Peab

549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31iso4217:SEK549300FQS4VD3153I8542023-01-012023-12-31iso4217:SEKxbrli:shares549300FQS4VD3153I8542024-12-31549300FQS4VD3153I8542023-12-31549300FQS4VD3153I8542022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300FQS4VD3153I8542022-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300FQS4VD3153I8542022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300FQS4VD3153I8542022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300FQS4VD3153I8542022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300FQS4VD3153I8542022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300FQS4VD3153I8542022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300FQS4VD3153I8542022-12-31549300FQS4VD3153I8542023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300FQS4VD3153I8542023-01-012023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300FQS4VD3153I8542023-01-012023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300FQS4VD3153I8542023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300FQS4VD3153I8542023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300FQS4VD3153I8542023-01-012023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300FQS4VD3153I8542023-01-012023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300FQS4VD3153I8542023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300FQS4VD3153I8542024-01-012024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300FQS4VD3153I8542024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember Års- och hållbarhets- redovisning 2024 Innehåll Året i korthet 4 Koncernchefen har ordet 6 Omvärld och marknad 8 Mission och affärsidé 11 Affärsområdesöversikt 12 Affärsmodell 14 Mål och strategi 16 Nöjdaste kunderna 18 Bästa arbetsplatsen 22 Mest lönsamma företaget 26 Ledande inom samhällsansvar 30 Hållbarhetsredovisning Allmänna upplysningar – ESRS2 37 Miljö, E1-E5 51 Redovisning enligt EU-taxonomin 73 Social, S1-S4 79 Ansvarsfullt företagande, G1 100 FN:s globala mål för hållbar utveckling 105 Översikt hållbarhetsdata 106 Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten 107 Förvaltningsberättelse Koncernen 108 Affärsområde Bygg 113 Affärsområde Anläggning 116 Affärsområde Industri 119 Affärsområde Projektutveckling 122 Risker och riskhantering 128 Peabs hållbarhetsarbete 134 Övriga upplysningar 136 Finansiella rapporter och noter 140–206 Revisionsberättelse 207 Bolagsstyrningsrapport 211 Styrelse och koncernledning 222 Revisorns yttrande om bolagsstyrningsrapporten 226 Peabaktien 227 Flerårsöversikt 230 Alternative nyckeltal 232 Kallelse årsstämma och aktieägarinformation 234 Vi förbättrar vardagen där livet levs Fotograf omslagsbild: Johan Marklund Fotografer övriga bilder: Peter Steen, Samuel Unéus, Semren Månsson, Fredrik Rege, Bert Leandersson, Mats Taugard Bakken, Bård Gudim, Progress Media Lab och Cecilia Hedström. Formell års- och koncernredovisning som varit föremål för revision av bolagets revisorer, sidorna 108–206. På sidorna 134-135 definieras den lagstadgade håll- barhetsredovisningen och hållbarhetsinformationen framgår på sidorna 36-106. Peab AB är ett publikt bolag. Org.nr. 556061-4330. Säte i Båstad, Sverige. Alla värden uttrycks i svenska kronor. Kronor förkortas kr, tusentals kronor förkortas Kkr och miljoner kronor Mkr. Sifferuppgifter inom parentes avser 2023 om inget annat uppges. Data om marknader och konkurrenssituation är Peabs egna bedömningar, om inte specifik källa anges. Dessa bedömningar baserar sig på bästa och senast tillgängliga faktaunderlag, bland annat från tidigare publicerat material. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 2 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 20242023202220212020 Mkr OrderingångOrderstock per 31 dec Mkr % 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 20242023202220212020 Rörelseresultat ffekt av Mall of Scandinavia örelsemarginal 0 2 4 6 8 Mkr 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 20242023202220212020 Orderingång och orderstock Avser segmentsredovisning Nettoomsättning Rörelseresultat och rörelsemarginal Finansiellt sammandrag Koncernen har olika redovisningsprinciper i segmentsredovisningen jämfört med redovisning enligt IFRS för egenutvecklade bostadsprojekt och för IFRS 16 (tidigare operationella leasingavtal). För mer information avseende nya redovisningsprinciper samt skillnader mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS, se Förvaltningsberättelsen samt not 3 och not 4. Segmentsredovisning Redovisning enligt IFRS Mkr 2024 2023 2024 2023 Nettoomsättning 58 697 58 821 61 283 61 600 Rörelseresultat 2 763 1 853 3 163 2 586 Rörelsemarginal, % 4,7 3,2 5,2 4,2 Resultat före skatt 2 425 1 895 2 780 2 586 Årets resultat 2 080 1 414 2 388 1 988 Resultat per aktie, kr 7,25 4,92 8,32 6,92 Räntabilitet på eget kapital, % 13,3 9,5 15,7 14,1 Soliditet, % 37,1 34,0 34,6 29,4 Nettoskuld 9 118 8 676 11 253 14 537 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 1) 0,5 0,6 0,7 1,0 Kassaflöde före finansiering 2 601 -1 317 6 744 2 655 Utdelning per aktie, kr 2) 2,75 1,50 2,75 1,50 Medelantalet anställda 12 899 13 808 12 899 13 808 1) Nettoskuld i förhållande till eget kapital. 2) För 2024, styrelsens förslag till årsstämman. Nöjdaste kunderna Vi finns nära kunden och möter kund- behov med hållbara erbjudanden. Kvalitet genomsyrar både arbetssätt och slutresultat. Rätt kompetens på rätt plats är en framgångsfaktor. Bästa arbetsplatsen Vi är en trygg, säker och inkluderande arbetsplats som grundas i en stark företagskultur. Ledarskapet är ansvarsfullt och verksamhetsnära. Medarbetarna har värdeskapande och utvecklande arbetsuppgifter, som de löser tillsammans. Mest lönsamma företaget Vi tar oss an rätt affärer och har rätt verksamhetsmix. Medarbetarna arbetar enligt kvalitetssäkrade arbetssätt som i alla delar är effektiva. Med hjälp av egna resurser och intern samverkan värnar vi om hög förädlings- grad. Vi drar fördel av vår storlek och erfarenhet. Ledande inom samhällsansvar Som Nordens samhällsbyggare driver vi utvecklingen i branschen när det gäller miljö- och klimatfrågor, etik samt jämställdhet och inkludering. Vi har bra samarbete med intressenter i vår omvärld och vi arbetar varje dag för en hållbar värdekedja. Med omfat- tande lokal närvaro är vi också en viktig aktör i lokalsamhället. Fyra strategiska målområden s. 18 s. 22 s. 26 s. 30 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 3 24 24 Ny affärsplaneperiod för 2024-2026 Klimatförbättrad betong blir standard i Peabs svenska verksamhet SCA Expansion Obbola vinner Årets Bygge Port of Skellefteå först ut att påla med återvunnet stål utan fossila utsläpp Peab upprepar sina externa mål på kapital- marknadsdag Peab får uppdraget att utveckla Nya Bodø flygplats PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 4 Året i korthet Den skreddrabbade vägen av E6 öppnar igen för trafik Peab gör emission av gröna obligationer Hög aktivitet inom beläggning på de finska vägarna Peab får uppdraget att bygga nytt stationshus i Göteborg Byggåret och traineeprogram startar Peab och LKAB fördjupar samarbetet kring industrisatsningar i norr Nytt koncept för bygg- arbetsplatser lanseras: ECO-Byggarbetsplatsen Peab förvärvar fastig- heter och byggrätter i Malmö samt avyttrar delägda förvaltnings- fastigheter PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Året i korthet 5 Styrkan ligger i vår breda affärsmodell Peab fortsatte under det gångna året att bygga både den egna verksamheten och våra lokala samhällen i Norden. Samtidigt var aktiviteten varierad på våra olika marknader. Efterfrågan på nya bostäder var svag, medan investeringarna inom anläggning, beläggning och offentligt husbyggande var på en hög nivå. För 2024 redovisar vi förbättrat resultat, starkt kassaflöde och en ökad orderin- gång, vilket visar på styrkan i Peabs breda affärsmodell. Den stora variationen av uppdrag och projektstorlek, den geografiska spridningen och inte minst fördelningen mellan offentliga och privata kunder bidrar till stabilitet i Peabs verksamhet. Sammantaget var koncernens nettoomsättning oförändrad för året, efter att verksamheten åter visade tillväxt under det andra halvåret 2024. Verksamhetens utveckling Affärsområde Bygg kunde inte fullt ut kompensera den svaga bostads marknaden med andra projekt, även om projekten där vi bygger allt från skolor och idrottshallar till sjukhus och andra omsorgsboenden är många. Vi ser också en tillväxt på uppdrag inom säkerhetsklassade byggnader till följd av den oroliga omvärlden. Affärsområde Anläggning gynnades av de många offentliga satsningarna på olika infrastrukturprojekt och hade en fortsatt hög aktivitetsnivå under 2024. Verk- samheten fick ett antal stora projekt, däribland att utveckla Nya Bodø flygplats, bygga en ny kaj i Skellefteå och att bygga en deletapp av Västlänken i Göteborg. I entreprenadprojekten inom Bygg och Anläggning kommer vi allt oftare in i tidiga projekteringsskeden hos kunderna och kan då genomföra än mer ändamålsenliga och hållbara projekt. 6 Koncernchefen har ordet PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Koncernchefen har ordet 7 Koncernens nettoomsättning var oförändrad för 2024 på 59 Mdkr. Efter fallande omsättning under det första halvåret uppvisade Peab åter tillväxt under det andra halvåret. 59 Mdkr Rörelseresultatet ökade till närmare 2,8 Mkdr, jämfört med 1,9 Mdkr år 2023. 2,8 Mdkr Rörelsemarginalen förbättrades till 4,7 procent (3,2). 4,7 procent Inom affärsområde Industri ökade resultat och rörelsemarginal kraftigt till följd av den höga aktiviteten inom beläggningsverksamheten, framför allt i Finland där staten gav extraanslag till vägunderhåll 2024. Samtidigt påverkades betong- och uthyrningsverksamheterna negativt av den svagare bostadsmarknaden. Försäljningen av egenutvecklade bostäder var på fortsatt låga nivåer under året, även om vi sålde bostäder i jämn takt. Mot slutet av året startade vi fler bostadsprojekt, varav ett antal konverterades från hyresrättsprojekt i egen balansräkning till bostadsrätter. Det visar att möjligheterna till försäljning ökar i takt med att projekten närmar sig färdigställande. Vi arbetar därför vidare enligt strategin att, under beaktande av våra finansiella mål, starta projekt i egen balansräkning för att sedan konvertera dem till bostadsrätter. Det medför högre kapitalbindning och förskjutna resultateffekter, jämfört med vår traditionella hantering med förhandsförsäljning innan produktions- start. Inom affärsområde Projektutveckling bidrog också två transaktioner bland våra joint venture-bolag till större realisations- vinster. Det är inga årligen återkommande transaktioner, men visar på vår förmåga att över tid bygga värden inom Fastighetsutveckling. Orderingången ökade med 25 procent under 2024, till följd av två rekordkvartal under det första halvåret och trots det svaga bostads- byggandet. Det visar än en gång på Peabs möjligheter med vår breda affärsmodell. Ny affärsplaneperiod 2024 var det första året i vår nya affärsplaneperiod 2024-2026. Inför året upprepade vi våra nio externa mål. När vi summerar målupp- fyllnaden så blev den god, med flera glädjande framsteg inom främst hållbarhetsområdet. Särskilt glädjande är den tydligt fallande trenden avseende allvarliga arbetsplatsolyckor, som vi nu fortsätter att arbeta för att den ska hålla i sig. Även utvecklingen av våra klimat- och jämställdhetsmål gick i rätt riktning. Inför 2025 höjer vi målet vad gäller rekrytering av kvinnor till hantverkaryrken. När det gäller målen avseende koldioxidintensitet är vi på god väg att ställa om den produktion vi själva har kontroll över, medan utmaningen är större när vi är beroende av andra för att sänka våra koldioxidav- tryck. Såväl kunderna som medarbetarna är nöjda med Peab och utfallet av både NKI och eNPS överstiger målnivåerna. Vad gäller Peabs finansiella mål, så tog rörelsemarginalen ett tydligt kliv uppåt och uppgick till 4,7 procent (3,2) för 2024, jämfört med målet om 6 procent. Även nettoskuldsättningsgraden gick åt rätt håll och uppgick till 0,5 vid årsskiftet, vilket var i mitten av målinter- vallet 0,3-0,7. Med hänsyn till koncernens resultat för 2024, finansiella ställning och framtida kapitalbehov föreslår styrelsen Peabs årsstämma att besluta om en utdelning om 2,75 kronor (1,50) per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen. Det motsvarar 38 procent av årets resultat och ska jämföras med målet om en utdelning på mer än 50 procent av årets resultat. Hållbarhet som drivkraft Hållbarhet är och förblir en central del av vår strategi. Under året arbetade vi med förberedelserna inför den nya lagstiftningen om företagens hållbarhetsrapportering som gäller sedan den 1 juli 2024. Vi har bland annat sett över och uppdaterat våra väsentliga hållbar- hetsämnen och strukturen i årets hållbarhetsredovisning. Utgångs- punkten i vårt hållbarhetsarbete är fortsatt FN:s Global Compact som vi stödjer och de 17 globala målen för hållbar utveckling, liksom Peabs uppförandekod, kärnvärden, affärsidé, mission och de fyra strategiska målområdena. Som en ledande nordisk samhällsbyggare har vi stor påverkan – och därmed ett stort ansvar. Det ansvaret tar vi i vår egen verksamhet och genom att ställa krav i våra värdekedjor och i hela branschen. Under året tog vi också viktiga hållbarhetskliv framåt i verksamheten. Till exempel lanserade vi nya ECO-erbjudanden, arbetade vidare med det fossilfritt tillverkade stålet tillsammans med SSAB och startade den andra omgången av Byggåret, som är ett lärlings- program för unga kvinnor i bygg- och anläggningsproduktionen. Vi verkar även för att branschen ska vara säker och sund, såväl avseende arbetsvillkor och konkurrens som i våra värdekedjor. En framtid full av möjligheter Utsikterna på de nordiska byggmarknaderna pekar mot att bostads - marknaderna förväntas vända uppåt under 2025 i takt med att ränte- sänkningarna slår igenom, om än från låga nivåer. Utvecklingen inom övrigt husbyggande förväntas bli något mer splittrad, även om investeringarna totalt sett är stabila. För 2025 väntas anläggnings- investeringarna vara fortsatt stabila på höga nivåer. Jag ser med tillförsikt på framtiden. Som Nordens samhällsbyg- gare med grundmurade värderingar har Peab en stark grund att stå på. Med egna resurser och lokala samarbetspartners fortsätter vi att utveckla, anlägga och bygga vardagen där människor lever sina liv. Våra fyra affärsområden och lokala förankring tjänar oss mycket väl, vilket det gångna året visat. Jag vill tacka alla våra medarbetare för deras engagemang och hårda arbete under året. Deras insatser är avgörande för Peabs framgång. Jag vill också tacka våra kunder och andra partners för deras förtroende och samarbete. Det är tillsammans vi bygger morgondagens hållbara samhällen. Förslöv i mars 2025 Jesper Göransson Verkställande direktör och koncernchef Peab PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Omvärld och marknad I takt med att inflationen planade ut under 2024 och räntetrycket minskade började förutsättningarna för bygginvesteringar i de nordiska länderna att ljusna. Återhämtningen var emellertid svag och splittrad mellan olika sektorer och i flertalet länder fortsatte bostadsbyggandet att minska något. Under 2025 beräknas samtliga nordiska ekonomier växa försiktigt och investeringarna inom såväl husbyggnad som anläggning förväntas öka. Osäkerhet om ny handelspolitik Tillväxten i världsekonomin väntas ha landat på strax över tre procent 2024 och prognosen för 2025 visar en snarlik tillväxt. Det är därmed en tydlig inbromsning jämfört med de tillväxttal som gällde före pandemins utbrott, då global BNP-tillväxt årligen låg kring 3,7 procent. Skillnaderna mellan ekonomierna är samtidigt stora. USA, som de senaste åren har agerat motor i världsekonomin, väntas bromsa in betydligt och därmed behöver andra ekonomier väga upp. Samtidigt är frågan om ekonomin får en skjuts av president Donald Trumps ”America first”-politik eller om effekten av handels- tullar skapar oreda innan förutsättningarna klarnat. Om politiken bidrar till utdraget handelskrig och en tilltagande inflation, kan det sänka tillväxten. Kinas tillväxt ser också ut att ha tappat fart och här skapar såväl den krisande fastighetssektorn som hushål- lens försiktiga konsumtion problem. Utvecklingen för tillväxten både 2024 och 2025 i Euroområdet visar en modest tillväxt i jämförelse med den globala tillväxten samt USA och Kina. Europas återhämtning från de senaste årens svaga tillväxt utmanas av geopolitisk osäkerhet. Risken för handelstullar kan inverka nega- tivt på såväl exportmöjligheter som investeringar och sysselsätt- ning i regionen. Klimatomställningen i fokus Klimatomställningen och energieffektiviseringen är i fokus i bygg- och fastighetssektorn. Dels handlar det om att minska klimatpå- verkan i det som byggs, dels om att energieffektivisera det redan befintliga fastighetsbeståndet. Utvecklingen drivs av branschens kompetens och initiativ tillsammans med teknisk utveckling och nationell implementering av EU-lagstiftning. Hela byggnadsbe- ståndet ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. Samhällsanpassningen kommer att vara omvälvande. Strukturer, affärsmodeller och tankesätt utmanas. Byggprocessen kan komma att påverkas i flera aspekter, till exempel genom att i större utsträckning och på ett hållbart sätt bevara, underhålla och konvertera det redan byggda. Det kan också handla om att opti- mera materialanvändning, utnyttja återbruk och energieffektivi- sera utvinnings- och produktionsprocesserna för att minska utsläppen i hela processen och på byggarbetsplatsen. Fortsatta investeringsbehov trots kostnadsläge Utöver klimatförändringarnas effekter påverkas utvecklingen i bygg- och anläggningsbranschen av drivkrafter i omvärlden. Sådana är innovationer och teknikutveckling, lagkrav, attityder och beteendeförändringar, men även marknadsutveckling och ekonomiska förutsättningar. Under de senaste två till tre åren har kostnadsläget stigit snabbt genom inflation samt högre finansieringskostnader och materialpriser. I kombination med en försvagad efterfrågan har det satt ekonomisk press på företag, byggherrar, kommuner och fastighetsägare. Det har inneburit att projekt skjutits fram i tiden, inklusive inom den gröna omställningen. Den utmanande ekonomiska situationen har främst inverkat på bostadsbyggandet, men även projekt inom privata och offentliga lokaler har påverkats. Likaså har anläggningsbyggandet påverkats, men här påbörjades en återhämtning redan under 2023. Trots dessa utmaningar har aktiviteten inom anläggningssektorn varit hög det senaste året. Enligt Byggföretagen var det den privata sektorn med investeringar inom energiförsörjning samt vattenverk och renhållning som drev uppgången under 2024. Behoven av nya produktionsanläggningar och ökad överföringskapacitet är stora och investeringsplanerna omfattande. Behoven av reinvesteringar i vatten och ledningsnät är också mycket stora. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 8 Omvärld och marknad Utplanad inflation gav visst stöd åt svenskt byggande De fallande räntorna och den uppbromsade inflationen fick viss positiv inverkan på svensk byggsektor under 2024, trots att ekonomin som helhet fortsatt befann sig i lågkonjunktur. Den samlade hus- byggnadsvolymen i Sverige var i det närmaste oförändrad förra året jämfört med året innan. Den mest dramatiska utvecklingen svarade småhusbyggandet för, som fortsatte att minska kraftigt under 2024 från redan låga nivåer. Övrigt bostadsbyggande rörde sig horisontellt. Industrins husbyggnadsvolym och investeringar i privata och offentliga lokaler växte något. 2025 väntas en bred åter- hämtning, med undantag för privata lokaler. Anläggningsinveste- ringarna beräknas ha ökat 2024 genom en relativt bred uppgång på marknaden, med undantag för investeringar inom järnväg samt telekomsektorn. För 2025 indikerar prognosen fortsatt tillväxt. Splittrad byggmarknad i Norge De totala husbyggnadsinvesteringarna i Norge backade 2024. Det var bara byggandet av offentliga lokaler som höll emot, medan bostadsbyggandet, industrins husbyggande och privata lokaler minskade. I takt med att norsk ekonomi börjar återhämta sig 2025 väntas en tillväxt för den samlade husbyggnadsvolymen. Uppgången ser ut att bli bred och beröra såväl bostadsbyggandet och övrigt husbyggande som industri, privata och offentliga lokaler. Anlägg- ningsbyggandet, som beräknas ha vuxit svagt 2024, ser ut att få en positiv utveckling även 2025. Det senaste året har det skett en återhämtning inom vägar och järnvägar, vilka svarar för merparten av anläggningsinvesteringarna. Nivån är fortsatt mycket låg varför det är rimligt att vänta sig en återhämtning även under 2025. Konjunkturläget i Sverige Den ekonomiska tillväxten beräknas ha landat på måttliga 0,5 procent under 2024, trots både sjunkande styrränta och inbromsad inflation. Riksbanken genomförde totalt fem räntesänkningar under året, från en styrränta på 4,0 procent till 2,5 procent i slutet av året. Trots dessa positiva faktorer ökade inte hushållens konsumtion, vilket kan ha sin förklaring i de senaste två årens krym- pande disponibla inkomst och en tydlig ökning av arbetslösheten under 2024. Bruttoinvesteringarna föll tillbaka med bygginvesteringarna i spetsen. Sannolikt nådde svensk konjunktur sitt bottenläge under fjolåret och med snabbt sjunkande inflation och en mer expansiv finanspolitik finns det nu förutsättningar för en bättre tillväxt i år. Prognosen för BNP 2025 indikerar drygt två procents ökning och det är hushållens konsumtion som inledningsvis väntas agera motor i återhämtningen. Konjunkturläget i Norge Norges fastlandsekonomi utvecklades svagt 2024 till följd av fortsatt hög ränta, högt kostnadsläge och låg interna- tionell efterfrågan. Totalt sett beräknas tillväxten ha hamnat på 0,7 procent. Bruttoinvesteringarna beräknas ha fallit tillbaka, men hushållens konsumtion ser ut att ha ökat med drygt en procent tack vare sjunkande inflation och en måttlig ökning av arbetslösheten. Mycket tyder på att en ljusning är i sikte för den norska ekonomin. Prognosen för BNP 2025 indikerar en ökning med knappt två procent. Investeringarna väntas öka svagt och hushållens konsumtion återhämtar sig, även om effekten dämpas av en fortsatt stigande arbetslöshet. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Omvärld och marknad 9 Mkr 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 2024 2025P202320222021 2020 2024 2025P202320222021 2020 2024 2025P202320222021 2020 Mkr 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Mkr 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Mkr 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 2024 2025P202320222021 2020 2024 2025P202320222021 2020 2024 2025P202320222021 2020 Mkr 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Mkr 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Sverige Norge Finland P=Prognos Investeringar 2020–2025P Bostadsinvesteringar Påbörjade byggprojekt Övriga husbyggnadsinvesteringar Påbörjade byggprojekt Anläggningsinvesteringar Löpande investeringar Mkr 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 2024 2025P202320222021 2020 2024 2025P202320222021 2020 2024 2025P202320222021 2020 Mkr 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Mkr 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Dansk beläggningsmarknad växer Den danska beläggningsmarknaden var under 2024 på samma nivå som 2023. För 2025 ökar staten sitt beläggningsunderhåll med cirka 25 procent jämfört med 2024. Infrastrukturplanen IP 2035 är nu i full gång och det kommer ytterligare statliga anläggningsprojekt under 2025. Kommunerna har under de senaste två åren hållit sina investeringsnivåer oförändrade, men på grund av högre priser har den utförda volymen minskat med 20 till 25 procent. Dessa nivåer ser ut att bli oförändrade 2025 då mer pengar inte förväntas avsättas i kommunerna till beläggning. Privatmarknaden väntas stiga något 2025 efter en mindre nedgång de senaste åren. Sammantaget förväntas den totala danska beläggningsmarknaden öka med 10 till 15 procent under 2025. Några stora och många mindre aktörer på marknaden Även om den nordiska bygg- och anläggnings- marknaden till stor del består av många mindre företag som agerar i hård konkurrens och på lokala marknader, finns det förutom Peab ett antal mycket stora och rikstäckande aktörer. Flera av dem agerar också mer eller mindre på hela den nordiska marknaden. Ekonomins kräftgång påverkade finskt husbyggande Den samlade volymen av påbörjade husbyggnadsinvesteringar i Finland höll sig i stort sett oförändrad 2024. Utvecklingen var splittrad mellan sektorerna. Bostadsbyggandet krympte något till följd av minskat flerbostadshusbyggande. Inom övrigt husbyg- gande ökade industri och offentligt husbyggande, medan privata lokaler backade. I takt med att ekonomin återigen börjar växa 2025, arbetslösheten sjunker och räntenivån faller, väntas en åter- hämtning på byggmarknaden. Uppgången väntas bli bred. Det enda undantaget är industrins husbyggnadsinvesteringar som ser ut att få en negativ utveckling. Anläggningsbyggandet, som beräknas ha minskat 2024, väntas öka svagt 2025. Byggandet av vägar utvecklades positivt 2024 och den positiva trenden fort- sätter sannolikt 2025. Järnvägsinvesteringarna beräknas ha minskat 2024 och väntas få en svag återhämtning under 2025. Konjunkturläget i Finland Finlands BNP beräknas ha krympt med marginella 0,5 procent 2024. Det var i första hand minskade brutto- investeringar som bidrog till den krympande ekonomin. Hushållens konsumtion beräknas för andra året endast ha ökat marginellt och dämpats av stigande arbetslöshet och höjd ränta. Inflationen bromsade emellertid in under förra året, vilket väntas leda till räntesänkningar 2025. Det får stor inverkan på hushållens konsumtion, eftersom många lån i Finland är knutna till rörliga räntor. Prognosen för finsk BNP tyder på en ökning med drygt 1,5 procent 2025. Utöver ökad konsumtion ser också investeringsaktiviteten ut att öka. Källa till text och grafik: Navet Analytics AB PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 10 Omvärld och marknad Mission: Vi förbättrar vardagen där livet levs. Affärsidé: Peab är den nordiska samhällsbyggaren med lokal närvaro. Med fokus på egna resurser och lokala samarbetspartners utvecklar, anlägger och bygger vi vardagen där livet levs. Positioner: Närproducerat samhällsbygge och Nordens samhällsbyggare. Kärnvärden: Jordnära, Utvecklande, Personliga och Pålitliga (JUPP) är Peabs grund- murade kärnvärden som verksam- heten vilar på. Vi förbättrar vardagen där livet levs Peab bygger det lokala samhället runtom i Norden. Vi skapar värden för våra kunder och andra intressenter samt det lokalsamhället genom att dra nytta av våra strategiska styrkor och eftersträva hållbar och lönsam tillväxt. Det är grunden i vårt erbjudande till kunderna och i vår attraktionskraft hos medarbetarna. Verksamheten vilar på fyra affärsområden. Vart och ett står på egna ben och har sina kunder. Men kärnan i vår affärsmodell är samverkan på den lokala mark- naden mellan affärsområdena. Den ger oss unika möjligheter att med våra stra- tegiska tillgångar, egna resurser och god kontroll över värdekedjan möta kundernas behov och omvärldens förväntningar. Den tillåter oss att ta tillvara lokala resurser i form av egna insatsvaror, egna kunniga och engagerade med - arbetare samt lokala underentreprenörer. Detta innefattar vårt hållbara erbjudande i form av ECO-produkter, återvinning och återbruk samt lokalt samhällsansvar på de orter där vi finns. Med våra fyra affärsområden kan vi erbjuda kunderna både bredd och trygghet, samtidigt som vi ökar vår produktivitet och kan dra fördel av såväl finansiella som operativa synergier. På det här sättet skapar vi långsiktiga och hållbara värden. Det är det vi menar med ett närproducerat samhällsbygge. Mission och affärsidé 11 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Nettoomsättning 16,5 Mdkr Rörelsemarginal 3,0 % Peabs samverkande affärsområden Peabs affärsmodell utgörs av fyra samverkande och specialiserade affärsområden strukturerade efter respektive marknads förutsättningar samt indelade efter geografi och produktsegment. För 2024 års utveckling och resultat, se Förvaltningsberättelsen. Nettoomsättning 23,8 Mdkr Rörelsemarginal 1,7 % Läs mer om affärsområdet s. 113–115 Läs mer om affärsområdet s. 116–118 Med lokal förankring nära kunderna utför affärsområde Bygg uppdrag åt både externa och interna kunder. Byggprojekten omfattar allt från nyproduktion av bostäder, offentliga och kommersiella lokaler till renoveringar och om- och tillbyggnads- arbeten samt byggservicetjänster. Affärsområdets verksamhet bedrivs genom cirka 150 platskontor runtom i Norden, organi- serade i elva regioner i Sverige, tre i Norge och två i Finland. Specialiserade bostadsproducerande enheter finns i Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen. Trender och drivkrafter • Förbättrade förutsättningar för nyproduktion av bostäder i takt med räntesänkningar, men återhämtningen förväntas ta tid. • Fortsatt stora behov av offentligt byggande. • Stor andel samverkansprojekt i tidiga faser. • Fokus på miljö- och klimatanpassade byggprojekt, återbruk och energieffektiva fastigheter. • Alltmer digitaliserad process från projektplanering till produktion. Peabs position En av de största aktörerna inom byggverksamhet i Sverige. I Norge och Finland har Peab betydande verksamheter. AFFÄRSOMRÅDE BYGG Bygger lokalt nära kunden Affärsområde Anläggning bygger och underhåller infrastruktur som vägar, järnvägar, broar, hamnar samt gång- och cykelbanor. Med inriktning på den lokala marknaden utför verksamheten mark- och ledningsarbeten, grundläggning och diverse byggnationer. Drift och underhåll hanterar statligt och kommunalt väg- och gatunät samt skötsel av parker och yttre fastighetsskötsel. Affärs- området är organiserat i geografiska regioner och specialiserade produktområden. Trender och drivkrafter • De stora satsningarna på offentlig infrastruktur fortsätter. • Större andel samverkansprojekt i tidigare faser. • Stort och fortsatt växande fokus på klimat- och miljöåtgärder. • Betydande satsningar inom vatten- och avloppsanläggningar. • Flera industriprojekt viktiga för den gröna omställningen. • Kontinuerliga behov av drift och underhåll av vägar och gator. • Större andel av marknaden består av stora och komplexa projekt. Peabs position Ledande anläggningsaktör i Sverige och bland de större aktörerna i Norge. AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING Knyter samman människor och samhällen Antal medarbetare 3 365 Antal medarbetare 4 681 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 12 Affärsområdesöversikt Affärsområde Industri tillhandahåller produkter och tjänster för ett mer hållbart och kostnadseffektivt genomförande av bygg- och anläggningsprojekt på den nordiska marknaden. I erbju- dandet ingår industriellt byggande, strategiskt placerade täkter, beläggning och betong, återvinning av överskott från bygg- och anläggningsbranschen, prefabricerade betongelement samt uthyrning av byggmaskiner och kranar. Affärsområdet är orga- niserat i produktområden och består av en rad varumärken som Swerock, Peab Asfalt, Lambertsson, Smidmek och Byggelement med produktvarumärken som ECO-Asfalt, ECO-Betong, ECO-Ballast och ECO-Prefab. Trender och drivkrafter • Marknadsutvecklingen drivs av det generella konjunktur- läget och offentliga investeringar. • Ökad efterfrågan på klimatförbättrade tjänster och produkter i bygg- och anläggningsprojekt. • Växande andel eldrivna fordon och maskiner samt mer ener- gieffektiva bodetableringar. Peabs position En av de ledande aktörerna inom samtliga segment i Sverige. Stark position i Finland samt verksamhet i Norge och Danmark. Nettoomsättning 21,5 Mdkr Rörelsemarginal 6,6 % Affärsområde Projektutveckling ansvarar för koncernens förvärv, utveckling och avyttring av bostäder, kommersiella fastigheter, samhällsfastigheter och hela stadsdelar. Projektutveckling sker i helägda projekt eller i samarbete med partners via samägda bolag. Bostadsutveckling utvecklar bostäder för privata bostadsköpare och investerare, medan Fastighetsutveckling utvecklar kommersiella fastigheter. Trender och drivkrafter • De senaste årens höga inflation och räntenivå har fortsatt haft en dämpande effekt på efterfrågan av nyproducerade bostäder. • Det underliggande behovet av bostäder har varit stort och konstant över tid, men utsikterna om en lägre befolknings- tillväxt kommer sannolikt att minska behovet något. • Behoven av samhällsfastigheter är fortsatt stora, men inves- teringarna påverkas av de offentliga beställarnas ekonomier. • Kontorsmarknaden är fortsatt avvaktande, men för moderna, flexibla och miljöanpassade kontor i rätt lägen finns viss efterfrågan. • Utvecklingen präglas av hållbar stadsutveckling, hållbart byggande och miljöcertifierade fastigheter. Peabs position En av Sveriges största bostadsutvecklare med betydande verk- samheter i Norge och Finland. Peab är en växande aktör inom kommersiell fastighetsutveckling i Sverige, Norge och Finland. Nettoomsättning 4,3 Mdkr Rörelsemarginal 17,0 % Läs mer om affärsområdet s. 119–121 Läs mer om affärsområdet s. 122–127 AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI Erbjuder produkter och tjänster med lägre klimatpåverkan AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING Utvecklar hållbara stadsmiljöer, bostäder och kommersiella fastigheter Antal medarbetare 4 581 Antal medarbetare 145 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Affärsområdesöversikt 13 Fördelarna med Peabs affärsmodell Samverkan mellan affärsområdena i förädlingskedjan och lokal närvaro. Det är de två hörnstenarna i vår affärsmodell som ger synergier i verksamheten samt förutsättningar att minska vår miljö- och klimatpåverkan och främja positiv samhällsutveckling. Det är genom en högförädlad affär i samverkan som vi når en bred måluppfyllnad. Här listar vi fördelarna med Peabs affärsmodell. • Ökad förädlingsgrad • Intäktsdiversifiering och riskspridning • Investeringsmöjligheter och finansieringsstyrka • Närproducerat genom lokala resurser (insats- varor och personal) • Innovations- och produktutvecklingsförmåga • Erfarenhetsåterföring • Skaleffekter och stordriftsfördelar • Arbetstillfällen och lokal utveckling • Styrningsförmåga mot hållbarhet – God arbetsmiljö och säkerhet – Minskad miljö- och klimatpåverkan – Etisk affärsverksamhet – Ökad jämställdhet och mångfald Våra leverantörer Antal, cirkauppgifter 41 500 Leverantörer 2024 • varav 3 400 ram- och avropsavtal • 3 000 leverantörer står för 80 procent av koncernens inköpsvolym 260 Inköpskategorier • varav 6 strategiska insatsvaror Geografisk fördelning: • Svenska: 60 % • Norska: 13 % • Finska: 24 % • Övriga länder: 3 % Våra affärsområden Bygg Anläggning Industri Projektutveckling Högförädlad affär i samverkan Egna produkter, kompetenser, insatsvaror och tjänster längs förädlingskedjan Förvärv Utveckling och projektering Produktion och anskaffning Anläggning och byggnation PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 14 Affärsmodell Våra kunder Antal, cirkauppgifter 18 000 Kunder 2024 • varav offentliga kunder: 2 000 • varav privata kunder: 16 000 Innefattar ej privatpersoner 1 400 Projekt 2024 • Avser bygg och anläggnings- entreprenader samt bostads- och fastighetsutvecklingsprojekt. • Avser påbörjade, avslutade och under hela 2024 pågående projekt. Geografisk fördelning: • Svenska: 68 % • Norska: 9 % • Finska: 19 % • Danska: 4 % Våra mål Nöjdaste kunderna Bästa arbetsplatsen Mest lönsamma företaget Ledande inom samhällsansvar Avyttring Drift, underhåll och vidareutveckling Våra medarbetare Antal 13 000 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Affärsmodell 15 Samverkan vägen till måluppfyllnad Förutsättningarna för oss att nå våra mål ökar när de fyra affärsområdena samverkar med varandra och när vi som koncern samverkar med kunder, leverantörer och våra andra prioriterade intressentgrupper. Vi redovisar verksamhetens prestation genom uppföljning av nio externa mål, varav tre är finansiella, och baseras på segmentsredovisning, och sex är icke-finansiella. De icke-finansiella målen innefattar våra hållbarhetsmål. De externa målen är de vi särskilt vill lyfta fram och de utgör en delmängd av våra samtliga mål och handlingsplaner. Vi kategoriserar såväl de externa som de interna finansiella och icke-finansiella målen under de fyra strategiska målområdena nöjdaste kunderna, mest lönsamma företaget och bästa arbetsplatsen samt ledande inom samhällsansvar. Samtliga mål mäts i jämförelse med bygg- och anläggningsbranschen. Nöjdaste kunderna Vi finns nära kunden och möter kund- behov med hållbara erbjudanden. Kvalitet genomsyrar både arbetssätt och slutresultat. Rätt kompetens på rätt plats är en framgångsfaktor. Bästa arbetsplatsen Vi är en trygg, säker och inkluderande arbetsplats som grundas i en stark företagskultur. Ledarskapet är ansvarsfullt och verksamhetsnära. Medarbetarna har värdeskapande och utvecklande arbetsuppgifter, som de löser tillsammans. Mest lönsamma företaget Vi tar oss an rätt affärer och har rätt verksamhetsmix. Medarbetarna arbetar enligt kvalitetssäkrade arbets- sätt som i alla delar är effektiva. Med hjälp av egna resurser och intern samverkan värnar vi om hög föräd- lingsgrad. Vi drar fördel av vår storlek och erfarenhet. Ledande inom samhällsansvar Som Nordens samhällsbyggare driver vi utvecklingen i branschen när det gäller miljö- och klimatfrågor, etik samt jämställdhet och inkludering. Vi har bra samarbete med intressenter i vår omvärld och vi arbetar varje dag för en hållbar värdekedja. Med omfattande lokal närvaro är vi också en viktig aktör i lokalsamhället. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 16 Mål och strategi Målområden Mål 2024 2023 2022 Nöjdaste kunderna NKI >75 78 80 80 Bästa arbetsplatsen Fallande olyckstrend, allvarliga olyckor <48 33 48 49 eNPS >benchmark 28 26 29 Mest lönsamma företaget 1) Rörelsemarginal >6% 4,7% 3,2% 4,3% Nettoskuldsättningsgrad 0,3-0,7 0,5 0,6 0,5 Utdelning >50% av årets resultat 38% 2) 30% 2) 56% Ledande inom samhällsansvar Koldioxidintensitet för egen produktion -60% (jmf. basår 2015) -50% -49% -43% Koldioxidintensitet för insatsvaror och köpta tjänster -50% (jmf. basår 2015) -12% -9% -2% Jämställd rekrytering >6,0% andel kvinnor (YA) 10,6% 14,2% 7,9% Jämställd rekrytering >30,0% andel kvinnor (TJM) 39,1% 18,8% 45,3% 1) Baseras på segmentsredovisning. 2) Beräknat på antal utestående aktier. Så når vi våra mål Medarbetarna är förutsättningen för att vi ska nå våra mål. Det är deras arbete och insatser som skapar värden till våra kunder, andra intressenter och samhället. Tillsammans fokuserar vi på ett antal koncernövergripande stra- tegiska områden för att utveckla verksamheten och nå de mål vi satt upp. För Peab har 2024 inneburit fortsatt utveckling av samarbetet mellan affärsområdena, geografisk samverkan och en omställning av verksamheten till att vara än mer hållbar både miljömässigt och socialt. Den i vissa delar fortsatt utmanande marknadssituationen har inneburit att vi både arbetat med att öka verksamhetens effektivitet och att positionera oss för att än bättre stå redo för att ta vara på möjligheter när de uppstår. Vi har gjort viktiga förflytt- ningar under året inom våra fyra strategiska målområden, även om vi inte uppnått samtliga mål. Måluppfyllnaden för 2024 uppvisar flera glädjande framsteg inom hållbarhetsområdet, trots de mer utmanande marknadsförutsättningarna som präglat året. Särskilt glädjande är den tydligt fallande trenden avseende allvarliga arbetsplatsolyckor. För helåret 2024 fortsatte dessa att minska och uppgick till 33 (48). Vi fortsätter att arbeta för att den fallande trenden ska hålla i sig. Även utvecklingen av våra klimat- och jämställdhetsmål fortsätter i rätt riktning och inför 2025 höjer vi målet vad gäller rekrytering av kvinnor till hantverkaryrken. När det gäller målen avseende koldioxidintensitet är vi på god väg att ställa om den produktion vi själva har kontroll, medan utmaningen är större när vi är beroende av andra för att sänka våra koldioxid- avtryck. Såväl kunderna som medarbetarna är nöjda med Peab och utfallet av både NKI och eNPS överstiger målnivåerna. Vad gäller Peabs finansiella mål, så tog rörelsemarginalen ett tydligt kliv uppåt och uppgick till 4,7 procent (3,2) för 2024, jämfört med målet om sex procent. Nettoskuldsättningsgraden på 0,5 var vid årsskiftet i mitten av målintervallet 0,3-0,7. Med hänsyn till koncernens resultat för 2024, finansiella ställning och framtida kapitalbehov föreslår styrelsen Peabs årsstämma att besluta om en utdelning om 2,75 kronor (1,50) per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Beräknat på antal utestående aktier motsvarar det 38 procent av årets resultat enligt segmentsredovisningen, vilket ska jämföras med målet om en utdelning på mer än 50 procent av årets resultat. Vi har fortfarande en väg att vandra för att nå samtliga våra uppsatta mål, men är samtidigt övertygade om att vår affärsmodell och strategi är rätt. När marknadsförhållandena normaliseras inom alla våra segment har vi goda förutsättningar att nå de nio externa målen. Ny affärsplaneperiod Vår nuvarande affärsplaneperiod sträcker sig mellan åren 2024 till 2026. Huvudområdena handlar om kundfokus, hållbarhet och håll- bara erbjudanden samt effektivitet. Samverkan mellan våra affärs- områden är en förutsättning för framgång inom samtliga dessa områden. Vi har också slagit fast två koncernövergripande utvecklings- program som stöttar dessa förflyttningar. Det första är ”Klimat- färdplan och strategiska insatsvaror” som, genom att bryta ner våra klimatmål i konkreta aktivitetsplaner och åtgärder, syftar till att säkerställa att vi når våra klimatmål och säkrar tillgången till kritiska insatsvaror. Det andra programmet är ”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” som både stöttar det första programmet och bidrar till vårt strukturerade arbete och ansvarstagande med Peabs värdekedjor. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Mål och strategi 17 71% 11% 16% 2% God spridning i Norden Nettoomsättning segmentsredovisning, 2024 Offentliga kunder, 56% (48) Privata kunder, 44% (52) Ökande andel offentliga kunder Nettoomsättning segmentsredovisning, 2024 NÖJDASTE KUNDERNA Kvalitet ur alla aspekter Våra kunder finns i hela Norden. Från den lilla inlands- orten i norr och kuststaden i väst till storstaden i söder. Varje kundprojekt syftar till att förbättra vardagen där människorna lever sina liv. Samtidigt är varje projekt unikt, eftersom kundbehoven och kundkraven skiljer sig åt. Vårt uppdrag är att alltid värna kvalitet i både projektutförandet och slutresultatet. Peab har en bred kundbas som spänner över fyra affärsområden. Ibland levererar samtliga fyra affärsområden till en kund, ibland har bara ett affärsområde kundrelationen. Det totala antalet kunder uppgår till omkring 18 000. Affärsområdena Bygg och Anläggning bedriver sina verksamheter huvudsakligen i form av entreprenaduppdrag till både privata och offentliga kunder. Affärsområde Industri har både entreprenad- uppdrag och säljer sina produkter och tjänster till de nordiska bygg- och anläggningsbolagen. Affärsområde Projektutveckling säljer bostäder till privatpersoner och kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter till offentliga och privata beställare. Peabkoncernens intäktsfördelning mellan länderna i Norden ger en fingervisning om hur kunderna fördelar sig. Motsvarande uppdelning mellan offentliga och privata kunder återges i pajdiagrammet intill. För oss på Peab är det centrala i vårt förhållningssätt till kunderna att vi samarbetar genom hela projektet och inte minst att vi gör det från så tidiga faser som möjligt. Vi ser i växande grad ökade inslag av föravtal, så kallade fas 1-avtal, inom affärsområdena Bygg och Anläggning. Föravtalen innebär att Peab kontrakteras för att tillsammans med kund hitta en produkt med rätt kvalitet samt att hantera risker och osäkerheter. Syftet är att under föravtalets löptid kunna teckna ett slutligt entreprenadkontrakt. Vid årsskiftet 2024/2025 uppgick det potentiella värdet av slutliga entrepre- nadavtal från dessa föravtal till cirka 13 miljarder kronor inom de kommande två åren. 56% (48) 44% (52) PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 18 Nöjdaste kunderna Nöjdaste kunderna 19 Från bostäder till parkskötsel Karaktären på våra uppdrag varierar stort. Peab är en komplett samhällsbyggare som erbjuder helhetslösningar, eller dellös- ningar när kunden så önskar det. Vi bygger allt från bostäder i olika upplåtelseformer och offentliga byggnader till att vi hanterar parkskötsel och levererar betong och andra insatsvaror till våra kunder. Bland entreprenaduppdragen under det gångna året märks byggnation av sjukhus och äldreboenden, skolor, badhus och idrottshallar, olika slags infrastrukturprojekt, driftkontrakt gällande vägunderhåll samt anläggningsarbeten för såväl nya bostadsområden som reningsverk. 2024 kännetecknades även av att vi fick flera uppdrag att bygga fängelser och andra säkerhets- klassade byggnader, vilket är ett segment som tydligt växer i våra verksamhetsländer till följd av både säkerhetshot och krimina- litet. Under året fick vi ett antal större uppdrag, såsom att utveckla Nya Bodø flygplats, bygga väg och järnväg i Boden samt att bygga en ny kaj i Skellefteå för att stötta den industriella omställningen i Norrland. I Västsverige bygger vi en del av Västlänkens deletapp Haga-Rosenlund i Göteborg, Göteborgs nya stationshus samt ett nytt simhallskvarter i Partille kommun. När det gäller vägunder- håll fick vi bland annat fem driftkontrakt för Trafikverket om totalt drygt 6 000 kilometer statlig väg. Bland andra vunna uppdrag under året kan nämnas att vi i Helsingfors bygger bostäder i ett antal projekt, medan vi i norska Bærum genomför ett VA-projekt och i Nittedal bygger vi en helt ny avloppsledning och uppgra- derar huvudledningen som en del i ett pågående infrastrukturpro- jekt i regionen. Lokal förankring nära kunderna Att Peab levererar i enlighet med sina åtaganden till kunderna är avgörande för en långsiktigt hållbar affär. En nöjd kund är åter- kommande. I varje uppdrag är det därför avgörande att vi utgår från kundens och det lokala samhällets behov. En förutsättning för detta är våra kompententa och engagerade medarbetare, liksom goda möjligheter till lokal försörjning av insatsvaror, medarbetare och lokala underentreprenörer. Det är tydligt hur kunderna ställer allt högre krav på de projekt de beställer. Det handlar inte minst om att processen från projektplanering till produktion ska vara alltmer digitaliserad, det ska vara ordning och reda längs hela förädlingskedjan och den ska genomsyras av klimat- och miljöfokus. Det senare innefattar allt från krav på klimatkalkyler och certifieringar till faktiska krav på minskade utsläpp och materialval. Framför allt ser vi ett större fokus på hur vi arbetar för att säkerställa projekt- och hållbar- hetsmål, och ofta förutsätter framgång nära samarbete med kunden från tidiga faser. Det är samtidigt det som borgar för nöjda kunder. Engagerade medarbetare är naturligtvis centralt, liksom tydlighet i processerna. Vi har till exempel en funktion inom affärsområde Bygg som ansvarar för partnering och samverkan. Syftet är att tidigt sälja Peabs kompetens och skapa förutsättningar för strukturerade samarbetsformer där byggherre, konsulter, entreprenörer och andra nyckelaktörer gemensamt säkerställer att ett projekt blir framgångsrikt. Det är ofta genom samverkan vi utvecklar nya lösningar, skapar innovation inom bygg- och anläggningsverk- samheten samt främjar miljö- och klimatarbetet. Inför att vi inleder ett samarbete med kund gör vi noggranna genomgångar och utredningar kring samtliga kundkrav och våra möjligheter att möta dem både med materiella och personella resurser, liksom att vi har förmågan att nå uppställda hållbarhets- krav. Vi arbetar i anbudsråd, som syftar till att ta fram väl genom- arbetade och korrekta erbjudanden och minskat risktagande för både Peab och kunden. Vi finns nära kunden och möter kundbehov med hållbara erbjudanden. Kvalitet genomsyrar både arbetssätt och slutresultat. Rätt kompetens på rätt plats är en framgångsfaktor. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 20 Nöjdaste kunderna Samhällskritisk väg fick snabb återuppbyggnad Hösten 2023 skedde plötsligt ett jordskred på E6:an vid Stenungsund, som orsakade betydande skador på infrastrukturen och miljön i närområdet. Men bara nio månader efter att Peab fick uppdraget att åter- ställa den allvarligt skadade vägen, kunde den öppnas igen, precis lagom till semestertrafiken. Det framgångsrika projektet var ett resultat av nära samverkan med uppdragsgivaren Trafikverket, teknikkonsulten COWI och Stenungssunds kommun. I Peabs uppdrag ingick skredsäkring, anläggning, schaktning, grundläggning, grundförstärkning och till slut återuppbyggnad av 400 meter väg. För att uppnå en säker och hållbar infrastruktur gjordes en rad geotekniska undersökningar och kontinuerliga markrörelsekontroller. För att sedan säkerställa vägens stabilitet förstärktes den med en kvarts miljon meter kalkcementpelare och skumglas. – Västsverige stod still när skredet påverkade E6 i Stenungsund. För att lösa detta var vi tvungna att starta återuppbyggnaden snarast. Med ett tydligt gemensamt mål och fokus på ett nära samarbete kunde Trafikverket ihop med Peab och Cowi åter- uppbygga vägen på rekordtid, säger Daniel Svensson, projektchef på Trafikverket och fortsätter: VERKSAMHETEN 2024 – Detta är ett projekt alla inblandade ska vara stolta över att ha deltagit i och jag är säker på att vi kommer minnas detta under lång tid. Engagemang och fokus på målet, att öppna E6 stod högst upp på allas agenda. Efter sommaren 2024 fortsatte arbetet med återställningen runt vägen, inklusive de vattendrag som påverkades av skredet. Peab hade också uppdraget av Stenungsunds kommun att återställa de kommunala delarna. Idag är det återupp- byggda området både en säker och trivsam del av E6:an. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Nöjdaste kunderna 21 Utfall 2024 Mål: Nöjdaste kunderna Gott betyg från kunderna För att följa upp vårt arbete och kundernas uppfattning om oss gör vi årliga kundundersökningar som samtidigt visar på förbätt- ringspotential. Vi följer även upp ett antal andra kundrelaterade mätpunkter, såsom garanti- och reklamationskostnader. Från och med 2024 redovisar vi ändrad mätmetod för Nöjd-Kund- Index (NKI) där vi låter varje affärsområde motsvara 25 procent av värdet för koncernens samlade NKI-resultat. För 2024 uppgick NKI till 78. Det är ett fortsatt gott resultat och en bit över målet om 75. Nytt för 2024 är också att vi särredovisar NKI-resultatet för före- tagskunder (B2B) och privatkunder (B2C). För B2B-kunderna uppgick NKI till 80 och för B2C-kunderna uppgick den till 71. NKI är en sammanvägd bedömning av tre frågor om 1) förvänt- ningar, 2) total nöjdhet och 3) ideal. Svaren anges på en tiogradig skala som räknas om till ett index mellan 0 och 100 och där värden mellan 65 och 75 motsvarar medelgod kundnöjdhet. Värden understigande 65 motsvarar ej tillfredställande kundnöjdhet och värden över 75 motsvarar mycket god kundnöjdhet. I samband med vår årliga NKI-undersökning frågar vi kunderna även hur de uppfattar Peab utifrån ett antal faktorer. När det gäller vad B2B-kunderna uppskattar mest hos Peab fortsätter de att ge personalen det högsta betyget, samtidigt som pålitlighet ökar mest. Även privatkunderna uppskattar personalen mest, tätt följt av informationsgivning och pålitlighet. Nu fortsätter vi att samarbeta med kunderna – och verka för tidiga och nära dialoger – för högsta möjliga kundnytta och kundbetyg. Antalet kunder som deltog i höstens mätning uppgick till nästan 2 400. NKI Står för Nöjd-kund-index och mäter hur nöjda Peabs kunder är. Mål: >75 Utfall 2024: 78 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 22 Bästa arbetsplatsen 73% (9 808) 11% (1 477) 13% (1 747) 3% (351) Kvinnor, 15% (2 032) Män, 85% (11 351) 15% (2 032) 85% (11 351) BÄSTA ARBETSPLATSEN Vi bygger samhället tillsammans Peab finns i både stora och små orter runtom i Norden. Hos oss får våra omkring 13 000 medarbetare möjlighet att göra skillnad genom att bygga det lokala samhället på de orter där de bor och verkar. Varje medarbetare har ett stort eget ansvar, och ska mötas av såväl goda arbetsförhållanden och utvecklingsmöj- ligheter som av säkra och inkluderande arbetsplatser. Det är medarbetarna som med sin kompetens och sitt engagemang bygger Peab. Utgångspunkten är våra välförankrade kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga som hjälper oss att tillsammans bygga vår kultur och det vi brukar kalla för Peabandan. Peabs breda verksamhet innebär att vi erbjuder en rad olika yrkesroller. Vid den senaste genomgången uppgick antalet yrkes- kategorier till totalt 228, allt från geotekniker och asfaltläggare till byggingenjörer, anläggningsarbetare och chaufförer. Vårt lokala fokus och strategi för det närproducerade samhällsbygget innebär att Peab har en hög andel egna yrkesarbetare, särskilt jämfört med andra aktörer i bygg- och anläggningsbranschen. Vid utgången av 2024 uppgick andelen yrkesarbetare till 53 (53) procent, medan tjänstemannarollerna stod för 47 (47) procent. Fördelningen mellan kvinnor och män i Peabkoncernen är en branschrelaterad utmaning och en fråga som vi arbetar aktivt med. Läs mer om jämställd rekrytering på sidan 30. I jordnära anda Peab har en platt och decentraliserad organisation. Lagandan är stark, samtidigt som varje medarbetare har möjlighet att påverka både sin vardag och hur vi verkar som företag. Vår storlek och breda verksamhet i Norden gör att vi kan erbjuda många möjligheter, oavsett om medarbetaren vill växa i sin befintliga roll, prova nya roller och uppgifter eller utveckla sina ledaregenskaper eller specialistkunskaper. Det kan även handla om att utveckla karriären på andra orter. Utveckling kan med andra ord ske på olika sätt, beroende på det individuella behovet. För att visa på alla möjlig- heter har vi en karriärkarta som medarbetarna har tillgång till, bland annat vid de årliga utvecklingssamtalen. Antal anställda: affärsområde Per 31 december 2024 Affärsområde 2024 2023 Bygg 4 681 5 207 Anläggning 3 365 3 422 Industri 4 581 4 573 Projektutveckling 145 211 Koncerngemensamt 611 694 Totalt antal 13 383 14 107 Antal anställda: könsfördelning Per 31 december 2024 Antal medarbetare inom parentes Antal anställda: per land Per 31 december 2024 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Bästa arbetsplatsen 23 Med goda arbetsvillkor och förmåner vill vi att medarbetarna ska må bra. Peab erbjuder marknadsmässiga löner, villkor och förmåner samt främjar balans mellan arbete och fritid. Hos oss ska arbetets art, prestation och kompetens styra kompensationen. Inkludering en hörnsten Det är självklart att varje medarbetare ska behandlas med respekt och viktigt att Peab som arbetsgivare lyckas ta vara på deras unika förmågor och perspektiv. En trygg och inkluderande arbetsmiljö är en rättighet för alla och arbetsmiljöarbetet omfattar därför samtliga som vistas på våra arbetsplatser. Vi kan aldrig acceptera utanförskap eller andra former av social utsatthet på våra arbetsplatser. Inkludering står högt på vår agenda och dessa frågor mäts i vår medarbetar- undersökning. Vi undersöker till exempel nivån av upplevd inkludering, psykologisk trygghet samt hur starkt vårt civilkurage är. Resultaten är uppmuntrande, även om det finns utrymme för förbättring. Peabs har en likabehandlingsplan med handlingsplan mot diskri- minering och kränkande särbehandling. Vi arbetar aktivt med utbildning och stöd till chefer och medarbetare för att säkerställa att ingen diskrimineras eller särbehandlas på våra arbetsplatser. Därtill finns ett etiskt råd som säkerställer att fall av kränkande särbehandling och diskriminering utreds av opartisk expertis. Ledarskapet grunden för vår framgång Trygga och uppskattade ledare är viktiga både för Peabs möjlig- heter att nå uppsatta mål och för att medarbetarna ska kunna blomstra i sina yrkesroller. Att kontinuerligt utveckla våra chefer genom olika ledarskapsprogram är därför en ständig prioritet. Fokus på morgondagens medarbetare Målet om attraktiv arbetsgivare är också viktigt för vår förmåga att ständigt kunna säkra framtida kompetensförsörjning och behålla kompetenta medarbetare. Med tanke på den stora underliggande efterfrågan på våra tjänster inom olika delar av samhället behöver vi kontinuerligt rekrytera medarbetare med olika kompetenser som hjälper oss att ta verksamheten in i morgondagen. Under året har vi även uppdaterat koncernens kompetensförsörjningsstrategi samt arbetat med en rad lokala rekryteringsinsatser, särskilt i norra Sverige där det framtida kompetensbehovet är stort. Kompetens- försörjningsstrategin bygger på sex huvudsakliga principer, däri- bland att kompetenskrav och resursbehov baseras på kundbehov och marknadsutsikter, att kompetensförsörjningen tydligt utgår från verksamheternas olika geografier samt aktivt arbete för ett kontinuerligt inflöde av unga lärlingar och nyexaminerade ingenjörer. Ett led i detta arbete är att vi prioriterar samverkan med olika delar av utbildningsväsendet i våra verksamhetsländer. Denna samverkan sker genom allt ifrån praktiksamarbeten och forsk- ningsprojekt till gästföreläsningar, mentorskap och handledning av examensarbeten. Sedan 2006 driver vi även fristående gymna- sieskolor genom Peabskolan. Lär mer om Peabskolan i avsnittet ”Ledande inom samhällsansvar”. Lärlingsprogrammet för kvinnor, Byggåret, startade 2024 sin andra omgång med 19 nya lärlingar. Likaså påbörjade 48 högskole- och civilingenjörer Peabs traineeprogram 2024–2025. Traineerna, som är utspridda i hela landet, får lära sig mer om arbetsledning, delta i en omfattande ledarskapsutbildning och få praktisk erfarenhet från olika arbetsplatser inom koncernen. Vi är en trygg, säker och inkluderande arbetsplats som grundas i en stark företagskultur. Ledarskapet är ansvarsfullt och verksamhetsnära. Medarbetarna har värdeskapande och utvecklande arbetsuppgifter, som de löser tillsammans. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 24 Bästa arbetsplatsen Investering gav arbetsmiljöpris Peabbolaget Byggelements anläggningar i Ucklum utanför Stenungsund och i Hallstahammar har nyligen gjort ett tekniksprång där en manuell tillverkningsprocess ersatts med hög grad av robotteknik. Investeringen på omkring en halv miljard kronor innebär att produktionskapaciteten kan fördubblas på tillverkning av väggar och bjälklag, samtidigt som klimatavtrycket sänks då minst 50 procent av cementen ersätts av alternativa bindemedel i tillverkningen. Framför allt revolutionerar den automatiserade tillverkningen arbetsmiljön, inte minst vad gäller lyft. För detta vann Bygg- element Betongvärldens utmärkelse Årets Arbetsmiljöpris. 95 procent av de traditionellt tunga och repetitiva arbets- momenten utförs nu av robotar. Arbetsstationerna har också anpassats för just de moment som ska utföras där och ambitionen är att minimera situationer där medarbetare rör sig i vägen för arbetsplatserna att göra rätt. Därtill har vi utvecklat arbetssätt där medarbetarna gemensamt genomför arbetsberedningar innan arbetet påbörjas. I arbetsberedningarna ligger fokus särskilt på riskhantering, det vill säga att identifiera risker och åtgärder, för att öka säkerheten och minska antalet olyckor och tillbud. Säkerhetsarbetet är lika viktigt på arbetsplatser som påverkas av förbipasserande trafik. Medarbetarna och våra samarbetspartners rapporterar riskobser- vationer som vi åtgärdar så långt som möjligt och lär ifrån. Det gör vi även från faktiska tillbud och olyckor. Om olyckan ändå inträffar, så har Peab har sedan många år en krisorganisation som består av drygt 100 medarbetare. Syftet är att den vid händelse av olycka eller kris hjälper till med ett professionellt omhändertagande för att minska onödigt lidande och skadeverk- ningar för drabbade, både anställd personal och tredje part. för varandra. Personalen uppmuntras att rotera mellan arbetsuppgifter för att minska risken för förslitningsskador. Även bullret har avsevärt minskat, samtidigt som de nya lokalerna som byggts är ljusa, luftiga och moderna. – Absolut allt har blivit bättre. Vi slipper tunga lyft och har fått en betydligt lugnare och tystare arbetsmiljö. Nu är det inte bara starka armar som räknas. Istället gäller det att tänka smart och använda de tekniska hjälpmedel som finns. Det är en utveckling som jag även hoppas lockar fler kvinnor till byggindustrin, säger Tanja Jovic Stijak, teamledare på Byggelements fabrik i Hallstahammar. VERKSAMHETEN 2024 Allt börjar med en säker arbetsmiljö Bygg- och anläggningsbranschen är skadedrabbad. Men vi kan aldrig acceptera att någon skadar sig på eller blir sjuk av arbetet. Därför är en säker arbetsmiljö grunden i vår verksamhet. Alla som vistas på våra arbetsplatser ska kunna göra det under trygga och säkra förhållanden, trots riskfyllda arbetsmoment i verksamheten. Varje medarbetare, inhyrd personal och alla som vistas på Peabs arbetsplatser har den uttalade rätten att inte utföra ett arbete om det inte kan göras säkert. Förebyggande insatser De förebyggande insatserna är centrala i vårt arbetsmiljöarbete. Varje risk vi åtgärdar är en potentiell olycka mindre. För att före- bygga olyckor och tillbud på arbetsplatserna utvecklar vi kontinu- erligt kvalitetssäkrade och systematiserade arbetsmetoder samt utbildar medarbetarna och våra samarbetspartners. På bygg- arbetsplatserna handlar det om återkommande skyddsronder med efterföljande åtgärder av identifierade brister. Vi har även stort fokus på lärande arbetsmiljörevisioner som ska underlätta PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Bästa arbetsplatsen 25 Utfall 2024 Mål: Bästa arbetsplatsen Nöjda medarbetare trots svårare marknad Inom det strategiska målområdet Bästa arbetsplatsen är ett av våra mål att kunna erbjuda våra medarbetare den bästa arbets- platsen i branschen. Vi mäter det genom att värdet för eNPS (rekommendera Peab) ska ligga över benchmark i branschen industri och tillverkning. eNPS-värdet för koncernen i höstens mätning var fortsatt långt över nordisk benchmark. Vi ökade med en punkt till 28 (27 i vårens mätning), trots att det gångna året präglades av en utmanande omvärld. Samtidigt sjönk benchmark med tre punkter till 17 (20 i vårens mätning). eNPS-värdet ökade särskilt för yrkes- arbetande kvinnor som gick upp med hela nio punkter jämfört med vårens mätning. I undersökningen lyfter medarbetarna fram samarbete med kollegor, gemenskap och kärnvärdena JUPP:en som några av de främsta styrkorna med Peab. Den trend som backar avser belastning. Svarsfrekvensen blev den högsta hittills i Peabs historia och uppgick till 90,2 (89,9 i vårens mätning) procent i koncernen och vi fick omkring 10 000 kommentarer. Det visar på stort engagemang för att bidra till utvecklingen av sitt arbetslag och utveckling av verksamheten. Stort fokus på att minska arbetsplatsolyckorna Nollvisionen avseende dödsolyckor och allvarliga olyckor samt målet om en fallande trend för allvarliga olyckor omfattar både våra egna medarbetare och alla andra som vistas på våra arbetsplatser. För 2024 uppgick antalet allvarliga olyckor till 33 (48), varav 20 avsåg egna medarbetare och 13 avsåg underentreprenörer. Det är glädjande att utvecklingen går i rätt riktning. Samtidigt fortsätter vi att oförtrutet fokusera på dessa frågor för att trenden ska fort- sätta vara fallande. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet och åtgärder för att förhindra att olyckor inträffar igen, liksom ständiga informationsinsatser är centralt för att minska arbetsplatsolyckorna. Allvarliga olyckor Målet mäts som noll dödsolyckor samt fallande trend, rullande 12 mån. eNPS Står för employee Net Promoter Score och mäter medarbetarengagemang. Mål: Över benchmark Utfall 2024: 28 Mål: <48 Utfall 2024: 33 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 26 Mest lönsamma företaget % -2 0 2 4 6 8 202420232022202120202019201820172016 Rörelsemarginal Mål 5,2 6,2 4,3 4,7 2,5 4,5 4,7 4,9 4,8 4,4 3,2 Ggr 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 202420232022202120202019201820172016 Nettoskuldsättningsgrad 0,2 0,3 0,6 0,5 0,5 0,6 0,3 0,1 0,2 Mål % 0 20 40 60 80 100 2024* 20232022202120202019201820172016 Utdelning 67 59 58 61 Mål 97 38 59 56 30 MEST LÖNSAMMA FÖRETAGET Hållbara resultat genom samverkan Med våra engagerade medarbetare säkerställer vi produktivitet, kvalitet och ständiga förbättringar. Vår lokala närvaro, storlek och verksamhetsmix är vägen mot målet att bli det mest lönsamma företaget i vår bransch. Peab har en styrka i sin affärsmodell. Med våra fyra affärsområden har vi kontroll över en stor del av värdekedjan och därmed goda möjligheter att öka förädlingsgraden i verksamheten. Det handlar om att nyttja hävstången i förädlingskedjan – från markförvärv till produktion och drift – genom intern samverkan, egna produkter, tekniska lösningar och hållbara affärskoncept. Vägar till lönsamhet För att främja den interna förädlingsgraden krävs geografisk samverkan, liksom tidiga dialoger med befintliga och potentiella kunder. Vårt kategoriarbete inom inköp och våra anbudsråd är exempel på arbetssätt som främjar förädlingsgraden. Förutsätt- ningarna till lönsamhet förbättras av vår förmåga att leverera där tillväxten sker, anpassa verksamhetsmixen utifrån de lokala förut- sättningarna samt att dra nytta av vår storlek och erfarenhet. Det har inte minst det gångna året visat prov på, när bostadsmark- naden varit svag har Peab kunnat dra fördel av investeringar på andra marknader. Samtidigt måste vi kontinuerligt arbeta med vår effektivitet, i alla delar av verksamheten. Det är särskilt viktigt i ett marknadsläge där höga byggkostnader och osäkerhet kring ränteutvecklingen har haft påverkan på efterfrågan. Häri ingår att genomföra särskilda åtgärder inom de delar av verksamheten som inte når uppsatta lönsamhetskrav. Vårt arbete med att öka digitaliserings- graden är ytterligare en aspekt som driver effektivitet. Rörelsemarginal Mål: >6% enligt segmentsredovisning * Åren 2016-2018 ej omräknade med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper för bostadsprojekt i egen regi. ** Rörelsemarginal 4,5 procent exklusive effekt av utdelning av Annehem Fastigheter (952 Mkr). *** Rörelsemarginal 2,5 procent exklusive effekt av Mall of Scandinavia (400 Mkr). Nettoskuldsättningsgrad 0,3-0,7 enligt segmentsredovisning Åren 2016-2018 ej omräknade med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper för bostadsprojekt i egen regi. Utdelning Mål: >50% av årets resultat enligt segmentsredovisning Åren 2016-2018 ej omräknade med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper. ** För 2019 har ingen kontant utdelning lämnats. Värdet av utdelningen av Annehem Fastigheter uppgick vid utdelningstillfället i december 2020 till 97 procent av årets resultat 2019. *** Andelen är beräknad på årets resultat exklusive resultateffekt om 952 Mkr som uppkom vid utdelningen av Annehem Fastigheter. Styrelsens förslag till årsstämman. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Mest lönsamma företaget 27 Vi tar oss an rätt affärer och har rätt verksamhetsmix. Medarbetarna arbetar enligt kvalitetssäkrade arbetssätt som i alla delar är effektiva. Med hjälp av egna resurser och intern samverkan värnar vi om hög förädlingsgrad. Vi drar fördel av vår storlek och erfarenhet. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 28 Mest lönsamma företaget Tre finansiella mål Inom det strategiska målområdet mest lönsamma företaget mäter vi verksamheten utifrån tre finansiella mål, som baseras på segmentsredovisning och gäller över normala konjunkturcykler. Dessa är att rörelsemarginalen ska överstiga sex procent, nettoskuldsättningsgraden ska ligga inom intervallet 0,3-0,7 och utdelningen ska uppgå till minst 50 procent av årets resultat. Målet om rörelsemarginal bygger på de förutsättningar Peab fick under år 2020 efter förvärvet inom affärsområde Industri avseende nordiska beläggnings- och ballastverksamheter och utdelningen av fastighetsbeståndet i form av Annehem Fastigheter samt arbetet som pågått inom koncernen under flertalet år för att stabilisera och förstärka rörelsemarginalen. Målet innebär olika riktmärken för rörelsemarginalen per affärsområde, med större marginalkrav på de kapitalintensiva affärsområdena Industri och Projektutveckling. Förra sommaren var det många trafikanter runtom på de finska vägarna som kunde se pågående beläggningsarbete med medarbetare från Peab Asfalt. Förutom beläggning av landets bil- och cykelvägar har Peab också hjälpt till att belägga gårdar till bostäder och offentliga byggnader, flyg- platser och underlag till återvinningsstationer. Med den mängd asfalt som Peab tillverkade under 2024 hade man kunnat belägga en åtta meter bred väg på cirka 4 000 kilo- meter. Det i sin tur motsvarar mer än tre gånger Finlands längd från ena änden till den andra. Asfalt går bra att åter- vinna och genom att återanvända asfalten minskas både mängden råvaror och transporter. Därför är en ansenlig mängd asfalt som Peab använder i Finland återvunnen. – Vi rustade upp vägar för många kommuner och olika sträckor i det finska vägnätet under det gångna året, till gagn för medborgarna. Aktiviteten var med andra ord hög i vår finska beläggningsverksamhet, med en av de högsta produktionsvolymerna hittills, gläder sig Peab Asfalts chef i Finland, Markku Lilja. Peabbilar synliga på sommarvägarna i Finland VERKSAMHETEN 2024 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Mest lönsamma företaget 29 Utfall 2024 Mål: Mest lönsamma företaget Stark avslutning på året 2024 präglades av en varierad aktivitet på Peabs olika marknader. Anläggning, beläggning och offentligt husbyggande fortsatte att uppvisa en god utveckling, samtidigt som den svaga bostadsmarknaden påverkade Peabs bostadsbyggande. Årets sista kvartal var starkt och för helåret 2024 redovisade vi förbättrat resultat, starkt kassaflöde och en ökad orderingång. Under året har affärsområde Projektut- veckling genomfört två större transaktioner som bidrog till den positiva utvecklingen. Det gångna året visade återigen hur Peabs affärsmodell med fyra affärsområden och lokal förankring tjänar oss väl, såväl i goda som i svårare tider. Vi ser hur våra fyra samverkande affärsom- råden, omfattande lokala närvaro i Norden och våra kompetenta medarbetare minskar Peabs sårbarhet i rådande marknadsläge. I det långa perspektivet finns goda förutsättningar för tillväxt inom de segment och marknader där vi verkar. När det gäller målet att över tid ha en rörelsemarginal över sex procent tog vi ett tydligt steg i rätt riktning under 2024. Rörelse- marginalen förbättrades under året till 4,7 procent (3,2). Vårt andra finansiella mål, nettoskuldsättningsgraden, uppgick vid årets utgång till 0,5, vilket är inom målintervallet 0,3-0,7. Vi hade under året starkt fokus på kassaflöde och nettoskuld och uppvisade tydliga förbättringar av dessa mot slutet av 2024. Mot bakgrund av Peabs tredje finansiella mål att dela ut minst 50 procent av årets resultat enligt segmentsredovisning har styrelsen föreslagit årsstämman en utdelning om 2,75 kr (1,50) per aktie för räkenskapsåret 2024, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Beräknat på antal utestående aktier motsvarar det 38 procent av årets resultat, vilket är lägre än vårt finansiella mål om en utdel- ning på 50 procent av årets resultat. Utdelningsförslaget bedöms vara balanserat utifrån orderläge, intjäningsförmåga, finansiell ställning och framtida kapitalbehov. Rörelsemarginal Målet mäts enligt segmentsredovisning. Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till eget kapital. Målet mäts enligt segmentsredovisning. Mål: >6% Utfall 2024: 4,7% Mål: 0,3-0,7 Utfall 2024: 0,5 Utdelning Målet ska överstiga 50 procent av årets resultat. Mäts enligt segmentsredovisning. Mål: >50% Utfall 2024: 38% PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 30 Ledande inom samhällsansvar LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR Vi vill driva samhälls- utvecklingen framåt Som Nordens samhällsbyggare med omfattande lokal närvaro har vi ett självklart ansvar för våra samhällen. Det ansvaret börjar i vår roll som arbetsgivare och affärs- partner och sträcker sig hela vägen genom produktions- kedjan och ut i det omgivande lokala samhället. I detta ingår naturligtvis vårt miljö- och klimatansvar. Jämställda arbetsplatser i fokus Bygg- och anläggningsbranschen har en stor uppgift i att ta tillvara hela den kompetensbas som samhället erbjuder. Andelen kvinnor i branschen och på Peab är fortfarande alltför låg. Den stora ojäm- ställdheten finns i de produktionsnära yrkena då endast omkring sju till åtta procent av de som söker sig till Peab från relevanta praktiska utbildningar är kvinnor. Som en av Nordens största samhällsbyggare vill vi gå i bräschen i dessa frågor. Utmaningen börjar redan inom utbildningsväsendet där andelen kvinnliga studenter är liten och medför därför en bristande rekryteringsbas för arbetsgivarna. Här vill vi ta vårt ansvar och bidra till en förflyttning, men vi kan inte göra det utan samhällets och lärosätenas hjälp. Peabs och branschens jämställdhetsutmaning kräver olika åtgärder, framför allt påverkan på utbildningsväsendet, så att tillförseln av fler möjliga kvinnliga yrkesarbetare och chefer kan öka. Vi arbetar till exempel med att lyfta frågan i olika branschsammanhang, i möten med politiker och i media. Under det gångna året startade den andra omgången Byggåret i Sverige med 19 lärlingar från Kiruna i norr till Malmö i söder. De arbetar under ett år som hantverkare på en lokal arbetsplats och genomgår samtidigt en teoretisk utbildning. Syftet med Byggåret är att locka fler kvinnor till bygg- branschen, få fler egna skickliga yrkesarbetare och bidra till att intresset för yrket ökar. Målet är att öka jämställdheten i Peab generellt och i produktionen specifikt. Etik en grundsten i samhällsbyggandet Som samhällsbyggare har vi ett stort ansvar att bedriva en verksamhet med hög etisk standard och att motverka korruption. Det kan vara utmanande i en bransch som generellt präglas av decentraliserad verksamhet och komplexa värdekedjor, vilket har visat sig medföra högre risk för korruption och etiska övertramp. Vi är i alla samman- hang tydliga med att det råder nolltolerans mot alla former av korruption, att etiska övertramp inte accepteras och att överträdelser leder till åtgärd. Att vår verksamhet och våra medarbetare finns i Norden, liksom huvuddelen av våra samarbetspartners, är positivt för våra möjligheter att motverka övertramp av det här slaget. Vi arbetar förebyggande genom långsiktiga och systematiska insatser, inte minst när det gäller att säkerställa medarbetarnas kunskap i etik, antikorruption och konkurrensrätt. Vi uppmanar alla medarbetare och samarbetspartners att anmäla eventuella lagöverträdelser, överträdelser mot vår uppförandekod och andra former av över- tramp. I första hand förespråkar vi en öppen rapportering, men som komplement finns ett webbaserat visselblåsarsystem som garanterar anonymitet för anmälaren, oavsett om rapportören finns i eller utanför Peab. Varje incident som kommer till Peabs kännedom går ärendet vidare till koncernens etiska råd för hantering. Hållbart genom hela värdekedjan Produktionskedjan i bygg- och anläggningsbranschen är komplex och består av en mängd aktörer. Bara på Peab hanterar vi varje år omkring 41 500 externa leverantörer. Att verka för en hållbar leve- rantörskedja där affärsetik, mänskliga rättigheter och miljön värnas och respekteras är en självklar hörnsten i vår verksamhet. Frågan styrs från högsta ledningen och hela vägen ut på varje arbetsplats samt kravställande och uppföljning av varje del i PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Ledande inom samhällsansvar 31 produktionskedjan. Det kräver i sin tur tydliga rutiner för att bedöma, förebygga och hantera risker, liksom samverkan och transparens. Peabs uppförandekod är utgångspunkten och vi har även en specifik leverantörskod som definierar våra förväntningar på våra samarbetspartners. Därtill har vi riktlinjer för tillbörlig aktsamhet som beskriver hur vi ska arbeta med våra samarbetspartners. Cirka 3 000 leverantörer står för 80 procent av koncernens totala inköpsvolym. Vi är med andra ord en stor inköpare i Norden och har därmed också goda möjligheter att främja säkra och hållbara inköp samt leverantörssamarbeten. Det förutsätter god inköps- styrning, vilket Peab har prioriterat under lång tid. Processen går via leverantörsbedömning vidare till riskbedömning, krav, kontroll och uppföljning. Ett av koncernens två utvecklingsinitiativ för affärsplaneperioden 2024-2026 handlar om att arbeta för att kvalitetssäkra våra värde- kedjor samt öka spårbarheten. Inom ramen för initiativet pågår arbete med att utveckla arbetsprocesser, mätmetoder och dialogen samt kontrollen av våra leverantörer. Häri ligger även frågorna som handlar om mänskliga rättigheter och miljö och klimat. För Peab som Nordens samhällsbyggare är det självklart att bidra till branschens utveckling, inte bara i samverkan med kunden utan också med våra andra intressenter. Dagens nationella och globala utmaningar kräver att samhällets aktörer agerar tillsammans. Därför är samverkan en prioriterad del av vårt närproducerade samhällsbygge. Engagemang i lokalsamhället Ett område som våra kunder allt oftare betonar är samverkan för ett gemensamt ansvar i lokalsamhället och inte minst lokal samhälls- byggnad för att forma framtidens samhällen. För Peab, med sin omfattande lokala närvaro i Norden, är denna utveckling positiv och central i vår affärsmodell. Det handlar till exempel om att vi utformar trygga bostadsområden, främjar lokalt föreningsliv samt ungas utveckling och utbildning. Att vi skapar gemenskaper och bidrar till planeringen av grönområden, mötesplatser och tillgänglighet till serviceanläggningar. Genom att delta i kontinuerliga dialoger med kommuner där lokalsamhället bidrar, spelar vi en viktig roll i att forma hållbara, levande och inkluderande samhällen. När det gäller ungas utveckling är Peabskolan ett viktigt exempel på vårt engagemang. Vi driver sedan 2006 egna yrkesinriktade gymnasieskolor i Malmö, Göteborg och Solna. Konceptet Peab Life är ett annat exempel genom vilket unga får delta i lokala byggprojekt för att bygga bort orättvisor och bidra till ökad mångfald, gemenskap och delaktighet i våra lokala samhällen. Vi gör också kontinuerligt skolbesök för att berätta om Peabs verksamhet och samhälls- byggnad i stort. Som Nordens samhällsbyggare driver vi utvecklingen i branschen när det gäller miljö- och klimatfrågor, etik samt jämställdhet och inkludering. Vi har bra samarbete med intressenter i vår omvärld och vi arbetar varje dag för en hållbar värdekedja. Med omfattande lokal närvaro är vi också en viktig aktör i lokalsamhället. 32 Ledande inom samhällsansvar 20452030 År 2030 ska vi ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter 2040 År 2040 ska vi ha en 100 procent resurseffektiv verksamhet 2045 År 2045 ska vi vara klimatneutrala Med sikte på miljömålen Bygg- och anläggningsbranschens miljö- och klimatpåverkan är betydande. Peab påverkar miljön och klimatet genom den egna verksamheten och genom den påverkan som uppstår hos våra leverantörer och kunder. Samtidigt påverkas förutsättningarna för vår verksamhet av miljö- och klimatförändringarna. Vi arbetar målmedvetet och steg för steg med att minska vårt miljö- och klimatavtryck, i linje med de mål vi har satt upp. Det förutsätter också nära samarbete med våra samarbetspartners i värdekedjan, både kunder och leverantörer. Vi har tre koncernövergripande miljömål som hjälper oss i genom- förandet av konkreta åtgärder för att minska vår miljö- och klimat- påverkan. Dessa både stöttar och förstärker varandra. Det mest långsiktiga av de tre miljömålen är att vi senast år 2045 ska vara klimatneutrala, vilket är i linje med det vetenskapsbaserade 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Våra delmål fram till 2030, som också är våra externa klimatmål, är att minska koldioxidintensi- teten i den egna verksamheten – Scope 1 och 2 – med minst 60 procent (jfr. 2015) och att för insatsvaror och köpta tjänster – Scope 3 – minst halvera koldioxidintensiteten (jfr. 2015). Det andra miljömålet är att ha en helt resurseffektiv verksamhet 2040. Här arbetar vi för optimerad materialanvändning, mindre avfall och med att främja biologisk mångfald. Vårt tredje miljömål är att vi senast år 2030 ska ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter. Vi vill skydda människor och miljön från skadlig exponering, såväl under produktions- som användningsfasen. Klimatneutralitet: Utsläppsminskningar i fokus Enligt Boverket står bygg- och fastighetssektorn för drygt 20 procent av de samlade koldioxidutsläppen i Sverige. Det betyder att vi måste hålla högt tempo för att koldioxidutsläppen ska minska i den takt som Parisavtalet kräver. De största utsläppen av växthusgaser från Peabs verksamhet uppstår vid tillverkningen av de material som används i vår produktion, såsom betong, stål och asfalt. Två andra betydande källor till växthusgaser i produktionen är energianvändning och transporter. Det är därför främst inom dessa områden våra utsläppsminskande aktiviteter finns. Vi har en fördel i att vi kan förse vår entreprenadverksamhet och de projekt vi själva utvecklar med insatsvaror och råvaror genom affärsområde Indu- stri, vilket förbättrar våra möjligheter att styra mot lägre koldioxid- utsläpp. Vi investerar också i energieffektivisering av våra fabriker och elektrifiering av maskiner och fordon för att bidra till den pågående klimatomställningen. Som samhällsbyggare har vi ett helhetsperspektiv på vårt klimatarbete och verkar för att bidra i brukarfasen samt till det hållbara samhällsbygget i stort. Det kan handla om att utforma fastigheter som enklare går att bygga om, bygga solenergianläggningar, vindkraftverk eller att bygga så att vi underlättar för människor att leva mer hållbart. Utsläpp från material Eftersom materialrelaterade utsläpp är den största källan till växt- husgaser i vår verksamhet har vi stort fokus på att minska utsläpp genom val av material, optimerad materialanvändning samt åter- vinning och återbruk. Till exempel har vi sedan 2021 ett partnerskap med SSAB kring fossilfritt stål, vilket innebär att vi redan i några projekt har använt såväl det fossilfritt tillverkade stålet som SSAB Zero, det vill säga återvunnet stål som är fossilfritt tillverkat och transporterat. Hållbart erbjudande I arbetet med att minska utsläpp från insatsmaterial är våra ECO-produkter avgörande. Vi har fortsatt att vidareutveckla dem under året. Vi tillverkar i egen regi det slaggbaserade bindemedlet Merit, som till viss del kan ersätta cement i betong. Cementen står för 90 procent av betongens klimatpåverkan. När vi använder Merit vid tillverk- ning av vår ECO-Betong minskar koldioxidutsläppen med uppemot 60 procent jämfört med traditionell betong, samtidigt som uttaget av jungfrulig kalksten reduceras. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Ledande inom samhällsansvar 33 ECO-Asfalt: Vi ersätter fossil eldningsolja vid torkning och uppvärmning av sten- materialet med biobränsle, vilket halverar klimatpåverkan utan att asfaltens egen- skaper påverkas. ECO-Prefab: Byggelement gjorde en inves- tering på närmare en halv miljard kronor i sina produktionsanläggningar i Ucklum och Hallstahammar som fördubblar produktions - kapaciteten på väggar och bjälklag och samtidigt halverar cementbehovet genom att låta andelen alternativa bindemedel uppgå till minst 50 procent. ECO-Stomme: Betongelementen fram- ställs med alternativa bindemedel, vilket kan ge utsläppsminskning för bostäder på 30 procent och kommersiella fastigheter på 25 procent. Från avfall till cirkulära material När vi bygger och anlägger uppstår avfall. Peab har tydliga riktlinjer för hur överblivet material från byggprocessen på våra arbetsplatser ska hanteras, för att möjliggöra ökat återbruk. I verksamheten pågår även en rad initi- ativ för att hitta nya sätt att återanvända byggprodukter och återvinna spill. Inte minst är tidiga dialoger med materialleverantörer och åter- bruksaktörer viktiga för att vi ska kunna använda fler produkter med högre andel återvunnet material. Vi driver också ett FoU-projekt om cirkulär masshantering som syftar till att öka mängden massor som återanvänds i branschen. Att skapa cirkulära flöden är ett av de områden vi arbetar mest med, inte minst med tanke på den stora affärspotential som ligger i dessa. eco byggarbetsplatsen Utöver Merit och ECO-Betong erbjuder vi flera andra ECO-produkter, till exempel: ECO-Ballast: Tillverkas av 100 procent återvunna råvaror och ersätter därmed jungfruliga material. ECO-Byggarbetsplatsen: Under året lanserade vi detta koncept för byggarbets- platser med målet att minska avtrycket på miljön från en byggarbetsplats genom lösningar för såväl energi, avfall och vatten- hantering som logistik och arbetsmaskiner. ECO-Pålar: Vi lanserade under året även pålar tillverkade av klimatförbättrad betong för grundläggning i geotekniskt krävande förhållanden. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 34 Ledande inom samhällsansvar Skola för framtiden I Nordnorge har Peab under de senaste åren byggt flera skolor, däribland i Balsfjord, Sørreisa och Brensholmen. Kautokeino skola är ett annat exempel, där hållbarhet och samisk kultur var i fokus under utformningen. Den senaste skolan att lägga till listan är Ishavsbyen gymnasium i Tromsø som Peab började arbeta med hösten 2021. Ishavsbyen är en framtidsinriktad och energieffektiv skol- byggnad. Nybyggnaden uppfyller bland annat kraven för nära-nollenergibyggnader och är utrustad med solcellspa- neler och energibrunnar. Projektet omfattar 8 320 kvadrat- meter nybyggnation och 5 320 kvadratmeter renoverade ytor, samt rivning av befintliga byggnader. Peabs omfat- tande erfarenhet inom skolbyggnation har varit viktig för genomförandet och planeringen av projektet. – Vi är stolta över att ta ha levererat ett samhällsnyttigt projekt med många miljö- och klimatfördelar, i nära samarbete med byggherren Troms fylkeskommun. Och framför allt har vi fått mycket återkoppling från anställda och elever som säger att de upplever byggnaden som en betydande uppgradering, både som arbetsplats och estetiskt, berättar arbetsledaren Magnus Mevåg. Den nya skolan används idag av 830 elever och anställda. VERKSAMHETEN 2024 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Ledande inom samhällsansvar 35 Utfall 2024 Mål: Ledande inom samhällsansvar Färre rekryteringar åter- speglas i utfallet Vårt mål är att andelen kvinnor som rekryteras till Peab inom våra kärnkompetenser alltid överstiger andelen kvinnor som tagit examen i för oss relevanta utbildningsmarknader. Vi fokuserar på kärnkompetenser inom såväl produktion (yrkesarbetare) som produktionsledning och produktionsstöd (tjänstemän). Vid utgången av 2024 uppgick andelen kvinnor vid nyrekrytering till 10,6 procent inom produktion och förädling gentemot målet om minst 6,0 procent. För 2025 har vi höjt målet till minst 8,0 procent. För rekrytering inom produktionsledning och produktionsstöd ökade andelen till 39,1 procent, jämfört med målet om minst 30,0 procent. Med anledning av rådande marknadsläge har antalet rekryteringar varit relativt få under det gångna året. Totalt uppgår andelen kvinnor i organisationen till 15,2 procent (14,8). Utsläppskurvorna pekar åt rätt håll År 2045 ska Peab vara klimatneutralt. Våra delmål fram till 2030 är att minska koldioxidintensiteten i den egna verksamheten (Scope 1 och 2) med minst 60 procent och att för insatsvaror och köpta tjänster (Scope 3) minst halvera koldioxidintensiteten (jfr. 2015). utfallet efter 2024 visar att utvecklingen går åt rätt håll, om än i olika grad. Koldioxidintensiteten i den egna verksamheten har minskat med 50 procent sedan basåret 2015. Koldioxidintensiteteten för insats- varor och köpta tjänster har minskat med 12 procent sedan 2015. Högre andel ECO-produkter i verksamheten bidrar till minskningen, samtidigt som den positiva effekten dämpas av den i Sverige förändrade reduktionsplikten. För 2024 uppgick i absoluta tal (tCO 2 e) Scope 1 till 176 000, Scope 2 (market based) till 14 500 samt Scope 3 till 910 000. Dessa siffror visar att den produktion vi själva har kontroll över är vi på god väg att ställa om, medan utmaningen är större när vi är beroende av andra aktörer för att sänka våra koldioxidavtryck. Därför är det avgörande att vi tillsammans med våra kunder fort- sätter att ställa tydliga och hårda krav på olika kilmatförbättrande åtgärder för att få ned utsläppen. Vi arbetar aktivt med att öka kvaliteten i våra mätningar av utsläpp av växthusgaser, inte minst i Scope 3-redovisningen, och vi har också ökat omfattningen av rapporterade data under 2024. Jämställd rekrytering Målet mäts som: andel rekryterade kvinnor inom produktionsnära tjänster bland yrkesarbetare (YA, produktion och förädling) och tjänstemän (TJM, produktionsledning och produktionsstöd) > andel examinerade kvinnor i för oss relevanta utbildningsmarknader. Mål Utfall 2024 >6,0% (YA) 10,6% (YA) >30,0% (TJM) 39,1% (TJM) Koldioxidintensitet: Klimatmål för egen produktion Målet avser minskade utsläpp av växthusgaser Scope 1+2 (ton CO 2 e/Mkr). Mål 2030: -60% Utfall 2024: -50% Koldioxidintensitet: Klimatmål för insatsvaror och köpta tjänster Målet avser minskade utsläpp av växthusgaser Scope 3 (ton CO 2 e/Mkr). Mål 2030: -50% Utfall 2024: -12% PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Hållbarhets- redovisning PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 ESRS2 Allmänna upplysningar BP-1 Grund för utarbetande av hållbarhetsförklaringen Utgångspunkter och omfattning Peab har utarbetat den föreliggande hållbarhetsredovisningen på frivillig och konsoliderad basis med inspiration från EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) och de underliggande europeiska stan- darderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), som sedan den 1 juli 2024 är implementerad i svensk lagstiftning. Det innebär att denna hållbarhets- redovisning utgår från och innehåller information om väsentlig påverkan, risker och möjligheter förknippade med Peabs verksamhet. Dessa har identifierats i vår egen verksamhet samt genom våra direkta och indirekta affärsrelationer i våra värdekedjor uppströms och nedströms efter genom- förd dubbel väsentlighetsanalys. Vårt mål har varit att implementera den grundläggande strukturen i ESRS-standarderna under 2024 och att inte- grera den med Peabs årsredovisning i övrigt, för att i års- och hållbarhets- redovisningen för 2025 fullt ut redovisa i enlighet med det nya lagkravet. Förutom vidareutveckling av strukturen innebär det från och med 2025 en tredjepartsgranskad CSRD-redovisning som del i Peabs förvaltningsbe- rättelse. Arbetet för fullständig efterlevnad av CSRD har pågått under hela 2024 och fortsätter under 2025 och framåt. Förutom att hållbarhetsredovisningen är utarbetad med hänvisning till ESRS följer den samtidigt GRI-standarden (Global Reporting Initiative) som vi har rapporterat enligt sedan 2010. GRI-indexet ingår däremot inte i detta dokument, utan återfinns i vår webbaserade års- och hållbarhetsredovis- ning 2024 på peab.se. Vi har tagit oss an denna omfattande redovisningsstandard med en tanke om att den syftar till balanserad, transparent och konsekvent redo- visning av hållbarhetsinformation och kan fungera som en katalysator för de faktiska insatserna samt integrationen av hållbarhetsarbetet som del av Peabs kärnverksamhet. I detta arbete har vi därför identifierat ett antal utvecklingsområden, och för vissa områden konkreta planer, för att kunna redovisa enligt CSRD. Hållbarhetsredovisningen omfattar Peabkoncernens verksamhet i Sverige, Norge, Finland och Danmark och de bolag där Peab har opera- tionell kontroll. Däremot ingår inte intresseföretag, joint venture-bolag och gemensamma verksamheter (joint operations) i den konsoliderade hållbarhetsredovisningen. Denna hållbarhetsredovisning redovisar information om de väsentliga värdekedjorna – uppströms och nedströms – som vi har identifierat inom ramen för den genomförda dubbla väsentlighetsanalysen. I enlighet med hållbarhetsämnena som definieras i de tio olika ESRS:erna har vi analyserat och bedömt påverkan, risker och möjligheter i värdekedjorna uppströms och nedströms. Totalt har vi definierat åtta olika värdekedjor i Peabs verksamhet, som vi bedömer som centrala för verksamheten och vi har därtill särskilt undersökt vissa värdekedjor per land och värdekedjorna för våra viktigaste insatsvaror. För närmare information om vårt tillvägagångssätt avseende den dubbla väsentlighetsanalysen, läs mer på sidorna 49-50. Hållbarhetsredovisningen följer det finansiella räkenskapsåret och omfattar perioden 1 januari till 31 december. Den publiceras årligen och årets hållbarhetsredovisning publicerades den första april 2025. Hållbar- hetsredovisningen omfattar även den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med den tidigare lydelsen i ÅRL 6 kap. 11 § som gällde före 1 juli 2024. BP-2 Upplysningar om särskilda omständigheter Med utgångspunkt i det pågående arbetet med den dubbla väsentlighetsa- nalysen säkerställer vi att redovisningen fokuserar på de frågor som fångar verksamhetens mest betydande påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi reviderade våra väsentliga hållbarhetsaspekter i samband med att vi under hösten 2023 samt under 2024 genomförde denna analys då vi också antog en ny affärsplan för perioden 2024-2026. Samtliga ESRS-hållbarhetsämnen är väsentliga för Peab, även om alla underämnen eller delunderämnen inte är det inom varje tematiskt hållbarhetsämne. Peab redovisar sedan 2021 enligt fyra målområden som innefattar totalt nio externa mål. Sex av dessa mål är hållbarhetsrelaterade och är del av Peabs väsentliga hållbarhetsaspekter. Ett antal upplysningskrav redovisas i andra avsnitt utanför denna håll- barhetsredovisning. I dessa fall finns hänvisningar vidare. I ESRS S3, Påver- kade samhällen, har vi beskrivit vårt arbete med lokalsamhället bredare än vad de fastslagna väsentliga hållbarhetsämnena efterfrågar. Vi har gjort vissa antaganden, bedömningar och uppskattningar i rappor- teringen av ett antal upplysningskrav, till exempel när det gäller data för Peabs Scope 3-utläpp. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra processer och datakvalitet för rapportering. Vi har tillämpat beräkningsmetoderna och redovisningsprinciperna konsekvent under räkenskapsåret och för jämförelsetal. Beräkningsmetoder inklusive beräkningsfaktorer och redo- visningsprinciper beskrivs i anslutning till redovisade uppgifter. I de fall avgränsningar och/eller redovisningsprinciper har förändrats i någon av de specifika upplysningarna för något av de rapporterade åren, anges detta i direkt anslutning till redovisad information. De rapporterade mätvärdena inkluderar redovisning av värdekedjan uppströms och/eller nedströms i den utsträckning vi anser vara väsentlig samt möjlig att utvärdera och beräkna utfall på. ESRS2BPGOVSBMIRO PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Allmänna upplysningar – ESRS2 37Allmänna upplysningar – ESRS2 37 GOV-1-2 Styrning och hållbarhet I Peab AB:s styrelsearbete säkerställs att relevanta färdigheter och kom- petenser för att övervaka hållbarhetsfrågor finns eller utvecklas, särskilt genom det arbete som utförs inom styrelsens olika utskott. Hållbarhets- frågorna är en integrerad del av beslutsprocesserna och tas upp både som egna punkter och som en del av andra punkter på styrelsens dagordning. Hållbarhetsrelaterad expertis tillhandahålls och stärks genom de speci- fika ansvarsområdena som tilldelats styrelsens utskott. Revisionsutskottet har en central roll i att övervaka och säkerställa tillförlitligheten i bolagets hållbarhetsrapportering. Utskottet granskar effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering. Dessutom håller utskottet sig infor- merat om granskningen av hållbarhetsrapporten och dess påverkan på rapporteringens tillförlitlighet. Revisionsutskottet rapporterar regelbundet till styrelsen i dessa frågor, vilket säkerställer att hållbarhetskompetens kontinuerligt beaktas i styrningen av Peab. Finansutskottet bidrar till bolagets hållbarhetsarbete genom att över- vaka finansiella strategier med hänsyn till hållbarhet. Utskottet säkerställer att investeringar och finansiella beslut är i linje med bolagets långsiktiga hållbarhetsmål. Ersättningsutskottet, som ansvarar för att bereda beslut om ersättningar till ledande befattningshavare, följer och utvärderar hur Peabs hållbar- hetsmål integreras i belöningssystemen. Det inkluderar att säkerställa att incitament till ledande befattningshavare är utformade för att främja håll- bar utveckling, vilket kräver kunskap om hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets långsiktiga mål. Styrelsens samlade kompetens täcker Peabs väsentliga hållbarhetsområ- den. Genom utskotten med sina specifika ansvarsområden relaterade till hållbarhet säkerställer styrelsen att hållbarhetsfrågorna är integrerade i bolagets övergripande strategi och verksamhetsbeslut samt minimerar risker. Sammanfattningsvis är styrelsens arbetsstruktur utformad för att tillgo- dose och utveckla den hållbarhetsrelaterade kompetens som krävs för att Peab effektivt ska kunna hantera och rapportera om sin väsentliga påver- kan samt hållbarhetsrisker och -möjligheter. Styrning i verksamheten Peab har ett antal koncernledningsforum, som är centrala för koncernens styrning. De ansvarar bland annat för att inom sina respektive områden övervaka och hantera påverkan, risker och möjligheter avseende hållbar- hetsrelaterade aspekter. Hållbarhetsrådet, som utgörs av COO, chef för regelefterlevnad, chef för icke-finansiell rapportering, chef för investerar- relationer, miljöchef samt hållbarhetscontroller och leds av CSO, arbetar som en tvärfunktionell enhet för att övervaka, samordna och utveckla hållbarhetsarbetet i Peab samt säkerställa att verksamheten följer interna och externa regleringar, standarder och lagar. Medlemmarna arbetar gemensamt för att integrera tillbörlig aktsamhet i Peabs styrning, strategi och affärsmodell. Till rådet hör också ett antal adjungerade sakfrågeex- perter inom hållbarhetsområdet, såsom HR, arbetsmiljö och miljö. Rådet utvärderar kontinuerligt behovet av kompetens, intern eller extern, inom hållbarhet samt föreslår koncernledningen om eventuella behov. Därtill PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 38 Allmänna upplysningar – ESRS238 Allmänna upplysningar – ESRS2 ESRS2BPGOVSBMIRO har varje affärsområde till uppgift att säkerställa att rätt hållbarhetskom- petens finns i verksamheterna och att de arbetar i enlighet med framlagda strategier och beslut. På miljöområdet finns de fyra råden klimatrådet, kemikalierådet, rådet för biologisk mångfald och rådet för cirkularitet som samlar ett koncernövergripande perspektiv på respektive sakfråga och arbetar för kontinuerliga framsteg. Samtliga kompetenser arbetar i enlig- het med koncernens affärsplan i vilken hållbarhetsarbetet är en integrerad del. En central del i affärsplanen är de två koncernövergripande program- men ”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” samt ”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja”, som tar avstamp i ovanstående. GOV-3 Hållbarhet i incitamentssystem Peabs ersättningspolicy ska bidra till företagets strategier, långsiktiga vär- deskapande och hållbarhet samt att Peab har rätt kompetens på ledande positioner, som funktionschefer och nyckelkompetenser. Det säkerställs genom de grundläggande principerna att: • erbjuda marknadsmässig ersättning så att Peab kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Ersättningsnivå- erna jämförs regelbundet med andra företag som är verksamma på samma marknader. • erbjuda långsiktiga incitaments- och bonusprogram med fokus på ovanstående. • årligen utvärdera individuella prestationer och måluppfyllelse i för- hållande till Peabs finansiella och icke-finansiella resultat. I Peabs nuvarande kortsiktiga incitamentsprogram (STI, short term incentive) kopplas incitamenten till företagets strategi i form av lönsamhet, hållbarhet och arbetsmiljö. Hållbarhetsmålet och arbetsmiljömålet uppgår tillsammans som mest till 34 procent av det totala bonusutfallet. Det första målet beräknas som ett viktat utfall från affärsområdenas prestationer avseende minskning av koldioxidutsläpp, och i det ingår att främja miljö- förbättrade produkter och återbruk. Det andra målet är en fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor. Dessa mål understryker vårt enga- gemang för att vara ledande inom samhällsansvar i branschen. Det långsiktiga incitamentsprogrammet (LTI, long term incentive) mäter de två förutbestämda prestationsmåtten lönsamhet (resultat per aktie enligt segmentsredovisning) och koldioxidminskningar under perioden 2024-2026. Minskning av koldioxidutsläppen viktas med tio procent av det totala prestationsmålet. På rekommendation av styrelsen och efter beslut av årsstämman är avsikten att årligen starta nya treåriga program. Prestationsmålen i prestationsaktieprogrammet ser ut enligt följande: Prestationsmål Formel för beräkning av utfall Viktning Resultat per aktie enligt segments- redovisning, 2024-2026 Miniminivå: 13,50 kr, maximinivå 20 kr, linjär tilldelning däremellan 90% Koldioxidutsläpp (CO 2 e) Mindre än 155 000 ton koldioxidekvivalenter, beräknat på direkta (scope 1) och indirekta utsläpp (scope 2) utifrån beräkningsprinciper enligt GHC-protokollet 10% Peabs ersättningsutskott bereder styrelsens beslut om ersättningsprinci- per, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningsha- vare. Det följer och utvärderar pågående, och under året avslutade, pro- gram för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare. Ersättnings- utskottet utvärderar även tillämpningen av den ersättningspolicy som årligen fastställs av årsstämman samt gällande ersättningsstrukturer och -nivåer i Peabkoncernen. Läs vidare om ersättningsutskottets ansvar på sidan 217 i bolagsstyrningsrapporten, om ersättningar på Peab på sidorna 155-158 i not 9 och Peabs ersättningsrapport 2024 på peab.se. GOV-4 Tillbörlig aktsamhet För att verka för en hållbar verksamhet samt minska negativa konsekven- ser på människor, miljö och samhälle är arbetet med tillbörlig aktsamhet (due diligence) avgörande. Genom att integrera tillbörlig aktsamhet i vår styrning, strategi och affärsmodell vill vi inte bara leva upp till interna och externa krav och förväntningar, utan även skapa värden för våra intressen- ter och bidra till ansvarstagande i värdekedjan. Samtidigt är arbetet med tillbörlig aktsamhet komplext och kräver ständig utveckling. Under året har vi identifierat områden där vi behöver bli ännu bättre, särskilt när det gäller att stärka riskhanteringen i våra leverantörskedjor och fördjupa samarbetet med affärspartners. Under året fick vi till exempel värdefull feedback genom revision som belyste områden där vårt arbete kan stärkas ytterligare. Den här typen av insikter ger oss vägledning för att kontinuerligt förfina och förtydliga våra processer och arbetssätt. Därtill arbetar vi med att vidareutveckla våra nyckeltal för att kunna mäta och följa upp arbetet på ett än mer effektivt sätt. Hållbar- hetsrådet är ansvarigt för att utveckla arbetet med tillbörlig aktsamhet och kontinuerligt förbättra integreringen av tillbörlig aktsamhet i Peabs styrning och affärsmodell. Processen avseende tillbörlig aktsamhet grundar sig på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Strukturerad process Vi har etablerat en systematisk process för tillbörlig aktsamhet som i kort- het omfattar följande steg: Införliva ansvar i policyer och ledningssystem: Våra styrande dokument utgör grunden för arbetet med tillbörlig aktsamhet. Uppförandekoden (tillbörlig aktsamhet beskrivs i punkt 8) och leverantörskoden (tillbörlig aktsamhet beskrivs i punkt 6) beslutas av styrelsen och riktlinjer om pro- cessen för tillbörlig aktsamhet beslutas av vd. Dessa riktlinjer integreras i tillämpliga arbetssätt i hela koncernen samt i värdekedjan genom utbild- ning, kommunikation och efterlevnadskontroller. Identifiera och utvärdera negativa konsekvenser och risker: Med stöd av löpande riskbedömningar och genom den dubbla väsentlighetsanalysen identifierar vi faktisk och potentiell negativ påverkan inom hållbarhetsom- rådena. Dessa prioriterar vi utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet, och vi lägger särskilt fokus på de mest väsentliga områdena. Förebygg, mildra och hantera konsekvenser: Vi implementerar åtgärder för att förebygga och minimera risker samt mildra konsekvenser. När vi identifierar påverkan, till exempel i vår leverantörskedja, ska vi utveckla färdplaner i nära samarbete med affärspartners och andra intressenter. Följa upp och förbättra: Regelbunden uppföljning är en hörnsten i vår process. Interna och externa revisioner hjälper oss att säkerställa att våra åtgärder är effektiva och att vi lär oss av erfarenheter för att utveckla våra arbetssätt. Rapportera och vara transparenta: Vi rapporterar öppet om vårt arbete med tillbörlig aktsamhet, med fokus på de största riskområdena och vid- tagna åtgärder. Transparens är en viktig del av vårt ansvar gentemot våra intressenter. Gottgörelse vid behov: Om vi identifierar negativa konsekvenser arbetar vi aktivt för att tillhandahålla eller samverka kring gottgörelse. Det inklu- derar till exempel återställande av miljöskador, ekonomisk kompensation eller andra avhjälpande åtgärder. För vidare information om Peabs bolagsstyrning, inklusive den hållbar- hetsrelaterade styrningen, hänvisas till ”Bolagsstyrningsrapport 2024” på sidorna 212-224. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Allmänna upplysningar – ESRS2 39Allmänna upplysningar – ESRS2 39 ESRS2BPGOVSBMIRO GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Peab har en etablerad process för riskhantering och arbetar med att uppdatera processen för att identifiera hållbarhetsrisker utifrån CSRD-ram- verket (se avsnittet Risker och riskhantering). Väsentliga risker från den pågående dubbla väsentlighetsanalysen har integrerats i den övergripande riskhanteringsprocessen för att säkerställa ett systematiskt riskarbete och en samlad riskhantering inom organisationen. Risker identifieras på olika nivåer i koncernen – från projektnivå till affärsområdes- och koncernnivå. Peab arbetar med att vidareutveckla det interna kontrollprogrammet avseende hållbarhetsrapportering utifrån nya krav. Det kommer att inne- fatta såväl kontroller för att säkerställa efterlevnad av regulatoriska krav som kontroller för att säkerställa att inrapporterade data är rimlig. Omfattningen, huvudfunktionerna och komponenterna i Peabs proces- ser och system för riskhantering och intern kontroll i relation till hållbar- hetsrapportering är: Omfattning: Vår riskhanterings- och internkontrollprocess omfattar alla affärsområden och koncernfunktioner som är involverade i hållbarhets- rapporteringen. Processen bedrivs både på koncernnivå och i våra fyra affärsområden. Huvudfunktioner: Vi använder en metod för riskhantering och intern kontroll som inkluderar riskidentifiering, bedömning, hantering och över- vakning. Se nedan om Peabs riskbedömningsmetod. Komponenter: Våra grundläggande komponenter i riskhanteringspro- cessen är våra riskregister, matris för värdering, system för hantering och dokumentation av responsplaner. Resultatet av affärsområdenas och koncernfunktionernas riskbedöm- ningar samt den centrala uppföljningen av responsplanerna konsolideras till koncernnivå innan vidare rapportering sker till koncernledning, styrel- sen och externa intressenter. Se vidare om rapportering nedan. Riskbedömningsmetod Vår riskbedömningsmetod innefattar en riskidentifiering-, värderings- och prioriteringsmetodik. Vi strävar efter att använda oss av både kvantitativa och kvalitativa analyser för att identifiera och prioritera risker i Peabs vär- dekedjor. Den initiala identifieringen sker på affärsområdesnivå, riskerna värderas för att därefter konsolideras till koncernnivå. Våra hållbarhets- risker delas upp i två övergripande kategorier: risken att vi påverkar vår omvärld negativt (påverkan på människor och miljö) och risken att Peab påverkas negativt. Risker relaterade till metod för datainsamling av håll- barhetsrelaterade data har högt fokus. Risker relaterade till vår omvärld • Risker som påverkar omvärlden värderas utifrån deras omfattning (1-3), magnitud (1-3), återställbarhet (1-3), samt sannolikheten att de inträffar (1-5). • Risker värderas baserat på kort sikt (mindre än 1 år), medellång sikt (2-5 år) och lång sikt (mer än 5 år). • Utifrån värderingen ovan räknas summan ut för omfattning, magni- tud och återställbarhet (totalt 3-9). Denna summa multipliceras med sannolikheten (1-5) för att resultera i ett riskvärde (3-45). • Risker som värderas till ett riskvärde överstigande 25 anses vara rele- vanta risker och prioriteras således. Risker relaterade till Peab • Risker som påverkar vårt företag värderas utifrån sannolikheten att de inträffar (1-5), samt påverkan på bolaget om de skulle inträffa (1-5). • Risker värderas baserat på kort sikt (mindre än 1 år), medellång sikt (2-5 år) och lång sikt (mer än 5 år). • Utifrån ovan värdering räknas en produkt ut (1-25). • Risker som värderas till en produkt överstigande 6 anses vara rele- vanta risker och prioriteras således. Således är den dubbla väsentlighetsanalysen integrerad i koncernens risk- process. Den väsentliga inverkan, risker och möjligheter har identifierats och hanteringsåtgärder beskrivs under respektive ESRS-kapitel. Exempel på väsentliga hållbarhetsrelaterade risker som har identifierats och exempel på hanteringsåtgärder: Inverkan, risker och möjligheter relaterade till vår omvärld: 1. Klimatförändringar, inklusive ökad frekvens av extremväder – metod- val, materialval och fastighetsval 2. Tillgång till kritiska insatsmaterial – alternativa försörjningsplaner för strategiska insatsvaror 3. Arbetstagares rättigheter i värdekedjor – säkerställ efterlevnad av upphandlingsprocessen Inverkan, risker och möjligheter relaterade till Peab: 1. Krav gällande klimatanpassningar – följ interna och externa klimatmål 2. Arbetsplatsolyckor – skyddsronder, incidentuppföljning, riskobserva- tioner, förebyggande information 3. Efterlevnad – fokus på styrande dokumentation, intern kontroll och regelefterlevnad Integrering i interna funktioner samt rapportering Vi integrerar resultaten av vår riskbedömning och intern kontroll i relevanta interna funktioner och processer genom att: • Riskhantering är en del av den strategiska planeringen och operativa rutiner. • Säkerställa samarbete mellan affärsområde och koncernfunktioner för att hantera risker ur brett perspektiv. • Regelbundet uppdatera våra interna policyer och processer baserat på resultat av riskbedömningar. • Intern kontroll över hållbarhetsdata strävar efter att på sikt följa samma processer som för finansiell rapportering. • Regelbundet utvärdera effektiviteten i intern kontroll för att identi- fiera förbättringsåtgärder enligt redan etablerade rutiner. • Regelbunden rapportering till koncernledning, revisionsutskott och styrelse. Läs mer i avsnittet “Risker och riskhantering”. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 40 Allmänna upplysningar – ESRS240 Allmänna upplysningar – ESRS2 ESRS2BPGOVSBMIRO SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Samverkan mellan affärsområdena i förädlingskedjan och lokal närvaro. Det är de två hörnstenarna i vår affärsmodell som ger synergier i verksam- heten samt förutsättningar för oss att minska vår miljö- och klimatpåver- kan, främja socialt ansvar och positiv samhällsutveckling samt att bedriva en ansvarsfull verksamhet. Peabs verksamhet syftar till att förbättra vardagen där människor lever sina liv och att bidra till att bygga hållbara samhällen. Att bygga allt från bostäder, skolor, äldreboenden och sjukhus till att anlägga broar, vägar och annan infrastruktur i våra samhällen är i sig nära besläktat med hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Detta gör vi för kunderna i hela Norden, från den lilla inlandsorten i norr och kuststaden i väst till storstaden i söder. Affärsmodellen Verksamheten vilar på de fyra affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling. Vart och ett står på egna ben och har sina kunder. Ibland levererar samtliga fyra affärsområden till en kund, ibland har ett enda affärsområde kundrelationen. Styrkan i affärsmodellen ökar när affärsområdena samverkar med varandra i förädlingskedjan, från markförvärv till produktion och drift. Det ger oss unika möjligheter att med våra strategiska tillgångar, egna resurser och kontroll över värdekedjan möta kundernas behov och omvärldens förväntningar. Inte minst ökar våra möjligheter att styra verksamheten i en mer hållbar riktning och minska negativ påverkan på människa och miljö. Affärsmodellen tillåter oss att ta tillvara lokala resurser i form av egna insatsvaror, egna kunniga och engagerade medarbetare samt lokala unde- rentreprenörer. Detta innefattar naturligtvis vårt hållbarhetserbjudande i form av ECO-produkter, återvinning och återbruk samt lokalt samhällsan- svar på de orter där vi finns. Med våra fyra affärsområden kan vi erbjuda kunderna bredd och trygghet, samtidigt som vi ökar vår produktivitet och kan dra fördel av både finansiella och operativa synergier. På det här sättet minskar vi inte bara verksamhetens negativa påverkan, utan skapar lång- siktiga och hållbara värden. Peabs högförädlade affär i samverkan hjälper oss att nå en bred målupp- fyllnad. Här listar vi fördelarna med Peabs affärsmodell: • Ökad förädlingsgrad • Intäktsdiversifiering och riskspridning • Investeringsmöjligheter och finansieringsstyrka • Närproducerat genom lokala resurser (insatsvaror och personal) • Innovations- och produktutvecklingsförmåga • Erfarenhetsåterföring • Skaleffekter och stordriftsfördelar • Arbetstillfällen och lokal utveckling • Styrningsförmåga mot hållbarhet: • God arbetsmiljö och säkerhet • Minskad miljö- och klimatpåverkan • Etisk affärsverksamhet • Ökad jämställdhet och mångfald Konkret sker Peabs värdeskapande genom sex huvudsakliga faser i föräd- lingskedjan, genom de fyra affärsområdena: 1) förvärv, 2) utveckling och projektering, 3) anskaffning och produktion, 4) anläggning och byggnation, 5) avyttring samt 6) drift, underhåll och vidareutveckling. Affärsområdena och de verksamheter som bedrivs inom ramen för dessa har olika logik och är strukturerade efter respektive marknads och delmarknads förutsätt- ningar samt indelade efter produktsegment och geografi. Inom affärsområdena Bygg och Anläggning kommer intäkterna från entreprenaduppdrag till både privata och offentliga kunder. Affärsområde Industri har både entreprenaduppdrag och säljer sina produkter och tjäns- ter till de nordiska bygg- och anläggningsbolagen. Affärsområde Projektut- veckling säljer bostäder till privatpersoner och kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter till offentliga och privata beställare. Hållbarhet i affärsmodell och strategi Hållbarhet är integrerad i vår strategi och affärsmodell och har så varit ända sedan företaget grundades för 65 år sedan. När bröderna Mats och Erik Paulsson startade Peab på Bjärehalvön var den ursprungliga affärsidén att tillhandahålla sophämtnings- och renhållningsentreprenader i kom- munen. Verksamheten växte snabbt till att också omfatta maskinuthyrning och sedan anläggningsverksamhet. Därefter tillkom byggverksamhet och på 1990-talet förvärvades den första tillverkande verksamheten där betong- och ballastproduktion blev en del av koncernen. Verksamheten har alltid bedrivits nära kunden och med lokala resurser har Peab erbjudit kompletterande och samverkande entreprenadtjänster inom bygg och anläggning. Det minimerar kostnader, minskar transporter och innebär ett effektivt nyttjande av lokala resurser. Vår positionering Närproducerat samhällsbygge Våra målområden Bästa arbetsplatsen och Ledande inom samhällsansvar Vårt erbjudande Hållbara kunderbjudande Vår leverans Lokal samverkan och hög förädlingsgrad ESRS2BPGOVSBMIRO PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Allmänna upplysningar – ESRS2 41Allmänna upplysningar – ESRS2 41 Idag är dessa principer en del av vår strategiska positionering ”Närprodu- cerat samhällsbygge”. Att producera lokalt innebär att i så stor utsträckning som möjligt försörja våra projekt med lokala resurser, såsom insatsvaror, material och arbetskraft. Utöver de miljörelaterade fördelarna detta för med sig, så bidrar det även till att skapa lokala arbetstillfällen. Genom bättre förmåga att styra förädlingskedjan kan vi i större utsträckning ta ansvar för hållbarheten i hela leveransen, från ingående material och bygg- tekniska lösningar till arbetskraft, arbetsmiljö, säkerhet och arbetsvillkor för alla som är en del av våra arbetsplatser. Vi styr också verksamheten utifrån koncernövergripande mål, flera med tydlig koppling till hållbarhet. Våra strategiska målområden Bästa arbetsplatsen och Ledande inom samhällsansvar inrymmer Peabs miljö- och klimatmål och arbetsmiljömål, liksom målet att främja jämställdhet i branschen. Vi bryter även ned strategiska mål i delmål i våra affärsområden beroende på verksamhet (se tabellen nedan). Vårt övergripande mål om klimatneutralitet speglas i konkreta verksamhetsmål som att öka andelen ECO-Betong i våra entreprenader eller att öka andelen alternativa binde- medel i vår betong- och prefabproduktion. Ökad resurseffektivitet omsätts till mål som att öka andelen återvunnen asfalt i våra beläggningsentre- prenader eller att minska mängden avfall och svinn i byggentreprenader. I samtliga våra verksamheter kravställer vi på så kallade säkra köp. Det är inköp från ramavtalade leverantörer som uppfyller krav på affärsetik, arbetsmiljö och arbetsvillkor, utöver mer traditionella mätpunkter som finansiell ställning, prisvärdhet och kvalitet. Hållbarhetsämne Koncernmål Exempel på delmål i våra affärsområden E1 – Klimatförändringar • Klimatneutralitet senast 2045 • Öka försäljningen av ECO-produkter • Minska energiintensiteten i våra projekt • Öka andelen alternativa bindemedel i vår betongproduktion E2 – Föroreningar • Fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter senast 2030 • Öka andelen unika kemiska produkter som uppfyller Peabkriterierna E3 – Vatten och marina resurser • Peab har inga koncernmål på området E4 – Biologisk mångfald och ekosystem • Peab har inga koncernmål på området E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi • 100 % resurseffektiv verksamhet senast 2040 • Minska avfallsintensitet • Öka källsorteringsgrad • Öka andelen återvunnen asfalt Öka försälj- ningen av ECO-Ballast S1 – Egen arbetskraft • Nollvision allvarliga olyckor Rekrytering av kvinnor > utbildningsmarknaden • Främja säkerhetskultur genom riskobservatio- ner, skyddsronder och säkerhetspromenader • 100 % riskanalys i samtliga arbetsberedningar S2 – Arbetstagare i värdekedjan • Nollvision allvarliga arbetsplatsolyckor • Främja säkerhetskultur genom riskobservatio- ner, skyddsronder och säkerhetspromenader S3 – Påverkade samhällen • Peab har inga koncernmål på området • Lokal sponsring alla projekt inom Bostadsutveckling S4 – Konsumenter och slutanvändare • Nöjd-Kund-Index >75 • Minskade reklamationskostnader • Färre garantiärenden G1 – Ansvarsfullt företagande • Peab har inga koncernmål på området • Öka mängden säkra köp • 100 % loggindex på våra arbetsplatser Tabellen ovan visar hur vi styr verksamheten utifrån uppställda mål med koppling till hållbarhet. Peab har mål såväl på koncernövergripande nivå som mål nedbrutna på affärsområdesnivå. Verksamheten i samtliga affärsområden har både positiv och negativ påverkan när det gäller hållbarhetsaspekter. Förutom att vi till exempel bygger vägar för effektivare och säkrare transporter handlar många av Peabs projekt om att bidra till den pågående klimatomställningen genom att begränsa utsläpp och anpassa samhällen till klimatförändringar. Det kan handla om att till exempel utveckla hamnar, förbereda markområden och bygga fabrikslokaler för att möjliggöra den gröna omställningen eller att möjliggöra för vind- och solkraftsproduktion och att dimensionera vat- ten- och avloppsnät till ökade regnmängder. Utveckling av hållbara kund- och marknadserbjudanden är samtidigt en hörnsten i vår strategi och affärsmodell. Inom affärsområde Projektutveck- ling miljömärker vi idag våra bostadsprojekt, såsom Svanencertifiering. Inom affärsområde Bygg efterfrågar kunder i allt fler projekt ett hållbart byggande och energieffektiva fastigheter och vi erbjuder koncept som NärBo med tydliga hållbarhetsfördelar. Inom affärsområde Anläggning görs till exempel betydande satsningar inom vatten- och avloppsanlägg- ningar och Peab arbetar med flera industriprojekt som är viktiga för klimat- omställningen. Inom affärsområde Industri erbjuder vi marknaden ett brett sortiment av produkter under våra ECO-varumärken som bidrar till lägre utsläpp av växthusgaser, jämfört med traditionella alternativ. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 42 Allmänna upplysningar – ESRS242 Allmänna upplysningar – ESRS2 ESRS2BPGOVSBMIRO Vi ger våra medarbetare trygga anställningar och meningsfulla yrken med utvecklingsmöjligheter. Det handlar om allt från att verka för säkra arbetsplatser utan olyckor och att aktivt främja jämställdhet och mångfald i den traditionellt mansdominerade bygg- och anläggningsbranschen till att begränsa riskerna för etiska överträdelser i de komplexa värdekedjorna som kännetecknar samhällsbyggnadssektorn. Vi och våra leverantörer har därför ett ansvar att agera etiskt och med hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter. Utmaningar inom hållbarhet De huvudsakliga utmaningarna vi arbetar med kopplat till hållbarhet kan sammanfattas enligt följande: • Variation i kundbehov och kundkrav • Tekniska- och produktionsmässiga utmaningar • Spårbarhetsrelaterade utmaningar • Bred och komplex leverantörsbas Variation i kundbehov och kundkrav Ett entreprenadprojekt är sällan likt ett annat. Bredden av kunder och variationen i kundbehov och -krav innebär att projekt i hög grad kundan- passas. Ett bostadshus, ett kontor eller en bro har en livslängd på decen- nier, vilket innebär unika anpassningar och särprägel på näst intill varje slutprodukt. Omfattningen i hållbarhetskraven skiljer sig. Samtidigt verkar vi för att så långt som möjligt hitta standardiserade och hållbara lösningar. Ett led i det är vårt fokus på insatsvaror, där vi har kommit långt. Insats- material, markberedning, grundläggning, prefabricerade byggelement och stommar är exempel på ingående delar oavsett vad som ska byggas. Vi har också utvecklat det standardiserade bostadskonceptet Närbo, som är våra flerbostadshus där vi har samlat och paketerat många års erfaren- heter och kunskap med våra bäst beprövade byggmetoder. I takt med att kundefterfrågan ökar, arbetar vi med att vidareutveckla dessa bostads- och fastighetskoncept. Tekniska- och produktionsmässiga utmaningar En viktig insats mot ökad hållbarhet är teknisk och produktionsrelaterad utveckling. Målet om klimatneutralitet förutsätter lösningar eller alternativ för 1) cement/betong, 2) stål, 3) drivmedel, 4) bitumen/asfalt, 5) el/energi samt 6) transporter. Idag finns befintlig teknik för att delvis minska koldi- oxidutsläppen, men inte helt. Ny teknik ger ofta nya produktionsmässiga utmaningar, såsom att härdningstiden för betong ökar ju större inbland- ningen är av alternativa bindemedel. Ökad hållbarhet innebär kontinuer- ligt utvecklade produktionsmetoder. Spårbarhetsrelaterade utmaningar En annan utmaning vi arbetar med är branschgemensam: den digitala spårbarheten av hållbarhetsrelaterad information. En totalentreprenad i byggverksamheten, till exempel, är en sammansatt tjänst där mängden ingående insatsvaror och produkter är omfattande. Därtill består totalen- treprenaden vanligtvis av underentreprenader där leverantörer tillhanda- håller arbetskraft och material i olika grad. Peab har samtidigt kommit en bit på vägen inom flera områden. Efter- som vi har insatsvaror, markberedning, grundläggning och stommar i den egna verksamheten kan vi spåra materiell påverkan via så kallade EPD:er (Environmental Product Declaration). Att öka den digitala spårbarheten i materiella flöden är en utmaning vi arbetar med och som kommer att vara avgörande för att möjliggöra en mer detaljerad styrning och rapportering av hållbarhetsrelaterade data. Framför allt kräver det branschsamverkan kring frågor som utvalda standarder och digitala följesedlar. Bred och komplex leverantörsbas Mängden och variationen av leverantörer och underentreprenörer vi samverkar med i entreprenadprojekt kan vara omfattande och varierar beroende på var i Norden projektet genomförs. Schakttjänster, till exempel, är ett område där marknaden består av en stor mängd fåmansföretag som verkar lokalt. En annan försvårande aspekt handlar om typen av inköp vi gör, särskilt avseende köpta och sammansatta tjänster. Installationer är ett exempel där vi upphandlar både installationsarbetet och material från installatören, som i sin tur kan ha olika materialleverantörer. Att öka kontrollen och spårbarheten avseende leverantörsbasen är en omfattande uppgift, men utvecklas kontinuerligt. Delsvar går att finna i mer avgränsad kategori- och leverantörsstyrning och ökad branschsamverkan, inte minst för att arbeta standardiserat. Verksamheten 2024-2026 Huvudområdena i Peabkoncernens affärsplan för 2024 till 2026 handlar om kundfokus, hållbarhet och hållbara erbjudanden samt effektivitet. Samver- kan i våra geografier är en förutsättning för framgång inom samtliga områ- den. Vi har slagit fast två koncernövergripande utvecklingsprogram som stöttar dessa förflyttningar: ”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” som, genom att bryta ner våra klimatmål i aktivitetsplaner med åtgärder, ska säkerställa att vi når våra klimatmål och säkrar tillgången till kritiska insatsvaror och ”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” som både ska stötta det förstnämnda programmet och bidra till vårt arbete och ansvars- tagande med Peabs värdekedjor. Läs mer om dessa program på sidan 46. Upp till 50 procent lägre utsläpp • Byter ut minst 30 procent av cementen • Armering av återvunnet stål • Grön el i tillverkningen • Tåg vid långa transporter Total utsläpps minskning samtliga ingående delar • Bostäder -30 procent • Kommersiella fastigheter – 25 procent Upp till 60 procent lägre utsläpp • Alternativa bindemedel t.ex. ersätter Merit cement • Verifierad miljö- varudeklaration (EPD) 100 procent återvunna råvaror • Tillverkad av återvunna råvaror • Ersätter eller komplette- rar jungfruliga material • CE-märkt, miljö- och hälsodeklarerad (tredjepartsgranskad) 65 procent lägre utsläpp • Förnyelsebart ersätter fossilt bränsle • Returasfalt beroende på ändamål • Verifierad miljö- varudeklaration (EPD) ESRS2BPGOVSBMIRO PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Allmänna upplysningar – ESRS2 43Allmänna upplysningar – ESRS2 43   Förädling till insatsvaror, halvfabrikat och produkter Sammansatta tjänster Anskaffar och producerar Anlägger och bygger Kraftproduktion Råvaruutvinning Arbetskraft Arbetskraft Underleverantörer Förvärvar Utvecklar och projekterar Transporter, drivmedel och energi Uppströms Egen verksamhet 4 3 2 1 8 1 6 10 8 9 4 7 3 11 2 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 44 Allmänna upplysningar – ESRS244 Allmänna upplysningar – ESRS2 ESRS2BPGOVSBMIRO   Avyttrar Driftar, underhåller och vidareutvecklar Egen verksamhet Transporter, drivmedel och energi Bostäder Fastigheter Infrastruktur Utomhusmiljöer Påverkan, risker och möjligheter Uppströms 1 Markanvändning 2 Ianspråktagande av jungfruliga resurser 3 Utsläpp av växthusgaser 4 Användning förnybar energi 8 Användning av skadliga ämnen 9 Påverkan på ekosystem Egen verksamhet 1 Markanvändning 2 Ianspråktagande av jungfruliga resurser 3 Utsläpp av växthusgaser 4 Användning förnybar energi 5 Avfallsgenerering 6 Återvinning och återbruk 7 Omställnings- och fysiska klimatrisker 8 Användning av skadliga ämnen 9 Påverkan på ekosystem 10 Ansvarsfullt företagande 11 Ansvarstagande för medarbetare 12 Skapande av lokala arbetstillfällen Nedströms 3 Utsläpp av växthusgaser 13 Påverkan på lokalsamhälle 14 Utformning av trygga och tillgängliga samhällen Nedströms 9 12 5 14 3 13 Översikt över Peabs värdekedja Illustrationen nedan visar översiktligt hur Peabs värdekedja (uppströms, egen verksamhet och nedströms) ser ut samt var vår väsentliga hållbarhets- relaterade påverkan, våra risker och möjligheter förekommer. ESRS2BPGOVSBMIRO PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Allmänna upplysningar – ESRS2 45Allmänna upplysningar – ESRS2 45 Värdekedjor Med tanke på Peabs breda verksamhet är antalet värdekedjor många. Byggverksamheten har en typ av värdekedja, medan anläggningsverksam- heten har en annan. Affärsområde Projektutveckling har sin värdekedja och inom affärsområde Industri finns flera värdekedjor genom framför allt uthyrningsverksamheten, prefabverksamheten samt beläggnings- och materialförsäljningsverksamheterna. Ofta finns dessutom variationer inom respektive värdekedja, inte minst med tanke på att produktionskedjan i bygg- och anläggningsbranschen är komplex och består av en mängd aktörer. I samband med arbetet med Peabs dubbla väsentlighetsanalys analyserade verksamheten åtta huvudsakliga värdekedjor. Peabs huvudsakliga värdekedjor är: • Bygg • Anläggning • Prefabricerade byggelement • Uthyrning • Beläggning • Betong • Råvaruförsörjning • Projektutveckling Uppströms Peab hanterar varje år omkring 41 500 externa leverantörer. Cirka 3 000 leverantörer står för 80 procent av koncernens totala inköpsvolym. Vi är med andra ord en stor inköpare i Norden och har därmed också goda möj- ligheter att främja säkra och hållbara inköp samt leverantörssamarbeten. Vi delar in Peabs totala inköpsvolym i inköpskategorier. Idag har vi omkring 260 olika kategorier, varav stommar och fasader, installationer och anläggningstransporter och entreprenadmaskintjänster är de största. För oss är kontinuerlig tillgång till ett antal strategiska insatsvaror – cement, bitumen, el, bränslen, stål och vissa träprodukter – en förutsätt- ning för samhällsbyggandet. Vi arbetar därför löpande och strukturerat med dessa insatsvaror för att både säkra tillgången till dem och bidra till deras omställning. På så sätt stärker vi Peabs motståndskraft, minimerar sårbarheten samt påskyndar omställningen till framtida förnybara produk- ter, lösningar och byggmetoder. Det är också vid tillverkningen av dessa material som de största utsläp- pen av växthusgaser uppstår. För att minska de materialrelaterade utsläp- pen har vi stort fokus på att minska utsläpp genom val av material, optime- rad materialanvändning samt återvinning och återbruk. Allt detta kräver samarbete i de olika värdekedjorna med både leverantörer och kunder. Därtill arbetar vi med att utveckla lösningar som innebär att material som idag har stor klimatpåverkan substitueras i så stor utsträckning som möjligt med hänsyn till teknologi, prestanda, kvalitet och marknad samt att förutsättningarna för återbruk och återvinning förbättras ständigt. Det som idag inte anses vara en strategisk insatsvara, kan vara det imorgon. Detta betyder bland annat att Peab: • har tvärfunktionella arbetsgrupper, som arbetar för att säkerställa tillgången till strategiska insatsvaror. • säkerställer styrning, med beaktande av intressentkrav, i syfte att planera för och nå framdrift. • verkar för god kontroll på försörjningskedjorna och -riskerna. • har god samverkan med leverantörer. • tar höjd för teknikutveckling, innovation och kravställning. Nedströms Peab har en bred kundbas som spänner över våra fyra affärsområden. Ibland levererar samtliga fyra affärsområden till en kund, ibland har ett enda affärsområde kundrelationen. Det totala antalet kunder uppgår till omkring 18 000. Bygg- och anläggningsbranschen är historiskt sett kunddriven där majo- riteten av entreprenadprojekten anpassas efter kunders behov. Vi tar dock allt oftare en aktiv roll i tidiga skeden i projekterings- och designfasen av planerade projekt. Det ger oss ökade möjligheter att påverka projekten i en mer hållbar riktning. Strategiskt initiativ: Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror Summering av syfte och mål • Klimatneutralitet • Trygga försörjning av strategiska insatsvaror Angreppssätt • Arbetsgrupper tvärs affärsområden och funktioner inom Peabkoncernen • Åtgärdsplan per utsläppskälla/insatsvara Strategier • Kompetensutveckling – för medarbetare och kund • Produktutveckling – förbättra klimatprestanda i egna produkter och tekniska lösningar • Affärsutveckling – aktivt erbjuda kunderna klimatförbättrade alternativ • Produktionsutveckling – produktval, energieffektivisering och förnybar energi i egen produktion • Leverantörsutveckling – dialog, kravställning och uppföljning Strategiskt initiativ: Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja Summering av syfte och mål • Skapa digital spårbarhet i vår samlade värdekedja • för hållbarhetsrelaterad information för att: Påvisa värdet av Peabs hållbara kund- och affärserbjudanden • Stärka Peabs förmåga att styra mot egna hållbarhets- relaterade mål • Efterleva befintliga och kommande rapporteringskrav Angreppssätt • Arbetsgrupper över affärsområden och funktioner inom Peabkoncernen Strategier • Hållbarhet beaktas i tidigt skede • Etablering av klimatredovisning som nytt område • Kravställning klimatdata från leverantörsledet PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 46 Allmänna upplysningar – ESRS246 Allmänna upplysningar – ESRS2 ESRS2BPGOVSBMIRO SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Vi har ständigt pågående dialoger med representanter från våra olika intressentgrupper, både de som påverkas eller kan påverkas av vår verk- samhet och de som för olika syften använder vår hållbarhetsrapportering. Till den första kategorin hör kunder, leverantörer och medarbetare samt närboende och andra aktörer i lokalsamhället. Till den andra hör till exem- pel befintliga och potentiella ägare och investerare, långivare och försäk- ringsföretag samt andra användare som affärspartner, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, statliga förvaltningar och akademin. Det är genom kontinuerliga dialoger med representanter för dessa olika intressentgrupper som så vi håller oss uppdaterade om de förväntningar och krav som finns på Peab och vilka frågor som är viktiga för dem. Dialo- gen sker på många olika håll i organisationen och i såväl vardagliga möten med kunder, leverantörer, medarbetare och andra intressenter som mer strukturerat som till exempel leverantörsrevisioner, möten med politiker och andra beslutsfattare, ägar- och investerardialoger och seminarier på högskolor och andra lärosäten. Ett representativt antal intressentdialoger fångas upp och dokumenteras. Dialogernas sammanvägda resultat utgör också en delmängd i den dubbla väsentlighetsanalysen vi genomfört och de hållbarhetsämnen vi identifierat som väsentliga. Utkomsten av intressenternas olika krav och önskemål omformas successivt till hur Peab bedriver sina projekt och utformar sina erbjudanden, inte minst när det gäller den pågående klimatomställningen. Det handlar till exempel om utvecklingen av de olika ECO-produkterna eller de två koncernövergri- pande utvecklingsprogrammen som beskrivits ovan. Vi ser tydligt hur det faktum att vi driver utvecklingen av vår verksamhet i denna riktning ökar vår valbarhet hos kunder, medarbetare, investerare och övriga intressenter. För närmare beskrivning av de två programmen och förväntade resultat, se beskrivningarna här intill. I dialogerna – oavsett intressentgrupp – eftersträvar vi att visa både på våra framsteg i verksamheten och goda exempel och initiativ, men också att peka på utmaningar. På så sätt vill vi skapa och upprätthålla konstruk- tiva och transparenta samtal samt främja samarbete som leder till faktisk hållbar utveckling. Tabellen på sidan 48 redovisar Peabs viktigaste intressenter, hur dialog- formerna med dem ser ut, vilka förväntningar dessa ställer på oss och vilka värden Peab skapar för sina intressenter genom sin verksamhet. ESRS2BPGOVSBMIRO PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Allmänna upplysningar – ESRS2 47Allmänna upplysningar – ESRS2 47 Intressent Förväntningar på Peab Dialogformer Främsta mot- parter hos Peab Skapade värden Befintliga och potentiella medarbetare Ansvarsfullt etiskt företagande, god arbetsmiljö och hög säkerhet, kompe- tensutveckling, gott ledarskap, likabe- handling, jämställdhet och mångfald, goda arbets- och anställningsvillkor, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, samhälls- engagemang bland annat i form av lokal utveckling, ansvar längs hela värdekedjan. Daglig dialog, medarbetarunder- sökning, arbetsmiljö mätning, arbetsmiljödialog, arbetsplatsmö- ten, facklig samverkan, internut- bildningar, incidentuppföljning, chefsmöten, mål- och utveck- lingssamtal, extern undersökning kring arbetsgivarvarumärke, samverkan med elever, studenter och utbildningsväsendet. • HR-funktioner • Rekryterande chefer • Löner och ersättningar • Meningsfulla arbeten som samhällsbyggare, hos en arbets- givare som tar hållbarhetsansvar • Möjlighet till utveckling, utma- ning och gemenskap Initiativ för hälsa, säkerhet och välmående Kunder Ansvarsfullt etiskt företagande, profes- sionellt affärsmannaskap, kompetens, resurskapacitet, kvalitet, tillgänglighet, erfarenhets- och kompetensåterföring, goda arbets -och anställningsvillkor, certifieringar, löpande riskkartläggning och -hantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimat- påverkan, samhällsengagemang bland annat i form av lokal utveckling, ansvar längs hela värdekedjan. Personliga möten, dagliga kontakter, nätverk, samarbets- projekt, dialogmöten, kundträffar, mässor, kundenkäter, frågeformu- lär från kunder, upphandlingar och revisioner. • Lokala försälj- ningsorganisa- tioner • Olika speci- alistkompe- tenser (t.ex. teknik, miljö) • Lösningar och leveranser som förbättrar förutsättningarna för kundernas verksamheter, ökar produktiviteten och sänker deras kostnader samt hjälper dem att uppnå sina hållbarhetsmål • Underlättar kundernas möjlighe- ter att ta ansvar och driva hållbar utveckling B2C (bostadskunder) • Underlättar människors vardag • Underlättar människors möj- ligheter att ta ansvar och verka hållbart Leverantörer Ansvarsfullt etiskt företagande, pro- fessionellt affärsmannaskap, löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan (gärna i sam- verkan med leverantören), ansvar längs hela värdekedjan. Upphandlingar, leverantörs- utvärdering, personliga möten, dagliga kontakter, leverantörsträf- far, leverantörsrevisioner, hållbar- hetsdialoger och samarbetsprojekt. • Centrala och lokala inköps- organisationer • Platschefer och projekt- ansvariga • Långsiktiga relationer och affärsmöjligheter för omkring 41 500 leverantörer • Arbetstillfällen • Ger möjligheter att ta ansvar och driva hållbar utveckling Aktieägare/ Investerare Ansvarsfullt etiskt företagande, lång- siktig ekonomisk värdeutveckling som skapar årlig avkastning, löpande risk- kartläggning och riskhantering, medve- tenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, ansvar längs hela värde kedjan och samhällsengagemang bland annat i form av lokal utveckling. Årsstämma, analytikerkontakter, enkäter från investerare och ägare, investerarträffar och -samtal, natio- nella och internationella utvärde- ringar och rankingar. • Vd, CFO, IR-chef • Investering som verkar för hållbar utveckling • Avkastning på eget kapital • Totalavkastning (kurs och föreslagen utdelning) Aktörer i lokalsam- hället Bidrag till lokal samhällsutveckling, kostnadseffektivt byggande och bostäder i olika prisklasser, löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö -och klimatpåverkan, engage- mang i lokal miljövård, lokalt samhälls- engagemang bland annat i form av integrationsarbete och bidrag till ungas arbetslivserfarenhet, sponsring av lokal ungdomsverksamhet, ansvar längs hela värdekedjan. Studiebesök, samverkansprojekt, informationsträffar, nätverk, kontakter med länsstyrelser/ kommuner, samråd, miljöredo- visningar, visionsarbeten, mentor- skap, sponsringsprojekt, medbor- gar- och boendedialoger. • Lokala projekt- organisationer • Ansvariga för Peabs sociala ansvar • Lokala arbetstillfällen • Skatter och sociala avgifter • Bidrag till långsiktiga hållbar- hetsmål, inklusive klimatmål • Lokala inköp och lokal försörjning • Bidrag till ungas utbildning och utveckling • Bidrag till jämställdhet, mång- fald och likabehandling • Lokal sponsring av civilsamhället PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 48 Allmänna upplysningar – ESRS248 Allmänna upplysningar – ESRS2 ESRS2BPGOVSBMIRO SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och förhållandet till strategi och affärsmodell I det följande redovisar vi var i våra värdekedjor påverkan, risker och möj- ligheter uppstår och vi beskriver dessa närmare. Vi har aggregerat utfallet på koncernnivå per ESRS-ämne. Som framgår av diagrammet nedan har Peab bedömt samtliga tio ESRS-ämnen som väsentliga, om än inte samt- liga underämnen eller delunderämnen. På efterföljande sidor i respektive ESRS-avsnitt exemplifierar vi närmare vilken hållbarhetsrelaterad påverkan (positiv och negativ) samt vilka risker och möjligheter respektive hållbarhetsämne har eller kan ha, som vi i vår initiala analys har bedömt som väsentlig för Peab. Vi anger även om påverkan och riskerna finns i vår egen verksamhet och/eller i aktiviteter uppströms eller nedströms i värdekedjan. Vi utvecklar vårt arbete med den dubbla väsentlighetsanalysen och dess följder kontinuerligt och förbättrar metodiken allt eftersom, liksom vår förmåga att redovisa på de upplysningar vi identifierat som väsentliga. Det gör vi i takt med att vi utvecklar verksamheten för att möta de ”gap” vi identifierat i den dubbla väsentlighetsanalysen. IRO-1 Påverkan, risker och möjligheter Så har vi fastställt väsentlig påverkan, risker och möjligheter I våra förberedelser för CSRD-lagstiftningen har vi under 2023 och 2024 genomfört en första dubbel väsentlighetsanalys för att uppdatera Peabs väsentliga hållbarhetsaspekter. I enlighet med riktlinjerna i ESRS 1 har vi undersökt den faktiska och potentiella positiva eller negativa påverkan – inklusive möjligheter och risker – från Peabs verksamhet på sin omgivning (inverkansväsentlighet, inifrån-och-ut) och omgivningens påverkan på vår verksamhet (finansiell väsentlighet, utifrån-och-in). I denna analys har vi antagit ett värdekedjeperspektiv, det vill säga att vi förutom vår egen verksamhet även har beaktat aktiviteter uppströms och nedströms i förädlingskedjan. Som tidigare beskrivet innebär Peabs breda verksamhet att vi har olika affärsmodeller som genererar intäkter och skapar värde, alla med sina olika relationer och beroenden. Med denna utgångspunkt har vi analyserat och kartlagt åtta huvudsakliga värdekedjor för att slå fast våra väsentliga hållbarhetsämnen. Dessa värdekedjor är bygg, anläggning, prefabricerade byggelement, uthyrning, beläggning, betong, råvaruförsörjning och pro- jektutveckling. Därtill har vi gjort särskilda analyser av värdekedjorna upp- ströms för de insatsvaror vi identifierat som strategiska för verksamheten: betong, cement, bitumen/asfalt, stål, trävaror, el och bränslen. På samma sätt har vi analyserat vitvaror. För värdekedjan bygg har vi gjort separata analyser för Sverige, Finland och Norge, och för värdekedjan anläggning har vi gjort separata analyser för Sverige och Norge. I analyserna har framför allt medarbetare från funktionerna miljö, arbetsmiljö, HR och controllers såväl centralt som på affärsområdesnivå deltagit. Därtill har kategoriansvariga inom inköpsorganisationen kartlagt väsentligheten i våra strategiska inköpsvaror. Från koncernledningen har CSO och COO deltagit i väsentlighetsbedömningarna, samtidigt som arbe- tet kontinuerligt har stämts av med Peabs koncernledning och styrelse. Arbetet har letts av Peabs funktion för icke-finansiell rapportering och med stöd av extern rådgivare. Våra experter från respektive verksamhet har bedömt väsentligheten på respektive värdekedja utifrån de tio ESRS:erna inom områdena miljö (E1-E5), socialt ansvar (S1-S4) och ansvarsfullt företagande (G1), ända ner på delunderämne. Utifrån utfallet av analyserna av värdekedjorna har vi sedan konsoliderat bedömningarna till koncernnivå. För bedömningarna har vi tagit del av vägledning från EFRAG och andra källor, gjort egna tolk- ningar utifrån vår verksamhet samt byggt upp en metodik för poängsätt- ning och bedömning av värdekedjorna. När det gäller hänsyn till Peabs intressentgrupper har vi samlat dokumentation från relevanta interaktio- ner med dessa och införlivat krav och önskemål i våra bedömningar. Läs mer om arbetet med Peabs intressenter på sidorna 47-48. När det gäller inverkansväsentlighet har vi bedömt väsentligheten i varje hållbarhetsämne genom att värdera allvarlighetsgraden och sanno- likheten för påverkan, risker och möjligheter (beskrivs även på sidan 40). Allvarlighetsgraden avgörs av skala, omfattning och återställbarhet samt om det finns risker avseende mänskliga rättigheter. På samma sätt har vi bedömt potentiell inverkan genom en poängskala mellan ett och fem. All- varlighetsgraden utgörs av en skala mellan ett till tre för respektive faktor, där 1 = låg, 2 = medel och 3 = hög. För finansiell väsentlighet har vi använt oss av den femgradiga skalan vi använder i vårt interna riskarbete. För den potentiella omfattningen har vi utgått från respektive affärsområdes årliga omsättning. Tidsintervallet för både inverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet har vi bedömt i enlighet med tidsangivelserna i ESRS 1 för kort-, medellång- och lång sikt. ESRS2BPGOVSBMIRO PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Allmänna upplysningar – ESRS2 49Allmänna upplysningar – ESRS2 49 Diagrammet ovan visar dels att samtliga ESRS-ämnen är väsentliga för Peab, dels i vilken grad de olika ESRS:erna är väsentliga utifrån inverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet. De två fälten till höger är väsentliga i Peabs initiala bedömning. Vid en genomgång av underämnen kan vi konstatera att samtliga inte är väsentliga, även om ESRS-ämnet i sig är det. E1 Klimatförändringar: • Anpassning till klimatförändringar • Begränsning av klimatförändringar • Energi E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi: • Resursinflöden • Resursutflöden • Avfall S1 Den egna arbetskraften: • Arbetsvillkor G1 Ansvarsfullt företagande: • Företagskultur • Skydd för visselblåsare • Korruption och mutor E2 Föroreningar: • Förorening av luft • Förorening av vatten • Förorening av mark • Levande organismer och livsmedelsresurser • Mikroplast E3 Vatten och marina resurser: • Vattenförbrukning • Utsläpp av vatten • Vattenutsläpp i haven • Utvinning och användning av marina resurser E4 Biologisk mångfald och ekosystem: • Konsekvenser för arters tillstånd • Konsekvenser för och beroende av ekosystemtjänster S3 Påverkade samhällen: • Samhällens civila och politiska rättigheter • Urfolks rättigheter S4 Konsumenter och slutanvändare: • Informationsrelaterade konsekvenser G1 Ansvarsfullt företagande: • Djurskydd • Politiskt engagemang E2 Föroreningar: • Ämnen som inger betänkligheter • Ämnen som inger mycket stora betänkligheter E3 Vatten och marina resurser: • Vattenuttag E4 Biologisk mångfald och ekosystem: • Direkta påverkansfaktorer • Ekosystems omfattning och tillstånd S1 Den egna arbetskraften: • Likabehandling och lika möjligheter för alla • Andra arbetsrelaterade rättigheter S2 Arbetstagare i värdekedjan: • Arbetsvillkor • Likabehandling och lika möjligheter för alla • Andra arbetsrelaterade rättigheter S3 Påverkade samhällen: • Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter S4 Konsumenter och slutanvändare: • Personlig säkerhet • Social inkludering G1 Ansvarsfullt företagande: • Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner Inverkansväsentlighet Finansiell väsentlighet VäsentligtEj väsentligt VäsentligtEj väsentligt Sammanställning av utfallet i vår första bedömning av Peabs dubbla väsentlighetsanalys PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 50 Allmänna upplysningar – ESRS250 Allmänna upplysningar – ESRS2 ESRS2BPGOVSBMIRO Miljö E1 ESRS Klimatförändringar Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ✓ Anpassning till klimatförändringar ✓ Begränsning av klimatförändringar ✓ Energi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 51Miljö 51 Bygg- och anläggningsbranschens klimatpåverkan är betydande. Peab påverkar klimatet genom hela värdekedjan, först genom de utsläpp av växthusgaser som sker i samband med tillverkning och transport av inköpt material, sedan genom producerande processer i vår egen verksamhet och till slut genom användningen av det vi levererat och byggt. Samtidigt påverkas förutsättningarna för vår verksamhet av klimatförändringarna och arbetet med klimatanpassning blir allt viktigare. För att stötta utfas- ningen av fossil energi, är också arbetet med energieffektivisering central. Drivkrafterna för Peabs klimatomställning ligger såväl i koncernens strate- giska mål att vara ledande inom samhällsansvar som i att uppfylla lagkrav och möta en marknad med allt hårdare klimatkrav från våra kunder. Vi har också genomfört övergripande klimatscenarioanalyser med utgångspunkt i Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD) för att identi- fiera fysiska risker och omställningsrisker. Därtill har vi gjort bedömningar av Peabs resiliens i förhållande till dem. De största utsläppen av växthusgaser från Peabs verksamhet har främst koppling till material som används i vår produktion, såsom betong, stål och asfalt. Två andra betydande källor till växthusgaser i produktionen är energianvändning och transporter. Det är därför främst inom dessa områden våra utsläppsminskande aktiviteter finns. Som samhällsbyggare har vi ett helhetsperspektiv på vårt klimatarbete och verkar för det hållbara samhällsbygget i stort. Det kan handla om att utforma flexibla fastigheter, bygga solenergianläggningar, vindkraftverk och järnvägar, eller att bygga så att vi underlättar för människor att leva mer klimatanpassat. Förutom att vi särskilt fokuserar på att minska utsläpp i byggprocessen beaktar vi klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Det innefattar att vi tar ansvar för att både ställa och möta krav i värdekedjan gentemot leverantörer och kun- der, för att steg för steg minska klimatavtrycket i linje med uppsatta mål och anpassa våra samhällen till det förändrade klimatet. Samtliga tre underämnen anpassning till klimatförändringar, begräns- ning av klimatförändringar och energi är väsentliga för Peab. När det gäller Peabs verksamhet och klimatförändringar, följer här några exempel längs värdekedjan på aktiviteter som påverkar eller kan påverka: Uppströms: Kalkbrytning och cementtillverkning, framställning av insat- svaror som stål, användning av fossila bränslen vid materialtillverkning, utsläpp från transporter Egen verksamhet: Asfalttillverkning, produktion av slagg som alterna- tivt bindemedel, transporter och arbetsmaskiner, byggnation som anpas- sas till extremväder och förändrat klimat Nedströms: Energianvändning vid drift av fastigheter, möjligheter för privatpersoner att resa kollektivt Peab och klimatförändringar Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Anpassning till klimatförändringar Uppströms / Egen verksamhet Fysiska risker till följd av ökad frekvens av extremväder, temperaturökningar och andra oförutsedda konsekvenser till följd av klimatförändringar • Klimatförändringar och eventuella klimatanpassningar som görs i leverantörsled riskerar att på sikt påverka resursförsörjningen. Ökad frekvens av exempelvis extremväder kan leda till driftstörningar i leverantörs- och transportled samt i egen produktion. • Fler uppdrag av reparationskaraktär. Uppströms / Egen verksamhet Ökade kostnader till följd av klimatanpassningar • Åtgärder för att anpassa till klimatförändringar ökar kortsiktigt kostnader (operativa kostnader och omställningsinvesteringar). Egen verksamhet Expertis och entreprenadtjänster inom klimatanpassningar • Erbjudanden som bidrar till anpassning till klimatförändringar, såsom klimatanpassat byggande eller modernisering av VA-infra- struktur, ger upphov till nya (typer av) uppdrag. • Ökad efterfrågan på klimatrelaterade drift- och underhållstjänster. Begränsning av klimatförändringar Uppströms / Egen verksamhet Framställning och användning av insatsmaterial • Kalkbrytning och cementtillverkning, framställning av insatsvaror som stål, användning av fossila bränslen vid materialtillverkning ger upphov till utsläpp. • Tillgång till och användning av alternativa bindemedel i insats- material som betong eller asfalt minskar beroendet samt utsläppen av koldioxid. • Produkter som tillverkas fossilfritt eller med lägre utsläpp av koldioxid, till exempel Peabs ECO-produkter. Egen verksamhet Användning av fordons- och maskinpark för transporter och produktion • Fossildrivna fordon och maskiner ger upphov till utsläpp. • Övergång till eldrivna fordon och maskiner minskar utsläppen. Energi Egen verksamhet Fossila energikällor vid materialtillverkning • Fossil energianvändning vid materialtillverkning (såsom cement och asfalt) ger upphov till utsläpp. • Förnybara energislag minskar klimatpåverkan. Nedströms Energianvändning i fastigheter • Åtgärder för energieffektivisering minskard klimatpåverkan. Tabellen ovan ger exempel på väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förekommer i Peabs egen verksamhet, liksom uppströms och nedströms i värdekedjan. Den är inte heltäckande. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 52 Miljö52 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi Klimatförändringar har koppling till FN:s 7:e och 13:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbar energi för alla och Bekämpa klimatförändringarna. Väsentlighetsprocessen För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till klimatförändringar i vår egen verksamhet och våra värdekedjor har vi arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsanalysen för E1 klimatförändringar per värdekedja och land och därefter konsoliderat bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella grupperna har i huvudsak bestått av miljö- och klimatspecialister från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet. Funktionen icke-finansiell rapportering har samordnat processen avseende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Så arbetar vi Att ta ansvar för vår klimatpåverkan är idag en central del av Peabs strategi och vi mäter framstegen i det strategiska målområdet ”ledande inom sam- hällsansvar”. Av Peabs tre koncernövergripande miljömål är det mest lång- siktiga att vi senast år 2045 ska vara klimatneutrala, vilket är i linje med det vetenskapsbaserade 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Våra delmål fram till 2030 är att minska koldioxidintensiteten i den egna verksamheten – Scope 1 och 2 – med minst 60 procent (jfr. 2015) och att för insatsvaror och köpta tjänster – Scope 3 – minst halvera koldioxidintensiteten (jfr. 2015). Målen är fastslagna av koncernledningen och omfattas mätetal, mätmetoder och strategiska förbättringsområden. De bryts ner i delmål och konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas specifika förutsättningar och utmaningar. Läs vidare om koncernens omställningsplan och program- met Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror nedan. Ansvar och policyer Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrå- gorna, inklusive klimatfrågan, i nära samverkan med affärsområdenas miljöchefer och klimatspecialister. I koncernen finns det så kallade kli- matrådet som har till syfte att säkerställa helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller koncerngemensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer att fatta beslut om klimatfrågor för att omsätta planer till aktiviteter och åstad- komma framdrift i klimatarbetet. Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett lednings- system som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I ledningssystemet finns rutiner som beskriver hur vi arbetar med att begränsa klimatförändringar, anpassa oss till dem samt energifrågor. Miljöledningssystemet är integrerat i verksamhetsledningssystemet, vilket bland annat innefattar Peabs mil- jöpolicy där vi uttrycker att målet är att uppnå klimatneutralitet. De fyra affärsområdena ansvarar för implementering och efterlevnad av lednings- system och policyer i det dagliga arbetet. Arbetssätt och fokusområden För att utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn – i Sve- rige uppskattar Boverket dem till drygt 20 procent av de samlade utsläp- pen – ska minska i den takt som Parisavtalet kräver, måste branschen hålla högt tempo. Vi strävar efter att arbeta strukturerat mot detta mål och har ställt oss bakom den svenska bygg- och anläggningsbranschens gemensamma Färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Vi har en fördel i att vi kan förse vår entreprenadverksamhet och de projekt vi själva utvecklar med insatsvaror och råvaror genom affärsområde Industri, vilket förbättrar våra möjligheter att styra mot lägre koldioxidutsläpp. Genom olika typer av omställningsinvesteringar, till exempel i energieffektivisering av våra fabriker och elektrifiering av maskiner och fordon, bidrar vi till klimatom- ställningen. Därtill arbetar vi aktivt med att söka bidrag för att kunna göra omställningar i en snabbare takt. Våra förutsättningar att vara framgångsrika i att minska klimatpåverkan i vår egen verksamhet samt uppströms och nedströms i värdekedjan avgörs till stor del av att vi fattar rätt beslut från början. Ofta kräver det samverkan genom tidiga dialoger med kunder och andra samarbetspart- ners och tydligt definierade projektmål. Vi arbetar aktivt tillsammans med leverantörer och beställare för att hitta lösningar som minskar utsläppen av växthusgaser. Därtill är utvecklingsarbetet som bedrivs inom koncernen avseende produkt, logistik och metoder viktigt för Peabs framgång i att minska klimatpåverkan. Peabs omställningsplan För att nå de uppsatta kilmatmålen arbetade vi fram en koncerngemensam strategisk omställningsplan under 2023, som vi har konkretiserat i aktivite- ter inom ramen för affärsplaneprogrammet klimatfärdplan och strategiska insatsvaror, som är ett av Peabs två utvecklingsprogram under affärspla- neperioden 2024-2026. Såväl omställningsplanen som programmet är beslutat i koncernledningen. Vi arbetar för närvarande med att förändra vårt erbjudande samt utveckla produkter och integrerade lösningar som bidrar till att minska Peabs klimatpåverkan. Omställningsplanen innefattar investeringar, till exempel eldrivna fordon och maskiner på våra byggar- betsplatser och produktionsanläggningar. Cirka tio procent av reduktionen bedöms vara beroende av investeringar, samtidigt som många av de övriga åtgärderna innebär ökade operativa kostnader. Med cirka 90 procent av Peabs klimatpåverkan inom våra industriella verksamheter fokuserar vår klimatfärdplan bland annat på energieffekti- visering, minskade transporter och att påverka beställarna att ställa krav på förnybara bränslen, energisnål utrustning och el/förnybar energi på byggarbetsplatserna samt att använda produkter och material med mins- kar klimatavtryck. Uppföljningen av handlingsplanen sker i programmets styrgrupp varje kvartal. Vi resurssätter de i klimatfärdplanen identifierade åtgärderna på både koncern- och affärsområdesnivå. Klimatomställning och affärspotential Peabs fokus på ett erbjudande som minskar utsläppen av växthusgaser stärker vår konkurrenskraft och möjligheten att öka marknadsandelar. Vi kan se att våra klimatfrämjande åtgärder och investeringar ger oss konkur- renskraft på marknaden. Det innefattar till exempel fossilfria byggarbets- platser, produktifiering av massor och cirkulär masshantering samt pro- dukter med reducerad klimatpåverkan, såsom ECO-Betong och ECO-Asfalt. Därtill får vi allt oftare uppdrag som syftar till att anpassa våra samhällen till förändrat klimat, till exempel att modernisera VA-infrastruktur. Materialrelaterade utsläpp Eftersom materialrelaterade utsläpp är den största källan till växthusgaser i vår verksamhet har vi stort fokus på att minska utsläpp genom val av material, optimerad materialanvändning samt återvinning och återbruk. I det här arbetet är våra ECO-produkter avgörande och vi vidareutvecklar dem kontinuerligt. Betong Cement fungerar som bindemedel i betong och står för 90 procent av betongens klimatpåverkan. Därför använder och utvecklar vi alternativa bindemedel med lägre utsläpp. Vi tillverkar det slaggbaserade bindemed- let Merit, som till viss del kan ersätta cementen i betong. Merit minskar koldioxidutsläppen från betong med uppemot 60 procent jämfört med traditionell betong, samtidigt som uttaget av jungfrulig kalksten reduceras. Vår bygg- och anläggningsverksamhet har som mål att öka andelen använd klimatförbättrad betong i projekten. Affärsområde Anläggning ska alltid använda klimatförbättrad betong där det är tekniskt möjligt och tillgång finns. Sedan 2024 använder den svenska betong- och entreprenad- verksamheten ECO-Betong (steg 1) som sin standardbetong, vilket innebär PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 53Miljö 53 MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi att varje enskilt projekt minskar utsläppen av koldioxid med minst tio procent i betongbyggnadsdelar, jämfört med betong som endast innehåller cement som bindemedel. Både affärsområde Anläggning och affärsområde Bygg hade för 2024 som mål att minst 50 procent av fabriksbetongen ska vara klimatförbättrad. För 2024 uppgick andelen till 76,0 (48,2) procent för Anläggning och till 72,9 (42,2) procent för Bygg. Med tanke på att det långsiktiga målet är att betongen blir helt klimat- neutral satsar vi även resurser på intern forskning och utveckling, inte minst vad gäller alternativa bindemedel och att binda och lagra koldioxid. Parallellt med detta arbetar vi även med externa strategiska partnerskap inom forskning och utveckling. Under 2024 har vi till exempel gjort prov- gjutningar med nya bindemedel från vår samarbetspartner som tillverkar bindemedel med påtagligt lägre klimatbelastning, jämfört med dagens bindemedel i betong. Utöver ECO-Betong arbetar vi med flera andra ECO-produkter baserade på Merit. Dotterbolagen Byggelement och Smidmek erbjuder ECO-Prefab och ECO-Stomme. Under året slutförde vi Byggelements utbyggnation av produktionsanläggningarna i Ucklum och Hallstahammar. Investeringen på närmare en halv miljard kronor fördubblar bolagets produktionskapacitet på väggar och bjälklag, samtidigt som andelen alternativa bindemedel ska uppgå till minst 50 procent. Byggelement erbjuder såväl skalväggar och massivväggar som halvsandwichväggar i ECO 60, där 60 procent av cemen- ten är ersatt med Merit. Klimatavtrycket för produkterna redovisar vi i tred- jepartsgranskade så kallade EPD:er (Environmental Product Declaration), som är miljövarudeklarationer och redogör för deras miljöpåverkan ur livscykelperspektiv. Samtliga Byggelements produkter klarar med god mar- ginal branschens tuffaste referensvärden för klimatförbättrade produkter. 2024 lanserade vi erbjudandet ECO-Pålar som är tillverkat av klimatför- bättrad betong för grundläggning i geotekniskt krävande förhållanden. Stål Genom Peabs partnerskap med stålproducenten SSAB kring fossilfritt stål, ska vi från och med 2026 börja använda stål som tillverkats fossilfritt i våra bygg- och anläggningsprojekt. Men redan 2023 kunde vi tillsammans med SSAB, Ruukki Construction och fastighetsbolaget Wihlborgs presentera världens första byggnad med stål som tillverkats fossilfritt. Det var en industribyggnad i Lund om drygt 6 000 kvadratmeter där delar av fasadens paneler är tillverkade med stål som tillverkats fossilfritt. Projektet visar hur vi tillsammans med kunder och leverantörer arbetar med att ställa om verksamheten till ett mer klimatanpassat byggande. Peab och SSAB har även utökat sitt samarbete till att omfatta leveranser av SSAB Zero, vilket är stål baserat på återvunnet stål som är fossilfritt till- verkat och transporterat. Vidare samarbetar vi sedan 2022 i ett forskningsprojekt, med finansiering från Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), där vi utreder möj- liga utsläppsbesparingar inom bygg- och anläggningsbranschen med hjälp av den vätgasbaserade HYBRIT-tekniken. Beräkningar visar bland annat att stål tillverkat av SSAB med HYBRIT-teknologin har potential att minska klimatpåverkan för inbyggda material med cirka 30 procent. En första grov analys visar att över 90 procent av konstruktionsstålet i en konventionell stålstomme för ett kontor kan bytas ut till fossilfritt stål via HYBRIT-tekni- ken, vilket innebär en klimatreduktion på cirka 70 procent jämfört med konventionellt producerat stål. Forskningsprojektet kommer även att detaljstudera klimatpåverkan från det fossilfritt tillverkade stålet samt vad klimatbesparingen kan ha för effekt på det totala klimatavtrycket för bygg- och anläggningsprojekt. Asfalt Inom vår asfaltsverksamhet har vi under de senaste åren genomfört ett antal provläggningar av asfalt med träets naturliga bindemedel lignin, som är en restprodukt från skogsindustrin och delvis kan ersätta det oljebase- rade bindemedlet bitumen. Under året utförde vi provläggning av asfalt med lignin på en sträcka i Finland tre sträckor i Sverige. Totalt har vi prov- lagt lignin på tolv olika sträckor runtom i Norden. Det pågår även annan utveckling för att hitta fler alternativa bindemedel till asfalten. Energirelaterade utsläpp ECO-Asfalt är ett exempel på hur vi i produktionen använder förnybara energislag för att minska klimatpåverkan. Vår tillverkning av ECO-Asfalt bygger på att biobränsle ersätter fossil eldningsolja vid torkning och upp- värmning av stenmaterialet, som är det mest energikrävande momentet i tillverkningsprocessen. Det halverar klimatpåverkan, utan att slutpro- duktens egenskaper påverkas. Idag har dotterbolaget Peab Asfalt cirka 90 asfaltverk i Norden. Av dessa erbjuder 21 asfaltverk i Sverige ECO-Asfalt, fyra i Danmark, fyra i Finland och två i Norge. I Sverige och Finland köper verksamheten till övervägande del el med ursprungsgaranti, vilket garanterar att elen är förnybart producerad. Peab har ramavtal med Vattenfall om elanvändning i dessa länder. I Norge strävar verksamheterna att göra detsamma genom sitt ramavtal med Fjordkraft. Energikraven i bygg- och anläggningsbranschen blir högre och större fokus riktas även på energianvändningen i själva byggprocessen. Dotterbo- laget Lambertsson har byggbodar med energivärden som hör till de bästa på marknaden, och som används i växande omfattning i Peabs verksamhet. Under året lanserade Peab erbjudandet ECO-Byggarbetsplatsen för en min- dre klimatbelastande byggarbetsplats. Genom konceptet tillhandahåller vi lägre energiförbrukning och klimatbelastning genom att fokusera på bättre lösningar för miljön inom de områden på byggarbetsplatsen som har störst miljöpåverkan. Lambertsson erbjuder även Lambertsson Control, som ger möjligheter att mäta och styra energi- och vattenförbrukning på ett projekt. Energiför- brukningen kan minskas med 30-40 procent då mätningar skapar underlag till att hitta energibesparingar. Under 2023 påbörjades en ny omgång med energikartläggning av koncernens verksamheter med syftet att identifiera ytterligare energieffektiviseringsmöjligheter. Slutrapporten redovisas under 2025. Som en del av ett pågående projekt för att utveckla hanteringen av miljö- data arbetar vi med en energiapplikation som gör det möjligt för våra verk- samheter att månadsvis följa sin användning av elektricitet och fjärrvärme, ända ner på projektnivå, i form av kWh och CO 2 e-utsläpp. För delar av verksamheten finns även möjlighet att analysera bränsleförbrukning. Med detta verktyg kan vi se trender i förbrukningen och anpassa verksamheten för att minska både miljöavtryck och kostnader. Arbetet med att byta ut fossila bränslen mot förnybar energi för vår fordons- och maskinpark pågår fortlöpande. Vi byter ut allt från grävmaski- ner, dumprar och hjullastare till tjänstebilar och lätta lastbilar mot el- och hybriddrift. Av de förmånsbilar vi beställde under 2024 var 99 (97) procent hybrid- eller elbilar och totalt sett är mer än var tredje bil idag el- eller hybridbil inom koncernen. Transportrelaterade utsläpp När det gäller transporter eftersträvar vi framför allt att använda rätt transportslag på rätt plats, optimera logistiken samt att hantera massor effektivt. Lambertsson, till exempel, har ett bygglogistikerbjudande som omfattar logistikpersonal, digitalt leveransplaneringsverktyg, samlastning och mellanlagring av byggmaterial. Planerade och samlastade transport- flöden ger både effektivitets- och miljövinster. Aktiviteter 2024 • Material: Swerock provgjöt ECO-Betong i utomhusmiljö med 60 procent slagg. Resultatet blev ett lägre klimatavtryck genom att man höjde betongens vattencementtal och ersatte nästan 60 procent av cementen med Merit. De nya recepten har tidigare testats i labbmiljö med mycket goda resultat och målet är att använda betongen i verk- liga byggprojekt. • Material: Byggelement introducerade ytterligare ECO-Prefabproduk- ter där 60 procent av cementen ersatts med Merit. • Material: Peab har skrivit avtal med Benders om att öppna en ny terminal i Uddevalla för lagring av det alternativa bindemedlet Merit som minskar koldioxidavtrycket i betong. • Material: Swerock genomförde vid sin fabrik i Malmö den första gjutningen av fabriksbetong med ett nära noll utsläpp av koldioxid med hjälp av Cemvisions cirkulära bindemedel från restprodukter. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 54 Miljö54 Miljö54 Miljö54 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi Gjutningen i Malmö föregicks av en lång tid av laboratorietester för att hitta rätt betongrecept som bland annat säkerställer betongens färska egenskaper och hållfasthetstillväxt över tid. Peab är delägare i Cemvision. • Transporter: Swerock tog ytterligare steg i elektrifieringen av sin fordonsflotta genom att sätta två nya ellastbilar i drift i Göteborg och Skåne. Det innebär minskat buller och lägre utsläpp av växthusgaser. Lastbilarna kommer att transportera hyrliftar och de laddas under natten och kan även snabbladdas dagtid vid behov. • Transporter: Lambertsson Kran investerade i en 50 tons mobilkran, där kranen körs på el. Detta är den första i Sverige i sitt slag och ytterligare ett steg i att elektrifiera bolagets fordonsflotta. Motorn som används för att flytta kranen går på HVO och hydraulsystemet drivs med biologisk miljöolja. • Energi: Peab lanserade det nya konceptet för byggarbetsplatser – ECO-byggarbetsplatsen – med krav på lägre energiförbrukning och miljöbelastning. Målet är att minska avtrycket på miljön från en bygg- arbetsplats genom styrmedel och riktlinjer för såväl energi, avfall och vattenhantering som logistik och arbetsmaskiner. ECO-byggarbets- platsen är en tilläggstjänst som i projekteringsskedet går att arbeta in i Peabs alla bygg- och anläggningsprojekt. I ett standardprojekt beräk- nar r vi kunna minska energiförbrukningen med cirka 25 procent. Fokus framåt Vårt fokus framåt är att arbeta vidare med att genomföra de aktiviteter som är beslutade i handlingsplanen för klimatfärdplanen för att vi ska nå våra kort- och långsiktiga klimatmål. Koldioxidintensitet, egen produktion (Scope 1 + 2) Koldioxidintensitet, insatsvaror och köpa tjänster (Scope 3) 0 20 40 60 80 100 120 2030202420202015 % NulägeMål NulägeMål 0 20 40 60 80 100 120 2030202420202015 Mål och mätetal Växthusgasintensitet År 2045 ska Peab vara klimatneutralt. Peab har sedan 2021 delmål för växt- husgasintensitet fram till 2030, mätt som utsläpp av växthusgaser (CO 2 e) i förhållande till verksamhetens omsättning. Målen för koldioxidintensitet är uppdelade på Scope 1+2 (bränsle- och energianvändning i egen produk- tion) samt Scope 3 (insatsvaror och köpta tjänster). Målet för Scope 1+2 är att till 2030 minska koldioxidintensiteten med 60 procent, jämfört med basåret 2015. Utfallet för 2024 var en reduktion med 50 procent. Målet för Scope 3 är att till 2030 minska koldioxidintensiteten med 50 procent, jämfört med basåret 2015. Utfallet för 2024 var en reduktion med 12 procent. Utfallet efter 2024 visar att utvecklingen går åt rätt håll, om än i olika grad. Den produktion vi själva har kontroll över är vi på god väg att ställa om, men utmaningen är större när vi är beroende av andra aktörer för att sänka våra koldioxidavtryck. Därför är det avgörande att vi fortsätter att ställa tydliga och hårda krav på våra leverantörer och underentreprenörer samt att vi visar på olika klimatförbättrande vägval för att få ned utsläppen. Högre andel ECO-produkter i verksamheten bidrar till minskningen, samti- digt som den positiva effekten dämpas av den i Sverige från och med 2024 förändrade reduktionsplikten. Det kan även finnas viss eftersläpning av revidering av emissionsfaktorer till följd av den ändrade reduktionsplikten på våra bränslerelaterade produkter. Vi arbetar aktivt med att öka kvaliteten i våra mätningar av utsläpp av växthusgaser, inte minst i Scope 3-redovisningen, och vi har också ökat omfattningen av rapporterade data under 2024. NulägeMål 0 20 40 60 80 100 202620252024202320222021202020192018201720162015 Energiintensitet Peab har sedan 2021 även ett mål för energiintensitet, mätt som total ener- gianvändning (alla energislag) i förhållande till verksamhetens omsättning (kWh/MSEK). 2021–2023 var målet att minska energiintensiteten med 15 procent fram till 2023, jämfört med basåret 2015. För affärsplaneperioden 2024–2026 skärpte vi målet till en minskning med 30 procent fram till 2026, jämfört med basåret 2015. Utfallet för 2024 var en reduktion med 22 procent. Energiintensitet PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 55Miljö 55Miljö 55Miljö 55 MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi Vi arbetar med att skapa en systematisk och digitaliserad hantering av Peabkoncernens klimatdata. Arbetet omfattar systemstöd och processer för insamling och analys av data kopplat till köpta produkter och tjänster. Syftet är att öka tillgängligheten, transparensen och kvaliteten för att kunna möta ständigt ökande rapporteringskrav från såväl myndigheter som kunder och finansaktörer. Förutom att vi slog fast Peabs omställnings- plan som vi kallar Klimatfärdplanen under 2023, så beslutade koncernled- ningen även om det andra utvecklingsprogrammet Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja, som innefattar arbetet med digitalisering av miljödata. Utsläpp av växthusgaser För att säkerställa att våra mål för utsläppsminskningar är vetenskapligt baserade, redovisar Peab de metoder och scenarier som använts för att fastställa dessa mål. Vi bedömer också framtida utvecklingar, som föränd- ringar i försäljningsvolymer, kundpreferenser och nya teknologier samt hur dessa faktorer kan påverka både utsläpp och minskningar av dessa. För att mäta framsteg har vi etablerat ett representativt baslinjevärde som inkluderar alla relevanta aktiviteter och fångar verksamhetens växt- husgasutsläpp och energiförbrukning. Färdplanen för fossilfri bygg- och anläggningssektor utgår från referensåret 2015, vilket Peab också har valt att utgå från. I takt med att datakvaliteten förbättras och en större del av verksamheten inkluderas, uppdateras baslinjeberäkningen för att relatio- nen mot aktuell uppföljning fortsatt ska vara densamma. När Peab fortsätter att samarbeta med leverantörer och underentrepre- nörer möjliggör det ett robust baslinjevärde, en effektiv spårning av fram- steg och informerat beslutsfattande för att nå de uppsatta målen avseende ustläpp av växthusgaser. Peab har upprättat instruktioner om vilka energi- och emissionsfaktorer som ska användas i koncernen med syftet att uppnå enhetlig beräkning av energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Faktorer väljs ut enligt prioriteringsprincipen om att i första hand använda faktiska faktorer från leverantör och som sista val handelsnormer, vilka återfinns tillsammans med källhänvisning i separat dokument. För att beräkna vårt CO 2 -avtryck använder vi oss av ED-appar (Environ- ment Data). Här analyserar vi detaljerad klimatinformation på fakturor inom Scope 1 och 2. Det som inte inkluderas i ED tas fram manuellt genom insamling hos leverantörer. För Scope 3 använder vi estimerade mängder som är kontobaserade eller gör manuell insamling hos leverantörer. Datan sammanställs i platt- formen Sustainability Manager. Peab arbetar med digital utveckling där vi ser potentialen att inkludera mer i exempelvis ED från framtida digitala följesedlar via vårt fakturasys- tem E-handla. Peab har under 2024 fortsatt att förfina processen för insamling av data. Förändringar i energianvändningen, som utgör en grund för beräkning av utsläpp av växthusgaser, beskrivs i avsnittet ”Energianvändning”. I första hand har leverantörsspecifika uppgifter använts för beräkning av utsläpp av växthusgaser (CO 2 e). Standardschabloner för emissionsfaktorer har använts där leverantörsspecifika data saknas. Scope 1 (bränsleanvändning): Utsläppen av växthusgaser från bränsleanvändning har beräknats med hjälp av emissionsfaktorer från Peabs bränsleleverantörer, nationell statistik eller uppgifter från energibranschorganisationer. Beräkningen av växthusgasutsläpp speglar Peabs faktiska utsläpp för sammansättningen av de bränslen som Peab har köpt, inte genomsnitt för den reduktions- pliktiga bränslevolymen. Översyn av använda schabloner genomförs årligen. Utsläppen av växthusgaser i Scope 1 för 2024 har ökat med 1,5 procent jämfört med 2023 och beror på förändringen i reduktionsplikten för bränslen i Sverige. Det kan även finnas viss eftersläpning av revidering av emissionsfaktorer till följd av den ändrade reduktionsplikten på våra bränslerelaterade produkter. Scope 2 (annan energianvändning): Utsläpp av växthusgaser enligt den platsbaserade beräkningsmetoden (Location-based) har beräknats med emissionsfaktorer från AIB – Produk- tionsmix (2023), nationell statistik eller uppgifter från energibranschor- ganisationer. Utsläpp av växthusgaser för 2024 enligt den platsbaserade beräkningsmetoden har minskat med 30 procent jämfört med 2023. Det beror huvudsakligen på ändrade emissionsfaktorer på elektricitet. Utsläpp av växthusgaser enligt den marknadsbaserade beräkningsme- toden (Market-based) har i första hand beräknats med emissionsfaktorer insamlade från energileverantörer. I de fall emissionsfaktorer från leveran- tör inte varit tillgängliga har AIB – Residualmix (2023) använts för elektrici- tet och nationell statistik eller uppgifter från energibranschorganisationer för fjärrvärme och fjärrkyla. Utsläpp av växthusgaser för 2024 enligt den marknadsbaserade beräkningsmetoden har minskat med 2,4 procent jämfört med 2023. Scope 3 (insatsvaror och köpta tjänster): Omfattningen på vad som mäts och redovisas inom Scope 3 har utökats från och med 2021 och Peab fortsätter att arbeta vidare med att öka fullständigheten i Scope 3-rapporteringen enligt GHG-protokollet (Green- house Gas). Avgränsningen av rapporteringen inom Scope 3 baseras på en bedömning av såväl miljöpåverkans omfattning som förutsättningarna för att mäta den. Av GHG-protokollets 15 utsläppskategorier redovisar Peab följande utsläppskategorier, med vissa avgränsningar som beskrivs nedan. 1. Köpta produkter och tjänster 4. Uppströms transport och distribution 5. Avfallshanteringstjänster 6. Tjänsteresor Köpta produkter och tjänster avser material som Peab har köpt in till verksamheten, material levererat via underentreprenörer samt köpta arbetsmaskintjänster. Uppströms transporter och distribution innefattar transporttjänster Peab köpt av tredje part. Beräkning av växthusgasutsläpp från köpta produkter och tjänster samt uppströms transporter och distribu- tion baseras på estimerade mängder. Emissionsfaktorerna är inhämtade från leverantörer och i de fall dessa uppgifter inte varit tillgängliga baserar vi emissionsfaktorerna på schabloner från Transportstyrelsen, Natur- vårdsverket och DEFRA. Andelen ECO-produkter har ökat, samtidigt som minskningen har dämpats av den förändrade reduktionsplikten på bränsle i Sverige. Utsläpp av växthusgaser från genererat avfall har beräknats med ett verktyg utvecklat av avfallsbranschen, där hänsyn tas till klimatpåverkan från avfallstransporter. Utsläppen från genererat avfall minskade med 29 procent för 2024 jämfört med 2023. Förändringar och variationer i mäng- den avfall mellan år beror till stor del på variationer i antal projekt samt omfattning och utformning av projekt som Peab haft under det aktuella rapporteringsåret. Utsläpp av växthusgaser från tjänsteresor inkluderar de tåg- och flygresor som bokas via Peabs reseleverantörer och CO 2 e–uppgifterna är insamlade direkt från leverantörerna. Utsläppen från flygresor utgör 1 444 ton CO 2 e, medan utsläppen från tågresor endast utgör 0,3 ton CO 2 e för 2024. Växthusgasutsläpp från tjänsteresor har ökat jämfört med 2023. Under 2024 ökade antalet tjänsteresor med flyg, medan tjänsteresor med tåg minskade. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 56 Miljö56 Miljö56 Miljö56 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi Icke förnyelsebart bränsle 70% (77%) Förnyelsebart bränsle 30% (23%) Ton CO 2 e 2024 2023 2022 Scope 1 176 000 173 000 216 000 Utsläpp 176 000 173 000 216 000 Scope 2 (marknadsbaserad beräkningsmetod) 14 500 15 000 16 000 Platsbaserad beräkningsmetod 4 500 6 000 7 000 Marknadsbaserad beräkningsmetod 14 500 15 000 16 000 Scope 3 910 000 936 000 1 100 000 Tjänsteresor (flyg & tåg) 1 444 1 005 1 236 Avfallshantering inkl. avfallstransport (exkl. schaktmassor) 63 000 88 000 68 000 Insatsvaror och köpta tjänster 845 500 847 000 1 000 000 Total mängd utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserad beräkningsmetod) 1 117 000 1 120 000 1 332 000 Notera att CO 2 e-värdena är avrundade och att summeringar därför kan avvika. Energianvändning Peab har under 2024 fortsatt att förfina sin process för insamling av energi- data. Redovisade data för elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla täcker in alla de största leverantörerna som tillsammans står för mer än 90 procent av inköpsvolymen. Peab har inte använt ånga under 2024. Avseende bränsle har data från samtliga leverantörer inkluderats. Huvuddelen av statistiken är insamlad baserad på elektroniska fakturor. För de leverantörer som inte tillhandahåller elektroniska fakturor har statistik samlats in direkt från dessa. I första hand har leverantörsspecifika uppgifter om produkterna använts för beräkning av energi från bränsle. Omvandlingsfaktorer för bränsle har uppdaterats samt justerats för att reflektera reduktionsplikten. Standard- schabloner för omvandlingsfaktorer, baserat på nationell statistik och information från leverantörer, används där leverantörsspecifika data sak- nas. En översyn av använda schabloner görs årligen. Användningen av flytande bränsle och gas ökade med åtta procent 2024 jämfört med 2023 och användningen av förnyelsebart ökade med sju pro- cent under 2024. Användningen av elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla är på ungefär samma nivå under 2024 jämfört med 2023. Användningen 2024 av förnyelsebar elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla var densamma som 2023. Förändringen i total energianvändning mellan åren beror främst på projektens utformning. Total energianvändning 1 091 000 (1 022 000) MWh * Användningen av fjärrkyla utgör en liten del av den totala energianvändningen. Procent av total bränsleanvändning som är förnybart, 2024 Primära bränsletyper 2024, MWh Övriga bränsletyper 2024, MWh 0 250 000 500 000 750 000 1 000 000 1 250 000 202420232022 FjärrvärmeElektricitet Fjärrkyla Icke förnyelsebart bränsle Förnyelsebart bränsle Icke förnyelsebart bränsleFörnyelsebart bränsle 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Tunga bränsleoljorGasEldningsoljaDieselBioolja Mvh 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 HVO100Bensin Mvh Icke förnyelsebart bränsleFörnyelsebart bränsle MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 57Miljö 57Miljö 57Miljö 57 Miljöcertifiering av byggnader Tabellen visar antal erhållna certifieringar uppdelat per certifieringsnivå. För Miljöbyggnad och BREEAM kan det vara den preliminära certifieringen som visas. Statistiken inkluderar både projekt i egen regi, där Peab ansva- rar för certifieringen, och projekt som Peab bygger åt beställare. Totalt uppgick antalet certifieringar till 41 (56) under 2024. Certifieringar 2024 2023 2022 Svanen 25 27 15 Miljöbyggnad 10 18 13 Guld 0 2 1 Silver 10 16 11 Brons 0 0 1 Leed 0 3 2 Platinum 0 2 1 Gold 0 1 1 Silver 0 0 0 BREEAM 4 4 5 Outstanding 0 0 0 Excellent 3 1 1 Very good 1 3 2 Good 0 0 2 Well Building Standard 0 1 1 NollCO 2 2 1 1 BREEAM Infrastructure (tidigare CEEQUAL) 0 2 0 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 58 Miljö58 Miljö58 Miljö58 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi Miljö E2 Föroreningar Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab Förorening av luft Förorening av vatten Förorening av mark Levande organismer och livsmedelsresurser ✓ Ämnen som inger betänkligheter ✓ Ämnen som inger mycket stora betänkligheter Mikroplast ESRS PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 59Miljö 59 Aktiviteterna som Peabs verksamhet och dess värdekedjor ger upphov till medför föroreningar i olika faser i livscykeln. Föroreningar kan skada människors hälsa och miljön, medföra skador på materiell egendom eller till exempel försvåra möjligheterna att dra nytta av naturens ekosystemtjänster. Vid bedömning av påverkans- och finansiell väsentlighet fastställer vi två underämnen som väsentliga: ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Peab använder i produktionen ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter separat, i blandningar eller i varor. Dessa avser kemikalier eller material som kan utgöra risker för hälsa och/eller miljö. Det kan handla om ämnen som är cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska (CMR), eller har persistenta, bioackumu- lerande och toxiska (PBT) egenskaper. De ämnen som inger betänkligheter, inklusive de som inger mycket stora betänkligheter, regleras bland annat genom de europeiska REACH- och CLP-regleringarna som syftar till att skydda människors hälsa och miljön. REACH kräver registrering, utvärde- ring, godkännande och begränsning av kemikalier, medan CLP standardi- serar klassificering, märkning och förpackning av kemikalier. När det gäller Peabs verksamhet och ämnen som inger betänklig heter eller ämnen som inger mycket stora betänkligheter, följer här några exem- pel längs värdekedjan på ämnen det skulle kunna handla om: Uppströms: Användning av kemikalier i produktionsprocesser, såsom beläggningsmaterial för att skydda ytor Egen verksamhet: Kemiska produkter som rengöringsmedel, lim eller målarfärg i byggproduktion Nedströms: PVC och andra plaster vid återvinning av olika byggnadsmate- rial, emissioner från färg i byggnader Väsentlighetsprocessen För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till föroreningar i vår egen verksamhet och våra värdekedjor har vi arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsanalysen för E2 föroreningar per värdekedja och land och därefter konsoliderat bedöm- ningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella grupperna har i huvudsak bestått av specialister inom föroreningar och kemikalier från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet. Funktionen icke- finansiell rapportering har samordnat processen avseende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Peab och föroreningar Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Ämnen som inger (mycket stora) betänkligheter Uppströms/ Egen verksamhet/ Nedströms Användning av kemikalier och skadliga ämnen under produktion eller risk för använd ning av förbjudna ämnen • Risk för negativ påverkan på hälsa och miljö. • Försämrar möjligheten till återvinning och återbruk vid renovering eller rivning. • Kan innebära miljöbrott samt ge juridiska och ekonomiska påföljder. • Kan skada förtroendet för verksamheten. Tabellen ovan ger exempel på väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förekommer i Peabs egen verksamhet, liksom uppströms och nedströms i värdekedjan. Den är inte heltäckande. Så arbetar vi Peab har ett ansvar att skydda människor och miljön från skadlig expo- nering, såväl under produktions- som användarfasen. Att inte blanda in ämnen som inger betänkligheter i material är dessutom en förutsättning för att kunna skapa cirkulära resurseffektiva flöden. Det som är skadligt eller farligt ska helt enkelt aldrig komma in i verksamheten. Ett av Peabs tre miljömål är att vi senast år 2030 ska ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter. Målet är beslutat av koncernledningen och omfattas av mätetal, mätmetoder och strategiska förbättringsområden. Det bryts ner i delmål och konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas specifika förutsättningar och utmaningar. Ansvar och policyer Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrå- gorna, inklusive frågan om föroreningar, i nära samverkan med affärs- områdenas miljöchefer och specialister. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer i affärsområdena att fatta beslut om frågor avseende föroreningar för att omsätta planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i arbetet. I koncernen finns det så kallade kemikalierådet som har till syfte att säkerställa helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller koncerngemensamma frågeställningar. Peab har ett regelverk som beskri- ver hur vi arbetar med substitution av miljö- och hälsofarliga produkter samt en tidplan för utfasningen av ämnen som inger betänkligheter. Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett lednings- system som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I ledningssystemet finns rutiner som beskriver hur Peab förebygger och kontrollerar användande av kemikalier. Miljöledningssystemet är integrerat i verksamhetslednings- systemet, vilket bland annat innefattar Peabs miljöpolicy där vi uttrycker målet att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter De fyra affärsområdena ansvarar för implementering och efterlevnad av ledningssystem och poli- cyer i det dagliga arbetet. För ämnen som inger betänkligheter finns förebyggande åtgärder beskrivna för till exempel förvaring, märkning och hantering av kemiska produkter, till exempel genom att beakta behållarens material, uppsam- lingskärl/invallning, förvaringens placering och utformning samt tillgänglig saneringsutrustning. I enlighet med gällande lag har vi rutiner för att riskbedöma kemiska produkter innan de hanteras, för att förebygga skadlig påverkan på männ- iskors hälsa eller miljön. Vi har koncernövergripande nödlägesrutiner för hur vi ska agera vid hän- delse av olycka eller nödsituation. Syftet med rutinerna är att identifiera och förebygga miljörisker samt att planera nödlägesberedskap så att vi kan handla snabbt och korrekt i händelse av olycka eller nödsituation. Nödlä- gesrutinen innefattar bland annat checklista för hantering av miljöolycka samt instruktion för att rapportera miljöolycka eller miljötillbud. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 60 Miljö60 Miljö60 Miljö60 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi Arbetssätt och fokusområden Våra förutsättningar för att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter avgörs till stor del av att vi fattar rätt beslut från början. För att fasa ut dessa produkter tar vi vid produktval hjälp av miljöbedömningssystem, såsom Byggvarubedömningen, Basta och Cobuilder. Vi utvecklar våra metoder och system för att styra inköpen mot bättre produktval, till exempel genom att integrera information om miljöbedömning och miljömärkning i våra inköpsprocesser. För produktval har vi även en rutin och instruktion som beskriver tillvägagångssätt för att välja produkter. Vi arbetar efter en substitutionstrappa och har tydliggjort de kriterier som ligger till grund för att fasa ut ämnen och produkter som inger betänk- ligheter och mycket stora betänkligheter. Till stöd har vi även implemen- terat digitala kemikaliehanteringssystem för att underlätta uppföljning och styrning av kemikalieanvändningen och att vi arbetar med rätt sub- stitution, liksom ett digitalt verktyg som visualiserar hur vi ligger till med utfasningen av farliga produkter. Vi har även påbörjat arbetet med att i våra inköpssystem begränsa kemiska produkter som innehåller farliga ämnen enligt Peabs utfasningskriterier. Utöver koncerngemensamma rutiner finns verksamhetsspecifika rutiner och checklistor för att hantera specifika risker inom olika verksamheter kopplat till ämnen som inger betänkligheter. Delar av företagets verksamhet utgör tillståndspliktig verksamhet. Det innebär att vi enligt gällande miljölagstiftning måste ansöka om miljötill- stånd för att bedriva sådan verksamhet. Inför ansökan om tillstånd upp- rättar vi miljökonsekvensbeskrivningar, där vi genomlyser verksamheters miljöpåverkan. Betydande miljöpåverkan regleras sedan i tillståndet, till exempel genom begränsningar i verksamhetens omfattning eller särskilda villkor vi måste förhålla oss till för att minimera vår negativa miljöpåverkan och skydda människors hälsa. Inför miljöprövningar genomför vi sam- rådsprocesser för att involvera berörda parter och samla in synpunkter på planerade verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön. Fokus framåt Vi arbetar vidare utifrån slutsatserna i den genomförda dubbla väsent- lighetsanalysen med avseende på föroreningar. Det handlar såväl om att fortsätta utveckla processer och arbetssätt som vår förmåga att rapportera i enlighet med upplysningskraven i CSRD-lagstiftningen. Ett exempel är att vi har för avsikt att göra en översyn av Peabs miljöpolicy för att utvärdera behovet av styrning avseende föroreningar. Mål och mätetal För att nå målet att senast år 2030 ha fasat ut miljö- och hälsofarliga pro- dukter har vi slagit fast ett delmål fram till 2026: • Andel unika kemiska produkter som uppfyller Peabkriterierna ska uppgå till >70 %. Peabkriterierna baseras på EU-lagstiftningen och är i linje med Basta, som är ett marknadsledande miljöbedömningssystem för produkter i Sverige. Målet mäts som antal kemiska produkter som uppfyller Peabkriterierna i relation till totalt antal registrerade produkter. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 61Miljö 61Miljö 61Miljö 61 Miljö E3 ESRS Vatten och marina resurser Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab Vattenförbrukning ✓ Vattenuttag Utsläpp av vatten Vattenutsläpp i haven Utvinning och användning av marina resurser PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 62 Miljö62 Miljö62 Miljö62 Miljö Peabs verksamhet och dess värdekedjor tar vatten i anspråk och påverkar marina resurser. Vid bedömning av inverkans- och finansiell väsentlighet är det underämnet vattenuttag vi slår fast som väsentligt för Peab, det vill säga mängden vatten vi tar från olika källor för användning i verksam- heten. Stora vattenuttag av grundvatten kan till exempel leda till att närlig- gande brunnar och vattendrag som försörjs med grundvatten sinar, att våt- marker och magasin torkar ut och att det blir sättningar i byggnader bero- ende på förändringar i jordlagerförhållanden. Peabs påverkan och hante- ringen av risker finns framför allt i områden med potentiell vattenbrist och vattenstress (där efterfrågan på vatten överstiger tillgänglig mängd eller att vattenkvaliteten är bristfällig) och omfattar hela värdekedjan. Riskerna kan också vara allt från brister på dricksvatten till påverkan på biologisk mång- fald. I verksamheten förekommer påverkan på vattenuttag huvudsakligen i vår produktion, materialproduktion, kylning, användning av processvatten samt påverkan på vatten- och avloppssystem. Till exempel är våra betong- relaterade verksamheter beroende av vatten, vår råvaruförsörjning påver- kar grundvattnet och produktionen i vår entreprenadverksamhet använder vatten till olika syften, såsom dammbekämpning och avspolning. Inom vår industriverksamhet, till exempel, utreder vi alltid vattenfrågan i samband med ansökan om tillstånd till täktverksamhet. När det gäller Peabs verksamhet och vatten och marina resurser följer här några exempel längs värdekedjan på aktiviteter som innebär vattenut- tag och har eller kan ha påverkan: Uppströms: Brytning av järnmalm, framställning av cement, odling av trä, industrier för massa, papper, kemikalier, stål- och metallverk samt vatten för energiproduktion i termiska kraftverk. Egen verksamhet: All vattenanvändning i verksamheten, inklusive kranvatten och arbeten vid till exempel grundläggning och bygg- och insatsvaruproduktion. Nedströms: Privatpersoners användning av vatten i fastigheter, påver- kan på val av VA-system och behov av reningsverk, vattenreservoarer eller liknande infrastruktur. Vatten och marina resurser har koppling till FN:s 14:e globala mål för hållbar utveckling: Hav och marina resurser. Väsentlighetsprocessen För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till vat- ten och marina resurser i vår egen verksamhet och våra värdekedjor har vi arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsanalysen för E3 vatten och marina resurser per värdekedja och land och därefter kon- soliderat bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunk- tionella grupperna har i huvudsak bestått av miljö- och klimatspecialister från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet. Funktionen icke- finansiell rapportering har samordnat processen avseende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskriv- ningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Peab och vatten och marina resurser Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Vattenuttag Uppströms Framställning av insatsvaror och råmate- rial, t.ex. kalkbrytning och stålframställning • Kan bidra till vattenbrist. Påverkan på grundvattennivåer. • Våtmarker och magasin kan påverkas. Egen verksamhet Vattenanvändning inom bygg- och insats- varuproduktion, t.ex. vid framställning av betong. Påverkan vid grundläggningsarbeten. • Kan bidra till vattenbrist. Påverkan på grundvattennivåer. • Våtmarker och magasin kan påverkas. • Risker avseende sättningar i byggnader och konstruktioner. Nedströms Vattenanvändning i fastigheter • Påverkan på dagvatten. Resurseffektiv vattenhantering, t.ex. lokal dagvattenhantering, återvinning av regnvatten och installationer som minskar vattenuttaget. Tabellen ovan ger exempel på väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förekommer i Peabs egen verksamhet, liksom uppströms och nedströms i värdekedjan. Den är inte heltäckande. Så arbetar vi Ansvar och policyer Ett av våra tre miljömål är att vi senast år 2040 ska ha en helt resurseffektiv verksamhet. I resurseffektivitet ingår även vatten och marina resurser. Kon- cernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrågorna, inklusive frågan om vatten och marina resurser, i nära samverkan med affärsområdenas miljöchefer och -specialister. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer i affärsområdena att fatta beslut om frågor avseende vatten och marina resurser för att omsätta planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i arbetet. Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett lednings- system som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I ledningssystemet finns processer som beskriver hur vi arbetar med vatten. Miljöledningssystemet är integrerat i verksamhetsledningssystemet, vilket bland annat innefattar Peabs miljöpolicy. De fyra affärsområdena ansvarar för implementering och efterlevnad av ledningssystem och policyer i det dagliga arbetet. Aktiviteter 2024 • Vi har arbetat med vårt erbjudande om mobila vattenreningsanläggningar. • Vi har lanserat erbjudandet ECO-Byggarbetsplatsen för byggarbets- platser som innehåller krav på digital uppföljning av vattenuttag i byggproduktionen. Fokus framåt I samband med den dubbla väsentlighetsanalysen identifierade vi inte bara affärsområdenas och dotterbolagens potentiella och faktiska påverkan, risker och möjligheter på vatten och marina resurser, utan även behov av utförligare informationsunderlag. Vi ser ett behov av att inom delar av verk- samheten mer ingående analysera vattenfrågan. Likaså har vi för avsikt att göra en översyn av Peabs miljöpolicy för att utvärdera behovet av styrning avseende vatten och marina resurser. I förlängningen syftar det fortsatta arbetet till att utifrån slutsatserna i den dubbla väsentlighetsanalysen arbeta vidare med såväl processer och arbetssätt som vår förmåga att rap- portera i enlighet med upplysningskraven i CSRD-lagstiftningen. Mål och mätetal Vi har inte definierat mål eller mätetal, men har för avsikt att utvärdera behovet av dessa i det fortsatta arbetet. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 63Miljö 63Miljö 63Miljö 63 Miljö E4 ESRS Biologisk mångfald och ekosystem Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab Direkta påverkansfaktorer Klimatförändring ✓ Förändrad markanvändning och förändrad sötvattens- och havsvattensanvändning ✓ Direkt exploatering Invasiva främmande arter Förorening Övriga Konsekvenser för arters tillstånd Arters populationsstorlek, negativt Arters populationsstorlek, positivt Arters risk för globalt utdöende Ekosystems omfattning och tillstånd Markförstöring Ökenspridning ✓ Hårdgörning av mark Konsekvenser för och beroende av ekosystemtjänster PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 64 Miljö64 Miljö64 Miljö64 Miljö Biologisk mångfald och ekosystem innebär en variation inom arter, mellan arter och olika typer av livsmiljöer och är avgörande för naturens och därmed människans välfärd. Peabs verksamhet och aktiviteterna i våra vär- dekedjor påverkar den biologiska mångfalden och ekosystem. Till exempel kan de innebära ingrepp i naturen med risk för att arter trängs undan. Vid bedömning av inverkans- och finansiell väsentlighet är det följande unde- rämnen inom direkta påverkansfaktorer och ekosystems omfattning och tillstånd vi slår fast som väsentliga: • Direkta påverkansfaktorer: Förändrad markanvändning och förändrad sötvattens- och havsvattensanvändning • Direkta påverkansfaktorer: Direkt exploatering • Ekosystems omfattning och tillstånd: Hårdgörning av mark När det gäller Peabs verksamhet och biologisk mångfald och ekosystem, följer här några exempel längs värdekedjan på aktiviteter som har eller kan ha påverkan: Uppströms: Råoljeutvinning, kalkbrytning, gruvdrift av till exempel järn- malm, stålframställning samt skogsbruk Egen verksamhet: Byggnation, täktverksamhet, hårdgörning av mark genom asfaltering av ytor eller konstruktioner av betong Nedströms: Infrastruktur vi anlägger, som vägar och järnvägar samt fastigheter vi bygger Biologisk mångfald och ekosystem har koppling till FN:s 15:e globala mål för hållbar utveckling: Ekosystem och biologisk mångfald. Väsentlighetsprocessen För att utvärdera påverkan, risker och möjligheter i relation till biologisk mångfald och ekosystem i vår verksamhet och våra affärsmodeller har koncernens råd för biologisk mångfald varit delaktig i den koncernöver- gripande väsentlighetsanalysen. Arbetet har skett i enlighet med beskriv- ningen av väsentlighetsprocessen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49 och med hjälp av tredje part specialiserad på området. Analysen genomfördes med hjälp av den så kallade LEAP-metoden, som är vedertagen för analyser av biologisk mångfald och ekosystem. Förutom en nulägesanalys innefattar analysen även rekommendationer och ligger därför till grund för en färd- plan fram till år 2030 för Peabs arbete med biologisk mångfald och ekosys- tem, som är under framtagande. I det första steget tog vi fram ett kartunderlag där vi placerade Peabs verksamhetsställen – framför allt täkter, asfaltverk och betongfabriker där verksamhet bedrivs under lång tid och som har påverkan på biologisk mångfald och ekosystem – på landspecifika kartor. Därefter analyserade vi vilka av verksamheterna som ligger inom en kilometer från skyddade naturområden. För bygg- och anläggningsprojekt med mer temporära verksamhets- ställen, såsom väg- och husbyggen samt byggrätter har vi inte genomfört motsvarande analys. Påverkan, risker och möjligheter på biologisk mång- fald och ekosystem från entreprenadprojekt hanteras huvudsakligen av projektspecifika kund- och lagkrav. Andra verksamheter med stationära verksamhetsställen, framför allt uthyrningsverksamhet, fabriker för prefabricerade betongelement och drift- och underhållsdepåer, har inte bedömts ha väsentlig påverkan på biologisk mångfald och ekosystem. Peab och biologisk mångfald och ekosystem Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Direkta påverkansfaktorer Uppströms Anspråkstagande av mark för råvaru- och kraftproduktion (byggnation och i drift) • Förändrad markanvändning och påverkan på land- och vatten- ekosystem, livsmiljöer och arter vid exempelvis gruvdrift och vattenkraftproduktion. • Utsläpp och föroreningar kan påverka den biologiska mångfalden. Egen verksamhet Anspråktagande av mark (t.ex. byggen, vägar, täkter) eller marina resurser (t.ex. hamnar) • Exploatering av jungfrulig mark som påverkar naturliga ekosystem. Egen verksamhet Återställande eller sanering av nyttjad mark eller täkter • Återställande eller sanering skapar förutsättningar för etablering av nya ekosystem Nedströms Anlagd infrastruktur och fastigheter • Anlagd infrastruktur, som vägar och järnvägar, samt fastigheter begränsar livsrummet och utgör barriär för växt- och djurliv. Ekosystems omfattning och tillstånd Egen verksamhet Asfaltering av ytor eller konstruktioner av betong • Hårdgörning av mark kan minska markens förmåga att absorbera vatten samt öka avrinning och erosion. Till exempel kan parke- ringsplatser och vägbyggen förhindra vatteninfiltration och skada naturliga habitat. Tabellen ovan ger exempel på väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förekommer i Peabs egen verksamhet, liksom uppströms och nedströms i värdekedjan. Den är inte heltäckande. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 65Miljö 65Miljö 65Miljö 65 Så arbetar vi Peab har ett ansvar för den biologiska mångfalden och ekosystem, såväl under produktions- som användarfasen. Ett av våra tre miljömål är att vi senast år 2040 ska ha en helt resurseffektiv verksamhet, vilket är fastsla- get av koncernledningen. I detta mål ingår att vi ska skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk mångfald vid exploatering av mark och naturresurser. Det pågår arbete dels med att i Peabs affärsmodeller och strategier än tydligare säkerställa beaktande av biologiska mångfald och ekosystem, dels med att utveckla ramverk med mätetal, mätmetoder och strategiska förbättringsområden såväl på koncernnivå som mer nedbrutet i verksamheten. Peabs mål är att senast år 2040 ha en 100 procent resurseffektiv verksamhet Ansvar och policyer Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrå- gorna, inklusive frågan om biologisk mångfald och ekosystem, i nära samverkan med affärsområdenas miljöchefer och -specialister. I koncernen finns det så kallade rådet för biologisk mångfald som har till syfte att säkerställa helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och koncern- gemensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer i affärsområdena att fatta beslut om frågor avseende biologisk mångfald och ekosystem för att omsätta planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i arbetet. Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett lednings- system som är miljöcertifierade enligt ISO 14001. I ledningssystemen finns processer som beskriver hur vi ska ta hänsyn till frågor avseende biologisk mångfald och ekosystem. Miljöledningssystemet är integrerat i verksam- hetsledningssystemet, vilket bland annat innefattar Peabs miljöpolicy där vårt mål är att arbeta långsiktigt för att minska vår negativa miljöpåverkan, effektivisera resursanvändningen och skydda miljön, inklusive den biolo- giska mångfalden. De fyra affärsområdena ansvarar för implementering och efterlevnad av ledningssystem och policyer i det dagliga arbetet. När vi miljöcertifierar byggnader, till exempel genom Svanenmärkning, innebär det att vi beaktar biologisk mångfald. Enligt Peabs rutiner ska verksamheten riskbedöma möjlig påverkan på biologisk mångfald och ekosystem innan projekt eller andra aktiviteter i verksamheten startas, för att förebygga skadlig påverkan på naturvärden. När nya områden ska tas i bruk eller befintliga områden utökas krävs enligt gällande lagstiftning att ingen oacceptabel negativ inverkan sker på biologiskt känsliga områden. Därför gör vi de utredningar och vidtar de försiktighetsåtgärder som krävs på varje aktuell plats. Arbetssätt och fokusområden Vi arbetar på olika sätt med att skydda och främja biologisk mångfald, inklusive bevarande av hotade arter, restaurering av skadade ekosystem och hållbar förvaltning av naturresurser. Konkret handlar det om allt från råvaruhantering, certifieringar, rutiner för att undvika, återställa och mildra negativa konsekvenser på den biologiska mångfalden och ekosystem till att hantera sociala konsekvenser relaterade till biologisk mångfald. Ibland lyckas vi till och med bidra till att öka bestånden i de miljöer där vi genomför projekt. Det sker till exempel genom att vi utvecklar grön och blå infrastruktur i direkt anslutning till projekten, såsom faunapassager och fiskomlöp. Våra förutsättningar för att skydda och bevara biologisk mångfald avgörs till stor del av att vi fattar rätt beslut från början. Dels eftersträvar vi att göra det i samband med ansökningar om miljötillstånd för egna anläggningar, dels är tidiga kunddialoger viktiga när det gäller entreprenadprojekt. Innan vi öppnar en täkt, till exempel, gör vi naturvärdes- och artbedömningar för att kunna avgöra om en plats är lämplig och vi identifierar eventuella skyddsåtgärder och upprättar allt fler biologiska mångfaldsplaner. Hittills har vi upprättat 15 mångfaldsplaner i Sverige. Samtidigt kan täkterna erbjuda unika livsmiljöer för många hotade arter och därmed innehålla högre naturvärden än omgivningen. Verksamheter som till exempel kan komma att påverka hotade arter utreder vi i samband med tillståndsprövningar. När det gäller markförstö- ring eller hårdgörning av mark hanterar vi vanligen eventuella negativa konsekvenser inom respektive projekt redan i samband med projektering och projektutveckling. Oavsiktliga negativa konsekvenser under produk- tion, såsom vattengenomsläpplighet och påverkan på dagvattenflöden, hanterar vi i den dagliga verksamheten. Vi arbetar aktivt tillsammans med leverantörer och tillverkare för att värna den biologiska mångfalden och ekosystem. Vi är även aktiva i en rad branschinitiativ för att utveckla kunskap och driva frågorna om biologisk mångfald och ekosystem tillsammans med andra i vår bransch. Till exempel har vi deltagit i två arbetsgrupper i ett branschgemensamt projekt som tagit fram ett praktiskt verktyg för att vär- dera effekterna av insatser kopplat till biologisk mångfald. Vi är medlem- mar i Business@Biodiversity Sweden, som är ett nätverk med fokus på bio- logisk mångfald och affärsnytta, i Aggregates Europes (UEPG) arbetsgrupp för biologisk mångfald, i Sveriges Bergmaterialindustris arbetsgrupp för biologisk mångfald och framtagande av färdplan för biologisk mångfald. Fokus framåt Arbetet med att ta fram en färdplan med aktiviteter för Peabs arbete med biologisk mångfald och ekosystem fortgår, liksom målformulering inom området. Ett led i detta är att göra en översyn av Peabs miljöpolicy för att utvärdera behovet av styrning avseende biologisk mångfald och ekosystem. Mål och mätetal Under 2024 var målet att göra en koncernövergripande kartläggning av Peabs påverkan på och av biologisk mångfald. Kartläggningen färdig- ställdes och utgör nu grunden för det fortsatta arbetet med att identifiera lämpliga mål och aktiviteter. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 66 Miljö66 Miljö66 Miljö66 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi Miljö E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ✓ Resursinflöden ✓ Resursutflöden ✓ Avfall ESRS PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 67Miljö 67Miljö 67Miljö 67 Peab och resursanvändning och cirkulär ekonomi Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Resursinflöde Uppströms Utvinning av jungfruliga resurser • Kalksten, järnmalm, råolja är exempel på jungfruliga och ändliga resurser som är avgörande i våra bygg- och anläggningsprojekt. Peab arbetar aktivt med att minimera och byta ut dessa råvaror. Uppströms Användning av förnybara resurser • Användning av till exempel förnybar energi eller resurser som går att återanvända, som returasfalt. Uppströms Tillgång till kritiska insatsmaterial • Cement, bitumen, alternativa bindemedel kan innebära försörj- ningsrisker då tillgången är begränsad till få leverantörer. Efter- frågan/utbud påverkar prisnivåer. Egen verksamhet Återbruk och användning av cirkulära produkter • Användning av cirkulära produkter som vår ECO-Ballast samt att vi använder en stor del returasfalt i vår asfaltproduktion bidrar till minskat uttag av jungfruliga resurser. Egen verksamhet Användning av jungfruliga resurser • Resurssmarta och materialeffektiva konstruktioner bidrar till mins- kat uttag av jungfruliga material och ökar kostnadseffektiviteten. Resursutflöde Egen verksamhet Återbruk och återvinning • Återbruk och återvinning ger upphov till nya cirkulära erbjudanden och bidrar till minskat uttag av jungfruliga resurser. • Reparationer och renovering förlänger livslängden. Nedströms Fastigheters påverkan över livscykeln • Användning av långlivade material kan förlänga livscykeln på infrastruktur och fastigheter • Effektiva och energismarta konstruktioner och installationer minskar energiförbrukningen. Avfall Egen verksamhet Spill, rivnings- och schaktmassor och annat avfall • Bygg- och anläggningsprojekt samt produktion av insatsvaror ger upphov till avfall som måste återbrukas, återvinnas eller deponeras. • Avfallshantering kan innebära ökade kostnader. Tabellen ovan ger exempel på väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förekommer i Peabs egen verksamhet, liksom uppströms och nedströms i värdekedjan. Den är inte heltäckande. Peabs verksamhet är materialintensiv. Det innebär att vi tar jungfruliga naturresurser i anspråk, som blir till insatsvaror och andra material och resurser i våra projekt. Miljöpåverkan kopplad till resursanvändning uppstår dock inte bara i Peabs egen verksamhet när vi tillverkar material, bygger och anlägger, utan i hela värdekedjan: hos andra aktörer som leve- rantörer, kunder, avfallsentreprenörer och andra tillverkande företag. När framtagna resurser inte återanvänds sker utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar vid transport och förbränning av avfall, samti- digt som mark tas i anspråk för lagring och deponering av avfall. Det utgör i sin tur risk för spridning av farliga ämnen till mark och vatten. Vi arbetar därför kontinuerligt med att minimera mängden avfall och i stället maxi- mera återanvändning och återvinning. Vår verksamhet och dess bredd innebär samtidigt att vi på olika sätt kan bidra positivt och arbeta med att se affärspotentialen i resursanvändning och cirkulär ekonomi, både avseende kostnader och intäkter. Vid bedömning av inverkans- och finansiell väsentlighet inom resursan- vändning och cirkulär ekonomi är samtliga underkategorier väsentliga för oss: • Resursinflöden • Resursutflöden • Avfall När det gäller Peabs verksamhet och resursanvändning och cirkulär eko- nomi, följer här några exempel längs värdekedjan på aktiviteter som har eller kan ha påverkan: Uppströms: Uttag av jungfruliga resurser, förbrukning och användning av förnyelsebara resurser, avfall vid produktion av byggnadsmaterial. Egen verksamhet: • Utvinning av jungfruligt material och cirkulära flöden, till exempel ballast och användning av återvunnen asfalt. • Användning av material i projekt, till exempel emballage, lastbärare och material för tillfälliga konstruktioner. • Spill, rivningsmassor, hantering och återanvändning av massor, deponi och förbränning. • Återbruk av rivningsmaterial. Nedströms: Utformning av byggnader och anläggningar påverkar resursanvändning och cirkularitet (till exempel lösningar för underhåll, livslängd, cirkulära material, konstruktioner som möjliggör återvinning och återbruk). PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 68 Miljö68 Miljö68 Miljö68 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi Resursanvändning och cirkulär ekonomi har koppling till FN:s 12:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbar konsumtion och produktion. Väsentlighetsprocessen För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till resursanvändning och cirkulär ekonomi i vår egen verksamhet och våra värdekedjor har vi arbetat i tvärfunktionella grupper med representa- tion av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsanalysen för E5 resursanvändning och cirkulär ekonomi per värdekedja och land och därefter konsoliderat bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella grupperna har i huvudsak bestått av specialister inom resursanvändning och cirkulär ekonomi från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet. Funktionen icke- finansiell rapportering har samordnat processen avseende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Så arbetar vi Peab har ett ansvar för sin resursanvändning och att främja cirkulär ekonomi i hela värdekedjan för att spara värdefulla naturresurser och samtidigt bidra till klimatmålet. Ett av våra tre miljömål är att vi senast år 2040 ska ha en helt resurseffektiv verksamhet, vilket är fastslaget av kon- cernledningen. Resurseffektivitetsmålet innebär bland annat att vi ska gå mot alltmer cirkulära affärsmodeller, optimera användningen av resurser och minimera uppkomsten av avfall. Vi har mål, mätetal och strategiska förbättringsområden när det gäller avfallsintensitet, källsorteringsgrad och faktisk återvinningsgrad samt ytterligare icke-målsatta nyckeltal, såväl på koncern- som affärsområdesnivå. I Peabs affärsmodeller och strategier ser vi möjligheterna med effektiv resursanvändning och främjande av cirkulära affärsmodeller. Ansvar och policyer Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrå- gorna, inklusive frågan om resursanvändning och cirkulär ekonomi, i nära samverkan med affärsområdenas miljöchefer och specialister. I koncernen finns det så kallade rådet för cirkularitet som har till uppgift att säkerställa helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller koncernge- mensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer i affärsområdena att fatta beslut om frågor avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi för att omsätta planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i arbetet. Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett led- ningssystem som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I ledningssystemet finns processer som beskriver hur vi arbetar med resursanvändning och cirkulär ekonomi. Miljöledningssystemet är integrerat i verksamhetsled- ningssystemet, vilket bland annat innefattar Peabs miljöpolicy. De fyra affärsområdena ansvarar för implementering och efterlevnad av lednings- system och policyer i det dagliga arbetet. Det finns bolagsspecifika rutiner och vägledningar gällande resurs- och avfallshantering för att styra det dagliga arbetet i verksamheten i riktning mot målet. När vi miljöcertifierar byggnader, till exempel genom Svanenmärkning, innebär det att vi beaktar resursanvändning och cirkulär ekonomi. När det gäller avfallshantering säkerställer vi att den är trygg och säker genom att kontrollera att avfallsentreprenörerna har erforderliga myndig- hetstillstånd för verksamheten innan vi skriver avtal. Arbetssätt och fokusområden Vi arbetar med att minska miljöpåverkan orsakad av avfall utifrån avfallshierarkin. Det betyder att vi i första hand strävar efter att minimera uppkomsten av avfall och i andra hand att styra det avfall som trots allt uppkommer mot förberedelse för återbruk eller materialåtervinning, såsom användning av returasfalt. Vi arbetar också för att minska avfallets farlighet och att öka användningen av återvunnet material i produkter vi producerar och använder, liksom möjligheten att återvinna produkterna efter användning. Vi eftersträvar en resurseffektiv produktion genom försiktighet med icke-förnybara resurser, effektiv användning av material, ansvarsfull hante- ring av restprodukter och arbetssätt som minskar avfall samt ökar graden av cirkularitet i verksamheten. Det handlar till exempel om att utforma resurseffektiva konstruktioner, minimera och återvinna spill, återbruka byggnadsmaterial och säkerställa att överblivet material används, hantera massor effektivt och cirkulärt, källsortera i högre grad för att skapa förut- sättningar för materialåtervinning samt att upphandla cirkulära produkter. Från avfall till cirkulära material När det gäller att ta vara på affärspotential inom resursanvändning och cir- kulär ekonomi erbjuder Peab till exempel ECO-Ballast till marknaden. Pro- dukten erbjuder likvärdiga egenskaper som jungfrulig ballast och är både kvalitetssäkrad och miljö- och hälsodeklarerad. ECO-Ballast kan användas för tillverkning av asfalt och betong eller som konstruktionsmaterial och är ett viktigt bidrag till det cirkulära samhällsbygget. I allt arbete som har med resursanvändning och cirkulär ekonomi att göra är innovation och design viktiga beståndsdelar. I byggverksamheten pågår det flera projekt med mål för återbruk där Peab tillsammans med kunden utforskar nya sätt att återbruka byggpro- dukter. Vi utvärderar löpande möjligheterna till cirkulära materialflöden, avseende såväl ingående råvaror till produktionen som återvinningsbarhet hos tillverkade produkter. Förutom ECO-Ballast är bindemedlet Merit, som baseras på slagg som är en biprodukt från stålindustrin samt användning av returasfalt i vår beläggningstillverkning andra exempel på cirkulära materialflöden. Tidiga dialoger med materialleverantörer är viktiga för att vi ska kunna använda fler produkter som innehåller ökad andel återvunnet material. Vi genomför leverantörsdialoger som syftar till att skapa handlingsplaner för ökad cirkularitet genom bland annat ökad andel återvunnet material i produkter och emballage. Peab har också avtal med återbruksaktörer som täcker in ett 70-tal orter och arbetar kontinuerligt för att hitta fler samarbetspartners. Inom byggverksamheten pågår flera projekt med återbruksfokus, till exempel Arctic Center of Energy i Skellefteå, Botaniska trädgården och förvaltningsrätten i Göteborg samt Varvsstaden i Malmö. Det ger viktiga erfarenheter för ett mer cirkulärt byggande. Inom Peabbo- laget Lambertsson utgår vi från den cirkulärekonomiska idén om att hyra i stället för att köpa till den eldrivna maskinparken och fossilfria transporter. Lambertsson har en omfattande portfölj av maskiner och tjänster som vi löpande förnyar och miljöanpassar i takt med att produkterna och tekno- login utvecklas. Med hjälp av så kallade våtsiktar bidrar Swerock till cirkulära material- flöden genom att uppgradera överskottsmassor till användbara produkter. Det minskar mängden överskottsmassor som läggs på deponi med upp till 80 procent. Inom anläggningsverksamheten arbetar vi allt oftare med så kallad in situ-sanering, som innebär sanering av förorenad mark och föro- renade muddermassor på platsen där de finns, i stället för att transportera bort massorna. Då minskar även behovet av transport av ersättningsmas- sor för utfyllnad. Enligt våra livcykelberäkningar kan in situ-sanering och stabilisering av förorenade massor ge upp till 80 procent lägre koldiox- idutsläpp. Under året har vi genomfört in situ-sanering bland annat på Bobergsgatan och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 69Miljö 69Miljö 69Miljö 69 Samverkan i fokus Peab har störst möjlighet att styra miljöpåverkans omfattning i den egna produktionen, men kan också påverka andra aktörers miljöpåverkan genom dialog, kravställning och vårt erbjudande av produkter och tjänster. Vi samarbetar även aktivt med leverantörer och tillverkare, i och utanför våra traditionella värdekedjor, för att kontinuerligt förbättra och utveckla resursanvändningen och de cirkulära materialflödena. Tre goda exempel är returasfalt, ECO-Ballast och återbruk i byggprojekt. Vi genomför miljödialoger med våra materialleverantörer där vi till exempel går igenom hur de arbetar med återvunnen råvara i sina produk- ter och i sina emballage, om de arbetar med lastbärare som kan gå i retur och om de planerar att utveckla cirkulära flöden. Vår målsättning är att genomföra en miljödialog vid ramavtalsupphandlingar inom kategorier av stor betydelse för miljön och att utifrån den sätta upp en handlingsplan för leverantören samt att följa upp den några gånger per år. Därtill är vi aktiva i olika initiativ för att utveckla kunskap och driva frå- gorna om resursanvändning och cirkulär ekonomi tillsammans med andra aktörer i vår bransch. Till exempel deltar vi i Byggföretagens referensgrupp som utvecklar branschens gemensamma resurs- och avfallsriktlinjer. Material- och avfallsflöden samt avfalls förebyggande åtgärder Aktuella avfallsflöden och material avfallet består av för Peab och byggbranschen: • I byggverksamheten är det de stora byggmaterialen som skapar de största avfallsflödena, såsom betong och andra mineraliska materi- alslag som trä och stål. Därtill uppkommer avfall från stomkomplette- ring, såsom gips och isolering. • Inom anläggningsverksamheten är de största avfallsmängderna rela- terade till schaktmassor. • Inom industriverksamheten uppkommer avfall i produktionsfasen av till exempel betong, stål och asfalt. Flöden uppströms beskriver materialströmmar till Peab, till exempel materialleveranser från leverantörer och överskottsmaterial från andra aktörer som tas emot för återvinning, medan flöden nedströms beskriver materialströmmar ut från Peab, till exempel färdiga produkter till kund, komponenter till återbruk hos annan aktör och avfall till extern avfalls- entreprenör. Peabs material- och avfallsflöden kan översiktligt beskrivas enligt figuren nedan. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 70 Miljö70 Miljö70 Miljö70 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi 1. Jungfruliga material Peab har en betydande verksamhet inom råvaruförsörjning, där vi förser samhället med nödvändiga konstruktionsmaterial, såsom ballast som till exempel används för järnvägsbyggnation och betongtillverkning. Vi arbetar för en ökad användning av cirkulära material, men använder också grus- och bergmaterial från egna täkter. I våra projekt arbetar vi för att minska behovet av konstruktionsmaterial och massor för utfyllnad, till exempel genom optimerad design och in situ-sanering av förorenade massor som oskadliggör föroreningarna på plats. 2. Insatsvaror I vår produktion använder vi insatsvaror i form av kemiska produkter, mate- rial och varor från ett stort antal leverantörer. Många av insatsvarorna ger i olika grad upphov till spill från till exempel material, förpackningar och lastbärare. För att minska miljöbelastningen från insatsvaror arbetar vi bland annat för optimerade konstruktioner som reducerar materialbehovet och effek- tiva arbetssätt som minimerar spill och uppkomsten av överskottsmaterial eller skadat material. Vi eftersträvar också ökad inblandning av återvunna material samt ökad återvinningsbarhet i såväl produkter som förpack- ningsmaterial. Vidare arbetar vi för ökad användning av returemballage, såsom byggpall. 3. Biprodukter Vi använder biprodukter från andra aktörers verksamhet som råvara i vår egen produktion. Vi arbetar kontinuerligt med att öka andelen biprodukter som råvara och bidrar på så sätt till att minska mängden material som går till avfall. Ett exempel är att vi nyttjar slagg från ståltillverkning i vår betongproduktion. Vi använder det för framställning av bindemedlet Merit som delvis kan ersätta cement i betong. 4. Överskottsmaterial Peab bedriver egen återvinningsverksamhet med fokus på överskottsmas- sor från såväl egen verksamhet som externa kunder. Genom effektiv återvinning av överskottsmassor, bland annat med hjälp av så kallade våtsiktar, kan mängden överskottsmassor från schakter och infrastrukturprojekt som läggs på deponi minskas med upp till 80 procent. Vi kan i stället använda materialet som råvara till nya produkter vilket mins- kar användningen av jungfruligt material. 5. Material och produkter Peab tillverkar olika material och produkter till kunderna, allt från ballast, asfalt och betong till färdiga broar, skolor och sjukhus. Vi arbetar för att våra produkter ska innehålla en ökad andel återvunna material. Ett exempel är att vi återanvänder uppriven asfalt, så kallad returasfalt, som råvara i vår asfalttillverkning. Det minskar behovet av såväl bitumen som ballastmaterial. Vi arbetar också med att tillhandahålla pro- dukter och material med lång livslängd och för att möjliggöra ökat återbruk och återvinning av ingående material och produkter efter slutanvändning. Till exempel strävar vi efter att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter som innehåller ämnen vi inte vill ha in i det cirkulära kretsloppet. Vi arbetar också för ökad demonterbarhet, som möjliggör ett framtida återbruk av ingående komponenter. 6. Återtag och returspill I produktionen uppstår, trots förebyggande åtgärder, materialspill och ibland blir det material över. Vi strävar efter att i första hand returnera sådant material till leverantö- ren genom att återta överblivna, oskadda produkter som kan säljas igen eller att returnera materialspill som kan ingå som råvara i leverantörens materialtillverkning. Exempel på materialspill vi idag kan returnera till leve- rantören för återvinning är glasull, stenull och gips. 7. Återbruk Om överblivet material och produkter inte kan returneras till leverantören eftersträvar vi att dessa ska komma till användning och inte bli avfall. Det kan till exempel handla om material och produkter som blivit över, tillfälligt material som endast behövs under produktionsfasen eller produkter som har demonterats i samband med renovering eller rivning. En del material kan vi återbruka själva i vår egen verksamhet. Ett exem- pel på systematiskt återbruk är vår verksamhet i Varvsstaden, som är ett tidigare varvsområde som nu omvandlas till en ny stadsdel med centralt läge i Malmö. Här har ”Materialbanken” utvecklats, som är en databas som innehåller information om platsens alla material och visar miljövinsterna med att arbeta med återbruk och återvinning. Överblivet material och pro- dukter som vi inte kan återbruka inom den egna verksamheten vill vi göra tillgängliga för andra aktörer. Vi har därför skrivit samarbetsavtal med flera externa återbruksaktörer och är medlemmar i branschgemensamma forum för cirkulärt byggande, såsom CC Build. 8. Avfall Det avfall som trots ovanstående förebyggande åtgärder uppstår i vår verk- samhet källsorterar vi så långt som möjligt och lämnar till professionella avfallsentreprenörer. De kan i sin tur ha möjlighet att förbereda material för återbruk eller materialåtervinning. Om inte, går avfallet till förbränning, vanligen med energiutvinning, eller i sista hand till deponering. Det före- kommer också material och produkter som inte lämpar sig för återbruk eller återvinning, till exempel farligt avfall som uppkommer i samband med rivning eller marksanering. Även detta lämnas till professionella avfallsen- treprenörer för behandling och/eller bortskaffning. Fokus framåt Vi arbetar vidare med att utveckla processer och arbetssätt avseende resur- sanvändning och cirkulär ekonomi, liksom att utveckla vår förmåga att rapportera i enlighet med upplysningskraven i CSRD-lagstiftningen. Ett led i detta är att göra en översyn av Peabs miljöpolicy för att utvärdera behovet av styrning avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 71Miljö 71Miljö 71Miljö 71 Mål och mätetal På koncernnivå följer vi upp målet om resurseffektivitet genom målsatta nyckeltal med delmål fram till 2026: Mätetal Delmål 2026 Avfallsintensitet (ton/MSEK) 5% reduktion, jmf. 2023 Källsorteringsgrad (%) 90 Faktisk återvinningsgrad (%) 80 De tre nyckeltalen exkluderar farligt avfall och schaktmassor. Se tabellen nedan med avfallsdata. Avfallsintensitet avser avfallsflöden som hanteras via avfallsentreprenö- rer som fakturerar Peab. Definitionen av källsorterat är: blandat avfall, brännbart (blandat), deponi (blandat). Återvinningsgrad baseras på de behandlingskoder som avfallet tilldelas av avfallsentreprenören. Återvinning inkluderar all typ av återvinning, även konstruktionsmaterial på deponier och aktörer som fyller sina gropar med fyllnadsmaterial. Återvinning inkluderar även behandlingskoden ”förberett för återvinning/prepared for reuse”. Peabs produkter ska innehålla ökade andelar återvunnet material och vi återvinner idag bland annat asfalt, ballast och jordmassor. I Peabs nordiska asfaltsproduktion uppgick andelen returasfalt 2024 till 28 (28) procent (jfr. 14 procent 2015). Utifrån målet om resurseffektivitet sätter vi även nedbrutna mål per affärs- område. De knyter an till lagstiftningen, eftersom vi utgår från avfallshierar- kin och målet är att nå så högt som möjligt i denna hierarki. Olika åtgärder berör olika steg i hierarkin. Uppkommet avfall Peab har under 2024 fortsatt att förfina sin process för insamling av avfalls- data och säkerställa god insamling av statistik, inklusive ökad standardi- sering av benämning på avfallsslag och behandlingsmetoder. Redovisade data täcker in de största leverantörerna som tillsammans står för över 90 procent av inköpsvolymen för avfallshanteringstjänster. Jämfört med 2023 ökar mängden ton avfall med 26,4 procent under 2024. Förändringar i mängden avfall mellan åren beror till stor del på vari- ationer i antal projekt samt omfattning och utformningen av projekt som Peab haft under det aktuella rapporteringsåret. Ökningen under 2024 beror främst på fem större anläggningsprojekt, där jordskredet på E6:an utanför Stenungsund var det projekt med störst mängd avfall. Avfall totalt för koncernen uppgick för 2024 till 1 250 000 (991 000) ton. Avfallsdatan inhämtas från Peabs avfallsentreprenörer och masshante- rare och är data från direkta mätningar som sammanställer hur avfallet sor- terats och behandlats i respektive projekt/verksamhetsgren och kan därtill aggregeras på olika organisationsnivåer. När det gäller behandlingskoder kan det förekomma att avfallsentreprenören arbetar med schabloner/ skattningar. Uppkommet avfall per avfallsslag för Peabkoncernen 2024 2023 2022 Total mängd uppkommet avfall (ton) 1 250 000 991 000 901 000 Asfalt 144 000 155 000 124 000 Mineraliska massor 84 500 100 000 86 000 Schaktmassor 925 500 588 000 608 800 Blandat avfall (för eftersortering) 8 000 21 500 10 000 Brännbart avfall (utsorterat) 8 200 8 700 11 000 Elektriskt och elektroniskt avfall 190 210 130 Farligt avfall 2 200 12 000 17 000 Gips 3 400 5 100 4 600 Glas 150 260 290 Mineralull 670 800 580 Papper 700 1 300 800 Park- och trädgårdsavfall 12 100 7 400 4 000 Plast 1 400 2 300 1 100 Skrot och metall 11 000 6 200 6 400 Trä 14 700 15 700 14 800 Deponi 8 600 6 500 4 000 Övrigt avfall 24 700 60 200 7 000 Uppkommet avfall, icke farligt och farligt Behandlingsmetod för uppkommet avfall Bortskaﬀning 33% (26%) Återvinning 67% (74%) Farligt avfall 3% (6%) Icke farligt avfall 97% (94%) PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 72 Miljö72 Miljö72 Miljö72 Miljö Miljö E1E2E3E4E5 MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi Redovisning enligt EU:s taxonomiförordning I juli 2020 trädde EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852 i kraft. Den är ett klassificeringsverktyg som ska hjälpa investerare och andra intressenter att bedöma hur hållbar en verksamhet är och på så vis styra kapitalflöden till miljömässigt bättre alternativ. Taxonomiförordningen syftar därmed till att EU ska nå sina klimatmål och målsättningarna inom den europeiska gröna given. Peab har analyserat och klassificerat sina verksamheter enligt taxonomin för 2024. Taxonomiförordningen omfattar de sex miljömålen begränsning av klimatförändringar (CCM), anpassning till klimatförändringar (CCA), hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (WTR), omställning till en cirkulär ekonomi (CE), förebyggande och begränsning av miljöföroreningar (PPC) samt skydd och återställande av biologisk mång- fald och ekosystem (BIO). Redovisningen anger dels om Peabs verksamhet omfattas av de sex miljömålen, dels om de är miljömässigt hållbara. Basen är det urval av ekonomiska verksamheter som listas i taxonomin. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den väsentligt bidra till ett eller flera av de fastställda miljömålen, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen samt uppfylla vissa sociala minimikrav. Sedan 2023 är även rapportering avseende exponering mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter obligatorisk. Peab har ingen verksam- het som omfattas av dessa områden, vilket redovisas i tabellen nedan. Peabs förutsättningar och redovisning 2024 Peab har en diversifierad och komplex verksamhet inom samhällsbyggnad. Vi finns i fyra nordiska länder och har omfattande geografisk närvaro samt kunder inom både privat och offentlig sektor. Våra fyra affärsområden Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling står på egna ben och säkerställer genom samverkan att vi så långt som möjligt tar vara på lokala resurser i form av egen personal och egna insatsvaror. Peabs verksamhet omfattar således många olika typer av aktiviteter inom taxonomiförord- ningen. Samtidigt kännetecknas Peabs verksamhet av ytterligare förutsätt- ningar som anger ramarna för hur vår redovisning enligt taxonomin ska förstås. En är att verksamheten i stor utsträckning bedrivs i projektform där varje projekt är unikt, vilket gör det insatskrävande att utvärdera varje pro- jekt. Inom vår bygg- och anläggningsverksamhet är det i hög grad externa beställare som anger specifikationen på ett projekt. Det minskar Peabs möjligheter att påverka utfallet, även om vi arbetar aktivt med att vägleda beställarna genom tidiga dialoger. Vidare kännetecknas branschen av långa ledtider – från detaljplaneläggning till färdigt projekt – och därför tar det år innan nya krav slår igenom i verksamheten och redovisningen. För att säkerställa Peabs långsiktiga konkurrenskraft och leva upp till det strategiska målet Ledande inom samhällsansvar har koncernledningen fastslagit klimatmål och beslutat om en klimatfärdplan, som beskriver vägen till klimatneutralitet 2045. Det innebär att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären, det vill säga att vi inte ska tillföra mer än naturen klarar av att ta upp. Klimatfärdplanen handlar om att utveckla, till- handahålla och använda material som innebär mindre klimatpåverkan vid tillverkning och som håller längre, att optimera transporter, energieffektivi- sera och att använda förnybar energi till produktionsanläggningar, fordon och maskiner samt att bygga material- och energieffektiva byggnader. Klimatfärdplanen ska bidra till att Peabs verksamhet blir mer miljömässigt hållbar enligt taxonomin. Peab och hela branschen är på en förändringsresa som kräver uppda- terade arbetssätt och utökad uppföljning. Ett exempel är att flera certifie- ringssystem redan har anpassat sig till taxonomin, vilket sätter en ny stan- dard för branschen. Våra upplysningar för 2024 bygger på vår nuvarande tolkning av reglerna och kan framöver komma att ändras i takt med att praxis utvecklas och de allmänna kunskaperna om taxonomin ökar. Från och med 2024 kompletterar Peab redovisningen inom verksam- heten Tillverkning med CCM 3.7 Tillverkning av cement. Försäljning av alternativa bindemedlet Merit till externa kunder har från och med 2024 flyttats till CCM 3.7 från CE 2.7. Energi tillkommer som verksamhet från och med 2024 inom CCM 4.9 Överföring och distribution av el och CCM 4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla. Vidare tillkommer inom verksamheten Transport CCM 6.13 Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik samt inom verksamheten Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering WTR 2.3 Hållbar dagvattenhantering i tätorter. Sociala minimiskyddsåtgärder Enligt taxonomiförordningen ska de ekonomiska verksamheterna, utöver kriterierna för väsentligt bidrag och att de ”inte orsakar betydande skada” (DNSH), ta hänsyn till sociala minimiskyddsåtgärder för att kunna anses vara miljömässigt hållbara. Avsikten är att genom dessa säkerställa att aktörer inte klassar verksamheter som hållbara, trots att de till exempel bedriver verksamhet som strider mot regler kring mänskliga rättigheter (inklusive arbetstagares rättigheter), beskattning, rättvis konkurrens eller korruption. I enlighet med EU:s i oktober 2022 publicerade rapport ”Plat- form for sustainable finance” om redovisning av de sociala minimiskydds- åtgärderna, gör vi bedömningen att Peab uppfyller de nyss nämnda sociala minimiskyddsåtgärderna. Mänskliga rättigheter, beskattning, konkurrens- frågor och korruption är också centrala i Peabs uppförandekod, som i sin tur bygger på internationella konventioner och nationella lagar som FN:s Global Compacts principer, som inkluderar försiktighetsprincipen och FN:s mänskliga rättigheter samt ILO:s kärnkonventioner. Peab följer även FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), liksom OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Samtidigt arbetar vi kontinu- erligt med att vidareutbilda och informera våra medarbetare om koncer- nens rutiner och processer kring de sociala minimiskyddsåtgärderna. Verksamhet vi bedömer omfattas av taxonomiförordningen Vi har utvärderat taxonomins verksamheter och bedömer att följande är väsentliga för Peab: Tillverkning • CCM 3.6 Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik • CCM 3.7 Tillverkning av cement Inkluderar omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter i Peabs egenut- vecklade ECO-produkter samt det alternativa bindemedlet Merit inom affärsområde Industri. Exempel på produkter är ECO-Asfalt som tillverkas med biobränsle i asfaltsverken, ECO-Betong som tillverkas med alternativa bindemedel som delvis ersätter cement samt ECO-Prefab där klimatför- bättrad betong används och armeringen består av återvunnet stål. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 EU-taxonomi 73EU-taxonomi 73 Med stöd av Byggföretagens tolkning av EU-taxonomins kriterier samt egen utredning med stöd av extern expertis, bedöms Peabs ECO-produkter upp- fylla kriterierna för att väsentligt bidra till begränsningen av klimatförändringar. Skälet är att klimatavtrycket är väsentligt lägre för dessa produkter än de standardprodukter som finns tillgängliga på marknaden. Merit, ett slaggbaserat bindemedel som används som ersättning för cement i betong, har ett väsentligt lägre klimatavtryck än traditionell cement. Tillverkningen av ett ton Merit genererar ett klimatavtryck som motsvarar 3-6 procent av det som uppstår vid tillverkningen av ett ton cement. I ECO-Betong används Merit, eller motsvarande bindemedel, och produkten uppfyller kraven för klimatförbättrad betong enligt Svensk Betongs standard. Den har väsentligt lägre klimatavtryck än standardbe- tong. Med klimatförbättrad betong avses betong med minst tio procent reducerade koldioxidutsläpp, jämfört med referensbetong med samma funktion. I tillverkningen av ECO-Prefab och ECO-Stomme, används bland annat klimatförbättrad betong, vilket ger ett väsentligt lägre klimatavtryck än prefabprodukter tillverkade med standardbetong. Produkterna upp- fyller kraven för klimatförbättrade prefabprodukter enligt Svensk Betongs standard. Vid tillverkningen av ECO-Asfalt används koldioxidneutrala biobränslen, vilket reducerar klimatavtrycket för ECO-Asfalt väsentligt jämfört med tillverkning vid ett standardasfaltverk. Enligt Trafikverkets beräkningsmodell ger ECO-Asfalt en reduktion i klimatpåverkan på mer än 60 procent, jämfört med asfaltbranschens genomsnitt. Livscykelanalyser har genomförts och tredjepartsverifierade miljövarudeklarationer (EPD:er) finns tillgängliga för ECO-produkterna. Kriterierna för att inte orsaka väsentlig skada på något av övriga mål har utvärderats och Peabs ECO-produkter bedöms uppfylla dem. • Klimatanpassning: Bedöms uppfyllas genom att vi har genomfört klimatrisk- och sårbarhetsanalyser för samtliga tillverkningsanlägg- ningar för ECO-produkter samt identifierat möjliga riskreducerande åtgärder. • Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser: Bedöms uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, då vat- tenverksamhet och andra situationer som berör miljökvalitetsnormer för vatten alltid kräver en miljökonsekvensbeskrivning och vidta- gande av relevanta skyddsåtgärder. • Omställning till en cirkulär ekonomi: Bedöms uppfyllas genom att Peab tillämpar branschens riktlinjer för avfallshantering, som styr mot källsortering för att möjliggöra materialåtervinning. Peab utvärderar också löpande möjligheterna till cirkulära materialflöden, avseende såväl ingående råvaror till produktionen som återvinnings- barhet hos tillverkade produkter. Exempel på detta är bindemedlet Merit, som är baserat på slagg som är en biprodukt från stålindustrin, ECO-Ballast som kan användas i betong och asfalt och som baseras på 100 procent återvunnen råvara samt användningen av returasfalt som råvara i vår beläggningstillverkning. Miljövarudeklarationer finns framtagna för ECO-produkterna. • Förebyggande och bekämpning av föroreningar: Bedöms upp- fyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, då ämnen som är förbjudna eller är föremål för stränga restriktioner täcks av befintlig lagstiftning. • Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem: Bedöms uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, efter- som vår tillverkningsverksamhet av ECO-produkter inte får bedrivas fritt i eller nära områden med känslig biologisk mångfald och till- ståndsprocessen i aktuella fall hanterar miljökonsekvensbedömning och villkor kring eventuella skyddsåtgärder. Energi • CCM 4.9 Överföring och distribution av el • CCM 4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla Inkluderar omsättning och driftsutgifter från anläggningsentreprenader till externa beställare inom kraft och eldistribution samt fjärrvärme och fjärrkyla inom affärsområde Anläggning. Peabs verksamhet inom Energi bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin. Transport • CCM 6.13 Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik • CCM 6.14 Infrastruktur för järnvägstransport • CCA 6.15 Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik • CCA 6.16 Infrastruktur för sjöfart Inkluderar omsättning och driftsutgifter från anläggningsentreprenader till externa beställare avseende infrastruktur för järnvägstransporter, vägtransporter och kollektivtrafik samt hamn- och sjötransporter inom affärsområde Anläggning. Vidare inkluderas omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter från beläggningsverksamheten inom affärsområde Indu- stri. Peabs verksamhet inom Transport bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin. Bygg- och fastighetsverksamhet • CCM 7.1 Uppförande av nya byggnader • CCM 7.2 Renovering av befintliga byggnader • CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader • CE 3.4 Underhåll av vägar och motorvägar Inkluderar omsättning från nybyggnation, renovering samt om- och till- byggnad för externa beställare inom affärsområde Bygg samt försäljning av egenutvecklade, nybyggda fastigheter inom affärsområde Projektutveck- ling. Vidare inkluderas hyresintäkter från ägda fastigheter samt omsättning vid försäljning av projekt- och exploateringsfastigheter som redovisas som lagertillgångar inom affärsområde Projektutveckling. Även entre- prenader för drift och underhåll till externa beställare inom affärsområde Anläggning inkluderas i omsättningen. Driftsutgifter och kapitalutgifter är relaterade till ägda och leasade tillgångar i fastigheter inom affärsområde Projektutveckling. För Peabs verksamhet inom Bygg- och fastighetsverksamhet bedöms delar av verksamheten inom CCM 7.1 Uppförande av nya byggnader upp- fylla de tekniska granskningskriterierna samt kriterierna för att inte orsaka väsentlig skada på något av övriga mål. Peab har definierat minimikrav för vilka verifikat som ska kunna uppvisas för att styrka att kriterierna är upp- fyllda. Projekt som byggs i linje med EU-taxonomin ska löpande under pro- jektets gång säkra sådan dokumentation och efter projektets slutförande kunna tillhandahålla samtliga verifikat. Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering • WTR 2.1 Vattentillgång • WTR 2.2 Avloppsvattenrening städer • WTR 2.3 Hållbar dagvattenhantering i tätorter Inkluderar omsättning från entreprenader till externa beställare avseende vattenförsörjning och avloppsvattenhantering inom affärsområde Anlägg- ning. Peabs verksamhet inom Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshan- tering och sanering bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriteri- erna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin. Tjänster • CE 5.5 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 74 EU-taxonomi74 EU-taxonomi MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi Inkluderar omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter för uthyrningsverk- samheten inom affärsområde Industri. Peabs verksamhet inom Tjänster bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin. Inom både affärsområde Bygg och Projektutveckling omfattas verksam- heterna fullt ut av taxonomin. Verksamhet som vi bedömer faller utanför taxonomin utgörs inom affärsområde Anläggning av andra entreprenader och infrastrukturprojekt som inte omfattas i Energi, Transport, Bygg- och fastighetsverksamhet, Vattenförsörjning eller Tjänster. Inom affärsområde Industri utgör grus- och bergverksamhet, övrig prefabverksamhet samt varuförsäljning verksamhet som inte klassificeras inom taxonomin. Dubbelräkning har undvikits då endast extern försäljning har inkluderats i summeringen av de relevanta verksamheterna. Vid användning av egna ECO-produkter i bygg- och anläggningsentreprenader har denna del exklu- derats i CCM 3.6 och ingår i rapporteringen i entreprenaderna till externa beställare inom taxonomins övriga verksamheter. Tillämpade redovisningsprinciper Omsättning: Inkluderar extern omsättning enligt IFRS 15 Intäkter och IFRS 16 Leasingav- tal (hyresintäkter) inom taxonomiförenliga verksamheter. För affärsområdena Bygg och Anläggning innebär det entreprenadintäkter från externa beställare. För affärsområde Industri avses samtliga externa intäkter från beläggningsentreprenader, uthyrningsintäkter från maskin- och krantjänster samt försäljning från ECO- Betong, ECO- Prefab och ECO- Stomme. I affärsområde Projektutveckling inkluderas externa intäkter från försäljning av olika typer av bostäder och kommersiella fastigheter samt hyresintäkter från fastigheter. Driftsutgifter: Inkluderar driftsutgifter relate- rade till anläggningstillgångar inom verksam- heter som omfattas av taxonomin, i huvudsak inom affärsområde Industri. Dessa består till största delen av reparationer och underhåll av fabriker, maskiner och inventarier för ECO- produkter, beläggningsverksamheten samt för uthyrningsverksamheten. I driftsutgifter inklu- deras även forsknings- och utvecklingsutgifter relaterade till affärsområdena Industri, Anlägg- ning och Bygg. Kapitalutgifter: Inkluderar investeringar i byggnader, maskiner och inventarier samt förvärv av byggnader och mark klassificerade som anläggningstillgångar. Kapitalutgifterna är främst relaterade till affärsområde Industri och tillverkning av ECO- produkter, produktion för övrig beläggningsverksamhet samt maskiner och kranar för uthyrningsverksamhet. I kapi- talutgifter ingår också investeringar i fastigheter inom affärsområde Projektutveckling klassifice- rade som anläggningstillgångar. Förvärv avseende projekt- och exploaterings- fastigheter inom affärsområde Projektutveckling har inte inkluderats i taxonomirelaterade kapi- talutgifter då dessa redovisas som omsättnings- tillgångar i koncernen. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 EU-taxonomi 75EU-taxonomi 75 Omsättning 1) 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) Ekonomiska verksamheter Kod/ koder Omsättning Andel av omsättningen, år 2024 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Minimiskyddsåtgärder Andel förenlig med taxonomi- kraven (A.1) eller som omfattas av taxonomi kraven (A.2) omsättning, år 2023 Kategori (möjliggörande verksamhet) Kategori (omställnings- verksamhet) MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % M O A. Verksamheter som omfattas av taxonomin A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik CCM 3.6 6 251 10,2 J N N N N N J J J J J J J 8,7 M – Tillverkning av cement CCM 3.7 188 0,3 J N N N N N J J J J J J J – – O Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 962 1,6 J N N N N N J J J J J J J 0,6 – – De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) 7 401 12,1 12,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 9,3 Varav möjliggörande verksamheter 6 251 10,2 10,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 8,7 M Varav omställningsverksamheter 188 0,3 0,3 J J J J J J J 0,0 – A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/ EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL Överföring och distribution av el CCM 4.9 492 0,8 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla CCM 4.15 250 0,4 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik CCM 6.13 376 0,6 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14 956 1,6 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1,1 Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 15 880 25,9 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 33,4 Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2 8 956 14,6 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 14,7 Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 1 843 3,0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 2,7 Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik CCA 6.15 11 347 18,5 N/EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 14,7 Infrastruktur för sjöfart CCA 6.16 1 251 2,0 N/EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1,6 Vattentillgång WTR 2.1 713 1,2 N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL 0,9 Avloppsvattenrening städer WTR 2.2 1 018 1,7 N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL 1,3 Hållbar dagvattenhantering i tätorter WTR 2.3 305 0,5 N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL – Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall CE 2.7 – – N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 0,2 Underhåll av gator och vägar CE 3.4 2 848 4,6 N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 4,7 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 818 1,3 N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 1,4 Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 47 053 76,7 46,9 20,5 3,4 5,9 0,0 0,0 76,7 A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 +A.2) 54 454 88,8 59,0 20,5 3,4 5,9 0,0 0,0 86,0 B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin Omsä ttningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 6 829 11,2 TOTALT 61 283 100,0 1) Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024 Andel av omsättning/total omsättning Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM 12,1% 59,0% CCA – 20,5% WTR – 3,4% CE – 5,9% PPC – – BIO – – PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 76 EU-taxonomi76 EU-taxonomi MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi Driftsutgifter 2) 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) Ekonomiska verksamheter Kod/ koder Absoluta drifts- utgifter Andel av drifts- utgifter, år 2024 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Minimiskyddsåtgärder Andel förenliga med taxonomi kraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomi kraven (A.2.) drifts- utgifter, år 2023 Kategori (möjlig görande verksamhet) Kategori (omställnings- verksamhet) MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % M O A. Verksamheter som omfattas av taxonomin A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik CCM 3.6 300,3 32,9 J N N N N N J J J J J J J 21,9 M – Tillverkning av cement CCM 3.7 20,0 2,2 J N N N N N J J J J J J J – – – Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 320,3 35,1 35,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 21,9 Varav möjliggörande verksamhet 300,3 32,9 32,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 21,9 M Varav omställningsverksamhet 20,0 2,2 2,2 J J J J J J J 0,0 – A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/EL EL; N/ EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/ EL EL; N/ EL Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 2,0 0,2 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,6 Renovering/ombyggnad av fastigheter CCM 7.2 0,5 0,1 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 3,4 0,4 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,5 Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik CCA 6.15 246,3 27,0 N/EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 23,8 Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall CE 2.7 – – N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 2,0 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 174,5 19,1 N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 20,1 Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 426,7 46,8 0,7 27,0 0,0 19,1 0,0 0,0 47,0 A. Driftsutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 747 81,9 35,8 27,0 0,0 19,1 0,0 0,0 68,9 B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 166 18,1 TOTALT 913 100,0 2) Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024 Andel av driftsutgifter/totala driftsutgifter Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM 35,1% 35,8% CCA – 27,0% WTR – – CE – 19,1% PPC – – BIO – – MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 EU-taxonomi 77EU-taxonomi 77 Kapitalutgifter 3) 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) Ekonomiska verksamheter Kod Kapital- utgifter Andel av kapitalutgifterna, år 2024 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Minimiskyddsåtgärder Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) omsätt- ning, år 2023 Kategori (möjliggörande verksamhet) Kategori (omställnings- verksamhet) MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % M O A. Verksamheter som omfattas av taxonomin A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik CCM 3.6 154 15,3 J N N N N N J J J J J J J 28,5 M – Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 154 15,3 15,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 28,5 Varav möjliggörande verksamhet 154 15,3 15,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 28,5 M Varav omställningsverksamhet – 0,0 0,0 J J J J J J J 0,0 – A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 5 0,5 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,2 Förvärv och förvaltning av byggnader CCM 7.7 85 8,4 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 5,4 Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik CCA 6.15 132 13,1 N/EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 8,2 Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall CE 2.7 – – N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 2,5 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 208 20,7 N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 14,2 Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 430 42,7 8,9 13,1 0,0 20,7 0,0 0,0 30,5 A. Kapitalutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 584 58,0 24,2 13,1 0,0 20,7 0,0 0,0 59,0 B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 422 42,0 TOTALT 1 006 100,0 3) Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024 Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM 15,3% 24,2% CCA – 13,1% WTR – – CE – 20,7% PPC – – BIO – – Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Kärnenergirelaterade verksamheter JA/NEJ 1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. NEJ 2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. NEJ 3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. NEJ Fossilgasrelaterade verksamheter 4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ 5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ 6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 78 EU-taxonomi78 EU-taxonomi MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi Social S1 Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ✓ Arbetsvillkor ✓ Likabehandling och lika möjligheter för alla ✓ Andra arbetsrelaterade rättigheter Den egna arbetskraften ESRS PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 79Social 79Social 79Social 79 Peab finns i både stora och små orter runtom i Norden. Hos oss får våra omkring 13 000 medarbetare – och de underentreprenörer och andra icke-anställda medarbetare som vi årligen anlitar – möjlighet att bidra till att bygga det lokala samhället på de orter där de bor och verkar. Vi vill erbjuda värdeskapande och utvecklande arbetsuppgifter, som medarbe- tarna löser tillsammans. Vi strävar alltid efter att kunna upprätta möjlighe- ter för goda och trygga arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter. Vi vill att varje medarbetare ska mötas av såväl goda arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter som av trygga, säkra och inkluderande arbets- platser. Det kräver att verksamheten grundas i en stark företagskultur som baseras på våra värderingar och ansvar i ett verksamhetsnära ledarskap. Peabs breda verksamhet innebär att vi har en rad olika yrkesroller. Vid den senaste genomgången uppgick antalet yrkeskategorier till 228, allt från geotekniker, asfaltläggare, byggingenjörer, anläggningsarbetare och chaufförer till tjänstemän i stödfunktioner som HR, arbetsmiljö, juridik och kommunikation. Vårt lokala fokus och vår strategi för det närproducerade samhällsbygget innebär att vi har en hög andel egna yrkesarbetare, särskilt jämfört med andra aktörer i bygg- och anläggningsbranschen. Frågan om jämställdhet inom bygg och anläggning är en branschrelate- rad utmaning. Även inom Peab är andelen kvinnor liten, inte minst bland våra yrkesarbetare. Därför arbetar vi aktivt med frågan, bland annat genom samarbete med utbildningsväsendet. Vi är övertygade om att en inklude- rande företagskultur skapar bättre arbetsplatser och en mer framgångsrik verksamhet. Eftersom bygg- och anläggningsbranschen är skadedrabbad är det särskilt viktigt att vi ständigt och med stort fokus arbetar för att förebygga skador och närma oss vår nollvision avseende arbetsplatsolyckor. Vi ställer samma krav på våra underentreprenörer och andra icke-an- ställda medarbetare på våra arbetsplatser. Det förutsätter god dialog och nära samverkan kring arbetsplats- och arbetsmiljöfrågor samt inne- fattar kravställande och återkommande uppföljningar av leveranser och arbetssätt. Den egna arbetskraften omfattar alla yrkesarbetare och tjänstemän, anställda och icke-anställda medarbetare, som arbetar för verksamheten under anställningsliknande former. De anställda innefattar såväl tillsvi- dareanställda som visstidsanställda. För Peab är underentreprenörer, medarbetare från bemanningsföretag och konsulter exempel på icke-an- ställda medarbetare. De kan till exempel arbeta hos Peab på projektbasis, regelbundet eller på timbasis. Arbetstagare i värdekedjan omfattas inte, utan återfinns i ESRS S2. När det gäller den egna arbetskraften är Peabs påverkan väsentlig avseende de tre hållbarhetsämnena arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter och samtliga delunderämnen under dessa tre områden. När det gäller Peab och den egna arbetskraften, följer här några exempel på aktiviteter som har eller kan ha påverkan: Egen verksamhet: • Alla som vistas på våra byggarbetsplatser har tillgång till rätt skydds- utrustning och arbetsplatserna inspekteras regelbundet. • Vi genomför regelbundna arbetsmiljöutvärderingar, säkerhetsut- bildningar och uppdaterar arbetsvillkor, liksom specifika riskbedöm- ningar gällande hälsa, säkerhet och arbetsmiljö. • Vi genomför fackliga förhandlingar och har processer för att rap- portera och systematiskt hantera överträdelser av arbetsrelaterade rättigheter. • Vi gör kontroller och begränsar icke-anställda medarbetare för att minska arbetsrättsliga risker. Den egna arbetskraften har koppling till FN:s 8:e globala mål för hållbar utveckling: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Peab och den egna arbetskraften Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Arbetsvillkor Egen verksamhet Trygga anställningar och rimliga löner genom kollektivavtal • Inkluderar säker anställning, arbetstid, adekvata löner, social dialog, föreningsfrihet, balans mellan arbete och privatliv samt hälsa och säkerhet. Egen verksamhet Olycksrelaterade risker på arbetsplatsen • Bygg- och anläggningsbranschen innehåller riskfyllda arbets- moment och är därför skadedrabbad. • Systematiskt arbete för en säker arbetsmiljö (t.ex. förebyggande riskbedömningar) är en förutsättning. Likabehandling och lika möjligheter för alla Egen verksamhet Respektfullt bemötande • Inkluderingsarbete med tydliga rutiner för hantering av diskrimine- ring och trakasserier på arbetsplatsen. Egen verksamhet Jämlikhet och jämställdhet • Till exempel åtgärder för att minimera lönegap mellan män och kvinnor och att aktivt rekrytera i underrepresenterade grupper. Andra arbetsrelaterade rättigheter Egen verksamhet Arbete och anställning på frivillig grund • Nolltolerans avseende barnarbete, människohandel, tvångsarbete eller arbete kopplat till någon form av hot eller bestraffning. Tabellen ovan ger exempel på den mest väsentliga inverkans- och finansiella väsentlighet samt risker och möjligheter som förekommer i Peabs verksamhet. Den är inte heltäckande. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 80 Social80 Social80 Social80 Social SocialS1S2S3S4 Väsentlighetsprocessen Arbetet med att genomföra den dubbla väsentlighetsanalysen för S1, den egna arbetskraften, har gjorts på en koncernövergripande nivå. För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till den egna arbetskraften har nyckelpersoner och funktioner med kunskap och särskild insyn i Peabs verksamhet och arbete med medarbetare deltagit. Dessa har inkluderat kompetens från sex olika koncernfunktioner: 1. Arbetsmiljö 2. Arbetsrätt 3. Arbetsgivarvarumärke, rekrytering och kompetensförsörjning 4. Kompensation, löner och pension 5. Mångfald och inkludering 6. HR-system och HR-stöd Därtill har ett antal medarbetare från koncernens övriga stödfunktioner deltagit i arbetet. Det har skett genom möten och workshops där vi har sammanställt och värderat Peabs hållbarhetsfrågor inom samtliga hållbarhetsämnen och underämnen för S1, enligt den mall vi tagit fram. Utifrån detta har vi identifierat påverkan, risker och möjligheter som anses väsentliga för Peab. Funktionen icke- finansiell rapportering har samordnat processen avseende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Vi arbetar vidare med att utveckla vår process och våra bedömningar för att helt fastställa resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen. Det arbetet innefattar fortsatt datainsamling från intressenter i organisationen, inklusive våra verksamhetsländer och bolag. Så arbetar vi Eftersom bygg- och anläggningsverksamhet är personalintensiv och med- arbetarna en förutsättning för Peabs förmåga att efterleva sin affärsmodell och strategi, är det avgörande att vi är en ansvarsfull arbetsgivare för våra anställda och icke-anställda medarbetare. Vi mäter framstegen i arbetet i det strategiska målområdet ”bästa arbetsplatsen”. Två av Peabs koncer- növergripande externa mål har direkt koppling till den egna arbetskraften: branschens mest attraktiva arbetsgivare (eNPS) och nollvision dödsolyckor och fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor. Målen är fast- slagna av koncernledningen och omfattas av mätetal, mätmetoder och strategiska förbättringsområden. De bryts ner i delmål och konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas specifika förutsättningar och utmaningar. Vårt arbete och ansvarstagande inom den egna arbetskraften regleras i huvudsak genom nationell lagstiftning, branschöverenskommelser och kollektivavtal, vilka vi efterlever. Vi har kollektivavtal som förhandlas fram tillsammans med valda fackliga representanter till samtliga medarbetare (100 procent), oavsett om medarbetaren är fackligt ansluten eller inte. Till stöd i vårt arbete följer vi även internationella riktlinjer, normer och initia- tiv: FN:s Global Compact, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s globala mål för hållbar utveckling, ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), de allmänna prin- ciperna i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter samt OECD:s konvention mot mutor och dess rekommendationer. Våra policyer och riktlinjer är förenliga med dessa åtaganden. Ansvar och policyer Utgångspunkten är våra kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga (JUPP) som hjälper oss att bygga vår kultur och det vi brukar kalla för Peabandan samt vägleder oss i verksamheten. Till dessa värden kommer vår uppförandekod och leverantörskod, som bland annat reglerar arbetsförhållanden och anställningsvillkor och inkluderar frågor som rör mänskliga rättigheter och arbetsrelaterade rättigheter. Exempel på sådana frågor är föreningsfrihet, förbud mot tvångs- och barnarbete samt nolltolerans mot diskriminering. Genom uppförandekoden och leverantör- skoden säkerställer vi även att vi och våra icke-anställda medarbetare (och underleverantörer) tar ansvar för både risker och möjligheter som uppstår i verksamheten. Andra styrdokument vi arbetar efter är koncerngemensamma policyer inom områden som arbetsmiljö, mångfald och inkludering. Vi går varje år igenom samtliga policyer och uppdaterar dem vid behov. Vi tar även in synpunkter från fackliga organisationer för att identifiera risker och förbätt- ringsmöjligheter. Vi har även ett flertal riktlinjer som grundar sig på policy- erna, såsom likabehandlingsplan samt ordnings- och skyddsregler. Därtill är vi certifierade i enlighet med ett antal standarder inom olika bolag på Peab, som inkluderar ISO 9001:2015, ISO 14001:2015, ISO 45001:2018. Vi har riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet, som beskri- ver hur vi identifierar och bedömer potentiella negativa konsekvenser för människor och miljö samt arbetar aktivt med att förebygga och minimera dessa. Vi ska regelbundet utvärdera hur effektiva våra åtgärder är, kommu- nicera öppet om våra insatser och ta initiativ till avhjälpande åtgärder där det behövs. I riktlinjerna finns också rutiner för gottgörelse vid eventuella negativa konsekvenser av vår verksamhet. Ansvaret för att vi följer dessa rutiner ligger ytterst på vd, men delegeras till linjechefer. Koncernens håll- barhetsråd informerar och stöttar organisationen samt bevakar att proces- sen efterlevs. Peabs riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet baseras på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Om en medarbetare bryter mot principerna i uppförandekoden kan det leda till korrigerande åtgärder, och i allvarliga fall till att anställningen avslutas. När icke-anställda medarbetare (eller leverantörer i övrigt) på något sätt inte lever upp till koden eller tydligt bryter mot den kan vi som en sista utväg avbryta affärsrelationen med motparten. Incidenter och eventuella skador samt brott mot företagets värderingar, regler och koder kräver aktivitet och efterföljs av utredningar. Åtgärder om gottgörelse görs efter resultat från de utredningar som görs. Kollektivavtalet förtydligar hur disciplinära åtgärder görs. Det strategiska arbetet kopplat till de väsentliga frågorna inom mål- område bästa arbetsplatsen bedrivs på koncern- och affärsområdesnivå, tillsammans med relevant kompetens på samtliga nivåer i organisationen. Våra prioriteringar är detsamma i alla fyra länder där vi är verksamma, dock med hänsyn till nationella juridiska skillnader. Det yttersta ansvaret ligger alltid hos våra chefer, som har stöd av specialister. Särskilt ledarska- pet är avgörande för Peabs möjligheter att nå uppsatta mål och att medar- betarna ska kunna utvecklas i sina yrkesroller. Chefsutveckling är därför en ständig prioritet. Likaså är kontinuerlig utveckling av medarbetarna av största vikt. Varje medarbetare har rätt till minst ett årligt mål- och utvecklingssamtal med sin chef. Utöver dessa formaliserade samtal sker medarbetarutvecklingen genom vardaglig dialog mellan chef och medarbetare. Alla som arbetar i Peab ska ta aktiv del i sin egen utveckling. Styrningen inom Peab stöds av flera samverkande system för bland annat HR, hälsa och säkerhet samt koncernens ledningssystem. Peabs samarbetspartners arbetsmiljöprestationer är också viktiga för vårt arbetsmiljöarbete. De fångas framför allt upp i inköpsprocesserna i form av krav och riktlinjer samt i arbetsplatsintroduktionerna inför att arbeten påbörjas. Arbetssätt och fokusområden Arbetsvillkor När det gäller arbetsvillkor arbetar vi med frågor som inkluderar säker anställning, arbetstid, adekvata löner, social dialog, föreningsfrihet, kollek- tivavtal, balans mellan arbete och privatliv, samt hälsa och säkerhet. Med goda arbetsvillkor och förmåner vill vi att våra medarbetare ska må bra. Vi arbetar, till exempel, enligt standardiserade processer för anställning för att värna skäliga anställningsvillkor som också följer kollektivavtal i alla anställningsprocesser och i verksamheten. Det innefattar bland annat sjukförsäkring, tjänstepension och rätt till föräldraledighet. Vi erbjuder marknadsmässiga löner och villkor som tillåter balans mellan arbete och fritid. Hos oss styr arbetets art, prestation och kompetens lönen. I den svenska verksamheten genomför vi i enlighet med svensk lag och aktuella kollektivavtal årliga lönekartläggningar i syfte att säkerställa att löner är satta på sakliga grunder. Även i Norge, Danmark och Finland görs lönepro- cesser enligt nationell lagstiftning och kollektivavtal. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 81Social 81Social 81Social 81 SocialS1S2S3S4 Hälsa Vi genomför kontinuerligt aktiviteter med inriktning på förebyggande insatser och att tidigt identifiera risker för ohälsa. I Sverige använder vi sedan 2020, i samarbete med Företagshälsovården, en modell som kallas Hälsokollen, som innebär att medarbetare svarar på frågor om sin upp- levda hälsa, livsstil och arbetsmiljö för att få fram en personlig hälsoprofil. Utifrån resultatet får medarbetaren tillgång till individanpassade insatser, som till exempel fysiska undersökningar eller träffa en fysioterapeut eller psykolog/beteendevetare. Även gruppinsatser kan bli aktuella, baserat på det samlade resultatet. Det kan handla om utbildning, stresshantering eller konflikthantering. Peab har avtal med leverantörer av företagshälsovård i de länder där våra medarbetare arbetar. Genom vår frivilliga gruppförsäk- ring erbjuder vi även samtliga anställda möjlighet att teckna sjukvårds- och olycksfallsförsäkringar. Samtliga medarbetare omfattas av Peabs förmånsutbud där de kan ta del av friskvårdsbidrag och andra rabatter. Peab Fritid är en del av förmåns- utbudet och syftar till att våra medarbetare ska göra hälsofrämjande val. Vi utgår framför allt från individens önskemål och med idén att medarbetaren är aktiv medskapare. Peab Fritid vill också skapa möjligheter för medar- betarna att tillsammans göra aktiviteter som förbättrar hälsa, trivsel och sammanhållning i företaget. Formerna för aktiviteterna kan se olika ut beroende på livsvillkor och intressen. Samtliga av Peabs omkring 13 000 medarbetare (100 procent) omfattas av ett hälso- och säkerhetshanteringssystem som stöds av flera verktyg. Detsamma gäller alla övriga (100 procent) som vistas på Peabs arbetsplat- ser, till exempel underentreprenörer, som vi har ett samordningsansvar för. Peabs arbetsplatser är alkohol- och drogfria. Vi uppdaterade 2024 vår alkohol- och drogpolicy som omfattar samtliga medarbetare och alla arbetsställen där Peab utför arbete. I policyn ingår bland annat att Peab kan komma att genomföra drogkontroller på arbetsplatsen. Säker arbetsmiljö Även om bygg- och anläggningsbranschen är skadedrabbad kan vi aldrig acceptera att någon skadar sig på eller blir sjuk av arbetet. En säker arbets- miljö är grunden i vår verksamhet. Alla som vistas på våra arbetsplatser ska kunna göra det under trygga och säkra förhållanden, trots att det finns riskfyllda arbetsmoment i verksamheten. Alla har även den uttalade rätten att inte utföra ett arbete om det inte kan göras säkert. De förebyggande insatserna är centrala i vårt arbetsmiljöarbete och arbetet med vår säkerhetskultur pågår ständigt. Varje risk vi åtgärdar är en potentiell olycka mindre. Vi bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och flera delar av verksamheten är certifierade enligt ISO 45001. För att förebygga olyckor och tillbud utvecklar vi kontinuerligt kvalitetssäkrade och systematiserade arbetsmetoder. På byggarbetsplatserna handlar det om återkommande skyddsronder med efterföljande åtgärder av identi- fierade brister. Vi har även stort fokus på lärande arbetsmiljörevisioner som ska underlätta för arbetsplatserna att göra rätt. Därtill har vi utvecklat arbetssätt där medarbetarna gemensamt genomför arbetsberedningar innan arbetet påbörjas. Arbetsberedningarna fokuserar särskilt på riskhan- tering, det vill säga identifiering av risker och adekvata åtgärder. Medar- betare rapporterar riskobservationer som vi åtgärdar så långt som möjligt och lär från. Rapporteringsbenägenheten ligger på en hög nivå med cirka 46 000 (55 000) inrapporterade riskobservationer per år. Peab har även ett stort antal arbetsplatser som påverkas av förbipas- serande trafik. Passerande trafik innebär risker som kräver särskilda åtgärder, samtidigt som förbipasserande påverkas av hur vi utformar väg- arbetsplatserna. Vår funktion, Produktionsstöd TA, har i uppdrag att höja komptensen inom trafik-och skyddsanordningar och därmed skapa säkra vägarbetsplatser inom Peab. Funktionen ger till exempel projektstöd i kalkyl- och genomförandeskedet, gör besök med direkt återkoppling under pågående produktion på vägarbetsplatserna och analyserar Trafikverkets cirka 150 kontroller av vägarbetsplatserna. Förra året gjorde produktions- töd 70-tal interna arbetsplatskontroller. Teamet hjälper även till att sprida erfarenheter och goda exempel i verksamheten genom interna, obligato- riska utbildningar inom ”Arbete på Väg”, som ofta också kravställs av våra beställare. På detta sätt säkerställer vi ett ständigt förbättringsarbete och upprätthåller en hög nivå av kompetens inom trafiksäkerhetsområdet. Vi har en tydlig uppgiftsfördelning för att klargöra chefers arbetsmil- jöuppgifter så att inget faller mellan stolarna. Till sin hjälp har cheferna arbetsmiljöspecialister i olika roller på alla nivåer i verksamheten. Vi lägger stor vikt vid samverkan och våra skyddsombud har en viktig roll i arbets- miljöarbetet. Idag finns det omkring 700 skyddsombud i verksamheten, men vi uppmuntrar ständigt fler att ta sig an denna roll. Arbetsmiljöarbetet är integrerat med koncernens arbete mot diskriminering och kränkande särbehandling . Lika behandling och lika möjligheter Likabehandling och lika möjligheter för alla innebär lika lön för lika arbete samt jämlikhet i anställning, utbildning och kompetensutveckling. Vi arbetar aktivt med att skapa och stärka en inkluderande företagskultur. Vi arbetar även aktivt mot diskriminering, våld och trakasserier på arbetsplat- sen för en tryggare arbetsmiljö för alla. Principen om likabehandling är en europeisk lagstiftning vilket innebär att alla medarbetare ska ges samma möjligheter på jobbet trots olika förutsättningar. För oss är det självklart att varje medarbetare ska behandlas med respekt. Det är också viktigt att Peab som arbetsgivare lyckas ta vara på medarbetarnas unika förmågor och perspektiv. Vi ser att en trygg och inkluderande arbetsmiljö är en rättighet för alla, arbetsmiljöarbetet omfat- tar därför samtliga som vistas på våra arbetsplatser. Vi accepterar aldrig utanförskap eller andra former av social utsatthet på våra arbetsplatser, Peabs krisorganisation Peab har sedan många år en krisorganisation som består av omkring 100 medarbetare. Syftet är att den vid hän- delse av olycka eller kris hjälper till med ett professionellt omhändertagande för att minska onödigt lidande och skadeverkningar för drabbade, både anställd personal och tredje part. Varje lokal krissamordnare genomgår en utbildning i krishantering i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt gör återkommande övningar inom ramen för krisorganisationens verksam- het. Krisorganisationen tar varje år emot ett femtiotal krissamtal. Exempel på frågor i Peabs arbetsmiljöenkät: • Är din arbetsplats fri från skämt och jargong som kan upplevas diskriminerande? • Om någon på arbetsplatsen sa något nedsättande eller kränkande, är du då trygg med att dina kollegor skulle säga ifrån? • Är klimatet i din arbetsgrupp tryggt och tillåtande nog att kollegor kan berätta om problem och svårigheter? • Har du under de senaste tolv månaderna varit fri från kränkande särbehandling, mobbning, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier på jobbet? PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 82 Social82 Social82 Social82 Social SocialS1S2S3S4 samtidigt som vi är medvetna om risker att det kan förekomma diskrimi- nering eller trakasserier. Kvinnor och minoritetsgrupper löper generellt högre risk för att utsättas. Inkludering står högt på vår agenda och vi mäter kontinuerligt dessa aspekter i våra medarbetarundersökningar. Det kan handla om nivån av upplevd inkludering, hur inkluderande vårt språk är, psykologisk trygghet, hur starkt vårt civilkurage och hur inkluderande företagskulturen är. Peab har en likabehandlingsplan, som även inkluderar mål och hand- lingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling. Att utöka inkludering av kvinnor finns med som ett särskilt mål i planen. Samtliga medarbetare och chefer med personalansvar går anpassade e e-utbild- ningar för likabehandling. Som diskrimineringsgrunder tar likabehand- lingsplanen upp kön, religion, eller tro, eller livssyn, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning, etniskt ursprung, politisk uppfattning, verksamhet eller nationalitet, könsidentitet eller könsuttryck, fackföreningsfrihet eller -verksamhet, föräldraledighet, graviditet samt arbetsform. Under de senaste året har vi utbildat elva procent av medarbetarna i mångfald, likabehandling och inkludering, vilket innebär att omkring 1 450 (1 100) medarbetare genomgått utbildningen. Samtliga nyanställda genomgår en obligatorisk utbildning som uppdateras med viss frekvens. Vi försäkrar oss om att samtliga som visats på våra arbetsplatser tar del av våra policyer, inklusive likabehandlingsplanen som alltså innefattar riktlinjer avseende anti-diskriminering och trakasserier. 2024 påbörjade vi även en övergripande analys för att identifiera risker för diskriminering och trakasserier i organisationens aktiviteter och processer. Arbetet fortsätter under 2025. Därtill har vi ett etiskt råd som säkerställer att fall av krän- kande särbehandling och diskriminering utreds av opartisk expertis. Kompetensutveckling Peab har en platt och decentraliserad organisation. Medarbetarunder- sökningar visar på att lagandan är stark, samtidigt som varje enskild medarbetare är viktig och har möjlighet att påverka såväl sin vardag som hur vi verkar som företag. Vår storlek och breda verksamhet i Norden gör att vi kan erbjuda många möjligheter, oavsett om medarbetaren vill växa i sin befintliga roll, prova nya roller och uppgifter eller utveckla sina ledare- genskaper eller specialistkunskaper. Det kan även handla om att utveckla sin karriär på andra orter. Utveckling kan med andra ord ske på olika sätt, utifrån det individuella behovet. Vår utgångspunkt är dessutom att varje medarbetare i Peab, oavsett roll, kön eller livssituation, ska kunna kombinera föräldraskap med sitt arbete och inte hindras av nämnda skäl i sin karriärutveckling. De senaste åren har vi vidareutvecklat vår metodik för kompetensut- veckling och idag är digitalt lärande vårt vardagliga sätt att kompetensut- vecklas i arbetet. Vi har för närvarande ett utbud på 799 (859) utbildningar som alla medarbetare kan anmäla sig till i vårt verktyg för kompetensut- veckling och utbildning. I samband med det årliga mål- och utvecklings- samtalet kan medarbetare och chef planera och lägga till utbildningar till medarbetarens individuella utvecklingsplan. Inom stödfunktionerna har vi utifrån beteendevetenskapliga forskningsinsikter tagit fram ett stöd i mål- och utvecklingssamtal i syfte att minska risken hos chefer för partiskhet och främja kompetensbaserad utvärdering. Andra arbetsrelaterade rättigheter Peabs uppförandekod slår tydligt fast att vi aldrig accepterar barnarbete, människohandel, tvångsarbete eller arbete kopplat till någon form av hot eller bestraffning. Arbete ska alltid ske på frivillig grund. Peabs egen verksamhet bedrivs uteslutande i Norden, där alla de nord- iska länderna har ratificerat ILO Co29, Forced Labor Convention, 1930 (No.29). Vi använder oss inte heller av gästarbetare från informella aktörer, vilket gör att vi ytterligare kan minimera riskerna om brister i arbetsrelate- rade rättigheter, inklusive brist på adekvat boende, barnarbete, tvångsar- bete och kränkningar i personlig integritet. För icke-anställda medarbetare, såsom inhyrd personal som ibland används för att säkerställa resurser och tidplan i projekt, är riskerna för brister i arbetsrelaterade rättigheter alltid något högre. Det är svårare för oss att kontrollera icke-anställda, även om vi genomför kontinuerliga kontroller genom vårt system för ”säkra köp” och eftersträvar att begränsa andelen medarbetare som inte är anställda av Peab. Dessutom tjänar processen för tillbörlig aktsamhet oss väl i dessa avseenden. Vi hade inga inrapporterade fall av brott mot arbetsrelaterade rättigheter under 2024. Rapporteringskanaler Vid frågor som till exempel avser arbetstagares rättigheter och villkor, missnöje eller incidenter ska medarbetare i första hand kontakta närmast ansvarig eller överordnad chef, i andra hand den lokala HR-funktionen. Utöver detta uppmuntras medarbetare att även vända sig till andra chefer eller personer i lokala HR-avdelningar, skyddsombud, eller fackliga repre- sentanter eller företagshälsovården. Därtill finns Peabs visselblåsarsystem tillgänglig för hela den egna arbetskraften, liksom icke-anställda medar- betare och andra externa intressenter, där man kan rapportera om över- trädelser eller missförhållanden. Visselblåsarkanalen tillåter anonymitet i samband med rapportering. Alla inkomna fall hanteras efter samma doku- menterade process som inkluderar undersökning av varje fall och åtgärder. Peabs visselblåsarkanal är samtidigt utformad så att vi kan förbättra vår verksamhet genom kontinuerligt lärande. Vi identifierar och analyserar regelbundet frekvensen, mönstren och orsakerna till rapporterna för att kunna förebygga framtida problem. En sammanställning av inkomna ären- den rapporteras årligen till styrelsen och halvårsvis till koncernledningen. Medarbetarenkäten som företaget använder för att samla feedback och perspektiv från den egna arbetskraften inkluderar Handslaget som görs två gånger per år, samt arbetsmiljömätningen som görs en gång per år på koncernnivå. Därutöver finns alltid tillgängliga rapporteringskanaler och kontinuerlig uppföljning genom olika möten mellan medarbetare och närmaste chef. Vid årliga utvecklingssamtal samlar vi, genom chefer, in feedback och medarbetarnas perspektiv gällande arbetsmiljö och påver- kan från företaget. Aktiviteter 2024 • Utbildning: Vi genomförde ordinarie ledarutvecklingsprogram, som erbjuds till våra chefer på fyra olika nivåer. Vi gjorde även en satsning på utveckling av arbetsledare för att underlätta för dem att lyckas i sina roller. Totalt utbildades 150 arbetsledare från Tromsö i norr till Trelleborg i söder och sammantaget genomförde vi utvecklingsin- satser för omkring 2 600 (2 000) chefer under året. Utöver detta erbjöd vi ett stort antal seminarier samt coachning och mentorskap. Våra arbetsledare kommer ofta direkt från avslutad utbildning in i en chefsroll och är därför en viktig målgrupp för oss att stötta. • Arbetsmiljö: Vi genomförde den årliga arbetsmiljöveckan i våra fyra verksamhetsländer. Under veckan genomfördes en rad aktiviteter, såsom övningar inom de olika delarna av våra kärnvärden och samtal kring hur Peabs värdegrund kan integreras mer i det dagliga arbetet. Målet var att diskutera den tillsammans med arbetslaget under det övergripande temat “laget framför jaget”. • Arbetsmiljö: Vi genomförde den årliga säkerhetsdagen i alla våra verksamhetsländer, där fokus låg på att inleda samtalen kring vår vär- degrunder, jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga (JUPP). • Arbetsmiljö: Vi har fortsatt med säkerhetspromenader, där ett synligt och tydligt ledarskap främjar en god arbetsmiljö, genom att fånga vad som fungerar bra men även för att identifiera förbättringsområden. • Arbetsmiljö: I vår årliga arbetsmiljömätning fick samtliga medar- betare möjligheten att skatta sin arbetsmiljö inom kategorierna arbetstid, arbetsbelastning och likabehandling. Resultatet för 2024 fortsatte att vara stabilt och väl i linje med benchmark. Det visade på en överlag hög trivsel och ett stort engagemang för frågor som rör arbetsmiljön. Arbetsbelastningen är ett område som upplevs som utmanande och där resultatet har gått ned något. Frågan om likabehandling uppvisar en förbättring och utfallet är högre bland tjänstemän än bland yrkesarbetare. Vid utgången av 2024 uppgick andelen yrkesarbetare till 53 (53) procent, medan tjänstemannarollerna stod för 47 (47) procent. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 83Social 83Social 83Social 83 SocialS1S2S3S4 Mål och mätetal eNPS Mål: > benchmark (redovisas halvårsvis) Utfall 2024: 28 Inom det strategiska målområdet bästa arbetsplatsen är ett av våra mål att kunna erbjuda våra medarbetare den bästa arbetsplatsen i branschen. Vi mäter det genom att värdet för eNPS (rekommendera Peab) ska ligga över benchmark i branschen industri och tillverkning. eNPS- värdet för koncernen i höstens mätning var fortsatt långt över nordisk benchmark. Vi ökade med en punkt till 28 (27 i vårens mätning), trots att det gångna året präglades av en utmanande omvärld. Samtidigt sjönk benchmark med tre punkter till 17 (20 i vårens mätning). eNPS- värdet ökade särskilt för yrkes- arbetande kvinnor som gick upp med hela nio punkter jämfört med vårens mätning. I undersökningen lyfter medarbetarna fram samarbete med kollegor, gemenskap och kärnvärdena JUPP:en som några av de främsta styrkorna med Peab. Den trend som backar avser arbetsbelastning. Svarsfrekvensen blev den högsta hittills i Peabs historia och uppgick till 90,2 (89,9 i vårens mätning) procent samtidigt som vi fick omkring 10 000 kommentarer. Det visar på ett stort engagemang för att bidra till utveck- lingen av sitt arbetslag och utveckling av verksamheten. Peab samlar data om rekrytering, utbildningar, medarbetarenkät hand- slaget, delvis om antal rapporterade fall av diskriminering och trakasserier, resultat från lärlingsprogrammet Byggåret och information från olika nätverk. eNPS (employee Net Promoter Score) mäter medarbetarnas vilja att rekommendera Peab som arbetsgivare och har skalan -100 till 100. eNPS-värdet ska ligga över benchmark i branschen (industri och tillverkning). BenchmarkeNPS 0 5 10 15 20 25 30 2024 Q42024 Q22023 Q42023 Q22022 Q42022 Q22021 Q42020 Q42019 Q4 10 15 24 20 28 22 18 18 29 21 27 26 27 19 17 28 20 eNPS 8 Antal anställda: affärsområde Per 31 december 2024 Affärsområde 2024 2023 2022 Bygg 4 681 5 207 5 671 Anläggning 3 365 3 422 3 405 Industri 4 581 4 573 4 931 Projektutveckling 145 211 264 Koncerngemensamt 611 694 769 Totalt antal 13 383 14 107 15 040 Antal anställda: könsfördelning Per 31 december 2024 Antal anställda: per land Per 31 december 2024 Män 85% (11 351) Kvinnor 15% (2 032) Finland 13% (1 747) Sverige 73% (9 808) Danmark 3% (351) Norge 11% (1 477) Antal medarbetare inom parentes Vid utgången av 2024 uppgick andelen yrkesarbetare till 53 (53) procent, medan tjänstemannarollerna stod för 47 (47) procent. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 84 Social84 Social84 Social84 Social SocialS1S2S3S4 Information om anställda/andra arbetstagare Data har inhämtats ur HR-systemen i Sverige, Norge, Finland och Danmark och därefter summerats. Medarbetardata presenteras i headcount. Antal medarbetare per land och kön Diagrammen visar antal medarbetare per den 31 december 2024. Vid utgången av 2024 hade Peab 13 383 (14 107) medarbetare, varav 15 pro- cent (15) var kvinnor och 6 290 (6 600) var tjänstemän och 7 093 (7 507) var yrkesarbetare. Varken 2023 eller 2024 hade Peab några anställda utan garanterade timmar i anställningskontraktet. Detta gällde för hela Peabkoncernen. MänKvinnor 0 5 000 10 000 15 000 202420232022 Antal Norge 0 500 1 000 1 500 2 000 202420232022 Antal MänKvinnor Finland 0 500 1 000 1 500 2 000 202420232022 Antal MänKvinnor Danmark 0 100 200 300 400 202420232022 Antal MänKvinnor 0 5 000 10 000 15 000 20 000 202420232022 Antal MänKvinnor Hela Peab Sverige SocialS1S2S3S4 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 85Social 85Social 85Social 85 Anställningsformer för alla medarbetare Kvinnor Män 2024 2023 2022 2024 2023 2022 Tillsvidareanställda 1 988 2 039 2 123 11 105 11 762 12 501 Sverige 1 567 1 601 1 649 8 125 8 662 9 129 Norge 155 172 182 1 211 1 364 1 474 Finland 234 242 267 1 459 1 467 1 617 Danmark 32 24 25 310 269 281 Projekt-/visstidsanställda 44 50 75 246 256 341 Sverige 15 18 35 101 112 164 Norge 19 17 30 92 101 137 Finland 9 13 10 45 25 40 Danmark 1 2 – 8 18 – Anställningstyp för tillsvidareanställda Kvinnor Män 2024 2023 2022 2024 2023 2022 Heltidsanställda 1927 1 971 2 047 11 042 11 700 12 433 Sverige 1 519 1 555 1 601 8 091 8 625 9 093 Norge 149 160 174 1 200 1 355 1 464 Finland 233 240 261 1 448 1 451 1 598 Danmark 26 16 11 303 269 278 Deltidsanställda 64 68 76 60 62 68 Sverige 48 46 48 34 37 36 Norge 6 12 8 11 9 10 Finland 1 2 6 11 16 19 Danmark 9 8 14 4 0 3 Per medarbetare uppdelat på personalkategori Medarbetarna uppdelade per personalkategori, kön och ålder Tjänstemän med chefspositioner per kön Antal utbildningstimmar Per medarbetare uppdelat på kön 0 5 10 15 20 202420232022 Timmar MänKvinnor Övriga tjänstemän Tjänstemän med chefspositioner 0 5 10 15 20 202420232022 Timmar Yrkesarbetare Mångfald i Peabs styrelse och koncernledning (kön och ålder) Övriga tjänstemän per kön Män 88% (87%) Kvinnor 12% (13%) Män 66% (66%) Kvinnor 34% (34%) >50 år 95% (95%) <30 år 0% (0%) 30-50 år 5% (5%) Män 62% (62%) Kvinnor 38% (38%) Kön Ålder PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 86 Social86 Social86 Social86 Social SocialS1S2S3S4 Yrkesarbetare per kön Tjänstemän med chefspositioner per ålder Övriga tjänstemän per ålder Yrkesarbetare per ålder >50 år 31% (31%) <30 år 9% (10%) 30-50 år 58% (59%) >50 år 35% (35%) <30 år 20% (21%) 30-50 år 45% (44%) Män 96% (96%) Kvinnor 4% (4%) >50 år 39% (37%) <30 år 2% (3%) 30-50 år 59% (60%) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro % 2024 2023 2022 Tjänstemän 2,4 2,6 2,9 Yrkesarbetare 5,7 6,1 7,2 Totalt 4,2 4,5 5,1 Data har inhämtats från HR-systemen i Sverige, Norge, Finland och Dan- mark och därefter summerats. Löner och ersättningar I lönekartläggningen för 2024 upptäckte vi 20 (20) fall av osakliga löneskill- nader mellan kvinnor och män med jämförbara yrkesgrupper, kompeten- ser och positioner. Dessa skillnader har korrigerats. Rapportering allvarliga olyckor Nollvisionen avseende dödsolyckor och målet om en fallande trend avse- ende allvarliga arbetsplatsolyckor omfattar både våra egna medarbetare och alla andra som vistas på våra arbetsplatser. Peab definierar en allvarlig olycka som en arbetsplatsolycka som resulterar i allvarliga personskador. Det kan vara skador som orsakar en fraktur på ett ben i kroppen, en svår blödning eller en svår skada på nerver, muskler eller senor, skada på inre organ eller andra eller tredje gradens brännskada. Antal allvarliga olyckor 2024 2023 2022 Egen personal 20 30 30 Underentreprenörer 13 18 19 Totalt 33 48 49 Peab definierar en allvarlig olycka (kategori 4) som en arbetsplatsolycka som resulterar i allvarliga personskador. Det kan vara skador som orsakar en fraktur på ett ben i kroppen, en svår blödning eller en svår skada på nerver, muskler eller senor, skada på inre organ eller andra eller tredje gradens brännskada. UEEgen personal Total 0 10 20 30 40 50 60 70 dec 2024 sep 2024 jun 2024 mar 2024 dec 2023 sep 2023 jun 2023 mar 2023 dec 2022 sep 2022 jun 2022 mar 2022 34 Antal 48 48 48 49 54 43 43 44 41 33 Antal allvarliga olyckor SocialS1S2S3S4 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 87Social 87Social 87Social 87 Rapportering frånvaroolyckor Vi följer antalet arbetsplatsolyckor med mer än fyra dagars frånvaro, exklusive skadedagen (LTI4, där LTI står för Lost Time Injury) samt arbets- platsolyckor enligt samma definition per en miljon arbetade timmar (LTIF4) för våra egna medarbetare. Efter utgången av 2024 uppgick antalet frånvaroolyckor till 33 och frekvensen LTIF4 per rullande tolv månader var 5,9. Det är en minskning av antalet frånvaroolyckor, samtidigt som LTIF4 är på samma nivå som 2023. LTI4 LTIF4 0 10 20 30 40 50 60 Kvartal 4 2024 Kvartal 3 2024 Kvartal 2 2024 Kvartal 1 2024 Kvartal 4 2023 Kvartal 3 2023 Kvartal 2 2023 Kvartal 1 2023 Kvartal 4 2022 Kvartal 3 2022 Kvartal 2 2022 Kvartal 1 2022 Antal Frekvens 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0 Kvartal 4 2024 Kvartal 3 2024 Kvartal 2 2024 Kvartal 1 2024 Kvartal 4 2023 Kvartal 3 2023 Kvartal 2 2023 Kvartal 1 2023 Kvartal 4 2022 Kvartal 3 2022 Kvartal 2 2022 Kvartal 1 2022 LTI4 och LTIF4 Vi följer antalet arbetsplatsolyckor med mer än fyra dagars frånvaro, exklusive skadedagen (LTI4) samt arbetsplatsolyckor enligt samma definition per en miljon arbetade timmar (LTIF4) för våra egna medarbetare. Efter utgången av 2024 uppgick antalet frånvaroolyckor till 33 och frekvensen LTIF4 per rullande tolv månader var 5,9. Det är en minskning av anta- let frånvaroolyckor, samtidigt som LTIF4 är på samma nivå som 2023. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 88 Social88 Social88 Social88 Social SocialS1S2S3S4 Social S2 ESRS Arbetstagare i värdekedjan Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab Arbetsvillkor ✓ Trygg anställning Arbetstid ✓ Rimliga löner Social dialog Föreningsfrihet, förekomsten av företagsråd och arbetstagares rätt till information, samråd och deltagande Kollektivförhandlingar, inbegripet andelen arbetstagare som omfattas av kollektivavtal Balans mellan arbete och privatliv ✓ Hälsa och säkerhet Likabehandling och lika möjligheter för alla ✓ Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete Utbildning och kompetensutveckling Sysselsättning och social delaktighet för personer med funktionsnedsättning ✓ Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen ✓ Mångfald ✓ Andra arbetsrelaterade rättigheter ✓ Barnarbete ✓ Tvångsarbete ✓ Tillräckliga bostäder ✓ Vatten och sanitet Personlig integritet PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 89Social 89Social 89Social 89 Peab och arbetstagare i värdekedjan Produktionskedjorna i bygg- och anläggningsbranschen är komplexa och består av en mängd aktörer, såväl lokala som globala. Att verka för hållbara värdekedjor där arbetstagares rättigheter värnas om och respekteras är en självklar hörnsten i Peabs verksamhet. Vi vill samarbeta med aktörer som tar hand om sina medarbetare, möter dem med såväl goda arbetsförhål- landen och utvecklingsmöjligheter som av trygga, säkra och inkluderande arbetsplatser. Eftersom Peab finns i både stora och små orter runtom i Norden och arbetar ständigt med många olika projekt är också antalet leverantörer och andra samarbetspartners i värdekedjan många. Vi hanterar varje år omkring 41 500 leverantörer, varav cirka 3 000 står för 80 procent av kon- cernens totala inköpsvolym. Vi är med andra ord en stor inköpare i Norden och har därmed ett ansvar att främja säkra och hållbara inköp samt leve- rantörssamarbeten, inklusive ansvarstagande för arbetstagare i värdeked- jorna. Bakom våra leverantörer står dessutom ännu fler underleverantörer med sina arbetstagare. Respekt för de mänskliga rättigheterna är en självklarhet i alla delar av Peabs verksamhet och genom hela värdekedjan. Grunden är vår efter- levnad av den omfattande nordiska lagstiftningen inom detta område. Vi värnar också om föreningsfriheten och arbetstagarnas rättigheter att orga- nisera sig och förhandla kollektivt. Vår inställning till mänskliga rättigheter och föreningsfrihet understryker Peabs åtagande för en arbetsmiljö som är såväl säker och hälsosam som inkluderande och rättvis. Genom att stödja dessa arbetsmiljöprinciper och uppmana våra leverantörer att integrera dem i sina processer, bidrar vi till att stärka de mänskliga rättigheterna och arbetsrätten. Vi arbetar kontinuerligt med att utvärdera och åtgärda even- tuella brister i verksamheten samt gör revisioner av våra leverantörer. Arbetstagare i värdekedjan omfattar: • Arbetstagare som utför kontrakterat arbete på Peabs arbetsplatser, till exempel arbetstagare som sköter säkerheten eller levererar IT- och andra kontorsrelaterade tjänster. • Arbetstagare hos Peabs leverantörer. • Arbetstagare längre bort i leverantörskedjan som utvinner råvaror som förädlas till insatsvaror och komponenter som ingår i Peabs erbjudande. • Arbetstagare hos Peabs kunder och andra aktörer i värdekedjan ned- ströms, till exempel fastighetsförvaltare. Icke-anställda medarbetare, såsom underentreprenörer, medarbetare från bemanningsföretag och konsulter som arbetar för verksamheten, omfattas inte. De ingår i ESRS S1, den egna arbetskraften. När det gäller arbetstagare i värdekedjan är Peabs påverkan väsentlig avseende de tre hållbarhetsämnena arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter. Samtliga underämnen bedöms dock inte vara väsentliga för Peab, utan väsentlighe- ten ser ut enligt följande: • Arbetsvillkor: trygg anställning, rimliga löner och hälsa och säkerhet • Likabehandling och lika möjligheter för alla: jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete, åtgärder mot våld och trakasserier på arbets- platsen, mångfald • Andra arbetsrelaterade rättigheter: barnarbete, tvångsarbete, vatten och sanitet, personlig integritet och tillräckliga bostäder. Nedan följer exempel på aktiviteter med avseende på arbetstagare i värde- kedjan som har eller kan ha påverkan: Uppströms och nedströms: • Vi gör kontinuerliga riskbedömningar och revisioner av våra leveran- törer utifrån arbetsvillkor, likabehandling och andra arbetsrelaterade rättigheter. • Vi tydliggör mekanismer för arbetstagare att rapportera kränkningar eller andra incidenter anonymt och tryggt. • Vi utvecklar riktlinjer och rutiner för arbetsrätt och mänskliga rättig- heter, som våra leverantörer ska följa. Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Arbetsvillkor Uppströms Anställningstrygghet • Inkluderar risker för orättvisa löner och lönediskriminering, bris- tande arbetsvillkor såsom orimliga arbetstider och temporära kort- variga kontrakt utan trygghet. Uppströms Arbetsmiljö och säkerhet • Inkluderar risker för arbetsplatsolyckor, bristande skyddsutrustning och osäkra arbetsförhållanden. Likabehandling och lika möjligheter för alla Uppströms Jämlikhet och jämställdhet • Inkluderar brister i till exempel åtgärder för att minimera lönegap mellan män och kvinnor rekrytering i underrepresenterade grupper. Uppströms Respektfullt bemötande • Inkluderar brister i inkluderingsarbete och i rutiner för hantering av diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen. Andra arbetsrelaterade rättigheter Uppströms Arbete och anställning på frivillig grund • Inkluderar risker för kränkningar mot mänskliga rättigheter, till exempel barnarbete, människohandel, tvångsarbete eller arbete kopplat till någon form av hot eller bestraffning. Tabellen ovan ger exempel på den mest väsentliga inverkans- och finansiella väsentlighet samt risker och möjligheter som förekommer uppströms (och nedströms) i Peabs värdekedjor. Den är inte heltäckande. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 90 Social90 Social90 Social90 Social SocialS1S2S3S4 Arbetstagare i värdekedjan har koppling till FN:s 8:e globala mål för hållbar utveckling: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Väsentlighetsprocessen Arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen för S2, arbetstagare i värdekedjan, har gjorts på en koncernövergripande nivå. Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till arbetstagare i värdekedjan har, utöver våra identifierade åtta huvudsakliga värdekedjor, utvärderats specifikt utifrån värdekedjorna för insatsvarorna cement, bitumen, el, bränslen, stål och vissa träprodukter samt vitvaror och transporttjänster. Väsentlighets- analysen har i huvudsak genomförts av Peabs koncerninköpsfunktion och kategoriansvariga per strategisk insatsvara. Därtill har ett antal medarbe- tare från koncernens övriga stödfunktioner deltagit i arbetet. Arbetet har genomförts genom möten och workshops där Peabs hållbarhetsämnen för S2 har sammanställts och värderats, enligt framtagen mall. Funktionen icke- finansiell rapportering har samordnat processen avseende väsentlig- het, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Så arbetar vi Peabs arbete och ansvarstagande inom arbetstagare i värdekedjan regleras i huvudsak genom nationell lagstiftning, branschöverenskommelser och kollektivavtal, som vi efterlever och uppmanar alla aktörer i värdekedjan att efterleva. Till stöd i vårt arbete följer vi även internationella riktlinjer, normer och initiativ: FN:s Global Compact, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s globala mål för hållbar utveckling, ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), de allmänna principerna i det internationella regelverket för mänskliga rät- tigheter samt OECD:s konvention mot mutor och dess rekommendationer. Våra policyer och riktlinjer är förenliga med dessa åtaganden. Ansvar och policyer Utgångspunkten för Peabs arbete avseende arbetstagare i värdekedjan är våra kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga som hjäl- per oss att bygga vår kultur och vägleder oss i verksamheten. Till dessa värden läggs Peabs leverantörskod, som definierar våra förväntningar på samarbetspartners och deras samarbetspartners i värdekedjan. Leverantörskoden reglerar bland annat arbetsförhållanden och anställningsvillkor samt inkluderar Peabs krav avseende mänskliga rättigheter, såsom föreningsfrihet, förbud mot tvångs- och barnarbete samt diskriminering. I koden betonas att leverantören ska ha processer på plats för att kunna hantera faktisk och potentiell inverkan på mänskliga rättigheter och miljö, vilket kräver riktlinjer och policyer samt styrelse- och chefsansvar för affärsetik och hållbarhetsfrågor, liksom återkommande utbildningar av medarbetare. Ansvaret utgår från koncernledningen och går via linjechefer ut på varje arbetsplats för kravställande och uppföljning i värdekedjan. Det förutsätter rutiner såväl för att bedöma, förebygga och hantera risker som för samver- kan och transparens. Arbetssätt och fokusområden Peab kontrollerar och kravställer sina samarbetspartners framför allt i inköpsprocesserna och i arbetsplatsintroduktionerna inför att arbeten påbörjas. För att kunna bli avtalsleverantör till Peab måste leverantörsko- den godkännas. Incidenter och eventuella skador samt brott mot Peabs värderingar, regler och koder föranleder utredningar och eventuella åtgärder. Om en leverantör bryter mot leverantörskoden kan vi som en sista utväg avbryta affärsrelationen. Peabs riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsam- het tjänar oss väl i sammanhanget. De beskriver hur vi identifierar och bedömer potentiella negativa konsekvenser för människor och miljö samt arbetar aktivt med att förebygga eller minimera dessa. För att ytterligare stärka arbetet med värdekedjan, uppmanar vi leveran- törer att proaktivt kommunicera till sina medarbetare om möjligheten att använda visselblåsarsystem vid händelser som strider mot leverantörskod eller lagstiftning. Det ger medarbetarna hos våra leverantörer och även deras leverantörer möjligheten att rapportera misstankar om överträdelser mot lagstiftning eller leverantörskod. Ett av Peabs två utvecklingsinitiativ för affärsplaneperioden 2024-2026 handlar om att verka för att kvalitetssäkra arbetet i värdekedjorna och inte minst att öka spårbarheten. Inom ramen för initiativet pågår arbete med att utveckla arbetsprocesser, mätmetoder samt dialogen och kontrollen av våra leverantörer. Häri ligger naturligtvis även frågorna som handlar om mänskliga rättigheter och miljö. Arbetsvillkor När det gäller arbetsvillkor prioriterar vi frågor som inkluderar trygg anställning, rimliga löner samt hälsa och säkerhet. Med goda arbetsvillkor vill vi att arbetstagare hos våra samarbetspartners och deras samarbets- partners ska ha goda förutsättningar både vad gäller arbete och fritid. Med anledning av detta är vi tydliga med våra förväntningar på de aktörer som på något sätt samarbetar med oss och bidrar i våra värdekedjor. Förutom att Peabs arbetsplatser är alkohol- och drogfria, har vi stort fokus på arbetet med säkra arbetsplatser. För att minska antalet arbets- platsolyckor är de förebyggande insatserna centrala i vårt arbetsmiljöar- bete. Arbetet med säkerhetskulturen pågår ständigt och vi är tydliga med att alla som vistas på Peabs arbetsplatser har den uttalade rätten att inte utföra ett arbete om det inte kan göras säkert. Läs mer om Peabs arbets- miljöarbete, inklusive vår nollvision avseende dödsolyckor och målet om en fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor på sidan 82. Målet omfattar både våra egna medarbetare och alla andra som vistas på våra arbetsplatser. Lika behandling och lika möjligheter för alla Lika behandling och lika möjligheter för alla inkluderar jämställdhet och lika lön för lika arbete, mångfald samt åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen. Principen om likabehandling är en allmän princip i europeisk lagstiftning om att alla individer i jämförbara situationer ska behandlas på samma sätt. En trygg och inkluderande arbetsmiljö är en rättighet för alla och Peabs arbetsmiljöarbete omfattar därför samtliga som vistas på våra arbetsplat- ser. Vi accepterar aldrig utanförskap eller andra former av social utsatthet, varken på våra arbetsplatser eller på arbetsplatser längs våra värdekedjor. Vi försäkrar oss om att alla som arbetar på våra arbetsplatser tar del av våra policyer, inklusive Peabs likabehandlingsplan som innefattar riktlinjer avseende anti-diskriminering och trakasserier. Frågan om jämställdhet inom bygg och anläggning är en branschrela- terad utmaning. Även inom Peab är andelen kvinnor liten, särskilt bland yrkesarbetare, och är därför en fråga vi arbetar aktivt med. Vi är övertygade om att större mångfald skapar bättre arbetsplatser och en mer framgångs- rik verksamhet. Andra arbetsrelaterade rättigheter Peabs leverantörskod slår tydligt fast att vi aldrig accepterar barnarbete, människohandel, tvångsarbete eller arbete kopplat till någon form av hot eller bestraffning. Arbete ska alltid ske på frivillig grund. Med tanke på att vår egen verksamhet uteslutande bedrivs i Norden med en stor andel nordiska arbetstagare samt att vi inte använder gästarbetare från informella entreprenörer, minskar riskerna för brister i andra arbets- relaterade rättigheter som barnarbete, tvångsarbete, brist på adekvat boende och integritetskränkningar. Alla de nordiska länderna har till exem- pel ratificerat ILO Co29, Forced Labor Convention, 1930 (No.29), vilket mini- merar riskerna avseende tvångsarbete. Samtidigt innebär vårt beroende av leverantörer i värdekedjan att det finns risker för brister i arbetsrelaterade rättigheter. Våra möjligheter att utöva tillsyn minskar ju längre bort i värde- kedjan vi kommer. Processen för tillbörlig aktsamhet tjänas oss väl i dessa avseenden. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 91Social 91Social 91Social 91 SocialS1S2S3S4 Inköpsstyrning lägger grunden Riskhantering i leverantörskedjan förutsätter god inköpsstyrning. Peab arbetar bland annat med kategoribaserat inköp. Syftet är att samla den totala inköpsvolymen inom en inköpskategori för att teckna gemensamma avtal till fördelaktiga prisnivåer och med rätt kravställningar. Därigenom kan vi styra våra inköpsvolymer till ett antal ramavtalsleverantörer och för- enkla för verksamheten att endast avropa från godkända leverantörer med fördefinierade villkor. Det underlättar samtidigt för oss att på ett struktu- rerat sätt kontinuerligt öka kunskapen inom de olika inköpskategorierna. Vi kan öka förståelsen för risker och möjligheter och därmed verka för att positivt påverka medarbetare i värdekedjan. Idag har vi omkring 260 olika kategorier, varav stommar och fasader, installationer och anläggningstransporter och entreprenadmaskintjänster är de största. Vi följer dessutom kontinuerligt de affärskritiska kategorierna som bränsle, el, bitumen och stål. Det som också kännetecknar kategoribaserat inköp är att vi arbetar med riskkategorier, som präglas av förhöjda risker gällande arbetsmiljö, arbets- villkor och mänskliga rättigheter eller andra hållbarhetsrelaterade områ- den. Riskkategorier som Peab har identifierat är bemanning, håltagning, rivning, städning, ställningsbyggande, sanering och bevakning. Kategoriarbetet styrs och hålls samman av en kategorichef och varje kategori har en ansvarig kontaktperson. Arbetet utförs inom ramen för ett kategoriteam bestående av representanter från andra specialfunktioner såsom kvalitets- och miljösamordnare, finans, HR och relevanta funktioner inom affärsområdena. Därtill kompletterar vi våra processer och rutiner med systemstöd. I vårt leverantörsregister utför vi våra leverantörskontroller. Leverantörerna bedöms mot en beslutmatris bestående av fyra beslutparametrar: säker arbetsplats, säker betalning, säker leverantör och sanktioner. Vi följer även upp leverantörerna utifrån mätetalet säkra köp. Kortfattat är definitionen av ett säkert köp att det har gjorts från en godkänd leverantör, att det omfattar ett skriftligt avtal och att det är digitalt spårbart. En säker leve- rantör uppfyller samhällsåtagandet, exempelvis att arbetsgivaravgifter har betalats in. Vi kan även kontrollera att kollektivavtal finns. Vidare finns det gemensamma nordiska inköpsforum som arbetar med kategoristyrning, process och systemfrågor. Leverantörsrevisioner Vi genomlyser varje år våra inköpskategorier och väljer ut ett antal vi revi- derar utifrån parametrar som mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, barnar- bete, diskrimineringsfrågor och miljö. Leverantörsrevisionerna genomförs av tvärfunktionella team bestående av kategorichefer och ansvariga för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Under 2024 fortsatte Peab att genomföra revisioner på plats hos våra prioriterade leverantörer, som vi identifierat utifrån volym och bedömd risknivå. Leverantörskoden är utgångspunkten när vi följer upp och meto- den är alltid den lärande dialogen. Vårt mål är att genom samverkan driva förbättring och främja en hållbar och säker leverantörskedja. Under 2024 genomförde vi 72 (37) leverantörsrevisioner och 2025 arbetar vi med att se över vårt revisionsprogram för att öka dess effektivitet för oss och våra leverantörer. Andra kontroller Som ett led i vårt ständiga förbättringsarbete har vi sedan ett antal år utö- kat kontrollerna av våra underentreprenörer och leverantörer. Ett resultat av detta i Sverige är att allt fler underentreprenörer tillämpar de bransch- gemensamma kraven inom ”UE 2021”, som är ett ramverk som utvecklas genom branschsamverkan, inte minst genom skärpta hållbarhetskrav. Det innebär bland annat ansvar för att se till att underentreprenörer har kollek- tivavtal och F-skattebevis. Syftet är framför allt att få bort oseriösa aktörer och att skapa säkra arbetsplatser. Det ligger också i linje med Peabs ambi- tion att verka för en sund byggbransch där affärsetik, kvalitet, arbetsmiljö och miljöhänsyn värnas. Sedan 2021 genomför vi tredjepartskontroller i den svenska verksam- heten för att säkerställa att obehöriga inte har tillträde till och inte vistas på våra arbetsplatser. Under det gångna året besöktes 12 (35) arbetsplatser och kontrollerna omfattade 335 (1 298) individer. Kontrollerna visar att vi har god ordning och att vi genom inloggningssystemen har ordning på den anställdas uppgifter samt vem arbetsgivaren är. Vi har också en koppling till vårt leverantörsregister där arbetsgivarna kontrolleras utifrån kriterierna för ”säker arbetsplats”. Systemet hämtar dagligen uppgifter från offentliga källor och kreditupplysningsföretag, vilket gör att informationen alltid är aktuell. Vid årsskiftet 2024/2025 införde vi förändringar i hanteringen av unde- rentreprenörer, som dels innebär att underentreprenörer ska föranmälas digitalt, dels att huvudprincipen numera är att antalet underentreprenör- sled begränsas till två. Bakgrunden till förändringen är vårt arbete med att öka möjligheten till spårbarhet och uppföljning i värdekedjan för att främja en hållbar byggbransch. Vi tillämpar denna ”tvåstegsregel” delvis redan i vår norska och finska verksamhet. Sedan krigsutbrottet i Ukraina understryker vi vikten av våra leverantör- skontroller och vi har uppdaterat våra rutiner till att även hantera aktuella sanktioner. Rapporteringskanaler Vid frågor som till exempel avser arbetstagares rättigheter och villkor, miss- nöje eller incidenter ska arbetstagare i värdekedjan i första hand kontakta närmast ansvarig eller närmaste chef, i andra hand den lokala HR-funktio- nen, hos Peab. Utöver detta uppmuntras arbetstagare att även vända sig till skyddsombud, fackliga representanter eller företagshälsovården. Därtill finns Peabs visselblåsarsystem tillgänglig för alla externa intressenter och den tillåter både anonymitet och trygghet i samband med rapportering. Läs mer om Peabs visselblåsarfunktion på sidorna 102-103. Därtill uppma- nar vi även leverantörer och deras leverantörer att ha egna klagomålsme- kanismer och kanaler för visselblåsning. Fokus framåt Peabs fokus framåt kommer att vara att fortsätta kvalitetssäkra arbetet i värdekedjorna och att öka spårbarheten i värdekedjan. Under 2025 följer vi upp arbetet med digital föranmälan och begränsningar av antalet underentreprenörsled. Mål och mätetal Vi har inte definierat mål eller mätetal, men har för avsikt att utvärdera behovet av dessa i det fortsatta arbetet. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 92 Social92 Social92 Social92 Social SocialS1S2S3S4 Social S3 ESRS Påverkade samhällen Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ✓ Tillräckliga bostäder Tillräckliga livsmedel Vatten och sanitet ✓ Markrelaterade konsekvenser ✓ Säkerhetsrelaterade konsekvenser Samhällens civila och politiska rättigheter Yttrandefrihet Mötesfrihet Konsekvenser för människorättsaktivister Urfolks rättigheter Fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke Självbestämmande Kulturella rättigheter PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 93Social 93Social 93Social 93 Som lokal samhällsbyggare finns Peab på många orter runtom i Norden. Att bidra positivt till samhällets utveckling är kärnan i vår verksamhet. Vi respekterar och främjar samhällens sociala och kulturella rättigheter och arbetar för att stärka relationerna med lokalsamhällena där vi verkar. Att göra nytta lokalt är tydligt definierad genom vårt koncernmål om att vara ledande inom samhällsansvar. Vi bidrar med bostäder, infrastruktur och miljöer som främjar lokalt samhällsliv. Samtidigt är vi medvetna om att bygg- och anläggningsverksamhet kan föra med sig negativa konsekvenser, till exempel genom att vår verksamhet kan inkräkta på andra önskemål eller avsikter på platsen. Människor som bor och arbetar i anslutning till vår verksamhet kan påverkas eller komma att påverkas. Vi arbetar därför för att undvika negativ påverkan på de samhällen där vi verkar. Det gör vi genom att vara aktiva i det lokala civilsamhället, inte minst genom samver- kan med våra kunder, leverantörer och andra aktörer i lokala demokratiska beslutsprocesser. Eftersom Peab även har ansvar för samhällen som påver- kas eller kan påverkas av verksamhet uppströms och nedströms i värde- kedjan ökar antalet påverkade eller potentiellt påverkade samhällen. Ett av de områden som våra kunder allt oftare betonar är vikten av sam- verkan kring ett gemensamt ansvar i att forma framtidens samhällen. För Peab är denna utveckling positiv och en central del av vår affärsmodell. Det handlar till exempel om att vi utformar attraktiva bostäder och säkra bostadsområden, bedriver en ansvarsfull verksamhet vid våra täkter och fabriker samt främjar lokalt föreningsliv och ungas utveckling och utbild- ning. Vi skapar också gemenskaper och bidrar till planeringen av grönom- råden, mötesplatser och tillgänglighet till serviceanläggningar. Genom att delta i kontinuerliga dialoger med relevanta förvaltningar inom kommuner där lokalsamhället bidrar, spelar Peab en viktig roll i att forma hållbara, levande och inkluderande samhällen. Samhällsbyggnadssektorn i de nordiska länderna är strikt reglerad, till exempel genom den svenska plan- och bygglagen, den norska motsvarig- heten lov om planlegging og byggesaksbehandling och den finska mar- kanvändnings- och bygglagen. Det övergripande syftet med dessa lagar är att skapa hälsosamma, säkra och trivsamma livsmiljöer som fungerar socialt och där behoven hos olika befolkningsgrupper beaktas. Dessa lagar är integrerade i våra verksamhetsprocesser. Genom dem säkerställer vi att perspektiven hos berörda samhällen beaktas i våra beslut, liksom när och hur samråd med påverkade samhällen och deras representanter ska genomföras. När det gäller påverkade samhällen är Peabs påverkan väsentlig avse- ende samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Inom ramen för detta hållbarhetsämne har vi särskilt identifierat underämnena tillräckliga bostäder, markrelaterade konsekvenser och säkerhetsrelate- rade konsekvenser som väsentliga. Nedan följer exempel på aktiviteter med avseende på påverkade sam- hällen som har eller kan ha påverkan: Uppströms: Peabs leverantörer, till exempel inom byggmaterial, transporter och energiförsörjning eller underentreprenörer, ska i enlighet med leverantörskoden säkerställa att de inte kränker lokala samhällens rättigheter. Det kan handla om negativ påverkan på mark och miljö eller att produktion och leverans sker på ett säkert sätt. Egen verksamhet: Peab skapar förutsättningar för lokalt samhällsliv genom att bygga attraktiva bostäder och säkra bostadsområden. De som bor och verkar i anslutning till Peabs verksamhetsplatser, såsom byggarbetsplatser, fabriker eller kontor, kan påverkas negativt av föränd- ringar i landskapet och positivt av påverkan på lokala ekonomier och arbetsmarknader. Nedströms: Synpunkter, klagomål eller anmälningar från medborgare och och andra samhällsaktörer på Peabs verksamhet och slutprodukter. Påverkade samhällen har koppling till FN:s 11:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbara städer och samhällen. Peab och påverkade samhällen Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Egen verksamhet Relationer med lokalsamhället • Vi arbetar för att stärka relationerna med lokalsamhällena där vi verkar, både i frågor som direkt rör vår verksamhet och som lokal samhällsaktör. Egen verksamhet Lokala arbetstillfällen och utbildningsmöjligheter • Aktivt arbete med att försörja med lokala resurser och att använda lokal kompetens. Egen verksamhet Påverkan på människa eller miljö i det omkringliggande samhället • Verksamheten kan ge påverkan på hälso- eller säkerhetsaspekter i lokala samhällen. Verksamheten kan ge upphov till intressekon- flikter eller negativ opinion om den till exempel uppfattas inkräkta på andra önskemål eller avsikter på en plats nyttjande eller får påverkan på miljön, såsom föroreningar. Vi eftersträvar att arbeta transparent och med god kommunikation med berörda aktörer. Egen verksamhet Utveckling av lokal infrastruktur • Vi bidrar med bostäder, infrastruktur och trygga miljöer som främjar lokalt samhällsliv och Peabs relationer med lokalsamhället. Tabellen ovan ger exempel på väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förekommer i Peabs verksamhet. Den är inte heltäckande. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 94 Social94 Social94 Social94 Social SocialS1S2S3S4 Väsentlighetsprocessen Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsanalysen för S3 påverkade sam- hällen på en koncernövergripande nivå. För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter har vi inkluderat nyckelpersoner och funktioner med kunskap och särskild insyn i hur Peabs verksamhet påverkar samhällen, inklusive ett antal medarbetare från koncernens övriga stödfunktioner. Det har skett genom möten och workshops där vi har sammanställt och värde- rat Peabs hållbarhetsfrågor inom samtliga hållbarhetsämnen för S3, enligt en mall vi tagit fram. Utifrån detta har vi identifierat de konsekvenser, risker och möjligheter som är väsentliga för Peab. Funktionen icke- finan- siell rapportering har samordnat processen avseende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Vi arbetar vidare med att utveckla vår process och våra bedömningar för att helt fastställa resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen. Det arbetet innefattar fortsatt datainsamling från intressenter i och utanför organisationen. Så arbetar vi Grunden i Peabs åtagande är efterlevnad av nordisk lagstiftning. Vi och våra partners ska naturligtvis följa de lagar, regler och förordningar som gäller på de marknader där vi är verksamma. Därtill följer vi internationella riktlinjer, normer och initiativ, såsom FN:s Global Compact, FN:s dekla- ration om mänskliga rättigheter, FN:s globala mål för hållbar utveckling, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) och de allmänna principerna i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter. Våra policyer och riktlinjer är, i sin tur, förenliga med dessa åtaganden. Ansvar och policyer Vi utgår från våra kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga som vägleder oss i allt vi gör. Till dessa värden kommer Peabs uppförandekod och leverantörskod, som klargör Peabs åtaganden för samhällsansvar och mänskliga rättigheter. Genom dessa policyer och riktlinjer säkerställer vi att vi och våra leverantörer tar ansvar för både risker och möjligheter i de samhällen som påverkas av våra gemensamma verksamheter. Vi har även riktlinjer om processen för tillbörlig aktsamhet, som bland annat beskriver hur vi identifierar och bedömer potentiella negativa konsekvenser för människor och miljö och arbetar aktivt med att förebygga eller minimera dessa, samt våra rutiner för gottgörelse vid even- tuella negativa konsekvenser av vår verksamhet. Utöver de styrande dokumenten arbetar vi efter koncerngemensamma policyer inom områden som arbetsmiljö, miljö och informationshantering. Peab har därtill affärsplaneprogrammet kvalitetssäkrad och spårbar vär- dekedja, med syftet att bland annat bevaka och utveckla vårt arbete med sociala frågor och samhällspåverkan i värdekedjan. Inom respektive affärsområde finns rutiner och riktlinjer för våra akti- viteter som påverkar de samhällen vi verkar i, såsom vid lokala samråd i samband med projektutveckling eller etablering av täkt. I enlighet med våra verksamhetsledningssystem vilar ansvaret för detta på respektive verksamhetschef. Arbetssätt och fokusområden Vi eftersträvar att minimera störningar och säkerställa att de lokala eko- nomiska, sociala och kulturella rättigheterna respekteras, inklusive om projektet berör urfolks rättigheter. Våra tre väsentliga hållbarhetsämnen tillräckliga bostäder, markrelaterade konsekvenser och säkerhetsrelate- rade konsekvenser är svåra att separera då de är sammanvävda i vår verk- samhet. Beroende på verksamhet och projekt har vi rutiner för att inhämta synpunkter och värna intressen och rättigheter för människor som finns i samhällen som påverkas av vår verksamhet. Dessa frågor kan avgöra fram- gången i våra projekt och har därför direkt påverkan på Peabs affärsmodell och strategi. Vid byggprojekt involverar vi påverkade samhällen till exempel genom samrådsprocesser med lokalbefolkningen. Det gör vi både för att mini- mera negativ påverkan på lokala intressen och identifiera möjligheter. Att skapa attraktiva och säkra bostäder och bostadsområden är självklart för oss. I enlighet med lagar och förordningar samt demokratiskt fastslagna processer deltar vi till exempel i processer för att utveckla översiktsplaner tillsammans med kommuner och andra byggherrar och bidrar på så sätt till att fastställa grunderna för framtida planprogram. När det gäller tillståndspliktiga verksamheter, såsom täkter eller miljö- farlig verksamhet som potentiellt skulle kunna få konsekvenser för sam- hällen, innefattas medborgardialoger i den reglerade processen. Dialoger med relevanta förvaltningar och med samhällets valda företrädare är där- med en naturlig del av arbetet. Vi använder olika dialogformer och genom- för kontinuerligt nätverksträffar, samverkansprojekt, informationsträffar och bjuder in till studiebesök. Vi har aktiva kontakter med kommunala och regionala beslutsorgan, och engagerar oss i samråd, miljöredovisningar, visionsarbeten, mentorskap, sponsringsprojekt och medborgardialoger. Här är även det förebyggande arbetet i samband med genomförande av projekt viktigt. Information till och dialog med närboende och kringlig- gande intressenter pågår före, under och efter det att vi utför arbeten. Visselblåsning Vi har flera välfungerande kanaler för utomstående att komma i kontakt med Peab, till exempel vår kundtjänst eller våra webbplatser. Vi erbjuder även ett webbaserat visselblåsarsystem som garanterar anonymitet för anmälaren. Ofta sker dock dialogen genom direktkontakt med något av våra lokalkontor eller med medarbetare på en arbetsplats. Det är vanligt förekommande att boende i närheten av någon av Peabs verksamheter hör av sig med frågor eller synpunkter. Det kan handla om buller, transporter som hindrar framkomligheten eller störande lukt från asfaltshantering. Vi arbetar transparent, systematiskt och förebyggande genom långsiktiga insatser, inte minst när det handlar om att åtgärda problem. Här har vi stöd av fastslagna arbetssätt för händelsehantering. Övriga fokusområden Fokus på barn och unga När det gäller ungas utveckling vill vi att så många som möjligt av Nordens barn och unga ska ha likvärdig tillgång till fritidsaktiviteter, utbildning och ett första steg in på arbetsmarknaden. Det är en viktig del av vårt strate- giska målområde att vara ledande inom samhällsansvar. I nästan alla våra projekt finns olika typer av krav på socialt ansvars- tagande. Genom vårt koncept Peab Life har vi de senaste åren skapat samarbeten med partners på olika orter i Norden för att främja barns och ungas utveckling. Våra Peab Life-samarbeten riktar sig främst till skolor och idrottsföreningar och vi försöker oftast rikta insatserna till unga i socioekonomiskt utsatta områden eller till unga som på andra sätt riskerar utanförskap. I Göteborg, till exempel, har vi ett pågående samarbete med Anpassade Gymnasiet, som är en skola för unga med funktionsnedsätt- ningar. Under året genomförde vi flera studiebesök, Peabmedarbetare var med på kreativa lektioner och vi ordnade sommarjobb till en grupp ungdomar från skolan. Tillsammans med organisationen Smartmatte har vi varit ute på skolor och arbetat med verklighetsnära yrkesmatematik och träffat omkring 370 högstadieelever. I samverkan med fastighetsbolaget Backahill har vi ett långsiktigt sam- arbete med Ängelholms gymnasium där eleverna får bidra till utvecklingen av den nya stadsdelen Kronodalen. De kommande åren kommer de bland annat att genomföra marknadsundersökningar och hålla dialoger med andra ungdomar för att få fram tankar och synpunkter som vi kan ta in i hur området ska utvecklas. Alla resultat redovisas för oss och våra samar- betspartners, och några av ungdomarnas tankar kring belysning har redan tagits in i planeringen för området. Under 2024 genomförde Peab Life 40 (38) aktiviteter och involverade över 3 000 (2000) barn, ungdomar och studenter i lokala samarbeten. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 95Social 95Social 95Social 95 SocialS1S2S3S4 Fokus på sponsring Peab sponsrar lokala idrottsföreningar och andra organisationer som verkar för aktivitet, jämställdhet och inkludering. Våra insatser styrs av Peabs riktlinjer för sponsring där ett villkor är att vårt bidrag ska generera någon form av motprestation tillbaka till samhället. Mycket av vår spons- ring är öronmärkt till barns och ungas idrottande. En gång per månad sammanträder ett koncerngemensamt sponsringsråd för att ta ställning till förfrågningar om sponsring. Ofta samordnas sponsringsengagemanget och Peab Life-samarbeten. Totalt har vi sponsrat cirka 300 föreningar i Norden under året och därigenom varit med och skapat möjligheter för tusentals barn och unga. Vår projektutvecklingsverksamhet gör ett tydligt åtagande i sin affärs- plan, där varje påbörjat projekt har en avsatt summa för lokal sponsring och där det finns en strävan efter att genomföra medborgardialoger med huvudfokus på barn och unga. Fokus på jämställdhet Peab arbetar aktivt för att bidra till en mer jämställd bygg- och anlägg- ningsbransch. Ett led i det arbetet är lärlingsprogrammet Byggåret. Det är ett utbildningsprogram för kvinnor som den första gruppen avslutade i september 2024. Byggåret ger oss möjligheten att anställa kvinnor i våra lokala organisationer genom en särskild typ av anställning för företagslä- rlingar där vi under grundutbildningen blandar teori med praktiskt arbete på arbetsplatserna. På så sätt kan vi utbilda fler nya yrkesarbetare. Vi erbjuder platser i programmet enbart på de orter och inom de yrken där vi faktiskt har behov och kan erbjuda en långsiktig anställning. Resultatet av det första året innebar att 36 kvinnor, de flesta helt utan tidigare erfarenhet av yrket, påbörjade programmet. 25 av dessa kunde gå vidare till en fast anställning i Peab och fortsätta sin lärlingstid. Ytterligare fyra fortsatte i branschen men i andra företag och två valde att söka vidare till branschut- bildningar inom Yrkeshögskolan. Samtidigt som den första omgången Byggårslärlingar blev klara bör- jade den andra kullen med 19 nya lärlingar i den andra omgången av programmet. Fokus på utbildning I samma anda vill vi ge nyutexaminerade högskole- och civilingenjörer en bra start på sina karriärer genom årliga traineeprogram. Förra året påbörjade ingenjörer från Luleå i norr till Malmö i söder i programmet som erbjuder en omfattande ledarskapsutbildning och praktisk erfarenhet från olika arbetsplatser och projekt. Av de 22 deltagarna är 14 kvinnor, vilket också bidrar till Peabs jämställdhetsmål. Ett ytterligare konkret exempel på hur Peab påverkar samhället är Peab- skolan som vi drivit sedan 2006. Peabskolan finns idag i Malmö, Göteborg och Solna. Peab är det enda bygg- och anläggningsföretaget i Sverige som driver egna skolor med yrkesinriktning. 2024 hade Peabskolan 282 (280) elever på Bygg- och anläggningsprogrammet och yrkesinriktat intro- duktionsprogram. I juni 2024 tog 80 (84) elever studenten och gav sig ut i arbetslivet eller fortsatte sin utbildning. De senaste 19 åren har 1 921 elever fått sin gymnasieutbildning hos oss. Fokus på långtidsarbetslösa Inom vår drift- och underhållsverksamhet har vi en rad avtal med kom- muner som innehåller skrivningar om socialt ansvarstagande genom att ta emot långtidsarbetslösa på arbetsplatserna. För att verkligen försäkra oss om att vi klarar vårt åtagande och för att de som får anställning hos oss den här vägen verkligen trivs, har vi tillsammans med Arbetsförmed- lingen i Helsingborg och Malmö tagit fram ett särskilt arbetssätt som kallas Jobbspår. Det handlar om att vi före anställningen anordnar en utbildning som också innehåller praktik. På så sätt får både vi som arbetsgivare och den som söker en bättre förståelse för förutsättningarna. Totalt gick 29 långtidsarbetslösa deltagare utbildningen under 2024, varav 20 erbjöds en anställning. Aktiviteter 2024 • Hanterat lukt från asfaltverk genom kontakt, dialog och åtgärder i samband med klagomål kring lukt från asfaltverk. • Ett flertal lokala dialoger tillsammans med beställare och andra intressenter i samband med pågående entreprenadprojekt, till exem- pel med Göteborgs Stad om byggnationen av Göteborg Grand Central och Umeå kommun om miljöaspekter. • Deltagande i utbildningsväsendet genom studentträffar vid tekniska högskolor i Göteborg, Borås, Jönköping, Stockholm och flera andra orter. Ett bärande tema vid dessa träffar är att lyssna på studenternas tankar kring byggbranschens samhällsansvar och hållbarhetsarbete. Fokus framåt Vi har för avsikt att arbeta vidare utifrån slutsatserna i den genomförda dubbla väsentlighetsanalysen med avseende på påverkade samhällen för att utveckla såväl processer och arbetssätt som vår förmåga att rapportera i enlighet med upplysningskraven i CSRD-lagstiftningen. En del i detta arbete är att ytterligare förtydliga vårt ansvar för kontakter med de sam- hällen som påverkas av vår verksamhet eller värdekedja. Mål och mätetal Vi har inte definierat mål eller mätetal, men har för avsikt att utvärdera behovet av dessa i det fortsatta arbetet. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 96 Social96 Social96 Social96 Social SocialS1S2S3S4 Social S4 ESRS Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare Personlig integritet Yttrandefrihet Tillgång till (kvalitets)information ✓ Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare ✓ Hälsa och säkerhet ✓ En persons säkerhet ✓ Skydd av barn Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare ✓ Icke-diskriminering ✓ Tillgång till varor och tjänster Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder Konsumenter och slutanvändare PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 97Social 97Social 97Social 97 Peab och konsumenter och slutanvändare Människor i Norden möter och nyttjar varje dag det Peab har byggt eller underhåller. Det kan handla om allt från bostäder, kontor, skolor eller sjukhus vi byggt till vägar vi asfalterat eller parker vi sköter. Förutom dessa slutanvändare har Peab konsumenter inom utveckling av bostäder och kommersiella fastigheter, även om vi inte är en långsiktig ägare av våra egenutvecklade projekt. Konsumenterna i bostadsutvecklingsprojekt är privatpersoner som väljer att bo i de fastigheter vi utvecklar, medan kun- derna i de kommersiella fastighetsutvecklingsprojekten är organisationer som är hyresgäster. Att Peab levererar i enlighet med sina åtaganden till kunderna är avgö- rande för en långsiktigt hållbar affär. Förutom att vi lyckas möta kundernas behov och krav är det viktigt att vi kan tillvarata konsumenter och slutan- vändares intressen och behov. Peab vill ligga i framkant av utvecklingen av de produkter och tjänster vi levererar. När det gäller konsumenter och slutanvändare är Peabs påverkan väsentlig avseende de två hållbarhetsämnena personlig säkerhet för kon- sumenter och/eller slutanvändare och social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare. Samtliga underämnen bedöms dock inte vara väsentliga för Peab i den senare kategorin, utan väsentliga är icke-diskrimi- nering och tillgång till varor och tjänster. Nedan följer exempel på aktiviteter med avseende på konsumenter och slutanvändare som har eller kan ha påverkan: Nedströms: Vi gör kontinuerliga besiktningar och kvalitetskontroller av det vi bygger. Vi gör medvetna materialval, främjar energieffektivitet och tar andra hän- syn till slutanvändare när vi bygger. Vi tydliggör mekanismer för konsumenter och slutanvändare att rapportera önskemål, klagomål eller alla former av incidenter anonymt och tryggt. Konsumenter och slutanvändare har koppling till FN:s 11:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbara städer och samhällen. Väsentlighetsprocessen Arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen för S4, konsumenter och slutanvändare, har gjorts på en koncernövergripande nivå. Bedömning av Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till konsumenter och slutanvändare har i huvudsak genomförts av Peabs teknikspecialister från våra stödfunktioner samt ett antal medarbetare från koncernens övriga stödfunktioner. Arbetet har genomförts genom möten och workshops där vi har sammanställt och värderat Peabs hållbarhetsfrågor inom samtliga hållbarhetsämnen för S4, enligt framtagen mall. Utfallet har sammanställts och resulterat i de väsentliga hållbarhetsämnena för Peab. Funktionen icke- finansiell rapportering har samordnat processen avseende väsentlig- het, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Personlig säkerhet Nedströms • Säkra och trygga bostadsområden, stads- delar och utomhusmiljöer • Byggnation med hänsyn till individers säkerhet, till exempel genom aspekter som ljussättning, öppna ytor och trafiksäker- het Byggnation med fokus på skydd av barn Nedströms • Kvalitetsbrister i slutprodukter • Kan riskera att ha påverkan på konsumenten eller slutkundens hälsa eller säkerhet. • Systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga sådana risker. Social inkludering Nedströms • Utformning av bostäder, fastigheter och utomhusmiljöer ur tillgänglighetsperspektiv • Anpassning för särskilda behov, såsom funktionsnedsättningar. Tabellen ovan ger exempel på den mest väsentliga inverkans- och finansiella väsentlighet samt risker och möjligheter som förekommer nedströms i Peabs värdekedjor. Den är inte heltäckande. Så arbetar vi Peabs arbete och ansvarstagande inom konsumenter och slutanvändare regleras i huvudsak genom nationell lagstiftning i Norden och bransch- överenskommelser. Till stöd i vårt arbete följer vi även internationella riktlinjer, normer och initiativ som FN:s Global Compact, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s globala mål för hållbar utveckling, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), de allmänna principerna i det interna- tionella regelverket för mänskliga rättigheter samt OECD:s konvention mot mutor och dess rekommendationer. Våra policyer och riktlinjer är förenliga med dessa åtaganden. Ansvar och policyer Utgångspunkten för Peabs arbete avseende konsumenter och slutanvän- dare är våra kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga samt vår uppförandekod som hjälper oss att bygga vår kultur och vägleder oss i verksamheten. Peab har särskilt två policyer som rör konsumenter och slutanvändare samt processer för att involvera dem i frågor kring påverkan: kvalitetspolicyn och informationssäkerhetspolicyn. Kvalitetspoli- cyn slår bland annat fast att Peab som samhällsbyggare tar ansvar för kva- liteten i våra produkter och tjänster. Målet med kvalitetsarbetet är att våra slutprodukter håller hög kvalitet och ger goda referenser för framtida affä- rer. Vi arbetar förebyggande och långsiktigt med kvalitet som en integrerad PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 98 Social98 Social98 Social98 Social SocialS1S2S3S4 del i den dagliga verksamheten. I enlighet med informationssäkerhetspo- licyn måste vi hantera information på rätt sätt. Det omfattar all säkerhet kring Peabs totala informationsbehandling med såväl organisatoriska åtgärder som fysiska och logistiska skyddsåtgärder. Kunder, konsumenter och andra intressenter ska kunna vara trygga med att vi har en säker och effektiv informationsförsörjning och -hantering. Ansvaret utgår från koncernledningen och går via linjechefer ut på varje arbetsplats och projekt där den huvudsakliga dialogen med konsumenter och slutanvändare förs. Det kräver tydliga rutiner såväl för att bedöma, förebygga och hantera risker som för samverkan och transparens. Arbetssätt och fokusområden Peabs riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet tjänar oss väl avseende konsumenter och slutanvändare. Den beskriver hur vi identifierar och bedömer potentiella negativa konsekvenser för människor och miljö samt arbetar aktivt med att förebygga eller minimera dessa. Läs mer om riktlinjerna avseende processen för tillbörlig aktsamhet på sidorna 39-40. När vi bygger bostäder, skolor, badhus och sjukhus eller anlägger infrastruktur och innergårdar har vi alltid med oss perspektivet från de människor som ska vistas där. För att hantera väsentlig negativ påverkan och främja positiva effekter på konsumenter och slutanvändare för vi kon- tinuerlig dialog med dessa intressentgrupper i olika former, såsom lokala samrådsmöten och återkommande kundundersökningar. Det ger oss en grund för prioriteringar i vår verksamhet och i de olika projekten och upp- dragen vi arbetar med. Därtill följer vi upp ett antal andra kundrelaterade mätpunkter, såsom garanti- och reklamationskostnader, som också har bäring på konsu- menter och slutanvändare. Inför att vi inleder ett samarbete med kund gör vi noggranna genomgångar och utredningar kring kundkrav, som vanligen även återspeglar krav från konsumenter och slutanvändare, och våra möjligheter att möta dem. Vi arbetar till exempel i anbudsråd, som syftar till att ta fram väl genomarbetade och rättvisande erbjudanden och minskat risktagande för Peab, kunden och därmed även konsumenten och slutanvändaren. Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare Vi har tydliga rutiner vid produktval i våra byggprojekt utifrån säkerhets- och hälsoperspektiv. Här är inte minst skadliga eller farliga ämnen, såsom kemikalier av olika slag, viktiga att ha kontroll på. Läs mer om detta arbete under ESRS E2, föroreningar, på sidorna 60-61. Vi har tredjepartscertifierat flertalet av våra byggprodukter, såsom ECO-Betong, ECO-Stomme och ECO-Asfalt, enligt Environmental product declaration (EPD), som är en miljövarudeklaration och beskriver produk- tens miljöpåverkan ur hela dess livscykel. En EPD består av produktdata- blad, metodval och resultat från bedömningen av miljöpåverkan. Vi följer relevanta säkerhetsstandarder, såsom CE-märkning vid installa- tion av utrustning. När vi utformar trafiklösningar som vägar eller bostadsområden arbe- tar vi med hälso- och säkerhetsaspekter för att minska riskerna i dessa områden. Vår utgångspunkt är att bygga trygga och säkra samhällen där människor kan må väl och leva sina liv. Det innefattar allt från att minska riskerna för våld, trakasserier och andra former av hotfulla situationer till att bygga in skydd i form av räcken och staket eller övervakningssystem. Vi har även ett barn- och ungdomsperspektiv i våra projekt, inte minst när det handlar om våra egenutvecklade bostadsprojekt. Vi beaktar uttryckligen barns rättigheter i samhället, i enlighet med FN:s Barnkonven- tion som är del av svensk lag. När vi utformar boendemiljöer, eftersträvar vi att tillgodose barns rättigheter genom hela processen. Att kunna gå hem tryggt från skolan, att utrusta platser med belysning och fysiska skyddskonstruktioner är exempel på hänsyn. Genom Peab Life gör vi också konkreta lokala projekt med barn och unga, såsom återkommande skolbesök för att berätta om Peabs verksamhet och pratar med unga om samhällsbyggarbranschen. I vissa projekt ger elever konkreta förslag på sina önskemål kring platser vi bygger. Genom att unga får delta i lokala byggprojekt vill vi bygga bort orättvisor och bidra till ökad mångfald, gemenskap och delaktighet. Informationssäkerhet är en del i vårt arbete avseende personlig säker- het. Vi beaktar alltid informationssäkerhet i det vi bygger. Vi arbetar sys- tematiskt och långsiktigt utifrån aspekter som att information och andra resurser ska skyddas från obehörig insyn och att informationen är riktig och spårbar. Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Vi accepterar aldrig någon form av social utsatthet. För att leverera tillgäng- liga produkter och inte kränka någons grundläggande rättigheter följer vi internationella, nationella och branschspecifika riktlinjer och standarder. Handboken Bygg ikapp är ett exempel som vägleder oss i hur vi bygger tillgängligt, bland andra program för att bygga tryggt och tillgängligt. Vi följer samrådsprocesser och deltar i lokala dialoger, inklusive med minori- tetsgrupper. Vi är måna om att bygga boende- och offentliga miljöer som ger alla konsumenter och slutanvändare, inklusive de med funktionsned- sättningar, lika tillgång till våra produkter och tjänster. Det förutsätter att vi anpassar fysiska platser för god tillgänglighet, exempelvis genom ramper och hissar. Genom kontinuerliga dialoger med relevanta förvaltningar inom kom- muner där lokalsamhället bidrar, spelar Peab en viktig roll i att forma hållbara, levande och inkluderande samhällen. Vi deltar i processer för att utveckla översiktsplaner tillsammans med kommuner och andra byggher- rar. I samverkan med lokalsamhället bidrar vi till planeringen av grönområ- den, mötesplatser och tillgänglighet till serviceanläggningar. Kanaler för kommunikation Vid frågor eller synpunkter som till exempel avser missnöje eller inciden- ter kan konsumenter och slutanvändare i första hand vända sig till Peab genom att antingen ringa växeln eller ta kontakt via Peabs olika webb- platser. Därtill är det möjligt att ta direkt kontakt med Peabs många lokala kontor och verksamheter. Affärsområde Projektuveckling har en egen kundtjänst för privata bostadsköpare som kan höra av sig till Peab med sina frågor. Vidare finns Peabs visselblåsarsystem tillgänglig för alla externa intres- senter. Visselblåsarkanalen tillåter anonymitet i samband med rapporte- ring och alla inkomna fall hanteras efter samma dokumenterade process. Läs mer om Peabs visselblåsarfunktion på sidorna 102-103. Samlad information om hur konsumenter och slutanvändare kan nå oss, oavsett ärende finns här: https://peab.se/om-peab/kontakt/. Fokus framåt Vi har för avsikt att arbeta vidare utifrån slutsatserna i den genomförda dubbla väsentlighetsanalysen med avseende på konsumenter och slutan- vändare för att utveckla såväl processer och arbetssätt som vår förmåga att rapportera i enlighet med upplysningskraven i CSRD- lagstiftningen. Mål och mätetal Vi har inte definierat mål eller mätetal, men har för avsikt att utvärdera behovet av dessa i det fortsatta arbetet. SocialS1S2S3S4 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 99Social 99Social 99Social 99 Ansvarsfullt företagande G1 ESRS Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ✓ Företagskultur ✓ Skydd för visselblåsare Djurskydd Politiskt engagemang ✓ Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner ✓ Korruption och mutor Ansvarsfullt företagande PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 100 Ansvarsfullt företagande100 Ansvarsfullt företagande100 Ansvarsfullt företagande100 Ansvarsfullt företagande Ansvarsfullt företagande är centralt för Peabs värderingar och styrning. Med omfattande verksamhet i Norden och rollen som samhällsbyggare har vi ett ansvar att bedriva en verksamhet med hög etisk standard och motverka korruption. Bristande regelefterlevnad, överträdelser mot mänskliga rättigheter och korruption är exempel på risker som kan leda till ekonomiska förluster, juridiska konsekvenser och förlorat förtroende från intressenter. Det kan vara utmanande i en bransch som generellt präglas av decentraliserad verksamhet och komplexa värdekedjor, eftersom det är faktorer som har visat sig öka risken för korruption och etiska övertramp. Att vår verksamhet och våra medarbetare finns i Norden, liksom huvudde- len av våra samarbetspartners, är positivt för våra möjligheter att motverka brister i ansvarsfullt företagande. Vi är i alla sammanhang tydliga med att det råder nolltolerans mot alla former av korruption, att etiska övertramp inte accepteras och att överträ- delser leder till åtgärd. Våra aktieägare, kunder, medarbetare och övriga intressenter ska kunna lita på att Peabs verksamhet vilar på ett etiskt förhållningssätt, interna regelverk och nationella lagar samt att vi aldrig kompromissar med dessa. Förutom den egna organisationen arbetar vi även för att aktörer i våra värdekedjor uppströms och nedströms ska upprätthålla hög etisk standard i sina verksamheter. När det gäller ansvarsfullt företagande är Peabs påverkan väsentlig avseende 1) företagskultur, 2) skydd för visselblåsare, 3) förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner samt 4) kor- ruption och mutor. Nedan följer exempel på aktiviteter med avseende på ansvarsfullt företa- gande som har eller kan ha påverkan: Uppströms: • Tydliga krav på ansvarsfullt företagande och leverantörskod ökar medvetenheten och efterlevnaden av etiska riktlinjer samt stärker förtroendet för och transparensen i leverantörskedjan. Egen verksamhet • Företagskulturen främjas av grundmurade kärnvärden, utbildningar och tydliga riktlinjer kring etik och korruptionsförebyggande arbete. • En säker och anonym visselblåsarfunktion stärker medarbetar- nas förtroende och möjliggör snabb hantering vid misstänkta oegentligheter. • Incidenter som korruption eller brister i betalningsrutiner kan skada ryktet och minska förtroendet från kunder och anställda samt föran- leda ekonomiska och juridiska påföljder. Nedströms • Ansvarsfulla affärsmetoder stärker kundrelationer och intressenters förtroende. • Peabs arbete för att motverka korruption och säkerställa rätt- visa betalningar i tid ökar affärsmöjligheter och bidrar positivt i branschen. Peab och ansvarsfullt företagande Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Företagskultur Egen verksamhet Sund kultur • Medarbetarnas förtroende för Peab stärks, liksom andra intressen- ters förtroende samt hjälper Peab att nå mål och strategier. Peabs kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga vägleder medarbetarna. Skydd för visselblåsare Egen verksamhet Skydd för visselblåsare • Välfungerande och effektiv kanal för visselblåsning främjar rapportering och transparens Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner Egen verksamhet Relationer och rutiner med leverantörer • Goda relationer med leverantörer skapar stabila och pålitliga leverantörskedjor. Förutsätter ständig utveckling av leverantörs- relationerna samt välfungerande samarbetsrutiner. Korruption och mutor Egen verksamhet Korruption och mutor • Starka förebyggande åtgärder samt effektiv hantering av korruptions- och mutincidenter • Minskar varumärkes-, juridiska, och ekonomiska påföljder Tabellen ovan ger exempel på väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förekommer i Peabs verksamhet. Den är inte heltäckande. Väsentlighetsprocessen Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsanalysen för G1 ansvarsfullt företagande på en koncernövergripande nivå. För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till ansvarsfullt företagande har vi inkluderat nyckelpersoner- och funktioner med kunskap och särskild insyn i frågorna och Peabs verksamhet. Funktionen bolagsstyrning och regelefterlevnad samt ett antal medarbetare från koncernens övriga stödfunktioner har deltagit i arbetet. Det har skett genom möten och workshops där vi har sammanställt och värderat Peabs hållbarhetsämnen för G1, enligt en mall vi tagit fram. Processen har byggt på insikter från olika källor, inklusive interna och externa utredningar och rapporter från visselblåsarsystemet, chefsinformation, regelefterlevnadsavdelningen, interna visselblåsarkontakter, information som inkommer via interaktiv utbildning, genom korruptionsidentifieringsprogram och utredningar PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Ansvarsfullt företagande 101Ansvarsfullt företagande 101Ansvarsfullt företagande 101Ansvarsfullt företagande 101 Ansvarsfullt företagandeG1 gjorda av säkerhetsavdelningen. Genom att analysera dessa insikter har vi gått igenom de affärsetiska riskerna som kan påverka verksamheten, inte minst avseende hur rapporterade incidenter kan påverka verksamheten ekonomiskt, juridiskt och i form av förtroendeskador, och vi har identifierat de konsekvenser, risker och möjligheter som anses väsentliga för Peab. Funktionen icke- finansiell rapportering har samordnat processen avse- ende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Så arbetar vi Grunden i Peabs åtagande är efterlevnad av nationell lagstiftning i de länder där vi har verksamhet. Vi och våra partners ska naturligtvis följa de lagar, regler och förordningar som gäller på de marknader där vi är verk- samma. Därtill följer vi internationella och nationella riktlinjer, normer och initiativ, till dessa hör: • FN:s Global Compact sedan 2012, inklusive efterlevnad av dess tio principer • FN:s Global Compact (UNCC) om bekämpning av korruption • FN:s konvention mot korruption (UNCAC) • FN:s deklaration om mänskliga rättigheter • FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) • FN:s globala mål för hållbar utveckling • ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet • OECD:s riktlinjer för multinationella företag • De allmänna principerna i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter • OECD:s konvention mot mutor och dess rekommendationer. • Överenskommelse mot mutor och korruption (ÖMK) i Sverige • Rakennusteollisuus etiska principer i Finland. Våra policyer och riktlinjer är, i sin tur, förenliga med dessa. Ansvar och policyer Peabs uppförandekod och leverantörskod, klargör våra åtaganden för sam- hällsansvar och mänskliga rättigheter, liksom vilka krav vi ställer på våra samarbetspartner. Genom dessa policyer och riktlinjer säkerställer vi att vi och våra leverantörer tar ansvar för påverkan, risker och möjligheter. Utöver de styrande dokumenten arbetar vi efter koncerngemensamma policyer inom områden som arbetsmiljö, kvalitet, miljö och informations- säkerhet. Vi har även ett flertal riktlinjer som grundar sig på policyerna, till exempel avseende antikorruption. I leverantörskoden beskriver vi Peabs förväntningar och krav kring arbetet mot mutor och korruption för affärspartners. Där framgår också att leverantörer ska främja en kultur som bygger på transparens och regelefterlevnad. Peabs styrelse har det yttersta ansvaret för Peabs uppförandekod, leve- rantörskod samt centrala policyer. Ansvaret delegeras till vd och följer där- efter ned i linjeorganisationen genom chefsleden som ansvarar för att de olika funktionerna och avdelningarna tillämpar uppförandekoden, inklu- sive tillhörande policyer och riktlinjer. Varje medarbetare har ett ansvar att ta del av och följa uppförandekoden. Etiska rådet och säkerhetsavdelningen har en central roll i att säkerställa enhetlig hantering av identifierade risker och konsekvenser. Rapportering sker enligt årshjul halvårsvis till koncernledningen och årsvis till styrelsen. Etiska rådet, som består av koncernens chefsjurist, säkerhetschef samt HR-chefer från samtliga affärsområden, sammanträder en gång i mån- aden, totalt elva gånger per år. Genom de riskanalyser som rådet löpande genomför utvecklas det åtgärdsprogram mot korruption som Peab arbetar med, däribland en omfattande, målgruppsanpassad kompetenshöjning inom etik och antikorruption. Syftet är att underlätta för varje medarbetare att kunna agera korrekt i varje given situation. Arbetssätt och fokusområden Att bedriva verksamhet ansvarsfullt kan avgöra framgången i våra projekt – och vår verksamhet – och har därför direkt påverkan på Peabs affärsmodell och strategi. Vårt arbete med etiska frågor utgår från att upprätthålla en robust etisk kultur, minska riskerna och integrera ansvarsfullt företagande i hela koncernens styrning och värdekedjor. Vi arbetar kontinuerligt med bevakning av aktuell lagstiftning och med att utvärdera och åtgärda eventuella brister i verksamheten samt att säkerställa att både vi själva och våra leverantörer efterlever principerna i uppförandekod och leverantörskod. Detta sker både på koncernnivå och på regionnivå nära våra leverantörer och andra intressenter. De styrande dokumenten verifieras årligen och uppdateras vid behov. Vi informerar och utbildar medarbetarna om ansvarsfullt företagande, till exempel genom vår uppförandekodsutbildning. Likaså arbetar vi med att stärka våra värdekedjor genom olika former av samarbeten och utbild- ningar för att förväntningar på ansvarsfullt företagande ska mötas. Interna ärenden som lyfts till säkerhetsavdelningen granskas noggrant för att identifiera återkommande mönster och områden med ökad risk. Intern kontroll utgör en viktig del av utredningarna. Koncernfunktionen bolagsstyrning och regelefterlevnad arbetar, under ledning av chefsjuristen, med ärendehantering vid olika fall av överträ- delser, utbildning inom etik och antikorruption, riskanalyser och hand- lingsprogram för att motverka korruption samt med frågor kring styrning och efterlevnad. Denna efterlevnad avser inte bara lagar och författningar, utan även Peabs uppförandekod, beslutade arbetssätt och övriga styrande dokument inom koncernen. Företagskultur Peabs kultur tar avstamp i våra väl inarbetade kärnvärden jordnära, utveck- lande, personliga och pålitliga som vägleder oss i våra handlingar och beslut. Därtill beskrivs våra värderingar och principer i uppförandekoden. Den tydliggör vilka övriga etiska riktlinjer som är viktiga för medarbetarna att efterleva. Våra styrande dokument och vår företagskultur fungerar som en integrerad del av styrningen och stärker förtroendet hos både interna och externa intressenter. Uppförandekoden, policyerna och regelefterlevnadsspecifika riktlinjer omsätts i webbaserade utbildningar som medarbetarna genomför med jämna mellanrum, samtidigt som de kommuniceras till kunder och leve- rantörer samt finns tillgängliga på flera språk på Peabs intranät och externa webbplatser. För mer information avseende bolagsstyrningsspecifika policyer samt riktlinjer hänvisas till bolagsstyrningsrapporten på sidorna 211-224. Skydd för visselblåsare Peab uppmanar medarbetare och externa aktörer – vem som helst – att rapportera misstankar om ekonomisk brottslighet och korruption, bris- tande interna kontroller, brott mot mänskliga rättigheter, miljöbrott, tra- kasserier, diskriminering, överträdelser av hälso- och säkerhetsstandarder och andra frågor som kan utgöra lagbrott eller på annat sätt skada Peab, dess medarbetare eller aktieägare. Rapportering från medarbetare kan ske direkt till medarbetarens chef, chefens överordnade, eller: • Regelefterlevnad (Compliance) • Etiska rådet • Interna visselblåsarkontakter • Säkerhetsavdelningen Vi har flera välfungerande kanaler för utomstående att komma i kontakt med Peab, till exempel vår kundtjänst eller våra webbplatser. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 102 Ansvarsfullt företagande102 Ansvarsfullt företagande102 Ansvarsfullt företagande102 Ansvarsfullt företagande Ansvarsfullt företagandeG1 För att ytterligare främja rapportering och transparens har Peab en visselblåsarkanal som är tillgänglig för både medarbetare och externa intressenter via intranät och samtliga Peabs externa webbplatser. Vissel- blåsarkanalen garanterar anonymitet för anmälaren, oavsett om den finns i eller utanför Peab. Vi arbetar transparent, systematiskt och förebyggande genom långsiktiga insatser, inte minst när det handlar om att åtgärda pro- blem. Här har vi stöd av fastslagna arbetssätt för händelsehantering. Etiska rådet ansvarar för att hantera inkommande rapporter i samarbete med visselblåsarrådet, som fördelar ärenden vidare för utredning. De personer som utreder dessa ärenden, inklusive korruption och mutor, är oberoende från de som är inblandade i fallet. Utredningarna utförs av säkerhetsavdelningen i enlighet med fastställda förfaranden, vilka säker- ställer att incidenter som rör ansvarsfullt företagande, inklusive korruption och mutbrott, hanteras snabbt, oberoende och objektivt. Mer information om Peabs interna visselblåsarkanaler och de åtgärder som vidtas för att skydda visselblåsare finns i riktlinjer för visselblåsning, tillgänglig på peab.se och peab.com. Medarbetare informeras på olika sätt om koder, policyer och riktlinjer och uppmanas kontinuerligt att använda visselblåsarkanalen genom flera initiativ. Här är några av de centrala metoderna som används för att främja medvetenhet och engagemang: • Intranätet, som är en kontinuerligt uppdaterad kanal där medar- betare kan hitta detaljerad information om alla företagets koder, policyer och riktlinjer. • Uppförandekodsutbildningen, där riktlinjer beskrivs och medarbetare medvetandegörs om visselblåsarkanalens funktion och betydelse. • Antikorruptionsutbildningen, som skickas till riskutsatta medarbe- tare, och som lyfter vikten av att identifiera och rapportera oegentlig- heter, samt där nolltoleransen beskrivs. • I kvartalsvisa chefsbrev, där medarbetarna påminns om riktlinjer, visselblåsarkanalens tillgänglighet och vikten av att rapportera miss- tänkta incidenter utan repressalier. • Genom verksamhetsledningssystemet, som är ett centralt verktyg för att sprida information om företagets koder, policyer, riktlinjer och processer, kan medarbetare regelbundet ta del av aktuella och rele- vanta uppdateringar. • Digitala skärmar i gemensamma utrymmen och anslagstavlor för att visa viktig information. Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner Peab följer de betalningsvillkor som fastställts i enlighet med EU-direktivet om sena betalningar (2011/7/EU). Peab strävar efter att balansera avtals- friheten med efterlevnad av direktivets krav, vilket inkluderar rättvis och transparent betalningspraxis. Vi arbetar aktivt för att säkerställa att våra betalningar är rättvisa, transparenta och i linje med standardvillkor. Korruption och mutor Korruption innebär missbruk av makt för egen eller annans vinning. Det kan handla om situationer där någon, inom ramen för affärsverksamheten, erbjuder eller tar emot en gåva, ett lån, en belöning eller någon annan fördel för att uppnå något som är ohederligt eller olagligt. Det kan ske på anstiftan av en person eller en organisation och inkludera handlingar som smörjpengar, bedrägeri, utpressning, hemliga samförstånd eller penning- tvätt. Fördelarna kan bestå av pengar, varor, gåvor, resor eller särskilda personliga tjänster och ges i syfte att uppnå otillbörliga fördelar eller skapa moralisk press att acceptera dessa. Andra former av korruption kan vara trolöshet mot huvudman, bedrägeri och stöld där brottet riktar sig mot Peab och begås av anställda. I bygg- och anläggningsbranschen, och därmed inom Peab, förekommer förhöjd risk för mutor och andra former av korrup- tion, särskilt i roller där medarbetare har beslutsbefogenheter och ansvar för upphandlingar, kontraktsförhandlingar och leverantörsrelationer eller pro- jektledning och platschefsskap på byggarbetsplatser, inklusive val av under- leverantörer och hantering av ändrings- och tilläggsarbeten samt material. Arbetet för att motverka korruption och mutor fokuserar på att upprätt- hålla vår nolltolerans mot korruption, agera omedelbart om korruption misstänks samt att stärka medarbetarnas kunskap genom utbildning och verktyg för att motverka oegentligheter. Korruption är en risk vi hanterar genom proaktiva och reaktiva åtgär- der, utbildning samt styrande dokument. Arbetet mot korruption är en integrerad del av det övergripande arbetet med ansvarsfullt företagande och baseras på tydliga riktlinjer, strukturerade processer och kontinuer- liga utbildningsinsatser. Det syftar till att vi ska förebygga, upptäcka och hantera korruptionsrisker på ett systematiskt sätt. 2024 lanserade Peab en nordisk skräddarsydd antikorruptionsutbildning till riskutsatta medarbe- tare. Utbildningen omfattade ämnena korruption, bisysslor, representation och förmåner, gåvor externt och internt, myndighetskontakter, visselblås- ning och konkurrensrätt. Mer information om hur Peab hanterar korruptionsrisker i verksam- heten beskrivs i riktlinjer om antikorruption, som finns på Peabs externa webbsidor. Fokus framåt • Fortsätta med de obligatoriska utbildningarna för samtliga medarbe- tare inom etik, antikorruption och konkurrensrätt. • Stärka Peabs riktlinjer, utbilda riskutsatta medarbetare och vidareut- veckla visselblåsarsystemet. • Öka tydligheten i uppföljningen med kontrollpunkter från policy till efterlevnad. • Utöka uppföljningen av incidenter genom Etiska rådet och visselblå- sarfunktionen och verkställa proaktiva åtgärder. Vid rapportering gäller vissa grundläggande förutsättningar: 1. Inga repressalier Det ska kännas tryggt att anmäla misstänkta missförhållanden, utan att själv riskera att utsättas för negativa konsekvenser. Peab tolererar inte någon form av repressalier på grund av att medarbetare eller andra anmäler missförhållanden. 2. Etiska rådet Etiska rådet i Peab stödjer, stärker och utveck- lar Peabs förhållningssätt och tillämpning i för verksamheten relevanta etiska frågor och i synnerhet i frågor kopplade till efterlevnad av Peabs uppförandekod. Etiska rådet bereder och beslutar i visselblåsarärenden. Etiska rådet säkerställer att opartiska och konsekventa utredningar genomförs samt svarar på frågor av etisk karaktär från medarbetarna. 3. Rapportering till styrelsen Etiska rådet rapporterar det totala antalet konstaterade och betydande fall av bristande efterlevnad av uppförandekod/leverantörs- kod, lagar och föreskrifter till koncernled- ningen halvårsvis samt till styrelsen i sam- band med delårsbokslutet i tredje kvartalet. Etiska rådet rapporterar även om vilka på pålagor som utfärdas. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Ansvarsfullt företagande 103Ansvarsfullt företagande 103Ansvarsfullt företagande 103Ansvarsfullt företagande 103 Ansvarsfullt företagandeG1 Kommunikation och utbildning avseende antikorruption Styrelse och ledning Informerade om antikorruptionspolicyn Mål och mätetal • Antal genomförda utbildningar i uppförandekod vartannat år: 4 861 (10 352) • Antal genomförda skräddarsydda utbildningar: (1221 medarbetare utbildade 2024) • Antal internt verifierade korruptionsärenden: 15 (8) • Bekräftade fall av konkurrensbrott: 0 (0) Specifik förklaring av 2024 års korruptionsbrott som beslutats av regelefterlevnadsansvariga i Peab AB: I Peab tillämpas en bred definition av begreppet korruptionsbrott som inkluderar givande och tagande av muta, trolöshet mot huvudman samt i fall där brottet riktar sig mot bolag inom Peabkoncernen och gärningen begås av anställd i Peab – bedrägeri och stöld. I den tidigare definitionen har varje person som ansetts vara skyldig till ett korruptionsbrott bedömts som en enskild incident. Från och med redo- visningen avseende räkenskapsåret 2024 redovisas händelser där flera per- soner agerat gemensamt och i samråd som en incident. Antalet personer som ansetts vara skyldiga avseende respektive incident redovisas separat. Ej informerade under 2024 0% (0%) Informerade under 2024 100% (100%) Ej utbildade under 2024 0% (0%) Utbildade under 2024 100% (100%) Ej informerade under 2024 0% (0%) Informerade under 2024 100% (100%) Ej utbildade under 2024 64% (27%) Utbildade under 2024 36% (73%) Utbildade i antikorruption Samtliga medarbetare Informerade om antikorruptionspolicyn Peabs betalningspolicy och efterlevnad av EU-direktiv om betalningstid Betalningstid och betalningsvillkor I enlighet med Peabs standardavtal tillämpas en avtalad betalningstid på 30 dagar gentemot leverantörsledet. Under 2024 uppgick vår genomsnitt- liga betalningstid till 30 dagar. Våra tvister avser reklamationer eller andra frågor kopplade till levererade tjänster och produkter. Vi betalar alltid enligt avtal vid korrekt utförd och godkänd tjänst. Peab har inga pågående rättsliga tvister som rör försenade betalningar. Vi vet att försenade betalningar kan ha en inverkan på våra leverantörer och deras likviditet, särskilt inom mindre leverantörsled. Som ett led i vårt arbete för att säkerställa en hållbar värdekedja arbetar vi med att förbättra våra rutiner för fakturahantering och attestering samt att stärka dialogen med leverantörer för att minska tvister och reklamationer. Utbildade i antikorruption under året Peabs antikorruptionspolicy är integrerad i vår uppförandekod PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 104 Ansvarsfullt företagande104 Ansvarsfullt företagande104 Ansvarsfullt företagande104 Ansvarsfullt företagande Ansvarsfullt företagandeG1 Arbete med de globala målen i sikte Mål 5 om jämställdhet är viktigt för Peab eftersom vi, liksom resten av bygg- och anläggnings- branschen, fortfarande har långt kvar till en jämn könsfördelning. Sedan 2021 har vi kvantitativa mål för jämställdhet. 2024 körde vi igång den andra omgången av lärlingsprogrammet Byggåret för kvinnor för att attrahera fler yrkesarbetande kvinnor till Peab. Mål 7 om hållbar energi är viktigt för att Peab och branschen ska ställa om till förnybar energi och öka sin energieffektivitet. Vi arbetar med en rad insatser för att öka energieffektiviteten i såväl våra produktionsprocesser som färdiga produkter. Under året lanserade vi till exempel konceptet ECO- Byggarbetsplatsen som bland annat innehåller lösningar för energi. Mål 8 om bland annat arbetsvillkor omfattar flera av Peabs prioriterade hållbarhetsaspekter, såsom säker arbetsmiljö, goda villkor i leve- rantörskedjan och ungas väg in i arbetslivet. Det är dessutom ett område som präglas av risker. Under året genomförde vi planenligt till exempel fler leverantörskontroller för att säker- ställa etiska och hållbara produktionsvillkor. Vi arbetade även med det koncernövergripande utvecklingsinitiativet kvalitetssäkrad och spår- bar värdekedja. Mål 9 om en hållbar industri, innovationer och infrastruktur är relevant bland annat på grund av dess koppling till vår industri- och anlägg- ningsverksamhet och våra satsningar på hållbar innovation. Under året fortsatte vi bland annat att utveckla våra ECO- produkter och lanserade under året de nya produkterna ECO- Byggarbetsplatsen och ECO- Pålar. Vi har även flera pågående forsk- ningssamarbeten med universitet och högskolor. Mål 11 om att bygga hållbara städer och samhällen som är trygga och tillgängliga för alla summerar på många sätt Peabs kärnverk- samhet. Under året fortsatte vi bland annat arbetet med att bygga vägar, hamnar och annan infrastruktur, liksom sjukhus, äldreboenden och skolor, som bidrar till hållbara städer och samhällen. Mål 12 om hållbar konsumtion och produktion har tydlig koppling till vårt miljömål om resurs- effektivitet. Under 2023 fortsatte vi att genom olika projekt och samarbeten främja återbruk och cirkulära processer. Mål 13 om att bekämpa klimatförändringarna, är en global ödesfråga som Peab, i egenskap av stor samhällsbyggare i Norden, har ett stort ansvar för. Under året tog vi flera steg mot klimatneutralitet genom såväl innovation och investeringar som nya samarbeten för mins- kade utsläpp av växthusgaser. Ett sådant är det samarbete vi har med SSAB kring fossilfritt tillverkat stål och där vi under 2024 bland annat kunde använda SSAB Zero i våra projekt. Det är stål baserat på återvunnet stål som är fossilfritt tillverkat och transporterat. Vi arbetade också vidare mot nettonollutsläpp genom det kon- cernövergripande utvecklingsinitiativet tillika Peabs omställningsplan som vi kallar klimatfärd- plan och strategiska insatsvaror. Mål 14 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt är relevant för Peab framför allt med tanke på vår vattenanvändning inom byggproduktion samt våra hamn- och sjönära uppdrag. Under året har vi arbetat med att utveckla våra pro- cesser för uppföljning av vattenuttag på våra produktionsplatser. Peabs ledning genomför regelbunden översyn av verksamheten utifrån FN:s 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling. Detta gjordes senast 2023. För perioden 2024-2026 har vi bedömt nio av målen som särskilt prioriterade, då de antingen utgörs av områden som innebär en potentiell risk eller områden där Peab har störst möjlighet att främja hållbar utveckling. Mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald återfinns i vårt miljömål för resurseffektivitet. Vi ska skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk mångfald vid exploatering av mark och naturresurser. Peabs verksamhet innebär ingrepp i naturen med risk för att arter trängs undan. Under 2024 genomförde vi en koncern- övergripande kartläggning av Peabs påverkan på och av biologisk mångfald. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 FN:s globala mål för hållbar utveckling 105FN:s globala mål för hållbar utveckling 105FN:s globala mål för hållbar utveckling 105FN:s globala mål för hållbar utveckling 105 Mål Målår 2024 2023 2022 Nöjdaste kunderna NKI alltid över 75 78 80 80 Bästa arbetsplatsen eNPS (employee Net Promotor Score) över benchmark i branschen 28 26 29 Allvarliga olyckor fallande trend 33 48 49 Egen personal 20 30 30 Underentreprenörer 13 18 19 LTI4 – 37 39 40 LTIF4 – 5,9 5,9 5,8 Antal riskobservationer – 45 921 54 578 59 727 Ledande inom samhällsansvar Antal anställda – 13 383 14 107 15 040 Tillsvidareanställda – 13 093 13 801 14 624 Projekt-/visstidsanställda – 290 306 416 Heltidsanställda – 12 969 13 671 14 480 Deltidsanställda – 124 130 144 Tjänstemän – 6 290 6 600 6 955 Yrkesarbetare – 7 093 7 507 8 085 Personalomsättning % 17 21 14 Jämställd rekrytering Andel kvinnor % – 15,0 15,0 15,0 Andel kvinnor i styrelse och koncernledning % – 38 38 38 Produktionsledning och produktionsstöd (TJM) % >30,0 39,1 18,8 45,3 Produktion och förädling (YA) % >6,0 10,6 14,2 7,9 Sjukfrånvaro % 4,2 4,5 5,1 Tjänstemän % – 2,4 2,6 2,9 Yrkesarbetare % – 5,7 6,1 7,2 Utbildning Genomsnittligt antal utbildnings timmar, kvinnor – 9,9 11,2 10,8 Genomsnittligt antal utbildnings timmar, män – 10,4 11,4 9,6 Antal personer utbildade i mångfald och likabehandling – 1 452 1 133 2 900 Energi Total energiförbrukning MWh – 1 092 000 1 022 000 1 156 000 Energiintensitet % -30 2026 -22 -26 -23 Andel förnyelsebart bränsle % – 30 29 23 CO 2 e-utsläpp i ton Scope 1 – 176 000 173 000 216 000 Scope 2 platsbaserad beräkningsmetod – 4 500 6 000 7 000 Scope 2 marknadsbaserad beräkningsmetod – 14 500 15 000 16 000 Scope 3 – 910 000 950 000 1 100 000 CO 2 -intensitet egen produktion (Scope 1+2) % -60 2030 -50 -49 -43 CO 2 -intensitet insatsvaror och köpta tjänster (Scope 3) % -50 2030 -12 -9 -2 Avfall Total mängd uppkommet avfall ton 1) – 1 250 000 3) 991 000 901 000 Andel icke- farligt avfall % – 97 93 97 Behandlingsmetod för uppkommet avfall Återvinning % – 67 74 82 Bortskaffning % – 35 26 18 Totalt antal certifieringar – 41 56 35 Etik och antikorruption Antal personer utbildade i etik och antikorruption – 4 861 10 352 2) 1 777 Antal korruptionsfall 0 15 8 1 Leverantörer Antal leverantörsrevisioner – 72 37 6 Säkra köp % – 85 79 75 Översikt hållbarhetsdata 1) Genererat avfall beror till stora delar på Peabs uppdragsbaserade åtaganden och kan variera mellan åren. 2) Uppdatering av etik-och antikorruptionsutbildning gjordes av samtliga medarbetare. 3) Ökningen beror på några större projekt, bland annat raset på E6 utanför Stenungsund. För fullständig GRI-redovisning, vänligen besök peab.inpublix.com/2024 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 106 Översikt hållbarhetsdata106 Översikt hållbarhetsdata106 Översikt hållbarhetsdata106 Översikt hållbarhetsdata Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Till bolagsstämman i Peab AB (publ), org.nr 556061-4330 Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2024 på sidorna 36-106 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovis- ningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024. Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsen- tligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. Uttalande En hållbarhetsrapport har upprättats. Förslöv den 28 mars 2025 Ernst & Young AB Jonas Svensson Auktoriserad revisor PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten 107Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten 107Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten 107Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten 107 108 Förvaltningsberättelse108 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören i Peab AB (publ) org.nr 556061- 4330 avger härmed följande årsredovisning och koncernredovisning för räken- skapsåret 2024. Koncernen har olika redovisningsprinciper i segmentsredovisningen jämfört med redovisning enligt IFRS för egenutvecklade bostadsprojekt och för IFRS 16 (tidigare operationella leasingavtal). För mer information om redovisningsprinciper samt skillnader mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS, se not 3 och 4. För information om alternativa nyckeltal, se avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner. Nettoomsättning Koncernens nettoomsättning enligt IFRS uppgick för 2024 till 61 283 Mkr (61 600). Justerat för förvärvade och avyttrade enheter samt valutakurseffekter minskade nettoomsättningen med en procent. Justering av egenutvecklade bostäder till färdigställandemetoden påverkade nettoomsättningen med 2 586 Mkr (2 779). Under året har fler bostäder färdigställts och överlämnats än vad som har produktionsstartats. Koncernens nettoomsättning enligt segmentsredovisning uppgick för 2024 till 58 697 Mkr (58 821). Av årets nettoomsättning har andelen till offentliga kunder fortsatt att öka och stod för 56 procent (48) medan privata kunder stod för 44 procent (52). I affärsområde Bygg minskade nettoomsättningen med 14 procent jämfört med föregå- ende år. Minskningen förklaras av den lägre aktiviteten av nyproduktion av bostäder som inte har kunnat kompenseras fullt ut av andra typer av projekt, vilket märkts i samtliga våra verksamhetsländer. För affärsområde Anläggning har aktiviteten varit på en fortsatt hög nivå under året och nettoomsättningen ökade med nio procent. I affärsområde Industri ökade nettoomsättningen med åtta procent vilket främst förklaras av en ökad nettoom- sättning inom beläggning, framförallt i Finland. Ökade offentliga satsningar på infrastruk- tur har haft en positiv påverkan i både affärsområde Anläggning och affärsområde Industri under året. Inom affärsområde Industri har produktområdena betong, byggsys- tem och uthyrning påverkats av den svaga bostadsmarknaden och uppvisade lägre aktivitetsnivå jämfört med föregående år. I affärsområde Projektutveckling minskade nettoomsättningen med 25 procent och minskningen förklaras av den fortsatt svaga efterfrågan på bostäder i hela Norden, vilket har påverkat omsättningen inom enheten Bostadsutveckling. Resultat Rörelseresultat enligt IFRS uppgick för 2024 till 3 163 Mkr (2 586) och rörelsemarginalen uppgick till 5,2 procent (4,2). Justering av egenutvecklade bostadsprojekt till färdigställande- metoden påverkade rörelseresultatet med 364 Mkr (696). Rörelseresultatet enligt segmentsredovisning uppgick till 2 763 Mkr (1 853) och rörelse- marginalen uppgick till 4,7 procent (3,2). Under året har affärsområde Projektutveckling genomfört två större transaktioner som sammantaget bidrog med 620 Mkr i koncernen. Fjärde kvartalet föregående år belastades av reserveringar, nedskrivningar och omstruktu- reringskostnader med totalt 525 Mkr, varav nedskrivning av goodwill uppgick till 125 Mkr. Av totala beloppet om 525 Mkr belastades affärsområde Bygg med 465 Mkr och Koncernge- mensamt med 60 Mkr. Under föregående år ingick en positiv effekt om 400 Mkr från utfall i skiljedom i målet mellan Peab och Unibail- Rodamco-Westfield avseende entreprenaden Mall of Scandinavia i Solna (MoS). Exkluderat effekten av MoS uppgick rörelseresultatet under 2023 till 1 453 Mkr och rörelse marginalen till 2,5 procent. Nettoomsättning per kundtyp, segmentsredovisning 2024 Nettoomsättning, segmentsredovisning Privata, 44% (52) Offentliga, 56% (48) Mkr 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 20242023202220212020 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 108 Förvaltningsberättelse108 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 109Förvaltningsberättelse 109 Rörelseresultat och rörelsemarginal, segmentsredovisning Mkr % 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 20242023202220212020 Rörelseresultat Eﬀekt av Mall of Scandinavia Rörelsemarginal 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 I affärsområde Bygg uppgick rörelsemarginalen till 1,7 procent (0,1 exkl. MoS). I affärsområde Anläggning uppgick rörelsemarginalen till 3,0 procent (3,3). Sammantaget uppgick rörelsemarginalen för entreprenadverksamheterna till 2,3 procent (1,3 exkl. MoS). Affärs- område Industri uppvisade en högre rörelsemarginal under året uppgående till 6,6 procent (4,8). Förbättringen förklaras av ökad intjäning inom beläggning, framför allt i Finland kopplat till den finska statens extraanslag till vägunderhåll 2024. Produktområdena betong, uthyrning och byggsystem uppvisade lägre rörelseresultat till följd av den svagare bostadsmarknaden. För Industris övriga produktområden är det mindre resultatföränd- ringar under året. I affärsområde Projektutveckling var rörelseresultatet högre än föregå- ende år och uppgick till 728 Mkr (304). I rörelseresultatet ingick positiva effekter från realisationsvinster inom Fastighetsutveckling om 440 Mkr (96), varav försäljning av andelarna i joint venture bolaget Tornet Bostadsproduktion bidrog med 220 Mkr. Under fjärde kvartalet genomfördes en uppdelning av tillgångar i joint venture bolaget Fastig- hets AB Centur där både Peab och den andre delägaren, Fastighets AB Balder, förvärvade merparten av fastighetsbeståndet. Transaktionerna gav en positiv effekt på rörelseresul- tatet om 367 Mkr, vilken är redovisad i Fastighetsutveckling som resultat från joint venture bolag. Bostadsutveckling hade ett negativt rörelseresultat 2024 och rörelsemarginalen uppgick till -2,7 procent (3,8). Det negativa rörelseresultatet förklaras av få produktions- starter av egenutvecklade bostäder under året och färre antal bostadsprojekt i pågående produktion. Elimineringar och upplösningar av internvinster i projekt i egen regi har under året påverkat rörelseresultatet netto med 46 Mkr (-56), varav 33 Mkr var relaterade till transak- tionerna i Fastighets AB Centur. Avskrivningar och nedskrivningar enligt IFRS uppgick till -1 864 Mkr (-1 904). Avskrivningar och nedskrivningar enligt segmentsredovisning uppgick till -1 499 Mkr (-1 532), varav nedskrivning av goodwill uppgick till -10 Mkr (-125). Finansnettot enligt IFRS uppgick till -383 Mkr (0), varav räntenettot uppgick till -738 Mkr (-458). En stor del av räntekostnaderna avser finansiering av egenutvecklade bostads- projekt, vilka aktiveras på fastigheterna och får därför en positiv påverkan på finansnettot. Finansnettot enligt segmentsredovisning uppgick till -338 Mkr (42) varav räntenettot uppgick till -402 Mkr (-30). Under föregående år ingick i räntenettot en positiv effekt om 390 Mkr till följd av skiljedomen i Mall of Scandinavia. Resultat före skatt enligt IFRS förbättrades till 2 780 Mkr (2 586). Årets skatt uppgick till -392 Mkr (-598) och motsvarar en skatt om 14 procent (23). Resultat före skatt enligt segmentsredovisning förbättrades till 2 425 Mkr (1 895). Årets skatt uppgick till -345 Mkr (-481) och motsvarar en skatt om 14 procent (25). Den låga skattesatsen förklaras av realisationsvinster som inte är skattepliktiga och resultat från joint venture bolag inom affärsområde Projekt utveckling. Årets resultat enligt IFRS uppgick till 2 388 Mkr (1 988). Årets resultat enligt segmentsredovisning uppgick till 2 080 Mkr (1 414). Finansiell ställning Balansomslutning enligt IFRS uppgick per den 31 december 2024 till 47 768 Mkr (49 176). Justering av skillnader i redovisningsprinciper gentemot segmentsredovisningen har påverkat balansomslutningen med 2 542 Mkr (4 881). Eget kapital enligt IFRS uppgick till 16 504 Mkr (14 470), vilket gav en soliditet på 34,6 procent (29,4). Räntebärande nettoskuld enligt IFRS uppgick till 11 253 Mkr (14 537). MÅL: >6% UTFALL 2024: 4,7% Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoom- sättningen enligt segmentsredovisning. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 109Förvaltningsberättelse 109 110 Förvaltningsberättelse110 Förvaltningsberättelse Balansomslutningen enligt segmentsredovisning uppgick per den 31 december 2024 till 45 226 Mkr (44 295). Eget kapital uppgick till 16 760 Mkr (15 082), vilket gav en soliditet på 37,1 procent (34,0). Räntebärande nettoskuld uppgick till 9 118 Mkr (8 676). Under fjärde kvartalet genomfördes förvärv av ett antal fastigheter i Varvsstaden, Malmö, från joint venture bolaget Fastighets AB Centur. Sammantaget medförde transaktionerna att nettoskulden ökade med cirka 2 000 Mkr. Under första kvartalet 2025 beräknas nettoskul- den minska med en miljard kronor då det sker en utdelning från Fastighets AB Centur. Under året har ett förbättrat resultat och minskade investeringar inom affärsområde Industri haft en positiv påverkan på nettoskulden. I nettoskulden ingår projektfinansie- ring för osåld del av egenutvecklade bostadsprojekt så länge de är under produktion. Den osålda delen uppgick till 2 237 Mkr (2 685). Räntebärande fordringar uppgick till 1 643 Mkr (2 638). I beloppet ingår kapitalfordran om 1 067 Mkr (1 067) på Unibail- Rodamco-West- field enligt utfall i skiljedom, vilken meddelades den 30 juni 2023. För mer information, se not 20. Den genomsnittliga räntan i låneportföljen, inklusive räntederivat, uppgick den 31 december 2024 till 5,1 procent (5,7). Koncernens disponibla likvida medel enligt IFRS, inklusive ej utnyttjade kreditlöften men exklusive projektfinansiering, var vid årets slut 8 822 Mkr jämfört med 6 410 Mkr den 31 december 2023. Som en konsekvens av att Peab konsoliderar svenska bostadsrättsföreningar enligt IFRS, tas borgensåtaganden inte upp för bostadsrättsföreningar under produktion. När bostads- rättsköparna tillträder bostäderna och bostadsrättsföreningarna inte längre konsolideras i Peabs räkenskaper, tar Peab upp borgensåtaganden till den del det finns osålda bostä- der. Peab har ett garantiåtagande att förvärva osålda bostäder sex månader efter färdig- ställande. Koncernens eventualförpliktelser, exklusive solidariskt ansvar i handels- och kommanditbolag, uppgick vid årets utgång till 2 179 Mkr jämfört med 2 428 Mkr den 31 december 2023. Av eventualförpliktelserna utgör borgensåtaganden för krediter i bostads- rättsföreningar avseende osåld del efter dekonsolideringen 508 Mkr jämfört med 328 Mkr den 31 december 2023. Nettoskuld Mkr 31 dec 2024 31 dec 2023 Banklån 3 790 5 380 Företagscertifikat 642 523 Obligationer 3 722 3 047 Finansiella leasingskulder 733 837 Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt 2 237 2 685 Övriga räntebärande skulder 1 115 85 Räntebärande fordringar -1 643 -2 638 Likvida medel -1 478 -1 243 Nettoskuld, segmentsredovisning 9 118 8 676 Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 1 460 1 420 Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt 675 4 441 Nettoskuld, IFRS 11 253 14 537 Investeringar och avyttringar Materiella och immateriella anläggningstillgångar enligt IFRS har under 2024 nettoinves- terats med 1 048 Mkr (1 702 Mkr). Materiella och immateriella anläggningstillgångar enligt segmentsredovisning har under 2024 nettoinvesterats med 764 Mkr (1 488). Investeringarna avser i huvudsak maskinin- vesteringar inom affärsområde Industri. Under föregående år ingick även investeringar avseende byggnation av produktionsanläggningar för prefabverksamheten i affärsom- råde Industri. Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad, segmentsredovisning Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till eget kapital enligt segmentsredovisning MÅL: 0,3–0,7 UTFALL 2024: 0,5 Mkr Ggr 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 20242023202220212020 Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad 0,0 0,5 1,0 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 110 Förvaltningsberättelse110 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 111Förvaltningsberättelse 111 Mkr -2 000 -1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 20242023202220212020 Projekt- och exploateringsfastigheter enligt IFRS har under 2024 nettoinvesterats med 320 Mkr. Under föregående år nettoavyttrades projekt- och exploateringsfastigheter för 1 096 Mkr. Projekt- och exploateringsfastigheter enligt segmentsredovisning har under 2024 nettoin- vesterats med 2 471 Mkr (1 608). Investeringarna utgjordes bland annat av byggrätter i Nacka vilka tillkom under första kvartalet genom förvärvet av Sicklaön Bygg Invest AB. Under fjärde kvartalet förvärvades förvaltningsfastigheter och exploateringsfastigheter i Varvsstaden, Malmö om cirka 2 000 Mkr. Kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten enligt IFRS uppgick under året till 5 499 Mkr (3 916), varav kassaflöde från förändringar i rörelsekapital uppgick till 1 836 Mkr (631). Kassaflödet från den löpande verksamheten enligt segmentsredovisning uppgick under året till 1 356 Mkr (-56), varav kassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till -1 617 Mkr (-2 357). Det förbättrade kassaflödet är relaterat till affärsområdena Industri och Projektutveckling. I affärsområde Projektutveckling har kassaflöde från förändringar i rörelsekapital påverkats av förvärv av byggrätter i bland annat Kvarnholmen, Nacka samt förvärv av fastigheter i Varvsstaden i Malmö. Kassaflödet från investeringsverksamheten enligt IFRS uppgick till 1 245 Mkr (-1 261). Kassaflödet från investeringsverksamheten enligt segmentsredovisning uppgick till 1 245 Mkr (-1 261). Kassaflödet har påverkats positivt genom avyttring av andelarna i joint venture bolaget Tornet Bostadsproduktion i affärsområde Projektutveckling samt av återbetalning av räntebärande fordringar från joint venture bolag. Under året har nivån på maskininvesteringar i affärsområde Industri varit lägre jämfört med föregående år. Kassaflöde före finansiering enligt IFRS uppgick till 6 744 Mkr (2 655). Kassaflöde före finansiering enligt segmentsredovisning förbättrades till 2 601 Mkr (-1 317). Kassaflöde från finansieringsverksamheten enligt IFRS uppgick till -6 518 Mkr (-2 921). Kassaflödet från finansieringsverksamheten enligt segmentsredovisning uppgick till -2 375 Mkr (1 051). Under året har utdelning betalats till aktieägarna med -431 Mkr (-1 150). Återbetalning av lån uppgick till -1 946 Mkr. Under föregående år upptogs lån på 2 201 Mkr. Orderläge Orderingången ökade med 25 procent under 2024 och uppgick till 56 510 Mkr (45 108). Orderingången har ökat inom främst affärsområde Anläggning men även inom Industri och Projektutveckling. I affärsområde Anläggning ingår bland annat uppdraget att utveckla Nya Bodø flygplats i Norge på 3,3 MdNOK, Västlänkens deletapp Haga- Rosenlund i Göteborg på cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i Skellefteå om cirka 1,1 Mdkr samt drift- och underhållskontrakt på cirka 1,1 Mdkr. I affärsområde Industri är det en ökad orderingång av beläggningskontrakt, framför allt i Finland. Inom Projektutveckling har vi produktions- startat flera projekt av bostadsrätter/ägarlägenheter i Sverige och Finland, vilket haft en positiv påverkan. Affärsområde Bygg har haft en något lägre orderingång under året. I Bygg ingår bland annat nytt simhallskvarter i Partille om cirka 1,3 Mdkr. Orderingången från offentliga beställare har varit fortsatt god under året. Orderstock kvar att producera vid utgången av året har ökat och uppgick till 44 906 Mkr (39 060). Av total orderstock förväntas 37 procent (35) att produceras efter 2025 (2024). Den svenska verksamheten svarade för 79 procent (82) av orderstocken. Kassaflöde före finansiering, segmentsredovisning Mkr 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000 Under 200 Mkr, 40% (47) 201 Mkr – 500 Mkr, 30% (33) 501 Mkr – 1 000 Mkr, 10% (12) > 1 000 Mkr, 20% (8) Projektfördelning orderstock, 31 december 2024 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 111Förvaltningsberättelse 111 112 Förvaltningsberättelse Orderstock fördelad över tiden Anställda per 31 december 2024 Totalt antal anställda i koncernen uppgick till 13 383 (14 107) per den 31 december 2024. Bygg, 35% (37) Anläggning, 25% (24) Industri, 34% (32) Projektutveckling, 1% (2) Koncerngemensamt, 5% (5) Föravtal Verksamheterna inom affärsområdena Bygg och Anläggning deltar allt oftare i tidiga dialoger med kunder inför planerade projekt och vi ser därför ett ökat inslag av föravtal, så kallade fas 1- avtal. Föravtalen innebär att Peab kontrakteras för att tillsammans med kund hitta en optimerad produkt med rätt kvalitet samt att hantera risker och osäkerhe- ter. Från och med 2024 kommunicerar vi det potentiella värdet av slutliga entreprenadav- tal av dessa föravtal. Vid ingången av 2024 var det potentiella värdet cirka 19 Mdkr. Under året övergick flera projekt från fas 1 till fas 2, vilket innebär att projekten har övergått i entreprenadavtal och inkluderats i Peabs orderingång. Vi ser samtidigt att fas 1 fyllts på med nya projekt, men också att några projekt fallit bort. Vid utgången av december uppgår värdet av entreprenadavtal från dessa föravtal till cirka 13 Mdkr, med potentiell orderingång inom de kommande två åren. Orderingång Mkr 2024 2023 Bygg 22 224 22 779 Anläggning 22 453 15 090 Industri 13 763 11 186 Projektutveckling 2 213 136 Elimineringar -4 143 -4 083 Koncernen 56 510 45 108 Orderstock Mkr 31 dec 2024 31 dec 2023 Bygg 23 188 24 469 Anläggning 19 853 13 905 Industri 4 282 3 954 Projektutveckling 1 536 1 620 Elimineringar -3 953 -4 888 Koncernen 44 906 39 060 Översikt affärsområden och koncerngemensamma funktioner Peabkoncernen rapporteras i fyra affärsområden; Bygg, Anläggning, Industri och Projekt- utveckling. Affärsområdena motsvaras av rörelsesegment. Utöver affärsområdena redovisas som Koncerngemensamt centrala företag, vissa dotterföretag samt övriga innehav. Centrala företag består framför allt av moderbolaget Peab AB och Peab Finans AB. För mer information avseende skillnader mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS, se not 3 och not 4. Mkr 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000 24 000 28 000 32 000 Kommande räkenskapsår Nästkommande räkenskapsår Därefter 31 dec 2023 31 dec 2024 Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Bygg 23 817 27 780 416 41 1,7% 0,1% Anläggning 16 539 15 164 499 501 3,0% 3,3% Industri 21 548 19 962 1 415 962 6,6% 4,8% Projektutveckling 4 270 5 722 728 304 17,0% 5,3% – varav Fastighetsutveckling 686 534 823 107 120,0% 20,0% – varav Bostadsutveckling 3 584 5 188 -95 197 -2,7% 3,8% Koncerngemensamt 1 350 1 487 -341 -299 Elimineringar -8 827 -11 294 46 -56 Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 58 697 58 821 2 763 1 453 4,7% 2,5% Bygg – effekt Mall of Scandinavia (MoS) 400 Koncernen, segmentsredovisning 58 697 58 821 2 763 1 853 4,7% 3,2% Justering bostäder till IFRS 2 586 2 779 364 696 IFRS 16, tillkommande leasingavtal – – 36 37 Koncernen, IFRS 61 283 61 600 3 163 2 586 5,2% 4,2% Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning (Bygg och Anläggning) 40 356 42 944 915 542 2,3% 1,3% PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 112 Förvaltningsberättelse112 Förvaltningsberättelse AFFÄRSOMRÅDE BYGG 2024 Tudelad byggmarknad har präglat året Med lokal förankring nära kunderna utför affärsområde Bygg entreprenader åt både externa och interna kunder. Byggprojekten omfattar allt från nyproduktion av bostäder, offentliga och kommersiella lokaler till renoveringar och om- och tillbyggnadsarbeten samt byggservicetjänster. Nyckeltal 2024 2023 Nettoomsättning, Mkr 23 817 27 780 Rörelseresultat exkl. MoS, Mkr 416 41 Rörelsemarginal exkl. MoS, % 1,7 0,1 Rörelseresultat, Mkr 416 441 Rörelsemarginal, % 1,7 1,6 Orderingång, Mkr 22 224 22 779 Orderstock, Mkr 23 188 24 469 Operativt kassaflöde, Mkr -3 146 Medeltal antal anställda 4 477 5 067 Förvaltningsberättelse 113Förvaltningsberättelse 113 Affärsområde Byggs verksamhet bedrivs genom cirka 150 platskontor runt om i Norden, organiserade i elva regioner i Sve- rige, tre i Norge och två i Finland. Specialiserade bostadsproduce- rande enheter finns i Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen. Byggserviceverksamheten är en rikstäckande organisation i Sve- rige. Övriga regioner bedriver alla typer av byggprojekt inom sina geografiska områden. Verksamheten 2024 Året präglades av den tudelade marknaden. Bostadsmarknaden var fortsatt svag, medan marknaden för övrigt husbyggande, framför allt till offentliga beställare, var god. Många av de projekt vi erhöll under året var samverkansprojekt som har föregåtts av så kallade fas 1-avtal. Det innebär att Peab kontrakteras i tidigt skede och medverkar redan i projekteringen för att tillsammans med kund hitta en optimerad produkt med rätt kvalitet och risknivå. Bostäder lägre andel av verksamheten Byggverksamheten har de senaste två åren präglats av färre pågå- ende bostadsprojekt. De höga byggkostnaderna och hög ränta har hämmat efterfrågan på nyproduktion av bostäder. I takt med de sjunkande räntenivåerna väntas byggandet åter ta fart, även om återhämningen tar tid. I de bostadskontrakt som tecknades under året syns en hög medvetenhet hos kunderna kring hållbart byggande och återbruk. Till exempel bygger Peab 191 hyreslä- genheter, kontor och garage i två byggnader i Jönköping, som ska certifieras enligt Miljöbyggnad silver. Andra exempel på nya bostadsprojekt är 105 nya hyreslägenheter i Visby, tre flerbostads- hus i Esbo och 97 nya bostäder i Helsingfors. Det finns ett ökat intresse för renovering av bostäder, i stället för nybyggnation. I Ronneby genomförde vi Sveriges första renove- ringsprojekt som Svanencertifierades. Genom att behålla husets grund, stomme och fasad samt renovera befintliga fönster upp- nådde projektet en betydande klimatbesparing. I norska Tromsö startade vi två stora renoveringsprojekt om 146 respektive 193 lägenheter. I det senare projektet ska bland annat överskottsma- terial från byggarbetsplatser i Tromsö återanvändas. I Finland pågår flera renoveringsprojekt i Helsingfors, däribland ett där Peab har fått i uppdrag att omvandla en gammal kontorsbyggnad till 58 bostäder och ett antal lokaler. Byggnadens strukturer, fasa- der samt yttertak och byggnadsteknik förnyas för att möta dagens krav på hållbara fastigheter. Allt fler projekt inom offentligt husbyggande Behoven att bygga om och bygga nya offentliga lokaler är fortsatt stora i Norden. Under året var det i våra verksamhetsländer en hög produktion av olika typer av offentliga projekt, såsom skolor, sjukhus, idrottsanläggningar och badhus. Vi bygger också allt fler byggnader med höga säkerhets- och skyddskrav. I Skåne tecknade vi tre nya grundskolekontrakt under året som alla ska certifieras enligt Miljöbyggnad silver. Därutöver fick vi uppdraget att bygga om en fastighet i Malmö till en skola, som ska samla tre gymnasieskolor med cirka 1 100 elever. I Jönköping byg- ger Peab högstadieskolan Djupadalsskolan och i Bergen utökar vi Langhaugengymnasiet med en ny skolbyggnad. Många badhus i Norden har uppnått sina tekniska livslängder och är i behov av renovering. En del kommuner väljer även att bygga helt nya badhus för att förbättra servicenivån och öka attraktions- kraften för invånarna. I Helsingfors renoverar Peab Finlands äldsta simhall, som ursprungligen färdigställdes redan 1928. Utöver renoveringen ska energieffektiviteten förbättras och brandsäker- heten förstärkas. I Malung invigdes under året Malungs-Sälens simhall och i Uddevalla invigdes Rimnersbadet. I Partille bygger Peab ett helt simhallskvarter med simhall, bostäder, lokaler och parkeringsanläggning. Simhallen, som får sin energiförsörjning från solenergi, ska stärka Partilles position som en av Sveriges främsta idrottsstäder. I Göteborg tecknade Peab avtal för att bygga Göteborgs nya sta- tionshus, som blir den största av tre uppgångar för Västlänkens station Centralen. Projektet har tydligt fokus på hållbarhet och ett minimerat klimatavtryck. Exempelvis är stationshusets stomme och bjälklag till största delen av trä och fasaden byggs med åter- brukat tegel. ECO-Betong, återvunnet stål och andra material med lägre klimatpåverkan används i så stor utsträckning som möjligt. I stationens övre plan finns kontor som certifieras enligt Breeam Outstanding, en certifieringsnivå med mycket höga miljökrav. Norra Sverige leder omställningen I norra Sverige pågår många stora industrisatsningar och Peab har länge haft en stark lokal närvaro i regionen. Under året stärkte Peab och LKAB sitt strategiska partnerskap kring ett antal plane- rade industrisatsningar kopplade till den gröna omställningen. Bland annat tecknade parterna en avsiktsförklaring gällande upp- förande av en vätgasanläggning i Gällivare samt ett entreprenad- kontrakt gällande byggnation av en demonstrationsanläggning för kritiska mineral i Luleå. I Skellefteå startade byggnationen av kompetenscentret Arctic Centre of Energy på uppdrag av Skellefteå kommun. I kompe- tenscentret ska arbete för att påskynda elektrifieringen av samhäl- let genomföras. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 114 Förvaltningsberättelse114 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 115Förvaltningsberättelse 115 NettoomsättningNettoomsättning Nettoomsättningen minskade under 2024 med 14 procent och uppgick till 23 817 Mkr (27 780). Minskningen förklaras av den lägre aktiviteten av nyproduktion av bostäder som inte har kunnat kompenseras fullt ut av andra typer av projekt, vilket märkts i samtliga våra verksamhetsländer. I nettoomsättningen har andelen övrigt husbyggande till framför allt offentliga beställare ökat. Bostäder stod för 27 procent (39) av netto omsättningen för helår 2024. Mkr % 0 200 400 600 800 20242023202220212020 Rörelseresultat Eﬀekt av Mall of Scandinavia Marginal 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 Mkr 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Under 200 Mkr, 37% (38) 201 Mkr – 500 Mkr, 41% (42) 501 Mkr – 1 000 Mkr, 8% (12) > 1 000 Mkr, 14% (8) Mkr 0 5 000 10 000 15 000 20 000 Kommande räkenskapsår Nästkommande räkenskapsår Därefter 31 dec 2023 31 dec 2024 Bostäder, 27% (39) Byggservice, 8% (6) Idrottsanläggningar, 6% (5) Industri, 4% (5) Kontor, 13% (9) Logistik, 6% (2) Service och handel, 2% (10) Skola och utbildning, 13% (7) Vård och omsorg, 9% (8) Övrigt husbyggande, 12% (9) Privata, 35% (40) Offentliga, 54% (43) Interna, 11% (17) Sverige, 77% (73) Norge, 12% (15) Finland, 11% (12) Resultat Rörelseresultatet uppgick till 416 Mkr (41 exkl. MoS) och rörelsemarginalen uppgick till 1,7 procent (0,1 exkl. MoS). Under förgående år belastades rörelseresultatet med reserve- ringar och nedskrivningar om totalt -465 Mkr, varav nedskrivning av goodwill uppgick till -125 Mkr. Under föregående år ingick en positiv effekt om 400 Mkr från utfall i skiljedom i målet mellan Peab och Unibail- Rodamco-Westfield avseende entreprenaden Mall of Scandinavia i Solna (MoS). Rörelseresultatet för 2023 uppgick till 441 Mkr och rörelsemar- ginalen till 1,6 procent. Orderingång och orderstock Orderingången uppgick under 2024 till 22 224 Mkr ( 22 779 ). I orderingången ingick bland annat nytt simhallskvarter med simhall, bostäder, lokaler och parkeringsanläggning i Partille till ett värde om cirka 1,3 Mdkr samt byggnation av Göteborgs nya stationshus om 870 Mkr. Därutöver har orderingången från offentliga beställare avseende övrigt husbyg- gande varit fortsatt god. Orderstocken uppgick per den 31 december 2024 till 23 188 Mkr (24 469). I orderstocken är det en stor andel övrigt husbyggande till offentliga beställare. Andelen bostadsprojekt uppgick vid årets utgång till 29 procent (32). Per produktområde, 2024 Per kundtyp, 2024 Per geografisk marknad, 2024 Rörelseresultat och marginal Projektfördelning orderstock, 31 december 2024 Orderstock fördelad över tiden Mkr 0 5000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 20242023202220212020 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 115Förvaltningsberättelse 115 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING 2024 Stora offentliga investeringar i Norden Affärsområde Anläggning är en ledande aktör i Sverige och en av de större aktörerna i Norge. Anläggning utför mark- och ledningsarbeten, bygger och underhåller vägar, järnvägar, broar och annan infrastruk- tur samt utför grundläggningsarbeten. Verksamheten är organiserad i sju geografiska regioner, en region för grundläggning och en specialiserad rikstäckande region i Sverige inom drift och underhåll. Nyckeltal 2024 2023 Nettoomsättning, Mkr 16 539 15 164 Rörelseresultat, Mkr 499 501 Rörelsemarginal, % 3,0 3,3 Orderingång, Mkr 22 453 15 090 Orderstock, Mkr 19 853 13 905 Operativt kassaflöde, Mkr 697 698 Medeltal antal anställda 3 235 3 356 116 Förvaltningsberättelse116 Förvaltningsberättelse Det omfattande uppdraget att återställa E6 i Stenungsund efter att vägen havererat till följd av ett större skred pågick under det första halvåret 2024. Totalt transporterades cirka 90 000 ton massor och 8 000 ton asfalt bort från området och själva skredsäkringen pågick i tre månader innan den 400 meter långa samhällsviktiga vägen kunde byggas upp igen. I juli öppnade sträckan åter för tra- fik, vilket var tidigare än planerat. I Boden bygger Peab en ny väg- och järnvägssträcka åt Polar Structure. Uppdraget innebär att bygga dels järnväg som ska ansluta Boden Industrial Park till stambanan och dels vägar, gång- och cykelbana till industriområdet. Boden Industrial Park är ett 550 hektar stort område och bedöms bli ett av världens grönaste indu- striområden. På platsen finns goda möjligheter att utvinna grön el och etablera ytkrävande verksamheter som kan bidra till klimatomställningen. Renovering eller byggnation av broar ingår ofta i infrastrukturpro- jekten. I Härnösand bygger Peab en ny bro som förbinder Härnön med fastlandet och har en vridbar öppningsdel för att släppa ige- nom båttrafik. I Stockholm erhölls uppdraget att byta ut Norra Danviksbron åt SL. På Bodö flygplats arbetar Peab tillsammans med Avinor med byggna- tion av en ny landningsbana, taxibanor och parkeringsplatser för flygplan. Projektet, som beräknas vara klart i juni 2028, övergick under året från planeringsfasen till genomförandefasen och är nu i full produktion. Hamn och sjö En del av den pågående klimatomställningen innefattar mer miljö- anpassade godstransporter till och från hamnar. I Skellefteå byg- ger Peab en 7 700 kvadratmeter stor kaj, som blir en viktig del i kommunens samhällsutveckling. Kajen möjliggör att större fartyg kan lägga till i hamnen, vilket behövs i och med de stora industri- satsningarna som sker i Skellefteå och i hela regionen. Då projek- tet har en tydlig hållbarhetsprofil används ECO-Betong med lägre klimatpåverkan, liksom pålar av SSAB Zero som är stål baserat på återvunnet stålskrot och producerat i stort sett utan fossila koldioxidutsläpp. I Södertälje pågår ombyggnaden av Södertälje sluss samtidigt som kanalen hålls öppen för båttrafik. I projektet ingår bland annat att slussbron ska ersättas med en ny öppningsbar bro, por- tarna ska bytas ut och slussen ska bli både längre och bredare. Drift och underhåll Kontinuerlig drift och underhåll av vägar och gator är viktigt för både säkerhet och framkomlighet. Peab erhöll under året drift- kontrakt i Krokom, Malung, Dalsland, Enköping och Kalmar gäl- lande vägunderhåll för Trafikverket. Totalt rör det sig om drygt 6 000 kilometer statlig väg som ska underhållas under fyra år, med option på ytterligare två år. Uppdragen innebär snöröjning och halkbekämpning under vintern och under barmarksäsongen ingår vägreparationer, avvattning samt uppsättning av vägmärken och vägräcken. Peab erhöll också flera kommunala drift- och underhåll- skontrakt, bland annat för vinterunderhåll i Huddinge kommun. Inom lokal marknad utförs mark-, gatu- och ledningsarbeten, grund- läggning och byggnation av olika typer av anläggningar samt bygg- nation av vatten- och ledningssystem. Inom infrastruktur och tung anläggning byggs vägar, järnvägar, broar, tunnlar och hamnar. Drift och underhåll hanterar statligt och kommunalt väg- och gatunät, skötsel av parker och yttre fastighetsskötsel samt drift av VA-nät. Verksamheten 2024 Efterfrågan på anläggningsmarknaden var fortsatt god under året. Offentliga satsningar och den pågående klimatomställningen bidrog till hög aktivitet. Orderingången var rekordhög med flera stora projekt, vilka kommer att pågå under flera år framöver. Många av projekten är samverkansprojekt som har föregåtts av ett så kallat fas 1-avtal, vilket innebär att Peab kontrakterats för att tillsammans med kund hitta en optimerad produkt med rätt kvali- tet och risknivå. Vi ser att våra beställare fortsätter att ställa allt mer omfattande miljö- och klimatkrav i sina projekt, samtidigt som vi kontinuerligt utvecklar verksamheten för att minska vårt klimatavtryck. Under hösten lanserade Peab ytterligare en produkt i sin ECO-portfölj: ECO-Pålar för grundläggningsverksamheten. De tillverkas av kli- matförbättrad betong för krävande geotekniska förhållanden och finns idag i tre olika varianter med reducerade koldioxidutsläpp på upp till en tredjedel, jämfört med traditionella pålar. Lokal marknad Såväl VA-nätet som reningsanläggningar i Norden är i stort behov av förnyelse och utbyggnad. Många anläggningar är gamla och behöver uppdateras och byggas ut för att möta de växande behoven i samhället. Under året tecknade Peab flera nya kontrakt inom VA-området i både Sverige och Norge. Bland dessa kan nämnas byggnation av Uddebo reningsverk i Luleå, byggnation av en dricks- vattenreservoar i Lund och och utbyggnad av VA-nätet i Borlänge. Lucerna reningsverk i Västervik ska genomgå en omfattande om- och tillbyggnad. Resultatet blir en toppmodern anläggning som genom den senaste reningstekniken även kommer att bidra till att förbättra situationen i Östersjön. I Trollhättan tecknades kontrakt för genomförande av Överby vattenreningsverk. Det ingår i en part- neringsamverkan som pågått under flera år med ett antal delpro- jekt. I Norge ska VA-projekt genomföras både i Nittedals kommun och i Baerums kommun. I Baerum handlar det om att separera dagvatten och avloppsvatten samt att rehabilitera kommunala led- ningar. Projektet har en utmanande logistik och stränga miljökrav i kontraktet, vilket bland annat innebär maskiner med nollutsläpp. I Göteborg pågår de två stora stadsutvecklingsprojekten Mast- huggskajen och Centralen i samverkan med Exploateringsförvalt- ningen Göteborgs stad. Båda projekten innefattar allt från gatu- och VA-arbeten till park och natur samt fjärrvärme och el. Under året kom flera nya deletapper i produktion. Vägar och infrastruktur Det finns ett stort behov av förbättrad infrastruktur i Norden, inte minst med tanke på den hållbara omställning som pågår i våra samhällen. Peab fick flera uppdrag av Trafikverket under året, bland annat ska en järnvägstunnel på etappen Haga-Rosenlund byggas inom Västlänken i Göteborg. I Göteborgsområdet bygger Peab även en spårdepå i Lärje och vid Mariestad byggs en ny sträckning av E20 till mötesfri väg. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 117Förvaltningsberättelse 117 118 Förvaltningsberättelse Nettoomsättning I affärsområde Anläggning har aktiviteten varit hög under 2024 i både Sverige och Norge. Offentliga satsningar i form av investeringar i infrastruktur och VA samt den pågående klimatomställningen har haft en positiv påverkan. Nettoomsättningen ökade med nio procent till 16 539 Mkr (15 164). Justerat för avyttrad verksamhet och valutakurseffekter ökade nettoomsättningen med tio procent. Nettoomsättning Privata, 19% (19) Offentliga, 74% (72) Interna/övriga, 7% (9) Sverige, 88% (90) Norge, 12% (10) Mkr 0 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 18 000 20242023202220212020 Mkr 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 Under 200 Mkr, 34% (56) 201 Mkr – 500 Mkr, 24% (21) 501 Mkr – 1 000 Mkr, 13% (12) > 1 000 Mkr, 29% (11) Mkr % 0 100 200 300 400 500 20242023202220212020 Rörelseresultat Marginal 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 31 dec 2023 31 dec 2024 Mkr 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Kommande räkenskapsår Nästkommande räkenskapsår Därefter Drift och underhåll, 18% (20) Energi, 6% (6) Gatu- och markarbete, 34% (33) Hamn och sjö, 8% (7) Industri, 5% (7) Vägar och annan infrastruktur, 29% (27) Resultat Rörelseresultatet uppgick till 499 Mkr (501) och rörelsemarginalen var på en stabil nivå och uppgick till 3,0 procent (3,3). Orderingång och orderstock Orderingången har varit rekordhög under 2024 och uppgick till 22 453 Mkr (15 090). Under året ingick bland annat Västlänkens deletapp Haga- Rosenlund i Göteborg om cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i Skellefteå om cirka 1,1 Mdkr, drift- och underhållskon- trakt på cirka 1,1 Mdkr samt Nya Bodø flygplats om 3,3 MdNOK. Den höga orderingången innebär att orderstocken förlängs i tid. Per den 31 december 2024 uppgick orderstocken till 19 853 Mkr (13 905). Av orderstocken utgör Vägar och annan infrastruktur den största andelen med 38 procent (28). Per produktområde, 2024 Per kundtyp, 2024 Per geografisk marknad, 2024 Rörelseresultat och marginal Projektfördelning orderstock, 31 december 2024 Orderstock fördelad över tiden PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 118 Förvaltningsberättelse118 Förvaltningsberättelse AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI 2024 Höga volymer inom beläggning bidrog positivt Affärsområde Industri tillhandahåller produkter och tjänster för ett mer hållbart och kostnadseffektivt genomförande av bygg- och anläggningsprojekt på den nordiska marknaden. Med lokal förankring utförs uppdrag till både externa och interna kunder. Nyckeltal 2024 2023 Nettoomsättning, Mkr 21 548 19 962 Rörelseresultat, Mkr 1 415 962 Rörelsemarginal, % 6,6 4,8 Orderingång, Mkr 13 763 11 186 Orderstock, Mkr 4 282 3 954 Sysselsatt kapital vid årets utgång, Mkr 9 920 10 699 Operativt kassaflöde, Mkr 2 324 1 012 Medeltal antal anställda 4 441 4 485 Betong, tusentals m 3 1) 916 1 104 Beläggning, tusentals ton 1) 6 671 5 511 Ballast, tusentals ton 1) 27 830 24 784 1) Avser såld mängd Förvaltningsberättelse 119Förvaltningsberättelse 119 råmaterial. Vi har såväl egna strategiskt placerade täkter runtom i Norden som våtsiktar som återvinner överskottsmassor från bygg- och anläggningsprojekt. Våtsiktarna bidrar till Peabs klimatfräm- jande satsning och hållbart byggande genom att förebygga upp- komsten av avfall och främja cirkulära flöden. Med ECO-Ballast, som är både miljö- och hälsodeklarerad, erbjuder vi produkter med likvärdiga egenskaper som jungfrulig ballast. ECO-Betong som standardbetong Peab är genom Swerock en av Sveriges största betongleverantörer och vi finns också i Finland. Till följd av den svagare byggmarkna- den fortsatte betongvolymerna att minska under året. Efterfrågan på ECO-Betong, som funnits på marknaden i fem år, fortsätter dock att öka. I ECO- Betong, som numera är standard i Peabs svenska bygg- och anläggningsverksamheten, ersätts en del av den klimatbelastande cementen med slagg. Det ger upp till 50 procent lägre koldioxidut- släpp. Peab tillverkar slagg under varumärket Merit och under 2024 pro- ducerades 202 000 ton (162 000). Varje ton Merit minskar koldioxid utsläppen med 600–800 kg beroende på vilken typ av cement som byts ut. Sammantaget minskar detta vårt cementberoende, till gagn för både miljön och leveranssäkerheten. Högre produktionskapacitet av prefabprodukter Byggsystems klimatförbättrade produkter ECO-Prefab och ECO- Stomme är idag väl etablerade på marknaden. Peabs investering på cirka 500 Mkr för att automatisera tillverkningen av betongele- ment och halvera cementbehovet i fabrikerna i Ucklum och Hall- stahammar färdigställdes i början av året. Investeringen möjliggör fördubblad produktionskapacitet och samtliga produkter tillverkas med minst 50 procent alternativa bindemedel. Det minskar klimat- avtrycket påtagligt jämfört med en standardprodukt och den automatiserade tillverkningen förbättrar även arbetsmiljön för medarbetarna. Uthyrningsverksamhet under omställning Peabs uthyrningsverksamhet hade en minskande uthyrningsgrad under året, framför allt inom kranverksamheten. Omställning pågår med att öka uthyrningen av eldrivna maskiner samt att öka andelen digitala tjänster för högre resurs- och energieffektivitet. Eldrivna maskiner och byggbodar med låg energiförbrukning är en del i Peabs erbjudande ECO-byggarbetsplatsen för en mindre klimatbelastande byggarbetsplats. Fler eldrivna fordon inom transport och maskin En del av vårt klimatansvar är att minska koldioxidutsläppen från våra olika typer av fordon. Vi investerade under året i fler eldrivna fordon i produktionen, bland annat i två nya elektriska lastbilar, och vi genomförde tester av olika hybrid- och elmaskiner. För- utom lägre koldioxidutsläpp förbättras även arbetsmiljön för både chaufför och omgivning. Affärsområde Industri erbjuder allt från ballastmaterial, betong, beläggning och tillfällig el till prefabricerade betongelement och stommontage. Affärsområdet bistår även med uthyrning av kra- nar, bodar och maskiner, distribution av bindemedel till betongin- dustrin, transporter samt återvinning av överskott från bygg- och anläggningsbranschen. Verksamheten bedrivs genom de sex pro- duktområdena ballast, beläggning, betong, transport och maskin, uthyrning samt byggsystem. Inom affärsområdet finns ett flertal varumärken, däribland Swerock, Peab Asfalt, Lambertsson, Byggelement och Smidmek. Verksamheten 2024 Utvecklingen på den nordiska bygg- och anläggningsmarknaden påverkar verksamheterna inom affärsområde Industri. Den starka efterfrågan på anläggningsmarknaden innebar höga volymer under året inom beläggning och ballast, medan den svaga bostadsmarknaden innebar lägre volymer inom främst betong och kranuthyrning. Peabs ECO-produkter är viktiga i arbetet med att minska utsläp- pen av växthusgaser. ECO-Asfalt, ECO-Betong, ECO-Prefab och ECO-Stomme är exempel på produkter som fått allt större fäste på den nordiska marknaden. Under året beslutade Peab att ECO-Betong blir standard i vår svenska bygg- och anläggningsverksamhet. Det innebär att utsläppen av koldioxid minskar med minst tio procent i varje enskilt projekt, jämfört med traditionell betong som endast innehåller cement som bindemedel. Den pågående omställningen till fler eldrivna fordon och maskiner är också en viktig del i Peabs bidrag till det hållbara byggandet. Höga beläggningsvolymer Peab har en stark position på de nordiska marknaderna inom beläggning. Volymerna ökade till följd av högre offentliga bud- getar för byggnation av vägar och vägunderhåll, framför allt i Finland och Danmark. I Norge erhöll vi vårt hittills största beläggningsuppdrag på sträckan mellan Nordland och Troms. Projektet är treårigt med start 2025 och omfattar totalt cirka 180 000 ton asfalt. Allt fler uppdrag sker med ECO-Asfalt som finns i hela Norden. I vår produktion används också en stor andel återvunnen asfalt där vår verksamhet i Danmark hade den högsta andelen återvunnen asfalt med 34 procent (35) under 2024, med Sverige och Finland tätt bakom. Med stöd från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) leder Peab Asfalt ett treårigt projekt med fokus på att öka använd- ningen av träets naturliga bindemedel, lignin, i asfalt. Under året genomförde nya lignintester med goda resultat i både Sverige och Finland. Ballast viktig resurs för infrastruktur Den höga aktiviteten inom beläggningsverksamheten och de pågående infrastruktursatsningarna innebar ökade volymer även för ballast, som är en viktig resurs för dessa verksamheter. Inom ballast arbetar vi kontinuerligt med att säkerställa tillgången på PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 120 Förvaltningsberättelse120 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 121 NettoomsättningNettoomsättning Nettoomsättningen för 2024 ökade med åtta procent och uppgick till 21 548 Mkr (19 962). Ökningen är främst relaterad till beläggning, framför allt i Finland. Betong, byggsystem och uthyrning har påverkats av den svaga bostadsmarknaden, och uppvisade lägre aktivi- tetsnivå jämfört med föregående år. Mkr % 0 300 600 900 1 200 1 500 20242023202220212020 Rörelseresultat Marginal 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 Resultat Rörelseresultatet ökade under året och uppgick till 1 415 Mkr (962). Rörelsemarginalen förbättrades till 6,6 procent (4,8). Förbättringen förklaras av ökad intjäning inom belägg- ning, framför allt i Finland kopplat till den finska statens extraanslag till vägunderhåll 2024. Betong, byggsystem och uthyrning uppvisade lägre rörelseresultat till följd av den svagare bostadsmarknaden. För Industris övriga produktområden är det mindre resultat- förändringar under året. Sysselsatt kapital har minskat och uppgick vid årets slut till 9 920 Mkr jämfört med 10 699 Mkr vid utgången av föregående år. Minskningen förklaras av lägre investeringstakt och förbättrat rörelsekapital. Orderingång och orderstock Orderingången ökade under 2024 och uppgick till 13 763 Mkr (11 186). Ökningen är främst relaterad till beläggningskontrakt, framför allt i Finland. Orderstocken uppgick per 31 december 2024 till 4 282 Mkr (3 954). Per produktområde, 2024 Per geografisk marknad, 2024 Andelar av nettoomsättningen, 2024 Rörelseresultat och marginal Mkr 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 20242023202220212020 Beläggning, 53% (49) Betong, 10% (12) Ballast, 14% (13) Transport och Maskin, 8% (9) Uthyrning, 8% (10) Byggsystem, 7% (7) Sverige, 57% (61) Norge, 7% (8) Finland, 29% (25) Danmark, 7% (6) Extern försäljning, 82% (81) Intern försäljning, 18% (19) PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 121Förvaltningsberättelse 121 AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 2024 Svag efterfrågan på bostadsmarknaden i Norden Affärsområde Projektutveckling, som omfattar Bostadsutveckling och Fastighetsutveckling, utvecklar hållbara och levande stadsmiljöer med såväl bostäder som kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter. Nyckeltal 2024 2023 Nettoomsättning, Mkr 4 270 5 722 varav Fastighetsutveckling 686 534 varav Bostadsutveckling 3 584 5 188 Rörelseresultat, Mkr 728 304 varav Fastighetsutveckling 823 107 varav Bostadsutveckling -95 197 Rörelsemarginal, % 17,0 5,3 varav Fastighetsutveckling 120,0 20,0 varav Bostadsutveckling -2,7 3,8 Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 19 767 18 093 Orderingång, Mkr 2 213 136 Orderstock, Mkr 1 536 1 620 Operativt kassaflöde, Mkr 422 -2 254 Medeltal antal anställda 155 222 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 122 Förvaltningsberättelse122 Förvaltningsberättelse Affärsområde Projektutveckling ansvarar för koncernens förvärv och avyttring av fastigheter samt projektutveckling, vilket genererar entreprenader till övriga affärsområden. Projektutveckling sker i helägda bolag eller i samarbete med partners via joint ventures. Peabs ambition är att ligga i framkant inom hållbar stadsutveckling. Det innebär bland annat ett fokus på trygga boendemiljöer, klimat- och miljöanpassade fastigheter, hållbara kommunikationer, levande områden och mötesplatser i bostadsområden. Det handlar om att förenkla vardagen för de som bor och verkar där genom att göra det lätt att leva hållbart. Våra nyproducerade egenutvecklade flerbostadshus i Sverige certifieras enligt miljö märkningen Svanen, i Finland enligt EU:s taxonomiförordning och i Norge görs insatser för att öka energieffektiviteten och minska klimatavtrycket. Nettoomsättning Per geografisk marknad, 2024 Sverige, 79% (78) Norge, 9% (6) Finland, 12% (18) Nettoomsättning och resultat Nettoomsättningen inom Projektutveckling minskade under 2024 och uppgick till 4 270 Mkr (5 722). Minskningen är relaterad till Bostadsutveckling. Rörelse resultatet uppgick till 728 Mkr (304) och rörelsemarginalen uppgick till 17,0 procent (5,3). Sysselsatt kapital i Projektutveckling uppgick vid årets slut till 19 767 Mkr (18 093). Sysselsatt kapital Mkr 31 dec 2024 31 dec 2023 Driftsfastigheter 34 146 Förvaltningsfastigheter 36 36 Projekt- och exploateringsfastigheter 17 017 14 603 varav bostadsbyggrätter 9 344 7 981 varav kommersiella byggrätter 1 671 901 varav osåld del av pågående bostadsprojekt 1 979 2 461 varav pågående hyresrättsprojekt 761 1 712 varav pågående kommersiella projekt 115 489 varav färdigställda fastigheter 2 212 165 varav övrigt 935 894 Andelar i joint ventures 2 880 2 820 Utlåning till joint ventures 484 1 498 Rörelsekapital och övrigt -684 -1 010 Summa 19 767 18 093 varav Fastighetsutveckling 6 165 5 034 varav Bostadsutveckling 13 602 13 059 Vidare bedriver koncernen utvecklingsarbete inom energi, bygg- material och byggtekniska lösningar för att kunna erbjuda produkter och tjänster som minskar miljö- och klimatpåverkan. Peab är en av de största bostadsutvecklarna i Sverige och har en stark position på marknaden. Verksamheten har en rikstäckande geografisk spridning som ger en god lokal och regional kännedom om de skilda marknadsförutsättningarna i Sverige. I Finland finns Peab i Helsingfors och ett flertal större regionstäder och i Norge finns verksamheten i Stor-Oslo, Tromsø och Ålesund. Fastighetsutveckling utvecklar kontor, lokaler och ibland hela stadsdelar i samarbete med kommuner och andra partners. Verk- samheten är huvudsakligen fokuserad till storstadsområden i Norden. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 123Förvaltningsberättelse 123 Bostadsutveckling Peab erbjuder ett brett utbud av boendeformer, bland annat i form av flerfamiljshus i upplåtelsefor- merna bostadsrätt, ägar lägenheter och hyresrätt. Bostadsmarknaden präglades av fortsatt låg aktivitet och osäkerhet till följd av höga byggkostnader och ränteutvecklingen. Försäljningen av bostäder till konsu- menter och investerare var låg i samtliga regioner och länder, även om vi sålde i jämn takt och noterade ett visst ökat intresse under året. Antalet produktionsstarter av bostä- der var få under 2024. Vi produktionsstartade bland annat ett projekt i finska Åbo och ett i norska Sandefjord. I Sverige startade vi ett bostadsprojekt på Tjörn, som är ett runt 14-våningar högt torn mitt i skärgårdsmiljö samt ett nytt bostadsprojekt i Lund. En stor del av våra större pågående bostadsprojekt ingår i olika stads- utvecklingsprojekt. I Malmö pågår utvecklingen av Varvsstaden, där Peab sedan november 2024 heläger fastigheter och byggrätter efter förvärv från det delägda bolaget Fastighets AB Centur. I för- värvet ingick exploateringsfastigheter med cirka 280 000 kvadrat- meter planerade byggrätter, vilket innebar att antalet bostads- byggrätter i egen balansräkning ökade med cirka 1 700. I Varvssta- den kommer Peab att bedriva verksamhet under lång tid framöver då det planeras att byggas cirka 2 500 nya bostäder samt kontor och lokaler för samhällsservice. Utvecklingen sker i nära samar- bete med Malmö stad och projekten har en tydlig hållbarhets- och klimatprofil. Bland annat återbrukas material och delar av byggna- der bevaras i stor utsträckning från den gamla varvstiden. I vårt senaste bostadsprojekt, Brf Västra Vakten, minskade vi utsläppen av koldioxid från stommen med nära 70 procent genom att använd betong med alternativa bindemedel och en ny teknisk gjutningsmetod. På Kvarnholmen i Nacka har Peab utvecklat bostäder sedan 2013. I januari 2024 slutförde vi förvärvet av Folksams aktier i Sicklaön Bygg Invest AB, vilket innebar att Peab ökade sin ägarandel från 50 till 100 procent. I förvärvet ingick drygt 270 detaljplanelagda byggrätter om 26 000 kvadratmeter bruttoarea. Dessutom ingick 50 procent av aktierna i Kvarnholmen Utveckling AB som har en pågående detaljplaneprocess om drygt 120 000 kvadratmeter bostadsbyggrätter där hälften av dessa kommer att tillföras Peab. I januari 2025 produktionsstartade vi 105 nya bostäder i projektet Kvarnholmshöjden. I Botkyrka utvecklas stadsdelen Riksten på den gamla flygflottil- jen F18 Tullinge tillsammans med Botkyrka kommun. Stadsdelen har idag cirka 3 000 invånare och kommer när området är helt utbyggt att ha mellan 12 000 till 14 000 invånare. Den här typen av stadsutvecklingsprojekt innebär att Peab kan erbjuda marknaden nya bostäder i attraktiva områden under flera år. Projekten i Riksten utvecklas med fokus på miljö och klimat och flera av Peabs ECO-produkter används, såsom ECO-Betong och ECO-Ballast. På Lilla Essingen i Stockholm utvecklar Peab bostäder i kvarteret Primus. Målsättningen är att de närmsta åren utveckla cirka 275 lägenheter, ett vård- och omsorgsboende och annan samhällsser- vice för de boende. I Sverige innebär Riksbankens räntesänkningar förbättrade förut- sättningar för försäljningar och produktionsstarter av nya bostä- der, även om återhämningen förväntas ta tid. Under sista kvartalet 2024 både startade vi nya projekt och konverterade hyresrättspro- jekt från egen balansräkning till bostadsrätter/ägarlägenheter. Det visar på den fortsatta trenden att möjligheterna till försäljning ökar i takt med att projekten närmar sig färdigställande. Vi arbetar därför vidare med strategin att starta projekt i egen balansräkning för att sedan konvertera dem till bostadsrätter. Det medför högre kapitalbindning och förskjutna resultateffekter, jämfört med vår traditionella hantering med förhandsförsäljning innan produk- tionsstart av egenutvecklade projekt. Det finns ett underliggande behov av nyproducerade bostäder, även om faktorer som höga byggkostnader och nedjusterade prognoser för befolkningstillväxt gör efterfrågan svårare att analy- sera i det medellånga perspektivet. För Peabs del kan vi konsta- tera att vi har en väldimensionerad byggrättsportfölj i attraktiva lägen och i avvaktan på att marknaden återvänder vidareutveck- lar och förbereder vi projekt inför framtida starter. 124 Förvaltningsberättelse124 Förvaltningsberättelse Antal bostäder 0 100 200 300 400 Kv4 - 27Kv1 - 27Kv3 - 26Kv2 - 26Kv1 - 26Kv4 - 25Kv3 - 25Kv2 - 25Kv1 - 25 Sverige 1) Norge 1) Finland 1) Hyresrätter Nettoomsättning och resultat Den fortsatt svaga efterfrågan på bostadsmarknaden har märkts tydligt inom Bostadsutveckling. Nettoomsättningen minskade till 3 584 Mkr (5 188). Rörelseresultatet uppgick till -95 Mkr (197) och rörelsemarginalen till -2,7 procent (3,8). Totalt startades 615 (727) egenutvecklade bostäder under året, samtliga av dessa var bostadsrätter/ägarlägenheter där 167 var konverterade från hyresrätter. Under föregående år produktions- startades 121 bostadsrätter/ägarlägenheter där 85 var konverte- rade från hyresrätter, och 606 var bostäder i hyresrättsprojekt i egen balansräkning. Antalet sålda bostäder uppgick till 1 008 (934) varav 710 (542) var bostadsrätter/ägarlägenheter och 298 (392) var bostäder i hyresrättsprojekt. Totalt antal bostäder i produktion uppgick vid årets utgång till 1 550 (3 694), varav 1 056 (2 392) var bostadsrätter/ägarlägenheter och 494 (1 302) var bostäder i hyresrättsprojekt. Försäljningsgra- den i pågående produktion för bostadsrätter/ägarlägenheter upp- gick till 45 procent (68). Antalet återköpta bostäder per 31 decem- ber 2024 uppgick till 224 (252), varav cirka hälften var i Finland. Sysselsatt kapital har ökat och uppgick till 13 602 Mkr (13 059) vid utgången av året. Ökningen beror främst på investeringar i bygg- rätter i bland annat Kvarnholmen i Nacka samt Varvsstaden i Malmö. Egenutvecklad bostadsproduktion Jan-dec 2024 Jan-dec 2023 Bostadsrätter, ägarlägenheter och bostadsaktiebolag Antal under året produktionsstartade bostäder 615 1) 121 1) Antal under året sålda bostäder 710 542 Totalt antal bostäder i produktion, vid årets slut 1 056 2 392 Andel sålda bostäder i produktion, vid årets slut 45% 68% Antal återköpta bostäder i egen balansräkning, vid årets slut 224 252 Hyresrätter Antal under året produktionsstartade bostäder – 606 Antal under året sålda bostäder 298 392 Antal under året konverterade till bostadsrätter 167 85 Totalt antal bostäder i produktion, vid årets slut 494 2) 1 302 2) Antal färdigställda bostäder, vid årets slut 306 – 1) Inkluderar 167 (85) bostäder som har konverterats från hyresrätter 2) Varav 80 (365), motsvarande 16 (28) procent, är avtalade om försäljning vid färdigställande Bostadsbyggrätter Antal, cirka 31 dec 2024 31 dec 2023 Byggrätter i egen balansräkning 24 000 22 000 Byggrätter via joint ventures 3 700 4 700 Byggrätter via optioner m.m. 7 400 7 400 Totalt 35 100 34 100 Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt 1) Avser svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 125Förvaltningsberättelse 125 Peab och Fastighets AB Balder samäger sedan ett antal år Fast- ighets AB Centur. I november 2024 genomfördes en uppdelning av tillgångar i joint venture bolaget där både Peab och den andre delägaren, Fastighets AB Balder, förvärvade merparten av fast- ighetsbeståndet. Peab förvärvade fyra förvaltningsfastigheter i Varvsstaden, Malmö, med ett driftsnetto på 43 Mkr, för 784 Mkr och exploateringsfastigheter med cirka 280 000 kvadratmeter pla- nerade byggrätter i Malmö för 1 239 Mkr. I förvärvet ingick också ett pågående utvecklingsprojekt, Hall 259 med 11 000 kvadratme- ter uthyrningsbar yta samt 550 p- platser, som färdigställs 2027. Peab förvärvade dessutom en förvaltningsfastighet i området Kirseberg- Östervärn i Malmö för 68 Mkr. Detaljplaneprocess pågår med ambitionen att utveckla cirka 55 000 kvadratmeter byggrätt för såväl bostäder som kontor på området. Sammantaget uppgick förvärven till 2 091 Mkr. Samtidigt avyttrade Fastighets AB Centur förvaltningsfastigheter till den andre delägaren, Fastighets AB Bal- der, för totalt 5 228 Mkr. Som beskrivet i avsnittet Bostadsutveck- ling, kommer Peab att bedriva verksamhet i Varvsstaden under lång tid framöver. Under året färdigställde och frånträdde vi bland annat en kontors- fastighet i Jönköping och en logistikfastighet i Södertälje. Nettoomsättning och resultat Under 2024 uppgick nettoomsättningen till 686 Mkr (534) och rörelseresultatet till 823 Mkr (107). Realisationsvinster från fastighetsförsäljningar uppgick totalt till 440 Mkr (96), varav försäljning av andelarna i Tornet Bostadsproduktion bidrog med 220 Mkr. Resultatbidrag från joint venture bolag uppgick till 441 Mkr jämfört med 77 Mkr föregående år, varav resultatbidrag från Fastighets AB Centur uppgick till 417 Mkr där 367 Mkr framkom i samband med transaktionen i november 2024. Transaktionerna avseende Tornet Bostadsproduktion och Fastig- hets AB Centur innebar större resultateffekter under 2024. De är inga årligen återkommande transaktioner, men visar på vår för- måga att över tid bygga värden inom Fastighetsutveckling, såväl i egen balansräkning som tillsammans med partners i joint venture bolag. Sysselsatt kapital inom Fastighetsutveckling uppgick till 6 165 Mkr (5 034) vid utgången av 2024. Ökningen förklaras av förvärv av fastigheter från Fastighets AB Centur. En stor del av det sysselsatta kapitalet utgörs av andelar i joint venture bolag samt utlåning till joint venture bolag. Nedanstående tabell visar större fastighetsprojekt per 31 decem- ber 2024. Fastighetsutveckling Fastighetsutveckling förädlar och utvecklar områden och mark för kommersiella fastigheter. Den huvudsakliga ambitionen är att bedriva utvecklingsprojekt med utgångspunkt i byggrätter i egen balansräkning. Samarbete med partners via samägda bolag kan ske vid olika tidpunkter under ett projekt eller omfatta en lång- siktig utveckling av ett område. Fastighetsutveckling utvecklar också samhällsfastigheter av olika slag, oavsett om investeraren är offentlig eller privat. Hyresmarknaden för kontorsfastigheter i de nordiska storstadsre- gionerna har varit avvaktande på grund av osäkerheten på många marknader och det högre ränteläget. Det finns dock fortsatt en efterfrågan på kontor i rätt lägen och med möjligheter till hög flex- ibilitet. I Göteborg växer till exempel kontorsprojektet Gamlestads Smedja fram och kommer att bli en del av den nya stadsdelen Gamlestan. Projektet omfattar 13 000 kvadratmeter och här har uthyrning och inflyttning pågått under året. I januari 2024 avyttrade Peab sin ägarandel om 33,3 procent i Tornet Bostadsproduktion till de två andra delägarna Folksam och Fastighets AB Balder. Peab har varit delägare i Tornet Bostadspro- duktion sedan 2009. Bolaget äger och förvaltar cirka 2 200 hyreslä- genheter och har cirka 650 hyreslägenheter i produktion i ett antal städer i Sverige. Fastighetsprojekt Typ av projekt Ort Uthyrningsbar yta, m 2 Uthyrnings- grad, % Bokfört värde, Mkr Beslutad investering, Mkr Tidpunkt färdigställande Färdigställande- grad, % Pågående Handel, kontor och parkering Malmö 11 000 13 79 592 Q3-2027 13 Färdigställda Kontor Göteborg 12 900 40 532 Lägenhetshotell Malmö 4 200 100 138 Kontor Malmö 2 500 100 145 Kontor Malmö 3 600 100 135 Kontor Malmö 4 900 100 267 Totalt PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 126 Förvaltningsberättelse126 Förvaltningsberättelse Väsentliga joint ventures Peabs väsentliga joint venture bolag Fastighets AB Centur, Fastig- hets AB ML4, Point Hyllie Holding AB och Skiab Invest AB utveck- las väl och via dessa har Peab byggt upp betydande indirekta innehav i förvaltningsfastigheter och exploateringsfastigheter för såväl kommersiella- som bostadsändamål. Löpande avkastning sker i form av andelar i joint ventures resultat redovisade i rörelse- resultatet samt ränteintäkter på utlåning. De marknadsvärdesför- ändringar på fastigheter som påverkar de bokförda värdena i joint venture bolagen inkluderas inte i Peabs redovisning. Fastighets AB Centur Äga, förvalta och utveckla kommersiella fastigheter och bostäder. Under november 2024 har Peab och den andra ägaren, Fastighets AB Balder, förvärvat merparten av det befintliga fastighetsbeståndet från Centur. Kvar i Fastighets AB Centur efter detta är endast ett fåtal fastigheter. Efter transaktionerna är inte Fastighets AB Centur klassi- ficerat som ett väsentligt joint venture bolag i Peab. För mer informa- tion se Fastighetsutveckling ovan samt avsnitt Övriga upplysningar, Väsentliga händelser under året. Fastighets AB ML4 Äga och förvalta forskningsanläggningen Max IV. Anläggningen hyrs ut till Lunds Universitet. Peabs andel: 50 procent Partner: Wihlborgs Geografi: Lund Bokfört värde fastigheter per 31 december 2024: 1 840 Mkr (1 890) Större pågående projekt: Inga större pågående projekt Point Hyllie Holding AB Äga och förvalta kontorsfastigheten The Point samt äga och för- valta hotellfastigheten Värdshuset 5 (Operatör Quality Hotel View). Peabs andel: 50 procent Partner: Volito Geografi: Hyllie, Malmö Bokfört värde fastigheter per 31 december 2024: 1 344 Mkr (1 379) Större pågående projekt: Inga större pågående projekt Skiab Invest AB Utveckla, äga och förvalta kommersiella fastigheter och bostäder i den skandinaviska fjällvärlden. Peabs andel: 50 procent Partner: SkiStar Geografi: Skandinaviska fjällvärlden Bokfört värde fastigheter per 31 december 2024 1) : 2 157 Mkr (2 149) Peabs del av oredovisade verkliga värden exkl. skatt 1) : 59 Mkr (40) Större pågående projekt: Inga större pågående projekt 1) Värderade till marknadsvärde i joint venture företagen. Tidpunkten för när marknadsvär- deringarna sker kan skilja sig mellan bolagen. De marknadsvärderingar på fastigheter som påverkar de bokförda värdena i joint venture företagen inkluderas inte i Peabs redovisning. Nyckeltal 2024 väsentliga joint ventures 1) Mkr Fastighets AB Centur Fastighets AB ML4 Point Hyllie Holding AB Skiab Invest AB Nettoomsättning 471 194 115 120 Årets resultat 278 33 -4 19 Balansomslutning 3 020 2 173 1 384 2 334 – varav bokfört värde fastigheter 495 1 840 1 344 2 157 Peabs del av oredovisade verkliga värden exklusive skatt 59 1) Avser joint venture företagens bokförda värden för januari – december 2024 samt per 31 december 2024. Då Fastighets AB Centur och Skiab Invest AB tillämpar marknadsvärdering av fastig- heter skiljer sig värdena i tabellen ovan gentemot de redovisade värdena i Peabkoncernen för joint ventureföretagen enligt not 18. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 127Förvaltningsberättelse 127 Risker och riskhantering Proaktiv och strukturerad riskhantering på alla nivåer skapar motståndskraft mot risker, säkerställer en långsiktigt hållbar verksamhet och skapar förmåga att tillvarata möjligheter. Etablerad process för riskhantering Riskhantering, tydlig ansvarsfördelning och en etablerad riskkul- tur är hörnstenar i Peabs kontroll och styrning, både operativt och strategiskt. Peabs riskhanteringsarbete är såväl framåtblickande, för att kunna identifiera nya eller förändrade riskbilder, som bakåt blickande, för att skapa ett lärande av inträffade händelser. Förmågan att systematiskt identifiera, värdera och hantera risker är avgörande för att Peab ska kunna nå sina mål och för att säker- ställa en långsiktigt hållbar verksamhet. Risker identifieras på olika nivåer i koncernen – från projektnivå till affärsområdes- och koncernnivå. Arbetet med en strukturerad riskhantering leds av koncernfunktion risk och säkerhet. Varje identifierad risk kategoriseras och bedöms och en riskhanterings- plan fastställs. De allra flesta risker hanteras på lokal nivå, men de största riskerna konsolideras på koncernnivå. Dessa risker åter- finns i illustrationen över väsentliga risker nedan och beskrivs där- efter mer i detalj samt i not 33, Finansiella risker och finanspolicy. Peab har uppdaterat processen för att identifiera hållbarhetsrela- terade risker utifrån CSRD-ramverket. Väsentliga risker från denna analys har integrerats i den övergripande riskhanteringsprocessen för att säkerställa ett systematiskt arbete med risker och för att säkerställa en samlad riskhantering inom organisationen. Således finns det ett riskregister på såväl affärsområdesnivå som på kon- cernnivå med tillhörande ägandeskap och handlingsplaner. I risk- hanteringsarbetet, som följer ett årshjul, ingår att följa upp inträf- fade händelser och genomförandegraden av handlingsplanerna. Koncernledningen har det yttersta ansvaret för riskhantering och rapporterar den samlade riskbilden till styrelsen. Genom tydliga riktlinjer och system styrs verksamheten mot att följa fastställda processer inom olika områden för att begränsa riskerna. Riskhanteringen bygger på en stark riskkultur som är väl förankrad i koncernen. Riskkulturen byggs upp genom en decentraliserad ansvarsfördelning, process- och styrdokument samt genom kon- troll och uppföljning. Kontinuitetsplanering och beredskap för krishantering En integrerad del i Peabs riskhantering är kontinuitetsplanering och beredskap för krishantering. Peab har utifrån olika scenarier analyserat hur verksamheten skulle kunna påverkas och tagit fram åtgärder och handlingsplaner för att säkerställa kontinuitet i verksamheten. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 128 Förvaltningsberättelse128 Förvaltningsberättelse Kontinuitetsplaneringen fokuserar på att säkerställa att kritiska funktioner kan upprätthållas eller snabbt återställas efter en potentiell störning. Det inkluderar att ha reservplaner för nyckel- personer, leverantörskedjor och tekniska system. Regelbundna uppföljningar genomförs i kontinuitetsförvaltningen för att säker- ställa att kontinuitetsledarna kan agera snabbt vid behov. Peab har en incidenthanteringsplan som beskriver hur en incident kan eskaleras beroende på allvarlighetsgrad. Krishändelser hante- ras av Peabs krisledning. Genom att integrera krishantering och kontinuitetsplanering i riskhanteringen skapar vi förutsättningar för långsiktig stabilitet. Risker i Peab Peabs verksamhet är utsatt för flera olika typer av risker även om Peab i grunden har en god riskspridning genom fyra affärsområ- den, verksamheter i fyra länder och med beställare inom såväl offentlig som privat sektor. En del risker ligger utanför Peabs kon- troll men kan på olika sätt påverka förutsättningarna att bedriva verksamhet. Det är till exempel konjunkturutveckling, ränteut- veckling, kundbeteenden, klimatpåverkan och politiska beslut. Andra risker kan Peab på olika sätt påverka genom att minska effekterna av eller genom att helt eliminera. Det är framförallt olika risker i den operativa verksamheten som hanteras i linjeor- ganisationen inom respektive affärsområde med utgångspunkt i fastställda rutiner, processer och styrsystem. Koncernens risker delas in i fyra riskkategorier: operativa risker, finansiella risker, strategiska risker samt efterlevnadsrisker. Operativa risker finns alltid i en projektbaserad verksamhet som Peabs och hanteringen av dessa risker är en ständigt pågående process med tanke på verksamhetens stora antal projekt som påbörjas, genomförs och avslutas. Peabs projektverksamhet berörs av en mängd olika kontraktsformer där risknivån varierar beroende på kontraktstyp. Oavsett kontraktsform kan oklarheter kring avtalsvillkor leda till gränsdragningsfrågor med risk för tvis- ter med beställare. Finansiella risker är främst kopplade till verksamhetens kapital- behov, kapitalbindning och tillgång till finansiering och hanteras huvudsakligen på koncernnivå. Strategiska risker som exempelvis den politiska oron i vår omvärld skapar en osäker makroekonomisk miljö. Sedan Ryssland inva- derade Ukraina har läget förändrats i omvärlden. Utöver den oerhörda tragedi som kriget innebär för de människor som berörs, riskerar situationen att ytterligare dämpa den makroekono- miska tillväxten i omvärlden. Byggbranschen påverkas av ökad osäkerhet och försiktighet när det kommer till investeringar och bibehållna höga priser på material och energi. Peab har ingen direkt exponering mot Ryssland, Ukraina eller Belarus men kan eventuellt indirekt påverkas via materialleverantörer. Vi följer utvecklingen noga för att kontinuerligt kunna bedöma eventuell påverkan på Peab. De senaste åren har det skett kraftiga prisök- ningar på material och energi. Vi har under det senaste året dock noterat att materialpriserna stagnerat och även noterat en viss prisnedgång främst på energi. Vi följer även denna utveckling och arbetar ständigt med att anpassa och effektivisera produktionen, men får samtidigt räkna med fortsatt höga byggkostnader. Höga byggkostnader gör det svårare att få ihop kalkyler, vilket hämmar efterfrågan på byggmarknaden i hela Norden. Efterlevnadsrisker inbegriper risker som exempelvis bristande efterlevnad av lagstiftning, avtal eller interna regler och riktlinjer. Andra exempel är risken för inblandning i korruption eller otill- börlig konkurrens. Efterlevnadsrisker finns inte bara i Peabs egen organisation utan även i våra leverantörskedjor. Konsekvenser av efterlevnadsrisker kan inkludera böter, skadat förtroende miss- lyckade projekt och uteslutning från upphandlingar. Skiljedom Mall of Scandinavia Den 30 juni 2023 meddelades dom i målet mellan Peab och Unibail Rodamco Westfield avseende entreprenaden Mall of Scan- dinavia i Solna där Peab vann framgång. Därefter yrkade Unibail Rodamco Westfield att hovrätten skulle upphäva skiljedomen i dess helhet i en så kallad klandertalan. Efter en grundlig juridisk prövning under nästan sju års tid genom ett skiljeförfarande ser Peab inte att det föreligger några grunder för klander. Peab kommer i den vidare processen att bemöta klandertalan. Under processen är skiljedomen inhiberad, vilket innebär att den inte är verkställbar och därmed skjuts tidpunkten för betalning fram. För mer information, se not 20. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 129Förvaltningsberättelse 129 Framåtblickande risker och dess hantering Peab har i sin riskhanteringsprocess valt att gruppera riskerna i fyra områ- den; strategiska, operativa, finansiella och efterlevnadsrisker. Dessa risker kan separat eller i kombination ha en väsentlig negativ effekt på Peabs verksamhet, strategi, finansiella resultat, kassaflöde, aktieägarvärde eller anseende. Illustrationen nedan visualiserar de mest väsentliga riskerna för Peab. Risker närmare centrum av illustrationen har högre sannolikhet att påverka Peab negativt. Riskerna beskrivs mer i detalj i efterföljande textavsnitt. Strategiska risker Avser vår mission, våra långsiktiga mål och vår strategi Varumärkesrisk Miljö & Klimat Leverantörer & UE Kompetens Strategiska insatsvaror Informationssäkerhet Styrning Inflation Kapital Etik & compliance Teknik Arbetsmiljö Marknad Efterlevnadsrisker Avser efterlevnad av tillämplig lagstiftning, externa föreskrifter och interna regelverk Operativa risker Avser hot mot genomförandet av vår affärsplan och övriga kortsiktiga mål och ambitioner eller en effektiv resursanvändning Finansiella risker Avser hot mot vår finansiella ställning och våra tillgångar PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 130 Förvaltningsberättelse130 Förvaltningsberättelse Strategiska risker Beskrivning Hantering Marknad Kundbeteenden och kundkrav kan ändras i en takt som vi inte lyckas möta tillräckligt snabbt. Samtidigt introduceras just nu flera nya regelverk, bland annat inom hållbarhetsområdet, vilket påverkar Peabs verksamhet på olika sätt. Det politiska landskapet har också en stor påverkan på hur vi agerar. Vi kan riskera att satsa på fel marknader eller marknadssegment. Det finns också en risk att Peab inte kan konkurrera med andra aktörer på lika villkor. Peab har ett brett marknadserbjudande till såväl privat som offentlig sektor med hela produktionskedjan från tillverkning av byggmaterial till färdiga hus och vägar. Vi strävar alltid efter att erbjuda kunden en helhetslösning genom nära samarbete mellan de olika koncernbola- gen. Genom omfördelning av resurser inom koncernen kan vi snabbt ställa om utifrån marknadens behov. Vi arbetar hela tiden med att utveckla medarbetare, byggmetoder och nya klimatsmarta byggma- terial för att kunna möta framtidens marknad. Vi följer marknaden kontinuerligt för att förstå förändringar i politiken, nya regelverk och nya standarder som påverkar vår verksamhet. Vi är dessutom aktiva i samhällsdebatten och vill på olika sätt belysa de hinder som finns för att effektivisera samhällsbyggandet i de länder vi är verksamma. Varumärkesrisk Varumärkesrisken är en indirekt risk och uppstår som en effekt av andra risker som kan inträffa. En illa hanterad risk kan resultera i stor skada för varumärket och förtroendet på marknaden. Med dagens teknik sprids information snabbt, varvid en snabb, korrekt och effektiv kommunikation är viktig. Peab hanterar varumärkesrisken framför allt genom att aktivt arbeta med kulturen, som grundar sig i de starkt förankrade kärnvärdena. Vår uppförandekod ger medarbetarna konkret vägledning i sin arbets- vardag. Därtill har Peab en kommunikationsorganisation som finns nära verksamheten. På så sätt kan risker identifieras tidigt och hante- ras utifrån situationen. Samtidigt säkerställer organisationsmodellen att Peabs övergripande kommunikationsplan följs. Operativa risker Beskrivning Hantering Arbetsmiljö Allvarliga händelser på Peabs arbetsplatser kan leda till att medarbetare eller leverantörer eller underleverantörer skadas eller i värsta fall förolyckas. Sådana händelser kan även leda till rättsliga påföljder och skada förtroendet för verksam- heten. Ett annat riskområde är brister inom den organisato- riska och sociala arbetsmiljön, som bland annat innefattar ohälsosam stress och kränkande särbehandling som kan leda till psykisk ohälsa. Branschen har sett en ökning av hot och våld mot medarbetare, bland annat i trafikmiljöer. Peab har en nollvision i arbetsplatsolyckor och deltar som aktiv part i branschens nätverk för noll dödsolyckor. Olyckor förebyggs genom planering och riskbedömning i tidiga skeden. Därutöver sker kontinuerlig uppföljning av inrapporterade riskobservationer samt utredningar avseende tillbud och olyckor. Riskobservationer ligger till grund för organisatoriskt lärande kring var, när och varför risk uppstår. Peab utbildar medarbetarna i likabehandling och har rutiner för att förebygga diskriminering och förekomst av kränkande särbe- handling. För att hantera hot och våld mot medarbetare arbetar Peab med kompetensförstärkning, branschsamverkan och uppföljning av anmälda händelser. Teknik Den tekniska utvecklingen inom byggsektorn går snabbt med nya material och metoder. Peab är en del av denna utveckling och måste säkerställa att vi använder rätt material, resurser och metoder för att säkerställa såväl kvalitet som att vi når våra finansiella och icke-finansiella mål. Detta är viktiga moment i såväl kalkyl- som i produktionsfasen. Peab har egna forsknings- och teknikavdelningar som arbetar med produkt- och metodutveckling av framtidens byggprocess. I vår betongverksamhet handlar det exempelvis om att minska andelen cement som bindemedel, öka andelen återvinning i nyproduktion och optimera betongens hållfasthet för att möjliggöra konstruktioner som kräver mindre mängder. Vi strävar alltid efter att ha stort fokus på kal- kyler, avstämningar och uppföljning för att förstå hur byggprocessen påverkas av ny teknik. Peab har även ett pågående arbete med att bygga upp en mer omfattande egen kompetens inom projekterings- ledning i syfte att förbättra kontrollen av risker inom konstruktion och projektering. Strategiska insatsvaror Tillgången på vissa råvaror är avgörande för Peab och antalet leverantörer är i vissa fall begränsat, vilket medför risker i verksamheten. Sanktionskrav eller störningar i leverantör- skedjor kan på kort tid förändra etablerade råvaruförsörj- ningsvägar. Exempel på kritiska råvaror med få leverantörer är cement till vår betongverksamhet och bitumen till vår asfaltsverksamhet. Peab har en policy för strategiska insatsvaror som syftar till att proaktivt arbeta för att säkra tillgången till dessa material. Peab har arbetat länge med alternativa bindemedel till betongproduktionen samt möjlighet till egen import av cement och bitumen för att hantera risken. Peab har även en strategi med alternativa leverantörsvägar för att säkra tillgången på kritiska råvaror. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 131Förvaltningsberättelse 131 Operativa risker Beskrivning Hantering Kompetens Det är konkurrens om vissa kompetenser på arbetsmarkna- den. Risken finns att branschen inte uppfattas som attraktiv, särskilt i nuvarande konjunkturläge eller att branschen inte lyckas öka jämställdheten och mångfalden. Peab måste attra- hera och behålla kompetenta medarbetare för att nå sina mål. Vi ställs även inför utmaningar med nya kompetensområden inom till exempel hållbarhetsområdet. I vissa delar av verk- samheten finns det ett nyckelpersonsberoende där vi riskerar att tappa viktig information som påverkar verksamhet om medarbetaren av någon anledning inte har möjlighet att arbeta eller lämnar Peab. Peab arbetar strategiskt såväl med kompetensförsörjning som att utveckla sin attraktionskraft som arbetsgivare. Våra olika befattningar har tydliga karriärkartor och vi uppdaterar kontinuerligt successions- planerna. Peab arbetar med mångfald och likabehandling och vi har mål för jämställd rekrytering. Sedan 2023 bedriver vi lärlingsprogram- met Byggåret, en satsning för att få in fler kvinnor i byggbranschen. Som samhällsbyggare arbetar vi ständigt med att skapa nya kompe- tensförsörjningsvägar tillsammans med skolor och högskolor, intern kompetensutveckling och vår egen gymnasieutbildning Peabskolan. Styrning De styrningsrelaterade riskerna avser både den koncernö- vergripande styrningen och projektstyrningen. Eftersom Peabs verksamhet till stor del är projektrelaterad innebär det att många styrningsrisker är kopplade till själva projektge- nomförandet. Många av dessa risker är relaterade till fel och brister i kalkylarbetet som kan leda till exempel till felaktiga anbud eller projektförluster. Allt fler regulatoriska krav från lagstiftare och kunder innebär stort fokus på efterlevnad av interna och externa regelverk. Konsekvenserna av om dessa risker realiseras kan bli böter, viten, skadat förtroende, miss- lyckade projekt och uteslutning från upphandlingar. Peab hanterar styrningsrelaterade risker genom att fastställa och regelbundet följa upp beslutade mål och kontrollpunkter samt genom att använda ledningssystem i syfte att stärka koncern- och projektstyrningen. Vi arbetar aktivt med att främja effektiv styrning och kompetensutveckling, särskilt på strategiska nivåer. Vi anpassar dialog och rådgivning gentemot kunder för att möta förändrade pro- jektbehov. Vi gör strukturerade riskbedömningar och har etablerade processer och rutiner såsom våra anbudsråd genom vilka vi säker- ställer att riskerna är identifierade och hanterade innan vi lämnar anbud. Dessutom arbetar vi med våra hållbarhetsmål i affärsstrategi och projektplanering, vilket säkerställer att miljömässiga och sociala aspekter vägs in i våra beslut. Leverantörer och underentre- prenörer (UE) Brister i kontroll av leverantörskedjan utgör en risk. Fel val av leverantör eller UE kan leda till kvalitetsbrister och leverans- störningar. Leverantörer eller UE:n som agerar i strid med lag, avtal eller bryter mot Peabs leverantörskod innebär oaccep- tabla risker. Det finns också risker kopplade till beroendet av en eller ett fåtal leverantörer. I rådande lågkonjunktur finns dessutom en förhöjd risk för att en leverantör eller UE går i konkurs. Peabs leverantörskod ingår i de avtalsmallar som tillämpas vid upphandling av leverantör eller UE. Vi utvecklar hela tiden rutiner för uppföljning av arbetsmiljö, arbetsvillkor, säkra leverantörskedjor och miljö- och klimatkrav. Vi har fokus på att säkerställa att oseriösa leve- rantörer eller UE:n inte upphandlas. I Sverige genomför Peab tredje- partskontroller på sina arbetsplatser och reviderar utvalda leverantö- rer och UE:n. Vi tecknar ramavtal med större leverantörer och UE:n för att minimera risker i projekten. För att ytterligare minska sårbarheten arbetar vi aktivt med strategiska försörjningsplaner. Vi agerar på olika sätt för att fånga upp tidiga signaler på sviktande betalningsförmåga hos leverantör eller UE och vara förberedda vid konkurs. Informations- säkerhet Information är en viktig tillgång och tillgången till informa- tion är en förutsättning för att Peab ska kunna bedriva sin verksamhet. Omvärldsutvecklingen innebär en förhöjd risk att Peab ska utsättas för direkta cyberangrepp eller indirekta angrepp via digitala leveranskedjor, med konsekvenser för verksamheten. Detta område påverkas också av lagstiftning som ställer kvar på dataskydd, personlig integritet och gene- rell informationssäkerhet. Peab bedriver ett riskbaserat och systematiskt informationssäker- hetsarbete med fokus på förebyggande skydd och säkerhetsåtgärder i takt med vår verksamhetsutveckling. Medarbetarna utbildas för att upprätthålla sin medvetenhet om risker som kan få inverkan på våra informationsresurser, samtidigt som vi kontinuerligt inför och förbättrar organisatoriska riskminimerande riktlinjer. Hantering av informationssäkerhetsrisker är dessutom en integrerad del i Peabs kontinuitetsplanering och krisledning. Miljö & Klimat Klimatförändringar med extremväder kan medföra allt från direkta konsekvenser med fysiska skador på våra entreprena- der till mer indirekta konsekvenser i form av material-, råvaru- eller energibrist. Bristande kompetens eller för långsam omställningstakt hos oss eller våra leverantörer eller UE:n kan leda till att våra produkter och tjänster inte möter framtidens krav och förväntningar. Lagstiftningen och regelverken inom miljö- och klimatområdet ökar i omfattning och kräver både nya system och processer och det finns alltid en risk att vi inte lever upp till våra miljö- och klimatmål. Det riskförebyggande arbetet ryms inom våra tre prioriterade miljö- områden som också är mål: klimatneutralitet, resurseffektivitet och utfasning av miljö- och hälsofarliga produkter. Vi har även konkreti- serat vår omställningsplan i ett särskilt utvecklingsprogram som vi kallar ”Klimatfärdplanen”. Peab erbjuder marknaden ett brett utbud av ECO-produkter som är framtagna för en bygg- och anläggningspro- duktion med lägre klimatavtryck. Peab har identifierat klimatrisker med stöd av ramverket TCFD och arbetar med klimatmål i projekt samt redovisar i enlighet med EU-taxonomin. Peab genomför även klimatrisk- och sårbarhetsanalyser för våra tillverkningsanläggningar. Återkommande extremväder kräver anpassning av produktionsme- toder och andra åtgärder för att begränsa riskerna för skador på till exempel entreprenader och fast egendom. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 132 Förvaltningsberättelse132 Förvaltningsberättelse Efterlevnadsrisker Beskrivning Hantering Etik och Compliance Peab ställs inför regelefterlevnadsrisker som innefattar att lagstiftning, avtal, Peabs uppförandekod och policyer inte efterlevs. Vidare innefattas risker avseende inblandning i korruption eller otillbörlig konkurrens samt överträdelser av mänskliga rättigheter, både i egen verksamhet och i våra leverantörskedjor. Konsekvenserna av dessa risker inkluderar böter, juridiska sanktioner, skadat förtroende, misslyckade projekt och uteslutning från upphandlingar. Regelefterlevnadsrisker hanteras genom ett styrningsramverk som innefattar uppförandekod, leverantörskod, policyer och riktlinjer. Dessa beskriver hur våra medarbetare ska agera hållbart, ansvarsfullt och effektivt. Ramverket inkluderar regelbunden utbildning och fast- ställda konsekvenser vid regelöverträdelser. Peabs ledningssystem är ett centralt verktyg för att stötta regelefterlevnad i den dagliga verksamheten. Frågor kring etik och regelefterlevnad hanteras av koncernfunktionen bolagsstyrning och regelefterlevnad, vilken även utgör en del av Peabs Etiska råd. Peabs visselblåsarsystem ger möjlighet för både interna och externa parter att rapportera oegent- ligheter. Peabs inköpsavdelning har en viktig roll i att minimera risker i leverantörskedjorna genom att säkerställa ansvar, utföra riskbedöm- ningar och kontroller samt revisioner. Finansiella risker Beskrivning Hantering Kapital Det finansiella risktagandet är kopplat till verksamhetens kapital- och investeringsbehov, som ser olika ut i Peabs olika verksamheter. Entreprenadverksamheten har vanligtvis positivt rörelsekapital, vilket bidrar till finansiering av övriga verksamheter. Industriverksamheten binder mer kapital i anläggningstillgångar med ett löpande investeringsbehov. Projektutvecklingsverksamheten binder kapital från investe- ringar i mark och byggrätter. Peabs finansiella mål är det koncernövergripande styrmedlet för finansiellt risktagande. Entreprenadverksamheternas kapitalbindning styrs på krav på betalsaldo. Större anbud hanteras enligt en fastställd rutin där anbudsråd är beslutande. Industri- och projektutvecklings- verksamheternas kapitalbindning styrs utifrån fastställda ramar. Större investeringar i Peab hanteras enligt en fastställd investerings- rutin där en koncernövergripande investeringsgrupp är beslutande. Inflation Kraftigt stigande inflation kan få centralbankerna att höja styrräntorna, vilket påverkar investeringsviljan hos kunderna. Inflationen har under många år varit låg och stabil men steg kraftigt under åren 2022 och 2023, bland annat som effekter av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Till följd av detta har byggkostnaderna ökat de senaste åren. Höga bygg- kostnader hämmar efterfrågan på byggmarknaden. Inflationen påverkar på olika sätt Peabs lönsamhet. Peabs goda spridning mellan olika typer av projekt och verksamheter i flera län- der samt beställare inom både privata och offentliga sektorn har en dämpande effekt. Andra finansiella risker Koncernen är exponerad för finansiella risker som ränterisker, likviditetsrisker, refinansieringsrisker, råvarurisker, valutaris- ker samt kreditrisker. Peabs finanspolicy är beslutad av Peabs styrelse och bildar ett ram- verk för riskmandat och limiter. Finansavdelningen är centralt organi- serad. För mer information om finansiella risker, se not 33. Finansiell rapportering Eftersom Peab tillämpar redovisning över tid i takt med att projekten färdigställs för merparten av projekten kan felaktiga projektprognoser innebära att redovisning och upp- följning blir missvisande. Ett antal balansposter, däribland projekt- och exploateringsfastigheter, värderas baserat på bedömningar och uppskattningar. Värdet kan påverkas av exempelvis marknadsläge, ränteläge och kundernas preferen- ser, vilket kan leda till nedskrivningsbehov. En förutsättning för korrekt redovisning över tid är att utfallet kan prognostiseras tillförlitligt. Avgörande för att begränsa risken för felaktig vinstavräkning är en väl utvecklad process och systemstöd för uppföljning. Redovisat värde för projekt- och exploateringsfastigheter har bedömts till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsälj- ningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort. Peab testar löpande värdena av projekt- och exploateringsfastigheter utifrån en intern värderingsmodell. Därutöver inhämtas externa marknadsvär- deringar årligen för ett antal av objekten. Känslighetsanalys Peabs verksamhet är känslig för förändringar i bland annat volym och marginal. I känslighetsanalysen nedan beskrivs hur resultatet före skatt enligt segmentredovisning påverkas vid förändringar i några för koncernen viktiga variabler. Mkr Beräkningsbas Förändring Resultateffekt (före skatt) Segmentsredovisning Volym (rörelsemarginal konstant) 58 697 +/- 10% +/- 276 Rörelsemarginal (volym konstant) 4,7% +/- 1 procentenhet +/- 587 Produktionskostnader 41 580 +/- 1% +/- 416 Finansiellt Genomsnittlig effektivränta 1) 5,1% +/- 1 procentenhet +/- 80 1) Känslighetsanalysen visar effekten av en ränteförändring på koncernens resultat före skatt utifrån ett antagande om en oförändrad nettoskuld. Beräkningen av nettoskuldsbeloppet 7 954 Mkr har gjorts utifrån nettoskuld enligt IFRS reducerat med skulder för svenska bostadsrättsföreningar och tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16. Vidare antas att en ränteförändring omgå- ende skulle påverka den ränta som Peab betalar respektive erhåller på skulder och fordringar som löper med kort räntebindning (rörlig ränta). I känslighetsanalysen beaktas inte aktivering av ränta. För mer information om nettoskulden, se not 33. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 133Förvaltningsberättelse 133 Peabs hållbarhetsarbete För Peab innebär hållbarhet att bedriva en verksamhet som både tar ansvar för den egna påverkan och den påverkan som uppstår i hela värdekedjan uppströms och nedströms, liksom att vi verkar för en god samhällsutveckling. Att eftersträva en hållbar verksam- het är för oss en strategisk fråga integrerad i affärsmodellen och verksamheten. Vi är tydliga med att varje medarbetare i sin roll ska främja hållbar utveckling med utgångspunkt i Peabs kärnvärden, affärsidé, mission, strategiska målsättningar och uppförandekod. Med våra fyra affärsområden som samverkar lokalt förbättrar vi kontrollen över förädlingskedjan och därmed förutsättningarna för oss att styra mot en mer hållbar verksamhet. Våra medarbetare säkerställer att vi så långt som möjligt tar vara på lokala resurser i form av egen personal, egna insatsvaror och underentrepre- nörer. Tillsammans med vårt sociala samhällsengagemang och integrerade klimat- och miljöarbete utgör detta grunden för vårt hållbarhetsarbete och det vi menar är ett närproducerat samhälls- bygge. De väsentliga hållbarhetsfrågorna sammanfattar vi i två av våra fyra målområden: bästa arbetsplatsen och ledande inom samhällsansvar. När det gäller Peabs klimatpåverkan är vår materialanvändning ett särskilt viktigt område där verksamheten ger upphov till koldioxidutsläpp. Därför arbetar vi såväl med att hushålla med resurser och att i större utsträckning använda egna och lokala material som att utveckla mer klimatförbättrade material. Våra satsningar inom ECO-Betong och ECO-Asfalt är två exempel där vi både återanvänder och blandar in alternativa bindemedel för att minska koldioxidavtrycket. Vi driver även flera utvecklingsinitiativ för optimering av material och verifiering av kvalitet. 2021 ingick vi som första svenska bygg- och anläggningsföretag partnerskap med SSAB kring fossilfritt stål, vilket innebär att vi från och med 2026 börjar använda stål som tillverkas fossilfritt i våra bygg- och anläggningsprojekt. Men vi har i några projekt redan använt såväl det fossilfritt tillverkade stålet som det återvunna stålet SSAB Zero, som är både fossilfritt tillverkat och transporterat. Sam- arbetet med bland annat SSAB är ett exempel som visar hur vi tillsammans med materialleverantörer och kunder kan ställa om till hållbart byggande. Under året lanserade vi ECO-Byggarbetsplatsen som är ett kon- cept för byggarbetsplatser med målet att minska avtrycket på miljön från en byggarbetsplats genom lösningar för såväl energi, avfall och vattenhantering som logistik och arbetsmaskiner. Forskning och utveckling Peab bedriver forskning och utveckling (FoU) med syftet att ge mervärde till samhället, kunderna och andra intressenter. Det gör vi genom samarbeten med universitet, högskolor, branschorga- nisationer och vi medverkar aktivt i olika branschgemensamma PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 134 Förvaltningsberättelse134 Förvaltningsberättelse projekt. Vi deltar i strategiska, innovativa och operativa program för att kunna vara med och ta ett ansvar i såväl kort som långt perspektiv. Ny kunskap hjälper oss att förbättra eller ta fram nya varor, tjänster och produktionsprocesser. Funktionen forskning och innovation på Peab har bland annat syftet att stötta verksam- heten i omställningen till klimatanpassade produkter samt inves- teringar i ny teknik. Peabs satsning på ECO-produkter är viktig där bland annat ECO-Betong, som beskrivs ovan, utvecklats för att ytterligare kunna reducera klimatpåverkan och minska beroendet av cement. Under 2024 påbörjade vi flera nya FoU-projekt om cirkulära mate- rial där vi till exempel tittar på hur jord och gammal riven betong kan återanvändas i nya material och projekt. I detta sammanhang undersöker vi också gamla beprövade metoder som att använda naturlig lera i byggmaterial och byggnader. Inom digitalisering har vi arbetat med flera projekt inom autonom mätning och upp- följning av material och produktion på byggarbetsplatsen. Vi har också arbetat vidare med långsiktiga projekt om koldioxidlagring i byggnadsmaterial. 2024 avslutades flertalet forskningsprojekt, till exempel inom klimatförbättrad betong, logistik, energibesparingar och energi- beräkningar. Vidare har vi fortsatt att utveckla vårt samarbete med det svenska startup-företaget CemVision där vi utfört tester och provgjutningar med bolagets klimatförbättrade cement. Under året har vi arbetat aktivt inom det branschgemensamma VINNOVA-programmet Betcrete 3 för en klimatneutral cement- och betongindustri. Vi har också arbetat med Luleå Tekniska Universitet i vårt långsiktiga samarbete inom hållbart byggande, digitalisering och resurseffektivitet. På Chalmers i Göteborg är vi med i forskningsprogrammet för ”Framtidens Transportinfra- struktur” och på Lunds Tekniska Högskola är vi aktiva i ”Center för byggrobotik”. Tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm driver vi ett samarbete inom vägteknik och geotek- nik. Vi ingår även i andra former av samarbeten, såsom LFM30 (Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030), Infrasweden 2030 (förutsättningar för konkurrens- kraftig och klimatneutral transportinfrastruktur 2030), Smart Built Enviroment (innovation för samhällsbyggnadssektorn) och Mistra Carbon Exit (forskning för klimatneutralitet 2045). I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Peab valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsredovisningen som en rapport utanför Förvaltningsberättelsen. De delar som ska beskrivas i en hållbar- hetsredovisning finns tillgängliga i avsnitten Hållbarhetsredovis- ning på sidorna 36-106 samt Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 211-225. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 135Förvaltningsberättelse 135 Övriga upplysningar Tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet Tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter i vår nordiska verk- samhet bedrivs i underkoncernerna Swerock, Byggelement, Peab Asfalt, Peab Anläggning samt Peab Bostad. Lagstiftningen skiljer sig åt något mellan länderna de nordiska länderna. De tillståndspliktiga verksamheterna avser åtgärder i förorenade områden, mellanlagring och återanvändning av massor, arbeten inom/vid skyddade områden/objekt, vattenverksamhet och - han- tering, utvinning av berg- och grusmaterial samt tillverkning av polymermodifierad bitumen (PMB). Dessa verksamheter påverkar miljön i huvudsak genom uttag av ändliga markresurser, framtida markanvändning, påverkan på ekosystem, emissioner, lokal dam- ning och buller. Anmälningsplikten avser betongtillverkning, tillverkning av prefa- bricerade betongelement, fasta och mobila asfaltverk, bitumen- depåer, åtgärder i förorenade områden, mellanlagring av massor och avfall, återanvändning av massor (återvinning av bland annat betong, asfalt, tegel, park- och trädgårdsavfall (tillstånd krävs i vissa fall)), vattenverksamhet/vattenhantering samt transport av avfall och farligt avfall. Förnyelse och komplettering av tillstånd och anmälningar sker kontinuerligt. Väsentliga händelser under året Peab upprepade sina externa mål på kapitalmarknadsdag I samband med Peabs kapitalmarknadsdag i februari 2024 kommunicerades att de nio externa målen som fastslogs 2021 är fortsatt relevanta och ligger därför fast. Målen är både finansiella och icke- finansiella och kategoriseras under de strategiska mål- områdena Nöjdaste kunderna i branschen, Mest lönsamma före- taget i branschen, Bästa arbetsplatsen i branschen samt Ledande inom samhällsansvar i branschen. Peabs vd och koncernchef Jesper Göransson och Peabs övriga koncernledning presenterade en uppdatering av verksamhetens läge och strategiska inriktning framåt. Samtidigt redogjorde Peab också för en potentiell orderin- gång om totalt cirka 19 Mdkr de närmaste två åren med anledning av det ökade inslaget av föravtal, så kallade fas 1- avtal, inom entreprenadverksamheten. Emission av gröna obligationer Peab emitterade den 13 juni 2024 obligationer till ett totalt värde om 1 500 Mkr. Obligationerna har en löptid på 3 år respektive 4,5 år. På 3 år emitterades 900 Mkr med en rörlig ränta om 3 månaders Stibor plus 2,30 procentenheter. På 4,5 år emitterades 600 Mkr med en rörlig ränta om 3 månaders Stibor plus 2,70 procenten- heter. Medlen från emissionen ska användas till att finansiera investeringar inom gröna byggnader, ECO- effektiva och cirkulära produkter och produktionsprocesser, rena transporter samt vat- tenhantering och hantering av föroreningar. Emissionen av gröna obligationer gjordes inom ramen för Peabs svenska MTN- program och det nyligen uppdaterade ramverket för grön finansiering. Peab förvärvade fastigheter och byggrätter i Malmö samt avyttrade delägda förvaltningsfastigheter Peab förvärvade den 1 november 2024 fyra förvaltningsfastigheter i Varvsstaden, Malmö, med ett driftnetto på 43 Mkr för 784 Mkr samt cirka 280 000 kvadratmeter planerade byggrätter för 1 239 Mkr. I transaktionen ingick också ett pågående utvecklingsprojekt, Hall 259 med 11 000 kvadratmeter uthyrningsbar yta samt 550 p- platser, som färdigställs 2027. Peab har under flera år utvecklat bostäder och kontor i Varvsstaden och kommer att bedriva verk- samhet i området under lång tid framöver. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 136 Förvaltningsberättelse136 Förvaltningsberättelse Peab förvärvade dessutom en förvaltningsfastighet i området Kirseberg- Östervärn i Malmö för 68 Mkr. Detaljplaneprocess pågår med ambitionen att utveckla cirka 55 000 kvadratmeter byggrätt för såväl bostäder som kontor på området. Samtidigt avyttrade Fastighets AB Centur merparten av förvalt- ningsfastigheterna till den andre delägaren, Fastighets AB Balder, för 5 228 Mkr. Kvar i Centur efter detta är ett fåtal fastigheter med sammanlagt bokfört värde om cirka 600 Mkr. Affären gav en posi- tiv resultateffekt i Peab under fjärde kvartalet 2024 på 400 Mkr, varav 367 Mkr i affärsområde Projektutveckling och 33 Mkr som en positiv effekt på elimineringar. Transaktionerna innebar att Peabs nettoskuld ökade med cirka 2 Mdkr under fjärde kvartalet 2024 och beräknas minska med cirka 1 Mdkr under första kvartalet 2025 då det sker en utdelning från Fastighets AB Centur. Sammantaget ökade nettoskulden genom transaktionerna över åren med cirka 1 Mdkr. Transaktionerna innebar att Peab avyttrade delägda färdigställda fastigheter som är i förvaltningsskede och investerade i byggrätter för framtida utveckling samt ett antal färdigställda fastigheter inom Varvsstaden. Valberedning I enlighet med de på Peabs årsstämmas beslut den 6 maj 2024 antagna ”Principer för valberedningens tillsättning och instruk- tion för valberedningen” ska valberedningens ledamöter bestå av ledamöter utsedda av de tre till röstetalet största aktieägarna i bolaget per den sista bankdagen i juni, d v s den 28 juni 2024, som önskar utse en ledamot i valberedningen samt styrelsens ordfö- rande. Om någon av de tre största aktieägarna avstår från att utse en ledamot till valberedningen, ska rätten att utse en ledamot erbjudas den aktieägare som, baserat på röstetalet, står näst i tur. Denna process ska fortsätta tills valberedningen består av tre aktieägare samt styrelsens ordförande. De två största aktieägarna i Peab per den 28 juni 2024, Ekhaga Utveckling AB och AB Axel Granlund, har tackat ja till att utse leda- mot till Peabs valberedning. Mats och Fredrik Paulsson med famil- jer, Peabs Vinstandelsstiftelse, Vanguard och Familjen Kamprads stiftelse som den 28 juni 2024 var de till röstetalet tredje till sjätte största aktieägarna i Peab, har på förfrågan uppgett att de inte önskar utse ledamot till valberedningen inför årsstämman 2025. Handelsbanken Fonder som var den härefter största aktieägaren har tackat ja till att ingå i valberedningen. Peabs valberedningen har därför inför årsstämman 2025 följande sammansättning: • Anders Sundström, Ekhaga Utveckling AB • Ulf Liljedahl, AB Axel Granlund • Suzanne Sandler, Handelsbanken Fonder • Anders Runevad, styrelseordförande i Peab AB Valberedningen har utsett Anders Sundström till valberedningens ordförande. Väsentliga händelser efter årets utgång Inga väsentliga händelser har inträffat efter årets utgång. Peabaktien Peabs aktiekapital uppgick vid utgången av 2024 till 1 583 866 056 kronor, fördelat på totalt 296 049 730 aktier, vilket ger ett kvotvärde på 5,35 kronor per aktie. Antalet A-aktier uppgår till 34 319 957 med ett röstvärde på tio röster per aktie, och antalet B-aktier uppgår till 261 729 773 med ett röstvärde om en röst per aktie. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar, resultat och utdelning. Inga begränsningar finns i bolagsordningen avseende möjlighet till överlåtelse av aktier eller förfoga över rösträtt på stämman. Per den 31 december 2024 fanns det cirka 63 000 aktieägare i Peab. Koncernen står under betydande inflytande från Mats Paulsson och Fredrik Paulsson tillsammans med familjer, barn och bolag. Merparten av familjerna Paulssons indirekta innehav är samlat i bolaget Ekhaga Utveckling AB som kontrolleras av Fredrik Paulsson. Ekhaga Utveckling AB har 21,6 procent av kapitalet och 49,0 procent av rösterna. Mats och Fredrik Paulsson med familjer har 5,5 procent av kapitalet och 11,2 procent av rösterna. Därut- över har Mats Paulssonstiftelserna 1,3 procent av kapitalet och 0,6 procent av rösterna vid utgången av 2024. Bolaget har ingen kännedom om avtal mellan aktieägare, som kan medföra begräns- ningar i rätten att överlåta aktierna. Peabs årsstämma beslöt den 6 maj 2024 att ge styrelsen bemyn- digande att fram till nästa årsstämma att besluta om nyemission av aktier av serie B, med företrädesrätt för befintliga aktieägare att delta i emissionen eller utan företrädesrätt för befintliga aktieägare att delta i emissionen i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet ska kunna utnyttjas vid ett eller flera tillfällen och får avse sammanlagt högst 10 procent av det registrerade aktiekapitalet vid tidpunkten för bemyndigandet. Under året har styrelsen inte tagit något beslut om nyemission av aktier. En vinstandelsstiftelse för anställda bildades av Peab 2007. Enligt stiftelsens placeringspolicy ska stiftelsens förmögenhet i huvudsak placeras i aktier i Peab. Per den 31 december 2024 hade stiftelsen ett innehav om 13 628 300 B-aktier i Peab, motsvarande 4,7 procent av antalet aktier. Innehav av egna aktier Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2024 till 8 597 984 B- aktier, motsvarande 2,9 procent av totalt antal aktier. Peabs årsstämma beslöt den 6 maj 2024 att ge styrelsen fortsatt bemyndigande att fram till nästa årsstämma förvärva högst så många aktier att bolagets innehav av egna aktier efter förvärvet uppgår till högst tio procent av antalet aktier i bolaget. Under 2024 har Peab inte gjort några återköp eller avyttringar av egna aktier. Peabs innehav av egna aktier uppgick därför vid årets slut till 8 597 984 B- aktier. Prestationsaktieprogram och överlåtelse av egna aktier På årsstämman den 6 maj 2024 beslutades att godkänna styrel- sens förslag om Prestationsaktieprogram 2024 samt överlåtelse av maximalt 2 785 324 B- aktier. Prestationsaktieprogrammet syftar till att knyta nyckelpersoners belöningar närmare bolagets långsiktiga resultat- och värdeutveckling. För mer information, se not 9. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 137Förvaltningsberättelse 137 Bolagsstyrning En utförlig beskrivning av styrelsens arbete, bolagsstyrningen och system för intern kontroll finns i Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 211-225. Ersättningspolicy till ledande befattningshavare För information om den senaste beslutade Ersättningspolicyn innehållande riktlinjerna för bestämmande av lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare, se not 9. Styrelsen föreslår härmed att årsstämman beslutar anta följande ändringar i Ersättningspolicyn avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare: Grundläggande principer Ersättningspolicyn ska bidraga till bolagets affärsstrategi, långsik- tig värdetillväxt och hållbarhet. Detta säkerställs genom de grund- läggande principerna att: • erbjuda en marknadsmässig ersättning så att bolaget kan attrahera och behålla en kompetent koncernledning. Nivå- erna på ersättning jämförs på regelbunden basis med andra företag som verkar på samma marknader för att säkerställa en marknadsmässig ersättning. • erbjuda långsiktiga incitamentsprogram samt rörlig ersätt- ning med fokus på bolagets affärsstrategi, långsiktiga mål samt hållbarhet. • på årlig basis stämma av individuell prestation och målupp- fyllelse gentemot bolagets finansiella och icke-finansiella mål. De grundläggande principerna säkerställer att bolaget har rätt kompetens i koncernledningen genom marknadsmässig ersätt- ning samt incitamentsprogram och rörlig ersättning med fokus (resultatmått) på affärsstrategi, långsiktighet samt hållbarhet. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Sverige Svensk BNP väntas ha vuxit med 0,7 procent under 2024 och för 2025 uppskattas tillväxten öka med drygt 2 procent. Riksbanken har successivt sänkt styrräntan från 4,0 till 2,25 procent. Svensk ekonomi kommer sannolikt att befinna sig i lågkonjunktur till och med 2026. Hushållen som ska agera draglok i återhämt- ningen är fortsatt försiktiga. Bostadsbyggandet minskade 2024 där småhusbyggandet förväntas ha haft en väsentlig nedgång medan flerbostadshusbyggandet troligen planade ut. Under 2025 beräknas bostadsbyggandet växa, men från en låg nivå. Inom övrigt husbyggande ser det privata och offentliga lokalbyggandet, inklusive industrins husbyggande, ut att ha vuxit under fjolåret. Tillväxten väntas fortsätta 2025, men i lägre takt. Husbyggnads- investeringarna påverkas positivt av en inbromsad inflation, lägre räntenivåer och en expansiv finanspolitik, men dämpas av arbetslösheten och flera år av kraftigt höjda byggkostnader. Anläggningsbyggandet ser ut att ha vuxit på bred front 2024 och tillväxten väntas fortsätta 2025. Norge Norges fastlandsekonomi pressades 2024 av hög ränta, högt kost- nadsläge och låg internationell efterfrågan. Norsk BNP beräknas öka med 0,8 procent 2024 och 1,7 procent 2025. Bruttoinvestering- arna har fallit, medan hushållens konsumtion ser ut att ha ökat. Bostadsbyggandet väntas ha minskat 2024, men ser ut att kunna växa 2025 med stöd av räntesänkningar. Inom övrigt husbyggande väntas de privata investeringarna ha fallit förra året, medan offent- lig sektor ser ut att ha ökat. Det samlade lokalbyggandet, inklusive industri, har minskat 2024, men väntas växa 2025 i takt med att ekonomin återhämtar sig. Anläggningsbyggandet beräknas ha vuxit svagt 2024, tack vare en återhämtning inom vägar och järnvägar, och ser ut att få en i stort sett oförändrad investeringsvolym 2025. Finland Finsk BNP väntas ha krympt med 0,5 procent 2024. Fallande inflation, ökad privat konsumtion och en gradvis ökning av exportefterfrågan förväntas stödja den ekonomiska tillväxten 2025 som uppskattas bli 1,7 procent. Såväl arbetslöshet som räntenivån nådde troligen sin topp förra året och en nedgång av båda väntas 2025. Bostadsbyggandet krympte något 2024 till följd av minskat flerbostadshusbyggande. 2025 spås både småhus och flerbostadshus utvecklas positivt. Inom övrigt husbyggande är utvecklingen splittrad. Under 2024 sjönk investeringarna inom kontor och handel, medan industri och offentlig sektor ökade. Sammantaget förväntas investeringarna ha varit på en oförändrad nivå 2024. I år beräknas en viss nedgång till följd av industrin som sannolikt utvecklas negativt, medan övriga segment spås växa svagt. Anläggningsbyggandet väntas ha backat 2024 till följd av minskade järnvägsinvesteringar, men för 2025 kan anläggnings- byggandet öka svagt. Utdelningsförslag För år 2024 föreslår styrelsen en kontant utdelning med 2,75 kr (1,50) per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen. Exkluderat de 8 597 984 aktier som innehas av Peab AB den 31 december 2024, som ej berättigar till utdelning, innebär den föreslagna utdelningen ett totalt utdelningsbelopp om 790 Mkr (431). Beräk- nat som andel av koncernens redovisade resultat efter skatt enligt segmentsredovisning uppgår föreslagen utdelning till 38 procent (30). Utdelningsförslaget motsvarar en direktavkastning på 3,5 procent baserat på slutkursen den 31 december 2024. Förslag till avstämningsdag för den första utbetalningen uppgående till 1,50 kr per aktie föreslås bli den 8 maj 2025. Förslag till avstämnings- dag för den andra utbetalningen uppgående till 1,25 kr per aktie föreslås bli den 28 oktober 2025. Utdelning Målet ska överstiga 50 procent av årets resultat. Mäts enligt segmentsredovisning. MÅL: >50% UTFALL 2024: 38% PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 138 Förvaltningsberättelse138 Förvaltningsberättelse Noter Not 1 Redovisningsprinciper 144 Not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar 145 Not 3 Intäkter 146 Not 4 Rörelsesegment 151 Not 5 Förvärv 154 Not 6 Övriga rörelseintäkter 154 Not 7 Övriga rörelsekostnader 155 Not 8 Statliga stöd 155 Not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 155 Not 10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 159 Not 11 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag 159 Not 12 Finansnetto 159 Not 13 Skatter 160 Not 14 Resultat per aktie 162 Not 15 Immateriella anläggningstillgångar 162 Not 16 Materiella anläggningstillgångar 165 Not 17 Förvaltningsfastigheter 167 Not 18 Andelar i joint ventures 167 Not 19 Gemensam verksamhet 170 Not 20 Räntebärande fordringar 170 Not 21 Övriga fordringar 170 Not 22 Projekt- och exploateringsfastigheter 171 Not 23 Varulager 171 Not 24 Kundfordringar 172 Not 25 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 172 Not 26 Eget kapital 172 Not 27 Räntebärande skulder 173 Not 28 Leasing 174 Not 29 Avsättningar 175 Not 30 Övriga skulder 176 Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 176 Not 32 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder 177 Not 33 Finansiella risker och finanspolicy 180 Not 34 Investeringsåtagande 187 Not 35 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar 187 Not 36 Närstående 188 Not 37 Kassaflödesanalys 189 Not 38 Väsentliga händelser efter balansdagen 189 Resultaträkning koncernen 140 Rapport över totalresultatet koncernen 140 Balansräkning koncernen 141 Rapport över förändringar i eget kaptial – koncernen 142 Kassaflödesanalys koncernen 143 Resultaträkning moderbolaget 190 Balansräkning moderbolaget 191 Rapport över förändringar i eget kaptial – moderbolaget 192 Kassaflödesanalys moderbolaget 193 Förvaltningsberättelse moderbolaget 190 Noter Not A1 Redovisningsprinciper 194 Not A2 Intäkter och närståendetransaktioner 194 Not A3 Anställda, personalkostnader och pensioner 194 Not A4 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer 195 Not A5 Finansnetto 196 Not A6 Bokslutsdispositioner 196 Not A7 Skatter 196 Not A8 Immateriella anläggningstillgångar 197 Not A9 Materiella anläggningstillgångar 197 Not A10 Övriga fordringar 197 Not A11 Avsättningar 197 Not A12 Övriga skulder 198 Not A13 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder 198 Not A14 Leasing 198 Not A15 Eventualförpliktelser 198 Not A16 Disposition av bolagets vinst 199 Not A17 Koncernföretag 199 Not A18 Obeskattade reserver 205 Not A19 Kassaflödesanalys 205 Koncernen Moderbolaget Finansiella rapporter och noter PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Förvaltningsberättelse 139Förvaltningsberättelse 139 Resultaträkning – Koncernen Mkr Not 2024 2023 Nettoomsättning 3,4 61 283 61 600 Kostnader för produktion 11 -55 402 -56 183 Bruttoresultat 5 881 5 417 Försäljnings- och administrationskostnader 11 -3 189 -3 164 Övriga rörelseintäkter 6 482 357 Övriga rörelsekostnader 7 -11 -24 Rörelseresultat 4,8,9,10,18,28 3 163 2 586 Finansiella intäkter 259 584 Finansiella kostnader -642 -584 Finansnetto 12 -383 0 Resultat före skatt 2 780 2 586 Skatt 13 -392 -598 Årets resultat 2 388 1 988 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 2 392 1 988 Innehav utan bestämmande inflytande -4 0 Årets resultat 2 388 1 988 Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 14 8,32 6,92 Rapport över totalresultat – Koncernen Mkr Not 2024 2023 Årets resultat 2 388 1 988 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter 41 -145 Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar 13 18 Andelar i joint ventures övrigt totalresultat -8 -4 Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat 13 -3 -4 Årets övrigt totalresultat 43 -135 Årets totalresultat 2 431 1 853 Årets totalresultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 2 435 1 854 Innehav utan bestämmande inflytande -4 -1 Årets totalresultat 2 431 1 853 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 140 Resultaträkning – koncernen och rapport över totalresultat – koncernen Balansräkning – Koncernen Mkr Not 31 dec 2024 31 dec 2023 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 15 3 727 3 789 Materiella anläggningstillgångar 16, 28 7 653 8 333 Förvaltningsfastigheter 17, 28 59 61 Andelar i joint ventures 18 2 796 2 784 Långfristiga värdepappersinnehav 32,33 45 46 Räntebärande långfristiga fordringar 20,32,33 516 1 293 Uppskjutna skattefordringar 13 48 97 Övriga långfristiga fordringar 21 48 27 Summa anläggningstillgångar 14 892 16 430 Projekt- och exploateringsfastigheter 22, 28 18 342 18 061 Varulager 23 1 612 1 705 Kundfordringar 24,32,33 6 981 6 854 Räntebärande kortfristiga fordringar 20,32,33 1 127 1 345 Skattefordringar 23 38 Upparbetade men ej fakturerade intäkter 3 2 015 2 062 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 25 902 899 Övriga kortfristiga fordringar 21 396 539 Likvida medel 32,33 1 478 1 243 Summa omsättningstillgångar 32 876 32 746 Summa tillgångar 47 768 49 176 Eget kapital 26 Aktiekapital 1 584 1 584 Övrigt tillskjutet kapital 2 576 2 576 Reserver 94 52 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 12 228 10 241 Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 16 482 14 453 Innehav utan bestämmande inflytande 22 17 Summa eget kapital 16 504 14 470 Skulder Räntebärande långfristiga skulder 27,32,33 6 094 7 046 Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 27,32,33 53 193 Övriga långfristiga skulder 30,32 164 257 Uppskjutna skatteskulder 13 544 623 Avsättningar 29 1 493 1 748 Summa långfristiga skulder 8 348 9 867 Räntebärande kortfristiga skulder 27,32,33 5 368 4 246 Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 27,32,33 2 859 6 933 Leverantörsskulder 32,33 4 096 4 897 Skatteskulder 215 118 Fakturerade men ej upparbetade intäkter 3 4 097 3 500 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 3 624 3 244 Övriga kortfristiga skulder 30,33 2 272 1 678 Avsättningar 29 385 223 Summa kortfristiga skulder 22 916 24 839 Summa skulder 31 264 34 706 Summa eget kapital och skulder 47 768 49 176 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Balansräkning – Koncernen 141 Rapport över förändringar i eget kapital – Koncernen Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare Balanserade Övrigt vinstmedel Innehav utan till skjutet Omräknings- Säkrings- inklusive bestämmande Totalt eget Mkr Aktiekapital kapital reserv reserv årets resultat Summa inflytande kapital Ingående eget kapital 2023-01-01 1 584 2 576 186 19 9 403 13 768 18 13 786 Årets totalresultat Årets resultat 1 988 1 988 0 1 988 Årets övrigt totalresultat -144 10 -134 -1 -135 Årets totalresultat – – -144 10 1 988 1 854 -1 1 853 Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager -24 -24 -24 Skatt på kassaflödessäkring 5 5 5 Tillskott från och värdeöverföringar till ägare Utdelning kontant -1 150 -1 150 -1 150 Summa tillskott från och värdeöverföringar till ägare – – – – -1 150 -1 150 – -1 150 Utgående eget kapital 2023-12-31 1 584 2 576 42 10 10 241 14 453 17 14 470 Ingående eget kapital 2024-01-01 1 584 2 576 42 10 10 241 14 453 17 14 470 Årets totalresultat Årets resultat 2 392 2 392 -4 2 388 Årets övrigt totalresultat 41 2 43 0 43 Årets totalresultat – – 41 2 2 392 2 435 -4 2 431 Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager -1 -1 -1 Skatt på kassaflödessäkring 0 0 0 Tillskott från och värdeöverföringar till ägare Utdelning kontant -431 -431 -431 Nyemission 9 9 Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument 26 26 26 Summa tillskott från och värdeöverföringar till ägare – – – – -405 -405 9 -396 Utgående eget kapital 2024-12-31 1 584 2 576 83 11 12 228 16 482 22 16 504 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 142 Rapport över förändringar i eget kapital – Koncernen Kassaflödesanalys – Koncernen Mkr Not 2024 2023 Den löpande verksamheten 37 Resultat före skatt 2 780 2 586 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1 117 1 172 Betald skatt -234 -473 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 3 663 3 285 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter 1 184 862 Ökning (-)/Minskning (+) av varulager 114 -152 Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 8 1 269 Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder 530 -1 348 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 1 836 631 Kassaflöde från den löpande verksamheten 5 499 3 916 Investeringsverksamheten Avyttring av dotterföretag/rörelse, nettoeffekt på likvida medel 28 50 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -17 -64 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -579 -1 256 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 245 254 Förvärv av förvaltningsfastigheter – -3 Förvärv av finansiella tillgångar -336 -397 Avyttring av finansiella tillgångar 1 904 155 Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 245 -1 261 Kassaflöde före finansiering 6 744 2 655 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 3 393 6 719 Amortering av lån -5 728 -6 613 Upptagna obligationslån 1 500 514 Amortering obligationslån -850 -200 Amortering av leasingskuld -721 -703 Upptagna lån svenska bostadsrättsföreningar 1 766 2 962 Amortering av lån svenska bostadsrättsföreningar -5 558 -4 806 Förändring av emitterade företagscertifikat 109 356 Aktieägartillskott innehav utan bestämmande inflytande 2 – Utbetald utdelning till moderbolagets ägare -431 -1 150 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -6 518 -2 921 Årets kassaflöde 226 -266 Likvida medel vid årets början 1 243 1 506 Valutakursdifferens i likvida medel 9 3 Likvida medel vid årets slut 1 478 1 243 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Kassaflödesanalys – Koncernen 143 Not 1 Redovisningsprinciper Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Peab AB, dotterbolag samt samarbetsarrangemang. Peab AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Båstad. Peab ABs aktier är registrerade på Nasdaq Stockholm. Adres- sen till huvudkontoret är Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv, Sverige. Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Finan- cial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Stan- dards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för hållbar- het- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfär- dande av styrelsen och verkställande direktören den 28 mars 2025. Koncer- nens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balans- räkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2025. Koncernen beskriver de mest väsentliga redovisningsprinciperna i anslutning till varje not i syfte att ge en ökad förståelse av respektive redo- visningsområde. Koncernen fokuserar på att beskriva de redovisningsval som koncernen gjort inom ramen för gällande IFRS-standard och undviker att upprepa paragraftext från standarden, om det inte anses vara särskilt viktigt för förståelsen av notens innehåll. Se nedan tabell för att se i vilken not respektive redovisningsprincip återfinns samt tillämplig IFRS-standard som anses ha en väsentlig påverkan. Värderingsgrunder Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, villkorade köpeskillingar samt av aktier och andelar som inte utgör dotterbolag eller samarbetsarrangemang. Klassificering Anläggningstillgångar består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Långfristiga skulder består av belopp som förfaller till betalning först efter mer än tolv månader efter balansdagen samt andra belopp för vilka bolaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen till en tidpunkt som ligger mer än tolv månader efter balansdagen. Andra tillgångar och skulder redovisas som omsättningstillgång respektive kortfristig skuld. Som omsättningstill- gång redovisas även lagertillgångar i form av projekt- och exploateringsfast- igheter med en normal verksamhetscykel som är längre än tolv månader. Som kortfristig skuld redovisas skulder hänförliga till egenutvecklade fastighetsprojekt med en normal verksamhetscykel som är längre än tolv månader. Konsolideringsprinciper Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Peab AB, dotterbolag samt samarbetsarrangemang. Därutöver omfattar koncernredovisningen även svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag fram till de slutliga bostadsköparna tillträder sina lägenheter. Funktionell valuta och omräkning av utländsk valuta Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rap- porteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal. Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas netto som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Valutakursdifferenser hänförliga till fordringar och skulder redovisas netto som en finansiell intäkt eller finansiell kostnad. Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverk- samhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av valutakurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdiﬀerenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalre- sultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Nettoinvestering i en utlandsverksamhet Omräkningsdiﬀerenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering redovisas via övrigt totalresultat i omräknings- reserven i eget kapital. Omräkningsdiﬀerenserna omfattar även valuta- kursdiﬀerenser från lån som utgör en del av moderbolagets investering i utländskt dotterbolag (s k utvidgad investering). Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de till verksamheten hänförliga acku- mulerade omräkningsdiﬀerenserna från eget kapital till årets resultat. Fastigheter Koncernens fastighetsinnehav redovisas uppdelade på: • Driftsfastigheter bland anläggningstillgångar, se not 16. Detta avser fastigheter som används i den egna verksamheten och utgörs av kon- tors-, produktions- och övriga driftsfastigheter. • Förvaltningsfastigheter bland anläggningstillgångar, se not 17. • Projekt- och exploateringsfastigheter som varulager bland omsätt- ningstillgångar, se not 22. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade IFRS med tillämpning från och med 2024 Koncernens redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med årsredo- visningen för 2023. De ändringar av IFRS med tillämpning från och med år 2024 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning. Kommande ändringar av redovisningsprinciper Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter I april 2024 publicerade IASB IFRS 18, som ersätter IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. IFRS 18 introducerar nya krav gällande presentatio- nen i resultaträkningen, bland annat specificerade totalsummor och del- summor. Dessutom måste företag klassificera alla intäkter och kostnader i resultaträkningen i en av fem kategorier: rörelse, investering, finansiering, inkomstskatt och avvecklade verksamheter, av vilka de första tre är nya. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 144 Noter144 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Den kräver också upplysningar om nyligen definierade ”management-de- fined performance measures”, delsummor av intäkter och kostnader samt innehåller nya krav gällande aggregering och disaggregering av finansiella rapporter baserade på de identifierade ”rollerna” av de primära finansiella rapporterna och noterna. Vidare har det genomförts ändringar i ringa omfattning av IAS 7 Rapport över kassaflöden, bland annat att utgångspunkten för avstämning av kas- saflöden från löpande verksamheter enligt den indirekta metoden, ändras från resultat före skatt till rörelseresultat, samt att möjliga alternativ för klassificering av kassaflöden från räntor och utdelningar tas bort. Följaktli- gen finns det ändringar till ett flertal andra standards. IFRS 18, och ändringarna till de andra standarden, träder i kraft för rap- portperioder fr o m 1 januari 2027, men kan tillämpas tidigare vilket måste upplysas. IFRS 18 tillämpas retroaktivt. För närvarande arbetar koncernen med att identifiera alla effekter som ändringarna kommer att ha på de primära finansiella rapporterna och noterna till de finansiella rapporterna. Övrigt Övriga nya eller ändrade IFRS inklusive uttalanden som hittills antagits av IASB bedöms inte få någon väsentlig effekt på koncernens redovisning. Redovisningsprinciper Not IFRS-standard Intäkter 3 Intäkter IFRS 15, IFRS 16 Rörelsesegment 4 Rörelsesegment IFRS 8 Rörelseförvärv 5 Förvärv IFRS 3 Ersättningar till anställda 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar IAS 19 Aktierelaterade ersättningar 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar IFRS 2 Låneutgifter 12 Finansnetto IAS 23 Inkomstskatter 13 Skatter IAS 12 Immateriella anläggningstillgångar 15 Immateriella anläggningstillgångar IAS 38 Materiella anläggningstillgångar 16 Materiella anläggningstillgångar IAS 16 Förvaltningsfastigheter 17 Förvaltningsfastigheter IAS 40 Upplysningar om andelar i andra företag 18 Andelar i joint ventures IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag 19 Gemensam verksamhet IFRS 12 Varulager 22 Projekt- och exploateringsfastigheter IAS 2 Varulager 23 Varulager IAS 2 Leasingavtal 28 Leasing IFRS 16 Avsättningar 29 Avsättningar IAS 37 Finansiella instrument 32 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder IFRS 9 Finansiella instrument 33 Finansiella risker och finanspolicy IFRS 9 Eventualförpliktelser 35 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar IAS 37 Not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar Koncernledningen har med styrelsen diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer. De källor till osäkerheter i uppskattningar och kritiska bedömningar som identifierats och anses uppfylla dessa kriterier presenteras i anslutning till de poster som de bedöms kunna påverka. Nedan tabell visar var dessa beskrivningar återfinns. Peabs operativa verksamhet är känslig för förändringar i bland annat volym och marginal. De finansiella riskerna är kopplade till verksamhetens kapitalbindning, kapitalbehov, ränterisk och valutarisk. Peabs verksam- het är även exponerad för risker kopplade till miljö och klimat. För mer information se avsnitt Risker och riskhantering i Förvaltningsberättelsen samt klimatrisker i avsnittet Klimatförändringar på sidorna 52-58 (ESRS E1). Peabs bedömning är att det inte föreligger någon betydande risk på redovisade värden för tillgångar och avsättningar relaterade till miljö- och klimatrisker under kommande räkenskapsår. För information hur förändringar i viktiga variabler påverkar kon- cernens resultat, se känslighetsanalysen i Risker och riskhantering i Förvaltningsberättelsen. Viktiga uppskattningar och bedömningar Not Entreprenaduppdrag redovisade över tid 3 Intäkter Nedskrivningsprövning av goodwill 15 Immateriella anläggningstillgångar Projekt- och exploateringfastigheter 22 Projekt- och exploateringsfastigheter Skiljedom i målet Mall of Scandinavia 20 Räntebärande fordringar Tvister 29 Avsättningar PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 145Noter 145 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 3 Intäkter Redovisningsprincip Koncernen redovisar en intäkt när koncernen uppfyller ett prestationså- tagande, vilket inträﬀar då en utlovad vara eller tjänst levereras till kunden och kunden övertar kontrollen av varan eller tjänsten. Kontroll av ett prestationsåtagande kan överföras över tid eller vid en tidpunkt. Intäkten utgörs av det belopp som koncernen förväntar sig erhålla som ersättning för överförda varor eller tjänster. Koncernens intäkter utgörs huvudsakligen av följande intäktsströmmar: Entreprenaduppdrag, Försäljning av varor, Försäljning av fastighetsprojekt, Transporttjänster, Hyresintäkter, samt Övriga intäkter. Hyresintäkterna redovisas enligt IFRS 16 medan övriga intäktsströmmar redovisas enligt IFRS 15. Intäktsredovisning kräver bedömning av fakta och förhållanden i respek- tive avtal samtidigt som legala aspekter måste beaktas. Bedömningarna omfattar främst identifiering av ett eller flera separata prestationså- taganden, bedömningar av eventuella förväntade rörliga ersättningar samt huruvida intäkt ska redovisas över tid eller vid en tidpunkt och vid vilken tidpunkt intäkten ska redovisas. Följande principer tillämpas för respektive intäktsström: Entreprenaduppdrag Intäkter från entreprenadavtal erhålls från aﬀärsområdena Bygg, Anlägg- ning och från delar av aﬀärsområdet Industri. Ett avtal föreligger när verkställbara rättigheter och skyldigheter uppstår för koncernen samt för kunden. Dessa rättigheter och skyldigheter uppstår i normalfallet när båda parter undertecknar avtalet. I de fall ramavtal utan garanterad volym förekommer uppstår ett avtal med kund först när kunden placerar en order eller gör avrop utifrån ramavtalets villkor eftersom det är först vid denna tidpunkt som det uppstår verkställbara rättigheter och skyldigheter för koncernen och kunden. I vissa situationer kombineras två eller fler avtal till ett avtal om de är förhandlade som ett paket med ett enda kommersiellt syfte, om priset i det ena avtalet beror på priset eller prestationen i det andra avtalet eller om de varor och tjänster som utlovas i avtalen utgör ett enda prestationsåtagande. Redovisning av intäkter hänförliga till avtalsändringar, relaterade till ändrings- och tilläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsätt- ningarna och liknande påbörjas inte förrän verkställbara rättigheter och skyldigheter uppstår mellan koncernen och kunden. Detta sker i normalfal- let när båda parter kommit överens om avtalsändringen och det föreligger en legal rätt till betalning. Avtalsändringar redovisas normalt som om de vore en del av det befintliga avtalet. I varje avtal eller kombinerade avtal utvärderas om det föreligger ett eller flera prestationsåtaganden. Vissa avtal inkluderar flera olika presta- tionsåtagande, såsom försäljning av entreprenad och avtal om drift och underhåll. Eftersom drift och underhåll inte är beroende av entreprenaden redovisas denna som ett separat prestationsåtagande. I de fall avtalen innehåller flera prestationsåtaganden, fördelas transaktionspriset till varje separat prestationsåtagande baserat på deras fristående försäljningspriser. I normalfallet utgör entreprenadavtal ett enda prestationsåtagande. I vissa transaktioner tecknas två avtal samtidigt mellan kunden och Peab, ett marköverlåtelseavtal och ett entreprenadavtal. Dessa båda avtal är villkorade av varandra och behandlas redovisningsmässigt som sam- manslagna till ett enda avtal. Det sammanslagna avtalet innefattar ett enda prestationsåtagande där mark och utförande av entreprenad utgör input i processen att leverera en färdigställd ny byggnad. Transaktionspriset i respektive avtal med kund utgörs vanligtvis av fasta belopp, rörliga belopp eller en kombination av dessa. I den mån transak- tionspriset inkluderar rörliga ersättningsbelopp utgörs transaktionspriset av ett bedömt förväntat värde. Rörlig ersättning redovisas endast i den utsträckning det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ack- umulerade intäkter inte kommer att ske när osäkerheten upphör och ersätt- ningsbeloppet blir definitivt. Intäkten från entreprenadavtal redovisas över tid eftersom Peab utför entreprenad på kundens mark eller att tillgång eller tjänst inte skapar någon alternativ användning för Peab och där Peab har rätt till ersättning inklusive marginal för prestation som uppnåtts vid varje given tidpunkt. Detta innebär att kontrollen överförs över tid varför intäkten redovisas över tid. Det förekommer även vissa andra tjänsteuppdrag förutom entrepre- naduppdrag såsom driftsavtal. Även i dessa avtal överförs kontrollen över tid eftersom kunden förbrukar tjänsten samtidigt som de erhåller den. Intäkterna redovisas i huvudsak enligt input-metoden baserat på upparbet- ningsgraden i respektive projekt. Detta innebär att utgifter redovisas som kostnader när de uppstår och upparbetningsgraden bestäms på basis av nedlagda projektkostnader i förhållande till uppskattade totala utgifter i projektet, vilket avspeglar hur kontrollen överförs till köparen och hur kon- cernens minsta rätt till ersättning inklusive marginal från kunden upparbe- tas. Detta utgör grunden för intäktsredovisningen. För del av affärsområde Industri redovisas intäkter från entreprenadavtal enligt output-metoden efter levererade enheter. Redovisning över tid innehåller en viss osäkerhet eftersom det ibland inträﬀar oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet kan bli både högre eller lägre än förväntat. Osäkerheten är högre i början av projekten, särskilt för projekt som löper över lång tid. Genomgång av pro- jektets totala uppskattade intäkter och kostnader sker löpande under hela projekttiden. Befarade förluster kostnadsförs så snart dessa är kända, och dessa belopp belastar resultatet. I balansräkningen redovisas entreprenaduppdragen projekt för projekt antingen som Upparbetade men ej fakturerade intäkter bland omsätt- ningstillgångar eller som Fakturerade men ej upparbetade intäkter bland kortfristiga skulder. De projekt som har högre upparbetade intäkter än vad som fakturerats redovisas som tillgång medan de projekt som har fakture- rats mer än upparbetade intäkter redovisas som skuld. Ej upparbetad del av befarad förlust redovisas som avsättning. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga vid fakturerings- tidpunkten då kredittiden normalt är kort. Betalningsvillkoren utgörs vanligtvis av 30 dagar. Koncernens åtagande för att åtgärda fel och brister avseende avslutade projekt redovisas som avsättning. Garantitiden uppgår normalt till två till fem år. Försäljning av varor Intäkter från varuförsäljning erhålls främst från aﬀärsområde Industri och redovisas vid en tidpunkt då varan överlämnas till kunden. Försäljning av fastighetsprojekt Bostadsprojekt i egen regi Bostadsprojekt i egen regi består av svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag, vilka konsolideras i Peabs koncernredovisning tills entreprenaden är slutförd, slutbesiktning skett och de slutliga bostadskö- parna får tillträde till sina lägenheter. Konsolideringen innebär att nedlagda utgifter i bostadsprojekten redovisas som pågående arbeten i koncernens balansräkning under Projekt- och exploateringsfastigheter och upptagna lån för att finansiera bostadsprojekten redovisas som räntebärande skulder (projektfinansiering). När konsolidering upphör, redovisas därefter intäkt baserat på sålda och av slutkund tillträdda lägenheter. Genom tillträde övertar slutkunden kontrollen över förvärvad lägenhet från Peab. Intäkts- redovisning sker således vid den tidpunkt då respektive slutkund tillträder sin lägenhet. Lägenheter som är osålda och lägenheter som är återköpta av Peab i enlighet med avtalade garantier om återköp, redovisas som Projekt och exploateringsfastigheter till koncernens anskaffningsvärde. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 146 Noter146 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Försäljning av fastigheter Intäkter i denna intäktsström består av intäkter från projekt- och exploa- teringsfastigheter, driftsfastigheter samt förvaltningsfastigheter i främst aﬀärsområde Projektutveckling. Dessa försäljningar sker antingen som direkt försäljning av tillgången eller via aktieförsäljning. För fastigheter som redovisas som projekt- och exploateringsfastigheter och som säljs i bolags- form via aktier redovisas underliggande försäljningsvärde på fastigheten som omsättning. Vid försäljning av fastigheter som redovisas som driftsfast- igheter eller förvaltningsfastigheter redovisas resultateﬀekten netto som Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader. Intäkter från försäljning av fastigheter redovisas vid en tidpunkt och då normalt på frånträdesdagen då kontrollen övergår till kunden. Transaktionspriset utgörs av ett fast pris men även rörlig ersättning kan förekomma, till exempel löfte om hyresgarantier vid outhyrd yta och driftsgarantier. Transporttjänster Intäkter från transporttjänster erhålls framför allt inom aﬀärsområde Indu- stri och redovisas vid en tidpunkt när transporten/tjänsten är utförd. Hyresintäkter Hyresintäkter från förvaltning av fastigheter samt kran- och maskinut- hyrning redovisas linjärt över avtalsperioden. Hyresrabatter periodiseras linjärt som en minskning av hyresintäkterna över periodens löptid, utom i fråga om rabatter som lämnas på grund av faktorer som tillfälligt begränsar hyresgästens fulla utnyttjande av förhyrda lokaler (t ex försenad hyresgäst- anpassning), vilket redovisas över den period begränsningen föreligger. Övriga intäkter Övriga intäkter avser administrativa intäkter samt andra övriga intäkter. Dessa intäkter kan redovisas såväl över tid som vid en tidpunkt baserat på när kontrollen överförs från Peab till kund. Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS För information om skillnader i redovisningsprinciper se not 4 Rörelsesegment. Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Det redovisade resultatet i pågående entreprenadprojekt tas fram över tid baserat på projektets färdigställandegrad. Detta kräver att projektintäkter och projektkostnader kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Förutsättningen är väl fungerande system för kalkylering, prognosrutiner och projektupp- följning. Prognos avseende projektets slutliga utfall är en kritisk bedömning som är väsentlig för resultatredovisningen under projektets gång. Projekt- prognoserna utvärderas regelbundet under respektive projekts löptid och justeras vid behov. Utvärdering görs minst en gång per kvartal. Risk kan finnas att slutligt resultat avseende projekt kan avvika, både positivt och negativt, från redovisat resultat över tid. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 147Noter 147 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Skillnader i Projekt– Koncern– Koncernen redovisnings- Koncernen Jan-dec 2024, Mkr Bygg Anläggning Industri utveckling gemensamt Eliminering Segment principer 1) IFRS Fördelning av intäkter – externt/internt Extern försäljning 21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283 Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – – Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Fördelning per land Sverige 18 405 14 510 12 299 3 363 1 075 -7 975 41 677 2 166 43 843 Norge 2 872 2 028 1 549 372 131 -535 6 417 403 6 820 Finland 2 540 1 6 248 535 143 -314 9 153 17 9 170 Danmark 1 440 1 -3 1 438 1 438 Övrigt 12 12 12 Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Fördelning per kundtyp Offentliga kunder 12 884 12 222 7 045 382 45 32 578 32 578 Privata kunder 8 406 3 162 10 680 3 861 10 26 119 2 586 28 705 Interna kunder 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – – Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Fördelning per tidpunkt Vid en tidpunkt 66 26 6 227 1 599 58 -1 141 6 835 5 127 11 962 Över tid 23 738 16 499 13 288 2 561 1 065 -6 124 51 027 -2 541 48 486 Hyresintäkter 2) 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835 Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Fördelning typ av intäkt Entreprenaduppdrag 23 738 16 499 13 288 2 561 38 -5 097 51 027 -2 541 48 486 Försäljning av varor 4 890 -817 4 073 4 073 Försäljning av fastighetsprojekt 1 573 1 573 5 127 6 700 Transporttjänster 1 218 -290 928 928 Administrativa tjänster 1 027 -1 027 – – Hyresintäkter 2) 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835 Övrigt 66 26 119 26 58 -34 261 261 Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 1) Avser skillnaderna i redovisningsprinciper avseende egenutvecklade bostadsprojekt. I segmentsredovisningen redovisas intäkterna över tid medan i redovisning enligt IFRS vid tillträdestidpunkten. 2) Hyresintäkter redovisas enligt IFRS 16. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 148 Noter148 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Skillnader i Projekt– Koncern– Koncernen redovisnings- Koncernen Jan-dec 2023, Mkr Bygg Anläggning Industri utveckling gemensamt Eliminering Segment principer 1) IFRS Fördelning av intäkter – externt/internt Extern försäljning 23 195 13 786 16 086 5 695 59 58 821 2 779 61 600 Intern försäljning 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – – Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600 Fördelning per land Sverige 20 250 13 692 12 272 4 331 1 169 -9 633 42 081 857 42 938 Norge 4 236 1 472 1 588 357 159 -749 7 063 261 7 324 Finland 3 294 4 934 1 034 158 -910 8 510 1 661 10 171 Danmark 1 145 1 -2 1 144 1 144 Övrigt 23 23 23 Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600 Fördelning per kundtyp Offentliga kunder 12 047 10 847 5 475 47 47 28 463 -32 28 431 Privata kunder 11 148 2 939 10 611 5 648 12 30 358 2 811 33 169 Interna kunder 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – – Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600 Fördelning per tidpunkt Vid en tidpunkt 51 20 6 387 1 785 84 -1 129 7 198 6 807 14 005 Över tid 27 717 15 131 11 392 3 820 1 193 -8 490 50 763 -4 028 46 735 Hyresintäkter 2) 12 13 2 183 117 210 -1 675 860 860 Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600 Fördelning typ av intäkt Entreprenaduppdrag 27 717 15 131 11 392 3 820 77 -7 374 50 763 -4 028 46 735 Försäljning av varor 5 036 -790 4 246 4 246 Försäljning av fastighetsprojekt 1 743 1 743 6 807 8 550 Transporttjänster 1 205 -273 932 932 Administrativa tjänster 1 116 -1 116 – – Hyresintäkter 2) 12 13 2 183 117 210 -1 675 860 860 Övrigt 51 20 146 42 84 -66 277 277 Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600 1) Avser skillnaderna i redovisningsprinciper avseende egenutvecklade bostadsprojekt. I segmentsredovisningen redovisas intäkterna över tid medan i redovisning enligt IFRS vid tillträdestidpunkten. 2) Hyresintäkter redovisas enligt IFRS 16. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 149Noter 149 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Återstående prestationsåtaganden Kommande Nästkommande 2024-12-31, Mkr räkenskapsår räkenskapsår Därefter Summa Bygg 15 723 5 688 1 777 23 188 Anläggning 11 065 5 610 3 178 19 853 Industri 3 145 1 137 0 4 282 Projektutveckling 1 082 429 25 1 536 Elimineringar -2 740 -1 000 -213 -3 953 Summa, segmentsredovisning 28 275 11 864 4 767 44 906 Justering bostäder 157 -273 379 263 Summa, IFRS 28 432 11 591 5 146 45 169 Kommande Nästkommande 2023-12-31, Mkr räkenskapsår räkenskapsår Därefter Summa Bygg 16 186 6 181 2 102 24 469 Anläggning 8 575 3 938 1 392 13 905 Industri 3 191 763 – 3 954 Projektutveckling 1 405 215 0 1 620 Elimineringar -3 791 -1 014 -83 -4 888 Summa, segmentsredovisning 25 566 10 083 3 411 39 060 Justering bostäder 2 002 980 – 2 982 Summa, IFRS 27 568 11 063 3 411 42 042 Upparbetade men ej fakturerade intäkter Mkr 2024 2023 Upparbetade intäkter på ej avslutade entreprenader 32 824 40 519 Fakturering på ej avslutade entreprenader -30 809 -38 457 Summa 2 015 2 062 Fakturerade men ej upparbetade intäkter Mkr 2024 2023 Fakturering på ej avslutade entreprenader 53 082 47 555 Upparbetade intäkter på ej avslutade entreprenader -48 985 -44 055 Summa 4 097 3 500 Förändring av kontraktsbalanser 2024 2023 Upparbetade men ej Fakturerade men ej Upparbetade men ej Fakturerade men ej Mkr fakturerade intäkter upparbetade intäkter fakturerade intäkter upparbetade intäkter Intäkt redovisad i perioden som ingick i fakturerad men ej upparbetad intäkt vid periodens ingång 3 500 4 033 Fakturering under året, reducerad med belopp som redovisats som intäkt under året -4 097 -3 500 Överföring från upparbetad men ej fakturerad intäkt vid periodens början till kundfordringar -2 062 -2 301 Upparbetning under året, reducerad med belopp som fakturerats under året 2 015 2 062 Valutakursdifferenser -3 -1 -17 -30 Intäkter som redovisas under rapportperioden från uppfyllda prestationsåtaganden under tidigare perioder uppgick till -355 Mkr (-751). PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 150 Noter150 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 4 Rörelsesegment Redovisningsprincip Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på hur företa- gets högste verkställande beslutsfattare, dvs koncernledningen och styrel- sen, följer verksamheten. Segmentsredovisningen är den modell som bäst beskriver Peabs interna styrning och riskprofil både för affärsområdena och koncernen som helhet. Koncernen rapporteras i de fyra affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling. Affärsområdena motsva- ras av rörelsesegment. Koncernens interna rapportering är uppbyggd så att koncernledningen följer varje affärsområde t o m rörelseresultatet och rörelsemarginalen. För affärsområde Industri och Projektutveckling följer ledningen även upp utvecklingen på sysselsatt kapital och avkastning på sysselsatt kapital. I segmentens rörelseresultat har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av finansiella intäkter och kostnader samt skatter. Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om ”armlängds avstånd” d v s mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. I rörelsesegmentsrapporteringen tillämpas delvis andra redovisnings- principer än IFRS, vilka beskrivs nedan. Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS För Peabs entreprenadverksamheter Bygg och Anläggning redovisas intäk- ter och resultat över tid i både segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS. För affärsområde Industri redovisas intäkter och resultat både över tid och vid en tidpunkt och redovisningen är densamma i både segmentsre- dovisning och redovisning enligt IFRS. För affärsområde Projektutveckling redovisas i segmentsredovisningen inom enheten Bostadsutveckling intäkter och resultat i takt med att bostadsprojekten successivt färdigställs. Detta för att skapa en tydlighet och möjlighet för marknaden att följa Peabs utveckling avseende bostadsprojekt i egen regi. Detta gäller svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslä- genheter samt finska bostadsaktiebolag. I redovisningen enligt IFRS konsolideras projekt i egen regi och intäkter och resultat redovisas vid en tidpunkt när de slutliga bostadsrättsinnehavarna tillträtt sina lägenheter. I affärsområde Projektutveckling och enheten Fastighetsutveckling redovi- sas intäkter och resultat vid en tidpunkt i både segmentsredovisningen och redovisning enligt IFRS. I segmentsredovisningen redovisas leasingavgifter för leasetagare linjärt över leasingperioden för leasingavtal som av motparten (leasegivaren) klassificeras som operationella leasingavtal. I koncernredovisning enligt IFRS tillämpas IFRS 16 Leasingavtal som innebär att leasetagare redovisar avskrivning och ränta hänförliga till leasingtillgångar respektive leasings- kuld. Leasingavtal som hos motparten (leasegivaren) klassificeras som finansiellt leasingavtal redovisas i Peabs segmentsredovisning enligt princi- per motsvarande vad som gäller för leasetagare enligt IFRS 16. Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen Finansiella nyckeltal som sysselsatt kapital, balansomslutning, eget kapital, soliditet, nettoskuld, nettoskuldsättningsgrad, kassaflöde före finansiering samt resultat per aktie redovisas i segmentsredovisningen med hänsyn tagen till ovanstående förutsättningar. Nettoskulden enligt segmentsredo- visningen inkluderar osåld del av bostadsprojekten under pågående pro- duktion. Detta då Peab har ett garantiåtagande att förvärva osålda bostäder sex månader efter färdigställande. Rörelsesegment Koncernen består av följande rörelsesegment: • Bygg: Affärsområde Bygg omfattar koncernens resurser avseende byggrelaterade tjänster. Bygg utför entreprenader åt både externa och interna kunder. De externa kunderna utgörs av både privata och offentliga beställare. Verksamheten bedrivs genom elva regioner i Sverige, tre i Norge och två i Finland. Specialiserade bostadsprodu- cerande enheter finns i Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen. Byggserviceverksamheten är en rikstäckande organisation i Sverige med fokus på storstadsområdena. Övriga regioner bedriver alla typer av byggprojekt inom sitt geografiska område. • Anläggning: Affärsområde Anläggning utför uppdrag som byggnation av större infrastrukturprojekt och anläggningsarbeten, grundläggning samt mindre projekt på lokal marknad. Anläggning utför även drift och underhåll av vägar och kommunala anläggningar. Verksamheten bedrivs genom geografiskt indelade regioner i Sverige och Norge. Beställare är Trafikverket, kommuner och lokalt näringsliv. • Industri: Affärsområde Industri erbjuder allt från grus- och bergma- terial, betong, beläggning och tillfällig el till prefabricerade beton- gelement. Affärsområdet bistår även med uthyrning av kranar och maskiner, distribution av bindemedel till betongindustrin, transpor- ter samt återvinning av byggavfall och schaktmassor. Verksamheten bedrivs genom de sex produktområdena ballast, beläggning, betong, transport och maskin, uthyrning samt byggsystem. Samtliga har en inriktning mot den nordiska bygg- och anläggningsmarknaden. Kunderna utgörs av offentliga beställare samt de nordiska bygg- och anläggningsbolagen. • Projektutveckling: Affärsområde Projektutveckling omfattar Peabs utveckling av såväl bostäder som kommersiella fastigheter och sam- hällsfastigheter i Sverige, Norge och Finland. Verksamheten bedrivs i två enheter, Bostadsutveckling och Fastighetsutveckling. Bostads- utveckling utvecklar alla typer av bostäder såsom flerfamiljshus i bostadsrätts-, äganderätts- och hyresrättsform samt småhus. Fastig- hetsutveckling bedriver verksamhet avseende förvärv, utveckling och avyttring av kommersiella fastigheter. Verksamheten omfattar projekt i helägda bolag och joint venture bolag. Joint venture bolagen består bland annat av Peabs ägande i Fastighets AB Centur, Fastighets AB ML4, Skiab Invest AB samt Point Hyllie Holding AB. Projekt i helägda bolag består av ett större antal innehav av allt ifrån mark för utveck- ling där detaljplan är under utarbetande till färdigutvecklade projekt färdiga för avyttring. Omsättning och rörelseresultat från verksam- heten härrör från drift av helägda fastigheter, resultatandelar från joint venture bolag samt realisationsresultat vid avyttring av färdiga fastigheter och andelar i joint venture bolag. Utöver affärsområdena redovisas som Koncerngemensamt centrala företag, vissa dotterföretag samt övriga innehav. Centrala företag består framför allt av moderbolaget Peab AB och Peab Finans AB. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 151Noter 151 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Skillnader i Projekt– Koncern– Koncernen redovisnings- Koncernen 2024, Mkr Bygg Anläggning Industri utveckling gemensamt Eliminering Segment principer 1) IFRS Extern försäljning 21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283 Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – – Summa intäkter 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Rörelsekostnader -23 404 -16 052 -20 285 -3 840 -1 690 8 861 -56 410 -2 181 2) -58 591 Övriga rörelseintäkter 4 17 164 299 1 2 487 -5 482 Övriga rörelsekostnader -1 -5 -12 -1 -2 10 -11 -11 Rörelseresultat 416 499 1 415 728 -341 46 2 763 400 3 163 Rörelsemarginal, % 1,7 3,0 6,6 17,0 4,7 5,2 Finansiella intäkter 259 259 Finansiella kostnader -597 -45 3) -642 Resultat före skatt 2 425 355 2 780 Skatt -345 -47 -392 Årets resultat 2 080 308 2 388 Avskrivningar -24 -68 -1 219 -7 -87 0 -1 405 -358 -1 763 Nedskrivningar inom rörelseresultatet -3 -22 -36 -34 1 – -94 -7 -101 Resultat från joint ventures 0 0 3 389 -4 48 436 -1 435 Realisationsvinster/förluster 3 12 115 298 0 13 441 -5 436 Övriga väsentliga icke kassa- flödespåverkande poster 111 -15 -253 -124 -159 280 4) -160 36 -124 Sysselsatt kapital (UB) -215 -370 9 920 19 767 -103 4) 28 999 1 879 30 878 Balansomslutning 45 226 2 542 5) 47 768 Eget kapital 16 760 -256 16 504 Soliditet, % 37,1 34,6 Nettoskuld 9 118 2 135 11 253 Kassaflöde före finansiering -3 6) 697 6) 2 324 6) 423 6) -840 7) 2 601 4 143 6 744 1) För mer information om fördelning av intäkts- och resultatposter se not 3 samt avsnitt Översikt affärsområden och koncerngemensamma funktioner i Förvaltningsberättelsen. 2) Avser IFRS 16, tillkommande leasing 41 Mkr samt bostadsprojekt -2 222 Mkr. 3) Avser IFRS 16, tillkommande leasing -45 Mkr. 4) Ej fördelat till rörelsesegment. 5) Fördelas på IFRS 16, tillkommande leasing 1 411 Mkr samt bostadsprojekt 1 131 Mkr. 6) Avser operativt kassaflöde. För definition, se avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner. 7) Ej fördelat kassaflöde. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 152 Noter152 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Skillnader i Projekt– Koncern– Koncernen redovisnings- Koncernen 2023, Mkr Bygg Anläggning Industri utveckling gemensamt Eliminering Segment principer 1) IFRS Extern försäljning 23 195 13 786 16 086 5 695 59 58 821 2 779 61 600 Intern försäljning 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – – Summa intäkter 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600 Rörelsekostnader -27 347 -14 728 -19 223 -5 433 -1 808 11 238 -57 301 -2 046 2) -59 347 Övriga rörelseintäkter 11 76 250 17 24 -21 357 357 Övriga rörelsekostnader -3 -11 -27 -2 -2 21 -24 -24 Rörelseresultat 441 501 962 304 -299 -56 1 853 733 2 586 Rörelsemarginal, % 1,6 3,3 4,8 5,3 3,2 4,2 Finansiella intäkter 584 584 Finansiella kostnader -542 -42 3) -584 Resultat före skatt 1 895 691 2 586 Skatt -481 -117 -598 Årets resultat 1 414 574 1 988 Avskrivningar -23 -72 -1 190 -5 -73 -2 -1 365 -372 -1 737 Nedskrivningar inom rörelseresultatet -127 – -21 -20 1 – -167 -167 Resultat från joint ventures 1 0 5 89 -6 -12 77 75 152 Realisationsvinster/förluster 7 60 176 17 0 -1 259 259 Övriga väsentliga icke kassa- flödespåverkande poster 148 -13 -36 -43 -54 316 4) 318 3 321 Sysselsatt kapital (UB) -985 -173 10 699 18 093 5 4) 27 639 5 249 32 888 Balansomslutning 44 295 4 881 5) 49 176 Eget kapital 15 082 -612 14 470 Soliditet, % 34,0 29,4 Nettoskuld 8 676 5 861 14 537 Kassaflöde före finansiering 146 6) 698 6) 1 012 6) -2 254 6) -919 7) -1 317 3 972 2 655 1) För mer information om fördelning av intäkts- och resultatposter se not 3 samt avsnitt Översikt affärsområden och koncerngemensamma funktioner i Förvaltningsberättelsen. 2) Avser IFRS 16, tillkommande leasing 37 Mkr samt bostadsprojekt -2 083 Mkr. 3) Avser IFRS 16, tillkommande leasing -42 Mkr. 4) Ej fördelat till rörelsesegment. 5) Fördelas på IFRS 16, tillkommande leasing 1 386 Mkr samt bostadsprojekt 3 495 Mkr. 6) Avser operativt kassaflöde. För definition, se avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner. 7) Ej fördelat kassaflöde. Kommentarer till tabellerna Koncernens nettoomsättning enligt segmentsredovisning uppgick under 2024 till 58 697 Mkr (58 821). Rörelseresultatet för 2024 enligt segments- redovisning uppgick till 2 763 Mkr (1 853) och rörelsemarginalen uppgick till 4,7 procent (3,2). Under året har affärsområde Projektutveckling genomfört två större transaktioner som sammantaget bidrog med 620 Mkr i koncernen. Föregående år belastades av reserveringar, nedskrivningar och omstruktureringskostnader med totalt 525 Mkr, varav nedskrivning av goodwill uppgick till 125 Mkr. Av 525 Mkr har 465 Mkr belastat affärsom- råde Bygg och 60 Mkr Koncerngemensamt. Under föregående år ingick en positiv effekt om 400 Mkr i affärsområde Bygg från utfall i skiljedom i målet mellan Peab och Unibail-Rodamco-Westfield avseende entreprenaden Mall of Scandinavia i Solna. I affärsområde Bygg minskade nettoomsättningen med 14 procent och uppgick till 23 817 Mkr (27 780). Minskningen förklaras av den lägre aktiviteten av nyproduktion av bostäder som inte har kunnat kompenseras fullt ut av andra typer av projekt. Rörelseresultatet uppgick till 416 Mkr (441) och rörelsemarginalen uppgick till 1,7 procent (1,6). Affärsområde Anläggning ökade nettoomsättningen till 16 539 Mkr (15 164) och rörelse- marginalen uppgick till 3,0 procent (3,3). I affärsområde Anläggning har aktiviteten varit hög under 2024 i både Sverige och Norge. I affärsområde Industri ökade nettoomsättningen med åtta procent och uppgick till 21 548 Mkr (19 962). Rörelseresultatet uppgick till 1 415 Mkr (962) och rörelsemar- ginalen till 6,6 procent (4,8). Förbättringen förklaras av ökad intjäning inom beläggning, framför allt i Finland kopplat till den finska statens extraanslag till vägunderhåll 2024. Nettoomsättningen minskade i affärsområde Pro- jektutveckling och uppgick till 4 270 Mkr (5 722). Minskningen är relaterad till enheten Bostadsutveckling. Rörelseresultatet uppgick till 728 Mkr (304) och rörelsemarginalen uppgick till 17,0 procent (5,3). Realisationsvinst från försäljning av andelarna i Tornet Bostadsproduktion bidrag med 220 Mkr och resultatbidrag från joint venture bolaget Fastighets AB Centur uppgick till 417 Mkr. Geografiska områden Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter där kun- derna är lokaliserade. Informationen avseende immateriella och materiella anläggningstill gångarnas fördelning är baserade på de länder där tillgångarna är lokaliserade. Nedanstående tabell visar belopp fördelade på geografiska område enligt IFRS. Sverige Norge Finland Danmark Övriga marknader Summa Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Extern försäljning 43 843 42 938 6 820 7 324 9 170 10 171 1 438 1 144 12 23 61 283 61 600 Anläggningstillgångar 1) 9 784 10 075 1 322 1 677 2 848 2 922 281 293 0 0 14 235 14 967 1) Anläggningstillgångar inkluderar immateriella- och materiella anläggningstillgångar, förvaltningsfastigheter samt andelar i joint ventures PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 153Noter 153 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 5 Förvärv Redovisningsprincip Rörelseförvärv Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden tillämpas vid den tidpunkt koncernen får ett bestämmande inflytande över förvärvad verksamhet. Förvärvsmetoden innebär att förvärv betraktas som en trans- aktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder. Det koncernmässiga anskaﬀningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaﬀningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder. Vid successiv ökning av ägande och inflytande sker en omvärdering av tidigare innehav till verkligt värde vid den tidpunkt koncernen får ett bestämmande inflytande över verksamheten och denna värdeförändring redovisas i resultatet. Goodwill beräknas som summan av vederlaget för andelarna eller rörelsen, vid stegvisa förvärv med tillägg för det verkliga värdet på andelar som innehas sedan tidigare, minus det verkliga värdet av dotterbolagets identifierbara tillgångar och övertagna skulder. När skillnaden är negativ, redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter vid rörelseför- värv kostnadsförs vid förvärvstidpunkten. Villkorade köpeskillingar värderas till verkligt värde både vid förvärvstid- punkten och löpande därefter med värdeförändringar redovisade som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Nettotillgångar hänförliga till ägare utan bestämmande inflytande (minoritet) redovisas i koncernen antingen till verkligt värde av alla netto- tillgångar utom goodwill, eller till verkligt värde av samtliga nettotillgångar inklusive goodwill. Principvalet görs individuellt för varje enskilt förvärv. Sedan bestämmande inflytande uppnåtts, redovisas förändringar av ägande som omföring inom eget kapital mellan moderbolagets ägare och innehavare utan bestämmande inflytande, utan att någon omvärdering görs av dotterbolagets nettotillgångar. Vid minskning av ägande i sådan omfattning att bestämmande inflytande går förlorat omvärderas eventuellt kvarvarande innehav till verkligt värde med värdeförändringen redovisad som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Tillgångsförvärv För transaktioner där i allt väsentligt det verkliga värdet på de förvärvade tillgångarna utgörs av en tillgång eller en grupp av likartade tillgångar redo- visas dessa, genom en förenklad bedömning, som ett tillgångsförvärv. När förvärv av dotterbolag innebär förvärv av nettotillgångar utan betydande processer, fördelas anskaﬀningskostnaden på de enskilda identifierbara tillgångarna och skulderna baserat på deras verkliga värden vid förvärvstid- punkten. Det verkliga värdet initialt inkluderar även villkorad köpeskilling. Transaktionsutgifter läggs till anskaﬀningsvärdet för förvärvade nettotill- gångar vid tillgångsförvärv. Förändringar av bedömt värde av villkorade ersättningar efter förvärvet läggs till anskaﬀningsvärdet av förvärvade tillgångar. Vid successiva förvärv av dotterbolag som utgör tillgångsförvärv, sker ingen omvärdering av tidigare förvärv i samband med att bestäm- mande inflytande uppkommer. Vid minskning av ägande genom delavytt- ring av aktier i dotterbolag som utgör tillgångsavyttring sker, till skillnad från överlåtelse av rörelseverksamhet, ingen omvärdering av kvarvarande innehav till verkligt värde om det kvarvarande innehavet utgör joint ven- ture eller intressebolag. Innehav utan bestämmande inflytande i dotterbo- lag redovisade som tillgångsförvärv redovisas enligt samma principer som för rörelseförvärv, men med den skillnaden att goodwill inte ingår . År 2024 Under 2024 har inga rörelseförvärv genomförts. Tillgångsförvärv Den 12 januari 2024 tillträdde Peab 50 procent av aktierna i Sicklaön Bygg Invest AB som hel-och deläger byggrätter på Kvarnholmen i Nacka. Peab ökade därmed sin ägarandel från 50 procent till 100 procent. Sicklaön Bygg Invest AB har drygt 270 detaljplanelagda helägda byggrätter om 26 000 kvadratmeter bruttoarea. Dessutom äger bolaget 50 procent av aktierna i Kvarnholmen Utveckling AB som har pågående detaljplaneprocess om drygt 120 000 kvadratmeter bostadsbyggrätter. Peab förvärvade den 1 november 2024 fyra förvaltningsfastigheter i Varvstaden, Malmö, för 784 Mkr samt cirka 280 000 kvadratmeter plane- rade byggrätter för 1 239 Mkr. I transaktionen ingick också ett pågående utvecklingsprojekt Hall 259 med 11 000 kvadratmeter uthyrningsbar yta samt 550 p-platser, som färdigställs 2027. Peab förvärvade dessutom en förvaltningsfastighet i området Kirseberg-Östervärn i Malmö för 68 Mkr. Sammantaget uppgick förvärven till 2 091 Mkr. Köpeskillingen för dessa två förvärv uppgick till 208 Mkr. År 2023 Under 2023 har inga rörelseförvärv genomförts. Under året har förvärv skett av tillgångar via aktieförvärv (substansför- värv som inte innefattar någon rörelse) vilket medfört ett kassaflöde om -106 Mkr och avser främst projekt- och exploateringsfastigheter med bygg- rätter i Sverige och Norge. Förvärv efter balansdagen Under 2025 har inga väsentliga rörelseförvärv gjorts fram till angivandet av dessa finansiella rapporter. Not 6 Övriga rörelseintäkter Mkr 2024 2023 Realisationsvinst vid försäljning av rörelse/joint ventures 309 60 Förändring i verkligt värde på villkorad köpeskilling – 13 Försäkringsersättning 9 20 Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar 131 209 Statliga bidrag 1 21 Andelar i joint ventures resultat 3 5 Övrigt 29 29 Summa 482 357 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 154 Noter154 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 7 Övriga rörelsekostnader Mkr 2024 2023 Realisationsförlust vid försäljning av anläggningstillgångar -4 -10 Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär -6 -6 Övrigt -1 -8 Summa -11 -24 Not 8 Statliga stöd Statliga bidrag som erhållits under 2024 uppgick i koncernen till 20 Mkr (22). Av dessa har 18 Mkr (-) reducerat tillgångars redovisade värden i balansräkningen. I resultaträkningen har 1 Mkr (1) reducerat kostnaderna och 1 Mkr (21) redovisats som övriga rörelseintäkter. Not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar Redovisningsprincip Ersättningar till anställda och styrelse består av lön, styrelsearvode, rörlig ersättning, förmåner, pensioner samt aktierelaterade ersättningar. Aktierelaterade ersättningar Ett aktierelaterat incitamentsprogram möjliggör för de anställda att erhålla aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade aktier redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänan- deperioden. Den kostnad som redovisas motsvarar verkligt värde av en uppskattning av det antal aktier som förväntas bli intjänade, med hänsyn till prestationsvillkor. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att till slut återspegla det verkliga antalet intjänade aktier. Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för utförda tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället. Pensioner Avgiftsbestämda pensionsplaner Koncernens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt koncernen under en period. Förmånsbestämda pensionsplaner Pensionsplaner som inte är avgiftsbestämda är förmånsbestämda vilket innebär att arbetsgivaren förbinder sig att utbetala pension på viss för- månsnivå. De förmånsbestämda planerna inom koncernen består av ITP 2-planen för tjänstemän i Sverige som tryggas genom försäkring i Alecta. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom försäkring i Alecta utgör en för- månsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Planen redovisas dock som en avgiftsbestämd plan eftersom Alecta inte kan tillhandahålla infor- mation som möjliggör redovisning av respektive medlemsföretags propor- tionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader. I övrigt förekommer inte förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsavtal med kapitalförsäkring Pensionsavtal har ingåtts där koncernen förvärvat kapitalförsäkringar som säkrats till förmån för anställda genom pantsättning. De berörda anställda har endast rätt till ersättning motsvarande värdet av kapitalförsäkringen vid inlösen. Dessa pensionsavtal klassificeras och redovisas som avgifts- bestämda pensionsplaner. Avsättning för särskild löneskatt reserveras beräknat på kapitalförsäkringens verkliga värde, utom i de fall kapitalför- säkringen enligt avtal ska täcka särskild löneskatt. Kostnader för ersättningar till anställda Mkr 2024 2023 Löner och ersättningar m.m. 8 481 8 578 Kostnader för aktierelaterade ersättningar 26 – Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer 984 939 Sociala avgifter 2 192 2 206 Summa 11 683 11 723 Medelantalet anställda Antal anställda Varav kvinnor Antal anställda Varav kvinnor 2024 procent 2024 2023 procent 2023 Sverige 9 465 15 10 197 15 Norge 1 426 11 1 674 11 Finland 1 689 13 1 633 14 Danmark 317 9 301 8 Polen 2 100 3 100 Koncernen 12 899 14 13 808 14 Könsfördelning i styrelser och övriga ledande befattningshavare Andel kvinnor Andel kvinnor procent 2024 procent 2023 Styrelser 1) 44 43 Övriga ledande befattningshavare 2) 27 16 1) Avser styrelsen i moderbolaget samt styrelser i koncernens dotterbolag. 2) Med övriga ledande befattningshavare i koncernen avses koncernledningen tillsammans med affärsområdesledningarna. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 155Noter 155 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Löner och andra ersättningar samt pensionskostnader för ledande befattningshavare Styrelse och ledande Styrelse och ledande befattningshavare befattningshavare Mkr (16 personer) 2024 (16 personer) 2023 Löner och andra ersättningar 55 41 – varav rörlig ersättning 12 1 Pensionskostnader 30 20 – varav pensionskostnader från rörlig ersättning 13 5 Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare under 2024 Grundlön/ Rörlig Övriga förmåner/ Pensions– Kkr styrelsearvode ersättning LTI-program 1) ersättningar kostnad Summa Styrelsens ordförande, Anders Runevad 1 415 1 415 Övrig styrelse Karl-Axel Granlund 790 790 Lars Sköld 795 795 Fredrik Paulsson 790 790 Kerstin Lindell 708 708 Liselott Kilaas 707 707 Malin Persson 625 625 Magdalena Gerger 708 708 Styrelsearvode, ersättning från moderbolaget 6 538 6 538 Verkställande direktör, Jesper Göransson 9 900 6 930 938 572 5 498 2) 23 838 Andra ledande befattningshavare, ersätt- ning från moderbolaget 14 290 8 574 1 130 1 082 6 878 3) 31 954 Andra ledande befattningshavare, ersätt- ning från dotterföretag 11 040 6 624 872 814 4 210 4) 23 560 Summa 41 768 22 128 2 940 2 468 16 586 85 890 Ersättning från moderbolaget 30 728 15 504 2 068 1 654 12 376 62 330 Ersättning från dotterföretag 11 040 6 624 872 814 4 210 23 560 1) Beräknad kostnad för år 2024, vilken kommer att justeras fram till tilldelning av aktier år 2027. För mer information se avsnitt Prestationsaktieprogram. 2) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 722 kkr. 3) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 543 kkr. 4) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 164 kkr. Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare under 2023 Grundlön/ Övriga förmåner/ Pensions– Kkr styrelsearvode Rörlig ersättning LTI-program ersättningar kostnad Summa Styrelsens ordförande, Anders Runevad 1 360 1 360 Övrig styrelse Karl-Axel Granlund 760 760 Lars Sköld 765 765 Fredrik Paulsson 760 760 Kerstin Lindell 680 680 Liselott Kilaas 680 680 Malin Persson 600 600 Magdalena Gerger 680 680 Styrelsearvode, ersättning från moderbolaget 6 285 6 285 Verkställande direktör, Jesper Göransson 9 041 1 808 – 269 4 931 1) 16 049 Andra ledande befattningshavare, ersättning från moderbolaget 13 485 2 697 – 798 6 444 2) 23 424 Andra ledande befattningshavare, ersättning från dotterföretag 9 598 2 032 – 786 3 588 3) 16 004 Summa 38 409 6 537 – 1 853 14 963 61 762 Ersättning från moderbolaget 28 811 4 505 – 1 067 11 375 45 758 Ersättning från dotterföretag 9 598 2 032 – 786 3 588 16 004 1) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 572 kkr. 2) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 445 kkr. 3) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 129 kkr. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 156 Noter156 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Kommentarer till tabellerna Rörlig ersättning kan, från tid till annan, erbjudas till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare. Övriga förmåner och ersättningar avser huvudsakligen tjänstebil och semesterersättning. Pensionskostnad avser den kostnad som belastat året. Både år 2024 och 2023 omfattades gruppen ledande befattningshavare av åtta personer, varav fem personer i moderbolaget. Styrelsen På årsstämman 2024 beslutades att ersättningen till styrelsens ledamöter skulle uppgå till 6 538 kkr (6 285), varav 5 625 kkr (5 400) utgörs av styrel- searvode och 913 kkr (885) utgörs av arvode för utskottsarbete. Arvode för arbete som ordförande i styrelsen har utgått med 1 250 kkr (1 200) och arvode till övriga styrelseledamöter med 4 375 kkr (4 200). Arvode för arbete i ersättningsutskott har utgått med 248 kkr (240), finansutskott med 248 kkr (240) samt arvode för arbete i revisionsutskott med 417 kkr (405). Arvode utgår inte till de styrelseledamöter som är tillsvidarean- ställda i koncernen. Avtal om framtida pension/avgångsvederlag eller andra förmåner finns varken för styrelsens ordförande eller för övriga styrelseledamöter. Principer för ersättningar till ledande befattningshavare Gruppen ledande befattningshavare omfattar de åtta personer som ingår i koncernledningen. Principer för ersättningar till ledande befattningshavare beslutades på årsstämman 2024. Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattnings- havare utgörs av fast lön, eventuell rörlig ersättning, extra sjuk- och sjuk- vårdsförsäkring och de förmåner vilka också gäller för Peabkoncernens övriga anställda samt pension. Samtliga pensionsåtaganden ska vara avgiftsbestämda. Den sammanlagda ersättningen för varje ledande befatt- ningshavare ska vara marknadsmässig och baserad på befattningshava- rens ansvar och kompetens. Ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas rörlig ersätt- ning. Sådan rörlig ersättning får högst uppgå till för verkställande direktör 70 procent av fast lön och för de övriga i koncernledningen 60 procent av fast lön och ska främst vara baserad på Peabkoncernens lönsamhet samt andra, vid var tid, väsentliga koncernmål. För 2024 var koncernmålen kopplade till Peabs externa finansiella och icke-finansiella mål. Rörlig ersättning ska fastställas för varje enskilt verksamhetsår. Rörlig ersättning för verksamhetsåret 2024 kunde maximalt uppgå till 6 930 kkr (5 424) för verkställande direktören och totalt till 15 198 kkr (14 185) för övriga ledande befattningshavare. Rörlig ersättning regleras året efter intjänandet och kan utbetalas antingen som lön eller placeras som pensionssparande i finansiellt instru- ment med koppling till Peabaktien. Vid utbetalning som engångsbetald pensionspremie sker uppräkning så att totalkostnaden för Peab blir neutral. Ledande befattningshavare har för perioden 2021-2023 erbjudits att delta i ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram kallat Delägar- skap 2021-2023. För ledande befattningshavare och verkställande direktö- ren var maximalt årligt utfall (exklusive sociala avgifter) 40 procent av den fasta lönen. Utfall av LTI- programmet placerades som pensionssparande i finansiellt instrument med koppling till Peabaktien. Programmet avsluta- des under 2024. För perioden 2024-2026 finns ett långsiktigt incitamentsprogram riktat till verkställande direktören, övriga koncernledningen samt seniora chefs- eller specialistbefattningar inom Peabkoncernen. Incitamentsprogrammet är ett prestationsaktieprogram där deltagarna kan tilldelas Peabaktier under förutsättning att Peab uppnår förutbestämda prestationsmål vid programtidens slut. Vid programstarten tilldelades aktierätter till verk- ställande direktören motsvarande 50 procent av den fasta årslönen och de övriga i koncernledningen 45 procent av den fasta årslönen. För mer information se Prestationsaktieprogram nedan. Uppsägningstiden från Peabs sida skall vara högst 24 månader och från ledande befattningshavare högst sex månader. Om avgångsvederlag utgår, skall den sammanlagda ersättningen för uppsägningslön och avgångsve- derlag högst uppgå till 24 månadslöner. Verkställande direktören Till verkställande direktören, Jesper Göransson, i Peab AB har för 2024 utgått lön och annan ersättning, inräknat förmåner med totalt 10 472 kkr (9 310). Därutöver har för 2024 rörlig ersättning utgått med 6 930 kkr (1 808) samt kostnadsförda ersättningar relaterade till LTI program om 938 kkr. Pensionspremier inklusive avgifter för kapitalförsäkringar har under året uppgått till 5 498 kkr (4 931). För verkställande direktören finns en utfästelse som medför pension från 62 års ålder. För denna utfästelse betalas årliga pensionspremier som upp- går till 47 procent av grundlönen. Dessa pensioner är avgiftsbestämda. Uppsägningstiden från Peabs sida är tolv månader med reducering för lön från ny arbetsgivare kombinerat med ett avgångsvederlag om tolv månadslöner. Uppsägningstid för verkställande direktören är sex månader kombinerat med ett avgångsvederlag om sex månadslöner. Andra ledande befattningshavare Med andra ledande befattningshavare avses de sju personer förutom verkställande direktören som ingår i Peabs koncernledning. Lön och annan ersättning, inräknat förmåner till andra ledande befattningshavare uppgick till 27 226 kkr (24 667). Därutöver har för 2024 rörlig ersättning utgått med 15 198 kkr (4 729), vilka placerats som pensionssparande i kapitalförsäk- ringar med koppling till Peabaktien alternativt utbetalats kontant. För år 2024 har det kostnadsförts ersättningar relaterade till LTI program om 2 002 kkr. Pensionspremier inklusive avgifter för kapitalförsäkringar har under året uppgått totalt till 11 088 kkr (10 032). Pensionspolicy för ledande befattningshavare innebär att pensions- premierna är avgiftsbestämda och innebär att total premie utgör 35-47 procent av den fasta lönen. Vissa ledande befattningshavare har över- enskommelser med Peab att anställningen upphör den månaden då befattningshavaren fyller 62 år. Övriga ledande befattningshavare har en överenskommelse att anställningen upphör den månad då befattningsha- varen fyller 65 år. Uppsägningstiden från Peabs sida är tolv månader med reducering för lön från ny arbetsgivare kombinerat med ett avgångsvederlag om sex-tolv månadslöner. Uppsägningstid för ledande befattningshavare är sex måna- der kombinerat med ett avgångsvederlag om sex månadslöner. Prestationsaktieprogram (LTI-program) Vid ordinarie årsstämma 2024 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om ett prestationsaktieprogram, LTI 2024, för perioden 2024-2026. Programmet omfattar cirka 600 personer bestående av koncernledningen och personer med seniora chefs- eller specialistbefattningar inom Peab- koncernen. Programmet syftar till att främja uppfyllelse av Peabs strate- giska mål och långsiktiga värdeskapande. Vid start av LTI 2024 tilldelas varje nominerad deltagare ett antal aktierät- ter utifrån fast lön och deltagarkategori. Efter intjänandeperioden kommer deltagarna vederlagsfritt tilldelas aktier i Peab förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. För att vara berättigad till tilldelning av aktier krävs att deltaga- ren haft fortsatt anställning i Peabkoncernen under intjänandeperioden. Antalet aktier som berättigar till tilldelning förutsätter att de målnivåer som styrelsen fastställt för 2024-2026 uppnås avseende Peabs resultat per aktie enligt segmentsredovisningen samt minskande koldioxidutsläpp. Prestationsmålet resultat per aktie uppgår till 90 procent av prestationsmå- len och mäts ackumulerat över perioden 2024-2026. Uppnås inte minimini- vån för resultat per aktie berättigar inte aktierätterna till någon tilldelning av prestationsaktier. Uppnås maximinivån berättigar varje aktierätt en prestationsaktie. Mellan miniminivån och maximinivån sker tilldelning av prestationsaktier linjärt. Prestationsmål minskande koldioxidutsläpp upp- går till 10 procent av prestationsmålen och kräver för måluppfyllnad att en på förhand fastställd reducering uppnås. På rekommendation av styrelsen och efter beslut av årsstämman är avsikten att årligen starta nya treåriga program. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 157Noter 157 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Prestationsaktieprogram 2024-2026 Intjänandeperiod Maj 2024-maj 2027 Prestationsmål: Formel för beräkning av utfall: 1. Resultat per aktie enligt segmentsredovisningen Utifrån utfall för perioden 2024-2026: 13,50 kr ger 0% utfall, 20 kr ger 100% utfall, linjär tillldelning däremellan. 2. Koldioxidutsläpp Mindre än 155 000 ton koldioxidekvivalenter, beräknat på direkta (scope 1) och indirekta utsläpp (scope 2) uti- från beräkningsprinciper enligt GHC-protokollet Verkligt värd per aktierätt 69,45 Verkligt värde är beräknat som aktiekursen per programmets tilldelningstidpunkt. Förändringar i antalet utestående aktierätter är som följer: Antal aktierätter, prestationsprogram 2024-2026 2024 Tilldelade, under perioden 2 217 711 Förverkade -45 023 Per 31 december 2 172 688 Utestående aktierätter vid årets slut har följande förfallodatum och är inlösenbara först efter förfallodatum Förfallodag 2024 Maj 2027 2 172 688 Kostnad för prestationsaktieprogram 2024 Kostnad för Mkr aktieprogram Social kostnader Summa Program, 2024-2026 26 8 34 26 8 34 För år 2024 har det kostnadsförts ersättningar relaterade till LTI program om 26 Mkr. Avsättning för sociala avgifter per bokslutsdagen uppgår till 8 Mkr. Vinstdelningsprogram Peab bildade under 2007 en vinstandelsstiftelse vars syfte är att skapa ökad delaktighet genom medarbetarnas delägarskap samt skapa bättre ekonomiska förutsättningar för medarbetarna efter pensioneringen. Medarbetarens årliga vinstandel relateras till medarbetarens vinstandels- berättigade arbetstid under året. I samband med pensioneringen får andel- sägaren skifta ut sin andel i vinstandelsstiftelsen. Stiftelsens förmögenhet ska, enligt stiftelsens placeringspolicy, i huvudsak placeras i Peabaktier. För 2024 avsatte Peab 110 Mkr till vinstdelningsprogrammet. Beloppet, minskat med löneskatt, inbetalas för de medarbetare som ingår i stiftelsen under 2025. För 2023 har ingen avsättning till vinstdelningsprogrammet gjorts. Ledande befattningshavare samt övriga medarbetare med annan rörlig ersättning ingår inte i den krets som omfattas av vinstandelsstiftelsen. Pensioner Förmånsbestämda planer För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pen- sionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för hållbarhets- och finansiell rap- portering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2024 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionspla- nen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 138 Mkr (122). Koncernens andel av de sam- manlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,87 procent (0,86) respektive 0,65 procent (0,68). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 150 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2024 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konso- lideringsnivån till 162 procent (158). Avgiftsbestämda planer Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner som helt bekostas av före- tagen. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan. Mkr 2024 2023 Kostnader för avgiftsbestämda planer 984 939 Varav ITP 2-plan finansierad i Alecta 143 155 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 158 Noter158 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Mkr 2024 2023 Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 20 21 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 1 1 Summa 21 22 Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncernre- dovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomför- andet av sådana övriga arbetsuppgifter . Not 11 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag Mkr 2024 2023 Produktionskostnader 1) 43 613 44 384 Personalkostnader 12 493 12 350 Avskrivningar 1 763 1 737 Nedskrivningar 101 167 Andra rörelsekostnader 621 709 Summa 58 591 59 347 1) I produktionskostnader ingår bland annat inköpt material, underentreprenörer, kostnad för fastighetsprojekt samt övriga produktionskostnader. Not 12 Finansnetto Redovisningsprincip Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bank- medel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på skulder, utdelningsintäkter, förändringar i verkligt värde på finansiella placeringar samt förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av eﬀektivräntemetoden. Eﬀektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalning- arna under den förväntade löptiden för det finansiella instrumentet till det redovisade bruttovärdet för en finansiell tillgång eller det upplupna anskaﬀningsvärdet för en finansiell skuld. Ränteintäkter respektive räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transak- tionskostnader samt eventuella rabatter eller premier. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fast- ställts. Resultat från försäljning av finansiella placeringar redovisas på aﬀärsdagen. Räntekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig utom till den del de ingår i en tillgångs anskaﬀningsvärde. En till- gång för vilken ränta inräknas i anskaﬀningsvärdet är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Mkr 2024 2023 Ränteintäkter 1) 257 583 Utdelningar på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet 1 0 Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: Värdeförändringar valutaswappar 1 1 Finansiella intäkter 259 584 Räntekostnader 2) -612 -518 Netto valutakursförändringar -1 -7 Ökning under året av diskonterade belopp på avsättning för återställningskostnader -1 0 Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: Onoterade fonder -1 -26 Värdeförändring valutaswappar 0 -3 Övriga poster -27 -30 Finansiella kostnader -642 -584 Finansnetto -383 0 1) Avser poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde. För 2024 ingår 130 Mkr (452) relaterat till skiljedomen i Mall of Scandinavia. 2) Avser poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntor har aktiverats med 383 Mkr (523), vilket har reducerat posten räntekostnader. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 159Noter 159 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 13 Skatter Redovisningsprincip Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeﬀekt redovi- sas i övrigt totalresultat respektive i eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångs- punkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid redovisningen av koncernmässig goodwill och inte heller för temporär skillnad som uppkommer vid förvärv av dotterbolag som utgör så kallat tillgångsförvärv. När förvärv sker av andelar i dotterbolag utgör förvärvet antingen ett för- värv av rörelse eller förvärv av tillgångar. Ett förvärv av tillgångar föreligger om till exempel det förvärvade bolaget endast äger en eller flera fastigheter med hyreskontrakt, men förvärvet inte innefattar processer som erfordras för att bedriva rörelseverksamhet. Vid rörelseförvärv redovisas uppskjuten skatt till nominellt gällande skattesats utan diskontering enligt principerna ovan. Vid tillgångsförvärv redovisas ingen uppskjuten skatt vid anskaﬀ- ningstidpunkten utan tillgången redovisas till ett anskaﬀningsvärde mot- svarande tillgångens verkliga värde efter avdrag för i transaktionen erhållen rabatt för nuvärdet av skattevärdet av i framtiden utebliven skattemässig avdragsrätt avseende skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde. Efter förvärvet redovisas endast uppskjuten skatt på temporära skillnader som uppkommer efter förvärvet. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Redovisade i resultaträkningen Mkr 2024 2023 Aktuell skattekostnad/skatteintäkt Årets skattekostnad -403 -372 Justering av skatt hänförlig till tidigare år 2 -3 -401 -375 Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt Temporära skillnader -13 -180 Under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag 22 1 Utnyttjande av aktiverat skattevärde i underskottsavdrag -2 -7 Omvärdering av redovisade värden av uppskjutna skatter 2 -37 9 -223 Totalt redovisad skattekostnad i koncernen -392 -598 Skatt hänförligt till övrigt totalresultat Före skatt Skatt Efter skatt Före skatt Skatt Efter skatt Mkr 2024 2023 Årets omräkningsdifferens utländska verksamheter 41 – 41 -145 – -145 Joint ventures övrigt totalresultat -8 – -8 -4 – -4 Kassaflödessäkringar 13 -3 10 18 -4 14 Övrigt totalresultat 46 -3 43 -131 -4 -135 Avstämning av effektiv skatt Mkr 2024 2023 Resultat före skatt 2 780 % 2 586 % Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget -573 20,6 -533 20,6 Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag 9 -0,3 10 -0,4 Ej avdragsgilla kostnader -34 1,2 -71 2,8 Ej skattepliktiga intäkter 162 -5,8 82 -3,2 Avdragsgilla/skattepliktiga, ej resultatpåverkande poster 46 -1,6 -5 0,2 Omvärdering av redovisade värden av uppskjutna skatter 2 -0,1 -37 1,4 Utnyttjade ej aktiverade underskottsavdrag 8 -0,3 3 -0,1 Skatt hänförlig till tidigare år 2 -0,1 -3 0,1 Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt -103 3,7 -76 2,9 Effekt nettoresultat joint ventures 89 -3,2 32 -1,2 Redovisad effektiv skatt -392 14,1 -598 23,1 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 160 Noter160 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Redovisade i balansräkningen, uppskjutna skattefordringar och skatteskulder Förändringar redovisade Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto i årets resultat Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Immateriella anläggningstillgångar -68 -91 -68 -91 23 3 Materiella anläggningstillgångar -824 -854 -824 -854 26 -27 Varav nyttjanderätter -402 -435 -402 -435 33 -42 Förvaltningsfastigheter -6 -6 -6 -6 0 -1 Varav nyttjanderätter -4 -4 -4 -4 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 4 4 4 4 0 2 Projekt- och exploateringsfastigheter -682 -1 265 -682 -1 265 562 190 Varav nyttjanderätter -39 -34 -39 -34 -4 33 Varulager 0 0 0 0 0 -5 Kundfordringar 16 27 16 27 -11 9 Upparbetad ej fakturerad intäkt 85 -18 -18 85 -104 12 Övriga fordringar 33 9 33 9 24 -9 Räntebärande skulder 907 1 714 907 1 714 -800 -366 Varav nyttjanderätter 436 468 436 468 -34 7 Pensionsavsättningar 223 193 223 193 30 -14 Avsättningar 169 201 169 201 -32 67 Fakturerad ej upparbetad intäkt -37 -127 -37 -127 90 51 Övriga skulder 231 110 231 110 121 -192 Underskottsavdrag 142 118 142 118 22 -32 Periodiseringsfonder -601 -644 -601 -644 43 88 Säkerhetsreserv – – – 1 Aktivering av kvarstående negativa räntenetton 15 15 – 15 – Skattefordringar/-skulder 1 740 2 461 -2 236 -2 987 -496 -526 Kvittning -1 692 -2 364 1 692 2 364 – – Netto 48 97 -544 -623 -496 -526 9 -223 Ej redovisade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag Vid värderingen av uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag har hänsyn tagits till bland annat skriftväxling med Skatteverket i Sverige samt bedömningar tillsammans med extern skatteexpertis om avdrags- rätten för enskilda underskott. Per 2024-12-31 likt 2023-12-31 är bedöm- ningen att det inte finns någon osäkerhet i avdragsrätten för underskotten i Sverige och den uppskjutna skatten är därför fullt ut redovisad som en tillgång. För den norska verksamheten kvarstår en osäkerhet kring det framtida utnyttjandet av underskottsavdrag uppgående till 1 437 Mkr (1 168). Dessa har inte aktiverats. Skattevärdet av de ej aktiverade underskottsavdragen uppgår till 316 Mkr (257). För den danska verksamheten finns en osäkerhet kring det framtida utnyttjandet av underskottsavdrag uppgående till 30 Mkr (48). Dessa har inte aktiverats. Skattevärdet av de ej aktiverade underskottsavdragen upp- går till 7 Mkr (10). Pillar Two Koncernen omfattas av OECD:s modellregler för Pillar Two. Lagstiftning om Pillar Two har antagits i Sverige 1 januari 2024, där Peab AB har sitt säte. Koncernen tillämpar undantaget för att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder relaterade till inkomst- skatter från Pillar II, som anges i ändringarna av IAS 12 som utfärdades i maj 2023. Enligt lagstiftningen är koncernen skyldig att betala en tilläggs- skatt för skillnaden mellan den effektiva skattesatsen beräknad enligt GloBe-reglerna för varje jurisdiktion och minimiskattesatsen på 15%. Peab är inte verksamt i lågbeskattade länder och samtliga länder där verksamhet bedrivs har en skattesats på minst 19%. Peab kan tillämpa de temporära lättnadsreglerna i regelverket. Koncernen förväntar sig ingen tilläggsskatt. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 161Noter 161 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 14 Resultat per aktie Resultat per aktie IFRS Segmentsredovisning 2024 2023 2024 2023 Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare, Mkr 2 392 1 988 2 084 1 414 Genomsnittligt antal aktier 287 451 746 287 451 746 287 451 746 287 451 746 Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 8,32 6,92 7,25 4,92 Genomsnittligt antal utestående aktier Antal aktier 2024 2023 Totalt antal utestående aktier 1 januari 287 451 746 287 451 746 Totalt antal utestående aktier 31 december 287 451 746 287 451 746 Genomsnittligt antal utestående aktier under året 287 451 746 287 451 746 Not 15 Immateriella anläggningstillgångar Redovisningsprincip Goodwill Goodwill värderas till anskaﬀningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av joint ventures och intressebolag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i joint ventures och intressebolag. Balanserade utvecklingsutgifter Utgifter för utveckling förekommer främst avseende utveckling av IT-sys- tem och redovisas som en tillgång i balansräkningen, om applikationen är tekniskt eller kommersiellt användbar och koncernen bedöms kunna upp- bringa erforderliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter; t ex för programvara, köpta tjänster, nedlagd tid av egen personal och, ifråga om projekt som löper mer än tolv månader, låneutgifter. Övriga utgifter för utveckling redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisas balanserade utvecklingsutgifter till anskaﬀningsvärde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar avser förvärvade tillgångar som redovisas till anskaﬀningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Dessa immateriella tillgångar består av: • Varumärken • Kundrelationer och kundkontrakt • Nyttjanderätter, främst grus- och bergtäkter • Övrigt, främst externt förvärvade IT-system Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över de immateriella tillgång- arnas beräknade nyttjandeperioder. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av men prövas för ned- skrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: Varumärken hänförliga till aﬀärsom- råde Industri vid Peabs återköp av Peab Industri år 2008 20 år Varumärken, övriga 5-10 år Kundrelationer 3-5 år Kundkontrakt/orderstockar kontraktens kvarvarande löptid Balanserade utvecklingsutgifter 5-10 år Nyttjanderätter motsvarande avtalets löptid Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod görs årligen. Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att bedöma om det finns någon indikation på nedskrivnings- behov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella utvecklingstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet dess- utom årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflö- den till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivnings- behov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som en kostnad i årets resultat. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet, eller en grupp av enheter, fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten eller gruppen av enheter. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljnings- kostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskon- teras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Vid beräkningen av nyttjandevärdet har leasingbetalningar hanterats som kassaflöden i rörelsen. Det innebär att leasingskulderna inte påverkar diskonteringsräntan. Den kassagenererande enhetens redovisade värde PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 162 Noter162 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 inkluderar nyttjanderättstillgångar. Leasingskulder avdras från den kassa- genererande enhetens redovisade värde, eftersom nyttjandevärdet reduce- ras med framtida leasingbetalningar. En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att ned- skrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Vid nedskrivningsprövning av goodwill sker antaganden om framtida förhållande för att beräkna återvinningsvärdet för de kassagenererade enheterna. En redogörelse av dessa återfinns nedan och som förstås av beskrivningen skulle förändringar utöver vad som rimligt kan förväntas under 2025 av dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en effekt på värdet på goodwill. Analys har gjorts huruvida en negativ justering på gjorda antaganden för diskonteringsränta och rörelseresultat skulle resul- tera i väsentlig nedskrivning av goodwill. Utifrån den analysen föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. Immateriella tillgångar, Immateriella tillgångar, externt förvärvade internt utvecklade Kundrela- Nyttjande- Övriga tioner och rätter grus- immateriella Balanserade 2024, Mkr Goodwill Varumärken kundkontrakt och bergtäkter tillgångar utvecklingsutgifter Totalt Ingående anskaffningsvärde 3 300 215 22 350 298 267 4 452 Inköp 6 11 17 Försäljningar och utrangeringar -123 -15 -5 -8 -151 Omklassificering 3 3 Valutakursdifferens 48 -2 1 1 48 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 225 213 7 351 303 270 4 369 Ingående avskrivningar – -146 -19 -176 -114 -70 -525 Försäljningar och utrangeringar 15 5 20 Avskrivningar -17 -2 -20 -33 -36 -108 Omklassificering -2 -2 Valutakursdifferens 1 1 Utgående ackumulerade avskrivningar – -162 -6 -196 -144 -106 -614 Ingående nedskrivningar -138 – – – – – -138 Försäljningar och utrangeringar 123 123 Årets nedskrivningar -10 -2 -1 -13 Utgående ackumulerade nedskrivningar -25 -2 -1 – – – -28 Utgående redovisat värde 3 200 49 – 155 159 164 3 727 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 163Noter 163 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Immateriella tillgångar, Immateriella tillgångar, externt förvärvade internt utvecklade Kundrela- Nyttjande- Övriga tioner och rätter grus- immateriella Balanserade 2023, Mkr Goodwill Varumärken kundkontrakt och bergtäkter tillgångar utvecklingsutgifter Totalt Ingående anskaffningsvärde 3 334 240 166 335 318 209 4 602 Inköp 15 49 64 Försäljningar och utrangeringar -12 -17 -147 -2 -178 Omklassificering 21 -34 9 -4 Valutakursdifferens -22 -8 3 -4 -1 -32 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 300 215 22 350 298 267 4 452 Ingående avskrivningar – -152 -160 -141 -103 -45 -601 Försäljningar och utrangeringar 17 147 164 Avskrivningar -16 -3 -20 -30 -25 -94 Omklassificering -16 18 2 Valutakursdifferens 5 -3 1 1 4 Utgående ackumulerade avskrivningar – -146 -19 -176 -114 -70 -525 Ingående nedskrivningar -25 – – – – – -25 Försäljningar och utrangeringar 12 12 Årets nedskrivningar -125 -125 Utgående ackumulerade nedskrivningar -138 – – – – – -138 Utgående redovisat värde 3 162 69 3 174 184 197 3 789 Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen: Mkr 2024 2023 Kostnader för produktion -43 -43 Försäljnings- och administrationskostnader -65 -51 Summa -108 -94 Nedskrivningar ingår i följande rad i resultaträkningen: Mkr 2024 2023 Kostnader för produktion -13 -125 Summa -13 -125 Nedskrivningsprövning av goodwill i kassagenererande enheter I Peabkoncernens balansräkning per 2024-12-31 ingår goodwill med totalt 3 200 Mkr (3 162). I nedanstående tabell redovisas goodwill per grupp av kassagenererande enheter för vilken goodwill nedskrivningsprövas. Mkr 2024 2023 Bygg Bygg Sverige 76 76 Bygg Finland 74 71 Bygg Norge 32 31 Anläggning Anläggning Sverige 121 124 Anläggning Norge 64 74 Industri Industri Sverige 1 416 1 416 Industri Finland 1 367 1 320 Industri Norge 11 12 Industri Danmark 25 24 Projektutveckling Bostadsutveckling Sverige 14 14 Summa 3 200 3 162 Nedskrivningar av goodwill Koncernen har under 2024 gjort nedskrivning av goodwill med 10 Mkr (125). Årets nedskrivning är huvudsakligen hänförbar till affärsområde Anläggnings norska verksamhet och är en följd av låg lönsamhet i befintlig verksamhet. För de kassagenererande enheter där beräkning av återvin- ningsvärdet genomförts och nedskrivningsbehov ej har identifierats, är det koncernledningens bedömning att det inte föreligger någon betydande risk för väsentlig nedskrivning av goodwill kommande räkenskapsår. Metod för beräkning av återvinningsvärde För samtliga goodwillvärden har återvinningsvärdet framtagits genom en beräkning av nyttjandevärdet för den kassagenererande enheten. Beräk- ningsmodellen bygger på en diskontering av framtida prognostiserade kassaflöden som ställts mot enhetens redovisade värden. De framtida kassaflödena har baserats på 5-årsprognoser framtagna av ledningen för respektive grupp av kassagenererande enheter. Vid test av goodwill har en evig horisont antagits och extrapolering av kassaflöden för åren efter prognosperioden har baserats på tillväxttakt från och med år sex på cirka två procent. Viktiga variabler vid beräkning av nyttjandevärde Följande variabler är väsentliga och gemensamma för samtliga kassagene- rerande enheter vid beräkningar av nyttjandevärdet; Omsättning: Verksamhetens bedömda utveckling, förväntad konjunktu- rutveckling för bygg- och anläggningsbranschen samt fastighetsbranschen, allmän samhällsekonomisk utveckling, investeringsplaner för offentliga och kommunala beställare, ränteläge och lokala marknadsförutsättningar. Rörelsemarginal: Bedömd lönsamhetsnivå och effektivitet för verksamheten, tillgång till nyckelpersoner och kvalificerad arbetskraft, tillgång till interna resurser, kostnadsutveckling för löner, material och underentreprenörer. Rörelsekapitalbehov: Bedömning utifrån varje enskilt fall om nivån på rörelsekapitalet återspeglar verksamhetens behov eller behöver justeras för prognosperioderna. För utvecklingen framåt är ett rimligt eller försiktigt antagande att det följer omsättningstillväxten. Hög grad av egenutvecklade projekt kan innebära ett större behov av rörelsekapital. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 164 Noter164 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Investeringsbehov: Verksamheternas investeringsbehov bedöms uti- från de investeringar som krävs för att uppnå prognostiserade kassaflöden i utgångsläget, det vill säga utan expansionsinvesteringar. Vid bedömning av ersättningsinvesteringar har omställning till en klimatförbättrad verk- samhet beaktats. Skattebelastning: Skattesatsen i prognoserna baseras på Peabs för- väntade skattesituation i Sverige, Norge, Finland och Danmark avseende skattesats, underskottsavdrag m.m. Diskonteringsränta: Prognostiserade kassaflöden samt restvärde diskonteras till nuvärde med en vägd kapitalkostnad enligt WACC (Weigh- ted-average cost of capital). Räntenivån på lånat kapital har marknadsan- passats till respektive land. Avkastningskravet på eget kapital är uppbyggt enligt Capital Asset Pricing Model. I genomförda beräkningar av nyttjande - värde har en vägd diskonteringsränta efter skatt använts. För kassagenere - rande enheter i Sverige har en diskonteringsränta efter skatt i snitt om 8,0 procent (8,0) använts, i Norge 8,7 procent (8,2), i Finland 8,3 procent (8,1) och i Danmark 7,9 procent (8,0). Dessa motsvaras av diskonteringsränta före skatt i snitt i Sverige om 8,3 procent (8,3), i Norge 9,2 procent (8,6), i Finland 8,4 procent (8,5) och i Danmark 8,2 procent (8,4). Not 16 Materiella anläggningstillgångar Redovisningsprincip Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaﬀnings- värde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskriv- ningar. I anskaﬀningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hän- förbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att nyttjas i enlighet med syftet med anskaﬀningen. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kost- nadsförs i samband med utbyte. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redo- visade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. För information om redovisningsprinciper för nedskrivningar se not 15, Immateriella tillgångar. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaﬀningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med till- gången kommer att komma koncernen till del och anskaﬀningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tillkommande utgifter inkluderar utgifter för utbyte av hela eller delar av identifierade komponenter samt utgifter för tillskapande av ny komponent. Utgifter som inte uppfyller tillgångskriteriet redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avskrivningsprinciper Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaﬀningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Byggnader 25-100 år Markanläggningar 25-50 år Asfaltverk och betongfabriker 10-15 år Fordon och entreprenadmaskiner 5-10 år Övriga maskiner och inventarier 3-10 år Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod och restvärde görs årligen. Grus- och bergtäkter skrivs av baserat på substansminskning, det vill säga uttaget grus och sten i förhållande till grus-/bergtäktens bedömda totala mängd utvinningsbar substans. För information om redovisningsprinciper avseende låneutgifter se not 22, Projekt- och exploateringsfastigheter . PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 165Noter 165 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Materiella anläggningstillgångar består av ägda och leasade tillgångar. Mkr Not 2024 2023 Materiella anläggningstillgångar – ägda 5 705 6 211 Nyttjanderätter – leasade 28 1 948 2 122 Summa 7 653 8 333 2024, Mkr Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Totalt Ingående anskaffningsvärde 2 810 13 120 488 16 418 Inköp 57 423 99 579 Försäljningar och utrangeringar -141 -479 -7 -627 Omklassificering 1) 260 333 -478 115 Valutakursdifferens 23 80 1 104 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 009 13 477 103 16 589 Ingående avskrivningar – 1311 -8 873 – -10 184 Försäljningar och utrangeringar 29 446 475 Avskrivningar -101 -897 -998 Omklassificering 1) 1 -85 -84 Valutakursdifferens -9 -54 -63 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 391 -9 463 – -10 854 Ingående nedskrivningar -3 -20 – -23 Försäljningar och utrangeringar 1 1 2 Nedskrivningar -9 -9 Utgående ackumulerade nedskrivningar -11 -19 – -30 Utgående redovisat värde 1 607 3 995 103 5 705 2023, Mkr Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Totalt Ingående anskaffningsvärde 2 631 12 910 447 15 988 Inköp 175 697 384 1 256 Försäljningar och utrangeringar -31 -681 -2 -714 Omklassificering 1) 46 304 -341 9 Valutakursdifferens -11 -110 -121 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 810 13 120 488 16 418 Ingående avskrivningar -1 249 -8 611 – -9 860 Försäljningar och utrangeringar 12 602 614 Avskrivningar -89 -887 -976 Omklassificering 1) 10 -59 -49 Valutakursdifferens 5 82 87 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 311 -8 873 – -10 184 Ingående nedskrivningar -5 -27 – -32 Försäljningar och utrangeringar 3 3 Omklassificering 2 3 5 Valutakursdifferens 1 1 Utgående ackumulerade nedskrivningar -3 -20 – -23 Utgående redovisat värde 1 496 4 227 488 6 211 1) Inkluderar även lösta leasingkontrakt Nedskrivningar redovisas på följande rad i resultaträkningen: Mkr 2024 2023 Kostnader för produktion -9 – Summa -9 – Under året har inga låneutgifter aktiverats. Under år 2023 har låneutgifter aktiverats med 2 Mkr. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 166 Noter166 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 17 Förvaltningsfastigheter Redovisningsprincip Förvaltningsfastigheter redovisas till anskaﬀningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. För information om redovisningsprinciper avseende nedskrivningar se not 15, Immateriella anläggningstillgångar samt ytterligare redovisningsprinciper avseende fastigheter se not 16, Materiella anläggningstillgångar. Upplysningar lämnas om verkligt värde av förvaltningsfastighe- terna. Värderingen bygger på en intern värderingsmodell. Som ett komplement till denna värdering inhämtas även årliga externa mark- nadsvärderingar för ett antal av objekten. Extern värdering av fastighe- terna sker vart tredje år. Avskrivningsprinciper Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Byggnader 100 år Markanläggningar 20 år Förvaltningsfastigheter består av ägda och leasade tillgångar. Mkr Not 2024 2023 Förvaltningsfastigheter – ägda 36 38 Nyttjanderätter – leasade 28 23 23 Summa 59 61 Mkr 2024 2023 Ingående anskaffningsvärde 42 39 Inköp – 3 Omklassificering -2 – Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 40 42 Ingående avskrivningar -4 -3 Avskrivningar 0 -1 Utgående ackumulerade avskrivningar -4 -4 Utgående redovisat värde 36 38 Ackumulerade verkliga värden Vid årets slut uppgick det verkliga värdet till 94 Mkr jämfört med redovisat värde om 59 Mkr inklusive nyttjanderätter. Vid utgången av 2023 uppgick det verkliga värdet till 96 Mkr jämfört med redovisat värde om 61 Mkr. Verkligt värde på nyttjanderätterna (tomträtter), utöver redovisat värde, är inte väsentligt. Värderingsteknik, hierarki och väsentliga icke observerbar indata Verkliga värden har fastställts med en kombination av tillämpning av ortsprismetod, utifrån redovisade jämförelseköp och avkastningsmetod. Värderingen bygger på en intern värderingsmodell men externa värderingar inhämtas vid behov. Värderingen av ovanstående verkliga värden är för samt- liga förvaltningsfastigheter klassificerade i nivå 3 i verkligt värde hierarkin. Not 18 Andelar i joint ventures Redovisningsprincip Joint ventures är redovisningsmässigt de bolag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemen- samt bestämmande inflytande, där koncernen har indirekt rätt till nettotillgångarna. Joint ventures konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. I övrigt totalresultat redovisas koncernens andel av den säkringsredovisning som tillämpas för kassaflödessäkring av ränterisk som sker via rän- teswappar för joint ventures låneskulder. För information om redo- visningsprinciper avseende nedskrivningar se not 15, Immateriella anläggningstillgångar. Upplysning om väsentliga joint ventures i koncernen Fastighets AB Centur ägs till 50 procent. Bolaget ska äga, förvalta och utveckla kommersiella fastigheter och bostäder. Under november 2024 har Peab och den andra ägaren, Fastighets AB Balder, förvärvat merparten av det befintliga fastighetsbeståndet från Centur. Kvar i Fastighets AB Centur efter detta är endast ett fåtal fastigheter. Efter transaktionen är inte Fastighets AB Centur klassificerat som ett väsentligt joint venture i Peab. För mer information se Fast- ighetsutveckling, samt avsnitt Övriga upplysningar, Väsentliga händelser under rapportperioden. Fastighets AB ML4 ägs till 50 procent. Bolaget ska äga och förvalta forsknings- anläggningen Max IV i Lund. Anläggningen hyrs ut till Lunds Universitet. Point Hyllie Holding AB ägs till 50 procent. Bolaget ska utveckla, äga och förvalta kontorsfastigheten The Point samt äga och förvalta hotellfastigheten Värdshuset 5. Skiab Invest AB ägs till 50 procent. Bolaget ska utveckla, äga och förvalta kom- mersiella bostäder i den skandinaviska fjällvärlden. Tornet Bostadsproduktion AB avyttrades till de två andra delägarna Folksam och Fastighets AB Balder i januari 2024. Tidigare ägde Peab 33,33 procent av bolaget. Väsentliga joint ventures 2024-12-31 Väsentliga joint ventures 2023-12-31 Point Tornet Point Fastighets Fastighets Hyllie Hol- Skiab Fastighets Fastighets Bostadspro- Hyllie Hol- Skiab Mkr AB Centur AB ML4 ding AB Invest AB AB Centur AB ML4 duktion AB ding AB Invest AB Nettoomsättning 471 194 115 120 495 189 268 105 180 Rörelseresultat 1) 1 007 138 53 54 406 134 156 44 109 Räntekostnader och liknande resultatposter -216 -88 -46 -38 -216 -88 -155 -46 -45 Skatt 213 -17 -6 -8 -70 -14 -32 -3 -4 Årets resultat 1 004 33 1 8 120 32 -31 -5 60 Övrigt totalresultat -4 -7 -4 -42 Årets totalresultat 1 004 33 -3 1 120 32 -31 -9 18 Avgår innehav utan bestämmande inflytande -4 -3 Summa totalresultat efter avdrag för innehav utan bestämmande inflytande 1 000 33 -3 1 117 32 -31 -9 18 1) Avskrivningar uppgår till 50 36 48 50 41 35 50 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 167Noter 167 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Väsentliga joint ventures 2024-12-31 Väsentliga joint ventures 2023-12-31 Point Tornet Point Fastighets Fastighets Hyllie Hol- Skiab Fastighets Fastighets Bostadspro- Hyllie Hol- Skiab Mkr AB Centur AB ML4 ding AB Invest AB AB Centur AB ML4 duktion AB ding AB Invest AB Anläggningstillgångar 261 25 245 4 5 29 Förvaltningsfastigheter 373 1 840 1 316 1 709 6 851 1 890 5 162 1 350 1 742 Kortfristiga placeringar och likvida medel 280 66 33 152 36 36 112 7 134 Övriga omsättningstillgångar 2 245 6 7 330 31 15 268 6 318 Summa tillgångar 2 898 2 173 1 356 2 216 6 918 2 186 5 546 1 368 2 223 Långfristiga finansiella skulder 313 1 759 952 931 4 783 1 828 3 531 952 935 Övriga långfristiga skulder 31 94 8 2 401 79 1 7 6 Kortfristiga finansiella skulder 69 9 65 13 9 Övriga kortfristiga skulder 36 27 28 26 187 23 223 26 25 Summa skulder 380 1 949 988 968 5 371 1 995 3 755 998 975 Nettotillgångar 2 518 224 368 1 248 1 547 191 1 791 370 1 248 Avgår innehav utan bestämmande inflytande -28 -31 Nettotillgångar efter avdrag för innehav utan bestämmande inflytande 2 518 224 368 1 248 1 519 191 1 760 370 1 248 Koncernens andel av nettotillgångar vid årets ingång 759 96 185 624 535 80 497 189 615 Andel av summa totalresultat 500 17 -1 0 58 16 -10 -4 9 Tillskott / nyemission 166 100 Koncernens andel av nettotillgångar vid årets utgång 1 259 113 184 624 759 96 587 185 624 Koncernens andel av orealiserad internvinst vid årets ingång -48 -55 -121 -87 -48 -56 -31 -121 -88 Omklassificering av internvinst vid omstrukturering av delägt bolag 89 Eliminering av orealiserad vinst -51 2 1 2 1 -5 1 Koncernens andel av orealiserad internvinst vid årets utgång -10 -53 -120 -85 -48 -55 -36 -121 -87 Redovisat värde vid årets utgång 1 249 60 64 539 711 41 551 64 537 Totalresultatet redovisas på följande rader i resultaträkningen: Kostnader för produktion 449 19 2 6 58 17 -15 -2 31 Övrigt totalresultat -2 -4 -2 -21 Summa 449 19 0 2 58 17 -15 -4 10 Redovisat värde fördelas på följande rad i balansräkningen: Andelar i joint ventures 1 249 60 64 539 711 41 551 64 537 Summa 1 249 60 64 539 711 41 551 64 537 Upplysning om övriga joint ventures värde i koncernen Mkr 2024 2023 Andel av totalresultat för övriga joint ventures -41 63 Totalresultatet fördelas på följande rader i resultaträkningen: Kostnader för produktion -44 58 Övriga rörelseintäkter 3 5 Summa -41 63 Redovisat värde av övriga joint ventures 871 753 Redovisat värde fördelas på följande rader i balansräkningen: Andelar i joint ventures 884 880 Övriga avsättningar 1) -1 -127 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2) -12 – Summa 871 753 1) Avser joint venture med negativt eget kapital. 2) Avser joint venture där nettot av eget kapital och internvinsteliminering är negativt. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 168 Noter168 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Kapitalandel 1) Företag Organisationsnummer Säte 2024 2023 Blindheim Kran AS 918 329 293 Ålesund 45,0% 45,0% Bondistranda Utvikling AS 992 512 741 Lysaker 50,0% 50,0% Byggutveckling Svenska AB 556627-2117 Linköping 50,0% 50,0% Einerhagen Eiendom AS 915 167 241 Tromsø 50,0% 50,0% Eldslund Holding AB 559472-4089 Solna 50,0% – Fastighets AB Centur 556813-6369 Stockholm 50,0% 50,0% Fastighets AB ML4 556786-2155 Malmö 50,0% 50,0% Fastighets AB Tornet 559008-2912 Göteborg 50,0% 50,0% Fjällvärme i Sälen AB 556536-1895 Malung-Sälen 50,0% 50,0% Fløifjellet Eiendom AS 915 467 407 Tromsø 50,0% 50,0% Fløtningen Park AS 992 212 330 Skien 50,0% 50,0% Frenvikrønningen AS 986 838 325 Skien – 50,0% Fri Sikt Volsdalsberga AS 990 529 396 Ulstein 40,0% 40,0% Forsøket Boliger AS 919 440 694 Tromsø 50,0% 50,0% Galtungveien Eiendom AS 927 660 407 Halden 50,0% 50,0% Hans Haslums Vei Utvikling AS 914 498 937 Lysaker 50,0% 50,0% Hälsostaden Ängelholm Holding AB 556790-5723 Ängelholm 33,3% 33,3% ITolv AB 556513-2478 Eksjö 50,0% 50,0% JV Slättö Peab Finland AB 559363-1897 Stockholm 50,0% 50,0% Kaldslettneset AS 911 692 058 Tromsø 50,0% 50,0% KB Älvhögsborg 916899-2734 Trollhättan 50,0% 50,0% Klosterfoss Utvikling AS 991 043 829 Skien 50,0% 50,0% Kungsörs Grusaktiebolag 556044-4134 Kungsör 50,0% 50,0% Lillegården Eiendom AS 886 804 512 Skien 50,0% 50,0% Majorbygg AS 912 077 020 Skien 50,0% 50,0% Medkila Nord AS 998 565 545 Harstad 50,0% 50,0% Myren Parkering AS 912 024 733 Skien 26,4% 26,4% Nedre Holte AS 985 911 495 Harstad 50,0% 50,0% Nordasfalt AS 950 501 480 Bodø 50,0% 50,0% Nyheim Bolig AS 928 032 582 Tromsø – 50,0% PEKO Fastighets AB 559220-8911 Solna 50,0% 50,0% PeKum AB 559041-7464 Kumla 50,0% 50,0% Point Hyllie Holding AB 559023-4034 Solna 50,0% 50,0% PPE Holding AB 559003-7304 Solna 50,0% 50,0% PPE Holding i Borgholm AB 559309-7768 Kalmar 50,0% 50,0% Runö Fastigheter Handelsbolag 969723-2107 Stockholm 30,0% 30,0% Scandinavian Mountains AB 556973-5631 Malung-Sälen 15,9% 15,9% Skanör Falsterbo Strandbad AB 559352-5602 Vellinge 50,0% – Sicklaön Bygg Invest AB 556911-5479 Solna – 50,0% Skiab Invest AB 556848-5220 Malung-Sälen 50,0% 50,0% SLP JV AB 559387-1063 Solna 50,0% 50,0% Solligården Bolig DA 913 765 516 Lysaker 50,0% 50,0% Solligården Næring AS 913 764 862 Oslo 50,0% 50,0% Stadsliden Utveckling AB 556874-7413 Umeå 50,0% 50,0% Steindalen AS 914 738 091 Stjørdal 33,3% 33,3% Storsvingen Vest AS 999 210 953 Hammerfest 50,0% 50,0% Strömbrytaren Holding AB 559116-6391 Stockholm 50,0% 50,0% Sydpartner AB 556712-4952 Ängelholm 50,0% 50,0% Tornet Bostadsproduktion AB 556796-2682 Stockholm – 33,3% Tunveien Eiendom AS 916 321 007 Oslo 50,0% 50,0% Umeå Mark & Exploatering AB 556660-7064 Umeå 50,0% 50,0% 1) Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 169Noter 169 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 19 Gemensam verksamhet Redovisningsprincip Gemensamma verksamheter, vanligen bedrivna i bolagsform, är samarbetsarrangemang där Peab och en eller flera samarbetspartner har rätt till alla ekonomiska fördelar relaterade till verksamhetens tillgångar. Vidare är regleringen av verksamhetens skulder beroende av parternas köp av output från verksamheten eller kapitaltillskott till densamma. Gemensamma verksamheter redovisas enligt klyvnings- metoden innebärande att respektive part i en gemensam verksamhet redovisar sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Specifikation av koncernens innehav i samarbetsarrangemang som klassificeras som gemensam verksamhet vilka redovisas enligt klyvningsmetoden. Kapitalandel 1) Organisa- Företag tionsnummer Säte 2024 2023 Dockan Exploatering AB 556594-2645 Malmö 33,3% 33,3% Mälarstrandens Utvecklings AB 556695-5414 Västerås 44,0% 44,0% Kronodalen Utveckling AB 559337-4019 Ängelholm 50,0% 50,0% Kvarnholmen Utveckling AB 556710-5514 Stockholm 50,0% – 1) Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen Not 20 Räntebärande fordringar Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Den 30 juni 2023 meddelades dom i målet mellan Peab och Unibail Rodamco Westfield avseende entreprenaden Mall of Scandinavia i Solna där Peab vann framgång. Under augusti månad 2023 yrkade Unibail Rodamco Westfield att hovrätten skulle upphäva skiljedomen i dess helhet i en så kallad klandertalan. Under processen är skiljedo- men inhiberad, vilket innebär att den inte är verkställbar och därmed skjuts tidpunkten för betalning fram. Peab gör ingen ny bedömning avseende de tidigare kommunicerade bedömda resultateffekterna. Peab har fortsatt utestående fordran på Unibail Rodamco Westfield uppgående till cirka 1 600 Mkr per 31 december 2024. Utöver ränte- bärande fordringar redovisas även upplupna ränteintäkter, se not 25. Efter en grundlig juridisk prövning under nästan sju års tid genom ett skiljeförfarande ser Peab inte att det föreligger någon grund för klan- der. Peab kommer i den vidare processen att bemöta klandertalan. Långfristiga räntebärande fordringar Mkr 2024 2023 Fordringar på joint ventures 463 1 237 Övriga räntebärande fordringar 53 56 Summa 516 1 293 Kortfristiga räntebärande fordringar Mkr 2024 2023 Fordringar på joint ventures 20 258 Övriga räntebärande fordringar 1) 1 107 1 087 Summa 1 127 1 345 1) Fordran på Unibail Rodamco Westfield relaterat till skiljedomen Mall of Scandinavia ingår med 1 067 Mkr (1 067). För information om kreditrisker och förlustreserv, se not 33 Finansiella risker och finanspolicy. Not 21 Övriga fordringar Övriga långfristiga fordringar Mkr 2024 2023 Fordringar på joint ventures – 1 Fordringar sålda fastigheter 1 1 Förskott, handpenning 25 24 Investeringsmoms 18 – Övriga långfristiga fordringar 4 1 Summa 48 27 Övriga kortfristiga fordringar Mkr 2024 2023 Fordringar på joint ventures 12 6 Fordringar sålda fastigheter 185 260 Förskott, handpenning 21 25 Mervärdesskatt, övriga skatter 136 216 Derivat som innehas för säkring 10 10 Övriga kortfristiga fordringar 32 22 Summa 396 539 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 170 Noter170 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 22 Projekt- och exploateringsfastigheter Redovisningsprincip Projekt- och exploateringsfastigheter redovisas bland omsättningstill- gångar och består av råmark och saneringsfastigheter för framtida explo- atering, bebyggda fastigheter för projektutveckling, förädling och därefter försäljning, pågående arbeten avseende egenutvecklade bostadsprojekt samt indirekta innehav. Fastigheterna förväntas realiseras under Peabs normala verksamhetscykel. Värderingen sker enligt IAS 2 Varulager, till det lägsta av anskaﬀningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Låneutgifter Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller pro- duktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning inkluderas i tillgångens anskaﬀ- ningsvärde. Låneutgifter ingår i anskaﬀningsvärdet för egenproducerade fastigheter . Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Redovisat värde för ägda tillgångar har bedömts till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort. Förändringar i utbud och efterfrågan kan ändra redovisade värden och nedskrivningsbehov kan uppstå. Peab testar värdet av projekt- och exploateringsfastigheter utifrån en intern värderingsmodell. Som ett komplement till denna värdering inhämtas även årliga externa marknadsvärderingar för ett antal av objekten. Peabs bedömning är att det inte föreligger någon betydande risk för en väsentlig nedskrivning av fastighetsvärdena under kommande räkenskapsår. Projekt- och exploateringsfastigheter består av ägda och leasade tillgångar. Mkr Not 2024 2023 Projekt- och exploateringsfastigheter – ägda 18 037 17 892 Nyttjanderätter – leasade 28 305 169 Summa 18 342 18 061 Mkr 2024 2023 Bostadsbyggrätter 9 284 7 900 Kommersiella byggrätter 1 670 901 Pågående bostadsprojekt 3 502 6 147 Pågående hyresrättsprojekt 630 1 544 Pågående kommersiella projekt 115 435 Färdigställda fastigheter 1 901 71 Övrigt 935 894 Summa 18 037 17 892 Projekt- och exploateringsfastigheter är under året nedskrivna med 39 Mkr (21). Under året har låneutgifter aktiverats med 383 Mkr (521). Räntesatsen på de aktiverade låneutgifterna är 4,98 procent (5,00). Kostnad sålda varor under året uppgår till 6 108 Mkr (7 290). Återvinning Av projekt- och exploateringsfastigheters redovisade värde om 18 037 Mkr (17 892) förväntas cirka 11 100 Mkr (cirka 11 300) återvinnas genom försälj- ning efter mer än 12 månader efter balansdagen. Resterande del förväntas återvinnas inom 12 månader efter balansdagen. Not 23 Varulager Redovisningsprincip Varulager omfattar råvaror och förnödenheter, varor under tillverk- ning, färdiga varor och handelsvaror. Varulagret värderas till det lägsta av anskaﬀningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaﬀningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in-, först ut- metoden och inkluderar utgif- ter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor inklude- rar anskaﬀningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Mkr 2024 2023 Råvaror och förnödenheter 655 755 Varor under tillverkning 8 6 Färdiga varor och handelsvaror 949 944 Summa 1 612 1 705 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 171Noter 171 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 24 Kundfordringar Totala kundfordringar uppgick till 6 981 Mkr (6 854). Affärsområdena Indu- stri och Projektutveckling har ökat kundfordringarna, för affärsområde Bygg är kundfordringarna oförändrade, medan affärsområde Anläggning har minskat kundfordringarna i jämförelse med 2023. För mer information om kundfordringar se not 33. Kundfordringar är nedskrivna i resultaträkningen med konstaterade och befarade kundförluster om totalt 36 Mkr (22). Konstaterade kundförluster uppgick till 25 Mkr (40) i koncernen, varav 8 Mkr var nedskrivna 2023. Förlusterna har uppstått i samband med konkurs hos några av företagets kunder. Merparten av förlusterna är hänförliga till affärsområde Industri. Kundfordringar Mkr 2024 2023 Privata kunder 2 857 2 860 Offentliga kunder 4 134 3 870 Joint venture 30 151 Kundfordringar, brutto 7 021 6 881 Förlustreserv -40 -27 Kundfordringar, netto 6 981 6 854 Not 25 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Mkr 2024 2023 Upplupna rörelseintäkter 91 109 Upplupna ränteintäkter 1) 581 451 Förutbetalda hyror 0 66 Förutbetalda omkostnader 130 140 Övrigt 100 133 Summa 902 899 1) För 2024 ingår 576 Mkr (448) som fordran på Unibail Rodamco Westfield relaterat till skiljedomen Mall of Scandinavia. Not 26 Eget kapital Aktier och aktiekapital Totalt antal emitterade fullt A-aktier B-aktier betalda aktier Aktiekapital, kronor Emitterade per 1 januari 2024 34 319 957 261 729 773 296 049 730 1 583 866 056 Emitterade per 31 december 2024 34 319 957 261 729 773 296 049 730 1 583 866 056 En A-aktie berättigar till 10 röster och en B-aktie till 1 röst. Alla aktierna har ett kvotvärde på 5,35 kr. För de aktier som finns i eget förvar (se nedan) är alla rättigheter upphävda fram tills dess att dessa aktier återutges. Återköpta egna aktier som reducerat Eget kapitalposten balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Antal aktier Belopp som påverkat eget kapital, Mkr 1) 2024 2023 2024 2023 Ingående återköpta egna aktier 8 597 984 8 597 984 1 429 1 429 Utgående återköpta egna aktier 8 597 984 8 597 984 1 429 1 429 1) Belopp som påverkat eget kapital avser det ackumulerade nettobeloppet av förvärvade och avyttrade egna aktier. Övrigt tillskjutet kapital Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner. Reserver Omräkningsreserv Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncer- nen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärde- ring av skulder som upptagits som säkringsinstrument av en nettoinveste- ring i en utländsk verksamhet. Säkringsreserv Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat. Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstme- del i moderbolaget och dess dotterföretag och samarbetsarrangemang. Utdelning Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande utdelning; Kontant utdelning 2,75 kr per aktie (1,50), totalt kronor 790 492 302 (431 177 619) beräknat på antalet utestående aktier. Utdelningen delas upp på två utbetalningstillfällen och den totala utdelningen beräknas på vid utdel- ningstillfället utestående aktier. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2025. Under år 2024 har kontant utdelning lämnats med 1,50 kr per aktie (4,00). PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 172 Noter172 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 27 Räntebärande skulder Mkr 2024 2023 Räntebärande långfristiga skulder 6 094 7 046 Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 53 193 Räntebärande kortfristiga skulder 5 368 4 246 Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 2 859 6 933 Summa 14 374 18 418 Långfristiga skulder Mkr 2024 2023 Banklån 1) 1 589 3 754 Obligationer 2 935 1 747 Leasingskulder 1 618 1 723 Övriga skulder 5 15 Summa 6 147 7 239 1) Varav 53 Mkr (193) utgörs av projektfinansiering. Kortfristiga skulder Mkr 2024 2023 Banklån 1) 2 855 2 702 Företagscertifikat 642 523 Obligationer 787 1 300 Leasingskulder 575 534 Skulder i svenska bostadsrättsföreningar 2) 2 258 6 050 Lån från joint venture 1 100 – Övriga skulder 10 70 Summa 8 227 11 179 1) Varav 601 Mkr (883) utgörs av projektfinansiering. 2) Skulder i svenska bostadsrättsföreningar utgör i sin helhet projektfinansiering. Förändring av skulder Ej kassaflödespåverkande poster Mkr 2023-12-31 Kassaflöde Nya leasingavtal Förvärv 1) Övriga förändringar Valutakursdifferens 2024-12-31 Banklån 6 456 -2 272 195 65 4 444 Företagscertifikat 523 109 10 642 Obligationer 3 047 650 25 3 722 Leasingskulder 2 257 -721 565 84 2) 8 2 193 Skulder i svenska bostadsrättsföreningar 6 050 -3 792 2 258 Lån från joint ventures – 1 100 1 100 Övriga skulder 85 -63 -7 15 Summa 18 418 -6 089 565 1 295 77 108 14 374 Ej kassaflödespåverkande poster Mkr 2022-12-31 Kassaflöde Nya leasingavtal Övriga förändringar Valutakursdifferens 2023-12-31 Banklån 6 423 82 -49 6 456 Företagscertifikat 167 356 523 Obligationer 2 747 314 -14 3 047 Leasingskulder 2 511 -703 541 -63 2) -29 2 257 Skulder i svenska bostadsrättsföreningar 7 894 -1 844 6 050 Övriga skulder 62 24 -1 85 Summa 19 804 -1 771 541 -63 -93 18 418 1) Förvärvade skulder inkluderar övertagna skulder vid både rörelse- och tillgångsförvärv. 2) Avser förlängningar, indexförändringar och avslut av kontrakt. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 173Noter 173 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 28 Leasing Redovisningsprincip Peabs leasingavtal utgörs främst av fordon, hyra av kontor och andra loka- ler, tomträtter och markarrenden. En tillgång för en nyttjanderätt och en leasingskuld redovisas vid lea- singavtalets inledningsdatum, vilket är det datum då Peab får tillgång till och har möjlighet att börja använda den underliggande tillgången. Nyttjan- derätten värderas initialt till anskaﬀningsvärde, vilket består av leasingskul- dens initiala värde med tillägg för leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet plus eventuella initiala direkta utgifter. Nyttjanderätten skrivs av linjärt från inledningsdatumet till i normalfallet leasingperiodens slut. I de fall då anskaﬀningsvärdet för nyttjanderätten återspeglar att en option att köpa den underliggande tillgången kommer att nyttjas skrivs tillgången av över den underliggande tillgångens nyttjandeperiod. Leasingskulden – som delas upp i långfristig och kortfristig del – värderas initialt till nuvärdet av återstående leasingavgifter under den bedömda leasingperioden. Leasingperioden utgörs av den ej uppsägbara perioden med tillägg för ytterligare perioder i avtalet om det vid inledningsdatumet bedöms som rimligt säkert att dessa kommer att nyttjas. Beräkningar för tomträtter baseras på en evig leasingperiod, i den mån hyrestagaren (Peab) inte kan säga upp tomträttsavtalet. Leasingavgifterna diskonteras normalt med koncernens marginella upplåningsränta, vilken utöver koncernens kreditrisk återspeglar respektive avtals leasingperiod, valuta och kvalitet på underliggande tillgång som tänkt säkerhet. I de fall leasingavtalets implicita ränta lätt kan fastställas används dock den räntan, vilket är fallet för delar av koncernens leasingav- tal avseende fordon. Skuldens värde ökas med räntekostnaden för respektive period och reduceras med leasingbetalningarna. Räntekostnaden beräknas som skul- dens värde multiplicerat med diskonteringsräntan. Variabla leasingavgifter som inte baseras på index eller räntesats redovi- sas som kostnad i den period de uppkommer. Leasingskulden för lokaler och mark med hyra som indexuppräknas beräknas på den hyra som gäller vid respektive rapportperiods slut. När hyresnivån räknats upp med index justeras skulden, baserat på den nya hyresnivån, med motsvarande justering av nyttjanderättens redovisade tillgångsvärde. På motsvarande sätt justeras skuldens och tillgångens värde i samband med att ombedömning sker av leasingperioden. Detta sker i samband med att sista uppsägningsdatumet inom tidigare bedömd leasingperiod för lokalhyresavtal har passerats alternativt då betydelsefulla händelser inträﬀar eller omständigheterna på ett betydande sätt förändras på ett sätt som är inom koncernens kontroll och påverkar den gällande bedömningen av leasingperioden. För leasingavtal som har en leasingperiod på 12 månader eller mindre eller med en underliggande tillgång av lågt värde, redovisas inte någon nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingavgifter för dessa leasingav- tal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Leasing – leasetagare Nyttjanderättstillgångar Byggnader och Maskiner och Förvaltnings - Projekt- och explo- Mkr mark inventarier fastigheter ateringsfastigheter Totalt Av- och nedskrivningar under 2024 -330 -334 – – -664 Utgående redovisat värde 31 december 2024 1 091 857 23 305 2 276 Av- och nedskrivningar under 2023 -310 -356 – – -666 Utgående redovisat värde 31 december 2023 1 153 969 23 169 2 314 I koncernens tillkommande nyttjanderätter ingår anskaffningsvärdet för under året nyanskaffade nyttjanderätter samt tillkommande belopp vid omprövning av leasingskulder på grund av ändrade betalningar till följd av att leasingperioden har förändrats. Tillkommande nyttjanderätter under 2024 uppgick till 661 Mkr (621), varav 155 Mkr (35) har tillkommit avseende tomträtter redovisade som projekt- och exploateringsfastigheter. Avtalade ännu ej påbörjade leasingavtal Mkr 2024 2023 Avtalade ännu ej påbörjade leasingavtal 80 45 Koncernen har ingått avtal att leasa tillgångar, huvudsakligen fordon. Då Peab ännu inte har tillgång till dessa fordon redovisas ingen nyttjanderätt eller leasingskuld. Övriga leasingupplysningar Under 2024 redovisade Peab räntekostnader på leasingskulder med 86 Mkr (80). Total utbetalning för leasing uppgick under 2024 till 2 168 Mkr (2 284). Årets kostnad för korttidsleasingavtal uppgick till 1 408 Mkr (1 495). Årets kostnad för leasingavtal för mindre värde uppgick till 29 Mkr (43). Variabla avgifter som inte ingår i leasingskulden uppgick till 19 Mkr (18). Leasingintäkter avseende objekt som vidareuthyrs uppgick till 7 Mkr (2). Räntebärande skulder för leasing framgår av not 27 och löptidsanalys framgår av not 33. • Byggnader och mark – avser huvudsakligen kontors- och lokalhyror, tomträtter och markarrenden. Kontors- och lokalhyror löper vanligtvis mellan tre och tio år. I de fall det är rimligt säkert att förlängningsop- tionen kommer att nyttjas ingår denna i leasingperioden. Tomträtter som inte är uppsägningsbara anses ha en evig leasingperiod. • Maskiner och inventarier – avser huvudsakligen fordon. Hyresavtalen löper vanligtvis på fyra till fem år inklusive förlängningsoption. • Förvaltningsfastigheter – avser tomträtter. Tomträttsavtal som inte är uppsägningsbara anses ha en evig leasingperiod. • Projekt- och exploateringsfastigheter – avser tomträtter. Tomträttsav- tal som inte är uppsägningsbara anses ha en evig leasingperiod. Sale and leaseback Under 2024 sålde Peab en av sina kontorsbyggnader och ingick avtal om att leasa tillbaka byggnaden initialt under 10 år och därefter med möjlighet till ytterligare perioder om 3 år. Resultatet från sale and leaseback-transak- tionen uppgick till 5 Mkr. Leasing- leasegivare Årets intäktsförda leasingavgifter: Mkr 2024 2023 Minimileaseavgifter 834 853 Variabla avgifter 1 7 Totala leasingintäkter 835 860 Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Mkr 2024 2023 Inom ett år 85 54 Mellan ett och fem år 169 71 Senare än fem år 101 16 Summa 355 141 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 174 Noter174 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 29 Avsättningar Redovisningsprincip En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträﬀad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Ej upparbetad befarad förlust Befarade förluster i entreprenadavtal kostnadsförs så snart de är kända. Den ej upparbetade delen av befarad förlust redovisas som avsättning. Avsättning för ej upparbetad befarad förlust har gjorts inom samtliga affärs- områden även om merparten är relaterat till affärsområde Bygg. Garantikostnader Avser beräknad kostnad för att åtgärda fel och brister avseende avslutade projekt som uppkommer under projektens garantitid samt lämnade hyres- garantier. Utflödet av resurser sker under projektens garantitid som huvud- sakligen uppgår till två till fem år. Då effekten av när i tiden betalning sker inte är väsentlig, nuvärdesberäknas inte förväntade framtida utbetalningar. Avsättning för garantikostnader har gjorts inom samtliga affärsområden. Återställningskostnader Avser beräknade återställningskostnader inom Industriverksamheten för grus- och bergtäkter efter avslutad brytning. Avsättningen ökar utifrån bruten mängd och återföres efter utförd återställning. Avsatt belopp för- väntas tas i anspråk successivt efter avslutad brytning. Återställning kan förväntas ske under 1 till 15 år. Beräkningen av avsättningsbeloppet bygger på bedömda framtida utbetalningar för återställning och avspeglar Peabs bästa bedömning med beaktande av risken i kassaflödena. Löneskatt på pensionskostnader och sociala avgifter Pensionsavtal har ingåtts där koncernen förvärvat kapitalförsäkringar som säkrats till förmån för anställda genom pantsättning. Avsättning för särskild löneskatt reserveras beräknat på kapitalförsäkringens verkliga värde, utom i de fall kapitalförsäkringen enligt avtal ska täcka särskild löneskatt. Avsättning för sociala avgifter på prestationsaktieprogram reserveras baserat på aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället. Tvister Avser uppkomna tvister inom samtliga affärsområden. Åtagande i joint ventures Avser andelar i joint ventures med ett negativt koncernmässigt värde. Övrigt Avser övriga mindre avsättningar. Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Tvister Verksamheten i Peab är till stor del projektrelaterad. Det finns en mängd olika kontraktsformer där risknivån varierar beroende på kontraktstyp. Oavsett kontraktsform kan oklarheter kring avtalsvillkor leda till gränsdragningsfrågor följt av tvist med beställare. Det faktiska utfallet av tvistiga belopp kan komma att avvika från de, enligt bästa bedömning, redovisade. Avsättningar som är långfristiga skulder Mkr 2024 2023 Ej upparbetad befarad förlust 507 644 Garantikostnader 547 523 Återställningskostnader 246 251 Löneskatt på pensionskostnader och sociala avgifter 147 135 Tvister 1 37 Åtagande i joint ventures 1 127 Övrigt 44 31 Summa 1 493 1 748 Avsättningar som är kortfristiga skulder Mkr 2024 2023 Ej upparbetad befarad förlust 110 64 Garantikostnader 84 59 Återställningskostnader 93 – Tvister 40 7 Övrigt 58 93 Summa 385 223 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 175Noter 175 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Löneskatt på pensions- Återställ- kostnader Åtagande Ej upparbetad Garanti- ningskost- och sociala i joint 2024, Mkr befarad förlust kostnader nader avgifter Tvister ventures Övrigt Totalt Redovisat värde vid årets ingång 708 582 251 135 44 127 124 1 971 Avsättningar som gjorts under året 29 431 103 32 3 57 655 Belopp som tagits i anspråk under året -120 -355 -17 -20 -6 -78 -596 Outnyttjade belopp som har återförts under året -32 -1 -33 Ökning under året av diskonterade belopp 1 1 Omklassificering -126 -126 Valutakursdifferens 0 5 1 0 0 0 6 Redovisat värde vid årets utgång 617 631 339 147 41 1 102 1 878 Varav långfristig del av avsättningarna 507 547 246 147 1 1 44 1 493 Varav kortfristig del av avsättningarna 110 84 93 40 58 385 Löneskatt på pensions- Återställ- kostnader Åtagande Ej upparbetad Garanti- ningskost- och sociala i joint 2023, Mkr befarad förlust kostnader nader avgifter Tvister ventures Övrigt Totalt Redovisat värde vid årets ingång 80 672 306 138 42 100 94 1 432 Avsättningar som gjorts under året 495 438 13 10 39 27 86 1 108 Belopp som tagits i anspråk under året -67 -397 -66 -13 -30 -50 -623 Outnyttjade belopp som har återförts under året 7 -124 0 0 -5 -5 -127 Ökning under året av diskonterade belopp 0 0 Omklassificering 194 194 Valutakursdifferens -1 -7 -2 -2 0 -1 -13 Redovisat värde vid årets utgång 708 582 251 135 44 127 124 1 971 Varav långfristig del av avsättningarna 644 523 251 135 37 127 31 1 748 Varav kortfristig del av avsättningarna 64 59 7 93 223 Not 30 Övriga skulder Övriga långfristiga skulder Mkr 2024 2023 Skulder förvärvade fastigheter 64 149 Övriga skulder 100 108 Summa 164 257 Övriga kortfristiga skulder Mkr 2024 2023 Skulder till joint ventures 2 2 Villkorad köpeskilling – 6 Källskatt, sociala avgifter 387 410 Mervärdesskatt 535 606 A-conto pågående arbete 855 299 Derivat som innehas för säkring 1 16 Skulder förvärvade fastigheter 366 216 Övriga skulder 126 123 Summa 2 272 1 678 Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Mkr 2024 2023 Lönekostnader 1 813 1 691 Sociala avgifter 514 474 Rörelsekostnader 1 228 1 020 Negativa värde joint ventures 1) 12 – Räntekostnader 22 26 Hyresintäkter 35 33 Summa 3 624 3 244 1) Avser joint venture där nettot av eget kapital och internvinsteliminering är negativt PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 176 Noter176 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 32 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder Redovisningsprincip Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kortfristiga placeringar, kundfordringar, värdepappersinnehav, lånefordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder, villkorad köpeskilling samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när Peab blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när Peab presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte skickats. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller Peab förlorar kontrollen över dem. Det- samma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Vinst och förlust vid bortbokning eller vid modifiering redovisas i resultatet. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Avistaförvärv och avistaavyttring av finansiella tillgångar redovisas på aﬀärsdagen, som utgör den dag då Peab förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Värdering vid första redovisningstillfället Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde med tillägg/ avdrag för transaktionsutgifter, förutom avseende instrument som löpande värderas till verkligt värde via resultatet för vilka transaktionsutgifter istället kostnadsförs då de uppkommer. Kundfordringar (utan en betydande finan- sieringskomponent) värderas initialt till det transaktionspris som fastställts enligt IFRS 15. Klassificering och efterföljande värdering av finansiella tillgångar Vid första redovisningstillfället klassificeras en finansiell tillgång som vär- derad till upplupet anskaﬀningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Nedan beskrivs hur koncernens olika innehav av finansiella tillgångar har klassificerats. Innehav av onoterade fonder Koncernen innehar andelar i onoterade fonder. Fonderna värderas till verkligt värde via resultatet. Verkligt värde är baserat på värdering erhållen från förvaltande institut och värderingen tillhör nivå 3 i värderingshierarkin. Information om den indata som använts av institutet vid värderingen är dock inte tillgänglig för koncernen, varför upplysning om sådan data ej lämnas. Innehav av aktier och andelar i onoterade bolag Koncernens innehav av aktier och andelar i onoterade bolag (som inte utgör dotterbolag, intressebolag eller joint venture) värderas till verkligt värde via resultatet. Derivat som ej säkringsredovisas Derivat för vilka säkringsredovisning ej tillämpas redovisas till verkligt värde via resultatet. Derivat med ett för Peab positivt respektive negativt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar respektive skulder i rapporten över finansiell ställning. Övriga finansiella tillgångar Samtliga övriga finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaﬀnings- värde. Detta eftersom de innehas inom ramen för en aﬀärsmodell vars mål är att erhålla de avtalsenliga kassaflödena samtidigt som kassaflödena från tillgångarna endast utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta. Klassificering och efterföljande värdering av finansiella skulder Finansiella skulder klassificeras som värderade till upplupet anskaﬀ- ningsvärde eller värderade till verkligt värde via resultatet. De finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet består av villkorade tilläggsköpeskillingar för rörelseförvärv samt av derivat med för Peab negativt verkligt värde och som inte säkringsredovisas. Verkligt värde för koncernens villkorade köpeskillingar har beräknats som nuvärdet av det belopp som förväntas betalas ut enligt respektive avtal. Alla andra finan- siella skulder redovisas till upplupet anskaﬀningsvärde med tillämpning av eﬀektivräntemetoden. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 177Noter 177 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde Vid beräkningen av verkligt värde på räntebärande fordringar och skulder har diskontering skett av framtida kassaflöden till noterad marknadsränta för återstående löptider. Vid beräkning av verkligt värde på valutaderivat och råvaruderivat har balansdagens avistakurser använts. För icke ränte- bärande tillgångs- och skuldposter såsom kundfordringar och leverantörs- skulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld. Klassificering av finansiella instrument och verkliga värden Värderade till verkligt värde via Derivat som används i Upplupet Summa redovisat resultaträkningen säkringsredovisning anskaffningsvärde värde Verkligt värde 1) Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Finansiella tillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 45 46 45 46 45 46 Räntebärande långfristiga fordringar 516 1 293 516 1 293 530 1 286 Övriga långfristiga fordringar 5 3 5 3 5 3 Kundfordringar 6 981 6 854 6 981 6 854 6 981 6 854 Räntebärande kortfristiga fordringar 1 127 1 345 1 127 1 345 1 127 1 345 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 581 451 581 451 581 451 Övriga kortfristiga fordringar 3 4 7 6 190 282 200 292 200 292 Likvida medel 1 478 1 243 1 478 1 243 1 478 1 243 Summa finansiella tillgångar 48 50 7 6 10 878 11 471 10 933 11 527 10 947 11 520 Finansiella skulder Räntebärande långfristiga skulder 6 094 7 046 6 094 7 046 6 103 7 015 Räntebärande långfristiga skul- der, projektfinansiering 53 193 53 193 53 193 Övriga långfristiga skulder 96 204 96 204 96 204 Räntebärande kortfristiga skulder 5 368 4 246 5 368 4 246 5 369 4 244 Räntebärande kortfristiga skul- der, projektfinansiering 2 859 6 933 2 859 6 933 2 860 6 933 Leverantörsskulder 4 096 4 897 4 096 4 897 4 096 4 897 Upplupna kostnader och förut- betalda intäkter 22 26 22 26 22 26 Övriga kortfristiga skulder 0 17 1 5 122 32 123 54 123 54 Summa finansiella skulder 0 17 1 5 18 710 23 577 18 711 23 599 18 722 23 566 1) I samtliga de fall där det föreligger en skillnad mellan redovisat värde och verkligt värde tillhör upplysningen verkligt värdenivå 3 i värderingshierarkin. Effekter av värdering av valutaderivat till verkligt värde ingår i koncernens resultaträkning med totalt 1 Mkr (-2). Det finns inga effekter under år 2024 av värdering av onoterade aktier, andelar och fonder inklusive erhållna utdelningar. För 2023 uppgick effekterna till -26 Mkr. Verkliga värden Uppdelning av hur verkligt värde bestäms görs utifrån tre nivåer; Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 178 Noter178 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Av nedanstående tabell framgår nivåindelningen för de finansiella tillgångar och finansiella skulder som redovisas till verkligt värde i koncernens balansräkning. Nivå 2 Nivå 3 Summa Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Finansiella tillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 45 46 45 46 Varav onoterade aktier och andelar 41 41 41 41 Varav onoterade fonder 4 5 4 5 Övriga kortfristiga fordringar 10 10 10 10 Varav valutaderivat 1 1 1 1 Varav råvarusäkring med termin 9 9 9 9 Summa finansiella tillgångar 10 10 45 46 55 56 Finansiella skulder Övriga kortfristiga skulder 1 16 6 1 22 Varav valutaderivat 3 – 3 Varav råvarusäkring med termin 1 13 1 13 Varav villkorad köpeskilling 6 – 6 Summa finansiella skulder 1 16 – 6 1 22 I tabellerna nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för de tillgångar och skulder som ingår i nivå 3. Långfristiga värdepappersinnehav Onoterade fonder Onoterade aktier och andelar Mkr 2024 2023 2024 2023 Ingående balans 5 26 41 41 Investeringar 5 Försäljningar -1 Erhållen utdelning -1 Redovisat i årets resultat Övriga rörelsekostnader (+) / övriga rörelseintäkter (-) 1 Finansnetto -26 Utgående balans 4 5 41 41 Villkorad köpeskilling Mkr 2024 2023 Ingående balans 6 20 Årets utbetalningar -6 Redovisat i årets resultat Övriga rörelsekostnader (+) / övriga rörelseintäkter (-) -13 Redovisat i övrigt totalresultat -1 Utgående balans – 6 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 179Noter 179 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 33 Finansiella risker och finanspolicy Redovisningsprincip Säkringsredovisning Peab innehar ränte-, valuta- och råvaruderivat som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar, ränteförändringar och prisförändringar på råvaror. Säkring av ränterisk (kassaflödessäkring) För skydd mot ränterisk kopplad till koncernens upplåning används, från tid till annan, ränteswappar och säkringsredovisning tillämpas (kassaflö- dessäkring). Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. Räntekupongdelen redovisas löpande som en korrigering av räntekostna- den i finansnettot. Effektiv del av orealiserade förändringar i verkligt värde på ränteswapparna redovisas i övrigt totalresultat och ingår som en del av säkringsreserven till dess att den säkrade posten (dvs. betalning av ränta på säkrade lån) påverkar resultatet och så länge som kriterierna för säkringsre- dovisning är uppfyllda. Säkring av råvaruprisrisk Koncernen använder derivatinstrument för att säkra prisrisk vid inköp av bitumen samt för att säkra värdet av lager av bitumen. Samtliga derivat- instrument värderas till verkligt värde i balansräkningen. Peab tillämpar säkringsredovisning för vissa av säkringarna avseende bitumen; • För derivat som är identifierade som kassaflödessäkringar redovisas effektiv del av periodens orealiserade värdeförändring i säkringsre- serven via övrigt totalresultat. Säkringsresultatet inkluderas härefter i varulagrets anskaffningsvärde och påverkar resultatposten kostnader för produktion. Eventuell ineffektiv del av derivatets värdeförändring redovisas direkt i resultatet. • För derivat identifierade som verkligt värde säkringar redovisas periodens värdeförändring i resultatet och effektiv del av säkrings- resultatet justerar det redovisade värdet av varulager och redovisas i resultatet. Justeringen av varulagrets värde påverkar resultatposten kostnader för produktion. Peab har även derivat för att säkra gas och inköp av olika oljor. Säkringsre- dovisning tillämpas inte för dessa derivat vilket innebär att förändringarna i derivatens verkliga värden redovisas direkt i resultatet som kostnad för produktion inom rörelseresultatet för den period då de uppkommer. Säkring av valutarisk Koncernen använder, från tid till annan, valutaterminer för att säkra valu- tarisk vid inköp i utländsk valuta. Terminerna värderas då till verkligt värde i balansräkningen och periodens värdeförändring redovisas i resultaträk- ningen som finansiell post. Säkring av nettoinvesteringar I viss utsträckning har åtgärder vidtagits för att reducera valutarisker som är förknippade med investeringar i utländska verksamheter. Det har skett genom upptagande av lån i samma valuta som nettoinvesteringarna. Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån omräknade till balansdagskurs. Den eﬀektiva delen av periodens valutakursförändringar avseende säkringsin- strumenten som identifierats för säkringsredovisning redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild komponent i eget kapital (omräkningsreserven), för att möta och delvis matcha de omräkningsdiﬀerenser som påverkar övrigt totalresultat avseende netto- tillgångarna i de säkrade utlandsverksamheterna. I de fall säkringen inte är eﬀektiv redovisas den ineﬀektiva delen direkt i resultatet som finansiell post. Förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar Koncernen redovisar förlustreserv för förväntade kreditförluster på finan- siella tillgångar värderade till upplupet anskaﬀningsvärde. Förlustreserven för kundfordringar värderas till ett belopp som motsvarar de förväntade förlusterna för den återstående löptiden. För övriga fordringar värderas förlustreserven till ett belopp som motsvarar 12 månaders förväntade kre- ditförluster, givet att kreditrisken inte ökat betydligt sedan tidpunkten då fordran ursprungligen redovisades. Om kreditrisken ökat betydligt sedan den tidpunkt då fordran ursprungligen redovisades värderas förlustreser- ven istället till ett belopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna under återstående löptid. Förlustreserven beräknas som nuvärdet av alla underskott i kassaflö- dena (d.v.s. skillnaden mellan kassaflödena i enlighet med avtalet och de kassaflöden som koncernen förväntar sig att få). Fordringar med kort löptid diskonteras dock inte. I balansräkningen redovisas tillgångar netto efter eventuella nedskrivningar. Nedskrivningar redovisas i resultatet. För kundfordringar beräknas reserven för förväntade kreditförluster genom att det för vissa fordringar sker individuellt bedömd reservering i det fall det särskilt identifierats ett nedskrivningsbehov. För övriga kund- fordringar görs kollektiv reservering för förväntade kreditförluster baserat på koncernens historik av kreditförluster inom olika aﬀärsområden. Model- len uppdateras löpande för att beakta förändringar i förluststatistik över tid. För övriga tillgångar och fordringar beräknas förlustreserven genom att koncernen bedömer risken för fallissemang hos motparten (probability of default) med utgångspunkt från tillgänglig statistik från ratinginstitut samt den förlust som koncernen skulle drabbas av vid ett eventuellt fallissemang (loss given default). En finansiell tillgångs redovisade bruttovärde skrivs bort när koncernen inte har några rimliga förväntningar på att återvinna en finansiell tillgång i sin helhet eller en del av den. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 180 Noter180 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Finansförvaltningen Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, råvarupriser, refinansierings- och kreditrisker samt likviditetsbehov. Koncernens finans- förvaltning styrs i enlighet med gällande finanspolicy, vilken fastställs av Peabs styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av risk- mandat och limiter för finansverksamheten. Styrelsen har utsett ett finans- utskott, som leds av styrelsens ordförande, vilket mellan styrelsemötena kan ta beslut under gällande finanspolicy. Finansutskottet ska på nästkom- mande styrelsemöte redogöra för de beslut som fattats. Koncernfunktion Ekonomi och finans samt koncernens internbank Peab Finans AB svarar för samordningen av koncernens finansverksamhet. Den övergripande mål- sättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat som härrör från finansiella risker. Likviditetsrisk Likviditetsrisken är risken att Peab kan få problem att fullgöra sina betal- ningsskyldigheter till följd av bristande likviditet eller problem att omsätta eller att ta upp nya externa lån. För att säkra tillgången på likviditet tecknas bindande kreditlöften. Koncernen har en månadsplanering avseende till- gänglig likviditet som omfattar alla koncernens enheter. Planeringen upp- dateras varje vecka. Koncernens prognoser omfattar även likviditetspla- nering på medellång sikt. Likviditetsplaneringen används för att hantera likviditetsrisken och kostnaderna för finansieringen av koncernen. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtag- anden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsedda kost- nader. Likviditetsriskerna hanteras av den centrala finansavdelningen för hela koncernen och per årsskiftet fanns tillgänglig likviditet enligt nedan. Tillgänglig likviditet Mkr 2024-12-31 2023-12-31 Kassa och bankplaceringar 1 478 1 243 Outnyttjade checkräkningskrediter 500 500 Övriga outnyttjade kreditlimiter 7 552 5 289 Likviditetsåtagande för utestående företags- certifikat och utnyttjad checkräkningskredit -708 -622 Summa 8 822 6 410 Finansieringsrisk Peabs finanspolicy innehåller riktlinjer och regler för förvaltningen av kon- cernens räntebärande skulder. Finanspolicyn omfattar dock inte regelverk avseende räntebärande skulder i svenska bostadsrättsföreningar eller leasingskulder som Peab redovisar för leasingavtal som av leasegivaren klassificeras som operationell leasing (IFRS 16, tillkommande leasing). Skulderna i svenska bostadsrättsföreningar tas upp i enlighet med han- tering av starttillstånd av bostadsrättsprojekt, vilka beslutas i koncernens investeringsgrupp för Bostadsutveckling. Utnyttjandet av operationella leasingavtal inom Peab hanteras i enlighet med Peabs regelverk för ingå- ende av hyresavtal och beslutas i koncernens investeringsgrupp för Fast- ighetsutveckling. I policy för intern kontroll och styrning regleras mandat från styrelsen avseende investeringsgrupperna. Enligt finanspolicyn ska koncernens räntebärande skulder huvudsakli- gen vara täckta av beviljade lånelöften med en löptid uppgående till 1–5 år. Vid årsskiftet var den genomsnittliga lånebindningstiden på utnyttjade krediter 23 månader (30), på ej utnyttjade krediter 28 månader (25) samt på totala beviljade krediter 25 månader (28). Grundfinansiering utgörs av en kreditfacilitet på totalt 7 000 Mkr och löper till juni 2027, med möjlighet att förlänga kreditfaciliteten ytterligare ett år genom förlängningsoption. Vid förfall av kreditfacilitet sker refinansiering senast 1 år innan förfall. Denna lånefacilitet kompletteras med kapitalmarknadsfinansiering, andra typer av kortfristig rörelsefinansiering, projektrelaterade krediter samt leasing- och avbetalningsfinansiering. Vid årsskiftet var 846 Mkr (2 854) av lånefaciliteten utnyttjad. Lånefaciliteten innehåller finansiella nyckeltal (covenants) i form av räntetäckningsgrad samt soliditet som koncernen ska uppfylla, vilket är sedvanligt för denna typ av låneavtal. Peab uppfyllde dessa nyckeltal med god marginal vid utgången av 2024. Lånefaciliteten är länkad till Peabs hållbarhetsmål. Dessa mål är att till år 2030 minska utsläppet av växthusgaser för egen produktion med 60 procent (scope 1+2, ton CO 2 e/Mkr) och för insatsvaror och köpta tjänster med 50 procent (scope 3, ton CO 2 e/Mkr). Räntemarginalen för kreditfaciliteten är kopplad till bestämda nivåer på årliga utsläppsminskningar. Utfallet 2024 för scope 1+2 innebar en minskning med 50 procent sedan basåret 2015. Utfallet 2024 för scope 3 innebar en minskning med 12 procent sedan basåret 2015. Utfallen för både scope 1+2 samt scope 3 innebar att Peab uppfyllde hållbarhets- målen för lånefaciliteten. Peab har sedan 2004 ett låneprogram för företagscertifikat. Programmet ger Peab möjlighet att emittera företagscertifikat upp till ett maximalt belopp om 3,5 miljarder kronor. Låntagare är Peab Finans AB med garanti från Peab AB. Vid årsskiftet hade Peab utestående företagscertifikat uppgå- ende till nominellt 41 MEUR (15) och 175 Mkr (360) motsvarande totalt 646 Mkr (526). Peab har sedan 2012 ett MTN-program med en låneram på 5 miljarder kronor. Vid årsskiftet hade Peab utestående obligationslån uppgående till nominellt 85 MEUR (45) och 2 750 Mkr (2 550), motsvarande totalt 3 726 Mkr (3 049). Peab emitterade den 13 juni 2024 obligationer till ett totalt värde om 1 500 Mkr. Obligationerna har en löptid på 3 år respektive 4,5 år. På 3 år emitterades 900 Mkr med en rörlig ränta om 3 månaders Stibor plus 2,30 procentenheter. På 4,5 år emitterades 600 Mkr med en rörlig ränta om 3 månaders Stibor plus 2,70 procentenheter. Peab har per den 31 december 2024 emitterat 2 000 Mkr (1 500) under ramverket för grön finansiering. Emissionen av gröna obligationer gjordes inom ramen för Peabs svenska MTN-program och det nyligen uppdaterade ramverket för grön finansiering. Ramverket har granskats av det oberoende bolaget Sus- tainalytics, som slår fast att det är robust, transparent och i linje med den senaste marknadsstandarden. Medlen från de gröna lånen används till att finansiera investeringar inom gröna byggnader, ECO-effektiva och cirkulära produkter och produktionsprocesser, rena transporter samt vattenhante- ring och hantering av föroreningar. Totala beviljade kreditlöften, exklusive del av certifikatprogrammet som ej utnyttjats och exklusive ej utnyttjad del av MTN-programmet, uppgick den 31 december 2024 till 18 710 Mkr (16 744). Utav totala beviljade kredit- löften var 10 656 Mkr (10 948) utnyttjade. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 181Noter 181 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Löptidsanalys finansiella skulder, odiskonterade kassaflöden inklusive ränta Medelränta Förfall Förfall på balans- Nominellt belopp Belopp 2025 2025 Förfall Förfall Förfall Förfall Förfall 2024, Mkr Valuta dagen, % ursprunglig valuta SEK jan-mar apr-dec 2026 2027 2028 2029 2030- Banklån SEK 4,2 2 903 2 903 1 399 837 404 167 77 19 Banklån NOK 6,4 1 045 1 013 199 70 28 711 1 1 3 Banklån EUR 4,2 48 557 4 91 70 66 63 58 205 Banklån DKK 4,5 119 183 1 13 169 Företagscertifikat SEK 3,6 176 176 150 26 Företagscertifikat EUR 3,7 41 473 414 59 Obligationslån SEK 4,5 3 040 3 040 531 80 848 953 628 Obligationslån EUR 4,8 95 1 087 12 315 33 257 470 Övriga skulder SEK 5,0 1 131 1 131 1 118 13 Övriga skulder NOK 6,7 3 3 3 Leasingskulder 1) SEK 4,6 428 428 52 136 167 70 2 1 Leasingskulder 1) NOK 6,4 211 205 19 54 56 41 22 10 3 Leasingskulder 1) EUR 5,6 11 121 9 30 30 27 15 10 Leasingskulder 1) DKK 5,0 23 35 2 6 6 6 6 5 4 Summa räntebärande finansiella skulder enligt finanspolicy 11 355 3 910 1 720 1 642 2 467 1 284 104 228 Leasingskulder 2) SEK 3,1 938 938 30 161 175 137 107 82 246 Leasingskulder 2) NOK 4,1 267 259 18 53 55 42 29 22 40 Leasingskulder 2) EUR 3,7 54 619 17 47 44 38 31 34 408 Leasingskulder 2) DKK 2,2 2 3 1 1 1 0 Banklån i svenska bostads- rättsföreningar 3) SEK 4,7 2 317 2 317 801 1 350 52 114 Summa räntebärande finansiella skulder, enligt IFRS 15 491 4 777 3 332 1 969 2 798 1 451 242 922 Leverantörsskulder SEK – 2 971 2 971 2 971 Leverantörsskulder NOK – 659 639 639 Leverantörsskulder EUR – 31 360 360 Leverantörsskulder DKK – 81 125 125 Leverantörsskulder Övriga – 0 1 1 Övriga skulder SEK – 147 147 19 64 64 Övriga skulder NOK – 34 33 3 28 2 Övriga skulder EUR – 0 1 1 Derivat – 1 1 Summa icke räntebärande finansiella skulder 4 278 4 117 64 3 28 66 0 0 Summa finansiella skulder 19 769 8 894 3 396 1 972 2 826 1 517 242 922 1) Tidigare finansiell leasing. 2) Tidigare operationell leasing. För leasingskulder avseende tomträtter inkluderas i tabellen ovan betalningar av tomträttsavgäld under kommande perioder. För perioder före 2030 anges betalningarna odiskonterade, men för perioden 2030 och senare anges det diskonterade värdet av återstående betalningar eftersom en tomträtt utgör en evig förpliktelse att betala tom- trättsavgäld. Per den 31 december 2024 uppgick koncernens leasingskulder för tomträtter till 327 Mkr (207), se vidare not 28 Leasing. 3) För banklån i svenska bostadsrättsföreningar visar löptidsanalysen skuldernas kontraktuella förfallotidpunkter. Skulderna bokas dock bort i Peabs balansräkning i samband med att de slut- liga bostadsköparna tillträder sina lägenheter, vilket i praktiken innebär kortare tid än vad som anges i tabellen ovan . PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 182 Noter182 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Medelränta Förfall Förfall på balans- Nominellt belopp Belopp 2024 2024 Förfall Förfall Förfall Förfall Förfall 2023, Mkr Valuta dagen, % ursprunglig valuta SEK jan-mar apr-dec 2025 2026 2027 2028 2029- Banklån SEK 5,6 2 274 2 274 1 107 494 322 193 124 34 Banklån NOK 5,7 1 736 1 714 28 518 157 974 25 8 4 Banklån EUR 5,4 245 2 718 193 202 145 1 683 94 70 331 Banklån DKK 5,7 295 440 6 16 21 397 Företagscertifikat SEK 4,8 356 356 356 Företagscertifikat EUR 4,6 15 166 166 Obligationslån SEK 5,3 2 747 2 747 34 1 386 547 780 Obligationslån EUR 5,6 51 568 7 22 298 13 228 Övriga skulder SEK 3,6 68 68 0 49 1 1 1 1 15 Övriga skulder NOK 4,7 23 23 21 2 Leasingskulder 1) SEK 5,7 515 515 49 158 172 131 2 2 1 Leasingskulder 1) NOK 6,6 247 244 22 55 66 49 32 12 8 Leasingskulder 1) EUR 5,2 11 119 11 14 45 28 19 2 Leasingskulder 1) DKK 5,0 14 21 2 6 4 2 2 2 3 Summa räntebärande finansiella skulder enligt finanspolicy 11 973 2 002 2 922 1 778 4 251 527 131 362 Leasingskulder 2) SEK 2,6 991 991 57 160 167 130 104 92 281 Leasingskulder 2) NOK 3,6 285 281 19 53 60 44 32 21 52 Leasingskulder 2) EUR 3,2 39 429 17 41 46 28 25 27 245 Leasingskulder 2) DKK 2,1 4 7 1 2 2 1 1 Banklån i svenska bostads- rättsföreningar 3) SEK 5,7 6 314 6 314 868 3 515 1 931 Summa räntebärande finansiella skulder, enligt IFRS 19 995 2 964 6 693 3 984 4 454 689 271 940 Leverantörsskulder SEK 3 760 3 760 3 760 0 Leverantörsskulder NOK 677 669 669 Leverantörsskulder EUR 32 353 353 0 Leverantörsskulder DKK 68 101 101 Leverantörsskulder Övriga 14 14 Övriga skulder SEK 159 159 6 19 71 63 Övriga skulder NOK 83 82 10 2 42 5 23 Övriga skulder EUR 0 1 1 Derivat 16 4 11 1 Summa icke räntebärande finansiella skulder 5 155 4 918 32 114 5 23 63 – Summa finansiella skulder 25 150 7 882 6 725 4 098 4 459 712 334 940 1) Tidigare finansiell leasing. 2) Tidigare operationell leasing. För leasingskulder avseende tomträtter inkluderas i tabellen ovan betalningar av tomträttsavgäld under kommande perioder. För perioder före 2029 anges betalningarna odiskonterade, men för perioden 2029 och senare anges det diskonterade värdet av återstående betalningar eftersom en tomträtt utgör en evig förpliktelse att betala tom- trättsavgäld. Per den 31 december 2023 uppgick koncernens leasingskulder för tomträtter till 207 Mkr (368), se vidare not 37 Leasing. 3) För banklån i svenska bostadsrättsföreningar visar löptidsanalysen skuldernas kontraktuella förfallotidpunkter. Skulderna bokas dock bort i Peabs balansräkning i samband med att de slut- liga bostadsköparna tillträder sina lägenheter, vilket i praktiken innebär kortare tid än vad som anges i tabellen ovan. Ränterisk Ränterisk är risken att Peabs kassaflöde eller värdet på finansiella instru- ment varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan leda till förändring i verkliga värden och förändringar i kassaflöden. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Enligt finanspolicyn får den genomsnittliga räntebindningstiden på den räntebärande skulden (exklusive tillkommande leasing och skulder i svenska bostadsrättsföreningar) uppgå till maximalt 24 månader. Peab har valt en kort räntebindning för utestående krediter. Per den 31 december 2024 fanns inga utestående ränteswappar. Räntebärande skulder exklusive svenska bostadsrättsföreningar och tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 uppgick den 31 december 2024 till 10 656 Mkr (10 948). De räntebärande utnyttjade krediterna med en löptid längre än 12 månader var 5 836 Mkr (7 041) och de med en löptid kortare än 12 månader var 4 820 Mkr (3 907). Som framgår av nedanstående sammanställning löper 10 656 Mkr (10 926) av koncernens utnyttjade krediter med en räntebindning som är kortare än ett år. Räntebärande tillgångsposter inklusive likvida medel uppgick totalt till 3 121 Mkr (3 881), varav 2 702 Mkr (2 573) löper med en kort räntebind- ningstid. Nettot av utnyttjade krediter och räntebärande tillgångsposter med en kort räntebindningstid som är kortare än ett år uppgick till 7 954 Mkr (8 353). Nettobeloppet påverkas således relativt omgående av en för- ändring i marknadsräntorna. Eftersom de finansiella skulderna löper med kort räntebindningstid är merparten av ränterisken att betrakta som kassa- flödesrisk. Se även Känslighetsanalys i Förvaltningsberättelsen avseende Peabs känslighet för ränterisk. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 183Noter 183 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Räntebindning på utnyttjade krediter 2024-12-31 Genomsnittlig effektiv Räntebindningstid Belopp, Mkr ränta procent Andel, procent 2025 10 656 4,7 100 Summa 10 656 4,7 100 Ränterisk i banklån i svenska bostadsrättsföreningar Ränta på banklån som tagits upp av svenska bostadsrättföreningar inklu- deras i anskaffningsvärdet för pågående arbeten i projekt- och exploate- ringsfastigheterna. En förändring av räntorna på dessa skulder påverkar därför inte Peabs finansnetto. Valutarisk Valutarisken utgörs av risken för att verkliga värden och kassaflöden avse- ende finansiella instrument fluktuerar när värdet på främmande valutor förändras. Finansiell exponering Koncernens upplåning sker i lokal valuta för att minska valutariskerna i rörelsen. Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansda- gens kurs. Av de räntebärande skulderna den 31 december 2024 fördelade sig upplåningen inklusive leasing och skulder i svenska bostadsrättsfören- ingar enligt följande: 2024-12-31 2023-12-31 Lokal valuta Lokal valuta i miljoner Mkr i miljoner Mkr SEK 10 308 10 308 12 527 12 527 EUR 212 2 440 310 3 442 NOK 1 456 1 411 2 063 2 037 DKK 140 215 277 412 Summa 14 374 18 418 För att hantera temporära likviditetsbehov i Peabs utländska verksamheter utges interna lån från Peab Finans AB. För att eliminera valutarisken kan valutaswappar användas. Vid utgången av 2024 samt 2023 fanns inga utestående valutaswappar avseende finansiell exponering. Valutakursdif- ferenser i finansnettot från finansiella exponeringar uppgick under året till -1 Mkr (-7). Kursdifferenserna har till största delen uppstått på fordringar på dotterbolag i Norge och Finland och har ingen kassaflödeseffekt. Valuta- kursdifferenser i rörelseresultatet uppgick till -6 Mkr (-6). Exponering av nettotillgångar i utländsk valuta Den omräkningsexponering som uppkommer genom investeringar i utländska nettotillgångar kan kurssäkras genom upptagande av lån i utländsk valuta eller genom terminssäkringar. Vid utgången av 2024 samt 2023 fanns inga säkringar av utländska nettotillgångar. Utländska nettotillgångar Lokal valuta i miljoner 2024 Varav säkrat 2023 Varav säkrat NOK 1 404 – 1 750 – EUR 180 – 143 – DKK 80 – -17 – PLN 4 – 4 – En förändring av Euro-kursen per 31 december 2024 med tio procent skulle innebära en omräkningseffekt av det egna kapitalet med 206 Mkr (159). En motsvarande förändring av den norska kronan respektive den danska kronan skulle ge en omräkningseffekt av det egna kapitalet med 136 Mkr (173) respektive 12 Mkr (2). Årets omräkningsdifferens i eget kapital (nettotillgångar i utländska verk- samheter) uppgick till 41 Mkr (-145). Kommersiell exponering Internationella inköp och försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta är begränsad till sin omfattning men kan förväntas att öka i takt med den tilltagande konkurrens som sker avseende inköp av varor och tjänster. Kon- trakterade eller prognostiserade valutaflöden kan kurssäkras för de när- maste 12 månaderna. Vid utgången av 2024 fanns kurssäkringar avseende prognostiserade valutaflöden om 8 MEUR (9). Vid utgången av 2023 fanns även kurssäkringar om 3 MPLN. Peab tillämpade inte säkringsredovisning för dessa säkringar. Råvarurisk El Peabs asfaltsverksamhet är energikrävande. Även vid större byggprojekt förbrukas större mängder el. Brist på energi eller höga kostnader kan med- föra risker för våra möjligheter att bedriva verksamhet. Energirisken hante- ras genom fastprisavtal för verksamheten i Sverige, Norge och Finland. Olja och gas Peab köper in olja och gas till sin verksamhet. Prisrisken och tillgången till olja och gas säkras dels via längre inköpsavtal dels via derivatkontrakt med löptider upp till 12 månader. Peab har inte säkringsredovisning på oljederi- vaten respektive gasderivat. Bitumen Bitumen är ett bindemedel vid asfalttillverkning och är den enskilt största kostnadsposten inom asfaltverksamheten. Peabs asfaltsverksamhet är exponerad mot förändringar i bitumenpriset vilket har direkt påverkan på intjäning och marginaler. Priset på bitumen följer i stort det specifika oljeprisindexet HSFO. En del av kundkontrakten har prisklausuler där för- ändring av bitumenpris regleras i kontraktet. Peab har två olika typer av bitumenexponering. 1. Vid fastprisförsäljning finns risk att bitumenpriset stiger före leverans, vilket ökar inköpspriset. Det fasta försäljningspriset kan inte justeras för att täcka ökade kostnader. Projektets vinstmarginal är därför inte säkerställd. Peab hanterar prisrisken på bitumenkomponenten genom att säkra inköp med externa derivat. 2. Lagerrisk på grund av ledtider. Peab förvarar bitumen i olika depåer under lågsäsongen. Peab hanterar prisrisken på bitumenkomponen- ten genom att säkra inköp med externa derivat. Riskerna med fastprisförsäljning respektive lager hanteras av Peab Finans via oljeterminer med HSFO som underliggande variabel. Exponeringen framgår enligt tabell nedan. Derivat och säkringsredovisning Säkringsredovisning tillämpas i enlighet med IFRS 9 för oljeterminer som säkrar Bitumenprisrisk i USD. Det bedöms föreligga ett ekonomiskt sam- band i koncernens säkringsförhållanden, då säkringsinstrumentens och säkrade posternas villkor motsvarar varandra, och dess värden härmed för- väntas utvecklas i motsatt riktning när underliggande säkrad risk ändras. Den säkrade risken är råvaruprisrisken i USD, som prissäkras till respektive dotterbolags funktionella valuta. Vid fastprisförsäljning säkras de förvän- tade kassaflödena för inköp av bitumen och i lagerrisk säkras det verkliga värdet av bitumen varulager. Effektiviteten bedöms i första hand enligt kri- tiska villkor (nominella volymer, löptid, oljeprisindex och valuta). Kreditrisk förväntas inte väsentligt bidra till ineffektivitet då derivaten har en begrän- sad löptid och ingås med banker med hög kreditvärdighet. En annan möjlig källa till ineffektivitet är översäkring, men då exponeringen inte säkras full ut bedöms risken för översäkring som liten. Säkringskvoten är 1:1. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 184 Noter184 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Bitumenderivat som säkringsredovisas 31 december 2024 Fastpriskontrakt – kassaflödessäkring Totalt <3 mån 4 -12 mån >1 år Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton 21 696 2 000 18 196 1 500 Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr 7 1 5 1 Lagerkontrakt – verkligt värde Totalt <3 mån 4 -12 mån >1 år Försäljning av Bitumen/ via HSFO- derivatkontrakt, ton 1 000 1 000 – – Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr -1 -1 – – Bitumenderivat som ej säkringsredovisas 31 december 2024 Fastpriskontrakt – kassaflödessäkring Totalt <3 mån 4 -12 mån >1 år Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton 430 – 430 – Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr 0 – 0 – Bitumenderivat som säkringsredovisas 31 december 2023 Fastpriskontrakt – kassaflödessäkring Totalt <3 mån 4 -12 mån >1 år Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton 12 100 2 600 6 900 2 600 Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr -5 -2 -2 -1 Lagerkontrakt – verkligt värde Totalt <3 mån 4 -12 mån >1 år Försäljning av Bitumen/ via HSFO- derivatkontrakt, ton 6 000 500 5 500 – Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr 6 1 5 – Bitumenderivat som ej säkringsredovisas 31 december 2023 Fastpriskontrakt – kassaflödessäkring Totalt <3 mån 4 -12 mån >1 år Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton 2 050 200 1 850 – Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr -1 0 -1 – Lagerkontrakt – verkligt värde Totalt <3 mån 4 -12 mån >1 år Försäljning av Bitumen/ via HSFO- derivatkontrakt, ton 5 540 1 250 4 290 – Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr 2 1 1 – Effekt av säkringsredovisning Nedan framgår säkringsredovisningens påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. Mkr 2024-12-31 Januari – december 2024 Post i rapport över Värdeförändring av Värdeförändring av Belopp omklas- finansiell ställning säkringsinstrument säkrings instrument sificerade/ Poster i resultatet Nominellt som innehåller som justerar värdet som redovisas överförda från som påverkas av belopp/volym Redovisat värde säkringsinstrument på varulager i övrigt totalresultat säkringsreserv säkringsresultat Tillgångar Skulder Råvarurisk 1) Kassaflödessäkring Övriga fordringar/ Kostnader för – fastpriskontrakt Bitumen 21 696 7 – skulder – 13 -1 produktion Kostnader för Verkligt värdesäkring Övriga fordringar/ produktion via – lagerkontrakt Bitumen 1 000 – 1 skulder -7 – – varulager 1) Eventuell säkringsineffektivitet, råvarusäkring, redovisas som övrig intäkt/övrig kostnad. Peab har under 2024 inte redovisat någon ineffektivitet. Koncernen, Mkr 2023-12-31 Januari – december 2023 Post i rapport över Värdeförändring av Värdeförändring av Belopp omklas- finansiell ställning säkringsinstrument säkringsinstrument sificerade/ Poster i resultatet Nominellt som innehåller som justerar värdet som redovisas överförda från som påverkas av belopp/volym Redovisat värde säkringsinstrument på varulager i övrigt totalresultat säkringsreserv säkringsresultat Tillgångar Skulder Råvarurisk 1) Kassaflödessäkring – fast- Övriga fordringar/ Kostnader för priskontrakt Bitumen 12 100 – -5 skulder – 18 -24 produktion Kostnader för Verkligt värdesäkring – Övriga fordringar/ produktion via lagerkontrakt Bitumen 6 000 6 – skulder 4 – – varulager 1) Eventuell säkringsineffektivitet, råvarusäkring, redovisas som övrig intäkt/övrig kostnad. Peab har under 2023 inte redovisat någon ineffektivitet. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 185Noter 185 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Kreditrisk Med kreditrisk avses risken att förlora pengar på grund av att motparten inte kan fullfölja sina åtaganden. Kreditrisker i finansiell verksamhet Kreditrisken i finansverksamheten är väldigt liten då Peab enbart handlar med motparter med högsta kreditvärdighet. Det är främst motpartsrisker i samband med fordringar på banker och andra motparter som uppstår vid köp av derivatinstrument. Finanspolicyn innehåller ett särskilt mot- partsreglemente i vilket maximal kreditexponering för olika motparter anges. ISDAs (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal används med alla motparter i derivattransaktioner. Avtalen innebär att när en motpart inte kan reglera något av sina åtaganden avbryts avtalet och alla utestående mellanhavanden ska regleras med ett nettobelopp. ISDA-avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen. Upplysningarna i nedanstående tabell visar finansiella instrument som omfattas av ISDA-avtal. 2024 2023 Finansiella Finansiella Finansiella Finansiella Mkr tillgångar skulder tillgångar skulder Redovisade bruttobelopp 10 1 10 16 Belopp som omfattas av avtal om nettning -1 -1 -10 -10 Nettobelopp efter avtal om nettning 9 0 0 6 Peab har under 2024 inte drabbats av några finansiella kreditförluster. Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivathandel, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick vid utgången av 2024 till 9 Mkr (0). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kort- fristiga placeringar uppgick till 1 478 Mkr (1 243). Merparten av koncernens lik- vida medel var placerade i bank med kreditrating om AA- från Standard & Poor’s. För information om koncernens fordran avseende skiljedom i Mall of Scandinavia se not 20. Förlustreserv för räntebärande fordringar Mkr 2024 2023 Ingående balans per 1 januari 20 10 Omvärdering av förlustreserver, netto -2 10 Utgående balans per 31 december 18 20 Kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar Risken att företagets kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga, att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Inom bygg- och anläggningsverksamheten är kreditförlusterna normalt små tack vare ett mycket stort antal projekt och kunder där faktureringen sker löpande under produktionstiden. Koncernens kunder kreditkontrolleras innan igångsättning av ett projekt varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras. Däri finns bland annat angivet var beslut tas om kreditlimiter av olika storlek och om hur osäkra fordringar ska hanteras. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. Maximal kreditexponering framgår av det redovisade värdet i koncernens balansräkning. Totala konstaterade kreditförluster uppgick under 2024 till 25 Mkr (14). Kreditkvaliteten i ej förfallna kundfordringar bedöms vara god. Förfallna kundfordringar över 90 dagar, exklusive förlustreserv, uppgick till 848 Mkr (575). Förfallna kundfordringar består till största delen av oklarhe- ter avseende avtalsvillkor gentemot beställare om slutligt kontraktsbelopp. Risker i kundfordringarna har beaktats i projektprognoser eller hanterats som avsättningar. I Peabs entreprenadverksamhet finns en kreditrisk i avtalstillgångar (Upparbetade men ej fakturerade intäkter). Koncernen gör bedömningen att risken för kreditförluster i avtalstillgångar är mycket låg. Detta eftersom fakturering sker löpande under produktionstiden samt att en stor del av Peabs kunder i entreprenadverksamheten är offentliga kunder med låg kreditrisk. Förlustreserv för upplupna intäkter uppgår till 6 Mkr (5) . Nedskrivna kundfordringar Mkr 2024 2023 Ingående balans per 1 januari 27 47 Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar -13 -34 Nedskrivningar 25 16 Valutakursdifferens 1 -2 Utgående balans 40 27 Kapitalhantering Peabs målsättning är att ha en god kapitalstruktur samt en finansiell stabi- litet. På så sätt skapas en stabil grund för den fortsatta affärsverksamheten, vilket ger möjligheter att såväl bibehålla befintliga ägare som att attrahera nya. En god kapitalstruktur ska också bidra till att relationen med koncer- nens kreditgivare utvecklas på ett för alla parter bra sätt. Kapital definieras som Eget kapital och avser eget kapital hänförligt till innehavare av andelar i moderbolaget. Eget kapital IFRS Segmentsredovisning Mkr 2024 2023 2024 2023 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 16 482 14 453 16 738 15 065 Finansiella mål Från och med 2021 rapporterar vi externt verksamhetens prestation genom uppföljning av nio mål, varav tre är finansiella och baseras på segmentsre- dovisning och sex är icke-finansiella mål. De externa målen är de vi särskilt vill lyfta fram och de utgör en delmängd av våra interna mål och handlings- planer. Såväl de interna som de externa finansiella och icke-finansiella målen kategoriseras under de strategiska målområdena Nöjdaste kunder, Mest lön- samma företaget, Bästa arbetsplatsen samt Ledande inom samhällsansvar. Avseende målområdet Mest lönsamma företaget är de tre finansiella målen följande och baseras på segmentsredovisning: • Rörelsemarginal > 6 % • Nettoskuldsättningsgrad 0,3 – 0,7 • Utdelning > 50% av årets resultat Rörelseresultatet enligt segmentsredovisning uppgick för 2024 till 2 763 Mkr (1 853) och rörelsemarginalen uppgick till 4,7 procent (3,2). Nettoskuldsättningsgraden uppgick vid utgången av 2024 till 0,5 (0,6), vilket var inom målintervallet 0,3-0,7. Under året har ett förbättrat resultat och minskade investeringar inom affärsområde Industri haft en positiv påverkan på nettoskulden. Peabs målsättning avseende utdelning är att till aktieägarna årligen dela ut minst 50 procent av årets resultat enligt segmentsredovisning. Utdelningen ska stå i rimlig proportion till Peabs vinstutveckling och konsolideringsbehov. Utöver ordinarie utdelning kan kontanta extra utdelningar föreslås om styrelsen finner att medel finns som ej bedöms vara erforderliga för koncernens utveckling. Extra utdelningar kan även ske i annan form än kontanter. Peabs styrelse föreslog i februari 2025 en ordinarie utdelning på 2,75 kronor (1,50) per aktie för 2024 upp- delat på två utbetalningstillfällen, ett i maj och ett i oktober. Exkluderat de 8 597 984 aktier som innehas av Peab AB per 31 december 2024, som ej berättigar till utdelning, innebär den föreslagna utdelningen ett totalt utdelningsbelopp om 790 Mkr (431). Beräknat som en andel av koncernens redovisade resultat efter skatt enligt segmentsredovisning uppgår föresla- gen utdelning till 38 procent (30). PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 186 Noter186 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Innehav av egna aktier Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2024 till 8 597 984 B-aktier, motsvarande 2,9 procent av totalt antal aktier. Peabs årsstämma beslöt den 6 maj 2024 att ge styrelsen bemyndigande att under perioden fram till nästa årsstämma förvärva maximalt ett sådant antal aktier i Peab AB att bolaget efter förvärvet innehar högst 10 procent av registrerat antal aktier i bolaget. Syftet med förvärv av egna aktier ska vara att förbättra bolagets kapitalstruktur, för finansiering av förvärv samt för tilldelning av aktier i prestationsaktieprogram. Under 2024 har Peab inte köpt tillbaka några aktier. Peab innehar 8 597 984 egna B-aktier motsvarande 2,9 pro- cent av totalt antal aktier vid utgången av 2024. Not 34 Investeringsåtagande Under 2024 har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella anlägg- ningstillgångar uppgående till 119 Mkr (267). Koncernen hade inga åtaganden vid utgången av 2024 eller 2023 att investera i samarbetsarrangemang. Företag klassificerade som samarbetsarrangemang har åtagit sig inves- teringar om 797 Mkr (967). Merparten av investeringarna avser byggnation av hyresfastigheter och andra kommersiella fastigheter och förväntas bli reglerade under de kommande räkenskapsåren. Not 35 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar Redovisningsprincip Upplysning om eventualförpliktelse lämnas när det finns ett möjligt åtag- ande som härrör från inträﬀade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser utom koncernens kontroll eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resur- ser kommer att krävas eller beloppet inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Som en konsekvens av att Peab konsoliderar svenska bostadsrättsför- eningar enligt IFRS, tas inte borgensåtaganden för bostadsrättsföreningar under produktion upp. När bostadsrättsköparna tillträder bostäderna och bostadsrättsföreningarna inte längre konsolideras i Peabs räkenskaper, tar Peab upp borgensåtaganden till den del det finns osålda bostäder. Peab har ett garantiåtagande att förvärva osålda bostäder sex månader efter färdigställande. I merparten av de bostadsrättsföreningar som Peab utvecklar tecknar Peab AB garantier till säkerhet för inbetalda förskott och insatser. Garantin säkerställer bostadsrättshavarens rätt till återbetalning av inbetalt belopp vid bostadsrättshavarens uppsägning på grund av väsentlig avgiftshöjning under första året efter den stämma där projektets slutkostnad redovisas. Därefter upphör garantin att gälla. Garantin eller motsvarande försäkringar från extern försäkringsgivare har aldrig tagits i anspråk och Peab bedömer det mycket osannolikt att detta skulle ske i framtiden. Garantierna tas där- med inte upp som ansvarsförbindelse. Ställda säkerheter Mkr 2024 2023 För egna skulder och avsättningar Fastighetsinteckningar 1) 2 625 1 722 Fastighetsinteckningar i svenska bostadsrättsföreningar 1) 466 1 596 Tillgångar med äganderättsförbehåll 2) 1 936 1 727 Övrigt (pantsatta aktier i dotterbolag) 247 – Övrigt ställda panter och säkerheter Pantsatta aktier i samarbetsarrangemang 539 537 Summa 5 813 5 582 1) Ställd säkerhet redovisas som omsättningstillgång. 2) Inkluderar leasade tillgångar med 803 Mkr (896) där det finns ett äganderättsförbehåll, huvudsakligen fordon. Eventualförpliktelser/Ansvarsförbindelser Mkr 2024 2023 Solidariskt ansvar som delägare i handels- och kommanditbolag 38 40 Borgensförbindelser till förmån för samarbetsarrangemang 1 668 2 082 Borgensförbindelser för kreditiv i bostadsrättsföreningar 508 328 Övriga borgensförbindelser 17 18 Summa 2 231 2 468 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 187Noter 187 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 36 Närstående Koncernen står under ett betydande inflytande från Mats Paulsson och Fredrik Paulsson tillsammans med familjer, barn och bolag. Merparten av familjerna Paulssons indirekta innehav är samlat i bolaget Ekhaga Utveck- ling AB som kontrolleras av Fredrik Paulsson. Ekhaga Utveckling AB har 21,6 procent av kapitalet och 49,0 procent av rösterna. Mats och Fredrik Paulsson med familjer har 5,5 procent av kapitalet och 11,2 procent av rösterna. SkiStar SkiStarkoncernen står under betydande inflytande från Mats och Fredrik Paulsson tillsammans med familjer, barn och bolag genom deras ägande i företaget. Fredrik Paulsson är styrelseledamot i SkiStar. Ekhaga Utveckling Koncernen Ekhaga Utveckling står under betydande inflytande från Mats och Fredrik Paulsson med familjer och bolag genom deras ägande i företa- get. Fredrik Paulsson är verkställande direktör i Ekhaga Utveckling. AB Axel Granlund/Volito Karl-Axel Granlund är styrelseledamot i Peab och styrelseordförande i Volito AB, som ingår i AB Axel Granlund koncernen. Annehem Fastigheter Annehemkoncernen står under betydande inflytande från Ekhaga Utveck- ling, som kontrolleras av Fredrik Paulsson. Peabs vd och koncernchef Jesper Göransson är styrelseledamot i Annehem Fastigheter. Samarbetsarrangemang Utöver de närståenderelationer som anges ovan har koncernen en närstå- enderelation med sina samarbetsarrangemang, se not 18 och 19. Sammanställning över närståendetransaktioner Mkr 2024 2023 Transaktioner med samarbetsarrangemang Försäljning till samarbetsarrangemang 505 1 208 Inköp från samarbetsarrangemang 2 223 1) 42 Ränteintäkter från samarbetsarrangemang 65 68 Räntekostnader till samarbetsarrangemang 13 – Fordran på samarbetsarrangemang 523 1 651 Skuld till samarbetsarrangemang 1 117 9 Utdelning från samarbetsarrangemang 113 82 Kapitaltillskott till samarbetsarrangemang 145 291 Borgensförbindelser till förmån för samarbetsarrangemang 1 654 2 082 Transaktioner med SkiStar Försäljning till SkiStar 23 54 Inköp från SkiStar 0 1 Fordran på SkiStar 0 12 Transaktioner med Ekhaga Utveckling Försäljning till Ekhaga Utveckling 55 69 Inköp från Ekhaga Utveckling 102 91 Fordran på Ekhaga Utveckling 7 9 Skuld till Ekhaga Utvecking 6 14 Transaktioner med Annehem Fastigheter Försäljning till Annehem Fastigheter 63 643 Inköp från Annehem Fastigheter 107 104 Fordran på Annehem Fastigheter 2 18 Skuld till Annehem Fastigheter 2 7 1) Ingår 2 091 Mkr från förvärv av fastigheter och byggrätter från Fastighets AB Centur, för mer information se Väsentliga händelser under året. Ledande befattningshavare Vad gäller styrelsens, vds och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 9. Vd och andra ledande befattningshavare har under åren 2024 samt 2023 sammantaget anlitat bolag inom Peabkoncernen för privata tjänster understigande 500 tkr. Tjänsterna har utförts till marknadsmässiga villkor. Transaktionsvillkor Transaktioner med närstående bedöms ha skett till marknadsmässiga villkor. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 188 Noter188 Noter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Not 37 Kassaflödesanalys Betalda räntor och erhållen utdelning Mkr 2024 2023 Erhållen utdelning 114 84 Erhållna räntor 127 135 Erlagda räntor -999 -1 028 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Mkr 2024 2023 Resultatandel joint ventures -435 -152 Erhållen utdelning från joint ventures 113 84 Av- och nedskrivningar 1 863 1 918 Orealiserade valutakursdifferenser 7 6 Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar -381 -157 Rearesultat försäljning av dotterföretag/rörelse -12 -44 Avsättningar 67 346 Förändring verkligt värde finansiella instrument 1 25 Skiljedom Mall of Scandinavia -129 -854 Aktierelaterade ersättningar 26 – Övrigt -3 – Summa 1 117 1 172 Transaktioner som inte medför betalningar Mkr 2024 2023 Förvärv av tillgång genom leasing 565 541 Avyttring av dotterföretag/rörelse Mkr 2024 2023 Avyttrade tillgångar och skulder Projekt- och exploateringsfastigheter samt varulager 7 – Kundfordringar och övriga rörelsefordringar 8 9 Likvida medel – 3 Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder – -4 Avyttrade nettotillgångar 15 8 Försäljningspris 28 53 Avgår: Likvida medel i avyttrade företag – -3 Påverkan på likvida medel 28 50 Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Mkr 2024 2023 Kassa och bank 1 478 1 243 Summa 1 478 1 243 Not 38 Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagens utgång. ESEF information Bolagsnamn: Peab AB Adress: Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv Land: Sverige Beskrivning av verksamhetens karaktär: Peab är Nordens samhällsbyggare PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter 189Noter 189 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Moderbolaget Peab AB Org.nr 556061-4330 Förvaltningsberättelse Moderbolagets verksamhet består av koncernledning samt koncerngemen- samma funktioner. Nettoomsättningen för 2024 uppgick till 910 Mkr (267) och bestod i huvudsak av koncerninterna tjänster. Rörelseresultatet för året uppgick till -256 Mkr (-224). Resultat efter finansiella poster uppgick till 747 Mkr (3 109). I finansiella poster ingick utdelning från dotterbolag med 990 Mkr (3 165). Av bokslutsdispositionerna utgör 1 332 Mkr (993) koncern- bidrag. Årets resultat uppgick till 1 948 Mkr (4 207). Den 1 februari 2024 samordnades Peabs svenska stödfunktioner i Peab AB. Förändringen skedde genom en så kallad verksamhetsövergång, vilket innebar att alla anställda i Peab Support AB och Peab Utveckling AB, erbjöds att anställningen övergick till Peab AB. Bakgrunden till föränd- ringen var rådande verksamhets- och konjunkturläge som ställer krav på anpassningar på organisationen i såväl produktionsverksamheterna som i koncernens stödjande funktioner. Förslag till disposition av bolagets vinst Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor; Överkursfond 2 308 208 948 Balanserat resultat 7 211 760 784 Årets resultat 1 948 117 829 Summa 11 468 087 561 Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel och fria fonder disponeras enligt följande; Utdelning, 287 451 746 aktier à 2,75 kr 1) 790 492 302 Balanseras i ny räkning 2) 10 677 595 259 Summa 11 468 087 561 1) I moderbolaget finns 296 049 730 registrerade aktier per den 6 februari 2025, varav antalet utdelningsberättigade aktier uppgår till 287 451 746 2) Varav till överkursfond 2 308 208 948 Resultaträkning – Moderbolaget Mkr Not 2024 2023 Nettoomsättning A2 910 267 Administrationskostnader A3,A4 -1 166 -494 Övriga rörelseintäkter 0 3 Rörelseresultat -256 -224 Resultat från finansiella poster A5 Resultat från andelar i koncernföretag 822 3 310 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 0 1 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 185 51 Räntekostnader och liknande resultatposter -4 -29 Resultat efter finansiella poster 747 3 109 Bokslutsdispositioner A6 1 452 1 367 Resultat före skatt 2 199 4 476 Skatt A7 -251 -269 Årets resultat 1) 1 948 4 207 1) Årets resultat motsvarar årets totaltresultat och därför presenteras endast en resultaträkning utan separat rapport för totalresultat. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 190 Förvaltningsberättelse och Resultaträkning – Moderbolaget Balansräkning – Moderbolaget Mkr Not 31 dec 2024 31 dec 2023 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar A8 300 2 Materiella anläggningstillgångar A9 48 2 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag A17 10 339 10 433 Fordringar koncernföretag 23 – Andra långfristiga värdepappersinnehav 0 0 Uppskjuten skattefordran A7 106 83 Summa finansiella anläggningstillgångar 10 468 10 516 Summa anläggningstillgångar 10 816 10 520 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar koncernföretag A13 5 734 4 940 Övriga fordringar A10 61 70 Summa kortfristiga fordringar 5 795 5 010 Kassa och bank A13 0 0 Summa omsättningstillgångar 5 795 5 010 Summa tillgångar 16 611 15 530 Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 1 584 1 584 Reservfond 300 300 Fritt eget kapital Överkursfond 2 308 2 308 Balanserat resultat 7 212 3 410 Årets resultat 1 948 4 207 Summa eget kapital 13 352 11 809 Obeskattade reserver A18 2 798 2 919 Avsättningar Övriga avsättningar A11 44 43 Summa avsättningar 44 43 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag A13 112 645 Aktuella skatteskulder 89 21 Övriga skulder A12 216 93 Summa kortfristiga skulder 417 759 Summa skulder 417 759 Summa eget kapital och skulder 16 611 15 530 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Balansräkning – Moderbolaget 191 Rapport över förändringar i eget kapital – Moderbolaget Bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat Årets Totalt eget Mkr Aktiekapital Reservfond Överkursfond resultat resultat kapital Ingående eget kapital 2023-01-01 1 584 300 2 308 2 087 2 473 8 752 Årets resultat och totalresultat 4 207 4 207 Årets totalresultat – – – – 4 207 4 207 Vinstdisposition 2 473 -2 473 – Lämnad utdelning -1 150 -1 150 Utgående eget kapital 2023-12-31 1 584 300 2 308 3 410 4 207 11 809 Ingående eget kapital 2024-01-01 1 584 300 2 308 3 410 4 207 11 809 Årets resultat och totalresultat 1 948 1 948 Årets totalresultat 1 948 1 948 Vinstdisposition 4 207 -4 207 – Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument 26 26 Lämnad utdelning -431 -431 Utgående eget kapital 2024-12-31 1 584 300 2 308 7 212 1 948 13 352 För information om antal aktier och moderbolagets aktiekapital, se not 26, Eget kapital. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 192 Rapport över förändringar i eget kapital – Moderbolaget Kassaflödesanalys – Moderbolaget Mkr Not 2024 2023 Den löpande verksamheten A19 Resultat efter finansiella poster 747 3 109 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 255 -144 Betald skatt -150 -372 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 852 2 593 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 47 -4 Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder 80 -8 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 127 -12 Kassaflöde från den löpande verksamheten 979 2 581 Investeringsverksamheten Lämnade aktieägartillskott -54 -21 Förvärv av materiella tillgångar -28 0 Förvärv av immateriella tillgångar -11 – Förvärv av dotterföretag/rörelse, nettoeffekt på likvida medel -433 – Förvärv av finansiella tillgångar -1 015 -3 358 Avyttring av finansiella tillgångar – 1 516 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 541 -1 863 Kassaflöde före finansiering -562 718 Finansieringsverksamheten Erhållna koncernbidrag 1 579 2 274 Lämnade koncernbidrag -586 -34 Amortering av lån – -1 808 Utbetald utdelning -431 -1 150 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 562 -718 Årets kassaflöde 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut 0 0 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Kassaflödesanalys – Moderbolaget 193 Not A1 Redovisningsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn tagen till samban- det mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. Ändrade redovisningsprinciper Moderbolagets redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med årsredo- visningen 2023. Nya eller ändrade IFRS inklusive uttalanden som hittills antagits av IASB men som ännu inte trätt i kraft bedöms inte få någon väsentlig eﬀekt på moderbolagets redovisning. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Koncernens redovisningsprinciper återfinns i respektive not i koncernens del av årsredovisningen. De huvudsakliga skillnaderna i redovisningsprin- ciperna som tillämpas i koncernen och moderbolaget beskrivs nedan. Klassificering och uppställningsformer Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finan- siella rapporter, som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter avser främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen. Dotterbolag Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaﬀningsvärde- metoden. Detta innebär att förvärvsutgifter inkluderas i det redovisade vär- det för innehav i dotterbolag. I koncernredovisningen redovisas förvärvsut- gifter hänförliga till dotterbolag direkt i resultatet när dessa uppkommer. Finansiella instrument Moderbolaget tillämpar undantagsregeln avseende IFRS 9 Finansiella instrument enligt RFR 2, vilket innebär att samtliga finansiella instrument redovisas enligt en metod med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL. Finansiella garantier Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensför- bindelser till förmån för dotterbolag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet. Skatter I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skat- teskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Aktieägartillskott Lämnade aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar hos givaren, efter beaktande av eventuellt nedskrivningsbehov. Koncernbidrag Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition, oavsett om koncernbi- draget är lämnat eller erhållet. Leasingavtal Moderbolaget tillämpar inte IFRS 16 Leasingavtal i enlighet med undanta- get som finns i RFR 2. Som leasetagare redovisas leasingavgifter som kost- nad linjärt över leasingperioden och således redovisas inte nyttjanderätter och leasingskulder i balansräkningen. Not A2 Intäkter och närståendetransaktioner Sverige Norge Finland Danmark Summa Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Extern försäljning 7 9 0 0 – – – – 7 9 Intern försäljning 773 216 64 19 65 22 1 1 903 258 Summa 780 225 64 19 65 22 1 1 910 267 Utöver de närståenderelationer som anges för koncernen, se not 36, har moderbolaget en närståenderelation med sina dotterföretag, se not A17. Moder- bolaget har under året haft inköp från dotterföretag med 95 Mkr (142) samt inköp från Ekhaga Utveckling AB med 1 Mkr (1). Därutöver har moderbolaget under 2024 haft inköp i samband med verksamhetsöverlåtelsen med 433 Mkr, se not A19. Not A3 Anställda, personalkostnader och pensioner Medelantalet anställda Antal anställda 2024 procent 2024 Antal anställda 2023 procent 2023 Sverige 376 57 151 54 Varav kvinnor Varav kvinnor Könsfördelning i styrelser och övriga ledande befattningshavare Andel kvinnor Andel kvinnor procent 2024 procent 2023 Styrelsen 45 45 Övriga ledande befattningshavare 1) 20 20 1) Avser koncernledningen anställda i moderbolaget. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 194 Noter – Moderbolaget194 Noter – Moderbolaget A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A17 A18 A19 A20 Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader Styrelse och ledande befattningshavare 2024, Mkr (13 personer) 1) Övriga anställda Totalt Löner och andra ersättningar 38 289 327 – varav rörlig ersättning 6 7 13 Sociala kostnader 41 158 199 – varav pensionskostnader 12 48 60 – varav pensionskostnader från rörlig ersättning 12 – 12 1) Gruppen ledande befattningshavare avser de fem personer i koncernledningen som är anställda i moderbolaget. Styrelse och ledande befattningshavare 2023, Mkr (13 personer) 1) Övriga anställda Totalt Löner och andra ersättningar 29 123 152 – varav rörlig ersättning 0 1 1 Sociala kostnader 30 69 99 – varav pensionskostnader 11 23 34 – varav pensionskostnader från rörlig ersättning 5 – 5 1) Gruppen ledande befattningshavare avser de fem personer i koncernledningen som är anställda i moderbolaget. För mer information avseende löner och andra ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare, se not 9. Prestationsaktieprogram Anställda i moderbolaget deltar i det prestationsaktieprogram som beskrivs i not 9 för koncernen enligt de villkor och övrig information som beskrivs där. Verkställande direktör och ledande befattningshavare har erhållit aktierelaterade ersättningar enligt information i tabellen ”Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader”. Information om antal aktierätter samt kostnader för programmets delar som avser moderbolagets anställda framgår nedan. Förändringar i antalet utestående aktierätter är som följer avseende moderföretagets anställda: Antal aktierätter, prestationsprogram 2024-2026 2024 Tilldelade, under perioden 313 851 Per 31 december 313 851 Utestående aktierätter vid årets slut har följande förfallodatum och är inlösenbara först efter förfallodatum Förfallodag 2024 Maj 2027 313 851 Kostnad för prestationsaktieprogram 2024 Kostnad för Mkr aktieprogram Sociala avgifter Summa Program, 2024-2026 4 1 5 4 1 5 Avsättning för sociala avgifter per 31 december 2024 uppgår till 1 Mkr. Moderbolaget redovisar enbart kostnad för anställda i moderbolaget. Kostnader som avser anställda i dotterföretag redovisas som en fordran i moderbolaget då dotterföretagen ska ersätta moderbolaget för dessa kost- nader vid programmets slut. Pensioner Mkr 2024 2023 Kostnader för avgiftsbestämda planer 72 39 Varav ITP 2-plan finansierad i Alecta 15 7 För information om redovisningsprinciper samt principer för ersättningar till ledande befattningshavare, se not 9, Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. Not A4 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Mkr 2024 2023 Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 4 4 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 1 1 Summa 5 5 Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncernre- dovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomför- andet av sådana övriga arbetsuppgifter. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter – Moderbolaget 195Noter – Moderbolaget 195 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A17 A18 A19 A20 Not A5 Finansnetto Resultat från andelar i koncernföretag Mkr 2024 2023 Utdelningar 990 3 165 Nedskrivningar 1) -168 – Resultat vid likvidation/avyttring av andelar – 145 Summa 822 3 310 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Mkr 2024 2023 Ränteintäkter, externa 2) 0 1 Summa 0 1 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Mkr 2024 2023 Ränteintäkter, koncernen 2) 183 51 Ränteintäkter, externa 2) 1 0 Nettto valutakursförändringar 1 0 Summa 185 51 Räntekostnader och liknande resultatposter Mkr 2024 2023 Räntekostnader, koncernen 2) -2 -29 Räntekostnader, externa 2) -2 0 Summa -4 -29 1) För mer information om nedskrivningar, se not A17. 2) Avser poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Not A6 Bokslutsdispositioner Mkr 2024 2023 Förändring i avskrivningar utöver plan, immateriella tillgångar -49 1 Förändring i avskrivningar utöver plan, maskiner och inventarier -3 0 Avsättning periodiseringsfond -440 -415 Återföring periodiseringsfond 612 788 Erhållna koncernbidrag 1 357 1 579 Lämnade koncernbidrag -25 -586 Summa 1 452 1 367 Not A7 Skatter Redovisade i resultaträkningen Mkr 2024 2023 Aktuell skattekostnad/skatteintäkt Årets skattekostnad -274 -258 -274 -258 Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt Temporära skillnader 23 -11 23 -11 Totalt redovisad skattekostnad i moderbolaget -251 -269 Avstämning av effektiv skatt Mkr 2024 2023 Resultat före skatt 2 199 % 4 476 % Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget -453 20,6 -922 20,6 Ej avdragsgilla kostnader -60 2,7 -24 0,5 Ej skattepliktiga intäkter 204 -9,3 682 -15,2 Övertagen avdragsrätt för negativt räntenetto 37 -1,7 – – Avdragsgilla/skattepliktiga, ej resultatpåverkande poster 21 -1,0 -5 0,1 Redovisad effektiv skatt -251 11,4 -269 6,0 Redovisade i balansräkningen, uppskjutna skattefordringar och skatteskulder Uppskjuten skattefordran Förändringar redovisade i årets resultat Mkr 2024 2023 2024 2023 Pensionsavsättningar 101 82 19 -11 Övriga skulder 5 1 4 0 Netto 106 83 23 -11 För information om redovisningsprinciper avseende skatter se not 13. Peab AB omfattas av OECD:s modellregler för Pillar Two. För mer information se not 13. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 196 Noter – Moderbolaget196 Noter – Moderbolaget A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A17 A18 A19 A20 Not A8 Immateriella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar, externt förvärvade Övriga immateriella tillgångar Mkr 2024 2023 Ingående anskaffningsvärde 6 6 Inköp 11 – Inköp via verksamhetsöverlåtelse 352 – Utrangeringar -7 – Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 362 6 Ingående avskrivningar -4 -3 Avskrivningar 1) -58 -1 Utgående ackumulerade avskrivningar -62 -4 Utgående redovisat värde 300 2 1) Avskrivningarna ingår i raden Administrationskostnader i resultaträkningen. För information om redovisningsprinciper avseende Immateriella anläggningstillgångar se not 15. Not A9 Materiella anläggningstillgångar Nedlagda utgifter på annans fastighet Maskiner och inventarier Summa Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Ingående anskaffningsvärde – – 3 3 3 3 Inköp – 28 0 28 0 Inköp via verksamhetsöverlåtelse 4 31 – 35 – Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 4 – 62 3 66 3 Ingående avskrivningar – -1 -1 -1 -1 Avskrivningar 1) -2 -15 0 -17 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -2 – -16 -1 -18 -1 Utgående redovisat värde 2 – 46 2 48 2 1) Avskrivningarna ingår i raden Administrationskostnader i resultaträkningen. För information om redovisningsprinciper se not 16, Materiella anläggningstillgångar. Not A10 Övriga fordringar Mkr 2024 2023 Övriga fordringar 2 57 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 59 13 Summa 61 70 Not A11 Avsättningar Mkr 2024 2023 Löneskatt på pensionskostnader 43 43 Sociala avgifter på aktierelaterade ersättningar 1 – Summa 44 43 Sociala avgifter på aktierelaterade Löneskatt på pensionskostnader ersättningar Summa Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Redovisat värde vid årets ingång 43 43 – – 43 43 Avsättningar som gjorts under året 6 9 1 7 9 Belopp som tagits i anspråk under året -6 -9 – -6 -9 Redovisat värde vid årets utgång 43 43 1 – 44 43 Varav långfristig del av avsättningarna 43 43 1 – 44 43 För information om redovisningsprinciper avseende Avsättningar se not 29. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter – Moderbolaget 197Noter – Moderbolaget 197 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A17 A18 A19 A20 Not A13 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder Not via resultaträkningen anskaffningsvärde Summa redovisat värde Verkligt värde Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Finansiella tillgångar Långfristiga fordringar koncernföretag 23 – 23 – 23 – Långfristiga värdepappersinnehav 0 0 0 0 0 0 Kortfristiga fordringar koncernföretag 5 734 4 940 5 734 4 940 5 734 4 940 Likvida medel 0 0 0 0 0 0 Summa finansiella tillgångar 0 0 5 757 4 940 5 757 4 940 5 757 4 940 Finansiella skulder Leverantörsskulder A12 50 19 50 19 50 19 Kortfristiga skulder till koncernföretag 112 645 112 645 112 645 Summa finansiella skulder – – 162 664 162 664 162 664 Värderade till verkligt värde Upplupet Not A14 Leasing Leasing – leasetagare Mkr 2024 2023 Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara leasingavtal Inom ett år 27 5 Mellan ett och fem år 92 18 Senare än fem år 5 9 Summa 124 32 Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter 54 19 Not A15 Eventualförpliktelser Mkr 2024 2023 Borgen och entreprenadgarantier för koncernföretag 18 950 19 530 Borgensförbindelser till förmån för samarbetsarrangemang 1 702 2 117 Borgensförbindelser för kreditiv i bostadsrättsföreningar 3 209 5 961 Övriga borgensförbindelser 17 18 Summa 23 878 27 626 För information om redovisningsprinciper se not 35, Ställda säkerheter, eventual förpliktelser och eventualtillgångar. Not A12 Övriga skulder Mkr 2024 2023 Leverantörsskulder 50 19 Övriga skulder 23 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 143 66 Summa 216 93 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 198 Noter – Moderbolaget198 Noter – Moderbolaget A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A17 A18 A19 A20 Not A16 Disposition av bolagets vinst Förslag till disposition av bolagets vinst Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor; Överkursfond 2 308 208 948 Balanserat resultat 7 211 760 784 Årets resultat 1 948 117 829 Summa 11 468 087 561 Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel och fria fonder disponeras enligt följande; Utdelning, 287 451 746 aktier à 2,75 kr 1) 790 492 302 Balanseras i ny räkning 2) 10 677 595 259 Summa 11 468 087 561 1) I moderbolaget finns 296 049 730 registrerade aktier per den 6 februari 2025, varav antalet utdelningsberättigade aktier uppgår till 287 451 746 2) Varav till överkursfond 2 308 208 948 Not A17 Koncernföretag Specifikation av moderbolagets direkta innehav av andelar i dotterbolag Kapitalandel 1) Redovisat värde, Mkr Företag Org. nummer Säte Antal andelar 2024 2023 2024 2023 Peab Sverige AB 556099-9202 Båstad 1 000 000 100,0% 100,0% 3 622 3 622 Peab Industri AB 556594-9558 Ängelholm 82 521 948 100,0% 100,0% 2 638 2 588 Peab Finans AB 556552-1324 Båstad 1 000 000 100,0% 100,0% 1 616 1 616 Peab Anläggning AB 556568-6721 Båstad 2 900 000 100,0% 100,0% 942 942 Peab Norge Holding AS 920 003 672 Tromsö 1 000 100,0% 100,0% 861 861 Peab Oy 1509374-8 Helsingfors 1 000 100,0% 100,0% 488 488 Peab Support AB 556061-1500 Stockholm 700 000 100,0% 100,0% 61 115 Peab Projektutveckling AB 556715-0254 Båstad 1 000 100,0% 100,0% 105 105 Peab Förslöv Holding AB 559283-3635 Båstad 1 000 100,0% 100,0% 6 96 Peab Support AS 998 622 670 Oslo 1 000 100,0% – 0 – Peab Support OY 2586326-7 Helsingfors 100 100,0% – 0 – Summa 10 339 10 433 1) Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen Mkr 2024 2023 Ingående anskaffningsvärde 10 544 11 860 Lämnade aktieägartillskott 74 54 Försäljning/likvidation – -1 370 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 10 618 10 544 Ingående nedskrivningar -111 -111 Årets nedskrivningar -168 – Utgående ackumulerade nedskrivningar -279 -111 Utgående redovisat värde 10 339 10 433 Under 2024 genomfördes nedskrivningar om -168 Mkr och avsåg vilande företag eller företag med ringa verksamhet där nedskrivningen skedde till ett värde motsvarande eget kapital. Nedskrivningarna redovisas i resultaträkningen på raden ”Resultat från andelar i koncernföretag ”. Under 2023 har inga nedskrivningar av andelar i koncernföretag skett i moderbolagets redovisning. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter – Moderbolaget 199Noter – Moderbolaget 199 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A17 A18 A19 A20 Specifikation av övriga koncernföretag Företag Org. nummer Säte Kapital andel 1) 2) 3F Eiendom AS 998 735 068 Tromsö 100,0% AB M113 559291-7727 Solna 100,0% Aktiebolaget Smidmek Eslöv 556232-3963 Eslöv 100,0% ANS Solligården 957 524 346 Oslo 100,0% Arne Olav Lund A/S 914 004 330 Larvik 90,4% Asfaltti-System Oy 0924008-6 Helsingfors 100,0% Asunto Oy City Garden, Tampere 2625235-3 Tammerfors 100,0% ATS Kraftservice AB 556467-5998 Båstad 100,0% ATS Tjänster AB 556501-1011 Helsingborg 100,0% Barkåkra 56:1 AB 559328-6783 Solna 100,0% Birsta Fastigheter AB 556190-3765 Helsingborg 100,0% Bjurhovda Fastighets AB 559254-2384 Solna 100,0% Bo i Norrviken AB 559136-6728 Solna 100,0% Boende Bankeryd AB 559247-1873 Solna 100,0% Bogstrand AS 996 043 428 Harstad 100,0% Bojfästet Invest AB 556695-4169 Solna 100,0% Borås Kasernen 1 AB 559332-9971 Solna 100,0% Bostadsrättsföreningen Primus Brygga 769634-4915 Stockholm 100,0% Bostadsrättsföreningen Primus Port 769634-4907 Stockholm 100,0% Bostadsrättsföreningen Primusterrassen 769634-4899 Stockholm 100,0% Bröderna Paulsson Peab AB 556113-4114 Båstad 100,0% Bukta Bay AS 912 778 355 Tromsö 100,0% Båramo i Värnamo AB 556713-7871 Båstad 100,0% Eventes II Ky 3139237-7 Helsingfors 100,0% Fastigheten 2:9 AB 559246-2104 Solna 100,0% Fastighets AB Gamlestadens Smedja 559240-9345 Solna 100,0% Fastighets AB Isolatorn 556913-9644 Solna 100,0% Fastighets AB Messingen 7 559332-9997 Solna 100,0% Fastighets AB Partille 11 556518-4354 Göteborg 100,0% Fastighets AB Spelhagen 556795-0992 Solna 100,0% Fastighetsaktiebolaget Teide 559265-8040 Solna 100,0% Fastighetsbolaget Draglädret 2 AB 559341-9871 Solna 100,0% Fredborg 1 AB 559332-5417 Solna 100,0% Furuspecialen i Nyköping Fastighets AB 556695-9986 Solna 100,0% Fältjägaren 7 AB 556855-7176 Östersund 100,0% Glacell Sverige AB 559351-2337 Båstad 100,0% Grunnarbeid Lysaker AS 996 217 981 Oslo 100,0% Hasselnöten Fastighets 1 AB 559353-6591 Solna 100,0% Hasselnöten Fastighets 2 AB 559353-6609 Solna 100,0% HavreluddEtt AB 559033-0667 Stockholm 100,0% Hemvård Öster AB 559490-2503 Solna 100,0% HGT AS 947 563 580 Bergen 100,0% HälsingeBygg i Hudiksvall AB 556624-4025 Hudiksvall 100,0% Industribyn Ängelholm AB 556539-3641 Ängelholm 90,0% INSPI Sweden AB 556796-7970 Stockholm 100,0% K. Nordang AS 936 574 696 Stranda 100,0% KB Klagshamn Exploatering 916563-4412 Båstad 100,0% KB Messingen 916837-9817 Stockholm 100,0% KB Muraren 105 916837-9544 Mölndal 100,0% KB Muraren 135 916837-9841 Båstad 100,0% KB Möllevarvet 969639-7877 Båstad 100,0% Kiinteistö Oy Eventes II 1582860-1 Esbo 100,0% Kiinteistö Oy Helsingin Karvaamokuja 1 2405933-0 Helsingfors 100,0% Kiinteistö Oy Mallanpuisto 1580499-2 Esbo 100,0% Kjølnes Eiendom AS 991 085 033 Skien 75,0% Kokpunkten Fastighets AB 556759-5094 Stockholm 100,0% Kranor AS 976 313 062 Asker 100,0% PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 200 Noter – Moderbolaget200 Noter – Moderbolaget A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A17 A18 A19 A20 Företag Org. nummer Säte Kapital andel 1) 2) Krantorp KB 969623-0540 Mölndal 100,0% Kreaton AB 556644-5010 Göteborg 100,0% K-System AB 559308-9286 Malmö 100,0% Kvarnbacken Barkarö Fastighet AB 559316-6662 Stockholm 100,0% Kyrkbacken i Tavelsjö AB 559350-5927 Solna 100,0% Lambertsson Kran AB 556543-5293 Båstad 100,0% Lambertsson Oy 0937993-4 Helsingfors 100,0% Lambertsson Sverige AB 556190-1637 Båstad 100,0% Lommen 6 i Norrköping AB 559307-9386 Solna 100,0% Loviselunds Fastighets AB 559254-2418 Solna 100,0% NFH 241107 AS 934 540 581 Oslo 100,0% NOD01 Mobility AB 559422-9162 Solna 100,0% NOD01 Retail AB 559422-9196 Solna 100,0% Nordbyen Eiendom AS 995 300 400 Tromsö 100,0% Olof Mobjer Entreprenad AB 556445-1275 Båstad 100,0% Packhusallén Fastighets AB 559388-6491 Solna 100,0% Partille 11 Bostad BR 1 AB 556960-0330 Göteborg 100,0% Partille 11 Bostad BR 2 AB 556960-0348 Göteborg 100,0% Partille 11 Bostad Holding AB 556958-4146 Göteborg 100,0% Partille Port Holding AB 556960-0264 Göteborg 100,0% Peab Anlegg AS 913 502 566 Oslo 100,0% Peab Asfalt A/S 18298503 Silkeborg 100,0% Peab Asfalt AB 556098-8122 Båstad 100,0% Peab Asfalt Norden AB 559342-4434 Båstad 100,0% Peab Asfalt Norge AS 994 628 577 Oslo 100,0% Peab Bemanning AB 556737-7683 Solna 100,0% Peab Bemanning AS 991 687 971 Oslo 100,0% Peab Bildrift Norden AB 556707-8380 Helsingborg 100,0% Peab Bildrift Norge AS 892 890 692 Oslo 100,0% Peab Bildrift Sverige AB 556313-9608 Helsingborg 100,0% Peab Bivacken i Växjö AB 559043-4774 Solna 100,0% Peab Bolig Borgundfjorden AS 916 162 898 Oslo 100,0% Peab Bolig Prosjekt AS 990 892 385 Oslo 100,0% Peab Borås Exploatering AB 556651-7727 Båstad 100,0% Peab Bostad AB 556237-5161 Stockholm 100,0% Peab BU Drift AB 559076-5516 Solna 100,0% Peab BU Finland AB 559369-7245 Solna 100,0% Peab BU Holding 1 AB 559019-1846 Solna 100,0% Peab BU Holding 10 AB 559283-3718 Solna 100,0% Peab BU Holding 11 AB 559283-3825 Solna 100,0% Peab BU Holding 12 AB 559206-1088 Solna 100,0% Peab BU Holding 13 AB 559325-0631 Solna 100,0% Peab BU Holding 14 AB 559325-0680 Solna 100,0% Peab BU Holding 15 AB 559342-4392 Solna 100,0% Peab BU Holding 16 AB 559342-4376 Solna 100,0% Peab BU Holding 17 AB 559342-4384 Solna 100,0% Peab BU Holding 18 AB 559342-4459 Solna 100,0% Peab BU Holding 19 AB 559342-4467 Solna 100,0% Peab BU Holding 2 AB 559036-7396 Solna 100,0% Peab BU Holding 20 AB 559404-8968 Solna 100,0% Peab BU Holding 21 AB 559404-8950 Solna 100,0% Peab BU Holding 22 AB 559404-8943 Solna 100,0% Peab BU Holding 23 AB 559404-8935 Solna 100,0% Peab BU Holding 24 AB 559404-8976 Solna 100,0% Peab BU Holding 3 AB 559076-5466 Solna 100,0% Peab BU Holding 4 AB 559118-0871 Solna 100,0% Peab BU Holding 5 AB 559091-5160 Solna 100,0% Peab BU Holding 6 AB 559076-5524 Solna 100,0% PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter – Moderbolaget 201Noter – Moderbolaget 201 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A17 A18 A19 A20 Företag Org. nummer Säte Kapital andel 1) 2) Peab BU Holding 7 AB 559065-1427 Solna 100,0% Peab BU Holding 8 AB 559265-7901 Solna 100,0% Peab BU Holding 9 AB 559265-7893 Solna 100,0% Peab Bygg AS 943 672 520 Tromsö 100,0% Peab Byggservice AB 556066-3675 Båstad 100,0% Peab Byggsystem AB 559428-8283 Båstad 100,0% Peab Drivaarena AB 556741-8578 Solna 100,0% Peab Eiendomsutvikling AS 987 099 011 Oslo 100,0% Peab Fastighetsutveckling AB 556824-8453 Båstad 100,0% Peab FU Almnäs AB 556594-9160 Solna 100,0% Peab FU Boken AB 559448-8263 Solna 100,0% Peab FU Finland AB 559246-2831 Solna 100,0% Peab FU Gardens AB 559351-2501 Solna 100,0% Peab FU Holding 1 AB 556855-6954 Solna 100,0% Peab FU Holding 10 AB 559328-6932 Solna 100,0% Peab FU Holding 11 AB 559332-9955 Solna 100,0% Peab FU Holding 12 AB 559342-4475 Solna 100,0% Peab FU Holding 13 AB 559388-6459 Solna 100,0% Peab FU Holding 2 AB 556864-4156 Solna 100,0% Peab FU Holding 3 AB 556866-8635 Solna 100,0% Peab FU Holding 4 AB 556946-9058 Solna 100,0% Peab FU Holding 5 AB 556979-7698 Solna 100,0% Peab FU Holding 6 AB 556649-9116 Båstad 100,0% Peab FU Holding 7 AB 559030-7301 Solna 100,0% Peab FU Holding 8 AB 559230-5469 Solna 100,0% Peab FU Holding 9 AB 559265-7885 Solna 100,0% Peab FU Husbacka AB 556946-9108 Solna 100,0% Peab FU Jupiter 4 AB 556126-0745 Solna 100,0% Peab FU Logistik Hagalund AB 559369-7203 Solna 100,0% Peab FU Logistik Rebbelberga AB 559387-6435 Solna 100,0% Peab FU Rebbelberga 147 AB 556470-0176 Solna 100,0% Peab FU Vintrie 5 AB 559241-1697 Solna 100,0% Peab FU Visby AB 556679-4862 Solna 100,0% Peab FU Visby Exploatering AB 556800-9335 Solna 100,0% Peab FU Ängen AB 559448-8214 Solna 100,0% Peab Grundläggning AB 556154-7364 Båstad 100,0% Peab Hermelinen AB 556872-5633 Stockholm 100,0% Peab Holding AB 556594-9533 Båstad 100,0% Peab Högsbo 34:6 AB 556898-8553 Stockholm 100,0% Peab Industri Danmark A/S 40964460 Köpenhamn 100,0% Peab Industri Finland AB 556687-9226 Helsingborg 100,0% Peab Industri Holding OY 3102070-9 Helsingfors 100,0% Peab Industri OY 2977551-2 Helsingfors 100,0% Peab Industribyggnad i Norr AB 556851-7121 Båstad 100,0% Peab Infra Oy 2303725-2 Helsingfors 100,0% Peab Kiinteistökehitys Oy 3136811-5 Helsingfors 100,0% Peab Landskampen AB 559164-5907 Solna 100,0% Peab Lokal AB 559025-6607 Solna 100,0% Peab Markutveckling AB 556949-4437 Solna 100,0% Peab Messingen Kv4 AB 559181-9494 Solna 100,0% Peab Norr 16:2 AB 556984-9713 Solna 100,0% Peab Origo AB 559428-8291 Solna 100,0% Peab Origo Fastighets AB 559428-8226 Solna 100,0% Peab PGS AB 556428-5905 Båstad 100,0% Peab Primus 1 AB 559345-4134 Solna 100,0% Peab Primus 2 AB 559345-4142 Solna 100,0% Peab Primus 3 AB 559345-4159 Solna 100,0% Peab Primus 4 AB 559345-4167 Solna 100,0% PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 202 Noter – Moderbolaget202 Noter – Moderbolaget A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A17 A18 A19 A20 Företag Org. nummer Säte Kapital andel 1) 2) Peab Primus 5 AB 559342-4483 Solna 100,0% Peab Primus 6 AB 559342-4418 Solna 100,0% Peab Primus 7 AB 559342-4426 Solna 100,0% Peab Projektutveckling Väst AB 556092-9852 Göteborg 100,0% Peab Property Gardener II Oy 3136812-3 Helsingfors 100,0% Peab Råsunda Holding AB 559030-7723 Solna 100,0% Peab Sannegården AB 559065-9792 Solna 100,0% Peab Sp.z.o.o 5 260 040 111 Warszawa 100,0% PEAB T113 AS 994 535 250 Oslo 100,0% Peab Teleterassen AB 559181-9478 Solna 100,0% Peab Trading Nord AB 556715-4827 Solna 100,0% Peab Trading Solna AB 556793-1554 Solna 100,0% Peab Trading Väst AB 556594-9590 Göteborg 100,0% Peab Trading Öst AB 556778-8749 Stockholm 100,0% Peab Transport & Maskin AB 556097-9493 Örkelljunga 100,0% Peab Tvärbanan AB 559241-1465 Solna 100,0% Peab Täljö Strandängar AB 559181-9379 Solna 100,0% Peab Utbygging AS 915 464 254 Tromsö 100,0% Peab Utveckling AB 559283-3726 Båstad 100,0% Peab Vagnpark AB 556234-0371 Båstad 100,0% Peab Vallmovallen AB 559369-7237 Solna 100,0% Peab Varvsstaden Holding AB 559116-2556 Göteborg 100,0% Peab Veddesta AB 559276-9805 Solna 100,0% Peab Åkerbäret AB 559311-5180 Solna 100,0% Peab Åkermyntan 10 AB 556910-9290 Solna 100,0% Peab Älvringen i Jönköping AB 559069-2058 Solna 100,0% Peab Ängsviolen AB 559181-9403 Solna 100,0% Peab Österplan 2 i Örebro AB 559081-4611 Solna 100,0% Peab Österplan 3 i Örebro AB 559081-4603 Solna 100,0% Peab Österplan 4 i Örebro AB 559081-4637 Solna 100,0% Peabskolan AB 556442-7432 Båstad 100,0% Projektfastigheter Götaland AB 556259-3540 Båstad 100,0% Rankhus Tomtutveckling AB 559175-9187 Solna 100,0% Riksten Friluftsstad AB 556547-8764 Stockholm 100,0% Rådasand AB 556042-8699 Lidköping 100,0% Röda Hallonet AB 559418-5612 Solna 100,0% Sergeanten Borås AB 559443-4085 Solna 100,0% Sicklaön Bygg Invest AB 556911-5479 Solna 100,0% Skandinaviska Byggelement AB 556034-2148 Helsingborg 100,0% Skeppshytten 201 AB 559073-2433 Göteborg 100,0% Skånehus AB 556547-6958 Båstad 100,0% Solberg Maskin AS 999 327 869 Trondheim 100,0% Stockholms Kommersiella Fastighets AB 556105-6499 Stockholm 100,0% Stora Hammar Exploatering AB 556763-4216 Vellinge 100,0% Strandpromenaden Grunnan 1 AB 556924-8080 Solna 100,0% Strandvegen Næring AS 921 986 017 Tromsö 100,0% Strømsgodset Utvikling AS 925 193 372 Oslo 100,0% Strömstad Exploatering AB 559002-4518 Solna 100,0% Swecem AB 556919-5760 Helsingborg 100,0% Swerock AB 556081-3031 Helsingborg 100,0% Swerock AS 983 065 309 Oslo 100,0% Swerock Norden AB 556594-9624 Ängelholm 100,0% Swerock Oy 1509160-3 Helsingfors 100,0% Södra Änggården Kv 2 AB 559115-9040 Solna 100,0% Telge Peab AB 556790-5889 Södertälje 100,0% Tullholmsvikens Parkerings AB 559181-8769 Solna 75,0% Tyr 2 i Malmö AB 556040-2942 Göteborg 100,0% Ulriksdal Sopsug AB 559170-7715 Solna 100,0% PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter – Moderbolaget 203Noter – Moderbolaget 203 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A17 A18 A19 A20 Företag Org. nummer Säte Kapital andel 1) 2) Ulriksdal Utveckling AB 556509-6392 Solna 100,0% Ultimes III Holding Oy 3136774-5 Helsingfors 100,0% Ultimes III Ky 3139119-8 Helsingfors 100,0% Ultimes III PG Oy 3136775-3 Helsingfors 100,0% Ultimes IV Holding Oy 3136770-2 Helsingfors 100,0% Ultimes IV Ky 3139117-1 Helsingfors 100,0% Ultimes IV PG Oy 3136772-9 Helsingfors 100,0% Ultimes V Ky 3139121-9 Helsingfors 100,0% Varvsstaden AB 556975-7908 Göteborg 100,0% Varvsstaden Gjuteriet 111 AB 559241-1457 Göteborg 100,0% Varvsstaden Magasinet 211 AB 559220-9737 Göteborg 100,0% Varvsstaden Projekt Holding AB 559116-2440 Göteborg 100,0% Varvsstaden Projekt Holding Andra AB 559261-3276 Göteborg 100,0% Varvsstaden Snickeriet 241 AB 559220-9703 Göteborg 100,0% Varvsstaden Svets- & Pannverkstaden 259 AB 559241-1630 Göteborg 100,0% Vejby Transport & Miljö AB 556240-2742 Ängelholm 100,0% Verkstaden 17 i Västerås AB 559114-5916 Solna 100,0% Viken Centrum Fastighets AB 559311-5214 Solna 100,0% Villa Strå Fastighets AB 559254-2376 Solna 100,0% Visio Exploatering AB 556570-7030 Solna 100,0% Värby Fastighets AB 556703-4771 Båstad 100,0% Wärby Utvecklings AB 559468-0828 Solna 80,0% 1) Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen. 2) Förutom de koncernföretag som förvärvades under år 2024 (se not 5) överensstämmer kapitalandelen 2024 med kapitalandelen för år 2023. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 204 Noter – Moderbolaget204 Noter – Moderbolaget A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A17 A18 A19 A20 Not A18 Obeskattade reserver Mkr 2024 2023 Periodiseringsfond 2 744 2 916 Ackumulerade avskrivningar utöver plan, immateriella tillgångar 51 3 Ackumulerade avskrivningar utöver plan, maskiner och inventarier 3 0 Summa 2 798 2 919 Not A19 Kassaflödesanalys Betalda räntor och erhållen utdelning Mkr 2024 2023 Erhållen utdelning 990 3 165 Erhållna räntor 185 52 Erlagda räntor -4 -29 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Mkr 2024 2023 Av- och nedskrivningar 243 1 Utrangering av anläggningstillgångar 7 – Rearesultat försäljning av dotterföretag/rörelse – -145 Avsättningar 1 – Aktierelaterade ersättningar 4 – Summa 255 -144 Förvärv av rörelse Den 1 februari 2024 skedde en verksamhetsöverlåtelse där alla anställda i Peab Support AB och Peab Utveckling AB erbjöds att flytta över till Peab AB. Bakgrunden till förändringen var rådande marknads- och konjunktur- läge, som ställer krav på anpassningar av organisationen. Samordningen av stödfunktionerna i Peab AB syftar till att öka effektiviteten och minska kostnaderna genom att roll- och ansvarsfördelningen mellan funktioner blir tydligare och administrativa uppgifter minimeras. Mkr 2024 Förvärvade tillgångar och skulder Immateriella anläggningstillgångar 352 Materiella anläggningstillgångar 35 Andelar i koncernföretag 0 Övriga fordringar 93 Övriga skulder -47 Förvärvade nettotillgångar 433 Köpeskilling 433 Utbetald köpeskilling 433 Påverkan på likvida medel 433 Förändring räntebärande skulder Mkr 2024 2023 Ingående balans – 1 808 Kassaflöde återbetalning av lån – -1 808 Utgående balans – – PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Noter – Moderbolaget 205Noter – Moderbolaget 205 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A17 A18 A19 Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Den lagstadgade Hållbarhetsrapporten, vilken omfattar de områden i Peab ABs årsredovisning vars innehåll anges på sidan 135, har god- känts för utfärdande av styrelsen. Anders Runevad Styrelseordförande Fredrik Paulsson Styrelseledamot Liselott Kilaas Styrelseledamot Kim Thomsen Styrelseledamot Karl-Axel Granlund Styrelseledamot Malin Persson Styrelseledamot Magdalena Gerger Styrelseledamot Maria Doberck Styrelseledamot Kerstin Lindell Styrelseledamot Lars Sköld Styrelseledamot Patrik Svensson Styrelseledamot Jesper Göransson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den 28 mars 2025 Ernst & Young AB Jonas Svensson Auktoriserad revisor Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen och den verkställande direktören den 28 mars 2025. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2025. Förslöv den 28 mars 2025 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 206 Noter – Moderbolaget Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Peab AB (publ) org nr 556061-4330 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Peab AB (publ) för år 2024. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 108-206 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncern- redovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställ- ning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsre- dovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revi- sionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genom- fördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse. Intäktsredovisning av entreprenadprojekt Beskrivning av området Koncernen redovisar pågående entreprenadprojekt över tid, vilket inne- bär att intäkter och kostnader redovisas i takt med att entreprenaderna genomförs, intäkter och resultat redovisas i förhållande till upparbetnings- grad baserat på nedlagda kostnader per balansdagen i förhållande till bedömda totala kostnader vid projektens färdigställande. Befarade förluster kostnadsförs, så snart de är kända. Intäkts- och resultatredovisningen bygger på bedömningar om den totala projektkostnaden och projektintäkten. En god kontrollmiljö med löpande prognosuppföljningar av projektets slutliga utfall är därmed av stor betydelse för koncernen. Förändrade bedömningar under projektets genomförande kan ge upphov till väsentlig påverkan på koncernens resul- tat och finansiella ställning. Projektprognoserna utvärderas regelbundet av koncernen under respektive projekts löptid och justeras vid behov. Änd- rings- och tilläggsarbeten samt krav beaktas när koncernen bedömer det troligt att beloppet kommer att erhållas från beställaren och när beloppet kan mätas tillförlitligt. Bolagets uppskattningar och bedömningar avseende intäktsredovisning av entreprenadprojekt beskrivs i Not 2 ”Viktiga uppskattningar och bedöm- ningar”, Not 3 ”Intäkter”, Not 4 ”Rörelsesegment” och Not 20 ”Räntebä- rande fordringar”. Baserat på ovan bedömningar avseende intäktsredovisning av entre- prenadprojekt anser vi att detta område är att betrakta som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision. Hur detta område beaktades i revisionen Vår revisionsprocess inkluderar bland annat analytisk granskning av intäk- terna och marginalerna i projekt samt databaserad transaktionsanalys. Vi har stickprovsgranskat intäkter och kostnader i utvalda projekt, som är av betydande storlek eller utgör en väsentlig risk för bolaget. Vi har även fört diskussioner tillsammans med bolagets controllers samt projektansvariga innefattande bedömningar, antaganden och uppskattningar relaterade till intäktsredovisning, resultatavräkning och allokering av kostnader. Vi har också granskat väsentliga avtal för att identifiera eventuella risker för viten i samband med förseningar i projekten, och vi har också kontinu- erliga avstämningar tillsammans med bolagets interna juridiska ombud. Vi har granskat avsättningar och andra reserver hänförliga till entreprenad- projekt utifrån underliggande underlag samt bolagets bedömningar. Vi har kontinuerliga möten och diskussioner med ansvariga revisorer i respektive land för att identifiera samt täcka landspecifika risker. Vi har bedömt träffsäkerheten i bolagets bedömningar av det slutliga utfallet för projekten och även hållit diskussioner med bolagets ledning avseende utfallet. Vi har utvärderat att bolagets intäktsredovisning avseende intäktsredo- visning av entreprenadprojekt har skett enligt de redovisningsprinciper bolaget angett och att dessa överensstämmer med IFRS Redovisningsstan- darder. Vi har granskat lämnade notupplysningar i årsredovisningen. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Revisionsberättelse 207Revisionsberättelse 207 Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revi- sion som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de eko- nomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt- ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och kon- cernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan fram- tida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. • planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informa- tionen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också infor- mera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de even- tuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller mot- åtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsre- dovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen sär- skilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättel- sen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncern- redovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att lik- videra bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-107 och 211-234. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhäm- tade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verk- ställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsre- dovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna informa- tion, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 208 Revisionsberättelse208 Revisionsberättelse Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konso- lideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvalt- ningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Peab AB (publ) för år 2024 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt utta- lande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkstäl- lande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovis- ningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp- täcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositio- ner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räken- skaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motive- rade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Revisionsberättelse 209Revisionsberättelse 209 Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan för- väntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 Kvalitetsstyrning för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster som kräver att företa- get utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektro- nisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma ris- kerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verk- ställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma gransknings- åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncer- nens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm, utsågs till Peab ABs revi- sor av bolagsstämman den 6 maj 2024 och har varit bolagets revisor sedan 6 maj 2021. Revisorns granskning av Esef-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upp- rättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Peab AB (publ) för år 2024. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Peab AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Förslöv 28 mars 2025 Ernst & Young AB Jonas Svensson Auktoriserad revisor PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 210 Revisionsberättelse210 Revisionsberättelse Bolagsstyrning 211 Bolagsstyrningsrapport 2024 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Bolagsstyrning 211Bolagsstyrning 211 Peab styrs av externa regelverk och interna styrdokument. Exempel på dessa är: Externa regelverk: • Årsredovisningslagen • Aktiebolagslagen • Svensk kod för Bolagsstyrning • Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter • Dataskyddsförordningen • Bokföringslagen • EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR) • Global Reporting Initiative (GRI) • UN Global Compact • FN:s deklaration om mänskliga rättigheter • FN:s globala mål för hållbar utveckling och ILO:s kärnkonventio- ner om rättigheter i arbetslivet • OECD:s Riktlinjer för Multinationella Företag (om tillbörlig aktsamhet) • FN:s vägledande principer för Företag och Mänskliga Rättigheter (UNGP) • OECD:s konvention mot mutor och dess rekommendationer • International Financing Reporting Standards (IFRS) och andra redovisningsregler Interna styrdokument: • Arbetsordning för styrelsen i Peab AB med instruktioner för vd • Bolagsordning • Instruktioner för koncernledningsforum • Kärnvärden – Jordnära, Utvecklande, Personliga, Pålitliga • Uppförandekod • Policyer – Miljö, Arbetsmiljö, Kvalitet, Information, Informations- säkerhet, Finans, Intern styrning och kontroll, Närståendetrans- aktioner, Digitalisering, Strategiska insatsvaror • Övriga interna regler och riktlinjer, till exempel riktlinjer om Processen för Tillbörlig Aktsamhet, Sanktioner, Visselblåsning, Konkurrensrätt, Antikorruption, Dataskydd, Likabehandling Notera att detta är ett urval av den styrdokumentation som gäller för Peabkoncernen. Principer för bolagsstyrning Peabs bolagsstyrning grundar sig på den svenska aktiebolagslagen, Koden, som beskriver den svenska modellen för bolagsstyrning (www.bolagsstyr- ning.se), Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter samt Peabs bolags- ordning, uppförandekod, policyer och övriga interna regler och riktlinjer. Dessa regelverk reflekterar vårt åtagande att agera hållbart och ansvarsfullt och därigenom bibehålla och stärka förtroendet hos beslutsfattare, kunder, medarbetare samt befintliga och potentiella investerare. Peab AB, ett svenskt publikt aktiebolag, presenterar här sin bolagsstyr- ningsrapport för 2024. Med huvudkontor i Förslöv i Båstad kommun och verksamhet i Sverige, Norge, Finland och Danmark är Peab ett ledande bygg- och anläggningsföretag i Norden. Peab är noterat på Nasdaq Stock- holm, Large Cap. Bolagsstyrningsrapporten, som lämnas av styrelsen i Peab AB, beskriver hur Peab styrts på ett ansvarsfullt, hållbart och effektivt sätt under verksamhetsåret 2024. Denna rapport lämnas i enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ligger som en separat bilaga skild från årsredovisningen. Peab har inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning att rappor- tera för 2024. Bolagsstyrningsrapporten har, enligt vad som framgår på sida 226 gran- skats av Peabs revisor. Styrelseordförandens ord ”God bolagsstyrning är en förutsättning för att Peab ska kunna bedriva verksamheten ansvarsfullt och skapa långsik- tiga värden för aktieägare, kunder, medarbetare och andra intressenter i samhället. Under året har vi fortsatt att utveckla våra styrningsprocesser för att möta ökade förväntningar och nya regelverk, inte minst inom hållbarhetsområdet. Med struktur och transparens som ledstjärnor strävar vi efter att kombinera affärsmässighet med ansvarstagande.” Anders Runevad, styrelseordförande PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 212 Bolagsstyrning212 Bolagsstyrning Affärsområdesledning Ägare och styrelse VD och koncernledning Projektutveckling Bygg Anläggning Industri Revisorer Valberedning KONCERNLEDNINGSFORUM Affärsutskott Anbudsråd Ersättningsråd Etiska rådet Hållbarhetsråd Investeringsgrupp Krisledning Varumärkesrådet Utvecklingsråd Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad Information Rapporter Intern kontroll Val Val Förslag Val Styrelse Mål, Policys VD-instruktion VD Koncernledning Bolagsstämman (aktieägare) STYRELSEUTSKOTT Ersättningsutskott Finansutskott Revisionsutskott Övriga koncernfunktioner Funktionen för riskhantering Funktionen för intern kontroll Struktur för bolagsstyrning Nedan presenteras Peabs struktur för bolagsstyrning, från aktieägarna till affärsområdesledning. I anslutning finns en beskrivning av styrningshie- rarkin med Peabs utskott och koncernledningsforum. Dessa är centrala för Peabs styrning och rapportering. De ansvarar bland annat för att inom sina respektive områden övervaka och hantera risker och möjligheter samt kon- sekvenser avseende hållbarhetsrelaterade aspekter. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Bolagsstyrning 213Bolagsstyrning 213 Aktieägarna i Peab – en aktiv ägarfunktion Aktieägarnas inflytande är utgångspunkten för styrningen av Peab. Deras ägarandelar och röststyrka påverkar hur Peab leds och beslut fattas. Per 31 december 2024 är Ekhaga Utveckling AB den största aktieägaren med en kapitalandel på 21,6 procent och en röstandel på 49 procent. Därefter följer AB Axel Granlund med 6,8 procent i kapitalandel och 5,5 procent i rös- tandel, därefter Mats och Fredrik Paulsson med familjer, som innehar 5,5 procent i kapitalandel och 11,2 procent i röstandel. Härefter följer i fallande ordning Peabs Vinstandelsstiftelse med 4,7 procent av kapitalet, Vanguard med 2,4 procent, Dimensional Fund Advisors med 2,1 procent, Familjen Kamprads stiftelse med 1,6 procent, Handelsbanken Fonder med 1,5 pro- cent, och Cicero fonder med 1,5 procent av kapitalet. Bolagsstämma Bolagsstämman är Peabs högsta beslutande organ. Den är ett forum där aktieägarna i Peab utövar sin beslutanderätt enligt aktiebolagslagen och bolagsordningen. På årsstämman fattar aktieägarna beslut i frågor som vinstutdelning, styrelseändringar och ändringar i bolagsordningen. Varje aktieägare har rätt att, antingen personligen eller genom ombud, utöva rösträtt baserat på antalet aktier. Bolagsstämman hålls senast sex månader efter räkenskapsårets utgång och den årliga bolagsstämman benämns som årsstämma. Årsstämman 2024 Peabs årsstämma hölls den 6 maj 2024 i Grevie, Båstad kommun. Aktieä- gare kunde, personligen eller genom ombud, utöva sin rösträtt fysiskt på årsstämman eller genom poströstning i enlighet med Peabs bolagsordning. Totalt deltog 318 aktieägare, vilka tillsammans representerade 77 procent av det totala antalet röster i bolaget. Av dessa deltog 137 aktieägare per- sonligen på årsstämman och 181 företräddes via ombud. Tio (10) aktieä- gare valde att utöva sin rösträtt genom poströstning vid årsstämman, varav några även representerade andra aktieägare som ombud. Vid 2024 års årsstämma fattades följande beslut: • Samtliga åtta styrelseledamöter omvaldes. Stämman fastställde sty- relse- och utskottsarvoden i enlighet med valberedningens förslag. • Resultat- och balansräkningarna för räkenskapsåret 2023 godkän- des. Stämman beslutade om en utdelning på 1,50 kr per aktie med avstämningsdag den 8 maj 2024. • Styrelseledamöterna och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2023. • Ernst & Young AB valdes till bolagets revisor, med Jonas Svensson som huvudansvarig revisor. • Stämman godkände en uppdaterad version av ”Principer för valbe- redningens tillsättning och instruktion för valberedningen i Peab AB (publ)”. Ändringen innebär att utdrag av aktieägarinformation från Euroclears register ska ske den sista bankdagen i juni, i stället för augusti. • En justerad ersättningspolicy antogs. Ändringarna syftar till att stärka kopplingen mellan ersättning till ledande befattningshavare och bolagets långsiktiga prestationer samt hållbarhetsmål. • Årsstämman godkände ersättningsrapporten för räkenskapsåret, vilken redogör för hur ersättningspolicyn tillämpats och vilka ersätt- ningar som utfallit till ledande befattningshavare. • Styrelsen bemyndigades att under det kommande året besluta om nyemission av B-aktier samt förvärv och överlåtelse av egna aktier. Syftet är att kunna justera kapitalstrukturen eller finansiera framtida förvärv. Det framhölls att förvärv av egna aktier inte får ske i aktiekur- svårdande syfte. • Prestationsaktieprogram 2024 godkändes, vilket riktar sig till ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen. Programmet syftar till att skapa incitament för långsiktig värdeökning i bolaget. Stämman beslutade även att överlåta tidigare återköpta aktier till deltagarna i programmet som en del av dess belöningsstruktur. Röstande vid årsstämman Vid årsstämman godkändes samtliga styrelsens förslag med erforderlig majoritet. Detta inkluderade även beslut som krävde kvalificerad majoritet om nio tiondelar (9/10). Andelen avvikande röster, vilka uteslutande utgjordes av poströster, uppgick till mindre än en (1) procent av det totala antalet röster. För ytterligare detaljer och beslut från årsstämman, hänvisas till det officiella protokollet från Peab AB:s årsstämma 2024 på https://peab. se/om-peab/bolagsinformation/affarsledning-styrelse-bolagsstyrning/ bolagsstyrning Valberedningen Valberedningens arbete styrs av ”Principer för valberedningens tillsättning och instruktion för valberedningen i Peab AB (publ)”, som beskriver hur valberedningen ska arbeta och vilka kriterier som ska användas vid urval av styrelsekandidater. Valberedningens huvuduppgifter är att ta fram förslag till styrelsele- damöter samt styrelse- och utskottsarvoden. Valberedningen ska också lämna förslag på revisor och revisorsarvode samt ordförande vid stämman. Den ska säkerställa en balanserad sammansättning av styrelsen i enlighet med Peabs mångfaldspolicy. Valberedningen ska också främja öppenhet och goda styrelseprinciper inom Peab. Valberedningens motiverade yttrande beträffande förslag till styrelse, inklusive redogörelse för valberedningens arbete, presenteras på årsstämman som också fattar beslut om valberedningens förslag. Valberedningens arbete inför årsstämma 2025 Peab AB:s valberedning består av fyra ledamöter, inklusive styrelsens ordförande. De övriga tre ledamöterna är representanter från de tre största aktieägarna, utvalda enligt deras plats i ägarordningen och intresse av att utse ledamöter. Ägaruppgifterna baseras på information från Euroclear Sweden AB:s ägarregister per den sista bankdagen i juni varje år. Styrelsens ordförande kontaktade de största aktieägarna för att utröna deras intresse att utse ledamöter. Om någon aktieägare avstod, erbjöds nästa största aktieägare möjligheten. Mats och Fredrik Paulsson med famil- jer, Peabs Vinstandelsstiftelse, Familjen Kamprads stiftelse och Vanguard har på förfrågan uppgett att de inte önskar delta i valberedningen inför årsstämman 2025. Då ägarförändringar har ägt rum bland de största aktieägarna, har Handelsbanken Fonder blivit en större aktieägare än Cicero Fonder. Enligt valberedningens principer om ägarförändringar har därför en representant för Cicero Fonder, entledigats och ersatts av en representant utsedd av Handelsbanken Fonder. I översikten nedan framgår valberedningens sammansättning efter dess konstituerande möte inför årsstämman 2025. Efter dessa förändringar representerar valberedningens ledamöter tillsammans cirka 55,2 procent av bolagets totala röster, enligt nedan. Ledamot Utsedd av Anders Sundström Ekhaga Utveckling AB Ulf Liljedahl AB Axel Granlund Suzanne Sandler Handelsbanken Fonder Anders Runevad, styrelseordförande i Peab AB Valberedningen väljer en av ledamöterna till ordförande, där styrelsens ordförande inte får vara valberedningens ordförande. Vid ägarförändringar kan en ny storägare ersätta en befintlig ledamot i valberedningen. Valbe- redningen ska uppfylla kraven på sammansättning enligt Koden. Valberedningen utsåg Anders Sundström till valberedningens ordfö- rande vid dess konstituerande möte. Processen för styrelsenomineringar Valberedningen är ansvarig för att föreslå kandidater till styrelsen. Den fastställer specifika kriterier för styrelsemedlemmar, som kompetens, erfarenhet och bakgrund. Efter att ha fastställt kriterierna, påbörjar valbe- redningen processen att identifiera styrelsekandidater. Det kan inkludera både nuvarande styrelsemedlemmar och nya kandidater. Kandidaternas kvalifikationer och bakgrund granskas genom processer som intervjuer och referenskontroller. När utvärderingen är klar, lämnar valberedningen PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 214 Bolagsstyrning214 Bolagsstyrning Peabs mångfaldspolicy ”Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska eftersträvas.” Svensk kod för bolagsstyrning, regel 4.1 När det gäller könsfördelning är målet att styrelsens sammansättning ska spegla att varje kön ska vara representerat till minst 40 procent. förslag till årets nominerade styrelseledamöter. Vid årsstämman väljer aktieägarna styrelseledamöter och styrelseordförande. Uppfyllnad av mångfaldspolicy Målet med Peabs mångfaldspolicy är att säkerställa en styrelse med mång- sidighet och bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund. Policyn är i linje med Svensk kod för bolagsstyrning punkt 4.1. Som en del av poli- cyn har ett kvantitativt mål fastställts, där varje kön ska vara representerat till minst 40 procent i styrelsen. Valberedningen realiserar mångfaldspolicyn vid nominering av styrelse- ledamöter inför årsstämman. Detta innebär en noggrann granskning av potentiella styrelseledamöters kvalifikationer för att säkerställa att de uppfyller de uppsatta kraven. Resultatet av denna process är att styrelsen fortsatt uppfyller de fast- ställda kraven på mångsidighet och bredd. Den nuvarande styrelsen består till hälften av kvinnor och till hälften av män. Valberedningens arbete har därmed fullföljt sitt uppdrag att föreslå en styrelse som är i enlighet med policyn. Styrelsen Peabs styrelse har det yttersta ansvaret för verksamheten och är central i bolagsstyrningen. Enligt Peabs bolagsordning ska styrelsen bestå av, utöver lagstadgade arbetstagarledamöter, lägst fem och högst nio styrelse- ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av årsstämman. Vid årsstämman 2024 beslutades att styrelsen skulle bestå av åtta leda- möter. Följande personer valdes som styrelseledamöter, samtliga omval: • Karl-Axel Granlund • Magdalena Gerger • Liselott Kilaas • Kerstin Lindell • Fredrik Paulsson • Malin Persson • Anders Runevad • Lars Sköld Anders Runevad utsågs av årsstämman till styrelsens ordförande. Under 2024 hölls nio styrelsesammanträden. Av dessa var sju ordinarie styrelse- sammanträden (inklusive det konstituerande styrelsesammanträdet) och två extra styrelsesammanträden, varav ett hölls per capsulam. Medlemmar från koncernledningen har varit föredragande vid styrelsesammanträdena. Huvudansvarig revisor har varit närvarande vid två ordinarie styrelsesam- manträden. Varje styrelsemöte har innefattat en punkt på agendan där styrelsen haft möjlighet till diskussion utan närvaro av representanter för Peabs koncernledning. De av aktieägarna valda styrelseledamöterna uppbär arvode för upp- draget som styrelseledamot och, i förekommande fall, utskottsledamot i enlighet med beslut fattat på årsstämman. Styrelsens arvoden redovisas i not 9 i årsredovisningen. Följande representanter var vid årsstämman 2024 utsedda av arbetsta- garorganisationerna: Maria Doberck, Patrik Svensson och Kim Thomsen (ledamöter), Peter Johansson och Cecilia Krusing (suppleanter). Styrelsens arbete under året Styrelsens arbete följer den av styrelsen antagna arbetsordningen, Arbets- ordning för styrelsen i Peab AB (publ). Däri fastställs att styrelsen har som huvuduppgift att förvalta Peabs angelägenheter för att säkerställa en lång- siktigt god avkastning för ägarna. I detta arbete ska styrelsen vidare beakta principer för hållbar utveckling och bolagets ansvar gentemot samhället, inklusive frågor om miljö, socialt ansvar och affärsetik. Det innefattar att fastställa övergripande mål och strategier, utvärdera vd, fastställa styrande dokument och säkerställa effektiva kontrollsystem för verksamheten och dess risker. Dessutom ansvarar styrelsen för att Peabs externa kommuni- kation är öppen, korrekt och tillförlitlig. Styrelsen fastställer årligen Styrel- sens arbetsordning och instruktioner för vd och styrelsens utskott, Peabs uppförandekod, Leverantörskod, Finanspolicy, Informationspolicy, Policy för intern styrning och kontroll samt Närståendepolicy. Styrelsen fattar även beslut om större företagsförvärv och investeringar vars värde över- skrider vissa i förväg fastställda nivåer. Styrelsens ordförande ska se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina åligganden. Väsentliga initiativ som behandlades under året inkluderade: • Strategiska mål • Översyn av finansiella risker och hållbarhetsrelaterade risker, inklu- sive så kallad dubbel väsentlighetsanalys • Årlig revidering av koder och policyer • AI/IT-strategi • Klimatfärdplanen, för att nå klimatneutralitet 2045 • Förstärkning av revisionsutskottets mandat, med särskilt fokus på hållbarhetsrapportering enligt nya krav • Genomgång och uppdatering av koncernens successionsplanering • Omförhandling och förlängning av strategiska låneavtal • Utvärdering av vd:s arbete under året. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Bolagsstyrning 215Bolagsstyrning 215 Styrelsesammanträden, närvaro 2024 Årsstämmovalda ledamöter Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen Oberoende i förhållande till större aktieägare Närvaro styrelsesam- manträde Revisions- utskott Närvaro revisions- utskott Ersättnings- utskott Närvaro ersättnings- utskott Finans- utskott Närvaro finans- utskott Anders Runevad Ja Ja 9/9 O 2/2 O 7/7 Magdalena Gerger Ja Ja 9/9 L 5/5 Karl-Axel Granlund Ja Ja 9/9 L 2/2 L 7/7 Kerstin Lindell Ja Ja 8/9 L 4/5 Fredrik Paulsson Nej Nej 9/9 L 2/2 L 7/7 Malin Persson Ja Ja 9/9 Lars Sköld Ja Ja 9/9 O 5/5 Liselott Kilaas Ja Ja 7/9 L 5/5 Arbetstagarrepresentanter Maria Doberck, ordinarie 9/9 Patrik Svensson, ordinarie 9/9 Kim Thomsen, ordinarie 9/9 Peter Johansson, suppleant 8/9 Cecilia Krusing, suppleant 8/9 O – ordförande L – ledamot Successionsplanering Peab har en strategisk och långsiktig successionsplanering, med styrelsen i en nyckelroll för att säkerställa kontinuitet och effektiv succession för vd och koncernledning. Denna planering är en integrerad del av Peabs HR-strategi. Årliga uppdateringar av planen utförs för att upprätthålla dess relevans. Förslag på uppdaterad plan presenteras för ersättningsutskottet och styrelsen för beslut. Denna process är viktig för att bevara kompetens inom Peab och för att förbereda verksamheten på oförutsedda händelser. Styrelsens uppföljning av intern styrning och kontroll Styrelsen följer löpande upp och utvärderar effektiviteten i Peabs struktur för intern styrning och kontroll genom den information som koncern- ledningen och styrelsens utskott lämnar till styrelsen. Vid varje ordinarie styrelsemöte behandlas Peabs ekonomiska situation och finansiella ställ- ning samt avstämning mot finansiella och icke-finansiella mål. Inför styrel- semötena får styrelseledamöterna rapporter avseende Peabs utveckling. Motsvarande uppföljning görs av koncernledningen och affärsområdesled- ningarna. En utvärdering avseende styrning och kontroll av den finansiella rapporteringen görs vid det första ordinarie styrelsesammanträdet som äger rum efter räkenskapsårets utgång. Styrelsen har för verksamhetsåret 2024 utvärderat behovet av en funktion för internrevision och kommit fram till att den etablerade kontrollstrukturen i Peab innebär en erforderlig styrning och kontroll av koncernen. För närvarande är det därför inte motiverat med en funktion för internrevision i bolaget. Oberoende ledamöter Fredrik Paulsson är inte att anses som oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare och är inte heller att anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Övriga sju ledamöter valda av stämman är samtliga oberoende i förhållande till Peab AB, bolagsledningen och bolagets större aktieägare. Styrelsens sammansättning uppfyller därmed Kodens krav på oberoende. Styrelseutvärdering Peabs styrelse genomför årligen en strukturerad utvärdering av sitt arbete för att utveckla arbetsformer och effektivitet. Utgångspunkten för utvär- deringen är en av styrelseordföranden utformad detaljerad enkät, vilken besvaras av samtliga styrelseledamöter och suppleanter. Valberedningens ordförande har, beträffande utvärdering av styrelseordförande, godkänt enkätens innehåll och sammanställt denna. Huvuddelen av frågorna i enkäten är återkommande för att ge möjlighet att jämföra utfallen mellan åren, men viss uppdatering av frågorna sker vid behov. I de två senast genomförda utvärderingarna lades fördjupat fokus på hållbarhet. Som komplement till enkäten genomförde styrelseordförande också individu- ella muntliga genomgångar med varje styrelsemedlem/suppleant för att få möjlighet till fördjupning och utveckling. Resultaten visade att styrelsen har mycket god insikt i och stor förståelse för Peabs strategiska mål, kärnvärden och styrande dokument. Styrelse- medlemmarnas breda erfarenheter och kunskaper inom hållbarhetsområ- det betonades som värdefulla för Peab. Resultat och insikter av styrelseutvärderingen har redovisats och disku- terats vid styrelsemöte och presenterats för valberedningen. Styrelseutskotten Styrelsen har etablerat särskilda styrelseutskott för att öka effektiviteten och stärka fokus på specifika områden inom styrelsearbetet samt säker- ställa god bolagsstyrning. Utskottens ledamöter utses vid det konstitue- rande styrelsemötet och för ett år i taget. För att säkerställa ordning och struktur i utskottens arbete, styrs varje utskott av fastställda detaljerade utskottsinstruktioner. I utskottens arbetsuppgifter ingår också att ha ansvar för tillsyn av hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker och möjlig- heter inom deras respektive ansvarsområde. Ärenden som behandlas vid utskottens möten dokumenteras i protokoll och avrapporteras vid näst- kommande ordinarie styrelsemöte. Styrelsen har följande utskott: Revisionsutskottet Revisionsutskottet är sammansatt av medlemmar som utnämns efter årsstämman och det konstituerande styrelsesammanträdet. Utskottet för 2024 bestod av följande ledamöter: • Lars Sköld, ordförande • Magdalena Gerger • Kerstin Lindell • Liselott Kilaas Revisionsutskottets ansvar och arbete Revisionsutskottets huvudsakliga ansvar är att övervaka Peabs finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering, samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Utskottet ansvarar även för att övervaka effektiviteten i Peabs interna kontroller och styrning, samt riskhantering. Som en del av styrelsens ansvar för den kommande hållbarhetslag- stiftningen ingår det i Revisionsutskottets uppdrag att säkerställa en hel- hetssyn på verksamheten som omfattar påverkan, risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsrelaterade frågor. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 216 Bolagsstyrning216 Bolagsstyrning Revisionsutskottet har en viktig roll i att hålla sig informerat om revisionen av års- och koncernredovisningen, om granskningen av hållbarhetsrap- porten, samt resultatet av Revisorsnämndens kvalitetskontroll. Utskottet är ansvarigt för att informera styrelsen om revisionens resultat och dess bidrag till den finansiella rapporteringens och hållbarhetsrapporteringens tillförlitlighet samt att redogöra för utskottets egen funktion i denna process. En ytterligare uppgift är att granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet. Det innefattar att vara särskilt uppmärksam på om revisorn erbjuder andra tjänster än revision och granskning till bolaget, vilket kan påverka objektiviteten. Slutligen ansvarar revisionsutskottet för att biträda i upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om val av revisor och för att leda urvals- förfarandet vid valet av revisor. Detta säkerställer att revisorvalet sker på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt. Vid revisionsutskottets sammanträden deltar representanter för kon- cernledningen som föredragande i relevanta frågor. Revisionsutskottet har haft fem sammanträden under 2024. Huvudansvarig revisor deltog i rele- vanta delar under samtliga sammanträden. Revisionsutskottets möten pro- tokollförs och delges styrelsen, och rapportering sker löpande till styrelsen. Utöver de arbetsuppgifter som beskrivs ovan, har revisionsutskottet under året adresserat bland annat: • Uppdaterad instruktion för revisionsutskottet som innefattar förtyd- liganden avseende revisionsutskottets ansvar för hållbarhetsfrågor inför styrelsen. Revisionsutskottets roll inom hållbarhet motsvarar den roll som utskottet har inom finansiell rapportering. • Den dubbla väsentlighetsanalysen. • Cybersäkerhetslagen. Finansutskottet Finansutskottet är sammansatt av medlemmar som utnämns efter års- stämman och det konstituerande styrelsesammanträdet. Utskottet för 2024 bestod av följande ledamöter: • Anders Runevad, ordförande • Karl-Axel Granlund • Fredrik Paulsson Finansutskottets ansvar och arbete Finansutskottet har tilldelats befogenheten att fatta beslut i ekonomiska frågor mellan de ordinarie styrelsemötena. Dessa beslut rör områden som valutahantering, räntestrategier och investeringspositioner, allt i enlighet med den finanspolicy som styrelsen beslutat om. Utskottet har också ansvar för att inom styrelsens fastställda riktlinjer fatta beslut om specifika företagsköp, enskilda fastighetsinvesteringar och anbud. Finansutskottet ansvarar även för att övervaka bolagets finansiella strategier med hänsyn till hållbarhet. Detta innefattar säkerställandet av att investeringar och finansiella beslut är i linje med bolagets långsiktiga hållbarhetsmål. Under finansutskottets möten närvarar representanter från koncernledningen som informerar och föredrar ärenden. Finansutskottet har haft sju sammanträden under 2024. Finansutskottet rapporterar löpande till styrelsen. Under 2024 behandlades bland annat frågor rörande större anbud, investeringar och avyttringar, strategiska låneavtal, samt den ekonomiska utvecklingen i koncernen. Ersättningsutskottet Ersättningsutskottet är sammansatt av medlemmar som utnämns efter årsstämman och det konstituerande styrelsesammanträdet. Utskottet för 2024 bestod av följande ledamöter: • Anders Runevad, ordförande • Karl-Axel Granlund • Fredrik Paulsson Ersättningsutskottets ansvar och arbete Ersättningsutskottet förbereder styrelsens beslut gällande ersättnings- principer, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare. Det övervakar och utvärderar både pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för dessa befattningshavare. Utskottet granskar även tillämpningen av den av bolagsstämman årligen fastställda ersättningspolicyn, samt de aktuella ersättningsstrukturerna och -nivåerna i koncernen. Dessutom lämnar utskottet förslag till styrelsen angående vd:s lön och andra villkor, i linje med ersättningspolicyn. För övriga ledande befattningshavare beslutar utskottet om lön och villkor, efter rekommendationer från vd. I ersättningsutskottets sammanträden deltar koncernledningens representanter som föredragande. Ersättningsutskottet har haft tre sammanträden under 2024. Ersättnings- utskottet rapporterar löpande till styrelsen. Peab har hållbarhetsmål i bonusprogrammen för 2024, där dessa uppgår som mest till 34 procent av det totala bonusmålet. Detta understryker Peabs engagemang i att vara ledande inom samhällsansvar. Strategin inkluderar till exempel främjandet av miljöanpassade produkter och åter- bruk samt att minska antalet olyckor på arbetsplatser. Ersättning till bolagsledningen Årsstämman 2024 beslutade om ersättningspolicy för koncernledningen. Ersättningspolicyn finns tillgänglig på www.peab.se. Information om lön och andra ersättningar till vd och övriga personer i koncernledningen åter- finns i not 9 i årsredovisningen samt på webbplatsen. Incitamentsprogram Peab har för närvarande ett pågående aktie- eller aktierelaterat incita- mentsprogram. Vid årsstämman 2024 godkändes förslaget om Presta- tionsaktieprogram 2024, vilket är ett treårigt incitamentsprogram som ska ge incitament för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen att erhålla aktier i Peab om vissa mål som främjar långsiktig värdeökning i företaget uppnås. Verkställande direktör Styrelsen är ansvarig för att utse verkställande direktören och fastställer även instruktioner för dennes arbetsuppgifter. Vd har huvudansvaret för Peabs löpande förvaltning och därmed för att arbetet med intern styrning och kontroll organiseras på lämpligt sätt. Detta innefattar hantering av företagsinvesteringar, personal-, finans- och ekonomifrågor och innebär även att upprätthålla kontinuerlig kontakt med Peabs intressenter och den finansiella marknaden. Vd ska tillse att hållbarhetsmål och prestationer är en central del i utvärderingen av kon- cernledningens arbete. En viktig del av vd:s uppdrag är att vara föredragande och förslags- ställare i styrelsen, vilket innebär att presentera och föreslå ärenden för styrelsens beslut. Vd har tillsatt en koncernledningsgrupp som bistår i den dagliga hanteringen och strategiska beslutsprocessen inom Peab. Externa revisorer Enligt Peabs bolagsordning ska en eller två revisorer väljas av årsstämman. Vid årsstämman 2024 omvaldes Ernst & Young AB till bolagets revisor med auktoriserade revisorn Jonas Svensson som huvudansvarig revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2025. Utöver revision har revisor endast tillhandahållit Peab tjänster i form av redovisningskonsultationer samt expertis inom hållbarhetsredovisning. Koncernledning Koncernledningen bestod under 2024 av vd och koncernchef, CFO, COO, CCO, CSO och respektive affärsområdeschef för affärsområdena Bygg, Anläggning och Projektutveckling, totalt åtta personer. Verksamheten i affärsområde Industri drivs av respektive vd för de i affärsområdet ingående större bolagen. Varje sådan vd rapporterar till utsedd medlem i koncernledningen. Koncernledningen fastställer övergripande mål och strategier för verk- samheten i koncernens affärsplan. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Bolagsstyrning 217Bolagsstyrning 217 Koncernledningen sammanträder en gång per månad med inriktning på operativ styrning av verksamheten, uppföljning av mål i affärsplanen, risk- hantering och strategiska frågor. Peabs styrelse har även ålagt koncernledningen det övergripande ansva- ret för styrning och uppföljning av integreringen av hållbarhetsarbetet i verksamheten. Vid sammanträden adjungeras vid behov ansvariga för koncernfunktionerna och andra medarbetare. Koncernledningen ansvarar för att på ett relevant och tydligt sätt för organisationen kommunicera Peabs mål och risknivå samt hur den interna styrningen och kontrollen ska fungera. Uppgifter om verkställande direktören och medlemmar i koncernled- ningen redovisas på sidan 224. Verksamhetsstyrning Enligt den affärsplan som gällde under 2024 arbetar Peab med tre finan- siella mål och sex icke-finansiella mål. De icke-finansiella målen innefattar Peabs hållbarhetsmål. Koncernens affärsplan bryts ner och bearbetas av de olika affärsområdena och bolagen som fastställer sina respektive affärsplaner. En viktig del av verksamhetsstyrningen i Peabs decentraliserade orga- nisation är koncernens kärnvärden: jordnära, utvecklande, personliga, pålitliga. Peabs uppförandekod och många av koncernens interna regler och riktlinjer bygger på dessa kärnvärden. Kommunikation och utbildning av interna regler och riktlinjer pågår strukturerat och kontinuerligt. Koncernledningens möten under året Under 2024 genomförde koncernledningen tolv (12) schemalagda möten med fokus på verksamhetsuppdateringar, personalfrågor, strategiska mål och hållbarhetsfrågor, däribland arbetet med klimatfärdplanen och målet att nå klimatneutralitet 2045. Hållbarhetsrelaterade risker identifierades och bedömdes i den dubbla väsentlighetsanalysen, vilken låg till grund för strategiska beslut och åtgärder för att minimera klimatpåverkan. Vidare genomfördes en översyn av finansiella och hållbarhetsrelaterade risker samt en årlig granskning av koder, policyer och vissa koncerngemen- samma riktlinjer. Ämnen som AI, IT-strategi och efterlevnad av NIS2-direkti- vet diskuterades för att stärka bolagets digitala strategi. Koncernfunktioner Koncernfunktionerna stödjer både koncernledningen och affärsområdena, såväl strategiskt som i den löpande verksamheten. Funktionerna leds av olika medlemmar i koncernledningen. För koncernfunktionerna finns led- ningsgrupper som ansvarar för att förvalta, driva och utveckla dessa. Affärsområdesledning Koncernens operativa verksamhet bedrivs i de fyra affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling. I affärsområdena Bygg, Anlägg- ning och Projektutveckling finns en ledningsgrupp som leds av respektive affärsområdeschef och som i övrigt består av operativa chefer och chefer för stödfunktioner i affärsområdet. Verksamheten i affärsområde Industri är mer diversifierad än de övriga affärsområdena och drivs av respektive vd för de i affärsområdet ingående större bolagen. Varje sådan vd rapporterar till utsedd medlem i koncernledningen. Affärsområdescheferna och res- pektive ansvarig vd inom affärsområde Industri ansvarar för att driva verk- samheterna genom att delegera ansvar och befogenheter. De ansvarar för att respektive affärsenhet inom koncernen har en god intern kontroll och arbetar i enlighet med Peabs fastställda policyer samt övriga fastställda styrdokument, processer och verktyg. Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad rapporterar direkt till vd. Dess huvuduppgift är att säkerställa Peabs efterlevnad av gällande lagar och regler. Det görs genom att till exempel tillhandahålla och genom- föra utbildningar om relevanta regelverk. Funktionen tar även fram sty- rande dokument och arbetar i tvärfunktionella grupper, som Etiska rådet och Hållbarhetsrådet, för att effektivisera och kontrollera efterlevnaden. Funktionen för riskhantering och intern kontroll Funktionen för riskhantering och intern kontroll ansvarar för att genomföra och följa upp riskanalyser på affärsområdes- och funktionsnivå och kon- solidera identifierade risker på koncernnivå. Riskprocessen utgår från de riskregister som varje affärsområde och funktion arbetar i med tillhörande ägandeskap, responsplan och handlingsplan. Funktionen sammanställer de konsoliderade riskerna i en årlig riskrapport samt genomför olika internkontrollaktiviteter för att säkerställa efterlevnad. Styrande dokument Styrelsen reviderar och fastställer årligen uppförandekoden, leverantörsko- den samt ett antal centrala policyer, vilka tillsammans utgör en viktig del av Peabs bolagsstyrningsstruktur och bidrar till att främja en hållbar och etisk verksamhet. Processen kring uppdatering av styrande dokument föl- jer ett årshjul som säkerställer att dessa styrdokument uppdateras baserat på identifierade risker och ny lagstiftning. Beslut om koder och policyer fattas av styrelsen, medan specialistavdelningar utformar detaljerade rikt- linjer som granskas genom remissprocesser och beslutas av medlemmar i koncernledningen. Nedan beskrivs de mest centrala koderna, policyerna och riktlinjerna ur ett bolagsstyrningsperspektiv, samt hur de främjar Peabs affärskultur. Uppförandekoder och policyer som beslutas av styrelsen Uppförandekoden och leverantörskoden Peabs uppförandekod är en konkretisering av Peabs kärnvärden – jord- nära, utvecklande, personliga och pålitliga. Uppförandekoden betonar vikten av god affärsetik, nolltolerans mot korruption, transparens och långsiktiga relationer, samtidigt som den bidrar till hållbar samhällsut- veckling och socialt ansvarstagande. Uppförandekoden är en vägledning för medarbetarna att fatta korrekta beslut och den är sammanlänkad med andra styrande dokument som miljöpolicy, riktlinjer om visselblåsning, antikorruption, sanktioner, informationssäkerhet, konkurrensrätt samt om processen för tillbörlig aktsamhet. Genom att medarbetare följer koden och dess referenser till andra policyer och riktlinjer, främjar Peab ett etiskt och lagligt agerande. Ansvaret för att tillse att koden följs är delegerad till koncernledningen, med vd som ytterst ansvarig för det operativa arbetet. Chefer på varje nivå ansvarar därefter för att kraven i uppförandekoden tillämpas och efterlevs inom sina avdelningar eller funktioner. Samtliga medarbetare i Peab får utbildning i uppförandekoden vartannat år. Riskut- satta medarbetare får skräddarsydd utbildning i specifika delar av uppfö- randekoden årligen. Frågor kring regelefterlevnad, särskilt inom områden som mänskliga rät- tigheter, antikorruption och värdekedjan är återkommande i det operativa arbetet för medlemmarna i koncernledningen. Peabs leverantörskod, som är en förlängning av uppförandekoden, är utformad för att säkerställa att leverantörer respekterar mänskliga rättig- heter och miljön i den egna verksamheten och dess värdekedjor. Koden fokuserar på att leverantörer ska identifiera, förebygga, begränsa och åtgärda eventuella negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljön i sin värdekedja. Leverantörer förväntas inte bara följa leverantör- skoden utan också kommunicera och tillämpa motsvarande krav på sina leverantörer. Policy för intern styrning och kontroll Policyn för intern styrning och kontroll syftar till att säkerställa ändamål- senlig organisation och förvaltning av verksamheten, tillförlitlig rapporte- ring samt efterlevnad av lagar och regler. Målsättningen är att policyn ska hjälpa Peab att effektivt bedriva verksamheten, nå måluppfyllelse samt upprätthålla förtroende för verksamheten, där oönskade händelser i första hand förebyggs och i andra hand upptäcks och hanteras. Processen för intern styrning och kontroll i Peab består av målstyrning, riskhantering och kontrollaktiviteter. Beslutsforum och specifika råd hanterar bland annat anbud, investeringar, hållbarhet och etik. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 218 Bolagsstyrning218 Bolagsstyrning Informationspolicy Informationspolicyn vägleder medarbetarna i att informera på ett enhetligt och transparent sätt för att säkerställa en korrekt bild av Peab. Den gäller samtliga anställda och styrelseledamöter, och täcker all kommunikation, som pressmeddelanden och finansiella rapporter. Huvudprinciperna beto- nar öppenhet, tillgänglighet och etik, med målet att hålla alla intressenter lika informerade. Information som rör kapitalmarknaden ska främst kom- municeras från koncernnivå, om inte annat beslutas av koncernchefen. Styrelsen ansvarar för finansiella rapporter. Policyn innehåller även strikta riktlinjer för hantering och offentliggörande av insiderinformation, samt fastställer restriktioner för handel baserat på denna information. Policy för närståendetransaktioner Policyn för närståendetransaktioner syftar till att minimera risken för icke-marknadsmässiga transaktioner och säkerställa efterlevnad av gäl- lande lagar och regler. Styrelsen har det yttersta ansvaret för att övervaka och säkerställa korrekt genomförande av närståendetransaktioner, medan koncernledningen identifierar sådana transaktioner, upprättar en detalje- rad förteckning över dessa samt säkerställer att de följer marknadsmässiga villkor. Definitionen av närstående inkluderar både fysiska och juridiska personer enligt årsredovisningslagen. Närståendetransaktioner som Peabs svenska bolag gör med närstående, som är väsentliga och som inte ingår i den löpande verksamheten och ej heller sker till marknadsmässiga villkor, kräver bolagstämmans godkännande i förväg. Väsentliga närståendetrans- aktioner definieras som de som uppgår till minst en miljon kronor eller en procent av Peabs börsvärde under de senaste tolv månaderna. Samtliga transaktioner måste genomföras enligt marknadsmässiga villkor, vilket innebär att de är likvärdiga med vad oberoende företag skulle avtala om i samma situation. Sådana väsentliga transaktioner dokumenteras och följs kontinuerligt upp för att säkerställa korrekt hantering. Finanspolicy Finanspolicyn omfattar regelverk och riktlinjer för den finansiella verksam- heten. Koncernens finansiella risktagande ska regleras av till verksamheten anpassade riskmandat fastställda av styrelsen. Syftet med finanspolicyn är att fastställa riktlinjer och ansvarsfördelning för finansiella transaktioner för att uppnå och upprätthålla en god riskkontroll. Övriga styrdokument som beslutas av koncernledningen Koncernledningen fastställer årligen flertalet policyer och riktlinjer. Exem- pel på dessa är: Miljöpolicy: Policyn omfattar åtgärder för att minska miljöpåverkan, effek- tivisera resurs- och energianvändning, skydda biologisk mångfald, fasa ut skadliga produkter och arbeta mot klimatneutralitet, allt som en del av långsiktigt och ansvarsfullt samhällsbyggande. Riktlinjer om antikorruption: Dessa riktlinjer är förenliga med FN:s konvention mot korruption och tydliggör nolltolerans samt verkar för att förebygga, identifiera och hantera korruptionsrisker inom koncernen. Den visar på de förfaranden som minskar risken för korrupta handlingar och främjar en etisk affärskultur. Alla riskutsatta medarbetare genomgår varje år en utbildning inom antikorruption. Riktlinjer om konkurrensrätt: Dessa riktlinjer beskriver att företagets affärer ska vara i linje med gällande konkurrenslagar. Förutom att undvika sanktioner främjar riktlinjerna rättvis konkurrens på marknaden. Riktlinjer om sanktioner: Dessa riktlinjer bidrar till att upprätthålla före- tagets efterlevnad av internationella och nationella sanktionslagar, och minskar risker för juridiska och finansiella konsekvenser. Riktlinjer om processen för tillbörlig aktsamhet: Dessa riktlinjer säker- ställer att företaget identifierar, bedömer och hanterar risker relaterade till hållbarhet och mänskliga rättigheter. Processen omfattar riskidentifiering, prioritering, åtgärder, övervakning och rapportering. Riktlinjer om visselblåsning: Dessa riktlinjer är centrala för att tillhan- dahålla en säker och konfidentiell kanal för medarbetare och andra intressenter att rapportera misstankar om oegentligheter, vilket är viktigt för transparens, efterlevnad och rapportering inom koncernen. Riktlinjerna beskriver Peabs interna och externa visselblåsarkanaler. Övriga interna regelverk, som riktlinjer, regler och instruktioner ansvarar affärsområden och/eller koncernfunktioner för. För att säkerställa enhetlig tillämpning av processer och rutiner inom hela koncernen använder Peab ett verksamhetsledningssystem. Detta system beskriver och dokumenterar koncernens processer och fungerar som en central plattform för att säkerställa att arbetssätt och styrande dokument följs konsekvent. Intern styrning och kontroll i verksamheten Peabs styrelse ansvarar för att det finns effektiva rutiner och system för koncernens styrning och kontroll avseende den finansiella och icke-finan- siella rapporteringen. Koncernledningen ansvarar för att implementera och övervaka de interna styrningsmekanismerna. Utgångspunkterna för denna process är fastställda av styrelsen i policy för intern styrning och kontroll och bygger på komponenterna enligt COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Processen struktureras enligt principen om tre ansvarslinjer, med ansvars- fördelning från operativ verksamhet till extern revision. Kontrollmiljö Kontrollmiljön bygger på Peabs kärnvärden och omfattar organisations- struktur, interna regelverk och styrande dokument, tilldelning och begräns- ning av ansvar, kompetensförsörjning samt uppföljning av intern styrning och kontroll. Styrelsen har det yttersta ansvaret för den övergripande styrningen av Peab och för kontrollen av de risker som förknippas med verksamheten. Ledningen ansvarar för att utveckla och implementera Peabs struktur för intern styrning och kontroll i verksamheten inkluderande organisa- tionsstruktur, ansvarstilldelning och mandat, kompetensförsörjning och uppföljning. Riskanalys Riskanalyser genomförs utifrån uppsatta mål i de olika verksamheterna i Peab. Riskanalys på verksamhets- och projektnivå genomförs enligt pro- cess som beskrivs i Peabs verksamhetsledningssystem. En övergripande riskanalys som inkluderar riskhantering av varje identifierad väsentlig risk genomförs årligen i respektive affärsområde och därefter i koncernled- ningen varefter den avrapporteras till styrelsen. En utförlig beskrivning av risker och riskhantering i Peab finns i avsnittet Risker och riskhantering. Kontrollaktiviteter I Peabs verksamhet är kontrollaktiviteter en integrerad del av det dagliga arbetet, med syfte att uppnå mål och hantera risker effektivt. Dessa aktivi- teter baseras på individuellt ansvar där varje medarbetare är ansvarig för att följa de arbetssätt, processer och styrande dokument som är fastställda och återfinns i Peabs verksamhetsledningssystem. Särskilda kontrollmekanismer som ”fyraögonsprincipen” för, till exem- pel, finansiella transaktioner och IT-system med behörighetskontroller och attestfunktioner är centrala för att upprätthålla denna kontroll. Vidare har koncernledningen etablerat koncernledningsforum för att fokusera på specifika områden inom koncernen. Dessa forum, som består av representanter från olika koncernfunktioner, följer definierade rutiner och styrdokument för att säkerställa effektivitet och efterlevnad inom sina ansvarsområden. De övervakar även konsekvenser, risker och möjligheter och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen. Arbetet inom råden avrapporteras löpande till styrelsen. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Bolagsstyrning 219Bolagsstyrning 219 Övriga obligatoriska upplysningar enligt 6 kap 6 § årsredovisningslagen • Direkta och indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget redovisas i För- valtningsberättelsen under avsnittet Peabaktien. • Det finns inga begränsningar i bolagsordningen i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma, vilket även framgår i Förvaltningsberättelsen under avsnittet Peabaktien. • I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av styrelseledamöter ska ske vid årsstämma i bolaget. Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om änd- ring av bolagsordningen. • Bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier redovisas i Förvaltningsberättelsen under avsnit- tet Peabaktien. • Bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska förvärva egna aktier redovisas i Förvaltningsberättelsen under avsnittet Innehav av egna aktier. Peabs koncernledningsforum Anbudsrådet: Är ett beslutande organ avsett för att utifrån projektstorlek och komplexitet säkerställa att anbuden bygger på väl genomarbetade kalkyler med optimerade möjligheter och reducerade risker. Rådet leds av COO. Ersättningsrådet: Hanterar och beslutar om ersättningsfrågor och förbereder material till styrelsens ersättningsutskott. Rådet säkerställer att ersättningsstrukturerna är rättvisa, marknadsmässiga och i linje med Peabs övergripande strategi och policyer. Rådet leds av CFO. Etiska rådet: Hanterar frågor kring affärsetik, korruption och ekonomiska oegentligheter samt säkerställer opartisk utredning i ärenden som rör trakasserier och diskriminering. Etiska rådet hanterar allvarliga överträ- delser av Peabs uppförandekod, policyer och vissa riktlinjer samt ser till att ärenden utreds opartiskt, i syfte att bidra till en sund företagskultur. Visselblåsarrådet är en delfunktion inom etiska rådet som ansvarar för visselblåsarverktyget samt hantering av inkommande visselblåsningar/ klagomål mellan etiska rådets månatliga sammanträden. Visselblåsarrådet arbetar enligt riktlinjer för visselblåsning med tillhörande beskrivning av hur personuppgifterna hanteras. Visselblåsartjänsten ger företaget även information från direkt berörda och om huruvida processen avseende tillbörlig aktsamhet är effektiv. Styrelsen och koncernledningen får av ordföranden i etiska rådet årligen information om allvarliga avvikelser mot uppförandekoden eller andra oegentligheter. En särskild sammanställning görs av korruptionsärenden och innefattar ekonomisk brottslighet i en vidare bemärkelse. Rådet leds av chefsjuristen för bolagsstyrning och regelefterlevnad. Hållbarhetsrådet: Övervakar, samordnar och utvecklar hållbarhetsarbe- tet i Peab samt säkerställer att verksamheten följer interna och externa regleringar, standarder och lagar. Rådet har bred kompetens och expertis inom områden som bolagsstyrning, miljö och klimat, kommunikation, riskhantering, strategi, värdekedjans påverkan samt arbetsmiljö. Rådet rapporterar löpande till koncernledning, revisionsutskott och styrelse, med fokus på hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter samt om processen för tillbörlig aktsamhet. Rådet fungerar som en central funk- tion för att integrera hållbarhetsfrågor i Peabs övergripande strategi och verksamhet. Rådet leds av CSO. Investeringsgruppen: Är koncernens beslutsforum för investeringar och avyttringar avseende maskiner, inventarier och projektutveckling. Inves- teringsgruppen ansvarar för styrning av koncernens kapitalanvändning med målsättningen att uppnå förväntad avkastning på investerat kapital. Gruppen leds av CFO. Affärsutskott: Är inget enskilt forum utan utgörs av koncernledningen. I affärsutskottet bereds och beslutas om förvärv eller avyttring av företag eller verksamheter. Utskottet leds av vd. Utvecklingsrådet: Ansvarar för styrning och beslut om genomförande av utvecklingsprojekt, både inom ramen för affärsplanen och den digitala strategin. Utvecklingsrådet ansvarar för att utvecklingsprojekten är kost- nadseffektiva och håller fastställda ramar. Rådet leds av CSO. Varumärkesrådet: Ansvarar för Peabs varumärken. I varumärkesrådet ingår sponsringsrådet som säkerställer att Peabs sponsringsriktlinjer efter- levs och att sponsringssamarbeten utvecklas, genomförs och utvärderas. Rådet säkerställer att aktiviteterna är i linje med Peabs värderingar och riktlinjer samt ger ett mervärde till både Peab och samhället. Inga politiska bidrag ges. Rådet leds av CCO. Dessa forum utgör en del av Peabs sammanhängande kontrollmiljö. Styrel- sen övervakar och bedömer regelbundet effektiviteten i Peabs interna styr- nings- och kontrollstrukturer. Utvärderingen baseras på den information som tillhandahålls av koncernledningen, dess olika forum, samt styrelsens egna utskott. Genom denna process säkerställs en effektiv styrning i hela koncernen. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 220 Bolagsstyrning220 Bolagsstyrning PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Bolagsstyrning 221Bolagsstyrning 221 Styrelse Anders Runevad Styrelseordförande Född: 1960 Invald: 2020 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilingenjör Aktuella uppdrag: • Styrelseordförande i Vestas Wind Systems A/S (publ) • Styrelseledamot i Schneider Electric SE (publ) • Styrelseordförande I The National Golf & Resort AB • Styrelseledamot i Copenhagen Infra- structure Partners (CIP) Innehav i Peab: 27 300 B-aktier Karl-Axel Granlund Ledamot Född 1955 Invald 2000 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, Civilingenjör Aktuella uppdrag: • Styrelseordförande i Volito AB Innehav i Peab: 18 000 B-aktier Kerstin Lindell Ledamot Född: 1967 Invald 2014 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilingenjör, Civilekonom Ph.D i polymerkemi Teknologie Licentiat, Hedersdoktor vid LTH Aktuella uppdrag: • Styrelseledamot Inwido AB (publ) • Styrelseledamot Indutrade AB (publ) • Styrelseledamot Hexpol AB (publ) • Styrelseordförande Bona AB • Styrelseordförande Sydsvenska Industri- och Handelskammaren • Styrelseledamot Nord-Lock International AB • Styrelseledamot IPCO AB Innehav i Peab: 5 000 B-aktier Fredrik Paulsson Ledamot Född: 1972 Invald: 2009 Nationalitet: Svensk Aktuella uppdrag: • Styrelseledamot SkiStar AB (publ) • Styrelseordförande i Bjäre Invest AB • Styrelseledamot och VD i Kranpunkten i Båstad AB • Styrelseledamot och VD i Ekhaga Utveck- ling AB • Mats Paulssons Stiftelse • Stiftelsen Stefan Paulssons Cancerfond Innehav i Peab: 445 956 A-aktier 817 500 B-aktier samt via ägande i Ekhaga Utveckling AB 25 563 264 A-aktier, 36 407 059 B-aktier Malin Persson Ledamot Född: 1968 Invald 2016 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilingenjör Aktuella uppdrag: • Styrelseledamot Getinge AB (publ) • Styrelseledamot Hexpol AB (publ) • Styrelseledamot Absolent Air Care Group AB • VD Accuracy AB Innehav i Peab: 5 000 B-aktier Lars Sköld Ledamot Född: 1950 Invald 2007 Nationalitet: Svensk Utbildning: Juris kandidat Aktuella uppdrag: • Styrelseordförande i Dufweholms Herrgård AB Innehav i Peab: 25 000 B-aktier Liselott Kilaas Ledamot Född 1959 Invald 2018 Nationalitet: Norsk Utbildning: Magisterexamen i matematik och statistik MBA IMD Business School Aktuella uppdrag: • Styrelseordförande Implantica AB (publ) • Styrelseledamot, Orkla ASA (publ) • VD och koncernchef Evidia GmbH • Styrelseledamot, Revover Nordic, EQT-bolag • Styrelseledamot Norska Folketrygdfondet • Styrelseledamot Avonova AB, ägd av Norvestor Innehav I Peab: Inget Magdalena Gerger Ledamot Född 1964 Invald 2021 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, MBA Aktuella uppdrag: • Styrelseledamot Curry Ltd (publ) • Styrelseledamot Investor AB (publ) • Styrelseordförande Nefab AB • Styrelseordförande Colart Ltd Innehav i Peab: 3 000 B-aktier De redovisade innehaven gäller per 2024-12-31. Innehaven inkluderar makes/makas, omyndiga barns och privata bolags innehav. Utsedda av årsstämman PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 222 Styrelse222 Styrelse Patrik Svensson Ledamot Född 1969 Utsedd 2007 Nationalitet: Svensk Lagbas i Peab Sverige AB Innehav i Peab: Inget Kim Thomsen Ledamot Född: 1965 Utsedd 2008 Nationalitet: Svensk Byggnadssnickare Peab Byggservice AB Innehav i Peab: Inget Maria Doberck Ledamot Född: 1972 Utsedd 2021 Nationalitet: Svensk Verksamhetsarkitekt på Peab AB Innehav i Peab: 10 230 B-aktier Peter Johansson Suppleant Född 1965 Utsedd 2022 Nationalitet: Svensk Beläggningsarbetare Peab Asfalt AB Innehav i Peab: Inget Cecilia Krusing Suppleant Född 1971 Invald 2019 Nationalitet: Svensk Projektchef Peab Sverige AB Innehav i Peab: Inget Utsedda av arbetstagarna Styrelseledamöternas erfarenhet i frågor som är relevant för Peabs produkter och tjänster. Peabs styrelseledamöter har en bred kompetensprofil, inklusive expertis inom områden som riskhantering, bolagsstyrning, affärsstrategi och håll- barhet. Styrelseledamöterna får regelbundna uppdateringar om aktuella frågor från Peabs verksamhet, förutom ledamöternas egna initiativ. Styrelsen har under 2024 fått utbildning avseende: • Styrelsens ansvar vad gäller hållbarhet • CSRD och ESRS – innehåll i de tematiska standarderna samt hur dessa appliceras på Peabs verksamhet • Dubbel väsentlighetsanalys (DMA) inklusive konsekventiell och finan- siell samt åtgärdsplaner. Detta har även varit föremål för styrelsens beslut och revisorns uttalande. Styrelsen strävar efter att kontinuerligt stärka sitt arbete med hållbar- hetsstyrning för att säkerställa att Peab kan möta framtida utmaningar och möjligheter på ett ansvarsfullt och strategiskt sätt. Mycket god God Viss Erfarenhet av: Byggnadssektorn Strategiskt arbete Ekonomiska-/finansiella frågor VD-/koncernledningsbefattningar Cybersäkerhet Expertis och kompetens inom: Hållbarhetsfrågor Etiska frågor exempelvis antikorruption, visselblåsning, stöld, kränkningsärenden, konkurrensrätt och övriga etiska frågor. Män 4 personer Inte oberoende 1 person Kvinnor 4 personer Oberoende 7 personer Könsfördelning i styrelsen (stämmovalda) Andel oberoende styrelseledamöter (stämmovalda) Sammanställning av de av årsstämman valda styrelseledamöternas erfarenhet inom områden som är av särskild betydelse för Peab, inklusive kompetens inom affärsetik. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Koncernledning 223Koncernledning 223 Koncernledning Jesper Göransson VD och koncernchef (CEO) Född: 1971 Olika poster inom Peab sedan 1996 Ekonomie magister Styrelseledamot i Annehem Fastigheter AB Innehav: 438 800 B-aktier samt 949 500 B-aktier via kapitalförsäkring 1) Innehav i Annehem Fastigheter AB 656 100 B-aktier och i SkiStar AB 10 000 B-aktier Niclas Winkvist Ekonomi- och Finansdirektör (CFO) Född: 1966 Anställd sedan 1995 Civilekonom Innehav: 125 000 B-aktier samt 405 000 B-aktier via kapitalförsäkring 1) Roger Linnér Produktionschef (COO), del av affärsområde Industri (Byggsystem) Född: 1970 Anställd sedan 1996 Civilingenjör Innehav: 6 825 B-aktier samt 347 900 B-aktier via kapitalförsäkring 1) Camila Buzaglo Kommunikationsdirektör (CCO) Född: 1971 Anställd sedan 2018 Fil.kand i statsvetenskap Innehav: 50 400 B-aktier via kapitalförsäkring 1) Stefan Danielsson Affärsområdeschef Bygg Född: 1969 Anställd sedan 2015 Högskoleingenjör Innehav: 152 300 B-aktier via kapitalför- säkring 1) Lotta Brändström Affärsområdeschef Anläggning samt ansvarig del av affärsområde Industri (Swerock och Asfalt) Född: 1966 Anställd sedan 2017 Civilingenjör Innehav: 28 900 B-aktier via kapitalförsäkring 1) Johan Dagertun Strategichef (CSO) Född: 1985 Anställd sedan 2016 Civilekonom Innehav: 6 000 B-aktier samt 10 500 B-aktier via kapitalförsäkring 1) Göran Linder Affärsområdeschef Projektutveckling Född: 1968 Anställd sedan 2011 Civilekonom Innehav: 132 200 B-aktier via kapitalförsäk- ring 1) Revisor Ernst & Young AB Jonas Svensson Huvudansvarig revisor De redovisade innehaven gäller per 2024-12-31. Innehaven inkluderar makes/makas, omyndiga barns och privata bolags innehav. 1) Enligt anställningsavtal för ledande befattningshavare, kan hela eller delar av utfall avseende rörlig lön placeras i en kapitalförsäkring som huvudsakligen investerar i Peabaktier. Information om ersättning till ledande befattningshavare, se not 9. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 224 Koncernledning224 Koncernledning PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Koncernledning 225Koncernledning 225 Revisorns yttrande om bolagsstyrningsrapporten Till årsstämman i Peab AB org. nr. 556061-4330 Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2024 på sidorna 211 – 225 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Uttalande En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncern- redovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Förslöv 28 mars 2025 Ernst & Young AB Jonas Svensson Auktoriserad revisor PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 226 Bolagsstyrning226 Bolagsstyrning Totalavkastning 1) 31 december 2019 – 31 december 2024 1) Utdelning för 2019 av Annehem Fastigheter motsvarade en utdelning på 7 kronor per aktie. Utdelningen är inkluderad i totalavkastningen. Kursutveckling 1 januari – 31 december 2024 Peabaktien 0 20 40 60 80 100 120 140 160 OMXSGI Peab B 20242023202220212020 kurs Källa: Allfunds tech solutions 0 20 40 60 80 100 OMX Stockholm Construction & Materials PI (SX5010PI) OMX Stockholm PI Peab B 0 9 000 18 000 27 000 36 000 45 000 Omsatt antal aktier i 1000-tal per månad DecNovOktSepAugJulJunMajAprMarFebJan kurs antal aktier i 1 000-tal Källa: Allfunds tech solutions Handel med Peabs aktie Stängningskursen för Peabs B-aktie årets sista handelsdag den 30 decem- ber 2024 var 79,20 kr (57,10), vilket innebar en uppgång med 39 procent under året. Den svenska aktiebörsen, mätt med Affärsvärldens generalin- dex, ökade under året med 6 procent. Under 2024 har Peabs B-aktie som högst noterats i 87,70 kr (71,10) och som lägst i 45,12 kr (38,26). Under 2024 omsattes totalt cirka 95 miljoner B-aktier (142) vilket motsvarade cirka 378 000 B-aktier per börsdag (567 000) och en omsättningshastighet på 35 procent (55). Totalavkastning Peabaktiens totalavkastning under 2024 uppgick till 41,33 procent, att jämföras med SIX Return Index som steg med 8,55 procent. Under femårs- perioden 1 januari 2020 till 31 december 2024 har totalavkastningen på Peabs B-aktie uppgått till 11,94 procent, att jämföras med SIX Return Index som stigit med 59,87 procent för samma period. Aktier och aktiekapital Det totala antalet Peabaktier uppgick vid ingången av 2024 till totalt 296 049 730 aktier fördelat på 34 319 957 A-aktier med ett röstetal på 10 och 261 729 773 B-aktier med ett röstetal på 1. Vid 2024 års utgång uppgick antalet A-aktier till 34 319 957 motsvarande 11,6 procent (11,6) av kapitalet och 56,7 procent (56,7) av rösterna. Antalet B-aktier uppgick till 261 729 773, vilket motsvarar 88,4 procent (88,4) av kapitalet och 43,3 procent (43,3) av rösterna. Aktiekapitalet uppgick till 1 583,9 Mkr (1 583,9). För mer information om aktiekapitalets utveckling över tid, se www.peab.se. Innehav av egna aktier Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2024 till 8 597 984 B-aktier, motsvarande 2,9 procent av totalt antal aktier. Under 2024 har Peab inte gjort några återköp eller avyttringar av egna aktier. Utdelning För 2024 föreslås en kontant utdelning med 2,75 kronor per aktie (1,50) ) per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen, ett i maj och ett i oktober. Exkluderat de 8 597 984 aktier som innehas av Peab AB den 31 december 2024 och som ej berättigar till utdelning, innebär den föreslagna utdelningen ett utdelningsbelopp om 790 Mkr (431). Beräknat som en andel av kon- cernens redovisade resultat efter skatt enligt segmentsredovisning uppgår föreslagen utdelning till 38 procent (30). Peabs B-aktie är noterad vid Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. Vid utgången av 2024 uppgick Peabs börsvärde till 23,4 miljarder kronor (16,9). PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Peabaktien 227Peabaktien 227 228 Peabaktien Nyckeltal per aktie 2024 2023 Segmentsredovisning Resultat, kr 7,25 4,92 Eget kapital, kr 58,23 52,41 Kassaflöde före finansiering, kr 9,05 -4,58 Redovisning enligt IFRS Resultat, kr 8,32 6,92 Eget kapital, kr 57,34 50,28 Kassaflöde före finansiering, kr 23,46 9,24 Börskurs vid årets slut, kr 79,20 57,10 Börskurs/eget kapital, % 138 114 Kontant utdelning, kr 1) 2,75 1,50 Direktavkastning, % 2) 3,5 2,6 P/E-tal 2) 10 8 1) För 2024, styrelsens förslag till årsstämman. 2) Baserat på slutkurs vid årets slut. Eget kapital per aktie Segmentsredovisning Utdelning och direktavkastning Resultat och utdelning per aktie Segmentsredovisning Kr % 0 1 2 3 4 5 6 7 8 20242023202220212020 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Utdelning per aktie Direktavkastning per aktie, % Kr Kr 0 2 4 6 8 10 12 2024*2023202220212020 0 2 4 6 8 Resultat per aktie Utdelning per aktie Kr 0 10 20 30 40 50 60 20242023202220212020 * Styrelsens förslag till årsstämman. * Styrelsens förslag till årsstämman. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 228 Peabaktien228 Peabaktien Peabaktien 229 Ägarförteckning per 2024-12-31 A-aktier B-aktier Totalt antal aktier Andel av kapital, % Andel av röster, % Ekhaga Utveckling AB 25 563 264 36 407 059 61 970 323 21,6% 49,0% AB Axel Granlund 1 500 000 18 000 000 19 500 000 6,8% 5,5% Mats & Fredrik Paulsson med familjer 5 680 429 10 250 425 15 930 854 5,5% 11,2% Peabs Vinstandelsstiftelse 13 628 300 13 628 300 4,7% 2,3% Vanguard 6 763 632 6 763 632 2,4% 1,1% Dimensional Fund Advisors 5 942 958 5 942 958 2,1% 1,0% Familjen Kamprads stiftelse 4 461 756 4 461 756 1,6% 0,7% Handelsbanken Fonder 4 361 985 4 361 985 1,5% 0,7% Cicero Fonder 4 350 261 4 350 261 1,5% 0,7% Norges Bank Investment Management 3 975 402 3 975 402 1,4% 0,7% Mats Paulssonstiftelserna 3 677 500 3 677 500 1,3% 0,6% Avanza Pension 3 643 167 3 643 167 1,3% 0,6% Pension, FUTUR 3 349 979 3 349 979 1,2% 0,6% American Century Investment Management 2 934 000 2 934 000 1,0% 0,5% BlackRock 2 902 036 2 902 036 1,0% 0,5% Övriga aktieägare 1 576 264 125 927 598 127 503 862 45,1% 24,3% Totalt utestående aktier 34 319 957 253 131 789 287 451 746 100,0% 100,0% Peab AB 8 597 984 8 597 984 Totalt registrerade aktier 34 319 957 261 729 773 296 049 730 Aktier och röster per aktieslag 2024-12-31 Aktieslag Antal Röstetal Andel av kapitalet, % Andel av rösterna, % A 34 319 957 10 11,6 56,7 B 261 729 773 1 88,4 43,3 Totalt 296 049 730 100,0 100,0 Andel av kapitalet per 2024-12-31 Finansiella företag och fonder, 7% Övriga svenska juridiska personer, 38% Intresseorganisationer, 8% Utlandsboende ägare, 18% Svenska fysiska personer, 28% Finansiella företag och fonder, 3% Övriga svenska juridiska personer, 66% Intresseorganisationer, 4% Utlandsboende ägare, 10% Svenska fysiska personer, 16% Andel av rösterna per 2024-12-31 Fördelning av aktieinnehav per 2024-12-31 Antal aktier Antal aktieägare Andel av kapitalet, % Andel av rösterna, % 1– 500 44 134 2,1 1,0 501– 1 000 7 594 2,0 1,0 1 001– 5 000 9 038 7,0 3,4 5 001– 10 000 1 454 3,6 1,8 10 001– 20 000 677 3,3 1,6 20 001– 50 000 361 3,8 1,9 50 001– 227 78,2 89,3 63 485 100,0 100,0 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Peabaktien 229Peabaktien 229 Koncernen, Mkr 2024 2023 2022 2021 2020 Resultatposter, segmentsredovisning Nettoomsättning 58 697 58 821 63 135 60 026 57 417 Rörelseresultat 2 763 1 853 2 741 3 098 3 541 Resultat före skatt 2 425 1 895 2 670 3 076 3 433 Årets resultat 2 080 1 414 2 037 2 507 2 948 Resultatposter, IFRS Nettoomsättning 61 283 61 600 61 933 58 923 59 852 Rörelseresultat 3 163 2 586 2 557 2 975 3 922 Resultat före skatt 2 780 2 586 2 440 2 902 3 745 Årets resultat 2 388 1 988 1 831 2 377 3 181 Balansposter, segmentsredovisning Anläggningstillgångar, ej räntebärande 13 159 13 789 13 611 12 620 12 037 Anläggningstillgångar, räntebärande 516 1 293 1 233 1 208 1 257 Omsättningstillgångar, ej räntebärande 28 946 26 625 26 486 23 209 22 257 Omsättningstillgångar, räntebärande 2 605 2 588 1 890 3 293 1 053 Summa tillgångar 45 226 44 295 43 220 40 330 36 604 Eget kapital 16 760 15 082 14 978 14 656 13 251 Långfristiga skulder, ej räntebärande 2 288 2 688 2 038 1 950 1 794 Långfristiga skulder, räntebärande 4 962 6 082 6 236 3 865 2 754 Kortfristiga skulder, ej räntebärande 13 939 13 968 16 182 16 819 15 376 Kortfristiga skulder, räntebärande 7 277 6 475 3 786 3 040 3 429 Summa eget kapital och skulder 45 226 44 295 43 220 40 330 36 604 Balansposter, IFRS Anläggningstillgångar, ej räntebärande 14 376 15 137 15 122 14 163 13 560 Anläggningstillgångar, räntebärande 516 1 293 1 233 1 208 1 257 Omsättningstillgångar, ej räntebärande 30 271 30 158 32 766 28 506 26 294 Omsättningstillgångar, räntebärande 2 605 2 588 1 890 3 293 1 053 Summa tillgångar 47 768 49 176 51 011 47 170 42 164 Eget kapital 16 504 14 470 13 786 13 682 12 443 Långfristiga skulder, ej räntebärande 2 201 2 628 1 990 1 906 1 752 Långfristiga skulder, räntebärande 6 147 7 239 8 105 5 627 4 364 Kortfristiga skulder, ej räntebärande 14 689 13 660 15 431 16 566 15 977 Kortfristiga skulder, räntebärande 8 227 11 179 11 699 9 389 7 628 Summa eget kapital och skulder 47 768 49 176 51 011 47 170 42 164 Nyckeltal, segmentsredovisning Rörelsemarginal, procent 4,7 3,2 4,3 5,2 6,2 Eget kapital, genomsnitt under året 15 595 14 945 14 532 13 569 12 772 Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, genomsnitt under året 15 570 14 927 14 524 13 568 12 771 Räntabilitet på eget kapital, procent 13,3 9,5 14,0 18,5 23,1 Sysselsatt kapital, vid utgången av året 28 999 27 639 25 000 21 561 19 434 Sysselsatt kapital, genomsnitt under året 28 244 28 007 23 373 20 445 20 709 Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent 10,7 8,7 12,2 15,6 17,6 Soliditet, procent 37,1 34,0 34,7 36,3 36,2 Nettoskuld 9 118 8 676 6 899 2 404 3 873 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,5 0,6 0,5 0,2 0,3 Räntetäckningsgrad, ggr 4,7 4,1 14,1 24,3 28,5 Flerårsöversikt PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 230 Flerårsöversikt Koncernen, Mkr 2024 2023 2022 2021 2020 Nyckeltal, IFRS Rörelsemarginal, procent 5,2 4,2 4,1 5,0 6,6 Eget kapital, genomsnitt under året 15 242 14 077 13 391 12 598 12 230 Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, genomsnitt under året 15 217 14 060 13 384 12 597 12 229 Räntabilitet på eget kapital, procent 15,7 14,1 13,7 18,9 26,0 Sysselsatt kapital, vid utgången av året 30 878 32 888 33 590 28 698 24 435 Sysselsatt kapital, genomsnitt under året 31 596 34 742 31 704 26 602 26 706 Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent 10,8 9,1 8,4 11,5 15,0 Soliditet, procent 34,6 29,4 27,0 29,0 29,5 Nettoskuld 11 253 14 537 16 681 10 515 9 682 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,7 1,0 1,2 0,8 0,8 Räntetäckningsgrad, ggr 3,8 3,5 6,7 11,9 20,2 Nettoinvesteringar, IFRS 1) Goodwill 48 -22 198 64 -145 Övriga immateriella tillgångar 11 54 97 131 74 Förvaltningsfastigheter -2 5 2 -74 2 Byggnader och mark 324 500 451 291 398 Maskiner och inventarier 667 1 165 1 781 1 353 780 Aktier och andelar -418 185 10 297 -293 Projekt- och exploateringsfastigheter 320 -1 096 2 945 2 202 -2 842 Projekt- och exploateringsfastigheter, segmentsredovisning 2 471 1 608 2 268 1 067 -1 917 Order 2) Orderingång 56 510 45 108 53 259 55 848 49 735 Orderstock 44 906 39 060 44 389 45 318 42 709 Personal Antal anställda, vid utgången av året 13 383 14 107 15 040 14 895 15 252 Medeltal antal anställda 12 899 13 808 14 211 14 907 3) 15 166 3) Data per aktie, segmentsredovisning Resultat före och efter utspädning, kr 7,25 4,92 6,98 8,50 10,00 Kassaflöde, kr 9,05 -4,58 -6,69 10,31 9,42 Eget kapital, kr 58,23 52,41 52,05 49,68 44,92 Data per aktie, IFRS Resultat före och efter utspädning, kr 8,32 6,92 6,27 8,06 10,79 Kassaflöde, kr 23,46 9,24 -10,81 3,57 12,72 Eget kapital, kr 57,34 50,28 47,90 46,38 42,18 Börskurs vid årets slut, kr 79,20 57,10 59,10 114,20 89,65 Utdelning, kr 4) 2,75 1,50 4,00 5,00 4,50 Antal aktier vid årets slut, miljoner 287,5 287,5 287,5 295,0 295,0 Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 287,5 292,2 295,0 295,0 1) För 2020 är beloppen justerade för förvärv av beläggnings- och ballastverksamhet samt utdelning av Annehem Fastigheter. 2) Orderläget enligt segmentsredovisning, vilket innebär att för egenutvecklade bostadsprojekt betraktas bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag som externa beställare. 3) Ej omräknade med hänsyn till ny definition för beräkning av medeltal. För mer information, se Alternativa nyckeltal och defintioner. 4) För 2024, styrelsens förslag till årsstämman. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Flerårsöversikt 231 Alternativa nyckeltal och definitioner Alternativa nyckeltal används för att beskriva verksamhetens utveckling och för att öka jämförbarheten mellan perioder. Dessa är inte definierade utifrån IFRS regelverk men de överensstämmer med hur koncernledning och styrelse mäter bolagets finansiella utveckling. Alternativa nyckeltal skall ej ses som substitut för finansiell information som presenteras i enlighet med IFRS utan som ett komplement. Skillnaden mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS beskrivs mer utförligt i not 3 och not 4. Skillnaden består i huvudsak av olikheter i redovisningsprinciper för egenutvecklade bostadsprojekt där intäkter och resultat redovisas över tid i segmentsredovisningen och vid en tidpunkt, när bostadsköparna tillträder sina bostäder, i redovisning enligt IFRS. I segmentsredovisningen redovisas leasingavgifter för leastagare linjärt över leasingpe- rioden för leasingavtal som av motparten (leasegivaren) klassificeras som operationella leasingavtal. I koncernredovisningen enligt IFRS tillämpas IFRS 16 Leasingavtal som innebär att leasetagare redovisar avskrivning och ränta hänförliga till leasingtillgångar respektive leasingskulder. Skillnader mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS får således effekt även på posterna i balansräkningen, inkluderat nettoskuld. För nedanstående nyckeltal är dock beräkningssätten desamma i både segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS. För mer information och beräkningar, se Peabs hemsida www.peab.se/alternativa-nyckeltal. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 232 Alternativa nyckeltal och definitioner232 Alternativa nyckeltal och definitioner Finansiella definitioner Direktavkastning, aktier Utdelning i procent av börskursen vid årets slut. Mäter vilken avkastning som föreslagen utdel- ning ger i förhållande till årets slutkurs. Disponibel likviditet Likvida medel och kortfristiga placeringar samt ej utnyttjade kreditlöften, exklusive ej utnyttjad projektfinansiering. Visar koncernens tillgäng- liga likviditet. Eget kapital per aktie Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare dividerat med antal utestående aktier vid perio- dens slut. Visar eget kapital per aktie. Kassaflöde per aktie Kassaflöde per aktie beräknat som summan av kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflödet från investeringsverksamheten dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året. Visar vilket kassaflöde före finansiering som har genererats per aktie. Nettoinvesteringar Periodens förändring av aktuell tillgångs redovi- sade värde (UB-IB) med tillägg för avskrivningar och nedskrivningar. Visar hur stora nettoinveste- ringar som görs. Nettoskuld Räntebärande skulder inklusive avsättningar till pensioner med avdrag för likvida medel och rän- tebärande tillgångar. Visar finansiell position. Nettoskuld, segmentsredovisning Räntebärande skulder inklusive avsättningar till pensioner med avdrag för likvida medel och rän- tebärande tillgångar. Från och med 2019 ingår skulder avseende osåld del av egenutvecklade pågående bostadsprojekt i nettoskulden. Visar finansiell position för segment. Nettoskuldsättningsgrad Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital. Visar finansiell position. Operativt kassaflöde Kassaflöde före finansiering enligt segmentsre- dovisning. I kassaflödet ingår ej erhållen kon- cernintern ränta, betald ränta samt betald skatt, vilka ej fördelas till affärsområden utan redo- visas enbart för koncernen. Investeringar via leasing belastar kassaflöde från investeringsverk- samheten i affärsområdena. Operativt kassaflöde beräknas enbart för affärsområdena. Visar vilket kassaflöde som genereras per affärsområde. Orderingång Summan av de beställningar som erhållits under perioden. Mäter hur nya order ersätter utfört arbete. Vad gäller egenutvecklade bostads- projekt betraktas bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag som externa beställare. Orderstock Värdet vid periodens slut av återstående intäkter i pågående produktion och erhållna beställ- ningar som kommer att produceras. Orderstock baseras på segmentsredovisning. Visar hur mycket som kommer att produceras framöver. P/E-tal Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie. Visar marknadens förväntningar på bolaget med hänsyn till vinstgenerering. Resultat per aktie, före och efter utspädning Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare dividerat med genomsnittligt antal utestå- ende aktier under perioden. Visar vinst per aktie. Räntabilitet på eget kapital Periodens rullande 12 månaders resultat hän- förligt till moderbolagets ägare dividerat med genomsnittligt (senaste fyra kvartalen) eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare. Mått- tet används för att skapa en effektiv verksamhet och en rationell kapitalstruktur och visar på hur koncernen har förräntat aktieägarnas kapital. Räntabilitet på sysselsatt kapital Periodens rullande 12 månaders resultat före skatt med tillägg för finansiella kostnader i pro- cent av genomsnittligt (senaste fyra kvartalen) sysselsatt kapital. Måttet används för att mäta kapitaleffektivitet och för att allokera kapital till nya investeringar och visar koncernens räntabili- tet oberoende av finansiering. Räntetäckningsgrad Resultat före skatt med tillägg för räntekostna- der i förhållande till räntekostnaderna. Mäts för att visa hur väl räntekostnaderna kan täckas. Rörelsemarginal/Rörelsemarginal exkl. MoS Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Visar lönsamheten i verksamheten. Rörelsemar- ginal exkl. MoS är beräknad exklusive effekten från skiljedom avseende Mall of Scandinavia. För mer information, se not 20. Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen vid årets slut. Visar finansiell position. Sysselsatt kapital för koncernen Balansomslutningen vid årets slut med avdrag för ej räntebärande rörelseskulder och avsätt- ningar. Måttet mäter kapitalanvändning och effektivitet. Sysselsatt kapital för affärsområdena Balansomslutningen för affärsområdet vid årets slut reducerat med uppskjutna skattefordringar och interna fordringar gentemot internbanken Peab Finans med avdrag för ej räntebärande skulder och uppskjutna skatteskulder. Måttet mäter kapitalanvändning och effektivitet för affärsområdena och visas endast som en netto- summa per affärsområde. Övriga icke-finansiella definitioner Allvarliga olyckor Peab använder Arbetsmiljöverkets definition av en allvarlig olycka som en olycka där en eller flera personer skadas på arbetsplatsen eller på en plats de har besökt i arbetet. De kan vara skador som orsakar fraktur på ett ben i krop- pen, svår blödning eller svår skada på nerver, muskler eller senor, skada på inre organ eller andra eller tredje gradens brännskada. Allvarliga olyckor i våra övriga nordiska länder kategorise- ras enligt samma definition. Byggrätt Bedömd möjlighet att bebygga ett markområde. En byggrätt är den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en fastighet enligt en detaljplan. För pågående och kommande detaljplaner görs en bedömning om den framtida detaljplanens omfattning. För att ha förfoganderätt över en byggrätt krävs ägande av marken eller option på att äga marken. För kommersiella fastigheter mäts byggrätter i kvadratmeter. eNPS eNPS står för employee Net Promoter Score och mäter medarbetarengagemang. Resultatet kan variera mellan -100 och 100 och bygger på en fråga till medarbetarna: ”Hur troligt är det att du skulle rekommendera oss som arbetsgivare till andra?” Fast pris Entreprenad som utförs till fast pris utan att entreprenören kan ändra detta, med mindre än att beställaren gör ändringar i entreprenaden eller gör tilläggsbeställningar. Kontraktssumma I kontraktet angiven ersättning för kontraktsar- betet, exklusive moms. LTI4 och LTIF4 LTI4 avser antalet arbetsplatsolyckor med mer än fyra dagars frånvaro för den anställda, exklu- sive skadedagen och LTIF4 avser frekvensen per en miljon arbetade timmar enligt samma defini- tion. LTI står för Lost Time Injury. Medeltal antal anställda Summan av antalet timmar som Peab betalt ersättning för, dividerat med årsarbetstid. Beräkningen av medeltal antal anställda har ändrats från 1 januari 2023 och baseras på sum- man av arbetade timmar. Jämförelsetal för 2022 har omräknats. NKI NKI står för Nöjd Kund-Index och mäter hur nöjda Peabs kunder är. NKI är ett sammanvägt mått mellan 0 och 100 och bygger på tre frågor: 1) Total nöjdhet, 2) Förhållande till förvänt- ningar och 3) Förhållande till en ideal leverantör. Partnering/Samverkan Är en strukturerad samarbetsform i byggbran- schen, där byggherren, konsulterna, entrepre- nörerna och andra nyckelaktörer gemensamt löser en bygguppgift. Baseras på ett förtroen- defullt samarbete, där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom alla skeden av byggprocessen. I partnering/samverkan tas allas kompetens tillvara och alla arbetar tillsammans i projektet från ax till limpa. Projektutveckling Att hitta projekt- eller exploateringsfastigheter och utveckla dessa till färdiga projekt. Projekt- och exploateringsfastighet Innehav av råmark och saneringsfastigheter för framtida exploatering, bebyggda fastigheter för projektutveckling, förädling och därefter försälj- ning under Peabs normala verksamhetscykel. Riskobservationer Med riskobservation menas när man på en arbetsplats ser ett beteende, en risk eller brist som skulle kunna leda till tillbud eller olycka. Totalentreprenad Entreprenad där entreprenören utöver upp- förandet även ansvarar för projekteringen av entreprenaden. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Alternativa nyckeltal och definitioner 233Alternativa nyckeltal och definitioner 233 På www.peab.se lämnas fortlöpande aktuell information om företaget, det ekonomiska utfallet och aktiens utveckling. Där finns också möjligheter att ladda ned de finansiella rapporterna och andra publikationer. De kan också beställas genom: Peab AB, Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv eller telefon 0431-890 00. Följ Peab kvartal för kvartal Peab presenterar, i samband med att kvartalsrapporten publiceras, det ekonomiska utfallet för det gångna kvartalet tillsammans med det aktuella läget. Länken till presentationerna finns på www.peab.se/rapporter. Aktieägarkontakt Niclas Winkvist, CFO Tfn 0431-890 00 [email protected] Årskalender 2025 Rapport för första kvartalet 6 maj 2025 Årsstämma 6 maj 2025 Rapport för andra kvartalet 15 juli 2025 Rapport för tredje kvartalet 24 oktober 2025 Bokslutskommuniké 2025 4 februari 2026 Års- och hållbarhetsredovisning 2025 april 2026 Analytiker som följer Peab Företag Namn E-postadress ABG Sundal Collier Markus Henriksson [email protected] Carnegie Erik Granström [email protected] Danske Bank Stefan Andersson [email protected] DNB Nor Simen Mortensen [email protected] Handelsbanken Johan Edberg [email protected] Kepler Cheuvreux Albin Sandberg [email protected] Nordea David Flemmich [email protected] SEB Keivan Shirvanpour [email protected] Finansiell information Tid och plats Peabs årsstämma 2025 hålls tisdagen den 6 maj klockan 16.00 i Grevie- parken, Grevie, Båstad kommun. Anmälan Aktieägare som vill delta vid stämman, personligen eller genom ombud, ska: • vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken per fredagen den 25 april 2025 och • anmäla sig senast tisdagen den 29 april 2025. Anmälan görs via Peabs webbplats www.peab.se/stamma, per telefon 0431-893 50 eller per post till: Peab AB (publ), Årsstämma, c/o Euroclear Sweden, Box 191, 101 23 Stockholm. Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, adress, person- eller organisa- tionsnummer, telefonnummer och eventuella biträden. Poströstning Aktieägare som vill delta genom poströstning ska: • vara registrerad som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken per fredagen den 25 april 2025 och • senast tisdagen den 29 april 2025 avge sin poströst enligt nedan. Formulär och instruktioner för poströstning finns på Peabs webbplats www.peab.se/stamma. Ifyllt och undertecknat poströstningsformulär skickas: • per post till Peab AB (publ), Årsstämma, c/o Euroclear Sweden, Box 191, 101 23 Stockholm, eller • per e-post till [email protected]. Fysiska personer kan även poströsta elektroniskt via Euroclear Sweden AB:s webbplats: https://anmalan.vpc.se/euroclearproxy, där verifiering sker med svenskt BankID. Poströsten måste vara Euroclear Sweden till- handa senast tisdagen den 29 april 2025. Kallelse och ärenden Kallelse och dagordning publiceras torsdagen den 3 april 2025 på www. peab.se/stamma och fredagen den 4 april 2025 i Post- och Inrikes Tidningar. Välkommen att delta på Peabs årsstämma Juha Hartomaa, IR-chef Tfn 0431-890 00 [email protected] PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 234 Kallelse årsstämma och aktieägarinformation234 Kallelse årsstämma och aktieägarinformation

AI Terminal

More from Peab

Talk to a Data Expert