdelning från dotterbolaget Cloetta Sverige AB. Resultatet före skatt uppgick till 1 Mkr (76). Resultatet efter skatt uppgick till 0 Mkr (76). Kassa och bank samt kortfristiga placeringar uppgick till 72 Mkr (56).

Cloettas konvertibelIån till de anställda uppgående till 30 Mkr löper från den 14 maj 2009 – 30 mars 2012 med en Stibor-relaterad ränta med tillägg för 2,5 procentenheter. Konvertering kan ske till B-aktier under perioden 25 februari 2011 – 25 februari 2012 till en konverteringskurs om 30,40 kronor, vilket vid full konvertering medför en utökning med 1 004 889 B-aktier. Räntesatsen för perioden 11 november 2009 – 10 november 2010 fastställdes till 3,48 procent.

Aktien

Antalet aktier uppgår till 24 119 196 stycken, fördelat på 2 360 000 A-aktier och 21 759 196 B-aktier. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst på bolagsstämma. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets vinst och andel av överskott vid eventuell likvidation.

Aktierna av serie B i Cloetta AB (publ) togs den 16 februari 2009 upp till handel på NASDAQ OMX Stockholm. Bolaget handlas under kortnamnet CLA B med ISIN-kod SE0002626861.

Under perioden 1 september 2009 – 31 augusti 2010 har 5 201 404 aktier, motsvarande ca 24 procent av totalt antal B-aktier, omsatts och högsta betalkurs var 43,80 kronor och lägsta var 27,60 kronor. Den 31 augusti 2010 uppgick kursen till 39,10 kr, senast betalt.

Ägare

AB Malfors Promotor är huvudägare i Cloetta AB (publ). AB Malfors Promotor ägs i sin helhet av Hjalmar Svenfelts Stiftelse. Per den 31 augusti 2010 hade Cloetta AB 4 432 aktieägare och huvudägaren Malfors Promotor ägde 74,6 procent av rösterna och 52,3 procent av kapitalet. Övriga institutionella placerare ägde 12,7 procent av rösterna och 23,8 procent av kapitalet.

Företrädesrätt, hembudsförfarande och omvandling av aktier

Vid kontant eller kvittningsemission äger, där nya aktier i serie A respektive B ges ut, innehavare av A- och B-aktier rätt att teckna nya A- och B-aktier i

förhållande till det aktuella innehavet på avstämningsdagen. Om emissionen endast omfattas av B-aktier äger samtliga innehavare av A- och B-aktier rätt att teckna sig för nya B-aktier i förhållande till innehavet på avstämningsdagen. Vid fondemission och vid emittering av konvertibler och teckningsoptioner tillämpas motsvarande fördelning analogt.

Överlåtelse av A-aktie till person som tidigare inte är A-aktieägare i bolaget utlöser ett hembudsförfarande, utom när överlåtelsen skett genom bodelning, arv, testamente eller gåva till person som är närmast till arv efter givaren.

Efter skriftlig framställan från A-aktieägare ska bolaget omvandla aktieägarens i framställan angivna A-aktier till B-aktier. Till årsstämman för 2009/2010 den 15 december 2010 föreslås en förändring av bolagsordningen avseende omvandling av A-aktier till B-aktier.

För ytterligare upplysningar hänvisas till Cloettas bolagsordning på www.cloetta.se.

Väsentliga avtal mellan bolaget och styrelsen samt verkställande direktör

Arvode till styrelsen fastställs på årsstämman. Om uppdraget som styrelseledamot upphör i förtid utgår ingen särskild ersättning. Vid uppsägning från bolagets sida av verkställande direktör utgår lön under uppsägningstiden, som omfattar tolv månader, samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande en årslön. Beträffande övrig information om arvode till styrelsen samt löner och ersättningar till ledande befattningshavare se not 7.

Val av styrelse samt dess arbetsordning

Styrelseledamöter i Cloetta AB väljs årligen på ordinarie bolagsstämma (årsstämma) för tiden intill slutet av nästkommande årsstämma. Styrelsen har sitt säte i Ljungsbro, Linköpings kommun.

Styrelsen består av sex ledamöter valda av årsstämman samt två ledamöter med två suppleanter utsedda av de fackliga organisationerna. Bland de stämmovalda ledamöterna återfinns personer med anknytning till de större ägarna men också personer som har en oberoende ställning i förhållande till dessa ägare och till bolaget. Verkställande direktören ingår ej i styrelsen men är dock som regel alltid närvarande vid sammanträdena. Den verkställande direktören är föredragande vid sammanträdena, men även andra tjänstemän lämnar redogörelser för vissa ärenden.

Från och med årsstämman den 18 december 2009 har styrelsen haft fem ordinarie sammanträden, ett konstituerande samt fyra extra sammanträden. Under de extra sammanträdena har styrelsen behandlat frågor kring varumärken, investeringar samt övriga strategiska affärsbeslut. Styrelsens arbete följer den av styrelsen antagna arbetsordningen samt instruktionen angående arbetsfördelningen mellan styrelsen, ordföranden och verkställande direktören. Den interna rapporteringen till styrelsen sker enligt anvisningar i arbetsordningen.

Vid årsstämman i Cloetta den 18 december 2009 antogs regler för valberedningen. Valberedningen består av fyra ledamöter, där ledamoten Lennart Bylock som företräder AB Malfors Promotor, är ordförande i enlighet med antagna regler. Övriga ledamöter är Johan Hjertonsson, utsedd av styrelsen i Cloetta AB, Thomas Ehlin, utsedd av Nordea Fonder samt Eva Törnqvist utsedd av Ulla Håkanson. Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag på stämmoordförande, styrelse, styrelseordförande, förslag till styrelsearvode med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter samt, i förekommande fall, val av revisorer och revisorsarvoden.

Styrelsen har vidare utsett ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor avseende ersättning till bolagsledningen samt frågor om incitamentsprogram. Styrelsen framlägger i enlighet med aktiebolagslagen ett förslag avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare till årsstämman för godkännande.

Styrelsen har tillsatt ett revisionsutskott vars syfte är att stödja styrelsens arbete avseende övervakning av redovisningen, intern kontroll och den

finansiella rapporteringen samt därmed sammanhängande revision av räkenskaperna. Revisionsutskottet består av styrelsens ordförande Olof Svenfelt samt styrelseledamöterna Mikael Svenfelt och Meg Tivéus. Styrelsens rapport om intern kontroll för räkenskapsåret 2009/2010 redovisas i Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 52–53 i den tryckta versionen av årsredovisningen.

Beträffande styrelsens arbete och arbetsordning i övrigt hänvisas till Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 48–53 i den tryckta årsredovisningen samt bolagets hemsida www.cloetta.se.

Styrelsens förslag avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningen till VD och övriga personer i koncernledningen samt andra befattningshavare, direkt underställda VD, ska utgöras av fast lön, övriga förmåner och pension.

Då styrelsen finner det lämpligt ska befattningshavarna ifråga även erbjudas att delta i långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram, vilka ska beslutas av bolagsstämman. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter.

Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida ska uppsägningstiden inte vara längre än tolv månader. Eventuellt avgångsvederlag får uppgå till högst en fast årslön. Avgiftsbaserade pensionsförmåner ska eftersträvas. Pensionsåldern ska vara lägst 60 år och högst 67 år.

Styrelsens förslag till riktlinjer som framläggs på årsstämman den 15 december 2010 motsvarar i stort de senast beslutade, på årsstämman den 18 december 2009. Skillnaden består i att den rörliga ersättningen har tagits bort. Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare framgår av not 7.

Valberedningen

Valberedningen i Cloetta, såvitt avser val till ny styrelse och revisor, föreslår att årsstämman beslutar om omval av styrelsen.

Valberedningen föreslår vidare att årsstämman beslutar om omval av KPMG AB som revisionsbolag med Helene Willberg som huvudansvarig revisor för tiden intill slutet av nästkommande årsstämma.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning för räkenskapsåret 2009/2010 om 0,75 kr per aktie (–).

Bolagsstyrningsrapport

För Bolagsstyrningsrapporten se sidorna 48–53 i den tryckta årsredovisningen, samt revisorns yttrande på sidan 53.

Händelser efter balansdagen

Den 14 september 2010 sade Cloetta upp 17 anställda på fabriken i Ljungsbro. Övertaligheten berör medarbetare inom produktionen och beror på att Fazer tar hem produktionen till Finland av vissa produkter som idag tillverkas i Ljungsbro samt på effekter av gjorda maskininvesteringar. Efter rapportperiodens utgång har inga ytterligare väsentliga händelser som påverkar verksamheten inträffat.

Framtidsutsikter

Cloetta som självständigt bolag, nu med två räkenskapsår i ryggen, visar på ökade marknadsandelar, förbättrat resultat, goda produktlanseringar och en stark framtidstro. Offensiva satsningar med att lansera spännande och attraktiva produktnyheter i kombination med effektiva och målinriktade marknadsinvesteringar har gett resultat. Försäljningen av Cloettas produkter har ökat med 8 procent under verksamhetsåret 2009/2010. Resultatet har förbättrats, inte bara till följd av försäljningsökningen och förändringar i produktmixen, utan också tack vare högre effektivitet i produktionen. Resultatet har dock

påverkats negativt av ökade tillverkningskostnader till följd av stigande råvarupriser, vilket delvis har motverkats av en stärkt kronkurs.

För att öka effektiviteten har Cloetta skapat en plattare organisation där företagets funktioner kommer närmare varandra och får förutsättningar att aktivt delta i utvecklingen av Cloettas sortimentet. Detta möjliggör en så bred förankring och förståelse som möjligt av Cloettas målsättningar, strategier och utveckling. Med alla funktioner samlade till huvudkontoret i Ljungsbro gynnas informationsvägar och ledtider mellan beslut och handling är korta.

Tack vare den gedigna grund som nu lagts är förutsättningarna goda för fortsatt tillväxt. Cloettas starka varumärkesportfölj ska förädlas i olika segment och kategorier för att fortsätta växa och ta marknadsandelar. Vår ambition är också att växa genom förvärv eller samarbeten. Genom att utnyttja styrkan i Cloettas varumärken, kan bolaget fortsätta att utveckla produktnyheter som tilltalar både kunder och konsumenter i hela Norden.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande i moderbolaget står följande vinstmedel:

Balanserade vinstmedel	481 248 tkr
Årets resultat	375 tkr
Summa	481 623 tkr
Styrelsen föreslår att utdelning lämnas om 18 089 tkr vilket motsvarar en utdelning om 0,75 kr per aktie. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

Summa	481 623 tkr
Till nästa år balanseras	463 534 tkr
Till aktieägarna utdelas	18 089 tkr

Antalet aktier uppgick per 2010-08-31 till 24 119 196.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Ljungsbro den 23 november 2010

Olof Svenfelt Styrelsens ordförande

Lennart Bohlin Johan Hjertonsson Ledamot Ledamot

Ulrika Stuart Hamilton Mikael Svenfelt Meg Tivéus Ledamot Ledamot Ledamot

Arbetstagarledamot Arbetstagarledamot

Lena Grönedal Birgitta Hillman

Curt Petri Koncernchef och verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 25 november 2010.

KPMG AB

Helene Willberg Auktoriserad revisor

Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 15 december 2010. Informationen i denna rapport är sådan som Cloetta AB (publ) är skyldig att offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Informationen har lämnats till media för offentliggörande den 26 november 2010, kl 08:00.

64 65 Cloetta | ÅRSREDOVISNING 2010

Koncernens resultaträkning

	sep 2009–	sep 2008–
Mkr Not	aug 2010	aug 2009
Nettoomsättning 3	1 061	1 184
Kostnad för sålda varor	–732	–848
Bruttoresultat	329	336
Övriga rörelseintäkter 3	6	37
Försäljningskostnader	–220	–255
Administrationskostnader	–79	–110
Övriga rörelsekostnader	–1	–8
Rörelseresultat 4, 5, 6, 7, 8, 9, 33	35	0
Finansiella intäkter	3	5
Finansiella kostnader	–7	–6
Finansnetto 10	–4	–1
Resultat före skatt	31	–1
Skatt 13	–9	7
Årets resultat	22	6
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	22	6
Resultat per aktie före och efter utspädning 22	0,90	0,23
Antal aktier vid periodens slut 1)	24 119 196	24 119 196

1) Vilket också motsvarar under perioden genomsnittligt antal aktier.

Koncernens rapport över totalresultat

Mkr	sep 2009– aug 2010	sep 2008– aug 2009
Årets resultat	22	6
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser	0	0
Årets övriga totalresultat	0	0
Årets totalresultat	22	6
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderföretagets aktieägare	22	6

Kvartalsdata

	2009/2010	kv 4	kv 3	kv 2		kv 1 2008/2009	kv 4	kv 3	kv 2	kv 1
	sep 2009	2010	2010	dec 2009	2009	sep 2008	2009	2009	dec 2008	2008
	–aug 2010	jun–aug	mars–maj	–feb 2010	sep–nov	–aug 2009	jun–aug	mars–maj	–feb 2009	sep–nov
Nettoomsättning, Mkr	1 061	213	267	249	332	1 1842)	212	237	2782)	4572)
Rörelseresultat, Mkr 1)	35	–6	4	–7	44	8	–19	2	–8	33
Rörelsemarginal, % 1)	3,3	neg	1,5	neg	13,3	0,7	neg	0,8	neg	7,2

1)Exklusive jämförelsestörande poster.

2) Inklusive försäljning av Fazers produkter under perioden september–december 2008.

