Annual Report • Apr 4, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsstämma 25 april 2014 Delårsrapport januari–mars 16 april 2014 Delårsrapport januari–juni 14 juli 2014 Delårsrapport januari–september 24 oktober 2014 Bokslutskommuniké för 2014 17 februari 2015
EKONOMISK INFORMATION Ekonomisk information och övrig relevant bolagsinformation publiceras på www.formpipe.se
Information kan även beställas från: Formpipe, Box 23131, 104 35 Stockholm samt på [email protected]
CFO Joakim Alfredson [email protected]
Årsredovisningen 2013 skickas till större aktieägare strax före årsstämman.
Årsredovisningen finns även som nedladdningsbar pdf på www.formpipe.se
| KALENDARIUM OCH INNEHÅLL | 3 |
|---|---|
| ÅRET I KORTHET | 4 |
| VD HAR ORDET | 6 |
| MARKNADEN | 8 |
| AFFÄRSIDÉ, STRATEGIER & VERKSAMHET | 10 |
| ECM | 12 |
| E-FÖRVALTNING | 13 |
| LIFE SCIENCE | 15 |
| VÅRA ERBJUDANDEN | 17 |
| FEM CASE | 18 |
| MEDARBETARE | 20 |
| AKTIEN | 22 |
| NYCKELTAL | 25 |
| STYRELSE & LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE | 26 |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 28 |
| RESULTATRÄKNING – KONCERNEN | 35 |
| BALANSRÄKNING – KONCERNEN | 36 |
| FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL – KONCERNEN | 38 |
| RESULTATRÄKNING – MODERBOLAG | 39 |
| BALANSRÄKNING – MODERBOLAG | 40 |
| FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL – MODERBOLAG | 42 |
| KASSAFLÖDESANALYS | 43 |
| NOTER | 44 |
| BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | 64 |
| ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE | 68 |
| REVISIONSBERÄTTELSE | 69 |
| DEFINITIONER | 70 |
| ORDLISTA | 71 |
Formpipe utvecklar och tillhandahåller programvaror och lösningar för högkvalitativ informationshantering. Fokus ligger på ECM-produkter (Enterprise Content Management) för dokument- och ärendehantering, arkivering, bevarande och in- och utdatahantering. Genom hög produktkvalitet och stabilitet genereras kostnads- och effektivitetsvinster åt Formpipes kunder.
Formpipe har en unik position på ECM-marknaden med en stabil och lönsam kundbas som ger resurser för att investera i nya marknader och utveckla nya erbjudanden. Formpipes främsta konkurrensmedel är produkter av hög kvalitet och en stor förståelse för hur effektiv informationshantering fungerar. Bolaget fokuserar sitt erbjudande mot offentlig sektor, där bolaget är marknadsledande och mot Life Sciencebranschen, där bolaget utmanar de etablerade aktörerna med ett nytt och användarvänligt erbjudande. ECM-marknaden fortsätter att växa och framtiden ser ljus ut för Formpipes konkurrenskraftiga produkter och lösningar.
"Affärsmodellen, med stor andel repetitiva intäkter, genererar allt starkare kassaflöden."
Systemintäkterna ökade med 38 procent jämfört med föregående år +38%
TILLVÄXT
50% REPETITIVA INTÄKTER 50 procent av intäkterna är repetitiva
ÖKNING EBITDA
EBITDA på 64,6 Mkr jämfört med 57,3 Mkr föregående år 12%
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 294,1 | 201,2 |
| Systemintäkter, Mkr | 197,1 | 142,9 |
| EBITDA, Mkr | 64,6 | 57,7 |
| Rörelseresultat, Mkr | 27,3 | 28,6 |
| Resultat efter skatt, Mkr | 15,8 | 13,7 |
| Resultat per aktie | 0,30 | 0,36 |
FÖRDELNING FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER
Vår stabila bas har givit oss möjlighet att investera i initiativ för tillväxt. Vi har lanserat flera nya produkter och öppnat upp för nya branscher och geografier.
Vi inledde 2013 sämre än våra förväntningar men andra halvåret var ett steg i rätt riktning, även om det inte till fullo räckte till för att kompensera för inledningen.
När vi nu går in i 2014 ser vi fler möjligheter än utmaningar. I grunden har vi en mycket stabil verksamhet med försäljning till trygga kunder och en affärsmodell med hög andel repetitiva intäkter.
Det är just den stabila basen som gjort att vi de senaste åren haft styrkan att investera i ett flertal initiativ för ytterligare tillväxt. Vi har bland annat lanserat ett flertal nya produkter till våra befintliga kunder men också öppnat upp för nya branscher och geografier. Vi gör bedömningen att 2014 är året då det på allvar lossnar även försäljnings- och därmed lönsamhetsmässigt för något eller några av dessa initiativ, nedan följer ett urval:
E-arkiv (Long-Term Archive) är ett område som det funnits intresse kring i några år men utan större försäljningssiffror. Vi gör bedömningen att intresset kommer att övergå till faktiska investeringar under 2014. Under inledningen av 2014 blev även det stora ramavtalet från SKI (SKL Kommentus Inköpscentral) aktivt och det är därmed möjligt för våra kunder inom kommuner och landsting att avropa genom detta. Intresset för e-arkiv har även gradvis ökat hos statliga myndigheter, där vi redan har gjort ett antal affärer.
Vår europeiska satsning på Life Science-branschen fortgår och vi bedömer att det finns goda möjligheter till ytterligare framgångar inom detta område under 2014. Fortfarande är referenskunder en begränsning för oss men vi blir starkare med varje ny kund vi lyckas vinna, nöjda kunder är vårt starkaste säljbudskap. Vi gör bedömningen att vi har det mest användarvänliga erbjudandet på marknaden för EQMS (Enterprise Quality Management System).
Vi har utökat våra produkterbjudanden till Sverige respektive Danmark. Längst fram i dessa planer återfinns att sälja Grants Management (programvara för stöd av bidragsansökansprocesser) till Sverige samt att sälja programvara för dokument- och ärendehantering med stark processmotor, till statliga myndigheter i Danmark. Vi har i respektive land marknadens starkaste erbjudanden inom våra områden. I kombination med lokal kunskap och nätverk bör vi kunna utnyttja dessa till att skapa mervärde till våra kunder på bägge marknaderna.
Danmarks jordbruksverk har kommit längst av samtliga jordbruksverk inom EU i att automatisera och effektivisera processen för EU-bidrag för lantbrukare med hjälp av systemstöd. Det gör att Danmarks lantbrukare har fördelen att få sina EU-bidrag utbetalade betydligt tidigare under året än andra EU-länders lantbrukare, samtidigt som det realiseras stora effektivitetsvinster för myndigheten. För Danmark realiseras även nationalekonomiska vinster genom de tidigarelagda utbetalningarna. Det är vår produkt som gör detta möjligt och då vi vet att flera andra jordbruksverk i Europa är intresserade av att ta lärdom av hur Danmark gjort, ser vi på ett par års sikt en potential att sälja denna produkt även till fler jordbruksverk i Europa.
En stor reform inom området är i antågande 2015 och många skulle vinna mycket på att ha ett bättre systemstöd på plats då.
För att ha möjlighet att hjälpa våra kunder att utnyttja hela potentialen i våra produkter och för att vara ett bättre stöd till våra partners har vi börjat bygga upp en leveransorganisation i Sverige som vi mot slutet av 2014 bedömer kommer att närma sig 20 personer och vara lönsam.
"Stabil kärnverksamhet med intressanta initiativ för tillväxt."
För att hjälpa våra kunder att få ut maximal nytta av sin investering i våra ECM-produkter har vi även förvärvat en produkt för publicering, mobilitet och e-tjänster. Samspelet mellan medborgare, företag, myndighet och politiker underlättas av effektiva och lättåtkomliga e-tjänster. Det frågas efter enkelhet och användarvänlighet när man ska utföra sina ärenden oavsett om det sker med mobiltelefon, surfplatta eller dator. E-tjänster som vi utvecklar i samarbete med någon eller några av våra kunder, med integration till våra ECM-produkter, kommer att vara värdefulla för många av våra övriga kunder då de ofta har liknande behov.
I våra initiativ för tillväxt har vi stor outnyttjad potential men vi har även ett par områden där vi ser vissa utmaningar.
Det är valår i Sverige 2014 och erfarenheten säger oss att det brukar vara något lägre aktivitet i marknaden runt valet.
I Danmark ser vi tecken på att marknaden för dokument- och ärendehantering bör bli bättre 2014 än 2013 men det återstår ännu att bevisa. Under 2013 var det endast tre kommunupphandlingar i området, vi förväntar oss cirka tio upphandlingar under 2014.
Med anledning av den utmanande marknaden
under 2013 har vi minskat leveranskapaciteten i Danmark. Det gör oss mindre känsliga för låg marknadsaktivitet men det gör också att vi vid hög belastning får resursbrister som gör att vi istället för egen personal levererar tillsammans med underkonsulter, vilket i sin tur innebär lägre marginaler.
Jag kan givetvis inte avsluta ett vd-ord utan att ha berört styrkan i våra repetitiva intäkter och kassaflöde. Vi anser att 2013 var ett svagt år, en bra bit under våra förväntningar, trots det genererar vi ett positivt operativt kassaflöde på 75 Mkr. En stabil affärsmodell med stor andel repetitiva intäkter (50 procent) lägger grunden för det starka kassaflödet.
Hur kassaflödet ska användas på bästa sätt är alltid en avvägning och under 2013 har vi prioriterat skuldsänkning framför utdelning. Under året har nettoskulden sänkts med 40 Mkr, vilket vi bedömer långsiktigt värdeskapande för våra aktieägare då flertalet analytiker anser att vår skuldsättningsgrad är en belastning för aktiens värdeutveckling.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att potentialen i möjligheterna överstiger utmaningarna. Vi gör bedömningen att 2014 bör blir bättre än 2013 i såväl omsättning som lönsamhet och därmed även bättre för våra aktieägare.
Christian Sundin Vd Formpipe
ECM-lösningar har gått från att vara en IT-fråga till att bli en strategisk verksamhetsfråga med investeringar som i allt högre grad finansieras via verksamhetsbudgeten.
Kostnaderna för IT är en av de största posterna i offentlig sektor både i Sverige och i Danmark. IT är ett viktigt medel för att höja kvaliteten och servicenivån till medborgarna, och utvecklingen av e-förvaltningen står högt på den förvaltningspolitiska agendan. Både Formpipe och externa analysföretag bedömer att behovet av effektivare förvaltning kommer att leda till att offentlig sektor fortsätter att investera i befintliga eller nya ECM-produkter och lösningar. Andelen offentliga verksamheter med budget för ECM ökar också från år till år. Trenden går mot att kostnaderna för löpande drift reduceras genom exempelvis outsourcing, så att medel frigörs för e-förvaltningsutveckling. Som ett led i detta går trenden även mot att investeringar i allt högre grad finansieras i verksamhetsbudgeten – ECM-lösningar har gått från att vara en IT-fråga till att bli en strategisk verksamhetsfråga.
Även enligt Radar Group är ECM ett fortsatt högt prioriterat investeringsområde för företag och organisationer. Den danska och svenska licensmarknaden för ECM-programvara kommer, enligt analysföretaget Gartner, att uppgå till cirka 840 (800) miljoner
kronor år 2014 – en tillväxt på 5 procent från 2013.
Tillväxten drivs till stor del av organisationers och företags omfattande behov av att effektivisera sin verksamhet, uppfylla lagkrav och regelverk. Drivkrafterna tenderar att kontinuerligt stärkas i samband med en ständigt ökande informationsmängd.
Formpipe adresserar marknaderna för offentlig sektor i Sverige och Danmark samt den internationella marknaden för Life Science.
ECM-marknaden för offentlig sektor är över tid mindre konjunkturkänslig än många andra branscher då man kontinuerligt behöver investera i effektiva e-förvaltingslösningar. I Europa blir befolkningen allt äldre, allt färre försörjer allt fler och samtidigt förväntas en standardökning i välfärden. Nya tekniker och digitala kanaler är därför viktiga komponenter för att öka tillgänglighet, produktivitet och kvalitet. ECM-lösningar är sedan länge ett framgångsrikt och viktigt medel för effektiviseringar i offentlig förvaltning – det går under begreppet e-förvaltning.
FORMPIPE ÅRSREDOVISNING 2013
De offentliga förvaltningarna i Europa står inför utmaningen att förbättra effektiviteten, produktiviteten och kvaliteten i sina tjänster. ECM-produkter och lösningar hjälper de offentliga förvaltningarna att handskas med utmaningar så som:
Under senare år har dels en snabb teknisk utveckling inom exempelvis smarta telefoner, läsplattor och internet, dels andra branschers utveckling av e-tjänster, lett till att invånare, näringsliv och föreningar ställer allt större krav på ökad service även från kommuner, landsting och andra offentliga myndigheter. Vi förväntar oss snabbare besked och beslut samt tillgänglighet dygnet runt. Samtidigt ger den nya tekniken ökade möjligheter till effektiviseringar och rationaliseringar i de olika offentliga myndigheterna.
Allt mer pressade ekonomiska förutsättningar skapar höga krav på effektivisering. Mycket finns att vinna genom att processer görs mer effektiva och därmed undviks onödig administration. Automatisering och självbetjäningstjänster minskar den administrativa bördan för medborgare och företagare. E-förvaltningstjänster kommer successivt att bli än mer betydelsefulla och fortsätta bidra till ökad effektivitet.
Krav på transparens, offentlighetsprinciper finns både för EU:s arbete och i olika form bland medlemsstaterna – inte minst i de nordiska länderna. Lagar och regler styr vilken information som ska vara tillgänglig. Digitalisering av ärenden, dokument och handlingar höjer kvalitet och spårbarhet samt säkerställer bevarandet av den växande mängd information som enligt lagar och föreskrifter behöver sparas för framtiden.
Vår åldrande befolkning och den förväntade befolkningsökningen i Europa, kommer att ställa allt större krav på den offentliga sektorns välfärdstjänster. Utmaningen är att klara finansieringen av välfärden när fler är äldre och inte förvärvsarbetar. Allt färre försörjer allt fler och samtidigt förväntas en standardökning i välfärden. En digital utveckling med goda e-förvaltningstjänster är en av nycklarna för att klara utmaningen.
• En undersökning från Governo visar att 64 procent av Sveriges kommunchefer planerar för e-förvaltning och e-tjänster.
Formpipe levererar högkvalitativa programvaror för strukturerad informationshantering till organisationer som ställer höga krav.
Formpipe ska utveckla programvaror för att skapa unika affärsvärden till företag och organisationer som anser informationshantering vara en affärskritisk process.
Formpipes strategi är att utveckla högkvalitativa ECM-lösningar till organisationer som ställer höga krav på informationshantering. Formpipe har som mål att växa både organiskt inom utvalda branscher och via strategiska förvärv.
Formpipe utvecklar och tillhandahåller programvaror för effektiv informationshantering. Fokus ligger på ECM-lösningar för dokument- och ärendehantering, workflow/automatisering, arkivering, bevarande och in- och utdatahantering. Genom hög produktkvalitet och framåtriktad branschkännedom genereras kostnads- och effektivitetsvinster åt Formpipes kunder. Formpipe distribuerar sina programvaror via certifierade partners och via bolagets leveransorganisation. Modellen bidrar till en väl avvägd leveranskapacitet och ständigt förbättrad branschkunskap.
KUNSKAP OM UTVECKLING INOM INFORMATIONSHANTERING
STARKA KUNDRELATIONER OCH HÖG VERKSAMHETS-KOMPETENS INOM OFFENTLIG SEKTOR
STÖD TILL KUNDERNA ATT BLI ÄNNU EFFEKTIVARE – VIDAREUTVECKLING AV PRODUKTER OCH TJÄNSTER
EXPANSION VIA NYA ERBJUDANDEN: LIFE SCIENCE, GRANTS MANAGEMENT MED FLERA
AFFÄRSMODELL
Formpipes affärsmodell baseras på licensintäkter för bolagets programvaror med tillhörande avtalsbundna repetitiva intäkter för support- och underhåll, leveransintäkter för införandeprojekt samt återkommande intäkter för uppgraderingsprojekt.
Genom branschanpassade helhetslösningar som blir mer omfattande i takt med att kundens organisation förädlas, genereras återkommande vidareutvecklingsuppdrag. Ofta leder dessa vidareutvecklingsprojekt även till att fler användare omfattas, vilket ger utökade licensintäkter och därmed även utökade support- och underhållsintäkter.
Formpipe erbjuder också programvaror där drift, underhåll, uppgraderingar och support ingår i det löpande avtalet. Detta ger oss en stabil, repetitiv intäktsström då de flesta kunder kontinuerligt förnyar sina avtal.
Vi på Formpipe arbetar aktivt med att utvärdera och genomföra förvärv av bolag som har erbjudanden som stärker vårt erbjudande inom ECM-området. Helhetslösningar, återkommande intäkter och branschexpertis är viktiga komponenter för att passa in i Formpipes modell.
Formpipes kunder står i centrum för allt arbete. Vi har god kunskap om våra kunders verksamhet och därmed förståelse för att våra kunders sammanhang ofta är komplexa. I första hand söker Formpipe enkla lösningar som ger kunden mest värde för sin investering. I andra hand utvecklar vi nya innovativa lösningar.
Genom starka och kundnära relationer i utvalda branscher utvecklar Formpipe kontinuerligt nya programvaror och lösningar som kan vidaresäljas till övriga kunder i samma bransch, vilket skapar värde för både Formpipe och våra kunder.
Formpipes affärsmodell bygger på att ett antal affärer och kundprojekt realiseras via bolagets partnernätverk som består av fler än 200 konsulter. Kunskap om Formpipes produkter i kombination med förståelse för kundernas verksamhet gör våra certifierade partners värdefulla i arbetet att hjälpa våra kunder att utnyttja potentialen i våra produkter. Formpipe arbetar aktivt med att utvärdera och utveckla partnernätverket för att nå en större räckvidd på marknaden.
Formpipe är en decentraliserad organisation och ledarskapet präglas av rak och öppen kommunikation med korta beslutsvägar och finns alltid nära kunden. Verksamheten är kunskapsintensiv med medarbetare som har hög kompetensnivå och stort engagemang.
Prioriteringar görs för att både vidareutveckla och attrahera nya kompetenta medarbetare genom att bygga en öppen och stimulerande företagskultur där medarbetarna har möjlighet att växa och utvecklas. Företaget erbjuder samtliga anställda deltagande i aktierelaterade incitamentsprogram.
Formpipes värdeord är: Förtroende, stolthet, respekt, teamwork och glädje.
Formpipes målsättning är att alla medarbetare ska främja långsiktiga kundrelationer genom att alltid leverera enligt löften. Anställda på Formpipe ska varje dag känna sig stolta och tycka att det är roligt att vara på jobbet och värna det goda samarbetet med medarbetare, kunder och partners.
ECM är det samlade namnet på olika tekniker, produkter och system som fångar, bearbetar, lagrar, arkiverar och levererar information på ett systematiskt och kontrollerat sätt. Ordning och reda skapar effektivitet och eliminerar risker.
Enterprise Content Management (ECM) omfattar system och lösningar som hanterar och förbättrar utnyttjandet av såväl strukturerad som ostrukturerad information.
Exempel på ECM-lösningar finns i dokumenthantering, ärendehantering, automatiserade informationsflöden och elektronisk arkivering.
Mängden information som skapas i dagens informationssamhälle är enorm och ökar ständigt. Att kunna selektera, automatisera och se till att rätt information når rätt mottagare i det dagliga arbetet blir allt viktigare.
Att hantera information på rätt sätt skapar produktivitets- och effektivitetsvinster som ger konkurrensfördelar åt företag och ökar servicegraden hos offentliga organisationer.
ECM, Enterprise Content Management, är samlingsnamnet på olika tekniker, produkter och system som hjälper företag och organisationer att skapa ordning och reda i sin hantering av information i alla faser; från inkommande information till långtidsbevarande. Det är inom detta område som Formpipe vuxit sig till marknadsledare inom offentlig sektor och till en utmanare inom Life Science.
Hantering av elektroniska dokument med funktioner som versionshantering, diarieföring och ärendehantering, kopplade och sammansatta dokument samt integrering mot standardverktyg som Microsoft Office.
Verktyg för att flera personer ska kunna arbeta med samma information i en gemensam miljö, plattform för publicering, mobilitet och e-tjänster.
Funktioner för att hantera och publicera information och dokument på internet/intranät.
Funktioner för att kontrollera, spåra och bevara olika typer av information som styrs av lagkrav, exempelvis offentlighetsprincipen, FDA eller SOX, interna regelverk och policydokument.
Manuella rutinuppgifter automatiseras helt eller delvis genom att man sätter upp digitala arbetsflöden som exempelvis godkännandeprocesser och ansökningsprocesser eller händelsestyrda flöden för effektivisering av processer.
Långsiktigt bevarande av legala dokument/ärenden, allmänna handlingar/ärenden, medicinska uppgifter etc. Funktioner för att exportera, lagra och återsöka data i elektroniska arkiv enligt gällande standarder, regler och lagar.
NE » T
Print e-invoices
OUTPUT
» » » » » »
Public data Mobile devices Internet XML e-mail HTML Other systems PDF
OCER MSDR
MANAGEMENT PRESERVATION
NA GA ME
XML
» » »
PDF/A Print
Det digitala samhället utvecklas i offentlig förvaltning genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT – det kallar vi e-förvaltning.
Bara för tjugo år sedan såg verkligheten helt annorlunda ut. Kommunikationen mellan medborgare och myndighet innebar att fylla i pappersformulär, boka möten med handläggare eller ringa flertalet telefonsamtal. Felaktigt ifyllda uppgifter kunde betyda att veckor av arbete gick förlorat och publika medel förspilldes.
Idag förväntar sig medborgare och företag i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Utvecklingen av det digitala samhället erbjuder stora möjligheter att möta dessa förväntningar och även klara utmaningar såsom åldrande befolkning, välfärdens finansiering och klimatpåverkan.
Genom att använda IT och information på ett intelligent sätt kan servicen förbättras, kvaliteten och effektiviteten höjas och delaktigheten stödjas. Det digitala samhället utvecklas i offentlig förvaltning genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT – det kallar vi e-förvaltning.
E-förvaltningsnivån varierar när det gäller vilka tjänster som erbjuds och hur man arbetar med information över kommun- och myndighetsgränser. En återkommande och grundläggande tanke bakom all utveckling av e-förvaltning är att information, som redan finns tillgänglig hos myndigheter och kommuner, enkelt ska kunna återanvändas och vidareanvändas. För en sådan typ av samverkan krävs ITstöd som är öppna för integrationer och som följer de standarder som sätts upp för informationshantering i offentlig sektor.
