Trelleborg — Annual Report 2011

Mar 19, 2012

INNEHÅLL

Året i korthet 20111 VD & koncernchef Peter Nilsson 2
Vår verksamhet 4-26 På väg mot det framtida Trelleborg4 Koncernen i sammandrag 6
Affärsområden8-15 Trelleborg Engineered Systems8 Trelleborg Sealing Solutions 10 Trelleborg Wheel Systems 12 Trelleborg Automotive 14 Trelleborg & polymererna – täta, dämpa och skydda16 Globala förutsättningar 18 Vår marknad 20
Vårt affärskoncept22-26 Vision, affärsidé och strategier22 Finansiella mål23 Tillväxt24 Excellens25 Innovation26 Styrning och ansvar28-46
Risker och riskhantering28-33
Bolagsstyrningsrapport34-46 Styrelseordförandens förord 34 Bolagsstyrning 35 Styrelse38 Koncernledning 40 Översikt av styrning i Trelleborg 42 Styrelsens rapport om Intern Kontroll44
Corporate Responsibility48-61 Corporate Responsibility 2011 i korthet48 Målindikatorer utfall och framsteg 2011 49 VD och koncernchefens förord50 Styrning och uppförandekod51 Värderingar och strategi52 Aktiv intressentdialog 53 Ansvar för miljö 54 Ansvar för medarbetare och arbetsplats56 Ansvar för kunder och leverantörer58 Ansvar för samhälle och närmiljö59 Index60 Bestyrkanderapport61
Våra finanser 64-103 Kommentarer till koncernens resultaträkningar64 Koncernens resultaträkningar65 Kommentarer till koncernens balansräkning 70 Koncernens balansräkning71 Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser73 Koncernens kassaflödesanalyser74 Koncernens noter75-93 Moderbolagets resultaträkningar och kassaflödesanalyser 94 Moderbolagets balansräkning95 Moderbolagets noter 96-98 Förslag till vinstdisposition99 Revisionsberättelse100 Tioårsöversikt 101 Trelleborgaktien102
Trelleborg i världen 104 Årsstämma 2012106 Ekonomiska definitioner och ordlista107 www.trelleborg.com 108 Adresser 109

Trelleborg AB är ett publikt bolag. Org.nr. 556006-3421. Säte i Trelleborg, Sverige. This Annual Report is also available in English.

Alla värden uttrycks i svenska kronor. Kronor förkortas SEK och miljoner kronor MSEK. Sifferuppgifter inom parentes avser 2010 om inte annat uppges. Alla siffror i avsnittet "Vår Verksamhet" avser kvarvarande verksamheter om inte annat anges.

Data om marknader och konkurrenssituation är Trelleborgs egna bedömningar, om inte en specifik källa anges. Dessa bedömningar baserar sig på bästa och senast tillgängliga faktaunderlag bland annat från publicerade källor inom offentliga sektorer och industrivarubranscher.

Reviderad årsredovisning, sidorna 4–46 samt 63–103. Bestyrkt Corporate Responsibility-rapport, sidorna 47–61.

Index med hänvisningar till Global Reporting Initiative (GRI): Indikator inom parentes betecknar delvis redovisad indikator. Indikatorbeteckningar: EC = Ekonomiska, EN = Miljömässiga, LA = Anställningsförhållanden och Arbetsvillkor, HR = Mänskliga Rättigheter, SO = Samhällsfrågor, PR = Produktansvar.

"Styrning EC, EN, LA, HR, SO, PR" innebär redovisning av indikatorn "Redogörelse för hållbarhetsstyrningen av detta område".

GLOBALT LEDANDE INOM POLYMERTEKNOLOGI OCH APPLIKATIONSKUNNANDE

Varumärket Trelleborg är välkänt över hela världen inom en rad marknadssegment. Det står för Trelleborgs löfte och erbjudande; innovativa och tillförlitliga lösningar som tätar, dämpar och skyddar i krävande industriella miljöer. Med bas i avancerad polymerteknologi och djupt applikationskunnade strävar vi efter att ge våra kunder något de inte kan få från andra. Så har det varit i mer än hundra år.

+11% Nordamerika

• Grundat 1905
• Omsättning 2011: 29 106 msek
• Anställda vid årets slut 2011: 21 307
• Verksamhet i 44 länder

+48% Syd- och Centralamerika

• Noterat på Stockholmsbörsen sedan 1964
• Huvudkontor i Trelleborg, Sverige

Trelleborgkoncernens geografiska utveckling av nettoomsättningen 2006-2011

Trelleborgs strategiska initiativ

• Förbättra struktur och geografisk balans
• Excellens ur alla aspekter
• Fortsatt portföljhantering för tillväxt och förbättrade positioner
• Innovativa och långsiktiga kundlösningar

Det här gör oss annorlunda

• Ledande positioner i utvalda segment – som nås med
• Unik applikationskunskap
• Global närvaro lokal närhet
• Fokus på att lösa kundernas behov
• Intraprenörskap
• Utveckling av de bästa talangerna

TRELLEBORG 2011 I KORTHET

29 106 msek

Efterfrågan blev klart bättre än vad som förutsågs i början av 2011. Nettoomsättningen uppgick till 29 106 MSEK (27 196).

8,3%Högre efterfrågan, ett starkare erbjudande och en effektivare struktur ger högre rörelsemarginal. Rörelsemarginalen inklusive jämförelsestörande poster uppgick till 8,3 procent (7,4).

En förbättrad rörelsemarginal och ökad effektivitet i kapitalanvändningen gör att avkastningen på eget kapital förbättras

De många stegen av ständiga förbättringar slår igenom i bättre resultat när volymerna stiger. Rörelseresultatet ökade till 2 431

Målet för EBITDA-marginalen nåddes och uppgick till 12,1 procent (12,1).

Fokus

msek (2 036).

2 431 msek

Trelleborg sätter fortsatt fokus på global närvaro och högteknologiska lösningar i utvalda segment.

Utdelning 2,50 sek

Styrelsen och den verkställande direktören föreslår en utdelning för 2011 om 2,50 sek per aktie.

Som en följd av en ökande efterfrågan inom huvuddelen av våra segment ökade den organiska tillväxten med 11 procent (17).

11%

Ett avtal med Freudenberg om att bilda ett samägt bolag inom antivibrationslösningar skrevs under 2011.

Rekordår och stärkta positioner

För Trelleborgkoncernen blev 2011 ett bra år. Vårt fokus på kontinuerliga förbättringar fortsatte i högt tempo. Vi har växt organiskt, förvärvat och avyttrat för bättre ledande positioner i lönsamma segment och för bättre geografisk balans. Det är med tillfredsställelse jag konstaterar att vi har uppnått våra finansiella mål för koncernen. Jag vill tacka alla medarbetare för starka insatser under 2011.

När vi gick in i 2011 hade vi bakom oss en kraftig återhämtning i världsekonomin och ökande efterfrågan på våra produkter och lösningar efter den djupa lågkonjunkturen 2008-2009. Våra förväntningar på 2011 speglade detta, men när jag nu blickar tillbaka kan jag konstatera att våra förväntningar var något försiktiga. Förändringstakten har varit hög och 2011 blev ett rekordår trots att alla delar av verksamheten inte nådde sin fulla potential.

Målen uppnådda

• Efterfrågan på våra produkter och lösningar var stark och koncernens försäljning uppgick till 29 106 msek, en ökning med 7 procent. Efterfrågan var därmed klart bättre än vad vi trodde i början av året och koncernens mål för organisk tillväxt uppnåddes och uppgick till starka 11 procent. Inom våra marknadssegment har vi haft en fortsatt god efterfrågan under större delen av året, med undantag för offshore olja & gas som visade en minskande försäljning jämfört med året innan. Inför 2012 har dock segmentet bättre utsikter än på länge.
• Den starka utvecklingen av vårt rörelseresultat återspeglar vårt fokus på de många steg av ständiga förbättringar som slår igenom i bättre resultat när volymerna stiger. Rörelseresultatet ökade med dryga 19 procent till 2 431 msek och rörelsemarginalen blev 9 procent exklusive jämförelsestörande poster.
• Med mer tillväxt, expansion och med den ompositionering Trelleborg genomgår binder vi mer kapital i verksamheten. Vårt operativa kassaflöde var tillfredsställande och uppgick till 1 655 msek.

Utöver tillväxten överträffade vi också vårt mål på 12 procent EBITDA-marginal – resultatet av en kombination av rätt erbjudande och ett hårt arbete med kostnader och effektiviseringar. Detta tillsammans med effektiv kapitalanvändning ger också förklaringen till att vi nått vårt mål för avkastning på eget kapital på 12 procent.

Vår fortsatt förbättrade balansräkning skapar valmöjligheter och flexibilitet som vi inte hade för ett par år sedan i vår fortsatt strävan att förbättra våra positioner.

Det framtida Trelleborg

Men nu är 2011 historia. Resultatet visar att vi är på rätt väg. Det är viktiga signaler för mig och alla medarbetare när vi går vidare för att fortsätta bygga det framtida Trelleborg.

Det framtida Trelleborg är något vi skapar tillsammans varje dag i alla våra små och stora ansträngningar att ständigt bli bättre. Det är grundbulten i vårt långsiktiga värdeskapande för kunder, aktieägare och koncernen. Det innebär en betoning på organisk tillväxt, långsiktig utveckling av kundlösningar och ständig anpassning till kundefterfrågan. Till detta hör att alltid vara medveten om och uppmärksammad på kostnadsutvecklingen, ha ett balanserat risktagande och vaka över den finansiella utvecklingen. Vi bedömer att det finns fortsatta möjligheter till lönsamma förvärv.

Vägval som påverkar Trelleborgs framtid

Men koncernens historia visar också kraft och beslutsamhet att bygga framtida konkurrenskraft genom större och kontinuerliga strukturgrepp. Vårt planerade samägda bolag med Freudenberg är ett sådant. Det är den största affären mätt i försäljning och antalet anställda i Trelleborgs moderna historia. De exakta effekterna av det samägda bolaget med Freudenberg kommer vi att återkomma till under året, men de strategiska effekterna är klara, för det samägda bolaget och för Trelleborg. Det samägda bolaget kommer att få en världsledande position inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon, ett växande

segment inom bilindustrin. Trelleborg kommer att kunna lägga mer tid och fokus på den operativa verksamheten och vara fortsatt aktiv i den strukturomvandling vår industri genomgår. Det betyder att vi rör oss från mogna segment till mer lönsamma och snabbväxande. Och att vi växer i utvalda nischer och segment: olja & gas, livsmedel, flyg, transport, infrastruktur, Life Science och jordbruk.

Vi växer också geografiskt och blir allt mer lokala med vår globala närvaro då vi aktivt väljer att följa våra kunder i deras globaliseringsutveckling. Att fokusera på kundnära service och utveckling och att skapa lösningar och applikationer i nära samarbete med våra kunder är ett fortsatt framtidskoncept. Vår ökade globala närvaro gör att vi fortsätter att bygga ut produktions- och innovationskapacitet och öka säljansträngningarna i Kina, Indien och övriga Asien. Vi etablerar oss ännu starkare i Sydamerika. Brasilien förväntas till exempel nå positionen som världens största olje- och gasmarknad under 2013/2014 och Trelleborg har ett bra utgångsläge i samband med denna utveckling.

Jag vill gärna framhäva våra excellensprogram. De är en mycket viktig del i de många steg av ständiga förbättringar som jag tidigare nämnde. Att bli mer effektiv och bättre inom tillverkning, inköp, kapitalhantering och kostnadseffektiv kapitalförsörjning men också i innovations- och säljprocesser är en mycket viktig del i Trelleborgs framgångar.

"The Moment of Truth"

Detta är ett tema jag ofta och gärna återkommer till. Fokus på rätt affärskultur med stöd av excellenta interna processer är till för att skapa passionerade medarbetare, kundnytta och kundnöjdhet. Trelleborg är och ska som partner vara en del i våra kunders framgångar. Varje dag är tiotusentals medarbetare i samspel med kunderna. Det är "the moment of truth" då förtroendet för hela vår verksamhet står på spel. I detta samspel använder vi nya tekniker för att kommunicera med och stödja våra kunder, en avgörande del för fortsatt stark positionering till den nya generationens kunder och arbetssätt.

För att vara en av branschens bästa partner av innovativa och långsiktigt hållbara och värdeskapande lösningar kommer vi under 2012 att satsa mer kraft på kundorienterad applikationsutveckling och innovation. Detta är ett område som vi prioriterar. Satsningen är en återspegling av vårt strategiska tema att ständigt röra oss mot alltmer teknikoch kunskapsinnehåll i våra lösningar. Vårt värdeskapande ligger i kombinationen av polymerkunskap och applikationskunnande, djup förståelse för kundens behov.

Decentraliserad global miljö

Vi har en stark kultur i Trelleborg som jag vill värna. Vi ger medarbetare stor frihet under ansvar, uppmuntrar tydligt och snabbt ledarskap och föredrar lokal rekrytering för att visa att mångfald är en viktig del i vår profil. Genom att visa förståelse för lokala kulturer skapar vi motiverade och trygga medarbetare som kan utvecklas tillsammans med Trelleborg. Trelleborg står också för respekt och trygga arbetsförhållanden, ansvar för miljö och god etik i kundrelationer och ett positivt samspel med samhället vi verkar i.

Framtidsutsikter

Utsikterna för 2012 ger anledning till balanserad försiktighet. Konjunktursignalerna och bedömningarna talar om en uppbromsning i industrikonjunkturen i Europa, en fortsatt något svag uppgång i USA och fortsatt hög men något dämpad tillväxttakt i Kina och flera andra viktiga tillväxtländer. De betydande skuldproblem som drabbat främst länder i södra Europa utgör en stor makroekonomisk osäkerhet som ger anledning till hög vaksamhet vad gäller finansiell risk och stabilitet. Vi ser också i grunden positiva faktorer som låga räntor, låg inflation och en växande politisk förståelse och aktivitet för att hantera skuldkrisen i EU. Någon explicit prognos för Trelleborg för 2012 låter sig inte göras. År 2012 har för oss börjat bra men med den osäkerhet som finns på marknaden följer vi utvecklingen noga och har fortsatt beredskap för att hantera en volatil marknad.

Trelleborg i februari 2012 Peter Nilsson, VD och koncernchef

PÅ VÄG MOT DET FRAMTIDA TRELLEBORG

Ständig utveckling för lönsam värdeskapande tillväxt

Trelleborgs resa började för över hundra år sedan. Mycket har hänt sedan dess. Polymerer utgör fortfarande den viktiga basen för vår verksamhet som idag kännetecknas av avancerad polymerteknologi och djupt applikationskunnande.

Affärsidé

Vi tätar, dämpar och skyddar i krävande industriella miljöer över hela världen. Våra kunder kan förlita sig på ingenjörslösningar baserade på ledande polymerteknologi och ett unikt applikationskunnande. Vi framhåller gärna att våra produkter och lösningar gör mycket gott för människor och den värld vi lever i.

Ledande positioner i utvalda segment är navet i koncernens tillväxt. Vi ökar vår närvaro i tillväxtmarknader.

Strategi

Vi skapar en långsiktig lönsam tillväxt, både organiskt och genom förvärv, inom utvalda marknadssegment. Den globala närvaron är tillsammans med kunderna en viktig del i vårt långsiktiga värdeskapande. Vi lägger stort fokus på excellens – att ständigt bli bättre – i det vi gör.

Marknad

Inom en femårsperiod är det rimligt att cirka 40 procent av koncernens omsättning sker på tillväxtmarknader utanför Västeuropa och Nordamerika. Försäljningen i dessa länder har ökat med 86 procent under den senaste fem åren.

Innovation

Vårt innovativa arbete koncentreras på att skapa lösningar och applikationer i nära samarbete med kunder. Med innovativa kundlösningar växer Trelleborg med kunderna.

Innovation

Innovation

VIDAREUTVECKLING AV ANTIVIBRATIONSLÖSNINGAR FÖR PERSONBILAR OCH TUNGA FORDON

Trelleborg och Freudenberg har slutit avtal om att bilda ett 50/50 samägt bolag inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon. För Trelleborg är affären värdeskapande och ytterligare ett led i företagets strategiska resa.

En starkare aktör i global konkurrens

Bilindustrin genomgår kontinuerligt strukturförändringar och konsolideringar är en naturlig del i utvecklingen på marknaden. Det samägda bolaget kommer att kunna erbjuda marknadens bästa geografiska täckning och bredaste produktportfölj inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon. Det skapar möjligheter för en effektiv struktur i en fragmenterad marknad.

Prioritering av tillväxt

Det samägda bolaget ger Trelleborg möjlighet att utveckla andra delar av koncernen samtidigt som en global ledare skapas inom antivibrationslösningar, vilket är ett växande segment inom bilindustrin. Bolaget är värdeskapande för Trelleborg, kunder och aktieägare.

Kvalitet i produkter, lösningar och service

Det samägda bolaget kommer att fortsätta utveckla innovativa lösningar i samarbete med kunderna med fokus på att skapa värde. Trelleborg och Freudenbergs kundoch produktportföljer kompletterar varandra på ett bra sätt vilket ytterligare stärker erbjudandet till kunderna.

Integration för effektivitet

Trelleborgs tillväxt och lönsamhetsutveckling bygger på att uppnå ledande positioner inom utvalda segment. Tillsammans med Freudenberg kan detta mål uppnås inom antivibrationslösningar.

Trelleborg och Freudenberg undertecknade i december 2011 ett avtal som rörde alla väsentliga delar i bildandet av det samägda bolaget. I januari 2012 sammanställdes och undertecknades samtliga slutliga dokument. Ansökan om konkurrensrättsligt godkännande av det samägda bolaget har lämnats till berörda konkurrensmyndigheter.

Det samägda bolaget kommer att bestå av Trelleborg Automotives verksamhet inom antivibrationslösningar samt av Freudenbergs motsvarande verksamhet, Vibracoustic. Vid årsskiftet 2011/2012 var den sammanlagda årsförsäljningen cirka 13,4 miljarder sek. Trelleborg Automotives verksamhet utanför området antivibration berörs inte.

För de enheter inom Trelleborg Automotive som kommer att ingå i det samägda bolaget uppgick försäljningen under 2011 till cirka 7,1 miljarder kronor med cirka 5 500 anställda.

När godkännande från berörda konkurrensmyndigheter erhållits kommer innehavet i det samägda bolaget redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Koncernens andel av resultatet i bolaget redovisas då i resultaträkningen på raden "Andelar i intressebolags resultat före skatt" som inkluderas i rörelseresultatet och på raden "Skatt på andelar i intressebolags resultat", vilket redovisas som en skattekostnad.

BÄTTRE RESULTAT OCH STÄRKTA FINANSER

Utvecklingen i koncernens segment

Marknadsförutsättningarna har varierat mellan koncernens segment under året. Efterfrågan på industrikapitalvaror har varit stark under hela året, framför allt under årets första hälft. Inom fordonsindustrin har efterfrågan varit fortsatt god, speciellt i Tyskland, USA och Asien. Efterfrågan inom lantbruksindustrin har varit mycket god. Den totala ordernivån för projektrelaterade verksamheter inom offshore olja & gas och infrastruktur har varierat under året och speciellt under senare delen av året påverkats av förlängda ledtider. Koncernens marknadspositioner har generellt bibehållits eller förbättrats under året.

Nettoomsättning

Efterfrågan har varit god inom flertalet av våra segment. Koncernens försäljning till segmenten generell industri, personbilar, transporter, lantbruk och flyg var högre än under 2010. Försäljningen inom segmenten offshore olja & gas och infrastruktur var på en lägre nivå jämfört med föregående år. För koncernens kvarvarande verksamheter ökade nettoomsättningen med 7 procent.

Resultat

Rörelseresultatet för koncernen ökade jämfört med 2010. Resultatförbättringen är en följd av ökade försäljningsvolymer och ett starkt erbjudande tillsammans med ett effektivt resursutnyttjande.

Rörelseresultatet ökade inom affärsområdena Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems, drivet av en hög organisk tillväxt inom ramen för en effektiviserad kostnadsstruktur.

Rörelseresultatet för Trelleborg Engineered Systens minskade, främst som en följd av lägre projektleveranser och produktionsstörningar inom offshore olja & gas samt av uppstartskostnader i Brasilien. Övriga delar inom affärsområdet har utvecklats väl under året. Rörelseresultatet minskade något för Trelleborg Automotive, primärt som en följd av ökande och volatila råvarupriser. Se vidare under respektive affärsområde, sidorna 8, 10, 12 och 14.

Kassaflöde

Kassaflödet minskade i förhållande till 2010. Den goda resultatgenereringen motverkades av en betydande höjning av rörelsekapitalet, vilket var en direkt följd av en ökad försäljning. En högre investeringsnivå jämfört med föregående år har också påverkat kassaflödet.

Nettoskuld – kapitalstruktur

Kapitalstrukturen var fortsatt god. Nettoskulden bibehölls på en jämförbar nivå med 2010. Tillsammans med den förbättrade resultatgenereringen resulterade detta även i en marginell förbättring av nyckeltalet nettoskuld i förhållande till EBITDA.

Kvarvarande verksamheter

Nettoomsättning	2011	2010
Nettoomsättning, msek	29 106	27 196
Förändring i %
Organisk försäljning	+11	+17
Strukturförändring	+2	0
Valutaeffekt	–6	–7
Totalt	+7	+10

Resultat	2011	2010
Rörelseresultat, msek	2 431	2 036
Resultat efter skatt, msek	1 578	1 284
Resultat per aktie, sek	5,75	4,65
Exklusive jämförelsestörande poster
Rörelseresultat, msek	2 635	2 286
Rörelsemarginal, (ROS), %	9,0	8,4
EBITDA-marginal, %	12,1	12,1
Resultat per aktie, sek	6,30	5,35

Kassaflöde	2011	2010
Operativt kassaflöde, msek	1 655	2 190
Fritt kassaflöde, msek	594	1 173
Nettokassaflöde, msek	–67	950

Nettoskuld – kapitalstruktur	2011	2010
Nettoskuld, msek	6 425	6 409
Nettoskuld/EBITDA, ggr	1,8	1,9
Skuldsättningsgrad, %	48	53

Större händelser över året

Kvartal 1	Kvartal 2	Kvartal 3	Kvartal 4
5 januari – Förvärv av engelska PPL Polyurethane Products slutfört 17 januari – Avsiktsförklaring mellan Trelleborg och Freudenberg om att bilda global ledare inom antivibrationslös ningar 1 februari – Slutfört avyttringen av verksamheten inom taktäckning 7 februari – Förvärv av Watts Tyre Group slutfört 8 mars – Förvärv av verksamhet inom specialdäck i Kina slutfört 14 mars – Investerar för att skapa plattform för tillväxt inom grafisk indu stri i Brasilien	1 april – Förvärv av verksamhet inom precisionstätningar för Life Science slutfört 5 april – Slutfört avyttringen av verksam heten inom bromsslangar till personbilar 13 april – Förvärv av verksamhet inom offshore olja & gas i Brasilien slutfört 20 juni – Fortsatt offensiv satsning i Kina – inviger FoU-center	15 juli – Förvärv av verk samhet inom industri slangar	3 oktober – Slutfört avytt ringen av verksamhet inom gasfjädrar till personbilar 22 december – Trelleborg skriver avtal med Freuden berg om att bilda globalt bolag inom antivibrations lösningar
24 mars – Stärkt långfristig finansiering
			Samtliga Trelleborgs pressmeddelanden återfinns på www.trelleborg.com/sv/Media/Pressmeddelanden

Kvarvarande verksamheter

Nettoomsättning och rörelseresultat

		Nettoomsättning		EBITDA*		EBITDA %*		Rörelseresultat*		Rörelseresultat**
MSEK	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Trelleborg Engineered Systems	9 435	9 795	937	1 188	9,9	12,1	628	855	542	745
Trelleborg Automotive	9 360	8 819	814	908	8,6	10,1	510	524	417	426
Trelleborg Sealing Solutions	6 643	5 783	1 550	1 071	23,3	18,5	1 360	876	1 336	854
Trelleborg Wheel Systems	3 863	2 990	492	360	12,7	12,0	401	263	401	247
Koncernposter			–255	–223			–264	–232	–265	–236
Eliminering	–195	–191
Summa	29 106	27 196	3 538	3 304	12,1	12,1	2 635	2 286	2 431	2 036

*) exklusive jämförelsestörande poster **) inklusive jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster		Nedskrivningar	Omstrukturerings kostnader			Summa
MSEK	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Trelleborg Engineered Systems	–6	1	–80	–111	–86	–110
Trelleborg Automotive	–3	–22	–90	–76	–93	–98
Trelleborg Sealing Solutions		–9	–24	–13	–24	–22
Trelleborg Wheel Systems			0	–16	0	–16
Övrigt			–1	–4	–1	–4
Summa	–9	–30	–195	–220	–204	–250

Operativa nyckeltal

		Rörelsemarginal (ROS), %*		Rörelsemarginal (ROS), %**		Sysselsatt kapital, MSEK		Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %*		Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %**
MSEK	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Trelleborg Engineered Systems	6,7	8,7	5,7	7,6	6 728	6 036	9,6	13,4	8,3	11,8
Trelleborg Automotive	5,3	5,8	4,3	4,7	3 922	3 739	13,0	12,9	10,8	10,7
Trelleborg Sealing Solutions	20,5	15,1	20,1	14,8	7 015	6 545	19,7	12,9	19,3	12,6
Trelleborg Wheel Systems	10,4	8,8	10,4	8,3	2 191	1 712	18,2	14,1	18,3	13,3
Koncernposter					–175	–32
Avsättningar till omstruktureringsåtgärder					–107	–215
Summa	9,0	8,4	8,3	7,4	19 574	17 785	13,5	11,9	12,6	10,8

*) exklusive jämförelsestörande poster **) inklusive jämförelsestörande poster

Nettoomsättning per kvartal

		jan-mars		april-juni		juli-sept		okt-dec
MSEK	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Trelleborg Engineered Systems	2 317	2 374	2 515	2 564	2 264	2 316	2 339	2 541
Trelleborg Automotive	2 373	2 176	2 379	2 332	2 320	2 123	2 288	2 188
Trelleborg Sealing Solutions	1 633	1 350	1 735	1 522	1 705	1 477	1 570	1 434
Trelleborg Wheel Systems	950	725	1 006	795	953	732	954	738
Eliminering	–47	–69	–52	–26	–51	–47	–45	–49
Summa	7 226	6 556	7 583	7 187	7 191	6 601	7 106	6 852

Rörelseresultat per kvartal*

		jan-mars		april-juni		juli-sept		okt-dec
MSEK	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Trelleborg Engineered Systems	179	159	223	261	168	220	58	215
Trelleborg Automotive	114	136	111	177	120	90	165	121
Trelleborg Sealing Solutions	315	171	378	251	386	238	281	216
Trelleborg Wheel Systems	96	76	108	59	98	77	99	51
Koncernposter	–50	–27	–69	–54	–71	–66	–74	–85
Summa	654	515	751	694	701	559	529	518

*) exklusive jämförelsestörande poster

För definitioner se sid 107.

TRELLEBORG ENGINEERED SYSTEMS

Marknadssegment:

Infrastruktur: Specialiserade lösningar till infrastrukturprojekt, till exempel fendersystem till hamnar, tunneltätningar, muddringssystem, rörtätningar, akustik- och vibrationsdämpande lösningar till broar.

Offshore olja & gas: Nischprodukter för olje- och gasutvinning offshore.

Transport: Akustik- och vibrationsdämpande lösningar till järnvägar och fartyg.

Generell industri: Precisionskomponenter och system i polymera material, såsom slangar, elastomera material och polymerbelagda vävar. Därutöver andra specialprodukter såsom formgods till många olika industrisegment och tryckdukar för grafisk industri samt industriella antivibrationsapplikationer.

Produktionsenheter:

Australien, Brasilien, Estland, Finland, Frankrike, Indien, Italien, Kina, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och USA.

Exempel på varumärken:

Elastopipe®, Trelline® och Vulcan®.

Nyckelkunder:

Företag inom infrastruktur, offshore olja & gas, livsmedels-, kemi-, grafiskoch transportindustri samt stora distributörer av industriförnödenheter.

Huvudkonkurrenter:

Archer, Balmoral, Bridgestone, Continental, Cuming Corp., Flint Group, Floatation Technology, Hultec, Hutchinson, IVG, Lords, Matrix, Schlegel, Semperit, Stomil Sanok, Sumitomo och Yokohama.

Västeuropa, 56% Nordamerika, 14% Övriga världen, 30%

Förbättrad närvaro på snabbväxande marknader

Marknadsutveckling

Efterfrågan varierade inom de olika marknadssegmenten. Efterfrågan på insatsvaror till generell industri har varit god under året. Inom de projektrelaterade segmenten infrastruktur och offshore olja & gas har ledtiderna ökat under året.

Försäljning och resultat

Den organiska försäljningen ökade med 1 procent (4) för helåret 2011. Den totala försäljningen var dock lägre än föregående år, främst på grund av den lägre försäljningen inom segmentet offshore olja & gas. Rörelseresultatet minskade jämfört med 2010, främst som en följd av lägre projektleveranser och produktionsstörningar inom offshore olja & gas samt av uppstartskostnader i Brasilien. Övriga delar inom affärsområdet har utvecklats väl under året. Det operativa kassaflödet har varit svagare än föregående år, främst till följd av det lägre resultatet, en högre investeringsnivå samt ökad rörelsekapitalbindning.

Viktiga händelser

• Affärsområdet har fortsatt utvecklat sina positioner inom segmenten offshore olja & gas samt tryckdukar.
• Fortsatt förbättring av strukturen tack vare omstruktureringar och aktiv portföljhantering.
• Avyttring av verksamheten inom taktäckning (Waterproofing).
• Förvärv av det brittiska företaget PPL

Polyurethane Products med en årlig försäljning på 90 msek. PPL har en bred portfölj med produkter och lösningar inom offshore olja & gas och infrastruktur.

• Förvärv av 60 procent av det franska företaget Bloch med årlig försäljning av 70 msek inom högkvalitativa slanglösningar.
• Ökad satsning på Brasilien genom förvärv av ett lokalt företag inom offshore olja & gas och investering i specialiserad produktion av tryckdukar för den grafiska industrin.

Strategiska prioriteringar:

• Fortsatt aktiv portföljhantering investera i attraktiva segment och lämna segment med låg potential.
• Ytterligare stärka närvaron på marknader med hög tillväxt, i första hand i Asien och Latinamerika.
• Förvärv som stödjer expansion på nyckelmarknader.
• Kontinuerligt förbättra den totala kostnadsstrukturen genom att effektivisera och säkerställa rätt produktionsstruktur.
• Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.

Händelser efter periodens slut

Affärsområdet fokuseras till tre prioriterade områden: offshore & infrastruktur, generella industriapplikationer samt belagda vävar för avancerade industriapplikationer. Från Trelleborg

Nettoomsättning per geografisk marknad Nettoomsättning per marknadssegment Anställda per geografisk marknad

Västeuropa, 61% Nordamerika, 15% Övriga världen, 24%

AFFÄRSOMRÅDE TRELLEBORG ENGINEERED SYSTEMS

3 frågor Affärsområdeschef

Vad är du mest nöjd med under 2011?

Vi har förbättrat vår närvaro på tillväxtmarknader, inte minst Brasilien. Där är vi nu väl etablerade med produktion och försäljning till den expansiva offshore olja & gas-industrin och investerar i produktion av tryckdukar. En satsning är också Indien där vi följer våra globala kunder med leveranser av industriell antivibrationsutrustning.

Vilka är de viktigaste möjligheterna och riskerna i er affärsmiljö?

Den globala skuldsituationen och den politiska osäkerheten som får effekter i form av dämpad investeringslust. Samtidigt tar Asien ledningen med enorma konsumtionsbehov. Det ger oss fortsatt goda expansionsmöjligheter.

Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?

