AI assistant
Catena — Annual Report 2016
Mar 29, 2017
2901_10-k_2017-03-29_1c1c2e8e-fad7-4159-83bc-392eca6818e6.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
Ledande inom logistikfastigheter – en växande marknad
- Förbättrat resultat med starkt kassaflöde
- Tillväxt med fördubblad fastighetsyta
- Fortsatt utveckling av moderna logistikanläggningar för effektiva varuflöden
- Stabil finansiell ställning
Kallelse till stämma
Tid och plats
Årsstämma i Catena AB (publ) hålls torsdagen den 27 april 2017 klockan 16:00 på IVA:s konferenscentrum, Grev Turegatan 16 i Stockholm.
Rätt att deltaga
För rätt att deltaga i stämman måste aktieägaren vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 21 april. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast denna dag tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn. Sådan registrering bör begäras i god tid innan stämman, hos den som förvaltar aktierna.
Anmälan
Anmälan om deltagande i stämman ska göras senast den 21 april klockan 14:00 via e-post till [email protected]. Anmälan kan också lämnas per telefon 0730-70 22 46 eller per post till Catena AB (publ), Årsstämma, Box 5003, 250 05 Helsingborg. Vid anmälan ska aktieägare uppge namn, person-/organisationsnummer, adress, telefonnummer, eventuella biträden och antal aktier. Eventuella fullmakter ska vara skriftliga och lämnas senast på stämman. Fullmaktsformulär finns på www.catenafastigheter.se och på huvudkontoret i Helsingborg. Det sänds även till aktieägare på begäran. Sker deltagande med stöd av fullmakt, registreringsbevis eller annan behörighetshandling kan sådan med fördel sändas in i god tid före stämman till Catena AB.
Innehåll
| Catena i korthet Positioner för värdeskapande varuflöden |
2-3 |
|---|---|
| Året i korthet Ett år av tillväxt och utveckling |
4-5 |
| VD har ordet Ledande och störst på en växande marknad för logistikfastigheter |
6-7 |
| Logistiktrender Ny infrastruktur för moderna varuflöden |
8-9 |
| Marknaden Tydliga trender driver marknaden framåt |
12-15 |
| Förvaltningsberättelse Affär och strategi |
|
| En fokuserad affärsmodell | 18 |
| Förvaltning av strategisk placerade | |
| logistikanläggningar för varje uppgift Ett attraktivt kunderbjudande |
19 20-21 |
| Aktiv projektutveckling | 22-23 |
| Tydliga mål och definierade strategier | 24-27 |
| Hållbarhet Catenas hållbarhetsarbete |
30 |
| Hållbar logistik och samhällsutveckling | 31-32 |
| Miljöeffektiva fastigheter | 33-35 |
| Attraktiv arbetsgivare | 36-37 |
| Fastighetsrörelsen | |
| Fortsatt förbättrade resultat | |
| med starka kassaflöden | 40-43 |
| En ny affärsstruktur | 44 |
| Region Göteborg | 45 |
| Region Helsingborg | 46 |
| Region Jönköping | 47 |
| Region Malmö | 48 |
| Region Stockholm Fastighetsvärdering |
49 50-51 |
| Fastighetsförteckning per region | 52-53 + utvik |
| Väsentliga händelser | 54-55 |
| Marknadsutsikter | 56 |
| Vinstdisposition | 57 |
| Finansiering | |
| Räntebärande skulder | 60-61 |
| Catena-aktien och ägarna | 62-65 |
| Finansiell information Innehåll |
67 |
| Finansiella rapporter, koncernen | 68-73 |
| Noter, koncernen | 74-96 |
| Finansiella rapporter, moderbolaget | 97-99 |
| Noter, moderbolaget | 100-107 |
| Årsredovisningens undertecknande | 108 |
| Revisionsberättelse | 109-113 |
| Bolagsstyrning | |
| Styrelsens ordförande: En ansvarsfull och | |
| transparent bolagsstyrning skapar värde | 115 |
| Bolagsstyrningsrapport | 116-121 |
| Risker och möjligheter | 122-125 |
| Styrelse Företagsledning |
126 127 |
| Information Flerårsöversikt |
128 |
| Definitioner | 129 |
| GRI-noter | 130-137 |
| Catena året om och ordlista | 138 |
| Index över diagram och tabeller | |
| samt pressmeddelanden | 139 |
Positioner för värde skapande varuflöden
En attraktiv investering
En tydlig fokuserad affärsmodell Catenas fokusering på logistikfastigheter ger bolaget unika möjligheter att följa Skandinaviens godsflöden. På så sätt kan Catena utveckla och förvalta attraktiva logistikanläggningar som kan försörja växande storstads-
regioner med gods och varor. Anläggningar med stabila kassaflöden, som medger såväl en fortsatt utveckling av verksamheten som utdelning till ägarna.
En ledande position på en växande marknad
Sedan starten av det moderna Catena har bolaget varit en ledande aktör inom logistikfastigheter och utvecklat och drivit den växande sektorn framåt. Efter en rad strukturaffärer är Catena också sektorns
största fastighetsbolag i Sverige. Det ger Catena såväl kostnads- som intäktssynergier, som därigenom skapar värden för kunder, aktieägare och övriga intressenter.
Strategiskt placerade logistikanläggningar
Catena har en god uppfattning om var och hur Skandinaviens gods flödar. Därigenom kan bolaget erbjuda logistikanläggningar på landets mest transportstrategiska lägen, ofta intill kombiterminaler som är viktiga eftersom de kan hantera flera olika transportslag. Catenas terminaler och logistiklager är lokaliserade i anslutning till de viktigaste transportlederna och knutpunkterna. Distributionslager och anläggningar för citylogistik är av naturliga skäl placerade i omedelbar anslutning till eller i citynära lägen och då med speciellt utformade lokaler. För att bestämma det logistiskt optimala läget för varje enskild kund analyserar Catena varje kunds varuflöde, dess volym och spridning. Därigenom kan kunden minimera stegen mellan produktion och konsumtion och på så sätt minimera transporttid, kostnad och miljöbelastning.
Lokaler optimerade för sin uppgift
Som ledande förvaltare av logistikfastigheter erbjuder Catena sina kunder ett antal olika kostnads- och miljöeffektiva lokaltyper som är speciellt utformade för den primärt definierade uppgiften; Terminaler som är utformade för omlastning på en och samma dag, lagerlokaler för produkter i väntan på att bli sålda och distributionslager för varor som lagras under kortare tid i väntan på vidaretransport till slutförbrukaren samt citylogistik och ehandelslager som är utrustade för att på bästa sätt kunna betjäna kunder med små sammansatta leveranser. Catena verkar dessutom som en kundnära logistikkonsult för sina hyresgäster, som kan utveckla en komplett logistiklösning eller funktion för en säkrare, bättre kontrollerad och rationellare verksamhet.
Bolagets stora och varierande fastighetsportfölj gör det också möjligt att på ett flexibelt sätt reglera ytorna i takt med kundens utveckling.
Läs mer om Catenas erbjudande på sidorna 20-21.
Fastighetsutveckling och förvaltning som också bygger på logistikkunnande
Efter mångåriga studier och analyser av nationella och lokala godsflöden har Catena en god och aktuell uppfattning om var i Skandinavien gods från olika delar av världen ankommer och hur de distribueras vidare. Denna kunskap tillsammans med bolagets extensiva fastighets- och logistikkunnande ligger till grund för bolagets utveckling av såväl befintliga som framtida logistikpositioner och logistikanläggningar. Kostnadseffektiva anläggningar som är väl anpassade för sin primära uppgift; omlastning, lagring eller distribution som också fyller klimatutmaningens nya hårdare krav på minskad miljöpåverkan.Vid sidan av de etablerade logistikpositionerna har Catena en betydande portfölj med attraktiva logistiklägen i olika utvecklingsstadier. Den aktiva fastighetsutvecklingen är central för såväl Catenas framgångsrika fastighetsförvaltning som ökade fastighetsvärden.
Läs mer om Catenas fastighetsutveckling och projektutveckling på sidorna 22-23.
En, inom logistik och fastighetsförvaltning, kompetent förvaltningsorganisation på plats i de prioriterade regionerna säkerställer nära relationer med framförallt kunderna, men också det lokala näringslivet och samhället i övrigt. Det gör det möjligt att snabbt lösa de problem som kan uppstå. Samtidigt kan nya behov, som kan leda till nya affärer fångas upp. Catenas förvaltning skapar på olika sätt värde för hyresgästerna, till exempel genom flexibla ytor och samordnade transporter för att underlätta utvecklingen av citylogistik. Tillsammans med samarbetspartners kan Catena, med ett fastighetsperspektiv, också ta ett helhetsgrepp om kundernas logistik och erbjuda anpassade säkerhetslösningar, hanteringsutrustning av olika slag samt IT-system för styrning och kontroll.
Läs mer om Catenas förvaltning på sidorna 19-21.
Fortsatt förbättrat resultat med starkt kassaflöde Catena fortsätter leverera bra
resultat och kunde 2016 ånyo redovisa en stark utveckling. Den ekonomiska uthyrningsgraden förbättrades med hela sju procentenheter, från 86 procent i slutet av första kvartalet till 93 procent vid årets slut. Hyresintäkterna ökade under året med 70 procent. Förvaltningsresultatet, som i princip utgör kassaflöde, ökade med 22 procent. En utskiftning av tillgångar till förmån för utvecklingsbara fastigheter och byggbar mark skapar potential för förbättrat förvaltningsresultat.
Läs mer om Catenas finansiella utveckling på sidorna 40-43.
Tydliga mål och väl definierade strategier
För att växa, förverkliga visionen, nå de finansiella målen samt skapa ett fortsatt starkt kassaflöde arbetar Catena med fyra väl definierade strategier för; Fastighetsutveckling, Kunder & marknad, Hållbarhet och Finansiering. Bolaget har kapacitet
att förverkliga målen och verkställa strategierna med kompetenta och handlingskraftiga medarbetare, finansiell styrka och en utvecklingsbar projektportfölj för att skapa framtida värden.
Läs mer om mål och strategier på sidorna 24-27.
God totalavkastning på Catenas aktie
Catenas verksamhet bygger på ett växande attraktivt fastighetsbestånd som normalt genererar starka kassaflöden. Det ger bolaget goda möjligheter att infria utdelningspolicyn att dela ut 50 procent av förvaltningsresultatet reducerat med schablonskatt. Under 2016 avkastade en investering i Catena-aktien 14,8 procent (12,3), att jämföra med börsens totalindex 9,8 procent OMX Stockholm GI (inkl utd).
Läs mer om aktien på sidorna 62-65.
Ett år av tillväxt och utveckling
Catenas tillväxt och utveckling återspeglas, efter en framgångsrik integration av Tribona, såväl i resultat som i förbättrade nyckeltal.
Året i sammandrag
Hyresintäkter
+70%
Hyresintäkterna ökade med 70 procent till 786,6 Mkr främst tack vare förvärvet av Tribona och färdigställda projekt.
Driftsöverskott
+65%
Årets driftsöverkott har, som ett resultat av förvärv och investeringar, förbättrats med 226,8 Mkr till 578,1 Mkr.
Förvaltningsresultat
+22%
Förvaltningsresultatet har, trots att det belastats av ökade räntekostnader samt betydande belopp av engångskaraktär båda kopplade till förvärvet av Tribona, ökat med 22 procent till 316,0 Mkr.
Fastighetsbeståndet
+125%
Fastighetsbeståndet ökade efter transaktioner och fastighets- och projektutveckling med 125 procent till cirka 10,8 Mdkr.
Nyckeltal
| Föränd., | |||
|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | % | |
| Fastigheternas verkliga värde, Mkr | 10 786,4 | 5 340,30 | 102,0 |
| Belåningsgrad, % | 59,9 | 70,3 | -14,8 |
| Uthyrbar yta, tkvm | 1 490,9 | 816,8 | 82,5 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad, % | 93,0 | 95,5 | -2,6 |
| Hyresintäkter, Mkr | 786,6 | 464,2 | 69,5 |
| Driftsöverskott, Mkr | 578,1 | 351,3 | 64,6 |
| Överskottsgrad, % | 73,5 | 75,7 | -2,9 |
| Förvaltningsresultat, Mkr | 316,0 | 259,3 | 21,9 |
| Kassaflöde före förändringar av | |||
| rörelsekapitalet, Mkr | 294,3 | 241,5 | 21,9 |
| Resultat före skatt, Mkr | 386,6 | 590,3 | -34,5 |
| Räntetäckningsgrad, % | 2,3 | 4,8 | -52,1 |
| Avkastning på eget kapital, % | 10,6 | 25,6 | -58,6 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 6,9 | 10,5 | -34,3 |
| Soliditet, % | 31,6 | 35,7 | -11,5 |
| Förvaltningsresultat per aktie, kr | 9,53 | 10,03 | -5,0 |
| Resultat per aktie, kr | 10,20 | 22,11 | -53,9 |
| Utdelning per aktie, kr | 3,501) | 3,00 | 16,7 |
| Substansvärde per aktie, | |||
| EPRA NAV, kr | 135,80 | 115,00 | 18,1 |
| Aktiens utveckling under året,% | 11,7 | 9,5 | 23,0 |
1) Enligt styrelsens och VDs förslag.
Se också flerårsöversikt på sidan 128-129.
Mkr -100 -50 0 50 100 150 -12 -13 -14 -15 -16 In- och utflyttning Hyresintäkter In Ut Netto
Förvaltningsresultat och kassaflöde före förändring av rörelsekapital
Väsentliga händelser under verksamhetsåret
Transaktioner
Den största transaktionen under året var förvärvet av Tribona som framgångsrikt integrerats i Catenas verksamhet. Av den förvärvade verksamheten har åtta fastigheter, som inte är renodlade logistikfastigheter eller på annat sätt bedömts ha ett begränsat strategiskt intresse, avyttrats. Dessa avyttringar, tillsammans med avyttringen av två färdigutvecklade fastigheter placerade i Göteborg, friställde resurser för strategiska förvärv, förutom Tribona, av 12 olika fastigheter på attraktiva lägen. Dessa har också breddat bolagets kundbas i bland annat Malmö, Östersund och Stockholm. Transaktionerna tillsammans med de investeringar som gjorts inom fastighetsutveckling har ökat värdet på Catenas fastighetsportfölj med cirka 125 procent till cirka 10,8 Mdkr, med potential för förbättrade förvaltningsresultat.
Fastighetsutveckling
Under året har Catena i syfte att ständigt förbättra sina logistikanläggningar, utveckla sitt kunderbjudande och bredda kundbasen, investerat 529 Mkr. Vid sidan av kundspecifika utvecklingar har årets investeringar styrts mot bland annat Nässjö där en ny volymterminal, lik den som uppförts i Katrineholm, byggts i närheten av en kombiterminal. Andra investeringar har styrts till en växande e-handel i bland annat Ängelholm där bygget av E-city Engelholm påbörjades, en allt viktigare livsmedelslogistik primärt belägen i Malmöregionen, samt till Brings nya crossdocking terminal i Mölndal.
Förvaltning
Som ett resultat av den större fastighetsportföljen och bolagets ambitioner om en tätare kundkontakt infördes under året en ny affärsstruktur med fem regioner med lokal organisation. Deras uppgift är att bevaka utvecklingen i sin region, hålla kontakt med regionens beslutsfattare och framförallt bistå befintliga och nya kunder inom ramen för fastighetsutveckling och logistik. Det senare tenderar att bli allt mer omfattande med ett bredare erbjudande som exempelvis inkluderar säkerhetslösningar, administration och inredning som kan omfatta allt från enkla pallställ till automation av lagerhantering. Det är bland annat mot bakgrund av en fortsatt breddning av erbjudandet man ska se rekryteringen av en ny vice VD, Benny Thögersen, som har lång erfarenhet från logistik och automation av lager.
Läs mer om Catenas väsentliga händelser på sidorna 54-55.
Ledande och störst på en växande marknad för logistikfastigheter
I slutet av 2013, i samband med förvärvet av Brinovas logistikfastigheter, började vi bygga Catenas verksamhet med ambitionen att bli det ledande logistikfastighetsbolaget i Skandinavien. Fastighetsvärdet på logistikbeståndet uppgick då till knappa fyra miljarder kronor. Under 2014 och 2015 utvecklade vi vårt befintliga bestånd som vi ökade genom nyproduktion samt till viss del via förvärv. Genom framgångsrik förvaltning kunde vi 2015 fylla våra vakanta lokaler och nå en uthyrningsgrad på exceptionella 97 procent.
Via förvärvet av Tribona som slutfördes i början av 2016 ökade vårt fastighetsvärde med cirka fem miljarder och dubblerades därmed till dryga 10 miljarder kronor. Även om uthyrningsgraden minskade något fick vi framförallt ett stort antal nya intressanta kunder inom livsmedelssektorn som, med sina speciella behov, tarvar en kunnig, aktiv och serviceorienterad hyresvärd likt oss.
Under de gångna åren har vi lyckats etablera Catena som Sveriges inte bara ledande, som driver utvecklingen, utan också största logistikfastighetsbolag med en bred portfölj av strategiskt placerade terminal-, lager- och distributionsbyggnader. Vi har vuxit genom såväl strategiska förvärv som via nyproduktion och har i dagsläget 1,5 miljoner kvadratmeter lokalyta. Ett flertal förvärv har skett i avsikt att komma närmare nya kundgrupper, snarare än utifrån intresset för specifika fastigheter.
Lönsam tillväxt
Den ekonomiska effekten av Tribona blev påtaglig. Våra hyresintäkter ökade under 2016 med 70 procent och uppgår till 787 Mkr. Driftsöverskottet förbättrade vi, trots hårt arbete med att höja standarden i våra fastigheter, från 351 till 578 Mkr. Vårt kanske viktigaste resultatmått – förvaltningsresultatet – som i princip utgör vårt löpande kassaflöde, ökade vi med 22 procent till 316 Mkr.
Uthyrningsgraden förbättrade vi med hela sju procentenheter från 86 procent i slutet av första kvartalet till 93 procent vid årets slut. Vi kunde, tack vare den snabba integrationen av Tribona och genom en uppdelning av verksamheten i fem regioner mot tidigare tre, i årets sista kvartal notera en rekordstor nettoinflyttning på 35 000 kvadratmeter. Vakansen i slutet av årets första kvartal på dryga 220 000 kvadratmeter reducerades därmed vid årets slut till 155 000 kvadratmeter.
Avyttringar, förvärv och nyproduktion utvecklar Catena
Utvecklingen av Catena till det såväl ledande som det största bolaget för logistikfastigheter handlar inte bara om förvärv. Vi avyttrar också fastigheter som vi inte längre bedömer som strategiska för oss. Under de senaste två åren, det vill säga 2015 och 2016, har vi sålt fastigheter till ett värde av nästan 3 miljarder. Vi har på så sätt frigjort resurser för att förvärva betydande volymer av exploateringsbar logistikmark i Malmö och Örebro. Under december 2016 förvärvade vi också sex strategiskt belägna logistikterminaler från DHL, däribland den stora och nyligen ombyggda enheten i Västberga, Stockholm. Förvärvet möjliggjordes också av den nyemission om cirka 330 Mkr som genomfördes under senare delen av året.
Nyproduktionen har under 2016 varit omfattande. Den första etappen om 14 000 kvadratmeter i Catenas e-handelskluster i Ängelholm började byggas under inledningen av året. Ett nytt hyresavtal med e-handelsföretaget Boozt gjorde det möjligt att även starta den andra etappen om ytterligare 43 000 kvadratmeter. Båda enheterna kommer att stå klara under början av 2017. Under året har vi också, invid kombiterminaler, färdigställt två volymterminaler för omlastning av containers och trailers samt tillfällig lagring. En i Katrineholm i början av året och en i Nässjö i slutet.
Skiftade tillgångar för förbättrade förvaltningsresultat
Denna utskiftning av tillgångar när vi lämnat omoderna industri- och lagerlokaler till förmån för utvecklingsbara fastigheter och byggbar mark som nu börjar generera hyresintäkter betyder inte bara direkta projektvinster. Framförallt betyder det att vi fått en attraktivare portfölj av logistikanläggningar med en, i takt med inflyttning, betydande potential för ökade hyresintäkter och därmed ytterligare förbättrat förvaltningsresultat.
Fortsatt arbete för förbättrad finansiering
Även för balansräkningens passivsida har vi initierat en lätt transformering. Dels har vi trots vår betydande tillväxt, med hjälp av en framgångsrik nyemission och starka löpande kassaflöden, bibehållit en stark finansiell ställning. Dels har vi påbörjat, även det med en viss framgång, en omförhandling av övertagna lån med sämre villkor än vad vi själva brukar kunna få. Det arbetet fortsätter.
Fortsatt fastighetsutveckling för modern hållbar logistik
Vi fortsätter, förvissade om att marknaden kommer att fortsätta växa, att etablera moderna, för sin uppgift, specialiserade logistikfastigheter väl placerade i Skandinaviens varuflöden. Terminaler som kan fördela gods och varor till större logistiklager som blir allt mer automatiserade och därmed smartare. Lokala distributionslager, som kan hantera alla former av varor och försändelser placerade på centrala men anpassade lägen, som kan distribuera varor till de butiker där de efterfrågas, men också direkt till konsument. Det blir allt vanligare i takt med e-handelns utveckling.
I arbetet med hållbar logistik och samhällsutveckling har vi, vid sidan av löpande energieffektiviseringar och andra förbättringar, varit fortsatt aktiva i att träffa kommunledningar på olika platser i Sverige. I storstadsområden är det framförallt citylogistik som är det stora diskussions-
ämnet. I övriga kommuner där Catena är verksamma för vi primärt diskussioner om fjärrgods och hur vi tillsammans kan göra kommunerna till mer attraktiva knutpunkter för logistik. Det är också mot bakgrund av framtidens varuförsörjning som man till exempel ska se vårt ökade intresse för terminaler som kan hantera alla typer av försändelser, gods och varor. Den senaste i raden av många bygger vi just nu åt Bring i Mölnlycke.
Urbanisering och ökande konsumtion, inte minst via e-handelns påverkan på konsumenthandeln gör att vi ser tydliga tecken på att citylogistik, det vill säga lagerpositioner och distributionslokaler i direkt anslutning till våra storstadsregioner, kommer att bli en allt viktigare del av framtidens logistiklösningar.
Goda marknadsförutsättningar, ett fortsatt fokus på framtidens klimatsmarta och hållbara logistiklösningar i kombination med en obändig genomförandeförmåga gör att vi ser fram emot en fortsatt god utveckling under 2017. Jag förväntar mig en förbättrad uthyrningsgrad, möjligheter till nyproduktion och därmed ett ökat förvaltningsresultat.
Helsingborg, mars 2017 Gustaf Hermelin
Ny infrastruktur för effektiva varuflöden
Utvecklingen av en snabbare, bättre och smartare logistik drivs av globala strömningar som den ökande urbaniseringen med allt fler människor i våra tätorter, nya konsumtionsoch köpmönster, ett ökat intresse för miljön samt teknikutvecklingen som medger bättre transparens och effektivitet.
ÅRSREDOVISNING 2016 l CATENA AB
LOGISTIKTRENDER
8
Dagens konsumenter vill inte vänta utan kräver sina beställda varor omgående. Redan idag kan de i vissa storstäder få sina varor samma dag som de beställts. Här hemma har e-handeln kommit ner till tider om maximalt 1-2 dagar mellan beställning och leverans. Nu utvecklas också nya utlämningsplatser. Motsvarande krav ställer naturligtvis den traditionella handeln för sina leveranser för att på så sätt korta sin "time to market". Kortare leveranstider reducerar företagens kostnader för lager, kapital och inkurans. Kortare leveranstider ökar också servicen till och bekvämligheten för slutkonsumenten.
Förbättrade köpupplevelser och nya köpmönster tvingar detaljhandeln att bredda sitt sortiment. Det ställer krav på täta och flexibla leveranser för att snabbt få hem och, om så behövs, returnera varor i takt med att efterfrågan ändras. På så sätt behöver handeln inte öka sitt lager och därmed kapitalbindningen. Man belastas inte heller av de kostnader som uppkommer genom inkurans och ökade lagerytor på dyra citylägen.
Utvecklingen inom handeln drivs också av den ökade e-handeln, som ger stora möjligheter att förbättra konsumenternas köpupplevelse genom tydlig och enkel display av sina produkter som på ett kontrollerbart sätt kan levereras flexibelt, effektivt, snabbt och precist.
Moderna logistikanläggningar för effektiva varuflöden
Strategiska lägen och specialiserade fastigheter
Effektiva varuflöden bygger på stora strategiskt placerade terminaler i anslutning till de viktigaste transportlederna, men utanför tätorterna för att begränsa markinvesteringarna. Terminaler utformas för omlastning av stora mängder av gods och varor på en och samma dag, vilket gör det möjligt att ta tillvara de fördelar som samlastade globala containertransporter av stora volymer ger.
Effektiva varuflöden bygger också på stora regionala logistiklager i anslutning till terminaler, alternativt allmänna eller kundspecifika logistikpunkter. De är navet i en effektiv distribution. Där kan gods och varor, under kortare eller längre tid, hanteras och förvaras säkert och effektivt innan det levereras till slutlig adress på given order.
Men effektiva varuflöden bygger också på lokala citynära distributionslager för "last mile logistics" placerade i tätorternas utkanter eller centralt på kostnadseffektiva
men för ändamålet funktionella ytor, till exempel under jord eller i anslutning till parkeringshus. Lokaler är utrustade för sammansatta omedelbara leveranser av styckegods av olika slag från olika leverantörer, så att varorna snabbt kan finnas tillgängliga i de butiker där efterfrågan finns. Distributionslager kan byggas ut med serviceinriktade logistikhubbar, vilka utöver alla typer av gods och varor kan hantera brev, paket och andra försändelser. Hubbar som också är utrustade för att packa gods och varor innan leverans till industriella kunder, butiker eller direkt till konsument om denne inte med hänsyn till logistikhubbens lättillgänglighet väljer att hämta sina försändelser själv.
Rationell utrustning
En miljö- och därmed kostnadseffektiv infrastruktur handlar inte enbart om rätt läge utan också om moderna lokaler med effektiv ventilation, uppvärmning och belysning. Allt
Smartare betyder nya innovativa lösningar för att frekvent och på ett
flexibelt sätt distribuera gods och varor till ständigt lägre kostnader och miljöbelastning. Grundläggande i hela kedjan är naturligtvis rätt transportmedel och fullastade lastbärare. Kostnaderna och miljöbelastningen för distributionen av varorna till detaljhandeln är emellertid, i förhållande till såväl varans pris som dess utsläpp av koldioxid, fram till den avslutande transporten till slutdestinationen i regel relativt marginell. Därför finns högst marginalnytta primärt i lösningar för det som brukar kallas "last mile logistics". Det vill säga när godset ska distribueras till butik eller direkt till konsument. Det är då som antalet trafikrörelser och därmed kostnaden och miljöbelastningen skenar.
för att reducera energiåtgången och därmed också miljöpåverkan. Det handlar också om automatiserade logistikanläggningar som med hjälp av sofistikerade algoritmer förbättrar varuflödet, reducerar kostnaden för hantering och plockning, optimalt utnyttjar tillgängliga lagerutrymmen samt förbättrar arbetsmiljön.
Digitalisering för optimal allokering av varor
En bättre digitaliserad logistik ger omedelbar tillgång till lagersaldon och ökad kontroll över varors tillgänglighet på olika platser. Det ger stora möjligheter till att planera och i görligaste mån genomföra samordnade frekventa och flexibla transporter med fullastade lastbärare i båda riktningarna. Leverantörer och operatörer i samverkan underlättar införandet av citylogistik. Det är i sin tur en förutsättning för optimal allokering av gods och varor till de försäljningsställen där den aktuella efterfrågan finns. Redan nu talas det om drönare för e-handelsleveranser.
Som det ledande bolaget inom logistikfastigheter bevakar, analyserar och debatterar Catena på olika sätt de rådande logistiktrenderna. Det är en viktig del i bolagets arbete att driva utvecklingen och bygga allt bättre logistikanläggningar som kan säkra samhällets varuflöden. Vid 2016 års upplaga av "Logistiktrender" där ett antal olika presentatörer gav sin syn på logistik ur olika aspekter fördjupades och utvecklades diskussionen om vad som krävs för en ännu Snabbare, Bättre och Smartare logistik.
Se mer från Logistikdagen 2016 på www.catenafastigheter.se
Catenas styrelseledamot f.d. stadsrådet Catharina Elmsäter-Svärd som också modererade dagen talade om infrastruktursatsningar för bättre kostnadsoch miljöeffektivitet.
Mats Dahl från Microsoft talade om vikten av att tillfredsställa kunden.
Fredrik Henriksson från Swisslog presenterade lösningar för automatiserad materialhantering.
En växande marknad
ÅRSREDOVISNING 2016 l CATENA AB
En allt mer globaliserad värld ökar behovet av internationella transporter. Den ökade konsumtionen, urbaniseringen med allt större städer och nya handels- och konsumtionsmönster driver behovet av nationella och lokala transporter, lagring samt andra logistiktjänster. Detta tillsammans med ökade krav på kapital- och kostnadseffektivitet samt miljöhänsyn driver behovet av anpassade och väl lokaliserade logistikanläggningar.
E-handelslager
Norra Varalöv 31:11, Ängelholm.
Catenas etablering E-city Engelholm, med huset under uppförande på fastigheten Norra Varalöv 31:11, är lätt att nå för leverantörer, transportörer och konsumenter. Där kommer såväl små som stora e-handelsföretag att erbjudas ett, för sin verksamhet, optimerat e-handelslager med rationell hantering, packning och leverans av små försändelser.
Tydliga trender driver marknaden framåt
Svensk BNP ökade, enligt Konjunkturinstitutets prognos december, i fasta priser med 3,4 procent under 2016. Detta drevs framförallt av privat och offentlig konsumtion samt investeringar inte minst i bostäder. Under 2017 förväntas BNP-tillväxten, primärt som en följd av lägre investeringar och offentlig konsumtion, mattas av till 2,2 procent. Positivt bidrar en fortsatt god privat konsumtion och exportutvecklingen som förväntas återspeglas i en svagt växande industriproduktion.
Globaliseringen gör att produktion och konsumtion blir allt mer åtskilda vilket gör det allt vanligare med internationella produktionsnätverk. Olika delmoment görs i ett flertal länder innan produkten till slut når sitt konsumtionsland. Denna utveckling bidrar till att öka handelsflödena globalt. Sveriges utrikeshandel, liksom världshandeln i stort, har sedan 1970-talet tagit fart rejält. Idag motsvarar Sveriges export närmare 50 procent av landets BNP, vilket är över genomsnittet för både EU- och OECD-länderna. Den svenska bytesbalan-
I efterdyningarna av finanskrisen runt 2008/2009 noterades en nedgång i detaljhandelns tillväxt i Sverige. Under den efterföljande femårsperioden har dock branschen uppvisat en stabil tillväxtperiod för att under 2016 öka med 3,3 procent, detta trots höga jämförelsetal. Därmed har den svenska detaljhandeln klarat sig väl från omvärldens politiska och ekonomiska oro. Efter ett mycket starkt föregående år, blev tillväxten under år 2016 något svagare. Den positiva tillväxttrenden som uppvisats under en längre tid höll
E-handeln har ökat stadigt under en lång tid, och visar inga tecken på avmattning, utan växer snabbare än den ökande detaljhandeln. Den stod år 2016 för 7,7 procent av den totala detaljhandeln. Särskilt sällanköpsvaruhandeln har drivit utvecklingen framåt, men även försäljningen av dagligvaror via internet har ökat under de senaste åren. Under år 2017 väntas svensk ehandel stå för 67,7 miljarder kronor, en ökning med cirka 10 miljarder kronor. Försäljningen av mat på nätet ökar år efter år. Tillväxten sker från låga nivåer. Men allt eftersom sen, som ökade under 2016, förväntas fortsätta växa 2017. I absoluta tal minskade handelsbalansen 2016 men större volymer spås framöver. Nergången torde främst förklaras av mindre export som en följd av svagare exportmarknader men också dämpad import till följd av den svaga kronan. Det avspeglas som andel i BNP. Det sjunkande värdet torde indikera en fortsatt stark import visavi exporten. När det gäller gods som lämnar eller anländer till Sverige är transporter via hav och sjö dominerande. Under 2015 hanterades i de svenska hamnarna totalt 170
dock i sig, tack var fortsatt konsumtion, goda reallöneökningar och låga räntor. Trots att sällanköpsvaruhandeln mötte höga jämförelsetal har den fortsatt att utvecklas stabilt och landade 2016 på totalt 4,0 procent i tillväxt.
Dagligvaruhandeln i Sverige har utvecklats relativt försiktigt under 2016 med en utveckling om 2,5 procent. Därmed har alltså tillväxttakten klingat av något under 2016. Under de kommande två åren spås dock främst den starka befolkningsökningen hålla upp volymtillväxten inom dagligvaruhandeln.
konsumenterna börjar ta till sig nya köpbeteenden i ljuset av digitaliseringen, samt att de stora aktörerna satsar på egna lösningar kommer vi framöver se en kraftigare tillväxt även i termer av andel av total dagligvaruhandel. Under 2016 ökade livsmedelsförsäljningen via internet med 30 procent. Tillväxten är därmed något svagare än under föregående år. Samtidigt förändras konsumenternas inköpsvanor gradvis, vilket också innebär att tillväxten inte sker explosionsartat från år till år. Det är också viktigt att komma ihåg att branschen långt ifrån täcker hela
Industriproduktion, fasta priser, förändring
%
3 4 5
miljoner ton gods från både inrikes- och utrikestrafik. Det är en ökning med 1 procent jämfört med 2014, primärt drivet av bulk. Av detta avser 92 miljoner ton lossning av gods. På järnväg transporterades inom landet 2015 sammanlagt cirka 36 miljoner ton gods av vilket cirka 17 procent avser så kallade kombitransporter. Det är en lätt ökning jämfört med 2014 som Catena förväntar sig kommer att växa framöver.
Sammanfattningsvis har detaljhandeln att utvecklas stabilt i både dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln. Svenskarna fortsätter framförallt att konsumera kapitaltunga varor, om än något svagare än tidigare. Möjliga hot mot konsumtionen under 2017 är en eventuell räntehöjning och alltjämt bostadsmarknadens situation. Hushållen är dock fortsatt köpstarka och detaljhandeln väntas därför utvecklas fortsatt positivt. Prognosen för 2017 ligger på 3,0 procent.
Sverige. Tillväxten inom livsmedel drevs inledningsvis till största del av färdiga middagslösningar. HUI ser nu istället att tillväxten drivs av framförallt av lösplock. Att konsumenten själv sätter ihop sin beställning, ett mönster som nu också börjar synas inom livsmedelshandeln på nätet.
1) Estimat. 2) Prognos.
Stabil hyresmarknad
I takt med det ökade godsflödet, en ökad handel, och inte minst e-handel, ökar behovet av moderna väl lokaliserade logistikytor. Internationellt har Sverige höga hyror för lager- och logistikfastigheter, vilket hänger samman med högre byggkostnader och ett hittills begränsat spekulativt byggande. Hyresutvecklingen har, trots den begränsade tillgången på ytor, varit svag. Dock kan en ökad differentiering skönjas. Hyran för väl lokaliserade terminaler liksom e-handelslokaler och specialiserade lokaler för till exempel livsmedel, för vilket efterfrågan också är stor, är något högre än för lager. Även framledes förväntas hyreshöjningarna begränsas av stor tillgång på utvecklingsbar mark, stabila produktionskostnader, men också av hög konkurrens bland entreprenörer och projektutvecklare om nya uppdrag i segmentet. I Stockholm såväl som i och omkring andra storstäder blir tillgången på utvecklingsbar mark, bland annat i takt med ett ökat bostadsbyggande, allt lägre än i övriga landet. Lönekostnaderna är där också generellt högre, vilket driver upp hyrorna för nyproducerade ytor i attraktiva lägen. Tendensen är därför att etablera lager strategiskt men längre från storstädernas centrum. Dessa kan kompletteras med lokala distributionsterminaler. Trenden går då mot större distributionsenheter som servar ett allt större område i takt med att europeisk infrastruktur förbättras och transporttiderna kortas. Järnvägstransportens andel i den totala logistikmixens förväntas öka. Det ställer krav på bättre tillgång till kombiterminaler där last kan flyttas mellan till exempel räls och väg.
E-handeln skapar också behov av distribution till slutkund via utlämningsställen som ligger i bostadsnära lägen.
Kunderna
Bland logistikfastigheternas hyresgäster finns logistikföretag till vilka producenter och grossister outsourcar sin logistikfunktion genom så kallad tredjepartslogistik. De största företagen inom området är, för att nämna några, DHL som ägs av tyska posten, utvecklingen av den nordiska postverksamheten PostNord, Schenker, DSV, Bring samt Green Cargo som täcker hela landet med framförallt spårtrafik. Bland branschens kunder finns också producenter och leverantörer som hanterar logistiken själva i egna eller förhyrda lokaler. Det gäller inte minst tung industri som till exempel Volvo och Electrolux samt stora handelsbolag som ICA, Axfood och IKEA samt nya ehandelsbolag som Boozt, Dustin, Mathem och Mat.se.
Andra förvaltare, logistikfastigheter
Det finns få fastighetsbolag som är specialiserade på logistikfastigheter. Bland de större svenska noterade bolagen finns förutom Catena även Sagax och Corem som även har lokaler för lätt industri. I Sverige verkar också privatägda Kilenkrysset och de internationella bolagen Prologis och Goodman.
Större aktörer inom lager, industri och logistik, yta, kvm
Catena, 1 490 928. Catena ska på ett hållbart sätt och genom samarbete utveckla effektiva logistikanläggningar som försörjer storstadsregioner i Skandinavien.
Sagax, 894 551. Sagax är ett fastighetsbolag med affärsidé att investera i kommersiella fastigheter främst inom segmentet lager och lätt industri.
Corem, 971 267. Corem är ett fastighetsbolag som äger, förvaltar och utvecklar lager-, logistik-, industri- och handelsfastigheter i mellersta och södra Sverige samt i Danmark.
Källa: Hemsidor, rapporter.
Catenas regioner
En aktiv investeringsmarknad
En ökad efterfrågan på nya lager- och logistikfastigheter, som är ett delsegment av den större fastighetsmarknaden, är tydlig. En halv miljon kvadratmeter lager- och logistikyta färdigställdes under 2015. Lika mycket yta beräknas ha tillkommit 2016 och förväntas tillkomma under 2017. Idag beräknas cirka 25 procent av den nya ytan byggas på spekulation, vilket är en markant ökning jämfört med tidigare.
Marknaden genomgår en strukturförändring sedan 2000-talets början. Beståndet har tidigare i stor utsträckning ägts av de företag som brukar lokalerna, men en konsolidering av ägandet pågår. Lager- och logistikfastigheter har successivt blivit ett fastighetssegment där även institutionella aktörer vill ha indirekt eller direkt exponering. Fortfarande karaktäriseras lager- och logistikmarknaden av en brist på attraktiva investeringsobjekt och en stor spridning i parametrar som ägande, storlek, modernitet och effektivitet. Det innebär att en majoritet av de institutionella investerarna fortfarande har en lägre allokering till framförallt logistikfastigheter än vad segmentets andel av den totala kommersiella fastighetsstocken utgör.
Transaktionsaktiviteten inom segmentet har dock varit stigande sedan finanskrisen 2008-2009, då fastighetsmarknaden generellt hade en låg aktivitet. Under 2012 och 2013 närmade sig de totala transaktionsvolymerna noteringarna från åren före finanskrisen. Under 2015 såldes logistikfastigheter värda cirka 15 Mdkr, exklusive Catenas bud på Tribona, vilket var en betydande ökning jämfört med 2014. Även under 2016 var transaktionsvolymen, som uppgick till 14,0 Mdkr, hög. Under 2016 förvärvade bland annat Platzer Volvos fastigheter i Göteborg för 2,8 Mdkr, varav 60 procent avser logistik. Corem förvärvade Estancia fastigheter för 1,3 Mdkr. Londonbaserade Round Hill Capital gjorde ett större förvärv av logistikfastigheter i Norden varav 950 Mkr i Sverige. Förutom Tribona förvärvade Catena 12 logistikfastigheter för ett samlat värde om totalt cirka 611 Mkr.
Källor: HUI, Konjunkturinstitutet December 2015, Trafikanalys Sjötrafik 2015. Statistik 2015:12, Bantrafik 2015. Catenas interna analyser. Notera att vissa externa analyser löpande uppdateras.
Landets näst största stad Göteborg är centrum för regionen som också omfattar logistikintensiva orter som Borås, Kungälv, Kungsbacka samt Härryda kommun, samtliga med ett rikt näringsliv. Här finns Sveriges största hamn, vilket gör Göteborg till en av landets viktigaste platser för in- och utgående gods. Förutom Catena erbjuder större fastighetsbolag inom logistik som Prologis, Bockasjö och Castellum specialiserade lokaler. Dessutom erbjuder några traditionella fastighetsbolag som till exempel Klövern, Kungsleden och Platzer logistiklokaler. När det gäller projektutveckling kommer konkurrensen även från de större byggbolagen.
Regionen omfattar Nordvästra Skåne med Helsingborg som centralort. Läget intill de stora Europavägarna, närheten till nationella och internationella flygplatser och inte minst landets näst största containerhamn har gjort huvudorten Helsingborg, med sitt rika näringsliv, till en högt rankad och växande logistikstad. Regionens status inom e-handel stärks av såväl de högskoleutbildningar inom e-handel som Campus i Helsingborg ger, som de e-handelssatsningar som görs i Ängelholm. Inom regionen erbjuder förutom Catena också Corem samt Wihlborgs kvalificerade logistiklokaler. Inom projektutveckling kommer konkurrensen primärt från de större byggbolagen.
Jönköpingsregionen innefattar också Värnamo, Oskarshamn, Växjö och Nässjö. Regionen som är strategiskt placerad mellan Skandinaviens huvudstäder, i närheten av norra Europa samt Baltikum, är ett av Sveriges bästa logistiklägen. Logistik har därför länge haft en framskjutande plats i regionen. Huvudorten Jönköping är en expansiv stad med ett starkt näringsliv, utvecklade logistikområden och en kombiterminal med dagliga avgångar till/ från Göteborg, Stockholm samt Oslo. Förutom Catena erbjuder bland annat de mindre specialiserade bolagen Corem, Logicenters, Alecta och Castellum logistikfastigheter. Konkurrensen inom projektutveckling kommer primärt från lokala byggbolag.
Öresundsregionen med Malmö som huvudort i den svenska delen, står för 26 procent av Danmarks och Sveriges samlade BNP. Från Malmö kan 3,9 miljoner konsumenter lätt nås. Det är en modern stad gjord för affärer och investeringar. Ett av Malmös huvudsakliga näringsområden är logistik. Stora godsflöden transporteras via Öresundsbron samt från flera hamnar i Skåne. Bland andra företag som erbjuder logistikfastigheter finns, om än inte likt Catena specialiserade, Castellum och Wihlborgs. Konkurrensen inom projektutveckling kommer främst från de större byggbolagen.
Regionen som sträcker sig från Stockholm till Värmland innefattar också hela Norrland. Mälardalen med sina logistikorter är landets folktätaste. Det är ett logistiskt viktigt område och svarar för en stor del av landets effektiva godsflöden. I Mälardalen erbjuder förutom Catena bland annat Kilenkrysset och Sagax samt några lokala aktörer logistiklokaler. Norrland kräver med sin stora yta strategiskt placerade terminaler. Catena förvaltar några, andra förvaltas internt av tredjepartsbolag eller lokala aktörer. När det gäller projektutveckling kommer konkurrensen primärt från Kilenkrysset och de större byggbolagen.
Distributionslager
16
ÅRSREDOVISNING 2016 l CATENA AB
Barnarps Kråkebo 1:56, Jönköping.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Catenas distributionslager utmärks av en automatiserad hantering av mindre försändelser med flera produkter från olika leverantörer. Det är också specialiserat på e-handel.
ÅRSREDOVISNING 2016 l CATENA AB 17 En tydlig affärsmodell
Logistik handlar om att leda och kontrollera materialflöden med kopplade resurs-, informations- och monetära flöden för att uppnå högsta möjliga kostnads- och miljöeffektivitet. Det är därmed ett viktigt verktyg för att förbättra en verksamhets lönsamhet. För det utvecklar Catena moderna strategiskt placerade logistikanläggningar som försörjer Skandinaviens storstadsregioner.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
En fokuserad affärsmodell
Catena har en tydlig affärsmodell med ett renodlat erbjudande baserat på attraktiva logistikanläggningar som försörjer växande skandinaviska storstadsregioner med gods och varor. Anläggningarna genererar stabila kassaflöden och gör det möjligt att såväl utveckla verksamheten som att ge ägarna en god avkastning.
Catena har en tydlig affärsmodell driven av visionen att länka Skandinaviens godsflöden. Inledningsvis har det primärt handlat om Sverige men under 2016 togs de första skandinaviska stegen med en anläggning i Köpenhamn via Tribonaförvärvet. Den dagliga verksamheten bedrivs
via affärsidéns två grundläggande uppgifter; fastighetsutveckling och förvaltning. På så sätt skapar bolaget, i enlighet med det övergripande målet, ett starkt kassaflöde som möjliggör såväl en attraktiv avkastning till aktieägarna som en stabil utveckling mot visionen. För att nå målen och visionen arbetar Catena med fyra väl definierade strategier; Fastighetsutveckling, Kunder & marknad, Hållbarhet och Finansiering.
Affärsidé
Catena ska på ett hållbart sätt och genom samarbete utveckla effektiva logistikanläggningar som försörjer storstadsregioner i Skandinavien.
Transporternas effektivitet är en viktig faktor för företagens lönsamhet. Samtidigt ställer klimatutmaningen nya hårdare krav för att minska transporternas miljöpåverkan. Catena erbjuder, längs utmärkta gröna korridorer vid de viktigaste transportlederna och knutpunkterna, logistikanläggningar som ger såväl ekonomiska fördelar som miljöfördelar.
Vasslan 1, Årsta. Distributionslager för Lindabs produkter.
Förvaltning av strategiskt placerade logistikanläggningar för varje uppgift
Catena utvecklar och erbjuder strategiskt belägna kostnads- och miljöeffektiva logistikanläggningar anpassade för sin uppgift och utrustade för olika produkters krav för till exempel hanterbarhet, temperatur och säkerhet.
Rätt läge
Catena har genom omfattande studier och analyser en god uppfattning om var i Skandinavien gods från olika delar av världen ankommer och hur de distribueras vidare. Den kunskapen ligger till grund för Catenas investeringar i såväl befintliga som nya logistikanläggningar på landets mest transportstrategiska lägen.
På vissa av bolagets logistiklägen erbjuds kunderna kombiterminaler, där flera typer av transporter sammanstrålar. Dessa kommer, inte minst av kostnads- och miljöskäl, att bli allt viktigare, även om en stor del av dagens transporter fortfarande är landsvägsbundna. Terminaler och logistiklager har lokaliserats i anslutning till de viktigaste transportlederna. Distributionslager och anläggningar för citylogistik är av naturliga skäl placerade i omedelbar anslutning till eller i citynära lägen och då i speciellt utformade lokaler. För att bestämma det logistiskt optimala läget för varje enskild kund arbetar Catena med att unikt för varje kund analysera deras varuflöde, dess volym och spridning. Därigenom kan kunden minimera stegen mellan produktion och konsumtion och minimera transporttid, kostnad och miljöbelastning. Läs mer om logistikanläggningarnas lägen på sidan 52.
Rätt lokal
Som en ledande förvaltare av logistikfastigheter erbjuder Catena ett antal olika kostnads- och miljöeffektiva lokaltyper, speciellt utformade för den primärt definierade uppgiften. Terminaler som är utformade för omlastning på en och samma dag, lagerlokaler för produkter i väntan på att bli sålda, distributionslager för varor som lagras under kortare tid i väntan på vidaretransport till slutförbrukaren samt Citylogistik och e-handelslager som är utrustade för att på bästa sätt kunna betjäna kunder med små sammansatta leveranser.
Catenas fastigheter förbättras löpande. Ibland, inte minst när det gäller kostnads- eller energieffektivisering, initierar Catena förädlingen själv och ibland i samverkan med en befintlig eller ny hyresgäst. Bolagets stora och varierande fastighetsportfölj gör det också möjligt att på ett flexibelt sätt reglera ytorna i takt med kundens utveckling.
Catena verkar dessutom som en kundnära logistikkonsult för sina hyresgäster,
som kan utveckla en komplett lösning eller funktion för en rationellare verksamhet. Ett exempel är samordnade transporter för att underlätta utvecklingen av citylogistik. Tillsammans med samarbetspartners erbjuder Catena anpassade säkerhetslösningar, hanteringsutrustning av olika slag samt IT-system för styrning och kontroll.
Catena har också initierat ett e-handelskluster i Ängelholm. Där erbjuds ett antal e-handelsföretag, utöver de traditionella logistiktjänsterna, en rad tjänster som till exempel plattformar för varu- och fakturahantering, administration, säkerhet samt naturligtvis flexibla ytor. Läs mer om olika typer av logistikanläggningar på sidan 20-21.
Rätt service
En, inom logistik och fastighetsförvaltning, kompetent förvaltningsorganisation på plats i prioriterade regioner säkerställer nära relationer med framförallt kunder, men också det lokala näringslivet och samhället i övrigt. Det gör det också möjligt att snabbt lösa de problem som kan uppstå. Samtidigt kan nya behov, som också kan leda till nya affärer, fångas upp. Catenas aktiva förvaltning har gjort att bolaget under året, på ett betydande sätt, kunnat stärka sina kundrelationer och öka antalet kunder.
Kontakt: Gustaf Hermelin, VD [email protected]
Ett attraktivt erbjudande
Catena hyr ut logistikfastigheter. Det är ett samlingsbegrepp för byggnader vars uppgift är att samla, lagra och distribuera varor. Varan, volymen, tidsaspekten och framförallt uppgiften ställer olika krav på logistiklokalen. Därför erbjuder Catena olika typer av lokaler.
Terminal för omedelbar omlastning
En terminal är en logistikfastighet som primärt är anpassad för omlastning av gods och varor som levereras in och ut samma dag. Dit ankommer gods från tillverkare och distributörer från såväl Sverige som hela världen med båt, flyg, järnväg och bil. En del är kombiterminaler som har speciellt goda förutsättningar för att flytta gods från ett transportmedel till ett annat. Terminalerna är placerade strategiskt nära befolkningscentra. Men framförallt har de en effektiv koppling till hamn, järnväg och de stora trafiklederna, samt inte minst bra anslutningar som gör det lätt att komma till och från fastigheten.
En volymterminal är en hybrid mellan en terminal och ett logistiklager. Den har terminalens utmärkande många portar och de ytor som behövs för att ta emot och leverera ut inkommande gods samma dag. Volymterminalen har också, i utvalda delar, den höjd som är utmärkande för ett logistiklager, och som krävs för att kostnadseffektivt kunna lagerhålla gods även över en längre tid.
Verksamheten i terminalen bedrivs oftast av en av de stora aktörerna inom tredjepartslogistik. Operatören kan i en och samma terminal betjäna flera hundra kunder, vilket begränsar Catenas kommersiella risk.
Catena har under året utökat sin fastighetsportfölj med
två nybyggda volymterminaler i Katrineholm och Nässjö samt ett antal terminaler bland annat i Stockholm, Eskilstuna, Umeå, Sundsvall och Malmö.
Logistiklager för förvaring
I ett logistiklager placeras varor i väntan på att bli sålda. På så sätt är lagret en buffert mellan kund och leverantör oavsett om det gäller en konsumentvara eller en industriell insatsvara. Därför är de också utrustade olika vad avser till exempel inredning som kan sträcka sig från pallställ till full automatisering och med en optimal lagringsmiljö. Lagerfastigheter är ofta belägna vid producentens lager eller importörens hamn, alternativt vid en för flera enheter gemensam samlingspunkt placerad så att stegen i logistikkedjan, genom tyngdpunktsberäkning, kan minimeras. Ofta är logistiklagret också placerat i anslutning till en terminal.
Verksamheten i ett logistiklager bedrivs ofta av en eller några få hyresgäster som kan vara en producent, grossist, importör eller en tredjepartsoperatör. Risken med ett mindre antal kunder i ett logistiklager balanseras av långsiktiga kontrakt med stabila kunder. Dessutom är ett strategiskt beläget logistiklager, med ett underliggande godsflöde, alltid attraktivt för många operatörer och
därmed lätt att hyra ut. Under året har Catena förstärkt sitt erbjudande med logistiklager i Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Trelleborg och Malmö.
Distributionslager i väntan på vidaretransport
Ett distributionslager är utformat för att på en central plats lagra varor under kortare tid för transport vidare till återförsäljare eller konsumenter i den region distributionslagret ska betjäna. Det kräver framförallt bra in- och utlastningsmöjligheter. Distributionslager är ofta placerade längs de ringleder som omger befolkningscentra.
Verksamheten bedrivs ofta av tredjepartslogistikföretag som DHL, Schenker, PostNord med flera.
Citylogistik för frekventa leveranser
Vissa distributionslager är speciellt anpassade för täta, snabba och korta transporter av snabbrörliga konsumtionsvaror till detaljhandeln. Det kallas citylogistik. Lokalerna, som är centralt placerade hubbar, är speciellt utformade för att hantera olika typer av gods från flera leverantörer. De är utrustade för rationell plockning eftersom en, vanligtvis liten, försändelse kan bestå av flera olika produkter från flera leverantörer. På så sätt kan butikerna, som ofta är belägna på dyra lägen, minimera
lagerytor och spara kostnader och binda mindre kapital. Producenterna får också ut sina produkter till de butiker där det finns en aktuell efterfrågan.
E-lager
E-lager är en variant av distributionslager som är specialiserade på att betjäna den växande e-handeln. Ett sådant har dessutom ofta även utrustning för packning av godset innan leverans till de utlämningsställen där slutkunden kan hämta sina varor. De kan också vara centralt placerade i tätorter eller på annat sätt lätt tillgängliga för konsument för att effektivisera och förbättra leverantörens distribution också den sista biten – fram till konsument.
Under året har Catena etablerat ett första e-handelslager i Ängelholm. En andra etapp som också påbörjats, beräknas vara klar i april 2017.
Kontakt: Benny Thögersen, vVD. Ansvarig logistik. [email protected]
Aktiv projektutveckling
Catenas förvaltningsportfölj genererar löpande stabila kassaflöden som stärker bolagets redan starka finansiella ställning. Det tillsammans med de under året genomförda nyemissionerna ger bolaget goda möjligheter för transaktioner och en aktiv projektutveckling. På så sätt kan Catena möta en ökad efterfrågan, bredda kundbasen, etablera nya lägen och förverkliga sin uttalade ambition att fortsätta växa.
Attraktiv projektportfölj
Efter flera års samarbete med kvalificerade rådgivare har Catena en god uppfattning om var gods från olika delar av världen ankommer till Skandinavien och hur det distribueras vidare. På utvalda strategiska positioner investerar Catena aktivt i såväl befintliga som nya logistiklägen. Inte sällan är den första byggnaden i en logistikposition en terminal från vilken ett stort antal företag, via logistiklager och distributionslager, kan distribuera sina varor till slutanvändare. Citylogistik och distributionslager etablerar Catena oftast i utkanten av befolkningscentra där detaljplanen är klar. Därigenom kan utvecklingsarbetet inriktas på lösningar för att ytterligare förbättra hyresgästens resultat och miljöprestanda. Det innebär att Catena alltid har stora möjligheter att erbjuda såväl befintliga som nya hyresgäster attraktiva logistiklägen.