Det finns många goda exempel på hur e-förvaltningsinsatser har effektiviserat och ökat servicenivån. Det danska jordbruksverket använder Formpipes lösning för bidragshantering för att hantera EU-bidrag för lantbrukare. Lösningen ger ett IT-stöd hela vägen från ansökan till utbetalning av de över de miljardtals kronor som fördelas varje år. Det har gjort att man kunnat reducera tiden från ansökan till utbetalning dramatiskt i jämförelse med andra länder samtidigt
som man minimerar antalet felaktiga utbetalningar. Felaktiga utbetalningar är ett stort problem inom hela EU. Att Danmarks lantbrukare har fördelen att få sina bidrag utbetalade tidigare än andra länders lantbrukare skapar också positiva nationalekonomiska effekter som även andra länder borde vara intresserade av. Att deklarera via internet är en självklarhet i exempelvis Sverige men också mindre avancerade tjänster finns i e-förvaltningsfloran, som att rapportera in en trasig gatlykta till kommunen via sin mobil eller att anmäla vård av sjukt barn till Försäkringskassan. E-FÖRVALTNING
Formpipe är en helhetsleverantör för e-förvaltning med ett brett produkterbjudande och kunskapen att utifrån verksamhetsspecifika behov utveckla lösningar som ger största möjliga nytta för alla intressenter.
"Nya och effektiva e-tjänster har bidragit till att, mellan 2006 och 2010, minska företagens totala administrativa kostnader med 7 miljarder, från ursprungliga 96,5 miljarder. "
Tillväxtverket 2010
Danmark har beslutat att införa obligatorisk digital kommunikation mellan medborgare, företag och den offentliga sektorn inom 63 tjänsteområden. I dag sker cirka 44 procent av medborgarnas kommunikation med dansk offentlig sektor inom dessa tjänsteområden via digitala kanaler. Målsättningen är att öka digitaliseringsgraden till cirka 84 procent fram till och med 2015. Den danska Digitaliseringsstyrelsen har uppskattat att samhället kan spara upp till 900 miljoner danska kronor per år när den sista av de 63 kartlagda tjänsteområdena är digitaliserade. Den ökade digitaliseringsnivån förväntas bidra till en minskning av antalet förfrågningar till offentlig sektor med 9,2 miljoner.
I vart och ett av momenten nedan finns möjlighet att anpassa tekniknivån beroende på typ av ärende. Formpipe har utvecklat IT-stöd för att automatisera, publicera, kommunicera/samarbeta, legitimera sig elektroniskt och arkivera automatiskt. Allt avhängigt den servicenivå man vill uppnå för aktuella processen. En mycket stor del av rutinärenden hos kommuner och myndigheter sker ännu idag manuellt. Det innebär att någon anställd behöver utföra en arbetsuppgift i vart och ett av momenten.
Med IT-stöd för e-förvaltning kan man i många fall helt och hållet automatisera rutinärenden. Om en privatperson exempelvis söker boendeparkering via en e-tjänst kan ärendet handläggas genom automatiska kontroller mot folkbokföring och bilregister och personen kan direkt bli godkänd (eller få avslag), betala in kostnaden via betalkort och skriva ut sin dekal och parkera sin bil. När ärendet är avslutat går det automatiskt till arkivering.
I Danmark är det obligatoriskt för verksamheter i offentlig sektor att använda en rad öppna standarder för IT-lösningar. Det offentliga Danmark måste kunna garantera att framtida IT-lösningar baseras på, eller stödjer dessa standarder. Det gäller exempelvis standarder för elektronisk dokument- och ärendehantering (FESD).
Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) är väldefinierade utbytesformat som gör att informationen kan överföras mellan olika IT-system i svensk offentlig sektor.
ECM- OCH EQMS-lösningar behövs inom läkemedelsindustrin för att förbättra driftseffektiviteten, sänka kostnaderna för regelefterlevnad och för att skapa kontroll.
Formpipes marknad inom Life Science är global och marknaden styrs till stor del av regelverken från FDA (U.S. Food and Drug Administration) och EMA (European Medicines Agency). Inom Life Science finns ett stort behov av programvara för regulatorisk dokument- och ärendehantering som stöd för ett strukturerat kvalitetsarbete. Inom läkemedelsindustrin är kvalitetskontrollen rigorös och den gäller i alla led i organisationen, från forskning och utveckling till tillverkning och distribution av läkemedel.
Arbetet inom produktion och kvalitetskontroll styrs av läkemedelsindustrins stränga kvalitetsregler, Good Manufacturing Practice (GMP) och nationella läkemedelsmyndigheter genomför inspektioner för att se till att GMP efterlevs. För att hantera hårt reglerade processer ställs höga krav på IT-stöd som i sig måste leva upp till samma höga krav som ställs på själva läkemedelsproduktionen. Dessa behov svarar Formpipes Electronic Quality Management System (EQMS), upp till. Produkten, Platina QMS by Formpipe, är en fullt integrerad helhetslösning som maximerar både kontroll och effektivitet.
Drivkrafterna för investeringar i EQMS-produkter för Life Science-företag kan liknas vid den offentliga sektorns där alltmer pressade ekonomiska förutsättningar bidrar till behov av kostnadseffektiva och transparenta processer och lösningar. Efterfrågan av innovativa och kostnadseffektiva läkemedel fortsätter att öka medan tillsynsmyndigheter, investerare, vårdgivare och patienter efterfrågar mer valuta för pengarna, det vill säga bevisad effektivitet av produkterna, mer öppenhet och tillgång till information. Life Science-marknaden har under de senaste åren utsatts för en snabb ökning av regler och branschstandarder. Många företag har därför tagit till sig ett integrerat synsätt på kvalitet och regelefterlevnad genom utnyttjandet av teknik och automatisering för viktiga affärsprocesser. EQMSlösningar behövs för att förbättra driftseffektiviteten, sänka kostnaderna för regelefterlevnad och skapa kontroll genom hela produktlivscykeln och därmed minska risken för kostsamma produktåterkallelser och långvariga driftsstopp.
Acadre by Formpipe är ett ECM-system för elektronisk ärende- och dokumenthantering. Systemet är det mest använda hos danska kommuner och har utvecklats från en vision om att erbjuda ett processorienterat stöd för kommuners administrativa arbets- och processkrav. Acadre kan integreras med alla typer av befintliga system och ger en beprövad digital ärendeoch dokumenthanteringslösning.
Contentworker by Formpipe tillhandahåller ett antal verktyg för enkel och effektiv dokumenthantering i Microsoft SharePoint. Ärendecentrerad dokumenthantering med e-posthantering, avtalshantering, kunskapsbank och extranät hjälper advokatbyråer och bolagsjurister att dela information och samtidigt bibehålla en god styrning. Contentworker integreras i kundernas befintliga SharePoint-miljö.
Lasernet by Formpipe används idag av cirka 2 000 företag över hela världen för att effektivisera hanteringen av utgående och inkommande affärsdokument. Lasernet sänker kunders administrationskostnader genom att automatisera processer samt distribuera organisationers affärsdokument elektroniskt. Lasernet säljs ofta som en tilläggsmodul till olika ERP-system, såsom SAP, Microsoft Dynamics med flera.
Long-Term Archive by Formpipe är ett system för långtidsbevarande och utvecklat i nära dialog med Riksarkivet i Sverige. Oavsett verksamhetssystem, eller hur kraven och strukturen på det som ska bevaras ser ut, kan Long-Term Archive hantera det för ett långtidsbevarande.
OnDemand by Formpipe är ett tjänsteerbjudande som baseras på funktionalitet från Formpipes ledande produkter. I OnDemand ansvarar Formpipe för uppgraderingar, drift och underhåll. Kunden kan fokusera på sin kärnverksamhet och utnyttja all tillgänglig funktionalitet från marknadens ledande programvaror för dokument och ärendehantering.
Platina by Formpipe är en modern webbaserad och sammanhållande ECM-produkt för kvalitetssäkrad hantering av dokument, processer och register. Typisk användare av produkten är myndigheter, landsting och kommuner som ställer höga krav på spårbarhet samt där dokumentationsrutiner är av central betydelse.
Platina QMS by Formpipe möter lagkraven och är marknadens modernaste EQMS-produkt som kraftfullt och flexibelt hanterar dokument och processer för regulatorisk kvalitetsledning. Platina QMS är modulärt uppbyggd och kunden erbjuds den funktionalitet kunden vill ha. Platina QMS har färdiga processer för till exempel dokumentkontroll, SOP management, avvikelsehantering, CAPA och training.
Portal by Formpipe är en plattform för publicering, mobilitet och e-tjänster med integration mot Formpipes ärendehanteringsprodukter för e-förvaltning. Med Portal skapas en tvåvägskommunikation mellan förvaltning och medborgare, direkt kopplad mot aktuella ärenden och handlingar. I Portal finns möjligheten att skapa allt från enklare e-tjänster till kvalificerad kommunikation med samarbetsytor och identifiering via e-legitimation.
TAP by Formpipe är en konfigurerbar Business Process Management-plattform (BPM) som effektiviserar och automatiserar affärsprocesser baserade på Service Oriented Architecture (SOA). TAP-plattformen är konfigurerbar och bygger på en standardplattform som möjliggör ett snabbt och säkert igångsättande.
TAS by Formpipe är en konfigurerbar standardplattform för ansöknings- och bidragshantering. TAS är utvecklad utifrån bolagets långsiktiga engagemang i den offentliga sektorn. Självservice och automatiserade processer genom hela ärendeflödet skapar hög tillgänglighet och en effektiv och kvalitetssäkrad hantering av bidragsärenden.
W3D3 by Formpipe är en kraftfull webbaserad ECMprodukt för informationshantering och e-tjänster. Produkten har en omfattande kundbas inom offentlig sektor där W3D3 skapar ordning och reda bland dokument, ärenden och handlingar.
I Malmö stad ser man dokument- och ärendehanteringsflöden som ryggraden i en e-förvaltning. Sedan 2010 har ett omfattande projekt för utveckling och effektivisering av Malmö stads processer och systemstöd inom dokument- och ärendehantering drivits. Målet är dokument- och ärendehantering som leder till gemensamma rutiner och arbetssätt, effektivare arbetsprocesser, minskad pappersanvändning och bättre service till medborgarna.
Malmö har valt Platina by Formpipe som kommungemensamt ITstöd och syftet är att möjliggöra en helt digital hantering av ärendeprocesser i staden. I projektmålet formulerade man att: "År 2015 ska hela dokumentflödet från initierat till arkiverat ärende kunna ske digitalt."
"En smartare, modernare administrativ hantering inom dokument- och ärendehantering ger ökad service och kvalitet samt både ekonomiska och miljömässiga besparingar."
Johanna Fransson, projektledare för Malmö Stads kommunövergripande utveckling av dokument- och ärendehantering.
Formpipe har, i nära samarbete med UNI•C, kontinuerligt utvecklat och utvidgat optagelse.dk för att digitalisera och effektivisera ansökningsprocesserna gällande gymnasie- och högskoleutbildningar. UNI•C är en myndighet under danska utbildningsdepartementet som tillhandahåller ett brett utbud av IT-tjänster till utbildning och forskning. Mer än en miljon användare är i regelbunden kontakt med UNI•C:s IT-tjänster och produkter.
"Med implementeringen av Acadre får Esbjergs Kommun ett modernt och effektivt system som kommer att göra livet lättare för både anställda och ledning. Samtidigt är Acadre en ekonomiskt fördelaktig lösning som kommer att ge ekonomiska vinster över kontraktsperioden."
Laurits Thomsen, IT-projektledare i Esbjergs Kommun.
Danmarks femte största kommun, Esbjerg, valde efter ett anbudsförfarande att ingå avtal med Formpipe gällande dokument- och ärendehanteringssystemet Acadre by Formpipe. Esbjergs kommun valde Acadre med anledning av att produkten fick högst poäng gällande "värde för pengarna". I och med valet har man lagt en ny digital väg och Esbjergs kommun ser fram emot en bättre service, högre effektivitet och enklare arbetsflöden.
Social-, Barn- och Integrationsdepartementet i Danmark fördelar medel för omkring 1,5 miljarder danska kronor om året fördelat på cirka 300 olika typer av bidrag. Departementet gick vid årsskiftet över till en ny modell för bidragsstyrning, vilket kräver ett bidragshanteringssystem som stödjer de nya arbetsprocesserna på departementet. Formpipe står för implementationen av departementets framtida bidragshanteringssystem som bygger på deras befintliga lösning, TAS by Formpipe.
"Vi är mycket nöjda med att ha valt ett bidragsstyrningssystem som ger ett fullgott IT-stöd för de processer som krävs när det gäller bidragshantering i det offentliga. Vi får också en bättre hantering såväl internt som externt och vi förbättrar våra möjligheter att erbjuda en ännu bättre service till våra intressenter"
Jesper Brask Fischer, koncerndirektör för Social-, Børne- og Integrationsministeriet.
I Motala kommun använder man idag läsplattor och appen Meetings från Formpipe för att effektivisera och digitalisera nämndarbetet. Sedan införandet
används inga pappershandlingar som underlag för politikernas beslut, allt distribueras via appen och politikerna kan enkelt anteckna och söka bland dokumenten. Porto-, print- och papperskostnader har helt försvunnit och tack vare Meetings och kopplingen mot dokument- och ärendehanteringssystemet Platina by Formpipe, har förberedelsetiden för ett möte i kommunstyrelsen minskat från cirka en vecka till ett par timmar.
MEHRDAD JAVADPOUR Bor: Stockholm Ålder: 33 Yrke: Konsult Familj: Fru och två barn Fritid: Jakt, fåruppfödning och boxning Anställd på Formpipe sedan: 2013
När jag blev kontaktad av en rekryteringsfirma blev jag genast intresserad av Formpipe. Jag arbetade då som konsult på Kentor med systemutveckling inom tandvården för landstingen i Stockholm och Uppsala. Det som avgjorde att jag började på Formpipe var möjligheten att medverka till uppbyggnaden av den nya leveransorganisationen och det har visat sig vara både intressantare och roligare än jag trodde.
Jag är idag en del av ett växande team med förstklassiga kollegor som alla kommer från olika områden inom IT-världen. Tillsammans skulle jag tro att vi förfogar över 100 år av kunskap inom IT och med olika förmågor som gör att vi kompletterar varandra. Jag ser det som att vår sammanlagda kompetens utgör den grund som leveransavdelningen står på.
Min roll som konsult är att bistå våra kunder att ta fram nya lösningar, bygga vidare på befintliga lösningar som hjälper dem att underlätta och förbättra processer i deras verksamhet. Det kan handla om att skapa nya moduler för våra produkter eller att utforma integrationslösningar.
Formpipe är en arbetsgivare med stor respekt för individuella förutsättningar och utveckling. Det finns förståelse för att man kan ha olika behov beroende på om man är småbarnsförälder eller har en helt annan bakgrund. Vi har nyligen fått en ny teamkollega som kommer direkt från Java-världen och där han har jobbat med helt andra saker än med Microsoftteknologin som vi arbetar med. Det är ett spännande kunskapsutbyte som säger mycket om Formpipe – du får helt enkelt hjälp att utvecklas i din karriär utifrån dina förutsättningar.
MARTIN SÖDERBERG Bor: Älvsjö Ålder: 40 Yrke: Leveranschef Familj: Fru och tre barn Fritid: Maratonlöpning med sikte på en Svensk Klassiker i år. Anställd på Formpipe sedan: 2013
Vi har historiskt satsat hårt på utveckling av våra kärnprodukter och till stor del överlåtit anpassningar och installation till licensierade partners. Det har skapat starka produkter, men samtidigt hamnade vi lite för långt från våra kunders vardag. Formpipe sitter på stor kunskap om hur man använder produkterna på ett effektivt sätt medan våra kunder har full kontroll över vilka organisatoriska och administrativa utmaningar som står för dörren. Vi såg ett behov av att matcha vår produktkunskap med kundernas problemformuleringar, så att vi i slutändan kan hjälpa våra kunder att maximera effekten av den investering de gjort i våra produkter – och samtidigt öka Formpipes intäkter och vinst. Det finns en uppsjö av möjligheter att skapa effektiva e‑förvaltningslösningar som bygger på våra produkter, både för oss och våra partners.
När vi tittar på vår danska verksamhet så har de lyckats bra med detta. Trenden går mot att allt fler kunder i offentlig sektor vill ha moduler för de specifika verksamhetsprocesser som kan realisera den största nyttan – men samtidigt arbetar man aktivt för att minska antalet verksamhetssystem. I den skärningspunkten finns styrkan i Formpipes flexibla produkter för en samlad e-förvaltning.
Även om vi ännu är i uppbyggnadsfasen med en svensk leveransorganisation ser jag stora fördelar för både Formpipe och våra kunder i offentlig sektor genom att vi redan nu skapar kvalificerade lösningar för våra kunder. Jag är stolt över vad vi åstadkommit på kort tid.
Bor: Norr om Köpenhamn Ålder: 47 Yrke: Ingenjör Familj: Man och två barn Fritid: Träning och trädgårdsarbete Anställd på Formpipe sedan: 2013
Jag lockades av att arbeta som konsult eftersom jag gillar att vara en del av större IT-projekt. Formpipe i Danmark har ett professionellt och engagerat team av konsulter och passade därför perfekt för mig. Jag har tidigare arbetat som IT-utbildare men under min period på Ericsson lärde jag mig mycket om systemtester och jag insåg att det var något jag passade för och fortsatte sedan med detta för SAP-system och betalterminaler.
Jag har alltid sökt efter IT-projekt och system som ger mig utmaningar och TAP by Formpipe har verkligen gett mig detta, på allra bästa sätt. Det är roligt att arbeta med ett så komplext och avancerat system som i slutändan förenklar och skapar nytta för våra kunder.
Idag arbetar jag som konsult på NaturErhvervstyrelsen (Danska Jordbruksverket). Jag ansvarar för integrationstester mot TAP. Det finns flera team som arbetar med konfigurationer av TAP och i min roll som testare har jag ett gott samarbete med alla team. Det är viktigt för mig att göra skillnad och det känner jag att jag gör i mitt arbete. I vårt team har vi en bra gemenskap där vi ser till att göra allt för att hjälpa varandra.
Om jag blickar framåt ser jag att Formpipe kan ge mig möjligheten att lära mig mer när det gäller testning och verktyg för detta, genom att delta i kurser och få relevanta certifieringar. Men den bästa kunskapen kommer från att hålla sig uppdaterad kring de olika system vi levererar. Jag gör mitt bästa för att skapa största möjliga nytta för våra kunder när de använder våra system.
FORMPIPES VÄRDEORD ÄR: Förtroende Stolthet Respekt Teamwork Glädje
Formpipes aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm under förkortningen FPIP. Börsvärdet vid årets slut uppgick till 289 Mkr.
Aktiekapitalet uppgår till 4 893 458,80 kr fördelat på 48 934 588 aktier med ett kvotvärde på 0,10 kr. Varje aktie berättigar till en röst och varje röstberättigad får vid årsstämman rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier. Samtliga aktier medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat.
Under 2013 steg Formpipes aktiekurs från 5,55 kronor till 5,90 kronor (stängningskurs den 31 december). Högsta betalkurs under året var 6,50 kronor den 28 februari. Lägsta betalkurs var 4,55 kronor den 23 augusti. Under 2013 handlades totalt 37 miljoner aktier till ett värde motsvarande 204 miljoner kronor.
Formpipe har som målsättning att över tid lämna utdelning till aktieägarna om i genomsnitt minst 30–50 procent av bolagets resultat efter skatt. Givet den nettoskuld som finansieringen av förvärvet av Traen 2012 medfört prioriterar bolaget amorteringar framför utdelningar avseende verksamhetsåret 2013. Styrelsen föreslår således årsstämman den 25 april 2014 att besluta om att den balanserade vinsten i sin helhet överförs i ny räkning.
Teckningsoptionsprogrammet till personalen från 2011 löpte ut under året. Programmets teckningskurs uppnåddes dock inte varpå inga optioner löstes och inga nya aktier emitterades. Årsstämman den 25 april 2013 beslutade att erbjuda personalen ett nytt incitamentsprogram baserat på teckningsoptioner. Detta program omfattar 1 500 000 teckningsoptioner och löper på tre år.
Förteckningen över ägarstrukturen i Formpipe baseras på uppgifter från Euroclear per den 31 december 2013. De tjugo största aktieägarna svarade för 57,8 (64,8) procent av kapitalet. Totalt hade Formpipe cirka 2 700 aktieägare per ovanstående datum.