Kommentarer till koncernens resultaträkning

Nettoomsättning

Försäljningen av Cloettas produkter uppgick till 914 Mkr (850) vilket är en ökning med 8 procent. Den totala nettoomsättningen uppgick till 1 061 Mkr (1 184). Minskningen är en följd av att Cloetta från och med januari 2009 inte längre säljer Fazers produkter. På den svenska marknaden, som står för ca 85 procent av försäljningen, ökade Cloettas produkter med 5 procent. Den ökade nettoomsättningen beror bland annat på bra julförsäljning med Cloettas nya pralinask och Juleskum samt lanseringar inom chokladkakor, med Tarragona och Good, Cloettas Bröllopsserie samt sommarkampanjen. Även försäljningen till de övriga nordiska länderna har under året haft en bra utveckling, främst på den finska marknaden med produkter såsom Center och Polly. Försäljningen av Cloettas prioriterade varumärken ökade med 3 procent jämfört med föregående år, där bland annat en ökad försäljning av Juleskum, relanseringen av Tarragona, Good samt Polly har bidragit.

Bruttoresultat

Bruttoresultatet för perioden uppgick till 329 Mkr (336), vilket motsvarar en bruttomarginal på 31,0 procent (28,4). I jämförelseperioden ingår omstruktureringskostnader på 7 Mkr. Bruttomarginalen exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 31,0 procent (29,0). En bra försäljning av Cloettas produkter, en bra produktmix och en hög effektivitet i produktionen under perioden har medfört en ökad bruttomarginal.

Rörelseresultat

Försäljnings- och administrationskostnaderna uppgick till 299 Mkr (365). I jämförelseperioden ingår omstruktureringskostnader på 44 Mkr. Exklusive dessa minskade försäljnings- och administrationskostnaderna med 22 Mkr, vilket är kopplat till det säljuppdrag av Fazers produkter Cloetta hade under perioden september – december 2008.

Rörelseresultatet ökade till 35 Mkr (0) med en rörelsemarginal på 3,3 procent (0). Exklusive jämförelsestörande poster ökade rörelseresultatet under perioden från 8 Mkr till 35 Mkr. Föregående år ingick ett resultat från försäljning av Fazers produkter om 4 Mkr. Med hänsyn till detta ökade resultatet av Cloettas verksamhet med 31 Mkr. Rörelseresultatet har påverkats positivt i perioden av valutakursförändringar med 6 Mkr (–8). Den positiva valutaeffekten, som redovisas tillsammans med övriga rörelsekostnader och rörelseintäkter, har under året motverkats av ökade råvarukostnader som påverkat bruttomarginalen. Bland annat har priset på kakao sedan hösten 2009 stigit till historiskt mycket höga nivåer. Genom ingångna valutaterminskontrakt får den senaste förstärkningen av svenska kronan en fördröjd effekt.

Övriga rörelseintäkter 1) ökade med 6 Mkr till 6 Mkr (0). Övriga rörelsekostnader 1) uppgick till –1 Mkr (–14).

Avskrivningarna uppgick till 50 Mkr (46), varav avskrivning på immateriella tillgångar utgjorde 2 Mkr (1).

Resultat före skatt

Resultatet före skatt uppgick till 31 Mkr (–1). Finansnettot minskade under året med 3 Mkr till –4 Mkr (–1). Att koncernen har ett negativt utfall i finansnettot trots en nettofordran beror främst på att räntan på pensionsskulden och konvertibellånet till de anställda är högre än avkastningsräntan på finansiella tillgångar. Huvuddelen av koncernens likvida medel och kortfristiga placeringar är placerade i räntebärande marknadsnoterade instrument såsom certifikat och obligationer. Den genomsnittliga räntan på utestående placeringar uppgick under räkenskapsåret till 1,2 procent (1,1).

Skatt

Årets skatt uppgick till –9 Mkr (7). Den effektiva skattesatsen uppgår till 30,9 procent. Den högre skattesatsen beror huvudsakligen på ej avdragsgilla kostnader och schablonränta på periodiseringsfonder. Från och med 2009 ändrades bolagsskatten i Sverige från 28 till 26,3 procent. Den lägre skattesatsen beaktades vid beräkning av uppskjuten skatt på obeskattade reserver föregående period och minskade då skattekostnaden med cirka 7 Mkr.

Årets resultat

Årets resultat uppgick till 22 Mkr (6), vilket motsvarar en vinst per aktie på 0,90 kronor (0,23) före och efter utspädning. Exklusive jämförelsestörande poster uppgick vinst per aktie till 0,90 kronor (0,35).

Nyckeltal1)

	sep 2009	sep 2008
%	–aug 2010	–aug 2009
Bruttomarginal	31,0	29,0
Rörelsemarginal	3,3	0,7
Räntabilitet på sysselsatt kapital	4,7	1,2
Räntabilitet på eget kapital efter skatt	3,0	1,3

1) exklusive jämförelsestörande poster

Koncernens balansräkning

		2010	2009
Mkr	Not	31 aug	31 aug
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	14	144	143
Materiella anläggningstillgångar	15	460	461
Finansiella placeringar	16	1	2
Summa anläggningstillgångar		605	606
Omsättningstillgångar
Varulager	18	145	117
Kundfordringar		107	88
Skattefordran		3	15
Övriga kortfristiga fordringar		1	1
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	19	10	9
Kortfristiga placeringar	16	50	21
Likvida medel	20	195	256
Summa omsättningstillgångar		511	507
SUMMA TILLGÅNGAR		1 116	1 113
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	21, 22
Aktiekapital		121	121
Övrigt tillskjutet kapital		405	405
Reserver		0	0
Balanserat resultat inkl årets resultat		207	185
Summa eget kapital		733	711
Långfristiga skulder
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser	23	74	69
Uppskjuten skatteskuld	13	103	108
Övriga avsättningar	24	–	4
Konvertibellån	25	28	26
Summa långfristiga skulder		205	207
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		70	78
Övriga kortfristiga skulder	26	10	7
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	27	92	94
Avsättningar	24	6	16
Summa kortfristiga skulder		178	195
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 116	1 113
Ställda säkerheter	31	1	2
Eventualförpliktelser	31	2	2

Kommentarer till koncernens balansräkning

Tillgångar

Tillgångarna uppgick vid årsskiftet till 1 116 Mkr, vilket är en ökning med 3 Mkr jämfört med föregående år.

Immateriella anläggningstillgångar uppgick till 144 Mkr (143). Årets investeringar uppgick till 3 Mkr (0). Avskrivningarna uppgick till 2 Mkr (1). Av totala immateriella anläggningstillgångar utgjorde 141 Mkr koncernmässig goodwill samt varumärken från förvärvet av Candelia 1998. Övriga immateriella tillgångar avsåg främst programvaror. Programvaror aktiveras när utgifterna beräknas ge framtida ekonomiska fördelar. Internt upparbetade kostnader avseende varumärken aktiveras ej. Såväl goodwill som varumärken skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Se vidare not 14. Per balansdagen 2010-08-31 förelåg inget nedskrivningsbehov.

Materiella anläggningstillgångar uppgick till 460 Mkr (461). Årets investeringar uppgick till 49 Mkr fördelat på byggnader 2 Mkr, maskiner 46 Mkr och inventarier 1 Mkr. Avskrivningar uppgick till 48 Mkr. Föregående år uppgick investeringarna till 111 Mkr fördelat på byggnader 31 Mkr, maskiner 78 Mkr och inventarier 2 Mkr. Avskrivningarna uppgick till 45 Mkr. Investeringarna avser såväl kapacitetshöjande investeringar som ersättningsinvesteringar till befintliga produktionslinjer.

Finansiella placeringar uppgick till 1 Mkr (2). Dessa avsåg främst kapitalförsäkringar hänförliga till direktpensionsutfästelser.

Omsättningstillgångarna uppgick till 511 Mkr, vilket är en ökning med 4 Mkr jämfört med föregående år (507). Kundfordringarna har ökat med 19 Mkr till 107 Mkr (88) och den genomsnittliga kredittiden från 33 till 40 dagar.

Eget kapital och skulder

Det egna kapitalet i koncernen ökade under 2010 från 711 Mkr till 733 Mkr. Per bokslutsdagen uppgår aktiekapitalet till 121 Mkr. Soliditeten uppgick per balansdagen till 65,7 procent (63,9).

Räntebärande långfristiga skulder, som främst utgörs av pensioner och ett konvertibellån, uppgick till 102 Mkr (95) vilket motsvarar en ökning om 7 Mkr jämfört med föregående år. Konvertibellånet upptogs under kvartal tre 2008/2009 och uppgick per balansdagen till 28 Mkr.

Räntefria långfristiga skulder uppgick till 103 Mkr (112) varav uppskjutna skatteskulder utgjorde 103 Mkr (108). Uppskjutna skatteskulder avser i huvudsak skatt på obeskattade reserver.

Kortfristiga (icke räntebärande) skulder uppgick till 178 Mkr (195), varav leverantörsskulder utgjorde 70 Mkr (78) och övriga skulder 108 Mkr (117).

Räntebärande skulder/avsättningar

Räntefria skulder

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

Koncernens kassaflödesanalys

Mkr	Not	sep 2009– aug 2010	sep 2008– aug 2009
Resultat före skatt	29	31	–1
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	28	43	59
Betald inkomstskatt		–3	–10
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		71	48
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av varulager		–29	36
Förändring av rörelsefordringar		–20	77
Förändring av rörelseskulder		–3	–34
Kassaflöde från den löpande verksamheten		19	127
Investeringar
Investering i anläggningstillgångar		–51	–111
Förvärv av kortfristiga placeringar		–29	–21
Avyttring av långfristiga placeringar		0	3
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–80	–129
Finansiering
Utdelning till aktieägare		–	–4
Konvertibellån		–	30
Amortering av lån		–	–47
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		0	–21
Periodens kassaflöde		–61	–23
Likvida medel vid periodens början		256	279
Likvida medel vid periodens slut	20	195	256
			256
Kassa, bank och kortfristiga placeringar < 3 mån		195	21
Kortfristiga placeringar > 3 mån		50 245	277

Kommentarer till koncernens kassaflödesanalys

Kassaflöde

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 71 Mkr (48) vilket är en förbättring jämfört med föregående år om 23 Mkr.

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 19 Mkr (127), där försämringen mot föregående år förklaras av förändringar i rörelsekapitalbindningen. Bland annat har varulagret ökat med anledning av tidigarelagd julproduktion samt ökat antal nylanserade produkter. Effekter av delningen av Cloetta Fazer påverkade kassaflödet positivt i jämförelseperioden.

Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –80 Mkr (–129). Investeringar i anläggningar uppgick till 51 Mkr (111).

Under investeringsverksamheten redovisas också förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar. Huvuddelen av koncernens likvida medel och kortfristiga placeringar utgörs av olika räntebärande instrument såsom bankdepositioner och obligationer. Om den återstående löptiden understiger tre månader vid anskaffningstidpunkten redovisas dessa som likvida medel. Placeringar med löptider överstigande tre månader redovisas som kortfristiga placeringar. Under året har placeringar med löptid överstigande tre månader ökat med 29 Mkr till 50 Mkr. Föregående år uppgick motsvarande siffra till 21 Mkr. Vilken placeringstid som väljs styrs primärt av förväntad ränteutveckling vilket får motsvarande effekt på det underliggande kassaflödet.

Kassaflöde från finansieringsverksamheten uppgick till 0 Mkr. Föregående års siffra var –21 Mkr och utgjordes av amortering av räntebärande skulder, upptagande av konvertibellån samt utdelning till aktieägarna.

Netto uppgick kassaflödet till –61 Mkr (–23) vilket minskade likvida medel till 195 Mkr jämfört med 256 Mkr föregående år.

Likvida medel utgjordes av följande poster:

Mkr	2010 31 aug	2009 31 aug
Kortfristiga placeringar, löptid < 3 mån	35	65
Kassa och bank	160	191
Utgående balans vid årets slut	195	256

Nettofordran

Likvida medel och övriga räntebärande tillgångar översteg räntebärande skulder med 144 Mkr (183).