Idag omfattar bolagets projektportfölj, i egen räkning eller i samarbeten, mark, byggrätter och optioner med utvecklingsbar yta för olika logistikfastigheter. Byggrätter och optioner är en kapitaleffektiv metod att säkerställa en projektportfölj som kan aktiveras när tiden är rätt och kund finns på plats.
Portföljen innehåller bland annat två stora delägda objekt: ett i Malmö som erbjuder en utvecklingsbar fastighetsyta om totalt 270 000 kvadratmeter samt ett i Helsingborg som erbjuder en lika stor yta. Dessutom innehåller portföljen andra väl positionerade projekt som nått olika stadier som sträcker sig från hyresförhandlingar till detaljplan, till exempel i Stockholmsregionen, Katrineholm, Örebro, Norrköping, Jönköping, Nässjö, Borås, Göteborg och Ängelholm.
Större färdigställda projekt 2016
| Fastighet | Region | Typ | Yta, kvm |
Hyres värde, Mkr |
Ekonomisk uthyrnings grad, % |
Totalt investerat, Mkr |
Färdig ställt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sothönan 3 | Stockholm | Logistiklager | 10 000 | 4,7 | 25 | 57,0 | 16-04-01 |
| Vasslan 1 | Stockholm | Distribution | 5 433 | 1,6* | 100 | 25,8 | 16-03-01 |
| Sunnanå 12:51 | Intresseföretag | Terminal | 16 940 | 18,5 | 100 | 234,6 | 16-01-01 |
* Avser hyresvärdet för den gjorda investeringen.
Strategiska förvärv kompletterar prioriterad Aktuella projekt projektutveckling
Catena har under året, inklusive förvärvet av Tribona, förvärvat 49 utvecklingsbara moderna fastigheter med ett bra kassaflöde. På så sätt kan bolaget växa snabbare, fortare etablera sig på en ny position eller bredda kundbasen. Fastigheterna kompletterar portföljen av nybyggnadsprojekt som Catena, vid förnyelsen och utvecklingen av fastighetsportföljen, prioriterar. Det ger oftast kunden den, ur alla aspekter, bästa lösningen och bolaget den bästa avkastningen. Dessa förvärv görs till belopp motsvarande produktionskostnaden för motsvarande anläggning som grundläggande måttstock.
Läs om årets förvärv på sidorna 42-43.
Avyttringar frilägger resurser
Nya köpmönster, godsflöden och annan samhällsutveckling gör att logistikfastigheter efter en viss tid passar bättre för andra ändamål. Sådana fastigheter avyttrar Catena till en ansvarsfull köpare och skapar därmed resurser för nya förvärv.
Efter förvärvet av Tribona har Catena under året dessutom gjort en utökad strategisk översyn av den sammanslagna fastighetsportföljen.
Ett annat skäl för en avyttring av en fastighet är vissa kunders önskemål om att äga fastigheten där man bedriver sin verksamhet.
Totalt resulterade det i att tio fastigheter, som inte är renodlade logistikfastigheter eller på annat sätt bedömts ha ett begränsat strategiskt intresse, avyttrats till ett värde om 1,2 Mdkr.
Avyttringarna frilägger resurser för fortsatt utveckling och säkrar att Catena alltid har en attraktiv fastighetsportfölj som genererar starka kassaflöden. Läs om årets avyttringar på sidorna 42-43.
Sothönan 3, Katrineholm.
Catenas första volymterminal invigdes i början av 2016. Den erbjuder såväl terminalens fördelar med in- och utleverans samma dag som logistiklagrets kostnadseffektiva lagring.
Norra Varalöv 31:11, Ängelholm.
Ett av Catenas större projekt är E-City Engelholm som är speciellt utformat för den växande e-handeln. Området medger cirka 80 000 kvadratmeter byggbar yta. I ett av de två nyuppförda husen flyttade ett av de ledande e-handelsföretagen Boozt in i början av 2017.
Tågarp 16:17, Malmö.
På fastigheten, belägen i utkanten av Malmö, investerar Catena i en ombyggnad och hyresgästanpassning av lokalerna för att tillgodose den prioriterade livsmedelsindustrin.
Större pågående projekt 2016
| Fastighet | Region | Typ | Yta, kvm | Hyres värde, Mkr |
Ekonomisk utyrnings grad, % |
Investerat t.o.m. 16-12-31, Mkr |
Total inves- tering, Mkr |
Beräknat klart |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Härryda Solsten 1:102 Göteborg | Logistiklager | 2 250 | 3,3 | 100 | 14,1 | 37,5 | 17-05-01 | |
| Härryda Solsten 1:102 Göteborg | Terminal | 11 200 | 12,3 | 100 | 0,8 | 156,6 | 17-12-01 | |
| Norra Varalöv 31:11 | Helsingborg Logistiklager | 14 500 | 8,7 | 100 | 82,5 | 99,0 | 17-01-01 | |
| Norra Varalöv 31:11 | Helsingborg Logistiklager | 43 500 | 26,1 | 100 | 174,8 | 280,0 | 17-04-01 | |
| Del av Gamlarp 4:1 | Jönköping | Logistiklager | 9 252 | 5,2 | 100 | 54,6 | 55,0 | 17-02-01 |
| Tågarp 16:17 | Malmö | Distribution | 15 100 | 11,2* | 100 | 24,3 | 46,0 | 17-04-30 |
| Nattskiftet 11 | Stockholm | Logistiklager | 25 617 | 10,9* | 100 | 16,5 | 50,0 | 17-10-31 |
* Avser hyresvärdet för den gjorda investeringen.
Tydliga mål och definierade strategier
Catenas övergripande mål är att uppvisa ett starkt kassaflöde som möjliggör en stabil utveckling av verksamheten samt utdelning till aktieägarna. Mot detta styr styrelsen och ledningen verksamheten utifrån tre finansiella mål som primärt fokuserar på lönsamhet och finansiell stabilitet. Till de finansiella målen är ett antal kvalitativa och kvantitativa interna operativa mål kopplade.
Väl definierade strategier
I syfte att utöka fastighetsportföljen, förverkliga visionen, nå de finansiella målen samt skapa ett fortsatt gott kassaflöde arbetar Catena med fyra väl definierade strategier; Fastighetsutveckling, Kunder & marknad, Hållbarhet och Finansiering. Det gör det möjligt att såväl utveckla verksamheten som att skapa avkastning till ägarna. Mer om strategierna finns på nästa uppslag.
Finansiella mål
Läs mer om Catenas finansiering på sidorna 60-61.
Utdelningspolicy
Catenas utdelning till aktieägarna ska långsiktigt uppgå till 50 procent av förvaltningsresultatet, reducerat med schablonberäknad skatt.
Kapacitet att förverkliga visionen och målen
Catena har kapacitet att verkställa strategierna och förverkliga målen. Catenas styrelse, ledning och medarbetare har omfattande erfarenhet inom såväl logistik som fastighetsutveckling och förvaltning. Den lokala kundnära förvaltningsorganisationen är väl förberedd för att kunna hantera större volymer. Med sina korta
beslutsvägar och kompetenta personal är organisationen handlingskraftig. Catena har också en finansiell styrka som löpande förbättras av starka kassaflöden. Bolaget har dessutom en utvecklingsbar projektportfölj för att skapa framtida värden.
Kontakt: Peter Andersson, CFO [email protected]
Fastighetsutveckling
Fastighetsportföljen ska, genom egen projektutveckling och förvärv som breddar kundbasen, växa med moderna, kostnadseffektiva fastigheter med stabila kassaflöden på strategiskt belägna, befintliga eller förväntade, logistiknav. På så sätt ska Catena bli ett ännu bättre alternativ för kunder, placerare och medarbetare.
Läs mer om fastighetsutveckling, våra logistikanläggningar samt förvärv och avyttringar på sidorna 40-43.
Kunder & marknad
Catena strävar efter långa relationer med innovativa, framgångsrika och solida kunder. Catena arbetar nära dessa kunder för att kunna effektivisera deras verksamhet. Dessutom bevakar bolaget proaktivt trender och nya aktörer på logistikmarknaden och stärker på olika sätt sitt varumärke.
Läs mer om marknad och kunder på sidorna 20-21 samt 12-15.
STRATEGI GENOMFÖRT 2016
- Fortsatt förädling av fastighetsportföljen till förmån för moderna logistikanläggningar och byggbar mark.
- Fastighetsportföljen ökade till cirka 10,8 Mdkr.
- Förvärvet av Tribona som slutfördes under 2016 dubblerade Catenas fastighetsportfölj.
- Under året förvärvades ytterligare 12 fastigheter med ett samlat fastighetsvärde av 611 Mkr.
- 529,0 Mkr investerades i olika fastighetsprojekt. Däribland de prioriterade:
- 30 Mkr i utvecklingen av livsmedelskluster.
- 260 Mkr i anläggningar för e-handel.
- Under året avyttrades tio fastigheter, som inte bedömts som strategiska, till ett samlat värde av cirka 1,1 Mdkr.
- Fortsatt utveckling av logistikanläggningar för Snabbare, Bättre och Smartare logistik.
- Förvärvet av Tribona gjorde Catena, även storleksmässigt, till det ledande bolaget inom logistikfastigheter i Sverige.
- Ny vice VD, som breddar Catenas erbjudande med kompletterande tjänster, anställdes.
- Kundbasen breddades inom bland annat den prioriterade livsmedelssektorn.
- Förvaltningsorganisationen breddades genom en ny affärsstruktur med fem regionala affärsområden.
- För sjätte året i rad arrangerades seminariet Logistiktrender med cirka 200 deltagare.
Hållbarhet
Catena är delaktiga i samhällsutvecklingen genom att skapa förutsättningar för mer hållbar logistik. Bolaget arbetar också löpande med energieffektiviseringar och att minska fastigheternas miljöpåverkan. Catena strävar också efter att vara en attraktiv och ansvarstagande arbetsgivare
Läs mer om hållbarhetsarbetet på sidorna 30-37.
- Haft möten med flera kommunledningar, samarbetsorganisationer och lokala intresseorganisationer inom transport och logistik.
- Genomfört flera energieffektiviseringsprojekt med lyckat resultat.
- Analyserat flera solcellsprojekt men har på grund av bristande lönsamhetspotential hittills inte tagit några investeringsbeslut. Flera projekt kommer att utvärderas under 2017.
- Deltagit på arbetsmarknadsdagar på Högskolan i Helsingborg samt varit gästföreläsare och stöd till examensarbeten vid flera högskolor. Bolaget har också haft flera praktikanter och studerande som arbetat extra.
- Genomfört en medarbetarundersökning (december) där eNPS-resultatet blev hela +66 vilket tyder på mycket hög medarbetarlojalitet.
Finansiering
Catena ska säkerställa långsiktig stabil finansiering i form av eget kapital och främmande kapital i form av bankfinansiering och säkerställda obligationer.
- Läs mer om finansieringen på sidorna 60-65.
- Fortsatt omförhandling av löpande krediter.
- En nyemission i syfte att säkerställa fortsatt kontrollerad expansion genomfördes. Den tillförde bolaget 323 Mkr efter emissionskostnader.
- Inom ramen för SFF emitterade Catena säkerställda obligationer till ett värde av 211 Mkr med säkerheter i fastigheten Nattskiftet 11 i Stockholm.
0 -12 -13 -14 -15 -16
1 2 större krediter slutfördes först i början av 2017. Per den 1 mars 2017, då 3,2 Mdkr var omförhandlade, uppgick kapitalbindningen
till 2,2 år.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
En hållbar verksamhet
28
ÅRSREDOVISNING 2016 l CATENA AB
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Catena har väl definierade fokusområden och högt ställda mål för hållbarhetsarbetet. Catena är delaktiga i samhällsutvecklingen genom att skapa förutsättningar för mer hållbar logistik och bolaget arbetar även löpande med energieffektivisering, miljöcertifiering och förnybar energi. Catena strävar också efter att vara en attraktiv och ansvarstagande arbetsgivare som attraherar och behåller engagerade och kompetenta medarbetare.
Logistiklager
Härryda Solsten 1:102, Mölnlycke.
På tomten kommer Bring att samla flera av sina verksamheter i den nybyggda terminal som skissen visar. Där kommer Catena också att förädla det befintliga 1 350 kvadratmeter stora och 25 meter höga lagret. Lagret som blir optimerat för en effektiv produkthantering hyrs redan idag av landets ledande läkemedelsgrossist. Det kommer att förses med moderna installationer för säkerhet, ventilation och energiförsörjning. Samtidigt utrustas det för en fullt automatiserad pallhantering.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING 2016 l CATENA AB 29
Catenas hållbarhetsarbete
Hållbarhet är ett av Catenas fyra prioriterade strategiska områden. Fokus i hållbarhetsarbetet är att vara delaktiga i samhällsutvecklingen genom att skapa förutsättningar för mer hållbar logistik samt att minska fastigheternas miljöpåverkan och att vara en attraktiv arbetsgivare.
Catena har sedan två år tillbaka ett tydligt fokus på hållbarhet. Hållbarhet är en del av affärsstrategin och bolaget har väl definierade fokusområden och mål. Prioriteringarna i hållbarhetsarbetet baseras på Catenas övriga strategiska mål samt bolagets påverkansmöjligheter och synpunkter från den löpande dialog som Catena har med kunder, investerare, leverantörer och kommuner.
Catenas rapportering av hållbarhetsarbetet är upprättad i enlighet med GRI G4, nivå Core. Se avsnittet GRI-noter på sidorna 130-137 för mer information om Catenas prioriteringar och dialog med intressenter samt bakgrundsinformation och GRI-index.
| FOKUSOMRÅDE | PRIORITERADE HÅLLBARHETSFRÅGOR | MÅL | UTFALL 2016 |
|---|---|---|---|
| HÅLLBAR LOGISTIK OCH SAMHÄLLSUTVECKLING |
• Skapa förutsättningar för logistik flöden med minimal miljöpåverkan • Sprida kunskap om hållbar logistik • Förebygga mutor och bestickning • Ställa krav på leverantörer gäl lande hälsa, säkerhet och miljö |
Att vara engagerade i nät verk och ha regelbundna möten med kommun ledningar i våra marknads områden. |
Catena har under året haft möten med flera kommunledningar, samarbetsor ganisationer och lokala intresseorgani sationer inom transport och logistik. |
| MILJÖEFFEKTIVA | • Arbeta med energieffektivitet och förnybar energi • Sträva efter låg miljöpåverkan vid ny- och ombyggnation |
Bygga egen förnybar energi till en kapacitet som motsvarar vår totala energiförbrukning 2020. |
Catena har under året genomfört ana lyser av flera solcellsprojekt men har på grund av bristande lönsamhetspotential hittills inte tagit några investerings beslut. Flera projekt kommer att ut värderas under 2017. |
| FASTIGHETER | Erbjuda gröna hyresavtal till alla större hyresgäster. |
Catena har erbjudit alla större hyres gäster att teckna grönt hyresavtal men endast ett fåtal har under året valt att teckna gröna hyresavtal. |
|
| Miljöklassificera samtliga nyproducerande fastig heter. |
Under 2016 färdigställde Catena två nyproduktionsprojekt. En fastighet finns i Nässjö och är under certifiering enligt GreenBuilding. Den andra fastig heten finns i Katrineholm och är ännu ej inflyttad, certifiering kommer därför att utvärderas vidare under 2017. |
||
| ATTRAKTIV ARBETSGIVARE |
• Erbjuda utbildning och kompetens utveckling för medarbetarna • Sträva efter mångfald i organisa tionen |
Delta i arbetsmarknads dagar och erbjuda praktik och ferieplatser till unga. |
Catena har deltagit på arbetsmark nadsdagar på Högskolan i Helsingborg samt varit gästföreläsare och stöd till examensarbeten vid flera högskolor. Bolaget har också haft flera praktikan ter och studerande som arbetat extra. |
| Ha ett eNPS om minst 40. | I den medarbetarundersökning som genomfördes i december 2016 blev eNPS-resultatet hela +66 vilket är mycket högt i jämförelse med andra bolag och dessutom högre än före gående års +64. |
Hållbar logistik och samhällsutveckling
Catena ska vara en drivande aktör i att skapa mer hållbara transportsystem och samtidigt bidra till starka samhällsstrukturer. Det betyder arbete med alltifrån effektiv logistik till att verka för sunda affärsmetoder och goda arbetsvillkor både hos oss och våra leverantörer.
Potential för mer hållbar logistik
Det finns stor potential för mer hållbara logistiksystem. Catena har löpande diskussioner med både befintliga och potentiella kunder med syfte att erbjuda dem lokaler som kan effektivisera deras logistikflöden, både ur ekonomiska och miljömässiga parametrar. Catena deltar också löpande i nätverk och har regelbundna möten med kommunledningar, samarbetsorganisationer och intresseföreningar i prioriterade regioner. Det ger Catena möjlighet att ge bolagets syn på logistikutmaningar och säkerställa att logistikfrågor finns med vid exempelvis planering av nya bostadsområden.
En utmaning vid logistikplanering är att, i en så kallad tyngdpunktsberäkning, optimera ett antal parametrar som i många fall kan peka i olika riktningar. Exempel på vad man i olika grad ofta strävar efter är maximal fyllnadsgrad, kortast möjliga väg till godsets slutdestination, transportalternativ med minsta möjliga energiåtgång och minimal transporttid.
Den optimala lösningen varierar och ser olika ut för olika kunder i olika situationer. För Catena ställer det krav på flexibilitet och snabbhet i de lösningar bolaget erbjuder. Catena strävar också efter att hela tiden ligga steget före och förstå de trender, utmaningar och nya knutpunkter som växer fram.
Val av transportslag
Val av transportslag är en av de aspekter som kan minska miljöpåverkan från transporter. Det kan exempelvis vara mer miljöeffektivt att använda järnvägstransport istället för lastbil, och att använda båt istället för flyg. En stor och växande andel av Catenas lokalyta finns därför på platser med tillgång till kombiterminaler. Det innebär att fastigheten ligger i anslutning till flera transportslag, oftast olika kombinationer av väg, järnväg och hamn. Tillgång till kombiterminal ger kunderna flexibilitet och möjlighet att optimera sin logistik genom att kombinera flera transportslag.
Citylogistik får fotfäste
Ett prioriterat område för Catena är Citylogistik, det vill säga att effektivisera transporter i tät stadsmiljö. I många större svenska städer är trafiksituationen ansträngd vilket skapar trängsel och ineffektiv logistik. Dessutom skapar trafiksituationen negativ stress hos chaufförer i både personbilar och yrkestrafik.
Catena arbetar tillsammans med flera kommuner och företag för att etablera lager och terminaler strax utanför städer. I dessa omlastningsterminaler kan varor som ska vidare in i stadskärnan lastas om på ett sätt som möjliggör högre fyllnadsgrader, flexibilitet i storlek på lastbilar samt mer träffsäker ruttplanering. Med rätt läge för dessa terminaler kan gods som ska vidare som fjärrgods lastas om utan att först passera stadskärnan vilket ofta är fallet idag. På så sätt möjliggör Catena för mer kostnads- och miljöeffektiva logistiklösningar.
Påverkan på intressenter
Utöver Catenas indirekta påverkan på samhällsutvecklingen och en mer hållbar logistik så har verksamheten, precis som andra företag, en direkt påverkan på samhällsekonomin. Exempel på detta är intäkter och utveckling för medarbetare, leverantörer samt skapande av skatteintäkter. Diagrammet visar hur Catenas intäkter under 2016 fördelades på olika intressentgrupper.
Diagrammet visar hur Catenas intäkter under 2016 har fördelats på olika intressentgrupper. Totalt skapat värde uppgick till 818 Mkr under 2016.
Affärsetik
Catenas agerande ska alltid präglas av god affärsetik och bolagets medarbetare, partners och leverantörer ska alltid följa gällande lagstiftning, avtal och Catenas egna etiska riktlinjer. Catena har en etikpolicy som beskriver bolagets grundläggande värderingar samt riktlinjer för medarbetare och styrelseledamöter. Policyn innehåller bland annat riktlinjer i enlighet med de etiska regler om kontakt- och relationsfrämjande förmåner i affärsverksamhet som tagits fram av Institutet Mot Mutor (IMM).
Det är företagsledningens ansvar att chefer och medarbetare har den kunskap som krävs för att följa bolagets policy och riktlinjer. Medarbetare som upptäcker förhållanden som upplevs strida mot lagen och Catenas riktlinjer ska påtala detta för sin närmaste chef, VD eller styrelse. En sådan anmälan kan alltid göras anonymt.
Inköp och leverantörsuppföljning
Catena är en liten och effektiv organisation med individer som bär på stor branscherfarenhet och strategisk kompetens. Bolaget använder externa leverantörer och samarbetspartners för bland annat fastighetsskötsel och stora delar av byggprocessen vid ny- och ombyggnation. Catena har en uttalad uppförandekod som alla måste följa.
Leverantörer kontrolleras initialt för att eventuella ekonomiska avvikelser skall uppmärksammas snarast. Samarbetet utvärderas därefter löpande, och de leverantörer som bryter mot bolagets krav sägs upp oavsett om detta avser ekonomiska, kvalitetsmässiga, miljömässiga eller sociala förhållanden.
Catenas leverantörer uppmanas dessutom att kontrollera sina leverantörer så att även dessa följer Catenas värdegrund. Minsta misstanke om avvikelse från värdegrunden utreds omgående. Om leverantören inte följer Catenas värdegrund kan bolaget avsluta samarbetet.
Tågarp 16:17, Arlöv. Fastigheten som ligger strax utanför Malmö moderniserades under året och blir med sina 53 000 kvm centrum för ett kluster av företag inom livsmedelsdistribution.
Miljöeffektiva fastigheter
Catenas mål för 2020 är att täcka all elförbrukning med egen förnybar energiproduktion. Stort fokus ligger också på energieffektivisering och miljöcertifiering av nyproduktion.
Catenas miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001, och bolaget har identifierat fem områden där verksamheten har väsentlig miljöpåverkan; elförbrukning, värmeanvändning, val av byggmaterial i ny- och ombyggnader, avfallshantering samt minskade transporter genom effektiva logistikpositioner. För dessa aspekter finns övergripande miljömål och verksamhetsmål som följs upp och utvärderas på årlig basis.
Miljöcertifiering av fastigheter
Catena är medlem i nätverket Sweden Green Building Council. Bolagets målsättning är att miljöcertifiera samtliga större nyproduktioner enligt minst GreenBuilding. Eftersom bolagets fastigheter ofta nyproduceras på uppdrag av kund så är val av miljöcertifiering i många fall ett gemensamt beslut med den blivande hyresgästen. Under 2016 färdigställdes två nyproducerade fastigheter, varav en certifierades enligt GreenBuilding i början av 2017. Det innebär att fastigheten förbrukar minst 25 procent mindre energi än nybyggnadskraven i Boverkets byggregler (BBR).
Energianvändning
Under 2016 har Catena fortsatt att prioritera energiarbetet högt. Året har präglats av förvärvet av Tribona och den nära fördubbling av fastighetsbeståndet som detta innebar. En inventering har genomförts i de nya fastigheterna med början på de största fastigheterna med högst energiförbrukning. Alla Catenas fastigheter följs nu också upp av det energiuppföljningssystem som började implementeras under 2015. Uppföljningen är en viktig del i energiarbetet och fungerar som beslutsunderlag för vilka åtgärder som skall vidtas i optimeringsarbetet.
Värme och el är den största enskilda driftkostnaden för fastigheter vilket innebär att en optimerad energianvändning leder till både bättre miljöprestanda och lägre kostnader för såväl Catena som hyresgästerna. Catenas målsättning är att följa upp energiförbrukningen i samtliga fastigheter, oavsett om hyresvärden eller hyresgästen står för abonnemangen. Catena ser ett mervärde i att kunna hjälpa sina hyresgäster med uppföljning och kunna föreslå åtgärder för en optimerad förbrukning även när hyresgästerna själva står för abonnemangen.
Diagrammet visar utvecklingen av fastighetsportföljens storlek och energiförbrukningen per kvadratmeter. Energiförbrukningen är betydligt högre i det fastighetsbestånd som förvärvades av Tribona under 2016, främst på grund av det stora inslaget av livsmedelshantering.
Inköpt energi
| 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|
| El, MWh | 45 907 | 14 699 | 12 664 |
| Naturgas, MWh | 2 169 | 0 | 0 |
| Eldningsolja, MWh | 250 | 822 | 1 100 |
| Fjärrvärme, MWh | 28 716 | 13 397 | 12 380 |
| Totalt | 77 042 | 28 918 | 26 144 |
| Energiförbrukning per kvm, | |||
| kWh/kvm | 97 | 78 | 77 |
Tabellen visar den energi som Catena köpt in fördelat på respektive energityp samt energiförbrukning per kvadratmeter.
Exempel på genomförda energibesparingsprojekt 2016
Vasslan 1, Stockholm.
Fastigheten är belägen i Årsta industrioch logistikområde söder om centrala Stockholm och har en yta om 5 433 kvm. En större ombyggnad av fastigheten har gjorts och i samband med detta har ett energiprojekt genomförts. Flera energisparåtgärder har slutförts, bland annat installation av ny fjärrvärmeväxlare, fyra nya ventilationsaggregat samt tillhörande styr- och reglerteknik. Projektet har redan gett resultat och den normalårskorrigerade värmeförbrukningen har minskat med 22 procent. Även elförbrukningen har påverkats positivt och besparingen bedöms till 10 procent.
Mappen 3, Linköping.
Fastigheten är på totalt 28 500 kvm och inrymmer distributionslager för livsmedel. Under 2016 har Catena påbörjat ett energiprojekt med utbyte av ytterbelysning, delar av innerbelysning samt ventilationsaggregat och tillhörande styroch reglerteknik. Besparingen för värme är beräknad till 616 MWh per år vilket motsvarar hela 38 procent.
Bleket 2, Karlstad.
Fastigheten är belägen på Örsholmen och omfattar 22 605 kvm. En djupgående inventering av fastighetens energianvändning har genomförts och ett första steg i optimeringen har genomförts. De åtgärder som genomförts hittills har skett helt utan investering och hittills gett en minskning av den normalårskorrigerade värmeförbrukningen med cirka 11 procent det senaste året.
Växthusgasutsläpp
Catena följer årligen upp verksamhetens växthusgasutsläpp enligt the Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol). Under 2016 uppgick Catenas totala växthusgasutsläpp till 4 763 ton CO2 e varav 97 procent kommer från inköpt energi till bolagets fastigheter. Utsläppen ökade kraftigt jämfört med föregående år vilket i huvudsak beror på förvärvet av Tribona. De nya fastigheterna har generellt högre energiförbrukning per kvadratmeter än Catenas tidigare fastighetsbestånd, och i vissa fall har fastigheterna också uppvärmningslösningar och elavtal med betydligt högre andel fossil energi. Den högre energiförbrukningen beror i hög grad på att livsmedel hanteras i fastigheterna med, i många fall, kyl- och frysanläggningar som går dygnet runt. Catena strävar efter att minska utsläppen främst genom energieffektivisering men också genom att
Diagrammet visar Catenas totala växthusgasutsläpp 2016 fördelat på respektive aktivitet.
Växthusgasutsläpp per aktivitet och totalt
| 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|
| El, ton CO2e | 2 476 | 5 | 23 |
| Naturgas, ton CO2e | 438 | 0 | 0 |
| Eldningsolja, ton CO2e | 70 | 230 | 308 |
| Fjärrvärme, ton CO2e | 1 650 | 660 | 778 |
| Tjänsteresor & pendling, ton CO2e |
130 | 83 | 66 |
| Totalt | 4 763 | 978 | 1 175 |
| Växthusgasutsläpp per kvm, kg CO2e/kvm |
5,8 | 2,2 | 3,0 |
Tabellen visar Catenas totala växthusgasutsläpp samt utsläpp per kvadratmeter.
byta ut fossilbaserade uppvärmningslösningar till fjärrvärme eller bergvärme samt löpande utvärdera möjligheterna att bygga solpaneler i anslutning till fastigheterna. Målsättningen är att 2020 vara energineutral i betydelsen att ha egen förnybar energiproduktion till en kapacitet som motsvarar bolagets totala energiförbrukning.
Miljökrav och samverkan med leverantörer
Catena efterfrågar i första hand att leverantörer har miljöledningssystem certifierade enligt ISO 14001. För mindre lokala företag som inte har resurser att utveckla och certifiera sina ledningssystem godkänner Catena även enklare miljöledningssystem. Kravet är att man arbetar på liknande sätt som ISO 14001 med riktlinjer, mål och utbildning.
Materialval vid ny- och ombyggnation
Vid byggprojekt större än 5 Mkr ställer Catena, utöver generella leverantörskrav, även krav på att en miljöplan ska upprättas. Vid arbeten över 250 Tkr ställer Catena krav på system för bedömning och uppföljning av vilka byggmaterial som används. Leverantörerna ska använda något av de tre vanligaste systemen för miljöbedömning av byggvaror – Byggvarubedömningen, SundaHus Miljödata eller BASTA. Vid enklare projekt utförda av mindre entreprenörer så kan även Folksams byggmiljöguide användas.
Avfall
I de flesta fall är det Catenas hyresgäster som själva ansvarar för hantering av avfall. Hos de hyresgäster där Catena ansvarar för hanteringen så är målsättningen att sopsortering ska kunna ske i de fraktioner som gäller för respektive kommun. Sorteringen ska kunna ske så att det blir bekvämt och naturligt för hyresgästerna.
Farligt avfall som uppkommer i Catenas egen verksamhet hanteras huvudsakligen av de fastighetsskötande entreprenörerna. Catena ställer krav på att entreprenörerna har miljöledningssystem enligt ISO 14001 med egna rutiner för avfallshantering alternativt följer de rutiner som Catena har för hantering av farligt avfall.
Attraktiv arbetsgivare
En strategisk målsättning för Catena är att vara en attraktiv arbetsgivare. För att förstå behoven hos kunder och skapa affärer är det avgörande att bolaget attraherar och behåller medarbetare med branscherfarenhet och strategisk kompetens.
+66
Catenas eNPS-resultat 2016 visar att medarbetarna trivs och är mycket goda ambassadörer för bolaget.
Catena ska vara en intressant och ansvarstagande arbetsgivare som attraherar och behåller engagerade och kompetenta medarbetare. Det är en av Catenas strategiska målsättningar och en förutsättning för att leverera värde för både kunder och aktieägare. Catena arbetar bland annat med hälsa på arbetsplatsen, jämlikhet och löpande kompetensutveckling.
Värderingar
Catenas agerande ska alltid präglas av affärsmannaskap och god affärsetik. Catenas fyra kärnvärden ska genomsyra alla anställdas agerande:
- Med öppenhet, dialog och rak kommunikation blir vi effektiva, snabba och pålitliga.
- Med enkelhet gör vi arbetet okomplicerat och slipper byråkratiskt krångel.
- Med närhet skapar vi goda relationer och får kunskap om både problem och möjligheter.
- Med genuint engagemang når vi längre och hittar bättre lösningar.
Nöjda medarbetare
Catena genomför årligen en webbenkät där samtliga medarbetare ges möjlighet att lämna synpunkter på bolagets roll som arbetsgivare och det löpande hållbarhetsarbetet. Den enkät som genomfördes i slutet av 2016 besvarades av 97 procent av alla medarbetare. För tredje året i rad mättes eNPS (Employee Net Promotor Score), vilket är ett mått på hur många av medarbetarna som är beredda att rekommendera företaget som arbetsplats. Catenas resultat blev i år +66 vilket är något bättre än föregående år då resultatet var +64. Resultatet är mycket högt i jämförelse med både svenska och internationella företag och visar att medarbetarna är goda ambassadörer för Catena.
Årets höga resultat är en indikation på en kulturellt lyckad integration av Tribona-förvärvet.
Organisation
Catenas regionala organisation utgörs primärt av funktionerna Förvaltning och Affärsutveckling. Förvaltningen är anpassad efter fastigheternas geografiska läge i fem regioner; Stockholm, Göteborg, Jönköping, Helsingborg och Malmö. Därutöver finns de koncerngemensamma funktionerna Ekonomi/Finans samt Kommunikation. Catena arbetar med interna förvaltare och anlitar externa fastighetsskötare för det praktiska arbetet vid fastigheterna.
Trygghet och hälsa
Catena vill skapa en hälsosam och trivsam arbetsmiljö. Medarbetarna ska känna att det finns en balans mellan arbete och fritid samt att de har möjlighet att styra över sin egen tid och ta eget ansvar. Catena har kollektivavtal.
Sjukfrånvaro
| 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|
| Genomsnitt samtliga | |||
| medarbetare, % | 0,6 | 1,6 | 0,8 |
| Kvinnor, % | 1,2 | 1,9 | 1,1 |
| Män, % | 0,4 | 1,5 | 0,7 |
Tabellen visar sjukfrånvaron som andel av planerat antal arbetade timmar. Inga arbetsrelaterade skador, olyckor eller sjukdomar har rapporterats.
Kompetensutveckling
Catena arbetar aktivt med utbildning och kompetensutveckling för medarbetarna. Syftet är både att skapa en arbetsmiljö där medarbetarna känner att de utvecklas i sitt
Personalrörelse (st)
| 2016 | 2015 | 2014 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Andel | Andel | Andel | ||||
| Antal | kvinnor | Antal | kvinnor | Antal | kvinnor | |
| Personer som börjat | 15 | 20% | 6 | 50% | 2 | 0% |
| Andel av totalt antal anställda vid årets slut | 39% | 23% | 10% | |||
| Personer som slutat | 3 | 67% | 1 | 100% | 0 | 0% |
| Andel av totalt antal anställda vid årets slut | 8% | 4% | 0% |
arbete och att Catena fortsätter att utvecklas som bolag. Personliga utbildningsplaner tas fram i samband med de medarbetarsamtal som årligen genomförs med alla medarbetare. Samtliga anställda har stora möjligheter att välja utbildningar, kurser och seminarium som de vill delta i för bolagets räkning. Centrala och prioriterade utbildningsområden är förvaltningsfrågor, ekonomi, miljö och juridik. Under 2016 har Catena genomfört utbildningsinsatser inom framförallt ekonomi och bolagets nyligen implementerade energiuppföljningssystem.
Attraherar nya talanger
Ett av Catenas strategiska mål är att attrahera nya medarbetare genom att delta i arbetsmarknadsdagar och erbjuda praktik- och ferieplatser till unga. Under 2016 deltog Catena bland annat på arbetsmarknadsdagar på Högskolan i Helsingborg. Medarbetare på bolaget har också varit gästföreläsare och stöd till examensarbeten vid flera andra högskolor. Genom dessa och andra aktiviteter blir Catena mer synliga för studenter inom prioriterade utbildningsområden och ökar möjligheterna att attrahera nya talanger.
Bolaget har under året också haft flera praktikanter i olika perioder samt studerande som arbetat extra.
Lika möjligheter för alla
Vid nyanställning, befordran och löpande utvärdering bedömer Catena kompetens, erfarenhet och personliga egenskaper. Bolaget ska varken positivt eller negativt särbehandla personer baserat på aspekter som inte är relaterade till hur väl personen kan utföra sitt arbete. I nuläget är dock kvinnor underrepresenterade i ledningsgrupp och styrelse, och Catena arbetar därför aktivt med att identifiera lämpliga kvinnliga kandidater vid rekrytering och befordran. Bolaget följer också årligen upp statistik för såväl kön- som åldersfördelning bland anställda, ledning och i styrelsen.
Sammanställning styrelse och medarbetare
Catenas medarbetare samlade till utbildnings- och planeringskonferens.
Utbildningstimmar
| 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|
| Genomsnitt samtliga medarbetare |
10 | 15 | 16 |
| Kvinnor | 16 | 33 | 33 |
| Män | 7 | 6 | 8 |
Tabellen visar det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd.
Diagrammet visar andelen medarbetare i olika ålderskategorier. Totalt antal medarbetare 2016-12-31 uppgick till 38 personer.
Diagrammet visar andel kvinnor och män bland Catenas medarbetare.
| 2016 | 2015 | 2014 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Andel kvinnor | Antal | Andel kvinnor | Antal | Andel kvinnor | |
| Styrelse | 6 | 33% | 6 | 33% | 6 | 17% |
| Under 30 år | 0 | 0% | 0 | 0% | 0 | 0% |
| 30 – 50 år | 1 | 100% | 1 | 100% | 1 | 100% |
| Över 50 år | 5 | 20% | 5 | 20% | 5 | 0% |
| Ledning | 9 | 22% | 8 | 25% | 7 | 14% |
| Under 30 år | 0 | 0% | 0 | 0% | 0 | 0% |
| 30 – 50 år | 6 | 33% | 4 | 50% | 3 | 33% |
| Över 50 år | 3 | 0% | 4 | 0% | 4 | 0% |
| Övriga medarbetare | 29 | 28% | 18 | 39% | 14 | 43% |
| Under 30 år | 2 | 50% | 0 | 0% | 0 | 0% |
| 30 – 50 år Över 50 år |
17 10 |
29% 20% |
11 7 |
45% 29% |
8 6 |
50% 33% |
Tabellen visar sammansättning av företaget fördelat per kön och ålderskategori.
En lönsam fastighetsrörelse
Catena fortsätter leverera bra resultat och kunde 2016 ånyo redovisa en stark utveckling. Uthyrningsgraden förbättrades med hela sju procentenheter från 86 procent, i slutet av första kvartalet till 93 procent vid årets slut. Hyresintäkterna ökade under året med 70 procent. Förvaltningsresultatet, som i princip utgör kassaflöde, ökade med 22 procent.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Terminal
Sunnanå 12:51, Malmö.
Fastigheten som huvudsakligen är en terminal utmärks av sina många portar som medger in- och utlastning av stora mängder inkommande gods på en och samma dag.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Fortsatt förbättrat resultat med starkt kassaflöde
Den ekonomiska effekten av Tribonaförvärvet är tydlig. De ökade hyresintäkterna tillsammans med effektiviseringar påverkade driftsöverskottet positivt. Ett ökat förvaltningsresultat speglas också i ett ökat kassaflöde. Det ger Catena goda möjligheter till att såväl lämna en sund avkastning till ägarna som en fortsatt aktiv utveckling av verksamheten.
Fastighetsbeståndet
Catenas fastighetsbestånd utgjordes per den 31 december 2016 av 94 logistikfastigheter (55) belägna vid viktiga transportleder och befolkningscentra i primärt södra och mellersta Sverige. Den totala uthyrbara arean uppgick till cirka 1 490 900 kvadratmeter (816 800). Det totala hyresvärdet uppgick till 925,7 Mkr (511,5) och kontrakterade hyresintäkter på årsbasis, till 860,7 Mkr (488,6). Den ekonomiska uthyrningsgraden uppgick till 93,0 procent (95,5). Den lägre uthyrningsgraden är primärt hänförbar till nyförvärvade fastigheter.
Projektutveckling
Catena har en uttalad ambition att växa, huvudsakligen genom nybyggnation. Bolaget har därför en utvecklingsbar projektportfölj. I egen räkning finns bland annat fastigheterna Norra Varalöv 31:11, Sothönan 3 och 19 och Törsjö 2:49 samt betydande utbyggnadsmöjligheter på många av bolagets fastigheter. Dessutom innehåller projektportföljen förvärvsoptioner för strategiskt lokaliserade projekt som nått olika stadier som sträcker sig från hyresförhandlingar till detaljplan i alla de regioner som bolaget verkar. Under året har bland annat DHLs terminal Sunnanå 12:51 utanför Malmö och en ny volymterminal på Sothönan 3 i Katrineholm och Lagret 1 i Nässjö färdigställts.
Utbyggnaden av e-handelsklustret i Ängelholm, E-city Engelholm, på fastigheten Norra Varalöv 31:11 har fortsatt liksom bolagets betydande ombyggnationer på fastigheten Tågarp 16:17 i syfte att stärka livsmedelsklustret i Malmö.
- Läs mer om Catenas projekt på sidorna 22-23.
- En fullständig fastighetsförteckning finns på sidorna 52-53.
Intäkter och hyra
Hyresintäkterna ökade med 70 procent till 786,6 Mkr (464,2), främst tack vare förvärvet av Tribona, andra förvärv och färdigställda projekt. Uthyrningsgraden är med 93 procent (95), trots nyförvärvade ytor, fortsatt hög som ett resultat av strategiskt placerade logistikanläggningar och ett fokuserat uthyrningsarbete.
Av Catenas kontrakterade årshyra utgör intäkter från avtal med en löptid överstigande tre år 69 procent av den totala årshyran, vilket innebär stabila intäkter som inte varierar nämnvärt mellan perioder, förutom vid förvärv och försäljning. Den genomsnittliga kvarvarande hyresavtalstiden uppgår till knappa 5 år.
Uthyrning och inflyttning
Under året inflyttade 88 hyresgäster med nytecknade kontrakt på en sammanlagd yta om 209 824 kvadratmeter. Kontraktsvärde avseende denna inflyttning uppgick till 131,2 Mkr (64,4) medan avflyttningen stannade på 95,6 Mkr (63,3) för 67 uppsagda kontrakt med en sammanlagd yta om 156 540 kvadratmeter. Det innebär en nettoinflyttning motsvarande ett värde på 35,6 Mkr (1,1).
Beståndet per region
| Regioner | Antal fastigheter |
Uthyrbar yta, tkvm |
Verkligt värde, Mkr |
Hyresvärde, Mkr |
Ekonomisk uthyrningsgrad, % |
Kontrakterad årshyra, Mkr |
Överskotts- grad, % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Göteborg | 11 | 201,6 | 1 642,8 | 132,8 | 97 | 128,5 | 82 |
| Helsingborg | 20 | 258,8 | 1 713,4 | 127,1 | 92 | 116,5 | 74 |
| Jönköping | 13 | 230,3 | 1 120,0 | 120,0 | 90 | 108,1 | 68 |
| Malmö | 14 | 173,5 | 1 351,0 | 121,4 | 92 | 111,9 | 55 |
| Stockholm | 36 | 626,7 | 4 959,2 | 424,4 | 93 | 395,7 | 78 |
| Totalt | 94 | 1 490,9 | 10 786,4 | 925,7 | 93 | 860,7 | 74 |
Kontraktsstruktur
Kontraktsportföljen är långsiktig och hyresgästerna utgörs till övervägande del av stora, solida och väl etablerade logistik-, industri- och handelsföretag. Det minskar risken för kundförluster drivna av kunders obestånd. Catenas tio största hyresgäster svarade per 31 december 2016 för 50,2 procent (59,2) av koncernens kontrakterade hyresintäkter. Hyreskontrakten för dessa tio hyresgäster löper ut inom 1 till 19 år. Den genomsnittliga kvarvarande hyresavtalstiden var på bokslutsdagen fortsatt stabilt lång och ökade till 4,8 år (4,3). Tabellen intill visar Catenas största kunder. Det är dock värt att notera att många av bolagen representeras av ett antal lokala beslutande enheter. Tabell över kontraktens förfallostruktur finns på sidan 69.
Driftsöverskott och överskottsgrad
Driftsöverskottet, det vill säga hyresintäkterna med avdrag för fastighetskostnader och fastighetsadministration, ökade under året med 64,6 procent till 578,1 Mkr (351,3).
Primärt är det en följd av de ökade intäkterna, den fortsatt goda uthyrningsgraden och effektiviseringar inte minst på energiområdet. Bland annat har Catena fortsatt investera i energibesparande teknik, mer hållbar uppvärmning samt bättre belysnings- och ventilationssystem.
Fastighetskostnaderna ökade med 85 procent till -208,5 Mkr (-112,9), till största delen beroende på ett betydligt större fastighetsbestånd och en större vakans vilket medför att en större andel av mediakostnaderna belastar hyresvärden. Det förekommer säsongsvariationer inom drift och underhåll av fastigheter. Vintrar med mycket kyla och snö innebär högre kostnader för värme och snöröjning. En varm sommar kan innebära ökade kostnader för nedkylning. Dessa variationer, som påverkar mest under vinter och sommarmånaderna, uppvägs till viss del av en förändring av vidarefakturerade kostnader till hyresgästerna.
Sammanfattningsvis minskade överskottsgraden från 75,7 till 73,5 procent.
Catenas 10 största kunder per 31 december 2016
-
- DHL
-
- ICA Fastigheter Sverige AB
-
- PostNord
-
- Grönsakshallen Sorunda AB/Servera R&S AB
-
- Menigo Food Service AB
-
- Logent AB
-
- TD Tech Data AB
-
- Rusta AB
-
- Alwex Lager & Logistik AB
-
- Intersport AB
Förvaltningsresultat
Förvaltningsresultatet, det vill säga redovisat resultat med återläggning av värdeförändringar och skatt, har trots att det belastats av betydande belopp av engångskaraktär kopplade till förvärvet av Tribona, ökat med 22 procent till 316,0 Mkr (259,3). Det är en effekt av förvärvade fastigheter och ökat driftsnetto.
De finansiella kostnaderna ökade till -244,3 Mkr från -94,3 Mkr. Ökningen är en effekt av förvärvet av Tribona som har ökat den genomsnittliga räntan med cirka 1 procentenhet på den nu totalt sett ökade belåningen. I finansiella kostnader ingår även poster av engångskaraktär om cirka 2 Mkr. Förvaltningsresultatet utgör i princip bolagets kassaflöde före förändringar av rörelsekapital vilket uppgick till 294,3 Mkr (241,5) Mkr.
Läs mer om finansieringen på sidan 60-65.
-100 -50 0 -12 -13 -14 -15 -16 In Ut Netto
Mkr
Resultat
Årets resultat uppgår till 338,4 Mkr, vilket är 233,1 Mkr lägre än föregående år. Det är huvudsakligen en effekt av det lägre resultatet från fastighetsförsäljningar som under året uppgick till 9,8 Mkr (102,2) och orealiserade värdeförändringar från fastigheter 138,3 Mkr (300,5). Årets positiva värdeförändringar från fastigheter balanseras dessutom av en upplösning av goodwill från Tribonaförvärvet om -38,9 Mkr.
Värdeförändring på derivat är negativ -38,6 Mkr (30,5) till följd av att de långa marknadsräntorna sjunkit.
De orealiserade värdeförändringarna för såväl derivat som fastigheter är av redovisningskaraktär och påverkar inte kassaflödet.
Läs mer om årets resultat på sidorna 68-69.
Fastighetsbeståndets utveckling
Fastighetsportföljen har under såväl 2015 som 2016 successivt skiftats ut till förmån för moderna utvecklingsbara logistikanläggningar och byggbar mark med en ökad potential för förbättrade förvaltningsresultat.
Förvärv
I syfte att öka verksamhetsvolymen, stärka våra positioner i de olika regionerna, bredda kundbasen och utveckla våra koncept bland annat inom e-handel har Catena under året förvärvat 49 fastigheter och fastighetsbolag med en sammanlagd yta av 792 190 kvadratmeter till ett samlat verkligt värde av 5 875,5 Mkr (571,7).
Lejonparten av förvärven gjordes inom ramen för förvärvet av Tribona som gjordes genom ett offentligt
| Mkr | Verkligt värde |
Antal fastigheter |
|---|---|---|
| Fastighetsbestånd vid årets ingång |
5 340,3 | 55 |
| Förvärv | 5 875,5 | 49 |
| Investeringar i befintliga fastigheter |
529,0 | |
| Försäljningar | -1 105,6 | -10 |
| Omräkningsdifferens mm. | 8,9 | |
| Orealiserade värdeförändringar | 138,3 | |
| Totalt förvaltningsfastigheter | 10 786,4 | 94 |
uppköpserbjudande som slutfördes den 5 februari. Tribona konsoliderades den 26 januari. Tvångsinlösen har påkallats av de cirka 5,5 procent av aktierna som är utestående.
Investeringar
Löpande investeringar i befintliga fastigheter uppgick under året till 529,0 Mkr (131,6), varav en stor del avser investeringen i Catenas e-handelskluster E-City Engelholm där etapp 1 om 14 500 kvadratmeter är färdigställd och etapp 2 om 43 500 kvadratmeter tas i bruk av Boozt under våren 2017. Den näst största investeringen är den nya volymterminalen i Nässjö på cirka 9 300 kvadratmeter som togs i bruk av en hyresgäst i början på 2017.
Vidare har även större hyresgästsanpassningar och investeringar pågått under året på Sothönan 3 i Katrineholm, Vasslan 1 i Stockholm, Dikartorp 3:12 i Stockholm och Tågarp 16:17 i Burlöv.
Avyttringar
Under året har 10 fastigheter med en samlad yta på 139 351 kvadratmeter, som av Catena inte längre bedöms som strategiska, avyttrats i syfte att renodla verksamheten och skapa en attraktiv portfölj av logistikfastigheter i de regioner som Catena valt att verka i. Det sammanlagda värdet uppgår till 1 105,6 Mkr (1 457,5).
Orealiserade värdeförändringar
De orealiserade värdeförändringarna på Catenas fastigheter under året uppgår till 138,3 Mkr (198,3), bland annat som en effekt av väl genomförda projekt, samordningsvinster och ett bra förvaltningsarbete.
Närståendetransaktioner
I årets resultat ingår mindre närståendetransaktioner med Hansan AB och AB Elmsäters i Enhörna avseende konsulttjänster samt räntekostnader till Backahill AB.
Fastighetsförvärv
| Fastighet | Typ | Tillträde | Region | Kommun | Yta, kvm | Fastighets värde, Mkr |
Hyresintäkt/ år, Mkr |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tribonaförvärv | 16-01-26 | Alla | 708 997 | 5 264,6 | 398,9 | ||
| Del av Gamlarp 4:1 | Mark | 16-10-01 | Jönköping | Nässjö | Mark | 3,7 | 0,0 |
| Tågarp 16:22 | Lager | 16-11-01 | Malmö | Burlöv | 9 500 | 46,1 | 5,5 |
| Skogskojan 1 | Lager | 16-11-07 | Stockholm | Östersund | 3 466 | 56,5 | 3,8 |
| Sockret 1 | Mark | 16-11-16 | Malmö | Malmö | Mark | 7,2 | 0,1 |
| Sockret 2 | Mark | 16-11-16 | Malmö | Malmö | Mark | 8,8 | 0,1 |
| Sockret 6 | Lager | 16-11-16 | Malmö | Malmö | 10 178 | 26,0 | 3,2 |
| Drivremmen 1 | Terminal | 16-12-20 | Stockholm | Stockholm | 33 123 | 338,1 | 22,0 |
| Ekeby 2:2 | Terminal | 16-12-20 | Stockholm | Eskilstuna | 7 976 | 39,9 | 3,4 |
| Batteriet 7 & 8 | Terminal | 16-12-20 | Stockholm | Umeå | 4 376 | 23,7 | 1,3 |
| Målås 4:4 | Terminal | 16-12-20 | Stockholm | Sundsvall | 8 120 | 43,3 | 1,8 |
| Däcket 1 | Terminal | 16-12-20 | Jönköping | Oskarshamn | 2 908 | 12,7 | 3,6 |
| Boländerna 22:9 | Terminal | 16-12-20 | Stockholm | Uppsala | 3 546 | 4,9 | 1,7 |
| Totalt | 792 190 | 5 875,5 | 445,4 |
Läs mer om förvärven på sidorna 54-55.
Fastighetsförsäljningar
| Fastighet | Typ | Frånträde | Region | Kommun | Yta, kvm | Fastighets värde, Mkr |
Resultat, Mkr |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Högsbo 21:2 | Lager | 16-01-15 | Göteborg | Göteborg | 66 180 | 580,0 | 0,0 |
| Partille 11:24 | Lager | 16-04-15 | Göteborg | Partille | 19 600 | 186,0 | 5,1 |
| Terminalen 3 | Terminal | 16-11-16 | Malmö | Malmö | 33 300 | 120,0 | 3,8 |
| Terminalen 4 | Terminal | 16-11-16 | Malmö | Malmö | 1 290 | 20,0 | 7,6 |
| Bronsdolken 9 | Lager | 16-12-19 | Malmö | Malmö | 2 566 | 26,6 | 0,0 |
| Stenåldern 6 | Lager | 16-12-19 | Malmö | Malmö | 4 536 | 61,4 | 0,0 |
| Flygbasen 1 | Lager | 16-12-19 | Malmö | Malmö | 2 756 | 25,4 | 0,0 |
| Stiglädret 7 | Lager | 16-12-19 | Malmö | Malmö | 1 042 | 8,1 | 0,0 |
| Slätthög 5 | Lager | 16-12-19 | Malmö | Malmö | 4 364 | 73,5 | 0,0 |
| Fornlämningen 2 | Lager | 16-12-19 | Malmö | Malmö | 3 717 | 55,0 | 0,0 |
| Totalt | 139 351 | 1 156,0 | 16,5 |
Kontakt: Peter Andersson, CFO [email protected]
En ny affärsstruktur
En ny affärsstruktur och organisation tryggar såväl en aktiv kundorienterad förvaltning som en fortsatt lönsam tillväxt i enlighet med Catenas ambitioner.
Catenas organisation utgörs primärt av de centrala affärsdrivande funktionerna Förvaltning och Affärsutveckling. Därutöver finns de koncerngemensamma funktionerna Ekonomi/Finans samt Kommunikation.
Koncernledningen har det övergripande ansvaret för utveckling, ekonomistyrning, resultatuppföljning samt kommunikation med bolagets samtliga intressenter.
Ekonomi/Finans svarar för den löpande redovisningen som bygger på internationella standarder samt koncernens finansiering. Dessutom ansvarar funktionen tillsammans med VD för koncernens profilering samt kommunikationen med finansmarknader och samhälle.
Affärsutvecklingen och förvaltningen bedrivs i regionerna. Affärsutvecklingsfunktionen svarar för koncernens transaktioner samt fastighets- och projektutveckling. Förvaltningsfunktionen ansvarar för service och kontakt med hyresgästerna för att på så sätt snabbt identifiera och åtgärda problem men också utvärdera möjligheterna för att utveckla såväl kundrelationer som lokaler. Regionerna svarar också för utvecklingen av Catenas affär regionalt genom kontakter med det lokala näringslivet och de lokala myndigheterna. Förvaltningsfunktionen är från och med ingången av 2016 organiserad i fem regioner efter fastigheternas geografiska läge: Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Malmö samt Stockholm. Bakom beslutet om den förstärkta förvaltningsfunktionen ligger bland annat det större fastighetsbeståndet att underhålla och utveckla
med ett större antal hyresgäster att betjäna, men också ett behov av att aktivt följa utvecklingen på den lokala marknaden. De regionala förvaltningsorganisationerna har också förstärkts med flera medarbetare med olika kompetenser anpassade för uppgiften. Det ger Catena stora möjligheter att hantera det större beståndet och utveckla verksamheten på såväl lång som kort sikt.
Catena förstärkte under året verksamheten med en ny vice VD, Benny Thögersen. Han har lång erfarenhet från lager och logistik och bidrar inte minst med sitt kunnande inom högautomatiserade logistiksystem, ett växande och för Catena prioriterat område. Mikael Halling, som valt att trappa ner, fortsätter som Senior Advisor och bidrar även fortsättningsvis med sitt stora kontaktnät och breda erfarenhet.
