Quarterly Report • Aug 31, 2007
Quarterly Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
INTERNATIONAL GOLD EXPLORATION IGE AB (PUBL) Organisationsnummer 556227-8043
• Vid Rönnbäcken i västra norrland, undersöker IGE möjligheterna för storskalig brytning med litet gråbergs/malmförhållande för framställning av ett höghaltigt nickelkoncentrat. Ytterligare serpentinitkroppar avses att undersökas för att utreda områdets totala potential.
Vid frågor, kontakta:
Michael Nilsson eller Thomas Carlsson
International Gold Exploration IGE AB Telefon: +46 8 20 46 09
Styrelsen och den verkställande direktören för International Gold Exploration IGE AB (publ) avger härmed delårsrapport för perioden 1 januari till 30 juni 2007.
Koncernens räkenskapsår omfattar kalenderåret 2007. Denna delårsrapport omfattar perioden 1 januari 2007 till och med den 30 juni 2007 med jämförelsesiffror för motsvarande period föregående år samt det senaste årsbokslutet (2006).
Bolagets verksamhet består av prospektering av mineralfyndigheter och gruvbrytning. Verksamhet bedrivs i Afrika och Norden.
Mot bakgrund av Bolagets expansion har ytterligare ledningsresurser knutits till Bolaget. IGE har omorganiserats med syfte att lyfta fram Bolagets portfölj och dess potential.
Arbetet med att koncentrera den Nordiska verksamheten till det helägda dotterbolaget IGE Nordic AB har fortskridit under rapportperioden. Målsättningen är att under innevarande verksamhetsår genomföra en kapitalisering av IGE Nordic AB, vilket kräver beslut på bolagsstämma, samt att i anslutning därtill ansöka om notering av IGE Nordic AB på Oslo börs.
IGE:s ledning och styrelse är av uppfattningen att en uppdelning av IGE:s verksamheter i separata bolag på ett bättre sätt kommer att tydliggöra värdena av de olika projekten inom IGE koncernen och därmed möjliggöra en mer transparant struktur för IGE koncernens tillgångar. Verksamheterna i Norden respektive Afrika skiljer sig åt i väsentliga avseenden bl a beträffande resurser i form av management och geologisk expertis. En uppdelning underlättar identifieringen och rekryteringen av de resurser som behövs för den fortsatta exploateringen av IGE koncernens tillgångar samt skapar bättre förutsättningar för framtida finansieringar av koncernens verksamheter i Norden och Afrika.
Villkoren för den planerade kapitaliseringen samt noteringen är inte slutgiltigt fastställda. Dessa kommer att påverkas av en rad olika faktorer såsom värdering, rådande marknadsläge, styrelsens beslut etc. Bolaget har för avsikt att kommunicera villkoren kring kapitaliseringen och noteringen till marknaden så snart de har beslutats.
Investeringar har gjorts under perioden med 15,6 MSEK (11,3).
Likvida medel uppgick vid periodens slut till 90,0 MSEK (35,3). Eget kapital uppgick på balansdagen till 200,3 MSEK (106,9) vilket gav en soliditet på 95,5 procent (92,5).
Kassaflödet under perioden uppgick till -46,6 MSEK (-19,3). De huvudsakliga anledningarna till ökning av det negativa kassaflödet, jämfört med föregående period, är att IGE har betalt ett antal relativt stora belopp av engångskaraktär avseende verksamheten i Angola. Utöver detta har bolaget ökat borraktiviteterna inom den nordiska verksamheten vilket bidrar till det negativa kassaflödet.
IGE har även placerat en del av sin likviditet i likvida obligationer med kort löptid.
Moderbolagets nettoomsättning under perioden uppgår till 0 MSEK (0) med ett resultat före skatt och bokslutsdispositioner om -8,3 MSEK (-12,8). Moderbolagets likvida medel vid kvartalets slut uppgick till 84,9 MSEK (34,2). Investeringar under perioden uppgick till 6,6 MSEK (8,9).
Det har inte skett någon förändring i ställda panter och eventuella förpliktelser under perioden.
Antal anställda i moderbolaget var, i medeltal, under kvartalet 10 (7) personer, varav 2 kvinnor (1).
| Kvartal 3 samt 9 mån jan – sept 2007 | 29 november 2007 |
|---|---|
| Kvartal 4 och bokslut 2007: | 22 februari 2008 |
Denna rapport har inte varit föremål för särskild granskning av Bolagets revisorer.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att halvårsrapporten ger en rättvisande översikt av företagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
International Gold Exploration IGE AB (publ)
Stockholm den 30 augusti 2007
| Carl Ameln | Bill Sundberg | Ulrik Jansson |
|---|---|---|
| Styrelseordförande | Styrelseledamot | Styrelseledamot |
Lars Olof Nilsson Claes Levin Michael Nilsson Styrelseledamot Styrelseledamot Koncern VD
| TSEK | Kv 2 2007 | Kv 2 2006 | Jan - juni 2007 | Jan - juni 2006 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | - | - | - | - | - |
| Förändring av varulager | -1 | -6 | -1 | -7 | -60 |
| Råvaror o förnödenheter | - | -1 | - | -61 | -124 |
| Övriga externa kostnader | -7 946 | -5 497 | -12 025 | -7 689 | -18 919 |
| Personalkostnader | -4 863 | -1 987 | -8 330 | -3 325 | -9 009 |
| Av- och nedskrivningar | -152 | -135 | -332 | -230 | -1 281 |
| Rörelseresultat | -12 962 | -7 626 | -20 688 | -11 312 | -29 393 |
| Finansiella intäkter | 895 | 898 | 3 816 | 3 480 | 4 518 |
| Finansiella kostnader | -243 | -5 888 | -250 | -7 635 | -11 529 |
| Summa finansiella poster | 652 | -4 990 | 3 566 | -4 155 | -7 011 |
| Resultat efter finansiella poster | -12 310 | -12 616 | -17 122 | -15 467 | -36 404 |
| Skatt på periodens resultat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Periodens resultat | -12 310 | -12 616 | -17 122 | -15 467 | -36 404 |
| Resultat per aktie före utspädning | -0,036 | -0,041 | -0,050 | -0,050 | -0,117 |
| Resultat per aktie efter utspädning | -0,036 | -0,041 | -0,050 | -0,050 | -0,117 |
| TSEK | Kv 2 2007 | Kv 2 2006 | Jan - juni 2007 | Jan - juni 2006 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | - | - | - | - | - |
| Övriga externa kostnader | -2 878 | -8 865 | -5 209 | -10 790 | -16 054 |
| Personalkostnader | -3 428 | -1 842 | -6 437 | -3 078 | -8 499 |
| Av- och nedskrivningar | -133 | -112 | -262 | -191 | -1 207 |
| Rörelseresultat | -6 439 | -10 819 | -11 908 | -14 059 | -25 760 |
| Finansiella intäkter | 886 | 811 | 3 793 | 3 393 | 4 112 |
| Finansiella kostnader | -182 | -444 | -182 | -2 192 | -11 449 |
| Summa finansiella poster | 704 | 367 | 3 611 | 1 201 | -7 337 |
| Resultat efter finansiella poster | -5 735 | -10 452 | -8 297 | -12 858 | -33 097 |
| Skatt på periodens resultat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Periodens resultat | -5 735 | -10 452 | -8 297 | -12 858 | -33 097 |
| TSEK | 2007-06-30 | 2006-06-30 | 2006-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Mineralintressen | 79 482 | 56 600 | 65 328 |
| Maskiner och inventarier | 3 085 | 2 132 | 2 009 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Långfristiga fordringar | 103 | 101 | 103 |
| Summa anläggningstillgångar | 82 670 | 58 833 | 67 440 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Lager och pågående arbeten | 17 | 69 | 16 |
| Kundfordringar | - | 435 | 218 |
| Övriga fordringar | 2 026 | 4 911 | 1 594 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 22 564 | 3 644 | 12 502 |
| Kortfristiga placeringar | 12 502 | 12 390 | 5 006 |
| Likvida medel | 90 013 | 35 356 | 136 674 |
| Summa omsättningstillgångar | 127 122 | 56 805 | 156 010 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 209 792 | 115 638 | 223 450 |
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 17 050 | 15 550 | 17 050 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 268 102 | 137 642 | 268 102 |
| Reserver | 1 490 | 1 958 | 2 118 |
| Balanserat resultat inklusive perioden resultat | -86 284 | -48 217 | -69 162 |
| Summa eget kapital | 200 358 | 106 933 | 218 108 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 5 489 | 6 141 | 1 785 |
| Övriga skulder | 1 557 | 1 500 | 1 545 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2 388 | 1 064 | 2 012 |
| Summa kortfristiga skulder | 9 434 | 8 705 | 5 342 |
| SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL | 209 792 | 115 638 | 223 450 |
| STÄLLDA PANTER | 103 | 101 | 103 |
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER | 0 | 0 | 0 |
| TSEK | 2007-06-30 | 2006-06-30 | 2006-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Mineralintressen | 35 937 | 21 843 | 29 196 |
| Maskiner och inventarier | 1 658 | 1 847 | 1 734 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Aktier i dotterbolag | 26 066 | 25 914 | 25 917 |
| Fordringar hos koncernföretag | 60 816 | 17 411 | 18 959 |
| Övriga långfristiga fordringar | - | 101 | 103 |
| Summa anläggningstillgångar | 124 477 | 67 116 | 75 909 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | - | 435 | 218 |
| Övriga fordringar | 1 456 | 4 768 | 1 363 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 3 018 | 3 561 | 12 494 |
| Kortfristiga placeringar | 12 502 | 12 390 | 5 006 |
| Likvida medel | 84 966 | 34 208 | 135 769 |
| Summa omsättningstillgångar | 101 942 | 55 362 | 154 850 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 226 419 | 122 478 | 230 759 |
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 17 050 | 15 550 | 17 050 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 244 062 | 113 602 | 241 805 |
| Balanserat resultat inklusive perioden resultat | -43 652 | -15 115 | -33 097 |
| Summa eget kapital | 217 460 | 114 037 | 225 758 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 5 489 | 5 910 | 1 785 |
| Övriga skulder | 1 557 | 1 484 | 1 545 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 1 913 | 1 047 | 1 671 |
| Summa kortfristiga skulder | 8 959 | 8 441 | 5 001 |
| SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL | 226 419 | 122 478 | 230 759 |
| STÄLLDA PANTER | - | 101 | 103 |
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER | 0 | 0 | 0 |
| (TSEK) | Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2006 | Aktie kapital |
Övrigt till skjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel och årets resultat |
Totalt | |
| Ingående balans per 1 januari 2006 | 15 550 | 137 642 | 427 | -32 760 | 120 859 | |
| Avyttring av dotterbolag | 2 | 2 | ||||
| Omräkningsdifferenser vid omräkning av utlandsverksamhet |
1 691 | 1 691 | ||||
| Summa intäkter och kostnader för räkenskapsåret som redovisats direkt mot eget kapital |
1 691 | 1 691 | ||||
| Årets resultat | -36 404 | -36 404 | ||||
| Summa intäkter och kostnader 2006 | 1 691 | -36 404 | -34 713 | |||
| Transaktioner med ägare: | ||||||
| Nyemission | 1 500 | 130 460 | 131 960 | |||
| Utgående balans per 31 december 2006 | 17 050 | 268 102 | 2 118 | -69 162 | 218 108 | |
| 2007 | ||||||
| Ingående balans per 1 januari 2007 | 17 050 | 268 102 | 2 118 | -69 162 | 218 108 | |
| Omräkningsdifferenser vid omräkning av utlandsverksamhet |
-628 | -628 | ||||
| Summa intäkter och kostnader för räkenskapsåret som redovisats direkt mot eget kapital |
-628 | -628 | ||||
| Årets resultat | -17 122 | -17 122 | ||||
| Summa intäkter och kostnader 2007 | -628 | -17 122 | -17 750 | |||
| Utgående balans per 30 juni 2007 | 17 050 | 268 102 | 1 490 | -86 284 | 200 358 |
Antalet aktier uppgår till 341 000 000 stycken per 2007-06-30.
