Annual Report • Aug 20, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
27 mars 2012 Delårsrapport januari-mars 19 april 2012
Delårsrapport april-juni 13 juli 2012
Delårsrapport juli-september 23 oktober 2012
Bokslutskommuniké för 2012 31 januari 2013
ekono misk information Ekonomisk information och övrig relevant bolagsinformation publiceras på www.formpipe.se.
Information kan även beställas från: FormPipe Software AB, Box 231 31, 104 35 Stockholm samt på [email protected]
Investor Relations Vd Christian Sundin Tfn: + 46 (0) 8 555 290 84 [email protected]
Årsredovisningen 2011 skickas till större aktieägare strax före årsstämman.
Årsredovisningen finns även som nedladdningsbar PDF på www.formpipe.se.
| Kalendarium och informati on |
3 | |
|---|---|---|
| Året i korthet |
4 | |
| VD Har ordet |
6 | |
| Affärsid é, visi on och mål |
8 | |
| Om ECM | 10 | |
| Om FormPipe Software | 14 | |
| prese ntati oner av kundcase |
16 | |
| aktie och ägare |
24 | |
| Meda rbeta re |
26 | |
| Nycke ltal |
27 | |
| Styrelse och ledning | 28 | |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 30 | |
| RESULTATRÄKNING – KONCERNEN | 37 | |
| BALANSRÄKNING – KONCERNEN | 38 | |
| RESULTATRÄKNING – MODERBOLAGET |
40 | |
| BALANSRÄKNING – MODERBOLAGET |
41 | |
| FÖRÄN DRING I EGET KAPITAL |
43 | |
| KASSAFLÖDESANALYS | 44 | |
| NOTER | 46 | |
| BOLAGSSTYRN INGSRAPPORT |
61 | |
| ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE | 65 | |
| REVISIONSBERÄTTELSE | 66 | |
| DEFINITIONER | 67 |
5
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 112,5 | 112,0 |
| Systemintäkter, Mkr | 105,3 | 97,5 |
| Rörelseresultat före avskrivningar, Mkr |
30,4 | 20,0 |
| Rörelseresultat, Mkr | 20,2 | 10,9 |
| Rörelsemarginal, % | 18,0 | 9,7 |
| Resultat efter skatt, Mkr | 14,7 | 8,6 |
| Resultat per aktie före utspädning, kr |
1,21 | 0,72 |
| Föreslagen utdelning per aktie, kr |
0,60 | 0,50 |
Skatteverket tecknade avtal avseende utökat antal licenser till ett ordervärde på 3,6 Mkr. Två nya kommunkunder, Staffanstorp och Vaggeryd, tecknade licensavtal till ett sammanlagt ordervärde på 4,0 Mkr.
Vetenskapsrådet tecknade licensavtal till ett totalt ordervärde på 2,8 Mkr.
Ramavtalet Licensförsörjning 2010 vinner laga kraft och FormPipe Software är underleverantör till fem av sju avtalsparter. Malmö Stad tecknade licensavtal till ett ordervärde på 3,4 Mkr. En stor ideell organisation tecknade avtal på FormPipe OnDemand (molntjänst) för dokument, ärendehantering och långtidsbevarande.
Skatteverket tecknade enskilt största ordern i FormPipe Softwares historia till ett ordervärde av 12 Mkr.
FormPipe Software utvecklar och tillhandahåller programvaror för högkvalitativ informationshantering. Fokus ligger på ECM-produkter (Enterprise Content Management) för dokumentoch ärendehantering, arkivering, bevarande och in- och utdatahantering. Genom hög produktkvalitet och stabilitet genereras kostnads- och effektivitetsvinster åt FormPipe Softwares kunder.
FormPipe Software har en unik position på ECM-marknaden med en krävande, stabil och lönsam kundbas som ger resurser för att investera i nya marknader. FormPipe Softwares främsta konkurrensmedel är produkter med mycket hög kvalitativ nivå och en stor förståelse för hur effektiv informationshantering fungerar. FormPipe Software fokuserar sitt erbjudande mot offentlig sektor i Sverige, där FormPipe Software är marknadsledande, Life Science-branschen, där FormPipe Software utmanar de etablerade aktörerna med ett nytt och unikt erbjudande, samt med ett branschoberoende erbjudande av in- och utdatahantering med stor internationell spridning. Framtiden ser ljus ut för FormPipe Software med en marknad som håller på att bli mångdubbelt större.
Starten på året var präglad av osäkerhet då det för FormPipe Software så viktiga ramavtalet Licensförsörjning 2010 inte vann laga kraft förrän under tredje kvartalet 2011. Trots osäkerheten det medförde har FormPipe Software ökat sina systemintäkter under 2011 med 9 procent, vilket visar vilken styrka FormPipe Software besitter som marknadsledande leverantör av ECM programvara för offentlig sektor i Sverige. Omställningen till renodlat produktbolag, med systemintäkter som uppgår till 94 procent av totala intäkter, är nu till fullo genomförd. FormPipe Software har under 2011, via ökad kostnadskontroll och strukturåtgärder, återgått till historiskt starka rörelsemarginaler med en rörelsemarginal på 18 procent. En stark avslutning på 2011, dynamiken i programvaruförsäljning och att omställningen till renodlat produktbolag nu är genomförd gör att framtida tillväxt bör generera fortsatt stark lönsamhet.
till renodlat produktbolag genomförd.
94% 94% av omsättningen är systemintäkter. Omställningen +85%
Kassaflöde på 24,5 Mkr, 16,1 Mkr bättre än föregående år.
Lönsamhet
Systemintäkter ökade med 9% jämfört med föregående år.
Kassaflöde
VD HAR ORDET
behovet av ecm-produkter hos myndigheter och organisationer fortsätter att öka och marknaden visar ett fortsatt stort intresse för FormPipe Software och Bolagets produkter.
Även Life Science-branschen ser med stort intresse på FormPipe Software och vår nya produkt FormPipe Life Science. Life Science och den offentliga sektorn är två branscher med högt ställda krav och det är dessutom kundsegment som är relativt okänsliga för konjunktursvängningar. Detta är två nyckelfaktorer till att vi ser vi positivt på vår utveckling under 2012.
2011 präglades av avvaktande investeringar från den offentliga sektorn delvis på grund av att ramavtalet, Licensförsörjning 2010, blev försenat. När avtalet kom på plats tog nyförsäljningen fart och vårt fjärde kvartal var betydligt starkare än motsvarande kvartal 2010. Det nya ramavtalet innebar att FormPipe Softwares produkter är representerade genom fem av totalt sju utvalda leverantörer. Osäkerhet runt de offentliga ramavtalen har påverkat försäljningen negativt såväl 2011 som 2010. Det är därför mycket glädjande att ramavtalssituationen nu är utredd för ett antal år framöver. De nu giltiga ramavtalen har definitiva slutdatum först under andra halvan av 2015.
Vi levererar 2011 ett resultat som är starkare än före-
gående år i såväl absoluta tal som i marginal. Den positiva utvecklingen beror främst på god kostnadskontroll i kombination med den skalbarhet som vår programvaruförsäljning genererar. Detta tack vare stora delar repetitiva intäkter, som för 2011 uppgår till 57 % av våra intäkter.
Det är värt att upprepa att vi under 2011 slutfört vår omställning till renodlat produktbolag. Vi har lyckats ersätta intäkterna från vår tidigare konsultverksamhet med systemintäkter, som nu utgör 94 % av totala intäkter.
Utöver licensförsäljningen har vi även sålt våra produkter som molntjänster. Eftersom intäkterna för de avtalen periodiseras över avtalsperioden syns inte dessa affärer i resultaträkningen direkt, men över tiden bedömer vi dessa affärer som mer lönsamma än traditionell licensförsäljning.
Vi har under året stärkt vår marknadsposition som kvalitetsleverantör och levererar de bästa produkterna, samtidigt som vi är det företag som investerar kraftigast i produktutveckling. Vi och våra partners noterar att kunderna specifikt frågar efter FormPipe Softwares produkter när de ska välja ECM-lösningar.
Life Science är en bransch där aktörerna har en rad lagar och förordningar att följa. De kräver en noggrann spårbarhet, samtidigt har man en mängd data och informa-
Vi avslutar året bra och tog under fjärde kvartalet 2011 vår enskilt största order på 12 miljoner kronor genom avtal med Skatteverket.
tion som måste kunna bearbetas och följas av flertalet medarbetare och kontrollinstanser. kvalitetskraven från kunderna inom Life Science på ECM-produkter är därför mycket högt ställda.
Under 2011 har vårt erbjudande mot Life Science-branschen anpassats ytterligare i enlighet med vad kunderna efterfrågar. Från vår standardprodukt har vi skapat en unik lösning för Life Science-branschen, där stöd för flera av branschens vanliga processer (CAPA, avvikelsehantering etc.) finns inbyggt i standardfunktionaliteten. Vår produkts främsta konkurrensfördel ligger i att vi lyckats kombinera användarvänlighet med hög säkerhet och kvalitet och vi ser nu en stark försäljningspotential framöver.
Då kraven som vi hjälper våra kunder att leva upp till främst dikteras av FDA (U.S. Food and Drug Administration) i USA så är marknaden för vår produkt global. Vi vill dock gärna först bevisa oss på vår hemmaplan i Norden, därefter ska vi gå mot en internationell marknad.
Som redan berörts så bedömer vi att vi har goda förutsättningar för att 2012 ska bli ett bra år. Utöver redan nämnda potential inom Life Science-branschen så bedömer vi även att vi har stora möjligheter till utökad försäljning till vår befintliga kundbas genom nya produkter. Som exempel på detta kan nämnas att vi nyligen lanserat en produkt för långtidsbevarande (FormPipe Long-term Archive), vi har skapat en ny produkt (FormPipe One2One) baserad på FormPipe LaserNet som underlättar mallhantering för skapande av dynamiska dokument och vi har tagit fram en iPad-app som syftar till att underlätta arbetet i nämnder för förtroendevalda politiker. Samtliga dessa produkter är ett resultat av ett nära samarbete med våra kunder där utökad nytta med våra produkter hos kunderna ger oss
tilläggsförsäljning.
Avslutningsvis är det såklart glädjande att konstatera att bolaget står fortsatt finansiellt starkt. Vi är skuldfria och har ett starkt kassaflöde och är därmed väl rustade för framtida expansionsmöjligheter. Vår uttalade ambition är att långsiktigt ge utdelning motsvarande 30-50 procent av årets vinst. För året föreslår styrelsen en höjning av utdelningen med 20 procent till 0,60 kronor per aktie.
Christian Sundin
Vd FormPipe Software
»FormPipe Software är nu ett renodlat produktbolag som har en stark prospektlista med nya produkter som adresserar en helt ny marknad som är långt större än dagens.«
Klicka här för att se en längre intervju med Christian Sundin. Klicka på bilden för att se en längre intervju med Christian Sundin.
AFFÄRSIDÉ, VISION OCH MÅL
2011 Lanserar FormPipe Life Science för tillväxtområdet Life Science.
2011 Hittills största ordern i Bolagets historia från Skatteverket.
2010 Genombrottsorder i Life Science.
2010 FormPipe Software noteras på Nasdaq OMX Stockholm den 19 januari 2010.
av Sign On.
»Leverantörer som kan lösa industrispecifika affärsbehov kommer vinna kampen om kundernas intresse kommande år.«
GARTNER GROUP
FormPipe Softwares värdeord är: Trust, Pride, Respect, Teamwork, Fun.
FormPipes Softwares affärsmodell bygger på ett nära samarbete med certifierade partners och därmed också med slutkunderna. En öppen dialog och lyhördhet i samarbetet ger både ökad kundnytta och en stark tillväxtpotential, i och med att partnern på daglig basis är insatt i kundens verksamhet och därmed ser hur och var FormPipe Softwares produkter bidrar till effektiviseringar och förbättrade rutiner. FormPipe Software arbetar aktivt med att utveckla partnernätverket. Idag arbetar mer än 200 konsulter från olika partners med att sälja, leverera och implementera FormPipes ECM-produkter hos slutkunderna. Via ett utökat nätverk av partners, som även agerar internationellt, erhålls en större räckvidd på marknaden och möjligheten att nå kunder i nya branscher även utanför Sverige.
FormPipe Software levererar högkvalitativa programvaror för strukturerad informationshantering till organisationer som ställer exceptionella krav.
FormPipe Software ska utveckla och distribuera programvara för att skapa unika affärsvärden till företag och organisationer som anser informationshantering vara en affärskritisk process.
"Be the benchmark."
FormPipe Softwares strategi är att utveckla högkvalitativa ECM-produkter till organisationer som ställer exceptionella krav. FormPipe Software har som mål att växa både organiskt inom utvalda branscher och via strategiska förvärv.
FormPipe Software utvecklar och tillhandahåller programvaror för informationshantering. Fokus ligger på ECMprodukter för dokument- och ärendehantering, arkivering, bevarande och in- och utdatahantering. Genom hög produktkvalitet genereras kostnads- och effektivitetsvinster åt FormPipe Softwares kunder.
FormPipe Software distribuerar sina produkter via certifierade partners. Partnermodellen utvecklas kontinuerligt och bidrar med leveranskapacitet och kunskap.
FormPipes Softwares huvudmarknader, offentlig sektor i Sverige och Life Science-branschen, har både kommit långt i sitt användande och ställer omfattande kvalitativa krav på system för informationshantering. Det har lett till att FormPipe Software har utvecklat processer för att kunna leverera exceptionellt hög produktkvalitet.
FormPipe Softwares koncernstruktur består av moderbolaget samt fyra helägda dotterbolag.
En viktig orsak till den positiva utvecklingen av företaget är medarbetarnas höga kompentens. Företagsledningen prioriterar att vidareutveckla personalen och attrahera nya kompetenta medarbetare. Det görs genom att bygga en öppen och stimulerande företagskultur där medarbetarna har möjlighet att växa i sina arbetsuppgifter och utvecklas inom organisationen. Företaget erbjuder samtliga anställda deltagande i aktierelaterade incitamentsprogram.
FormPipe Software har en decentraliserad organisation och ledarskapet präglas av en rak och öppen kommunikation. Verksamheten är kunskapsintensiv och medarbetarna har en hög kompetensnivå och visar stort engagemang i sina uppgifter. Varje medarbetare har utvecklingssamtal där personliga mål, framtid och utbildningsbehov behandlas.
FormPipes målsättning är att medarbetarna ska främja långsiktiga kundrelationer genom att alltid leverera enligt löften. Medarbetare på FormPipe Software ska varje dag känna sig stolta och tycka att det är roligt att vara på jobbet. Att värna det goda samarbetet anser FormPipe Software vara en nyckel för fortsatt framgång. Stor respekt visas för medarbetares, kunders och partners olika synpunkter, och anställda hanterar konflikter öppet via dialog och samtal.
om ecm
• Skapar strukturkapital via förbättrade organisatoriska processer.
• Möjliggör nya former av samarbeten mellan och inom företag och organisationer via gemensamma processer.
Input/Output Management
Inhämtande, organisering, omvandling och distribution av data från och till olika källor, applikationer och system.
Hantering av elektroniska dokument med funktioner som versionshantering, diarieföring och ärendehantering, kopplade och sammansatta dokument samt integrering mot standardverktyg som Microsoft Office.
Verktyg för att flera personer ska kunna arbeta med samma information i en gemensam miljö, exempelvis check in/ check out-funktionalitet.
Funktioner för att hantera och publicera information och dokument på Internet/intranät.
Compliancefunktioner för att kontrollera, spåra och bevara olika typer av information som styrs av lagkrav, exempelvis offentlighetsprincipen, FDA eller SOX, interna regelverk och policies.
Workflow
Arbetsflöden som exempelvis godkännandeprocesser och ansökningsprocesser eller händelsestyrda flöden för effektivisering av affärsprocesser eller kvalitetsledning.
Långsiktigt bevarande av legala dokument/ärenden, allmänna handlingar/ärenden, medicinska uppgifter etc. Funktioner för att exportera, lagra och återsöka data i elektroniska arkiv enligt gällande standarder, regler och
lagar.
om ecm
10
mängden information som skapas i dagens informationssamhälle är enorm och ökar ständigt. Att kunna selektera och se till att rätt information når rätt mottagare i det dagliga arbetet blir allt viktigare.
Att hantera information på rätt sätt skapar produktivitets- och effektivitetsvinster som ger konkurrensfördelar åt företag och ökar servicegraden hos offentliga organisationer.
ECM – Enterprise Content Management är samlingsnamnet på olika tekniker, produkter och system som hjälper företag och organisationer att skapa ordning och reda i sin hantering av information i alla faser; från inkommande information till långtidsbevarande. FormPipe Softwares konkurrenter inom offentlig sektor i Sverige är främst nationella företag medan situationen är omvänd inom Life Science-branschen där konkurrenterna är internationella aktörer.
Vinsterna med ECM-produkter är många och stora. Effektiv informationshantering ökar konkurrenskraften då personalen kan arbeta effektivare när de alltid har tillgång till rätt information i rätt tid, och snabbt kan dela den med andra. Med ECM-produkter går det snabbt att ändra arbetsflöden och ta bort tidsödande och onödiga arbetsuppgifter. De kan också hjälpa till att säkerställa att företag och organisationer följer lagar, förordningar och myndighetskrav.
Ett exempel som också belyses på sidan 22 är Trafikkontoret i Göteborg, en organisation som använder FormPipe Softwares produkt för att administrera boendeparkering. Processen är nu automatiserad och antalet personliga besök på Trafikkontoret har minskat från 600 till 150 per månad och endast en person behövs för att administrera ansökningarna mot de fyra som tidigare krävdes.
Begreppet Enterprise Content Management (ECM ) omfattar affärssystem som hanterar och förbättrar utnyttjandet av ostrukturerad information. Exempel på ECM -lösningar är dokumenthantering, ärendehantering, registerhantering, kvalitetsledning med mera.
ECM är det samlade namnet på olika tekniker, produkter och system som fångar, bearbetas, lagrar, arkiverar och levererar information på ett systematiskt och kontrollerat sätt. Ordning och reda skapar effektivitet och eliminerar risker.
»Förmågan att kunna fånga, presentera och förädla information har allt större påverkan på effektivitet och lönsamhet. Vi ser att efterfrågan på ECM-produkter fortsatt kommer att öka och vara ett strategiskt prioriterat investeringsområde.«
Efterfrågan på system för informationshantering har ökat stadigt de senaste åren och ligger för 2012 fortsatt högt vad gäller IT-prioriteringar inom den offentliga sektorn. ECM-marknaden har låg konjunkturkänslighet och analysföretaget Gartner spår en positiv framtid med en global årlig tillväxt om ca 12 procent fram till 2015. I Sverige bedöms den årliga tillväxten uppgå till ca 9 procent under motsvarande tid, vilket överstiger generella IT-budgetar i Sverige.
Kunder inom offentlig sektor och Life Science-branschen efterfrågar IT-stöd som skapar mervärde och det ställs höga krav på att leverantören kan förstå och stödja kundernas verksamhet.
Svensk offentlig sektor ligger i framkant för användandet av dokument- och ärendehanteringssystem. FormPipe Software har en hög marknadsandel men bedöms ändå ha en stark tillväxtpotential genom nya utökade erbjudanden. Ständigt ökade krav på förbättrad medborgarservice och administrativ produktivitet inom offentlig sektor gör att FormPipe Software utvecklats kraftigt tillsammans med sina kunder. Målsättningen är att leverera en så stor samhällsnytta som möjligt via systemstöd för dokument- och ärendehantering. FormPipe Software har marknadens starkaste produktutbud med väl utvecklad standardfunktionalitet för offentlig förvaltning. Detta gör att FormPipe Software väljs som leverantör av ECM-produkter av merparten av affärerna inom det offentliga Sverige. Av FormPipe Softwares kända affärer, där kund har köpt ny ECM-programvara, har företaget vunnit 70 procent av upphandlingarna under 2011.
Inom Life Science-branschen efterfrågas programvara för regulatorisk dokumentoch ärendehantering som stöd för strukturerat kvalitetsarbete. Företag inom Life Science-branschen lyder under hårt ställda regler för spårbarhet, dokumenteringoch avvikelsekontroll samt processhantering. Styrande organ såsom FDA (U.S. Food and Drug Administration) och EMA (European Medical Agency) upprättar regelverk som måste uppfyllas för att försäljningstillstånd ska erhållas inom USA eller EU. FormPipe Software erbjuder en programvara för att effektivisera kvalitetsprocesser samt öka kontroll och spårbarhet rörande affärskritisk dokumentation. FormPipe Life Science är en integrerad produkt för dokument-, ärende- och registerhantering för Life Science-branschens unika behov. Life Science-branschen är internationellt enhetlig och FormPipe Software bedömer marknadspotentialen som mycket stor.
89
Kommuner
15
Landsting
92
Myndigheter
Life Science-bolag
3
• Mängden information som kommer in och som måste hanteras av organisationer och företag ökar idag explosionsartat i takt med utvecklingen av nya digitala kanaler och informationsteknologier. Produkter för att skapa ordning och reda i informationsflödet skapar stora effektivitets- och produktivitetsvinster. Det minskar även risken för att viktig information och
ärenden behandlas fel (eller inte alls).
• Pappersbaserade processer har i dagsläget en inarbetad struktur som är tidskrävande. Nya effektivare digitala strukturer kommer framöver krävas för all information som kommer in och ska bearbetas i myndigheter, organisationer och företag. • Digitaliseringen av verksamhetsspecifika processer och innehåll ökar konstant.