Region Göteborg
Nyckeltal
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | ring, % | |
| Hyresintäkter, Mkr | 126,3 | 108,9 | 16 |
| Driftsöverskott, Mkr | 103,6 | 79,9 | 30 |
| Överskottsgrad, % | 82,0 | 73,4 | 12 |
| Kontrakterad årshyra, Mkr | 128,5 | 115,4 | 11 |
| Hyresvärde, Mkr | 132,8 | 117,6 | 13 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad, % | 96,8 | 98,1 | -1 |
| Förvaltningsresultat, Mkr | 99,4 | 80,1 | 24 |
| Verkligt värde, Mkr | 1 642,8 1 203,8 | 36 | |
| Uthyrbar yta, tkvm | 201,6 | 160,3 | 26 |
| Antal fastigheter | 11 | 8 | 38 |
| Antal kontrakt | 33 | 65 | -49 |
Fastighetsportföljens storlek påverkades under året av två betydande händelser. Småland, som tidigare varit en del av Catenas Region Göteborg blev ett eget affärsområde; Region Jönköping. Förvärvet av Tribona som tillförde regionen fem anläggningar. Nettoeffekten av allt detta, samt gjorda försäljningar, blev en uthyrningsbar yta som ökade med 26 procent. Uthyrningsgraden är fortsatt exceptionellt hög även om den sjunkit något jämfört med 2015. Ökade ytor är därför framgent prioriterat för affärsområdet, trots att en del avflyttningar kommer att ske under 2017. De frilagda ytorna förväntas dock en aktiv förvaltning kunna fylla, liksom under 2016 då den kontrakterade hyran ökade med 11 procent.
Hyresintäkterna ökade efter ett aktivt 2016 med 16 procent. Den höga uthyrningsgraden under året tillsammans med genomförda miljö- och kostnadseffektiviseringar gjorde det möjligt att på ett betydande sätt under året fortsätta förbättra överskottsgraden.
Den genomsnittliga kontraktstiden ökade något från 3,4 till 3,9 år.
Kunder
Bland kunderna finns de stora logistikföretagen som till exempel DHL, PostNord och Logent, livsmedelsföretag som ICA, Santa Maria, Dagab (Axfood) samt apoteksdistributören Oriola med vilka samarbetet utökats under året. I Borås fanns under året, och finns fortfarande, bland annat två kunder verksamma inom tredjepartslogistik; Albini & Pitigliani och NTG Logistics som markant ökade sina ytor under året samt IT-distributören Ingram Micro.
Viktigare händelser 2016
• Utveckling av fastigheten Härryda Solsten 1:102 i Mölnlycke påbörjades.
Regionens medarbetare per den 31 december 2016.
- På fastigheten där landets ledande läkemedelsgrossist Oriola hyr 23 000 kvadratmeter, har det 25 meter höga lagret börjat byggas ut med 1 350 kvadratmeter. Lagret kommer då också att förses med moderna installationer samtidigt som det utrustas för en fullt automatiserad pallhantering.
- På samma tomt påbörjades en ny terminal dit Bring i slutet av 2017 ska samla fyra av sina enheter i Göteborg. Här kommer Bring kunna erbjuda alla de logistikuppgifter som krävs för att effektivt hantera gods och varor.
- Flera andra signifikanta nya hyresavtal träffades och utökades i yta och tid. Bland annat med Ingram Micro och NTG Logistics.
- Fastigheten Partille 11:24 strax öster om Göteborg, som inte är anpassad för modern logistik och därmed inte längre betraktas som strategiskt innehav, avyttrades.
- Högsbo 21:2 i dagligt tal kallad "Preppen", som förädlats klar och inte bedöms som renodlad logistikfastighet, avyttrades.
Projektportföljen
Per årsredovisningens publiceringsdag innehåller projektportföljen, på olika villkor, utvecklingsbara lägen framförallt i Härryda kommun/Mölnlycke samt på Hisingen.
Kontakt: Johan Franzén, Regionschef Göteborg [email protected]
Region Helsingborg
Nyckeltal
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | ring, % | |
| Hyresintäkter, Mkr | 115,5 | 73,4 | 57 |
| Driftsöverskott, Mkr | 85,7 | 50,7 | 69 |
| Överskottsgrad, % | 74,2 | 70,1 | 6 |
| Kontrakterad årshyra, Mkr | 116,5 | 84,3 | 38 |
| Hyresvärde, Mkr | 127,1 | 87,4 | 45 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad, % | 91,7 | 96,4 | -5 |
| Förvaltningsresultat, Mkr | 82,1 | 59,9 | 37 |
| Verkligt värde, Mkr | 1 713,4 | 943,8 | 82 |
| Uthyrbar yta, tkvm | 258,8 | 170,7 | 52 |
| Antal fastigheter | 20 | 15 | 33 |
| Antal kontrakt | 106 | 94 | 12 |
Fastighetsportföljen nästan fördubblades under året. Bakom ökningen ligger primärt de anläggningar som förvärvet av Tribona bidrog med i Helsingborg, Halmstad och Klippan. Klippanfastigheten bidrog också med en vakans vilket är det primära skälet för affärsområdets ökade vakansgrad under året. Den är dock fortfarande låg och förväntas dessutom relativt snart minska som en följd av ett aktivt uthyrningsarbete. Trots den förhöjda vakansgraden kan affärsområdet redovisa en ökad överskottsgrad. Det är en följd av aktiv förvaltning vilken ökat hyresintäkterna som under 2016 uppgick till drygt 115 Mkr, men framförallt reducerat kostnader genom energioch andra effektiviseringar.
Den genomsnittliga kontraktstiden uppgick till 4,0 år (4,8).
Kunder
Bland kunderna finns distributionsföretag som PostNord samt tredjepartslogistikföretag som till exempel landets största, DHL. Bland de kunder som redan tecknat kontrakt men kommer att flytta in först i början av 2017 finns Boozt, en av landets ledande aktörer inom e-handel.
Viktiga händelser
• Under året påbörjades bygget av e-handelsklustret E-City Engelholm strax utanför Ängelholm. Ett kluster där företag som bedriver handel över internet ska kunna samverka med varandra inom skilda områden som administration, service samt distribution och därigenom göra samordningsvinster. I klustret, där bland annat Boozt kommer att flytta in, förväntas flera såväl mindre lokala som stora internationella e-handelsföretag att
Regionens medarbetare per den 31 december 2016.
etablera sig i anpassade lokaler utrustade för digital handel.
• Förbättrade uthyrningsgrader inom Logistikposition Helsingborg i Tostarp. Det banar väg för att bygga ut området och bygga nya logistikanläggningar där.
Projektportföljen
Affärsområdets viktigare projekt är, det med Peab samägda, "Logistikposition Helsingborg" i Tostarp som erbjuder en 270 000 kvadratmeter stor utvecklingsbar fastighetsyta samt den delägda 154 000 kvadratmeter stora delen av fastigheten Norra Varalöv 31:11 där detaljplanen tillåter logistikbyggnader om cirka 77 000 kvadratmeter. Dessutom tillträddes i början av 2017 fastigheten Vångagärdet 20 i Helsingborg, där förlaget Aller tidigare har haft en del av sin verksamhet. Den kommer på sikt att härbärgera Catenas huvudkontor och, än viktigare, är planerna på att utveckla fastigheten, med det 8 våningar höga huset, till ett center med service av olika slag. Där kan växande logistikföretag få sin första adress innan utvecklingen medger egna större anläggningar. Med sitt utmärkta centrala läge nära E6 lämpar den sig också som en hub för citylogistik.
Region Jönköping
Nyckeltal
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | ring, % | |
| Hyresintäkter, Mkr | 86,5 | 52,9 | 64 |
| Driftsöverskott, Mkr | 59,1 | 41,4 | 43 |
| Överskottsgrad, % | 68,3 | 78,3 | -13 |
| Kontrakterad årshyra, Mkr | 108,1 | 65,3 | 66 |
| Hyresvärde, Mkr | 120,0 | 71,6 | 68 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad, % | 90,1 | 91,2 | -1 |
| Förvaltningsresultat, Mkr | 56,3 | 41,4 | 36 |
| Verkligt värde, Mkr | 1 120,0 | 660,3 | 70 |
| Uthyrbar yta, tkvm | 230,3 | 131,7 | 75 |
| Antal fastigheter | 13 | 8 | 63 |
| Antal kontrakt | 29 | 18 | 61 |
Närvaron i Småland stärktes och utökades betydligt genom sammanslagningen med Tribona. Förutom att ytan ökade och närvaron stärktes i Jönköping, som är ett viktigt logistiknav för hela Norden, utökades också regionens geografi med orter som Växjö och Värnamo.
Uthyrningsgraden återhämtade sig i slutet av året efter att ha tyngts av lediga lokaler som är under utveckling. Den kommer successivt att förbättras i takt med att lokalerna förädlas. Så har till exempel nyteckning skett med bland annat DHL som flyttade in vid årsskiftet.
Den kontrakterade hyran på balansdagen uppgick till 108,1 Mkr.
Hyresintäkterna för året ökade efter förvärv och fastighetsutveckling till 86,5 Mkr. Den under året lägre uthyrningsgraden har påverkat överskottsgraden som för närvarande understiger Catenas genomsnitt. Vid sidan av de aktiviteter som gjorts i syfte att utveckla och hyra ut lediga lokaler har Catena också initierat ett antal aktiviteter inom energieffektivisering för att förbättra driftsöverskottet och minska miljöbelastningen
Den genomsnittliga kontraktstiden uppgick till 3,9 år (4,4).
Regionens medarbetare per den 31 december 2016.
Kunder
Bland kunderna finns stora företag inom tredjepartslogistik såsom DHL, Höglands Logistik och Alwex, men också ett av de ledande logistikföretagen PostNord. Dessutom finns det andra välrenommerade industri- och handelsbolag såsom Rusta och Papyrus. Den senare är en ny kund.
Viktigare händelser 2016
- Sammanslagningen med Tribona.
- Fastigheten Lagret 2 i Nässjö färdigställdes och uthyrdes i sin helhet till Höglands Logistik AB.
- Nytt signifikant hyreskontrakt tecknades med Papyrus AB som förhyrde en stor del fastigheten Tahe 1:64 i Taberg.
Projektportföljen
Regionen erbjuder framförallt byggbar mark intill kombiterminalen i Nässjö samt förvärvsoptioner i Jönköping.
Kontakt: Christian Berglund, Regionschef Jönköping [email protected]
Region Malmö
Nyckeltal
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | ring, % | |
| Hyresintäkter, Mkr | 117,5 | 22,3 | 427 |
| Driftsöverskott, Mkr | 64,9 | 16,5 | 293 |
| Överskottsgrad, % | 55,2 | 74,0 | -25 |
| Kontrakterad årshyra, Mkr | 111,9 | 22,5 | 397 |
| Hyresvärde, Mkr | 121,4 | 23,0 | 428 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad, % | 92,2 | 98,0 | -6 |
| Förvaltningsresultat, Mkr | 46,6 | 16,2 | 188 |
| Verkligt värde, Mkr | 1 351,0 | 224,2 | 503 |
| Uthyrbar yta, tkvm | 173,5 | 44,4 | 291 |
| Antal fastigheter | 14 | 4 | 250 |
| Antal kontrakt | 42 | 8 | 425 |
Tack vare en aktiv marknadsbearbetning och kundanpassningar kunde Catena, även efter sammanslagningen med Tribona och nybyggnation, redovisa en fortsatt hög uthyrningsgrad om 92 procent. Den kontrakterade hyran på balansdagen uppgick till 111,9 Mkr. Till detta bidrog nytecknade kontrakt där infyttningen gjordes först under början av 2017.
Hyresintäkterna för året ökade till 117,5 Mkr som en följd av de nytillkomna ytorna. Inflyttningen till de lokaler som bland annat ICA lämnade i slutet på 2015 kunde ske först efter kundanpassning under den senare delen av 2016 och framförallt första kvartalet 2017. Det är det primära skälet till den förhållandevis låga överskottsgraden för 2016. En överskottsgrad som dock påverkats positivt av de investeringar som gjorts i kostnads- och miljöeffektivitet.
Omförhandlingar och nytecknade kontrakt ökade den genomsnittliga kontraktstiden från 0,9 till 4,2 år.
Kunder
Bland kunderna finns ett av de största företagen inom tredjepartslogistik DHL och andra välrenommerade industri- och handelsbolag som Lindab och P&G Bygghandel. Bara för att nämna några. Men också e-handelsföretag som nemlig.com, mathem.se och mat.se. Samtliga verksamma inom livsmedel vilket är en betydande kundgrupp för Catena. Andra mer traditionella livsmedelsföretag som hyr logistiklokaler av Catena är Menigo och Espresso House.
Regionens medarbetare per den 31 december 2016.
Viktigare händelser 2016
- Sammanslagningen med Tribona som stärkte Catenas närvaro i såväl Malmöregionen som livsmedelssektorn samtidigt som bolaget fick en etablering i Köpenhamn.
- Etableringen av ett centrum för livsmedelskluster i Malmö.
- Försäljning av: Stenåldern 6, Flygbasen 1, Stiglädret 7, Slätthög 5, Fornlämningen 2 och Bronsdolken 9 i Malmö, innehav som inte bedömts som strategiska.
- Avyttringen av fastigheterna Terminalen 3 och Terminalen 4. Terminalen 3 förhyrdes tidigare av DHL, som flyttade till den nya terminalen i Sunnanå.
- Förvärv av tre fastigheter från Malmö kommun: Sockret 1, 2, och 6 samt marken till Sockret 4. Samtliga belägna på strategiska logistiklägen i Östra hamnen, samt option på en fastighet i Lockarp.
Projektportföljen
Regionen erbjuder framförallt ett, med Peab samägt, stort objekt; Projekt "Logistikposition Malmö" i Sunnanå som erbjuder en utvecklingsbar fastighetsyta om totalt 270 000 kvadratmeter. Dessutom finns det, på utmärkta lägen för Citylogistik, bebyggbar mark i Östra hamnen samt fastigheten i Lockarp.
Kontakt: Christian Berglund, Regionschef Malmö [email protected]
Region Stockholm
Nyckeltal
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | ring, % | |
| Hyresintäkter, Mkr | 340,8 | 194,9 | 75 |
| Driftsöverskott, Mkr | 264,8 | 153,2 | 73 |
| Överskottsgrad, % | 77,8 | 79,0 | -2 |
| Kontrakterad årshyra, Mkr | 395,7 | 201,2 | 97 |
| Hyresvärde, Mkr | 424,4 | 211,9 | 100 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad, % | 93,2 | 95,0 | -2 |
| Förvaltningsresultat, Mkr | 245,6 | 146,8 | 67 |
| Verkligt värde, Mkr | 4 959,2 2 308,3 | 115 | |
| Uthyrbar yta, tkvm | 626,7 | 309,8 | 102 |
| Antal fastigheter | 36 | 20 | 80 |
| Antal kontrakt | 158 | 72 | 111 |
Fastighetsytan efter förvärv och utveckling mer än fördubblades.
Tack vare en aktiv marknadsbearbetning och en förädling av fastigheterna kunde Catena, inklusive de nyförvärvade fastigheterna, bibehålla en fortsatt hög uthyrningsgrad om 93 procent.
Hyresintäkterna ökade till 340,8 Mkr vilket är den dominerande anledningen till en fortsatt hög överskottsgrad om 77,8 procent. Bakom detta finns också den redan nämnda uthyrningsgraden samt investeringar i kostnadsoch energieffektivitet.
Nya fastigheter och nytecknade kontrakt ökade den genomsnittliga kontraktstiden från 4,9 till 5,8 år.
Kunder
Bland kunderna finns ett av de största företagen inom logistik DHL, dessutom finns i kundlistan internetdistributörer som Footway och Caliroots samt inom matdistribution Grönsakshallen Sorunda och Matsmart. Nya kunder under året är bland annat ICA och Netto som tillkom i samband med förvärvet av Tribona, samt lokaldistributörerna i Stockholm; Förlängda Armen och Citytransport.
Viktigare händelser 2016
- Regionens geografiska täckning ökade och omfattar nu Stockholm, Mälardalen med en yttre gräns vid Östergötland och Värmland men även Norrland.
- Den 10 000 kvadratmeter stora terminalen på fastigheten Sothönan 3 i Katrineholm färdigställdes i början på året då Westmanland logistic flyttade in. Terminalen kan hantera all slags volymgods med olika krav på lossning, inredning och temperatur.
Regionens medarbetare per den 31 december 2016.
- Utöver Tribona förvärv av:
- 5 fastigheter av DHL i slutet på året. På så sätt fick Catena regional distribution på ett antal centrala orter och en terminal för såväl gods som paket strategiskt placerat i Stockholm.
- Fastigheten Skogskojan 1 i Östersund, den första nybyggda i sitt slag som kan betjäna såväl brevsom paketdistribution för PostNord.
- Fastigheten Dikartorp 3:12, en före detta pappersfabrik, moderniserades och anpassades till en anläggning med terminal och lagerhallar.
- Avtalet med Örebroporten Förvaltning AB och AB Lokalhusman i Örebro 2 om förvärv av cirka 720 000 kvadratmeter förstklassig logistikmark i Örebro.
Projektportföljen
Regionen erbjuder ett begränsat antal tillgängliga utvecklingsbara logistiklägen. Bland regionens intressantare utvecklingsprojekt finns förvärvsoptioner i Nykvarn och Norrköping samt mark i Jakobsberg, Katrineholm och Örebro. Utvecklingsprojekten har nått olika stadier som sträcker sig från hyresförhandlingar på byggbar mark till detaljplanearbete.
Kontakt: Maths Carreman, Regionschef Stockholm [email protected]
Fastighetsvärdering
Tydliga riktlinjer och noggrannhet kopplat till välfungerande rutiner skapar förutsättningar för en rättvisande värdering av tillgångarna samt en stabil finansiering och intjäning.
Värderingsmodell
I likhet med de flesta börsnoterade fastighetsbolag har Catena valt
att enligt IAS 40 redovisa förvaltningsfastigheterna till verkligt värde. Catena genomför varje kvartal en intern värdering av samtliga förvaltningsfastigheter. Den interna värderingen ligger till grund för de verkliga värden som finns upptagna i balansräkningen. Värderingen baseras på en 6-årig kassaflödesmodell för varje enskild fastighet. Modellen är uppbyggd på faktiska intäkter och kostnader med justering för en normaliserad framtida intjäningsförmåga både avseende intäkter och kostnader. Vid bedömning av den framtida intjäningsförmågan har hänsyn tagits dels till förväntade förändringar i hyresnivå utifrån det enskilda kontraktets nuvarande hyra kontra marknadshyran vid respektive förfallotidpunkt, dels till förändringar i uthyrningsgrad och fastighetskostnader. Avkastningsvärdet har därefter räknats fram i en kassaflödesanalys per fastighet. Avkastningsvärdet innehåller värdet av de bedömda framtida betalströmmarna under de fem kommande åren och nuvärdet av det bedömda värdet på fastigheten om fem år. Avkastningsvärdet har därefter justerats för värdet av pågående projekt och mark med outnyttjad byggrätt.
Väsentliga variabler
Sammanställning av utfall för väsentliga variabler och de normaliserade värden som använts i den interna värderingsmodellen:
| Faktiskt utfall, totalt |
Normalise rade värden, totalt |
|
|---|---|---|
| Hyresvärde, Mkr | 925,7 | 958,2 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad, % | 93,0 | 89,0 |
| Kontrakterad årshyra, Mkr | 860,7 | 852,8 |
| Driftsöverskott före fastighetsadm., Mkr |
578,1 | 786,3 |
| Fastigheternas direktavkastning före fastighetsadm., % |
5,4 | 7,3 |
| Överskottsgrad före | ||
| fastighetsadm., % | 73,5 | 92,2 |
| Diskonteringsränta | 9,3 | |
| Antagen årlig hyresutveckling, % | 2,0 |
För definitioner se sidan 128-129.
De parametrar som väsentligt påverkar värdet på en fastighet är diskonteringsräntan, hyresvärdet och dess utveckling. I diskonteringsräntan ingår antagande såsom ränteläge, skuldsättningsgrad, inflationsantaganden, avkastningskrav på insatt kapital, läge på fastigheten, hyresgäststruktur med mera.
Hyresvärdet speglar marknadsbilden för vad hyresgästerna är villiga att betala för fastighetsytor. En förändring på +/- 1 procentenhet för nedanstående parametrar påverkar beräknat verkligt värde:
| Påverkan | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förändring | +1% | -1% | |||
| Diskonteringsränta, Mkr | -1 475 | 1 652 | |||
| Antagen årlig hyresutveckling, Mkr | 403 | -665 |
Andra korrigerande parametrar är fastighetens utvecklingspotential i form av till exempel byggrätter.
Värdeförändringar från förvaltningsfastigheter
För att säkerställa den interna värderingen genomförs externa värderingar på ett urval av bolagets fastigheter. Under året har Newsec och Cushman & Wakefield värderat cirka 96 procent av beståndet, motsvarande ett värde om 10,4 Mdkr.
En viss avvikelse tillåts mellan det interna värderingsvärdet och det verkliga värdet innan justering av det verkliga värdet görs. Avvikelsen ska ligga inom ett intervall som styrs av en tillåten avvikelse från det fastställda direktavkastningskravet på +/-0,25 procent. Först när avvikelsen över- eller understiger detta intervall justeras det verkliga värdet. Denna avvikelse accepteras då det alltid föreligger viss osäkerhet i beräknade värden.
Postiljonen 1, Växjö. Fastigheten är en av de fastigheter som externvärderades under året.
Fastighetsförteckning per region
| Typ, kvm | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Postadress | Adress | Värde år |
Tax.- värde, tkr |
Hyres värde,tkr |
Kontr. hyra, tkr |
Logistik lager |
Distri | bution Terminal Övrigt | Totalt | |
| 1 Tappen 1 | Borås | Lamellgatan 1 | 1984 | 15 568 | 2 752 | 2 633 | 5 700 | 0 | 0 | 0 | 5 700 |
| 2 Vindtunneln 1 | Borås | Vevgatan 18 | 2002 | 69 011 | 10 746 | 10 746 | 16 897 | 0 | 0 | 0 | 16 897 |
| 3 Backa 97:10 | Hisings Backa | Exportgatan 43 | 1979 | 48 873 | 9 138 | 9 138 | 13 878 | 0 | 0 | 0 | 13 878 |
| 4 Varla 6:15 | Kungsbacka | Kabelgatan 5 | 1980 | 69 164 | 14 969 | 14 969 | 25 006 | 0 | 0 | 0 | 25 006 |
| 5 Vindtunneln 2 | Borås | Segloravägen 6 | 2006 | 72 000 | 7 972 | 5 833 | 16 391 | 0 | 0 | 0 | 16 391 |
| 6 Källbäcksryd 1:408 | Brämhult | Tvinnargatan 17 | 1990 | 4 580 | 542 | 542 | 0 | 1 247 | 0 | 0 | 1 247 |
| 7 Backa 23:5 | Hisings Backa | Exportgatan 14-16 | 1992 | 702 | 16 535 | 16 535 | 7 300 | 7 659 | 0 | 0 | 14 959 |
| 8 Fördelaren 1 | Kungälv | Truckgatan 15 | 1979 | 154 812 | 38 928 | 38 928 | 0 | 54 000 | 0 | 0 | 54 000 |
| 9 Bulten 1 | Kungälv | Bultgatan 27 | 1997 | 56 187 | 12 502 | 12 502 | 23 090 | 0 | 0 | 0 | 23 090 |
| 10 Härryda Solsten 1:102 | Mölnlycke | Fibervägen 2-8 | 1992 | 126 029 | 16 124 | 14 008 | 28 676 | 0 | 0 | 0 | 28 676 |
| 11 Backa 23:9 | Hisings Backa | Exportgatan 20 | 2009 | 14 251 | 2 634 | 2 634 | 1 824 | 0 | 0 | 0 | 1 824 |
| Totalt Region Göteborg | 631 177 | 132 842 128 467 138 762 | 62 906 | 0 | 0 201 668 | ||||||
| 12 Remmen 1 | Åstorp | Ji-Te gatan 9/ Persbogatan 1-3 |
1985 | 11 519 | 3 625 | 3 625 | 0 | 6 782 | 0 | 0 | 6 782 |
| 13 Lejonet 6 | Åstorp | Bangatan 7 | 1973 | 2 401 | 907 | 907 | 0 | 1 785 | 0 | 0 | 1 785 |
| 14 Lejonet 7 | Åstorp | Bangatan 9A | 1995 | 8 232 | 1 728 | 1 728 | 0 | 3 624 | 0 | 0 | 3 624 |
| 15 Köpingegården 1 | Helsingborg | Trintegatan 10, 13 |
2004 | 120 849 | 24 080 | 24 080 | 14 403 | 0 | 24 522 | 0 | 38 925 |
| 16 Kopparverket 11 | Helsingborg | Stormgatan 11 | 2007 | 96 000 | 6 880 | 6 880 | 26 600 | 0 | 0 | 0 | 26 600 |
| 17 Hästhagen 4 | Helsingborg | Landskronav. 5, 7 A-E |
2005 | 69 689 | 19 966 | 17 694 | 38 481 | 0 | 0 | 0 | 38 481 |
| 18 Kroksabeln 17 | Helsingborg | Muskötgatan 11 | 1971 | 18 776 | 2 972 | 1 966 | 7 416 | 0 | 0 | 0 | 7 416 |
| 19 Förmannen 4 | Ängelholm | Transportgatan 13 | 1993 | 58 150 | 11 587 | 11 587 | 22 241 | 0 | 0 | 0 | 22 241 |
| 20 Misteln 1 | Åhus | Täppetleden 1 | 2011 | 9 428 | 1 448 | 1 448 | 1 900 | 0 | 0 | 0 | 1 900 |
| 21 Rebbelberga 26:37 | Ängelholm | Framtidsgatan 3 | 1999 | 57 270 | 9 173 | 9 173 | 15 449 | 0 | 0 | 0 | 15 449 |
| 22 Norra Varalöv 31:11 | Ängelholm | Produktionsvägen 10 | Mark | 3 085 | 336 | 336 | 427 | 0 | 0 | 0 | 427 |
| 23 Norra Varalöv 31:5 | Ängelholm | Produktionsvägen 11 | 2011 | 7 988 | 1 804 | 1 804 | 4 056 | 0 | 0 | 0 | 4 056 |
| 24 Rebbelberga 26:38 | Ängelholm | Framtidsgatan 5 | 1998 | 3 088 | 647 | 571 | 975 | 0 | 0 | 0 | 975 |
| 25 Arnulf Öfverland 1 | Kristianstad | Estrids väg 2 | 1992 | 4 113 | 931 | 931 | 0 | 2 236 | 0 | 0 | 2 236 |
| 26 Konen 5 | Halmstad | Kristinehedsvägen 10 | 2011 | 4 586 | 1 046 | 1 046 | 0 | 727 | 0 | 0 | 727 |
| 27 Hammaren 1 | Klippan | Stackarpsvägen 8 | 1977 | 19 795 | 7 167 | 886 | 18 456 | 0 | 0 | 0 | 18 456 |
| 28 Hammaren 2 | Klippan | Stackarpsvägen 10 | 2002 | 57 389 | 15 787 | 15 787 | 32 550 | 0 | 0 | 0 | 32 550 |
| 29 Bunkagården Mellersta 2 |
Helsingborg | Bunkagårdsgatan 5 | Spec | 0 | 12 148 | 12 148 | 0 | 28 250 | 0 | 0 | 28 250 |
| 30 Fräsaren 12 | Halmstad | Fräsaregatan 6 | Spec | 0 | 3 802 | 3 802 | 0 | 0 | 5 435 | 0 | 5 435 |
| 31 Bunkagården Mellersta 1 |
Helsingborg | Bunkagårdsgatan 1 | 1985 | 10 540 | 1 085 | 100 | 0 | 2 463 | 0 | 0 | 2 463 |
| Totalt Region Helsingborg | 562 898 | 127 120 116 499 182 954 | 45 867 | 29 957 | 0 258 778 | ||||||
| 32 Barnarps-Kråkebo 1:44 Jönköping | Möbelvägen 39 | 1991 | 50 383 | 17 328 | 11 798 | 34 126 | 0 | 0 | 0 | 34 126 | |
| 33 Lagret 1 | Nässjö | Terminalgatan 6 | 2004 | 52 158 | 16 240 | 16 240 | 0 | 0 | 24 404 | 0 | 24 404 |
| 34 Del av Gamlarp 4:1 | Nässjö | Logistikgatan | - | - | 5 154 | 3 754 | 9 200 | 0 | 0 | 0 | 9 200 |
| 35 Tahe 1:64 | Taberg | Målövägen 2 | 1980 | 69 112 | 14 877 | 14 877 | 29 209 | 0 | 0 | 0 | 29 209 |
| 36 Barnarps-Kråkebo 1:56 Jönköping | Stolsvägen 2 | 2001 | 15 988 | 2 702 | 2 702 | 4 030 | 0 | 0 | 0 | 4 030 | |
| 37 Postiljonen 1 | Växjö | Nylandavägen 2 | Spec | 0 | 6 071 | 6 071 | 0 | 0 | 6 702 | 0 | 6 702 |
| 38 Däcket 1 | Oskarshamn | Lövgrensvägen 4 | Spec | 0 | 1 314 | 1 314 | 0 | 0 | 2 908 | 0 | 2 908 |
| 39 Älghunden 3 | Jönköping | Muttervägen 3 | 1983 | 13 030 | 1 794 | 1 794 | 0 | 3 738 | 0 | 0 | 3 738 |
| 40 Ädelmetallen 1 | Jönköping | Industrigatan 7 | 1976 | 53 798 | 7 421 | 7 421 | 0 | 20 757 | 0 | 0 | 20 757 |
| 41 Ättehögen 2 | Jönköping | Herkulesvägen 56 | 1987 | 24 825 | 5 367 | 4 604 | 8 709 | 0 | 0 | 0 | 8 709 |
| 42 Fröträdet 1 | Växjö | Högsbyvägen 3 | 1990 | 156 980 | 31 667 | 27 519 | 0 | 68 580 | 0 | 0 | 68 580 |
| 43 Rockan 2 | Värnamo | Torpvägen 2 | Spec | 0 | 4 890 | 4 890 | 0 | 0 | 9 729 | 0 | 9 729 |
| 44 Smeden 1 | Växjö | Ljungadalsgatan 10 | Spec | 0 | 5 150 | 5 150 | 0 | 0 | 8 210 | 0 | 8 210 |
| Totalt Region Jönköping | 436 274 | 119 975 108 133 | 85 274 | 93 075 | 51 953 | 0 230 302 |
Aktuell fastighetsförteckning finns att ladda ner på www.catenafastigheter.se/fastigheter
Typ, kvm
| Värde | Tax.- | Hyres | Kontr. | Logistik | Distri | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Postadress | Adress | år | värde, tkr | värde,tkr | hyra, tkr | lager | bution Terminal Övrigt | Totalt | ||
| 45 Sockret 4 | Malmö | Lodgatan 11 | 1979 | 10 582 | 560 | 133 | 4 618 | 0 | 0 | 0 | 4 618 |
| 46 Sockret 1 | Malmö | Lodgatan 13 B | Spec | 0 | 101 | 101 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 47 Sockret 2 | Malmö | Lodgatan 13 A | Mark | 4 017 | 135 | 135 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 48 Sockret 6 | Malmö | Lodgatan 9 A/Tånggatan 4 | 1959 | 30 121 | 3 365 | 3 125 | 10 178 | 0 | 0 | 0 | 10 178 |
| 49 Tågarp 16:22 | Arlöv | Företagsvägen 14 | 1974 | 28 200 | 9 810 | 8 628 | 9 862 | 0 | 0 | 0 | 9 862 |
| 50 Bronsringen 1 & 3 | Oxie | Bronsgjutaregatan 4 | 2008 | 45 159 | 7 861 | 7 861 | 0 | 5 150 | 0 | 0 | 5 150 |
| 51 Terminalen 1 | Trelleborg | Terminalsgatan 2 | 1971 | 56 400 | 10 899 | 10 551 | 24 292 | 0 | 0 | 0 | 24 292 |
| 52 Tågarp 16:17 | Arlöv | Lagervägen 4 | 1978 | 143 280 | 32 165 | 25 455 | 0 | 52 109 | 0 | 220 | 52 329 |
| 53 Kornmarksvej 1 | Bröndby | Kornmarksvej 1 | - | - | 40 747 | 40 553 | 0 | 47 181 | 0 | 0 | 47 181 |
| 54 Slätthög 6 | Malmö | Olsgårdsgatan 8 B | 2014 | 22 683 | 2 783 | 2 716 | 3 158 | 0 | 0 | 0 | 3 158 |
| 55 Tankbilen 9 | Trelleborg | Godsvägen 9 | 2008 | 29 053 | 5 406 | 5 406 | 8 700 | 0 | 0 | 0 | 8 700 |
| 56 Olsgård 4 | Malmö | Olsgårdsgatan 11 | Mark | 2 201 | 1 613 | 1 613 | 1 409 | 0 | 0 | 0 | 1 409 |
| 57 Slätthög 4 | Malmö | Olsgårdsgatan 8 A | 2015 | 17 263 | 2 273 | 2 273 | 2 123 | 0 | 0 | 0 | 2 123 |
| 58 Slätthög 1 | Malmö | Olsgårdsgatan 6 | 2016 | 16 434 | 3 641 | 3 316 | 4 486 | 0 | 0 | 0 | 4 486 |
| Totalt Region Malmö | 405 393 | 121 359 111 866 | 68 826 104 440 | 0 | 220 | 173 486 | |||||
| 59 Mörby 5:28 | Nykvarn | Mörbyvägen 21 | 2009 | 33 000 | 11 308 | 11 308 | 0 | 0 | 186 | 0 | 186 |
| 60 Tuvängen 1 | Södertälje | Morabergsvägen 25 | 2000 | 19 587 | 2 368 | 2 368 | 0 | 2 640 | 0 | 0 | 2 640 |
| 61 Dikartorp 3:12, | Järfälla | Passadvägen 8,10 | 2002 | 139 701 | 21 612 | 21 241 | 29 755 | 0 | 0 | 0 | 29 755 |
| bygg 1 | |||||||||||
| 62 Nattskiftet 11 | Stockholm | Elektrav. 15 / Drivhjulsv. 42 | 1996 | 13 689 | 27 484 | 27 161 | 0 | 25 617 | 0 | 0 | 25 617 |
| 63 Slottshagen 2:1 | Norrköping | Kommendantvägen 5 | Spec | 0 | 2 058 | 505 | 0 | 0 | 15 126 | 0 | 15 126 |
| 64 Regulatorn 2 | Huddinge | Elektronv. 1 / Regulatorv. 10 | 1967 | 144 117 | 33 194 | 31 074 | 45 203 | 0 | 0 | 0 | 45 203 |
| 65 Vanda 1 | Kista | Vandagatan 3 | 1990 | 168 200 | 20 603 | 12 569 | 23 240 | 0 | 0 | 0 | 23 240 |
| 66 Sothönan 3 | Katrineholm | Industrigatan 7 | 1986 | 18 400 | 9 781 | 6 239 | 10 000 | 0 | 12 755 | 0 | 22 755 |
| 67 Sothönan 19 | Katrineholm | Terminalgatan 8 | Mark | 864 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 68 Terminalen 1 | Hallsberg | Hallsbergsterminalen 12, 14,19 |
Spec | 0 | 11 920 | 11 920 | 0 | 0 | 25 850 | 0 | 25 850 |
| 69 Jordbromalm 4:33 | Haninge | Lillsjövägen 19 | 2005 | 157 267 | 17 700 | 17 700 | 23 547 | 0 | 0 | 0 | 23 547 |
| 70 Skogskojan 1 | Östersund | Grindvägen 3 | Spec | 0 | 3 813 | 3 813 | 0 | 0 | 3 466 | 0 | 3 466 |
| 71 Drivremmen 1 | Hägersten | Drivhjulsvägen17/ Västb Allé 41 |
Spec | 0 | 25 575 | 25 575 | 0 | 0 | 33 123 | 0 | 33 123 |
| 72 Ekeby 2:2 | Eskilstuna | Folkestaleden 3 | Spec | 0 | 3 436 | 3 436 | 0 | 0 | 7 976 | 0 | 7 976 |
| 73 Batteriet 7 & 8 | Umeå | Spårvägen 26 B | Spec | 0 | 1 816 | 1 816 | 0 | 0 | 4 376 | 0 | 4 376 |
| 74 Målås 4:4 | Sundsvall | Förmanslänken 9A | Spec | 0 | 3 598 | 3 598 | 0 | 0 | 8 120 | 0 | 8 120 |
| 75 Boländerna 22:9 | Uppsala | Sofielundsgatan 3 | Spec | 0 | 3 124 | 3 124 | 0 | 0 | 3 546 | 0 | 3 546 |
| 76 Östanvinden 5 | Karlstad | Östanvindsgatan 4 | 1983 | 2 585 | 725 | 725 | 0 | 1 330 | 0 | 0 | 1 330 |
| 77 Basfiolen 7 | Norrköping | Moa Martinsons gata 10 A | 1983 | 4 196 | 523 | 523 | 0 | 1 318 | 0 | 0 | 1 318 |
| 78 Vasslan 1 | Årsta | Sockengränd 2 | 1986 | 42 510 | 6 101 | 6 101 | 0 | 5 433 | 0 | 0 | 5 433 |
| 79 Värdshuset 3 | Sundsvall | Värdshusvägen 5 | 1985 | 3 114 | 762 | 762 | 0 | 1 512 | 0 | 0 | 1 512 |
| 80 Sörby Urfjäll 38:2 | Gävle | Elektrikergatan 4 | 1990 | 4 427 | 763 | 763 | 0 | 1 427 | 0 | 0 | 1 427 |
| 81 Törsjö 2:49 | Örebro | Paketvägen 1, 3 | 2004 | 172 620 | 30 390 | 30 390 | 55 255 | 0 | 0 | 0 | 55 255 |
| 82 Mosås 4:66 | Örebro | Paketvägen 10 | Spec | 0 | 7 179 | 7 179 | 0 | 0 | 8 885 | 0 | 8 885 |
| 83 Mosås 4:57 | Örebro | Paketvägen 6 | 1970 | 31 199 | 4 186 | 4 156 | 12 089 | 0 | 0 | 0 | 12 089 |
| 84 Godsvagnen 6 | Örebro | Terminalgatan 2 | 1992 | 65 916 | 9 678 | 9 678 | 19 600 | 0 | 0 | 0 | 19 600 |
| 85 Sköns Prästbord 2:4 | Sundsvall | Timmervägen 4 | 1973 | 29 899 | 17 273 | 13 681 | 0 | 24 600 | 0 | 0 | 24 600 |
| 86 Mätaren 6 | Umeå | Mätarvägen 3 | 1977 | 56 852 | 12 511 | 10 301 | 25 684 | 0 | 0 | 0 | 25 684 |
| 87 Planeraren 2 | Borlänge | Planerargatan | 1979 | 64 122 | 24 882 | 24 882 | 0 | 32 758 | 0 | 0 | 32 758 |
| 88 Bleket 2 | Karlstad | Brisgatan 4 | 1973 | 35 774 | 11 042 | 7 499 | 0 | 22 605 | 0 | 0 | 22 605 |
| 89 Frukthallen 3 | Årsta | Frukthandlarvägen 3-9 | 1968 | 108 200 | 19 851 | 18 660 | 0 | 21 696 | 0 | 504 | 22 200 |
| 90 Mappen 3 | Linköping | Köpetorpsgatan 8 | 1977 | 76 790 | 18 388 | 16 213 | 0 | 28 500 | 0 | 0 | 28 500 |
| 91 Jordbromalm 4:41 | Jordbro | Lillsjövägen 52 | Spec | 0 | 21 410 | 21 410 | 0 | 32 898 | 0 | 0 | 32 898 |
| 92 Slammertorp 3:3 | Järfälla | Mejerivägen 5 | 2000 | 119 532 | 15 385 | 15 385 | 0 | 17 545 | 0 | 0 | 17 545 |
| 93 Korsberga 1 | Västerås | Saltängsvägen 50 | 2011 | 51 802 | 7 627 | 7 627 | 0 | 10 100 | 0 | 0 | 10 100 |
| 94 Adaptern 1 | Norrköping | Blygatan 25 | 1975 | 111 277 | 16 344 | 16 344 | 0 | 28 429 | 0 | 0 | 28 429 |
| Totalt Region Stockholm | 1 675 640 | 424 412 395 728 244 373 258 408 123 409 | 504 | 626 694 | |||||||
| TOTALT | 3 711 382 | 925 706 860 693 720 189 564 696 205 319 | 724 | 1490928 |
Väsentliga händelser
Per den 5 februari 2016 hade 94,5 procent av Tribonas aktieägare accepterat Catenas erbjudande om att, i enlighet med uppköpserbjudandet den 20 oktober 2015, förvärva samtliga aktier i Tribona AB. Som en följd av detta emitte-
rades ytterligare 346 614 Catena-aktier. Det totala antalet Catena-aktier uppgick efter detta till 33 235 506. Catena påkallade också tvångsinlösen av kvarvarande aktier i Tribona. Sista dag för handel med Tribonas aktie blev den 22 februari.
Catena tecknade genom dotterbolaget Queenswall AB ett 15-årigt hyreskontrakt, om 43 500 nybyggda kvadratmeter, med Boozt Fashion AB. Byggnationen beräknas vara klar i slutet av första kvartalet 2017.
Catena tecknade ett hyresavtal, om cirka 6 700 kvadratmeter, med Höglands Logistik AB i Nässjö på del av ett nybyggt logistiklager om totalt cirka 9 300 kvadratmeter. Hyresavtalet gäller från och med den 1 januari 2017.
Catena avyttrade fastigheten Partille 11:24 strax öster om Göteborg. Försäljningen, som gjordes med anledning av att fastigheten inte lämpar sig för logistikändamål, skedde till ett fastighetsvärde om 186 Mkr. Affären tillförde Catena ett
positivt resultat om cirka 5 Mkr före skatt.
Catena beslutade att investera cirka 30 Mkr i fastigheten Burlöv Tågarp 16:17 i utkanten av Malmö för att bygga om och hyresgästanpassa befintliga lokaler. Investeringen möjliggör en nyuthyrning till Espresso House.
Catena gjorde en villkorad överenskommelse med Malmö Kommun som består i att Catena säljer fastigheterna Terminalen 3 och Terminalen 4 i Malmö, till ett fastighetsvärde om 140 Mkr. Samtidigt förvärvar Catena från Malmö Kommun tre fastigheter, Sockret 1, 2, och 6 samt marken till Sockret 4 till ett fastighetsvärde om 50 Mkr.
Catena tecknade ett aktieägaravtal med Örebroporten Förvaltning AB och AB Lokalhusman i Örebro 2 om förvärv av cirka 720 000 kvadratmeter attraktiv logistikmark i Örebro. Förvärvet görs inom ramen för Törsjö Logistik AB, som parterna äger med cirka en tredjedel vardera. Catena planerar under hösten att tillsammans med parterna påbörja arbetet med en detaljplan för området. Den beräknas vara färdig våren 2019.
Catena beslutade att investera ytterligare cirka 20 Mkr i fastigheten Burlöv Tågarp 16:17 i utkanten av Malmö. Investeringen som avser ombyggnad och hyresgästanpassning av lokaler möjliggör en nyuthyrning till MatHem.
Catena tecknade avtal om att av PostNord Group AB förvärva fastigheten Skogskojan 1 i Östersund. Affären gjordes som ett bolagsförvärv till ett underliggande fastighetsvärde om 56 Mkr. Fastigheten är den första nybyggda i sitt slag som kan
betjäna såväl brev- som paketdistribution.
Catena anställde Benny Thögersen som ny vice VD. Benny Thögersen kommer närmast från Knapp AB, ett av de ledande företagen inom automation, där han varit VD i tre år. Benny Thögersen, som har lång erfarenhet från lager och logistik, efterträdde Mikael Halling som vice VD på Catena från och med den 1 december 2016. Mikael Halling, som valt att trappa ner, fortsätter att arbeta med bland annat affärsutveckling.
Med stöd av det bemyndigande styrelsen erhöll på bolagets årsstämma den 27 april 2016 beslutade Catena, i syfte att bredda den institutionella ägarbasen och möjliggöra fortsatt tillväxt, om en kontant riktad nyemission om 2 500 000 aktier till en teckningskurs om 132 kronor per aktie. Teckningskursen i nyemissionen fastställdes genom en "accelerated book-building". Den motsvarar en rabatt om cirka 5,9 procent jämfört med den volymvägda snittkursen på Nasdaq 30 dagar före emissionen. Genom emissionen tillfördes Catena 330 Mkr exklusive transaktionskostnader.
Under kvartalet genomförde Catena en riktad kontant nyemission om 2,5 miljoner aktier till en teckningskurs om 132 kr per aktie. Emissionen innebar att bolaget tillfördes cirka 330 Mkr innan avdrag för transaktionskostnader och med-
förde att befintliga aktieägare fick sin ägarandel utspädd med cirka 7 procent. Avvikelsen från aktieägarnas företrädesrätt har skett i syfte att bredda den institutionella ägarbasen samt möjliggöra tillväxt i form av investeringar i värdeskapande projekt och förvärv av strategiskt lokaliserade och hållbara logistikfastigheter.
Catena utsåg ny valberedning för årsstämman 2017 bestående av företrädare för de fyra största aktieägarna: Henry Klotz för Endicott Sweden AB, Anders Nelson för Backahill Kil AB, Eva Gottfridsdotter-Nilsson för Länsförsäkringar Fondförvaltning AB och Klas Andersson utsedd av SFU Sverige AB.
Avtal tecknades om förvärv av fastigheten Vångagärdet 20 i Helsingborg till ett fastighetsvärde om 102 Mkr. Tillträde till fastigheten skedde den 1 februari 2017.
Beslut togs att investera 200 Mkr i fastigheten Mölnlycke Härryda Solsten 1:102.
Catena tecknade avtal med DHL om förvärv och tillträdde sex logistikfastigheter vid Stockholm, Eskilstuna, Umeå, Sundsvall och Oskarshamn, till ett fastighetsvärde om 474 Mkr. Fastigheterna har en uthyrningsbar yta om cirka 49 000 kvadratmeter och är strategiskt belägna intill större städer och utmed landets viktigaste vägar.
Catena sålde och frånträdde den 19 december sex mindre fastigheter i Malmö som Catena framgent bedömt inte lämpa sig för logistikändamål. Affären gjordes till ett fastighetsvärde om 250 Mkr vilket var i nivå med bokförda värden.
Inför årsskiftet gjordes mindre förändringar av ledningsgruppen i Catena. Nytillträdde vVD Benny Thögersen inträdde och Mikael Halling, senior advisor, utgick ur gruppen. Lena Haraldsson frånträdde ur ledningsgruppen för att axla en annan roll på företaget. Ledningsgruppen består nu av VD, Vice VD, CFO, HR och fyra regionchefer.
2017
Väsentliga händelser efter årets utgång
Catena deltog den 18 januari 2017 i en obligation via SFF (Svensk FastighetsFinansiering AB) om totalt 234 Mkr med den i december 2016 förvärvade
terminalen Stockholm Drivremmen 1. 170 Mkr löper till 2020-04-20 med en fast årlig nominell ränta om 1,42 och 64 Mkr med en löptid till 2020-03-09 med en rörlig ränta om tremånaders Stibor plus 1 procent med en effektiv marginal om 1,1 procent.
Den 23 februari 2017 har Catena avyttrat 50 procent av bolaget Catena Regulatorn AB för en köpeskilling om 77 Mkr. Bolaget äger fastigheten Regulatorn 2 i Huddinge som i transaktionen hade ett åsatt värde om 365 Mkr. Köpare och framtida samarbetspart är WA Fastigheter AB, som kommer arbeta med att ta fram en ny detaljplan på fastigheten, som på sikt inte lämpar sig för logistikändamål.
Catena tecknade den 15 mars ett avtal om försäljning av fastigheten Ädelmetallen 1 i Jönköping. Fastigheten frånträddes samma dag. Affären gjordes som en bolagsförsäljning till Förvaltnings AB Lustgården om en köpeskilling om drygt 95 Mkr med ett underliggande fastighetsvärde om 96 Mkr. Fastigheten har en uthyrningsbar yta om 21 000 kvadratmeter och ligger idag i ett läge bättre ämnat för handel än för logistik.
Ekeby 2:2, Eskilstuna. En av de fastigheter som förvärvades under året.
Marknadsutsikter
Över tiden drivs marknaden för logistikfastigheter av ökade godsflöden och en växande detaljhandel, inte minst e-handel. Efterfrågan på Catenas väl placerade och för sin uppgift väl anpassade och miljöeffektiva logistikytor förväntas därför under 2017 att vara fortsatt god. Tillgången på moderna och strategiskt belägna logistiklokaler, gärna intill kombiterminaler, är begränsad. Detta gör att vi räknar med en väsentlig ökning av uthyrningsgraden i våra fastigheter. Även tillgången på för ändamålet planlagd byggbar mark är begränsad inom vissa geografiska områden, vilket ger förutsättningar för en ökad hyresnivå. Detta ger därmed goda förutsättningar att realisera nyproduktion på våra befintliga exploateringsmarker.
Avslutade avtalsförhandlingar visar också på stabila hyresnivåer i vårt existerande bestånd. Dessutom räknar vi, som en följd av ökad yteffektivitet, med ökade hyresintäkter per kvadratmeter för vårt nyare bestånd av större byggnader och i nybyggnationer.
Detta tillsammans med tillgången på kapital till låga räntenivåer, gör att transaktionsmarknaden för effektiva, energismarta och rätt placerade logistikfastigheter fortsatt är god. Vi ser goda möjligheter att, genom förvärv och fastighetsutveckling, expandera verksamheten under de närmaste åren.
Törsjö 2:49, Örebro.
I anslutning till Törsjö där Catena tidigare har flera fastigheter förvärvar Catena inom ramen för ett samägt bolag, Törsjö Logistik AB, cirka 720 000 kvadratmeter förstklassig logistikmark i Örebro att utveckla.
Vinstdisposition
Förslag till vinsdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande belopp:
| Summa | 2 001 602 760,67 |
|---|---|
| Årets resultat | -31 065 897,06 |
| Balanserat resultat | 2 032 668 657,73 |
| Kr |
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att beloppet disponeras enligt följande:
| Summa | 2 001 602 760,67 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 1 876 528 489,67 |
| 3,50 kr per aktie | 125 074 271,00 |
| Till aktieägarna utdelas | |
| Kr |
Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4§ ABL
Styrelsens förslag
I förslag till vinstdisposition föreslår styrelsen inför årsstämman 2017, att Catena ska lämna en utdelning om 3,50 kronor per aktie avseende räkenskapsåret 2016, vilket innebär en total utdelning på 125 074 271 kronor (99 706 518). Av årsredovisningen framgår att Catenas soliditet uppgår till 31,6 procent i koncernen. Efter den föreslagna utdelningen beräknas soliditeten i koncernen uppgå till cirka 30,9 procent. Catena har som ett av sina finansiella mål att soliditeten i koncernen ska uppgå till lägst 30 procent.
Styrelsens motivering
Med hänvisning till vad som angetts ovan, anser styrelsen att den föreslagna utdelningen till aktieägarna är försvarlig med hänsyn till de krav som uppställs i 17 kap § 3 andra och tredje styckena i aktiebolagslagen. Styrelsen finner att det finns full täckning för bolagets bundna egna kapital efter den föreslagna vinstutdelningen. Efter den föreslagna vinstutdelningen bedömer styrelsen att bolagets och koncernens egna kapital samt likviditet kommer att vara tillräckligt med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen bedömer att den föreslagna aktieutdelningen inte kommer att påverka Catenas förmåga att fullgöra sina förpliktelser på kort eller lång sikt. Styrelsen bedömer också att de för verksamheten nödvändiga investeringarna inte påverkas negativt. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande finansiella rapporter med tillhörande bokslutskommentarer, se sidorna 68-73.
Sothönan 3, Katrineholm.
En balanserad finansiering
Catenas finansiella strategi, mandat och risktagande regleras i koncernens finanspolicy, vilken är fastställd av Catenas styrelse.
Logistiklager
58
ÅRSREDOVISNING 2016 l CATENA AB
Del av Gamlarp 4:1, Nässjö.
Fastigheten, som också är ett logistiklager nära stambanan, utmärks av sin höjd som, rätt utrustad, medger effektiv lagring av gods och varor i avvaktan på vidare distribution eller försäljning.
Räntebärande skulder
Catenas skuldsättning är vid varje tillfälle väl avvägd för att balansera en betryggande säkerhetsmarginal mot en attraktiv avkastning.
Policy och exponering
Koncernens finansförvaltning, som bedrivs i moderbolaget Catena AB, svarar för att kapitaltillförsel och likviditet tryggas, att betalningssystem är ändamålsenliga och att koncernens riskexponering hålls inom policyns ramar. Catena har en policy att upplåningen huvudsakligen ska ha en lånebindningstid på maximalt tio år. All upplåning, förutom den som avser fastigheten i Danmark, ska ske i svensk valuta. I policyn ingår att i den mån det är möjligt anpassa räntebindningsstrukturen efter löptiden på tecknade hyreskontrakt. Hänsyn tas också till aktuell affärsplan för respektive fastighet. För att hantera ränterisker använder Catena finansiella instrument som ränteswap och räntetak, enligt styrelsens mandat.
Kapitalstruktur
Koncernen är, på balansdagen, finansierad dels via eget kapital som uppgick till 3 904,3 Mkr (2 477,8), dels via skulder till kreditinstitut som uppgick till 6 457,2 Mkr (3 754,1), vilket motsvarar en total soliditet om 31,6 procent (35,7). Catenas långsiktiga soliditetsmål är en kvot som ska överstiga 30 procent.
Rörelsekapital och kassaflöde
Årets kassaflöde före förändringar av rörelsekapitalet har förbättrats med 52,8 Mkr till 294,3 Mkr (241,5). Kassaflödet har påverkats av såväl betydande förvärv som försäljningar.
Kassautflödet för förvärvet av Tribona uppgår till
Fördelaren 1, Kungälv.
Fastigheten är en av de fastigheter som ingick i Tribonaförvärvet och som fått en bättre finansiering under året.
559,9 Mkr. Del av förvärvet har finansierats genom nyemissioner om totalt 855,9 Mkr, vilket inte påverkar kassaflödet.
De genomförda försäljningarna av fastigheterna Högsbo 21:2 i Göteborg, Partille 11:24 och åtta fastigheter i Malmö har påverkat kassaflödet positivt med 602,2 Mkr.
Likvida medel vid årets slut uppgick till 145,5 Mkr (201,5).
Skulder till kreditinstitut
Skulder till kreditinstitut uppgick, per den 31 december, totalt till 6 457,2 Mkr (3 754,1), och låneramen uppgick till 6 906,3 Mkr. Ökningen är primärt hänförlig till förvärvet av Tribona.
Den genomsnittliga kapitalbindningen uppgick på balansdagen till 1,5 år. Den jämfört med 2015 lägre bindningstiden är primärt en effekt av att omförhandlingarna av flera större krediter slutfördes först i början av 2017.
Belåningsgraden för fastigheterna sjönk något under 2016 jämfört med 2015, från 70,3 till 59,9 procent. Läs mer om bolagets Finansieringsrisker på sidan 124.
Ränterisker
Catena innehar ränteswapavtal om 4 457,6 Mkr (2 000,0) samt räntecap om 262,0 Mkr på bokslutsdagen.
Derivatens nominella värde motsvarar 73 procent av koncernens skulder till kreditinstitut.
Genomsnittlig ränta inklusive kostnad för outnyttjade kreditramar samt derivat uppgick under året till 3,6 procent (2,6).
Derivaten marknadsvärderas vilket medför att bokfört värde överensstämmer med det verkliga värdet. Förändringen redovisas över resultaträkningen. Det bokförda värdet uppgick till -464,5 Mkr (-115,7). Värdeförändringen på derivaten påverkar inte kassaflödet och när derivatens löptid gått ut är värdet alltid noll.
Läs mer om bolagets finansiella risker och derivat på sidan 124 samt not 20, koncernen.