Att bygga en ännu bättre närvaro och lokal förankring på de stora tillväxtmarknaderna är en viktig del. Vi kommer också att satsa än mer på att erbjuda våra kunder servicekoncept och direktförsäljning av våra produkter i utvalda segment. Och vi kommer att lägga ytterligare kraft på våra tre prioriterade områden offshore & infrastruktur, generella industriapplikationer samt belagda vävar för avancerade industriapplikationer.

NYCKELTAL

	2011	2010
Nettoomsättning, msek	9 435	9 795
Andel av koncernens nettoomsättning, %	32	36
EBITDA, msek	937	1 188
EBITDA, %	9,9	12,1
Rörelseresultat, msek	628	855
Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, msek	542	745
Rörelsemarginal (ROS), %	6,7	8,7
Sysselsatt kapital, msek	6 728	6 036
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %	9,6	13,4
Investeringar i anläggningstillgångar, msek	352	248
Operativt kassaflöde, msek	267	722
Operativt kassaflöde/rörelseresultat, %	43	84
Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och visstidsanställd personal	6 245	6 390

Exklusive jämförelsestörande poster (om inte annat anges)

Automotive integreras verksamheten polymera lösningar för drivaxlar och styrapplikationer.

• Tre nya personer från affärsområdet kommer att ingå i Trelleborgs ledningsgrupp: Denis Blanc, Mikael Fryklund och Dario Porta. Trelleborgs VD och koncernchef Peter Nilsson kommer att vara ansvarig för Trelleborg Engineered Systems.
• Lennart Johansson har tillsammans med Jim Law utnämnts till Trelleborgkoncernens representant i ledningsgruppen för det mellan Trelleborg och Freudenbergs planerade samägda

ROS, %

Nettoomsättning, MSEK * Exklusive jämförelsestörande poster. bolag inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon.

Marknadsposition, nr 1-3	EU	NAFTA Globalt
Industrislangar
Muddringsslangar
Oljeslangar
Industriell vibrationsdämpning
Polymerbelagda vävar
Tryckdukar
Industriprofiler
Rörtätningar
Marina fendersystem
Polymera lösningar för olja & gas

Rörelseresultat, MSEK * Exklusive jämförelsestörande poster. 2007 2008 2009 2010 2011 ROCE, %

TRELLEBORG SEALING SOLUTIONS

Marknadssegment:

Generell industri: Avancerade tätningslösningar i specialmaterial designade för en rad industriella applikationer. De största produktgrupperna är O-ringar, rotationstätningar och hydrauliska tätningar.

Flyg: Säkerhetskritiska flygplanstätningar för i praktiskt taget alla större kommersiella och militära flygplansprogram. De huvudsakliga tillämpningsområdena är motorer, kontroller för start och styrning, landningsställ, flygplansskrov, hjul och bromsar.

Personbilar: Avancerade och ofta säkerhetskritiska tätningar, främst för bränslesystem, styrning, luftkonditionering samt avgassystem.

Transport, Lantbruk, Offshore olja & gas: Säkerhetskritiska precisionstätningar för till exempel tåg, anläggnings- och lantbruksmaskiner och offshore olja & gas.

Produktionsenheter:

Brasilien, Danmark, Frankrike, Indien, Italien, Japan, Kina, Malta, Mexiko, Polen, Sverige, Storbritannien och USA.

Marknadskontor:

Argentina, Belgien, Brasilien, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Hongkong, Indien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Kroatien, Malaysia, Mexiko, Nederländerna, Norge, Polen, Ryssland, Schweiz, Singapore, Slovakien, Sydkorea, Spanien, Sverige, Storbritannien, Taiwan, Thailand, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA, Vietnam och Österrike.

Exempel på varumärken:

Busak+Shamban®, American Variseal®, Forsheda®, GNL, Orkot®, Palmer Chenard, Polypac®, Nordex, SF Medical, Shamban®, Skega®, Stefa® och Wills.

Nyckelkunder:

ABB, BOC Edwards, Bosch, Caterpillar, GEA Group, Honda, Husky, Liebherr, Rolls Royce, Scania, Siemens, Spirit Aerosystems, Visteon, Volvo och ZF Group.

Huvudkonkurrenter:

Federal Mogul, Freudenberg, Green Tweed, Hutchinson, NOK, Parker Hannifin, Saint Gobain och SKF.

Högre leveranskapacitet och ökade marknadsandelar

Marknadsutveckling

Efterfrågan har varit fortsatt mycket positiv inom samtliga större marknadssegment och geografiska områden.

Försäljning och resultat

Den organiska försäljningen ökade med 16 procent (33) för helåret 2011. Efterfrågan har varit stark inom samtliga segment och geografiska områden. Rörelseresultatet förbättrades markant jämfört med 2010 som en följd av högre efterfrågan, effektivare struktur, fortsatt gynnsam produktmix och ett bra kapacitetsutnyttjande. Det operativa kassaflödet har varit fortsatt mycket starkt främst som en följd av resultatförbättringen och en fortsatt effektiv rörelsekapitalhantering.

Viktiga händelser

• Affärsområdet fortsatte att ta marknadsandelar och stärka sina marknadspositioner under året.
• Genom prisökningar och fortsatta åtgärder för att förstärka effektiviteten i produktion och inköp har kraftigt ökade råmaterialkostnader kunnat mötas.
• Förvärvet av Silcotech stärker närvaron inom segmentet Life Sciences. Silcotech tillverkar bland annat flytande silikontätningar.

Expansionen i Indien och Kina fortsatte med en ny spetsanläggning för produktion och marknadsföring i Bangalore, Indien, och expansion av produktionsenheten i Shanghai, Kina.

Strategiska prioriteringar:

• Öka marknadsandelar genom att erbjuda marknadens bästa service till utvalda kunder.
• Vidareutveckla online-verktyg och digitala tjänster.
• Tillväxt genom förvärv. Bevaka och agera på potentiella förvärvskandidater i utvalda marknader.
• Säkerställa rätt produktionsstruktur och öka andelen produktion i tillväxtländer.
• Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.

Händelser efter periodens slut

Från Trelleborg Automotive integreras verksamheten ljuddämpande lösningar för bromssystem i Trelleborg Sealing Solutions.

AFFÄRSOMRÅDE TRELLEBORG SEALING SOLUTIONS

NYCKELTAL

	2011	2010
Nettoomsättning, msek	6 643	5 783
Andel av koncernens nettoomsättning, %	23	21
EBITDA, msek	1 550	1 071
EBITDA, %	23,3	18,5
Rörelseresultat, msek	1 360	876
Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, msek	1 336	854
Rörelsemarginal (ROS), %	20,5	15,1
Sysselsatt kapital, msek	7 015	6 545
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %	19,7	12,9
Investeringar i anläggningstillgångar, msek	236	180
Operativt kassaflöde, msek	1 252	885
Operativt kassaflöde/rörelseresultat, %	92	101
Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och visstidsanställd personal	5 336	5 110

Exklusive jämförelsestörande poster (om inte annat anges)

Marknadsposition, nr 1-3 EU NAFTA Globalt

Precisionstätningar för flygindustri
Precisionstätningar
för bilindustri
Precisionstätningar för industriella applikationer

Nettoomsättning och ROS* Rörelseresultat* och ROCE* Operativt kassaflöde

MSEK ROCE, % 0 300 600 900 1 200 1 500 Rörelseresultat, MSEK ^{2007 2008 2009 2010 2011 0} 6 12 18 24 30 ROCE, %

* Exklusive jämförelsestörande poster.

3 frågor till Claus Barsøe

Affärsområdeschef

Vad är du mest nöjd med under 2011?

Att vi har lyckats ha en hög leveranskapacitet och har ökat våra marknadsandelar globalt och på våra stora marknadssegment. Vi har vidare förbättrat tillverknings- och inköpsprocesser i tillväxtländer och sänkt kostnadsbasen i Europa. Slutligen har vi investerat i utveckling av innovativa lösningar och service globalt.

Vilka är de viktigaste möjligheterna och riskerna för närvarande i er affärsmiljö?

Vi är väl positionerade att möta framtida försvagningar i efterfrågan tack vare våra lösningar och breda och innovativa produktportfölj. Vi fortsätter att söka tillväxtmöjligheter i nya marknadssegment och regioner.

Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?

Vi fortsätter att fokusera på lönsam tillväxt inom våra huvudsegment industri, flyg och personbilar och investerar i nya segment som Life Science. Vi strävar efter att bli ledande inom online-service i vår industri i alla geografiska regioner.

TRELLEBORG WHEEL SYSTEMS

Marknadssegment:

Lantbruk: Däck och hjulsystem till traktorer och andra fordon inom lant- och skogsbruk. Affärsområdet är ledande i segmentet för extra stora däck, där Trelleborg har ett brett sortiment.

Transport: Däck och kompletta hjulsystem för materialhanteringsfordon till verksamheter som på flygplatser, i hamnar och lagerhallar, till exempel gaffeltruckar och andra materialhanteringsfordon med hög nyttjandegrad och belastning.

Produktionsenheter:

Italien, Kina, Lettland, Sri Lanka och Sverige.

Marknadskontor:

Afrika, Asien, Australien, Europa, Mellanöstern samt Nord- och Sydamerika.

Exempel på varumärken:

Trelleborg Bergougnan®, Rota®, Monarch®, Mastersolid®, Orca, Watts, Kargo, Freightmaster och Interfit.

Nyckelkunder:

Tillverkare av jord- och skogsbruksmaskiner, däck- och maskinförsäljningsföretag samt slutkunder. Tillverkare av truckar, transportföretag av truckar, transportföretag samt myndigheter och organisationer ansvariga för infrastruktur.

Huvudkonkurrenter:

Aichi, Alliance, Bridgestone, Continental, Firestone Nokian, Goodyear/Titan, Michelin, Mitas, MITL och Solideal.

Starkare efterfrågan och etablering i Kina

Marknadsutveckling

Efterfrågan på lantbruksdäck och industridäck, både för OEM och för eftermarknaden ökade markant under året.

Försäljning och resultat

Den organiska efterfrågan ökade med 27 procent (7) under helåret 2011. Efterfrågan var särskilt stark inom segmentet lantbruksdäck. Förvärvet av Watts bidrog till försäljningsökningen inom industridäck. Rörelseresultatet förbättrades markant tack vare god efterfrågan, ökad effektivitet och god hantering av volatila råmaterialpriser. Rörelseresultatet påverkades också av en förändrad produktmix och ett högt kapacitetsutnyttjande. Det operativa kassaflödet minskade under året, huvudsakligen som en följd av ökad rörelsekapitalbindning och etablering i Kina.

Viktiga händelser

• Stark uppgång i efterfrågan särskilt inom OEM-segmentet efter nedgången 2009-2010.
• Fortsatt breddning och förstärkning av affärsområdets erbjudande.
• Framgångsrik integrering av Watts Tyre Group (300 msek i årlig försäljning) som förvärvades i februari. Förvärvet som också innefattade verksamheten

Interfit, specialiserad på hjul- och däckservice till gaffeltruckar, stärkte resultatet inom industridäck.

• Trelleborg blev den första västerländska tillverkaren med produktion av jordbruksdäck i Kina tack vare förvärvet av en ny fabrik i Xingtai i april. Produktionen utvecklas enligt plan och enheten kommer att kunna leverera till såväl globala som lokala tillverkare i landet.
• Fortsatt satsning på marknadsföring och varumärkesarbete i samarbete med flera stora tillverkare av jordbruksdäck samt utvidgat miljöerbjudande.

Strategiska prioriteringar:

• Konsolidering av den starka positionen inom lantbruks- och skogsbruksdäck genom att vidareutveckla kunderbjudandet och fortsätta den geografiska expansionen.
• Utnyttja genomförda strukturåtgärder för att proaktivt växa i attraktiva segment och marknader.
• Bibehålla starka positioner med OEMkunder och vidareutveckla eftermarknadskunder genom fortsatt fokusering och kundnära innovation.
• Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.

NYCKELTAL

	2011	2010
Nettoomsättning, msek	3 863	2 990
Andel av koncernens nettoomsättning, %	13	11
EBITDA, msek	492	360
EBITDA, %	12,7	12,0
Rörelseresultat, msek	401	263
Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, msek	401	247
Rörelsemarginal (ROS), %	10,4	8,8
Sysselsatt kapital, msek	2 191	1 712
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %	18,2	14,1
Investeringar i anläggningstillgångar, msek	156	104
Operativt kassaflöde, msek	185	251
Operativt kassaflöde/rörelseresultat, %	46	95
Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och visstidsanställd personal	2 517	1 918

Exklusive jämförelsestörande poster (om inte annat anges)

Marknadsposition, nr 1-3	EU	NAFTA Globalt
Lantbruksdäck
Skogsdäck
Solida industridäck

3 frågor

Affärsområdeschef

Vad är du mest nöjd med under 2011?

Vi har jobbat stenhårt med att möta ökningarna av råmaterialpriserna, och lyckats. Sen har vi haft en stark efterfrågan, som både inom jordbruks- och industrisektorn legat över förväntan, och vi har med det stärkt våra marknadsandelar. Spännande är också vår etablering i Kina, en milstolpe för oss på världens potentiellt största marknad.

Vilka är de viktigaste möjligheterna och riskerna för närvarande i er affärsmiljö?

Våra två affärer, jordbruksdäck och industridäck, har få strukturella risker, vi är stabilt positionerade i båda segmenten. Den främsta möjligheten erbjuder tillväxtmarknaderna som vi nu fokuserar på.

Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?

Vår framtida tillväxt är starkt kopplad till efterfrågan på "högteknologiska" däck i tillväxtmarknaderna. Vi har nu startat en expansion av produktionen i dessa länder med fabriken i Xingtai i Kina och vi fortsätter att söka etableringsmöjligheter i andra länder.

Nettoomsättning och ROS*

MSEK ROCE, % 0 100 200 300 400 Rörelseresultat, MSEK 2007 2008 2009 2010 2011 0 5 10 15 20 ROCE, %

* Exklusive jämförelsestörande poster.

Rörelseresultat* och ROCE* Operativt kassaflöde

TRELLEBORG AUTOMOTIVE

Marknadssegment:

Personbilar och Transport (lastvagnar):

• Antivibration Solutions: ljud- och vibrationsdämpande lösningar för alla fordonssegment.
• Damping Solutions: bromsshims och ADM-material (Applied Damping Materials).
• Insulation & Applied Solutions: termoplastiska bälgar till drivaxlar och styrapplikationer samt andra applikationsanpassade produkter.

Produktionsenheter:

Brasilien, Frankrike, Indien, Kina, Mexiko, Rumänien, Ryssland, Spanien, Sverige, Sydkorea, Turkiet, Tyskland och USA.

Nyckelkunder

Audi, Benteler, BMW, Chrysler, Delphi, FAW, Fiat, Ford, GKN, GM, Hendrickson, Hyundai, Mazda, Maruti, Mercedes Benz, Nexteer, PSA, Renault Nissan, Suzuki, Tata, Tenneco Monroe, Toyota, Volvo och VW.

Huvudkonkurrenter

Anvis, Bridgestone, Cooper Standard, Continental, DTR, Freudenberg/ Vibracoustic, Hutchinson/Paulstra, Keeper, Kwang Duk Auto, Meneta, MSC, NOK, Tokai, Wolverine, ZF och Zhongding.

Mot en global ledare inom antivibration

Marknadsutveckling

Efterfrågan inom flertalet viktiga marknader, såsom Tyskland, USA och Kina, ökade under året.

Försäljning och resultat

Den organiska försäljningen ökade med 15 procent (29) för helåret 2011. Efterfrågan har varit god under huvuddelen av året inom flertalet geografiska marknader. Rörelseresultatet minskade något jämfört med 2010, primärt som en följd av ökande och volatila råvarupriser. Resultatet har också påverkats av nedskrivningar av lager och andra tillgångar, huvudsakligen av historisk karaktär i Brasilien, i samband med en översyn efter den under året genomförda avyttringen av verksamheten inom bromsslangar i Brasilien. Resultatet har påverkats positivt av tidigare genomförda kapacitets- och kostnadsanpassningar och goda volymer i vissa regioner. Det operativa kassaflödet har påverkats av högre investeringar samt av ökad rörelsekapitalbindning.

Viktiga händelser

• Tillsammans med Freudenberg undertecknat ett avtal som rör alla väsentliga delar i bildandet av ett samägt bolag inom antivibrationslösningar. Se vidare sidan 5.
• Som en del av den fortsatta fokuseringen avyttrades den enda verksamheten inom bromsslang, med säte i Brasilien samt gasfjäderverksamheten i Frankrike.

• Fortsatta satsningar i tillväxtmarknader med mycket kraftiga försäljningsökningar i Kina, Indien och Brasilien.

• Ett nytt FoU-center invigdes i Shanghai, Kina, fokuserat på ljud- och vibrationsdämpande bromslösningar.

• Flera långsiktiga leveranskontrakt till nya plattformar hos de stora biltillverkarna i USA.
• Flytten av verksamhet från Höhr-Grenzhausen, Tyskland, till Breuberg, Tyskland genomförd.

Strategiska prioriteringar:

• Framgångsrikt förbereda och genomföra integration av verksamheter tillsammans med Freudenberg.
• Kontinuerligt förbättra lönsamheten i långsiktigt attraktiva segment genom fokuserade åtgärder.
• Proaktivt exploatera de marknadsmöjligheter som uppstår i den pågående omstruktureringen av den globala fordonsindustrin.
• Fortsatt expansion i tillväxtmarknader.
• Optimering av vår globala produktion och excellens i produktionsprocesser.
• Vara ledande inom lösningar som stödjer bränsleekonomi/viktminskning i bilar och lastbilar.
• Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.

Händelser efter periodens slut

• Undertecknat samtliga slutliga dokument för att bilda det samägda företaget inom antivibration samt ansökt om konkurrensrättsligt godkännande hos berörda konkurrensmyndigheter.
• Trelleborg genomför organisationsförändringar i syfte att ytterligare stärka och fokusera koncernen. Trelleborg

AFFÄRSOMRÅDE TRELLEBORG AUTOMOTIVE

NYCKELTAL

	2011	2010
Nettoomsättning, msek	9 360	8 819
Andel av koncernens nettoomsättning, %	32	32
EBITDA, msek	814	908
EBITDA, %	8,6	10,1
Rörelseresultat, msek	510	524
Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, msek	417	426
Rörelsemarginal (ROS), %	5,3	5,8
Sysselsatt kapital, msek	3 922	3 739
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %	13,0	12,9
Investeringar i anläggningstillgångar, msek	374	284
Operativt kassaflöde, msek	242	642
Operativt kassaflöde/rörelseresultat, %	47	122
Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och visstidsanställd personal	7 023	6 880

Exklusive jämförelsestörande poster (om inte annat anges)

Automotive renodlas till en antivibrationsverksamhet. Trelleborg Automotives övriga verksamheter – polymera lösningar för drivaxlar och styrapplikationer samt ljuddämpande lösningar för bromssystem – stärks genom att integreras i Trelleborg Engineered Systems respektive Trelleborg Sealing Solutions.

Jim Law, Trelleborg Automotives chef, har tillsammans med Lennart Johansson utnämnts till Trelleborgkoncernens representant i ledningsgruppen för det mellan Trelleborg och Freudenbergs planerade samägda bolag inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon.

Innehåll

Avyttrat en verksamhet inom komponenter till personbilar.

Marknadsposition, nr 1-3	EU	NAFTA Globalt
Vibrationsdämpning
Shims
Bälgar

2007 2008 2009 2010 2011 -800 Rörelseresultat, MSEK * Exklusive jämförelsestörande poster. ROCE, % -8

3 frågor

Affärsområdeschef

Vad är du mest nöjd med under 2011?

Vi har haft kraftig försäljningsexpansion i länder som Kina, Indien, Sydkorea och Brasilien och att vi har fått ett bra fotfäste i Ryssland. Glädjande är också att vi har bekräftat vår konkurrenskraft genom flera stora order till nya personbilsplattformar.

Vilka är de viktigaste möjligheterna och riskerna för närvarande i er affärsmiljö?

Volymmässigt ser den globala bilmarknaden osäker ut mot bakgrunden av skuldkrisen i västvärlden. Vi förbereder oss för att snabbt kunna vidta åtgärder som att anpassa kapacitet och dra ned kostnader. Möjligheterna är förstås den styrka som delar av vår verksamhet kan få tillsammans med Freudenberg och att fortsätta vår framgång på tillväxtmarknader.

Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen de närmaste åren?

Vi ska vara den mest konkurrenskraftiga leverantören inom våra kompetensområden, vad gäller innovationskraft, global närvaro och kostnadsbas. Vi ska stärka våra positioner, grunden för en uthålligt förbättrad lönsamhet.

TÄTA DÄMPA SKYDDA

Genom att täta, dämpa och skydda gör vi våra kunders utveckling möjlig

Det moderna industri- och informationssamhället är inte möjligt utan polymera material: gummi och plaster i dagligt tal. Alla de maskiner, redskap och tillbehör som är vår vardag behöver tätning, dämpning och skydd med hjälp av material som är tåliga, elastiska och uthålliga. Det är just det här Trelleborg behärskar bättre än andra, ett kunnande som har ett högt värde i förhållande till kostnaden. För kunden är det skillnaden mellan produkter som fungerar och sådana som inte fungerar. Trelleborgs polymer- och applikationskunnande gör det möjligt för kunden att ta nästa steg och att hitta nya innovativa lösningar för framtida utmaningar.

Om polymerer

Polymerer är långa kedjor av molekyler som utgör byggstenar i gummi och plaster. Gummi är uppbyggt av polymera kolväten. Det finns bara en kemisk variant av naturgummi, men ett 20-tal varianter av syntetgummi.

Om gummi och dess processer

Gummi består av kol och väte. Behandlat gummi är elastiskt, vattenavvisande, formbart samt dämpar ljud och vibrationer. Naturgummi framställs ur gummiträdet (Hevea Brasiliensis). Syntetiskt gummi görs på kemisk väg, oftast av petroleum (olja). Obehandlat naturgummi spricker om det är kallt och klibbar om det är varmt. Men om man tillsätter svavel blir gummit elastiskt. Denna vulkningsprocess är grunden för gummits oändligt antal tillämpningar.

Kunden ställer krav…

Kunderna ställer krav på ett genuint materialkunnande inom det polymertekniska området, och ett gediget ingenjörskunnande om deras produkter och tillverkningsprocesser. De kräver förståelse för vad de vill uppnå i nästa steg av sin utveckling, både tekniskt och affärsmässigt. Kort sagt, de vill veta hur "täta, dämpa och skydda" kan öka attraktionskraften hos deras produkter och lösningar gentemot deras egna marknader och kunder. Detta kunnande har Trelleborg byggt upp och levererat under mer än 100 år.

…och Trelleborg har kompetensen

Trelleborgs kundnära utveckling innebär att våra ingenjörer har ett affärsmässigt tänkande. Det handlar inte bara om produktutveckling i sig, utan också om att tillföra kunskap om hur tillverkning och processer kan effektiviseras via insikt i produktionslösningar, systemtänkande och tjänster. Trelleborg erbjuder detta breda och djupa kunnande i global skala, med hänsyn till de unika kundbehov som existerar i olika branscher och på olika marknader.

Gummiband är ett vardagsnära exempel på elasticitet i gummi.

Lär dig mer om gummi och dess användningsområden. Scanna in QR-koden med din mobiltelefon eller läs mer på www.trelleborg.com

Om materialets egenskaper

Naturgummi har hög elasticitet och motstår nötning och utmattning. Trelleborg använder det i stora däck, fjädrar och gummilager samt i slangar, tätningar och belagd väv. Syntetgummi som styrengummi (SBR) och isoprengummi har egenskaper som liknar naturgummits. Det används som yttergummi till blästerslangar, till olje- och bensinslangar, däck med mera. Butadiengummi (BR) används ofta med andra gummisorter för elasticitet, nötningsbeständighet och för låga temperaturer. Etenpropengummi (EPM/ EPDM) passar höga temperaturer och används till lister, slangar med mera.

Materialkunnande + applikationskunnande

I Trelleborgs materialkunnande ligger att ständigt utveckla och anpassa polymera material till nya applikationer för kunderna. Vi har en unik förmåga att skräddarsy polymerer för att uppnå kundspecifika önskemål vad gäller elasticitet, hårdhet och motståndskraft. Det innebär också att ligga steget före vad gäller möjligheter att kombinera – eller ersätta – polymerer med andra material. Prestanda och användning vidareutvecklas genom kombinationer med metall, textilier och plast.

Med vårt kunnande om själva applikationerna förbättrar vi och förändrar slutproduktens egenskaper, skapar nya funktioner och användningsområden. Våra lösningar baserade på polymerer stimulerar och möjliggör teknologiska genombrott och nya lösningar för konstruktion av produkter och maskiner, transportmedel, byggande, infrastrukturprojekt, jordbruk, läkemedelsoch livsmedelsindustri.

Problemlösningar för människor, företag och planeten

Trelleborg är en problemlösare och möjliggörare för människor och företag. Kombinationen polymera material och ingenjörskunnande kring att täta, dämpa och skydda har stor framtidspotential. Samtidigt bidrar våra lösningar till en hållbar samhällsutveckling och mindre belastning på miljön. Vi kämpar mot läckage, buller och vibrationer som utgör hot mot individers hälsa och trygghet, företags utveckling och vinster, samhällets säkerhet och vår planets framtid.

Vår kompetens bidrar till en effektivare produktion med mindre slöseri av livsnödvändiga naturresurser och produkter. Den ger ett ökat skydd för liv och hälsa, vår miljö och företags verksamhet och investeringar. Kort sagt, det vi värdesätter i vår välfärd.

STORLEK OCH KONKURRENSKRAFT FÖR ATT STÄRKA FRAMTIDA POSITIONER

Innovation ger ledarskap

Innovation är en viktig del i Trelleborgs strategi och ett av koncernens kärnvärden. Trelleborg har ett grundmurat rykte för innovativ kraft och kreativitet och vinner långsiktiga kundrelationer och lojalitet genom att ständigt ligga i utvecklingens framkant. Koncernen skapar konkurrensfördelar genom framgångsrika innovationer. Det ger i sin tur marknadskraft som ger resurser som kan satsas på innovationer.

Globalisering driver omvandling

Trelleborg är ett av branschens mest internationella företag och gynnas av det senaste årtiondets globalisering. Ökad handel, investeringar och etableringar över gränserna skapar ett starkt omvandlingstryck som kommer att pågå i många år. Att vara en av de globalt stora ger resurser att växa och kraft att vara med och forma utvecklingen i branschen.

Stark tillväxt i många marknader och segment

Totalt sett är industrigummibranschen relativt mogen och växer ungefär som global BNP . I vissa länder är tillväxten betydligt snabbare. Nya segment och nicher uppstår i takt med samhällets ekonomiska utveckling. Trelleborg har en beprövad strategi för positionering i lönsamma växande segment, se vidare sidan 24.

Synergier skapar kostnadsfördelar

Effektivitet och låga kostnader är en nödvändighet. Företag med global närvaro, som Trelleborg, har en fördel genom sina möjligheter till längre produktionsserier i kostnadseffektiva länder, möjligheter till kraftfull upphandling och resurser till strukturella och andra förvärv som kan skapa synergier.

Positionering för värde minskar risk

I en konkurrensutsatt bransch under hårt globaliseringstryck blir positionering i de bästa nischerna en viktig framgångsfaktor. Det kräver global, regional och lokal marknadskunskap, innovations- och utvecklingskraft och resurser för investeringar. Trelleborg arbetar sedan länge med strategier för tillväxt i lönsamma nischer för att nå en balanserad risk i koncernen.

Värdefulla och kritiska lösningar till liten del av den totala kostnaden

De behov som polymera material är överlägset bäst på att möta, nämligen behoven att täta, dämpa och skydda, ökar hela tiden i takt med välfärdsutvecklingen, ökade krav på produkters funktion och strävan mot minskad miljöbelastning. Branschen tillgodoser en hel världs ökade välfärdskrav på skydd, säkerhet och bekvämlighet.

Aktörer inom industrigummi, fördelning

Total marknadsstorlek är cirka 60 miljarder Euro per år.

Topp 10 globala aktörer inom industrigummi 2011

Företag	Land	Om sättning, meur	Procent av företagets totala omsättning
1. Hutchinson	Frankrike	3 800	100
2. Continental	Tyskland	2 851	11
3. Freudenberg	Tyskland	2 667	49
4. Trelleborg	Sverige	2 571	89
5. Bridgestone	Japan	2 460	10
6. NOK	Japan	2 358	54
7. Tokai	Japan	2 283	95
8. Tomkins	Storbritannien	2 206	60
9. Cooper Standard Automotive	USA	1 823	100
10. Parker-Hannifin	USA	1 510	20
Totalt		24 529

Källor: Rubber & Plastics News, Freedonia och Trelleborg juni 2011.

VI VÄXER MED GLOBALISERINGEN OCH TÄTAR, DÄMPAR OCH SKYDDAR

Människors strävan efter bättre och tryggare liv, företagens arbete för att tillfredsställa kunders och konsumenters behov och kraven på en god miljö och hållbar utveckling skapar de trender som ger globala förutsättningar för Trelleborgs affärsutveckling.

SEX TRENDER SOM DRIVER TRELLEBORGS AFFÄRER

Hälso- och sjukvård

I framför allt tillväxtländer är befolkningstillväxten hög. Högre förväntad livslängd, allt fler äldre och bättre levnadsstandard driver krav på bättre livsmedel, sjukvård samt mer materiell välfärd för en kraftigt ökad medelklass i tillväxtländer. Trelleborgs samtliga segment gynnas av utvecklingen, inte minst generell industri och det växande segmentet Life Science. Trelleborg följer kunderna i deras globalisering och har allt större närvaro i länder som Indien, Kina och Brasilien.

Energi

Begränsad tillgång på naturresurser kräver ökad effektivitet, inte minst inom energiområdet. Stora satsningar görs på utvinning av offshore olja & gas och alternativa bränslen och energikällor. I och med satsningar på nya prospekteringar (Brasilien och Västafrika) och ökat underhåll (Mexikanska golfen och Nordsjön) inom offshore olja & gas har Trelleborgs segment inom samma område goda utsikter. Trelleborg har härutöver utvecklat produkter och lösningar till bland annat vindkraftsindustrin.

Infrastruktur

Stark urbanisering innebär större krav på ny och förbättrad infrastruktur, bättre boende och transporter med utbyggnad av vägar, hamnar, tunnlar och broar. Tunnel- och rörtätningar, fendrar och hamnsystem, lösningar för muddringar och bärlager är exempel på applikationer inom Trelleborgs infrastruktursegment, som blir allt mer global.

Transporter

Ökade flöden av personer och varor kräver effektivare transporter med järnvägar, flyg, bussar och lastbilar. Det ställs också krav på bättre lagerhantering och transportutrustning. Bränslesnåla lösningar med ökade miljökrav blir allt viktigare. Här är Trelleborgs antivibrationslösningar och erbjudande inom industridäck en viktig komponent i olika transportmedel.

Jordbruk och livsmedel

En ökande befolkning kräver mer och bättre livsmedel, med ökat skydd och bättre hygien i produktion och distribution. Större lantbruk och ökad mekanisering i tillväxtländer betyder mer investeringar i större traktorer och däck. Trelleborg erbjuder till exempel industrislangar för användning inom livsmedelsindustrin och har inom segmentet lantbruk däck som passar den nya generationens traktorer.

Vatten och miljö

Allt större förståelse för miljökrav och hållbar utveckling ger satsningar på resurssparande teknologi. Knapp tillgång på vatten i många regioner kräver åtgärder för bättre distribution. Trelleborgs packningar och tätningar i till exempel motorer kan minska dess miljöpåverkan. Polymera rör och slangar kan spara energi jämfört med alternativen.

KUNDER I SEGMENT MED LÖNSAM TILLVÄXT

Cirka 90 procent av Trelleborgs försäljning sker på industrigummimarknaden. Resten är lantbruks- och industridäck. Industrigummimarknaden är starkt diversifierad och omsätter cirka 60 miljarder Euro per år. Den totala efterfrågan växer i takt med global BNP .