• ECM-marknaden är i dagsläget en fragmenterad marknad. Det finns många olika aktörer med olika dellösningar. Standarder krävs för att sammansatta delar ska fungera ihop.
• Samarbetsformer mellan och inom organisationer driver behov av systemstöd för effektivt samarbete.
• Regulatoriska krav inom olika branscher driver riskhantering och behov av ökad kontroll.
Viktiga parametrar som påverkar ECM-marknadens utveckling är:
Huvudsaklig
anledning att införa ECM Kostnader/Effektivitet 57% Regelverk/Risk 26% Övriga anledningar 14%
Källa: AIIM 2011-organisation med 500-5 000 anställda
informationshantering är sedan ett flertal år tillbaka en av de högsta IT-prioriteringarna inom offentlig sektor. Ledande analysföretag tror att ECM-produkter kommer att vara ett prioriterat investeringsområde även kommande år för att möjliggöra en effektivare förvaltning.
För kunder inom offentlig sektor och Life Science-branschen finns det ingen plats för kompromisser i produktkvaliteten. De programvaror som kommer från FormPipe Software är av högsta kvalitet och erbjuder en mycket långsiktig lösning på kundernas problem med en komplett produktportfölj inom ECM.
I en het och växande marknad har FormPipe Software tagit täten och flertalet av företagets produkter är branschledande. Företagets vision att vara synonymt med ECM på marknader där FormPipe Software är närvarande, och att vara normen för branschen, "be the benchmark", blir alltmer en realitet.
FormPipes Softwares kundlista växer och räknar in alltfler organisationer och myndigheter i det offentliga Sverige. Bolaget har 89 av landets kommuner, 15 landsting och 92 myndigheter på kundlistan. Komplexiteten i hanteringen och de enorma mängderna information som bearbetas för att få en effektivare förvaltning och bättre samhällsservice till medborgarna, kräver kraftfulla ECM-produkter. FormPipe Software arbetar kontinuerligt med att utöka sitt produkterbjudande mot offentlig sektor för att möta ökad efterfrågan.
Likt offentlig sektor har Life Science-branschen högt ställda krav på system för regulatorisk dokumenthantering och kvalitetsledning. Det gäller framförallt spårbarhet i dokument- och processhantering. FormPipe Softwares produkt är validerad i enlighet med FDAs (U.S. Food and Drug Administration) krav på god tillverkningssed (GMP – Good Manufacturing Practice). FormPipe Software positionerar sig unikt på marknaden med hög funktionalitet för både regulatorisk dokumenthan-
tering och färdigbyggda processer för kvalitetsledning. Marknaden för Life Science bygger på samma logik i hela världen och FormPipe Software planerar tillväxt primärt i Norden och därefter internationellt. FormPipe Software arbetar kontinuerligt med att adressera partners på nya marknader för att utöka leverans- och säljkapacitet. I slutet av 2011 etablerade FormPipe Software en egen säljorganisation för Life Science för att öka fokuseringen mot segmentet.
Med intåget i Life Science-branschen står FormPipe Software inför en spännande period av potentiell tillväxt och ökad lönsamhet. Stora utvecklingskostnader är redan tagna och den globala Life Science-marknaden ger mycket stora tillväxtmöjligheter. FormPipe Softwares produkt, FormPipe Life Science erbjuder en hög funktionalitet för samspelet mellan regulatorisk dokumenthantering och processhantering. FormPipe Life Science är en branschlösning med färdig funktionalitet för kvalitetsledningsprocesser inom Life Science-branschen. Byggd på senaste teknologi och modulärt uppbyggd kan kundanpassningar av produkten utföras effektivt.
För att kunna utveckla och leverera de intelligenta produkter som kunderna efterfrågar bedriver FormPipe Software en produktutveckling i nära samarbete med både slutkunder och partners. Företagets produktspecialister arbetar tätt tillsammans med säljavdelningen på fältet.
FormPipe Software vänder sig till kunder som förväntar sig högsta kvalitet av sina ECM-investeringar. Prioriterade målgrupper är svensk offentlig sektor och Life Science-branschen.
WORKFLO W>Webform Scanning > > > > > XML, PDF, etc etc. / ERP, CRM Other systems
FormPipe Softwares produkter hjälper informationsintensiva företag och organisationer att minska sin riskexponering. Trygghet och stabilitet ger Bolagets kunder förutsättningar för ökad lönsamhet.
när linköpings kommun behövde skaffa ett nytt system för diarieföring började man utforska marknaden efter möjliga produkter. Det fanns behov av att kunna ta ett samlat grepp kring ärendehanteringen, där dokument och ärenden kunde knytas ihop för att ge enhetlig struktur i handläggningen.
– Vi ville att vårt system skulle utgöra ett stöd för handläggare och utredare. Man skulle lätt kunna hitta information, hantera sina ärenden och på ett enkelt sätt följa lagstadgade krav på offentlighet, säger Lars-Åke Ekström, administrativ chef i Linköpings kommun. Tid frigörs så att våra handläggare kan ägna sig åt mer kvalificerade uppgifter.
– Vi ville också att det nya systemet skulle utgöra en central punkt i vårt arbete med att bli bättre i kontakterna med invånarna. Ökad insyn i vårt arbete och bättre sökmöjligheter efter diarieförda ärenden var prioriterat. Det vi sökte var effektivisering av vårt arbete och bättre service till invånarna, berättar Lars-Åke Ekström.
En gedigen analys av de produkter som fanns på marknaden gjordes, och under utvärderingen var vi bland annat i kontakt med Västerås och Örebro som redan valt FormPipe W3D3. Vi valde till sist att gå vidare med FormPipe W3D3, och det var funktionaliteten som avgjorde. Konkurrerande system kunde inte mäta sig med FormPipe W3D3, dessutom har produkten många användare bland andra kommuner i Sverige, säger Lars-Åke Ekström.
Idag registreras nästan 12 000 ärenden per år i FormPipe W3D3 och vi arbetar för fullt för att få in fler handläggare från fler olika nämnder som användare.
– Ett sammanhållet arbete över nämndgränserna gör
att alla får en bättre överblick, säger Mariella Andersson, projektledare hos Linköpings kommun.
En viktig vinst för Linköpings kommun är också att de har effektiviserat processen kring att bereda och ta fram underlag för de beslut som de förtroendevalda ska fatta. I dagsläget hanteras hela nämndprocessen i FormPipe W3D3 för flera av kommunens nämnder och flera är på
väg in.
Automatiseringen av ärendeprocesserna innebär också att man som Linköpingsbo exempelvis kan logga in med sin e-legitimation och lämna ett medborgarförslag till kommunen. Detta registreras automatiskt i FormPipe W3D3 och ett ärende är förberett för vidare handläggning.
Linköping fortsätter med ett successivt införande av kommungemensam ärendehantering i kommunens samtliga verksamheter och avsikten är att successivt integrera Form-Pipe W3D3 med kommunens övriga IT-system.
– Jag ser W3D3 som ett tittskåp in i den kommunala verksamheten, där man ska kunna se det mesta av det som händer i kommunen, avslutar Lars-Åke Ekström.
Linköping är Sveriges femte största kommun med cirka 145 000 invånare. FormPipe W3D3 är idag en central punkt för kommunens ärendehantering och fungerar också tillsammans med ett antal e-tjänster som automatiserar ärendeflöden, vilket leder till positiva verksamhetseffekter.
FormPipe Platina är en modern webbaserad och sammanhållande ECM-produkt för kvalitetssäkrad hantering av dokument, processer och register. Typisk användare av produkten är myndigheter, landsting och kommuner som ställer höga krav på spårbarhet samt där dokumentationsrutiner är av central betydelse.
FormPipe W3D3 är en kraftfull webbaserad ECM-produkt för informationshantering och e-tjänster. Produkten har en omfattande kundbas inom offentlig sektor där FormPipe W3D3 skapar ordning och reda bland dokument, ärenden och handlingar.
FormPipe LaserNet används idag av mer än 2 000 företag över hela världen för att effektivisera hanteringen av utgående och inkommande affärsdokument. FormPipe Laser-Net sänker kunders administrationskostnader genom att automatisera processer samt distribuera organisationers affärsdokument elektroniskt. FormPipe LaserNet säljs ofta som en tilläggsmodul till olika ERP system, så som SAP, Microsoft Dynamics med flera.
FormPipe Life Science möter lagkraven och är marknadens modernaste programvara som kraftfullt och flexibelt hanterar dokument och processer för regulatorisk kvalitetsledning. FormPipe Life Science är modulärt uppbyggd och kunden erbjuds den funktionalitet kunden vill ha. Form-Pipe Life Science har färdiga processer för till exempel dokumentkontroll, SOP management, avvikelsehantering, CAPA och training.
FormPipe Long-Term Archive är ett system för långtidsbevarande och utvecklat i nära dialog med riksarkivet i Sverige. Oavsett verksamhetssystem, eller hur kraven och strukturen på det som ska bevaras ser ut, kan FormPipe Long-Term Archive hantera det för ett långtidsbevarande.
FormPipe Ondemand är ett tjänsteerbjudande som baseras på funktionalitet från FormPipe Softwares ledande produkter. I FormPipe Ondemand ansvarar FormPipe Software för uppgraderingar, drift och underhåll. Kunden kan fokusera på sin kärnverksamhet och utnyttja all tillgänglig funktionalitet från marknadens ledande programvaror för dokument och ärendehantering.
• Ökad kontakt med medborgare och förbättrad medborgarservice.
• Enklare och effektivare handläggning och förtroendevalda får lätt tillgång till underlag.
»Effektivare arbete gör att vi kan använda vår kompetens till rätt saker.«
vi byggt upp. Ett sätt att säkra detta var att utveckla gemensamma funktioner i Platina, ett arbete som vi verkligen har igen när vi fortsätter att utveckla tjänster, säger Anna-Karin Daremo, teamledare e-förvaltning hos Länsstyrelsernas IT-enhet.
E-tjänsterna för stiftelser och bevakningsföretag lanserades under 2008 och det gedigna arbetet som utfördes då är grunden för hur man idag arbetar vidare med bland annat e-tjänster. Varje e-tjänst har en publik del, där användarna matar in sina uppgifter via Internet och en intern del som är kopplad till FormPipe Platina.
– 80 procent av alla ärenden från bevakningsföretag kommer idag in via e-tjänsten. Av dessa är det cirka 12 000 anmälningsärenden per år och de är nu helt automatiserade, säger Ewa Larsson.
Ytterligare en effekt är att antal frågor och telefonsamtal till handläggarna minskar.
– Vid fortsatt utbyggnad bedöms det vara möjligt att uppnå en 60-procentig besparing vid investering i det inre systemet och en 30-procentig besparing på de publika, säger Mats Lilienberg, IT-direktör för Länsstyrelsernas IT-enhet.
För landets medborgare och företag handlar e-tjänsterna om lägre kostnader, ökad tillgänglighet, stöd och tidsbesparing i ansökningsprocesser och snabbare beslut.
En annan viktig effekt är att länsstyrelserna uppträder enhetligt med en aktuell länsstyrelsegemensam information. Likabehandling leder till rättssäkerhet i hanteringen. Genom webbdiariet publiceras ärenden på Internet, vilket ger en ökad tillgänglighet för allmänhet och journalister.
I FormPipe Platina samlas idag ärendehanteringen i ett gemensamt system för alla länsstyrelser. Där registreras alla ärenden, inte bara de som kommer in från e-tjänsterna. I systemet finns en mängd olika funktioner såsom dokumenthantering för att koppla dokument till ärenden, möjligheter att utnyttja olika enhetliga dokumentmallar, bevakningsfunktion, funktioner för informationsutbyte mellan myndigheter och möjlighet att skapa arbetsflöden.
FormPipe Platina är integrerat mot e-tjänster och andra system. Det finns externa kopplingar mot Skatteverkets folkbokföring, Boverkets System Bofinc (bidragssystem) och Jordbruksverkets register för djurskyddskontroll. Internt finns kopplingar mot exempelvis Länsstyrelsens ekonomisystem, en automatiserad process där fakturaunderlag exporteras och läses in i ekonomisystemet Agresso.
Nästa steg är att utifrån FormPipe Platina utveckla frågor kring framtagning av nya e-tjänster, verksamhetsanpassat handläggningsstöd, digitala akter, interaktiva dokumentmallar, e-arkivering och enhetliga processer. Arbetet startade 2011 och pågår för fullt.
• Skapa en bred projektgrupp.
• Arbeta aktivt med utbildning i systemet.
• Informera organisationen kontinuerligt.
• Standardisera, strukturera och återvinn funktionalitet i så hög grad det bara är möjligt.
• När det kommer krav på nya stöd i handläggningsplattformen, lägg så mycket som möjligt i ett lager för gemensamma funktioner.
• Lägg inte allt implementationsarbete hos en tjänste-
• Minskat antal frågor och telefonsamtal till handläggarna från medborgare och företag.
• 60-procentig besparing i det inre systemet och en 30-procentig besparing på de publika delarna.
idag har alla verksamheter inom länsstyrelserna infört FormPipe Platina som handläggningsplattform och som grund för helt eller delvis automatiserade e-tjänster. 600 000 ärenden handläggs i FormPipe Platina varje år.
Att samordna handläggningen och skapa en plattform för e-förvaltning var tidigt prioriterat hos länsstyrelserna som sedan 2009 har en gemensam IT-enhet. Regeringen gav då uppdraget att öka servicegraden mot medborgarna och företag och att effektivisera handläggningen.
– Vi behövde bli mer tillgängliga för medborgare och företag och vi såg att ansökningar via e-tjänster skulle göra att inlämnade uppgifter fick högre kvalitet, att handläggningen blev snabbare och att våra kunder skulle få beslut tidigare, säger Ewa Larsson, förvaltningsledare hos Länsstyrelsernas IT-enhet. Vi såg också bristande enhetlighet i handläggningen, vilket kunde skapa en risk för bristande rättssäkerhet. Effektivare arbete gör att vi kan använda vår kompetens till rätt saker.
– Målet var att alla handläggare skulle utföra hela arbetsprocessen inom ärendet, i nya elektroniska processer. Från diarieföring till beslut – från ax till limpa, säger Ewa Larsson. För det gemensamma inre handläggningsstödet bestämde man sig för att använda FormPipe Platina.
– Redan från start låg fokus på att standardisera, strukturera och återvinna funktionalitet som
Sverige är indelat i 21 län och alla län har en länsstyrelse. Länsstyrelsen är en statlig, samordnande myndighet med ansvar för tillstånd och tillsyn inom många olika områden. Varje dag kommer det in tusentals ärenden till länsstyrelserna som kan röra allt från djurskydd, kameraövervakning och bygglov till naturreservat.
Seeland är Nordeuropas främsta tillverkare av jaktkläder och tillbehör. Bolaget ligger i Greve söder om Köpenhamn och företaget säljer sina produkter genom ett nät av agenter och distributörer i både Europa och världen. Design sker i Greve och tillverkningen är förlagd till bland annat Lettland och Kina. Seeland har 60 medarbetare och omsätter cirka 120 miljoner kronor.
CASE: KEMWELL
Kemwell kontraktstillverkar läkemedel för global distribution. Företaget tillverkar läkemedel till fem av världens tio största läkemedelsföretag, exempelvis GlaxoSmithKline, Johnson & Johnson, Novartis och Pfizer. Koncernen har mer än 1 000 anställda och sju produktionsanläggningar varav fem anläggningar i Indien och två i Sverige (Uppsala). Kemwell är godkänd läkemedelstillverkare för länder över hela världen, inklusive den amerikanska, europeiska, japanska och indiska marknaden. Kemwell har börjat använda FormPipe Life Science för att förbättra sin dokument- och ärendehantering.
seeland jobbar med ett affärssystem, MS Dynamics NAV, som hanterar det mesta av företagets behov av stöd för logistiken och materialhanteringen, men systemet hade sina begränsningar. Det handlade framförallt om att man behövde dela omfattande dokument med kunder på ett effektivt sätt. Efter en del undersökningar fann Peter Michelsen, ERP-ansvarig på Seeland, det han sökte efter, FormPipe LaserNet.
– Vi behövde hjälp med både output- och inputdelen av dokumenthanteringen i kommunikationen med våra kunder och återförsäljare, nämner Peter. Vi ville till exempel kunna skicka prislistor och kataloger till våra kunder i det format som kunden vill ha, pdf eller Excel. Vi ville också att kunden skulle kunna välja själv vilka dokument man hade behov av. För kunden har det visat sig vara helt oproblematiskt att öppna dokumenten i valfritt format med hjälp av FormPipe LaserNet.
– Vi kan äntligen börja skära ner på våra porto- och kuvertkostnader som har varit drygt 300 000 kronor om året. Utöver det kommer besparingen i tidsåtgång för pappershantering, säger Peter.
– Ännu är vårt utnyttjande av LaserNet i sin linda men jag har omfattande planer på vad vi ska använda FormPipe LaserNet till i framtiden. Det är ett verkligt allsidigt verktyg för att förbättra arbetsordningen och kundservicen. Det har varit en bra investering för oss, avslutar Peter.
Vinster för Seeland med FormPipe LaserNet • Omfattande tidsbesparingsvinster.
• Besparingar i porto och kuvertering på 300 tkr per år samt ökad kundservice.
inom läkemedelsindustrin används ett stort antal skrivna instruktioner som beskriver hur arbetsmoment och processer ska utföras på ett enhetligt sätt. De är framtagna för att kunna styra, följa och kontrollera att kvaliteten upprätthålls. Det finns till exempel processer för att hantera avvikelser och för att säkerställa att förebyggande åtgärder sätts in för att förhindra att avvikelser upprepas. Kemwell använde tidigare flera helt separata system för kvalitetskontroll, de var både IT-baserade och manuella, pappersbaserade system.
Hanteringen av processer tar lång tid och cGMPs (Current Good Manufacturing Practice) regelverk ställer allt större krav. För att effektivisera processerna beslöt Kemwell att automatisera dokumenthantering och arbetsprocesser. Kemwell sökte ett IT-system som kunde hantera dokument och arbetsflöden och som var lättanvänt för alla i organisationen. Dessutom krävde företaget att systemet skulle följa cGMPs regelverk med krav på bland annat elektroniska signaturer. Ett annat krav var att systemet skulle kunna stödja andra framtida processer, exempelvis händelserapportering, leverantörskontrakt, helpdesk och projektdokumentation.
– Vi såg att vi kunde effektivisera den pappersbaserade hanteringen genom att göra den elektronisk. Det kan till exempel handla om snabb åtkomst av dokumentation for utrustningar och processer, eller att utveckla förbättringsarbetet genom att snabbt kunna söka fram avvikelser på en viss maskin, eller att ta fram nyckeltal på våra kvalitetsprocesser, säger Katarina Holmström, Senior Quality Professional hos Kemwell.
Många arbetsmoment kräver särskilda kunskaper som behöver vara dokumenterade. Det kan handla om instruktioner för allt från hur man rengör en viss maskin till alla moment som ska säkras innan en produkt lämnar fabriken och släpps fri på marknaden. Instruktioner måste hållas uppdaterade och för att få genomföra uppgifterna måste man vara säker på att berörd personal har läst instruktionerna, alternativt fått utbildning på arbetsmomenten, inklusive instruktionerna. Detta är något som traditionellt tar mycket tid av verksamheten.
FormPipe Life Science visade sig vara ett system som uppfyllde alla Kemwells krav och önskemål. Genom att göra kvalitetsprocesserna elektroniska kan man till exempel snabbt se vem som har rätt att göra vad och se att dokument och instruktioner blivit lästa och elektroniskt signerade, med full spårbarhet. Under 2011 har Kemwell arbetat för att få de sista delarna på plats i implementationen av
FormPipe Softwares produkt som är speciellt utvecklad för att klara av kraven inom Life Science.
– Sammantaget gör ett bra IT-stöd att vi snabbt och enkelt kan få fram uppgifter som bevisar att vi har koll på våra processer och att vår personal har rätt utbildning för sina uppgifter– oavsett om det är vi själva, våra kunder eller en kontrollerande myndighet som eftersöker informationen. Dessutom snabbas åtkomst, underhåll och administration av de styrande dokumenten upp, säger Katarina.
Ansökan om boendeparkering genererade många ärenden hos Trafikkontoret och man såg ett behov av att förenkla hanteringen av ansökningarna och man ville också enkelt kunna ta ut adresser och statistik.
– Det handlade om att vi behövde öka tillgängligheten och effektivisera handläggningen, säger Lena Jungbeck, enhetschef på Trafikkontoret.
En enhet hos Trafikkontoret hade redan börjat arbeta med FormPipe Platina och man såg möjligheten att även hantera tillståndsansökningar på samma sätt.
Resultatet har blivit att man nu kan göra ansökningen om boendeparkering via Internet och en standardansökan är helt automatiserad. Kunden kan till och med skriva ut en temporär parkeringsdekal. Parkeringstillstånd trycks sedan och skickas ut till kund.
– När en ansökan görs rasslar det bara till i systemet så är allt klart. Det här gör att man kan ansöka om parkeringstillstånd en söndagskväll, direkt få det godkänt och placera dekalen i rutan, berättar Lena Jungbeck.