Förändring av nettofordran, Mkr	2010 31 aug	2009 31 aug
Nettofordran vid årets början	183	171
Förändring av räntebärande skulder	–6	16
Förändring av räntebärande tillgångar	–33	–4
Nettofordran vid årets slut	144	183

* 2007/2008 avser sep 2007–aug 2008 proforma ** Effekter av delningen av Cloetta Fazer påverkar kassaflödet positivt

Förändringar i eget kapital – koncernen

		Övrigt	Balanserat
Mkr	Aktiekapital	tillskjutet kapital	resultat inkl årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2008-09-01	100	428	179	707
Fondemission	21	–21	–	–
Årets totalresultat 2008/2009	–	–	6	6
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare	21	–21	6	6
Tillskjutet kapital konvertibellån	–	2	–	2
Utdelning	–	–4	–	–4
Eget kapital 2009-08-31	121	405	185	711
Årets totalresultat 2009/2010	–	–	22	22
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare	–	–	22	22
Eget kapital 2010-08-31	121	405	207	733

Moderbolagets resultaträkning

Mkr	Not	sep 2009– aug 2010	sep 2008– aug 2009
Nettoomsättning	3	35	39
Kostnader för fastighetsförvaltning och sålda tjänster		–1	–1
Bruttoresultat		34	38
Övriga rörelseintäkter	3	0	0
Administrationskostnader		–31	–41
Övriga rörelsekostnader		0	0
Rörelseresultat	4, 5, 6, 7, 8	3	–3
Resultat från andelar i koncernföretag		–	80
Finansiella intäkter		0	1
Finansiella kostnader		–2	–2
Summa resultat från finansiella poster	11	–2	79
Resultat före skatt		1	76
Bokslutsdispositioner	12	–1	–1
Skatt på årets resultat	13	0	1
Årets resultat		0	76
Föreslagen utdelning per aktie, kr		0,75	–

Moderbolagets balansräkning

		2010	2009
Mkr	Not	31 aug	31 aug
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	14	0	0
Materiella anläggningstillgångar	15	4	4
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	17	538	538
Uppskjuten skattefordran	13	2	1
Summa anläggningstillgångar		544	543
Omsättningstillgångar
Kundfordringar		0	–
Fordringar hos koncernföretag	32	28	41
Övriga kortfristiga fordringar		0	0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	19	1	1
Kassa och bank	20	72	56
Summa omsättningstillgångar		101	98
SUMMA TILLGÅNGAR		645	641
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	21
Bundet eget kapital
Aktiekapital		121	121
Fritt eget kapital
Överkursfond		405	405
Balanserade vinstmedel		76	0
Årets resultat		0	76
Summa eget kapital		602	602
Obeskattade reserver	36	2	1
Långfristiga skulder
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser		1	0
Konvertibellån	25	28	26
Summa långfristiga skulder		29	26
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		1	3
Skatteskuld		1	1
Övriga kortfristiga skulder	26	1	1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	27	9	7
Summa kortfristiga skulder		12	12
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		645	641
Ställda säkerheter		inga	inga
Eventualförpliktelser	31	75	71

Moderbolagets kassaflödesanalys

Mkr	Not	sep 2009– aug 2010	sep 2008– aug 2009
Resultat före skatt		1	76
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet		3	0
Betald inkomstskatt		0	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital		4	76
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av rörelsefordringar		2	–6
Förändring av rörelseskulder		0	8
Kassaflöde från den löpande verksamheten		6	78
Investeringar
Investering i anläggningstillgångar		–	0
Förändring av övriga räntebärande fordringar		10	–1
Förvärv/avyttring av långfristiga placeringar		0	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten		10	–1
Finansiering
Utdelning till aktieägare		–	–4
Konvertibellån		–	30
Amortering av lån		–	–47
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		0	–21
Periodens kassaflöde		16	56
Likvida medel vid periodens början		56	0
Likvida medel vid periodens slut	20	72	56
Kassa och bank		72	56

Förändringar i eget kapital – moderbolaget

	Bundet	Fritt
Mkr	Aktiekapital	Överkursfond	Balanserade vinstmedel	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2008-09-01	100	428	0	528
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare	–	–	–	–
Fondemission	21	–21	–	–
Årets resultat 2008/2009	–	–	76	76
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare	21	–21	76	76
Tillskjutet kapital konvertibellån	–	2	–	2
Utdelning	–	–4	–	–4
Eget kapital 2009-08-31	121	405	76	602
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare	–	–	–	–
Årets resultat 2009/2010	–	–	0	0
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare	–	–	0	0
Eget kapital 2010-08-31	121	405	76	602

Noter till de finansiella rapporterna

NOT 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper – koncernen

Allmänt

Cloetta AB, med organisationsnummer 556308-8144, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping, Sverige. Bolagets adress är Hjalmar Svenfelts väg, 590 69 Ljungsbro. Koncernredovisningen för räkenskapsåret 1 september 2009 – 31 augusti 2010 består av moderbolaget och dess dotterbolag, tillsammans benämnda koncernen.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 25 november 2010. Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 15 december 2010.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt de tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de har antagits av EU. De standarder och tolkningsuttalande som tillämpas är de som är gällande per den 1 september 2009 och som då antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2, Kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.

Moderbolaget har upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen ÅRL (1995:1554) och av rådet för finansiell rapportering utgiven rekommendation RFR 2.2, Redovisning för juridiska personer.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i avsnittet Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper, not 2.

Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde enligt nedan angivna redovisningsprinciper.

Moderbolagets funktionella valuta är SEK som även utgör rapporteringsvaluta för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i SEK. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs, om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter, beskrivs närmare i not 34.

Om inte annat framgår nedan har de angivna redovisningsprinciperna för koncernen tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterbolag.

Ändrade redovisningsprinciper

Nya standarder och rekommendationer samt tolkningar har publicerats och är obligatoriska fr o m 2009. Följande nya standarder har tillämpats vid upprättandet av årets finansiella rapporter:

• IFRS 8 Rörelsesegment ersätter IAS 14, "Segmentrapportering". Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Ledningen följer upp verksamheten i sin helhet i den interna rapporteringen. Någon rapportering av segment sker därför inte i de finansiella rapporterna.
• IAS 1 (Reviderad), "Utformning av finansiella rapporter". Ändringen innebär framförallt förändringar i uppställningsformer och benämning av de finansiella rapporterna. I rapporten över förändringar i eget kapital kommer endast transaktioner med aktieägare att redovisas. Ändringen har medfört att intäkter och kostnader som tidigare redovisats direkt i eget kapital nu istället redovisas i övrigt totalresultat, som presenteras efter resultaträkningen i en förlängd resultatrapport som benämns rapport över totalresultatet. Ändringen påverkar inte bestämningen av de belopp som rapporteras. Koncernen tillämpar IAS 1 (Ändring) från och med den 1 september 2009.
• IFRS 3 (Reviderad), "Rörelseförvärv" och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Omarbetningarna och ändringar har medfört bland annat: definitionen av rörelse har ändrats, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs, villkorade köpeskillingar fastställs till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Andra nyheter är att det finns två alternativa sätt att redovisa innehav utan bestämmande inflytande och goodwill, antingen till verkligt värde, det vill säga goodwill inkluderas i innehav utan bestämmande inflytande eller alternativt att innehav utan bestämmande inflytande utgörs av andel av nettotillgångarna. Val mellan dessa två metoder görs individuellt för varje förvärv. Vidare betraktas ytterligare förvärv som sker efter att det bestämmande inflytandet erhållits som ägartransaktioner och redovisas direkt i eget kapital, vilket utgör en ändring av Cloettas tidigare princip som var att redovisa överskjutande belopp som goodwill.
• Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 september 2009. Ändringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde

i rapporten över finansiell ställning. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 30. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 inte några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk.

Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna och några sådana har därför inte lämnats. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp ska faststäl-

las, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna. Följande ändringar i standarder samt nya tolkningsuttalanden har inte någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter; IFRIC 12, "Servicekoncessionsarrangemang", IFRIC 13, "Kundlojalitetsprogram", IFRIC 16, "Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet", Ändring av IFRS 2 "Aktierelaterade ersättningar" avseende intjäningsvillkor och indragningar, IAS 23 (Ändring) samt "Låneutgifter", Ändringar i IAS 32 "Finansiella instrument: Klassificering" och IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" som har gjorts under benämningen "Puttable Financial Instruments and Obligations Arising on Liquidation" samt IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" med avseende på poster berättigade för säkringsredovisning.

Det årliga "Improvements to IFRS" innehåller förbättringar av ett antal IFRS som avser nödvändiga, men icke brådskande ändringar som inte omfattats av andra större projekt. Dessa har huvudsakligen ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten. Sammantaget gäller att ändringarna i de IFRS som berör Cloetta inte alls eller i mycket begränsad omfattning kommer att påverka koncernens resultat eller finansiella ställning.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte har börjat tillämpas

Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder i kraft först under kommande räkenskapsår eller senare och har inte tillämpats i förtid vid upprättande av dessa finansiella rapporter. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan har Cloetta ännu inte gjort en bedömning av dessa. Följande ändringar i standarder förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter;

• IFRS 2 ("Aktierelaterade ersättningar" med avseende på kontantreglerade koncerninterna poster).

Det årliga "Improvements to IFRS" innehåller förbättringar av ett antal IFRS som avser nödvändiga, men icke brådskande ändringar som inte omfattats av andra större projekt. Dessa har huvudsakligen ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2010 eller senare; tidigare tillämpning tillåten. Sammantaget gäller att ändringarna i de IFRS som berör Cloetta inte alls eller i mycket begränsad omfattning kommer att påverka koncernens resultat eller finansiella ställning.

Segmentsrapportering

Ett rörelsesegment är en del av en koncern som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av företagets högste verkställande beslutsfattare (ledningen) för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet.

Segmentsinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Koncernen tillverkar ensartade produkter och bedriver sin verksamhet funktionsfördelat i inköp, tillverkning och försäljning. En kritisk framgångsfaktor är att med centraliserad tillverkning producera varorna med så låg tillverkningskostnad som möjligt. Ledningen följer upp verksamheten i sin helhet i den interna rapporteringen. Någon rapportering av segment sker därför inte i de finansiella rapporterna. Presentationen av de finansiella rapporterna följer den rapportering som sker till ledningen. För upplysningar om omsättnings- och resultatutveckling samt finansiell ställning hänvisas därmed till koncernens resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser.

Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Konsolideringsprinciper Dotterbolag

Dotterbolag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Cloetta AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Förvärv fr o m 1 september 2009

Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i resultaträkningen.

Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s k förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.

Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.

Förvärv gjorda före den 1 september 2009

Förvärv som är gjorda före den 1 september 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat.

Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.

Mot bakgrund av att koncernbildningen inbegriper företag under samma bestämmande inflytande så har inte IFRS 3 Rörelseförvärv varit tillämplig i

NOT 1 NOT 2 NOT 3 NOT 4 NOT 5 NOT 6 NOT 7 NOT 8 NOT 9 NOT 10 NOT 12 NOT 13 NOT 32 NOT 33 NOT 36

detta avseende. Konsolideringen har istället upprättats enligt principerna för så kallad predecessors accounting från och med den 1 januari 2005. Detta innebär att alla bolag som under år 2008 överförts till Cloetta från Cloetta Fazer redovisas med sammanslagen historik från de överförda bolagen från och med den 1 januari 2005 utifrån de koncernmässiga värden som de har redovisats i Cloetta Fazer. AB Karamellpojkarna ingår dock från och med den 1 oktober 2007 då Cloetta Fazer förvärvade företaget.

De immateriella rättigheterna till varumärkena under det så kallade paraplyvarumärket Cloetta ingår i de historiska finansiella rapporterna från och med den 1 januari 2005. I Cloetta Fazer redovisad goodwill hänförlig till verksamheten i Cloettakoncernen har redovisats i de historiska finansiella rapporterna för koncernen som de har ingått från och med den 1 januari 2005.

Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernbolag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapporteringsvaluta, är SEK. Koncernens rapporteringsvaluta är SEK.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till SEK till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till SEK till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.

Intäkter Försäljning av varor

Intäkter från försäljning av varor till kund redovisas i samband med leveransen och i enlighet med leveransvillkoren. Generellt innebär det att de ekonomiska fördelar och risker som är förknippade med varan har överförts på kunden. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Försäljningen redovisas netto efter avdrag för mervärdeskatt och rabatter.

Övriga rörelseintäkter

Övriga intäkter utgörs främst av valutakursvinster hänförliga till rörelsen samt reavinster från sålda anläggningar.

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Inga statliga stöd har erhållits under räkenskapsåret. För jämförelseåret 1 september 2008 – 31 augusti 2009 utgörs statliga stöd av exportbidrag vid försäljning av livsmedelsrelaterade varor till länder utanför EU. Bidraget hänför sig främst till råvaran socker. Bidraget redovisas i resultaträkningen som reduktion av kostnad för sålda varor.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inklusive finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen, under raden Övriga rörelseintäkter och -kostnader.

Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.

Finansiella kostnader består av räntekostnad på lån, ränteeffekt vid upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Räntekostnader på lån har beräknats enligt effektivräntemetoden.

Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto, under raden Övriga rörelseintäkter och -kostnader.

Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida inoch utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.

Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotterbolag då koncernen kan styra tidpunkten för återföring av dessa och det är sannolikt att dessa inte återförs inom en överskådlig tid. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, derivat, aktier och andra eget kapitalinstrument. På skuldsidan redovisas leverantörsskulder, derivat och låneskulder.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för de instrument som tillhör kategorin finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende på hur de har klassificerats enligt de kriterier som anges nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång (eller del av finansiell tillgång) avförs från balansräkningen när risken och rätten att erhålla kassaflöde från instrumentet upphör eller har överförts till annan part. En finansiell skuld (eller del av finansiell skuld) avförs från balansräkningen när skulden har reglerats eller betalats. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper, då tillämpas redovisning per likviddagen.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar och skulder tillhörande denna kategori utgörs av tillgångar och skulder som innehas för handel. En finansiell tillgång och skuld klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Skulder med en förväntad löptid längre än ett år redovisas som långfristiga medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än ett år. Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Derivat och säkringsredovisning Transaktionsexponering

För att minska riskerna för valutaexponeringar terminssäkras koncernens nettoflöden för en period av nio till tolv månader framåt i tiden. Matchningen av terminskontrakten mot underliggande flöden uppfyller inte kraven för säkringsredovisning. Värdeförändringar på derivatinstrument redovisas

därmed direkt i resultaträkningen som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.

Nettoinvesteringar

För närvarande sker ingen säkring av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill).

Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Lånekostnader ingår i anskaffningsvärdet. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering, avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.

Leasade tillgångar

Leasade tillgångar redovisas enligt IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Kvarstår risken hos uthyraren redovisas avtalen som operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal representerar i koncernen ett förhållandevis ringa värde. Dessa avtal redovisas därmed som operationella. Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Beräknade nyttjandeperioder	2009/2010
Byggnader, rörelsefastigheter	20–40 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	5–20 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Immateriella tillgångar Goodwill

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen eller när det föreligger en indikation om nedskrivningsbehov.

