AI assistant
Bong — Annual Report (ESEF) 2023
Apr 24, 2024
Preview isn't available for this file type.
Download source fileBONG ESEF 2023
BONG PÅ EN MINUT
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,1 miljarder kronor och har omkring 1 000 anställda i 13 länder. Bong har starka positioner på flera betydande marknader i Europa och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt utveckling. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small Cap).
2023 I KORTHET
- Nettoomsättningen uppgick till 2 088 MSEK (2 165).
- Rörelseresultatet uppgick till 44 MSEK (98). Det påverkades av en realisationsvinst om 10 MSEK (11).
- Resultatet efter skatt blev -7 MSEK (43).
- Resultatet per aktie uppgick till -0,02 SEK (0,21).
- Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 427 MSEK (448).
- Soliditeten var vid årets slut 35 procent (34).
NYCKELTAL
| 2023 Kv 4 | 2023 Kv 3 | 2023 Kv 2 | 2023 Kv 1 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 088 | 539 | 477 | 497 | 575 | 2 165 | 1 804 | 1 843 |
| Rörelseresultat, MSEK | 44 | 4 | 8 | 10 | 22 | 98 | 46 | -19 |
| Resultat efter skatt, MSEK | -7 | -7 | -2 | -5 | 8 | 43 | 3 | -66 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | 63 | 34 | 22 | -15 | 22 | 72 | 60 | 31 |
| Rörelsemarginal, % | 1 | 2,1 | 0,7 | 1,7 | 2,1 | 3,8 | 4,5 | 2,5 |
| Medelantal anställda | 1 082 | 1 082 | 1 095 | 1 112 | 1 134 | 1 134 | 1 141 | 1 195 |
¹ Avser tiden från årets början till periodens slut.
VD HAR ORDET
”Vi är övertygade om att vi kommer nå en tvåsiffrig tillväxt 2024 för våra lätta förpackningsprodukter och fortsätta Bongs transformationsstrategi samtidigt som vi håller en sund och hållbar marginalnivå”, säger CEO Kai Steigleder
2023 präglades av politisk och ekonomisk turbulens. Höga inflationsnivåer dämpade konsumenternas efterfrågan i hela Europa, vilket orsakade en nedgång i e-handeln. I en svår marknadsmiljö fortsatte Bong sin omvandlingsprocess och utökade sitt erbjudande inom lätta förpackningar.
MARKNADEN OCH BRANSCHEN
Den europeiska papperskonverteringsindustrin samt det övergripande affärsklimatet förblev svagt under 2023. Detta var ingen överraskning givet årets politiska och ekonomiska turbulens. Inflationsnivåerna var fortsatt höga och minskade därmed efterfrågan. Våra marginalnivåer var goda under 2023, som resultat av våra prisökningar under 2022. I kombination med vårt kontinuerliga arbete med att hålla kostnaderna under kontroll lyckades vi få ett positivt rörelseresultat. Leverantörskedjorna fungerade normal igen efter stora problem under 2022. Däremot var energipriserna fortsatt höga, och ökade ytterligare under slutet av året på grund av det nya kriget i Israel/Gaza.
Utsikterna för de första sex månaderna 2024 avseende de svaga makroekonomiska förhållandena är oförändrade. Energipriserna förväntas förbli stabila men ligger givetvis fortfarande på en relativt hög nivå. Kriget i Israel/Gaza och åtföljande terroristattacker på transportfartyg i Röda havet kan åter orsaka problem med leveranskedjan och leveranser 2024.
LÄTTA FÖRPACKNINGAR
Försäljningsutvecklingen av Bongs lätta förpackningar under 2023 hade inte samma positiva trend som under 2022; den valutajusterade försäljningen 2023 minskade -12,0% jämfört med 2022. Detta nedslående resultat berodde på förra årets svaga marknadsutveckling inom e-handel och i butiker över hela Europa. Försäljningen började dock återhämta sig under andra halvåret då nya beställningar kom in från nätbutiker som ville byta från plastförpackningar till papper. "AirPro Green"-sortimentet av vadderat papper som lanserades 2023, började bra med några stora beställningar, men kunde inte vända den övergripande negativa trenden inom vårt sortiment av lätta förpackningar.
Bongs detaljhandelssegment drabbades hårt av den svaga efterfrågan i butikerna, även om övergången från plastpåsar till papperspåsar fortsätter. Under 2023 minskade försäljningen av pappersbärkassar med -15 % jämfört med 2022. Vi är fortfarande mycket trygga i vår omvandling eftersom vi har rätt marknadserbjudande med våra nya produkter och e-handel kommer också att växa igen. För 2024 förutspår vi en stark tvåsiffrig tillväxttakt i Bongs förpackningssegment.
KUVERTMARKNADEN
Den europeiska kuvertmarknaden minskade med 15% i volymförsäljning, vilket inte enbart är relaterat till den digitala utvecklingen under det senaste decenniet, utan även den osäkra ekonomiska situationen. Kuvert för direktreklam till exempel drabbades hårt av reducerade marknadsföringsbudgetar och hade därmed en nedgång om 25%. Bong presterade dock bättre än marknaden för kuvert 2023. Detta är i linje med vår strategi för kuvert. Våra marginaler för kuvert är fortsatt stabila på en sund nivå och stödjer därför den nödvändiga investeringen i vårt sortiment för lätta förpackningar. Bongs valutajusterade utveckling 2023 var -8,4 % jämfört med 2022.
RÖRELSERESULTAT
Koncernens valutajusterade försäljning minskade med -9,7% jämfört med 2022. Bongs bruttomarginal har minskat jämfört med 2022 men är fortfarande på en bra nivå. Rörelseresultatet före nedskrivning av goodwill minskade till 57 MSEK (98). Rörelseresultatet 2023 påverkade negativt av strukturkostnader om -4 MSEK (-2) och maskinförsäljningar hade en positiv påverkan om 10 MSEK (13).
STABILT KASSAFLÖDE OCH JUSTERAD NETTOLÅNESKULD/ JUSTERAD EBITDA
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 83 MSEK (111). Justerad nettoskuld / justerad EBITDA enligt Bongs obligationslån uppgår till 0,83 (0.71).
FOKUS OCH STRATEGI
Vårt strategiska mål är att bli en diversifierad papperskonverterare som förlitar sig på en bredare portfölj av papperskonverterade produkter med en betydande del av försäljning och aktiviteter inom segmentet lätta förpackningar. För att uppnå detta investerar vi i lätta förpackningar samtidigt som vi ökar vår kuvertmarknadsandel något med goda marginaler. Investeringar görs inte bara i nya förpackningsmaskiner utan även inom marknadsföring, mässor och ytterligare säljare för att övertyga och få nya kunder. Vi utvecklar och lanserar lovande nya produkter som våra exklusiva ”Turn Over Top” pappersbärkassar för detaljhandeln och vårt utökade AirPro Green® sortiment med vadderade påsar för e-handel. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vår produktivitet, bli ”grönare” när det gäller energieffektivitet och effektivisera våra fabriker för kostnadseffektivitet.
HÅLLBARHET
Hållbarhet är fortfarande en av våra högsta prioriteringar. På Bong kommer vi att göra vårt yttersta för att utveckla förpackningsprodukter som är tillverkade av förnybara resurser eller återvunnet material och som är återvinningsbara eller återanvändbara. På alla våra produktionsanläggningar kommer vi att fortsätta våra ansträngningar för att minska utsläpp, vatten och avfall, vilket går hand i hand med vårt fabrikseffektivitetsprogram. I denna årsredovisning ingår vår hållbarhetsredovisning som också är en rapport över våra framsteg i arbetet med att skydda miljö, mänskliga rättigheter, sociala relationer och hög affärsetik enligt Global Compact. Vi är glada över att bekräfta vårt fortsatta stöd till FN-initiativet och att tillhöra den växande krets av företag och individer som ser hållbarhetsarbete som ett självklart inslag i företagande och affärsliv. Detta är vår sjunde rapport enligt regelverket.# TACK TILL VÅRA ANSTÄLLDA OCH AKTIEÄGARE
Slutligen vill jag särskilt tacka alla våra lojala och hårt arbetande medarbetare som kommer att få vår omvandlingsprocess i Bong att bli verklighet samt våra intressenter och aktieägare för deras stöd.
Kristianstad i april 2024
Kai Steigleder
VD
MARKNADERNA OCH BONGS ERBJUDANDE
Bong är en av de ledande leverantörerna av Lätta förpackningar och Kuvert i Europa som erbjuder lösningar för distribution och skydd av lätta varor, information och reklam- material.
MARKNADEN FÖR LÄTTA FÖRPACK- NINGAR
Lätta förpackningar erbjuder skydd samtidigt som man minskar förpackningsmaterialet, vikten, voly- men, storleken och förpackningsavfallet. Mark- naden för lätta förpackningar är en fragmenterad marknad med en rad olika konkurrenter i varje un- dersegment.
E-handel
De senaste årens enorma tillväxttakt inom e-han- del har avstannade under 2022 på grund av den svaga ekonomin och ökande inflation relaterad till kriget i Ukraina. 2023 visade sig vara lika besvär- ligt, med inflation kvar på höga nivåer, vilket minskade konsumenters efterfrågan. E-handeln behöll dock sin andel på nästan 13 % av den totala detaljhandeln i Västeuropa. Liksom tidigare år var "Mode" det största segmentet¹.
¹ Smithers: “Current e-Commerce Packaging trends in Europe”
² Cross-Border Commerce Europe: “ReCommerce marketplaces outperform the broader retail market”
³ Statista: “Nachhaltigkeitstrend im Online-Shopping: Re-Commerce und Second-Hand”
Ett relativt nytt begrepp inom e-handel är ”re- commerce”, ett växande segment med en mark- nadsandel på 12 procent jämfört med den totala europeiska e-handelsmarknaden. Att köpa begag- nade och renoverade varor är i linje med kraven från kostnadsmedvetna konsumenter och har en positiv hållbarhetsimage. ”Re-commerce” mark- naden förväntas växa med 27 % fram till 2025². Även inom re-commerce är mode det största seg- mentet³.
En stor del av e-handelsvarorna är färdigför- packade i kartonger eller så är de inte ömtåliga och kräver därför inte en solid fraktförpackning. Dessa varor kan slås in i en flexibel och lätt för- packningslösning, vilket hjälper nätbutiker att minska volymen och vikten på förpackningen. Av- sändare kan också spara på förpackningsmaterial och fraktkostnader jämfört med traditionella för- packningsprodukter som wellpapplådor.
Det finns olika typer av flexibla förpackningslös- ningar på marknaden, till exempel papperspro- dukter, vadderade produkter och lösningar av plast. Baserat på en växande efterfrågan på håll- bara lösningar fortsätter förpackningsindustrin att fokusera på förnybara och återvinningsbara material. Nya EU-regler för förpackningar och för- packningsavfall väntas träda i kraft 2024, vilket tvingar nätbutiker i större utsträckning att gå över till miljövänliga lösningar som papperspåsar.
BONGS ERBJUDANDE GÄLLANDE LÄTTA FÖRPACKNINGAR
Bong erbjuder ett brett sortiment av lätta för- packningsprodukter för olika distributionskanaler och applikationer såsom e-handel och detaljhan- del. Detta inkluderar expanderbara kuvert och påsar i olika material såsom kraftpapper, vadde- rade papperspåsar, bubbelpåsar, pappkuvert och wellförpackningar och flexibla förpackningar från DuPont™ Tyvek®.
Väl anpassade förpackningar för e-han- del
Bong har fortsatt fokus på e-handelsspecifika för- packningar, vilket skyddar dess innehåll och bidrar till att minska miljöpåverkan. Under varumärket ”e-Green” producerar och marknadsför Bong kraft- papperskuvert för e-handel. Detta är en miljövän- lig lösning baserad till 100 procent på starkt kraft- papper som bidrar till att minska volymen, vikten, förpackningsmaterialet samt avfall. e-Green- lösningen är mycket robust, lätt och flexibel samt kan lätt återanvändas för returleverans tack vare två limremsor.
Bongs ”AirPro Green” produkter, som lanserades 2022, är en 100% pappersbaserad vadderad påse. Dessa utnyttjar styrkan hos präglat papper, där- med behövs ingen bubbelfilm. AirPro Green består av tre papperslager där mellanlagret är försett med ett stabilt bubbelmönster. Efter den är an- vänd kan förpackningen enkelt slängas i papperså- tervinning, inga material behöver separeras. Alla AirPro Green produkter är tillverkade av 100% återvunnet papper. Bong utökade utbudet under 2023, på grund av en ökad efterfråga.
Tilltalande förpackningar inom detalj- handel
Kampen om konsumenternas uppmärksamhet inom detaljhandeln blir allt hårdare. Tilltalande presentförpackningar kan vara ett viktigt verktyg för att öka varumärkeskännedom. Bong erbjuder ett brett sortiment av presentförpackningar och bärkasselösningar, som alla är skräddarsydda för att kommunicera kundens varumärke och värde- ringar. Bong hjälper sina kunder i ”the art of giving”.
DEN EUROPEISKA KUVERTMARK- NADEN
Enligt FEPE minskade volymen för kuvert på den europeiska marknaden med mer än 15 procent under 2023 jämfört med 2022 och var därmed un- der den långsiktiga trenden. Den totala europeiska kuvertmarknaden uppskattas till omkring 36 (43) miljarder enheter under 2023. Bong är klar marknadsledare i de nordiska län- derna och är störst eller näst störst i nästan alla väst- och centraleuropeiska länder.
I Västeuropa svarar affärspost för den största de- len av kuvert-användningen med mer än 90 pro- cent av den totala kuvertkonsumtionen. Affärspost kan delas in i transaktionspost och direktreklam. Transaktionspost används för distribution av olika dokument som till exempel kontrakt, löne- specifikationer, pensionsbesked och fakturor. De största användarna av kuvert inom transaktions- post är företag inom till exempel telekom, bank, försäkring, finans, energi och vatten. Som en kon- sekvens av digitaliseringen har kuvertvolymerna för denna typ av användning minskat avsevärt.
Direktreklam har däremot inte påverkats i nå- gon större utsträckning av marknadsnedgången. Denna form av reklam erbjuder högre träffsäker- het inom målgruppen jämfört med reklam inom tv, radio och tidningar, och är därmed fortfarande av stort intresse för marknadsförare. Direktreklam- skampanjer uppnår hög svarsfrekvens till en jäm- förelsevis låg kostnad, vilket gör tryckta kuvert till ett oumbärligt marknadsföringsverktyg.
BONGS KUVERTERBJUDANDE
Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och storlekar. Allt från standardiserade kuvert till kundspecifika lösningar med unika karaktärsdrag, med eller utan kundanpassat tryck och prägling, tillverkade av en rad olika material och med många alternativ gällande färg och form.
BONGS HÅLLBARHETSARBETE
ÖVERBLICK OCH SAMMANFATTNING ÖVER RISKER, POLICYER OCH ÅTGÄRDER FÖR BONGS HÅLLBARHETSARBETE ÖVER PRODUKTLIVSCYKELN
| Leverantörsledet | Produktion | Marknadsföring/Försäljning | Distribution | Återvinning | |
|---|---|---|---|---|---|
| Risker och påverkan | ● Negativ miljöpåverkan ● Bristande arbetsvillkor ● Brott mot mänskliga rättigheter ● Korruption och bedrägeri | ● Förhöjda utsläpp ● Hög förbrukning och nedsmutsning ● Arbetsolyckor och upplevd otrygghet på arbetsplatsen ● Korruption och bedrägeri | ● Missnöjda kunder | ● Utsläpp från fordon ● Brister i arbetsmiljö hos transportörer | ● Bristande återvinningsbarhet |
Risker beträffande sociala förhållanden och personal är sådana som är knutna till arbetsplatsen och till relationen mellan bolag och anställda samt mellan anställda sinsemellan. Till sådana risker hör fysiska arbetsmiljörisker, risker för bristande jämställdhet och risk för diskriminering med avseende på exempelvis kön, etnicitet, ålder, religion och politisk uppfattning. Risker för korruption och bedrägeri kan avse såväl interna mellanhavanden som relationer mellan Bong och affärspartners.
Policyer
Uppförandekod (Code of Conduct) vilken inkluderar regler och rekommendationer gällande miljö, regelefterlevnad, etik och anti-korruption, kvalitet, arbetsvillkor, likabehandling, mänskliga rättigheter och motverkande av intressekonflikter. Uppförandekoden kompletteras med en Uppförandekod för leverantörer och en Jämställdhets- och mångfaldspolicy.
Hantering av risker som spänner över hela produktlivscy- keln
Samtliga anställda ska känna till och ha tillgång till Uppförandekoden och visselblåsarfunktionen. Rutiner är införda och ansvariga inom respektive affärsenhet utsedda för koncernövergripande utbyte av erfaren- heter beträffande hållbarhetsfrågor och ”best practice” samt uppföljning.
Hantering av risker specifika för respek- tive fas av produkt- livscykeln
Implementering av Uppförandekod för leverantörer hos större leverantörer centralt och på affärsenhetsnivå.
Fortsatt miljöanpassning av produkt- ionsmetoder, som till exempel effekti- visering av maskiner, minskad elför-brukning, ökad användning av vatten-baserade metoder som ersätter lim och färger med organiska lösningsme-del, certifieringar av anläggningar.
Miljömärkning av produkter enligt nat-ionella och EU-standarder. Ett större klimatkompenserat erbju-dande.
Nöjdkundundersökningar.
Öka användningen av välrenomme-rade transportörer med miljökrav.
Ökat inslag av fullt återvinningsbara kuvert och förpackningar. Främja pap-perskassar som ersättning för plastkas-sar.
Se not 37 för upplysningar om den lagstadgade
hållbarhetsrapporten.
SÄKERHET, GOD MILJÖ OCH SUNDA AFFÄRER
Bong producerar kuvert och lätta förpackningar på basis av finpapper gjort av ursprungsmärkt råvara. I sitt hållbarhetsarbete lägger Bong vikt vid säkerhet för personal, hållbara inköp, lägre förbrukning av energi och insatsvaror, minskning av avfall samt sunda affärer.
