Annual Report • Mar 17, 2015
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2014
| 2014 i korthet | 1 |
|---|---|
| Kort om Rederi AB Transatlantic | 2 |
| VD-kommentar | 3 |
| Affärsområde TransAtlantic | 4 |
| Affärsområde Viking Supply Ships | 8 |
| Femårsöversikt | 12 |
| Bolagsstyrningsrapport | 14 |
| Styrelse | 20 |
| Ledning | 21 |
| Förvaltningsberättelse | 22 |
|---|---|
| Resultaträkning | 27 |
| Balansräkning | 28 |
| Eget kapital | 30 |
| Kassaflödesanalys | 31 |
| Noter | 32 |
| Styrelsens underskrifter | 58 |
| Revisionsberättelse | 59 |
| Aktien | 60 |
| Årsstämma och kalender 2015 | 62 |
| Definitioner och ordlista | 63 |
Göteborg Köpenhamn
Huvudkontor Kontor
Det norska tankerrederiet Excelsior (bildat 1946) börjar fokusera på den snabbt växande offshoremarknaden. Viking Supply Ships etableras som ett marknadsföringsbolag för PSV-fartyg.
Christen Sveaas förvärvar Excelsior och byter namn på bolaget till Viking Supply Ships AS. En kraftig utökning av PSV-flottan inleds.
Viking Supply Ships förvärvar tre kombinerade AHTS/isbrytare i ett joint venture med Rederi AB TransAtlantic.
Nordsjöfrakt bildas 1972 och opererar från Skärhamn. År 1989 fusioneras rederiet med Bylock Group, och Bylock & Nordsjöfrakt (B&N) bildas.
B&N förvärvar rederiet Gorthon Lines från Bilspedition och listas på Stockholmsbörsen 1991. År 1993 förvärvas även Svenska Orient Linien från Bilspedition.
B&N förvärvar Paltrans Shipping.
2005 B&N byter namn till Rederi AB Transatlantic.
Rederi AB Transatlantic förvärvar utestående aktier i joint venture-bolaget TransViking, vilket gör norska Kistefos till ny huvudägare.
Rederi AB Transatlantic förvärvar rederi- och logistik företaget Österströms samt SBS Marine. Verksamheten delas upp i två affärsområden – offshoredelen Viking Supply Ships AS samt Industrial Shipping (sedermera TransAtlantic), med rederi- och logistikverksamhet. De koncerngemensamma delarna finns i Göteborg.
Rederi AB Transatlantic förvärvar det finska rederiet
Arbetet med att utveckla verksamheten i respektive affärsområde fortsätter. Industrial Shipping (sedermera TransAtlantic) genomför kraftfulla besparingar och lämnar det olönsamma bulksegmentet för att istället fokusera resurserna på RoRo- och Container Feeder-segmenten.
Viking Supply Ships tar flera viktiga kontrakt inom arktisk offshore och centraliserar alla support- och operationella funktioner till huvudkontoret i Köpenhamn.
Koncernens nettoomsättning ökade jämfört med föregående år till 3 190 MSEK (2 925). Nettoresultatet efter skatt uppgick till 200 MSEK (–359).
2014 Affärsområdet Industrial Shipping byter namn till TransAtlantic. Arbetet med att förbereda bolaget för en delning intensifieras. De sista utestående delarna av TransAtlantics och Viking Supply Ships respektive verksamheter har under året flyttats att uteslutande bedrivas i respektive dotterbolag vilket innebär att koncernens struktur numera är bättre förberedd för en delning.
1) Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.
Rederi AB Transatlantics verksamhet är indelad i två självständiga affärsområden TransAtlantic (tidigare Industrial Shipping) och Viking Supply Ships. Dessa utgår från olika affärsmodeller, opererar inom helt skilda shippingsegment och verksamheterna drivs av separata organisationer.
Arbetet för att kunna genomföra en delning av bolaget fortsätter, med syfte att säkerställa framtida fokus och expansion i respektive affärsområde. Detta sker genom olika initiativ som genom-
förs löpande för att stärka bolagets lönsamhet och likviditet samt för att säkerställa en stabil långsiktig finansiering. Det operativa strategiska arbetet bedrivs i respektive affärsområde med fokus på
att öka kundvärdet genom investeringar i marknad, kompetens och system, samt miljö och säkerhet.
erbjuder logistiklösningar med fartygstransporter med Östersjön och norra Europa som primära marknader. Verksamheten består främst av systemtrafik med RoRo- och Container Feeder linjer. Huvudkontoret finns i Göteborg.
erbjuder oljeprospekterande kunder i Nordsjön och i arktiska och subarktiska farvatten tjänster inom offshore och isbrytning. Som en av få aktörer på marknaden förfogar Viking Supply Ships över en unik kompetens att utföra operationer i is och svåra väderförhållanden. Huvudkontoret finns sedan 2011 i Köpenhamn.
Läs mer på sidorna 8–11
Verksamhetsåret 2014 var resultatmässigt ett mycket bra år för RABT koncernen, framförallt drivet av utvecklingen inom Viking Supply Ships. Affärsområdet präglades av en rekordhög aktivitetsnivå som ett resultat av en förbättrad kontraktstäckningsgrad, med sju av åtta AHTS-fartyg kontrakterade i arktiska och subarktiska områden. Affärsområdet TransAtlantic var i likhet med tidigare år utsatt för svaga marknadsförhållanden. De omfattande struktur- och effektiviseringsåtgärder som genomfördes under året inom TransAtlantic har inneburit en förbättring av resultatet, dock är resultatet fortsatt negativt och det återstår arbete för att nå ett långsiktigt tillfredsställande resultat i verksamheten.
Kontraktstäckningsgraden för AHTS-flottan förbättrades under 2014 till en nivå på 52 procent (33). AHTS –fartygen hade under året en genomsnittlig ratenivå på 504 TSEK (359) samt en genomsnittlig utnyttjandegrad på 77 procent (73). Genomförandet av 2014 års borrsäsong i kontraktet med ett stort oljebolag för fyra AHTS-fartyg var en stark bidragande orsak till denna positiva utveckling. Totalt var sju av åtta AHTS-fartyg under kontrakt under större delar av året. Även om Viking Supply Ships inte är direkt påverkad av de nuvarande sanktionerna mot Ryssland så har dessa indirekt medfört en förtida uppsägning av kontraktet för fyra AHTS fartyg i Ryssland och avbokning av 2015 års borrsäsong. Marknaden för PSV-flottan var fortsatt ansträngd under året, utnyttjandegraden var 71 procent (76) och genomsnittsraten var 116 TSEK (112). Service och konsultarbete har ökat i betydelse och fokus för Viking Supply Ships under året, med 18 procent (–) av intäkterna hänförliga till detta segment. Viking Supply Ships har under året omfinansierat merparten av sina fartygslån med syfte att säkerställa en långsiktigt stabil finansieringsstruktur.
Affärsområdet ändrade under året namn från Industrial Shipping till TransAtlantic. Året har, i likhet med tidigare år, präglats av en svag underliggande marknad. Det pågående omstruktureringsarbetet med att förbättra verksamheten har under året resulterat i en väsentlig förbättring av resultatet från och med andra kvartalet 2014, dock är resultatet fortsatt negativt. Det är främst tre aktiviteter som bidragit till denna omfattande förbättring. Organisationen har geografiskt koncentrerats, förenklats och anpassats i storlek, vidare har den olönsamma containerlinjen TransPal Line lagts ner, samt att den fulla effekten av outsourcingen av småbulkverksamheten som genomfördes 2013 har realiserats. Dessa aktiviteter har medfört en signifikant effektivisering av landpersonalstyrkan, samtidigt som en optimering av flotta och linjestruktur har genomförts. Trots de förbättringar som genomförts under året är lönsamheten inom affärsområdet ännu inte tillfredsställande. Under året anlades ett fokus i verksamheten på Container och RoRo segmenten. Vidare har ett långfristigt bareboatåtagande tecknat av TransAtlantic avseende inchartringen av mindre bulkfartyg omförhandlats med syfte att bättre matcha timecharteravtalet ut för dessa fartyg. Ship Management är en kärnverksamhet inom affärsområdet och har ett omfattande utbud av tjänster. För att underlätta och driva tillväxten i denna verksamhet har den etablerats som ett helägt dotterbolag till TransAtlantic; TransAtlantic Ship Management.
En nyemission om 148 MSEK genomfördes under andra kvartalet 2014 för att accelerera den pågående omstruktureringen inom affärsområdet TransAtlantic samt skapa förutsättningar för att snabbare kunna dela koncernen. Sedan andra kvartalet har koncernen uppfyllt alla kovenanter i befintliga finansieringsavtal.
Viking Supply Ships finansiella resul-
tat för 2015 kommer att påverkas negativt av den förtida uppsägningen av de fyra AHTS-fartygen som meddelades under 2014. Alternativa kontraktsmöjligheter för dessa fartyg övervägs för närvarande med en ambition om att öka kontraktstäckningsgraden för AHTS-flottan. Bolaget följer noga utvecklingen av situationen i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland. Konsekvenserna på företagets framtida aktiviteter i Ryssland är svåra att förutsäga. Bolaget bedömer fortsatt att de långsiktiga utsikterna är goda trots nuvarande nivå på oljepriset. Situationen för PSV-flottan, som för närvarande opereras på spotmarknaden i Nordsjön, väntas fortsatt vara utmanande och Viking Supply Ships överväger därför potentiella långsiktiga kontraktsmöjligheter i andra regioner för dessa fartyg. Fokus på utvecklingen av service segmentet inom Viking Supply Ships kommer att fortsätta under 2015, med ice-management verksamheten lokaliserad i ett separat bolag, Viking Ice Consultancy. Marknaden för affärsområdet TransAtlantic förväntas fortsatt vara svag under 2015. Omstrukturerings- och effektiviseringsarbetet inom affärsområdet kommer att fortsätta och vi räknar med att genomföra ytterligare kostnadsbesparingar, samtidigt som fokus ligger på att bygga en långsiktigt lönsam affär.
Fortsatt gäller samma långsiktiga mål – att skapa två oberoende av varandra starka verksamheter med de rätta förutsättningarna för att framgångsrikt konkurrera på sina respektive marknader.
Göteborg, 17 mars, 2015 Tom Ruud VD och Koncernchef
På en fortsatt svag underliggande marknad har verksamhetens resultat stabiliserats efter effektfulla omstruktureringar. Organisationen har koncentrerats och förenklats, den olönsamma containerlinjen TransPal Line har lagts ner och småbulkverksamheten, som tidigare befraktats i egen regi, har sedan tredje kvartalet 2013 hyrts ut på time charter. Detta är huvudorsakerna till att resultatet sedan andra kvartalet 2014 stabiliserats. TransAtlantic fokuserar på att utnyttja den strategiska position affärsområdet har etablerat för att kunna bygga en lönsam affär.
Med Östersjön och Bottenviken som geografisk bas fokuserar TransAtlantic på konkurrenskraftiga, kontraktsbaserade linjetransporter med Container- och RoRo som grund för kunder inom framför allt nordisk basindustri. Med ett flertal ägda och långtidsinhyrda fartyg inom såväl RoRo, Container och Bulk som bas, erbjuder TransAtlantic även Ship Managementprodukter. Inom affärsområdet finns också en omfattande kunskap inom teknisk- och crew management, varvsprojekt, hamn- och stuveriarbete, lasthantering, distribution och agentverksamhet.
Affärsområdet samarbetar med några av de största aktörerna inom bland annat skogsoch stålindustrin i Finland och Sverige. Detta är kunder med höga krav som opererar på en global marknad med hård konkurrens. I TransAtlantics transportlösningar är kvalitet, miljö- och kostnadseffektivitet ledord genom hela värdekedjan. En viktig del för att kunna uppnå detta är strategin att i Östersjön främst anlöpa mindre hamnar, i
strategiska lägen i anslutning till de större nordeuropeiska hubbarna. Dessa så kallade outports är kostnadseffektiva och ger kunderna en större flexibilitet vid lastning och lossning. Dessutom hyrs en allt större del av fartygen in så att flottan snabbt ska kunna anpassas utifrån kundernas behov samt förnyas i takt med teknisk utveckling och nya miljökrav.
Affärsområdet har under flera år dragits med stora förluster som ett resultat av en allt svagare efterfrågan, överutbud av tonnage och intern ineffektivitet. För att kunna skapa en konkurrenskraftig verksamhet har omfattande omstruktureringar genomförts med hjälp av nyemissionen som genomförts under året. Landpersonalstyrkan har reducerats till cirka en tredjedel jämfört situationen vid årets början och verksamheten har koncentrerats främst till Göteborg. En olönsam containerlinje från södra Sverige till England, TransPal Line (TPL), har lagts ner och en anhängande terminalverksamhet har sålts. Dessutom ger samarbetet rörande
småbulkfartygen ett positivt bidrag och ett bareboatupplägg har omfinansierats för att kostnaderna för fartygen bättre ska motsvara intäkterna från den delen av affären. Den legala strukturen har i allt väsentligt förenklats till att vid årsskiftet omfatta drygt tjugo bolag.
Den viktigaste delen i förändringsarbetet är att koncentrera verksamheten till de sjöfartssegment där de bästa tillväxtmöjligheterna finns samt inom områden där Trans-Atlantic redan har en stark position med betydande kundsamarbeten. Under 2013 togs beslut om att kommersiellt outsourca småbulksegmentet och i början av 2014 togs beslut om att lägga ned containerlinjen TransPal Line. Genom att lämna dessa för affärsområdet personaltunga och olönsamma verksamheter kan resurserna helt koncentreras på Container Feeder och RoRo. Inom dessa båda segment ska lönsam tillväxt skapas på såväl egen hand som i samarbete med partners och konkurrenter, allt i syfte att ge kunderna konkurrenskraftiga transportsystem. Året har även präglats av att anpassa erbjudandet för att på ett konkurrenskraftigt sätt möta effekterna av implementering av de nya svavelutsläppsreglerna SECA. Arbetet har inneburit att såväl optimera flotta och linjetidtabeller som att utbilda besättningar och implementera tekniska lösningar för att minska bunkerförbrukningen.
TransAtlantic bedriver containerbaserad linjetrafik mellan Finland, Sverige och Tyskland samt Beneluxområdet. Verksamheten bedrivs i tre linjer – TransFeeder North (TFN), TransBothnia Container Line (TBCL) och TransFeeder South (TFS) – som betjänas av fem containerfartyg med isklass. Kunderna är främst de stora oceanrederierna. Med feedertrafiken som bas genomförs kontinuerligt genomfraktsaffärer på en mängd översjödestinationer. Under 2014 har affärsområdet fortsatt att utveckla positionen som nischaktör på utvalda outports och i samarbete med kunderna utvecklat nya, konkurrenskraftiga lösningar inom feedertrafiken. Piteå är under året ett nytt anlöp som öppnar containertrafiken på den svenska Norrlandskusten, vilket ger svensk basindustri möjlighet att exportera till nya marknader. Dessutom erbjuder TransAtlantic från december 2014 en renodlad containertrafik från Oulo och Kemi till Beneluxområdet. Under 2015 kommer arbetet med att utveckla linjesystemet för att stödja Bottenvikens och Östersjöns kringliggande industrier att fortsätta.
TransAtlantic har länge varit en av de större operatörerna inom RoRo-segmentet i Östersjön och har, bland annat genom sin unika iskompetens, byggt upp långvariga kundrelationer och effektiva transportsystem åt
skogs- och pappersindustrin. Efter att avtalet med en stor RoRo-kund inte förlängdes efter december 2014 ligger fokus under 2015 på, att med TransAtlantics mångåriga RoRo-kompetens tillsammans med svenska och finska skogs- och stålbolag, bygga anpassade logistiksystem för att möta industrins framtida behov av flexibilitet.
Verksamheten inom Ship Management har under året koncentrerats i ett eget helägt dotterbolag; TransAtlantic Ship Management AB. Bolagets verksamhet utgör en kärnprodukt inom TransAtlantic och förfogar över mångårig och bred erfarenhet från ship management av RoRo-, container- och bulkfartyg. Verksamheten har redan idag externa kunder och erbjuder teknisk- och crew management samt konsulttjänster inom teknikrådgivning, energibesparing, fartygsinspektion, dockning och ledningssystem. Under året har TransAtlantic Ship Management tillsammans med en kund inom skogsindustrin lett ett installationsprojekt av en scrubber med en ny revolutionerande teknik som passar i miljöer med bräckt vatten och is.
| Fartyg | Typ | Dwt | Byggnadsår/ Ombyggnadsår |
Ägande/Hyresform | Flagga | Anskaffat år |
|---|---|---|---|---|---|---|
| TransFighter | RoRo/Sidolastare | 18 855 | 2001 | Ägd – 100% | Gibraltar | 2005 |
| TransPine | RoRo/Sidolastare | 18 855 | 2002 | Operationell lease – Bareboat-charter | Sverige | n.a |
| TransWood | RoRo/Sidolastare | 18 855 | 2002 | Operationell lease – Bareboat-charter | Sverige | n.a |
| TransReel | RoRo | 11 400 | 1987 | Ägd – 100% | Sverige | 2005 |
| TransOsprey | LoLo | 20 400 | 2003/2008 | Operationell lease – Timecharter | Gibraltar | n.a |
| TransHawk | LoLo | 16 600 | 2005 | Operationell lease – Bareboat-charter | Gibraltar | n.a |
| TransAndromeda | Bulk | 6 700 | 1999 | Ägd – 100% | Gibraltar | 1999 |
| TransCapricorn | Bulk | 6 700 | 2000 | Ägd – 100% | Gibraltar | 2000 |
| TransForte | Bulk | 6 397 | 2005 | Ägd – 100% | Gibraltar | 2011 |
| TransBrilliante | Bulk | 5 557 | 1997 | Operationell lease – Bareboat-charter | Gibraltar | n.a |
| TransForza | Bulk | 4 135 | 2000 | Operationell lease – Bareboat-charter | Gibraltar | n.a |
| TransLontano | Bulk | 4 135 | 2000 | Operationell lease – Bareboat-charter | Gibraltar | n.a |
| TransRisoluto | Bulk | 4 145 | 1997 | Operationell lease – Bareboat-charter | Gibraltar | n.a |
| TransDistinto | Bulk | 4 135 | 2000 | Operationell lease – Bareboat-charter | Gibraltar | n.a |
| TransSonoro | Bulk | 4 135 | 2000 | Operationell lease – Bareboat-charter | Gibraltar | n.a |
| TransVolante | Bulk | 4 135 | 2000 | Operationell lease – Bareboat-charter | Gibraltar | n.a |
| Elisabeth | Container | 6 840 | 2000 | Operationell lease – Timecharter | Nederländerna | n.a |
| Jork | Container | 11 150 | 2001 | Operationell lease – Timecharter | Cypern | n.a |
| Robert | Container | 11 150 | 2006 | Operationell lease – Timecharter | Cypern | n.a |
| Maike D | Container | 8 000 | 2000 | Operationell lease – Timecharter | Antigua & Barbuda n.a | |
| Borussia Dortmund | Container | 7 050 | 1998 | Operationell lease – Timecharter | Cyprus | n.a |
Affärsområdet TransAtlantic fokuserar på att leverera en effektiv, säker och miljövänlig service som möter såväl högt ställda kundkrav som nya internationella regler inom bland annat svavel och ballast.
Miljö- och säkerhetsfrågor har alltid haft hög prioritet i TransAtlantic. Under 2014 har fokus legat på åtgärder för att möta kommande regler kring svavelutsläpp, att höja säkerhetsnivåer och minska risker i verksamheten. Miljö- och kvalitetscertifiering av DNV-GL i enlighet med ISO 9001 och ISO 1001 är fortsatt basen för TransAtlantics hållbarhetsarbete.
En avgörande faktor för att effektivt kunna identifiera risker innan de utvecklas till incidenter är kvaliteten och frekvensen i den förebyggande rapporteringen. För att kunna uppnå det övergripande målet om noll allvarliga olyckor och incidenter har därför rapportering och kommunikation mellan land- och sjöorganisationen fortsatt att vara ett fokusområde. Det handlar om att synliggöra risker och att analysera information som kommer in, allt med syftet att
kunna ta rätt förebyggande beslut. Detta arbete är även tätt kopplat till Maritime Resource Management (MRM) som bygger på det säkerhetstänkande som utvecklats inom flygindustrin, och syftar till att minimera incidenter och olyckor. TransAtlantic har arbetat aktivt med MRM både gällande samarbetet inom fartygens organisation ombord och mellan fartyg och angränsande verksamheter på land. TransAtlantic har varit MRM-certifierade sedan 2011.
TransAtlantic har varit fortsatt aktiva i stödet till forskning och utveckling kopplat till sjöfart och hållbarhet. Syftet är att vara uppdaterade med och att bidra till en hållbar utveckling. Ett exempel är den riktade kampanj som gjordes under Västerhavsveckan tillsammans med SMHI för att synliggöra tillståndet för haven i Nordsjön och Östersjön kring det forskningssamarbete TransAtlantic under många år deltagit i. Detta projektet går ut på att miljöövervakningsutrustning placeras ombord på fartyg som går i linjetrafik istället för att SMHI behöver skicka ut egna mätfartyg. Samarbetet medför högfrekvent och kostnadseffektiv tillgång till miljödata.
TransAtlantic är fortsatt aktiva med energibesparande åtgärder. Rutter och linjer har optimerats och inhyrt tonnage har setts över. Under året har goda exempel lyfts fram på hur personligt engagemang bland personalen kan göra stor skillnad. Kapten med besättning ombord på TransFighter har till exempel genom att systematiskt gå igenom alla förbrukare och rutiner ombord lyckats identifiera ytterligare besparingar, såsom lastrumsbelysning som kan släckas när verksamhet inte pågår och optimering av processen för bunker som värms.
Mätutrustning ombord på TransPaper övervakar kontinuerligt salthalt och vattenkvalitet i Nordsjön och Östersjön.
Från 1 januari 2015 gäller nya skärpta krav för fartygsbränslen inom Nord- och Östersjöområdet där TransAtlantic opererar. Sedan ett antal år tillbaka i tiden har TransAtlantics närområde klassats som en Sulphur Emission Control Area (SECA) där maximal svavelhalt varit 1 procent men vid årsskiftet skärptes dessa krav till 0,1 procent.
De skärpta kraven kommer att vara bra för miljö- och hälsoläget i Skandinavien då sjöfarten fram tills nu stått för cirka hälften av svavelutsläppen i regionen. Ekonomiskt kommer de skärpta kraven att märkas tydligt då de bränslen som uppfyller de nya kraven är avsevärt dyrare.
För att mildra effekten av de nya kraven har linjer och transportupplägg optimerats och energibesparingsåtgärder prioriterats. Mycket arbete har lagts ner för att finna nya lösningar att möta kraven. TransAtlantic Ship Management AB har som ansvariga för driften av TransTimber och hennes två systerfartyg varit tekniskt ansvariga för att i ett pilotprojekt hitta en skrubber som kan reducera svavlet i avgaserna som även fungerar i Bottenviken. Traditionella skrubbers kräver stora mängder kylvatten samt
saltvatten till reningsprocessen. Detta medför problem då Bottenviken består i det närmaste av färskvatten och under den kallare delen av året sätter isen igen sjövattenintagen. Gemensamt med Stora Enso, som opererar TransTimber beslutades också att finna en lösning som inte släpper ut något processvatten i havet vilket krävt helt nya lösningar. Arbetet har drivits som ett pilotprojekt under den av EU stöttade projektplattformen Zero Vision Tool. Under slutet av 2014 installerades den första pilotanläggningen ombord på TransTimber och under 2015 kommer projektet att utvärderas.
TransAtlantic har arbetat hårt för att finna andra kostnadseffektivare lösningar att möta de nya kraven än att bunkra bränsle med lägre svavelhalt. Trots att branschen arbetat intensivt med utmaningarna under flera år finns ännu inte väl beprövade och praktiskt genomförbara alternativ för stora delar av flottan som opererar i området. Konsekvensen är att linjerederier aktiva i TransAtlantics närområde aviserat så kallade SECA-tillägg för transportköpare. TransAtlantic har introducerat ett SECAtillägg baserat på zoner.
Året präglades av rekordhög aktivitet i arktiska områden för Viking Supply Ships men med ett osäkert avslut på året till följd av de inställda borraktiviteterna i Ryssland som en konsekvens av sanktioner. Trots en sänkning av oljepriset så bedöms det långsiktiga behovet av energi alltjämt vara sådant att prospektering och utvinning av olja i Arktis har goda framtidsutsikter.
Viking Supply Ships (VSS) bedriver verksamhet inom arktisk offshore, inom områden med svåra väderförhållanden samt på offshorespotmarknaden i Nordsjön. Flottan består av 13 offshore-fartyg, varav sju är utrustade och har kapacitet för verksamhet inom områden med sträng kyla och extrema väderförhållanden, till exempel arktiska områden. Strategin är att i så stor utsträckning som möjligt teckna långa kontrakt för fartygen. Under 2014 uppgick kontraktstäckningen till 52 procent (33) för AHTSflottan. Viking Supply Ships har även stor erfarenhet av att erbjuda konsulttjänster för hantering av is samt logistisk support i arktiska områden. Viking Supply Ships har också ship management för svenska Sjöfartsverkets fem isbrytare, vilket ytterligare stärker vår position i miljön med svåra väderförhållanden.
Långsiktigt goda utsikter trots lågt oljepris Mot slutet av 2014 och i början av 2015 föll oljepriset till cirka 50 US-dollar per fat. De senaste åren har en utökad produktion försvagat marknadsbalansen. Samtidigt har den globala tillväxten inte återhämtat sig som förväntat efter finanskrisen, och som en konsekvens av detta har efterfrågan på energi inte ökat så mycket som förväntats vilket ytterligare har påverkat prisbilden. Viking Supply Ships uppfattning är att den största anledningen till prisfallet är osäkerhet bland marknadens aktörer och att OPEC inte visat sig villigt att stödja den tidigare prisnivån genom reglering av produktionsvolymer. Med nuvarande marknadspris om 50-60 US-dollar per fat är produktionskostnaden i arktiska områden för hög. Däremot kan det lägre oljepriset stimulera den globala tillväxt som behövs för att stimulera framtida behov av olja. Viking Supply Ships anser att de besparingsåtgärder som noteras bland oljebolagen är nyttig för den långsiktiga utvecklingen av marknaden. Det förefaller som att många aktörer på marknaden tror att oljepriset kommer att återhämta sig till en nivå om 70-90 US-dollar på sikt, vilket skulle vara en nivå som motiverar arktisk prospektering och utvinning.