| (TSEK) | Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2006 | Aktie kapital |
Reservfond | Överkursfond | Balanserade medel |
Årets resultat |
Totalt eget Kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2006 | 15 550 | 113 602 | 19 653 | -21 910 | 126 895 | |
| Omföring av föregående års resultat | -2 257 | -19 653 | 21 910 | - | ||
| Årets resultat | -33 097 | -33 097 | ||||
| Summa intäkter och kostnader 2006 | -33 097 | -33 097 | ||||
| Nyemission | 1 500 | 130 459 | 131 959 | |||
| Utgående balans per 31 december 2006 | 17 050 | 111 345 | 130 459 | - | -33 097 | 225 757 |
| 2007 | Aktie kapital |
Reservfond | Överkursfond | Balanserade medel |
Årets resultat |
Totalt eget Kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2007 | 17 050 | 111 345 | 130 459 | - | -33 097 | 225 757 |
| Omföring av föregående års resultat | -33 097 | 33 097 | - | |||
| Årets resultat | -8 297 | -8 297 | ||||
| Summa intäkter och kostnader 2007 | 97 362 | -8 297 | 89 065 | |||
| Utgående balans per 30 juni 2007 | 17 050 | 111 345 | 97 362 | - | -8 297 | 217 460 |
| TSEK | Jan-juni 2007 | Jan-juni 2006 | Jan-dec 2006 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansiella poster | -17 122 | -15 467 | -36 404 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet* | -3 269 | 4 365 | 8 769 |
| Betalda inkomstskatter | - | - | - |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||
| förändringar av rörelsekapitalet | -20 391 | -11 102 | -27 635 |
| Förändring i rörelsekapitalet | |||
| Ökning(-)/minskning(+) varulager | -1 | 7 | 59 |
| Ökning(-)/minskning(+) fordringar | -9 350 | 2 620 | 1 320 |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | 3 709 | 502 | -2 608 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -26 033 | -7 973 | -28 864 |
| Investeringsverksamhet | |||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -14 136 | -10 183 | -19 813 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -1 379 | -1 216 | -1 366 |
| Förvärv av finansiella anläggningstillgångar | -5 100 | - | - |
| Försäljning av finansiella anläggningstillgångar | - | - | - |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -20 615 | -11 399 | -21 179 |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Nyemission | - | - | 131 960 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | - | - | 131 960 |
| Minskning/ökning av likvida medel | -46 648 | -19 372 | 81 917 |
| Likvida medel vid årets början | 136 674 | 54 807 | 54 807 |
| Valutakurs differenser i likvida medel | -14 | -79 | -50 |
| Likvida medel vid periodens slut | 90 012 | 35 356 | 136 674 |
| *Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Övriga rörelsekostnader | - | - | - |
| Av- och nedskrivning av materiella tillgångar | 298 | 230 | 509 |
| Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar | 34 | - | 772 |
| Värdering till verkligt värde av kortfristig placering | -2 396 | 5 852 | 8 901 |
| Förändring räntefordran | -1 205 | -131 | - |
| Realisationsvinst | - | -1 586 | -1 592 |
| Reaförluster | - | - | 179 |
| Valutakursförluster | - | - | - |
| Totalt | -3 269 | 4 365 | 8 769 |
11
Följande valutakurser har använts i samband med upprättandet av delårsrapporten:
| Balansdagskurs | ||
|---|---|---|
| (genomsnitt) | Genomsnittskurs | |
| 2007-06-30 | ||
| 1 NOK motsvarar i SEK | 1,16 | 1,13 |
| 1 KES motsvarar i SEK | 0,10 | 0,10 |
| 1 USD motsvarar i SEK | 6,84 | 6,94 |
| 1 Euro motsvarar i SEK | 9,25 | 9,23 |
| 2006-06-30 | ||
| 1 NOK motsvarar i SEK | 1,17 | 1,18 |
| 1 KES motsvarar i SEK | 0,10 | 0,11 |
| 1 USD motsvarar i SEK | 7,35 | 7,59 |
| 1 Euro motsvarar i SEK | 9,23 | 9,33 |
| 2006-12-31 | ||
| 1 NOK motsvarar i SEK | 1,10 | 1,15 |
| 1 KES motsvarar i SEK | 0,10 | 0,10 |
| 1 USD motsvarar i SEK | 6,85 | 7,37 |
| 1 Euro motsvarar i SEK | 9,05 | 9,26 |
| 2007-06-30 | 2006-06-30 | 2006 | 2005 | 2004 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktier vid periodens ingång | Antal | 341 000 000 | 311 000 000 | 311 000 000 | 198 200 000 | 193 200 000 |
| Nyemission (antal nya aktier) | Antal | - | - | 30 000 000 | 112 800 000 | 5 000 000 |
| Aktier vid periodens utgång | Antal | 341 000 000 | 311 000 000 | 341 000 000 | 311 000 000 | 198 200 000 |
| Genomsnitt antal aktier | Antal | 341 000 000 | 311 000 000 | 313 000 000 | 267 608 649 | 204 966 205 |
| Rörelseresultat | TSEK | -20 688 | -11 312 | -29 393 | -16 724 | 6 532 |
| Resultat efter skatt | TSEK | -17 122 | -15 467 | -36 404 | -23 207 | 6 253 |
| Rörelseresultat per aktie | SEK | -0,061 | -0,036 | -0,094 | -0,062 | 0,032 |
| Resultat efter finansnetto per aktie | SEK | -0,050 | -0,050 | -0,116 | -0,087 | 0,031 |
| Resultat efter skatt per aktie | SEK | -0,050 | -0,050 | -0,116 | -0,087 | 0,031 |
| Eget Kapital per aktie före utspädning | SEK | 0,588 | 0,380 | 0,640 | 0,393 | 0,378 |
| Utdelning | TSEK | - | - | - | 25 308 | - |
| Börskurs vid periodens slut | SEK | 4,0 | 4,78 | 5,05 | 2,17 | 0,4 |
Bolaget innehar inga egna aktier vid rapportperiodens utgång.
För nyckeltalsdefinitioner hänvisas till senaste årsredovisning för räkenskapsåret 2006.
Delårsrapporten är upprättad enligt IAS 34 Delårsrapportering, vilket är i enlighet med de krav som ställs i Redovisningsrådets rekommendation RR 31, Delårsrapportering för koncerner. Samma redovisningsprinciper har tillämpats i denna delårsrapport som i senaste årsredovisningen för räkenskapsåret 2006. Koncernens delårsrapport för perioden januari-mars 2007 har upprättats enligt gällande IFRS/IAS standarder som antagits av EG-kommissionen för tillämpning från och med den 1 januari 2005.
Närmare beskrivning av redovisningsprinciper och hur övergången till IFRS påverkat koncernens räkenskaper finns i senaste årsredovisningen för räkenskapsåret 2006.
Regelverket och tolkningar av IFRS/IAS kan komma att ändras, vilket i så fall kan föranleda eventuella förändringar av redovisningsprinciperna.