När ett ansökningsärende skapats, kommunicerar FormPipe Platina mot andra system för att skapa en sammanhållen och automatiserad hantering av ärendena. Förutom koppling mot person- och fordonsregister för kontroll, finns fler kopplingar mot exempelvis ekonomisystem för överföring av faktureringsuppgifter. P-vakternas system kommunicerar också med FormPipe Platina, för att de på ett enkelt sätt ska kunna säkerställa status på P-tillstånden vid kontroller.
– Handläggningstiden för en standardansökan har minskat från tre veckor till tre dagar, säger Lena Jungbeck.
Bara en person behövs för att administrera ansökningarna mot de fyra personer som tidigare krävdes. Den övriga tiden kan användas till mer kvalificerade uppgifter för våra tjänstemän. Av de sammanlagt 1 300 ansökningar som varje månad kommer in till Trafikkontoret är det bara
Trafikkontoret i Göteborgs stad har 120 anställda och arbetar med bland annat trafikplanering, parkeringsfrågor och tillstånd och handlägger många tusentals ärenden varje år.
en handfull som idag kommer in via pappersblanketter. Antal personliga besök på Trafikkontoret i samband med ansökningarna har minskat från 600 till 150 per månad. Återbetalningstiden för att införa dessa e-tjänster räknar vi till bara ett och ett halvt år, avslutar Lena Jungbeck.
Ytterligare en utveckling är att kunderna, via sin e-legitimation, själva har möjlighet att exempelvis titta på sina tillstånd, ändra sina uppgifter, anmäla ny adress, anmäla bilbyte, ansöka om uppehåll i boendeparkering med mera. Genom att erbjuda självbetjäning frigörs ytterligare tid hos Trafikkontoret.
• Det är viktigt att arbeta agilt när man tar fram e-tjänster eftersom det handlar om att göra så tydliga och användarvänliga tillämpningar som möjligt – både för medarbetare och för medborgare som ska använda tjänsten.
| Antal aktier | % | |
|---|---|---|
| Provider Capital Sweden AB | 1 272 637 | 10,40 |
| Försäkringsbolaget Avanza Pension | 902 685 | 7,38 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | 611 857 | 5,00 |
| Länsförsäkringar Småbolagsfond | 570 007 | 4,66 |
| Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige | 494 831 | 4,04 |
| Jonsson, Christer | 428 000 | 3,50 |
| SIX SIS AG, W8IMY | 402 306 | 3,29 |
| Humle Småbolagsfond | 400 000 | 3,27 |
| Nykredit Bank | 382 584 | 3,13 |
| AB Wallinder & Co | 331 658 | 2,71 |
| Swedbank Luxembourg S.A. | 301 901 | 2,47 |
| AT2004 Holding APS | 227 529 | 1,86 |
| Handelsbanken Nordiska | 200 000 | 1,63 |
| Aspin, Leif | 192 212 | 1,57 |
| Lindeberg, Erik | 180 703 | 1,48 |
| JP Morgan Bank | 170 000 | 1,39 |
| Ajander, Johan | 154 618 | 1,26 |
| Sundin, Christian | 147 393 | 1,20 |
| Swedbank Robur Stella Småbolag | 134 912 | 1,10 |
| Svenska Handelsbanken SA | 114 905 | 0,94 |
| Övriga | 4 612 909 | 37,71 |
| Totalt | 12 233 647 | 100,00 |
AKTIE & ÄGARE
Aktiekapitalet uppgår till 1 223 265 kr fördelat på 12 233 647 aktier med ett kvotvärde på 0,10 kr. Varje aktie berättigar till en röst och varje röstberättigad får vid årsstämman rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier. Samtliga aktier medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat.
Under 2011 sjönk FormPipe Softwares aktiekurs från 16,40 kronor till 15,30 kronor (stängningskurs på årets sista handelsdag den 30 december). Högsta betalkurs under året var 18,00 kronor, vilket noterades den 20 maj. Lägsta betalkurs var 12,00 kronor vilken noterades den 5 augusti. Under 2011 handlades totalt 6,3 miljoner aktier till ett värde motsvarande 95 miljoner kronor.
Styrelsen föreslår årsstämman den 27 mars 2012 att besluta om utdelning om 0,60 kr per aktie (0,50), vilket innebär en total utdelning om 7,3 (6,3) Mkr. Till grund för sitt förslag om vinstdisposition har styrelsen enligt 17 kap 3 § 2-3 st. i Aktiebolagslagen bedömt moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på sikt infria sina åtaganden.
Teckningsoptionsprogrammet från 2009 löpte under året ut varpå 229 143 nya aktier emitterades till personalen. Årsstämman den 15 mars 2011 beslutade att erbjuda personalen ett nytt incitamentsprogram baserat på teckningsoptioner. Detta program omfattar 350 000 teckningsoptioner och löper på två år.
Förteckningen över ägarstrukturen i FormPipe Software baseras på uppgifter från Euroclear per den 31 december 2011. De tjugo största aktieägarna svarade för 62,3 (61,6) procent av kapitalet. Totalt hade FormPipe Software cirka 1700 aktieägare per ovanstående datum.
FormPipe Softwares aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm under förkortningen FPIP. Börsvärdet vid årets slut uppgick till 187 Mkr.
| År | Mån Transaktion | Antal aktier | Totalt antal kr Totalt antal aktier Kvotvärde/aktie | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 2004 okt | Aktiekapital | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 1,00 |
| 2004 nov | Split 10:1 | 900 000 | – | 1 000 000 | 0,10 |
| 2004 dec | Apportemission | 4 799 970 | 479 997 | 5 799 970 | 0,10 |
| 2005 dec | Nyemission Digital Diary AB | 615 000 | 61 500 | 6 414 970 | 0,10 |
| 2005 dec | Kvittningsemission | 1 917 909 | 191 791 | 8 332 879 | 0,10 |
| 2006 sep | Nyemission ALP Data i Linköping AB | 454 545 | 45 455 | 8 787 424 | 0,10 |
| 2007 sep | Nyemission EFS Technology A/S | 1 011 236 | 101 124 | 9 768 660 | 0,10 |
| 2008 sep | Nyemission EBI System AB | 1 937 521 | 193 752 | 11 736 181 | 0,10 |
| 2010 mar Nyemission optionslösen | 268 323 | 26 832 | 12 004 504 | 0,10 | |
| 2011 mar Nyemission optionslösen | 229 143 | 22 914 | 12 233 647 | 0,10 | |
| Aktiekapital 2011-12-31 | 12 233 647 | 1 223 365 | 12 233 647 | 0,10 |
NYCKELTAL
| 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Försäljning | |||||
| Nettoomsättning, Mkr | 64,8 | 100,0 | 127,6 | 112,0 | 112,5 |
| Systemintäkter, Mkr | 43,1 | 71,6 | 102,1 | 96,7 | 105,3 |
| Support- och underhållsintäkter, Mkr | 21,5 | 33,7 | 47,6 | 52,5 | 56,5 |
| Licensintäkter, Mkr | 21,5 | 38,0 | 54,6 | 44,2 | 48,8 |
| Konsult- och övriga intäkter, Mkr | 21,8 | 28,4 | 25,5 | 15,4 | 7,2 |
| Repetitiva intäkter, Mkr | 27,2 | 38,6 | 52,7 | 57,6 | 63,6 |
| Tillväxt och fördelning | |||||
| Omsättningstillväxt, % | -99,8 | 54,2 | 27,6 | -12,2 | 0,4 |
| Tillväxt i systemintäkter, % | -99,9 | 66,3 | 42,6 | -5,3 | 9,0 |
| Systemintäkters andel av nettoomsättning, % | 66,4 | 71,6 | 80,0 | 86,3 | 93,6 |
| Repetitiva intäkters andel av nettoomsättning, % | 42,0 | 38,6 | 41,3 | 51,4 | 56,5 |
| Marginaler | |||||
| Rörelsemarginal före avskrivningar (EBITDA), % | 24,5 | 32,1 | 27,5 | 17,8 | 27,0 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 20,8 | 26,1 | 20,8 | 9,7 | 18,0 |
| Vinstmarginal, % | 13,9 | 18,9 | 14,1 | 7,7 | 13,1 |
| Avkastning på kapital, % | |||||
| Avkastning på operativt kapital, % | 28,0 | 29,1 | 23,8 | 9,7 | 17,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 20,4 | 26,0 | 22,2 | 9,8 | 16,3 |
| Avkastning på eget kapital, % | 22,0 | 23,9 | 15,8 | 7,2 | 11,8 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 13,4 | 15,3 | 13,7 | 6,2 | 10,5 |
| Kapitalstruktur | |||||
| Operativt kapital, Mkr | 80,2 | 113,0 | 109,8 | 114,0 | 117,6 |
| Sysselsatt kapital, Mkr | 93,9 | 123,3 | 121,7 | 118,4 | 130,4 |
| Eget kapital, Mkr | 51,2 | 107,0 | 121,7 | 118,4 | 130,4 |
| Räntebärande nettoskuld(+)/kassa(–), Mkr | 15,1 | 6,0 | -11,8 | -4,4 | -12,8 |
| Soliditet, % | 37,0 | 51,7 | 63,7 | 63,7 | 64,9 |
| Kassaflöde och likviditet | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, Mkr | 13,5 | 21,4 | 27,1 | 8,9 | 25,4 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten, Mkr | -27,6 | -6,5 | -9,6 | -13,0 | -14,2 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten, Mkr | 16,9 | -18,7 | -15,7 | -2,9 | -2,8 |
| Årets kassaflöde, Mkr | 2,8 | -3,9 | 1,7 | -7,0 | 8,4 |
| Fritt kassaflöde, Mkr | 9,2 | 18,7 | 7,8 | 5,4 | 11,1 |
| Likvida medel, Mkr | 13,7 | 10,3 | 11,8 | 4,4 | 12,8 |
| Personal | |||||
| Antal anställda, årsmedeltal, st | 55 | 63 | 79 | 77 | 69 |
| Antal anställda, periodens slut, st | 62 | 78 | 79 | 74 | 72 |
| Aktiedata | |||||
| Antal aktier vid årets slut, tusental | 9 769 | 11 736 | 11 736 | 12 005 | 12 234 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, tusental | 9 125 | 10 445 | 11 736 | 11 937 | 12 176 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, tusental | 9 636 | 10 722 | 11 766 | 12 052 | 12 183 |
| Resultat per antal utestående aktier, kr | 0,92 | 1,61 | 1,54 | 0,72 | 1,20 |
| 0,99 | 1,81 | 1,54 | |||
| Resultat per genomsnittligt antal aktier före utspädning, kr | 0,72 | 1,21 | |||
| Resultat per genomsnittligt antal aktier efter utspädning, kr | 0,97 | 1,79 | 1,53 | 0,71 | 1,21 |
| Eget kapital per genomsnittligt antal aktier, kr | 5,22 | 9,12 | 10,37 | 9,92 | 10,66 |
Fredrik Berglund är en av medarbetarna i den nya gruppen Solutions som nyligen bildats på FormPipe Software. Som utbildad IT-specialist med bakgrund från både kund- och säljsupport ska han och kollegerna i gruppen fungera som smörjolja i samspelet mellan kunder, partners och produktutvecklare.
– Solutions är en spännande organisation och lite av ett nytänkande i branschen, säger Fredrik som arbetat snart två år på FormPipe Software. Vi ska arbeta nära kunderna och våra partners och fånga upp deras specifika behov och idéer och sedan både förädla och förmedla dem till vår produktutveckling.
I Solutions har deltagarna olika produkter som de blir specialister på, men man ska samtidigt kunna ha en övergripande produktkunskap. Fredrik arbetar som specialist framförallt med FormPipe Platina.
– Här kan jag dra nytta av både min utbildning som IT-tekniker vad gäller produktkunskapen och min projektledarkompetens från tidigare arbeten som Project Manager på Dell och internsupport.
Fredrik utbildade sig till systemvetare på Karlstad universitet och flyttade till Stockholm efter utbildningen och började då på Dell. Efter några år fick han en tjänst som projektledare på ett mindre IT-företag som tillhandahåller molntjänster och IT-drift. Sedan 2010 har han varit anställd på FormPipe Software.
– Det var en kompis som tipsade mig om att en tjänst på avdelningen för teknisk presale var ledig. Eftersom jag är intresserad av programvaruutveckling och FormPipe Software har starkt utvecklingsfokus, passade det bra för mig. Här har jag stort ansvar när vi arbetar mot kunder och tar fram olika test- och specialfunktioner.
Som gammal ishockeyspelare, målvakt i värmländska Grums, trivs Fredrik i den sportintresserade miljön på FormPipe Software.
– Jag tycker vi har ett gemensamt driv framåt i företaget och de flesta har en likartad bakgrund och gemensamma intressen. De måste ha lyckats bra i rekryteringen av personalen eftersom personkemin fungerar så bra, alla vill prestera och vi har mycket roligt på jobbet, säger han.
Även om hockeyspelandet har lagts på is så kvarstår Fredriks intresse för ishockeyn, men nu som domare. Idag dömer han seriespel i stockholmsregionen upp till division 2, men i likhet med ambitionerna på arbetstid, så vill han uppåt även här.
– Jag siktar mot att döma elitseriehockey om några år.
»Jag tycker vi har ett gemensamt driv framåt i företaget… alla vill prestera och vi har mycket roligt på jobbet.«
NAMN: Fredrik Berglund ÅLDER: 34 år YRKE: Produktspecialist BOR: Hässelby, Stockholm FAMILJ: Sambo, som också kommer från Värmland INTRESSEN: Idrott och framförallt ishockey
andel män och kvinnor
Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande i MultiQ International AB (publ). Vice ordförande i Readsoft AB (publ) och Heatex AB. Styrelseledamot i Duroc AB (publ), Green Cargo AB och Kinnarps AB.
Född 1974 Anställd 2004 Aktieinnehav 5 000
Teckningsoptioner
48 622
ledamot Född 1956 Invald 2009 Aktieinnehav närstående juridisk person 1 272 637
Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande i Qtema AB.
Daniel rosenfors Head of Marketing (från 2012-01-01)
Född 1979 Anställd 2010 Aktieinnehav 4 886
Teckningsoptioner
22 561
Hans möller ordförande Född 1955 Invald 2009 Aktieinnehav närstående juridisk person 1 272 637
Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande i Provider Capital Sweden AB. Styrelseledamot i Pilum AB (publ).
staffan torstensson ledamot Född 1972 Invald 2005 Aktieinnehav 20 000
Övriga styrelseuppdrag Styrelseledamot i Selena Oil & Gas Holding AB och Tuida Holding AB.
Född 1971 Anställd 2006 Aktieinnehav 147 393 Teckningsoptioner 85 285
jon pettersson ledamot Född 1965 Invald 2007
Aktieinnehav –
Övriga styrelseuppdrag Styrelseledamot i Swedol AB (publ), Invexe AB, Rubber Company AB och Strexe AB.
erik lindeberg Vice President Sales & Marketing
Född 1970
Anställd 2007 Aktieinnehav Teckningsoptioner
180 703
85 285
CTO
Född 1970 Anställd 2008 Aktieinnehav 50 000 Teckningsoptioner 28 020
Född 1975 Anställd 2007 Aktieinnehav 105 853 Teckningsoptioner 85 284
ning genomföras. Osäkerheter kring hur detta ska lösas i praktiken ledde till att inte ett enda avrop skedde under 2011 trots att avtalet var aktivt från 15 juli. Detta har påverkat FormPipe Softwares nyförsäljning negativt och de affärer som har gjorts har vunnits genom traditionellt upphandlingsförfarande eller kommit från merförsäljning till befintlig kundbas.
FormPipe Softwares utvecklingstakt har aldrig varit högre än under 2011. Utöver den normala utvecklingen av befintliga produkter har en rad nya produkterbjudanden tagits fram och mycket resurser har lagts på att snabbt få ut dem till marknaden. Detta har inneburit att en stor andel externa utvecklingsresurser har använts; som mest avsattes 39 heltidstjänster hos vår off shore partner i Ukraina till utveckling av FormPipe Softwares produkter. Denna höga utvecklingstakt har medfört högre utvecklingskostnader än normalt för bolaget vilket syns i resultaträkningen i form av ökningar av både aktiverat arbete för egen räkning och övriga kostnader, i balansräkningen genom ökning av immateriella tillgångar samt i kassaflödesanalysen genom ökade investeringar.
Det är mycket positivt att existerande och potentiella kunder upptäcker vad FormPipe Softwares produkter kan användas till och bidrar på det sättet till att utöka bolagets erbjudanden och därmed även en potentiell marknad. FormPipe Software utvärderar alltid olika propåer och förslag och väljer endast att utveckla de erbjudanden som bedöms ha en stark marknadspotential. 2011 var ett väldigt aktivt år på detta område och ett urval av de erbjudanden och produkter som utvecklats är:
• Är utvecklat i nära samarbete med branschaktörer i syfte att hjälpa Life Science bolag att följa FDA 21 CFR part 11 och förbättra deras kvalitetsarbete. FormPipe Life Science har stöd för affärskritiska processer som till exempel dokumentkontroll, SOP management, avvikelsehantering, CAPA och training. • FormPipe Software har genomgått en omfattande utveckling internt för att leva upp till FDA:s krav och riktlinjer för att vara
en godkänd leverantör till denna bransch. • Efter ett intensivt utvecklingsarbete är erbjudandet vid utgången av 2011 redo att på allvar marknadsföras mot nya kunder.
• I takt med att viktig information flyttas från papper till digital form blir de externa direktiven och lagarna för hur denna information ska bevaras allt mer detaljerade. För att leva upp till kraven om långtidsbevarande räcker det inte att spara ner data på en lagringsyta utan det måste samtidigt garanteras att
informationen kan återskapas och sättas tillbaks i ett relevant sammanhang. Med alla olika format som data idag skapas och med den hastighet hårdvara och mjukvara blir föråldrade är detta en stor utmaning. FormPipe Long-Term Archive är utvecklat för att stödja detta och samtidigt leva upp till de lagar och riktlinjer som finns på området.
• För att möta det kundbehov som finns har utvecklingsarbetet varit intensivt under 2011 och vid årsskiftet är de första kunderna väldigt nära att gå i drift.
• FormPipe One2One är en ECM-lösning som bygger på Form-Pipe LaserNet och effektiviserar och underlättar mallhanteringen vid skapandet av dynamiska dokument. FormPipe One2One riktar sig framförallt mot kunder inom bank-, finans- och försäkringsbranschen som kräver individuellt anpassad kommunikation till sin stora kundbas, samtidigt som man inte kan kompromissa med kvalitet och flexibilitet. FormPipe One2One är en säker plattform som erbjuder kunderna ett kostnadseffektivt sätt att skapa och underhålla sina viktigaste dokument och samtidigt kunna känna trygghet i att de lever upp till de regelverk och lagändringar som präglar dessa branscher.
• Utvecklingen av FormPipe One2One intensifierades från första kvartalet 2011 och har redan per årsskiftet sålts till tre kunder.
• Utifrån förfrågningar från kunder har FormPipe Software utvecklat applikationer för papperslös möteshantering med pekplattor till
exempel iPad.
• FormPipe Meetings är en app för digital och automatiserad hantering av kallelser, dokumentation samt protokoll till pekplattor. FormPipe Meetings är fullt integrerad med våra produkter Form-Pipe W3D3 och FormPipe Platina.
• Efterfrågan av denna typ av lösningar har kommit starkt på senare tid och genom FormPipe Softwares nära relation till slutanvändarna har bolaget snabbt kunnat identifiera kundernas behov och också snabbt fått ut en efterfrågad produkt till marknaden.
Utöver ovan beskrivna faktorer bör nämnas att FormPipe Softwares omställning till renodlat produktbolag nu kan anses som klar. Intäkter från konsultliknande verksamhet uppgick på helåret till 6 (14) procent av nettoomsättningen. Denna omställning har präglat bolaget under flera år då omsättningssiffrorna varit lägre än jämförelseperiodens till följd av utfasningen av konsultintäkterna. Från och med tredje kvartalet 2011 anser bolaget att verksamheten kan jämföras på lika villkor mot
Styrelsen och verkställande direktören för FormPipe Software AB (publ), organisationsnummer 556668-6605, avger härmed sin förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2011.
FormPipe Software AB (publ) är moderbolag i en koncern med fyra dotterbolag; FormPipe Software Uppsala AB, FormPipe Software Linköping AB, FormPipe Software Skellefteå AB och FormPipe Software A/S. FormPipe Software AB (publ) är noterat på NASDAQ OMX Stockholm.
FormPipe Software är ett programvarubolag inom ECM (Enterprise Content Management). Bolaget utvecklar och levererar ECM-produkter för att strukturera information i större företag, myndigheter och organisationer. FormPipe Softwares programvaror hjälper organisationer att fånga, hantera, bevara och sätta information i ett sammanhang. Sänkta kostnader, minimerad riskexponering och strukturerad information är vinster med att använda bolagets ECM-produkter.
FormPipe Softwares affärsmodell baseras på att teckna långsiktiga licens- och underhållsavtal. Licensen betalar kunden vid avtalets tecknande och underhållsavtalet som ger kunden rätt till uppgraderingar och mjukvarustöd erläggs årligen i förskott. En liten men växande del av FormPipe Softwares intäkter kommer från försäljning av så kallade OnDemand-tjänster där kunden betalar en månatlig avgift som täcker såväl licensrättigheten som underhållsavtalet. På sikt ger denna intäktsmodell en ökad andel årligen återkommande repetitiva intäkter men på kort sikt ett bortfall av engångsintäkter från licensavtal. Bolaget bedömer att efterfrågan av OnDemand-tjänster gradvis kommer att öka.