Viking Supply Ships tror däremot att oljebolag med fokus i Arktis kommer att ändra sitt fokus att omfatta färre projekt. Förseningar kan därför förväntas i vissa projekt.
Viking Supply Ships har väsentlig närvaro på den ryska marknaden och bevakar noggrant den politiska situationen i regionen. Säsongen 2015 i Karahavet har avbrutits på grund av rådande sanktionsregler mot Ryssland från EU och USA. Viking Supply Ships har inlett diskussioner med kunden avseende ett arbete i begränsad omfattning för säsongen 2015 som inkluderar övervakning och underhåll.
Medan affärsområdet inte är direkt påverkat av de nu tillämpliga sanktionerna har dessa medfört att Viking Supply Ships aktivitet i ryska arktiska vatten avslutats vilket kommer att påverka bolagets resultat 2015. Viking Supply Ships överväger för närvarande alternativa kontrakt för de fartyg som var avsedda att återvända till Karahavet under 2015.
Av affärsområdets intäkter 2014 var 18 procent hänförligt till servicesegmentet. Ett framgångsrikt fullföljande av ett konsultavtal med ett stort internationellt oljebolag blev startskottet på ett skifte från att bara vara ett fartygsägande bolag till att erbjuda ett bredare spektrum av tjänster. En del av Viking Supply Ships långsiktiga strategi är att ytterligare öka betydelsen av servicesegmentet inom affärsområdet. Från januari 2015 har Viking Supply Ships beslutat att bedriva den del av serviceverksamheten som är relaterat till ice-management i ett separat bolag. Bolagets firma kommer att vara Viking Ice Consultancy och vara baserat i Kristiansand i Norge.
Den förtida uppsägningen av kontrakten för de fyra AHTS-fartygen som offentliggjordes i fjärde kvartalet 2014 kommer att påverka affärsområdets kontraktstäckning och finansiella resultat för 2015 negativt. Viking Supply Ships överväger för närvarande flera kontraktsmöjligheter i arktiska och i icke-arktiska regioner och har en tydlig ambition att öka kontraktstäckningen för AHTS-flottan. Marknaden för medelstora PSV-fartyg i Nordsjön har varit mer utmanande än förväntat och Viking Supply Ships överväger därför möjligheter i närliggande regioner för dessa fartyg. Viking Supply Ships förväntar sig fortfarande hög aktivitet i Nordsjön i framtiden, men den pågående kostnadsreduktionen bland operatörerna utgör ett hot för PSV-marknaden i regionen de närmsta åren om oljeriggar flyttas till andra regioner för att erhålla kontrakt.
| Fartyg | Typ | Dwt | Byggnadsår/ Ombyggnadsår |
Ägande/Hyresform | Flagga | Anskaffat år |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Balder Viking | AHTS/Isbrytare | 3 000 | 2000 | Ägd – 100% | Sverige | 2000 |
| Tor Viking II | AHTS/Isbrytare | 3 000 | 2000 | Ägd – 100% | Sverige | 2000 |
| Vidar Viking | AHTS/Isbrytare | 3 000 | 2000 | Ägd – 100% | Danmark & Ryssland | 2001 |
| Odin Viking | AHTS | 2 869 | 2003 | Operationell lease – Bareboat-charter | Danmark | n.a |
| Loke Viking | AHTS | 4 500 | 2010 | Ägd – 100% | Danmark | 2010 |
| Njord Viking | AHTS | 4 500 | 2011 | Ägd – 100% | Danmark | 2011 |
| Magne Viking | AHTS | 4 500 | 2011 | Ägd – 100% | Danmark | 2011 |
| Brage Viking | AHTS | 4 500 | 2012 | Ägd – 100% | Danmark | 2012 |
| Freyja Viking | PSV | 3 662 | 2007 | Ägd – 100% | Storbritannien | 2014 |
| SBS Typhoon | PSV | 3 662 | 2006 | Ägd – 100% | Storbritannien | 2014 |
| Frigg Viking | PSV | 3 662 | 2003 | Ägd – 100% | Storbritannien | 2011 |
| Idun Viking | PSV | 3 662 | 2003 | Ägd – 100% | Storbritannien | 2011 |
| SBS Tempest | PSV | 3 662 | 2006 | Ägd – 100% | Storbritannien | 2011 |
Viking Supply Ships, med arbete inom offshore och isbrytning, fokuserar på en arbetsplats fri från incidenter och olyckor och utan skador på människa och miljö. En strävan efter att nå de bästa lösningarna för att överträffa kundernas förväntningar och ge dem större mervärde är en naturlig del av VSS kontinuerliga förbättringsarbete.
Med certifikat utställt av DNV för både miljö och kvalitet, ISO 14001:2004 och ISO 9001:2008, implementeras ständiga förbättringar både ombord på fartygen, i dess operationer och på land. Under 2014 har certifieringsarbetet för arbetsmiljö enligt OHSAS 18001:2007 påbörjats, med planerad certifiering under Q1 2015.
Viking Supply Ships arbetar kontinuerligt med att nå högsta säkerhetsmässiga, kvalitetsmässiga och miljömässiga standard i alla operationer.
Säkerhetsövningar för både kontor och fartyg utförs fortlöpande för att öka kunskap och förberedelse för olika typer av scenarion. Detta är av yttersta vikt för offshore och isbrytande operationer i utmanande och ibland istäckta miljöer.
Varje fartyg har under varje kvartal 2014 genomfört säkerhetskampanjer. Tyngdpunkten har legat på beteendebaserad säkerhet där det utvecklats och implementerats säkerhetstänkande och personligt ansvar vid alla situationer ombord. Genom ett aktivt arbete med att stoppa arbetet vid minsta osäkerhet, att öka antalet inrapporterade säkerhetsobservationer samt att även öka antalet rapporteringar av nästan-händelser, kommer Viking Supply Ships ett steg närmare målet med att uppnå ännu färre olyckor och incidenter i flottan.
Kvalitetsarbetet har även utvecklats enligt mål och delmål, som finns för samtliga delar av organisationen. För operationer sker en debriefing för att ständigt evaluera sådant som kan göras ännu bättre – detta för att hålla förbättringsarbetet ständigt närvarande i hela organisationen.
Arbetet och intresset för energieffektiviserande åtgärder ombord är ständigt ökande och Viking Supply Ships arbetar med ett eget system för kontroll av förbrukningar, VSS Voyage Report Tool. Viking Supply Ships arbetar även med fartygsspecifika lösningar för att tillsammans med kunden nå ännu längre. Exempel på projekt inom energieffektivisering är installation och kalibrering av flödesmätare för att nå det mest effektiva utnyttjandet av fartygen vid olika aktiviteter. Generellt märks ett ökande intresse från marknaden för samtliga delar av HSEQ och därmed också en hållbar drift av fartygen. Det är också en del av strategin att utveckla verksamheten innovativt tillsammans med kunderna.
Evaluering av leverantörer har varit ytterligare ett fokusområde under 2014 och det har gett leverantörerna förståelse för Viking Supply Ships höga krav gällande HSEQ. Leverantörsbedömningar och auditeringar av leverantörer sker fortlöpande och medför att Viking Supply Ships värderingar även införs i leverantörsledet.
Den kommande regeländringen av svavelhalten i SECA påverkar inte fartygens drift eftersom de sedan länge använt låg svavelhalt och även efter 1 januari 2015 kommer att uppfylla den stadgade svavelhalten inom SECA.
Under året antogs en ny uppförandekod vilken vittnar om Viking Supply Ships önskan att möta ett ökat engagemang från samtliga intressenter inklusive NGOs (Non-Governmental Organisations). Sponsorsoch mentorskap är andra exempel på samarbeten som Viking Supply Ships är delaktiga i.
Affärsområde Viking Supply Ships Avsnitt
Rederi AB Transatlantic 2014 11
| Se sidan 63 för definitioner | Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 |
| Koncernens omsättning och resultat | |||||
| Nettoomsättning | |||||
| Affärsområde Viking Supply Ships | 1 897 | 1 138 | 1 062 | 730 | 298 |
| Affärsområde TransAtlantic | 1 293 | 1 787 | 2 212 | 2 259 | 1 865 |
| Ship Management/Koncerngemensamt1) | — | — | — | — | 231 |
| Koncernens nettoomsättning | 3 190 | 2 925 | 3 274 | 2 989 | 2 394 |
| Operativt resultat (före skatt) | |||||
| Affärsområde Viking Supply Ships | 345 | 50 | –119 | –110 | 45 |
| Affärsområde TransAtlantic | –49 | –187 | –208 | –162 | –105 |
| Ship Management/Koncerngemensamt1) | — | — | — | — | –61 |
| Koncernens operativa resultat | 296 | –137 | –327 | –272 | –121 |
| Omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster | –79 | –184 | –35 | –187 | –247 |
| Förvärvseffekter | — | — | 6 | –7 | 775 |
| Koncernens resultat före skatt | 217 | –321 | –356 | –466 | 407 |
| Skatt | –17 | –38 | –37 | 31 | 178 |
| Koncernens nettoresultat | 200 | –359 | –393 | –435 | 585 |
| Koncernens kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||||
| före förändring i rörelsekapitalet | 527 | 56 | –120 | –37 | 58 |
| Förändring i rörelsekapitalet | –97 | 6 | 28 | 151 | 33 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –132 | –4 | 27 | –477 | 164 |
| – därav investeringar | –218 | –75 | –360 | –824 | 152 |
| – därav avyttringar | 86 | 71 | 386 | 347 | 12 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –251 | –30 | –115 | 273 | 86 |
| Totalt kassaflöde | 47 | 28 | –180 | –90 | 341 |
| Kursdifferens i likvida medel | 22 | –8 | –7 | 1 | –31 |
| Likvida medel vid årets slut | 450 | 381 | 361 | 548 | 637 |
| Avgår spärrade/pantsatta likvida medel | — | — | — | — | –14 |
| Disponibla ej utnyttjade checkräkningskrediter | — | — | 0 | 93 | 24 |
| Utgående disponibla likvida medel | 450 | 381 | 361 | 641 | 647 |
1) I samband med att den operativa delningen av koncernen slutfördes under 2012 har det tidigare redovisade segmentet Ship Management/Koncerngemensamt fördelats och ingår från och med 2011 som en del i kvarvarande segmenten "Viking Supply Ships" respektive "TransAtlantic". För ytterligare information se även not 3 Segmentsredovisning på sidan 38.
| Se sidan 63 för definitioner | Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 |
| Koncernens balansräkning vid årets utgång | |||||
| Fartyg | 3 982 | 3 925 | 4 608 | 4 839 | 3 815 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 163 | 141 | 206 | 188 | 71 |
| Övriga anläggningstillgångar | 5 | 20 | 84 | 88 | 91 |
| Omsättningstillgångar exklusive likvida medel | 660 | 417 | 486 | 620 | 497 |
| Likvida medel | 450 | 381 | 361 | 548 | 637 |
| Totala tillgångar | 5 260 | 4 884 | 5 745 | 6 283 | 5 111 |
| Eget kapital1) | 2 042 | 1 749 | 2 103 | 2 493 | 2 396 |
| Räntebärande skulder | 2 695 | 2 650 | 2 983 | 2 983 | 2 135 |
| Ej räntebärande skulder | 523 | 485 | 659 | 807 | 580 |
| Totalt eget kapital och skulder | 5 260 | 4 884 | 5 745 | 6 283 | 5 111 |
| Förändring av koncernens eget kapital1) | |||||
| Eget kapital vid årets ingång | 1 749 | 2 103 | 2 493 | 2 396 | 1 175 |
| Effekt av ändrad pensionsredovisning | — | 2 | — | — | — |
| Nyemission, netto efter transaktionskostnader | 145 | 144 | — | 542 | 658 |
| Utdelning | — | — | — | — | — |
| Årets resultat | 200 | –359 | –393 | –435 | 585 |
| Valutadifferenser/Övrigt | –52 | –141 | 3 | –10 | –22 |
| Eget kapital vid årets utgång | 2 042 | 1 749 | 2 103 | 2 493 | 2 396 |
| Data per aktie (SEK) | |||||
| EBITDA | 4,2 | 2,4 | 1,1 | 1,0 | 21,6 |
| Resultat före räntekostnader (EBIT) | 2,9 | –1,7 | –1,3 | –5,2 | 11,1 |
| Operativt resultat (före skatt) | 1,8 | –1,2 | –2,9 | –4,1 | –2,9 |
| Resultat efter aktuell skatt | 1,2 | –2,9 | –3,2 | –7,3 | 9,9 |
| Resultat efter skatt | 1,2 | –3,2 | –3,5 | –6,6 | 14,3 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2,6 | 0,6 | –1,1 | 1,7 | 2,2 |
| Totalt kassaflöde | 0,3 | 0,3 | –1,6 | –1,4 | 8,3 |
| Eget kapital vid årets utgång | 11,5 | 11,8 | 19,0 | 22,5 | 43,2 |
| P/E-tal | 3,7 | n.a | n.a | n.a | 1,8 |
| Utbetald utdelning | — | — | — | — | — |
| Antal aktier vid årets utgång ('000)2) | 177 444 | 147 870 | 110 903 | 110 903 | 55 451 |
| Genomsnittligt antal aktier | 164 804 | 112 726 | 110 903 | 66 246 | 41 057 |
| Nyckeltal | |||||
| Resultat före kapitalkostnader (EBITDA), MSEK | 695 | 270 | 120 | 67 | 884 |
| Resultat före räntekostnader (EBIT), MSEK | 484 | –194 | –143 | –348 | 455 |
| Eget kapital, MSEK | 2 042 | 1 749 | 2 103 | 2 493 | 2 396 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 4 737 | 4 744 | 5 086 | 5 476 | 4 566 |
| Utgående nettoskuldsättning, MSEK | 2 245 | 2 268 | 2 623 | 2 407 | 1 533 |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 412 | 144 | –94 | –51 | 841 |
| Totalt kassaflöde, MSEK | 47 | 28 | –180 | –90 | 341 |
| Avkastning på eget kapital, % | 10,5 | –18,6 | –17,1 | –17,8 | 32,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 10,6 | –4,1 | –2,7 | –6,9 | 12,8 |
| Soliditet, % | 39 | 36 | 37 | 40 | 47 |
| Utgående skuldsättningsgrad, % | 110 | 130 | 125 | 98 | 64 |
| Vinstmarginal, % | 6,8 | –11,0 | –10,9 | –15,6 | 17,0 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 4,7 | 1,6 | 0,6 | 0,5 | 16,0 |
| Antal anställda vid årsskiftet | 796 | 866 | 787 | 833 | 911 |
1) I Rederi AB Transatlantic finns inga teckningsoptioner eller andra egetkapitalinstrument.
2) Beräknat på antalet utestående aktier där återköpta aktier i eget förvar exkluderats.
Rederi AB Transatlantic är ett svensk publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm, segment Small Cap. Styrningen av Rederi AB Transatlantic sker via bolagsstämma, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med Aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk Kod för bolagsstyrning. Majoriteten av bolaget ägs av Kistefos AS (via Viking Invest AS) med 70,4 procent kapitalandelar samt 63,3 procent av rösterna per den 31 december 2014.
Denna rapport om bolagsstyrning har upprättats i enlighet med bestämmelserna i Svensk Kod för bolagsstyrning ("Koden") samt 6 kap. 6–9 § årsredovisningslagen och 9 kap. 31 § aktiebolagslagen och avser räkenskapsåret 2014. Revisorerna har uttalat sig om att bolagsstyrningsrapporten upprättas och om att upplysningar enligt 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 årsredovisningslagen (till exempel de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen), är förenliga med årsredovisningens övriga delar. Rederi AB Transatlantics bolagsordning och annan ytterligare information om bolagsstyrning i Rederi AB Transatlantic finns på www.rabt.se.
Till grund för företagets styrning, ledning och kontroll ligger externa lagar och regler samt interna regelverk, policies och instruktioner. Rederi AB Transatlantics styrelse och ledning strävar efter att bolaget ska leva upp till de krav som börsen, aktieägare och andra intressenter ställer på bolaget. Genom att vara öppen och tillgänglig strävar Rederi AB Transatlantic efter att ge aktieägare och andra intressenter insikt i bolagets beslutsvägar, ansvarsfördelning, befogenheter och kontrollsystem. Därutöver utgör bolagsordningen ett centralt styrande dokument. Bolagsordningen fastställer var
styrelsen har sitt säte, verksamhetsinriktning, firmateckning samt uppgifter om antalet aktier och aktiekapital. Det högsta beslutande organet i Rederi AB Transatlantic är bolagsstämman där bolagets aktieägare utövar sitt inflytande. Styrelsen förvaltar, för ägarnas räkning, företagets intressen och affärer. Rederi AB Transatlantics styrelse leds av styrelseordförande Christen Sveaas. Styrelsen utser verkställande direktör.
Ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören regleras i styrelsens arbetsordning och VD-instruktion och båda dessa dokument fastställs årligen av styrelsen. Styrelsen och verkställande direktörens förvaltning samt företagets finansiella rapportering granskas av externa revisorer, som utses på årsstämman.
Styrelsen och ledningen anser att bolaget följer och tillämpar de regler som innefattas i Koden med undantag för valberedningens sammansättning. Koden anger att styrelsens ordförande inte får vara ordförande i valberedningen. Valberedningens ordförande i Rederi AB Transatlantic är Christen Sveaas som också är styrelsens ordförande.
Rederi AB Transatlantics B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm sedan 1991, segment Small Cap. Aktiekapitalet uppgår
till 177 444 318 kr fördelat på 177 444 318 aktier med ett kvotvärde på 1 kr. Totalt finns det 11 634 946 A-aktier och 165 809 372 B-aktier. Aktier av serie A har tio röster och aktier av serie B har en röst. Antal aktieägare per den 31 december 2014 uppgick till 3 501 (5 349). Båda aktieslagen är berättigade till utdelning.
Ytterligare information om aktien och aktieägare, se sidorna 60–61.
Rederi AB Transatlantics högsta beslutande organ är bolagsstämman. Bolagets årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av räkenskapsåret. Kallelse till årsstämman sker tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Samtliga aktieägare som är införda i aktieboken och som anmält deltagande i tid, har rätt att delta och rösta på stämman. De aktieägare som inte kan närvara själva kan företrädas av ombud.
Ordinarie årsstämma hölls den 23 april 2014 på Lindholmen Science Park i Göteborg. Vid stämman närvarade 53 aktieägare, vilka representerade 85,2 procent av rösterna.
Vid stämman var hela styrelsen, hela koncernledningen och bolagets revisor närvarande. På årsstämman närvarade affärsområdescheferna Heléne Mellquist (TransAtlantic) och Christian Berg (Viking Supply Ships) och redogjorde för utveck-
lingen inom respektive affärsområde. Bland de beslut som årsstämman togs kan nämnas:
På årsstämman omvaldes Christen Sveaas, Folke Patriksson, Håkan Larsson och Magnus Sonnorp samt nyvaldes Tom Ruud som ersatte Henning Jensen som hade avböjt omval. Utöver dessa av stämman valda ledamöter kvarstår Christer Lindgren som facklig representant. Christen Sveaas kvarstod som styrelsens ordförande och Folke Patriksson som vice ordförande.
Under stämman gavs möjlighet för aktieägare att ställa frågor till verkställande direktören och styrelsen. Beslut vid stämman fattas normalt med enkel majoritet av avgivna röster, dock kan i vissa beslutsfrågor krävas högre andel av de på bolagsstämman företrädda rösterna. Det var inte möjligt att följa eller delta i stämman från annan ort med hjälp av kommunikationsteknik och någon förändring av detta är inte planerad inför kommande stämma.
Årsstämman har beslutat att inrätta en valberedning som ska bestå av de tre röstmässigt största aktieägarna per den 30 september 2014. Vid årsstämman i april 2014 redogjorde valberedningens ordförande Christen Sveaas för arbetet i valberedningen. I sitt nomineringsarbete har valberedningen tagit hänsyn till de krav som kan ställas på en styrelse till följd av bolagets verksamhet, utvecklingsskede, kompetens, erfarenhet och bakgrund hos styrelseledamöterna. Oberoendefrågor har också belysts liksom frågan om könsfördelning.
Valberedningen ska arbeta fram förslag till styrelseledamöter, styrelseordförande samt ersättning till styrelseledamöter och förslag till regler för valberedningen inför årsstämman 2015. Valberedningens sammansättning meddelades på Rederi AB Transatlantics webbplats (www.rabt.se) och genom pressmeddelande den 8 oktober 2014. Valberedningen består av Christen Sveaas, styrelsens ordförande (tillika representant för Kistefos AS/Viking Invest AS), Christian Holme som representerar Kistefos AS/ Viking Invest AS, Lena Patriksson Keller som representerar Enneff Rederi AB/Enneff Fastigheter AB samt Fabian Hielte som representerar Ernström Finans AB. Bolagets tredje största ägare per den 30 september 2014, Jenny Lindén Urnes, hade avböjt att utse representant till valberedningen. Valberedningens ledamöter representerar cirka 80 procent av röstetalet (per 31 december 2014) för samtliga aktier i bolaget.
Koden anger att valberedningens ordförande inte ska utgöras av styrelsen ordförande. I valberedningen för bolaget har dock styrelsens ordförande, tillika representant för bolagets största aktieägare, Viking Invest AS, utsetts till valberedningens ordförande. Detta har bedömts vara ändamålsenligt.
Valberedningens förslag, dess motiverade yttrande till föreslagen styrelse samt kompletterande information om föreslagna styrelseledamöter offentliggjordes i samband med kallelsen till årsstämman och presenteras tillsammans med en redogörelse för valberedningens arbete på årsstämman 2015.
Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter med fem suppleanter enligt bolagsordningen. Styrelsens ledamöter
| Styrelsens sammansättning samt antal möten under mandatperioden | Invald | Styrelsemöten | Oberoende till större aktieägare |
|---|---|---|---|
| Christen Sveaas, Ordförande | 2010 | 10/13 | Nej |
| Folke Patriksson, Vice ordförande | 1972 | 13/13 | Nej |
| Henning Jensen (t.o.m den 23 april 2014) | 2011 | 3/6 | Nej |
| Tom Ruud (fr.o.m den 23 april 2014) | 2014 | 7/7 | Nej |
| Håkan Larsson | 1993 | 12/13 | Ja |
| Magnus Sonnorp | 2010 | 13/13 | Ja |
| Christer Lindgren, Arbetstagarrepresentant | 2001 | 13/13 | Ja |
väljs årligen vid årsstämman med en mandatperiod från årsstämman fram till och med nästa årsstämma. Årsstämman beslutar det exakta antalet styrelseledamöter.
Vid årsstämman 23 april 2014 valdes Christen Sveaas, Folke Patriksson, Tom Ruud, Håkan Larsson, samt Magnus Sonnorp till styrelseledamöter. Christen Sveaas valdes till styrelsens ordförande. Folke Patriksson valdes till styrelsens vice ordförande. Utöver de av stämman valda styrelseledamöterna kvarstår Christer Lindgren som facklig representant. Det antal stämmovalda ledamöter som anses oberoende i förhållande till bolaget enligt Kodens krav, bedöms uppgå till två, och beroende i förhållande till större aktieägare bedöms uppgå till tre.
Inga andra ersättningar har utgått utöver vad årsstämman beslutat om. Arvode till styrelsens ledamöter beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. För information om arvoden, se not 7 på sidan 40.
Styrelsen utses av aktieägarna vid årsstämman. Styrelsens ansvar och uppgifter styrs, utöver lagar och förordningar, av en särskild fastställd arbetsordning. Styrelsen ser årligen över arbetsordningen och fastställer den genom styrelsebeslut. Styrelsens ansvar omfattar att fastställa bolagets mål, strategi, affärsplan, budget samt att godkänna större investeringar och lån som upptas inom Rederi AB Transatlantic. Vidare är det styrelsens ansvar att utvärdera den operativa ledningen samt säkerställa system för uppföljning och kontroll av de etablerade målen. Det är också styrelsens uppgift att utse verkställande direktör och i förekommande fall vice verkställande direktör. Viktiga styrinstrument för styrelsen är finanspolicy, attestregler och kommunikationspolicy, vilka fastställs årligen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapporter, årsredovisning och bokslutskommunikéer på styrelsemöten. Styrelsen behandlar i sin helhet olika frågeställningar och har inte med hänsyn till koncernens storlek och komplexitet, ansett att underkommittéer behövs för att förbereda vissa frågor. Detta innebär att styrelsen i sin helhet utgör revisions- och ersättningskommitté.
Styrelsen sammanträder normalt sju gånger om året samt därutöver vid behov. De ordinarie styrelsemötena äger rum i samband med respektive kvartalsrapport och därutöver har styrelsen särskilda möten för att behandla strategier och budget för kommande verksamhetsår. Baserat på detta har styrelsen under mandatperioden hållit 13 styrelsemöten, varav sju ordinarie sammanträden, fem extra samt ett konstituerande möte. Finansdirektören vid Rederi AB Transatlantic är sekreterare vid styrelsemötena. Styrelsen får månadsvis rapportering beträffande bolagets finansiella ställning. Vid de ordinarie styrelsemötena lämnas rapporter beträffande det löpande arbetet inom respektive affärsområde med fördjupade analyser och aktiviteter.