IGE:s verksamheter är utsatta för vissa risker inklusive, men ej begränsade till, kreditrisker, valutarisker och risker relaterade till politik. För detaljerad information kring Bolagets risker se IGE:s årsredovisning för 2006 som återfinns på Bolagets hemsida: www.ige.se.
| Jan-juni 2007 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Sverige | Kenya | Angola | Burundi | Norge | Totalt |
| Intäkter | - | - | - | - | - | 0 |
| Nedskrivningar | -34 | - | - | - | - | -34 |
| Avskrivningar | -262 | -36 | - | - | - | -298 |
| Rörelseresultat | -11 893 | -1 257 | -4 609 | -2 928 | - | -20 687 |
| Resultat före skatt | -8 265 | -1 320 | -4 609 | -2 928 | - | -17 122 |
| Anläggningstillgångar | 62 044 | 9 682 | 6 799 | 1 009 | 3 136 | 82 670 |
| Omsättningstillgångar | 103 268 | 1 329 | 21 295 | 1 230 | - | 127 122 |
| Kortfristiga skulder | 5 489 | - | - | - | - | 5 489 |
| Investeringar brutto | 6 825 | 523 | 6 800 | 1 009 | 405 | 15 562 |
| Jan-juni 2006 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Sverige | Kenya | Angola | Burundi | Norge | Totalt |
| Intäkter | - | - | - | - | - | 0 |
| Nedskrivningar | - | - | - | - | - | 0 |
| Avskrivningar | -191 | -39 | - | - | - | -230 |
| Rörelseresultat | -15 627 | -1 085 | - | - | - | -16 712 |
| Resultat före skatt | -14 341 | -1 126 | - | - | - | -15 467 |
| Anläggningstillgångar | 53 003 | 5 193 | - | - | 637 | 58 833 |
| Omsättningstillgångar | 55 596 | 1 209 | - | - | - | 56 805 |
| Kortfristiga skulder | 2 512 | 6 193 | - | - | - | 8 705 |
| Investeringar brutto | 8 947 | 1 813 | - | - | 566 | 11 326 |
* Alla länder klassificeras som primära segment. Sekundära segment saknas.
Under perioden har inga emissioner genomförts.
| Finansiella intäkter | Koncernen | ||
|---|---|---|---|
| TSEK | 2007-06-30 | 2006-06-30 | 2006-12-31 |
| Realisationsvinst Lappland Goldminers AB | - | 907 | 907 |
| Realisationsvinst Saga Oil AS | - | 680 | 685 |
| Ersättning ufärdade köpotioner | - | - | 401 |
| Värdering till verkligt värde Saga Oil AS | - | 1673 | 2 127 |
| Värdering till verkligt värde MinMet Plc | 2 576 | - | - |
| Övriga finansiella | 15 | 84 | - |
| Ränteintäkter | 1 212 | 136 | 396 |
| Valutakursvinster | 13 | - | 2 |
| Totala finansiella intäkter | 3 816 | 3 480 | 4 518 |
| TSEK | 2007-06-30 | 2006-06-30 | 2006-12-31 |
|---|---|---|---|
| Realisationsförlust Saga Oil AS | - | - | -179 |
| Värdering till verkligt värde Saga Oil AS | - | -454 | -2 127 |
| Värdering till verkligt värde Minmet Plc | - | -5 400 | -8 901 |
| Värdering till verkligt värde aktieindexobligationer | -180 | - | - |
| Räntekostnader | -1 | -4 | -11 |
| Valutakursförlust | -69 | -104 | -311 |
| Totala finansiella kostnader | -250 | -5 962 | -11 529 |
Värderingen till verkligt värde av aktierna i Saga Oil AS och MinMet Plc är redovisade brutto.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| TSEK | 2007-06-30 | 2006-06-30 | 2006-12-31 |
| MinMet plc | 7 583 | 8 508 | 5 006 |
| Saga Oil AS | - | 3 882 | - |
| UBS So 4 G10 Tr 091012 | 1 500 | - | - |
| CS AIO PLUS 16 090527 | 1 454 | - | - |
| RBS Autopilot 5 - Plus Trygghet | 1 965 | - | - |
| Totala finansiella kortfristiga placeringar | 12 502 | 12 390 | 5 006 |
Kortfristiga placeringar värderas till verkligt värde via resultaträkningen och definieras som börskursen per bokslutsdagen.
PA Resources AB är närstående genom att dess VD (Ulrik Jansson) tillika är styrelseledamot i IGE AB. PA Resources AB har under perioden fakturerat IGE 52 TSEK avseende administrativa tjänster samt hyra av lokaler.
IGE:s etablering i Angola syftar till att finna primära (kimberlitiska) diamantfyndigheter vilka är lönsamma för gruvbrytning. Alluviala fyndigheter är av sekundärt intresse men även dessa är högintressanta då de oftast skapar möjligheter till en snabb produktionsprocess förknippad med relativt låga kostnader. Kassaflödet från en utvinning av en alluvial fyndighet skapar finansieringsmöjligheter för fortsatta kimberlitprospektering
IGE har hittills beviljats två licenser i provinsen Moxico, Lacage respektive Luanguinga. Dessa regleras i ett joint venture avtal med det angolanska statliga företaget Endiama och en mindre grupp angolanska privata partners. Enligt detta avtal är IGE finansiär och operatör. Ett första steg i IGE:s prospektering har varit att genomföra flyggeofysiska mätningar över 6 000 km2 på 30 meters höjd med en linjebredd om ca 150 m.
Flygmätningarna genomförs på uppdrag för IGE av GTK (Finlands Geologiska Undersökning) med teknik som inkluderar magnetisk, elektromagnetisk samt radiometrisk mätutrustning. Det är första gången som denna kombinerade mätteknik används i större skala i Angola.
Styrelsen i IGE har beslutat att föra över koncernens licenser i Angola till det helägda dotterbolaget IGE Diamond AB (under namnändring). Arbetet avseende finansiering av IGE:s verksamhet i Angola är pågående.
Mål, bedömningar och uppskattningar avseende Angola har gjorts av den oberoende konsulten J-O Larsson (Kvalificerad person hos Swemin) samt Ed Manning, IGE:s chefgeolog i Angola.
| Status: | Tidigt prospekteringsprojekt |
|---|---|
| Ägande: | IGE 43 %, Endiama 51 %, lokala partners 4 % + 2 % (kimberlit) IGE 40 %, Endiama 43 %, lokala partners 9 % + 8 % (alluvial) |
| Ädelsten: | Diamant |
| Mål: | Identifiera minst en diamantförande kimberlit vilken kan brytas med lönsamhet. Produktion > 2 000 000 karat per år 2011. |
Flygmätningarna i Moxico bekräftar förekomsten av geologiska strukturer som sannolikt är kimberliter. Erhållna observationer sammanfaller med rapporter om diamantfynd från undersökningar som utfördes av Condiama (JV mellan ett statligt Portugisiskt diamantbolag och De Beers) under tidigt 1970- tal samt idag viss pågående lokala diamantutvinnande aktiviteter. Ytterligare geofysiska anomalier har identifierats runt den kända kimberliten och inom ett område på ett avstånd om ca 25 km. Två kluster av kimberliter i Lacage har sannolikt upptäckts (kimberliter uppträder oftast i kluster/svärmar).
Kimberliter som identifierats av Condiama har givit för kimberliter typiska geofysiska anomalier vid GTK:s överflygningar. Den av Condiama tidigare rapporterade kimberliten har sannolikt upptäckts. Condiama rapporterar om alluviala diamantfyndigheter i båda dessa områdens dräneringsriktning. IGE gör bedömningen att området sannolikt innehåller diamanter i någon utsträckning och avser således att fortsätta prospekteringen inom området. Det fortsatta arbetet syftar till att fastställa i vilken utsträckning licensen innehåller diamanter samt om de går att utvinna med lönsamhet.
De kimberlitiska strukturerna kommer att borras efter regnperiodens slut (tidig vår 2008). Normalt är det tillräckligt med 2 – 3 borrningar med ett djup om 30 – 50 m för att bestämma om det är en kimberlit samt om den innehåller microdiamanter. Provbrytning (Bulk sampling) kommer att genomföras om proverna innehåller microdiamanter. Om "prefeasibilityn" (förstudien) motiverar fortsatt arbete påbörjas ett definieringsarbetet omfattande att bestämma kimberlitstrukturen i tre dimensioner i kombination med att beräkningar av reserver utförs.
| Status: | Tidigt prospekteringsprojekt |
|---|---|
| Ägande: | IGE 43 %, Endiama 51 %, lokala partners 6 % (kimberlit) IGE 35 %, Endiama 35 %, lokala partners 30 % (alluvial) |
| Ädelsten: | Diamanter |
| Mål: | Identifiera minst en diamantförande kimberlit vilken kan brytas med lönsamhet. Produktion > 2 000 000 karat per år med start senast 2011. |
I Luanguinga har lokal småskalig diamantbrytning observerats vid överflygningar i samband med flygmätningarna. Detta indikerar att licensområdet innehåller åtminstone alluviala diamantfyndigheter. Uppströms detta områdes dräneringsriktning har geofysiska anomaliera av samma karaktär som kimberliten i Lacage upptäckts. Den identifierade kimberlit strukturen i kombination med observationerna av lokal gruvbrytning inom licensområdet leder till att IGE bedömer licensen som fortsatt mycket intressant och att det är motiverat med ytterligare prospektering aktiviteter.