HÅLLBARHET I CENTRUM FÖR BONG
Bong är en industrikoncern med en omsättning om cirka 2 100 MSEK och omkring 1 000 anställda. I koncernen ingår elva större anläggningar för till- verkning av kuvert och förpackningar. Tillverkningen, distributionen och använd- ningen av Bongs produkter medför påverkan och risker av skilda slag och olika utsträckning bero- ende på vilken del av värdekedjan som studeras. Till exempel finns miljöfrågor i alla led – i skogarna där råvaran till finpapperet växer, i tillverkningen och i återvinning och deponi av kuvert och lätta förpackningar.# RISKER OCH RISKHANTERING
Bongs affärsverksamhet är främst exponerad för marknadsrisker, operativa risker, finansiella risker och hållbarhetsrisker. För en närmare beskrivning av marknadsrisker och operativa risker se sid 13. En detaljerad beskrivning av de finansiella riskerna och hanteringen av dem finns i not 1.
Hållbarhetsrisker
Hållbarhetsrisker gäller miljö, sociala förhållanden och personal, mänskliga rättigheter och affärsetik. Riskerna finns i den egna verksamheten och i till exempel bolagets leverantörskedja. Till grund för styrningen av bolaget ligger bolagets regler, branschpraxis, lagstiftning och föreskrifter, kollektivavtal och andra normer. Bolagets styrning och kontroll av den egna verksamheten och påverkan på leverantörer via bland annat policyer, inflytande av branschpraxis och den kontroll som indirekt utövas av lagstiftning och kollektivavtal i de länder där bolaget är verksamt ger stöd för bedömningen att bolagets hållbarhetsrisker totalt sett är jämförelsevis små.
Liksom med koncernens övriga risker sker en bedömning av hållbarhetsriskernas väsentlighet. En risk betraktas som väsentlig om den får allvarliga konsekvenser för till exempel anställdas liv och hälsa, miljö, bolagets anseende samt resultat och finansiella ställning. Riskbegreppet tar hänsyn till både sannolikhet för händelser och värden som kan gå till spillo om de inträffar.
Miljörisker
Den dominerande delen av Bongs tillverkning av kuvert och lätta förpackningar sker i elva anläggningar i Väst- och Centraleuropa. För tillverkning av kuvert och förpackningar krävs inga tillstånd i enlighet med respektive länders miljölagstiftning. Påverkan från den egna verksamheten i anläggningarna är förhållandevis liten jämfört med påverkan på miljön från bakomliggande led som skogsbruk, tillverkning av finpapper och produktionen av el för konvertering av finpapper. I våran egen tillverkning strävar Bong efter att minimera förbrukning av energi och insatsvaror samt att minska mängden avfall.
Sociala förhållanden och personal
De allvarligaste riskerna är sådana som skulle kunna medföra svåra skador eller till och med dödsfall. I koncernen är olycksriskerna störst inom tillverkningen. Hantering av till exempel kuvertmaskiner (av koncernen totalt har cirka 120) kräver utbildning och är omgärdad av stränga säkerhetsbestämmelser. Den nationella arbetsmiljölagstiftningen i respektive land kompletteras med lokala säkerhets- och kvalitetsbestämmelser för affärsenheterna vars utformning kan skifta men som har god säkerhet för personal och hög produktkvalitet som gemensamt och överordnat mål. Under 2023 inträffade ingen allvarlig arbetsolycka i någon av koncernens enheter.
Mänskliga rättigheter
Bong betraktar risken för allvarliga överträdelser mot mänskliga rättigheter som liten i såväl den egna verksamheten som hos sina leverantörer. Barnarbete är till exempel förbjudet i lag i de länder där bolaget är verksamt. Bong anställer under inga förhållanden arbetskraft under 15 år.
Affärsetiska risker
Bong Motverkande av korruption sker på flera fronter. Bongs system för intern kontroll och riskhantering syftar bland annat till att minska risken för oegentligheter och korruption. Uppförandekoden inskärper förbud mot bestickning.
Uppförandekoden
Uppförandekoden är baserad på FN-initiativet Global Compacts principer om skydd för miljö, mänskliga rättigheter, affärsetik och anständiga arbetsförhållanden. Det syftar till att ytterligare förbättra förutsättningarna för Bong att bidra till en socialt och miljömässigt bättre värld inom ramen för dess aktiviteter. Bongs Uppförandekod ska tillämpas av styrelse, samtliga anställda, leverantörer och övriga externa parter
Uppförandekoden innehåller regler och rekommendationer på följande områden:
* miljö
* etik och antikorruption
* regelefterlevnad
* kvalitet
* arbetsvillkor, likabehandling och mänskliga rättigheter
* motverkande av intressekonflikter.
I uppförandekoden beskrivs också visselpipan för den som anonymt vill göra en anmälan till bolagets ledning om misstänkta överträdelser. Uppförandekoden är ett levande dokument som revideras när så behövs. Den finns tillgänglig på www.bong.com
Uppförandekoden för leverantörer
Utöver de övergripande reglerna i Uppförandekoden har leverantörer också att iaktta de mer detaljerade reglerna i Bongs Uppförandekod för leverantörer (Bong’s Supplier Code of Conduct) avseende antikorruption, miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, social hållbarhet med mera. Vid slutet av 2023 hade pappersleverantörer som representerar mer än 90% av Bongs inköp av finpapper skrivit på Bongs uppförandekod för leverantörer.
Jämställdhets- och mångfaldspolicy
Uppförandekoden hänvisar också till Bongs Jämställdhets- och mångfaldspolicy för mer ingående regler. Jämställdhets- och mångfaldspolicyn vägleder bolagets och de anställdas agerande i frågor som rör likabehandling, mångfald på arbetsplatsen, balans mellan arbete och fritid etc.
BONGS PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR OCH DERAS CERTIFIERINGAR
- Angoulème, Frankrike
- Evreux, Frankrike
- Derby, Storbritannien
- Milton Keynes, Storbritannien
- London, Storbritannien
- Solingen, Tyskland
- Torgau, Tyskland
- Erlangen, Tyskland
- Gersthofen, Tyskland
- Kristianstad, Sverige
- Poznan, Polen
- Krakow, Polen
| PEFC | FSC | ISO 14001 | ISO 9001 | ISO 50001 |
|---|---|---|---|---|
| X | X | X | X | X |
HÅLLBARHETSARBETET I KORTHET
Miljöarbetet
Bong har bedömt att de största möjligheterna att minska koncernens påverkan på miljön ligger i att göra inköp av finpapper från välrenommerade leverantörer med resursbas i Norden samt att vidta åtgärder som syftar till minskad förbrukning av energi och insatsvaror samt lägre avfallsvolymer. De största anläggningarna är certifierade enligt ISO 14001 och ISO 9001 vilket innebär att miljöarbetet på anläggningarna sker effektivt, att det dokumenteras och följs upp, redovisas och utvärderas. ISO 9001 är en väl etablerad standard för ledningssystem. För en mer detaljerad beskrivning av miljöaspekterna av Bongs verksamhet i alla led, se nedan.
Goda sociala förhållanden
Kollektivavtal är den vanligaste anställningsformen i koncernen. Bolaget anser sig ha goda relationer till fackföreningarna i respektive land. Bong betraktar rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar som en självklarhet. Alla människors lika värde ska ligga till grund för bolagets relationer till sina anställda och deras relationer sinsemellan. Bolaget diskriminerar inte på basis av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, politisk uppfattning etc. Anställda förväntas bemöta varandra som de själva vill bli bemötta. Allvarliga överträdelser eller misstanke därom har inte kommit till bolagets kännedom under 2023.
Etik och anti-korruption
Alla former av bestickning är oacceptabla. Bong erbjuder inte och tar inte heller emot betalningar, ekonomiska fördelar eller gåvor som strider mot gällande lag eller affärspraxis. Överträdelser eller misstankar om överträdelser har inte kommit till bolagets kännedom under 2023.
MILJÖARBETE I ALLA LED
Rå- och insatsvaror
Tillverkning av kuvert och andra pappersprodukter (presentförpackningar och bärkassar till exempel) svarar för den dominerande delen av Bongs verksamhet. De ur hållbarhetssynpunkt viktigaste fysiska resurserna i tillverkningen är insatsvaror - främst finpapper - och elektricitet. Bong har avtal med ett stort antal leverantörer. De viktigaste ur miljösynpunkt är leverantörer av insatsvaror till tillverkningen som svarar för 2/3 av koncernens totala inköp där finpapper utgör merparten (75 procent). Samtliga finpappers-leverantörer kan uppvisa full spårbarhet och ursprungskontroll av råvaran. Hårda miljökrav ställs även på leverantörer av lim, färg och fönsterfilm.
Energiförbrukning
Den största miljöpåverkan i tillverkningsprocessen härrör från energiförbrukning som leder till emission av koldioxid. Sedan 2016 har Bong mätt förbrukningen av el i sina kuvert- och förpackningsfabriker. På grund av stigande energikostnader 2023 har Bong drivit åtgärder för att förbättra energieffektiviteten och lyckats minska energiförbrukningen per tillverkad enhet med mer än 8% jämfört med 2022.
Avfall och återvinning av kemikalier
Det papper som blir spill sorteras efter kvalitet och säljs för att ingå som returpapper i olika pappersprodukter. Av anläggningarnas totala avfallsmängd går mer än 90 procent till återvinning. Återstoden går till förbränning eller deponi. Avfallet transporteras bort enligt gällande förordningar. Farligt avfall lagras inte. Mätningar vid anläggningarna visar att avfallsmängden per tillverkad enhet var 10% högre under 2023 jämfört med 2022. Anledningen till detta är ett ökat fokus på mer komplexa förpackningsprodukter med fler produktionssteg som genererar avfall. De kemikalier som används i produktionen omhändertas och destrueras på godkänt sätt och överbliven färg samlas upp och återvinns.
Transporter
Tillverkningsenheterna ligger nära kunderna. Bong väljer välrenommerade transportörer som strävar efter att minska koldioxidutsläppen.
Återvinning av produkterna
Alla pappersbruk som hanterar returpapper har inte processer för att ta emot papper som innehåller fönsterfilm och limrester. Bongs rekommendation är att kuvert sorteras som brännbart material. Flertalet av Bongs förpackningar kan återvinnas som pappersförpackning.
EU-taxonomin
Som en del av EU:s gröna tillväxtstrategi trädde EU-taxonomin i kraft 2020. Det är ett klassificeringsverktyg för miljömässigt hållbara investeringar. Bong har analyserat sin verksamhet för att uppfylla nuvarande och framtida upplysningskrav.# Bolagens omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter
Bolagens omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter ska redovisas i enlighet med ”Nomenclature of Economic Activities” (NACE-koder). För respektive NACE-kod har EU ännu inte fastställt vilka ekonomiska verksamheter som ska definieras som miljömässigt hållbara. Detsamma gäller ytterligare underordnade ekonomiska verksamheter som har identifierats vid analysen av Bongs omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. Majoriteten av Bongs ekonomiska verksamheter kan tilldelas massa- och pappersindustrin. Bongs omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter omfattas därmed inte av taxonomiförordningen denna rapporteringsperiod.
CERTIFIERINGAR OCH MÄRKNINGAR
Innebörden av att kuvert och förpackningar är märkta PEFC® och FSC® är att tillverkaren garanterar att produkterna är gjorda av råvara från skogar skötta i enlighet med de krav som ställs av PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) och FSC (Forest Stewardship Council). Certifieringen av Bongs anläggningar innebär att insatsvarans ursprung kan följas och garanteras.
Produktmärkningar
Utöver europeiska märkningar har Bongs kuvert fått olika lokala miljömärken. För kuvert i Norden är till exempel Svanen en garanti att kuverten är tillverkade av godkända papperskvaliteter, att lim och tryckfärger är vattenbaserade och att fönstret är avskiljbart. Motsvarigheten i Tyskland är Der Blaue Engel och i Frankrike NF Environnement. Dessa certifieringar visar för lokala köpare att de gör ett miljövänligt val.
8
Upplysningar hållbarhetsrapport
PLACERING AV LAGSTADGADE UPPLYSNINGAR I HÅLLBARHETSRAPPORT FÖR BONG 2023
| Område | Upplysningskrav enligt Årsredovisningslagen | Miljö | Sociala förhållanden och personal | Mänskliga rättigheter | Anti-korruption |
|---|---|---|---|---|---|
| Policy | ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts.” | 7 | 7 | 7 | 7 |
| Resultat av policyn | ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva resultatet av policyn.” | 7 | 7 | 7 | 7 |
| Väsentliga risker | ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser.” | 6 | Bolaget är exponerat för risker i dessa avseenden men de bedöms inte som väsentliga. De beskrivs på sid 6. | Bolaget är exponerat för risker i dessa avseenden men de bedöms inte som väsentliga. De beskrivs på sid 6. | Bolaget är exponerat för risk beträffande korruption men den bedöms inte som väsentlig. Den beskrivs på sid 6. |
| Hantering av riskerna | ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva hur företaget hanterar riskerna.” | 6, 7 | 6, 7 | 6, 7 | 6, 7 |
| Resultatindikatorer | ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten.” | 7 | 7 | 7 | 7 |
| Affärsmodell | ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva företagets affärsmodell.” | 7 | 7 | 7 | 7 |
Siffrorna hänvisar till respektive sida i årsredovisningen.
REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN
Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org.nr. 556034-1579
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2023 på sidorna 5-8 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revi-sorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att min (vår) granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Malmö den 24 april 2024
PricewaterhouseCoopers AB
Tobias Stråhle Ulf Carlström
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
9
NYCKELTAL
| 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 088 | 2 165 | 1 804 | 1 843 | 2 166 |
| Rörelseresultat, MSEK | 44 | 98 | 46 | -19 | 32 |
| Jämförelsestörande poster, MSEK | -13 | - | -18 | -35 | - |
| Resultat efter skatt, MSEK | -7 | 43 | 3 | -66 | -24 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | 63 | 72 | 60 | 31 | 78 |
| Rörelsemarginal, % | 2,1 | 4,5 | 2,5 | -1,0 | 1,5 |
| Avkastning på eget kapital, % | neg | 8,7 | 5,2 | Neg | Neg |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK | 1 137 | 1 090 | 1 004 | 1064 | 983 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 4,0 | 9,1 | 6,4 | Neg | 3,2 |
| Soliditet, % | 35 | 34 | 31 | 30 | 33 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 427 | 448 | 439 | 471 | 506 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,77 | 0,78 | 1,00 | 1,14 | 0,91 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 3,2 | 2,7 | 3,4 | 4,9 | 4,2 |
| Medelantal anställda | 1 082 | 1 134 | 1 141 | 1 195 | 1 334 |
Antal aktier
| 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 |
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 | 211 205 058 |
Resultat per aktie
| 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Före utspädning, SEK | -0,02 | 0,21 | 0,02 | -0,31 | -0,11 |
| Efter utspädning, SEK | -0,02 | 0,21 | 0,02 | -0,31 | -0,11 |
Justerat resultat per aktie
| 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Före utspädning, SEK | 0,03 | 0,21 | 0,11 | -0,14 | -0,11 |
| Efter utspädning, SEK | 0,03 | 0,21 | 0,11 | -0,14 | -0,11 |
Eget kapital per aktie
| 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Före utspädning, SEK | 2,63 | 2,71 | 2,08 | 1,95 | 2,50 |
| Efter utspädning, SEK | 2,63 | 2,71 | 2,08 | 1,95 | 2,50 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie
| 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Före utspädning, SEK | 0,39 | 0,53 | 0,32 | 0,16 | 0,48 |
| Efter utspädning, SEK | 0,39 | 0,53 | 0,32 | 0,16 | 0,48 |
Övriga data per aktie
| 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK | 0,9 | 1,1 | 0,9 | 0,6 | 0,7 |
| P/E-tal, ggr | neg | 5,4 | 41,3 | Neg | Neg |
| Justerat P/E-tal, ggr | neg | - | 8,1 | Neg | Neg |
| Börskurs/Eget kapital före utspädning, % | 0,34 | 0,41 | 0,41 | 0,30 | 0,29 |
| Börskurs/Eget kapital efter utspädning, % | 0,34 | 0,41 | 0,41 | 0,30 | 0,29 |
FEMÅRS- ÖVERSIKT
10
AKTIEN
Bong-aktien är listad på NASDAQ Stockholms Small Cap-segment. Vid utgången av 2023 uppgick antalet aktier i Bong AB till 211 205 058.
KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING
Kursen för Bongaktien sjönk med 17 procent under 2023. Årets högsta betalkurs noterades den 23 februari 2023 och uppgick till 1,32 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,804 SEK och noterades den 26 oktober 2023. OMX Stockholm PI (ett index som avser kursutvecklingen för samtliga noterade aktier på Stockholmsbörsen) ökade med 13 procent under 2023. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är jämförbara med Bong, sjönk med 9 procent under året.
AKTIEÄGARE
Antalet aktieägare per den 29 december 2023 uppgick till 3 435 (3 783). Holdham S.A. är Bongs största ägare med 25,0 procent av röster och kapital. Gomobile Nu AB är den näst största ägaren med 15,1 procent av röster och kapital.
Analytiker som följer Bong
Redeye
Henrik Alveskog
08-545 013 45
[email protected]
NYCKELTAL
| Aktieägare | Antal Aktier | Andel av röster och kapital, % |
|---|---|---|
| Holdham S.A. | 52 850 282 | 25,0 |
| Gomobile Nu AB | 31 916 018 | 15,1 |
| Stillström, Bengt Erik Arne | 15 927 824 | 7,5 |
| Avanza Pension | 13 484 335 | 6,4 |
| Jeansson, Theodor | 10 000 000 | 4,7 |
| Paulsson Advisory AB | 9 299 026 | 4,4 |
| År | Förändring av antal aktier | Totalt antal aktier | Kvotvärde SEK |
|---|---|---|---|
| 2013 | Nedsättning av aktiekapital | -17 480 995 | 1,5 |
| 2013 | Företrädesemission | 69 923 980 | 87 404 975 |
| 2013 | Kvittningsemissioner | 69 254 629 | 156 659 604 |
| 2016 | Nedsättning av aktiekapital | -156 659 604 | 1,12 |
| 2016 | Konvertering av konvertibler | 27 272 727 | 183 932 331 |
| 2016 | Kvittningsemission | 27 272 727 | 211 205 058 |
11
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ)., organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2023 – 31 december 2023 för moderbolaget och koncernen (”Bong”, ”Bolaget”, ”Företaget” eller ”koncernen”). Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,1 miljarder kronor och har omkring 1 000 anställda i 13 länder. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap.