Trelleborg har valt att koncentrera verksamheten till segment inom industribranscher med hög tillväxt där koncernen har bäst konkurrensförutsättningar att nå god lönsamhet. Inom huvudsegmenten positionerar sig Trelleborg kontinuerligt för ledande positioner på globala, regionala och lokala marknader. Strategin är att vara bland de tre främsta aktörerna mätt i marknadsandelar. Det innebär att koncernens fyra affärsområden kan vara aktiva i samma delbransch och segment. Det ger möjligheter till synergier i kunskap, produktutveckling, inköp, produktion, distribution och marknadsbearbetning.

Vårt partnerskap med framför allt industrikunder gör att Trelleborgs utveckling följer den globala industrikonjunkturen. Trelleborgs nuvarande segment har olika affärslogik och efterfrågecykler. Inom den kapitalintensiva industrins

delbranscher som energi och infrastruktur finns en högre andel projektleveranser med långa ledtider, medan till exempel transportbranschen upphandlar produkter i kortare cykler. Basen för Trelleborgs positionering är dels produkternas höga och innovativa teknikinnehåll som ger lösningar med mervärde för kunderna, dels Trelleborgs servicegrad och kännedom om kunden som ger dem en trygghet i val av leverantör.

Nya segment

I linje med de globala framtidstrenderna söker Trelleborg aktivt positionering inom segment med god framtida tillväxt- och lönsamhetspotential. Hälso- och sjukvård (Life Science), läkemedel och livsmedel med bioteknik är exempel på stora sektorer i samhället där man kan förvänta sig ökande efterfrågan i takt

med en växande befolkning, fler äldre och högre välfärdskrav.

Marknadsledarskap regionalt och globalt

Trelleborg söker marknadsledarskap i flera dimensioner: innovation och applikationsutveckling, marknadstäckning inom produktavsnitt, nischer och segment samt geografiska marknader. Marknadsledarskap ger betydande konkurrensfördelar både i intäkter och i kostnader. Från sin befintliga kundbas i Västeuropa och USA har Trelleborg de senaste fem åren kraftfullt expanderat på tillväxtmarknaderna i Asien och Sydamerika. Inom en rad stora produktkategorier är Trelleborg en av de tre största tillverkarna globalt eller regionalt.

Trelleborg Engineered Systems	Trelleborg Sealing Solutions	Trelleborg Wheel Systems	Trelleborg Automotive	Segment	Andel av koncernens försäljning 2011, %

Huvudsegment som Trelleborg verkar inom

LOKAL NÄRVARO GLOBAL SKALA

Tillväxtfokus utanför Västeuropa och Nordamerika

En prioriterad tillväxtuppgift för Trelleborg de senaste fem åren har varit att öka marknadstäckningen i tillväxtländer utanför Västeuropa och Nordamerika. Drivkraften är framför allt att finnas nära kunderna i växande och lönsamma segment och följa kunderna i deras globalisering men också att utveckla lokala kundrelationer. Sedan 2006 har Trelleborg sålt, flyttat eller lagt ned ett 30-tal produktionsenheter i Nordamerika och Västeuropa. Samtidigt har Trelleborg etablerat eller kraftigt uppgraderat ett 15-tal enheter utanför dessa regioner. Försäljningen har globaliserats. Västeuropas andel av den totala försäljningen har minskat från 63 procent till 54 procent med en förflyttning inte minst mot Asien. Inom en femårsperiod är ambitionen att nå en balans mellan Västeuropa och tillväxtländerna med 40-procentiga andelar och en resterande stabil andel i Nordamerika.

Allt fler lokala kunder i Kina

I Kina har nettoomsättningen under de senaste fem året ökat med 242 procent till nära 1 100 msek och antalet anställda från cirka 550 till cirka 1 500 idag. Trelleborg finns etablerat med sju produktionsenheter i landet. Under året har Trelleborg Sealing Solutions investerat i tillverkning av tätningar för medicinsektorn och Trelleborg Wheel Systems förvärvat en fabrik för specialdäck. I Shanghai har Trelleborg Automotive etablerat ett tekniskt center. Under

2012 förväntas den kinesiska bilindustrin växa kraftigt. Från att ha varit koncentrerad till globala företag växer koncernens kundstock med allt fler lokala kinesiska företag. Under 2011 var den organiska tillväxten i förhållande till 2010 15,8 procent vilket är högre än den underliggande industrimarknadens tillväxt* som uppgick till 13,9 procent. Trelleborg fortsätter att expandera i Kina med fokus på organisk tillväxt och ökad produktionskapacitet, i kombination med potentiella förvärv.

Stark tillväxt i Indien

I Indien har nettoomsättningen ökat med 249 procent till 493 msek sedan 2006 och antalet anställda ökat från cirka 400 till drygt 800. Trelleborg Automotive har sedan länge verksamhet för globala och lokala kunder. Under året har både Trelleborg Engineered Systems och Trelleborg Sealing Solutions investerat i produktion, excellenscenter och startat nya fabriker. Här ingår en satsning på Trelleborgs verksamhet inom marina fendrar, vilket positivt kan bidra till den kommande förnyelsen och utbyggnaden av hamnar i Indien och globalt. Den organiska tillväxten var stark under 2011 i förhållande till 2010 och uppgick till 30,8 procent. Det är långt över den underliggande industrimarknadens tillväxt* som uppgick till 3,6 procent. Indiens framtida strukturella förändringar i form av befolkningstillväxt, industriell utveckling, efterfrågan på bättre och mer infrastruktur gör att landet är en av Trelleborgs prioriterade tillväxtmarknader.

Större satsningar i Brasilien

I Brasilien breddas Trelleborgs verksamhet. Nettoomsättningen har ökat med 49 procent till drygt 1 200 msek på fem år och antalet anställda från cirka 900 till cirka 1 000. Trelleborg Engineered Systems har under året kompletterat tidigare produktion med förvärv av en ny verksamhet inom offshore olja & gas och investerat i produktion av tryckdukar. Dessa investeringar kommer stegvis under det första halvåret 2012 att positivt påverka framtida produktionskapacitet och effektivitet. Samtidigt har en verksamhet som inte tillhör Trelleborgs kärnverksamhet avyttrats. Avyttringen har påverkat nettoomsättningen negativt under året. Den organiska tillväxten var till 2,6 procent i förhållande till 2010. Det är klart över den underliggande industrimarknadens tillväxt* som uppgick till 0,3 procent. Trelleborg har stora tillväxtambitioner i Brasilien. Landet håller snabbt på att bli en allt viktigare marknad för Trelleborg och de målmedvetna satsningarna i landet kommer att fortsätta.

*Goldman Sachs, februari 2012.

VÅR VÄRDESKAPANDE MODELL STYR DET FRAMTIDA TRELLEBORG

Vision

Genom högpresterande lösningar som skapar värde ska vi vara förstahandsvalet för kunder inom våra utvalda marknadssegment.

Affärsidé

Vi tätar, dämpar och skyddar i krävande industriella miljöer över hela världen. Våra kunder kan förlita sig på ingenjörslösningar baserade på ledande polymerteknologi och ett unikt applikationskunnande.

Ledande positioner

Vi utvecklar ledande positioner i utvalda segment genom differentiering och kontinuerlig utvärdering av vår konkurrenskraft.

Excellens

Vi uppnår operationell, kommersiell och finansiell excellens genom kontinuerliga förbättringar.

Tillväxt

Vi skapar en långsiktig och lönsam tillväxt, både organisk och förvärvsdriven, inom utvalda marknadssegment.

Innovation

Vi skapar kundvärde genom proaktivt och innovativt tänkande i allt vi gör.

Ledarskap

För att säkerställa strategier och stark handlingskraft krävs goda ledare och engagerade medarbetare. Vår affärsmodell och entreprenörsanda ger operationell fokusering och närhet till kunderna. Vi sätter tydliga mål och belönar prestation. Vi leder genom en decentraliserad organisation som uppmuntrar alla medarbetare att ta ansvar för vårt företag och vår omvärld.

Aktiviteter

För att säkerställa att strategierna genomförs definieras löpande aktiviteter som kontinuerligt följs upp. De kan exempelvis vara tillväxtinitiativ, portföljutveckling, operationell effektivitet, ledarutveckling eller innovationsinitiativ.

Värderingar

Trelleborgs ambition är att skapa en högpresterande kultur i en global miljö genom gemensamma värderingar.

Värderingar, uppförandekod och bolagsstyrning ger ramar för vår verksamhet och skapar en stabil, ansvarsfull och uthållig koncern till fördel för alla Trelleborgkoncernens intressenter.

VÅRA FINANSIELLA MÅL

Trelleborg ska skapa värde för aktieägarna och andra intressenter genom en lönsam tillväxt. Trelleborgkoncernens finansiella mål är organisk tillväxt, EBITDA-marginal och avkastning på eget kapital.

Organisk tillväxt över en konjunkturcykel

Målet för den genomsnittliga årliga organiska tillväxten över en konjunkturcykel är 5 procent. Därutöver ska ytterligare tillväxt ske genom kompletterande förvärv.

Beskrivning

Den organiska tillväxten ska uppnås genom våra initiativ att överträffa tillväxten i underliggande marknader genom egen produktutveckling samt inbrytning på nya geografiska marknader. De senaste fem åren har den organiska tillväxten i genomsnitt varit 3,3 procent årligen. Förvärvad tillväxt är en viktig del i koncernens strategi. I första hand är det kompletterande förvärv för att stärka geografisk närvaro eller marknadsposition inom utvalda segment.

Under 2011 ökade den organiska försäljningen med 11 procent (17) som en följd av en ökande efterfrågan inom huvuddelen av våra segment.

EBITDA-marginal*

Målet är en EBITDA-marginal* som överstiger 12 procent. ≥12%

Beskrivning

EBITDA-marginalen har de senaste fem åren i genomsnitt varit 10,8 procent. Vår strategi att aktivt söka och utveckla lönsamma segment ska succesivt bidra till förbättrade marginaler.

* Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster

Avkastning på eget kapital*

Mål

Målet är att avkastningen på eget kapital* långsiktigt ska uppgå till 12 procent efter skatt.

Beskrivning

Avkastningen har de senaste fem åren i genomsnitt varit 10,6 procent. Målnivån ska nås genom marginalförbättringar samt effektivitet i kapitalanvändningen.

Målnivån på 12 procent nåddes under 2011 som en följd av positiva effekter från ökade försäljningsvolymer tillsammans med ett effektivare resursutnyttjande.

Uppfyllelse 13,4%

Under 2011 uppgick avkastningen på eget kapital till 13,4 procent (11,9). Förbättringen jämfört med föregående år är en följd av en förbättrad rörelsemarginal samt ökad effektivitet i kapitalanvändningen. Skuldsättningsgraden har reducerats, vilket marginellt reducerat avkastningen.

Avkastning på eget kapital

* Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster

Långsiktig och lönsam tillväxt genom att vara ledande i utvalda segment är Trelleborgs huvudstrategi. Fokus ligger på organisk tillväxt. Målet är 5 procent över en konjunkturcykel. Viktiga drivande faktorer är innovation och excellens, strävan att alltid bli bättre. Förvärv kompletterar och kan ytterligare öka takten i tillväxten.

Ledande positioner i utvalda segment

Trelleborg har en strukturerad metodik för sin tillväxtstrategi vilket leder till ledande positioner inom utvalda segment på globala och regionala marknader. I en kontinuerlig process utvärderas koncernens marknadspositioner och produktportfölj. Vi väljer ut och fokuserar på segment där koncernen kan nå ledande positioner och som erbjuder en långsiktig värdetillväxt. Arbetet fortskrider med ständig vidareförädling av affärsstrukturen. Metodiken innebär också att områden och segment som inte uppfyller lönsamhetskriterierna fasas ut.

Organisk tillväxt

Trelleborgs totala försäljning ökade med 7 procent under året, medan den organiska försäljningen ökade med 11 procent. Under de senaste fem åren har koncernen i genomsnitt vuxit med 5 procent per år. Den organiska försäljningen har ökat med cirka 3 procent per år.

Prioriterade tillväxtsegment finns inom offshore olja & gas, flygindustri, kemisk industri, gruvor, infrastruktur,

Life Science, bioteknik, läkemedel och livsmedel. De prioriterade områdena har kraftigt ökat sin andel av koncernens omsättning de senaste fem åren.

Förvärv och avyttringar

Trelleborg söker kontinuerligt förvärv som adderar teknologi som skapar mervärde, stödjer byggandet av kritisk massa inom attraktiva segment, har en solid organisk tillväxtpotential eller ger möjlighet till konsolidering.

De förvärv som har gjorts har kraftigt bidragit till att koncernens tyngdpunkt skiftar till tillväxtländer utanför Västeuropa och Nordamerika.

Under 2011 har 6 verksamheter förvärvats med en total omsättning på 660 msek och 3 avyttrats med en total omsättning på 1 150 msek.

En betydande strategisk affär var avtalet om ett samägt bolag mellan Trelleborg och tyska Freudenberg. Det innebär att när bolaget blir verklighet så kommer tillverkningen av antivibrationsprodukter inom Trelleborg Automotive att flyttas över i det nya bolaget.

Förvärv	Omsättning, msek	Antal anställda
PPL Polyurethane Products Ltd. (offshore olja & gas och infrastruktur), Trelleborg Engineered Systems	90	90
Watts Tyre Group (industridäck), Trelleborg Wheel Systems	300	230
Anläggning från dotterbolag till amerikanska Main Industrial Tire LLC (lantbruksdäck i Xingtai, Hebei, Kina), Trelleborg Wheel Systems	–	180
Dotterbolag till Veyance Technologies do Brasil Produtos de Engenharia Ltda (oljeslangar offshore olja & gas), Trelleborg Engineered Systems	–	100
Silcotech Group (precisionstätningar), Trelleborg Sealing Solutions	200	150
Bloch S.A. (60%) (industrislangar), Trelleborg Engineered Systems	70	20
Totalt	660	770
Avyttringar
Verksamheten inom taktäckning (Waterproofing), Trelleborg Engineered Systems	900	230
Verksamhet inom bromsslangar, Trelleborg Automotive	140	200
Verksamhet inom gasfjädrar, Trelleborg Automotive	110	110
Totalt	1 150	540

Sedan några år tillbaka använder sig Trelleborg av koncernövergripande excellensprogram för att på ett effektivt och enhetligt sätt genomföra förbättringsåtgärder. Operationell, kommersiell och finansiell excellens uppnås i en ständig arbetscirkel av kontinuerliga förbättringar från inköp till färdig lösning på plats hos vår kund.

Tillverkning

Effektivisering av produktionsprocesser och materialhantering, men även förbättrat energi- och miljömedvetande ska göras genom hela värdekedjan.

Inköp

Selektiv samordning sker av direkta och indirekta inköp av såväl råmaterial som komponenter.

Försäljning

Intensifierat arbete med primärt syfte att förbättra affärsenheternas interaktion med existerande och potentiella kunder. Programmen innefattar också ökad samordning i utvalda geografiska marknader och segment.

Rörelsekapital

Arbete med kontinuerlig förbättring av kapitalanvändandet för att minska kapitalbasen och därmed frigöra kapital. Programmet innefattar konkreta effektivitetshöjande åtgärder för lager, kundfordringar, leverantörsskulder och övrigt rörelsekapital.

INNOVATIVA KUNDLÖSNINGAR

Innovation är ett av Trelleborgs kärnvärden och ett fundament i koncernens tillväxtstrategi. Det innovativa arbetet koncentreras på att skapa långsiktigt värdeskapande lösningar och applikationer i nära samarbete med kunder. Innovationsarbetet innefattar inte endast produkter och funktioner utan också processer, tillämpningar och service hos kunder och användare. Med innovativa kundlösningar växer Trelleborg med kunderna.

Utveckling i samarbete med kunder

Syftet med Trelleborgs innovativa kompetens är att vara en resurs som gör det möjligt för kunderna att påskynda den egna utvecklingen av konkurrenskraftiga lösningar för egna kunder, användare och konsumenter – att ta nästa steg.

Trelleborg erbjuder teknologi-, materialkunnande och tekniska resurser i världsklass, liksom innovation och service. Erbjudandet svarar mot ett brett spektrum av industrikunders behov vad gäller täta, dämpa och skydda i krävande miljöer. FoU-arbetet sker på tre nivåer. Den första omfattar grundläggande fysisk och kemisk materialkunskap om polymerer och andra material. Den andra handlar om applikationskunnande inom koncernens globala marknadssegment. Den tredje nivån är den konkreta designen av produkter och lösningar.

Fokus på lösningar och applikationer

Att finna lösningar som tätar, dämpar och skyddar är oftast en förutsättning för att kunderna ska kunna utveckla sina egna produkters och tjänsters funktion och skapa nya kunderbjudanden som

stärker konkurrenskraften. Trelleborg kan skräddarsy polymerer och kombinera dem med andra material för att ge kundernas produkter funktioner med unika egenskaper som till exempel elasticitet, uthållighet och motståndskraft för mycket utmanande tillämpningar.

Trelleborgs innovativa förmåga går längre än materialteknologin. En viktig kompetens är att kunna förstå kundernas affärslogik och se deras kunders behov av innovativa applikationer för effektiviseringar och resurssparande. Det kan innebära kombinationer av polymerutveckling, elektronik, tjänster och service för större intelligenta system som kan bana ny väg för teknologi och problemlösning.

Global utveckling med regional och lokal närhet

Till kundernas förfogande har Trelleborg byggt upp ett globalt nät av utvecklingsenheter. Här finns kvalificerad utrustning för ljudanalys, tryck-, temperatur- och lastsimulering, mätning av slitage och friktion, systemanalys och ickelinjär materialanalys. För att garantera bestående kvalitet finns en omfattande testverksamhet. Den testar bland annat kompression, utmattning samt motståndskraft mot tryck, slitage, last, vibration och ljud. I slutfasen testas prototyper och färdiga produkter ofta också vid kundernas anläggningar under skarpa förhållanden.

Vid flera utvecklingsenheter finns grundläggande fysisk och kemisk materialkunskap om polymerer och andra material och därmed kapacitet att utveckla såväl teknologi som strategiska produkter och material. Antalet utvecklingsenheter växer hela tiden. De är strategiska investeringar för att befästa och utveckla konkurrenspositionen när en marknad har blivit tillräckligt stor. 2011 hade Trelleborg ett 45-tal utvecklingsenheter i 19 länder.

STYRNING OCH ANSVAR

Innehåll

Huvudsakliga risker 28
Enterprise Risk Management-process, ERM-process 28
ERM-prioriteringar 29
Strategiska och operativa risker 29
Legala och övriga risker 30
Finansiella risker 31
Bolagsstyrningsrapport 34-46
Styrelseordförandens förord 34
Bolagsstyrning 35
Styrelsen 38
Koncernledning 40
Översikt av styrning i Trelleborgkoncernen 42

Risker och riskhantering......................... 28-33

RISKER OCH RISKHANTERING

Affärsidé
Strategiska, operativa och finansiella risker	Risker för att inte efterleva lagar och andra regelverk	Risker i Trelleborgs rapportering inklusive den finansiella rapporteringen
Riskhantering och kontrollstrategier
• Strategisk planering	• Analyser	• Hedging
• Policies, manualer och rekommendationer	• Avyttring	• Försäkring
• Acceptera risken	• Omförhandla	• Skyddsåtgärder sak, person och ansvar
• Intern Kontroll – antingen förebyggande eller upptäckande	• Outsourcing till tredje man	• Beredskap och krisplaner

All affärsverksamhet är förenad med risker. Risker som hanteras väl kan leda till möjligheter och värdeskapande medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och förluster.

Trelleborg har en verksamhet riktad mot en mängd kunder och olika kundsegment. Koncernen finns på 44 geografiska marknader och har drygt 110 tillverkande enheter. Verksamheten är diversifierad vilket sammantaget ger Trelleborg en god underliggande riskspridning men flera risker kvarstår. Förmågan att identifiera, utvärdera och hantera risker utgör därför en viktig del av styrningen och kontrollen av Trelleborgs affärsverksamhet. Syftet är att koncernens finansiella mål ska nås genom ett väl övervägt risktagande inom fastställda ramar.

Risker

De huvudsakliga risker som Trelleborg möter är:

Strategiska och operativa risker: omfattar bland annat politiska beslut, konflikter, naturkatastrofer, miljöpåverkan och finansiella omvärldsrisker, Andra exempel är ändrade beteenden och attityder hos kunder och konsumenter, bransch- och marknad risker i form av bland annat konjunkturens påverkan på efterfrågan och även teknologi- och marknadsutveckling, beroende av leverantörer, störningar i produktion samt tillgång till och prisvariationer på insatsvaror i form av råmaterial och komponenter. Ytterligare exempel är förmågan att attrahera och behålla nyckelpersoner liksom förvärv och

integration av nya enheter, avyttringar, strukturåtgärder, anläggningsrisker, kundrelaterade kreditrisker samt IT-risker.

• Finansiella risker: omfattar valuta-, ränte-, finansierings- och likviditetsrisker samt finansiella kreditrisker.
• Legala och övriga risker: omfattar bland annat lagstiftning och reglering, immateriella rättigheter, hälsa, säkerhet och miljö, myndigheter och kontrollorgan, skatterisker samt tvister och skadeståndskrav.
• Rapporteringsrisker: omfattar bland annat risker för felaktig rapportering till myndigheter och risker för fel i Bolagets finansiella rapportering till aktiemarknaden.

Risker avseende den finansiella rapporteringen återfinns i Bolagsstyrningsrapporten under Styrelsens Rapport om Intern Kontroll, sidan 44. Klimatrelaterade möjligheter och risker återges på www.trelleborg.com/cr/strategi.

Enterprise Risk Management-process, ERM-process

Trelleborg har etablerat en Enterprise Risk Management-process, ERM-process, som utgör ett ramverk för koncernens arbete med risker. ERM-processen syftar

till att ge en koncernövergripande bild av vilka Trelleborgs risker är, att ge ett underlag för beslut om hantering av riskerna och att möjliggöra uppföljning av riskerna och hur de hanteras. Inom ramen för ERM-processen identifieras, utvärderas och hanteras risker i koncernens bolag, affärsområden, affärsenheter och processer. Hanteringen av risker sker genom en lämplig balans mellan förebyggande och riskbegränsande åtgärder. ERM-processens olika processer och verktyg utvecklas kontinuerligt, dels genom att redan etablerade riskprocesser och risksystem i olika delar av koncernen integreras, dels genom att riskarbetet inom områden med utvecklingspotential stärks.

ERM-processen involverar alla koncernens bolag, affärsområden och affärsenheter och den överordnade koordineringen och arbetet med särskilt utvalda riskfokusområden drivs koncerncentralt av koncernstab Risk Management med koncernens chefsjurist som högsta ansvarig.

Ansvaret för riskarbetet i koncernens bolag, affärsområden och affärsenheter åvilar respektive chef. Ansvaret avser både det löpande arbetet med operativa och andra relevanta risker, och att driva och utveckla riskarbetet inom det egna ansvarsområdet. Chefer har stöd av koncerncentrala resurser i form av

koncernstab Risk Management och koncernstab Finans, men även av koncerngemensamma processer och verktyg.

Genom att särskilt utvalda delar av riskarbetet är koncernövergripande kan koncernens centrala resurser dessutom allokeras till prioriterade riskfokusområden.

Den finansiella riskhanteringen sköts av koncernstab Finans. Koncernstab Finans ansvarar för koncernbolagens externa bankrelationer, likviditetshantering, finansnetto, räntebärande skulder och tillgångar samt för koncerngemensamma betalningssystem och netting av valutapositioner. Centraliseringen av finansförvaltningen innebär betydande stordriftsfördelar, lägre finansieringskostnader, säkerställande av en strikt hantering av koncernens finansiella risker och en bättre intern kontroll.

Trelleborgs Finanspolicy anger finansieringsverksamhetens syfte och organisation, ansvarsfördelning samt regelverk för den finansiella riskhanteringen. Styrelsens finansutskott utvärderar och föreslår förändringar i Trelleborgs Finanspolicy årligen, eller vid behov oftare, och därefter fastställs den av styrelsen. Trelleborgs Finanspolicy föreskriver bland annat att beslut om valutasäkring av operativa kassaflöden fattas av respektive affärsområde i samarbete med koncernstab Finans som sköter säkringsaktiviteterna centralt. Samtliga koncernbolags valutaaffärer ska göras med koncernstab Finans som tillser att koncernens säkringar är upprättade enligt Trelleborgs Finanspolicy. Koncernstab Finans följer löpande upp nyckeltal relaterade till koncernens kapitalstruktur och prognoser för likviditetsreserven på månadsbasis.

Inom ramen för Trelleborgs Finanspolicy har koncernstab Finans möjlighet till viss egen handel med valuta och ränteinstrument. Under 2011 gav denna handel ett positivt resultat.

Trelleborgs riskarbete följs upp systematiskt av koncernledningen, bland annat genom månadsrapporter från ansvariga chefer. Rapporterna beskriver utvecklingen inom respektive ansvarsområde samt identifierade risker. Nya rapporteringsrutiner har införts för Enterprise Risk Management och Corporate Responsibility under 2011, där koncernens konsolideringssystem spelar en betydande roll. Koncernens chefsjurist rapporterar löpande till revisionsutskottet arbetet med koncernens risker och riskhantering och koncernens CFO rapporterar löpande till finansutskottet

om koncernens finansverksamhet inklusive finansiella risker och finansiell riskhantering. Vidare rapporterar VD löpande till styrelsen om utvecklingen av koncernens risker.

ERM-prioriteringar

Året 2011

Inom ramen för ERM-processen och strategiprocessen har koncernstab Risk Management haft fortsatt fokus på så kallade jumborisker, risker som kan resultera i skador eller förluster som kan få påverkan av betydelse för hela koncernen och därför motiverar att risken hanteras utifrån ett koncernperspektiv.

Riskhanteringsarbetet under 2011 har främst fokuserat på det prioriterade riskområdet skydd av anläggningar som är av kritisk betydelse för koncernens verksamhet och resultat. Konkreta åtgärdsplaner för att väsentligt höja skyddsnivån har tagits fram och implementering av åtgärder har påbörjats för 36 anläggningar. Utav dessa har under året 8 anläggningar blivit riskklassifierade som Highly Protected Risk-nivå, som är den främsta riskklassificeringen. Ambitionen är att föra ytterligare 11 anläggningar till den nivån i framtiden.

Nya rapporteringsrutiner har införts för Enterprise Risk Management och Corporate Responsibility under 2011, där koncernens konsolideringssystem spelar en betydande roll. Koncernens bolag, affärsområden och affärsenheter kan använda systemet för systematisk identifiering, analys och rapportering av risker. Detta system används sedan tidigare för finansrapporteringen och för rapportering av arbetet med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

Aktiviteter i fokus 2012

Prioriterade aktiviteter för 2012 är:

• Implementering av de åtgärdsplaner som har tagits fram för anläggningar för att väsentligt höja skyddsnivån.
• Riskutvärdering av strategiska leverantörer.
• Fokusering på hantering och lagring av kemikalier vid tillverkande enheter.
• Korruptionsbekämpning och översyn av koncernövergripande strukturer bland annat med hänsyn tagen till nya UK Bribery Act.
• Riskhanteringsprocesser för produkter och lösningar i miljöer med förhöjd risknivå.

Strategiska och operativa risker

Strategiska och operativa risker omfattar en mängd olika risker. Trelleborgs verksamhet påverkas till exempel av politiska beslut och administrativa regler i drygt 40 länder i vilka koncernen är verksam. Det rör sig om regler såsom beskattning och finansiell rapportering samt regler inom miljöområdet. Trelleborgs verksamhet påverkas till exempel även av konflikter, naturkatastrofer, miljöpåverkan och finansiella omvärldsrisker. Förmågan att attrahera och behålla nyckelpersoner liksom förvärv och integration av nya enheter, avyttringar samt strukturåtgärder är exempel på ytterligare risker Trelleborg möter.

Trelleborgs fokus på operativa risker omfattar främst marknadsrisker, kostnadsrisker, anläggningsrisker, kundrelaterade kreditrisker och IT-risker.

Marknadsrisker

Trelleborgs verksamhet och resultat är exponerat mot marknadsrisker i form av konjunkturens påverkan på efterfrågan på egna produkter och lösningar. Efterfrågan på Trelleborgs egna produkter och lösningar påverkar leveransvolymerna.

Koncernen säljer polymerbaserade produkter och lösningar till ett mycket brett spektrum av kunder och branscher med tyngdpunkt inom industri i Europa, USA och tillväxtmarknader. Efterfrågan på koncernens produkter och lösningar samvarierar i stort med den globala industriproduktionens fluktuationer. Efterfrågan kan approximativt indelas i tre stora segment: generell industri, kapitalintensiv industri och personbilar.

Generell industri innefattar ett stort antal produkter och lösningar som är funktionskritiska i alla löpande industriprocesser och industriprodukter vilket ger en direkt koppling till industrikonjunkturen.

Kapitalintensiv industris efterfrågan har en större tyngdpunkt i produkter och lösningar knutna till större industriella projekt, ofta av infrastrukturell karaktär. I den kapitalintensiva industrin slår fluktuationer i efterfrågan igenom med en viss fördröjning, enskilda order är större och leveransperioderna längre.

Segmentet personbilar uppvisar en efterfrågebild där volymerna styrs av produktion och produktionsplaner inom den internationella bilindustrin. Snabba volymförändringar gör segmentet till det mest konjunkturkänsliga.

Personbilar är segmentet med tydli-

gast pristryck och segmentet kapitalintensiv industri det minst känsliga.

Kostnadsrisker

Trelleborgs verksamhet och resultat är också exponerat mot tillgång till och prisvariationer på insatsvaror i form av råmaterial och komponenter. Trelleborgs två största poster i form av inköpskostnader är:

• Komponenter, främst stål och aluminium.
• Gummi- och plastråvaror.

Stål och aluminiumkomponenters andel av kostnaderna är cirka 18 procent. Inköpspriser förändras månads- eller kvartalsvis utifrån marknadspriser på stål och aluminium. Prisfluktuationer är mindre för komponenterna än för rent stål och aluminium, eftersom de genom bearbetning innehåller ett högre förädlingsvärde.

Gummi- och plastråvaror utgör cirka 25 procent av kostnaderna och av dessa är cirka 5 procentenheter naturgummi. Inköpspriserna för naturgummi är en blandning av spotmarknads- och månadspriser, medan inköpspriserna för övriga varor har månads- eller kvartalspriser. Oljepriset har en viss påverkan på priserna.

Trelleborg arbetar inte aktivt med olika prissäkringsinstrument för insatsvarorna. Istället eftersträvas försäljningsavtal som medger att prishöjningarna förs vidare till kund, omedelbart eller med viss fördröjning. Exempelvis är exponeringen mot förändrade priser lägre för aluminium än för stål. Orsaken är att Trelleborg genom avtal har större möjlighet att föra vidare höjda aluminiumpriser. Ett visst skydd mot stora och plötsliga prishöjningar ger också Trelleborgs strategi att arbeta med flera leverantörer för de kritiska insatsvarorna.

Anläggningsrisker

Plötsliga och oförutsedda skadehändelser kan skada anläggningar, orsaka produktionsbortfall samt skada varor under transport.

Trelleborgs policy är att försäkra sina anläggningar till återanskaffningsvärde mot egendoms- och avbrottsskador. Den försäkrade risken varierar mellan olika anläggningar men uppgår som mest till cirka 2 000 msek för en enskild skada varav en del utgör koncernens självbehåll om som mest cirka 15 msek.

Trelleborg har fokuserat på anläggningsriskerna:

• Driftstopp i anläggningar som är av kritisk betydelse för koncernens verksamhet och resultat.
• Driftstopp i anläggningar exponerade för naturkatastrofer.
• Brister i anläggningssäkerhet.

Hur kritiska olika anläggningar är för koncernens verksamhet och resultat analyseras utifrån Business Impact Analysis (BIA) och strategiplanen. För de kritiska anläggningarna beskrivs riskstatus.

