Annual Report • Mar 10, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Effektiva
e-tjänster
på Kulturrådet med
FormPipe W3D3
En prioriterad investering dokument- och ärendehantering i fokus
- nya tidens starkaste konkurrensfördel
årsredovisning 2009
| intro | |
|---|---|
| 02 | 2009 i korthet |
| 04 | Vd har ordet "Strategiska beslut" |
| 06 | DETTA ÄR ECM Ordning och reda |
| 08 | marknadsöversikt Ett prioriterat område |
| 11 | marknadsöversikt Trender och effekter |
| 12 | Marknadsposition Stark ställning |
| 13 | Exido "Information som konkurrensfördel" |
| 14 | verksamhet Affärsidé, vision och mål |
| 16 | Produkter/formpipe w3d3 Effektiv ärendehantering |
| 18 | Produkter/formpipe platina Enkelt att integrera |
| 20 | Produkter/formpipe lasernet NetOnNet sparar tid |
| 22 | Produkter/formpipe ondemand ECM som molntjänst |
| 23 | affärsmodell Effekter av partnerstrategin |
| 25 | organisation Hög teknisk kompetens |
| 26 | aktie och ägare Aktiens utveckling |
| 28 | beslutsfattare Styrelse och ledning |
| Nyckeltal |
30 Starkt kassaflöde
FormPipe Software är ett programvarubolag inom ECM (Enterprise Content Management). ECM är det samlade namnet på olika tekniker, produkter och system som fångar, processar, lagrar, arkiverar och levererar information på ett systematiserat och kontrollerat sätt. Med professionella ECMprodukter tar offentlig sektor, företag och organisationer kontroll över den ökande mängden information som genereras i dagens samhälle. Vikten av att kunna selektera och välja att rätt information når rätt mottagare blir allt viktigare. Ordning och reda i informationsflödet skapar effektivitet och eliminerar risker. Bolagets produkter FormPipe W3D3, FormPipe Platina och FormPipe LaserNet erbjuder denna funktionalitet åt kunderna. Bolagets programvaror fångar, strukturerar, effektiviserar och distribuerar informationsflöden. FormPipe Softwares produkter minskar riskexponeringen i informationsintensiva organisationer och företag. En viktig parameter som skapar trygghet, stabilitet samt ger förutsättningar för ökad lönsamhet.
FormPipe Software har varit verksamt i befintlig juridisk person sedan 2005. Företagets aktie noterades den 19 januari 2010 på Nasdaq OMX Stockholm efter att ha varit listad på Nasdaq OMX First North sedan 2005.
Aktieägarna i FormPipe Software AB (publ) ("Bolaget") kallas härmed till årsstämma tisdagen den 16 mars 2010, kl. 15.00, i Bolagets lokaler på S:t Eriksgatan 117 i Stockholm.
Vid anmälan ska uppges namn och person- eller organisationsnummer samt gärna adress och telefonnummer. I det fall aktieägaren avser att låta sig företrädas genom ombud bör fullmakt och övriga behörighetshandlingar biläggas anmälan. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på Bolagets hemsida www.formpipe.se. Om aktieägaren avser att medföra biträden (högst två stycken) till bolagsstämman ska sådant deltagande anmälas hos Bolaget enligt ovan. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna hos Euroclear Sweden AB i eget namn för att äga rätt att delta i stämman. Sådan registrering, som normalt tar några dagar, måste vara verkställd onsdagen den 10 mars 2010 och bör därför begäras hos förvaltaren i god tid före detta datum.
På årsstämman behandlas ärenden som enligt aktiebolagslagen och bolagsordningen ska förekomma på ordinarie årsstämman samt ärenden som har presenterats under förslag till dagordning på www.formpipe.se.
Ekonomisk information och övrig relevant bolagsinformation publiceras på www.formpipe.se. Information kan även beställas från: FormPipe Software AB, Box 231 31, 104 35 Stockholm samt på [email protected]
Vd Christian Sundin. Tfn: + 46 (0) 8 555 290 84 E-mail: [email protected]
Årsredovisningen 2009 skickas till större aktieägare strax före årsstämman. Årsredovisningen finns även som *Ej enligt IFRS nedladdningsbar PDF på www.formpipe.se.
| Mkr | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 2005* | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 127,6 | 100,0 | 64,8 | 41,1 | 20,2 |
| Rörelsens kostnader | -92,4 | -67,9 | -49,0 | -31,4 | -18,9 |
| Avskrivningar | -8,8 | -6,0 | -2,4 | -1,1 | -1,1 |
| Rörelseresultat | 26,5 | 26,1 | 13,5 | 8,6 | 0,2 |
Genom FormPipe Softwares certifierade partners kan vi öka antalet säljare och motsvarande leveranskapacitet, vilket lägger grunden för en snabbare tillväxt.
internationellt. Partnerstrategin är också ett sätt att minska riskexponeringen genom att bolaget bibehåller en låg kostnadsmassa.
Skalbarheten i vår verksamhet är en styrka. Ökade intäkter innebär inte ökade kostnader i paritet. Genom konkurrenskraftig och stabil programvara har vi skapat en stark närvaro inom svensk offentlig sektor och har därmed många goda referenskunder.
Jag brukar likna ECM-marknaden med hur marknaden för affärssystem (ERP, Enterprise Resource Planning) tidigare utvecklats. ERP-marknaden tog fart i början av 1990-talet, när en ny generation anpassningsbara standardprodukter lanserades. Tidigare var egenutvecklade system vanligast och i många fall enda alternativet, främst för större företag och organisationer. En lång period av obruten stark tillväxt, men också skärpt konkurrens och strukturförändringar, följde sedan på ERP-marknaden.
I dag bedömer jag att vår marknad, ECM, genomgår en liknande utveckling och att den ligger ungefär tio år efter motsvarande läge på ERP-marknaden. Det betyder att marknaden strukturellt sett är i en stabil tillväxtfas, vilket ger plussiffror även under pågående lågkonjunktur.
Vi agerar på en växande marknad med ett starkt erbjudande. Enligt analysföretaget Exido så växte ECMmarknaden under 2009 med 1 procent, trots den svaga ekonomin. IT-investeringarna totalt minskade samma period med drygt 3 procent.
Under de senaste två åren har FormPipe Software agerat och kommunicerat som ett börsnoterat bolag. Vi stod därför väl förberedda inför marknadsnoteringen på Nasdaq OMX Stockholm den 19 januari 2010. Genom noteringen blir vi ett synligare bolag, något som redan visat sig i form av ett tydligt ökat intresse för FormPipe-aktien bland investerare och analytiker. Som börsbolag kan vi öka förståelsen för ECM-
Vi har starka förhoppningar om att tillväxten på ECMmarknaden fortsätter obrutet under 2010 och vidare. Den mest lovande trenden gäller det så kallade molnet, att programvara köps i form av en helhetslösning som omfattar drift, support och underhåll – istället för den traditionella distributionen med licenser och där kunden ansvarar för driften. FormPipe Software erbjuder redan sedan åtskilliga år molnbaserade tjänster. Därför står vi nu väl rustade när marknaden lyfter på allvar. Vi har vidareutvecklat vårt erbjudande och nyligen lanserat ett molnkoncept vi kallar FormPipe OnDemand.
marknaden. Noteringen i sig kan därmed också antas bidra positivt på efterfrågan på våra produkter. Vi skapar också en större tillgänglighet för fler investerare. samtidigt som traditionella lösningar även framöver kommer att stå för en stor del av marknaden.
Samtidigt vill jag inte bidra till att betydelsen av molntjänsternas utveckling överskattas. Detta är ett långsamt paradigmskifte snarare än en revolution. Molntjänster är en ny distributionsform som ger kunderna ytterligare ett alternativ. FormPipe Softwares styrka är att vi tidigt har utvecklat ett starkt erbjudande med molntjänster och därför står redo att ta vara på hela potentialen i detta tillväxtområde. Jag bedömer att vi har ett tidsmässigt övertag som också kan resultera i ökade marknadsandelar. Under de närmaste åren kommer vi att se en gradvis ökning av efterfrågan,
Även geografiskt och marknadsmässigt finns en stor framtidspotential för FormPipe Software. Vi utvärderar möjligheterna att gå in på fler marknader i Europa eller andra intressanta länder. På hemmamarknaden bygger vi vidare på den starka positionen inom offentliga verksamheter och ökar våra ansträngningar mot näringslivet. Allt fler företag inser fördelarna med ECM-lösningar och det är ett intressant fenomen att offentliga verksamheter som står under formella krav på en strukturerad informations- och ärendehantering nu blir en förebild för näringslivet i detta avseende.
Min övertygelse är att företag och organisationer om tio år kommer se tillbaka på 2000-talet och ifrågasätta hur det var möjligt att bedriva affärsverksamhet med god styrning utan att ha processer, behörighetsstyrning och verktyg för spårbarhet och strukturerad lagring av information. Det är därför FormPipe Software finns. Vår roll som leverantör av framtidens informationshantering syftar till att skapa värde och stabilitet i flera bärande delar av vårt samhälle. Det känns spännande och stimulerande att vara en del av detta.
Välkommen till ECM magazine Christian Sundin, vd
VD har ordet
2009 har varit ett händelserikt år för FormPipe Software. Vid sidan av ett fortsatt stort intresse för våra produkter har året präglats starkt av två strategiska beslut med stor betydelse för FormPipe Softwares framtid. Det kanske viktigaste är beslutet att renodla verksamheten till att bli ett produktbolag, vilket betyder att konsultverksamheten successivt överlåts på våra partners. Det andra var att ansöka om notering av vår aktie på Nasdaq OMX Stockholm.
FormPipe Softwares produkter löser uppgifter som blir allt viktigare − att hjälpa organisationer att skapa ordning och reda bland information. Vi har en stark ställning och är väl positionerade på vår marknad, programvara för Enterprise Content Management (ECM).
Mängden information som genereras och distribueras i dagens informationssamhälle är enorm och ökar ständigt. Att kunna selektera och se till att rätt information når rätt mottagare i det dagliga arbetet blir allt viktigare. ECM kan skapa ordning och reda i informationsflödet, vilket främjar effektivitet och eliminerar risker. Våra produkter löser dessa problem och hjälper våra kunder att fatta bättre beslut. Produkterna minskar också riskexponeringen. Det
är en viktig parameter som skapar trygghet, stabilitet samt ger förutsättningar att fokusera på att skapa effektiva och lönsamma verksamheter.
Vi har under de senaste åren successivt styrt om Form-Pipe Software från ett produkt- och konsultbolag till att vara ett renodlat produktbolag. Försäljningen sker via våra certifierade partners. Min bedömning är att denna omställning på sikt ger en ökad andel licensoch underhållsintäkter och därmed ökad lönsamhet. Kortsiktigt påverkar beslutet om renodling dock våra intäkter och marginaler negativt. Intäkterna från konsultverksamheten fasas successivt ut, när allt mer av dessa tjänster tillhandahålls av våra partners.
Här finns en högst relevant jämförelse med marknaden för affärssystem, ERP-marknaden, liksom med andra delar av mjukvarubranschen. De långsiktigt mest framgångsrika aktörerna är ofta företag som litar till licensintäkter och satsar på volym- och därmed marginaltillväxt, medan företag som har en hög andel konsultintäkter visar sämre utveckling. Dessa erfarenheter ligger till grund för att FormPipe Software valt den aktuella strategin med produktfokus och partnerförsäljning.
Genom FormPipe Softwares certifierade partners kan vi öka antalet säljare och motsvarande leveranskapacitet, vilket lägger grunden för en snabbare tillväxt. Vi får också bättre räckvidd på marknaden, kan nå kunder i nya branscher och bredda närvaron geografiskt. Vi strävar efter att öka antalet partners och söker nya samarbeten såväl inom Sverige som
XML
distribueras i dagens informationssamhälle är enorm och ständigt ökande. Därmed ökar också behoven av att få hjälp med översikt, spårbarhet och återanvändning av information inom alla organisationers verksamhetsprocesser. Effektiv informationshantering har blivit allt viktigare i organisationer och företag för att kunna säkerställa att informationen stödjer de egna affärerna och ökar konkurrenskraften. ECM löser detta åt användarna.
ECM får människor, processer och information att samverka. Det kan exempelvis handla om hantering av dokument, e-post, webbinformation och olika typer av ärendehantering. Med hjälp av ECM-produkter ökar medvetandet i hela organisationen om vilken information som är aktuell, var den finns, hur den nås och vilka som äger åtkomst till den.
Det ökar kontrollen, sänker kostnaderna och gör informationen mer tillgänglig.
ECM – Enterprise Content Management – är det samlade namnet på olika tekniker, produkter och system som hjälper företag och organisationer att skapa ordning och reda i sin information, genom dess hela livscykel. ECM-produkter fångar, processar, lagrar, arkiverar och levererar information på ett strukturerat, kontrollerat och integrerat sätt. Input/Output
Inhämtande, organisering, omvandling och distribution av data från och till olika källor, applikationer och system.
Hantering av elektroniska dokument med funktioner som versionshantering, diarieföring och ärendehantering, kopplade och sammansatta dokument samt integrering mot standardverktyg som Microsoft Office.
Verktyg för att flera personer skall kunna arbeta med samma information i en gemensam miljö, exempelvis check in/
check out-funktionalitet.
Funktioner för att hantera och publicera information och dokument på internet/
intranät.
Compliancefunktioner för att kontrollera, spåra och bevara olika typer av information som styrs av lagkrav (exempelvis offentlighetsprincipen eller SOX), interna regelverk och policies.
Arbetsflöden som exempelvis godkännandeprocesser och ansökningsprocesser eller händelsestyrda flöden för effektivisering av affärsprocesser.
Långsiktigt bevarande av legala dokument/ärenden, allmänna handlingar/ ärenden, medicinska uppgifter etc. Funktioner för att exportera, lagra och återsöka data i elektroniskt arkiv enligt gällande standarder, regler och lagar.
Enligt statistik från Exido genererades tillväxten på ECM-marknaden under 2009 till stor del ifrån nya kunder, ett tecken på att ECM är ett prioriterat område. I Exidos senaste rapport, "IT-marknaden i Sverige 2010–2011", uppskattas en tillväxt om minst 5 procent under 2010, trots det fortsatt osäkra konjunkturläget. Hela 40 procent av företagen i Sverige med över 1000 anställda utvärderar nyinvesteringar inom ECM under 2010. Totalt beräknas den svenska marknaden för ECM enligt prognoser från Radar Group uppgå till cirka 1,3 miljarder kronor under 2010, varav cirka 340 Mkr utgörs av marknaden för ECM-programvara.
Enligt det amerikanska analysföretaget BizAcumen, uppskattas den globala marknaden för ECMrelaterade produkter och tjänster växa med 12–13 procent årligen fram till 2015. Marknadens utveckling har liknats med den för ERP (Enterprise Resource Planning) som under 90-talet växte kraftigt. Liksom inom ECM, dominerades ERP-marknaden tidigare av egenutvecklade system för att successivt övergå till en ny generation standardiserade produkter. Samma utveckling kan idag ses på ECM-marknaden. Det är framför allt två tydliga tendenser som driver marknaden: hårdare lagar och regler för hur information ska lagras och vara spårbar över tid, samt högre krav på effektivisering och produktivitet i såväl företag, organisationer som inom offentlig sektor.
Det växande behovet av effektivare processer för ärendehantering och dokumenthantering medförde att ECM-marknaden i Sverige trots lågkonjunkturen fortsatte att utvecklas positivt under 2009. Enligt analysföretaget Exido så växte ECM-marknaden under 2009 med 1 procent. IT-investeringarna totalt minskade samma period med drygt 3 procent.
Att ECM är ett prioriterat område avseende ITinvesteringar framgår av nedanstående tabell som visar prioriterade IT-investeringar under 2009 och 2010. Undersökningen är genomförd av analysföretaget Radar Group och presenterades i deras rapport "ECM marknaden Sverige 2010".
Samtliga analyserade områden inom ECM (dokumenthantering, samverkanslösningar och informationshantering) prioriteras högre jämfört med mätningen som genomfördes 2008. Dokumenthantering rankas i rapporten som nummer två på listan över de högst prioriterade områdena, från att inte ha varit prioriterat alls 2008.
För ECM-marknaden blev den turbulens som uppstod på den amerikanska marknaden i samband med uppmärksammade konkurser som Enron och Worldcom av avgörande betydelse.
de redan etablerade leverantörerna med erkända och marknadsledande ECM-produkter och tjänster.
Ett resultat av skandalerna var att USA införde en ny bolagsstyrningskod, Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX ställer bland annat väsentligt högre krav på hur beslutsflödet ska hanteras, speciellt avseende spårbarhet. För att större företag överhuvudtaget ska kunna leva upp till de högt ställda kriterierna måste de använda sig av ECM-produkter. Ovanstående utveckling skapade ett ökat intresse bland marknadsledande aktörer inom mjukvara att utveckla produktutbudet inom ECM. Däribland Microsoft, vars lansering av produkten SharePoint skapade en större marknadskännedom om ECM även inom den privata sektorn i USA. Intresset gynnade de flesta aktörer verksamma inom ECM och främst
Även i Europa har kraven vad gäller informationshantering skärpts. De senaste versionerna av EU:s 4:e, 7:e och 8:e direktiv, även kallat EuroSOX efter den amerikanska förebilden, antogs i april 2006. Därefter fick medlemsstaterna cirka två år på sig att införa direktiven på nationell nivå. Det innebär att de nya reglerna som omfattar internredovisning samt dokumentation och kontroll av företagets interna processer och kontrollsystem nu gäller alla börsno-
| Prioriterade områden för framtida IT-investeringar | ||||
|---|---|---|---|---|
| Verksamhetsdrivet | Ranking 2009 | Ranking 2008 | ||
| E - handel | 1 | 8 | ||
| Dokumenthantering | 2 | N/A | ||
| Samverkanslösningar | 3 | 6 | ||
| Supply chain | 4 | 10 | ||
| E - learning | 5 | 7 | ||
| Mobila lösningar | 6 | 2 | ||
| Informationshantering | 7 | 9 | ||
| Enterprise search | 8 | 14 | ||
| CRM-lösningar | 9 | 3 | ||
| BI-lösningar | 10 | 4 |
Radar Group - ECM marknaden Sverige 2010
MARKNADSÖVERSIKT
terade bolag samt aktörer verksamma inom kreditoch försäkringsbranschen. För att effektivt uppfylla kraven på spårbarhet måste företag använda sig av
ECM-produkter.
Regulatoriska krav är även i Sverige en viktig drivkraft, vilket bland annat återspeglas i ökad efter-
frågan från större svenska företag.
Offentlig sektor i Sverige har enligt FormPipe Softwares bedömning kommit långt i användandet av ECM-produkter och bolaget är i dag marknadsledande leverantör i detta segment. ECM-marknaden i Sverige är dock fortfarande relativt outvecklad och har hittills haft låg exponering i mediala kanaler samt lågprioriterat av etablerade strategikonsulter. Bedömningen bland branschaktörer är dock att denna situation nu börjat förändras och att ECMprodukter i högre grad även kommer att efterfrågas av den privata sektorn. Initialt är det större företag och koncerner som identifierat detta behov, men på sikt bedöms även mindre och medelstora företag se de långsiktiga effektivitetsvinsterna som implemen-
tering av ECM-produkter möjliggör.
Molntjänster
I samband med att marknadens olika köpare utvärderar investeringar inom ECM är det många som överväger att göra sin investering i en så kallad molntjänst. Cloud Computing och SaaS (Software as a Service) ses som ett intressant alternativ av kunderna, i relation till traditionell licensierad mjukvara. Detta beror på att allt fler får en ökad vilja att betala i relation till användning av produkten samt minska de initiala investeringskostnaderna. Molntjänster innebär
traditionella distributionen med licenser och där kun-
kan implementeras som molntjänst väntas påskynda utvecklingen då den initiala investeringen är betydligt mindre än om ECM-produkten köps in till företaget. FormPipe Software erbjuder idag en väl fungerande
molntjänst, FormPipe OnDemand.
Nedan beskrivs några viktiga parametrar som påverkar ECMmarknadens utveckling.
ECM – trender och effekter
Allt fler myndigheter, organisationer och företag ser nyttan i att effektivisera hanteringen av information inom organisationen. Attityderna bland köparna av ECM-produkter bygger inte längre på frågan "varför" utan "hur" man ska upphandla och använda dessa produkter.
En stark drivkraft bland företag och organisationer är att man önskar digitalisera allt fler aktiviteter och processer och därmed möjliggöra självservice genom portaler som är oberoende av användargränssnitt mot olika informationshanteringssystem. Branscher som har kommit långt i sin användning av ECM-produkter och också har uppnått många av dess fördelar är rese- och bankbranschen. Fördelarna som företagen upplever är många, bland annat i arbetet med ökad kundnöjdhet och kundlojalitet. Andra viktiga vinster är att ECM möjliggör kostnadsbesparingar och merförsäljning.
Allt fler aktörer inser det ekonomiska värdet av en effektiv informationshanteringsstruktur med hög automatiseringsgrad och liten manuell hantering. Fortfarande hanteras dock merparten av all information manuellt. Informationsflödet i större företag är mycket stort och i princip omöjligt att få grepp om utan att använda sig av ECM-produkter. En ostrukturerad hantering ökar risken för att organisationen ska agera på gammal eller på annat sätt felaktig information, vilket leder till onödigt höga kostnader. Organisationer riskerar också att inte uppnå maximal affärsnytta av redan befintlig information. Ökad konkurrens och prispress kommer att leda till att företag i ökad utsträckning investerar i ECM-produkter. Genom att informationen struktureras, tillgängliggörs och optimeras för verksamhetens behov minskar kostnaderna samtidigt som intäkterna ökar.
Trender
» Lagar och regleringar för hantering av elektronisk information ökar vilket påverkar ECM-marknaden
positivt.
intresse.