MARKNADEN
Den europeiska papperskonverteringsindustrin samt det övergripande affärsklimatet förblev svagt under 2023. Inflationsnivåerna var fortsatt höga och minskade därmed efterfrågan. Leverantörskedjorna fungerade normalt igen efter stora problem under 2022. Däremot var energipriserna fortsatt höga och ökade ytterligare under slutet av året på grund av det nya kriget i Israel/Gaza. Utsikterna för de första sex månaderna 2024 avseende de svaga makroekonomiska förhållandena är oförändrade. Energipriserna förväntas förbli stabila men ligger givetvis fortfarande på en relativt hög nivå. Kriget i Israel och åtföljande terroristattacker på transportfartyg i Röda havet kan åter orsaka problem med leveranskedjan och leveranser 2024.
LÄTTA FÖRPACKNINGAR
Försäljningsutvecklingen av Bongs lätta förpackningar under 2023 hade inte samma positiva trend som under 2022; den valutajusterade försäljningen 2023 minskade -12,0% jämfört med 2022. Detta nedslående resultat berodde på förra årets svaga marknadsutveckling inom e-handel och i butiker över hela Europa. Försäljningen började dock återhämta sig under andra halvåret då nya beställningar kom in från nätbutiker som ville byta från plastförpackningar till papper. Bongs detaljhandelssegment drabbades hårt av den svaga efterfrågan i butikerna, även om övergången från plastpåsar till papperspåsar fortsätter. Under 2023 minskade försäljningen av pappersbärkassar med -15 % jämfört med 2022.# KUVERT
Den europeiska kuvertmarknaden minskade med 15% i volymförsäljning, vilket inte enbart är relaterat till den digitala utvecklingen under det senaste decenniet, utan även den osäkra ekonomiska situationen. Bong presterade dock bättre än marknaden för kuvert 2023. Detta är i linje med vår strategi för kuvert. Våra marginaler för kuvert är fortsatt stabila på en sund nivå och stödjer därför den nödvändiga investeringen i vårt sortiment för lätta förpackningar. Bongs valutajusterade utveckling 2023 var -8,4 % jämfört med 2022.
OMSÄTTNING
Koncernens omsättning under perioden uppgick till 2 088 MSEK (2 165). Valutakursförändringar påverkade omsättningen positivt för perioden med 148 MSEK (73) jämfört med 2022. Rörelseresultatet minskade till 44 MSEK (98). Koncernens bruttomarginal har minskat jämfört med föregående år. Under perioden har rörelseresultatet påverkats positivt av realisationsvinst om 10 MSEK (11) hänförligt till försäljning av maskiner. Nedskrivning av goodwill påverkade rörelseresultatet negativt om -13 MSEK (0). Valutakursförändringar påverkade rörelseresultatet positivt för perioden med 4 MSEK (3). Finansnettot under perioden uppgick till -39 MSEK (-36). Resultatet före skatt uppgick till 4 MSEK (62) och det redovisade resultatet efter skatt blev -7 MSEK (43). Bongs totala förpackningsomsättning uppgick till 585 MSEK (619). Valutakursförändringar har påverkat förpackningsförsäljningen positivt med 22 MSEK (-14) jämfört med motsvarande period 2022. Bongs totala kuvertomsättning uppgick till 1 452 MSEK (1 483). Valutakursförändringar påverkade kuvertförsäljningen positivt med 102 (51) jämfört med motsvarande period 2022.
KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR
Kassaflödet efter investeringsverksamhet försämrades jämfört med fjolåret och uppgick till 63 MSEK (72). Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringen av rörelsekapitalet blev 78 MSEK (111). Rörelsekapitalet påverkade kassaflödet positivt med 5 MSEK (1). Strukturkostnader påverkade kassaflödet negativt i perioden om -4 MSEK (-1).
FINANSIELL STÄLLNING
Likvida medel uppgick den 31 december 2023 till 129 MSEK (145 MSEK per 31 december 2022). Koncernens outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 8 MSEK och outnyttjade factoring faciliteter till 39 MSEK. Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 176 MSEK (153 MSEK per 31 december 2022). Vid utgången av december 2023 uppgick koncernens eget kapital till 555 MSEK ( 572 MSEK den 31 december 2022). Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, omvärdering av pensionsskuld och verklig värdeförändring av derivatinstrument minskade koncernens eget kapital med 11 MSEK. Den räntebärande nettolåneskulden uppgick till 426 MSEK varav pensionsavsättningar uppgår till 177 MSEK och IFRS 16 Leasingkontrakt uppgår till 180 MSEK (448 MSEK den 31 december 2022 varav pensionsavsättningar 163 MSEK och IFRS 16 leasingkontrakt uppgår till 202 MSEK). Refinansieringsprocessen av Bongs emitterade säkerställda obligationer om 110 MSEK med förfall i oktober 2024 är pågående. Då koncernen trots rådande ekonomiska klimat har en bättre ställning nu till följd av resultatutvecklingen de senaste tre åren utvärderas möjligheter till alternativa lösningar. Processen kommer avslutas under andra kvartalet 2024.
INVESTERINGAR
Periodens nettoinvesteringar påverkade negativt om -20 MSEK (-39). Bland nettoinvesteringarna ingår investeringar i produktionsanläggning, produktionsutrustning och försäljningar av maskiner.
PERSONAL
Medelantalet anställda uppgick under perioden till 1 082 (1 134). Vid utgången av december 2023 var antalet anställda 1 034 (1 148). Bong har arbetat intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen till rådande marknadssituation.
MILJÖ
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer. I dagsläget arbetar Bong med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras. För att ytterligare effektivisera miljöarbetet strävar bolaget efter att alla anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna 12 i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, samt Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Evreux och Angoulême i Frankrike är certifierade. Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanen märkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment. FSC ®, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Anläggningarna i Erlangen, Solingen, Torgau och Gersthofen i Tyskland, Milton Keynes, Derby och London i Storbritannien, Angoulême och Evreux i Frankrike, samt Krakow och Poznan i Polen är FSC ® -certifierade.
HÅLLBARHETSRAPPORT
Bong har i enlighet med reglerna i Årsredovisningslagen valt att upprätta en hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 5-8.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvert och förpackningslösningar.
MODERBOLAGET
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till 2,4 MSEK (2,2) och periodens resultat före skatt uppgick till 3 MSEK (20).
STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Dessa riktlinjer omfattar befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör, även affärsenhetschef Centraleuropa, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden, affärsenhetschef Storbritannien samt affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika, även affärsenhetschef Bong Retail Solutions. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar. Riktlinjerna antogs av årsstämman 2023. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.
RIKTLINJERNAS FRÄMJANDE AV BOLAGETS AFFÄRSSTRATEGI, LÅNGSIKTIGA INTRESSEN OCH HÅLLBARHET
Bolagets affärsstrategi är i korthet följande. Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög affärsetik. En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrenskraftig totalersättning. Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet.
FORMERNA AV ERSÄTTNING M.M.
Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar. Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska kunna mätas under en period om ett år. Den rörliga kontantersättningen får uppgå till högst 60 procent av den fasta årliga kontantlönen. Bong AB har, vid tiden för avlämning av årsredovisning 2023, inga ersättningsåtaganden som inte förfallit till betalning utöver löpande åtaganden till ledande befattningshavare. För verkställande direktören ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premiebestämda. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensionsgrundande. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlönen. För övriga ledande befattningshavare ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premiebestämda om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Rörlig kontantersättning ska vara pensionsgrundande i den mån så följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser som är tillämpliga på befattningshavaren. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlönen. Andra förmåner får innefatta bl.a. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 15 procent av den fasta årliga kontantlönen. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.
UPPHÖRANDE AV ANSTÄLLNING
Vid uppsägning från bolagets sida får uppsägningstiden vara högst tolv månader. Fast kontantlön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för två år för verkställande direktören och ett år för övriga ledande befattningshavare.# Vid uppsägning från befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst sex månader, utan rätt till avgångsvederlag. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser upphörande av anställning, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.
KRITERIER FÖR ERHÅLLNING AV RÖRLIG KONTANTERSÄTTNING M.M.
Den rörliga kontantersättningen ska vara kopplad till förutbestämda och mät-bara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella. De kan också utgö-ras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna ska vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, genom att exempelvis ha en tydlig koppling till af-färsstrategin eller främja befattningshavarens långsiktiga utveckling. Tilläm-pade kriterier är finansiella resultatmål som Resultat före skatt och tillväxtmål för Light Packaging vilka båda bidrar till koncernens affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög affärsetik.
När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kon-tantersättning avslutats ska bedömas/fastställas i vilken utsträckning kriteri-erna uppfyllts. Ersättningsutskottet ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig kontantersättning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig kontantersätt-ning till övriga befattningshavare ansvarar verkställande direktören för bedöm-ningen. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen baseras på den av bola-get senast offentliggjorda finansiella informationen.
LÖN OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR ANSTÄLLDA
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om an-ställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrel-sens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.
BESLUTSPROCESSEN FÖR ATT FASTSTÄLLA, SE ÖVER OCH GENOMFÖRA RIKTLIN-JERNA
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att be-reda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befatt-ningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.
Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsled-ningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrel-sens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verk-ställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de be-rörs av frågorna.
FRÅNGÅENDE AV RIKTLINJERNA
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersätt-ningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.
13
HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG
Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.
ÄGARFÖRHÅLLANDE
Bongs huvudägare, med en ägarandel om mer än 10 procent av röster och kapital, är Holdham S.A. med 25 procent av röster och kapital. GOMOBILE NU AB är den näst största ägaren med 15,1 procent av röster och kapital. Det totala antalet aktier uppgick per den 31 december 2023 till 211 205 058. Samtliga aktier ger samma rättighet. Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte kännedom om förekomst av avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Vid eventuellt offentligt uppköps-erbjudande utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs resultat eller ställning.
TILLSÄTTANDE OCH ENTLEDIGANDE AV STYRELSELEDAMÖTER SAMT ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamö-terna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.
MÖJLIGHETER OCH RISKER
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som bedöms kunna ha störst påverkan.
OPERATIVA RISKER OCH MÖJLIGHETER
MARKNADSUTVECKLING
Historiskt utvecklades kuvertmarknaden i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. Utvecklingen av kuvertmarknaden idag påverkas av den inform-ationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering. Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tende-rar att minska i frekvens och omfång över tid. Den administrativa posten som helhet har minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etcetera som en del av digitaliseringen och internets utbredning.
Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och tradit-ionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt förpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet för kors-försäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom förpackningsområdet kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och är mycket aktivt inom förpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt.
PORTO- OCH AVGIFTSSYSTEM
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänk-ningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.
BRANSCHSTRUKTUR OCH PRISKONKURRENS
Den europeiska kuvertmarknaden genomgår kontinuerligt en konsoliderings-fas. De tre största kuvertföretagen representerar cirka 70 procent av den totala marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen frag-menterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har mins-kat något.
PAPPERSPRISER
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss ef-tersläpning.
BEROENDE AV ENSKILDA LEVERANTÖRER OCH/ELLER KUNDER
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten. Koncernens be-roende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 5 pro-cent av den totala omsättningen och de 25 största kunderna svarar för 38 pro-cent av den totala försäljningen.
KAPITALBEHOV OCH INVESTERINGAR
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktions-utrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i pro-duktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livs-längd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till god kassagenererande förmåga. Maskinpar-ken bestod vid årsskiftet av cirka 110 kuvertmaskiner samt cirka 60 tilltrycks-pressar. Investeringsbehovet är begränsat de närmaste åren och understiger koncernens avskrivningskostnader.
FINANSIELL RISKHANTERING
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhante-ring, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker lämnas i not 1.
TVISTER
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.
MILJÖ
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.
KÄNSLIGHETSANALYS
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volym-utveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lö-nekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2023 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.
| Parametrar | Förändring (%) | Resultat efter finansnetto (MSEK) |
|---|---|---|
| Volym sålda kuvert | + 5% | + 41 |
| Volym sålda kuvert | - 5% | - 41 |
| Prisutveckling kuvert | + 5% | + 18 |
| Prisutveckling kuvert | - 5% | - 18 |
| Papperspriser | + 5% | - 24 |
| Papperspriser | - 5% | + 24 |
| Lönekostnader | + 5% | - 8 |
| Lönekostnader | - 5% | + 8 |
| Valutakursförändringar (EUR) | + 5% | + 14 |
| Valutakursförändringar (EUR) | - 5% | - 14 |
| Räntenivå | + 1 %-enhet | - 3 |
| Räntenivå | - 1 %-enhet | + 3 |
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget. Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
GRUNDERNA FÖR BOLAGSSTYRNINGEN
Bolagsstyrningen inom Bong AB baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket för emittenter på Nasdaq Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste versionen av Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) publicerades i november 2019 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 januari 2020. Bong tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten. Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på Nasdaq Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 3 435 aktieägare.
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2023
ÄGARINFLYTANDE
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman. Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.
Vid Bongs årsstämma den 10 Maj 2023 i Malmö var av det totala antalet aktier och röster i bolaget, 40% representerat. Vid stämman var samtliga sty- relseledamöter samt bolagets revisorer närvarande eller representerade.
STYRELSE
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt förvärv och avyttring av företag och fast egendom. Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs styrelse bestod sedan årsstämman 2023 av fyra stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt en arbetstagarledamot utan suppleant. Styrelsens ordförande är sedan årsstämman 2023 Per Åhlgren. Styrelsens övriga ledamöter var Stéphane Hamelin, Eric Joan samt Christian Paulsson.
Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.
STYRELSENS ERSÄTTNING
Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK i arvode för 2023 (317). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställs av årsstämman samt för arbete som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2023 finns i not 5.
BOLAGSSTÄMMOVALDA LEDAMÖTER
Per Åhlgren
Född 1960. Styrelsens ordförande sedan maj 2023. Styrelseledamot sedan 2020. Ledamot i revisionsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Reservofficer i Armen, Rank Kapten. Plutonchef i Svenska FN-bataljonen på Cypern. Tio års erfarenhet från derivathandel i London för Salomon Brothers, Bear Stearns och Deutsche. Medgrundare till Mangold AB.
Andra pågående uppdrag: Ordförande Mangold AB. Styrelseledamot i Vestum AB. Styrelseledamot i det helägda Investmentbolaget GoMobile NU AB.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Ordförande Black Earth Farming samt styrelseledamot i Runaware Holding AB, Ress Capital AB och The Skirt Factory.
Innehav: 31 916 018 aktier genom GoMobile Nu Aktiebolag.
Christian Paulsson
Född 1975. Styrelseledamot sedan 2014. Ordförande i revisionsutskottet och i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bachelor of Business Administration, European University Bruxelles, CFO Avonova Group, CFO & Head of M&A Footway AB, CFO på Indiska Magasinet AB, M&A Rådgivare Paulsson Advisory AB, VD Formar Assistans AB, VD Liv ihop AB (publ), VD, Vice VD och EVP M&A för affärssystemföretaget IBS AB samt VD för finansrådgivningsföretaget Bankirfirman Lage Jonason AB, erfarenhet inom Corporate Finance på bland annat Mangold Fondkommission, Alfred Berg/ABN Amro Fondkommission och Booz & Co.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Huntway AB, Paulsson Advisory AB samt ett antal dotterbolag i Avonova koncernen.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Styrelseordförande i Liv ihop AB (publ), Styrelseledamot i Hubbr AB, IBS AB, Caperio Holding AB och Apper Systems AB.
Innehav: 9 299 026 aktier genom Paulsson Advisory AB.
Stéphane Hamelin
Född 1961. Styrelseledamot sedan 2010. Ledamot i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Tidigare Verkställande direktör för Bong AB. Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989.
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Supervisory Bord i Holdham S.A.S. Representerar GESTEUROP i styrelsen för BANQUE CIC NORD OUEST S.A.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: 52 850 282 aktier genom Holdham S. A.
Eric Joan
Född 1964. Styrelseledamot sedan 2010.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildad vid École Polytechnique Universitaire de Lille och Harvard Business School.
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Management Board samt Verkställande direktör för Hamelin Group.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: –.
ARBETSTAGARLEDAMÖTER
Mats Persson
Född 1963. Arbetstagarrepresentant sedan 2020, suppleant sedan 2001. Representant för Grafiska Personalklubben.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fabriksarbetare Bong Sverige AB.
Andra pågående uppdrag: –.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: –.
Motsvarande uppgifter för den Verkställande Direktören finns på sidan 47 i denna rapport.
STYRELSENS ARBETSWORDNING
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla. Under verksamhetsåret 2023 avhöll styrelsen 7 sammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelseledamöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga händelser i bolagets verksamhet. Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet. Under 2023 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor:
- 9 februari Bokslutskommuniké och avrapportering från revisorerna
- 10 maj Delårsbokslut Q1
- 10 maj Konstituerande styrelsemöte efter årsstämman 2023
- 17 juli Halvårsbokslut Q2
- 9 november Delårsbokslut Q3
- 13 december Budget 2024
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ANTAL PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN 2023
Bong uppfyller Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter i förhållande till bolaget, men avviker vad gäller oberoende styrelseledamöter i förhållande till större aktieägare.
| Oberoende till bolaget¹ | Oberoende till större aktieägare¹ | Närvaro styrelsesammanträden | |
|---|---|---|---|
| Christian Paulsson | Ja | Ja | 7 st |
| Stephane Hamelin | Ja | Nej | 7 st |
| Eric Joan | Ja | Nej | 6 st |
| Per Åhlgren | Ja | Nej | 8 st |
¹Bedömningen av styrelseledamöternas har utförts i enlighet med Koden.