De kimberlitiska strukturerna kommer att borras efter regnperiodens slut (tidig vår 2008). Normalt är det tillräckligt med 2 – 3 borrningar med ett djup om 30 – 50 m för att bestämma om det är en kimberlit samt om den innehåller microdiamanter. Provbrytning (Bulk sampling) kommer att genomföras proverna innehåller microdiamanter. Om förstudien (prefeasibility) motiverar fortsatt arbete påbörjas ett definieringsarbete omfattande att bestämma kimberlitstrukturen i tre dimensioner i kombination med att reservberäkningar utförs.
| Status: | Tidigt prospekteringsprojekt |
|---|---|
| Ägande: | Under förhandling, sannolikt kommer villkoren av vara i enlighet med Lacage och Luanguinga |
| Ädelsten: | Diamanter |
| Mål: | Starta alluvial produktion under våren 2008 omfattande 150 000 karat per år. Identifiera minst en diamantförande kimberlit vilken kan brytas med lönsamhet. Produktion om > 2 000 000 karat per år 2011. |
IGE förhandlar för närvarande med Endiama beträffande ytterligare två licenser i provinsen Lunda Norte, vilken är belägen i nordöstra Angola. IGE betraktar licenserna som synnerligen intressanta p g a att de är belägna i ett område i Angola, som är känt för rika diamantfyndigheter. Den omfattande småskaliga gruvverksamheten bekräftar områdets potential. Intäkterna från en sådan alluvial gruvproduktion skall i huvudsak finansiera de fortsatta aktiviteterna för att finna moderklyften, nämligen kimberliten. Den för närvarande enda diamantutvinningen ur kimberlit i Angola, Catoca, har en uppskattad diamantreserv värd c:a 11 miljarder USD. Catocagruvan, vilken är världens fjärde största diamantgruva, ligger i provinsen Lunda Sul, vilken gränsar till provinsen Lunda Norte.
Båda licensområdena har väldefinierade fyndigheter lämpade för alluvial produktion. Det första steget består av provtagning och uppbyggnad av en lager med alluvialt material med ett för anrikning. Värdet per karat hos diamanter funna inom detta område har legat på ca USD 150 – 200. Under andra hälften av 2008 kommer en DMS (sjunk-och-flytseparator) att installeras. När produktionen startats kommer sökandet efter en diamantförande kimberlit att påbörjas. Ca 40 spår av kimberliter har observerats av Endiama i närheten av den pågående småskaliga gruvverksamheten inom detta område. Om kimberlit och mikrodiamanter påträffas kommer provtagning samt lönsamhetsstudie att påbörjas.
Som tidigare meddelats har IGE gått in i ett Joint Venture (samriskföretag) med Goldplat Plc i syfte att skyndsamt utveckla de höghaltiga guldfyndigheterna (10 st) inom Lolgorien-licensen. Prospekteringsprogrammet har omformats för att passa till detta nya mål. Dock kvarstår IGE:s målsättning att identifiera guldfyndigheter för storskalig brytning i såväl Lolgorien som i andra kenyanska licensområden. Prospektering i sydväst licensområdet har fortsatt. Geofysiska mätningar har möjliggjort identifiering av flera nya mål för borrning. Kärnborrning har gjorts i Atieli och en sulfidmineralisering har genomborrats.
gruvor som gamla gruvor från kolonialtiden. Rongo och Atieli täcker Nyanzians grönstenar och graniter och innefattar flera gamla koloniala guldgruvor.
Sekerr, inkluderar ultramafiska-bergarter av ofiolitiskt ursprung i en stor skjuvzon av den kenyanska delen av Mocambiques proterozoiska formationer. Såväl nickel- som guldmineraliseringar är kända inom detta licensområde. Loima och Makutano (Turkanadistriktet) täcker sannolikt guldförande områden associerade till såväl Mcambiquebältets bergarter som till Neogenes vulkaniska system. IGE:s nuvarande prospekteringsprogram för den kenyanska licensportföljen har tre målsättningar:
Målsättningen har ställts upp av chefgeologen för Kenya, Brian Lloyd. Brian har omfattande erfarenhet av prospektering i guldförande grönstensformationer i Tanzania.
Enligt Joint Venture-avtalet med Goldplat plc.har Lolgorienlicensen givits högsta prioritet. Skälen är IGE:s befintliga "camp" och anrikningsverk i området. Prospekteringsaktiviteterna i Lolgorien kommer att bedrivas med syftet att lokalisera ett antal höghaltiga fyndigheter, vilka kan tillredas inom ett kort tidsperspektiv.
| Status: | Tidigt prospekteringsprojekt |
|---|---|
| Ägare: | Definierade Joint Venture-mål: IGE 50 % Återstående del av licensen: IGE 100 % |
| Metall: | Guld |
| Mål: | Starta småskalig produktion under 2008. Stora, låghaltiga (2-3 g/ton guld) dagbrottsobjekt där en guldreserv om minst 100 ton guld kan definieras vid en gränshalt om 0,7 g/ton. |
Ett antal undersökningsobjekt har identifierats med hjälp av tidigare gruvverksamhet och prospekteringskampanjer. Dessa objekt måste verifieras och beskrivas genom geofysiska mätningar, som IP och magnetiska markmätningar, följt av RC borrning. Förberedande IP-mätningar vid Maghor har identifierats en kilometerlång anomali, vid vilken det för närvarande pågår detaljmätningar i syfte att fastställa borrlägen. Pågående IP-mätningar vid Red Ray och Alpha Ray har resulterat i flera signifikanta anomalier relaterade till guldhaltiga kvartsgångar och sulfidrika områden. En utvärdering görs, i samarbete mellan IGE och Goldplat, av de fem prioriterade objekten för fyndighetsutveckling i det korta perspektivet (Kilima Pesa, Red Ray, Alpha Ray, Maghor och Teng-Teng).
| Status: | Tidigt prospekteringsprojekt | |
|---|---|---|
| Ägare: | IGE 100 % |
|---|---|
Mål: Dagbrottsgruva med stort tonnage, 2-3 g/ton guld vid gränshalten >0,7 g/ton. Guldinnehållet skall vara åtminstone 45 ton.
En betydande geokemisk guldanomali har identifierats. Den är 1 300 m lång, 250 m bred och sträcker sig i nordnordostlig riktning. En andra anomali, "väg anomalin", utbreder sig over 650 x300 m. I likhet med Lolgorien fordras en provtagningskampanj I den östra halvan av licensområdet. Denna provtagning förväntas generera nya undersökningsobjekt för geofysik och borrning. Tidigare prospekteringsinsatser resulterade i två viktiga objekt, vilka fordrar ytterligare geofysiska mätningar och borrning.
Syftet med prospekteringen är att undersöka befintliga objekt samt att identifiera nya mål för borrning.
-IP och magnetiska markmätningar av kända och nya objekt.
-Prefeasibilty studie.
| Status: | Tidigt prospekteringsprojekt |
|---|---|
| --------- | ------------------------------ |
| Ägande: | IGE 100% |
|---|---|
Metall: Guld
Mål: Dagbrott med stort tonnage och låg halt, 2-3 g/ton guld. Att definiera en guldreserv om åtminstone 1,5 Moz guld (ca 45 ton guld) vid en gränshalt om >0,7 g/ton.
Tidigare utförd RC borrning resulterade i sju meter med 2,67 g/ton guld och tre meter med 1,27 g/ton guld. Fyndigheten är i stort sett okänd längs strykning och stupning. Undersökningsprogram 1998-1999 Anglo American Prospecting Services (AAPS) avslöjade ett antal områden och specifika objekt, vilka förtjänar ytterligare arbeten, i beaktande av att vissa delar av programmet inte fullföljdes. Detta berodde snarare på att programmet övergavs av organisationsskäl och inte på licensområdets potential.
Provtagning av äldre verksamhetsområden vid Atieli gav halter om 4,3 g/ton guld och provtagning av laterit/pisolit indikerade påtagliga anomalier som är öppna söderut. Geoemiska provtagningar och IPmätningar möjliggjorde definition av ett 500 m långt objekt. Detta objekt undersöks för närvarande med korta kärnborrningshål. Preliminära resultat indikerar kvartsgångar och utspridda sulfidmineraliseringar inom anomalin. Analysresultat förväntas under tredje kvartalet.
Undersökningar har som mål att pröva nuvarande och att finna nya mål för kärnborrning
Status: Tidigt prospekteringsprojekt
Ägande: IGE 100%
Metall: Guld, nickel, krom
Mål: Definiera en guld och/eller nickelfyndighet, vilken kan vara ekonomiskt intressant att undersöka en möjlig tillredning i det korta perspektivet av nickel-saprolit (och kromit) brytning.
Ett relativt omfattande prospekteringsarbete har hittills gjorts på Sekerrlicensen. Detta arbete har dock i huvudsak fokuserats på den ultramafiska fyndigheten vid Tulot och gav ingen avgörande information om guldpotentialen i området. Sporadisk småskalig gruvverksamhet pågår vid Tulot från sediment och delvis från silicificerade skjuv zoner inom serpentinit kroppen. Guldutvinning i lösa avlagringar förekommer inom Sekerrområdet vid Mbara, vilket bevisar att det finns flera primära guldkällor inom licensområdet. Prospekteringsprogrammet syftar initialt till att:
-Få en bättre förståelse för den låghaltiga guldmineraliseringen vid Tulot.
-Identifiera nya gulduppslag inom licensområdet.
-Bedöma den kända nickelmineraliseringen från ekonomisk synpunkt.
-Sediment provtagning. -Kärnborrning på guldmineraliseringen vid Tulot.
-Uppföljning av en magnetisk anomaly belägen i den norra delen av serpentiniten.
Status: Tidigt prospekterings projekt
Ägande: IGE 100 %
Metall: Guld
Målsättning: Definiera en guldmineralisering med potentiell ekonomisk livskraft.