Kr "We have not changed our view of the fundamental value drivers and the company has much higher earnings capacity than showed in 2013"
Carnegie
Formpipes totalavkastning
SIX Return Index
"Flera faktorer talar för att marknaden för långtidsarkivering kommer att lossna under 2014."
| Antal aktier | % | |
|---|---|---|
| Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension | 4 367 685 | 8,93 |
| Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige | 3 063 848 | 6,26 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | 2 474 495 | 5,06 |
| Länsförsäkringar Småbolagsfond | 2 286 198 | 4,67 |
| Humle Småbolagsfond | 2 000 000 | 4,09 |
| SEB Sverigefond Småbolag ch/risk | 1 925 800 | 3,94 |
| UBS Ag Clients Account | 1 752 262 | 3,58 |
| AB Wallinder & Co | 1 376 632 | 2,81 |
| Bp2s Paris/No Convention | 1 300 000 | 2,66 |
| Handelsbanken Fonder AB Re Jpmel | 1 228 902 | 2,51 |
| Andra AP-Fonden | 1 000 000 | 2,04 |
| Lindeberg, Erik | 754 000 | 1,54 |
| Sundin, Christian | 716 068 | 1,46 |
| Svenska Handelsbanken AB For Pb | 706 036 | 1,44 |
| Nykredit Bank | 605 056 | 1,24 |
| Jonsson, Christer | 588 190 | 1,2 |
| Granit Småbolag | 575 000 | 1,18 |
| Alfredson, Joakim | 560 853 | 1,15 |
| Stiftelsen Chalmers Tekniska | 500 000 | 1,02 |
| Wernhoff, Thomas | 500 000 | 1,02 |
| Övriga | 20 653 563 | 42,2 |
| Totalt | 48 934 588 | 100,00 |
mer än 500 000 aktier
Redeye
AKTIEKAPITALETS UTVECKLING
| År | Mån | Transaktion | Antal aktier | Totalt antal kr | Totalt antal aktier | Kvotvärde/aktie |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2004 | okt | Aktiekapital | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 1,00 |
| 2004 | nov | Split 10:1 | 900 000 | – | 1 000 000 | 0,10 |
| 2004 | dec | Apportemission | 4 799 970 | 479 997 | 5 799 970 | 0,10 |
| 2005 | dec | Nyemission Digital Diary AB | 615 000 | 61 500 | 6 414 970 | 0,10 |
| 2005 | dec | Kvittningsemission | 1 917 909 | 191 791 | 8 332 879 | 0,10 |
| 2006 | sep | Nyemission ALP Data i Linköping AB | 454 545 | 45 455 | 8 787 424 | 0,10 |
| 2007 | sep | Nyemission EFS Technology A/S | 1 011 236 | 101 124 | 9 768 660 | 0,10 |
| 2008 | sep | Nyemission EBI System AB | 1 937 521 | 193 752 | 11 736 181 | 0,10 |
| 2010 | mar | Nyemission optionslösen | 268 323 | 26 832 | 12 004 504 | 0,10 |
| 2011 | mar | Nyemission optionslösen | 229 143 | 22 914 | 12 233 647 | 0,10 |
| 2012 | jul | Företrädesemission | 36 700 941 | 3 670 094 | 48 934 588 | 0,10 |
| Aktiekapital 2013-12-31 | 48 934 588 | 4 893 458 | 48 934 588 | 0,10 |
| Tkr | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Försäljning | |||||
| Nettoomsättning | 294,1 | 201,2 | 112,5 | 112,0 | 127,6 |
| Systemintäkter | 197,1 | 142,9 | 105,3 | 96,7 | 102,1 |
| Support och underhåll | 137,7 | 89,9 | 56,5 | 52,5 | 47,6 |
| Licens | 59,4 | 53,0 | 48,8 | 44,2 | 54,6 |
| Leverans | 97,0 | 58,2 | 7,2 | 15,4 | 25,5 |
| Repetitiva intäkter | 146,3 | 97,8 | 63,6 | 57,6 | 52,7 |
| Tillväxt och fördelning | |||||
| Omsättningstillväxt, % | 46,2 | 78,8 | 0,4 | -12,2 | 27,6 |
| Tillväxt i systemintäkter, % | 37,9 | 35,7 | 9,0 | -5,3 | 42,6 |
| Systemintäkters andel av nettoomsättning, % | 67,0 | 71,0 | 93,6 | 86,3 | 80,0 |
| Repetitiva intäkters andel av nettoomsättning, % | 49,7 | 48,6 | 56,5 | 51,4 | 41,3 |
| Marginaler | |||||
| Rörelsemarginal före avskrivningar och jämförelsestörande poster (EBITDA), % |
22,0 | 28,7 | 27,0 | 17,8 | 27,5 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 9,3 | 14,2 | 18,0 | 9,7 | 20,8 |
| Vinstmarginal, % | 5,4 | 6,8 | 13,1 | 7,7 | 14,1 |
| Avkastning på kapital | |||||
| Avkastning på operativt kapital, % | 6,6 | 10,7 | 17,4 | 9,7 | 23,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 6,5 | 10,5 | 16,3 | 9,8 | 22,2 |
| Avkastning på eget kapital, % | 6,2 | 7,4 | 11,8 | 7,2 | 15,8 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 4,7 | 7,4 | 10,5 | 6,2 | 13,7 |
| Kapitalstruktur | |||||
| Operativt kapital | 405,6 | 416,7 | 117,6 | 114,0 | 109,8 |
| Sysselsatt kapital | 425,8 | 420,4 | 130,4 | 118,4 | 121,7 |
| Eget kapital | 266,8 | 241,8 | 130,4 | 118,4 | 121,7 |
| Räntebärande nettoskuld(+)/kassa(-) | 141,5 | 178,6 | -12,8 | -4,4 | -11,8 |
| Soliditet, % | 45,1 | 42,1 | 64,9 | 63,7 | 63,7 |
| Kassaflöde och likviditet | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 74,6 | 34,4 | 25,4 | 8,9 | 27,1 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -34,2 | -145,1 | -14,2 | -13,0 | -9,6 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -23,8 | 102,0 | -2,8 | -2,9 | -15,7 |
| Årets kassaflöde | 16,7 | -8,7 | 8,4 | -7,0 | 1,7 |
| Fritt kassaflöde | 44,6 | 15,1 | 11,1 | 5,4 | 7,8 |
| Likvida medel | 20,3 | 3,6 | 12,8 | 4,4 | 11,8 |
| Personal | |||||
| Antal anställda, årsmedeltal | 226 | 136 | 69 | 77 | 79 |
| Antal anställda, periodens slut | 226 | 226 | 72 | 74 | 79 |
| Aktiedata | |||||
| Antal aktier vid årets slut, tusental | 48 935 | 48 935 | 25 053 | 24 583 | 24 034 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, tusental | 48 935 | 38 254 | 24 935 | 24 446 | 24 034 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, tusental | 48 935 | 38 254 | 24 949 | 24 680 | 24 095 |
| Resultat per antal utestående aktier, kr | 0,30 | 0,28 | 0,59 | 0,35 | 0,75 |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier före utspädning, kr | 0,30 | 0,36 | 0,59 | 0,35 | 0,75 |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier efter utspädning, kr | 0,30 | 0,36 | 0,59 | 0,35 | 0,75 |
| Eget kapital per genomsnittligt antal aktier, kr | 5,45 | 6,32 | 5,23 | 4,84 | 5,06 |
BO NORDLANDER Ordförande Invald 2009 Född 1956 Civilekonomexamen, Handelshögskolan Stockholm Aktieinnehav 318159
Övriga styrelseuppdrag Styrelseledamot i SIX Financial Information Sweden AB.
STAFFAN TORSTENSSON Styrelseledamot Invald 2005 Född 1972 Magisterexamen, Handelshögskolan Jönköping Aktieinnehav –
Övriga styrelseuppdrag Styrelseledamot i Tuida Holding AB.
KRISTINA LINDGREN Styrelseledamot Invald 2013 Född 1959 Aktieinnehav –
Övriga styrelseuppdrag
JACK SPIRA Styrelseledamot Invald 2012 Född 1953 Med dr, Karolinska Institutet Aktieinnehav –
Övriga styrelseuppdrag Styrelseledamot i Isifer AB och Nuclisome AB
Christian Sundin Country Manager
Joakim Alfredson CFO
Rasmus Staberg CTO
Erik Lindeberg Director of Sales and Marketing, Head of BA Life Science
Mauritz Wahlqvist Head of BA Public Sector
Martin Söderberg Head of Delivery
Mats Persson Head of Product Management
Lina Elo HR Director
Thomas à Porta Country Manager
Anders Stahl Eriksen CFO
Sten Nygaard-Andersen CTO
Mette Fløe Nielsen Director of Client Services
Simon Svarrer Director of Sales and Marketing
Anders Terp Head of BA Input & Output Management
Ronny Schandorph HR Director
CEO Född 1971 Anställd 2006 Aktieinnehav 716 068 Teckningsoptioner 232 348
CFO Född 1975 Anställd 2007 Aktieinnehav 560 853 Teckningsoptioner 133 504
Acadre by Formpipe är ett ECM-system för elektronisk ärende- och dokumenthantering. Systemet är det mest använda hos danska kommuner och har utvecklats från en vision om att erbjuda ett processorienterat stöd för kommuners administrativa arbets- och processkrav. Acadre kan integreras med alla typer av befintliga system och ger en beprövad digital ärende- och dokumenthanteringslösning.
Contentworker by Formpipe tillhandahåller ett antal verktyg för enkel och effektiv dokumenthantering i Microsoft SharePoint. Ärendecentrerad dokumenthantering med e-posthantering, avtalshantering, kunskapsbank och extranät hjälper advokatbyråer och bolagsjurister att dela information och samtidigt bibehålla en god styrning. Contentworker integreras i kundernas befintliga SharePoint-miljö.
Lasernet by Formpipe används idag av cirka 2 000 företag över hela världen för att effektivisera hanteringen av utgående och inkommande affärsdokument. Lasernet sänker kunders administrationskostnader genom att automatisera processer samt distribuera organisationers affärsdokument elektroniskt. Lasernet säljs ofta som en tilläggsmodul till olika ERP-system, såsom SAP, Microsoft Dynamics med flera.
Long-Term Archive by Formpipe är ett system för långtidsbevarande och utvecklat i nära dialog med Riksarkivet i Sverige. Oavsett verksamhetssystem, eller hur kraven och strukturen på det som ska bevaras ser ut, kan Long-Term Archive hantera det för ett långtidsbevarande.
OnDemand by Formpipe är ett tjänsteerbjudande som baseras på funktionalitet från Formpipes ledande produkter. I OnDemand ansvarar Formpipe för uppgraderingar, drift och underhåll. Kunden kan fokusera på sin kärnverksamhet och utnyttja all tillgänglig funktionalitet från marknadens ledande programvaror för dokument och ärendehantering.
Platina by Formpipe är en modern webbaserad och sammanhållande ECM-produkt för kvalitetssäkrad hantering av dokument, processer och register. Typisk användare av produkten är myndigheter, landsting och
Styrelsen och verkställande direktören för Formpipe Software AB (publ), organisationsnummer 556668-6605, avger härmed sin förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2013.
Formpipe Software AB (publ) är Moderbolag i en koncern med sju helägda dotterbolag; Formpipe Software Uppsala AB, Formpipe Software Linköping AB, Formpipe Software Skellefteå AB, Formpipe Software Lasernet A/S, Formpipe Software Holding A/S, Formpipe Software A/S och Traen Ltd., samt ett till 65 procent ägt dotterbolag; Traen AB.
Formpipe Software AB (publ) är noterat på NASDAQ OMX Stockholm under kortnamnet FPIP.
Formpipe är ett programvarubolag inom ECM (Enterprise Content Management). Bolaget utvecklar och levererar ECM-produkter för att strukturera information i större företag, myndigheter och organisationer. Formpipes programvaror hjälper organisationer att fånga, hantera, bevara och sätta information i ett sammanhang. Sänkta kostnader, minimerad riskexponering och strukturerad information är vinster av att använda bolagets ECM-produkter.
Formpipe adresserar marknaderna för offentlig sektor i Sverige och Danmark samt den internationella marknaden för Life Science.
Formpipes affärsmodell baseras på att teckna långsiktiga licens- och underhållsavtal, samt assistera kunder med implementering och anpassning av bolagets programvara till kundens specifika behov. Formpipe redovisar sina intäkter i tre klasser: licensintäkt, support- och underhållsintäkt samt leveransintäkt. Licensen betalar kunden vid avtalets tecknande och kostnader för underhållsavtalet som ger kunden rätt till uppgraderingar och mjukvarustöd erläggs årligen i förskott. En mindre men växande del av Formpipes intäkter kommer från försäljning av så kallade OnDemandtjänster där kunden betalar en periodisk avgift som täcker såväl licensrättigheten som underhåll. Leveransintäkter redovisas löpande under projektets gång.
Utöver den egna leveransorganisationen har Formpipe ett brett nätverk av certifierade partners som implementerar och även säljer bolagets produkter. Genom partnernätverket nås kunder som bolaget inte skulle kunna bearbeta med egna resurser, vilket ger ökad försäljning och ökad lönsamhetsmässig hävstång i bolagets affärsmodell. På detta sätt kan Formpipe nå en ökad försäljning och marknadspenetration utan att behöva öka den egna personalstyrkan i samma takt, vilket innebär större
kommuner som ställer höga krav på spårbarhet samt där dokumentationsrutiner är av central betydelse.
Platina QMS by Formpipe möter lagkraven och är marknadens modernaste EQMS-produkt som kraftfullt och flexibelt hanterar dokument och processer för regulatorisk kvalitetsledning. Platina QMS är modulärt uppbyggd och kunden erbjuds den funktionalitet kunden vill ha. Platina QMS har färdiga processer för till exempel dokumentkontroll, SOP management, avvikelsehantering, CAPA och training.
Portal by Formpipe är en plattform för publicering, mobilitet och e-tjänster med integration mot Formpipes ärendehanteringsprodukter för e-förvaltning. Med Portal skapas en tvåvägskommunikation mellan förvaltning och medborgare, direkt kopplad mot aktuella ärenden och handlingar. I Portal finns möjligheten att skapa allt från enklare e-tjänster till kvalificerad kommunikation med samarbetsytor och identifiering via e-legitimation.
TAP by Formpipe är en konfigurerbar Business Process Management-plattform (BPM) som effektiviserar och automatiserar affärsprocesser baserade på Service Oriented Architecture (SOA). TAP-plattformen är konfigurerbar och bygger på en standardplattform som möjliggör ett snabbt och säkert igångsättande.
TAS by Formpipe är en konfigurerbar standardplattform för ansöknings- och bidragshantering. TAS är utvecklad utifrån bolagets långsiktiga engagemang i den offentliga sektorn. Självservice och automatiserade processer genom hela ärendeflödet skapar hög tillgänglighet och en effektiv och kvalitetssäkrad hantering av bidragsärenden.
W3D3 by Formpipe är en kraftfull webbaserad ECM-produkt för informationshantering och e-tjänster. Produkten har en omfattande kundbas inom offentlig sektor där W3D3 skapar ordning och reda bland dokument, ärenden och handlingar.
möjligheter att kontrollera den affärsmässiga risken i verksamheten. Formpipe har huvuddelen av sina kunder inom offentlig sektor, en sektor som har kommit långt i sitt utnyttjande av ECM-produkter. Bolaget har sedan 2010 även investerat i att forma sitt erbjudande gentemot Life Science som påminner om den offentliga sektorn i det att den är hårt reglerad av ett centralt organ. För aktörer inom Life Science är det amerikanska regelverket från FDA (U.S. Food and Drug Administration) och det europeiska från EMA (European Medicine Agency) som är styrande. Dessa regelverk efterlevs globalt vilket gör denna sektor lämplig som språngbräda ut på den internationella marknaden. Formpipe har ett mycket konkurrenskraftigt erbjudande mot Life Science-branschen som på ett intelligent och effektivt sätt löser kundernas problem.
2012 års stora förvärv har givetvis fortsatt sätta sin prägel på verksamheten. Under året har investeringar gjorts för att lära känna varandras verksamheter och produkter samt utforska möjligheter till korsförsäljning. Även om offentlig sektor i Sverige och Danmark har många likheter finns det även skillnader i kravspecifikationer och förhållningssätt, vilket innebär ett omfattande arbete i samband med att de första upphandlingarna ska lämnas in, med en för den marknaden ny produkt. Ingen gränsöverskridande upphandling har ännu vunnits men ett stort internt kunskapsutbyte har redan skett och bolaget ser med tillförsikt fram emot kommande upphandlingar.
Rent finansiellt inleddes 2013 genomgående under förväntan för bolagets olika verksamhetsområden. För de flesta områden tog det sedan fart under andra kvartalet, vilket gav ett fullgott resultat för resten av året. För bolagets erbjudande som riktar sig till danska kommuner blev dock året som helhet en besvikelse, vilket även fått stor påverkan på resultatet. En misslyckad produktrelease under första kvartalet innebar att en omfattande insats fick prioriteras för att återfå en utsatt kund i drift. Detta problem var snabbt avhjälpt och en ny produktrelease släpptes kort därefter. Dessvärre fick detta följdeffekter och flera kunder valde att inte genomföra planerade uppgraderingar, vilket ledde till en låg leveransbeläggning för dessa konsulter. När 2013 summeras kan konkluderas att det utöver dessa inledande bekymmer även varit ovanligt låg aktivitet inom detta område. Totalt genomfördes endast tre danska kommunupphandlingar avseende dokument- och ärendehantering under 2013. Formpipe vann två av dessa tre, vilket är positivt, men det är en historiskt låg siffra och för 2014 förväntas ett tiotal kommunala upphandlingar ske inom detta område.
Generellt var marknaden för offentlig sektor i Danmark utmanande under året med viss avvaktande attityd. som delvis kan ha varit till följd av det osäkra parlamentariska läget som rådde under en del av året. Sedan februari 2014 är dock en ny regering på plats vilket skapar arbetsro för bolagets kunder. Under hösten kom även det viktiga avtalet rörande IT i Danmark, upphandlat av Statens og Kommunernes Indkøbs Service (SKI), på plats. I och med det har aktiviteten i marknaden ökat, men av erfarenhet vet vi att det dröjer innan ett nytt ramavtal börjar ge konkreta avrop. Övriga områden inom dansk offentlig sektor återhämtade sig väl under året. Framförallt området för bidragshantering, Grants Management, fortsätter att utvecklas positivt och vidhåller en hög och jämn intäktsnivå.
I svensk offentlig sektor har trenden från året innan hållit i sig, och allt fler kunder väljer att gå ut i egen upphandling snarare än att utnyttja de ramavtal som finns på plats. Detta är en dyr och omständlig process för kunderna, men väljs ändå framför avrop från ramavtalen då detta anses innebära i stort sett lika mycket arbete. För Formpipes del innebär det längre införsäljningsprocesser samt att mycket tid måste läggas på att utvärdera och svara på upphandlingsunderlag. Under slutet av 2013 noterades även ett nytt mönster på marknaden där många upphandlingar överklagas, vilket ytterligare förlänger tiden tills vunnen affär kan intäktsföras. Det är dock en naturlig konsekvens av de alltmer komplicerande och krävande upphandlingsunderlagen som blivit mer regel än undantag.
Innan sommaren kom ett efterlängtat ramavtal på plats för elektroniskt långtidsbevarande, SKL Kommentus Inköpscentral (SKI). Det tog dock ända fram tills slutet av året innan de slutgiltiga specifikationerna var klara vilket gjorde att först runt årsskiftet blev de första leverantörerna, däribland Formpipe, godkända för avrop. Formpipe har sedan länge tagit fram en produkt för e-arkiv, Long-Term Archive, men det är först nu som de styrande drivkrafterna för detta faller på plats.
Under året har också den planerade uppbyggnaden av egen leveransorganisation i Sverige fortsatt. Vid årets utgång bestod den av fyra personer, med ytterligare tre på väg in i början på 2014. Målet är att på något års sikt bestå av cirka 20 personer. Då Formpipe nu kan börja ta egna leveransprojekt innebär det att bolaget kan komma närmre och få en bättre dialog med kunderna, vilket i sin tur leder till ökad försäljning.
Resultatet från bolagets ansträngningar till Life Science-branschen har ej levt upp till förväntningarna under året. De positiva signalerna lät vänta på sig till sista kvartalet då två affärer stängdes. Bägge dessa affärer var instegsaffärer till stora internationella koncerner varför möjligheterna att växa dessa installationer över tid bedöms som goda. Generellt har den europeiska marknaden varit avvaktande under de senaste åren, vilket även stöds av statistik från Gartner. Gartner förklarar denna avvaktande situation med att bolagen söker nya bredare lösningar för dessa ändamål, vilket passar Formpipes Platina QMS väldigt bra då det är en flexibel produkt som löser det som idag kräver flera separata produkter. Formpipe har lyckats skapa sig ett namn inom branschen och ligger bra till när marknadsaktiviteten ökar. För att öka den internationella närvaron anställdes under våren en säljare i England som i första hand bearbetar denna för Life Science-branschen stora geografiska marknad.
Förväntningarna är att 2014 blir bättre än utfallet för 2013. Det har skett interna organisatoriska förändringar både i Danmark och i Sverige, samtidigt som ett flertal externa faktorer ser mer gynnsamma ut för kommande år.
Det avvaktande läge som rådde i Danmark under 2013 bedöms lätta, mycket beroende på att ramavtalet för IT i Danmark (SKI) kommit på plats. Formpipes största kund, danska jordbruksverket, har säkerställt att man ligger kvar på samma investeringsnivå som tidigare, vilket ger trygghet i det intäktsflödet.
Efterfrågan för dokument- och ärendehantering inom den svenska offentliga sektorn bedömer bolaget ligga på ungefär samma nivå som 2013. Till det bedöms 2014 innebära ökad aktivitet inom området för e-arkiv drivet av det ramavtal som blev klart först efter årsskiftet. E-arkiv bedöms som ett delvis nytt marknadssegment, men viss oro finns att det kan komma göra anspråk på samma budget som normalt avsätts för investeringar i dokument- och ärendehantering. Uppbyggnaden av leveransorganisation stärker bolagets relation till sina kunder vilket, givet den omfattande kundbas som Formpipe har, leder till ökade möjligheter till merförsäljning. Orosmoment på den svenska marknaden för offentlig sektor är att 2014 är ett valår och tidigare erfarenheter visar att det brukar vara något lägre aktivitet i marknaden runt valet.
Bland annat Gartner, bedömer att den europeiska marknaden för Life Science börjar vakna. Stor osäkerhet kvarstår dock då detta är en trögrörlig marknad med långa säljcykler.
Formpipe adresserar marknaderna för offentlig sektor i Sverige och Danmark samt den internationella marknaden för Life Science. ECM är enligt Radar Group ett fortsatt högt prioriterat investeringsområde för företag och organisationer. Den danska och svenska licensmarknaden för ECM-programvara kommer, enligt analysföretaget Gartner, att uppgå till cirka 840 (800) miljoner kronor år 2014 – en tillväxt på 4,7 procent från 2013.
Tillväxten drivs till stor del av organisationers och företags omfattande behov av att effektivisera sin verksamhet, uppfylla lagkrav och regelverk. Drivkrafterna tenderar att kontinuerligt stärkas i samband med en ständigt ökande informationsmängd. ECM fortsätter att vara ett särskilt högt prioriterat område i offentlig sektor.
ECM-marknaden för offentlig sektor är över tid mindre konjunkturkänslig än många andra branscher då man kontinuerligt behöver investera i effektiva e-förvaltingslösningar. I Europa blir befolkningen allt äldre, allt färre försörjer allt fler och samtidigt förväntas en standardökning i välfärden. Nya tekniker och digitala kanaler är därför viktiga komponenter för att öka tillgänglighet, produktivitet och kvalitet. ECM-lösningar är sedan länge ett framgångsrikt och viktigt medel för effektiviseringar i offentlig förvaltning – de går under begreppet e-förvaltning.
Kostnaderna för IT är en av de största posterna i offentlig sektor både i Sverige och i Danmark. IT är ett viktigt medel för att höja kvaliteten och servicenivån till medborgarna och utvecklingen av e-förvaltningen står högt på den förvaltningspolitiska agendan. Både Formpipe och externa analysföretag bedömer att behovet av effektivare förvaltning kommer att leda till att offentlig sektor fortsätter att investera i befintliga eller nya ECMprodukter och lösningar. Andelen offentliga verksamheter med budget för ECM ökar från år till år. Trenden går mot att kostnaderna för löpande drift reduceras genom exempelvis outsourcing, så att medel frigörs för e-förvaltningsutveckling. Som ett led i detta går trenden även mot att investeringar i allt högre grad finansieras i verksamhetsbudgeten – ECM-lösningar har gått från att vara en IT-fråga till att bli en strategisk verksamhetsfråga.
De offentliga förvaltningarna i Europa står inför utmaningen att förbättra effektiviteten, produktiviteten och kvaliteten i sina tjänster. ECM-produkter och lösningar hjälper de offentliga förvaltningarna att handskas med utmaningar så som:
Inom privat sektor är Formpipe starkt fokuserat på att bli en etablerad leverantör inom kvalitetsledning (dokument- och ärendehantering) till Life Science-branschen. Denna bransch har likt offentlig sektor högt ställda regulatoriska krav. Marknaden styrs av regelverken från FDA (U.S. Food and Drug Administration) och EMA (European Medical Agency) vilket gör segmentet landsoberoende och öppnar därmed upp en exportmarknad som är långt större än bolagets nuvarande huvudmarknader.