Styrelsens ordförande väljs av stämman. Styrelseordföranden ska organisera och leda styrelsens arbete, i enlighet med gällande regler för aktiemarknadsbolag, Koden och bolagsordningen. Vidare ska ordföranden vara ett stöd för verkställande direktören. Styrelseordföranden och verkställande direktören tillser att förslag till dagordning för styrelsemöten tas fram. Styrelseordföranden för en dialog med verkställande direktören och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för beslutsfattande. Styrelseordföranden ansvarar även för att styrelsens arbete årligen utvärderas.
Styrelsens ordförande är Christen Sveaas och vice ordförande är Folke Patriksson.
Christen Sveaas äger Kistefos AS som indirekt via Viking Invest AS majoritetsäger Rederi AB Transatlantic med 70,4 procent kapitalandelar samt 63,3 procent röstandelar per 31 december 2014. Utöver sitt ordförandeskap i Rederi AB Transatlantic är Christen Sveaas styrelseordförande i Kistefos Holding AS samt i ett flertal andra bolag.
Verkställande direktören, Tom Ruud, efterträdde den 20 december 2013 Henning E. Jensen som verkställande direktör och koncernchef i Rederi AB Transatlantic. Den verkställande direktören ansvarar för den löpande operativa verksamheten baserat på den arbetsinstruktion som utfärdats av styrelsen. Verkställande direktörens ansvar innefattar bland annat löpande investeringar och avyttringar, personal-, finans-, och ekonomifrågor, löpande kontakter med företagets intressenter samt ska tillse att styrelsen får den information som krävs för att kunna fatta väl underbyggda beslut. Verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ingår även som en av dess medlemmar.
Verkställande direktören leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga medlemmar i ledningen.
Tom Ruud är precis som sin företrädare Henning E. Jensen inte anställd av Rederi AB Transatlantic utan är anlitad som konsult genom Kistefos AS. För vidare information, se not 7 på sidan 41.
Den verkställande direktören har utsett en koncernledning som under 2014 bestått av fem personer. I koncernledningen ingick förutom verkställande direktören, Tomas Bergendahl som Finansdirektör, Heléne Mellquist som chef för affärsområdet Trans-Atlantic, Christian W. Berg, chef för affärsområdet Viking Supply Ships och Britta Stolt som HR-chef. Koncernledningen ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Koncernledningen har haft regelbundna möten för att följa upp affärsverksamheten, den ekonomiska utvecklingen samt övriga verksamhets-, utvecklings- och strategifrågor. Koncernledningen följer upp att rätt kompetens finns i organisationen i förhållande till bolagets strategier. Befogenheter och ansvar för verkställande direktören och koncernledningen är definierade i policies, befattningsbeskrivningar och attestinstruktioner.
För utförligare information om verkställande direktören och koncernledningen, se sidan 21.
Revisorerna utses av årsstämman och vid årsstämman i april 2014 valdes revisionsbyrån Ernst & Young AB på en mandattid till och med årsstämman 2015. Till huvudansvarig revisor utsågs den auktoriserade revisorn Staffan Landén. Revisorerna har till uppgift att granska verkställande direktören och styrelsens förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets finansiella rapportering samt granskning av årsredovisningen. Bolagets revisorer deltar en gång per år vid styrelsemöte för att lämna en redogörelse från årets revision samt ge sin syn på bolagets interna kontrollsystem. Upplysning om ersättning till revisorerna framgår i årsredovisningen not 8 på sidan 41.
Årsstämman 2014 antog riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som omfattar verkställande direktören och koncernledningen som under mandatperioden bestod av fem personer och som baseras på följande övergripande principer:
Principerna för ersättning till ledande befattningshavare skall i såväl ett kort- som ett långsiktigt perspektiv attrahera, motivera och skapa goda förutsättningar för att behålla kompetenta medarbetare och chefer. För att uppnå detta är det viktigt att vidmakthålla rättvisa och internt balanserade villkor som samtidigt är marknadsmässigt konkurrenskraftiga såvitt avser struktur, omfattning och nivå. Anställningsvillkoren för ledande befattningshavare skall innehålla en väl avvägd kombination av fast lön, pensionsförmåner och andra förmåner samt särskilda villkor om ersättning vid uppsägning. Möjlighet skall finnas att utge rörlig ersättning. Den totala årliga kontanta ersättningen till ledande befattningshavare skall vara fastställd med utgångspunkt från att den skall vara konkurrenskraftig. Den totala nivån på ersättningen skall ses över årligen för att säkerställa att den ligger i linje med likvärdiga positioner inom relevant marknad. Kompensationen skall vara baserad på såväl prestation som befattning. Bolagets ersättningssystem skall innehålla olika former av ersättning i syfte att skapa en väl avvägd kompensation som styrker och stödjer att kortsiktiga och långsiktiga mål nås. Den fasta lönen skall vara individuell och baserad på varje individs ansvar och roll, liksom på individens kompetens och erfarenhet i relevant befattning. Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare kan erhålla en rörlig ersättning om styrelsen särskilt beslutar om detta. Sådan rörlig ersättning skall baseras på extraordinära insatser i förhållande till definierade och mätbara mål samt vara maximerad i förhållande till den fasta lönen och alltid särskilt motiveras vid en gemensam diskussion inom styrelsen. Som framgår ovan skall utfallet av rörlig ersättning baseras på mätbara mål. Den rörliga ersättningen skall grundas på (i) utfall i förhållande till Bolagets finansiella nyckeltal, såsom resultat och kassaflöde, samt (ii) uppfyllnad av uppställda individuella mål. Rörlig ersättning skall inte överstiga en utbetalning motsvarande 60 procent av den fasta lönen för respektive ledande befattningshavare.
Pensionsvillkoren för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska baseras på avgiftsbestämda pensionslösningar. Pensionering sker för ledande befattningshavare vid 65 års ålder. Pensionsavsättningar skall baseras enbart på fast lön. Pensionspremieinbetalningar ska kunna göras med motsvarande 25 procent av fast lön. Övriga förmåner, exempelvis företagsbil, ersättning för frisk- och sjukvård samt sjukförsäkring, skall utgöra en mindre del av den totala kompensationen och överensstämma med vad som är marknadsmässigt samt bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter.
Uppsägningstiden för ledande befattningshavare skall vara sex månader och vid uppsägning från Bolagets sida sex till tolv månader. För verkställande direktören skall gälla en uppsägningstid om upp till sex månader vid uppsägning från Bolagets sida. Avgångsvederlag ska kunna utgå med maximalt tolv månadslöner, se not 7 på sidan 41.
Styrelsen har beslutat att den i sin helhet behandlar revisionsfrågor och har under året haft ett möte med koncernens revisorer. Vid detta möte har planerad och genomförd revision diskuterats. Revisionen täcker frågor såsom riskbedömning, riskhantering, ekonomisk kontroll, redovisningsfrågor, koncernens policies och förvaltningsfrågor. Stor vikt läggs vid uppföljning och genomförande av åtgärder. Revisorerna håller
även styrelsen informerad om utvecklingen inom aktuella områden.
Styrelsen har även beslutat att behandla ersättningsfrågor inom ramen för styrelsearbetet. Ersättning till verkställande direktören har behandlats liksom principerna för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningar förknippade med styrelsearbete godkänns av årsstämman.
Denna beskrivning av intern kontroll och riskhantering lämnas av Rederi AB Transatlantics styrelse och är upprättad i enlighet med Svensk Kod för bolagsstyrning. Styrelsen i Rederi AB Transatlantic har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Ett effektivt styrelsearbete är grunden för god kontroll. Styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Företagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner och därtill kommer revisorernas granskning av den interna kontrollen i det avseende den har bäring på den finansiella rapporteringen. Koncernledningen ansvarar för de system av interna kontroller som behövs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Det syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålenligt och effektivt samt att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och att lagar och förordningar efterlevs.
Bolaget har utarbetat rutiner för bedömning av risker i den finansiella rapporteringen samt för att uppnå en hög tillförlitlighet i den externa rapporteringen och att rapporteringen är upprättad i enlighet med lagar och övriga krav på noterade bolag.
Rederi AB Transatlantics bedömning avseende den finansiella rapporteringen syftar till att identifiera och utvärdera de väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag, affärsområden och affärsprocesser. Särskild vikt har lagts vid att utforma kontroller för att förebygga och upptäcka fel inom dessa områden. Viktiga styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs främst av bolagets Finanspolicy. Se även sidan 24 Risker och osäkerhetsfaktorer.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar dess ansvar och dess inbördes arbetsfördelning. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö bygger på en organisation med tydliga beslutsvägar och tydliga instruktioner och med gemensamma värderingar där den enskilde medarbetaren har insikt om sin roll i upprättandet av god intern kontroll.
Rederi AB Transatlantics styrelse har fastställt en Kommunikationspolicy som anger vad som ska kommuniceras, av vem samt på vilket sätt information ska utges för att säkerställa att den externa informationen blir korrekt och fullständig. Därutöver finns det instruktioner för hur den finansiella informationen ska kommuniceras mellan
ledning och övriga medarbetare. Rederi AB Transatlantics aktieägare och andra intressenter kan följa bolagets verksamhet och dess utveckling på hemsidan (www.rabt.se) där aktuell information publiceras löpande. Händelser som bedöms som kurspåverkande offentliggörs genom pressmeddelande. Finansiell information lämnas genom kvartalsrapporter och bokslutskommunikéer samt genom bolagets årsredovisning.
Styrelsen utvärderar löpande den information som bolagsledningen och revisorerna lämnar. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den externa revisionen.
Styrelsen har inte funnit anledning till att inrätta en internrevisionsfunktion med hänsyn till koncernens storlek och centraliseringen av ekonomiadministrationen.
Väsentliga riktlinjer som har betydelse för den finansiella rapporteringen uppdateras löpande och kommuniceras till berörda medarbetare kontinuerligt.
Arvoden och ersättningar till verkställande direktören och koncernledningen finns närmare beskrivna i not 7 på sidan 41.
Till styrelsens ansvar hör förutom vad som framgått ovan även att tillse att koncernens policies hålls uppdaterade och efterföljs. Koncernen har policies för bland annat finansierings- och valutafrågor, antikorruption, godkännande av och attestinstruktion av ekonomiska åtaganden, kommunikation/Investor Relations samt etik och uppförandekod. Som ett led i koncernens ansvar till sjöss och i land finns en hälsa-, säkerhets-, miljö- och kvalitetspolicy (HSEQ-policy).
Göteborg den 17 mars 2015
Christen Sveaas Ordförande
Folke Patriksson Vice Ordförande
Tom Ruud Styrelseledamot och verkställande direktör
Håkan Larsson Styrelseledamot Magnus Sonnorp Styrelseledamot
Christer Lindgren Arbetstagarrepresentant
Till årsstämman i Rederi AB Transatlantic (publ), org.nr 556161-0113
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2014 på sidorna 14–19 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Göteborg den 17 mars 2015
Ernst & Young AB
Staffan Landén Auktoriserad revisor
f 56, Oslo. Styrelseordförande sedan 2010. Christen Sveaas har flera styrelseuppdrag inklusive styrelseordförande i Kistefos AS, Western Bulk ASA, Viking Supply Ships A/S, A/S Kistefos Traesliberi och Anders Sveaas Almennyttige Fond. Sveaas är också medlem i Dean's Council Executive Committee, Harvard Kennedy School, USA och vice ordförande i stiftelsen Kistefos-Museet. Christen Sveaas har en Lic.oec. från Handelshögskolan, St Gallen, Schweiz.
Aktieinnehav: Genom bolag 5 957 820 A och 118 958 199 B.
Styrelsearvode: 200 000 SEK/år.
f 40, Skärhamn. Vice ordförande.
Ledamot sedan 1972.
Folke Patriksson har tidigare varit styrelseordförande i Svenska Sjöräddningssällskapet och är nu styrelseledamot i Swede Ship Marine AB samt styrelseledamot i Eneff Rederi AB. Folke Patriksson har styrmansexamen och 40 års erfarenhet av sjötransportindustrin. Han är en av grundarna av Rederi AB Transatlantic och var tidigare dess VD i 32 år.
Aktieinnehav: Genom bolag 4 076 019 A och 2 293 577 B.
Styrelsearvode: 200 000 SEK/år.
f 50, Oslo. Styrelseledamot.
Ledamot sedan 2014. Tom Ruud är utbildad civilingenjör från Norwegian University of Science and Technology samt examen inom ledarskap från Wharton. Tom Ruud är VD för Kistefos AS och Rederi AB Transatlantic, samt styrelseledamot i Kistefos AS. Han har varit verksam i koncernledningen för det norska investmentbolaget Umoe-gruppen. Före dess har han varit medlem i Nordea Bank AB:s koncernledning, VD och koncernchef för Kreditkassen samt Aker Norcem. Tom Ruud har tidigare även varit styrelseordförande i CSAM Health AS. Styrelseledamot i Crew Gold Plc, Intex Resources ASA, Sevan Marine ASA, Total E & P Norge AS och yA Bank AS samt diverse styrelseuppdrag inom Umoeoch Kistefoskoncernerna.
Aktieinnehav: —
Styrelsearvode: —
f 47, Göteborg. Ledamot sedan 1993. Håkan Larsson var VD för Rederi AB Transatlantic från 2003 till 2007 och var tidigare VD för Bilspedition/BTL och Schenker AG. Håkan Larsson är styrelseordförande i Tyrens AB, Inpension Asset Management AB och Valea Holding AB. Han är styrelseledamot i Semcon AB, Stolt-Nielsen Ltd, Wallenius
Wilhelmsen Logistics AS och Eukor Car Carrier samt Handelsbanken Region Väst. Håkan Larsson är utbildad civilekonom vid Handelshögskolan i Göteborg. Aktieinnehav: 3 840 A och 159 999 B. Styrelsearvode: 200 000 SEK/år.
f 67, Stockholm. Ledamot sedan 2010. Magnus Sonnorp är styrelseordförande i AB Skruvat Reservdelar samt Planglasteknik Stockholm AB. Han är styrelseledamot i Brunkeberg Systems AB, Linver AB, Sulgrave Rd AB och Secure Glass Holding AB och har tidigare varit styrelseordförande för ClearSense AB och EDSA Holdings. Magnus Sonnorp har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm och en MBA från Insead. Aktieinnehav: 80 000 B.
Styrelsearvode: 200 000 SEK/år.
f 65, Stockholm. Ledamot sedan 2001. Arbetstagarrepresentant. Christer Lindgren är kock och sjöman. Styrelseledamot i SEKO-sjöfolk. Aktieinnehav: — Styrelsearvode: —
VD och koncernchef f 50, Oslo. Anställd sedan 2013. Utbildning: Civilingenjör vid Norges Teknisk-Naturvetenskapliga Universitetet. Executive program vid Wharton. Aktieinnehav: —
Finansdirektör f 74, Göteborg. Anställd sedan 2013. Utbildning: Civilekonom från Luleå Tekniska
Universitet. Examen inom Handel från University of Abertay, Dundee UK. Aktieinnehav: 75 000 B.
Chef för affärsområde Viking Supply Ships f 68, Stavanger, Norge. Anställd sedan 2011. Utbildning: Maritime studier vid Vestfold University College i Horten, Norge och Befalskolen for Marinen i Horten, Norge. Aktieinnehav: —
Chef för affärsområde Industrial Shipping f 64, Göteborg. Anställd sedan 2012. Utbildning: Civilekonom vid Göteborgs universitet. IFL Handelshögskolan i Stockholm, Executive Program. Aktieinnehav: —
HR-chef f 65, Göteborg. Anställd sedan 1993. Utbildning: Högre personalstrategisk utbildning. Aktieinnehav: —
Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB. f 63, Revisor i Rederi AB Transatlantic sedan 2013. Vald till ordinarie revisor vid årsstämman 2013. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade och internationellt verksamma bolag, bland annat revisor i Papyrus AB, Academedia AB och Capio AB. Staffan Landén är även börsrevisor för Nasdaq Stockholm.
Rederi AB Transatlantic (publ) – organisationsnummer 556161-0113
Rederi AB Transatlantics verksamhetsår 2014 innebar en signifikant förbättring av bolagets resultat, främst drivet av Viking Supply Ships. Omstruktureringsarbetet inom affärsområdet TransAtlantic fortsatte som planerat under året vilket bidrog till ett förbättrat operativt resultat, dock fortsatt på en otillfredsställande nivå.
Koncernens nettoomsättning för 2014 uppgick till 3 190 MSEK (2 925). Resultatet före skatt uppgick till 217 MSEK (–321) och årets resultat uppgick till 200 MSEK (–359). Viking Supply Ships verksamhet var det största bidraget till det goda resultatet, framförallt drivet av AHTS segmentet, medan PSV segmentet alltjämt befinner sig i en utmanande situation. Resultatet för affärsområde TransAtlantic, som verkar inom RoRo och Container Feeder segmenten, påverkades även 2014 av en fortsatt svag och konkurrensutsatt marknad. De omstruktureringsåtgärder som vidtagits under året har förbättrat situationen, dock till en nivå som fortsatt är otillfredsställande gällande lönsamhet i verksamheten. De väsentliga omstruktureringsposterna som bokförts under året består främst av avsättningar för avveckling av TransPal Line (TPL) och därtill kopplad terminalverksamhet om –53 MSEK, avsättning för förlustkontrakt och övrigt om –31 MSEK, samt justeringar av fartygsvärden med en samlad nettoeffekt om 5 MSEK. Samtliga omstruktureringskostnader avser verksamheterna inom affärsområdet TransAtlantic.
Affärsområdet innefattar linjetrafik med Östersjön och norra Europa som primära marknader. Verksamheten drivs främst genom systemtrafik med RoRo och containerfartyg samt kontrakterad chartering av bulkfartyg. Affärsområdet ändrade under året namn från Industrial Shipping till TransAtlantic. Omsättningen har reducerats i jämförelse med föregående år. Anledningen till detta är främst nedläggningen av TransPal Line och tillhörande verksamheter som genomfördes i slutet av första kvartalet, samt effekterna av att Short Sea Bulk verksamheten, som tidigare befraktats i egen regi, sedan tredje kvartalet 2013 hyrts ut på time charter. Omstruktureringsarbetet har fortsatt under året med inriktning mot en tydligare affärsmodell med fokus på RoRo och Container Feeder service. Verksamheten har centraliserats till huvudkontoret i Göteborg. Affärsområdets struktur har renodlats i en egen koncern under moderbolaget Rederi AB Transatlantic (RABT) i vilken Linje- och Ship Management verksamheterna har organiserats separat. Antalet landanställda vid periodens utgång uppgick till motsvarande 47 heltidstjänster, vilket är en minskning med 82 heltidstjänster sedan årets början.
Nettoomsättningen för året uppgick till 1 293 MSEK (1 787) och resultatet före skatt och omstruktureringsposter uppgick till –49 MSEK (–187). De väsentliga omstruktureringsposterna som bokförts under året består främst av avsättningar för avveckling av TransPal Line och därtill kopplad terminalverksamhet om –53 MSEK, avsättning för förlustkontrakt och övrigt om –31 MSEK, samt justeringar av fartygsvärden med en samlad nettoeffekt om 5 MSEK. Resultat före skatt uppgick till –128 MSEK (–283). Verksamhetens operativa resultat har nått en stabiliserad nivå sedan andra kvartalet 2014 efter effektfulla omstruktureringar. Resultatet är dock fortsatt inte tillfredsställande. Omstrukturerings- och effektiviseringsarbetet fortgår men börjar närma sig ett avslut, dock räknar vi med att genomföra ytterligare kostnadsbesparingar för att förbättra lönsamheten och öka konkurrenskraften. Affärsområdets intjäningsförmåga är fortsatt känslig för volymförändringar. TransAtlantics strategiska arbete syftar till att stärka positionen i Östersjöområdet samt förankra verksamheten kring RoRo och Container Feeder ytterligare. Tack vare effektfulla omstruktureringar har en mer stabil och flexibel strategisk position skapats som affärsområdet kommer att bygga vidare på med en målsättning att få en lönsam tillväxt till stånd.
Trafiken drivs med tre linjer. TransFeeder North (TFN), TransBothia Container Line (TBCL) och TransFeeder South (TFS) mellan marknaderna Finland, Sverige, Tyskland och Belgien. Linjesträckningen och fartygskapaciteten har under året anpassats till rådande marknadsförhållande, vilket bidragit till en resultatförbättring. Under året har TBCL utökat sin verksamhet med nya anlöp i norra Sverige och Finland vilket befäster TransAtlantics marknadsposition i området och har skapat en renodlad container produkt från norra Sverige och Finland till kontinenten. Volymerna på TFN har påverkats negativt av den finska ekonomins utveckling. Resultatmässigt motverkades detta av nedläggningen av TPL, som ingick i detta segment till och med första kvartalet, samt en positiv utveckling på de övriga linjerna.
Division RoRo har under året bedrivit tidtabellsbunden linjetrafik mellan Finland och Tyskland/Belgien med TransLumi Line (TLL) och TransBothnia Line (TBL). Extra anlöp under året har bidragit med mer volym, vilket har mildrat effekterna av den svaga finska marknaden. Från och med december har operationen av dessa linjer övertagits av huvudkunden. Valet att inte förnya detta kontrakt kommer att påverka den framtida omsättningen men med begränsad direkt resultateffekt. Bolaget utvärderar, delvis som en konsekvens därav, fortsatta anpassningar av linjestruktur och fartygskapacitet för att optimera verksamheten baserat på efterfrågan och miljökrav.
Affärsområdet verkar inom arktisk offshoreverksamhet, spotmarknaden för offshore i Nordsjön och inom den globala offshoresektorn. Viking Supply Ships flotta består av totalt tretton offshorefartyg varav åtta
AHTS-fartyg (Anchor Handling Tug Supply vessels) och fem PSV-fartyg (Platform Supply Vessels). Fartygen är utrustade och har kapacitet för att verka i områden med is och svåra väderförhållanden. Tre av AHTSfartygen har isbrytarkapacitet och fyra av AHTS-fartygen är isförstärkta. Nettoomsättningen för året uppgick till 1 897 MSEK (1 138) och det operativa resultatet före skatt uppgick till 345 MSEK (50). Resultat före skatt uppgick till 345 MSEK (–38).
AHTS-fartygen hade under året en genomsnittlig ratenivå på 504 TSEK (359) samt en genomsnittlig utnyttjandegrad på 77 procent (73), vilket innebar en förbättring av både rate och utnyttjandegrad under 2014 i jämförelse med 2013. Som tidigare kommunicerats har Viking Supply Ships, som en indirekt effekt av sanktionerna mot Ryssland, mottagit en förtida uppsägning för fartygen Loke Viking, Brage Viking, Magne Viking och Balder Viking som gällde borrsäsongen 2015 samt optioner för borrsäsongerna 2016 och 2017. Enligt kontraktet berättigade uppsägningen Viking Supply Ships en avbokningsersättning vilken intäktsförts under 2014. Under andra kvartalet avbokades det då gällande charteravtalet avseende Tor Viking för säsongen 2014, men kort därefter tecknades ett nytt avtal för fartyget med ett större oljebolag som omfattade 11 månader med början i juni 2014. Viking Supply Ships har under året intäktsfört avbokningsersättningen för den förtida uppsägningen av Tor Viking. Sakhalin Energy har utnyttjat sin andra av tre fyra månaders optioner för Vidar Viking. Fartygets kontrakt gäller nu till augusti 2015.
PSV segmentet hade under året en genomsnittlig ratenivå på 116 TSEK (112) samt en genomsnittlig utnyttjandegrad på 71 procent (76), vilket innebar en förbättring av
ratenivån medan utnyttjandegraden sjönk något för 2014 i jämförelse med 2013.
I servicesegmentet har konsultprojektet i Karahavet fortskridit enligt projektplanen under året och säsongen 2014 slutfördes framgångsrikt. Det har beslutats att etablera servicesegmentet som en separat legal enhet inom Viking Supply Ships med verkan från januari 2015. Bolagets firma kommer att vara Viking Ice Consultancy och vara baserat i Kristiansand, Norge. Ship Management segmentet opererade enligt plan utan några större händelser att rapportera under året.
Koncernens bruttoinvesteringar uppgick till 419 MSEK (75) före avdrag för finansiering. Investeringarna bestod i huvudsak av förvärvet av PSV fartygen Sol Viking (fd SBS Typhoon) och Freyja Viking genom utnyttjande av köpoptioner, docknings- och kompletteringsinvesteringar främst inom Viking Supply Ships, högavkastande finansiella skuldcertifikat (ej VSS obligationer) om 47 MSEK, samt en investering om ca 37 MSEK relaterad till det i Q3 2014 omförhandlade bareboat avtalet avseende sju långtidsinhyrda mindre bulkfartyg inom affärsområde TransAtlantic för att matcha det kommersiella time-charteravtal som löper till och med 2019 för dessa fartyg. Under det tredje kvartalet avyttrade Viking Supply Ships PSV fartyget SBS Cirrus, vilket medförde en reavinst om 1 MSEK samt en positiv likviditetseffekt om 23 MSEK. Trans-Atlantic ingick i fjärde kvartalet avtal om avyttring av bulkfartyget TransForte.
Koncernens ingående kassabalans var 381 MSEK (361). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 430 MSEK (62). Likviditetsutvecklingen från finansieringsverksamheten var netto –251 MSEK (–30) och innefattar en positiv likviditetseffekt från nyemission om 145 MSEK efter omkostnader, tillskott om totalt 146 MSEK från refinansiering av fartyg inom Viking Supply Ships, amorteringar av fartygslån om –244 MSEK samt återköp och lösen av utgivna skuldcertifikat om totalt –298 MSEK. Vid årets utgång uppgick utestående utgivna skuldcertifikat till 204 MSEK. Med anledning av skuldcertifikaten utkommer Viking Supply Ships med kvartalsvisa finansiella rapporter. Den under året genomförda omfinansieringen av lånen inom viking Supply Ships har ökat långsiktigheten i koncernens finansieringsstruktur. Kassaflödet under året uppgick till sammanlagt 47 MSEK (28). Koncernens likvida medel uppgick vid årsskiftet till 450 MSEK (381). Koncernens samlade tillgångar uppgick vid årsskiftet till 5 260 MSEK (4 884). Det egna kapitalet uppgick till 2 042 MSEK (1 749) motsvarande 11,50 SEK/aktie (11,80). Soliditeten var vid årsskiftet 38,8 procent (35,8) och skuldsättningsgraden uppgick till 109,9 procent (129,7). Affärsområde TransAtlantic har i enlighet med finansieringsavtal för TransFighter ställt tilläggssäkerhet i form av pant på 3,6 MUSD.