I Turkanaområdet har under senare år förekommit betydande småskalig guldgruveverksamhet. Den södra delen kallas Loima och den norra delen Makutano. Det senare området inkluderar Naprobei och Lolupeuppslagen. Ökenmiljön och typen av guldobjekt gör geofysiska mätningar lämpliga som huvudmetod att finna och kartera omvandlingszoner. Detta kommer att möjliggöra definition av objekt, som kan följas upp med geofysiska och geokemiska undersökningar innan kärnborrning påbörjas.
Eftersom hittillsvarande arbeten har varit marginella kommer följande prioriterade aktiviteter att utföras:
Aktiviteterna har fokuserats på utvärdering av befintliga tillstånd I Butara (guld) och Mukanda (vanadin). Anläggningsarbetet vid IGE:s kontor och förläggning har färdigställts under rapportperioden. Vad gäller Butara-tillståndet, har geofysiska flygmätningar, geologisk information och mineralanledningar införskaffats och integrerats I ett GIS-system. Provtagning av mineraliseringar och geokemiska analyser av jordprover beräknas starta 2007-09-01. Landsat bildanalys har färdigställts och resultaten kommer att integreras med tidigare fältdata under kvartal 3 i syfte att fastställa de geokemiska provtagningsmönstren. En preliminär utvärdering av Mukandafyndigheten har gjorts och en oberoende konsult kommer att anlitas för att uppdatera den befintliga prefeasibility-studien.
| Status: | Tidigt prospekteringsprojekt |
|---|---|
| Ägande: | IGE 100% |
| Metall: | Guld, koppar, nickel och uran |
| Mål: | Att påbörja småskalig produktion vid Masaka. Att utöka guldreserverna genom kärnborrning på andra guldobjekt i närheten av Masaka. Att bedöma möjligheten att finna uranmineraliseringar inom tillståndsområdet. Att definiera en ekonomiskt intressant sulfidmineralisering förande koppar/nickel. |
Ansökan är under behandling – IGE beräknar att den kommer att undertecknas under Q2 2007. Arealen uppgår till 1 278 km2 .
Utföra flygbildstolkning, geologisk kartering, geokemiska undersökningar, detta för identifiera potentiella målområden (även uran, koppar och nickel). Detta kommer vara underlag för geofysiska undersökningar samt provborrning. Det första steget kommer baseras på redan befintliga data om fyndigheten Masaka.
| 2. Butara | |
|---|---|
| ----------- | -- |
| Status: | Tidigt prospekteringsprojekt |
|---|---|
| Ägande: | IGE 100% |
| Metall: | Guld |
| Mål: | Definiera en mineralisering med >1 500 000 Oz (45 ton) guld och som har en potentiell ekonomisk livskraft. |
Avtal klart 2006-11-16 omfattande 391 km2 . Inhämtande av flyggeofysiska data har fullföljts samt satellitbildstolkning har utförts. Ett flertal potentiella mineraliserade strukturer har identifierats.
Satellitbilder, kartering, geokemi. Identifiering av guldobjekt för geofysik och provborrning. Geofysiska mätningar samt borrningar i syfte att bekräfta objekten. Detta är villkorat av att objekt för storskalig guldbrytning, > 6 ton guld per år kan identifieras. Planering och utförande av ett omfattande borrprogram för att bedöma mineralresurserna. Prefeasibilty-studie
| Tidigt prospekteringsprojekt | Status: | |||
|---|---|---|---|---|
| ------------------------------ | --------- | -- | -- | -- |
| Ägande: | IGE 100% |
|---|---|
Metall: Uran och guld
Mål: Definiera en mineralisering med >20 000 ton uran och >1 000 000 Oz (30 ton) guld med en god lönsamhetspotential
Ansökan avseende 233 km2 är under behandling och beräknas vara underskriven i slutet av augusti 2007. Införskaffande av data från geofysiska flygmätningar har slutförts. Införskaffande av geofysiska instrument pågår.
Kartering och utvärdering av uranfyndigheternas geologiska modeller från flygbilder och geokemi kommer läggs till grund för uppföljande geofysik/kärnborrning. Förutsatt att de identifierade objekt har en tillräcklig uranpotential. Detta kommer att utvärderas i ett skede. Planering och genomförande av ett omfattande kärnborrprogram för att bedöma mineraliseringen. Prefeasibility-studie.
Status: Avancerat prospekteringsprojekt
Ägande: IGE 100 %
Metall: Vanadin/Ferrovanadin
Mål: Malmproduktion: 2 miljoner ton per år med 0,63 % vanadin vid gränshalten 0,2 %.
Godkänd 2006-11-16. Yta 88 km2 . Projektet har genomgått en preliminär utvärdering där en oberoende ingenjörsfirma har fått i uppdrag att genomföra en uppdatering av prefeasibility-studien.
Uppdatering av befintlig prefeasibility-studie. Dikesgrävning i syfte att få ytterligare data på fyndigheten i dagen. Utvärdering av befintliga geofysiska data inom tillståndsområdet, kartering samt utvärdering av möjligheten till utökning av vanadin mineraliseringen inom tillståndsområdet.
Prospektering I syfte att öka mineraltillgången. Borrning i syfte att kunna utföra en malmmodell och beräkna känd och sannolik malmreserv. Förfärdigande av plan för gruvtillredning.
| Status: | Avancerat gruvprojekt |
|---|---|
| --------- | ----------------------- |
Ägande: 10 % IGE & 90 % Lundin Mining Corporation
Metall: Zink, koppar, bly, silver och guld
Mål: Förutsatt att beslut tas om gruvdrift, att starta produktion under andra halvan av 2009 och uppnå en total produktion av 1,2 miljoner ton malm under en sjuårsperiod med medelhalten 3,7 % zink, 0,6 % koppar, 0,6 g/t guld och 60 g/t silver.
"I det framskridna Norrlidenprojektet har ett infyllnadsprogram om sju hål slutförts (1 086 meter) och arbete pågår i syfte att uppgradera mineraltillgångar till malmreserver. En provbrytningsplan har presenterats för myndigheterna." (Lundin Mining Corporations sexmånadersrapport för perioden 1 januari-30 juni 2007, publicerad 2007-08-14)
För närvarande har Lundin Mining en bearbetningskoncession, men inte miljötillstånd för fullskalig gruvdrift. För provbrytning behövs ett särskilt tillstånd, vilket håller på att sökas. Godkännandet förväntas ta 3-6 månader.
Att få miljötillstånd tar längre tid; vanligtvis 12 månader. Detta gör startdatumet för en utbyggnad till gruvdrift tidigast kan ske mitten av 2008 och en fullskalig produktion uppnås i början av 2009, förutsatt att miljötillstånd beviljas samt att beslut fattas om utbyggnad.
Norra Norrliden är en massiv zink-koppar-sulfidmalm med bly, guld och silver. Malmen är belägen cirka 50 km NW om Boliden. Bearbetningskoncession erhölls av Bergsstaten 2006.
En 43-101 teknisk rapport (Adam Wheeler, C Eng., Eur Ing. Consulting Mining Engineer, May 2006) innehåller en ny beräkning av mineraltillgångarna enligt JORC-standard och är offentliggjord på SEDAR (www.sedar.com). Mineraltillgångarna har även gjorts enligt CIM standard. Mineraltillgångarna i Norra Norrliden har beräknats till:
| Kategori | Ton (1 000-tal) (%) |
(%) | (%) | (g/t) | Zink Bly Koppar Guld Silver (g/t) |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Indikerad | 568 | 4.9 | 0.4 | 0.8 | 0.9 | 59.7 |
| Antagen | 948 | 4.0 | 0.4 | 0.8 | 0.7 | 59.1 |
Beräkningen är baserad på en gränshalt ifrån en blockmodell med minimum 15 USD/ton och 3 m minsta brytningsbredd.
Driften ska börja som dagbrott och efter ytterligare investeringar och utveckling fortsätta med underjordsbrytning via en ramp. Malmen kommer att transporteras till ett existerande verk för anrikning.
Status: Avancerat prospekteringsprojekt
Ägande: 100 % IGE
Metall: Zinc, koppar, bly och silver
Mål: Ansökan om bearbetningskoncession inlämnas före utgången av 2007.
27
Projektarbetet har inriktats på att färdigställa en ansökan om bearbetningskoncession. Ansökan består av två delar, (a) en beräkning av mineraltillgångar (ton och halter) med grunddata tillsammans med en beräkning som styrker sannolikheten att fyndigheten kan utvinnas ekonomiskt, och (b) en miljökonsekvensbedömning (MKB) i vilken markanvändningen bedöms i ett miljöperspektiv.
För att dokumentera mineralresursberäkningen har geologiska profiler på en sträcka av mer än 10 km upprättats. Profilerna kommer att ingå i ansökan om bearbetningskoncession och kommer att ligga till grund för beräkning av projektets ekonomiska lönsamhet. Arbetet med MKBn har givit en god översikt av tidigare verksamhets miljöpåverkan. Slutsatsen är att en nyupptagen verksamhet av samma typ och omfattning skulle orsaka endast begränsad miljöpåverkan under och efter drift. En av de viktigaste markanvändningsaspekterna är verksamhetens påverkan på rennäring. Ett samarbete har etablerats med berörda samebyar genom vilket dessa levererar fakta till MKBn. Påverkan på rennäring är en av flera faktorer som påverkar valet av plats för ett nytt sandmagasin. Tre alternativa lokaliseringar har identifierats.
Inlämna en ansökan om bearbetningskoncession innan utgången av 2007.
Preliminära uppskattningar av kapitalkostnaderna för en utbyggnad av en gruva i Stekenjokk ligger i storleksordningen 800-1000 Mkr. Dessa uppskattningar är dock mycket preliminära och behöver verifieras. IGE avser att göra nya beräkningar under andra halvan av 2007. Möjliga synergier med Joma-projektet i Norge, beläget 57 km från Stekenjokk kommer att sökas.