Varumärken

Varumärken avser i huvudsak av koncernen indirekt förvärvade varumärken vid förvärv av bolag. Värdet prövas årligen i likhet med goodwill för eventuellt nedskrivningsbehov eller när det finns en indikation som föranleder ny prövning.

Många av de varumärken som Cloetta innehar har nyttjats under många år. Bedömningen är att även de förvärvade varumärkena kommer att nyttjas under många år. Det går dock inte att göra en rimlig uppskattning om hur lång denna period är. Dessa varumärken har ingen bestämd nyttjandeperiod.

Forskning och utveckling

Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) kostnadsförs när de infaller, då de inte uppfyller kriterierna för aktivering. Det utvecklingsarbete som bedrivs i koncernen hänför sig i huvudsak till produkter tillhörande gruppen prioriterade varumärken. Arbetet omfattar främst breddning av produktsortimentet genom förnyelse av förpackningsdesign och framtagning av varianter på storlekar och smaker. Utvecklingsarbetet utgör en kontinuerlig process varför värdet av enskilda aktiviteter är svårbedömt.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämda. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod prövas för eventuellt nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är för licenser 3–5 år.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in-först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar – med undantag för tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper redovisade enligt IFRS 5, varulager och uppskjutna skattefordringar – prövas vid varje balansdag, alternativt tidigare om indikation finns, för att bedöma om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningsprövning avseende finansiella tillgångar avser låne- och kundfordringar.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns en indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om någon nedskrivning inte hade gjorts.

Ersättningar till anställda Avgiftsbestämda planer

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.

Förmånsbestämda planer

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare

perioder. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit-metoden i syfte att fastställa nuvärdet av förpliktelserna för respektive plan. Beräkningarna baseras på de antaganden som fastställts i anslutning till bokslutstillfället. Förpliktelserna värderas till nuvärdet av förväntade utbetalningar med beaktande av inflation, förväntade framtida löneökningar och med en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företags- eller statsobligationer med en återstående löptid som motsvarar aktuella åtaganden. För planer som är fonderade minskas det beräknade nuvärdet med verkligt värde på förvaltningstillgångarna.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller genom att antagandena ändras. Vid redovisning av dessa vinster och förluster tillämpas korridorregeln, vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

Om beräkningen leder till en tillgång, begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna är helt intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej. Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.

Förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige avser främst ITP-planen för tjänstemän. Den största delen finansieras genom kontoavsättning vilken tryggats genom en kreditförsäkring i och administreras av Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti, ömsesidigt. En viss del administreras av Alecta. Denna del omfattar flera arbetsgivare och redovisas som en avgiftsbestämd plan, eftersom tillräcklig information inte kan erhållas för att beräkna Cloettas del i planen.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning för kostnad i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsoch bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

Utgivna konvertibla skuldebrev

Konvertibla skuldebrev kan konverteras till aktier genom att motparten utnyttjar sin option att konvertera fordringsrätten till aktier, de redovisas som ett sammansatt finansiellt instrument uppdelat på en skulddel och en egetkapitaldel. Skuldens verkliga värde vid emissionstidpunkten beräknas genom att de framtida betalningsflödena diskonteras med den aktuella marknadsräntan för en liknande skuld, utan rätt till konvertering. Värdet på egetkapitalinstrumentet beräknas som skillnaden mellan emissionslikviden då det konvertibla skuldebrevet gavs ut och det verkliga värdet av den finansiella skulden vid emissionstidpunkten. Eventuell uppskjuten skatt hänförlig till skulden vid emissionstidpunkten avräknas från det redovisade värdet av egetkapitalinstrumentet. Transaktionskostnader i samband med emission av ett sammansatt finansiellt instrument fördelas på skulddelen och egetkapitaldelen proportionellt mot hur emissionslikviden fördelas. Räntekostnaden redovisas i årets resultat och beräknas med effektivräntemetoden.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

NOT 2 Redovisnings- och värderingsprinciper – moderbolaget

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen ÅRL (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings (Rådet) rekommendation RFR 2.2 "Redovisning för juridiska personer". Även av Rådets utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.

Ändrade redovisningsprinciper

De nya tolkningsuttalanden från IFRIC som tillämpas från och med 2008 samt RFR 2.2 har inte inneburit några ändrade redovisningsprinciper.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformning av koncernens finansiella rapporter är främst finansiella intäkter och kostnader, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen. Vidare har moderbolaget ingen rapport över totalresultatet.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer. Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.

Koncernbidrag för juridiska personer

Moderbolaget redovisar koncernbidrag i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning från dotterbolag redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott till dotterbolag redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Moderbolaget redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernbolag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Skatter

I moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget har två typer av pensionsplaner:

• Avgiftsbestämda pensionsplaner där moderbolaget betalar fasta premier till olika försäkringsbolag.
• Förmånsbestämda planer som främst avser ITP-planen för tjänstemän. Bolaget skuldför pensionsåtagandet vilket tryggas genom kreditförsäkring i och administreras av Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti, ömsesidigt. Beräkningen av förmånsbestämda planer skiljer sig från de antaganden som koncernen använder i enlighet med IFRS främst på följande sätt:
• Vid beräkningen tas inte hänsyn till framtida löneökningar
• Den diskonteringsränta som används fastställs av Finansinspektionen
• Förändringar i diskonteringsräntan och andra aktuariella antaganden redovisas omedelbart i balansräkningen.

Anteciperad utdelning

Anteciperad utdelning från dotterbolag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina finansiella rapporter.

LÅneutgifter

I moderbolaget belastar låneutgifter resultatet under den period till vilken de hänför sig. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.

Finansiella garantier

Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser till förmån för dotterbolag, joint ventures och intresseföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.

NOT 3 Intäkternas fördelning

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
	1 sep–	1 sep–	1 sep–	1 sep–
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Nettoomsättning
Varuförsäljning	1 061	1 184	–	–
Tjänsteuppdrag	–	–	35	39
Övriga rörelseintäkter
Övrigt	62)	371)	0	0
Totala intäkter	1 067	1 221	35	39

1) Avser ersättning från Fazer 28 Mkr samt upplösning tilläggsköpeskilling Karamellpojkarna 9 Mkr. 2) Avser valutakursförändringar.

NOT 4 Avskrivningar

		Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
	1 sep–	1 sep–	1 sep–	1 sep–
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Immateriella rättigheter	2	1	–	–
Byggnader	3	3	0	0
Maskiner	43	40	–	–
Inventarier	2	2	0	0
Totala avskrivningar	50	46	0	0
Avskrivningar har fördelats per funktion på följande sätt
Kostnad för sålda varor	46	43	–	–
Administrationskostnader	4	3	0	0
Totalt	50	46	0	0

NOT 32 NOT 33

NOT 1 NOT 2 NOT 3

NOT 5 Rörelsens kostnader per kostnadsslag

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Mkr	1 sep– 31 aug	1 sep– 31 aug	1 sep– 31 aug	1 sep– 31 aug
Råvaror och förnödenheter 1)	454	551	–	–
Förändringar av lager av färdiga varor och produkter i arbete	25	34	–	–
Personalkostnader	243	291	17	27
Avskrivningar	50	46	0	0
Andra rörelsekostnader	260	299	15	14
Totala kostnader	1 032	1 221	32	41
1) Varav statligt stöd (kostnadsreduktion) avseende exportbidrag	–	1	–	–

not 6 forts	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
	1 sep–	1 sep–	1 sep–	1 sep–
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Pensionskostnader
Ledande befattningshavare
– Avgiftsbestämda planer	5	8	3	8
– Förmånsbestämda planer	0	1	0	1
Övriga anställda
– Avgiftsbestämda planer	11	22	0	0
– Förmånsbestämda planer	2	2	–	–
Totala pensionskostnader	18	33	3	9
Övriga sociala kostnader samtliga	55	65	4	6
Total personalkostnad	233	268	16	27
Medelantal anställda
Sverige	452	464	6	7
varav kvinnor	228	255	2	2

NOT 6 Personalkostnader och antal anställda

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
	1 sep–	1 sep–	1 sep–	1 sep–
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Löner och ersättningar
Ledande befattningshavare
– Sverige	12	15	7	11
varav tantiem	–	2	–	1
Övriga anställda
– Sverige	148	155	2	1
Totala löner och ersättningar	160	170	9	12

Redovisning av könsfördelning i företagsledningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2010 2009		2010	2009
	1 sep–	1 sep–	1 sep–	1 sep–
	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Andel kvinnor
Styrelsen	33%	46%	50%	50%
Övriga ledande befattningshavare 1)	17%	25%	33%	29%

1) Avser koncernens ledningsgrupp samt lokala ledningsgrupper.

NOT 7 Ersättningar till ledande befattningshavare

Ersättningar och förmåner under 2009/2010, tkr	Grundlön, arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övrig ersättning	Summa	Pensions förpliktelser
Styrelsens ordförande
Olof Svenfelt	175	–	–	–	20	195	–
Styrelseledamöter
Mikael Svenfelt	150	–	–	–	20	170	–
Lennart Bohlin	150	–	–	–	15	165	–
Ulrika Stuart Hamilton	150	–	–	–	15	165	–
Johan Hjertonsson	150	–	–	–	–	150	–
Meg Tivéus	150	–	–	–	20	170	–
Verkställande direktör
Curt Petri	2 624	–	132	1 502	–	4 258	7 642
Andra ledande befattningshavare (10 pers)	7 777	–	377	2 801	–	10 955	1 397
Totalt	11 326	–	509	4 303	90	16 228	9 039
varav moderbolaget	6 661	–	376	2 857	90	9 984	8 023

Sammanfattning ersättningar och förmåner under 2008/2009, tkr	Grundlön, arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övrig ersättning	Summa	Pensions förpliktelser
Styrelsens ordförande2)	131	–	–	–	15	146	–
Övriga styrelseledamöter2)	715	–	–	–	30	745	–
Verkställande direktör, inkl tidigare befattningshavare	3 003	732	119	1 5051)	–	5 359	6 575
Andra ledande befattningshavare (6 pers)	7 410	665	190	1 820	–	10 085	677
Totalt	11 259	1 397	309	3 325	45	16 335	7 252
varav moderbolaget	9 378	946	309	2 981	45	13 659	6 942

1) Utöver dessa pensionspremier har Curt Petri rätt till en engångspremie om 5,5 Mkr, som avtalats med anledning av att Curt Petris tidigare avtalade förmånsbestämda pensionsförmån genom nytt VD-avtal har ersatts med en premiebestämd pensionsförmån. Engångsbeloppet har betalats av Cloetta under november 2008 till en av Cloetta ägd kapitalförsäkring pantförskriven till Curt Petri, så kallad direktpension. Engångsbeloppet är avdragsgillt i samband med pensionsutbetalning.

2) Samma personer som under 2009/2010, se tabell sidan 84.

Kommentarer till tabellen 2009/2010

• Uppgifterna i tabellen avser kostnader för räkenskapsåret 1 september 2009 – 31 augusti 2010.
• Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.
• Övrig ersättning avser arvode för arbete i revisions- och ersättningsutskott.

Styrelse

Arvode till styrelsen utgår enligt beslut på årsstämman. Årsstämman den 18 december 2009 beslutade att styrelsearvode utgår med högst 1 005 tkr och att ersättning för revisionsutskottet ska uppgå till högst 60 tkr och ersättningsutskottet till högst 40 tkr. Av styrelsearvodet beslutades att styrelsens ordförande erhåller 175 tkr, övriga ledamöter erhåller 150 tkr samt att arbetstagarledamöter erhåller 20 tkr. Utöver styrelsearvodet är styrelsen berättigad till ersättning för resor och logi.

Koncernledning

Ersättning till verkställande direktören samt andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter.

Verkställande direktör och koncernchef

Till verkställande direktören och koncernchefen Curt Petri har under året utgått en lön på 2 624 tkr och andra löneförmåner om 132 tkr. Ingen rörlig ersättning har utbetalats. Rörlig ersättning föregående år avser bonus i samband med bolagsdelningen.

Pensionsåldern är 60 år. Pensionsvillkoren utgörs av en avgiftsbestämd plan där årliga premier fram till pensionsåldern uppgår till motsvarande 55 procent av den pensionsgrundande lönen. Pensionsgrundande lön utgörs av den fasta månadslönen. Bonus och löneförmåner ingår inte i underlaget för pensioner. För att möjliggöra den avtalade tänkta pensionsnivån på 60 procent av lönen mellan 60 och 65 år och 55 procent livsvarigt från 65 år har bolaget utöver ovanstående erlagt en engångspremie föregående räkenskapsår, se not till tabellen avseende 2008/2009.

Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om tolv månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls dessutom ett avgångsvederlag motsvarande en årslön och motsvarande pensionsavsättning.

Andra ledande befattningshavare

Övriga personer i koncernens ledningsgrupp utgörs av koncernens ekonomidirektör samt personer med övergripande ansvar för personal-, informations-, marknads-, kund-, försäljnings-, inköps-, controlling-, affärsutvecklings- och produktionsfrågor. Under räkenskapsåret har löner utgått med tillsammans 7 777 tkr och andra löneförmåner med 377 tkr. Ingen rörlig ersättning har utbetalats. Rörlig ersättning föregående år avser bonus i samband med bolagsdelningen.

Pension utgår för övriga befattningshavare efter 65 år i enlighet med allmänna pensionsplaner. Samtliga pensionsförmåner som är avgiftsbestämda är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning.