• Formpipe valdes som leverantör på danska Statens og Kommunernes Indkøbs Service (SKI) ramavtal gällande IT-lösningar och underhåll.
Formpipe genomförde inkråmsförvärv av produkten Lemoon, en produkt för publicering, mobilitet och e-tjänster. Genom att förvärva befintlig modern och beprövad teknologi förkortas ledtiden för lansering av avancerade mobilitetslösningar och ytterligare e-tjänster med integration till Formpipes ECM-produkter.
Formpipe har under året erhållit ett stort antal order varav några har varit av större karaktär och därmed haft en positiv påverkan på årets resultat.
Utöver några pressreleasade order har inga händelser av väsentlig karaktär inträffat efter årets utgång.
En flerårsöversikt visar att bolaget haft en historiskt kraftig omsättningsökning, delvis drivet av förvärv, med en bibehållen hög lönsamhet. 2010 visar däremot en vikande omsättning och lönsamhet. Delvis förklaras detta av bolagets strategival att bli ett renodlat produktbolag och därmed avstå konsultintäkter till förmån för sina partner. 2011 var första helåret med fullbordad omställning och systemintäkterna uppgick till 94 procent av intäkterna. Förvärvet av Traen, som konsoliderats från 1 augusti 2012, medförde en kraftigt ökad nettoomsättning 2012 och även 2013 då det inkluderats hela året.
Nettoomsättningen för perioden uppgick till 294,1 (201,2) Mkr, vilket motsvarar en ökning med 46 procent. Systemintäkterna ökade med 38 procent från föregående år och uppgick till 197,1 (142,9) Mkr. Periodens totala repetitiva intäkter ökade med 50 procent från föregående år och uppgick till 146,3 (97,8) Mkr, vilket motsvarade 50 procent av nettoomsättningen. Valutakurseffekter har ej väsentligen påverkat nettoomsättningen mot föregående år.
Rörelsens kostnader för året ökade med 55 procent från föregående år och uppgick till 266,8 (172,6) Mkr.
Stor del av Formpipes rörelsekostnader är knutna till personalen och personalkostnaderna för året uppgick till 171,6 (102,4) Mkr, vilket är en ökning med 68 procent. Antalet anställda vid årets utgång uppgick till 226 (226) personer och i genomsnitt under året till 226 (136) personer. Fördelning av personal samt löner och ersättningar framgår av not 7.
Försäljningskostnader uppgick till 29,9 (20,4) Mkr och utgörs främst av försäljningsprovisioner till partners och kostnader för tredjepartsprodukter.
Övriga kostnader uppgick till 57,8 (41,3) Mkr.
Aktiverat utvecklingsarbete för egen räkning uppgick under året till 29,7 (20,7) Mkr.
Avskrivningarna uppgick under året till 37,3 (22,3) Mkr.
Finansiella poster netto uppgick till -8,5 (-12,5) MKr och består till största delen av räntekostnader.
Årets skattekostnad uppgick till 3,1 (2,4) Mkr.
Rörelseresultatet före avskrivningar och förvärvsrelaterade kostnader av engångskaraktär (EBITDA) för året uppgick till 64,6 (57,7) Mkr, med en EBITDA-marginal om 22,0 (28,7) procent.
Rörelseresultatet för året uppgick till 27,3 (28,6) Mkr, vilket motsvarar en rörelsemarginal om 9,3 (14,2) procent. Valutakurseffekter (huvudsakligen exponeringen mot DKK) har ej väsentligt påverkat rörelseresultatet vid en jämförelse av genomsnittskurserna för 2013 och 2012 (se not 10).
Resultat före skatt uppgick till 18,8 (16,1) Mkr, vilket motsvarar en marginal om 6,4 (8,0) procent.
Årets resultat uppgick till 15,8 (13,7) Mkr vilket motsvarar en vinstmarginal om 5,4 (6,8) procent och fördelas per aktie enligt tabellen nedan.
Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 28,3 (27,8) Mkr och resultat efter finansiella poster till 3,2 (1,5) Mkr. I resultatet ingår resultat från andelar i koncernföretag med 13,6 (23,3) Mkr.
Totala investeringar för perioden januari–december uppgick till 37,4 (147,5) Mkr.
Formpipe investerar löpande resurser i produktutveckling av nya och befintliga applikationer. Under året har totalt 29,7 (20,7) Mkr aktiverats för produktutveckling. Övriga investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 5,2 (0) Mkr och avser förvärv av produkten Lemoon samt investeringar i programvara.
Investeringar i materiella tillgångar uppgick till 1,9 (1,0) Mkr och utgjordes främst av dator- och kontorsutrustning.
Likvida medel uppgick vid periodens utgång till 20,3 (3,6) Mkr. Bolaget har en checkräkningskredit på totalt 10,0 Mkr och 17,6 MDKK som vid periodens utgång var outnyttjad (0,0 Mkr). Formpipe hade vid årets utgång räntebärande skulder uppgående till 161,8 (182,2) Mkr varpå Bolagets nettoskuld uppgick till 141,5 (178,6) Mkr.
Bolaget har ett starkt kassaflöde och ser i dagsläget inte något ytterligare externt finansieringsbehov. En kraftigt negativt påverkad orderin-
| Resultat per aktie | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Antal utestående aktier vid årets slut | 48 934 588 | 48 934 588 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 48 934 588 | 38 254 048 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 48 934 588 | 38 254 048 |
| Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare, Tkr | 14 706 | 13 693 |
| Resultat per antal utestående aktier, kr | 0,30 | 0,28 |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier före utspädning, kr | 0,30 | 0,36 |
| Resultat per genomsnittligt antal aktier efter utspädning, kr | 0,30 | 0,36 |
Konsult och övrigt Licens
Support och underhåll
gång kan få påverkan på det operativa kassaflödet varpå uppkomsten av ett kortsiktigt finansieringsbehov aldrig kan uteslutas. Ledningen bedömer dock att inga sådana behov kommer föreligga kommande perioder.
Koncernens uppskjutna skattefordran hänförlig till ackumulerade underskottsavdrag uppgick vid periodens utgång till 27,9 (27,1) Mkr. Under perioden har ytterligare underskottsavdrag om 3,0 Mkr aktiverats. De beslutade sänkningarna av bolagsskatten i Danmark medför en omvärdering av de i Danmark aktiverade underskotten, vilket i sin tur belastat periodens resultat med -2,1 Mkr. Samtliga underskott är vid periodens utgång aktiverade.
Eget kapital vid årets utgång uppgick till 264,0 (240,0) Mkr, vilket motsvarade 5,39 (4,91) kr per utestående aktie. Förstärkningen av den svenska kronan har ökat värdet av Koncernens nettotillgångar i utländsk valuta med 8,6 (-8,1) Mkr från föregående årsskifte.
Formpipe tog i samband med förvärvet av Traen upp ett räntebärande lån om 63,0 Mkr och 103,2 MDKK i syfte att refinansiera den befintliga låneskulden i Traen samt finansiera delar av transaktionen. Av det totala lånet amorteras 42,0 Mkr och 68,8 MDKK över fem år.
Vid årets utgång uppgick de räntebärande skulderna till 161,8 (182,2) Mkr, fördelat på 54,6 (63,0) Mkr och 89,4 (103,2) MDKK.
Koncernens soliditet uppgick vid årets utgång till 45 (42) procent.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 74,6 (34,4) Mkr. Årets kassaflöde från investeringsverksamheten uppgick till -34,2 (-145,1) Mkr.
Kassaflödespåverkande investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 32,3 (18,3) Mkr och investeringar i materiella tillgångar uppgick till 1,9 (1,0) Mkr.
Årets kassaflöde från finansieringsverksamheten uppgick till -23,8 (102,0) Mkr och utgörs av amortering av räntebärande skuld 24,4 (-172,2) Mkr, inbetald premie från nytt teckningsoptionsprogram till personalen om 0,6 (0,3) Mkr.
Koncernens totala kassaflöde under året uppgick till 16,7 (-8,7) Mkr.
De mest påtagliga osäkerhetsfaktorerna i Formpipes verksamhet avser bolagets försäljning och bolagets förmåga att behålla och attrahera kompetent personal.
Formpipes nettoomsättning om 294,1 (201,2) Mkr utgjordes till 50 (49) procent av repetitiva intäkter. De repetitiva intäkterna är årligen återkommande och utgör därmed en stabil och trygg bas i bolagets intjäning. Resterande intäkter kommer från nyförsäljning av licenser och leveransprojekt och är föremål för större osäkerhet då de påverkas av kundernas efterfrågan och förändrade marknadsförutsättningar.
Leveransverksamhetens projekt avser i huvudsak den egna produktportföljen varför risken i denna typ av konsultverksamhet kan anses som låg. Stor del av verksamheten avser uppgraderingar vilka är enkla att planera och genomföra, vilket i sin tur bidrar till en långsiktigt stabil verksamhet. Leveransorganisationen återfinns i huvudsak i Koncernens danska verksamhet. Den danska marknaden har högre flexibilitet och bättre möjligheter att snabbt ställa om personalstyrkan utifrån ändrad efterfrågenivå, vilket innebär en mer hanterlig risk för Koncernen.
Humankapitalet i Formpipe är viktigt och tillgång till kompetent personal en kritisk framgångsfaktor. Bolaget möter detta genom att erbjuda personalen marknadsmässiga och konkurrenskraftiga kompensationspaket. Över tid varierar dock tillgången på personal med rätt kompetens vilket kan leda till kostnadsökningar för bolaget.
Känslighetsanalysen nedan beskriver effekten på Formpipes resultat före skatt för 2013, som uppgick till 18,8 Mkr, vid förändring av ett antal faktorer:
| Inverkan på resul | ||
|---|---|---|
| Känslighetsanalys | Förändring | tat före skatt, Mkr |
| Efterfrågan licenser | +/– 5% | +/– 2,6 |
| Efterfrågan leverans | +/– 5% | +/– 2,9 |
| Personalkostnad | +/– 5% | –/+ 5,1 |
| STIBOR/CIBOR* | +/– 100 bps | –/+ 1,8 |
| DKK/SEK | +/– 5% | +/– 0,8 |
*Förändringen i referensränta för lånen (STIBOR och CIBOR) är beräknad som helårseffekten baserad på räntebärande skuld vid årets slut.
Ytterligare redogörelse för risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget exponeras för återfinns under not 4.
Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till Bolagets verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare enligt följande; Årsstämmans beslut överensstämmer i huvudsak med tidigare tillämpade principer för ersättning. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämman 2013, eller där ändring sker i ersättning därefter. Styrelsen har inte utsett någon ersättningskommitté utan istället hanterar styrelsen i sin helhet frågor om ersättning och andra anställningsvillkor.
Bolaget ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att Bolaget kan rekrytera och behålla kompetent personal. Ersättningen till bolagsledningen ska bestå av fast lön, rörlig ersättning, ett långsiktigt incitamentsprogram, pension, avgångsvillkor och andra sedvanliga förmåner. Ersättningen baseras på individens engagemang och prestation i förhållande till i förväg uppställda mål, såväl individuella som gemensamma mål för hela Bolaget. Utvärdering av den individuella prestationen sker kontinuerligt. Den fasta lönen omprövas som huvudregel en gång per år och ska beakta individens kvalitativa prestation.
Den fasta lönen för den verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig. Den rörliga ersättningen ska beakta individens ansvarsnivå och grad av inflytande. Storleken på den rörliga ersättningen är relaterad till uppfyllelsegraden av finansiella mål som uppställts av styrelsen för Koncernen. Den rörliga ersättningen utgör maximalt 30–40 procent utöver fast lön. Samtliga rörliga ersättningsplaner har definierade maximala tilldelnings- och utfallsgränser. För 2013 uppfylldes inte målen och sålunda utgår ingen rörlig ersättning för räkenskapsåret 2013. Bolaget har aktierelaterade incitamentsprogram som riktas till hela personalen (inklusive verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare) avsedda att främja Bolagets långsiktiga intressen. Optionsprogrammen löper på tre år. Styrelsen utvärderar löpande huruvida ytterligare optionsprogram eller någon annan form av aktierelaterat eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram bör föreslås bolagsstämman. Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska ha premiebaserade pensionsavtal. Pensionering sker för verkställande direktören och de ledande befattningshavarna vid 65 års ålder. Pensionsavsättningar baseras enbart på den budgeterade lönen. Vid den verkställande direktörens uppsägning gäller vid uppsägning från Bolagets sida 6 månaders uppsägningstid och 6 månaders avgångsvederlag. Andra inkomster som den verkställande direktören uppbär under den period avgångsvederlag utbetalas avräknas från avgångsvederlaget. Vid uppsägning från den verkställande direktörens sida gäller 6 månaders uppsägningstid. Mellan Bolaget och de andra ledande befattningshavarna gäller en ömsesidig uppsägningstid om 3 till 6 månader. För det fall bolaget blir föremål för ett offentligt uppköpserbjudande som medför att minst 30 procent av bolagets aktier hamnar i samma aktieägares hand, har den verkställande direktören, vid bolagets eller den verkställande direktörens uppsägning, rätt till ett särskilt avgångsvederlag motsvarande 12 fasta månadslöner vid tidpunkten för uppsägningsbeskedet. Sådant avgångsvederlag är avräkningsfritt, ska utbetalas i dess helhet vid anställningens upphörande och ersätter det avgångsvederlag som den verkställande direktören normalt har rätt till enligt sitt anställningsavtal.
Årsstämman gav styrelsen möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer för det fall det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.
De för årsstämman 2014 föreslagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare är oförändrade från 2013.
Formpipes aktie handlas under kortnamnet FPIP på NASDAQ OMX Stockholm. Varje aktie i Formpipe berättigar till en röst på årsstämman och äger lika rätt till bolagets tillgångar och vinster.
Formpipes aktiekapital uppgick vid utgången av 2013 till 4893458,80 kronor fördelat på 48934588 aktier.
Per den 31 december 2013 hade Formpipe 1700 000 teckningsoptioner registrerade för anställda. Teckningsoptionerna kan öka antalet aktier och rösträtter i bolaget med maximalt 3,8 procent. Vid årsskiftet hade Formpipe två teckningsoptionsprogram utestående. Nyemission i samband med lösen av teckningsoptionsprogrammet 2012/2015 kan medföra en ökning av aktiekapitalet med maximalt 36 000 kronor och 360 000 aktier. Nyemission i samband med lösen av teckningsoptionsprogrammet 2013/2016 kan medföra en ökning av aktiekapitalet med maximalt 150 000 kronor och 1 500 000 aktier.
Formpipe hade vid utgången av 2013 inga aktier i eget förvar.
Vid utgången av 2013 fanns inga avtal som begränsar rätten att överlåta aktier.
| Vinstdisposition, kr | |
|---|---|
| Till årsstämmans förfogande står balanserad vinst: | |
| Fria reserver | 186 613 469 |
| Årets vinst | 6 053 111 |
| 192 666 580 | |
| Styrelsen föreslår att: | |
| I ny räkning balanseras | 192 666 580 |
| 192 666 580 |
Styrelsen föreslår att ingen utdelning ges för verksamhetsåret 2013 – (–) kronor, innebärande att vinsten i sin helhet balanseras i ny räkning.
Till grund för sitt förslag att överföra den balanserade vinsten till ny räkning har styrelsen enligt 17 kap 3 § 2–3 stycket i Aktiebolagslagen bedömt Moderbolagets och Koncernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på kort och lång sikt infria sina åtaganden. Styrelsen bedömer att den föreslagna vinstdispositionen är väl anpassad till verksamhetens art, omfattning och risker samt Moderbolagets och Koncernens kapitalbehov.
Moderbolagets soliditet uppgår enligt årsredovisningen till 46 procent. Koncernens egna kapital uppgick vid periodens slut till 264,1 (240,0) Mkr och nettoskulden till 141,5 (178,6) Mkr.
Formpipes bolagsstyrningsrapport återfinns på sid 64 i årsredovisningen.
| Tkr | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 294 132 | 201 155 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Försäljningskostnader | -29 897 | -20 429 | |
| Övriga kostnader | 6 | -57 757 | -41 281 |
| Personalkostnader | 7 | -171 586 | -102 387 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 29 739 | 20 686 | |
| Förvärvsrelaterade poster av engångskaraktär | 28 | – | -6 882 |
| Avskrivningar | -37 316 | -22 265 | |
| Summa rörelsens kostnader | -266 817 | -172 557 | |
| Rörelseresultat | 27 315 | 28 598 | |
| Finansiella intäkter | 8, 10 | 205 | 217 |
| Finansiella kostnader | 8, 10 | -8 673 | -4 194 |
| Förvärvsrelaterade poster av engångskaraktär | 8, 28 | – | -8 558 |
| Resultat efter finansiella poster | 18 848 | 16 063 | |
| Skatt på årets resultat | 9, 23 | -3 071 | -2 370 |
| Årets resultat | 15 776 | 13 693 | |
| Varav hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 14 706 | 13 619 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1 071 | 74 | |
| Summa | 15 776 | 13 693 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som kan komma att återföras till resultaträkningen: | |||
| Omräkningsdifferenser | 8 656 | -8 053 | |
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | 8 656 | -8 053 | |
| Årets totalresultat | 24 432 | 5 640 | |
| Varav hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 23 362 | 5 566 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1 071 | 74 | |
| Summa | 24 432 | 5 640 | |
| Tkr | Not | 2013 | 2012 |
| Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till Moderbolagets |
| aktieägare under året (uttryckt i kr per aktie) | |||
|---|---|---|---|
| – före utspädning | 11 | 0,30 | 0,36 |
| – efter utspädning | 11 | 0,30 | 0,36 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, tusental | 11 | 48 935 | 38 254 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, tusental | 11 | 48 935 | 38 254 |
| Tkr Not |
2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| 13 Immateriella tillgångar |
||
| Balanserade utgifter | 124 797 | 116 026 |
| Goodwill | 299 418 | 289 336 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 25 199 | 31 753 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 449 414 | 437 114 |
| Materiella anläggningstillgångar 14 |
||
| Datainventarier och inventarier | 2 935 | 2 532 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 2 935 | 2 532 |
| 15 Finansiella anläggningstillgångar |
||
| Övriga finansiella tillgångar | 1 351 | 1 357 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 1 351 | 1 357 |
| Långfristiga fordringar 23 |
||
| Uppskjuten skattefordran | 27 936 | 27 142 |
| Summa långfristiga fordringar | 27 936 | 27 142 |
| Summa anläggningstillgångar | 481 636 | 468 145 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Varulager och pågående arbeten | ||
| Varulager 17 |
10 | 14 |
| Pågående arbete för annans räkning | 26 488 | 19 564 |
| Summa varulager och pågående arbeten | 26 498 | 19 578 |
| Kortfristiga fordringar | ||
| Kundfordringar 16, 18 |
53 552 | 72 005 |
| Aktuella skattefordringar | 7 | 2 079 |
| Övriga fordringar | 46 | 499 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 |
9 933 | 8 864 |
| Summa kortfristiga fordringar | 63 537 | 83 447 |
| Likvida medel 16, 20 |
20 269 | 3 636 |
| Summa omsättningstillgångar | 110 304 | 106 660 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 591 940 | 574 805 |
| Tkr | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 21 | 4 893 | 4 893 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 178 568 | 177 908 | |
| Omräkningsreserver | -2 701 | -11 357 | |
| Balanserad vinst | 83 300 | 68 596 | |
| Summa eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare | 264 060 | 240 039 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 787 | 1 716 | |
| Summa eget kapital | 266 847 | 241 755 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 22 | 134 105 | 154 333 |
| Uppskjutna skatteskulder | 23 | 22 516 | 17 021 |
| Summa långfristiga skulder | 156 621 | 171 354 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 22 | 24 893 | 24 296 |
| Leverantörsskulder | 16 | 13 768 | 11 612 |
| Övriga skulder | 24 | 22 550 | 24 350 |
| Övriga avsättningar | 25 | – | 4 293 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 26 | 107 261 | 97 145 |
| Summa kortfristiga skulder | 168 472 | 161 695 | |
| Summa skulder | 325 093 | 333 049 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 591 940 | 574 805 | |
| Tkr | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Ställda säkerheter: | |||
| Företagsinteckningar | 15 | 326 153 | 300 905 |
Ansvarsförbindelser – –
| Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övrigt | Innehav utan | |||||||
| Aktie | tillskjutet | Omräknings | Balanserad | bestämmande | Summa | |||
| Tkr | Not | kapital | kapital | reserv | vinst | Summa | inflytande | eget kapital |
| Eget kapital 1 januari 2012 | 1 223 | 70 152 | -3 305 | 62 317 | 130 387 | – | 130 387 | |
| Totalresultat | ||||||||
| Periodens resultat | – | – | – | 13 618 | 13 618 | 74 | 13 693 | |
| Övriga totalresultatposter | – | – | -8 053 | – | -8 053 | – | -8 053 | |
| Summa totalresultat | – | – | -8 053 | 13 618 | 5 565 | 74 | 5 640 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||
| Förvärvat innehav utan | ||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | 1 642 | 1 642 | |
| Utdelning | 12 | – | – | – | -7 340 | -7 340 | – | -7 340 |
| Nyemission | 21 | 3 670 | 107 458 | – | – | 111 128 | – | 111 128 |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | – | 298 | – | – | 298 | – | 298 |
| Summa transaktioner med aktieägare | 3 670 | 107 756 | – | -7 340 | 104 086 | 1 642 | 105 728 | |
| Eget kapital 31 december 2012 | 4 893 | 177 908 | -11 357 | 68 596 | 240 039 | 1 716 | 241 755 | |
| Eget kapital 1 januari 2013 | 4 893 | 177 908 | -11 357 | 68 596 | 240 039 | 1 716 | 241 755 | |
| Totalresultat | ||||||||
| Periodens resultat | – | – | – | 14 706 | 14 706 | 1 071 | 15 776 | |
| Övriga totalresultatposter | – | – | 8 656 | – | 8 656 | – | 8 656 | |
| Summa totalresultat | – | – | 8 656 | 14 706 | 23 362 | 1 071 | 24 432 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||
| Betald premie för optionsprogram | 21 | – | 660 | – | – | 660 | – | 660 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | 660 | – | – | 660 | – | 660 | |
| Eget kapital 31 december 2013 | 4 893 | 178 568 | -2 701 | 83 301 | 264 060 | 2 787 | 266 847 |
| Tkr | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 28 307 | 27 829 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Försäljningskostnader | -596 | -459 | |
| Övriga kostnader | 6 | -8 819 | -13 002 |
| Personalkostnader | 7 | -28 277 | -26 433 |
| Avskrivningar | -1 027 | -971 | |
| Summa rörelsens kostnader | -38 720 | -40 865 | |
| Rörelseresultat | -10 413 | -13 036 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 8, 10 | 13 627 | 23 304 |
| Finansiella intäkter | 8, 10 | 7 323 | 6 936 |
| Finansiella kostnader | 8, 10, 28 | -7 387 | -15 738 |
| Resultat efter finansiella poster | 3 150 | 1 467 | |
| Skatt på årets resultat | 9, 23 | 2 902 | 2 252 |
| Årets resultat | 6 053 | 3 719 |
Moderbolaget har inga poster att redovisa i Övrigt totalresultat varför Övrigt totalresultat inte redovisas.