Effekterna av ett ökat ECM-utnyttjande, med ökade kunskaper och större förståelse för produkternas fördelar som följd, är stor. Nedan presenteras, utan inbördes ordning, några av de effekter som följer av ett ökat ECM-utnyttjande.
» Förbättrad riskhantering.
och behörighetsstyrning.
ECM-marknaden har historisk sett haft en låg konjunkturkänslighet. Detta främst för att ECMprodukter är nödvändiga för att uppfylla lagstadgade regler och krav och på sikt även leder till produktivitets- och effektivitetsförbättringar. I ekonomiskt svåra tider är det även av stor vikt att styrning och intern kontroll fungerar på ett tillfredställande sätt. Under det gånga året har media uppmärksammat flera uppkomna situationer där kontrollen varit bristfällig vilket drabbat både företag och deras anställda. Investeringarna i ECM minskar i lågkonjunktur, men inte i samma utsträckning som i andra IT-relaterade sektorer.
ECM-marknaden har historisk sett haft en låg konjunkturkänslighet.
Andra viktiga vinster är att ECM möjliggör kostnadsbesparingar och merförsäljning.
FormPipe Software har en stark position på den svenska ECM-marknaden och är idag den ledande leverantören av ECM-produkter till svensk offentlig sektor.
I Exidos rapport "IT-marknaden i Sverige 2010–2011" genomfördes en undersökning med frågeställningen "Vilket av följande företag skulle du anlita som produktleverantör av någon typ av ärendehanteringsapplikation under kommande 12 månader?" Samma fråga ställdes för två år sedan och utfallet, som visas i cirkeldiagrammen nedan, påvisar en ökad marknadskännedom om FormPipe Software och dess erbjudande.
Svensk offentlig sektor har kommit relativt långt i användandet av ECM-produkter. Framöver bedöms behovet av effektivare förvaltning leda till att den offentliga sektorn utnyttjar potentialen i IT-stödsystem i ännu högre utsträckning än idag. Enligt Exido bedöms 54 procent av Sveriges kommuner, 68 procent av statliga myndigheter och 31 procent av Sveriges landsting att göra nyinvesteringar inom ECM under 2010. Detta ger FormPipe Software stora möjligheter med tanke på Bolagets redan ledande position inom dessa segment.
Nyttjandet av ECM-produkter bland svenska företag är fortfarande förhållandevis lågt. Enligt ovan nämnda rapport, Exidos, avser dock 40 procent av företagen investera i någon form av informationshanteringsapplikationer under 2010. Nedan listas några av de branscher där ECM-produkter skulle medföra tydliga vinster i form av ökad effektivitet och produktivitet, skapa god överskådlighet, spårbarhet, automatiserade flöden, struktur, tillgänglighet.
Privat sektor står i dagsläget för en förhållandevis liten del av FormPipe Softwares totala intäkter. Sektorn bearbetas genom bolagets nätverk av partners som erbjuder branschspecifika lösningar. Ett exempel är Life Science där det ställs allt högre krav på system för ordning och reda samt spårbarhet. I denna process behövs förståelse för värdet av ECM-produkternas resursoptimerande egenskaper vilka skapar en lägre ackumulerad kostnad. FormPipe Softwares produkter är utvecklade för att optimera processer och arbetsflöden och Bolagets certifierade partners möjliggör att specifik branschkunskap finns tillgänglig i varje separat kundkontakt. Partners ser även till att ECM-produkterna implementeras på ett korrekt sätt samt ansvarar för
utbildning och support.
* Många mindre kommuner har ännu ej gjort några investeringa avseende standardiserade ECM-produkter.
FormPipe Software har
Niklas Zandelin, VD Exido International AB
Exido är ett analys- och konsultbolag med fokus på IT-marknaden i Sverige. Vårt oberoende och vår omfattande kompetens gör oss unika. Genom vår verksamhet har vi skapat breda nätverk med tusentals beslutsfattare, vilka bland annat ger oss kontinuerlig återkoppling via vår IT-barometer. I korthet kan man säga att vi hjälper IT-företag med affärsplanering, omvärldsbevakning och trendanalyser.
Vi analyserar alla segment inom IT-branschen och dess marknader åt våra kunder. Vi fokuserar främst på Sverige, men arbetar även aktivt med en del kunder som är etablerade utomlands. IT-analyser och kommentarer kring dessa är ofta applicerbara även internationellt. Trenderna liknar varandra i stora delar av världen. Jämför man utvecklingen av den svenska IT-sektorn med övriga världen ligger vi bra till, även om Sverige under senare år tappat en del av sin starka position globalt.
Vi ser idag två tydliga trender. IT står för "I" information och "T" teknologi. De trender vi ser är:
T Många tekniska konkurrensfördelar minskar, inom främst industrin men även inom näringslivet i stort. Tidigare skapade företag sig konkurrensfördelar genom att effektivisera exempelvis löpandebandproduktion via tekniska innovationer. Idag är tekniken så utvecklad att produktionsmoment som tidigare kunde kortas ned med mätbara minuter nu kanske kan effektiviseras till en tidsvinst om tiondelar. För varje dag som går blir potentialen att effektivisera produktionen mindre och mindre.
I Information är den nya tidens starkaste konkurrensfördel. De aktörer som har den bästa och den mest effektiva hanteringen av information är den som har störst konkurrensfördelar. Ett exempel är partnerskap. Den aktör i ett partnerskap som sitter på mest och bäst strukturerad information är den som tjänar mest pengar och styr partnerskapets framtida vägval. Tidigare ville man bli snabbast på att producera på löpande band, nu vill man skapa tillgång, skapa konkurrenskraft och inte minst effektivitet och produktivitet via information.
Vi har bevakat ECM-marknaden sedan 2002. Branschen fick en skjuts i och med de amerikanska SOX reglerna som även smittade av sig på Europa. Potentialen inom ECM är stor. Som jag nämnde tidigare är information och följaktligen informationshantering en aktuell konkurrensfördel. Kommuner och företag måste effektivisera sina erbjudanden gentemot medborgare och kunder. Ärenden måste gå snabbt och enkelt, kundtjänsten måste fungera tillfredställande och så vidare. Att kunna följa en transaktion – skapa spårbarhet – ger effektivitet och stor användarnytta för den som arbetar med ett ärende och kundnytta för den som efterfrågar informationen.
De tydligaste vinsterna med ECM-produkter är att de ökar förutsättningarna att skapa positiva upplevelser hos kunder och medarbetare, samt tidsvinster på alla plan. Ärenden går helt enkelt mycket snabbare samtidigt som de hanteras mer korrekt än tidigare. Versionshantering och spårbarhet ökar kvaliteten.
Exempelvis kan ett ärende i en kommun som tidigare tog tre veckor i dag göras i realtid. I kommuner som inte investerat i ECM har en handläggare kapacitet att handlägga kanske 20 ärenden årligen, i andra kommuner som har investerat i ECM handlägger samma typ av kommunaltjänst 200 ärenden årligen. Detta är bara ett exempel, men fundera över vilka positiva effekter detta får på kommunens invånare i form av snabbare service och mer valuta för skattepengarna.
Ja. Vår syn är allt som kan hanteras digital också kommer att hanteras digitalt i sinom tid. Vi ser det tydligt på de flesta IT-intensiva geografiska marknader. De nya generationer som nu slussas in i arbetslivet har en helt annan grundsyn på digital hantering och kommer i högre grad att efterfråga sådana lösningar.
I kommuner som inte investerat i ECM har en handläggare kapacitet att handlägga 20 ärenden årligen, i andra kommuner som investerat i ECM handlägger samma typ av tjänst 200 ärenden årligen.
Årsstämman den 12 mars 2009 beslutade om emission av 490 000 teckningsoptioner, riktade till alla anställda inom FormPipe Softwarekoncernen. En option ger rätt att teckna en ny aktie. Programmet blev kraftigt övertecknat.
FormPipe W3D3 blev den första Noark 5-certifierade produkten i Norge. Ingen annan produkt har tidigare lyckats uppfylla kraven och FormPipe Software blev därmed den enda leverantören med en certifierad produkt på marknaden.
Åtta Värmlandkommuner har tecknat avtal gällande FormPipe OnDemand för dokument- och ärendehantering samt
e-tjänster.
Transportstyrelsen tecknade avtal med FormPipe Software gällande FormPipe W3D3 för ärende- och dokumenthantering. Ordervärdet är på 7,5 Mkr. Lemontree ansvarar för
leveransen.
Under 2009 beslutades att FormPipe Software skulle ansöka om notering av bolagets aktie på Nasdaq OMX Stockholm. Aktien noterades den 19 januari 2010.
FormPipe Software tecknade avtal med Köpenhamns kommun gällande FormPipe Platina. För installation och anpassningar ansvarar FormPipe Softwares partner ConsignIT.
Länsstyrelserna tecknade avtal gällande FormPipe Platina för ärende- och dokumenthantering,. Ordervärdet är på 7,9 Mkr och består uteslutande av licensoch underhållsintäkter.
FormPipe Software utvecklar och tillhandahåller programvaror som fångar, strukturerar, effektiviserar och distribuerar informationsflöden. Fokus ligger på ECM-produkter för säker dokument- och ärendehantering samt in- och utdatahantering.
FormPipe Software utvecklar ECM-produkter utifrån kundernas nuvarande och framtida behov och anpassar utbudet i enlighet med marknadens krav, gällande lagar och regleringar samt framtida effektiviseringsmål. FormPipe Softwares partnersamarbeten utvecklas kontinuerligt och är en viktig parameter för framtida tillväxt.
"To be perceived as ECM and be the benchmark"
FormPipe Software skall uppfattas som synonymt med ECM och vara normen för strukturerad informationshantering.
FormPipe Software skall vara den ledande utvecklaren av ECM-produkter. Det primära målet för FormPipe Software är fokus på utveckling av ECM-produkter för säker dokument- och ärendehantering samt in- och utdatahantering. Säljprocessen och implementering av produkterna sköts av FormPipe Softwares certifierade partners. Bolagets produktutbud skall ligga i såväl teknologisk som upplevelsemässig framkant och därigenom skapa nöjdare certifierade partners, kunder och ökad lojalitet genom större mervärde hos samtliga involverade parter.
FormPipe Software skall ha en organisk tillväxt som överstiger den genomsnittliga tillväxthastigheten på marknaden för ECM-produkter där Bolaget verkar. Tillväxten skall ske med bibehållen god lönsamhet.
FormPipe Software skall vara en uppskattad arbetsplats med god organisatorisk sammanhållning och väl fungerande styrprocesser. Vidare skall FormPipe Software vara en attraktiv arbetsgivare för avancerade programvaruutvecklare som vill arbeta med högkvalitativ utveckling och med marknadsledande och innovativa produkter.
FormPipe Softwares produktstrategi är att erbjuda marknadsledande ECM-produkter. Genom hög kvalitet och stabilitet skall produkterna snabbt generera kostnads- och effektivitetsvinster åt kunderna. Produktutvecklingen är säljdriven och kundanpassad i den mening att den utgår från kundernas befintliga och kommande behov. Försäljning, implementering och
distribution av produkterna sker via FormPipe Softwares certifierade partners.
Tillväxt skall ske organiskt genom ökad försäljning på befintliga och nya marknader samt genom förvärv av konkurrerade och/eller kompletterande verksamheter.
FormPipe Software skall arbeta aktivt med att utvärdera och genomföra förvärv. Bolag som förvärvas skall ha ett erbjudande som stärker FormPipe Softwares erbjudande inom ECM.
Nettoomsättning
Support och underhåll Licens Konsult och övrigt
Årsredovisning 2009 | 15
För att administrera verksamheten kring statligt kulturstöd hade Kulturrådet ett egenutvecklat system för diarieföring och ärendehantering. 2004 togs steget att upphandla ett system för att bättre
stödja verksamheten.
Kulturrådet valde att investera i ärendehanteringssystemet FormPipe W3D3. Syftet var att få ett gemensamt gränssnitt mot alla avdelningarna, men också för att kunna effektivisera handläggningarna. – Hanteringen av bidragsansökningar och andra ärenden är omfattande. Varje bidragsansökan kan innehålla 10–20 sidor dokumentation samt löpande korrespondens, berättar Cia.
Handläggningen är idag decentraliserad och effektiv. Totalt 7 500 ärenden hanteras varje år varav 6 500 är bidragsärenden. De nära 5 000 ansökningar som inkommer via webben registreras automatiskt, förses med metadata och görs omedelbart tillgängliga för handläggaren. Tidigare skulle det passera en registrator och administratör. Dokument som inkommer brevledes scannas och läggs in i systemet på samma sätt. Handläggaren har alltid tillgång till samtliga handlingar elektroniskt.
–Den som lämnar in ansökan via webben får ett ärendenummer via mail och kan följa ärendets handläggning via webben. Det minskar frågorna via telefon. Handläggaren kan dessutom alltid diarieföra en mailkonversation direkt inifrån e-postprogrammet med en knapptryckning, säger Cia. Tidsbesparingarna är betydande genom automatiserade processer. Kvaliteten på ansökningarna har blivit betydligt högre, inte minst via e-tjänsten på webben, tack vare att man kan styra inmatningen med
obligatoriska fält.
Det är idag betydligt lättare för personalen att söka bland ärenden och jämföra ärenden mot varandra. –Handläggare kan enkelt överblicka sina aktuella ärenden och vi kan
Det är idag betydligt lättare för personalen att söka bland ärenden och jämföra ärenden mot varandra.
FormPipe W3D3 är en fullt utvecklad och kraftfull ECM-produkt för informationshantering och effektiva e-tjänster. Produkten medvetandegör för hela kundens organisation vilken information som är aktuell, var den finns, hur den nås och vilka som äger åtkomst till den.
Idag används FormPipe W3D3 för bland annat diarieföring, ärendehantering, dokumenthantering och e-arkivering. Det är en stabil
ECM-produkt med fokus på standardiserade processer. Till produkten erbjuds ett brett spektrum av nödvändiga och funktionella moduler som exempelvis SharePoint Integration, synpunktshantering, avtalshantering och e-rekrytering.
Exempel på kunder som idag använder FormPipe W3D3 är Huddinge kommun, Lunds Universitet och Transportstyrelsen.
när som helst snabbt ta fram fullständiga rapporter till styrelse och departement, forstätter Cia. Dessutom sparas all information för framtiden.
–FormPipe W3D3 är integrerbart med andra system, ett troligt nästa steg blir att koppla mot SharePoint för att göra handläggarnas arbetsyta än mer komplett.
I maj 2007 valde Kulturrådet att flytta över förvaltning och kundanpassning av FormPipe W3D3 till Know IT. En viktig faktor vid denna upphandling var att Know IT är en certifierad partner till FormPipe Software och därmed ges möjlighet att vidareutveckla systemet. I uppdraget ingår utöver förvaltning, integration och kundanpassning även systemdokumentation, support och hantering av testmiljöer för utvecklingsarbetet.
–Förvaltningen fungerar väldigt bra, det är folk man känner sig trygg med, säger Cia.
På sikt ska FormPipe W3D3 bli ett nav, integrerat med andra system som används inom Kulturrådet, till exempel ekonomisystemet Agresso. Nyligen har man integrerat mot ett nytt system för att ta emot onlineansökningar och redovisningar. För tillfället pågår arbete med återrapportering och ytterligare integrering, i första ledet mot publiceringslösningen EPiServer.
–Behoven kring systemet förändras kontinuerligt och det händer mycket hela tiden. Vårt samarbete i förvaltningsuppdraget gör att behoven identifieras mycket tidigt och på så sätt kan nya funktioner planeras och levereras i tid, berättar Chatarina Svensson, konsult på Know IT.
Kulturrådet har ett övergripande uppdrag att förverkliga de kulturpolitiska mål riksdag och regering beslutar om. En del av detta är att fördela statligt kulturstöd till bland annat dans, litteratur, musik och teater. Sammanlagt rör det sig om närmare 1,7 miljarder kronor i utbetalade bidrag varje år. FormPipe Software träffade Cia Jarehov, samordnare och ställföreträdande avdelningschef på Kulturrådet.
Cia Jarehov, samordnare och ställföreträdande avdelningschef på Kulturrådet.
att mata in uppgifterna från pappersformulären in i datasystemen. Det här var förstås inte en optimal lösning, så för ett par år sedan fick myndigheten i uppdrag av generaldirektören att ersätta det egenutvecklade systemet med ett modernt, flexibelt, modulbaserat ärende- och dokumenthanteringssystem.
Efter en utvärdering av olika system så föll valet på FormPipe Platina. En av anledningarna var att produkten är moduluppbyggd så att Lotteriinspektionen bara behövde betala för de delar de använde. Men det fanns en annan fördel som vägde ännu tyngre i Lotteriinspektionen val av system.
–Det vi gillade allra mest var att det var så flexibelt mot andra system. Det gjorde att vi enkelt kunde integrera FormPipe Platina med vårt ekonomisystem samt med ett egenutvecklat system som vi använder för att hantera våra tillstånd, säger Catharina.
Lotteriinspektionen köpte in modulerna för ärendehantering, diarieföring och dokumenthantering och tillsammans har de gjort det möjligt att automatisera mycket av det som tidigare sköttes manuellt.
Om vi återgår till exemplet med en Vegasansökan så kan ansökan nu skickas som ett digitalt dokument. Personalen på Lotteriinspektionen behöver bara kontrollera att utgifterna fyllts i ordentligt och trycka på OK. Ansökan lagras då automatiskt och en remiss skickas automatiskt ut till rätt person på rätt kommun. På samma sätt kan tillståndet automatiskt skickas iväg till rätt person när ansökan har godkänts.
Det här har gjort att Lotteriinspektionen har kunnat effektivisera sitt arbete betydligt. - Vi slipper nu att hantera 14 000 papper och istället för att spendera fem till tio minuter på att lägga in en ansökan i systemet gör vi det nu på en minut, säger Catharina Wallenius. En annan fördel med FormPipe Platina är att alla dokument nu automatiskt hamnar på rätt plats. Det finns inte längre någon risk för att någon råkar placera ett dokument på fel ställe, med resultat att det kan bli svårt att hitta det efteråt. Nu ser FormPipe Platina till att det blir ordning och reda utan att personalen behöver bekymra sig om det. Det kan förstås vara litet svårt att börja jobba med en ny produkt, men vi har inte upplevt några större problem på Lotteriinspektionen enligt Catharina.
–Det tar förstås lite tid att för personalen att anamma ett nytt arbetssätt, men produkten är så användarvänligt att det har fungerat bra att komma in i det, säger Catharina. Med FormPipe Platina kan personalen nu ägna sig åt intressantare uppgifter än att bara skriva in text som redan står på ett papper. FormPipe Platina har varit i drift i 1,5 år hos Lotteri-
FormPipe Platina är en modern webbaserad informationsplattform med kraftfulla integrationsmöjligheter. Plattformen är baserad på senaste tekniken från Microsoft och innehåller en rad ECMrevolutionerande nyheter. FormPipe Platina är en flexibel produkt som möjliggör kvalitet, kontroll och lönsamhet. Detta i sin tur leder till nöjdare kunder, medarbetare och medborgare.
FormPipe Platina effektiviserar, strukturerar och konsoliderar affärsprocesser. En stor fördel med FormPipe Platina som vald ECM-produkt är att mycket funktionalitet
ligger i standardutförandet, samtidigt som det finns stora möjligheter till individuella kundanpassningar. Kunden har alltid kontroll över vilken funktionalitet som behövs, vill införa och i vilken takt införandet ska ske.
Produkten innehåller funktionalitet för dokument-, process-, ärende- och registerhantering. FormPipe Platina har även inbyggda funktioner som gör det enkelt att skapa verksamhetsspecifika anpassningar via konfigurering istället för programmering. Eftersom flexibiliteten och anpassningsmöjligheterna i produkten möjliggör långsiktiga lösningar är den kostnadseffektiv för kunden. Med FormPipe Platina kan även processer visualiseras, automatiseras och analyseras på ett integrerat sätt som tydligt åskådliggör processernas utformning och funktion. Platina Process Server gör det enkelt att skapa professionella processvyer som sedan kan användas för att automatisera verksamhetens processer på olika nivåer.
Exempel på kunder som idag använder produkten FormPipe Platina är Tele2 och Länsstyrelserna.
inspektionen och Catharina är övertygad om att det går att få ut ännu mer av FormPipe Platina i framtiden.
–Vi tycker om när system och produkter kan göra rutinbearbetningarna åt oss så personalen kan ägna sig åt mer kvalificerade arbetsuppgifter och det har FormPipe Platina varit väldigt bra på att klara hittills. Vi kommer säkert att hitta många fler effektiviseringslösningar där vi kan utnyttja produkten i framtiden, säger hon.
Ska vi sammanfatta Lotteriinspektionens erfarenheter av FormPipe Platina så blir betyget med beröm godkänt.
–Vi är jättenöjda med FormPipe Platina och det har absolut varit en mycket lyckad lösning för oss, avslutar Catharina.
När Lotteriinspektionen gick över till ECM-produkten FormPipe Platina lyckades man minska pappershanteringen och få snabbare hantering av ansökningar, samtidigt som personalen inte längre behövde lägga så mycket tid på rena rutinuppgifter. FormPipe Software träffade Lotteriinspektionens IT-controller Catharina Wallenius.
Det vi gillade allra mest var att det var så flexibelt. Det gjorde att vi enkelt kunde integrera FormPipe Platina mot våra andra system.
Alla som vill anordna spel i Sverige måste ansöka om tillstånd hos Lotteriinspektionen. Traditionellt har alla ansökningar skickats in på papper vilket inneburit en tidskrävande pappershantering. Om vi som exempel tar en ansökan om att få placera en Vegas-maskin på en restaurang så krävs det sju olika dokument bara för själva ansökan och sedan ska ansökan skickas ut på remiss till kommunen som i sin tur skickar in sitt remissvar på papper. Då det finns 2 200 ställen över hela Sverige som har Vegasmaskiner och som kontinuerligt måste uppdaterade sina tillstånd, kan man förstå vilka mängder med papper som ska skicka fram och tillbaka. Resultatet blir att personalen får ägna mycket tid åt tråkigt och tidskrävande rutinarbetet med
När NetOnNet gjorde ett byte av affärssystem till Jeeves sökte man samtidigt efter en möjlighet att effektivisera administrationen kring internetbeställ ningarna.