Uppsägningstiden för övriga befattningshavare varierar mellan sex–tolv månader, vilket gäller både från den anställdes som från bolagets sida.

Berednings- och beslutsprocess

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott bestående av två ledamöter. Utskottet har berett rekommendationer inför styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Rekommendationerna har innefattat proportionerna mellan fast och rörlig ersättning, storleken på eventuella löneökningar samt pensionsvillkor och avgångsvederlag.

Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2009/2010 har beslutats av styrelsen. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören. Uppföljning av ersättningar till bolagsledningen har gjorts av ersättningsutskottet och styrelsen. Ersättningsutskottet har sedan årsstämman den 18 december 2009 sammanträtt vid ett tillfälle. Förslag avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare presenteras på årsstämman den 15 december 2010 för godkännande.

NOT 8 Ersättning till revisorer

	Koncernen		Moderbolaget
	2010 2009		2010	2009
	1 sep–	1 sep–	1 sep–	1 sep–
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Revisionsarvode
KPMG	2	2	0	1
Totalt revisionsarvode	2	2	0	1

	Koncernen		Moderbolaget
	2010 2009		2010	2009
	1 sep–	1 sep–	1 sep–	1 sep–
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Övriga arvoden
KPMG
– Skatterådgivning	0	0	0	0
– Revisionsnära rådgivning	0	1	0	1
– Övrigt	0	0	0	0
Totala övriga arvoden	0	1	0	1
Total ersättning till revisorer	2	3	0	2

Med revisionsarvode avses arvode för granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra, samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid genomförande av sådan granskning.

NOT 9 Upplysningar för jämförelseändamål

	1 sep 2009 – 31 aug 2010			1 sep 2008 – 31 aug 2009
Mkr	Exkl. jämförelse störande poster	Jämförelse störande poster	Inkl. jämförelse störande poster	Exkl. jämförelse störande poster	Jämförelse störande poster	Inkl. jämförelse störande poster
Nettoomsättning	1 061	–	1 061	1 184	–	1 184
Kostnad för sålda varor	–732	–	–732	–841	–71)	–848
Bruttoresultat	329	–	329	343	–7	336
Övriga rörelseintäkter	6	–	6	0	372)	37
Försäljnings- och administrationskostnader	–299	–	–299	–321	–441)	–365
Övriga rörelsekostnader	–1	–	–1	–14	63)	–8
Rörelseresultat	35	–	35	8	–8	0
Finansiella poster	–4	–	–4	–1	–	–1
Resultat före skatt	31	–	31	7	–8	–1
Skatt	–9	–	–9	2	5	7
Periodens resultat	22	–	22	9	–3	6

1) Avser omstruktureringskostnader. 2) 28 Mkr avser erhållen ersättning från Fazer Konfektyr avseende omstruktureringskostnader och 9 Mkr avser upplösning av reserverad tilläggssköpeskilling. 3) Avser erhållen ersättning från Fazer Konfektyr avseende valutaterminskontrakt.

NOT 10 Finansiella intäkter och kostnader

	Koncernen
	2010	2009
Mkr	1 sep–31 aug	1 sep–31 aug
Ränteintäkter på finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål (inkl placeringar med en återstående löptid < 3 månader)	1	1
Nettovinst på finansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål 1)	0	0
Ränteintäkter på banktillgodohavanden	2	4
Finansiella intäkter	3	5
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–2	–1
Räntekostnader på finansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål	–1	0
Netto valutakursförändringar	0	–1
Räntekostnader på förmånsbestämda pensionsförpliktelser	–4	–4
Övriga räntekostnader	0	0
Finansiella kostnader	–7	–6
Finansnetto	–4	–1

1) Nettovinst redovisas här i sin helhet inklusive räntekomponent

NOT 11 Resultat från finansiella poster

		Moderbolaget
	2010	2009
Mkr	1 sep– 31 aug	1 sep– 31 aug
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelning från dotterföretag	–	80
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter koncernföretag	0	1
Ränteintäkter på banktillgodohavanden	0	0
Finansiella intäkter	0	81
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader koncernföretag	–	–1
Netto valutakursförändringar	0	0
Räntekostnader på förmånsbestämda pensions
förpliktelser	0	0
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–2	–1
Övriga räntekostnader	0	0
Finansiella kostnader	–2	–2
Resultat från finansiella poster	–2	79

1) Nettovinst redovisas här i sin helhet inklusive räntekomponent.

NOT 12 Bokslutsdispositioner

	Moderbolaget
	2010 2009
	1 sep–	1 sep–
Mkr	31 aug	31 aug
Förändring av periodiseringsfond	–1	–1
Skillnad mellan avskrivning enligt plan och bokföringsmässiga avskrivningar	0	0
Totalt	–1	–1

NOT 13 Skatter Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009 Mkr 1 sep– 31 aug 1 sep– 31 aug 1 sep– 31 aug 1 sep– 31 aug Skatt på årets resultat fördelar sig enligt följande Aktuell skatt Svensk inkomstskatt –14 –8 –1 –1 Uppskjuten skatt Sverige 5 15 1 2 Totalt –9 7 0 1 Årets skattekostnad motsvarar en effektiv skattesats på, % 30,9 440,5 40,9 1,7 Skillnaden mellan effektiv skattesats och den lagstadgade skattesatsen i Sverige består av följande poster: Svensk skattesats, % 26,3 28,0 26,3 28,0 Ej skattepliktiga intäkter, % –1,0 200,3 0 0 Ej avdragsgilla kostnader samt övriga poster, % 5,6 –228,0 13,5 –26,3 Effekt av ändrad skattesats vid beräkning av uppskjuten skatt på obeskattade reserver – 440,2 – – Effekt av redovisad skatt från tidigare perioder 0,0 – 1,1 – Redovisad effektiv skattesats, % 30,9 440,5 40,9 1,7 Uppskjutna skatteskulder (+)/fordringar (–) fördelar sig till följande poster Immateriella anläggningstillgångar 12 13 0 0 Materiella anläggningstillgångar 63 61 0 0 Övriga obeskattade reserver* 29 35 0 – Underskottsavdrag –1 –1 – – Övriga temporära skillnader 0 0 –2 –1

* Avser periodiseringsfonder

Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver i moderbolaget redovisas endast i koncernen. Se not 36.

Utgående balans vid årets slut 103 108 –2 –1

Uppskjutna skatteskulder (+)/

Utgående balans vid årets slut	103	108	–2	–1
Förändring över eget kapital avseende konvertibellånet	–	1	–	1
Förändring över resultaträkningen	–5	–15	–1	–2
Ingående värde vid årets början	108	122	–1	0
fordringar (–) förändring mellan åren

NOT 1 NOT 2

NOT 3 NOT 4 NOT 5 NOT 6 NOT 7 NOT 8 NOT 9 NOT 10 NOT 11 NOT 12 NOT 13 NOT 32 NOT 33

NOT 14 Immateriella anläggningstillgångar, koncernen

Mkr	Good will 1)	Varu märken 2)	Licen ser 3)	Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2008-09-01	181	50	21	252
Investeringar	–	–	0	0
Utgående balans 2009-08-31	181	50	21	252
Ackumulerade av och nedskrivningar
Ingående balans 2008-09-01	–90	–	–18	–108
Årets avskrivningar	–	–	–1	–1
Utgående balans 2009-08-31	–90	–	–19	–109
Redovisade värden
2008-09-01	91	50	3	144
2009-08-31	91	50	2	143
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2009-09-01	181	50	21	252
Investeringar	–	–	3	3
Utgående balans 2010-08-31	181	50	24	255
Ackumulerade av och nedskrivningar
Ingående balans 2009-09-01	–90	–	–19	–109
Årets avskrivningar	–	–	–2	–2
Utgående balans 2010-08-31	–90	–	–21	–111
Redovisade värden
2009-09-01	91	50	2	143
2010-08-31	91	50	3	144

1) Avser koncernmässig goodwill som hänförs till förvärvet av Candelia AB 1998. 2) Avser varumärken som hänförs till förvärvet av Candelia AB 1998.

3) Avser aktiverade utgifter för programvaror.

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill och varumärken

Goodwill och bokfört värde på varumärkena i koncernen härrör sig till förvärvet av Candelia AB 1998. Dessa varumärken har överlåtits och goodwill har tillförts koncernen i samband med bildandet av koncernen före den 31 augusti 2008. Genom förvärvet 1998 erhöll dåvarande koncern ett antal viktiga varumärken och ett ökat produktsortiment, vilket stärkte koncernens marknadsandel främst på den svenska marknaden. Produkterna säljs i huvudsak på den svenska och norska marknaden, men även till viss del i Danmark. Den goodwill som uppkom vid förvärvet hänför sig till vid detta tillfälle beräknade värdet av framtida synergivinster, marknadsposition och stärkt konkurrenskraft.

Den lägsta nivå (kassagenererande enhet) som goodwill och varumärken kan hänföras till är koncernen. De framräknade återvinningsvärdena för varumärken och goodwill, som utgörs av nyttjandevärdet för respektive kategori, bygger på en kassaflödesprognos för fem år. Kassaflöden bortom fem år extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt om 2,5 procent.

Återvinningsvärdet av nettotillgångarna i koncernen beräknades per 31 augusti 2010 ej understiga det bokförda värdet, vilket medförde att det inte förelåg något nedskrivningsbehov av goodwill. Per 30 juni 2008 understeg återvinningsvärdet det bokförda värdet med 90 Mkr varpå motsvarande nedskrivning gjordes. De viktigaste antagandena i beräkningarna baseras på förväntad försäljningstillväxt, vinstmarginaler och investeringsbehov. Antagandena baseras på tidigare erfarenheter och externa informationskällor. Den generella tillväxten för branschen på de geografiska marknader där Cloettas produkter säljs har historiskt varit cirka 2 procent per år. De antagna tillväxtmålen, som är något högre, är i linje med koncernens långsiktiga mål för organisk tillväxt samt ledningens bedömning. Diskonteringsräntan före skatt har beräknats till 9,8 procent (9,5).

Immateriella tillgångar

Moderbolaget

Immateriella tillgångar i moderbolaget utgörs av varumärken förvärvade från Cloetta Fazer AB per 2008-08-29. Anskaffningsvärdet uppgår till 0,3 tkr.

NOT 15 Materiella anläggningstillgångar, koncernen

Mkr	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Pågående investeringar	Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2008-09-01	93	565	21	64	743
Investeringar	31	2	2	76	111
Omklassificering	–	28	–	–28	–
Avyttringar och utrangeringar	–	–8	–3	–	–11
Utgående balans 2009-08-31	124	587	20	112	843
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2008-09-01	–3	–332	–11	–	–346
Årets avskrivningar	–3	–40	–2	–	–45
Avyttringar och utrangeringar	–	7	2	–	9
Utgående balans 2009-08-31	–6	–365	–11	–	–382
Redovisade värden
2008-09-01	90	233	10	64	397
2009-08-31	118	222	9	112	461
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2009-09-01	124	587	20	112	843
Investeringar	2	4	1	42	49
Omklassificering	–	22	–	–22	–
Avyttringar och utrangeringar	–	–6	0	–	–6
Utgående balans 2010-08-31	126	607	21	132	886
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2009-09-01	–6	–365	–11	–	–382
Årets avskrivningar	–3	–43	–2	–	–48
Avyttringar och utrangeringar	–	4	–	–	4
Utgående balans 2010-08-31	–9	–404	–13	–	–426
Redovisade värden
2009-09-01	118	222	9	112	461
2010-08-31	117	203	8	132	460
				2010	2009
Mkr				31 aug	31 aug
Taxeringsvärden
Taxeringsvärden, byggnader (i Sverige)				78	73
Taxeringsvärden, mark (i Sverige)				24	24
Totalt				102	97

NOT 10

NOT 1

NOT 13 NOT 14

NOT 36

NOT 15 Materiella anläggningstillgångar, moderbolaget

Mkr	Byggnader och mark	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2008-09-01	4	0	4
Investeringar	0	0	0
Utgående balans 2009-08-31	4	0	4
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2008-09-01	–	–	–
Årets avskrivningar	0	0	0
Utgående balans 2009-08-31	0	0	0
Redovisade värden
2008-09-01	4	0	4
2009-08-31	4	0	4
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2009-09-01	4	0	4
Utgående balans 2010-08-31	4	0	4
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2009-09-01	0	0	0
Årets avskrivningar	0	0	0
Utgående balans 2010-08-31	0	0	0
Redovisade värden
2009-09-01	4	0	4
2010-08-31	4	0	4
		2010	2009
Mkr		31 aug	31 aug
Taxeringsvärden
Taxeringsvärden, byggnader (i Sverige)		3	3
Taxeringsvärden, mark (i Sverige)		3	3
Totalt		6	6

NOT 16 Finansiella placeringar

	Koncernen
	2010	2009
	1 sep–	1 sep–
Mkr	31 aug	31 aug
Gottgörelsetillgång som redovisas till verkligt värde i enlighet med IAS 19
Kapitalförsäkringar	1	2
Utgående balans vid årets slut	1	2
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Räntebärande värdepapper	50	21
Utgående balans vid årets slut	50	21

