Bong — Annual Report 2025

Apr 22, 2026

BONG PÅ EN MINUT

Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 1,8 miljarder kronor och har omkring 970 anställda i 13 länder. Bong har starka positioner på flera betydande marknader i Europa och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt utveckling. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small Cap).

2025 I KORTHET

• Nettoomsättningen uppgick till 1 809 MSEK (1 914).
• Rörelseresultatet uppgick till 16 MSEK (43). Det påverkades av en realisationsvinst om 3 MSEK (10).
• Resultatet efter skatt uppgick till -29 MSEK (-13).
• Resultatet per aktie uppgick till -0,14 SEK (-0,06).
• Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 374 MSEK (456).
• Soliditeten var vid årets slut 35 procent (37).

NYCKELTAL

	2025	Kv 4	Kv 3	Kv 2	Kv 1	2024	2023	2022	2021
Nettoomsättning, MSEK	1 809	467	435	419	488	1 914	2 088	2 165	1 804
Rörelseresultat, MSEK	16	13	-6	-4	14	43	44	98	46
Resultat efter skatt, MSEK	-29	6	-18	-17	-	-13	-7	43	3
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK	105	54	4	25	22	71	63	72	60
Rörelsemarginal, %	0,9	0,9	-1,4	-1,0	2,8	2,3	2,1	4,5	2,5
Medelantal anställda	972	972	972	976	980	1 007	1 082	1 134	1 141

1 Avser tiden från årets början till periodens slut. För definitioner av nyckeltal se sid 73.

Denna årsredovisning består av en legal årsredovisning samt kompletterande information. Den legala årsredovisningen återfinns på sidorna 7-69 enligt ovan.

VD HAR ORDET

MARKNADEN OCH BRANSCHEN

Under 2025 var de makroekonomiska förutsättningarna svåra på grund av politiska och ekonomiska osäkerheter. EU upplevde en långsam tillväxt samtidigt som Tyskland, EU:s största ekonomi, fortsatt har svårt att ta sig ur sin längsta recession någonsin. Utöver detta påverkas även kuvert av ett fortsatt starkt politiskt fokus på digitalisering, exempelvis genom krav på obligatorisk e-fakturering och en utveckling mot digitala marknadsföringskanaler. Priserna på våra produkter är fortsatt under press, särskilt i Europa där kuvertmarknaden drabbas av relativt låga priser på grund av överkapacitet. Vi måste aktivt kämpa för att behålla ordervolymer, försäljning och framför allt våra marginaler.

En positiv aspekt är att den europeiska e-handeln fortsätter sin återhämtning: B2C-försäljningen av fysiska varor ökade med 7 % 2025 jämfört med 2024. Vi förväntar oss att denna positiva utveckling fortsätter under 2026. Råvarupriserna förblev relativt oförändrade och leverantörerna, särskilt pappersbruken, har god kapacitet. Energipriserna ligger fortsatt på en relativt hög nivå.

LIGHT PACKAGING

Bongs valutajusterade försäljning av Light Packaging ökade med +9,6 % YTD 2025 jämfört med 2024. Detta är positivt med tanke på de nämnda marknadsutmaningarna, men ligger under vårt strategiska mål om fortsatt tvåsiffrig tillväxt för Light Packaging på vår resa att transformera Bong. Våra viktigaste Light Packaging-produkter för e-handel – e-Green, AirPro och AirPro Green – nådde en kombinerad tillväxt på 10,2 % YTD. Bongs bäst presterande produkter under 2025 var återigen papperskassar, med +17,1 % YTD, drivet främst av nya premiumprodukter.

KUVERTMARKNADEN

”En positiv aspekt är fortsatt vår tillväxt inom Light Packaging, som ökade med +9,6 % YTD jämfört med 2024. Marknadsläget var fortsatt mycket tufft med kostnadsbesparingar och minskad efterfrågan på kuvert”, säger CEO Kai Steigleder.

Enligt FEPE-statistik minskade den europeiska kuvertmarknaden med –8 % 2025 jämfört med 2024. Den totala kuvertmarknaden i Europa är fortfarande en massmarknad med en volym om cirka 32,5 miljarder kuvert. Bongs egen kuvertförsäljning följer marknadsutvecklingen: Den valutajusterade utvecklingen 2025 var –8,0 % jämfört med 2024. För Bong, som är en av de två största aktörerna i Europa, förblir kuvert en viktig del av verksamheten. Den nedåtgående trenden kommer att fortsätta de kommande åren, och vi anpassar vår kapacitet och våra fasta kostnader samt ställer delvis om fabriksyta och personal till Light Packaging.

RÖRELSERESULTAT

Koncernens valutajusterade försäljning minskade med –3 % jämfört med 2024. Bongs bruttomarginal har minskat jämfört med 2024. Rörelseresultatet minskade till 16 MSEK (43). Rörelseresultatet för 2025 påverkades negativt av en mindre omstruktureringskostnad (0), samtidigt som maskinförsäljning hade en positiv påverkan på 3 MSEK (10).

STABILT KASSAFLÖDE OCH JUSTERAD NETTOLÅNESKULD/ JUSTERAD EBITDA

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 105 MSEK (71). Justerad nettoskuld / justerad EBITDA enligt Bongs obligationslån uppgår till 0,80 (1,29), vilket uppfyller de covenanter som bolaget har för det utställda obligationslånet.

FOKUS OCH STRATEGI

Bong fortsätter sin omställning till att bli ett Light Packaging-företag med 50 % av försäljningen inom dessa produkter (nuvarande nivå 36 %). Vi kommer att minska och anpassa vår kuvertproduktion för att reducera fasta kostnader och förbli konkurrenskraftiga.

HÅLLBARHET

Hållbarhet är fortfarande en av våra högsta prioriteringar. På Bong kommer vi att göra vårt yttersta för att utveckla förpackningsprodukter som är tillverkade av förnybara resurser eller återvunnet material och som är återvinningsbara eller återanvändbara. På alla våra produktionsanläggningar kommer vi att fortsätta våra ansträngningar för att minska utsläpp, vatten och avfall, vilket går hand i hand med vårt fabrikseffektivitetsprogram.

TACK TILL VÅRA ANSTÄLLDA OCH AKTIEÄGARE

Slutligen vill jag särskilt tacka alla våra lojala och hårt arbetande medarbetare som kommer att få vår omvandlingsprocess i Bong att bli verklighet samt våra intressenter och aktieägare för deras stöd.

Kristianstad i april 2026
Kai Steigleder
VD

MARKNADERNA OCH BONGS ERBJUDANDE

Bong är en av de ledande leverantörerna av Light Packagning och Kuvert i Europa som erbjuder lösningar för distribution och skydd av lätta varor, information och reklammaterial.

MARKNADEN FÖR LIGHT PACKAGING

Light packaging erbjuder skydd samtidigt som man minskar förpackningsmaterialet, vikten, volymen, storleken och förpackningsavfallet. Marknaden för Light Packaging är en fragmenterad marknad med en rad olika konkurrenter i varje undersegment.

E-handel

Efter den Europa-omfattande nedgången 2022 och 2023 såg e-handelssektorn en viss återhämtning 2024 som fortsatte 2025. Försäljningen av fysiska B2C-varor ökade med 7 % jämfört med 2024 (inflationsjusterat 4 %) 1. Den europeiska förpackningsindustrin gynnades dock endast delvis eftersom en ökande andel paket skickades från länder utanför EU. Antalet e-handelspaket av lågt värde (mindre än 150 €) ökade till 5,8 miljarder 2025, en ökning med 26 % från föregående år 2. En stor del av e-handelssändningarna kräver inte ett robust emballage eftersom varorna inte är ömtåliga eller redan är förpackade. Dessa varor kan slås in i en flexibel och lätt förpackningslösning, vilket hjälper nätbutiker att minska volymen och vikten på förpackningen. Avsändare kan också spara på förpackningsmaterial och fraktkostnader jämfört med traditionella förpackningsprodukter som wellpapplådor.1 Ecommerce Europe: European E-Commerce Report 2025

2 Ecommerce News

Det finns olika typer av flexibla förpacknings- lösningar på marknaden, till exempel papperspro- dukter, vadderade produkter och lösningar av plast. Baserat på en växande efterfrågan på håll- bara lösningar fortsätter förpackningsindustrin att fokusera på förnybara och återvinningsbara material. ”Förpacknings- och förpackningsavfalls- förordningen” (PPWR), som ska tillämpas från au- gusti 2026, kommer ytterligare att påskynda om- ställningen till återvinningsbara och resurssnåla förpackningar såsom papperspåsar.

BONGS ERBJUDANDE GÄLLANDE LIGHT PACKAGING

Bong erbjuder ett brett sortiment av light packa- gingprodukter för olika distributionskanaler och applikationer såsom e-handel och detaljhandel. Detta inkluderar expanderbara kuvert och påsar i olika material såsom kraftpapper, vadderade pap- perspåsar, bubbelpåsar, pappkuvert och wellför- packningar och flexibla förpackningar från Du- Pont™ Tyvek ® .

Väl anpassade förpackningar för e-han- del Bong fortsätter att fokusera på e ‑ handelsför- packningar som erbjuder skydd och minskad mil- jöpåverkan. Under EU ‑ varumärket ”e ‑ Green” pro- ducerar Bong kraftpapperspåsar tillverkade av 100 % starkt kraftpapper och FSC ® ‑ certifierade. De är robusta, lätta, flexibla och kan enkelt återanvän- das för returer tack vare två förslutningsremsor.

Bongs ”AirPro Green” produkter, som lansera- des 2022, är en 100% pappersbaserad vadderad påse. Dessa utnyttjar styrkan hos präglat papper, därmed behövs ingen bubbelfilm. AirPro Green består av tre papperslager där mellanlagret är för- sett med ett stabilt bubbelmönster. Efter den är använd kan förpackningen enkelt slängas i pap- persåtervinning, inga material behöver separeras. Sedan 2025 finns dessa påsar även med två förslutningsremsor, och Bong har investerat i ny maskinutrustning för att möta den ökande efter- frågan.

Tilltalande förpackningar inom detalj- handel Bong erbjuder ett brett sortiment av present- och bärkasselösningar som hjälper varumärken att stärka sin image, öka sin synlighet och förbättra kundernas shoppingupplevelse. Varumärken inom mode, skönhet, finmat och varuhus samarbetar med Bong för att dra nytta av hållbara och effek- tiva lösningar - alla skräddarsydda för att kommu- nicera kundernas varumärken och värderingar.

Bongs bärkassar med vändbar topp är en särskild höjdpunkt. Dessa påsar är tillverkade av premiumpapper, förstärkta med en kartonginsats och helt anpass- ningsbara med olika tryckeffekter. Utöver premi- umpåsarna introducerade Bong ett standardsorti- ment av pappersbärkassar under varumärket ”h- Green”, som fokuserar på låg miljöpåverkan. För att möta den växande efterfrågan på bärkassar av papper investerade Bong i nya maskiner 2024.

DEN EUROPEISKA KUVERTMARK- NADEN

Efter en viss återhämtning 2024 stod kuvert- industrin återigen inför stora utmaningar 2025. En- ligt FEPE (Federation for envelopes and for light and e-commerce packaging in Europe) minskade försäljningsvolymerna i Europa med 8 % och marknaden uppskattas till cirka 32,5 miljarder en- heter.

Bong är klar marknadsledare i de nordiska län- derna och är störst eller näst störst i nästan alla väst- och centraleuropeiska länder. I Västeuropa svarar affärspost för den största delen av kuvert-användningen med mer än 90 procent av den totala kuvertkonsumtionen. Affärs- post kan delas in i transaktionspost och direktre- klam. Transaktionspost används för distribution av olika dokument som till exempel kontrakt, löne- specifikationer, pensionsbesked och fakturor. De största användarna av kuvert inom transaktions- post är företag inom till exempel telekom, bank, försäkring, finans, energi och vatten. Som en kon- sekvens av digitaliseringen har kuvertvolymerna för denna typ av användning minskat avsevärt.

Direktreklam däremot är form av reklam som erbjuder högre träffsäkerhet inom målgruppen jämfört med reklam inom tv, radio och tidningar, och är därmed fortfarande av stort intresse för marknadsförare. Direktreklamskampanjer uppnår hög svarsfrekvens till en jämförelsevis låg kost- nad, vilket gör tryckta kuvert till ett oumbärligt marknadsföringsverktyg.

BONGS KUVERTERBJUDANDE

Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och storlekar. Allt från standardiserade kuvert till kundspecifika lösningar med unika karaktärsdrag, med eller utan kundanpassat tryck och prägling, tillverkade av en rad olika material och med många alternativ gällande färg och form.

5 NYCKELTAL

	2025	2024	2023	2022	2021
Nettoomsättning, MSEK	1 809	1 914	2 088	2 165	1 804
Rörelseresultat, MSEK	16	43	44	98	46
Jämförelsestörande poster, MSEK	-	-	-13	-	-18
Resultat efter skatt, MSEK	-29	-13	-7	43	3
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK	105	71	83	111	67
Rörelsemarginal, %	0,9	2,3	2,1	4,5	2,5
Avkastning på eget kapital, %	neg	neg	neg	8,7	5,2
Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK	1 066	1 122	1 137	1 090	1004
Avkastning på sysselsatt kapital, %	1,6	4,1	4,0	9,1	6,4
Soliditet, %	35	37	35	34	31
Nettolåneskuld, MSEK	374	456	427	448	439
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,73	0,80	0,77	0,78	1,00
Nettoskuld/EBITDA, ggr	4,3	3,8	3,2	2,7	3,4
Medelantal anställda	972	1 007	1 082	1 134	1 141
Antal aktier (utestående före utspädning)	211 205 058	211 205 058	211 205 058	211 205 058	211 205 058
Antal aktier (utestående efter utspädning)	211 205 058	211 205 058	211 205 058	211 205 058	211 205 058
Resultat per aktie före utspädning, SEK	-0,14	-0,06	-0,02	0,21	0,02
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	-0,14	-0,06	-0,02	0,21	0,02
Justerat resultat per aktie före utspädning, SEK	-0,14	-0,06	0,04	0,21	0,11
Justerat resultat per aktie efter utspädning, SEK	-0,14	-0,06	0,04	0,21	0,11
Eget kapital per aktie före utspädning, SEK	2,42	2,71	2,63	2,71	2,08
Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK	2,42	2,71	2,63	2,71	2,08
Kassaflöde per aktie före utspädning, SEK	0,50	0,34	0,39	0,53	0,32
Kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK	0,50	0,34	0,39	0,53	0,32
Noterad köpkurs, SEK	0,7	0,8	0,9	1,1	0,9
P/E-tal, ggr	neg	neg	neg	5,4	41,3
Justerat P/E-tal, ggr	neg	neg	neg	-	8,1
Börskurs/Eget kapital före utspädning, %	0,29	0,29	0,34	0,41	0,41
Börskurs/Eget kapital efter utspädning, %	0,29	0,29	0,34	0,41	0,41

För definitioner av nyckeltal se sidan 73

FEMÅRS- ÖVERSIKT

6 AKTIEN

Bong-aktien är listad på NASDAQ Stockholms Small Cap-segment. Vid utgången av 2025 uppgick antalet aktier i Bong AB till 211 205 058. Bong AB har endast ett aktieslag och samtliga aktier har lika rätt samt berättigar till en röst per aktie.

KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING

Kursen för Bongaktien sjönk med 18 procent under 2025. Årets högsta betalkurs noterades den 8 januari 2025 och uppgick till 0,84 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,50 SEK och noterades den 19 december 2025. OMX Stockholm PI (ett index som avser kursutvecklingen för samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) ökade med 8 procent under 2025. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är jämförbara med Bong, ökade med 12 procent under året.

AKTIEÄGARE

Antalet aktieägare per den 30 december 2025 uppgick till 2 883 (3 032). Holdham S.A. är Bongs största ägare med 25,0 procent av röster och kapital. Gomobile Nu AB är den näst största ägaren med 15,1 procent och Bengt Stillström den tredje största ägaren med 13,8 procent av röster och kapital.

Aktieägare	Antal Aktier	Andel av röster och kapital, %
Holdham S.A.	52 850 282	25,0
Gomobile Nu AB	31 916 018	15,1
Stillström, Bengt	29 085 875	13,8
Avanza Pension	10 207 341	4,8
Jeansson, Theodor	10 000 000	4,7
Paulsson Advisory AB	9 299 026	4,4
Övriga	67 846 516	32,2
Totalt	211 205 058	100,0

År	Händelse	Förändring av antal aktier	Totalt antal aktier	Kvotvärde SEK
2013	Nedsättning av aktiekapital	-	17 480 995	1,5
2013	Företrädesemission	69 923 980	87 404 975	1,5
2013	Kvittningsemissioner	69 254 629	156 659 604	1,5
2016	Nedsättning av aktiekapital	-	156 659 604	1,12
2016	Konvertering av konvertibler	27 272 727	183 932 331	1,12
2016	Kvittningsemission	27 272 727	211 205 058	1,12

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ.) , organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge års- och koncernredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2025 – 31 december 2025 för moderbolaget och koncernen (”Bong”, ”Bolaget”, ”Företaget” eller ”koncernen”). Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 1,8 miljarder kronor och har omkring 970 anställda i 13 länder. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap. För koncernens nyckeltal och femårsöversikt se sidan 5.

MARKNADEN

På grund av politisk och makroekonomisk osäkerhet var marknadsförhållan- dena i Europa fortsatt svåra även under 2025. Tillväxten i EU är långsam, sam- tidigt som Tyskland, Europas största ekonomi, kämpar för att ta sig ur den längsta recessionen i landets historia. Till detta kommer det oförminskade po- litiska fokuset på digitalisering, såsom obligatorisk e-fakturering och trenden mot digitala reklamkanaler. Priserna på våra produkter är fortsatt pressade. Sär- skilt den europeiska kuvertmarknaden lider av relativt låga priser på grund av överkapacitet. Vi måste kämpa för att behålla vår order- och försäljningsnivå och framför allt för att hålla våra marginaler stabila. Råvarupriserna var relativt oförändrade och leverantörerna, särskilt pap- persfabrikerna, har tillräcklig kapacitet. Energipriserna ligger fortfarande på en relativt hög nivå.# LIGHT PACKAGING
Under 2025 ökade vår valutajusterade försäljning av Light Packaging med 9,6 % jämfört med 2024. Även om detta är bättre än den övergripande marknads- utvecklingen ligger det under vårt strategiska mål att uppnå fortsatt tvåsiffrig tillväxt inom Light Packaging på vår väg mot att omvandla Bong. Våra viktigaste Light Packaging-produkter för e-handel, e-Green®, Air- Pro® och AirPro Green®, uppnådde en sammanlagd tillväxt på +10,2 % hittills i år. Bongs bäst presterande produkter under 2025 var återigen våra pappers- bärkassar med +17,1%, främst tack vare våra högkvalitativa produkter.

KUVERT

Enligt statistik från FEPE minskade den europeiska kuvertmarknaden med 6,9 % under fjärde kvartalet 2025 jämfört med fjärde kvartalet 2024. Detta var något bättre än under de tre första kvartalen. Under hela året 2025 minskade marknaden med 8 % jämfört med 2024. Den årliga genomsnittliga nedgången under de senaste tio åren var -5,8 %. Den totala marknaden för kuvert i Europa är fortfarande en stor marknad med en volym på cirka 32,5 miljarder kuvert. Bongs egen försäljning av kuvert följer marknadens nedgång. För Bong, som är en av de två största aktörerna i Europa, är kuvert fortfa- rande en viktig faktor i verksamheten. Den nedåtgående trenden för kuvert kommer att fortsätta under de kommande åren, och vi anpassar vår kapacitet och våra fasta kostnader och flyttar delvis fabriksutrymmen och anställda till Light Packaging.

OMSÄTTNING OCH RESULTAT

Koncernens omsättning under året uppgick till 1 809 MSEK (1 914). Valutakurs- förändringar påverkade omsättningen negativt under året med -55 MSEK (9) jämfört med 2024. Rörelseresultatet minskade till 16 MSEK (43). Koncernens bruttomarginal är något lägre jämfört med föregående år. Under året har rörelseresultatet på- verkats positivt av realisationsvinst om 3 MSEK (10) hänförligt till försäljning av maskiner. Valutakursförändringar hade en mindre påverkan på rörelsere- sultatet under året. Finansnettot under året uppgick till -38 MSEK (-39). Resultatet före skatt uppgick till -22 MSEK (4) och det redovisade resultatet efter skatt blev -29 MSEK (-13).

Bongs totala förpackningsomsättning uppgick till 640 MSEK (602). Valuta- kursförändringar har påverkat förpackningsförsäljningen negativt med -19 MSEK (3) jämfört med motsvarande period 2024.

Bongs totala kuvertomsättning uppgick till 1 134 MSEK (1 270). Valuta- kursförändringar påverkade kuvertförsäljningen negativt med -37 (6) jämfört med motsvarande period 2024.

KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR

Kassaflödet efter investeringsverksamhet förbättrades jämfört med fjolåret och uppgick till 91 MSEK (38). Kassaflödet från den löpande verksamheten före för- ändringen av rörelsekapitalet blev 39 MSEK (57). Rörelsekapitalet påverkade kassaflödet positivt med 66 MSEK (13). Strukturkostnader hade en mindre påverkan på kassaflödet under året (0).

FINANSIELL STÄLLNING

Likvida medel uppgick den 31 december 2025 till 112 MSEK (104 MSEK per 31 december 2024). Koncernens outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 14 MSEK (8). Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 126 MSEK (112 MSEK per 31 december 2024).

Vid utgången av december 2025 uppgick koncernens eget kapital till 512 MSEK ( 573 MSEK den 31 december 2024)). Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, omvärdering av pensionsskuld och verklig värdeförändring av derivatinstrument minskade koncernens eget kapital med -32 MSEK.

Den räntebärande nettolåneskulden uppgick till 374 MSEK varav pensionsavsättningar uppgår till 151 MSEK och IFRS 16 Leasingkontrakt uppgår till 197 MSEK (456 MSEK den 31 december 2024 varav pensionsavsättningar 163 MSEK och IFRS 16 leasingkontrakt uppgår till 219 MSEK).

INVESTERINGAR

Årets nettoinvesteringar påverkade kassaflödet negativt om -14 MSEK (-32). Bland nettoinvesteringarna ingår investeringar i produktionsanläggning, pro- duktionsutrustning och försäljningar av maskiner.

PERSONAL

Medelantalet anställda uppgick under året till 972 (1 007). Vid utgången av december 2025 var antalet anställda 977 (973). Bong har arbetat intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen till rådande marknadssituation.

MILJÖ

Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slut- produkter som processer. I dagsläget arbetar Bong med miljön genom att för- bättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt ge- nom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Föru- tom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att krets- loppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras. För att ytterligare effektivisera miljöarbetet strävar bolaget efter att alla anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, samt Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Evreux och Angoulême i Frankrike är certifierade. Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanen märkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment. FSC®, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Anläggningarna i Erlangen, Solingen och Torgau i Tysk- land, Kristianstad i Sverige, Milton Keynes och Derby i Storbritannien, An- goulême och Evreux i Frankrike, samt Krakow och Poznan i Polen är FSC®-certi- fierade.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas be- hov av olika kuvert och förpackningslösningar.

MODERBOLAGET

Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till 4,5 MSEK (2,4) och årets resultat före skatt uppgick till 10 MSEK (5).

STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Dessa riktlinjer omfattar befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör, även affärsenhetschef Centraleuropa, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden, affärsenhets- chef Storbritannien samt affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika, även af- färsenhetschef Bong Retail Solutions. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar. Riktlin- jerna antogs av årsstämman 2024, och styrelsen föreslår att riktlinjerna är oför- ändrade inför nästa är. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.

RIKTLINJERNAS FRÄMJANDE AV BOLAGETS AFFÄRSSTRATEGI, LÅNGSIKTIGA INTRESSEN OCH HÅLLBARHET

Bolagets affärsstrategi är i korthet följande. Bong är ett av de ledande kuvert- företagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvert- marknaden i Östeuropa. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög affärsetik. En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvarata- gandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrens-kraftig totalersätt- ning. Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess håll-bar- het.

FORMERNA AV ERSÄTTNING M.M.

Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra för- måner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.

Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska kunna mätas under en period om ett år. Den rörliga kontantersättningen får uppgå till högst 60 procent av den fasta årliga kontantlönen.

För verkställande direktören ska pensionsförmåner, innefattande sjukför- säkring, vara premiebestämda. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensions- grundande. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlönen. För övriga ledande befatt-nings- havare ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premie-be- stämda om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension en- ligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Rörlig kontantersättning ska vara pensionsgrundande i den mån så följer av tvingande kollektivavtalsbestämmel- ser som är tillämpliga på befattningshavaren. Pensionspremierna för premie- bestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlö- nen.

Andra förmåner får innefatta bl.a. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 15 procent av den fasta årliga kontantlönen.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

Bong AB har, vid tiden för avlämning av årsredovisning 2025, inga ersätt- ningsåtaganden som inte förfallit till betalning utöver löpande åtaganden till ledande befattningshavare.UPPHÖRANDE AV ANSTÄLLNING
Vid uppsägning från bolagets sida får uppsägningstiden vara högst tolv månader. Fast kontantlön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för två år för verkställande direktören och ett år för övriga ledande befattningshavare. Vid uppsägning från befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst sex månader, utan rätt till avgångsvederlag. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser upphörande av anställning, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

KRITERIER FÖR ERHÅLLNING AV RÖRLIG KONTANTERSÄTTNING M.M.

Den rörliga kontantersättningen ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella. De kan också utgöras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna ska vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, genom att exempelvis ha en tydlig koppling till affärsstrategin eller främja befattningshavarens långsiktiga utveckling. Tillämpade kriterier är finansiella resultatmål som Resultat före skatt och tillväxtmål för Light Packaging vilka båda bidrar till koncernens affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög affärsetik.

När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning avslutats ska bedömas/fastställas i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Ersättningsutskottet ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig kontantersättning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig kontantersättning till övriga befattningshavare ansvarar verkställande direktören för bedömningen. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen baseras på den av bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen.

LÖN OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR ANSTÄLLDA

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.

BESLUTSPROCESSEN FÖR ATT FASTSTÄLLA, SE ÖVER OCH GENOMFÖRA RIKTLINJERNA

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.

Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna.

FRÅNGÅENDE AV RIKTLINJERNA

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.

HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG

Den 10 mars 2026 kallade Bong AB till en extra bolagsstämma med förslag att ändra bolagsordningen gällande Aktiekapital och antalet aktier, minska bolagets aktiekapital samt ge styrelsen ett emissionsbemyndigande. Anledningen till detta, vilket bolaget också pressmeddelande innan kallelsen gick ut, är att kunna stärka bolagets finansiella flexibilitet och skapa förutsättningar att ta tillvara på strategiska tillväxtmöjligheter. Åtgärderna syftar till att optimera Bongs kapitalstruktur och skapa handlingsfrihet att snabbt kunna genomföra strategiska initiativ som kan stärka bolagets marknadsposition och långsiktiga värdeskapande. Bong har noterat ett tydligt intresse från investerare att delta i en eventuell riktad nyemission, vilket speglar ett ökat förtroende för bolagets strategi och framtidsutsikter. Vidare är det viktigt för Bong att kunna erbjuda aktier som vederlag vid eventuella diskussioner med parter som ett led i branschkonsolideringen. Styrelsen har ännu inte fattat något beslut om att genomföra en nyemission men vill genom förslagen till bolagsstämman säkerställa att bolaget har den flexibilitet som krävs för att agera snabbt om attraktiva möjligheter uppstår.

Den 10 april 2026 hölls den extra bolagsstämman varpå stämman beslutade att godkänna förslaget till ändring av bolagsordningen, minska bolaget aktiekapital samt att ge styrelsen ett emmissionsbemyndigande.

ÄGARFÖRHÅLLANDE

Bongs huvudägare, med en ägarandel om mer än 10 procent av röster och kapital, är Holdham S.A. med 25 procent av röster och kapital. GOMOBILE NU AB är den näst största ägaren med 15,1 procent och Bengt Stillström är den tredje största med 13,8 procent av röster och kapital. Det totala antalet aktier uppgick per den 31 december 2025 till 211 205 058. Samtliga aktier ger samma rättighet. Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte kännedom om förekomst av avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Vid eventuellt offentligt uppköpserbjudande utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs resultat eller ställning.

TILLSÄTTANDE OCH ENTLEDIGANDE AV STYRELSELEDAMÖTER SAMT ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN

Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.

MÖJLIGHETER OCH RISKER

Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som bedöms kunna ha störst påverkan. Det pågående kriget i Ukraina, negativt investeringsklimat, stigande arbetslöshet och höga energikostnader påverkar bolaget. Däremot är detta inte något som enbart påverkar Bong utan hela Europa. Bong har ingen produktion i Ukraina eller Ryssland.

OPERATIVA RISKER OCH MÖJLIGHETER

MARKNADSUTVECKLING

Historiskt utvecklades kuvertmarknaden i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. Utvecklingen av kuvertmarknaden idag påverkas av den informationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering. Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tenderar att minska i frekvens och omfång över tid. Den administrativa posten som helhet har minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etcetera som en del av digitaliseringen och internets utbredning.

Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och traditionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt förpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet för korsförsäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom förpackningsområdet kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och är mycket aktivt inom förpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt.

PORTO- OCH AVGIFTSSYSTEM

Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänkningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.

BRANSCHSTRUKTUR OCH PRISKONKURRENS

Den europeiska kuvertmarknaden genomgår kontinuerligt en konsolideringsfas. De tre största kuvertföretagen representerar cirka 70 procent av den totala marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har minskat något.

PAPPERSPRISER

Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss eftersläpning.

BEROENDE AV ENSKILDA LEVERANTÖRER OCH/ELLER KUNDER

Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten. Koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 4 procent av den totala omsättningen och de 25 största kunderna svarar för 44 procent av den totala försäljningen.# KAPITALBEHOV OCH INVESTERINGAR

I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till god kassagenererande förmåga. Maskinparken bestod vid årsskiftet av cirka 85 kuvertmaskiner, cirka 45 tilltryckspressar samt 45 övriga maskiner för t.ex bärkassar, bubbelpålpåsar och övriga produkter samt bearbetning. Investeringsbehovet är begränsat de närmaste åren och understiger koncernens avskrivningskostnader.

FINANSIELL RISKHANTERING

Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhantering, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker lämnas i not 1.

TVISTER

Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.

MILJÖ

Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.

KÄNSLIGHETSANALYS

Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2025 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.

Parameter	Förändring	Påverkan resultat efter finansnetto, MSEK
Pris	+/- 1%	18 +/-
Volym	+/- 1%	1 +/-
Papperspriser	+/- 1%	9 -/+
Lönekostnader	+/- 1%	6 -/+
Räntenivå upplåning	+/- 1%-enhet	2 -/+

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget. Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.

GRUNDERNA FÖR BOLAGSSTYRNINGEN

Bolagsstyrningen inom Bong AB baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket för emittenter på Nasdaq Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste versionen av Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) publicerades i december 2023 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 januari 2024. Bong tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten. Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på Nasdaq Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 2 883 aktieägare. Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument. Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2025

ÄGARINFLYTANDE

Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman. Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer. Vid Bongs årsstämma den 14 Maj 2025 i Stockholm var av det totala antalet aktier och röster i bolaget, 20% representerat. Vid stämman var styrelseordförande och en styrelseledamot samt bolagets revisorer närvarande eller representerade. Aktieägare med andel större än 10% kan ses på sidan 6.

STYRELSE

Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt förvärv och avyttring av företag och fast egendom. Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs styrelse bestod sedan årsstämman 2025 av fyra stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt en arbetstagarledamot utan suppleant. Styrelsens ordförande är sedan årsstämman 2023 Per Åhlgren. Styrelsens övriga ledamöter var Stéphane Hamelin, Eric Joan samt Christian Paulsson. Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.

STYRELSENS ERSÄTTNING

Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK i arvode för 2025 (350). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställs av årsstämman samt för arbete som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2025 finns i not 5.

BOLAGSSTÄMMOVALDA LEDAMÖTER

Per Åhlgren
Född 1960. Styrelsens ordförande sedan maj 2023. Styrelseledamot sedan 2020. Ledamot i revisionsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Reservofficer i Armen, Rank Kapten. Plutonchef i Svenska FN-bataljonen på Cypern. Tio års erfarenhet från derivathandel i London för Salomon Brothers, Bear Stearns och Deutsche. Medgrundare till Mangold AB.
Andra pågående uppdrag: Ordförande Mangold AB. Styrelseledamot i Vestum AB. Styrelseledamot i det helägda Investmentbolaget GoMobile NU AB.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Ordförande Black Earth Farming samt styrelseledamot i Runaware Holding AB, Ress Capital AB och The Skirt Factory.
Innehav: 31 916 018 aktier genom GoMobile Nu Aktiebolag.

Christian Paulsson
Född 1975. Styrelseledamot sedan 2014. Ordförande i revisionsutskottet och i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: VD Bluefish Pharmaceuticals AB. Tidigare erfarenheter inkluderar CFO Avonova Group, CFO & Head of M&A Footway AB, CFO på Indiska Magasinet AB, M&A Rådgivare Paulsson Advisory AB, VD Formar Assistans AB, VD Liv ihop AB (publ), VD, Vice VD och EVP M&A för affärssystemföretaget IBS AB samt VD för finansrådgivningsföretaget Bankirfirman Lage Jonason AB, erfarenhet inom Corporate Finance på bland annat Mangold Fondkommission, Alfred Berg/ ABN Amro Fondkommission och Booz & Co. Bachelor of Business Administration, European University Bruxelles
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i BoostCap AB, Finly AB, Huntway AB, Paulsson Advisory AB samt ett antal dotterbolag i Bluefish Pharmaceuticals-koncernen.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): -
Innehav: 9 299 026 aktier genom Paulsson Advisory AB.

Stéphane Hamelin
Född 1961. Styrelseledamot sedan 2010. Ledamot i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Tidigare Verkställande direktör för Bong AB. Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989.
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Supervisory Bord i Holdham S.A.S. Representerar GESTEUROP i styrelsen för BANQUE CIC NORD OUEST S.A.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: 52 850 282 aktier genom Holdham S. A.

Eric Joan
Född 1964. Styrelseledamot sedan 2010.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildad vid École Polytechnique Universitaire de Lille och Harvard Business School.
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Management Board samt Verkställande direktör för Hamelin Group.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: –.

ARBETSTAGARLEDAMÖTER

Mats Persson
Född 1963. Arbetstagarrepresentant sedan 2020, suppleant sedan 2001. Representant för Grafiska Personalklubben.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fabriksarbetare Bong Sverige AB.
Andra pågående uppdrag: –.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.
Innehav: –.

Motsvarande uppgifter för den Verkställande Direktören finns på sidan 74 i denna rapport.

STYRELSENS ARBETSORDNING

Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla. Under verksamhetsåret 2025 avhöll styrelsen 7 sammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelseledamöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga händelser i bolagets verksamhet.

Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet. Under 2025 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor:
● 12 februari Bokslutskommuniké och avrapportering från revisorerna
● 14 maj Delårsbokslut Q1
● 14 maj Konstituerande styrelsemöte efter årsstämman 2025
● 15 juli Halvårsbokslut Q2
● 5 november Delårsbokslut Q3
● 10 december Budget 2026

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ANTAL PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN 2025

Bong uppfyller Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter i förhållande till bolaget, men avviker vad gäller oberoende styrelseledamöter i förhållande till större aktieägare.Mot bakgrund av strategiska och operationella utmaningar är valberedningens uppfattning att bolaget behöver en mindre styrelse för att möjliggöra kortare beslutsvägar. Vidare är nuvarande styrelse ledamöter som kan bolaget sedan tidigare.

	Oberoende till bolaget¹	Oberoende till större aktieägare¹	Närvaro styrelsesammanträden
Per Åhlgren	Ja	Nej	7 st
Christian Paulsson	Ja	Ja	6 st
Stephane Hamelin	Ja	Nej	8 st
Eric Joan	Ja	Nej	8 st

¹Bedömningen av styrelseledamoternas har utförts i enlighet med Koden.

11 RÖSTRÄTTSBEGRÄNSNINGAR

Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

VALBEREDNING

Årsstämman beslutar gällande valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning. I enlighet med årsstämmans beslut ska Bongs valberedning bestå av 3 ledamöter. Valberedningens ledamöter ska utses genom att styrelsens ordförande kontaktar de tre röstmässigt största aktieägarna per den 30 september varje år, som vardera ges möjlighet att utse en person att vara ledamot i bolagets valberedning för tiden intill dess att ny valberedning utsetts.

Valberedningen inför årsstämman 2026 består av Stéphane Hamelin (Holdham S.A.), Per Åhlgren (GoMobile Nu AB) och Bengt Stillström. Per Åhlgren utsågs till valberedningens ordförande. Två av medlemmarna i valberedningen sitter även i bolagets styrelse, och styrelsemedlemmar innehar därmed majoritet i valberedningen. Detta avviker från kodens regler om bolagsstyrning. Däremot är det rimligt att de största ägarna är representerade i valberedningen. Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden och erhållit en styrelseutvärdering av styrelsen. Utvärderingen har genomförts med en enkät som visade att styrelsen har god funktionalitet. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt däremellan löpande kontakt.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson, ordförande, och Stéphane Hamelin. Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD. Ersättningsutskottet har under 2025 sammanträtt vid ett tillfälle varvid samtliga ledamöter deltog.

REVISIONSUTSKOTT

Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Christian Paulsson, ordförande, och Per Åhlgren. Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse samt särskilt ansvara för att granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revision. Dessutom ska revisionsutskottet godkänna alla tillåtna icke-revisionstjänster, utfärda riktlinjer för tillåtna skatte-och värderingstjänster, övervaka att arvodet för tillåtna icke-revisionstjänster inte överstiger 70%-regeln samt övervaka revisorns bedömning av sin opartiskhet och självständighet. 70%-regeln innebär att arvodet för rådgivningstjänster inte får överstiga 70 procent av de tre senaste årens genomsnittliga revisionsarvode. Revisionsutskottet har under 2025 sammanträtt tre gånger varvid samtliga ledamöter deltog.

EXTERNA REVISORER

Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av ett år. Vid årsstämman 2025 valdes revisionsbolaget Grant Thornton Sweden AB, för en mandatperiod om ett år. Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till styrelsen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsutskottet vid samtliga utskottsmöten.