Moderbolagets resultat före skatt för helåret uppgick till –114 MSEK (–339). Årets resultat uppgick till –114 MSEK (–362). I resultatet ingår nedskrivningar av aktier i dotterföretag med –110 MSEK samt mottagna koncernbidrag om 4 MSEK. Moderbolagets eget kapital uppgick till 2 417 MSEK (2 388) och balansomslutningen uppgick till 2 723 MSEK (2 726) vid årsskiftet. Soliditeten uppgick per balansdagen till 89 procent (88). Likvida medel uppgick vid periodens slut till 97 MSEK (105). Som ett led i det fortsatta arbetet med att renodla koncernen påbörjades i slutet av 2013 en överföring av verksamheten i affärsområdet TransAtlantic
från moderbolaget Rederi AB Transatlantic till det helägda dotterbolaget TransAtlantic AB och dess dotterbolag Transatlantic Ship Management AB. Effekterna av detta arbete, som slutfördes under 2014, avspeglas i moderbolagets resultat- och balansräkningar där omsättning och tillgångar reducerats i jämförelse med föregående år. Den kvarvarande verksamheten i moderbolaget kommer att bestå av aktieägandet i Trans-Atlantic AB och Viking Supply Ships A/S vilka är moderbolag för respektive affärsområde, samt en begränsad koncernövergripande administration.
Den förtida uppsägningen av ett kontrakt som Viking Supply Ships erhöll i december 2014 innebar att två AHTS-fartyg kunde konstateras inte längre ha tillräcklig kontraktstäckning enligt det låneavtal som gäller för de aktuella fartygen. Viking Supply Ships kommer under första kvartalet, i enlighet med finansieringsavtal, på grund av minskad kontraktstäckningsgrad för delar av AHTS flottan, att ställa tilläggssäkerhet till ett belopp om 18,8 MUSD genom deponering på särskilt konto. Detta kommer att negativt påverka VSS likviditet med samma belopp under första kvartalet 2015. Beloppet som kommer innestå på kontot kommer att variera (upp eller ner) såsom vid valutaförändringar och amorteringar på lånet. Uppnår fartygen på nytt den kontraktstäckning som gäller enligt låneavtalet upphör skyldigheten att ställa tilläggssäkerhet. För att fortsatt vara konkurrenskraftigt och att spara kostnader har Viking Supply Ships beslutat att stänga kontoret i Aberdeen i Skottland, som opererar PSV-flottan, med effekt från den 1 juli 2015. Samtliga administrativa funktioner kommer att flyttas till Viking Supply Ships huvudkontor i Köpenhamn. Försäljningen av bulkfartyget TransForte genomfördes i februari med en positiv likviditetseffekt om 3 MSEK i Q1 2015. Vidare är en avyttring av TransFighter under förhandling. TransAtlantic har ingått ett avtal med MannLines BV som innebär att MannLines kommer att agera exklusiv försäljningsagent för TransAtlantic i Benelux-området. MannLines kommer att ta över TransAtlantics verksamhet i Antwerpen. Agenturen kommer att bedrivas med bas i Rotterdam. Vidare har Tomas Bergendahl, Rederi AB Transatlantics finansdirektör sagt upp sin anställning som
upphör den 31 maj 2015. Styrelsen har föreslagit årsstämman ändring av bolagets firma från Rederi AB Transatlantic till Viking Supply Ships AB.
Att minska utsläppen av koldioxid och andra emissioner från verksamheten har hög prioritet inom Rederi AB Transatlantic. Koncernen arbetar med ständiga förbättringar där bränslebesparing ombord på alla fartyg är topprioriterat. Tidigare genomförda energikartläggningar för att se var besparingarna finns att hämta har följts upp med åtgärder. I detta projekt ingår exempelvis loggning av bränsleförbrukning, program för rengöring av skrov och landströmanslutning av fartyg i hamn. Under året som gått har ett aktivt arbete pågått för att möta de nya svavelregler som infördes i samband med SECA 2015. Lösningar har värderats för olika typer av fartyg för att finna ändamålsenliga metoder. Exempel på åtgärder är att linjeverksamheten optimerats mot lägre kostnader och lägre förbrukning och det omfattande utvecklingsarbete där affärsområdet TransAtlantic är en del av, i att hitta nya skrubberlösningar som även fungerar i den trafik fartygen som opererar, med is vintertid och vatten med låg salthalt i Bottenviken. TransAtlantic deltar i olika arbetsgrupper inom rederi- och sjöfartsnäringen och ligger i framkant i form av avancerade tekniska lösningar för kunder. Att upprätthålla och utveckla humankapitalet är något som koncernen arbetar med både ur hållbarhetssynpunkt samt för vara en attraktiv arbetsgivare till sjöss och på land vilket också är identifierat som en nyckelfaktor för att kunna hantera den omställning bolaget genomfört under 2014. Arbetsförhållanden och arbetsmiljön inom koncernen förbättras ständigt. Genomförda medarbetarundersökningar visar också på att personalen trivs bra och är motiverade och att praktikanter som tas emot ombord uppskattar sin praktikperiod. Det omstruktureringsarbetet som utförts under 2014 inom affärsområde TransAtlantic har också dragit nytta av den strukturerade förändringsmetodik som används och som baseras på Lean och Six Sigma metodik. Målstyrning med nedbrytning i konkreta handlingsplaner är också en viktig del i företagets hållbarhets- och omstruktureringsarbete. Koncernen är miljö- och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 och ISO
Rederi AB Transatlantic verkar på mycket konkurrensutsatta marknader och verksamheten är exponerad för olika operativa och finansiella risker. De finansiella riskerna är i huvudsak relaterade till likviditet, finansiering och valutaexponering. Den finansiella riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansavdelning, utifrån den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Policyn innehåller tydliga instruktioner för hur olika finansiella risker ska hanteras, där olika typer av derivatinstrument är viktiga inslag för att minimera de finansiella riskerna. Policyn inbegriper också instruktioner för hantering av kredit- och likviditetsrisker genom finansiering och lånelöften. De huvudsakliga operationella riskfaktorerna omfattar övergripande makroekonomiska marknadsförhållanden, konkurrenssituationen, flödet av varor i prioriterade marknadssegment samt generell balans mellan utbud och efterfrågan på fartyg, vilket påverkar priser och vinstmarginaler. Målet i koncernens övergripande riskhanteringspolicy är att säkerställa en balans mellan risk och avkastning. Affärsområdet TransAtlantic opererar på en marknad med negativ tillväxt och pressade vinstmarginaler. Marknaden för affärsområdet Viking Supply Ships är beroende av nivån av investeringar inom oljesektorn vilket i sin tur till stor del drivs av utvecklingen av priset på den globala oljemarknaden. Omfinansieringen av lånen inom Viking Supply Ships har ökat långsiktigheten i koncernens finansieringsstruktur. Den politiska situationen i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland har indirekt påverkat Viking Supply Ships med de tidigare publicerade avbokningar av kontrakt. Det är svårt att bedöma de långsiktiga konsekvenserna av dessa sanktioner. Viking Supply Ships följer utvecklingen noga för att bevaka bolagets intressen i regionen. För mer information om risker och osäkerhetsfaktorer, se not 1 på sidan 36, samt not 32 på sidan 55.
Den generella bilden för koncernen är att den betalbara skatten är mycket begränsad huvudsakligen beroende på att merparten av koncernens verksamhet bedrivs i länder med tonnagebeskattning. Redovisad bolagsskatt består därför huvudsakligen av uppskjuten skatt. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om det är sannolikt att de temporära skillnaderna kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Den redovisade uppskjutna skattefordran, netto, uppgick för den svenska verksamheten till 40 MSEK (40) vid utgången av december 2014. Den redovisade uppskjutna skatteskulden uppgick för den utländska verksamheten till 16 MSEK (0).
Medelantalet anställda i koncernen uppgick under året till 796 (866). Ytterligare information återfinns i not 7 på sidan 40.
Viking Supply Ships finansiella resultat för 2015 kommer att påverkas negativt av den förtida uppsägning av de fyra AHTS-fartygen som meddelades under 2014. Alternativa kontraktsmöjligheter för dessa fartyg övervägs förnärvarande med en ambition om att öka kontrakttäckningsgraden för AHTS-flottan. Bolaget följer noga utvecklingen av situationen i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland. Konsekvenserna på företagets framtida aktiviteter i Ryssland är svåra att förutsäga. Bolaget bedömer fortsatt att de långsiktiga utsikterna är goda trots nuvarande nivå på oljepriset. Situationen för PSV-flottan, som för närvarande opererar på spotmarknaden i Nordsjön, väntas fortsatt vara utmanande och Viking Supply Ships överväger därför potentiella möjligheter i andra regioner för dessa fartyg. Fokus på utvecklingen av service segmentet inom Viking Supply Ships kommer att fortsätta under 2015, med ice-management verksamheten etablerad i ett separat bolag, Viking Ice Consultancy. Marknaden för affärsområde TransAtlantic förväntas vara fortsatt svag under 2015. Omstrukturerings- och effektiviseringsarbetet inom affärsområdet har genomförts enligt plan
men börjar närma sig ett avslut, dock räknar vi med att genomföra ytterligare kostnadsbesparingar, samtidigt som fokus ligger på att bygga en långsiktigt lönsam affär. Fortsatt gäller samma långsiktiga mål – att skapa två oberoende av varandra starka verksamheter med de rätta förutsättningarna för att framgångsrikt konkurrera på sina respektive marknader.
Följande finns beskrivet i särskilda avsnitt i årsredovisningen:
Följande medel i moderbolaget står till årsstämmans förfogande:
| –114 071 |
|---|
| 1 490 579 |
| 617 359 |
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2014.
| I ny räkning balanseras | 1 993 867 |
|---|---|
| Totalt | 1 993 867 |
Rederi AB Transatlantics ordinarie årsstämma kommer att hållas torsdagen den 9 april 2015 kl. 16.00 i Mannheimer Swartlings lokaler på Östra Hamngatan 16, Göteborg. Kallelse till stämman offentliggjordes den 5 mars 2015 och återfinns på bolagets hemsida samt i Post & Inrikes tidning. Information om att kallelse skett annonserades i Dagens Industri och Göteborgs-Posten. Information om valberedningen återfinns på hemsidan: www.rabt.se.
Koncernens och moderbolagets resultat, likviditet och finansiella ställning framgår av de följande resultaträkningarna, kassaflödesanalyserna samt balansräkningarna och de noter som hör till dessa.
| Not | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 1, 3, 33 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Nettoomsättning | 2, 3, 4 | 3 189 866 | 2 924 990 | 324 576 | 1 131 624 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 828 | 107 373 | 33 | 107 148 | |
| Direkta resekostnader | –651 443 | –1 058 838 | –1 852 | –495 744 | ||
| Personalkostnader | 7 | –743 474 | –709 890 | –65 991 | –159 776 | |
| Övriga externa rörelsekostnader | 4, 8 | –1 094 232 | –990 851 | –259 303 | –612 357 | |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –2 606 | –2 353 | –1 699 | –757 | |
| Andra vinster/förluster – netto | 9 | –3 997 | 850 | — | — | |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar |
10 | –194 998 | –464 580 | –272 | –24 041 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 11 | –16 414 | 346 | — | — | |
| Rörelseresultat | 483 530 | –192 953 | –4 508 | –53 903 | ||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 12 | –2 722 | 560 | –105 791 | –267 501 | |
| Finansiella intäkter | 13 | 3 371 | 46 016 | 3 991 | 25 276 | |
| Finansiella kostnader | 14 | –267 182 | –174 512 | –7 763 | –42 851 | |
| Resultat före skatt | 216 997 | –320 889 | –114 071 | –338 979 | ||
| Inkomstskatt | 15 | –17 491 | –38 079 | — | –23 491 | |
| Årets resultat | 199 506 | –358 968 | –114 071 | –362 470 | ||
| Hänförligt till: | ||||||
| Moderföretagets aktieägare | 199 818 | –353 045 | –114 071 | –362 470 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande | –312 | –5 923 | — | — | ||
| 199 506 | –358 968 | –114 071 | –362 470 | |||
| Resultat per aktie, hänförligt till moderföretagets aktieägare, per aktie i SEK (före och efter utspädning) |
16 | 1,21 | –3,13 | — | — |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Årets resultat | 199 506 | –358 968 | –114 071 | –362 470 | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt: | |||||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||||
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen | –1 502 | –152 | –1 407 | 146 | |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | |||||
| Förändring säkringsreserv | –527 | 466 | — | — | |
| Förändring omräkningsreserv | –44 427 | –140 297 | — | — | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | –46 456 | –139 983 | –1 407 | 146 | |
| Årets totalresultat | 153 050 | –498 951 | –115 478 | –362 324 | |
| Hänförligt till: | |||||
| Moderföretagets aktieägare | 158 378 | –492 969 | — | — | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –5 328 | –5 982 | — | — | |
| 153 050 | –498 951 | –115 478 | –362 324 |
| Balansräkning per den 31 december | Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 1 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Tillgångar | ||||||
| Anläggningstillgångar | ||||||
| Fartyg | 10 | 3 982 072 | 3 924 385 | — | — | |
| Byggnader och mark | 10 | — | 731 | — | — | |
| Inventarier | 10 | 5 073 | 12 237 | — | 2 109 | |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
10 | — | 281 | — | — | |
| Goodwill | 10 | — | — | — | — | |
| Varumärken | 10 | 7 015 | 7 015 | — | — | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 10 | — | — | — | — | |
| Innehav i koncernföretag | 17 | — | — | 2 553 803 | 2 477 477 | |
| Innehav i intresseföretag | 17 | 19 154 | 63 | — | 63 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 15 | 40 000 | 40 000 | 40 000 | 40 000 | |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 44 925 | 57 | — | 4 | ||
| Andra långfristiga fordringar | 18, 25 | 59 256 | 100 668 | 17 878 | 20 990 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 157 495 | 4 085 437 | 2 611 681 | 2 540 643 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||||
| Varulager | 19 | 37 195 | 46 483 | — | 5 985 | |
| Kundfordringar | 20 | 364 501 | 202 471 | 5 351 | 22 144 | |
| Fordringar hos koncernföretag | — | — | 7 042 | 28 802 | ||
| Derivatinstrument | 32 | — | 675 | — | — | |
| Övriga fordringar | 59 179 | 56 503 | 1 222 | 11 139 | ||
| Tillgångar som innehas för försäljning | 34 | 109 883 | — | — | — | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 81 644 | 111 163 | 174 | 12 419 | |
| Likvida medel | 22 | 449 733 | 381 479 | 97 212 | 104 537 | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 102 135 | 798 774 | 111 001 | 185 026 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 5 259 630 | 4 884 211 | 2 722 682 | 2 725 669 |
| Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare 23, 24 |
|||||
| Aktiekapital | 177 444 | 147 870 | 177 444 | 147 870 | |
| Övrigt tillskjutet från ägarna | 784 485 | 666 189 | 617 359 | 499 063 | |
| Reserver | –100 584 | –55 630 | 245 782 | 245 782 | |
| Balanserad vinst | 1 180 562 | 985 455 | 1 490 579 | 1 857 665 | |
| Årets resultat | — | — | –114 071 | –362 470 | |
| Summa kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare |
2 041 907 | 1 743 884 | 2 417 093 | 2 387 910 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | — | 5 328 | — | — | |
| Summa eget kapital | 2 041 907 | 1 749 212 | 2 417 093 | 2 387 910 | |
| Avsättningar | |||||
| Avsättningar för pensioner 25 |
— | — | 7 513 | 6 470 | |
| Summa avsättningar | — | — | 7 513 | 6 470 | |
| Långfristiga skulder 26 |
|||||
| Fartygslån | 2 032 443 | 1 913 488 | — | — | |
| Övriga skulder till kreditinstitut | 204 832 | 395 682 | — | — | |
| Skulder till koncernföretag | — | — | 202 310 | 156 358 | |
| Pensionsförpliktelser 25 |
3 837 | 3 126 | — | — | |
| Derivatinstrument 32 |
24 397 | 13 599 | — | — | |
| Övriga skulder | 96 013 | 85 493 | 17 878 | 18 544 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 361 522 | 2 411 388 | 220 188 | 174 902 | |
| Kortfristiga skulder 26 |
|||||
| Fartygslån | 289 614 | 225 192 | — | — | |
| Övriga skulder till kreditinstitut | — | 95 323 | — | — | |
| Leverantörsskulder | 205 377 | 84 862 | 2 759 | 15 661 | |
| Aktuell skatteskuld | 15 971 | 4 861 | — | — | |
| Skulder till koncernföretag | — | — | 37 576 | 53 716 | |
| Derivatinstrument 32 |
— | 8 186 | — | — | |
| Övriga skulder | 29 635 | 53 651 | 11 215 | 5 350 | |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning 34 |
141 357 | — | — | — | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 |
174 247 | 251 536 | 26 338 | 81 660 | |
| Summa kortfristiga skulder | 856 201 | 723 611 | 77 888 | 156 387 | |
| Summa eget kapital och skulder | 5 259 630 | 4 884 211 | 2 722 682 | 2 725 669 | |
| Ställda säkerheter 28 |
— | — | 28 818 | 2 370 507 | |
| Eventualförpliktelser 29 |
— | — | 252 988 | 1 953 165 | |
| Hänförligt till Moderföretagets aktieägare | Innehav | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Reserver | utan | |||||||
| Koncernens förändringar i eget kapital TSEK |
Aktiekapital | Övrigt tillskjutet från ägarna |
Omräknings reserv |
Säkrings reserv |
Balanserade vinstmedel |
bestäm mande inflytande |
Summa eget kapital |
|
| Ingående eget kapital 2013-01-01 | 110 903 | 555 285 | 84 081 | –11 412 | 1 354 319 | 11 310 | 2 104 486 | |
| Årets resultat | — | — | — | — | –353 045 | –5 923 | –358 968 | |
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen, se även Not 25 |
— | — | — | — | –152 | — | –152 | |
| Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter |
— | — | –140 238 | — | — | –59 | –140 297 | |
| Omklassificering omräkningsreserv2) | — | — | — | 11 473 | –11 473 | — | 0 | |
| Omvärdering derivatinstrument, kassaflödessäkringar se Not 32 |
— | — | — | 466 | — | — | 466 | |
| Summa totalresultat | — | — | –140 238 | 11 939 | –364 670 | –5 982 | –498 951 | |
| Nyemission, se även Not 23 | 36 967 | 110 904 | — | — | –4 1941) | — | 143 677 | |
| Summa transaktioner med bolagets ägare | 36 967 | 110 904 | — | — | –4 194 | — | 143 677 | |
| Utgående eget kapital 2013-12-31 | 147 870 | 666 189 | –56 157 | 527 | 985 455 | 5 328 | 1 749 212 | |
| Ingående eget kapital 2014-01-01 | 147 870 | 666 189 | –56 157 | 527 | 985 455 | 5 328 | 1 749 212 | |
| Årets resultat | — | — | — | — | 199 818 | –312 | 199 506 | |
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen, se även Not 25 |
— | — | — | — | –1 502 | — | –1 502 | |
| Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter |
— | — | –44 427 | — | — | — | –44 427 | |
| Omvärdering derivatinstrument, kassaflödessäkringar se Not 32 |
— | — | — | –527 | — | — | –527 | |
| Försäljning av innehav utan bestämmande inflytande |
— | — | — | — | — | –5 016 | –5 016 | |
| Summa totalresultat | — | — | –44 427 | –527 | 198 316 | –5 328 | 148 034 | |
| Nyemission, se även Not 23 | 29 574 | 118 296 | — | — | –3 2091) | — | 144 661 | |
| Summa transaktioner med bolagets ägare | 29 574 | 118 296 | — | — | –3 209 | — | 144 661 | |
| Utgående eget kapital 2014-12-31 | 177 444 | 784 485 | –100 584 | — | 1 180 562 | — | 2 041 907 |
1) Transaktionskostnader i samband med nyemission. 2) Korrigering av förändring säkringsreserv 2012.
Moderbolagets förändringar i eget kapital TSEK Aktiekapital Övrigt tillskjutet från ägarna1) Reservfond Balanserade vinstmedel Summa eget kapital Eget kapital 2013-01-01 110 903 388 159 245 782 1 861 713 2 606 557 Årets resultat — — — –362 470 –362 470 Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen, se även Not 25 — — — 146 146 Summa totalresultat — — — –362 324 –362 324 Nyemission, se även Not 23 36 967 110 904 — –4 1942) 143 677 Summa transaktioner med bolagets ägare 36 967 110 904 — –4 194 143 677 Eget kapital 2013-12-31 147 870 499 063 245 782 1 495 195 2 387 910 Eget kapital 2014-01-01 147 870 499 063 245 782 1 495 195 2 387 910 Årets resultat — — — –114 071 –114 071 Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen, se även Not 25 — — — –1 407 –1 407 Summa totalresultat — — — –115 478 –115 478 Nyemission, se även Not 23 29 574 118 296 — –3 2092) 144 661 Summa transaktioner med bolagets ägare 29 574 118 296 — –3 209 144 661 Eget kapital 2014-12-31 177 444 617 359 245 782 1 376 508 2 417 093
1) Avser överkursfond. 2) Transaktionskostnader i samband med nyemission.
| Not | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| TSEK 22 |
2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Kassaflöden från den löpande verksamheten | ||||
| Resultat före skatt | 216 997 | –320 889 | –114 071 | –338 979 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||
| – Avskrivningar och nedskrivningar 10 |
194 998 | 464 580 | 272 | 24 041 |
| – Realisationsresultat | –115 | 356 | — | –1 326 |
| – Ej kassaflödespåverkande resultat från andelar | ||||
| i koncern- och intresseföretag | 19 136 | — | 106 279 | 267 501 |
| – Ej kassaflödespåverkande räntor och valutakursdifferenser1) | 123 712 | –36 885 | 4 546 | 12 865 |
| – Övrigt2) | –26 733 | –43 050 | — | –783 |
| Betald inkomstskatt | –650 | –8 120 | — | — |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||||
| före förändringar i rörelsekapital | 527 345 | 55 992 | –2 974 | –36 681 |
| Förändring i rörelsekapital | ||||
| Förändring av varulager | 8 551 | –2 063 | 5 985 | 9 965 |
| Förändring av kundfordringar och andra kortfristiga | ||||
| rörelsefordringar | –261 914 | 80 706 | 38 955 | 40 856 |
| Förändring av leverantörsskulder och andra kortfristiga | ||||
| rörelseskulder | 156 462 | –72 126 | –62 359 | –51 806 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 430 444 | 62 509 | –20 393 | –37 666 |
| Investeringsverksamheten | ||||
| Förvärv av intresseföretag 17 |
–35 427 | — | — | — |
| Investering i dotterföretag | — | — | –200 1213) | — |
| Försäljning av dotterföretag | 5 904 | 600 | 129 | 182 |
| Förvärv av fartyg | –135 283 | –74 419 | — | — |
| Försäljning av fartyg | 23 531 | 53 891 | — | — |
| Likvida medel avgående vid rörelseavyttringar | — | –1 213 | — | — |
| Förvärv av andra materiella anläggningstillgångar | –485 | –894 | — | –132 |
| Avyttring av andra materiella anläggningstillgångar | 2 943 | 1 590 | — | 1 590 |
| Förvärv av långfristiga fordringar | –47 061 | — | — | –754 |
| Avyttring av långfristiga fordringar4) | 53 748 | 16 267 | 2 149 | — |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –132 130 | –4 178 | –197 843 | 886 |
| Finansieringsverksamheten | ||||
| Förändring av lån från koncernföretag | — | — | 66 250 | –45 490 |
| Upptagna lån | 1 643 392 | 342 530 | — | — |
| Amortering av lån | –2 039 624 | –516 295 | — | –40 550 |
| Nyemission med avdrag för emissonskostnader | 144 661 | 143 677 | 144 661 | 143 677 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –251 571 | –30 088 | 210 911 | 57 637 |
| Förändring av likvida medel | 46 743 | 28 243 | –7 325 | 20 857 |
| Likvida medel vid årets början | 381 479 | 360 737 | 104 537 | 83 680 |
| Kursdifferens i likvida medel | 21 511 | –7 501 | — | — |
| Likvida medel vid årets slut | 449 733 | 381 479 | 97 212 | 104 537 |
| 1) Erhållen ränta uppgår till Betald ränta uppgår till |
3 371 –143 470 |
3 154 –156 072 |
997 –223 |
469 –8 729 |
| Totalt | –140 099 | –152 918 | 774 | –8 260 |
2) I beloppet för koncernen ingår intäkt från erhållet förskott tidigare år om 5 726 TSEK (18 239).
3) Avser nyemission i dotterföretaget TransAtlantic AB.