RÖSTRÄTTSBEGRÄNSNINGAR
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
VALBEREDNING
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning. Den av årsstämman 2023 utsedda valberedningen bestod av tre medlemmar: Stéphane Hamelin (Holdham S.A.), Per Åhlgren (GoMobile Nu AB) och Christian Paulsson (Paulsson Advisory AB). Christian Paulsson utsågs till valberedningens ordförande. Eftersom Bongs huvudägare Holdham S.A., Gomobile Nu AB och Paulsson Advisory AB representerade över 44 procent av rösterna var det naturligt att de fanns representerade i valberedningen. Medlemmarna i valberedningen sitter även i bolagets styrelse, och styrelsemedlemmar innehar därmed majoritet i valberedningen. Detta avviker från kodens regler om bolagsstyrning. Däremot är det rimligt att de största ägarna är representerade i valberedningen. Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden och erhållit en styrelseutvärdering av styrelsen. Utvärderingen har genomförts med en enkät som visade att styrelsen har god funktionalitet. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt däremellan löpande kontakt.
ERSÄTTNINGSUTSKOTT
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson, ordförande, och Stéphane Hamelin. Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD.# ERSÄTTNINGSUTSKOTTET
Ersättningsutskottet har under 2023 sammanträtt vid ett tillfälle varvid samtliga ledamöter deltog.
REVISIONSUTSKOTT
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Christian Paulsson, ordförande, och Per Åhlgren. Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse samt särskilt ansvara för att granska och övervaka revisorns opartiskhet och själv-ständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revision. Dessutom ska revisionsutskottet godkänna alla till-åtna icke-revisionstjänster, utfärda riktlinjer för tillåtna skatte-och värderings-tjänster, övervaka att arvodet för tillåtna icke-revisionstjänster inte överstiger 70%-regeln samt övervaka revisorns bedömning av sin opartiskhet och själv-ständighet. 70%-regeln innebär att arvodet för rådgivningstjänster inte får överstiga 70 procent av de tre senaste årens genomsnittliga revisionsarvode. Revisionsutskottet har under 2023 sammanträtt tre gånger varvid samtliga ledamöter deltog.
EXTERNA REVISORER
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av ett år. Vid årsstämman 2023 valdes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorn Tobias Stråhle som huvudansvarig för en mandatperiod om ett år. PricewaterhouseCoopers AB har varit bolagets revisorer från 1997 och kan an-svara för revisionen för räkenskapsåret 2023 innan en ny byrå behöver väljas enligt gällande regler. Revisorerna granskar styrelsens och VD:s förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar. Revisorerna rappor-terar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade re-dogörelser till styrelsen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsut-skottet vid samtliga utskottsmöten.
VD OCH KONCERNLEDNING
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om kon-cernens utveckling. VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i kvartalet samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2023 bestått av fem personer. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal dotterbolag vilket redovisas i not 19. Rapporteringen från dotterbolag sker löpande på månadsbasis. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Bongs företagsledning.
ERSÄTTNING TILL KONCERNLEDNING
Årsstämman 2023 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersätt-ningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt för-väntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella prestationer och bolagets redovisade resultat. I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den le-dande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga er-sättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara marknadsmässig.
INTERN KONTROLL
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instrukt-ioner för attesträtter.
STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste in-slagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.
ORGANISATION FÖR DEN INTERNA KONTROLLEN
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överens-stämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.
KONTROLLMILJÖ
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i in-tern kommunikation. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, be-fogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande do-kument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbe-skrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsord-ningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informat-ionspolicy och attestinstruktion.
KONTROLLAKTIVITETER
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdel-ningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner ut-gör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett standardi-serat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent till-lämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.
RISKBEDÖMNING
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definie-rade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål. Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av af-färsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering och prestation. Därutöver genomförs utvärderingar om affärsrisker och riskbedöm-ning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säker-ställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärk-sammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.
UPPFÖLJNING
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av kon-cernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatli-gen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation.
Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild gransknings-funktion i form av internrevision.
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 163 220 817,99 kr, balanseras i ny räkning. Se not 35
STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN
Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lön-samheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2023 lämnas till moderbolagets aktieägare. För år 2022 lämnades ingen utdelning.
RESULTATRÄKNINGAR FÖR KONCERNEN
TSEK
| Not | 2023 | 2022 | |
|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT | |||
| Nettoomsättning | 2-3 | 2 088 028 | 2 164 704 |
| Kostnad för sålda varor | 4-5, 7 | -1 760 532 | -1 779 921 |
| Bruttoresultat | 327 496 | 384 783 | |
| Försäljningskostnader | 4-5, 7 | -157 628 | -146 668 |
| Administrationskostnader | 4-7 | -135 785 | -121 554 |
| Övriga rörelseintäkter | 8-12 | 53 276 | 83 711 |
| Övriga rörelsekostnader | 8-12 | -43 798 | -101 983 |
| Rörelseresultat | 43 562 | 98 289 | |
| Finansiella intäkter | 9, 12 | 1 538 | 910 |
| Finansiella kostnader | 10, 12 | -41 012 | -37 350 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | -39 474 | -36 440 | |
| Resultat före skatt | 4 089 | 61 849 | |
| Inkomstskatt | 11 | -10 774 | -19 104 |
| ÅRETS RESULTAT | -6 685 | 42 745 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen, netto efter skatt: | |||
| Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning* | -14 083 | 38 005 | |
| Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen, netto efter skatt: | |||
| Kassaflödessäkringar | - | -53 | |
| Omräkningsdifferenser* | 3 343 | 51 162 | |
| Övriga totalresultat för perioden, netto efter skatt | -10 740 | 89 114 | |
| SUMMA TOTALRESULTAT | -17 425 | 131 859 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | -15 463 | 133 233 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -1 962 | -1 374 | |
| ÅRETS RESULTAT | -6 685 | 42 745 |
* Omklassificering har skett mellan “Reserver” och “Balanserad vinst inkl årets# RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN
TSEK | Not | 2023 | 2022
---|---|---|---
Nettoomsättning | 39 | 2 370 | 2 212
Administrationskostnader | 39 | -8 710 | -6 599
Övriga rörelseintäkter | 8 | 30 | 36
Övriga rörelsekostnader | 8 | -59 | -42
Rörelseresultat | | -6 369 | -4 392
Resultat från andelar i dotterbolag | 40 | - | 26 000
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 35 448 | 23 562
Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | -25 998 | -25 489
Summa finansiella intäkter och kostnader | 9 | 450 | 24 072
Resultat före skatt | | 3 081 | 19 675
Skatt på årets resultat | 11 | 5 060 | 8 810
ÅRETS RESULTAT | 8 | 141 | 28 490
RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET
| TSEK | Not | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 39 | 2 370 | 2 212 |
| Administrationskostnader | 39 | -8 710 | -6 599 |
| Övriga rörelseintäkter | 8 | 30 | 36 |
| Övriga rörelsekostnader | 8 | -59 | -42 |
| Rörelseresultat | -6 369 | -4 392 | |
| Resultat från andelar i dotterbolag | 40 | - | 26 000 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 35 448 | 23 562 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | -25 998 | -25 489 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | 9 | 450 | 24 072 |
| Resultat före skatt | 3 081 | 19 675 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | 5 060 | 8 810 |
| ÅRETS RESULTAT | 8 | 141 | 28 490 |
BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN
| TSEK | Not | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Goodwill | 14 | 475 511 | 487 984 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 2 688 | 1 684 |
| Summa | 478 199 | 489 668 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och markanläggning | 16 | 50 117 | 53 894 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16 | 78 047 | 80 469 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 16 | 20 946 | 25 422 |
| Pågående nyanläggningar inklusive förskott | 18 | 18 365 | 19 509 |
| Nyttjanderätter | 17 | 173 593 | 190 790 |
| Summa | 341 068 | 370 084 | |
| Övriga anläggningstillgångar | |||
| Uppskjutna skattefordringar | 20 | 93 727 | 90 281 |
| Övriga långfristiga fordringar | 771 | 831 | |
| Summa | 94 498 | 91 112 | |
| Summa anläggningstillgångar | 913 765 | 950 864 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager m m | 21 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 113 735 | 149 567 | |
| Varor under tillverkning | 3 154 | 4 566 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 107 778 | 130 576 | |
| Summa | 224 667 | 284 709 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 22 | 178 363 | 192 206 |
| Aktuell skattefordran | 739 | 2 803 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 23 | 27 806 | 40 041 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 96 577 | 70 476 |
| Summa | 303 485 | 305 526 | |
| Likvida medel | 25 | 129 363 | 144 722 |
| Summa omsättningstillgångar | 657 515 | 734 957 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 571 280 | 1 685 821 |
EGET KAPITAL OCH SKULDER | | |
Eget kapital | | |
Aktiekapital | 32 | 236 549 | 236 549
Övrigt tillskjutet kapital | | 796 845 | 796 845
Reserver | 31 | 72 324 | 68 981
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | | -550 750 | -527 626
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | | 554 968 | 574 749
Innehav utan bestämmande inflytande | | -202 | -2 912
Summa eget kapital | | 554 766 | 571 837
Långfristiga skulder | | |
Upplåning | 26,33 | 41 734 | 198 293
Uppskjutna skatteskulder | 20 | 4 366 | 10 995
Pensionsförpliktelser | 27 | 177 191 | 163 191
Övriga avsättningar | 28 | 6 876 | 9 054
Övriga långfristiga skulder | 26,33 | 129 299 | 154 543
Summa långfristiga skulder | | 359 466 | 536 076
Kortfristiga skulder | | |
Upplåning | 26,33 | 158 092 | 31 337
Leverantörsskulder | | 193 599 | 226 525
Aktuell skatteskuld | | 6 568 | 8 781
Övriga kortfristiga skulder | 23,26,33 | 92 668 | 92 298
Övriga avsättningar | 28 | 25 174 | 26 120
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 24 | 180 945 | 192 848
Summa kortfristiga skulder | | 657 046 | 577 909
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | | 1 571 280 | 1 685 821
BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET
| TSEK | Not | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterbolag | 19 | 401 388 | 370 389 |
| Uppskjutna skattefordringar | 13 | 870 | 8 810 |
| Fordringar hos dotterbolag | 249 881 | 267 333 | |
| Summa | 665 139 | 646 532 | |
| Summa anläggningstillgångar | 665 139 | 646 532 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos dotterföretag | 3 773 | 3 511 | |
| Aktuell skattefordran | 413 | 413 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 23 | 138 | - |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 305 | 105 |
| Summa | 4 629 | 4 029 | |
| Kassa och bank | 25 | 89 | 53 |
| Summa omsättningstillgångar | 4 718 | 4 082 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 669 857 | 650 614 |
EGET KAPITAL OCH SKULDER | | |
Eget kapital | | |
Bundet eget kapital | | |
Aktiekapital | | 236 549 | 236 549
Fri överkursfond | | 383 264 | 383 264
Fritt eget kapital | | |
Balanserad vinst | | -228 184 | -256 674
Årets resultat | | 8 141 | 28 490
Summa fritt eget kapital | | 163 221 | 155 080
Summa eget kapital | | 399 770 | 391 629
Långfristiga skulder | | |
Upplåning | 26 | - | 109 673
Skulder till dotterbolag | | 70 168 | 70 331
Summa långfristiga skulder | | 70 168 | 180 004
Kortfristiga skulder | | |
Upplåning | 26 | 109 854 | -
Leverantörsskulder | | 286 | 475
Skulder till dotterbolag | | 85 115 | 74 618
Övriga kortfristiga skulder | 23 | 113 | 120
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 24 | 4 551 | 3 768
Summa kortfristiga skulder | | 199 919 | 78 981
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | | 669 857 | 650 614
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN
| TSEK | Not | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Reserver | Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat | Innehav utan bestämmande inflytande | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2022 | 236 549 | 796 845 | 18 366 | -609 751 | -2 032 | 439 977 | |
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | 44 119 | -1 374 | 42 745 | ||||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen | |||||||
| Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt* | 38 | 38 005 | 38 005 | ||||
| Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen | |||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | -53 | -53 | |||||
| Omräkningsdifferenser* | 494 | 494 | |||||
| Summa övrigt totalresultat | 441 | 38 005 | 38 425 | ||||
| Summa totalresultat | 441 | 38 005 | 44 119 | -1 374 | 81 170 | ||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2022 | 31, 32 | 236 549 | 796 845 | 56 371 | -565 632 | -3 406 | 515 727 |
Ingående balans per 1 januari 2023 | | 236 549 | 796 845 | 56 371 | -565 632 | -3 406 | 515 727
Totalresultat | | | | | | |
Årets resultat | | | | | -4 723 | -1 962 | -6 685
Övrigt totalresultat | | | | | | |
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen | | | | | | |
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt | | | | -14 083 | | | -14 083
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen | | | | | | |
Omräkningsdifferenser | | | 3 343 | | | | 3 343
Summa övrigt totalresultat | | | 3 343 | -14 083 | | | -10 740
Summa totalresultat | | | 3 343 | -14 083 | -4 723 | -1 962 | -17 425
Transaktioner med aktieägare | | | | | | |
Utdelning | | | | | -172 | | -172
Kapitaltillskott | | | 527 | | | | 527
Transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande | | | | | | 4 317 | 4 317
Summa transaktioner med aktieägare | | | 527 | | -172 | 4 317 | 4 672
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2023 | 31, 32 | 236 549 | 797 372 | 42 288 | -570 527 | 811 | 554 121
- Omklassificering har skett mellan “Reserver” och “Balanserad vinst inkl årets resultat” i eget kapital. Se sida 25 för detaljer.
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET
| TSEK | Not | Aktiekapital | Fri överkursfond | Balanserad vinst inkl. årets resultat | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2022 | 236 549 | 383 264 | -256 674 | 363 139 | |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | 28 490 | 28 490 | |||
| Summa totalresultat | 28 490 | 28 490 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2022 | 32 | 236 549 | 383 264 | -228 184 | 391 629 |
Ingående balans per 1 januari 2023 | | 236 549 | 383 264 | -228 184 | 391 629
Totalresultat | | | | |
Årets resultat | | | | 8 141 | 8 141
Summa totalresultat | | | | 8 141 | 8 141
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2023 | 32 | 236 549 | 383 264 | -220 043 | 399 770
KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN
| TSEK | Not | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | 43 | 562 | 98 289 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 91 370 | 66 338 | |
| Erhållna räntor | 333 | 29 | |
| Erlagda räntor | -31 677 | -24 519 | |
| Erlagda finansiella kostnader | -4 179 | -7 668 | |
| Skatt, betald | -10 732 | -7 063 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 33 | -11 137 | -14 743 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital | 77 541 | 110 663 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Varulager | 63 444 | -57 799 | |
| Kortfristiga fordringar | 5 792 | 1 133 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | -63 892 | 57 284 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 82 885 | 111 281 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer | -29 320 | -51 591 | |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 9 654 | 12 723 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -19 666 | -38 868 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | 63 219 | 72 413 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Förändring övriga långfristiga skulder | -31 689 | -26 332 | |
| Amortering av leaseskulder | -48 801 | -46 548 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 33 | -80 490 | -72 880 |
| Årets kassaflöde | -17 271 | -467 | |
| Likvida medel vid årets början | 144 722 | 135 280 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 1 912 | 9 909 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 129 363 | 144 722 |
KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET
| TSEK | Not | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | -6 369 | -4 392 | |
| Erhållna räntor | 16 | - | - |
| Erlagda räntor | -15 441 | -11 432 | |
| Erlagda finansiella kostnader | -98 | -94 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital | -21 892 | -15 918 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Kortfristiga fordringar | -600 | -877 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | 22 | 22 528 | 16 760 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 36 | -35 | - |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förändring av långfristiga fordringar | - | -20 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | - | -20 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | 36 | - | -55 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Förändring övriga långfristiga skulder | - | 22 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | - | 22 | |
| Årets kassaflöde | 36 | -33 | - |
| Likvida medel vid årets början | 53 | 86 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 89 | 53 |
REDOVISNINGSPRINCIPER
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lös- ningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Stor- britannien, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien, Schweiz, Ru- mänien, Italien och Tunisien.# Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 24 april 2024 för offentliggörande. De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i noterna 14 Goodwill och 27 Pensionsförpliktelser. Goodwill är ett område med hög grad av bedömning där det finns betydande risk för väsentlig justering av redovisat värde inom de närmaste 12 månaderna.
Vissa monetära belopp, procentsatser och andra siffror som ingår i denna årsredovisning har varit föremål för avrundning. Följaktligen är siffror som visas som summor i vissa tabeller kanske inte den aritmetiska aggregeringen av siffrorna som föregår dem, och siffror uttryckta som procentsatser i texten kanske inte är 100 % eller, i tillämpliga fall, när de aggregeras kanske inte är den aritmetiska aggregeringen av procentsatser som föregår dem. För nya och kommande standarder och redovisningsprinciper se not 41.
OMKLASSIFICERING
I årsredovisningen 2023 har jämförelsesiffrorna för 2022 justerats genom att omklassificering skett av uppskjuten skatt hänförlig till Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning. Den uppskjutna skatten har tidigare klassificerats som del av uppskjuten skatt för Omräkningsdifferenser.
De justeringar av jämförelsesiffror som har skett är:
- I Övrigt totalresultat har Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat om -8 525 TSEK fördelats till raderna Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning (-13 009 TSEK), Kassaflödessäkringar (14 TSEK) och Omräkningsdifferenser (4 470 TSEK).
- I Balansräkning och Förändringar i eget kapital har omklassificering mellan Reserver och Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat skett om 13 009 TSEK.
I samband med omklassificering har även ett summeringsfel av Summa totalresultat i Rapport över totalresultat om 10 TSEK justerats.
KONCERNREDOVISNING
DOTTERFÖRETAG
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget.
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.
Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.
Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. ”bargain purchase”, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare eget kapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång.
Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet. Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.
INTRESSEFÖRETAG
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde.
När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utdämningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
SEGMENTSRAPPORTERING
Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande beslutsfattare är företagets VD. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren.
OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTVALUTA
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.# VALUTAKURSFÖRLUSTER OCH VINSTER
Valutakursvinster/förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.