FormPipe Software är ett programvarubolag med certifierade partners som säljer och implementerar bolagets produkter. Genom FormPipe Softwares breda partnernätverk nås kunder som bolaget inte skulle kunna bearbeta med egna resurser, vilket på sikt förväntas ge ökad försäljning och ökad lönsamhetsmässig hävstång i bolagets affärsmodell.
FormPipe Software har huvuddelen av sina kunder inom svensk offentlig sektor, en sektor som har kommit långt i sitt utnyttjande av ECM-produkter. Bolaget har under 2010 och 2011 lagt ned stora resurser på att forma sitt erbjudande gentemot Life Science-sektorn, en sektor som påminner om den offentliga sektorn i det att den är hårt reglerad av ett centralt organ. För aktörer inom Life Science är det amerikanska regelverket från FDA (U.S. Food and Drug Administration) det som är styrande. Detta regelverk efterlevs globalt vilket gör denna sektor lämplig som språngbräda ut på den internationella marknaden. Per utgången av 2011 anser bolaget att erbjudandet gentemot Life Science-branschen är klart att på allvar börja marknadsföras och ser här en stor potential för framtiden.
Det finansiella utfallet för verksamhetsåret 2011 har framförallt präglats av två faktorer. Ramavtalssituationen för svensk offentlig sektor har påverkat bolagets försäljning negativt stora delar av året. Den höga utvecklingstakt som bolaget hållit för att ta fram nya produkter har påverkat bolagets kassaflöde negativt. Trots dessa faktorer redovisar bolaget ett fördubblat rörelseresultat och ett starkt kassaflöde som stöder en föreslagen höjning av utdelningen med 20 procent.
Den 31 mars 2011 löpte ramavtalet "Programvaror och Tjänster 2007" ut. Det ersättande avtalet "Licensförsörjning 2010" offentliggjordes den 8 april 2011 men överklagades och vann därmed ej laga kraft. Först 15 juli 2011 var avtalet klart att börja utnyttjas av det offentliga Sverige. Det nya ramavtalet bygger på ett mer komplicerat avropsförfarande än tidigare ramavtal. Vid varje avrop ska förnyad konkurrensutsätt-
FormPipe W3D3: En ledande ECMprodukt med stabil och standardiserad funktionalitet bland annat inom strukturerad dokument- och ärendehantering.
FormPipe Platina: En kraftfull och flexibel ECM-produkt med stark process-funktionalitet för bland annat dokument-, ärende- och registerhantering.
FormPipe Life Science: Marknadens modernaste programvara för regulatorisk kvalitetsledning. FormPipe Life Science har inbyggd funktionalitet för SOP management, avvikelsehantering, CAPA och training.
FormPipe Long-Term Archive: Ett system för bevarande av digital information över längre tid. Systemet är framtaget i nära dialog med Riksarkivet och är baserat på OAIS-modellen.
FormPipe LaserNet: En ECM-produkt som organiserar, omvandlar och distribuerar data till och från olika källor, applikationer och system.
33
föregående år. 2011 var första året helt utan intäkter från någon konsultverksamhet. Viss del tidsdrivna intäkter kommer dock alltid finnas kvar i form av debiterbart partnerstöd vid kritiska införandemoment.
Förväntningarna inför 2011 var högt ställda då ett turbulent 2010, med riksdagsval, omförhandlade ramavtal och pressade budgetar inom det offentliga Sverige, lades till handlingarna. Mycket av den osäkerheten var försvunnen vid ingången av 2011 men ersattes tidigt av nya osäkerheter på marknaden i form av ytterligare en försenad ramavtalsupphandling, vilket kom att påverka FormPipe Software stora delar av året.
Vid ingången av 2012 ser läget ljusare ut. De ramavtal som reglerar svensk offentlig sektor finns nu på plats och har ett definitivt slutdatum först under andra halvan av 2015. Förutsättningarna är därmed kända för en överskådlig tid framåt. Även om förutsättningarna nu är kända innebär de nya ramavtalen ett mer komplicerat avropsförfarande än tidigare där varje avrop genomförs som en upphandling i begränsat format, vilket är i enlighet med gällande EU-direktiv. Bolaget bedömer inte att detta på sikt bör påverka marknadens efterfrågan men att det på kort sikt innebär fördröjning i avropsförfarandet och därmed eventuellt ett långsammare transaktionstempo.
Utöver det förbättrade läget på FormPipe Softwares huvudmarknad svensk offentlig sektor, har bolaget stora förhoppningar på de nya produkter/erbjudanden som har utvecklats under 2011 och som på allvar kan börja marknadsföras under 2012.
ECM är enligt Radar Group ett fortsatt högt prioriterat investeringsområde 2012 för företag och organisationer. Marknaden är attraktiv även om tillväxttalen sjunker som en följd av den allmänna trenden inom IT-sektorn. Ökade regulatoriska krav och effektiv informationshantering som konkurrensmedel är viktiga drivkrafter som tenderar att kontinuerligt stärkas i samband med ökad informationsmängd. Den svenska ECM-marknaden kommer enligt Radar Group uppgå till cirka 1,35 miljarder kronor 2012, vilket är i samma storleksordning som föregående år. Alla tecken tyder på att ECM kommer att fortsätta att vara ett prioriterat investeringsområde även bortom 2012.
Svensk offentlig sektor, som är FormPipe Softwares huvudmarknad, har enligt bolagets bedömning kommit långt i användandet av ECM-produkter för att efterleva regulatoriska krav samt öka effektiviteten i verksamheten. Framgent bedömer bolaget, likväl som externa analysföretag, att behovet av effektivare förvaltning kommer att leda till att det offentliga Sverige ytterligare utnyttjar potentialen i sina IT-stödsystem.
Inom privat sektor är bolagets arbete fokuserat på att bli
en ledande leverantör inom Life Science-branschen som likt offentlig sektor har högt ställda regulatoriska krav. Marknaden för Life Science är hårt styrd av regelverket från FDA (U.S. Food and Drug Administration) som gäller över hela världen. Detta gör segmentet landsoberoende vilket öppnar en exportmarknad som är långt större än bolagets nuvarande huvudmarknad.
Det nya ramavtalet "Licensförsörjning 2010", som ersatte "Programvaror och Tjänster 2007" som gick ut 31 mars 2011, offentliggjordes 8 april 2011. Avtalet överklagades dock och efter att klagan avslagits vann till slut ramavtalet laga kraft 15 juli 2011. Tilldelningsbeslutet innebär att svensk offentlig sektor genom detta ramavtal kan avropa FormPipe Softwares produkter, enligt traditionell licensmodell. FormPipe Softwares produkter är representerade genom fem av de totalt sju utvalda leverantörerna på det nya ramavtalet.
FormPipe Software erhöll under fjärde kvartalet den största ordern i bolagets historia. Ordern var en tilläggsbeställning från Skatteverket som redan tidigare har köpt stora installationer av Form-Pipe Platina. Ordervärdet på denna enskilda order uppgick till cirka 12 Mkr.
FormPipe Software har under året erhållit ett stort antal licensaffärer varav några har varit av större karaktär och därmed haft en väsentlig påverkan på årets utfall. Framhållas kan order från kunderna Skatteverket (3,6 Mkr), Malmö Stad (3,4 Mkr), Vetenskapsrådet (2,8 Mkr) och Staffanstorps kommun (2,5 Mkr).
Till följd av lösen av teckningsoptionsprogram 2009/2011 riktat till personalen har antalet aktier och röster i bolaget ökat med 229 143 stycken under mars 2011. Antalet aktier och röster i bolaget uppgår efter ökningen till 12 233 647 stycken.
En flerårsöversikt visar att bolaget haft en historiskt kraftig omsättningsökning, delvis drivet av förvärv, med en bibehållen hög lönsamhet. 2010 visade däremot en vikande omsättning och lönsamhet. Främst förklaras detta av bolagets medvetna strategi att bli ett renodlat produktbolag och därmed avstå konsultintäkter till förmån för sina partner. 2011 var första helåret med fullbordad omställning, vilket visas genom att systemintäkterna uppgick till 94 procent av nettoomsättningen och att lönsamheten återkommit till en hög nivå.
Nettoomsättningen för perioden uppgick till 112,5 (112,0) Mkr. Systemintäkterna ökade med 9 procent från föregående år och uppgick till 105,3 (96,7) Mkr. Periodens totala repetitiva intäkter ökade med 11 procent från föregående år och uppgick till 63,6 (57,6) Mkr, vilket motsvarade 57 procent av nettoomsättningen. Valutakurseffekter har påverkat omsättningen negativt med 1,7 Mkr mot föregående år.
Kostnaderna för året minskade med 9 procent från föregående år och uppgick till 92,3 (101,2) Mkr.
Stor del av FormPipe Softwares rörelsekostnader är knutna till personalen och personalkostnaderna för året uppgick till 50,0 (60,8) Mkr, vilket är en minskning med 18 procent. Antalet anställda vid årets utgång uppgick till 69 (74) personer och i genomsnitt under året till 72 (77) personer. Fördelning av personal samt löner och ersättningar framgår av not 7.
Försäljningskostnader uppgick till 16,2 (16,6) Mkr varav kostnader för underkonsulter och kommissioner till partners uppgick till 14,9 (15,2) Mkr.
Övriga kostnader uppgick till 33,5 (27,6) Mkr. Ökningen avser utökade test-, kvalitetsoch utvecklingsresurser hos vår teknologipartner i Ukraina. Delar av dessa kostnader aktiveras som arbete för egen räkning som för perioden uppgick till 17,6 (12,9) Mkr.
Jämförelsetalen för 2010 belastas med kostnader av engångskaraktär avseende omstrukturering av koncernens verksamhet. Dessa uppgick till 5,0 Mkr, fördelat på 3,2 Mkr avseende personalkostnader och 1,8 Mkr avseende kontraktsbundna kostnader såsom hyror etc.
Rörelseresultatet för året uppgick till 20,2 (10,9) Mkr, vilket motsvarar en rörelsemarginal om 18,0 (9,7) procent. Förstärkningen av den svenska kronan mot den danska kronan har påverkat årets rörelseresultat med -0,2 (-1,1) Mkr vid en jämförelse av genomsnittskurserna för 2011 och 2010 (se not 10).
Resultat före skatt uppgick till 20,0 (11,6) Mkr, vilket motsvarar en marginal om 17,8 (10,4) procent.
Årets skattekostnad uppgick till 5,3 (3,1) Mkr och årets resultat uppgick till 14,7 (8,6) Mkr, vilket motsvarar en vinstmarginal om 13,1 (7,7) procent och fördelas per aktie enligt tabellen längst upp till höger.
| Resultat per aktie | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Antal utestående aktier vid årets slut |
12 233 647 12 004 504 | |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning |
12 176 361 11 937 423 | |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning |
12 183 208 12 051 701 | |
| Årets resultat, Tkr | 14 702 | 8 584 |
| Resultat per antal utestående aktier, kr |
1,20 | 0,72 |
| Resultat per genomsnitt ligt antal aktier före utspädning, kr |
1,21 | 0,72 |
| Resultat per genomsnitt ligt antal aktier efter utspädning, kr |
1,21 | 0,71 |
Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 24,0 (19,7) Mkr och resultat efter finansiella poster till 3,5 (-0,6) Mkr. I resultatet ingår resultat från andelar i koncernföretag med 19,2 (16,9) Mkr.
Totala investeringar för perioden januari december uppgick till 18,2 (18,6) Mkr, varav kassaflödespåverkande investeringar uppgick till 14,2 (13,0) Mkr.
FormPipe Software investerar löpande resurser i produktutveckling. Under året har totalt 17,5 (12,7) Mkr aktiverats för produktutveckling. Övriga investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 0,2 (0,0) Mkr och avser investeringar i programvara
Investeringar i materiella tillgångar uppgick till 0,5 (0,4) Mkr och utgjordes främst av datoroch kontorsutrustning.
Likvida medel uppgick vid periodens utgång till 12,8 (4,4) Mkr. Bolaget har en checkräkningskredit på totalt 20,0 Mkr som vid periodens utgång var outnyttjad (0,0) Mkr. FormPipe Software hade vid periodens utgång inga räntebärande skulder (0,0 Mkr) varpå bolagets nettokassa uppgick till 12,8 (4,4) Mkr.
Bolaget har ett starkt kassaflöde och en stark finansiell ställning och ser i dagsläget inte något externt finansieringsbehov. En kraftigt negativt påverkad orderingång får dock påverkan på det operativa kassaflödet varpå uppkomsten av ett kortsiktigt finansieringsbehov aldrig kan uteslutas. Ledningen bedömer dock att inga sådana behov kommer föreligga kommande perioder.
Försäljningsutveckling per intäktsslag
Repetitiva intäkter rullande 12 mån
Nettoomsättning 05* 06 07 08 09 10 11
* För att uppnå jämförbarhet med tidigare redovisningsperioder som ej konverterats till IFRS (2005) har resultatmåttet EBITDA (Rörelseresultat före avskrivningar) använts.
35
Underskottsavdraget i det förvärvade FormPipe Software Skellefteå AB har under året delvis utnyttjats med 2,3 (0,4) Mkr och värdet uppgår vid årets utgång till 3,7 (6,0) Mkr. I moderbolaget har ett underskott uppstått till följd av redovisad förlust för året. Detta underskott har aktiverats fullt ut till ett värde av 0,8 (2,0) Mkr och uppgår vid årets utgång till 2,7 (2,0) Mkr.
Eget kapital vid periodens utgång uppgick till 130,4 (118,4) Mkr, vilket motsvarade 10,66 (9,87) kr per utestående aktie vid periodens slut. Förstärkningen av den svenska kronan har reducerat värdet av koncernens nettotillgångar i utländsk valuta med 0,1 (-9,3) Mkr från föregående årsskifte.
FormPipe Software hade vid årets utgång inga räntebärande skulder (0,0) Mkr.
Koncernens soliditet uppgick vid årets utgång till 65 (64) procent.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 25,4 (8,9) Mkr.
Årets kassaflöde från investeringsverksamheten uppgick till -14,2 (-13,0) Mkr.
Kassaflödespåverkande investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 13,7 (7,1) Mkr och investeringar i materiella tillgångar uppgick till 0,5 (0,4) Mkr.
Årets kassaflöde från finansieringsverksamheten uppgick till -2,8 (-2,9) Mkr och utgörs av inbetald emissionslikvid för 229 143 aktier till följd av lösen av optionsprogram om 3,2 (4,2) Mkr, återköp av 115 710 teckningsoptioner om -0,1 (-1,3) Mkr, inbetald premie från nytt teckningsoptionsprogram till personalen om 0,4 (0,6) Mkr, amortering av räntebärande skuld om -0,1 (-0,4) Mkr samt utbetald utdelning till aktieägarna om -6,1 (-6,0) Mkr. Koncernens totala kassaflöde under året uppgick till 8,4 Mkr
(-7,0 Mkr).
De mest påtagliga osäkerhetsfaktorerna i FormPipe Softwares verksamhet avser bolagets försäljning och bolagets förmåga att behålla och attrahera kompetent personal.
FormPipe Softwares nettoomsättning om 112,5 (112,0) Mkr utgjordes till 57 (51) procent av repetitiva intäkter. De repetitiva intäkterna är årligen återkommande och utgör därmed en stabil och trygg bas i bolagets intjäning. Resterande intäkter kommer från nyförsäljning av licenser och är föremål för större osäkerhet då de påverkas av kundernas efterfrågan och förändrade marknadsförutsättningar. Under 2010 och 2011 påverkade förändrade marknadsförutsättningar kundernas efterfrågan och därmed bolagets nyförsäljning genom försenade ramavtalsupphandlingar, riskdagsval, finanskriser och allmänna konjunktursvängningar.
Humankapitalet i FormPipe Software är viktigt och tillgång till kompetent personal en kritisk framgångsfaktor. Bolaget möter detta genom att erbjuda personalen marknadsmässiga och konkurrenskraftiga kompensationspaket. Över tid fluktuerar dock tillgången på personal med rätt kompetens vilket kan leda till kostnadsökningar för bolaget.
Känslighetsanalysen nedan beskriver effekten på FormPipe Softwares resultat före skatt för 2011, som uppgick till 20,0 Mkr, vid förändring av ett antal faktorer:
| Förändring | Inverkan på resultat före skatt, Mkr |
|---|---|
| +/– 5% | +/– 2,2 |
| +/– 5% | –/+ 3,0 |
| +/– 100 bps | –/+ 0,0 |
| +/– 5% | +/– 0,4 |
* Förändringen i STIBOR är beräknad som helårseffekten baserad på räntebärande skuld vid årets slut.
Ytterligare redogörelse för risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget exponeras för återfinns under not 4.
Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till Bolagets verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Årsstämmans beslut överensstämmer i huvudsak med tidigare tillämpade principer för ersättning. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämman 2011, eller där ändring sker i ersättning därefter. Styrelsen har inte utsett någon ersättningskommitté utan istället hanterar styrelsen i sin helhet frågor om ersättning och andra anställningsvillkor.
Bolaget ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att Bolaget kan rekrytera och behålla kompetent personal. Ersättningen till bolagsledningen ska bestå av fast lön, rörlig ersättning, ett långsiktigt incitamentsprogram, pension, avgångsvillkor och andra sedvanliga förmåner. Den fasta lönen omprövas som huvudregel en gång per år och ska beakta individens kvalitativa prestation.
Den fasta lönen för den verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig. Den rörliga ersättningen ska beakta individens ansvarsnivå och grad av inflytande. Storleken på den rörliga ersättningen är relaterad till uppfyllelsegraden av finansiella mål som uppställts av styrelsen för koncernen. Under 2011 har parametrarna för fastställande av rörlig ersättning ändrats från budgetrelaterade till att mäta faktisk tillväxt avseende omsättning respektive vinst per aktie. Syftet med förändringen har varit att skapa en tydligare ersättningsmodell som styr mot ökat aktieägarvärde. Den rörliga ersättningen utgör maximalt 40 procent utöver fast lön. Samtliga rörliga ersättningsplaner har definierade maximala tilldelnings- och utfallsgränser. För 2011 uppfylldes inte målen och sålunda utgår ingen rörlig ersättning för räkenskapsåret 2011. Bolaget har aktierelaterade incitamentsprogram som riktas till hela personalen (inklusive verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare) avsedda att främja Bolagets långsiktiga intressen. Befintliga optionsprogrammen löper på 2 år vilket är en avvikelse från kodens rekommendationer under paragraf 9.8. Koden förespråkar en löptid på minst 3 år varför framtida program som föreslås årsstämman kommer löpa på 3 år. Styrelsen ska löpande utvärdera huruvida ytterligare optionsprogram eller någon annan form av aktierelaterat eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram bör föreslås bolagsstämman. Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska ha premiebaserade pensionsavtal. Pensionering sker för verkställande direktören och de ledande befattningshavarna vid 65 års ålder. Pensionsavsättningar baseras enbart på den budgeterade lönen. Vid den verkställande direktörens uppsägning gäller vid uppsägning från Bolagets sida 6 månaders uppsägningstid och 6 månaders avgångsvederlag. Andra inkomster som den verkställande direktören uppbär under den period avgångsvederlag utbetalas avräknas från avgångsvederlaget. Vid uppsägning från den verkställande direktörens sida gäller 6 månaders uppsägningstid. Mellan Bolaget och de andra ledande befattningshavarna gäller en ömsesidig uppsägningstid om 3 till 6 månader. För det fall bolaget blir föremål för ett offentligt uppköpserbjudande som medför att minst 30 procent av bolagets aktier hamnar i samma aktieägares hand, har den verkställande direktören, vid bolagets eller den verkställande direktörens uppsägning, rätt till ett särskilt avgångsvederlag motsvarande 12 fasta månadslöner vid tidpunkten för uppsägningsbeskedet. Sådant avgångsvederlag är avräkningsfritt, ska utbetalas i dess helhet vid anställningens upphörande och ersätter det avgångsvederlag som den verkställande direktören normalt har rätt till enligt sitt anställningsavtal.
Årsstämman gav styrelsen möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer för det fall det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.
De för årsstämman 2012 föreslagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare är oförändrade från 2011.
FormPipe Softwares aktie handlas under kortnamnet FPIP på Nasdaq OMX Stockholm. Varje aktie i FormPipe Software berättigar till en röst på årsstämman och äger lika rätt till bolagets tillgångar och vinster.
FormPipe Softwares aktiekapital uppgick vid utgången av 2011 till 1 223 364,70 kronor fördelat på 12 233 647 aktier.
Per den 31 december 2011 hade FormPipe Software 700 000 teckningsoptioner registrerade för anställda. Teckningsoptionerna kan öka antalet aktier och rösträtter med maximalt 5,7 procent av aktier och rösträtter i bolaget. Vid årsskiftet hade FormPipe Software två teckningsoptionsprogram utestående. Nyemission i samband med lösen av teckningsoptionsprogrammet 2010/2012 kan medföra en ökning av aktiekapitalet med maximalt 35 000 kronor och 350 000 aktier. Nyemission i samband med lösen av teckningsoptionsprogrammet 2011/2013 kan medföra en ökning av aktiekapitalet med maximalt 35 000 kronor och 350 000 aktier.