VD OCH KONCERNLEDNING

VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om koncernens utveckling. VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i kvartalet samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2025 bestått av fem personer. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal dotterbolag vilket redovisas i not 19. Rapporteringen från dotterbolag sker löpande på månadsbasis. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Bongs företagsledning.

ERSÄTTNING TILL KONCERNLEDNING

Årsstämman 2024 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt förväntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella prestationer och bolagets redovisade resultat. I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga ersättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara marknadsmässig.

INTERN KONTROLL

Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter.

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL

Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.

ORGANISATION FÖR DEN INTERNA KONTROLLEN

Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.

KONTROLLMILJÖ

Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i intern kommunikation. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informationspolicy och attestinstruktion.

KONTROLLAKTIVITETER

Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdelningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.

RISKBEDÖMNING

Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definierade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål. Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av affärsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering och prestation. Därutöver genomförs utvärderingar om affärsrisker och riskbedömning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säkerställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.

12 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.

UPPFÖLJNING

VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatligen på detaljnivå.Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation. Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild gransknings-funktion i form av internrevision.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 174 392 108,82 kr, balanseras i ny räkning. Se not 35

STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN

Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lönsamheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2025 lämnas till moderbolagets aktieägare. För år 2024 lämnades ingen utdelning.

13 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

ALLMÄN INFORMATION

ESRS 2 – Allmänna upplysningar

BP-1 ALLMÄN GRUND FÖR UTARBETANDET AV HÅLLBARHETSFÖRKLARINGEN

Bongs hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2025 har upprättats på koncernnivå och omfattar samma företag som den finansiella rapporteringen för räkenskapsåret 2025. De dotterföretag som ingår i koncernredovisningen är undantagna från kravet på individuell hållbarhetsrapportering i enlighet med artikel 19a.9 respektive artikel 29a.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU.

Hållbarhetsrapporten omfattar den egna verksamheten samt information om koncernens värdekedja i såväl uppströms- som nedströmsled och inkluderar indirekta affärsrelationer inom värdekedjan samt de väsentliga faktiska och potentiella påverkningar, risker och möjligheter som identifierats. Uppströmsledet omfattar inköp av råvaror, tjänster, leasade tillgångar samt transporter. Nedströmsledet omfattar försäljning till företagskunder och slutkunder, distribution samt avfallshantering. Kartläggningen av värdekedjan utgör ett centralt underlag för koncernens dubbla väsentlighetsanalys och har använts för att identifiera väsentliga aktiviteter, berörda intressenter, geografisk omfattning samt relevanta sektorer. De policys, åtgärder och mål som redovisas för väsentliga delområden inom miljö, sociala frågor och bolagsstyrning gäller för hela den konsoliderade koncernen. Uppgifter från uppströms- och nedströmsled används särskilt i relation till väsentliga nyckeltal avseende miljörelaterade frågor. I de fall där det bedömts relevant har uppskattningar och antaganden använts, vilka beskrivs närmare i respektive metodavsnitt.

Vid upprättandet av hållbarhetsrapporten har Bong valt att utelämna viss klassificerad information avseende immateriella rättigheter och innovation kopplat till resursanvändning och cirkulär ekonomi, i enlighet med ESRS 1, avsnitt 7.7. Den utelämnade informationen avser upplysningar om strategi och affärsmodell inom ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi. Bong bedriver huvudsakligen verksamhet inom adresserade kuvert- och förpackningslösningar inom Europeiska unionens medlemsstater. Enligt artiklarna 19a.3 och 29a.3 i direktiv 2013/34/EU finns möjlighet att undanta upplysningar om överhängande utvecklingar eller frågor som är föremål för pågående förhandlingar. Bolaget har inte tillämpat detta undantag.

BP-2 UPPLYSNINGAR MED AVSEENDE PÅ SÄRSKILDA OMSTÄNDIGHETER

Tidsramar
Koncernen tillämpar definitionerna av tidsramar enligt ESRS 1 § 6.4. Med kort sikt avses upp till ett år, medellång sikt avser mellan ett och fem år och lång sikt avser mer än fem år.

Uppskattningar i värdekedjan
Vid sammanställningen av hållbarhetsrelaterade nyckeltal för räkenskapsåret 2025 har koncernen i huvudsak använt fakturor och interna informationssystem. I vissa fall, särskilt avseende energi- och utsläppsdata, har primärdata inte varit tillgänglig. I dessa fall har uppskattningar gjorts baserade på exempelvis genomsnittliga landsspecifika data eller uppskattade transportavstånd. För ytterligare information om tillämpade uppskattningar hänvisas till metodavsnitten under ESRS E1-5 och ESRS E1-6.

Källor till osäkerhet i uppskattningar
Även om merparten av rapporterade uppgifter baseras på primärdata har uppskattningar använts där sådan data inte varit tillgänglig, i enlighet med vad som beskrivs ovan. Dessa uppskattningar avser främst delar av utsläppsrapporteringen inom ESRS E1-6, särskilt för vissa Scope 3-kategorier där aktivitets- eller kostnadsbaserad information saknats. Koncernen avser att successivt förbättra tillgången till mer detaljerad aktivitets- och kostnadsdata för att minska beroendet av uppskattningar i framtida rapporteringsperioder.

Införlivande genom hänvisning
För att komplettera rapporteringskraven enligt ESRS har vissa upplysningar inkluderats genom hänvisning. En sammanställning av tillämpliga upplysningskrav och motsvarande hänvisningar redovisas i rapportens CSRD-innehållsförteckning.

Upplysningskrav	Referens	Sida
ESRS 2 SBM-1 - Strategi, affärsmodell och värdekedja	ESRS 2 SBM-1 punkt 40 a (i) och (ii) samt ESRS 2 SBM-1 punkt 40 b	14
ESRS E5 – Resursutflöden	ESRS E5 punkt 35	22
ESRS G1 GOV-1 - Förvaltnings, lednings- och tillsynsorganens roll	ESRS 2 GOV-1 punkt 5 a och b	19

Tillämpning av övergångsbestämmelser (phase-in) i enlighet med bilaga C till ESRS 1 14

Bong har identifierat följande som väsentliga:

ESRS-ämne	ESRS-delämne
E1 Klimatförändringar	Begränsning av klimatförändringar
E1 Klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar
E1 Klimatförändringar	Energianvändning
E2 Föroreningar	Luftföroreningar
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Resursinflöden, inklusive resursanvändning
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Avfall
S1 Den egna arbetskraften	Arbetsvillkor – Hälsa och säkerhet
S2 Arbetstagare i värdekedjan	Arbetsvillkor
G1 Ansvarsfullt företagande	Företagskultur

Koncernen integrerar identifierade väsentliga påverkningar, risker och möjligheter i sin strategi och affärsmodell genom att använda insikter från den dubbla väsentlighetsanalysen i samband med årliga möten samt i andra lednings- och beslutsprocesser.

Koncernen har tillämpat övergångsbestämmelser avseende värdekedjan samt infasningsregler i enlighet med bilaga C till ESRS 1, inklusive efterföljande ändringar enligt den delegerade så kallade ”quick fix”-akten från den 11 juli 2025. Under räkenskapsåret 2025 har koncernen valt att utelämna upplysningar uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda enligt ESRS S1 Den egna arbetskraften samt ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan. Inom det miljömässiga området har koncernen vidare valt att utelämna upplysningar enligt ESRS E1-9 Förväntade finansiella effekter från väsentliga fysiska risker, omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter samt ESRS E5-6 Förväntade finansiella effekter från väsentliga risker och möjligheter kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi.

Bong har identifierat Arbetsförhållanden som det enda väsentliga delområdet inom fokusområdet Arbetstagare i värdekedjan (S2). Detta baseras på potentiell negativ påverkan på arbetstagare i koncernens uppströms värdekedja, som omfattar skogsbruk, massa- och trävaruindustri samt transportsektorn. Dessa sektorer kännetecknas av längre arbetstider och en förhöjd risk för arbetsplatsolyckor till följd av arbetets inneboende risker.

Trots att skogsbruket och närliggande industrier omfattas av omfattande reglering har ökad efterfrågan på koncernens produkter bidragit till längre arbetstider. Användning av farlig utrustning och fysiskt krävande arbetsmoment ökar risken för arbetsrelaterade olyckor, vilket understryker vikten av ett strukturerat och systematiskt arbete med arbetsförhållanden i värdekedjan. För att hantera dessa utmaningar har koncernen under det första rapporteringsåret tillämpat övergångsbestämmelser (quick fix) med syfte att stärka strategi- och styrningsstrukturer inom detta område. För närvarande har koncernen en övergripande policy som direkt relaterar till denna väsentliga påverkan, nämligen uppförandekoden för leverantörer. Formaliserade åtgärder, detaljerade handlingsplaner och prestationsindikatorer för att förbättra arbetsförhållanden i värdekedjan är under utveckling.

Det enda mål som har fastställts inom detta område avser krav på undertecknande av uppförandekoden för leverantörer. Samtliga leverantörer är skyldiga att underteckna koden, och vid rapporteringstillfället hade majoriteten undertecknat. Koncernen avser att successivt vidareutveckla arbetet inom detta område och rapportera om framsteg i kommande hållbarhetsredovisningar.

Koncernen har ett antal övergripande policys som reglerar hållbarhetsfrågor, inklusive sådana som omfattas av övergångsbestämmelser. Följande policys reglerar väsentliga hållbarhetsfrågor som fasats in under räkenskapsåret:
* Uppförandekod
* Uppförandekod för leverantörer till Bong
* Policy för jämlikhet och mångfald
* Visselblåsarpolicy
* Integritetspolicy

Faktisk negativ påverkan hanteras genom koncernens visselblåsarkanaler med stöd av de klagomåls- och åtgärdsprocesser som beskrivs under ESRS G1 Ansvarsfullt företagande. Under räkenskapsåret har ingen väsentlig negativ påverkan identifierats via visselblåsarkanalen som krävt ytterligare åtgärder.

Som deltagare i FN:s Global Compact har koncernen åtagit sig att integrera Global Compacts tio principer i sin strategi och organisationskultur. Detta åtagande återspeglas i koncernens policydokument som omfattar ett flertal relevanta områden och delområden.Principerna grundar sig på internationellt erkända ramverk, däribland FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, Rio-deklarationen om miljö och utveckling samt FN:s konvention mot korruption. Koncernen stödjer aktivt skyddet av internationellt erkända mänskliga rättigheter och säkerställer att verksamheten inte medverkar till någon form av övergrepp. Följande grundläggande principer är särskilt vägledande för arbetet inom ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan:

● Stödja och respektera skyddet av internationellt erkända mänskliga rättigheter samt säkerställa att verksamheten inte medverkar till kränkningar.
● Upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar.
● Motverka alla former av tvångs- eller obligatoriskt arbete.
● Verka för avskaffande av barnarbete.
● Motverka diskriminering i anställning och yrkesutövning.

Ansvarstagande för dessa åtaganden säkerställs genom årlig rapportering inom ramen för Communication on Progress (UN Global Compact), där genomförda initiativ samt samverkan med intressenter för utveckling och spridning av god praxis redovisas.

Företag, affärsmodell och intressentdialog

SBM-1 STRATEGI, AFFÄRSMODELL OCH VÄRDEKEDJA

Koncernen bedriver huvudsakligen verksamhet inom tillverkning av kuvert och förpackningslösningar, och produkterna erbjuds på marknaden för lätta förpackningar. Ytterligare information om produkter samt förändringar i sortimentet, inklusive nya eller avvecklade produkter, återfinns i Årsredovisning 2025 under avsnittet ”Marknaderna och Bongs erbjudande” samt på bolagets webbplats.

Koncernens nettoomsättning under räkenskapsåret uppgick till MSEK 1 809. Upplysningar om intäkterna och dess fördelning per geografiskt område redovisas i Årsredovisning 2025 under ”Resultaträkning och rapport över totalresultat för koncernen” samt i tillhörande noter, bland annat ”Not 2 – Geografisk fördelning av nettoomsättning och anläggningstillgångar”.

Koncernens huvudsakliga marknader och kunder är koncentrerade till Europa och omfattar bland annat aktörer inom e-handel, detaljhandel samt företag med behov av affärskuvert och transportförpackningar. Ytterligare information om väsentliga marknadssegment redovisas i Årsredovisning 2025 under ”Marknaderna och Bongs erbjudande” samt på bolagets webbplats.

Det genomsnittliga antalet anställda uppgick till 972 under räkenskapsåret. Upplysningar om fördelningen av anställda per geografiskt område redovisas i Årsredovisning 2025 i notavsnittet under ”Not 5 - Anställda samt löner och ersättningar”.

Koncernen fokuserar på att möta efterfrågan på hållbara förpackningslösningar genom löpande investeringar i cirkulära lösningar och minskade utsläpp. Strategin är inriktad på avfallsminimering och resurseffektivitet, bland annat genom utveckling av återvinningsbara kuvert i kraftpapper, vadderade pappersbaserade förpackningslösningar som alternativ till plast samt detaljhandelsförpackningar tillverkade av återvunnet kraftpapper.

Bong har sitt säte i en EU-medlemsstat som medger undantag från upplysningskravet enligt artikel 18.1 a i direktiv 2013/34/EU. Bolaget har utnyttjat detta undantag och har därför valt att inte redovisa en uppdelning av nettoomsättningen per väsentlig ESRS-sektor enligt punkt 40 b.

15 Beskrivning av affärsmodell och värdekedja

Koncernen producerar kuvert och förpackningslösningar av certifierat högkvalitativt papper och prioriterar hållbarhet genom fokus på säkerhet, ansvarsfull anskaffning, energieffektivitet, minimering av resursanvändning, minskning av avfall samt etiskt företagande. De huvudsakliga insatsvarorna i produktionsprocessen utgörs av papper, plast och pappersmassa. Koncernen arbetar kontinuerligt med kvalitetskontroller samt med att säkerställa att dessa insatsvaror anskaffas från leverantörer som uppfyller både sociala och miljömässiga hållbarhetskrav. En hållbar inköpsstrategi bidrar till att minska risken för störningar i leveranskedjan som kan påverka leveranssäkerheten gentemot kunder, reducera affärsrelaterade risker samt stödja omställningen mot en mer klimatneutral verksamhet. Arbetet är även förenligt med ambitionerna i EU:s gröna giv och bidrar till att främja hållbara investeringar. De huvudsakliga dragen i koncernens värdekedja i uppströmsledet, den egna verksamheten och nedströmsledet, avseende centrala aktiviteter, resurser, distributionskanaler och kundsegment, beskrivs på efterföljande sida.

16

	UPPSTRÖMS	EGEN VERKSAMHET	NEDSTRÖMS
Nyckel aktivitet	Inköp: Råmaterial, Inköp: Tjänster och produkter, Leasing, Transporter	Tillverkning, Koncernadministration, Förvaltning av anläggningar	Försäljning – kunder (B2B), Produktanvändning – slutanvändare, Distribution, Avfallshantering
Affärspartners och leverantörer	Bong har >2000 leverantörer, varav cirka 100 leverantörer står för mer än 80 procent av den totala inköpsvolymen. Uppförandekoden för leverantörer har undertecknats av majoriteten av råvaruleverantörerna. Koncernens insikter om leverantörsledet är i huvudsak koncentrerade till Tier 1-leverantörer.	Uppförandekoden för leverantörer har undertecknats av majoriteten av leverantörer av färdiga produkter. Koncernens insikter om leverantörsledet är i huvudsak koncentrerade till Tier 1-leverantörer. Bong köper maskiner och utrustning från Kina samt från andra länder för användning i den egna verksamheten. Stena Recycling
Geografisk plats (land eller region)	Den största delen av verksamheten, motsvarande >90 procent, är lokaliserad i Europa, medan resterande andel är fördelad mellan Mellanöstern, Östasien och Nordamerika.	Angouleme, Evreux, Frankrike; Derby, Milton Keynes, London, UK; Solingen, Torgau, Erlangen, Gesthofen, Tyskland; Kristianstad, Sverige; Poznan, Krakow, Polen.	Sverige, Tyskland, Belgien, Polen, Frankrike, Danmark, Finland, Storbritannien, Italien, Norge, Spanien, Rumänien och Tunisien.
Sektorgrupp eller sektorer	Skogsbruk, energi och tillverkning. Pappersleverantörer ~50%, Övriga råmaterial, inklusive färdiga produkter, ~20%, Transporter, energi och underleverantörer ~15%	Tjänster, Tillverkning. Pappersleverantörer ~50%, Övriga råmaterial, inklusive färdiga produkter, ~20%, Transporter, energi och underleverantörer ~15%	Tjänster, Logistik, Tillverkning, Tjänster, Fastigheter, Grossister, Statliga myndigheter, Industriföretag, distributörer, Transport, Avfallshanteringsföretag
Påverkade intressenter	Leverantörer, Natur (miljö och ekosystem), Arbetstagare inom skogsindustrin, Inköpsmedarbetare, Tillsyns- och regleringsmyndigheter	Inköpsmedarbetare, Leverantörer, Arbetstagare inom tjänstesektorn, Inköpsmedarbetare, Leverantörer, Leverantörer, Natur, Arbetstagare inom transportsektorn, Natur, Tillverkningsmedarbetare, Närliggande samhällen, Investerare, Tillsyns- och regleringsmyndigheter, Anställda, Icke-statliga organisationer (NGO:er), Anställda, Natur	Kunder, Anställda, Kunder, Anställda, Kunder, Natur, Avfallshanteringsaktörer, Natur, Kunder

17

Koncernens viktigaste direkta affärsrelationer finns med leverantörer av produktionsinsatsvaror, i synnerhet olika typer av pappersprodukter såsom kartong, kraftpapper, wellpapp och kartongpapper. I nedströmsledet utgörs de huvudsakliga affärsrelationerna av B2B-kunder, främst e-handelsaktörer samt andra företag med behov av profilerade förpackningslösningar. Det värde som skapas genom den egna verksamheten består i flexibiliteten i kuvert- och förpackningslösningar vad gäller format, materialval och funktioner, vilka tillgodoser kundernas behov inom områden såsom affärskommunikation, e-handel, arkivering och transport.

Verksamhet inom tillverkningsindustrin, särskilt inom pappers-, kontorsmaterial- och förpackningssektorn, medför ett antal branschspecifika påverkningar, risker och möjligheter som påverkar koncernens egna väsentliga hållbarhetsfrågor. Koncernens verksamhet är kopplad till användning av insatsvaror som kan vara anskaffade från leverantörer med varierande mognadsgrad avseende hållbarhets- och ESG-arbete. Detta kan medföra negativ påverkan, särskilt relaterat till klimatförändringar, markanvändning, resursknapphet, konflikter i leverantörsled samt mänskliga rättigheter för arbetstagare i värdekedjan. Branschen står vidare inför krav på att minimera avfallsgenerering och därmed begränsa negativa miljöeffekter. Ineffektiv förpackningsdesign kan leda till ökade kostnader för inköp och logistik, vilket utgör en affärsrisk för företag verksamma inom sektorn. Därtill är tillverkningsprocesserna förknippade med negativ miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar, vilket kan ge upphov till betydande produktionskostnader.

SBM-2 INTRESSENTERS INTRESSEN OCH SYNPUNKTER

Kartläggning av värdekedjan identifierar leverantörer, kunder, medarbetare och styrelseledamöter som huvudsakliga intressentgrupper. Dialog med intressenter sker i enlighet med koncernens uppförandekod samt åtagandet till FN:s Global Compact. Under 2024 genomfördes en strukturerad intressentdialog genom att kontakta leverantörer, kunder och medarbetare via detaljerade frågeformulär distribuerade per e-post.Syftet var att fördjupa förståelsen för koncernens affärsmodell och värdekedja samt att stödja identifiering och bedömning av påverkningar, risker och möjligheter inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen. Resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen presenterades därefter för styrelsen, vars återkoppling var avgörande för den slutliga bedömningen av koncernens väsentliga påverkningar, risker och möjligheter. Koncernens dialogkanaler gentemot berörda intressenter är organiserade enligt följande:

Påverkade intressenter	Dialog-/engagemangskanal	Viktiga resultat av dialoger
Leverantörer	Enkätutskick via inköpsrepresentanter	De mest väsentliga ämnen som lyftes av intressenter inom miljöområdet (E) var, i prioriterad ordning, energi, avfall samt begränsning av klimatförändringar.
Kunder	Enkätutskick via säljrepresentanter inom detaljhandeln	Inom det sociala området (S) identifierade intressenterna arbetsvillkor inom den egna arbetsstyrkan som den mest relevanta påverkan. Därefter följde likabehandling och lika möjligheter för den egna arbetsstyrkan, tillsammans med arbetsvillkor i värdekedjan. Även likabehandling och lika möjligheter för arbetstagare i värdekedjan lyftes fram som ett centralt område.
Anställda	Enkät utskickad till medarbetare i samtliga funktioner, inklusive arbetstagarföreträdare/fackliga organisationer, lokaliserade i Frankrike, Sverige, Tyskland och Belgien. Dubbel väsentlighetsanalys (DMA)-workshops, där sex medarbetare som ingick i Bongs CSRD-projektgrupp deltog i en serie strukturerade arbetsmöten	Dessa teman representerar de områden där bolaget har den mest betydande påverkan på sina intressenter. Inom styrningsområdet (G) framhölls hantering av leverantörsrelationer samt företagskultur som särskilt framträdande frågor.

Sammantaget var intressenternas synpunkter helt i linje med resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen som genomförts av Bong, vilket visar på en hög grad av överensstämmelse samt en tydlig förståelse för intressenternas förväntningar. Det enda ämne som lyftes av intressenter men som inte bedömdes vara väsentligt i den dubbla väsentlighetsanalysen avsåg hantering av leverantörsrelationer, inklusive betalningspraxis. Eftersom detta behandlas ur ett socialt perspektiv inom ESRS S2 – Arbetstagare i värdekedjan, och där analyseras mer ingående, bedömdes betalningspraxis inom Ansvarsfullt företagande (ESRS G1) inte uppnå samma väsentlighetsnivå och inkluderades därför inte bland de mest väsentliga frågorna inom styrningsområdet.

Återkoppling från dialogen med deltagare visade en övergripande samstämmighet med utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen, vilket indikerar att de identifierade påverkan, riskerna och möjligheterna (IROs) kvarstår oförändrade. Inga ytterligare enhetsspecifika ämnen föreslogs av intressenterna. Detta bidrog till att bekräfta bolagets strategiska inriktning och att stärka förtroendet för att strategin är i linje med intressenternas förväntningar.

Utöver intressentdialog genom enkäter deltog en CSRD-projektgrupp bestående av sex medarbetare – finansdirektören (CFO), Head of CFO Office, Director of Purchasing & Logistics, Director of Sales (Europe), Managing Director & CFO samt Communication, Marketing & CSR Manager – i en serie DMA-workshops och bidrog med direkt återkoppling under hela processen för den dubbla väsentlighetsanalysen.

Koncernen beaktar utfallet av intressentdialogen genom att justera beskrivningar och bedömningar av påverkningar, risker och möjligheter samt tillhörande poängsättning, efter att centrala insikter från dialogen har delgivits styrelsen och beslut fattats om eventuella justeringar.

Koncernen är marknadsdriven och följer kontinuerligt kundernas återkoppling i syfte att anpassa produkter och tjänster efter förändrade behov. Det finns tydliga indikationer på att kunder efterfrågar hållbart producerade förpacknings- och kuvertlösningar, och koncernen använder nyckeltal för att följa upp dessa förväntningar. Som en del av den strategiska responsen på denna efterfrågan arbetar koncernen fortlöpande med att utveckla och erbjuda mer hållbara alternativ till sina huvudsakliga produkter.

Koncernen samråder med medarbetare och fackliga organisationer i arbetet med att utforma strategiska inriktningar och vägleds av internationella ramverk såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. Verksamheten bedrivs i enlighet med tillämpliga nationella lagar samt ISO 45001, och koncernen inhämtar regelbundet återkoppling från medarbetare. Koncernens policyramverk omfattar bland annat hälsa och säkerhet, mångfald och likabehandling, ansvarsfullt företagande, substansbruk, visselblåsning och miljö, kompletterat med regionala rutiner för samarbete, krishantering, riskhantering och incidentrapportering. För närvarande finns inga ytterligare planer på att integrera ytterligare insikter från intressentdialogen i koncernens strategi eller affärsmodell. Ekonomidirektören (CFO) och Head of CFO Office granskar löpande återkoppling och delar slutsatser med företagsledning och tillsynsorgan genom workshops och kvartalsvisa möten.

SBM-3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL

Koncernens första dubbla väsentlighetsanalys, genomförd under räkenskapsåret, bygger i stor utsträckning vidare på tidigare arbete inom områdena klimat, cirkularitet, arbetsmiljö och hälsa och säkerhet för den egna arbetsstyrkan, arbetsvillkor i värdekedjan samt ansvarsfullt företagande. Resultatet av analysen ger fördjupade insikter i de påverkningar, risker och möjligheter som bedöms kräva särskild uppmärksamhet under kommande räkenskapsår.

Koncernens åtagande inom FN:s Global Compact samt tillämpning av internationella standarder och riktlinjer, såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag, har bidragit till att stärka koncernens motståndskraft och förmåga att hantera identifierade negativa påverkningar och risker på ett strukturerat sätt. Under räkenskapsåret har koncernen identifierat och bedömt följande som de mest väsentliga påverkningarna, riskerna och möjligheterna:

Väsentligt ämne	Typ	Beskrivning	Faktisk/ Potentiell	Tids-horisont	Typ av finansiell effekt	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms
E1 Klimatförändringar	Negativ påverkan	E1 Begränsning av klimatförändringar: Negativ påverkan på natur och människor till följd av utsläpp av växthusgaser (GHG) som uppstår vid tillverkning av massa- och pappersprodukter samt transporter av varor uppströms i värdekedjan, vid tillverkning av kuvert och förpackningar inom den egna verksamheten, samt vid distribution av varor nedströms i värdekedjan.	Faktisk	Kort, medellång, lång	N/A	√	√	√
E1	Negativ påverkan	E1 Energi: Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av beroende av fossilbaserade energikällor samt energiintensiva processer kopplade till råvaror, transporter av varor både uppströms och nedströms i värdekedjan, samt den egna verksamheten.	Faktisk	Kort, medellång, lång	N/A	√	√	√
E1	Risk	E1 Begränsning av klimatförändringar (utsläpp av växthusgaser): Risk för ökade råvarupriser till följd av strängare regleringar av utsläppsintensiva industrier, såsom höjda koldioxidskatter, uppströms i värdekedjan.	N/A	Medellång	Kassaflöden	√	√	√
E1	Risk	E1 Energi: Risk för ökade energipriser till följd av volatilitet på energimarknaderna. Fluktuationer inom energisektorn, såsom förändringar i bränslekostnader eller störningar i energiförsörjningen, kan medföra ökade kostnader uppströms i värdekedjan (genom högre råvarupriser), inom den egna verksamheten, samt nedströms i värdekedjan (genom ökade transportkostnader).	N/A	Medellång	Kassaflöden	√	√	√
E1	Risk	E1 Anpassning till klimatförändringar: Risk för ökad sårbarhet hos skogar för skogsbränder, vilket kan leda till begränsad tillgång till råmaterial samt ökade råvarupriser. Detta kan i sin tur medföra störningar i leveranskedjan och förlust av försäljning.	N/A	Medellång	Finansiell prestation	√
E1	Risk	E1 Anpassning till klimatförändringar: Risk för ökade temperaturer och högre luftfuktighet till följd av klimatförändringar, vilket kan påverka produktionsprocesser negativt och i sin tur leda till försämrad produktkvalitet.	N/A	Medellång	Tillgång till finansiering eller kapitalkostnad		√
E1	Möjlighet	E1 Energi: Möjlighet för företaget att uppnå kostnadsbesparingar genom att prioritera energieffektiviserande åtgärder inom den egna verksamheten. Genom att fokusera på mer hållbara arbetssätt, såsom optimering av energianvändning och införande av energieffektiv teknik, kan företaget väsentligt minska sina operativa kostnader.	N/A	Medellång	Kassaflöden		√
E2 Föroreningar	Negativ påverkan	E2 Luftföroreningar: Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av luftutsläpp som uppstår vid produktion av massa och papper samt transporter av varor både uppströms och nedströms i värdekedjan. Luftföroreningar påverkas även genom tjänsteresor. Vidare bidrar hantering och bortskaffande av papper till luftföroreningar, då förbränning eller kompostering av papper kan leda till utsläpp av koldioxid, medan nedbrytning av papper kan generera metan, vilket ytterligare bidrar till luftföroreningar.	Faktisk	Kort, medellång, lång	N/A	√	√	√
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Negativ påverkan	E5 Avfall: Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av höga avfallsmängder som genereras inom massa- och pappersindustrin uppströms i värdekedjan samt i produktionsprocesser inom den egna verksamheten. Därtill uppstår betydande mängder avfall nedströms i värdekedjan, då både papper och förpackningar i huvudsak är engångsprodukter.	Faktisk	Kort, medellång, lång	N/A	√	√	√
:---	:---	:---	:---	:---
Faktisk	Kort, medellång, lång	N/A	Negativ påverkan	E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi: Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av att Bong tillverkar engångsprodukter, vilket medför ett betydande behov av resursinflöden. Detta omfattar bland annat råmaterial, vatten och energi uppströms i värdekedjan, samt maskiner och reservdelar inom den egna verksamheten.
Faktisk	Kort, medellång, lång	N/A	Negativ påverkan	E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi: Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av att Bong tillverkar engångsprodukter, vilket i sin tur resulterar i betydande resursutflöden.
Faktisk	Lång	N/A	Risk	E5 Resursinflöden, inklusive resursanvändning: Risk för intäktsbortfall till följd av störningar i leveranskedjan som orsakas av ett ökande behov av resursinflöden i kombination med otillräcklig tillgång på råvaror för produktion av papper och förpackningar. Dessa störningar är kopplade till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, vilket kan begränsa tillgången till nödvändiga resurser. Därtill föreligger en risk för skadat varumärkesanseende relaterad till överutnyttjande av naturresurser, givet att Bong producerar engångsprodukter, vilket kan påverka intressenters förtroende och efterfrågan på bolagets produkter.
N/A	Medellång	Finansiell prestation	Risk	E5 Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster: Risk för ökade kostnader till följd av skärpta regelverk och ökade krav på mer cirkulära processer, inklusive återanvändning och återvinning av material i tillverkningsprocessen. Sådana regulatoriska krav kan medföra behov av ytterligare investeringar, anpassning av produktionsprocesser och förändrade materialflöden, vilket kan påverka företagets kostnadsstruktur och lönsamhet.
N/A	Medellång	Kassaflöden	Risk	S1 Den egna arbetskraften: Negativ påverkan S1 Arbetsvillkor: Hälsa och säkerhet: Faktisk negativ påverkan på människor till följd av att hantering av kuvertmaskiner innebär riskfyllda arbetsmoment, vilket kan leda till allvarliga arbetsolyckor.
Faktisk	Kort, medellång, lång	N/A	Negativ påverkan	S2 Arbetstagare i värdekedjan: Potentiell negativ påverkan på arbetstagare i värdekedjan, då Bongs värdekedja uppströms omfattar skogsbruk, massa- och träindustrier samt transportsektorn. Dessa sektorer kännetecknas av långa arbetstider och en förhöjd olycksrisk till följd av arbetets natur, vilket kan medföra negativa konsekvenser för hälsa, säkerhet och arbetsvillkor för berörda arbetstagare.
Potentiell	Kort, medellång, lång	N/A	Positiv påverkan	G1 Ansvarsfullt företagande: Potentiell positiv påverkan på Bongs egna arbetskraft genom att främja en samarbetsinriktad och stödjande arbetsmiljö som vilar på gemensamma värderingar och transparenta affärsmetoder. Detta uppnås genom att etablera tydliga riktlinjer, policys och förväntade beteenden, formaliserade i företagets uppförandekod, vilket bidrar till ökat medarbetarengagemang och ansvarstagande i hela organisationen.

19 Styrning och ansvarsfullt företagande

GOV-1 FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH TILLSYNSORGANENS ROLL

Kompletterande information till detta avsnitt återfinns i bolagsstyrningsrapporten på sidan 10-12.

Koncernens tillsynsorgan utgörs av styrelsen. Styrelsen består av fyra stämmovalda ledamöter och en arbetstagarrepresentant. Bolagets ledningsorgan utgörs av en ledningsgrupp bestående av sex personer. Det administrativa organet består av två personer, varav en även ingår i ledningsgruppen. Mats Persson är den enda representanten för de anställda inom dessa organ. Ytterligare information om bolagsstyrningsstrukturen återfinns i bolagsstyrningsrapporten på sidan 10-12.

För närvarande finns ingen särskild hållbarhetskommitté, hållbarhetsavdelning eller dedikerad hållbarhetscontroller inom koncernen. Ansvaret för styrning och uppföljning av hållbarhetsfrågor och väsentliga hållbarhetsområden åligger ekonomidirektören (CFO) och Head of CFO Office, där styrningen är integrerad i finansfunktionen. Head of CFO Office fungerar även som koncernens Sustainability Controller med ansvar för insamling, konsolidering och verifiering av hållbarhetsdata.

Årliga genomgångar av den dubbla väsentlighetsanalysen, inklusive omprövning av väsentliga påverkningar, risker och möjligheter, genomförs av CSRD-projektgruppen. Projektgruppen består av sex befattningshavare: Ekonomidirektör (CFO), Head of CFO Office, Direktör för inköp, Director Sales Europe, Managing Director & CFO (Sydeuropa) samt Communication, Marketing & CSR Manager. Resultaten från arbetet presenteras för styrelsen.

Koncernens CFO har det övergripande ansvaret för att övervaka, hantera och följa upp identifierade påverkningar, risker och möjligheter samt för att rapportera och diskutera dessa frågor med styrelsen och revisionsutskottet vid kvartalsvisa möten. Styrelsen förlitar sig på CFO:s beredning och löpande hantering av dessa frågor och samarbetar med ledningen i bedömningarna. Eventuella åtgärder eller beslut som kräver styrelsens godkännande lyfts av CFO i samband med dessa möten. Styrelsens huvudsakliga tillsynsansvar avser att godkänna och bedöma väsentligheten i identifierade påverkningar, risker och möjligheter.

Information om tillsynsorganens kompetens avseende ansvarsfullt företagande återfinns i Årsredovisningen under avsnittet ”Förvaltningsberättelse”, sida 7-12.

GOV-2 INFORMATION SOM LÄMNAS TILL OCH HÅLLBARHETSFRÅGOR SOM BEHANDLAS AV FÖRETAGETS FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH TILLSYNSORGAN

Styrelsen har det yttersta ansvaret för att utöva tillsyn över bolagets hållbarhetsarbete, fastställa den övergripande inriktningen för hållbarhetsarbetet samt godkänna innehållet i bolagets hållbarhetspolicys. I linje med detta ansvar godkände styrelsen den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) i slutet av 2025, utan ändringar av de identifierade väsentliga hållbarhetsfrågorna.

Hållbarhetsrelaterade frågor, inklusive implementeringen och vidareutvecklingen av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), har varit återkommande ärenden vid revisionsutskottets möten under de senaste tre åren. Även om hållbarhet ännu inte utgör en fast punkt på dagordningen vid samtliga styrelsemöten, behandlar styrelsen hållbarhetsfrågor löpande i takt med att de aktualiseras, där väsentliga utvecklingar och beslut hanteras som separata dagordningspunkter.

Samtliga policys genomgår dessutom en formell årlig översyns- och omgodkännandeprocess, vilket säkerställer att bolagets styrningsramverk hålls uppdaterat och i linje med förändrade regelverk och intressentförväntningar. Detta arbetssätt bidrar till en strukturerad tillsyn och tydlig ansvarsfördelning på ledningsnivå samt stärker kopplingen mellan styrning och bolagets hållbarhetsmål i takt med att transparens och prestation vidareutvecklas.

Ekonomidirektören (CFO) och Head of CFO Office rapporterar väsentliga påverkningar, risker och möjligheter till bolagsledning och tillsynsorgan vid årliga möten.

Kommunikation till styrelsen

Styrelsen behandlar hållbarhetsfrågor minst en gång per år, med möjlighet till ytterligare behandling vid behov. Under räkenskapsåret erhöll styrelsen strategiska uppdateringar vid ett möte, vilka inkluderade uppföljning av genomfört hållbarhetsarbete kopplat till bolagets huvudsakliga påverkningar, klimat, föroreningar, cirkularitet, arbetsförhållanden och ansvarsfullt företagande. Presentationerna av väsentliga hållbarhetsfrågor leddes huvudsakligen av ekonomidirektören (CFO).

Kommunikation till revisionsutskottet

Revisionsutskottet har löpande under året informerats om framstegen i implementeringen av CSRD vid samtliga utskottsmöten. Därutöver har utskottet informerats om samtliga identifierade påverkningar, risker och möjligheter (IROs) kopplade till hållbarhetsrapporteringen, i enlighet med den dubbla väsentlighetsanalysen. Mot bakgrund av denna rapportering har revisionsutskottet tagit formella ställningstaganden i dessa frågor. Både revisionsutskottet och styrelsen utövar tillsyn över arbetet med väsentliga hållbarhetsfrågor i samband med upprättandet av års- och hållbarhetsredovisningen.

Kommunikation till koncernledningen

Hållbarhetsfrågor har under året varit återkommande inslag vid koncernledningens möten. Medlemmar i koncernledningen samt CSRD-projektgruppen har haft en aktiv roll i genomförandet av hållbarhetsinitiativ, inklusive implementering av CSRD-krav, arbete med anpassning till Science Based Targets initiative (SBTi) samt framtagande av relaterade policys, åtgärder och mål. Koncernledningen har löpande behandlat samtliga identifierade påverkningar, risker och möjligheter kopplade till hållbarhet.

20

Verkställande direktören (VD) ansvarar för att väsentliga hållbarhetsfrågor integreras i bolagets strategiska och operativa styrning samt, tillsammans med ekonomidirektören (CFO) och relevanta medlemmar av koncernledningen, för att vid behov eskalera väsentliga frågor till styrelsen och revisionsutskottet.