Catena är delägare i finansbolaget Svensk Fastighets-Finansiering AB (SFF), ett finansbolag med ett säkerställt MTN-program om 8 000 Mkr. Därigenom har Catena breddat basen för sin upplåning med ett för alla parter attraktivt instrument. Bolaget ägs förutom av Catena AB av Diös Fastigheter AB, Fabege AB, Platzer Fastigheter Holding AB och Wihlborgs Fastigheter AB till 20 procent vardera. Verksamheten startade i februari 2015.
Inom ramen för SFF, har Catena under 2016 emitterat en tvåårig obligation till ett belopp om 211,0 Mkr med säkerheter i Nattskiftet 11 i Stockholm. Obligationen löper med en rörlig ränta om 3 månader Stibor plus 0,95 procent. Totalt har Catena emitterat obligationer till ett samlat värde om 323,0 Mkr. Det utgör 5 procent av fastighetsportföljens finansiering.
I början av 2017 emitterade Catena inom ramen för SFF obligationer om ett samlat värde om 234,0 Mkr.
Catena har möjlighet att emittera Gröna obligationer för att finansiera klimatsmarta och hållbara fastigheter. Obligationerna bygger på ett Grönt Ramverk som också verifierats av det oberoende forskningsinstitutet, CICERO, knutet till Oslo universitet. Det stärker bolagets långsiktiga arbete för en grönare verksamhet, med fokus på att minska negativ miljöpåverkan, öka energieffektiviseringen och miljöcertifiera fastigheter.
Läs mer om ränte- och låneförfall på sidan 124.
Räntenivå
Finansieringen omförhandlas löpande i syfte att få, ett vid varje enskilt tillfälle, attraktiva villkor. Catenas genomsnittliga räntenivå uppgick under året till 3,6 procent (2,6). Den ökade räntenivån är primärt hänförlig till förvärvet av Tribona som finansierade sin fastighetsportfölj till en högre ränta än Catena. Under året har en stor del av den portföljen refinansierats till en lägre ränta. Det arbetet löper vidare under 2017.
Catena-aktien och ägarna
Catena arbetar för att ge ägarna en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig totalavkastning på sin investering, till en balanserad risk. Aktiens totalavkastning uppgick under året till 14,8 procent. En rättvisande, tydlig, samtidig och transparent information underlättar marknadens värdering av bolaget.
Kursutveckling och omsättning
Catenas aktier introducerades den 26 april 2006 på Stockholmsbörsen. Aktien handlas på Nasdaq Stockholm, Nordiska listan Mid Cap i sektorn Real Estate, under benämningen CATE. Aktien har under 2016 stigit med cirka 11,7 procent (9,5) från 115,00 kronor till 128,50 kronor. Börsvärdet på balansdagen uppgick till 4 592 Mkr (2 968). Som lägst noterades aktien till 109,25 kronor den 15 januari och som högst till 145,00 kronor den 5 oktober. Börsen som helhet, mätt som Nasdaq Stockholms index OMXSPI ökade med 5,8 procent (6,6). Fastighetsindexet Carnegie Real Estate Index (CREX) ökade med 5,3 procent (26,3). Aktiens totalavkastning uppgick till 14,8 procent. Under året omsattes på Nasdaq Stockholm 5 144 520 aktier (5 468 818), motsvarande en omsättningshastighet på 15,5 procent (21,3) räknat på genomsnittligt antal aktier.
Likviditetsgaranti
Sedan april 2015 är Erik Penser Bankaktiebolag likviditetsgarant för bolagets aktie. Erik Penser Bankaktiebolag förbinder sig, såsom likviditetsgarant, att fortlöpande ställa köp- och säljkurser i Catenas aktie. Syftet är att minska prisskillnaden mellan köp- och säljkurs och att öka volymen i aktiens orderbok. Likviditetsgarantin ger Catena en högre likviditet i aktien, vilket ger en mer rättvisande värdering och en lägre riskpremie för investerarna.
Kursutveckling 2013-01-01 – 2017-02-28
% 0 40 80 120 160 -12 -13 -14 -15 -16 Börskurs relativt eget kapital per aktie
Nyemissioner
Vid en extra bolagsstämma den 30 november 2015 beslutade stämman att emittera 7 593 585 nya aktier i samband med förvärvet av Tribona. Catenas registrerade aktiekapital uppgick därefter per den 29 februari 2016 till 146 236 226,40 kronor fördelat på 33 235 506 aktier.
Inom ramen för ordinarie årsstämmas mandat 2016 beslutade styrelsen den 5 oktober, i syfte att expandera verksamheten, om en riktad emission. Catena registrerade den 11 oktober 2 500 000 nya aktier hos Bolagsverket.
Aktier och aktiekapital
Aktiekapitalet i Catena AB ska utgöra lägst 50 000 000 kronor och högst 200 000 000 kronor. Antalet aktier ska uppgå till lägst 10 000 000 och högst 40 000 000. Aktiekapitalet i Catena AB uppgår, efter under året två genomförda emissioner, per den 31 december 2016 till 157 236 226,40 kronor fördelat på 35 735 506 stamaktier. Kvotvärdet per aktie är 4,40 kronor.
Varje aktie berättigar till en röst och varje röstberättigad får vid stämma rösta för det fulla antalet ägda och företrädda aktier.
Samtliga aktier äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktierna är inte föremål för några begränsningar i rätten att överlåta dem. Aktiekapitalets utveckling finns beskrivet i not 19 på sidan 89.
Substansvärde
Substansvärdet är bolagets samlade kapital som bolaget har att förvalta för att på så sätt skapa såväl en värdeutveckling som direktavkastning till ägarna. Med tillgångar och skulder upptagna till verkligt värde kan substansvärdet beräknas utifrån bolagets egna kapital. Hänsyn bör dock tas till skatteeffekter. Långsiktigt substansvärde (EPRA NAV) kan beräknas till 135,80 kr/aktie (115,00). Det motsvarar 106 procent av Catenas aktiekurs vid årsskiftet.
Substansvärde
| Mkr | Kr/ aktie |
|
|---|---|---|
| Eget kapital enligt balansräkning | 3 899,9 | |
| Återläggning | ||
| Goodwill | -503,0 | |
| Räntederivat enligt balans- räkning |
464,5 | |
| Uppskjuten skatt enligt balansräkning |
990,1 | |
| Långsiktigt substansvärde | ||
| EPRA NAV | 4 851,5 | 135,80 |
Fem skäl för en investering i Catena
- En tydlig fokuserad affärsmodell
- En ledande marknadsposition
- Förbättrat resultat med stabilt kassaflöde
- Tydliga mål och väl definierade strategier
- En aktie med visad god totalavkastning
Utdelningspolicy och utdelning
, nd, mburg, Norge, 3,4FINANSIERING Catenas utdelning till aktieägarna ska långsiktigt uppgå till 50 procent av förvaltningsresultatet, reducerat med schablonberäknad skatt. För verksamhetsåret 2016 föreslår styrelsen och verkställande direktören en total utdelning om 125,1 Mkr (99,7) vilket utgör 51 procent av förvaltningsresultatet exkluderat schablonskatt. Per aktie blir det, med hänsyn taget till det utökade antalet aktier efter nyemissionerna, 3,50 kronor per aktie (3,00). Det motsvarar en direktavkastning på 2,7 procent (2,6).
Värdeskapande
Det värde bolaget skapar åt sina ägare består av två komponenter. Dels den utdelning som bolaget lämnar dels utvecklingen av bolagets egna kapital.
Aktiens totalavkastning
Aktiens totalavkastning utgörs av kursförändringen under året plus utbetald utdelning i förhållande till aktiekursen vid årets början. För Catenaaktien uppgick den 2016 till 14,8 procent (12,3) vilket kan jämföras med börsens totalindex OMX Stockholm GI (inkl. utd) under året, som uppgick till 9,8 procent (10,2).
Incitamentsprogram
I Catena finns inga aktiebaserade incitamentsprogram, optioner eller konvertibla skuldebrev utfärdade. Inte heller några bemyndiganden att utfärda några sådana finansiella instrument. Följaktligen innehar inte någon i styrelsen eller någon av de ledande befattningshavarna optioner i Catena.
Ägare
Per den 28 februari 2017 hade Catena AB 15 149 aktieägare (14 090). Största ägare är Backahill gruppen med 31,4 procent (33,8) av kapitalet och EndicottSweden AB med 11,1 procent (11,2). Ingen ytterligare ägare innehade 10 procent eller mer av antalet aktier. De utländska ägarna svarade för 20,0 procent (19) av kapitalet. Det svenska ägandet uppgick till 80 procent (81) av kapitalet och rösterna, varav juridiska personer svarade för 71,7 procent (73,2) och fysiska personer för 8,3 procent (7,7) av kapitalet och rösterna. Catena AB ägde inga egna aktier i Catena per den 28 februari 2017.
Aktieägarinformation
Aktiemarknadskontakterna bygger primärt på hemsida, årsredovisning, kvartalsvis ekonomisk rapportering samt pressmeddelanden. I samband med publiceringen av delårsrapporterna presenteras delårsbokslutet för investerare på möten som arrangeras av bankerna. Dessutom planerar Catena in egna enskilda möten med investerare och banker. Bland annat presenteras traditionellt halvårsrapporten på kapitalmarknadsdagen i Båstad. Presentationerna publiceras normalt omedelbart efteråt på bolagets hemsida. Läs mer om Catenas aktiemarknadsinformation på sidan 138.
Ägarstruktur per 2017-02-28, 10 största ägare
| Antal aktier, tusental |
Röster, % |
|
|---|---|---|
| Backahill | 11 221 | 31,4 |
| Endicott Sweden AB (CLS Holding plc) | 3 971 | 11,1 |
| Länsförsäkringar fondförvaltning AB | 3 539 | 9,9 |
| SFU Sverige AB | 1 847 | 5,2 |
| Nordea Investment Funds | 1 595 | 4,5 |
| CGML PB Client Acct-Sweden Treaty | ||
| (Carve Capital) | 1 127 | 3,2 |
| JP Morgan Bank Luxembourg SA | 848 | 2,4 |
| Danske Capital Sverige AB | 806 | 2,3 |
| CRHE Invest AB | 770 | 2,2 |
| Skagen Vekst Verdipapirfond | 747 | 2,1 |
| Övriga aktieägare | 9 265 | 25,7 |
| Totalt | 35 736 | 100,0 |
Ägarförhållanden, fördelning storlek på aktieinnehavet, per 2017-02-28
| Data per aktie | ||||
|---|---|---|---|---|
| Ägare | |||
|---|---|---|---|
| Antal | Andel, % | ||
| 1-500 | 14 113 | 93,2 | |
| 501-1 000 | 526 | 3,5 | |
| 1 001-5 000 | 356 | 2,3 | |
| 5 001-10 000 | 52 | 0,3 | |
| 10 001-15 000 | 17 | 0,1 | |
| 15 001-20 000 | 15 | 0,1 | |
| 20 001- | 70 | 0,5 | |
| Totalt | 15 149 | 100,0 |
Bevakning
Under året har Erik Penser Access tagit upp en bevakning av Catena. Deras analys finns att tillgå på https://epaccess. penser.se/bolag/catena/
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Börskurs vid årets slut, kr | 128,50 | 115,75 |
| Kursutveckling under året, % | 11,7 | 9,5 |
| Betavärde | 0,339 | 0,218 |
| Standardavvikelse, % | 0,96 | 1,16 |
| Högst betalt under året, kr | 145,00 | 141,00 |
| Lägst betalt under året, kr | 109,25 | 103,0 |
| Förvaltningsresultat per aktie, kr | 9,53 | 10,03 |
| Resultat per aktie, kr | 10,20 | 22,11 |
| Utdelning per aktie, kr | 3,501) | 3,00 |
| Aktiens direktavkastning, % | 2,7 | 2,6 |
| Aktiens totalavkastning, % | 14,8 | 12,3 |
| p/e-tal | 13 | 5 |
| Kassaflöde före förändring av | ||
| rörelsekapital per aktie, kr | 8,87 | 9,34 |
| Eget kapital per aktie, kr | 109,13 | 96,46 |
| Substansvärde per aktie, | ||
| EPRA NAV, kr | 135,80 | 115,00 |
| Omsättningshastighet, % | 15,5 | 21,3 |
| Antal aktier vid årets slut, | ||
| tusental | 35 736 | 25 642 |
| Genomsnittligt antal aktier, | ||
| tusental | 33 167 | 25 852 |
1) Enligt styrelsens och VDs förslag.
Nyckeltal har omräknats retroaktivt med hänsyn till fondemissionselementet i nyemissionen den 11 oktober 2016.
Kontakt: Gustaf Hermelin, VD [email protected]
Kontakt: Peter Andersson, CFO [email protected]
Tågarp 16:22, Arlöv. En av de fastigheter som förvärvades under året.
Finansiell information
66
ÅRSREDOVISNING 2016 l CATENA AB
Terminal – Omni
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Skogskojan 1, Östersund. Terminalen, som är den första nybyggda i sitt slag, kan betjäna såväl brev- som paketdistribution. Den är i linje med Catenas ambition att utveckla lösningar för hela distributionskedjan ända fram till konsument.
Innehåll
Koncernen
Finansiella rapporter
| Rapport över totalresultat | 68-69 |
|---|---|
| Rapport över finansiell ställning | 70-71 |
| Förändringar i eget kapital | 72 |
| Kassaflödesanalys | 73 |
Noter
| Not 1. | Allmän information | 74 |
|---|---|---|
| Not 2. | Redovisnings- och värderingsprinciper | 74-79 |
| Not 3. | Information om rörelsesegment | 80-81 |
| Not 4. | Hyresintäkter | 82 |
| Not 5. | Fastighetskostnader och central administration | 82 |
| Not 6. | Arvode och kostnadsersättning till revisorer | 82 |
| Not 7. | Leasingavgifter avseende operationell leasing | 82 |
| Not 8. | Anställda och personalkostnader | 82-83 |
| Not 9. | Finansiella intäkter och kostnader | 84 |
| Not 10. | Skatt | 84 |
| Not 11. | Goodwill | 85 |
| Not 12. | Förvaltningsfastigheter | 85-86 |
| Not 13. | Materiella anläggningstillgångar | 87 |
| Not 14. | Andelar i intresseföretag | 87-88 |
| Not 15. | Kundfordringar | 88 |
| Not 16. | Tillgångar och skulder tillgängliga för försäljning | 89 |
| Not 17. | Övriga fordringar | 89 |
| Not 18. | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 89 |
| Not 19. | Eget kapital och resultat per aktie | 89 |
| Not 20. | Finansiella instrument och | |
| finansiell riskhantering | 90-91 | |
| Not 21. | Klassificering av finansiella instrument | 92 |
| Not 22. | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 93 |
| Not 23. | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 93 |
| Not 24. | Närstående | 93 |
| Not 25. | Viktiga händelser efter räkenskapsårets utgång | 93 |
| Not 26. | Kassaflödesanalys | 94 |
| Not 27. | Avstämning av alternativa nyckeltal | 95-96 |
Moderbolaget
Finansiella rapporter
| Resultaträkning | 97 |
|---|---|
| Balansräkning | 98 |
| Förändringar i eget kapital | 99 |
| Kassaflödesanalys | 99 |
Noter
| Not 1. | Redovisningsprinciper | 100 |
|---|---|---|
| Not 2. | Finansiell riskhantering | 100 |
| Not 3. | Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål |
100 |
| Not 4. | Nettoomsättning | 100 |
| Not 5. | Kostnad för utförda tjänster | 100 |
| Not 6. | Anställda och personalkostnader | 100 |
| Not 7. | Arvode och kostnadsersättning till revisorer | 101 |
| Not 8. | Leasingavgifter avseende operationell leasing | 101 |
| Not 9. | Finansiella intäkter och kostnader | 101 |
| Not 10. | Skatt | 101 |
| Not 11. | Materiella anläggningstillgångar | 101 |
| Not 12. | Andelar koncernföretag | 102-103 |
| Not 13. | Andelar i intresseföretag | 103 |
| Not 14. | Kundfordringar | 103 |
| Not 15. | Finansiella instrument och finansiell riskhantering | 104 |
| Not 16. | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 104 |
| Not 17. | Eget kapital | 104 |
| Not 18. | Övriga avsättningar | 105 |
| Not 19. | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 105 |
| Not 20. | Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser | 105 |
| Not 21. | Kassaflödesanalys | 105 |
| Not 22. | Klassificering av finansiella instrument | 106 |
| Not 23. | Viktiga händelser efter räkenskapsårets utgång | 107 |
| Not 24. | Närstående | 107 |
Finansiella rapporter – koncernen
Rapport över totalresultat, koncernen
| Not | 2016-01-01 | 2015-01-01 | |
|---|---|---|---|
| Mkr | 3 | -2016-12-31 | -2015-12-31 |
| Hyresintäkter | 4 | 786,6 | 464,2 |
| Fastighetskostnader | 5,7 | -208,5 | -112,9 |
| Driftsöverskott | 578,1 | 351,3 | |
| Central administration | 5,6,7,8 | -33,0 | -26,7 |
| Övriga rörelseintäkter | 10,3 | 23,1 | |
| Övriga rörelsekostnader | -6,7 | -13,7 | |
| Andelar i resultat från intresseföretag | 14 | -6,0 | 12,4 |
| Finansiella intäkter | 9 | 17,6 | 7,2 |
| Finansiella kostnader | 9 | -244,3 | -94,3 |
| Förvaltningsresultat | 316,0 | 259,3 | |
| Realiserade värdeförändringar från | |||
| förvaltningsfastigheter | 12 | 9,8 | 102,2 |
| Orealiserade värdeförändringar från | |||
| förvaltningsfastigheter | 12 | 138,3 | 198,3 |
| Värdeförändringar goodwill | 11 | -38,9 | – |
| Värdeförändringar derivat | 20 | -38,6 | 30,5 |
| Resultat före skatt | 386,6 | 590,3 | |
| Aktuell skatt | 10 | -5,5 | -3,9 |
| Uppskjuten skatt | 10 | -42,7 | -14,9 |
| Årets resultat | 19 | 338,4 | 571,5 |
| Övrigt totalresultat | |||
| Omräkningsdifferens | 7,3 | – | |
| Årets totalresultat | 345,7 | 571,5 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 19 | 345,7 | 571,5 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | – | |
| Resultat per aktie | |||
| Resultat per aktie, kr | 19 | 10,20 | 22,11 |
| Utdelning per aktie, kr | 3,501) | 3,00 |
1) Styrelsens förslag till utdelning.
Resultat per kvartal, koncernen
| 2016 | 2015 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | |
| Hyresintäkter | 176,8 | 201,2 | 208,9 | 199,7 | 114,6 | 113,0 | 117,5 | 119,1 | |
| Driftsöverskott | 126,6 | 151,3 | 152,0 | 148,2 | 85,8 | 87,2 | 91,9 | 88,4 | |
| Förvaltningsresultat | 56,9 | 86,8 | 91,0 | 81,3 | 55,9 | 57,7 | 78,5 | 67,2 | |
| Resultat före skatt | 7,4 | 90,4 | 88,4 | 200,4 | 87,7 | 270,8 | 67,1 | 164,7 | |
| Resultat efter skatt | 39,9 | 63,4 | 69,3 | 165,8 | 68,4 | 305,5 | 52,3 | 145,3 |
HYRESINTÄKTER
Hyresintäkterna ökade med 70 procent till 786,6 Mkr (464,2), främst tack vare förvärvet av Tribona.
Se förteckning över förvärv och avyttringar på sidan 43.
Hyresintäkter, Mkr
| 2016 2 |
786,6 786, |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 2 |
464,2 64, 2 |
|||||||
| 2014 2 |
3846 431,3 431, |
|||||||
| 2013 2 |
316,8 31 |
6, | ||||||
| 2012 2 |
286,2 286, |
2 | ||||||
| 0 | 100 | 200 | 300 | 40 400 |
500 | 600 | 700 | 800 |
Löptider för hyreskontrakt
| Löptider | Antal kontrakt |
Kontrakterad Kontrakterad årshyra, Mkr |
årshyra, % |
|---|---|---|---|
| 2017 | 124 | 78,8 | 9 |
| 2018 | 59 | 62,5 | 7 |
| 2019 | 52 | 131,4 | 15 |
| 2020 | 59 | 141,0 | 16 |
| 2021 | 12 | 115,5 | 14 |
| 2022 | 13 | 64,6 | 8 |
| 2023+ | 49 | 266,9 | 31 |
| Totalt | 368 | 860,7 | 100 |
Ekonomisk uthyrningsgrad, %
| har ökat från 4,3 till knappa 5 år. | Av Catenas kontrakterade årshyra utgör intäkter från avtal med en löptid överstigande tre år 69 procent av den totala årshyran. Den genomsnittliga kvarvarande hyresavtalstiden |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ekonomisk uthyrningsgrad, % | ||||||
| 2016 2 2015 2014 2 2013 2 2012 2 |
93,0 93, 05 95,5 95, 9 29 95,8 5, 8 87,2 89,0 89, 0 |
|||||
| 0 0 |
20 20 |
40 40 |
60 60 |
80 | 100 1 |
|
| flyttat in. | följd av en högre vakansgrad i förvärvade fastigheter, som under året inte kunde reduceras fullt ut. Positivt påverkades uthyrningsgraden av färdigställda projekt där nya hyresgäster |
|||||
| DRIFTSÖVERSKOTT Driftsöverskottet ökade 2016 med 65 procent och överskotts graden hamnade på 73,5 procent, vilket är något lägre än 2015. |
||||||
| Fastighetskostnader i förhållande till hyresintäkter, % | ||||||
| 2016 | 26,5 | |||||
| 2015 | 24,3 | |||||
| 2014 2 |
24,5 5 |
följd av en högre vakansgrad i förvärvade fastigheter, som under året inte kunde reduceras fullt ut. Positivt påverkades uthyrningsgraden av färdigställda projekt där nya hyresgäster flyttat in.
DRIFTSÖVERSKOTT
Fastighetskostnaderna som ökade med 85 procent, är fortfarande på en låg nivå. Bakgrunden till ökningen är framförallt ett betydligt större fastighetsbestånd och en större vakans. Det medför att en större andel av mediakostnaderna belastar hyresvärden.
FÖRVALTNINGSRESULTAT
Förvaltningsresutat, Mkr
| 2016 2 |
316,0 | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 2 |
259,3 3 |
|||
| 2014 2 |
204,9 04,9 9 |
|||
| 2013 2 |
02 147, 147,0 |
|||
| 2012 2 |
178, 1 178,8 8 |
|||
| 0 | 100 200 |
300 | 400 |
Uthyrningsgraden hamnade 2016 något lägre än 2015 som en Förvaltningsresultatet har trots att det belastats av betydande belopp av engångskaraktär ökat med 22 procent. Kostnader om cirka 20 Mkr består av ett större antal enskilda poster kopplade till förvärvet av Tribona, varav den största är omvärdering av årets ingående innehav i Tribona, som i samband med upprättande av förvärvsanalysen för det nu helägda innehavet resulterat i en kostnad om 12 Mkr i Andelar i resultat från intresseföretag.
Catenas genomsnittliga räntenivå uppgick under året till 3,6 procent (2,6). Den ökade räntenivån är primärt hänförlig till förvärvet av Tribona som finansierade sin fastighetsportfölj till en högre ränta än Catena.
Genomsnittlig ränta, %
| Räntebindning | |||
|---|---|---|---|
| År | Mkr | Ränta, %1) | Andel, % |
| 2017 | 1 618,3 | 2,4 | 25,1 |
| 2018 | 764,0 | 3,4 | 11,8 |
| 2019 | 300,0 | 4,8 | 4,6 |
| 2020 | 562,0 | 4,1 | 8,7 |
| 2021 | 751,7 | 4,4 | 11,6 |
| 2022 | 883,9 | 4,4 | 13,7 |
| 2023 | 1 070,0 | 3,8 | 16,6 |
| >2024 | 507,3 | 3,0 | 7,9 |
| Totalt | 6 457,2 | 3,6 | 100 |
1) Avser aktuell genomsnittlig ränta per 2016-12-31. Räntenivån förändras i takt med det generella ränteläget men med begränsning av aktuella räntetak.
Räntesäkringar via ränteswap
| Startår | Slutår | Ränta, % | Mkr |
|---|---|---|---|
| 2011 | 2018 | 2,8 | 502,0 |
| 2011 | 2021 | 2,9 | 500,0 |
| 2012 | 2019 | 3,3 | 300,0 |
| 2012 | 2020 | 3,2 | 450,0 |
| 2012 | 2021 | 2,7 | 60,0 |
| 2012 | 2021 | 2,7 | 191,7 |
| 2012 | 2022 | 2,3 | 500,0 |
| 2012 | 2023 | 2,7 | 570,0 |
| 2013 | 2022 | 3,6 | 320,0 |
| 2013 | 2022 | 3,6 | 63,9 |
| 2014 | 2023 | 1,7 | 500,0 |
| 2014 | 2024 | 1,4 | 500,0 |
| Totalt | 4 457,6 |
Räntesäkringar via räntecap
| Startår | Slutår | Räntetak, % | Mkr |
|---|---|---|---|
| 2013 | 2018 | 2,0 | 262,0 |
| Totalt | 262,0 |
Derivaten marknadsvärderas vilket medför att bokfört värde överensstämmer med det verkliga värdet. Förändringen redovisas över resultaträkningen. Det bokförda värdet uppgick till -464,5 Mkr (-115,7). Värdeförändringen på derivaten påverkar inte kassaflödet och när derivatens löptid gått ut är värdet alltid noll.
Derivatens nominella värde motsvarar 73 procent av koncernens skulder till kreditinstitut.
RESULTAT
Årets resultat är 233,1 Mkr lägre än föregående år huvudsakligen som effekt av lägre resultat från fastighetsförsäljningar och orealiserade värdeförändringar från fastigheter. Årets positiva värdeförändringar från fastigheter motverkas delvis av upplösning av goodwill från Tribonaförvärvet.
Värdeförändring på derivat är negativ till följd av att de långa marknadsräntorna sjunkit.
De orealiserade värdeförändringarna är av redovisningskaraktär och påverkar inte kassaflödet.
AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL
Avkastningen på totalt kapital sjönk från 10,5 till 6,9 procent. Detta är, till en övervägande del, hänförligt till lägre värdeförändringar i fastigheter jämfört med föregående år men även ett relativt sett lägre förvaltningsresultat belastat med kostnader av engångskaraktär.
Avkastning på totalt kapital,%
Rapport över finansiell ställning, koncernen
| Mkr | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar Goodwill |
11 | 613,5 | – |
| Förvaltningsfastigheter | 12 | 10 786,4 | 4 781,5 |
| Materiella anläggningstillgångar | 13 | 2,3 | 1,6 |
| Andelar i intresseföretag | 14 | 82,4 | 665,7 |
| Uppskjuten skattefordran | 10 | 135,6 | 57,8 |
| Övriga långfristiga fordringar | 20,21 | 5,8 | 617,0 |
| Summa anläggningstillgångar | 11 626,0 | 6 123,6 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 15 | 28,3 | 1,9 |
| Tillgångar tillgängliga för försäljning | 16 | – | 559,2 |
| Övriga fordringar | 17 | 477,2 | 46,2 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 18 | 67,9 | 15,5 |
| Likvida medel | 20 | 145,5 | 201,5 |
| Summa omsättningstillgångar | 718,9 | 824,3 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 21 | 12 344,9 | 6 947,9 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Aktiekapital | 157,2 | 112,8 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 870,0 | 733,9 | |
| Balanserat resultat | 1 872,7 | 1 626,7 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets | |||
| aktieägare | 3 899,9 | 2 473,4 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 4,4 | 4,4 | |
| Summa eget kapital | 19 | 3 904,3 | 2 477,8 |
| Skulder till kreditinstitut | 20,21,22 | 2 788,0 | 2 409,4 |
| Uppskjuten skatteskuld | 10 | 1 125,7 | 395,7 |
| Skulder till intresseföretag | 20 | 23,7 | – |
| Övriga långfristiga skulder | 20 | 493,8 | 125,9 |
| Summa långfristiga skulder | 21 | 4 431,2 | 2 931,0 |
| Skulder avseende tillgångar för försäljning | 16 | – | 386,3 |
| Skulder till kreditinstitut | 20,21,22 | 3 669,2 | 997,5 |
| Leverantörsskulder | 85,6 | 45,9 | |
| Aktuella skatteskulder | 11,2 | 4,5 | |
| Skulder till intresseföretag | 46,4 | 14,9 | |
| Övriga skulder | 20,2 | 24,4 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 176,8 | 65,6 |
| Summa kortfristiga skulder | 21 | 4 009,4 | 1 539,1 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 12 344,9 | 6 947,9 |
Förändringen av finansiell ställning präglas av det successiva förvärvet av Tribona. Vid årets ingång redovisades innehavet enligt kapitalandelsmetoden vilket innebar att Catenas andel av Tribonas samlade tillgångar redovisades på en rad i balansräkningen.
Förvärvet av Tribona utgör ett rörelseförvärv och redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv. Detta innebär, förutom att samtliga tillgångar och skulder i det förvärvade Tribona redovisas fördelade över balansräkningens samtliga poster, att uppskjuten skatt ska beaktas på samtliga temporära skillnader. Denna ökning av uppskjuten skatteskuld resulterar i en goodwill på 696,6 Mkr, vilken minskats med 38,9 Mkr utöver vad som realiserats vid försäljningar. Effekterna av ett rörelseförvärv medför att balansräkningen ökar och således påverkar relaterade nyckeltal.
KAPITALSTRUKTUR
Catena förvaltar sitt kapital för att ge en avkastning till ägarna. En väl avvägd balans mellan eget kapital och skulder, det sysselsatta kapitalet, eftersträvas så att kapitalet är tillräckligt stort med hänsyn tagen till den verksamhet som bedrivs. Soliditeten har som en följd av den signifikanta expansionen under året sjunkit något men är fortsatt över det finansiella mål som styrelsen satt upp.
TILLGÅNGAR
Fastigheter
Catenas sysselsatta kapital är i huvudsak placerat i 94 logistikfastigheter belägna vid strategiska lägen vid transportleder och knutpunkter samt i, eller anslutning till, citynära lägen. Under året har den uthyrningsbara ytan, efter förvärv och avyttringar ökat med 83 procent. Tillgångsmassan har under de senaste åren, 2016 inkluderat, successivt bytts ut från omoderna lager- och industrifastigheter till förmån för moderna logistikanläggningar och byggbar mark vilket successivt förbättrar tillgångsmassans möjligheter att generera avkastning.
| Tillgångar, Mkr | ||
|---|---|---|
| 2016 2 016 |
10 786,4 | 839,6 | 718,9 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 2 |
4 781,5 | 1 342,1 824,3 |
||||
| 2014 2 |
5 750,9 | 96,3 | 288,8 | |||
| 2013 2 |
4 722,3 | 267,2 48,5 |
||||
| 2012 2 |
3 382,4 | 32,1 | 28,6 | |||
| 0 | 3 000 3 000 |
6 000 | 9 000 | 12 000 | 15 000 | |
| Fastigheter | Övriga anläggningstillgångar | Omsättningstillgångar | ||||
Fastighetsförteckning finns på sidorna 52-53 samt utvik.
Förvaltningsfastigheter
| Fastighetsbeståndets utveckling, Mkr |
Verkligt värde |
Antal fastigheter |
|---|---|---|
| Fastighetsbestånd vid årets ingång | 5 340,3 | 55 |
| Förvärv | 5 875,5 | 49 |
| Investeringar i befintliga fastigheter | 529,0 | |
| Försäljningar | -1 105,6 | -10 |
| Omräkningsdifferens med mera | 8,9 | |
| Orealiserade värdeförändringar | 138,3 | |
| Totalt förvaltningsfastigheter | 10 786,4 | 94 |
Förvärv
Fastighetsvärdet ökade under året med 102 procent primärt som ett resultat av förvärvet av Tribona samt tolv andra förvärv av moderna utvecklingsbara fastigheter och byggbar mark.
Förvärven finns redovisade på sidan 43.
Avyttringar
Under året avyttrades 10 färdigutvecklade fastigheter utan tydlig logistikprofil som inte längre bedömdes som strategiska innehav.
Avyttringarna finns redovisade på sidan 43.
Investeringar
Löpande investeringar i befintliga fastigheter har gjorts i e-handelskluster E-City Engelholm där etapp 1 om 14 500 kvadratmeter är färdigställd och etapp 2 om 43 500 kvadratmeter tas i bruk av Boozt under våren 2017. Den näst största investeringen är den nya volymterminalen i Nässjö på cirka 9 300 kvadratmeter som nyss tagits i bruk av en hyresgäst.
Vidare har även större hyresgästsanpassningar pågått under året på Dikartorp 3:12, Stockholm och Tågarp 16:17, Burlöv.
Orealiserade värdeförändringar
Omvärderingar av verkligt värde under löpande år sker genom en intern värderingsmodell som finns närmare beskriven i not 12. Värderingsmodellen innebär en nuvärdesberäkning av bedömda framtida betalningsströmmar.
Avkastning på sysselsatt kapital, %
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Göteborg | 12,92 | 12,16 |
| Helsingborg | 7,47 | 7,65 |
| Jönköping | 8,66 | 7,33 |
| Malmö | 25,01 | 18,22 |
| Stockholm | 11,41 | 8,44 |
| Central administration | -8,55 | -48,85 |
| Totalt | 7,59 | 11,69 |
Goodwill
Ökningen av uppskjuten skatteskuld, som uppkom i samband med förvärvet av Tribona, är den huvudsakliga källan till en ursprunglig goodwill på 696,6 Mkr, vilken minskats med 38,9 Mkr utöver vad som realiserats vid försäljningar.
Omsättningstillgångar
En stor del av Catenas intäkter debiteras i förskott medan räntor och många andra kostnader debiteras i efterskott, vilket begränsar behovet av rörelsekapital. Det och den goda likviditeten gör Catena väl rustat för fortsatta förvärv och investeringar.
SKULDER
Kreditinstitut
Skulder till kreditinstitut uppgår totalt till 6 457,2 Mkr (3 754,1) Den genomsnittliga kapitalbindningen uppgick på balansdagen till 1,5 år (2,5). Låneramen uppgick samma dag till 6 906,3 Mkr (3 900,3). Efter årets slut har Catena omförhandlat finansieringsavtal med totala ramar om cirka 3,2 Mdr, varav 234 Mkr avser obligationsfinansiering med pant i fastigheter via SFF (Svensk FastighetsFinansiering AB).
Obligationer via SFF
Inom ramen för SFF, har Catena under 2016 emitterat en tvåårig obligation till ett belopp om 211 Mkr med säkerheter i Nattskiftet 11 i Stockholm.
Totalt per balansdagen har Catena emitterat obligationer till ett samlat värde om 323 Mkr. Det utgör 5 procent av fastighetsportföljens finansiering.
Kapitalbindning
| År | Avtalsvolym, Mkr | Utnyttjat, Mkr | Ej utnyttjat, Mkr |
|---|---|---|---|
| 2017 | 4 084,3 | 3 635,2 | 449,1 |
| 2018 | 381,3 | 381,3 | – |
| 2019 | 1 378,9 | 1 378,9 | – |
| 2020 | 983,6 | 983,6 | – |
| >2024 | 78,2 | 78,2 | – |
| Totalt | 6 906,3 | 6 457,2 | 449,1 |
EGET KAPITAL
Det egna kapitalet har, utöver 2016 års resultat med avdrag för utdelning, under året ökats med 2 nyemissioner om totalt 1 180,5 Mkr.
Redovisning av förändringar av eget kapital sidan 72.
Förändringar i eget kapital, koncernen
| Mkr | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Balanserat resultat |
Summa moderbolagets aktieägeare |
Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2015-01-01 | 112,8 | 733,9 | 1 133,3 | 1 980,0 | 4,8 | 1 984,8 |
| Årets totalresultat | – | – | 571,5 | 571,5 | – | 571,5 |
| Utdelning | – | – | -76,9 | -76,9 | – | -76,9 |
| Förvärv av minoritet | – | – | 4,4 | 4,4 | – | 4,4 |
| Försäljning av minoritet | – | – | -5,6 | -5,6 | -0,4 | -6,0 |
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 112,8 | 733,9 | 1 626,7 | 2 473,4 | 4,4 | 2 477,8 |
| Mkr | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Balanserat resultat |
Summa moderbolagets aktieägeare |
Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2016-01-01 | 112,8 | 733,9 | 1 626,7 | 2 473,4 | 4,4 | 2 477,8 |
| Nyemission | 44,4 | 1 141,6 | – | 1 186,0 | – | 1 186,0 |
| Emissionskostnader | – | -7,0 | – | -7,0 | – | -7,0 |
| Emissionskostnader, skatt | – | 1,5 | – | 1,5 | – | 1,5 |
| Årets totalresultat | – | – | 345,7 | 345,7 | – | 345,7 |
| Utdelning | – | – | -99,7 | -99,7 | – | -99,7 |
| Utgående eget kapital 2016-12-31 | 157,2 | 1 870,0 | 1 872,7 | 3 899,9 | 4,4 | 3 904,3 |
Eget kapital, Mkr Eget kapital och utdelning per aktie,kr
Kassaflödesanalys, koncernen
| 2016-01-01 | 2015-01-01 | |
|---|---|---|
| Mkr | Not 26 -2016-12-31 |
-2015-12-31 |
| Löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | 386,6 | 590,3 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | -90,7 | -348,3 |
| Betald skatt | -1,6 | -0,5 |
| Kassaflöde före förändringar av rörelsekapital | 294,3 | 241,5 |
| Förändringar av rörelsekapital | ||
| Förändring av rörelsefordringar | -99,0 | 8,2 |
| Förändring av rörelseskulder | 94,2 | 29,5 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 289,5 | 279,2 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av tillgångar via dotterföretag | -827,8 | -467,0 |
| Avyttring av tillgångar via dotterföretag | 462,2 | 771,9 |
| Förvärv av förvaltningsfastigheter | -574,7 | -142,6 |
| Avyttring av förvaltningsfastigheter | 140,0 | 1,4 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -0,4 | -0,3 |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | – | – |
| Förvärv av övriga finansiella tillgångar | -621,2 | |
| Avyttring av finansiella tillgångar | 222,6 | 23,4 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -578,1 | -434,4 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Nyemission | 323,0 | – |
| Upptagna lån | 1 936,5 | 1 641,4 |
| Amortering av lån | -1 927,3 | -1 407,2 |
| Utbetald utdelning | -99,7 | -76,9 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 232,5 | 157,3 |
| Årets kassaflöde | -56,1 | 2,1 |
| Likvida medel vid årets början | 201,5 | 199,4 |
| Kursdifferens i likvida medel | 0,1 | - |
| Likvida medel vid årets slut | 145,5 | 201,5 |
KASSAFLÖDE FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITALET
Årets kassaflöde före förändringar av rörelsekapitalet har primärt som en följd av det förbättrade förvaltningsresultatet ökat med 52,8 Mkr till 294,3 Mkr.
| 2016 | 294,3 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 241,5 | |||||
| 2014 | 204,8 | |||||
| 2013 2 |
187,8 1 87,8 |
|||||
| 2012 2 |
128,0 | |||||
| 0 0 |
50 | 100 | 150 0 |
200 | 250 | 300 Mkr |
KASSAFLÖDE
Kassaflödet har påverkats av såväl betydande förvärv som försäljningar. Kassautflödet för förvärvet av Tribona uppgår till 559,9 Mkr. Del av förvärvet har finansierats genom nyemissioner om totalt 855,9 Mkr, vilket inte påverkar kassaflödet. De genomförda försäljningarna av fastigheterna Högsbo 21:2 i Göteborg, Partille 11:24 och åtta fastigheter i Malmö har påverkat kassaflödet positivt med 602,2 Mkr. Likvida medel vid årets slut uppgick till 145,5 Mkr (201,5).
Noter – koncernen
Not 1. Allmän information
Catena AB (publ), organisationsnummer 556294-1715, har sitt säte i Solna i Stockholms län. Bolaget utgör moderbolag för en koncern med dotterföretag. Huvudkontorets postadress är Box 5003, 250 05 Helsingborg, och besöksadressen är Landskronavägen 7A i Helsingborg.
Catena ska aktivt förvalta, förädla och utveckla fastighetsbeståndet genom att identifiera och genomföra värdehöjande åtgärder som ökar fastigheternas attraktivitet och avkastning med beaktande av risk. Catena ska också avyttra fastigheter där möjligheten att skapa ytterligare värdetillväxt bedöms som begränsad.
Verksamheten i moderbolaget Catena AB består enbart av koncernsamordnande uppgifter och tillgångarna består huvudsakligen av aktier och andelar i dotterföretag, som i sin tur äger fastigheter eller aktier i fastighetsbolag.
Moderföretaget är noterat på NASDAQ Stockholm Mid Cap. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts
för publicering av styrelsen och VD den 21 mars 2017 och föreläggs årsstämman den 27 april 2017.
Not 2. Redovisningsoch värderingsprinciper
Belopp i Mkr om inget annat anges
Överensstämmelse med lag och normgivning
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och International Financial Reporting Standards (IFRS), utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Interpretations Committée (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare tillämpar koncernen även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1(Kompletterande redovisningsregler för koncerner) vilket specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i Årsredovisningslagen.
Moderbolaget tillämpar Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 (Redovisning för juridiska personer), vilket innebär samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i moderbolagets not 1. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tilllämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL samt i vissa fall av skatteskäl.
Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är angivna i miljoner kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom förvaltningsfastigheter och vissa finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde är derivatinstrument.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt
från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Bedömningar som är gjorda av företagsledningen vid tilllämpningen av IFRS och som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs i not till den post som skulle kunna bli föremål för justering. Detta gäller framförallt i not avseende förvaltningsfastigheter.
Förvärv av Tribona AB (publ) skedde genom uppköpserbjudande som slutfördes den 5 februari 2016. Tribona konsoliderades till 100% den 26 januari (förvärvsdatum) med förhandstillträde till de utestående aktier för vilka tvångsinlösen påkallats. Förvärvet av Tribona utgör ett rörelseförvärv och redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag.
Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen Följande standarder tillämpas av koncernen för första
gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2016: Redovisning av förvärv av andelar i samarbetsarrangemang – Ändringar och tillägg till IFRS 11
Klargörande kring acceptabla avskrivningsmetoder – Ändringar och tillägg till IAS 16 och IAS 38
Årliga förbättringar av IFRS-standarder, förbättringscykeln 2012-2014, och
Disclosure Initiative: Ändringar och tillägg till IAS 1 Tillämpning av dessa förändringar har inte haft någon inverkan på koncernens redovisningsprinciper eller upplysningar för det aktuella räkenskapsåret eller föregående räkenskapsår och förväntas inte heller ha någon inverkan på kommande perioder.
Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats av koncernen
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2016 och har inte tilllämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Dessa förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument och introducerar en ny nedskrivningsmodell. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Koncernen avser inte att förtidstillämpa IFRS 9. Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen förväntar sig ingen väsentlig påverkan på klassificeringen, värderingen eller redovisningen av koncernens finansiella tillgångar och skulder.
IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning och ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 bygger på principen att intäkter redovisas när kunder erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten – en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Ett företag kan välja mellan "full retroaktivitet" eller framåtriktad tillämpning med ytterligare upplysningar. Bolagets intäkter består i allt väsentligt av hyresintäkter. Hyresintäkter omfattas idag av IAS 17 vilken kommer ersättas 2019 av IFRS 16. De intäkter som faller inom denna standard avser intäkter såsom tjänster för förvaltning och liknande samt försäljning av förvaltningsfastigheter. Med beaktande av att bolaget redan idag redovisar intäkten vid frånträdandet av fastigheten samt att bolagets intäkter i allt väsentligt består av hyresintäkter är den initiala
24
25
26
bedömningen, baserat på att standarden endast är tillämplig för en liten del av intäkterna, att denna standard inte kommer innebära någon väsentlig förändring vad gäller redovisning och värdering men att vissa upplysningskrav kan tillkomma. En annan intäkt som omfattas av IFRS 15 är vidarefakturering av olika kostnader till hyresgäst. Under 2016 publicerade ett förtydligande till IFRS 15 vilket ännu inte antagits av EU. Förtydligandet innebär kortfattat att man ska identifiera prestationsåtaganden för huvudman versus agent. Distinktionen av huvudman och agent kan påverka intäktsredovisningen vid vidarefakturering till hyresgäst. Är bolaget huvudman ska intäkt och kostnad redovisas brutto medan de ska redovisas netto om det klargörs att bolaget är agent. Förtydligandet kan således få effekt på klassificering och redovisning men bedöms inte få någon effekt på resultatet eller tidpunkten för redovisning av intäkten. Vidarefakturerade kostnader utgör för närvarande cirka 10 procent av omsättningen.
I januari 2016 publicerades en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Implementeringen av standarden kommer att innebära att nästan samtliga leasingkontrakt kommer att redovisas i balansräkningen, då ingen åtskillnad längre görs mellan operationella och finansiella leasingavtal. Enligt den nya standarden ska en tillgång (rättighet att använda en leasad tillgång) och ett finansiellt åtagande att betala leasingavgifter redovisas. Kontrakt med kort löptid och kontrakt av mindre värde undantas. Redovisningen för leasegivare kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. För närvarande avser koncernen inte att förtidstillämpa standarden. För koncernen, i egenskap av leasegivare, bedöms standarden inte ge några betydande effekter. Det går dock inte att utesluta indirekta effekter i och med införandet av IFRS 16 då den kan tänkas påverka vissa kunders önskemål om kortare hyreskontrakt för att minska påverkan på sin balansräkning. I koncernens egenskap av leasetagare bedöms påverkan främst utgöras av att värdet på tomträttsavgälder kommer att bokas upp i balansräkningen. Indikation på storleksordningen kan utläsas ur koncernens not 7 Leasingavgifter avseende operationell leasing.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Segmentsrapportering
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I Catena har denna funktion identifierats som verkställande direktör och företagsledning, d v s den enhet inom Catena som fattar strategiska beslut.
Klassificering
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Konsolideringsprinciper
Dotterföretag
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att få ekonomiska fördelar, vilket vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, ska potentiella röstberättigande aktier som
utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden, om
förvärv av dotterbolag inneburit förvärv av rörelse och inte endast av tillgångar och skulder. Förvärvsmetoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats och som utgör vederlag för de förvärvade nettotillgångarna. I anskaffningsvärdet ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är följden av en överenskommen villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget skall redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionerliga andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.
Överstiger anskaffningskostnaden det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser redovisas denna skillnad som goodwill. Understiger anskaffningskostnaden det verkliga värdet av förvärvade identifierbara nettotillgångar och eventualförpliktelser redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
När förvärv av dotterföretag innebär förvärv av förvaltningsfastigheter som inte ingår i en rörelse fördelas anskaffningskostnaden på de enskilda identifierbara tillgångarna och skulderna baserat på deras relativa verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Med undantag av förvärvet av Tribona AB har samtliga förvärv av dotterföretag under 2015 och 2016 redovisats som förvärv av tillgångar.
Dotterföretagens finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från den dag det bestämmande inflytandet uppkommer och innefattas i koncernredovisningen till den dag det upphör.
Intresseföretag
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, men inte ett bestämmande inflytande. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls till dess att det upphör redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel av intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade överoch undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretag minskar investeringens redovisade värde. "Andel i intresseföretags resultat" redovisas som en del av förvaltningsresultatet.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Joint venture
Ett joint venture är redovisningsmässigt ett intresseföretag för vilket koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Andelsinnehav i joint venture redovisas enligt kapitalandelsmetoden. För beskrivning av kapitalandelsmetoden se ovan under Intresseföretag.
Kapitalandelsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamt bestämmande inflytandet uppkommer och fram till den tidpunkt när det gemensamma inflytandet upphör.
Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster och förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen.
Orealiserade vinster som uppkommer vid transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
Avyttring av ett bestämmande inflytande, betydande inflytande respektive gemensamt inflytande
När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, betydande inflytande eller ett gemensamt inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade verksamheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Omräkning av utländsk valuta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (kr) som är moderföretagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta.
Transaktioner och balansposter i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen.
Transaktioner med utlandet förekommer endast i undantagsfall.
Koncernföretag
Resultat och finansiell ställning för koncernföretag (Catena Bröndby A/S och Catena Holding NO AS) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas till rapportvaluta enligt följande:
- tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs,
- intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs, och
- alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Rörelsens intäkter
Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner har överförts till motparten. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller förväntas komma att erhållas med avdrag för lämnade rabatter.
Hyresintäkter
Hyresintäkter och hyresrabatter redovisas linjärt i resultaträkningen baserat på villkoren i hyresavtal. Förskottshyror redovisas som förutbetalda hyresintäkter. Intäkter från förtidsinlösen av hyreskontrakt redovisas som intäkt den period då ersättningen erhållits, i de fall inga ytterligare prestationer krävs från Catenas sida. Utfakturerad fastighetskatt och mediakostnader redovisas som intäkt i den period de faktureras av Catena.
Intäkter från fastighetsförsäljning
Catena redovisar intäkter och kostnader från förvärv och avyttringar av fastigheter vid den tidpunkt då risker och förmåner övergått till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdesdagen.
Vid bedömning av intäktsredovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll.
Kriterierna för intäktsredovisning tillämpas på varje transaktion för sig.
Rörelsens kostnader och finansiella intäkter och kostnader Central administration
Här ingår kostnader på övergripande koncernnivå för bland annat koncernledning, personaladministration, IT och IR, revision samt finansiella rapporter och kostnader för upprätthållande av börsnotering.
Kostnader för operationella leasingavtal
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingavtalets löptid.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter och valutakursvinster och -förluster.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden.
Ränteintäkter respektive räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungligen redovisade värdet av fordran respektive skuld och det belopp som regleras vid förfall.
Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Förvaltningsresultat
Catenas verksamhet är fokuserad på tillväxt i kassaflöde från den löpande förvaltningen. Catena har valt att presentera ett resultatmått som benämns förvaltningsresultat, vilket återspeglar det kassaflöde som genereras från den löpande förvaltningen. Värdeförändringar på förvaltningsfastigheter och derivatinstrument ingår inte i kassaflödet från den löpande förvaltningen och ingår således inte i detta resultatmått.
Skatt
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar bland tillgångarna likvida medel, kundfordringar, lånefordringar och derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns finansiella instrument i form av leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar inklusive hyresfordringar, i årsredovisningen benämnd som kundfordringar, redovisas när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet att betala föreligger, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
De finansiella instrumenten klassificeras vid första redovisningen utifrån det syfte instrumentet förvärvades. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för de finansiella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisningen sker därefter beroende på hur de finansiella instrumenten har klassificerats enligt nedan.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Se vidare avsnittet Nedskrivningar nedan.
Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde via resultaträkningen
Kategorin innefattar finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget valt att placera i denna kategori. I denna kategori redovisar Catena derivat för vilka säkringsredovisning inte tillämpas.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer vid kontant utlåning och då Catena tillhandahåller varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Fordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta transaktionskostnader periodiseras över instrumentets löptid. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringars förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. En reserv för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan med än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordring kan föreligga. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöde. En nedskrivning av kundfordring redovisas i resultaträkningen som en minskning av rörelsens intäkter och en nedskrivning av en lånefordring redovisas i posten finansiella kostnader.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av derivat för vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Skulder i kategorin värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidslösen av lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Långfristiga skulder har en förväntad löptid som är längre än ett år medan kortfristiga skulder har en löptid om högst ett år. Leverantörsskulder och andra rörelseskulder som har en kort förväntad löptid redovisas därför normalt till nominellt värde. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Derivat och säkringsredovisning
Catena tillämpar inte säkringsredovisning. Samtliga derivat redovisas i kategorierna "Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde via resultaträkningen" respektive "Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen."
Verkligt värde på finansiella instrument
Vid fastställandet av verkligt värde för lån samt avtal om räntesäkring sker en diskontering av framtida kassaflöden med noterad marknadsränta för respektive löptid. För avtal om räntetak fastställs värdet med hjälp av optionsvärderingsmodell. I samtliga fall tillämpas nivå 2 (enligt IFRS 13). Den egna kreditrisken beaktas vid verkligt värde-värdering av lånen.
Kvittning av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapporten över finansiell ställning endast när följande kriterier är uppfyllda:
Det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen, och företaget har för avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller samtidigt realisera tillgångarna och skulderna.
Finansiella intäkter och kostnader kvittas i resultaträkningen i de fall de är kopplade till de finansiella tillgångar och skulder där kvittning sker.
Mer information om redovisningsprinciper och finansiell riskhantering finns i not 20, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärden minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med väsentligt olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användningen. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst eller förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Inventarier och installationer skrivs av på 5-20 år. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Förvaltningsfastigheter
Med förvaltningsfastigheter avses en fastighet som innehas i syfte att generera hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa. Förvaltningsfastigheterna redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärde, vilket inkluderar till förvärvet direkt hänförbara utgifter. Förvaltningsfastigheter redovisas därefter i balansräkningen till verkligt värde. Om koncernen påbörjar en ombyggnation av en befintlig förvaltningsfastighet för fortsatt användning som förvaltningsfastighet redovisas fastigheten under ombyggnation som förvaltningsfastighet. Omvärderingar av verkligt värde under löpande år sker genom en intern värderingsmodell som finns närmare beskriven i not 12. Värderingsmodellen innebär en nuvärdesberäkning av bedömda framtida betalningsströmmar. Om det under löpande år föreligger väsentliga värdeförändringar för enskilda fastigheter sker omvärdering i samband med kvartalsrapportering. Den internt utförda värderingen kvalitetskontrolleras genom ett urval av fastigheter som externvärderas årligen varefter en avstämning sker mellan internt och externt utförd värdering. Förvaltningsfastigheter är i nivå 3 enligt värderingshierarkin.
Såväl orealiserade som realiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Med realiserade värdeförändringar avses värdeförändringen under den senaste kvartalsrapporteringsperioden för sålda fastigheter. Med orealiserade värdeförändringar avses övriga värdeförändringar. Vid förvärv av fastigheter eller bolag, bokförs transaktionen vanligen per tillträdesdagen, eftersom risker och förmåner som
följer av ägandet normalt övergår den dagen. Hyresintäkter och intäkter från fastighetsförsäljningar redovisas i enlighet med de principer som beskrivs under avsnittet Rörelsens intäkter.
Tillkommande utgifter
Till redovisade värdet läggs även tillkommande utgifter. Tillkommande utgifter läggs till det redovisade värdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Reparationer kostnadsförs i samband med att utgiften uppkommer.
Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion för större ny-, till- eller ombyggnader av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning inkluderas i tillgångens anskaffningsvärde. Aktivering av lånekostnader sker under förutsättningen att det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar och att kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Tillgångar som innehas för försäljning
Anläggningstillgångar klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.
Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar, vilka prövas enligt IAS 39, förvaltningsfastigheter redovisade till verkligt värde enligt IAS 40 och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard.
Nedskrivningsprövning för materiella tillgångar samt andelar i dotterföretag, intresseföretag, joint venture mm Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och verkligt värde minus försäljningskostnader. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats före skatt som ska beakta marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivningsprövning av icke-finansiella tillgångar
Goodwill och immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod eller immateriella tillgångar som inte är färdiga för användning, skrivs inte av utan prövas årligen, eller vid indikation på värdeminskning, avseende eventuellt nedskrivningsbehov. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns i allt väsentligt oberoende kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar (andra än goodwill) som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
För lånefordringar och kundfordringar, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas eventuell nedskrivning som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av upplupet anskaffningsvärde objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med definitionen av likvida medel i balansräkningen.
Aktiekapital
Återköp av egna aktier
Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Resultat per aktie
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Resultat per aktie för 2015 har omräknats retroaktivt med hänsyn till fondemissionselementet i nyemissionen den 11 oktober 2016.
