Annual Report • Jul 14, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
årsredovisning 2010
| 02 | intro 2010 i korthet |
|---|---|
| 04 | Vd har ordet "2011 blir ett bättre år" |
| 06 | DETTA ÄR ECM Ordning och reda |
| 09 | marknadsöversikt Ökad efterfrågan |
| 11 | marknadsöversikt Trender och effekter |
| 12 | gartner group "ECM skapar värde" |
| 14 | verksamhet Affärsidé, vision och mål |
| 18 | Produkter/formpipe w3d3 Västerås stad utvecklar E-förvaltningen |
| 18 | Produkter/formpipe Long-term archive Vinnova i täten för långtidsbevarande |
| 20 | Produkter/formpipe platina Landstinget Gävleborg ökar effektiviteten |
| 22 | Produkter/formpipe lasernet 2000 företag minskar kostnaden för administration |
| 24 | affärsmodell Effekter av partnerstrategin |
| 25 | organisation Hög teknisk kompetens |
| 26 | aktie och ägare Aktiens utveckling |
| 28 | beslutsfattare Styrelse och ledning |
| Nyckeltal |
30 51,4% repetitiva intäkter
Innehåll
24 Form: Sofia Nilsson/Åkesson & Curry Foto: Jimmy Hansen Tryck: Mediagallerian, Bromma 2010.
Aktieägarna i FormPipe Software AB (publ), org nr 556668-6605, ("Bolaget") kallas härmed till årsstämma tisdagen den 15 mars 2011, kl. 15.00, i Bolagets lokaler på S:t Eriksgatan 117 i Stockholm.
FormPipe Software är ett programvarubolag inom ECM (Enterprise Content Management). ECM är det samlade namnet på olika tekniker, produkter och system som fångar, processar, lagrar, arkiverar och levererar information på ett systematiserat och kontrollerat sätt. Med professionella ECMprodukter tar offentlig sektor, företag och organisationer kontroll över den ökande mängden information som genereras i dagens samhälle. Vikten av att kunna selektera och välja att rätt information når rätt mottagare blir allt viktigare. Ordning och reda i informationsflödet skapar effektivitet och eliminerar risker. Bolagets produkter FormPipe W3D3, FormPipe Platina, FormPipe Long-Term Archive, FormPipe OnDemand och FormPipe LaserNet erbjuder denna funktionalitet åt kunderna. Bolagets programvaror fångar, strukturerar, effektiviserar och distribuerar informationsflöden. FormPipe Softwares produkter minskar riskexponeringen i informationsintensiva organisationer och företag. En viktig parameter som skapar trygghet, stabilitet samt ger förutsättningar för ökad lönsamhet.
FormPipe Software har varit verksamt i befintlig juridisk person sedan 2005. Företagets aktie noterades den 19 januari 2010 på Nasdaq OMX Stockholm efter att ha varit listad på Nasdaq OMX First North sedan 2005.
Aktieägare som vill delta på bolagsstämman ska:
Vid anmälan ska uppges namn och person- eller organisationsnummer samt gärna adress och telefonnummer. I det fall aktieägaren avser att låta sig företrädas genom ombud bör fullmakt och övriga behörighetshandlingar biläggas anmälan. Fullmaktsformulär finns tillgängligt som PDF på www.formpipe.se, samt skickas utan kostnad till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress. Om aktieägaren avser att medföra biträden (högst två stycken) till bolagsstämman ska sådant deltagande anmälas hos Bolaget enligt ovan. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna hos Euroclear Sweden AB i eget namn för att äga rätt att delta i stämman. Sådan registrering, som normalt tar några dagar, måste vara verkställd onsdagen den 9 mars 2011 och bör därför begäras hos förvaltaren i god tid före detta datum.
På årsstämman behandlas ärenden som enligt aktiebolagslagen och bolagsordningen ska förekomma på ordinarie årsstämman samt ärenden som har presenterats under förslag till dagordning på www.formpipe.se.
Ekonomisk information och övrig relevant bolagsinformation publiceras på www.formpipe.se. Information kan även beställas från: FormPipe Software AB, Box 231 31, 104 35 Stockholm samt på [email protected]
Kontaktperson för Investor Relations
Vd Christian Sundin. Tfn: + 46 (0) 8 555 290 84 E-mail: [email protected]
Årsredovisningen 2010 skickas till större aktieägare strax före årsstämman. Årsredovisningen finns även som nedladdningsbar PDF på www.formpipe.se.
| Mkr | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 41,1 | 64,8 | 100,0 | 127,6 | 112,0 |
| Rörelsens kostnader | -31,4 | -49,0 | -67,9 | -92,4 | -92,1 |
| Avskrivningar | -1,1 | -2,4 | -6,0 | -8,8 | -9,1 |
| Rörelseresultat | 8,6 | 13,5 | 26,1 | 26,5 | 10,9 |
Branschen
Life
Science har höga kontrollbehov och FormPipe Software är ett av de bolag vars produkter lever upp till dessa högt ställda krav.
rörelseresultat. Under sista halvåret 2010 har bidraget från konsultintäkter varit i stort sett obefintligt.
Våra partners har under året gjort ett bra jobb med att implementera våra produkter hos befintliga och nya kunder. Fem av våra partners är även avropbara på det nya ramavtalet E-förvaltningsstödjande tjänster 2010. Det är givetvis glädjande att vi har så stark närvaro på detta avtal, som omfattar våra produkter sålda som molntjänst. Avtalet löper i fyra år och kommer sannolikt bli alltmer betydelsefullt vartefter kunderna vänjer sig vid avtalet och möjligheten att köpa programvara som molntjänst.
Det andra stora ramavtalet som är under omförhandling, Licensförsörjning 2010, beräknas vara klart under första kvartalet 2011. Jag bedömer att våra produkter kommer att vara representerade hos majoriteten av de utvalda leverantörerna även på det avtalet, något som visar att vår partnerstrategi är rätt väg att gå. Vår affärsmodell med partners som leveransstyrka genererar nya affärer och marknader för oss och skapar även fler affärsmöjligheter för våra partners.
Vi har intensifierat vårt arbete inom Life Sciencebranschen där vi ser stora möjligheter att expandera även internationellt. Regelverket från FDA (U.S. Food and Drug Administration) gäller över hela världen, vilket möjliggör försäljning globalt och därmed öppnar upp en marknad som är större än vår nuvarande huvudmarknad.
Branschen Life Science har höga kontrollbehov och FormPipe Software är ett av de bolag vars produkter lever upp till dessa högt ställda krav. För att ytterligare stärka vårt erbjudande mot denna sektor har vi tagit fram en branschspecifik lösning, FormPipe Life Science. Jag bedömer att vi kan sälja denna lösning till ett flertal kunder under 2011. En framgångsrik expansion inom Life Science kommer enligt min mening öppna dörrar för etablering inom ytterligare nya branscher med hårda regulatoriska krav avseende informationshantering, säkerhet och arkivering. Med hjälp av referenskunder inom Life Science skapar vi
hög trovärdighet. Vi kan därmed nyttja vår generella basfunktionalitet för att snabbt komma ut till nya branscher.
Produkten FormPipe Long-Term Archive lanserades under 2010. Jag bedömer att det finns en stor potential i produkten. Det föreligger en begreppsförvirring på marknaden för "långtidsarkivering" eller "system för bevarande". Många anser sig ha produkter som gör det möjligt att "långtidsarkivera" men vid en lite djupare efterforskning rör det sig oftast om att dessa produkter kan spara i något filformat som definierats som framtidssäkert (exempelvis PDF/A eller TIFF). Vi anser oss ha ett unikt erbjudande där vårt system för bevarande säkerställer att kundens information kan återskapas och sättas tillbaka i sitt ursprungliga sammanhang i en eventuell framtid där varken vår produkt eller vi själva, Microsoft eller Adobe längre finns kvar. Det menar jag är ett minimikrav för att en produkt skall kunna benämnas som ett "system för bevarande" eller "långtidsarkiv". Vi har utvecklat produkten i enlighet med EU:s krav för digitala arkivsystem och i nära dialog med Riksarkivet. Produkten är även utvecklad i enlighet med OAIS-modellen (Open Archival Information System) framtagen av NASA.
Jag bedömer att vi har det tydligaste och starkaste erbjudandet på marknaden för att möta de lagkrav och regelverk som blir alltmer påtagliga för våra kunder. I första hand räknar vi med att kunna sälja FormPipe Long-Term Archive till många av våra befintliga kunder inom offentlig sektor men behovet för vår produkt finns även inom privat sektor och internationellt.
Styrelsen föreslår årsstämman att besluta om utdelning på samma nivå som föregående år baserat på stabiliteten i FormPipe Softwares affärsmodell och bolagets underliggande finansiella styrka. FormPipe Software står finansiellt starkt och är även vid detta årsskifte skuldfritt.
Den 19 januari 2010 noterades vår aktie på Nasdaq OMX Stockholm. Genom noteringen har vi märkt en direkt effekt i ökat intresse för vårt bolag från institutionella ägare och handeln av aktien har närmast dubblats. FormPipe Softwares roll på marknaden Jag anser att vår roll inom näringslivet och organisationer blir viktigare för varje dag som går. Mängden information som genereras i dagens informationssamhälle är enorm och ökar ständigt. Att kunna selektera och se till att rätt information når rätt mottagare i det dagliga arbetet blir allt viktigare. Trenden inom de flesta branscher är att de tekniska konkurrensfördelarna minskar, främst inom industrin. Tidigare skapades konkurrensfördelar genom teknisk utveckling för att vinna tid inom t.ex. löpandebandproduktion. Idag är tekniken så utvecklad, att för varje dag som går blir potentialen att vinna konkurrensfördelar genom att kapa sekunder i produktionen mindre och mindre. Det kan självfallet komma nya banbrytande tekniska innovationer som förändrar denna situation, men i dagsläget ser både jag och externa bedömare att tidens starkaste konkurrensfördel är information och dess hantering. De aktörer som har den mest effektiva hanteringen av informationsflödet skapar starkast konkurrensfördelar, styr utvecklingen och skapar produktivitets- och effektivitetsvinster.
Kombinationen av stabila finanser och en noterad aktie underlättar finansieringen av framtida förvärv som är en viktig del av bolagets fortsatta tillväxtstrategi. Välkommen till ECM magazine Christian Sundin, vd FormPipe Software
Som jag skrev i förra årets VD-ord är min övertygelse att företag och organisationer om tio år kommer se tillbaka med förundran på hur det var möjligt att bedriva affärsverksamhet med god styrning och kontroll utan att ha processer, behörighetssystem och verktyg för spårbarhet och strukturerad lagring av information. Med dagens utveckling och det jag sett under året tror jag att detta kommer att gå ännu snabbare. Det är viktigt för oss på FormPipe Software att vara en ledande aktör i denna utveckling.
2010 har varit ett utmanande år. För att fullt ut förstå 2010 års resultat bör dock beaktas ett flertal jämförelsestörande omständigheter, vilka jag återkommer till nedan.
Utsikterna för 2011 bedöms betydligt mer positiva av framförallt tre skäl:
FormPipe Software befinner sig i ett spännande skede med ett utökat produktutbud, en stark partnerstrategi och väletablerade molntjänster. FormPipe Softwares produkter löser uppgifter som blir allt viktigare – att hjälpa företag och organisationer att skapa ordning och reda i information. Vi har en stark ställning på vår marknad, Enterprise Content Management (ECM).
2010 präglades av osäkerhet och lägre aktivitet på marknaden för svensk offentlig sektor. Omförhandling av Kammarkollegiets ramavtal för ECM-produkter, ökad viktning mot försäljning av molntjänster samt att 2010 var ett valår är några av orsakerna till de minskade investeringarna från offentlig sektor. En annan bolagsspecifik parameter som stör jämförelsen mot tidigare år är omstruktureringskostnader av engångskaraktär. Kostnaden för dessa åtgärder belastar resultatet för 2010 negativt med 5 Mkr, men vi skapar en mer effektiv organisation och kan därmed spara 6 Mkr årligen med start 2011.
Viktigt att notera är att vi har fortsatt att stärka vår position på marknaden och har vunnit merparten av de affärer som gjorts inom vårt segment. Vi har under 2010 vunnit dryga 70 av 85 affärer inom offentlig sektor. Vår lista med kundprospekt har aldrig varit så omfattande som vid ingången till 2011, intresset för våra produkter är större än någonsin.
Inom svensk offentlig sektor är investeringsviljan hårt styrd utifrån gällande budget. Lågkonjunkturen blev därmed verklighet på allvar först 2010 eftersom verksamhetsbudgetarna för 2009 till stor del var etablerade redan innan finanskris och lågkonjunktur. Vi bedömer att stärkta finanser inom offentlig sektor kommer att leda till att investeringsviljan kommer tillbaka.
Utöver osäkerheten på marknaden har även FormPipe Software som bolag genomfört stora förändringar under de senaste åren. Genom att ställa om verksamheten till att vara ett renodlat produktbolag och därmed avstå konsultintäkter, krävs djupare analys av siffrorna för att rensa för jämförelsestörande effekter i exempelvis nettoomsättning och
Mängden information som genereras i dagens
ECM-produkter kan också garantera företag och organisationer att de kan följa lagar, förordningar och myndighetskrav som svensk kod för bolagsstyrning, EuroSox, FDA (U.S. Food and Drug Administration) och Livsmedelsverket. Effektiv informationshantering är en av vår tids starkaste konkurrensfördelar, något som ECM löser åt sina användare.
ECM får människor, processer och information att samverka. Det kan exempelvis handla om hantering av dokument, e-post, webbinformation, arkivering och olika typer av ärendehantering. Med hjälp av ECM-produkter och system ökar medvetandet i hela organisationen om vilken information som är aktuell, var den finns, hur den nås och vilka som äger åtkomst till den. Den ökade kontrollen stärker konkurrenskraften, sänker kostnaderna och gör informationen mer tillgänglig.
ECM – Enterprise Content Management – är det samlade namnet på olika tekniker, produkter och system som hjälper företag och organisationer att skapa ordning och reda i sin hantering av information i alla faser, genom hela livscykeln, från inkommande till arkivering. ECM-produkter fångar, processar, lagrar, arkiverar och levererar information på ett strukturerat, kontrollerat och integrerat sätt. Effektiv informationshantering är idag en av de starkaste konkurrensfördelarna bland företag och organisationer och ECM-produkter är det som möjliggör detta.
ECM-produkters roll inom Records Management syftar till arbetet med administration av register, viktig information och information som användarna måste arkivera enligt lag. Compliance-funktioner för att kontrollera, spåra och lagra olika typer av information som exempelvis beslut och beslutsunderlag. Exempel på lagar och regler där ECM-produkter erbjuder nödvändig funktionalitet är offentlighetsprincipen, FDA (Food & Drug Administration) och det amerikanska regelverket SOX. Produkterna skapar även förutsättningar att följa interna policies och instruktioner samt självreglerande reglerverk som svensk kod för bolagsstyrning.
Verktyg för att underlätta för flera personer att arbeta med samma information i en gemensam miljö genom informationsdatabaser och processmetoder som är utformade för att användas simultant av flera användare, även när det är samma information som bearbetas. ECM-produkter har även funktionalitet att integrera information från annan programvara i arbetsprocessen som ECM skapar. Check in/check out -
Collaboration konsekvent
Funktionalitet som säkerställer att förändringar som genomförs av flera användare hanteras korrekt och kontrollerar att informationen är
ECM-produkter erbjuder funktionaliteten workflow management (benämns även Business Process Management). Produkterna har funktionalitet inom arbetsflöden som exempelvis godkännande- och ansökningsprocesser eller händelsestyrda flöden för effektivisering
ECM-produkter och system för långsiktigt bevarande av exempelvis legala dokument, ärenden, allmänna handlingar, medicinska uppgifter etc. Funktioner för att exportera, lagra och återsöka data i elektroniska arkiv enligt gällande standarder, regler och lagar. Komponenterna inom system för bevarande kan delas upp i momenten: lager för bevarande av information, funktionalitet för att söka i informationen samt teknologin för att få systemen att fungera långsiktigt. Även funktioner för säkerhet finns inbyggda i en del ECM-produkter för långsiktigt bevarande av information. Formaten kan vara bl.a. XML, PDF/A och print.
Inhämtande, organisering, omvandling och distribution av data från och till olika källor, applikationer och system. Format inom input management kan exempelvis vara webb-formulär, XML-filer, PDF/A, andra system/programvara (ERP, CRM), scannade dokument etc. Format inom output management kan bl.a. vara elektroniska fakturor, print, PDF-dokument, HTML, e-post, XML-filer, Internet, mobila applikationer, fax, andra system etc.
Document Management innefattar hantering av elektroniska dokument med funktioner som versionshantering, ärendehantering, kopplade och sammansatta dokument, dokument i sitt sammanhang och integrering mot standardverktyg som Microsoft Office. Dokumenthanteringsprodukter kontrollerar dokument genom hela dess livscykel.
En Web Content Management produkt är en mjukvara som erbjuder funktionalitet inom underhåll ochadministration för publicering på internet och intranät.. Användaren kan publicera information på ett effektivt sätt från redan existerande och bearbetad information, exempelvis från kundens ärendehanteringssystem eller system för bevarande.
2010 Genombrottsorder i Life Science. 2010 FormPipe Software noteras på Nasdaq OMX Stockholm den 19 januari 2010.
påbörjas av Sign On.
Historiskt har ECM-marknaden haft låg konjunkturkänslighet. Drivkraften att uppfylla uppställda lagar och krav har gjort att ECM blivit prioriterade investeringar även under sämre tider. Den recession som hela världen förutspådde under hösten 2008 påverkade på allvar budgetarna för offentlig sektor först 2010, vilket är FormPipe Softwares största kundsegment. Osäkerheten i framtida budgetfrågor och valår parallellt med att Kammarkollegiets ramavtal för ECM-produkter var under omförhandling, gjorde 2010 till ett utmanande år inom offentlig sektor Sverige. FormPipe Software bedömer dock att efterfrågan inom ECM för 2011 är stor och att offentlig sektor Sverige kommer att växa starkt. Sverige är den ekonomi i Europa som visar bäst återhämtning efter lågkonjunkturen. Analysföretaget Radar Group har genomfört en undersökning som indikerar på ökad budget för mjukvara inom IT på 3,7 procent för 2011.
Det skall dock nämnas att under 2009 minskade marknaden för IT-mjukvara med ca 9 procent och den moderata återhämtningen på 1 procent under 2010 och en prognostiserad ökning på 3,7 procent 2011 innebär att IT-marknaden inte kommit tillbaka på den nivå som var innan krisen.
Trenden håller i sig; efterfrågan på ECM-produkter fortsätter att öka. Organisationer och företag prioriterar investeringar i ECM-produkter för att utveckla, automatisera och effektivisera sina processer. Enligt Radar group var tillväxten 2010 för ECM lösningar 4,8 procent, vilket överstiger den generella ökningen av IT-budgeterna för 2010 på 2,3 procent. Informations-, ärende- och dokumenthantering är ett fortsatt prioriterat område för företag och organisationer.
Analys och konsultfirman Gartner spår en mycket positiv framtid för ECM-marknaden med en global årlig tillväxt om 13 procent fram till 2014. På den svenska marknaden bedöms tillväxten under samma period uppgå till 9,7 procent. Marknaden har genomgått en konsolideringsfas under ett par år men kan anses som fortsatt fragmenterad. Den tydligaste trenden som Gartner ser kommande år är att kunderna efterfrågar mer värdeskapande IT-stöd, vilket är en följd av ökad förståelse för vad ECM är och vad det kan åstadkomma. Detta kommer ställa högre krav på att leverantörer skall kunna förstå och stödja verksamheten. FormPipe Softwares produkter och partnernätverk står mycket starka inför denna marknadsförändring.
| IT prioriteringar Offentlig sektor | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 prognos |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Samverkanslösningar | Samverkanslösningar | Informationshantering | Informationshantering |
| 2 | Affärssystem | Informationshantering | Mobila lösningar | Affärssystem |
| 3 | Informationshantering | Affärssystem | Samverkanslösningar | Mobila lösningar |
| IT prioriteringar Sverige | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 prognos |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Affärssystem | e-handel | Affärssystem | Affärssystem |
| 2 | Mobila lösningar | Informationshantering | Informationshantering | Informationshantering |
| 3 | CRM lösningar | Supply chain | CRM lösningar | Mobila lösningar |
| 4 | BI lösningar | e-learning | Mobila lösningar | CRM lösningar |
| 5 | Informationshantering | Mobila lösningar | BI lösningar | BI lösningar |
Källa: Radar Group International Källa: Radar Group International
Verksamhetsorienterade ECM lösningar blir mer strategiskt viktiga i fler branscher och är ett starkt prioriterat område.
Hans Werner VD Radar Group International
att USA införde en ny bolagsstyrningskod, Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX ställer bland annat väsentligt högre krav på hur beslutsflödet ska hanteras, speciellt avseende spårbarhet. För att större företag överhuvudtaget ska kunna leva upp till de högt ställda kriterierna måste de använda sig av ECM-produkter.
Efter SOX infördes har Microsoft varit drivande i att marknadsföra ECM-produkter och öka den allmänna förståelsen. Marknadskännedomen som skapas via Microsoft gynnar samtliga aktörer inom ECM-marknaden. Offentlig sektor är den sektor som har störst kännedom kring ECM och dess erbjudanden men det finns en tydlig trend inom privat sektor mot en ökad förståelse för vilka värden som kan skapas via en god applicering av ECM.
I Europa har kraven vad gäller informations-
Radar Group estimerar en moderat tillväxt för IT-budgetar i Sverige kommande 8-10 år men det sker en omfördelning av budget som innebär att en större del av budgeten kommer att allokeras till verksamhetsfokuserad IT (affärs-IT) som innefattar verksamhetsutveckling och stöd. Det kommer gynna ECM området som är ett prioriterat område för verksamhetsutveckling. Estimatet inom ECM är tillväxt som överstiger de generella IT-budgetarna. 95 100 105 110 115
hantering skärpts. Versionerna av EU:s 4:e, 7:e och 8:e direktiv, även kallat EuroSOX efter den amerikanska förebilden, antogs i april 2006. Därefter fick medlemsstaterna cirka två år på sig att införa direktiven på nationell nivå. Det innebär att de nya reglerna som omfattar internredovisning samt dokumentation och kontroll av företagets interna processer och kontrollsystem nu gäller alla börsnoterade företag samt aktörer verksamma inom kredit- och försäkringsbranschen. För att effektivt uppfylla kraven på spårbarhet måste företag använda
sig av ECM-produkter. Regulatoriska krav är även i Sverige en viktig drivkraft, vilket bland annat återspeglas i ökad efterfrågan från större svenska företag.
Offentlig sektor i Sverige har enligt Form-Pipe Softwares bedömning kommit långt i användandet av ECM-produkter och bolaget
är i dag marknadsledande leverantör i detta segment. ECM-marknaden i Sverige är dock fortfarande relativt outvecklad och har hittills haft låg exponering i mediala kanaler samt lågprioriterat av etablerade strategikonsulter.
Bedömningen bland branschaktörer är dock att denna situation nu börjat förändras och att ECM-produkter i högre grad även kommer att efterfrågas av den privata sektorn. Initialt är det större företag som identifierat detta behov, men på sikt bedöms även mindre och medelstora företag se de långsiktiga effektivitetsvinsterna som implementering av ECM-produkter möjliggör. Det som tydligare efterfrågas av den privata sektorn är lösningar på verksamhetsproblem relaterade till ärende- och dokumenthantering.