NOT 17 Andelar i koncernföretag

					Kapitalandel, %	Redovisat värde
Mkr	Org.nr	Säte	Antal andelar	2010	2009	2010	2009
Cloetta Sverige AB	556226-4514	1)	267 200	100	100	528	528
Cloetta International AB	556189-9641	1)		100	100	–	–
Candelia Polly AB	556282-6957	1)		100	100	–	–
Gig AB	556373-6130	1)		100	100	–	–
Cloetta International AS	911 167 271	3)		100	100	–	–
Cloetta A/S	967 897 167	3)		100	100	–	–
AB Karamellpojkarna	556063-3223	2)	15 000	100	100	4	4
Karamellpojkarna Sälj AB	556238-0609	2)		100	100	–	–
Cloetta Development AB	556377-3182	1)	1 000	100	100	2	2
Albisol Education & Conference Ltd	–	4)		100	100	–	–
Cloetta Invest AB	556010-3839	1)	42 000	100	100	3	3
Prosilio AB	556243-2103	1)		100	100	–	–
Kavalleristen AB	556185-7110	1)	5 000	100	100	1	1
Choklad-Thule AB	556308-8193	1)	1 000	100	100	0	0
AB Jaeger Peps Candy Co	556369-5146	1)	2 000	100	100	0	0

1) Linköping 2) Alingsås 3) Askim/Norge 4) Gibraltar/Spanien

NOT 18 Varulager

	Koncernen
	2010 2009
Mkr	31 aug	31 aug
Råvaror och förnödenheter	30	28
Varor under tillverkning	9	8
Färdiga varor och handelsvaror	106	81
Utgående balans vid årets slut	145	117

NOT 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2010 31 aug	2009 31 aug	2010 31 aug	2009 31 aug
Förutbetalda personalrelaterade kostnader	1	2	0	1
Förutbetalda hyror, försäkringar, leasingavgifter	2	1	0	0
Övriga förutbetalda kostnader	5	5	1	0
Upplupna räntor	2	0	0	0
Övriga upplupna intäkter	0	1	–	–
Utgående balans vid årets slut	10	9	1	1

NOT 12 NOT 13

NOT 1 NOT 2 NOT 3 NOT 4 NOT 5 NOT 6 NOT 7 NOT 8 NOT 9 NOT 10

NOT 32 NOT 33

538 538

NOT 20 Likvida medel

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2010 31 aug	2009 31 aug	2010 31 aug	2009 31 aug
Specifikation likvida medel
Kassa och bank	160	191	72	56
Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel	35	65	–	–
Totalt	195	256	72	56

NOT 21 Eget kapital

Det egna kapitalet i koncernen fördelar sig enligt följande: Koncernen

Mkr	2010 31 aug	2009 31 aug
Eget kapital	733	711
Årets resultat	22	6
Soliditet, %	65,7	63,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten	19	127
Kassaflöde efter investeringsverksamheten	–61	–2

Koncernens långsiktiga mål

Tillväxt

Cloettas mål är att växa organiskt med 3 procent per år i genomsnitt under en femårsperiod. Härutöver har Cloetta som mål att växa genom samarbeten och förvärv. Tillväxten avseende försäljning av Cloettaprodukter under verksamhetsåret uppgick till 8 procent (6).

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen ska långsiktigt uppgå till 8 procent. Under verksamhetsåret uppgick rörelsemarginalen till 3,3 procent (0,7).

Soliditet

Soliditeten ska vara minst 35 procent. En tillfälligt lägre soliditet kan accepteras i samband med förvärv. Per 31 augusti 2010 uppgick soliditeten till 65,7 procent (63,9).

Utdelning

Målet är att hålla en jämn utdelningsnivå. Riktmärket är att dela ut minst 40 procent av koncernens nettoresultat. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 0,75 kronor (–) per aktie, vilket motsvarar 83 procent av koncernens nettoresultat.

Utdelningar fördelar sig enligt följande: Moderbolaget

	2010	2009
Mkr	31 aug	31 aug
Redovisad utdelning	–	41)
Föreslagen utdelning	18	–
Utdelning per aktie, kr
Redovisad	–	0,18
Föreslagen	0,75	–

1) Utdelning lämnades för att reglera nettofordran enligt Separation Agreement, se vidare sidan 54 i förvaltningsberättelsen i föregående års årsredovisning.

Moderbolaget Aktiekapital

Antalet aktier uppgick per den 31 augusti 2010 till 24 119 196 aktier varav A-aktier utgjorde 2 360 000 och B-aktier 21 759 196. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktiernas kvotvärde uppgår till 5,00 kr. Vid kontant eller kvittningsemission äger, där nya aktier i serie A respektive B ges ut, innehavare av A- och B-aktier rätt att teckna nya A- och B-aktier i förhållande till det aktuella innehavet på avstämningsdagen. Om emissionen endast omfattas av B-aktier äger samtliga innehavare av A- och B-aktier rätt att teckna sig för nya B-aktier i förhållande till innehavet på avstämningsdagen. Vid fondemission och vid emittering av konvertibler och teckningsoptioner tillämpas motsvarande fördelning analogt. Överlåtelse av A-aktie till person som tidigare inte är A-aktieägare i bolaget utlöser ett hembudsförfarande, utom när överlåtelsen skett genom bodelning, arv, testamente eller gåva till person som är närmast till arv efter givaren. Efter skriftlig framställan från A-aktieägare skall bolaget omvandla aktieägarens i framställan angivna A-aktier till B-aktier.

Till årsstämman för 2009/2010 den 15 december 2010 föreslås en förändring av bolagsordningen avseende omvandling av A-aktier till B-aktier.

Fritt eget kapital

Överkursfond

Förvärvet av dotterbolaget Cloetta Sverige AB, gjordes genom en apportemission den 25 juli 2008. Överkursfonden avser överkurs på de nyemitterade aktierna.

Balanserade vinstmedel

Balanserade vinstmedel utgörs av summan av årets resultat och balanserat resultat från föregående år. Balanserade vinstmedel inklusive överkursfond utgör det fria egna kapitalet som är tillgängligt för utdelning.

Koncernen Övrigt tillskjutet kapital

Förvärvet av dotterbolaget Cloetta Sverige AB, gjordes genom en apportemission den 25 juli 2008. Övrigt tillskjutet kapital avser överkurs på de nyemitterade aktierna.

Reserver

Avser alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Beloppen per balansdagarna 2009–2010 har varit obetydliga.

Förändringar i eget kapital

För upplysning om förändring av eget kapital för koncernen hänvisas till rapporten Förändringar i eget kapital – koncernen på sidan 72.

NOT 22 Resultat per aktie

Antal aktier vid årets in- och utgång för respektive år har beräknats till 24 119 196, vilket motsvarar antalet aktier i Cloetta per den 31 augusti 2010.

	Koncernen
	2010	2009
Mkr	31 aug	31 aug
Resultat per aktie före utspädning
Årets resultat	22	6
Antal utestående stamaktier	24 119 196	24 119 196
Resultat per aktie före utspädning	0,90	0,23

	Koncernen
	2010	2009
Mkr	31 aug	31 aug
Resultat per aktie efter utspädning
Årets resultat	22	6
Räntekostnad på konvertibla skuldebrev	3	1
Skatt hänförlig till räntekostnad	–1	0
Justerat resultat	24	7
Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året efter utspädning	25 124 085	24 412 624
Resultat per aktie efter utspädning	0,90	0,23

NOT 23 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

De anställda i koncernen omfattas av såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer. Förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige avser främst ITPplanen för tjänstemän. Den största delen finansieras genom kontoavsättning vilken tryggats genom en kreditförsäkring i och administreras av Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti, ömsesidigt. En viss del administreras av Alecta. Denna del omfattar flera arbetsgivare och redovisas som en avgiftsbestämd plan, eftersom tillräcklig information inte kan erhållas för att beräkna Cloettas del i planen.

		Koncernen
	2010	2009
Mkr	31 aug	31 aug
Förmånsbestämda pensionsplaner	74	69
De belopp redovisas i balansräkningen på följande rader har beräknats enligt följande
Nuvärde av ofonderade förpliktelser	101	85
Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (–)	–27	–16
Totalt	74	69
Belopp redovisas i balansräkningen på följande rader
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser	74	69
Pension som ej omfattas av tryggandelagen	0	0
Totalt	74	69

	Koncernen		NOT 1
	2010	2009
Mkr	31 aug	31 aug	NOT 2
De belopp som redovisas i resultaträkningen för förmånsbestämda pensionsplaner är följande			NOT 3
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	3	2	NOT 4
Räntekostnader	4	4	NOT 5
Aktuariella förluster (+) och vinster (–) netto som redovisas under året	0	0	NOT 6
Totalt	7	6	NOT 7
Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner redovisas på följande rader i resultaträkningen			NOT 8 NOT 9
Kostnad för sålda varor	1	1
Försäljningskostnader	1	1	NOT 10
Administrationskostnader	1	0	NOT 11
Finansiella kostnader	4	4	NOT 12
Totalt	7	6	NOT 13
Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i balansräkningen			NOT 14
Nettoskuld vid årets början enligt fastställd balansräkning	69	64	NOT 15 NOT 16
Nettokostnad (+)/nettointäkt (–) redovisad i resultaträkningen	7	6	NOT 17
Utbetalning av förmåner	–2	–1	NOT 18
Utgående balans vid årets slut	74	69	NOT 19
Oredovisad aktuariell förlust			NOT 20
Ingående balans	–16	–14	NOT 21
Årets aktuariella förlust	–11	–2
Totalt	–27	–16	NOT 22

Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen

Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande antaganden:

Diskonteringsräntan skall spegla den riskfria räntan för den period förpliktelsen omfattar. Den genomsnittliga återstående löptiden uppgår till 29,0 år. Diskonteringsräntan baseras på en 30-årig statsobligation, som är den längsta förekommande statsobligationen på marknaden, samt intrapolering av avkastningskurvan till 29,0 år.

Årlig långsiktig löneökning avspeglar procentuella förväntade löneökningar baserat på historiska uppgifter samt förväntningar om framtida inflation, tjänsteålder och befordran.

Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet avspeglar löneutvecklingen för hela arbetsmarknaden.

Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av Sveriges regering och används bland annat för fastställandet av pensionsgrundande lön i det allmänna pensionssystemet.

Långsiktigt inflationsåtagande avspeglas av de senaste årens utveckling samt Sveriges Riksbanks långsiktiga förväntningar.

Personalomsättning speglar den genomsnittliga långsiktiga personalomsättningen.

NOT 23

NOT 32 NOT 33

finansiell informat ion

not 23 forts

	Koncernen
	2010	2009
Uttryckta som vägda genomsnitt, %	31 aug	31 aug
Diskonteringsränta	3,5	4,0
Årlig långsiktig löneökning	3,0	3,0
Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet	3,0	3,0
Långsiktigt inflationsantagande	1,5	1,5
Personalomsättning	5,0	5,0
Historisk information	2010	2009
Förmånsbestämda pensionsplaner
Nuvärde av förpliktelser	101	85
Nuvärde av nettoförpliktelser	101	85
Oredovisade aktuariella vinster (+) och
förluster (–)	–27	–16
Netto redovisat i balansräkningen	74	69

NOT 25 Konvertibellån

	Koncernen/Moderbolaget
	2010	2009
	31 aug	31 aug
Skuldens redovisade värde per balansdagen (Mkr)	28	26
Skuldens nominella värde (Mkr)	30	30
Konverteringskurs (kr)	30,4

Egetkapitaldelen i konvertibellånet uppgår till 2,1 Mkr. Beloppet redovisas efter avdrag för transaktionskostnader hänförliga till egetkapitaldelen om 0,1 Mkr.

Innehavaren har per 25 februari 2011 rätten att utnyttja sin option att erhålla en aktie per varje innehavd konvertibel. Konvertibler som inte konverteras till ordinära aktier inlöses till nominellt belopp efter 25 februari 2012. Det konvertibla skuldebrevet löper med en ränta på 3,48 % avseende perioden 11 november 2009 – 10 november 2010.

NOT 24 Övriga avsättningar

	Koncernen
	2010	2009
	1 sep–	1 sep–
Mkr	31 aug	31 aug
Avsättningar som är långfristiga skulder
Löneskatt	–	0
Avgångsvederlag, permitteringslön och andra personalrelaterade kostnader	–	4
Totalt	–	4
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Avgångsvederlag, permitteringslön och andra personalrelaterade kostnader	6	16
Totalt	6	16
Kostnader i samband med personalneddragning
Redovisat värde vid periodens ingång	20	4
Avsättningar som gjorts under perioden	0	51
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–14	–35
Utgående balans vid årets slut	6	20
Betalningar
Betalningar varmed ersättningen förväntas betalas efter mer än tolv månader	–	4

NOT 26 Övriga kortfristiga skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Derivat	1	1	–	–
Mervärdesskatt	3	0	1	1
Personalens källskatt	5	5	0	0
Övrigt	1	1	–	–
Utgående balans vid årets slut	10	7	1	1

NOT 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2010 31 aug	2009 31 aug	2010 31 aug	2009 31 aug
Upplupna personalrelaterade
kostnader	49	56	5	5
Upplupen bonus och rabatter	23	22	–	–
Övriga upplupna kostnader	19	12	4	2
Förutbetalda intäkter	1	4	–	–
Utgående balans vid årets slut	92	94	9	7

NOT 28 Kassaflödesanalys

		Koncernen
	2010	2009
	1 sep–	1 sep–
Mkr	31 aug	31 aug
Specifikation av poster som inte ingår i kassaflödet
Av– och nedskrivningar av tillgångar	50	46
Reavinster/reaförluster anläggningstillgångar	1	1
Orealiserade kursdifferenser	–3	1
Avsättningar pensioner	5	5
Övriga avsättningar	–14	5
Andra ej likviditetspåverkande poster	4	1
Totalt	43	59

NOT 29 Räntor och utdelning

	Koncernen
Mkr	2010 31 aug	2009 31 aug
Betalda räntor	–1	–1
Erhållna räntor	2	4
Lämnad utdelning	–	–4
Erhållen utdelning	–	–
Totalt	1	–1

NOT 30 Finansiella risker och finansiell riskhantering

Finansverksamheten inom Cloetta har som uppgift att stödja koncernens kommersiella verksamhet och bedrivs inom Cloetta Sverige AB:s finansfunktion. Målet är att tydliggöra koncernens riskexponering och med viss framförhållning skapa förutsägbarhet i det ekonomiska utfallet. De finansiella riskerna hanteras enligt den finanspolicy som fastställts av styrelsen. Styrelsen har också antagit en policy avseende inköp av råvaror inom ramen för den centrala inköpsfunktionen. Koncernen är särskilt utsatt för prisfluktuationer på kakaobaserade råvaror då dessa utgör en betydande del av råvarukostnaden.