FormPipe Software hade vid utgången av 2011 inga aktier i eget förvar.
Vid utgången av 2011 fanns inga avtal som begränsar rätten att överlåta aktier.
FormPipe Softwares bolagsstyrningsrapport återfinns på sid 61 i årsredovisningen.
| Vinstdisposition | kronor |
|---|---|
| Till årsstämmans förfogande står balanserad vinst: | |
| Fria reserver | 77 539 902 |
| Årets vinst | 4 279 610 |
| 81 819 512 | |
| Styrelsen föreslår att: | |
| Till aktieägarna utdelas 0,60 kronor per aktie, totalt | -7 340 188 |
| I ny räkning balanseras | 74 269 324 |
| 81 819 512 |
Styrelsen föreslår att:
Styrelsen föreslår att utdelningen för 2011 ska ske med 0,60 (0,50) kronor per aktie, innebärande att sammanlagd utdelning för 2011 uppgår till maximalt 7 340 188 (6 116 824) kronor.
Till grund för sitt förslag att överföra den balanserade vinsten till ny räkning har styrelsen enligt 17 kap 3 § 2-3 st i Aktiebolagslagen bedömt moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på kort och lång sikt infria sina åtaganden. Styrelsen bedömer att den föreslagna vinstdispositionen är väl anpassad till verksamhetens art, omfattning och risker samt moderbolagets och koncernens kapitalbehov.
Moderbolagets soliditet uppgår enligt årsredovisningen till
65 procent.
Koncernens egna kapital uppgick vid periodens slut till 130,4 (118,4) Mkr och nettokassan till 12,8 (4,4) Mkr.
Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 30 mars 2012. Om årsstämman beslutar i enlighet med styrelsens förslag beräknas utdelningen utbetalas genom Euroclear Sweden ABs (tidigare VPC AB) försorg den 4 april 2012.
| Tkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 112 519 | 112 035 | |
| Rörelsens kostnader: | |||
| Försäljningskostnader | -16 223 | -16 616 | |
| Övriga kostnader | 6 | -33 531 | -27 559 |
| Personalkostnader | 7 | -50 027 | -60 819 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 17 633 | 12 909 | |
| Avskrivningar | -10 168 | -9 064 | |
| Summa rörelsens kostnader | -92 317 | -101 150 | |
| Rörelseresultat | 20 202 | 10 885 | |
| Finansiella intäkter | 8, 10 | 98 | 862 |
| Finansiella kostnader | 8, 10 | -290 | -110 |
| Resultat efter finansiella poster | 20 010 | 11 637 | |
| Skatt på årets resultat | 9, 22 | -5 308 | -3 053 |
| Årets resultat | 14 702 | 8 584 | |
| Övrigt totalresultat: | |||
| Omräkningsdifferenser | -106 | -9 312 | |
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | -106 | -9 312 | |
| Årets totalresultat | 14 596 | -728 | |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 14 702 | 8 584 | |
| Årets totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 14 596 | -728 | |
| Tkr | 2011 | 2010 | |
| Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till Moderbolagets | |||
| aktieägare under året (uttryckt i kr per aktie) | |||
| – före utspädning | 11 | 1,21 | 0,72 |
| – efter utspädning | 11 | 1,21 | 0,71 |
Övrigt totalresultat:
| Tkr | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNG AR |
|||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 13 | ||
| Balanserade utgifter | 35 544 | 25 768 | |
| Goodwill | 109 865 | 110 042 | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 1 274 | 2 841 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 146 682 | 138 651 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | ||
| Datainventarier | 586 | 627 | |
| Inventarier | 272 | 385 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 858 | 1 012 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 15 | ||
| Övriga finansiella tillgångar | 31 | 26 | |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 31 | 26 | |
| Långfristiga fodringar | |||
| Uppskjuten skattefordran | 22 | 6 414 | 7 939 |
| Summa långfristiga fodringar | 6 414 | 7 939 | |
| Summa anläggningstillgångar | 153 985 | 147 628 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 17 | 4 | 12 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 16, 18 | 29 208 | 26 089 |
| Aktuella skattefordringar Övriga fordringar |
1 871 47 |
5 387 17 |
|
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19 | 2 849 | 2 418 |
| Summa kortfristiga fordringar | 33 976 | 33 911 | |
| Kassa och bank | 16, 20 | 12 794 | 4 410 |
| Summa omsättningstillgångar | 46 773 | 38 333 | |
| SUMMA TILLGÅNG AR |
200 758 | 185 960 |
| Tkr | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 21 | 1 223 | 1 200 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 70 152 | 66 706 | |
| Omräkningsreserver | -3 305 | -3 199 | |
| Balanserad vinst | 62 317 | 53 732 | |
| Summa eget kapital | 130 386 | 118 439 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 22 | 8 463 | 5 104 |
| Summa långfristiga skulder | 8 463 | 5 104 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 16 | 5 720 | 4 807 |
| Övriga skulder | 23 | 5 258 | 5 979 |
| Övriga avsättningar | 24 | – | 4 566 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 25 | 50 930 | 47 065 |
| Summa kortfristiga skulder | 61 908 | 62 417 | |
| Summa skulder | 70 371 | 67 521 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 200 758 | 185 960 |
| Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|
| 21 | 1 2 2 3 | 1 200 |
| 70 152 | 66 706 | |
| $-3305$ | $-3199$ | |
| 62 317 | 53 7 32 | |
| 130 386 | 118 439 | |
| 22 | 8 4 6 3 | 5 1 0 4 |
| 8 4 6 3 | 5 1 0 4 | |
| 16 | 5720 | 4807 |
| 23 | 5 2 5 8 | 5979 |
| 24 | 4566 | |
| 25 | 50 930 | 47 0 65 |
| 61 908 | 62 417 | |
| 70 371 | 67 521 | |
| 200 758 | 185 960 |
| Tkr | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | ||||
| Företagsinteckningar | 15 | 96 416 | 99 762 | |
| Ansvarsförbindelser | – | 7 | ||
| Tkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 23 957 | 19 701 | |
| Rörelsens kostnader: | |||
| Försäljningskostnader | -1 433 | -1 321 | |
| Övriga kostnader | -14 272 | -12 331 | |
| Personalkostnader | 6 | -22 608 | -22 914 |
| Avskrivningar | 7 | -1 027 | -1 122 |
| Summa rörelsens kostnader | -39 340 | -37 688 | |
| Rörelseresultat | -15 383 | -17 987 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 8, 10 | 19 195 | 16 920 |
| Finansiella intäkter | 8, 10 | 71 | 845 |
| Finansiella kostnader | 8, 10 | -395 | -410 |
| Resultat efter finansiella poster | 3 488 | -632 | |
| Skatt på årets resultat | 9 | 792 | 1 952 |
| Årets resultat | 4 280 | 1 320 |
Moderbolaget har inga poster att redovisa i Övrigt totalresultat varför Övrigt totalresultat inte redovisas.
| TILLGÅNG AR |
|
|---|---|
| Anläggningstillgångar | |
| Immateriella tillgångar | 13 |
| Tkr | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNG AR |
|||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 13 | ||
| Balanserade utgifter | 234 | 197 | |
| Goodwill | 715 | 1 117 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 949 | 1 314 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | ||
| Datainventarier | 571 | 619 | |
| Inventarier | 56 | 156 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 627 | 775 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Aktier i dotterbolag | 15 | 124 573 | 124 573 |
| Övriga finansiella tillgångar | 31 | 26 | |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 124 604 | 124 599 | |
| Långfristiga fodringar | |||
| Uppskjuten skattefordran | 22 | 2 744 | 1 952 |
| Summa långfristiga fodringar | 2 744 | 1 952 | |
| Summa anläggningstillgångar | 128 923 | 128 641 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 17 | 4 | 12 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 18 | 760 | 1 239 |
| Aktuella skattefordringar | 400 | 4 143 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 12 450 | 10 636 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19 | 696 | 966 |
| Summa kortfristiga fordringar | 14 307 | 16 984 | |
| Kassa och bank | 20 | 12 035 | 3 343 |
| Summa omsättningstillgångar | 26 345 | 20 339 | |
| SUMMA TILLGÅNG AR |
155 268 | 148 980 |
| Tkr | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 21 | 1 223 | 1 200 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 17 691 | 17 691 | |
| 18 914 | 18 891 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Fria reserver | 77 540 | 78 891 | |
| Årets resultat | 4 280 | 1 320 | |
| 81 820 | 80 211 | ||
| Summa eget kapital | 100 734 | 99 102 | |
| SKULDER | |||
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 952 | 1 588 | |
| Skulder till koncernföretag | 39 180 | 32 527 | |
| Övriga skulder | 23 | 3 179 | 2 225 |
| Övriga avsättningar | – | 421 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 25 | 11 224 | 13 118 |
| Summa kortfristiga skulder | 54 535 | 49 878 | |
| Summa skulder | 54 535 | 49 878 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 155 268 | 148 980 |
| Tkr | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | |||
| Företagsinteckningar | 15 | 96 416 | 99 762 |
| Ansvarsförbindelser | – | 7 |
| KONCERNEN | Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Not Aktiekapital | Övrigt till skjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst |
Summa eget kapital |
|
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 1 174 | 63 232 | 6 113 | 51 150 | 121 669 | |
| Periodens resultat | – | – | – | 8 584 | 8 584 | |
| Övriga totalresultatposter | – | – | -9 312 | – | -9 312 | |
| Utdelning | 12 | – | – | – | -6 002 | -6 002 |
| Nyemission | 21 | 27 | 4 129 | – | – | 4 156 |
| Återköp teckningsoptioner | 21 | – | -1 272 | – | – | -1 272 |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | – | 616 | – | – | 616 |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 1 200 | 66 706 | -3 199 | 53 732 | 118 439 | |
| Ingående balans per 1 januari 2011 | 1 200 | 66 706 | -3 199 | 53 732 | 118 439 | |
| Periodens resultat | – | – | – | 14 702 | 14 702 | |
| Övriga totalresultatposter | – | – | -106 | – | -106 | |
| Utdelning | 12 | – | – | – | -6 117 | -6 117 |
| Nyemission | 21 | 23 | 3 151 | – | – | 3 174 |
| Återköp teckningsoptioner | 21 | – | -87 | – | – | -87 |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | – | 382 | – | – | 382 |
| Utgående balans per 31 december 2011 | 1 223 | 70 152 | -3 305 | 62 317 | 130 386 |
| Tkr | Not | Aktiekapital | Bundna reserver |
Fria reserver | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 1 174 | 17 691 | 81 420 | 100 285 | |
| Årets resultat | – | – | 1 320 | 1 320 | |
| Summa redovisade intäkter och kostnader | 1 174 | 17 691 | 82 739 | 101 604 | |
| Utdelning | 12 | – | – | -6 002 | -6 002 |
| Nyemission | 21 | 27 | – | 4 129 | 4 156 |
| Återköp teckningsoptioner | 21 | – | – | -1 272 | -1 272 |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | – | – | 616 | 616 |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 1 200 | 17 691 | 80 211 | 99 102 | |
| Ingående balans per 1 januari 2011 | 1 200 | 17 691 | 80 211 | 99 102 | |
| Årets resultat | – | – | 4 280 | 4 280 | |
| Summa redovisade intäkter och kostnader | 1 200 | 17 691 | 84 491 | 103 382 | |
| Utdelning | 12 | – | – | -6 117 | -6 117 |
| Nyemission | 21 | 23 | – | 3 151 | 3 174 |
| Återköp teckningsoptioner | 21 | – | – | -87 | -87 |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | – | – | 382 | 382 |
| Tkr | Not | Aktiekapital | Bundna reserver |
Fria reserver | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 1 174 | 17 691 | 81 420 | 100 285 | |
| Årets resultat | – | – | 1 320 | 1 320 | |
| Summa redovisade intäkter och kostnader | 1 174 | 17 691 | 82 739 | 101 604 | |
| Utdelning | 12 | – | – | -6 002 | -6 002 |
| Nyemission | 21 | 27 | – | 4 129 | 4 156 |
| Återköp teckningsoptioner | 21 | – | – | -1 272 | -1 272 |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | – | – | 616 | 616 |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 1 200 | 17 691 | 80 211 | 99 102 | |
| Ingående balans per 1 januari 2011 | 1 200 | 17 691 | 80 211 | 99 102 | |
| Årets resultat | – | – | 4 280 | 4 280 | |
| Summa redovisade intäkter och kostnader | 1 200 | 17 691 | 84 491 | 103 382 | |
| Utdelning | 12 | – | – | -6 117 | -6 117 |
| Nyemission | 21 | 23 | – | 3 151 | 3 174 |
| Återköp teckningsoptioner | 21 | – | – | -87 | -87 |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | – | – | 382 | 382 |
| Utgående balans per 31 december 2011 | 1 223 | 17 691 | 81 820 | 100 734 |
Moderbolagets
balansräkning
kassaflödesanalys
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Not | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||||||
| Rörelseresultat | 20 202 | 10 885 | -15 383 | -17 987 | |||
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | |||||||
| – Avskrivningar | 10 168 | 9 064 | 1 027 | 1 122 | |||
| – Övriga poster | -3 937 | -5 463 | – | – | |||
| Övriga likviditetspåverkande poster | |||||||
| Resultat från andelar i koncernföretag | – | – | 18 700 | 16 920 | |||
| Erhållen ränta | 98 | 15 | 566 | 1 | |||
| Betald ränta | -201 | -110 | -327 | -410 | |||
| Betalda inkomstskatter | 3 113 | -8 678 | 3 743 | -5 965 | |||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
29 443 | 5 713 | 8 328 | -6 319 | |||
| Ökning (–) / Minskning (+) varulager | 8 | 12 | 8 | 12 | |||
| Ökning (–) / Minskning (+) kundfordringar | -3 120 | 223 | 479 | 164 | |||
| Ökning (–) / Minskning (+) övriga kortfristiga fordringar | -499 | -1 993 | 235 | -310 | |||
| Ökning (+) / Minskning (–) leverantörsskulder | 913 | 955 | -636 | -184 | |||
| Ökning (+) / Minskning (–) övriga kortfristiga skulder | -1 391 | 3 967 | 7 270 | 12 983 | |||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | -4 089 | 3 164 | 7 357 | 12 665 | |||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 25 354 | 8 877 | 15 685 | 6 346 | |||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||||||
| Investeringar i dotterbolag | – | -5 380 | – | -5 380 | |||
| Köp av immateriella anläggningstillgångar | 13 | -13 730 | -7 122 | -152 | – | ||
| Köp av materiella anläggningstillgångar | 14 | -479 | -442 | -361 | -425 | ||
| Köp av finansiella tillgångar | 15 | -5 | -26 | -5 | -26 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -14 215 | -12 970 | -518 | -5 831 | |||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||||||
| Tillförda medel | 21 | 3 468 | 3 501 | 3 468 | 3 501 | ||
| Amortering av lån | -103 | -445 | -3 827 | -958 | |||
| Utbetald utdelning | -6 117 | -6 002 | -6 117 | -6 002 | |||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -2 752 | -2 946 | -6 476 | -3 459 | |||
| Förändring likvida medel | 8 388 | -7 039 | 8 691 | -2 944 | |||
| Omräkningsdifferenser i likvida medel | -4 | -394 | – | – | |||
| Likvida medel vid årets början | 4 410 | 11 843 | 3 343 | 6 287 | |||
| Likvida medel vid årets slut | 20 | 12 794 | 4 410 | 12 035 | 3 343 |
Samtliga belopp i noterna är angivna i tusentals kronor (Tkr) om inte annat särskilt anges. Bokslutsdagen är den 31 december 2011. noter
FormPipe Software AB (Moderbolaget) och dess dotterbolag (sammantaget Koncernen) säljer programvara för att fånga, strukturera och distribuera information.
Koncernen har kontor i Sverige och Danmark och säljer huvudsakligen sina produkter inom Sverige och Danmark.
Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är FormPipe Software AB (publ), Box 231 31, 104 35 Stockholm. Besöksadressen är S:t Eriksgatan 117 i Stockholm.
Moderbolaget är noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Styrelsen har den 27 februari 2012 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncern- och moderbolagsredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Koncernredovisningen för FormPipe Software AB-koncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Moderbolagets årsredovisning upprättas enligt ÅRL och RFR 2. Redovisningsprinciperna följer koncernens om inget annat anges.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av Koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2011 bedöms ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar av befintliga standarder som har publicerats men ännu inte har trätt i kraft bedöms ha någon väsentlig inverkan på koncernen och har inte tillämpats i förtid.
UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott har dragits tillbaka av Rådet för finansiell rapportering. Ändringen har applicerats för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011 eller senare, redovisning sker för dessa perioder i enlighet med RFR 2 p2 samt RFR 2 p3. Detta innebär att koncernbidrag lämnade från moderföretag till dotterföretag redovisas som en ökning av andelar i dotterföretag och att en översyn av huruvida det föreligger nedskrivningsbehov avseende dessa andelar görs i samband med detta. Koncernbidrag som moderföretag erhåller från dotterföretag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag, som finansiell intäkt.
Dotterföretag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Koncernen bedömer också om bestämmande inflytande föreligger fastän den inte har ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna men ändå har möjlighet att styra finansiella och operativa strategier genom de-factokontroll. De-facto kontroll kan uppstå under omständigheter där andelen av koncernens rösträtter i relation till storleken och spridningen på övriga aktieägares rösträtter ger koncernen möjlighet att styra finansiella och operativa strategier etc. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv – det vill säga förvärv för förvärv – avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapital-andelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i Koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (kr), som är Moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen.
Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värdevinster/värdeförluster.
Resultat och finansiell ställning för alla Koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas till Koncernens rapportvaluta enligt följande:
c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.
Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som ledningsgruppen som fattar strategiska beslut. Bolaget redovisar hela verksamheten som ett segment.
Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma Koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Avskrivningar på tillgångar, för att fördela deras anskaffnings-
värde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:
• Datainventarier 3 år • Inventarier 3-5 år
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga intäkter/kostnader – netto i resultaträkningen.
Goodwill
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på Koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Förvärvade kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde. Kundrelationerna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundrelationer över deras bedömda nyttjandeperiod (5 år).
Förvärvad teknologi redovisas till anskaffningsvärde. Teknologi har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för teknologi över deras bedömda nyttjandeperiod (3 år).
Förvärvade varumärken redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade varumärken har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken över deras bedömda nyttjandeperiod (3 år).
Förvärvade patent redovisas till anskaffningsvärde. Patent har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för patent över deras bedömda nyttjandeperiod (3-5 år).
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppstår. Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda: (a) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
(b) ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
(c) det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utvecklingskostnader redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över nyttjandeperioden 5 år.
Aktiverade utvecklingskostnader testas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov i enlighet med IAS 36.
Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången och skulden förvärvades.
som värderas till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde avser lånefordringar och kundfordringar som är finansiella tillgångar men som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De utgörs av Kundfordringar, Övriga fordringar och Likvida medel i balansräkningen och ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde utgörs av Upplåning samt Leverantörsskulder i balansräkningen, där anskaffningsvärdet utgör det verkliga värdet vid anskaffningstidpunkten. För upplåning motsvarar detta erhållet belopp reducerat för eventuella transaktionskostnader.
Finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
(b) Finansiella tillgångar och skulder värderade
till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via
resultaträkningen är finansiella tillgångar/skulder som innehas för handel. En finansiell tillgång/skuld klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar och skulder i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar/kortfristiga skulder, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar/långfristiga skulder. I posten, som redovisas i Koncernens balansräkning, inkluderas Koncernens derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, samt skulder i utländsk valuta till annan än kreditinstitut.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen – det datum då Koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar/skulder tas bort från balansräkningen när rätten/skyldigheten att erhålla/betala kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och Koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten/skyldigheten.
Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens post Finansiella intäkter/kostnader – netto.
Verkligt värde för börsnoterade värdepapper baseras på aktuella köpkurser. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv (och för onoterade värdepapper), fastställer Koncernen verkligt värde genom att tillämpa värderingstekniker såsom användning av information avseende nyligen gjorda transaktioner på armlängds avstånd, hänvisning till verkligt värde för ett annat instrument som i allt väsentligt är likvärdigt, analys av diskonterade kassaflöden och optionsvärderingsmodeller. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation, och företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Koncernens derivatinstrument uppfyller inte kriterierna för säkringsredovisning. Derivatinstrumenten klassificeras som finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument redovisas netto i resultaträkningen i posten Finansiella intäkter/kostnader.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av kostnader för hårdvara i form av kortläsare för affärsområdet NetMaker och upparbetade konsultintäkter. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att Koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras Försäljningskostnader i resultaträkningen.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. I balansräkningen redovisas checkräkningskrediter som upplåning bland Kortfristiga skulder.
Stamaktier klassificeras som eget kapital.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Redovisat värde för leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Verkligt värde på skulddelen av konvertibla skuldebrev fastställs genom användning av marknadsränta för ett likvärdigt icke-konvertibelt skuldebrev. Detta belopp redovisas som skuld till upplupet anskaffningsvärde tills dess att skulden upphör genom konvertering eller inlösen. Återstående del av erhållet belopp hänförs till optionsdelen. Denna redovisas i eget kapital, netto efter skatt.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte Koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Uppskjuten inkomstskatt
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterbolag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av Koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma Koncernen tillgodo.