Riskhanteringsarbetet under 2011 har främst fokuserat på det prioriterade riskområdet skydd av anläggningar som är av kritisk betydelse för koncernens verksamhet och resultat. Konkreta åtgärdsplaner för att väsentligt höja skyddsnivån har tagits fram och implementering av åtgärder har påbörjats för 36 anläggningar. Utav dessa har under året 8 anläggningar blivit riskklassifierade som Highly Protected Risk-nivå, som är den främsta riskklassificeringen. Ambitionen är att föra ytterligare 11 anläggningar till den nivån i framtiden.

Naturkatastrofrisken har analyserats tillsammans med försäkringsgivaren FM Global. Analysen har lett till åtgärder i form av förbättrat fysiskt anläggningsskydd, höjd medvetenhet om riskerna hos den lokala ledningen samt införda beredskapsplaner.

Anläggningssäkerhetsrisker hanteras enligt en koncerngemensam policy där balans mellan förebyggande skydd och försäkring inom varje område har stor betydelse.

Målsättningen är att på ett bra och kostnadseffektivt sätt skydda anställda, miljö, tillgångar och verksamheter, men också att skapa en ständigt ökad delaktighet i det förebyggande arbetet. Genom skadeförebyggande åtgärder, gott underhåll, utbildning, framförhållning i förnyelse av anläggningar och goda administrativa rutiner minimeras riskerna.

Kundrelaterade kreditrisker

Ytterligare en risk som Trelleborg är exponerad mot är kundrelaterade kreditrisker.

IT-risker

IT-risker utgörs av att störningar eller felaktigheter i kritiska system negativt kan påverka Bolagets produktion och Bolagets finansiella rapportering.

Trelleborg arbetar aktivt med ett IToptimeringsprojekt. Syftet är att förbättra servicenivån vad gäller IT-infrastrukturen, implementera uppgraderingar på ett

koncernövergripande strukturerat vis, säkerställa efterlevnaden av legala krav i de olika länder koncernen verkar samt generellt öka informationssäkerheten i och mellan systemen.

Legala och övriga risker

Legala risker

Legala risker uppstår huvudsakligen genom olika avtalsrelationer. De olika legala risker som Trelleborg fokuserar på i ERM-processen är:

• Olämplig ansvarsbalans i leveransavtal.
• Ansvar för levererade produkter och lösningar i miljöer med förhöjd risknivå.
• Bristande tillämpning av lagstiftning avseende konkurrensrätt.
• Risken för korruption.

För att undvika oönskade legala risker till exempel olämplig ansvarsbalans i leverantörsavtal och för att säkerställa kvalitet i koncernens avtal arbetar koncernens bolag, affärsområden och affärsenheter med välbalanserade avtalsmodeller, checklistor för riskbedömning, policy om ansvarsbegränsning samt rutiner för godkännande av avtal. En övergripande granskningsprocess av avtal har medfört att mängden avtal som granskas i enlighet med centrala riktlinjer har utökats.

Idag använder Trelleborg Contract Risk Pack-processen som verktyg för granskning av särskilt utvalda avtal och avtal inom särskilt utvalda riskområden. Granskningen sker initialt hos det avtalsslutande koncernbolaget. Processen bygger på att en stor mängd frågor besvaras och att svaren graderas enligt definierade poängsystem. Utfallet bestämmer storleken på avtalsrisken. Över en viss risknivå ska koncernbolagets avtal godkännas högre upp i organisationen, ända upp till nivån affärsområdeschef och i vissa fall även koncernchef.

Miljöer med förhöjd risknivå möter vissa produkter och lösningar från de affärsenheter som arbetar med offshore olja & gas, marina fendrar, Life Science och flyg. Den förhöjda risknivån har fastställts utifrån kriterier som produkternas utsatthet, storlek på kontrakt och lansering av nya produkter och teknologier. Contract Risk Pack-processen belyser här dels de fysiska och tekniska riskerna med produkten, lösningen och tillverkningsprocessen, dels länkas dessa risker till den legala risken och koncernens försäkringssituation.

Förståelsen av och tillämpningen av gällande konkurrensrätt säkerställs bland annat genom omfattande utbildningsseminarier och e-learning, grundlig översyn och granskning av distributions- och agentavtal, samt etablerade rutiner för godkännande av medlemskap i organisationer. Trelleborg har i USA även genomfört ett Enhanced Compliance and Training Program för att ytterligare förstärka kunskapen kring konkurrensrätten hos koncernens anställda i USA, i synnerhet vad avser offentlig upphandling.

Inköpsprocessens risker utifrån större leverantörers förmåga att leva upp till Trelleborgs Uppförandekod har tidigare inventerats. En ny inventering genomförs utifrån nya dimensioner som övergripande risker, kreditrisker och risk för produktionsstörning på grund av naturkatastrofer.

Korruption motverkar Trelleborg främst genom sin Uppförandekod. Til lämpningen säkerställs genom etablerade rutiner med ett "Acceptance Letter", utställt av koncernens VD, varigenom medarbetarna årligen skriftligt intygar

kännedom om och efterlevnad av koncernens interna styrinstrument, inklusive Uppförandekoden. Detta kompletteras med en process för så kallade whistleblowers. Trelleborgs whistleblower-policy innebär att varje medarbetare har rätt att utan några efterverkningar rapportera om misstanke om lag- eller regelbrott.

Miljörisker

Miljöpåverkan sker huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten samt uppkomst av buller och avfall. Risk föreligger för incidenter och överskridanden av villkor. Utifrån ett riskperspektiv har Trelleborg främst arbetat med ogynnsam miljöpåverkan på grund av olyckor i anläggningar.

Riskanalyser görs i samband med tecknande av egendomsförsäkring, vid ISO 14000-certifiering samt genom insamling och analys av kemikalier i samband med bland annat REACHarbetet samt vid utvärdering som görs av lokala myndigheter. Analyserna ger information om olika risker på anläggningarna.

För att lättare kunna bedöma påverkan på koncernen har processen för att se risker på en övergripande och ackumulerad nivå förbättrats. Anläggningar med en potentiell risk för miljöpåverkan har genomfört åtgärdsprogram, främst inriktade på att identifiera vilka miljöfarliga kemikalier som finns, hur de används, förvaras och skyddas.

Finansiella risker

Riskbeskrivning och policy Exponering och kommentarer

Valutarisker

Valutarisker avser risker för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. Valutarisker finns både i form av transaktions- och omräkningsrisker.

Transaktionsrisker

Valutaflöden som uppstår främst vid köp och försäljning av varor och tjänster i andra valutor än respektive dotterbolags lokala valuta ger upphov till transaktionsexponering. Trelleborgs globala verksamhet ger upphov till omfattande kassaflöden i utländsk valuta. Koncernstab Finans arbetar aktivt med matchning av dessa flöden för att minska koncernens valutarisk och transaktionskostnader. På koncernnivå nettas större delen av dessa flöden mot varandra. En del av återstående nettoflöden säkras av koncernstab Finans baserat på affärsområdenas säkringsbeslut för att minska resultatpåverkan. Säkring sker främst med valutaterminer, kompletterat med valutaswappar och valutaoptioner.

Policy. Dotterbolagen kan maximalt säkra 100 procent av 12 månaders prognostiserade nettoflöden per valutapar, samt maximalt 100 procent av fakturerade nettoflöden per valutapar. Kontrakterade projekt med ordervärde överstigande 1 meur ska säkras. Dotterbolagens säkringar ska ske genom koncernstab Finans.

Koncernens nettoexponering uppskattas till ett årligt värde motsvarande cirka 2 600 msek (1 900). De valutapar som har störst nettoflöde, det vill säga beräknas överstiga motsvarande 100 msek under en 12-månadersperiod räknat från fjärde kvartalet 2011, samt säkringar per 31 december 2011 framgår av tabellen nedan. För den angivna perioden är valutorna med störst budgeterade nettoflöden eur (motsvarande 739 msek), usd (motsvarande –600 msek) och sek (motsvarande –298 msek).

Bedömd årsexponering per valutapar med störst 12-månaders nettoflöde från fjärde kvartalet 2011 (msek)

Valutapar	Nettoflöde	Valutasäkring
EUR/USD *	544	–23
USD/CNY	330
EUR/DKK	278	–263
EUR/CZK	149
USD/SEK	128	–82
EUR/PLN	109	–104

* I EUR/USD ingår flöden i valutor som samvarierar med EUR såsom DKK och med USD såsom LKR.

Finansiella risker, fortsättning

Riskbeskrivning och policy		Exponering och kommentarer
Omräkningsrisker – resultaträkning Valutakursförändringar påverkar koncernens resultat vid omräkning av de utländska dotter bolagens resultaträkningar till sek.	Trelleborgs intjäning ligger i stor utsträckning utanför Sverige. Effekterna av valutakursförändringar på kon cernens omsättning och resultat kan därför vara betydande. För 2011 har rörelseresultatet för kvarvarande verksamhet påverkats med totalt –165 msek (–122) och resultatet efter skatt med cirka –102 msek (–65), till följd av valutakursförändringar vid omräkning av de utländska dotterbolagens resultaträkningar. Omräkningseffekter: valutaeffekter på resultaträkningen (msek)
Policy. Koncernen kurssäkrar normalt sett inte
denna risk.	Valuta EUR	Nettoomsättning –698	Rörelseresultat	Resultat efter skatt –51 –33
	GBP	–139		–15 –11
	USD	–612		–46 –20
	Övriga	–314		–53 –38
	Summa 2011	–1 763	–165	–102
	Summa 2010	–1 707	–122	–65
påverkar koncernens balansräkning. Netto investeringar i utländska dotter- och intresse bolag är betydande. Policy. Investeringar i utländska dotter- och intressebolag kan kurssäkras med mellan 0		Vid en förstärkning med 1 procentenhet mot samtliga valutor där Trelleborg har utländska nettoinveste ringar skulle eget kapital i koncernen förändras med –137 msek (–120) efter skatteeffekt. Känslighetsanalys: omräkningsrisk i balansräkningen, efter beaktande av eventuell skatteeffekt (msek)
och 100 procent av investeringens värde (vilket	Valuta	Nettoinvestering msek	Valutasäkring %	Effekt på eget kapital om sek 1% starkare, msek
på grund av skatteeffekten innebär maximal	EUR	10 479	53%	–64
säkring av cirka 70 procent av investeringens	GBP	1 963	60%	–11
värde). Beslut om eventuell kurssäkring sker	USD	2 520	45%	–17
efter en helhetsbedömning av valutakursnivå,	Övriga	5 804	24%	–45
	Summa 2011	20 766	45%	–137
kostnads-, likviditets- och skatteeffekter samt
påverkan på koncernens skuldsättningsgrad.	Summa 2010	18 876	47%	–120
Ränterisker		Koncernens genomsnittliga räntebärande nettoskuld var under året 6 775 msek (7 847). Finansnettot mot svarade 3,1 procent (2,8) av den genomsnittliga räntebärande nettoskulden, medan räntenettot motsvarade

risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig större ränteförändring. Trelleborg använder räntesäkring där det anses tillämpligt.

Policy. Upplåning – Den genomsnittliga räntebindningen på koncernens bruttoupplåning, inklusive effekter av derivatinstrument får maximalt uppgå till 4 år.

Placeringar – Den genomsnittliga räntebindningen på räntebärande placeringar, inklusive effekter av derivatinstrument får maximalt uppgå till 2 år, på ett belopp om maximalt 2 000 msek, eller dess motsvarande värde i andra valutor.

2012 negativt med cirka 24 msek (22) efter skatteeffekt. Valutor med störst påverkan är eur, usd och gbp. Tas hänsyn till räntesäkringarna vid årsskiftet, och för vilka säkringsredovisning tillämpas, skulle en ökning av marknadsräntorna med en procentenhet i de valutor som säkrats ge en positiv effekt i totalresultat med 67 msek (66) efter skatteeffekt.

Påverkan på koncernens räntekostnad 2012

Analys av koncernens upplåning redovisas i not 27. Utestående räntebärande placeringar redovisas i not 16, 22 och 24.

MSEK

Finansiella risker, fortsättnig

i en omfattning som motsvarar koncernens bruttoskuld, samt en likviditetsreserv som ska uppgå till minst 5 procent av koncernens omsättning. Trelleborgs mål avseende skuldsättningsgrad är mellan 50 och 100 procent.

Riskbeskrivning och policy Exponering och kommentarer Finansieringsrisker och likviditetsrisker Finansieringsrisker avser riskerna att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam och att koncernen därmed får svårt att fullfölja sina betalningsåtaganden. Likviditetsrisker avser riskerna att inte kunna fullgöra betalningsåtaganden då de förfaller. Policy. Kontrakterade kreditfaciliteter med längre än 12 månaders löptid ska finnas tillgängliga Koncernen har god tillgång till kortfristig upplåning på penningmarknaden via ett svenskt företagscertifikatprogram på 4 000 msek. Tillgången till kapitalmarknaden går via ett Medium Term Note (MTN) program med ett rambelopp på 3 000 msek för emissioner på den svenska obligationsmarknaden samt via bilaterala och syndikerade lån. Trelleborg kontrakterade ett nytt syndikerat lån i en volym motsvarande cirka 1 200 meur med en femårig löptid i mars 2011 och emitterade ett obligationslån på 110 meur med löptid 6 år i juli 2011. Bindande bekräftade kreditfaciliteter uppgick totalt till 11 924 msek (14 757) 31 december 2011, varav 7 881 msek (10 775) var outnyttjat. De kontrakterade kreditfaciliteterna har under året överstigit koncernens bruttoskuld i linje med policy. Vid utgången av 2011 uppgick koncernens totala räntebärande skulder till 7 623 msek (7 505). 0 1 000 2 000 3 000 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Förfallostruktur för koncernens räntebärande skulder per 31 december 2011

MSEK Förfallostruktur för koncernens bindande bekräftade kreditfaciliteter per 31 december 2011 Kortfristiga skulder som förfaller under 2012 uppgick till 2 171 msek (3 162) och bestod av kortfristiga bilaterala banklån på 271 msek (1 563), företagscertifikat på 1 900 msek (1 139) och den kortfristiga delen av långfristiga skulder på 0 msek (460).

8 000 10 000 12 000 Långfristiga skulder uppgick till 5 452 msek (4 343) och bestod främst av utnyttjad del av koncernens syndikerade lån som upptogs 2011 på 4 034 msek (3 545) och utestående obligationslån på 1 433 msek (451). De kortfristiga skulderna täcktes av de långfristiga bindande bekräftade kreditfaciliteter som redovisas nedan.

0 2 000 4 000 6 000 Totalt: 11 924 MSEK 2012 2013 2014 2015 2016 2017 >2017 Vid utgången av 2011 bestod koncernens bindande bekräftade kreditfaciliteter huvudsakligen av ett syndikerat lån och ett låneåtagande för bilateral kreditfacilitet på 65 meur föregående år (80 meur) från Europeiska investeringsbanken. Det syndikerade lånet, i form av en kreditfacilitet med swinglinefacilitet som tillåter revolverande upplåning i flera valutor, består av två trancher om 750 meur (6 716 msek) och 625 musd (4 328 msek). Lånet förfaller i sin helhet i mars 2016. I kreditfaciliteten medverkar sammanlagt 16 ledande finansiella institutioner från Europa, Asien och USA, av vilka hälften till antalet är kategoriserade som systemviktiga finansiella institut (SIFI:s) av Financial Stability Board. Dessutom faller 14 av de banker som ingår i syndikatet inom ramen för de stresstester som Europeiska bankmyndigheten (EBA) regelbundet genomför för kapitalbedömning av bankerna. Baserat på antal banker och deras ställning bedömer Trelleborg att banksyndikatet är starkt.

Låneåtagandet från Europeiska investeringsbanken ger möjlighet att ta upp lån på upp till 65 meur med löptider på upp till 7 år under perioden fram till den 14 juni 2012.

Koncernens kapitalstruktur

msek	2011	2010
Räntebärande skulder (not 27)	7 623	7 505
Avgår: Räntebärande tillgångar (not 16, 22 och 24)	–1 198	–1 096
Summa nettoskuld	6 425	6 409
Summa eget kapital	13 504	12 196
Skuldsättningsgrad	48%	53%

Koncernen följer upp kapitalstrukturen på basis av flera nyckeltal, varav ett är skuldsättningsgraden. På grund av framför allt ett starkt kassaflöde sjönk skuldsättningsgraden till 48 procent (53). Såväl koncernens nyckeltal relaterat till kapitalstrukturen som prognoser för koncernens likviditetsreserv följs upp kontinuerligt på månadsbasis.

Koncernen är nettolåntagare och överskottslikviditet ska i första hand användas för att amortera externa skulder.

Utestående finansiell kreditriskexponering per 31 december 2011 uppgick till 1,228 msek (1 138) och var hänförligt till räntebärande bankplaceringar 114 msek (2), likvida medel 753 msek (832) och derivatinstrument 130 msek (181) och räntebärande lånefordringar på 231 msek (123). Exponeringen var fördelad på ett hundratal motparter och följer koncernens Finanspolicy. För vidare analys, se not 28. Inga kreditförluster till följd av investeringar i likvida medel eller finansiella instrument inträffade 2011.

Finansiella kreditrisker

Finansiella kreditrisker definieras som risken för förlust om de motparter, med vilka koncernen har investerat likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller ingångna finansiella instrument med positiva marknadsvärden, inte fullgör sina förpliktelser. Kreditrisk i kundfordringar definieras som operativ risk.

Policy. Motparter ska ha hög kreditvärdighet samt helst medverka i koncernens medel- och långsiktiga finansiering. Koncernens Finanspolicy innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditriskexponering för olika motparter anges. Se vidare not 28.

STRYRELSEORDFÖRANDEN OM BOLAGSSTYRNINGEN

"Styrelsen har ägnat tid och kraft åt de långsiktiga marknads- och strukturfrågorna för den fortsatta tillväxten baserad på marknadspenetration, kompletterande förvärv och avyttringar inom polymera lösningar"

Fokuseringen av verksamheten

De senaste årens turbulenta omvärldsutveckling har visat att Trelleborgkoncernens långsiktiga strategi fungerar väl i både upp- som nedgång. De omfattande effektiviseringsåtgärderna under 2008 och 2009 har stärkt stabiliteten i det långsiktiga värdeskapandet ytterligare och vi ser effekten av detta, bland annat i de senaste årens positiva försäljnings- och resultatutveckling. På denna grund har styrelsen fortsatt affärsarbetet under 2011 med främst framtidsinriktade strukturfrågor för den fortlöpande fokuseringen av verksamheten mot de marknader och segment med bäst potential för uthållig lönsam tillväxt.

Ett viktigt steg var det avtal som Trelleborg tecknade med Freudenberg om ett gemensamt bolag inom antivibrationslösningar. Det nya bolaget blir en global ledare med god konkurrenskraft och goda tillväxtmöjligheter. Att säkra bästa legala och operativa förutsättningar har varit en betydande uppgift under året, en uppgift som fortsätter in i 2012 då det nya bolaget planeras bli operationellt. Affären med Freudenberg öppnar nya strategiska perspektiv för Trelleborg. Styrelsen har ägnat tid och kraft åt de långsiktiga marknadsoch strukturfrågorna för den fortsatta tillväxten baserad på marknadspenetration, kompletterande förvärv och avyttringar inom polymera lösningar.

Under andra halvåret drabbades den globala ekonomiska återhämtningen åter av ökad osäkerhet till följd av främst skuldproblemen i euroområdet. Styrelsearbetet i Trelleborg kom därför också att successivt präglas av en ökad vaksamhet och höjd beslutsberedskap inför den påverkan på efterfrågan som en försvagning i konjunkturutvecklingen kan medföra.

Trelleborgs finansiella styrka

Trelleborg stärkte under året sin långfristiga finansiering genom ett avtal om en ny löpande kreditfacilitet. Lånefaciliteten bildar en bra bas för finansieringen av koncernen fram till 2016 och ökar Trelleborgs flexibilitet framåt. Kapitalstrukturen var fortsatt god med en nettoskuld på jämförbar nivå som 2010 och en skuldsättningsgrad som minskat till 48 procent.

Bolagsstyrning tar stor plats

Bolagsstyrnings- och ansvarsfrågorna tar en stor plats i styrelsens löpande arbete. Det gäller att bevaka en bra balans mellan utvecklingen av koncernens affärsmöjligheter och identifiering och hantering av de risker som en alltmer komplex och dynamisk omvärld ställer oss inför. Antalet internrevisionsprogram har utökats och fokus har varit på affärsstödjande insatser för verksamheten i tillväxtländer. Denna inriktning på att granska processer kommer att fortsätta 2012.

Öppenhet och transparens är viktiga förutsättningar för en fungerande och sund styrnings- och kontrollkultur. Styrelsen övervakar den fortsatta utvecklingen av olika processer för extern kommunikation och information relaterat till externa intressentgrupper så att denna sker i enlighet med relevanta lagar, regler och normer. Likaså arbetar koncernen med ständiga förbättringar av kvaliteten i innehåll och kanaler för all typ av intern kommunikation så att denna kan spela den viktiga rollen som bärare av kunskap och värderingar för ett effektivt och etiskt värdeskapande och ett långsiktigt förtroende för Trelleborgskoncernen.

Anders Narvinger Styrelseordförande

BOLAGSSTYRNING

Trelleborg är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Trelleborg tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och lämnar här 2011 års bolagsstyrningsrapport. Trelleborg har inte några avvikelser att rapportera. Rapporten har granskats av bolagets revisor.

Aktieägare

Aktiekapitalet i Trelleborg uppgår till 2 620 msek fördelat på 271 071 783 aktier, var och en med ett kvotvärde om 9,67 sek.

Det finns två aktieslag: 28 500 000 A-aktier och 242 571 783 B-aktier. Aktier av serie A har tio röster och av serie B en röst. Samtliga A-aktier ägs av Dunkerintressen, som består av ett antal stiftelser, fonder och förvaltningsbolag skapade genom testamentariska förordnanden av förre ägaren och grundaren av Helsingborgs och Trelleborgs gummifabriker, Henry Dunker, som avled 1962.

Antalet aktieägare var vid årets slut 51 572 (49 975).

Av det totala antalet aktier hade cirka 23 (20) procent utländska aktieägare. Institutioner svarar för huvuddelen av ägandet. 66 (74) procent av det totala antalet aktier ägdes vid årsskiftet av juridiska personer och 34 (26) procent av fysiska personer.

För ytterligare information om aktien och aktieägare se sidorna 102-103 samt Trelleborgs webbplats.

Årsstämma 2011

Årsstämman ägde rum onsdagen den 20 april 2011 i Trelleborg. Vid stämman närvarade 656 (623) aktieägare, personligen eller genom ombud. Dessa representerade cirka 72 (63) procent av de totala rösterna. En aktieägare, Dunkerintressen, representerade ensamt cirka 76 (87) procent av rösterna företrädda på stämman. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Narvinger.

Samtliga styrelseledamöter valda av stämman var närvarande.

Beslut

Protokollet från årsstämman återfinns på Trelleborgs webbplats. Stämman fattade bland annat beslut om:

• Utdelning i enlighet med styrelsen och verkställande direktörens förslag om 1.75 sek per aktie för räkenskapsåret 2010.
• Omval av samtliga styrelseledamöter.
• Omval av styrelsens ordförande Anders Narvinger.
• Fastställande av ersättning till styrelsen och revisor.
• Principer för ersättnings- och andra anställningsvillkor för VD och övriga ledande befattningshavare.
• Process för valberedningens tillsättande och arbete.

Närvaro årsstämma 2007-2011

Antal aktieägare, per 31 december 2007-2011

Aktieägarstruktur, per 31 december 2007-2011

Ytterligare information om bolagsstyrning

På www.trelleborg.com finns bland annat följande information: Tidigare års bolagsstyrningsrapporter, från och med 2004.

• Information från Trelleborgs årsstämmor från och med 2004:
• Kallelse
• Protokoll
• VD:s anföranden
• Kommuniké

Valberedning inför årsstämman 2012

Årsstämman 2011 beslutade om valberedning och uppdrog åt styrelsens ordförande att kontakta företrädare för Bolagets fem större aktieägare vid tredje kvartalets utgång för att be dem utse en ledamot var till valberedningen. Uppgift om valberedningens sammansättning publicerades den 26 oktober 2011 på Trelleborgs webbplats och genom pressmeddelande. Valberedningen representerade vid tredje kvartalets utgång cirka 64 (66) procent av aktieägarnas röster.

De större ägarnas riktlinjer för urvalet till en nominering till styrelsen har varit att personerna ska ha kunskaper och erfarenheter som är relevanta för Trelleborg. Valberedningen iakttar de regler som gäller för styrelseledamöters oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning.

2012 års valberedning har haft 3 (3) möten och därutöver ett antal telefonkontakter. Ledamöterna i valberedningen och vilka ägare som utsett dem framgår i nedanstående tabell. Därutöver ingick styrelsens ordförande Anders Narvinger i 2012 års valberedning.

Som underlag för valberedningens arbete har VD föredragit information om bolagets verksamhet och strategiska inriktning. Styrelsens ordförande har redogjort för den årliga utvärderingen av styrelseledamöternas insatser, samt lämnat information om styrelsens arbete under året. Respektive ordförande i styrelsens utskott har vidare lämnat information om arbetet i de olika utskotten. Utöver detta har valberedningen träffat ett antal enskilda styrelseledamöter för intervjuer och diskussioner.

Valberedning inför årsstämman

Namn/Representerade	Andel av röster 2011-09-30	Andel av röster 2011-12-31
Rolf Kjellman (ordförande) Henry och Gerda Dunkers
stiftelse	54,4%	54,4%
Henrik Didner Didner & Gerge Aktiefond	3,6%	3,4%
Peter Rönnström Lannebo fonder	2,4%	2,3%
Thomas Eriksson Swedbank Robur fonder	1,9%	2,1%
Johan Held AFA Försäkring	1,6%	1,5%
Totalt	63,9%	63,7%

Förslag till årsstämman 2012

Valberedningen har arbetat fram nedanstående förslag att föreläggas årsstämman 2012 för beslut:

• Valberedningen har beslutat föreslå årsstämman omval av samtliga styrelseledamöter: Hans Biörck, Claes Lindqvist, Sören Mellstig, Peter Nilsson, Bo Risberg, Nina Udnes Tronstad, Heléne Vibbleus Bergquist, samt Anders Narvinger som ordförande.
• Valberedningen har beslutat föreslå årsstämman omval av PricewaterhouseCoopers AB som Bolagets revisor under 2012.

Styrelse

Trelleborgs styrelse bestod 2011 av åtta ledamöter valda av årsstämman, inklusive VD tillika koncernchef. De anställda utser tre representanter och en suppleant till styrelsen.

Koncernens CFO, Bo Jacobsson som

efterträddes av Carolina Dybeck Happe den 26 april 2011, deltar vid styrelsemöten liksom koncernens chefsjurist Ulf Gradén som är styrelsens sekreterare. Andra tjänstemän i koncernen deltar vid behov i styrelsens sammanträden såsom föredragande av särskilda frågor.

Styrelsens oberoende

Styrelsens bedömning, som delas av valberedningen, rörande ledamöternas beroendeställning i förhållande till Bolaget och aktieägarna framgår av tabellen på sidorna 38-39. Som framgår uppfyller Trelleborg Svensk kod för bolagsstyrnings krav på att majoriteten av de stämmovalda ledamöterna är oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen, samt att minst två av dessa även är oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare.

Utvärdering av styrelsens ledamöter 2011

Styrelsens ordförande ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete inklusive enskilda ledamöters insatser. Detta sker årligen enligt en etablerad process. Med

Styrelsens arbete

Antalet styrelsemöten uppgick under 2011 till 9 (12). Arbetet har i stor utsträckning fokuserats till strukturfrågor och strategisk plan.

Februari	Nr 1:	Rättstvister och försäkringsskydd, Bokslutskommuniké, Årsredovisning 2010, Rapport från styrelsens utskott, Rapport från revisorn, Strukturfrågor, Finansiering. Inför årsstämman.
	Nr 2:	Finansiering.
April	Nr 3:	Delårsrapport första kvartalet, Strukturfrågor, Finansier ing, Inför årsstämman. Rapport från styrelsens utskott.
	Nr 4:	Konstituerande styrelsesammanträde.
Juli	Nr 5:	Delårsrapport andra kvartalet, Rapport från revisorn, Rapport från styrelsens utskott.
September	Nr 6:	Genomgång av Trelleborgs verksamhet i Brasilien, Strukturfrågor.
Oktober	Nr 7:	Strategisk plan 2012-2014.
	Nr 8:	Delårsrapport tredje kvartalet, Rapport från styrelsens utskott, Strukturfrågor.
December	Nr 9:	Prognos för 2012, Strategisk plan 2012-2014, Struktur frågor, Rapport från styrelsens utskott, Rapport från revisorn.
VD presenterar utvecklingen av verksamheten vid ordinarie styrelsemöten.

Samtliga affärsområden ges vanligtvis minst en gång per år möjlighet att göra en fördjupad presentation av sin verksamhet vid ett styrelsemöte. Styrelsen har genomgångar med revisorn då rapporter från revisorn behandlas.

viss periodicitet sker utvärdering med hjälp av extern konsult.

Under 2011 har utvärdering skett dels som en självutvärdering där ordföranden intervjuat samtliga styrelseledamöter individuellt, dels genom intervjuer och diskussioner mellan valberedning och ett antal enskilda styrelseledamöter, samt återkoppling och diskussion i hela styrelsen.

Utvärderingen fokuserar bland annat på tillgång och behov av specifik kompetens samt arbetsformer. Utvärderingen utgör även underlag för valberedningen vad avser förslag till styrelseledamöter samt ersättningsnivåer.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet bestod 2011 av Heléne Vibbleus Bergquist, som också är utskottets ordförande, Claes Lindqvist, Sören Mellstig och Anders Narvinger. Koncernens CFO, Bo Jacobsson som efterträddes av Carolina Dybeck Happe den 26 april 2011, koncernens chefsjurist tillika revisionsutskottets sekreterare, Ulf Gradén, och chefen för koncernstab Intern Kontroll, deltar vid revisionsutskottets sammanträden, liksom vid behov bolagets revisor.

Revisionsutskottet sammanträdde 5 (5) gånger under 2011. Arbetet har främst fokuserats på:

• Redovisningsfrågor.
• Genomgång av delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning.
• Fastställande och uppföljning av årlig arbetsplan för koncernstab Intern Kontroll.
• Genomgång av löpande rapportering från koncernstab Intern Kontroll avseende dels internrevisioner, dels det proaktiva arbetet med den interna kontrollmiljön.
• Uppföljning av arbetet med koncernens Corporate Responsibility-frågor och riskhantering.
• Genomgång av rapporter från Bolagets stämmovalda revisor inklusive revisorns revisionsplan.
• Genomgång av plan för framtagande av årsredovisningen.

Finansutskott

Finansutskottet bestod 2011 av Heléne Vibbleus Bergquist, som också är utskottets ordförande, Claes Lindqvist, Sören Mellstig och Anders Narvinger. Koncernens CFO, Bo Jacobsson som efterträddes av Carolina Dybeck Happe den 26 april 2011, och koncernens chefsjurist tillika finansutskottets sekreterare, Ulf Gradén, deltar vid finansutskottets sammanträden. Vid behov deltar även chefen för koncernstab Finans. Finansutskottet sammanträdde 5 (5) gånger under 2011. Arbetet har främst fokuserats på:

• Genomgång av finansrapporter från koncernstab Finans.
• Finansieringsfrågor.
• Finansverksamhet och finanspolicy.
• Hantering av finansiella risker.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet bestod 2011 av Anders Narvinger, som också är utskottets ordförande, Claes Lindqvist och Hans Biörck.

Koncernens personaldirektör, Sören Andersson, tillika ersättningsutskottets sekreterare, deltar vid utskottets sammanträden.

Ersättningsutskottet sammanträdde 5 (6) gånger under 2011. Arbetet har främst fokuserats på:

• Villkor och incitamentsfrågor för ledande befattningshavare.
• Koncernens chefsförsörjning.

Revisor

Trelleborgs revisor är auktoriserade revisionsfirman PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorer Mikael Eriksson och Eric Salander. Mikael Eriksson är huvudansvarig revisor. PricewaterhouseCoopers AB är valda på årsstämman 2008 för en period av fyra år.