Följande förteckning över väsentliga hållbarhetsfrågor omfattas av tillsyn från bolagets administrativa, ledande och kontrollerande organ:
* ESRS E1 Klimatförändringar
* ESRS E2 Föroreningar
* ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
* ESRS S1 Den egna arbetskraften
* ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan
* ESRS G1 Ansvarsfullt företagande

Inga specifika hållbarhetsrelaterade frågor har eskalerats till styrelsen under räkenskapsåret. Den information som lämnas till styrelsen och revisionsutskottet avser huvudsakligen uppdateringar om implementeringen av CSRD, utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen, identifierade väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt utvecklingen av hållbarhetsrelaterade policys, åtgärder och mål, liksom relevanta regulatoriska förändringar.Styrelsen ansvarar för den övergripande inriktningen och tillsynen av hållbarhetsarbetet, inklusive godkännande av väsentlighetsbedömningar och centrala policys. Revisionsutskottet bistår styrelsen genom en mer detaljerad granskning av hållbarhetsrapporteringen, implementeringen av CSRD samt relaterade interna processer och kontroller. Uppföljning av hållbarhetsrelaterade påverkningar, risker och möjligheter sker genom befintliga processer för ledningsgenomgångar, operativ uppföljning samt den årliga uppdateringen av den dubbla väsentlighetsanalysen. Relevanta medlemmar av koncernledningen ansvarar för den löpande integreringen av hållbarhetsfrågor i affärsprocesserna, för framtagande av besluts- och rapporteringsunderlag samt för att vid behov eskalera väsentliga frågor till revisionsutskottet och styrelsen.

GOV-3 INTEGRATION AV HÅLLBARHETSRELATERADE RESULTAT I INCITAMENTSSYSTEM

Bolaget tillämpar inga incitamentsprogram för medlemmar av de administrativa, ledande eller kontrollerande organen som är kopplade till några hållbarhetsrelaterade frågor.

Riskhantering och interna kontrollsystem

GOV-4 FÖRKLARING OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

Bolaget stödjer och tillämpar FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact samt bolagets egna kärnvärden som vägledning för arbetet med tillbörlig aktsamhet (due diligence) inom hållbarhetsområdet.

Bolagets process för due diligence avseende hållbarhetsfrågor genomförs för närvarande genom befintliga processer för ledning, riskhantering och hållbarhet, snarare än genom ett enskilt formaliserat due diligence-ramverk. Identifiering av väsentliga påverkningar, risker och möjligheter sker huvudsakligen inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen och stöds av intern datainsamling, ledningens bedömningar samt dialog med intressenter. Resultatet används för att prioritera relevanta hållbarhetsfrågor, informera beslut om åtgärder och styrning samt möjliggöra uppföljning genom befintliga processer för ledningsgenomgångar, operativa nyckeltal och årlig omprövning.

Effektiviteten i detta arbetssätt följs för närvarande upp genom löpande ledningsövervakning och regelbundna uppdateringar av den dubbla väsentlighetsanalysen. Ytterligare formalisering av due diligence-processen planeras som en del av bolagets fortsatta implementering av CSRD.

Nedan redovisas hur och var de huvudsakliga stegen och komponenterna i due diligence-processen återspeglas i hållbarhetsrapporten:

Kärnelement i tillbörlig aktsamhet	Avsnitt i hållbarhetsredovisningen
a) Integrering av tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell	● GOV-1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll ● GOV-2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan ● GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem ● GOV-4 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet ● SBM-3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
b) Dialog med påverkade intressenter i samtliga centrala steg av tillbörlig aktsamhet “Intressenternas intressen och engagemang”	● GOV-2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan ● SBM-2 – Intressenters intressen och synpunkter ● IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (IROs) ● S1-2 – Processer för dialog med den egna arbetsstyrkan och arbetstagarnas företrädare avseende påverkan
c) Identifiering och bedömning av negativa påverkan	● IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (IROs) ● SBM-3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
d) Vidta åtgärder för att hantera dessa negativa påverkan	● E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar ● E1-3 – Åtgärder och resurser kopplade till policys för begränsning av och anpassning till klimatförändringar ● E2-2 – Åtgärder och resurser relaterade till föroreningar ● E5-2 – Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi ● S1-4 – Åtgärder för att hantera väsentlig påverkan på den egna arbetsstyrkan samt tillvägagångssätt för att hantera väsentliga risker och tillvarata väsentliga möjligheter kopplade till den egna arbetsstyrkan, inklusive effektiviteten i dessa åtgärder
e) Uppföljning av åtgärdernas effektivitet och kommunikation	● ESRS 2 MDR-M, MDR-T

21

GOV-5 RISKHANTERING OCH INTERN KONTROLL ÖVER HÅLLBARHETSRAPPORTERING

Bolaget har i nuläget inga särskilda riskhanterings- och interna kontrollsystem som är specifikt inriktade på hållbarhetsrapportering. Hållbarhetsaspekter integreras dock successivt i befintliga processer och kontroller för den finansiella rapporteringen.

Resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen granskas av koncernledningen och utgör underlag för handlingsplanering, prioritering av hållbarhetsfrågor samt relaterade diskussioner med styrelsen. Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter följs för närvarande upp genom befintliga processer för ledningsgenomgångar, operativa nyckeltal samt den årliga uppdateringen av den dubbla väsentlighetsanalysen. Ett mer formaliserat ramverk för uppföljning och intern kontroll avseende hållbarhetsrapporteringen förväntas utvecklas som en del av bolagets fortsatta implementering av CSRD.

Väsentlighetsanalys och resultat enligt konceptet dubbel väsentlighet

IRO-1 BESKRIVNING AV ARBETSGÅNGEN FÖR ATT FASTSTÄLLA OCH BEDÖMA VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Koncernens dubbla väsentlighetsanalys har genomförts i enlighet med den process som fastställs i CSRD i syfte att identifiera, bedöma, prioritera och följa upp såväl faktisk som potentiell påverkan på människor och miljö, samt risker och möjligheter som kan få finansiell påverkan på bolaget. Den dubbla väsentlighetsanalysen omfattade följande huvudsteg:

1. Skapa förståelse för verksamhetens art genom
   a. Kartläggning av värdekedjan
   b. Översikt av Bongs affärsmodell
   c. Analys av marknad och bransch
   d. Identifiering av berörda intressenter längs värdekedjan
2. Identifiering av påverkningar, risker och möjligheter
3. Bedömning av påverkningar, risker och möjligheter genom en kvantitativ poängsättningsmodell
4. Fastställande av tröskelvärden för att identifiera vilka påverkningar, risker och möjligheter som ska betraktas som väsentliga samt de därav följande väsentliga hållbarhetsfrågorna

Den dubbla väsentlighetsanalysen genomfördes inom ramen för respektive tematiskt ESRS-standard avseende miljö, sociala frågor och bolagsstyrning, i enlighet med vägledningen i ESRS 1 Allmänna principer och ESRS 2 Allmänna upplysningar. Som kompletterande vägledning användes EFRAG:s dokument “Implementation guidance for the materiality assessment” samt “Implementation guidance for the value chain analysis”, publicerade i juni 2024.

En CSRD-projektgrupp bestående av interna medarbetare etablerades för att samla in direkt intressentinput. Ett antal workshops genomfördes med projektgruppen, som bestod av sex befattningshavare: Chief Financial Officer, Head of CFO Office, Director Purchasing & Logistics, Director of Sales (Europe), Managing Director & CFO samt Communication, Marketing & CSR Manager. Projektgruppen omfattar representanter från flera länder för att spegla olika perspektiv från koncernens affärsenheter. Eftersom analysen utfördes på koncernnivå prioriterades input från samtliga verksamheter och geografier. På detta sätt integrerades intressenternas synpunkter direkt i identifiering, bedömning och fastställande av påverkningar, risker och möjligheter.

Då detta är koncernens första dubbla väsentlighetsanalys låg fokus på att etablera en koncernövergripande baslinje och utveckla en heltäckande bild av koncernens påverkningar, risker och möjligheter (IROs) i samtliga verksamheter och geografier, snarare än att rikta analysen mot enskilda högriskaktiviteter eller regioner.

Följande moment var centrala för metodik och antaganden i den dubbla väsentlighetsanalysen:

1. Förståelse av affärsmodell och värdekedja
   o Kartläggning av centrala aktiviteter i uppströmsledet, den egna verksamheten och nedströmsledet
   o Identifiering av den geografiska räckvidden för dessa aktiviteter
   o Bedömning av sannolikheten för att påverkan uppstår längs värdekedjan för att identifiera potentiella fokusområden
2. Identifiering av relevanta påverkningar, risker och möjligheter
   o Identifiering och definition av relevanta väsentliga hållbarhetsfrågor samt tillhörande påverkningar, risker och möjligheter baserat på ESRS, tidigare rapportering, interna dokument, externa källor samt input från interna intressenter

3. Bedömning av påverkningar, risker och möjligheter
   o En kvantitativ poängsättningsmodell med en skala från 1 till 5 användes som grund för bedömningen
   o Modellen är anpassad till koncernens befintliga ansats gällande risk och påverkan och använder samma risknivåer som den övergripande affärsriskbedömningen (mycket låg = 1, mycket hög = 5)
   o För påverkningar bedömdes omfattning, räckvidd, irreversibilitet (samlad allvarlighetsgrad) samt sannolikhet
   o För att minska risken för snedvridning involverades flera interna intressenter i bedömningen
   4.# Fastställande av tröskelvärden för väsentlighet

4. Tröskelvärdet för påverkan väsentlighet fastställdes till 3,3

5. Tröskelvärdet för risker och möjligheter fastställdes till 3,5
6. Tröskelvärdena baserades på rimliga antaganden och tillgängligt beslutsunderlag

I praktiken omfattade den dubbla väsentlighetsanalysen bland annat följande aktiviteter:

Koncernens värdekedjeaktiviteter i uppströmsledet, den egna verksamheten och nedströmsledet kartlades för att identifiera områden med förhöjd risk för negativa påverkningar. Genom att bryta ned aktiviteterna identifierades de delar av värdekedjan där koncernen har mest direkt interaktion med intressenter. Exempelvis gav uppdelningen mellan inköp av råvaror och tjänster bättre förståelse för geografiska områden med viktiga leverantörsgrupper. Detta ledde till identifiering av centrala berörda intressentgrupper, såsom leverantörer, skogsarbetare, inköpspersonal, miljöintressen och tillsynsmyndigheter.

Som en del av den interna kartläggningen av värdekedjan identifierades tillverkningsverksamheten som en kärnaktivitet, med produktion av kuvert och lättförpackningar vid 11 fabriker med cirka 120 maskiner. Miljödokumentationen för de två största produktionsanläggningarna baseras bland annat på certifieringar enligt ISO 14001 och ISO 9001. Analysen visade att tillverkningsverksamheten är energikrävande, vilket ledde till att ESRS E1 Klimatförändringar, särskilt ESRS E1-5 Energiförbrukning och energimix, identifierades som ett väsentligt hållbarhetsområde. Koncernens exponering mot pappers- och massaindustrin medförde vidare att ESRS E2 Föroreningar, ESRS S1 Den egna arbetskraften, ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan samt ESRS G1 Ansvarsfullt företagande bedömdes vara väsentliga områden att inkludera i analysen. I bedömningen beaktades även att koncernen är mer exponerad för risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i uppströmsledet av värdekedjan, där inköp av papper och andra insatsvaror tidigare skett från leverantörer i bland annat Kina och Sydamerika.

Efter att väsentliga påverkningar, risker och möjligheter relaterade till de väsentliga hållbarhetsområdena identifierats och bedömts tillsammans med CSRD-projektgruppen genomfördes en riktad dialog med berörda intressenter. Totalt konsulterades 10 leverantörer, 20 kunder och 30 medarbetare genom enkätundersökningar som distribuerades via e-post, i syfte att bedöma i vilken utsträckning deras uppfattning om väsentliga påverkningar, risker och möjligheter överensstämde med koncernens egen bedömning. Även om berörda lokalsamhällen inte har konsulterats som en separat intressentgrupp, har relevanta interna och externa källor, såsom publicerade rapporter, samt pågående regulatoriska utvecklingar beaktats inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen.

Resultatet av enkäterna användes för att verifiera riktigheten i identifieringen och poängsättningen av påverkningar, risker och möjligheter. Frågeformulären utformades som flervalsfrågor baserade på en Likert-skala, vilket möjliggjorde bedömningar från ”instämmer helt” till ”instämmer inte alls” av poängsättningen för samtliga väsentliga områden och delområden. Respondenterna hade även möjlighet att lämna kortfattade kommentarer för att förtydliga sina bedömningar. Efter genomgång av enkätresultaten genomfördes inga väsentliga justeringar av den slutliga dubbla väsentlighetsanalysen eller poängsättningen, då utfallet i allt väsentligt bekräftade koncernens ursprungliga bedömning.

Koncernen har även anlitat externa hållbarhetsrådgivare, inklusive PwC Sverige, för att säkerställa en regelmässigt korrekt och ändamålsenlig implementering av CSRD i verksamhet och rapportering.

Identifierade påverkningar har kategoriserats som faktiska eller potentiella samt som positiva eller negativa, med hjälp av fördefinierade poängsättningsmekanismer. En kvantitativ skala från 1 till 5 tillämpades konsekvent för bedömning av omfattning, räckvidd, irreversibilitet (samlad allvarlighetsgrad) samt sannolikhet. Allvarlighetsgraden fastställdes som ett genomsnitt av omfattning, räckvidd och irreversibilitet, och kombinerades därefter med sannolikhet, vilken sattes till 5 för faktiska påverkningar. Detta användes för att beräkna ett inneboende påverkningsvärde. Vid slutlig bedömning av en påverkans väsentlighet gavs allvarlighetsgrad företräde framför sannolikhet. Tröskelvärdet för väsentliga påverkningar fastställdes till 3,3. Inga potentiella negativa påverkningar avseende mänskliga rättigheter identifierades inom ramen för analysen.

Koncernen utvärderar hur verksamhetens åtgärder är beroende av naturkapital, humankapital och socialt kapital i syfte att identifiera och följa upp finansiella risker och möjligheter som påverkar verksamheten. Identifiering av påverkan genomfördes före den finansiella väsentlighetsbedömningen, vilket möjliggjorde kopplingar mellan påverkan och beroenden vid identifiering av risker och möjligheter. Den finansiella väsentlighetsbedömningen tar inte hänsyn till befintliga internprissättningsavtal utan baseras på ett genomsnitt av bedömningarna av omfattning och sannolikhet. Detta har bedömts vara det mest ändamålsenliga sättet att anpassa den finansiella väsentlighetsbedömningen till koncernens befintliga processer för riskbedömning. Mot bakgrund av tillgängligt beslutsunderlag samt förståelse för externa intressenters synsätt har koncernen fastställt ett tröskelvärde för finansiell väsentlighet för risker och möjligheter om 3,5.

Beslutsprocessen för den finansiella bedömningen har omfattat en inledande poängsättning, genomgång och återkoppling från interna intressenter samt integrering av synpunkter från ett urval av berörda externa intressenter, baserat på svar inkomna via enkätundersökningar. Även om bedömningen av hållbarhetsrelaterade risker har inspirerats av koncernens befintliga processer för Enterprise Risk Management (ERM), prioriteras hållbarhetsrelaterade risker för närvarande inte formellt i relation till andra risktyper. Vidare har hantering av väsentliga hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter ännu inte integrerats fullt ut i koncernens övergripande styr- och ledningsprocesser. För räkenskapsåret finns därför inga särskilda åtgärder eller uppföljningar avseende hantering av väsentliga risker och möjligheter att rapportera.

Den finansiella bedömningen har baserats på relevanta databaser samt ledningens samlade expertis längs värdekedjan. Initiala poängsättningar av risker och möjligheter, framtagna inom ramen för befintliga ERM-processer, delades med intressenter via enkäter för återkoppling. Därefter fastställdes slutliga poängsättningar och tröskelvärden tillämpades för att identifiera finansiellt väsentliga risker och möjligheter.

Detta är koncernens första hållbarhetsrapport som upprättas i enlighet med CSRD samt den första dubbla väsentlighetsanalysen. Det finns därför inga väsentliga förändringar att rapportera i jämförelse med föregående rapporteringsperiod. Underlaget till den dubbla väsentlighetsanalysen har inkluderat SASB:s materialitetskarta, MSCI:s branschspecifika materialitetsramverk samt jämförelser med jämförbara bolag inom liknande verksamhet, vilka har använts för att informera val och viktning av hållbarhetsfrågor. Inga väsentliga begränsningar eller osäkerheter har identifierats som bedömts påverka analysens genomförande. Även om koncernen ännu inte har fastställt en tidsatt förbättringsplan för utveckling av nyckeltal, är ambitionen att successivt höja kvaliteten i rapporteringen, med särskilt fokus på att utöka och förbättra datainsamling och täckning i värdekedjan.

Ämnesspecifika upplysningskrav kopplade till ESRS 2 IRO-1

E1: KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) utgjorde det inledande steget i Bongs arbete med att identifiera klimatrelaterade påverkan, risker och möjligheter (IROs) inom den egna verksamheten samt uppströms- och nedströms i värdekedjan. Inom ramen för analysen genomförde koncernen en omfattande kartläggning av hela sin värdekedja, förde dialog med relevanta intressenter och fastställde tydliga väsentlighetströsklar för att avgöra vad som utgör väsentlig påverkan, risk eller möjlighet. Resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen har gett viktiga insikter som ligger till grund för Bongs strategiska inriktning och säkerställer att både finansiell och påverkanrelaterad väsentlighet avseende klimatförändringar integreras i koncernens övergripande hållbarhetsarbete på kort, medellång och lång sikt.

Påverkansbedömning:
Avseende väsentliga påverkan har Bong identifierat att utsläpp av växthusgaser (GHG) uppstår i flera delar av värdekedjan. Utsläpp genereras vid tillverkning av massa- och pappersprodukter samt transporter av varor uppströms i värdekedjan, vid kuvert- och förpackningstillverkning inom den egna verksamheten, samt vid distribution av varor nedströms i värdekedjan. Även om tillverkningen av kuvert inom den egna verksamheten inte är särskilt utsläppsintensiv, bidrar den uppströms massa- och pappersindustrin i betydande utsträckning till koncernens totala klimatpåverkan. Därutöver utgör transportrelaterade aktiviteter en väsentlig källa till utsläpp av växthusgaser. Omställningen till elektrifierade transportsystem innebär fortsatt strukturella och teknologiska utmaningar på global nivå, vilket i nuläget begränsar möjligheten att minska utsläppen.

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser är i stor utsträckning nära sammankopplade. Bong har identifierat negativ påverkan kopplad till beroendet av fossilbaserade energikällor samt energiintensiva processer avseende råvaruförädling, tillverkning och transporter av varor, både uppströms- och nedströms i värdekedjan samt inom den egna verksamheten. Dessa processer är i huvudsak beroende av fossila bränslen och medför därmed negativ klimatpåverkan.Mot bakgrund av denna påverkan är koncernen medveten om att minskad energiförbrukning, förbättrad energieffektivitet och en övergång till förnybara energikällor är avgörande åtgärder för att begränsa dess klimatpåverkan. Koncernen noterar att vissa nyckeltal, särskilt avseende beräkningar av Scope 3-utsläpp, är föremål för osäkerhet i data till följd av beroende av information från tredjepartsleverantörer och aktörer i värdekedjan.

Riskbedömning: Bong befinner sig i ett tidigt skede av sitt hållbarhetsarbete. Under räkenskapsåret 2025 låg huvudfokus på att färdigställa identifieringen och bedömningen av väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter genom den dubbla väsentlighetsanalysen. Som en följd av detta har koncernen ännu inte gått vidare till efterföljande steg, såsom genomförandet av en klimatrelaterad scenarioanalys för att på ett heltäckande sätt bedöma identifierade fysiska risker och omställningsrisker. Bong planerar att genomföra en scenarioanalys under perioden 2026–2027, där olika utsläpps- och omställningsscenarier kommer att analyseras, i linje med kraven i ESRS E1.

Den dubbla väsentlighetsanalysen har trots detta varit avgörande för att identifiera ett brett spektrum av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker relaterade till klimatförändringar. Detta utgör en stabil grund för den kommande scenarioanalysen och bidrar till bedömningen av huruvida dessa risker kvarstår som väsentliga under olika klimatscenarier. Ytterligare information om identifierade risker och möjligheter återfinns i avsnittet ”Finansiell väsentlighet – risker och möjligheter” i tematisk standard E1.

E2: FÖRORENINGAR

Efter att ha genomfört en omfattande kartläggning av värdekedjan och en systematisk genomlysning av samtliga anläggningar har koncernen identifierat ett flertal påverkan, risker och möjligheter (IROs) inom samtliga delämnen i E2. Vid tillämpning av fastställda väsentlighetströsklar bedömdes dock endast den påverkan som härrör från luftföroreningar vara väsentlig uppströms- och nedströms i värdekedjan.

Luftföroreningar har identifierats som en betydande negativ påverkan i hela Bongs värdekedja. Denna påverkan uppstår huvudsakligen genom utsläpp i samband med produktion av massa och papper samt genom transporter av varor, både uppströms och nedströms. Även tjänsteresor bidrar till påverkan. Vidare förstärks luftkvalitetsproblemen genom hantering av pappersavfall, där förbränning eller kompostering av papper leder till utsläpp av koldioxid, medan nedbrytning av papper genererar metan, vilka båda är skadliga ur miljösynpunkt.

Massa- och pappersbruk på samtliga geografiska marknader släpper ut luftföroreningar såsom svaveloxider (SOx), kväveoxider (NOx) och partiklar (PM). På motsvarande sätt bidrar fartyg och lastbilar som används för transport av varor till försämrad luftkvalitet genom utsläpp av samma typer av föroreningar. Mot bakgrund av värdekedjeanalysen och identifieringen av påverkan är det tydligt att luftföroreningar huvudsakligen uppstår uppströms i leden av Bongs verksamhet.

Koncernen är specialiserad på produktion av kuvert och lättare pappersbaserade förpackningar vid elva fabriker. Som följd av detta är den totala volymen och intensiteten av luftutsläpp avsevärt lägre än de som genereras av större massa- och pappersbruk, även om vissa utsläpp fortfarande förekommer. Ett antal av dessa produktionsanläggningar är belägna inom ett avstånd om 1 till 10 kilometer från bostadsområden. Hittills har ingen direkt dialog förts med de lokala samhällen som är belägna i närheten av verksamheterna. Under det senaste året har Bong fokuserat på att identifiera koncernens väsentliga områden, och efter denna identifiering och bedömning kommer ytterligare åtgärder, som dialog med lokala samhällen, att behöva genomföras under kommande år.

Trots detta följer Bong strikt samtliga tillämpliga miljölagar, tillstånd och standarder, i syfte att säkerställa att närliggande samhällen inte påverkas negativt av koncernens verksamhet.

E5: RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI

Den DMA-metodologi som beskrivs under ESRS 2 IRO-1 har tillämpats konsekvent på samtliga ämnen, inklusive ESRS E5 (Resursanvändning och cirkulär ekonomi). Genom denna kartläggning av värdekedjan kunde Bong följa resursflöden, identifiera avfallsströmmar samt uppmärksamma utmaningar kopplade till hantering av återvunnet papper med fönsterfilm och limrester. Kartläggningen genomfördes genom dialog med interna intressenter inom Bong och utan användning av antaganden eller externa verktyg.

Efter genomförande av de fyra huvudsakliga stegen i den dubbla väsentlighetsanalysen (förståelse, identifiering, bedömning och fastställande) bedömdes de påverkan, risker och möjligheter (IROs) som uppnådde poäng över fastställda väsentlighetströsklar som väsentliga (3,3 för påverkanrelaterad väsentlighet och 3,5 för finansiell väsentlighet).

Påverkansbedömning

Massa- och pappersindustrin kännetecknas av betydande avfallsgenerering både uppströms i försörjningskedjorna och i produktionsprocesserna inom Bongs egen verksamhet. Därutöver uppstår betydande mängder avfall nedströms i värdekedjan, då både papper och förpackningar vanligtvis är engångsprodukter.

Över 90 procent av det totala avfall som genereras vid Bongs produktionsanläggningar går till materialåtervinning, medan resterande andel hanteras genom förbränning eller deponi i enlighet med gällande regelverk. Farligt avfall lagras inte på plats.

Mätningar vid anläggningarna visar att mängden avfall per producerad enhet var 9 procent lägre under 2024 jämfört med 2023, vilket förklaras av ett ökat fokus på avfallsminskning genom effektivare maskinpark och mer miljöanpassad produktdesign. Samtliga kemikalier som används i produktionen omhändertas i enlighet med regulatoriska krav, och restfärg samlas systematiskt in och återvinns.

23 Resursinflödet påverkas av papperets engångskaraktär, vilken kräver omfattande tillförsel av råvaror och resurser i tillverkningsprocessen. Bongs verksamhet är i hög grad beroende av dessa resurser, där inköp av finpapper uppskattas utgöra cirka 75 procent av koncernens totala kostnader. Detta beroende understryker vikten av effektiv resurshantering samt belyser både miljömässiga och ekonomiska aspekter kopplade till anskaffning och användning av centrala insatsvaror.

Produkternas engångsdesign påverkar även resursutflödet. Även om kuvert tekniskt sett är återvinningsbara, saknar vissa pappersbruk som hanterar återvunnet papper möjlighet att behandla material som innehåller fönsterfilm och limrester. I dessa fall rekommenderas att sådana kuvert hanteras som brännbart avfall. Majoriteten av Bongs förpackningsprodukter kan dock återvinnas som pappersförpackningar.

Riskbedömning

Mot bakgrund av det ökade globala fokuset på resursbevarande och det växande stödet för skydd av biologisk mångfald i lagstiftning bedömer Bong att koncernens affärsmodell är fortsatt robust, givet produkternas specialiserade karaktär. Samtidigt identifieras en risk för förseningar i tillgången till väsentliga råvaror, vilket kan leda till betydande störningar i leveranskedjan. Sådana störningar kan ha en negativ finansiell påverkan om koncernen inte kan uppfylla leveransåtaganden, med potentiella konsekvenser för relationer och anseende gentemot kunder.

Därutöver kan ökade regulatoriska krav på cirkulär produktion medföra behov av ytterligare investeringar för att integrera cirkulära processer i verksamheten. Även om den dubbla väsentlighetsanalysen har utgjort en viktig grund för identifiering av hållbarhetsrelaterade finansiella risker, behöver arbetet intensifieras under kommande år för att säkerställa koncernens långsiktiga motståndskraft.

Dialog med viktiga intressenter och påverkade samhällen

Dialog med intressenter och påverkade samhällen sker huvudsakligen på lokal nivå och utgör en integrerad del av identifieringsprocessen. Synpunkter som inhämtas genom denna dialog bidrar till utformningen av koncernens miljöstrategier och produktutveckling, i syfte att säkerställa att resurshanteringen är förenlig med lokalsamhällens förväntningar och övergripande hållbarhetsmål.

Exempel på detta är återvinningssamarbeten med kunder i Sverige samt medarbetardrivna avfallsinitiativ i Belgien, vilka illustrerar hur intressentdialog omsätts i praktiska tillämpningar inom den cirkulära ekonomin. Vidare återspeglar certifieringar såsom PEFC®, FSC®, Svanen, Der Blaue Engel och NF Environnement koncernens åtagande avseende ansvarsfull råvaruanskaffning och hållbar produktdesign, som ett resultat av dessa dialog- och engagemangsprocesser.

G1: ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE OCH ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

Identifieringen av påverkan, risker och möjligheter (IROs) avseende ansvarsfullt företagande och ansvarsfullt företagande har genomförts med samma kriterier och processer som tillämpats inom ramen för den övergripande dubbla väsentlighetsanalysen. Kartläggningen av värdekedjan användes för att avgränsa den egna verksamheten, samt uppströms- och nedströms aktiviteter, och för att identifiera centrala påverkade intressenter, i syfte att fastställa var i värdekedjan påverkan på ansvarsfullt företagande uppstår.

För att identifiera relevanta påverkan, risker och möjligheter genomfördes intervjuer och workshops med interna medarbetare. Vidare inhämtades återkoppling från ett urval av påverkade intressenter för att verifiera bedömningen av väsentlighet av de identifierade påverkan, riskerna och möjligheterna.

IRO-2 UPPLYSNINGSKRAV I ESRS-STANDARDER SOM OMFATTAS AV FÖRETAGETS HÅLLBARHETSFÖRKLARING

Bong har iakttagit de upplysningskrav (Disclosure Requirements) som anges i ESRS, vilka redovisas i innehållsindexet på sidan 26-28. Där inkluderas även en förteckning över samtliga datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning, i enlighet med vad som anges i Bilaga B till ESRS 2.Inom ramen för väsentlighetsbedömningen har koncernen fastställt att ESRS E3, E4, S3 och S4 inte utgör väsentliga ämnen. Följaktligen har inga upplysningskrav från de tillhörande tematiska standarderna inkluderats i hållbarhetsrapporten. Den dubbla väsentlighetsanalysen har genomförts i enlighet med ESRS 1, avsnitt 3.2, där samtliga identifierade påverkan, risker och möjligheter bedömts avseende både påverkanrelaterad väsentlighet och finansiell väsentlighet. Resultaten för ESRS E3, E4, S3 och S4 understeg fastställda tröskelvärden om 3,3 respektive 3,5, i enlighet med den metodik och de kriterier som beskrivs under avsnittet ”Beskrivning av processer för att identifiera och bedöma väsentliga påverkan, risker och möjligheter”. De upplysningskrav enligt ESRS som har beaktats vid upprättandet av hållbarhetsrapporten redovisas i dokumentets CSRD ‑ innehållsindex. Innehållsindexet nedan anger de avsnitt där respektive upplysningskrav återfinns.

Upplysningskrav och tillhörande datapunkt	SFDR referens	Pillar 3 referens	Referensvärdesförordningen EU Climate Law referens	Sida
ESRS 2 GOV-1 Styrelsens könsfördelning (punkt 21 d)	Indikator nr 13, Tabell #1, Bilaga 1		Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II	19
ESRS 2 GOV-1 Andel oberoende styrelseledamöter (punkt 21 e)			Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II	19
ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet (punkt 30)	Indikator nr 10, Tabell #3, Bilaga 1			20
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen (punkt 40 (d) (i)	Indikator nr 4, Tabell #1, Bilaga 1	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 Tabell 1 – Kvalitativ information om miljörisker , Tabell 2 – Kvalitativ information om sociala risker	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II	14
ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet relaterad till fossila bränslen (punkt 40 (d) (i)	Indikator nr 9, Tabell #2, Bilaga 1		Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II	14
ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet relaterad till kontroversiella vapen (punkt 40 (d) (iii)	Indikator nr 14, Tabell #1, Bilaga 1		Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818, artikel 12. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II	14
ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet relaterad till odling och produktion av tobak (punkt 40 (d) (iv)			Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818, artikel 12.1 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II	14
ESRS E1-1 Omställningsplan för att nå klimatneutralitet senast 2050 (punkt 14)			Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1	30
ESRS E1-1 Företag som är undantagna från Paris ‑ anpassade riktmärken (punkt 16 (g)		Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 Mall 1 – Verksamhet utanför handelslagret – Klimatrelaterad omställningsrisk: Kreditkvalitet för exponeringar per sektor, utsläpp och återstående löptid	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818, artikel 12.1 (d)–(g) samt artikel 12.2	30
ESRS E1-4 Mål för minskning av utsläpp av växthusgaser (punkt 34)	Indikator nr 4, Tabell #2, Bilaga 1	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatrelaterad omställningsrisk: Anpassningsmått	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818, artikel 6	30
ESRS E1-5 Energianvändning från fossila energikällor, uppdelad per energikälla (endast sektorer med hög klimatpåverkan) (punkt 38)	Indikator nr 5, Tabell #1 och Indikator nr 5 Tabell #2, Bilaga 1			31
ESRS E1-5 Energianvändning och energimix (punkt 37)	Indikator nr 5, Tabell #1, Bilaga 1			31
ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan (punkterna 40–43)	Indikator nr 6, Tabell #1, Bilaga 1			31
ESRS E1-6 Bruttoutsläpp av växthusgaser inom Scope 1, Scope 2 och Scope 3 samt totalt (punkt 44)	Indikator nr 1 och 2 Tabell #1, Bilaga 1	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 Mall 1 – Verksamhet utanför handelslagret – Klimatrelaterad omställningsrisk: Kreditkvalitet för exponeringar per sektor, utsläpp och återstående löptid	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818, artikel 5.1, artikel 6 samt artikel 8.1	31-33

Upplysningskrav och tillhörande datapunkt	SFDR referens	Pillar 3 referens	Referensvärdesförordningen EU Climate Law referens	Sida
ESRS E1-6 Bruttointensitet för utsläpp av växthusgaser (punkterna 53– 55)	Indikator nr 3, Tabell #1, Bilaga 1	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 Mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatrelaterad omställningsrisk: Anpassningsmått	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1	31-33
ESRS E5-5 Icke ‑ återvunnet avfall (punkt 37 (d))	Indikator nr 13, Tabell #2, Bilaga 1			37-38
ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall (punkt 39)	Indikator nr 9, Tabell #1, Bilaga 1			37-38
ESRS 2- SBM3 - S1 Risk för förekomst av tvångsarbete (punkt 14 (f))	Indikator nr 13, Tabell #3, Bilaga I			39
ESRS 2- SBM3 - S1 Risk för förekomst av barnarbete (punkt 14 (g))	Indikator nr 12, Tabell #3, Bilaga I			39
ESRS S1-1 Åtaganden avseende policys för mänskliga rättigheter (punkt 20)	Indikator nr 9, Tabell #3 och Indikator nr 11, Tabell #1, Bilaga I			39
ESRS S1-1 Policys för tillbörlig aktsamhet avseende frågor som omfattas av ILO:s åtta grundläggande konventioner (punkt 21)			Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II	39
ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förebygga människohandel (punkt 22)	Indikator nr 11, Tabell #3, Bilaga I			39
ESRS S1-1 Policy eller ledningssystem för förebyggande av arbetso- lyckor (punkt 23)	Indikator nr 1, Tabell #3 Bilaga I			39
ESRS S1-3 Mekanismer för hantering av klagomål och missförhållanden (punkt 32 (c)	Indikator nr 5, Tabell #3 Bilaga I			40
ESRS S1-14 Antal dödsfall samt antal och frekvens av arbetsrelaterade olyckor (punkt 88 (b) och (c)	Indikator nr 2, Tabell #3, Bilaga I		Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II	42
ESRS S1-14 Antal förlorade arbetsdagar till följd av skador, olyckor, döds- fall eller sjukdom (punkt 88 (e)	Indikator nr 3, Tabell #3, Bilaga I			42
ESRS G1-1 Åtaganden i förhållande till Förenta nationernas konvention mot korruption (punkt 10 (b)	Indikator nr 15, Tabell #3, Bilaga 1			43
ESRS G1-1 Skydd av visselblåsare (punkt 10 (d))	Indikator nr 6, Tabell #3, Bilaga 1			43

Förteckning över upplysningskrav – Innehållsindex

#	Standard	Tvärgående / Ämne	No.	Rapporteringsområde	Beteckning av upplysningskrav	Sida
1	ESRS 2	Allmänna upplysningar	BP-1	Allmänt	Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen	13
2	ESRS 2	Allmänna upplysningar	BP-2	Allmänt	Upplysningar avseende särskilda omständigheter	13-14
3	ESRS 2	Allmänna upplysningar	GOV-1	Styrning (GOV)	Förvaltnings, lednings- och tillsynsorganens roll	19
4	ESRS 2	Allmänna upplysningar	GOV-2	Styrning (GOV)	Information som tillhandahålls till samt hållbarhetsfrågor som behandlas av den rapporterande enhetens administrativa, ledande och övervakande organ	19-20
5	ESRS 2	Allmänna upplysningar	GOV-3	Styrning (GOV)	Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem	20
6	ESRS 2	Allmänna upplysningar	GOV-4	Styrning (GOV)	Förklaring om tillbörlig aktsamhet	20
7	ESRS 2	Allmänna upplysningar	GOV-5	Styrning (GOV)	Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering	21
8	ESRS 2	Allmänna upplysningar	SBM-1	Strategi och affärsmodell (SBM)	Strategi, affärsmodell och värdekedja	14-17
9	ESRS 2	Allmänna upplysningar	SBM-2	Strategi och affärsmodell (SBM)	Intressenters intressen och synpunkter	17
10	ESRS 2	Allmänna upplysningar	SBM-3	Strategi och affärsmodell (SBM)	Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmo- dell	17-18
11	ESRS 2	Allmänna upplysningar	IRO-1	Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO)	Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga påverkan, risker och möj- ligheter	21-23
12	ESRS 2	Allmänna upplysningar	IRO-2	Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO)	Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring	23-28
17	ESRS E1	Klimatförändringar	GOV-3	Styrning (GOV)	Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem	20
18	ESRS E1	Klimatförändringar	E1-1	Strategi och affärsmodell (SBM)	Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar	30
19	ESRS E1	Klimatförändringar	SBM-3	Strategi och affärsmodell (SBM)	Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmo- dell	30
20	ESRS E1	Klimatförändringar	IRO-1	Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO)	Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga klimatrelaterade påverkan, risker och möjligheter	22
21	ESRS E1	Klimatförändringar	E1-2	Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO)	Policys relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar	30
22	ESRS E1	Klimatförändringar	E1-3	Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO)	Åtgärder och resurser kopplade till policys för begränsning av och anpassning till klimatföränd- ringar	30
23	ESRS E1	Klimatförändringar	E1-4	Mått och mål (MT)	Mål relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar	30
24	ESRS E1	Klimatförändringar	E1-5	Mått och mål (MT)	Energianvändning och energimix Energianvändning och energimix – energiintensitet baserad på nettoomsättning	31
25	ESRS E1	Klimatförändringar	E1-6	Mått och mål (MT)	Brutto ‑ utsläpp av växthusgaser inom Scope 1, Scope 2 och Scope 3 samt totalt Intensitet för utsläpp av växthusgaser baserad på nettoomsättninge	31-34
:---	:---	:---
ESRS E1 Klimatförändringar	E1-7 Mått och mål (MT) Avskiljning av växthusgaser samt begränsningsprojekt finansierade genom koldioxidkrediter	34
ESRS E1 Klimatförändringar	E1-8 Mått och mål (MT) Intern koldioxidprissättning	34
ESRS E1 Klimatförändringar	E1-9 Mått och mål (MT) Förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker samt potenti- ella klimatrelaterade möjligheter	Infasning
ESRS E2 Föroreningar	IRO-1 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga föroreningsrelaterade på- verkan, risker och möjligheter	22
ESRS E2 Föroreningar	E2-1 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Policys relaterade till föroreningar	35
ESRS E2 Föroreningar	E2-2 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Åtgärder och resurser relaterade till föroreningar	35
ESRS E2 Föroreningar	E2-3 Mått och mål (MT) Mål relaterade till föroreningar	35
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	IRO-1 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga påverkan, risker och möj- ligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi	22
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	E5-1 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Policys relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi	36
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	E5-2 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi	36
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	E5-3 Mått och mål (MT) Mål relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi	37
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	E5-4 Mått och mål (MT) Resursinflöden	37
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	E5-5 Mått och mål (MT) Resursutflöden, Resursutflöden – Produkter och material, Resursutflöden – Avfall	37
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	E5-6 Mått och mål (MT) Förväntade finansiella effekter av väsentliga påverkan, risker och möjligheter kopplade till re- sursanvändning och cirkulär ekonomi	Infasning
ESRS S1 Den egna arbetskraften	SBM-2 Strategi och affärsmodell (SBM) Intressenters intressen och synpunkter	17
ESRS S1 Den egna arbetskraften	SBM-3 Strategi och affärsmodell (SBM) Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmo- dell	39
ESRS S1 Den egna arbetskraften	S1-1 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Policys relaterade till den egna arbetsstyrkan	39
ESRS S1 Den egna arbetskraften	S1-2 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Processer för dialog med den egna arbetsstyrkan och arbetstagarnas företrädare avseende på- verkan	39-40
ESRS S1 Den egna arbetskraften	S1-3 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Processer för att avhjälpa negativa påverkan samt kanaler för den egna arbetsstyrkan att fram- föra klagomål och synpunkter	40
ESRS S1 Den egna arbetskraften	S1-4 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Åtgärder för att hantera väsentlig påverkan på den egna arbetsstyrkan samt tillvägagångssätt för att hantera väsentliga risker och tillvarata väsentliga möjligheter kopplade till den egna ar- betsstyrkan, inklusive effektiviteten av dessa åtgärder	40-41
ESRS S1 Den egna arbetskraften	S1-5 Mått och mål (MT) Mål relaterade till hantering av väsentliga negativa påverkan, främjande av positiva påverkan samt hantering av väsentliga risker och möjligheter	41
ESRS S1 Den egna arbetskraften	S1-6 Mått och mål (MT) Uppgifter om företagets anställda	41

Standard Tvärgående / Ämne No. Rapporteringsområde Beteckning av upplysningskrav Sida

No.	Rapporteringsområde	Beteckning av upplysningskrav	Sida
65	ESRS S1 Den egna arbetskraften	S1-7 Mått och mål (MT) Egenskaper hos icke ‑ anställda arbetstagare inom den egna arbetsstyrkan	Infasning
72	ESRS S1 Den egna arbetskraften	S1-14 Mått och mål (MT) Nyckeltal avseende hälsa och säkerhet	42
76	ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan	SBM-2 Strategi och affärsmodell (SBM) Intressenters intressen och synpunkter	Infasning
77	ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan	SBM-3 Strategi och affärsmodell (SBM) Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmo- dell	Infasning
78	ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan	S2-1 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Policys relaterade till arbetstagare i värdekedjan	Infasning
79	ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan	S2-2 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Processer för dialog med arbetstagare i värdekedjan avseende påverkan	Infasning
80	ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan	S2-3 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Processer för att avhjälpa negativa påverkan samt kanaler för arbetstagare i värdekedjan att framföra klagomål och synpunkter	Infasning
81	ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan	S2-4 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Åtgärder för att hantera väsentlig påverkan på arbetstagare i värdekedjan samt tillvägagångs- sätt för att hantera väsentliga risker och tillvarata väsentliga möjligheter, inklusive effektivite- ten i dessa åtgärder	Infasning
82	ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan	S2-5 Mått och mål (MT) Mål relaterade till hantering av väsentliga negativa påverkan, främjande av positiva påverkan samt hantering av väsentliga risker och möjligheter	Infasning
97	ESRS G1 Ansvarsfullt företagande	GOV-1 Styrning (GOV) Förvaltnings, lednings- och tillsynsorganens roll	19
98	ESRS G1 Ansvarsfullt företagande	IRO-1 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga påverkan, risker och möj- ligheter	23
99	ESRS G1 Ansvarsfullt företagande	G1-1 Hantering av påverkan, risker och möjligheter (IRO) Policys för ansvarsfullt företagande och företagskultur	43

Miljöinformation

Inledning: Bong bedriver verksamhet vid elva produktionsanläggningar i Västra och Centraleuropa, där kuvert och lättare förpackningar produceras. De tillverkningsaktiviteter som bedrivs inom koncernens egen verksamhet är inte föremål för krav på miljötillstånd enligt tillämplig lokal lagstiftning. Den miljöpåverkan som härrör från den egna verksamheten är relativt begränsad i jämförelse med tidigare led i värdekedjan, såsom skogsbruk, produktion av finpapper samt elproduktion för papperskonvertering. Bong strävar efter att minska energiförbrukning, materialanvändning och avfallsgenerering i sina tillverkningsprocesser. De största möjligheterna till miljöförbättring identifieras i inköp av finpapper från etablerade och ansedda leverantörer i Norden och övriga delar av EU, samt genom fortsatta insatser för att minska energianvändning och avfall vid produktionsanläggningarna. Koncernens största produktionsenheter är certifierade enligt ISO 14001 och ISO 9001, vilket säkerställer att miljörelaterade arbetssätt är väl strukturerade, dokumenterade, uppföljda och utvärderade. ISO 9001 är en internationellt erkänd standard för kvalitetsledningssystem. Den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) har möjliggjort för koncernen att identifiera och förstå de påverkan, risker och möjligheter (IROs) som är kopplade till klimatförändringar. Analysen utgör grunden för att rikta Bongs strategiska insatser mot de klimatrelaterade områden där koncernen har störst möjlighet att påverka.