För ECM-marknaden blev den turbulens som uppstod på den amerikanska marknaden i samband med uppmärksammade konkurser som Enron och Worldcom startskottet för en mycket positiv utveckling.
Källa: Radar Group International
"Affärs IT som stödjer verksamheten får en allt större del av budget var år som går samtidigt som besluten blir mer affärsorienterade. ECM produkter är ett centralt och prioriterat område inom Affärs IT och förväntas växa i linje med omfördelning av budget."
MARKNADSÖVERSIKT
ECM – trender och effekter
Allt fler myndigheter, organisationer och företag ser nyttan i att effektivisera hanteringen av information inom organisationen. Attityderna bland köparna av ECM-produkter bygger inte längre på frågan "varför" utan "hur" man ska upphandla och använda dessa produkter.
En stark drivkraft bland företag och organisationer är att man önskar digitalisera allt fler aktiviteter och processer och därmed möjliggöra självservice genom portaler som är oberoende av användargränssnitt mot olika informationshanteringssystem. Branscher som har kommit långt i sin användning av ECMprodukter och också har uppnått många av dess fördelar är rese- och bankbranschen. Fördelarna som företagen upplever är många, bland annat i arbetet med ökad kundnöjdhet och kundlojalitet. Andra viktiga vinster är att ECM möjliggör kostnadsbesparingar, merförsäljning och riskminimering.
Effekterna av ett ökat ECM-utnyttjande, med ökade kunskaper och större förståelse för produkternas fördelar som följd, är stor. Nedan presenteras, utan inbördes ordning, några av de effekter som följer av ett ökat ECMutnyttjande.
» Alltid rätt version av dokument.
» Tydlighet kring ägarskap rörande gränsöverskridande processer.
Ledande strategikonsulter arbetar utifrån ett koncept som kallas "lean administration". I korthet handlar det om att effektivisera administrativt arbete och skala bort onödiga moment och steg i processer. Kopplar man "lean administration" samman med ECM så ser man ett tydligt samband där ECM-produkter möjliggör och stödjer effektiviseringar av förbättringar som identifierats i organisationers processer.
Fortfarande hanteras merparten av all
information manuellt men vetskapen och fokus på att utveckla processer och arbetsmoment driver effektivare organisationer. Informationsflödet i större företag är mycket stort och i princip omöjligt att få grepp om utan att använda sig av ECM-produkter. En ostrukturerad hantering ökar risken för att organisationen ska agera på gammal eller på annat sätt felaktig information, vilket leder till onödigt höga kostnader. Organisationer riskerar också att inte uppnå maximal affärsnytta av redan befintlig information. Ökad konkurrens och prispress kommer att leda till att företag i ökad utsträckning investerar i ECM-produkter. Genom att informationen struktureras, tillgängliggörs och optimeras för verksamhetens behov minskar kostnaderna samtidigt som intäkterna ökar.
FormPipe Softwares erbjudande att automatisera, effektivisera och säkerställa administrativa processer är applicerbar på ett flertal branscher. Inom offentlig sektor kommer ett fortsatt fokus vara på att öka effektiviteten vilket ställer högre krav på effektivt systemstöd.
2010 var ett genombrottsår för FormPipe Software inom den privata sektorn via licensordrar till läkemedelsindustrin. FormPipe Software fortsätter utveckla sin produkt för läkemedelsindustrin och förutspår en ökad efterfrågan.
Efterfrågan av ECM-produkter ökar kraftigt,
men det som driver den största tillväxten inom ECM är molntjänster (SaaS, OnDemand, Cloud Computing etc.). Tillväxten för molntjänster inom ECM i Sverige 2011 är uppskattad av Radar Group till 15 procent. Analys och konsultfirman Gartner spår att i slutet av 2012 kommer så mycket som 50 procent av företag med färre än 5000 anställda prioritera molntjänster
före vanlig licensorder.
Molntjänster innebär att programvara köps i form av en helhetslösning som omfattar drift, support och underhåll – istället för den traditionella distributionen med licenser och där kunden ansvarar för driften. Att ECM-produkter nu också kan implementeras som molntjänst väntas påskynda utvecklingen då den initiala investeringen är betydligt mindre än om ECM-produkten köps in till företaget.
FormPipe Softwares
marknader
Svensk offentlig sektor har kommit relativt långt i användandet av ECM-produkter. Framöver bedöms behovet av effektivare förvaltning leda till att den offentliga sektorn utnyttjar potentialen i IT-stödsystem i ännu högre utsträckning än idag. Pensionsavgångar och minskad tillgång på arbetskraft inom offentlig sektor gör att arbetsprocesser måste utvecklas eller omarbetas för att leverera den samhällsservice som efterfrågas.
Nyttjandet av ECM-produkter bland svenska företag är fortfarande förhållandevis lågt. FormPipe Software ser en fortsatt ökad medvetenhet och investeringsgrad för ECM-produkter för den privata sektorn. Under 2010 har FormPipe Software investerat i produktutveckling för att kunna leverera kvalitetsledningssystem till Life Science branschen i enlighet med CFR 21 part 11 och GAMP 5. FormPipe Softwares produkt och organisation har passerat valideringstester utförda enligt krav ställda på underleverantörer till läkemedelsindustrin i enlighet med FDA (U.S. Food and Drug Administration). Bioteknik och läkemedelsindustrin har strikta och omfattande krav på spårbarhet, lagring och hantering av information. Likheten med offentlig sektor gör att denna bransch är ett fokuserat område för FormPipe Software.
* Många mindre kommuner har ännu ej gjort några investeringa avseende moderna standardiserade ECM-produkter.
FormPipe Software har 26% av Sveriges kommuner* som kunder FormPipe Software har 60% av Sveriges landsting som kunder
Nedan beskrivs några viktiga parametrar som påverkar ECM-marknadens utveckling.
» Allt fler kunder överväger att köpa ECM-processer som tjänst (SaaS).
bevakning och ökad riskeliminering.
Dan Sommer, Principal Analyst Software Markets på Gartner Group
–Gartner är världsledande inom research och rådgivning för IT med cirka 4400 anställda globalt. Gartner har en unik överblick över både leverantörssidan samt de olika roller som slutanvändare har inom IT. Gartner förvärvade nyligen AMR Research och Burton för att nå ännu fler användargrupper inom Supply Chain och IT. Gartner har för närvarande 60000 kunder i 85 länder. I Sverige är vi 55 anställda som jobbar med analys, konsultation, CIOstöd, m.m. För mer information, e-maila [email protected], eller besök gartner.com.
–Gartner analyserar över 1000 IT-områden inom mjukvara, hårdvara, telecom, halvledare och tjänstesektorn. Gartner har också specialistgrupper av analytiker med specifik vertikal fokus på över 10 branscher.
–Under lågkonjunkturens mest intensiva år 2008 och 2009 var kostnadsnedskärningar via IT det högst prioriterade området. När krisen sakta försvagades övergick mer av fokus för IT investeringar till att förbättra och öka företagets produktivitet. Kostnadsnedskärningar och ökad produktivitet placerar sig högst i Gartners undersökning "Top 10 Business Priorities 2010".
Sverige är ett av de land som klarat av lågkonjunkturen bäst och Gartners analyser indikerar att svenska bolag nu efter framgångsrika kostnads- och effektivitetsrelaterade IT-investeringar börjat investera för tillväxt under senare delen av 2010. Företagen fokuserar nu åter på tillväxt. IT-investeringar samt nya strategier inom IT är på toppen av företags prioriteringar efter långkonjunkturen 2008-2010. Förutsättningarna för att det skall bli verklighet är att verksamheten klarar av mer med samma pengar eftersom Gartners analyser indikerar att IT-budgeterna inte kommer att växa nämnvärt under 2011.
Trenden som Gartner ser i Sverige är att områden som molnet (SaaS), virtualisering, mobila teknologier och IT-management är områden som CIO (Chief Information Officer) fokuserar på för att minska sina kostnader i befintlig infrastruktur för att möjliggöra investeringar i områden med högre potentiell
avkastning per satsad krona. Områden som anses ge hög avkastning samt optimera värdet av företagets informationsflöde är Informations- och Dokumenthantering (ECM), Business Intelligence, Samarbetsverktyg och Säkerhet.
På längre sikt spår Gartner att områden som molntjänster och sociala medier, tillsammans med ett bättre utnyttjande av information, förändrar hur vi investerar och hanterar IT som stöd för framtida affärer. Informationshantering är således en stark konkurrenskraft i framtiden.
–Att molntjänster är det mest sökta ordet på Gartner.com och är på CIOs prioriteringslista för 2011 indikerar att det finns ett stort intresse för detta sätt att upphandla IT-relaterade tjänster och produkter framöver. Dock, fram till 2011 har molntjänster mestadels setts som en väg att få rätt produkter till minskad kostnad kortsiktigt, trots att det oftast inte innebär en långsiktig kostnadsbesparing. Företag och organisationer har inte anammat molntjänsternas fördelar såsom flexibilitet, snabbhet och innovation fullt ut. Det finns fortfarande en generellt skeptisk inställning mot molntjänster. Personer i beslutsfattande positioner är fortsatt avvaktande, speciellt inom branscher som innehåller affärskritisk information. ECM är en relativt omogen bransch för molntjänster, men Gartner spår en tillväxt inom området med hundratals procent kommande fem åren. ECM bedöms växa näst snabbast av samtliga molntjänster på marknaden.
–Utav de 21 mjukvarusegment som Gartner följer var ECM det näst starkast växande segmentet under 2009 och förväntas bli det tredje snabbast växande segmentet i Sverige fram till 2014. Med andra ord är ECM en av de hetaste marknaderna inom mjukvara och IT i stort. På efterfrågesidan kan vi se att "Document Management" var en av de 15 mest sökta termerna på Gartner.com under 2010 i Sverige. Dessa Dan Sommer, Principal Analyst på Gartner Group, ett världsledande företag inom resarch och rådgivning i IT sektorn.
parametrar stödjer att ECM kommer att ha en central plats i IT-investeringar framöver.
–Den övergripande affärsmässiga drivkraften för företag som investerar i ECM är att lära sig använda och påverka befintlig och ny information mer effektivt. Därmed ökar företagens effektivitet och skapar förändring och relativa konkurrensfördelar.
Nedan följer ett par av Gartners identifierade affärsdrivna drivkrafter för investering inom ECM:
–Företag och organisationer börjar proaktivt utvärdera digitala alternativ till sina befintliga lösningar för att optimera och utveckla arbets- och samverkansprocesser. Denna "digitalisering" driver affärsupplägg att bli mer viktig komponent för förändringsarbete och tillväxt.
molnbaserade. ECM-produkter ligger till grund för centrala system inom företag och organisationer och blir en En annan tydlig trend som återspeglas på marknaden är en vertikaliseringstrend. Det innebär att leverantörer utvecklar sina erbjudanden mot de vertikaler som är mest anpassade för deras unika produkt. Det innebär att det sker en viss grad av specialisering mot olika vertikaler och på så vis kan ett högre värde skapas från leverantörers erbjudande. –Investeringar för tillväxt och ökad förståelse för hur ECM kan användas för att skapa konkurrensfördelar gör att efterfrågan inom ECM kommer fortsatt vara stark även kommande år. Den ökade förståelsen för hur ECM stödjer verksamheten tillsammans med ovanstående observerade drivkrafter ställer högre krav på leverantörer. De leverantörer som kan erbjuda ECM-produkter och lösningar för olika branschers unika problem kommer att lyckas bäst. Nyckeln för de kommande åren kommer att vara värdeskapande.
Efterfrågan inom ECM kommer fortsatt vara stark även kommande år.
Den 19 januari tog FormPipe Software steget från First North och noterades som första bolag 2010 vid NASDAQ OMX Stockholm. Aktien återfinns på listan för mindre bolag – Small Cap.
Avtal tecknades med Göteborgs universitet avseende ECM-produkten för ärende- och dokumenthantering, FormPipe W3D3. Ordervärdet uppgick till 6 Mkr.
Åtta Värmlandskommuner tecknade avtal gällande FormPipe OnDemand för dokument- och ärendehantering och e-tjänster. FormPipe OnDemand är en molntjänst. Avtalet är treårigt och det totala ordervärdet uppgick till 3,1 Mkr.
Life Science
Kemwell, en kontraktstillverkare av läkemedel för global distribution, har under året tecknat avtal avseende produkten Platina. Under fjärde kvartalet utökades denna order med tilläggsfunktionalitet speciellt anpassad för att stödja kvalitetshanteringsprocesser inom Life Science (FormPipe Life Science tidigare benämt Pharma Template for FormPipe Platina). Ordervärdet för respektive order uppgick för FormPipe Software till 1,6 Mkr samt 2 Mkr, varav den senare kommer kunna intäktsföras först från fjärde kvartalet 2011.
Lidköpings kommun tecknade avtal avseende ECM-produkten FormPipe Platina för dokument- och ärendehantering och e-tjänster. Ordervärdet för FormPipe Software uppgick till 1,1 Mkr.
Värmdö kommun tecknade avtal för ECM-produkten FormPipe W3D3. Totalt ordervärde uppgick till 1 Mkr.
Södertörns högskola tecknade avtal med FormPipe Software gällande FormPipe OnDemand för dokument- och ärendehantering och e-tjänster. Totalt ordervärde uppgick till 1,5 Mkr.
Till följd av lösen av teckningsoptioner 2008/2010 ökade antalet aktier och röster i Bolaget med 268 323 stycken under mars 2010. Antalet aktier och röster i Bolaget uppgår efter ökningen till 12 004 504 stycken.
FormPipe Software utvecklar och tillhandahåller programvaror (ECM-produkter) för säker och effektiv informationshantering. FormPipe Softwares produkter skall, via säker och effektiv informationshantering, generera unika affärsvärden och därmed skapa relativa konkurrensfördelar åt våra kunder. Fokus ligger på ECM-produkter för dokument- och ärendehantering, arkivering, bevarande och in- och utdatahantering.
FormPipe Software distribuerar sina produkter via certifierade partners. FormPipe Softwares partnermodell utvecklas kontinuerligt och är en viktig kanal för tillväxt och verksamhetskunskap.
"To be perceived as ECM and be the benchmark"
FormPipe Software skall uppfattas som synonymt med ECM och vara normen för säker och effektiv informationshantering.
FormPipe Software skall via marknadens mest attraktiva produktutbud generera god lönsamhet samt en tillväxt som överstiger generell tillväxt inom ECM-området. Bolagets produktutbud skall ligga i teknologisk såväl som upplevelsemässig framkant och därigenom skapa nöjdare kunder och partners som bidrar till ökad lojalitet.
FormPipe Software skall vara en uppskattad arbetsplats med god organisatorisk sammanhållning och väl fungerande kvalitets- och styrprocesser. FormPipe Software skall vara en attraktiv arbetsgivare för medarbetare som vill arbeta med högkvalitativ utveckling och med marknadsledande- och innovativa produkter.
Viktiga parametrar för FormPipe Softwares företagskultur är Kvalitet, Effektivitet, Lönsamhet, Trovärdighet och Stolthet.
FormPipe Softwares produktstrategi är att erbjuda marknadsledande ECM-produkter. Genom hög produktkvalitet och stabilitet genereras snabbt kostnads- och effektivitetsvinster åt FormPipe Softwares kunder. Produktutvecklingen är säljdriven i den mening att den utgår från befintliga och potentiella kunders nuvarande och framtida behov.
FormPipe Software har som mål att växa både organiskt och via strategiska förvärv. Organiskt skall tillväxt ske både inom branscher där FormPipe Software är närvarande och via initiativ mot nya branscher.
FormPipe Software skall arbeta aktivt med att utvärdera och genomföra förvärv. Bolag som förvärvas skall ha ett erbjudande som stärker FormPipe Softwares erbjudande inom ECM området.
Nettoomsättning
2009 2010
Support och underhåll Licens Konsult och övrigt
Bakgrunden till förändringsarbetet var flera rapporter som visat på kvalitetsbrister i stadens ärendeprocesser. Det handlade inte minst om stora variationer i arbetssätt. Alla arbetade olika och huvudsakligen manuellt på de olika förvaltningarna inom stadens organisation. Samtidigt stod staden också inför valet att förnya avtalet med sin befintliga leverantör alternativt att söka ett nytt IT-stöd.
Kanslichef Karin Hjärpe på stadsledningskontoret såg potentialen i att ta ett större helhetsgrepp över hela beslutsprocessen – från ax till limpa – och skapa processer med högre kvalitet, effektivitet och tillgänglighet. Hon gav därför uppdraget att börja skapa ett "bör-läge", alltså att definiera och klargöra det arbetssätt staden skulle jobba efter för att nå upp till dessa mål. –Systemet vi ville ha skulle stödja dessa processer, säger Karin Hjärpe.
I Västerås stad stod man för några år sedan i begrepp att upphandla IT-stöd för Ärende- och dokumenthantering i staden. Karin Hjärpe, kanslichef på stadsledningskontoret, såg redan då potentialen i att ta ett större grepp kring hur man skulle kunna effektivisera beslutsprocesser och interna arbetsrutiner. Västerås stad valde FormPipe W3D3 som IT-stöd och tack vare sina tydligt satta mål är man i dag en förebildskommun när man pratar om digital ärendehantering.
FormPipe W3D3 är en fullt utvecklad och kraftfull ECM-produkt för informationshantering och effektiva e-tjänster. Produkten medvetandegör för hela kundens organisation vilken information som är aktuell, var den finns, hur den nås och vilka som äger åtkomst till den.
Idag används FormPipe W3D3 för bland annat diarieföring, ärendehantering, dokumenthantering och e-arkivering. Det är en stabil
ECM-produkt med fokus på standardiserade processer. Till produkten erbjuds ett brett spektrum av nödvändiga och funktionella moduler som exempelvis SharePoint Integration, synpunktshantering, avtalshantering och e-rekrytering.
Exempel på kunder som idag använder FormPipe W3D3 är Huddinge kommun, Lunds Universitet och Transportstyrelsen.
Ärenden hanteras digitalt genom hela ärendeprocessen.
munens politiker, något som dock ligger i stadens utvecklingsplaner. Samtliga ärenden och handlingar konverteras sedan till arkivbeständigt format och bevaras digitalt. Stadens huvudregistrator har därför ett papperslöst skrivbord (med undantag för den handfull identifierade handlingar som kräver egenhändigt undertecknande.)
–Tillgängligheten är nog den största förändringen mot hur vi arbetade tidigare. Idag är inte längre handläggarna beroende av huruvida registrator är på plats eller inte utan kan söka själv efter det de söker, säger Jenny Broberg Kudryk.
Västerås fick snabbt igång registraturen men övriga grupper blev något försenade på grund av nödvändiga anpassningar och testning. Vid införandet utbildades samtliga användare dels i juridiken som styr processen och därefter i IT-stöd. Ingen användare har släppts in i systemet utan utbildning. Västerås stad har också arbetat med så kallade förändringsteam, där varje förvaltning skapat en arbetsgrupp bestående av registrator, nämndsekreterare, handläggare och i vissa fall även chef.
–Den breda förankringen som genomgående förts på olika nivåer i organisationen, de omfattande processkartläggningarna, arbetet med förändringsteamen i kombination med en mycket målinriktad projektorganisation ledd av en fantastisk huvudprojektledare som varit konstant genom de fem år arbetet med införandet av IT-stödet pågått tror vi är våra framgångsfaktorer, avslutar Jenny Broberg Kudryk.
Idag används FormPipe W3D3 av såväl registratorer, nämndsekreterare, handläggare och chefer.
Omfattande krav
Västerås stad efterfrågade en helhetslösning som gav möjligheter till en totalt digitaliserad process från start till slut med en enkelhet att involvera flera olika yrkesgrupper. Kravspecifikationen som togs fram var mycket omfattande och utgick ifrån denna digitala vision, konkretiserad ner till funktioner som behövdes för att stödja det önskvärda arbetssättet.
–Vi valde mellan att förlänga vårt befintliga avtal, bygga eget eller att gå ut i upphandling baserad på den kravspecifikation som kom ut av de genomförda processkartläggningarna. Det slutade med att vi avropade FormPipe W3D3 mot ett befintligt ramavtal hos Verva (idag Kammarkollegiet) och ställde fördjupade frågor, säger Jenny Broberg Kudryk, utvecklare på Västerås stad.
Idag används FormPipe W3D3 av såväl registratorer, nämndsekreterare, handläggare och chefer. Staden har förflyttat en hel del av tidigare manuella hantering in i systemet vilket förenklar och snabbar upp samtliga steg av beslutsprocessen.
Västerås stad hanterar idag alla handlingar digitalt. Pappershandlingar skannas vid ankomst till arkivbeständigt format och hanteras därefter digitalt genom hela ärendeprocessen, förutom vid utskick till kom-
Maria Vaernholt, objektsansvarig för VÄHS och Jenny Broberg Kudryk, utvecklare på Västerås stad.
FormPipe Long-Term Archive passade mycket väl in i VINNOVAs strategi för ett långsiktigt digitalt bevarande som bygger på standardisering så långt möjligt. Det var viktigt när myndigheten valde system för bevarande. Dessutom var det en fördel att man redan från början har inbyggda funktioner för att kunna arkivera handlingar från FormPipe Platina.
För tre år sedan bestämde sig myndigheten för att införa FormPipe Platina för sin ärendehantering. I införandeprojektet avgränsade man tidigt bort arkivfrågan. Orsaken till det var att det då inte fanns någon enkel lösning att ta till och att myndigheten i första hand koncentrerade sina insatser på att utveckla en effektiv ärendehandläggning, inte steget efter, det vill säga arkiveringen. –Under projektets livstid visade det sig att FormPipe Software utvecklat en produkt som var lösningen för oss – ett standardiserat sätt att arkivera våra handlingar för ett långsiktigt bevarande. För vår del kunde det inte bli så mycket bättre! heter i allmänhet och för att nå fram till en lyckad arkivlösning krävs ett varaktigt samarbete mellan surskrävande projekt såg inte VINNOVA som realistiskt. –Vi har inte heller sett andra arkivsystem på marknaden som några egentliga alternativ. Antingen har de inte varit tillräckligt standardiserade för att passa vår verksamhet eller också har de inte varit uppbyggda enligt Riksarkivets krav. Elektroniskt bevarande blir ett stort skifte –Inom de närmsta åren kommer detta att explodera i den offentliga sektorn, menar Lars Näslund. Mängden elektronisk information som registreras
–En annan viktig ingrediens är enkelhet. Det finns många exempel på arkivprojekt som har blivit komplicerade och som en följd av det väldigt dyra. Vi bestämde oss därför tidigt för att vår lösning måste vara enkel att införa.
Tidigare har det enda alternativet för myndigheter varit att kravställa och utveckla elektroniska arkiv på egen hand, eller med hjälp av konsulter. Detta har medfört höga kostnader. Dessutom är inte ett långsiktigt digitalt bevarande en kompetens som finns på myndigarkivarier och systemutvecklare. Att driva ett sådant re-
–I arkivfrågor har fokus alltid legat på att få till ett elektroniskt långsiktigt bevarande och ett bättre tillgängliggörande av arkivhandlingar, säger Lars Näslund, IT-chef för VINNOVA. Redan för tio år sedan när VINNOVA bildades var det tydligt uttalat att man skulle vara en modern myndighet. Som Sveriges innovationsmyndighet strävar man efter att också vara innovativa i sina egna arbetssätt. Det var elektronisk dokument- och ärendehantering som gällde och en naturlig följd av detta var att ett pappersbevarande aldrig varit ett alternativ.
i olika verksamhetssystem växer idag mycket kraftigt. För drygt hundra år sedan genomfördes en stor förändring i hur man arkiverade myndighetsarkiv i och med införandet av allmänna arkivschemat – en beskrivning av hur myndigheter ska arkivera. Nu har Riksarkivet ändrat detta till ett mer processorienterat sätt att se på arkivering.