KONCERNFÖRETAG
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
EFFEKT AV UTÖKAD NETTOINVESTERING
Moderbolaget i koncernen innehar monetära poster som är fordringar på utlandsverksamheter, dvs utgivna lån till utländska dotterbolag i dotterbolagets respektive valuta. För dessa lån är reglering inte planerad eller kommer troligen inte att ske inom överskådlig framtid varför de i praktiken utgör en del av nettoinvestering i den självständiga utlandsverksamheten. Valutakursdifferenser som uppstår avseende dessa monetära poster redovisas koncernredovisningen i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet vid avyttring av nettoinvesteringen.
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.
FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER HAR TILLÄMPATS:
- Byggnader 25–33 år
- Markanläggningar 20 år
- Maskiner och andra tekniska anläggningar 10–15 år
- Inventarier, verktyg, installationer, fordon och datorutrustning 5–14 år
- Övriga immateriella anläggningstillgångar 3–8 år
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
GOODWILL
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/ intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen, vilket för koncernen är rörelsesegmentsnivån(not3).
PROGRAMVAROR
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.
NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns upplåning, leverantörsskulder, övriga skulder samt derivat.
KLASSIFICERING OCH VÄRDERING
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Klassificeringen av finansiella tillgångar som är skuldinstrument avgörs av affärsmodellen för portföljen i vilken den finansiella tillgången ingår och karaktären på de avtalsenliga kassaflödena. Bongs affärsmodell för samtliga finansiella tillgångar som är skuldinstrument är att inkassera kapitalbelopp och eventuell ränta på kapitalbeloppet. De avtalsenliga kassaflödena från dessa tillgångar utgörs enbart av kapitalbelopp och ränta varför dessa klassificeras som finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde.
Samtliga finansiella tillgångar klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats som säkringsinstrument. Samtliga finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats som säkringsinstrument.
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på det sätt som beskrivs nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning redovisas värdeförändringar på derivatinstrument enligt beskrivningen i avsnitt ”Derivat och säkringsredovisning”. För derivat som inte ingår i en säkringsrelation, redovisas resultat från derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.
FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet. Denna kategori består av två undergrupper: obligatoriskt redovisad till verkligt värde och andra finansiella tillgångar som koncernen initialt valt att placera i denna kategori, identifierad som redovisad till verkligt värde. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Koncernen har endast använt underkategorin obligatoriskt redovisad till verkligt värde. Tillgångar i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett säkringsinstrument.
FINANSIELLA TILLGÅNGAR REDOVISADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE
Tillgångar i denna kategori, värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. I kategorin ingår övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kundfordringar redovisas efter avdrag för förväntade kreditförluster. Diskontering tillämpas inte på grund av den korta löptiden varför upplupet anskaffningsvärde överensstämmer med nominellt belopp.
FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET
Denna kategori består av två undergrupper; finansiella skulder som obligatoriskt redovisas till verkligt värde via resultatet och andra finansiella skulder som koncernen valt att placera i denna kategori. I den första kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat. Skulder i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett säkringsinstrument.# FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE
Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
NEDSKRIVNINGAR
Alla finansiella tillgångar, förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, prövas för nedskrivning. Vid varje rapporttillfälle beräknar koncernen för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden. De mest väsentliga finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningsreglerna är kortfristiga varför koncernen valt att tillämpa den förenklade modellen där förväntade kreditförluster redovisas för tillgångarnas återstående löptid från den dag då de första gången redovisas.
De förväntade kreditförlustnivåerna baserar sig huvudsakligen på en individuell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med kundernas betalningshistorik tillsammans med förlusthistoriken för samma period. Historiska förluster justeras sedan för att ta hänsyn till nuvarande och framåtblickande information om makroekonomiska faktorer som kan påverka kundernas möjligheter att betala fordran. Koncernen har identifierat BNP och arbetslöshetsnivån i länder där försäljning av varor och tjänster sker som relevanta faktorer. Den historiska förlustnivån justeras därför baserat på förväntade förändringar i dessa faktorer.
Kundfordringar och avtalstillgångar skrivs bort när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning. Indikatorer på att det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning inkluderar bland annat att gäldenären misslyckas med återbetalningsplanen eller att kontraktuella betalningar lokalt bedöms som substantiellt försenade.
Kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar redovisas som kreditförluster – netto inom rörelseresultatet. Återvinningar av belopp som tidigare skrivits bort redovisas mot samma rad i resultaträkningen.
REDOVISNING I OCH BORTTAGANDE FRÅN BALANSRÄKNINGEN
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra risken för valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisats initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IFRS9 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.
KASSAFLÖDESSÄKRINGAR
De valutaderivat som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.
VARULAGER
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
AKTIEKAPITAL
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
LEVERANTÖRSSKULDER
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
UPPLÅNING
Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder i balansräkningen.
INKOMSTSKATTER
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skattemässiga underskottsavdrag.
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.
Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar. 28
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA PENSIONER
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, Frankrike och Norge.
I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas.
I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår.# Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 27 Pensionsförpliktelser. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen. På den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen.
ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra frivillig avgång.
BONUSPLANER
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
INTÄKTSREDOVISNING
Bong tillämpar femstegsmodellen enligt IFRS 15 för samtliga avtal med kunder. I Bongs avtal med kunder framgår att försäljning av produkt bedöms vara ett prestationsåtagande. Grundprincipen är att intäkter ska avspegla förväntad ersättning i samband med fullgörandet av ett kontraktsenligt åtagande mot kund och motsvara den ersättning som koncernen är berättigad till vid överlåtelse av kontroll till de produkter som levererats till motpart. Koncernen tillverkar och säljer kuvert och förpackningar till distributörer. Försäljningen redovisas som intäkt när kontrollen för varorna överförs, vilket inträffar när varorna levereras till distributören. Kuvert och förpackningar säljs ofta med individuella rabatt- eller bonusavtal. Intäkten från försäljningen av kuvert och förpackningar redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för beräknade rabatter eller bonusar. Koncernen har inga avtal med ursprunglig förväntad löptid som överstiger 12 månader, varför upplysning om kontrakterade men ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden inte lämnas.
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
LEASING
Koncernen redovisar tillgångar med nyttjanderätt respektive leasingskulder vid leasingavtalets startdatum. Tillgångar med nyttjanderätt värderas initialt till anskaffningsvärde bestående av initial värdering av leasingskulderna, eventuella leasingbetalningar gjorda vid eller före startdatum minus eventuella rabatter, eventuella initiala direkta kostnader och återställningskostnader och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade av- och nedskrivningar, justerade för eventuella omvärderingar av leasingskulden. Avtal kan innehålla både leasing- och icke-leasingkomponenter. Koncernen har i dessa fall valt att inte separera leasing- och icke-leasingkomponenter utan redovisa dessa som en enda leasingkomponent.
Leasingskulder redovisas initialt till nuvärdet av framtida ej betalade leasingavgifter från avtalets startdatum diskonterat med antingen räntan enligt leasingavtalet eller om detta inte kan fastställas av koncernens marginella låneränta. Generellt använder koncernen den marginella låneräntan som diskonteringsränta. Koncernen fastställer den marginella låneräntan med hjälp av en build-up-metod som utgår från en riskfri ränta, justerad för inflation, landsriskpremie, säkerhet och hyresspecifika justeringar för olika tillgångskategorier och leasingvillkor. Leasingskulden ökar därefter med räntekostnader på leasingskulden och minskar med betalade leasingavgifter. Leasingskulden omvärderas om det sker en förändring av framtida leasingavgifter till följd av en förändring av ett index eller en kurs, det vill säga förändringar av uppskattade framtida betalningar under den garanterade resterande leasingperioden eller i förekommande fall förändringar av bedömning av huruvida köp eller förlängning av avtalet respektive uppsägning är sannolikt. De enda undantagen från redovisningen av tillgångar med nyttjanderätt är kortfristiga avtal och leasingavtal med lågt värde. Leasingbetalningar för kortfristiga avtal och avtal med lågt värde redovisas löpande under kostnader för sålda varor, försäljningskostnader och administrativa kostnader beroende på kostnadens karaktär över leasingperioden.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de uppkommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen.
KASSAFLÖDESANALYS
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
UTDELNING
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att 29 moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisningen och beskattningen. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.
Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
UPPSTÄLLNINGSFORMER
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende obeskattade reserver och avsättningar.
AKTIER OCH ANDELAR I DOTTERFÖRETAG
Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar.Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter.
KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar. Lämnade koncernbidrag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning och beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotterbolag. Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas därmed som finansiella intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.
30 NOTER
Samtliga värden i TSEK om inget annat anges
NOT 1 - FINANSIELL RISKHANTERING
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd av oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna. Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och ränte- derivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn.
MARKNADSRISK
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida in- köps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktions- exponering) och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valuta- kursförändringar (omräkningsexponering) samt den ränterisk som kan inne- bära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.
(A) VALUTARISK
Under 2023 utgjorde Bongs försäljning i länder utanför Sverige 89 (89) procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 67 (65) procent i EUR, 16 (17) procent i GBP, 10 (11) procent i SEK, samt 7 (7) procent i övriga valutor. Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan under Transaktionsexponering).
(i)Transaktionsexponering
Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försälj- ning och inköp) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar dels att värdet av leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder föränd- ras samt risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fak- turerade valutaflöden. Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som be- arbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs enheter, externa inköp och försäljningar i utländsk valuta. Koncernens finans- policy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finans- funktionen. Denna risk aggregeras normalt sett sedan och säkras främst med terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent och 100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt. Valutaexponeringen i bolaget består av en rad olika valutapar, se tabell nedan. Vid en förändring om 10% hade koncernens resultat på årsbasis, givet samma flöden som 2023, förändrats med +11/-11 MSEK (+19/-19) exklusive valutasäkringar.
| 10% förändring | Exponering (EUR) | EUR | SEK | EUR/SEK |
|---|---|---|---|---|
| 726 | 72,6 | 832,7 | ||
| EUR/GBP | 3 702 | 370,2 | 4 248,3 | |
| EUR/PLN | 4 130 | 413,0 | 4 739,4 | |
| EUR/RON | 984 | 98,4 | 1 128,8 | |
| Totalt | 9 542 | 954 | 10 949 |
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på balansdagen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen med- föra en försämring/förbättring av resultatet med 0,4 MSEK (0,1) till följd av förluster/vinster vid omräkning av kundfordringar och leverantörsskulder. Vid sensitivitetsberäkningarna i känslighetsanalysen i EUR ovan inkluderas även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR.
(ii) Omräkningsexponering
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags till- gångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala finansfunktionen. Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen per 31 december 2023, med alla andra variabler konstanta, skulle koncernens finansiella resultat förändrats med +0,7/-0,7 MSEK (+2,4/-2,4), som en följd av omvärdering av dotterbolagens in- och utlåning i Bong International AB. Mot- svarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital med +59,2/-59,2 MSEK (+54,3/-54,3) till följd av vinster/förluster vid omräk- ning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR. För GBP skulle effekten på det finansiella resultatet bli en förändring med -2,6/+2,6 MSEK (+2,0/-2,0) och eget kapital skulle öka/ minska med +2,0/-2,0 MSEK (+1,4/-1,4).
(B) RÄNTERISK
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande mark- nadsräntor. Koncernens upplåning består vid årsskiftet av seniora säkerställda obligat- ioner till ett belopp om 110 MSEK som gavs ut den 14 oktober 2021 med tre års löptid. Lånet löper med en ränta om STIBOR (3 månaders) plus 10 procent som erläggs kvartalsvis i januari, april, juli samt oktober. Upplåning i form av checkräkningskredit finns i mindre omfattning. Koncernen har ingen betydande ränterisk.
KREDITRISK
Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk. Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kredit- process har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst. Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till en- skilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas vä- sentlig ekonomisk skada. Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort antal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar tillsammans för 27 procent (23) av den totala försäljningen och de tre största kunderna svarar för 14 procent (11). Kreditrisken minskas också av att Bong i hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer och kunder. I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, belgiska franska, polska och engelska bolag. För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplys- ningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men base- ras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernin- tern information om historiskt betalningsbeteende. Under 2023 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till cirka 0,04 procent (0,01). Mer information om utestående fordringar återfinns i not 22.
31 FORTS. NOT 1
Per 31 december 2023
| Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år | |
|---|---|---|---|
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 168 014 | 17 622 | |
| Upplåning med anledning av Covid-19 | 7 910 | 23 292 | 1 981 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 54 431 | 101 524 | 49 040 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 418 564 |
Per 31 december 2022
| Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år | |
|---|---|---|---|
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 23 613 | 180 456 | |
| Upplåning med anledning av Covid-19 | 8 493 | 33 522 | 2 552 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 50 436 | 122 364 | 55 217 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 454 274 |
Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplace- ringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde. Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 129 MSEK, hänför- ligt till likvida medel (145 MSEK per 31 december 2022) och derivatinstrument med marknadsvärde 0,0 MSEK (0,0).
LIKVIDITETSRISK
Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kort- siktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong har vid var tid leverantörsskulder till icke obetydliga belopp. Den helt övervägande delen förfaller inom 90 dagar. Bong minimerar likviditetsrisken avseende dessa och övriga kortfristiga skulder genom att bland annat ha tillräckliga kassamedel. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsre- serv från dotterbolagen. Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen. Som resultat av Covid-19 pandemin har en del dotterbolag tagit upp extern skuld i form av lokala stödpaket. Villkoren för majoriteten av dessa paket är att den likviditeten inte får lov att användas till annat än att stödja det lokala bolaget i fråga, varpå centraliseringen av likviditet har påverkats något.# Bongs AB (publ)
8 Finansiella instrument
Bongs emitterade säkerställda obligationer om 110 MSEK har en treårig löptid och en årlig ränta om STIBOR (3 månader) plus 10 procent. Bong är förpliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade kovenanter. Dessa anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA samt minsta tillåtna likviditet. För mer information se not 26. Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala checkräkningskrediter i utländska banker. Beviljade outnyttjade krediter uppgick till 8 MSEK (8). Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens lånebehov. Ovanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruktur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade räntemarginal.
HANTERING AV KAPITAL
Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapitalstruktur som minimerar kostnaderna för kapital. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal, utfall:
| Nyckeltal | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Soliditet, % | 35 | 34 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 427 | 448 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0.77 | 0.78 |
| N ettskuld/EBITDA, ggr | 3.17 | 2.72 |
BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE
Valutakursvinster och -förluster på valutaterminer för kassaflödessäkring per 31 december, vilka redovisats i Övrigt totalresultat, redovisas i resultaträkningen i den period under vilken den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen. Samtliga kassaflödessäkringar bedömdes vara fullt effektiva vid årsskiftet. Vinster och förluster på de säkringar som innehas för handel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter och kostnader. Koncernen nettoredovisar inte finansiella tillgångar och skulder. Tabellen nedan visar koncernens finansiella tillgångar och skulder i form av derivat som värderas till verkligt värde.
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder | |
| Valutaterminskontrakt | ||||
| - Kassaflödessäkringar | - | - | - | - |
| Totalt | - | - | - | - |
NOT 2 - GEOGRAFISK FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING OCH ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| 2023 | 2022 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Kuvert Förp. IFRS Just. | Kuvert Förp. IFRS Just. | ||||
| Sverige | 108 350 | 47 609 | 8 131 | 113 522 | 65 224 | 5 844 |
| Norden och Baltikum | 116 826 | 40 038 | - | 115 631 | 46 358 | - |
| Centraleuropa | 586 020 | 227 794 | 21 951 | 581 321 | 239 811 | 28 699 |
| Södra Europa | 352 210 | 115 910 | 17 674 | 348 809 | 112 292 | 23 030 |
| UK | 228 324 | 98 214 | 3 854 | 256 710 | 100 750 | 4 636 |
| Övriga | 59 929 | 55 194 | - | 67 357 | 54 710 | - |
| Totalt | 1 451 659 | 584 759 | 51 610 | 1 483 350 | 619 145 | 62 209 |
| Anläggningstillgångar | 2023 | 2022 | ||||
| Sverige | 114 400 | 118 944 | ||||
| Norden och Baltikum | 3 136 | 3 316 | ||||
| Centraleuropa | 428 799 | 437 573 | ||||
| Södra Europa* | 243 547 | 255 871 | ||||
| Storbritannien | 28 385 | 43 398 | ||||
| Övriga | 1 000 | 650 | ||||
| Totalt | 819 267 | 859 752 |
- Nedskrivning av goodwill om 13 198 KSEK gjordes under december 2023
NOT 3 - SEGMENTRAPPORTERING
RÖRELSE SEGMENT
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högsta verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören/koncernchef. Segmentsrapporteringen för affärsområde omfattar EBITDA före strukturkostnader.
SEGMENT INFORMATION
Indelningen i segment är i första hand relaterad till geografiska områden som visas nedan.
Segmenten tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med undantag för redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning av avfall och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rapporterade som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räkningarna redovisas posterna som omsättning.
- Centraleuropa: Segmentet omfattar bolag i Tyskland, Polen, Rumänien och Schweiz.
- Södra Europa och norra Afrika: Segmentet omfattar bolag i Frankrike, Belgien, Italien, Spanien och Tunisien.
- Norden: Segmentet omfattar bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
- Storbritannien: Segmentet omfattar bolagen i Storbritannien.