4) I beloppet ingår även frigjorda spärrade bankmedel om 41 744 TSEK.
| NOT 1 | Redovisnings- och värderings principer, väsentliga bedömningar samt finansiell riskhantering |
32 | |
|---|---|---|---|
| NOT 2 | Nettoomsättningens fördelning | 37 | |
| NOT 3 | Segmentredovisning | 38 | |
| NOT 4 | Inköp och försäljning mellan koncernföretag |
39 | |
| NOT 5 | Övriga rörelseintäkter | 39 | |
| NOT 6 | Övriga rörelsekostnader | 39 | |
| NOT 7 | Medelantal anställda, sjukfrånvaro, | 40 | |
| löner, andra ersättningar och sociala kostnader m.m. |
|||
| NOT 8 | Revisionsuppdrag | 41 | |
| NOT 9 | Andra vinster/förluster – netto | 41 | |
| NOT 10 | Materiella och immateriella | 42 | |
| anläggningstillgångar | |||
| NOT 11 | Resultat från andelar i intresseföretag | 45 | |
| NOT 12 | Resultat från andelar i koncernföretag | 45 | |
| NOT 13 | Finansiella intäkter | 45 | |
| NOT 14 | Finansiella kostnader | 45 | |
| NOT 15 | Skatter | 45 | |
| NOT 16 | Resultat per aktie | 46 | |
| NOT 17 | Andelar i koncernföretag och intresseföretag |
47 | |
| NOT 18 | Andra långfristiga fordringar | 48 | |
| NOT 19 | Varulager | 48 | |
| NOT 20 | Kundfordringar | 48 | |
| NOT 21 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
49 | |
| NOT 22 | Kassaflödesanalys | 49 | |
| NOT 23 | Aktiekapital | 50 | |
| NOT 24 | Utdelning per aktie | 50 | |
| NOT 25 | Avsättningar för pensioner | 50 | |
| NOT 26 | Skulder | 53 | |
| NOT 27 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
53 | |
| NOT 28 | Ställda säkerheter | 53 | |
| NOT 29 | Eventualförpliktelser | 54 | |
| NOT 30 | Åtaganden | 54 | |
| NOT 31 | Närstående transaktioner | 55 | |
| NOT 32 | Finansiell riskhantering och derivatinstrument |
55 | |
| NOT 33 | Händelser efter balansdagen | 57 |
Transatlantic-koncernen bedriver internationell kontraktsbaserad sjöfart. Koncernen är organiserad i två affärsområden – Viking Supply Ships och TransAtlantic (tidigare benämnt Industrial Shipping). Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Göteborg, organisationsnummer 556161-0113. Postadress till huvudkontoret är Box 11397, 411 04 Göteborg, besöksadress Lilla Bommen 4A. Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, Small Cap. Denna koncernredovisning har den 17 mars 2015 godkänts av styrelsen för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats, och som anges nedan, har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS, regelverk som antagits av EU samt i enlighet med RFR 1 kompletterande redovisningsregler för koncerner och Årsredovisningslagen. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De huvudsakliga uppskattningarna och bedömningar som gjorts framgår i slutet av denna not.
Nya standarder som trätt i kraft 2014 har inte medfört någon påverkan på Transatlantic-koncernens finansiella rapportering. De viktigaste, och de standarder som potentiellt kan komma att påverka Transatlantic-koncernens framtida redovisning, är IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang och IFRS 12 Upplysningar om innehav i andra företag. IFRS 10 bestämmer när bestämmande inflytande, och därmed konsolidering, ska ske medan IFRS 11 reglerar redovisningen av innehav utan bestämmande inflytande. IFRS 12 anger upplysningskrav för företag som innehar andelar som inte konsolideras.
Som en följd av införandet av ovanstående rekommendationer har IAS 27 Separata finansiella rapporter och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures uppdaterats.
Inte heller dessa förändringar har medfört någon förändring av Transatlantic-koncernens redovisning.
RFR 2, Redovisning för juridiska personer, innehåller anpassningar kopplade till genomförda förändringar i IFRS. Förändringar gjorda under 2014 har inte haft någon påverkan på Rederi AB Transatlantics redovisning.
IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder. Standarden etablerar ett nytt regelverk för hur och när ett företag ska redovisa intäkter. Standarden introducerar en femstegsmodell som ska tillämpas på alla kundkontrakt for att fastställa redovisningen av intäkter. Rederi AB Transatlantic har ännu ej utrett påverkan av IFRS 15. Det obligatoriska ikraftträdandet är den 1 januari 2017, med förtida tillämpning tillåten.
IFRS 9 Finansiella instrument hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar och ersätter delar av IAS 39. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier och fastställas vid första redovisningstillfället. För finansiella skulder sker mindre förändringar, vilka avser skulder som är identifierade till verkligt värde. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
I koncernredovisningen ingår moderbolaget samt dotter- och intresseföretag.
Som dotterföretag klassificeras företag där koncernen har ett bestämmande inflytande genom en röstandel som överstiger 50%, eller där koncernen genom avtal eller andra uppgörelser kan utöva ett bestämmande inflytande (inklusive "structured entities" dvs specialbildat med begränsat och väldefinierat syfte). Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I koncernens egna kapital ingår – förutom moderbolagets egna kapital – därför endast de förändringar av dotterföretagets egna kapital, som uppstått efter förvärv. Anskaffningskostnaden för förvärv av ett dotterföretag har fördelats på bolagets olika tillgångar och skulder med hänsyn till den värdering som utförts i samband med förvärvet, oavsett omfattning av ett eventuellt innehav utan bestämmande inflytande. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Om företaget sedan tidigare ägt en andel i det förvärvade företaget omvärderas denna till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. På motsvarande sätt omvärderas kvarstående innehav vid en avyttring där det bestämmande inflytandet förloras till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. Den del av anskaffningskostnaden vid rörelseförvärv som överstiger förvärvets nettotillgångar, värderade till verkligt värde, redovisas som goodwill vilken är föremål för årlig nedskrivningsprövning. Om anskaffningskostnaden understiger nettotillgångarna redovisas denna mellanskillnad direkt i resultaträkningen. Transaktionskostnader i samband med förvärv ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsförs direkt. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras.
Intresseföretag där röstandelen uppgår för koncernen till minst 20% men understiger 50%, och som koncernen har ett betydande inflytande över, är intresseföretag. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde, inkl. goodwill, vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Koncernens andel i intressebolagets resultat redovisas under posten "Resultat från andelar i intresseföretag". Det koncernmässiga värdet av innehavet redovisas som "Andelar i intresseföretag". Som intäkt redovisas endast erhållen utdelning som erhållits efter förvärvet.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultat. Om ägandet i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisas i övrigt totalresultat till resultat.
Samtliga transaktioner värderas och rapporteras i den funktionella valutan. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgång och skuld hos denna verksamhet i aktuell valuta och omräknas till balansdagens kurs. Koncernens och moderbolagets rapporteringsvaluta är SEK liksom moderbolagets funktionella valuta. För koncernföretag som har annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta omräknas tillgångar och skulder i balansräkningen till balansdagens kurs och resultaträkningen till årets genomsnittliga kurs, varvid omräkningsdifferensen redovisas i övrigt totalresultat. Vid avyttring eller likvidation av sådana bolag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen som en del av realisationsresultatet.
Resultatposter omräknas till transaktionsdagens kurs, och uppkomna kursdifferenser förs till årets resultat. Undantaget är om transaktionen utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller nettoinvesteringar, då vinster och förluster förs mot övrigt totalresultat. Fordringar och skulder räknas om i enlighet med de principer som anges under stycket Finansiella instrument nedan.
För fraktuppdrag redovisas de intäkter och kostnader som är hänförliga till uppdraget successivt i förhållande till fraktens genomförandegrad på balansdagen. Fraktens genomförandegrad beräknas genom antal resdagar på balansdagen i förhållande till totalt antal resdagar för uppdraget. Övriga intäkter, exempelvis intäkter för externa Ship Managementuppdrag, redovisas först när överenskommelse med kund föreligger och tjänsten har levererats. Direkta omkostnadsutlägg som har vidarefakturerats till kund, bruttoredovisas. Kostnad för personal anställda i koncernen bruttoredovisas även om de bemannar externa fartyg. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Kostnader direkt hänförliga till fraktuppdrag, såsom bunkers, hamnkostnader mm, redovisas i resultaträkningen under rubriken Direkta resekostnader.
Rederistödet redovisas netto mot lönekostnad som den är beräknad på. Avräkning sker månadsvis.
Skatt som ingår i koncernredovisningen avser aktuell och uppskjuten skatt. Koncernen redovisar uppskjuten skatt på temporära skillnader mellan tillgångars och skulders redovisade och skattemässiga värde. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om det är sannolikt att de temporära skillnaderna kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Vid beräkning av uppskjuten skatt har aktuell nominell skattesats i respektive land använts. Uppskjutna skatteskulder avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och intresseföretag, redovisas inte i koncernredovisningen så länge inte beslut om vinsthemtagning har fattats. Moderbolaget kan i samtliga fall styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna, och för närvarande bedöms det inte sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. Skatteeffekten av poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen. Skatteeffekten av poster som redovisas direkt mot övrigt totalresultat, redovisas mot övrigt totalresultat. Skatter redovisas direkt i eget kapital avseende transaktioner som redovisas direkt i eget kapital.
Intern rapportering och uppföljning är uppdelad på segment, vilket ger en bättre möjlighet att bedöma risker, möjligheter och framtida utveckling. Koncernen har två segment Viking Supply Ships och TransAtlantic (tidigare benämnt Industrial Shipping). Rapportering sker till bolagets koncernledning som utses av VD.
Materiella anläggningstillgångar enligt nedan redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter. Utgifter som höjer tillgångens värde eller höjer tillgångens avkastning, genom exempelvis kapacitetsförbättringar eller genom kostnadsrationaliseringar, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter i samband med omflaggning av fartyg, aktiveras enligt denna princip. Utgifter för större återkommande översynsåtgärder, aktiveras som anläggningstillgång då de bedöms öka fartygets verkliga värde, och skrivs av linjärt under dess nyttjandeperiod. Övriga utgifter för reparationer och underhåll klassificeras som kostnader. I koncernen finns dockningskostnader som aktiveras enligt denna princip, och som skrivs av under 30–60 månader vilket är den normala tiden mellan dockningar. Kostnader, inkl. räntor, för fartyg under byggandeperioden aktiveras som anläggningstillgång. Avskrivningar enligt plan för fartyg baseras på för varje fartyg individuell bedömning av nyttjandeperioden och därefter kvarvarande restvärde. Nedskrivning sker om tillgångens beräknade återvinningsvärde är lägre än dess redovisade värde. Återvinningsvärdet är det högsta av värdet av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det försäljningspris minus försäljningskostnader som en redovisningsenhet kan förvänta sig att erhålla vid en försäljning av en tillgång, medan nyttjandevärdet motsvarar nuvärdet av de framtida kassaflöden som
tillgången förväntas generera under sin kvarvarande ekomomiska livslängd. Stöd för antaganden om nettoförsäljningsvärden för fartygen baseras antingen på erhållna konkreta bud på fartygen eller på oberoende mäklarvärderingar.
Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag, och justeras vid behov. Den anläggningstyp som har störst restvärde är fartyg, där restvärdet består i beräknat skrotvärde vid slutet av nyttjandeperioden.
| – Fartyg | 25–30 år |
|---|---|
| – Dockningar och större översynsåtgärder | 2,5–5 år |
| – Datorer | 3–5 år |
| – Övriga inventarier | 5–10 år |
| – Byggnader | 25 år |
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, eller nedskrivet värde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. För varje tillgång fastställs en nyttjandeperiod som används för linjär planenlig avskrivning.
Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning:
| – Dataprogram | 4 år |
|---|---|
| – Linjenät | 5–10 år |
För immateriella tillgångar som anses ha förmågan att ge ekonomisk avkastning under en obegränsad tid, ska ingen avskrivning ske. Däremot ska det årligen, eller när det finns indikationer på att tillgångens värde har förändrats, fastställas ett återvinningsvärde för tillgången. Koncernen har goodwill och varumärke som immateriella tillgångar där ingen avskrivning sker. Immateriella tillgångar med obegränsad livslängd testas årligen för att identifiera eventuella nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas per kassagenererande enhet vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, där en kassagenererande enhet är trafikområden inom segmenten. Varumärket avser TransAtlantic, där återvinningsvärdet för tillgången bedöms överstiga det redovisade värdet.
Tillgångar som har obestämd nyttjandeperiod prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. För övriga tillgångar bedöms om nedskrivning skall ske närhelst det finns indikationer på att det redovisade värdet är högre än dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Nedskrivning sker med ett belopp motsvarande skillnaden mellan återvinningsvärdet och redovisat värde.
Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier; Lån och kundfordringar samt Finansiella tillgångar tillgängliga till försäljning. Klassificeringen avgörs av syften med investeringen vid förvärvstillfället. Översyn av klassificeringen sker årligen.
En finansiell tillgång värderad till verkligt värde via periodens resultat utgör en av följande kategorier. Antingen (1) handlas det med det finansiella instrumentet eller så har den i enlighet med (2) den s.k. "fair value option" vid initial redovisning klassificerats på
detta sätt. För att den förstnämnda kategorin ska vara tillämplig krävs att tillgången förvärvades med huvudsyfte att säljas inom en snar framtid och att den ingår i en portfölj med andra finansiella instrument som förvaltas tillsammans och det finns ett bevisat mönster av kortfristiga realiseringar av resultat.
Derivat, inklusive inbäddade derivat som separerats från sina huvudkontrakt, klassificeras som om de innehas för handel. Vinster och förluster på dessa tillgångar redovisas i periodens resultat. Koncernen använder sig av ränteswapar. Säkringsredovisning tillämpas för den del av derivat som utgör en dokumenterat effektiv säkring. Förändringen i verkligt värde med avseende på säkringsinstrumentet redovisas därmed i övrigt totalresultat samt över periodens resultat. Förutom dessa tillgångar innehar Koncernen inga finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde över periodens resultat.
Kategorin inkluderar skulder som innehas för handel vilket är fallet om de anskaffats i syfte att säljas inom en nära framtid. Derivat, inklusive separerbara inbäddade derivat, är klassificerade som om de innehas för handel om de inte bevisligen utgör en del i en effektiv säkring. Vinster och förluster hänförliga till dessa poster redovisas i periodens resultat i den mån de inte utgör en del av en effektiv säkring.
Låne- och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av fordringarna görs när det finns starka indikationer på att koncernen inte kommer att erhålla fullt belopp. Koncernens låne- och kundfordringar utgörs av kund- och övriga fordringar samt likvida medel.
Finansiella tillgångar som kan säljas klassificeras i denna kategori. För närvarande finns inga tillgångar till försäljning.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet, redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Koncernen är både leasetagare och leasegivare och har ingått både finansiella- och operationella leasingavtal. Vid finansiella leasingavtal, då koncernen åtnjuter de ekonomiska förmånerna och står för riskerna, redovisas leasingobjektet i balansräkningen som anläggningstillgång. Tillgången redovisas vid början av leasingperioden till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingobjekt åsätts en nyttjandeperiod i enlighet med de principer som anges under materiella anläggningstillgångar. Som skuld redovisas återstående amorteringsförpliktelse till leasegivaren. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad. Operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden i resultaträkningen som nettoomsättning vid uthyrning och som övriga externa rörelsekostnader vid inhyrning.
Varulager har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Varulagret består huvudsakligen av bunker och smörjolja. Värderingen har skett i enlighet med FIFO-principen (First-In-First-Out).
Koncernen har förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Förmånsbestämda pensionsplaner ger de anställda en pensionsförmån motsvarande ett fastställt belopp och koncernen är skyldig att finansiera planerna så att dessa belopp kan utbetalas i framtiden. Vid avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen in en fastställd avgift till en fristående juridisk enhet. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Koncernen har därefter inte några ytterligare pensionsåtaganden till de anställda. Avsättningar görs för samtliga förmånsbaserade planer utifrån aktuariella beräkningar enligt den s.k. project unit credit metoden i syfte att fastställa nuvärdet på framtida förpliktelser för nuvarande och tidigare anställda. Aktuariella beräkningar görs årligen, och baseras på vid bokslutsdagen aktuella aktuariella antaganden. Avsättningens storlek bestäms av nuvärdet av de framtida pensionsutfästelserna med avdrag för verkligt värde för förvaltningstillgångar, oredovisade aktuariella vinster/förluster samt oredovisade skulder för tidigare tjänstgöringsperioder. Diskontering av pensionsförpliktelser sker på basis av statsobligationsräntan. Aktuariella vinster och förluster samt skillnad mellan verklig och beräknad avkastning på pensionstillgångarna redovisas i övrigt totalresultat. Poster hänförliga till intjäningen av förmånsbestämda pensioner samt vinster och förluster som uppkommer vid reglering av en pensionsskuld samt räntor på nettot av den förmånsbestämda planens tillgångar och skulder redovisas i resultaträkningen.
Lånekostnader avseende nybyggnadsprojekt aktiveras som anläggningstillgång under projekteringstiden. Vid omfinansieringar aktiveras och redovisas lånekostnader som avdragspost (tillgång) på skuldsidan i balansräkningen i posten fartygslån bland lång- respektive kortfristiga skulder. Dessa aktiverade låneutgifter avskrivs till och med de aktuella lånens slutförfallodag. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader. Spärrade likvida medel redovisas bland Övriga långfristiga fordringar.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolagets årsredovisning ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalande såvida de inte är i konflikt med Årsredovisningslagen och förhållandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag som skall göras och kan göras utifrån IFRS. Detta innebär att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, förutom undantag som anges nedan:
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalt resultat, rapporten över förändringar i eget kapital och rapporten över kassaflöden baseras på IAS i Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat och balansräkningar berör främst eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik.
Andelar i intresse- och dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Redovisade värden prövas vid varje balansdag för att bedöma om det föreligger nedskrivningsbehov. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänas efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investering och reducerar andelens redovisade värde. Transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. I koncernen däremot redovisas transaktionsutgifterna för dotterföretag direkt i resultatet. Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och som aktier och andelar hos givaren om inte nedskrivningsbehov föreligger.
Aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidrag från/till svenska koncernföretag redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen.
De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, särredovisas i juridisk person inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till de obeskattade reserver, utan redovisas med bruttobelopp i balansräkningen.
I moderbolagets finansnetto ingår utdelning på dotterbolagsaktier först när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Moderbolaget tillämpar samma principer avseende finansiella instrument som koncernen förutom värderingsreglerna i IAS 39. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
Vid förvärv av egna aktier minskas fritt eget kapital med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier ska fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.
I koncernens verksamhet finns det ett antal operationella och finansiella risker som kan påverka resultatet. De väsentligaste riskerna är: operationella risker, kapitalrisk och marknadsrisker, inklusive likviditetsrisk och kreditrisk. Koncernens övergripande mål är att minimera de operationella och finansiella riskernas påverkan på koncernens resultat- och balansräkning. Styrelsen har identifierat riskerna och värderar kontinuerligt hur man kan undvika alternativt minimera påverkan på koncernens resultat- och balansräkning
genom olika åtgärder. Genom policies och rapporteringsvägar anges hur dessa risker ska hanteras samt hur avrapporteringen ska ske.
Den allmänna ekonomiska utvecklingen i de länder koncernen är verksam i är en mycket viktig faktor för den finansiella utvecklingen, då konjunkturutvecklingen har en stor påverkan på varuflödena och dess storlek och därmed efterfrågan för sjötransporter. Även utvecklingen på andra marknader än de som koncernen är verksam på, kan påverka efterfrågan på koncernens tjänster då sjötransportmarknaden är en internationell marknad. Koncernen eftersträvar att ha nära kontakt med kunderna och teckna längre fraktavtal, för att begränsa påverkan av konjunkturella svängningar. Resultatet kan påverkas av haverier på fartyg. Genom ett aktivt service- och skadeförebyggande arbete hålls dessa kostnader nere, och innebär mindre risker för stora enskilda kostnadsökningar. För en del av fartygsflottan, primärt för de fartyg som går i en linjetrafik, har en s.k. offhire försäkring tecknats, som ger en ekonomisk kompensation vid längre driftsstörningar. Utbud och efterfrågan på olja och gas har en betydande påverkan på offshoreverksamhetens utveckling.
Koncernens kapitalstruktur ska trygga driften av nuvarande verksamhet och möjliggöra önskade framtida investeringar och utveckling. Kapitalet bedöms utifrån skuldsättningsgraden, d.v.s. räntebärande nettolåneskulden i förhållande till eget kapital. Nettolåneskulden utgörs av lång- och kortfristig räntebärande upplåning med avdrag för likvida medel. Total upplåning uppgick till 2 695 MSEK (2 650), avgår likvida medel med –450 MSEK (–381), nettoskulden uppgick därmed till 2 245 MSEK (2 268). Det egna kapitalet uppgick till 2 042 MSEK (1 749). Skuldsättningsgraden uppgick till 110% (130).
Sjöfart är en internationell verksamhet, vilket innebär att endast en del av koncernens kassaflöde kommer från SEK och detta innebär att valutakursförändringar har en stor påverkan på koncernens resultat och kassaflöden. Valutarisken begränsas först och främst genom att exponeringen för intäkter i olika valutor matchas med kostnader i samma valuta. På samma sätt matchas tillgångar i en viss valuta med skulder i samma valuta. Kvarstående exponering säkras genom olika typer av säkringsinstrument i enlighet med koncernens policy, se not 32.
Sjöfart är en kapitalintensiv verksamhet, där långfristiga lån är den huvudsakliga finansieringsformen. Ränteförändringar har därmed stor påverkan på koncernens resultat och kassaflöde. För att minska denna risk säkerställs räntenivåer i stor omfattning på olika tidsperioder och med olika typer av säkringsinstrument, se not 32.
För att undvika störningar i betalningsflödena så säkerställer koncernen att man har en tillräckligt stor likviditetsreserv i form av bankmedel för att klara oförutsägbara svängningar i kassaflödet, se not 22 och 26.
Koncernen utarbetar en policy som fastställer hur krediter får lämnas till kunder och affärspartners. Lämnade krediter är huvudsakligen korta krediter i form av fordringar gentemot kunder. Främst
lämnas dessa krediter till stora kunder där koncernen har långa relationer. Kreditrisk i likvida medel hanteras genom att placera likviditet hos de stora svenska bankerna.
Kostnadsförändringar för bunkerolja kan påverka resultatet påtagligt. Fraktkontrakt inkluderar ofta klausuler som innebär att kunden bär risken för prisförändringar. För den del av förbrukningen där koncernen inte har sådana klausuler, ingår koncernen terminskontrakt för bunkerolja, se not 32.
Koncernen tecknar vid behov och i enlighet med koncernens finanspolicy derivatinstrument som delvis säkrar sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring). Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar och exponering för ränterisker.
Koncernen tillämpar säkringsredovisning avseende valutaterminskontrakt. Säkringsredovisning kräver att säkringsåtgärden har ett uttalat syfte att utgöra säkring, att den har en entydig koppling till den säkrade posten och att säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen. När en säkring har ingåtts dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, tillsammans med målet med säkringen samt strategin för att vidta säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar även sin bedömning, både vid säkringens ingång och löpande under dess livslängd, om säkringen är effektiv i att utjämna förändringen i kassaflödet för säkrade poster. Derivatinstrumenten redovisas vid förvärvstillfället till verkligt värde, och omvärderas löpande till verkligt värde. Den orealiserade värdeförändringen för effektiva säkringar avseende kassaflöden, redovisas i övrigt totalresultat. Förändringar i verkligt värde på ett derivat som formellt identifierats för säkring av verkligt värde, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde, hänförliga till den säkrade risken, på den säkrade tillgången eller skulden. För övriga derivat som innehas av koncernen och som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning, framförallt räntesäkringsinstrument, ska orealiserad värdeförändring, inklusive den ineffektiva delen av säkringen, redovisas direkt i resultaträkningen. Verkligt värde på finansiella instrument fastställs genom värdering som sker på en aktiv marknad (marknadsvärderingar), eller då inte en aktiv marknadsplats finns genom etablerade värderingsmetoder.
Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser och tillhör värderingsnivå 1 enligt IFRS 7. I de fall noterade marknadspriser saknas har verkligt värde beräknats genom diskonterade kassaflöden. När beräkningar av diskonterade kassaflöden gjorts har samtliga variabler såsom diskonteringsräntor och valutakurser för beräkningar hämtats från marknadsnoteringar, där så varit möjligt. Dessa värderingar tillhör värderingsnivå 2. Övriga värderingar, för vilka någon variabel baseras på egna bedömningar, tillhör värderingsnivå 3. Nominellt värde minskat med eventuella krediteringar, har använts som verkligt värde för kundfordringar och leverantörsskulder.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och rimliga antaganden om framtida utveckling. Det slutliga utfallet kan skilja sig från dessa uppskattningar.
Nyttjandeperioder och restvärde bedöms i samband med den årliga prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov. Pensionsberäkningarna utförs av aktuarie utifrån av bolaget fastställda antaganden.
De bedömningar som har störst påverkan på koncernens balansoch resultaträkning som koncernen gör utifrån fastställda redovisningsprinciper består i huvudsak av klassificering av leasingavtal och av antagande om framtida kassaflöde för fartygen vid beräkning av dess nyttjandevärde i samband med nedskrivningsprövning. Koncernens fartygsflotta har delats upp i flera kassagenererande enheter där respektive grupp av AHTS- och PSV-fartygen inom affärsområde Viking Supply Ships bedöms utgöra var sin enhet. Varje fartyg inom affärsområde TransAtlantic bedöms enskilt utgöra en egen kassagenererande enhet. Bedömningen av de framtida kassaflödena för enheterna baseras på prognoser framtagna i samband med koncernens budgetarbete, som med beaktande av effekter av konjunktursvängningar samt andra kända förändringar, har nuvärdesberäknats med en diskonteringsfaktor om 7 %. I slutet av 2014 hade koncernen indikationer att bokförda värden på PSVflottan (enheten) översteg återvinningsvärdet underbyggt av två oberoende mäklarvärderingar. Koncernen har därför utifrån tidigare nämnda parametrar gjort en beräkning av nyttjandevärdet, dvs en nuvärdesberäkning av estimerade kassaflöden för enheten för de kommande 15 åren. Då nyttjandevärdet enligt beräkningen uppgick till motsvarande 928 MSEK för enheten att jämföra med det bokförda värdet om 919 MSEK togs beslut om att inte göra nedskrivning av fartygsgruppen. Kassaflödesberäkningen är känslig för förändringar i underliggande antaganden och en ändring av rater, utnyttjandegrad eller diskonteringsränta skulle kunna påverka nyttjandevärdet.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Fraktintäkter | 888 000 | 1 487 188 | 1 256 | 766 269 | ||
| Tidsbefraktningsintäkter | 1 794 386 | 1 298 033 | 187 662 | 239 814 | ||
| Vidarefakturerade kostnader till externa uppdragsgivare |
464 589 | 133 152 | — | — | ||
| Vidarefakturerade kostnader till interna uppdragsgivare |
— | — | 130 884 | 124 044 | ||
| Övrigt | 42 891 | 6 617 | 4 774 | 1 497 | ||
| Totalt | 3 189 866 | 2 924 990 | 324 576 | 1 131 624 |
Affärsområde Viking Supply Ships utgörs av isklassade samt även isbrytande s k AHTS (ankarhanteringsfartyg) vilka dels nyttjas för isbrytning (primärt för svenska Sjöfartsverket), och för uppdrag inom offshoreindustrin med ompositionering av riggar och ankare för dessa, samt PSV (Platform Supply Vessels), som huvudsaklingen utför transporter av förnödenheter till riggar för kunder inom offshoreindustrin.