Det är dock inte det processorienterade synsättet som kommer vara den stora skillnaden, så som framtida forskare kommer se det. Den stora revolutionen är att myndigheterna övergår till ett elektroniskt bevarande vilket skapar helt andra möjligheter både till att vårda arkiven men framför allt till tillgängliggörande av dem, avslutar Lars Näslund.
VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet, hade under en längre tid sökt efter ett system för långtidsbevarande av elektronisk information. När VINNOVA fick reda på att det fanns ett nyutvecklat system för bevarande tog man täten och blev först ut att investera i FormPipe Long-Term Archive.
FormPipe Long-Term Archive är ett system för bevarande av digital information över längre tid. Systemet är framtaget i nära dialog med Riksarkivet och är baserat på OAIS-modellen (ISO 14721:2003).
Världen blir allt mer digital och mängden information växer explosionsartat. Informationen kommer från många olika verksamhetssystem som ärendehanteringssystem, system för
webbpublicering eller ekonomisystem. Dessutom ligger informationen lagrad i en mängd olika format. Den tekniska utvecklingen gör att både hård- och mjukvara snabbt blir föråldrade och att format inte längre är kompatibla med nya versioner av mjukvara. Det finns en stor risk att viktig digital information går förlorad.
Vi behöver idag enhetliga metoder och systemoberoende lösningar för att säkerställa bevarandet av elektroniska handlingar och för att enkelt kunna hitta lagrad information. Eftersom informationsmängden hela tiden växer behöver vi använda oss av helt eller delvis automatiserade lösningar för detta.
Oavsett verksamhetssystem, eller hur kraven och strukturen på det som ska bevaras ser ut, kan FormPipe Long-Term Archive ta emot exporterad information. Vilka filformat som ska vara godkända för bevarande väljs i systemet. Typiskt kan vara att handlingar bevaras i leverantörsoberoende och godkända format som har stor spridning idag, exempelvis XML, PDF/A, PNG eller TIFF. FormPipe Long-Term Archive kontrollerar att handlingarna är i rätt format och sparar ner dem för långtidsbevarande.
Metadata som skapats i verksamheten lagras som XML och kan enkelt sparas ner enligt ursprungsstrukturen. Därmed upprätthålls det ursprungliga sambandet mellan handlingar och det sammanhang i vilket de skapats.
Förutom att viktig information kan gå förlorad finns också risken att inte leva upp till de lagkrav och regler som gäller för arkivverksamhet i offentlig och privat sektor. För myndigheter i Sverige innebär en registrering i ett system att en handling betraktas som arkiverad. Därmed ska den slutligen, i det fall det inte finns beslut om gallring, föras över i bevarandeformat till ett system för bevarande.
I takt med att viktig information flyttas från papper till digital form blir de externa direktiven och lagarna allt mer detaljerade. Lagar och regler som styr hur information ska lagras kan vara:
» Offentlighetsprincipen (tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen, förvaltningslagen osv.)
FormPipe Long-Term Archive är ett system som hjälper till att leva upp till dessa lagar och regler. För detta måste vi klara av att:
Vi har inte heller sett andra arkivsystem på marknaden som några egentliga alternativ. Antingen har de inte varit tillräckligt standardiserade för att passa vår verksamhet eller också har de inte varit uppbyggda enligt Riksarkivets krav.
– Ordning och reda är en förutsättning för hög kvalitet, säger Anders Tollmar, samordningsdirektör på Landstinget Gävleborg tillika systemägare för FormPipe Platina.
Laboratoriemedicin inom Landstinget Gävleborg bedriver verksamhet vid sex laboratorieenheter. För att garantera kvalitet och säkerhet i verksamheten finns cirka 2 000 styrande dokument och cirka 500 redovisande dokument i ett ledningssystem. Det kan handla om allt från rutiner, arbetsplatsbeskrivningar eller beskrivningar för utrustning, till redovisande dokument som krävs för ackreditering från SWEDAC. Det är av yttersta vikt att dessa alltid är uppdaterade med giltiga versioner.
Ledningssystemet bestod tidigare av pappersdokument och pärmsystem vilket skapade en tungrodd process. Med ca 200 medarbetare på sex olika orter var det svårt att garantera att dokumenten var uppdaterade, med risk för kvalitetsbrister som följd. Det tog lång tid att uppdatera nya instruktioner och pappersförbrukningen var hög. Det förekom ibland även fel i dokumenten vilket gjorde att det tog längre tid än nödvändligt att få fram relevant information och därmed kunde kvaliteten i verksamheten riskeras.
–Medarbetarna inom Laboratoriemedicin är väldigt nöjda med den direkta tillgången till giltiga dokument som blivit möjlig genom införandet av FormPipe Platina.
Med medarbetarnas positiva respons som grund har därför Gävleborgs Landsting beslutat att införa FormPipe Platina som stöd för ett ledningssystem inom hela koncernen – på samtliga 230 vårdenheter. De blir därmed ett av de första landstingen som
lägger bort pärmar och papper för att helt och hållet förlita sig till webben. Just nu utbildas verksamhetens kvalitetssamordnare i systemets olika funktioner.
–Mina kollegor tycker det är väldigt spännande och stimulerande att få börja använda FormPipe Platina. Det är knappt att de vill lämna utbildningarna. Vi får nästan slänga ut dem, berättar Anders och skrattar.
–Lönsamhet och patientsäkerhet genom ordning och reda. Det är jätteviktigt att alla dokument snabbt och smidigt kan uppdateras. Med detta system kan nu alla medarbetare gå in och läsa de senaste uppdateringarna inom just deras specifika område. Vidare kan man även välja ut vilka som ska kunna ta del av dokumentet samt kontrollera att dessa personer verkligen läst det.
Det går även smidigare att underhålla ledningssystemet med olika roller/personer som sköter upprättandet, granskningen och fastställandet av dokumenten eftersom det meddelas automatiskt när det är dags att ta del av processen. Tack vare produktens inbyggda funktioner för dokumentstyrning har man hela tiden kontroll över versionshanteringen av dokumentet och vilka ändringar som gjorts. Behörigheter och roller administreras enkelt i FormPipe Platinas administrationsgränssnitt som är integrerad med landstinget Active Directory.
Det viktigaste för oss är patienternas hälsa. Med FormPipe Platina kan vi systematiskt arbeta med att
Papper, pärmar och dokument i högar är historia hos Landstinget Gävleborg. Detta tack vare implementeringen av FormPipe Softwares ECM-produkt FormPipe Platina.
FormPipe Platina är en modern webbaserad informationsplattform med kraftfulla integrationsmöjligheter. Plattformen är baserad på senaste tekniken från Microsoft och innehåller en rad ECMrevolutionerande nyheter. FormPipe Platina är en flexibel produkt som möjliggör kvalitet, kontroll och lönsamhet. Detta i sin tur leder till nöjdare kunder, medarbetare och medborgare.
Sara Kron, biomedicinsk analytiker och Åsa Björklin, biomedicinsk analytiker i bakgrunden.
FormPipe Platina effektiviserar, strukturerar och konsoliderar affärsprocesser. En stor fördel med FormPipe Platina som ECM-produkt är att mycket funktionalitet ligger i stan-
dardutförandet, samtidigt som det finns stora möjligheter till individuella kundanpassningar. Kunden har alltid kontroll över vilken funktionalitet som behövs, vill införa och i vilken takt införandet ska ske.
Produkten innehåller funktionalitet för dokument-, process-, ärende- och registerhantering. FormPipe Platina har även inbyggda funktioner som gör det enkelt att skapa verksamhetsspecifika anpassningar via konfigurering istället för programmering. Eftersom flexibiliteten och anpassningsmöjligheterna i produkten möjliggör långsiktiga lösningar är den kostnadseffektiv för kunden. Med FormPipe Platina kan även processer visualiseras, automatiseras och analyseras på ett integrerat sätt som tydligt åskådliggör processernas utformning och funktion. Platina Process Server gör det enkelt att skapa professionella processvyer som sedan kan användas för att automatisera verksamhetens processer på olika nivåer.
Exempel på kunder som idag använder produkten FormPipe Platina är Tele2 och Länsstyrelserna.
minska fel och brister genom snabbare tillgång till relevanta och aktuella rutiner, checklistor och andra dokument. Den stora vinsten är en bättre vård med färre fel. Målet är givetvis så få fel som möjligt, att göra rätt från början samt att på det sättet slippa onödigt lidande och kostnader för att rätta till felen i efterhand.
Självklart har även administrationen effektiviserats och pappersmängderna minskat från skrivborden. Ytterligare en stor fördel är möjligheten att arbeta från distans. Med en enda källa till dokumenten har det inte heller någon betydelse var man sitter geografiskt och man har åtkomst till dokumenten dygnet runt.
FormPipe NetMaker är en produkt som funnits sedan starten inom
FormPipe Software. Produkten skickar och hämtar alla typer av betalningar och betalningsinformation till och från Bankgirocentralen (BGC). Produkten är en föregångare till dagens internetbanker men är fortfarande aktuell då den erbjuder en bankoberoende lösning med högre säkerhet och användarvänlighet. FormPipe NetMaker är inte kopplad till någon specifik bank; detta oberoende skapar trygghet och flexibilitet åt kunderna. FormPipe Software är officiell partner till BGC.
Kunderna är aktörer som har transaktioner via Bankgirot. Exempel är Swedbank Juristbyrå, SEB Tryggliv, Visma, Bilia, ABB, Atlas Copco och PPM.
Med FormPipe On-Demand behöver varken servrar eller plattforms-
och systemlicenser införskaffas för drift och användande. Systemet är helt webbaserat och inga klientprogramvaror (program på varje enskild dator) behöver installeras eller underhållas. Den enda löpande kostnaden är en abonnemangsavgift för tjänsten. I abonnemangskostnaden ingår backup, uppgradering till nya versioner och support. Tjänsten ger kunden en kort startsträcka och pålitlig tillgänglighet till ECM-marknadens mest beprövade produkter.
Som ett led i att säkra upp driften av FormPipe OnDemand har FormPipe Software valt TDC Hosting som samarbetspartner. Med TDC Hosting får företaget en erfaren samarbetspartner inom driftlösningar. TDC Hosting har en lång erfarenhet av kritiska driftlösningar och ger kunderna en flexibel, trygg och högteknologisk drift av deras IT lösningar.
Exempel på kunder som använder FormPipe OnDemand är sju stycken kommuner i Värmland och Södertörns Högskola.
FormPipe Software tecknar långsiktiga licensoch underhållsavtal med sina kunder. En växande andel repetitiva intäkter i form av underhållsavtal säkerställer utveckling och möjliggör skalbarhet i verksamheten via nyförsäljning av certifierade Partners.
FormPipe Softwares certifierade partners har en central funktion i affärsmodellen. FormPipe Software har en fungerande partnerstruktur, men arbetar aktivt med bearbetning och analys
av nya affärsmöjligheter och samarbeten. FormPipe Softwares partnerstrategi, parallellt med marknadens sunda tillväxt, skapar god potential för partners på ECM-marknaden.
Att vara certifierad partner innebär att representera hela eller en del av Bolagets produktutbud. Partners säljer, anpassar, implementerar, verksamhetsutvecklar, utbildar och tillhandahåller support till slutkunden. FormPipe Software utvecklar och paketerar produkterna samt bidrar med partnerutbildning och säljstöd. Mervärdet för slutkunden av denna rollfördelning mellan FormPipe Software och partners är att partnern är insatt i kundens verksamhet och bransch och således väl lämpad att se potentiella värdeskapande verksamhetsförändringar med FormPipe Softwares produkter som stöd.
Ett flertal av FormPipe Softwares partners är specialiserade på konsulttjänster inom offentlig sektor. Dessa är avropbara på gällande ramavtal och har en god kunskap om kommuner och myndigheters nuvarande och framtida behov inom ECM. Genom partnerstrategin säkerställs att FormPipe Softwares produkter är avropbara på framtida offentliga ramavtal. Exempelvis kan nämnas att av totalt sex leverantörer på nya ramavtalet 'E-förvaltningsstödjande Tjänster 2010' är fem certifierade partners till FormPipe Software.
FormPipe Software arbetar aktivt med att utöka sitt partnernätverk avseende specialkompetens inom branscher med hårt reglerade krav, såsom läkemedelsindustrin. Bolaget har även valt att arbeta med bolag som har geografisk spridning i Sverige men också utanför landets gränser för att med hjälp av dessa att nå nya marknader.
FormPipe Softwares affärsmodell bygger på ett nära samarbete med certifierade partners och en god relation med slutkunderna. Genom att utveckla marknadsledande ECM-produkter, där både partners och slutkunder ges möjlighet att aktivt påverka funktionaliteten, kan bolaget teckna långsiktiga licens- och underhållsavtal med sina kunder.
FormPipe LaserNet används av mer än 2000 företag inom olika branscher. Produkten förenklar och effektiviserar hanteringen av både utgående och inkommande affärsdokument. Med FormPipe LaserNet minskar kunderna sina administrationskostnader samt höjer kvaliteten och ökar kontrollen över informationsflödet.
Net kan på ett enkelt sätt integreras med
befintliga IT-applikationer för att underlätta övergången från arbets- och papperskrävande rutiner till elektronisk dokumenthantering. FormPipe LaserNet organiserar, omvandlar och distribuerar data från olika källor, applikationer och system. Produkten är uppbyggd av ett antal olika moduler där kunden själv driftsätter de valda funktioner som passar den in- och utdata som organisationen och dess affärspartners använder. Produkten tar hand om vald data och gör om den till mer kvalitativa dokument samt vidarebefordrar dem på ett intelligent sätt i önskat format (som e-post, fax, PDF-A, EDI, XML etc.). I dagsläget används standardapplikationen globalt hos mer än 2 000 företag inom alla branscher. Produkten är bland annat SAP-certifierad. Bland de fördelar som FormPipe
» Möter framtida krav för dokumenthantering. Anpassad för att hantera lagar och regler såsom SOX, EuroSox och Basel II.
» Låt kundernas behov styra. FormPipe LaserNet levererar affärsdokument i det format och med den layout som kunderna efterfrågar.
FormPipe LaserNet är utvecklad att passa organisationer av alla storlekar; kommuner, mindre nationella företag till större internationella verksamheter.
Exempel på kunder som idag använder produkten FormPipe LaserNet är Unicef, Panasonic och Ernst & Young.
FormPipe Softwares legala koncernstruktur består av moderbolaget samt fyra dotterbolag som ägs till 100 procent vardera av moderbolaget.
Organisationsmodellens uppbyggnad med tydliga funktioner skapar förutsättningar att effektivt integrera förvärvade verksamheter, deras produkter och medarbetare i FormPipe Softwares befintliga struktur.
Medarbetarnas höga kompetens inom teknisk utveckling, ECM och IT-sektorn i stort är starka drivkrafter och en viktig faktor bakom den positiva utvecklingen av FormPipe Software. Det är löpande en prioriterad uppgift för företagets ledningsgrupp att behålla och utveckla
befintlig personal och attrahera nya professionella medarbetare till organisationen. Detta sker bland annat genom att fortsätta bygga en öppen och stimulerande företagskultur där de anställda växer i sina arbetsuppgifter och ser möjligheten att utvecklas inom organisationen samt arbeta och representera nya innovativa tekniska lösningar. För att ytterligare motivera de anställda har Bolaget återkommande erbjudit anställda möjligheten att delta i incitamentsprogram baserade på teckningsoptioner.
Antalet anställda i koncernen uppgick per den 31 december 2010 till 74 stycken och av dessa utgjordes 77 procent av män.
Hög kompetensnivå och stort engagemang
bland medarbetare och certifierade partners ger FormPipe Software ett viktigt verktyg för att även fortsatt vara en stark och ledande aktör på ECM-marknaden. Verksamheten är kunskapsintensiv och medarbetarna utgör företagets viktigaste tillgång. FormPipe Software präglas av en miljö som stimulerar god kommunikation och öppenhet vilket underlättar integrationen av ny personal och partnersamarbeten.
FormPipe Softwares ledarskap präglas av en decentraliserad organisation med en rak och öppen kommunikation. Varje medarbetare deltar i utvecklingssamtal med sin närmaste chef där genomgång av bland annat personliga mål, framtid och utbildningsbehov diskuteras.
Effekter av partnerstrategin
FormPipe Softwares partnerstrategi med försäljning via bolagets certifierade partners skapar utökad säljstyrka och leveranskapacitet, med god kunskap om kundernas verksamhet. Denna strategi lägger grunden för hög tillväxtpotential. FormPipe Software får också bättre räckvidd på marknaden, kan nå kunder i nya branscher och bredda närvaron geografiskt.
försäljning till försäljning via certifierade partners. Arbetet med omställningen sker löpande och andelen försäljning som sker direkt via partners ökar kontinuerligt. Omställningen syftar till att successivt ställa om verksamheten från att ha varit ett produkt- och konsultbolag till att vara ett renodlat produktbolag. Kortsiktigt påverkar omställningen Bolagets försäljning och marginaler negativt, främst på grund av uteblivna konsultintäkter samt provisioner till partners på såld licens. Bolaget bedömer dock att denna renodlade strategi ska uppnå en större skalbarhet i affärsmodellen genom ökade licens- och underhållsintäkter. Den negativa ekonomiska effekten kan utläsas i räkenskaperna för 2009 och 2010. Dock skall framtida försäljningsökningar och marginalförstärkningar möjliggörs genom:
produkter branscher och geografiska marknadssegment som annars skulle ligga utanför FormPipe Softwares kapacitets- och kompetensområde.
FormPipe Software får genom sina certifierade partners tillång till ett stort antal säljare av bolagets produkter.
Certifierade partners levererar och anpassar FormPipe Softwares produkter till slutkunderna. Med den försäljningstakt som föreligger idag och bedöms öka framöver krävs omfattande leveranskapacitet som ej finns inom Bolaget,
Certifierade partners har kunskap om kundens verksamhet och bransch och är därmed väl lämpade att se potetiella värdeskapande verksamhetsförändringar med FormPipe Softwares produkter som stöd.
Av totalt sex leverantörer på nya ramavtalet 'E-förvaltningsstödjande Tjänster 2010' är fem certifierade partners till FormPipe Software.
Aktiekapitalet uppgår till 1200450 kr fördelat på 12004504 aktier med ett kvotvärde på 0,10 kr. Varje aktie berättigar till en röst och varje röstberättigad får vid årsstämman rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier. Samtliga aktier medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat.
Under 2010 sjönk FormPipe Softwares aktiekurs från 17,70 kronor till 16,40 kronor (stängningskurs på årets sista handelsdag den 30 december). Högsta betalkurs under året var 23,90 kronor, vilket noterades den 19 mars. Lägsta betalkurs var 13 kronor vilken noterades den 27 oktober. Under 2010 handlades totalt 10,6 miljoner aktier till ett värde motsvarande 187 miljoner kronor.
Aktiens utveckling
FormPipe Softwares aktie noterades den 19 januari 2010 på Nasdaq OMX Stockholm.
| Formpipe softwares kursutveckling FormPipe (Totalavkastning) |
Omsatt antal aktier i | Ägarstruktur antal aktier 2010-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sedan noteringen har handeln i aktien nästan fördubblats. | 1000-tal per månad SIX Return Index SIX Programvara (eff.) |
30 | Innehav Innehav % | |||
| 25 | 6000 | Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension | 1312353 | 10,93 | ||
| 25 Provider Capital Sweden AB |
1272637 | 10,60 | ||||
| 20 | 5000 | Skandinaviska Enskilda Banken S.A., NQI | 679254 | 5,66 | ||
| 20 Swedbank Robur Småbolagsfond |
||||||
| Listbyte till Nasdaq OMX Stockholm | 15 | 4000 | Sverige Depå 901-99082-9 | 450506 | 3,75 | |
| Den 19 januari tog FormPipe Software steget från | 15 Länsförsäkringar Småbolagsfond |
|||||
| Nasdaq OMX First North och noterades som årets | 3000 | C/O Länsförsäkringar Fondförvaltning | 449241 | 3,74 | ||
| första bolag på Nasdaq OMX Stockholm. Handeln i | 10 | 10 Nykredit Bank |
382584 | 3,19 | ||
| aktien har sedan listbytet nästan fördubblats och det | 2000 | Christer Jonsson | 365503 | 3,04 | ||
| institutionella ägandet ökat. Detta var ett av huvud | 5 | 5 Nordnet Pensionsförsäkring AB |
364007 | 3,03 | ||
| syftena till noteringen. | 1000 | Humle Småbolagsfond | ||||
| Utdelning | 0 C/O Humle Kapitlalförvaltning AB 2005 2006 |
350000 2007 |
2,92 2008 2009 |
|||
| Styrelsen föreslår årsstämman den 15 mars 2011 att | 0 2005 2006 2007 2008 2009 |
0 2010 |
AB Wallinder & Co | 331658 | 2,76 | |
| besluta om utdelning om 0,50 kr per aktie | © | AT2004 Holding APS | 226925 | 1,89 | ||
| (0,50 kr), vilket innebär en total utdelning om | FormPipe Software SIX Return Index |
JP Morgan Bank | 190000 | 1,58 | ||
| 6,0 – 6,2 Mkr (6,0 Mkr), beroende på utnyttjande | SIX Programvara Index Omsatt antal aktier i tusental per månad |
Leif Aspin | 167800 | 1,40 | ||
| grad av utestående teckningsoptionsprogram med | Johan Ajander | 154618 | 1,29 | |||
| förfall innan avstämningsdagen. Till grund för sitt förslag om vinstdisposition har styrelsen enligt 17 kap |
Swedbank Robur Stella Småbolag | |||||
| 3 § 2-3 st. i Aktiebolagslagen bedömt moderbolagets | Resultat per aktie | Swedbank Markets | 134912 | 1,12 | ||
| och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och | kr | Svenska Handelsbanken SA | 123005 | 1,02 | ||
| ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på sikt | 2,0 | Christian Sundin | 122466 | 1,02 | ||
| infria sina åtaganden. | 1,5 | Gustaviadavegårdh Sverige Maximal | ||||
| C/O Gustaviadavegårdh Fonder AB | 114502 | 0,95 | ||||
| Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till 1200450 kr fördelat på |
Incitamentsprogram Teckningsoptionsprogrammet från 2008 löpte under |
1,0 | Erik Lindeberg | 105000 | 0,87 | |
| 12004504 aktier med ett kvotvärde på 0,10 kr. Varje | året ut varpå 268 323 nya aktier emitterades till | 0,5 Resultat per genomsnittligt |
Christer Schultzén | 101285 | 0,84 | |
| aktie berättigar till en röst och varje röstberättigad får | personalen. | antal aktier före utspädning | Övriga | 4606248 | 38,4 | |
| vid årsstämman rösta för fulla antalet av denne ägda | Årsstämman den 16 mars 2010 beslutade att | 0,0 Resultat per genomsnittligt 2008 2009 2010 2006 2007 antal aktier efter utspädning |
Totalt | 12004504 | 100,00 |
| Antal aktier T | otalt antal Kr T | otalt antal aktier K | votvärde/aktie | |
|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital 2004-10-18 | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 1,00 |
| Split 10:1, 041126 | 900 000 | - | 1 000 000 | 0,10 |
| Apportemission, 041227 | 4 799 970 | 479 997 | 5 799 970 | 0,10 |
| Nyemission Digital Diary AB, 051205 | 615 000 | 61 500 | 6 414 970 | 0,10 |
| Kvittningsemission, 051227 | 1 917 909 | 191 791 | 8 332 879 | 0,10 |
| Nyemission ALP Data i Linköping AB, 060901 | 454 545 | 45 455 | 8 787 424 | 0,10 |
| Nyemission EFS Technology A/S, 070901 | 1 011 236 | 101 124 | 9 768 660 | 0,10 |
| Nyemission EBI System AB, 080901 | 1 937 521 | 193 752 | 11 736 181 | 0,10 |
| Nyemission optionslösen, 100318 | 268 323 | 26 832 | 12 004 504 | 0,10 |
| Aktiekapital 2010-12-31 | 12 004 504 | 1 200 450 | 12 004 504 | 0,10 |
Årsstämman den 16 mars 2010 beslutade att erbjuda personalen ett nytt incitamentsprogram baserat på teckningsoptioner. Detta program omfattar 350 000 teckningsoptioner och löper på två år.