MIKAEL ERIKSSON Auktoriserad revisor, huvudansvarig

Ordinarie revisor i Trelleborgkoncernen sedan 2011. Delägare i PricewaterhouseCoopers AB sedan 1989. Utbildning: Civilekonom, auktoriserad revisor sedan 1984.

Uppdrag: Beijer Electronics, G&L Beijer, Midway, Readsoft, Sveaskog, EcoLean, Svenskt Näringsliv. Född: 1955.

ERIC SALANDER Auktoriserad revisor

Ordinarie revisor i Trelleborgkoncernen sedan 2010. Delägare i PricewaterhouseCoopers AB sedan 2005. Utbildning: Civilekonom, auktoriserad revisor sedan 2000.

Uppdrag: Sony Ericsson, Hilding Anders, Gambro och Bong.

Född: 1967.

Ersättning till revisor 2011

msek	2011	2010
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	34	34
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget	4	4
Skatterådgivning	6	3
Övriga tjänster	5	17
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	1	1
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget	–	–
Skatterådgivning	0	–
Övriga tjänster	0	0
Summa	50	59
Varav avvecklade verksamheter	–	1

STYRELSE

Namn	Anders Narvinger	Hans Biörck	Claes Lindqvist	Sören Mellstig	Peter Nilsson	Bo Risberg
Befattning		Rådgivare för Skanska AB. VD i Henry Dunkers	Förvaltnings AB.		VD och koncernchef.	VD och koncernchef för Hilti Corporation, Liechtenstein.
Utbildning	Civilingenjörexamen Lunds Tekniska Högskola och ekonomexamen Uppsala universitet.	Civilekonom.	Civilekonom och civilingenjör.	Civilekonom.	Civilingenjör.	MBA och civilingenjör.
Invald år	1999. Styrelsens ordförande sedan 2002.	2009.	2004.	2008.	2006.	2010.
Född	1948.	1951.	1950.	1951.	1966.	1956.
Nationalitet	Svensk.	Svensk.	Svensk.	Svensk.	Svensk.	Svensk.
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i Alfa Laval AB (publ), Coor Service Management AB, TeliaSonera (publ) och Capio AB. Styrelseleda mot i JM AB (publ), Pernod Ricard SA och ÅF AB.	Styrelseledamot i Dunkerska Stiftelserna, Rådet för Finansiell Rapportering och SF Bio AB.	Verkställande ledamot i Henry och Gerda Dunkers stiftelse och Donations fond Nr 2. Styrelseleda mot i Dunkerska stiftel serna, Svenska Handels banken södra regionen, Novotek AB (publ) m fl.	Styrelseordförande Apotek Hjärtat, Textilia, Ferrosan MD A/S, Neron HSU AB samt Totalförsvarets forsknings institut (FOI). Styrelseledamot i Dako A/S.	Styrelseledamot Beijer Alma AB (publ), Trioplast Industrier AB och Sydsvenska Handels kammaren.	Styrelseledamot i Grund fos Holding A/S, ledamot IMD Supervisory Board.
Beroende	Nej.	Ja. Beroende i förhållande till Bolagets större ägare genom uppdrag av Trelleborgs huvudägare Dunkerintressen.	Ja. Beroende i förhållande till Bolagets större ägare genom uppdrag av Trelleborgs huvudägare Dunkerintressen.	Nej.	Ja. Beroende i förhållande till Bolaget till följd av sin ställning som Trelleborgs VD.	Nej.
Tidigare erfarenhet	Ett antal ledande be fattningar inom ABB kon cernen, bl a VD och kon cernchef ABB Sverige samt VD för Teknikföreta gen.	CFO i Skanska AB och Autoliv Inc. samt CFO i Esselte AB.	Olika chefsbefattningar inom ASEA och Åkerlund & Rausing samt VD och koncernchef för Höganäs AB och Öresundskraft AB.	VD och koncernchef i Gambro samt CFO och vice VD i Incentive.	Affärsområdeschef Trelle borg Engineered Systems och andra positioner inom Trelleborgkoncernen samt organisationskonsult BSI.	Olika chefsbefattningar i AT Kearney samt inom ABB i Sverige och Kanada.
Egna och närståendes aktie innehav 2011	30 404 aktier.	–	30 404 aktier.	95 809 aktier.	80 572 aktier och 100 000 köpoptioner.	9 011 aktier.
Egna och närståendes aktiein nehav 2010	30 404 aktier.	–	30 404 aktier.	60 809 aktier.	80 572 aktier och 100 000 köpoptioner.	5 000 aktier.
Revisionsutskott Närvaro	Ledamot 5 av 5	–	Ledamot 5 av 5	Ledamot 4 av 5 1)	–	–
Finansutskott Närvaro	Ledamot 5 av 5	–	Ledamot 5 av 5	Ledamot 3 av 5 2)	–	–
Ersättningsutskott Närvaro	Ordförande 5 av 5	Ledamot 5 av 5	Ledamot 5 av 5	–	–	–
Styrelsemöten	Ordförande	Ledamot	Ledamot	Ledamot	Ledamot	Ledamot
Närvaro	9 av 9	9 av 9	9 av 9	8 av 9 1)	9 av 9	9 av 9
Ersättning 2011*
Styrelse, tsek	1 050	400	400	400	–	400
Utskott, tsek	150	50	150	100	–	–
Totalt 2011, tsek	1 200	450	550	500	–	400
Ersättning 2010*
Styrelse, tsek Utskott, tsek	950 150	360 50	360 150	360 100	– –	360 –
Totalt 2010, tsek	1 100	410	510	460	–	360

1) Ej närvarande vid möte nummer 1, 2011.

2) Ej närvarande vid möte nummer 1 samt vid möte nummer 3, 2011.

* Ersättning till styrelsen för perioden maj 2011 – april 2012. Arvodet till styrelsens ledamöter valda av årsstämman beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. För 2011 har ersättningar utgått enligt tabellen ovan. Ersättning till ledamöter av finansutskottet utgår ej. Konsultarvoden till styrelseledamöter har ej utgått. Ersättning till ledamöter som också är anställda i koncernen utgår ej. Ersättning exklusive reseersättning.

Ytterligare information om ersättningar se not 3, sidorna 81-82

Namn	Nina Udnes Tronstad	Heléne Vibbleus Bergquist Peter Larsson		Karin Linsjö	Mikael Nilsson	Birgitta Håkansson
Befattning	Koncerndirektör för Kvæner och VD för Kvæner Verdal AS.	Managementkonsult.	Utsedd av det fackliga koncernrådet (PTK).	Utsedd av det fackliga koncernrådet (LO).	Industriarbetare, utsedd av det fackliga koncern rådet (LO).	Tjänsteman, utsedd av det fackliga koncernrådet (PTK).
Utbildning	Civilingenjör.	Civilekonom.	Ingenjör.	Grundskola och verkstads utbildning.	Utbildning i arbetsrätt, ekonomi och personal politik.	Sekreterareutbildning, utbildning inom IT och ekonomi.
Invald år	2010.	2004.	2011.	2000.	2009.	2008.
Född	1959.	1958.	1965.	1954.	1967.	1950.
Nationalitet	Norsk.	Svensk.	Svensk.	Svensk.	Svensk.	Svensk.
Övriga uppdrag	Styrelseordförande Kværner Piping Technology AS och Kvæner Jacket Tecnology AS. Styrelseledamot Kværner Stord AS.	Styrelseledamot i Nordic Growth Market NGM AB, Renewable Energy Corpo ration ASA, TradeDoubler AB (publ), Tyréns AB samt SIDA.	Ordförande i Unionen Trelleborg AB.		Ordförande i Svenska Koncernrådet (LO) och ordförande i Trelleborg European Works Council. Styrelseledamot i Avdelning 52 Hus AB.	Vice ordförande i Unionen Trelleborg AB.
Beroende	Nej.	Nej.	–	–	–	–
Tidigare erfarenhet	Olika chefsbefattningar inom Statoil i Norge, Sverige och Danmark.	Senior Vice President, Group Controller, AB Electrolux, auktoriserad revisor, partner och ledamot i styrelsen för PricewaterhouseCoopers i Sverige.
Egna och närståendes aktie innehav 2011	–	4 550 aktier.	1 800 aktier.	501 aktier.	–	6 102 aktier.
Egna och närståendes aktiein nehav 2010	–	4 550 aktier.	1 800 aktier.	501 aktier.	–	1 602 aktier.
Revisionsutskott Närvaro	–	Ordförande 5 av 5	–	–	–	–
Finansutskott Närvaro	–	Ordförande 5 av 5	–	–	–	–
Ersättningsutskott Närvaro	–	–	–	–	–	–
Styrelsemöten	Ledamot	Ledamot	Arbetstagarrepresentant	Arbetstagarrepresentant	Arbetstagarrepresentant	Arbetstagarrepresentant,
Närvaro	9 av 9	9 av 9 3)	(PTK). 6 av 9 4)	(LO). 9 av 9	(LO). 9 av 9	suppleant (PTK). 9 av 9
Ersättning 2011*
Styrelse, tsek	400	400	–	–	–	–
Utskott, tsek	–	150	–	–	–	–
Totalt 2011, tsek	400	550	–	–	–	–
Ersättning 2010*
Styrelse, tsek	360	360	–	–	–	–
Utskott, tsek	–	150	–	–	–	–
Totalt 2010, tsek	360	510	–	–	–	–

3) Närvarande per telefon vid möte nummer 8, 2011.

4) Av de anställda utsedd ledamot vid årsstämman 2011.

* Ersättning till styrelsen för perioden maj 2011 – april 2012. Arvodet till styrelsens ledamöter valda av årsstämman beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. För 2011 har ersättningar utgått enligt tabellen ovan. Ersättning till ledamöter av finansutskottet utgår ej. Konsultarvoden till styrelseledamöter har ej utgått. Ersättning till ledamöter som också är anställda i koncernen utgår ej. Ersättning exklusive reseersättning.

Ytterligare information om ersättningar se not 3, sidorna 81-82

KONCERNLEDNING

Namn	Peter Nilsson	Carolina Dybeck Happe	Lennart Johansson	Jim Law	Claus Barsøe
Befattning	VD och Koncernchef. Övriga uppdrag: Styrelseleda mot i Trelleborg AB (publ), Beijer Alma AB (publ), Trio plast Industrier AB och Syd svenska Handelskammaren.	Ekonomi- och finansdirektör (CFO).	Affärsområdeschef Trelleborg Engineered Systems.	Affärsområdeschef Trelleborg Automotive.	Affärsområdeschef Trelleborg Sealing Solutions.
Utbildning	Civilingenjör.	Civilekonom.	Civilingenjör.	Civilingenjör.	Civilekonom.
Född	1966.	1972.	1960.	1955.	1949.
Nationalitet	Svensk.	Svensk.	Svensk.	Amerikan.	Dansk.
Tidigare erfarenhet	Bland annat affärsområdes chef Trelleborg Engineered Systems och andra positioner inom Trelleborg koncernen samt organisations konsult BSI.	Olika positioner inom bland annat Assa Abloy och EF.	Bland annat VD Kemira Kemi, affärsområdeschef inom Kemira OY och Perstorp AB.	Bland annat chef för affärs enhet Antivibration inom Trelleborg Automotive samt ansvarig för försäljning och utveckling Yale, South Haven.	Bland annat marknadsdirektör Alfa Laval, olika befattningar inom Busak+Shamban och Polymer Sealing Solutions.
Egna och närståendes aktieinnehav 2011	80 572 aktier och 100 000 köpoptioner*.	11 800 aktier (egna och familjemedlemmars).	25 000 köpoptioner*.	–	25 000 köpoptioner*.
Egna och närståendes aktieinnehav 2010	80 572 aktier och 100 000 köpoptioner*.	–	25 000 köpoptioner*.	–	25 000 köpoptioner*.
Anställd	1995.	2011.	2005.	1997.	2003.
I nuvarande befattning	2005.	2011.**	2005. ***	2011.	2003.

* Huvudägaren Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 utfärdade i februari 2008 ett köpoptionsprogram. Nio ledande befattningshavare förvärvade då 255 000 köpoptioner i Trelleborg till ett pris om 10,98 SEK per köpoption. Varje köpoption berättigade till köp av en aktie av serie B under perioden 15 mars 2008 – 15 mars 2012 till ett lösenpris om 125,50 SEK. Till följd av genomförd nyemission under 2009 har, i enlighet med optionsvillkoren, lösenkursen omräknats till 57,70 SEK per aktie och antal aktier som varje option berättigar till köp av till 2,18 st. Huvudägarens syfte med programmet är att främja ledningens långsiktiga engagemang i bolaget. Trelleborg AB har inte medverkat i erbjudandet och kommer inte heller att belastas av några kostnader hänförliga till erbjudandet.

** Carolina Dybeck Happe efterträdde Bo Jacobsson som CFO den 26 april 2011. Carolina Dybeck Happe efterträds av Ulf Berghult som CFO under första halvåret 2012.

*** Lennart Johansson har under första kvartalet 2012 utnämnts till representant till ledningsgruppen för det planerade samägda bolaget mellan Trelleborg och Freudenberg. Tre nya personer från affärsområdet kommer att ingå i Trelleborgs ledningsgrupp: Denis Blanc, Mikael Fryklund och Dario Porta.

Ersättning till koncernledningen 2011

				 Långsiktigt			
				incitaments--				Summa
tsek		Fast lön	Årlig rörlig lön	program1)	Övriga förmåner	Summa	Pension	inkl pension
VD	2011	8 4472)	4 711	3 900	172	17 230	3 254	20 484
	2010	7 559	4 550	2 275	163	14 547	2 847	17 394
Vice VD 3)	2011	1 605	566	–	64	2 235	5 108	7 343
	2010	3 220	1 250	625	112	5 207	2 375	7 582
Koncernledning,
övriga (9 st) 4)	2011	28 456	10 029	9 751	624	48 860	7 382	56 242
	2010	27 222	12 731	5 289	845	46 087	7 998	54 085
Totalt	2011	38 508	15 306	13 651	860	68 325	15 744	84 069
Totalt	2010	38 001	18 531	8 189	1 120	65 841	13 220	79 061

1) Kostnadsförd 2011. 2) Av detta utgör fast lön 8 000 tsek, övrigt främst förändring av semesterlöneskuld. 3) Vice VD var anställd i koncernen till och med 30/6 2011. Ingen ny Vice VD har därefter utsetts. 4) Under 2011 skedde förändringar i koncernledningen och vid utgången av 2011 bestod koncernledningen utöver VD av nio personer.

Principer för ersättning

Principer för ersättning till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman är:

• Trelleborg ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera, utveckla och behålla ledande befattningshavare.
• Kompensationsstrukturen ska bestå av fast och rörlig lön, pension och övriga ersättningar vilka tillsammans utgör individens totala kompensation.
• Trelleborg inhämtar och utvärderar kontinuerligt information om marknadsmässiga ersättningsnivåer för relevanta branscher och marknader.
• Principer för ersättning ska kunna variera beroende på lokala förhållanden.
• Ersättningsstrukturen ska vara baserad på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation.

Ledande befattningshavare utgörs av VD och övriga medlemmar av koncernledningen. Principerna kompletteras av en policy för ledande befattningshavares förmåner samt en global kompensationspolicy omfattande alla chefer och högre tjänstemän. Totalt uppgick ersättningen till koncernledningen 2011 till 68 325 tsek (65 841) exklusive pensionspremier och 84 069 tsek (79 061) inklusive pensionspremier.

Namn	Maurizio Vischi	Sören Andersson	Patrik Romberg	Ulf Gradén	Claes Jörwall
Befattning	Affärsområdeschef Trelleborg Wheel Systems.	Chef koncernstab Personal.	Chef koncernstab Kommunikation.	Chef koncernstab Juridik.	Chef koncernstab Skatter och koncernstruktur.
Utbildning	MBA.	Universitetsstudier i ekonomi, sociologi och pedagogik.	MBA och universitetsstudier i beteendevetenskap och pedagogik.	Jur. kand. Hovrättsfiskal.	Civilekonom.
Född	1955.	1956.	1966.	1954.	1953.
Nationalitet	Italiensk.	Svensk.	Svensk.	Svensk.	Svensk.
Tidigare erfarenhet	Bland annat chefspositioner inom Pirelli.	Bland annat olika personalchefspositioner inom SCA.	Bland annat olika positioner inom Unilever och Trelleborg koncernen.	Bland annat bolagsjurist på Mölnlycke och chefsjurist PLM/Rexam.	Bland annat avdelnings direktör Skatteverket.
Egna och närståendes aktieinnehav 2011	–	6 080 aktier och 10 000 köpoptioner*.	901 aktier.	10 000 köpoptioner*.	16 031 aktier.
Egna och närståendes aktieinnehav 2010	25 000 köpoptioner*.	6 080 aktier och 10 000 köpoptioner*.	901 aktier.	10 000 köpoptioner*.	16 031 aktier.
Anställd	1999.	1998.	2006.	2001.	1988.
I nuvarande befattning	2001.	1998.	2011.****	2001.	1988.

* Huvudägaren Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 utfärdade i februari 2008 ett köpoptionsprogram. Nio ledande befattningshavare förvärvade då 255 000 köpoptioner i Trelleborg till ett pris om 10,98 SEK per köpoption. Varje köpoption berättigade till köp av en aktie av serie B under perioden 15 mars 2008 – 15 mars 2012 till ett lösenpris om 125,50 SEK. Till följd av genomförd nyemission under 2009 har, i enlighet med optionsvillkoren, lösenkursen omräknats till 57,70 SEK per aktie och antal aktier som varje option berättigar till köp av till 2,18 st. Huvudägarens syfte med programmet är att främja ledningens långsiktiga engagemang i bolaget. Trelleborg AB har inte medverkat i erbjudandet och kommer inte heller att belastas av några kostnader hänförliga till erbjudandet.

**** Patrik Romberg efterträdde Viktoria Bergman som kommunikationsdirektör den 1 oktober 2011.

Årlig rörlig lön

Den årliga rörliga lönen baseras på uppnåendet av i förväg uppsatta mål för ett antal nyckeltal. Målen 2011 avsåg bland annat koncernens resultat före skatt samt koncernens operativa kassaflöde, bägge exklusive påverkan från strukturförändringar enligt styrelsens godkännande. Årlig rörlig lön är ej pensions- eller semesterlönegrundande. För VD uppgick rörlig lön 2011 till maximalt 65 procent av fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare uppgick rörlig lön 2011 till maximalt 30-60 procent av fasta lönen.

Långsiktigt incitamentsprogram

Styrelsen har sedan 2005 årligen beslutat om införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram för VD och de ledande befattningshavare som anses kunna ha en betydande påverkan på Trelleborgkoncernens vinst per aktie. Programmen är rullande treårsprogram där styrelsen årligen beslutar om eventuella nya program och deras omfattning, mål och deltagare. Incitamentsprogrammen är kontantbaserade och utgör ett tillägg till den årliga rörliga lönen och förutsätter att befattningshavaren ej har sagt upp sin anställning i Trelleborgkoncernen per den 31 december det år programmet löper ut.

Syfte

Incitamentsprogrammen är riktade och med ett långsiktigt innehåll. Syftet är att främja och bibehålla högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare.

Måltal

Måltalet för incitamentsprogrammen är Trelleborgkoncernens vinst per aktie med en årlig förbättring om 10 procent, exklusive jämförelsestörande poster och påverkan av eventuella aktieåterköpsprogram och inklusive kostnaden för programmen.

För nu pågående program beslutade styrelsen för 2009 målet 2,56 sek i vinst per aktie, för 2010 målet 2,85 sek i vinst per aktie, och för 2011 målet 5,20 sek i vinst per aktie. För samtliga program är utfallet maximerat till 25 procent av den maximala årliga rörliga lönen per år.

Utfall och utbetalning

Utfallen för programmen kalkyleras årligen och ackumuleras över 3-årsperioden och eventuellt utfall utbetalas kvartal 1 året efter det att programmet löpt ut. För det program som beslutades för 2009 sker utbetalning kvartal 1, 2012, för programmet som beslutades för 2010 sker utbetalning kvartal 1, 2013, och för programmet som beslutades för 2011 sker utbetalning kvartal 1, 2014. Utfallen utgör ej pensions- eller semesterlönegrundande inkomst. För 2011 har resultatet belastats med 26 798 tsek (20 541) och därtill sociala kostnader om 6 396 tsek (4 373).

Övriga incitamentsprogram

För närvarande har koncernen inga pågående konvertibel- eller optionsprogram.

Övriga förmåner

VD och övriga ledande befattningshavare har möjlighet till fri bil och sjukvårdsförsäkringar.

Pension

Pensionsavtalet är premiebaserat. För VD och övriga ledande befattningshavare kan premien variera mellan 20 och 45 procent av den fasta lönen. För VD utgör premien 40 procent av den fasta lönen.

Pensionsålder för VD är 65 år, men både bolaget och VD har möjlighet, att utan särskild motivering, påkalla förtida pension från och med 60 års ålder, med en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Från tidpunkten när VD går i förtida pension upphör anställnings- och pensionsavtal att gälla. Vissa ledande befattningshavare har avtal med ömsesidig rätt att påkalla förtida pension från och med 60 års ålder. Ersättningen utgör då 60 procent av fast lön fram till 65 års ålder, varefter normal ålderspension utgår.

Avgångsvederlag

VD:s uppsägningstid från bolagets sida är 24 månader, från VD:s sida är uppsägningstiden 6 månader. Under uppsägningstiden utgår fast lön. Vissa ledande befattningshavare har förlängda uppsägningstider från bolagets sida, vanligtvis 12, 18 eller 24 månader, från befattningshavarens sida är uppsägningstiden 6 månader.

Ytterligare information om ersättningar se not 3, sidorna 81-82

ÖVERSIKT AV BOLAGSSTYRNINGEN I TRELLEBORGKONCERNEN

Aktieägare

Aktieägares rätt att besluta i Trelleborgs angelägenheter utövas på årsstämman, eller i förekommande fall, extra bolagsstämma, som är Bolagets högsta beslutande organ. Årsstämman hålls vanligen i april. Stämman beslutar om bolagsordningen och på årsstämman väljer aktieägarna styrelseledamöter, styrelsens ordförande och revisor, samt beslutar om deras arvoden. Vidare beslutar årsstämman om fastställande av resultaträkning och balansräkning, om disposition beträffande Bolagets vinst och om ansvarsfrihet gentemot Bolaget för styrelseledamöterna och VD. Årsstämman beslutar även om valberedningens tillsättande och arbete, samt beslutar om principer för ersättnings- och anställningsvillkor för VD och övriga ledande befattningshavare.

Revisor

Bolagets revisor väljs av årsstämman med uppdraget att granska årsredovisning och bokföring, samt styrelsens och VD:s förvaltning. Trelleborgs revisor har historiskt valts för fyra år. Revisorn baserar sitt arbete på en revisionsplan och inhämtar revisionsutskottets synpunkter på Trelleborgs risker avseende den finansiella rapporteringen innan revisionsplanen fastställs. Revisorn rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året och till hela styrelsen dels efter den så kallade hard close-granskningen under hösten, dels i samband med att halvårsrapporten och årsredovisningen fastställs av styrelsen. Revisorns uppdrag redovisas i en skriftlig revisionsberättelse på årsstämman.

Valberedning

Processen för valberedningens tillsättande och arbete beslutas av årsstämman. Till stämman bereder och framlägger valberedningen förslag till val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande och, i förekommande fall, revisor samt deras arvoden. Valberedningen ska ha fem ledamöter. Dessa ska representera fem större aktieägare vid tredje kvartalets utgång, vilka då kontaktas av styrelsens ordförande. Dessa aktieägare har då rätten att utse en ledamot var. Valberedningen har även möjlighet att besluta att styrelsens ordförande ska ingå i valberedningen, dock inte som ordförande.

Styrelse

Styrelsens sammansättning

Styrelsen ska enligt bolagsordningen utgöras av lägst tre och högst tio ledamöter utan suppleanter. Styrelseledamöterna väljs årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. De anställda har enligt lag utsett tre ledamöter och en suppleant till styrelsen. Koncernens CFO och chefsjurist deltar vid styrelsemötena, där chefsjuristen fungerar som styrelsens sekreterare. Styrelsen har inom sig inrättat tre utskott, revisions-, finansoch ersättningsutskottet.

Ordförandes ansvar

Ordföranden ansvarar för att styrelsearbetet är väl organiserat, bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina åligganden. Ordföranden följer verksamheten i dialog med VD. Han an-

svarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut, samt kontrollerar att styrelsens beslut verkställs. Ordföranden ansvarar för att ny styrelseledamot genomgår erforderlig introduktionsutbildning och att styrelsen fortlöpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om Bolaget. Till ansvaret hör även en årlig utvärdering av styrelsens arbete och att valberedningen får del av bedömningarna. Ordföranden företräder Bolaget i ägarfrågor.

Styrelsens arbete och ansvar

Styrelsen ansvarar för att förvalta verksamheten i Bolagets och samtliga aktieägares intresse enligt externa och interna styrinstrument. Ramen utgörs av en skriftlig arbetsordning för styrelsen som fastställs årligen av styrelsen. Styrelsen övervakar VD:s arbete genom löpande uppföljning av verksamheten under året. Styrelsens ansvar omfattar att se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av Bolagets verksamhet och att det finns en tillfredsställande intern kontroll samt att fastställa interna styrinstrument. Vidare omfattar ansvaret att fastställa mål och strategi, att besluta om större förvärv och avyttringar av verksamheter eller andra större investeringar, att besluta om placeringar och lån i enlighet med Finanspolicyn. Styrelsen avger finansiella rapporter. Styrelsen utvärderar årligen VD och övriga ledande befattningshavare och överser efterträdarplaneringen. Trelleborgs styrelse sammanträder minst sju gånger per år.

Styrelsens ansvar för den finansiella rapporteringen

Styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen dels genom instruktion för verkställande direktören, instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen och genom kommunikationspolicyn, dels genom behandling av rapporter från revisionsutskottet. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, bokslutskommuniké och årsredovisning på respektive styrelsemöten. Styrelsen har delegerat till koncernledningen att säkerställa kvaliteten i pressmeddelanden med finansiellt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.

Styrelsens utskott

• Revisionsutskottets syfte, enligt instruktion för av styrelsen i Trelleborg inrättat revisionsutskott, är att företräda styrelsen med att övervaka Bolagets finansiella rapportering, och att med avseende på den, övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Syftet är vidare att hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, att granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet, och att biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Revisionsutskottet har även till syfte att företräda styrelsen med att stödja och följa koncernens arbete med Corporate Responsibility-frågor och den övergripande samordningen av koncernens riskhantering. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen, normalt vid närmast efterföljande styrelsesammanträde.
• Finansutskottets syfte är att företräda styrelsen i löpande frågor avseende finansiering, att stödja och följa finansverksamheten, att årligen utvärdera och föreslå förändringar i Finanspolicyn, att utvärdera och bereda ärenden som ska tas upp till beslut i styrelsen samt att efter varje utskottssammanträde rapportera sitt arbete vid närmast efterföljande styrelsesammanträde.
• Ersättningsutskottets syfte är att företräda styrelsen i frågor avseende ersättnings- och anställningsvillkor för VD samt till denne direktrapporterande befattningshavare baserat på de principer som beslutats av årsstämman samt gällande policy. Utskottet rapporterar fortlöpande sitt arbete till styrelsen.

VD och koncernledning

VD tillika koncernchef leder löpande Trelleborgs verksamhet enligt externa och interna styrinstrument. Ramen utgörs av en skriftlig instruktion för verkställande direktören som fastställs årligen av styrelsen. VD bistås av

en koncernledning bestående av chefer för affärsområden och staber. VD tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. I styrelsen föredrar VD ärenden och motiverar förslagen till beslut. VD ansvarar inför och rapporterar löpande till styrelsen om Bolagets utveckling.

Trelleborgs verksamhet är organiserad i fyra affärsområden. Dessa omfattar cirka 20 affärsenheter bestående av cirka 40 produktområden. Trelleborg har en decentraliserad struktur, med starkt fokus på ansvar och prestation, som kombineras med tydliga koncerngemensamma processer i syfte att realisera synergier.

VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Vid utgången av 2011 bestod koncernledningen av 10 personer.

Koncernledningen håller regelbundet ledningsmöten. Under 2011 hade koncernledningen 5 möten. Mötena är fokuserade på koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning. Utöver dessa möten sker ett nära dagligt samarbete i olika frågor mellan den operativa verksamheten och företrädare för staber. En öppen, tydlig och rak arbetskultur eftersträvas, med korta beslutsvägar.

Intern Kontroll

Intern Kontroll är en stabsfunktion. Den fungerar som koncernens internrevisionsfunktion. Intern Kontroll rapporterar till revisionsutskottet och till koncernens CFO. Funktionen arbetar inom ramen för den definierade processen som kallas intern kontroll med att utveckla, förbättra och säkra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen, dels proaktivt med fokus på den interna kontrollmiljön, dels med att granska hur den interna kontrollen fungerar. Det proaktiva arbetet med kontrollmiljön har ett särskilt fokus på att utveckla och förbättra processer och minimikrav för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen som dokumenteras i interna styrinstrument samt att utveckla och tillhandahålla utbildning och verktyg inom koncernen för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Arbetet med att granska hur den interna kontrollen fungerar inkluderar riskbedömningar som underlag för prioriteringar, samt utvecklande och uppföljning av självutvärderingar i koncernens bolag och affärsområden som kompletteras med internrevision. Intern kontroll-processen har utformats för att ge en rimlig försäkran om att Trelleborgkoncernens mål uppnås vad gäller ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig rapportering samt efterlevnad av

tillämpliga lagar och förordningar. Processen baseras på kontrollmiljön i hela Trelleborg som skapar disciplin och ger en struktur för de övriga fyra komponenterna i processen – riskbedömning, kontrollstrukturer, information och kommunikation samt uppföljning. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och att denna är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag. Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs framförallt av Trelleborgs Finanspolicy, Kommunikationspolicy, Finansmanual som definierar redovisnings- och rapporteringsregler samt av koncernens definition av processer och minimikrav för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Intern Kontroll beskrivs mer utförligt på sidorna 44-46.

Risk Management

Risk Management är en stabsfunktion. Inom ramen för Trelleborgs Enterprise Risk Management-process, ERM-process, identifieras, utvärderas och hanteras risker i koncernens bolag, affärsområden, affärsenheter och processer. Funktionen rapporterar till koncernens chefsjurist och avger löpande rapporter till revisionsutskottet. Risk Management beskrivs mer utförligt under Risker och riskhantering på sidorna 28-33.

Externa styrinstrument

Till de externa styrinstrument som utgör ramar för bolagsstyrning inom Trelleborg hör den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, NASDAQ OMX Stockholms regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta lagar.

Interna styrinstrument

Till de interna bindande styrinstrumenten hör utöver den av stämman fastställda bolagsordningen de av styrelsen fastställda:

• Arbetsordning för styrelsen i Trelleborg.
• Instruktion för av styrelsen i Trelleborg inrättat revisionsutskott.
• Instruktion för verkställande direktören i Trelleborg.
• Instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen i Trelleborg.
• Trelleborgs Uppförandekod.
• Trelleborgs Finanspolicy.
• Kommunikationspolicy.

Dessa styrinstrument kompletteras med ett antal policies och manualer som innehåller bindande regler, samt rekommendationer som anger riktlinjer och handledning för koncernens verksamhet och medarbetare. Bland dessa märks till exempel Trelleborgs Värderingar men även Finansmanual, som definierar redovisnings- och rapporteringsregler, definition av processer och minimikrav för god intern kontroll inklusive intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen samt Kompensationspolicy. På Trelleborgs intranät hittar anställda fullständiga versioner av Trelleborgs många styrinstrument.