Ersättningar till anställda
Kortfristiga ersättningar till anställda såsom löner, betald semester och betald sjukfrånvaro med mera samt sociala kostnader, redovisas i takt med att de anställda har utfört tjänster i utbyte mot ersättningen.
Pensioner
Catena har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Avtal om pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras som antingen avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Catena betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Catena har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En
förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. Catena har avgiftsbestämda pensionsplaner samt åtaganden avseende pensioner enligt den så kallade ITP-planen som enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering RFR 6, är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
För räkenskapsåren 2004-2016 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa sina åtaganden enligt ITP-planen som en förmånsbestämd plan. Åtaganden enligt ITP-planen som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 2,7 Mkr (0,7 Mkr). För 2017 förväntas bolaget betala cirka 2,2 Mkr till Alecta. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2016 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 149 procent (153). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Bolagets andel av totala sparpremier för ITP 2 i Alecta uppgår till 0,01313% och bolagets andel av totalt antal aktiva försäkrade till 0,00561%.
Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.
Ersättningar vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Catena före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Catena redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Nuvärdesberäkning görs för att ta hänsyn till väsentliga tidsvärden avseende framtida betalningar.
Eventualförpliktelse
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser, som inte ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller ett åtagande som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet eller att åtagandets storlek inte kan beräknas tillräckligt tillförlitligt.
Leasing – leasetagare
Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, och om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
Leasing – leasegivare
I egenskap av hyresvärd innehar koncernen operationella hyresavtal med kunder, se not 4. Redovisningsprinciper för redovisning av hyresintäkter framgår ovan.
Not 3. Information om rörelsesegment
Rapport över totalresultat
| Stockholm | Göteborg | Helsingborg | Jönköping | Malmö | Projekt Solna |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Hyresintäkter | 340,8 | 194,9 | 126,3 | 108,9 | 115,5 | 73,4 | 86,5 | 52,9 | 117,5 | 22,3 | – | 11,8 | |
| Fastighetskostnader | -76,0 | -41,7 | -22,7 | -29,0 | -29,8 | -22,7 | -27,4 | -11,5 | -52,6 | -5,8 | – | -2,2 | |
| Driftsöverskott | 264,8 | 153,2 | 103,6 | 79,9 | 85,7 | 50,7 | 59,1 | 41,4 | 64,9 | 16,5 | – | 9,6 | |
| Central administration | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Övriga rörelseintäkter | – | – | – | – | – | 8,0 | – | – | – | – | – | – | |
| Övriga rörelse kostnader |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Andelar i intresse företags resultat |
– | – | – | – | – | 0,7 | – | – | – | – | – | – | |
| Finansiella intäkter | 17,2 | 13,6 | 9,1 | 10,2 | 3,1 | 6,3 | 7,8 | 3,8 | 6,8 | 1,4 | – | 6,8 | |
| Finansiella kostnader | -36,4 | -20,0 | -13,3 | -10,0 | -6,7 | -5,8 | -10,6 | -3,8 | -25,1 | -1,7 | – | -2,9 | |
| Förvaltningsresultat | 245,6 | 146,8 | 99,4 | 80,1 | 82,1 | 59,9 | 56,3 | 41,4 | 46,6 | 16,2 | – | 13,5 | |
| Realiserade värdeför ändringar från förvalt ningsfastigheter |
-0,8 | -1,7 | 35,7 | – | – | 0,9 | – | – | 8,2 | – | – | – | |
| Orealiserade värdeför ändringar från förvalt ningsfastigheter |
86,9 | 39,4 | 14,0 | 67,4 | 5,6 | 6,3 | 18,7 | 3,0 | 13,1 | 17,4 | – | 64,8 | |
| Värdeförändringar goodwill |
-23,8 | – | -3,6 | – | -2,0 | – | -6,9 | – | -2,6 | – | – | – | |
| Värdeförändringar derivat |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Resultat före skatt | 307,9 | 184,5 | 145,5 | 147,5 | 85,7 | 67,1 | 68,1 | 44,4 | 65,3 | 33,6 | – | 78,3 | |
| Skatt | |||||||||||||
| Årets totalresultat | |||||||||||||
| Projekt | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Solna | ||||||||||||
| Balansräkning | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Goodwill | 327,6 | – | 116,0 | – | 41,5 | – | 45,6 | – | 82,8 | – | – | – |
| Förvaltningsfastigheter | 4959,2 | 2308,3 | 1642,8 | 645,0 | 1713,4 | 943,7 | 1120,0 | 660,3 | 1351,0 | 224,2 | – | – |
| Materiella anläggnings tillgångar |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Andelar i intresse | ||||||||||||
| företag | – | – | – | – | – | 27,7 | – | – | – | – | – | – |
| Tillgångar tillgängliga för försäljning |
– | – | – | 559,2 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Övriga tillgångar | 720,6 | 493,3 | 299,2 | 325,1 | 262,3 | 215,1 | 258,2 | 161,6 | 220,4 | 44,3 | – | – |
| Summa tillgångar | 268,5 | – | – | |||||||||
| Eget kapital | 523,0 | 620,0 | 513,1 | 484,7 | 576,3 | 350,2 | 116,9 | 91,6 | – | – | ||
| Skulder till kredit institut |
1715,0 | 1456,7 | 473,4 | 454,6 | 882,2 | 592,6 | 500,2 | 391,6 | 387,1 | 127,4 | – | – |
| Skulder avseende till | – | |||||||||||
| – | ||||||||||||
| Summa eget kapital och skulder |
268,5 | – | – | |||||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||||||
| Investeringar i anlägg | 0,2 | |||||||||||
| Avskrivningar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| gångar för försäljning Övriga skulder ningstillgångar |
– 2 450,7 119,8 |
Stockholm 1 841,7 1 021,4 – 81,9 |
– 323,5 1 061,6 18,4 |
Göteborg 386,3 68,4 88,4 |
– 621,9 280,0 |
Helsingborg – 109,2 317,0 |
6 007,4 2 801,6 2 058,0 1 529,3 2 017,2 1 186,5 1 423,8 – 347,3 6 007,4 2 801,6 2 058,0 1 529,3 2 017,2 1 186,5 1 423,8 56,5 |
Jönköping – 199,8 |
821,9 1 654,2 – 80,1 1 150,2 821,9 1 654,2 54,0 |
Malmö – 49,5 11,0 |
– – – |
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
ÅRSREDOVISNING 2016 l CATENA AB 81 FINANSIELL INFORMATION
1
24
25
26
27
| Projekt Stockholm Göteborg Helsingborg Jönköping Malmö Solna |
och eliminering | Central administration |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 |
2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| 340,8 194,9 126,3 108,9 115,5 73,4 86,5 52,9 117,5 22,3 – 11,8 |
– | – | 786,6 | 464,2 |
| Fastighetskostnader -76,0 -41,7 -22,7 -29,0 -29,8 -22,7 -27,4 -11,5 -52,6 -5,8 – -2,2 |
– | – | -208,5 | -112,9 |
| 264,8 153,2 103,6 79,9 85,7 50,7 59,1 41,4 64,9 16,5 – 9,6 |
– | – | 578,1 | 351,3 |
| – – – – – – – – – – – – |
-33,0 | -26,7 | -33,0 | -26,7 |
| – – – – – 8,0 – – – – – – |
10,3 | 15,1 | 10,3 | 23,1 |
| – – – – – – – – – – – – |
-6,7 | -13,7 | -6,7 | -13,7 |
| – – – 0,7 – – – – – – |
-6,0 | 11,7 | -6,0 | 12,4 |
| – – 17,2 13,6 9,1 10,2 3,1 6,3 7,8 3,8 6,8 1,4 – 6,8 |
-26,4 | -34,9 | 17,6 | 7,2 |
| -36,4 -20,0 -13,3 -10,0 -6,7 -5,8 -10,6 -3,8 -25,1 -1,7 – -2,9 |
-152,2 | -50,1 | -244,3 | -94,3 |
| 245,6 146,8 99,4 80,1 82,1 59,9 56,3 41,4 46,6 16,2 – 13,5 |
-214,0 | -98,6 | 316,0 | 259,3 |
| -1,7 35,7 – – 0,9 – – 8,2 – – – |
-33,3 | 103,0 | 9,8 | 102,2 |
| 86,9 39,4 14,0 67,4 5,6 6,3 18,7 3,0 13,1 17,4 – 64,8 |
– | – | 138,3 | 198,3 |
| – -3,6 – -2,0 – -6,9 – -2,6 – – – |
– | – | -38,9 | – |
| – – – – – – – – – – – – |
-38,6 | 30,5 | -38,6 | 30,5 |
| 307,9 184,5 145,5 147,5 85,7 67,1 68,1 44,4 65,3 33,6 – 78,3 |
-285,9 | 34,9 | 386,6 | 590,3 |
| -48,2 | -18,8 | |||
| 338,4 | 571,5 |
Central administration
Balansräkning 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Goodwill 327,6 – 116,0 – 41,5 – 45,6 – 82,8 – – – – – 613,5 – Förvaltningsfastigheter 4959,2 2308,3 1642,8 645,0 1713,4 943,7 1120,0 660,3 1351,0 224,2 – – – – 10786,4 4781,5
och eliminering Summa
Rörelsens segment
Catenas rörelsesegment, som utgörs av regioner, har fastställts baserat på information vilken Catenas styrelse (den högste verkställande beslutsfattaren hos Catena) inhämtar för att utvärdera och fatta strategiska beslut.
| 2 | |
|---|---|
| Koncernens segment består av följande regioner: | 3 |
| Stockholm – utgörs av 36 fastigheter. Göteborg – utgörs av 11 fastigheter. |
|
| Helsingborg – utgörs av 20 fastigheter. | 4 |
| Jönköping – utgörs av 13 fastigheter. | |
| Malmö –- utgörs av 14 fastigheter. För mer information om regionernas fastigheter, se fastighets |
5 |
| förteckningen i förvaltningsberättelsen. | |
| Internpris mellan koncernens olika segment är beräknade | 6 |
| enligt marknadsmässiga villkor och består till största delen av | |
| utfakturerade administrationskostnader. I segmentens resultat, tillgångar och skulder inkluderas |
7 |
| direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på | |
| segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Utfördelning av | 8 |
| fastighetsadministration har skett med yta som huvudsaklig | |
| fördelningsgrund. I segmentens investeringar i materiella | 9 |
| anläggningstillgångar och förvaltningsfastigheter ingår samt liga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier |
|
| och inventarier av mindre värde. | 10 |
| Moderbolagets resultat, efter utfördelning av resultat av | |
| försäljningar av andelar i koncernföretag, ingår i det oför | 11 |
| delade beloppet. Moderbolagets tillgångar och skulder, efter eliminering av andelar i koncernföretag och koncernintern |
|
| avräkning samt omfördelning av andelar i intresseföretag, | 12 |
| ingår i det ofördelade beloppet. | |
| All verksamhet bedrivs i Sverige, sånär som på en fastig | 13 |
| het som finns i Danmark och denna fastighet tillhör region Malmö. |
|
| 14 | |
| 15 | |
| 16 | |
| 17 | |
| 18 | |
| 19 | |
| 20 | |
| 21 | |
| 22 | |
| 23 |
| Andelar i intresse – – – – – 27,7 – – – – – – 82,4 638,0 82,4 665,7 Tillgångar tillgängliga för försäljning – – – 559,2 – – – – – – – – – – – 559,2 Övriga tillgångar 720,6 493,3 299,2 325,1 262,3 215,1 258,2 161,6 220,4 44,3 – – -900,4 -299,5 860,3 939,9 Summa tillgångar 6 007,4 2 801,6 2 058,0 1 529,3 2 017,2 1 186,5 1 423,8 821,9 1 654,2 268,5 – – -815,7 340,1 12344,9 6 947,9 Eget kapital 1 841,7 1 021,4 523,0 620,0 513,1 484,7 576,3 350,2 116,9 91,6 – – 333,3 -90,1 3 904,3 2 477,8 Skulder till kredit 1715,0 1456,7 473,4 454,6 882,2 592,6 500,2 391,6 387,1 127,4 – – 2499,3 384,0 6457,2 3406,9 Skulder avseende till gångar för försäljning – – – 386,3 – – – – – – – – – – – 386,3 Övriga skulder 2 450,7 323,5 1 061,6 68,4 621,9 109,2 347,3 80,1 1 150,2 49,5 – – -3648,2 46,2 1 983,5 676,9 Summa eget kapital och skulder 6 007,4 2 801,6 2 058,0 1 529,3 2 017,2 1 186,5 1 423,8 821,9 1 654,2 268,5 – – -815,7 340,1 12344,9 6 947,9 Övriga upplysningar Investeringar i anlägg ningstillgångar 119,8 81,9 18,4 88,4 280,0 317,0 56,5 199,8 54,0 11,0 – 0,2 0,3 0,3 529,0 698,6 Avskrivningar – – – – – – – – – – – – -0,8 -0,5 -0,8 -0,5 |
– – – – – – – – – – – – |
2,3 | 1,6 | 2,3 | 1,6 |
|---|---|---|---|---|---|
Not 4. Hyresintäkter
Löptider för hyreskontrakt per 2016-12-31
Upplysningar om operationella leasingavtal – koncernen som leasegivare.
| Förfalloår | Antal kontrakt |
Kontrakterad årshyra, Mkr |
Kontrakterad årshyra, % |
|---|---|---|---|
| 2017 | 124 | 78,8 | 9,1 |
| 2018 | 59 | 62,5 | 7,3 |
| 2019 | 52 | 131,4 | 15,3 |
| 2020 | 59 | 141,0 | 16,4 |
| 2021 | 12 | 115,5 | 13,4 |
| 2022 | 13 | 64,6 | 7,5 |
| 2023+ | 49 | 266,9 | 31,0 |
| Totalt | 368 | 860,7 | 100,0 |
Kontrakterad hyresintäkt per kontraktsstorlek, Mkr
| Antal kontrakt | Kontrakterade hyresintäkter, % |
|
|---|---|---|
| >10,0 | 24 | 47,6 |
| 5,0 - 10,0 | 26 | 23,0 |
| 3,0 - 5,0 | 23 | 10,7 |
| 2,0 - 3,0 | 23 | 7,0 |
| 1,0 - 2,0 | 28 | 5,4 |
| 0,5 - 1,0 | 38 | 3,3 |
| <0,5 | 206 | 3,0 |
| Totalt | 368 | 100,0 |
NOT 5. Fastighetskostnader och central administration
| Fastighetskostnader | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Driftskostnader | 69,4 | 27,4 |
| Reparationer och underhåll | 27,2 | 19,3 |
| Fastighetsskötsel och teknisk tillsyn | 20,4 | 11,3 |
| Fastighetsskatt och tomträttsavgäld | 33,3 | 20,3 |
| Övriga externa kostnader | 13,0 | 8,2 |
| Fastighetsadministration | 45,2 | 26,4 |
| Totalt | 208,5 | 112,9 |
| Central administration | 2016 | 2015 |
| Personalkostnader | 20,5 | 13,5 |
| Köpta tjänster | 11,7 | 12,7 |
| Avskrivningar materiella |
Inom koncernen är en del av moderbolagets kostnader vidarefakturerade till dotterföretagen och klassificeras hos dotterföretag respektive koncern som fastighetskostnader.
anläggningstillgångar 0,8 0,5 Totalt 33,0 26,7
NOT 6. Arvode och kostnadsersättning till revisorer
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | 1,9 | 1,2 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 0,5 | 0,5 |
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,2 |
| Övriga tjänster | 0,1 | 0,1 |
| Totalt | 2,5 | 2,0 |
Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt sk revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.
Med revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag avses arvode för olika typer av kvalitetssäkringstjänster.
Med övriga tjänster avses sådant som inte ingår i revisionsuppdrag, revisionsverksamhet eller skatterådgivning.
Kostnader för revision och andra uppdrag hos PwC har i huvudsak belastat moderbolaget.
NOT 7. Leasingavgifter avseende operationell leasing
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Minimileaseavgifter1) | 10,6 | 9,5 |
| Totalt | 10,6 | 9,5 |
1) Det finns inga variabla avgifter.
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Inom ett år | 11,8 | 9,6 |
| Mellan ett och fem år | 42,6 | 36,1 |
| Senare än fem år | 380,9 | 247,1 |
| Totalt | 435,3 | 292,8 |
Koncernens operationella leasingavtal består huvudsakligen av tomträttsavtal och till obetydlig del av operationella billeasingavtal.
NOT 8. Anställda och personalkostnader
| Medelantalet | varav | varav | ||
|---|---|---|---|---|
| anställda | 2016 | män | 2015 | män |
| Anställda i Sverige | 33 | 70% | 22 | 69% |
| 2016 | 2015 | |||
| Könsfördelning | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor |
| Styrelse | 67% | 33% | 67% | 33% |
| Löner, arvoden, förmåner | ||
|---|---|---|
| och övriga ersättningar | 2016 | 2015 |
| Styrelseordförande | 0,2 | 0,2 |
| Övriga styrelseledamöter | 0,4 | 0,4 |
| Verkställande direktören | ||
| Grundlön | 2,8 | 2,7 |
| Övriga ersättningar | 1,5 | 1,4 |
| Övriga ledande befattningshavare (9* resp 7 personer) |
||
| Grundlön | 7,8 | 5,6 |
| Övriga ersättningar | 1,9 | 1,4 |
| Övriga anställda | 18,7 | 10,1 |
| Summa | 33,3 | 21,8 |
1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
| Pensionskostnader | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Verkställande direktören | 1,6 | 1,3 |
| Övriga ledande befattningshavare | ||
| (9* resp 7 personer) | 3,3 | 2,1 |
| Övriga anställda | 4,5 | 1,2 |
| Summa | 9,4 | 4,6 |
Lagstadgade sociala kostnader
| inkl, löneskatt | ||
|---|---|---|
| Styrelseordförande | 0,1 | 0,1 |
| Övriga styrelseledamöter | 0,1 | 0,1 |
| Verkställande direktören | 1,7 | 1,6 |
| Övriga ledande befattningshavare (9* resp 7 personer) |
3,7 | 2,7 |
| Övriga anställda | 6,7 | 3,4 |
| Summa | 12,3 | 7,9 |
| Totalt | 55,0 | 34,3 |
| Arvode styrelseledamot, tkr | ||
| Henry Klotz (ordförande) | 250 | 200 |
| Gustaf Hermelin | – | – |
| Bo Forsén | 125 | 100 |
| Erik Paulsson | 125 | 100 |
| Andreas Philipson (avgick årsstämma 28 april 2015) |
– | 100 |
| Catharina Elmsäter-Svärd |
Lön till styrelse och verkställande direktör avser styrelse och verkställande direktör i moderbolaget. Inget arvode har utgått till styrelseledamöter för medverkan i ersättningsutskottet.
(invald årsstämma 28 april 2015) 125 – Katarina Wallin 125 100 Summa 750 600
*) Under året har förändring skett i ledningsgruppen där två personer avgått i slutet på året och en person har tillkommit under senare delen av året.
Styrelsearvoden och ledande befattningshavares anställningsoch uppsägningsvillkor
Principer
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, övriga ersättningar (som består av bonus och milersättningar) och pension. Med andra ledande befattningshavare avses i Catena de 9 personer (7) som, under året, tillsammans med verkställande direktören utgör företagsledningen. För företagsledningens sammansättning, se sidan 127.
Pensionsförmåner samt övriga ersättningar till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen.
Till styrelsen utgår arvoden enligt beslut på årsstämma. För 2016 uppgick arvodet till totalt 0,6 Mkr (0,6), varav styrelsens ordförande har erhållit 0,2 Mkr. Inga andra arvoden eller förmåner har utgått till styrelsen.
Marknadsmässig ersättning om 0,1 Mkr (0,1) respektive 0,1 Mkr (0,1) för utförda tjänster inom verksamhetsstyrning, finansierings- och fastighetsrådgivning, utgick till bolag ägda av styrelseledamoten Erik Paulsson och styrelseledamoten Catharina Elmsäter-Svärd. Beloppen ingår ej i tabellen ovan. Styrelsearvodet till styrelseledamoten Katarina Wallin och Catharina Elmsäter-Svärd har utbetalats till deras egna bolag.
Bonus
Bonus till verkställande direktör utgår med en procent på koncernens resultat före skatt, till den del detta belopp överskrider av styrelsen fastställd budget, dock högst med ett belopp motsvarande 50 procent av den fasta lönen under samma kalenderår. Beslut om bonus fattas årsvis och innebär inte en rätt till bonus för kommande år. Bonusen är från och med
2015 pensionsgrundande. Även ledande befattningshavare kan utöver sin fasta lön erhålla en bonus. För övriga ledande befattningshavare kan bonus utgå till högst 25 procent av årlig fast lön.
Huvudprincipen i koncernen är fast månadslön. För övrig personal i bolaget kan, när ett extraordinärt arbete eller resultat i koncernen utförts eller uppnåtts, utbetalning av bonus ske med maximal bonus om en månadslön. Även denna bonus är inom ramen för ersättningspolicyn. I vissa fall kan målet vara icke-mätbart. Denna typ av bonus får endast uppgå till 20 procent av den totala bonusen.
Ersättningsutskottet bereder frågan om bolagets åtaganden och avsättning har skett för bonus för 2016 med 5,0 Mkr (4,6) inklusive sociala avgifter.
Bonussystemet omfattar endast ett år i sänder, för närvarande endast 2016. Ersättningskommittén svarar för utvärdering av system och utfall.
Pensioner
Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Pensionsinbetalningar sker med 35 procent av pensionsgrundande lön. Avtalsenlig ITP ska först utnyttjas och därefter skall resterande del fördelas på andra pensionsförsäkringar. Pensionsgrundande lön beräknas enligt ITP-planens regler.
Pensionsåldern för vice verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare, sammanlagt 8 personer (8), är 65 år. Deras pensioner tryggas via försäkringar. Pensionsavtalen anger att pensionspremien ska uppgå till 15-35 procent av den pensionsgrundande lönen. Vidare omfattas även övriga ledande befattningshavare av ITP-avtalet.
Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda planer enligt IAS19.
Avgångsvederlag
För verkställande direktören utgår, vid uppsägning från bolagets sida, utöver lön under 12 månaders (6) uppsägningstid ett avgångsvederlag motsvarande maximalt 12 månadslöner. I det fall verkställande direktören erhåller annan anställning eller övergår till egen verksamhet reduceras avgångsvederlaget med inkomst från ny arbetsgivare. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida är uppsägningstiden 6 månader.
Anställningsavtalen med vice VD och övriga ledande befattningshavare kan sägas upp av Catena med en uppsägningstid om 4-6 månader. Utöver lön under uppsägningstiden utgår avgångsvederlag motsvarande 4-6 månadslöner, som utbetalas vid uppsägningstidens utgång. Om Catena befriar befattningshavarna från arbetsskyldighet under uppsägningstiden skall eventuell inkomst från ny arbetsgivare eller egen verksamhet avräknas från lönen som utbetalas från Catena. Vid uppsägning från befattningshavarens sida är uppsägningstiden 2-6 månader. I detta fall utgår inget avgångsvederlag.
Inget avgångsvederlag har utbetalts till ledande befattningshavare som slutat sin anställning.
Berednings- och beslutsprocess
Ersättningsutskottet har under året givit styrelsen rekommendationer gällande principer för ersättning till ledande befattningshavare. Rekommendationen har innefattat proportionerna mellan fast och rörlig ersättning samt storleken på eventuella löneökningar. Det av styrelsen utsedda ersättningsutskottet bereder, förhandlar och lämnar förslag till styrelsen avseende verkställande direktörens villkor. Efter förslag från verkställande direktören beslutar ersättningsutskottet om övriga ledande befattningshavares ersättningar. Ersättningsutskottet beslutar även om eventuell bonus och utvärderar sedan systemet och utfallet.
Samtliga beslut tagna av ersättningsutskottet återrapporteras till styrelsen.
Ersättningsutskottet har under 2016 sammanträtt vid ett tillfälle.
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
NOT 9. Finansiella intäkter och kostnader
| Finansiella intäkter | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 8,6 | 7,2 |
| Valutakursvinster | 9,0 | – |
| Summa | 17,6 | 7,2 |
| Finansiella kostnader | 2016 | 2015 |
| Räntekostnader | -220,8 | -89,7 |
| Valutakursförluster | -10,0 | – |
| Övriga finansiella kostnader | -13,5 | -4,6 |
| Summa | -244,3 | -94,3 |
| Finansnetto | -226,7 | -87,1 |
NOT 10. Skatt
| Redovisad i rapport över totalresultat | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | ||
| Årets skatt | -7,9 | -2,8 |
| Skatt pga ändrad taxering | 2,4 | -1,1 |
| Summa | -5,5 | -3,9 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Förvaltningsfastigheter | -23,0 | -5,9 |
| Derivat | 7,5 | -6,7 |
| Skattemässiga underskott | -10,4 | -3,3 |
| Obeskattade reserver | -14,5 | -1,1 |
| Övriga uppskjutna skatter | -2,3 | 2,1 |
| Summa | -42,7 | -14,9 |
| Totalt redovisad skatt | -48,2 | -18,8 |
| Avstämning av effektiv skatt | 2016 | 2015 |
| Resultat före skatt | 386,6 | 590,3 |
| Skatt enligt gällande skattesats; 22% | -85,1 | -129,9 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -0,4 | -0,2 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 3,0 | -1,1 |
| Ej skattepliktiga bolagsförsäljningar | 41,4 | 108,8 |
| Övriga ej skattepliktiga intäkter | 3,3 | 0,6 |
| Skatt på andel i resultat från | ||
| intresseföretag | -1,3 | 2,8 |
| Upplösning goodwill | -8,6 | – |
| Övrigt | -0,5 | 0,2 |
Den redovisade effektiva skatten i procent uppgår till 12,5 procent (3,2).
Redovisad effektiv skatt -48,2 -18,8
| Skatt redovisad i de finansiella rapporterna | 2015 | 2016 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran | IB 2015 | Redovisat över resultatet |
Förvärv/ avyttring |
av bolag UB 2015 | Redovisat över resultatet |
Redovi sat i eget kapital |
Förvärv/ avyttring av bolag UB 2016 |
|
| Förvaltningsfastigheter | 11,1 | 6,6 | -3,5 | 14,2 | 3,8 | 0,2 | – | 18,2 |
| Skattemässiga underskott | 20,6 | -3,3 | – | 17,3 | -10,4 | – | 8,0 | 14,9 |
| Derivat | 32,2 | -6,7 | – | 25,5 | 7,5 | – | 69,5 | 102,5 |
| Fållanförluster | – | 0,8 | – | 0,8 | -0,8 | – | – | – |
| Summa uppskjuten skattefordran | 63,9 | -2,6 | -3,5 | 57,8 | 0,1 | 0,2 | 77,5 | 135,6 |
| Uppskjuten skatteskuld | ||||||||
| Förvaltningsfastigheter | 413,2 | 11,3 | -8,3 | 416,2 | 26,8 | – | 655,7 | 1 098,7 |
| Derivat | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Skulder tillgängliga för försäljning | – | – | -22,0 | -22,0 | – | – | 22,0 | – |
| Obeskattade reserver | 0,5 | 1,0 | – | 1,5 | 14,5 | – | 11,0 | 27,0 |
| Emissionskostnader | – | – | – | – | 1,5 | -1,5 | – | – |
| Summa uppskjuten skatteskuld | 413,7 | 12,3 | -30,3 | 395,7 | 42,8 | -1,5 | 688,7 | 1 125,7 |
Utöver de ovan redovisade skattemässiga underskotten finns inga outnyttjade underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats.
23
24
25
26
27
1
NOT 11. Goodwill
| Goodwill | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | – | – |
| Förvärv | 696,6 | – |
| Försäljningar och utrangeringar | -44,2 | – |
| Nedskrivningar | -38,9 | – |
| Utgående anskaffningsvärden | 613,5 | – |
Förvärvet av Tribona utgör ett rörelseförvärv och redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv. Detta innebär, till skillnad från tillgångsförvärv, att uppskjuten skatt ska beaktas på samtliga temporära skillnader. Denna redovisade uppskjutna skatteskuld resulterar i en goodwill på 696,6 Mkr.
NOT 12. Förvaltningsfastigheter
Förvaltningsfastigheter redovisas till verkligt värde.
| Årets förändring | 2016 | 2015 | ||
|---|---|---|---|---|
| Ingående värde | 5 340,3 | 5 750,9 | ||
| Förvärv | 5 875,5 | 566,7 | ||
| Ny-, till- och ombyggnation1) | 529,0 | 131,6 | ||
| Försäljningar | -1 105,6 | -1 307,2 | ||
| Omräkningsdifferenser med mera | 8,9 | 0,0 | ||
| Orealiserade värdeförändringar | 138,3 | 198,3 | ||
| Summa | 10 786,4 | 5 340,3 | ||
| Tillgångar tillgängliga för | ||||
| försäljning | – | -558,8 | ||
| Redovisat värde | 10 786,4 | 4 781,5 | ||
| Taxeringsvärden | 2016 | 2015 | ||
| Taxeringsvärden, byggnader | 2 704,2 | 1 596,2 | ||
| Taxeringsvärden, mark (varav inne | ||||
| hav med tomträtt 107,0 Mkr) | 1 007,2 | 748,1 | ||
| Totalt | 3 711,4 | 2 344,3 | ||
| Påverkan på årets resultat | 2016-12-31 2015-12-31 | |||
| Hyresintäkter | 786,6 | 464,2 | ||
| Fastighetskostnader före fastig hetsadministration för förvaltnings fastigheter som genererar hyresin täkter |
163,3 | 86,5 | ||
| Fastighetskostnader före fastig hetsadministration för förvaltnings fastigheter som inte genererar hyresintäkter |
– | – | ||
| Logistik | Projekt | |||
| Årets förändring | fastigheter | Solna | 2015 | |
| Ingående värde | 4 515,9 | 1 235,0 | 5 750,9 | |
| Förvärv | 566,7 | – 566,7 |
||
| Ny-, till- och | ||||
| ombyggnation1) | 131,4 | 0,2 | 131,6 | |
| Försäljningar | -7,2 | -1 300,0 | -1 307,2 | |
| Orealiserade | ||||
| värdeförändringar | 133,5 | 64,8 | 198,3 | |
| Summa | 5 340,3 | – 5 340,3 |
||
| Tillgångar tillgängliga för försäljning |
-558,8 | – -558,8 |
Redovisat värde 4 781,5 – 4 781,5
| Logistik | Projekt | ||
|---|---|---|---|
| Årets förändring | fastigheter | Solna | 2016 |
| Ingående värde | 5 340,3 | – | 5 340,3 |
| Förvärv | 5 875,5 | – | 5 875,5 |
| Ny-, till- och om | |||
| byggnation1) | 529,0 | – | 529,0 |
| Försäljningar | -1 105,6 | – | -1 105,6 |
| Omräkningsdifferenser med mera |
8,9 | – | 8,9 |
| Orealiserade värdeförändringar |
138,3 | – | 138,3 |
| Summa | 10 786,4 | – 10 786,4 | |
| Tillgångar tillgängliga för försäljning |
– | – | – |
| Redovisat värde | 10 786,4 | – 10 786,4 |
| Förvaltningsfastigheter uppdelade på regioner |
Antal fastig heter |
Uthyrbar yta, tkvm |
Verkligt värde, Mkr |
|---|---|---|---|
| Göteborg | 11 | 201,6 | 1 642,8 |
| Helsingborg | 20 | 258,8 | 1 713,4 |
| Jönköping | 13 | 230,3 | 1 120,0 |
| Malmö | 14 | 173,5 | 1 351,0 |
| Stockholm | 36 | 626,7 | 4 959,2 |
| Totalt | 94 | 1 490,9 | 10 786,4 |
1) Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig utom till den del de avser ränta under produktionstiden för större ny-, till- eller ombyggnader som tar betydande tid i anspråk att färdigställa. Dessa finns i egna bolag där samtlig upplåning avser dessa ny-, till- eller ombyggnader vilket innebär att ränta hänförlig till lån i dessa bolag är aktiverade. Aktiverade räntor uppgår till 5,1 Mkr (1,4).
Verkligt värde
Verkligt värde fastställs utifrån en intern värderingsmodell som uppdateras varje kvartal. Beräkningen av verkligt värde görs för varje enskild fastighet genom en sexårig kassaflödesmodell.
Värderingskategorier för förvaltningsfastigheter
Koncernens samtliga fastigheter har bedömts vara i nivå 3 i värderingshierarkin. Koncernens fastigheter består primärt av logistikfastigheter, vilka har liknande riskprofil och värderingsmetodik. Koncernen har haft en väsentlig projektfastighet som avyttrades under 2015. Då riskprofilen och värderingsmetodiken skiljer sig till viss del mellan projektoch logistikfastigheter har koncernen gjort bedömningen att upplysning lämnas för dessa två klasser av fastigheter. För projektfastigheten är det bedömda värdet baserat på ett byggrättsvärde där även hänsyn har tagits till det flöde som finns.
Direktavkastningskrav och real tillväxt
De väsentligaste variablerna, som är avgörande för det beräknade verkliga värdet i modellen, är direktavkastningskravet och bedömd real tillväxt, dvs inflationsantagandet. Andra viktiga variabler är driftsöverskott, den långsiktiga vakansnivån och geografiskt läge.
Till grund för fastställande av direktavkastningskravet ligger bl a marknadens riskränta för fastighetsinvesteringar vid varje given tid. Denna baseras på ett antal faktorer såsom marknadsränta, skuldsättningsgrad, inflationsförväntningar och avkastningskrav på insatt kapital. Men även fastighetsspecifika förutsättningar påverkar direktavkastningskravet. Direktavkastningskravet är fastighetens driftsöverskott ställt i relation till det verkliga värdet.
Som diskonteringsränta används fastställd direktavkastningsränta med tillägg för årlig inflation. Nivån på den årliga framtida inflationen bedöms till 2 procent.
25
26
27
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
17
18
19
20
21
22
23
Driftsöverskott och vakansnivå
Driftsöverskott är skillnaden mellan hyresintäkterna och drifts- och underhållskostnader (fastighetskostnader före fastighetsadministration).
Utgångspunkten är aktuell prognos för driftsöverskottet baserat på senaste årets utfall. Intäkterna och eller drifts- och underhållskostnaderna för ett enskilt år kan dock vara påverkade av faktorer som inte är vanligt förekommande under fastighetens långsiktiga livstid. Om så skulle vara fallet för aktuella prognosvärden sker en normalisering av det enskilda årets belopp.
Intäkterna kan normaliseras om den bedömda hyresutvecklingen under aktuell sexårsperiod bedöms avvika från utgångsprognosens. Detta sker i så fall utifrån förväntade förändringar i hyresintäkterna baserat på de enskilda kontraktens nuvarande hyra kontra bedömd marknadshyra vid kontraktens förfallotidpunkt och förändringar i den långsiktiga vakansnivån.
Även drift- och underhållskostnader kan bli föremål för normalisering utifrån en analys av såväl historiska som aktuella kostnader med hänsyn till hyresgästens respektive hyresvärdens åtagande enligt hyresavtalet.
Byggrätter
Det verkliga värdet som redovisas i balansräkningen gällande byggrätter är bedömda värden på planlagda byggrätter på
respektive fastighet. Den tillämpade värderingsmetoden för byggrätterna baseras på ortprismetoden där värdet har bedömts i respektive ort. Efter en bedömning där Catenas byggrätters läge i förhållande till jämförelseobjekten har invägts, har avdrag skett för bedömda kostnader avseende rivning, projektering med mera. Vidare har avdrag skett för väntetider och bedömd risk förknippade med byggrätterna.
Beräkning
När alla variabler fastställts utifrån ovanstående beskrivning sker en beräkning av nuvärdet av de kommande fem årens driftsöverskott i kassaflödesmodellen. Dessutom beräknas nuvärdet av restvärdet baserat på det sjätte årets driftsöverskott i denna modell. Därefter sker eventuellt en justering för värdet av pågående projekt och mark med outnyttjade byggrätter.
Summan av dessa värden utgör det beräknade verkliga värdet. En viss avvikelse tillåts dock mellan det beräknade värdet och det bokförda värdet innan justering av det bokförda värdet görs. Avvikelsen ska ligga inom ett intervall som styrs av en tillåten avvikelse från det fastställda direktavkastningskravet på +/-0,25 procent. Först när avvikelsen över- eller understiger detta intervall justeras det bokförda värdet. Denna avvikelse accepteras då det alltid föreligger viss osäkerhet i beräknade värden.
Sammanställning av utfall för väsentliga variabler och de normaliserade värden som använts i den interna värderingsmodellen:
| För definitioner se sidan 129. | Faktiskt utfall | Normaliserade värden1) |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Göteborg | Helsingborg | Jönköping | Malmö | Stockholm | Totalt | Totalt | |
| Hyresvärde, Mkr | 132,8 | 127,1 | 120,0 | 121,4 | 424,4 | 925,7 | 958,2 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad, % | 96,8 | 91,7 | 90,1 | 92,2 | 93,2 | 93,0 | 89,0 |
| Kontrakterad årshyra, Mkr | 128,5 | 116,5 | 108,1 | 111,9 | 395,7 | 860,7 | 852,8 |
| Driftsöverskott före fastighetsadm, Mkr | 103,6 | 85,7 | 59,1 | 64,9 | 264,8 | 578,1 | 786,3 |
| Fastigheternas direktavkastning före | |||||||
| fastighetsadm., % | 6,3 | 5,0 | 5,3 | 4,8 | 5,3 | 5,4 | 7,3 |
| Överskottsgrad före fastighetsadm., % | 82,0 | 74,2 | 68,3 | 55,2 | 77,7 | 73,5 | 92,2 |
| Diskonteringsränta | 9,3 | ||||||
| Antagen årlig hyresutveckling, % | 2,0 |
1) Baserade på fastighetsbeståndet vid årets utgång. Den normaliserade överskottsgraden baseras på kontrakterad årshyra.
Avvikelsen mellan faktiskt utfall på driftsöverskottet före fastighetsadministration och det normaliserade värdet beror till största delen på projekt som under delar av 2016 endast genererat kostnader men som i de normaliserade värdena beräknats på helårsvärden av det driftsöverskott som genereras när projektet är färdigställt.
En fastighets verkliga marknadsvärde kan fastställas först när den säljs. I beräkningar av verkligt värde enligt ovan beskrivna modell ingår olika bedömningsfaktorer som innehåller viss grad av osäkerhet.
För att säkerställa den interna värderingen genomförs externa värderingar på ett urval av fastighetsbeståndet, Newsec och Cushman&Wakefield har värderat cirka 95,7 procent av beståndet, motsvarande ett värde av 10,4 Mdkr under 2016.
| 24 | Andel värderade fastigheter | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Antal fastigheter | 83 | 29 | |
| 25 | Externt värde, Mkr | 10 380,7 | 3 374,0 |
| Motsvarande internt värde, Mkr | 10 321,3 | 3 356,8 | |
| 26 | Avvikelse, Mkr | 59,4 | 17,2 |
| Avvikelse, % | 0,6 | 0,5 | |
| Redovisat värde | 10 786,4 | 5 340,3 | |
| 27 | Externvärderad andel, % | 95,7 | 62,9 |
Värdering
Eftersom alla fastighetsvärderingar innehåller bedömningsfaktorer med olika grader av osäkerhet anges vanligen ett visst osäkerhetsintervall i beräknade värden. Vid jämförelse mellan de internt beräknade värdena och de externa värderingarna accepteras därför ett avvikelseintervall på +/-10 procent mellan dessa värden innan de interna värdena eventuellt omprövas. Jämförelsen görs på totalnivå för det externvärderade beståndet.
Känslighetsanalys
De parametrar som väsentligt påverkar värdet på en fastighet är diskonteringsräntan och hyresvärdet. I diskonteringsräntan ingår antagande såsom ränteläge, skuldsättningsgrad, inflationsantaganden, avkastningskrav på insatt kapital, läge på fastigheten, hyresgäststruktur m.m. Hyresvärdet speglar marknadsbilden för vad hyresgästerna är villiga att betala för fastighetsytor.
För att belysa hur en förändring på +/- 1 procent för dessa parametrar påverkar beräknat verkligt värde kan följande känslighetsanalys göras:
| Påverkan | ||
|---|---|---|
| Förändring | +1% | -1% |
| Diskonteringsränta, Mkr | -1 475 | 1 652 |
| Antagen årlig hyresutveckling, Mkr | 403 | -665 |
NOT 13. Materiella anläggningstillgångar
| Inventarier | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 2,6 | 2,3 |
| Förvärv | 1,6 | 0,3 |
| Försäljningar och utrangeringar | -0,1 | – |
| Utgående anskaffningsvärden | 4,1 | 2,6 |
| Omklassificering | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – |
| Årets avskrivningar | -0,8 | -0,5 |
| Utgående avskrivningar | -1,8 | -1,0 |
| Redovisat värde | 2,3 | 1,6 |
Avskrivningar fördelar sig på nedanstående rader i resultatet.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Central administration | 0,8 | 0,5 |
NOT 14. Andelar i intresseföretag
| vid årets slut | 82,4 | 665,7 |
|---|---|---|
| Totalt värde intresseföretag | ||
| Redovisat värde vid årets slut | 48,2 | 638,0 |
| Årets andel av resultat efter skatt | -12,6 | 11,8 |
| Aktieägartillskott | – | 15,0 |
| Omklassificering | -610,2 | – |
| Förvärv | 33,0 | 610,2 |
| Vid årets början | 638,0 | 1,0 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Intresseföretag | 2016 | 2015 |
| Redovisat värde vid årets slut | 34,2 | 27,7 |
| Årets andel av resultat efter skatt | 6,5 | 0,6 |
| Förvärv | – | 0,1 |
| Vid årets början | 27,7 | 27,0 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Joint Venture | 2016 | 2015 |
Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna.
PeBri Projektutveckling AB bedriver för närvarande ingen verksamhet.
Log. Sunnanå AB äger och förvaltar en fastighet i Burlöv utanför Malmö.
Log. Tostarp AB äger och förvaltar en fastighet i Helsingborg Östra.
Log. Sunnanå Två AB äger mark i Logistikposition Burlöv utanför Malmö och skall driva projekt och utveckling av denna.
Log. Tostarp Två AB äger mark i Helsingborg Östra och skall driva projekt och utveckling av denna.
Samtliga ovanstående joint ventures ägs tillsammans med Peab.
Intresseföretaget Törsjö Logistik AB äger mark och utvecklar logistikposition i Örebro. Bolaget ägs till 34 procent tillsammans med Örebroporten Förvaltning AB med 33 procent och AB Lokalhusman i Örebro 2 med 33 procent.
Catenas intresseföretag, SFF Holding AB, nedan kallat SFF, kommer via dotterbolaget Svensk FastighetsFinansiering AB (publ) bedriva finansieringsverksamhet i form av upptagande av lån på kapitalmarknaden genom utgivande av obligationer (MTN-Medium Term Notes) samt utlåningsverksamhet genom utgivande av kontantlån till delägarna, Catena, Diös, Fabege, Platzer och Wihlborg.
SFFs verksamhet skiljer sig från övriga joint ventures och intresseföretag som Catena äger. SFFs verksamhet baseras på en finansiell struktur och är inte jämförbar med Catenas verksamhet. Tabellerna nedan inkluderar de intresseföretag som bedriver fastighetsrelaterade verksamhet. Läs gärna mer om SFF på www.svenskfastighetsfinansiering.se.
Skillnaden mellan kapitalandelsvärde med kapitalandelsmetod i koncernredovisningen jämfört med om andelarnas värde hade redovisats enligt anskaffningskostnadsmetoden uppgår till 50,8 Mkr (32,9).
I följande tabell visas, förutom ägarandel och koncernens redovisade värde, intresseföretagens resultat och balansräkning i sammandrag, Mkr (100%).
27
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
2016
| Joint Ventures/ | Ägar | Redovisat | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag | Org. Nr. | Säte | andel | Tillgångar | Skulder | Intäkter | Resultat | värde |
| PeBri Projektutveckling AB | 556752-1108 | Helsingborg | 50,00% | 0,4 | 0,0 | – | – | 0,4 |
| Log. Sunnanå AB | 556699-7788 | Helsingborg | 50,00% | 156,5 | 147,9 | 9,4 | 6,0 | 8,6 |
| Log. Tostarp AB | 556667-8784 | Helsingborg | 50,00% | 60,1 | 35,1 | 1,2 | 0,4 | 25,0 |
| Log. Sunnanå Två AB | 559023-3911 | Helsingborg | 50,00% | 32,0 | 31,9 | – | – | 0,1 |
| Log. Tostarp Två AB | 559025-2259 | Helsingborg | 50,00% | 14,5 | 14,4 | – | – | 0,1 |
| Törsjö Logistik AB | 559014-0272 | Örebro | 34,00% | 19,1 | 10,1 | – | – | 8,9 |
| Summa fastighetsbolag | 282,6 | 239,4 | 10,6 | 6,4 | 43,1 | |||
| SFF Holding AB (finansiering) |
556958-5606 | Stockholm | 20,00% | – | – | – | -0,3 | 39,3 |
| Totalt | 282,6 | 239,4 | 10,6 | 6,1 | 82,4 |
| 2015 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Joint Ventures/ | Ägar | Redovisat | ||||||
| Intresseföretag | Org. Nr. | Säte | andel | Tillgångar | Skulder | Intäkter | Resultat | värde |
| PeBri Projektutveckling AB | 556752-1108 | Helsingborg | 50,00% | 0,8 | 0,0 | – | -0,4 | 0,4 |
| Log. Sunnanå AB | 556699-7788 | Helsingborg | 50,00% | 302,9 | 297,7 | – | 0,0 | 2,6 |
| Log. Tostarp AB | 556667-8784 | Helsingborg | 50,00% | 118,9 | 69,7 | 4,1 | 1,7 | 24,6 |
| Log. Sunnanå Två AB | 559023-3911 | Helsingborg | 50,00% | 0,4 | 0,3 | – | – | 0,1 |
| Log. Tostarp Två AB | 559025-2259 | Helsingborg | 50,00% | 0,1 | – | – | – | 0,1 |
| Tribona AB (publ)1) | 556870-4646 | Lund | 29,55% | 5 452,0 | 3 534,0 | 402,0 | 140,0 | 622,3 |
| Summa fastighetsbolag | 5 875,1 | 3 901,7 | 406,1 | 141,3 | 650,1 | |||
| SFF Holding AB | ||||||||
| (finansiering) | 556958-5606 | Stockholm | 20,00% | – | – | – | -0,7 | 15,6 |
| Totalt | 5 875,1 | 3 901,7 | 406,1 | 140,6 | 665,7 |
1) Catena ägde 31 december 201514 377 428 aktier i Tribona. Tribona-aktien var noterad på Nasdaq Stockholm och börskursen var 42,9 kr per aktie.
Tribonas räkningar för 2015 i sammandrag:
| 2015 | ||
|---|---|---|
| 14 | Resultaträkning, Mkr | jan-dec |
| Hyresintäkter | 402,0 | |
| Resultat före skatt | 180,0 | |
| 15 | Totalresultat | 138,0 |
| 16 | Balansräkning, Mkr | 2015-12-31 |
| Balansräkning, Mkr | 2015-12-31 |
|---|---|
| Förvaltningsfastigheter | 5 262,0 |
| Övriga tillgångar | 190,0 |
| Summa tillgångar | 5 452,0 |
| Eget kapital | 1 918,0 |
| Övriga skulder | 3 534,0 |
| Summa eget kapital och skulder | 5 452,0 |
Övriga intresseföretagens resultat- och
| balansräkning i sammandrag, Mkr (100 %) | ||
|---|---|---|
| -- | ----------------------------------------- | -- |
| 2016-12-31 2015-12-31 | ||
|---|---|---|
| Resultaträkningen | ||
| Hyresintäkter | 21,3 | 4,1 |
| Driftsöverskott | 20,1 | 3,7 |
| Årets resultat | 1,9 | 0,9 |
| 2016-12-31 2015-12-31 | ||
| Balansräkningen | ||
| Anläggningstillgångar | 396,3 | 333,8 |
| Omsättningstillgångar | 100,6 | 41,4 |
| Summa tillgångar | 496,9 | 375,2 |
| Eget kapital | 10,8 | 8,4 |
| Avsättningar | 9,8 | 0,8 |
| Övriga skulder | 476,3 | 366,0 |
| Summa eget kapital och skulder | 496,9 | 375,2 |
I ovanstående tabell ingår ej resultat-och balansräkning för SFF. Läs mer om SFF på sidan 87.
NOT 15. Kundfordringar
| Tidsanalys på kundfordringar som är förfallna men inte ned skrivna |
2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| < 30 dagar | 1,3 | 0,1 |
| 31-60 dagar | 0,5 | 0,2 |
| 61-90 dagar | 0,6 | 0,3 |
| >91 dagar | 0,8 | 0,5 |
| Summa | 3,2 | 1,1 |
| Ej förfallna | 25,1 | 0,8 |
| Totalt | 28,3 | 1,9 |
| Nedskrivna fordringar | ||
| Reservering vid årets början | 0,1 | 2,3 |
| Reservering för befarade förluster | 0,1 | 0,0 |
| Betalda tidigare befarade förluster | 0,0 | 0,0 |
| Förvärvade reserveringar | 0,0 | 0,0 |
| Konstaterade förluster | -0,1 | -2,2 |
| Reservering vid årets slut | 0,1 | 0,1 |
| Totala kundfordringar | 28,4 | 2,0 |
Kundfordringar som överstiger 30 dagar reserveras om inte det kan bedömas att kundens betalningsproblem är av kortsiktig övergående karaktär.
7
6
8
9
10
11
12
13
17
18
19
NOT 16. Tillgångar och skulder tillgängliga för försäljning
Den 16 december 2015 tecknades avtal om försäljning av bolaget Fastigheten Preppen HB med tillhörande fastighet Västra Frölunda Högsbo 21:2. Dotterföretagets tillgångar och skulder har därför redovisats som innehav för försäljning i årsredovisningen för 2015.
Dotterföretaget tillträddes av köparna den 15 januari 2016. Finansiell information avseende det sålda bolaget återfinns nedan:
Ingen analys görs av resultat och kassaflöde då försäljningen bedöms ha en mindre påverkan på dessa poster.
| De redovisade värdena på till gångar och skulder vid årsskiftet |
||
|---|---|---|
| var: | 2016-12-31 2015-12-31 | |
| Förvaltningsfastigheter | – | 558,8 |
| Kortfristiga fordringar | – | 0,4 |
| Summa tillgångar | – | 559,2 |
| Eget kapital | – | – |
| Skulder till kreditinstitut, långfristiga |
– | 347,2 |
| Uppskjuten skatteskuld | – | 22,0 |
| Övriga kortfristiga skulder | – | 17,1 |
| Summa eget kapital och skulder | – | 386,3 |
| Nettotillgångar | – | 172,9 |
NOT 17. Övriga fordringar
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Fordran intresseföretag | 92,7 | 33,3 |
| Mervärdesskatt och övriga skattefordringar |
44,2 | 12,7 |
| Övriga fordringar | 340,3 | 0,2 |
| Totalt | 477,2 | 46,2 |
NOT 18. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Administration och | ||
| fastighetskostnader | 10,1 | 6,0 |
| Förutbetald avgift kreditfacilitet | 8,0 | 2,6 |
| Förutbetalda projektkostnader | 3,2 | 2,0 |
| Förutbetalda tomträttsavgifter | 2,2 | 2,9 |
| Förutbetalda försäkringspremier | 1,4 | 0,1 |
| Periodiserade hyresrabatter | 35,5 | – |
| Upplupna intäkter | 7,5 | 1,9 |
| Totalt | 67,9 | 15,5 |
NOT 19. Eget kapital och resultat per aktie
| Antal | Totalt | ||
|---|---|---|---|
| Antal registrerade aktier | aktier | antal aktier | |
| Nyemission | 1999-05-17 | 490 754 | 11 555 662 |
| Fondemission | 2006-03-09 | 8 838 | 11 564 500 |
| Riktad nyemission | 2013-10-18 13 630 952 | 25 195 452 | |
| Riktad nyemission | 2014-03-10 | 446 469 | 25 641 921 |
| Riktad nyemission | 2016-01-22 | 7 246 971 | 32 888 892 |
| Riktad nyemission | 2016-02-15 | 346 614 | 33 235 506 |
| Riktad nyemission | 2016-10-11 | 2 500 000 | 35 735 506 |
| Antal reg. aktier | 35 735 506 | ||
| Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till moder bolagets aktieägare under året (uttryckt i kr per aktie) |
2016 | 2015 | |
| Resultat per aktie | |||
| Årets resultat | 338,4 | 571,5 | |
| Utestående stamaktier | 35 735 506 25 641 921 | ||
| Vägt antal utestående stamaktier | 33 166 546 25 851 694 | ||
| Resultat per aktie före och efter utspädning, kr |
10,20 | 22,11 | |
| Resultat per aktie har omräknats retroaktivt med hänsyn till fondemissionselementet i nyemissionen den 11 oktober 2016. Kapital Catenas mål med kapitalförvaltningen är att tillse att kapital tillförsel och likviditet tryggas, att finansiella riskexponeringar hålls inom av styrelsen beslutade mandat samt att betalnings |
|||
| Kapital definieras i Catena som totalt eget kapital så som | |||
| systemen är ändamålsenliga. det redovisas i rapport över finansiell ställning. Finansiella mål |
Mål 2016 | Utfall 2016 | |
| Aktieutdelning ska långsiktigt uppgå till 50% av förvaltnings |
|||
| resultatet, reducerad med schablonberäknad skatt |
>123,2 Mkr | 125,1 | |
| >1,75 ggr | 2,3 ggr | ||
| Räntetäckningsgrad Genomsnittlig kapitalbindning |
>2 år | 1,5 år1) |
1) Efter årets slut har Catena tecknat finansieringsavtal med totala ramar om cirka 3,2 Mdr kronor.
Finanspolicy
Catena har utarbetat en finanspolicy som reglerar vilka finansiella instrument som får användas, vilka placeringar som får göras, hur utlåning ska ske samt hantering av ränteexponering vid upplåning.
Externa kapitalkrav
De huvudsakliga externa kapitalkrav som Catena är underställt är för fastighetskrediter en räntetäckningsgrad om 1,5 ggr, en belåningsgrad som understiger 70-75% och en soliditet som överstiger 25%. Catena har uppfyllt samtliga externa krav i koncernens bolag.
26
27
NOT 20. Finansiella instrument och finansiell riskhantering
Finanspolicy
Koncernens finansiella risktagande regleras av riskmandat fastställda av Catenas styrelse. Koncernens finansförvaltning bedrivs i Catena AB, som skall tillse att kapitaltillförsel och likviditet tryggas, att finansiella riskexponeringar hålls inom av styrelsen beslutat mandat samt att betalningssystemen är ändamålsenliga.
Catena har som policy att nettoskulden (räntebärande skulder minus likvida medel) huvudsakligen ska vara täckt av upplåning med en lånebindningstid mellan noll och tio år. All upplåning, förutom den som avser fastigheten i Danmark, ska ske i svensk valuta. Catena har som mål att, i den mån det är möjligt, anpassa räntebindningsstrukturen efter löptiden på tecknade hyreskontrakt. Låneportföljen har anpassats till riskstrategin genom användande av fasträntelån, ränteswappar och avtal om räntetak för att anpassa räntebindning.
Finansiering och finansieringsrisker
Räntebärande skulder i Catena är i huvudsak skulder till kreditinstitut och skulder till intresseföretag. Skulder till kreditinstitut uppgick per 2016-12-31 till 6 457,2 Mkr (3 754,1 varav 347,2 Mkr avser skulder tillgängliga för försäljning enligt IFRS 5, se not 16).