Förteckningen över ägarstrukturen i FormPipe Software baseras på uppgifter från Euroclear per den 31 december 2010. De tjugo största aktieägarna svarade för 61,6 procent av kapitalet. Totalt hade FormPipe Software cirka 1650 aktieägare per ovanstående datum.
5 000
teckningsoptioner
34 500
| Född 1974 | Född 1975 |
|---|---|
| Anställd sedan 2004 | Anställd sedan 2007 |
| Aktieinnehav | Aktieinnehav |
Joakim
Alfredson
Finansdirektör
Aktieinnehav 40 000 teckningsoptioner 109 515
Christian Sundin Verkställande direktör
Född 1971 Anställd sedan 2006 Aktieinnehav 122 466 teckningsoptioner 109 516
Erik Lindeberg Vvd, sälj&marknadsdir.
Född 1970 Anställd sedan 2007 Aktieinnehav 145 000 teckningsoptioner 109 516
Rasmus staberg Teknisk direktör
Född 1970 Anställd sedan 2008 Aktieinnehav 30 528 teckningsoptioner 35 434
ledamot
Född 1950 Invald 2007 Aktieinnehav
styrelseuppdrag Styrelseordförande i MultiQ International AB (publ). Vice ordförande i Readsoft AB (publ) och Heatex AB. Styrelseledamot i Duroc AB (publ) och Green Cargo AB.
Bo
Nordlander
ledamot
Född 1956 Invald 2009 Aktieinnehav närstående juridisk person 1 272 637 Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande i
Qtema AB.
Hans Möller
ordförande
Född 1955 Invald 2009 Aktieinnehav när-
1 272 637 Övriga
styrelseuppdrag Styrelseordförande i Provider Capital Sweden AB. Styrelseledamot i Pilum AB
(publ).
ledamot Född 1972
styrelseuppdrag Styrelseledamot i Emitor Holding AB (publ) och Tuida AB.
Född 1965 Invald 2007 Aktieinnehav
-
Övriga styrelseuppdrag Styrelseledamot i Swedol AB (publ), Invexe AB, Rubber Company AB och Strexe AB.
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Försäljning | ||
| Omsättningstillväxt, % | -12,2% | 27,6% |
| Support och underhåll | 53 299 | 47 571 |
| Licens | 44 180 | 54 565 |
| Konsult och övrigt | 14 557 | 25 462 |
| Repetitiva intäkter | 57 575 | 52 661 |
| Repetitiva intäkter av total försäljning, % | 51,4% | 41,3% |
| Marginaler | ||
| Rörelsemarginal före avskrivningar (EBITDA), % | 17,8% | 27,5% |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 9,7% | 20,8% |
| Vinstmarginal, % | 7,7% | 14,1% |
| Avkastning på kapital | ||
| Avkastning på operativt kapital, % | 9,7% | 23,8% |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 9,8% | 22,2% |
| Avkastning på eget kapital, % | 7,2% | 15,8% |
| Avkastning på totalt kapital, % | 6,2% | 13,7% |
| Kapitalstruktur | ||
| Operativt kapital | 114 029 | 109 826 |
| Sysselsatt kapital | 118 439 | 121 669 |
| Eget kapital | 118 439 | 121 669 |
| Räntebärande nettoskuld(+)/kassa(-) | -4 410 | -11 843 |
| Soliditet, % | 63,7% | 63,7% |
| Kassaflöde och likviditet | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 8 877 | 27 067 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -12 970 | -9 608 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -2 946 | -15 736 |
| Årets kassaflöde | -7 039 | 1 723 |
| Fritt kassaflöde | 1 287 | 25 291 |
| Likvida medel | 4 410 | 11 843 |
| Personal | ||
| Antal anställda, årsmedeltal, st | 77 | 79 |
| Antal anställda, periodens slut, st | 74 | 79 |
| Aktiedata | ||
| Antal aktier vid årets slut, st | 12 004 504 | 11 736 181 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, st | 11 937 423 | 11 736 181 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, st | 12 051 701 | 11 766 156 |
| Resultat per antal utestående aktier, kr | 0,72 | 1,54 |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier före utspädning, kr | 0,72 | 1,54 |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier efter utspädning, kr | 0,71 | 1,53 |
| Eget kapital per genomsnittligt antal aktier, kr | 9,92 | 10,37 |
Styrelsen och verkställande direktören för FormPipe Software AB (publ), organisationsnummer 556668-6605, avger härmed sin förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2010.
FormPipe Software AB (publ) är moderbolag i en koncern med fyra dotterbolag; FormPipe Software Uppsala AB, FormPipe Software Linköping AB, FormPipe Software Skellefteå AB och FormPipe Software A/S (namnändrat från EFS Technology A/S). FormPipe Software AB (publ) är noterat på NASDAQ OMX Stockholm.
FormPipe Software är ett programvarubolag inom ECM (Enterprise Content Management). Bolaget utvecklar och levererar ECM-produkter för att strukturera information i större företag, myndigheter och organisationer. Form-Pipe Softwares programvaror hjälper organisationer att fånga, hantera, bevara och sätta information i ett sammanhang. Sänkta kostnader, minimerad riskexponering och strukturerad information är vinster av att använda bolagets ECM-produkter.
FormPipe Software erbjuder följande produkter:
FormPipe Softwares affärsmodell baseras på att teckna långsiktiga licens- och underhållsavtal. Licensen betalar kunden vid avtalets tecknande och underhållsavtalet som ger kunden rätt till uppgraderingar och mjukvarustöd erläggs årligen i förskott. En liten men växande del av FormPipe Softwares intäkter kommer från försäljning av så kallade OnDemand-tjänster där kunden betalar en månatlig avgift som täcker såväl licensrättigheten som underhållsavtalet. På sikt ger denna
intäktsmodell en ökad andel årligen återkommande repetitiva intäkter men på kort sikt ett bortfall av engångsintäkter från licensavtal. Bolaget bedömer att efterfrågan av OnDemand-tjänster gradvis kommer att öka.
FormPipe Software är ett programvarubolag med certifierade partners som säljer och implementerar bolagets produkter. Genom FormPipe Softwares breda partnernätverk nås kunder som bolaget inte skulle kunna bearbeta med egna resurser, vilket på sikt förväntas ge ökad försäljning och ökad lönsamhetsmässig hävstång i bolagets affärsmodell.
FormPipe Software har huvuddelen av sina kunder inom svensk offentlig sektor, en sektor som har kommit långt i sitt utnyttjande av ECM-produkter. Bolaget har under 2010 även erhålllit viktiga referensorder från bolag inom Life Science, en bransch som är hårt reglerad av det amerikanska regelverket från FDA (U.S. Food and Drug Administration). FormPipe Software har lagt ner stora resurser på att blir en godkänd leverantör till bolag inom denna bransch och ser här en stor potential för framtiden.
Verksamhetsåret 2010 var ett utmanande år för FormPipe Software. Försäljningsmässigt levde bolaget inte upp till de förväntningar som styrelse och ledning hade för året. Förklaringar till detta återfinns bland de farhågor inför året som beskrevs i förra årets förvaltningsberättelse. Där beskrevs hur lägre budgetar i offentliga Sverige som följd av lågkonjunktur och finanskris och en väntad passivitet från kunder inom offentlig sektor till följd av valår förväntades bidra till en avvaktande attityd gentemot nyinvesteringar i programvara. Dessa farhågor besannades och utöver det blev det för försäljning gentemot offentlig sektor så viktiga ramavtalet "E-förvaltningsstödjande tjänster" kraftigt försenat och klart först november 2010, vilket innebar att området var avtalslöst från 31 januari då det gamla ramavtalet löpte ut, något som ytterligare bidrog till kunders avvaktande hållning.
Viktigt att notera är dock att bolaget under året fortsatt stärka sin position på marknaden och vunnit merparten av de affärer som gjorts inom relevant marknadssegment. Under 2010 vann FormPipe Software drygt 70 av 85 affärer inom offentlig sektor och har vid utgången av året en prospektlista som är mer omfattande än någonsin, vilket visar att intresset och efterfrågan för bolagets produkter är fortsatt hög.
Utöver osäkerheten på marknaden har även FormPipe Software genomfört stora verksamhetsmässiga förändringar de senaste åren. Genom att ställa om verksamheten till att vara ett renodlat produktbolag och därmed avstå konsultintäkter, krävs djupare analys av siffrorna för att rensa för jämförelsestörande effekter i exempelvis nettoomsättning och rörelseresultat. Under sista halvåret 2010 har bidraget från konsultsidan varit i stort sett obefintligt.
Nettointäkt från konsultverksamheten
Bolaget påbörjade även under året en omstrukturering för att effektivisera verksamheten. Då tidigare gjorda förvärv nu är fullt integrerade i koncernens verksamhet och organisationen omställd i enlighet med partnermodellen har en viss övertalighet bland personalen identifierats. Detta har lett till att effektiviseringar möjliggjorts samt att ett kontor kunnat avvecklas. Vid årsskiftet var detta arbete inte helt avslutat varför en avsättning om 4,6 Mkr gjorts i årsbokslutet som motsvarar de kostnader som kvarstår. Totalt, inklusive avsättning, belastar omstruktureringsarbetet 2010 års resultat negativt med 5,0 Mkr. Den mer effektiva organisationen förväntas spara kostnader motsvarande 6,0 Mkr årligen med full effekt redan från 2011.
2010 har verksamhetsmässigt bjudit på många intressanta aspekter inför framtiden.
Många av de osäkerheter som präglade marknaden 2010 är nu borta och förutsättningarna för 2011 kan därmed anses ha återgått till det normala.
FormPipe Softwares har fortsatt fokus på offentlig sektor Sverige, vilket är bolagets huvudmarknad, men bearbetar parallellt även andra länder såväl som andra kundsegment inom privat sektor. Under 2010 erhöll bolaget viktiga genombrottsorder inom Life Science, en bransch som FormPipe Software är väl positionerat för att approchera då man nu är en validerad leverantör till denna sektor enligt FDA:s regelverk. Att vara en godkänd leverantör till Life Science ger också bolaget en kvalitetsstämpel som i sin tur öppnar möjligheter inom andra vertikaler med hårda regulatoriska krav avseende informationshantering, säkerhet och arkivering.
FormPipe Software bedömer fortsatt att det underliggande behovet av effektivisering och strukturering inom den offentliga verksamheten, drivet av lagkrav och kommande pensionsavgångar, kommer fortsätta driva efterfrågan på denna typ av produkter. Denna bedömning stöds av externa konsulthus som Gartner Group, Radar Group och Exido, som bedömer att de områden som inräknas i begreppet ECM är de som för närvarande växer snabbast vad gäller prioriterade ITinvesteringar.
ECM är enligt Radar Group den högst prioriterade förändringsfokuserade ITinvesteringen 2011 för företag och organisationer. Marknaden är fortsatt attraktiv och erbjuder tillväxttal som överstiger den generella tillväxten inom IT-sektorn. Ökade regulatoriska krav och effektiv informationshantering som konkurrensmedel är viktiga drivkrafter som tenderar att kontinuerligt öka i samband med ökat informationsflöde. Enligt Radar Group är trenden att ITinvesteringar blir alltmer affärsdrivna och att IT-stöd till verksamheten får en gradvis större del av budgetarna jämfört med IT-produktion/drift kommande år. Det stödjer bolagets hypotes att marknaden för ECM-mjukvara kommer fortsatt växa snabbare än generella IT tillväxten i samhället. Radar Group presenterar i sin rapport "IT Radar 2011" en generell IT-budgettillväxt på 3,4 %. Den svenska totalmarknaden för ECM estimeras uppgå till cirka 1,3 miljarder kronor enligt Radar Group.
Produkten FormPipe Long-Term Archive, lanserades under 2010. Produkten har mottagits väl av marknaden och bolaget bedömer att det här finns en mycket stor potential. Det föreligger en begreppsförvirring på marknaden för "långtidsarkivering" eller "system för bevarande" och bolaget anser sig ha ett unikt erbjudande som lever upp till EU:s krav för digitala arkivsystem. Produkten är utvecklad i nära dialog med Riksarkivet och i enlighet med OAIS-modellen (Open Archival Information System) som är framtagen av NASA. FormPipe Long-Term Archive räknas i första hand säljas till bolagets befintliga kunder inom svensk offentlig sektor men även inom privat sektor och internationellt finns behovet för denna typ av produkt. Nytt ramavtal från kammarkollegiet Genom det nya ramavtalet "E-förvaltningsstödjande tjänster", som ersätter det utgångna avtalet "Informationsförsörjning 2005", stärkte FormPipe Software sin ställning som leverantör till svensk offentlig sektor. FormPipe Software finns med som underleverantör till fem av de totalt sex huvudleverantörer som tecknat ramavtal med Kammarkollegiet. Ramavtalet gäller för fyra år med möjlighet till ett års förlängning. Första ordern på FormPipe Long-Term Archive FormPipe Software erhöll under fjärde kvartalet den första ordern på bolagets
Svensk offentlig sektor, som är FormPipe Softwares största marknad, har enligt bolagets bedömning kommit långt i användandet av ECM-produkter för att efterleva nya och reviderade lagkrav samt för att öka effektiviteten i verksamheten. Framgent bedömer dock bolaget såväl som externa analysföretag att behovet av effektivare förvaltning kommer att leda till att offentliga Sverige ytterligare utnyttjar potentialen i IT-stödsystemen. Det senaste året har dock präglats av osäkerhet kring ramavtalsupphandlingar, riksdagsval samt låga budgetar som följd av lågkonjunkturen. Nya ramavtalet "E-Förvaltningsstödjande Tjänster 2010" som blev klart november 2010 och "Licensförsörjning 2010" som förväntas bli klart Q1 2011 antas öka affärerna inom ECM-området. Bolagets ledande position inom svensk offentlig sektor bör därmed ge FormPipe Software goda förutsättningar för ett bra 2011 på denna marknad.
Inom bolagets ambition att öppna nya branscher fortgår satsningen mot Life Science, som likt offentlig sektor har högt ställda kontrollbehov. Marknaden för Life Science är hårt styrd av regelverket från amerikanska FDA som gäller över hela världen. Detta gör segmentet landsoberoende vilket öppnar upp en exportmarknad som är långt större än bolagets nuvarande huvudmarknad. Inom övriga segment inom privat sektor ökar intresset och efterfrågan konstant för ECM-produkter och FormPipe Software bedömer sig stå mycket starkt i konkurrensen.
Den 19 januari tog FormPipe Software steget från First North och noterades vid Nasdaq OMX Stockholm. Aktien handlas under kortnamnet "FPIP" och återfinns på listan för mindre bolag – Small Cap.
nyutvecklade produkt för bevarande av elektronisk information, FormPipe Long-Term Archive. Totalt ordervärde uppgick till cirka 1 Mkr och beställare var VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet.
Kemwell, en kontraktstillverkare av läkemedel för global distribution, har under året tecknat avtal avseende produkten FormPipe Platina. Under fjärde kvartalet utökades denna order med tilläggsfunktionalitet speciellt anpassad för att stödja kvalitetshanteringsprocesser inom läkemedelsindustrin (FormPipe Life Science tidigare benämt Pharma Template for FormPipe Platina). Ordervärdet för respektive order uppgick för FormPipe Software till 1,6 Mkr samt 2 Mkr, varav den senare kommer kunna intäktsföras först från fjärde kvartalet 2011.
skickar och hämtar alla typer av betalningar och betalningsinformation till och från Bankgirocentralen (BGC).
En ledande ECM-produkt med stabil och standardiserad funktionalitet bland annat inom strukturerad dokument- och ärendehantering.
FormPipe Platina En kraftfull och flexibel ECM-produkt med stark process-funktionalitet för bland annat dokument-, ärende- och registerhantering.
Ett system för bevarande av digital information över längre tid. Systemet är framtaget i nära dialog med Riksarkivet och är baserat på OAIS-modellen.
En ECM-produkt som organiserar, omvandlar och distribuerar data till och från olika källor, applikationer och system.
Kostnaderna för året var oförändrade från föregående år och uppgick till 101,2 Mkr (101,1 Mkr). Kostnader av engångskaraktär avseende omstrukturering av koncernens verksamhet har belastat perioden med 5,0 Mkr, fördelat på 3,2 Mkr avseende personalkostnader och 1,8 Mkr avseende kontraktsbundna kostnader såsom hyror etc.
| (Mkr) | Redovisat | Omstrukturering | Justerat |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 112,0 | 112,0 | |
| Försäljningskostnader | -16,6 | -16,6 | |
| Övriga kostnader | -27,6 | 1,8 | -25,8 |
| Personalkostnader | -60,8 | 3,2 | -57,6 |
| Aktiverat arbete | 12,9 | 12,9 | |
| Avskrivningar | -9,1 | -9,1 | |
| Rörelseresultat | 10,9 | 5,0 | 15,9 |
Stor del av FormPipe Softwares rörelsekostnader är knutna till personalen och personalkostnaderna för året uppgick till 60,8 Mkr (63,5 Mkr), vilket är en minskning med 4 %. Justerat för kostnader av engångskaraktär har personalkostnaderna minskat med 9 %. Antalet anställda vid årets utgång uppgick till 74 personer (79 personer) och i genomsnitt under året till 77 personer (79 personer). Fördelning av personal samt löner och ersättningar framgår av not 6.
Försäljningskostnader uppgick till 16,6 Mkr (11,0 Mkr) varav kostnader för underkonsulter och kommissioner till partners uppgick till 15,2 Mkr (10,4 Mkr).
marginal om 10,4 % (20,7 %). Årets skattekostnad uppgick till 3,1 Mkr (8,4 Mkr) och årets resultat uppgick till 8,6 Mkr (18,0 Mkr) vilket motsvarar en vinstmarginal om 7,7 % (14,1 %) och fördelas per aktie enligt tabellen nedan.
| Resultat per aktie | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Antal utestående aktier vid årets slut | 12 004 504 | 11 736 181 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 11 937 423 | 11 736 181 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 12 051 701 | 11 766 156 |
| Årets resultat, Tkr | 8 584 | 18 027 |
| Resultat per antal utestående aktier, kr | 0,72 | 1,54 |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier före utspädning, kr |
0,72 | 1,54 |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier efter utspädning, kr |
0,71 | 1,53 |
FormPipe Software har under året erhållit ett stort antal licensaffärer varav några har varit av större karaktär och därmed haft en väsentlig påverkan på årets utfall. Framhållas kan order från kunderna Göteborgs Universitet (ordervärde 7,3 Mkr), Kävlinge kommun (2 Mkr), Stockholm Vatten (1,6 Mkr) och Domstolsverket (1,8 Mkr).
Till följd av lösen av teckningsoptionsprogram 2008/2010 riktat till personalen har antalet aktier och röster i bolaget ökat med 268 323 stycken under mars 2010. Antalet aktier och röster i bolaget uppgår efter ökningen till 12 004 504 stycken.
En flerårsöversikt visar att bolaget haft en historiskt kraftig omsättningsökning, delvis drivet av förvärv, med en bibehållen hög lönsamhet. 2010 visar däremot en vikande omsättning och lönsamhet. Delvis förklaras detta av bolagets medvetna strategi att bli ett renodlat produktbolag och därmed avstå konsultintäkter till förmån för sina partner, men delvis även av de försämrade marknadsförutsättningar som rådde under 2010 och som beskrivits ovan. Lönsamheten belastas också av omstruktureringskostnader av engångskaraktär om 5,0 Mkr.
Nettoomsättning
Rörelseresultatet för året uppgick till 10,9 Mkr (26,5 Mkr), vilket motsvarar en rörelsemarginal om 9,7 % (20,8 %). Justerat för omstruktureringskostnader av engångskaraktär om 5,0 Mkr uppgick rörelseresultatet till 15,9 Mkr, vilket motsvarar en rörelsemarginal om 14,2 %. Förstärkningen av den svenska kronan mot den danska kronan har påverkat årets rörelseresultat med -1,1 Mkr (0,6 Mkr) vid en jämförelse av genomsnittskurserna för 2009 och 2010 (se not 9). Resultat före skatt uppgick till 11,6 Mkr (26,5 Mkr), vilket motsvarar en nyttjad. FormPipe Software hade vid periodens utgång inga räntebärande skulder (- Mkr) varpå bolagets nettokassa uppgick till 4,4 Mkr (11,8 Mkr). Bolaget har ett starkt kassaflöde och en stark finansiell ställning och ser i dagsläget inte något externt finansieringsbehov. En kraftigt negativt påverkad orderingång får dock påverkan på det operativa kassaflödet varpå uppkomsten av ett kortsiktigt finansieringsbehov aldrig kan uteslutas. Ledningen bedömer dock att inga sådana behov kommer föreligga kommande perioder.
* För att uppnå jämförbarhet med tidigare redovisningsperioder som ej konverterats till IFRS (2005) har resultatmåttet EBITDA (Rörelseresultat före avskrivningar) använts.
Intäkterna för perioden uppgick till 112,0 Mkr (127,6 Mkr) en minskning med 12 %. Systemintäkterna minskade med 5 % från föregående år och uppgick till 97,5 Mkr (102,1 Mkr). Periodens totala repetitiva intäkter ökade med 9 % från föregående år och uppgick till 57,6 Mkr (52,7 Mkr), vilket motsvarade 51 % av nettoomsättningen. Valutakurseffekter har påverkat omsättningen negativt med 3,2 Mkr mot föregående år.
Försäljningsutveckling per intäktsslag
Repetitiva intäkter rullande 12 mån
Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 19,7 Mkr (19,0 Mkr) och resultat efter finansiella poster till -0,6 Mkr (23,1) Mkr. I resultatet ingår resultat från andelar i koncernföretag med 16,9 Mkr (42,2 Mkr).
Totala investeringar för perioden januari - december uppgick till 18,6 Mkr (14,3 Mkr), varav kassaflödespåverkande investeringar uppgick till 13,0 Mkr (9,6 Mkr).
FormPipe Software investerar löpande resurser i produktutveckling av nya och befintliga applikationer. Under året har totalt 12,7 Mkr (5,8 Mkr) aktiverats för produktutveckling.