| Tkr Not |
2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| 13 Immateriella tillgångar |
||
| Balanserade utgifter | 4 468 | 114 |
| Goodwill Summa immateriella anläggningstillgångar |
703 5 171 |
314 428 |
| 14 Materiella anläggningstillgångar |
||
| Datainventarier | 591 | 639 |
| Inventarier | 130 | 17 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 720 | 656 |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Aktier i dotterbolag 15 |
286 279 | 277 831 |
| Övriga finansiella tillgångar | 19 | 31 |
| Räntebärande fordringar hos koncernföretag | 116 290 | 133 561 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 402 588 | 411 422 |
| Långfristiga fordringar | ||
| Uppskjuten skattefordran 23 |
7 898 | 4 996 |
| Summa långfristiga fordringar | 7 898 | 4 996 |
| Summa anläggningstillgångar | 416 377 | 417 503 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Varulager 17 |
10 | 14 |
| Kortfristiga fordringar | ||
| Räntebärande fordringar hos koncernföretag | 21 153 | 20 556 |
| Kundfordringar 18 |
767 | 631 |
| Aktuella skattefordringar | 873 | 863 |
| Fordringar hos koncernföretag | 14 802 | 28 766 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 |
1 391 | 1 164 |
| Summa kortfristiga fordringar | 38 986 | 51 979 |
| Kassa och bank 20 |
15 256 | 5 315 |
| Summa omsättningstillgångar | 54 252 | 57 308 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 470 629 | 474 811 |
| Tkr | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 21 | 4 893 | 4 893 |
| Reservfond | 17 691 | 17 691 | |
| 22 584 | 22 584 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 147 420 | 146 760 | |
| Balanserad vinst | 39 193 | 35 475 | |
| Årets resultat | 6 053 | 3 718 | |
| 192 667 | 185 953 | ||
| Summa eget kapital | 215 251 | 208 537 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 22 | 134 105 | 154 334 |
| Summa långfristiga skulder | 134 105 | 154 334 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 22 | 24 893 | 24 296 |
| Leverantörsskulder | 1 972 | 1 466 | |
| Skulder till koncernföretag | 74 935 | 68 960 | |
| Övriga skulder | 24 | 5 908 | 4 260 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 26 | 13 565 | 12 958 |
| Summa kortfristiga skulder | 121 273 | 111 940 | |
| Summa skulder | 255 378 | 266 274 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 470 629 | 474 811 |
| Tkr | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter: | |||
| Företagsinteckningar | 15 | 326 153 | 300 905 |
| Ansvarsförbindelser | – | – |
| Övrigt fritt | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Not | Aktiekapital | Reservfond Överkursfond | eget kapital | eget kapital | |
| Eget kapital 1 januari 2012 | 1 223 | 17 691 | 46 345 | 35 475 | 100 734 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | – | – | – | 3 718 | 3 718 | |
| Summa totalresultat | – | – | – | 3 718 | 3 718 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Utdelning | 12 | – | – | -7 340 | – | -7 340 |
| Nyemission | 21 | 3 670 | – | 107 458 | – | 111 128 |
| Betald premie för optionsprogram | 21 | – | – | 298 | – | 298 |
| Summa transaktioner med aktieägare | 3 670 | – | 100 416 | – | 104 085 | |
| Eget kapital 31 december 2012 | 4 893 | 17 691 | 146 760 | 39 193 | 208 537 | |
| Eget kapital 1 januari 2013 | 4 893 | 17 691 | 146 760 | 39 193 | 208 537 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | – | – | – | 6 053 | 6 053 | |
| Summa totalresultat | – | – | – | 6 053 | 6 053 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Betald premie för optionsprogram | 21 | – | – | 660 | – | 660 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | 660 | – | 660 | |
| Eget kapital 31 december 2013 | 4 893 | 17 691 | 147 420 | 45 247 | 215 251 |
| Tkr Not 2013 2012 2013 2012 Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat 27 315 28 598 -10 413 -13 036 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet - Avskrivningar 37 316 22 265 1 027 971 - Avsättningar 25 – 4 293 – – - Övriga poster 712 2 382 – 95 Övriga likviditetspåverkande poster Resultat från andelar i koncernföretag – – 14 229 23 304 Erhållen ränta 18 137 6 722 2 033 Betald ränta -7 750 -3 005 -7 366 -2 452 Betalda inkomstskatter -571 -1 850 -36 -437 Kassaflöde från den löpande verksamheten före 57 039 52 820 4 163 10 478 förändringar av rörelsekapital Ökning (-) / Minskning (+) varulager -6 185 2 558 4 -10 Ökning (-) / Minskning (+) kundfordringar 20 259 -23 875 7 581 128 Ökning (-) / Minskning (+) övriga kortfristiga fordringar 83 -3 770 -232 -15 524 Ökning (+) / Minskning (-) leverantörsskulder 1 855 592 506 514 Ökning (+) / Minskning (-) övriga kortfristiga skulder 1 572 6 049 15 300 32 168 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 17 586 -18 446 23 159 17 276 Kassaflöde från den löpande verksamheten 74 625 34 374 27 322 27 754 Kassaflöde från investeringsverksamheten Investeringar i dotterbolag 28 – -125 777 -8 448 -153 257 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 13 -32 354 -18 275 -5 367 – Investeringar i materiella anläggningstillgångar 14 -1 878 -1 011 -466 -480 Investeringar i finansiella tillgångar 15 54 -20 20 651 -155 401 Kassaflöde från investeringsverksamheten -34 178 -145 083 6 370 -309 138 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Nyemission 21 – 111 136 – 111 136 Emission av teckningsoptioner 21 660 290 660 290 Upptagande av lån 22 – 178 629 – 179 057 Amortering av lån 28 -24 411 -180 713 -24 411 -8 478 Utbetald utdelning 12 – -7 340 – -7 340 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -23 751 102 002 -23 751 274 665 Årets kassaflöde 16 696 -8 707 9 941 -6 719 Omräkningsdifferenser i likvida medel -63 -452 – – Likvida medel vid årets början 3 636 12 794 5 315 12 035 Likvida medel vid årets slut 20 20 269 3 636 15 256 5 315 |
Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
Samtliga belopp i nedanstående noter är angivna i tusentals kronor (Tkr) om inte annat särskilt anges. Bokslutsdagen är den 31 december 2013.
Formpipe Software AB (Moderbolaget) och dess dotterbolag (sammantaget Koncernen) säljer programvara och konsulttjänster för att fånga, strukturera och distribuera information.
Koncernen har kontor i Sverige och Danmark och säljer huvudsakligen sina produkter inom Sverige och Danmark.
Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Formpipe Software AB (publ), Box 231 31, 104 35 Stockholm. Besöksadressen är Sveavägen 168 i Stockholm.
Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm.
Styrelsen har den 3 april 2014 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernoch Moderbolagsredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Koncernredovisningen för Formpipe-Koncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Moderbolagets årsredovisning upprättas enligt ÅRL och RFR 2. Redovisningsprinciperna följer Koncernens om inget annat anges.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av Koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2013 bedöms ha någon väsentlig inverkan på Koncernen.
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar av befintliga standarder som har publicerats men ännu inte har trätt i kraft bedöms ha någon väsentlig inverkan på Koncernen och har inte tillämpats i förtid.
Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där Koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen av huruvida Koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Koncernen bedömer också om bestämmande inflytande föreligger fastän den inte har ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna men ändå har möjlighet att styra finansiella och operativa strategier genom defacto kontroll. Defacto-kontroll kan uppstå under omständigheter där andelen av Koncernens rösträtter i relation till storleken och spridningen på övriga aktieägares rösträtter ger Koncernen möjlighet att styra finansiella och operativa strategier etc. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till Koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av Koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som Koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av Koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv – det vill säga förvärv för förvärv – avgör Koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare eget kapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av Koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av Koncernens principer.
Koncernbidrag lämnade från moderbolag till dotterbolag redovisas som en ökning av andelar i dotterbolag och en översyn av huruvida det föreligger nedskrivningsbehov avseende dessa andelar görs i samband med detta. Koncernbidrag som moderbolag erhåller från dotterbolag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag, som finansiell intäkt.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i Koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (kr), som är Moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen.
Omräkningsdifferenser för ickemonetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värdevinster/-förluster.
Resultat och finansiell ställning för alla Koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas till Koncernens rapportvaluta enligt följande:
Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I Koncernen har denna funktion identifierats som Koncernens verkställande direktör.
Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma Koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Avskrivningar på tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga intäkter/kostnader – netto i resultaträkningen.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på Koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Förvärvade kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde. Kundrelationerna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundrelationer över deras bedömda nyttjandeperiod (5 år).
Förvärvad teknologi redovisas till anskaffningsvärde. Teknologi har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för teknologi över deras bedömda nyttjandeperiod (3 år).
Förvärvade varumärken redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvade varumärken har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken över deras bedömda nyttjandeperiod (3 år).
Förvärvade patent redovisas till anskaffningsvärde. Patent har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för patent över deras bedömda nyttjandeperiod (3–5 år).
Kostnader för underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingskostnader som är direkt hänförliga till utveckling och testning av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras av Koncernen, redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:
Direkt hänförbara utgifter som balanseras som en del av programvaran, innefattar utgifter för anställda och en skälig andel av indirekta kostnader.
Övriga utvecklingskostnader, som inte uppfyller dessa kriterier, kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingskostnader som tidigare kostnadsförts redovisas inte som tillgång i efterföljande period.
Utvecklingskostnader för programvara som redovisas som tillgång skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod, vilken inte överskrider fem år.
Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången och skulden förvärvades.
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde avser lånefordringar och kundfordringar som är finansiella tillgångar men som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De utgörs av Kundfordringar, Övriga fordringar och Likvida medel i balansräkningen och ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde utgörs av upplåning samt leverantörsskulder i balansräkningen, där anskaffningsvärdet utgör det verkliga värdet vid anskaffningstidpunkten. För upplåning motsvarar detta erhållet belopp reducerat för eventuella transaktionskostnader.
Finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar/skulder som innehas för handel. En finansiell tillgång/skuld klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar och skulder i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar/ kortfristiga skulder, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar/långfristiga skulder. I posten, som redovisas i Koncernens balansräkning, inkluderas Koncernens derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, samt skulder i utländsk valuta till annan än kreditinstitut.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen – det datum då Koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar/skulder tas bort från balansräkningen när rätten/skyldigheten att erhålla/betala kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och Koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten/skyldigheten.
Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens post Finansiella intäkter/kostnader – netto.
Verkligt värde för börsnoterade värdepapper baseras på aktuella köpkurser. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv (och för onoterade värdepapper), fastställer Koncernen verkligt värde genom att tillämpa värderingstekniker såsom användning av information avseende nyligen gjorda transaktioner på armlängds avstånd, hänvisning till verkligt värde för ett annat instrument som i allt väsentligt är likvärdigt, analys av diskonterade kassaflöden och optionsvärderingsmodeller. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation och företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Koncernens derivatinstrument uppfyller inte kriterierna för säkringsredovisning. Derivatinstrumenten klassificeras som finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument redovisas netto i resultaträkningen i posten Finansiella intäkter/kostnader.
Koncernen innehar inga derivatinstrument per balansdagen.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av kostnader för hårdvara i form av kortläsare för affärsområdet NetMaker och upparbetade konsultintäkter. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att Koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med
den ursprungliga effektiva räntan. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras Försäljningskostnader i resultaträkningen.
I Likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. I balansräkningen redovisas checkräkningskrediter som upplåning bland Kortfristiga skulder.
Stamaktier klassificeras som eget kapital.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Redovisat värde för leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Verkligt värde på skulddelen av konvertibla skuldebrev fastställs genom användning av marknadsränta för ett likvärdigt ickekonvertibelt skuldebrev. Detta belopp redovisas som skuld till upplupet anskaffningsvärde till dess att skulden upphör genom konvertering eller inlösen. Återstående del av erhållet belopp hänförs till optionsdelen. Denna redovisas i eget kapital, netto efter skatt.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte Koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där Moderbolagets dotterbolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterbolag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av Koncernen och det
Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma Koncernen tillgodo.
Koncernen tillämpar från tid till annan aktierelaterade ersättningsplaner, där regleringen görs med aktier. En premie motsvarande det verkliga värdet för optioner erläggs av den anställde vid tilldelningsdagen. Optionspremien krediteras Övrigt tillskjutet kapital. Mottagna betalningar för aktierna, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital när optionerna utnyttjas.
För samtliga utestående optioner är vederlaget från personalen baserat på ett marknadsmässigt pris, fastställt utifrån Black-Scholes värderingsmodell. Ingen förmån eller ersättning utgår således till de anställda och därför redovisas ingen personalkostnad i resultaträkningen i enlighet med IFRS 2.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till Moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Avsättningar för omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när Koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i Koncernens löpande verksam-
het. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av Koncernintern försäljning.
Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av Koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.
Koncernen utvecklar och säljer programvara. Försäljning av licensrättigheter intäktsförs vid fullgjord leverans enligt avtal och då inga väsentliga förpliktelser återstår efter leveransdatum. Support- och underhållsavtal som tecknas i samband med licensförsäljningen, faktureras i förskott och intäktsförs linjärt över kontraktstiden.
Koncernen säljer konsult- och utbildningstjänster, som tillhandahålls baserat på tid eller som fastprisavtal.
Intäkter från tidsbaserade avtal redovisas till avtalade priser allt eftersom arbetade timmar levereras.
För försäljningsintäkter från fastprisavtal avseende tjänster tillämpas successiv vinstavräkning. Successiv vinstavräkning innebär att intäkter redovisas baserat på hur stor del de tjänster som utförts utgör av de totala tjänster som ska utföras (färdigställandegrad). Försäljningsintäkter från fastprisavtal avseende tjänster redovisas vanligen i den period då tjänsterna levereras, linjärt fördelat under avtalsperioden.
Om några omständigheter uppstår som kan förändra den ursprungliga uppskattningen av intäkter, kostnader eller färdigställandegrad, omprövas uppskattningarna. Dessa omprövningar kan resultera i ökningar eller minskningar i uppskattade intäkter eller kostnader och påverkar
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på Koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.
Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning enligt policyer som fastställts av styrelsen. Formpipes finanspolicy beslutas av styrelsen med ett års giltighet. Finanspolicyn fastställer riktlinjer för handhavande av finansiella risker inom Koncernen. Formpipes finanspolicy syftar till att åstadkomma högsta möjliga avkastning på bolagets likvida tillgångar, eller lägsta möjliga upplåningskostnad när bolaget befinner sig i en situation med nettoskuld, med en hårt begränsad och kontrollerad risknivå samt en god betalningsberedskap för att vid var tidpunkt kunna möta bolagets betalningsförpliktelser.
Koncernfinans identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med Koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policyer såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende DKK. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
intäkterna under den period då de omständigheter som föranledde ändringen kom till företagsledningens kännedom.
Koncernen erbjuder vissa avtal där kunden kan köpa en licens inklusive ett års service. När ett sådant avtal med flera delar föreligger, redovisas som intäkt från försäljningen av licens det belopp som utgör verkligt värde på licens i förhållande till verkligt värde på försäljningsavtalet som helhet. Intäkten från servicedelen, som motsvarar verkligt värde på servicedelen i förhållande till verkligt värde på försäljningsavtalet, fördelas över serviceperioden. Verkliga värden för respektive del bestäms utifrån aktuella marknadspriser på dessa delar när de säljs separat.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Koncernen har endast operationella leasingavtal.
Utdelning till Moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i Koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av Moderbolagets aktieägare.
Exceptionella poster redovisas separat i de finansiella rapporterna när detta är nödvändigt för att förklara Koncernens resultat. Med exceptionella poster avses väsentliga intäkts- eller kostnadsposter som redovisas separat på grund av betydelsen av deras karaktär eller belopp.
Då Formpipes svenska verksamhet i stort sett uteslutande har sitt valutaflöde i svenska kronor finns där inte något behov av valutasäkring. Avseende den danska verksamheten väljer Formpipe att valutasäkra gentemot danska kronor endast för enskilda betydande kända betalningar, vilka då säkras genom terminskontrakt på Koncernnivå.
Koncernens riskhanteringspolicy är att säkra kända och betydande framtida kassaflöden.
Koncernen har innehav i utlandsverksamheter vilkas nettotillgångar exponeras för valutarisker. Valutaexponering som uppstår från nettotillgångarna i Koncernens utlandsverksamheter hanteras huvudsakligen genom upplåning i de berörda utländska valutorna.
Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 10 procent i förhållande till den danska kronan, med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för 2013 varit 885 (1367) Tkr högre/lägre och det egna kapitalet per den 31 december 2013 (inklusive årets resultat) varit 1187 (277) Tkr högre/lägre.
Koncernen innehar inga placeringar i aktier och är därmed inte exponerad för någon prisrisk. Koncernen är inte heller exponerad för någon prisrisk avseende rå- och stapelvaror.
Eftersom Koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor avseende tillgångar.
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplå-
ning som görs med rörlig ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende verkligt värde.
Vid periodens utgång uppgick den räntebärande upplåningen till 54 600 (63 000) Tkr med rörlig ränta kopplad till STIBOR och 89 440 (103 200) TDKK med rörlig ränta kopplad till CIBOR. En förändring om 10 bps i underliggande referensräntor skulle påverkat årets resultat och det egna kapitalet med plus/minus 130 (59) Tkr.
Kreditrisk hanteras på Koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Om kunder kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.
En stor del av Formpipes försäljning sker till offentlig sektor i Sverige och Danmark, detta gör att risken i dessa kundfordringar i stort sett är obefintlig. Koncernen har viss del av sin försäljning gentemot privat sektor, framförallt i Sverige och Danmark. Dessa affärer är dock av mindre storlek och fler till antalet, varpå risken i dessa fordringar kan anses vara väl spridd. Historiken av kundförluster i Koncernen är i stort sett obefintlig.
Likviditetsrisk hanteras genom att Koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner.
Ledningen följer också noga rullande prognoser för Koncernens likviditetsreserv på basis av förväntade kassaflöden.
Nedanstående tabell analyserar Koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
| TKr | < 1 år | 1–2 år | 2–5 år | >5 år |
|---|---|---|---|---|
| 2013 | ||||
| Banklån | 25 924 | 24 893 | 112 017 | – |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 36 318 | – | – | – |
| Totalt | 62 242 | 24 893 | 112 017 | – |
| 2012 | ||||
| Banklån | 25 485 | 24 296 | 72 891 | 60 734 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 40 255 | – | – | – |
| Totalt | 65 740 | 24 296 | 72 891 | 60 734 |
Bolagets nettoskuld uppgick vid årets slut till 141534 (178 581) Tkr.
Kapital definieras som totalt eget kapital. Koncernens mål avseende kapitalet är att trygga Koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet på lång sikt, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan Koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Beslut om justering av kapitalet tas av styrelsen utifrån vad som bedöms ge långsiktigt maximal avkastning till aktieägarna.
I och med att Koncernens strategi delvis bygger på förvärv kan Koncernens skuldsättning komma att fluktuera kraftigt från år till år. Styrelse och Koncernledning utvärderar därför kontinuerligt framtida betalningsåtaganden och beslutar utifrån en samlad bedömning hur Koncernens medel ska förvaltas.
Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad (till exempel finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen) baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för Koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.
Finansiella instrument värderas utifrån klassificering i verkligt värdehierarkin enligt följande nivåer:
Vid utgången av 2013 innehar Koncernen inga (–) Mkr i finansiella derivatinstrument.
Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för Koncernen för liknande finansiella instrument.
Vid utgången av perioden har koncernen inga finansiella instrument redovisade till verkligt värde via resultaträkningen (-) Mkr.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som kan innebära en risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.
NOT 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål forts.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. Nyttjandevärde bedöms utifrån prognostiserade framtida kassaflöden för respektive kassagenererande enhet. Nedskrivningstestet innehåller antaganden om förväntad tillväxt, bruttomarginaler och diskonteringsränta, vilka framgår närmre av not 13.
Koncernen har gjort bedömningar om nyttjandeperioder för kundrelationer, teknologi och varumärken som identifierats i förvärvsanalyser, vilket påverkar redovisade kostnader för avskrivningar i resultaträkningen samt värderingen av tillgångarna i balansräkningen.
Utvecklingsutgifter balanseras utifrån vad som beskrivs i avsnittet "Immateriella tillgångar" under not 2. Koncernen har gjort bedömningar om nyttjandeperioder, vilket påverkar redovisade kostnader för avskrivningar i resultaträkningen samt värderingen av tillgångarna i balansräkningen.
Uppskjutna skattefordringar balanseras utifrån vad som beskrivs i avsnittet "Uppskjuten inkomstskatt" under not 2. Koncernen har gjort bedömningar om i vilken utsträckning det kommer finnas framtida skattemässiga överskott mot vilka de ackumulerade skattemässiga underskotten kan utnyttjas.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I Koncernen har denna funktion identifierats som Koncernens verkställande direktör.
Den högste verkställande beslutsfattaren bedömer verksamheten utifrån ett geografiskt perspektiv, Sverige och Danmark. Segmenten har samma verksamhet och affärsmodell, det vill säga att utveckla och sälja programvaror och tjänster inom Enterprise Content Management – ECM. ECM är det samlande namnet på olika tekniker, produkter och system som fångar, processar, lagrar, arkiverar och levererar information på ett systematiserat och kontrollerat sätt.
Rörelsesegmenten bedöms utifrån nettoomsättning och resultat baserat på ett mått som benämns EBITDA. Detta mått definieras som rörelseresultat före avskrivningar, förvärvsrelaterade kostnader och övriga jämförelsestörande poster av engångskaraktär.
| 2013 | Sverige | Danmark | Elimineringar | Koncernen |
|---|---|---|---|---|
| Försäljning, externt | 110 314 | 183 818 | – | 294 132 |
| Försäljning, internt | 804 | 3 411 | -4 215 | – |
| Summa försäljning | 111 118 | 187 229 | -4 215 | 294 132 |
| Kostnader, externt Kostnader, internt |
-83 122 -3 411 |
-146 379 -804 |
– 4 215 |
-229 501 – |
| Summa kostnader | -86 533 | -147 183 | 4 215 | -229 501 |
| EBITDA | 24 585 | 40 046 | – | 64 631 |
| Avskrivningar | -37 316 | |||
| EBIT | 27 315 | |||
| Finansnetto | -8 467 | |||
| Skatt | -3 071 | |||
| Årets resultat | 15 776 |
| 2012 | Sverige | Danmark | Eliinieringar | Koncernen |
|---|---|---|---|---|
| Försäljning, externt | 92 287 | 108 868 | – | 201 155 |
| Försäljning, internt | 274 | 1 368 | -1 642 | – |
| Summa försäljning | 92 561 | 110 236 | -1 642 | 201 155 |
| Kostnader, externt | -67 256 | -76 155 | – | -143 411 |
| Kostnader, internt | -1 368 | -274 | 1 642 | – |
| Summa kostnader | -68 624 | -76 429 | 1 642 | -143 411 |
| EBITDA | 23 937 | 33 807 | – | 57 744 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | -6 882 | |||
| Avskrivningar | -22 265 |
EBIT 28 598 Förvärvsrelaterade finansiella kostnader -8 558 Finansnetto -3 977 Skatt -2 370 Årets resultat 13 693
Rörelsesegmenten bedöms inte utifrån hantering av tillgångar och skulder utan dessa hanteras av finansförvaltningen.