–Det var leverantören av affärssystemet som tip sade om FormPipe LaserNet eftersom de funktioner som fanns i Jeeves för utskrifter inte var tillfredsstäl lande för NetOnNets behov, säger Björn Larsson.
När en internetbeställning kommer in idag skickas data från affärssystemet Jeeves och från de uppgif ter kunden valt gällande produkt och leveranssätt, till LaserNet. Där sätts informationen samman för distribution via olika kanaler i de mallar som satts upp för ändamålet. Kunden får ett mail med ordernum mer, valda produkter, leveranssätt och villkor för öppet köp etcetera. Logistikpersonalen får en samlad
leverans- och följesedel för att snabbt kunna leverera produkten till kunden.
–Med hundratusentals beställningar per år bety der den här typen av effektiviseringar väldigt mycket, fortsätter Björn.
Genom att det finns vissa skillnader i vilken informa tion som ska distribueras gör den enkla hanteringen av mallar arbetet effektivare.
–Olika texter skrivs ut i vissa fall beroende på vilka produkter som beställs. Vi har även olika mallar för olika transportörer på grund av skillnader i etiketter. Förutom tiden vi sparar in ger LaserNet oss en enhetlig layout i vår kommunikation, både på själva paketet som når kunden och i orderbekräftelsen via mail, det är proffsigt, säger Björn Larsson.
FormPipe LaserNet används av mer än 2000 företag inom olika branscher. Produkten förenklar och effektivi serar hanteringen av både utgående och inkommande affärsdokument. Med FormPipe LaserNet minskar kunderna sina administrationskostnader samt höjer kvaliteten och ökar kontrollen över informationsflödet.
FormPipe Laser Net kan på ett enkelt sätt integreras med befintliga IT-applikationer för att underlätta övergången från arbets- och pappers -
krävande rutiner till elektronisk dokumenthantering. FormPipe LaserNet organiserar, omvandlar och distribuerar data från olika källor, applikationer och system. Produkten är uppbyggd av ett antal olika moduler där kunden själv driftsätter de valda funktioner som passar den in- och utdata som organisationen och dess affärspartners använder. Produkten tar hand om vald data och gör om den till mer kvalitativa dokument samt vidare befordrar dem på ett intelligent sätt i önskat format (som e-post, fax, PDF, PDF-A, EDI, XML etc.). I dagsläget används standardapplikationen globalt hos mer än 2 000 företag inom alla branscher. Produkten är bland annat SAP-certifierad. Bland de fördelar som FormPipe LaserNet erbjuder är:
FormPipe LaserNet är utvecklad att passa organisationer av alla storlekar; kommuner, mindre nationella företag till större internationella verksamheter.
Exempel på kunder som idag använder produkten FormPipe LaserNet är Unicef, Panasonic och Ernst & Young.
NetOnNet är ett Internetbaserat varumärke som säljer produkter för underhållning, kommunikation, hem och fritid. Försäljning och distribution sker både på Internet för direkt leverans till önskad adress eller via Lagershopar som för närvarande finns etablerade på tio platser i Sverige. NetOnNet har också en Internetshop i Norge. FormPipe Software träffade Björn Larsson, Business Systems Administrator på NetOnNet.
Förutom tiden vi sparar in ger Laser - Net oss en enhetlig layout i vår kommu nikation.
Björn Larsson, Business Systems Administrator på Net O n Net.
FormPipe NetMaker är en produkt som funnits sedan starten inom FormPipe Software. Produkten skickar och hämtar alla typer av betalningar och betalningsinformation till och från Bankgirocentralen (BGC). Produkten är en föregångare till dagens internetbanker men är fortfarande aktuell då den erbjuder en bankoberoende lösning med högre säkerhet och användarvänlighet. FormPipe NetMaker är inte kopplad till någon specifik bank; detta oberoende skapar trygghet och flexibilitet åt kunderna. FormPipe Software är officiell partner till BGC.
Kunderna är aktörer som har transaktioner via Bankgirot. Exempel är Swedbank Juristbyrå, SEB Tryggliv, Visma, Bilia, ABB, Atlas Copco och PPM.
FormPipe OnDemand är företagets molntjänst där FormPipe Softwares ECM-produkter erbjuds som en hyr- eller abonnemangstjänst på internet. Tjänsten innebär för kunden att investeringskostnader och förvaltningskostnader försvinner.
Med FormPipe OnDemand behöver varken servrar eller
plattforms- och systemlicenser införskaffas för drift och användande. Systemet är helt webbaserat och inga klientprogramvaror (program på varje enskild dator) behöver installeras eller underhållas. Den enda löpande kostnaden är en abonnemangsavgift för tjänsten. I abonnemangskostnaden ingår backup, uppgradering till nya versioner och support. Tjänsten ger kunden en kort startsträcka och pålitlig tillgänglighet till en av ECM-marknadens mest beprövade produkter.
Som ett led i att säkra upp driften av FormPipe OnDemand har FormPipe Software valt TDC Hosting som samarbetspartner. Med TDC Hosting får företaget en erfaren samarbetspartner inom driftlösningar. TDC Hosting har en lång erfarenhet av kritiska driftlösningar och ger kunderna en flexibel, trygg och högteknologisk drift av deras IT lösningar.
Exempel på kunder som använder FormPipe OnDemand är sju stycken kommuner i Värmland och Södertörns Högskola.
ECM-seminarium: Effektiv informationshantering – den nya tidens konkurrensmedel 6 maj, Berns, Stockholm
Microsoft Dynamics virtual conference: Decisions 2010 19-20 maj, internet
Offentliga Rummet 26-27 maj, Sandviken
FormPipe Software Kundträff 23 september, Göteborg
Biotech Forum 28 september, Köpenhamn
FormPipe Software Kundträff 7 oktober, Stockholm
FormPipe Software tecknar långsiktiga licensoch underhållsavtal med sina kunder. Den växande andelen repetitiva intäkter i form av underhållsavtal ger en hög skalbarhet i verksamheten vilket betyder att ökad försäljning inte kräver relationsmässig ökning av kostnadsmassan.
FormPipe Softwares certifierade partners har en central funktion i affärsmodellen. FormPipe Software har en fungerande partnerstruktur, men arbetar fortsatt aktivt med bearbetning
och analys av nya samarbeten. FormPipe Softwares partnerstrategi, parallellt med marknadens sunda tillväxt, skapar god potential för partners på ECM-marknaden.
Att vara certifierad partner innebär att representera hela Bolagets produktutbud. Partners säljer, anpassar, implementerar, verksamhetsutvecklar, utbildar och tillhandahåller support till slutkunden. FormPipe Software utvecklar och paketerar produkterna samt bidrar med partnerutbildning och säljstöd. Mervärdet för slutkunden av denna rollfördelning mellan FormPipe Software och partners är att partnern är insatt i kundens verksamhet och bransch och således väl lämpad att se potentiella värdeskapande verksamhetsförändringar med FormPipe Softwares produkter som stöd.
Ett flertal av FormPipe Softwares partners är specialiserade på konsulttjänster inom offentlig sektor. Dessa är avropbara på gällande ramavtal och har en god kunskap om kommuner och myndigheters nuvarande och framtida behov inom ECM. Genom partnerstrategin säkerställs att FormPipe Softwares produkter är avropbara på framtida offentliga ramavtal. Exempelvis kan nämnas att 14 partners ansöker med FormPipe Softwares produkter i Kammarkollegiets pågående upphandling IIS (Infratjänst, Informationsförsörjning och SHS). Ett liknande scenario är sannolikt även för andra kommande upphandlingar, exempelvis "Programvaror & Tjänster".
FormPipe Software arbetar aktivt med att utöka sitt partnernätverk avseende specialkompetens inom branscher med hårt reglerade krav, såsom läkemedelsindustrin. Bolaget har även valt att arbeta med bolag som har geografisk spridning i Sverige men också utanför landets gränser för att med hjälp av dessa att nå nya marknader.
FormPipe Softwares affärsmodell bygger på ett nära samarbete med certifierade partners och en god relation med slutkunderna. Genom att utveckla marknadsledande ECM-produkter, där både partners och slutkunder ges möjlighet att aktivt påverka funktionaliteten, kan bolaget teckna långsiktiga licens- och underhållsavtal med sina kunder.
Den enda löpande kostnaden är en abonnemangsavgift för tjänsten.
Systemet är helt webbaserat och inga klientprogramvaror behöver installeras eller underhållas.
FormPipe Softwares legala koncernstruktur består av moderbolaget samt fyra dotterbolag som ägs till 100 procent vardera av moderbolaget.
Organisationsmodellens uppbyggnad med tydliga funktioner skapar förutsättningar att effektivt integrera förvärvade verksamheter, deras produkter och medarbetare i FormPipe Softwares befintliga struktur.
Medarbetarnas höga kompetens inom teknisk utveckling, ECM och IT-sektorn i stort är starka drivkrafter och en viktig faktor bakom den positiva utvecklingen av FormPipe Software. Det är löpande en prioriterad uppgift för företagets ledningsgrupp att behålla och utveckla
befintlig personal och attrahera nya professionella medarbetare till organisationen. Detta sker bland annat genom att fortsätta bygga en öppen och stimulerande företagskultur där de anställda växer i sina arbetsuppgifter och ser möjligheten att utvecklas inom organisationen samt arbeta och representera nya innovativa tekniska lösningar. För att ytterligare motivera de anställda har Bolaget återkommande erbjudit anställda möjligheten att delta i incitamentsprogram baserade på teckningsoptioner.
Antalet anställda i koncernen uppgick per den 31 december 2009 till 79 stycken och av dessa utgjordes 72 procent av män.
Hög kompetensnivå och stort engagemang
bland medarbetare och certifierade partners ger FormPipe Software ett viktigt verktyg för att även fortsatt vara en stark och ledande aktör på ECM-marknaden. Verksamheten är kunskapsintensiv och medarbetarna utgör företagets viktigaste tillgång. FormPipe Software präglas av en miljö som stimulerar god kommunikation och öppenhet vilket underlättar integrationen av ny personal och partnersamarbeten.
FormPipe Softwares ledarskap präglas av en decentraliserad organisation med en rak och öppen kommunikation. Varje medarbetare deltar i utvecklingssamtal med sin närmaste chef där genomgång av bland annat personliga mål, framtid och utbildningsbehov diskuteras.
Effekter av partnerstrategin
FormPipe Softwares partnerstrategi med försäljning via bolagets certifierade partners skapar utökad säljstyrka och leveranskapacitet, med god kunskap om kundernas verksamhet. Denna strategi lägger grunden för en snabbare tillväxt. FormPipe Software får också bättre räckvidd på marknaden, kan nå kunder i nya branscher och bredda närvaron geografiskt.
direktförsäljning till försäljning via certifierade partners. Arbetet med omställning av försäljningskanal har sedan hösten 2008 intensifierats och under 2010 beräknas samtliga Bolagets nya licensintäkter genereras via certifierade partners. Omställningen syftar till att successivt ställa om verksamheten från att ha varit ett produkt- och konsultbolag till att vara ett renodlat produktbolag. Kortsiktigt påverkar omställningen Bolagets försäljning och marginaler negativt, främst på grund av uteblivna konsultintäkter samt provisioner till partners på såld licens. Bolaget bedömer dock att denna renodlade strategi ska uppnå en större skalbarhet i affärsmodellen genom ökade licens- och underhållsintäkter. Den negativa ekonomiska effekten kan utläsas redan i räkenskaperna för 2009 och kommer ha fortsatt negativ påverkan 2010. Framtida försäljningsökningar och marginalförstärkningar möjliggörs genom:
Genom certifierade partners når Bolagets produkter branscher och geografiska marknadssegment som annars skulle ligga utanför FormPipe Softwares kapacitets- och kompetensområde.
FormPipe Software får genom sina certifierade partners tillång till ett stort antal säljare av bolagets produkter.
Certifierade partners levererar och anpassar Form-Pipe Softwares produkter till slutkunderna. Med den försäljningstakt som föreligger idag och bedöms öka framöver krävs omfattande leveranskapacitet som ej finns inom Bolaget. Alternativen hade varit att i) inte sälja mer än Bolaget klarar av att implementera, eller ii) att öka Bolagets egen leveranskapacitet (konsulter) vilket innebär en ökad kostnadsmassa och risk.
Certifierade partners har kunskap om kundens verksamhet och bransch och är därmed väl lämpade att se potetiella värdeskapande verksamhetsförändringar med FormPipe Softwares produkter som stöd.
| FormPipe Software AB (publ) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 100% FormPipe Software Uppsala AB |
100% FormPipe Software Linköping AB |
100% FormPipe Software Skellefteå AB |
100% FormPipe Software Copenhagen (EFS Technology A/S) |
||
| OPERATIV STRU KTUR |
|||||
| VD | |||||
| Sälj & Marknadsföring | Support | Produkt | Administration | ||
| FormPipe W3D3 | |||||
| FormPipe Platina | |||||
| FormPipe LaserNet | |||||
| FormPipe NetMaker BgCom |
Bolaget bedömer dock att denna renodlade strategi ska uppnå en större skalbarhet i affärsmodellen genom ökade licens- och underhållsintäkter.
Aktiekapitalet uppgår till 1 173 618 kr fördelat på 11 736 181 aktier med ett kvotvärde på 0,10 kr. Varje aktie berättigar till en röst och varje röstberättigad får vid årsstämman rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier. Samtliga aktier medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat.
Under 2009 steg FormPipe Softwares aktiekurs från 8,65 kronor till 17,70 kronor (stängningskurs på årets sista handelsdag den 30 december). Högsta betalkurs under året var 20,50 kronor, vilket noterades den 14 oktober. Lägsta betalkurs var 8,65 kronor vilken noterades den 1 januari. Under 2009 handlades totalt 6 008 822 aktier till ett värde motsvarande 93 602 999 kronor.
Den 19 januari tog FormPipe Software steget från First North och noterades som årets första bolag på Nasdaq OMX Stockholm.
Styrelsen förslår årsstämman den 16 mars 2010 att besluta om utdelning om 0,50 kr per aktie (- kr), vilket innebär en total utdelning om 5,9 – 6,1 Mkr (- Mkr), beroende på utnyttjandegrad av utestående teckningsprogram med förfall innan avstämningsdagen. Utdelningen motsvarar 33 procent av resultatet efter skatt.
Till grund för sitt förslag om vinstdisposition har styrelsen enligt 17 kap 3§ 2-3 stycket i Aktiebolagslagen bedömt moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att infria sina åtaganden.
Aktiens utveckling
FormPipe Softwares aktiekurs steg med 105 procent på Nasdaq OMX First North 2009. Under året förberedde bolaget listbytet till Nasdaq OMX Stockholm. Den 19 januari 2010 noterades FormPipe Softwares aktie på Nasdaq OMX Stockholm vilket då var 2010 års första notering.
Årsstämman den 12 mars 2009 beslutade om emission av 490 000 teckningsoptioner, riktade till alla tillsvidareanställda inom FormPipe Softwarekoncernen. En option ger rätt att teckna en ny aktie. Programmet blev kraftigt övertecknat.
FormPipe Software har nu två utestående incitamentsprogram till personalen med sammanlagt 1 000 766 teckningsoptioner.
Förteckningen av ägarstrukturen i FormPipe Software baseras på uppgifter från Euroclear (fd VPC) per den 30 december 2009. De tio största aktieägarna svarade för 48,33 procent av kapitalet. Totalt hade FormPipe Software cirka 1800 aktieägare per ovanstående datum.
| Innehav | Innehav % | |
|---|---|---|
| Svenska Mezzaninkapital AB | 1 573 637 | 13,41 |
| Försäkringsbolaget Avanza pension | 1 045 146 | 8,91 |
| Nykredit Bank A/S | 910 112 | 7,75 |
| SEB Private Bank S.A., NQI | 409 780 | 3,49 |
| Davegårdh & Kjäll Sverige | 348 266 | 2,97 |
| AB Wallinder & Co | 331 658 | 2,83 |
| Societe Generale S G Nantes | 322 500 | 2,75 |
| Christer Jonsson | 315 631 | 2,69 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | 208 790 | 1,78 |
| JP Morgan Bank | 205 000 | 1,75 |
| Övriga | 6 065 661 | 51,67 |
| 11 736 181 | 100,00 |
| Antal aktier T | otalt antal Kr T | otalt antal aktier | Kvotvärde/aktie | |
|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital 2004-10-18 | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 1,00 |
| Split 10:1, 041126 | 900 000 | - | 1 000 000 | 0,10 |
| Apportemission, 041227 | 4 799 970 | 479 997 | 5 799 970 | 0,10 |
| Nyemission Digital Diary AB, 051205 | 615 000 | 61 500 | 6 414 970 | 0,10 |
| Kvittningsemission, 051227 | 1 917 909 | 191 791 | 8 332 879 | 0,10 |
| Nyemission ALP Data i Linköping AB, 060901 | 454 545 | 45 455 | 8 787 424 | 0,10 |
| Nyemission EFS Technology A/S, 070901 | 1 011 236 | 101 124 | 9 768 660 | 0,10 |
| Nyemission EBI System AB, 080901 | 1 937 521 | 193 752 | 11 736 181 | 0,10 |
| Aktiekapital 2009-12-30 | 11 736 181 | 1 173 618 | 11 736 181 | 0,10 |
| Lina Elo Supportdirektör |
Joakim Alfredson Finansdirektör |
Christian Sundin Verkställande direktör |
|---|---|---|
| Född 1974 Anställd sedan 2004 Aktieinne hav 2 000 teckningsoptioner |
Född 1975 Anställd sedan 2007 Aktieinne hav 14 500 teckningsoptioner |
Född 1971 Anställd sedan 2006 Aktieinne hav 70 000 teckningsoptioner |
| 34 500 | 105 853 | 154 785 |
Erik Lindeberg
Vvd, sälj&marknadsdir.
Född 1970 Anställd sedan 2007 Aktieinnehav 70 000 teckningsoptioner 134 338
Rasmus staberg
Teknisk direktör
Född 1970 Anställd sedan 2008 Aktieinnehav 30 528 teckningsoptioner 15 870
Readsoft AB (publ) och
Heatex AB.
| Lennart | Bo | Staffa n |
Hans | Jon | Thomas |
|---|---|---|---|---|---|
| Pihl | Nordlander | Torstensson | Möller | Pettersson | Bill |
| ledamot | ledamot | ledamot | ordförande | ledamot | ledamot |
| Född 1950 | Född 1956 | Född 1972 | Född 1955 | Född 1965 | Född 1965 |
| Invald 2007 | Invald 2009 | Invald 2005 | Invald 2009 | Invald 2007 | Invald 2009 |
| Aktieinne hav |
Aktieinne hav |
Aktieinne hav |
Aktieinne hav |
Aktieinne hav |
Aktieinne hav |
| - | närstående | 20 000 | närstående | - | - |
| Övriga | juridis k person |
Övriga | juridis k person |
Övriga | Övriga |
| styrelseuppdrag | 1 573 637 | styrelseuppdrag | 1 573 637 | styrelseuppdrag | styrelseuppdrag |
| Styrelseordförande i | Övriga | Styrelseledamot i | Övriga | Styrelseledamot i | Styrelseledamot i |
| MultiQ International | styrelseuppdrag | Emitor Holding AB | styrelseuppdrag | Swedol AB (publ), | Ledstiernan AB. |
| AB (publ). | Styrelseordförande i | (publ) och Tuida AB. | Styrelseordförande | Invexe AB, Rubber | |
| Styrelseledamot i | Qtema AB. | i Svenska | Company AB och | ||
| Duroc AB (publ), | Mezzaninkapital AB. | Strexe AB. |
| Tkr | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Försäljning | ||
| Omsättningstillväxt, % | 27,6% | 54,2% |
| Support och underhåll, tkr | 47 571 | 33 689 |
| Licens, tkr | 54 565 | 37 957 |
| Konsult och övrigt, tkr | 25 462 | 28 352 |
| Repetitiva intäkter | 52 661 | 38 603 |
| Repetitiva intäkter av total försäljning, % | 41,3% | 38,6% |
| Marginaler | ||
| Rörelsemarginal före avskrivningar (EBITDA), % | 27,6% | 32,1% |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 20,8% | 26,1% |
| Vinstmarginal, % | 14,1% | 18,9% |
| Avkastning på kapital | ||
| Avkastning på operativt kapital, % | 23,8% | 29,1% |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 22,2% | 26,0% |
| Avkastning på eget kapital, % | 15,8% | 23,9% |
| Avkastning på totalt kapital, % | 13,7% | 15,3% |
| Kapitalstruktur | ||
| Operativt kapital | 109 826 | 112 998 |
| Sysselsatt kapital | 121 669 | 123 296 |
| Eget kapital | 121 669 | 107 016 |
| Räntebärande nettoskuld(+)/kassa(-) | -11 843 | 5 982 |
| Soliditet, % | 63,7% | 51,7% |
| Kassaflöde och likviditet | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 27 067 | 21 367 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -9 608 | -6 547 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -15 736 | -18 747 |
| Årets kassaflöde | 1 723 | -3 926 |
| Fritt kassaflöde | 25 291 | 18 667 |
| Likvida medel | 11 843 | 10 298 |
| Personal | ||
| Antal anställda, årsmedeltal, st | 79 | 63 |
| Antal anställda, periodens slut, st | 79 | 78 |
| Aktiedata | ||
| Antal aktier vid årets slut, st | 11 736 181 | 11 736 181 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, st | 11 736 181 | 10 444 500 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, st | 11 766 156 | 10 722 278 |
| Resultat per antal utestående aktier, kr | 1,54 | 1,61 |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier före utspädning, kr | 1,54 | 1,81 |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier efter utspädning, kr | 1,53 | 1,79 |
| Eget kapital per genomsnittligt antal aktier, kr | 10,37 | 10,25 |
Styrelsen och verkställande direktören för FormPipe Software AB (publ), organisationsnummer 556668-6605, avger härmed sin förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2009.