Finansieringen består av fastighetslån med pantbrev som säkerhet, i vissa fall är även dotterföretagens aktier pantsatta och borgen lämnad av moderbolag. Fastighetslånen är villkorade av att räntetäckningsgraden ska överstiga 1,5 ggr, att belåningsgraden högst ska uppgå till 70%-75% av marknadsvärdet samt en soliditet som överstiger 25%. För information om måluppfyllelse, se not 19.
Målet med Catenas likviditetsplanering är att se till att det alltid finns likviditet att tillgå för att möta betalningsåtaganden vid en given tidpunkt. Catena gör övergripande likviditetsprognoser kvartalsvis som sedan ligger till grund för det löpande arbetet. För att minimera kostnaden för Catenas upplåning och för att säkerställa att finansiering kan erhållas, har bolaget lånelöften som täcker behovet av rörelsekrediter. Vidare arbetar Catena med att sprida låneförfallen jämt över tiden samt att diversifiera kapitalkällorna. Per 2016-12-31 fanns kreditlöften om 6 906,3 Mkr (3 900,3) varav 449,1 Mkr (146,2) var outnyttjat.
Tabellen nedan visar när de finansiella tillgångarna och skulderna förfaller till omförhandling eller amortering.
Förfallostruktur finansiella tillgångar och skulder 2016-12-31
| Finansiella skulder | Betalningsflöden | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar |
Lån | Leverantör | Intresse företag |
Upplupet | Outnyttjade kreditlöften |
räntor på lån1) |
räntor på derivat1) |
|
| 0-3 mån | 181,3 | 1 339,7 | 85,6 | 46,4 | 90,2 | – | 19,2 | 35,6 |
| 3-12 mån | 477,2 | 2 295,5 | – | – | – | 449,1 | 39,4 | 106,8 |
| 1-2 år | – | 381,3 | – | 14,0 | – | – | 42,1 | 136,7 |
| 2-5 år | – | 2 362,5 | – | 9,7 | – | – | 33,4 | 318,8 |
| Över 5 år | – | 78,2 | – | – | – | – | 17,0 | 95,9 |
| Totalt | 658,5 | 6 457,2 | 85,6 | 70,1 | 90,2 | 449,1 | 151,1 | 693,8 |
1) Vid aktuellt ränteläge.
Förfallostruktur finansiella tillgångar och skulder 2015-12-31
| Finansiella skulder | Betalningsflöden | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar |
Lån | Leverantör | Intresse företag |
Upplupet | Outnyttjade kreditlöften |
räntor på lån1) |
räntor på derivat1) |
|
| 0-3 mån | 236,7 | 369,3 | 48 | 14,9 | 38,8 | – | 11,0 | 11,8 |
| 3-12 mån | – | 975,4 | – | – | – | 115,8 | 30,2 | 35,6 |
| 1-2 år | 294,5 | 1 968,1 | – | – | – | 30,4 | 21,0 | 47,5 |
| 2-5 år | 169,9 | – | – | – | – | 6,5 | 142,5 | |
| Över 5 år | 318,6 | 271,4 | – | – | – | – | 59,2 | 88,2 |
| Totalt | 849,8 | 3 754,1 | 48,0 | 14,9 | 38,8 | 146,2 | 127,9 | 325,6 |
1) Vid aktuellt ränteläge.
De fastigheter som Catena äger är finansierade med lån och eget kapital. Huvuddelen av finansieringen består av lån från banker och andra kreditinstitut. Finansieringsrisken är risken för att en framtida finansiering via nya lån får en negativ påverkan på Catenas resultat pga ökade upplåningskostnader. Catena hanterar denna risk genom att upplåningen är fördelad till olika förfallotidpunkter.
Låneavtalens förfallostruktur
| 25 | Förfalloår | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| 2016 | – | 1 344,7 | |
| 2017 | 3 635,2 | 1 968,1 | |
| 26 | 2018 | 381,3 | 169,9 |
| 2019 | 1 378,9 | – | |
| 27 | 2020 | 983,6 | 112,0 |
| >2024 | 78,2 | 159,4 | |
| Totalt | 6 457,2 | 3 754,1 |
Förfallostruktur för redovisade långfristiga skulder till kreditinstitut
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Förfallotidounkt, 1-5 år från balansdagen |
2 709,8 | 2 250,0 |
| Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen |
78,2 | 159,4 |
| Totalt | 2 788,0 | 2 409,4 |
Lånevillkor, effektiv ränta och förfallostruktur
| Nominellt belopp i originalvaluta |
Genomsnittlig effektivränta |
|||
|---|---|---|---|---|
| 16-12-31 | 15-12-31 | 16-12-31 | 15-12-31 | |
| Skulder till kreditinstitut |
6 457,2 | 3 754,1 | 3,6% | 2,6% |
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Den genomsnittliga räntan tar hänsyn till ränteswapavtal och räntetak.
Total utestående volym avseende avtal om ränteswappar uppgår till 4 457,6 Mkr (2 000,0) och räntetak till 262,0 Mkr (0,0).
Ränterisk
Ränterisken är risken för förändringar i marknadsräntor negativt påverkar kassaflödet eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder. Catenas finanspolicy anger ramarna för hur arbetet med hantering av ränterisker ska bedrivas. Ett övergripande mål är att förfallostrukturen på hyresavtalen ska beaktas vid bestämmande av räntebindningstid. Detta sker huvudsakligen genom att anpassa låneportföljen till riskstrategin genom användande av derivat, ränteswappar och avtal om räntetak.
De totala räntebärande låneskulderna uppgick per 2016- 12-31 till 6 457,2 Mkr (3 754,1, varav 347,2 Mkr är skulder tillgängliga för försäljning, se not 16), varav 132,3 Mkr (88,5) kommer att amorteras under 2017. Den genomsnittliga effektivräntan uppgick vid samma tidpunkt till 1,4 procent (1,3) och den genomsnittliga räntebindningstiden till cirka 0,3 år (0,4), utan hänsyn till derivat. Med hänsyn tagen till derivat uppgick den genomsnittliga effektivräntan till 3,6 procent (2,6) och den genomsnittliga räntebindningstiden till 3,5 år (3,1). Till följd av att dessa faktorer kontinuerligt förändras kan koncernens resultat komma att påverkas. Majoriteten av koncernens räntebärande skulder har en räntebindningstid som är kortare än ett år med rörlig ränta. Ränta på de rörliga
lånen baseras på 3-månaders Stibor eller Cibor med tillägg av en marginal. För att begränsa ränterisken av lån till rörlig ränta innehas ränteswappar om 4 457,6 Mkr (2 000,0) och avtal om räntetak om 262,0,0 Mkr (0,0).
Två av Catenas lånefaciliteter påverkas av den negativa stibor genom att marginalräntan i dessa fall minskas. Derivatinstrumenten påverkas då Catena får betala även den rörliga räntedelen då denna nu är negativ. Nettoeffekten för 2016 av den negativa Stibor är -12,5 Mkr. Övriga lånefaciliteter påverkas inte av den negativa Stibor då dessa innehar ett räntegolv som gör att räntan aldrig kan understiga 0%.
| Ränteförfallostruktur | Effektiv | Andel | |
|---|---|---|---|
| År | Mkr | ränta, %1) | i % |
| 2017 | 1 618,3 | 2,4 | 25,1 |
| 2018 | 764,0 | 3,4 | 11,8 |
| 2019 | 300,0 | 4,8 | 4,6 |
| 2020 | 562,0 | 4,1 | 8,7 |
| 2021 | 751,7 | 4,4 | 11,6 |
| 2022 | 883,9 | 4,4 | 13,7 |
| 2023 | 1 070,0 | 3,8 | 16,6 |
| >2024 | 507,3 | 3,0 | 7,9 |
| Totalt | 6 457,2 | 3,6 | 100,0 |
1) Avser aktuell genomsnittlig ränta per 2016-12-31. Räntenivån förändras i takt med det generella ränteläget men med begränsning av aktuella räntetak.
| Nominellt värde | Verkligt värde (exklusive upplupen ränta) |
Redovisat värde | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
| Ränteswapavtal | ||||||
| (erhåller rörlig, betalar fast ränta) | 4 457,6 | 2000,0 | -464,5 | -115,7 | -464,5 | -115,7 |
| Avtal om räntetak | 262,0 | – | – | – | – | – |
Av redovisat värde för ränteswap- och capavtalen avser hela beloppet -464,5 Mkr (-115,7) långfristig del.
Tabellen ovan visar att verkligt och bokfört värde på koncernens samtliga derivat inte skiljer sig åt. Även för övriga för koncernen och moderbolaget upptagna finansiella tillgångar och skulder har samma verkliga värde som redovisat värde per 2016-12-31.
Nettovinst/förlust på finansiella instrument redovisade i resultaträkningen
Nettovinst/förlust utgörs av resultat hänförbara till finansiella instrument exklusive räntor. För uppgifter om ränteintäkter och räntekostnader se not 9 Finansiella intäkter och kostnader.
| 2016 | Nettovinst/förlust i resultaträkningen |
|---|---|
| Lånefordringar och kundfordringar | -0,1 |
| Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via RR |
-38,6 |
| 2015 | Nettovinst/förlust i resultaträkningen |
| Lånefordringar och kundfordringar | – |
| Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via RR |
30,5 |
En höjning av räntenivån för räntebärande skulder med en procentenhet vid antagande om oförändrad lånevolym och räntebindningstid med beaktande av derivatavtal ger en resultateffekt om -18,5 Mkr (-16,0).
Kreditrisker
Med kreditrisk avses risken att förlora pengar på grund av att motparten inte kan fullfölja sina åtaganden. Kreditrisk kan i huvudsak hänföras till utestående kundfordringar. Förluster på kundfordringar uppstår när kunder försätts i konkurs eller av andra skäl inte kan fullfölja sina betalningsåtaganden. Kreditrisken i finansverksamheten är mycket liten då Catenas kunder har hög kreditvärdighet. En kreditprövning görs avseende kundens kreditvärdighet och där osäkerhet föreligger kräver Catena bankgaranti eller borgensförbindelse. Alla hyror förskottsfaktureras. Catena har under 2016 inte drabbats av några finansiella kreditförluster och inga väsentliga kreditförluster i rörelsen.
För tidsanalys över förfallna kundfordringar och upplysningar om kundförluster hänvisas till not 15
Koncentrationsrisker
Koncentrationsrisk innebär t ex risk för stort beroende av ett fåtal kunder. Catenas 10 (10) största hyresgäster, svarade 2016-12-31 för sammanlagt 52 procent (61) av koncernens kontrakterade hyresintäkter.
| Kreditriskexponering | 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|---|
| Likvida medel | 145,5 | 201,5 | |
| Kundfordringar | 28,3 | 1,9 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 477,2 | 46,2 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 5,8 | 617,0 | |
| Totalt | 656,8 | 866,6 |
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
NOT 21. Klassificering av finansiella instrument
| 2016 | Värderingskategorier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | Värderade till verkligt värde via resultat |
Värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Låne och kundfordringar |
Redovisat värde |
||
| Övriga långfristiga fordringar | – | 3,3 | 3,3 | |||
| Kundfordringar | – | – | 28,3 | 28,3 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | – | – | 430,8 | 430,8 | ||
| Likvida medel | – | – | 145,5 | 145,5 | ||
| Summa | – | – | 607,9 | 607,9 | ||
| Icke finansiella tillgångar | 11 737,0 | |||||
| Totalt | 12 344,9 | |||||
| Finansiella skulder Långfristiga skulder till kreditinstitut Långfristiga skulder till intresseföretag |
– – |
-2 788,0 -23,7 |
– – |
-2 788,0 -23,7 |
||
| Räntederivat | -464,5 | – | – | -464,5 | ||
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | – | -3 669,2 | – | -3 669,2 | ||
| Leverantörsskulder | – | -85,6 | – | -85,6 | ||
| Kortfristiga skulder till intresseföretag | – | -46,4 | – | -46,4 | ||
| Upplupna kostnader | – | -90,2 | – | -90,2 | ||
| Summa | -464,5 | -6 703,1 | – | -7 167,6 | ||
| Icke finansiella skulder | -1 273,0 | |||||
| Totalt | -8 440,6 |
2015 Värderingskategorier
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Finansiella tillgångar Värderade till verkligt värde via resultat Värderade till upplupet anskaffningsvärde Låne och kundfordringar Redovisat värde Övriga långfristiga fordringar – 613,1 613,1 Kundfordringar – – 1,9 1,9 Övriga kortfristiga fordringar – – 33,3 33,3 Likvida medel – – 201,5 201,5 Summa – – 849,8 849,8 Icke finansiella tillgångar 5 538,9 Icke finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning 559,2 Totalt 6 947,9 Finansiella skulder Långfristiga skulder till kreditinstitut – -2 409,4 – -2 409,4 Räntederivat -115,7 – – -115,7 Kortfristig skulder tillgängliga för försäljning – -351,2 – -351,2 Kortfristiga skulder till kreditinstitut – -997,4 – -997,4 Leverantörsskulder – -45,9 – -45,9 Kortfristiga skulder till intresseföretag – -14,9 – -14,9 Upplupna kostnader – -36,9 – -36,9 Summa -115,7 -3 855,7 – -3 971,4 Icke finansiella skulder -485,5 Icke finansiella skulder tillgängliga för försäljning -13,2 Totalt -4 470,1 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
För alla balansposter överensstämmer redovisat värde i allt väsentligt med verkligt värde då posternas löptider är korta eller rörligt föräntad.
NOT 22. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
| Ställda säkerheter | 2016-12-31 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar för skulder till kreditinstitut |
6 513,3 | 3 430,4 |
| Aktier för skulder till kredit institut1) |
2 069,5 | 2 157,9 |
| Garantiförpliktelser | – | 20,9 |
| Totalt | 8 582,8 | 5 609,2 |
| Eventualförpliktelser | ||
| Ansvar för koncernföretags skulder (HB/KB) |
372,7 | 737,6 |
| Borgensförbindelser till förmån för koncernföretag |
5 896,4 | 3 315,5 |
| Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag |
97,7 | 99,5 |
| Övriga eventualförpliktelser | 0,1 | 0,1 |
| Totalt | 6 366,9 | 4 152,7 |
1) Avser aktier i koncernföretag.
NOT 23. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| 2016-12-31 2015-12-31 | ||
|---|---|---|
| Förskottsbetalda hyror | 86,0 | 28,8 |
| Upplupna driftskostnader | 10,5 | 5,5 |
| Förutbetalda mediakostnader | 0,6 | 0,6 |
| Upplupna räntekostnader | 36,8 | 14,1 |
| Upplupna lönerelaterade | ||
| kostnader | 15,7 | 11,1 |
| Upplupna försäljningskostnader | 21,4 | – |
| Övriga poster | 5,8 | 5,5 |
| Totalt | 176,8 | 65,6 |
NOT 24. Närstående
Närståenderelationer
Koncernen står under ett betydande inflytande från Erik Paulsson tillsammans med familj och bolag. Hans innehav uppgick per 2016-12-31 till 31,4 procent (46,8) av rösterna i koncernens moderbolag. Erik Paulsson är styrelseledamot i Catena. Erik Paulssons inflytande leder till att koncernen har närståendetransaktioner med Backahill AB och Hansan AB. Närståendetransaktioner har även skett med av styrelseledamoten, Catharina Elmsäter-Svärd, ägt bolag, AB Elmsäters i Enhörna avseende konsulttjänster.
Utöver ovanstående närståenderelationer äger Catena, via koncernföretag, följande intresseföretag, Log. Sunnanå AB, Log.Tostarp AB, PeBri Projektutveckling AB, Törsjö Logistik AB och SFF Holding AB. Se not 14 Andelar i intresseföretag.
Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i Catena AB eller i dess dotterföretag har själv, via bolag eller närstående haft någon direkt delaktighet i affärstransaktion genomförd av Catena, som var eller är ovanlig i sin karaktär eller sina villkor och som inträffat under 2016. Se not 8 Anställda och personalkostnader.
Catena har i två fall utställt borgensförbindelse för koncernföretags intresseföretag, se not 22 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Transaktioner med koncernföretags intresseföretag |
||
| Försäljning | 8,5 | 3,2 |
| Ränteintäkter | 1,5 | 1,5 |
| Kortfristiga fordringar | 92,7 | 67,0 |
| Långfristiga fordringar | 0,7 | – |
| Räntebärande skulder | 46,4 | 14,9 |
| Borgensförbindelser | 97,7 | 99,5 |
| Transaktioner med andra närstående | ||
| Inköp | 0,2 | 118,7 |
| Försäljning | – | 1 430,7 |
| Långfristiga fordringar | – | 613,1 |
Övrig information
Skulder och fordringar till närstående avser avräkningssaldon som räntebelastas.
Posten långfristiga fordringar avser den förskjutna köpeskillingen som uppstod i samband med försäljningen av projektfastigheterna i Solna.
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
NOT 25. Viktiga händelser efter räkenskapsårets utgång
Catena har den 18 januari 2017 deltagit i obligation via SFF (Svensk FastighetsFinansiering AB) om totalt 234 Mkr med den i december 2016 förvärvade terminalen Stockholm Drivremmen 1. 170 Mkr löper till 2020-04-20 med en fast årlig nominell ränta om 1,42 och 64 Mkr med en löptid till 2020-03-09 med en rörlig ränta om tremånaders Stibor plus 1 procent med en effektiv marginal om 1,1 procent.
Den 23 februari 2017 har Catena avyttrat 50 procent av bolaget Catena Regulatorn AB för en köpeskilling om 77 Mkr. Bolaget äger fastigheten Regulatorn 2 i Huddinge som i transaktionen hade ett åsatt värde om 365 Mkr. Köpare och framtida samarbetspart är WA Fastigheter AB, som kommer arbeta med att ta fram en ny detaljplan på fastigheten, som på sikt inte lämpar sig för logistikändamål.
Catena har den 15 mars tecknat avtal om försäljning och samma dag frånträtt fastigheten Ädelmetallen 1 i Jönköping. Affären sker som en bolagsförsäljning till Förvaltnings AB Lustgården om en köpeskilling om drygt 95 Mkr med ett underliggande fastighetsvärde om 96 Mkr. Fastigheten har en uthyrningsbar yta om 21 000 kvadratmeter och ligger idag i ett läge bättre ämnat för handel än för logistik.
I övrigt har inga väsentliga händelser inträffat efter balansdagen som påverkar bedömningen av koncernens finansiella ställning.
NOT 26. Kassaflödesanalys
| Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys | 2016-01-01 -2016-12-31 |
2015-01-01 -2015-12-31 |
|
|---|---|---|---|
| 1 | Betalda räntor och erhållen utdelning | ||
| Erhållen utdelning | – | – | |
| 2 | Erhållen ränta | 1,8 | 4,2 |
| Erlagd ränta | -203,1 | -88,9 | |
| 3 | Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Av- och nedskrivningar av tillgångar | 0,8 | 0,5 | |
| Förändringar i värdet av förvaltningsfastigheter | -38,3 | -198,3 | |
| 4 | Förändringar i värdet av derviat | 38,5 | -30,5 |
| Resultatandel i intresseföretag | 6,0 | -12,4 | |
| 5 | Realisationsresultat vid avyttring av anläggningstillgångar | -11,6 | -101,3 |
| Realisationsresultat vid avyttring av verksamheter | 1,8 | -0,9 | |
| 6 | Andra ej likviditetspåverkande resultatposter | 12,1 | -5,4 |
| -90,7 | -348,3 | ||
| 7 | Förvärv av tillgångar via dotterföretag | ||
| Förvärvet av Tribona utgör rörelse förvärv i enlighet med IFRS3 medan årets övriga förvärv av aktier i dotterföretag har klassificerats som till |
|||
| gångsförvärv och nettolikviden bestod av följande poster: | |||
| 8 | Förvärvade tillgångar och skulder: | ||
| Goodwill | 696,6 | – | |
| 9 | Förvaltningsfastigheter | 5 829,8 | 555,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1,3 | – | |
| 10 | Uppskjuten skattefordran | 77,3 | – |
| Rörelsefordringar | 25,3 | 15,0 | |
| 11 | Likvida medel | 32,9 | 3,2 |
| Avsättningar | -310,0 | – | |
| Uppskjutna skatteskulder | -704,1 | – | |
| 12 | Långfristiga skulder | -3 240,0 | -72,0 |
| Kortfristiga rörelseskulder | -82,2 | -31,8 | |
| 13 | Summa nettotillgångar | 2 326,9 | 470,1 |
| Erlagd köpeskilling | 2 326,9 | 235,9 | |
| 14 | Ersättning för lösen av bolagets skuld till moderbolag | – | 234,2 |
| Apportemission | -1 466,2 | – | |
| 15 | Summa | 860,7 | 470,1 |
| Avgår: Likvida medel i den förvärvade enheten | -32,9 | -3,2 | |
| 16 | Påverkan på likvida medel | 827,8 | 466,9 |
| Avyttring av verksamheter | |||
| Avyttrade tillgångar och skulder: | |||
| 17 | Goodwill | 44,2 | – |
| Förvaltningsfastigheter | 976,1 | 1306,7 | |
| 18 | Finansiella tillgångar | 6,7 | – |
| Uppskjuten skattefordran | 0,4 | – | |
| 19 | Rörelsefordringar | 7,4 | 47,1 |
| Likvida medel | – | – | |
| 20 | Avsättningar | -0,9 | – |
| Uppskjutna skatteskulder | -37,5 | -0,5 | |
| Långfristiga skulder | -222,9 | – | |
| 21 | Kortfristiga skulder | -269,5 | -26,8 |
| Kvarstående aktieinnehav | – | – | |
| 22 | Realisationsresultat | 95,4 | 95,4 |
| Summa | 502,2 | 1 421,9 | |
| 23 | Erhållen köpeskilling | 502,2 | 1 421,9 |
| Säljarrevers | -40,0 | -650,0 | |
| 24 | Summa | 462,2 | 771,9 |
| Avgår: Likvida medel i den avyttrade verksamheten | – | – | |
| 25 | Påverkan på likvida medel | 462,2 | 771,9 |
| Förvärv av övriga finansiella tillgångar | |||
| Lämnade kapitaltillskott | – | – | |
| 26 | Förvärv av intresseföretag | – | -621,2 |
| Förändringar i räntebärande poster | – | – | |
| 27 | Summa investering i finansiella tillgångar | – | -621,2 |
| Försäljning av finansiella tillgångar | |||
| Erhållet aktieägartillskott | – | – | |
| Lösen av finansiell fordran | 222,6 | – | |
| Summa avyttring av finansiella tillgångar | 222,6 | – |
NOT 27. Alternativa nyckeltal
| 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Fastighetsrelaterade | Hän | Formel | |||
| Överskottsgrad, % | visning | referens | |||
| Driftsöverskott | RR | A | 578,1 | 351,3 | |
| Hyresintäkter | RR | B | 786,6 | 464,2 | |
| Överskottsgrad = A/B | 73,5% | 75,7% | |||
| Belåningsgrad, % | |||||
| Långfristiga skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder till kreditinstitut |
BR BR |
A B |
2 788,0 3 669,2 |
2 409,4 997,5 |
|
| – avseende tillgångar för försäljning | Not 16 | C | – | 347,2 | |
| Förvaltningsfastigheter | BR | D | 10 786,4 | 4 781,5 | |
| – redovisade för försäljning | Not 16 | E | – | 558,8 | |
| Belåningsgrad = (A+B+C)/(D+E) | 59,9% | 70,3% | |||
| Finansiella | |||||
| Avkastning på eget kapital, % | |||||
| Årets resultat | RR | A | 338,4 | 571,5 | |
| Summa eget kapital vid årets ingång | BR | B | 2 477,8 | 1 984,4 | |
| Summa eget kapital vid årets utgång | BR | C | 3 904,3 | 2 477,8 | |
| Avkastning på eget kapital = A/((B+C)/2) | 10,6% | 25,6% | |||
| Avkastning på totalt kapital, % | – | – | |||
| Resultat före skatt | RR | A | 386,6 | 590,3 | |
| Återläggning av finansiella kostnader | RR | B | 244,3 | 94,3 | |
| Återläggning orealiserad värdeförändring derivat | RR | C | 38,6 | – | |
| Summa tillgångar vid årets ingång | BR | D | 6 947,9 | 6 136,0 | |
| Summa tillgångar vid årets utgång | BR | E | 12 344,9 | 6 947,9 | |
| Avkastning på totalt kapital = A+B+C/((D+E)/2) | 6,9% | 10,5% | |||
| Räntetäckningsgrad, ggr | |||||
| Resultat före skatt | RR | A | 386,6 | 590,3 | |
| Återläggning av finansiella kostnader | RR | B | 244,3 | 94,3 | |
| Återläggning orealiserade värdeförändringar från förvaltningsfastigheter | RR | C | -138,3 | -198,3 | |
| Återläggning värdeförändringar goodwill | RR | D | 38,9 | – | |
| Återläggning värdeförändringar derivat | RR | E | 38,6 | -30,5 | |
| Räntetäckningsgrad = (A+B+C+D+E)/B | 2,3 | 4,8 | |||
| Genomsnittlig ränta, % | |||||
| se Ränteförfallostruktur i | Not 20 | 3,6 | 2,6 | ||
| Räntebindning, år | |||||
| se Ränteförfallostruktur i | Not 20 | 3,5 | 3,1 | ||
| Räntebärande skulder avseende fastigheter, Mkr | |||||
| Långfristiga skulder till kreditinstitut | BR | A | 2 788,0 | 2 409,4 | |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | BR | B | 3 669,2 | 997,5 | |
| – avseende tillgångar för försäljning | Not 15 | C | – | 347,2 | |
| Räntebärande skulder avseende fastigheter =A+B+C | 6 457,2 | 3 754,1 | |||
| Kapitalbindning, år se Låneavtalens förfallostruktur i |
Not 20 | 1,5 | 2,5 | ||
| Skuldsättningsgrad, ggr | |||||
| Räntebärande skulder avseende fastigheter, Mkr | A | 6 457,2 | 3 754,1 | ||
| Summa eget kapital vid årets utgång | BR | B | 3 904,3 | 2 477,8 | |
| Skuldsättningsgrad = A/B | 1,7 | 1,5 | |||
| Soliditet, % | |||||
| Summa eget kapital vid årets utgång | BR | A | 3 904,3 | 2 477,8 | |
| Summa tillgångar vid årets utgång | BR | B | 12 344,9 | 6 947,9 | |
| Soliditet = A/B | 31,6% | 35,7% | |||
| Soliditet exklusive goodwill, % | |||||
| Summa eget kapital vid årets utgång | BR | A | 3 904,3 | 2 477,8 | |
| Summa tillgångar vid årets utgång Avdrag goodwill |
BR BR |
B C |
12 344,9 613,5 |
6 947,9 – |
|
| Soliditet exkl. goodwill = A/(B-C) | 33,3% | 35,7% |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktierelaterade | Hän visning |
Formel referens |
||
| Aktiens direktavkastning, % | ||||
| Utdelning per aktie, kr | A | 3,5 | 3,0 | |
| Aktiekurs vid årets utgång | B | 128,50 | 115,75 | |
| Aktiens direktavkastning = A/B | 2,7% | 2,6% | ||
| Aktiens totalavkastning, % | ||||
| Utdelning per aktie, kr | A | 3,5 | 3,0 | |
| Aktiekurs vid årets ingång | B | 115,00 | 105,75 | |
| Aktiekurs vid årets utgång | C | 128,50 | 115,75 | |
| Aktiens totalavkastning = (C-B+A)/B | 14,8% | 12,3% | ||
| Eget kapital per aktie, kr | ||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr | BR | A | 3 899,9 | 2 473,4 |
| Antal utestående aktier vid årets utgång | B | 35 735 506 | 25 641 921 | |
| Eget kapital per aktie = A/B | 109,13 | 96,46 | ||
| Förvaltningsresultat per aktie, kr | ||||
| Förvaltningsresultat, Mkr | RR | A | 316,0 | 259,3 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier1) | B | 33 166 546 | 25 851 694 | |
| Förvaltningsresultat per aktie = A/B | 9,53 | 10,03 | ||
| p/e-tal | ||||
| Resultat per aktie, kr | A | 10,20 | 22,11 | |
| Aktiekurs vid årets utgång | B | 128,50 | 115,75 | |
| p/e-tal = B/A | 13 | 5 | ||
| Kassaflöde före förändring i rörelsekapital per aktie, kr Kassaflöde före förändring i rörelsekapital, Mkr |
KA | A | 294,3 | 241,5 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier1) | B | 33 166 546 | 25 851 694 | |
| Kassaflöde före förändring i rörelsekapital per aktie = A/B | 8,87 | 9,34 | ||
| Långsiktigt substansvärde per aktie Epra Nav (inkl goodwill), kr Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr |
BR | A | 3 899,9 | 2 473,4 |
| Uppskjuten skattefordran, Mkr | BR | B | -135,6 | -57,8 |
| Verkligt värde räntederivat, Mkr | Not 20 | C | 464,5 | 115,7 |
| Uppskjuten skatteskuld, Mkr | BR | D | 1 125,7 | 395,7 |
| – avseende tillgångar för försäljning | Not 16 | E | – | 22,0 |
| Antal utestående aktier vid årets utgång | F | 35 735 506 | 25 641 921 | |
| Långsiktigt substansvärde per aktie Epra Nav (inklusive goodwill) = | ||||
| (A+B+C+D+E)/F | 149,8 | 115,0 | ||
| Långsiktigt substansvärde per aktie Epra Nav, kr | ||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr | BR | A | 3 899,9 | 2 473,4 |
| Goodwill som effekt av uppskjuten skatt | B | -503,0 | – | |
| Uppskjuten skattefordran, Mkr | BR | C | -135,6 | -57,8 |
| Verkligt värde räntederivat, Mkr | Not 20 | D | 464,5 | 115,7 |
| Uppskjuten skatteskuld, Mkr | BR | E | 1 125,7 | 395,7 |
| – avseende tillgångar för försäljning | Not 16 | F | – | 22,0 |
| Antal utestående aktier vid årets utgång | G | 35 735 506 | 25 641 921 | |
| Långsiktigt substansvärde per aktie Epra Nav = (A+B+C+D+E+F)/G | 135,8 | 115,0 |
1) 2015 har omräknats retroaktivt med hänsyn till fondemissionselementet i nyemissionen den 11 oktober 2016.
BR=Rapport över finansiell ställning, koncernen. KA=Kassaflödesanalys, koncernen. RR=Rapport över totalresultat, koncernen.
26
27
23
24
Finansiella rapporter – moderbolaget
Resultaträkning, moderbolaget
| 2016-01-01 | 2015-01-01 | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | -2016-12-31 | -201-12-31 |
| Nettoomsättning | 4 | 47,7 | 30,2 |
| Kostnad för utförda | |||
| tjänster | 5,6,7,8 | -70,0 | -55,1 |
| Rörelseresultat | -22,3 | -24,9 | |
| Finansiella intäkter och kostnader |
9 | ||
| Ränteintäkter och liknande | |||
| resultatposter | 101,1 | 73,2 | |
| Resultat från andelar i | |||
| koncernföretag | 146,2 | 102,7 | |
| Räntekostnader och | |||
| liknande resultatposter | -241,6 | -99,4 | |
| Resultat före skatt | -16,6 | 51,6 | |
| Bokslutsdispositioner | -0,1 | – | |
| Skatt på årets resultat | 10 | -14,3 | -17,7 |
| Årets totalresultat | 16 | -31,0 | 33,9 |
I moderbolaget återfinns inga poster som redovisas i övrigt totalresultat varför summa totalresultat överensstämmer med årets resultat.
Balansräkning, moderbolaget
| Mkr | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier | 11 | 2,3 | 1,6 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 12 | 3 252,6 | 1 242,4 |
| Andelar i intresseföretag | 13 | – | 610,2 |
| Uppskjuten skattefordran | 10 | 39,4 | 29,4 |
| Övrig långfristig fordran | 4,1 | 3,8 | |
| S:a finansiella anläggningtillgångar | 3 296,1 | 1 885,8 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 298,4 | 1 887,4 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 14 | 0,3 | 0,2 |
| Fordringar hos koncernföretag | 3 983,1 | 1 210,3 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 92,7 | 33,3 | |
| Övriga fordringar | 2,4 | 2,3 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 3,9 | 3,3 |
| Summa kortfristiga fordringar | 4 082,4 | 1 249,4 | |
| Kassa och bank | 113,7 | 201,2 | |
| S:a omsättningstillgångar | 4 196,1 | 1 450,6 | |
| S:a TILLGÅNGAR | 22 | 7 494,5 | 3 338,0 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 17 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 157,2 | 112,8 | |
| Reservfond | 10,0 | 10,0 | |
| Summa bundet eget kapital | 167,2 | 122,8 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 1 998,8 | 962,4 | |
| Balanserat resultat | 33,9 | – | |
| Årets totalresultat | -31,0 | 33,9 | |
| Summa fritt eget kapital | 2 001,7 | 996,3 | |
| Summa eget kapital | 2 168,9 | 1 119,1 | |
| Obeskattade reserver | |||
| Överavskrivningar | 0,1 | – | |
| Summa obeskattade reserver | 0,1 | – | |
| Skulder | |||
| Avsättningar | |||
| Övriga avsättningar | 18 | 0,4 | 0,5 |
| Summa avsättningar | 0,4 | 0,5 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 15,20 | – | 316,8 |
| Uppskjuten skatteskuld | 10 | – | – |
| Räntederivat | 15 | 177,5 | 115,7 |
| Summa långfristiga skulder | 177,5 | 432,5 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 15,20 | 316,8 | 67,2 |
| Leverantörsskulder | 6,8 | 4,8 | |
| Skulder till koncernföretag | 15 | 4 740,3 | 1 667,5 |
| Skulder till intresseföretag | 46,4 | 14,9 | |
| Övriga skulder | 6,6 | 4,9 | |
| Skatteskuld | 0,1 | – | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 30,6 | 26,6 |
| Summa kortfristiga skulder | 5 147,6 | 1 785,9 | |
| Summa skulder | 22 | 5 325,1 | 2 218,4 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 7 494,5 | 3 338,0 |
Förändringar i eget kapital, moderbolaget
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Aktie kapital |
Reserv fond |
Överkurs fond |
Balanserat resultat |
Årets total resultat |
Total eget kapital |
| Ingående eget kapital 2015-01-01 | 112,8 | 10,0 | 1 039,3 | – | – | 1 162,1 |
| Nyemission | – | – | – | – | – | – |
| Årets totalresultat | – | – | – | – | 33,9 | 33,9 |
| Utdelning | – | – | -76,9 | – | -76,9 | |
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 112,8 | 10,0 | 962,4 | – | 33,9 | 1 119,1 |
| Ingående eget kapital 2016-01-01 | 112,8 | 10,0 | 962,4 | – | 33,9 | 1 119,1 |
| Omföring totalresultat | – | – | – | 33,9 | -33,9 | – |
| Nyemission | 44,4 | – | 1 141,6 | – | – | 1 186,0 |
| Emissionskostnader | – | – | -7,0 | – | – | -7,0 |
| Emissionskostnader, skatt | – | – | 1,5 | – | – | 1,5 |
| Årets totalresultat | – | – | – | – | -31,0 | -31,0 |
| Utdelning | – | – | -99,7 | – | – | -99,7 |
| Utgående eget kapital 2016-12-31 | 157,2 | 10,0 | 1 998,8 | 33,9 | -31,0 | 2 168,9 |
Kassaflödesanalys, moderbolaget
| 2016-01-01 | 2015-01-01 | |
|---|---|---|
| Mkr Not 21 |
-2016-12-31 | -2015-12-31 |
| Löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | -16,6 | 51,6 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | 62,3 | -30,1 |
| Kassaflöde före förändringar av rörelsekapital | 45,7 | 21,5 |
| Förändringar av rörelsekapital | ||
| Förändring av rörelsefordringar | -2,5 | -10,4 |
| Förändring av rörelseskulder | -14,9 | 10,1 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 28,3 | 21,2 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av dotterföretag | -589,3 | – |
| Försäljning av dotterföretag | 47,9 | – |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -1,5 | -0,3 |
| Förvärv av finansiella tillgångar | – | -625,2 |
| Avyttring samt nettoamortering av finansiella tillgångar | 271,0 | 299,7 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -271,9 | -325,8 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Nyemission | 323,0 | – |
| Upptagna lån | – | 384,0 |
| Amortering av lån | -67,2 | – |
| Utdelning | -99,7 | -76,9 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 156,1 | 307,1 |
| Årets kassaflöde | -87,5 | 2,5 |
| Likvida medel vid årets början | 201,2 | 198,7 |
| Likvida medel vid årets slut | 113,7 | 201,2 |
Noter – moderbolaget
Not 1. Redovisningsprinciper Not 4. Nettoomsättning
Belopp i Mkr om inget annat anges
Catena AB (publ), 556294-1715, är moderbolag i en koncern innefattande bolag som äger och förvaltar fastigheter, eller driver fastighetsrelaterade projekt. Alla koncernsamordnande funktioner är samlade i moderbolaget.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapportering, Redovisning för juridiska personer, RFR 2, innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt som detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, beskrivna i koncernens not 2, utom i de fall som anges nedan.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper
De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter, utom i de fall där det särskilt anges.
Dotterföretag, intresseföretag och joint venture Andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint venture redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden.
Aktieägartillskott och koncernbidrag
Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren. Koncernbidrag som lämnas till dotterföretag redovisas som en ökning av aktier i dotterföretag, därefter prövas värdet för att se om det finns något nedskrivningsbehov. Skatteeffekten redovisas i resultaträkningen. Koncernbidrag som erhålls från dotterföretag är att jämställa med utdelning och redovisas som finansiell intäkt i resultaträkningen. Skatteeffekten redovisas i resultaträkningen.
Uppställningsform för resultat- och balansräkning Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultatoch balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att andra avsättningar redovisas som egen huvudrubrik i balansräkningen.
Not 2. Finansiell riskhantering
I koncernen tillämpas gemensam riskhantering för alla enheter. Den beskrivning som finns i koncernens not 20 är därför i allt väsentligt tillämplig även för moderbolaget.
Not 3. Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
De beskrivningar som finns i koncernen över viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål är tillämpliga även för moderbolaget.
Omsättning utgörs i huvudsak av koncerninternt administrationsarvode.
Not 5. Kostnad för utförda tjänster
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Personalkostnader | 47,4 | 34,1 |
| Övriga externa kostnader | 21,8 | 20,5 |
| Avskrivningar materiella anläggningstillgångar | 0,8 | 0,5 |
| Totalt | 70,0 | 55,1 |
NOT 6. Anställda och personalkostnader
| Medeltalet anställda | 2016 | varav män |
2015 | varav män |
|---|---|---|---|---|
| Anställda i Sverige | 32 | 65% | 21 | 69% |
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Könsfördelning i | Ledande be | |||
| företagsledningen | Styrelse | fattningshavare | ||
| Män | 67% | 67% | 75% | 75% |
| Kvinnor | 33% | 33% | 25% | 25% |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Löner, arvoden, förmåner och övriga ersättningar |
||
| Styrelseordförande | 0,2 | 0,2 |
| Övriga styrelseledamöter | 0,4 | 0,4 |
| Verkställande direktören | ||
| Grundlön | 2,8 | 2,7 |
| Övriga ersättningar | 1,5 | 1,4 |
| Övriga ledande befattningshavare (9 resp 7 personer) |
||
| Grundlön | 7,8 | 5,6 |
| Övriga ersättningar | 1,9 | 1,4 |
| Övriga anställda | 15,0 | 9,7 |
| Summa | 29,6 | 21,4 |
| Pensionskostnader | ||
| Verkställande direktören | 1,6 | 1,3 |
| Övriga ledande befattningshavare | ||
| (9 resp 7 personer) | 3,3 | 2,1 |
| Övriga anställda | 2,3 | 1,2 |
| Summa | 7,2 | 4,6 |
| Lagstadgade sociala kostnader inkl. löneskatt |
||
| Styrelseordförande | 0,1 | 0,1 |
| Övriga styrelseledamöter | 0,1 | 0,1 |
| Verkställande direktören | 1,7 | 1,6 |
| Övriga ledande befattningshavare | ||
| (9 resp 7 personer) | 3,7 | 2,7 |
| Övriga anställda | 5,2 | 3,3 |
| Summa | 10,8 | 7,8 |
| Totalt | 47,6 | 33,8 |
För information om styrelsearvoden och ledande befattningshavares anställnings- och uppsägningsvillkor, ersättningar till närstående, bonus, pensioner, avgångsvederlag mm hänvisas till koncernens not 8.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Not 7. Arvode och kostnadsersättning till revisorer
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | 1,9 | 1,2 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 0,5 | 0,5 |
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,2 |
| Övriga tjänster | – | 0,1 |
| Totalt | 2,5 | 2,0 |
Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt s k revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.
Med revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag avses arvode för olika typer av kvalitetssäkringstjänster.
Med övriga tjänster avses sådant som inte ingår i revisionsuppdrag, revisionsverksamhet eller skatterådgivning.
Kostnader för revision och andra uppdrag hos PwC avseende samtliga dotterföretag har belastat moderbolaget.
NOT 8. Leasingavgifter avseende operationell leasing
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Minimileaseavgifter1) | 1,4 | 0,6 |
1) Det finns inga variabla avgifter.
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
| Totalt | 2,5 | 1,1 |
|---|---|---|
| Mellan ett och fem år | 1,1 | 0,4 |
| Inom ett år | 1,4 | 0,7 |
Moderbolagets operationella leasingavtal består i huvudsak av operationella billeasingavtal.
NOT 9. Finansiella intäkter och kostnader
| Ränteintäkter och liknande | ||
|---|---|---|
| resultatposter | 2016 | 2015 |
| Ränteintäkter, koncernföretag | 86,7 | 39,6 |
| Ränteintäkter, övriga | 1,5 | 3,1 |
| Räntederivat, värdeförändringar | – | 30,5 |
| Valutakursvinst | 12,9 | – |
| Summa | 101,1 | 73,2 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2016 | 2015 |
| Mottagna koncernbidrag | 226,5 | 131,2 |
| Nedskrivning av aktier i dotterföretag | -80,3 | -28,5 |
| Summa | 146,2 | 102,7 |
| Räntekostnader och liknande | ||
| resultatposter | 2016 | 2015 |
| Räntekostnader, koncernföretag | -111,2 | -49,9 |
| Räntekostnader, övriga | -63,1 | -44,4 |
| Räntederivat, värdeförändringar | -61,8 | – |
| Övriga finansiella kostnader | -5,5 | -5,1 |
| Summa | -241,6 | -99,4 |
| Finansnetto | 5,7 | 76,5 |
Not 10. Skatt
| Redovisad i resultaträkningen | 2016 | 2015 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktuell skatt | |||||||
| Årets skatt | -22,8 | -8,0 | |||||
| Uppskjuten skatt | |||||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära | |||||||
| skillnader | 8,5 | -9,7 | |||||
| Totalt redovisad skatt | -14,3 | -17,7 | |||||
| Avstämning av effektiv skatt | 2016 | 2015 | |||||
| Resultat före skatt | -16,6 | 51,6 | |||||
| Skatt enligt gällande skattesats; 22% | 3,7 | -11,4 | |||||
| Ej avdragsgilla kostnader | -17,8 | -6,3 | |||||
| Skatt hänförlig till tidigare år | -0,2 | – | |||||
| Redovisad effektiv skatt | -14,3 | -17,7 | |||||
| Uppskjuten | IB | Redov. över RR |
UB | Redov. eget kapital |
Redov. över |
RR | |
| skattefordran | 2015 | 2015 | 2015 | 2016 | 2016 | UB 2016 |
|
| Pensionsav sättningar |
0,7 | -0,2 | 0,5 | – -0,2 |
0,3 | ||
| Derivatinstru ment |
32,2 | -6,7 | 25,5 | – 13,6 |
39,1 | ||
| Underskotts avdrag |
6,2 | -2,8 | 3,4 | – -3,4 |
– | ||
| Summa upp skjuten skattefordran |
39,1 | -9,7 | 29,4 | – 10,0 |
39,4 | ||
| Uppskjuten skatteskuld |
|||||||
| Emissions kostnader |
– | – | – | 1,5 | -1,5 | – |
NOT 11. Materiella anläggningstillgångar
| Inventarier | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 2,6 | 2,3 |
| Förvärv | 1,6 | 0,3 |
| Försäljningar och utrangeringar | -0,1 | – |
| Utgående anskaffningsvärden | 4,1 | 2,6 |
| Ingående avskrivningar | -1,0 | -0,5 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – |
| Årets avskrivningar | -0,8 | -0,5 |
| Utgående avskrivningar | -1,8 | -1,0 |
| Redovisat värde | 2,3 | 1,6 |
skatteskuld – – – 1,5 -1,5 –
Avskrivningar fördelar sig på nedanstående rader i resultaträkningen
| 2015 | |
|---|---|
| 0,8 | 0,5 |
| 2016 |
NOT 12. Andelar koncernföretag
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 1 338,0 | 1 294,5 |
| Förvärv | 2 058,1 | – |
| Avyttringar | -47,9 | – |
| Lämnade koncernbidrag1) | 80,3 | 28,5 |
| Lämnade kapitaltillskott | – | 15,0 |
| Vid årets slut | 3 428,5 | 1 338,0 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Vid årets början | -95,6 | -67,1 |
| Årets nedskrivningar2) | -80,3 | -28,5 |
| Vid årets slut | -175,9 | -95,6 |
| Redovisat värde vid årets slut | 3 252,6 | 1 242,4 |
1) Koncernbidrag som lämnas till dotterföretag redovisas som en ökning av aktier i dotterföretag, därefter prövas värdet för att se om det finns något nedskrivningsbehov. Koncernbidrag som erhålls från dotterföretag är att jämställa med utdelning och redovisas som finansiell intäkt i resultaträkningen.
2) Årets nedskrivningar ingår i resultaträkningens rad "Resultat från andelar i koncernföretag", se not 9.
| Specifikation av moderbolagets direkta innehav av andelar i dotterföretag | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag | Org. Nr. | Säte | Antal andelar |
Andel i %1) |
Redovisat värde |
Redovisat värde |
| Catena Logistik AB | 556922-7365 | Helsingborg | 1 000 | 100,0 | 1 154,8 | 1 154,8 |
| Catena Byggnads AB | 556048-4726 | Helsingborg | 50 000 | 100,0 | – | 47,7 |
| Catena Fastigheter AB | 556754-0843 | Helsingborg | 1 000 | 100,0 | 0,1 | 0,1 |
| Catena i Stenungsund AB | 556754-0835 | Helsingborg | 1 000 | 100,0 | – | 0,1 |
| Catena i Vinsta AB | 556754-0868 | Helsingborg | 1 000 | 100,0 | 24,6 | 24,6 |
| Catena i Täby AB | 556754-7509 | Helsingborg | 1 000 | 100,0 | – | 0,1 |
| Catena Obl. Holding AB | 556984-8467 | Helsingborg | 1 000 | 100,0 | 15,1 | 15,1 |
| Tribona AB2) | 556870-4646 | Helsingborg | 48 657 051 | 100,0 | 2 058,1 | – |
| Totalt | 3 252,6 | 1 242,4 |
1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna.
2) Catena har, efter påkallad tvångsinlösen, fått förhandstillträde till utestående aktier i Tribona.
Det pågår dock ett förfarande avseende till vilket pris de sista sista aktierna ska lösas in.
Specifikation av indirekt ägda dotterföretag
| 15 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Firma | Org. nr. | Säte | Firma | Org. nr. | Säte | |
| 16 | Catena Adaptern 1 AB | 556606-3631 | Helsingborg | Catena Godsvagnen AB | 556740-8801 | Helsingborg |
| Catena Backa 23:5 KB | 916624-0797 | Helsingborg | Catena Gävle AB | 556697-7194 | Helsingborg | |
| 17 | Catena Backa 23:9 AB | 556822-2433 | Helsingborg | Catena Haninge AB | 556660-1596 | Helsingborg |
| Catena Backa 97:10 AB | 556595-0002 | Helsingborg | Catena Holding 11 AB | 556914-7522 | Helsingborg | |
| 18 | Catena Backa Invest AB | 556758-6838 | Helsingborg | Catena Holding 5 AB | 556877-4243 | Helsingborg |
| Catena Basfiolen AB | 556697-7129 | Helsingborg | Catena Holding 6 AB | 556877-4250 | Helsingborg | |
| Catena Batteriet AB | 559083-7182 | Helsingborg | Catena Holding 8 AB | 556905-3951 | Helsingborg | |
| 19 | Catena B-Kråkebo 1:56 AB | 559016-9198 | Helsingborg | Catena Holding 9 AB | 556912-0313 | Helsingborg |
| Catena Boländerna 22:9 AB | 559083-7125 | Helsingborg | Catena Holding I AB | 556707-7580 | Helsingborg | |
| 20 | Catena Borlänge AB | 556605-0620 | Helsingborg | Catena Holding II AB | 556706-9660 | Helsingborg |
| Catena Borås AB | 556519-4155 | Helsingborg | Catena Holding IV AB | 556750-7891 | Helsingborg | |
| 21 | Catena Borås Tre AB | 556691-3223 | Helsingborg | Catena Holding NO AS | 991 742 328 | Oslo |
| Catena Borås Två AB | 556537-6141 | Helsingborg | Catena Hästhagen AB | 556252-1616 | Helsingborg | |
| 22 | Catena Bronsringen AB | 556702-8153 | Helsingborg | Catena Invest AB | 556649-9108 | Helsingborg |
| Catena Bröndby AS | DK 30926080 | Köpenhamn | Catena Jakobsberg AB | 556607-0925 | Helsingborg | |
| 23 | Catena Bulten 1 AB | 556968-2478 | Helsingborg | Catena Jordbromalm 4:41 AB | 556731-8554 | Helsingborg |
| Catena Bunkagården M 1 AB | 556445-0087 | Helsingborg | Catena Järfälla AB | 556605-0737 | Helsingborg | |
| Catena Bunkagården M 2 AB | 556912-0339 | Helsingborg | Catena Jönköping AB | 556536-7587 | Helsingborg | |
| 24 | Catena Burlöv AB | 556605-0992 | Helsingborg | Catena Jönköping Två AB | 556691-3215 | Helsingborg |
| Catena Drivremmen 1 AB | 559083-7117 | Helsingborg | Catena Karlstad AB | 556605-0695 | Helsingborg | |
| Catena Däcket 1 AB | 559083-7166 | Helsingborg | Catena Klippan AB | 556536-7579 | Helsingborg | |
| Catena Ekeby 2:2 AB | 559081-1880 | Helsingborg | Catena Klippan Mega AB | 556594-2603 | Helsingborg | |
| Catena Fosie 4 AB | 556775-7819 | Helsingborg | Catena Konen AB | 556802-4771 | Helsingborg | |
| Catena Fräsaren 12 AB | 556987-6773 | Helsingborg | Catena Kopparverket AB | 556700-1275 | Helsingborg | |
| Catena Fröträdet 1 AB | 556605-2139 | Helsingborg | Catena Korsberga 1 AB | 556834-6539 | Helsingborg | |
| Catena Fördelaren 1 AB | 556605-2097 | Helsingborg | Catena Kristianstad AB | 556697-7202 | Helsingborg | |
| Catena Förmannen AB | 556667-7299 | Helsingborg | Catena Kungsbacka AB | 556969-5439 | Helsingborg | |
9
10
11
12
13
14
| Firma | Org. nr. | Säte | Firma | Org. nr. | Säte | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Catena Köpingegården HB | 916626-8806 | Helsingborg | Catena Södertälje AB | 556524-7433 | Helsingborg | |
| Catena Lagret 1 AB | 556660-1539 | Helsingborg | Catena Söderåsen Fastighets AB 556634-8776 | Helsingborg | ||
| Catena Lagret 2 AB | 559007-5544 | Helsingborg | Catena Tahe AB | 556102-5304 | Helsingborg | 1 |
| Catena Linköping AB | 556605-0471 | Helsingborg | Catena Tankbilen 9 AB | 556956-0690 | Helsingborg | |
| Catena Logistikposition | Catena Terminal AB | 559081-1948 | Helsingborg | 2 | ||
| Helsingborg AB | 556688-6635 | Helsingborg | Catena Terminalen 1 AB | 556312-0236 | Helsingborg | |
| Catena Malmö AB | 556537-6166 | Helsingborg | Catena Transportstaden | 3 | ||
| Catena Malmö Två AB | 556824-2944 | Helsingborg | Örebro AB | 556591-2309 | Helsingborg | |
| Catena Misteln AB | 559011-1307 | Helsingborg | Catena Tågarp 16:22 AB | 559018-0880 | Helsingborg | 4 |
| Catena Mosås AB | 556710-4459 | Helsingborg | Catena Umeå AB | 556605-0562 | Helsingborg | |
| Catena Muskötgatan AB | 556633-8157 | Helsingborg | Catena Vanda AB | 556672-1402 | Helsingborg | |
| Catena Målås 4:4 AB | 559083-7133 | Helsingborg | Catena Varalöv AB | 556663-0025 | Helsingborg | 5 |
| Catena Mölnlycke AB | 556990-3379 | Helsingborg | Catena Vasslan AB | 556697-7137 | Helsingborg | |
| Catena Mörby AB | 556713-8572 | Helsingborg | Catena Vindtunneln 2 AB | 556685-3064 | Helsingborg | 6 |
| Catena Obl. AB | 556984-8426 | Helsingborg | Catena Vissol AB | 556140-0135 | Helsingborg | |
| Catena Projekt AB | 556824-7570 | Helsingborg | Catena Vissol Två AB | 556717-7653 | Helsingborg | 7 |
| Catena Regulatorn AB | 556584-0005 | Helsingborg | Catena Vångagärdet AB | 559086-8021 | Helsingborg | |
| Catena Service AB | 556750-7917 | Helsingborg | Catena Värdshuset AB | 556697-7145 | Helsingborg | 8 |
| Catena Skogskojan 1 AB | 556972-7547 | Helsingborg | Catena Värnamo AB | 556950-7592 | Helsingborg | |
| Catena Slottshagen 2:1 AB | 556703-2809 | Helsingborg | Catena Växjö Ett AB | 556222-2595 | Helsingborg | 9 |
| Catena Slätthög 1 AB | 556929-6873 | Helsingborg | Catena Årsta AB | 556605-0760 | Helsingborg | |
| Catena Slätthög 4 AB | 556872-7639 | Helsingborg | Catena Ädelmetallen AB | 556740-9874 | Helsingborg | 10 |
| Catena Slätthög 6 AB | 556929-6881 | Helsingborg | Catena Ättehögen AB | 556659-9360 | Helsingborg | |
| Catena Smeden 1 AB | 556950-7584 | Helsingborg | Catena Örebro AB | 556636-3270 | Helsingborg | |
| Catena Sockret 1 AB | 559054-1099 | Helsingborg | Catena Östanvinden AB | 556697-7111 | Helsingborg | 11 |
| Catena Sockret 2 AB | 559054-1107 | Helsingborg | Hallsbergs Kombiterminal AB | 556643-8023 | Helsingborg | |
| Catena Sockret 4 AB | 559025-6698 | Helsingborg | Hallsbergs Terminal AB | 556317-5966 | Helsingborg | 12 |
| Catena Sockret 6 AB | 559054-0968 | Helsingborg | Logistikposition Karlshamn AB | 556752-6040 | Karlshamn | |
| Catena Stockholm AB | 556519-4148 | Helsingborg | Logistikposition Katrineholm AB 556692-4147 | Katrineholm | 13 | |
| Catena Sundsvall AB | 556605-0596 | Helsingborg | Queenswall AB | 559001-6696 | Ängelholm | |
| Catena Sunnanå 5:16 AB | 559071-0090 | Helsingborg | 14 |
NOT 13. Andelar i intresseföretag
| Intresseföretag | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 610,2 | – |
| Förvärv | – | 610,2 |
| Omklassificering | -610,2 | – |
| Aktieägartillskott | – | – |
| Årets andel av resultat efter skatt | – | – |
| Redovisat värde vid årets slut | – | 610,2 |
Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna.