Koncernen främsta riskexponering är finansierings-, ränte-, valuta-, kredit- och råvarurisker.

Finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att finansiering inte alls kan erhållas, eller endast till kraftigt ökade kostnader. Enligt fastställd finanspolicy ska det alltid finnas tillräckligt med likvida medel och garanterade krediter för att täcka den närmaste månadens betalningar. Koncernen har en hög likviditet vilket för närvarande begränsar finansieringsrisken. Därtill tillkommer ej utnyttjade kreditlöften som per 31 augusti 2010 uppgick till 50 Mkr (50).

Likvida medel och kortfristiga placeringar som per 31 augusti 2010 uppgick till 245 Mkr (277).

Förfallostruktur och information om genomsnittlig ränta på dessa placeringar framgår av tabellen under rubriken Ränterisk. Förfallostrukturen för företagets finansiella skulder framgår av följande tabell.

Mkr	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån –1 år	1–5 år	Totalt
Konvertibla skuldebrev	–	–	–	30	30
Leverantörsskulder	70	0	–	–	70
Summa	70	0	–	30	100

Ränterisk

Koncernens resultat påverkas av fluktuationer i marknadsräntorna. På motsvarande sätt påverkas det underliggande värdet av finansiella instrument vid ränteförändringar. Koncernens räntebärande finansiella tillgångar utgörs främst av kortfristiga placeringar och likvida medel. Finansnettot har också påverkats av diskonteringseffekter vid nuvärdesberäkning av utestående pensionsförpliktelser och andra långfristiga ersättningar till anställda.

I enlighet med av styrelsen fastställd finanspolicy, får likvida medel och kortfristiga placeringar ej exponeras för en ränterisk överstigande det prognostiserade finansnettot för vid varje tid innevarande räkenskapsår.

Denna risk uttrycker hur det underliggande värdet påverkas vid en procents förskjutning av räntekurvan (motsvarande en höjning av marknadsräntorna med en procent över samtliga löptider). Det prognostiserade framtida kassaflödet skall alltid vägas in vid finansverksamhetens beslut av placeringarnas löptider och omfattning.

Den – enligt finanspolicyn – obligatoriska likviditetsbufferten får ej heller placeras i finansiella instrument med en, vid investeringstillfället, kvarvarande löptid överstigande tre månader. Ränterisken på likvida medel och kortfristiga placeringar var per 31 augusti 2010 beräknad till cirka 0,1 Mkr (0,3) och den genomsnittliga bindningstiden var vid samma tillfälle cirka 2 månader (4).

Mkr	Nomi nellt värde	Ränta (genom snitt, %)	Inom 3 mån	3 mån	–1 år 1–5 år Totalt
Tillgångar
Likvida medel	195	0,8	195	–	–	195
Kortfristiga placeringar	50	2,0	40	10	–	50
Summa tillgångar	245		235	10	–	245
Skulder
Konvertibellån	30	3,48	–	–	30	30
Summa skulder	30		–	–	30	30

Valutarisk

Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan och dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden. Dessa risker benämns transaktionsexponering. Valutakursfluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. För detta räkenskapsår har omräkningsexponeringen uppgått till 0 (0).

Enligt gällande finanspolicy får derivatinstrument såsom terminer, optioner eller swapar användas för att begränsa de risker som koncernen är exponerad emot. Koncernen tillämpar ej säkringsredovisning (enligt IAS 39) och samtliga derivatinstrument marknadsvärderas med löpande redovisning av värdeförändringen över resultaträkningen.

Valutakursdifferenser har påverkat rörelsens resultat med 6 Mkr (–8) och finansnettot med –0,1 Mkr (0,4).

not 30 forts

Transaktionsexponering

Koncernens transaktionsexponering består i att intäkterna huvudsakligen genereras på hemmamarknaden Sverige, samtidigt som vissa inköp av råvaror, färdigvaror samt maskininvesteringar sker från andra länder och i främmande valutor. Detta utflöde motverkas till viss del av den export som sker till övriga nordiska länder samt till marknaderna utanför Norden. För att minska risken och valutaexponeringen kurssäkras de prognostiserade nettoflödena i respektive valuta för en period av maximalt tolv månader framåt i tiden. Den säkrade andelen skall – enligt fastställd finanspolicy – uppgå till mellan femtio och hundra procent av det totala nettoflödet vid varje tillfälle.

Koncernens valutainflöde består främst av NOK och EUR och valutautflödet främst av EUR, DKK, PLN och GBP. För 2009/2010 utföll dessa valutaflöden enligt nedanstående tabell. Terminskontrakten värderas till marknadspris i enlighet med IAS 39. Marknadsvärdet uppgick per balansdagen till –1,2 Mkr (–0,9).

Transaktionsexponering och exponeringssäkring

Valuta	Utfall 2009/2010*	Prognos 2010/2011*	Andel säkrad av 2010/2011 prognos, %
MEUR	–15	–16	52
MNOK	52	54	56
MDKK	–7	–10	6
MPLN	–0	–0	0
MGBP	–0	–0	0

* Negativa tal avser nettoutflöden och positiva tal nettoinflöden till koncernen

Känslighetsanalys transaktionsexponering

Valuta	Nettoexponering prognos 2010/2011	1% förändring av SEK -värde Mkr
MEUR	–16	+/–1
MNOK	54	+/–1
MDKK	–10	+/–0
MPLN	–0	+/–0
MGBP	–0	+/–0
Totalt		+/–2

Kreditrisker

Kreditrisker i finansiell verksamhet

Dessa kreditrisker utgörs främst av motpartsrisker i samband med fordringar som uppstår vid köp av räntebärande instrument. Finanspolicyn innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditexponering för olika motparter anges. För närvarande får investeringar i räntebärande värdepapper ej genomföras med motparter med en rating understigande BBB– (Standard & Poors) eller motsvarande rating från likvärdigt ratinginstitut.

Kreditrisker i kundfordringar

Distributionen i Norden sker genom de stora dagligvarukedjorna. I Sverige utgör de en stor andel av fakturerad omsättning. Kreditrisker hänförliga till koncernens kundfordringar i Sverige är därmed spridda på relativt få men stora kunder. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras. Där anges beslutsnivåer för beviljande av kreditlimiter. Riskbedömning görs för enskilda kunder, kundgrupper och marknader. För att minska riskerna har kreditförsäkringar avseende försäljning utanför Norden tecknats.

Kundförlusterna för såväl räkenskapsåret 2009/2010 som historiskt sett har varit låga och vid varje månadsbokslut sker en genomgång av förfallna kundfordringar för bedömning om nedskrivning.

Specifikation av kreditrisker	Koncernen
	2010	2009
Mkr	31 aug	31 aug
Kreditriskexponering
Likvida medel	195	256
Räntebärande värdepapper	50	21
Kundfordringar	107	88
Totalt	352	365
Geografisk kreditriskexponering
Sverige	141	93
Övriga Norden	15	16
Övriga marknader	1	0
Totalt	157	109
Åldersanalys kundfordringar, förfallna ej nedskrivna
Ej förfallna kundfordringar	104	89
Förfallna kundfordringar, 0–30 dagar	3	0
Förfallna kundfordringar, 31–60 dagar	0	–1
Förfallna kundfordringar, 61–90 dagar	0	0
Förfallna kundfordringar, mer än 90 dagar	0	0
Totalt	107	88

Per balansdagen var merparten av fordringar hänförliga till marknader utanför Sverige kreditförsäkrade.

Råvarurisk

Kakaoprodukter utgör en väsentlig del av koncernens totala råvarukostnad. Priserna på kakaorelaterade produkter baseras på marknadsnoterade priser på kakaobönor. Dessa varierar över tiden och får därmed också motsvarande effekt på koncernens resultat. Den centrala inköpsfunktionen ska tydliggöra koncernens riskexponering inom detta område och med viss framförhållning skapa förutsägbarhet i det ekonomiska utfallet.

För att minska effekten av prisfluktuationer tecknas leveranskontrakt löpande avseende framtida leveranser i enlighet med av styrelsen fastställd policy.

Känslighetsanalys

För att hantera ränte- och valutakursrisk har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser och räntor att få en påverkan på det konsoliderade resultatet. Per den 31 augusti 2010 beräknas en generell förändring av räntan med en procentenhet, beräknat på en oförändrad nettofordran, påverka koncernens resultat före skatt samt eget kapital med cirka 1 Mkr. En generell förändring med en procent av den svenska valutans värde gentemot andra utländska valutor motsvarar en påverkan på resultatet och eget kapital med cirka 2 Mkr baserat på koncernens prognostiserade transaktionsexponering för 2010/2011.

Eget kapital påverkas av omräkningsdifferenser från utländska dotterbolag som detta räkenskapsår uppgår till 0 (0). Dessa skulle vid 1 procents valutakursrörelse fortfarande uppgå till 0.

Risk management

Koncernen arbetar med risk management dels genom skadeförebyggande arbete, dels genom att utveckla gemensamma försäkringslösningar. Härigenom möjliggörs samordningsvinster och en minimering av koncernens totala skaderisker.

Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

	2010 31 aug		2009 31 aug
Mkr	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Gottgörelsetillgång som redo visas till verkligt värde i enlighet med IAS 19
Kapitalförsäkringar	1	1	2	2
Finansiella tillgångar som innehas för handel värderade till verkligt värde över resultat räkningen
Räntebärande värdepapper	50	50	21	21
Kund- och lånefordringar
Likvida medel	195	195	256	256
Kundfordringar	107	107	88	88
Summa finansiella tillgångar	353	353	367	367
Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultat räkningen
Derivat	1	1	1	1
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Konvertibellån	28	28	26	26
Leverantörsskulder	70	70	77	77
Summa finansiella skulder	99	99	104	104

Räntebärande värdepapper och derivat avser poster för hela koncernen. Följande sammanfattar de metoder och antaganden som använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.

Kapitalförsäkringar

Verkligt värde utgörs av återköpsvärdet.

Värdepapper

Verkligt värde är baserat på noterade marknadspriser på balansdagen utan avdrag för transaktionskostnader. Onoterade värdepapper utgörs av poster av mindre värde där värdeförändringen under året bedöms som obetydlig.

Derivatinstrument

Terminskontrakt är värderade till aktuellt marknadspris genom att använda noterat marknadspris.

Kundfordringar och leverantörsskulder

Kundfordringar och leverantörsskulder har genomgående en kvarvarande livslängd understigande ett år. Det redovisade värdet motsvarar därmed verkligt värde.

Konvertibellån

Det verkliga värdet av skulddelen i de konvertibla skuldebreven beräknas genom diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade med användning av en marknadsränta hos liknande skulder utan konverteringsrätt.

NOT 31 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2010 31 aug	2009 31 aug	2010 31 aug	2009 31 aug
Ställda säkerheter avseende pensionsutfästelser
Kapitalförsäkringar	1	2	–	–
Summa ställda säkerheter	1	2	–	–
Eventualförpliktelser
Borgensförbindelser till förmån för dotterbolag	–	–	75	71
Garantiåtaganden, PRI	1	1	–	–
Övriga garantiåtaganden	1	1	–	–
Summa eventualförpliktelser	2	2	75	71

Aktiebolaget Karamellpojkarna har delgivits stämning av Alingsås tingsrätt avseende upphovsrätt till vissa illustrationer. Bolagets uppfattning är, mot bakgrund av de omständigheter som hittills åberopats, att yrkandena saknar grund och att en eventuell rättegång inte bedöms föranleda någon risk för negativ effekt på bolagets resultat.

NOT 32 Närstående

Koncernen

Definitionen av närståendetransaktioner har i och med delningen av Cloetta Fazer förändrats. Efter delningen är Cloetta AB ett självständigt och fristående bolag. Huvudägare är AB Malfors Promotor och transaktioner mellan Cloetta och huvudägaren är att betrakta som närståendetransaktioner. Under perioden 1 september 2009 – 31 augusti 2010 har inköp från närstående skett i moderbolaget med 1 Mkr (0), motsvarande 0,1 procent av koncernens totala inköp. Prissättningen av köpta varor och tjänster till närstående bolag har skett till marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Beträffande löner och ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare hänvisas till not 7. Koncernen har inga fordringar på nyckelpersoner. Skulder till nyckelpersoner utgörs av sedvanliga personalrelaterade skulder.