Investeringar i materiella tillgångar uppgick till 0,4 Mkr (0,7 Mkr) och utgjordes främst av dator- och kontorsutrustning.
I mars betalades den tredje och sista tilläggsköpeskillingen om 5,4 Mkr avseende förvärvet av EFS Technology A/S.
Likvida medel uppgick vid periodens utgång till 4,4 Mkr (11,8 Mkr). Bolaget har en checkräkningskredit på totalt 20,0 Mkr som vid periodens utgång var out-
Underskottsavdraget i det förvärvade EBI Systems AB har under året delvis utnyttjats med 0,4 Mkr (2,7 Mkr) och värdet uppgår vid årets utgång till 6,0 Mkr (6,3 Mkr). I moderbolaget har ett underskott uppstått till följd av redovisad förlust för året. Detta underskott har aktiverats fullt ut till ett värde av 2,0 Mkr (- Mkr).
Eget kapital vid periodens utgång uppgick till 118,4 Mkr (121,7 Mkr), vilket motsvarade 9,87 kr (10,37 kr) per utestående aktie vid periodens slut. Förstärkningen av den svenska kronan har reducerat värdet av koncernens nettotillgångar i utländsk valuta med 9,3 Mkr (-3,7 Mkr) från föregående årsskifte.
FormPipe Software hade vid årets utgång inga räntebärande skulder (- Mkr).
Koncernens soliditet uppgick vid årets utgång till 64 % (64 %).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 8,9 Mkr (27,1 Mkr). Årets kassaflöde från investeringsverksamheten uppgick till -13,0 Mkr (-9,6 Mkr), varav kassaflöde i samband med förvärv uppgick till -5,4 Mkr (-7,8 Mkr) vilket i sin helhet avsåg utbetalning av tilläggsköpeskilling avseende tidiga re förvärvet av EFS Technology A/S. Tilläggsköpeskillingarna skuldfördes vid för värvstillfället.
Kassaflödespåverkande investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 7,1 Mkr (1,1 Mkr) och investeringar i materiella tillgångar uppgick till 0,4 Mkr (0,7 Mkr).
Årets kassaflöde från finansieringsverksamheten uppgick till -2,9 Mkr (-15,7 Mkr) och utgörs av inbetald emissionslikvid för 268 323 aktier till följd av lösen av optionsprogram om 4,2 Mkr (- Mkr), återköp av 232 043 tecknings optioner om -1,3 Mkr (- Mkr), inbetald premie från nytt teckningsoptionsprogram till personalen om 0,6 Mkr (0,3 Mkr), amortering av räntebärande skuld om -0,4 Mkr (-16,1 Mkr) samt utbetald utdelning till aktieägarna om -6,0 Mkr (- Mkr).
Koncernens totala kassaflöde under året uppgick till -7,0 Mkr (1,7 Mkr).
Känslighetsanalysen nedan beskriver effekten på FormPipe Softwares resultat före skatt för 2010, som uppgick till 11,6 Mkr, vid förändring av ett antal faktorer:
| Förändring | Inverkan på resultat före skatt Mkr |
|
|---|---|---|
| Efterfrågan licenser | +/- 5% | +/- 2,2 |
| Personalkostnad | +/- 5% | -/+ 3,0 |
| STIBOR* | +/- 100 bps | -/+ 0,0 |
| DKK/SEK | +/- 5% | +/- 0,4 |
* Förändringen i STIBOR är beräknad som helårseffekten baserad på räntebärande skuld vid årets slut.
Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag till riktlinjer för ersätt ning till Bolagets verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Årsstämmans beslut överensstämmer i huvudsak med tidigare tillämpade principer för ersättning. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämman 2010, eller där ändring sker i ersättning därefter. Styrelsen har inte utsett någon ersättningskommitté utan istället hanterar styrelsen i sin helhet frågor om ersättning och andra anställningsvillkor
Bolaget ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att Bolaget kan rekrytera och behålla kompetent personal. Ersättningen till bolagsledningen ska
36 | Årsredovisning 2010 Årsredovisning 2010 | 37 Soliditet 0 Den fasta lönen för den verkställande direktören och övriga ledande befatt ningshavare ska vara marknadsmässig. Den rörliga ersättningen ska beakta in dividens ansvarsnivå och grad av inflytande. Storleken på den rörliga ersättning en är relaterad till uppfyllelsegraden av finansiella mål som uppställts av styrelsen för koncernen. Den rörliga ersättningen utgör ca 20 - 40 procent av budgeterad lön. Samtliga rörliga ersättningsplaner har definierade maximala tilldelningsoch utfallsgränser. Rörlig ersättning hänförlig till 2010 har reserverats för i års redovisningen och kommer att utbetalas i nära anslutning till årsstämman 2010. Bolaget har infört ett aktierelaterat incitamentsprogram riktat till hela persona len (inklusive verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare) avsett att främja Bolagets långsiktiga intressen. Optionsprogrammet löper på 2 år vilket är en avvikelse från kodens rekommendationer under paragraf 9.8. Bolaget an ser det vara ett starkare incitament när man får tätare avstämningspunkter, därav 2 år istället för 3 år. Styrelsen ska löpande utvärdera huruvida ytterligare options program eller någon annan form av aktierelaterat eller aktiekursrelaterat incita mentsprogram bör föreslås bolagsstämman. Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska ha premiebaserade pensionsavtal. Pensionering sker för verkställande direktören och de ledande befattningshavarna vid 65 års ålder. Pensionsavsättningar baseras enbart på den budgeterade lönen. Vid den verkställande direktörens uppsägning gäller vid uppsägning från Bolagets sida 6 månaders uppsägningstid och 6 månaders avgångsvederlag. Andra inkomster som den verkställande direktören uppbär under den period avgångsvederlag ut betalas avräknas från avgångsvederlaget. Vid uppsägning från den verkställan de direktörens sida gäller 6 månaders uppsägningstid. Mellan Bolaget och de an dra ledande befattningshavarna gäller en ömsesidig uppsägningstid om 3 till 6 månader.
bestå av fast lön, rörlig ersättning, ett långsiktigt incitamentsprogram, pension, avgångsvillkor och andra sedvanliga förmåner. Ersättningen baseras på indivi dens engagemang och prestation i förhållande till i förväg uppställda mål, såväl individuella som gemensamma mål för hela Bolaget. Utvärdering av den individu ella prestationen sker kontinuerligt. Den fasta lönen omprövas som huvudregel en gång per år och ska beakta individens kvalitativa prestation.
Årsstämman gav styrelsen möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer för det fall det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.
För 2011 föreslås ovanstående riktlinjer kvarstå med tillägget för det fall bo laget blir föremål för ett offentligt uppköpserbjudande som medför att minst 30 procent av bolagets aktier hamnar i samma aktieägares hand. Om så inträffar har den verkställande direktören, vid bolagets eller den verkställande direktörens uppsägning, rätt till ett särskilt avgångsvederlag motsvarande 12 fasta månads löner vid tidpunkten för uppsägningsbeskedet. Sådant avgångsvederlag är avräk ningsfritt, ska utbetalas i dess helhet vid anställningens upphörande och ersätter det avgångsvederlag som den verkställande direktören normalt har rätt till enligt sitt anställningsavtal.
FormPipe Softwares aktie handlas under kortnamnet FPIP på Nasdaq OMX Stockholm. Varje aktie i FormPipe Software berättigar till en röst på årsstämman och äger lika rätt till bolagets tillgångar och vinster.
FormPipe Softwares aktiekapital uppgick vid utgången av 2010 till
1 200 450 kronor fördelat på 12 004 504 aktier. Per den 31 december 2010 hade FormPipe Software 840 000 tecknings
optioner registrerade för anställda. Teckningsoptionerna kan öka antalet aktier och rösträtter med maximalt 7 % av aktier och rösträtter i bolaget. Vid årsskiftet hade FormPipe Software två teckningsoptionsprogram utestående. Nyemission i samband med lösen av teckningsoptionsprogrammet 2009/2011 kan medföra en ökning av aktiekapitalet med maximalt 49 000 kronor och 490 000 aktier. Nyemission i samband med lösen av teckningsoptionsprogrammet 2010/2012 kan medföra en ökning av aktiekapitalet med maximalt 35 000 kronor och 350 000 aktier.
FormPipe Software hade vid utgången av 2010 inga aktier i eget förvar. Vid utgången av 2010 fanns inga avtal som begränsar rätten att överlåta aktier.
| Årets vinst | 1 319 958 |
|---|---|
| Fria reserver | 78 891 331 |
| Till årsstämmans förfogande står balanserad vinst | |
| Vinstdisposition | kronor |
|---|---|
| Till årsstämmans förfogande står balanserad vinst | |
| Fria reserver | 78 891 331 |
| Årets vinst | 1 319 958 |
| 80 211 289 | |
| Styrelsen föreslår att: | |
| Till aktieägarna utdelas 0,50 kronor per aktie*, totalt | -6 247 252 |
| I ny räkning balanseras | 73 964 037 |
| 80 211 289 |
* Antal aktier som berättigar till utdelning är mellan 12 004 504 och 12494 504 beroende på utnyttjandegrad av utestående teckningsoptionsprogram med förfall före avstämningsdagen
Styrelsen föreslår att utdelningen för 2010 ska ske med 0,50 (0,50) kronor per aktie, innebärande att sammanlagd utdelning för 2010 uppgår till maximalt 6 247 252 (6 123 474) kronor, beroende på utnyttjandegrad av utestående teckningsoptionsprogram med förfall innan avstämningsdagen.
Till grund för sitt förslag att överföra den balanserade vinsten till ny räkning har styrelsen enligt 17 kap 3 § 2-3 st i Aktiebolagslagen bedömt moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på kort och lång sikt infria sina åtaganden. Styrelsen bedömer att den föreslagna vinstdispositionen är väl anpassad till verksamhetens art, om fattning och risker samt moderbolagets och koncernens kapitalbehov.
-
Moderbolagets soliditet uppgår enligt årsredovisningen till 68 %. Koncernens egna kapital uppgick vid periodens slut till 118,4 Mkr och nettokassan till 4,4 Mkr.
-
Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 18 mars 2011. Om års stämman beslutar i enlighet med styrelsens förslag beräknas utdelningen utbetalas genom Euroclear Sweden ABs (tidigare VPC AB) försorg den 24 mars 2011.
| Tkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 112 035 | 127 597 | |
| Rörelsens kostnader: | |||
| Försäljningskostnader | -16 616 | -10 996 | |
| Övriga kostnader | 5 | -27 559 | -23 764 |
| Personalkostnader | 6 | -60 819 | -63 459 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 12 909 | 5 775 | |
| Avskrivningar | -9 064 | -8 618 | |
| Summa rörelsens kostnader | -101 150 | -101 063 | |
| Rörelseresultat | 10 885 | 26 534 | |
| Finansiella intäkter | 7, 9 | 862 | 648 |
| Finansiella kostnader | 7, 9 | -110 | -724 |
| Resultat efter finansiella poster | 11 637 | 26 458 | |
| Skatt på årets resultat | 8,22 | -3 053 | -8 431 |
| Årets resultat | 8 584 | 18 028 | |
| Övrigt totalresultat: | |||
| Omräkningsdifferenser | -9 312 | -3 688 | |
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | -9 312 | -3 688 | |
| Årets totalresultat | -728 | 14 339 | |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 8 584 | 18 028 | |
| Årets totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | -728 | 14 339 | |
| Tkr | 2010 | 2009 | |
| Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till Moderbolagets | |||
| aktieägare under året (uttryckt i kr per aktie) | |||
| - före utspädning | 10 | 0,72 | 1,54 |
| - efter utspädning | 10 | 0,71 | 1,53 |
| Tkr | Not | 2010-12-31 2009-12-31 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 12 | ||
| Balanserade utgifter | 25 768 | 19 026 | |
| Goodwill | 110 042 | 118 102 | |
| Övriga immateriella | |||
| anläggningstillgångar | 2 841 | 5 965 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar |
138 651 | 143 092 | |
| Materiella anläggningstillgångar 13 | |||
| Datainventarier | 627 | 713 | |
| Inventarier | 385 | 624 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar |
1 012 | 1 338 | |
| Finansiella anläggningstillgångar 14, 16 | |||
| Övriga finansiella tillgångar | 26 | - | |
| Summa finansiella anläggningstillgångar |
26 | 0 | |
| Uppskjuten skattefordran | 22 | 7 939 | 6 348 |
| Summa anläggningstillgångar | 147 628 | 150 778 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 17 | 12 | 24 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen 15, 16 |
- | 661 | |
| Kundfordringar | 15, 18 | 26 089 | 26 312 |
| Aktuella skattefordringar | 5 387 | - | |
| Övriga fordringar | 15 | 17 | 84 |
| Förutbetalda kostnader och upplup na intäkter |
19 | 2 418 | 1 431 |
| Summa kortfristiga fordringar | 33 911 | 28 487 | |
| Kassa och bank | 20 | 4 410 | 11 843 |
| Summa omsättningstillgångar | 38 333 | 40 354 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 185 960 | 191 132 | |
| Tkr | Not | 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | ||||
| Aktiekapital | 21 | 1 200 | 1 174 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 66 706 | 63 232 | ||
| Omräkningsreserver | -3 199 | 6 113 | ||
| Balanserad vinst | 53 732 | 51 150 | ||
| Summa eget kapital | 118 439 | 121 669 | ||
| SKULDER | ||||
| Långfristiga skulder | ||||
| Uppskjutna skatteskulder | 22 | 5 104 | 2 751 | |
| Summa långfristiga skulder | 5 104 | 2 751 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||
| Leverantörsskulder | 15 | 4 807 | 3 851 | |
| Aktuella skatteskulder | - | 1 268 | ||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
15, 16, 23 |
- | 6 457 | |
| Övriga skulder | 23 | 5 979 | 8 710 | |
| Övriga avsättningar | 24 | 4 566 | - | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
25 | 47 065 | 46 426 | |
| Summa kortfristiga skulder | 62 417 | 66 712 | ||
| Summa skulder | 67 521 | 69 463 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
185 960 | 191 132 |
| Tkr | Not | 2010-12-31 2009-12-31 | |
|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter: | |||
| Företagsinteckningar | 14 | 99 762 | 108 310 |
| Ansvarsförbindelser | 7 | 18 | |
| 12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|
| 197 | 321 |
| 1 117 | 1 5 2 2 |
| 1314 | 1844 |
| 619 | 660 |
| 156 | 283 |
| 775 | 943 |
| 24 573 | 124 848 |
| 26 | |
| 24 5 9 9 | 124848 |
| 1952 | |
| 28 641 | 127 634 |
| 12 | 24 |
| 661 | |
| 1239 | 1 |
| 4143 | |
| 10 670 $-34$ |
322 $\overline{6}$ |
| 966 | 617 |
| 16984 | 11 008 |
| 3 3 4 3 | 6 2 8 7 |
| 20339 | 17319 |
| 48980 | 144 953 |
| Tkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 19 701 | 19 046 | |
| Rörelsens kostnader: | |||
| Försäljningskostnader | -1 321 | -1 562 | |
| Övriga kostnader | 5 | -12 331 | -13 004 |
| Personalkostnader | 6 | -22 914 | -22 244 |
| Avskrivningar | -1 122 | -1 053 | |
| Summa rörelsens kostnader | -37 688 | -37 863 | |
| Rörelseresultat | -17 987 | -18 817 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 16 920 | 42 209 | |
| Finansiella intäkter | 7, 9 | 845 | 460 |
| Finansiella kostnader | 7, 9 | -410 | -733 |
| Resultat efter finansiella poster | -632 | 23 119 | |
| Skatt på årets resultat | 8 | 1 952 | -3 795 |
| Årets resultat | 1 320 | 19 324 |
| Not | 2010-12-31 2009-12-31 | |
|---|---|---|
| 12 | ||
| 321 | ||
| 1 117 | 1 522 | |
| 1 314 | 1 844 | |
| 660 | ||
| 283 | ||
| 775 | 943 | |
| 14 | 124 573 | 124 848 |
| - | ||
| 124 599 | 124 848 | |
| 22 | 1 952 | - |
| 128 641 | 127 634 | |
| 17 | 12 | 24 |
| 16 | - | 661 |
| 18 | 1 239 | 1 403 |
| 4 143 | - | |
| 10 670 | 8 322 | |
| -34 | 6 | |
| 19 | 966 | 617 |
| 16 984 | 11 008 | |
| 20 | 3 343 | 6 287 |
| 20 339 | 17 319 | |
| 148 980 | 144 953 | |
| 13 | 197 619 156 26 |
| Tkr | Not | 2010-12-31 2009-12-31 | |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 21 | 1 200 | 1 174 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 17 691 | 17 691 | |
| 18 891 | 18 864 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Fria reserver | 78 891 | 62 095 | |
| Årets resultat | 1 320 | 19 324 | |
| 80 211 | 81 420 | ||
| Summa eget kapital | 99 102 | 100 284 | |
| SKULDER | |||
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 1 588 | 1 772 | |
| Skulder till koncernföretag | 32 527 | 17 914 | |
| Aktuella skatteskulder | - | 1 822 | |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
16, 23 | - | 6 457 |
| Övriga skulder | 23 | 2 225 | 1 911 |
| Övriga avsättningar | 421 | - | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
25 | 13 118 | 14 793 |
| Summa kortfristiga skulder | 49 878 | 44 669 | |
| Summa skulder | 49 878 | 44 669 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
148 980 | 144 953 |
| Tkr | 2010-12-31 2009-12-31 | |
|---|---|---|
| Ställda säkerheter: | ||
| Företagsinteckningar 14 |
99 762 | 108 310 |
| Ansvarsförbindelser | 7 | 18 |
Moderbolaget har inga poster att redovisa i Övrigt totalresultat varför Övrigt totalresultat inte redovisas.
| KONCERNEN | Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Not | Aktiekapital | Övrigt till skjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst |
Summa eget kapital |
||
| Ingående balans per 1 januari 2009 | 1 174 | 62 919 | 9 801 | 33 123 | 107 016 | |||
| Årets totalresultat | - | - | -3 688 | 18 027 | 14 339 | |||
| Summa redovisade intäkter och kostnader | 1 174 | 62 919 | 6 113 | 51 150 | 121 356 | |||
| Betald premie för optionsprogram | 21 | - | 314 | - | - | 314 | ||
| Utgående balans per 31 december 2009 | 1 174 | 63 232 | 6 113 | 51 150 | 121 669 | |||
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 1 174 | 63 232 | 6 113 | 51 150 | 121 669 | |||
| Årets totalresultat | - | - | -9 312 | 8 584 | -728 | |||
| Summa redovisade intäkter och kostnader | 1 174 | 63 232 | -3 199 | 59 734 | 120 941 | |||
| Utdelning | 11 | - | - | - | -6 002 | -6 002 | ||
| Nyemission | 21 | 27 | 4 129 | - | - | 4 156 | ||
| Återköp teckningsoptioner | - | -1 272 | - | - | -1 272 | |||
| Betald premie för optionsprogram | 21 | - | 616 | - | - | 616 | ||
| Utgående balans per 31 december 2010 | 1 200 | 66 705 | -3 199 | 53 732 | 118 439 |
| Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Not | Aktiekapital | Bundna reserver |
Fria reserver |
Summa eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2009 | 1 174 | 17 691 | 61 782 | 80 646 | |
| Årets resultat | - | - | 19 324 | 19 324 | |
| Summa redovisade intäkter och kostnader | 1 174 | 17 691 | 81 106 | 99 970 | |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | - | - | 314 | 314 |
| Utgående balans per 31 december 2009 | 1 174 | 17 691 | 81 420 | 100 284 |
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 1 174 | 17 691 | 81 420 | 100 284 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Årets resultat | - | - | 1 320 | 1 320 | |
| Summa redovisade intäkter och kostnader | 1 174 | 17 691 | 82 739 | 101 604 | |
| Utdelning | 11 | - | - | -6 002 | -6 002 |
| Nyemission | 21 | 27 | - | 4 129 | 4 156 |
| Återköp teckningsoptioner | - | - | -1 272 | -1 272 | |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | - | - | 616 | 616 |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 1 200 | 17 691 | 80 211 | 99 102 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Not | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||||
| Rörelseresultat | 10 885 | 26 534 | -17 987 | -18 816 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | |||||
| - Avskrivningar | 9 064 | 8 618 | 1 122 | 1 053 | |
| - Övriga poster | -5 463 | -5 243 | - | - | |
| Övriga likviditetspåverkande poster | |||||
| Resultat från andelar i koncernföretag | - | - | 16 920 | 42 208 | |
| Erhållen ränta | 15 | 189 | 1 | 20 | |
| Betald ränta | -110 | -684 | -410 | -733 | |
| Betalda inkomstskatter | -8 678 | -8 970 | -5 965 | -4 163 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 5 713 | 20 446 | -6 319 | 19 569 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) varulager | 12 | 12 | 12 | 12 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) kundfordringar | 223 | 4 728 | 164 | 1 378 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) övriga kortfristiga fordringar | -1 993 | 549 | -310 | -145 | |
| Ökning (+) / Minskning (-) leverantörsskulder | 955 | -4 622 | -184 | -1 084 | |
| Ökning (+) / Minskning (-) övriga kortfristiga skulder | 3 967 | 5 955 | 12 983 | 10 575 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | 3 164 | 6 621 | 12 665 | 10 734 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten |
8 877 | 27 067 | 6 346 | 30 303 | |
| Investeringar i dotterbolag | 23 | -5 380 | -7 832 | -5 380 | -7 832 |
| Köp av immateriella anläggningstillgångar | 12 | -7 122 | -1 054 | - | - |
| Köp av materiella anläggningstillgångar | 13 | -442 | -722 | -425 | -428 |
| Köp av finansiella tillgångar | 14 | -26 | - | -26 | - |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -12 970 | -9 608 | -5 831 | -8 259 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||||
| 314 | |||||
| Tillförda medel | 21 | 3 501 | 314 | 3 501 | |
| Amortering av lån | -445 | -16 050 | -958 | ||
| Utbetald utdelning | -6 002 | - | -6 002 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -2 946 | -15 736 | -3 459 | ||
| Förändring likvida medel | -7 039 | 1 723 | -2 944 | ||
| Omräkningsdifferenser i likvida medel | -394 | -178 | - | ||
| Likvida medel vid årets början | 11 843 | 10 298 | 6 287 | -19 015 - -18 702 3 342 - 2 945 |
Samtliga belopp i nedanstående noter är angivna i tusentals kronor (Tkr) om inte annat särskilt anges. Bokslutsdagen är den 31 december 2010.
FormPipe Software AB (Moderbolaget) och dess dotterbolag (sammantaget Koncernen) säljer programvara och konsulttjänster för att fånga, strukturera och distribuera information. Koncernen har kontor i Sverige och Danmark och säljer huvudsakligen sina produkter inom Sverige och Danmark.
Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är FormPipe Software AB (publ), Box 231 31, 104 35 Stockholm. Besöksadressen är
S:t Eriksgatan 117 i Stockholm. Moderbolaget är noterat på Nasdaq OMX Stockholm.
Styrelsen har den 21 februari 2011 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncern- och moderbolagsredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Koncernredovisningen för FormPipe Software AB-koncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffnings¬värdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Moderbolagets årsredovisning upprättas enligt ÅRL och RFR 2. Redovisningsprinciperna följer koncernens om inget annat anges.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga upp¬skattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av Koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
Följande standarder och ändringar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare, men som koncernen inte har tillämpat i förtid:
» IFRIC 17, "Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare" (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare). Tolkningen publicerades i november 2008. Denna tolkning ger vägledning om redovisning av överrenskommelser enligt vilka ett företag delar ut saktillgångar till aktieägarna. En ändring har också gjorts i IFRS 5 där det krävs att tillgångarna klassificeras som att de innehas för värdeöverföring endast om de är tillgängliga för omedelbar värdeöverföring i sitt nuvarande skick och värdeöverföringen är mycket sannolik.