TransAtlantic (tidigare benämnt Industrial Shipping) är främst inriktat på kontraktsbaserad sjöfart för nordisk basindustri. Affärsområdet omfattar flera olika verksamhetsområden vilka är integrerade med varandra och samarbetar om tonnage och kundkontrakt. Verksamheten omfattar linjetrafik med specialanpassade RoRo- och containerfartyg vilka bildar ett heltäckande sjötransportsystem i Östersjön. Verksamheten inom Short Sea Bulk består av uthyrning av ca 10 ägda och långtidsinhyrda mindre bulkfartyg.
Övriga verksamheter inom affärsområdet består av charteringverksamhet av kvarvarande medelstora bulk fartyg samt de RoRo fartyg som ej utnyttjas inom linjeverksamheten.
Transaktioner mellan affärsområdena har skett prissatta till marknadsmässiga villkor.
| Viking Supply Ships TransAtlantic |
Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Försäljning | 1 897 065 | 1 137 565 | 1 292 801 | 1 787 425 | 3 189 866 | 2 924 990 | |
| Intern försäljning | — | — | — | — | — | — | |
| Nettoomsättning | 1 897 065 | 1 137 565 | 1 292 801 | 1 787 425 | 3 189 866 | 2 924 990 | |
| Avskrivningar/nedskrivningar | –181 228 | –274 844 | –13 770 | –189 736 | –194 998 | –464 580 | |
| Resultatandelar från intresseföretag | — | — | –16 414 | 346 | –16 414 | 346 | |
| Rörelseresultat | 602 115 | 77 836 | –118 585 | –270 789 | 483 530 | –192 953 | |
| Finansiella intäkter | 3 031 | 42 594 | 340 | 3 982 | 3 371 | 46 576 | |
| Finansiella kostnader | –260 032 | –158 804 | –9 872 | –15 708 | –269 904 | –174 512 | |
| Resultat före skatt1) | 345 114 | –38 374 | –128 117 | –282 515 | 216 997 | –320 889 | |
| Inkomstskatt | — | — | — | — | –17 491 | –38 079 | |
| Årets resultat | — | — | — | — | 199 506 | –358 968 | |
| Tillgångar | 4 749 367 | 4 325 954 | 491 109 | 558 194 | 5 240 476 | 4 884 148 | |
| Kapitalandelar i intresseföretag | — | — | 19 154 | 63 | 19 154 | 63 | |
| Summa tillgångar | 4 749 367 | 4 325 954 | 510 263 | 558 257 | 5 259 630 | 4 884 211 | |
| Skulder | 2 787 195 | 2 653 221 | 430 528 | 481 778 | 3 217 723 | 3 134 999 | |
| Summa skulder | 2 787 195 | 2 653 221 | 430 528 | 481 778 | 3 217 723 | 3 134 999 | |
| Bruttoinvesteringar2) | 374 855 | 65 422 | 43 753 | 9 891 | 418 608 | 75 313 |
1) Årets resultat före skatt har påverkats av omstruktureringsposter som främst består av avsättningar för avveckling av TransPal Line och därtill kopplad terminalverksamhet om sammanlagt –53 MSEK, avsättningar för förlustkontrakt och övrigt om –31 MSEK, samt justeringar av fartygsvärden med en samlad nettoeffekt om 5 MSEK. Samtliga omstruktureringskostnader avser verksamheterna inom affärsområdet TransAtlantic. Föregående års resultat före skatt för affärsområde Viking Supply Ships påverkades av en marknadsanpassning av fartygsvärdena på PSV-fartygen som huvudsakligen orsakades av valutaomräkningseffekter då PSV segmentet har funktionell valuta GBP som stärktes mot NOK under 2013. Justeringen påverkade avskrivningarna negativt med –88 MSEK. I föregående års resultat före skatt för affärsområde TransAtlantic ingick omstruktureringskostnader bestående av nedskrivningar av fartygsvärden och immateriella tillgångar om sammanlagt –135 MSEK, intäkter hänförliga till två avslutade tax-lease strukturer om 105 MSEK samt övriga kostnadsavsättningar om –66 MSEK relaterade till omstruktureringen inom TransAtlantic. Dessa avsättningar bestod främst av kostnader knutna till en restvärdesgaranti förknippad med ett leasingavtal samt kostnader hänförliga till avvecklingen av TransPal Line.
2) Bruttoinvesteringarna under året bestod i huvudsak av förvärvet av PSV-fartygen Sol Viking (fd SBS Typhoon) och Freyja Viking genom utnyttjande av köpoptioner, docknings och kompletteringsinvesteringar främst inom Viking Supply Ships, högavkastande finansiella skuldcertifikat (ej VSS obligationer) om 47 MSEK, samt en investering om ca 37 MSEK relaterad till det i Q3 2014 omförhandlade bareboat avtalet avseende sju långtidsinhyrda mindre bulkfartyg inom affärsområde TransAtlantic. Föregårende års investeringar bestod inom Viking Supply Ships i huvudsak av aktiverade dockningsutgifter samt kompletteringsinvesteringar på AHTS-fartygen.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2014 | 2013 | ||
| Sverige | 917 535 | 1 148 050 | ||
| Övriga Norden | 400 012 | 384 089 | ||
| Övriga Europa | 731 893 | 1 002 864 | ||
| Nordamerika | 132 303 | 211 007 | ||
| Övriga världen | 1 008 123 | 178 980 | ||
| Summa | 3 189 866 | 2 924 990 | ||
| Tillgångar | ||||
| Sverige | 352 165 | 351 482 | ||
| Övriga Norden | 3 673 339 | 3 558 514 | ||
| Övriga Europa | 1 180 584 | 939 674 | ||
| Nordamerika | 208 | — | ||
| Övriga världen | 63 334 | 34 541 | ||
| Summa | 5 269 630 | 4 884 211 | ||
| Investeringar | ||||
| Sverige | 4 540 | 202 | ||
| Övriga Norden | 124 387 | 39 559 | ||
| Övriga Europa | 289 681 | 35 552 | ||
| Nordamerika | — | — | ||
| Övriga världen | — | — | ||
| Summa | 418 608 | 75 313 |
I moderbolagets nettoomsättning ingår försäljning till övriga koncernföretag med 125 864 TSEK (125 354).
I moderbolagets övriga externa rörelsekostnader ingår inköp från övriga koncernföretag med 120 657 TSEK (109 336).
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Intäkter från avslutade lease arrangemang |
— | 104 772 | — | 104 772 | |
| Realisationsresultat | — | 1 551 | — | 1 326 | |
| Övrigt | 828 | 1 050 | 33 | 1 050 | |
| Totalt | 828 | 107 373 | 33 | 107 148 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Valutakursdifferenser | –2 445 | –446 | –1 699 | –757 |
| Rearesultat | –161 | –1 907 | –3 | — |
| Totalt | –2 606 | –2 353 | –1 702 | –757 |
| 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | Antal anställda |
Varav kvinnor, % |
Antal anställda |
Varav kvinnor, % |
|
| Moderbolaget | |||||
| Sverige | |||||
| – landanställda | 25 | 44 | 84 | 43 | |
| – ombordanställda | 54 | 2 | 131 | 2 | |
| Totalt i moderbolaget | 79 | 15 | 215 | 18 | |
| Dotterföretag | |||||
| Sverige – landanställda |
30 | 43 | 23 | 39 | |
| – ombordsanställda | 279 | 7 | 214 | 7 | |
| Danmark – landanställda |
28 | 43 | 23 | 39 | |
| – ombordsanställda | 172 | 8 | 155 | 8 | |
| Storbritannien – landanställda |
22 | 27 | 47 | 21 | |
| Finland – landanställda |
3 | 33 | 7 | 29 | |
| Ryssland – landanställda |
10 | 40 | 8 | 25 | |
| – ombordsanställda | 36 | — | 32 | — | |
| Polen – landanställda |
3 | — | 7 | — | |
| Estland – landanställda |
7 | 14 | 9 | 33 | |
| Lettland – landanställda |
— | — | 4 | 25 | |
| Nederländerna – landanställda |
2 | — | 3 | 33 | |
| Norge – landanställda |
5 | — | 6 | 33 | |
| – ombordsanställda | 119 | 2 | 111 | 1 | |
| Belgien – landanställda |
— | — | 2 | — | |
| Kanada | |||||
| – landanställda Totalt i dotterföretag |
1 717 |
— 10 |
— 651 |
— 10 |
|
| Koncernen totalt | 796 | 10 | 866 | 12 |
| 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Löner och ersätt ningar |
Sociala kostnader (varav pensions kostnader) |
Löner och ersätt ningar |
Sociala kostnader (varav pensions kostnader) |
|
| Moderbolaget | 47 433 | 23 990 | 104 025 | 44 600 | |
| (6 958) | (17 186) | ||||
| Dotterföretag | |||||
| i Sverige | 186 760 | 99 696 | 110 649 | 69 747 | |
| (20 560) | (25 123) | ||||
| Dotterföretag utomlands |
339 749 | 10 934 | 287 968 | 37 555 | |
| (6 509) | (14 042) | ||||
| Koncernen totalt | 573 942 | 134 620 | 502 642 | 151 902 | |
| (34 027) | (56 351) |
| 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Styrelse och VD1) |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
|
| Moderbolaget | |||||
| Sverige | 2 225 | 45 208 | 3 596 | 100 429 | |
| Totalt i moderbolaget | 2 225 | 45 208 | 3 596 | 100 429 | |
| Dotterföretag i Sverige |
— | 186 760 | — | 110 649 | |
| Dotterföretag i utlandet: |
|||||
| Norge | — | 44 675 | — | 40 987 | |
| Nederländerna | — | 1 301 | — | 7 195 | |
| Danmark | — | 182 457 | — | 134 970 | |
| Storbritannien | — | 83 096 | — | 70 519 | |
| Finland | — | 4 321 | — | 6 176 | |
| Estland | — | 1 255 | — | 1 608 | |
| Lettland | — | — | — | 863 | |
| Polen | — | 622 | — | 1 917 | |
| Ryssland | — | 20 700 | — | 6 547 | |
| Tyskland | — | — | — | 17 186 | |
| Kanada | — | 1 322 | — | — | |
| Total dotterföretag utomlands |
— | 339 749 | — | 287 968 | |
| Koncernen totalt | 2 225 | 571 717 | 3 596 | 499 046 |
1) I beloppet för moderbolaget ingår arvode till VD enligt konsultavtal med 1 425 TSEK (2 663).
Rederistöd har för moderbolaget erhållits med 14 470 TSEK (34 855). och totalt för koncernen med 66 120 TSEK (64 955). Notuppgifterna ovan avser belopp före reduktion med erhållet rederistöd.
| Styrelsearvode | ||||
|---|---|---|---|---|
| Ersättning till styrelseledamöter TSEK |
2014 | 2013 | ||
| Christen Sveaas, ordförande | 200 | 266 | ||
| Folke Patriksson, vice ordförande | 200 | 200 | ||
| Håkan Larsson | 200 | 200 | ||
| Magnus Sonnorp | 200 | 200 | ||
| Henning E. Jensen | — | 67 | ||
| Tom Ruud | — | — | ||
| Christer Lindgren, arbetstagarrepresentant | — | — | ||
| 800 | 933 |
Till styrelsens vice ordförande utgår förmånsbestämd, livsvarig pension baserad på ITP-planen. För att täcka bolagets penionsförpliktelse, som per 2014-12-31 uppgick till 7 900 TSEK, har pensionsförsäkringar tecknats vilka per 2014-12-31 hade ett marknadsvärde om 6 995 TSEK. Bolaget har under 2014 inte haft någon kostnad för detta åtagande. Det finns inga andra pensionsförpliktelser till förmån för moderbolagets styrelseledamöter.
| Lön | Övriga förmåner | Pensionspremier | Konsultarvoden | Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| VD Tom Ruud 1) | — | — | — | — | — | — | 1 425 | — | 1 425 | — |
| VD Henning E. Jensen1) | — | — | — | — | — | — | — | 2 663 | — | 2 663 |
| Andra ledande befattningshavare, 4 personer (4)2) |
14 218 | 8 527 | 304 | 192 | 1 780 | 1 400 | — | 1 503 | 16 302 | 11 622 |
| Totalt | 14 218 | 8 527 | 304 | 192 | 1 780 | 1 400 | 1 425 | 4 166 | 17 727 | 14 285 |
1) Henning E. Jensen avgick som VD den 20 december 2013 och efterträddes av Tom Ruud. Ersättning för VD har utgått för nedlagd tid i enlighet med konsultavtal som tecknats med Kistefos AS
2) Av ledande befattningshavares lön för 2014 utgör rörlig del 2 293 TSEK.
Uppsägningstiden från bolagets sida för övriga ledande befattningshavare (än VD) är sex till 12 månader. För denna grupp ska pensionspremieinbetalningar med upp till 25 procent av den fasta lönen kunna göras. Övriga förmåner, exempelvis tjänstebil, ersättning för frisk- och sjukvård samt sjukförsäkring, ska utgöra en mindre del av den totala kompensationen och överensstämma med vad som är marknadsmässigt. Under 2014 har i gruppen ingått två (två) kvinnor.
Inga särskilda arvoden har utgått inom koncernen för styrelseledamöter i dotter- och koncernbolag.
Årsredovisningens separata avsnitt Bolagsstyrning beskriver bl a frågor avseende beslut om ersättningar.
Under året kostnadsförda arvoden och kostnadsersättningar har uppgått till:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Arvoden avseende revisionsuppdrag | |||||
| – EY | 2 029 | 2 444 | 959 | 1 000 | |
| – PwC | — | 3 470 | — | 1 918 | |
| – KPMG | — | — | — | — | |
| – Övriga revisionsföretag | — | 42 | — | — | |
| Arvoden avseende revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | |||||
| – EY | 953 | 250 | 192 | 250 | |
| – PwC | — | — | — | — | |
| – Övriga revisionsföretag | — | 70 | — | — | |
| Arvoden avseende skatterådgivning | |||||
| – EY | 151 | 154 | 151 | 154 | |
| – PwC | 85 | 189 | 68 | 189 | |
| – Övriga revisionsföretag | — | 43 | — | — | |
| Andra tjänster | |||||
| – EY | 36 | 434 | 19 | 434 | |
| – PwC | 241 | 20 | — | 20 | |
| – Övriga revisionsföretag | 107 | — | — | — | |
| Totalt | 3 602 | 7 116 | 1 389 | 3 965 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Räntesäkringsderivat: | |||||
| – Verkligt värde vinster/förluster | –3 997 | 850 | — | — | |
| Totalt | –3 997 | 850 | — | — |
Se även Not 32 Finansiell riskhantering och derivatinstrument, avsnitt "Verkliga värden derivatinstrument".
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Fartyg, TSEK1) | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 5 320 954 | 5 943 709 | — | — |
| Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) | 335 635 | 74 150 | — | — |
| Omklassificeringar2) | –365 452 | –83 475 | — | — |
| Försäljningar/utrangeringar | –54 930 | –264 791 | — | — |
| Årets omräkningsdifferens | 93 177 | –348 639 | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 5 329 384 | 5 320 954 | — | — |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | –1 145 251 | –1 178 739 | — | — |
| Omklassificeringar2) | 112 443 | 31 411 | — | — |
| Försäljningar/utrangeringar | 31 375 | 157 387 | — | — |
| Årets omräkningsdifferens | –10 016 | 61 321 | — | — |
| Årets planenliga avskrivningar3) | –196 048 | –216 631 | — | — |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –1 207 497 | –1 145 251 | — | — |
| Nedskrivningar | ||||
| Ingående nedskrivningar | –251 318 | –156 952 | — | — |
| Omklassificeringar2) | 143 380 | 47 312 | — | — |
| Försäljningar/utrangeringar | — | 53 426 | — | — |
| Årets omräkningsdifferens | –36 587 | –8 191 | — | — |
| Årets nedskrivning/återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | 4 710 | –186 913 | — | — |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –139 815 | –251 318 | — | — |
| Utgående planenligt restvärde | 3 982 072 | 3 924 385 | — | — |
Den genomsnittliga återstående nyttjandeperioden för fartygen är 16 år (13).
1) Fartygsvärdena är i dagens marknadssituation mer svårbedömda än normalt. Värdering av koncernens fartyg har skett med hjälp av externa värderingar
och interna impairmenttester.
2) Omklassificering har skett av fartygen TransForte och TransFighter till tillgångar som innehas för försäljning. Se även not 34.
3) Nyttjandeperioder och restvärde bedöms i samband med den årliga prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark, TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Anskaffningsvärden | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 1 233 | 1 480 | — | 276 | |
| Försäljningar/utrangeringar | –1 344 | –276 | — | –276 | |
| Årets omräkningsdifferens | 111 | 29 | — | — | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | — | 1 233 | — | — | |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | |||||
| Ingående avskrivningar | –502 | –462 | — | –4 | |
| Årets omräkningsdifferens | –74 | –13 | — | — | |
| Försäljningar/utrangeringar | 576 | 4 | — | 4 | |
| Årets planenliga avskrivningar | — | –31 | — | — | |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | — | –502 | — | — | |
| Utgående planenligt restvärde | — | 731 | — | — | |
| – varav markvärde | — | — | — | — |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Inventarier, TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Anskaffningsvärden | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 113 430 | 146 225 | 18 198 | 18 066 | |
| Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) | 2 398 | 970 | — | 132 | |
| Försäljningar/utrangeringar | –55 925 | –26 978 | –18 198 | — | |
| Utrangering via rörelsefsg | — | –9 986 | — | — | |
| Omklassificeringar | — | 5 177 | — | — | |
| Årets omräkningsdifferens | –184 | –1 978 | — | — | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 59 719 | 113 430 | — | 18 198 | |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | |||||
| Ingående avskrivningar | –101 193 | –97 105 | –16 089 | –15 245 | |
| Försäljningar/utrangeringar | 50 624 | 27 558 | 16 361 | — | |
| Utrangering via rörelsefsg | — | 5 846 | — | — | |
| Omklassificeringar | — | –2 554 | — | — | |
| Årets omräkningsdifferens | –417 | 317 | — | — | |
| Årets planenliga avskrivningar | –3 660 | –35 255 | –272 | –844 | |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –54 646 | –101 193 | — | –16 089 | |
| Utgående planenligt restvärde1) | 5 073 | 12 237 | — | 2 109 |
1) I posten "Inventarier" ingår leasingobjekt, i huvudsak containers, som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Inventarier, finansiell leasing, TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 56 907 | 63 507 | — | — |
| Avslutade leasingavtal | –49 068 | –6 600 | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 7 839 | 56 907 | — | — |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | –50 057 | –46 018 | — | — |
| Avslutade leasingavtal | 45 184 | 5 736 | — | — |
| Årets planenliga avskrivningar | –1 968 | –9 775 | — | — |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –6 841 | –50 057 | — | — |
| Utgående planenligt restvärde | 998 | 6 850 | — | — |
Se även Not 30 Åtaganden.
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar, TSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 281 | — | — | — |
| Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) | — | 281 | — | — |
| Omklassificeringar | –281 | — | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | — | 281 | — | — |
| Utgående planenligt restvärde | — | 281 | — | — |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Goodwill, TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 59 422 | 60 596 | 8 278 | 8 278 |
| Årets omräkningsdifferens | — | –1 174 | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 59 422 | 59 422 | 8 278 | 8 278 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||
| Ingående nedskrivningar | –59 422 | –58 137 | –8 278 | –8 278 |
| Årets nedskrivning | — | –1 285 | — | — |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –59 422 | –59 422 | –8 278 | –8 278 |
| Utgående bokfört värde | — | — | — | — |
| Varumärken, TSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 7 015 | 7 015 | — | — |
| Utgående planenligt restvärde | 7 015 | 7 015 | — | — |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Övriga immateriella tillgångar, TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 46 553 | 46 553 | 27 510 | 27 510 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 46 553 | 46 553 | 27 510 | 27 510 |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | –21 960 | –16 282 | –9 113 | –4 313 |
| Årets omräkningsdifferens | — | –181 | — | — |
| Årets planenliga avskrivningar | — | –5 497 | — | –4 800 |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –21 960 | –21 960 | –9 113 | –9 113 |
| Nedskrivningar | ||||
| Ingående nedskrivningar | –24 593 | –5 625 | –18 397 | — |
| Årets nedskrivning | — | –18 968 | — | –18 397 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –24 593 | –24 593 | –18 397 | –18 397 |
| Utgående planenligt restvärde | — | — | — | — |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Resultatandelar från | ||||
| övriga intresseföretag1) | –16 414 | 346 | — | — |
| Totalt | –16 414 | 346 | — | — |
1) Resultatandelen i koncernen 2014 avser nedskrivning av innehavet i Industrial Shipping DIS samt resultatandel från Östersjöfrakt AB. Resultatandelen för 2013 avser andelar av resultat i Östersjöfrakt AB.
| Koncernen Moderbolaget |
||||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Utdelningar | — | — | 488 | — |
| Koncernbidrag | — | — | 3 674 | –8 311 |
| Nedskrivning av aktier i koncernföretag |
— | — | –110 018 | –259 267 |
| Rearesultat från försäljning av koncernföretag |
–2 722 | 560 | 65 | 77 |
| Totalt | –2 722 | 560 | –105 791 | –267 501 |
| Koncernen Moderbolaget |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Ränteintäkter | 3 371 | 3 769 | 276 | 469 | |
| Ränteintäkter från koncernföretag |
— | — | 2 994 | 20 634 | |
| Valutakursdifferenser | — | 42 247 | 721 | 4 173 | |
| Totalt | 3 371 | 46 016 | 3 991 | 25 276 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Räntekostnader | 134 006 | 169 638 | 198 | 8 729 |
| Räntekostnader till koncernföretag |
— | — | 7 540 | 33 499 |
| Valutakursdifferenser | 103 080 | — | — | 623 |
| Övriga finansiella kostnader |
30 096 | 4 874 | 25 | — |
| Totalt | 267 182 | 174 512 | 7 763 | 42 851 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Skatt i resultaträkningen | |||||
| – Aktuell skatt | –17 342 | –8 120 | — | — | |
| – Uppskjuten skatt | –149 | –29 959 | — | –23 491 | |
| Totalt | –17 491 | –38 079 | — | –23 491 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |||||
| TSEK | % | TSEK | % | TSEK | % | TSEK | % | |
| Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats |
||||||||
| Redovisat resultat före skatt | 216 997 | — | –320 889 | — | –114 071 | — | –338 979 | — |
| Skattekostnad enligt svensk skattesats 22% (22) |
–47 739 | 22 | 70 596 | 22 | 25 096 | 22 | 74 575 | 22 |
| – Skillnad i olika verksamhetsländers skattesats | –120 | 0 | –33 659 | –11 | — | — | — | — |
| – Tonnagebeskattad verksamhet | 55 409 | 26 | –12 549 | –4 | — | — | — | — |
| – Effekt av ej skattepliktiga intäkter | 1 464 | 1 | 2 221 | 1 | 3 767 | 3 | 1 668 | 0 |
| – Effekt av ej avdragsgilla kostnader | 115 | 0 | –443 | 0 | –26 197 | –23 | –57 530 | –17 |
| – Värdeförändring pensionsåtaganden | –433 | 0 | –974 | 0 | –371 | 0 | –905 | 0 |
| – Underskott för vilka skattefordran ej redovisas | –31 793 | –15 | –61 395 | –19 | –2 082 | –1 | –42 505 | –12 |
| – Justering av föregående års skatt | 2 445 | 1 | 1 331 | 0 | –212 | 0 | 1 207 | 0 |
| – Övrigt | 3 161 | 1 | –3 207 | –1 | — | — | — | — |
| Skattekostnad | –17 491 | 8 | –38 079 | –12 | — | — | –23 491 | –7 |
| Koncernen | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |||||||
| TSEK | Före skatt | Skatt | Efter skatt | Före skatt | Skatt | Efter skatt | ||
| Skatt hänförlig till övrigt totalresultat | ||||||||
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen | –1 502 | 330 | –1 172 | –152 | 33 | –119 | ||
| Förändring säkringsreserven | –527 | 116 | –411 | 466 | –103 | 363 | ||
| Förändring omräkningsreserven | –44 427 | — | –44 427 | –140 297 | — | –140 297 | ||
| –46 456 | 446 | –46 010 | –139 983 | –69 | –140 052 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| – Pensionsförpliktelser med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt | 7 959 | 8 392 | 7 906 | 8 277 |
| – Avsättningar | 17 084 | 18 478 | — | — |
| – Underskottsavdrag | 14 957 | 14 179 | 32 094 | 31 723 |
| 40 000 | 41 049 | 40 000 | 40 000 | |
| Kvittning skattefordringar och skatteskulder | ||||
| inom samma verksamhetsländer | — | –1 049 | — | — |
| Uppskjuten långfristig skattefordring i balansräkningen | 40 000 | 40 000 | 40 000 | 40 000 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
| – Materiella och immateriella anläggningstillgångar, temporära skillnader 1) | — | –900 | — | — |
| – Finansiella instrument, värdering till verkligt värde | — | –149 | — | — |
| — | –1 049 | — | — | |
| Kvittning skattefordringar och skatteskulder | ||||
| inom samma verksamhetsländer | — | 1 049 | — | — |
| Uppskjuten långfristig skatteskuld i balansräkningen | — | — | — | — |
| Netto uppskjuten skattefordran2) | 40 000 | 40 000 | 40 000 | 40 000 |
1) Temporära skillnaden – till följd av skattemässig behandling av av- och nedskrivningar.