FormPipe Software AB (publ.) är moderbolag i en koncern som innefattar 4 dotterbolag (FormPipe Software Uppsala AB, FormPipe Software Linköping AB, FormPipe Software Skellefteå AB och EFS Technology A/S). FormPipe Software AB (publ) är noterat på NASDAQ OMX Stockholm.
FormPipe Software är ett programvarubolag inom ECM (Enterprise Content Management). Bolaget utvecklar och levererar ECM-produkter för att strukturera information i större företag, myndigheter och organisationer. FormPipe Softwares programvaror hjälper organisationer att fånga, hantera och sätta information i ett sammanhang. Sänkta kostnader, minimerad riskexponering och strukturerad information är vinster av att använda bolagets ECM-produkter.
FormPipe Software erbjuder följande produkter:
| FORMPIPE | ||
|---|---|---|
Inför 2009 frångick FormPipe Software sin tidigare organisationsstruktur med två affärsområden och implementerade en funktionsbaserad organisation som bättre svarar mot såväl marknadens krav som mot bolagets nuvarande och framtida behov.
Verksamheten bedrivs nu utifrån funktionerna Sälj & Marknadsföring, Support, Produkt samt Finans & Administration. Denna funktionsindelade styrning underlättar att frigöra synergier inom respektive funktion och fullt ut kunna dra nytta av de specifika kunskaper som tidigare tillhört respektive produkt. Med denna organisation kan också FormPipe Software lättare genomföra och implementera framtida förvärv.
FormPipe Softwares affärsmodell baseras på att teckna långsiktiga licens- och underhållsavtal. Under året har bolagets omställning, från en direktförsäljande organisation med egen implementeringskapacitet till att försälja genom certifierade partners, intensifierats. Detta har påverkat bolagets lönsamhet då FormPipe Software har prioriterat att stödja partners i deras implementering, på bekostnad av egen fakturering, för att partners snabbt skall bli så självgående som möjligt. I och med denna omställning vinner FormPipe Software en kraftigt utökad sälj- och implementeringsstyrka genom sina partners, vilket på sikt förväntas ge ökad försäljning och ytterligare ökad lönsamhetsmässig hävstång i bolagets affärsmodell.
FormPipe Software står väl positionerat för att fortsätta vinna marknadsandelar och med fortsatt god lönsamhet generera en organisk tillväxt större än marknaden. Fokus ligger på ökad licensförsäljning, som i sin tur genererar repetitiva intäkter samt accelererar hävstången i affärsmodellen.
Bolaget har under 2009 sett genombrott för produkterna W3D3 och Platina på den danska respektive den norska marknaden och ser stora möjligheter att kunna utnyttja sina erfarenheter och kunskaper från framgångarna inom offentlig sektor i Sverige gentemot dessa nya marknader. Parallellt med fortsatt fokus på offentlig sektor Sverige bearbetas därför även andra länder såväl som andra kundsegment inom privat sektor.
Att 2010 är ett valår kan dock skapa viss osäkerhet från offentlig sektor runt investeringar. Vidare riskerar lågkonjunkturen leda till lägre skatteintäkter och därmed sämre finanser för offentlig sektor. FormPipe Software bedömer dock att det underliggande behovet av effektiviseringar och struktureringar inom den offentliga verksamheten, drivet av lagkrav och annalkande pensionsavgångar kommer fortsätta driva efterfrågan på denna typ av produkter. Denna bedömning stöds av externa konsulthus som Radar Group och Exido, som bedömer att de områden som inräknas i begreppet ECM är de som för närvarande växer snabbast vad gäller prioriterade IT-investeringar. Exido bedömer att ECM-marknaden kommer att växa med mer än 5 % under 2010.
Den svenska ECM-marknaden beräknas, enligt nya prognoser från Radar Group, uppgå till cirka 1,3 miljarder kronor under 2010, varav cirka 340 Mkr utgörs av marknaden för ECM-programvara. Enligt statistik från Exido så gjordes det fler affärer på ECM-marknaden än beräknat under 2009 och den största andelen kom från nya affärer, ett tecken på att ECM är ett prioriterat område.
Även i Sverige är ökade regulatoriska krav en viktig drivkraft, vilket bland annat återspeglas i ökad efterfrågan från större svenska företag. Enligt Exidos statistik beräknar cirka 40 % av dessa göra nyinvesteringar inom ECM under 2010 (avser företag över 1000 anställda).
Offentlig sektor har enligt FormPipe Softwares bedömning kommit långt i användandet av ECM-produkter för att efterleva nya och reviderade lagkrav samt för att öka effektiviteten i verksamheten. Framgent bedömer dock Bolaget såväl som externa analysföretag att behovet av effektivare förvaltning kommer att leda till att offentliga Sverige tvingas till att utnyttja potentialen i IT-stödsystem ännu bättre än i dag. Enligt Exidos rapport bedöms 54 % av Sveriges kommuner, 68 % av statliga myndigheter och 31 % av Sveriges landsting att göra nyinvesteringar inom ECM under 2010. Detta ger FormPipe Software stora möjligheter med tanke på Bolagets redan ledande position inom dessa segment.
Beslut att ansöka om notering vid Nasdaq OMX Stockholm Styrelsen i FormPipe Software beslutade i september att bolaget skulle ansöka om notering på Nasdaq OMX Stockholm.
FormPipe Software har under året erhållit ett stort antal licensaffärer varav några har varit av större karaktär och därmed haft en väsentlig påverkan på årets utfall. Framförallt har orders från Transportstyrelsen och Länsstyrelsen påverkat utfallet med totala ordervärden under året uppgående till 10,3 Mkr respektive 7,9 Mkr.
FormPipe Softwares produkt W3D3 erhöll i december, som första produkt i Norge, certifiering enligt NOARK 5. NOARK 5 är en standard som det norska riksarkivet har tagit fram för att få ett konkret och enhetligt ramverk för utveckling av produkter för arkiv-, dokument- och ärendehantering som har kapacitet att hantera en informationsmängd som växer i omfattning och komplexitet.
Den 19 januari tog FormPipe Software steget från First North och noterades vid Nasdaq OMX Stockholm. Aktien handlas under kortnamnet "FPIP" och återfinns under listan för Small cap.
Göteborgs universitet har tecknat avtal om ECM-produkten FormPipe W3D3, för ärende- och dokumenthantering. Ordervärdet uppgick till 6 Mkr.
Åtta Värmlandskommuner har tecknat avtal gällande FormPipe OnDemand för dokument- och ärendehantering och e-tjänster. FormPipe OnDemand är en sk molntjänst, där kunderna ej köper och installerar en licens utan istället hyr funktionaliteten från FormPipe Software och utnyttjar den över internet. Avtalet är treårigt och det totala ordervärdet uppgick till 3,1 Mkr.
En flerårsöversikt visar att bolaget haft en kraftig omsättningsökning, delvis drivet av förvärv, med en bibehållen hög lönsamhet. För att uppnå jämförbarhet med tidigare redovisningsperioder som ej konverterats till IFRS (2005) har resultatmåttet EBITDA (Rörelseresultat före avskrivningar) använts nedan.
Koncernens nettoomsättning uppgick 2009 till 127,6 (100,0) Mkr, en ökning med 28 %. Systemintäkterna ökade med 43 % från föregående år och uppgick till 102,1 Mkr (71,6 Mkr). Årets totala repetitiva intäkter uppgick till 52,7 Mkr (38,6 Mkr), vilket motsvarade 41 % av nettoomsättningen.
FormPipe Softwares affärsmodell där licens- och underhållsintäkter är en stor del av de totala intäkterna innebär att det finns en stor grad skalbarhet i verksamheten. Ökad försäljning innebär inte per automatik att kostnaderna ökar med samma relation. Ökad försäljning innebär således i normalfallet högre marginaler.
Bolagets totala rörelsekostnader uppgick under året till 101,1 Mkr (73,9 Mkr). Den ökade kostnadsmassan är framförallt hänförligt till att förvärvet av EBI Systems AB som genomfördes i september 2008 nu belastat hela året.
Den strategiska omställningen till partnerdriven försäljning har dock under året inneburit ökade försäljningskostnader i form av stöttning av partners i deras leveransprojekt, som ej har kompenserats genom ökade intäkter. Detta är ett medvetet val från bolagets sida i syfte att snabbt öka partners kompetensnivå och därmed på sikt göra dem helt självgående. Försäljningskostnaderna uppgick under året till 11,0 Mkr (4,9 Mkr).
Övriga kostnader uppgick till 23,8 Mkr (17,8 Mkr), varav kostnader av engångskaraktär för noteringen vid Nasdaq OMX Stockholm uppgick till 2,8 Mkr (0,0 Mkr).
Stor del av FormPipe Softwares rörelsekostnader är knutna till personalen och personalkostnaderna för året uppgick till 63,5 Mkr (51,1 Mkr). Antalet anställda vid årets utgång uppgick till 79 personer (78 personer) och i genomsnitt under året till 79 personer (63 personer). Fördelning av personal samt löner och ersättningar framgår av not 6.
Rörelseresultatet för året uppgick till 26,5 Mkr (26,1 Mkr), vilket motsvarar en rörelsemarginal om 20,8 % (26,1 %). Förstärkningen av den danska kronan mot den svenska kronan har påverkat årets rörelseresultat med 0,6 Mkr (0,5 Mkr) vid en jämförelse av genomsnittskurserna för 2008 och 2009 (se not 9).
Till följd av bolagets minskade skuldsättning förbättrades periodens finansnetto med 1,8 Mkr och uppgick till -0,0 Mkr (-1,9 Mkr). Resultat före skatt uppgick således till 26,5 Mkr (24,2 Mkr), vilket motsvarar en marginal om 20,7 % (24,2 %).
Årets skattekostnad uppgick till 8,4 Mkr (5,3 Mkr) och belastas med en justering av tidigare års skatt om 1,8 Mkr. Årets resultat uppgick således till 18,0 Mkr (18,9 Mkr) vilket motsvarar en vinstmarginal om 14,1 % (18,9 %) och fördelas per aktie enligt tabellen nedan.
En ledande ECM-produkt med stabil och standardiserad funktionalitet bland annat inom strukturerad dokument- och ärendehantering.
Platina
En ECM-produkt som organiserar, omvandlar och distribuerar data från olika källor, applikationer och system.
skickar och hämtar alla typer av betalningar och betalningsinformation till och
från Bankgirocentralen (BGC).
Nettoomsättning
en kombination därav, och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från 65 års ålder. Frågor om ersättning till bolagsledningen skall behandlas av VD och rapporte ras till styrelsen och, när det gäller VD, beslutas av styrelsen. Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
FormPipe Softwares aktie handlas under kortnamnet FPIP på Nasdaq OMX Stockholm. Varje aktie i FormPipe Software berättigar till en röst på årsstämman och äger lika rätt till bolagets tillgångar och vinster.
FormPipe Softwares aktiekapital uppgick vid utgången av 2009 till 1 173 618 kro nor fördelat på 11 736 181 aktier.
-
Per den 31 december 2009 hade FormPipe Software 1 000 766 teckningsoptio ner registrerade för anställda. Teckningsoptionerna kan öka antalet aktier och rösträt ter med maximalt 8,5 % av aktier och rösträtter i bolaget. Vid årsskiftet hade Form - Pipe Software två teckningsoptionsprogram utestående. Nyemission i samband med lösen av teckningsoptionsprogrammet 2008/2010 kan medföra en ökning av aktie kapitalet med maximalt 51 077 kronor och 510 766 aktier. Nyemission i samband med lösen av teckningsoptionsprogrammet 2009/2011 kan medföra en ökning av aktiekapitalet med maximalt 49 000 kronor och 490 000 aktier.
FormPipe Software hade vid utgången av 2009 inga aktier i eget förvar.
Vid utgången av 2009 fanns inga avtal som begränsar rätten att överlåta aktier.
Styrelsen föreslår att utdelningen för 2009 ska ske med 0,50 (-) kronor per aktie, inne bärande att sammanlagd utdelning för 2009 uppgår till maximalt 6 123 474 (-) kro nor, beroende på utnyttjandegrad av utestående teckningsoptionsprogram med för fall innan avstämningsdagen.
Till grund för sitt förslag att överföra den balanserade vinsten till ny räkning har styrelsen enligt 17 kap 3 § 2-3 st i Aktiebolagslagen bedömt moderbolagets och kon cernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på kort och lång sikt infria sina åtaganden. Styrelsen bedömer att den föreslagna vinstdispositionen är väl anpassad till verksamhetens art, omfattning och risker samt moderbolagets och koncernens kapitalbehov.
Moderbolagets soliditet uppgår enligt årsredovisningen till 69 %. Koncernens egna kapital uppgick vid periodens slut till 121,7 Mkr och nettokassan
till 11,8 Mkr. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 19 mars 2010. Om årsstämman
beslutar i enlighet med styrelsens förslag beräknas utdelningen utbetalas genom Euroclear Sweden ABs (tidigare VPC AB) försorg den 24 mars 2010.
| Till årsstämmans förfogande står balanserad vinst | |
|---|---|
| Fria reserver | 62 095 285 |
| Årets vinst | 19 324 406 |
| Vinstdisposition | kronor |
|---|---|
| Till årsstämmans förfogande står balanserad vinst | |
| Fria reserver | 62 095 285 |
| Årets vinst | 19 324 406 |
| 81 419 691 | |
| Styrelsen föreslår att: | |
| Till aktieägarna utdelas 0,50 kronor per aktie*, totalt | -6 123 474 |
| I ny räkning balanseras | 75 296 218 |
| 81 419 691 |
* Antal aktier som berättigar till utdelning är mellan 11736181 och 12246947 beroende på utnyttjandegrad av utestående teckningsoptionsprogram med förfall före avstämningsdagen
| Resultat per aktie | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Antal utestående aktier vid årets slut | 11 736 181 | 11 736 181 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 11 736 181 | 10 444 500 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 11 766 156 | 10 722 278 |
| Årets resultat, Tkr | 18 027 | 18 916 |
| Årets resultat efter utspädning*, Tkr | 18 027 | 19 156 |
| Resultat per antal utestående aktier, kr | 1,54 | 1,61 |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier före utspädning, kr |
1,54 | 1,81 |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier efter utspädning, kr |
1,53 | 1,79 |
* Justerat för räntekostnad och skatteeffekt hänförlig till utestående konvertibel
Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 19,0 Mkr (14,2 Mkr) och resultat ef ter finansiella poster till 23,1 Mkr (10,8) Mkr. I resultatet ingår resultat från andelar i koncernföretag med 42,2 Mkr (29,1 Mkr).
Investeringarna för helåret 2009 uppgick till 14,3 Mkr (34,7 Mkr).
-
FormPipe Software investerar löpande resurser i produktutveckling av nya och befint liga applikationer. Under året har totalt 5,8 Mkr (5,9 Mkr) aktiverats för produktut veckling.
Övriga investeringar i immateriella tillgångar uppgick under året till 0,0 Mkr (0,2 Mkr) och består av investeringar i programvara och finansiella stödsystem.
Investeringar i materiella tillgångar, exklusive förvärv, uppgick till 0,7 Mkr (0,6 Mkr) och utgjordes främst av dator- och kontorsutrustning.
I september betalades den andra tilläggsköpeskillingen om 7,8 Mkr avseende förvär vet av EFS Technology A/S. Ytterligare en tilläggsköpeskilling kvarstår från detta för värv, som kommer betalas under första kvartalet 2010 och uppgår till maximalt 5,8 Mkr.
Likvida medel uppgick vid periodens utgång till 11,8 Mkr (10,3 Mkr). Bolaget har en checkräkningskredit på totalt 20,0 Mkr som vid periodens utgång var outnyttjad. FormPipe Software hade vid periodens utgång inga räntebärande skulder (16,3 Mkr) varpå bolagets nettokassa uppgick till 11,8 Mkr (-6,0 Mkr).
Bolaget har ett starkt kassaflöde och en stark finansiell ställning och ser i dagslä get inte något externt finansieringsbehov. En kraftigt negativt påverkad orderingång får dock påverkan på det operativa kassaflödet varpå uppkomsten av ett kortsiktigt finansieringsbehov aldrig kan uteslutas.
Underskottsavdraget i det förvärvade EBI Systems AB har under året delvis utnyttjats med 2,7 Mkr (0,0 Mkr) och värdet uppgår vid årets utgång till 6,3 Mkr (9,0 Mkr).
Eget kapital vid periodens utgång uppgick till 121,7 Mkr (107,0 Mkr), vilket motsvara de 10,37 kr (9,12 kr) per utestående aktie vid periodens slut.
-
FormPipe Software hade vid årets utgång inga räntebärande skulder (16,3 Mkr).
Koncernens soliditet uppgick vid årets utgång till 64 % (52 %).