Följande standarder och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för Koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare, men har inte tillämpats i förtid:
tionella valuta. Förutsatt att vissa krav är uppfyllda ska sådana teckningsrätter nu klassificeras som eget kapital oavsett vilken valuta priset är uttryckt i. Tidigare klassificerades sådana teckningsrätter som derivatskulder. Ändringen ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8 "Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel". Koncernen kommer att tillämpa ändringen från 1 januari 2011.
Dotterföretag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.
Funktionell valuta och rapportvaluta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i Koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (kr), som är Moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och –förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde-vinster/-förluster.
Resultat och finansiell ställning för alla Koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas till Koncernens rapportvaluta enligt följande:
a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs, b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvida inte denna genomsnittliga kurs inte är en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, i vilket fall intäkter och kostnader omräknas till transaktionsdagens kurs), samt
c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.
Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.
Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. skrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Kundrelationer Förvärvade kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde. Kundrelationerna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundrelationer över deras bedömda nyttjandeperiod (5 år).
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Bolaget redovisar hela verksamheten som ett segment.
Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma Koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Avskrivningar på tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:
| » Datainventarier | 3 år | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| » Inventarier | 3-5 år | |||||||
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga intäkter/kostnader – netto i resultaträkningen.
Goodwill Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på Koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Ned-
Förvärvad teknologi redovisas till anskaffningsvärde. Teknologi har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för teknologi över deras bedömda nyttjandeperiod (3 år).
Förvärvade varumärken redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade varumärken har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken över deras bedömda nyttjandeperiod (3 år).
Förvärvade patent redovisas till anskaffningsvärde. Patent har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för patent över deras bedömda nyttjandeperiod (3-5 år).
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppstår. Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:
(a) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utvecklingskostnader redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över nyttjandeperioden 5 år.
Aktiverade utvecklingskostnader testas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov i enlighet med IAS 36.
Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången och skulden förvärvades.
(a) Finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde avser lånefordringar och kundfordringar som är finansiella tillgångar men som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De utgörs av Kundfordringar, Övriga fordringar och Likvida medel i balansräkningen och ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde utgörs av Upplåning samt Leverantörsskulder i balansräkningen, där anskaffningsvärdet utgör det verkliga värdet vid anskaffningstidpunkten. För upplåning motsvarar detta erhållet belopp reducerat för eventuella transaktionskostnader.
Finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
(b) Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar/skulder som innehas för handel. En finansiell tillgång/skuld klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar och skulder i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar/kortfristiga skulder, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar/långfristiga skulder. I posten, som redovisas i Koncernens balansräkning, inkluderas Koncernens derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, samt skulder i utländsk valuta till annan än kreditinstitut.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen – det datum då Koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar/skulder tas bort från balansräkningen när rätten/skyldigheten att erhålla/ betala kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och Koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten/skyldigheten.
Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens post Finansiella intäkter/kostnader – netto.
Verkligt värde för börsnoterade värdepapper baseras på aktuella köpkurser. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv (och för onoterade värdepapper), fastställer Koncernen verkligt värde genom att tillämpa värderingstekniker såsom användning av information av seende nyligen gjorda transaktioner på armlängds avstånd, hänvisning till verkligt värde för ett annat instrument som i allt väsentligt är likvärdigt, analys av diskonterade kassaflöden och optionsvärderingsmodeller. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation och företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att
nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Koncernens derivatinstrument uppfyller inte kriterierna för säkringsredovisning. Derivatinstrumenten klassificeras som finansiella tillgångar/ skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument redovisas netto i resultaträkningen i posten Finansiella intäkter/kostnader.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av kostnader för hårdvara i form kortläsare för affärsområdet NetMaker och upparbetade konsultintäkter. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att Koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras Försäljningskostnader i resultaträkningen.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. I balansräkningen redovisas checkräkningskrediter som upplåning bland Kortfristiga skulder.
Stamaktier klassificeras som eget kapital.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Redovisat värde för leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Verkligt värde på skulddelen av konvertibla skuldebrev fastställs genom användning av marknadsränta för ett likvärdigt icke-konvertibelt skuldebrev. Detta belopp redovisas som skuld till upplupet anskaffningsvärde tills dess att skulden upphör genom konvertering eller inlösen. Återstående del av erhållet belopp hänförs till optionsdelen. Denna redovisas i eget kapital, netto efter skatt.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte Koncernen har en ovillkorlig rätt
att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterbolag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av Koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma Koncernen tillgodo.
Koncernen tillämpar från tid till annan aktierelaterade ersättningsplaner, där regleringen görs med aktier. En premie motsvarande det verkliga värdet för optioner erläggs av den anställde vid tilldelningsdagen. Optionspremien krediteras Övrigt tillskjutet kapital. Mottagna betalningar för aktierna, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital när optionerna utnyttjas.
För samtliga utestående optioner är vederlaget från personalen baserat på ett marknadsmässigt pris, fastställt utifrån Black-Scholes värderingsmodell. Ingen förmån eller ersättning utgår således till de anställda och därför redovisas ingen personalkostnad i resultaträkningen i enlighet med IFRS 2.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till Moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Avsättningar för omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när Koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda
varor och tjänster i Koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av Koncernintern försäljning.
Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av Koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.
Koncernen utvecklar och säljer programvara. Försäljning av licensrättigheter intäktsförs vid fullgjord leverans enligt avtal och då inga väsentliga förpliktelser återstår efter leveransdatum. Support- och underhållsavtal som tecknas i samband med licensförsäljningen, faktureras i förskott och intäktsförs linjärt över kontraktstiden.
Koncernen säljer konsult- och utbildningstjänster, som tillhandahålls baserat på tid eller som fastprisavtal.
Intäkter från tidsbaserade avtal redovisas till avtalade priser allt eftersom arbetade timmar levereras.
För försäljningsintäkter från fastprisavtal avseende tjänster tillämpas successiv vinstavräkning. Successiv vinstavräkning innebär att intäkter redovisas baserat på hur stor del de tjänster som utförts utgör av de totala tjänster som ska utföras (färdigställandegrad). Försäljningsintäkter från fastprisavtal avseende tjänster redovisas vanligen i den period då tjänsterna levereras, linjärt fördelat under avtalsperioden.
Om några omständigheter uppstår som kan förändra den ursprungliga uppskattningen av intäkter, kostnader eller färdigställandegrad, omprövas uppskattningarna. Dessa omprövningar kan resultera i ökningar eller minskningar i uppskattade intäkter eller kostnader och påverkar intäkterna under den period då de omständigheter som föranledde ändringen kom till företagsledningens kännedom.
Koncernen erbjuder vissa avtal där kunden kan köpa en licens inklusive ett års service. När ett sådant avtal med flera delar föreligger, redovisas som intäkt från försäljningen av licens det belopp som utgör verkligt värde på licens i förhållande till verkligt värde på försäljningsavtalet som helhet. Intäkten från servicedelen, som motsvarar verkligt värde på servicedelen i förhållande till verkligt värde på försäljningsavtalet, fördelas över serviceperioden. Verkliga värden för respektive del bestäms utifrån aktuella marknadspriser på dessa delar när de säljs separat.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Koncernen har endast operationella leasingavtal.
Utdelning till Moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i Koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av Moderbolagets aktieägare.
Finansiella riskfaktorer Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk
(valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på Koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.
Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning enligt policies som fastställts av styrelsen. FormPipe Softwares finanspolicy beslutas av styrelsen med ett års giltighet. Finanspolicyn fastställer riktlinjer för handhavande av finansiella risker inom Koncernen. FormPipe Softwares finanspolicy syftar till att åstadkomma högsta möjliga avkastning på bolagets likvida tillgångar, eller lägsta möjliga upplåningskostnad när bolaget befinner sig i en situation med nettoskuld, med en hårt begränsad och kontrollerad risknivå samt en god betalningsberedskap för att vid var tidpunkt kunna möta bolagets betalningsförpliktelser.
Koncernfinans identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med Koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.
(i) Valutarisk
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende DKK. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlands-verksamheter.
Då FormPipe Softwares svenska verksamhet i stort sett uteslutande har sitt valutaflöde i svenska kronor finns där inte något behov av valutasäkring. Avseende den danska verksamheten väljer FormPipe Software att valutasäkra gentemot danska kronor endast för enskilda betydande kända betalningar, vilka då säkras genom terminskontrakt på Koncernnivå.
Koncernens riskhanteringspolicy är att säkra kända och betydande framtida kassaflöden. Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 10 % i förhållande till den danska kronan, med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för 2010 varit 535 tkr (2009: 373 tkr) högre/lägre och det egna kapitalet per den 31 december 2010 (inklusive årets resultat) varit 6 007 tkr (2009: 7 011 tkr) högre/lägre.
Koncernen innehar inga placeringar i aktier och är därmed inte exponerad för någon prisrisk. Koncernen är inte heller exponerad för någon prisrisk avseende rå- och stapelvaror.
Eftersom Koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende verkligt värde.
Koncernen var vid periodens utgång skuldfri varpå Koncernen ej kan anses vara utsatt för någon ränterisk vid denna tidpunkt.
Kreditrisk hanteras på Koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Om kunder kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.
En stor del av FormPipe Softwares försäljning sker till offentlig sektor inom Sverige, detta gör att risken i dessa kundfordringar i stort sett är obefintlig. Koncernen har viss del av sin försäljning gentemot privat sektor, framförallt i Sverige och Danmark. Dessa affärer är dock av mindre storlek och fler till antalet, varpå risken i dessa fordringar kan anses vara väl spridd. Historiken av kundförluster i Koncernen är i stort sett obefintlig.
Likviditetsrisk hanteras genom att Koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner.
Ledningen följer också noga rullande prognoser för Koncernens likviditetsreserv på basis av förväntade kassaflöden.
Nedanstående tabell analyserar Koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
Kapital definieras som totalt eget kapital. Koncernens mål avseende kapitalet är att trygga Koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet på lång sikt, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan Koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Beslut om justering av kapitalet tas av styrelsen utifrån vad som bedöms ge långsiktigt maximal avkastning till aktieägarna.
I och med att Koncernens strategi delvis bygger på förvärv kan Koncernens skuldsättning komma att fluktuera kraftigt från år till år. Styrelse och Koncernledning utvärderar därför kontinuerligt framtida betalningsåtaganden och beslutar utifrån en samlad bedömning hur Koncernens medel skall förvaltas.
Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad (t.ex. finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen) baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för Koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.
Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för Koncernen för liknande finansiella instrument.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. Nyttjandevärde bedöms utifrån prognostiserade framtida kassaflöden för respektive kassagenererande enhet. Nedskrivningstestet innehåller antaganden om förväntad tillväxt, bruttomarginaler och diskonteringsränta, vilka framgår närmre av not 12.
Koncernen har gjort bedömningar om nyttjandeperioder för kundrelationer ,teknologi och varumärken som identifierats i förvärvsanalyser, vilket påverkar redovisade kostnader för avskrivningar i resultaträkningen samt värderingen av tillgångarna i balansräkningen.
Utvecklingsutgifter balanseras utifrån vad som beskrivs i avsnittet "Immateriella tillgångar" under not 2. Koncernen har gjort bedömningar om nyttjandeperioder, vilket påverkar redovisade kostnader för avskrivningar i resultaträkningen samt värderingen av tillgångarna i balansräkningen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| PricewaterhouseCoopers AB | |||||
| Revisionsuppdrag | 210 | 261 | 210 | 206 | |
| Revisionsverksamhet utöver revi sionsuppdraget |
50 | 50 | 50 | 50 | |
| Skatterådgivning | - | - | - | - | |
| Övriga stjänster | - | 101 | - | 45 | |
| Koncernen totalt | 260 | 412 | 260 | 301 |
Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser 2010 och 2009 översiktlig granskning av kvartal tre. Med övriga tjänsteravses 2009 konsulttid i samband med notering vid Nasdaq OMX Stockholm.
| Tkr | < 1 år | 1 - 2 år | 2 år < |
|---|---|---|---|
| 2010 | |||
| Leverantörsskulder och andra skulder | 10 786 | - | - |
| Totalt | 10 786 | - | - |
| 2009 | |||
| Tilläggsköpeskilling | 6 457 | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 13 830 | - | - |
| Totalt | 20 287 | - | - |
Löner och andra ersättningar för samtliga anställda fördelade mellan moderbolag och dotterbolag
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Moderbolaget | ||
| Löner och andra ersättningar | 13 321 | 13 074 |
| Pensioner | 1 638 | 1 744 |
| Sociala avgifter | 4 846 | 4 658 |
| Dotterbolagen | ||
| Löner och andra ersättningar | 28 079 | 29 674 |
| Pensioner | 1 846 | 1 907 |
| Sociala avgifter | 6 288 | 6 141 |
| Koncernen | ||
| Löner och andra ersättningar | 41 399 | 42 747 |
| Pensioner | 3 483 | 3 652 |
| Sociala avgifter | 11 134 | 10 800 |
| Löner och andra ersättningar | 41 399 | 42 747 |
|---|---|---|
| Pensioner | 3 483 | 3 652 |
| Sociala avgifter | 11 134 | 10 800 |
| Hans Möller (ordförande) |
|---|
| . Hans Möller (ordförande) . |
| Staffan Torstensson . |
| Staffan Torstensson . |
| Lennart Pihl |
| Lennart Pihl . |
| Jon Pettersson . |
| Jon Pettersson . |
| Bo Nordlander . |
| Bo Nordlander . |
| Thomas Bill . |
| Thomas Bill . |
| VD Christian Sundin . |
| VD Christian Sundin . |
| Andra ledande befattningshavare |
| Andra ledande befattningshavare |
| Totalt 2010 |
| Totalt 2009 |
| Grundlön / | Styrelsearvode Rörlig ersättning Pensionskostnad Övrig ersättning | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hans Möller (ordförande) | 2010 | 130 | - | - | - | 130 |
| Hans Möller (ordförande) | 2009 | 130 | - | - | - | 130 |
| Staffan Torstensson | 2010 | 75 | 75 | |||
| Staffan Torstensson | 2009 | 75 | - | - | - | 75 |
| Lennart Pihl | 2010 | 75 | - | - | 8 | 83 |
| Lennart Pihl | 2009 | 75 | - | - | 12 | 87 |
| Jon Pettersson | 2010 | 75 | - | - | - | 75 |
| Jon Pettersson | 2009 | 75 | - | - | - | 75 |
| Bo Nordlander | 2010 | 75 | - | - | - | 75 |
| Bo Nordlander | 2009 | 75 | - | - | - | 75 |
| Thomas Bill | 2010 | - | - | - | - | - |
| Thomas Bill | 2009 | 75 | - | - | - | 75 |
| VD Christian Sundin | 2010 | 1 122 | 319 | 369 | 195 | 2 004 |
| VD Christian Sundin | 2009 | 1 112 | 667 | 360 | 111 | 2 250 |
| Andra ledande befattningshavare | 2010 | 2 967 | 696 | 809 | 589 | 5 061 |
| Andra ledande befattningshavare | 2009 | 3 195 | 1 131 | 859 | 468 | 5 652 |
| Totalt 2010 | 4 519 | 1 015 | 1 178 | 792 | 7 503 | |
| Totalt 2009 | 4 812 | 1 798 | 1 218 | 590 | 8 419 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| FormPipe Stockholm | 25 | 20 | 25 | 20 |
| FormPipe Software Uppsala | 24 | 27 | - | |
| FormPipe Software Linköping | 11 | 16 | - | |
| FormPipe Software A/S (Danmark) | 14 | 16 | - | |
| Totalt antal anställda | 74 | 79 | 25 | 20 |
| Medeltal antal anställda | 77 | 79 | 23 | 19 |
| Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Styrelsens ledamöter | Ledningsgrupp (inkl VD) | ||||||||
| Kvinnor | - | - | - | - | Kvinnor | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Män | 5 | 6 | 5 | 6 | Män | 4 | 5 | 4 | 4 |
Till verkställande direktören tillkommer utöver den fasta lönen en resultatbaserad ersättning, 319 Tkr har betalats ut eller satts av för under perioden. Den resultatbaserade ersättningen skall baseras på omsättning och rörelseresultat på de reviderade helårssiffrorna. Översyn sker årligen. Verkställande direktören erhåller inget styrelsearvode.
Bolaget tillämpar dels fast lön, dels en rörlig ersättning avseende verkställande direktör, vice vd, finansdirektör samt försäljningsprovision på egen försäljning för säljarna. Storleken på den rörliga ersättningen är relaterad till uppfyllelsegraden av finansiella mål som uppställts av styrelsen för koncernen. Den rörliga ersättningen utgör ca 20 till 40 procent av budgeterad lön. Samtliga rörliga ersättningsplaner har definierade maximala tilldelnings- och utfallsgränser.
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionsprogram för verkställande direktören motsvarar 25% av mållön.
Vid den verkställande direktörens uppsägning gäller vid uppsägning från Bolagets sida 6 månaders uppsägningstid och 6 månaders avgångsvederlag. Andra inkomster som den verkställande direktören uppbär under den period avgångsvederlag utbetalas avräknas från avgångsvederlaget. Vid uppsägning från den verkställande direktörens sida gäller 6 månaders uppsägningstid. Mellan Bolaget och de andra ledande befattningshavarna gäller en ömsesidig uppsägningstid om 3 till 6 månader. För det fall bolaget blir föremål för ett offentligt uppköpserbjudande som medför att minst 30 procent av bolagets aktier hamnar i samma aktieägares hand, har den verkställande direktören, vid bolagets eller den verkställande direktörens uppsägning, rätt till ett särskilt avgångsvederlag motsvarande 12 fasta månadslöner vid tidpunkten för uppsägningsbeskedet. Sådant avgångsvederlag är avräkningsfritt, ska utbetalas i dess helhet vid anställningens upphörande och ersätter det avgångsvederlag som den verkställande direktören normalt har rätt till enligt sitt anställningsavtal.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Finansiella intäkter: | ||||
| Ränteintäkter | 15 | 14 | 0 | 19 |
| Finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
3 | 213 | 3 | 213 |
| Övriga finansiella intäkter | 845 | 422 | 842 | 228 |
| 862 | 648 | 845 | 460 | |
| Finansiella kostnader: | ||||
| Räntekostnader på skulder till kreditinstitut |
- | -163 | - | -163 |
| Övriga räntekostnader | 62 | -150 | -278 | -555 |
| Övriga finansiella kostnader | -173 | -412 | -132 | -15 |
| -110 | -724 | -410 | -733 |
| Aktuell skatt | 2 050 | 6 088 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | 1 004 | 2 343 |
Uppskjuten skatt avser aktiverat underskottsavdrag om -1 952 tkr (2009: - tkr), utnyttjande av ackumulerade underskottsavdrag från tidigare år om 361 tkr (2009: 2 692 tkr) samt uppskjuten skattekostnad hänförlig till immateriella tillgångar om 2 595 tkr (2009: -349 tkr).
Samtliga underskott i koncernen är aktiverade som uppskjuten skattefordran.
Inkomstskatten på Koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Resultat före skatt | 11 638 | 26 458 | -632 | 23 119 | |
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella skattesatser gällande för resultat i respektive land |
3 049 | 6 883 | -166 | 6 080 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | -314 | -56 | -1 866 | -3 563 | |
| Ej avdragsgilla kostnader | 109 | 158 | 80 | 112 | |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 208 | 1 446 | - | 1 166 | |
| Skattekostnad | 3 053 | 8 431 | -1 952 | 3 795 |
Vägd effektiv skattesats var 26,2 % (2009: 31,9 %).
| Genomsnittskurs januari - december |
Balansdagens kurs 31 december |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| DKK | 1,28 | 1,43 | 1,21 | 1,39 |
Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande;
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Övriga intäkter och kostnader - netto |
-83 | -31 | 18 | -9 | |
| Finansiella poster - netto not 7 | 847 | 418 | 845 | 441 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till Moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av Moderbolaget.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare | 8 584 | 18 027 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) | 11 937 | 11 736 |
| Resultat per aktie före utspädning (kr per aktie) | 0,72 | 1,54 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget har en kategori av potentiella stamaktier med utspädningseffekt: aktieoptioner. För aktieoptioner görs en beräkning av det antal aktier som kunde ha köpts till verkligt värde (beräknat som årets genomsnittliga marknadspris för Moderbolagets aktier), för ett belopp motsvarande det monetära värdet av de teckningsrätter som är knutna till utestående aktieoptioner. Det antal aktier som beräknas enligt ovan jämförs med det antal aktier som skulle ha utfärdats under antagande att aktieoptionerna utnyttjas.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare | 8 584 | 18 027 |
| Nettovinst som används för att bestämma resultat per aktie efter utspädning |
8 584 | 18 027 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) | 11 937 | 11 736 |
| - aktieoptioner 2008-2010 (tusental) | 14 | - |
| - aktieoptioner 2009-2011 (tusental) | 100 | 30 |
| - aktieoptioner 2010-2012 (tusental) | - | - |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning (tusental) |
12 052 | 11 766 |
| Reultat per aktie efter utspädning (kr per aktie) | 0,71 | 1,53 |
På årsstämman 2011-03-15 kommer en utdelning avseende år 2010 på 0,50 kr per aktie (2009: 0,50 kr per aktie) att föreslås. Den totala utdelningen kan maximalt komma att uppgå till 6 247 252 kr (2009: 6 002 252 kr) beroende på utnyttjandegrad av utestående teckningsoptionsprogram med förfall före avstämningsdagen.
Forts not 6
| FormPipe Software Uppsala FormPipe Software Linköping FormPipe Software A/S |
FormPipe Software Skellefteå | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Styrelsens ledamöter | ||||||||
| Kvinnor | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Män | 1 | 1 | 1 | 1 | 3 | 5 | 1 | 1 |
Styrelsen i dotterbolag har ej erhållit något styrelsearvode under 2010. Pensionsförpliktelser avseende styrelsen finns inte. Det finns heller inga avgångsvederlag till styrelsen. Verkställande direktör i samråd med styrelsen fastställer varje år den fasta lönen för ledande befattningshavare och beslutar om eventuella förändringar. Eventuella löneförändringar sker per 1 januari.
| Koncernen1 | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid |
1,9% | 3,6% | 1,3% | 1,4% |
| varav långtidssjukskrivningar | * | * | * | * |
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålder |
||||
| Ålder < 29 år | * | * | * | * |
| Ålder 30 - 49 år | 2,3% | 1,3% | 1,4% | 1,3% |
| Ålder > 50 år | * | * | * | * |
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön | ||||
| Kvinnor | 1,0% | * | 1,0% | * |
| Män | 1,1% | 3,4% | 1,5% | 0,7% |
Den totala sjukfrånvaron uppgår till 1,9% för koncernen FormPipe Software av den sammanlagda arbetstiden år 2010. Ingen signifikant skillnad föreligger mellan könen eller åldersgrupperna.
*Om antalet anställda i en köns- eller åldersgrupp är 10 eller färre så lämnas ingen uppgift.