2) Uppskjuten skattefordran/skatteskuld redovisas netto i respektive verksamhetsland då kvittningsrätt bedömts föreligga.Underskottsavdrag i koncernen, för svenska enheter, uppgår netto efter avdrag för obeskattade reserver till 1 007 MSEK (853), varav 147 MSEK (148) aktiverats. Underskottsavdragen i moderbolaget uppgår till 596 MSEK (602), varav 146 MSEK (144) aktiverats för att möta bedömda framtida resultat. Inom svensk beskattning finns ingen bortre tidsgräns för utnyttjande av uppkomna underskottsavdrag.
Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag har inte beaktats, då realisationsresultat ej är beskattningsbart enligt gällande skattlagstiftning. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den mån det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |||
| Vägt genomsnittligt antal aktier exklusive aktier i eget förvar | 164 804 449 | 112 725 758 | ||
| Totalt | 164 804 449 | 112 725 758 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| SEK | 2014 | 2013 | ||
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 199 817 991 | –353 045 000 | ||
| Totalt | 199 817 991 | –353 045 000 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| SEK | 2014 | 2013 |
| Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1,21 | –3,13 |
| Totalt | 1,21 | –3,13 |
I koncernen finns inga optionsprogram som kan medföra utspädningseffekter.
| Innehavets omfattning | Innehavets värde | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Organisations | Antal aktier/ | % av aktie | Bokfört värde | Bokfört värde | |||
| nummer | Säte | andelar | kapitalet | 2014-12-31 TSEK | 2013-12-31 TSEK | ||
| Dotterföretag ägda av moderbolaget1) | |||||||
| Transatlantic AB | 556208-0373 | Göteborg | 2 118 115 | 100 | 215 000 | 130 000 | |
| Viking Supply Ships A/S | 33369794 | Köpenhamn | 5 000 | 100 | 2 338 802 | 2 338 802 | |
| Transatlantic Nederland BV2) | Rotterdam | — | — | — | 8 620 | ||
| Transatlantic Shipping LTD2) | Gibraltar | — | — | — | 27 | ||
| Transatlantic Shipping (6) LTD2) | Gibraltar | — | — | — | 26 | ||
| Gorthon Shipping Inc. | Kanada | 100 | 100 | 1 | 1 | ||
| Totalt | 2 553 803 | 2 477 477 | |||||
| Övriga koncernbolag | |||||||
| Transatlantic Administration AB | 556662-6866 | Göteborg | 1 000 | 100 | |||
| Transatlantic Short Sea Bulk AB | 556777-2180 | Göteborg | 166 667 | 100 | |||
| Transatlantic Ship Management AB3) | 556901-2858 | Göteborg | 1 000 | 100 | |||
| TRVI Offshore & Icebreaking AB | 556710-9003 | Göteborg | 500 | 100 | |||
| TRVI Offshore & Icebreaking 3 AB | 556733-1102 | Skärhamn | 1 000 | 100 | |||
| TRVI Offshore & Icebreaking 4 AB | 556733-1094 | Skärhamn | 1 000 | 100 | |||
| Viking Supply Ships AB | 556858-2463 | Göteborg | 1 000 | 100 | |||
| Viking Supply Ships Crewing AB | 556426-8646 | Göteborg | 1 000 | 100 | |||
| Viking Icebreaker Management AB | 556679-1454 | Göteborg | 1 000 | 100 | |||
| Transatlantic Fleet Services AB4) | 556074-5431 | Göteborg | 20 000 | 100 | |||
| Arctic Ice Management AB | 556807-0972 | Göteborg | 99 | 100 | |||
| Transatlantic Crewing AS | 999177484 | Oslo | 300 | 100 | |||
| Short Sea Bulk AS5) | 913 350 790 | Oslo | 30 000 | 100 | |||
| Viking Icebreaking & Offshore AS | 979 437 943 | Kristiansand | 1 100 | 100 | |||
| Viking Supply Ships Management AS | 981240030 | Sarpsborg | 50 | 100 | |||
| Viking Spesialtonnasje AS | 987069295 | Oslo | 100 | 100 | |||
| Viking Supply Ships Crewing ApS | 33775199 | Köpenhamn | 800 | 100 | |||
| Viking Supply Ships 3 ApS | 33775172 | Köpenhamn | 800 | 100 | |||
| Viking Supply Ships 4 ApS | 33859082 | Köpenhamn | 800 | 100 | |||
| Viking Supply Ships 5 ApS | 34471800 | Köpenhamn | 800 | 100 | |||
| Viking Supply Ships Limited | 1107746094060 | Moscow | — | 100 | |||
| Viking Supply Ships (Holdings) Limited | SC303430 | Aberdeen, UK | 7 900 001 | 100 | |||
| SBS Aberdeen Ltd | SC250818 | Aberdeen, UK | 30 001 | 100 | |||
| SBSL (Holdings) Ltd | SC180512 | Aberdeen, UK | 76 924 | 100 | |||
| SBS Marine Ltd | SC202464 | Aberdeen, UK | 1 000 | 100 | |||
| Transatlantic UK Ltd | 3384716 | Goole, UK | 10 000 | 100 | |||
| OY Transatlantic Services AB | 1735038-1 | Helsingfors | 100 | 100 | |||
| Transatlantic Shipping (2) LTD | Gibraltar | — | 100 | ||||
| Transatlantic Shipping (3) LTD | Gibraltar | — | 100 | ||||
| Transatlantic Shipping (4) LTD | Gibraltar | — | 100 | ||||
| Transatlantic Shipping (5) LTD | Gibraltar | — | 100 | ||||
| Transatlantic Shipping (7) LTD | Gibraltar | — | 100 | ||||
| Transhawk LTD | Gibraltar | — | 100 | ||||
| Transatlantic Benelux BVBA | 560 812 725 | Antwerpen | 1 000 | 100 | |||
| Transatlantic Estonia OÜ | Estland | 196 | 98 |
| Totalt | 19 154 | 63 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Industrial Shipping DIS7) | Oslo | — | 38 | 19 154 | — | |
| MS Agila Verwaltungs GmbH6) | HRB7664 | Hörsten | — | — | — | 63 |
1) Moderbolag i koncernen är Rederi AB Transatlantic, 556161-0113, med säte i Göteborg.
2) Bolagen likviderade under 2014.
3) Bolaget namnändrades under 2014 från Transatlantic Administration (3) AB till Transatlantic Ship Management AB.
4) Bolaget namnändrades under 2014 från VSS Specialtonnage AB till Transatlantic Fleet Services AB.
5) Bolagen har bildats under 2014.
6) Ägarandelen har avyttrats under året.
7) Ägarandelen i Industrial Shipping DIS som är ett enkelt bolag, vari 7 st mindre bulkfartyg ägs, hur under året utökats från 3 % till 38 %.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 2013 |
2014 | 2013 | ||
| Ingående värde | 100 668 | 129 446 | 20 990 | 21 559 |
| Årets anskaffning | 1 129 | 2 446 | — | 2 446 |
| Årets avyttring1) | –42 541 | –31 224 | –3 112 | –3 015 |
| Utgående värde | 59 256 | 100 668 | 17 878 | 20 990 |
De största enskilda posterna består av:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Kapitalförsäkringar | 17 990 | 18 787 | 17 878 | 18 544 |
| Spärrade bankmedel | 4 899 | 46 643 | — | 2 446 |
| Säljarrevers Odin Viking |
33 707 | 33 688 | — | — |
| Övrigt | 2 660 | 1 550 | — | — |
| Totalt | 59 256 | 100 668 | 17 878 | 20 990 |
Se även not 32 Finansiell riskhantering och derivatinstrument.
1) Inkluderar även minskning av spärrade bankmedel.
Varulagret består av bunkers, smörjolja och lasthanteringsutrustning.
Redovisat värde för kundfordringar fördelar sig på följande sätt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Fakturerade fordringar |
367 377 | 205 267 | 6 939 | 24 059 |
| Reserv för osäkra fordringar |
–2 876 | –2 796 | –1 588 | –1 915 |
| Totalt | 364 501 | 202 471 | 5 351 | 22 144 |
Redovisat värde för kundfordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig.
Reserven för osäkra fordringar förändrade sig på följande sätt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Ingående värde | 2 796 | 6 523 | 1 915 | 5 781 |
| Avsättningar för osäkra kundfordringar |
1 466 | 3 405 | 382 | 2 523 |
| Återförda avsättningar |
–1 386 | –7 132 | –709 | –6 389 |
| Utgående värde | 2 876 | 2 796 | 1 588 | 1 915 |
Årets konstaterade kundförluster uppgick till 386 TSEK (2 450). Utöver redovisade reserveringar bedöms endast ringa kreditrisk förekomma i de kvarvarande kundfordringarna. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det redovisade värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Ej förfallna | 208 337 | 159 566 | 4 785 | 5 900 |
| Förfallodag passerad med upp till 30 dagar |
124 040 | 29 218 | — | 9 170 |
| Förfallodag passerad med mellan 31–60 dagar |
27 691 | 5 284 | — | 2 300 |
| Förfallodag passerad med 61 dagar eller mer |
4 433 | 8 403 | 566 | 4 774 |
| Totalt | 364 501 | 202 471 | 5 351 | 22 144 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Förutbetalda personalkostnader |
3 634 | 514 | — | — |
| Förutbetalda försäkringar |
20 267 | 19 408 | 174 | 9 697 |
| Upplupna reseintäkter | 45 505 | 56 171 | — | 1 473 |
| Upplupna ränteintäkter | 38 | — | — | — |
| Övriga förutbetalda kostnader och |
||||
| upplupna intäkter | 12 200 | 35 070 | — | 1 249 |
| Totalt | 81 644 | 111 163 | 174 | 12 419 |
I de fall då lånefinansiering vid investeringsprojekt utbetalas direkt till varvet/leverantören och ej passerar bolagets/koncernens kassa redovisas investeringsbeloppet i kassaflödesanalysen netto efter avdrag för finansiering. Redovisad investeringsutgift utgörs således av den egna kontantinsatsen.
Förvärv/avyttring av aktier i dotterföretag visas i koncernredovisningen som utbetalad/erhållen köpeskilling minskad med det förvärvade/avyttrade dotterföretagets likvida medel på förvärvs-/ avyttringsdagen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Likvida medel | ||||
| Kassa och bank vid årets början |
428 122 | 432 237 | 104 537 | 83 680 |
| Årets förändring av kassa och bank |
21 611 | –4 115 | –7 325 | 20 857 |
| Likvida medel vid årets slut |
449 733 | 428 122 | 97 212 | 104 537 |
| Avgår spärrade likvida medel |
— | –46 643 | — | — |
| Utgående disponibla likvida medel1) |
449 733 | 381 479 | 97 212 | 104 537 |
1) I koncernens likvida medel ingår förskott från externa uppdragsgivare om 56 MSEK att användas i externa shipmanagementverksamheten. Koncernen har i låneavtal förbundit sig att vid varje tillfälle tillse att likvida medel inte understiger det högsta beloppet av antingen 5% av Viking Supply Ships AS koncernens räntebärande skuld eller motsvarande 125 MNOK, med avdrag för i koncernen ej utnyttjad checkkredit.
Viking Supply Ships kommer efter balansdagen, i enlighet med finansieringsavtal, på grund av minskad kontraktstäckningsgrad för delar av AHTS-flottan under första kvartalet 2015 att ställa tillläggssäkerhet med ett belopp av 18,8 MUSD genom deponering på särskilt konto. Deponeringen återförs vid återställande av kontraktstäckningsgraden.
| Aktiekapital | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | ||||||
| SEK | A-aktier | B-aktier | Summa | A-aktier | B-aktier | Summa | |
| Ingående aktiekapital | 9 695 789 | 138 174 477 | 147 870 266 | 7 271 842 | 103 630 858 | 110 902 700 | |
| Nyemission1) | 1 939 157 | 27 634 895 | 29 574 052 | 2 423 947 | 34 543 619 | 36 967 566 | |
| Utgående aktiekapital | 11 634 946 | 165 809 372 | 177 444 318 | 9 695 789 | 138 174 477 | 147 870 266 |
| Antal aktier | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | ||||||||
| A-aktier | B-aktier | Summa | A-aktier | B-aktier | Summa | ||||
| Ingående antal aktier | 9 695 789 | 138 174 477 | 147 870 266 | 7 271 842 | 103 630 858 | 110 902 700 | |||
| Nyemission2) | 1 939 157 | 27 634 895 | 29 574 052 | 2 423 947 | 34 543 619 | 36 967 566 | |||
| Utgående antal aktier | 11 634 946 | 165 809 372 | 177 444 318 | 9 695 789 | 138 174 477 | 147 870 266 |
| Antal röster | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |||||||
| A-aktier | B-aktier | Summa | A-aktier | B-aktier | Summa | |||
| Antal röster | 116 349 460 | 165 809 372 | 282 158 832 | 96 957 890 | 138 174 477 | 235 132 367 | ||
| Totalt antal röster | 116 349 460 | 165 809 372 | 282 158 832 | 96 957 890 | 138 174 477 | 235 132 367 |
Kvotvärdet är 1 SEK per aktie. I koncernen förekommer inga optionsprogram.
1) I december 2013 genomfördes nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare i förhållandet 1:3. Teckningskursen var 4 SEK per aktie.
2) I juni 2014 genomfördes nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare i förhållandet 1:5. Teckningskursen var 5 SEK per aktie.
Under 2014 och 2013 skedde inga aktieutdelningar. Till årsstämman den 9 april 2015 föreslås att ingen utdelning utbetalas avseende verksamhetsåret 2014.
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning erläggs till övervägande delen genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller försäkringsbolag som därmed övertar förpliktelserna för de anställda. Denna typ av pensionsplaner benämns avgiftsbestämda planer.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2014 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade.
Vid utgången av 2014 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 143% (148%). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Förmånsbestämda planer kännetecknas av att koncernen kvarstår med sina förpliktelser tills pensionerna har blivit utbetalda. Kostnaden och avsättningen för de förmånsbestämda planerna beräknas genom aktuariella beräkningar som syftar till att fastställa nuvärdet på förpliktelserna. Förmånsbestämda planer finns endast i Sverige.
Förpliktelserna tryggas genom pensionsförsäkringar med placeringar i huvudsak ränte- och aktiefonder.
I nedanstående tabeller finns upplysningar om de förmånsbestämda planerna som finns i koncernen, vilka antaganden som används i beräkningarna, vilka kostnader som redovisats samt värde på förpliktelserna och förvaltningstillgångarna.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | |
| Flerårsöversikt | ||||||
| Per balansdagen | ||||||
| Nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse | 13 417 | 13 341 | 17 356 | 27 033 | 30 243 | |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –16 643 | –17 662 | –21 416 | –31 149 | –35 124 | |
| Löneskatteskuld | 7 063 | 7 447 | 8 311 | 9 306 | 10 249 | |
| Nettoskuld | 3 837 | 3 126 | 4 251 | 5 190 | 5 368 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar | |||||
| Sverige | |||||
| Genomsnittlig diskonteringsränta, % | 2,50 | 4,00 | 2,50 | 4,00 | |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, % | 2,50 | 4,00 | 2,50 | 4,00 | |
| Långsiktigt löneökningsantagande, % | 3,00 | 3,00 | 3,00 | 3,00 | |
| Långsiktigt inflationsantagande, % | 2,00 | 2,00 | 2,00 | 2,00 | |
| Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av finansinspektionen (FFFS 2007:31). Årets pensionskostnader |
|||||
| Kostnad intjänade förmåner under perioden | 337 | 386 | — | — | |
| Räntekostnad | 483 | 526 | 342 | 399 | |
| Korrigering kostnad | — | –137 | — | 1 | |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (–) | –655 | –605 | –377 | –379 | |
| Årets kostnad avseende förmånsbestämda pensioner | 165 | 170 | –35 | 21 | |
| Årets kostnader avseende avgiftsbestämda pensionspremier | 58 422 | 65 300 | 6 958 | 16 090 | |
| Årets kostnad för löneskatt | 8 397 | 18 788 | 2 298 | 5 399 | |
| Årets pensionskostnader som ingår i personalkostnader | 66 984 | 84 258 | 9 221 | 21 510 | |
| Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar, % | 2,3 | 0,9 | –0,8 | 2,4 |
Samtliga poster redovisas som personalkostnader. Av kostnaden för avgiftsbestämda planer utgör 24 620 TSEK (30 802) premier till Alecta.
| Förändring av verkligt värde på förvaltningstillgångar | ||||
|---|---|---|---|---|
| IB Förvaltningstillgångar | 17 662 | 21 416 | 10 715 | 14 036 |
| Förväntad avkastning | 655 | 605 | 377 | 379 |
| Reglerad skuld/kostnad ändrad plan under året | — | –615 | — | –1 |
| Uttag | –1 700 | –3 897 | –1 698 | –3 609 |
| Premier/insättningar | 289 | 583 | — | — |
| Aktuariell vinst/(förlust) | –263 | –430 | –453 | –90 |
| UB Förvaltningstillgångar | 16 643 | 17 662 | 8 941 | 10 715 |
Dessa tillgångar består i huvudsak av aktie- och räntefonder.
Not 25 forts.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Förändring av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen | ||||
| IB Förpliktelse | 13 341 | 17 356 | 9 840 | 13 286 |
| Kostnad intjänade förmåner under perioden | 337 | 386 | — | — |
| Reglerad skuld/kostnad ändrad plan under året | — | –752 | — | — |
| Räntekostnad | 483 | 526 | 342 | 399 |
| Pensionsutbetalningar | –1 983 | –3 897 | –1 698 | –3 609 |
| Aktuariell (vinst)/förlust | 1 239 | –278 | 954 | –236 |
| UB Förpliktelse | 13 417 | 13 341 | 9 438 | 9 840 |
| Aktuariella vinster och förluster | ||||
| Aktuariell vinst/(förlust) på tillgångar | –263 | –430 | –453 | –90 |
| Aktuariell vinst/(förlust) på skulder | –1 239 | 278 | –954 | 236 |
| Aktuariell vinst/(förlust) | –1 502 | –152 | –1 407 | 146 |
| Förändring av löneskatteskuld | ||||
| IB Skuld i balansräkning | 7 447 | 8 311 | 7 345 | 8 149 |
| Årets förändring av löneskatteskulden | –384 | –864 | –329 | –804 |
| UB löneskatteskuld | 7 063 | 7 447 | 7 016 | 7 345 |
| Skuld i balansräkningen | ||||
| Pensionsförpliktelse | 13 417 | 13 341 | 9 438 | 9 840 |
| Löneskatteskuld | 7 063 | 7 447 | 7 016 | 7 345 |
| UB Skuld i balansräkningen | 20 480 | 20 788 | 16 454 | 17 185 |
| Nettoskuld i balansräkning | ||||
| Förvaltningstillgångar (–) | –16 643 | –17 662 | –8 941 | –10 715 |
| Pensionsförpliktelse | 13 417 | 13 341 | 9 438 | 9 840 |
| Löneskatteskuld | 7 063 | 7 447 | 7 016 | 7 345 |
| UB Nettoskuld | 3 837 | 3 126 | 7 513 | 6 470 |
| Avstämning av förändring i nettoskuld | ||||
| IB Skuld i balansräkning | 3 126 | 4 251 | 6 470 | 7 399 |
| Årets pensionskostnad (+) | 165 | 170 | –35 | 21 |
| Inbetalning till förvaltningstillgångar (–) | –289 | –583 | — | — |
| Uttag från förvaltningstillgångar (+) | 1 700 | 3 897 | 1 698 | 3 609 |
| Pensionsutbetalningar (–) | –1 983 | –3 897 | –1 698 | –3 609 |
| Aktuariell (vinst)/förlust | 1 502 | 152 | 1 407 | –146 |
| Årets förändring av löneskatteskulden | –384 | –864 | –329 | –804 |
| UB Nettoskuld | 3 837 | 3 126 | 7 513 | 6 470 |
Koncernens totala räntebärande skulder uppgick till 2 695 MSEK (2 650) vid omräkning till balansdagens kurs. Dessutom fanns ej räntebärande skulder totalt uppgående till 523 MSEK (485). Delar av de räntebärande skulderna är förknippade med så kallade covenanter, enligt vilka koncernen måste uppfylla vissa nyckeltal.
Moderbolagets totala räntebärande skulder uppgick till 202 MSEK (156). Dessutom finns ej räntebärande skulder och avsättningar totalt uppgående till 103 MSEK (163).
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014-12-31 | 2013-12-31 | ||
| USD | 1 115 133 | 87 932 | ||
| EUR | 76 883 | 90 034 | ||
| NOK | 1 016 504 | 2 209 695 | ||
| GBP | 486 202 | 260 134 | ||
| SEK | — | 2 133 | ||
| Totalt | 2 694 722 | 2 649 928 |
| 700 706 | 2 564 567 | 53 868 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Andra skulder | 45 606 | — | — | |||
| Leverantörsskulder | 205 377 | — | — | |||
| Derivatinstrument | — | 24 397 | — | |||
| Upplåning | 449 723 | 2 540 170 | 53 868 | |||
| TSEK | 2015 | 2016–2019 | Efter 2019 | |||
| Koncernen |
| Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2015 | 2016–2019 | Efter 2019 | ||
| Skulder till kreditinstitut | — | — | — | ||
| Skulder till koncernföretag | 37 576 | — | 202 310 | ||
| Leverantörsskulder | 2 759 | — | — | ||
| Andra skulder | 11 215 | — | — | ||
| 51 550 | — | 202 310 |
Koncernen innehade per balansdagen inga kreditlöften eller outnyttjade checkkrediter.
Moderbolaget innehade per balansdagen inga kreditlöften eller outnyttjade checkkrediter.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Koncernen | ||||
| Periodiserade personalkostnader |
66 892 | 71 457 | 2 298 | 25 713 |
| Periodiserade räntekostnader |
2 853 | 16 380 | — | — |
| Periodiserade resekostnader |
27 691 | 46 367 | — | 9 776 |
| Förutbetalda tids befraktningsintäkter |
27 457 | 30 372 | 17 203 | 15 966 |
| Periodiserade övriga kostnader |
49 354 | 86 960 | 6 837 | 30 205 |
| Totalt | 174 247 | 251 536 | 26 338 | 81 660 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Lång- och kortfristiga fartygslån |
||||
| – fartygsinteckningar | 3 928 512 | 2 664 929 | — | — |
| – fartyg som innehas med äganderätts förbehåll |
— | 538 799 | — | — |
| Kort- och långfristiga övriga skulder till kreditinstitut |
||||
| – anl.tillgångar som innehas genom finansiella leasingavtal |
— | 6 851 | — | — |
| – aktier i dotterföretag | 89 453 | 1 672 733 | — | 2 338 802 |
| – bankmedel1) | 4 899 | 193 471 | — | 2 446 |
| Avsättningar för pensioner |
||||
| – kapitalförsäkringar och förvaltnings tillgångar |
34 633 | 36 450 | 28 818 | 29 259 |
| Totalt | 4 057 497 | 5 113 233 | 28 818 | 2 370 507 |
1) Den förtida uppsägningen av ett kontrakt som Viking Supply Ships erhöll i december 2014 innebar att två AHTS-fartyg kunde konstateras inte längre har tillräcklig kontraktstäckning enligt det låneavtal som gäller för de aktuella fartygen. Viking Supply Ships kommer, efter balansdagen, i enlighet med finansieringsavtal, på grund av minskad kontraktstäckningsgrad för delar av AHTS-flottan, under första kvartalet 2015, att ställa tilläggssäkerhet med ett belopp av upp till 18,8 MUSD genom deponering på särskilt konto. Uppnår fartygen på nytt den kontraktstäckning som gäller enligt låneavtalet upphör skyldigheten att ställa tilläggssäkerhet. Beloppet som kommer innestå på kontot kommer att variera (upp eller ner) såsom vid valutaförändringar och amorteringar på lånet.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Borgensförbindelser | — | — | 252 988 | 1 953 165 |
| – varav för dotterbolag | — | — | 252 988 | 1 953 165 |
| Regressrätt i sålda kundfordringar |
— | — | — | 101 |
Moderbolaget har lämnat garanti för dotterbolags fullgörande av tidsbefraktningsavtal vilket även omfattar delar av det avyttrade dotterföretaget Transbulks åtagande (löper till och med 2018). För sistnämnda finns samtidigt motgaranti från extern part på motsvarande belopp. Transbulk avyttrades 2005.
Koncernen förhyr fartyg, byggnader och maskiner genom leasingavtal.
TransAtlantic
Operationell leasing avser i huvudsak in- och uthyrning av fartyg på bareboat- och T/C basis, där avtalstider och hyresvillkor skiljer sig för olika fartyg. De största kontrakten avser:
Utöver ovannämnda långtidsinhyrda fartyg fanns i koncernen per balansdagen 6 st korttidsinhyrda containerfartyg med en genomsnittlig återstående löptid om ca 2 månader.
De tidigare inhyrda PSV fartygen Sol- och Freyja Viking förvärvades under året genom utnyttjande av köpoptionerna i bareboat avtalen.
I december 2012 gjordes ett "sale and lease back" avtal avseende AHTS fartyget Odin Viking. Återstående löptid på detta hyresavtal är 6 år.
I samband med avvecklingen av TransPal Line under 2014 har de sista kvarvarande leasingkontrakten avseende inhyrning av containers, som klassificerats och redovisats som finansiell leasing, lösts ut. Merparten av dessa containers har avyttrats under året, ett mindre antal har dock behållts och används i TransBothnia Container Line.
Hyresintäkter operationell leasing utgörs av fartyg uthyrda på time- och bareboatcharter basis.