ESRS E1: KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Förteckning över de påverkan, risker och möjligheter som bedömts som väsentliga för Bong efter tillämpning av fastställda väsentlighetströsklar.

Påverkansväsentlighet:

Delämne	Typ av påverkan	Beskrivning av påverkan	Värdekedja	Tidshorisont
E1- Begränsning av klimatförändringar	Faktisk negativ påverkan	Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av direkta utsläpp av växthusgaser (GHG) som uppstår vid tillverkning av massa ‑ och pappersprodukter samt transporter av varor uppströms i värdekedjan, vid tillverkning av kuvert och förpackningar inom den egna verksamheten, samt vid distribution av varor nedstr öms i värdekedjan, genom hela värdekedjan.	Genom hela värdekedjan	Samtliga tidshorisonter
E1- Energi	Faktisk negativ påverkan	Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av beroende av fossilbaserade energikällor samt energiintensiva processer kopplade till råmaterial, transporter av varor både uppströms och nedströms i värdekedjan, samt energiförbrukning inom den egna verksamheten.	Genom hela värdekedjan	Samtliga tidshorisonter

Finansiell väsentlighet – risker och möjligheter

Delämne	Risk / Möjlighet	Beskrivning av risk eller möjlighet	Fysisk risk / Omställningsrisk	Värde-kedja	Typ av finansiell effekt	Tidshorisont
E1- Energi	Risk	Risk för ökade energipriser till följd av volatilitet inom energisektorn. Fluktuationer på energimarknaderna, såsom förändringar i bränslekostnader eller störningar i energiförsörjningen, kan leda till ökade kostnader uppströms i värdekedjan (genom högre råvarupriser), inom den egna verksamheten, samt nedströms i vär- dekedjan (genom ökade transportkostnader).	Omställning	Uppströms	Kassaflöde	Medellång sikt (1–5 år)
E1- Begränsning av klimatförändringar	Risk	Risk för ökade råvarupriser till följd av strängare regleringar av utsläppsintensiva industrier, såsom höjda koldioxidskatter, uppströms i värdekedjan. Skärpta klimat ‑ och miljökrav kan leda till ökade produktions- kostnader hos leverantörer, vilka kan föras vidare till företaget genom högre inköpspriser på råmaterial.	Omställning	Genom hela värdekedjan	Kassaflöde	Medellång sikt (1–5 år)
E1- Anpassning till klimatförändringar	Risk	Risk för ökade temperaturer och högre luftfuktighet till följd av klimatförändringar, vilket kan negativt påverka produktionsprocesser inom den egna verksamheten.

Risk	Fysisk/Omställning	Egen verksamhet/Uppströms	Tillgång till finansiering eller kapitalkostnad	Tidshorisont
E1- Anpassning till klimatförändringar	Fysisk	Egen verksamhet	Tillgång till finansiering eller kapitalkostnad	Medellång sikt (1–5 år)

Risk för ökad sårbarhet hos skogar för skogsbränder till följd av klimatförändringar, vilket kan begränsa tillgången till råmaterial och leda till ökade råvarupriser. Detta kan i sin tur medföra störningar i leveranskedjan samt förlust av försäljning till följd av bristande råvarutillgång och leveransförmåga.

Risk	Fysisk/Omställning	Egen verksamhet/Uppströms	Finansiell prestation	Tidshorisont
E1- Energi	Fysisk	Uppströms	Finansiell prestation	Medellång sikt (1–5 år)

Möjlighet för företaget att uppnå kostnadsbesparingar genom att prioritera energieffektiviserande åtgärder inom den egna verksamheten. Genom att fokusera på mer hållbara arbetssätt, såsom optimering av energianvändning och införande av energieffektiv teknik, kan företaget väsentligt minska sina operativa kostnader.

Möjlighet	Fysisk/Omställning	Egen verksamhet/Uppströms	Kassaflöde	Tidshorisont
E1- Energi	Omställning	Egen verksamhet	Kassaflöde	Medellång sikt (1–5 år)

30

E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar:

Bong har för närvarande ingen formell omställningsplan för att begränsa klimatförändringar. Koncernen är dock medveten om vikten av att etablera ett strukturerat angreppssätt för att hantera klimatrelaterade utmaningar och har åtagit sig att utveckla en sådan plan. Arbetet med att ta fram och implementera en heltäckande omställningsplan planeras att inledas under 2026. Under denna period avser Bong att påbörja anpassningen av sitt klimatarbete till vetenskapligt baserade mål, för att säkerställa att strategier och mål ligger i linje med den senaste vetenskapliga vägledningen. Bolaget betraktar detta som ett avgörande steg för att uppnå långsiktig hållbarhet och för att möta intressenters förväntningar avseende klimatarbete.

Eftersom klimatförändringar identifierades som ett väsentligt ämne i den dubbla väsentlighetsanalysen adresseras klimatrelaterade frågeställningar i nuläget genom koncernens övergripande hållbarhetsarbete. Detta omfattar bland annat utveckling av rapportering av växthusgasutsläpp, dialog och samarbete med leverantörer samt det pågående arbetet med att etablera ett klimatramsverk i linje med SBTi. Detta arbete förväntas stödja en gradvis integrering av omställningsplanering i bolagets strategi och beslutsfattande, inklusive framtida målformulering och genomförande.

E1.ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Bong har ännu inte genomfört någon resiliensanalys eller klimatscenarioanalys för att identifiera klimatrelaterade fysiska risker och omställningsrisker. Den dubbla väsentlighetsanalysen har utgjort grunden för identifieringen av dessa risker, men ytterligare analys genom en mer omfattande scenarioanalys bedöms vara nödvändig framöver. På grund av tidsmässiga begränsningar och föränderliga regulatoriska krav prioriterade koncernen under året en korrekt beräkning av utsläpp av växthusgaser (GHG) samt implementering av tillhörande mjukvarulösningar framför genomförandet av en klimatscenarioanalys. Med beaktande av betydelsen av en sådan analys planerar Bong att genomföra denna under nästkommande år, med ambitionen att fördjupa förståelsen för processen och vid behov anlita extern expertis. Detta tillvägagångssätt är i linje med koncernens åtaganden inom Science Based Targets initiative (SBTi) och återspeglar fokus på att stärka kärnan i utsläppsrapporteringen som grund för framtida klimatarbete avseende resiliens.

Samtliga produktionsanläggningar som förvaltas av Bong har dock genomgått en riskbedömning utförd av Aon, ett ledande bolag inom riskrådgivning och försäkringsförmedling. Baserat på resultaten från dessa externa bedömningar uppfattas koncernen för närvarande inte vara exponerad för väsentliga risker kopplade till naturkatastrofer eller andra miljörelaterade faror vid sina produktionsanläggningar. Detta tillvägagångssätt säkerställer att Bong har kännedom om potentiella riskexponeringar även i avsaknad av en intern klimatscenarioanalys. Samtidigt kvarstår behovet av löpande uppföljning och proaktiv riskhantering, särskilt i takt med att klimatrelaterade risker fortsätter att utvecklas och tillmäts ökad betydelse av såväl intressenter som tillsynsmyndigheter.

Vid nuläget har inget specifikt omfattnings- eller genomförandeupplägg fastställts för en framtida scenarioanalys. Detta återspeglar den tidiga mognadsgraden i koncernens klimatrelaterade arbete. Klimatrelaterad riskhantering sker därför för närvarande på en övergripande nivå genom bredare hållbarhets- och verksamhetsstyrning, snarare än genom scenariobaserade analyser av motståndskraft under olika klimatbanor.

E1-2 – Strategier och styrdokument avseende begränsning av och anpassning till klimatförändringar

Bong har ännu inte implementerat några särskilda interna styrdokument eller policys som specifikt adresserar begränsning av klimatförändringar, klimatanpassning, energieffektivisering eller användning av förnybar energi. Koncernen planerar dock att etablera sådana policys inom en snar framtid, i linje med det pågående arbetet inom Science Based Targets initiative (SBTi). Bolagets övergripande uppförandekod, som bygger på principerna i FN:s Global Compact, främjar aktivt åtgärder för förbättrat miljöansvar och uppmuntrar till utforskning och införande av miljömässigt hållbara tekniker inom organisationen.

Även om en samlad hållbarhetsrapport tas fram för hela koncernen har vissa affärsregioner och affärsenheter, såsom Bong South Europe & Retail, gått längre genom att publicera egna anpassade hållbarhetsrapporter. Dessa rapporter delar praktiska erfarenheter och exempel på framgångsrika regionala hållbarhetsinitiativ och bidrar till att stödja koncernens övergripande hållbarhetsstrategi samt vägleda framtida policy- och strategiarbete på koncernnivå. Exempelvis inkluderar CSR-policyn som har utvecklats av Bong South Europe & Retail specifika mål kopplade till begränsning av klimatförändringar och energieffektivitet. Ytterligare information om dessa mål och tillhörande initiativ återfinns i avsnitt E1-4: Mål relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Specifika klimatpolicys har ännu inte antagits på koncernnivå, då bolaget fortfarande befinner sig i en uppbyggnadsfas vad gäller klimatstyrning och utveckling av de SBTi-anpassade processer som krävs för ett formellt policyantagande.

E1-3 – Åtgärder och resurser kopplade till klimatrelaterade policys

Bong avser att fastställa de specifika åtgärder som krävs för att hantera begränsning av klimatförändringar först efter att vetenskapligt baserade mål för minskning av växthusgasutsläpp har etablerats under 2026. Detta tillvägagångssätt syftar till att säkerställa att åtgärderna är väl anpassade till aktuell vetenskaplig vägledning och effektivt bidrar till långsiktiga hållbarhetsmål. På liknande sätt som för klimatpolicys har Bong South Europe & Retail initierat lokala insatser inom inköp, transporter och energi i syfte att minska sitt koldioxidavtryck, vilket stödjer koncernens övergripande miljömål.

Koncernen har ännu inte definierat några koncerngemensamma åtgärder för klimatomställning, då ramverket för klimatarbetet fortfarande är under utveckling och framtida åtgärder avses anpassas till de vetenskapligt baserade mål som planeras att fastställas under 2026. Fram till dess bedrivs klimatrelaterat arbete med stöd av befintliga resurser, inklusive CSRD-projektgruppen (främst CFO och Head of CFO Office), insamling av GHG-data, lokala operativa initiativ samt övergripande ledning och uppföljning. Dessa arrangemang används i nuläget för att hantera klimatrelaterade risker på en generell nivå och för att stödja identifieringen av framtida åtgärder.

E1-4 – Mål relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar

Utöver det pågående arbetet med att färdigställa vetenskapligt baserade mål för minskning av utsläpp av växthusgaser (GHG) inom samtliga tre scopar under 2026 har Bong ännu inte fastställt några ytterligare klimatrelaterade mål inom specifika områden såsom användning av förnybar energi, energieffektivisering eller andra indikatorer för miljöprestanda. Koncernens fokus ligger i nuläget på att etablera en robust grund för klimatstrategin, med avsikten att successivt införa ytterligare mål inom närliggande områden när de övergripande GHG-målen är på plats och operativ erfarenhet har uppnåtts.

När Bong formellt har fastställt sina policys och åtgärder avser koncernen att följa upp och utvärdera deras effektivitet i förhållande till hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter. För närvarande saknas särskilda processer för att systematiskt följa upp effektiviteten i policys och åtgärder kopplade till väsentliga påverkan, risker och möjligheter enligt ESRS E1, utöver den årliga översynen och återgodkännandet av samtliga policys av styrelsen.

Inom Bong South Europe & Retail, i linje med den övergripande ansatsen till policys och åtgärder, har ett ambitiöst mål satts att minska elförbrukningen med 50 procent vid den största produktionsanläggningen mellan 2021 och 2023. Genom en rad interna initiativ, inklusive identifiering och tätning av läckage i tryckluftssystem, sänkning av tryck i vakuumanläggningar, investeringar i mer energieffektiv maskinutrustning, anpassning av arbetstider samt alternativa lösningar för transporter av spillpapper, uppnåddes en minskning av elanvändningen om 46 procent under perioden. Resultatet innebar att verksamheten kom mycket nära det uppsatta målet och illustrerar värdet av riktade lokala åtgärder, samt visar att betydande framsteg kan göras även innan koncerngemensamma policys har etablerats.Bong har ännu inte fastställt några formella klimatrelaterade mål på koncernnivå, då bolaget fortsatt befinner sig i utveckling av sitt klimatramsverk och de SBTi-anpassade processer som krävs för strukturerad målformulering. I avsaknad av formella mål följs utvecklingen i nuläget upp på en övergripande nivå genom utbyggnad av GHG-rapportering, intern styrning och lokala klimatrelaterade initiativ. Över tid förväntar sig Bong att införa vetenskapligt baserade utsläppsminskningsmål samt tillhörande operativa mål för att stödja genomförandet. När klimatrelaterade åtgärder och policys har etablerats förväntas deras effektivitet följas upp genom utsläppsdata, uppföljning av genomförande samt styrnings- och uppföljningsprocesser kopplade till koncernens övergripande hållbarhetsstyrning.

31

E1-5 – Energianvändning och energimix

Energianvändning och energimix (DR E1-5)	Enhet	2025
(1) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter (MWh)	MWh	0
(2) Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (MWh)	MWh	731
(3) Bränsleförbrukning från naturgas (MWh)	MWh	2 988
(4) Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh)	MWh	0
(5) Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från fossila källor (MWh)	MWh	24 048
(6) Total fossil energiförbrukning (MWh) (beräknad som summan av posterna 1–5)	MWh	27 767
Andel fossila energikällor av den totala energiförbrukningen (%)	%	96,28
(7) Förbrukning från kärnkraftskällor (MWh)	MWh	1 072
Andel kärnkraft av den totala energiförbrukningen (%)	%	3,72
(8) Bränsleförbrukning från förnybara energikällor, inklusive biomassa (inklusive industriellt och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas m.m.) (MWh)	MWh	0
(9) Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från förnybara källor (MWh)	MWh	0
(10) Förbrukning av egenproducerad icke-bränslebaserad förnybar energi (MWh)	MWh	0
(11) Total förnybar energiförbrukning (MWh) (beräknad som summan av posterna 8–10)	MWh	0
Andel förnybara energikällor av den totala energiförbrukningen (%)	%	0
Total energiförbrukning (MWh) (beräknad som summan av posterna 6 och 7)	MWh	28 838

Mot bakgrund av att tillverkning utgör en central del av koncernens verksamhet identifierades energiförbrukning som ett betydande område för miljöpåverkan i den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA). Under kommande år åtar sig Bong att uppnå en högre grad av transparens och precision i rapporteringen av energianvändning. Ett av de huvudsakliga målen är att tillhandahålla en tydligare uppdelning av användningen av förnybar energi, så att intressenter kan särskilja mellan energi som används som bränsle, energi som köps in från externa leverantörer samt energi som egenproduceras genom icke-bränslebaserade förnybara energikällor.

Genom detta mer detaljerade angreppssätt avser koncernen att tydliggöra de specifika bidragen och rollerna för olika former av förnybar energi inom den egna verksamheten, vilket i sin tur förväntas stärka kvaliteten och tillförlitligheten i koncernens hållbarhetsrapportering.

Då tillverkningsverksamhet ingår i en sektor med hög klimatpåverkan har Bong redovisat sin energiintensitet, vilken beräknas genom att dividera den totala energiförbrukningen med koncernens nettoomsättning. Detta nyckeltal ger intressenter en tydlig bild av hur effektivt energi används i förhållande till det ekonomiska utfallet och fungerar som ett jämförelsetal för att följa förbättringar i energiprestanda över tid.

Energiintensitet per nettoomsättning

Intensitet
Total energiförbrukning från verksamheter inom sektorer med hög klimatpåverkan per nettoomsättning från verksamheter inom sektorer med hög klimatpåverkan (MWh/MSEK)	15,94

Not: Bongs årsredovisning innehåller en detaljerad uppdelning av koncernens nettoomsättning.

Koncernen producerar ingen fossilbaserad energi vid någon av sina produktionsanläggningar, vilket ytterligare understryker Bongs åtagande om en mer hållbar och ren energiprofil. På grund av avsaknad av avtalsmässiga instrument rapporteras ingen användning av förnybar energi för räkenskapsåret 2025. Framåtblickande överväger bolaget aktivt installation av solpaneler även vid övriga produktionsanläggningar. Detta initiativ syftar till att möjliggöra en smidigare övergång till hållbara energikällor, samtidigt som koncernens energioberoende stärks.

Metod:
Data avseende energiförbrukning inhämtas i huvudsak från leverantörsfakturor och interna system, med ett mycket begränsat inslag av antaganden eller uppskattningar. Elförbrukning registreras baserat på fakturerade uppgifter. I de fall detaljerad information saknas fördelas förbrukningen med utgångspunkt i genomsnittliga värden per leverantör eller per land. För mindre, hyrda kontorslokaler där el ingår i hyran används landsspecifika genomsnittsvärden för elförbrukning. Dessa fall bedöms vara av begränsad omfattning och har därför obetydlig påverkan på den övergripande rapporteringen. Utöver dessa fördelningar görs inga väsentliga antaganden i beräkningen av energidata.

E1-6 – Bruttoutsläpp av växthusgaser inom Scope 1, Scope 2, Scope 3 samt totalt

Bong har lagt grunden för att kunna fullständigt rapportera sina koldioxidutsläpp (CO₂) inom samtliga utsläppsscope av växthusgaser (GHG) från och med räkenskapsåret 2025. För att uppnå detta mål har koncernen under det senaste året fokuserat på att utveckla en ändamålsenlig och robust metodik för utsläppsrapportering. Arbetet har krävt nära samarbete och aktivt engagemang från samtliga produktionsanläggningar och kontorsenheter globalt, i takt med att nödvändiga data har samlats in och harmoniserats för att möjliggöra en korrekt, jämförbar och transparent rapportering.

En central del i detta arbete har varit etableringen av ett centraliserat rapporteringssystem. Systemet är utformat för att effektivt stödja koncernen i att insamla, konsolidera och validera data avseende CO₂-utsläpp från ett flertal olika källor, genom att sammanföra all information i en gemensam plattform. Under innevarande räkenskapsår har fokus legat på att implementera och vidareutveckla detta system för att säkerställa att rapporteringsprocesserna är tillförlitliga, spårbara och skalbara, i takt med att koncernens hållbarhetsarbete utvecklas.

32

Parallellt har Bong påbörjat insamling av ursprungsgarantier för förnybar el (Renewable Energy Certificates, RECs) vid anläggningar som köper in förnybar elektricitet. Detta kommer att möjliggöra en mer korrekt rapportering samt en tydlig åtskillnad mellan platsbaserade och marknadsbaserade utsläpp inom Scope 2, i enlighet med gällande rapporteringspraxis.

För att säkerställa att rapporteringen är förenlig med internationellt erkända bästa praxis och för att tydligt visa koncernens åtagande för klimatansvar har Bong även fattat beslut om att ansluta sig till vetenskapligt baserade mål (Science Based Targets, SBTs) för sina CO₂-utsläpp. Dessa mål kommer att fungera som vägledning för koncernens dekarboniseringsstrategi och säkerställa att utsläppsminskningsinsatserna är i linje med globalt etablerade ambitioner för att begränsa den globala uppvärmningen. Genom dessa åtgärder stärker Bong sin ställning som en transparent och ansvarsfull aktör inom tillverkningssektorn, visar beredskap att möta ökade krav från intressenter och bidrar på ett meningsfullt sätt till det globala arbetet för att motverka klimatförändringar.

Koncernens utsläpp inom samtliga tre scopar för räkenskapsåret 2025 redovisas nedan:

33

Retrospektiv	Delmål och målår	Basår	2025 Utfall	2025	2030 - 2050	Årligt procentuellt mål / Basår
Scope 1 utsläpp av växthusgaser
Brutto Scope 1 utsläpp av växthusgaser (tCO2eq)	803	803	803,37	inga mål satta än	inga mål satta än	-
Andel av Scope 1 utsläpp av växthusgaser som omfattas av reglerade utsläppshandelssystem (%)	0%	0%	0%	-	-	-
Scope 2 utsläpp av växthusgaser
Brutto Scope 2 utsläpp av växthusgaser, platsbaserad metod (tCO2eq)	5 646	5 646	5 645,95	-	-	-
Brutto Scope 2 utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserad metod (tCO2eq)	10 977	10 977	10 977,47	inga mål satta än	inga mål satta än	-
Väsentliga scope 3 utsläpp av växthusgaser
Totala brutto indirekta utsläpp av växthusgaser, Scope 3 (tCO2eq)	162 154	162 154	162 154,27	inga mål satta än	inga mål satta än	-
1. Inköpta varor och tjänster	135 144	135 144	135 143,63	-	-	-
2. Kapitalvaror	1 445	1 445	1 445,07	-	-	-
3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (som inte ingår i Scope 1 eller Scope 2)	873	873	872,81	-	-	-
4. Uppströms transporter och distribution	6 675	6 675	6 675,25	-	-	-
5. Avfall som genereras i verksamheten	180	180	180,45	-	-	-
6. Tjänsteresor	0	0	0	-	-	-
7. Medarbetarnas pendling	684	684	683,84	-	-	-
8. Uppströms leasade tillgångar	0	0	0	-	-	-
9. Nedströms transporter och distribution	9	9	8,80	-	-	-
10. Bearbetning av sålda produkter	0	0	0	-	-	-
11. Användning av sålda produkter	0	0	0	-	-	-
12. Hantering vid livscykelns slut av sålda produkter	17 144	17 144	17 144,42	-	-	-
13. Nedströms leasade tillgångar	0	0	0	-	-	-
14. Franchiser	0	0	0	-	-	-
15. Investeringar	0	0	0	-	-	-
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserad metod) (tCO2eq)	168 604	168 604	168 603,59	-	-	-
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserad metod) (tCO2eq)	173 935	173 935	173 935,11	inga mål satta än	inga mål satta än	-

Datakvalitet	Scope 1 & 2	Scope 3	Scope 1 and 2 %	Scope 3 %
Primärdata	17 000,63	137 614,65	98%	85%
Sekundärdata	415,53	24 578,60	2%	15%
			100%	100%

34

Utsläppsintensitet:
Total platsbaserad utsläppsintensitet av växthusgaser (tCO2eq/MSEK)	93.2
Total marknadsbaserad utsläppsintensitet av växthusgaser (tCO2eq/MSEK)	96.1

Not: Bongs årsredovisning innehåller en detaljerad uppdelning av koncernens nettoomsättning.

Metodbegränsningar:
Metoden organisatorisk kontroll har valts för att fastställa de organisatoriska systemgränserna.Valet baseras på att Bong har operativ kontroll över de enheter som inkluderas i den finansiella rapporteringen och att koncernen inte har investeringar, såsom ägarandelar, i andra bolag utanför den finansiella rapporteringskretsen. Totalt har 24 bolag identifierats som stående under Bongs operativa kontroll. Samtliga kategorier inom Scope 1 och Scope 2 har bedömts vara väsentliga för Bong. Inom Scope 3 har kategorierna 3.1, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.7, 3.9 och 3.12 bedömts som väsentliga. Scope 3.6 har identifierats som relevant för verksamheten men bedömts som icke-väsentlig på grund av den begränsade aktivitetsnivån. Kategorierna 3.8, 3.10, 3.11, 3.13, 3.14 och 3.15 har bedömts som icke-väsentliga till följd av avsaknad av hänförliga aktiviteter inom Bong-koncernen.

Metod:

Scope 1

Utsläpp inom Scope 1 omfattar utsläpp från köldmedier, bränsleförbrukning i fordon, dieseldrivna maskiner samt användning av naturgas för uppvärmning.

Naturgas för uppvärmning (stationär förbränning) - Energiförbrukning har rapporterats i kWh per enhet. Två bolag – i Belgien respektive Storbritannien – rapporterade kostnadsbaserade data, vilka inte direkt kunde omräknas till aktivitetsdata. För dessa enheter har energiförbrukningen i kWh estimerats genom att tillämpa energiintensitet (kWh/m²) från jämförbara kontorslokaler multiplicerat med den hyrda kontorsytan. Utsläppen har därefter beräknats med hjälp av utsläppsfaktorer från DEFRA, baserat på den uppskattade energiförbrukningen.

Dieseldrivna maskiner (stationär förbränning) - Aktivitetsdata i form av förbrukade liter diesel har rapporterats för två kontor med dieseldrivna maskiner. För att beräkna utsläppen har en genomsnittlig utsläppsfaktor för biobränsleblandning från DEFRA tillämpats.

Tjänstebilar (mobil förbränning) - Tjänstebilar som drivs med fossilt bränsle redovisas inom Scope 1, medan elbilar redovisas inom Scope 2. Data har samlats in baserat på bränsleförbrukning, körsträcka eller kostnadsuppgifter. Utsläpp från bränsleförbrukning har beräknats med DEFRA-utsläppsfaktorer specifika för respektive bränsletyp. När körsträckedata har använts har motsvarande emissionsfaktorer prioriterats. Om bränsletyp saknades antogs diesel av försiktighetsskäl. Vid kostnadsbaserade data har genomsnittliga lokala bränslepriser analyserats för att uppskatta inköpta liter, med samma konservativa antagande om diesel vid okänd bränsletyp.

Köldmedier (flyktiga utsläpp) - Data avseende påfyllning av köldmedier från år 2020 har använts för två produktionsanläggningar i Tyskland.

Scope 2

Scope 2 omfattar utsläpp från inköpt elektricitet, värme och kyla.

Inköpt elektricitet för kontor och anläggningar - Elförbrukning har rapporterats i MWh för samtliga enheter, med undantag för två platser i Italien och Storbritannien där konsumtionen estimerades via energiintensitet (kWh/m²) för jämförbara kontorslokaler multiplicerat med hyrd yta. Utsläppen har beräknats med AIB-utsläppsfaktorer för 2025, enligt både platsbaserad och marknadsbaserad metod. Vid avsaknad av avtalsbaserade instrument har respektive lands residualmix tillämpats.

Inköpt värme - Bong köper värme i form av fjärrvärme för ett fåtal enheter. Majoriteten av enheterna erhåller uppvärmning via elektricitet, vilket redovisas under inköpt elektricitet. Värmedata rapporterades i kWh, med tillämpning av en genomsnittlig utsläppsfaktor för fjärrvärme. För den belgiska enheten estimerades energiförbrukningen genom skalning av energi per m² från ett jämförbart kontor. DEFRA-utsläppsfaktorer användes.

Fjärrkyla - Den italienska enheten köper fjärrkyla. Då tillförlitliga emissionsfaktorer för fjärrkyla i Italien är svåråtkomliga och generellt mycket låga, har WTT-utsläpp från residualmixen för elektricitet använts som lämplig proxy.

Elbilar (EV) - Förbrukning från elbilar har rapporterats både i kWh och i km. För kWh-data har både plats- och marknadsbaserade metoder tillämpats. För marknadsbaserad metod användes residualfaktorn. En enhet rapporterade körsträcka, varpå en generell DEFRA-utsläppsfaktor tillämpades.

Scope 3

Scope 3.1 Inköpta varor och tjänster - En kombination av aktivitetsbaserad data och kostnadsbaserad data har använts. Utsläppsfaktorer har tillämpats med hjälp av en kombination av DEFRA, kostnadsbaserade utsläppsfaktorer från U.S. Environmental Protection Agency (EPA) och den brittiska regeringen, samt särskilt framtagna och forskningsbaserade utsläppsfaktorer för nischinköp (exempelvis lim och tryckfärg).

Scope 3.2 Kapitalvaror - Scope 3.2 har beräknats med kostnadsbaserad metod, med tillämpning av kostnadsbaserade utsläppsfaktorer från den brittiska regeringen.

Scope 3.3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter - Scope 3.3 har beräknats baserat på bränsle- och energianvändning som redovisas inom Scope 1 och Scope 2, med utsläppsfaktorer hämtade från DEFRA och AIB.

Scope 3.4 Uppströms transporter och distribution - Utsläpp från transporter och distribution har beräknats med en kombination av primärdata och antagandebaserade data. Inkommande logistik baseras på primärdata i form av inköpta ton material, där körda kilometer har estimerats genom en AI-baserad analys av avstånd mellan leverantörens geografiska placering och den inköpande enhetens plats. För både vägtransport och sjötransport har konservativa utsläppsfaktorer tillämpats. De estimerade avstånden multiplicerades med total vikt för att beräkna tonkilometer. Antagandet är att överlandstransporter sker med lastbil och att internationella transporter sker med sjöfart. Dessa antaganden baseras på resultatet av väsentlighetsanalysen samt kompletterande intervjuer med logistikansvariga inom Bong. För både väg- och sjötransporter har de mest konservativa utsläppsfaktorerna tillämpats, inklusive de tyngsta lastbilarna med full lastkapacitet (100 %). Vissa logistikkedjor omfattar både väg- och sjötransporter. I dessa fall har den totala transportsträckan delats upp mellan respektive transportslag. Metoden innefattar beräkning av avstånd från leverantör till närmaste hamn via vägtransport, därefter avståndet mellan ursprungshamn och mottagande hamn, samt slutligen avståndet mellan mottagande hamn och slutdestination. För utgående logistik organiseras majoriteten av transporterna av Bong, och fraktbolagen bekostas av koncernen. På grund av bristande datatillgång och kunskapsgap har ett schablonantagande använts för att beräkna genomsnittlig utgående logistik. Eftersom Bong huvudsakligen säljer inom Europa har en analys från Europeiska kommissionen (2024) av europeiska logistikkedjor tillämpats. Vikter har estimerats baserat på inköpt papper. Allt inköpt papper antas bli färdiga produkter och levereras till kunder. Pappersspill från produktionen utgör en värdefull biprodukt och säljs till återvinningsföretag som organiserar och bekostar transporterna. Dessa utsläpp redovisas därför i Scope 3.9 Nedströms transporter och distribution.

Scope 3.5 Avfall genererat i den egna verksamheten - Avfallsdata konsolideras på koncernnivå. Informationen samlas in baserat på avfallshanteringsmetod, med begränsad insyn i materialens sammansättning. DEFRA-utsläppsfaktorer har använts för att estimera utsläppen. Då återvinningsgrader inte kunnat bekräftas eller verifieras har återvunnet avfall, av försiktighetsskäl, räknats som deponi. Papper har exkluderats från Scope 3.5 eftersom det har ett ekonomiskt värde och säljs till återvinningsföretag. Det har därför betraktats som en såld produkt, och avfallsscenariot inkluderas i Scope 3.12 Sluthantering av sålda produkter.

Scope 3.7 Arbetspendling - Primärdata i form av antal anställda för 2025 har samlats in på koncernnivå. Antaganden kring pendlingsmönster baseras på en studie från Trafikanalys. Väsentlighetsanalysen visade att anställda med tjänstebil använder dessa för arbetspendling. För att undvika dubbelräkning har dessa anställda exkluderats ur beräkningen. Antalet anställda med tjänstebil har definierats baserat på antal tjänstebilar.

Scope 3.9 Nedströms transporter och distribution - Nedströms transporter och distribution har beräknats baserat på statistik för avfallspapper. Avfallspapper har ett ekonomiskt värde och betraktas därför som en såld produkt. Hämtning och distribution organiseras och bekostas av kunden och redovisas därmed inom Scope 3.9.

Scope 3.12 Sluthantering av sålda produkter - Sluthantering av sålda produkter har beräknats med hjälp av genomsnittliga avfallsscenarier för papper, plast och plastfilm.

E1-7 – Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter & E1-8 – Intern koldioxidprissättning

Bong har inga avskiljningar av växthusgaser (GHG-removals) eller begränsningsprojekt finansierade genom koldioxidkrediter, och koncernen tillämpar inte heller någon intern koldioxidprissättning.

E1-9 – Förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker samt potentiella klimatrelaterade möjligheter

Bong avser att implementera samtliga upplysningskrav avseende förväntade finansiella effekter och kommer att rapportera dessa inom en tvåårsperiod.

ESRS E2: FÖRORENINGAR

Förteckning över påverkan, risker och möjligheter (IROs) som bedömts som väsentliga för Bong efter tillämpning av fastställda väsentlighetströsklar presenteras i nedan tabell. 35

Delämne	Typ av påverkan	Beskrivning av påverkan	Värdekedja	Tidshorisont
E2- Luftföroreningar	Faktisk negativ påverkan	Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av luftutsläpp som uppstår vid produktion av massa och papper samt transporter av varor både uppströms och nedströms i värdekedjan. Luftföroreningar påverkas även av tjänsteresor.

E2-1 Policys för att hantera föroreningsrelaterade påverkan, risker och möjligheter

Mot bakgrund av att majoriteten av luftföroreningarna uppstår uppströms i värdekedjan har Bong implementerat riktade åtgärder för att begränsa denna påverkan. En central del av detta arbete är koncernens uppförandekod för leverantörer, vilken tydligt fastställer de minimikrav som samtliga leverantörer ska uppfylla vid samarbete med Bong. Ramverket går utöver lagstadgade krav och förutsätter efterlevnad inte bara av tillämpliga lagar, förordningar och branschstandarder, utan även av Bongs egna miljömässiga och etiska förväntningar. Samtliga leverantörer av råmaterial har undertecknat uppförandekoden, vilket understryker Bongs fortlöpande åtagande avseende ansvarsfull råvaruanskaffning och hållbara miljömässiga affärsmetoder.