En uppdelning av intäkterna från alla produkter och tjänster ser ut som följer:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Licenser | 59 364 | 52 972 |
| Support och underhåll | 137 733 | 89 941 |
| Leveranstjänster | 97 035 | 58 242 |
| Summa | 294 132 | 201155 |
Koncernen har sitt säte i Sverige. Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 110 314 (92 287) Tkr och summa intäkter från externa kunder i andra länder uppgår till 183 818 (108 868) Tkr.
Intäkter om cirka 58 816 (28 396) Tkr avser en enskild extern kund och är hänförliga till segment Danmark.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| PricewaterhouseCoopers AB | ||||
| Revisionsuppdrag | 750 | 623 | 461 | 380 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 250 | 170 | 18 | 170 |
| Övriga tjänster | 48 | 1 897 | – | 1 897 |
| Koncernen totalt | 1 048 | 2 690 | 480 | 2 448 |
Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, det vill säga sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget för 2013 avser främst rådgivning i samband med omvärdering av underskottsavdrag till följd av sänkt bolagsskatt i Danmark. Med övriga tjänster avses konsulttid 2013.
| Löner och andra ersättningar för samtliga anställda fördelade mellan Moderbolag och dotterbolag | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Moderbolaget | ||
| Löner och andra ersättningar | 16 977 | 15 958 |
| Pensioner | 2 541 | 2 124 |
| Sociala avgifter | 6 528 | 5 819 |
| Dotterbolagen | ||
| Löner och andra ersättningar | 107 517 | 56 873 |
| Pensioner | 7 269 | 3 803 |
| Sociala avgifter | 7 514 | 5 417 |
| Koncernen | ||
| Löner och andra ersättningar | 124 493 | 72 831 |
| Pensioner | 9 810 | 5 927 |
| Sociala avgifter | 14 042 | 11 236 |
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| 30 | 25 | 30 | 25 |
| 19 | 18 | ||
| 13 | 13 | ||
| 14 | 13 | ||
| 138 | 144 | ||
| 1 | 1 | ||
| 11 | 12 | ||
| 226 | 226 | 30 | 25 |
| 226 | 136 | 28 | 25 |
| Koncernen |
| Redovisning av ledande | Grundlön/ | Rörlig | Pensions | Övrig | |
|---|---|---|---|---|---|
| befattningshavares förmåner | Styrelsearvode | ersättning | kostnad | ersättning | Totalt |
| 2013 | |||||
| Bo Nordlander (ordförande) | 225 | – | – | – | 225 |
| Staffan Torstensson | 125 | – | – | – | 125 |
| Jon Pettersson | 125 | – | – | – | 125 |
| Jack Spira | 125 | – | – | – | 125 |
| Kristina Lindgren | 125 | – | – | – | 125 |
| Vd Christian Sundin | 1 980 | – | 493 | 262 | 2 735 |
| Andra ledande befattningshavare, 13 personer | 14 618 | – | 1 573 | 1 438 | 17 628 |
| Totalt 2013 | 17 323 | – | 2 065 | 1 700 | 21 093 |
| 2012 | |||||
| Hans Möller (ordförande) | 180 | – | – | 100 | 280 |
| Staffan Torstensson | 100 | – | – | – | 100 |
| Jon Pettersson | 100 | – | – | – | 100 |
| Bo Nordlander | 100 | – | – | – | 100 |
| Jack Spira | 100 | – | – | – | 100 |
| Kristina Lindgren | 55 | – | – | – | 55 |
| Vd Christian Sundin | 1 686 | – | 439 | 93 | 2 218 |
| Andra ledande befattningshavare, 7 personer | 7 720 | – | 963 | 1 235 | 9 918 |
| Totalt 2012 | 10 041 | – | 1 402 | 1 428 | 12 886 |
Verkställande direktören erhåller utöver fast lön en resultatbaserad ersättning. Den resultatbaserade ersättningen är relaterad till uppfyllelsegrad av finansiella mål som uppställs av styrelsen för Koncernen. Den resultatbaserade ersättningen kan maximalt komma att utgöra 40 procent utöver fast lön. För 2013 uppnåddes inte de finansiella målen och ingen resultatbaserad ersättning har således betalats ut eller reserverats för på perioden. Verkställande direktören erhåller inget styrelsearvode.
Styrelseledamöter som fakturerar beloppet för styrelsearvode genom ett bolag får på sin faktura lägga till ett belopp avseende sociala avgifter. De sociala avgifter som då ingår i det fakturerade beloppet är inte högre än de arbetsgivaravgifter Bolaget annars skulle ha betalat.
Bolaget tillämpar dels fast lön, dels en resultatbaserad ersättning avseende ledande befattningshavare samt försäljningsprovision på egen försäljning för säljarna. Storleken på den resultatbaserade ersättningen till ledande befattningshavare är relaterad till uppfyllelsegraden av finansiella mål som uppställts av styrelsen för Koncernen. Den resultatbaserade ersättningen kan maximalt komma att utgöra 30 till 40 procent av fast lön. Samtliga rörliga ersättningsplaner har definierade maximala tilldelnings- och utfallsgränser.
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionsprogram för verkställande direktören motsvarar 25 procent av fast lön.
Övrig ersättning utgörs av semestertillägg, bilersättning och övriga förmåner, samt försäljningsprovisioner.
Vid den verkställande direktörens uppsägning gäller vid uppsägning från Bolagets sida 6 månaders uppsägningstid och 6 månaders avgångsvederlag. Andra inkomster som den verkställande direktören uppbär under den period avgångsvederlag utbetalas avräknas från avgångsvederlaget. Vid uppsägning från den verkställande direktörens sida gäller 6 månaders uppsägningstid. Mellan Bolaget och de andra ledande befattningshavarna gäller en ömsesidig uppsägningstid om 3 till 6 månader. För det fall bolaget blir föremål för ett offentligt uppköpserbjudande som medför att minst 30 procent av bolagets aktier hamnar i samma aktieägares hand, har den verkställande direktören, vid bolagets eller den verkställande direktörens uppsägning, rätt till ett särskilt avgångsvederlag motsvarande 12 fasta månadslöner vid tidpunkten för uppsägningsbeskedet. Sådant avgångsvederlag är avräkningsfritt, ska utbetalas i sin helhet vid anställningens upphörande och ersätter det avgångsvederlag som den verkställande direktören normalt har rätt till enligt sitt anställningsavtal.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Kvinnor | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Män | 3 | 5 | 4 | 5 |
| Styrelser i dotterbolag | Kvinnor 2013 | Män 2013 | Kvinnor 2012 | Män 2012 |
| Formpipe Software Uppsala AB | – | 1 | – | 1 |
| Formpipe Software Linköping AB | – | 1 | – | 1 |
| Formpipe Software Lasernet A/S | – | 3 | – | 3 |
| Formpipe Software Skellefteå AB | – | 1 | – | 1 |
| Formpipe Software Holding A/S | – | 3 | – | 3 |
| Formpipe Software A/S | – | 3 | – | 3 |
| Traen Ltd. | – | 1 | – | 1 |
| Traen AB | – | 3 | – | 3 |
Styrelsen i dotterbolag har ej erhållit något styrelsearvode under 2013. Pensionsförpliktelser avseende styrelsen finns inte. Det finns heller inga avgångsvederlag till styrelsen. Verkställande direktör i samråd med styrelsen fastställer varje år den fasta lönen för ledande befattningshavare och beslutar om eventuella förändringar. Eventuella löneförändringar sker per 1 januari.
| Ledningsgrupp inklusive vd | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Kvinnor | 2 | 2 | 1 | 1 |
| Män | 12 | 9 | 6 | 4 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Sjukfrånvaro | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, % | 3,3 | 2,2 | 2,6 | 1,1 |
| varav långtidssjukskrivningar, % | * | * | * | * |
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålder | ||||
| Ålder < 29 år | 1,2 | 1,6 | * | * |
| Ålder 30–49 år | 3,5 | 7,0 | 2,8 | 1,3 |
| Ålder > 50 år | 5,5 | 1,9 | * | * |
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön | ||||
| Kvinnor | 3,4 | 2,4 | 5,1 | * |
| Män | 4,2 | 7,0 | 0,9 | 1,2 |
Den totala sjukfrånvaron uppgår till 3,3 procent för Koncernen Formpipe av den sammanlagda arbetstiden år 2013. Ingen signifikant skillnad föreligger mellan könen eller åldersgrupperna.
*Om antalet anställda i en köns- eller åldersgrupp är 10 eller färre så lämnas ingen uppgift. Det lämnas ej heller någon uppgift i de fall där det går att hänföra sjukfrånvaron till en viss anställd.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Finansiella intäkter: | ||||
| Utdelning | – | – | 2 937 | 3 539 |
| Erhållna koncernbidrag | – | – | 10 690 | 19 765 |
| Ränteintäkter | 199 | 137 | 7 323 | 3 317 |
| Valutakursdifferenser | – | 80 | 3 928 | 3 496 |
| Övriga finansiella intäkter | 6 | – | – | – |
| Summa finansiella intäkter | 205 | 216 | 24 878 | 30 117 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Finansiella kostnader: | ||||
| Räntekostnader banklån | -6 463 | -3 718 | -6 463 | -3 165 |
| Övriga räntekostnader | -441 | – | -2 | – |
| Valutakursdifferenser | -736 | – | -3 949 | -3 416 |
| Transaktionsrelaterade finansiella kostnader | – | -8 558 | – | -8 558 |
| Övriga finansiella kostnader | -1 032 | -477 | -901 | -477 |
| Summa finansiella kostnader | -8 673 | -12 752 | -11 315 | -15 615 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Aktuell skatt | 1 935 | 1 117 |
| Uppskjuten skatt | 1 136 | 1 253 |
| 3 071 | 2 370 |
Uppskjuten skatt avser aktiverat underskottsavdrag om -3 949 (-792) Tkr, utnyttjande av ackumulerade underskottsavdrag från tidigare år om
1 217 (2 317) Tkr samt uppskjuten skattekostnad hänförlig till immateriella tillgångar om 1 783 (3 371) Tkr. fordran.
Samtliga underskott i Koncernen är aktiverade som uppskjuten skatte-
Inkomstskatten på Koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Resultat före skatt | 18 848 | 16 063 | 3 151 | 1 466 |
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella skattesatser gällande för resultat i respektive land |
4 650 | 4 009 | 693 | 386 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -647 | -796 | -646 | -931 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 76 | -267 | 55 | -2 683 |
| Skillnad mellan räkenskapsmässiga och skattemässiga avskrivningar | – | -724 | – | – |
| Skatt hänförlig till tidigare år | -1 | -187 | – | – |
| Skatt hänförlig till immateriella tillgångar | – | 15 | – | – |
| Omvärderingseffekt av ändrad skattesats | 2 085 | 321 | – | 976 |
| Aktivering av underskottsavdrag | -3 092 | – | -3 004 | – |
| Skattekostnad | 3 071 | 2 370 | -2 902 | -2 252 |
Vägd effektiv skattesats var 16,3 (14,8) procent.
| Genomsnittskurs jan–dec | Balansdagens kurs 31 dec | |||
|---|---|---|---|---|
| Valutakurser (mot svenska kronor) | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| DKK | 1,16 | 1,17 | 1,20 | 1,16 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande: | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Övriga intäkter och kostnader – netto | 18 | -12 | 19 | -8 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till Moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av Moderbolaget.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare | 14 706 | 13 618 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) | 48 935 | 38 254 |
| Resultat per aktie före utspädning (kr per aktie) | 0,30 | 0,36 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget har en kategori av potentiella stamaktier med utspädningseffekt: aktieoptioner. För aktieoptioner görs en beräkning av det antal aktier som kunde ha köpts till verkligt värde (beräknat som årets genomsnittliga marknadspris för Moderbolagets aktier), för ett belopp motsvarande det monetära värdet av de teckningsrätter som är knutna till utestående aktieoptioner. Det antal aktier som beräknas enligt ovan jämförs med det antal aktier som skulle ha utfärdats under antagande att aktieoptionerna utnyttjas.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare | 14 706 | 13 618 |
| Nettovinst som används för att bestämma resultat per aktie efter utspädning | 14 706 | 13 618 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) | 48 935 | 38 254 |
| Justeringar för: | ||
| – aktieoptioner 2010–2012 (tusental) | – | – |
| – aktieoptioner 2011–2013 (tusental) | – | – |
| – aktieoptioner 2012–2015 (tusental) | – | – |
| – aktieoptioner 2013–2016 (tusental) | – | – |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning (tusental) | 48 935 | 38 254 |
| Resultat per aktie efter utspädning (kr per aktie) | 0,30 | 0,36 |
På årsstämman 2014-04-25 kommer föreslås att vinsten balanseras i sin helhet för verksamhetsåret 2013, varpå ingen utdelning kommer att ges (0,00 kr per aktie motsvarande totalt 0 kr).
| Balanserade | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Goodwill | utgifter | Kundrelationer | Teknologi | Varumärken | Summa |
| Räkenskapsåret 2012 | ||||||
| Ingående redovisat värde | 109 865 | 35 544 | 1 274 | – | – | 146 682 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 190 809 | 80 765 | 33 718 | – | 2 613 | 307 905 |
| Valutakursdifferenser | -11 338 | -3 950 | -1 700 | – | -132 | -17 120 |
| Inköp | – | 20 711 | – | – | – | 20 711 |
| Avskrivningar | – | -17 043 | -3 679 | – | -342 | -21 064 |
| Utgående redovisat värde | 289 336 | 116 026 | 29 613 | – | 2 139 | 437 114 |
| Per 31 december 2012 | ||||||
| Anskaffningsvärde | 289 336 | 155 432 | 40 565 | 2 205 | 3 435 | 490 974 |
| Ackumulerade avskrivningar | – | -39 406 | -10 953 | -2 205 | -1 296 | -53 860 |
| Redovisat värde | 289 336 | 116 026 | 29 613 | – | 2 139 | 437 114 |
| Balanserade | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Goodwill | utgifter | Kundrelationer | Teknologi | Varumärken | Summa |
| Räkenskapsåret 2013 | ||||||
| Ingående redovisat värde | 289 336 | 116 026 | 29 613 | – | 2 139 | 437 114 |
| Ökning genom inkråmsförvärv | 741 | 4 350 | – | – | – | 5 091 |
| Valutakursdifferenser | 9 341 | 3 816 | 905 | – | 55 | 13 841 |
| Inköp | – | 29 739 | – | – | – | 30 015 |
| Avskrivningar | – | -29 134 | -6 679 | – | -833 | -36 646 |
| Utgående redovisat värde | 299 418 | 124 797 | 23 839 | – | 1 361 | 449 414 |
| Per 31 december 2013 | ||||||
| Anskaffningsvärde | 299 418 | 193 337 | 41 470 | 2 205 | 3 490 | 539 921 |
| Ackumulerade avskrivningar | – | -68 540 | -17 632 | -2 205 | -2 130 | -90 506 |
| Redovisat värde | 299 418 | 124 797 | 23 839 | – | 1 361 | 449 414 |
Balanserade utgifter avser i all väsentlighet kostnader för produktutveckling.
| Balanserade | |||
|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Goodwill | utgifter | Summa |
| Räkenskapsåret 2012 | |||
| Ingående redovisat värde | 715 | 234 | 949 |
| Inköp | – | – | – |
| Avskrivningar | -401 | -120 | -521 |
| Utgående redovisat värde | 314 | 114 | 428 |
| Per 31 december 2012 | |||
| Anskaffningsvärde | 4 057 | 775 | 4 833 |
| Ackumulerade avskrivningar | -3 743 | -661 | -4 404 |
| Redovisat värde | 314 | 114 | 428 |
| Räkenskapsåret 2013 | |||
| Ingående redovisat värde | 314 | 114 | 428 |
| Inköp | 741 | 4 626 | 5 367 |
| Avskrivningar | -352 | -272 | -625 |
| Utgående redovisat värde | 703 | 4 468 | 5 171 |
| Per 31 december 2013 | |||
| Anskaffningsvärde | 4 799 | 5 401 | 10 200 |
| Ackumulerade avskrivningar | -4 095 | -934 | -5 029 |
| Redovisat värde | 703 | 4 468 | 5 171 |
Koncernens goodwill uppgick vid årets slut till 299418 (289336) Tkr. Goodwill skrivs inte av enligt plan utan nedskrivningsprövas årligen. Goodwill övervakas av Koncernens finansförvaltning. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter) det vill säga per land eller segment för Koncernen. En fördelning av Koncernens goodwill på de kassaflödesgenererande enheterna ger 61522 Tkr för Sverige och 237896 Tkr för Danmark. 2012 är första året som Koncernen har identifierat fler kassaflödesgenererande enheter varför goodwill tidigare inte har fördelats.
Nedskrivningsprövning för samtliga enheter baseras på beräkning av nyttjandevärdet. Detta värde bygger på framtida kassaflödesprognoser, där de fem första åren har baserats på den affärsplan som fastställts av företagsledningen.
Kritiska variabler, samt metoden att skatta dessa värden, för den femåriga explicita prognosperioden beskrivs nedan.
Den explicita prognosperioden är fem år. Kassaflöden bortom den explicita prognosperioden har åsatts en årlig tillväxttakt om 2 (2) procent, vilket är något högre än den förväntade generella BNP-tillväxten och motiveras av att bolaget verkar inom en tillväxtbransch med fortsatt goda utsikter för hög tillväxt bortom den explicita prognosperioden.
Tillväxttakten och kostnadsutvecklingen under de första fem åren baseras på en sammanvägning av externa analysunderlag för den för verksamheten relevanta marknaden och ledningens erfarenheter och bedömning om bolagets position på marknaden.
Diskonteringsfaktorn beräknas som Koncernens vägda genomsnittliga kapitalkostnad inklusive riskpremie. De prognosticerade kassaflödena har diskonterats med en diskonteringsränta om 12,0 (12,0) procent före skatt.
För samtliga kassagenererande enheter överstiger återvinningsvärdet det redovisade värdet. Företagsledningen bedömer att en rimlig och möjlig förändring (+/-1 procentenhet) i de kritiska variablerna ovan inte skulle ha så stor effekt att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än redovisat värde.
| NOT 14 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Datainventarier | Inventarier | Summa |
| Räkenskapsåret 2012 | |||
| Ingående redovisat värde | 586 | 272 | 858 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 1 791 | – | 1 791 |
| Valutakursdifferenser | – | – | – |
| Inköp | 923 | 85 | 1 008 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | – |
| Avskrivningar | -972 | -153 | -1 125 |
| Återförda ackumulerade avskrivningar på utrangeringar | – | – | – |
| Utgående redovisat värde | 2 327 | 205 | 2 532 |
| Per 31 december 2012 | |||
| Anskaffningsvärde | 5 171 | 1 361 | 6 532 |
| Ackumulerade avskrivningar | -2 844 | -1 156 | -4 000 |
| Redovisat värde | 2 327 | 205 | 2 532 |
| Räkenskapsåret 2013 | |||
| Ingående redovisat värde | 2 327 | 205 | 2 532 |
| Ökning genom rörelseförvärv | – | – | – |
| Valutakursdifferenser | 63 | – | 63 |
| Inköp | 1 885 | 139 | 2 024 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | – |
| Avskrivningar | -1 559 | -126 | -1 685 |
| Återförda ackumulerade avskrivningar på utrangeringar | – | – | – |
| Utgående redovisat värde | 2 717 | 218 | 2 935 |
| Per 31 december 2013 | |||
| Anskaffningsvärde | 7 119 | 1 500 | 8 620 |
| Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde |
-4 402 2 717 |
-1 282 218 |
-5 685 2 935 |
| MODERBOLAGET | Datainventarier | Inventarier | Summa |
| Räkenskapsåret 2012 | |||
| Ingående redovisat värde | 571 | 56 | 627 |
| Inköp | 480 | – | 480 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | – |
| Avskrivningar | -412 | -38 | -451 |
| Återförda ackumulerade avskrivningar på utrangeringar | – | – | – |
| Utgående redovisat värde | 639 | 17 | 656 |
| Per 31 december 2012 | |||
| Anskaffningsvärde | 2 647 | 707 | 3 355 |
| Ackumulerade avskrivningar | -2 009 | -690 | -2 698 |
| Redovisat värde | 639 | 17 | 656 |
| Räkenskapsåret 2013 | |||
| Ingående redovisat värde | 639 | 17 | -2 698 |
| Inköp | 334 | 133 | 466 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – | – |
| Avskrivningar | -382 | -20 | -402 |
| Återförda ackumulerade avskrivningar på utrangeringar | – | – | – |
| Utgående redovisat värde | 591 | 130 | 720 |
| Per 31 december 2013 | |||
| Anskaffningsvärde | 2 981 | 840 | 3 821 |
| Ackumulerade avskrivningar | -2 391 | -710 | -3 101 |
| 591 | 130 | 720 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Aktier i dotterbolag | 2013 | 2012 |
| Ingående anskaffningsvärden | 277 830 | 124 573 |
| Aktieägartillskott | 8 448 | – |
| Förvärvsrelaterade förändringar | – | 153 257 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 286 279 | 277 830 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Övriga finansiella tillgångar | 1 351 | 1 357 | 19 | 31 |
| Utgående värde finansiella tillgångar | 1 351 | 1 357 | 286 297 | 277 861 |
Ställda säkerheter avser aktier i dotterbolag till förmån för upptagna lån.
| Dotterbolag | Säte | Juridisk form | Org.nr. | Ägarandel % | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Formpipe Software Uppsala AB | Uppsala | Aktiebolag | 556463-9861 | 100 | 18 371 |
| Formpipe Software Linköping AB | Linköping | Aktiebolag | 556389-0564 | 100 | 16 977 |
| Formpipe Software Lasernet A/S | Ballerup | Aktiebolag | 26366216 | 100 | 61 048 |
| Formpipe Software Skellefteå AB | Skellefteå | Aktiebolag | 556601-0087 | 100 | 28 177 |
| Formpipe Holding A/S | Ballerup | Aktiebolag | 20811307 | 100 | 161 705 |
| Formpipe Software A/S | Ballerup | Aktiebolag | 29177015 | 100 | – |
| Traen Ltd. | Reading | Aktiebolag | 06377974 | 100 | – |
| Traen AB | Solna | Aktiebolag | 556411-3479 | 65 | – |
| Värderade till upplupet an skaffningsvärde |
Värderade till verkligt värde via resultat |
||
|---|---|---|---|
| räkningen | Summa | ||
| 31 december 2013 | |||
| Tillgångar i balansräkningen | |||
| Kundfordringar och andra fordringar exklusive interimsfordringar | 53 598 | – | 53 598 |
| Likvida medel | 20 269 | – | 20 269 |
| Summa | 73 867 | – | 73 867 |
| Skulder i balansräkningen | |||
| Upplåning | 158 998 | – | 158 998 |
| Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder | 13 768 | – | 13 768 |
| Summa | 172 766 | – | 172 766 |
| 31 december 2012 | |||
| Tillgångar i balansräkningen | |||
| Kundfordringar och andra fordringar exklusive interimsfordringar | 72 504 | – | 72 504 |
| Likvida medel | 3 636 | – | 3 636 |
| Summa | 76 140 | – | 76 140 |
| Skulder i balansräkningen | |||
| Upplåning | 178 629 | – | 178 629 |
| Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder | 11 612 | – | 11 612 |
| Summa | 190 241 | – | 190 241 |
Kreditvärdigheten i kategorin låne- och kundfordringar går ej att bedöma utifrån extern kreditrating. Nedskrivningar avseende kundfordringar har historiskt varit mycket sällsynt. Likvida medel utgörs till sin helhet av kassamedel.