IFRS justeringar: IFRS justeringar omfattar redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning av avfall och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rapporterade som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räkningar redovisas posterna som omsättning.
| 2023 | 2022 | |||
|---|---|---|---|---|
| Nettomsättning och EBITDA innan omstrukturering per segment | Nettomsättning och EBITDA innan omstrukturering per segment | |||
| Segment | Externa intäkter | IFRS justeringar | Intäkter från andra segment | Totalt EBITDA |
| Centraleuropa | 816 642 | 21 951 | 68 305 | 906 898 |
| Södra Europa och norra Afrika | 614 360 | 17 674 | 32 844 | 664 878 |
| Norden | 284 200 | 8 131 | 32 042 | 324 373 |
| Storbritannien | 321 216 | 3 854 | 92 325 | 162 870 |
| Konsolidering och eliminering | - | - | -133 283 | -133 283 |
| Totalt | 2 036 418 | 51 610 | - | 2 088 028 |
| Omstruktureringskostnader | -3 603 | |||
| Avskrivningar och nedskrivningar | -91 370 | |||
| Finansiella intäkter | 1 225 | |||
| Finansiella kostnader | -40 698 | |||
| Resultat före skatt | 4 090 | |||
| Inkomstskatt | -10 775 | |||
| Årets resultat | -6 685 |
IFRS Justeringar är inkluderade i ovan rapports EBITDA
NOT 4 - KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Avskrivningar och nedskrivningar (Not 7) | 91 370 | 66 338 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (Not 5) | 554 696 | 516 928 |
| Förändringar i lager av färdiga varor och produkter i arbete | 9 790 | -34 274 |
| Råmaterial | 1 019 303 | 1 125 354 |
| Transportkostnader | 104 400 | 119 393 |
| Övriga kostnader | 274 385 | 254 403 |
| Summa kostnader för sålda varor, försäljnings- och administrationskostnader | 2 053 945 | 2 048 143 |
FORTS. NOT 3
NOT 5 - ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR
| Medeltal anställda | Antal anställda varav män | Antal anställda varav män | |
|---|---|---|---|
| 2023 | 2023 | 2022 | |
| Sverige | 86 | 57 | 93 |
| Tyskland | 325 | 155 | 344 |
| Frankrike | 255 | 189 | 262 |
| Storbritannien | 138 | 91 | 145 |
| Polen | 199 | 113 | 208 |
| Finland | 8 | 3 | 8 |
| Norge | 6 | 3 | 6 |
| Danmark | 5 | 2 | 5 |
| Spanien | 10 | 7 | 9 |
| Belgien | 16 | 5 | 13 |
| Rumänien | 4 | 3 | 5 |
| Tunisien | 29 | 26 | 35 |
| Italien | 1 | - | 1 |
| Totalt | 1 082 | 654 | 1 134 |
| Totalt | varav män | Totalt | varav män | Totalt | varav män | Totalt | varav män | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2023 | 2022 | 2022 | 2023 | 2023 | 2022 | 2022 | |
| Styrelseledamöter | 24 | 20 | 28 | 24 | 4 | 4 | 4 | 4 |
| VD och andra ledande befattningshavare | 28 | 27 | 33 | 32 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Löner, ersättningar och sociala kostnader | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |||
| Löner och ersättningar | 436 964 | 413 007 | 2 623 | 2 338 | ||
| Sociala kostnader | 117 732 | 103 921 | 256 | 240 | ||
| Varav pensionskostnader | 17 542 | 15 484 | - | - |
| Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda | Moderbolaget | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Styrelse och VD | 2 623 | 2 338 | ||
| Övriga anställda | 934 | 881 | ||
| Totala ersättningar | 3 557 | 3 219 |
LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ANSTÄLLNINGSVILLKOR
STYRELSENS ORDFÖRANDE
Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK i arvode för 2023 (183). Beloppet utgör styrelsearvode och arvode som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har inte utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
ÖVRIGA STYRELSELEDAMÖTER
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2023 utgått med sammanlagt 550 TSEK (483). Ledamoten Christian Paulsson har erhållit 250 TSEK (383). Beloppet utgör styrelsearvode och arvode som ordförande i revisionsutskottet. Stéphane Hamelin och Eric Joan har erhållit 150 TSEK vardera. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode har ej utgått arbetstagarrepresentanterna.
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR TILLIKA KONCERNCHEF
För år 2023 har utgått för Kai Steigleder en fast lön inklusive ersättning för semester om 4 216 TSEK samt förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 67 TSEK. Lönen omfattar även arbetet som affärsenhetschef för Centraleuropa. Utöver fast lön kan, på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål kan rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen. Under året har utbetalats en rörlig ersättning om 555 TSEK avseende år 2022. Pensionsåldern är 67 år. Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 12 månader. Vid uppsägning från verkställande direktören gäller uppsägningstid av 6 månader.# ÖVRIGA BEFATTNINGSHAVARE I LEDNINGSGRUPPEN
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fyra personer, har under 2023 utgått en sammanlagd fast lön om 10 143 TSEK (8 852) jämte förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 309 TSEK (330). Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av visa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 20-30 procent av den fasta lönen. För 2023 har rörlig ersättning på 0 TSEK utgått (0). Under året har utbetalats rörlig ersättning avseende 2022 om 771 TSEK (838). Pensionsförmåner utgår enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Under 2023 har pensionspremie utgått med 97 TSEK (72). Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6 –18 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4 – 12 månader.
BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS
Inom styrelsen finns en ersättningskomitté i vilken ingår två styrelseledamöter. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och de som rapporterar direkt till VD.
NOT 6 - ERSÄTTNING TILL REVISORERNA
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Revisionsuppdrag 1) | 2 695 | 2 763 | 1 070 | 929 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 2) | - | 15 | - | 15 |
| Skatterådgivning 3) | - | - | - | - |
| Övriga tjänster 4) | 240 | 441 | 240 | 264 |
| Totalt | 2 935 | 3 219 | 1 310 | 1 208 |
| Övriga | Revisionsuppdrag | |||
|---|---|---|---|---|
| 877 | 841 | - | - | |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 235 | 268 | - | - |
| Övriga tjänster | 407 | 373 | 247 | 46 |
| Totalt | 1 519 | 1 482 | 247 | 46 |
1) Varav 1 238 (1 187) avser PwC Sverige
2) Varav 0 (15) avser PwC Sverige
3) Varav 0 (0) avser PwC Sverige
4) Varav 240 (264) avser PwC Sverige
NOT 7 - AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR
Fördelade per anläggningstillgång
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Nedskrivning goodwill | 13 198 | - |
| Övriga immateriella tillgångar | 1 484 | 1 773 |
| Byggnader och markanläggningar | 41 626 | 36 528 |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 23 456 | 19 663 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 11 606 | 8 374 |
| Totalt | 91 370 | 66 338 |
Fördelade per funktion
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | 68 390 | 57 409 |
| Försäljningskostnader | 7 355 | 6 458 |
| Administrationskostnader | 15 625 | 2 471 |
| Totalt | 91 370 | 66 338 |
NOT 8 - ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER
Koncernen
| Rörelseintäkter | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Valutakursvinster på operativa fordringar och skulder | 42 441 | 71 794 |
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | 10 835 | 11 917 |
| Totalt | 53 276 | 83 711 |
Moderbolaget
| Rörelseintäkter | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Valutakursvinster på operativa fordringar och skulder | 30 | 36 |
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | - | - |
| Totalt | 30 | 36 |
Koncernen
| Rörelsekostnader | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Strukturkostnader och övriga avsättningar | -3 603 | -25 590 |
| Valutakursförluster på operativa fordringar och skulder | -40 153 | -74 968 |
| Övrigt | - | -1 425 |
| Totalt | -43 798 | -101 983 |
Moderbolaget
| Rörelsekostnader | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Strukturkostnader och övriga avsättningar | - | - |
| Valutakursförluster på operativa fordringar och skulder | -59 | -42 |
| Övrigt | - | - |
| Totalt | -59 | -42 |
NOT 9 - FINANSIELLA INTÄKTER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Ränteintäkter | 333 | 29 | 16 | - |
| Valutakursvinster på finansiella poster | 1 205 | 881 | - | - |
| Finansiella intäkter, koncernföretag | - | - | 35 432 | 23 562 |
| Totalt | 1 538 | 910 | 35 448 | 23 562 |
NOT 10 - FINANSIELLA KOSTNADER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Räntekostnader, övriga | -35 808 | -28 621 | -25 719 | -25 003 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster | -314 | -3 188 | - | -212 |
| Övriga finansiella kostnader | -4 890 | -5 541 | -279 | -274 |
| Totalt | -41 012 | -37 350 | -25 998 | -25 489 |
34
NOT 11 - SKATT
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Aktuell skatt | -10 576 | -12 123 | - | - |
| Uppskjuten skatt | -198 | -6 981 | 5 060 | 8 810 |
| Totalt | -10 774 | -19 104 | 5 060 | 8 810 |
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Resultat före skatt | 4 089 | 61 849 | 3 081 | 19 675 |
| Beräknad svensk inkomstskatt, 20,6% | -842 | -12 741 | -635 | -4 053 |
| Skillnad utländska skattesatser | -2 450 | -7 807 | - | - |
| Ej avdragsgill kostnad/skattefri inkomst | -9 699 | 3 564 | 1 932 | 838 |
| Skatteeffekter från tidigare år | -1 275 | 152 | - | - |
| Skatteeffekter på grund av förändringar i skattesatser/lagar | -29 | 1 | - | - |
| Ökning av outnyttjade skattemässiga underskott utan matchande aktivering av uppskjuten skatt | -2 731 | -5 488 | - | - |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade outnyttjade skattemässiga underskott | 6 252 | 3 215 | 3 763 | 12 025 |
| Värdejusteringar på uppskjuten skatt | - | - | - | - |
| Redovisning av tidigare oredovisade förluster | - | - | - | - |
| Skatt enligt resultaträkningen | -10 774 | -19 104 | 5 060 | 8 810 |
NOT 12 - VALUTAKURSVINSTER/ -FÖRLUSTER - NETTO
Valutakursvinster/-förluster har redovisats i resultaträkningen enligt följande.
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | 42 441 | 71 794 |
| Övriga rörelsekostnader | -40 153 | -74 968 |
| Finansiella intäkter | 1 205 | 881 |
| Finansiella kostnader | -314 | -3 188 |
| Totalt | 3 179 | -5 481 |
NOT 13 - RESULTAT PER AKTIE
RESULTAT PER AKTIE
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare | -4 723 | 44 119 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) | 211 | 205 |
| Resultat per aktie , SEK | -0,02 | 0,21 |
RESULTAT PER AKTIE, EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
De jämförelsestörande posterna om totalt -13,2 MSEK (0) består av nedskrivning av goodwill. Under 2022 hade Bong inga jämförelsestörande poster. Jämförelsestörandeposter definieras på sidan 46.
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare | -4 723 | 44 119 |
| Jämförelsestörande poster | 13 198 | - |
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, exklusive jämförelsestörande poster | 8 475 | 44 119 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) | 211 | 205 |
| Resultat per aktie exklusive jämförelsestörande poster, SEK | 0,04 | 0,21 |
NOT 14 - GOODWILL
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 487 984 | 454 475 |
| Nedskrivning | -13 198 | - |
| Valutakursdifferenser | 725 | 33 509 |
| Utgående anskaffningsvärden | 475 511 | 487 984 |
FÖRDELNING AV GOODWILL
| Centraleuropa | 273 483 | 272 828 | ||
| Södra Europa och norra Afrika* | 40 312 | 53 196 | ||
| Norden | 56 880 | 56 879 | ||
| Övrigt | 104 836 | 105 081 |
*Nedskrivning av goodwill om 13 198 KSEK
PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL
Återvinningsbart belopp för varje separat KGE (kassagenererande enhet) fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet kommer att ha en begränsad tillväxt medan marknaden för lätta förpackningar fortsatt växer. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen. Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 10,3 procent efter skatt (11,4 procent före skatt). Samma diskonteringsränta är applicerbar på alla segment eftersom risken inte skiljer sig åt mellan dem. Använd tillväxttakt är positiv under de tre första åren i prognosperioden om i genomsnitt 5,4 procent (6,5 procent föregående år) och i genomsnitt 4,8 procent (7,0 procent föregående år) för de sista två åren baserat på en fortsatt minskande kuvertmarknad och växande marknad för lätta förpackningar. En uthållig årlig tillväxttakt om 1,0 procent (1,0 procent föregående) år har antagits för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden. Föregående år användes en diskonteringsränta om 10,2 procent (11,4 procent före skatt). Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branschen. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna. Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras. Ledningen har fastställt budgeten baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om marknadsutveckling.
KÄNSLIGHETSANALYS
Antagandet avseende kvarvarande tillväxt hade varit 0,5 procentenhet lägre skulle det innebära ett totalt nedskrivningsbehov om 0 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Vidare om antagandet avseende tillväxt hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 0 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Antagandet om den beräknade tillväxttakten bortom budgetperioden då återvinningsvärdet hade varit detsamma som det bokförda värdet av de kassagenererande enheterna är följande för varje KGE.
| KGE | Tillväxt 0,5 procentenheter lägre | Tillväxt 1,0 procentenheter lägre | Break-even scenario i procent |
|---|---|---|---|
| Centraleuropa | - | - | -2,2 |
| Sydeuropa och Nordafrika | - | - | -0,4 |
| Norden | - | - | -28,9 |
| Övrigt | - | - | -4,1 |
Om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 0,5 procentenhet högre skulle det innebära en nedskrivning om 19 MSEK. Vidare om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 1 procentenhet högre skulle det innebära en nedskrivning om 101 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Antagandet om fasta kostnader i förhållande till omsättning där återvinningsvärdet varit detsamma som det bokförda värdet på de kassagenererande enheterna är följande för varje KGE.35 KGE Kostnad 0,5 procentenheter högre Kostnad 1,0 procentenheter högre Break-even sce- nario i procent Centraleuropa - -49 0,6 Sydeuropa och Nordafrika -19 -52 0,2 Norden - - 2,1 Övrigt - - 1,4 Om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 27 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Antagandet om bruttomarginal vid vilken återvinningsvärdet hade varit detsamma som det bokförda värdet på de kassagenererande enhet- erna är följande för varje KGE.
| KGE | Bruttomarginal 1 procentenhet lägre | Break-even sce- nario i procent |
|---|---|---|
| Centraleuropa | - | -1,0 |
| Sydeuropa och Nordafrika | -27 | -0,3 |
| Norden | - | -3,2 |
| Övrigt | - | -2,1 |
Antagandet om den beräknade kapitalkostnaden till vilken återvinningsvärdet hade varit detsamma som det bokförda värdet av de kassagenererande enhet- erna är följande för varje KGE. Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Det totala beräknade återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet med 234 MSEK beräknat på samtliga KGE.
| KGE | Break-even scenario i procent för WACC efter skatt |
|---|---|
| Centraleuropa | 12,2 |
| Sydeuropa och Nordafrika | 11,0 |
| Norden | 22,4 |
| Övrigt | 12,9 |
NOT 15 - ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 93 108 | 87 991 |
| Inköp | 4 387 | 4 451 |
| Försäljning/utrangering | -47 117 | -2 030 |
| Omklassificeringar | -1 672 | -467 |
| Valutakursdifferenser | 321 | 3 163 |
| Utgående | 49 027 | 93 108 |
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -91 424 | -86 586 |
| Försäljningar/utrangeringar | 46 921 | 2 030 |
| Omklassificeringar | -42 | - |
| Valutakursdifferenser | -310 | -5 095 |
| Årets avskrivningar | -1 484 | -1 773 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -46 339 | -91 424 |
| Utgående planenligt restvärde | 2 688 | 1 684 |
Posten avser huvudsakligen anpassningar av programvaror.
NOT 16 - MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Byggnader, mark och markanläggning
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 175 379 | 162 353 |
| Inköp | 40 205 | - |
| Försäljning/utrangering | -46 | -776 |
| Omklassificeringar | -574 | 66 |
| Valutakursdifferenser | -160 | 13 531 |
| Utgående anskaffningsvärden | 174 639 | 175 379 |
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar | -121 485 | -110 359 |
| Försäljningar/utrangeringar | 46 776 | - |
| Valutakursdifferenser | 192 | -9 226 |
| Årets avskrivningar/nedskrivningar | -3 275 | -2 676 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -124 522 | -121 485 |
| Utgående planenligt restvärde | 50 117 | 53 894 |
| Varav mark | 9 709 | 9 731 |
Maskiner och andra tekniska anläggningar
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 745 695 | 671 652 |
| Inköp | 10 810 | 3 496 |
| Försäljning/utrangering | -48 668 | -31 368 |
| Omklassificeringar | 10 060 | 13 852 |
| Valutakursdifferenser | 4 164 | 88 063 |
| Utgående anskaffningsvärden | 722 061 | 745 695 |
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -665 226 | -597 060 |
| Försäljningar/utrangeringar | 42 460 | 30 430 |
| Omklassificeringar | - | 11 |
| Valutakursdifferenser | -3 498 | -82 658 |
| Årets avskrivningar | -17 750 | -15 949 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -644 014 | -665 226 |
| Utgående planenligt restvärde | 78 047 | 80 469 |
Inventarier, verktyg och installationer
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 194 393 | 174 214 |
| Inköp | 1 589 | 1 295 |
| Försäljning/utrangering | -26 486 | -7 604 |
| Omklassificeringar | -874 | 12 383 |
| Valutakursdifferenser | 781 | 14 105 |
| Utgående anskaffningsvärden | 169 403 | 194 393 |
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -168 971 | -158 835 |
| Försäljningar/utrangeringar | 26 366 | 7 558 |
| Valutakursdifferenser | -563 | -13 429 |
| Omklassificeringar | 512 | - |
| Årets avskrivningar | -5 801 | -4 265 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -148 457 | -168 971 |
| Utgående planenligt restvärde | 20 946 | 25 422 |
NOT 17 - NYTTJANDERÄTTER
I balansräkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal.