I den händelse företaget beviljas en bearbetningskoncession kan företaget välja att gå vidare med en ansökan om miljötillstånd enligt miljöbalken. En sådan ansökan skall åtföljas av en utförlig MKB, som kan kräva 12 månader att utarbeta. En ansökan om miljötillstånd kan därför ske först vid utgången av 2008. Behandlingstiden för en ansökan kan bedömas till 12 månader varför ett beslut skulle kunna väntas före utgången av 2009. Förutsatt att alla erforderliga tillstånd föreligger kan ett beslut om att investera i en verksamhet fattas i slutet av 2009. Med antagande om 18 till 24 månaders byggtid för en gruva och ett anrikninsverk kan en uppstart förmodas ske någon gång under perioden 2011 års mitt till 2012 års början.
Stekenjokks sulfidmineralisering är belägen på kronoöverloppsmark cirka 25 km väster om Klimpfjäll i Vilhelmina kommun, Västerbottens län i Sverige. Den upptäcktes 1918 genom ett utgående i dagen. Kärnborrning utfördes kort därefter liksom under femtio- och sextiotalen. Gruvundersökningar omfattande schaktsänkning, provbrytning och anrikning i pilotskala genomfördes vid sextiotalets mitt. Ett beslut om gruvbrytning togs 1973 och produktion påbörjades 1976 av Boliden som drev verksamheten på arrende från staten. Den årliga produktionstakten var i genomsnitt ca 600 000 ton per år. Verksamheten upphörde 1988 på grund av låga metallpriser och bristande lönsamhet. Vid verksamhetens slut hade 7,2 miljoner ton brutits och anrikats, med i genomsnitt 0,38 g/t guld, 43 g/t silver, 1,49 % koppar och 3,56 % zink. Malmen bröts huvudsakligen under jord med en mindre kvantitet inledningsvis uttagen i ett dagbrott. Efter autogenmalning (malning utan tillsats av malkroppar av stål) utvanns med selektiv flotation separata koncentrat av koppar och zink, innehållande 48 000 ton koppar respektive 90 000 ton zink. En tredjedel av restprodukten återfylldes till gruvan medan två tredjedelar deponerades i ett sand- och klarningsmagasin i gruvans närhet. Efterbehandling av området fullbordades i allt väsentligt på tidigt nittiotal.
Mineraltillgångarna i Stekenjokk uppträder i tre huvudområden: Stekenjokk Norra, Stekenjokk Södra och Levi, vilken är belägen 1,5 km norr om Stekenjokk Norra. Tidigare gruvbrytning begränsades till Stekenjokk Norra. Mineraliseringen är i form av massiv sulfidtyp, omgiven av impregnationer. Stekenjokk Södra ligger något avskild från Stekenjokk Norra. Stekenjokk Norra stupar mot söder. Även Stekenjokk Södra stupar åt
söder men flackar ut och böjer av uppåt längst i söder. Den djupaste delen av Stekenjokk Södra ligger på ett djup av 600 m. Levimineraliseringen är av samma typ som Stekenjokk. Levi går i dagen i sin södra del, stupar mot norr i ca 1 700 m, når ett djup av 600 m och böjer därefter uppåt för att nå dagen efter 3 100 m.
IGE har beräknat (se pressrelease 2007-03-29) de kända och indikerade mineraltillgångarna i Stekenjokk Södra, södra delen av Stekenjokk Norra och Levi till 7,4 miljoner ton med 47 g/t silver, 1,17 % koppar, 3,01 % zink och 0,45 % bly. Därtill kommer en antagen mineraltillgång på 2,7 miljoner ton med 43 g/t silver, 0,94 % koppar, 2,95 % zink och 0,39 % bly. Dessa uppskattningar baseras på underjordsbrytning med en gränshalt halt på 0,9 % koppar och en minsta malmbredd på 3 m. Dessa beräkningar är i överensstämmelse med JORC och 43-101 och har beräknats av en oberoende konsult. När gruvan stängdes (Stekenjokk Norra) redovisades 1,2 miljoner ton malm avsatt i pelare och ej utbrutna positioner, vilket inte ingår i ovan redovisade tonnage.
1972 beräknade Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) mineraltillgångarna i Stekenjokk Norra till 15,9 miljoner ton, innehållande 1,5 % koppar, 3,0 % zink, 0,3 % bly, 51 g/t silver och 19,9 % svavel. Boliden bröt 7,1 miljoner ton med 1,5 % koppar, 3,5 % zink, 0,3 % bly, 43 g/t silver och 21,6 % svavel. Skillnaden mellan dessa två uppgifter är 8,8 miljoner ton, vilket antyder en potential för betydande mineraltillgångar som kan ha lämnats i det gamla gruvområdet.
Företaget bedömer att projektet har en god ekonomisk potential för brytning under en period på åtminstone tio år vid en produktionstakt på c:a 700 000 ton malm per år.
Fyndigheten ligger i fjällterräng med känslig miljö. Området har stora värden för friluftsliv och är av stor betydelse för renskötsel under sommarsäsongen.
Tidigare verksamhet bedrevs med relevanta miljövillkor och under noggrann tillsyn från myndigheterna. Kontrollprogram och genomförda miljöstudier har skapat en välgrundad förståelse av verksamhetens miljöpåverkan. Den övergripande slutsatsen är att ingen försurning inträffat i vattendragen, att metallhalten stigit något i vattendrag och dess fauna men att ingen påverkan skett på organismerna. Fisket har inte påverkats.
Eftersom mineraliseringen är rik på svavelkis och den större delen av svavelkisen hamnade i restprodukten har en central fråga för miljöskyddet varit den långsiktiga påverkan från surt, metallhaltigt dränagevatten. Efterbehandlingen har inriktats på att isolera den pyritrika restprodukten från exponering mot atmosfärssyre. Den praktiska åtgärden för att åstadkomma detta är permanent överdämning med vatten. Ett omfattande övervakningsprogram har genomförts under mer än tio år för att studera efterbehandlingens effekt med slutsatsen att åtgärden har varit verkningsfull. Utfallet har avsevärt överträffat vad som förväntades vid tidpunkten för miljöprövningen och har bidragit till att sätta en ny standard för efterbehandling i Sverige och andra länder.
Renskötsel har fortgått under hela tidigare gruvbrytningsperiod inklusive dess uppbyggnads- och efterbehandlingsfaser. Genomförandet av renskötseln har försvårats genom gruvverksamheten. Icke desto mindre har det varit möjligt att upprätthålla storlekar på renhjordarna som överskridit de storlekar som gällt både omedelbart före och efter perioden i fråga.
IGE anser att förutsättningarna för att utverka miljötillstånd för en ny gruvverksamhet i Stekenjokk är goda. Detta beror på resultaten av den tidigare verksamhet och på att IGE avser att använda liknande eller, om så är rimligt, förbättrade metoder för en framtida verksamhet.
Svensk mineral- och miljölagstiftning kräver att en verksamhetsutövare innehar tillstånd till utvinning av koncessionsmineral och ett miljötillstånd som anger villkor för utformning, byggande, drift och avveckling
av en gruvverksamhet. Tillståndet till utvinning ges av Bergsstaten i form av en bearbetningskoncession och miljötillståndet utfärdas av Miljödomstolen. En bearbetningskoncession som är den första länken i denna kedja beviljas om det är sannolikt att en ekonomiskt lönsam utvinning av fyndigheten kan ske och om platsen för verksamheten anses lämplig från miljösynpunkt. En bearbetningskoncession ger normalt innehavaren rätt att bedriva verksamhet under tjugofem år.
IGE arbetar för närvarande med ansökan om bearbetningskoncession för Stekenjokk och Levi. Ansökan kommer att inlämnas under hösten såvitt inget oförutsett inträffar och företaget förväntar ett positivt beslut innan kommande årsskifte.
IGE kommer att framhålla tre skäl för att bevilja ansökan om bearbetningskoncession: (1) företagsekonomiskt skäl (2) samhällsekonomiskt skäl och (3) hushållningsskäl. Skäl (2) baseras på att ett gruvprojekt skulle medföra ett avbrott i en pågående negativ utveckling av sysselsättning, infrastruktur och samhällsservice i området. Skäl (3) är att ett fullföljande av den påbörjade utvinningen skulle innebära ett gott resursutnyttjande jämfört med upptagande av ny verksamhet i ett opåverkat område, speciellt med hänsyn till tidigare verksamhets begränsade miljöpåverkan.
I beredandet av en ansökan om bearbetningskoncession ställer lagen inget krav på företaget att informera eller att samråda med intressenter. IGE ser dock stora fördelar i en transparent process i vilken olika intressenters uppfattningar kan förstås och tillåtas påverka företagets planering. IGE har därför initierat en serie informations- och samrådsaktiviteter som har varit av värde för företaget.
Sedan en bearbetningskoncession beviljats kan företaget välja att ansöka om ett miljötillstånd enligt miljöbalken. En sådan ansökan skall åtföljas av en omfattande MKB, som kommer att upprättas efter formella samråd med intressenter.
Status: Avancerat prospekteringsprojekt
Ägande: 100 % IGE
Metall: Zink och Koppar
Mål: Avgränsa mineralisering med potential för en mineraltillgång på minst sju miljoner ton av brytbara koppar- och zinkhalter. Om möjligt, inlämna en ansökan om utmål under första hälften av år 2008.