Uppförandekoden för leverantörer kräver att samtliga leverantörer aktivt minimerar miljöpåverkan och begränsar negativa effekter, samtidigt som åtgärder för miljöskydd stärks. Dessa åtaganden omfattar bland annat, men är inte begränsade till, minskning av avfall och utsläpp. Dokumentet utgör därmed en stabil grund för samarbete med leverantörer som delar ambitionen att minska miljöpåverkan.

Nästa prioriterade steg för Bong är att följa upp uppströms utsläpp från leverantörer och säkerställa deras fulla efterlevnad av uppförandekoden. Detta arbete kommer att inledas i samband med att koncernen implementerar ett system för rapportering av växthusgasutsläpp, vilket möjliggör identifiering av leverantörer med betydande Scope 3-utsläpp och etablering av en strukturerad uppföljnings- och kontrollprocess för verifiering av efterlevnad. Även om ämnen som inger betänklighet och särskilt farliga ämnen bedömdes som icke-väsentliga i Bongs väsentlighetsbedömning, uppfyller samtliga leverantörer fullt ut de kemikalierestriktioner som fastställs av Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) inom ramen för REACH-förordningen. Koncernen förbehåller sig därutöver rätten att avsluta affärsrelationer och samarbeten med leverantörer som inte lever upp till kraven i uppförandekoden.

Bong har identifierat föroreningar som väsentliga huvudsakligen uppströms i värdekedjan, medan bedömningen av den egna verksamheten visar att föroreningar inte är väsentliga på verksamhetsnivå. Mot denna bakgrund har Bong inte antagit någon separat intern föroreningspolicy för den egna verksamheten. Föroreningsrelaterade frågor hanteras i stället genom koncernens övergripande miljörättsliga efterlevnadsprocesser samt genom uppförandekoden för leverantörer, vilken fastställer tydliga förväntningar på leverantörers miljöansvar och juridiska efterlevnad.

E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till föroreningar

Även om Bong upprätthåller en robust uppförandekod, har inga ytterligare specifika åtgärder ännu vidtagits i syfte att begränsa luftföroreningar. Detta återspeglar den tidiga mognadsgraden i koncernens arbete inom detta område, där ytterligare analys av relevanta åtgärder, databehov och uppföljningsprocesser krävs. Det befintliga arbetet stöds för närvarande genom inköpsprocesser, dialog med leverantörer samt genom uppförandekoden för leverantörer.

Eftersom föroreningar enligt den dubbla väsentlighetsanalysen identifierades som väsentliga främst uppströms i värdekedjan, avser Bong att över tid ytterligare bedöma hur leverantörsrelaterade kontroller och uppföljningsmekanismer kan stärkas. Framåtblickande kommer strategin att fokusera på att säkerställa att samtliga tier 1-leverantörer som samarbetar med Bong formellt har undertecknat uppförandekoden. Därutöver bedöms det nödvändigt att utveckla en heltäckande mekanism för verifiering av leverantörers efterlevnad av de miljökrav som fastställs i uppförandekoden, i enlighet med beskrivningen i avsnitt E2-1. Detta tillvägagångssätt syftar till att ytterligare stärka och öka effektiviteten i Bongs befintliga policys relaterade till föroreningar.

E2-3 Mål relaterade till föroreningar

En genomförd utvärdering av Bongs egna verksamheter visar att dessa inte ger upphov till någon väsentlig påverkan på luftföroreningar. Även om Bong för närvarande inte följer upp eller redovisar specifika utsläppsnyckeltal för den egna verksamheten, har koncernen ett åtagande att effektivt hantera och minska luftföroreningar i den bredare värdekedjan.

Bong har ännu inte fastställt några interna mål eller formaliserade processer för styrning eller uppföljning av luftföroreningar. Detta återspeglar den tidiga mognadsgraden i arbetet inom detta område samt behovet av vidare utveckling av relevanta data, processer och uppföljningsmekanismer, särskilt avseende uppströms påverkan. Över tid förväntar sig Bong att utvärdera införandet av mål kopplade till leverantörers efterlevnad av miljökrav samt bredare föroreningsrelaterad prestanda i värdekedjan. Detta arbete kommer att utforskas under kommande år i takt med att koncernens hållbarhetsstyrning och processer för leverantörsuppföljning vidareutvecklas. Implementeringen av tydligt definierade riktvärden och uppföljningsmekanismer, i linje med kommande mål för minskning av växthusgasutsläpp inom samtliga scopar, skulle möjliggöra för Bong att följa leverantörers prestation i relation till dessa mål. Detta skulle i sin tur stärka utvärderingen av framsteg och stödja en kontinuerlig förbättring av uppförandekoden för leverantörer samt tillhörande åtgärder. Bong avser att vidare utforska dessa utvecklingsområden under de kommande åren.

ESRS E5: RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI

Förteckning över de påverkan, risker och möjligheter (IROs) som bedömts som väsentliga för Bong efter tillämpning av fastställda väsentlighetströsklar.

Påverkan

Delämne	Typ av påverkan	Beskrivning av påverkan	Värdekedja	Tidshorisont
E5-Avfall	Faktisk negativ påverkan	Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av höga mängder avfall som genereras inom massa- och pappersindustrin uppströms i värdekedjan samt i produktionsprocesser inom den egna verksamheten. Därutöver uppstår betydande avfallsmängder nedströms i värdekedjan, eftersom både papper och förpackningar i huvudsak är engångsprodukter.	Genom hela värdekedjan	Samtliga tidshorisonter
E5-Resursinflöden, inklusive resursanvändning	Faktisk negativ påverkan	Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av att Bong tillverkar engångsprodukter, vilket medför ett betydande behov av resursinflöden. Dessa inflöden omfattar bland annat råmaterial, vatten och energi uppströms i värdekedjan, samt maskiner och reservdelar inom den egna verksamheten.	Egen verksamhet	Samtliga tidshorisonter
E5-Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster	Faktisk negativ påverkan	Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av att Bong tillverkar engångsprodukter, vilket medför höga nivåer av resursutflöden i form av produkter och material som lämnar verksamheten och vidare genererar avfall nedströms i värdekedjan.	Egen verksamhet	Samtliga tidshorisonter

Risker och möjligheter

Delämne	Risk / Möjlighet	Beskrivning av risk eller möjlighet	Värdekedja	Typ av finansiell effekt	Tidshorisont
E5-Resursinflöden, inklusive resursanvändning	Risk	Risk för intäktsbortfall till följd av störningar i leveranskedjan som orsakas av ett ökande behov av resursinflöden i kombination med otillräcklig tillgång på resurser som krävs för produktion av papper och förpackningar. Dessa störningar är kopplade till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, vilket kan begränsa tillgången på råmaterial och påverka produktionen negativt. Därutöver föreligger en risk för skadat varumärkesanseende relaterad till överutnyttjande av naturresurser, givet att Bong tillverkar engångsprodukter, vilket kan påverka intressenters förtroende och efterfrågan på företagets produkter.	Egen verksamhet	Finansiell prestation	Medellång sikt (1–5 år)
E5-Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster	Risk	Risk för ökade kostnader till följd av skärpta regelverk och ökade krav på mer cirkulära processer, inklusive återanvändning och återvinning av material i tillverkningsprocessen.	Egen verksamhet	Kassaflöde	Medellång sikt (1–5 år)

E5-1 – Policys relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi

Även om Bong inte har någon fristående policy som enbart avser resursanvändning eller cirkulär ekonomi, är koncernens angreppssätt till dessa frågor integrerat i dess övergripande etiska riktlinjer. Uppförandekoden tydliggör förväntningar på ett ansvarsfullt resursutnyttjande i samtliga led, från anskaffning av skogsråvara och produktion av finpapper, via konvertering av material till kuvert och förpackningar, till återvinning eller sluthantering av produkter.

Ett centralt fokus inom dessa riktlinjer är att uppmuntra medarbetare att beakta resurshushållning och effektiv användning genom hela produktens livscykel. Uppförandekoden främjar även medvetenhet om de miljöeffekter som är kopplade till logistik samt till produkters sluthantering, och betonar vikten av återvinning och cirkulära arbetssätt där detta är praktiskt genomförbart. Genom dessa principer eftersträvar Bong att integrera resurseffektivitet och hållbara metoder i den dagliga verksamheten och därigenom stärka en kultur präglad av kontinuerliga förbättringar i hur resurser anskaffas, används och förvaltas.

Vidare, i likhet med vad som gäller för andra miljöområden, ställer Bongs uppförandekod för leverantörer krav på att leverantörer ska förbättra sina avfallshanteringsåtgärder. Bristande efterlevnad av dessa krav kan leda till uppsägning av avtal eller affärsrelation mellan Bong och leverantören.Detta understryker koncernens hållning avseende ansvarsfull upphandling och dess åtagande att upprätthålla höga hållbarhetsstandarder i leveranskedjan, samt att säkerställa att samtliga samarbetspartners aktivt bidrar till Bongs miljömål. Anledningen till att Bong ännu inte har antagit en fristående policy som specifikt omfattar resursanvändning och cirkulär ekonomi är att koncernen fortfarande befinner sig i processen att bedöma relevans och väsentlighet för dessa frågor inom den egna verksamheten och värdekedjan, samt att integrera cirkulära principer i bredare miljö- och verksamhetsstyrningsprocesser.

E5-2 – Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi

Med utgångspunkt i värdefull återkoppling från kunder har Bong lagt ett ökat fokus på att tydliggöra hållbarhetsaspekterna i sitt produktutbud. Detta angreppssätt möjliggör effektiv kommunikation av produkternas positiva miljöpåverkan och stödjer kunder i att fatta välgrundade beslut. Genom att kontinuerligt anpassa sig till kundernas behov identifierar Bong möjligheter att öka produkternas återvinningsbarhet och minska resursförbrukningen. På så sätt förblir koncernens strategi för resursanvändning och cirkularitet både marknadsanpassad och i linje med föränderliga samhälleliga värderingar.

Affärsenheter såsom Bong South Europe & Retail har visat ett starkt engagemang för att driva initiativ inom resursanvändning och cirkulär ekonomi på lokal nivå. En särskilt betydelsefull åtgärd är översynen av processen för hantering av färgslam, vilken nu möjliggör en mer effektiv separation av färgpigment från vatten och därmed resulterar i en väsentlig minskning av färgavfall. Därutöver har införandet av ett mer effektivt system för avfallsåtervinning vid produktionsanläggningar bidragit till att minska den totala volymen produktionsavfall.

Innovation utgör en central del av strategin, särskilt vad gäller att minska beroendet av jungfruliga råvaror. Bong South Europe & Retail har introducerat vattenresistenta e-handelsförpackningar och förpackningsprodukter som består av 95 procent återvunnet papper, utformade så att inget pappersspill uppstår vid maskinell formning. Under räkenskapsåret 2025 har inget ytterligare CAPEX eller OPEX avsatts för att genomföra de åtgärder som vidtagits på koncern- eller dotterbolagsnivå. Dessa åtgärder syftar till att hantera de väsentliga påverkan och risker som identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen, särskilt avseende användning av jungfruliga råmaterial, avfallsgenerering i produktionen samt ökade kund- och marknadsförväntningar på återvinningsbarhet och cirkulär produktdesign. Ansvaret för åtgärderna är integrerat i befintliga funktioner, främst inom produktutveckling, inköp, verksamhet samt lokal anläggningsledning. Genomförandet stöds av etablerade processer såsom insamling av kundfeedback, granskning av produktdesign, materialval, samt uppföljning av avfallshantering och återvinningsprocesser på anläggningsnivå.

E5-3 – Mål relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi

Även om Bong för närvarande inte har några formella koncerngemensamma mål avseende resursanvändning eller cirkulär ekonomi, följer bolaget aktivt upp effektiviteten i sin uppförandekod samt genomförda åtgärder genom lokal uppföljning och processer för kontinuerlig förbättring.

Affärsenheter, särskilt Bong South Europe & Retail, genomför regelbundet analyser av operativa data och kundfeedback för att utvärdera effekterna av sina arbetssätt inom resursförvaltning. Detta inkluderar kvantitativ uppföljning av minskad materialanvändning, såsom den 9-procentiga minskningen av pappersförbrukning som uppnåtts genom omarbetad produktdesign. Avfallsuppföljning genomförs även för att bedöma förbättringar i avfallsgenerering, vilket illustreras av en minskning av pappersspill från cirka 8 procent till 2 procent efter införandet av ny maskinteknik. Därtill följs förbättringar i avfallsbehandlingsprocesser, inklusive mer effektiv separering av komponenter i färgslam, över tid. Även leverantörers prestanda följs upp för att säkerställa efterlevnad av krav avseende avfallshantering och hållbarhet i enlighet med Bongs uppförandekod för leverantörer.

Även om någon formell ambitionsnivå ännu inte har fastställts är Bongs kvalitativa målsättning att successivt förbättra resurseffektivitet och cirkularitet som svar på förändrade kundförväntningar och hållbarhetstrender. För att utvärdera framsteg används ett antal kvantitativa indikatorer, däribland minskad användning av råmaterial per produkt, minskad mängd produktionsavfall i relation till produktionsvolym, andelen återvunnet material i produkter (exempelvis 95 procent återvunnet papper i vissa förpackningsprodukter) samt leverantörers efterlevnadsgrad av fastställda krav avseende hållbarhet och avfallshantering.

Bong har åtagit sig att utveckla formella mål kopplade till resursinflöden och resursutflöden, inklusive avfall, produkter och material. Dessa mål kommer att fokusera på att stärka cirkulär produktdesign, öka användningen av cirkulära material, minska konsumtionen av primära råvaror, främja hållbart nyttjande av förnybara resurser samt förbättra avfallshanteringen. Varje mål kommer att knytas till relevant nivå i avfallshierarkin och bidra till en förbättrad uppföljning och utveckling av bolagets prestation inom resursanvändning och cirkulär ekonomi.

Anledningen till att Bong ännu inte har fastställt formella kvantitativa mål specifikt avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi är att koncernen fortfarande befinner sig i en process där relevans och väsentlighet för dessa frågor analyseras i den egna verksamheten och värdekedjan. Parallellt pågår arbete med att förbättra tillgången till, kvaliteten på och konsistensen i underliggande data, fastställa lämpliga indikatorer, baslinjer och metodiker för målformulering samt integrera cirkulära principer i bredare miljö- och verksamhetsstyrningsprocesser. Mot denna bakgrund bedömer bolaget att ett införande av formella mål i nuläget skulle kunna innebära en risk för att baseras på ofullständiga data eller otillräckligt mogna metoder. Bong avser därför att fortsätta utveckla sitt arbetssätt och utvärdera införandet av en formell policy och mätbara mål när datamognad, metodik och styrning bedöms vara tillräckligt väl utvecklade.

E5-4 – Resursinflöden

Bongs huvudsakliga resursinflöden består av råvaror, energi samt tillhörande insatsfaktorer som används i koncernens tillverkningsprocesser och uppströms i värdekedjan. Råvaror svarar för cirka två tredjedelar av koncernens totala inköp, där leverantörer av finpapper utgör omkring 75 procent av den totala råvaruanskaffningen. Övriga råvaror omfattar bland annat fönsterfilm, tryckfärg, lim, silikonpapper och wellpapp. I den mån det är möjligt används återvunnet papper för att främja koncernens strategi för cirkulära produkter. Inköp av energi utgör även ett betydande inflöde och stödjer såväl tillverkningsverksamheten som övriga operativa aktiviteter inom koncernen. Utöver råvaror anskaffar Bong maskiner, reservdelar, färdiga produkter, konsult- och städtjänster, samt kontorsutrustning och förbrukningsmaterial som är nödvändiga för verksamheten.

Koncernen samarbetar huvudsakligen med välrenommerade och etablerade leverantörer, vilka i de flesta fall är större organisationer än Bong. Dessa affärsrelationer gynnas av de höga regulatoriska krav som ställs på pappersindustrin inom Europeiska unionen. Med hänsyn till immaterialrättsliga (IP) överväganden kan följande information inte offentliggöras:

(a) Den sammanlagda totala vikten av produkter samt tekniska och biologiska material som används.
(b) Andelen hållbart anskaffade biologiska material och biobränslen som används för andra ändamål än energiproduktion.

Samtliga sekundära komponenter som används i Bongs tillverkningsprocesser klassificeras som återvunnet material, då koncernen inte återanvänder material. Nedanstående tabell ger en sammanfattande översikt över de absoluta vikterna och andelarna av återvunnet material som ingår i produktionen av bolagets produkter och förpackningar.

Beskrivning	Värde i ton
Vikten, i både absolut värde och procent, av sekundära återvunna komponenter, sekundära intermediära produkter och sekundära material som används vid tillverkning av företagets produkter och tjänster (inklusive förpackningar)	1 239

E5-5 – Resursutflöden

De huvudsakliga produkter som lämnar Bongs produktionsanläggningar utgörs av pappersbaserade engångsprodukter. För mer detaljerad information avseende resursutflöden och avfallsgenerering som uppstår i samband med dessa processer hänvisas till E5.IRO-1.

Då Bongs produkter klassificeras som engångsprodukter lämnar koncernen inga upplysningar avseende (a) produkternas förväntade livslängd i relation till branschgenomsnitt, eller (b) reparerbarhet, eftersom dessa aspekter inte bedöms vara tillämpliga för produktkategorin. Även om Bongs produkter huvudsakligen klassificeras som engångsartiklar är de utformade för att vara återvinningsbara. Återvinningsbarheten för vissa produkter, såsom kuvert, är beroende av pappersbruks tekniska förmåga att hantera återvunnet papper som innehåller fönsterfilm och limrester. Trots dessa tekniska begränsningar är koncernens hela sortiment av förpackningsprodukter utformat för att möjliggöra enkel återvinning.Nedan presenteras en sammanställning av information avseende den totala mängden avfall som genereras i den egna verksamheten, uppdelat på: (a) den totala mängden genererat avfall, (b) den totala mängden avfall, uttryckt i vikt, som avleds från deponi, med uppdelning mellan farligt och icke-farligt avfall samt per typ av återvinnings- eller återvinningsåtgärd, och (c) den mängd avfall, uttryckt i vikt, som går till bortskaffande, uppdelad efter avfallsbehandlingsmetod samt den sammanlagda mängden för samtliga behandlingsformer, med särredovisning av farligt respektive icke-farligt avfall.

Information om den totala mängden avfall från den egna verksamheten, i ton
Den totala mängden genererat avfall	10 090

Farligt avfall

Information om den totala mängden avfall från den egna verksamheten, i ton
Farligt avfall som avleds från bortskaffande genom förberedelse för återanvändning	16
Farligt avfall som avleds från bortskaffande genom återvinning	11
Farligt avfall som avleds från bortskaffande genom andra återvinnings- eller återvinningsåtgärder	0
Farligt avfall som avleds från bortskaffande	27
Farligt avfall som skickas till bortskaffande genom förbränning	1
Farligt avfall som skickas till bortskaffande genom deponering	5
Farligt avfall som skickas till bortskaffande genom andra bortskaffningsåtgärder	176
Farligt avfall som skickas till bortskaffande	182

Icke-farligt avfall

Information om den totala mängden avfall från den egna verksamheten, i ton
Icke-farligt avfall som avleds från bortskaffande genom förberedelse för återanvändning	0
Icke-farligt avfall som avleds från bortskaffande genom återvinning	9 277
Icke-farligt avfall som avleds från bortskaffande genom andra återvinningsåtgärder	41
Icke-farligt avfall som avleds från bortskaffande	9 318
Icke-farligt avfall som skickas till bortskaffande genom förbränning	191
Icke-farligt avfall som skickas till bortskaffande genom deponering	0
Icke-farligt avfall som skickas till bortskaffande genom andra bortskaffningsåtgärder	372
Icke-farligt avfall som skickas till bortskaffande	563

38

För att ge en fördjupad förståelse för hur avfall genereras i koncernens verksamhet redovisas nedan sammansättningen av de relevanta avfallsströmmarna. Bong har identifierat de avfallsströmmar som är typiska för sektorn för pappersbaserade produkter, vilka omfattar pappersavfall (spill, kasserade produkter), förpackningsavfall (exempelvis spill från wellpapp), rester av tryckfärg eller beläggningar, samt icke-återvinningsbart avfall (kontaminerat papper, silikonrester).

Koncernens avfall består av följande material:
(a) Biomassa: Träbaserade fibrer som utgör cirka 92 procent av avfallet mätt i vikt.
(b) Plast och syntetiska beläggningar: Mindre än 2 procent, huvudsakligen från silikonbeläggningar och plastfilmer.
(c) Tryckfärger och tillsatsämnen: Cirka 5 procent, inklusive pigment och andra kemiska rester.
(d) Övriga material: Mindre mängder lim samt icke-metalliska mineraler.

Bong genererar 209 ton farligt avfall och genererar inget radioaktivt avfall. Koncernen följer kraven i artikel 3.7 i rådets direktiv 2011/70/Euratom.

Metod:
Data avseende återvunnet material och avfall hämtas i huvudsak från fakturor och interna system, med ett mycket begränsat inslag av antaganden eller uppskattningar. De redovisade uppgifterna verifieras inte av någon extern part utöver den oberoende granskare som utgör översiktlig granskning.

Rapportering enligt EU-taxonomin

Bakgrund

Förordning (EU) 2020/852 (EU-taxonomiförordningen) syftar till att stödja omställningen av EU:s ekonomi för att uppnå målen i Europeiska gröna given, inklusive målet om klimatneutralitet senast 2050. Taxonomiförordningen fastställer sex miljömål, vilka närmare definieras i de delegerade akter som antagits enligt förordningen.

I detta avsnitt redovisar Bong, i egenskap av moderföretag enligt CSRD, andelen av koncernens omsättning, kapitalutgifter (Capex) och rörelsekostnader (Opex) för räkenskapsåret 2025 som är hänförliga till ekonomiska aktiviteter som omfattas av EU-taxonomin, samt relaterade aktiviteter kopplade till de sex miljömålen.

Ekonomiska aktiviteter som omfattas av taxonomin

Samtliga ekonomiska aktiviteter som omfattas av de delegerade akterna enligt EU-taxonomiförordningen har analyserats utifrån Bongs verksamhet som producent av kuvert och lättare förpackningar. Tillverkning av kuvert och lättare pappersförpackningar utgör koncernens kärnverksamhet.

Analysen visar att koncernens kärnverksamheter inte omfattas av de delegerade akterna enligt taxonomiförordningen och därmed inte klassificeras som taxonomiberättigade aktiviteter. Med hänvisning till bilaga XII i den delegerade akten avseende kärnenergi och fossila gasbränslen kan vidare konstateras att Bong inte bedriver någon verksamhet relaterad till kärnenergi eller fossilgas.

Nyckeltal

De nyckeltal som redovisas omfattar omsättning, kapitalutgifter (Capex) och rörelsekostnader (Opex). För rapporteringsåret 2025 ska dessa nyckeltal redovisas med avseende på taxonomiförenliga ekonomiska aktiviteter, det vill säga aktiviteter som omfattas av taxonomin och är kopplade till ett eller flera av de sex fastställda miljömålen, såsom klimatförändringar, vatten- och marina resurser, cirkulär ekonomi, föroreningar samt biologisk mångfald och ekosystem.

Kapital- och rörelsekostnader avser inköp av produkter och tjänster från ekonomiska aktiviteter som är förenliga med taxonomins krav, samt vissa individuella åtgärder som möjliggör att verksamheter blir lågutsläppsverksamheter eller leder till minskade utsläpp av växthusgaser.

Analys av om ekonomiska aktiviteter omfattas av och är förenliga med taxonomin

En ekonomisk aktivitet anses omfattas av taxonomin när den beskrivs i en relevant delegerad akt, oavsett om aktiviteten uppfyller samtliga tekniska granskningskriterier. Eftersom Bongs ekonomiska aktiviteter inte omfattas av någon delegerad akt enligt EU-taxonomiförordningen uppgår andelen av koncernens totala omsättning som är taxonomiberättigad eller taxonomiförenlig till 0 procent. Följaktligen uppgår även andelen relaterade Capex och Opex till 0 procent.

Koncernen har inte haft möjlighet att verifiera leverantörers taxonomiförenlighet. För att en verksamhet ska klassificeras som taxonomiförenlig krävs att den uppfyller de tekniska granskningskriterierna, det vill säga att verksamheten: bidrar väsentligt till minst ett av de sex miljömålen, inte orsakar betydande skada (DNSH) på något av de övriga miljömålen, samt uppfyller minimikrav avseende grundläggande mänskliga rättigheter, arbetsrätt, antikorruption, skatteefterlevnad och rättvis konkurrens.

Räkenskapsår (2025)	KPI	Total	Andel taxonomi-berättigade verksamheter	Taxonomiförenliga verksamheter	Andel taxonomi-oförenliga verksamheter	Fördelning per miljömål av taxonomiförenliga verksamheter	Andel möjlig-görande verk-samheter	Andel övergångs-verk-samheter	Ej bedömda verksamheter som bedöms vara icke-väsentliga	Taxonomiförenliga verksamheter under föregående räkenskapsår (2024)	Andel taxonomi-förenliga verksamheter under föregående räkenskapsår (2024)
		MSEK	%	MSEK	%	(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)
Turnover		1 809	0%	0	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%
CapEx		37	0%	0	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%
OpEx		52	0%	0	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%

39

Social information

ESRS S1: DEN EGNA ARBETSKRAFTEN

ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Bongs strategi och affärsmodell är anpassade till de väsentliga påverkan, risker och möjligheter som har identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen, vilken vägleder koncernens prioriteringar och åtgärder. Tabellen nedan visar hur Bongs väsentliga arbetsstyrkerelaterade risker och möjligheter kopplas till koncernens strategi och affärsmodell.

Koncernen omfattar samtliga individer i den egna arbetsstyrkan som kan bli väsentligt påverkade av verksamheten, inklusive anställda och icke-anställda i enlighet med definitionerna i ESRS S1. Under innevarande räkenskapsår utgörs merparten av arbetsstyrkan av tillsvidareanställda, samtidigt som även icke-anställda beaktas inom analysens omfattning. Bong har identifierat en faktisk negativ påverkan som klassificeras som systemisk inom branschen, samt en faktisk negativ påverkan som bedöms vara ett isolerat fall. För det aktuella räkenskapsåret har inga väsentliga finansiella risker eller möjligheter identifierats kopplade till den egna arbetsstyrkan. Vidare har inga väsentliga påverkan på arbetstagare identifierats som kan uppstå till följd av koncernens omställningsarbete för att minska negativ miljöpåverkan och uppnå mer klimatsmarta och klimatneutrala verksamheter.

Del-ämne	Typ av påverkan	Beskrivning av påver-kan	Värde-kedja	Tids-horisont
S1 Egen arbets-styrka	Faktisk negativ påverkan	Faktisk negativ påverkan på människor till följd av att hantering av kuvertmaskiner innebär riskfyllda arbetsmoment, vilket kan leda till allvarliga arbetsolyckor inom den egna verksamheten.	Upp-ströms	Samtliga tids-horisonter

För att identifiera kategorier av arbetstagare som potentiellt kan exponeras för negativ påverkan från verksamheten har Bong genomfört en bedömning av risker relaterade till tvångs- och obligatoriskt arbete. Mot bakgrund av att hela den egna arbetsstyrkan är verksam uteslutande inom Europeiska unionen, bedöms dessa risker som icke-väsentliga i koncernens kontext. Eftersom samtliga anställda i de jurisdiktioner där Bong är verksamt omfattas av socialt skydd, kollektivavtal och social dialog, har även risker kopplade till barnarbete och tvångsarbete bedömts som icke-väsentliga.Bong bedriver uteslutande verksamhet inom EU-medlemsstater, där riskerna för diskriminering och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter bedöms vara låga eller försumbara. Koncernen har inga icke-anställda arbetstagare, varför rapportering avseende egenskaper hos icke-anställda inte är tillämplig. Inga väsentliga risker identifierades under rapporteringsperioden. Den dubbla väsentlighetsanalysen visade dock att arbetsuppgifter som innefattar hantering av maskiner för kuverthantering medför inneboende arbetsmiljörisker. Dessa risker, liksom risker kopplade till generell kuverthantering, hanteras systematiskt genom obligatoriska utbildningsprogram och efterlevnad av tillämpliga arbetsmiljö- och säkerhetsföreskrifter, vilket väsentligt reducerar deras betydelse. Dessa åtgärder beskrivs närmare under avsnittet ”Hantering av påverkan, risker och möjligheter”.

Hantering av påverkan, risker och möjligheter

S1-1 Policys relaterade till den egna arbetsstyrkan

Redan före införandet av CSRD-ramverket hade Bong etablerat policys för att hantera väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Koncernens åtaganden avseende mänskliga rättigheter inom den egna arbetsstyrkan regleras genom uppförandekoden, policyn för jämställdhet och mångfald, visselblåsarpolicyn samt genom efterlevnad av FN:s Global Compact. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att dessa policys implementeras och efterlevs. Uppförandekoden integrerar följande principer från FN:s Global Compact, vilka bedöms vara relevanta för ESRS S1 – Den egna arbetskraften:

• Stödja och respektera de mänskliga rättigheterna
• Säkerställa att koncernen inte medverkar till kränkningar av mänskliga rättigheter
• Upphålla föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar
• Avskaffa tvångsarbete och barnarbete
• Eliminera diskriminering i arbetslivet

Koncernen åtar sig även att följa internationella och nationella ramverk och standarder, inklusive FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt FN:s Global Compact. Dessa principer utgör grunden för koncernens etiska normer och syftar till att säkerställa en säker, rättvis och hälsosam arbetsmiljö.

Visselblåsarpolicyn tillhandahåller en anonym rapporteringsmekanism för misstänkta överträdelser av uppförandekoden och säkerställer skydd i enlighet med tillämplig visselblåsarlagstiftning och dataskyddsreglering. Policyn beskriver rapporteringskanaler samt rutiner för hantering av inkomna ärenden. Ytterligare information om visselblåsarpolicyn återfinns i avsnitt om ansvarsfullt företagande.

Policyn för jämställdhet och mångfald tydliggör Bongs åtagande avseende mångfald, likabehandling, balans mellan arbete och privatliv samt jämställdhetsintegrerade arbetssätt. Policyn främjar lika möjligheter för såväl arbetssökande som anställda och adresserar diskriminering baserad på kön, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, religion, etnicitet, facklig tillhörighet, politiska åsikter eller funktionsnedsättning. Även om Bong inte har ytterligare koncerngemensamma inkluderingspolicys specifikt riktade till sårbara grupper, agerar koncernen aktivt för att förebygga och hantera risker för övergrepp, trakasserier eller hot genom riskbedömningar och löpande uppföljning.

Implementeringen av uppförandekoden samt policyn för jämställdhet och mångfald sker genom koncernens etablerade bolagsstyrningsmekanismer, vilka beskrivs under avsnittet ”Styrning och affärspraxis” i kapitlet ESRS 2 – Allmän information. De kanaler och processer som säkerställer att diskriminering förebyggs, begränsas och hanteras när den identifieras, utöver visselblåsarfunktionen, redovisas under avsnittet ”Hantering av påverkan, risker och möjligheter”.

Koncernens policys avseende hälsa och säkerhet på koncernnivå regleras i huvudsak genom uppförandekoden samt uppförandekoden för leverantörer. Hälsa- och säkerhetskraven i uppförandekoden omfattar efterlevnad av globala standarder, obligatorisk säkerhetsutbildning innan arbetets påbörjande, skyldighet att ingripa vid identifierade säkerhetsrisker, efterlevnad av – eller krav som överstiger – gällande hälso- och säkerhetsföreskrifter, samt nolltolerans mot övergrepp, hot och fysisk eller psykisk trakasseri på arbetsplatsen.

Bong har för närvarande ingen separat, koncerngemensam policy för olycksförebyggande arbete, då styrningen av hälsa och säkerhet är integrerad i ett ledningssystem i linje med ISO 45001, vilket utgör det operativa ramverket för riskbedömning, förebyggande åtgärder, utbildning, rapportering och incidenthantering. Koncernen kommer fortlöpande att utvärdera behovet av en fristående policy inom ramen för den fortsatta utvecklingen av det koncerngemensamma styrningsramverket för hälsa och säkerhet. Ledningssystemet för hälsa och säkerhet implementerar riskkontroller för att minska arbetsrelaterade skador, sjukdomar och olyckor, säkerställa regelefterlevnad, samt etablera rutiner för beredskap och respons vid nödsituationer. Systemet fungerar därmed som en plattform för koncerngemensam tillämpning av organisatorisk policy, mål, planering, genomförande, drift och uppföljning av arbetsmiljöarbetet.

Policys och rutiner finns även på dotterbolagsnivå för specifika åtaganden enligt uppförandekoden, inklusive metoder för riskbedömning och incidentrapportering, förebyggande åtgärder för fysisk och psykisk hälsa, tillgång till företagshälsovård, ergonomi- och stresshanteringstjänster, tillhandahållande av relevant personlig skyddsutrustning, rutiner för nödsituationer, rapportering av tillbud och avvikelser samt efterföljande åtgärder och deltagande i arbetsmiljökommittéer. Genom visselblåsarpolicyn ges medlemmar av den egna arbetsstyrkan möjlighet att, även anonymt, rapportera arbetsmiljö- och säkerhetsrisker, vilket beskrivs närmare i G1 – Ansvarsfullt företagande, under avsnittet ”Ansvarsfullt företagande, styrdokument och företagskultur” s.43).

S1-2 Processer för dialog med den egna arbetsstyrkan och arbetstagarnas företrädare avseende påverkan

Bong beaktar den egna arbetsstyrkans perspektiv i hanteringen av väsentliga påverkan, risker och möjligheter genom bestämmelser i uppförandekoder, styrnings- och bolagsstyrningsregler samt policys för hälsa och säkerhet, vilka är tillämpliga för samtliga styrelseledamöter, medlemmar av ledningen, anställda, leverantörer, affärspartners, konsulter och praktikanter. Det övergripande ansvaret för dialog och engagemang med den egna arbetsstyrkan och dess företrädare vilar på koncernens verkställande direktör.

Inom ramen för koncernens FSC Chain of Custody-certifiering (FSC-C012738) rapporterar Bong även om socialt ansvar, jämställdhet och arbetsvillkor i linje med FSC:s principer, även i de fall där dialogen inte sker direkt med arbetstagarnas representanter. Koncernen uppmuntrar och möjliggör även anonym återkoppling genom visselblåsarkanalen, där anställda kan rapportera allvarliga misstänkta förhållanden anonymt. Information om visselblåsarfunktionen och dess styrning genom visselblåsarpolicyn återfinns under avsnittet ”Ansvarsfullt företagande, styrdokument och företagskultur” i kapitlet G1 – Ansvarsfullt företagande.

Bong har flera processer för dialog med anställda, vilka är decentraliserade, varierar mellan olika regioner och implementeras av lokal ledning. Det finns i nuläget ingen formaliserad, koncerngemensam process för intressentdialog specifikt avseende hantering av väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Dialog med anställda och fackliga företrädare sker dock 40 regelbundet under räkenskapsåret genom olika kommunikationskanaler anpassade per region.

I Sverige sker strukturerad dialog med anställda genom MBL-förhandlingar, i enlighet med svensk arbetsrätt, samt genom månatliga Town Hall-möten. Koncernen inhämtar löpande återkoppling från anställda i olika former inom hela företagsgruppen, vilket används för att informera den löpande verksamheten. Återkoppling i frågor som rör hälsa och säkerhet används särskilt som underlag för riskreducerande åtgärder. Exempelvis inhämtas vid en av de svenska produktionsanläggningarna insikter från anställda och arbetstagarföreträdare genom dagliga så kallade ”pulsmöten”, vilka följs upp veckovis i ledningsgruppen och behandlas i månatliga samordningsmöten med skyddsombud och chefer. Därutöver genomförs kvartalsvisa uppföljningar inom arbetsmiljökommittén, samt dialog genom formella möten med fackliga organisationer.

Formella medarbetarsamtal genomförs minst en gång per år, där frågor såsom kompetensutveckling, utbildningsbehov samt mjuka värden som välbefinnande, samarbete och psykisk hälsa diskuteras. Utöver visselblåsarkanalen genomförs även en anonym medarbetarundersökning vartannat år. Återkopplingen från denna undersökning utgör ett direkt underlag för koncernens framtida handlingsplaner.

S1-3 Processer för att avhjälpa negativa påverkan samt kanaler för den egna arbetsstyrkan att framföra klagomål och synpunkter

Eftersom Bong huvudsakligen bedriver verksamhet inom EU-medlemsstater bidrar kollektivavtal med fackliga organisationer samt en stark arbetsrättslig och social lagstiftning till att systematiskt stärka koncernens förmåga att agera proaktivt för att avhjälpa faktiska negativa påverkan som uppstår och begränsa potentiella negativa påverkan som kan påverka den egna arbetsstyrkan. Perspektiv från den egna arbetsstyrkan inhämtas främst genom formaliserade processer för klagomålshantering via interna och externa visselblåsarkanaler samt genom löpande dialog och uppföljning med fackliga företrädare, vilka kontinuerligt följer upp hur koncernen säkerställer hälsa och säkerhet för den egna arbetsstyrkan.Anställda, arbetssökande, volontärer och praktikanter samt icke-anställda har möjlighet att rapportera misstänkta missförhållanden via koncernens visselblåsarsystem. Bong har etablerade processer för både intern och extern visselblåsning. Ytterligare information om visselblåsarkanalen samt de underliggande processerna för att avhjälpa negativa påverkan och framföra klagomål återfinns under avsnittet ”Ansvarsfullt företagande, styrdokument och företagskultur” i kapitlet G1 – Ansvarsfullt företagande.

Bongs visselblåsarmekanism möjliggör för anställda och andra arbetsrelaterade intressenter att rapportera missförhållanden av allmänintresse, antingen internt (till närmaste chef eller till den särskilt utsedda bedömningskommittén) eller anonymt via extern juridisk rådgivare. Rapportering kan ske muntligen, exempelvis per telefon, och visselblåsaren kan även begära ett fysiskt möte. Rapportering kan också ske skriftligen, exempelvis via e-post till bedömningskommittén eller till extern juridisk rådgivare. Samtliga rapporter bekräftas, i tillämpliga fall och med beaktande av krav på konfidentialitet, och genomgår en inledande granskning av bedömningskommittén, som beslutar om och hur ärendet ska utredas vidare. Utredningar genomförs så skyndsamt som möjligt och utan obehörigt röjande av information. Därefter beslutar bedömningskommittén, i samråd med verkställande direktören eller annan behörig företrädare, om lämpliga korrigerande och avhjälpande åtgärder. Dessa kan inkludera förändringar i arbetsrutiner, disciplinära åtgärder, anmälan till rättsvårdande myndigheter eller genomförande av en oberoende extern utredning. Visselblåsare informeras, muntligen eller skriftligen, om hur ärendet har hanterats och vilka åtgärder som vidtagits, samtidigt som skyddet för berörda individers identitet och integritet säkerställs.