Tillgångar med nyttjanderätt - Fastigheter
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 269 603 | 167 751 |
| Nya hyreskontrakt | 2 959 | 114 844 |
| Avslutade hyreskontrakt | -6 710 | -24 654 |
| Valutakursdifferenser | 3 335 | 11 662 |
| Utgående anskaffningsvärden | 269 187 | 269 603 |
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -100 049 | -84 991 |
| Avslutade hyreskontrakt | 6 075 | 23 468 |
| Valutakursdifferenser | -1 000 | -4 674 |
| Årets avskrivningar | -38 350 | -33 852 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -133 324 | -100 049 |
| Utgående planenligt restvärde | 135 863 | 169 554 |
Tillgångar med nyttjanderätt - Övriga
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 36 199 | 30 325 |
| Nya hyreskontrakt | 28 021 | 8 057 |
| Avslutade hyreskontrakt | -4 621 | -4 562 |
| Valutakursdifferenser | -557 | 2 379 |
| Utgående anskaffningsvärden | 59 042 | 36 199 |
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -14 962 | -10 760 |
| Avslutade hyreskontrakt | 4 189 | 4 451 |
| Omklassificeringar | 470 | - |
| Valutakursdifferenser | 831 | -831 |
| Årets avskrivningar | -11 511 | -7 823 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -20 983 | -14 962 |
| Utgående planenligt restvärde | 38 059 | 21 237 |
Leasingskulder
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående skulder | 201 570 | 115 269 |
| Nya hyreskontrakt | 26 230 | 121 678 |
| Avslutade hyreskontrakt | -1 431 | -1 568 |
| Ränta | 8 682 | 5 873 |
| Valutakursdifferenser | 2 430 | 9 044 |
| Hyresbetalningar | -57 181 | -48 727 |
| Utgående skulder, not 23 och not 26 | 180 300 | 201 570 |
Redovisade belopp i resultaträkningen. I resultaträkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal:
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Avskrivningar på nyttjanderätter | ||
| Fastigheter | -38 350 | -33 852 |
| Övriga | -10 508 | -7 823 |
| Summa | -48 858 | -41 674 |
| Räntekostnader (ingår i finansiella kostnader) | -8 682 | -5 873 |
| Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal | -3 073 | -1 669 |
| Utgifter hänförliga till leasingavtal med underliggande lågt värde som inte är korttidsleasingavtal | -427 | -247 |
Redovisade belopp i kassaflödet. Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2023 var -48 801 ( -46 548).
NOT 18 - PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MA-TERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 19 509 | 3 826 |
| Under året nedlagda kostnader | 5 555 | 41 288 |
| Omklassificeringar | -6 940 | -25 834 |
| Valutakursdifferenser | 241 | 229 |
| Utgående balans | 18 365 | 19 509 |
NOT 19 - ANDELAR I DOTTERBOLAG
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 370 388 | 370 388 |
| Aktieägartillskott | 31 000 | - |
| Utgående balans | 401 388 | 370 388 |
Ovan utgående balans består av Bong ABs bokförda värde på andelar i dotter- bolag där 276 456 (276 456) är i Bong GmbH och 124 932 (93 932) är i Bong International.
FORTS. NOT 19
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Antal aktier | Andel av kapital, % |
|---|---|---|---|---|
| Bong International AB | 556044-3573 | Kristianstad, Sweden | 1 501 200 | 100 |
| Bong GmbH | HRB 1646 | Solingen, Germany | 1 100 | 100 |
| Bong Sverige AB | 556016-5606 | Kristianstad, Sweden | 804 000 | 100 |
| Bong UK Ltd | 3895897 | Milton Keynes, Great Britain | 7 000 000 | 100 |
| IPC SAS | 327 956 199 | Angoulème, France | 15 000 | 100 |
| Bong SAS | 775 695 299 | Saint Sébastien de Morsent, France | 100 000 | 100 |
| Pflueger Lober Kuvert GmbH | HRB 9534 | Erlangen, Germany | 1 100 | 100 |
| Bong Packaging S.R.L. | 3774701209 | Bologna, Italy | 10 000 | 85 |
| Bong Belgium SA | 0453.235.963 | Kortrijk, Belgium | 25 696 | 100 |
| Bong Denmark A/S | 58154717 | Høje-Taastrup, Denmark | 5 000 | 100 |
| Bong Envelo SRL | 296556/06.08.2015 | Bukarest, Romania | 100 | 100 |
| Bong Africa Sarl | 1620893G | Tunis, Tunisia | 322 036 | 85 |
| CADIX SAS | 518971866 | Saint Sébastien de Morsent, France | 7 203 512 | 100 |
| BONG Caly Swiat Kopert Sp. zo. o. | KRS 286281 | Poznan, Poland | 8 000 | 100 |
| Bong S.a.r.l. | 329200570 | Paris, France | 1 000 | 100 |
| Envel Europa SA | ES-A25422015 | Barcelona, Spain | 8 000 | 100 |
| Bong Grundstucksverwaltung GmbH (BONG) | HRB 8789 | Solingen, Germany | 1 100 | 100 |
| Bong Retail Solutions AB | 556296-3115 | Kristianstad, Sweden | 10 000 | 100 |
| Bong Norge AS | 931080687 | Vear, Norway | 40 000 | 100 |
| Bong Polska Sp. zo. o. | KRS 45327 | Krakow, Poland | 2 300 | 100 |
| Bong Retail Solutions NV | 0826.223.234 | Kortrijk, Belgium | 4 000 | 100 |
| Bong Suomi Oy | 1487663-6 | Pirkkala, Finland | 20 050 | 100 |
| Packaging First Ltd | 3838039 | Essex, Great Britain | 100 | 90 |
¹Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag som inte är vilande. Samtliga dotterbolag konsolideras i koncernen.
NOT 20 - UPPSKJUTEN SKATT
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvitt- ningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Uppskjuten skatt per temporär skillnad uppgår till:
Uppskjuten skattefordran
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Förlustavdrag | 43 094 | 42 324 |
| Immateriella anläggningstillgångar | - | 2 805 |
| Materiella anläggningstillgångar | 7 701 | 4 055 |
| Pensioner | 25 386 | 22 790 |
| Nyttjanderätter* | 3 372 | 3 212 |
| Räntebärande skulder | 26 689 | 25 622 |
| Övriga temporära skillnader | 13 196 | 11 374 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar i enlighet med kvittningsavsättningar | -25 711 | -21 901 |
| Totalt | 93 727 | 90 281 |
- Av dessa är 46 042 (53 771) relaterat till nyttjanderätter och 49 414 (56 983) relaterat till leasingskulder.
Uppskjuten skatteskuld
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 382 | 383 |
| Materiella anläggningstillgångar | 8 748 | 11 613 |
| Pensioner | 18 420 | 18 619 |
| Övriga temporära skillnader | 2 527 | 2 281 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar i enlighet med kvittningsavsättningar | -25 711 | -21 901 |
| Totalt | 4 366 | 10 995 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga förlustavdrag i den ut- sträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida be- skattningsbara vinster. Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostna- derna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda.# NOT 21 - VARULAGER
Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 1 019 303 TSEK (1 123 354 ). Av varulagervärdet har 0 TSEK (0) värderats till nettoförsäljningsvärde.
NOT 22 - KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 188 052 | 201 311 |
| Avgår reservering för värdeminskning i for- dringar | -9 689 | -9 105 |
| Kundfordringar – netto | 178 363 | 192 206 |
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| SEK | 15 194 | 21 622 |
| EUR | 72 452 | 64 211 |
| GBP | 67 466 | 79 290 |
| Andra valutor | 23 251 | 27 083 |
| Summa | 178 363 | 192 206 |
Geografisk fördelning av kundfordringar
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Sverige | 20 555 | 26 037 |
| Övriga Norden och Baltikum | 6 454 | 5 191 |
| Centraleuropa | 41 196 | 51 368 |
| Frankrike och Spanien | 42 168 | 29 743 |
| Storbritannien | 67 990 | 79 867 |
| Summa | 178 363 | 192 206 |
Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 9 105 | 5 851 |
| Reservering för osäkra fordringar | 1 942 | 3 367 |
| Fordringar som har skrivits bort under året som ej indrivningsbara (–) | -973 | -295 |
| Återförda outnyttjade belopp | -536 | -111 |
| Valutakursdifferens | 151 | 293 |
| Per 31 december | 9 689 | 9 105 |
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom betalningshistorik.
Betalningshistorik motparter
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Grupp 1 nya kunder | 1 161 | 5 717 |
| Grupp 2 befintliga kunder utan tidigare be- talningsförsummelser | 175 750 | 183 874 |
| Grupp 3 befintliga kunder med vissa tidigare uteblivna betalningar där alla uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut | 1 452 | 2 615 |
| Summa kundfordringar | 178 363 | 192 206 |
Per 31 december 2023 var kundfordringar uppgående till 27 845 TSEK (11 745) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvå- righeter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:
Åldersanalys:
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Mindre än 3 månader | 27 845 | 11 745 |
| 3 till 6 månader | 3 564 | 1 953 |
| Mer än 6 månader | 6 125 | 7 152 |
| Summa | 37 534 | 20 850 |
För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med bokfört värde.
NOT 23 - ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER
| Koncernen | Övriga kortfristiga fordringar | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
| Övriga kortfristiga fordrin- gar | 27 806 | 40 041 | 138 | - |
| Totalt | 27 806 | 40 041 | 138 | - |
| Koncernen | Övriga kortfristiga skulder | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
| Kortfristiga hyreskontrakt IFRS 16 | 50 958 | 47 027 | - | - |
| Moms | 23 303 | 28 280 | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 18 407 | 16 991 | 113 | 120 |
| Totalt | 92 668 | 92 298 | 113 | 120 |
NOT 24 - UPPLUPNA KOSTNADER/INTÄKTER OCH FÖRUTBETALDA IN- TÄKTER/KOSTNADER
| Koncernen | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
| Förutbetalda räntor | - | 1 044 | - | - |
| Övriga förutbetalda kost- nader | 6 714 | 4 058 | 305 | 105 |
| Upplupna leverantörsbo- nusar | 4 748 | 7 709 | - | - |
| Övriga upplupna intäkter | 85 115 | 57 665 | - | - |
| Totalt | 96 577 | 70 476 | 305 | 105 |
| Koncernen | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
| Lönerelaterade upplupna kostnader | 66 504 | 63 095 | 157 | 415 |
| Upplupna räntor | 3 309 | 2 856 | 3 265 | 2 800 |
| Upplupna kundbonusar | 47 380 | 54 942 | - | - |
| Övriga upplupna kost- nader | 63 752 | 71 955 | 1 129 | 553 |
| Totalt | 180 945 | 192 848 | 4 551 | 3 768 |
NOT 25 - LIKVIDA MEDEL
| Koncernen | Likvida medel | Sparat konto | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
| Likvida medel | 128 425 | 144 632 | 89 | 53 |
| Varav på spärrat konto | 938 | 90 | - | - |
| Summa | 129 363 | 144 722 | 89 | 53 |
NOT 26 - UPPLÅNING
Koncernen
| Långfristiga lån | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Leasingkontrakt - IFRS 16 m m | 129 299 | 154 543 |
| Obligationslån | - | 109 673 |
| Covid- och övriga lån | 41 734 | 88 620 |
| Total | 171 033 | 352 836 |
Moderbolaget
| Långfristiga lån | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Obligationslån | - | 109 673 |
Obligationslånet 2021 redovisas till upplupet anskaffningsvärde vilket innebär att lånets nominella värde 110 MSEK reducerats för anskaffningskostnad som kommer justera lånets redovisade värde vid varje rapporteringstillfälle fram till lånets förfall 2024 då det redovisade värdet kommer uppgå till det nominella värdet. Fullständiga villkor för det seniora obligationslånet framgår av bolagets hemsida www.bong.com Refinansieringsprocessen av Bongs emitterade säkerställda obligationer om 110 MSEK med förfall i oktober 2024 är pågående. Då koncernen trots rå- dande ekonomiska klimat har en bättre ställning nu till följd av resultatutveckl- ingen de senaste tre åren utvärderas möjligheter till alternativa lösningar. Pro- cessen kommer avslutas under andra kvartalet 2024.
Koncernen
| Kortfristiga lån | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Covid- och övriga lån | 48 238 | 31 337 |
| Obligationslån | 109 854 | 109 854 |
| Leasingkontrakt - IFRS 16 | 50 958 | 47 027 |
| Total | 209 050 | 78 364 |
Moderbolaget
| Kortfristiga lån | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Obligationslån | 109 854 | - |
| Summa upplåning | 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 380 084 | 431 200 | ||
| Moderbolaget | 109 854 | 109 673 |
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:
| Koncernen | 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|---|
| Mellan 1 och 2 år | 54 061 | 73 133 | - | - |
| Mellan 2 och 5 år | 75 316 | 233 378 | - | 109 491 |
| Mer än 5 år | 41 657 | 46 325 | - | - |
| Total | 171 033 | 352 836 | - | 109 491 |
Effektiv ränta på balansdagen var som följer:
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Checkräkningskredit | 5,24% | 1,45% |
| Annan upplåning | 9,47% | 7,73% |
Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, räntebind- ningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. De gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens net- toskuld/EBITDA.
Redovisade belopp, per valuta, är som följer:
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| SEK | 16 086 | 128 116 |
| EUR | 113 234 | 164 492 |
| GBP | 19 767 | 33 788 |
| Andra valutor | 21 946 | 26 440 |
| Summa | 171 033 | 352 836 |
Koncernen har följande ej utnyttjade checkräkningskrediter:
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Rörlig ränta: | 7 767 | 7 786 |
NOT 27 - PENSIONSFÖRPLIKTELSER
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. Pensions- planerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersätt- ningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen De mest omfattande planerna finns i Sverige (96,3 MSEK) och Tyskland (59,3 MSEK), vilka representerar 88% av den total pensionsskulden. Pensionsplanerna i Tyskland, Belgien och Norge stängdes för nya åtagan- den för många år sedan, vilket innebär att de gravis kommer fasas ut. Pens- ionsplanen i Sverige är fortfarande öppen för anställda föddaa innan 1980. Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker. En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planen. Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. Merparten av pensionsförpliktelserna, förutom Frankrike, innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla för- månerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder. Den genomsnittliga åldern för pensionärerna är 78.
Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 4 174 | 4 269 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -3 215 | -2 790 |
| Underskott i fonderade planer | 959 | 1 479 |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 176 232 | 161 712 |
| Utgående balans pensionsskuld | 177 191 | 163 191 |
Sammansättning av förvaltningstillgångar:
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Försäkringsbrev (onoterade) | 3 215 | 2 790 |
| Summa | 3 215 | 2 790 |
Avggifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för rä- kenskapsåret 2024 uppgå till 11 MSEK. Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelse uppgår till 11 år.39 Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan
| 2023 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Tyskland | Frankrike | Norge | Övriga | Summa | ||
| Nuvärdet av förpliktelsen | 96 328 | 59 323 | 14 544 | 1 195 | 9 016 | 180 406 | |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | - | - | - | - | -3 215 | -3 215 | |
| Summa | 96 328 | 59 323 | 14 544 | 1 195 | 5 801 | 177 191 |
| 2022 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Tyskland | Frankrike | Norge | Övriga | Summa | ||
| Nuvärdet av förpliktelsen | 83 150 | 59 808 | 12 643 | 1 532 | 8 848 | 165 981 | |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | - | - | - | - | -2 790 | -2 790 | |
| Summa | 83 150 | 59 808 | 12 643 | 1 532 | 6 058 | 163 191 |
Viktiga aktuariella antaganden
| 2023 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Tyskland | Frankrike | Norge | Övriga | |
| Diskonteringsränta (%) | 3,3 | 3,3 | 3,3 | 3,1 | 3,8 |
| Inflation (%) | 2,0 | 1,7 | N/A | 1,5 | N/A |
| Löneökningar (%) | 2,8 | 1,0 | 2,2 | N/A | N/A |
| Förväntad livslängd vid 65, män | 22 | 21 | N/A | N/A | 22 |
| Förväntad livslängd vid 65, kvinnor | 24 | 24 | N/A | N/A | 26 |
| 2022 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Tyskland | Frankrike | Norge | Övriga | |
| Diskonteringsränta (%) | 4,0 | 3,8 | 3,8 | 3,0 | 3,8 |
| Inflation (%) | 2,0 | 1,7 | N/A | 1,5 | N/A |
| Löneökningar (%) | 2,8 | N/A | 2,2 | N/A | N/A |
| Förväntad livslängd vid 65, män | 22 | 21 | N/A | N/A | N/A |
| Förväntad livslängd vid 65, kvinnor | 24 | 24 | N/A | N/A | N/A |
PENSIONSFÖRSÄKRING I ALECTA
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2023 har koncernen inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 1,2 mkr. Koncernen står för en oväsentlig del av planen. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 175 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 175 procent. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2023 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 158 procent (172 procent).
KÄNSLIGHETSANALYS PENSIONSFÖRPLIKTELSER
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende på ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår bland annat den långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångarna samt antagandet om diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden, likväl som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde. Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är i linje med diskonteringsräntan i enlighet med reviderade IAS reglerna. Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida utbetalningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider motsvarande bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige beaktar även koncernen räntorna på bostadsobligationer vid fastställandet av diskoteringsräntan. Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på rådande marknadsvillkor. Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-0,5 procen- tenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förpliktelserna vara uppskattningsvis cirka 10 MSEK lägre respektive 11 MSEK högre än det faktiska redovisade värdet.