30 För Grongfältet har uppbyggnaden av en databas gått framåt, informationen är baserad på tidigare undersökningar och produktion. Hittills har fokus legat på Joma-fyndigheten inom Röyrvik kommun, där
IGE har tillgång till ett stort antal gamla rapporter, datauppgifter och gruvkartor, vilket underlättar för en ny malmberäkning. Historiska beräkningar av malmreserven under produktion och uppskattningar av de två sista årens produktion kalkylerar att återstående mineraltillgångar kan uppgå till 7-9 miljoner ton av sulfidmalm med huvudsakligen koppar och zink. Av speciellt intresse är möjligheten för en samordningsvinster av Joma och Stekenjokk, beträffande deras närhet till varandra, både var det gäller avstånd och mineralsammansättning.
För det första, de byggnaderna för kontor, anrikningsverk, verkstäder m.m. är delvis bevarade och behöver möjligen restaureras, minskar kapitalkostnaderna och reducerar tidsåtgången vid en utbyggnad till gruva. För det andra, det är viktigt utvärdera möjligheten att återanvända det tidigare sandmagasinet. För det tredje, alla potentiella restriktioner för miljötillstånd måste bli identifierade och utvärderade så snabbt som möjligt.
Fyndigheten Joma undersöktes för första gången 1912. Gruvproduktion övervägdes inte förrän 1969 och själva produktionen startade 1972. Den historiska mineraltillgången beräknades till 22 miljoner ton med massive sulfidmalm. Malmreserven, vid starten av gruvan, var 6,8 miljoner ton med halter på 1,7 % koppar och 1,1 % zink. Gruvan i Joma producerade 11 miljoner ton med 1,3 % koppar och 1,7 % zink från 1972 till 1998. Gruvan lades ner 1998 p.g.a. låga metallpriser. Den historiskt beräknade malmreserven under produktion (Norsulfid A/S januari 1993) uppgick till 12,5 miljoner ton med 1,07 % koppar och 1,76 % zink. Den totala produktionen från 1993 till 1998 uppgick till 2,9 miljoner ton med 1,46 % koppar och 1,55 % zink. De kvarlämnade mineraltillgångarna uppgår troligen till 8-9 miljoner ton av koppar- och zinkmineralisering.
Ett program med kärnborrning till en beräknad kostnad av 2 Mkr har utarbetats och startar under tredje kvartalet 2007. Programmet avser 2 000 m och testar förlängningen av den mineraliserade stråket som indikerats med geofysik.
Genomföra det pågående programmet med kärnborrning och utföra kartering och kompletterande provtagning av tidigare borrhål i området norr om gruvområdet. Vid Gaesamaras, ett mineraliseringsuppslag nära Kautokeino, förbereds det för borrning under första halvan av 2008.
Bidjovaggefältet är beläget längs västra delen av Finnmarkvidda på ett avstånd av 40 km längs väg och norr om byn Kautokeino. Från Kautokeino finns åretrunt väg till Alta som har dagliga anslutningar med flyg till andra delar av landet.
Koppar-guldmineraliseringar uppträder i det paleproterozoiska Kautokeino grönstensbälte som har sin västra begränsning nära Bidjovagge. Bältet fortsätter 70 km mot sydöst och fortsätter in i Finland och har en bredd av 40 km. Strax norr om Bidjovagge överlagras grönstensbältet av kambriska skiffrar som bildar ett överskjutningsplan för den överliggande kaledonska kvartsiten.
Kautokeino grönstensbälte förekommer som en vulkanisk-sedimentär synklinal omgiven av arkeiska gnejser både mot öster och väster. Guld-kopparmineraliseringarna förekommer i en albitiserade svartskiffer och innehåller kopparkis, svavelkis och en mindre mängd magnetkis. Därtill tillkommer spår av magnetit, hämatit, flera tellurmineral och davidit.
Gångarter är kalcit, dolomit/ankerit, albit och kvarts.
Koppar påträffades vid Bidjovagge för första gången av lokala renskötare och inmutades 1952 av Boliden. Under slutet av 1950-talet bildades det statligt kontrollerade företaget Kautokeino Kopperfelter A/S som blev ansvarig för prospekteringen i området tills Bidjovagge sattes i production av A/S Sydvaranger 1970. Gruvan stängdes 1974 på grund av problem med malning av malm och låga metallpriser efter att man brutit 388 000 ton kopparmalm 1.8 % koppar och ca 1 g/t guld.
Outokumpu förvärvade 1983 gruvrättigheterna och gruvan. Gruvan sattes åter i drift 1985 efter omfattande prospektering med fokus på guld. Vid gruvans start var malmreserven 750 000 ton med 1,1 % koppar och 1,96 g/ton guld ansågs tillräckligt för tre års produktion från tre dagbrott. När gruvan åter stängdes 1991 hade 1,919 Mton brutits med 1,3 % koppar och 4,0 g/ton guld från tio dagbrott. De återstående historiska mineraltillgångarna uppskattas till 1,16 Mton med1,3 % koppar och 1,96 g/ton i dagbrotten och pelare (1998 Hendrics Minerals, Canada Ltd), vilket motsvarar 4,34 ton guld.
Status: Tidigt prospekteringsprojekt
Ägande: IGE 50 % och Archelon Mineral AB 50 %
Syfte: Definiera en mineralisering med en potential på minst 20 ton guld (ca 650 000 oz).
32 • Mineraliseringen består av en kvartsrik bergart huvudsakligen med pyrit och spår av kopparkis.
Källan till de guldförande blocken är lokaliserad
Det första borrhålet i Solvik påträffade en guld mineralisering på ca 20 m, vilken över 5,8 m gav 6,1 g/t guld (IGE PR 2007-05-17) analyserat av ALS Chemex Rumänien. Kontroll analyser indikerade dock lägre halter och resultatet kontrollerades av ALS Chemex Vancover. Det nya medelvärdet över 5,8 m är 3,9 g/t guld och 1,9 g/t guld över 20 m. De nya guldhalterna är bekräftade med cyanid lakning av ett 0,5 kg prov som indikerade ett utbyte på 96 % av guldet.
Ett andra hål borrades 100 m norr om det första hålet vilket påträffade en 50 m bred zon med dissimilerad sulfid mineralisering där individuella prover visar halter upp till 2,4 g/t guld, 3,0 % koppar och 102 g/t silver.
Ett tredje hål har borrats bakom det första hålet för att definiera stupningen på mineraliseringen. På grund av tekniska problem avslutades detta hål i källbergarten till den guldförande mineraliseringen. Analyser från detta tredje hål har ännu ej blivit rapporterade.
Första fasen med borrningar inom området har blivit avslutade med totalt 737 m borrade.
Guldet som är funnet i Solvik visar att Dalformationens kvartsit är högst intressant och är mineraliserad över breda zoner med intressanta guld, koppar och silver halter.
Diamantborrning kommer att återupptas under andra halvan av 2007 om ca 1000m.
Solvik är ett guldprojekt som ligger i Bengtsfors kommun, norra Dalsland. Projektet omfattar fem undersökningstillstånd "Solvik nr 1-5" vilka täcker 1 673 ha.
En mylonitzon som sträcker sig från Vänern till sjön Mjösa i Norge. Zonen är ett resultat av en kollision av två kontinentplattor. Väster om denna zon och öster om "Dalslands överskjutningszon" finns sedan tidigare guld förande sulfidzoner påträffade. Några av dessa har varit föremål för brytning som i Eidsvold-området i Norge (1700-1800). Den senast gruvan i drift var Harnäsgruvan nordväst om Solvik som var i drift fram till 1996. I Dalformationen som ligger inom Vänern-Mjösa bältet finns en tjock sekvens av kvartsit som håller flera kopparmineraliseringar med lite silver och lokalt även guld.
Sulfidförande block längs med Solviksälven har varit kända sedan 1920. Dessa kiselrika block med höga halter guld upptäcktes under 1990-talet där enstaka prov visade halter upp till 73 g/t. Området har undersökts med geofysiska samt geokemiska undersökningar. Det första hålet borrades 2007 vilket påträffade den troliga källan till blocken (IGE PR 2007-05-17).
Status: Tidigt prospekteringsprojekt
Ägande: 100 % IGE
Metall: Nickel, koppar, kobolt och platinagruppens metaller
Mål: Definiera en mineralisering med potential på minst 100 000 ton nickel innehåll.
IGE har beslutat att fokusera på detta projekt och har som ett resultat av detta nyligen utökat undersökningstillstånden i området.
IGE har planerat att utföra flyggeofysiska undersökningar under andra halvan av 2007. De geofysiska mätningarna följs upp med geologisk kartläggning och provtagning. Ett borrprogram planeras till vintern 2008 för att identifiera en gammal elektromagnetisk anomali och eventuellt nya mål ifrån flygmätningen.
SGU fann en nickelmineralisering i block samt i en häll två kilometer nordväst om Kåtaviken och sjön Överuman, 50 km nordväst om Tärnaby och 200 m söder om Norska gränsen.
Mineraliseringen uppträder i ett gabbrokomplex med amfibolit, gabbro och ultramafiska bergarter. Komplexet är cirka fyra kilometer brett och 16 km långt. Det stryker nästan öst-väst och är omgivet av gnejser och glimmer skiffrar. Både magnetisk och elektromagnetiska undersökningar indikerar anomalier som stryker nordost-sydväst. Största delen av komplexet är beläget i Norge. Prover analyserade av SGU gav 3,4 % nickel, 0,5 % koppar i block och 1,89 % nickel och 0,4 % koppar i häll. En tidigare elektromagnetisk mätning gav en 170 m lång anomali som aldrig följdes upp.