I nuläget har Bong ännu inte etablerat någon formaliserad process för att bedöma effektiviteten i sina klagomåls- och visselblåsarmekanismer. Detta beror huvudsakligen på att koncernen befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede vad gäller strukturering av hållbarhets-, styrnings- och rapporteringsprocesser kopplade till CSRD. Framöver avser Bong att utveckla ett mer systematiskt angreppssätt för att utvärdera mekanismernas tillgänglighet, användning, handläggning och utfall, som en del av den fortsatta utvecklingen av koncernens CSRD-arbete. Detta kommer bland annat att omfatta överväganden av relevanta indikatorer, rapporteringsrutiner och ansvarsfördelning inom styrningen.

Bong tillhandahåller regelbunden utbildning för anställda samt introduktionsutbildning för nyanställda, där information ges om de officiella visselblåsarkanalerna och hur dessa kan användas. För närvarande finns ingen särskild process för att systematiskt samla in återkoppling om i vilken utsträckning medlemmar av den egna arbetsstyrkan har förtroende för dessa strukturer och processer för att framföra klagomål eller behov och få dem hanterade. Under tidigare räkenskapsår har dock klagomål inkommit via koncernens visselblåsarsystem, vilket indikerar att det finns ett faktiskt förtroende för mekanismen.

S1-4 – Åtgärder för att hantera väsentlig påverkan på den egna arbetsstyrkan samt tillvägagångssätt för att hantera väsentliga risker och tillvarata väsentliga möjligheter kopplade till den egna arbetsstyrkan, inklusive effektiviteten i dessa åtgärder

Bong tillämpar ett heltäckande angreppssätt för hälsa och säkerhet, vilket är integrerat i koncernens ISO-certifierade ledningssystem, genom vilket samtliga löpande åtgärder för att hantera olyckor och incidenter genomförs, i samråd med statliga tillsynsmyndigheter, medicinsk expertis och fackliga företrädare. Genom detta tillvägagångssätt tydliggörs koncernens organisatoriska åtagande att stärka arbetsmiljö och säkerhet samt att säkerställa transparens och ansvarstagande i arbetet med avhjälpande åtgärder.

Bong har inga ytterligare planerade koncerngemensamma åtgärder avseende hälsa och säkerhet, då faktiska negativa påverkan hanteras och begränsas genom åtgärder som redan implementerats inom ramen för det ISO-certifierade ledningssystemet. Koncernen kommer årligen att ompröva behovet av nya åtgärder baserat på uppföljning av resultat och utveckling inom området.

Under året har Bong genomfört särskilda åtgärder för att hantera väsentliga faktiska negativa påverkan på de egna medarbetarna avseende säkerhet och inkludering vid de svenska produktionsanläggningarna. Investeringar har genomförts i bland annat takmonterade ljudabsorbenter och förbättrat hörselskydd, obligatoriska medicinska undersökningar för relevanta befattningar samt förbättringar av arbetslokaler, inklusive förbättrad belysning, ventilation, ergonomi och arbetsplatsutformning.

Pågående åtgärder för att förebygga och begränsa negativa effekter på hälsa och säkerhet för den egna arbetsstyrkan i Sverige omfattar bland annat arbetsplatsinspektioner och skyddsronder, med korrigerande åtgärder och uppföljning genom arbetsmiljökommittén inom de svenska verksamheterna. Medarbetare har även tillgång till stöd från medicinsk expertis och myndigheter med specialisering inom ergonomi och arbetsmiljö. Detta stöd tillhandahålls både förebyggande och reaktivt, i syfte att identifiera och åtgärda arbetsrelaterade hälsoproblem samt motverka återkommande incidenter. Vidare genomförs egeninspektioner av anläggningar, årliga brandövningar samt månatliga platsbesök av sjuksköterska och fysioterapeut vid produktionsanläggningarna. Dessa insatser syftar till att stödja rehabilitering, ge ergonomisk rådgivning och genomföra medicinska bedömningar i situationer där hälsobesvär misstänks vara arbetsrelaterade.

De utbildningsprogram som genomförs löpande i syfte att förebygga faktiska negativa påverkan och risker inom säkerhet omfattar bland annat årlig säkerhetsutbildning i Sverige, med fokus på generell arbetsplatssäkerhet och befattningsspecifika risker. Därutöver genomförs utbildning i kris- och nödlägesberedskap vartannat år, där personal på plats får grundläggande utbildning i brandskydd och första hjälpen.

Exempel på initiativ som särskilt syftar till positiv påverkan på medarbetares välbefinnande inkluderar idrotts- och friskvårdsinitiativ, vilka finansieras inom ramen för medarbetarnas sjukvårdsförsäkring. Koncernen erbjuder även friskvårdsbidrag, budget för gemensamma aktiviteter såsom sommar- och julfiranden samt andra lokalt anpassade initiativ vid anläggningar och kontor. Bong planerar att höja friskvårdsbidraget för medarbetare i Sverige från 3 000 kronor till 5 000 kronor under kommande räkenskapsår.

Uppföljning av effektiviteten i avhjälpande åtgärder:

Hanteringen av väsentliga påverkan inom koncernen sker genom en formellt etablerad delegationskedja, där ansvar för arbetsmiljöfrågor tydliggörs genom undertecknande av arbetsmiljödelegationer. Det övergripande ansvaret vilar hos verkställande direktören. Bong följer upp och bedömer effektiviteten i vidtagna åtgärder och initiativ genom metoder som varierar mellan regioner i utförande, men som alla syftar till att uppnå gemensamma ambitioner avseende arbetsmiljö och säkerhet. För närvarande sker uppföljning inte genom mål kopplade till policys och åtgärder.

Strukturerad dokumentation och prestationsindikatorer är integrerade i det ISO-certifierade ledningssystemet och tillämpas enhetligt inom dotterbolagen. Hälsa- och säkerhetsprestanda följs upp löpande i ledningsmöten samt formellt en gång per år i samband med ledningsgruppsmöten. Incidentrapportering, sjukfrånvarodata och resultat från inspektioner följs upp kvartalsvis av arbetsmiljökommittén, där dessa data granskas och används som underlag för fortsatta förebyggande och korrigerande åtgärder.

Effektiviteten i vidtagna åtgärder bedöms med hjälp av centrala indikatorer, såsom olycksfrekvens och incidentkvoter, vilka följs upp konsekvent vid samtliga Bong-anläggningar i Europa. Dessa indikatorer ger insikt i huruvida risker kopplade till hälsa och säkerhet hanteras effektivt samt om arbetsmiljöförhållandena förbättras eller fortsatt hålls under kontroll. Det är av särskild vikt att dessa nyckeltal följs upp gemensamt av både fackliga företrädare och ledningen, vilket säkerställer transparens och ansvarstagande i uppföljningsarbetet. Baserat på dessa genomgångar vidtas uppföljande åtgärder i syfte att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön och säkerheten.

Bong vidtar relevanta riskhanteringsåtgärder för att säkerställa att den egna verksamheten inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa påverkan. Åtgärderna omfattar bland annat regelbundna digitala inspektioner och 41 fysiska skydds- och säkerhetsbesök vid koncernens produktionsanläggningar. Iakttagelser från dessa inspektioner ligger till grund för korrigerande åtgärder, vilka dokumenteras och följs upp i koncernens digitala system. Eventuella öppna åtgärdspunkter från inspektioner diskuteras i etablerade forum, som kvartalsvisa möten i arbetsmiljökommittén. Vidare genomförs riskbedömningar inom ramen för förändringsledning, exempelvis vid omorganisationer, förändringar av arbetsuppgifter eller vid införande av ny maskinutrustning och teknik.

Hälsa och säkerhet bedöms utgöra ett väsentligt område för Bong, och förebyggande åtgärder vidtas för att motverka negativa påverkan såsom arbetsskador. Detta inkluderar tillhandahållande av personlig skyddsutrustning, såsom arbetskläder och skyddsskor, till samtliga berörda medarbetare.

Avseende resurser har styrelseledamöterna det övergripande ansvaret för att säkerställa efterlevnad av åtagandena i uppförandekoden vid hantering av påverkan relaterad till ESRS S1 – Den egna arbetskraften.

Många bolag inom industri- och tillverkningssektorn exponeras för potentiella negativa påverkan på arbetstagare till följd av omställningen till en grönare och klimatneutral ekonomi.Även om Bong inte identifierat någon väsentlig potentiell negativ påverkan i detta avseende, pågår arbete med att utvärdera processer för att förbereda medarbetare för framtida behov av kompetensutveckling, omskolning eller omställning, parallellt med bolagets framtida klimatrelaterade anpassningsåtgärder. Bongs arbete och kommunikation gentemot medarbetare i detta avseende omfattar både utbildningsinsatser och överväganden kring hur arbetstagare kan vidareutbildas eller stödjas i en övergång till andra arbetsuppgifter eller arbetsgivare, i linje med långsiktiga hållbarhets- och omställningsambitioner.

Mått och mål S1-5 – Mål relaterade till hantering av väsentliga negativa påverkan, främjande av positiva påverkan samt hantering av väsentliga risker och möjligheter

Bong har ännu inte fastställt tidsbundna och resultatorienterade mål på koncernnivå avseende hälsa och säkerhet, även om vissa mål förekommer på dotterbolagsnivå. Som en följd av detta följs effektiviteten i åtgärder för att hantera väsentliga påverkan, risker och möjligheter i nuläget inte upp på ett formellt och heltäckande sätt på koncernnivå. Koncernen befinner sig fortfarande i utveckling av det ramverk som krävs för centraliserad uppföljning och övervakning. Under tiden följs framsteg upp genom befintliga mål på dotterbolagsnivå samt genom lokala uppföljnings- och kontrollrutiner.

Metrics S1-6 – Den rapporterande enhetens anställda – egenskaper

Tabellen nedan ger en samlad översikt över det totala antalet anställda, uppdelat efter kön och land. Uppdelningen omfattar specifikt de länder där koncernen har 50 eller fler anställda, vilket motsvarar minst 10 procent av den totala arbetsstyrkan. Personaldata hämtas från koncernens HR-system, där samtliga uppgifter rapporteras på månadsbasis. Beräkningarna har genomförts baserat på årsbokslutsdata, med tillämpning av bokslutsprocesser som är förenliga med dem som används i den finansiella rapporteringen. Uppgifterna omfattar 100 procent av samtliga anställda i alla juridiska enheter som ingår i konsolideringskretsen. Dessa nyckeltal har inte verifierats av någon extern part utöver den oberoende granskare som utför säkerställandet enligt CSRD.

År	Kön	Danmark	Sverige	Rumänien	UK	Tyskland	Spanien	Frankrike	Norge	Polen	Belgien	Finland	Total
2025	Kvinna	2	26	2	36	96	5	62	2	101	6	5	343
2025	Man	1	49	3	76	225	6	179	2	110	5	2	659
2025	Annat	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
2025	Ej rapporterat	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
2025	Total	3	75	5	112	321	11	241	4	211	11	7	1002

Tabellen nedan illustrerar det totala antalet anställda uttryckt i antal personer (headcount), uppdelat på följande kategorier: tillsvidareanställda, tidsbegränsat anställda samt anställda med icke-garanterad arbetstid, med ytterligare uppdelning efter kön och region. Beräkningarna har genomförts baserat på årsbokslutsdata, med tillämpning av bokslutsprocesser som är förenliga med dem som används i den finansiella rapporteringen. Dessa nyckeltal har inte verifierats av någon extern part utöver den oberoende granskare som tillhandahåller säkerställandet enligt CSRD.

Antal Anställda
År	Kön	Tillsvidare	Tidsbegränsad	Icke-garanterade arbetstimmar
2025	Kvinna	315	28	0
2025	Man	636	23	0
2025	Mångfald	0	0	0
2025	Ej rapporterat	0	0	0
	Total	950	51	0

Personalomsättningen under rapporteringsperioden uppgick till 8,26 procent, motsvarande 85 individer som har lämnat koncernen under året. Uppgifterna redovisas i termer av totalt antal anställda (headcount) baserat på årsskiftesdata för rapporteringsperioden. Koncernen har för närvarande inga anställda med icke-garanterad arbetstid inom den egna arbetsstyrkan. Majoriteten av arbetsstyrkan består av tillsvidareanställda, medan tidsbegränsat anställda huvudsakligen utgörs av deltidsanställda vid koncernens produktionsanläggningar. Med hänsyn till branschens karaktär har Bong en högre andel manliga än kvinnliga anställda. Detta återspeglas även i rekryteringsprocesserna, där ett större antal manliga sökande visar intresse för såväl tillsvidareanställningar som tidsbegränsade anställningar.

42

Beräkningarna har genomförts baserat på uppgifter vid räkenskapsårets slut, med tillämpning av bokslutsprocesser som är konsekventa med de processer som används i den finansiella rapporteringen.

		Danmark	Sverige	Rumänien	UK	Tyskland	Spanien	Frankrike	Norge	Polen	Belgien	Finland
2025		FT	PT	FT	PT	FT	PT	FT	PT	FT	PT	FT
	Kvinna	2	0	26	0	2	0	32	4	82	14	3
	Man	1	0	48	1	3	0	76	0	215	10	6
	Annat	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
	Ej rap.	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
	Total	3	0	74	1	5	0	108	4	297	24	9

• FT avser heltidsanställda. PT avser deltidsanställda.

S1-14 – Nyckeltal avseende hälsa och säkerhet

• Andel av den egna arbetsstyrkan som omfattas av företagets ledningssystem för hälsa och säkerhet *: 99,90%
• Antal dödsfall till följd av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad sjukdom: 0

• Antal och frekvens av arbetsrelaterade olyckor: 23

• Ledningssystemet har inte genomgått intern revision och har inte heller granskats eller certifierats av extern part. Andel av den egna arbetsstyrkan som omfattas av ett sådant system uppgår till 17,69 %.

Antalet rapporteringspliktiga arbetsrelaterade olyckor beräknas i enlighet med definitionen av arbetsrelaterade olyckor som leder till dödsfall, frånvaro från arbetet, begränsad arbetsförmåga eller omplacering, medicinsk behandling utöver första hjälpen, samt medvetslöshet. Olyckor som inträffar under pendling med transportmedel som inte tillhandahålls av Bong eller olyckor som enbart kräver första hjälpen inkluderas inte i detta mått. Frekvensen av rapporteringspliktiga arbetsrelaterade olyckor har beräknats genom att dividera det totala antalet rapporteringspliktiga arbetsrelaterade olyckor, identifierade inom koncernens ledningssystem för hälsa och säkerhet för den egna arbetsstyrkan, med det totala antalet faktiskt arbetade timmar, och därefter multiplicera resultatet med 1 000 000 arbetade timmar. Uppgifterna omfattar 100 procent av samtliga anställda inom Bongs konsolideringsperimeter. Inga uppskattningar har använts vid beräkningen av vare sig antalet arbetade timmar eller antalet olyckor. Dessa nyckeltal har inte verifierats av någon extern part utöver den oberoende granskare som tillhandahåller säkerställandet enligt CSRD.

43

Styrningsinformation ESRS G1: ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

Delämne	Typ av påverkan	Beskrivning av påverkan	Värdekedja	Tidshorisont
G1 Ansvarsfullt företagande	Potentiell positiv påverkan	Potentiell positiv påverkan på Bongs egen arbetskraft genom att främja en samarbetsinriktad och stödjande arbetsmiljö som vilar på gemensamma värderingar och transparenta affärsmetoder. Detta uppnås genom att etablera tydliga riktlinjer, policys och förväntade beteenden, formaliserade i företagets uppförandekod, vilket bidrar till ökat medarbetarengagemang och ansvarstagande i hela organisationen.	Egen verksamhet	Medellång sikt

G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur

Bong etablerar, utvecklar, kommunicerar och utvärderar sin företagskultur genom en tydlig och effektiv bolagsstyrning, där uppförandekoden utgör det centrala styrdokumentet. Ledarskaps- och styrningskulturen är av avgörande betydelse för den interna kontrollmiljön. Mot denna bakgrund samarbetar styrelsen, revisionsutskottet och ersättningsutskottet för att fastställa mål, strategier, styrning och kontrollmekanismer, vilka implementeras av verkställande direktören (VD) och koncernledningen inom respektive affärsenhet. Effektiviteten i dessa mål, strategier och kontrollmekanismer rapporteras tillbaka till styrelsen samt till revisions- och ersättningsutskotten genom etablerade rapporterings- och uppföljningsprocesser.

Koncernens visselblåsarmekanism, som omfattar både interna och externa visselblåsarkanaler, utgör ett centralt instrument för att identifiera, rapportera och utreda misstänkta fall av olagligt beteende eller beteenden som strider mot uppförandekoden. Formaliserade processer finns för att hantera klagomål via både interna och tredjepartsbaserade visselblåsarkanaler. Visselblåsarmekanismen regleras genom visselblåsarpolicyn. Bong har i nuläget inga ytterligare koncerngemensamma policys specifikt avseende ansvarsfullt företagande, då den befintliga uppförandekoden och visselblåsarpolicyn bedöms tillhandahålla tillräckliga kontroller, styrning och tillsyn. Dessa mekanismer fungerar för närvarande som ersättning för mer detaljerade policys. Behovet av ytterligare policyutveckling kommer att omprövas i takt med att koncernens styrningsramverk vidareutvecklas.

Koncernen tar emot klagomål och rapporter via visselblåsarsystemet från anställda, arbetssökande, volontärer, praktikanter, icke-anställda, personer som ingår i eller är valbara till Bongs administrativa, ledande eller övervakande organ, samt från aktieägare som är eller kan bli aktiva inom koncernen. Visselblåsarpolicyn beskriver den mekanism genom vilken individer anonymt kan rapportera misstänkta överträdelser av uppförandekoden till koncernledningen. Policyn har utformats i enlighet med visselblåsarlagstiftningen och säkerställer att visselblåsare, inklusive medlemmar av den egna arbetsstyrkan, omfattas av det skydd som följer av tillämplig lagstiftning samt av krav på skydd av personuppgifter. Eftersom visselblåsarpolicyn i huvudsak implementerar lagkrav har inga ytterligare åtgärder vidtagits för att särskilt anpassa policyn efter specifika intressentgrupper. Tidigare ärenden som rapporterats via visselblåsarkanalerna indikerar dock att det finns ett förtroende för mekanismen. Liksom uppförandekoden är ansvaret för visselblåsarpolicyn och dess tillämpning ytterst styrelsens ansvar. Ytterligare information om koncernens bolagsstyrningsstruktur finns tillgänglig på bolagets webbplats.Bongs visselblåsarkanaler kommuniceras via visselblåsarpolicyn och innebär att medarbetare i första hand uppmanas att rapportera misstänkta oegentligheter till närmsta chef, till bedömningskommittén eller anonymt till en extern, oberoende part via e-postadressen codeviolation@bong.com. Bedömningskommittén består av verkställande direktören och finansdirektören (CFO). Koncernens policys avseende antikorruption och mutor utgår från principerna i FN:s Global Compact, även om de inte uttryckligen är utformade i enlighet med FN:s konvention mot korruption.

Följande formella kanaler finns tillgängliga för såväl anställda som icke-anställda för att framföra klagomål eller synpunkter, vilka sammantaget betraktas som koncernens officiella mekanismer för hantering av klagomål och missförhållanden relaterade till arbetsrelaterade frågor:

• Direkt kontakt med närmaste chef
• E-post till bedömningskommittén
• Anonym rapportering till extern, oberoende part via codeviolation@bong.com

Genom koncernens interna rapporteringskanal vidarebefordras visselblåsarrapporter som lämnas till närmaste chef till bedömningskommittén, bestående av verkställande direktören (VD) och finansdirektören (CFO). Visselblåsarrapporter som lämnas anonymt hanteras initialt av koncernens externa juridiska rådgivare, som är en oberoende tredje part, och rapporteras därefter till bedömningskommittén. Rapportering kan ske muntligen eller skrifligen. Mottagaren av rapporten bekräftar mottagandet till visselblåsaren. Om rapporten innehåller anklagelser riktade mot en person inom Bong informeras den berörda personen, utan att visselblåsarens identitet röjs. Visselblåsarens identitet kan i vissa fall hållas hemlig under en begränsad tid för att säkerställa insamling och säkring av bevis.

Bedömningskommittén genomför därefter en inledande granskning för att avgöra om och hur ärendet ska utredas vidare. Efter denna bedömning fattar bedömningskommittén, i samråd med verkställande direktören, beslut om lämpligt handlingssätt. När utredningen har slutförts informerar bedömningskommittén visselblåsaren, muntligen eller skrifligen, om hur ärendet har hanterats och vilka åtgärder som vidtagits till följd av utredningen.

Visselblåsare har även möjlighet att vända sig till behöriga myndigheter som alternativ till Bongs interna visselblåsarsystem och åtnjuter i sådana fall samma skydd som vid intern rapportering. Vid extern rapportering omfattas visselblåsaren av skydd mot ansvar, hindrande åtgärder och repressalier på motsvarande sätt som vid intern rapportering. Visselblåsarpolicyn innehåller även krav avseende hur personuppgifter behandlas.

Bong säkerställer att visselblåsarsystemet är ändamålsenligt och kontinuerligt utvecklas vid behov genom etablerade styrningskanaler, i enlighet med visselblåsarpolicyn. Policyn är anpassad till gällande regelverk och standarder, inklusive visselblåsarlagen (2021:890). Policyn säkerställer att visselblåsare omfattas av det skydd som följer av lagen, vilket innebär att visselblåsaren inte kan hållas ansvarig för att ha brutit mot sekretess eller för att ha inhämtat information i samband med rapporteringen. Styrelsen och verkställande direktören har det yttersta ansvaret för övergripande tillsyn och implementering av visselblåsarpolicyn samt för att säkerställa att de personer som omfattas av policyn också informeras om dess innehåll.

Medarbetare genomgår obligatorisk årlig utbildning samt introduktionsutbildning för nyanställda, där information ges om de officiella visselblåsarkanalerna och hur dessa används. Att klagomål har inkommit via visselblåsarsystemet under tidigare räkenskapsår indikerar att det finns ett förtroende för mekanismen. Bong har inga särskilda, fristående procedurer för utredning av incidenter kopplade till ansvarsfullt företagande utöver de generella mekanismer för klagomålshantering som fastställs i visselblåsarpolicyn. Koncernen följer dock sitt åtagande i uppförandekoden att motverka korruption i alla dess former, inklusive utpressning och mutor, i enlighet med en av principerna i FN:s Global Compact.

Visselblåsarpolicyn anger exempel på missförhållanden av allmänintresse, såsom brottsliga handlingar, oegentligheter i redovisning och revision, korruption och mutor, trakasserier och diskriminering samt brister i arbetsmiljösäkerhet. Koncernen har inga särskilda bestämmelser som identifierar funktioner med förhöjd risk för korruption eller mutor. Bedömningskommittén, i samråd med verkställande direktören, bedömer i stället allvarlighetsgraden i varje rapporterat ärende och beslutar om lämpliga åtgärder. Bong har i nuläget ingen särskild policy för utbildning inom ansvarsfullt företagande, inklusive målgrupp, frekvens eller omfattning.

Bong har inte fastställt några tidsbundna mål kopplade till ESRS G1, då uppföljning av efterlevnad av uppförandekoden, visselblåsarordningen och antikorruptionsåtaganden sker löpande genom koncernens generella regelefterlevnads- och rapporteringsmekanismer samt interna kontrollprocesser. För närvarande finns inga planer på att införa tidsbundna mål inom detta område under kommande år.

44 RESULTATRÄKNING OCH RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN

TSEK	Not	2025	2024
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning	2-3	1 809 289	1 914 269
Kostnad för sålda varor	4-5, 7	-1 531 315	-1 603 408
Bruttoresultat		277 974	310 861
Försäljningskostnader	4-5, 7	-144 175	-157 188
Administrationskostnader	4-7	-120 782	-126 496
Övriga rörelseintäkter	8-12	66 590	54 401
Övriga rörelsekostnader	8-12	-63 752	-38 182
Rörelseresultat		15 855	43 396
Finansiella intäkter	9, 12	1 246	2 983
Finansiella kostnader	10, 12	-39 406	-42 175
Summa finansiella intäkter och kostnader		-38 160	-39 193
Resultat före skatt		-22 305	4 204
Inkomstskatt	11	-6 738	-16 846
ÅRETS RESULTAT		-29 043	-12 642
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		-29 202	-12 061
Innehav utan bestämmande inflytande		159	-581
Resultat per aktie, före och efter utspädning, hänförligt till moderbolagets aktieägare	13	-0,14	-0,06
Resultat per aktie, före och efter utspädning, hänförligt till moderbolagets aktieägare, exklusive jämförelsestörande poster	13	-0,14	-0,06

TSEK	Not	2025	2024
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
Årets resultat		-29 043	-12 642
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen, netto efter skatt:
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning		2 791	9 002
		2 791	9 002
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen, netto efter skatt:
Omräkningsdifferenser		-34 746	22 259
Övriga totalresultat för perioden, netto efter skatt		-31 955	31 261
SUMMA TOTALRESULTAT		-60 998	18 619
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		-61 171	19 149
Innehav utan bestämmande inflytande		197	-530

45 BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN

TSEK	Not	2025-12-31	2024-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Goodwill	14	468 817	492 849
Övriga immateriella tillgångar	15	1 582	416
Summa		470 399	493 265
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggning	16	44 180	49 371
Maskiner och andra tekniska anläggningar	16	78 581	109 942
Inventarier, verktyg och installationer	16	19 682	23 490
Pågående nyanläggningar inklusive förskott	18	10 831	1 099
Nyttjanderätter	17	194 542	207 894
Summa		347 816	391 796
Övriga anläggningstillgångar
Uppskjutna skattefordringar	20	81 517	89 089
Övriga långfristiga fordringar		9 889	10 233
Summa		91 406	99 322
Summa anläggningstillgångar		909 621	984 383
Omsättningstillgångar
Varulager m m	21
Råvaror och förnödenheter		95 975	113 401
Varor under tillverkning		3 113	4 160
Färdiga varor och handelsvaror		94 553	108 780
Summa		193 641	226 341
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	22	129 782	158 867
Aktuell skattefordran		2 857	5 314
Övriga kortfristiga fordringar	23	30 252	30 739
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	68 602	58 950
Summa		231 493	253 870
Likvida medel	25	111 749	103 570
Summa omsättningstillgångar		536 883	583 781
SUMMA TILLGÅNGAR		1 446 504	1 568 164

TSEK	Not	2025-12-31	2024-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		236 549	236 549
Övrigt tillskjutet kapital		796 845	796 845
Reserver	31	59 748	94 532
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		-580 221	-553 809
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		512 921	574 117
Innehav utan bestämmande inflytande		-761	-732
Summa eget kapital		512 160	573 385
Långfristiga skulder
Upplåning	26, 33	122 254	149 835
Uppskjutna skatteskulder	20	11 975	12 877
Pensionsförpliktelser	27	150 741	162 564
Övriga avsättningar	28	7 484	8 797
Övriga långfristiga skulder	26, 33	137 694	163 315
Summa långfristiga skulder		430 148	497 388
Kortfristiga skulder
Upplåning	26, 33	38 113	47 472
Leverantörsskulder		182 578	157 753
Aktuell skatteskuld		725	3 291
Övriga kortfristiga skulder	23, 26, 33	82 175	84 853
Övriga avsättningar	28	17 600	17 958
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	24	183 005	186 063
Summa kortfristiga skulder		504 196	497 390
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 446 504	1 568 164

46 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN

| TSEK | Not | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Reserver | Balanserade vinstmedel inkl. |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |årets resultat Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2024 | 236 549 | 796 845 | 72 324 | -550 750 | -202 554 | 766
Totalresultat | | | | | |
Årets resultat | -12 061 | -581 | -12 642 | | |
Övrigt totalresultat | | | | | |
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen | | | | | |
Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt | 9 002 | 9 002 | 9 002 | | 9 002 |
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen | | | | | |
Omräkningsdifferenser | 22 208 | 51 | 22 259 | | |
Summa övrigt totalresultat | 22 208 | 9 002 | 51 | 31 261 | |
Summa totalresultat | 22 208 | -3 059 | -530 | 18 619 | |
Transaktioner med aktieägare | | | | | |
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2024 | 31, 32 | 236 549 | 796 845 | 94 532 | -553 809 | -732 573 385 |
Ingående balans per 1 januari 2025 | 236 549 | 796 845 | 94 532 | -553 809 | -732 573 385 |
Totalresultat | | | | | |
Årets resultat | -29 202 | 159 | -29 043 | | |
Övrigt totalresultat | | | | | |
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen | | | | | |
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt | 2 791 | 2 791 | 2 791 | - | 2 791 |
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen | | | | | |
Omräkningsdifferenser | -34 784 | - | 38 | -34 746 | |
Summa övrigt totalresultat | -34 784 | 2 791 | 38 | -31 955 | |
Summa totalresultat | -34 784 | -26 411 | 197 | -60 998 | |
Transaktioner med aktieägare | | | | | |
Utdelning | -226 | -226 | | | |
Summa transaktioner med aktieägare | - | -226 | -226 | | |
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2025 | 31, 32 | 236 549 | 796 845 | 59 748 | -580 221 | -761 512 160 |

47 KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN

TSEK	Not	2025	2024
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		15 855	43 396
Avskrivningar och nedskrivningar		72 004	75 734
Erhållna räntor		272	1 702
Erlagda räntor		-30 396	-34 363
Erlagda finansiella kostnader		-5 007	-4 773
Skatt, betald		-5 910	-16 260
Övriga ej likviditetspåverkande poster	33	-7 768	-8 293
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital		39 050	57 142
Förändring av rörelsekapital
Varulager		20 340	7 070
Kortfristiga fordringar		1 017	63 559
Kortfristiga rörelseskulder		44 495	-57 204
Kassaflöde från löpande verksamhet		104 902	70 567
INVESTERINGSVERKSAMHET
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer		-35 768	-46 085
Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar		21 442	13 774
Kassaflöde från investeringsverksamhet		-14 326	-32 311
Kassaflöde efter investeringsverksamhet		90 576	38 256
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Upptagning av långfristiga skulder		-	76 740
Amortering av långfristiga skulder		-35 158	-91 738
Amortering av leaseskulder		-39 681	-52 543
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	33	-74 839	-67 541
Årets kassaflöde		15 737	-29 285
Likvida medel vid årets början		103 570	129 363
Kursdifferens i likvida medel		-7 558	3 492
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT		25 111 749	103 570

48 RESULTATRÄKNING OCH RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN

TSEK	Not	2025	2024	TSEK	Not	2025	2024
RESULTATRÄKNING				RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
Nettoomsättning	38	4 502	2 391	Årets resultat		6 570	4 601
Administrationskostnader	38	-10 130	-8 353	Övrigt totalresultat
Övriga rörelseintäkter	8	153	23	Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat		-	-
Övriga rörelsekostnader	8	-14	-40	Övriga totalresultat för perioden, netto efter skatt		-	-
Rörelseresultat		-5 489	-5 979	SUMMA TOTALRESULTAT		6 570	4 601
Resultat från andelar i dotterbolag	39	-15 000	4 000
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	9	48 347	31 683
Räntekostnader och liknande resultatposter	10	-17 718	-25 103
Summa finansiella intäkter och kostnader		15 629	10 580
Resultat före skatt		10 140	4 601
Skatt på årets resultat	11	-3 570	-
ÅRETS RESULTAT		6 570	4 601

49 BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

TSEK	Not	2025-12-31	2024-12-31	TSEK	Not	2025-12-31	2024-12-31
TILLGÅNGAR				EGET KAPITAL OCH SKULDER
Anläggningstillgångar				Eget kapital	32
Finansiella anläggningstillgångar				Bundet eget kapital
Andelar i dotterbolag	19	401 388	401 388	Aktiekapital		236 549	236 549
Uppskjutna skattefordringar	10	300	13 870	Fritt eget kapital
Fordringar hos dotterbolag		210 553	297 079	Fri överkursfond		383 264	383 264
Summa anläggningstillgångar		622 241	712 337	Balanserad vinst		-215 442	-220 043
Omsättningstillgångar				Årets resultat		6 570	4 601
Kortfristiga fordringar				Summa fritt eget kapital		174 392	167 822
Fordringar hos dotterföretag		2 269	2 136	Summa eget kapital		410 941	404 371
Övriga kortfristiga fordringar	23	128	71	Upplåning	26	52 000	52 000
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	569	264	Skulder till dotterbolag		83 380	213 137
Summa		2 966	2 471	Summa långfristiga skulder		135 380	265 137
Kassa och bank	25	132	136	Kortfristiga skulder
Summa omsättningstillgångar		3 098	2 607	Upplåning	26	-	-
				Leverantörsskulder		911	140
				Skulder till dotterbolag		75 782	42 911
				Övriga kortfristiga skulder	23	111	114
				Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	24	2 214	2 271
				Summa kortfristiga skulder		79 018	45 436
SUMMA TILLGÅNGAR		625 339	714 944	SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		625 339	714 944

50 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET

TSEK	Not	Aktiekapital	Fri överkursfond	Balanserad vinst inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2024		236 549	383 264	-220 043	399 770
Totalresultat
Årets resultat				4 601	4 601
Summa totalresultat				4 601	4 601
Transaktioner med aktieägare
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2024	32	236 549	383 264	-215 442	404 371
Ingående balans per 1 januari 2025		236 549	383 264	-215 442	404 371
Totalresultat
Årets resultat				6 570	6 570
Summa totalresultat				6 570	6 570
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2025	32	236 549	383 264	-208 872	410 941

51 KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET

TSEK	Not	2025	2024
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		-5 489	-5 979
Erhållna räntor		11	15
Erlagda räntor		-6 586	-14 800
Erlagda finansiella kostnader		-128	-365
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital		-12 192	-21 129
Förändring av rörelsekapital
Kortfristiga fordringar		-429	225
Kortfristiga rörelseskulder		12 617	20 875
Kassaflöde från löpande verksamhet		-4	-29
INVESTERINGSVERKSAMHET
Kassaflöde efter investeringsverksamhet		-4	-29
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Upptagning av långfristiga skulder		-	58 076
Amortering av långfristiga skulder		-	-58 000
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-	76
Årets kassaflöde		-4	47
Likvida medel vid årets början		136	89
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT		132	136

52 REDOVISNINGSPRINCIPER

Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien, Schweiz, Rumänien och Italien. Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Denna årsredovisning har godkänts av styrelse och VD den 22 april 2026 för offentliggörande. De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i noterna 14 Goodwill och 27 Pensionsförpliktelser. Goodwill är ett område med hög grad av bedömning där det finns betydande risk för väsentlig justering av redovisat värde inom de närmaste 12 månaderna.

Vissa monetära belopp, procentsatser och andra siffror som ingår i denna årsredovisning har varit föremål för avrundning. Följaktligen är siffror som visas som summor i vissa tabeller kanske inte den aritmetiska aggregeringen av siffrorna som föregår dem, och siffror uttryckta som procentsatser i texten kanske inte är 100 % eller, i tillämpliga fall, när aggregerat kanske inte är den aritmetiska aggregeringen av procentsatser som föregår dem. För nya och kommande standarder och redovisningsprinciper se not 41.

KONCERNREDOVISNING DOTTERFÖRETAG

Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. ”bargain purchase”, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat. Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare eget kapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet. Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IFRS9 i resultaträkningen. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

INTRESSEFÖRETAG

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.

SEGMENTSRAPPORTERING

Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande beslutsfattare är företagets VD. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTVALUTA

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapporteringsvaluta.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster/förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. 53

KONCERNFÖRETAG

Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

EFFEKT AV UTÖKAD NETTOINVESTERING

Moderbolaget i koncernen innehar monetära poster som är fordringar på utlandsverksamheter, dvs utgivna lån till utländska dotterbolag i dotterbolagets respektive valuta. För dessa lån är reglering inte planerad eller kommer troligen inte att ske inom överskådlig framtid varför de i praktiken utgör en del av nettoinvestering i den självständiga utlandsverksamheten. Valutakursdifferenser som uppstår avseende dessa monetära poster redovisas koncernredovisningen i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet vid avyttring av nettoinvesteringen.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.

FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER HAR TILLÄMPATS:

Tillgång	Avskrivningstid
Byggnader	25–33 år
Markanläggningar	20 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	10–15 år
Inventarier, verktyg, installationer, fordon och datorutrustning	5–14 år
Övriga immateriella anläggningstillgångar	3–8 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

GOODWILL

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/ intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar.

Goodwill testas årligen, samt vid indikation på nedskrivningsbehov, för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen, vilket för koncernen är rörelsesegmentsnivån(not3).

PROGRAMVAROR

Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs.Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.

NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar samt derivat.

På skuldsidan återfinns upplåning, leverantörsskulder, övriga skulder samt derivat.

KLASSIFICERING OCH VÄRDERING

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Klassificeringen av finansiella tillgångar som är skuldinstrument avgörs av affärsmodellen för portföljen i vilken den finansiella tillgången ingår och karaktären på de avtalsenliga kassaflödena. Bongs affärsmodell för samtliga finansiella tillgångar som är skuldinstrument är att inkassera kapitalbelopp och eventuell ränta på kapitalbeloppet. De avtalsenliga kassaflödena från dessa tillgångar utgörs enbart av kapitalbelopp och ränta varför dessa klassificeras som finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde.

Samtliga finansiella tillgångar klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats som säkringsinstrument. Samtliga finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats som säkringsinstrument.

Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på det sätt som beskrivs nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning redovisas värdeförändringar på derivatinstrument enligt beskrivningen i avsnitt ”Derivat och säkringsredovisning”. För derivat som inte ingår i en säkringsrelation, redovisas resultat från derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET

Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet. Denna kategori består av två undergrupper: obligatoriskt redovisad till verkligt värde och andra finansiella tillgångar som koncernen initialt valt att placera i denna kategori, identifierad som redovisad till verkligt värde. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Koncernen har endast använt underkategorin obligatoriskt redovisad till verkligt värde. Tillgångar i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett säkringsinstrument.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR REDOVISADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE

Tillgångar i denna kategori, värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. I kategorin ingår övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kundfordringar redovisas efter avdrag för förväntade kreditförluster. Diskontering tillämpas inte på grund av den korta löptiden varför upplupet anskaffningsvärde överensstämmer med nominellt belopp.

FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET

Denna kategori består av två undergrupper; finansiella skulder som obligatoriskt redovisas till verkligt värde via resultatet och andra finansiella skulder som koncernen valt att placera i denna kategori. I den första kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat. Skulder i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett säkringsinstrument.

FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE

Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

NEDSKRIVNINGAR

Alla finansiella tillgångar, förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, prövas för nedskrivning. Vid varje rapporttillfälle beräknar koncernen för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden. De mest väsentliga finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningsreglerna är kortfristiga varför koncernen valt att tillämpa den förenklade modellen där förväntade kreditförluster redovisas för tillgångarnas återstående löptid från den dag då de första gången redovisas.

De förväntade kreditförlustnivåerna baserar sig huvudsakligen på en individuell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med kundernas betalningshistorik tillsammans med förlusthistoriken för samma period. Historiska förluster justeras sedan för att ta hänsyn till nuvarande och framåtblickande information om makroekonomiska faktorer som kan påverka kundernas möjligheter att betala fordran. Koncernen har identifierat BNP och arbetslöshetsnivån i länder där försäljning av varor och tjänster sker som relevanta faktorer. Den historiska förlustnivån justeras därför baserat på förväntade förändringar i dessa faktorer.

Kundfordringar och avtalstillgångar skrivs bort när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning. Indikatorer på att det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning inkluderar bland annat att gäldenären misslyckas med återbetalningsplanen eller att kontraktuella betalningar lokalt bedöms som substantiellt försenade.

Kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar redovisas som kreditförluster – netto inom rörelseresultatet. Återvinningar av belopp som tidigare skrivits bort redovisas mot samma rad i resultaträkningen.

REDOVISNING I OCH BORTTAGANDE FRÅN BALANSRÄKNINGEN

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING

Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra risken för valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisats initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IFRS9 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen.Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.

KASSAFLÖDESSÄKRINGAR

De valutaderivat som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

VARULAGER

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

EGET KAPITAL

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

UPPLÅNING

Skulder till kreditinstitut, obligationslån och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder i balansräkningen.

INKOMSTSKATTER

Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.

Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

PENSIONER

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 27 Pensionsförpliktelser.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

På den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen.

ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag 55 när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra frivillig avgång.

BONUSPLANER

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

INTÄKTSREDOVISNING

Bong tillämpar femstegsmodellen enligt IFRS 15 för samtliga avtal med kunder. I Bongs avtal med kunder framgår att försäljning av produkt bedöms vara ett prestationsåtagande. Grundprincipen är att intäkter ska avspegla förväntad ersättning i samband med fullgörandet av ett kontraktsenligt åtagande mot kund och motsvara den ersättning som koncernen är berättigad till vid överlåtelse av kontroll till de produkter som levererats till motpart.

Koncernen tillverkar och säljer kuvert och förpackningar till distributörer. Försäljningen redovisas som intäkt när kontrollen för varorna överförs, vilket inträffar när varorna levereras till distributören. Kuvert och förpackningar säljs ofta med individuella rabatt - eller bonusavtal. Intäkten från försäljningen av kuvert och förpackningar redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för beräknade rabatter eller bonusar.Koncernen har inga avtal med ursprunglig förväntad löptid som överstiger 12 månader, varför upplysning om kontrakterade men ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden inte lämnas.

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.

Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.

Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.

LEASING

Koncernen redovisar tillgångar med nyttjanderätt respektive leasingskulder vid leasingavtalets startdatum. Tillgångar med nyttjanderätt värderas initialt till anskaffningsvärde bestående av initial värdering av leasingskulderna, eventuella leasingbetalningar gjorda vid eller före startdatum minus eventuella rabatter, eventuella initiala direkta kostnader och återställningskostnader och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade av- och nedskrivningar, justerade för eventuella omvärderingar av leasingskulden. Avtal kan innehålla både leasing- och icke-leasingkomponenter. Koncernen har i dessa fall valt att inte separera leasing- och icke-leasingkomponenter utan redovisa dessa som en enda leasingkomponent.

Leasingskulder redovisas initialt till nuvärdet av framtida ej betalade leasingavgifter från avtalets startdatum diskonterat med antingen räntan enligt leasingavtalet eller om detta inte kan fastställas av koncernens marginella låneränta. Generellt använder koncernen den marginella låneräntan som diskonteringsränta. Koncernen fastställer den marginella låneräntan med hjälp av en build-up-metod som utgår från en riskfri ränta, justerad för inflation, landsriskpremie, säkerhet och hyresspecifika justeringar för olika tillgångskategorier och leasingvillkor. Leasingskulden ökar därefter med räntekostnader på leasingskulden och minskar med betalade leasingavgifter. Leasingskulden omvärderas om det sker en förändring av framtida leasingavgifter till följd av en förändring av ett index eller en kurs, det vill säga förändringar av uppskattade framtida betalningar under den garanterade resterande leasingperioden eller i förekommande fall förändringar av bedömning av huruvida köp eller förlängning av avtalet respektive uppsägning är sannolikt.

De enda undantagen från redovisningen av tillgångar med nyttjanderätt är kortfristiga avtal och leasingavtal med lågt värde. Leasingbetalningar för kortfristiga avtal och avtal med lågt värde redovisas löpande under kostnader för sålda varor, försäljningskostnader och administrativa kostnader beroende på kostnadens karaktär över leasingperioden.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de uppkommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

UTDELNING

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisnings i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisningen och beskattningen. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

UPPSTÄLLNINGSFORMER

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende obeskattade reserver och avsättningar.

AKTIER OCH ANDELAR I DOTTERFÖRETAG

Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter.

KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT

Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar. Lämnade koncernbidrag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning och beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotterbolag. Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas därmed som finansiella intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.

56 NOTER

Samtliga värden i TSEK om inget annat anges, belopp inom parantes anger föregående år.

NOT 1 - FINANSIELL RISKHANTERING

Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden,som valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd av oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna. Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och räntederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn.

MARKNADSRISK

Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida inköps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktionsexponering) och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valutakursförändringar (omräkningsexponering) samt den ränterisk som kan innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.

(A) VALUTARISK

Under 2025 utgjorde Bongs försäljning i länder utanför Sverige 90 (89) procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 64 (66) procent i EUR, 17 (16) procent i GBP, 10 (10) procent i SEK, samt 9 (8) procent i övriga valutor. Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan under Transaktionsexponering).

(i) Transaktionsexponering

Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försäljning och inköp) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar dels att värdet av leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder förändras samt risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden.

Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som bearbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs enheter, externa inköp och försäljningar i utländsk valuta. Koncernens finanspolicy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finansfunktionen. Denna risk aggregeras normalt sett sedan och säkras främst med terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent och 100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt.

Valutaexponeringen i bolaget består av en rad olika valutapar, se tabell nedan. Vid en förändring om 10% hade koncernens resultat på årsbasis, givet samma flöden som 2025, förändrats med +10/-10 MSEK (+11/-11) exklusive valutasäkringar.10% förändring Exponering (EUR) EUR SEK EUR/NOK - - - EUR/SEK 684 68,4 757,4 EUR/GBP 6 833 683,3 7 561,5 EUR/PLN 1 674 167,4 1 852,2 EUR/RON 265 26,5 293,7 Totalt 9 456 946 10 465

Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på balansdagen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen medföra en försämring/förbättring av resultatet med 0,5 MSEK (0,4) till följd av förluster/vinster vid omräkning av kundfordringar och leverantörsskulder. Vid sensitivitetsberäkningarna i känslighetsanalysen i EUR ovan inkluderas även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR.

(ii) Omräkningsexponering
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala finansfunktionen. Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen per 31 december 2025, med alla andra variabler konstanta, skulle koncernens finansiella resultat förändrats med +1,7/-1,7 MSEK (+0,3/-0,3), som en följd av omvärdering av dotterbolagens in- och utlåning i Bong International AB. Motsvarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital med +47,5/-47,5 MSEK (+48,9/-48,9) till följd av vinster/förluster vid omräkning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR. För GBP skulle effekten på det finansiella resultatet bli en förändring med -0,1/+0,1 MSEK (+0,3/-0,3) och eget kapital skulle öka/minska med +0,2/-0,2 MSEK (+2,0/-2,0).

(B) RÄNTERISK

Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande marknadsräntor. Koncernens upplåning består vid årsskiftet av seniora säkerställda obligationer till ett belopp om 52 MSEK som gavs ut den 14 oktober 2021 och förlängdes 2024 med 5 års löptid. Lånet löper med en ränta om STIBOR (3 månaders) plus 10 procent som erläggs kvartalsvis i januari, april, juli samt oktober. Utöver detta finns upplåning i en lokal bank i Tyskland som togs upp i syfte att reducera obligationslånet. Upplåning i form av checkräkningskredit finns i mindre omfattning. Skulle räntenivån för upplåningen förändras med en procentenhet skulle detta påverka resultat efter finansnetto med 2 MSEK på årsbasis.

KREDITRISK

Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk. Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kreditprocess har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst. Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada.

Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort antal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar tillsammans för 31 procent (30) av den totala försäljningen och de tre största kunderna svarar för 12 procent (13). Kreditrisken minskas också av att Bong i hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer och kunder. I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, belgiska, franska, polska och engelska bolag. För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplysningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men baseras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernintern information om historiskt betalningsbeteende. Under 2025 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till cirka 0,01 procent (0,19). Mer information om utestående fordringar återfinns i not 22.

Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde. Avseende likvida medel bedöms kreditrisken vara låg då endast välrenommerade banker med hög kreditvärdighet används. Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 112 MSEK, hänförligt till likvida medel (104 MSEK per 31 december 2024).

LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kortsiktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong har vid var tid leverantörsskulder till icke obetydliga belopp. Den helt övervägande delen förfaller inom 90 dagar. Bong minimerar likviditetsrisken avseende dessa och övriga kortfristiga skulder genom att bland annat ha tillräckliga kassamedel. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv från dotterbolagen.

57 FORTS. NOT 1

Per 31 december 2025	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Upplåning (exkl. skulder avseende leasing)	37	892	102
Upplåning med anledning av Covid-19	7	203	4
Skulder avseende leasing	51	760	132
Leverantörsskulder och andra skulder	411	055	-

Per 31 december 2024	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Upplåning (exkl. skulder avseende leasing)	20	465	138
Upplåning med anledning av Covid-19	8	966	13
Skulder avseende finansiell leasing	52	647	135
Leverantörsskulder och andra skulder	383	826	-

Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen. Som resultat av Covid-19 pandemin har en del dotterbolag tagit upp extern skuld i form av lokala stödpaket. Villkoren för majoriteten av dessa paket är att den likviditeten inte får lov att användas till annat än att stödja det lokala bolaget i fråga, varpå centraliseringen av likviditet har påverkats något.

Bongs emitterade säkerställda obligationer om 52 MSEK har en femårig löptid och en årlig ränta om STIBOR (3 månader) plus 10 procent. Bong är förpliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade kovenanter. Dessa anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA samt minsta tillåtna likviditet. För mer information se not 26.

Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala checkräkningskrediter i utländska banker. Beviljade outnyttjade krediter uppgick till 14 MSEK (8). Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens lånebehov. Ovanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruktur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade räntemarginal.

HANTERING AV KAPITAL

Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapitalstruktur som minimerar kostnaderna för kapital.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal, utfall:

Nyckeltal	2025	2024
Soliditet, %	35	37
Nettolåneskuld, MSEK	374	456
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0.73	0.80
Nettoskuld/EBITDA, ggr	4.26	3.84

Koncernen har seniort säkerställd obligation samt banklån som extern finansiering. För dessa finns där avtal innehållande kovenanter som måste uppfyllas på kvartals- och årsbasis. Dessa kovenanter är gällande följande:
- Justerad nettolåneskuld/EBITDA max 3,0
- Justerad nettolåneskuld/EBITDA max 3,5 (Bong GmbH banklån)
- Mimimumlikviditet om 50 MSEK

Koncernens kovenanter har uppfyllts under året och bedöms även uppfyllas kommande år.

Justerad räntebärande nettolåneskuld	2025-12-31	2024-12-31
Räntebärande lån, långfristiga	400,6	465,1
Räntebärande lån, kortfristiga	85,5	94,9
Likvida medel	-111,7	-103,6
Nettolåneskuld	374,4	456,4
Pensionsförpliktelser	-150,7	-162,6
Leasing kontrakt - IFRS 16	-197,3	-218,6
Justerad nettolåneskuld	26,4	75,3

Justerad EBITDA rullande 12 månader	2025-12-31	2024-12-31
Resultat efter skatt	-29,0	-12,6
Finansiella intäkter och kostnader	38,2	39,0
Skatt	6,7	16,8
Avskrivningar	72,0	75,7
Strukturkostnader	0,3	0,3
Transaktionskostnader	-	0,1
Innehav utan bestämmande inflytande	-0,2	0,6
IFRS 16, leasingbetalningar	-55,1	-61,9
Justerat rörelseresultat före avskrivningar	32,9	58,1
Justerad Räntebärande netto- låneskuld/Justerad EBITDA	0,80	1,29

NOT 2 - GEOGRAFISK FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING OCH ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	2025			2024
Netto- omsättning	Kuvert	Förp.	IFRS Just.	Kuvert	Förp.	IFRS Just.
Norden och Baltikum 85 425 36 558 653 93 910 42 688 -
Centraleuropa 455 128 254 505 18 267 531 485 245 984 20 708
Södra Europa 271 051 120 498 9 495 289 618 113 101 10 494
UK 185 765 124 968 1 914 202 062 109 650 3 107
Övriga 54 706 48 627 - 62 525 40 267 -
Totalt 1 134 782 639 651 34 856 1 270 765 601 540 41 964

Anläggningstillgångar	2025	2024
Sverige	118 139	111 019
Norden och Baltikum	3 485	4 486
Centraleuropa	420 910	455 220
Södra Europa	239 317	269 641
Storbritannien	35 363	43 693
Övriga	1 001	1 002
Totalt	818 215	885 061

NOT 3 - SEGMENTRAPPORTERING

RÖRELSESEGMENT

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högsta verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören/koncernchef.

Segmentsrapporteringen för affärsområde omfattar EBITDA före strukturkostnader.

SEGMENTINFORMATION

Indelningen i segment är i första hand relaterad till geografiska områden som visas nedan. Segmenten tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med undantag för redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning av avfall och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rapporterade som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räkningarna redovisas posterna som omsättning.

Centraleuropa
Segmentet omfattar bolag i Tyskland, Polen, och Rumänien.

Södra Europa och norra Afrika
Segmentet omfattar bolag i Frankrike, Belgien, Italien, Spanien och Tunisien.

Norden
Segmentet omfattar bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Storbritannien
Segmentet omfattar bolagen i Storbritannien.

IFRS justeringar
IFRS justeringar omfattar redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning av avfall och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rapporterade som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räkningar redovisas posterna som omsättning.

NOT 4 - KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG

	2025	2024
Avskrivningar och nedskrivningar (Not 7)	72 004	75 734
Kostnader för ersättningar till anställda (Not 5)	543 271	567 196
Förändringar i lager av färdiga varor och produkter i arbete	2 969	-2 397
Råmaterial	831 117	884 041
Transportkostnader	104 100	105 492
Övriga kostnader	242 811	257 026
Summa kostnader för sålda varor, försäljnings- och administrationskostnader	1 796 272	1 887 092

FORTS. NOT 3: Nettomsättning och EBITDA innan omstrukturering per segment

Segment	2025 Externa intäkter	2025 IFRS justeringar	2025 Intäkter från andra segment	2025 Totalt	2025 EBITDA	2024 Externa intäkter	2024 IFRS justeringar	2024 Intäkter från andra segment	2024 Totalt	2024 EBITDA
Centraleuropa	696 307	18 267	105 663	820 237	49 530	765 805	20 680	65 916	852 401	62 931
Södra Europa och norra Afrika	563 019	9 495	30 866	603 380	30 122	566 044	10 494	28 320	604 858	21 972
Norden	225 089	5 180	189	230 458	14 884	242 868	7 655	218	250 741	20 146
Storbritannien	290 018	1 914	-	291 932	35 1	297 616	3 107	-	365	301 088
Konsolidering och eliminering	-	-	-136 718	-136 718	-6 689	-	-	-94 819	-94 819	4 473
Totalt	1 774 433	34 856	-	1 809 289	88 198	1 872 333	41 936	-	1 914 269	119 425

• Omstruktureringskostnader: -339 (2025), -296 (2024)
• Avskrivningar och nedskrivningar: -72 004 (2025), -75 734 (2024)
• Finansiella intäkter: 1 246 (2025), 2 983 (2024)
• Finansiella kostnader: -39 406 (2025), -42 175 (2024)
• Resultat före skatt: -22 305 (2025), 4 204 (2024)
• Inkomstskatt: -6 738 (2025), -16 846 (2024)
• Årets resultat: -29 043 (2025), -12 643 (2024)

IFRS Justeringar är inkluderade i ovan rapports EBITDA.

NOT 5 - ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR

Medeltal anställda	2025 Antal anställda	2025 varav män	2024 Antal anställda	2024 varav män
Sverige	74	50	81	54
Tyskland	293	219	305	173
Frankrike	241	182	242	180
Storbritannien	114	76	127	76
Polen	204	110	195	108
Finland	8	2	9	3
Norge	5	2	5	3
Danmark	3	1	5	2
Spanien	8	6	8	7
Belgien	12	5	12	4
Rumänien	5	3	4	3
Tunisien	4	4	13	12
Italien	1	-	1	-
Totalt	972	660	1 007	625

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare

	Koncernen 2025 Totalt	Koncernen 2025 varav män	Koncernen 2024 Totalt	Koncernen 2024 varav män	Moderbolaget 2025 Totalt	Moderbolaget 2025 varav män	Moderbolaget 2024 Totalt	Moderbolaget 2024 varav män
Styrelseledamöter	12	11	20	16	5	5	5	5
VD och andra ledande befattningshavare	17	15	16	15	1	1	1	1

Löner, ersättningar och sociala kostnader (Koncernen)

	2025 Löner och ersättningar	2025 Sociala kostnader	2025 Varav pensionskostnader	2024 Löner och ersättningar	2024 Sociala kostnader	2024 Varav pensionskostnader
	426 149	117 122	14 577	444 545	122 651	14 869

Moderbolaget

	2025 Löner och ersättningar	2025 Sociala kostnader	2025 Varav pensionskostnader	2024 Löner och ersättningar	2024 Sociala kostnader	2024 Varav pensionskostnader
	3 562	203	-	2 613	165	-

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda (Moderbolaget)

	2025 Styrelse och VD	2025 Övriga anställda	2024 Styrelse och VD	2024 Övriga anställda
Totala ersättningar	3 562	1 650	2 613	932

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ANSTÄLLNINGSVILLKOR

STYRELSENS ORDFÖRANDE
Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK I arvode för 2025 (350). Beloppet utgör styrelsearvode och arvode som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har inte utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.

ÖVRIGA STYRELSELEDAMÖTER
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2025 utgått med sammanlagt 550 TSEK (550). Ledamoten Christian Paulsson har erhållit 250 TSEK (250). Beloppet utgör styrelsearvode och arvode som ordförande i revisionsutskottet. Stéphane Hamelin och Eric Joan har erhållit 150 TSEK vardera (150). Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode har ej utgått arbetstagarrepresentanterna.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR TILLIKA KONCERNCHEF
För år 2025 har utgått för Kai Steigleder en fast lön inklusive ersättning för semester om 4 316 TSEK (4 469) samt förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 64 TSEK (66). Lönen omfattar även arbetet som affärsenhetschef för Centraleuropa. Utöver fast lön kan, på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål kan rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen. Under året har utbetalats en rörlig ersättning om 553 TSEK avseende år 2024 (573). Pensionsförmåner utgår enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Pensionsåldern är 67 år. Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 12 månader. Vid uppsägning från verställande direktören gäller uppsägningstid av 6 månader.

ÖVRIGA BEFATTNINGSHAVARE I LEDNINGSGRUPPEN
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fyra personer, har under 2025 utgått en sammanlagd fast lön om 9 777 TSEK (10 324) jämte förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 184 TSEK (338). Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av visa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 20-30 procent av den fasta lönen. För 2025 har rörlig ersättning på 0 TSEK utgått (0). Under året har utbetalats rörlig ersättning avseende 2024 om 168 TSEK (573). Pensionsförmåner utgår enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Under 2025 har pensionspremie utgått med 132 TSEK (113). Under året har utbetalts övriga ersättningar och förmåner om 1 984 (540). Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6 –18 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4 – 12 månader.

BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS
Inom styrelsen finns en ersättningskomitté i vilken ingår två styrelseledamöter. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och de som rapporterar direkt till VD.

NOT 6 - ERSÄTTNING TILL REVISORERNA

	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
Grant Thornton
Revisionsuppdrag 1)	3 484	3 258	1 022	884
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	44	-	-	-
Övriga tjänster	-	-	-	-
Totalt	3 528	3 258	1 022	884
PwC
Revisionsuppdrag	-	1 158	-	1 077
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	-	116	-	93
Skatterådgivning	1 000	360	1 000	360
Övriga tjänster	-	-	-	-
Totalt	1 000	1 634	1 000	1 530
KPMG
Revisionsuppdrag	-	114	-	-
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	55	57	-	-
Skatterådgivning	-	57	-	-
Övriga tjänster	-	-	-	-
Totalt	55	228	-	-
Övriga
Revisionsuppdrag	1 289	895	-	-
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	-	-	-	-
Skatterådgivning	133	151	-	-
Övriga tjänster	766	432	677	329
Totalt	2 188	1 478	677	329

1) Varav 1 299 (1 154) avser Grant Thornton Sverige.

NOT 7 - AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Fördelade per anläggningstillgång	2025	2024
Nedskrivning goodwill	-	-
Övriga immateriella tillgångar	1 331	-1 824
Byggnader och markanläggningar	33 950	39 233
Maskiner och tekniska anläggningar	26 787	28 788
Inventarier, verktyg och installationer	9 936	9 537
Totalt	72 004	75 734

Fördelade per funktion	2025	2024
Kostnad för sålda varor	61 397	68 172
Försäljningskostnader	7 498	5 598
Administrationskostnader	3 110	1 964
Totalt	72 004	75 734

NOT 8 - ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER

Koncernen	2025 Rörelseintäkter	2025	2024	2024
Valutakursvinster på operativa fordringar och skulder	60 654	32 152	153	23
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	5 936	21 944	-	-
Övrigt	-	305	-	-
Totalt	66 590	54 401	153	23
:---	:---	:---	:---	:---
Strukturkostnader och övriga avsättningar	-339	-296	-	-
Valutakursförluster på operativa fordringar och skulder	-61 001	-28 905	-14	-40
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-1 960	-8 979	-	-
Övrigt	-452	-2	-	-
Totalt	-63 752	-38 182	-14	-40

NOT 9 - FINANSIELLA INTÄKTER

	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
Ränteintäkter	272	1 370	11	15
Valutakursvinster på finansiella poster	708	1 190	-	-
Finansiella intäkter, koncernföretag	266	423	48 336	31 668
Totalt	1 246	2 983	48 347	31 683

NOT 10 - FINANSIELLA KOSTNADER

	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
Räntekostnader, övriga	-33 691	-36 188	-17 590	-22 675
Valutakursdifferenser på finansiella poster	-537	-677	-	-1 917
Övriga finansiella kostnader	-5 178	-5 310	-128	-511
Totalt	-39 406	-42 175	-17 718	-25 103

60

NOT 11 - SKATT

	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
Aktuell skatt	-5 777	-8 150	-	-
Uppskjuten skatt	-961	-8 696	-3 570	-
Totalt	-6 738	-16 846	-3 570	-

Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande.

	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
Resultat före skatt	-22 305	4 204	10 140	4 601
Beräknad svensk inkomstskatt, 20,6%	4 595	-866	-2 089	-948
Skillnad utländska skattesatser	-1 340	11 656	-	-
Ej avdragsgill kostnad/skattefri inkomst	-449	-11 928	1 781	1 852
Skatteeffekter från tidigare år	-109	2 853	-	-
Skatteeffekter på grund av förändringar i skattesatser/lagar	-	-50	-	-
Ökning av outnyttjade skattemässiga underskott utan matchande aktivering av uppskjuten skatt	-10 320	-19 850	308	-
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade outnyttjade skattemässiga underskott	885	1 339	-3 570	-904
Värdejusteringar på uppskjuten skatt	-	-	-	-
Redovisning av tidigare oredovisade förluster	-	-	-	-
Skatt enligt resultaträkningen	-6 738	-16 846	-3 570	-

NOT 12 - VALUTAKURSVINSTER/ -FÖRLUSTER - NETTO

Valutakursvinster/-förluster har redovisats i resultaträkningen enligt följande:

	2025	2024
Övriga rörelseintäkter	60 654	32 152
Övriga rörelsekostnader	-61 001	-28 905
Finansiella intäkter	708	1 190
Finansiella kostnader	-537	-677
Totalt	-176	3 760

NOT 13 - RESULTAT PER AKTIE

RESULTAT PER AKTIE

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.

	2025	2024
Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare	-29 202	-12 061
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	211 205	211 205
Resultat per aktie, SEK	-0,14	-0,06

RESULTAT PER AKTIE, EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

De jämförelsestörande posterna består av nedskrivning av goodwill. Under 2025 hade Bong inga jämförelsestörande poster (0). Jämförelsestörandeposter definieras på sidan 73.

	2025	2024
Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare	-29 202	-12 061
Jämförelsestörande poster	-	-
Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, exklusive jämförelsestörande poster	-29 202	-12 061
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	211 205	211 205
Resultat per aktie exklusive jämförelsestörande poster, SEK	-0,14	-0,06

NOT 14 - GOODWILL

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående balans	492 849	475 511
Valutakursdifferenser	-24 032	17 338
Utgående balans	468 817	492 849

FÖRDELNING AV GOODWILL

	2025-12-31	2024-12-31
Centraleuropa	267 201	282 705
Södra Europa och norra Afrika	41 295	43 728
Norden	56 880	56 880
Övrigt	103 441	109 536

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL

Återvinningsbart belopp för varje separat KGE (kassagenererande enhet) fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet kommer att ha en begränsad tillväxt medan marknaden för lätta förpackningar fortsatt växer. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.

Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 10,6 procent efter skatt (10,4 procent före skatt) för samtliga affärsenheter. Använd tillväxttakt är positiv under de tre första åren i prognosperioden om i genomsnitt 5,2 procent (7,9 procent föregående år) och i genomsnitt 6,8 procent (8,8 procent föregående år) för de sista två åren baserat på en fortsatt minskande kuvertmarknad och växande marknad för Light Packaging. En uthållig årlig tillväxttakt om 1,0 procent (1,0 procent föregående) år har antagits för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden.

Föregående år användes en diskonteringsränta om 10,4 procent (11,4 procent före skatt) för affärsenhet Nordic samt Centraleuropa medan 10,8 procent efter skatt (11,6 procent före skatt) har använts för Södra Europa och Norra Afrika samt övriga. Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branschen. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna. Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras. Ledningen har fastställt budgeten baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om marknadsutveckling.

KÄNSLIGHETSANALYS

Antagandet avseende kvarvarande tillväxt hade varit 0,5 procentenhet lägre skulle det innebära ett totalt nedskrivningsbehov om 0 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Vidare om antagandet avseende tillväxt hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 0 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Antagandet om den beräknade tillväxttakten bortom budgetperioden då återvinningsvärdet hade varit detsamma som det bokförda värdet av de kassagenererande enheterna är följande för varje KGE.

KGE	Tillväxt 0,5 procentenheter lägre	Tillväxt 1,0 procentenheter lägre	Break-even scenario i procent
Centraleuropa	-	-	-1,3
Sydeuropa och Nordafrika	-	-	-1,1
Norden	-	-	-3,1
Övrigt	-	-	-7,1

Om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 0,5 procentenhet högre skulle det innebära en nedskrivning om 0 MSEK. Vidare om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 1 procentenhet högre skulle det innebära en nedskrivning om 47 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Antagandet om fasta kostnader i förhållande till omsättning där återvinningsvärdet varit detsamma som det bokförda värdet på de kassagenererande enheterna är följande för varje KGE. 61

KGE	Kostnad 0,5 procentenheter högre	Kostnad 1,0 procentenheter högre	Break-even scenario i procent
Centraleuropa	-	31	0,6
Sydeuropa och Nordafrika	-	13	0,6
Norden	-	3	0,9
Övrigt	-	-	2,2

Om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 55 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Antagandet om bruttomarginal vid vilken återvinningsvärdet hade varit detsamma som det bokförda värdet på de kassagenererande enheterna är följande för varje KGE.

KGE	Bruttomarginal 1 procentenhet lägre	Break-even scenario i procent
Centraleuropa	31,0	-0,6
Sydeuropa och Nordafrika	21	-0,4
Norden	3	-0,9
Övrigt	-	-2,7

Antagandet om den beräknade kapitalkostnaden till vilken återvinningsvärdet hade varit detsamma som det bokförda värdet av de kassagenererande enheterna är följande för varje KGE. Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Det totala beräknade återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet med 168 MSEK beräknat på samtliga KGE.

KGE	Break-even scenario i procent för WACC efter skatt
Centraleuropa	12,0
Sydeuropa och Nordafrika	12,0
Norden	13,2
Övrigt	14,7

NOT 15 - övriga immateriella tillgångar

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående anskaffningsvärden	51 193	49 027
Inköp	863	160
Försäljning/utrangering	-496	-560
Omklassificeringar	310	503
Valutakursdifferenser	-3 090	2 063
Utgående	48 780	51 193

	2025	2024
Ingående ackumulerade avskrivningar	-50 777	-46 339
Försäljningar/utrangeringar	487	560
Valutakursdifferenser	4 423	-6 822
Årets avskrivningar	-1 331	1 824
Utgående ackumulerade avskrivningar	-47 198	-50 777
Utgående planenligt restvärde	1 582	416

Posten avser huvudsakligen anpassningar av programvaror.# NOT 16 - MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader, mark och markanläggning	2025-12-31	2024-12-31
Ingående anskaffningsvärden	181 038	174 639
Inköp	89	526
Försäljning/utrangering	-44	-
Omklassificeringar	-	171
Valutakursdifferenser	-9 932	5 702
Utgående anskaffningsvärden	171 151	181 038
Ingående ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar	-131 666	-124 522
Försäljningar/utrangeringar	44	-
Valutakursdifferenser	7 218	-4 082
Årets avskrivningar/nedskrivningar	-2 567	-3 062
Utgående ackumulerade avskrivningar	-126 971	-131 666
Utgående planenligt restvärde	44 180	49 372
Varav mark	9 469	10 027

Maskiner och andra tekniska anläggningar	2025-12-31	2024-12-31
Ingående anskaffningsvärden	706 314	722 061
Inköp	9 419	22 301
Försäljning/utrangering	-39 228	-68 485
Omklassificeringar	-4 597	-15 463
Valutakursdifferenser	-73 186	45 900
Utgående anskaffningsvärden	598 722	706 314
Ingående ackumulerade avskrivningar	-596 372	-644 014
Försäljningar/utrangeringar	24 213	62 375
Omklassificeringar	632	47 606
Valutakursdifferenser	67 767	-42 264
Årets avskrivningar	-16 381	-20 075
Utgående ackumulerade avskrivningar	-520 141	-596 372
Utgående planenligt restvärde	78 581	109 942

Inventarier, verktyg och installationer	2025-12-31	2024-12-31
Ingående anskaffningsvärden	167 892	169 403
Inköp	1 331	4 550
Försäljning/utrangering	-2 472	-13 091
Omklassificeringar	-150	112
Valutakursdifferenser	-10 916	6 918
Utgående anskaffningsvärden	155 685	167 892
Ingående ackumulerade avskrivningar	-144 402	-148 457
Försäljningar/utrangeringar	1 830	12 912
Valutakursdifferenser	11 484	-4 963
Omklassificeringar	337	-
Årets avskrivningar	-5 252	-3 894
Utgående ackumulerade avskrivningar	-136 003	-144 402
Utgående planenligt restvärde	19 682	23 490

NOT 17 - NYTTJANDERÄTTER

I balansräkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal.

Tillgångar med nyttjanderätt - Fastigheter	2025-12-31	2024-12-31
Ingående anskaffningsvärden	283 629	269 603
Nya hyreskontrakt	1 094	37 302
Ändring leasingkontrakt	12 916	30 982
Avslutade hyreskontrakt	-1 971	-65 878
Valutakursdifferenser	-17 256	12 035
Utgående anskaffningsvärden	278 412	283 629
Ingående ackumulerade avskrivningar	-123 072	-133 324
Avslutade hyreskontrakt	1 971	52 671
Valutakursdifferenser	7 508	-6 248
Årets avskrivningar	-31 383	-36 171
Utgående ackumulerade avskrivningar	-144 976	-123 072
Utgående planenligt restvärde	133 434	160 556

Tillgångar med nyttjanderätt - Övriga	2025-12-31	2024-12-31
Ingående anskaffningsvärden	126 603	59 042
Nya hyreskontrakt	24 112	20 797
Ändring leasingkontrakt	6 993	1 651
Omklassificering	5 670	47 606
Avslutade hyreskontrakt	-8 841	-12 571
Valutakursdifferenser	-6 898	10 078
Utgående anskaffningsvärden	147 639	126 603
Ingående ackumulerade avskrivningar	-79 265	-20 983
Avslutade hyreskontrakt	6 097	11 811
Omklassificeringar	-969	-47 606
Valutakursdifferenser	2 693	-8 131
Årets avskrivningar	-15 088	-14 357
Utgående ackumulerade avskrivningar	-86 532	-79 265
Utgående planenligt restvärde	61 107	47 338

Leasingskulder	2025-12-31	2024-12-31
Ingående skulder	210 779	180 300
Nya hyreskontrakt	10 927	56 320
Ändring leasingkontrakt	19 922	32 625
Avslutade hyreskontrakt	-137	-15 858
Ränta	10 411	9 376
Valutakursdifferenser	-12 115	7 343
Hyresbetalningar	-54 620	-59 326
Utgående skulder, not 23 och not 26	185 167	210 779

Redovisade belopp i resultaträkningen. I resultaträkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal:

Avskrivningar på nyttjanderätter	2025	2024
Fastigheter	-31 383	-36 171
Övriga	-15 088	-14 356
Summa	-46 471	-50 527
Räntekostnader (ingår i finansiella kostnader)	-10 412	-9 377
Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal	-513	-255
Utgifter hänförliga till leasingavtal med underliggande lågt värde som inte är korttidsleasingavtal	-829	-476

Redovisade belopp i kassaflödet. Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2025 var -39 681 (-52 543).

NOT 18 - PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående anskaffningsvärden	1 099	18 365
Under året nedlagda kostnader	11 671	15 790
Omklassificeringar	-1 233	-33 284
Försäljning/utrangering	-498	-
Valutakursdifferenser	-208	228
Utgående balans	10 831	1 099

NOT 19 - ANDELAR I DOTTERBOLAG

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående anskaffningsvärde	401 388	401 388
Aktieägartillskott	15 000	-
Nedskrivning	-15 000	-
Utgående balans	401 388	401 388

Ovan utgående balans består av Bong ABs bokförda värde på andelar i dotterbolag där 276 456 (276 456) är i Bong GmbH och 124 932 (124 932) är i Bong International.

FORTS. NOT 19
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Antal aktier | Andel av kapital, % |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| Bong International AB | 556044-3573 | Kristianstad, Sweden | 1 501 200 | 100 |
| Bong GmbH | HRB 1646 | Solingen, Germany | 1 | 100 |
| Bong Sverige AB | 556016-5606 | Kristianstad, Sweden | 804 000 | 100 |
| Bong UK Ltd | 3895897 | Milton Keynes, Great Britain | 7 000 000 | 100 |
| IPC SAS | 327 956 199 | Angoulème, France | 15 000 | 100 |
| Bong SAS | 775 695 299 | Saint Sébastien de Morsent, France | 100 000 | 100 |
| Pflueger Lober Kuvert GmbH | HRB 9534 | Erlangen, Germany | 1 | 100 |
| Bong Packaging S.R.L. | 3774701209 | Bologna, Italy | 10 000 | 85 |
| Bong Belgium SA | 0453.235.963 | Kortrijk, Belgium | 25 696 | 100 |
| Bong Denmark A/S | 58154717 | Høje-Taastrup, Denmark | 5 000 | 100 |
| Bong Envelo SRL | 296556/06.08.2015 | Bukarest, Romania | 100 | 100 |
| Bong Africa Sarl | 1620893G | Tunis, Tunisia | 322 036 | 85 |
| CADIX SAS | 518971866 | Saint Sébastien de Morsent, France | 7 203 512 | 100 |
| BONG Caly Swiat Kopert Sp. zo. o. | KRS 286281 | Poznan, Poland | 8 000 | 100 |
| Bong S.a.r.l. | 329200570 | Paris, France | 1 000 | 100 |
| Envel Europa SA | ES-A25422015 | Barcelona, Spain | 8 000 | 100 |
| Bong Grundstucksverwaltung GmbH (BONG) | HRB 8789 | Solingen, Germany | 1 | 100 |
| Bong Retail Solutions AB | 556296-3115 | Kristianstad, Sweden | 10 000 | 100 |
| Bong Norge AS | 931080687 | Vear, Norway | 40 000 | 100 |
| Bong Polska Sp. zo. o. | KRS 45327 | Krakow, Poland | 2 300 | 100 |
| Bong Retail Solutions NV | 0826.223.234 | Kortrijk, Belgium | 4 000 | 100 |
| Bong Suomi Oy | 1487663-6 | Pirkkala, Finland | 20 050 | 100 |
| Packaging First Ltd | 3838039 | Essex, Great Britain | 100 | 90 |

¹Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag som inte är vilande. Samtliga dotterbolag konsolideras i koncernen.