Antalet inhyrda fartyg var 21 st per 2014-12-31 (30 st per 2013-12-31), och antal uthyrda fartyg var 24 st (32 st).
| 2016– | efter | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2015 | 2019 | 2019 |
| Hyreskostnader | ||||
| Operationell leasing | 477 | 287 | 813 | 311 |
| Därav; – Bareboat charter | 252 | 248 | 810 | 311 |
| – T/C | 216 | 31 | — | — |
| – Övrigt | 9 | 8 | 3 | — |
| Finansiell leasing | — | — | — | — |
| – Containers och maskiner | — | — | — | — |
| Hyresintäkter | ||||
| Operationell leasing | 1 794 | 850 | 1 184 | 423 |
| – T/C | 1 794 | 850 | 1 184 | 423 |
Ovanstående framtida leasingavgifter är koncernens nominella minimiavgifter. Av 2014 års erlagda leasingavgifter var 8% variabla. De totala framtida avtalade förpliktelserna utgörs till 3% av variabla avgifter.
I koncernens balansräkning är följande poster redovisade som finansiell leasing per balansdagen:
| MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||
| Inventarier | ||
| – Ackumulerat anskaffningsvärde | 8 | 57 |
| – Ackumulerade avskrivningar | –7 | –50 |
| Totalt | 1 | 7 |
| Skulder avseende finansiell lease | ||
| – Kortfristig del | 0 | 2 |
| Totalt | 0 | 2 |
| Avsättningar skatteskulder | 0 | 1 |
Se även not 10.
Kistefos AS har ställt management och finansiella tjänster till förfogande, vilket är reglerat i konsultavtal och för vilka ersättning om 4 MSEK utgått för helåret. Affärsområde TransAtlantic innehade till och med 16 april 2014 ett långfristigt hyresavtal avseende ett containerfartyg, TransAlrek, ägt av ett tyskt partrederi, vari Rederi AB Transatlantics vice styrelseordförande Folke Patriksson har ett minoritetsintresse via sitt bolag Enneff Rederi AB. Avtalet var tecknat till marknadsmässiga villkor och skulle ursprungligen ha löpt till 31 december 2014 med en kvartalshyra på 2,7 MSEK. Då det inte längre fanns behov för detta fartyg avslutades hyresavtalet i förtid. Från 1 januari till och med 16 april 2014 har det utgått fartygshyror om sammanlagt 3,2 MSEK. TransAtlantic förband sig i samband med avslutandet i nytt avtal att löpande kompensera fartygsägaren med mellanskillnaden av de ursprungliga avtalade dagsraterna som skulle ha gällt till och med 31 december 2014 och de dagsrater som fartygsägaren erhåller enligt nytt tecknat externt avtal på marknaden. Från och med 17 april 2014 har kompensation från TransAtlantic enligt detta avtal utgått med 1,7 MSEK.
Efter beslut av ordinarie årsstämma och som en konsekvens av avvecklingen av TransPal Line avyttrades de två dotterbolagen Daugava Shipping Services SIA och Transatlantic Spolka z.o.o. till bolagens respektive verkställande direktörer. Avyttringarna, vilka skett till marknadsmässiga villkor, har inte inneburit någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella ställning.
För ersättning till ledande befattningshavare se not 7.
Transatlantickoncernens verksamhet är utsatt för olika typer av finansiella risker, såsom bl a förändringar av valutakurser, räntesatser, likviditets- och kreditrisk. Koncernens mål är att minimera sådana negativa effekter på koncernens resultat- och balansräkning.
Riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansavdelning, utifrån den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Policyn innehåller instruktioner hur olika finansiella risker skall hanteras. Policyn inbegriper också instruktioner för hantering av kredit- och likviditetsrisker genom finansiering och lånelöften.
Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, vars innebörd beskrivs i not 1, Derivatinstrument.
Koncernen utarbetar en policy som fastställer hur krediter får lämnas till kunder och andra affärspartners. Lämnade krediter är huvudsakligen korta krediter i form av fordringar gentemot kunder. Kreditrisk i likvida medel hanteras genom att placera likviditet hos de stora svenska bankerna.
En otillräcklig likviditetsreserv utgör likviditetsrisken för koncernen. Detta kan leda till svårigheter att infria kortfristiga betalningsskyldigheter i den löpande verksamheten, planerade investeringar och amorteringar.
Finansavdelningen arbetar kontinuerligt fram likviditetsprognoser för koncernen med syfte att förutse koncernens likviditetsbehov för den löpande verksamheten med beaktande av kommande investeringsbehov och amorteringar. Utifrån detta arbete säkerställs tillräcklig likviditetsreserv genom bibehållande av banktillgodohavanden/placeringar samt kreditlöften. För information om skulders förfallostruktur och lånevillkor se även not 26.
Överskottslikviditet placeras i enlighet med fastställd finanspolicy.
Valutaexponeringar för tillgångar skall i första hand hanteras genom att finansiering sker i samma valuta som tillgången. Merparten av fartygen har en sådan matchning för 2014. Moderbolaget har ett antal utländska dotterföretag vars nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker. Ingen säkring av dessa valutapositioner har skett.
Valutarisker i kassaflödet skall enligt finanspolicyn i första hand hanteras genom att balansera valutaflödena så att in- och utflöden matchar varandra. Fakturerade nettoflöden kan maximalt säkras till 100% per valutapar och upp till 50% av tolv månaders prognostiserade nettoflöden per valutapar. Under 2014 har inga valutasäkringskontrakt tecknats.
Per balansdagen hade koncernen följande öppna valutaderivatskontrakt:
| Kontraktsvärde i MSEK | Terminskurser (vägt snitt) | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Valutaterminer EUR/USD |
— | — | — | — | |
| Valutaterminer EUR/SEK |
— | 35 | — | 9,06 |
Finanspolicyn anger att ränterisken skall säkras genom finansiella instrument som begränsar exponeringen för ökade räntekostnader. Koncernens policy är att den genomsnittliga räntebindningen för koncernens samlade upplåning skall vid var tid vara minst 180 dagar och maximalt 3 år. Maximalt 25% av lånen bör ha en räntebindning understigande 90 dagar alternativt överstigande 3 år.
Koncernen använder sig av olika typer av räntesäkringsinstrument. Per balansdagen hade koncernen följande räntebindningar:
| MSEK | Under stigande 90 dagar |
90 dagar till 3 år |
3 år eller längre |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Totalt räntebärande lånevärden |
142 | 2 297 | 256 | 2 695 |
| % av totalt räntebärande lånevärden |
5 | 85 | 9 | 100 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| % | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| 5,00 | 5,76 | 3,54 | 4,20 |
Om marknadsräntan förändras med 1 procentenhet så kommer koncernens räntekostnad att förändras med 27 MSEK.
För att minimera kostnadsvariationer för bunkers, har koncernen huvudsakligen ingått kundkontrakt som medger att koncernen kompenseras vid bunkersprisförändringar. Endast ringa andel av koncernens framtida bunkersförbrukning kommer vara exponerade mot prisförändringar. Per balansdagen innehade koncernen inga bunkersderivat.
| Kundfordringar och likvida medel |
Derivat som används för säkringsändamål |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | |
| Tillgångar i balansräkningen | |||||||||
| Skuldcertifikat 1) | — | — | — | — | 44 925 | — | 44 925 | — | |
| Övriga finansiella tillgångar som kan säljas3) | — | — | — | — | — | 57 | — | 57 | |
| Derivatinstrument2) | — | — | — | 675 | — | — | — | 675 | |
| Kundfordringar och andra fordringar exkl interimsfordringar4) |
423 680 | 258 974 | — | — | — | — | 423 680 | 258 974 | |
| 423 680 | 258 974 | — | 675 | 44 925 | 57 | 468 605 | 259 706 |
| till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Övriga finansiella skulder |
Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
| Skulder i balansräkningen | ||||||||
| Upplåning exkl skulder avseende finansiell leasing4) | — | — | — | — 2 668 246 | 2 627 552 2 668 246 | 2 627 552 | ||
| Skulder avseende finansiell leasing4) | — | — | — | — | — | 2 133 | — | 2 133 |
| Derivatinstrument2) | — | — | 24 397 | 21 785 | — | — | 24 397 | 21 785 |
| Leverantörsskulder och andra skulder exkl interimsskulder4) |
— | — | — | — | 350 833 | 231 993 | 350 833 | 231 993 |
| — | — | 24 397 | 21 785 | 3 019 079 | 2 861 678 | 3 043 476 2 883 463 |
1) Verkliga värden som baseras på noterade marknadsvärden där finansiella instrument handlas på en aktiv marknad (Nivå 1).
2) Verkliga värden där noterade marknadsvärden saknas utan istället baseras på beräkningar av diskonterade kassaflöden.
Variabler i beräkningsmodellen, såsom valutakurser och räntesatser, hämtas från marknadsnoteringar när så är möjligt (Nivå 2).
3) Övriga värderingar där någon variabel baseras på egna bedömningar (Nivå 3).
4) Redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
5) Verkligt värde beräkningarna baseras på mittpriser och avspeglar ej sedvanlig skillnad mellan köp- och säljkurs för dessa transaktioner.
Verkliga värden för koncernens finansiella instrument per balansdagen var fördelade enligt följande:
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |||||
| TSEK | Redovisat värde Verkligt värde |
Redovisat värde | Verkligt värde | |||
| Tillgångar i balansräkningen | ||||||
| Skuldcertifikat | 44 925 | 44 925 | — | — | ||
| Övriga finansiella tillgångar som kan säljas | — | — | 57 | 57 | ||
| Valutaterminer | — | — | 675 | 675 | ||
| Kundfordringar och andra fordringar exkl interimsfordringar | 423 680 | 423 680 | 258 974 | 258 974 | ||
| Totalt | 468 605 | 468 605 | 259 706 | 259 706 | ||
| Skulder i balansräkningen | ||||||
| Upplåning exkl skulder avseende finansiell leasing | 2 668 246 | 2 694 722 | 2 627 552 | 2 647 795 | ||
| Skulder avseende finansiell leasing | — | — | 2 133 | 2 133 | ||
| Räntesäkringsinstrument1) | 24 397 | 24 397 | 21 785 | 21 785 | ||
| Leverantörsskulder och andra skulder exkl interimsskulder | 350 833 | 350 832 | 231 993 | 231 993 | ||
| Totalt | 3 043 476 | 3 069 951 | 2 883 463 | 2 903 706 |
1) Säkringsredovisning tillämpas ej på koncernens räntesäkringsinstrument. Värdeförändringar på dessa instrument redovisas i koncernresultaträkningen, se även Not 9.
Moderbolaget innehar inga finansiella instrument.
Den förtida uppsägningen av ett kontrakt som Viking Supply Ships erhöll i december 2014 innebar att två AHTS-fartyg kunde konstateras inte längre har tillräcklig kontraktstäckning enligt det låneavtal som gäller för de aktuella fartygen. Viking Supply Ships har efter balansdagen, i enlighet med finansieringsavtal, på grund av minskad kontraktstäckningsgrad för delar av AHTS-flottan, fått ställa tilläggssäkerhet med ett belopp om 18,8 MUSD genom deponering på särskilt konto. Beloppet som kommer innestå på kontot kommer att variera (upp eller ner) såsom vid valutaförändringar och amorteringar på lånet. Uppnår fartygen på nytt den kontraktstäckning som gäller enligt låneavtalet upphör skyldigheten att ställa tilläggssäkerhet.
Försäljningen av bulkfartyget TransForte genomfördes i februari med en positiv likviditetseffekt om 3 MSEK.
TransAtlantic har ingått ett avtal med MannLines BV som innebär att MannLines kommer att agera exklusiv försäljningsagent för TransAtlantic i Benelux-området. MannLines kommer att ta över TransAtlantics verksamhet i Antwerpen. Agenturen kommer att bedrivas med bas i Rotterdam. Vidare har Tomas Bergendahl, Rederi AB Transatlantics finansdirektör, sagt upp sin anställning som upphör den 31 maj 2015. Styrelsen har föreslagit årsstämman ändring av bolagets firma från Rederi AB Transatlantic till Viking Supply Ships AB.
| Före omklas sificering |
Omklas sificering |
Efter omklas sificering |
|
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| Anläggningstillgångar | 4 267 378 | –109 883 | 4 157 495 |
| Omsättningstillgångar | 992 252 | — | 992 252 |
| Tillgångar som innehas för försäljning |
— | 109 883 | 109 883 |
| Totala tillgångar | 5 259 630 | — | 5 259 630 |
| Långfristiga skulder | 2 487 963 | –126 441 | 2 361 522 |
| Kortfristiga skulder | 729 760 | –14 916 | 714 844 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning |
— | 141 357 | 141 357 |
| Total skulder | 3 217 723 | — | 3 217 723 |
Tillgångar som innehas för försäljning samt skulder direkt knutna till nämnda tillgångar har omklassificerats från anläggningstillgångar fartyg respektive långfristiga- och kortfristiga fartygslån och avser fartygen TransForte och TransFighter.
TransForte avyttrades i februari 2015 medan avyttring av Trans-Fighter är under förhandling.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild
av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 9 april 2015 för fastställande.
Christen Sveaas Folke Patriksson Håkan Larsson Ordförande Vice Ordförande Styrelseledamot
verkställande direktör
Magnus Sonnorp Tom Ruud Christer Lindgren Styrelseledamot Styrelseledamot och Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits den 17 mars 2015.
Ernst & Young AB
Staffan Landén Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Rederi AB Transatlantic (publ), org.nr 556161-0113
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Rederi AB Transatlantic (publ) för räkenskapsåret 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 22–58.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Rederi AB Transatlantic för 2014.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 17 mars 2015 Ernst & Young AB
Staffan Landén Auktoriserad revisor
Året präglades av volatilitet i aktiekursen som noterade en högsta notering om 7,90 kronor och en lägsta notering om 4,06 kronor. Bolagets majoritetsägare Kistefos försatte sig i en budpliktssituation vilket medförde att Kistefos ökade sin ägarandel i bolaget om cirka 5,8 procent av kapitalet till totalt 70,4 procent. En nyemission som slutfördes i juni 2014 tillförde bolaget cirka 147,8 miljoner kronor.
Rederi AB Transatlantics B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, på Small Cap-listan och ingår i indexet Transport. Vid årets slut var aktiekursen 4,43 kronor, vilket motsvarar ett börsvärde på 786 MSEK (713). Det totala bokförda egna kapitalet uppgick vid samma tidpunkt till 2 042 MSEK (1 749) vilket motsvarar 11,51 SEK/aktie (11,83). Den högsta kursen 7,90 kronor noterades den 30 oktober och den lägsta kursen 4,06 kronor noterades den 18 december, båda kurserna justerade för nyemission. Omsättningshastigheten i aktien under året minskade till 11 procent (14).
I mitten av 2014 genomfördes en nyemission, med företrädesrätt för befintliga aktieägare i syfte att påskynda omstruktureringsarbetet i TransAtlantic och genomföra ytterligare effektiviseringar samt skapa förutsättningar för att snabbare dela koncernen. Genom nyemissionen tillfördes Rederi AB Transatlantic cirka 147,9 miljoner kronor före emissionskostnader. Bolagets aktiekapital ökades med 29 574 052 kronor från 147 870 266 kronor till 177 444 318 kronor, och antalet aktier med 1 939 157 nya A-aktier och 27 634 895 nya aktier B-aktier, från totalt 147 870 266 aktier till 177 444 318 aktier.
Huvudägaren Kistefos ägarandel ökade från 62,9 procent av aktiekapitalet och 58,5 procent av rösterna till 70,4 procent av aktiekapitalet och 63,3 procent av rösterna. I övrigt har det inte skett några förändringar av aktieinnehavet bland de större aktieägarna under 2014. Det totala antalet aktieägare vid årsskiftet hade minskat till 3 501 (5 346), främst som en följd av budpliktsbudet från Kistefos.
Med hänsyn till årets förlust och koncernens fortsatt svaga finansiella situation har styrelsen gjort bedömningen att ingen utdelning ska ske för verksamhetsåret 2014. Rederi AB Transatlantics mål är att utdelningen i snitt ska motsvara 33 procent av den årliga nettovinsten.
Rederi AB Transatlantic strävar efter en god dialog med aktiemarknaden och att tydligt informera om verksamhetens utveckling och händelser. Detta sker bland annat via pressreleaser, presentationer i samband med kvartalsrapporter och genom deltagande i konferenser och seminarier. Årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporter återfinns på hemsidan www.rabt.se. Där finns också annan information om bolaget och aktien.
| 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut, tusen | 177 444 | 147 870 | 110 903 | 110 903 | 55 451 |
| Börsvärde vid årets slut, MSEK | 786 | 713 | 543 | 1 015 | 1 686 |
| Antal aktieägare | 3 501 | 5 349 | 5 346 | 5 854 | 6 783 |
| Kursförändring under året, % | –7,36 | 7 | –46 | –65 | 32 |
| Ordinarie utdelning, SEK | — | — | — | — | — |
| Utdelning i % av vinst per aktie | — | — | — | — | — |
| P/e-tal vid årets slut | 3,7 | n.a. | n.a. | n.a. | 1,8 |
| Eget kapital/aktie vid årets slut, SEK/aktie | 11,5 | 11,8 | 19,0 | 22,5 | 43,2 |
Tomas Bergendahl Finansdirektör Direkt: +46 (0)31 763 23 78 E-mail: [email protected]
| A-aktier | B-aktier | Antal aktier | Andel kapital % | Andel röster % | |
|---|---|---|---|---|---|
| Viking Invest AS | 5 957 820 | 118 958 199 | 124 916 019 | 70,4 | 63,3 |
| Enneff Rederi/Enneff Fastigheter | 3 826 019 | 964 558 | 4 790 577 | 2,7 | 13,9 |
| Jenny Lindén Urnes | 1 460 824 | 8 500 800 | 9 961 624 | 5,6 | 8,2 |
| Ernström Finans AB | — | 4 975 999 | 4 975 999 | 2,8 | 1,8 |
| Eneff Intressenter AB | 250 000 | 1 250 000 | 1 500 000 | 0,8 | 1,3 |
| SEB Life International, Ass. Company Limited | — | 1 800 000 | 1 800 000 | 1 | 0,6 |
| Försäkringsbolaget Avanza Pension | — | 1 767 809 | 1 767 809 | 1 | 0,6 |
| Ribbskottet AB | — | 1 650 000 | 1 650 000 | 0,9 | 0,6 |
| Credit Agricole (Suisse) SA | — | 1 333 333 | 1 333 333 | 0,8 | 0,5 |
| Ålandsbanken AB | — | 1 089 869 | 1 089 869 | 0,6 | 0,4 |
| Hero, Lennart | — | 1 003 199 | 1 003 199 | 0,6 | 0,4 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | — | 884 229 | 884 229 | 0,5 | 0,3 |
| Handelsbanken Fonder AB | — | 860 507 | 860 507 | 0,5 | 0,3 |
| Karlsson, Anders | 58 606 | 134 698 | 193 304 | 0,1 | 0,3 |
| Totalt | 11 553 269 | 145 173 200 | 156 726 469 | 88,3 | 92,5 |
| Övriga aktieägare | 81 677 | 20 636 172 | 20 717 849 | 11,7 | 7,5 |
| Totalt antal aktier | 11 634 946 | 165 809 372 | 177 444 318 | 100,0 | 100,0 |
| Totalt | 3 501 |
|---|---|
| 20 001– | 198 |
| 15 001–20 000 | 60 |
| 10 001–15 000 | 88 |
| 5 001–10 000 | 203 |
| 1 001–5 000 | 978 |
| 501–1 000 | 549 |
| 1–500 | 1 425 |
| Antal innehav | Aktieägare |
| Förändring | Antal aktier | Aktiekapital (SEK) | Kvotvärde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Händelse | A-aktier | B-aktier | Totalt | A-aktier | B-aktier | Totalt | Förändring | Totalt | (SEK) | |
| 2004 | Nyemission | — | 474 275 | 474 275 | 1 208 980 | 17 910 153 | 19 119 133 | 4 742 750 | 191 191 330 | 10 |
| 2005 | Nyemission | 608 980 | 11 129 541 | 11 738 521 | 1 817 960 | 29 039 694 | 30 857 654 | 117 385 210 | 308 576 540 | 10 |
| 2007 | Under året indragna aktier | — | –2 427 180 | –2 427 180 | 1 817 960 | 26 612 514 | 28 430 474 | –24 271 800 | 284 304 740 | 10 |
| 2010 | Nyemission | 1 817 961 | 25 907 715 | 27 725 676 | 3 635 921 | 52 520 229 | 56 156 150 | 277 256 760 | 561 561 500 | 10 |
| 2010 | Indragning av egna aktier | — | –704 800 | –704 800 | 3 635 921 | 51 815 429 | 55 451 350 | –7 048 000 | 554 513 500 | 10 |
| 2011 | Nyemission | 3 635 921 | 51 815 429 | 55 451 350 | 7 271 842 | 103 630 858 | 110 902 700 | 554 513 500 | 1 109 027 000 | 10 |
| 2012 | Nedsättning till fri fond | — | — | — | 7 721 842 | 103 630 858 | 110 902 700 | –998 124 300 | 110 902 700 | 1 |
| 2013 | Nyemission | 2 423 947 | 34 543 619 | 36 967 566 | 9 695 789 | 138 174 477 | 147 870 266 | 36 967 566 | 147 870 266 | 1 |
| 2014 | Nyemission | 1 939 157 | 27 634 895 | 29 574 052 | 11 634 946 | 165 809 372 | 177 444 318 | 29 574 052 | 177 444 318 | 1 |
0
Källa: SIX
Aktieägarna i Rederi AB Transatlantic (publ) kallas härmed till årsstämma torsdagen den 9 april 2015 kl. 16.00 i Mannheimer Swartling Advokatbyrås lokaler på Östra Hamngatan 16, Göteborg.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman skall: dels vara införd som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 1 april 2015, och dels anmäla sitt deltagande så att denna är bolaget tillhanda senast onsdagen den 1 april 2015 (helst före kl. 16.00),
Vid anmälan skall uppges aktieägarens namn eller firma, person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer (dagtid), uppgift om eventuella biträden (högst två), samt i förekommande fall uppgift om ställföreträdare eller ombud.
Aktieägare som företräds genom ombud skall utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten
utfärdas av juridisk person skall bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande för den juridiska personen bifogas. Fullmakten i original, jämte eventuella behörighetshandlingar, bör insändas tillsammans med anmälan till bolaget under ovanstående adress. Fullmaktens giltighet får anges till längst fem år från utfärdandet. Bolaget tillhandahåller fullmaktsformulär på begäran och detta finns också tillgängligt på bolagets hemsida, www.rabt.se.
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste omregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB för att ha rätt att delta i stämman. Sådan omregistrering, som kan vara tillfällig, måste vara genomförd onsdagen den 1 april 2015. Aktieägare bör därför i god tid före denna dag begära att förvaltaren (bank eller fondhandlare) ombesörjer sådan s.k. rösträttsregistrering.
Kallelsen offentliggjordes den 5 mars 2015 och publicerades i Post och Inrikes Tidningar den 9 mars 2015. Annons om att kallelse skett publicerades den 9 mars 2015 i Dagens Industri och Göteborgsposten. Ytterligare information finns på bolagets hemsida www.rabt.se.
| 9 april | Årsstämma | |
|---|---|---|
| 7 maj | Delårsrapport januari–mars | |
| 7 augusti | Delårsrapport januari–juni | |
| 12 november | Delårsrapport januari–september |
Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive innehav utan bestämmande inflytande) dividerat med den totala balansomslutningen.
Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Resultat före avskrivningar (EBIT) dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.
"Earnings Before Interest and Taxes", motsvarar Rörelseresultat.
"Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization", motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.
Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.
International Financial Reporting Standards, är en vedertagen standard för redovisning i börsnoterade företag. Vissa äldre standards som ingår i samlingsbegreppet IFRS benämns IAS (International Accounting Standards).
Räntebärande skulder minus likvida medel.
Inkluderar intäkter och kostnader av engångskaraktär, till exempel realisationsresultat vid fartygsförsäljningar, nedskrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader.
Resultat efter finansnetto justerat för realisationsresultat, avskrivningar och nedskrivningar.
Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.
Resultat efter finansiella poster och före koncerngemensamma kostnader och centralt/koncern-
Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.
Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.
Rörelseresultat för respektive affärsområde redovisas före koncerngemensamma kostnader.
Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultaträkning.
Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader.
Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital.
Soliditet:
Eget kapital dividerat med total balansomslutning.
Sysselsatt kapital: Räntebärande skulder och eget kapital.
Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.
Resultat efter finansiella poster dividerat med nettoomsättning.
Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.
Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.
En lastägare eller den som hyr fartyget.
Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål.
Benämning på fartygets drivmedel, det vill säga den olja som används i fartygets maskineri.
Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.
Feedertrafik: Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartyg.
Hälsa-, säkerhet-, miljö- och kvalitetspolicy.
ISM-koden (International Safety Management):
De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISM-koden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket.
ISO:
International Standards Organisation.
Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande.
Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.
Maritime Resource Management.
Non Governmental Organisation.
Samlingsnamn för industriverksamhet kring oljeutvinning till havs.
Platform Supply Vessels. Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön.
Frakt- och transportpriser.
SECA:
Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och/eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar
Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning.
Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt.
Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter.
Rederi AB Transatlantic (RABT) är ett ledande svenskt rederi med huvudkontor i Göteborg. RABT är indelat i två affärsområden; Viking Supply Ships och TransAtlantic. Viking Supply Ships har verksamhet inom offshore och isbrytning. Affärsområdet TransAtlantic är huvudsakligen verksamt inom RoRo- och Container Feeder-segmenten. Koncernen har cirka 800 anställda och omsättningen för 2014 uppgick till 3 190 MSEK. Bolagets B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, segment Small Cap.
www.rabt.se
Rederi AB Transatlantic (publ) Besöksadress: Lilla Bommen 4A Box 11397, SE-404 28 Göteborg Tel: 031–763 23 00 E-mail: [email protected] www.rabt.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.