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Omsättningstillgångar/Färdiga varor och uppgår till 10 (14) Tkr.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Kundfordringar | 53 552 | 72 005 | 767 | 631 |
| Summa | 53 552 | 72 005 | 767 | 631 |
Koncernen har inga långfristiga kundfordringar. Verkligt värde avseende kortfristiga kundfordringar överensstämmer med redovisat värde. Per den 31 december 2013 uppgick kundfordringarna till 53 552 (72 005) Tkr. Dessa fördelade sig på 19 537 (23 899) Tkr och 28 378 (41 643) TDKK. Av dessa kundfordringar om 53 552 Tkr ansågs inget nedskrivningsbehov föreligga.
Åldersanalysen av kundfordringar framgår nedan:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Förfallna kundfordringar per balansdagen | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Mindre än 3 månader | 9 670 | 51 703 | 345 | 423 |
| Mer än 3 månader | 1 136 | 2 293 | 4 | -14 |
| Summa | 10 806 | 53 995 | 349 | 409 |
Per den 31 december 2013 hade Koncernen inga befarade kundförluster och ingen reserv för osäkra kundfordringar har därmed redovisats per 31 december 2013 (325) Tkr.
Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.
I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.
| NOT 19 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER | |
|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Förutbetalda försäkringar | 543 | 474 | 282 | 231 |
| Förutbetalda IT-kostnader | 1 253 | 1 699 | 458 | 602 |
| Förutbetalda hyreskostnader | 426 | 312 | 119 | – |
| Förutbetalda utbildningar | 281 | – | 281 | – |
| Förutbetalda sälj & marknadskostnader | 120 | – | 120 | – |
| Upplupna intäkter | 5 015 | 5 222 | – | – |
| Övrigt | 2 294 | 1 155 | 131 | 331 |
| Summa | 9 933 | 8 864 | 1 391 | 1 164 |
| NOT 20 LIKVIDA MEDEL | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Kassa och bank | 20 269 | 3 636 | 15 256 | 5 315 |
| Summa | 20 269 | 3 636 | 15 256 | 5 315 |
Beviljad checkräkningskredit uppgår till 10 000 Tkr och 17 600 TDKK och var outnyttjad vid årets utgång.
| Antal aktier (tusental) | |
|---|---|
| Per 31 december 2011 | 12 234 |
| Nyemission 2012-07-02 | 36 701 |
| Per 31 december 2012 | 48 935 |
| – | – |
| Per 31 december 2013 | 48 935 |
Totalt antal aktier är 48 934 588 (48 934 588) stycken med ett kvotvärde på 0,1 (0,1) kr per aktie. Alla emitterade aktier är till fullo betalda.
Under 2013 har inga emissioner ägt rum som påverkat aktiekapitalet eller antalet aktier.
Under 2012 genomförde bolaget en nyemission om 36 700 941 aktier till relationen 3:1. Som effekt av nyemissionen har historiska uppgifter rörande antal aktier och aktiekurser omräknats med en faktor av 2,048.
Bolagets personal erbjöds den 17 maj 2013 att förvärva teckningsoptioner i bolaget. Totalt ställdes 1500 000 teckningsoptioner ut. Varje teckningsoption ger innehavaren rätten att teckna 1 nya aktie i bolaget under perioden 2 maj 2016 till 13 maj 2016 till en kurs om 6,67 kr per ny aktie. Den betalda optionspremien om totalt 660 000 kr redovisas som en ökning i övrigt tillskjutet kapital. Lösenpris och antalet aktier som varje teckningsoption berättigar till teckning av har omräknats i enlighet med optionsvillkoren som en följd av genomförd nyemission med företrädesrätt för aktieägarna.
Bolaget erbjöd den 15 maj 2012 personalen att förvärva teckningsoptioner i bolaget. Totalt ställdes 200 000 teckningsoptioner ut. Varje teckningsoption ger innehavaren rätten att teckna 1,8 nya aktier i bolaget under perioden 16 februari 2015 till 27 februari 2015 till en kurs om 9,66 kr per ny aktie. Den betalda optionspremien om totalt 298 000 kr redovisas som en ökning i övrigt tillskjutet kapital. Lösenpris och antalet aktier som varje teckningsoption berättigar till teckning av har omräknats i enlighet med optionsvillkoren som en följd av genomförd nyemission med företrädesrätt för aktieägarna.
Bolaget erbjöd den 11 mars 2011 personalen att förvärva teckningsoptioner i bolaget. Programmet fulltecknades och totalt ställdes 350 000 teckningsoptioner ut. Varje teckningsoption gav innehavaren rätten att teckna 1,8 nya aktier i bolaget under perioden 4 februari 2013 till 13 februari 2013 till en kurs om 9,72 kr per ny aktie. Den betalda optionspremien om totalt 381500 kr redovisas som en ökning i övrigt tillskjutet kapital. Lösenpris och antalet aktier som varje teckningsoption berättigar till teckning av har omräknats i enlighet med optionsvillkoren som en följd av genomförd nyemission med företrädesrätt för aktieägarna. Programmet förföll utan teckning.
Bolaget erbjöd den 12 mars 2010 personalen att förvärva teckningsoptioner i bolaget. Programmet fulltecknades och totalt ställdes 350 000 teckningsoptioner ut. Varje teckningsoption gav innehavaren rätten att teckna en ny aktie i bolaget under perioden 6 februari 2012 till 15 februari 2012 till en kurs om 25,76 kr (12,58 kr efter omräkning) per ny aktie. Den betalda optionspremien om totalt 616 000 kr redovisas som en ökning i övrigt tillskjutet kapital. Programmet förföll utan teckning.
För samtliga utestående optioner är vederlaget från personalen baserat på ett marknadsmässigt pris, fastställt utifrån Black-Scholes värderingsmodell. Ingen förmån eller ersättning utgår till de anställda och därför redovisas ingen personalkostnad i resultaträkningen i enlighet med IFRS 2.
Förändringar i antalet utestående aktieoptioner och deras vägda genomsnittliga lösenpris är som följer:
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Genomsnittligt | Genomsnittligt | ||||
| lösenpris i | Optioner | lösenpris i | Optioner | ||
| kr per aktie | (stycken) | kr per aktie | (stycken) | ||
| Per 1 januari | 9,70 | 550 000 | 11,15 | 700 000 | |
| + Tilldelade | 6,67 | 1 500 000 | 9,66 | 200 000 | |
| - Förverkade | – | – | – | – | |
| - Utnyttjade | – | – | – | – | |
| - Förfallna | 9,72 | -350 000 | 12,58 | -350 000 | |
| Per 31 december | 7,02 | 1 700 000 | 9,70 | 550 000 |
Vid periodens utgång har bolaget två (två) utestående teckningsoptionsprogram med följande förfallodatum och lösenpriser:
| Teckningsoptioner | ||||
|---|---|---|---|---|
| Lösenpris | 2013 | 2012 | ||
| 2013-02-13 | 9,72 | – | 350 000 | |
| 2015-02-27 | 9,66 | 200 000 | 200 000 | |
| 2016-05-13 | 6,67 | 1 500 000 | – | |
| 1 700 000 | 550 000 |
Det vägda genomsnittliga verkliga värdet för optioner som tilldelats under 2013, fastställt med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell, var 0,44 (1,49) kr per option. Viktiga indata i modellen var vägd genomsnittlig aktiekurs på 5,56 (14,50) kr på tilldelningsdagen, lösenpris om 6,67 (17,40) kr per ny aktie, volatilitet på 27 (27) procent, förväntad löptid på optionerna på 1080 (1000) dagar och årlig riskfri ränta på 1,00 (1,03) procent. Optionerna ger ej rätt till utdelning vilket har beaktats i beräkningen av optionspremien.
| NOT 22 UPPLÅNING | ||
|---|---|---|
| Långfristig | 2013 | 2012 |
| Banklån | 134 105 | 154 333 |
| Summa långfristig | 134 105 | 154 333 |
| Kortfristig | ||
| Banklån | 24 893 | 24 296 |
| Summa kortfristig | 24 893 | 24 296 |
| Summa upplåning | 158 998 | 178 629 |
Banklånen är upptagna av Moderbolaget och löper fram till 2017 med rörlig ränta. Per årsskiftet uppgick den rörliga räntan i genomsnitt till 3,74 (3,87) procent. Lånen i SEK är kopplade till STIBOR och lånen i DKK är kopplade till CIBOR. Säkerhet för banklånen utgörs av aktier i dotterbolag. Vidare är banklånen föremål för sedvanliga villkor, primärt avseende EBITDA mot nettoskuld.
Redovisade belopp överensstämmer med verkliga värden då diskonteringsräntan är lika med låneräntan.
Redovisade belopp, per valuta, för Koncernens upplåning är följande:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| DKK | 107 202 | 119 216 |
| SEK | 51 796 | 59 413 |
| Summa | 158 998 | 178 629 |
Koncernen har kreditfaciliteter uppgående till 31 096 (30 332) Tkr, fördelat på 10 000 (10 000) Tkr och motsvarande SEK 21 096 i DKK (20 332) Tkr. Kreditfaciliteten var vid årsskiftet outnyttjad (-) Tkr. Kreditfaciliteterna löper på rörlig ränta.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Koncernen har inga kvittade skattefordringar och -skulder.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 27 936 | 27 142 |
| Uppskjutna skatteskulder | 22 516 | 17 021 |
Bruttoförändringar avseende uppskjuten skattefordran är enligt följande:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 27 142 | 6 414 |
| Ökning genom rörelseförvärv | - | 23 079 |
| Förändring till följd av omklassificering | 1 296 | - |
| Utnyttjande av förlustavdrag | -1 217 | -1 215 |
| Tidigare ej redovisade förlustavdrag | 3 092 | - |
| Omvärdering till följd av ändrad skattesats i Danmark | -2 556 | - |
| Valutakursdifferens | 179 | -1 136 |
| Utgående balans | 27 936 | 27 142 |
De uppskjutna skattefordringarna bedöms kunna nyttjas inom den närmsta 5-årsperioden. Bruttoförändring avseende uppskjuten skattefordran fördelat på tillgångsslag:
| Underskotts | ||||
|---|---|---|---|---|
| avdrag | Övrigt | Summa | ||
| Per 31 december 2011 | 6 414 | - | 6 414 | |
| Ökning genom rörelseförvärv | 23 079 | - | 23 079 | |
| Utnyttjande av förlustavdrag | -1 215 | - | -1 215 | |
| Valutakursdifferens | -1 136 | - | -1 136 | |
| Per 31 december 2012 | 27 142 | - | 27 142 | |
| Ökning genom rörelseförvärv | - | - | - | |
| Förändring till följd av omklassificering | 1 296 | - | 1 296 | |
| Utnyttjande av förlustavdrag | -1 217 | - | -1 217 | |
| Tidigare ej redovisade förlustavdrag | 3 092 | - | 3 092 | |
| Omvärdering till följd av ändrad skattesats i Danmark | -2 556 | - | -2 556 | |
| Valutakursdifferens | 179 | - | 179 | |
| Per 31 december 2013 | 27 936 | - | 27 936 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Per utgången av året är samtliga underskott i koncernen är aktiverade som uppskjuten skattefordran. Under 2013 har 1 217 tkr (3 467) Tkr av underskottsavdraget utnyttjats samt 3 092 tkr (2 252) Tkr aktiverats. Utöver det har förändrad skattesats i Danmark lett till omvärdering av det aktiverade underskottet med -2 556 tkr (-) Tkr. Det skattemässiga värdet per 31 december 2013 uppgick till 27 936 tkr (27 142) Tkr.
Bruttoförändringar avseende uppskjuten skatteskuld är enligt följande:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 17 021 | 8 463 |
| Ökning genom rörelseförvärv | - | 9 083 |
| Förändring till följd av omklassificering | 903 | - |
| Justering temporära skillnader | 3 088 | - |
| Redovisat i resultaträkningen | 1 854 | 38 |
| Omvärdering till följd av ändrad skattesats i Danmark | -471 | - |
| Valutakursdifferens | 121 | -563 |
| Utgående balans | 22 516 | 17 021 |
Av de uppskjutna skatteskulderna om 22 516 Tkr bedöms 3 500 Tkr nyttjas under den närmaste 12-månadersperioden. Resterande belopp kommer att nyttjas inom den närmsta 5-årsperioden.
| tillgångar | Övrigt | Summa |
|---|---|---|
| 8 463 | – | 8 463 |
| 9 083 | – | 9 083 |
| 38 | – | 38 |
| -563 | – | -563 |
| 17 021 | – | 17 021 |
| - | - | - |
| 903 | - | 903 |
| 3 088 | - | 3 088 |
| 1 854 | - | 1 854 |
| -471 | - | -471 |
| 121 | - | 121 |
| 22 516 | - | 22 516 |
| Immateriella |
Uppskjutna skatter redovisade i immateriella tillgångar avser verkligt värde-justeringar för förvärvade tillgångar, samt aktiverade utvecklingskostnader. Upplösning av uppskjuten skatteskuld hänförlig till
avskrivningar på förvärvade immateriella tillgångar uppgick under året till 1 871 (846) Tkr och hänförlig till avskrivningar av aktiverade utvecklingskostnader till 2 139 (2 350) Tkr.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kortfristiga skulder | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Mervärdesskatt | 6 977 | 8 741 | 5 372 | 3 805 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 15 573 | 15 609 | 536 | 455 | |
| Summa övriga skulder | 22 550 | 24 350 | 5 908 | 4 260 |
| Omstrukturering | Summa | |
|---|---|---|
| Per 1 januari 2012 | – | – |
| Redovisat i resultaträkningen | 4 293 | 4 293 |
| Per 31 december 2012 | 4 293 | 4 293 |
| Redovisat i resultaträkningen | – | – |
| Utnyttjat under året | -4 293 | -4 293 |
| Återfört ej utnyttjat | – | – |
| Per 31 december 2013 | – | – |
Avsättningen på 4 293 Tkr per 31 december 2012 utnyttjades i sin helhet under första halvåret 2013.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Personalrelaterade upplupna kostnader | 9 873 | 11 383 | 5 061 | 5 433 |
| Förutbetalda intäkter | 92 101 | 71 900 | 5 934 | 5 266 |
| Övriga upplupna kostnader | 5 288 | 13 862 | 2 570 | 2 259 |
| Summa | 107 261 | 97 145 | 13 565 | 12 958 |
Åtaganden avseende operationell leasing där ett koncernföretag är leasetagare. Koncernen hyr ett antal lokaler och kontor med en uppsägningstid på 2 och 4 år. Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning.
Koncernen leasar också olika slags kontorsmaskiner och bilar enligt uppsägningsbara operationella leasingavtal. Uppsägningstiden för Koncernen avseende dessa avtal är 1 månad. Leasingkostnader uppgår till 1049 (969) Tkr.
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal är som följer:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 434 | 393 |
| Mellan 1 och 5 år | 657 | 773 |
| Mer än 5 år | – | – |
| 1 091 | 1 166 | |
I syfte att bredda Formpipes marknader förvärvades den 1 augusti 2012 Koncernen Traen Holding A/S ("Traen"). Traen är den marknadsledande leverantören av ECM-produkter och tjänster för den offentliga sektorn i Danmark. Förvärvet avser 100 procent av aktierna i Traen och har påverkat Koncernens balansräkning samt likvida medel enligt nedan. Traen har sedan förvärvsdatumet bidragit med 87,6 Mkr i omsättning och 29,5 Mkr i rörelseresultat före avskrivningar och förvärvsrelaterade kostnader av engångskaraktär (EBITDA). Om förvärvet hade inträffat 1 januari 2012 hade Traen bidragit med 198,3 Mkr i omsättning 38,2 Mkr i EBITDA. Goodwill har uppkommit vid förvärvet och utgörs av synergieffekter och personal. Justeringar av det redovisade värdet representeras av förvärvade övervärden avseende kundrelationer och varumärke. Vid denna justering har även effekten av uppskjuten skatt tagits i beaktande. Ingen del av redovisad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattning.
Förvärvsbalansen är föremål för slutlig justering senast ett år efter förvärvstidpunkten.
Köpeskilling och redovisade belopp på identifierbara nettotillgångar:
| Materiella tillgångar | 1 883 |
|---|---|
| Immateriella tillgångar | 117 096 |
| Finansiella tillgångar | 1 374 |
| Uppskjuten skattefordran | 23 079 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 44 934 |
| Likvida medel | 9 047 |
| Räntebärande skulder | -172 215 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | -79 543 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -1 642 |
| Förvärvade nettotillgångar | -55 986 |
| Goodwill | 190 809 |
| Kontant erlagd köpeskilling | 134 824 |
| - Likvida medel i förvärvat bolag | -9 047 |
| Förändring av Koncernens likvida medel vid förvärvet | 125 777 |
Det finns inga avtalade tilläggsköpeskillingar.
Justeringar för verkligt värde på identifierbara immateriella tillgångar har gjorts avseende kundrelationer och varumärke. Avskrivningar på dessa tillgångar sker linjärt. Av det totala beloppet 36 332 Tkr avser 33 718 Tkr kundrelationer och skrivs av på fem år och 2 613 Tkr varumärke som skrivs av på tre år.
Förvärvsbalansen är upprättad till den genomsnittliga förvärvskursen 1,2150 SEK/DKK. De förvärvade nettotillgångarna samt goodwill kommer omräknas till aktuell balansdagskurs.
Förvärvsrelaterade kostnader har redovisats i Koncernens resultaträkning under raden Förvärvsrelaterade poster av engångskaraktär, där 6 882 Tkr avser operativa kostnader och 8 558 Tkr avser finansiella kostnader.
FormPipe har inga transaktioner med närstående enligt definitionen i IAS 24 upplysningar om närstående (se ovan) att rapportera utöver de som anges i not 7 Personal, Ledning och Styrelse.
Transaktioner mellan bolag inom Koncernen regleras i bolagets Transfer Pricing policy och sker på armlängds avstånd.
Formpipe Software AB (publ) ("Formpipe") är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Under år 2013 bedrev Koncernen verksamhet i Sverige och Danmark. Styrning, ledning och kontroll av Formpipe fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, Bolagets styrelse, vd, enligt svensk aktiebolagslag, gällande bolagsordning, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter och svensk kod för bolagsstyrning. I Formpipes bolagsstyrningsrapport för 2013 beskrivs Formpipes bolagsstyrning, ledning och förvaltning samt den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. Svensk kod för bolagsstyrning bygger på principen "följa eller förklara" vilket innebär att företag som tillämpar koden kan avvika från enskilda regler om det tydligt beskrivs varför samt vad man gör istället.
Bolagsstyrning handlar i grunden om hur Bolaget ska styras och drivas i ett aktieägarperspektiv. Formpipes bolagsstyrning regleras av såväl externa regelverk som interna styrdokument.
Den 31 december hade Formpipe cirka 2 700 aktieägare som ägde totalt 48 934 588 aktier. Största enskilda ägare per 2013-12-31 var försäkringsaktiebolaget Avanza Pension med 8,9 procent av röster och kapital. Totalt ägde bolagets tjugo största ägare 57,8 procent av röster och kapital.
Årsstämma är benämningen på den årliga ordinarie bolagsstämman då Årsredovisningen ska framläggas. Aktieägarnas rätt att besluta om Formpipes angelägenheter utövas på årsstämman, som är Bolagets högst beslutande organ. Några av stämmans obligatoriska uppgifter är att fastställa Koncernens balans- och resultaträkning, besluta om vinstdisposition, ersättningsprinciper för ledande befattningshavare och om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och vd. Årsstämman väljer efter förslag från valberedningen (se nedan) styrelseledamöter fram till slutet av nästkommande årsstämma.
Formpipes årsstämma hölls den 25 april 2013 i Bolagets lokaler i Stockholm. Till stämmans ordförande valdes advokat Johan Hessius. Bolagets styrelse, ledning, valberedning samt revisor var närvarande vid stämman.
Bolagets aktieägare informerades i god tid på www.formpipe.se om tid och plats för stämman samt även om deras rätt att få ett ärende behandlat på stämman. Samtliga aktieägare som vid avstämningsdagen var direktregistrerade i aktieboken och som anmält sitt deltagande i tid gavs rätt att deltaga vid stämman och rösta för sina aktier.
I huvudsak fattades följande beslut:
Protokollet från årsstämman presenterades på hemsidan två veckor efter stämman. Materialet från stämman, så som kallelse, protokoll samt information om valberedning finns att läsa på Formpipes hemsida www.formpipe.se.
Formpipes årsstämma 2014 äger rum den 25 april i Bolagets lokaler i Stockholm. För anmälan till årsstämman 2014 kommer det i god tid finnas information på www.formpipe.se. Där beskrivs även hur respektive aktieägare kan få ett ärende behandlat på stämman.