*Det lämnas ej heller någon uppgift i de fall där det går att hänföra sjukfrånvaron till en viss anställd.
1
Sjukfrånvaron för koncernen avser endast svenska koncernbolag
| KONCERNEN | Goodwill Balanserade utgifter | Kundrelationer | Teknologi | Varumärken | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2009 | ||||||
| Ingående redovisat värde | 120 892 | 18 346 | 6 967 | 1 353 | 848 | 148 406 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 454 | - | - | - | - | 454 |
| Valutakursdifferenser | -3 244 | -116 | -218 | -50 | - | -3 629 |
| Inköp | - | 5 735 | - | - | - | 5 735 |
| Avskrivningar | - | -4 939 | -1 834 | -782 | -318 | -7 874 |
| Utgående redovisat värde | 118 102 | 19 026 | 4 915 | 521 | 529 | 143 092 |
| Per 31 december 2009 | ||||||
| Anskaffningsvärde | 118 102 | 28 017 | 8 928 | 2 234 | 954 | 159 213 |
| Ackumulerade avskrivningar | - | -8 991 | -4 014 | -1 714 | -424 | -16 120 |
| Redovisat värde | 118 102 | 19 026 | 4 915 | 521 | 529 | 143 092 |
| Räkenskapsåret 2010 | ||||||
| Ingående redovisat värde | 118 102 | 19 026 | 4 915 | 521 | 529 | 143 092 |
| Ökning genom rörelseförvärv | -303 | - | - | - | - | -303 |
| Valutakursdifferenser | -7 757 | -441 | -373 | -29 | - | -8 599 |
| Inköp | - | 12 606 | - | - | - | 12 606 |
| Avskrivningar | - | -5 634 | -1 703 | -491 | -318 | -8 146 |
| Utgående redovisat värde | 110 042 | 25 558 | 2 841 | - | 211 | 138 651 |
| Per 31 december 2010 | ||||||
| Anskaffningsvärde | 110 042 | 40 183 | 8 555 | 2 205 | 954 | 162 916 |
| Ackumulerade avskrivningar | - | -14 625 | -5 716 | -2 205 | -742 | -24 266 |
| Redovisat värde | 110 042 | 25 558 | 2 841 | - | 211 | 138 651 |
| Balanserade | |||
|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Goodwill | utgifter | Summa |
| Räkenskapsåret 2009 | |||
| Ingående redovisat värde | 1 929 | 447 | 2 376 |
| Avskrivningar | -407 | -126 | -532 |
| Utgående redovisat värde | 1 522 | 321 | 1 844 |
| Anskaffningsvärde | 3 626 | 624 | 4 469 |
|---|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar | -2 105 | -302 | -2 626 |
| Redovisat värde | 1 522 | 321 | 1 844 |
| Räkenskapsåret 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 1 522 | 321 | 1 843 |
|---|---|---|---|
| Avskrivningar | -405 | -125 | -529 |
| Utgående redovisat värde | 1 117 | 197 | 1 314 |
| Per 31 december 2010 | |||
|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 3 626 | 624 | 4 469 |
| Ackumulerade avskrivningar | -2 510 | -427 | -3 155 |
| Redovisat värde | 1 117 | 197 | 1 314 |
| Data | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | inventarier Inventarier | Summa | |
| Räkenskapsåret 2009 | |||
| Ingående redovisat värde | 802 | 552 | 1 353 |
| Valutakursdifferenser | -3 | -1 | - |
| Inköp | 420 | 302 | 721 |
| Avskrivningar | -507 | -228 | -735 |
| Utgående redovisat värde | 713 | 624 | 1 338 |
| Per 31 december 2009 | |||
| Anskaffningsvärde | 1 663 | 1 150 | 2 815 |
| Ackumulerade avskrivningar | -950 | -527 | -1 477 |
| Redovisat värde | 713 | 624 | 1 338 |
| Räkenskapsåret 2010 | |||
| Ingående redovisat värde | 713 | 624 | 1 338 |
| Inköp | 437 | 4 | 441 |
| Avskrivningar | -522 | -243 | -765 |
| Utgående redovisat värde | 627 | 385 | 1 012 |
| Per 31 december 2010 | |||
| Anskaffningsvärde | 2 100 | 1 153 | 3 253 |
Ackumulerade avskrivningar -1 472 -769 -2 241 Redovisat värde 627 385 1 012
| 2088 | 684 |
|---|---|
| $-1145$ | $-401$ |
| 943 | 283 |
| 943 | 283 |
| 425 | |
| $-593$ | $-127$ |
| 775 | 156 |
| 2 5 1 3 | 684 |
| $-1738$ | $-528$ |
| 775 | 156 |
| Data | |||
|---|---|---|---|
| Moderbolaget | inventarier Inventarier | Summa | |
| Räkenskapsåret 2009 | |||
| Ingående redovisat värde | 620 | 415 | 1 035 |
| Inköp | 420 | 8 | 428 |
| Avskrivningar | -380 | -140 | -520 |
| Utgående redovisat värde | 660 | 283 | 943 |
| Per 31 december 2009 | |||
|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 1 404 | 684 | 2 088 |
| Ackumulerade avskrivningar | -744 | -401 | -1 145 |
| Redovisat värde | 660 | 283 | 943 |
| Räkenskapsåret 2010 | |||
|---|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 660 | 283 | 943 |
| Inköp | 425 | - | 425 |
| Avskrivningar | -466 | -127 | -593 |
| Utgående redovisat värde | 619 | 156 | 775 |
| Per 31 december 2010 | |||
|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 1 829 | 684 | 2 513 |
| Ackumulerade avskrivningar | -1 210 | -528 | -1 738 |
| Redovisat värde | 619 | 156 | 775 |
Koncernens goodwill uppgick vid årets slut till 110 042 tkr (2009: 118 102 tkr). Goodwill skrivs inte av enligt plan utan nedskrivningsprövas årligen.
Nedskrivningsprövning för samtliga enheter baseras på beräkning av nyttjandevärdet. Detta värde bygger på framtida kassaflödesprognoser, där de fem första åren har baserats på den affärsplan som fastställts av företagsledningen.
Kritiska variabler, samt metoden att skatta dessa värden, för den femåriga explicita prognosperioden beskrivs nedan.
Antalet prognosperioder är antagna till oändlighet, där de kassaflöden som ligger längre fram än fem år har givits en årlig tillväxttakt om 3 %.
Tillväxttakten och kostnadsutvecklingen under de första fem åren baseras på en sammanvägning av externa analysunderlag för den för verksamheten relevanta marknaden och ledningens erfarenheter och bedömning om bolagets position på marknaden.
Diskonteringsfaktorn beräknas som koncernens vägda genomsnittliga kapitalkostnad inklusive riskpremie. De prognosticerade kassaflödena har diskonterats med en diskonteringsränta om 13 % före skatt.
För samtliga kassagenererande enheter överstiger återvinningsvärdet det redovisade värdet. Företagsledningen bedömer att en rimlig och möjlig förändring (+/- 1 procent) i de kritiska variablerna ovan inte skulle ha så stor effekt att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än redovisat värde.
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |||
| Aktier i dotterbolag | ||||
| Ingående anskaffningsvärden | 124 848 | 124 893 | ||
| Förvärvsrelaterade förändringar | -275 | -45 | ||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
124 573 | 124 848 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar |
||||
| Övriga finansiella tillgångar | 26 | - | 26 | - |
| Utgående värde finansiella tillgångar |
26 | - | 124 599 | 124 848 |
Ställda säkerheter avser aktier i dotterbolag.
| Företag | Säte | Juridisk form |
Org.nr. Ägarandel Bokfört värde | ||
|---|---|---|---|---|---|
| FormPipe Software Uppsala AB |
Uppsala Aktiebolag 556463-9861 | 100% | 18 371 | ||
| FormPipe Software Linköping AB |
Linköping Aktiebolag 556389-0564 | 100% | 16 977 | ||
| FormPipe Software A/S |
Brøndby Aktiebolag | 26366216 | 100% | 61 048 | |
| FormPipe Software Skellefteå AB |
Skellefteå Aktiebolag 556601-0087 | 100% | 28 177 |
| 31 december 2009 | Värderade till upplupet anskaffnings värde |
Värderade till verkligt värde via resultat räkningen Summa |
|
|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | |||
| Kundfordringar och andra fordringar exklusive interimsfordringar |
26 106 | - 26 106 | |
| Likvida medel | 4 410 | - | 4 410 |
| Summa | 30 516 | - | 30 516 |
| Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder |
4 807 | - | 4 807 |
|---|---|---|---|
| Summa | 4 807 | - | 4 807 |
| 31 december 2009 | Värderade till upplupet anskaffnings värde |
Värderade till verkligt värde via resultat räkningen |
|
|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | |||
| Kundfordringar och andra fordringar exklusive interimsfordringar |
26 396 | - 26 396 | |
| Finansiella tillgångar värderade till verk ligt värde via resultaträkningen |
- | 661 | 661 |
| Likvida medel | 11 843 | - 11 843 | |
| Summa | 38 239 | 661 38 900 | |
| Skulder i balansräkningen | |||
|---|---|---|---|
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
- | 6 457 | 6 457 |
| Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder |
3 851 | - | 3 851 |
| Summa | 3 851 | 6 457 10 308 |
Kreditvärdigheten i kategorin låne- och kundfordringar går ej att bedöma utifrån extern kreditrating. Nedskrivningar avseende kundfordringar har historiskt varit mycket sällsynt. Likvida medel utgörs till sin helhet av kassamedel.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Danska kronor | ||||
| Valutatermin, förfaller 100429 | - | 661 | - | 661 |
| Tilläggsköpeskilling 3, förfaller 100331 | - | -6 457 | - | -6 457 |
| - | -5 795 | - | -5 795 |
I kassaflödesanalysen ingår andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin kassaflöde från finansieringsverksamheten.
Förändringar i verkligt värde för andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i Finansiella intäkter och kostnader – netto i resultaträkningen not 7.
Det verkliga värdet baseras på valutakursförlusten och det verkliga värdet på balansdagen mellan svenska och danska kronor.
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Omsättningstillgångar / Färdiga varor och uppgår till 12 tkr (2009: 24 tkr).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kundfordringar | 26 089 | 26 312 | 1 239 | 1 403 |
| 26 089 | 26 312 | 1 239 | 1 403 |
Koncernen har inga långfristiga kundfordringar. Verkligt värde avseende kortfristiga kundfordringar överensstämmer med redovisat värde.
Per den 31 december 2010 uppgick kundfordringarna till 26089 tkr (2009: 26312 tkr). Av dessa kundfordringar om 26089 tkr ansågs inget nedskrivningsbehov föreligga. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:
Förfallna kundfordringar per balansdagen:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Mindre än 3 månader | 4 700 | 5 274 | 379 | 411 |
| Mer än 3 månader | 800 | 1 284 | -5 | -24 |
| 5 500 | 6 558 | 374 | 387 |
Per den 31 december 2010 hade Koncernen inga befarade kundförluster (2009: 0 tkr). Det gjordes inga nedskrivningar av kundfordringar (2009: 0 tkr). Det fanns heller ingen reserv för osäkra fordringar per den 31 december 2010. (2009: 0 tkr).
I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.
Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| 4 410 | 11 843 | 3 343 | 6 287 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Kassa och bank | 4 410 | 11 843 | 3 343 | 6 287 | |
| 4 410 | 11 843 | 3 343 | 6 287 |
| Antal aktier (tusental) | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen Moderbolaget |
Per 1 januari 2009 | 11 736 | |||||
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | - | - | ||
| Förutbetalda försäkringar | 256 | 35 | 181 | 35 | Per 31 december 2009 | 11 736 | |
| Förutbetalda IT-kostnader | 682 | 334 | 220 | 87 | Nyemission 2010-03-18 | 268 | |
| Förutbetalda hyreskostnader | 875 | 570 | 429 | 104 | Per 31 decmeber 2010 | 12 005 | |
| Upplupna intäkter | 430 | 42 | - | - | |||
| Övrigt | 176 | 451 | 135 | 391 | Totalt antal aktier är 12 004 504 stycken (2009: 11 736 181 stycken) med ett kvotvärde | ||
| Summa | 2 418 | 1 431 | 966 | 617 | på 0,1 kr per aktie (2009: 0,1 kr per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda. |
Beviljad checkräkningskredit uppgår till 20 000 tkr och var outnyttjad vid årets utgång.
Bolaget erbjöd den 12 mars 2010 personalen att förvärva teckningsoptioner i bolaget. Programmet fulltecknades och totalt ställdes 350 000 teckningsoptioner ut. Varje teckningsoption ger innehavaren rätten att teckna en ny aktie i bolaget under perioden 6 februari 2012 till 15 februari 2012 till en kurs om 25,76 kr per ny aktie. Den betalda optionspremien om totalt 616 000 kr redovisas som en ökning i övrigt tillskjutet kapital. Bolaget erbjöd den 12 mars 2009 personalen att förvärva teckningsoptioner i bolaget. Programmet fulltecknades och totalt ställdes 490 000 teckningsoptioner ut. Varje teckningsoption ger innehavaren rätten att teckna en ny aktie i bolaget under perioden 7 mars 2011 till 21 mars 2011 till en kurs om 13,85 kr per ny aktie. Den betalda optionspremien om totalt 313 600 kr redovisas som en ökning i övrigt tillskjutet kapital.
För samtliga utestående optioner är vederlaget från personalen baserat på ett marknadsmässigt pris, fastställt utifrån Black-Scholes värderingsmodell. Ingen förmån eller ersättning utgår till de anställda och därför redovisas ingen personalkostnad i resultaträkningen i enlighet med IFRS 2.
Förändringar i antalet utestående aktieoptioner och deras vägda genomsnittliga lösenpris är som följer:
| 2010 | Genomsnittligt lösenpris i kr per aktie |
Optioner (stycken) |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 14,69 1 000 766 | |
| + Tilldelade | 25,76 | 350 000 |
| - Förverkade | - | - |
| - Utnyttjade | 15,49 -268 323 | |
| - Förfallna | 15,49 -242 443 | |
| Per 31 december | 18,81 | 840 000 |
| 2009 | Genomsnittligt lösenpris i kr per aktie |
Optioner (stycken) |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 15,49 | 510 766 |
| + Tilldelade | 13,85 | 490 000 |
| - Förverkade | - | - |
| - Utnyttjade | - | - |
| - Förfallna | - | - |
Vid periodens utgång har bolaget två (2009: två) utestående teckningsoptionsprogram med följande förfallodatum och lösenpriser:
| Aktier | |||
|---|---|---|---|
| Förfallodag | Lösenpris | 2010 | 2009 |
| 2010-03-22 | 15,49 | - | 510 766 |
| 2011-03-21 | 13,85 | 490 000 | 490 000 |
| 2012-02-15 | 25,76 | 350 000 | - |
| 840 000 1 000 766 |
Det vägda genomsnittliga verkliga värdet för optioner som tilldelats under 2010, fastställt med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell, var 1,76 kr (2009: 0,64 kr) per option. Viktiga indata i modellen var vägd genomsnittlig aktiekurs på 21,47 kr (2009: 10,65 kr) på tilldelningsdagen, lösenpris om 25,76 kr (2009: 13,85 kr) per ny aktie, volatilitet på 30 % (2009: 35 %), förväntad löptid på optionerna på 693 dagar (2009: 730 dagar) och årlig riskfri ränta på 1,66 % (2009: 1,17 %). Optionerna ger ej rätt till utdelning vilket har beaktats i beräkningen av optionspremien.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.
Koncernen har inga kvittade skattefordringar och -skulder.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 7 939 | 6 348 |
| Uppskjutna skatteskulder | 5 104 | 2 751 |
Bruttoförändringar avseende uppskjuten skattefordran är enligt följande:
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 6 348 | 9 562 |
| Redovisat i resultaträkningen | 1 952 | -507 |
| Utnyttjande av förlustavdrag | -361 | -2 692 |
| Valutakursdifferens | - | -15 |
| Utgående balans | 7 939 | 6 348 |
De uppskjutna skattefordringarna bedöms kunna nyttjas inom den närmsta 5-årsperioden.
Bruttoförändring avseende uppskjuten skattefordran fördelat på tillgångsslag:
| Underskotts | |||
|---|---|---|---|
| avdrag | Övrigt | Summa | |
| Per 1 januari 2009 | 9 562 | - | 9 562 |
| Redovisat i resultaträkningen | -507 | - | -507 |
| Utnyttjande av förlustavdrag | -2 692 | - | -2 692 |
| Valutakursdifferenser | -15 | - | -15 |
| Per 31 december 2009 | 6 348 | - | 6 348 |
| Redovisat i resultaträkningen | 1 952 | - | 1 952 |
| Utnyttjande av förlustavdrag | -361 | - | -361 |
| Per 31 december 2010 | 7 939 | - | 7 939 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Samtliga underskott i koncernen är aktiverade som uppskjuten skattefordran. Under 2010 har 361 tkr (2009: 2 692 tkr) av underskottsavdraget utnyttjats samt 1 952 tkr (2009: 0,0 tkr) aktiverats, varpå det skattemässiga värdet per 31 december 2010 uppgick till 7 939 tkr (2009: 6 348 tkr).
Bruttoförändringar avseende uppskjuten skatteskuld är enligt följande:
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 2 751 | 2 733 |
| Redovisat i resultaträkningen | 2 595 | 109 |
| Valutakursdifferens | -242 | -91 |
| Utgående balans | 5 104 | 2 751 |
Av de uppskjutna skatteskulderna om 5 104 tkr bedöms 1 000 tkr nyttjas under den närmaste 12-månadersperioden. Resterande belopp kommer att nyttjas inom den närmsta 5-årsperioden.
Bruttoförändring avseende uppskjuten skatteskuld fördelat på tillgångsslag:
| Immateriella tillgångar |
Övrigt | Summa | |
|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2009 | 2 684 | 49 | 2 733 |
| Redovisat i resultaträkningen | 158 | -49 | 109 |
| Valutakursdifferenser | -91 | - | -91 |
| Per 31 december 2009 | 2 751 | - | 2 751 |
| Redovisat i resultaträkningen | 2 595 | - | 2 595 |
| Valutakursdifferenser | -242 | - | -242 |
| Per 31 december 2010 | 5 104 | - | 5 104 |
Uppskjutna skatter redovisade i immateriella tillgångar avser verkligt värde-justeringar för förvärvade tillgångar, samt aktiverade utvecklingskostnader.
Upplösning av uppskjuten skatteskuld hänförlig till avskrivningar på förvärvärvade immateriella tillgångar uppgår under år 2010 till 586 tkr (2009: 670 tkr) och avskrivningar av aktiverade utvecklingskostnader uppgår till 34 tkr (2009: - tkr).
Uppskjutna skatter redovisade i kolumnen övrigt avser uppskjutna skatteskulder i förvärvade bolag.
Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Tilläggsköpeskilling | - | 6 457 | - | 6 457 |
| Övriga kortfristiga skulder | 5 979 | 8 710 | 2 225 | 1 911 |
| Summa övriga skulder | 5 979 | 15 167 | 2 225 | 8 368 |
Tilläggsköpeskillingen är baserad på försäljnings- och omsättningsutvecklingen för FormPipe Software A/S och förföll till betalning 2010-03-31. Tilläggsköpeskillingen löpte utan ränta.
Det verkliga värdet på kortfristig skuld motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Redovisade belopp för kortfristiga skulder utgör en god approximation av dess verkliga värde.
Belopp i DKK avser tilläggsköpeskilling för förvärvet av Formpipe Software A/S
Redovisade belopp, per valuta, för Koncernens övriga skulder är följande:
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | ||
| 0 | 4 640 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| DKK | 0,00 | 4 640 |
| 0 | 4 640 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Personalrelaterade upplupna kostnader |
11 858 | 11 168 | 5 022 | 5 684 |
| Förutbetalda intäkter | 34 996 | 31 971 | 6 361 | 6 253 |
| Övriga upplupna kostnader | 4 777 | 3 287 | 2 156 | 2 857 |
| 51 631 | 46 426 | 13 539 | 14 793 |
Åtaganden avseende operationell leasing – där ett koncernföretag är leasetagare. Koncernen hyr ett antal lokaler och kontor med en uppsägningstid på 2 och 4 år. Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning.
Koncernen leasar också olika slags kontorsmaskiner och bilar enligt uppsägningsbara operationella leasingavtal. Uppsägningstiden för Koncernen avseende dessa avtal är 1 månad.
Leasingkostnader uppgår till 413 tkr (2009: 727 tkr)
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter för icke-uppsägningsbara operationella leasingavtal är som följer:
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 482 | 250 |
| Mellan 1 och 5 år | 675 | 88 |
| Mer än 5 år | - | - |
| 1 157 | 338 |
Företag som direkt eller indirekt genom en eller flera mellanhänder utövar ett bestämmande inflytande över FormPipe Software AB.
Fysiska personer direkt eller indirekt innehar en sådan andel av rösterna i FormPipe Software AB som medför ett betydande inflytande i företaget samt nära familjemedlemmar till sådana enskilda personer.
FormPipe Software har inga transaktioner med närstående enligt definitionen i IAS 24 upplysningar om närstående (se ovan) att rapportera utöver de som anges i not 6 Personal, Ledning och Styrelse.
Transaktioner mellan bolag inom koncernen regleras i bolagets Transfer Pricing policy och sker på armlängds avstånd.
| Omstrukturering | Summa | |
|---|---|---|
| Per 1 januari 2009 | - | - |
| - | - | - |
| Per 31 december 2009 | - | - |
| Redovisat i resultaträkningen | 4 566 | 4 566 |
| Per 31 december 2010 | 4 566 | 4 566 |
Ett omstruktureringsarbete har genomförts för att utnyttja koncernens resurser på bästa sätt. Detta arbete har resulterat i att ett antal arbetstillfällen bortfallit samt att kontoret i Skellefteå kunnat stängas. Detta arbete var vid årsskiftet ej slutfört varför en avsättning gjorts i årsbokslutet. Avsättningen på 4 566 tkr per 31 december 2010 förväntas utnyttjas i sin helhet under första halvåret 2011. Total kostnad för omstruktureringen, inklusive avsättning, uppgick till 4 993 tkr och belastar i sin helhet resultatet för 2010.
Protokollet från årsstämman presenterades på hemsidan två veckor efter stämman. Materialet från stämman, så som kallelse, protokoll samt information om valberedning finns att läsa på FormPipe Softwares hemsida www.formpipe.se.
FormPipe Softwares årsstämma 2011 äger rum den 15 mars i Bolagets lokaler i Stockholm. För anmälan till årsstämman 2011 kommer det i god tid finnas information på www.formpipe.se. Där beskrivs även hur respektive aktieägare kan få ett ärende behandlat på stämman.
Valberedningen inleds med att utvärdera sittande styrelse. Valberedningens arbete skall präglas av öppenhet och diskussion för att åstadkomma en välbalanserad styrelse. Valberedningen nominerar sedan ledamöter till FormPipe Softwares styrelse för kommande mandatperiod som sedan föreslås för årsstämman. Valberedningen lämnar även förslag på styrelsens och revisorernas ersättning samt i förekommande fall även val av revisor. Årsstämman 2009 beslutade att valberedningens ledamöter skulle baseras på valberedningens principer, som i korthet innebär att valberedningens sammansättning utgörs av fyra ledamöter representerade envar av de fyra röstmässigt största aktieägarna per den sista dagen av Q3 2009. Valberedningen valdes på två år. Valberedningens sammansättning publicerades på Bolagets hemsida den 30 november vilket avviker från kodens paragraf avseende att denna information skall publiceras senast sex månader innan årsstämman. Valberedningens principer innefattar även att vid behov ersätta ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört. För valberedningens fullständiga principer se dokumentet "Valberedningens redogörelse inför årsstämma 2011" Investor Relations/ Bolagsstyrning på www.formpipe.se.