Utifrån styrelsens förslag beslutade årsstämman 2009 om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, vilka sedan har tillämpats under året. Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare skall utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersätt ning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara mark nadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning skall vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För VD liksom för andra ledande befattningshavare skall den rörliga er sättningen vara maximerad och relaterad till den fasta lönen. Den rörliga ersättning en skall baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål och, så långt möjligt, vara i paritet till den värdeutveckling för bolaget som kommer aktieägarna till del. Vid upp sägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om sex månader, om uppsägning en initieras av Bolaget, och tre månader, om uppsägningen initieras av befattnings havaren. Pensionsförmåner skall vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller
| assaflödes a n |
|
|---|---|
| - | |
| - | |
| Inverkan på resultat | |
| Förändring | före skatt Mkr |
| +/- 5% | +/- 2,7 |
| +/- 5% | -/+ 3,2 |
| +/- 100 bps | -/+ 0,0 |
| +/- 5% | +/- 0,3 |
| alysen Kassaflödet från den löpande verksamheten förbättrades med 27 % till 27,1 Mkr Årets kassaflöde från investeringsverksamheten uppgick till -9,6 Mkr (-6,5 Mkr), varav kassaflöde i samband med förvärv uppgick till -7,8 Mkr (-3,9 Mkr) vilket i sin hel het avsåg utbetalning av earn-out från det tidigare förvärvet av EFS Technology A/S. Kassaflödespåverkande investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,1 Mkr (2,2 Mkr) och investeringar i materiella tillgångar uppgick till 0,7 Mkr (0,6 Mkr). Årets kassaflöde från finansieringsverksamheten uppgick till -15,7 Mkr (18,7 Mkr) och utgörs av amortering av räntebärande skuld om 16,0 Mkr (19,3 Mkr) samt inbe tald premie från personalens teckningsoptionsprogram om 0,3 Mkr (0,6 Mkr). Koncernens totala kassaflöde under året uppgick till 1,7 Mkr (-3,9 Mkr). Känslighetsanalysen nedan beskriver effekten på FormPipe Softwares resultat före skatt för 2009, som uppgick till 26,5 Mkr, vid förändring av ett antal faktorer: |
| Tkr | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 127 597 | 99 998 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Försäljningskostnader | -10 996 | -4 925 | |
| Övriga kostnader | 5 | -23 764 | -17 792 |
| Personalkostnader | 6 | -63 459 | -51 100 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 5 775 | 5 903 | |
| Avskrivningar | -8 618 | -5 975 | |
| Summa rörelsens kostnader | -101 063 | -73 890 | |
| Rörelseresultat | 26 534 | 26 108 | |
| Finansiella intäkter | 7, 9 | 648 | 292 |
| Finansiella kostnader | 7, 9 | -724 | -2 192 |
| Resultat efter finansiella poster | 26 458 | 24 208 | |
| Skatt på årets resultat | 8,23 | -8 431 | -5 293 |
| Årets resultat | 18 028 | 18 916 |
| Tkr | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Övrigt totalresultat | |||
| Omräkningsdifferenser | -3 688 | 9 213 | |
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | -3 688 | 9 213 | |
| Summa årets totalresultat | 14 339 | 28 129 |
| Tkr | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till Moderbolagets | |||
| aktieägare under året (uttryckt i kr per aktie) | |||
| - före utspädning | 10 | 1,54 | 1,81 |
| - efter utspädning | 10 | 1,53 | 1,79 |
| Tkr | Not | 2009-12-31 2008-12-31 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 12, 27 | ||
| Balanserade utgifter | 19 026 | 18 346 | |
| Goodwill | 118 102 | 120 892 | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar |
5 965 | 9 168 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar |
143 092 | 148 406 | |
| Materiella anläggningstillgångar 13 | |||
| Datainventarier | 713 | 802 | |
| Inventarier | 624 | 552 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar |
1 338 | 1 353 | |
| Finansiella anläggningstillgångar 14, 16 | |||
| Uppskjuten skattefordran | 23 | 6 348 | 9 562 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen 15, 16 |
- | 924 | |
| Summa finansiella anläggningstillgångar |
6 348 | 10 486 | |
| Summa anläggningstillgångar | 150 778 | 160 245 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 17 | 24 | 35 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Finansiella tillgångar värderade till | |||
| verkligt värde över resultaträkningen 15, 16 | 661 | 1 292 | |
| Kundfordringar Övriga fordringar |
15, 18 15 |
26 312 84 |
31 040 1 711 |
| Förutbetalda kostnader och | |||
| upplupna intäkter | 19 | 1 431 | 2 363 |
| Summa kortfristiga fordringar | 28 487 | 36 407 | |
| Kassa och bank | 20 | 11 843 | 10 298 |
| Summa omsättningstillgångar | 40 354 | 46 739 | |
| Summa tillgångar |
191 132 | 206 984 |
| Tkr | Not | 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | ||||
| Aktiekapital | 21 | 1 174 | 1 174 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 63 232 | 62 919 | ||
| Omräkningsreserver | 6 113 | 9 801 | ||
| Balanserad vinst | 51 150 | 33 123 | ||
| Summa eget kapital | 121 669 | 107 016 | ||
| SKULDER | ||||
| Långfristiga skulder | ||||
| Upplåning / Skulder till kreditinstitut | 15, 22 | - | 6 731 | |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
15, 16, 24 |
- | 6 812 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 23 | 2 751 | 2 733 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 751 | 16 276 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||
| Upplåning / Skulder till kreditinstitut | 15, 22 | - | 9 549 | |
| Leverantörsskulder | 15 | 3 851 | 8 474 | |
| Aktuella skatteskulder | 1 268 | 5 758 | ||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
15, 16, 24 |
6 457 | 9 219 | |
| Övriga skulder | 24 | 8 710 | 9 197 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
25 | 46 426 | 41 495 | |
| Summa kortfristiga skulder | 66 712 | 83 692 | ||
| Summa skulder | 69 463 | 99 968 | ||
| Summa eget kapital och skulder |
191 132 | 206 984 | ||
| Tkr | Not | 2009-12-31 2008-12-31 | |
|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter: | |||
| Företagsinteckningar | 14 | 108 310 | 104 756 |
| Ansvarsförbindelser | 18 | 537 |
| $-12-31$ | 2008-12-31 |
|---|---|
| 321 | 447 |
| 1 5 2 2 | 1929 |
| 1844 | 2376 |
| 660 283 |
620 415 |
| 943 | 1035 |
| 24 8 4 8 | 124 893 |
| 924 | |
| 24848 | 125817 |
| 127 634 | 129 228 |
| 24 | 35 |
| 661 . |
1 2 9 2 |
| 1403 | 2 7 8 1 |
| 322 $\overline{8}$ 6 |
4 4 4 2 |
| 617 | 1 476 |
| 11 008 | 8993 |
| 6 2 8 7 | 2 9 4 5 |
| 17319 | 11 973 |
| Tkr | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Summa nettoomsättning | 19 046 | 14 229 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Försäljningskostnader | -1 562 | -1 328 | |
| Övriga kostnader | 5 | -13 004 | -8 107 |
| Personalkostnader | 6 | -22 244 | -17 786 |
| Avskrivningar | -1 053 | -1 089 | |
| Summa rörelsens kostnader | -37 863 | -28 310 | |
| Rörelseresultat | -18 817 | -14 081 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 42 209 | 29 125 | |
| Finansiella intäkter | 7, 9 | 460 | 79 |
| Finansiella kostnader | 7, 9 | -733 | -4 351 |
| Resultat efter finansiella poster | 23 119 | 10 772 | |
| Skatt på årets resultat | 8 | -3 795 | -2 824 |
| Årets resultat | 19 324 | 7 947 |
| Tkr | Not | 2009-12-31 2008-12-31 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 12 | ||
| Balanserade utgifter | 321 | 447 | |
| Goodwill | 1 522 | 1 929 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar |
1 844 | 2 376 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 13 | ||
| Datainventarier | 660 | 620 | |
| Inventarier | 283 | 415 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar |
943 | 1 035 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Aktier i dotterbolag | 14 | 124 848 | 124 893 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen |
14, 16 | - | 924 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar |
124 848 | 125 817 | |
| Summa anläggningstillgångar | 127 634 | 129 228 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 17 | 24 | 35 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen |
16 | 661 | 1 292 |
| Kundfordringar | 18 | 1 403 | 2 781 |
| Fordringar hos koncernföretag | 8 322 | 4 442 | |
| Övriga fordringar | 6 | 1 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
19 | 617 | 476 |
| Summa kortfristiga fordringar | 11 008 | 8 993 | |
| Kassa och bank | 20 | 6 287 | 2 945 |
| Summa omsättningstillgångar | 17 319 | 11 973 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 144 953 | 141 201 |
| Tkr | Not | 2009-12-31 2008-12-31 | |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 21 | 1 174 | 1 174 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 17 691 | 17 691 | |
| 18 864 | 18 864 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Fria reserver | 62 095 | 53 834 | |
| Årets resultat | 19 324 | 7 947 | |
| 81 420 | 61 782 | ||
| Summa eget kapital | 100 284 | 80 646 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning / Skulder till kreditinstitut | 22 | - | 2 447 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
16, 24 | - | 6 812 |
| Summa långfristiga skulder | - | 9 259 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning / Skulder till kreditinstitut | 22 | - | 7 668 |
| Leverantörsskulder | 1 772 | 2 856 | |
| Skulder till koncernföretag | 17 914 | 15 120 | |
| Aktuella skatteskulder | 1 822 | 2 191 | |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
16, 24 | 6 457 | 9 219 |
| Övriga skulder | 24 | 1 911 | 884 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
25 | 14 793 | 13 359 |
| Summa kortfristiga skulder | 44 669 | 51 296 | |
| Summa skulder | 44 669 | 60 555 | |
| Summa eget kapital och skulder |
144 953 | 141 201 |
| Tkr | Not | 2009-12-31 2008-12-31 | |
|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter: | |||
| Företagsinteckningar | 14 | 108 310 | 100 381 |
| Ansvarsförbindelser | 18 | Inga |
| KONCERNEN | Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Not | Aktiekapital | Övrigt till skjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst |
Summa eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2008 | 980 | 35 420 | 588 | 14 206 | 51 195 | |
| Summa årets totalresultat | - | - | 9 213 | 18 916 | 28 129 | |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | - | 567 | - | - | 567 |
| Nyemission 080901 | 21 | 194 | 26 932 | - | - | 27 126 |
| Utgående balans per 31 december 2008 | 1 174 | 62 919 | 9 801 | 33 123 | 107 016 |
| Ingående balans per 1 januari 2009 | 1 174 | 62 919 | 9 801 | 33 123 | 107 016 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa årets totalresultat | - | - | -3 688 | 18 027 | 14 339 | |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | - | 313 | - | - | 313 |
| Utgående balans per 31 december 2009 | 1 174 | 63 232 | 6 113 | 51 150 | 121 669 |
| Tkr | Not | Aktiekapital | Bundna reserver |
Fria reserver |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2008 | 980 | 17 691 | 26 336 | 45 006 | |
| Årets resultat | - | - | 7 947 | 7 947 | |
| Summa redovisade intäkter och kostnader | 980 | 17 691 | 34 283 | 52 954 | |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | - | - | 567 | 567 |
| Nyemission 080901 | 21 | 194 | - | 26 932 | 27 125 |
| Utgående balans per 31 december 2008 | 1 174 | 17 691 | 61 782 | 80 646 |
| Ingående balans per 1 januari 2009 | 1 174 | 17 691 | 61 782 | 80 646 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Årets resultat | - | - | 19 324 | 19 324 | |
| Summa redovisade intäkter och kostnader | 1 174 | 17 691 | 81 106 | 99 970 | |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | - | - | 314 | 314 |
| Utgående balans per 31 december 2009 | 1 174 | 17 691 | 81 420 | 100 284 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Not | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||||||
| Rörelseresultat | 26 534 | 26 108 | -18 816 | -14 081 | ||
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||||
| - Avskrivningar | 8 608 | 5 975 | 1 053 | 1 089 | ||
| - Övriga poster | -5 233 | -4 142 | - | - | ||
| Övriga likviditetspåverkande poster | ||||||
| Resultat från andelar i koncernföretag | - | - | 42 208 | 29 125 | ||
| Erhållen ränta | 189 | 284 | 20 | 79 | ||
| Betald ränta | -684 | -1 900 | -733 | -2 018 | ||
| Betalda inkomstskatter | -8 970 | -4 871 | -4 163 | -3 048 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 20 446 | 21 454 | 19 569 | 11 147 | ||
| Ökning (-) / Minskning (+) varulager | 12 | 23 | 12 | 23 | ||
| Ökning (-) / Minskning (+) kundfordringar | 4 728 | -11 970 | 1 378 | -1 508 | ||
| Ökning (-) / Minskning (+) övriga kortfristiga fordringar | 549 | 1 619 | -145 | 166 | ||
| Ökning (+) / Minskning (-) leverantörsskulder | -4 622 | 2 663 | -1 084 | 1 369 | ||
| Ökning (+) / Minskning (-) övriga kortfristiga skulder | 5 955 | 7 577 | 2 463 | 2 126 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | 6 621 | -87 | 2 623 | 2 175 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 27 067 | 21 367 | 22 191 | 13 322 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||||||
| Investeringar i dotterbolag | 27 | -7 832 | -3 847 | -7 832 | -7 323 | |
| Köp av immateriella anläggningstillgångar | 12 | -1 054 | -2 150 | - | -215 | |
| Köp av materiella anläggningstillgångar | 13 | -722 | -550 | -428 | -500 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -9 608 | -6 547 | -8 259 | -8 038 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | ||||||
| Tillförda medel | 21 | 314 | 567 | 314 | 567 | |
| Upptagna lån | - | - | - | 8 920 | ||
| Amortering av lån | -16 050 | -19 314 | -19 015 | -18 692 | ||
| Erhållet / lämnat koncernbidrag | - | - | 8 112 | 5 324 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -15 736 | -18 747 | -10 590 | -3 881 | ||
| Förändring likvida medel | 1 723 | -3 926 | 3 342 | 1 403 | ||
| Omräkningsdifferenser i likvida medel | -178 | 553 | - | - | ||
| Likvida medel vid årets början | 10 298 | 13 671 | 2 945 | 1 541 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 20 | 11 843 | 10 298 | 6 287 | 2 945 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Not | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||||
| Rörelseresultat | 26 534 | 26 108 | -18 816 | -14 081 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | |||||
| - Avskrivningar | 8 608 | 5 975 | 1 053 | 1 089 | |
| - Övriga poster | -5 233 | -4 142 | - | - | |
| Övriga likviditetspåverkande poster | |||||
| Resultat från andelar i koncernföretag | - | - | 42 208 | 29 125 | |
| Erhållen ränta | 189 | 284 | 20 | 79 | |
| Betald ränta | -684 | -1 900 | -733 | -2 018 | |
| Betalda inkomstskatter | -8 970 | -4 871 | -4 163 | -3 048 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 20 446 | 21 454 | 19 569 | 11 147 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) varulager | 12 | 23 | 12 | 23 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) kundfordringar | 4 728 | -11 970 | 1 378 | -1 508 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) övriga kortfristiga fordringar | 549 | 1 619 | -145 | 166 | |
| Ökning (+) / Minskning (-) leverantörsskulder | -4 622 | 2 663 | -1 084 | 1 369 | |
| Ökning (+) / Minskning (-) övriga kortfristiga skulder | 5 955 | 7 577 | 2 463 | 2 126 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | 6 621 | -87 | 2 623 | 2 175 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 27 067 | 21 367 | 22 191 | 13 322 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||||
| Investeringar i dotterbolag | 27 | -7 832 | -3 847 | -7 832 | -7 323 |
| Köp av immateriella anläggningstillgångar | 12 | -1 054 | -2 150 | - | -215 |
| Köp av materiella anläggningstillgångar | 13 | -722 | -550 | -428 | -500 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -9 608 | -6 547 | -8 259 | -8 038 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||||
| Tillförda medel | 21 | 314 | 567 | 314 | 567 |
| Upptagna lån | - | - | - | 8 920 | |
| Amortering av lån | -16 050 | -19 314 | -19 015 | -18 692 | |
| Erhållet / lämnat koncernbidrag | - | - | 8 112 | 5 324 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -15 736 | -18 747 | -10 590 | -3 881 | |
| Förändring likvida medel | 1 723 | -3 926 | 3 342 | 1 403 | |
| Omräkningsdifferenser i likvida medel | -178 | 553 | - | - | |
| Likvida medel vid årets början | 10 298 | 13 671 | 2 945 | 1 541 | |
| Likvida medel vid årets slut | 20 | 11 843 | 10 298 | 6 287 | 2 945 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Not | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||||
| Rörelseresultat | 26 534 | 26 108 | -18 816 | -14 081 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | |||||
| - Avskrivningar | 8 608 | 5 975 | 1 053 | 1 089 | |
| - Övriga poster | -5 233 | -4 142 | - | - | |
| Övriga likviditetspåverkande poster | |||||
| Resultat från andelar i koncernföretag | - | - | 42 208 | 29 125 | |
| Erhållen ränta | 189 | 284 | 20 | 79 | |
| Betald ränta | -684 | -1 900 | -733 | -2 018 | |
| Betalda inkomstskatter | -8 970 | -4 871 | -4 163 | -3 048 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 20 446 | 21 454 | 19 569 | 11 147 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) varulager | 12 | 23 | 12 | 23 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) kundfordringar | 4 728 | -11 970 | 1 378 | -1 508 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) övriga kortfristiga fordringar | 549 | 1 619 | -145 | 166 | |
| Ökning (+) / Minskning (-) leverantörsskulder | -4 622 | 2 663 | -1 084 | 1 369 | |
| Ökning (+) / Minskning (-) övriga kortfristiga skulder | 5 955 | 7 577 | 2 463 | 2 126 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | 6 621 | -87 | 2 623 | 2 175 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 27 067 | 21 367 | 22 191 | 13 322 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||||
| Investeringar i dotterbolag | 27 | -7 832 | -3 847 | -7 832 | -7 323 |
| Köp av immateriella anläggningstillgångar | 12 | -1 054 | -2 150 | - | -215 |
| Köp av materiella anläggningstillgångar | 13 | -722 | -550 | -428 | -500 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -9 608 | -6 547 | -8 259 | -8 038 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||||
| Tillförda medel | 21 | 314 | 567 | 314 | 567 |
| Upptagna lån | - | - | - | 8 920 | |
| Amortering av lån | -16 050 | -19 314 | -19 015 | -18 692 | |
| Erhållet / lämnat koncernbidrag | - | - | 8 112 | 5 324 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -15 736 | -18 747 | -10 590 | -3 881 | |
| Förändring likvida medel | 1 723 | -3 926 | 3 342 | 1 403 | |
| Omräkningsdifferenser i likvida medel | -178 | 553 | - | - | |
| Likvida medel vid årets början | 10 298 | 13 671 | 2 945 | 1 541 | |
| Likvida medel vid årets slut | 20 | 11 843 | 10 298 | 6 287 | 2 945 |
Samtliga belopp i nedanstående noter är angivna i tusentals kronor (Tkr) om inte annat särskilt anges. Bokslutsdagen är den 31 december 2009.
FormPipe Software AB (Moderbolaget) och dess dotterbolag (sammantaget Koncernen) säljer programvara och konsulttjänster för att fånga, strukturera och distribuera information. Koncernen har kontor i Sverige och Danmark och säljer huvudsakligen sina produkter
inom Sverige och Danmark. Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är FormPipe Software AB (publ), Box 231 31, 104 35 Stockholm. Besöksadressen är
S:t Eriksgatan 117 i Stockholm.
Moderbolaget är noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Styrelsen har den 26 februari 2010 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Koncernredovisningen för FormPipe Software AB har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av Koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2009: » IAS 1 (omarbetad), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009). Den omarbetade standarden förbjuder presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs. förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare) i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräver att "förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare" redovisas skilt från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport över totalresultat. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i eget kapital i rapporten Koncernens förändringar i eget kapital medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i Koncernens rapport över totalresultat. Jämförande information har räknats om, så att den överensstämmer med den omarbetade standarden. Eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen, har den ingen inverkan på resultat per aktie.
deringshierarki. Eftersom denna ändring endast medför ytterligare upplysningar, har den ingen påverkan på resultat per aktie.
» IFRS 8 "Rörelsesegment" (gäller från 1 januari 2009) ersätter IAS 14 Segmentrapportering och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, "Disclosures about segments of an enterprise and related information". Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren har identifierats som den verkställande direktören som fattar strategiska beslut. Koncernen har tidigare tillämpat denna redovisningsstandard i förtid men efter omorganisationen som trädde i kraft 1 januari 2009, då affärsområdesindelningen försvann, kan verksamheten ej längre delas in i rörelsesegment efter de riktlinjer som framhålls i IFRS 8. Verksamhetens olika delar är nu integrerade med varandra på ett odelbart sätt, varför Koncernen nu rapporterar hela verksamheten som Koncernens enda segment.
Följande standarder och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för Koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare, men har inte tillämpats i förtid:
medför att IFRIC 8 "Tillämpningsområde för IFRS 2" och IFRIC 11 " IFRS 2 - Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" inarbetas i standarden. Den tidigare vägledningen i IFRIC 11 kompletteras dessutom beträffande klassificering av koncerninterna transaktioner, vilket inte behandlas i tolkningen. Denna nya vägledning väntas inte ha någon väsentlig inverkan på Koncernens finansiella rapporter.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan Koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av Koncernens principer.
Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i Koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (kr), som är Moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och –förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen.
Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde-vinster/-förluster.
Resultat och finansiell ställning för alla Koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas till Koncernens rapportvaluta enligt följande:
Dotterbolag är alla de företag där Koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida Koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till Koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av Koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på Koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga intäkter/kostnader – netto i resultaträkningen. Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på Koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en sepa-
rat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma Koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde
för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar på tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat be-
lopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:
» Datainventarier 3 år » Inventarier 3-5 år
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Koncernen FormPipe Software AB fördelar goodwill till samtliga rörelsegrenar där Koncernen bedriver verksamhet.
Förvärvade kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde. Kundrelationerna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundrelationer över deras bedömda nyttjandeperiod (5 år).
Förvärvad teknologi redovisas till anskaffningsvärde. Teknologi har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för teknologi över deras bedömda nyttjandeperiod (3 år).
Förvärvade varumärken redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade varumärken har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken över deras bedömda nyttjandeperiod (3 år).
Förvärvade patent redovisas till anskaffningsvärde. Patent har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för patent över deras bedömda nyttjandeperiod (3-5 år).
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppstår. Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:
(e) adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
(f) de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utvecklingskostnader redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över nyttjandeperioden 5 år.
Aktiverade utvecklingskostnader testas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov i enlighet med IAS 36.
Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången och skulden förvärvades.
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde avser lånefordringar och kundfordringar som är finansiella tillgångar men som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De utgörs av Kundfordringar, Övriga fordringar och Likvida medel i balansräkningen och ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde utgörs av Upplåning samt Leverantörsskulder i balansräkningen, där anskaffningsvärdet utgör det verkliga värdet vid anskaffningstidpunkten. För upplåning motsvarar detta erhållet belopp reducerat för eventuella transaktionskostnader.
Finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar/skulder som innehas för handel. En finansiell tillgång/skuld klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar och skulder i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar/kortfristiga skulder, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar/långfristiga skulder. I posten, som redovisas i Koncernens balansräkning, inkluderas Koncernens derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, samt skulder i utländsk valuta till annan än kreditinstitut.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen – det datum då Koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar/skulder tas bort från balansräkningen när rätten/skyldigheten att erhålla/ betala kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och Koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten/skyldigheten.
Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultat redovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens post Finansiella intäkter/kostnader – netto.
Verkligt värde för börsnoterade värdepapper baseras på aktuella köpkurser. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv (och för onoterade värdepapper), fastställer Koncernen verkligt värde genom att tillämpa värderingstekniker såsom användning av information avseende nyligen gjorda transaktioner på armlängds avstånd, hänvisning till verkligt värde för ett annat instrument som i allt väsentligt är likvärdigt, analys av diskonterade kassaflöden och optionsvärderingsmodeller. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation och företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Koncernens derivatinstrument uppfyller inte kriterierna för säkringsredovisning. Derivatinstrumenten klassificeras som finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument redovisas netto i resultaträkningen i posten Finansiella intäkter/kostnader .
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av kostnader för hårdvara i form kortläsare för affärsområdet NetMaker och upparbetade konsultintäkter. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att Koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras Försäljningskostnader i resultaträkningen.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. I balansräkningen redovisas checkräkningskrediter som upplåning bland Kortfristiga skulder.
Stamaktier klassificeras som eget kapital.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Redovisat värde för leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Verkligt värde på skulddelen av konvertibla skuldebrev fastställs genom användning av marknadsränta för ett likvärdigt icke-konvertibelt skuldebrev. Detta belopp redovisas som skuld till upplupet anskaffningsvärde tills dess att skulden upphör genom konvertering eller inlösen. Återstående del av erhållet belopp hänförs till optionsdelen. Denna redovisas i eget kapital, netto efter skatt.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte Koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterbolag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av Koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma Koncernen tillgodo.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.
dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Försäljning av varor Koncernen utvecklar och säljer programvara. Försäljning av licensrättigheter intäktsförs vid fullgjord leverans enligt avtal och då inga väsentliga förpliktelser återstår efter leveransdatum. Support- och underhållsavtal som tecknas i samband med licensförsäljningen, faktureras i förskott och intäktsförs linjärt över kontraktstiden. Försäljning av tjänster
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till Moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Avsättningar för omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när Koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i Koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av Koncernintern försäljning.
Koncernen tillämpar från tid till annan aktierelaterade ersättningsplaner, där regleringen görs med aktier. En premie motsvarande det verkliga värdet för optioner erläggs av den anställde vid tilldelningsdagen. Optionspremien krediteras Övrigt tillskjutet kapital. Mottagna betalningar för aktierna, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital när optionerna utnyttjas. Ränteintäkter Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Leasing
Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av Koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.
Koncernen säljer konsult- och utbildningstjänster, som tillhandahålls baserat på tid eller som fastprisavtal.
Intäkter från tidsbaserade avtal redovisas till avtalade priser allt eftersom arbetade timmar levereras.
För försäljningsintäkter från fastprisavtal avseende tjänster tillämpas successiv vinstavräkning. Successiv vinstavräkning innebär att intäkter redovisas baserat på hur stor del de tjänster som utförts utgör av de totala tjänster som ska utföras (färdigställandegrad). Försäljningsintäkter från fastprisavtal avseende tjänster redovisas vanligen i den period då tjänsterna levereras, linjärt fördelat under avtalsperioden.