Koncernen tillämpar från tid till annan aktierelaterade ersättningsplaner, där regleringen görs med aktier. En premie motsvarande det verkliga värdet för optioner erläggs av den anställde vid tilldelningsdagen. Optionspremien krediteras Övrigt tillskjutet kapital. Mottagna betalningar för aktierna, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital när optionerna
utnyttjas.
För samtliga utestående optioner är vederlaget från personalen baserat på ett marknadsmässigt pris, fastställt utifrån Black-Scholes värderingsmodell. Ingen förmån eller ersättning utgår således till de anställda och därför redovisas ingen personalkostnad i resultaträkningen i enlighet med IFRS 2
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad
noter noter
formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till Moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Avsättningar för omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när Koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i Koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av Koncernintern försäljning.
Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av Koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.
Koncernen utvecklar och säljer programvara. Försäljning av licensrättigheter intäktsförs vid fullgjord leverans enligt avtal och då inga väsentliga förpliktelser återstår efter leveransdatum. Support- och underhållsavtal som tecknas i samband med licensförsäljningen, faktureras i förskott och intäktsförs linjärt över kontraktstiden.
Koncernen säljer konsult- och utbildningstjänster, som tillhandahålls baserat på tid eller som fastprisavtal.
Intäkter från tidsbaserade avtal redovisas till avtalade priser allt eftersom arbetade timmar levereras.
För försäljningsintäkter från fastprisavtal avseende tjänster tilllämpas successiv vinstavräkning. Successiv vinstavräkning innebär att intäkter redovisas baserat på hur stor del de tjänster som utförts utgör av de totala tjänster som ska utföras (färdigställandegrad). Försäljningsintäkter från fastprisavtal avseende tjänster redovisas vanligen i den period då tjänsterna levereras, linjärt fördelat under avtalsperioden.
Om några omständigheter uppstår som kan förändra den ursprungliga uppskattningen av intäkter, kostnader eller färdigställandegrad, omprövas uppskattningarna. Dessa omprövningar kan resultera i ökningar eller minskningar i uppskattade intäkter eller kostnader och påverkar intäkterna under den period då de omständigheter som föranledde ändringen kom till företagsledningens kännedom.
Koncernen erbjuder vissa avtal där kunden kan köpa en licens inklusive ett års service. När ett sådant avtal med flera delar föreligger, redovisas som intäkt från försäljningen av licens det belopp som utgör verkligt värde på licens i förhållande till verkligt värde på försäljningsavtalet som helhet. Intäkten från servicedelen, som motsvarar verkligt värde på servicedelen i förhållande till verkligt värde på försäljningsavtalet, fördelas över serviceperioden. Verkliga värden för respektive del bestäms utifrån aktuella marknadspriser på dessa delar när de säljs separat.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tilllämpning av effektivräntemetoden.
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Koncernen har endast operationella leasingavtal.
Utdelning till Moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i Koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av Moderbolagets aktieägare.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på Koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.
Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning enligt policies som fastställts av styrelsen. FormPipe Softwares finanspolicy beslutas av styrelsen med ett års giltighet. Finanspolicyn fastställer riktlinjer för handhavande av finansiella risker inom Koncernen. FormPipe Softwares finanspolicy syftar till att åstadkomma högsta möjliga avkastning på bolagets likvida tillgångar, eller lägsta möjliga upplåningskostnad när bolaget befinner sig i en situation med nettoskuld, med en hårt begränsad och kontrollerad risknivå samt en god betalningsberedskap för att vid var tidpunkt kunna möta bolagets betalningsförpliktelser.
Koncernfinans identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med Koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende DKK. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Då FormPipe Softwares svenska verksamhet i stort sett uteslutande har sitt valutaflöde i svenska kronor finns där inte något behov av valutasäkring. Avseende den danska verksamheten väljer FormPipe Software att valutasäkra gentemot danska kronor endast för enskilda betydande kända betalningar, vilka då säkras
genom terminskontrakt på Koncernnivå. Koncernens riskhanteringspolicy är att säkra kända och betydande framtida kassaflöden.
Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 10 procent i förhållande till den danska kronan, med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för 2011 varit 270 (535) tkr högre/lägre och det egna kapitalet per den 31 december 2011 (inklusive årets resultat) varit 5 627 (6 077) tkr högre/lägre.
Koncernen innehar inga placeringar i aktier och är därmed inte exponerad för någon prisrisk. Koncernen är inte heller exponerad för någon prisrisk avseende rå- och stapelvaror.
Eftersom Koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende verkligt värde.
Koncernen var vid periodens utgång skuldfri varpå Koncernen ej kan anses vara utsatt för någon ränterisk vid denna tidpunkt.
Kreditrisk hanteras på Koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Om kunder kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.
En stor del av FormPipe Softwares försäljning sker till offentlig sektor inom Sverige, detta gör att risken i dessa kundfordringar i stort sett är obefintlig. Koncernen har viss del av sin försäljning gentemot privat sektor, framförallt i Sverige och Danmark. Dessa affärer är dock av mindre storlek och fler till antalet, varpå risken i dessa fordringar kan anses vara väl spridd. Historiken av kundförluster i Koncernen är i stort sett obefintlig.
Likviditetsrisk hanteras genom att Koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner.
Ledningen följer också noga rullande prognoser för Koncernens likviditetsreserv på basis av förväntade kassaflöden.
Nedanstående tabell analyserar Koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
2011
| Tkr | < 1 år | 1–2 år | 2 år < |
|---|---|---|---|
| 2011 | |||
| Leverantörsskulder och andra skulder | 10 978 | – | – |
| Totalt | 10 978 | – | – |
| 2010 | |||
| Leverantörsskulder och andra skulder | 10 786 | – | – |
| Totalt | 10 786 | – | – |
2010
Kapital definieras som totalt eget kapital. Koncernens mål avseende kapitalet är att trygga Koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet på lång sikt, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna
för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan Koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Beslut om justering av kapitalet tas av styrelsen utifrån vad som bedöms ge långsiktigt maximal avkastning till aktieägarna.
I och med att Koncernens strategi delvis bygger på förvärv kan Koncernens skuldsättning komma att fluktuera kraftigt från år till år. Styrelse och Koncernledning utvärderar därför kontinuerligt framtida betalningsåtaganden och beslutar utifrån en samlad bedömning hur Koncernens medel skall förvaltas.
Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad (till exempel finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen) baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för Koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.
Finansiella instrument värderas utifrån klassificering i verklig värdehierarki enligt följande nivåer:
Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder
Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar)
Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs. ej observerbara data)
Vid utgången av 2011 innehar Koncernen inga (- Mkr) finan-
siella instrument.
Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för Koncernen för liknande finansiella instrument.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. Nyttjandevärde bedöms utifrån prognostiserade framtida kassaflöden för respektive kassagenererande enhet. Nedskrivningstestet innehåller antaganden om förväntad tillväxt, bruttomarginaler och diskonteringsränta, vilka framgår närmre av not 13.
Koncernen har gjort bedömningar om nyttjandeperioder för kundrelationer, teknologi och varumärken som identifierats i förvärvsanalyser, vilket påverkar redovisade kostnader för avskrivningar i resultaträkningen samt värderingen av tillgångarna i balansräkningen.
Utvecklingsutgifter balanseras utifrån vad som beskrivs i avsnittet "Immateriella tillgångar" under not 2. Koncernen har gjort bedömningar om nyttjandeperioder, vilket påverkar redovisade kostnader för avskrivningar i resultaträkningen samt värderingen av tillgångarna i balansräkningen.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som ledningsgruppen som fattar strategiska beslut.
Bolaget redovisar hela verksamheten som ett segment.
Koncernen utvecklar och säljer programvaror inom Enterprise Content Management – ECM. ECM är det samlande namnet på olika tekniker, produkter och system som fångar, bearbetar, lagrar, arkiverar och levererar information på ett systematiserat och kontrollerat sätt. Koncernen marknadsför framförallt följande produkter och lösningar:
Sverige är koncernens huvudmarknad och utgör cirka 75 procent av koncernens nettoomsättning. Danmark är koncernens näst största marknad och utgör cirka 15 procent av nettoomsättningen.
Ingen enskild kund står för mer än 10 procent av koncernens nettoomsättning.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Pricewaterhouse Coopers AB |
||||
| Revisionsuppdrag | 203 | 210 | 130 | 210 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
53 | 50 | 53 | 50 |
| Övriga tjänster | 15 | – | 15 | – |
| Koncernen totalt | 271 | 260 | 198 | 260 |
Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, det vill säga sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser 2011 och 2010 översiktlig granskning av kvartal tre. Med övriga tjänster avses konsulttid 2011.
Löner och andra ersättningar för samtliga anställda fördelade mellan moderbolag och dotterbolag
Sociala avgifter 8 540 11 134
| Antal anställda vid årets slut | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| FormPipe Software Stockholm | 26 | 25 | 24 | 25 | |
| FormPipe Software Uppsala | 17 | 24 | |||
| FormPipe Software Linköping | 12 | 11 | |||
| FormPipe Software A/S | 14 | 14 | |||
| Totalt antal anställda | 69 | 74 | 24 | 25 | |
| Medeltal antal anställda | 72 | 77 | 25 | 23 |
| Styrelsens ledamöter | ||
|---|---|---|
| 1 867 | 1 638 | |
| 4 969 | 4 846 | |
| 1 243 | 1 846 | |
| 3 572 | 6 288 | |
| 3 110 | 3 483 | |
| 13 807 20 795 34 602 |
2011 2010 13 321 28 079 41 399 |
| Pen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Grundlön / Styrelse arvode |
Rörlig ersätt ning |
sions kost nad |
Övrig ersätt |
ning Totalt | ||
| Hans Möller (ordförande) | 2011 | 180 | – | – | – 180 | |
| Hans Möller (ordförande) | 2010 | 130 | – | – | – 130 | |
| Staffan Torstensson | 2011 | 100 | – | – | – 100 | |
| Staffan Torstensson | 2010 | 75 | – | – | – | 75 |
| Lennart Pihl | 2011 | 100 | – | – | 15 115 | |
| Lennart Pihl | 2010 | 75 | – | – | 8 | 83 |
| Jon Pettersson | 2011 | 100 | – | – | – 100 | |
| Jon Pettersson | 2010 | 75 | – | – | – | 75 |
| Bo Nordlander | 2011 | 100 | – | – | – 100 | |
| Bo Nordlander | 2010 | 75 | – | – | – | 75 |
| VD Christian Sundin | 2011 1 476 | – | 375 | 120 1 972 | ||
| VD Christian Sundin | 2010 1 122 | 319 | 369 | 195 2 004 | ||
| Andra ledande befattningshavare 2011 3 338 | – | 759 | 201 4 298 | |||
| Andra ledande befattningshavare 2010 2 967 | 696 809 589 5 061 | |||||
| Totalt 2011 | 5 394 | 0 1 134 | 337 6 865 | |||
| Totalt 2010 | 4 519 1 015 1 178 | 792 7 503 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| STYRELSEN | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Styrelsens ledamöter | |||||
| Kvinnor | – | – | – | – | |
| Män | 5 | 5 | 5 | 5 |
| FormPipe Software Uppsala AB |
FormPipe Software Lin köping AB |
FormPipe Software A/S |
FormPipe Software Skellefteå AB |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 | ||||||||
| Styrelsens ledamöter | ||||||||
| Kvinnor | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Män | 1 | 1 | 1 | 1 | 3 | 3 | 1 | 1 |
Styrelsen i dotterbolag har ej erhållit något styrelsearvode under 2011.
Pensionsförpliktelser avseende styrelsen finns inte. Det finns heller inga avgångsvederlag till styrelsen.
Verkställande direktör i samråd med styrelsen fastställer varje år den fasta lönen för ledande befattningshavare och beslutar om eventuella förändringar. Eventuella löneförändringar sker per 1 januari.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||
| Ledningsgrupp (inkl VD) | ||||||
| Kvinnor | 1 | 1 | 1 | 1 | ||
| Män | 4 | 4 | 4 | 4 |
Verkställande direktören erhåller utöver fast lön en resultatbaserad ersättning. Den resultatbaserade ersättningen är relaterad till uppfyllelsegrad av finansiella mål som uppställs av styrelsen för koncernen. Den resultatbaserade ersättningen kan maximalt komma att utgöra 40 % utöver fast lön. För 2011 uppnåddes inte de finansiella målen och ingen resultatbaserad ersättning har således betalats ut eller reserverats för på perioden. Verkställande direktören erhåller inget styrelsearvode.
Bolaget tillämpar dels fast lön, dels en resultatbaserad ersättning avseende ledande befattningshavare samt försäljningsprovision på egen försäljning för säljarna. Storleken på den resultatbaserade ersättningen till ledande befattningshavare är relaterad till uppfyllelsegraden av finansiella mål som uppställts av styrelsen för koncernen. Den resultatbaserade ersättningen kan maximalt komma att utgöra 40 procent utöver fast lön. Samtliga rörliga ersättningsplaner har definierade maximala tilldelnings- och utfallsgränser.
Pensioner
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionsprogram för verkställande direktören motsvarar 25 % av mållön.
Avgångsvederlag Vid den verkställande direktörens uppsägning gäller vid uppsägning från Bolagets sida 6 månaders uppsägningstid och 6 månaders avgångsvederlag. Andra inkomster som den verkställande direktören uppbär under den period avgångsvederlag utbetalas avräknas från avgångsvederlaget. Vid uppsägning från den verkställande direktörens sida gäller 6 månaders uppsägningstid. Mellan Bolaget och de andra ledande befattningshavarna gäller en ömsesidig uppsägningstid om 3 till 6 månader. För det fall bolaget blir föremål för ett offentligt uppköpserbjudande som medför att minst 30 procent av bolagets aktier hamnar i samma aktieägares hand, har den verkställande direktören, vid bolagets eller den verkställande direktörens uppsägning, rätt till ett särskilt avgångsvederlag motsvarande 12 fasta månadslöner vid tidpunkten för upp-
| Koncernen1) | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Anges i procent | 2011 2010 2011 | 2010 | ||
| Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid |
2,7 | 1,9 | 1,9 | 1,3 |
| varav långtidssjukskrivningar | * | * | * | |
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålder | ||||
| Ålder < 29 år | * | * | * | * |
| Ålder 30 - 49 år | 2,0 | 2,3 | 2,0 | 1,4 |
| Ålder > 50 år | * | * | * | * |
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön | ||||
| Kvinnor | * | 1,0 | * | 1,0 |
| Män | 2,0 | 1,1 | 2,0 | 1,5 |
Den totala sjukfrånvaron uppgår till 2,7 % för koncernen FormPipe Software av den sammanlagda arbetstiden år 2011. Ingen signifikant skillnad föreligger mellan könen eller åldersgrupperna.
*Om antalet anställda i en köns- eller åldersgrupp är 10 eller färre så lämnas ingen uppgift.
*Det lämnas ej heller någon uppgift i de fall där det går att hänföra sjukfrånvaron till en viss anställd.
1) Sjukfrånvaron för koncernen avser endast svenska koncernbolag
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Finansiella intäkter: | |||||
| Utdelning | – | – | 6 745 | 6 250 | |
| Erhållna koncernbidrag | – | – | 12 450 | 10 670 | |
| Ränteintäkter | 98 | 15 | 71 | 0 | |
| Valutakursdifferenser | – | 845 | – | 842 | |
| Övriga finansiella intäkter | – | 3 | – | 3 | |
| 98 | 862 | 19 266 | 17 765 | ||
| Finansiella kostnader: | |||||
| Räntekostnader | -29 | 62 | -190 | -278 | |
| Valutakursdifferenser | -88 | – | -69 | – | |
| Övriga finansiella kostnader | -172 | -173 | -137 | -132 | |
| -290 | -110 | -395 | -410 |
| Not 9 Inkomstskatt | |||
|---|---|---|---|
| -------------------- | -- | -- | -- |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | ||
| Aktuell skatt | 413 | 2 050 | |
| Uppskjuten skatt | 4 895 | 1 004 | |
| 5 308 | 3 053 |
Uppskjuten skatt avser aktiverat underskottsavdrag om -792 tkr ( -1 952) tkr, utnyttjande av ackumulerade underskottsavdrag från tidigare år om 2 317 (361) tkr samt uppskjuten skattekostnad hänförlig till immateriella tillgångar om 3 371 (2 595) tkr.
Samtliga underskott i koncernen är aktiverade som uppskjuten skattefordran.
Inkomstskatten på Koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Resultat före skatt | 20 010 11 638 | 3 487 | -632 | |
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella skattesatser gäl- lande för resultat i respek- tive land |
5 215 | 3 049 | 917 | -166 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -1 069 | -314 | -1 775 | -1 866 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 17 | 109 | 66 | 80 |
| Skillnad mellan räkenskaps- mässiga och skattemässiga avskrivningar |
317 | – | – | – |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 13 | 208 | – | – |
| Skatt hänförlig till immateriel la tillgångar |
814 | – | – | – |
| Skattekostnad | 5 308 | 3 053 | -792 | -1 952 |
Vägd effektiv skattesats var 26,5 (26,2 ) procent.
| Genomsnittskurs jan–dec |
Balansdagens kurs 31 december |
|||
|---|---|---|---|---|
| Valutakurser (mot svenska kronor) |
2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| DKK | 1,21 | 1,28 | 1,20 | 1,21 |
Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande;
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Övriga intäkter och kostnader - netto |
-110 | -83 | 1 | 18 |
| Finansiella poster - netto |
-88 | 847 | -69 | 845 |
Före utspädning
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till Moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av Moderbolaget.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare | 14 702 | 8 584 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) |
12 176 | 11 937 |
| Resultat per aktie före utspädning (kr per aktie) | 1,21 | 0,72 |
På årsstämman 2012-03-27 kommer en utdelning avseende år 2011 på 0,60 (0,50) kr per aktie att föreslås. Den totala utdelningen kan maximalt komma att uppgå till 7 340 188 (6 116 824) kr.
| 2011 | 2010 | Valutakurs | |
|---|---|---|---|
| Resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare | 14 702 | 8 584 | |
| Nettovinst som används för att bestämma resultat per aktie efter utspädning |
14 702 | 8 584 | |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) |
12 176 | 11 937 | Utgående redovisat |
| Justeringar för: | värde | ||
| - aktieoptioner 2008-2010 (tusental) | – | 14 | |
| - aktieoptioner 2009-2011 (tusental) | 7 | 100 | |
| - aktieoptioner 2010-2012 (tusental) | 0 | – | |
| - aktieoptioner 2011-2013 (tusental) | 0 | – | |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning (tusental) |
12 183 | 12 052 | Ackumulerade |
| Resultat per aktie efter utspädning | Redovisat | ||
| (kr per aktie) | 1,21 | 0,71 |
| Good | Balanse rade |
Kund | Tekno | Varu | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | will | utgifter | relationer | logi | märken Summa | |
| Räkenskaps | året 2010 | |||||
| Ingående redovisat värde |
118 102 19 026 | 4 915 | 521 | 529 143 093 | ||
| Ökning genom rörelseförvärv |
-303 | – | – | – | – | -303 |
| Valutakurs differenser |
-7 757 | -441 | -373 | -29 | – | -8 599 |
| Inköp | – 12 606 | – | – | – | 12 606 | |
| Avskrivningar | – -5 634 | -1 703 | -491 | -318 | -8 146 | |
| Utgående redovisat värde |
110 042 25 558 | 2 841 | – | 211 138 651 | ||
| Per 31 december 2010 | ||||||
| Anskaffnings värde |
110 042 40 183 | 8 555 | 2 205 | 954 161 939 | ||
| Ackumulerade avskrivningar |
– -14 625 | -5 716 -2 205 | -742 -23 288 | |||
| Redovisat värde |
110 042 25 558 | 2 841 | – | 211 138 651 | ||
| Räkenskaps | året 2011 | |||||
| Ingående re dovisat värde 110 042 25 558 |
2 841 | – | 211 138 651 | |||
| Ökning genom rörelseförvärv |
– | – | – | – | – | – |
| Valutakurs differenser |
-177 | -28 | -8 | – | – | -213 |
| Inköp | – 17 751 | – | – | – | 17 751 | |
| Avskrivningar | – | -7 738 | -1 559 | – | -211 | -9 508 |
| Utgående redovisat värde |
109 865 35 544 | 1 274 | – | – 146 682 | ||
| Per 31 december 2011 | ||||||
| Anskaffnings- värde | 109 865 57 906 | 8 547 | 2 205 | 954 179 478 | ||
| Ackumulerade avskrivningar |
– -22 362 | -7 275 -2 205 | -954 -32 797 | |||
| Redovisat värde |
109 865 35 544 | 1 274 | – | – 146 682 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget har en kategori av potentiella stamaktier med utspädningseffekt: aktieoptioner. För aktieoptioner görs en beräkning av det antal aktier som kunde ha köpts till verkligt värde (beräknat som årets genomsnittliga marknadspris för Moderbolagets aktier), för ett belopp motsvarande det monetära värdet av de teckningsrätter som är knutna till utestående aktieoptioner. Det antal aktier som beräknas enligt ovan jämförs med det antal aktier som skulle ha utfärdats under antagande att aktieoptionerna utnyttjas.