Arbetsordning för styrelsen

Styrelsen fastställer årligen en skriftlig arbets-

ordning som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning inklusive ordförandens roll, beslutsordningen inom styrelsen, styrelsens sammanträdesplan, kallelse till styrelsemöten, dagordning och protokoll, samt styrelsens arbete med redovisnings- och revisionsfrågor och den finansiella rapporteringen. Arbetsordningen reglerar även hur styrelsen ska erhålla information och dokumentation som underlag för sitt arbete och för att kunna fatta väl underbyggda beslut.

Instruktion för verkställande direktören

Styrelsen fastställer också årligen en skriftlig instruktion för verkställande direktören som klargör VD:s ansvar för den löpande förvaltningen, former för rapportering till styrelsen och innehåll i denna, krav på interna styrinstrument och frågor som alltid kräver styrelsens beslut eller anmälan till styrelsen till exempel fastställelse av delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké, beslut om större förvärv och avyttringar av verksamheter, beslut om andra större investeringar, beslut om placeringar och lån i enlighet med Trelleborgs Finanspolicy, information om garantier över viss nivå, fastställelse av ersättnings- och anställningsvillkor för VD och till denne direktrapporterande befattningshavare.

Uppförandekod

Trelleborgkoncernen arbetar för att skapa mervärde för sina intressenter utan att kompromissa med koncernens höga ambitioner vad gäller miljö- och samhällsansvar. I Uppförandekoden har fastställts hur Trelleborg ska bedriva sin verksamhet inkluderande principer inom områdena Arbetsplats och miljö, Marknadsfrågor, Samhälle och närmiljö samt Bolagsstyrning. Uppförandekoden gäller alla anställda, inklusive chefer och styrelsemedlemmar i Trelleborgkoncernen, på samtliga marknader, alltid och utan undantag. Trelleborg uppmuntrar också leverantörer, försäljningsrepresentanter, konsulter och andra affärspartners att anta såväl Global Compacts principer som de principer som utgör Trelleborgs egen Uppförandekod.

Värderingar

Trelleborgs värderingar – kundfokus, prestation, innovation och ansvar – utgör ett långsiktigt åtagande, som kopplat till affärsidé, mål och strategier, vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten.

• Kundfokus innebär en strävan att vara förstahandsleverantör av lösningar på utvalda marknader. Alla beslut fattas med kunden i fokus med målet att i nära samarbete skapa mervärde för kunderna och för Trelleborg.
• Prestation innebär att prestera bättre än konkurrenterna, och handlar både om att uppnå resultat, och på vilket sätt.
• Innovation kultur och attityder inom Trelleborg ska främja Innovation. Ambitionen är att dagligen tänka annorlunda, nytt och kreativt. Innovation är en viktig drivkraft för tillväxt.
• Ansvar alla medarbetare har också ett Ansvar för Trelleborg i sin helhet, Bolagets resultat och Bolagets goda rykte.

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL

Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen ingår som en del av den totala interna kontrollen inom Trelleborg, och är en central komponent i Trelleborgs bolagsstyrning.

Intern Kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Den följande beskrivningen utgör styrelsens rapport om Intern Kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Den har granskats av bolagets revisor.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, årsredovisningar och bokslutskommunikéer och att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.

Riskbedömning

Riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen hos Trelleborg syftar till att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag, affärsområden och processer. Riskbedömningen resulterar i kontrollmål som stödjer att de grundläggande kraven på den externa finansiella rapporteringen uppfylls och utgör underlag för hur riskerna ska hanteras genom olika kontrollstrukturer. Riskbedömningen uppdateras årligen under ledning av koncernstab Intern Kontroll och resultatet rapporteras till revisionsutskottet.

Kontrollmiljö

Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning för styrelsen i Trelleborg som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning. Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott som ska företräda styrelsen med att övervaka Bolagets finansiella rapportering, och med avseende på den finansiella rapporteringen, övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Revisionsutskottet ska vidare företräda styrelsen med att hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Styrelsen har även upprättat en instruktion för verkställande direktören i Trelleborg och instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen i Trelleborg. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med den interna kontrollen är delegerat till VD.

Koncernens stabsfunktion Intern Kontroll fungerar som koncernens internrevisionsfunktion och rapporterar till revisionsutskottet och till koncernens CFO. Funktionen arbetar med att utveckla, förbättra och säkra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen, dels proaktivt med fokus på den interna kontrollmiljön, dels med att granska hur den interna kontrollen fungerar.

Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs framförallt av Trelleborgs Finanspolicy, Kommunikationspolicy, Finansmanual som definierar redovisnings- och rapporteringsregler samt av koncernens definition av processer och minimikrav för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

Kontrollstrukturer

De väsentligaste riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom kontrollstrukturer i bolag, affärsområden och processer. Hanteringen kan ske genom att riskerna accepteras alternativt reduceras eller elimineras. Kontrollstrukturerna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer som en god intern kontroll och bygger på koncernens totalt cirka 280 minimikrav för god intern kontroll i de sju definierade väsentliga processerna som framgår av bilden på sidan 46. Minimikraven omfattar cirka 100 dotterbolag, varav de största cirka 40 bolagen ska tillämpa både Aoch B-nivån avseende minimikrav för god

intern kontroll och de cirka 60 mindre bolagen endast A-nivån.

Kontrollstrukturerna i boksluts- och rapporteringsprocessen, som är väsentlig för den finansiella rapporteringens tillförlitlighet, innehåller 50 av de totalt cirka 280 minikraven för god intern kontroll.

Information och Kommunikation

Information och kommunikation om interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen finns tillgängligt för alla berörda medarbetare på Trelleborgs intranät. Information och kommunikation avseende den finansiella rapporteringen sker även genom utbildning.

I koncernen finns en process där alla berörda medarbetare årligen skriftligt intygar kännedom om och efterlevnad av koncernens interna styrinstrument.

Koncernens CFO och chefen för koncernstab Intern Kontroll har som en stående punkt på agendan för revisionsutskottets möten att rapportera resultatet av sitt arbete med intern kontroll. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen. Den externa finansiella rapporteringen sker i enlighet med relevanta externa och interna styrinstrument.

Uppföljning

Uppföljning för att säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker av styrelsen, revisionsutskottet, VD, koncernledningen, koncernstab Intern Kontroll, koncernstab Ekonomi och Finans och av koncernens bolag och affärsområden. Uppföljningen inbegriper uppföljning av måntaliga finansiella rapporter mot budget och mål, kvartalsvisa rapporter med resultat från självutvärderingar i koncernens bolag och affärsområden och resultat av internrevisioner. Uppföljningen inbegriper också uppföljning av iakttagelser som rapporterats av Bolagets revisor. Koncernstab Intern Kontroll arbetar efter en årlig plan som godkänns

av revisionsutskottet. Planen tar sin utgångspunkt i riskanalysen och omfattar prioriterade bolag, affärsområden och processer samt arbetsprogram och budget.

Aktiviteter 2011

Koncernstab Intern Kontroll har under 2011 genomfört 37 (30) internrevisioner i 12 (16) länder varv 9 (3) IT-säkerhetsrevisioner. Fokus har varit på Europa,

Kina, Brasilien och USA. Majoriteten av internrevisionerna har genomförts av koncernstab Intern Kontroll tillsammans med interna resurser från andra staber med specialistkompetens inom till

Intern Kontroll i Trelleborg

Trelleborg har definierat intern kontroll som en process, som påverkas av styrelsen, revisionsutskottet, VD, koncernledningen och övriga medarbetare och som utformats för att ge en rimlig försäkran om att Trelleborgs mål uppnås vad gäller:

• ändamålsenlig och effektiv verksamhet,
• tillförlitlig rapportering och
• efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar.

Intern Kontrollprocessen baseras på kontrollmiljön som skapar disciplin och ger en struktur för de övriga fyra komponenterna i processen – riskbedömning, kontrollstrukturer, information och kommunikation samt uppföljning. Processen tar sin utgångspunkt i ramverket för intern kontroll utgivet av the Committee of the Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO), www.coso.org.

Riskbedömning sker inom ramen för Trelleborgs Enterprise Risk Management-process (ERM-process). Den beskrivs mer utförligt under Risker och riskhantering på sidorna 28-33.

Kontrollmiljön är de värderingar och den etik som styrelsen, revisionsutskottet, VD och koncernledningen kommunicerar och verkar utifrån samt koncernens organisationsstruktur, ledarskap, beslutsvägar, befogenheter, ansvar och den kompetens som medarbetarna besitter. En översikt av koncernens organisation och styrning, inklusive externa och interna styrinstrument, som är viktiga inslag i Trelleborgs kontrollmiljö, beskrivs på sidorna 42-43. Viktiga interna styrinstrument är Trelleborgs Uppförandekod och Trelleborgs Värderingar. Uppförandekoden omfattar principer för hur verksamheten ska bedrivas medan Värderingar utgör ett långsiktigt åtagande som kopplat till affärsidé, mål och strategier, vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. Trelleborg kännetecknas av en decentraliserad organisation som drivs utifrån målstyrt ledarskap med tydliga mål och belöning efter prestation.

Kontrollstrukturer handlar om vilka kontroller som valts för att hantera koncernens risker. Väsentliga kontroller som Trelleborg arbetar med beskrivs mer utförligt på sidorna 28-33 under Risker och riskhantering, samt på sidan 46

vad avser väsentliga processer som påverkar den finansiella rapporteringen.

Information och kommunikation. Extern information och kommunikation består till exempel av rapportering till myndigheter och extern finansiell rapportering till ägare och andra intressenter. Intern information och kommunikation handlar om att skapa medvetenhet hos koncernens medarbetare om externa och interna styrinstrument, inklusive befogenheter och ansvar. Viktiga verktyg för detta är Trelleborgs intranät och utbildningar. En process finns där koncernens medarbetare årligen skriftligen intygar kännedom om och efterlevnad av koncernens interna styrinstrument. Trelleborgs whistleblowerpolicy innebär att varje medarbetare har rätt att utan några efterverkningar rapportera om misstanke om lag- eller regelbrott. Intern information och kommunikation handlar också om att den information som genereras i Trelleborgs process för intern kontroll återkopplas till Trelleborgs styrelse, revisionsutskott, VD och koncernledning som underlag för att kunna fatta väl grundade beslut.

Uppföljning ska säkerställa effektiviteten i processen genom en mängd olika aktiviteter, så som uppföljning av verksamheten mot fastställda mål, självutvärderingar, internrevision och andra uppföljningar.

exempel inköp och finans eller tillsammans med controllers från olika affärsområden. Internrevisioner av IT-säkerhet har genomförts av ansvarig för koncernstab IT tillsammans med externa konsulter.

Under 2011 har fortsatt fokus varit på inköpsprocessen, lagerprocessen, försäljningsprocessen och boksluts- och rapporteringsprocessen. Ett speciellt fokusområde för 2011 har varit hanteringen av mervärdesskatt. Utbildningar har genomförts i flera länder i Europa tillsammans med externa konsulter med syfte att höja kompetensen för relevant personal och därmed minska riskerna för felaktig hantering. Koncernstab Intern Kontroll har också medverkat i interna projekt kring nya rapporteringsrutiner för Enterprise Risk Management och Corporate Responsibility under 2011, där konsolideringssystemet spelar en betydande roll. Detta system används sedan tidigare för finansrapporteringen och för rapportering av arbetet med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

Fokus 2012

Under 2012 kommer koncernstab Intern Kontroll att arbeta brett med granskning av alla processer men med större fokus på projektredovisning i relevanta bolag. Geografiskt kommer koncernstab Intern

Kontroll att ha fortsatt fokus på tillväxtmarknaderna, men flest internrevisioner kommer att ske i Europa.

Koncernstab Intern Kontroll har som mål att 2012 involvera lokala landsansvariga ekonomichefer i internrevisorer av mindre bolag under ledning av Koncernstab Intern Kontroll.

Trelleborg den 27 februari 2012 Styrelsen i Trelleborg

CORPORATE RESPONSIBILITY

Corporate Responsibility 48-61
Corporate Responsibility 2011 i korthet 48
Målindikatorer utfall och framsteg 2011 49
VD och koncernchefens förord 50
Styrning och uppförandekod 51
Värderingar och strategi 52
Aktiv intressentdialog 53
Ansvar för miljö 54
Ansvar för medarbetare och arbetsplats 56
Ansvar för kunder och leverantörer 58
Ansvar för samhälle och närmiljö 59
Index 60
Bestyrkanderapport 61

Som en del av det infrastrukturprojekt som ska förbinda Hong Kong med Zhuhai-Macao byggs världens längsta sänktunnel. Trelleborg levererar den nära sju kilometer långa tunnelns tätningar. Projektet är en av regionens mest tekniskt komplicerade projekt någonsin. Tunnelns design måste bland annat stå emot eventuella jordbävningar och dess tätningar mellan tunnelelementen måste vara extremt slitstark. Det blir 34 Gina-packningar och 34 stora samt 219 små Omega-tätningar från Trelleborg som får denna uppgift.

CORPORATE RESPONSIBILITY 2011 I KORTHET

-8% Trelleborg fortsätter visa en nedåtgående trend vad gäller arbetsrelaterade skador och sjukdomar.

Dialog

Webb och sociala medier blir en allt tydligare del av vårt kommunikation med intressenter.

1 232 GWh

På alla språk

Den interna whistleblowerprocessen (se sidan 52) förbättrades under året för att ytterligare skydda medarbetares integritet och möjliggöra meddelanden på alla koncernspråk via en externpartner som översätter allt till engelska.

Koll på leverantörerna

Leverantörsgranskningen har kraftfullt utvecklats under året och är nu nära sitt interna mål, se sidan 58.

Energiförbrukningen ökade till 1 232 GWh. Relativt har den minskat med 13 procent sedan 2008. De långsiktiga målen för såväl energiförbrukning som avfallsmängd uppnåddes 2011 men koldioxid- och lösningsmedelsutsläpp uppvisar trender som måste förbättras.

Starkare

CR-arbetet internt förändrades i syfte att stärka rapporteringsprocessen, se sidan 51. Även processerna för det interna förbättringsarbetet samt uppföljningen av lagefterlevnad stärktes i samma projekt.

Bra för samhället

Trelleborg har internt lanserat begreppet Blue Dimension som visar hur våra produkter även är bra för samhället och dess hållbarhetsarbete.

Hållbart

Lantbruksdäcket TM Blue med fokus på utmärkta hållbarhetsprestanda lanserades, se sidan 4 i bilagan Trelleborgs värld.

Utmärkelser och jämförelser 2011

I den årliga granskning som konsultföretaget Hallvarsson & Halvarsson presenterade 2011 bedömdes Trelleborg AB vara bäst i Sverige på att rapportera Corporate Responsibility på nätet. Av de cirka 900 undersökta webbsajterna fick Trelleborg högst poäng.

I utfallet av Carbon Disclosure Projects (CDP:s) årliga klimatkartläggning (Nordic 260 Report 2011) erhöll Trelleborg 65 (69) poäng. Toppföretagen (poäng från 70 och uppåt) visar enligt CDP exempel på förståelse för klimatarbetets risker och möjligheter, strategiskt fokus, kunskap om mätmetoder och öppenhet gentemot intressenter.

Folksams Index för ansvarsfullt företagande för 2011 som genomförs vartannat år mäter hur långt de svenska börsföretagen har kommit i sitt hållbarhetsarbete. Trelleborg erhöll betygen 3,47 (3,64) motsvarande fyra av sju stjärnor för sitt arbete med Mänskliga rättigheter, respektive 4,20 (4,53) motsvarande fem av sju stjärnor för området Miljö. Dessa stjärnbetyg är desamma som 2009 när granskningen senast genomfördes.

Trelleborg medverkade 2011 åter i undersökningen Hållbart Värdeskapande, driven av investerare och ägare och riktad till svenska börsnoterade företag. Trelleborg erhöll 84 poäng av 100, att jämföras med 75 poäng år 2009.

Trelleborg ingår 2011 i följande hållbarhetsrelaterade index:

• OMX GES Sustainability Sweden
• OMX GES Sustainability Nordic
• OMX GES Ethical Nordic
• OMX GES Ethical Sweden
• Nordic Sustainability Stars Sweden Top 25 (Ethix)
• ESI Europe (Ethibel)

MÅLINDIKATORER UTFALL OCH FRAMSTEG 2011

Område Miljö		Utfall 2011	Åtgärder och framsteg
	Energi Minska energikonsumtionen relativt omsättningen med 10 procent 2011 (basår 2008).	1 232 (1 198) GWh. Förbättrad energieffektivitet har lett till en 4-procentig relativ minskning jämfört med 2010, och en 13-procentig minskning jämfört med 2008.	Målet för 2011 uppnått. Energy Excellence programmet har gett goda resultat i form av effektivare energianvändning.
	Klimat Reducera direkta och indirekta koldioxidutsläpp med minst 15 procent relativt omsättning 2015 (basår 2008).	En ökning både absolut och relativt jämfört med 2010, men en relativ minskning med 8 procent relativt omsättningen jämfört med 2008.	Utsläpp från direkt energi pekar åt rätt håll. Vad gäller indirekt energi följer en försämrad energimix och därmed större utsläpp av vårt förändrade geografiska fotavtryck, vilket kräver nya åtgärder.
	Kemikalier Att senast 2011 etablera en lista över ämnen som helt ska fasas ut.	Arbete och planering för detta pågår i samband med anpassningen till EU:s REACH-förordning.	Målet ej uppnått. Riktlinjer föreligger, men inte koncernpolicy. Arbetet med anpassning till REACH fortskrider (se sidan 55).
	Avfall Att reducera avfallsmängden med 10 procent relativt omsättningen 2011 (basår 2008).	62 100 (59 300) ton. En minskning med 14 procent relativt omsättnin gen jämfört med 2008.	Målet uppnått för perioden.
	Utsläpp Att reducera utsläpp till luft av flyktiga organiska ämnen (VOC), med 10 procent relativt omsättningen 2011 (basår 2008).	1 816 (1 737) ton. En stabilisering relativt omsättningen jämfört med 2010, men en ökning totalt sett jämfört med 2008.	Målet ej uppnått, trots pågående projekt för minsk ning av VOC-användningen på flera områden.
	Miljöledning Att ha implementerat miljösystem i 90 procent av produktionsenheterna, där 85 procent ska vara certifierade år 2011 enligt ISO 14001.	91 enheter av 114 är certifierade, vilket motsvarar 80 (80) procent.	Målet ej uppnått, men ett stort antal enheter är inne i processer där certifiering är nära förestående.
	Vatten Att reducera vattenförbrukningen med 5 procent relativt omsättningen 2011 (basår 2008).	2,7 (2,5) miljoner kubikmeter, och en minskning med 4 procent relativt omsättningen jämfört med 2010, och en minskning med cirka 40 procent jämfört med 2008.	Målet för perioden uppnått. Stora projekt för åter användning av vatten har genererat bestående resultat.

Arbetsplats

Safety@Work Att implementera programmet Safety@Work vid alla produktionsenheter.	100 (100) procent.	Genomsnittspoängen vid självutvärderingar har ökat med drygt 4 procent.
Mänskliga rättigheter och diskriminering Nolltolerans för förekomst av barn- eller tvångs arbete, liksom för anmälda och granskade fall av diskriminering.	Noll (0) fall av barn- eller tvångs arbete. 4 (6) anmälda fall av diskriminering, där 3 avskrivits.
Medarbetarsamtal Att erbjuda samtliga till personalnivå 5 dokumen terade medarbetarsamtal.	Portalen för uppföljning av medar betarsamtal används av allt fler, 2010-11 av cirka 3 400 medarbetare.

Kunder och leverantörer

Antikorruption Nolltolerans för mutor, korruption och kartell beteende.	För information om konkurrensutred ning se sidan 68.	Utbildningar relaterade till korruption och konkurrens beteende har fortsatt genomförts, se sidan 52.
Leverantörer	Självutvärdering genomförd med	Självutvärdering och granskning av leverantörer
Att arbeta med leverantörer som ansluter sig till	leverantörer motsvarande cirka 75	utvecklades vidare under 2011, och närmade sig
tillämpliga delar av vår uppförandekod.	procent av inköpsvärdet.	tydligt koncernmålet 80 procent.

Samhälle

Transparens	Även 2011 års CR-redovisning följer	CR-redovisningen på webben utvecklas kontinuerligt
Att kontinuerligt utveckla vår CR-redovisning i	GRI:s riktlinjer och bedöms uppfylla	för ökad pedagogik och användarvänlighet. I Trelle
enlighet med Global Reporting Initiatives riktlinjer,	kraven för nivån B+ av tredjepart	borgs CR-webb finns från 2012 en ny sektion som
lägst på nivå B+.	(PwC).	riktar sig till våra intressentgrupper.

TRELLEBORG TAR NYA STEG PÅ HÅLLBARHETSOMRÅDET

"Kunder som väljer lösningar från Trelleborg väljer alltså en på alla plan ansvarsfull partner som även har samhällets bästa för ögonen"

Hållbarhetsfrågorna blir en allt synligare del av Trelleborgs affär. Att vi med vårt polymertekniska kunnande hjälper våra kunder att täta och dämpa i krävande industriella miljöer är ju sedan länge känt, men nu betonar vi också allt mer hur våra lösningar skyddar kundernas processer och investeringar, och hur de ofta är kritiska för samhällets infrastruktur som broar, tunnlar och byggnader. Det är detta vi framöver kallar vår Blue Dimension, det vill säga hur våra lösningar är bra för samhället samtidigt som de är bra för våra kunder.

Ta ett aktuellt exempel som våra tunneltätningar för den nya kombinerade bro- och tunnellänken mellan Hong Kong, Macau och Kina: det är ju ganska uppenbart att Trelleborgs specialframtagna Gina- och Omegatätningar skyddar såväl människor och fordon som färdas i tunneln som själva tunnelkonstruktionen från vattenläckage. Både kunderna i våra olika projekt och samhället värderar den teknik från Trelleborg som gör det möjligt att säkra den här typen av krävande miljöer. Våra produkter och lösningar möter också allt högre krav från kundernas kunder på komfort och förbättrad arbetsmiljö, till exempel i tåg- och järnvägslösningar där de minskar buller och vibrationer, det vill säga dämpar. Kunder som väljer lösningar från Trelleborg väljer alltså en på alla plan ansvarsfull partner som även har samhällets bästa för ögonen.

Trelleborg – var vi än finns i världen – ska vara en säker och bra arbetsplats, och vi ska alla ha en gemensam värdegrund och en god etik. Internt är vår Uppförandekod fortsatt vårt viktigaste rättesnöre. Men även ute hos våra leverantörer följer vi upp kodens ansvarsprinciper. Vi uppmuntrar dessutom både leverantörer och partners att liksom vi ansluta sig till FN:s Global Compacts principer för ansvarsfull affärspraxis.

Personligen brinner jag för att energi och klimat fortsätter vara prioriterade frågor för Trelleborg, precis som förbättrade processer inom ramen för Manufacturing Excellence och vårt inarbetade arbetsmiljöprogram Safety@ Work. En ansvarsfull kemikaliehantering i enlighet med EU:s regelverk REACH är en annan mycket viktig fråga.

Vi utvecklar hela tiden redovisningen av vårt CR-arbete enligt Global Reporting Initiatives (GRI:s) riktlinjer. För första gången har i år CR-data i vår årsredovisning samlats in och säkrats av våra finansiella controllers. Det här är ett innovativt steg för att ytterligare höja kvaliteten hos våra CR-data och förbättra hela redovisningsprocessen. Vi välkomnar som alltid synpunkter på vårt CR-arbete och redovisningen av det från alla våra intressenter.

Peter Nilsson, VD och koncernchef

Extern granskning och GRI-nivå

PwC har översiktligt granskat hela redovisningen av Trelleborgs Corporate Responsibilityarbete 2011 med fokus på de mest väsentliga CR-frågorna. Se bestyrkanderapport på sidan 61 eller www.trelleborg.com/cr.

Trelleborg rapporterar enligt GRI på nivå B+ och har låtit PwC granska och bestyrka tillämpningsnivån. Fullständig information och GRI-index finns på www.trelleborg.com/cr.

Trelleborg och Global Compact

Trelleborg är sedan 2007 anslutet till FN:s nätverk

Global Compact, ett initiativ för ansvarsfull affärspraxis med fokus på miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och antikorruption. En särskild rapport, Communication in Progress, skickas varje år till Global Compact

De siffror som anges för 2011 är baserade på kvarvarande verksamheter. Historiska jämförelsetal har inte räknats om i CR-avsnittet.

STYRNING OCH UPPFÖRANDEKOD

Trelleborgs arbete med Corporate Responsibility (CR) spänner över hela hållbarhetsområdet, det vill säga från miljö- och arbetsmiljöfrågor till etiken i våra relationer med medarbetare, kunder, leverantörer och samhället i stort.

Systematiskt Corporate Responsibility-arbete

Trelleborgs Uppförandekod inom områdena miljö, arbetsmiljö och etik gäller alla medarbetare utan undantag. Den är baserad på internationellt erkända konventioner och riktlinjer, såsom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, ILO:s konventioner, OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compact. Trelleborgs whistleblowerpolicy innebär att varje medarbetare har rätt att utan några efterverkningar rapportera om misstanke om lag- eller regelbrott. Processen för att lämna Whistleblowermeddelanden har under året reviderats för att förstärka medarbetares integritet och möjliggöra lämnande av meddelanden på alla större koncernspråk, se sidan 52.

Uppförandekoden utgör bas för det interna arbetet med CR-frågor (se figuren ovan) och utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för alla medarbetare. CR-processen i stort bygger på självutvärdering och interna revisioner, såsom Safety@Work (se sidan 57), förstärkt med externa revisioner på utvalda områden, såsom ISO 14001-revisioner på miljöområdet.

Vår årliga redovisning av Corporate Responsibility-frågor sker enligt Global Reporting Initiatives (GRI:s) riktlinjer. Principerna för företagets CR-redovisning förklaras i detalj på www.trelleborg.com/ cr. Där och i den årliga rapporten till FN:s Global Compact finns ett komplett index som klargör exakt hur CR-redovisningen följer Global Reporting Initiatives riktlinjer.

Organisation

På styrelsenivå är det revisionsutskottet som har till uppgift att stödja och följa koncernens arbete med Corporate Responsibility-frågor. Redovisningen av

Nya processer

Trelleborg har under 2011 förändrat sin CR-rapporteringsprocess. Avsikten har varit att ytterligare förbättra kvaliteten på CR-data i koncernen. Dels har omfattningen utökats till att innefatta även alla icke-producerande enheter med anställda, dels har koordineringsansvaret för insamlingen av data flyttats till våra finansiella controllers, eftersom deras kompetens när det gäller verifiering av data tillför kvalitet i processen. Förändringen innebär även ett steg i riktning mot integrerad rapportering, där integrering av CR-nyckeltal och andra centrala icke-finansiella nyckeltal ger en mer transparent bild av verksamheten än enbart finansiella nyckeltal.

I samband med förändringen har internt en genomgång gjorts av listan över indikatorer på CR-området, där vissa har tagits bort medan andra förstärkts, exempelvis inom energi-, utsläpps- och avfallsområdena. Uppföljningen vad gäller lagregler, tillstånd och certifikat har ytterligare förstärkts.

CR-frågor hanteras av en grupp sammansatt av representanter från koncernstaberna Kommunikation, Juridik, Miljö, Personal och Inköp, med koncernstab Kommunikation som samordnare.

Det direkta ansvaret för miljö- och arbetsmiljöfrågor ligger lokalt hos varje enhet. Vid varje produktionsanläggning finns en miljösamordnare och en ansvarig för arbetsmiljöfrågor. Den koncerncentrala miljöfunktionen är en del av Koncernstab Juridik och ansvarar för styrning och samordning i miljöfrågor.

Trelleborgs Uppförandekod:

Trelleborgs Uppförandekod är det viktigaste policydokumentet på området Corporate Responsibility för alla anställda i koncernen. Utbildning i kodens innehåll är obligatorisk, och till stöd för lärandet finns såväl e-learning som praktiskt utbildningsmaterial i form av presentationer och broschyrer på 27 språk.

VÄRDERINGAR OCH STRATEGI

Trelleborgs värderingar:

Trelleborgs fyra grundläggande värderingar – kundfokus, prestation, innovation och ansvar – är den röda tråden i våra aktiviteter för utveckling av chefer och medarbetare.

Både chefer och medarbetare bär ett ansvar att kontinuerligt arbeta med att integrera värderingarna i var och en av koncernens enheter. Till stöd för detta finns broschyrer, presentationer och tryckt material.

Affärsetik i fokus

Trelleborgs Uppförandekod och utbildningen i densamma för samtliga anställda innehåller särskilda avsnitt om konkurrensfrågor. Koncernen har dessutom ett specifikt program kring konkurrenslagsfrågor (Trelleborg Competition Law Compliance Program) som bland annat innehåller kommunikation av koncernens tydligt formulerade policies, utbildning, e-learning på intranätet och nyhetsbrev.

Därutöver fokuserar programmet på att säkerställa att samtliga i organisationen förstår hur konkurrensrätt fungerar, vad som är lagligt/olagligt samt att kartellbeteende är fullständigt oacceptabelt i Trelleborgkoncernen. Alla nya chefer måste delta inom sex månader efter anställning.

Mer om åtgärder för korruptionsbekämpning finns på sidan 31.

Trelleborgs klimatstrategi "15 by 15"

Trelleborgs mål är att minska direkta och indirekta koldioxidutsläpp fram till utgången av 2015 med minst 15 procent relativt omsättningen ("15 by 15") räknat från basåret 2008. Utsläppen som avses är de som orsakas av egenproducerad energi, och som ingår i det så kallade Scope 1 enligt Greenhouse Gas Protocol (se bilden ovan), samt de som orsakas av inköpt energi för eget bruk, vilket motsvarar Scope 2 i bilden.

Det pågående Energy Excellencearbetet (se sidan 54) har strävat till

att minska energiförbrukningen i produktionen sedan 2009, vilket samtidigt gett minskade koldioxidutsläpp totalt sett.

Scope 3 innefattar indirekta utsläpp från transporter, resor, inköpt material, produktanvändning och avfallshantering. Fokus på minskning av indirekta utsläpp inom Scope 3 ökar successivt.

Läs mer om klimatrelaterade möjligheter och risker på www.trelleborg.com/cr/strategi.

Whistleblowerprocessen förbättrad

Trelleborgs Whistleblowerprocess förbättrades under året. Syftet är att ytterligare stärka medarbetares integritet och säkerhet, samt att möjliggöra användning på eget språk. Medarbetarna kan lämna meddelanden via telefon eller via Internet. En extern partner, People Intouch, tar hand om meddelandena, översätter till engelska och levererar dem till företagets Compliance officers. Återkoppling till den som lämnat meddelandet sker inom en vecka.

AKTIV INTRESSENTDIALOG

Trelleborgs intressentkommunikation ska präglas av öppna relationer, regelbunden dialog, tydlighet samt en hög etisk nivå. De viktigaste intressentgrupperna är Kunder, Leverantörer och Partners, Aktieägare och Investerare, Anställda samt Samhälle. Grupperna Kunder och Anställda innefattar även potentiella kunder och potentiella medarbetare. Gruppen Samhälle representeras till exempel av Media, Myndigheter och Utbildningsväsen. Representanter för dessa grupper får regelbundet ange vilka hållbarhetsaspekter de anser vara viktigast för Trelleborg i en så kallad väsentlighetsanalys. Sådana undersökningar genomfördes 2007 och 2009. År 2011 genomfördes ingen sådan total analys, utan fokus låg istället på att interna intressenter värderade vilka indikatorer som Trelleborg bör följa upp kontinuerligt. Detta ingick som en del av utvecklingen av en förbättrad CR-redovisningsprocess (se sidan 51). En väsentlighetsanalys kommer istället att genomföras 2012.

Kanaler för regelbunden intressentdialog:

En viktig kanal för kommunikation med samtliga Trelleborgs intressenter är www.trelleborg.com med tillhörande cirka 60 webbplatser, liksom företagets medverkan i sociala medier som Facebook och YouTube och bloggen Marine Insights.

Kunder: Möten mellan Trelleborgs representanter och kunder. Trelleborgs kund- och intressenttidning T-Time.