Om några omständigheter uppstår som kan förändra den ursprungliga uppskattningen av intäkter, kostnader eller färdigställandegrad, omprövas uppskattningarna. Dessa omprövningar kan resultera i ökningar eller minskningar i uppskattade intäkter eller kostnader och påverkar intäkterna under den period då de omständigheter som föranledde ändringen kom till företagsledningens kännedom.
Koncernen erbjuder vissa avtal där kunden kan köpa en licens inklusive ett års service. När ett sådant avtal med flera delar föreligger, redovisas som intäkt från försäljningen av licens det belopp som utgör verkligt värde på licens i förhållande till verkligt värde på försäljningsavtalet som helhet. Intäkten från servicedelen, som motsvarar verkligt värde på servicedelen i förhållande till verkligt värde på försäljningsavtalet, fördelas över serviceperioden. Verkliga värden för respektive del bestäms utifrån aktuella marknadspriser på dessa delar när de säljs separat.
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Koncernen har endast operationella leasingavtal.
Utdelning till Moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i Koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av Moderbolagets aktieägare.
Koncernen kostnadsför lånekostnader när de uppkommer.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på Koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.
Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning enligt policies som fastställts av styrelsen. FormPipe Softwares finanspolicy beslutas av styrelsen med ett års giltighet. Finanspolicyn fastställer riktlinjer för handhavande av finansiella risker inom Koncernen. FormPipe Softwares finanspolicy syftar till att åstadkomma högsta möjliga avkastning på bolagets likvida tillgångar, eller lägsta möjliga upplåningskostnad när bolaget befinner sig i en situation med nettoskuld, med en hårt begränsad och kontrollerad risknivå samt en god betalningsberedskap för att vid var tidpunkt kunna möta bolagets betalningsförpliktelser.
Koncernfinans identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med Koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende DKK. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Då FormPipe Softwares svenska verksamhet i stort sett uteslutande har sitt valutaflöde i svenska kronor finns där inte något behov av valutasäkring. Avseende den danska verksam-
heten väljer FormPipe Software att valutasäkra gentemot danska kronor endast för enskilda betydande kända betalningar, vilka då säkras genom terminskontrakt på Koncernnivå.
Koncernens riskhanteringspolicy är att säkra kända och betydande framtida kassaflöden. Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 10 % i förhållande till den danska kronan, med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för 2009 varit 373 tkr (2008: 790 tkr) högre/lägre och det egna kapitalet per den 31 december 2009 (inklusive årets resultat) varit 879 tkr (2008: 2 165 tkr) högre/lägre.
Koncernen innehar inga placeringar i aktier och är därmed inte exponerad för någon prisrisk. Koncernen är inte heller exponerad för någon prisrisk avseende rå- och stapelvaror.
Eftersom Koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende verkligt värde.
Koncernen var vid periodens utgång skuldfri varpå Koncernen ej kan anses vara utsatt för någon ränterisk vid denna tidpunkt. Baserat på Koncernens upplåning per den 31 december 2009 hade en justering av räntorna om 100 punkter uppått/nedåt, med alla andra variabler konstanta, påverkat årets resultat med - tkr (2008: 163 tkr) nedåt/uppåt.
Kreditrisk hanteras på Koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Om kunder kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.
En stor del av FormPipe Softwares försäljning sker till offentlig sektor inom Sverige, detta gör att risken i dessa kundfordringar i stort sett är obefintlig. Koncernen har viss del av sin försäljning gentemot privat sektor, framförallt i Sverige och Danmark. Dessa affärer är dock av mindre storlek och fler till antalet, varpå risken i dessa fordringar kan anses vara väl spridd. Historiken av kundförluster i Koncernen är i stort sett obefintlig.
Likviditetsrisk hanteras genom att Koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner.
Ledningen följer också noga rullande prognoser för Koncernens likviditetsreserv på basis av förväntade kassaflöden.
Nedanstående tabell analyserar Koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
Kapital definieras som totalt eget kapital. Koncernens mål avseende kapitalet är att trygga Koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet på lång sikt, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan Koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Beslut om justering av kapitalet tas av styrelsen utifrån vad som bedöms ge långsiktigt maximal avkastning till aktieägarna.
I och med att Koncernens strategi delvis bygger på förvärv kan Koncernens skuldsättning komma att fluktuera kraftigt från år till år. Styrelse och Koncernledning utvärderar därför kontinuerligt framtida betalningsåtaganden och beslutar utifrån en samlad bedömning hur Koncernens medel skall förvaltas.
Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad (t.ex. finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen) baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för Koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.
Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för Koncernen för liknande finansiella instrument.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. Nyttjandevärde bedöms utifrån prognostiserade framtida kassaflöden för respektive kassagenererande enhet. Nedskrivningstestet innehåller antaganden om förväntad tillväxt, bruttomarginaler och diskonteringsränta, vilka framgår närmre av not 12.
Koncernen har gjort bedömningar om nyttjandeperioder för kundrelationer ,teknologi och varumärken som identifierats i förvärvsanalyser, vilket påverkar redovisade kostnader för avskrivningar i resultaträkningen samt värderingen av tillgångarna i balansräkningen.
Utvecklingsutgifter balanseras utifrån vad som beskrivs i avsnittet "Immateriella tillgångar" under not 2. Koncernen har gjort bedömningar om nyttjandeperioder, vilket påverkar redovisade kostnader för avskrivningar i resultaträkningen samt värderingen av tillgångarna i balansräkningen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB |
||||
| Revisionsuppdrag | 311 | 257 | 256 | 257 |
| Andra uppdrag | 101 | 77 | 45 | 77 |
| 412 | 334 | 301 | 334 | |
| Bille & Buch-Andersen A/S | ||||
| Revisionsuppdrag | - | 31 | - | - |
| Andra uppdrag | - | - | - | - |
| - | 31 | - | - | |
| Koncernen totalt | 412 | 365 | 301 | 334 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Med andra uppdrag avses konsulttid i samband med notering vid Nasdaq OMX Stockholm.
| Tkr | < 1 år | 1 - 2 år | 2 år < |
|---|---|---|---|
| 2009 | |||
| Tilläggsköpeskilling | 6 457 | ||
| Leverantörsskulder och andra skulder | 13 830 | ||
| Totalt | 20 287 | 0 | 0 |
| 2008 | |||
| Banklån* | 9 549 | 3 299 | 4 335 |
| Tilläggsköpeskilling | 9 215 | 6 812 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 17 671 | ||
| Totalt | 36 439 | 10 111 | 4 335 |
| * Banklån med rörlig ränta baserad på STIBOR. STIBOR per 2009-12-31 var 0,35% (2007: 2,16%). Se not 22. |
Löner och andra ersättningar för samtliga anställda fördelade mellan moderbolag och dotterbolag
| 2009 | 2008 |
|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 29 674 | 25 101 |
|---|---|---|
| Pensioner | 1 907 | 1 836 |
| Sociala avgifter | 6 141 | 5 175 |
| Löner och andra ersättningar | 42 747 | 35 643 |
|---|---|---|
| Pensioner | 3 652 | 3 388 |
| Sociala avgifter | 10 800 | 9 243 |
| Hans Möller (ordförande) |
|---|
| Hans Möller (ordförande) |
| Tomas Julin (ordförande) |
| Tomas Julin (ordförande) . |
| Staffan Torstensson . |
| Staffan Torstensson . |
| Lennart Pihl . |
| Lennart Pihl |
| Jon Pettersson . |
| Jon Pettersson |
| Bo Nordlander |
| Bo Nordlander |
| Thomas Bill |
| Thomas Bill |
| VD Christian Sundin |
| VD Christian Sundin |
| Andra ledande befattningshavare |
| Andra ledande befattningshavare |
| Totalt 2009 |
| Grundlön / | Styrelsearvode Rörlig ersättning Pensionskostnad Övrig ersättning | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hans Möller (ordförande) | 2009 | 130 | - | - | - | 130 |
| Hans Möller (ordförande) | 2008 | - | - | - | - | - |
| Tomas Julin (ordförande) | 2009 | - | - | - | - | - |
| Tomas Julin (ordförande) | 2008 | 130 | - | - | - | 130 |
| Staffan Torstensson | 2009 | 75 | 75 | |||
| Staffan Torstensson | 2008 | 75 | - | - | - | 75 |
| Lennart Pihl | 2009 | 75 | - | - | 12 | 87 |
| Lennart Pihl | 2008 | 75 | - | - | - | 75 |
| Jon Pettersson | 2009 | 75 | - | - | - | 75 |
| Jon Pettersson | 2008 | 75 | - | - | - | 75 |
| Bo Nordlander | 2009 | 75 | - | - | - | 75 |
| Bo Nordlander | 2008 | - | - | - | - | - |
| Thomas Bill | 2009 | 75 | - | - | - | 75 |
| Thomas Bill | 2008 | - | - | - | - | - |
| VD Christian Sundin | 2009 | 1 112 | 667 | 360 | 111 | 2 250 |
| VD Christian Sundin | 2008 | 1 062 | 792 | 354 | 76 | 2 284 |
| Andra ledande befattningshavare | 2009 | 3 195 | 1 131 | 859 | 468 | 5 652 |
| Andra ledande befattningshavare | 2008 | 2 541 | 1 077 | 639 | 214 | 4 471 |
| Totalt 2009 | 4 812 | 1 798 | 1 218 | 590 | 8 419 | |
| Totalt 2008 | 3 958 | 1 869 | 993 | 291 | 7 110 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| FormPipe Software AB | 20 | 18 | 20 | 18 |
| FormPipe Software Uppsala AB | 27 | 16 | - | - |
| FormPipe Software Linköping AB | 16 | 15 | - | - |
| EFS Technology A/S (Danmark) | 16 | 14 | - | - |
| FormPipe Software Skellefteå AB* | - | 15 | - | - |
| Totalt antal anställda | 79 | 78 | 20 | 18 |
| Medeltal antal anställda | 79 | 63 | 19 | 17 |
*) Samtliga tidigare anställda i FormPipe Software Skellefteå AB har övergått till anställning i FormPipe Software Uppsala AB per 1 januari 2009.
| Styrelsen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Styrelsens ledamöter | |||||
| Kvinnor | - | - | - | - | |
| Män | 6 | 4 | 6 | 4 |
| Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Ledningsgrupp (inkl VD) | ||||||||
| Kvinnor | 1 | 1 | 1 | 1 | ||||
| Män | 5 | 5 | 4 | 5 |
Till verkställande direktören tillkommer utöver den fasta lönen en resultatbaserad ersättning, 667 Tkr har betalats ut eller satts av för under perioden. Den resultatbaserade ersättningen skall baseras på omsättning och rörelseresultat på de reviderade helårssiffrorna. Översyn sker årligen. Verkställande direktören erhåller inget styrelsearvode.
Bolaget tillämpar dels fast lön, dels en bonuslön avseende verkställande direktör, vice vd, finansdirektör samt försäljningsprovision på egen försäljning för säljarna.
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionsprogram för verkställande direktören motsvarar 25% av mållön.
För verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader samt 6 månaders avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida. Ömsesidig uppsägningstid för övriga ledande befattningshavare är tre till sex månader.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Finansiella intäkter: | ||||
| Ränteintäkter | 14 | 284 | 19 | 79 |
| Finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
441 | - | 441 | - |
| Övriga finansiella intäkter | 193 | 8 | - | - |
| 648 | 292 | 460 | 79 | |
| Finansiella kostnader: | ||||
| Räntekostnader på skulder till kreditinstitut |
-163 | -1 437 | -163 | -1 596 |
| Konvertibellån (räntebärande) | - | -344 | - | -344 |
| Finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
- | -219 | - | -2 329 |
| Övriga räntekostnader | -150 | -80 | -555 | -71 |
| Övriga finansiella kostnader | -412 | -111 | -15 | -12 |
| -724 | -2 192 | -733 | -4 351 |
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 2008 |
|||||
| 8 431 | 5 293 |
| Aktuell skatt | 6 088 | 6 317 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | 2 343 | -1 024 |
Uppskjuten skatt avser utnyttjande av ackumulerade underkottsavdrag från tidigare år om 2 692 tkr (2008: 0 tkr) samt uppskjuten skattekostnad hänförlig till immateriella tillgångar om 349 tkr (2008: 1 024 tkr).
Inkomstskatten på Koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Resultat före skatt | 26 458 | 24 208 | 23 119 | 10 772 | |
| Inkomstskatt beräknad enligt na tionella skattesatser gällande för resultat i respektive land, (26,3% Sverige, 25% Danmark) |
6 883 | 6 474 | 6 080 | 3 016 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | -56 | -1 | -3 563 | - | |
| Ej avdragsgilla kostnader | 158 | 89 | 112 | 63 | |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 1 795 | -246 | 1 166 | -255 | |
| Uppskjuten skattekostnad hänförlig till immateriella tillgångar |
-349 | -1 024 | - | - | |
| Skattekostnad | 8 431 | 5 293 | 3 795 | 2 824 |
Vägd effektiv skattesats var 31,9 % (2008: 26,1 %). Årets skatt har belastats med 1,8 mkr avseende tidigare perioder vilket förklarar den höjda skattesatsen.
| Balansdagens kurs |
|---|
| 31 december |
| Genomsnittskurs januari - december |
Balansdagens kurs 31 december |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| DKK | 1,43 | 1,29 | 1,39 | 1,47 |
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande;
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 2008 |
2009 | 2008 | |||
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga intäkter och kostnader - netto |
-31 | 18 | -9 | 8 | ||
| Finansiella poster - netto not 7 | 212 | -224 | 441 | -2 334 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till Moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av Moderbolaget.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare | 18 027 | 18 916 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) | 11 736 | 10 445 |
| Resultat per aktie före utspädning (kr per aktie) | 1,54 | 1,81 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget har en kategori av potentiella stamaktier med utspädningseffekt: aktieoptioner (2008: även konvertibla skuldebrev). De konvertibla skuldebreven antas ha blivit konverterade till stamaktier och nettovinsten justeras för att eliminera räntekostnaden minskat med skatteeffekten. För aktieoptioner görs en beräkning av det antal aktier som kunde ha köpts till verkligt värde (beräknat som årets genomsnittliga marknadspris för Moderbolagets aktier), för ett belopp motsvarande det monetära värdet av de teckningsrätter som är knutna till utestående aktieoptioner. Det antal aktier som beräknas enligt ovan jämförs med det antal aktier som skulle ha utfärdats under antagande att aktieoptionerna utnyttjas.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare | 18 027 | 18 916 |
| Räntekostnad för konvertibla skuldebrev (efter skatt) | 0 | 240 |
| Nettovinst som används för att bestämma resultat per aktie efter utspädning |
18 027 | 19 156 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) | 11 736 | 10 445 |
| Justeringar för: | ||
| - antagen konvertering av konvertibla skuldebrev (tusental) | - | 278 |
| - aktieoptioner 2009-2011 (tusental) | 30 | |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning (tusental) |
11 766 | 10 722 |
| Reultat per aktie efter utspädning (kr per aktie) | 1,53 | 1,79 |
Det konvertibla skuldebrevet återbetalades 2008-08-30 och konverterades därmed ej till aktier, varpå ingen reell utspädning har skett.
På årsstämman 2010-03-16 kommer en utdelning avseende år 2009 på 0,50 kr per aktie (2008: 0,00 kr per aktie) att föreslås. Den totala utdelningen kan maximalt komma att uppgå till 6 123 473,50 kr (2008: 0,00 kr) beroende på utnyttjandegrad av utestående teckningsoptionsprogram med förfall före avstämningsdagen.
Forts not 6
| FormPipe Software Uppsala FormPipe Software Linköping | EFS Technology | FormPipe Software Skellefteå | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Styrelsens ledamöter | ||||||||
| Kvinnor | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Män | 1 | 1 | 1 | 1 | 5 | 5 | 1 | 1 |
Styrelsen i dotterbolag har ej erhållit något styrelsearvode under 2009. Pensionsförpliktelser avseende styrelsen finns inte. Det finns heller inga avgångsvederlag till styrelsen. Verkställande direktör i samråd med styrelsen fastställer varje år den fasta lönen för ledande befattningshavare och beslutar om eventuella förändringar. Eventuella löneförändringar sker per 1 januari.
Sjukfrånvaro för perioden 1/1 - 31/12 2009
| Koncernen1 | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid |
3,6% | 3,1% | 1,4% | 1,6% | |
| varav långtidssjukskrivningar | * | * | * | * | |
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålder |
|||||
| Ålder < 29 år | * | * | * | * | |
| Ålder 30 - 49 år | 1,3% | 1,6% | 1,3% | 1,8% | |
| Ålder > 50 år | * | * | * | * | |
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön | |||||
| Kvinnor | * | * | * | * | |
| Män | 3,4% | 4,2% | 0,7% | 1,5% |
Den totala sjukfrånvaron uppgår till 3,6 % för koncernen FormPipe Software av den sammanlagda arbetstiden år 2009. Ingen signifikant skillnad föreligger mellan könen eller åldersgrupperna.
*Om antalet anställda i en köns- eller åldersgrupp är 10 eller färre så lämnas ingen uppgift.
*Det lämnas ej heller någon uppgift i de fall där det går att hänföra sjukfrånvaron till en viss anställd.
1
Sjukfrånvaron för koncernen avser endast svenska koncernbolag
| KONCERNEN | Goodwill Balanserade utgifter | Patent Kundrelationer | Teknologi | Varumärken | Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2008 | |||||||
| Ingående redovisat värde | 91 648 | 6 731 | 28 | 6 088 | 1 829 | - | 106 324 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 20 867 | 8 026 | - | 1 695 | 33 | 954 | 31 575 |
| Valutakursdifferenser | 8 376 | 40 | - | 680 | 197 | - | 9 293 |
| Inköp | - | 6 355 | - | - | - | - | 6 355 |
| Avskrivningar | - | -2 806 | -28 | -1 496 | -707 | -106 | -5 143 |
| Utgående redovisat värde | 120 892 | 18 347 | - | 6 967 | 1 353 | 848 | 148 406 |
| Per 31 december 2008 | |||||||
| Anskaffningsvärde | 121 650 | 22 399 | 219 | 9 146 | 2 285 | 954 | 156 653 |
| Ackumulerade avskrivningar | -759 | -4 052 | -219 | -2 179 | -932 | -106 | -8 247 |
| Redovisat värde | 120 892 | 18 346 | - | 6 967 | 1 353 | 848 | 148 406 |
| Räkenskapsåret 2009 | |||||||
| Ingående redovisat värde | 120 892 | 18 346 | - | 6 967 | 1 353 | 848 | 148 406 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 454 | - | - | - | - | - | 454 |
| Valutakursdifferenser | -3 244 | -116 | - | -218 | -50 | - | -3 629 |
| Inköp | - | 5 735 | - | - | - | - | 5 735 |
| Avskrivningar | - | -4 939 | - | -1 834 | -782 | -318 | -7 874 |
| Utgående redovisat värde | 118 102 | 19 026 | - | 4 915 | 521 | 529 | 143 092 |
| Per 31 december 2009 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 118 860 | 28 017 | 219 | 8 928 | 2 234 | 954 | 159 213 |
| Ackumulerade avskrivningar | -759 | -8 991 | -219 | -4 014 | -1 714 | -424 | -16 120 |
| Redovisat värde | 118 102 | 19 026 | - | 4 915 | 521 | 529 | 143 092 |
| Balanserade | ||||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Goodwill | utgifter | Patent Summa | |
| Räkenskapsåret 2008 | ||||
| Ingående redovisat värde | 2 338 | 344 | 28 | 2 710 |
| Inköp | - | 215 | - | 215 |
| Avskrivningar | -409 | -112 | -28 | -549 |
| Utgående redovisat värde | 1 929 | 447 | - | 2 376 |
| Per 31 december 2008 | ||
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 3 626 | 624 | 219 | 4 469 |
|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar | -1 698 | -177 | -219 | -2 094 |
| Redovisat värde | 1 929 | 447 | - | 2 376 |
| Räkenskapsåret 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 1 929 | 447 | - | 2 376 |
| Avskrivningar | -407 | -126 | - | -532 |
| Utgående redovisat värde | 1 522 | 321 | - | 1 844 |
| Redovisat värde | 1 522 | 322 | - | 1 844 |
|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar | -2 105 | -302 | -219 | -2 626 |
| Anskaffningsvärde | 3 626 | 624 | 219 | 4 469 |
| Summa | inventarier Inventarier | |
|---|---|---|
| 1 1 5 0 | 2815 |
|---|---|
| $-527$ | $-1477$ |
| 624 | 1338 |
| Koncernen | Data | inventarier Inventarier | Summa |
|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2008 | |||
| Ingående redovisat värde | 815 | 721 | 1 536 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 76 | 87 | 163 |
| Valutakursdifferenser | 2 | 2 | |
| Inköp | 522 | 27 | 549 |
| Avyttringar och utrangeringar | -291 | -65 | -356 |
| Avskrivningar | -612 | -220 | -832 |
| Återförda ackumulerade avskrivningar på ut rangeringar |
291 | 291 | |
| Utgående redovisat värde | 802 | 552 | 1 353 |
| Redovisat värde | 802 | 552 | 1 353 |
|---|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar | -443 | -298 | -742 |
| Anskaffningsvärde | 1 245 | 849 | 2 094 |
| Utgående redovisat värde | 713 | 624 | 1 338 |
|---|---|---|---|
| Avskrivningar | -507 | -228 | -735 |
| Inköp | 420 | 302 | 721 |
| Valutakursdifferenser | -3 | -1 | - |
| Ingående redovisat värde | 802 | 552 | 1 353 |
| Redovisat värde | 713 | 624 | 1 338 |
|---|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar | -950 | -527 | -1 477 |
| Anskaffningsvärde | 1 663 | 1 150 | 2 815 |
| Moderbolaget | Data | inventarier Inventarier | Summa |
|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2008 | |||
| Ingående redovisat värde | 434 | 642 | 1 076 |
| Inköp | 484 | 16 | 499 |
| Avskrivningar | -297 | -243 | -540 |
| Utgående redovisat värde | 620 | 415 | 1 035 |
| Per 31 december 2008 | |||
| Anskaffningsvärde | 984 | 676 | 1 660 |
| Ackumulerade avskrivningar | -364 | -261 | -624 |
| Redovisat värde | 620 | 415 | 1 035 |
| Räkenskapsåret 2009 | |||
| Ingående redovisat värde | 620 | 415 | 1 035 |
| Inköp | 420 | 8 | 428 |
| Avskrivningar | -380 | -140 | -520 |
| Utgående redovisat värde | 660 | 283 | 943 |
| Per 31 december 2009 | |||
| Anskaffningsvärde | 1 404 | 684 | 2 088 |
| Ackumulerade avskrivningar | -744 | -401 | -1 145 |
| Redovisat värde | 660 | 283 | 943 |
Koncernens goodwill uppgick vid årets slut till 118 102 tkr (2008: 120 892 tkr). Goodwill skrivs inte av enligt plan utan nedskrivningsprövas årligen.