Moderbolaget

Moderbolagets innehav av aktier och andelar i dotterbolag framgår av not 17. Fordringar och skulder till dotterbolag fördelar sig enligt följande:

		Moderbolaget
Mkr	2010 31 aug	2009 31 aug
Räntebärande kortfristiga fordringar	24	34
Räntefria kortfristiga fordringar	4	7
Totalt	28	41

För moderbolaget avser 35 Mkr (39) motsvarande 100 procent (100) av årets försäljning och 0 Mkr (1) motsvarande 2 procent (4) av årets inköp, dotterbolag inom Cloettakoncernen. Prissättningen av köpta varor och tjänster till närstående bolag har skett till marknadsmässiga villkor.

NOT 1 NOT 2

NOT 33 Operationell leasing

Kostnadsförda avgifter för operationell leasing uppgår till

		Koncernen
	2010	2009
Mkr	1 sep– 31 aug	1 sep– 31 aug
Leasingavgifter	13	16
Framtida årliga betalningsåtaganden avseende i koncernen förhyrda tillgångar fördelar sig enligt följande
Inom ett år	8	10
Mellan ett och fem år	12	3
Totalt	20	13

Operationella leasingavtal avser främst hyra av en lagerenhet. Inga åtaganden sträcker sig längre än fem år. Under innevarande räkenskapsår har nytt hyresavtal tecknats för lagerenheten.

NOT 34 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Företagsledningen har med revisionsutskottet diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska redovisningsprinciper och uppskattningar. De uppskattningar och bedömningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Nedskrivningsprövning

I not 14 ges närmare beskrivning av de antaganden som har tillämpats vid bedömning av återvinningsvärdet för goodwill. Ändrade antaganden om diskonteringsränta eller framtida omsättningsutveckling kan medföra ytterligare nedskrivningsbehov.

Pensionsantaganden

Viktigare aktuariella antaganden framgår av not 23. Större negativa avvikelser kan leda till att aktuariella förluster behöver redovisas.

NOT 35 Händelser efter balansdagen

Den 14 september sade Cloetta upp 17 anställda på fabriken i Ljungsbro. Övertaligheten berör medarbetare inom produktionen och beror på att Fazer tar hem produktionen till Finland av vissa produkter som idag tillverkas i Ljungsbro samt på effekter av gjorda maskininvesteringar. Efter rapportperiodens utgång har inga ytterligare väsentliga händelser som påverkar verksamheten inträffat.

NOT 36 Obeskattade reserver

Ackumulerade avskrivningar utöver plan	Moderbolaget
	2010	2009
Mkr	31 aug	31 aug
Inventarier
Ingående balans	0	–
Årets avskrivningar utöver plan	0	0
Avyttringar och utrangeringar	–	–
Utgående balans vid årets slut	0	0
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2010	1	1
Avsatt vid taxering 2011	1	–
Utgående balans vid årets slut	2	1
Summa obeskattade reserver	2	1

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Cloetta AB (publ) Org nr 556308-8144

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Cloetta AB (publ) för räkenskapsåret 2009-09-01– 2010-08-31. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 61–98. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Ljungsbro den 25 november 2010 KPMG AB

Helene Willberg Auktoriserad revisor NOT 1 NOT 2 NOT 3 NOT 4 NOT 5 NOT 6 NOT 7 NOT 8 NOT 9 NOT 10 NOT 12 NOT 13 NOT 33 NOT 34 NOT 35 NOT 36

Flerårsöversikt

Mkr	sep 2009– aug 2010	sep 2008– aug 2009	2008 jan–aug	Proforma sep 2007– aug 2008
Resultaträkning i sammandrag
Nettoomsättning	1 061	1 184	838	1 387
Rörelsens kostnader	–1 031	–1 213	–928	–1 450
Övriga rörelseintäkter	6	37	6	6
Övriga rörelsekostnader	–1	–8	0	0
Rörelseresultat	35	0	–84	–57
Finansiella poster	–4	–1	3	5
Resultat före skatt	31	–1	–81	–52
Skatt	–9	7	–4	–11
Årets resultat	22	6	–85	–63
Hänförligt till
Moderbolagets aktieägare	22	6	–85	–63
Balansräkning i sammandrag
Immateriella anläggningstillgångar	144	143	144	144
Materiella anläggningstillgångar	460	461	397	397
Finansiella anläggningstillgångar	1	2	4	4
Varulager	145	117	153	153
Kortfristiga fordringar	121	113	185	185
Likvida medel Summa tillgångar	245 1 116	277 1 113	279 1 162	279 1 162
Eget kapital	733	711	707	707
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	28	26	–	–
Räntebärande avsättningar	74	69	65	65
Räntefria avsättningar	103	112	133	133
Kortfristiga skulder
Räntebärande	–	–	47	47
Räntefria	178	195	210	210
Summa eget kapital och skulder	1 116	1 113	1 162	1 162
NYCKELTAL
Jämförelsestörande poster	–	–8	–92	–114
Rörelseresultat exkl jämförelsestörande poster	35	8	8	57
Rörelsemarginal exkl jämförelsestörande poster, %	3,3	0,7	1,0	4,1
Vinstmarginal, %	2,9	neg	neg	neg
Nettofordran	144	183	171	171
Sysselsatt kapital	835	806	819	819
Soliditet, %	65,7	63,9	60,9	60,9
Räntabilitet på sysselsatt kapital exkl jämförelsestörande poster, %1)	4,7	1,2	3,8	3,8
Räntabilitet på eget kapital efter skatt exkl jämförelsestörande poster, %1)	3,0	1,3	5,9	5,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten	19	127	–35	25
Kassaflöde efter investeringar i anläggningar	–32	16	–121	–72
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	51	111	85	97
Medelantal anställda	452	464	503	512
Lönekostnader	160	170	111	151

1) Avser rullande 12 månader

Nyckeltal per aktie

		sep 2009– aug 2010	sep 2008– aug 2009	2008 jan–aug	Proforma sep 2007– aug 2008
Resultat före och efter utspädning	kr	0,90	0,23	–3,50	–2,63
Resultat före och efter utspädning exkl jämförelsestörande poster	kr	0,90	0,35	0,31	1,84
Kassaflöde från den löpande verksamheten	kr	0,78	5,27	–1,45	1,04
Eget kapital före och efter utspädning	kr	30,38	29,47	29,34	29,34
Utdelning	kr	0,75	–	–	–
Aktiekurs 31 augusti	kr	39,10	28,50	–	–
P/E-tal	ggr	43	124	–	–
Kurs/eget kapital	%	129	97	–	–
Direktavkastning	%	1,9	–	–	–
Genomsnittligt vägt antal aktier före utspädning1)		24 119 196	24 119 196	24 119 196	24 119 196
Genomsnittligt vägt antal aktier efter utspädning1)		25 124 085	24 412 624	24 119 196	24 119 196
Antal aktier vid periodens slut före utspädning1)		24 119 196	24 119 196	24 119 196	24 119 196
Antal aktier vid periodens slut efter utspädning1)		25 124 085	25 124 085	24 119 196	24 119 196

1) Utspädning 2008/2009 och 2009/2010 avser konvertibelprogrammet.

Definitioner

Bruttomarginal

Nettoomsättning minskad med kostnad för sålda varor i procent av nettoomsättningen.

Rörelsemarginal

Rörelseresultatet i procent av nettoomsättningen.

Vinstmarginal

Resultat före skatt i procent av nettoomsättningen.

Nettofordran

Likvida medel och övriga räntebärande tillgångar med avdrag för räntebärande skulder.

Sysselsatt kapital

Totala tillgångar minskat med räntefria skulder (inklusive uppskjuten skatt).

Soliditet

Eget kapital (inklusive minoritet) vid årets slut i procent av balansomslutningen.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Upplysningar om kostnader som påverkar jämförbarheten

Väsentliga poster av engångskaraktär (jämförelsestörande) som kommenteras särskilt för att underlätta jämförbarheten mellan periodens utfall och andra perioder.

Kassaflöde efter investeringar

Kassaflöde från den löpande verksamheten efter avdrag för nettoinvesteringar.

Nyckeltal per aktie

Resultat Årets resultat i relation till genomsnittligt antal aktier under räkenskapsåret.

Resultat exklusive poster av engångskaraktär

Vid beräkningen återläggs poster av engångskaraktär som, efter avdrag för skatt, påverkat resultatet.

Eget kapital

Eget kapital i relation till antalet aktier på balansdagen.

P/E-tal

Aktiekurs vid årets slut i relation till årets vinst per aktie.

Direktavkastning

Utdelning i procent av aktiekursen vid årets slut.

Resultat per aktie efter utspädning

Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning återläggs den ränta på konverteringslånet som, efter avdrag för skatt, belastat resultatet. Antalet aktier utgörs av maximalt antal aktier efter konvertering av utestående konvertibla skuldebrev.

Historik

Cloetta är Nordens äldsta chokladtillverkare, med traditioner som sträcker sig ända från 1862, då de tre schweiziska bröderna Bernard, Christoffer och Nutin Cloëtta startade firman "Brødrene Cloëtta" för tillverkning av choklad och konfektyr i Köpenhamn. 1872 etablerade sig bröderna även i Malmö och blev därmed först med fabriksmässig framställning av choklad i Sverige.

• 1901 flyttades tillverkningen till en ny fabrik vid Malfors i Ljungs socken. Orten fick namnet Ljungsbro, där Cloettas produktionsanläggning finns sedan dess.
• 1917 övertog det nybildade Svenska Chokladfabriks AB aktiemajoriteten i Cloetta från Cloettafamiljen. Bolaget ägdes av familjen Svenfelt som fortfarande har stora ägarintressen i Cloetta.
• 1921 skapades Cloettas kända slogan "Tag det rätta tag Cloetta". Många av dagens välkända varumärken lanserades också under 1900-talets första hälft.
• Från 1980-talet och framåt förvärvade Cloetta en rad livsmedelsföretag. Cloetta har under åren bland annat ägt ett affärsområde för stärkelseprodukter och en handelsrörelse. Som en följd av detta var Cloetta i slutet av 1990-talet ett av Nordens ledande handelshus för dagligvaror.
• 1994 listades Cloettas B-aktie på Stockholmsbörsen.
• 1998 förvärvades Candelia med bland annat varumärkena Polly och Bridge.
• 2000 slogs Cloetta samman med Fazerkoncernens konfektyrdivision och bildade Cloetta Fazer. Cloetta och Fazer-koncernen hade även tidigare ett samarbete sedan 1990 inom såväl produktion som försäljning.
• 2001 avyttrades koncernens handelsrörelse.
• 2007 förvärvades AB Karamellpojkarna i Alingsås med varumärkena Extra Starka, Hemkola, Fruktklubbor och Fünf Kräuter.
• I juli 2008 fattade aktieägarna i Cloetta Fazer ett principbeslut om godkännande av delning av Cloetta Fazer. Delningen innebar att verksamheten i Cloetta Fazer delades upp i två företag; Fazer Konfektyr, som blivit en division i Fazerkoncernen, och Cloetta.
• 2009 listades Cloettas B-aktie åter på Nasdaq OMX Stockholm.

Årsstämma

Årsstämma äger rum onsdagen den 15 december 2010 kl 14.00 i Collegium, Linköping.

Rätt att delta

Rätt att delta i årsstämman har aktieägare som finns införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 9 december 2010 och som har anmält sig enligt nedan. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste således registrera sig under eget namn i aktieboken för att ha rätt att själv eller genom ombud delta i stämman. Sådan omregistrering måste vara genomförd senast torsdagen den 9 december 2010.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning om 0,75 kronor per aktie för räkenskapsåret 2009/2010.

Anmälan

Anmälan om deltagande i stämman ska ha kommit bolaget tillhanda senast torsdagen den 9 december 2010. Anmälan kan göras på följande sätt:

Post: Cloetta AB Susanne Beijar 590 69 Ljungsbro Tel: 013-28 51 11 alt 013-28 51 02 Fax: 013-28 51 12 Webb: www.cloetta.se

Beställn Kexchoklad och fjällen – en aktiv kombination. ing av årsredovisningen

Årsredovisningen publiceras på svenska och engelska. Den tryckta årsredovisningen distribueras efter beställning via hemsidan, e-post eva.gad@cloetta.se eller per telefon 013-28 51 02. Den kan också laddas ner på www.cloetta.se respektive www.cloetta.com.

Finansiell kalender

Delårsrapport Q1 september – november 2010 15 december 2010 Delårsrapport Q2 september 2010 – februari 2011 23 mars 2011 Delårsrapport Q3 september 2010 – maj 2011 23 juni 2011 Bokslutskommuniké september 2010 – augusti 2011 18 oktober 2011 Årsstämma 2010/2011 19 december 2011

Adresser

Moderbolag: Cloetta AB (publ)

Hjalmar Svenfelts väg 590 69 Ljungsbro Tel: 013-28 50 00 Fax: 013-655 60

Dotterbolag: Cloetta Sverige AB

Hjalmar Svenfelts väg 590 69 Ljungsbro Tel: 013-28 50 00 Fax: 013-655 60

AB Karamellpojkarna

Box 535 Borgens gata 4 441 15 Alingsås Tel: 0322-788 00 Fax: 0322-788 28

Kexchoklad och En Svensk Klassiker – en ny kombination.

Produktion: Cloetta i samarbete med R19. Foto: Niclas Albinsson, Joakim Folke och Erik Hagman med flera. Tryck: åtta45, 2010.

Plopp stod i centrum för Cloettas engagemang och närvaro i samband med festligheterna kring Kronprinsessparets bröllop den 19 juni 2010. Plopp Mini fick då tilllfälligt ny design med kärleksbudskapen Kram, Puss, Lycka och Kärlek. De specialdesignade förpackningarna kommer vi att få se mer av framöver.

Cloetta AB, 590 69 Ljungsbro, www.cloetta.se