• Leverantörer och partners: Leverantörsbesök och leverantörsgranskningar via enkäter.
• Aktieägare och investerare: Aktieägarservice (telefon- och e-postkanal), årsstämma, analytikerträffar, särskilda möten med etiska placerare.
• Anställda: Internkommunikationskanaler, till exempel Trelleborg Group Intranet (intranät), E-Connect (digitalt nyhetsbrev) samt Connect (interntidning), interna utbildningar, fackföreningssamarbeten och -arrangemang.
• Samhälle: Ökad interaktion med media, lokala Open House-, familje- och sponsringsaktiviteter, samarbeten med universitet och högskolor. Dialog med lokala tillsynsmyndigheter om specifika frågor. Trelleborg arbetar även via branschorganisationer på nationell och europeisk nivå.

Exempel på kommunikation med intressenter som ägt rum under året:

• I ökande grad har Trelleborg kommunicerat med kunder om våra CR-prestanda. I vissa fall har vi för större kunders räkning specialredovisat prestanda utöver vår allmänna CR-redovisning.
• Bloggen Marine Insights lanserades av Trelleborg – ett dialogforum för konsulter, hamnansvariga och andra intressenter på sjöfartsområdet.
• Övningar med fokus på intressentdialog och feedback om Trelleborgs

CR-redovisning genomfördes åter med studenter från mastersprogrammen vid Internationella Miljöinstitutet (IIIEE), Lund, Sverige. Nytt för året var att studenterna även besökte huvudkontoret i Trelleborg för att att redovisa sina synpunkter på hur Trelleborgs CR-kommunikation kan förbättras. En rad enskilda studenter och forskare har använt Trelleborg som praktikfall i arbeten med inriktning på CSR.

• Trelleborg medverkade med framträdande under temat "Corporate Responsibility – from a risk to a business perspective" vid konferensen CSR Syd i Malmö den 9 mars 2011.
• Trelleborg framträdde på Gröna Kapitalistdagen i december 2011.

CR-redovisning på Internet

Besök www.trelleborg.com/cr för Trelleborgs CR-sidor. Där finns vår årliga samlade redovisning av företagsansvar på Internet. Datainsamlingen och redovisningsprinciperna förklaras i detalj. Där finns även ett GRI-index som klargör hur redovisningen följer Global Reporting Initiatives riktlinjer.

ANSVAR FÖR MILJÖ

Den totala miljöpåverkan har 2011 minskat på flera av våra viktigaste områden, vilket också framgår av utvecklingen av våra relativa nyckeltal. Undantag är koldioxidutsläpp, en utmaning inför framtiden och vårt mål "15 by 15", se sidan 52.

Trelleborg har en omfattande produktionsverksamhet i ett 30-tal länder och miljö- och arbetsmiljöfrågor utgör därför en central del av företagets ansvarsarbete. Detta arbete bedrivs både på central och lokal nivå. Miljöarbetet innefattar proaktiva åtgärder i syfte att minska miljöpåverkan och miljörisker. De prioriterade områdena, som fortsatt betonas i koncernens miljöpolicy, är miljöledning, energioch materialeffektivitet samt hållbar produkt- och processutveckling. Miljöbelastningen hos enskilda anläggningar varierar mycket beroende på anläggningsstorlek och processer. De mest betydande miljöaspekterna generellt är förbrukning av energi och råvaror, utsläpp till luft och vatten samt avfall. Verksamheten är också förknippad med omfattande transporter. Under 2011 bedrevs produktion vid 114 anläggningar, varav 67 i Europa, 33 i Nord- och Sydamerika, 12 i Asien och 2 i Australien. Även 107 icke-producerande enheter ingår från 2011 i CR-redovisningen.

Trelleborgs interna miljöhandbok innehåller rekommendationer som adresserar de mest centrala miljöfrågorna från ett policy- och riskperspektiv, och implementeras globalt inom hela verksamheten. En process för miljöriskkartläggning har införts globalt och bygger dels på ett internt självutvärderingsarbete via Environmental Blue Grading samt Soil Pollution Dashboards, dels på värdering utförd av Trelleborgs egendomsförsäkringsgivare FM Global. Arbetet och processen bygger på miljöhandboken och ger stöd för kartläggning och eliminering av miljörisker som är kopplade till verksamheten.

Andelen certifierade enheter är densamma som 2010.

Arbetet med målindikatorer inom fastställda nyckelområden har vidareutvecklats för att bättre möjliggöra uppföljning av implementering och efterlevnad, och numera tas även halvårsdata in för dessa nyckelområden.

Miljöledning

• Andel ISO 14001-certifierade anläggningar: 80 (80) procent

En viktig hörnpelare i miljöarbetet är miljöledningsstandarden ISO 14001 som är ett obligatoriskt krav på produktionsanläggningar i koncernen. Samtliga större enheter ska enligt koncernpolicyn ha certifierade system. Vid utgången av år 2011 var totalt 91 (90) anläggningar certifierade, vilket motsvarar cirka 80 (80) procent av samtliga anläggningar.

Energi

• • Total energiförbrukning: 1 232 (1 198) GWh
• • Direkt energiförbrukning: 500 (505) GWh
• • Total energiförbrukning/omsättning: 0,0423 (0,0440) GWh/msek

Från 2011 är även icke-producerande enheters energiförbrukning medräknad. Den utgör cirka 2 procent av totalenergiförbrukningen.

Energibesparing är ett fokuserat område för Trelleborg. Från 2009 har Trelleborgs Energy Excellence (en del av programmet Manufacturing Excellence) för systematisk energieffektivisering implementerats vid alla produktionsenheter. Energy Excellence bygger på självutvärdering och identifiering/genomförande av förbättringsprojekt via specialutbildade koordinatorer vid varje produktionsenhet, som i sin tur bildat förbättringsteam för sparåtgärder avseende byggnader, tryckluft, uppvärmning/ventilation, belysning, kylsystem etc. Projekten har genererat

Sparprogrammet Energy Excellence gör att förbrukningen minskat relativt sett sedan 2008. Värdet inkluderar förbrukning av el, inköpt ånga och fjärrvärme.

tydliga besparingar i form av lägre energikonsumtion och energikostnader, samt minskat de totala koldioxidutsläppen från koncernen.

Koncernens totala energikostnader för året 2011 uppgick till 634 (658) msek.

Klimatpåverkan

• • Totala CO2-utsläpp: 385 000 (347 000) ton
• • Direkta CO2-utsläpp: 110 000 (110 000) ton
• • Totala CO2-utsläpp/omsättning: 13,2 (12,8) ton/msek

En betydande del av koncernens klimatpåverkan orsakas av direkta koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen samt indirekt genom förbrukning av inköpt el, ånga och fjärrvärme. Trelleborgs klimatmål "15 by 15" som antogs 2009 (se sidan 52) adresserar dessa direkta och indirekta utsläpp. Även om utsläppen härstammande från direkt energi går åt rätt håll 2011 pekar totalutvecklingen i fel riktning. En bidragande faktor är den nytillkomna fabriken i Xingtai i Kina som via indirekt energi står för en tydlig ökning av de totala utsläppen.

Redovisningen av indirekta utsläpp är anpassade till Carbon Disclosure Projects rekommendationer. Detta innebär att nationella omräkningsfaktorer från Greenhouse Gas Protocol har använts. Trelleborg har tagit tydliga steg för att förebygga och reducera klimatrelaterade effekter av verksamheten, bland annat genom energieffektivisering enligt ovan.

Trelleborg deltar också sedan 2007 i Carbon Disclosure Projects (CDP:s) frivilliga redovisning och redovisar där öppet relevanta nyckeltal och data. CDP samlar på uppdrag av globala investerare in information om företags och organisationers utsläpp av växthusgaser och åtgärder för att förhindra negativa klimateffekter, se www.cdproject.net. I den årliga CDP-kartläggningen 2011 erhöll Trelle-

Klimatpåverkan

De totala koldioxidutsläppen har 2011 ökat såväl i absoluta tal som relativt omsättningen.

borg 65 poäng, att jämföras med 69 poäng föregående år.

Utsläpp till luft

• • VOC-utsläpp: 1 816 (1 737) ton
• • VOC-utsläpp/omsättning: 0,062 (0,064) ton/msek

Förutom energirelaterade utsläpp som koldioxid (se ovan), svaveldioxid, 391 (358) ton, och kväveoxider, 60 (57) ton, utgörs utsläpp till luft huvudsakligen av flyktiga organiska ämnen, VOC (Volatile Organic Compounds).

Utsläpp av VOC kommer främst från användningen av lösningsmedelshaltiga vidhäftningsmedel samt tillverkningen av tryckdukar. Utvecklingen 2011 har visserligen stabiliserats jämfört med föregående år, men målet kvarstår att minska utsläppen under kommande period. Ett flertal projekt pågår för att ersätta lösningsmedelsbaserade produkter inom flera områden, med positiva effekter på både miljö och arbetsmiljö, se sidan 6 i bilagan Trelleborgs värld.

Råmaterial

• Förbrukad gummiråvara: 114 000 (106 100) ton

De viktigaste råvarorna är polymerer (gummi, plast) och metallkomponenter samt tillsatsämnen såsom mjukgörare (oljor), fyllmedel som kimrök samt vulkmedel (svavel, peroxider). Av den gummiråvara som förbrukas utgörs cirka 43 (38) procent av naturgummi och 57 (62) procent av syntetgummi.

Som kemikalieanvändare berörs Trelleborg av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Arbetet med anpassning till REACH under 2011 hade fortsatt fokus på kommunikation med leverantörer och kunder om REACH-relaterade frågor för att säkerställa efterlevnad.

Utsläppen av flyktiga organiska ämnen har stabiliserats i relativa tal.

Vatten

• • Total vattenförbrukning: 2,7 (2,5) miljoner m3
• • Total vattenförbrukning/omsättning: 92 (93) m3/msek

Den totala mängden vatten som tagits ut per källa är 49 procent från dricksvatten, 24 procent från egen brunn, 25 procent från ytvatten, plus 2 procent övrigt vatten. Vatten används i produktionen främst till kylning och tvättning. Stora besparingar har gjorts, bland annat genom återvinningssystem. Utsläppen till vatten är begränsade, men utgörs i huvudsak av organiskt material.

Avfall

• • Total avfallsmängd: 62 100 (59 300) ton
• • Avfallsmängd/omsättning: 2,1 (2,2) ton/ msek
• • Återvinningsgrad: 47 (46) procent

Det pågår ett kontinuerligt arbete inom de lokala verksamheterna med att finna avsättningsmöjligheter för avfallet med en högre återvinningsgrad och till lägre kostnad. Återvinning sker via extern partner och internt.

Koncernens totala avfallshanteringskostnad uppgick 2011 till 42 (48) msek. Fördelningen i avfallshanteringen var 2 procent till intern materialåtervinning, 45 procent till extern materialåtervinning, 13 procent till energiåtervinning, 35 procent till deponi, samt 5 procent till övrig hantering. Av det totala avfallet utgjorde gummi drygt 33 (33) procent. Mängden miljö- eller hälsofarligt avfall som kräver specialhantering uppgick till 5 000 (5 100) ton.

Tillstånd och överträdelser

Av bolag med tillverkningsanläggningar

Total vattenförbrukning innefattar både vatten i produktionen och exempelvis sanitärt vatten.

är 100 (85) procent tillståndspliktiga enligt lokal lagstiftning. Alla anläggningar i Sverige, totalt 14 stycken, är tillståndseller anmälningspliktiga. Ansökan om förnyade miljötillstånd pågår för närvarande vid 56 anläggningar (1 i Sverige) varav samtliga bedöms erhålla efterfrågade tillstånd.

Under året skedde någon typ av överträdelse gentemot tillståndsvillkoren eller lokal miljö- eller arbetsmiljölagstiftning vid 16 (13) anläggningar. Av dessa har 4 (2) fall resulterat i böter. Total böteskostnad uppgick till cirka 0,2 (0,08) msek. Övriga orsaker till överträdelser var maskinsäkerhet, buller och utsläpp till luft.

Miljörelaterad risk och miljöskulder

4 (3) oförutsedda utsläpp har skett under 2011, motsvarande cirka 1 (500) m3. Nästan hela volymen bestod av olja.

Hantering av olja och lösningsmedel har historiskt gett upphov till förorening av mark- och grundvatten. Sanering av förorenad mark pågår för närvarande vid 11 (8) enheter. Ytterligare 12 (6) anläggningar bedöms komma att omfattas av saneringskrav, med ännu inte fastställd omfattning. Trelleborg är därutöver delaktigt som en av flera formella parter i ytterligare 5 (6) saneringsfall (3 i Sverige och 2 i USA), dock med ett marginellt kostnadsansvar. Koncernens avsättningar för miljöåtaganden uppgick vid årsskiftet till 49,9 (52,5) msek.

Vid förvärv samt avyttringar genomförs miljöstudier av bolag för att undersöka och kartlägga miljöpåverkan och identifiera eventuella miljöskulder. Under 2011 har 55 (12) studier initierats och genomförts i samband med förvärv och avveckling, inkluderat arbetet med det planerade samägda bolaget med Freudenberg, se sidan 5.

Avfallsmängden har ökat i absoluta tal men minskat i relativa tal.

ANSVAR FÖR MEDARBETARE OCH ARBETSPLATS

Trelleborgs ansvar för medarbetarna och arbetsplatsen innefattar bland annat mänskliga rättigheter, god arbetsmiljö och medarbetarutveckling. Samma respekt för säkra och trygga arbetsförhållanden ska råda oavsett var i världen vår verksamhet bedrivs.

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter handlar om grundläggande rättigheter som definieras av konventioner och deklarationer rörande barn- och tvångsarbete, föreningsfrihet och rätt till kollektivavtal, mångfaldsfrågor respektive jämställdhet. Alla dessa områden behandlas i Trelleborgs Uppförandekod. Trelleborgs whistleblowerpolicy innebär att varje medarbetare har rätt att utan några efterverkningar rapportera om misstanke om lag- eller regelbrott, se vidare på sidan 52. Inom ramen för Trelleborgs ERM-processer för riskidentifiering och -utvärdering (se sidorna 28-33) har ingen av koncernens enheter bedömt risken för kränkning av mänskliga rättigheter vara materiell.

Folksams Index för ansvarsfullt företagande för 2011 som genomförs vartannat år mäter hur långt de svenska börsföretagen har kommit i sitt hållbarhetsarbete. Trelleborg erhöll betyget 3,47 (3,64) motsvarande fyra av sju stjärnor för sitt arbete med Mänskliga rättigheter.

Tvångs- och barnarbete

• Överträdelser relaterade till tvångs- eller barnarbete: 0 (0)

Trelleborg samarbetar sedan ett antal år

med Rädda Barnen, ett samarbete som bland annat stärker vår kompetens inom området barnarbete.

Innehåll

Inga (0) överträdelser har skett 2011 vad gäller tvångsarbete eller barnarbete.

Arbetsplatsrelationer

• Andel anställda som är fackligt representerade via kollektivavtal: 49 (53) procent

Inom Trelleborg pågår kontinuerligt förändringsprocesser i samband med förvärv, avyttringar och rationaliseringar. En huvuduppgift är därför att ge förutsättningar för förändringar och med respekt för varje medarbetare minska osäkerhet och otrygghet, samtidigt som företagets fortsatta konkurrenskraft säkerställs. Trelleborg följer alltid lokal lagstiftning eller kollektivavtal beträffande varseltider vid nerskärningar och nedläggningar.

Trelleborg avyttrade 3 affärsenheter och ingick avtal om att avyttra ytterligare en affärsenhet under 2011 (se sidan 24). Företaget gjorde även personalminskningar framför allt på de mer mogna marknaderna, men samtidigt under året ökade personalstyrkan på vissa tillväxtmarknader, bland annat i Kina. Netto har antalet anställda ökat med cirka 900 medarbetare.

Trelleborg har verksamhet i 44 länder. Av de anställda arbetar 92 procent utanför

Antal anställda i hela koncernen vid årets utgång inklusive inhyrda och visstidsanställda var 21 307 (20 629 inkluderande 236 anställda i avvecklade verksamheter). Medelantalet anställda i koncernen ökade under året till 20 274 (20 042), varav andelen kvinnor var 25 (25) procent. Se vidare not 3 på sidorna 81-82 samt karta på sidorna 104-105. Löner och andra ersättningar för medelantalet anställda (exklusive inhyrd personal) uppgick till 5 791 (5 972) msek. Personalomsättningen (uppsägningar och pensionsavgångar ej inräknade) varierar mellan olika länder och anläggningar och återspeglar ofta den lokala arbetskraftssituationen. Under 2011 var personalomsättningen 15 (7) procent av medelantalet

Sverige.

anställda i koncernen.

Trelleborgs policy är att erkänna fackliga organisationer, liksom rätten till kollektiva avtal. Totalt är 49 (53) procent av Trelleborgs anställda fackligt representerade via kollektivavtal.

Mångfald och jämställdhet

• Antal anmälda och granskade fall av diskriminering: 4 (6)

Trelleborgs Uppförandekod anger att ingen särbehandling av anställda får ske vad gäller anställning eller arbetsuppgifter på grund av kön, religion, ålder, handikapp, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt eller socialt eller etniskt ursprung. Under 2011 har 4 (6) fall av diskriminering anmälts och granskats. Tre av fallen har avskrivits medan ett är under utredning.

Det framgångsrika mentorprogram inriktat på kvinnliga deltagare som startade 2009 avslutades under året. Under 2011 startade ett nytt mentorprogram inriktat på tillväxtmarknader.

Arbetsmiljö – Hälsa och säkerhet

• • Arbetsrelaterade skador/sjukdomar (Lost Work Cases, LWC): 384 (416) fall
• • LWCer per 100 medarbetare per år: 2,31 (2,75)

Ålder och kön för ledningsnivåerna 3-5

Åldersstruktur

Diagrammet visar åldersstruktur och könsfördelning på ledningsnivå 3 till 5 i Trelleborgs enheter. Nivå 3 motsvarar rapportering till affärsområdeschef. Tyngdpunkten åldersmässigt ligger i kategorierna 30-39 år och 40-49 år.

Andelen kvinnor är högst i de yngsta kategorierna: 24 procent i kategorin 20-29 år, 27 procent i kategorin 30-39 år. Andel kvinnor i högsta ledningen är 18 (9) procent och andel kvinnor i styrelsen är 29 (29) procent.

Antal anställda vid årets slut* Fördelning per land 2011 2010 Förändring USA 2 881 2 815 66 Frankrike 1 879 2 004 -125 Sverige 1 794 1 882 -88 Kina 1 772 1 430 342 Storbritannien 1 493 1 408 85 Italien 1 372 1 246 126 Tyskland 1 154 1 126 28 Spanien 1 059 1 102 -43 Brasilien 960 1 025 -65 Sri Lanka 906 795 111 Indien 904 902 2 Malta 571 530 41 Mexiko 525 470 55 Polen 483 454 29 Tjeckien 244 264 -20 Turkiet 191 206 -15 Övriga Nordamerika 22 18 4 Övriga Västeuropa 1 253 1 097 156 Övriga Europa 812 673 139 Övriga Syd- och Centralamerika 5 4 1 Övriga Asien och övriga marknader 1 027 942 85 Totalt 21 307 20 393 4,5%

*inklusive inhyrd och visstidsanställd personal

• Genomsnittligt antal förlorade arbetsdagar per skada per år: 26 (22)

• Andel enheter med skyddskommitté: 88 (95) procent

Trelleborgs Uppförandekod understryker målet att förebygga arbetsrelaterade skador och sjukdomar på alla våra arbetsplatser globalt. Trelleborgs program Safety@Work stöder den organisatoriska förändring som behövs för att skapa en säkerhetskultur och stärker vår strävan att attrahera, utveckla och behålla goda medarbetare i alla koncernens enheter. I enlighet med detta har programmet introducerats i samtliga aktiva produktionsenheter. Utvecklingen av Trelleborgs Safety@Workprogram följs upp via nyckeltal som finns i företagets CR-redovisningsstruktur.

Under 2011 har samtliga aktiva produktionsenheter genomgått utbildning i Safety@Work, genomfört självutvärdering och utvecklat en plan för förebyggande och korrigerande åtgärder. Över 60 utbildade interngranskare har genomfört granskningar vid 39 av enheterna. Sammantaget har dessa aktiviteter lett till förbättringsprogram som syftar till att minska riskerna vid dessa enheter.

Uppföljningen av utvalda nyckeltal på arbetsmiljöområdet syftar till att minska antalet skador och antalet frånvarodagar på grund av dessa skador, och samtidigt till att förbättra resultatet av Safety@ Work-granskningarna.

Trelleborgs anläggningar fortsätter att visa en nedåtgående trend vad gäller fall av arbetsrelaterad skada/sjukdom (exklusive inhyrd personal). Under 2011 rapporterades 384 (416) fall som ledde till mer än en dags frånvaro (= Lost Work Cases, LWC). Detta är en minskning med 8 procent jämfört med 2010.

Antalet LWC per 100 anställda per år minskade till 2,31 (2,75), medan antalet förlorade arbetsdagar per skada per år ökade till 26 (22). Under 2011 ökade genomsnittspoängen i riskmodellen Safety@Work (den poäng en anläggning erhåller baserat på utvärdering av alla modellens element) i granskningarna och självutvärderingar till 848, att jämföras med 812 föregående år, en ökning med 4,4 procent.

Målet är att alla Trelleborgs anläggningar ska ha en väl fungerande skyddskommitté. År 2011 fanns sådana kommittéer med fabriksledningen representerad vid 88 (95) procent av anläggningarna.

Hälsoinitiativ

I Sydafrika deltar Trelleborg i ett Sverigeunderstött HIV/AIDS-program som är inriktat på att öka medarbetarnas medvetenhet, utbildning om risker, HIV-tester, hälsovård och stödåtgärder. I USA har Trelleborg sedan 2008 bedrivit Health for Life (H4L)-programmet som erbjuder anställda hälsoundersökningar och individuell coachning inriktad på hälsorisker.

Över 50 procent av de 2 300 anställda i USA deltog 2011 i H4L-programmet.

Frånvaro i Sverige

Den totala frånvaron för 2011 var vid koncernens produktionsenheter i Sverige 4,2 procent av normal arbetstid.

Talent management

• • Anställda som 2010-2011 genomgått medarbetarsamtal: 3 400 (2 800)
• • Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd vid produktionsenheterna: 15 (13)
• • Antal interna annonser avseende chefspositioner: 274

Målet med koncernens Talent Management är att säkerställa en stark talangbas för ledarförsörjning. Den årliga Talent Management-processen är en koncernövergripande process som strävar efter att identifiera, utveckla och utnyttja Trelleborgs ledarskapspotential.

Processen innehåller medarbetarsamtal och Development Centers, liksom utbildnings- och utvecklingsaktiviteter. Den är designad för att på ett bra sätt matcha företagets kommande rekryteringsbehov med individuella karriärutvecklingsplaner.

Medarbetarsamtalsprocessen

Medarbetarsamtalet är utformat för att bidra till medarbetarnas motivation, prestation och utveckling. Samtalet förbereds av både chef och medarbetare och följer en fastställd struktur. 2010-11 användes den interna portalen för detta av cirka 3 400 (2 800) anställda, ett viktigt steg i riktning mot en enhetlig process för hela koncernen.

I samtalet diskuteras det gångna och det kommande årets mål, karriärutveckling, rörlighet och utvecklingsbehov. Om den anställde har ledarskapspotential ska en karriärutvecklingsplan utarbetas.

Målet för 2010-11 var att inkludera alla tjänstemän på nivåerna 1–5 i processen.

Totalt 80 procent av de anställda tjänstemännen på dessa nivåer genomgick medarbetarsamtal under perioden 2010--2011. På nivå 6 var siffran 75 procent. För perioden 2011-12 är nivåerna 1-7 inkluderade i processen, och prognosen är mer än 4 000 fullgjorda samtal.

Ledarförsörjningsprocessen

Huvudsyftet med ledarförsörjningsprocessen (Talent Review Process) är att med utgångspunkt i genomförda medarbetarsamtal kartlägga medarbetare med potential för avancemang för att därmed säkerställa företagets ledarförsörjning. Enhetschefer och personalansvariga

diskuterar regelbundet potentialen i respektive affärsområde och affärsenhet. Development Centers används vid behov för att verifiera potential och fastställa utvecklingsbehov. De anställda som väljs ut får en personlig utvecklingsplan som följer dem längs karriärvägen.

Talangbasen och planen för ledarförsörjning presenteras för Trelleborgs styrelse.

En viktig del av processen är att öka antalet interna övergångar mellan våra affärsområden. Trelleborg vill öka koncernens möjligheter att frigöra medarbetarpotential och utnyttja intern kompetens på bästa möjliga sätt. Detta är också orsaken till varför alla rekryteringar annonseras på koncernintranätet.

Utbildning och utveckling

Trelleborgs grundläggande princip för personalutveckling är att vi tillhandahåller lämplig utbildning för att höja medarbetarkompetensen. Samtidigt stärker vi våra medarbetares sociala och ekonomiska möjligheter.

Antal utbildningstimmar per anställd vid alla enheter var under 2011 i medeltal 15 (13, föregående års siffror avsåg endast produktionsenheter).

På koncernnivå har följande utbildningsaktiviteter ägt rum under 2011:

• Åtta omgångar global inköpsutbildning (128 deltagare varav 44 kvinnor och 84 män)
• Trelleborgs traineeprogram (15 deltagare varav 5 kvinnor och 10 män)
• Två omgångar av Trelleborg International Management Program (47 deltagare varav 3 kvinnor och 44 män)
• Mentorprogrammet (15 deltagare varav 15 män)
• Introduktionsseminarium (26 deltagare varav 6 kvinnor och 20 män)

Utbildning i företagets uppförandekod fortsätter för alla nyanställda.

Interna granskare har påbörjat utbildning för att kunna genomföra interna Uppförandekodsgranskningar.

Lön och belöning

En viktig faktor för att säkerställa koncernens långsiktiga framgångar är att ha belöningssystem som beaktar medarbetarnas prestation. Ramarna för detta anges av den globala och koncerngemensamma kompensationspolicyn.

Grunden i policyn är att kompensationsstrukturen baseras på ett systematiskt utvärderingssystem för arbetsinnehåll och prestation. Ledningens ersättningar beskrivs på sidan 40-41.

ANSVAR FÖR KUNDER OCH LEVERANTÖRER

Trelleborgs ansvar längs värdekedjan baseras på god affärsetik: uppföljning av leverantörer såväl som kvalitet och säkerhet i de lösningar vi levererar. Förutom kundnytta tillför många av våra produkter och lösningar även samhällsnytta.

Leverantörer

• Andel av det totala inköpsvärdet där leverantörer genomgått granskning: cirka 75 (25) procent

Trelleborgs målsättning är att enbart arbeta med leverantörer som ansluter sig till våra kvalitetskrav och affärsprinciper. Utvärderingen av leverantörer sker i första hand genom koncerngemensamma självutvärderingar som innehåller frågor relaterade till arbetsmiljö, miljöledning och socialt ansvar. Otillfredsställande svar ska utredas. Underpresterande leverantörer får en tidsfrist för åtgärder.

Totalt har leverantörer motsvarande cirka 75 (25) procent av det totala inköpsvärdet granskats.

Målet för koncernen är att varje enhet ska ha genomfört CR-utvärdering av sina leverantörer på en nivå motsvarande 80 procent av inköpsvärdet.

Under 2011 avslutades ingen (0) relation med leverantörer av miljömässiga eller sociala orsaker.

Produkter

En ny beteckning, Blue Dimension, används från 2012 för att beskriva hur Trelleborgs produkter och lösningar utöver deras grundläggande nytta för kunden via sin funktion även ger positiva effekter för samhället på områden som miljö och arbetsmiljö.

Vid utveckling av nya produkter tas alltid hänsyn till lag- och kundkrav, såsom produktansvar, miljö- och arbetsmiljöaspekter i tillverkningsskedet samt användningsskedet där det är relevant, se figuren. I Trelleborgs miljöpolicy sägs även att försiktighetsprincipen ska tas i beaktande och att vi i den utsträckning det är möjligt ska minska och ersätta skadliga ämnen och material i produkter och processer. Detta är i linje med det pågående arbetet med att i befintliga produktformuleringar i samråd med kunder ersätta särskilt farliga ämnen enligt EU:s kemikalielagstiftning REACH, se även sidan 55.

Produktutveckling sker vanligen i nära samarbete med kunden. Trelleborg tillhandahåller produktinformation i form av märkning, säkerhetsdatablad, IMDSdeklarationer och miljödeklarationer, motsvarande de krav som ställs av respektive kund eller marknad.

Många kunder har specifika krav avseende produkternas miljöegenskaper och ingående komponenter, till exempel fordons- och byggindustrin. Det förekommer också industri- eller kundspecifika begränsningslistor för kemikalier.

Transporter

Över 90 procent av Trelleborgs råvaror och färdiga produkter transporteras med lastbil. Trelleborg anlitar transportföretag som kan sköta frakten på ett effektivt och säkert sätt. Den viktigaste miljöpåverkan av transporterna är utsläpp av koldioxid på grund av förbrukning av fossila bränslen.

Återvinning

I Trelleborgs produktionsprocesser återvinns i regel en betydande del av det gummispill som uppstår innan materialet har vulkaniserats, medan vulkaniserat gummi inte kan användas som råmaterial.

Enligt det europeiska direktivet för uttjänta bilar (ELV-direktivet) ställs krav på återvinningsbarhet hos ingående komponenter i bilar. Trelleborg levererar därför, enligt kraven från världens ledande biltillverkare, miljödeklarationer enligt GADSL (Global Automotive Declarable Substances List) i det gemensamma datasystemet IMDS (International Material Data System) för samtliga produkter som levereras inom detta segment.

Vad gäller däck har återvinning på europeisk nivå gjort framsteg. För cirka tio år sedan samlades bara hälften av alla uttjänta däck in och merparten gick till deponi. I dag anser den svenska däckbranschens gemensamt ägda företag Svensk Däckåtervinning, där Trelleborg innehar en styrelseplats, att 95 procent av alla uttjänta däck i Europa går till antingen material- eller energiåtervinning.

ANSVAR FÖR SAMHÄLLE OCH NÄRMILJÖ

Trelleborgs ambition är att bidra till global utveckling genom att stödja det lokala samhället där vi verkar.

Samhällsengagemang

Trelleborg deltar i en mängd olika samhällsaktiviteter, ofta lokala sådana som innebär samarbete med grannar, intresseorganisationer, myndigheter och idrottsklubbar. I de sistnämnda finns många exempel på hur företaget stöttar ungdomsarbete, vilket även sker via stöd till handikappade barn, scouter, förskolor och festivaler.

Trelleborg sponsrar inte politiska eller religiösa organisationer. Trelleborgs riktlinjer för sponsring fastslår att vi prioriterar sponsringsåtaganden som är till nytta för samhället och den omgivning där vi är verksamma. Sponsring ska stödja våra värderingar och stärka våra relationer med kunder och andra partners.

Inom utbildningsområdet pågår samarbeten med flera universitet och skolor,

Trelleborg och Rädda Barnen

Ett flerårigt samarbete med Rädda Barnen, innefattande ett årligt stöd, är en del av Trelleborgs strävan att ta ett ökat globalt samhällsansvar genom att bidra till barns utveckling och utbildning. Trelleborg stödjer Rädda Barnens program "Rewrite the Future" som är en global satsning för att barn i konfliktdrabbade länder ska få gå i skola.

Trelleborg stimulerar mångfalden i svenskt näringsliv

Investmentbolaget Rosengård Invest, Malmö, som startades 2009 av Trelleborg AB tillsammans med E.ON, Swedbank och Scandinavian Cap AB, har fokus på riskkapital till entreprenörer med icke-svensk bakgrund och investerar i både nya och befintliga företag på den svenska marknaden. Målet är att Rosengård Invest på affärsmässig grund ska bidra till ökad integration, fler arbetstillfällen och ett bättre utnyttjande av den resurs som entreprenörer med icke-svensk bakgrund utgör.

vilket medför löpande kontakter med forskare och studenter. Bland annat samarbetar Trelleborg med Université de Nantes, Frankrike, Fachhochschule Koblenz, Tyskland, LUISS och Tor Vergata, Italien, Kettering University, Michigan, USA, Malta University, Malta, samt Internationella Miljöinstitutet, Sverige.