Nedskrivningsprövning baseras på beräkning av nyttjandevärdet. Detta värde bygger på framtida kassaflödesprognoser, där de fem första åren har baserats på den affärsplan som fastställts av företagsledningen.
Kritiska variabler, samt metoden att skatta dessa värden, för den femåriga explicita prognosperioden beskrivs nedan.
Antalet prognosperioder är antagna till oändlighet, där de kassaflöden som ligger längre fram än fem år har givits en årlig tillväxttakt om 3 %.
Tillväxttakten och kostnadsutvecklingen under de första fem åren baseras på en sammanvägning av externa analysunderlag för den för verksamheten relevanta marknaden och ledningens erfarenheter och bedömning om bolagets position på marknaden.
Diskonteringsfaktorn beräknas som koncernens vägda genomsnittliga kapitalkostnad inklusive riskpremie. De prognosticerade kassaflödena har diskonterats med en diskonteringsränta om 13 % före skatt.
Återvinningsvärdet överstiger det redovisade värdet. Företagsledningen bedömer att en rimlig och möjlig förändring (+/- 1 procent) i de kritiska variablerna ovan inte skulle ha så stor effekt att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än redovisat värde.
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |
| Aktier i dotterbolag | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 124 893 | 96 716 |
| Årets anskaffningar | 0 | - |
| Förvärvsrelaterade förändringar | -45 | 28 177 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
124 848 | 124 893 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar |
||||
| Ackumulerat förlustavdrag | 6 348 | 9 040 | - | - |
| Uppskjuten skattefordran | - | 522 | - | - |
| Derivat, långfristig fordran | - | 924 | - | 924 |
| Utgående värde finansiella tillgångar |
6 348 | 10 486 | 124 848 | 125 817 |
För aktier i dotterbolag stämmer bokfört värde med anskaffningsvärde för båda åren. Derivat har värderats till verkligt värde över resultaträkningen (se not 16). Ställda säkerheter avser aktier i dotterbolag.
| Juridisk | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Företag | Säte | form | Org.nr. Ägarandel Bokfört värde | ||
| FormPipe Software Uppsala AB |
Uppsala Aktiebolag 556463-9861 | 100% | 18 371 | ||
| FormPipe Software Linköping AB |
Linköping Aktiebolag 556389-0564 | 100% | 16 977 | ||
| EFS Technology A/S Brøndby Aktiebolag 26 36 62 16 | 100% | 61 323 | |||
| FormPipe Software Skellefteå AB |
Skellefteå Aktiebolag 556601-0087 | 100% | 28 177 |
| 31 december 2009 | Värderade till upplupet anskaffnings värde |
Värderade till verkligt värde via resultat räkningen Summa |
|
|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | |||
| Kundfordringar och andra fordringar exklusive interimsfordringar |
26 396 | - 26 396 | |
| Finansiella tillgångar värderade till verk ligt värde via resultaträkningen |
- | 661 | 661 |
| Likvida medel | 11 843 | - 11 843 | |
| Summa | 38 239 | 661 38 900 |
| Skulder i balansräkningen | |||
|---|---|---|---|
| Upplåning | - | - | - |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
- | 6 457 | 6 457 |
| Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder |
3 851 | - | 3 851 |
| Summa | 3 851 | 6 457 10 308 |
| 31 december 2008 | Värderade till upplupet anskaffnings värde |
Värderade till verkligt värde via resultat räkningen |
|
|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | |||
| Kundfordringar och andra fordringar exklusive interimsfordringar |
32 751 | - | 32 751 |
| Finansiella tillgångar värderade till verk ligt värde via resultaträkningen |
- | 2 216 | 2 216 |
| Likvida medel | 10 298 | - 10 298 | |
| Summa | 43 049 | 2 216 45 265 |
| Upplåning | 16 280 | - 16 280 | |
|---|---|---|---|
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
- | 16 031 16 031 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder |
8 474 | - | 8 474 |
| Summa | 24 754 | 16 031 40 785 |
Kreditvärdigheten i kategorin låne- och kundfordringar går ej att bedöma utifrån extern kreditrating. Nedskrivningar avseende kundfordringar har historiskt varit mycket sällsynt. Likvida medel utgörs till sin helhet av kassamedel.
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|---|
| Danska kronor | ||||
| Termin 2, förföll 091030 | 514 | 1 124 | 514 | 1 124 |
| Termin 3, förfaller 100429 | 263 | 813 | 263 | 813 |
| Omvärdering av tilläggsköpeskilling 2, förföll 090930 |
-634 | -1 240 | -634 | -1 240 |
| Omvärdering av tilläggsköpeskilling 3, förfaller 100331 |
-355 | -916 | -355 | -916 |
| Omvärdering av lån | -228 | - | -228 | -2 109 |
| -441 | -219 | -441 | -2 329 |
I kassaflödesanalysen ingår andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin kassaflöde från finansieringsverksamheten. Ytterligare information om tilläggsköpeskilling se not 24 och 27. Förändringar i verkligt värde för andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i Finansiella intäkter och kostnader – netto i resultaträkningen not 7.
Det verkliga värdet baseras på valutakursförlusten och det verkliga värdet på balansdagen mellan svenska och danska kronor.
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Omsättningstillgångar / Färdiga varor och uppgår till 24 tkr (2008: 35 tkr).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Kundfordringar | 26 312 | 31 040 | 1 403 | 2 781 |
| Reservering för osäkra fordringar |
- | - | - | - |
| 26 312 | 31 040 | 1 403 | 2 781 |
Koncernen har inga långfristiga kundfordringar. Verkligt värde avseende kortfristiga kundfordringar överensstämmer med redovisat värde.
Per den 31 december 2009 uppgick kundfordringarna till 26 312 tkr (2008: 31 040 tkr). Av dessa kundfordringar om 26 312 tkr ansågs inget nedskrivningsbehov föreligga. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:
Förfallna kundfordringar per balansdagen:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Mindre än 3 månader | 5 274 | 10 865 | 411 | 446 |
| Mer än 3 månader | 1 284 | 2 526 | -24 | 99 |
| 6 558 | 13 391 | 387 | 545 |
Per den 31 december 2009 hade Koncernen inga befarade kundförluster (2008: 0 tkr). Det gjordes inga nedskrivningar av kundfordringar (2008: 0 tkr). Det fanns även ingen reserv för osäkra fordringar per den 31 december 2009. (2008: 0 tkr). Åldersanalysen av osäkra kundfordringar är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Mindre än 3 månader | - | - | - | - |
| Mer än 3 månader | - | - | - | - |
| - | - | - | - |
Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Per 1 januari | -23 | - | ||
| Reservering för osäkra fordringar |
- | - | - | - |
| Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara |
- | - | - | - |
| Återförda outnyttjade belopp | - | 23 | - | - |
| Under året tillkomna osäkra fordringar | - | - | - | - |
| Per 31 december | - | - | - | - |
Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga kostnader i resultaträkningen.
I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.
Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Förutbetalda försäkringar | 35 | 72 | 35 | 5 |
| Förutbetalda IT-kostnader | 334 | 55 | 87 | 42 |
| Förutbetalda hyreskostnader | 570 | 1 278 | 104 | 303 |
| Upplupna intäkter | 42 | 704 | - | |
| Övrigt | 451 | 253 | 391 | 126 |
| Summa | 1 431 | 2 363 | 617 | 476 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Kassa och bank | 11 843 | 10 298 | 6 287 | 2 945 |
| 11 843 | 10 298 | 6 287 | 2 945 |
Beviljad checkräkningskredit uppgår till 20 000 tkr och var outnyttjad vid årets utgång.
| Antal aktier (tusental) |
|
|---|---|
| Per 1 januari 2008 | 9 799 |
| Nyemission 2008-09-01 | 1 938 |
| Per 31 december 2008 | 11 736 |
| - | - |
| Per 31 december 2009 | 11 736 |
Totalt antal aktier är 11 736 181 stycken (2008: 11 736 181 stycken) med ett kvotvärde på 0,1 kr per aktie (2008: 0,1 kr per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda.
Bolaget erbjöd den 12 mars 2009 personalen att förvärva teckningsoptioner i bolaget. Programmet fulltecknades och totalt ställdes 490 000 teckningsoptioner ut. Varje teckningsoption ger innehavaren rätten att teckna en ny aktie i bolaget under perioden 7 mars 2011 till 21 mars 2011 till en kurs om 13,85 kr per ny aktie. Den betalda optionspremien om totalt 313 600 kr redovisas som en ökning i övrigt tillskjutet kapital.
Bolaget erbjöd den 22 mars 2008 personalen att förvärva teckningsoptioner i bolaget. Programmet fulltecknades och totalt ställdes 510 766 teckningsoptioner ut. Varje teckningsoption ger innehavaren rätten att teckna en ny aktie i bolaget under perioden 8 mars 2010 till 22 mars 2010 till en kurs om 15,49 kr per ny aktie. Den betalda optionspremien om totalt 566 950 kr redovisas som en ökning i övrigt tillskjutet kapital.
Förändringar i antalet utestående aktieoptioner och deras vägda genomsnittliga lösenpris är som följer:
| 2009 | Genomsnittligt lösenpris i kr per aktie |
Optioner (stycken) |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 15,49 | 510 766 |
| + Tilldelade | 13,85 | 490 000 |
| - Förverkade | - | - |
| - Utnyttjade | - | - |
| - Förfallna | - | - |
| Per 31 december | 14,69 1 000 766 |
| 2008 | Genomsnittligt lösenpris i kr per aktie |
Optioner (stycken) |
|---|---|---|
| Per 1 januari | - | - |
| + Tilldelade | 15,49 | 510 766 |
| - Förverkade | - | - |
| - Utnyttjade | - | - |
| - Förfallna | - | - |
| Per 31 december | 15,49 | 510 766 |
Vid periodens utgång har bolaget två utestående teckningsoptionsprogram med följande förfallodatum och lösenpriser:
| Aktier | |||
|---|---|---|---|
| Förfallodag | Lösenpris | 2009 | 2008 |
| 2010-03-22 | 15,49 | 510 766 | 510 766 |
| 2011-03-21 | 13,85 | 490 000 | - |
| 1 000 766 | 510 766 |
Det vägda genomsnittliga verkliga värdet för optioner som tilldelats under 2009, fastställt med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell, var 0,64 kr per option. Viktiga indata i modellen var vägd genomsnittlig aktiekurs på 10,65 kr på tilldelningsdagen, lösenpris om 13,85 kr per ny aktie, volatilitet på 35 %, förväntad löptid på optionerna på 730 dagar och årlig riskfri ränta på 1,17 %. Optionerna ger ej rätt till utdelning vilket har beaktats i beräkningen av optionspremien.
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| - | 6 731 | - | 2 447 |
| - | 9 549 | - | 7 668 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Långfristigt | ||||
| Skulder till kreditinstitut | - | 6 731 | - | 2 447 |
| Kortfristigt | - | 6 731 | - | 2 447 |
| Skulder till kreditinstitut | - | 9 549 | - | 7 668 |
| - | 9 549 | - | 7 668 | |
| Summa upplåning | - | 16 280 | - | 10 115 |
Samtliga banklån är lösta under 2009, inga skulder till kreditinstitut kvarstår per balansdagen.
Förfallostrukturen för bolagets upplåning per balansdagen framgår av tabellen nedan:
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| 6 månader eller mindre | - | 4 793 | - | 3 834 |
| 6 - 12 månader | - | 4 756 | - | 3 834 |
| 1 - 5 år | - | 6 731 | - | 2 447 |
| Summa | - | 16 280 | - | 10 115 |
Koncernen har per balansdagen 20 000 tkr (2008: 9 000 tkr) i outnyttjad kreditfacilitet.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.
Koncernen har inga kvittade skattefordringar och -skulder.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 6 348 | 9 562 |
| Uppskjutna skatteskulder | 2 751 | 2 733 |
Bruttoförändringar avseende uppskjuten skattefordran är enligt följande:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 9 562 | - |
| Redovisat i resultaträkningen | -507 | 459 |
| Utnyttjande av förlustavdrag | -2 692 | |
| Ökning genom förvärv | - | 9 040 |
| Valutakursdifferens | -15 | 63 |
| Utgående balans | 6 348 | 9 562 |
De uppskjutna skattefordringar bedöms kunna nyttjas inom den närmsta 5-årsperioden.
Bruttoförändring avseende uppskjuten skattefordran fördelat på tillgångsslag:
| Immateriella Underskotts |
||||
|---|---|---|---|---|
| tillgångar | avdrag | Summa | ||
| Per 1 januari 2008 | - | - | - | |
| Redovisat i resultaträkningen | 459 | - | 459 | |
| Ökning genom rörelseförvärv | - | 9 040 | 9 040 | |
| Valutakursdifferenser | 63 | - | 63 | |
| Per 31 december 2008 | 522 | 9 040 | 9 562 | |
| Redovisat i resultaträkningen | -507 | -2 692 | -3 199 | |
| Valutakursdifferenser | -15 | - | -15 | |
| Per 31 december 2009 | - | 6 348 | 6 348 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Under 2009 har 2,7 Mkr (2008: 0,0 Mkr) av underskottsavdraget utnyttjats varpå det skattemässiga värdet per 31 december 2009 uppgick till 6 348 Mkr (2008: 9 040 Mkr).
Bruttoförändringar avseende uppskjuten skatteskuld är enligt följande:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 2 733 | 2 383 |
| Redovisat i resultaträkningen | 109 | -566 |
| Ökning genom förvärv | - | 706 |
| Valutakursdifferens | -91 | 211 |
| Utgående balans | 2 751 | 2 733 |
Av de uppskjutna skatteskulderna om 2 751 tkr bedöms 670 tkr nyttjas under den närmaste 12-månadersperioden. Resterande belopp kommer att nyttjas inom den närmsta 5-årsperioden.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| Tilläggsköpeskilling | - | -6 812 | - | -6 812 |
| - | -6 812 | - | -6 812 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Tilläggsköpeskilling | -6 457 | -9 219 | -6 457 | -9 219 |
| Övriga kortfristiga skulder | -8 710 | -9 197 | -1 911 | -884 |
| -15 167 | -18 416 | -8 368 | -10 103 | |
| Summa övriga skulder | -15 167 | -25 228 | -8 368 | -16 914 |
Tilläggsköpeskillingen är baserad på försäljnings- och omsättningsutvecklingen för EFS Technology A/S och förfaller till betalning 2010-03-31. Tilläggsköpeskillingen löper utan ränta.
Redovisade belopp och verkligt värde för långfristiga skulder är som följer:
| Redovisat värde | Verkligt värde | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Tilläggsköpeskilling | - | -6 812 | - | -6 486 |
| - | -6 812 | - | -6 486 |
Det verkliga värdet på kortfristig skuld motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på låneräntan på - % (2008: 4 %).
Redovisade belopp för kortfristiga skulder utgör en god approximation av dess verkliga värde.
Belopp i DKK avser tilläggsköpeskilling för förvärvet av EFS Technology A/S Redovisade belopp, per valuta, för Koncernens övriga skulder är följande:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |||
| DKK | 4 640 | 10 920 | ||
| 4 640 | 10 920 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Personalrelaterade upplupna kostnader |
-11 168 | -9 922 | -5 684 | -4 972 |
| Förutbetalda intäkter | -31 971 | -24 360 | -6 253 | -7 000 |
| Övriga upplupna kostnader | -3 287 | -7 213 | -2 857 | -1 386 |
| -46 426 | -41 495 | -14 793 | -13 359 |
Åtaganden avseende operationell leasing – där ett koncernföretag är leasetagare. Koncernen hyr ett antal lokaler och kontor med en uppsägningstid på 2 och 4 år.
Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. Koncernen leasar också olika slags kontorsmaskiner och bilar enligt uppsägningsbara
operationella leasingavtal. Uppsägningstiden för Koncernen avseende dessa avtal är 1 månad.
Leasingkostnader uppgår till 727 tkr (2008: 1 282 tkr)
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter för icke-uppsägningsbara operationella leasingavtal är som följer:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 250 | 129 |
| Mellan 1 och 5 år | 88 | 1212 |
| Mer än 5 år | - | - |
338 1 341
forts not 23
Bruttoförändring avseende uppskjuten skatteskuld fördelat på tillgångsslag:
| Immateriella tillgångar |
Övrigt | Summa | |
|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2008 | 2 334 | 49 | 2 383 |
| Redovisat i resultaträkningen | -565 | - | -565 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 706 | - | 706 |
| Valutakursdifferenser | 210 | - | 210 |
| Per 31 december 2008 | 2 684 | 49 | 2 733 |
| Redovisat i resultaträkningen | 158 | -49 | 109 |
| Valutakursdifferenser | -91 | - | -91 |
| Per 31 december 2009 | 2 751 | - | 2 751 |
Uppskjutna skatter redovisade i immateriella tillgångar avser verkligt värde-justeringar för förvärvade tillgångar.
Upplösning av uppskjuten skatteskuld hänförlig till avskrivningar på förvärvärvade immateriella tillgångar uppgår under år 2009 till 670 tkr. Övrig förändring redovisad i resultaträkningen är hänförlig till genomförd skatteutredning i EFS Technology A/S.
Uppskjutna skatter redovisade i kolumnen övrigt avser uppskjutna skatteskulder i förvärvade bolag.
FormPipe Software förvärvade den 1 september 2008 EBI Systems AB. Förvärvet avser 100 % av aktierna i EBI Systems AB och har påverkat koncernens balansräkning samt likvida medel enligt tabellen nedan. Det förvärvade bolaget har sedan förvärvsdatumet bidragit med 6 720 tkr i omsättning och 1 183 tkr i rörelseresultat. Om förvärvet hade inträffat 1 januari 2008 hade koncernens totala omsättning uppgått till 121 576 tkr och rörelseresultatet till 17 143 tkr. EBI Systems AB har under året genomfört omfattande omstruktureringar vilka bedöms ha belastat dess resultat med ca 10 Mkr.
Förvärvsbalansen är slutgiltigt justerad och stängd per 30 augusti 2009.
Information om förvärvade nettotillgångar och goodwill:
| Sammanlagd köpeskilling | 28 177 |
|---|---|
| Tilläggsköpeskilling | - |
| Verkligt värde på nyemitterade aktier | 27 125 |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | 1 052 |
| Goodwill | 21 371 |
|---|---|
| - Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | -6 805 |
| Sammanlagd köpeskilling | 28 177 |
| Tilläggsköpeskilling | - |
| Verkligt värde på nyemitterade aktier | 27 125 |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | 1 052 |
| Kontant betalt | - |
Verkligt värde på emitterade aktier baseras på kursen vid tillträdestillfället och uppgick till 14,00 kr per aktie. Det totala antalet emitterade aktier uppgick till 1 937 521 stycken. Goodwill har uppkommit vid förvärvet och utgörs av synergieffekter och personal.
Justeringar av det redovisade värdet representeras av förvärvade kundrelationer, teknologi samt varumärke. Vid denna justering har även effekten av uppskjuten skatt tagits i beaktande.
Tillgångar och skulder till följd av förvärvet är följande:
| Immateriella tillgångar* | 8 026 | 10 708 |
|---|---|---|
| Materiella tillgångar | 163 | 163 |
| Uppskuten skaffefordran | 9 040 | 9 040 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 5 966 | 5 966 |
| Likvida medel | 3 476 | 3 476 |
| Räntebärande skulder | -7 066 | -7 066 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | -14 777 | -14 777 |
| Uppskjuten skatteskuld | - | -706 |
| 2008-09-01 | Bokfört värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|
| Immateriella tillgångar* | 8 026 | 10 708 |
| Materiella tillgångar | 163 | 163 |
| Uppskuten skaffefordran | 9 040 | 9 040 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 5 966 | 5 966 |
| Likvida medel | 3 476 | 3 476 |
| Räntebärande skulder | -7 066 | -7 066 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | -14 777 | -14 777 |
| Uppskjuten skatteskuld | - | -706 |
| Förvärvade nettotillgångar | 4 829 | 6 805 |
| Kontant reglerad köpeskilling | -1 052 | |
| Likvida medel i förvärvat dotterbolag | 3 476 | |
| Förändring av koncernens likvida medel vid förvärvet | 2 425 |
| Kontant reglerad köpeskilling | -1 052 |
|---|---|
| Likvida medel i förvärvat dotterbolag | 3 476 |
* Justeringen för verkligt värde avser kundrelationer, teknologi och varumärke. Avskrivningarna på dessa immateriella tillgångar sker linjärt. Av det totala beloppet om 10 708 tkr avser 1 695 tkr kundrelationer som skrivs av på fem år, 8 059 tkr teknologi och 954 tkr varumärke som båda skrivs av på tre år.
Företag som direkt eller indirekt genom en eller flera mellanhänder utövar ett bestämmande inflytande över FormPipe Software AB.
Fysiska personer direkt eller indirekt innehar en sådan andel av rösterna i FormPipe Software AB som medför ett betydande inflytande i företaget samt nära familjemedlemmar till sådana enskilda personer.