NOT 20 - UPPSKJUTEN SKATT

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Uppskjuten skatt per temporär skillnad uppgår till:

Uppskjuten skattefordran	2025-12-31	2024-12-31
Förlustavdrag	37 092	40 181
Immateriella anläggningstillgångar	-	-
Materiella anläggningstillgångar	7 612	8 016
Pensioner	20 648	20 556
Nyttjanderätter	3 390	3 026
Räntebärande skulder	25 586	28 766
Övriga temporära skillnader	13 264	13 874
Kvittning av uppskjutna skattefordringar i enlighet med kvittningsavsättningar	-26 075	-25 330
Totalt	81 517	89 089

Uppskjuten skatteskuld	2025-12-31	2024-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	5	6
Materiella anläggningstillgångar	14 940	15 722
Pensioner	18 004	18 683
Övriga temporära skillnader	5 101	3 796
Kvittning av uppskjutna skattefordringar i enlighet med kvittningsavsättningar	-26 075	-25 330
Totalt	11 975	12 877

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga förlustavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda. Totala inrullade underskott uppgår till 587 128 TSEK (599 231) och är inte tidsbegränsade.

Bruttoförändringar avseende uppskjutna skatter är enligt följande:

Förlustavdrag	2025-12-31	2024-12-31
Vid årets början	40 181	43 094
Valutakursdifferenser	-1 459	901
Redovisning i resultaträkningen	-1 630	-3 814
Vid årets slut	37 092	40 181

Materiella anläggningstillgångar	2025-12-31	2024-12-31
Vid årets början	-7 706	-1 047
Valutakursdifferenser	569	-2 913
Omklassificeringar	-	-
Redovisning i resultaträkningen	-191	-3 746
Vid årets slut	-7 328	-7 706

Pensioner	2025-12-31	2024-12-31
Vid årets början	1 873	6 966
Valutakursdifferenser	-115	-2 500
Omklassificeringar	-	-
Redovisning i resultaträkningen	1 964	-287
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning	-1 078	-2 306
Vid årets slut	2 644	1 873

Immateriella anläggningstillgångar	2025-12-31	2024-12-31
Vid årets början	-6	-382
Valutakursdifferenser	1	-24
Omklassificeringar	-	-
Redovisning i resultaträkningen	-	400
Vid årets slut	-5	-6

Nyttjanderätter	2025-12-31	2024-12-31
Vid årets början	3 026	3 372
Valutakursdifferenser	-196	159
Redovisning i resultaträkningen	560	-505
Vid årets slut	3 390	3 026

Övriga temporära skillnader	2025-12-31	2024-12-31
Vid årets början	38 844	37 358
Valutakursdifferenser	-251	153
Redovisning i resultaträkningen	-1 664	-744
Omklassificeringar	-	-
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat	-3 180	2 077
Vid årets slut	33 749	38 844

NOT 21 - VARULAGER

Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 831 117 TSEK (884 041). Av varulagervärdet har 0 TSEK (0) värderats till nettoförsäljningsvärde.## NOT 22 - KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR

	2025-12-31	2024-12-31
Kundfordringar	139 971	167 984
Reserv för förväntade kundförluster	-10 189	-9 117
Kundfordringar – netto	129 782	158 867

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar

	2025-12-31	2024-12-31
SEK	7 132	14 841
EUR	34 914	55 952
GBP	67 475	57 739
Andra valutor	20 261	30 335
Summa	129 782	158 867

Geografisk fördelning av kundfordringar

	2025-12-31	2024-12-31
Sverige	11 036	18 966
Övriga Norden och Baltikum	4 599	4 939
Centraleuropa	21 599	45 535
Frankrike och Spanien	25 073	31 688
Storbritannien	67 475	57 739
Summa	129 782	158 867

Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar

	2025-12-31	2024-12-31
Per 1 januari	9 117	9 689
Reservering för osäkra fordringar	1 423	2 542
Fordringar som har skrivits bort under året som ej indrivningsbara (–)	198	-3 349
Återförda outnyttjade belopp	-9	-243
Valutakursdifferens	-540	478
Per 31 december	10 189	9 117

Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom betalningshistorik.

Betalningshistorik motparter

	2025-12-31	2024-12-31
Grupp 1 nya kunder	213	2 025
Grupp 2 befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser	137 671	164 349
Grupp 3 befintliga kunder med vissa tidigare uteblivna betalningar där alla uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut	2 087	1 610
Summa kundfordringar	139 971	167 984

Per 31 december 2025 var kundfordringar uppgående till 24 730 TSEK (28 795) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

Åldersanalys:

	2025-12-31	2024-12-31
Mindre än 3 månader	24 730	28 795
3 till 6 månader	2 610	3 105
Mer än 6 månader	7 579	660
Summa	34 919	32 560

För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med bokfört värde. Kundfördringar som är förfallna mer än 3 månader har reserverats fullt ut.

NOT 23 - ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER

Övriga kortfristiga fordringar

	Koncernen 2025-12-31	Koncernen 2024-12-31	Moderbolaget 2025-12-31	Moderbolaget 2024-12-31
Övriga kortfristiga fordringar	30 252	30 739	128	71
Totalt	30 252	30 739	128	71

Övriga kortfristiga skulder

	Koncernen 2025-12-31	Koncernen 2024-12-31	Moderbolaget 2025-12-31	Moderbolaget 2024-12-31
Kortfristiga hyreskontrakt IFRS 16	47 427	47 434	-	-
Moms	10 558	17 464	-	-
Övriga kortfristiga skulder	24 190	19 955	111	114
Totalt	82 175	84 853	111	114

NOT 24 - UPPLUPNA KOSTNADER/INTÄKTER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER/KOSTNADER

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen 2025-12-31	Koncernen 2024-12-31	Moderbolaget 2025-12-31	Moderbolaget 2024-12-31
Övriga förutbetalda kostnader	4 407	5 492	569	264
Upplupna leverantörsbonusar	4 266	2 431	-	-
Övriga upplupna intäkter	59 929	51 027	-	-
Totalt	68 602	58 950	569	264

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen 2025-12-31	Koncernen 2024-12-31	Moderbolaget 2025-12-31	Moderbolaget 2024-12-31
Lönerelaterade upplupna kostnader	54 123	62 480	-	93
Upplupna räntor	1 392	1 527	1 338	1 470
Upplupna kundbonusar	27 855	33 358	-	-
Övriga upplupna kostnader	99 635	88 698	876	708
Totalt	183 005	186 063	2 214	2 271

NOT 25 - LIKVIDA MEDEL

	Koncernen 2025-12-31	Koncernen 2024-12-31	Moderbolaget 2025-12-31	Moderbolaget 2024-12-31
Likvida medel	111 452	102 647	13	2
Varav på spärrat konto	297	923	-	-
Summa	111 749	103 570	13	2

NOT 26 - UPPLÅNING

Långfristiga lån

	Koncernen 2025-12-31	Koncernen 2024-12-31	Moderbolaget 2025-12-31	Moderbolaget 2024-12-31
Leasingkontrakt - IFRS 16 m m	149 857	163 315	-	-
Obligationslån	52 000	52 000	52 000	52 000
Covid- och övriga lån	58 091	97 835	-	-
Total	259 948	313 150	52 000	52 000

Refinansieringsprocessen av Bongs emitterade säkerställda obligationer om 110 MSEK med förfall i oktober 2024 slutfördes under föregående år. Bong signerade då kontrakt med en tysk bank som en del av refinansieringsprocessen till ett belopp av 7 miljoner euro och lånet kommer amorteras fram till december 2028. Återstående belopp kommer fortsatt vara finansierat genom säkerställda obligationer om 52 MSEK. Dessa obligationer har förfall i december 2028.

Kortfristiga lån

	Koncernen 2025-12-31	Koncernen 2024-12-31	Moderbolaget 2025-12-31	Moderbolaget 2024-12-31
Covid- och övriga lån	38 113	47 472	-	-
Leasingkontrakt - IFRS 16	47 427	47 434	-	-
Total	85 540	94 906	-	-
Summa upplåning	345 487	408 057	52 000	52 000

Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:

	Koncernen 2025-12-31	Koncernen 2024-12-31	Moderbolaget 2025-12-31	Moderbolaget 2024-12-31
Mellan 1 och 2 år	61 526	68 583	-	-
Mellan 2 och 5 år	160 821	184 428	52 000	52 000
Mer än 5 år	37 601	60 139	-	-
Total	259 948	313 150	52 000	52 000

Effektiv ränta på balansdagen var som följer:

	2025-12-31	2024-12-31
Checkräkningskredit	3,37%	0,00%
Annan upplåning	8,73%	9,74%

Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, räntebindningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. De gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens nettoskuld/EBITDA.

Redovisade belopp, per valuta, är som följer:

	2025-12-31	2024-12-31
SEK	69 430	65 232
EUR	133 238	188 936
GBP	32 204	38 606
Andra valutor	25 076	20 376
Summa	259 948	313 150

Koncernen har följande ej utnyttjade checkräkningskrediter:

	2025-12-31	2024-12-31
Rörlig ränta:	13 575	8 022

NOT 27 - PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen. De mest omfattande planerna finns i Sverige (86,6 MSEK) och Tyskland (47,4 MSEK), vilka representerar 89% av den totala pensionsskulden.

Pensionsplanerna i Tyskland, Belgien och Norge stängdes för nya åtaganden för många år sedan, vilket innebär att de gradvis kommer fasas ut. Pensionsplanen i Sverige är fortfarande öppen för anställda födda innan 1980.

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker. En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planen. Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. Merparten av pensionsförpliktelserna, förutom Frankrike, innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder. Den genomsnittliga åldern för pensionärerna är 78.

Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen

	2025-12-31	2024-12-31
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	4 185	4 319
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-3 347	-3 428
Underskott i fonderade planer	838	891
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	149 903	161 673
Utgående balans pensionsskuld	150 741	162 564

Sammansättning av förvaltningstillgångar:

	2025-12-31	2024-12-31
Försäkringsbrev (onoterade)	3 347	3 428
Summa	3 347	3 428

Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2026 uppgå till 11 MSEK. Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelse uppgår till 11 år.

Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan

2025	Sverige	Tyskland	Frankrike	Norge	Övriga	Summa
Nuvärdet av förpliktelsen	86 629	47 416	15 009	849	4 185	154 088
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-	-	-	-	-3 347	-3 347
Summa	86 629	47 416	15 009	849	838	150 741

2024	Sverige	Tyskland	Frankrike	Norge	Övriga	Summa
Nuvärdet av förpliktelsen	88 715	55 497	15 963	1 498	4 319	165 992
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-	-	-	-	-3 428	-3 428
Summa	88 715	55 497	15 963	1 498	891	162 564

Viktiga aktuariella antaganden

2025	Sverige	Tyskland	Frankrike	Norge	Övriga
Diskonteringsränta (%)	3,8	3,9	3,9	4,0	3,9
Inflation (%)	2,0	N/A	N/A	2,3	N/A
Löneökningar (%)	3,0	1,0	2,2	N/A	N/A
Förväntad livslängd vid 65, män	23	21	N/A	N/A	N/A
Förväntad livslängd vid 65, kvinnor	24	24	N/A	25	N/A

2024	Sverige	Tyskland	Frankrike	Norge	Övriga
Diskonteringsränta (%)	3,5	3,4	3,4	3,9	3,4
Inflation (%)	2,0	N/A	N/A	2,3	N/A
Löneökningar (%)	3,0	1,0	2,2	N/A	N/A
Förväntad livslängd vid 65, män	22	21	N/A	N/A	N/A
Förväntad livslängd vid 65, kvinnor	24	24	N/A	25	N/A

PENSIONSFÖRSÄKRING I ALECTA

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 har koncernen inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension.

Förväntade avgifter nästa rapportperiod för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 1,6 mkr. Koncernen står för en oväsentlig del av planen.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 175 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 175 procent.Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva kon- solideringsnivån till 167 procent (162 procent).

KÄNSLIGHETSANALYS PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende på ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår bland annat den långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångarna samt an- tagandet om diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden, likväl som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på pensionsförpliktel- sens redovisade värde. Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är i linje med diskonteringsräntan i enlighet med reviderade IAS reglerna.

Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida utbetal- ningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fast- ställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på först- klassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider motsvarande bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige beaktar även koncernen räntorna på bostadsobligationer vid fastställandet av diskoteringsräntan. Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på rå- dande marknadsvillkor.

Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-0,5 procen- tenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förplik- telserna vara uppskattningsvis cirka 8 MSEK lägre respektive 8 MSEK högre än det faktiska redovisade värdet.

66

FORTS. NOT 27

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:

	Nuvärdet av förpliktelsen	Verkligt värde på förvaltningstillgångar	Summa
Per 1 januari 2024	180 406	3 215	177 191
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	1 731	-	1 731
Räntekostnader/(intäkter)	5 671	108	5 563
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år	-	-	-
Omvärderingar:
- Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter)	-	-	-
- (Vinst)/förlust till följd förändrade demografiska antaganden	-4 483	-	-4 483
- (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden	26	-	26
- Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster	-7 031	-	-7 031
Valutakursdifferenser	2 107	105	2 002
Avgifter:
- Arbetsgivaren	-	12 435	-12 435
- Anställda som omfattas av planen	-	-	-
Utbetalningar från planen	-	-	-
- Utbetalda ersättningar	-12 435	-	-12 435
- Regleringar	-	-	-
Per 31 december 2024	165 992	3 428	162 564
Per 1 januari 2025	165 992	3 428	162 564
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	1 821	-	1 821
Räntekostnader/(intäkter)	5 386	112	5 274
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år	-	-	-
Omvärderingar:
- Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter)	-	-	-
- (Vinst)/förlust till följd förändrade demografiska antaganden	-4 736	-	-4 736
- (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden	-	-	-
- Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster	1 444	-	1 444
Valutakursdifferenser	-4 046	-193	-3 853
Avgifter:
- Arbetsgivaren	-	11 773	-11 773
- Anställda som omfattas av planen	-	-	-
Utbetalningar från planen	-	-	-
- Utbetalda ersättningar	-11 773	-	-11 773
- Regleringar	-	-	-
Per 31 december 2025	154 088	3 347	150 741

NOT 28 - ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

	2025-12-31	2024-12-31
Per 1 januari	26 755	32 050
Omstrukturering – tillkommande avsättningar	339	296
Utnyttjat under året	-697	-2 112
Övrigt – tillkommande avsättningar	2 922	2 326
Utnyttjat under året	-3 996	-5 887
Valutakursdifferens	-239	82
Per 31 december	25 084	26 755

	2025-12-31	2024-12-31
Långfristig del	7 484	8 797
Kortfristig del	17 600	17 958
Totalt	25 084	26 755

NOT 29 - STÄLLDA SÄKERHETER

Avseende pensionsförpliktelser	Koncernen 2025-12-31	Koncernen 2024-12-31	Moderbolaget 2025-12-31	Moderbolaget 2024-12-31
Företagsinteckningar	57 825	57 825	-	-
Avseende övriga skulder
Aktier i dotterbolag	-	-	124 932	124 932
Företagsinteckningar	23 555	17 555	-	-
Fordran på dotterbolag	-	-	52 000	52 000
Omsättningstillgångar	138 877	155 284	-	-
Totalt	220 257	230 664	176 932	176 932

NOTE 30 - ANSVARSFÖRBINDELSER

	Koncernen 2025-12-31	Koncernen 2024-12-31	Moderbolaget 2025-12-31	Moderbolaget 2024-12-31
Ansvarighet FPG	1 492	1 598	-	-
Bankgaranti	-	-	-	-
Övriga ansvarsförbindelser	-	-	6 000	-
Totalt	1 492	1 598	6 000	-

67

NOT 31 - RESERVER

	Omräkningsreserv	Summa reserver
Ingående balans 1 januari 2024	72 324	72 324
Effekt av utökad av nettoinvestering	-10 081	-10 081
Valutakursdifferens	30 212	30 212
Skatteeffekt	2 077	2 077
Utgående balans 31 december 2024	94 532	94 532
Ingående balans 1 januari 2025	94 532	94 532
Effekt av utökad av nettoinvestering	15 436	15 436
Valutakursdifferens	-47 040	-47 040
Skatteeffekt	-3 180	-3 180
Utgående balans 31 december 2025	59 748	59 748

NOT 32 - AKTIEKAPITAL OCH ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL

AKTIER Antalet aktier uppgick vid utgången av 2025 till 211 205 058 (2024: 211 205 058) med ett kvotvärde av 1,12 kronor per aktie (2024: 1,12 kronor per aktie).

	Antal aktier (tusental)	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Summa
Per 1 januari 2024	211 205	236 549	796 845	1 033 394
Per 31 december 2024	211 205	236 549	796 845	1 033 394
Per 1 januari 2025	211 205	236 549	796 845	1 033 394
Per 31 december 2025	211 205	236 549	796 845	1 033 394

FORTS. NOT 33 FINANSIELLA SKULDER

	1 Januari 2024	Kassaflöde	Värdeförändring/nya leasingkontrakt	Valutakursförändringar	31 December 2024
Upplåning	199 826	-14 998	-837	13 316	197 307
IFRS 16 - Leasingskulder	180 257	-49 950	73 099	7 343	210 749
Summa	380 083	-64 948	72 262	20 659	408 056

	1 Januari 2025	Kassaflöde	Värdeförändring/nya leasingkontrakt	Valutakursförändringar	31 December 2025
Upplåning	197 307	-35 158	-	-13 945	148 204
IFRS 16 - Leasingskulder	210 749	-39 681	38 531	-12 315	197 284
Summa	408 056	-74 839	38 531	-26 260	345 488

NOT 33 - ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER I KASSAFLÖDESANALYSER

	Koncernen 2025	Koncernen 2024	Moderbolaget 2025	Moderbolaget 2024
Resultat vid avyttring av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	-2 958	-7 292	-	-
Förändring avsättningar	-5 344	-5 741	-	-
Valutakursdifferenser och övrigt	534	4 740	-	-
Totalt	-7 768	-8 293	-	-

NOT 34 – FÖRETAGSFÖRVÄRV

Under året har inga företagsförvärv ägt rum.

NOT 35 – UTDELNING

Vid årsstämman den 14 maj 2025 beslutades att inte lämna någon utdelning till aktieägarna avseende 2024. På årsstämman 2026 kommer inte någon utdelning avseende 2025 att föreslås.

NOT 36 – UPPGIFTER OM BONG AB

Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Bredbandsvägen 4, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, (Small Cap).

NOT 37 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A. vilka räknas som närstående då Holdham S.A. är största ägare i Bong AB.

	2025	2024
Försäljning under året	42 838	46 188
Inköp under året	1 151	755
Kortfristiga fordringar på balansdagen	526	7 860

Bolaget bedömer att det inte föreligger osäkerhet i fordringarna. Samtliga transaktioner sker till marknadsmässiga villkor.

NOT 38 - INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG

Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2025 har moderbolaget debiterat dotterbolag management fees uppgående till 4 502 TSEK (2 391). Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 5 025 TSEK (2 765). Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser.

68

NOT 39 – RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG

Moderbolaget	2025	2024
Koncernbidrag	10 000	4 000
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	-15 000	-
Totalt	-5 000	4 000

NOT 40 – INFÖRANDE AV NYA REDOVISNINGSPRINCIPER

(A) NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN
Ett antal ändringar och förbättringar trädde i kraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2025. Dessa har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

(B) NYA STANDARDER, ÄNDRINGAR OCH TOLKNINGAR AV BEFINTLIGA STANDARDER SOM INTE HAR TILLÄMPATS I FÖRTID AV KONCERNEN
Ett antal ändringar och förbättringar kommer träda i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2026 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Ingen av dessa förväntas ha någon inverkan på de konsoliderade finansiella rapporterna för koncernen med undantag för följande:

IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter
IFRS 18 ersätter IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, och medför nya krav med fokus på att uppnå jämförbarhet av den finansiella utvecklingen i liknande företag samt erbjuda mer relevant information och transparens. IFRS 18 kommer inte påverka redovisningen eller värderingen av poster i de finansiella rapporterna men förväntas påverka på presentation och upplysningar i de finansiella rapporterna inom följande områden:

• Struktur på resultaträkningen för koncernen, inklusive klassificering och presentation av poster inom intäkter och kostnader, samt nya totalsummor i resultaträkningen.
• Definition av och upplysningar om företagsledningens egendefinierade resultatmått
• Sammanställning och fördelning av information i de finansiella rapporterna.
• Klassificering av kassaflöden från utdelning och räntor i kassaflödesanalysen.
• Den separata presentationen av goodwill i balansräkningen.

Ledningen utvärderar för närvarande mer i detalj följderna av att tillämpa den nya standarden på koncernens finansiella rapporter.Den nya standarden träder i kraft den 1 januari 2027, och det kommer att krävas retroaktiv tillämpning. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

NOT 41 – HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Den 10 mars 2026 kallade Bong AB till en extra bolagsstämma med förslag att ändra bolagsordningen gällande Aktiekapital och antalet aktier, minska bolagets aktiekapital samt ge styrelsen ett emissionsbemyndigande. Anledningen till detta, vilket bolaget också pressmeddelande innan kallelsen gick ut, är att kunna stärka bolagets finansiella flexibilitet och skapa förutsättningar att ta tillvara på strategiska tillväxtmöjligheter. Åtgärderna syftar till att optimera Bongs kapitalstruktur och skapa handlingsfrihet att snabbt kunna genomföra strategiska initiativ som kan stärka bolagets marknadsposition och långsiktiga värdeskapande.

Bong har noterat ett tydligt intresse från investerare att delta i en eventuell riktad nyemission, vilket speglar ett ökat förtroende för bolagets strategi och framtidsutsikter. Vidare är det viktigt för Bong att kunna erbjuda aktier som vederlag vid eventuella diskussioner med parter som ett led i branschkonsolideringen. Styrelsen har ännu inte fattat något beslut om att genomföra en nyemission men vill genom förslagen till bolagsstämman säkerställa att bolaget har den flexibilitet som krävs för att agera snabbt om attraktiva möjligheter uppstår.

Den 10 april 2026 hölls den extra bolagsstämman varpå stämman beslutade att godkänna förslaget till ändring av bolagsordningen, minska bolaget aktiekapital samt att ge styrelsen ett emmissionsbemyndigande.

NOT 42 – FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 174 392 108,82 kr, balanseras i ny räkning, se not 35.

69

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2026 för fastställelse.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Årsredovisningens innehåll godkändes av styrelsen den 22 april 2026

Per Åhlgren, Styrelseordförande
Stéphane Hamelin, Ledamot
Eric Joan, Ledamot
Christian Paulsson, Ledamot
Mats Persson, Ledamot Arbetstagarrepresentant
Kai Steigleder, Verkställande Direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 22 april 2026
Grant Thornton Sweden AB
Camilla Nilsson, Auktoriserad revisor, Huvudansvarig revisor

70

REVISIONSBERÄTTELSE

Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org nr 556034-1579

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

UTTALANDEN
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bong AB (publ) för år 2025 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 10 – 12 och hållbarhetsrapporten på sidorna 13 – 43. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 7 - 69 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 10 – 12 och hållbarhetsrapporten på sidorna 13 – 43.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

GRUND FÖR UTTALANDEN
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden, och innefattar bland annat de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

INTÄKTER
Koncernens nettoomsättning uppgår till 1 809 MSEK under räkenskapsåret 2025. Nettoomsättningen består främst av försäljning av varor i form av kuvert och förpackningar. En beskrivning av principer för koncernens intäktsredovisning framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Verksamheten är transaktionsintensiv vilket ställer krav på redovisning, uppföljning och intern kontroll. Mot bakgrund av ovan har redovisning av intäkter bedömts som ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.

Våra granskningsåtgärder inkluderade men var inte begränsade till följande:
* Genomgång av redovisningsprinciperna och rutinerna för försäljningsprocessen och intäktsredovisningen.
* Stickprovsvis testat enskilda transaktioner mot underlag för att kontrollera att intäkterna redovisas efter att prestationsåtaganden uppfyllts.
* Genomfört marginalanalyser samt analyserat intäkterna mot tidigare år samt budget.
* Granskat värderingen av kundfordringar per bokslutsdagen.
* Läst och utvärderat den information som presenteras i årsredovisningen och prövat om den ger tillräcklig information enligt IFRS.

VÄRDERING AV GOODWILL
Per 31 december 2025 uppgår goodwill till 469 MSEK. Enligt IFRS skall årlig nedskrivningsprövning ske. Detta nedskrivningstest baseras på bedömningar och antaganden som är komplexa och innehåller hög grad av bedömningar av företagsledningen. I avsnittet Redovisningsprinciper framgår redovisningsprinciper för goodwill och i not 14 framgår hur företagsledningen gjort sin bedömning. De väsentliga antagandena och bedömningar inkluderar framtida utfall, marknads- och finansiell påverkan, och då små förändringar i enskilda antaganden kan leda till väsentliga skillnader i återvinningsvärdet på tillgången, anser vi att detta område är att betrakta som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.

Våra granskningsåtgärder inkluderade, men var inte begränsade till följande:
* Med stöd av våra värderingsspecialister har vi bedömt tillämpad metod och de väsentliga antaganden som ingår i nedskrivningsprövningen, inklusive diskonteringsränta och tillväxttakt.
* Granskat rimligheten i bedömningar och antaganden för framtida kassaflöden samt utvärderat tillförlitligheten i dessa.
* Bedömning av känslighetsanalys avseende förändringar i väsentliga antaganden.
* Vi har granskat att tillämpade redovisningsprinciper är i överensstämmelse med reglerna i IFRS och att lämnade upplysningar i årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven.

ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1 – 6 samt 73 – 75. Även ersättningsrapporten för räkenskapsåret 2025, som vi tagit del av före datumet för denna revisionsberättelse, utgör annan information. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.# STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.
• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

71

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust

UTTALANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bong AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet.Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN

UTTALANDE

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap 4 a § lag (2007:528) om värdepappersmarknaden för Bong AB (publ) för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

GRUND FÖR UTTALANDET

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Bong AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap 4 a § lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

REVISORNS ANSVAR

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap 4 a § lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

REVISORNS GRANSKNING AV BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 10 – 12 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Grant Thornton Sweden AB, Box 7623 103 94 Stockholm, utsågs till Bong AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 14 maj 2025 och har varit bolagets revisor sedan 15 maj 2024.

Stockholm den 22 april 2026
Grant Thornton Sweden AB
Camilla Nilsson
Auktoriserad revisor

---

REVISORS GRANSKNINGSBERÄTTELSE BONG AB:s (PUBL) HÅLLBARHETSRAPPORT

Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org.nr 556034-1579

SLUTSATS

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Bong AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 13-43 i detta dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper:
* om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i European Sustainability Reporting Standards (ESRS),
* om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten och
* efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8.

GRUND FÖR SLUTSATS

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats.

ANNAN INFORMATION ÄN HÅLLBARHETSRAPPORTEN

Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1-12 samt 44-75. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för översiktlig granskning enligt FARs rekommendation RevR 19 och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för år 2025 har därmed inte utförts enligt den rekommendationen.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts.Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Bong AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderar, men var inte begränsade till följande:
* Erhållit en förståelse för processen genom att:
* Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen; och
* Granska företagets interna dokumentation av sin process, och
* Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i hållbarhetsrapporten.

Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade, till följande:
* Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporen;
* Utvärdera om informationen som identifierats som väsentlig genom process som företaget genomfört för att identifiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår;
* Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS;
* Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;
* Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder inhämta underlag på metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och estimat, samt på hur dessa metoder tillämpats;

Granskningen av taxonomiupplysningarna inkluderade men var inte begränsade till följande:
* Erhålla en förståelse för processen att identifiera ekonomiska aktiviteter som omfattas av- och är förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten;
* Utvärdera processer, dokumentation och bedömningar av omfattning och förenlighet med ekonomiska aktiviteter och tekniska granskningskriterier inom ramen för EU:s gröna taxonomi;
* Utvärdera om rapporteringen är förenlig med kraven i EU:s gröna taxonomi

BEGRÄNSNINGAR

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antagande om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Bong AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att bli annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat.

Stockholm den 22 april 2026
Grant Thornton Sweden AB
Camilla Nilsson
Auktoriserad revisor

73

DEFINITIONER

I denna årsredovisning ingår både finansiella nyckeltal baserade på begrepp definierade i IFRS, alternativa nyckeltal, samt övriga, företagsspecifika nyckeltal. Använda nyckeltal och begrepp definieras nedan.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, PROCENT
Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital. Måttet visar förräntningen av aktieägarnas medel under året och är användbart vid jämförelser av andra investeringar med samma riskprofil.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, PROCENT
Resultat efter finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Måttet visar förräntningen på koncernens totala kapital exklusive icke-räntebärande skulder och är ett avkastnings¬mått som är oberoende av koncernens skuldsättning. Det kompletterar måttet avkastning på eget kapital.

BÖRSKURS/EGET KAPITAL, PROCENT
Pris per aktie dividerat med eget kapital per aktie.

EBITDA
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.

GENOMSNITTLIG BALANSOMSLUTNING
Balansomslutning vid årets ingång plus balansomslutning vid årets utgång delat med två.

GENOMSNITTLIGT EGET KAPITAL
Eget kapital vid årets ingång plus eget kapital vid årets utgång delat med två.

GENOMSNITTLIGT SYSSELSATT KAPITAL
Sysselsatt kapital vid årets ingång plus sysselsatt kapital vid årets utgång delat med två.

JUSTERAT RESULTAT PER AKTIE FÖRE RESPEKTIVE EFTER UTSPÄDNING
Resultatet efter skatt exklusive jämförelsestörande poster dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.

JUSTERAT P/E-TAL, GGR
Börskurs dividerat med justerat resultat per aktie.

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Poster av infrekvent natur som är relevanta för att förstå den ekonomiska utvecklingen vid jämförelse av den aktuella perioden med tidigare perioder. Sådana poster kan vara resultat från avyttringar av fastigheter, kostnader för nedläggning eller omstrukturering av större enheter eller aktiviteter samt betydande nedskrivningar.

KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET, GGR
Nettoomsättning fördelad på genomsnittlig balansomslutning (totala tillgångar). Kapitalomsättningshastighet är ett mått på hur effektivt koncernen använder sina tillgångar.

NETTOLÅNESKULD
Räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.

NETTOLÅNESKULD/EBITDA, GGR
Nettolåneskuld dividerat med rörelseresultat före avskrivningar. Nettolåneskuld/EBITDA är ett mått på koncernens finansiella styrka.

NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD, GGR
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital. Nettoskuldsättningsgrad är ett mått på koncernens finansiella styrka.

P/E-TAL, GGR
Börskurs dividerat med resultat per aktie.

RESULTAT PER AKTIE FÖRE RESPEKTIVE EFTER UTSPÄDNING
Resultatet efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning.

RÖRELSEMARGINAL, PROCENT
Rörelseresultatet dividerat med nettoomsättningen. Rörelsemarginal är ett lönsamhetsmått. Det mäter hur stor del av varje försäljningskrona som blir kvar efter rörelsens kostnader.

SOLIDITET, PROCENT
Eget kapital dividerat med balansomslutningen. Soliditet är ett mått på koncernens finansiella styrka.

SYSSELSATT KAPITAL
Eget kapital plus räntebärande skulder.

ÅRSSTÄMMA 2026

Årsstämman hålls onsdagen den 13 maj 2026 kl 13.00 hos Mangold Fondkommission AB på Nybrogatan 55 i Stockholm.

Deltagande i stämman

Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast tisdagen den 5 maj 2026. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste därför i god tid före tisdagen den 5 maj 2026 genom förvaltares försorg tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att erhålla rätt att delta vid stämman.

Anmälan om deltagande ska ske till Bong AB (publ) senast torsdagen den 7 maj 2026 enligt något av nedanstående alternativ:
* Per post till Bong AB (publ), Att: Årsstämma Box 516 291 25 Kristianstad
* Per e-post till anmalan.arsstamma@bong.com

Utdelning

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årsstämman skall besluta att ingen utdelning lämnas för 2025.

Ärenden

På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.

Kommande rapporter

Rapport	Datum
Delårsrapport januari – mars 2026	13 Maj 2026
Delårsrapport januari – juni 2026	Juli 2026
Delårsrapport januari – september 2026	November 2026
Bokslutskommuniké januari-december 2026	Februari 2027

74

CHRISTIAN PAULSSON
Styrelseledamot

CARSTEN GRIMMER
Född 1973. Ekonomidirektör (CFO) Bong AB. Ekonomidirektör (CFO) Centraleuropa. Anställd sedan 2014, nuvarande position sedan 2019.
Utbildning: Master of Science in Management and Economics.
Tidigare befattningar: Fler ledande befattningar inom Schmolz+Bickenbach Group.
Aktieinnehav i Bong: 0 aktier

KAI STEIGLEDER
Född 1963. Verkställande Direktör, Affärsenhetschef Centraleuropa. Anställd sedan 2007, nuvarande befattning sedan 2018.
Utbildning: Master in International Business (MIBS).
Tidigare befattningar: Försäljningschef Smurfit Kappa Group och Group Beiersdorf.
Aktieinnehav i Bong: 207 000 aktier.

JEFF GREENLEAF
Född 1962. Affärsenhetschef Storbritannien. Anställd sedan 1992, nuvarande befattning sedan 2017.
Utbildning: Higher National Diploma in Business Studies.
Tidigare befattningar: VD för Surrey Envelopes Ltd.
Aktieinnehav i Bong: 66 000 aktier

KRZYSZTOF KUBASIAK
Född 1973. Affärsenhetschef Norden. Anställd sedan 2003, nuvarande befattning sedan 2018.
Utbildning: Master of Business Administration.
Tidigare befattningar: Managing Director CEE Countries.
Aktieinnehav i Bong: 0 aktier

FEDERICO DONATO
Född 1971. Affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika, Affärsenhetschef Bong Retail Solutions. Anställd sedan 2025, nuvarande befattning sedan 2025.
Utbildning: Industriingenjör.Tidigare befattningar: General Manager ISEM Packaging group
Aktieinnehav i Bong: 0 aktier

MATS PERSSON
Styrelseledamot (arbetstagarrepresentant)

ERIC JOAN
Styrelseledamot

STÉPHANE HAMELIN
Styrelseledamot

PER ÅHLGREN
Styrelsens ordförande

ÖVRIG NYCKELPERSONAL
PETER ANDERSSON
Född 1964. Direktör för Inköp. Anställd sedan 2006.

LEDNING
STYRELSE
75

SÄTE OCH HUVUDKONTOR

Bong AB
Bredbandsvägen 4
Box 516
291 25 Kristianstad
+46 44 20 70 00
www.bong.com

BELGIEN

Bong Belgium NV
Stasegemsestraat 133b
BE-8500 Kortrijk
+32 4 77/59 73 83
www.bong.de

Bong Retail Solutions NV
Stasegemsestraat 133b
BE-8500 Kortrijk
+32 56 74 55 10
www.bongretail.com

DANMARK

Bong Danmark A/S
Langebjergvænget 18B
DK-4000 Roskilde
+45 46 56 55 55
www.bong.dk

FINLAND

Bong Suomi Oy
Jasperintie 270 C
FI-33960 Pirkkala
+358 3 241 8111
www.bong.fi

Bong Suomi Oy
Niittyvillankuja 3
FI-01510 Vantaa
+358 9 565 7910

FRANKRIKE

Bong SAS
1 rue Eugène Hermann
FR-27180 Saint Sébastien de Morsent
+33 2 32 39 98 01
www.bong.fr

Bong SAS
2 Rue Heraclès
FR-59650 Villeneuve d’Ascq
+33 3 20 66 69 99
www.bong.fr

IPC SAS
11, Impasse du Mas Prolongée
FR-16710 Saint Yrieix sur Charente
+33 5 45 95 63 50
www.bong.fr

ITALIEN

BONG PACKAGING S.R.L.
Via Pellegrino Antonio Orlandi, 11
IT-40139 Bologna (BO)
+39 334 7898571

NORGE

Bong Norge AS
Åslyveien 15
NO-3170 Sem
+47 33 30 54 00
www.bong.no

Bong Norge AS
Hvamveien 4
NO-2026 Skjetten
+47 64 83 12 50

POLEN

Bong Polska Sp zo.o.
Ul. Zawila 56
PL-30-390 Krakow
+48 12 252 02 00
www.bong.pl

Bong Caly Swiat Kopert Sp zo.o.
ul. Ustronna 14
PL-60-012 Poznan
+48 61 89 93 910
www.bong.pl

RUMÄNIEN

S.C. BONG ENVELO SRL
Strada Preciziei, nr. 3W, Corpul C2 Hala Alice de Sablaj, Hala nr. 1
RO-Bucuresti, Sectorul 6
+40 736 372 511

SPANIEN

Envel Europa S.A
Plaça Gal·la Placidia 5-7 esc D. 8°1ª
ES-08006 Barcelona
+34 932 41 88 50
www.enveleuropa.com

Envel Europa S.A
Polígono Industrial Campllong C/ Torreblanca 9
ES-25600 Balaguer (Lleida)
+34 973 44 38 86

STORBRITANNIEN

Office Products Division
Bong UK Ltd. (Head Office)
Michigan Drive, Tongwell
Milton Keynes MK15 8HQ, UK
+44 1908 216 216
www.bonguk.com

Bespoke Mailing Division
Surrey Envelopes Ltd.
Anglers Business Centre
Nottingham Road, Spondon
Derby DE21 7NJ, UK
+44 1332 667 790
www.bonguk.com

Specialist Overprint Division
Surrey Envelopes Ltd.
Unit 7 Nelson Trading Estate
Morden Road
London SW19 3BL, UK
+44 2085 450 099
www.bonguk.com

Packaging First Ltd.
Unit 12, Nash Hall
The Street, High Ongar
Essex CM5 9NL, UK
+44 1277 363 656
www.packagingfirst.co.uk

SVERIGE

Bong International AB
Bredbandsvägen 4
Box 516
SE-291 25 Kristianstad
+46 44 20 70 00
www.bong.com

Bong Sverige AB
Bredbandsvägen 4
Box 516
SE-291 25 Kristianstad
+46 44 20 70 00
www.bong.se

TUNISIEN

BONG AFRICA
3 rue Ibn Charaf, TN-Tunis 1002
+21670721251

TYSKLAND

Bong GmbH
Piepersberg 30
DE-42653 Solingen
+49 2 12/23 39 10
www.bong.de

Bong GmbH
Posthornweg 1
DE-04860 Torgau
+49 2 12/23 39 13 00
www.bong.de

Pflüger Lober Kuvert GmbH
Am Pestalozziring 14
DE-91058 Erlangen
+49 9131 4002-0
www.pflueger-lober.com

Pflüger Lober Kuvert GmbH
Beethovenstraße 24-26
DE-86368 Gersthofen
+49 821-2 97 88 0
www.pflueger-lober.com