Balanserade utgifter avser i all väsentlighet kostnader för produkt-
utveckling.
sägningsbeskedet. Sådant avgångsvederlag är avräkningsfritt, ska utbetalas i dess helhet vid anställningens upphörande och ersätter det avgångsvederlag som den verkställande direktören normalt har rätt till enligt sitt anställningsavtal.
noter
Koncernens goodwill uppgick vid årets slut till 109 865 (110 042) tkr. Goodwill skrivs inte av enligt plan utan nedskrivningsprövas årligen.
Nedskrivningsprövning för samtliga enheter baseras på beräkning av nyttjandevärdet. Detta värde bygger på framtida kassaflödesprognoser, där de fem första åren har baserats på den affärsplan som fastställts av företagsledningen.
Kritiska variabler, samt metoden att skatta dessa värden, för den femåriga explicita prognosperioden beskrivs nedan.
Den explicita prognosperioden är fem år. Kassaflöden bortom den explicita prognosperioden har åsatts en årlig tillväxttakt om 3 procent, vilket är något högre än den förväntade generella BNP-tillväxten och motiveras av att bolaget verkar inom en tillväxtbransch med fortsatt goda utsikter för hög tillväxt bortom den explicita prognosperioden.
Tillväxttakten och kostnadsutvecklingen under de första fem åren baseras på en sammanvägning av externa analysunderlag för den för verksamheten relevanta marknaden och ledningens erfarenheter och bedömning om bolagets position på marknaden.
Diskonteringsfaktorn beräknas som koncernens vägda genomsnittliga kapitalkostnad inklusive riskpremie. De prognostiserade kassaflödena har diskonterats med en diskonteringsränta om 13,0 (13,0) procent före skatt.
För samtliga kassagenererande enheter överstiger återvinningsvärdet det redovisade värdet. Företagsledningen bedömer att en rimlig och möjlig förändring (+/– 1 procent) i de kritiska variablerna ovan inte skulle ha så stor effekt att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än redovisat värde.
| MODERBOLAGET | Goodwill | Balanserade utgifter Summa |
|
|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2010 | |||
| Ingående redovisat värde | 1 522 | 321 | 1 843 |
| Inköp | – | – | – |
| Avskrivningar | -405 | -125 | -529 |
| Utgående redovisat värde | 1 117 | 197 | 1 314 |
| Per 31 december 2010 | |||
| Anskaffningsvärde | 3 626 | 624 | 4 250 |
| Ackumulerade avskrivningar | -2 510 | -427 | -2 936 |
| Redovisat värde | 1 117 | 197 | 1 314 |
| Räkenskapsåret 2011 | |||
| Ingående redovisat värde | 1 117 | 197 | 1 314 |
| Inköp | – | 152 | 152 |
| Avskrivningar | -402 | -115 | -517 |
| Utgående redovisat värde | 715 | 234 | 949 |
| Per 31 december 2011 | |||
| Anskaffningsvärde | 4 057 | 775 | 4 833 |
| Ackumulerade avskrivningar | -3 342 | -542 | -3 884 |
| Redovisat värde | 715 | 234 | 949 |
| Koncernen | Data | inventarier Inventarier | Summa |
|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2010 | |||
| Ingående redovisat värde | 713 | 624 | 1 338 |
| Ökning genom rörelseförvärv | – | – | – |
| Valutakursdifferenser | – | – | – |
| Inköp | 437 | 4 | 441 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | – |
| Avskrivningar | -522 | -243 | -765 |
| Återförda ackumulerade avskriv | |||
| ningar på utrangeringar | – | – | – |
| Utgående redovisat värde | 627 | 385 | 1 012 |
| Per 31 december 2010 | |||
| Anskaffningsvärde | 2 100 | 1 153 | 3 253 |
| Ackumulerade avskrivningar | -1 472 | -769 | -2 241 |
| Redovisat värde | 627 | 385 | 1 012 |
| Räkenskapsåret 2011 | |||
| Ingående redovisat värde | 627 | 385 | 1 012 |
| Ökning genom rörelseförvärv | – | – | – |
| Valutakursdifferenser | – | – | – |
| Inköp | 357 | 122 | 479 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | – |
| Avskrivningar | -399 | -234 | -633 |
| Återförda ackumulerade avskriv- ningar på utrangeringar |
– | – | – |
| Utgående redovisat värde | 586 | 272 | 858 |
| Per 31 december 2011 | |||
| Anskaffningsvärde | 2 457 | 1 276 | 3 733 |
| Ackumulerade avskrivningar | -1 871 | -1 004 | -2 875 |
| Redovisat värde | 586 | 272 | 858 |
| Data | |||
| MODERBOLAGET | inventarier Inventarier | Summa | |
| Räkenskapsåret 2010 | |||
| Ingående redovisat värde | 660 | 283 | 943 |
| Inköp | 425 | – | 425 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | – |
| Avskrivningar | -466 | -127 | -593 |
| Återförda ackumulerade avskriv | – | – | – |
| ningar på utrangeringar Utgående redovisat värde |
619 | 156 | 775 |
| Per 31 december 2010 | |||
| Anskaffningsvärde | 1 829 | 684 | 2 513 |
| Ackumulerade avskrivningar | -1 210 | -528 | -1 738 |
| Redovisat värde | 619 | 156 | 775 |
| Räkenskapsåret 2011 | |||
| Ingående redovisat värde | 619 | 156 | 775 |
| Inköp | 338 | 23 | 361 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | – |
| Avskrivningar Återförda ackumulerade avskriv |
-387 | -123 | -510 |
| ningar på utrangeringar | – | – | – |
| Utgående redovisat värde | 571 | 56 | 627 |
| Per 31 december 2011 | |||
| Anskaffningsvärde | 2 167 | 707 | 2 874 |
| Ackumulerade avskrivningar | -1 597 | -651 | -2 248 |
| Dotterbolag | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Företag | Säte | Juridisk form |
Org.nr. | Ägar andel |
Bokfört värde |
| FormPipe Software Uppsala AB |
Uppsala Aktiebolag 556463-9861 | 100% | 18 371 | ||
| FormPipe Software |
Linköping AB Linköping Aktiebolag 556389-0564 | 100% | 16 977 | ||
| FormPipe Software A/S Brøndby Aktiebolag |
26366216 | 100% | 61 048 | ||
| FormPipe Software |
Skellefteå AB Skellefteå Aktiebolag 556601-0087 | 100% | 28 177 |
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Omsättningstillgångar / Färdiga varor och uppgår till 4 (12) tkr.
| 31 december 2011 | Värderade till upplupet anskaffnings- värde |
Värderade till verk- ligt värde via resultat- räkningen |
Summa |
|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | |||
| Kundfordringar och andra fordringar exklusive interims- fordringar |
29 256 | – | 29 256 |
| Likvida medel | 12 794 | – | 12 794 |
| Summa | 42 050 | – | 42 050 |
| Skulder i balansräkningen | |||
| Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder |
5 720 | – | 5 720 |
| Summa | 5 720 | – | 5 720 |
| 31 december 2010 | |||
| Tillgångar i balansräkningen | |||
| Kundfordringar och andra fordringar exklusive interims- fordringar |
26 106 | – | 26 106 |
| Likvida medel | 4 410 | – | 4 410 |
| Summa | 30 516 | – | 30 516 |
| Skulder i balansräkningen | |||
| Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder |
4 807 | – | 4 807 |
| Summa | 4 807 | – | 4 807 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar |
||||
| Övriga finansiella tillgångar | 31 | 26 | 31 | 26 |
| Utgående värde finansiella tillgångar |
31 | 26 | 124 604 124 599 | |
| Ställda säkerheter avser aktier i dotterbolag. |
Kreditvärdigheten i kategorin låne- och kundfordringar går ej att bedöma utifrån extern kreditrating. Nedskrivningar avseende kundfordringar har historiskt varit mycket sällsynta. Likvida medel utgörs till sin helhet av kassamedel.
Aktier i dotterbolag
Förvärvsrelaterade för-
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Kundfordringar | 29 208 | 26 089 | 760 | 1 239 |
| 29 208 | 26 089 | 760 | 1 239 |
Koncernen har inga långfristiga kundfordringar. Verkligt värde avseende kortfristiga kundfordringar överensstämmer med redovisat värde.
Per den 31 december 2011 uppgick kundfordringarna till 29 208 (26 089) tkr. Av dessa kundfordringar om 29 208 tkr ansågs nedskrivningsbehov om 111 tkr föreligga. Åldersanalysen av kundfordringar framgår nedan:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Mindre än 3 månader | 12 117 | 4 700 | 312 | 379 |
| Mer än 3 månader | 1 027 | 800 | -21 | -5 |
| 13 144 | 5 500 | 291 | 374 |
Per den 31 december 2011 hade Koncernen befarade kundförluster om 111 (0) tkr, med anledning av detta har en reserv för osäkra fordringar redovisats per den 31 december 2011 om 111 (0) tkr.
I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Förutbetalda försäkringar | 462 | 256 | 221 | 181 |
| Förutbetalda IT-kostnader | 530 | 682 | 263 | 220 |
| Förutbetalda hyreskostnader | 350 | 875 | 152 | 429 |
| Upplupna intäkter | 1 464 | 430 | – | – |
| Övrigt | 43 | 176 | 60 | 135 |
| Summa | 2 849 | 2 418 | 696 | 966 |
Not 20 Likvida medel
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Kassa och bank | 12 794 | 4 410 | 12 035 | 3 343 |
| 12 794 | 4 410 | 12 035 | 3 343 |
Beviljad checkräkningskredit uppgår till 20 000 tkr och var outnyttjad vid årets utgång.
| Antal aktier (tusental) | |
|---|---|
| Per 31 december 2009 | 11 736 |
| Nyemission 2010-03-18 | 268 |
| Per 31 december 2010 | 12 005 |
| Nyemission 2011-03-22 | 229 |
| Per 31 december 2011 | 12 234 |
Totalt antal aktier är 12 233 647 (12 004 504) stycken med ett kvotvärde på 0,1 (0,1) kronor per aktie. Alla emitterade aktier är till fullo betalda.
Bolaget erbjöd den 11 mars 2011 personalen att förvärva teckningsoptioner i bolaget. Programmet fulltecknades och totalt ställdes 350 000 teckningsoptioner ut. Varje teckningsoption ger innehavaren rätten att teckna en ny aktie i bolaget under perioden 4 februari 2013 till 13 februari 2013 till en kurs om 17,51 kronor per ny aktie. Den betalda optionspremien om totalt 381 500 kronor redovisas som en ökning i övrigt tillskjutet kapital.
Bolaget erbjöd den 12 mars 2010 personalen att förvärva teckningsoptioner i bolaget. Programmet fulltecknades och totalt ställdes 350 000 teckningsoptioner ut. Varje teckningsoption ger innehavaren rätten att teckna en ny aktie i bolaget under perioden 6 februari 2012 till 15 februari 2012 till en kurs om 25,76 kronor per ny aktie. Den betalda optionspremien om totalt 616 000 kronor redovisas som en ökning i övrigt tillskjutet kapital.
För samtliga utestående optioner är vederlaget från personalen baserat på ett marknadsmässigt pris, fastställt utifrån Black-Scholes värderingsmodell. Ingen förmån eller ersättning utgår till de anställda och därför redovisas ingen personalkostnad i resultaträkningen i enlighet med IFRS 2.
Förändringar i antalet utestående aktieoptioner och deras vägda genomsnittliga lösenpris är som följer:
| 2011 | Genomsnittligt lösenpris i kr per aktie |
Optioner (stycken) |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 18,81 | 840 000 |
| + Tilldelade | 17,51 | 350 000 |
| – Förverkade | – | – |
| – Utnyttjade | 13,85 | -229 143 |
| – Förfallna | 13,85 | -260 857 |
| Per 31 december | 21,64 | 700 000 |
| 2010 | Genomsnittligt lösenpris i kr per aktie |
Optioner (stycken) |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 14,69 | 1 000 766 |
| + Tilldelade | 25,76 | 350 000 |
| – Förverkade | – | – |
| – Utnyttjade | 15,49 | -268 323 |
| – Förfallna | 15,49 | -242 443 |
| Per 31 december | 18,81 | 840 000 |
Vid periodens utgång har bolaget två (två) utestående teckningsoptionsprogram med följande förfallodatum och lösenpriser:
| Aktier | |||
|---|---|---|---|
| Förfallodag | Lösenpris | 2011 | 2010 |
| 2011-03-21 | 13,85 | – | 490 000 |
| 2012-02-15 | 25,76 | 350 000 | 350 000 |
| 2013-02-13 | 17,51 | 350 000 | |
| 700 000 | 840 000 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.
Koncernen har inga kvittade skattefordringar och -skulder.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 6 414 | 7 939 |
| Uppskjutna skatteskulder | 8 463 | 5 104 |
Bruttoförändringar avseende uppskjuten skattefordran är enligt följande:
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 7 939 | 6 348 |
| Redovisat i resultaträkningen | 792 | 1 952 |
| Utnyttjande av förlustavdrag | -2 317 | -361 |
| Utgående balans | 6 414 | 7 939 |
De uppskjutna skattefordringarna bedöms kunna nyttjas inom den närmsta 5-årsperioden.
Bruttoförändring avseende uppskjuten skattefordran fördelat på tillgångsslag:
| Underskotts avdrag |
Övrigt | Summa | |
|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2010 | 6 348 | – | 6 348 |
| Redovisat i resultaträkningen | 1 952 | – | 1 952 |
| Utnyttjande av förlustavdrag | -361 | – | -361 |
| Per 31 december 2010 | 7 939 | – | 7 939 |
| Redovisat i resultaträkningen | 792 | – | 792 |
| Utnyttjande av förlustavdrag | -2 317 | – | -2 317 |
| Per 31 december 2011 | 7 939 | – | 7 939 |
Bruttoförändring avseende uppskjuten skatteskuld fördelat på
tillgångsslag:
| Immateriella tillgångar |
Övrigt | Summa | |
|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2010 | 2 751 | – | 2 751 |
| Redovisat i resultaträkningen | 2 595 | – | 2 595 |
| Valutakursdifferenser | -242 | – | -242 |
| Per 31 december 2010 | 5 104 | – | 5 104 |
| Redovisat i resultaträkningen | 3 371 | – | 3 371 |
| Valutakursdifferenser | -12 | – | -12 |
| Per 31 december 2011 | 8 463 | – | 8 463 |
Uppskjutna skatter redovisade i immateriella tillgångar avser verkligt värdejusteringar för förvärvade tillgångar, samt aktiverade
utvecklingskostnader.
Upplösning av uppskjuten skatteskuld hänförlig till avskrivningar på förvärvade immateriella tillgångar uppgår under år 2011 till 294 (586) tkr och avskrivningar av aktiverade utvecklingskostnader uppgår till 615 (34) tkr.
Uppskjutna skatter redovisade i kolumnen övrigt avser uppskjutna skatteskulder i förvärvade bolag.
Kortfristiga skulder
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Mervärdesskatt | 4 473 | 5 168 | 2 735 | 1 798 |
| Övriga kortfristiga skulder | 785 | 811 | 445 | 427 |
| Summa övriga skulder | 5 258 | 5 979 | 3 179 | 2 225 |
| Omstrukturering Summa | ||
|---|---|---|
| Per 1 januari 2010 | – | – |
| Redovisat i resultaträkningen | 4 566 | 4 566 |
| Per 31 december 2010 | 4 566 | 4 566 |
| Utnyttjat under året | -4 186 | -4 186 |
| Återfört ej utnyttjat | -380 | -380 |
| Per 31 december 2011 | – | – |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Samtliga underskott i koncernen är aktiverade som uppskjuten skattefordran. Under 2011 har 2 317 (361) tkr av underskottsavdraget utnyttjats samt 792 (1 952) tkr aktiverats, varpå det skattemässiga värdet per 31 december 2011 uppgick till 6 414 (7 939) tkr.
Omstruktureringsarbetet som påbörjades under 2010 slutfördes under första halvåret 2011. Detta arbete har resulterat i att ett antal arbetstillfällen bortfallit samt att kontoret i Skellefteå kunnat stängas. Avsättningen på 4 566 tkr per 31 december 2010 utnyttjades i sin helhet under första halvåret 2011, outnyttjad del har justerats varför ingen avsättning återstår per 31 december 2011.
Det vägda genomsnittliga verkliga värdet för optioner som tilldelats under 2011, fastställt med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell, var 1,09 (1,76) kronor per option. Viktiga indata i modellen var vägd genomsnittlig aktiekurs på 14,59 (21,47) kronor på tilldelningsdagen, lösenpris om 17,51 (25,76) kronor per ny aktie, volatilitet på 30 (30) procent, förväntad löptid på optionerna på 705 (693) dagar och årlig riskfri ränta på 2,25 (1,66) procent. Optionerna ger ej rätt till utdelning vilket har beaktats i beräkningen av optionspremien.
Not 21 Aktiekapital forts.
Bruttoförändringar avseende uppskjuten skatteskuld är enligt
följande:
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 5 104 | 2 751 |
| Redovisat i resultaträkningen | 3 371 | 2 595 |
| Valutakursdifferens | -12 | -242 |
| Utgående balans | 8 463 | 5 104 |
Av de uppskjutna skatteskulderna om 8 463 tkr bedöms 1 000 tkr nyttjas under den närmaste 12-månadersperioden. Resterande belopp kommer att nyttjas inom den närmsta 5-årsperioden.
| intäkter | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Personalrelaterade upplupna kostnader |
8 234 | 11 168 | 4 317 | 5 022 | |
| Förutbetalda intäkter | 39 258 | 31 971 | 5 727 | 6 361 | |
| Övriga upplupna kostnader | 3 437 | 3 926 | 1 179 | 1 735 | |
| 50 930 | 47 065 | 11 224 | 13 118 |
Åtaganden avseende operationell leasing – där ett koncernföretag är leasetagare. Koncernen hyr ett antal lokaler och kontor med en uppsägningstid på 2 och 4 år. Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. Koncernen leasar också olika slags kontorsmaskiner och bilar enligt uppsägningsbara operationella leasingavtal. Uppsägningstiden för Koncernen avseende dessa avtal är 1 månad. Leasingkostnader uppgår till 270 (413) tkr.
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter för icke-uppsägningsbara operationella leasingavtal är som följer:
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 522 | 482 |
| Mellan 1 och 5 år | 610 | 675 |
| Mer än 5 år | – | – |
| 1 132 | 1 157 |
Företag som direkt eller indirekt genom en eller flera mellanhänder utövar ett bestämmande inflytande över FormPipe Software AB. - Fysiska personer direkt eller indirekt innehar en sådan andel av rösterna i FormPipe Software AB som medför ett betydande inflytande i företaget samt nära familjemedlemmar till sådana enskilda personer.
Nyckelpersoner som har ansvar för planering och styrning av aktiviteter såsom styrelseledamöter och ledande befattningshavare.
FormPipe Software har inga transaktioner med närstående enligt definitionen i IAS 24 upplysningar om närstående (se ovan) att rapportera utöver de som anges i not 7 Personal, Ledning och Styrelse. Transaktioner mellan bolag inom koncernen regleras i bolagets Transfer Pricing policy och sker på armlängds avstånd.
FormPipe Software är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Under år 2011 bedrev koncernen verksamhet i Sverige och Danmark. Styrning, ledning och kontroll av FormPipe Software fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, Bolagets styrelse, vd, svensk aktiebolagslag, gällande bolagsordning, Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter och svensk kod för bolagsstyrning. I FormPipe Softwares bolagsstyrningsrapport för 2011 beskrivs FormPipe Softwares bolagsstyrning, ledning och förvaltning samt den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. Svensk kod för bolagsstyrning bygger på principen "följa eller förklara" vilket innebär att företag som tillämpar koden kan avvika från enskilda regler om det tydligt beskrivs varför samt vad man
gör istället.
Bolagsstyrning handlar i grunden om hur Bolaget ska styras och drivas i ett aktieägarperspektiv. FormPipe Softwares bolagsstyrning regleras av såväl externa regelverk som interna styrdokument.
Den 31/12-2011 hade FormPipe Software cirka 1 700 aktieägare som ägde totalt 12 233 647 aktier. Största enskilda ägare per den 31/12-2011 var Provider Capital Sweden AB med 10,4 procent av röster och kapital. Totalt ägde bolagets tjugo största ägare 62,3 procent av röster och kapital.
Årsstämma är benämningen på den årliga ordinarie bolagsstämman då Årsredovisningen ska framläggas. Aktieägarnas rätt att besluta om FormPipe Softwares angelägenheter utövas på årsstämman, som är Bolagets högst beslutande organ. Några av
stämmans obligatoriska uppgifter är att fastställa koncernens balans- och resultaträkning, besluta om vinstdisposition, ersättningsprinciper för ledande befattningshavare och om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och vd. Årsstämman väljer efter förslag från valberedningen (se nedan) styrelseledamöter fram till slutet av nästkommande årsstämma.
FormPipe Softwares årsstämma hölls den 15 mars 2011 i Bolagets lokaler i Stockholm. Till stämmans ordförande valdes advokat Johan Hessius. Bolagets styrelse, ledning, valberedning samt revisor var närvarande vid stämman.
Bolagets aktieägare informerades i god tid på www.formpipe. se om tid och plats för stämman samt även om sin rätt att få ett ärende behandlat på stämman. Samtliga aktieägare som vid avstämningsdagen var direktregistrerade i aktieboken och som anmält sitt deltagande i tid gavs rätt att deltaga vid stämman och
rösta för sina aktier
• Fastställande av resultat- och balansräkning för räkenskapsåret 2010. • Utdelning om 0,50 kronor per aktie.