Catena har 23 oktober 2015 förvärvat 29,55 procent av aktierna i Tribona AB (publ). Tribona är ett renodlat fastighetsbolag inom logistik och logistikfastigheter. I samband med förvärvet lämnades ett offentligt uppköpserbjudande som i februari 2016 gett ett resultat att Catena AB äger 94,5 procent av Tribona AB. Under 2016 är tvångsinlösenförfarande inlett och Tribona-aktien är avnoterad från börsen. I nedanstående tabell för 2015 visas, förutom ägarandel och moderbolagets redovisade värde, intresseföretagens resultat och balansräkning i sammandrag, Mkr (100%).
| 2015 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Joint Ventures/ Intresseföretag |
Org. Nr. | Säte | Ägarandel | Tillgångar | Skulder | Intäkter | Resultat | Redovisat värde |
| Tribona AB (publ) 556870-4646 | Lund | 29,55% | 5 453,0 | 3 534,0 | 402,0 | 140,0 | 610,2 | |
| Totalt | 5 453,0 | 3 534,0 | 402,0 | 140,0 | 610,2 |
För mer information se koncernens not 13, Andelar i intresseföretag.
Not 14. Kundfordringar
Moderbolagets kundfordringar uppgår till 0,3 Mkr (0,2). Av dessa är 0,2 Mkr (0,0) förfallna. I moderbolaget har inga kundförluster uppkommit under året.
19
20
21
22
23
Not 15. Finansiella instrument och finansiell riskhantering
Finanspolicy
Moderbolagets finansiella risktagande regleras av riskmandat fastställda av Catenas styrelse. Mål och policy finns beskrivna i koncernens not 19.
Finansiering och finansieringsrisker
Lånevillkor, effektiv ränta och förfallostruktur
| Nominellt belopp i originalvaluta |
effektivränta | Genomsnittlig | ||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | ||||
| Skulder till kreditinstitut |
316,8 | 384,0 | 2,6% | 2,6% |
| Skulder till koncernföretag |
4 740,3 | 1 667,5 | 3,0% | 3,0% |
| Skulder till in tresseföretag |
46,4 | 14,9 | 0,0% | 0,0% |
I moderbolaget är det koncernens ränterisk som säkras. Samtliga redovisade värden i moderbolaget motsvarar verkliga värden. Nedanstående tabell visar redovisade värden på bokslutsdagen.
| Nominellt värde | Redovisat värde | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| Ränteswap avtal |
2 000,0 | 2 000,0 | -177,5 | -115,7 |
En höjning av räntenivån för räntebärande skulder med en procentenhet vid antagande om oförändrad lånevolym och räntebindningstid med beaktande av derivatavtal ger en resultateffekt om -30,6 Mkr (-0,5).
NOT 17. Eget kapital
| Antalet utgivna aktier per 31 december 2016 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktieslag | Antal registrerade aktier |
Aktiens kvot värde, kronor |
Totalt kvot värde, kronor |
Antal röster per aktie |
Totalt antal röster |
||
| Stamaktie | 35 735 506 | 4,40 kr | 157 236 226,40 kr | 1 | 35 735 506 |
Samtliga aktier medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
Aktiekapitalets utveckling
| År | Transaktion | Ökning aktie kapital, kronor |
Totalt aktie kapital, kronor |
Ökning antal registrerade aktier |
Totalt antal registrerade aktier |
Totalt antal utestående aktier |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1999 | Nyemission | 49 075 400 | 50 000 000 | 490 754 | 11 555 662 | 11 555 662 |
| 2006 | Fondemission | 883 800 | 50 883 800 | 8 838 | 11 564 500 | 11 564 500 |
| 2013 | Riktad nyemission | 59 976 189 | 110 859 989 | 13 630 952 | 25 195 452 | 25 195 452 |
| 2014 | Riktad nyemission | 1 964 464 | 112 824 452 | 446 469 | 25 641 921 | 25 641 921 |
| 2016 | Riktad nyemission | 31 886 672 | 144 711 124 | 7 246 971 | 32 888 892 | 32 888 892 |
| 2016 | Riktad nyemission | 1 525 102 | 146 236 226 | 346 614 | 33 235 506 | 33 235 506 |
| 2016 | Riktad nyemission | 11 000 000 | 157 236 226 | 2 500 000 | 35 735 506 | 35 735 506 |
De utdelningar som fastställdes på årsstämman och betalades ut under 2016 uppgick till 3,00 kr per aktie och totalt 99,7 Mkr. För 2016 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning om 3,50 kronor per aktie. Beräknat på antalet utestående aktier som berättigar till utdelning för verksamheten 2016, innebär den föreslagna utdelningen ett totalt utdelningsbelopp om
125,1 Mkr. Utdelningsbeloppet motsvarar 101 procent av aktieutdelningen av Catenas finansiella mål, 123,2 Mkr.
Moderbolagets mål med kapitalförvaltning samt finansiella mål överensstämmer med koncernens och framgår av not 19 för koncernen.
NOT 16. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
|---|---|---|
| Förutbetald avgift för kredit | ||
| facilitet | 2,1 | 2,6 |
| Förutbetald lokalhyra | 0,5 | 0,1 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 1,3 | 0,6 |
| Totalt | 3,9 | 3,3 |
20
21
22
23
NOT 18. Övriga avsättningar
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Särskild löneskatt | 0,4 | 0,5 |
| Betalningar | ||
| 2016 | 2015 | |
| Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv månader |
0,2 | 0,4 |
| 2016 | 2015 | |
| Ingående värde | 0,5 | 0,7 |
| Reglerade åtaganden | -0,1 | -0,2 |
| Utgående balans | 0,4 | 0,5 |
NOT 19. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| 2016-12-31 2015-12-31 | ||
|---|---|---|
| Upplupna lönerelaterade kostnader | 15,3 | 11,0 |
| Upplupna räntekostnader | 11,2 | 10,6 |
| Övriga upplupna kostnader | 4,1 | 5,0 |
| Totalt | 30,6 | 26,6 |
NOT 20. Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
| Ställda säkerheter | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Garantiförpliktelser | – | 20,9 |
| Totalt | – | 20,9 |
| Ansvarsförbindelser | 2016 | 2015 |
| Borgensförbindelse till förmån för koncernföretag |
4 441,9 | 2 631,2 |
| Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag |
97,7 | 99,5 |
| Totalt | 4 539,6 | 2 730,7 |
NOT 21. Kassaflödesanalys
| Tilläggsupplysningar | 2016-01-01 -2016-12-31 |
2015-01-01 -2015-12-31 |
|---|---|---|
| Betalda räntor och erhållen utdelning |
||
| Erhållen ränta | 88,2 | 42,7 |
| Erlagd ränta | -173,7 | -104,6 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet |
||
| Av- och nedskrivningar av till | ||
| gångar | 0,7 | 0,4 |
| Förändring i värdet av derivat | 61,8 | -30,5 |
| Andra ej likviditetspåverkande | ||
| resultatposter | -0,2 | – |
| Totalt | 62,3 | -30,1 |
14 15
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
- 16
- 17
- 18
19
- 21
- 22
- 23
- 24
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
NOT 22. Klassificering av finansiella instrument
| 2016 | Värderingskategorier | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Värderade till | Värderade till upplupet | Låne och kund | Redovisat | ||||
| Finansiella tillgångar | verkligt värde via RR | anskaffningsvärde | fordringar | värde | |||
| Övriga långfristiga fordringar | – | 1,6 | 1,6 | ||||
| Kundfordringar | – | – | 0,3 | 0,3 | |||
| Räntederivat | – | – | – | ||||
| Övriga kortfristiga fordringar | – | – | 4 082,1 | 4 082,1 | |||
| Likvida medel | – | – | 113,7 | 113,7 | |||
| Summa | – | – | 4 197,7 | 4 197,7 | |||
| Icke finansiella tillgångar | 3 296,8 | ||||||
| Totalt | 7 494,5 | ||||||
| Finansiella skulder | |||||||
| Långfristiga skulder till kreditinstitut | – | – | – | – | |||
| Räntederivat | -177,5 | – | – | ||||
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | – | -316,8 | -177,5 -316,8 |
||||
| Leverantörsskulder | – | -6,8 | – | ||||
| Övriga kortfristiga skulder | – | -4 793,4 | – | -6,8 -4 793,3 |
|||
| Skatteskuld | – | -0,1 | – | -0,1 | |||
| Upplupna kostnader | – | -30,6 | – | -30,6 | |||
| Summa Icke finansiella skulder |
-177,5 | -5 147,7 | – | -5 325,1 -0,5 |
| 2015 | Värderingskategorier | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | Värderade till verkligt värde via RR |
Värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Låne och kund fordringar |
Redovisat värde |
|||
| Övriga långfristiga fordringar | – | – | – | ||||
| Kundfordringar | – | – | 0,2 | 0,2 | |||
| Räntederivat | – | – | – | ||||
| Övriga kortfristiga fordringar | – | – | 1 249,2 | 1 249,2 | |||
| Likvida medel | – | – | 201,2 | 201,2 | |||
| Summa | – | – | 1 450,6 | 1 450,6 | |||
| Icke finansiella tillgångar | 1 887,4 | ||||||
| Totalt | 3 338,0 | ||||||
| Finansiella skulder | |||||||
| Långfristiga skulder till kreditinstitut | -316,8 | – | -316,8 | ||||
| Räntederivat | -115,7 | – | – | -115,7 | |||
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | -67,2 | -67,2 | |||||
| Leverantörsskulder | – | -4,8 | – | -4,8 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | – | -1 687,3 | – | -1 687,3 | |||
| Upplupna kostnader | – | -26,6 | – | -26,6 | |||
| Summa | -115,7 | -2 102,7 | – | -2 218,4 | |||
| Icke finansiella skulder | -0,5 | ||||||
| Totalt | -2 218,9 |
23
24
För alla balansposter överensstämmer redovisat värde i allt väsentligt med verkligt värde då posternas löptider är korta eller rörligt föräntad.
Not 23. Viktiga händelser efter räkenskapsårets utgång
Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar bedömningen av Catenas finansiella ställning.
Not 24. Närstående
Närståenderelationer
Moderbolaget har, utöver de närståenderelationer som anges för koncernen not 24, ett bestämmande inflytande över sina dotterföretag, se not 12 Andelar i koncernföretag.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Transaktioner med dotterföretag | ||
| Inköp | 3,9 | 0,8 |
| Försäljning | 46,8 | 28,9 |
| Ränteintäkter | 86,7 | 39,6 |
| Räntekostnader | 111,2 | 49,9 |
| Mottagna koncernbidrag | 226,6 | 131,2 |
| Lämnade koncernbidrag | 102,9 | 36,5 |
| Kortfristiga fordringar | 3 983,1 | 1 210,3 |
| Räntebärande skulder | 4 740,3 | 1 667,5 |
| Borgensförbindelser | 4 441,9 | 2 631,2 |
| Transaktioner med koncernföretags | ||
| intresseföretag | ||
| Försäljning | 8,5 | 3,2 |
| Ränteintäkter | 1,5 | 1,5 |
| Kortfristiga fordringar | 92,7 | 67,0 |
| Långfristiga fordringar | 0,7 | – |
| Räntebärande skulder | 46,4 | 14,9 |
| Borgensförbindelser | 97,7 | 99,5 |
| Transaktioner med andra närstående | ||
| Inköp | 0,2 | 0,2 |
Övrig information
Skulder och fordringar till närstående avser avräkningssaldon som räntebelastas. Transaktioner med närstående är pris satta på marknadsmässiga villkor.
123456789
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Årsredovisningens undertecknande
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen ger en
rättvisande översikt över utvecklingen av verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 mars 2017. Koncernens rapport över totalresultat, rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 27 april 2017.
Solna den 21 mars 2017
Henry Klotz Styrelseordförande Katarina Wallin Styrelseledamot
Catharina Elmsäter-Svärd Styrelseledamot
Bo Forsén Styrelseledamot Erik Paulsson Styrelseledamot Gustaf Hermelin
Styrelseledamot Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avlämnats den 21 mars 2017
PricewaterhouseCoopers AB
Lars Wennberg
Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Catena AB, org.nr 556294-1715
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Catena AB (publ) för år 2016. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 18-108.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vår revisionsansats
Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. Catena är av olika skäl strukturerat och legalt organiserat i ett antal juridiska enheter. I praktiken är Catena dock att anse som ett bolag som äger fastigheter på olika orter i Sverige. All redovisning och konsolidering görs centralt på huvudkontoret. Utifrån detta har vi i revisionen sett koncernen som ett bolag och vi har haft samtliga fastigheter och bolag inkluderade i den population ur vilken vi gör våra stickprovsvisa urval.
Koncernteamet har därutöver, bland annat, utfört granskningen av moderbolaget, konsolideringen, årsredovisningen samt väsentliga antaganden och bedömningar. Baserat på genomförda granskningsinsatser ovan, bedömer vi att vi har erhållit tillräckliga revisionsbevis för att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi kvantitativa väsentlighetstal för den finansiella rapporteringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning samt våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning. De kvantitativa väsentlighetstalen används också för att bedöma effekten av eventuella felaktigheter, enskilt och sammantaget, på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa
Värdering av fastigheter
Se sidan 50-51 i förvaltningsberättelsen samt not 2 (Redovisnings- och värderingsprinciper) och not 12 (Förvaltningsfastigheter).
Koncernen redovisar 10,8 miljarder kronor relaterat till förvaltningsfastigheter. Koncernen har under 2016 redovisat 148 Mkr i positiva värdeförändringar på fastigheter. Koncernens fastighetsbestånd består huvudsakligen av logistikfastigheter med en koncentration till Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen.
Koncernen gör kvartalsvisa värderingar av samtliga fastigheter med hjälp av en konsekvent använd modell. Koncernen låter dessutom Newsec och Cushman & Wakefield göra värderingar enligt ett rullande schema. Under 2016 har sammanlagt 96 procent värderats vid något tillfälle av externa värderare. Varje kvartal jämförs den interna värderingen och de externa värderingarna och eventuella skillnader mot de interna förklaras eller korrigeras för.
De senaste åren har, som följd av den lågräntemiljö vi befinner oss i, avkastningskraven konstant sjunkit vilket haft stora positiva effekter på fastighetsvärdena.
En värdering är förknippat med väsentliga bedömningar och uppskattningar. De mest väsentliga är antagande avkastningskrav och framtida hyresintäkter. Koncernen har också ett princip uteslutande fokus på logistikfastigheter varför även antagande om genomsnittlig vakansgrad är ett väsentligt antagande.
områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men Vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
SÄRSKILT BETYDELSEFULLT OMRÅDE HUR VÅR REVISION BEAKTADE DET SÄRSKILT BETYDANDE OMRÅDET
Vi har med hjälp av våra specialister i fastighetsvärdering bedömt koncernens process och metod för intern värdering.
Vi har tagit del av de externa värderingarna och jämfört dessa med värderingar utförda av Catena och kontrollerat att inga väsentliga skillnader är oförklarade eller ojusterade.
Vi har utmanat företagsledningen i de förklaringar de har till skillnader som de inte korrigerat för.
Vi har jämfört väsentliga antaganden som avkastningskrav och framtida tillväxt i hyresintäkter mot externa transaktioner och branschdata.
Vi har bedömt oberoendet, kompetensen och integriteten hos den externa värderaren. Vi har även tagit del av uppdragsavtalet med värderaren för bedömning om detta kan innehålla villkor exempelvis arvodesvillkor som kan medföra att oberoendet och integriteten kan ifrågasättas.
Vi har stickprovsvis kontrollerat använda data avseende investeringar, hyresintäkter och driftskostnader mot budgets som fastställts eller presenterats för styrelsen.
Vi har inte noterat några väsentliga avvikelser i samband med utförd granskning.
Förvärv och försäljning av fastigheter
Se not 2 (Redovisningsprinciper) samt not 12 (Förvaltningsfastigheter)
Köp och försäljningar av fastigheter är en naturlig del av Catenas verksamhet och det är inte ovanligt att sådana transaktioner inkluderar komplexa avtalsvillkor som kan kräva en bedömning och analys avseende förvärvstidpunkt, förvärvspris eller om transaktionen ska redovisas som rörelse eller tillgångsförvärv.
Vi har tagit del av ledningens analys av gjorda transaktioner och bedömt riktigheten i redovisningen av gjorda transaktioner.
Vi har tagit del av ingångna avtal och läst igenom dessa för identifiering av eventuella villkor som skulle kunna föranleda annan redovisning.
Vi har kontrollerat upplysningar i årsredovisningen kring gjorda transaktioner under året för bedömning av fullständighet och riktighet i väsentliga upplysningar. Vi har tagit del av förvärvsanalyser och kontrollerat korrekt redovisning av förvärven och försäljningarna.
Vi har inte noterat några väsentliga avvikelser i samband med utförd granskning.
Förvärv av Tribona
Se not 2 (Redovisningsprinciper) samt sidan 70 (Rapport över finansiell ställning).
I oktober 2015 förvärvades 29,55 procent av aktierna i Tribona, ett annat renodlat fastighetsbolag med inriktning mot logistikfastigheter. Förvärvet av Tribona innebar en väsentlig utökning av Catenas verksamhet.
I samband med förvärvet lämnades ett offentligt uppköpserbjudande vilket per februari 2016 resulterade i att Catena ägde 94,55 procent varpå tvångsinlösenförfarande påbörjades. Tribona redovisas som ett koncernbolag med början i januari när det stod klart att Catenas innehav översteg 90 procent. Klassificeringen av transaktionen som tillgång eller rörelseförvärv har varit ett område som diskuterats, fördelningen av köpeskillingen ett annat, områden som båda krävt företagsledningens bedömning.
SÄRSKILT BETYDELSEFULLT OMRÅDE HUR VÅR REVISION BEAKTADE DET SÄRSKILT BETYDANDE OMRÅDET
Vi har tagit del av företagsledningens analys av transaktionen och bedömt deras skäl att slutligt bedöma att transaktionen utgjorde ett rörelseförvärv.
Vi har tagit del av relevanta dokument såsom köpeavtal och verifierat det lämnade betalningen.
Vi har tagit del av företagsledningens fördelning av köpeskillingen och särskilt utmanat dem i vad skillnaden mellan lämnad köpeskilling och börskurs vid transaktionen utgör, en annan syn på värdet på fastigheterna eller goodwill.
Vi har diskuterat företagsledningens princip för hantering av goodwill vid efterföljande fastighetsförsäljningar och eventuella negativa värdeförändringar i det köpta beståndet.
Vi har slutligen kontrollerat fullständigheten och riktigheten i de lämnade upplysningarna i årsredovisningen.
Vi har inte noterat några väsentliga avvikelser i samband med utförd granskning.
Finansiering och efterlevnad av lånevillkor
Se sidan 60-61 (Räntebärande skulder) samt not 20 (Finansiella instrument och finansiell riskhantering).
Koncernens tillgång till finansiering har varit ett område som vi följt noga under året i revisionen. Förvärvet av Tribona, Catenas större pågående nyanläggningar och de fortsatta framtida expansionsplanerna har påfrestat koncernens tillgång till finansiering. Utöver detta så förfaller 3,6 miljarder av koncernens skulder under 2017. Catena har under året haft en löpande uppföljning på den plan man upprättat för att försäkra sig om att de har en fortsatt finansiering av verksamheten.
Catenas finansiering är även förenad med vissa lånevillkor bland annat ränteteckningsgrad, belåningsgrad samt soliditet. Skulle inte Catena leva upp till lånevillkoren finns en risk att banken säger upp krediten alternativt kräver straffavgifter. En uppsägning av krediterna skulle påverka Catenas förutsättningar för fortsatt drift. Catena har löpande uppföljning av efterlevnaden av lånevillkoren vilka avrapporteras regelbundet till styrelsen.
Vi har tagit del av företagsledningens planer för att säkerställa en fortsatt finansiering samt de likviditetsprognoser som företagsledningen upprättat. Likviditetsprognosen har diskuterats och utmanats vi har också kontrollerat utfallet mot prognos löpande för att bedöma tillförlitligheten i den gjorda prognosen.
Vi har löpande följt de diskussioner som företagsledningen haft om försäljning av fastigheter som så skulle vara nödvändigt. Catena har också under oktober genomfört en nyemission för att säkerställa tillgång till likviditet.
Vi har läst igenom låneavtalen för att säkerställa att Catena beskriver dessa på ett rättvisande sätt i årsredovisningen och att inga väsentliga lånevillkor har utelämnats.
Vi har inte noterat några väsentliga avvikelser i samband med utförd granskning.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-17 samt 128-139. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Catena AB (publ) för år 2016.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
- företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
- på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Malmö den 21 mars 2017
PricewaterhouseCoopers AB
Lars Wennberg Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
En ansvarsfull bolagsstyrning
Terminal
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
114
Postiljonen 1, Växjö. En, med sin närhet till flygplats och genomfartsvägar, strategiskt belägen terminal som är tekniskt avancerad för att effektivt kunna rangera om stora mängder dagligt gods
En ansvarsfull och transparent bolagsstyrning skapar värde
Året präglades av en signifikant expansion. Utöver förvärvet av Tribona köpte vi tolv andra logistikfastigheter. Detta kunde vi finansiera med hjälp av avyttringar av fastigheter som vi inte längre bedömde som strategiska och en nyemission, till för såväl investerarna som Catena förmånliga villkor, som övertecknades fyra gånger. En konsekvent styrning av bolaget bidrog till att dessa transaktioner kunde genomföras på ett framgångsrikt sätt.
Jag har haft förmånen att leda styrelsens arbete och följa Catenas utveckling under ett decennium. De sista årens arbete har inneburit en resa, från ett bolag med en projektfastighet, till det ledande fastighetsbolaget inom logistikfastigheter. En period som präglats av ett tydligt fokus på värdeskapande. Sedan 2013 har vi renodlat och utvecklat bolagets blandade fastighetsportfölj som då bland annat innehöll ett bestånd av logistikfastigheter. Bolagets kunnande inom området var redan då stort. Idag är bolaget inte bara det ledande utan också det största inom området. En utveckling helt i linje med styrelsens övergripande uppgift; att bygga ett finansiellt starkt och lönsamt bolag som kan skapa en sund och stabil avkastning till ägarna. Vägen dit går framförallt genom vår förmåga att leverera attraktiva logistikanläggningar som skapar värde för såväl befintliga som nya kunder. Det är mot den bakgrunden man ska se de affärer, för att vässa vårt erbjudande, som vi gjort på senare tid. Styrelsen har också ett ansvar för alla de intressenter som Catena är beroende av. Såsom medarbetare, olika partners och inte minst de offentliga myndigheter som vi samarbetar med för att länka Skandinaviens godsflöden. En ansvarsfull, tydlig och inte minst transparent bolagsstyrning med väl avvägda beslut som tar hänsyn till de olika, såväl mindre som mer dominerande, intressenternas önskemål skapar det förtroende som är avgörande för Catenas fortsatta utveckling.
De erfarenheter och egenskaper som styrelsens ledamöter besitter är centrala för alla de avvägningar, stödda av etablerade processer och kontrollsystem, som löpande måste göras i allt styrelsearbete. Det gäller inte bara för att tillmötesgå alla intressenters förväntningar. Lika viktigt är det att beakta det korta perspektivet mot det långa och ytterst balansera de risker mot de affärsmöjligheter som löpande ges. Dessa avväganden har i högsta grad varit närvarande när vi under året expanderat verksamheten på ett signifikant sätt. En expansion som vilket naturligtvis från tid till annan i någon mån finansiellt kunde begränsa våra affärsmöjligheter. Avyttringar av fastigheter som
vi inte längre bedömer som strategiska innehav och inte minst den nyemission vi genomförde i slutet av året har dock löpande säkerställt våra möjligheter att fortsätta utveckla verksamheten. Vår konsekventa styrning av verksamheten som också innefattar en närvarande revisor som löpande informerats av ledningen och deltagit i fyra styrelsemöten, har bidragit till att dessa transaktioner kunnat genomföras framgångsrikt. Det är ytterligare ett bevis på det värde en ansvarsfull och transparent bolagsstyrning kan åstadkomma.
En väl genomtänkt bolagsstyrning med tydliga riktlinjer skapar goda förutsättningar för det väl fungerande samarbete som råder mellan styrelsen och bolagsledningen. Det ger ledningen stora möjligheter att fokusera på utvecklingen av vår affär. Tydliga riktlinjer underlättar för övrigt för alla våra medarbetare som jag också vill rikta styrelsens tack till. Det är de som driver den dagliga verksamheten när de möter våra kunder och förädlar våra anläggningar.
Catena står starkt för att fortsätta utveckla verksamheten.
Solna i mars 2017 Henry Klotz, styrelsens ordförande [email protected]
Bolagsstyrningsrapport
Alla affärsbeslut i Catena ska vara försvarbara ur ekonomiskt och etiskt perspektiv. Genom ett aktivt och ansvarsfullt styrelsearbete balanserar styrelsen de risker och möjligheter som är förknippade med all kommersiell verksamhet och skapar samtidigt på så sätt värde för ägare och andra intressenter. Genom öppenhet och tillgänglighet ges aktieägare och andra intressenter insikt i beslutsvägar, ansvar, befogenheter och kontrollsystem.
A Val
B Utvärdering och löpande rapporter
C Mål, strategi, policies, instruktion
Regelverk
Externa regler
Aktiebolagslagen Årsredovisningslagen Andra tillämpliga lagar IFRS Nasdaqs regelverk för emittenter Svensk kod för bolagsstyrning
Interna regler
Bolagsordning Styrelsens arbetsordning Befattningsinstruktioner Värderingar Uppförandekod Finanspolicy Personalpolicy Miljöpolicy Informationspolicy Andra polices och instruktioner
Bolagsstyrning
D Mål, strategi, instruktion E Rapport, löpande utvärdering
Catena är ett publikt svenskt aktiebolag, noterat på Nasdaq Stockholm. De regelverk som tillämpas för styrning och kontroll av koncernen är i huvudsak bolagsordningen, aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning, interna riktlinjer och policies samt andra tillämpliga lagar och regler.
Catenas styrelse och ledning strävar efter att Catena ska leva upp till de krav som börsen, aktieägare och andra intressenter ställer på Catena. Svensk kod för bolagsstyrning "Koden", tillgänglig via www.bolagsstyrning.se, syftar till att skapa goda förutsättningar för en aktiv och ansvarskännande ägarroll. Den bygger på principen följa eller förklara.
Avvikelser från Koden ska motiveras och förklaras. I denna bolagsstyrningsrapport beskrivs hur Catena under 2016 har tillämpat Koden.
Avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning
Bolaget följer Svensk kod för bolagsstyrning med följande undantag: Bolaget har inte någon särskild funktion för internrevision. Styrelsen utvärderar årligen behovet av en sådan funktion och har bedömt att det löpande interna arbetet med intern kontroll som företrädesvis utförs av företagsledningen, utgör en tillräcklig granskningsfunktion med hänsyn till bolagets verksamhet och storlek.
Aktieägare
Aktiekapitalet i Catena AB uppgår per den 28 februari 2017 till 157 236 226,40 kronor fördelat på 35 735 506 stamaktier. Då hade Catena AB 15 149 aktieägare (14 090). Största ägare är Backahill gruppen med 31,4 procent (33,8) av kapitalet och EndicottSweden AB med 11,1 procent (11,2). Inga ytterligare ägare innehade 10 procent eller mer av antalet aktier. Varje aktie berättigar till en röst och varje röstberättigad får vid stämma rösta för det fulla antalet ägda och företrädda aktier. Läs mer om Catenas aktie och ägare på sidan 62-65.
Ägarstruktur per 2017-02-28, 10 största ägare
| Antal aktier, tusental |
Röster, % |
|
|---|---|---|
| Backahill | 11 221 | 31,4 |
| Endicott Sweden AB (CLS Holding plc) | 3 971 | 11,1 |
| Länsförsäkringar fondförvaltning AB | 3 539 | 9,9 |
| SFU Sverige AB | 1 847 | 5,2 |
| Nordea Investment Funds | 1 595 | 4,5 |
| CGML PB Client Acct-Sweden Treaty | ||
| (Carve Capital) | 1 127 | 3,2 |
| JP Morgan Bank Luxembourg SA | 848 | 2,4 |
| Danske Capital Sverige AB | 806 | 2,3 |
| CRHE Invest AB | 770 | 2,2 |
| Skagen Vekst Verdipapirfond | 747 | 2,1 |
| Övriga aktieägare | 9 265 | 25,7 |
| Totalt | 35 736 | 100,0 |
Årsstämma
Årsstämman är bolagets högsta beslutsfattande organ. Vid stämman ges samtliga aktieägare möjlighet att utan begränsningar utöva det inflytande över bolaget som deras respektive aktieinnehav representerar. Bolaget tillämpar inte några särskilda arrangemang i fråga om årsstämmans funktion, varken på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, såvitt är känt för bolaget, aktieägaravtal.
Årsstämman utser styrelse och revisor samt fastställer principer för ersättning till styrelse, revisor och koncernledning. Årsstämman fattar, i förekommande fall, bland annat också beslut om ändring av bolagsordning, utdelning och ändringar i aktiekapitalet. På årsstämman, som ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång, ska beslut om fastställelse av balans- och resultaträkningar, beslut om disposition av Catenas vinst eller förlust samt beslut om ansvarsfrihet för styrelse och VD fattas.
Årsstämma den 27 april 2016
Efter att årsredovisningens balans- och resultaträkningar fastställts, beslutade stämman i enlighet med styrelsens förslag om en utdelning på 3,00 kronor per aktie. Årsstämman fastställde att antalet på årsstämman valda styrelseledamöter ska vara sex ordinarie ledamöter utan suppleanter. Stämman antog valberedningens förslag till omval av ledamöterna Bo Forsén, Gustaf Hermelin, Henry Klotz, Erik Paulsson, Katarina Wallin och Catharina Elmsäter-Svärd till ordinarie styrelseledamöter, med omval av Henry Klotz som styrelseordförande.
Till revisor valdes det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB med auktoriserade revisorn Lars Wennberg som huvudansvarig revisor.
Catena informerar löpande, genom en rad aktiviteter, investerare, långivare och ägare. Bilden visar Günther Mårders utfrågning på den kapitalmark nadsdag i juni som Catena traditionellt deltar i.
Stämman beviljade styrelseledamöterna och verkställande direktören ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016.
Stämman antog vidare valberedningens förslag till instruktion för valberedning.
Stämman godkände också valberedningens förslag till arvoden med 250 000 kr, tidigare 200 000 kr, för styrelsens ordförande och 125 000 kr, tidigare 100 000 kr, för övriga styrelseledamöter som inte är anställda i bolaget.
Arvode till revisor utgår enligt godkänd löpande räkning.
Styrelsens förslag till principer för ersättning till ledande befattningshavare godkändes också; lön, övriga ersättningar samt pensionspremie avseende VD och övriga ledande befattningshavare framgår av koncernens not 8. Utbetalda rörliga ersättningar till VD och ledning uppgick 2016 till knappt 2,8 Mkr.
Årsstämman beslutade vidare att bemyndiga styrelsen att besluta om nyemission, förvärv respektive överlåtelse av egna aktier. Syftet med bemyndigandena är att fortlöpande kunna anpassa bolagets kapitalbehov och därmed kunna bidra till ökat aktieägarvärde, samt för att kunna överlåta aktier i samband med finansiering av eventuella fastighets- eller företagsförvärv, genom betalning med bolagets egna aktier.
Styrelsen bemyndigades att intill nästa årsstämma kunna besluta om förvärv respektive avyttring av högst 1/10 av samtliga aktier med medel som kan användas för vinstdisposition. Beslut kan fattas vid ett eller flera tillfällen. Bemyndigandet innefattar rätt att besluta om avvikelse från aktieägares företrädesrätt. Avyttring ska kunna ske i samband med eventuella förvärv eller andra strukturtransaktioner eller genom försäljning på öppna marknaden. Vid förvärv eller avyttring över Nasdaq OMX Nordic Stockholm ska priset ligga inom det vid var tid registrerade kursintervallet. Aktier ska kunna förvärvas för att förändra bolagets kapitalstruktur, för att användas vid finansiering av förvärv eller andra transaktioner, eller i övrigt för avyttring eller inlösen.
Styrelsen bemyndigades att intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, kunna besluta om nyemission av aktier, med eller utan företrädesrätt för aktieägarna att delta i emissionen och med eller utan föreskrift om apport eller kvittning. Bemyndigandet får högst avse emission av sammanlagt 1/10 av vid styrelsens första emissionsbeslut
totalt utestående antal aktier. Nyemission ska ske på för marknaden sedvanliga villkor.
Fullständigt protokoll finns på www.catenafastigheter. se/om-oss/bolagsstyrning/arsstammor/
Valberedning
Valberedningen har till uppgift att förbereda och lämna förslag på styrelse, styrelseordförande, styrelsearvoden, principer för utseende av valberedning, ordförande vid stämmor och i förekommande fall revisorer samt arvodering av revisorer. Catenas årsstämma den 27 april 2016 beslutade att utse en valberedning bestående av företrädare för de fyra största aktieägarna samt styrelsens ordförande.
I enlighet med beslutet har följande valberedning bildats:
| Namn | Utsedd av |
|---|---|
| Henry Klotz | Endicott Sweden AB |
| (CLS Holdings plc) | |
| Anders Nelson | Backahill Kil AB |
| Eva Gottfridsdotter-Nilsson | Länsförsäkringar |
| Fondförvaltning AB | |
| Klas Andersson | SFU Sverige AB |
Valberedningens ordförande är Anders Nelson medan styrelsens ordförande Henry Klotz är sammankallande.
De fyra ägarrepresentanterna har tillsammans cirka 58 procent av rösterna i Catena per den 28 februari 2017.
Vid ägarförändringar ska enligt beslut ny ägarrepresentant utses.
Styrelsen
Styrelsens övergripande uppgift är att, för ägarnas räkning, förvalta Catenas och koncernens angelägenheter på ett sådant sätt att ägarnas intresse av långsiktigt god kapitalavkastning tillgodoses på bästa möjliga sätt. Ledamöterna väljs årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Styrelsens arbete ska ske i enlighet med föreskrifter i lag, regelverk, bolagsordning och arbetsordning.
Arbetsordningen tas upp på konstituerande styrelsemöte och fastställs årligen. I styrelsens sammansättning ska finnas kompetens och erfarenhet från områden som är av stor betydelse för att kunna stödja, följa och kontrollera verksamheten i ett fastighetsbolag. Bland ledamöterna finns kunskaper om fastigheter, fastighetsmarknaden, finansiering och affärsutveckling. Catenas styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fem och högst nio ledamöter utan suppleanter. Catenas styrelse består av sex ledamöter som valdes vid årsstämma den 27 april 2016. För ytterligare information om styrelsens ledamöter se presentation av styrelsen och företagsledningen på sidorna 126-127.
Styrelsens arbete
Det ankommer på styrelsens ordförande att leda styrelsens arbete på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Förutom att leda styrelsens arbete följer ordföranden koncernens utveckling löpande genom kontakter med VD i strategiska frågor. Under 2016 hölls tio protokollförda styrelsemöten, varav ett var konstituerande. Ledamötenas närvaro framgår av styrelsepresentationen på sidan 126. Koncernens CFO har under året varit styrelsens sekreterare. På styrelsemötena har, förutom ovanstående punkter, marknadsfrågor, planer och strategier för koncernens utveckling behandlats samt löpande uppföljning av resultat och ställning, värderingar av koncernens fastigheter, likviditet och finansiering samt investerings- och avyttringsbeslut. Catenas huvudansvariga revisor Lars Wennberg, PwC, var adjungerad vid styrelsemötena i februari, mars, juli och november.
Arbetsordning
Styrelsen i Catena arbetar efter en arbetsordning innehållande instruktioner avseende arbetsfördelning och ekonomisk rapportering. Arbetsordningen utgör ett komplement till aktiebolagslagens bestämmelser och Catenas bolagsordning och är föremål för årlig översyn.
Styrelsen utser VD och utvärderar också VDs arbete. Denne närvarar inte vid denna utvärdering.
Styrelsen är skyldig att fortlöpande följa upp och kontrollera Catenas verksamhet. Det åligger därför styrelsen att se till att det finns fungerade rapporteringssystem.
Styrelsemötenas huvudsakliga innehåll 2016
Systemen som utvärderats under året har visat sig tjäna sitt syfte och fungera väl. Löpande på styrelsemötena sker avrapportering kring Catenas och koncernens ekonomiska och finansiella ställning, aktuella marknadsfrågor, projektredovisning samt i förekommande fall underlag för investeringsbeslut och fastighetsförsäljningar.
Utöver att ansvara för Catenas organisation och förvaltning är styrelsens viktigaste uppgift att fatta beslut i strategiska frågor. Årligen fastställer styrelsen de övergripande målen för koncernens verksamhet och beslutar om strategier för att nå målen. Även VD-instruktion samt interna policydokument revideras årligen.
Utvärdering av styrelsen
Varje år genomför styrelsens ordförande en utvärdering av styrelsens förmåga att lösa sin uppgift, dess arbetssätt och sammansättning visavi den inriktning och de utmaningar som bolaget står inför. De enskilda styrelseledamöternas kompetens, engagemang och, ur en rad aspekter, lämplighet prövas genom ett omfattande frågeformulär som respektive ledamot har att svara på i enskildhet. De inkomna svaren följs upp i en privat diskussion som utgår ifrån bolagets planering och förväntningarna på ledamoten. Utfallet diskuteras i valberedningen som bland annat utifrån den gjorda utvärderingen föreslår årsstämman en styrelse för det kommande verksamhetsåret. Processen har, genom det väl fungerande styrelsearbetet, visat sig fungera väl.
Styrelsens utskott
Ersättningsutskott
Catenas styrelse har tillsatt ett ersättningsutskott. Utskottets uppgift är att bereda frågor rörande ersättning och andra anställningsvillkor för VD. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare beslutas av VD enligt principer fastställda av styrelsen. Under 2016 har ersättningsutskottet bestått av Henry Klotz (ordförande), Bo Forsén samt Katarina Wallin.
Revisionsutskott
Catenas styrelse har tillsatt ett revisionsutskott. Revisionsutskottets uppgift är att upprätthålla och effektivisera kontakten med koncernens revisor samt utöva tillsyn över rutinerna för redovisning och finansiell rapportering. Utskottet ska även utvärdera revisorns arbete och följa hur redovisningsprinciper och krav på redovisning utvecklas. Styrelsen har beslutat att samtliga styrelsemedlemmar, med undantag av VD, under året ska ingå i utskottet.
Revisor
Revisorn rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen. Denna framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorn en detaljerad redogörelse till styrelsen två gånger per år. Vid denna
redogörelse förs också en diskussion om de iakttagelser som revisionen utmynnat i. Utöver revision har PwC även tillhandahållit tjänster inom områdena skatt och redovisning.
VD
VD leder verksamheten med utgångspunkt från av styrelsen upprättad och fastställd VD-instruktion. VD ska enligt instruktionen se till att styrelsens ledamöter löpande får information och rapporter om Catenas utveckling så att de kan göra goda bedömningar och fatta välgrundade beslut. VD ska vidare tillse att Catena iakttar de skyldigheter beträffande information med mera som följer av noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm. VD ska även övervaka efterlevnaden av mål, policyer och strategiska planer, som styrelsen fastställt, samt tillse att de vid behov underställs styrelsen för uppdatering eller översyn.
Aktiemarknadsinformation
Catena ska lämna snabb, samtidig, korrekt och tillförlitlig information till befintliga och potentiella aktieägare och andra intressenter. Catena lämnar delårsrapporter kvartalsvis, en bokslutskommuniké samt årsredovisning för hela verksamhetsåret. På Catenas webbplats www.catenafastigheter.se finns aktuell information om Catena som exempelvis pressmeddelanden och finansiella rapporter. På webbplatsen kan aktieägare ladda ned finansiell information från Catena. Denna information kan även beställas direkt av Catena per telefon eller via mail.
Intern kontroll
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med 6 kap § 6 årsredovisningslagen och är därmed avgränsad till intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Basen för den interna kontrollen
utgörs av den kontrollmiljö som styrelse och ledning verkar utifrån. Styrelsen har fastställt ett antal policyer och grundläggande riktlinjer av betydelse för arbetet med den interna kontrollen såsom finanspolicy, etik- och krishanteringspolicy samt informationspolicy. VD rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner och dokument. Catenas interna kontrollstruktur bygger på en tydlig ansvars- och arbetsfördelning såväl mellan styrelse och VD som inom den operativa verksamheten. Den operativa verksamheten innefattar bland annat verksamhetsstyrnings- och affärsplansprocesser.
Som exempel kan nämnas verktyg för uppföljning av verksamheten, förberedelser inför köp och försäljningar av fastigheter/bolag samt underlag för fastighetsvärderingar.
Kontrollaktiviteter genomförs på fastighetsnivå i form av löpande resultat och investeringsuppföljningar, på övergripande nivå i form av till exempel resultatanalys på områdesnivå, analys
av nyckeltal och genomgångar av den legala koncernstrukturen.
För att förebygga och upptäcka fel och avvikelser finns exempelvis system för attesträtter, avstämningar, godkännande och redovisning av affärstransaktioner, rapporteringsmallar, redovisnings- och värderingsprinciper. Dessa system uppdateras kontinuerligt. Den interna informationen och externa kommunikationen regleras på övergripande nivå av en informationspolicy. Den interna informationen sker genom regelbundet hållna informationsmöten.
Sunnanå 12:51, Malmö. I anslutning till terminalen finns också ett distributionslager som förser den lokala marknaden med varor.
Risker och möjligheter
Framgångsrik affärsverksamhet bygger på en ansvarsfull och kontrollerad hantering av risker. Risker som hanteras väl kan leda till möjligheter och värdeskapande medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och förluster. Det är därför en viktig del av styrningen och kontrollen av Catenas affärsverksamhet.
Bolaget arbetar löpande med att utvärdera, hantera och följa upp de risker som alltid är förknippade med en kommersiell verksamhet.
För identifierade risker, som kan uppkomma i verksamheten och av beteenden som skulle kunna påverka företagets varumärke och förtroende, har styrelsen och ledningen utarbetat policyer, instruktioner och mandat som löpande följs upp.
Risker som bygger på händelser utanför bolagets kontroll och som kan leda till verksamhetsavbrott utvärderas löpande. För att reducera den skadeverkan som det kan
medföra tecknas väl avvägda försäkringslösningar. På samma sätt hanteras risken för skada på människor eller egendom som kan ha uppkommit som en följd av Catenas agerande.
I utvärderingen av riskerna prioriteras hanteringen av dessa så att de risker som, om de skulle inträffa, har den för tillfället största påverkan på bolaget. Det vill säga en avvägning mellan sannolikheten att risken ska inträffa och den skada som kan uppkomma. I tabellen står:
för Högprioriterat, för Mellanprioritet, H M
för Lågprioriterat. L
| RISK | HANTERING | EXPONERING | PRIORITET |
|---|---|---|---|
| Hyresintäkter och kostnader Vakanser Uthyrningsgraden styrs bland annat av den allmänna konjunkturutvecklingen, produktionstakten för nya fastigheter, förändringar i infrastruktur samt befolk ningstillväxt och sysselsättning. För ändringar i dessa faktorer kan påverka såväl vakansgrad som hyresnivåer. Några säsongseffekter som påverkar intäkterna finns ej. |
Catenas hyreskontraktsportfölj är långfristig. Merparten av bolagets fastigheter är dessutom moderna och lokaliserade till viktiga logistikpunkter vid hamnar och längs de stora europa vägarna i anslutning till tätorter. Det gör Catena mindre känsligt för marknadens svängningar och dess påverkan på den totala uthyrningsgraden. |
Uthyrningsgrad % 100 80 60 40 20 0 -12 -13 -14 -15 -16 |
H |
| Uppsagda kontrakt Efter att en hyresgäst flyttat ut finns risken att en längre eller kortare tid förflyter innan en ny hyresgäst är på plats. Risken för stora svängningar i vakanser och hyresintäkter ökar ju fler enskilt stora hyresgäster ett fastighets bolag har. |
Vid nytecknande har hyreskontrakt generellt en längre löptid än fem år. En lokal förvaltning i nära samarbete med hyresgästerna minskar risken för ovän tade uppsägningar av hyreskontrakt. |
Fördelning av löptider för hyreskontrakt/år % 40 31 30 20 15 16 14 7 9 8 10 0 -17 -18 -19 -20 -21 -22 -23+ |
M |
| Kundförluster Kommersiella hyresgäster har inte alltid möjlighet att fullfölja sina åtaganden. |
Risken minskas genom god kundkän nedom. I vissa hyreskontrakt har hyres gästens förpliktelser garanterats av moderbolag eller genom bankgaranti. Catenas kundförluster har därför under de senaste fem åren varit marginella. |
Kundförluster/hyresintäkter Mkr r 3 2 1 0 -12 -13 -14 -15 -16 |
M |
L
Ökade tomträttsavgälder
Tomträttsavgälderna omförhandlas periodvis och vid respektive omförhandling finns det inga garantier för att tomträttsavgälden inte stiger, vilket kan påverka Catenas resultat negativt.
Huvuddelen av Catenas fastigheter är friköpta. Ökningar i tomträttsavgälder kompenseras oftast genom indexreglering i, eller omförhandling av, hyreskontrakt.
Utvecklingen följs noga.
primärt uppkomma vid skada för vilket Catena tecknat försäkringslösningar.
-12 -13 -14 -15 -16
%
Skatter
I Sverige finns långtgående möjligheter till uppskjuten beskattning när en tillgång avyttras inom en koncern. Beskattning ska i stället ske när tillgången lämnar koncernen. Genom så kallad paketering går det att få skattekrediter även i situationer då tillgångar säljs externt. Regeringen har under 2015 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017. Det kan komma att påverka Catenas resultat.
Värdeförändringar
Fastigheter
till dess bedömda marknadsvärde. Detta innebär att förändrade marknadsvärden till följd av förändrade hyresnivåer och vakansgrader, ändrade krav på direktavkastning samt detaljplaneprocesser med mera kommer att påverka Catenas finansiella rapporter.
Intern fastighetsvärdering vs. extern Catena redovisar sitt fastighetsinnehav Normalt betalda förvärvspriser, och en noggrann analys som baseras på omfattande erfarenheter, reducerar risken för nedskrivna fastighetsvärden som också balanseras av goda förtjänstmöjligheter. Catena värderar löpande varje kvartal sina fastigheter internt. Externa
värderingar såväl som gjorda affärer bekräftar Catenas interna värderingar.
Företagsförvärv
Catena förvärvar ibland fastigheter i bolagsform. Under 2016 har Catena dessutom förvärvat ett operativt fastighetsbolag med en bredare riskprofil. Historiska beslut och åtgärder liksom den framtida resultatutvecklingen i de förvärvade bolagen kan påverka Catenas resultatutveckling.
Catena har genom sin kompetens inom logistikfastigheter goda förutsättningar för att kunna göra en korrekt bedömning av förvärvens framtida potential. I syfte att minimera riskerna knutna till historiska beslut och åtgärder gör Catena inför varje förvärv en grundlig due diligence. Den omfattar förutom en finansiell genomlysning också en rad andra områden som till exempel kundrelationer, åtaganden och miljö.
Tillgångarnas värde stäms löpande av baserat på de kassaflöden de genererar vilket så långt det är möjligt vid varje tillfälle säkrar en korrekt värdering.
| RISK | HANTERING | EXPONERING | PRIORITET |
|---|---|---|---|
| Värdeförändringar, forts. | |||
| Projekt Catena bedriver en aktiv projektut veckling vilket är viktigt för bolagets fortsatta tillväxt. Investeringar görs många gånger flera år före att den klara fastigheten kan tas i bruk. En viss risk, att fastigheten när den är klar inte motsvarar marknadens behov, kan föreligga. |
Catenas investeringar i projektut veckling är inledningsvis begränsade eftersom de till stor del bygger på byggrätter. Dessa aktiveras med ökade investeringar först när ett avtal med kund slutits. |
Projektutveckling Mkr 600 500 400 300 200 100 0 -12 -13 -14 -15 -16 |
L |
| Finansiella instrument | Catenas genomsnittsränta och 5-årig swapränta | ||
| Som en del i hanteringen av ränteris ken använder sig Catena av finansiella instrument i form av räntederivat, huvudsakligen nominella ränteswappar. Räntederivaten redovisas löpande till verkligt värde i rapport över finansiell ställning. |
I takt med att marknadsräntorna förändras uppstår ett teoretiskt över eller undervärde, som inte är kassa flödespåverkande. När derivatens löptid gått ut är värdet alltid noll. Över- eller undervärdet redovisas i rapport över finansiell ställning. |
% Catena 4 SEKSwap5Y 3 2 1 0 -1 31/3 30/6 30/9 31/3 30/6 30/9 31/3 30/6 30/9 31/3 30/6 30/9 31/12 31/12 31/12 -13 -13 -13 -14 -14 -14 -15 -15 -15 -16 -16 -16 -13 -14 -15 |
M 31/12 -16 |
| Finansieringsrisker | Kassalikviditet | ||
| Likviditetsrisk | Mkr 300 |
||
| Bristande tillgång till likvida medel eller kreditutrymme för täckande av betalningsåtaganden kan negativt på verka Catenas resultat och finansiella ställning. |
Catena hade per bokslutsdagen outnyttjade kreditlöften på 449,1 Mkr och likvida medel om 145,5 Mkr. |
200 100 0 -12 -13 -14 -15 -16 |
M |
| Refinansiering De fastigheter och aktier som Catena äger är finansierade med lån och eget kapital. Huvuddelen av finansieringen består av banklån. Det finns inga ga rantier för att respektive kreditgivare förnyar lånet när det förfaller. |
I koncernens finanspolicy stipuleras hur kapitaltillförsel och likviditet ska tryggas. Upplåningen sker företrädesvis i svenska kronor med en lånebindnings tid på mellan ett och tio år. Befintliga lå neramar uppgår, per den 1 mars 2017, då 3,2 Mdkr var omförhandlade, till en kapitalbindningen om 2,2 år. Catena har också möjlighet att finansiera sig på obligationsmarknaden genom Svensk FastighetsFinansiering. |
Kapitalbindning Mkr 5 000 4 000 4 3 000 2 000 1 000 Ej utnyttjat Utnyttjat 0 -17 -18 -19 -20 -24+ |
M |
| Räntor | Ränteförfalloår | ||
| Catenas enskilt största kostnadspost är räntor, vilka kan variera över tiden. Dessa förändringar har stor påverkan på Catenas resultat. Även fastighetsvär dena påverkas av förhöjda räntenivåer. |
Catenas fastigheter har finansierats till en marknadsmässig ränta och finan sieringskostnaden är säkrad via derivat motsvarande 73 procent av koncernens skulder. Bolaget förväntar sig att kunna behålla en låg räntenivå som med efter släpning följer marknadens förändring. Derivaten specificeras i koncernens not 20. |
År Mkr Ränta, %1) Andel, % 2017 1 618,3 2,4 2018 764,0 3,4 2019 300,0 4,8 2020 562,0 4,1 2021 751,7 4,4 2022 883,9 4,4 2023 1 070,0 3,8 >2024 507,3 3,0 Totalt 6 457,2 3,6 1) Avser aktuell genomsnittlig ränta per 2016-12-31. Räntenivån förändras i takt med det generella ränteläget men med begränsning av aktuella räntetak. |
25,1 11,8 H 4,6 8,7 11,6 13,7 16,6 7,9 100 |
| Ansvarsrisker | |||
| Förvärvade miljöskador Enligt miljöbalken gäller att den som |
Catena genomför inför varje förvärvs | Det har, trots grundliga analyser, inte |
bedrivit en verksamhet som har bidragit till föroreningen även är ansvarig för efterbehandling. Om inte verksamhetsutövaren kan utföra eller bekosta efterbehandling av en förorenad fastighet är den ansvarig som förvärvat fastigheten och som vid förvärvet känt till, eller då borde ha upptäckt, föroreningarna.
Catena genomför inför varje förvärvstillfälle en grundlig miljöanalys och riskbedömning.