Valberedningen inleds med att utvärdera sittande styrelse. Valberedningens arbete ska präglas av öppenhet och diskussion för att åstadkomma en välbalanserad styrelse. Valberedningen nominerar sedan ledamöter till Formpipes styrelse för kommande mandatperiod som sedan föreslås för årsstämman. Valberedningen lämnar även förslag på styrelsens och revisorernas ersättning samt i förekommande fall även val av revisor. Årsstämman 2013 beslutade att valberedningen för årsstämman 2014 ska bestå av fyra ledamöter. Styrelsens ordförande ska kontakta de tre röstmässigt största aktieägarna eller ägargrupperna (med detta avses såväl direktregistrerade aktieägare som förvaltarregistrerade aktieägare) enligt Euroclear Sweden AB:s utskrift av aktieboken per den 28 juni 2013. Dessa ägare utser vardera en representant som jämte styrelseordföranden ska utgöra valberedningen för tiden intill dess ny valberedning utses enligt mandat från nästa årsstämma. Valberedningens sammansättning publicerades på Bolagets hemsida senast sex månader innan årsstämman. För valberedningens fullständiga principer se dokumentet "Valberedningens förslag och motiverat yttrande avseende förslag till styrelse" inför årsstämman 2014 på www.formpipe.se.
Bolagsordningen stadgar att Formpipe är ett publikt aktiebolagslag, vars verksamhet är att direkt eller indirekt, bedriva verksamhet inom nedan nämnda områden samt idka därmed förenlig verksamhet; konsultverksamhet avseende internet- och intranätlösningar, konsultverksamhet med inriktning på information, management och data, utveckling och design av dataprogram/produkter samt försäljning av nämnda produkter/ tjänster i kombination med lämplig hårdvara samt förvaltning och handel med värdepapper och fastigheter. Formpipes aktiekapital ska vara lägst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Antalet aktier ska vara lägst 20 000 000 stycken och högst 80 000 000 stycken. Styrelsen ska bestå av lägst tre och högst sex ledamöter med högst tre suppleanter. Hela bolagsordningen går att ladda ner på www.formpipe.se.
Styrelsens uppdrag är att för ägarnas räkning förvalta Bolagets angelägenheter. Formpipes styrelsearbete styrs, förutom av gällande lagar och rekommendationer, av styrelsens arbetsordning som innehåller regler för arbetsfördelning mellan styrelse och vd, ekonomisk rapportering, investeringar och finansiering. Arbetsordning fastställes en gång per år.
Formpipes styrelse har det övergripande ansvaret för Bolagets organisation och ledning samt att riktlinjer för förvaltningen av Bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvarar för att Bolaget styrs enligt gällande lagar och förordningar samt det regelverk för emittenter där svensk kod för bolagsstyrning ingår. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av Koncernens strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttring av verksamheter, större investeringar, tillsättningar och ersättningar till koncernledningen samt löpande uppföljning av verksamheten under året. Styrelsen fastställer årligen årsbokslutet, gällande affärsplan, verksamhetsrelaterade policyer samt vd:s arbetsordning.
Vid årsstämman den 25 april 2013 valdes styrelseledamöterna; Bo Nordlander, ordförande, Jack Spira, ledamot, Staffan Torstensson, ledamot och Kristina Lindgren, ledamot. Styrelsen har haft 13 protokollförda styrelsemöten som bland annat behandlat Bolagets finansiella ställning och rapportering, affärsverksamhetens inriktning, förvärv, marknadsbedömningar, strategiska handlingsalternativ och organisatoriska frågor.
Styrelsens ordförande Bo Nordlander leder styrelsens arbete så att detta utövas i enlighet med lagar och föreskrifter. Ordförande följer verksamheten i dialog med vd och ansvarar för att övriga ledamöter får den information som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden är även delaktig i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende Koncernens ledande befattningshavare.
Formpipe håller under ett verksamhetsår vanligtvis fyra ordinarie styrelsemöten samt ett konstituerande styrelsemöte i direkt anslutning till årsstämman. Extra styrelsemöten hålls vid behov. Styrelsen består av fyra ordinarie ledamöter utan suppleanter. Vd ingår ej i styrelsen men närvarar under samtliga styrelsemöten som föredragande, utom när vd:s arbete utvärderas. Vd rapporterar till styrelsen om det operativa arbetet i Koncernen samt tillser att styrelsen får sakligt och relevant beslutsunderlag. Nedanstående tabell visar bland annat styrelsens medlemmar, samt styrelsens bedömning angående beroendeställning i förhållande till Bolaget och aktieägarna.
| Styrelsen 2013 | Deltagande/antal möten | Rev.uts | Ers.uts | Oberoende |
|---|---|---|---|---|
| Bo Nordlander, född 1956, ordförande | 13/13 | Ja | Ja | Bedöms oberoende |
| Jack Spira, född 1953, ledamot | 12/13 | Ja | Ja | Bedöms oberoende |
| Staffan Torstensson, född 1972, ledamot | 13/13 | Ja | Ja | Bedöms oberoende |
| Kristina Lindgren, född 1959, ledamot | 12/13 | Ja | Ja | Bedöms oberoende |
Formpipes styrelsesammansättning uppfyller NASDAQ OMX Stockholms och svensk kod för bolagsstyrnings krav avseende oberoende styrelseledamöter. För ytterligare information om respektive styrelseledamot, läs på www.formpipe.se, Investor Relations, Bolagsstyrning.
Styrelsens arbetsordning fastställdes den 25 april 2013 och ska årligen revideras på det konstituerande styrelsesammanträdet. Arbetsordningen revideras därutöver vid behov. Arbetsordningen innehåller bland annat styrelsens ansvar och arbetsuppgifter, styrelseordförandens arbetsuppgifter, revisionsfrågor samt anger vilka rapporter och finansiell information som styrelsen ska erhålla inför varje ordinarie styrelsemöte. Vidare omfattar arbetsordningen instruktioner till vd. Bilaga avseende styrelsens arbete som revisionsutskott har framtagits och fastställts vid konstituerande styrelsemöte den 25 april 2013. Arbetsordningen föreskriver också styrelsens arbete som ersättningsutskott.
Styrelsen agerar i sin helhet revisions – och ersättningsutskott. Arbetsbeskrivningen gällande arbetet som revisionsutskott fastställs som en bilaga till gällande arbetsordning. Arbetet som ersättningsutskott regleras i gällande arbetsordning. Arbetsordningen med bilaga fastställdes vid konstituerande styrelsemöte den 25 april 2013. Under 2013 har revisions- och ersättningsutskotten haft löpande möten i samband med ordinarie styrelsemöten. Under 2013 har utskotten haft separata möten för behandling av dessa frågor (två möten i revisionsutskottet och tre möten i ersättningsutskottet).
Vd Christian Sundin leder Koncernen och dess verksamhet inom de ramar styrelsen fastlagt.
Christian Sundin Verkställande direktör Född 1971 Anställd sedan 2006 Aktieinnehav: 716 068 st Teckningsoptioner: 232 348 st Christian arbetade som CFO på Formpipe innan han 2007 tog över vd-posten. Christian har en bakgrund inom Ericssonkoncernen och en gedigen erfarenhet av implementering av större IT-system. Christian är utbildad civilekonom. Christian har inga väsentliga uppdrag utanför Formpipe och har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i andra bolag än Formpipe.
Den senast gällande vd-instruktionen fastställdes av styrelsen den 25 april 2013. Vd tar löpande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten och motiverar även förslag till beslut. Styrelseordförande har årligen utvärderingssamtal med vd i enlighet med vd-instruktion och gällande kravspecifikation. Vd leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga ledningsmedlemmar. Koncernledningen har månadsvis protokollförda möten där operativa frågeställningar diskuteras. Dessutom arbetar koncernledningen årligen fram en affärsplan som fastställs av styrelsen. Affärsplanen följs upp via månatliga rapporter från respektive funktion inom Bolaget där granskningen fokuserar på tillväxt och kostnadskontroll. Utöver veckomötena träffas de flesta i koncernledningen dagligen på Bolagets huvudkontor. Bolagets snabba utveckling gör att den dagliga kontakten är en förutsättning för en fungerande styrning och ledning. Koncernledningen består av chefer för väsentliga verksamhetsområden inom Formpipes koncern.
För granskning av Bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och vd:s förvaltning utses på årsstämman en eller två revisorer med högst två suppleanter. Huvudansvarig revisor är Niklas Renström från PricewaterhouseCoopers AB.
Denna rapport har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och är därmed avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen ansvarar för arbetet med bolagsstyrning inom Formpipe och därav för arbetet med den interna kontrollen. Det övergripande syftet är att skydda Bolagets tillgångar och därigenom aktieägarnas investering. Styrelsen ansvarar också för att finansiell rapportering är upprättad i enlighet med gällande lag. Kvalitetssäkring av Formpipes finansiella rapportering sker genom att styrelsen behandlar samtliga kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som Bolaget lämnar. Det förutsätter att styrelsen behandlar frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, väsentliga osäkerheter i redovisade värden, eventuella ej korrigerade felaktigheter, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar, eventuella konstaterade oegentligheter och andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet.
Ett aktivt och engagerat styrelsearbete är grunden för god intern kontroll. Formpipes styrelse har etablerat tydliga arbetsprocesser och arbetsordningar för sitt arbete. En viktig del i styrelsens arbete är att utarbeta och godkänna ett antal grundläggande policyer, riktlinjer och ramverk relaterade till finansiell rapportering. Bolagets styrande dokument är benämnt "Styrelsens arbetsordning jämte instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt instruktion avseende ekonomisk rapportering till styrelsen för Formpipe (inklusive dotterbolag och filialer)". Syftet med dess policy är bland annat att skapa grunden för en god intern kontroll. Uppföljning och omarbetning sker löpande samt kommuniceras ut till samtliga medarbetare som är involverade i den finansiella rapporteringen. Styrelsen utvärderar på månadsbasis verksamhetens prestationer och resultat genom ett ändamålsenligt rapportpaket innehållande resultatrapport och framarbetade nyckeltal samt annan väsentlig operationell och finansiell information. Styrelsen verkar i sin helhet såsom revisionskommitté. Styrelsen har tagit del av och utvärderat rutinerna för redovisning och ekonomisk rapportering samt följt upp och utvärderat de externa revisorernas arbete, kvalifikationer och oberoende. Styrelsen har under 2013 haft en genomgång med och fått skriftlig rapport från Bolagets externa revisorer. Övriga fastställda policyer som ligger till grund för den interna kontrollen inom Formpipe är Finanspolicy, Informationspolicy och IT-policy. Formpipe arbetar enligt en funktionsbaserad organisationsstruktur där respektive funktionschef sitter med i bolagets ledningsgrupp och ansvarar för arbetsresultatet inom funktionen. Samtliga funktioner inom Formpipe har samma struktur, ekonomisystem, kontoplan och policyer vilket underlättar skapande av ändamålsenliga rutiner och kontrollsystem.
Formpipe arbetar fortlöpande och aktivt med riskanalys, riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som Bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts. I riskbedömningen beaktas exempelvis Bolagets administrativa rutiner avseende fakturering och avtalshantering. Även väsentliga balans- och resultatposter där risken för väsentliga fel skulle kunna uppstå granskas kontinuerligt. I Bolagets verksamhet finns dessa risker i huvudsak i posterna för ny försäljning samt repetitiva intäkter. Riskbedömningen görs löpande av Bolagets ledning och rapporteras på månadsbasis till styrelsen av vd.
Policies och riktlinjer definierar hur korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning ska gå till, samt hur kontrollaktiviteter ska utföras. Formpipe arbetar enligt sin Financial Guideline där bland annat kontrollaktiviteter som avstämningar, attestflöden, kontoavstämningar, ekonomisystem, jämförelsemått behandlas. Kontrollstrukturen hanterar de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Dessa kontrollstrukturer består av tydlig ansvarsfördelning, tydliga rutiner och klara arbetsroller. Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat rapportering av beslutprocesser och beslutsordningar för väsentliga beslut (till exempel nya stora kunder, investeringar, avtal etc.) och även granskning av samtliga finansiella rapporter som presenteras.
Bolagets styrande dokumentation i form av policyer, riktlinjer och manualer vad gäller intern- och extern kommunikation hålls löpande uppdaterade och kommuniceras internt via relevanta kanaler, såsom interna möten, interna nyhetsmail och Intranet. För kommunikation med externa parter finns en tydlig policy som anger samtliga riktlinjer för hur informations ska ske – Bolagets fastställda Informationspolicy. Syftet med policyn är att säkerställa att Formpipes samtliga informationsskyldigheter enligt gällande regelverk för emittenter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.
Uppföljning av att den interna kontrollen är ändamålsenlig och sker löpande av Bolaget. Styrelsen sammanträder minst en gång per år, utan närvaro av vd eller annan person från ledningsgruppen, Bolagets revisorer för en genomgång av nuläge. Styrelsen ser även till att bolagets revisorer översiktligt granskar den finansiella rapporten från tredje kvartalet. Slutligen lämnar även styrelsen en kortfattad rapport över hur den interna kontrollen genomförts under året. Styrelsen utvärderar årligen om en separat funktion för Internrevision ska tillsättas Formpipe. Ställningstagandet är att styrelsen i dagens utformning hanterar denna löpande process och dess interna kontroll på ett tillfredsställande sätt, varför en formell internrevisionsfunktion ej införts.
Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till Bolagets verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Årsstämmans beslut överensstämmer i huvudsak med tidigare tillämpade principer för ersättning. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämman 2013, eller där ändring sker i ersättning därefter. Styrelsen har inte utsett någon ersättningskommitté utan hanterar i sin helhet frågor om ersättning och andra anställningsvillkor.
Bolaget ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att Bolaget kan rekrytera och behålla kompetent personal. Ersättningen till bolagsledningen ska bestå av fast lön, rörlig ersättning, ett långsiktigt incitamentsprogram, pension, avgångsvillkor och andra sedvanliga förmåner. Ersättningen baseras på individens engagemang och prestation i förhållande till i förväg uppställda mål, såväl individuella som gemensamma mål för hela Bolaget. Utvärdering av den individuella prestationen sker kontinuerligt. Den fasta lönen omprövas som huvudregel en gång per år och ska beakta individens kvalitativa prestation.
Den fasta lönen för den verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig. Den rörliga ersättningen ska beakta individens ansvarsnivå och grad av inflytande. Storleken på den rörliga ersättningen är relaterad till uppfyllelsegraden av finansiella mål som uppställts av styrelsen för Koncernen. Den rörliga ersättningen utgör maximalt 30–40 procent utöver fast lön. Samtliga rörliga ersättningsplaner har definierade maximala tilldelnings- och utfallsgränser. För 2013 uppfylldes inte målen och sålunda utgår ingen rörlig ersättning för räkenskapsåret 2013. Bolaget har aktierelaterade incitamentsprogram som riktas till hela personalen (inklusive verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare) avsedda att främja Bolagets långsiktiga intressen. Styrelsen ska löpande utvärdera huruvida ytterligare optionsprogram eller någon annan form av aktierelaterat eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram bör föreslås bolagsstämman. Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska ha premiebaserade pensionsavtal. Pensionering sker för verkställande direktören och de ledande befattningshavarna vid 65 års ålder. Pensionsavsättningar baseras enbart på den budgeterade lönen. Vid den verkställande direktörens uppsägning från Bolagets sida gäller 6 månaders uppsägningstid och 6 månaders avgångsvederlag. Andra inkomster som den verkställande direktören uppbär under den period avgångsvederlag utbetalas avräknas från avgångsvederlaget. Vid uppsägning från den verkställande direktörens sida gäller 6 månaders uppsägningstid. Mellan Bolaget och de andra ledande befattningshavarna gäller en ömsesidig uppsägningstid om 3 till 6 månader. För det fall bolaget blir föremål för ett offentligt uppköpserbjudande som medför att minst 30 procent av bolagets aktier hamnar i samma aktieägares hand, har den verkställande direktören, vid bolagets eller den verkställande direktörens uppsägning, rätt till ett särskilt avgångsvederlag motsvarande 12 fasta månadslöner vid tidpunkten för uppsägningsbeskedet. Sådant avgångsvederlag är avräkningsfritt, ska utbetalas i dess helhet vid anställningens upphörande och ersätter det avgångsvederlag som den verkställande direktören normalt har rätt till enligt sitt anställningsavtal.
Årsstämman gav styrelsen möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer för det fall det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.
De för årsstämman 2014 föreslagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare är oförändrade från 2013.
Årsstämman 2013 beslutade att den totala ersättningen till styrelsens ledamöter för innevarande år skulle uppgå till 600 Tkr, varav 225 Tkr till styrelsens ordförande och 125 Tkr till respektive ledamot, (Not 7).
Christian Sundin, fast ersättning 2013 uppgick till 1 980 Tkr, rörlig ersättning i enlighet med uppsatta budgetmål. 2013 uppgick den rörliga delen till 0 kr samt pension om 493 Tkr. Övrig ersättning uppgick till 262 Tkr, (Not 7).
Grundlönen totalt för övriga ledande befattningshavare uppgick 2013 till 14 618 Tkr. Den rörliga ersättningen uppgick för samma period till 0 kr samt pension om 1573 Tkr. Övrig ersättning uppgick till 1 438 Tkr, (Not 7).
Ersättning till revisorer sker i enlighet med valberedningens rekommendation på löpande räkning. Till revisor och revisionsföretag har under 2013 ett totalt arvode om 1 270 Tkr utbetalats. Summan avser arbete för revision, löpande rådgivning och annan granskning (Not 6).
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av Koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av Moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för Koncernen och Moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av Koncernens och Moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som Moderbolaget och de företag som ingår i Koncernen står inför.
Stockholm den 3 april 2014
Jack Spira Styrelseledamot Staffan Torstensson Styrelseledamot
Kristina Lindgren Styrelseledamot
Bo Nordlander Styrelseordförande
Christian Sundin Verkställande direktör
Vår revision har avgivits den 3 april 2014 PricewaterhouseCoopers AB
Niklas Renström Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Formpipe Software AB (publ.), org.nr 556668-6605
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Formpipe Software AB (publ.) för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 29–68.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur Bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i Bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för Moderbolaget och Koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och Koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande Bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Formpipe Software AB (publ.) för år 2013.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande Bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande Bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande Bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i Bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot Bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 3 april 2014 PricewaterhouseCoopers AB
Niklas Renström Auktoriserad revisor
Rörelseresultat före avskrivningar, förvärvsrelaterade kostnader och övriga jämförelsestörande poster av engångskaraktär.
EBIT Rörelseresultat.
Intäkter av årligen återkommande karaktär, såsom support och underhållsintäkter, förvaltningsavtalsintäkter samt intäkter från hyresavtal avseende licens.
Systemintäkter Summan av licensintäkter och intäkter från support och underhållsavtal.
Rörelseresultat före avskrivningar, förvärvsrelaterade kostnader och övriga jämförelsestörande poster av engångskaraktär i procent av nettoomsättningen.
Rörelsemarginal (EBIT-marginal) Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Vinstmarginal Årets resultat i procent av nettoomsättningen.
Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt totalt kapital.
Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatt samt kassa och bank, kortfristiga placeringar och övriga räntebärande fordringar.
Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatt.
Räntebärande nettoskuld Räntebärande skulder minskade med likvida medel.
Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten minskat med kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förvärv av rörelse.
Likvida medel Kassa och bank samt kortfristiga placeringar.
Resultat per antal utestående aktier Årets resultat dividerat med antal utestående aktier vid årets slut.
Resultat per genomsnittligt antal aktier Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier under året.
Resultat per genomsnittligt antal aktier efter utspädning Årets resultat justerat för utspädningseffekter dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning under året.
Eget kapital vid årets slut dividerat med genomsnittligt antal aktier under året.
Business Process Management är ett systematiskt tillvägagångssätt som används för att förbättra och automatisera en organisations affärsprocesser.
Corrective Action and Preventive Action – regler som ingår i GMP (Good Manufacturing Practice) och innebär att avvikelser ska korrigeras och förhindras genom att orsakerna till avvikelsen utreds.
Customer Relationship Management. Styrning, organisering och administration av kunder och kundrelationer i ett företag.
Enterprise Content Management omfattar system och lösningar som hanterar och förbättrar utnyttjandet av såväl strukturerad som ostrukturerad information.
EMA European Medicines Agency – Europeiska läkemedelsmyndigheten.
Enterprise Resource Planning – verksamhetsövergripande affärssystem.
Electronic Quality Management System. IT-stöd för att effektivisera kvalitetshanteringen i alla led – från forskning och utveckling till läkemedelstillverkning och distribution.
Food & Drug Administration – den amerikanska statens kontrollmyndighet för livsmedel och läkemedel.
Kortnamn för Formpipe Softwares aktie.
Good Automation Manufacturing Practice – är den mest använda, och internationellt accepterade standarden för validering av datorsystem i läkemedelsproduktion.
Good Manufacturing Practice är ett regelverk som styr tillverkning, inklusive packning, av läkemedel, livsmedel och hälsokost.
Quality Management System. På svenska, kvalitetsledningssystem. Ett känt exempel är ISO 9 000-familjen. I Life Science-branschen är kraven höga vad gäller kvalitetsledning.
Service Oriented Architecture innebär att ett distribuerat IT-system organiseras som en struktur av kommunicerande tjänster.
Standard Operating Procedures. Detaljerade skriftliga styrdokument för att uppnå enhetlighet i utförandet av en särskild funktion. SOP används i mycket hög grad inom läkemedelsindustrin.
Extensible Markup Language. Ett universellt märkspråk som används för att utväxla data mellan olika informationssystem.
ÅRSREDOVISNINGEN HAR PRODUCERATS AV FORMPIPE I SAMARBETE MED STHLM KOMMUNIKATION & IR AB. FOTO: PATRIK ENGSTRÖM, MATTON IMAGES & GETTY IMAGES. TRYCK: PIPELINE NORDIC
HUVUDKONTOR Formpipe Software AB Formpipe Software Skellefteå AB Traen AB Postadress: Box 231 31, SE-104 35 Stockholm
Besöksadress: Sveavägen 168 Telefon: +46 (0)8 555 290 60 Fax: +46 (0)8-555 290 99 E-post: [email protected] [email protected]
Formpipe Software A/S Formpipe Software Lasernet A/S Postadress: Borupvang 5D DK-2750 Ballerup, Danmark
Besöksadress: Borupvang 5D, Ballerup Telefon: +45 (0)3325 6555 E-post: [email protected] [email protected]
Formpipe Software Linköping AB Postadress: Box 231 31, SE-104 35 Stockholm
Besöksadress: Platensgatan 10B, Linköping Telefon: +46 (0)8 555 290 60 E-post: [email protected]
Formpipe Software Uppsala AB Postadress: Box 231 31, SE-104 35 Stockholm
Besöksadress: Svartbäcksgatan 8 Telefon: +46 (0)8 555 290 60 E-post: [email protected]
Formpipe Software AB Telefon: +44 (0)1625 410 987 E-post: [email protected]
Post- och besöksadress: C/o Sigma Consulting Solutions Limited, Ropewalks Building, Newton Street, Macclesfield, Cheshire, SK11 6QJ, Storbritannien Telefon: +44 (0)1625 410 987 E-post: [email protected]
NEDERLÄNDERNA Formpipe Software Benelux B.V.
Post- och besöksadress: Stationsplein 105, 5211 BM 's-Hertogenbosch, Nederländerna Telefon: +31 (0)73 704 0318
USA Telefon: +1 770 886 9733 [email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.