Nyckelpersoner som har ansvar för planering och styrning av aktiviteter såsom styrelseledamöter och ledande befattningshavare.
FormPipe Software har inga transaktioner med närstående enligt definitionen i IAS 24 upplysningar om närstående (se ovan) att rapportera utöver de som anges i not 6 Personal, Ledning och Styrelse.
Till årsstämman i Formpipe Software AB (publ) Org nr 556668-6605
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Formpipe Software AB (publ) för räkenskapsåret 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 31-59. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 26 februari 2010
PricewaterhouseCoopers AB
Michael Bengtsson Auktoriserad revisor
Hans Möller Styrelseordförande
Vår revision har angivits den 26 februari 2010
PricewaterhouseCoopers AB
Michael Bengtsson Auktoriserad revisor
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisade översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Jon Pettersson Styrelseledamot
Lennart Pihl Styrelseledamot Staffan Torstensson Styrelseledamot
Thomas Bill
Styrelseledamot
Bo Nordlander Styrelseledamot
Samtliga aktieägare som direktregistrerade i aktieboken och som anmält sitt deltagande i tid har rätt att deltaga i stämman och rösta för sina aktier. De aktieägare som inte själva har möjlighet att närvara kan företrädas via ombud. FormPipe Softwares årsstämma hölls den 13 mars 2009 i Bolagets lokaler i Stockholm. Bolagets styrelse, ledning, valberedning samt revisor var närvarande vid stämman.
Protokollet från årsstämman presenterades på hemsidan två veckor efter stämman. Materialet från stämman, så som kallelse, protokoll samt information om valberedning finns att läsa på FormPipe Softwares hemsida www.formpipe.se.
FormPipe Softwares årsstämma 2010 äger rum den 16 mars i Bolagets lokaler i Stockholm. För anmälan till årsstämman 2010 kommer det i god tid finnas information på www.formpipe.se. Där beskrivs även hur respektive aktieägare kan få ett ärende behandlat på stämman.
Valberedningen inleds med att utvärdera sittande styrelse. Valberedningens arbete skall präglas av öppenhet och diskussion för att åstadkomma en välbalanserad styrelse. Valberedningen nominerar sedan ledamöter till FormPipe Softwares styrelse för kommande mandatperiod som sedan föreslås för årsstämman. Valberedningen lämnar även förslag på styrelsens och revisorernas ersättning samt i förekommande fall även val av revisor.
Årsstämman 2009 beslutade att valberedningens ledamöter skulle baseras på valberedningens principer, som i korthet innebär att valberedningens sammansättning utgörs av fyra ledamöter representerade envar av de fyra röstmässigt största aktieägarna per den sista dagen av Q3 2009. Valberedningens sammansättning publicerades på Bolagets hemsida den 30 november vilket avviker från kodens paragraf avseende att denna information skall publiceras senast sex månader innan årsstämman.
Valberedningens principer innefattar även att vid behov ersätta ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört. För valberedningens fullständiga principer se dokumentet "Valberedningens redogörelse inför årsstämma 2010" Investor Relations/Bolagsstyrning på www.formpipe.se.
Anders Terp, anställd på FormPipe Software Copenhagen A/S och tidigare delägare i EFS Technology A/S. 450 056 aktier.
Anders Roslund, verkstadsanalytiker Ålandsbanken. Tidigare ledamot i EBI Systems, 156 312 aktier.
Fredrik Stark, representerar AB Wallinder & Co 331 658 aktier samt 50 000 aktier privat, totalt 381 658 aktier.
Hans Möller, styrelseordförande i FormPipe Software AB. Representerar Svenska Mezzaninkapital, 1 573 637 aktier.
Bolagsordningen stadgar att FormPipe Software är ett publikt aktiebolagslag, vars verksamhet är att direkt eller indirekt, bedriva verksamhet inom nedan nämnda områden samt idka därmed förenlig verksamhet; konsultverksamhet avseende Internet- och Intranätlösningar, konsultverksamhet med inriktning på information, management och data, utveckling och design av dataprogram/produkter samt försäljning av nämnda produkter/tjänster i kombination med lämplig hårdvara samt förvaltning och handel med värdepapper och fastigheter. FormPipe Softwares aktiekapital skall vara lägst 500 000 kronor och högst 2 000 000 kronor. Antalet aktier skall vara lägst 5 000 000 st och högst 20 000 000 st. Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst sex ledamöter med högst tre suppleanter. Hela bolagsordningen går att ladda ner på www.formpipe.se.
Styrelsen uppdrag är att för ägarnas räkning förvalta Bolagets angelägenheter. FormPipe Softwares styrelsearbete styrs, förutom gällande lagar och rekommendationer, av styrelsens arbetsordning som innehåller regler för arbetsfördelning mellan styrelse och VD, ekonomisk rapportering, investeringar och finansiering. Arbetsordning fastställes en gång per år.
Vid årsstämman den 13 mars 2009 valdes styrelseledamöterna; Hans Möller, ordförande, Jon Pettersson, ledamot, Lennart Pihl, ledamot, Staffan Torstensson, ledamot, Thomas Bill, ledamot och Bo Nordlander, ledamot. Vid Bolagets protokollförda styrelsemöten behandlades resultatställning, balansomslutning, delårsrapporter samt årsredovisningar. Även framtida frågeställningar så som marknadsbedömningar, affärsverksamhetens inriktning och organisationsfrågor har behandlats. En viktig fråga som behandlats och beslutats om under 2009 är noteringen av FormPipe Softwares aktie vid Nasdaq OMX Stockholm.
FormPipe Softwares styrelse har det övergripande ansvaret för Bolagets organisation och ledning samt att riktlinjer för förvaltningen av Bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvara för att Bolaget styrs enligt gällande lagar och förordningar samt det regelverk för emittenter där svensk kod för bolagsstyrning ingår. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av koncernens strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttring av verksamheter, större investeringar, tillsättningar och ersättningar till koncernledningen samt löpande uppföljning av verksamheten under året. Styrelsen fastställer årligen årsbokslutet, gällande affärsplan, verksamhetsrelaterade policies samt VDs arbetsordning.
Styrelsens Ordförande Hans Möller leder styrelsens arbete så att detta utövas i enlighet med lagar och föreskrifter. Ordförande följer verksamheten i dialog med VD och ansvarar för att övriga ledamöter får den information som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden är även delaktig i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare.
FormPipe Software håller under ett verksamhetsår vanligtvis fyra ordinarie styrelsemöten samt ett konstituerande styrelsemöte i direkt anslutning till årsstämman. Extra styrelsemöten hålls vid behov. Styrelsen består av sex ordinarie ledamöter utan suppleanter. FormPipe Softwares styrelse består av sex ledamöter. VD ingår ej i styrelsen men närvarar under samtliga styrelsemöten som föredragande, utom när VDs arbete utvärderas. VD rapporterar till styrelsen om det operativa arbetet i koncernen samt tillser att styrelsen får sakligt och relevant beslutsunderlag. Nedanstående tabell visar bland annat styrelsens medlemmar, samt styrelsens bedömning angående beroendeställning i förhållande till Bolaget och aktieägarna.
| Styrelsen 2009 | Rev.uts | Ers.uts | Oberoende |
|---|---|---|---|
| Hans Möller, Styrelsens ordförande | Ja | Ja | Bedöms beroende |
| Jon Pettersson, Ledamot | Ja | Ja | Bedöms oberoende |
| Lennart Pihl, Ledamot | Ja | Ja | Bedöms oberoende |
| Staffan Torstensson, Ledamot | Ja | Ja | Bedöms oberoende |
| Thomas Bill, Ledamot | Ja | Ja | Bedöms oberoende |
| Bo Nordlander, Ledamot | Ja | Ja | Bedöms beroende |
FormPipe Softwares styrelsesammansättning uppfyller Nasdaq OMX Stockholms och svensk kod för bolagsstyrnings krav avseende oberoende styrelseledamöter.
Styrelsens arbetsordning fastställdes den 29 september 2009 och skall årligen revideras på det konstituerande styrelsesammanträdet. Arbetsordningen revideras därutöver vid behov. Arbetsordningen innehåller bland annat styrelsens ansvar och arbetsuppgifter, styrelseordförandens arbetsuppgifter, revisionsfrågor samt anger vilka rapporter och finansiell information som styrelsen ska få inför varje ordinarie styrelsemöte. Vidare omfattar arbetsordningen instruktioner till VD. Bilaga avseende styrelsens arbete som revisionsutskott har framtagits och fastställts vid ordinarie styrelsemöte den 29 september 2009. Arbetsordningen föreskriver också styrelsens arbete som ersättningsutskott.
Styrelsen agerar i sin helhet revisions – och ersättningsutskott. Arbetsbeskrivningen gällande arbetet som revisionsutskott fastsälls som en bilaga till gällande arbetsordning. Arbetet som ersättningsutskott regleras i gällande arbetsordning. Arbetsordningen med bilaga fastställdes vid ordinarie styrelsemöte den 29 september 2009.
VD Christian Sundin leder koncernen och dess verksamhet inom de ramar styrelsen fastlagt. Den senast gällande VD-instruktionen fastställdes av styrelsen den 29 september 2009. VD tar löpande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten och motiverar även förslag till beslut. Styrelseordförande har årligen utvärderingssamtal med VD i enlighet med VD-instruktion och gällande kravspecifikation. VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga ledningsmedlemmar. Koncernledningen har månadsvis protokollförda möten där operativa frågeställningar diskuteras. Dessutom arbetar koncernledningen årligen fram en affärsplan som fastställs av styrelsen. Affärsplanen följs upp via månatliga rapporter från respektive funktion inom Bolaget där granskningen fokuserar på tillväxt och kostnadskontroll. Utöver veckomötena träffas de flesta i koncernledningen dagligen på Bolagets huvudkontor. Bolagets snabba utveckling gör att den dagliga kontakten är en förutsättning för en fungerande styrning och ledning. Koncernledningen består av chefer för väsentliga verksamhetsområden inom FormPipe Softwares koncern.
För granskning av Bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och VDs förvaltning utses på årsstämman en eller två revisorer med högst två suppleanter. Ansvarig Huvudrevisor är Michael Bengtsson från PricewaterhouseCoopers AB. Michael Bengtsson har medverkat i revisionen i FormPipe Software sedan Bolaget bildades och har god insyn hur Bolaget utvecklats under de senaste åren.
Denna rapport har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och är därmed avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen ansvarar för arbetet med bolagsstyrning inom FormPipe Software och därav för arbetet med den interna kontrollen. Det övergripande syftet är att skydda Bolagets tillgångar och därigenom aktieägarnas investering. Styrelsen ansvarar också att finansiell rapportering är upprättad i enlighet med gällande lag. Kvalitetssäkring av FormPipe Softwares finansiella rapportering sker genom att styrelsen behandlar samtliga kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som Bolaget lämnar. Det förutsätter att styrelsen behandlar frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, väsentliga osäkerheter i redovisade värden, eventuella ej korrigerade felaktigheter, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar, eventuella konstaterade oegentligheter och andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet.
Kontrollmiljö – Ett aktivt och engagerat styrelsearbete är grunden för god intern kontroll. FormPipe Softwares styrelse har etablerat tydliga arbetsprocesser och arbetsordningar för sitt arbete. En viktig del i styrelsens arbete är att utarbeta och godkänna ett antal grundläggande policies, riktlinjer och ramverk relaterade till finansiell rapportering. Bolagets styrande dokument är benämnt "Styrelsens arbetsordning jämte instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt instruktion avseende ekonomisk rapportering till styrelsen för FormPipe Software (inklusive dotterbolag och filialer)" Syftet med dess policy är bland annat att skapa grunden för en god intern kontroll. Uppföljning och omarbetning sker löpande samt kommuniceras ut till samtliga medarbetare som är involverade i den finansiella rapporteringen. Styrelsen utvärderar löpande verksamhetens prestationer och resultat genom ett ändamålsenligt rapportpaket innehållande resultatrapport och framarbetade nyckeltal samt annan väsentlig operationell och finansiell information. Styrelsen verkar i sin helhet såsom revisionskommitté. Styrelsen i sin helhet har sålunda under 2009 övervakat systemen för riskhantering och intern kontroll. Dessa system syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med la-
FormPipe Software är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Under år 2009 bedrev koncernen verksamhet i Sverige och Danmark. Styrning, ledning och kontroll av FormPipe Software fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, Bolagets styrelse, VD, svensk aktiebolagslag, gällande bolagsordning, Nasdaq OMX Stockholm regelverk för emittenter och svensk kod för bolagsstyrning.
I FormPipe Softwares bolagsstyrningsrapport för 2009 beskrivs FormPipe Softwares bolagsstyrning, ledning och förvaltning samt den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. Rapporten är inte en del av den formella årsredovisningen och är inte granskad av Bolagets revisorer.
Svensk kod för bolagsstyrning bygger på principen "följa eller förklara" vilket innebär att företag som tillämpar koden kan avvika från enskilda regler om det tydligt beskrivs varför samt vad man gör istället. Nedan redogörs vilka punkter i koden som FormPipe Software avviker ifrån.
Bolagsstyrning handlar i grunden om hur Bolaget skall styras och drivas i ett aktieägarperspektiv. FormPipe Softwares bolagsstyrning regleras av såväl externa reglerverk som interna styrdokument.
Den 31/12-2009 hade FormPipe Software ca 1 550 aktieägare som ägde totalt 11 736 181 aktier. Största enskilda ägare per den 31/12-2009 var Svenska Mezzaninkapital med 13,41 % av röster och kapital och Försäkringsbolaget Avanza pension med 8,91 % av röster och kapital. Totalt ägde bolagets tio största ägare 48,33 procent av röster och kapital.
Årsstämma är benämningen på den årliga ordinarie bolagsstämman då Årsredovisningen skall framläggas. Aktieägarnas rätt att besluta om FormPipe Softwares angelägenheter utövas på årsstämman, som är Bolagets högst beslutande organ. Några av stämmans obligatoriska uppgifter är att fastställa koncernens balans- och resultaträkning, besluta om vinstdisposition, ersättningsprinciper för ledande befattningshavare och om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och VD. Årsstämman väljer efter förslag från valberedningen (se nedan) styrelseledamöter fram till slutet av nästkommande årsstämma. Inför årsstämman 2009 har Bolagets aktieägare informerats i god tid på www.formpipe.se om tid och plats för stämman samt även om sin rätt att få ett ärende behandlat på stämman.
EBITDA Rörelseresultat före avskrivningar.
Rörelseresultat.
Intäkter av årligen återkommande karaktär, såsom support och underhållsintäkter, förvaltningsavtalsintäkter samt intäkter från hyresavtal avseende licens.
Bruttomarginal Rörelseresultat före avskrivningar i procent av försäljningen.
Rörelseresultat i procent av försäljningen.
Vinstmarginal
Årets resultat i procent av försäljningen.
Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt totalt kapital.
| KAPITALSTRU KTUR: Operativt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatt samt kassa och bank, kortfristiga placeringar och övriga räntebärande fordringar. |
|---|
| Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatt. |
| Räntebärande nettoskuld Räntebärande skulder minskade med likvida medel. |
| Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen. |
| KASSAFLÖDE OCH LIKVIDITET : |
| Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten minskat med kassaflöde från investeringsverksamheten exkl. förvärv av rörelse. |
| Likvida medel Kassa och bank samt kortfristiga placeringar. |
| AKTIEDATA : |
| Resultat per antal utestående aktier Årets resultat dividerat med antal utestående aktier vid årets slut. |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier |
| Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier under året. |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier efter utspädning Årets resultat justerat för utspädningseffekter dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning under året. |
| Eget kapital per aktie |
| Eget kapital vid årets slut dividerat med genomsnittligt antal aktier under året. |
gar och förordningar och är effektiv samt att den ekonomiska rapporteringen är tillförlitlig. Styrelsen har tagit del av och utvärderat rutinerna för redovisning och ekonomisk rapportering samt följt upp och utvärderat de externa revisorernas arbete, kvalifikationer och oberoende. Styrelsen har under 2009 haft en genomgång med och fått skriftlig rapport från Bolagets externa revisorer. Övriga fastställda policies som ligger till grund för den interna kontrollen inom FormPipe Software är Finanspolicy, Informationspolicy och IT-policy. FormPipe Software arbetar enligt en funktionsbaseras organisationsstruktur där respektive funktionschef sitter med i bolagets ledningsgrupp och ansvarar för arbetsresultatet inom funktionen. Samtliga funktioner inom FormPipe Software har samma struktur, ekonomisystem, kontoplan och policies vilket underlättar skapande av ändamålsenliga rutiner och kontrollsystem.
Riskbedömning – FormPipe Software arbetar fortlöpande och aktivt med riskanalys, riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som Bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts. I riskbedömningen beaktas exempelvis Bolagets administrativa rutiner avseende fakturering och avtalshantering. Även väsentliga balans- och resultatposter där risken för väsentliga fel skulle kunna uppstå granskas kontinuerligt. I Bolagets verksamhet finns dessa risker i huvudsak i posterna för ny försäljning samt repetitiva intäkter.
Kontrollaktiviteter – Policies och riktlinjer är särskilt viktiga för en korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning och definierar även de kontrollaktiviteter som skall utföras. FormPipe Software arbetar enligt sin Financial Guidelince där bl.a. kontrollaktiviteter som avstämningar, attestflöden, kontoavstämningar, ekonomisystem, jämförelsemått mm. behandlas. Kontrollstrukturer utformas även för att hantera de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Dessa kontrollstrukturer består dels av en organisation med tydlig ansvarsfördelning, tydliga rutiner och klara arbetsroller. Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat rapportering av beslutprocesser och beslutsordningar för väsentliga beslut (t.ex. nya stora kunder, investeringar, avtal etc.) och även granskning av samtliga finansiella rapporter som presenteras.
Information och kommunikation – Bolagets styrande dokumentation i form av policies, riktlinjer och manualer vad gäller intern- och extern kommunikation hålls löpande uppdaterade och kommuniceras internt via relevanta kanaler, såsom interna möten, interna nyhetsmail och Intranet. För kommunikation med externa parter finns en tydlig policy som anger samtliga riktlinjer för hur informations skall ske – Bolagets fastställda Informationspolicy. Syftet med policyn är att säkerställa att FormPipe Softwares samtliga informationsskyldigheter enligt gällande regelverk för emittenter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.
Uppföljning och övervakning – Uppföljning av att den interna kontrollen är ändamålsenlig och sker löpande av Bolaget. Styrelsen träffar minst en gång per år, utan närvaro av VD eller annan person från ledningsgruppen, Bolagets revisorer för en genomgång av nuläge. Styrelsen ser även till att bolagets revisorer översiktligt granskar den finansiella rapportern från kvartal 3. Slutligen lämnar även styrelsen en kortfattad rapport över hur den interna kontrollen genomförts under året. Styrelsen utvärderar årligen om en separat funktion för Internrevision skall tillsättas FormPipe Software. Ställningstagandet är att styrelsen i dagens utformning hanterar denna löpande process och dess interna kontroll på ett tillfredsställande sätt.
Årsstämman 2009 beslutade om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare skall utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning skall vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För VD liksom för andra ledande befattningshavare, skall den rörliga ersättningen vara maximerad och relaterad till den fasta lönen. Den rörliga ersättningen skall baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål och, så långt möjligt, vara i synergi till den värdeutveckling för Bolaget som kommer aktieägarna till del. Vid uppsägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om sex månader, om uppsägningen initieras av Bolaget, och tre månader, om uppsägningen initieras av befattningshavaren. Pensionsförmåner skall vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och ge befattningshavaren rätt att erhålla pension från 65 års ålder. Frågor om ersättning till bolagsledningen skall behandlas av VD och rapporteras till styrelsen och, när det gäller VD, beslutas av styrelsen. Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Årsstämman 2009 beslutade att den totala ersättningen till styrelsens ledamöter för innevarande år skulle uppgå till 505 000 kr, varav 130 000 kr till styrelsens ordförande och 75 000 kr till respektive ledamot.
Christian Sundin, - Fast ersättning 1 112 000 kr per år, rörlig ersättning i enlighet med uppsatta budgetmål. 2009 uppgick den rörliga delen till 667 000 kr samt pension om 360 000 kr. Övrig ersättning uppgick till 111 000 kr.
Grundlönen totalt för övriga ledande befattningshavare uppgick 2009 till 3 195 000 kr. Den rörliga ersättningen uppgick för samma period till 1 131 000 sam pension om 859 000 kr. Övrig ersättning uppgick till 468 000 kr.
Ersättning till revisorer sker i enlighet med valberedningens rekommendation på löpande räkning. Till revisor och revisionsföretag har under 2009 ett totalt arvode om 412 000 kr utbetalats. Summan avser arbete för revision, löpande rådgivning och annan granskning.
Stockholm
FormPipe Software AB Box 231 31 104 35 Stockholm Besöksadress: S:t Eriksgatan 117 Tfn: + 46 (0) 8 555 290 60 Fax: + 46 (0) 8 555 290 99 E-mail: [email protected]
FormPipe Software Uppsala AB Box 231 31 104 35 Stockholm Besöksadress: Bangårdsgatan 4 C Tfn: + 46 (0) 18 100 900 Fax: + 46 (0) 18 100 905 E-mail: [email protected]
FormPipe Software Linköping AB Box 231 31 104 35 Stockholm Besöksadress: Platensgatan 10B Tfn: + 46 (0) 13 35 85 00 Fax: + 46 (0) 13 35 97 00 E-mail: [email protected]
FormPipe Software Skellefteå AB Box 231 31 104 35 Stockholm Besöksadress: Södra Järnvägsg. 51 Tfn: + 46 (0) 910 384 10 Fax: + 46 (0) 910 384 19 E-mail: [email protected]
FormPipe Software Copenhagen A/S (EFS Technology A/S) Park Alle 290 DK-2605 Brøndby Tfn: + 45 (0) 436 602 10 Fax: +45 (0) 436 617 70 E-mail: [email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.