• Val av styrelseledamöterna Hans Möller, Bo Nordlander, Jon Pettersson, Lennart Pihl och Staffan Torstensson.
• Till styrelsens ordförande omvaldes Hans Möller.
• Bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om emission av aktier och konvertibler.
• Bemyndigande för styrelsen att förvärva och överlåta egna aktier. • Bemyndigande om återköp av teckningsoptioner ur serien
• Emission av teckningsoptioner för personalen.
• Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Protokollet från årsstämman presenterades på hemsidan två veckor efter stämman. Materialet från stämman, så som kallelse, protokoll samt information om valberedning finns att läsa på FormPipe Softwares hemsida www.formpipe.se.
FormPipe Softwares årsstämma 2012 äger rum den 27 mars i Bolagets lokaler i Stockholm. För anmälan till årsstämman 2012 kommer det i god tid finnas information på www.formpipe.se. Där beskrivs även hur respektive aktieägare kan få ett ärende behandlat på stämman.
Valberedningens arbete inleds med att utvärdera sittande styrelse. Valberedningens arbete ska präglas av öppenhet och diskussion för att åstadkomma en välbalanserad styrelse. Valberedningen nominerar sedan ledamöter till FormPipe Softwares styrelse för kommande mandatperiod som sedan föreslås för årsstämman. Valberedningen lämnar även förslag på styrelsens och revisorernas ersättning samt i förekommande fall även val av revisor. Årsstämman 2011 beslutade att valberedningen för årsstämman 2012 ska bestå av tre ledamöter. Styrelsens ordförande ska kontakta de tre röstmässigt största aktieägarna eller ägargrupperna enligt Euroclear Sweden ABs utskrift av aktieboken per den 30
affärsverksamhetens inriktning, marknadsbedömningar, strategiska handlingsalternativ och organisatoriska frågor.
Styrelsens ordförande Hans Möller leder styrelsens arbete så att detta utövas i enlighet med lagar och föreskrifter. Ordförande följer verksamheten i dialog med vd och ansvarar för att övriga ledamöter får den information som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden är även delaktig i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare.
FormPipe Software håller under ett verksamhetsår vanligtvis fyra ordinarie styrelsemöten samt ett konstituerande styrelsemöte i direkt anslutning till årsstämman. Extra styrelsemöten hålls vid behov. Styrelsen består av fem ordinarie ledamöter utan suppleanter. Vd ingår ej i styrelsen men närvarar under samtliga styrelsemöten som föredragande, utom när vd:s arbete utvärderas. Vd rapporterar till styrelsen om det operativa arbetet i koncernen samt tillser att styrelsen får sakligt och relevant beslutsunderlag. Nedanstående tabell visar bland annat styrelsens medlemmar, samt styrelsens bedömning angående beroendeställning i förhållande till Bolaget och aktieägarna.
FormPipe Softwares styrelsesammansättning uppfyller NASDAQ OMX Stockholms och svensk kod för bolagsstyrnings krav avseende oberoende styrelseledamöter. För ytterligare information om respektive styrelseledamot, läs på www.formpipe.se, Investor Relations, Bolagsstyrning.
Styrelsens arbetsordning fastställdes den 15 mars 2011 och ska årligen revideras på det konstituerande styrelsesammanträdet. Arbetsordningen revideras därutöver vid behov. Arbetsordningen innehåller bland annat styrelsens ansvar och arbetsuppgifter, styrelseordförandens arbetsuppgifter, revisionsfrågor samt anger vilka rapporter och finansiell information som styrelsen ska få inför varje ordinarie styrelsemöte. Vidare omfattar arbetsordningen instruktioner till vd. Bilaga avseende styrelsens arbete som revisionsutskott har framtagits och fastställts vid konstituerande styrelsemöte den 15 mars 2011. Arbetsordningen föreskriver också styrelsens arbete som ersättningsutskott.
Styrelsen agerar i sin helhet revisions- och ersättningsutskott. Arbetsbeskrivningen gällande arbetet som revisionsutskott fastställs som en bilaga till gällande arbetsordning. Arbetet som ersättningsutskott regleras i gällande arbetsordning. Arbetsordningen med bilaga fastställdes vid konstituerande styrelsemöte den 15 mars 2011. Under 2011 har utskotten haft separata möten för behandling av dessa frågor (två möten i revisionsutskottet och tre möten i ersättningsutskottet).
september 2011. Dessa ägare utser vardera en representant som ska utgöra valberedningen för tiden intill dess ny valberedning utses enligt mandat från nästa årsstämma. Valberedningens sammansättning publicerades på Bolagets hemsida den 30 november vilket avviker från kodens paragraf avseende att denna information ska publiceras senast sex månader innan årsstämman. Bolaget motiverar detta avsteg med att en sexmånadersperiod inte är förenligt med Bolagets önskan om kort tid mellan formeringen av valberedningen och årsstämman. För valberedningens fullständiga principer se dokumentet "Valberedningens förslag motiverat yttrande" inför årsstämman 2011 på www.formpipe.se.
| Styrelsen 2011 | Deltagande/ antal möten Rev.uts Ers.uts Oberoende |
|||
|---|---|---|---|---|
| Hans Möller, 1955, ordförande |
13/13 | Ja | Ja | Bedöms beroende |
| Jon Pettersson, 1965, ledamot |
13/13 | Ja | Ja | Bedöms oberoende |
| Lennart Pihl, 1950, ledamot |
13/13 | Ja | Ja | Bedöms oberoende |
| Staffan Torstensson, 1972, ledamot |
13/13 | Ja | Ja | Bedöms oberoende |
| Bo Nordlander, 1956, ledamot |
13/13 | Ja | Ja | Bedöms beroende |
Johan Hernmarck, ordförande i valberedningen, representerar Provider Capital Sweden AB, 1 272 637 aktier
Björn Franzon, representerar Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige, 494 831 aktier
Christer Jonsson, 428 000 aktier
Bolagsordningen stadgar att FormPipe Software är ett publikt aktiebolagslag, vars verksamhet är att direkt eller indirekt, bedriva verksamhet inom nedan nämnda områden samt idka därmed förenlig verksamhet; konsultverksamhet avseende Internet- och intranätlösningar, konsultverksamhet med inriktning på information management och data, utveckling och design av dataprogram/produkter samt försäljning av nämnda produkter/tjänster i kombination med lämplig hårdvara samt förvaltning och handel med värdepapper och fastigheter. FormPipe Softwares aktiekapital ska vara lägst 500 000 kronor och högst 2 000 000 kronor. Antalet aktier ska vara lägst 5 000 000 st och högst 20 000 000 st. Styrelsen ska bestå av lägst tre och högst sex ledamöter med högst tre suppleanter. Hela bolagsordningen går att ladda ner på www.formpipe.se.
Styrelsens uppdrag är att för ägarnas räkning förvalta Bolagets angelägenheter. FormPipe Softwares styrelsearbete styrs, förutom av gällande lagar och rekommendationer, av styrelsens arbetsordning som innehåller regler för arbetsfördelning mellan styrelse och vd, ekonomisk rapportering, investeringar och finansiering. Arbetsordning fastställes en gång per år.
FormPipe Softwares styrelse har det övergripande ansvaret för Bolagets organisation och ledning samt att riktlinjer för förvaltningen av Bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvarar för att Bolaget styrs enligt gällande lagar och förordningar samt NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter och svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av koncernens strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttring av verksamheter, större investeringar, tillsättningar och ersättningar till koncernledningen samt löpande uppföljning av verksamheten under året. Styrelsen fastställer årligen årsbokslutet, gällande affärsplan, verksamhetsrelaterade policies samt vd:s arbetsordning.
Vid årsstämman den 15 mars 2011 valdes styrelseledamöterna; Hans Möller, ordförande, Jon Pettersson, ledamot, Lennart Pihl, ledamot, Staffan Torstensson, ledamot och Bo Nordlander, ledamot. Styrelsen har haft 13 protokollförda styrelsemöten som bland annat behandlat Bolagets finansiella ställning och rapportering,
Vd Christian Sundin leder koncernen och dess verksamhet inom de ramar styrelsen fastlagt.
Christian Sundin Verkställande direktör Född 1971 Anställd sedan 2006 Aktieinnehav: 147 393 st. Teckningsoptioner: 85 258 st.
Christian arbetade som CFO på FormPipe Software innan han 2007 tog över vd-posten. Christian har en bakgrund inom Ericssonkoncernen och en gedigen erfarenhet av implementering av större IT-system. Christian är utbildad civilekonom. Christian har inga väsentliga uppdrag utanför FormPipe Software och har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i andra bolag än Form-Pipe Software.
Den senast gällande vd-instruktionen fastställdes av styrelsen den 15 mars 2011. Vd tar löpande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten och motiverar även förslag till beslut. Styrelseordförande har årligen utvärderingssamtal med vd i enlighet med vd-instruktion och gällande kravspecifikation. Vd leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga ledningsmedlemmar. Koncernledningen har månadsvis protokollförda möten där operativa frågeställningar diskuteras. Dessutom arbetar koncernledningen årligen fram en affärsplan som fastställs av styrelsen. Affärsplanen följs upp via månatliga rapporter från respektive funktion inom Bolaget där granskningen fokuserar på tillväxt och kostnadskontroll. Utöver veckomötena träffas de flesta i koncernledningen dagligen på Bolagets huvudkontor. Bolagets snabba utveckling gör att den dagliga kontakten är en förutsättning för en fungerande styrning och ledning. Koncernledningen består av chefer för väsentliga verksamhetsområden inom FormPipe Softwares koncern.
För granskning av Bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och vd:s förvaltning utses på årsstämman en eller två revisorer med högst två suppleanter. Huvudansvarig revisor är Michael Bengtsson från PricewaterhouseCoopers AB. Michael Bengtsson har medverkat i revisionen i FormPipe Software sedan Bolaget bildades och har god insyn hur Bolaget utvecklats under de senaste åren.
Denna rapport har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och är därmed avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen ansvarar för arbetet med bolagsstyrning inom FormPipe Software och därmed för arbetet med den interna kontrollen. Det övergripande syftet är att skydda Bolagets tillgångar och därigenom aktieägarnas investering. Styrelsen ansvarar också för att finansiell rapportering är upprättad i enlighet med gällande lag. Kvalitetssäkring av FormPipe Softwares finansiella rapportering sker genom att styrelsen behandlar samtliga kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som Bolaget lämnar. Det förutsätter att styrelsen behandlar frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, väsentliga osäkerheter i redovisade värden, eventuella ej korrigerade felaktigheter, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar, eventuella konstaterade oegentligheter och andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet.
Kontrollmiljö – Ett aktivt och engagerat styrelsearbete är grunden för god intern kontroll. FormPipe Softwares styrelse har etablerat tydliga arbetsprocesser och arbetsordningar för sitt arbete. En viktig del i styrelsens arbete är att utarbeta och godkänna ett antal grundläggande policies, riktlinjer och ramverk relaterade till finansiell rapportering. Bolagets styrande dokument är benämnt "Styrelsens arbetsordning jämte instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt instruktion avseende ekonomisk rapportering till styrelsen för Form-Pipe Software (inklusive dotterbolag och filialer)". Syftet med dess policy är bland annat att skapa grunden för en god intern kontroll. Uppföljning och omarbetning sker löpande samt kommuniceras ut till samtliga medarbetare som är involverade i den finansiella rapporteringen. Styrelsen utvärderar på månadsbasis verksamhetens prestationer och resultat genom ett ändamålsenligt rapportpaket innehållande resultatrapport och framarbetade nyckeltal samt annan väsentlig operationell och finansiell information. Styrelsen verkar i sin helhet såsom revisionsutskott. Styrelsen har tagit del av och utvärderat rutinerna för redovisning och ekonomisk rapportering samt följt upp och utvärderat de externa revisorernas arbete, kvalifikationer och oberoende. Styrelsen har under 2011 haft en genomgång med och fått skriftlig rapport från Bolagets externa revisorer. Övriga fastställda policies som ligger till grund för den interna kontrollen inom FormPipe Software är Finanspolicy, Informationspolicy och IT-policy. FormPipe Software arbetar enligt en funktionsbaserad organisationsstruktur där respektive funktionschef sitter med i bolagets ledningsgrupp och ansvarar för arbetsresultatet inom funktionen. Samtliga funktioner inom FormPipe Software har samma struktur, ekonomisystem, kontoplan och policies vilket underlättar skapande av ändamålsenliga rutiner och kontrollsystem.
Riskbedömning – FormPipe Software arbetar fortlöpande och aktivt med riskanalys, riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som Bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts. I riskbedömningen beaktas exempelvis Bolagets administrativa rutiner avseende fakturering och avtalshantering. Även väsentliga balans- och resultatposter där risken för väsentliga fel skulle kunna uppstå granskas kontinuerligt. I Bolagets verksamhet finns dessa risker i huvudsak i posterna för ny försäljning samt repetitiva intäkter. Riskbedömningen görs löpande av Bolagets ledning och rapporteras på månadsbasis till styrelsen av vd.
Kontrollaktiviteter – Policies och riktlinjer definierar hur korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning ska gå till, samt hur kontrollaktiviteter ska utföras. FormPipe Software arbetar enligt sin Financial Guideline där bland annat kontrollaktiviteter som avstämningar, attestflöden, kontoavstämningar, ekonomisystem och jämförelsemått behandlas. Kontrollstrukturen hanterar de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Dessa kontrollstrukturer består av tydlig ansvarsfördelning, tydliga rutiner och klara arbetsroller. Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat rapportering av beslutprocesser och beslutsordningar för väsentliga beslut (till exempel nya stora kunder, investeringar, avtal etc.) och även granskning av samtliga finansiella rapporter som presenteras.
Information och kommunikation – Bolagets styrande dokumentation i form av policies, riktlinjer och manualer vad gäller intern och extern kommunikation hålls löpande uppdaterade och kommuniceras internt via relevanta kanaler, såsom interna möten, interna nyhetsmail och intranät. För kommunikation med externa
64 65
parter finns en tydlig policy som anger samtliga riktlinjer för hur informations ska ske – Bolagets fastställda Informationspolicy. Syftet med policyn är att säkerställa att FormPipe Softwares samtliga informationsskyldigheter enligt gällande regelverk för emittenter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.
Uppföljning och övervakning – Uppföljning av att den interna kontrollen är ändamålsenlig och sker löpande av Bolaget. Styrelsen träffar minst en gång per år, utan närvaro av vd eller annan person från ledningsgruppen, Bolagets revisorer för en genomgång av nuläge. Styrelsen ser även till att bolagets revisorer översiktligt granskar den finansiella rapportern från tredje kvartalet. Slutligen lämnar även styrelsen en kortfattad rapport över hur den interna kontrollen genomförts under året. Styrelsen utvärderar årligen om en separat funktion för Internrevision ska tillsättas FormPipe Software. Ställningstagandet är att styrelsen i dagens utformning hanterar denna löpande process och dess interna kontroll på ett tillfredsställande sätt varför en formell internrevisionsfunktion ej införts.
Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till Bolagets verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Årsstämmans beslut överensstämmer i huvudsak med tidigare tillämpade principer för ersättning. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämman 2011, eller där ändring sker i ersättning därefter. Styrelsen har inte utsett någon ersättningskommitté utan istället hanterar styrelsen i sin helhet frågor om ersättning och andra anställningsvillkor.
Bolaget ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att Bolaget kan rekrytera och behålla kompetent personal. Ersättningen till bolagsledningen ska bestå av fast lön, rörlig ersättning, ett långsiktigt incitamentsprogram, pension, avgångsvillkor och andra sedvanliga förmåner. Den fasta lönen omprövas som huvudregel en gång per år och ska beakta individens kvalitativa prestation.
Den fasta lönen för den verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig. Den rörliga ersättningen ska beakta individens ansvarsnivå och grad av inflytande. Storleken på den rörliga ersättningen är relaterad till uppfyllelsegraden av finansiella mål som uppställts av styrelsen för koncernen. Under 2011 har parametrarna för fastställande av rörlig ersättning ändrats från budgetrelaterade till att mäta faktisk tillväxt avseende omsättning respektive vinst per aktie. Syftet med förändringen har varit att skapa en tydligare ersättningsmodell som styr mot ökat aktieägarvärde. Den rörliga ersättningen utgör maximalt 40 procent utöver fast lön. Samtliga rörliga ersättningsplaner har definierade maximala tilldelningsoch utfallsgränser. För 2011 uppfylldes inte målen och sålunda utgår ingen rörlig ersättning för räkenskapsåret 2011. Bolaget har aktierelaterade incitamentsprogram som riktas till hela personalen (inklusive verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare) avsedda att främja Bolagets långsiktiga intressen. Befintliga optionsprogrammen löper på 2 år vilket är en avvikelse från kodens rekommendationer under paragraf 9.8. Koden förespråkar en löptid på minst tre år varför framtida program som föreslås årsstämman kommer löpa på tre år. Styrelsen ska löpande utvärdera huruvida ytterligare optionsprogram eller någon annan form av aktierelaterat eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram bör föreslås bolagsstämman. Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska ha premiebaserade pensionsavtal. Pensionering sker för verkställande direktören och de ledande befattningshavarna vid 65 års ålder. Pensionsavsättningar baseras enbart på den budgeterade lönen. Vid den verkställande direktörens uppsägning gäller vid uppsägning från Bolagets sida 6 månaders uppsägningstid och 6 månaders avgångsvederlag. Andra inkomster som den verkställande direktören uppbär under den period avgångsvederlag utbetalas avräknas från avgångsvederlaget. Vid uppsägning från den verkställande direktörens sida gäller 6 månaders uppsägningstid. Mellan Bolaget och de andra ledande befattningshavarna gäller en ömsesidig uppsägningstid om 3 till 6 månader. För det fall bolaget blir föremål för ett offentligt uppköpserbjudande som medför att minst 30 procent av bolagets aktier hamnar i samma aktieägares hand, har den verkställande direktören, vid bolagets eller den verkställande direktörens uppsägning, rätt till ett särskilt avgångsvederlag motsvarande 12 fasta månadslöner vid tidpunkten för uppsägningsbeskedet. Sådant avgångsvederlag är avräkningsfritt, ska utbetalas i sin helhet vid anställningens upphörande och ersätter det avgångsvederlag som den verkställande direktören normalt har rätt till enligt sitt anställningsavtal.
Årsstämman gav styrelsen möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer för det fall det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.
De för årsstämman 2012 föreslagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare är oförändrade från 2011.
Årsstämman 2011 beslutade att den totala ersättningen till styrelsens ledamöter för innevarande år skulle uppgå till 580 000 kronor, varav 180 000 kronor till styrelsens ordförande och 100 000 kronor till respektive ledamot, (Not 7).
Christian Sundin, – Fast ersättning 1 476 000 kronor per år, rörlig ersättning i enlighet med uppsatta budgetmål. För 2011 utgick ingen rörlig ersättning. Pension uppgick till 375 000 kronor. Övrig ersättning uppgick till 120 000 kronor, (Not 7).
Grundlönen totalt för övriga ledande befattningshavare uppgick 2011 till 3 338 000 kronor. För 2011 utgick ingen rörlig ersättning. Pension uppgick till 759 000 kronor. Övrig ersättning uppgick till 201 000 kronor, (Not 7).
Ersättning till revisorer sker i enlighet med valberedningens rekommendation på löpande räkning. Till revisor och revisionsföretag har under 2011 ett totalt arvode om 271 000 kronor utbetalats. Summan avser arbete för revision, löpande rådgivning och annan granskning, (Not 6).
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Hans Möller Styrelseordförande
Vår revision har angivits den 27 februari 2012
PricewaterhouseCoopers AB
Michael Bengtsson Auktoriserad revisor
Jon Pettersson Styrelseledamot
Lennart Pihl Styrelseledamot Staffan Torstensson Styrelseledamot
Bo Nordlander Styrelseledamot
DEFINITIONER
Till årsstämman i Formpipe Software AB (publ.), org.nr 556668-6605
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Formpipe Software AB (publ.) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 30-65.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Formpipe Software AB (publ.) för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige .
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 27 februari 2012 PricewaterhouseCoopers AB
Michael Bengtsson Auktoriserad revisor
RESULTATRÄKNING EBITDA Rörelseresultat före avskrivningar.
EBIT Rörelseresultat.
Repetitiva intäkter Intäkter av årligen återkommande karaktär, såsom support och underhållsintäkter, förvaltningsavtalsintäkter samt intäkter från hyresavtal avseende licens.
Summan av licensintäkter och intäkter från support och underhållsavtal
Bruttomarginal Rörelseresultat före avskrivningar i procent av försäljningen.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av försäljningen.
Vinstmarginal Årets resultat i procent av försäljningen.
Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt totalt kapital.
Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatt samt kassa och bank, kortfristiga placeringar och övriga räntebärande
fordringar.
Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatt.
Räntebärande skulder minskade med likvida medel.
Kassaflöde från den löpande verksamheten minskat med kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive
Fritt kassaflöde förvärv av rörelse.
Likvida medel
Kassa och bank samt kortfristiga placeringar.
Årets resultat dividerat med antal utestående aktier vid
årets slut.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier
Årets resultat justerat för utspädningseffekter dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning under
året.
Eget kapital vid årets slut dividerat med genomsnittligt antal aktier under året.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.