Status Tidigt prospekteringsprojekt
Ägande: 100% IGE
Metall: Nickel, kobalt och platinagruppens metaller
Mål: Definiera en mineralisering med 50 000 till 100 000 ton nickel lämplig för dagbrottsbrytning. Utvärdera om det finns en ekonomisk potential att producera 5 000-10 000 ton nickel om året med kobolt, ädel och platina gruppens metaller som biprodukter från ett dagbrott under ett minimum av 10 år.
Konceptuell studie av ekonomiska halter och tonnage har gjorts.
Under det tredje kvartalet av 2007 kommer IGE att utföra kompletterande provtagningar av närliggande serpentenitkroppar som inte är inkluderade i de grova uppskattningar av mineraltillgångar som gjorts Boliden i området.
Ett kärnborrningsprogram övervägs att starta under hösten 2007 eller tidigt 2008.
Rönnbäcken ligger 25-30 km sydost om Tärnaby, Västerbottens län.
Nickelrika sulfidmineral upptäcktes i somliga av serpentiniterna i Caledoniderna under 1940-talet. Under 1970-talet gjorde Professor P. G. Kilstedt metallurgiska undersökningar på att utvinna nickel från peridotiter och serpentintieter vid Stockholms Tekniska Universitet. Under 1980-talet genomförde gruvbolaget Boliden provtagningar och i mindre omfattning borrningar i området och beviljades utmål för två områden vid Rönnbäcken. Provbrytning av 4000 ton utfördes i ett dagbrott uppföljt av anrikningstekniska tester. Efter ca 20 år släppte Boliden dessa utmål och IGE beviljades under 2006 undersökningstillstånd på ett av områdena.
Andelen sulfidbundet nickel i serpentiniterna vid Rönnbäcken är tämligen höga i jämförelse med andra serpentiniter i Sverige. Halterna är 0,2-0,35 % nickel med ett utbyte på sulfidbundet nickel på 0,10-0,17 %. Sulfidbundet nickel förekommer som kobolt-förande pentlandit och som heazlewoodite. Trots att nickelhalten är låg i internationell jämförelse, lyckades tidigare utförda metallurgiska tester producera ett nickel rikt sulfidkoncentrat med mycket högre halter (25-35 % nickel) är typiska koncentrat. Möjliga biprodukter är guld, platina, palladium och kobolt.
Ett grovt antagande av Boliden 1976, huvudsakligen från ytlig provtagning av hällar och ett antal kärnborrhål gav en area på nickel mineraliseringen på mer än 448 000 m2 , vilket kan indikerar en potential på ca 60 Mton ner till ett djup av 50 m.
Status: Prospekteringsprojekt
Äganderätt: 100 % IGE
• Man har påträffat flera fynd av zinkmineralisering i karbonatförande bergarter, liknande de redan kända malmtyperna inom Bergslagen.
• Nya analyser av borrkärnorna visar på höga silverhalter, då inom områden med låga zinkhalter. En ny Transient EM-undersökning (TEM) har utförts över det mineraliserade området.
• Omtolka den geofysiska informationen och följa upp mineraliseringen mot djupet i Lindbastmora.
Bergslagens är känt för det stora antal järnmalmfyndigheter som tidigare brutits och de sulfidmineraliseringar som ännu idag är i produktion. Några av de senare är ganska stora och har varit i produktion under mycket lång tid, t.ex. Garpenberg och Zinkgruvan. Det är zinkdominerade med mindre halt av bly, koppar och silver. IGE är aktiva inom flera områden.
Ett område är Lindbastmora och det har varit känt för zink under lång tid eftersom man brutit zink i mindre skärpningar i rika partier. Mineraliseringen är kopplad till en breccierad, skarnomvandlad bergart, i begränsade men rika zoner med zink, bly och koppar. Mineraliseringen kan följas i över 500 meter. En transient elektromagnetisk mätning (TEM), utförd av IGE, visade på flera ledare överensstämmande med mineralisering i borrhål. Zonen är upp till två kilometer lång. Totalt 55 borrhål har borrats i området där nästan varje borrhål innehåller zinkmineralisering, det bästa resultatet har påträffats i den södra delen av området.
Ett annat område är Storfallsberg, vilket ligger sju kilometer söder om Lindbastmora. Det är en zinkfyndighet i skarnrika bergarter som omges av vulkaniska bergarter, pegmatiter och diabaser. Suldidmineraliseringen består huvudsakligen av zinkblände, blyglans och mindre mängd av magnetit. Fyndigheten stupar ganska flackt (15-20 grader) och kan brytas i dagbrott. Ludvika Mining undersökte mineraliseringen med 19 borrhål och redovisade en historisk malmberäkning med ett tonnage på 150 000 med 5 % zink. Lokalt är mineraliseringen väldigt rik, med halter över 20 % zink. IGE utförde en magnetisk markundersökning vilket visade på ytterligare en anomali som nu har blivit undersökt med 11 borrhål. Ett borrhål skär genom höga zinkhalter med de övriga visade endast på svag zinkmineralisering. LKAB borrade några hål i området år 1984. Deras borrhål har inte blivit återfunna ute i fält men även de påträffade zinkmineralisering.
IGE innehar flera andra undersökningsområden i Bergslagen som även de håller zinkmineralisering I dessa områden är undersökningarna i ett mera tidigt stadium.
Status: Tidigt prospekteringsprojekt
Ägande: 100 % IGE
Metall: Guld
Mål: Avgränsa en mineralisering med en potential på åtminstone 650 000 troy ounces guld (ca 20 ton).
Inget arbete har utförts under det andra kvartalet.
Diamantborrning är planerad om uppskattningsvis 800 meter i slutet av år 2007.
Torningsjön ligger ungefär 10 kilometer sydost om Näsåker, Västernorrland. Guldförande minerlaisering påträffades i block med hjälp av en s.k. sulfidhund år 1988. 1994 utfördes geokemisk moränprovtagning över ett stort område, vilket resulterade i så väl arsenik- som guldanomalier på ett flertal platser. En magnetisk markundersökning utfördes 2006 över ett område med kända guldförande block.
Guld förekommer i två olika typer av bergarter, i starkt silicificerad porfyr och granodiorit. Båda är associerade med impregnation av arsenikkis, pyrit och magnetkis. Höga halter av guld är associerat med kvartsådror. Block har påträffats med halter upp till 14 g/t guld. Jordlagret är tunt och på flera platser i området förekommer det berg i dagen. Blocken ligger nära kontaktzonen mellan granodioriten i sydost och den fyllitiska gråvackor i nordväst.
Block indikerar att en mineralisering med ekonomiskt intressanta guldhalter kan påträffas i fast berg under moränen. Mineraliseringen, som är strukturellt bunden, kan vara koncentrerad vid kontaktzonen mellan granodioriten och gråvackorna.
| Status: | Avancerat projekt |
|---|---|
| Ägande: | 100 % IGE |
| Metall: | Sällsynta jordartsmetalloxider (REO) |
Mål: Sälja projektet eller inleda ett samarbetsprojekt med en partner specialiserad på REO för att göra det till ett gruvprojekt.
IGE har engagerat en erfaren konsult inom industrimineraler och han har varit involverad i liknande projekt i Sverige tidigare. Syftet var att utvärdera Olserumprojektet. En av slutsatserna var att det är ett mer komplext projekt än som ursprungligen förutsågs. Förutom REO innehåller fyndigheten uran och torium. Uranhalten är 258 ppm, vilket överskrider gränsen 200 ppm. Detta komplicerar tillståndsprocessen.
Närvaron av uran och torium är inte ovanlig eftersom många andra REO-fyndigheter har samma problem. Tidsåtgången för att skaffa nödvändiga tillstånd och få allmän acceptans är svår att förutsäga på grund av bristen på prejudikat. Ranstad är den enda tidigare uranproducenten i landet. Ranstad bröts 1965-69 innan lagstiftning ändrades.
IGE's mål är antingen att sälja projektet eller inleda ett samarbetsprojekt med en partner specialiserad på REO-gruvdrift.
IGE förvärvade projektet i tidigt prospekteringsskede och har undersökt området sedan 2003. Ett kärnborrningsprogram färdigställdes under hösten 2005. Indikerad mineraltillgång är ungefär 2,8 Mton. REOhalten är beräknad till 0,83 % eller 8,3 kg/t och halten ökar mot djupet.
Anrikningsförsök på borrkärnor har utförts av MinPro i Stråssa, Sverige. Försöken gav 60 % utbyte och 14 % REO i koncentratet.
Djupgåendet är inte ännu fastställt och fyndigheten har därmed inte blivit avgränsad nedåt. Större tonnage kan vara möjligt att verifiera. Fyndigheten består av två parallella skivformade kroppar som stupar brant mot norr.
| Status: | Tidigt prospekteringsprojekt |
|---|---|
Metall: Uran
Mål: Sälja eller inleda samarbetsprojekt
Tre undersökningstillstånd har sökts under Q2: Viepsajokk (890 ha), Pålänge (761 ha) and Lingarö (18 ha). Det beviljade tillståndet Björkråmyran (865 ha) har ansökts att utökas med 3 602 ha och omsluter helt det beviljade.
Jordprovtagning har utförts i testsyfte och proverna har sänts för analys, liksom en okulärbesiktning av Björkråmyran, Sännsjölandet, Näverede and Lingarö.
IGE's mål är antingen att sälja projektet eller inleda ett samarbetsprojekt.
IGE har sex undersökningstillstånd eller ansökningar, vilka kan betraktas som uranprojekt. De benämns Viepsajokk, Pålänge, Sännsjölandet Näverede and Lingarö. Även Olserum kan bli inkluderat.
Huvudsakliga anledningar för att satsa på uran är:
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.