40 FORTS. NOT 27
Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande
| Per 1 januari 2022 | Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | Räntekostnader/(intäkter) | Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | Omvärderingar: | Avgifter: | Utbetalningar från planen: | Per 31 december 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av för- pliktelsen | Verkligt värde på förvalt- ningstillgångar | Summa | ||||||
| 218 816 | 3 788 | 215 028 | ||||||
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | -463 | - | -463 | |||||
| Räntekostnader/(intäkter) | 2 987 | 39 | 2 948 | |||||
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | - | - | - | |||||
| Omvärderingar: | ||||||||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter) | - | -1 301 | -1 301 | |||||
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade demografiska antaganden | -59 835 | - | -59 835 | |||||
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden | -645 | - | -645 | |||||
| Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | 9 085 | - | 9 085 | |||||
| Valutakursdifferenser | 7 392 | 264 | 7 128 | |||||
| Avgifter: | ||||||||
| - Arbetsgivaren | - | 11 356 | -11 356 | |||||
| - Anställda som omfattas av planen | - | - | - | |||||
| Utbetalningar från planen | - | - | - | |||||
| - Utbetalda ersättningar | -11 356 | - | -11 356 | |||||
| - Regleringar | - | - | - | |||||
| 165 981 | 2 790 | 163 191 |
| Per 1 januari 2023 | Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | Räntekostnader/(intäkter) | Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | Omvärderingar: | Avgifter: | Utbetalningar från planen: | Per 31 december 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av för- pliktelsen | Verkligt värde på förvalt- ningstillgångar | Summa | ||||||
| 165 981 | 2 790 | 163 191 | ||||||
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 1 398 | - | 1 398 | |||||
| Räntekostnader/(intäkter) | 6 285 | 108 | 6 177 | |||||
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | - | - | - | |||||
| Omvärderingar: | ||||||||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter) | - | 338 | -338 | |||||
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade demografiska antaganden | 14 643 | - | 14 643 | |||||
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden | 1 030 | - | 1 030 | |||||
| Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | 3 084 | - | 3 084 | |||||
| Valutakursdifferenser | -363 | -21 | -342 | |||||
| Avgifter: | ||||||||
| - Arbetsgivaren | - | 11 652 | -11 652 | |||||
| - Anställda som omfattas av planen | - | - | - | |||||
| Utbetalningar från planen | - | - | - | |||||
| - Utbetalda ersättningar | -11 652 | - | -11 652 | |||||
| - Regleringar | - | - | - | |||||
| 180 406 | 3 215 | 177 191 |
NOT 28 - ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 35 174 | 10 263 |
| Omstrukturering – tillkommande avsättningar | 3 603 | 1 590 |
| Utnyttjat under året | -3 549 | -512 |
| Övrigt – tillkommande avsättningar | 274 | 238 |
| Utnyttjat under året | -3 442 | -812 |
| Valutakursdifferens | -10 407 | |
| Per 31 december | 32 050 | 35 174 |
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Långfristig del | 6 876 | 9 054 |
| Kortfristig del (omstrukturering) | 25 174 | 26 120 |
| Totalt | 32 050 | 35 174 |
NOT 29 - STÄLLDA SÄKERHETER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
| Avseende pensionsförpliktelser | ||||
| Företagsinteckningar | 57 825 | 57 825 | - | - |
| Avseende övriga skulder | ||||
| Aktier i dotterbolag | - | - | 124 932 | 93 932 |
| Företagsinteckningar | 17 477 | 17 995 | - | - |
| Fordran på dotterbolag | - | - | 110 000 | 110 000 |
| Omsättningstillgångar | 162 324 | 207 424 | - | - |
| Totalt | 237 626 | 283 244 | 234 932 | 203 932 |
. . NOT 30 - ANSVARSFÖRBINDELSER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
| Ansvarighet | ||||
| FPG | 1 598 | 1 496 | - | - |
| Bankgaranti | - | - | - | - |
| Övriga ansvarsförbindelser | - | 90 | - | - |
| Totalt | 1 598 | 1 586 | - | - |
. 41 NOT 31 - RESERVER
| Säkringsreserv* | Omräkningsreserv | Summa reserver | |
|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2022 | 54 18 313 | 18 367 | |
| Kassaflödessäkringar | -67 | - | -67 |
| Effekt av utökad av nettoinvestering | - | -21 716 | -21 716 |
| Valutakursdifferens | - | 67 910 | 67 910 |
| Skatteeffekt | 14 4 473 | 4 487 | |
| Utgående balans 31 december 2022 | - | 68 981 | 68 981 |
| Ingående balans 1 januari 2023 | - | 68 981 | 68 981 |
| Kassaflödessäkringar | - | - | - |
| Effekt av utökad av nettoinvestering | - | -5 179 | -5 179 |
| Valutakursdifferens | - | 7 457 | 7 457 |
| Skatteeffekt | - | 1 067 | 1 067 |
| Utgående balans 31 december 2023 | - | 72 324 | 72 324 |
.*Av ingående balans 2022 har 4 417 omklassificerats till omräkningsreserv då de avser effekt av utökad nettoinvestering.
NOT 32 - AKTIEKAPITAL OCH ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL
AKTIER
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2023 till 211 205 058 (2022: 211 205 058) med ett kvotvärde av 1,12 kronor per aktie (2022: 1,12 kronor per aktie).
| Antal aktier (tusental) | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kaptal | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2022 | 211 205 | 236 549 | 796 845 | 1 033 394 |
| Per 31 december 2022 | 211 205 | 236 549 | 796 845 | 1 033 394 |
| Per 1 januari 2023 | 211 205 | 236 549 | 796 845 | 1 033 394 |
| Per 31 december 2023 | 211 205 | 236 549 | 796 845 | 1 033 394 |
. . FORTS. NOT 33
FINANSIELLA SKULDER
| Januari 2022 | Kassaflöde | Värdeförändring/nya leasingkontrakt | Valutakursförändringar | December 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Upplåning | 245 958 | -26 332 | 1 288 | 8 716 | 229 630 |
| IFRS 16 - Leasingskulder | 115 269 | -46 548 | 120 110 | 12 739 | 201 570 |
| Summa | 361 227 | -72 880 | 121 398 | 21 455 | 431 200 |
| Januari 2023 | Kassaflöde | Värdeförändring/nya leasingkontrakt | Valutakursförändringar | December 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Upplåning | 229 630 | -31 689 | 2 695 | -810 | 199 826 |
| IFRS 16 - Leasingskulder | 201 570 | -48 801 | 24 799 | 2 689 | 180 257 |
| Summa | 431 200 | -80 490 | 27 494 | 1 879 | 380 083 |
NOT 33 - ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER I KASSAFLÖDESANALYSEN
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Resultat vid avyttring av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar | -1 320 | -11 454 | - | - |
| Förändring avsättningar | -6 166 | -7 404 | - | - |
| Valutakursdifferenser och övrigt | -3 651 | 4 115 | - | - |
| Totalt | -11 137 | -14 743 | - | - |
NOT 34 – FÖRETAGSFÖRVÄRV
Under året har inga företagsförvärv ägt rum.
NOT 35 – UTDELNING
Vid årsstämman den 10 maj 2023 beslutades att inte lämna någon utdelning till aktieägarna avseende 2022. På årsstämman 2024 kommer inte någon utdelning avseende 2023 att föreslås.# NOT 36 – UPPGIFTER OM BONG AB
Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Bredbandsvägen 4, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, (Small Cap).
NOT 37 – HÅLLBARHETSRAPPORT
Bong har i enlighet med reglerna i Årsredovisningslagen valt att upprätta en hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrapporten, som styrelsen är ansvarig för, återfinns på sidorna 5-8 och avser räkenskapsåret 2023. Den omfattar moderbolaget Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad och enheter som konsolideras i koncernredovisningen.
NOT 38 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE
Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A. vilka räknas som närstående då Holdham S.A. är största ägare i Bong AB.
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Försäljning under året | 51 788 | 49 193 |
| Inköp under året | -1 400 | 191 |
| Kortfristiga fordringar på balansdagen | 10 672 | 13 004 |
Bolaget bedömer att det inte föreligger osäkerhet i fordringarna.
NOT 39 - INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2023 har moderbolaget debiterat dotterbolag management fees uppgående till 2 370 TSEK (2 212). Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 2 849 TSEK (2 696). Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser.
NOT 40 – RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG
| Moderbolaget | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Koncernbidrag | - | 26 000 |
| Totalt | - | 26 000 |
NOT 41 – INFÖRANDE AV NYA REDOVISNINGSPRINCIPER
(A) NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN
Ett antal ändringar och förbättringar trädde ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2023 har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
(B) NYA STANDARDER, ÄNDRINGAR OCH TOLKNINGAR AV BEFINTLIGA STANDARDER SOM INTE HAR TILLÄMPATS I FÖRTID AV KONCERNEN
Ett antal ändringar och förbättringar trädde ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2023 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
NOT 42 – HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG
Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.
NOT 43 – FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 163 220 817,99 kr, balanseras i ny räkning, se not 35.
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2024 för fastställelse.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Kristianstad den 24 april 2024
Per Åhlgren
Styrelseordförande
Stéphane Hamelin
Ledamot
Eric Joan
Ledamot
Christian Paulsson
Ledamot
Mats Persson
Ledamot
Kai Steigleder
Verkställande Direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 april 2024
PricewaterhouseCoopers AB
Tobias Stråhle
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Ulf Carlström
Auktoriserad revisor
Särskilt betydelsefullt område
Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Värdering av goodwill
Per 31 december 2023 uppgår goodwill till 476 MSEK. Enligt IFRS skall årlig nedskrivningsprövning ske. Detta nedskrivningstest baseras på bedömningar och antaganden som är komplexa och innehåller hög grad av väsentliga bedömningar av företagsledningen. I not 14 framgår hur företagsledningen gjort sin bedömning. Det framgår även att inget ytterligare nedskrivningsbehov har identifierats baserat på de antaganden som gjorts. Nedskrivningsprövning sker för enskilda segment såsom kassagenererande enheter.
I vår revision har vi tagit ställning till företagsledningens antaganden och bedömningar. Detta har exempelvis skett genom analys av hur väl tidigare års antaganden har uppnåtts. Analys har även skett av eventuella justeringar som har gjorts av antaganden från tidigare år som en följd av utvecklingen av verksamheten samt externa faktorer. Vi har utmanat företagsledningen i de bedömningar som skett kring framtida kassaflöden samt den WACC som använts. Vi har utfört egna känslighetsanalyser för att testa säkerhetsmarginalerna. Vi har testat vilken påverkan förändringar i väsentliga antaganden såsom rörelseresultatet och WACC får på säkerhetsmarginalerna och utifrån dessa tester bedömt risken för att ett nedskrivningsbehov skulle uppstå samt granskat upplysningar i relevanta noter till de finansiella rapporterna. Vid genomförande av granskningsåtgärderna har PwCs värderingsexperter medverkat.
Värdering av uppskjutna skattefordringar
Vid utgången av året hade koncernen skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag om 43 MSEK vilka redovisas som uppskjutna skattefordringar. Enligt not 20 framgår att underskottsavdrag beaktas i den mån de förväntas kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. Enligt IFRS skall regelbunden bedömning ske kring sannolikheten att dessa underskott skall kunna utnyttjas av framtida skattemässiga överskott. Detta område anser vi vara väsentligt i vår revision på grund av den höga komplexitet och den höga grad av bedömning som är kopplad till värderingen av uppskjutna skattefordringar.
Vår revision har främst fokuserat på bedömningen huruvida om de underskottsavdrag som beaktats kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster. De beräknade framtida vinsterna består till stor del av beräknade rörelseöverskott. Vi har utmanat företagsledningens bedömningar och granskat de underlag som ligger till grund för bedömningen. Analys har skett av de överskott som genereras under året, i förhållande till vilka framtida överskott som kommer krävas för att aktiverade underskott skall kunna utnyttjas. Diskussionen har förts kring förändringar i lokala skatteregler. Därutöver har vi bedömt fullständigheten och riktigheten i de upplysningar som finns i not 20.
REVISIONSBERÄTTELSE
Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org nr 556034-1579
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN
UTTALANDEN
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bong AB för år 2023 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 14 - 16. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 11 - 43 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 14 - 16. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
GRUND FÖR UTTALANDEN
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
VÅR REVISIONSANSATS
Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.# RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR
UTTALANDEN
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bong AB för år 2023 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
GRUND FÖR UTTALANDEN
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
REVISORNS ANSVAR
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
- företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
- på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
REVISORNS GRANSKNING AV ESEF -RAPPORTEN
UTTALANDEN
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Bong AB för år 2023.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
GRUND FÖR UTTALANDEN
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Bong AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap.# REVISORNS UTTALANDE OM DEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SOM UPPRÄTTATS ENLIGT 16 KAP. 4 A § LAGEN (2007:528) OM VÄRDEPAPPERSMARKNADEN
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
REVISORNS ANSVAR
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företag utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen en validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
REVISORNS GRANSKNING AV BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 14–16 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisions granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till Bong ABs revisor av bolagsstämman den 10 maj 2023 och har varit bolagets revisor sedan 1997.
Stockholm den 24 april 2024
PricewaterhouseCoopers AB
Tobias Stråhle
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Ulf Carlström
Auktoriserad revisor
46
DEFINITIONER
ÅRSSTÄMMA 2024
I denna årsredovisning ingår både finansiella nyckeltal baserade på begrepp definierade i IFRS, alternativa nyckeltal, samt övriga, företagsspecifika nyckeltal. Använda nyckeltal och begrepp definieras nedan.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, PROCENT
Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital. Måttet visar förräntningen av aktieägarnas medel under året och är användbart vid jämförelser av andra investeringar med samma riskprofil.
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, PROCENT
Resultat efter finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Måttet visar förräntningen på koncernens totala kapital exklusive icke-räntebärande skulder och är ett avkastningsmått som är oberoende av koncernens skuldsättning. Det kompletterar måttet avkastning på eget kapital.
BÖRSKURS/EGET KAPITAL, PROCENT
Pris per aktie dividerat med eget kapital per aktie.
EBITDA
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.
GENOMSNITTLIG BALANSOMSLUTNING
Balansomslutning vid årets ingång plus balansomslutning vid årets utgång delat med två.
GENOMSNITTLIGT EGET KAPITAL
Eget kapital vid årets ingång plus eget kapital vid årets utgång delat med två.
GENOMSNITTLIGT SYSSELSATT KAPITAL
Sysselsatt kapital vid årets ingång plus sysselsatt kapital vid årets utgång delat med två.
JUSTERAT RESULTAT PER AKTIE FÖRE RESPEKTIVE EFTER UTSPÄDNING
Resultatet efter skatt exklusive jämförelsestörande poster dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.
JUSTERAT P/E-TAL, GGR
Börskurs dividerat med justerat resultat per aktie.
JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Poster av infrekvent natur som är relevanta för att förstå den ekonomiska utvecklingen vid jämförelse av den aktuella perioden med tidigare perioder. Sådana poster kan vara resultat från avyttringar av fastigheter, kostnader för nedläggning eller omstrukturering av större enheter eller aktiviteter samt betydande nedskrivningar.
KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET, GGR
Nettoomsättning fördelad på genomsnittlig balansomslutning (totala tillgångar). Kapitalomsättningshastighet är ett mått på hur effektivt koncernen använder sina tillgångar.
NETTOLÅNESKULD
Räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.
NETTOLÅNESKULD/EBITDA, GGR
Nettolåneskuld dividerat med rörelseresultat före avskrivningar. Nettolåneskuld/EBITDA är ett mått på koncernens finansiella styrka.
NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD, GGR
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital. Nettoskuld- sättningsgrad är ett mått på koncernens finansiella styrka.
P/E-TAL, GGR
Börskurs dividerat med resultat per aktie.
RESULTAT PER AKTIE FÖRE RESPEKTIVE EFTER UTSPÄDNING
Resultatet efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.
RÖRELSEMARGINAL, PROCENT
Rörelseresultatet dividerat med nettoomsättningen. Rörelse- marginal är ett lönsamhetsmått. Det mäter hur stor del av varje försäljningskrona som blir kvar efter rörelsens kostnader.
SOLIDITET, PROCENT
Eget kapital dividerat med balansomslutningen. Soliditet är ett mått på koncernens finansiella styrka.
SYSSELSATT KAPITAL
Eget kapital plus räntebärande skulder.
Årsstämman
Årsstämman hålls onsdagen den 15 maj 2024 kl 13.00 hos Mangold Fondkommission AB på Nybrogatan 55 i Stockholm.
Deltagande i stämman
Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast måndagen den 6 maj 2024. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste därför i god tid före mån- dagen den 6 maj 2024 genom förvaltares försorg tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att erhålla rätt att delta vid stämman.
Anmälan om deltagande ska ske till Bong AB (publ) senast onsdagen den 8 maj 2024 enligt något av nedanstående alternativ:
Per post till Bong AB (publ), Att: Årsstämma
Box 516
291 25 Kristianstad
Per e-post till [email protected]
Utdelning
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årsstämman skall besluta att ingen utdelning lämnas för 2023.
Ärenden
På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.
Kommande rapporter
| Rapportperiod | Datum |
|---|---|
| Delårsrapport januari – mars 2024 | 15 Maj 2024 |
| Delårsrapport januari – juni 2024 | Juli 2024 |
| Delårsrapport januari – september 2024 | November 2024 |
| Bokslutskommuniké januari-december 2024 | Februari 2025 |
47
CHRISTIAN PAULSSON
Styrelseledamot
CARSTEN GRIMMER
Född 1973. Ekonomidirektör (CFO) Bong AB. Ekonomidirektör (CFO) Centraleuropa. Anställd sedan 2014, nuvarande position sedan 2019. Utbildning: Master of Science in Management and Economics. Tidigare befattningar: Fler ledande befattningar inom Schmolz+Bickenbach Group. Aktieinnehav i Bong: 0 aktier
KAI STEIGLEDER
Född 1963. Verkställande Direktör, Affärsenhetschef Centraleuropa. Anställd sedan 2007, nuvarande befattning sedan 2018. Utbildning: Master in International Business (MIBS). Tidigare befattningar: Försäljningschef Smurfit Kappa Group och Group Bei- ersdorf. Aktieinnehav i Bong: 207 000 aktier.
JEFF GREENLEAF
Född 1962. Affärsenhetschef Storbritannien. Anställd sedan 1992, nuvarande befattning sedan 2017. Utbildning: Higher National Diploma in Business Studies. Tidigare befattningar: VD för Surrey Enve- lopes Ltd. Aktieinnehav i Bong: 66 000 aktier
KRZYSZTOF KUBASIAK
Född 1973. Affärsenhetschef Norden. Anställd sedan 2003, nuvarande befattning sedan 2018. Utbildning: Master of Business Administra- tion. Tidigare befattningar: Managing Director CEE Countries. Aktieinnehav i Bong: 0 aktier
PASCAL GRAVOUILLE
Född 1962. Affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika, Affärsenhetschef Bong Retail Solutions. Anställd sedan 2008, nuvarande befattning sedan 2010. Utbildning: Kemiingenjör. Tidigare befattningar: Affärschef Europa, Ferro Corporation.# Aktieinnehav i Bong
83 500 aktier
MATS PERSSON
Styrelseledamot (arbetstagarrepresentant)
ERIC JOAN
Styrelseledamot
STÉPHANE HAMELIN
Styrelseledamot
PER ÅHLGREN
Styrelsens ordförande
ÖVRIG NYCKELPERSONAL
PETER ANDERSSON
Född 1964. Direktör för Inköp. Anställd sedan 2006.