Anders Terp, anställd på FormPipe Software A/S och tidigare delägare i EFS Technology A/S. 450 056 aktier.
Anders Roslund, verkstadsanalytiker Ålandsbanken. Tidigare ledamot i EBI Systems AB, 156 312 aktier.
Fredrik Stark, representerar AB Wallinder & Co 331 658 aktier samt 50 000 aktier privat, totalt 381 658 aktier.
Hans Möller, styrelseordförande i FormPipe Software AB. Representerar Provider Capital Sweden AB, 1 272 637 aktier.
Bolagsordning
Bolagsordningen stadgar att FormPipe Software är ett publikt aktiebolagslag, vars verksamhet är att direkt eller indirekt, bedriva verksamhet inom nedan nämnda områden samt idka därmed förenlig verksamhet; konsultverksamhet avseende Internet- och Intranätlösningar, konsultverksamhet med inriktning på information, management och data, utveckling och design av dataprogram/produkter samt försäljning av nämnda produkter/tjänster i kombination med lämplig hårdvara samt förvaltning och handel med värdepapper och fastigheter. FormPipe Softwares aktiekapital skall vara lägst 500 000 kronor och högst 2 000 000 kronor. Antalet aktier skall vara lägst 5 000 000 st och högst 20 000 000 st. Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst sex ledamöter med högst tre suppleanter. Hela bolagsordningen går att ladda ner på www.formpipe.se.
Styrelsen uppdrag är att för ägarnas räkning förvalta Bolagets angelägenheter. FormPipe Softwares styrelsearbete styrs, förutom gällande lagar och rekommendationer, av styrelsens arbetsordning som innehåller regler för arbetsfördelning mellan styrelse och VD, ekonomisk rapportering, investeringar och finansiering. Arbetsordning fastställes en gång per år.
Vid årsstämman den 15 mars 2010 valdes styrelseledamöterna; Hans Möller, ordförande, Jon Pettersson, ledamot, Lennart Pihl, ledamot, Staffan Torstensson, ledamot och Bo Nordlander, ledamot. Vid Bolagets protokollförda styrelsemöten behandlades resultatställning, balansomslutning, delårsrapporter samt årsredovisningar. Även framtida frågeställningar så som marknadsbedömningar, affärsverksamhetens inriktning och organisationsfrågor har behandlats.
koncernens ledande befattningshavare.
FormPipe Software håller under ett verksamhetsår vanligtvis fyra ordinarie styrelsemöten samt ett konstituerande styrelsemöte i direkt anslutning till årsstämman. Extra styrelsemöten hålls vid behov. Styrelsen består av fem ordinarie ledamöter utan suppleanter. VD ingår ej i styrelsen men närvarar under samtliga styrelsemöten som föredragande, utom när VDs arbete utvärderas. VD rapporterar till styrelsen om det operativa arbetet i koncernen samt tillser att styrelsen får sakligt och relevant beslutsunderlag. Nedanstående tabell visar bland annat styrelsens medlemmar, samt styrelsens bedömning angående beroendeställning i förhållande till Bolaget och aktieägarna.
| Deltagande/ | |||
|---|---|---|---|
| Styrelsen 2009 | antal möten Rev.uts Ers.uts | Oberoende | |
| Hans Möller, 1955, Ordförande | 13/13 | Ja | Ja Bedöms beroende |
| Jon Pettersson, 1965, Ledamot | 13/13 | Ja | Ja Bedöms oberoende |
| Lennart Pihl, 1950, Ledamot | 13/13 | Ja | Ja Bedöms oberoende |
| Staffan Torstensson, 1972, Ledamot | 13/13 | Ja | Ja Bedöms oberoende |
| Bo Nordlander, 1956, Ledamot | 13/13 | Ja | Ja Bedöms beroende |
FormPipe Softwares styrelsesammansättning uppfyller Nasdaq OMX Stockholms och svensk kod för bolagsstyrnings krav avseende oberoende styrelseledamöter. För ytterligare information om respektive styrelseledamot, läs på www.formpipe.se, Investor Relations, Bolagsstyrning.
FormPipe Softwares styrelse har det övergripande ansvaret för Bolagets organisation och ledning samt att riktlinjer för förvaltningen av Bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvara för att Bolaget styrs enligt gällande lagar och förordningar samt det regelverk för emittenter där svensk kod för bolagsstyrning ingår. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av koncernens strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttring av verksamheter, större investeringar, tillsättningar och ersättningar till koncernledningen samt löpande uppföljning av verksamheten under året. Styrelsen fastställer årligen årsbokslutet, gällande affärsplan, verksamhetsrelaterade policies samt VDs arbetsordning. Styrelsens ordförande Styrelsens Ordförande Hans Möller leder styrelsens arbete så att detta utövas i enlighet med lagar och föreskrifter. Ordförande följer verksamheten i dialog med VD och ansvarar för att övriga ledamöter får den information som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden är även delaktig i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende Christian arbetade som CFO på FormPipe Software innan han 2007 tog över VD-posten. Christian har en bakgrund inom Ericssonkoncernen och en gedigen erfarenhet av implementering av större IT-system. Christian är utbildad civilekonom. Den senast gällande VD-instruktionen fastställdes av styrelsen den 16 mars 2010. VD tar löpande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten och motiverar även förslag till beslut. Styrelseordförande har årligen utvärderingssamtal med VD i enlighet med VD-instruktion och gällande kravspecifikation. VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga ledningsmedlemmar. Koncernledningen har månadsvis protokollförda möten där operativa frågeställningar diskuteras. Dessutom arbetar koncernledningen årligen fram en affärsplan som fastställs av styrelsen. Affärsplanen följs upp via månatliga rapporter från respektive funktion inom Bolaget där granskningen fokuserar på tillväxt och kostnadskontroll. Utöver veckomötena träffas de flesta i koncernledningen dagligen på Bolagets huvudkontor. Bolagets snabba utveckling gör att den dagliga kontakten är en förutsättning för en fungerande styrning och ledning. Koncernledningen består av chefer för väsentliga verksamhetsområden inom FormPipe Softwares koncern.
VD Christian Sundin leder koncernen och dess verksamhet inom de ramar styrelsen fastlagt.
Christian Sundin Verkställande direktör Född 1971 Anställd sedan 2006 Aktieinnehav: 122 466 st. Teckningsoptioner: 109 516 st.
För granskning av Bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och VDs förvaltning utses på årsstämman en eller två revisorer med högst två suppleanter. Ansvarig huvudrevisor är Michael Bengtsson från PricewaterhouseCoopers AB. Michael Bengtsson har medverkat i revisionen i FormPipe Software sedan Bolaget bildades och har god insyn hur Bolaget utvecklats under de senaste åren.
Styrelsens arbetsordning Styrelsens arbetsordning fastställdes den 16 mars 2010 och skall årligen revideras på det konstituerande styrelsesammanträdet. Arbetsordningen revideras därutöver vid behov. Arbetsordningen innehåller bland annat styrelsens ansvar och arbetsuppgifter, styrelseordförandens arbetsuppgifter, revisionsfrågor samt anger vilka rapporter och finansiell information som styrelsen ska få inför varje ordinarie styrelsemöte. Vidare omfattar arbetsordningen instruktioner till VD. Bilaga avseende styrelsens arbete som revisionsutskott har framtagits och fastställts vid ordinarie styrelsemöte den 29 september 2009. Arbetsordningen föreskriver också styrelsens arbete som ersättningsutskott. Revisions – och ersättningsutskott Styrelsen agerar i sin helhet revisions – och ersättningsutskott. Arbetsbeskrivningen gällande arbetet som revisionsutskott fastsälls som en bilaga till gällande arbetsordning. Arbetet som ersättningsutskott regleras i gällande arbetsordning. Arbetsordningen med bilaga fastställdes vid ordinarie styrelsemöte den 29 september 2009. Under 2010 har revisions- och ersättningsutskotten haft löpande möten i samband med ordinarie styrelsmöten. Under 2011 kommer utskotten att ha separata möten för behandling av dessa frågor. Kontrollmiljö – Ett aktivt och engagerat styrelsearbete är grunden för god intern kontroll. FormPipe Softwares styrelse har etablerat tydliga arbetsprocesser och arbetsordningar för sitt arbete. En viktig del i styrelsens arbete är att utarbeta och godkänna ett antal grundläggande policies, riktlinjer och ramverk relaterade till finansiell rapportering. Bolagets styrande dokument är benämnt "Styrelsens arbetsordning jämte instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt instruktion avseende ekonomisk rapportering till styrelsen för FormPipe Software (inklusive dotterbolag och filialer)" Syftet med dess policy är bland annat att skapa grunden för en god intern kontroll. Uppföljning och omarbetning sker löpande samt kommuniceras ut till samtliga medarbetare som är involverade i den finansiella rapporteringen. Styrelsen utvärderar löpande verksamhetens prestationer och resultat genom ett ändamålsenligt rapportpaket innehållande resultatrapport och framarbetade nyckeltal samt annan väsentlig operationell och finansiell information. Styrelsen verkar i sin helhet såsom revisionskommitté. Styrelsen i sin helhet har sålunda under 2010 övervakat systemen för riskhantering och intern kontroll. Dessa system syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar och är effektiv samt att den ekonomiska rapporteringen är tillförlitlig. Styrelsen har tagit del av och utvärderat rutinerna för redovisning och ekonomisk rapportering samt följt upp och utvärderat de externa revisorernas arbete, kvalifikationer och oberoende. Styrelsen har under 2010 haft en genomgång med och fått skriftlig rapport från Bolagets externa revisorer. Övriga fastställda policies som ligger till grund för den interna kontrollen inom FormPipe Software är Finanspolicy, Informationspolicy och IT-policy. FormPipe Software arbetar enligt en funktionsbaseras organisationsstruktur
Denna rapport har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och är därmed avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen ansvarar för arbetet med bolagsstyrning inom FormPipe Software och därav för arbetet med den interna kontrollen. Det övergripande syftet är att skydda Bolagets tillgångar och därigenom aktieägarnas investering. Styrelsen ansvarar också att finansiell rapportering är upprättad i enlighet med gällande lag. Kvalitetssäkring av FormPipe Softwares finansiella rapportering sker genom att styrelsen behandlar samtliga kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som Bolaget lämnar. Det förutsätter att styrelsen behandlar frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, väsentliga osäkerheter i redovisade värden, eventuella ej korrigerade felaktigheter, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar, eventuella konstaterade oegentligheter och andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet.
FormPipe Software är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Under år 2010 bedrev koncernen verksamhet i Sverige och Danmark. Styrning, ledning och kontroll av FormPipe Software fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, Bolagets styrelse, VD, svensk aktiebolagslag, gällande bolagsordning, Nasdaq OMX Stockholm regelverk för emittenter och svensk kod för bolagsstyrning. I FormPipe Softwares bolagsstyrningsrapport för 2010 beskrivs FormPipe Softwares bolagsstyrning, ledning och förvaltning samt den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. Svensk kod för bolagsstyrning bygger på principen "följa eller förklara" vilket innebär att företag som tillämpar koden kan avvika från enskilda regler om det tydligt beskrivs varför samt vad man gör istället.
Bolagsstyrning handlar i grunden om hur Bolaget skall styras och drivas i ett aktieägarperspektiv. FormPipe Softwares bolagsstyrning regleras av såväl externa reglerverk som interna styrdokument.
» Aktiebolagslagen
Den 31/12-2010 hade FormPipe Software ca 1 650 aktieägare som ägde totalt 12004504 aktier. Största enskilda ägare per den 31/12-2010 var Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension med 10,93 % av röster och kapital och Provider Capital med 10,6 % av röster och kapital. Totalt ägde bolagets tjugo största ägare 61,6 procent av röster och kapital.
Årsstämma är benämningen på den årliga ordinarie bolagsstämman då Årsredovisningen skall framläggas. Aktieägarnas rätt att besluta om FormPipe Softwares angelägenheter utövas på årsstämman, som är Bolagets högst beslutande organ. Några av stämmans obligatoriska uppgifter är att fastställa koncernens balans- och resultaträkning, besluta om vinstdisposition, ersättningsprinciper för ledande befattningshavare och om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och VD. Årsstämman väljer efter förslag från valberedningen (se nedan) styrelseledamöter fram till slutet av nästkommande årsstämma. Inför årsstämman 2010 har Bolagets aktieägare informerats i god tid på www.formpipe.se om tid och plats för stämman samt även om sin rätt att få ett ärende behandlat på stämman.
Samtliga aktieägare som direktregistrerade i aktieboken och som anmält sitt deltagande i tid har rätt att deltaga i stämman och rösta för sina aktier. De aktieägare som inte själva har möjlighet att närvara kan företrädas via ombud. FormPipe Softwares årsstämma hölls den 16 mars 2010 i Bolagets lokaler i Stockholm. Bolagets styrelse, ledning, valberedning samt revisor var närvarande vid stämman.
där respektive funktionschef sitter med i bolagets ledningsgrupp och ansvarar för arbetsresultatet inom funktionen. Samtliga funktioner inom FormPipe Software har samma struktur, ekonomisystem, kontoplan och policies vilket underlättar skapande av ändamålsenliga rutiner och kontrollsystem.
Riskbedömning – FormPipe Software arbetar fortlöpande och aktivt med riskanalys, riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som Bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts. I riskbedömningen beaktas exempelvis Bolagets administrativa rutiner avseende fakturering och avtalshantering. Även väsentliga balans- och resultatposter där risken för väsentliga fel skulle kunna uppstå granskas kontinuerligt. I Bolagets verksamhet finns dessa risker i huvudsak i posterna för ny försäljning samt repetitiva intäkter.
Kontrollaktiviteter – Policies och riktlinjer är särskilt viktiga för en korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning och definierar även de kontrollaktiviteter som skall utföras. FormPipe Software arbetar enligt sin Financial Guidelince där bl.a. kontrollaktiviteter som avstämningar, attestflöden, kontoavstämningar, ekonomisystem, jämförelsemått mm. behandlas. Kontrollstrukturer utformas även för att hantera de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Dessa kontrollstrukturer består dels av en organisation med tydlig ansvarsfördelning, tydliga rutiner och klara arbetsroller. Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat rapportering av beslutprocesser och beslutsordningar för väsentliga beslut (t.ex. nya stora kunder, investeringar, avtal etc.) och även granskning av samtliga finansiella rapporter som presenteras.
Information och kommunikation – Bolagets styrande dokumentation i form av policies, riktlinjer och manualer vad gäller intern- och extern kommunikation hålls löpande uppdaterade och kommuniceras internt via relevanta kanaler, såsom interna möten, interna nyhetsmail och Intranet. För kommunikation med externa parter finns en tydlig policy som anger samtliga riktlinjer för hur informations skall ske – Bolagets fastställda Informationspolicy. Syftet med policyn är att säkerställa att FormPipe Softwares samtliga informationsskyldigheter enligt gällande regelverk för emittenter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.
Uppföljning och övervakning – Uppföljning av att den interna kontrollen är ändamålsenlig och sker löpande av Bolaget. Styrelsen träffar minst en gång per år, utan närvaro av VD eller annan person från ledningsgruppen, Bolagets revisorer för en genomgång av nuläge. Styrelsen ser även till att bolagets revisorer översiktligt granskar den finansiella rapportern från kvartal 3. Slutligen lämnar även styrelsen en kortfattad rapport över hur den interna kontrollen genomförts under året. Styrelsen utvärderar årligen om en separat funktion för Internrevision skall tillsättas FormPipe Software. Ställningstagandet är att styrelsen i dagens utformning hanterar denna löpande process och dess interna kontroll på ett tillfredsställande sätt.
Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till Bolagets verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Årsstämmans beslut överensstämmer i huvudsak med tidigare tillämpade principer för ersättning. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämman 2010, eller där ändring sker i ersättning därefter. Styrelsen har inte utsett någon ersättningskommitté utan istället hanterar styrelsen i sin helhet frågor om ersättning och andra anställningsvillkor
Bolaget ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att Bolaget kan rekrytera och behålla kompetent personal. Ersättningen till bolagsledningen ska bestå av fast lön, rörlig ersättning, ett långsiktigt incitamentsprogram, pension, avgångsvillkor och andra sedvanliga förmåner. Ersättningen baseras på individens engagemang och prestation i förhållande till i förväg uppställda mål, såväl individuella som gemensamma mål för hela Bolaget. Utvärdering av den individuella prestationen sker kontinuerligt. Den fasta lönen omprövas som huvudregel en gång per år och ska beakta individens kvalitativa prestation.
Den fasta lönen för den verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig. Den rörliga ersättningen ska beakta individens ansvarsnivå och grad av inflytande. Storleken på den rörliga ersättningen är relaterad till uppfyllelsegraden av finansiella mål som uppställts av styrelsen för koncernen. Den rörliga ersättningen utgör ca 20 - 40 procent av budgeterad lön. Samtliga rörliga ersättningsplaner har definierade maximala tilldelnings- och utfallsgränser. Rörlig ersättning hänförlig till 2010 har reserverats för i årsredovisningen och kommer att utbetalas i nära anslutning till årsstämman 2010. Bolaget har infört ett aktierelaterat incitamentsprogram riktat till hela personalen (inklusive verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare) avsett att främja Bolagets långsiktiga intressen. Optionsprogrammet löper på 2 år vilket är en avvikelse från kodens rekommendationer under paragraf 9.8. Bolaget anser det vara ett starkare incitament när man får tätare avstämningspunkter, därav 2 år istället för 3 år. Styrelsen ska löpande utvärdera huruvida ytterligare optionsprogram eller någon annan form av aktierelaterat eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram bör föreslås bolagsstämman. Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska ha premiebaserade pensionsavtal. Pensionering sker för verkställande direktören och de ledande befattningshavarna vid 65 års ålder. Pensionsavsättningar baseras enbart på den budgeterade lönen. Vid den verkställande direktörens uppsägning gäller vid uppsägning från Bolagets sida 6 månaders uppsägningstid och 6 månaders avgångsvederlag. Andra inkomster som den verkställande direktören uppbär under den period avgångsvederlag utbetalas avräknas från avgångsvederlaget. Vid uppsägning från den verkställande direktörens sida gäller 6 månaders uppsägningstid. Mellan Bolaget och de andra ledande befattningshavarna gäller en ömsesidig uppsägningstid om 3 till 6 månader. För det fall bolaget blir föremål för ett offentligt uppköpserbjudande som medför att minst 30 procent av bolagets aktier hamnar i samma aktieägares hand, har den verkställande direktören, vid bolagets eller den verkställande direktörens uppsägning, rätt till ett särskilt avgångsvederlag motsvarande 12 fasta månadslöner vid tidpunkten för uppsägningsbeskedet. Sådant avgångsvederlag är avräkningsfritt, ska utbetalas i dess helhet vid anställningens upphörande och ersätter det avgångsvederlag som den verkställande direktören normalt har rätt till enligt sitt anställningsavtal. Årsstämman gav styrelsen möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer för det fall det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.
Årsstämman 2010 beslutade att den totala ersättningen till styrelsens ledamöter för innevarande år skulle uppgå till 430 000 kr, varav 130 000 kr till styrelsens ordförande och 75 000 kr till respektive ledamot, (Not 6.)
VD, Christian Sundin erhåller en fast ersättning om 1122 000 kr per år, rörlig ersättning i enlighet med uppsatta budgetmål. 2010 uppgick den rörliga delen till 319 000 kr samt pension om 369 000 kr. Övrig ersättning uppgick till 195 000 kr, (Not 6.)
Grundlönen totalt för övriga ledande befattningshavare uppgick 2010 till 3 195 000 kr. Den rörliga ersättningen uppgick för samma period till 1 131 000 samt pension om 859 000 kr. Övrig ersättning uppgick till 468 000 kr, (Not 6.)
Ersättning till revisorer sker i enlighet med valberedningens rekommendation på löpande räkning. Till revisor och revisionsföretag har under 2010 ett totalt arvode om 412 000 kr utbetalats. Summan avser arbete för revision, löpande rådgivning och annan granskning.
Hans Möller Styrelseordförande
Vår revision har angivits den 21 februari 2011
PricewaterhouseCoopers AB
Michael Bengtsson Auktoriserad revisor
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisade översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Jon Pettersson Styrelseledamot
Lennart Pihl Styrelseledamot Staffan Torstensson Styrelseledamot
Bo Nordlander Styrelseledamot
STOCKHOLM den 21 februari 2011
Till årsstämman i Formpipe Software AB (publ.), org.nr 556668-6605
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Formpipe Software AB (publ.) för räkenskapsåret 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 31-63. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 21 februari 2011
PricewaterhouseCoopers AB
Michael Bengtsson Auktoriserad revisor
RESULTATRÄKNING:
EBITDA Rörelseresultat före avskrivningar.
EBIT
Rörelseresultat.
Repetitiva intäkter Intäkter av årligen återkommande karaktär, såsom support och underhållsintäkter,
förvaltningsavtalsintäkter samt intäkter från hyresavtal avseende licens.
Systemintäkter
Summan av licensintäkter och intäkter från support och underhållsavtal
Rörelseresultat före avskrivningar i procent av försäljningen.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av försäljningen.
Vinstmarginal Årets resultat i procent av försäljningen.
Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt totalt kapital.
Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatt samt kassa och bank, kortfristiga placeringar och övriga räntebärande fordringar.
Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatt.
Räntebärande skulder minskade med likvida medel.
Soliditet
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
KASSAFLÖDE OCH LIKVIDITET:
Fritt kassaflöde
Kassaflöde från den löpande verksamheten minskat med kassaflöde från
investeringsverksamheten exkl. förvärv av rörelse.
Likvida medel
Kassa och bank samt kortfristiga placeringar.
AKTIEDATA:
Resultat per antal utestående aktier
Årets resultat dividerat med antal utestående aktier vid årets slut.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier under året.
Årets resultat justerat för utspädningseffekter dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning under året.
Eget kapital vid årets slut dividerat med genomsnittligt antal aktier under året.
FormPipe Software AB Box 231 31 104 35 Stockholm Besöksadress: S:t Eriksgatan 117 Tfn: + 46 (0) 8 555 290 60 Fax: + 46 (0) 8 555 290 99 E-mail: [email protected]
FormPipe Software Uppsala AB Box 231 31 104 35 Stockholm Besöksadress: Bangårdsgatan 4 C Tfn: + 46 (0) 18 100 900 Fax: + 46 (0) 18 100 905 E-mail: [email protected]
FormPipe Software Linköping AB Box 231 31 104 35 Stockholm Besöksadress: Platensgatan 10B Tfn: + 46 (0) 13 35 85 00 Fax: + 46 (0) 13 35 97 00 E-mail: [email protected]
FormPipe Software Skellefteå AB Box 231 31 104 35 Stockholm
Tfn: + 46 (0) 8 555 290 60 Fax: + 46 (0) 8 555 290 99 E-mail: [email protected]
FormPipe Software A/S (EFS Technology A/S) Park Alle 290 DK-2605 Brøndby Tfn: + 45 (0) 436 602 10 Fax: +45 (0) 436 617 70 E-mail: [email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.