Det har, trots grundliga analyser, inte gjorts någon fullständig utredning av eventuella ännu okända miljöföroreningar i fastighetsbeståndet. Det kan inte helt uteslutas att det finns miljöföroreningar som skulle kunna föranleda kostnader och/eller ersättningsanspråk på Catena.
| RISK | HANTERING | EXPONERING | PRIORITET | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ansvarsrisker, forts. | ||||||
| Skada på person eller egendom | ||||||
| Egendom tillhörande Catena kan komma att förstöras av brand, stöld eller annan åverkan. Likaså kan Catena genom till exempel oaktsamhet orsaka skada på person eller annans egendom. |
För eventuella ansvars- och förmögen hetsskador har försäkringar tecknats. Fastigheterna är fullvärdesförsäkrade. |
Under de senaste åren har inget bolag inom Catenakoncernen haft något bety dande försäkringsärende. Undantaget är 2014 då bolaget drabbades av två bränder samt en brand 2016. Skadorna ersattes av försäkringsbolaget. |
L | |||
| Övriga risker | ||||||
| Kompetensbrist | ||||||
| Catenas framtida utveckling beror i hög grad på ett begränsat antal personer i företagsledningen och andra nyckel personers kunskap, erfarenhet och engagemang. |
sionsordning för nyckelpersonerna. | Catenas befattningshavare har alla en allsidig kunskap från fastighetsutveck ling och förvaltning. Löpande samtal och utveckling tillsammans med mark nadsmässiga villkor bidrar dessutom till en låg personalomsättning. Därtill arbetar bolaget aktivt med en succes |
En stor del av nuvarande ledning har verkat i bolaget eller i företrädaren Bri nova i upp till 13 år. Inför årsskiftet har mindre förändringar skett av lednings gruppen där nytilltärde vVD, Benny Thögersen, inträdde, och Mikael Halling samt Lena Haraldsson utträdde. |
M | ||
| Bristande rutiner och ansvarslöst beteende | ||||||
| Bolaget kan lida skada som en följd av kriminellt eller ansvarslöst beteende från bolagets personal eller andra företrädare. |
uppstå är bolaget försäkrat. | Bolaget har utvecklade rutiner för hur befattningshavare skall knytas till bo laget och hur uppgifter ska delegeras. Dessutom finns det tydliga policyer och instruktioner om hur alla processer ska genomföras. En väl utvecklad intern kontroll följer löpande upp verksam heten. I det fall skada trots allt skulle |
beteende. | Under de senaste sju åren har bolaget inte lidit någon skada som kan härledas till ett kriminellt eller ansvarslöst |
L | |
| Osunda affärsmetoder | ||||||
| Catenas projekt sträcker sig över lång tid och innefattar många underleve rantörer och andra intressenter. Trots bolagets nolltolerans, som gäller för alla inblandade, avseende osunda affärsmetoder oavsett om det handlar om arbetsvillkor, mutbrott eller konkur rensbegränsning finns alltid risken för att en enskild aktör inte svarar upp till Catenas värdegrund. |
rer kontrolleras initialt för att even tuella ekonomiska avvikelser skall utvärderas därefter löpande. Under samarbetet. |
Catena har en uttalad uppförandekod som alla måste följa. Underleverantö uppmärksammas snarast. Samarbetet leverantörerna uppmanas dessutom att kontrollera sina leverantörer så att även dessa följer Catenas värdegrund. Minsta misstanke om avvikelse från värdegrunden utreds omgående. Om leverantören inte följer Catenas värde grund kan bolaget omgående avsluta |
Det är styrelsens och ledningens upp fattning att kontrollen av de leverantö rer man har direkt kontakt med är god. |
L | ||
| Tvister | ||||||
| Det kan inte uteslutas att Catena kan komma att bli inblandat i någon rättslig tvist eller något skiljeförfarande som får betydande effekter på Catenas resultat eller finansiella ställning. |
överenskommelser minskas risken. | Genom väl genomarbetade avtal och | betydande tvister. | Catena har inga och har inte de senaste fyra åren haft några |
L | |
| Känslighetsanalys | Faktor | Förändring, % | Resultateffekt, Mkr | |||
| I tabellen framgår den teoretiska resultateffekten före skatt på Catenas årliga intjäningsförmåga efter finansiella poster vid fullt genomslag av en isolerad förändring av respektive variabel. |
Kontrakterade hyresintäkter Ekonomisk uthyrningsgrad Räntenivå för räntebärande skulder* Fastighetskostnader |
+/- 1,0 +/- 1,0-enhet +/- 1,0-enhet +/- 1,0 |
+/- 8,6 +/- 9,3 - 18,5 / -49,6 +/- 2,1 |
* med hänsyn till swappar
Värdeförändring förvaltningsfastigheter +/- 1,0 +/- 107,9
Styrelse
| Henry Klotz | Bo Forsén | Gustaf Hermelin | Erik Paulsson | Catharina Elmsäter-Svärd |
Katarina Wallin | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Född | 1944 | 1948 | 1956 | 1942 | 1965 | 1970 |
| Befattning i styrelsen |
Ordförande | Ledamot | Ledamot | Ledamot | Ledamot | Ledamot |
| Invald år | 2007 | 2012 | 2013 | 2013 | 2015 | 2013 |
| Utbildning | Ingenjör i fastighets teknik, ekonom. |
Ekonomistudier, Lunds Universitet. |
Ekonomistudier, Handelshögskolan, Stockholm. |
Folkskola. | Reklam och mark- nadsföring, Berghs School of Communi- cation. Diplomerad marknadsekonom. |
Civilingenjör, Kungl. tekniska högskolan. Beteendevetenskap och företagseko- nomi, Stockholms universitet. |
| Huvud Sysselsättning |
Arbetande styrelse ordförande, CLS Holding. |
Styrelsearbete. | VD, Catena AB. | Företagsledare och entreprenör sedan 1959. |
Egen företagare och rådgivare i AB Elm säters i Enhörna. |
Strategikonsult och delägare i Evidens gruppen. |
| Övriga uppdrag | Styrelseledamot i ett stort antal bolag inom CLS-koncernen. |
Styrelseordförande i Victoria Park AB, Norén Fastigheter AB, Scandinavian Resort AB. Styrelseledamot i Knäckekärr Holding AB, Forsiva AB, Cale Access AB och Backa- hill AB. |
Styrelseledamot i ett stort antal dotter bolag inom eller närstående Catena- koncernen samt SFU Sverige AB. |
Styrelseordförande i Fabege AB, SkiStar AB, Wihlborgs Fastigheter AB och Backahill AB samt ett antal regionala bolag. Styrelseledamot i ett antal regionala bolag. |
Ordförande i Söder- täljes Sportklubb (SSK), ordförande i Institutet för framtids- studier, ordförande i Drive Sweden och ordförande i Railcare AB. Ledamot Ellevio. |
Styrelseordförande i Ekologigruppen Ekop- lan AB, Belatchew Ar- kitekter AB, Evimetrix AB, Bernow Lindqvist Wallin AB och BFABs fastighetskommitté. Styrelseledamot i Au Point AB, Evidens blw AB och Kavaljer AB. Styrelsesuppleant i Belatchew Fastig heter AB. |
| Avslutade Uppdrag |
Styrelseordförande i COOD Investments AB. Styrelseledamot i 24 Media Network AB, Fielden House Investment Ltd och Note AB. |
vVD i Trelleborg koncernen. VD i Wihlborgskoncernen. Diverse styrelseupp drag. |
VD och styrelse ledamot i Klövern AB, Brinova Fastigheter AB och i ett stort antal dotterbolag inom Brinovakoncernen. Styrelseledamot i AMF Fastigheter AB, Diös Fastigheter AB, Fabege AB och Platzer Fastigheter Holding AB (publ.). |
Styrelseordförande i Diös Fastigheter AB, Brinova Fastigheter AB samt ett antal regionala bolag. Sty relseledamot i Nolato AB, Klövern AB och Platzer Fastigheter Holding AB. |
Statsråd, infrastruk turminister och tf försvarsminister. Riksdagsledamot och ordförande i flera av riksdagens utskott. Landstingsstyrelsens ordförande och finanslandstingsråd i Stockholm. |
VD Evidens blw AB. Styrelseordförande i REIM Real Estate Interim Management Sweden AB och Evidens Fastighets utveckling AB. Styrel seledamot Temaplan AB och föreningen för framtidsstudier. Adj. ledamot i styrelsen för STF Ingenjörsut- bildning AB. |
| Egna och när ståendes aktie innehav 2016 |
– | 1 000 aktier via bolag. 1 848 899 aktier via | bolag och närstå ende. |
11 990 751 aktier via bolag. |
200 aktier via bolag. | – |
| Beroende till: bolaget större ägare |
Nej Ja |
Nej Nej |
Ja Ja |
Nej Ja |
Nej Nej |
Nej Nej |
| Närvaro styrelsemöten |
10/10 | 10/10 | 10/10 | 10/10 | 10/10 | 9/10 |
| Närvaro revisions- utskott |
2/2 | 2/2 | 2/2 | 2/2 | 2/2 | |
| Närvaro ersätt ningsutskott |
1/1 | 1/1 | 1/1 |
Ytterligare och aktuell information om uppdrag och innehav finns på www.catenafastigheter.se
Företagsledning
| Gustaf Hermelin | Peter Andersson | Sofie Bennsten | |
|---|---|---|---|
| Född | 1956 | 1966 | 1969 |
| Befattning | VD | CFO | HR-ansvarig |
| E-post | [email protected] | [email protected] | [email protected] |
| Anställd sedan | 1 oktober 2013. | 1 oktober 2013. | 1 oktober 2013. |
| Utbildning | Ekonomistudier, Handelshögskolan, Stockholm. |
Civilekonom. | Ekonom. |
| Tidigare befattningar | VD Klövern AB och Strömfastigheter i Norrköping. |
Ekonomi- och finansdirektör i Brinova Fastigheter AB samt ekonomichef i Fastighets AB Skånehus. |
Administrativ chef i Brinova Fastig heter AB. Tidigare redovisningschef på Brinova Fastigheter AB. |
| Egna och närståendes aktieinnehav 2016 |
1 848 899 aktier via bolag och närstående. |
– | – |
| Christian Berglund | Maths Carreman | |
|---|---|---|
| Född | 1970 | 1958 |
| Befattning | Regionchef Malmö och Jönköping | Regionchef Stockholm |
| E-post | [email protected] [email protected] | |
| Anställd sedan | 26 januari 2016 | 1 oktober 2013. |
| Utbildning | Ingenjör. | Byggnadsingenjör. |
| Tidigare befattningar | Fastighetschef på Tribona samt region chef på Dalkia AB |
Enhetschef Klövern samt arbetschef/ inköpschef och projektutvecklare på Skanska. |
| Egna och närståendes aktieinnehav 2016 |
– | 2 000. |
| Johan Franzén | Göran Jönsson | Benny Thögersen | |
|---|---|---|---|
| Född | 1978 | 1961 | 1966 |
| Befattning | Regionchef Göteborg | Regionchef Öresund | vVD |
| E-post | [email protected] | [email protected] | [email protected] |
| Anställd sedan | 1 oktober 2013. | 1 oktober 2013. | 15 november 2016. |
| Utbildning | Ekonomistudier, Handelshögskolan, Göteborg. |
Byggnadsingenjör. | Högskolan i Halmstad. |
| Tidigare befattningar | Affärsutvecklare på Brinova Fastigheter AB samt distriktschef på Jungheinrich Svenska AB. |
Affärsområdeschef för Kommersiellt/ Bostäder i Brinova Fastigheter AB samt VD i Maintech Förvaltning Syd. |
VD på Knapp AB samt flera uppdrag på bland annat Consafe, Ica och Akzo Nobel. |
| Egna och närståendes aktieinnehav 2016 |
– | – | – |
Ytterligare och aktuell information om uppdrag och innehav finns på www.catenafastigheter.se
Mikael Halling avgick som vice VD och från ledningsgruppen den 1 december 2016 och är sedan dess Senior Advisor. Lena Haraldsson har under 2016 ingått i företagsledningen och avgick per årsskiftet.
Flerårsöversikt
Alternativa nyckeltal
Bolaget presenterar vissa finansiella mått i rapporten utöver vad som definieras enligt IFRS. Bolaget menar att dessa mått ger värdefull kompletterande information till
investerare och ledning då de möjliggör utvärdering av bolagets prestation. Eftersom inte alla företag beräknar finansiella mått på samma sätt, är dessa inte alltid jämförbara med mått som används av andra företag.
Nyckeltal, koncernen Definitioner
| 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal enligt IFRS | ||||||
| Hyresintäkter, Mkr | 786,6 | 464,2 | 431,3 | 316,8 | 286,2 | |
| Driftsöverskott, Mkr | 578,1 | 351,3 | 325,7 | 221,3 | 184,9 | |
| Förvaltningsresultat, Mkr | 316,0 | 259,3 | 204,9 | 147,0 | 178,8 | |
| Resultat före skatt, Mkr | 386,6 | 590,3 | 440,3 | 184,7 | 232,3 | |
| Årets resultat, Mkr | 338,4 | 571,5 | 344,2 | 138,4 | 220,3 | |
| Resultat per aktie, kr | 10,20 | 22,11 | 13,38 | 9,67 | 18,91 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital, Mkr | 294,3 | 241,5 | 204,8 | 187,8 | 128,0 | |
| Fastigheternas verkliga värde, Mkr | 10 786,4 | 5 340,3 | 5 750,9 | 4 722,3 | 3 382,4 | |
| Balansomslutning, Mkr | 12 344,9 | 6 947,9 | 6 136,0 | 5 038,0 | 3 443,1 | |
| Antal utestående aktier, miljoner | 35,7 | 25,6 | 25,6 | 25,2 | 11,6 | |
| Antal utestående aktier, genomsnittligt, miljoner1) | 33,2 | 25,9 | 25,8 | 14,5 | 11,8 | |
| Alternativa nyckeltal | ||||||
| Fastighetsrelaterade | ||||||
| Överskottsgrad, % | 73,5 | 75,7 | 75,5 | 69,9 | 64,6 | |
| Belåningsgrad, % | 59,9 | 70,3 | 60,1 | 62,7 | 60,9 | |
| Finansiella | ||||||
| Avkastning på eget kapital, % | 10,6 | 25,6 | 19,0 | 11,7 | 34,1 | |
| Avkastning på totalt kapital, % | 6,9 | 10,5 | 12,3 | 6,3 | 9,7 | |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 2,3 | 4,8 | 3,1 | 2,8 | 4,0 | |
| Genomsnittlig ränta, % | 3,6 | 2,6 | 2,8 | 3,1 | 2,9 | |
| Räntebindning, år | 3,5 | 3,1 | 3,5 | 3,0 | 0,2 | |
| Räntebärande skulder, Mkr | 6 457,2 | 3 754,1 | 3 457,6 | 2 963,0 | 2 058,9 | |
| Kapitalbindning, år | 1,5 | 2,5 | 2,9 | 2,3 | 5,1 | |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,7 | 1,5 | 1,7 | 1,8 | 2,8 | |
| Soliditet, % | 31,6 | 35,7 | 32,4 | 32,6 | 21,4 | |
| Soliditet exklusive goodwill, % | 33,3 | 35,7 | 32,4 | 32,6 | 21,4 | |
| Aktierelaterade | ||||||
| Aktiens direktavkastning, % | 2,7 | 2,6 | 2,8 | 2,0 | 1,6 | |
| Aktiens totalavkastning, % | 14,8 | 12,3 | 7,8 | 60,3 | 13,0 | |
| Eget kapital per aktie, kr | 109,13 | 96,46 | 77,22 | 64,95 | 62,93 | |
| Förvaltningsresultat per aktie, kr | 9,53 | 10,03 | 7,95 | 10,14 | 15,19 | |
| p/e-tal | 13 | 5 | 8 | 10 | 3 | |
| Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital per aktie, kr1) | 8,87 | 9,43 | 10,24 | 12,95 | 10,87 | |
| Långsiktigt substansvärde per aktie Epra Nav (inkl. goodwill), kr | 149,80 | 115,00 | 96,60 | 75,00 | 80,80 | |
| Långsiktigt substansvärde per aktie Epra Nav, kr | 135,80 | 115,00 | 96,60 | 75,00 | 80,80 | |
| Övriga nyckeltal | ||||||
| Fastighetsrelaterade | ||||||
| Antal fastigheter | 94 | 55 | 47 | 45 | 45 | |
| Uthyrbar yta, tkvm | 1 490,9 | 816,8 | 753,1 | 690,6 | 575,8 | |
| Hyresvärde, Mkr | 925,7 | 511,5 | 480,1 | 419,3 | 356,3 | |
| Ekonomisk uthyrningsgrad, % | 93,0 | 95,5 | 95,8 | 87,2 | 89,0 | |
| Aktierelaterade | ||||||
| Börskurs, kr | 128,50 | 115,75 | 105,75 | 100,00 | 63,00 | |
| Börsvärde, Mkr | 4 592 | 2 968 | 2 712 | 2 520 | 729 | |
| Högst betalt under året, kr | 145,00 | 141,00 | 115,00 | 103,50 | 102,00 | |
| Lägst betalt under året, kr | 109,25 | 103,00 | 94,00 | 62,00 | 48,10 | |
| Utdelning per aktie, kr | 3,50 | 3,00 | 3,00 | 2,00 | 1,00 |
Beräkning av alternativa nyckeltal återfinns i not 27 Alternativa nyckeltal. 1) Nyckeltal har omräknats retroaktivt med hänsyn till fondemissionselementet i nyemissionen den 11 oktober 2016. Hyresintäkter, Mkr 786,6 464,2 431,3 316,8 286,2 Hyresintäkter enligt Rapport över totalresultat.
Driftsöverskott, Mkr 578,1 351,3 325,7 221,3 184,9 Hyresintäkter med avdrag för drifts- och underhållskostnader, fastighetsskatt, tomträttsavgäld och fastighetsadministration. Förvaltningsresultat, Mkr 316,0 259,3 204,9 147,0 178,8 Resultat före skatt med återläggning av värdeförändringar.
Resultat före skatt, Mkr 386,6 590,3 440,3 184,7 232,3 Resultat före skatt enligt Rapport över totalresultat.
Årets resultat, Mkr 338,4 571,5 344,2 138,4 220,3 Årets resultat enligt Rapport över totalresultat.
Resultat per aktie, kr 10,20 22,11 13,38 9,67 18,91 Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital, Mkr 294,3 241,5 204,8 187,8 128,0 Årets kassaflöde före förändring av rörelsekapitalet enligt kassaflödesanalys.
Antal utestående aktier, miljoner 35,7 25,6 25,6 25,2 11,6 Antal aktier per balansdagen. Antal utestående aktier, genomsnittligt, miljoner1) 33,2 25,9 25,8 14,5 11,8 Vägt genomsnittligt antal aktier.
Överskottsgrad, % 73,5 75,7 75,5 69,9 64,6 Driftsöverskott i procent av hyresintäkterna. Belåningsgrad, % 59,9 70,3 60,1 62,7 60,9 Räntebärande skulder avseende fastigheter i procent av bokfört värde på fastigheter vid årets slut.
Avkastning på eget kapital, % 10,6 25,6 19,0 11,7 34,1 Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på totalt kapital, % 6,9 10,5 12,3 6,3 9,7 Resultat före skatt med tillägg för finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning. Räntetäckningsgrad, ggr 2,3 4,8 3,1 2,8 4,0 Resultat före skatt med återläggning av finansiella kostnader och orealiserade värdeförändringar i förhållande till finansiella kostnader. Genomsnittlig ränta, % 3,6 2,6 2,8 3,1 2,9 Genomsnittlig ränta på låneportföljen med hänsyn tagen till derivat. Räntebindning, år 3,5 3,1 3,5 3,0 0,2 Genomsnittlig återstående räntebindningstid på låneportföljen med hänsyn tagen till derivat.
Kapitalbindning, år 1,5 2,5 2,9 2,3 5,1 Genomsnittlig återstående kapitalbindningstid på låneportföljen. Skuldsättningsgrad, ggr 1,7 1,5 1,7 1,8 2,8 Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital vid årets slut. Soliditet, % 31,6 35,7 32,4 32,6 21,4 Eget kapital inklusive minoritetsintressen i procent av balansomslutningen. Soliditet exklusive goodwill, % 33,3 35,7 32,4 32,6 21,4 Eget kapital inklusive minoritetsintressen i procent av balansomslutningen med avdrag för goodwill.
Aktiens direktavkastning, % 2,7 2,6 2,8 2,0 1,6 Utdelning i förhållande till aktiekursen vid årets slut.
Aktiens totalavkastning, % 14,8 12,3 7,8 60,3 13,0 Aktiekursförändringen under året plus utbetald utdelning i förhållande till aktiekursen vid årets början. Eget kapital per aktie, kr 109,13 96,46 77,22 64,95 62,93 Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare i förhållande till antalet utestående aktier vid årets slut. Förvaltningsresultat per aktie, kr 9,53 10,03 7,95 10,14 15,19 Förvaltningsresultat i förhållande till vägt antal utestående aktier vid årets slut. p/e-tal 13 5 8 10 3 Aktiekurs vid årets slut i förhållande till årets resultat per aktie.
Långsiktigt substansvärde per aktie Epra Nav (inkl. goodwill), kr 149,80 115,00 96,60 75,00 80,80 Eget kapital per aktie med återläggning av verkligt värde på räntederivat och uppskjuten skatt enligt balansräkningen samt goodwill associerad med uppskjuten skatt, beräknat per aktie. Långsiktigt substansvärde per aktie Epra Nav, kr 135,80 115,00 96,60 75,00 80,80 Eget kapital per aktie med återläggning av verkligt värde på räntederivat och uppskjuten skatt enligt balansräkningen, beräknat per aktie.
Uthyrbar yta, tkvm 1 490,9 816,8 753,1 690,6 575,8 Total yta som är tillgänglig för uthyrning. Hyresvärde, Mkr 925,7 511,5 480,1 419,3 356,3 Utgående hyra på årsbasis, med tillägg för bedömd marknadshyra för vakanta ytor. Ekonomisk uthyrningsgrad, % 93,0 95,5 95,8 87,2 89,0 Kontrakterad hyra för hyresavtal vilka löper vid årets slut i procent av hyresvärde.
Börsvärde, Mkr 4 592 2 968 2 712 2 520 729 Antalet utestående aktier multiplicerat med senast betalt på angiven dag.
Utdelning per aktie, kr 3,50 3,00 3,00 2,00 1,00 Utdelning för räkenskapsåret i förhållande till antal utestående aktier vid avstämningsdagen.
GRI-noter
Catena AB rapporterar för fjärde året i följd hållbarhetsarbetet enligt riktlinjerna från the Global Reporting Initiative (GRI). Hållbarhetsrapporteringen utgörs i huvudsak av VD-ord, hållbarhetsavsnittet i förvaltningsberättelsen samt dessa GRI-noter. Hållbarhetsrapporteringen följer GRI G4 på nivå Core. Den del av hållbarhetsinformationen som finns i förvaltningsberättelsen är undantagen från revision bortsett från sidan 30 och sidorna 36-37 har översiktligt granskats av PwC. Dessa GRI-noter har inte genomgått någon extern granskning.
I den här delen av årsredovisningen redogör Catena för hur bolaget valt ut vad rapporteringen av hållbarhetsarbetet fokuserar på och hur intressenternas önskemål tillgodoses. Catena redovisar också GRI-index och redogör för vissa kompletterande tabeller och diagram samt källor till de data, antaganden och omvandlingsfaktorer som används i redovisningen.
Sothönan 3, Katrineholm. En under 2016 nybyggd miljö- och kostnadseffektiv volymterminal belägen intill en kombiterminal.
GRI-index
Nedanstående förteckning återger referenser till de GRI-aspekter och indikatorer som Catena redovisar inom ramen för bolagets rapportering av bolagets hållbarhetsarbete. DMA avser Disclosures on management approach, dvs hänvisning till bolagets styrning av respektive hållbarhetsaspekt.
| Indikator och beskrivning | Hänvisning/Kommentar | |
|---|---|---|
| G4-1 | Uttalande från VD om organisationens hållbarhetsstrategi. | 6-7 |
| G4-3 | Organisationens namn. | 1 |
| G4-4 | Viktigaste produkterna och tjänsterna. | 2-3 |
| G4-5 | Lokalisering av organisationens huvudkontor. | 1 |
| G4-6 | Länder där verksamhet bedrivs. | 18 |
| G4-7 | Ägarstruktur och företagsform. | 62-65 |
| G4-8 | Marknader som organisationen är verksam inom. | 18-24, 54 |
| G4-9 | Organisationens storlek. | 4, 37, 70 |
| G4-10 | Totalt antal anställda. | 135 |
| G4-11 | Andel anställda som omfattas av kollektivavtal. | 36 |
| G4-12 | Beskriv organisationens värdekedja. | 32 |
| G4-13 | Väsentliga förändringar under redovisningsperioden. | 4-5 |
| G4-14 | Följer organisationen försiktighetsprincipen. | 137 |
| G4-15 | Externt utvecklade initiativ som organisationen följer. | 137 |
| G4-16 G4-17 |
Sammanslutningar som organisationen är medlem i. Entiteter som ingår i redovisningen. |
33, 137 134 |
| G4-18 | Process för definition av innehållet i redovisningen. | 132-134 |
| G4-19 | Identifierade väsentliga hållbarhetsaspekter. | 133 |
| G4-20 | Interna avgränsningar för respektive hållbarhetsaspekt. | 134 |
| G4-21 | Externa avgränsningar för respektive hållbarhetsaspekt. | 134 |
| G4-22 | Effekter av förändringar i tidigare redovisad information. | 134 |
| G4-23 | Väsentliga förändringar från föregående redovisning. | 134 |
| G4-24 | Intressegrupper som organisationen har kontakt med. | 132 |
| G4-25 | Princip för identifiering och urval av intressenter. | 132 |
| G4-26 | Tillvägagångsätt vid kommunikation med intressenter. | 132 |
| G4-27 | Viktiga frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter och hur organisationen har hanterat dessa frågor. |
132 |
| G4-28 | Redovisningsperiod. | Årsredovisningens framsida |
| G4-29 | Publicering av senaste redovisningen. | 139 |
| G4-30 | Redovisningscykel. | 130 |
| G4-31 | Kontaktperson för frågor angående redovisningen. | 137 |
| G4-32 | Redovisningsnivå & GRI-index. | 130-131 |
| G4-33 | Extern granskning. | 130 |
| G4-34 | Redogörelse för företagets bolagsstyrning. | 115-127 |
| G4-56 | Beskriv organisationens värderingar, uppförandekoder etc. | 36 |
| DMA G4-EC1 |
Ekonomisk prestanda Genererat och distribuerat ekonomiskt värde |
6-7, 31 31 |
| DMA | Indirekt ekonomisk påverkan | 9, 18-19, 30-31 |
| G4-EC8 | Väsentlig indirekt ekonomisk påverkan | 31 |
| DMA | Energi | 30, 33-34 |
| G4-EN3 | Organisationens energiförbrukning | 33 |
| G4-CRE1 | Energiförbrukning per kvadratmeter | 33 |
| DMA | Utsläpp | 30, 33-35 |
| G4-EN15 | Direkta växthusgasutsläpp | 135-137 |
| G4-EN16 | Indirekta växthusgasutsläpp från energiförbrukning | 135-137 |
| G4-EN17 | Övriga indirekta växthusgasutsläpp | 135-137 |
| DMA | Miljöpåverkan från produkter & tjänster | 30, 33-35 |
| G4-EN27 | Minskad miljöpåverkan från produkter och tjänster | 33-35 |
| DMA | Leverantörsbedömning avseende miljöpåverkan | 35 |
| DMA | Anställning | 30, 36-37 |
| G4-LA1 | Personalomsättning | 36, redovisar ej åldersfördelning pga det låga antalet individer |
| DMA | Hälsa & säkerhet | 36 |
| G4-LA6 DMA |
Sjukfrånvaro & arbetsrelaterade skador Utbildning |
36 30, 36-37 |
| G4-LA9 | Utbildning för anställda | 37 |
| G4-LA11 | Utvecklingssamtal | 37 |
| DMA | Jämlikhet | 30, 37 |
| G4-LA12 | Sammansättning av företaget | 37 |
| DMA | Icke-diskriminering | 30, 37 |
| G4-HR3 | Antal fall av diskriminering | Inga fall |
| DMA | Anti-korruption | 32 |
| G4-SO5 | Bekräftade fall av korruption | Inga fall |
| DMA | Märkning av produkter och tjänster | 30, 33 |
| G4-CRE8 | Miljöcertifierade byggnader | 135 |
Dialog med intressenter
Catenas verksamhet syftar till att generera avkastning till aktieägarna, och för att lyckas behöver Catena tillgodose behoven hos kunderna, det vill säga hyresgästerna i de fastigheter bolaget äger. Catena lyckas väl när det finns medarbetare, samarbetspartners och leverantörer som kan identifiera kundernas önskemål och se till att de omsätts i praktiken. Nybyggnation kan påverkas av politiska beslut och närboendes godkännanden. Catena ser därför att bolagets viktigaste intressenter är ägare, analytiker, investerare, medarbetare, samhället, leverantörer och kunder. I nedanstående tabell visas de viktigaste intressenterna, de viktigaste möjligheterna för dialog samt intressentgruppernas viktigaste frågor.
| INTRESSENTGRUPP | MÖJLIGHETER FÖR DIALOG | NYCKELFRÅGOR |
|---|---|---|
| Ägare, analytiker & investerare |
• Årsstämma • Regelbundna möten, bland annat i samband med kvartals rapporter • Löpande telefonkontakter • Kapitalmarknadsdag i Båstad • Logistiktrender – en årlig dag för branschens intressenter då en aktuell fråga diskuteras och genomlyses • Hemsida |
• Affärsmodell, mål och strategi • Finansiering • Tillväxt • Resultat • Hållbarhet och bolagsstyrning • Informationsgivning • Likviditet i aktien |
| Medarbetare | • Löpande kontakter • Minst ett årligt utvecklingssamtal och lönesamtal • Årlig personalkonferens i syfte att utbilda och motivera |
• Möjligheter till utbildning och kompetensutveckling • Tydliga karriärvägar • Lön och förmåner • Balans mellan arbete och fritid • Mångfald |
| Samhälle | • Löpande kontakter med offentliga beslutsfattare i syfte att förbättra logistik lokalt, regionalt och nationellt • Logistiktrender – en årlig dag för branschens intressenter då en aktuell fråga diskuteras och genomlyses • Förvaltningsorganisationens löpande kontakter med hyresgäster, näringsliv och lokala befattningshavare • Hemsida • Ekonomiskt bidrag till lokala idrotts- och intresseföreningar |
• Varuförsörjning och smidig logistik • Trender • Trafikintensitet • Låg miljöpåverkan • Kostnadseffektiva lösningar • Långsiktighet |
| Leverantörer | • Logistiktrender – en årlig dag för branschens intressenter då en aktuell fråga diskuteras och genomlyses • Personliga löpande leverantörsträffar • Hemsida |
• Stabil partner |
| Kunder | • Logistiktrender – en årlig dag för branschens intressenter då en aktuell fråga diskuteras och genomlyses • En förstärkt aktiv förvaltningsorganisation som har löpande kon takt med hyresgästerna • Hemsida |
• Stabil och flexibel hyresvärd • Tillgänglighet • Kostnadseffektiva lokaler • Miljömässig effektivitet • Närhet till väg/räls/hamn • Tillgång till flera transportsätt |
I samband med att Catena 2014 tog fram bolagets första hållbarhetsredovisning enligt GRI G4 utvärderades vilka aspekter inom hållbarhetsområdet som är mest väsentliga att arbeta med och redovisa. Tillsammans med kommunikationsbyrån Narva genomfördes en intern process där bolaget identifierade nio hållbarhetsaspekter som är mer eller mindre väsentliga för Catena som företag baserat på typ av verksamhet och möjlighet att påverka omvärlden.
Hållbarhetsaspekterna har sin utgångspunkt i de aspekter som presenteras i GRI G4 men har omarbetats för att ge en starkare koppling till Catenas verksamhet samt ge bolagets intressenter en bättre möjlighet att ta ställning till vad de anser är viktigast för att fokusera på. I följande tabell listas de hållbarhetsaspekter Catena identifierat som väsentliga och vilka hållbarhetsaspekter i GRI G4 de motsvarar.
| CATENAS HÅLLBARHETSASPEKTER | HÅLLBARHETSASPEKT I GRI G4 |
|---|---|
| Arbeta med energieffektivitet & förnybar energi | Energi, Utsläpp |
| Erbjuda utbildning och kompetensutveckling för medarbetarna | Anställning, Hälsa & säkerhet, Utbildning |
| Förebygga mutor & bestickning | Anti-korruption |
| Skapa ekonomisk avkastning | Ekonomisk prestanda |
| Skapa förutsättningar för logistikflöden med minimal miljöpåverkan | Indirekt ekonomisk påverkan |
| Sprida kunskap om hållbar logistik | Indirekt ekonomisk påverkan |
| Sträva efter låg miljöpåverkan vid ny- och ombyggnation | Miljöpåverkan från produkter & tjänster, Märkning av produkter och tjänster |
| Sträva efter mångfald i organisationen | Jämlikhet, Icke-diskriminering och tjänster |
| Ställa krav på leverantörer gällande hälsa, säkerhet och miljö | Leverantörsbedömning avseende miljöpåverkan |
I samband med väsentlighetsanalysen 2014 skickade Catena ut webbenkäter till fem grupper; bolagets största kunder och leverantörer, till ledningsgrupp och alla medarbetare samt styrelsemedlemmar. Catena valde att tillfråga dessa intressenter eftersom de representerar flera av de viktigaste intressentgrupperna och har en god kännedom om Catena.
I de enkäter som skickades ut var två av frågorna gemensamma för alla enkäter och handlade om de nio hållbarhetsaspekter bolaget identifierat som väsentliga.
-
- Vilka hållbarhetsaspekter anser du är viktigast för Catena att arbeta med?
-
- Hur väl tycker du att Catena hanterar dessa hållbarhetsaspekter idag?
I den första frågan var uppgiften att rangordna de olika aspekterna från viktigast (plats 1) till minst viktigt (plats 9). I den andra frågan var uppgiften att ge varje aspekt en poäng från 1 (lägst) till 6 (högst) på hur bra Catena hanterar området idag. Den genomsnittliga svarsfrekvensen på enkäterna för de sex intressentgrupperna var 61 procent, och varierade från 21 procent för leverantörer till 100 procent för ledningsgruppen.
Hos samtliga intressentgrupper finns ekonomisk avkastning och logistikflöden med minimal miljöpåverkan med bland de tre högst prioriterade områdena. Även Catenas arbete med energieffektivitet och förnybar energi lyfts fram som viktigt av de flesta grupper. Styrelsen och ledningsgruppen lyfter in arbetet med att vara en bra arbetsplats som en av de viktigaste aspekterna, och styrelsen har dessutom låg miljöpåverkan vid projekt på delad tredjeplats. Läs mer på sidorna 28-37 om hur bolaget arbetar med de hållbarhetsaspekter som prioriterats högst. I illustrationen nedan visas hur Catenas nio väsentliga aspekter inbördes prioriteras av Catena respektive bolagets intressenter.
Prioriterade områden
Betydelse för Catena
De nio aspekterna representerar de områden som bedömts som väsentliga för Catena. I diagrammet framgår att aspekterna högst upp till höger är de områden som värderas allra högst av både Catena och bolagets intressenter. Dessa områden är därför de som ligger till grund för Catenas hållbarhetsmål och tre fokusområden för hållbarhetsarbetet. Dessa fokusområden och de mål som är satta för arbetet finns förklarade i tabellen på sid 30.
Fokus & avgränsningar
Samtliga av de hållbarhetsaspekter Catena bedömt som väsentliga har på olika sätt en påverkan på bolagets verksamhet och medarbetare. I de nyckeltal som redovisas avses Catena samt alla dotterbolag och joint ventures med ägarandel motsvarande 50 procent eller mer, om inga undantag beskrivs i anslutning till redovisad information.
För historisk data eftersträvar Catena jämförbarhet, men i och med förvärvet under 2016 av Tribona med dess fastighetsbestånd och medarbetare så är tidigare års data
inte alltid jämförbar med 2016. Skälet till att Catena inte redovisar jämförelsedata inklusive Tribona är att det inte gjorts i den ekonomiska rapporteringen samt att heltäckande statistik inte varit praktiskt möjlig att ta fram.
Vissa av Catenas hållbarhetsaspekter kan ha en påverkan även utanför bolagets juridiska ramar, exempelvis hos kunder och leverantörer. I tabellen nedan anges Catenas hållbarhetsaspekter och vilken relevant påverkan bolaget ser att de kan ha utanför Catenas juridiska ramar.
| CATENAS HÅLLBARHETSASPEKTER | PÅVERKAN UTANFÖR CATENAS JURIDISKA GRÄNSER |
|---|---|
| Arbeta med energieffektivitet & förnybar energi | I logistikfastigheter är det ofta hyresgästen som själv ansvarar för försörjningen av både värmeenergi och el – vilket gör att samar bete mellan Catena och bolagets hyresgäster är nödvändigt för en låg resursförbrukning i fastigheterna. |
| Erbjuda utbildning och kompetensutveckling för medarbetarna | – |
| Förebygga mutor & bestickning | Catenas affärsprinciper syftar till att säkerställa att samarbetet mellan bolaget och kunder, leverantörer och samarbetspartners sker på ett ansvarsfullt sätt, vilket kan påverka aktörer som vill samarbeta med Catena. |
| Skapa ekonomisk avkastning | Catenas ekonomiska avkastning kommer bolagets aktieägare till godo men genererar också intäkter till staten i form av skatter. |
| Skapa förutsättningar för logistikflöden med minimal miljöpåverkan |
Arbetet med logistikflöden med minimal miljöpåverkan sker tillsammans med Catenas kunder och målet är att minska miljöpåverkan från deras transporter. |
| Sprida kunskap om hållbar logistik | Målet är att öka kunskaperna om vad som krävs för en mer hållbar logistik hos alltifrån kunder till medarbetare, samarbets partners, opinionsbildare och lagstiftare. |
| Sträva efter låg miljöpåverkan vid ny- och ombyggnation | Catenas insatser för en låg miljöpåverkan i projekt kan ha en påverkan på leverantörer och kunder, exempelvis i form av de krav som ställs avseende materialval och avfall vid ny- och ombyggnation. |
| Sträva efter mångfald i organisationen | – |
| Ställa krav på leverantörer gällande hälsa, säkerhet och miljö |
Leverantörskrav har en direkt påverkan på de företag som vill leverera produkter eller tjänster till Catena. |
Bakgrundsdata för nyckeltal & GRI-indikatorer
I det här avsnittet redogör Catena för de metoder, antaganden, och omvandlingsfaktorer som använts för att ta fram bolagets nyckeltal och GRI-indikatorer. Dessutom redovisas kompletterande information som inte presenteras i förvaltningsberättelsen.
Medarbetare
I tabellen nedan redovisas totalt antal anställda på Catena, uppdelat på anställningsform, anställningskontrakt och kön.
Total personalstyrka, st
| 2016 | 2015 | 2014 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Andel kvinnor | Antal | Andel kvinnor | Antal | Andel kvinnor | ||
| Antal anställda | 38 | 26% | 26 | 35% | 21 | 33% | |
| Tillsvidareanställda | 37 | 27% | 26 | 35% | 21 | 33% | |
| – Varav heltid | 37 | 27% | 25 | 36% | 20 | 30% | |
| – Varav deltid | 0 | 0% | 1 | 0% | 1 | 100% | |
| Visstidsanställda | 1 | 0% | 0 | 0% | 0 | 0% |
Tabellen visar antalet medarbetare och andel kvinnor på Catena fördelat på olika anställningstyper.
Energiförbrukning & växthusgasutsläpp
Catena mäter och följer upp energiförbrukningen i de fastigheter där bolaget ansvarar för inköp av energi. I de fastigheter där hyresgästen ansvarar för energiförsörjningen har Catena i nuläget ingen heltäckande bild av förbrukningen, och denna redovisas därför inte.
Av pedagogiska skäl redovisar Catena all energiförbrukning i MWh eller kWh. För att räkna om energiförbrukningen från MWh till GJ, använd omräkningsfaktorn 3,6. Uppgifter om andel förnybar energi ges från respektive energileverantör.
Catena mäter och följer årligen upp växthusgasutsläpp enligt ramverket Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol). I tabellen med information om beräkningarna av energiförbrukning och växthusgasutsläpp redovisas vilka aktiviteter som Catena redovisar inom respektive scope samt datakällor och antaganden som ligger till grund för
redovisningen av växthusgasutsläpp. Omvandlingsfaktorerna uppdateras en gång per år i samband med framtagning av hållbarhetsredovisningen.
Catena använder så långt det är möjligt omvandlingsfaktorer som innefattar alla relevanta växthusgaser, dvs CO2 , CH4 , N2 O, HFCs, PFCs, SF6 och NF3 . Bolaget genomför inga egna omräkningar från andra växthusgaser till CO2 e och har därför inget generellt värde för Global Warming Potential (GWP).
Förbränning av förnybara bränslen ger precis som fossila bränslen upphov till växthusgasutsläpp, men eftersom dessa utsläpp är en del av ett kretslopp redovisar Catena inte utsläppen inom ramen för bolagets utsläpp. De omvandlingsfaktorer som avser användning av förnybara bränslen utgörs av den del av bränslet som är fossilt, dvs exempelvis de cirka 15 procent av E85 som utgörs av bensin.
| 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|
| Scope 1 (Användning av olja, naturgas samt drivmedel i tjänstebilar) | 54 | 29 | 23 |
| Scope 2 (El och fjärrvärme som inte undermäts för respektive hyresgäst) | 1 248 | 315 | 441 |
| Scope 3 (Olja, naturgas, el och fjärrvärme som undermäts för respektive hyresgäst samt tjänsteresor och anställdas pendling) |
3 461 | 634 | 711 |
| Totalt | 4 763 | 978 | 1 175 |
Växthusgasutsläpp per scope (ton CO2e)
Tabellen visar Catenas utsläpp av växthusgaser fördelat på respektive scope.
Miljöcertifierade fastigheter (kvm)
| 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|
| EU GreenBuilding | 43 209 | 14 959 | 14 959 |
| Total certifierad yta | 43 209 | 14 959 | 14 959 |
| Andel av total uthyrningsbar yta | 3% | 2% | 2% |
Tabellen visar Catenas utsläpp av växthusgaser fördelat på respektive scope.
| SCOPE | AKTIVITET | AKTIVITETSDATA | OMVANDLINGSFAKTOR |
|---|---|---|---|
| Scope 1 | Förbrukning av olja i fastigheter där hyresgästen inte har separat |
Intern inhämtning av statistik avseende förbrukning i de fastigheter som värms |
Eldningsolja: 280 g CO2/kWh |
| mätning och fakturering av verklig förbrukning. |
med olja. | Källa: GHG Protocol | |
| Scope 1 | Förbrukning av naturgas i fast igheter där hyresgästen inte har |
Intern inhämtning av statistik avseende förbrukning i de fastigheter som värms |
Naturgas: 202 g CO2/kWh |
| separat mätning och fakturering av verklig förbrukning. |
med naturgas. | Källa: GHG Protocol | |
| Scope 1 | Tjänsteresor med företagsbil & tjänstebil. |
Intern inhämtning av statistik. Resor med företagsbil utgår ifrån avläsning av mätarställningar och resor i tjänstebil baseras på medarbetares redovisning för att erhålla milersättning för resor i |
Växthusgasutsläpp avser körd sträcka och medelförbrukning blandad körning för respektive bil i kombination med nedan stående. |
| tjänsten. | Bensin: 2 300 g CO2/liter Diesel: 2 540 g CO2/liter E85: 363 g CO2/liter Naturgas: 2 352 g CO2/liter |
||
| Biogas: 0 g CO2/liter | |||
| Omvandlingsfaktor för fordonsgas ges från ovanstående i kombination med SCB:s statistik för försäljning av naturgas/biogas i respektive län. |
|||
| Källa: Nätverket för transporter och miljön (NTM), SCB |
|||
| Scope 2 | Förbrukning av el i fastigheter där hyresgästen inte har separat mätning och fakturering av verklig förbrukning. |
Intern inhämtning av statistik i de fast igheter där Catena har elabonnemang. |
Val av omvandlingsfaktor utgår ifrån vilken elleverantör respektive fastighet har. För aktuella bolag och använda faktorer 2016, se nedan. Data har eftersläpning om ett år då info från leverantörer generellt inte släppts för aktuellt år då redovisningen tas fram. |
| Vattenfall: 0,04 g CO2/kWh DONG Energy: 468 g CO2/kWh Scandem: 336 g CO2/kWh EON (förnybar el): 0 g CO2/kWh |
|||
| Källa: Respektive elleverantör. | |||
| Scope 2 | Förbrukning av fjärrvärme i fast igheter där hyresgästen inte har separat mätning och fakturering av verklig förbrukning. |
Intern inhämtning av statistik i de fastigheter där Catena står på avtal för fjärrvärme. |
Statistik från respektive leverantör av fjärr värme, data har eftersläpning om ett år då info från leverantörer generellt inte släppts för aktuellt år då redovisningen tas fram. |
| Scope 3 | Förbrukning av energi i fastighe ter där hyresgästen har separat mätning och fakturering av verklig förbrukning. |
Statistik på förbrukning av olja, natur gas, el och fjärrvärme i kombination med information om vilka hyresgäster som har separat undermätning och fakturering av verklig förbrukning. |
Se respektive energityp i Scope 1 och Scope 2; d.v.s. olja, naturgas, el och fjärr värme. |
| Scope 3 | Tjänsteresor privat bil | Intern inhämtning av statistik. Körd sträcka baseras på medarbetares redo visning för att erhålla milersättning för resor i tjänsten. |
Antagande om bensinbil, 194g CO2/km Källa: Trafikverket, NTM. |
| SCOPE | AKTIVITET | AKTIVITETSDATA | OMVANDLINGSFAKTOR |
|---|---|---|---|
| Scope 3 | Tjänsteresor taxi | Intern inhämtning av statistik. Körd sträcka baseras på bokförda kostnader för taxi. |
Antagande om jämförbar resa med genom snitt Taxi Stockholm, 2,6g CO2/kr (2016). |
| Scope 3 | Tjänsteresor tåg | Statistik från resebyrå och bokföring av periodkort och resor med tåg. |
Antagande om SJ2000, 0,0019g CO2/pkm. |
| Scope 3 | Tjänsteresor flyg | Statistik från resebyrå och bokföring av periodkort och resor med flyg. |
Omvandlingsfaktorer beror på flygsträcka på respektive resa. Resor kortare än 700 km: 171 g CO2/km Resor mellan 700 och 3 000 km: 97 g CO2/km Resor längre än 3 000 km: 113 CO2/km Källa: Greenhouse Gas Protocol, Transport styrelsen |
| Scope 3 | Medarbetares pendling till och från arbetsplatsen. |
Genomsnittlig rest sträcka med olika färdmedel beräknas från medelantal anställda under året samt svar i med arbetarenkät som skickas till samtliga anställda en gång per år. |
För pendlingsresor används statistik för CO2-utsläpp per kilometer för olika trans portmedel. Bensinbil, 194g CO2/km Dieselbil, 165g CO2/km Miljöklassad bensin/diesel, 120g CO2/km Etanolbil, 91g CO2/km Gasbil, 73g CO2/km MC/Moped, 91g CO2/km Spårtrafik: 2g CO2/pkm Buss: 44g CO2/pkm Källa: Trafikverket, NTM |
Initiativ & principer
I GRI:s riktlinjer ombeds företag beskriva om och i så fall hur organisationen stödjer den så kallade försiktighetsprincipen och huruvida företaget stödjer några andra externt utvecklade principer. Catena arbetar för att följa försiktighetsprincipen och strävar efter en sund riskbedömning i hela verksamheten. Bolaget eftersträvar att utveckla verksamheten i en riktning som minskar negativ påverkan och maximerar positiv påverkan på samhället och miljön. Utöver Catenas ISO-certifiering har bolaget inte aktivt anslutit sig till några frivilliga externt utvecklade principer.
Leverantörsbedömning
Catena mäter i nuläget inga av GRI:s indikatorer för aspekten leverantörsbedömning av miljöpåverkan. Bolaget bedömer även fortsättningsvis aspekten som väsentlig men utvärderar lämpliga indikatorer för att mäta och följa upp prestanda på ett relevant och kostnadseffektivt sätt.
Kontakt: Sofie Bennsten, HR-ansvarig. [email protected]
Catena året om
Catena strävar efter att ge en rättvisande bild av bolaget genom en kontinuerlig, omedelbar, korrekt och tillförlitlig information till befintliga och potentiella aktieägare och andra intressenter. Informationsgivningen kännetecknas av öppenhet, samtidighet och likformighet i enlighet med gällande lagstiftning, Nasdaqs regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning samt bolagets IR-policy.
Årsstämma
Catenas aktieägare hälsas välkomna till årsstämman som hålls 27 april 2017 klockan 16:00 på IVAs konferenscentrum, Grev Turegatan 16 i Stockholm. Se kallelse på omslagets flik.
Kalendarium
Catena lämnar delårsrapporter kvartalsvis, en bokslutskommuniké samt årsredovisning för hela verksamhetsåret. Under 2017 planeras dessa publiceras:
2017-04-27 Årsstämma 2017.
- 2017-04-27 Kvartalsrapport januari mars 2017.
- 2017-07-10 Kvartalsrapport april juni 2017.
- 2017-10-27 Kvartalsrapport juli september 2017.
- 2018-02-16 Kvartalsrapport oktober december 2017 samt bokslutskommuniké.
Delårsrapporter och årsredovisning skickas med post till dem som begärt detta.
Följ Catena på webbplatsen
På Catenas webbplats www.catenafastigheter.se finns aktuell information om Catenas verksamhet samt finansiell information, till exempel pressmeddelanden och finansiella rapporter samt presentationer. På webbplatsen kan bolagets intressenter också ladda ned finansiella publikationer från Catena. Denna information kan även beställas direkt av Catena per telefon eller via mail.
Logistiktrender
Catena analyserar och driver på olika sätt de rådande logistiktrenderna. Bland annat genom att arrangera seminariet Logistiktrender där olika logistikaspekter diskuteras. Seminariet 2017 hålls i Helsingborg den 4 maj.
Ordlista
Logistikfastighet
Fastighet bebyggd med en terminal- och/eller lagerbyggnad avsedd för varuhantering och distribution åt logistikbolagens kunder.
Terminaler/Kombiterminal
Fastigheter som primärt är anpassade för omlastning. Till denna fastighetstyp hör till exempel kombiterminalerna, där man optimerar möjligheterna för att flytta gods från ett transportmedel till ett annat.
Last mile distribution
Den avslutande delen av transporten fram till slutförbrukaren.
Logistiklager
Avser fastigheter med färdigvarulager och importörers lager av varor, i väntan på att bli sålda.
Distributionslager
En fastighet med varor som lagras en kortare tid för att sedan transporteras vidare.
Citylogistik
Ett distributionslager som är optimerat för snabba och korta transporter, av snabbrörliga varor som exempelvis färskvaror.
E-handel
E-handel är när ett företag eller konsument säljer eller köper en produkt oftast över Internet eller andra datornätverk.
Index
| Diagram och tabeller exkl. noter | Sida |
|---|---|
| Belåningsgrad – fastigheter | 61 |
| BNP | 13 |
| Börskurs/eget kapital Data per aktie |
62 65 |
| Detaljhandelns utveckling, löpande priser | 13 |
| Direktavkastning, aktien | 63 |
| Driftsöverskott | 41 |
| Eget kapital och avkastning | 5 |
| E-handelns utveckling, löpande priser | 13 |
| Energianvändning | 27 |
| eNPS | 27 |
| Fastighetsförsäljningar Fastighetsbeståndet fördelat per region |
43 43 |
| Fastighetsbeståndets utveckling | 4,43 |
| Fastighetsförteckning per region | 52 |
| Fastighetsförvärv | 43 |
| Fastighetsvärdering | 50,123 |
| Fördelning av växhusgasutsläpp | 35 |
| Förvaltningsresultat | 41 |
| Förvaltningsresultat och kassaflöde före förändring av rörelsekapital |
4 |
| Genomsnittliga hyresnivåer | 15 |
| Genomsnittlig kontraktstid | 27,43 |
| Genomsnittlig kapitalbindning | 25,27 |
| Genomsnittlig ränta | 27,124 |
| Handelsbalans | 13 |
| Hyresintäkter | 4,41 |
| In- och utflyttning | 4,41 |
| Indexkontrakt Industriproduktion, fasta priser, förändring |
123 13 |
| Inköpt energi | 33 |
| Kapitalbindning | 61,124 |
| Kapitalstruktur | 61 |
| Kassalikviditet | 124 |
| Kundförluster | 122 |
| Kundgrupper | 41 |
| Kursutveckling | 62 |
| Känslighetsanalys Löptider, kontrakt |
125 122 |
| Medarbetarnas fördelning – kön | 37 |
| Medarbetarnas fördelning – ålder | 37 |
| Nyckeltal | 4 |
| Nyckeltal – Regioner | 45-49 |
| Omsättning, aktien | 62 |
| Personaldata | 37 |
| Projektutveckling | 124 |
| Resultat före skatt Resultat per aktie |
5 5 |
| Ränteförfall | 61,124 |
| Räntetäckningsgrad | 25 |
| Sammanställning styrelse och medarbetare | 37 |
| Sjukfrånvaro | 36 |
| Skapat och distribuerat ekonomiskt värde | 31 |
| Soliditet | 5,25 |
| Större färdigställda projekt 2016 | 22 |
| Större pågående projekt 2016 Substansvärde, EPRA NAV och totalavkastning |
23 63 |
| Tillväxt fastighetsvärde | 27 |
| Utbildningstimmar/person | 37 |
| Utdelning och utdelningsandel | 62 |
| Uthyrningsgrad | 43,122 |
| Vinstdisposition | 57 |
| Värderingsmodell | 50 |
| Växthusgasutsläpp totalt | 35 |
| Ägarstruktur | 64 |
| Överskottsgrad | 27 |
Urval av pressmeddelanden under 2016
| 2016-12-19 | Catena säljer sex fastigheter, som saknar strategisk betydelse, till ett värde om 250 Mkr. |
|---|---|
| 2016-12-14 | Catena förvärvar sex moderna terminal byggnader på strategiska lägen för 474 Mkr. |
| 2016-12-07 | Catena investerar 200 Mkr i Mölnlycke. |
| 2016-11-17 | Catena förvärvar fastighet i Helsingborg för 102 Mkr. |
| 2016-10-31 | Catena offentliggör ökning av antalet aktier och röster. |
| 2016-10-20 | Catenas valberedning inför årsstämman 2017. |
| 2016-10-06 | Catena genomför en riktad nyemission om 2,5 miljoner aktier och tillförs cirka 330 Mkr. |
| 2016-10-05 | Catena utreder förutsättningar för en riktad nyemission. |
| 2016-09-15 | Catena rekryterar Benny Thögersen. |
| 2016-09-13 | Catena förvärvar terminalfastighet av PostNord för 56 Mkr. |
| 2016-06-17 | Catena investerar ytterligare 20 Mkr i sitt livs medelskluster i Malmö. |
| 2016-05-27 | Catena storsatsar i Örebro. |
| 2016-05-23 | Catena gör bytesaffär med Malmö Kommun. |
| 2016-05-02 | Catena investerar 30 Mkr i Malmö. |
| 2016-04-01 | Catena säljer fastighet i Partille. |
| 2016-03-29 | Catenas årsredovisning för 2015 är publicerad. |
| 2016-03-23 | Catena hyr ut och bygger i Nässjö. |
| 2016-03-23 | Kallelse till årsstämma. |
| 2016-02-29 | Ökning av det totala antalet aktier och röster i Catena. |
| 2016-02-22 | Catena bygger ny logistikbyggnad åt Boozt Fashion AB i Ängelholm. |
| 2016-02-08 | Catena har erhållit 94,5 procent av aktierna i Tribona och påkallar tvångsinlösen inom kort. |
| 2016-01-29 | Ökning av det totala antalet aktier och röster i Catena. |
An English version will as from approx. April 7, 2017 be available at www.catenafastigheter.se.
Catena AB är ett svenskt publikt aktiebolag. Bolaget är bildat och registrerat enligt svensk rätt med firmanamnet Catena AB (publ) och organisationsnummer 556294-1715. Bolaget har sitt säte i Solna, Sverige. Catenas årsredovisning publiceras på svenska och engelska. Den svenska versionen är den officiella. Årsredovisningen är publicerad på bolagets webb-plats (www.catenafastigheter. se) den 29 mars 2017. Tryckta exemplar skickas till aktieägare och andra intressenter efter beställning. Förvaltningsberättelsen omfattar sidorna 18-65. Den finansiella rapporteringen omfattar sidorna 67-113 och har upprättats i enlighet med IFRS. Alla värden uttrycks i Mkr om inte annat anges. Sifferuppgifterna inom parentes avser 2015 om inget annat anges.
Information om marknaden är baserad på Catenas egen bedömning om ingen annan källa anges. Bedömningar baseras på bästa tillgängliga faktaunderlag vid årsredovisningens upprättande. Denna rapport innehåller framtidsinriktad information. Även om Catenas ledning bedömer denna information som rimlig kan inga garantier lämnas för att dessa förväntningar kommer att visa sig korrekta. Följaktligen kan verkligt framtida utfall variera jämfört med vad som framgår i den framtidsinriktade informationen beroende på bland annat förändrade förutsättningar avseende ekonomi, marknad och konkurrens, förändringar i lagkrav och andra politiska åtgärder, variationer i valutakurser och andra faktorer. För finansiella och operationella definitioner, se sidan 129.
Catena äger, utvecklar aktivt och förvaltar effektivt välbelägna logistikfastigheter. Det övergripande målet är att uppvisa ett starkt kassaflöde för att möjliggöra en stabil utveckling samt utdelning till aktieägarna. Catena AB är noterat på Nasdaq Stockholm.
Catena AB (publ) Box 5003 250 05 Helsingborg Tel vxl 042-449 22 00 Huvudkontor
Regionkontor Catena AB/Göteborg JA Pripps Gata 2 421 32 Västra Frölunda Tel vxl 042-449 22 00
Bud/besöksadress: Landskronavägen 7A 252 32 Helsingborg
Catena AB/Helsingborg Se Huvudkontor
Catena AB/Jönköping Se Catena AB/Malmö Tel vxl 042-449 22 00
Catena AB/Malmö Lagervägen 4 232 37 Arlöv Tel vxl 042-449 22 00 Catena AB/Stockholm Östra Längdgatan 1 611 35 Nyköping Tel vxl 042-449 22 00
www.rhr.se