Under årens lopp har många examens- och forskningsarbeten utförts vid Trelleborgs anläggningar, till exempel med miljöinriktning. Utöver detta kan nämnas ett så kallat "learning partnership" med Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet som innebär finansiering av två doktorandtjänster.

Kommunikation

Ett av de centrala kommunikationsmålen är att bidra till att Trelleborg agerar som

god samhällsmedborgare och i linje med detta förmedla en relevant bild av verksamheten. Trelleborgs kommunikation regleras av företagets kommunikationspolicy, som omfattar regler för hela verksamhetens kommunikation inklusive den med aktiemarknaden. Vår kommunikation ska följa relevanta lagar, regler och normer, präglas av en nära relation till bolagets intressenter samt baseras på frekventa kontakter, tydlighet och god etik.

Trelleborgs policy för medarbetares deltagande i sociala medier innehåller, på samma grundval som kommunikationen i övrigt, regler om etiskt beteende för alla som representerar företaget i kanaler som exempelvis bloggar och sociala nätverk.

Skapat och fördelat värde

Trelleborgs verksamhet genererar ett ekonomiskt värde som i stor utsträckning fördelas mellan olika intressenter, såsom leverantörer av varor och tjänster, anställda, aktieägare, banker och andra kreditgivare samt samhället i form av skatter. Siffrorna nedan hänför sig till kvarvarande verksamheter för både 2010 och 2011. Under 2011 genererades 29 106 (27 196) msek varav 27 010 (24 795) msek fördelades på de olika intressentgrupperna enligt diagrammet och specifikationen nedan.

Fördelat värde 2011

Leverantörer: Betalning för material och tjänster 18 151 msek (16 647), Not 8.

Anställda: Löner och förmåner 7 668 msek (7 480), Not 8.

Aktieägare: Utdelning 2011: 474 msek (136). Långsiktig utdelningspolicy: 30--50 procent av årets nettoresultat, sidan 103.

Kreditgivare: Räntekostnader 237 msek (236), Not 11.

Samhället: Betalda skatter 480 msek (294), sidan 74.

INDEX

Översikt som visar hur GRI:s riktlinjer svarar mot olika områden i Trelleborgs CR-redovisning. Ett fullständigt GRI-index finns på vår CR-webbsajt www.trelleborg.com/cr.

Parentes markerar delvis redovisad GRI-indikator. Därutöver visas översiktligt sambandet med FN:s Global Compact som Trelleborg undertecknat, sambandet med standarden ISO 26000 som i sin helhet ännu inte tillämpas i Trelleborg, liksom sambandet med klimatredovisningen Carbon Disclosure Project.

	GRI-indikatorer	Sidor i årsredo visning	Samband med principer i FN:s Global Compact	Samband med ISO 26000	Samband med Carbon Disclosure Project
Styrning och redovisning
Ledningens angreppssätt och styrning	Styrning (EC), EN, LA, HR, SO, PR	22-26, 51-52, 59	1-10	6.2-6.8
Koncernchefens uttalande	1.1	2-3, 50		6.2
Hållbarhetsrevision, påverkan, risker och möjligheter	1.2	19, 28-31, 49, webb		6.2
Organisationsprofil	2.1-2.10	Omslag, 5-15, 20-21, 48, 56, 71, 81-82, 86, 92, 103-105		6.2
Redovisningsprofil, omfattning och avgränsning	3.1-3.11	Webb, 50, 53
Index för GRI, Global Compact och ISO 26000	3.12	53, 60
Bestyrkande	3.13	50, 61		7.5.3	8.6
Styrning av hållbarhetsarbetet	4.1-4.9, (4.10), 4.11	22-26, 34, 46, 49-52, 58-59	1-10	6.2, 7.5.3	1.1, 2.1, 2.2
Externa åtaganden	4.12-4.13	48, 50-51, 53. 57-60	1-10	6.2
Intressentdialoger	4.14-4.17	53		6.2

Miljö
Material	(EN1), (EN2)	55	8-9	6.5
Energi	EN3, EN4	54	8	6.5	12.2, 12.3
Klimatpåverkan	EN16, (EN18)	52, 54-55	7-9	6.5	3.3, 7.2-7.4, 8.2-8.3, 8.5
Utsläpp och avfall	EN20, EN22, EN23	55	8	6.5
Transporter	(EN29)	58	8	6.5, 6.6.6	8.2, 15.1
Vatten	(EN8), (EN21)	55	8	6.5
Biologisk mångfald	(EN11), (EN12)	Webb	8	6.5
Produkter	(EN26), (PR1), (PR3)	58	1,7-9	6.3, 6.5-6.7	3.2

Arbetsplats och samhälle
Mänskliga rättigheter	(HR2), (HR3), HR4-7	56-58	1-6	6.3, 6.4, 6.6
Arbetsförhållanden och whistleblowerpolicy	LA1, (LA2), LA4, LA5	56	1, 3, 6	6.3.10, 6.4
Mångfald och jämställdhet	(LA13)	56	1, 6	6.3, 6.4
Hälsa och säkerhet	LA6, LA7, LA8	56-57	1	6.4,6.8
Talent management	LA10, (LA12), (EC7)	57, webb	6	6.4, 6.8
Antikorruption och konkurrensfrågor	(SO2), SO3, (SO4), SO7, SO8	52, 57, 68	10	6.6, 6.8.7
Socialt engagemang och ställningstagande	SO5	59	1-10	6.6, 6.8.3

Ekonomi
Samhällsekonomiska prestanda	EC1, EC3, EC4	59, 79, 84		6.8
Arbetsmiljö och miljöinvesteringar och kostnader	EN30	54-55	7-9	6.5
Klimatrelaterade möjligheter och risker	(EC2)	webb	7	6.5.5	5.1
Kostnad för överträdelser	EN28	55	8	6.5

BESTYRKANDERAPPORT

Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning

Till läsarna av Trelleborgs årsredovisning 2011

Vi har fått i uppdrag av ledningen i Trelleborg AB (publ) att översiktligt granska innehållet i avsnittet "Corporate Responsibility" på sidorna 48-61 (hållbarhetsredovisningen) i Trelleborgs årsredovisning 2011. Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.

Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av Far. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASB:s standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, bl.a. omfattat följande:

• uppdatering av vår kunskap och förståelse för Trelleborgs organisation och verksamhet,
• bedömning av kriteriernas lämplighet och tillämpning avseende intressenternas informationsbehov,
• bedömning av resultatet av företagets intressentdialog,
• intervjuer med ansvariga chefer på koncernnivå och på utvalda enheter i syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig,
• tagit del av interna och externa dokument för att bedöma om den rapporterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig,
• utvärdering av design för en del av de system och processer som använts för att inhämta, hantera och validera hållbarhetsinformation,
• analytisk granskning av rapporterad information,
• bedömning av företagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer,
• övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt dess format, därvid övervägande av informationens inbördes överensstämmelse med tillämpade kriterier.

Slutsats

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna.

Trelleborg den 27 februari 2012 PricewaterhouseCoopers AB

Eric Salander Fredrik Ljungdahl

Auktoriserad revisor Specialistmedlem i Far

Trelleborg är specialiserade på högkvalitativa lantbruksdäck och kan snabbt tolka marknadens behov av lösningar och produkter. Det möjliggör även en hög teknisk service till kunderna. Undersökningar

visar att en överväldigande majoritet av de professionella lantbrukarna ser hållbarhet som en nyckelfråga vid utformningen av lantbruksdäck. Här ligger Trelleborg i framkant med ett stort erbjudande av lantbruksdäck som har bredare kontaktytor och lättare avtryck. I en snar framtid kommer dessutom Trelleborgs däck TM1000 High Power att sättas i serieproduktion. De är väl anpassade för den nya generationens traktorer och med däckens höga prestanda minskar bränsleförbrukningen och därmed utsläppen till nivåer 4-6 procent lägre än marknadsgenomsnittet.

VÅRA FINANSER

	Våra finanser	64-103
	Kommentarer till koncernens resultaträkningar 64
	Koncernens resultaträkningar 65
	Kommentarer till koncernens balansräkningar 70
	Koncernens balansräkningar 71
	Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser 73
	Koncernens kassaflödesanalyser 74
Not 1	Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper 75
Not 2	Segmentsredovisning 80
Not 3	Anställda och kostnader 81
Not 4	Arvode och kostnadsersättning till revisorer 83
Not 5	Jämförelsestörande poster, kvarvarande
	verksamheter 83
Not 6	Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 83
Not 7	Andelar i intressebolags resultat 83
Not 8	Kostnader fördelade på kostnadsslag 83
Not 9	Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet 83
	Not 10 Statliga stöd 84
	Not 11 Finansiella intäkter och kostnader 84
	Not 12 Skatt på årets resultat 84
	Not 13 Innehav utan bestämmande inflytande – resultat och kapital 84
	Not 14 Materiella anläggningstillgångar 84
	Not 15 Immateriella anläggningstillgångar 85
	Not 16 Finansiella anläggningstillgångar 86
	Not 17 Moderbolagets och koncernens innehav av aktier och andelar i koncernbolag 86

Not 18 Uppskjuten skattefordran/skatteskuld 87
Not 19 Varulager 87
Not 20 Kortfristiga rörelsefordringar 87
Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 87
Not 22 Räntebärande fordringar 88
Not 23 Finansiella derivatinstrument 88
Not 24 Likvida medel 88
Not 25 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning 88
Not 26 Eget kapital 89
Not 27 Räntebärande skulder 89
Not 28 Finansiell riskhantering 90
Not 29 Finansiella instrument per kategori och
värderingsnivå 90
Not 30 Icke räntebärande skulder 91
Not 31 Avsättningar för pensioner och liknande 91
Not 32 Övriga avsättningar 92
Not 33 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 92
Not 34 Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter 92
Not 35 Förvärv och avvecklade verksamheter 92
Not 36 Händelser efter periodens slut 93
Moderbolagets finanser 94
Förslag till vinstdisposition 99
Revisionsberättelse 100
Tioårsöversikt 101
Trelleborgaktien 102

KOMMENTARER TILL KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR

Koncernens marknadssituation förbättrades ytterligare under året jämfört med föregående år. Efterfrågan har varit god inom flertalet av våra segment. Den organiska tillväxten uppgick till 11 procent. Speciellt i Asien har efterfrågan varit stark. Koncernen har under året ytterligare förbättrat sina marknadspositioner och arbetet med att fokusera verksamheten och öka vår närvaro inom utvalda lönsamma segment fortsätter.

Den kraftiga tillväxtökningen ökningen som vi upplevde under 2010 dämpa- dämpa dämpades något under 2011. Trots detta har utvecklingen varit positiv inom flertalet segment. Koncernens försäljning till segmenten generell industri, personbilar, transport, lantbruk och flyg var högre än under 2010. Försäljningen inom segmenten offshore olja & gas och infrastruktur var på en lägre nivå jämfört med föregående år.

Rörelseresultatet förbättrades jämfört med 2010 inom Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems. Detta mycket tack vare en god försäljningsutveckling men också på grund av positiva effekter från genomförda strukturåtgärder samt effekter från kapacitets- och kostnadsanpassningar från tidigare år. Främst som en följd av höga råmaterialpriser försämrades rörelseresultatet något inom Trelleborg Automotive. Den svagare efterfrågan för projektrelaterade verksamheter inom offshore olja & gas, produktionsstörningar inom en enhet inom offshore olja & gas samt uppstartskostnader i Brasilien har negativt påverkat rörelseresultatet inom Trelleborg Engineered Systems.

Råmaterialpriserna har under året varit fortsatt volatila. Koncernen har till delar lyckats kompensera för de ökade priserna.

Koncernen fortsätter att fokusera sin verksamhet till utvalda segment och har därför under året avyttrat verksamheten inom taktäckning (Waterproofing), tidigare del av Trelleborg Engineered Systems och verksamheterna inom bromsslangar och gasfjädrar, tidigare del av Trelleborg Automotive. Dessutom har avtal tecknats mellan Trelleborg och tyska Freudenberg om att bilda ett 50/50 samägt bolag inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon. Genomförandet av affären förutsätter godkännande av berörda konkurrensmyndigheter (se vidare sida 5).

Nettoomsättning

Koncernens totala omsättning uppgick till 29 150 msek (28 778) varav avvecklade verksamheter 44 msek (1 582).

För koncernens kvarvarande verksamheter ökade omsättningen under 2011 till 29 106 msek (27 196), en ökning med 7 procent. Den organiska tillväxten uppgick till 11 procent. Effekter av strukturförändringar var 2 procent och valutaeffekterna var –6 procent. Strukturförändringar under året påverkade nettoomsättningen positivt med netto cirka 600 msek.

Alla affärsområden uppvisade en positiv organisk tillväxt under året.

Marknadsförutsättningarna har varierat mellan koncernens segment under året. Efterfrågan på industrikapitalvaror har varit stark under hela året, framför allt under årets första hälft. Inom fordonsindustrin har efterfrågan varit fortsatt god, speciellt i Tyskland, USA och Asien. Efterfrågan inom lantbruksindustrin har varit mycket god. Den totala ordernivån för projektrelaterade verksamheter inom offshore olja & gas och infrastruktur har varierat under året och speciellt under senare delen av året påverkats av förlängda ledtider. Rensat för valutakurseffekter var omsättningen under första halvåret något högre än under andra hälften av året. Koncernens marknadspositioner har generellt bibehållits eller förbättrats.

För Trelleborg Engineered Systems ökade den organiska försälj- försälj försäljningen med 1 procent. Efterfrågan varierade inom affärsområdets olika marknadssegment. Efterfrågan på insatsvaror till generell industri har varit god under större delen av året. Inom de projektrelaterade segmenten infrastruktur och offshore olja & gas har ledtiderna ökat under året, vilket negativt påverkat affärsområdets omsättning.

Efterfrågan på flertalet viktiga marknader inom Trelleborg Automotive, såsom Tyskland, USA och Kina, ökade under 2011. Den organiska tillväxten uppgick till 15 procent jämfört med föregående år. Affärsområdet har fortsatt stärkt sina marknadspositioner.

För Trelleborg Sealing Solutions har utvecklingen jämfört med föregående år varit fortsatt mycket positiv inom samtliga större marknadssegment och geografiska områden. Den organiska tillväxten uppgick till 16 procent med bäst utveckling inom det största delsegmentet för insatsvaror till generell industri. Affärsområdet har fortsatt stärkt sina marknadspositioner.

Efterfrågan på lantbruksdäck och industridäck både för OEM och för eftermarknaden ökade markant under 2011. Den organiska tillväxten inom affärsområdet Trelleborg Wheel Systems uppgick till 27 procent. Förvärvet av Watts bidrog till försäljningsökningen inom industridäck. Affärsområdet har fortsatt förbättrat sina marknadspositioner inom delsegmenten för större lantbruksdäck.

2011 års nettoomsättning för kvarvarande verksamheter jämfört med 2010:

	Förändring, %
Organisk tillväxt	+11
Strukturella förändringar	+2
Valutakursförändringar	–6
Totalt	+7

Nettoomsättning MSEK 0 8 000 16 000 24 000 32 000

2007 2008 2009 2010 2011

			Organisk	Struktur	Valutakurs	Total
msek	2011	2010	tillväxt, %	förändring, %	förändring, %	förändring, %
Trelleborg Engineered Systems	9 435	9 795	+1	+1	–6	–4
Trelleborg Automotive	9 360	8 819	+15	–2	–7	+6
Trelleborg Sealing Solutions	6 643	5 783	+16	+6	–7	+15
Trelleborg Wheel Systems	3 863	2 990	+27	+10	–8	+29
Eliminering	–195	–191
Kvarvarande verksamheter	29 106	27 196	+11	+2	–6	+7

Nettoomsättning per affärsområde

KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR

msek	Not	2011	2010
Kvarvarande verksamheter:
Nettoomsättning	2	29 106	27 196
Kostnad för sålda varor		–21 483	–19 897
Bruttoresultat		7 623	7 299
Försäljningskostnader		–2 200	–2 124
Administrationskostnader		–2 590	–2 490
Forsknings- och utvecklingskostnader		–574	–577
Övriga rörelseintäkter	6	368	302
Övriga rörelsekostnader	6	–207	–388
Andelar i intressebolags resultat	7	11	14
Rörelseresultat	3, 4, 5, 8, 9, 10	2 431	2 036
Finansiella intäkter	11	31	18
Finansiella kostnader	11	–240	–236
Resultat före skatt		2 222	1 818
Skatt	12	–644	–534
Resultat efter skatt		1 578	1 284
Avvecklade verksamheter:	25
Nettoomsättning		44	1 582
Rörelseresultat		258	–84
Resultat före skatt		258	–86
Resultat efter skatt		260	–101
Koncernen totalt:
Nettoomsättning		29 150	28 778
Rörelseresultat		2 689	1 952
Resultat före skatt		2 480	1 732
Resultat efter skatt		1 838	1 183
Hänförligt till:
– moderbolagets aktieägare		1 819	1 162
– innehav utan bestämmande inflytande	13	19	21
Resultat per aktie, SEK		2011	2010
Kvarvarande verksamheter:
Resultat		5,75	4,65
Avvecklade verksamheter:
Resultat		0,95	–0,35
Totalt:
Resultat		6,70	4,30
Resultat efter utspädning		6,70	4,30
Resultat exklusive jämförelsestörande poster 1)		6,30	5,35
Utdelning 2)		2,50	1,75
Antal aktier
i genomsnitt		271 071 783	271 071 783
efter utspädning i genomsnitt		271 071 783	271 071 783
1) Nettoresultatet har justerats för jämförelsestörande poster, msek		–149	–190
2) Enligt styrelsens och VD:s förslag
Rapporter över totalresultat
msek		2011	2010
Resultat efter skatt		1 838	1 183

1 838 –74 –72 15 46 –85	1 183 24 892 –1 890 –235 –1 209
1 753	–26
1 733	–43
20	17
–	–14

Nettoomsättning per marknad

Den organiska försäljningstillväxten under 2011 i Västeuropa uppgick till 13 procent. Viktiga länder för koncernen såsom Tyskland, Frankrike och Sverige bidrog positivt till denna utveckling. Den organiska försäljningstillväxten i Nordamerika var 2 procent. Under året har den organiska tillväxten på viktiga marknader såsom Kina, Indien, Sydkorea, Japan, Australien och Brasilien totalt ökat med cirka 20 procent.

Västeuropa är fortsatt den viktigaste marknaden för Trelleborg med en andel av omsättningen på 54 procent, andelen i övriga Europa uppgick till 6 procent, Nordamerika stod för för en andel på 18 procent, Syd och Centralamerika för 6 procent medan marknaderna i Asien och resten av världen hade en andel på 16 procent.

Koncernen fortsätter att fokusera verksamheten till prioriterade marknader och utvalda kundsegment.

Inom Trelleborg Engineered Systems har investeringen i en ny anläggning för produkter och lösningar för olje & gas-utvinning i Brasilien som påbörjades 2010 fortsatt under året. Under året har också investeringar påbörjats i specialiserad produktion för tryckdukar i Brasilien, för att därigenom skapa en plattform för tillväxt inom grafisk industri. Vidare har affärsområdet stärkt sin närvaro i Brasilien inom offshore olja & gas genom förvärvet av en verksamhet från ett dotterbolag till Veyance Technologies. Verksamheten fokuserar på specialdesignade oljeslangar för yt- och djuphavsapplikationer. Förvärvet av franska Bloch, ett privatägt företag inom högpresterande industrislangar, innebär att affärsområdet kommer kunna bredda sitt erbjudande inom industrislangar och skapar förutsättningar för framtida tillväxt.

Inom Trelleborg Automotive har segmenten inom bromsslangar till personbilar och gasfjädrar avyttrats under året. I övrigt pågår arbetet med att tillsammans med det tyska bolaget Freudenberg bilda ett 50/50 samägt bolag inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon (se vidare sidan 5).

Trelleborg Sealing Solutions stärkte under året positionen inom precisionstätningar genom förvärvet av Silcotech Group, en verksamhet som fokuserar på precisionstätningar och komponenter i flytande silikon, huvudsakligen inom läkemedelsindustri och medicinteknik men även för vissa kritiska elektronikapplikationer. Expansionen för affärsområdet i Kina har fortsatt under 2011. Ett excellenscenter för vissa produktionsprocesser och industriella nischsegment i Bangalore, Indien, startades under senare delen av året.

Trelleborg Wheel System förvärvade under året engelska Watts Tyre Group, en av de stora globala aktörerna inom industridäck. Förvärvet stärker Trelleborgs världsledande position inom industridäck, genom en geografisk breddning och en ökad närvaro på eftermarknaden. Affärsområdet har även expanderat på den kinesiska marknaden för specialdäck, i första hand inom lantbruksdäck, genom förvärvet av en verksamhet i östra Kina. Förvärvet stärker Trelleborgs konkurrenskraft även på andra marknader genom en breddning av sortimentet och en kostnadseffektiv produktion.

Nettoomsättning per geografisk marknad

msek	2011	2010
Västeuropa	15 735	14 190
Nordamerika	5 126	5 389
Övriga världen	8 245	7 617
Kvarvarande verksamheter	29 106	27 196
Avvecklade verksamheter	44	1 582
Trelleborgkoncernen	29 150	28 778

Kvarvarande verksamheter	Organisk tillväxt	Andel av total
	2011, %	försäljning, %
Västeuropa	13	54
Nordamerika	2	18
Övriga världen	15	28
Totalt	11	100

Resultat

Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 2 689 msek (1 952). Valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncernbolags resultat har påverkat rörelseresultatet negativt med cirka 169 msek jämfört med föregående år (–98). Koncernens finansiella intäkter och kostnader uppgick netto till –209 msek (–220). Resultatet före skatt uppgick till 2 480 msek (1 732). Årets skattekostnad uppgick till –642 msek (–549). Resultatet efter skatt var 1 838 msek (1 183), och resultatet per aktie uppgick till 6,70 sek (4,30).

För koncernens avvecklade verksamheter uppgick rörelseresultatet totalt till 258 msek (–84).

Rörelseresultatet för koncernens kvarvarande verksamheter uppgick till 2 431 msek (2 036).

För kvarvarande verksamheter uppgick finansiella intäkter och kostnader netto till –209 msek (–218), motsvarande en genomsnittlig räntesats på 3,1 procent (2,8). Resultatet före skatt uppgick till 2 222 msek (1 818). Årets skattekostnad uppgick till –644 msek (–534) och skattesatsen för året var 29 procent (29). Resultatet efter skatt var 1 578 msek (1 284), och resultatet per aktie uppgick till 5,75 sek (4,65).

Operativt resultat

Utöver de avvecklade verksamheterna har också omstruktureringskostnader och nedskrivningar från åtgärdsprogram exkluderats i redovisningen av koncernens operativa nyckeltal.

Exklusive dessa jämförelsestörande poster uppgick det operativa rörelseresultatet för kvarvarande verksamheter till 2 635 msek (2 286).

Rörelsemarginalen uppgick till 9,0 procent (8,4). EBITDA marginalen bibehölls på motsvarande nivå som föregående år och uppgick till 12,1 procent (12,1), vilket innebär att koncernens mål nåddes.

Rörelseresultat, kvarvarande verksamheter

msek	2011	2010
Exklusive jämförelsestörande poster
Trelleborg Engineered Systems	628	855
Trelleborg Automotive	510	524
Trelleborg Sealing Solutions	1 360	876
Trelleborg Wheel Systems	401	263
Koncernposter	–264	–232
Rörelseresultat exkl jämförelsestörande poster	2 635	2 286
Jämförelsestörande poster
Trelleborg Engineered Systems	–86	–110
Trelleborg Automotive	–93	–98
Trelleborg Sealing Solutions	–24	–22
Trelleborg Wheel Systems	0	–16
Övrigt	–1	–4
Summa jämförelsestörande poster	–204	–250
Rörelseresultat inkl jämförelsestörande poster	2 431	2 036

Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster

msek	2011	2010
Nettoomsättning	29 106	27 196
EBITDA	3 538	3 304
Rörelseresultat	2 635	2 286
Resultat före skatt	2 426	2 068
Resultat efter skatt	1 727	1 474

Arbetet med att fokusera mot lönsamma och snabbväxande segment har fortsatt under året och Trelleborg fortsätter att ytterligare stärka närvaron på växande geografiska marknader. Generellt i koncernen har de sedan tidigare annonserade åtgärdsprogrammen fortsatt ge positiva effekter genom effektivare strukturer och lägre kostnader. Råmaterialpriserna har under året varit fortsatt volatila. Koncernen har delvis lyckats kompensera för de ökade priserna.

Rörelseresultatet och rörelsemarginalen minskade inom affärsområde Trelleborg Engineered Systems främst påverkat av lägre projektförsäljning, produktionsstörningar och uppstartskostnader i Brasilien. Övriga segment inom affärsområdet har haft en stabil eller positiv utveckling jämfört med föregående år. Affärsområdet har ett fortsatt fokus på portföljhantering samt geografisk expansion och har under året fortsatt sin expansion i Asien och Sydamerika,

avyttrat verksamheten inom taktäckning (Waterproofing) samt genomfört tre förvärv.

Affärsområde Trelleborg Automotive har under året fortsatt arbetet att ytterligare stärka sina positioner inom områdena antivibration och dämpande lösningar för fordon. Under året har ytterligare satsningar gjorts i tillväxtländer. Rörelseresultatet minskade, trots positiva effekter från kapacitets- och kostnadsanpassningar och god underliggande produktivitetsutveckling, primärt till följd av ökade och volatila råvarupriser. Resultatet har också påverkats av nedskrivningar av lager och andra tillgångar, huvudsakligen av historisk karaktär i Brasilien, i samband med en översyn efter den under året genomförda avyttringen av verksamheteten inom bromsslangar i Brasilien.

Såväl rörelseresultatet som rörelsemarginal i affärsområdet Trelleborg Sealing Solutions var markant högre än 2010. Detta som en följd av högre efterfrågan, effektivare struktur, gynnsam produktmix och ett bra kapacitetsutnyttjande. Fortsatta åtgärder för att förstärka effektiviteten i produktion och inköp har väl kompenserat för ökade råmaterialpriser. Affärsomådet har fortsatt sin geografiska expansion och ökat sin närvaro där tillväxten sker. En konsolidering och geografisk förflyttning pågår alltjämt av produktionsanläggningar, en plattform för långsiktig tillväxt har skapats i Indien, Kina och Brasilien. Affärsområdet har fokus på att utveckla utvalda snabbväxande och lönsamma segment, bland annat Life Science.

Trelleborg Wheel Systems visade en god resultatförbättring inom både jordbruk- och industridäck. Rörelseresultatet steg kraftigt som en följd av högre efterfrågan, hög effektivitet och god hantering av råmaterialpriser. Rörelseresultatet påverkades också positivt av en förändrad produktmix och ett högt kapacitetsutnyttjande. Under året skedde en fortsatt breddning och förstärkning av affärsområdets erbjudande. En framgångsrik integration av det under året förvärvade Watts Tyre Group har stärkt resultatet inom industridäck. Förvärvet av en ny fabrik i Xingtai, Kina, har öppnat nya möjligheter på den kinesiska marknaden.

Utgifter för forskning och utveckling, inklusive balansering på 17 msek (26), uppgick under året till 512 msek (487), motsvarande cirka 2 procent av omsättningen (2). Årets avskrivningar och nedskrivningar av balanserade utgifter för utveckling uppgick till 59 msek (95), se vidare på sidan 26.

Resultatet före skatt uppgick till 2 426 msek (2 068). Skattesatsen uppgick till 29 procent (29). Resultatet efter skatt var 1 727 msek (1 474). Resultatet per aktie uppgick till 6,30 msek (5,35).

Jämförelsestörande poster har belastat rörelseresultatet med 204 msek, fördelat enligt följande:

msek	2011	2010
Kostnad för sålda varor	–102	–30
Administrationskostnader	–32	–43
Övriga rörelsekostnader	–70	–177
Kvarvarande verksamheter	–204	–250

Åtgärdsprogram inom affärsområdena

Arbetet med de sedan tidigare kommunicerade åtgärdsprogrammen har fortsatt under året. Totala kostnaden för dessa program har belastat koncernens rörelseresultat med 204 msek (250), respektive koncernens resultat efter skatt med –149 msek (–190).

Inom affärsområdet Trelleborg Engineered Systems har projektet med att fokusera ett antal produktionsenheter i Sverige, Storbritannien och Estland avslutats under året. Projektet som annonserades under 2010 att fokusera produktionen i Forsheda och Skellefteå, Sverige, och delvis flytta produktion till ett antal fabriker utanför Sverige, har fortsatt under året. Projektet kommer att slutföras under 2012. En fokusering och optimering av strukturen inom Trelleborg Marine Systems har inletts. Projektet beräknas vara helt genomfört under första halvåret 2012. Inom Trelleborg Offshore har ett projekt påbörjats att förbättra produktionsstrukturen i främst Storbritannien och USA samtidigt som en optimering av organisationen utförs. Projektet beräknas slutföras i början av 2013. Totalt har rörelseresultatet för dessa åtgärder belastat affärsområdet med 86 msek (110).

Arbetet inom affärsområdet Trelleborg Automotive att konsolidera delar av verksamhet i Tyskland har i princip avslutats under 2011. Dessutom har projektet kopplat till fokusering och omflyttning av produktion i Forsheda och Skellefteå även påverkat Trelleborg Automotive. Totalt har rörelseresultatet i affärsområdet belastats med 93 msek (98) för åtgärdsprogram.

Även affärsområdet Trelleborg Sealing Solutions är involverat i omstrukteringen i Forsheda och Skellefteå. Totalt har årets rörelseresultat inom affärsområdet Trelleborg Sealing Solutions belastats med 24 msek (22).

Kostnader för åtgärdsprogram

msek	2011	2010
Kvarvarande verksamheter
Trelleborg Engineered Systems	86	110
Trelleborg Automotive	93	98
Trelleborg Sealing Solutions	24	22
Trelleborg Wheel Systems	0	16
Övrigt	1	4
Totalt före skatt	204	250
Totalt efter skatt	149	190

Avvecklade verksamheter Verksamheten inom taktäckning

Avyttringen av verksamheten inom taktäckning, tidigare del av affärsområdet Trelleborg Engineered Systems, slutfördes den 31 januari 2011.

Konkurrensutredningar avseende dotterbolag

Trelleborgs dotterbolag i Frankrike respektive USA har sedan tidigare år varit föremål för undersökningar av konkurrensmyndigheter i bland annat USA, EU, Brasilien och Australien avseende vissa typer av marina oljeslangar och marina fendrar. Det beslut som EU-kommissionen meddelade under 2009 överklagade Trelleborg redan samma år. Trelleborg avvaktar fortsatt EU- domstolens beslut. Den framtida utvecklingen av detta ärende är fortsatt förenad med viss osäkerhet relaterad till längd och utfall i pågående processer.

Händelser efter periodens slut

Trelleborg stärker och fokuserar koncernen

Genom en organisationsförändring stärks och fokuseras koncernen. Trelleborg Automotive renodlas till en antivibrationsverksamhet. Trelleborg Automotives övriga verksamheter – polymera lösningar för drivaxlar och styrapplikationer samt ljuddämpande lösningar för bromssystem – stärks genom att integreras i Trelleborg Engineered Systems respektive Trelleborg Sealing Solutions.

Trelleborg Engineered Systems fokuseras till tre prioriterade områden: offshore & infrastruktur, generella industriapplikationer samt belagda vävar för avancerade industriapplikationer. Som en följd av detta kommer tre nya personer att ingå i Trelleborgs ledningsgrupp: Denis Blanc, Mikael Fryklund och Dario Porta. Trelleborgs VD och koncernchef Peter Nilsson kommer att vara ansvarig för Trelleborg Engineered Systems.

Lennart Johansson, Trelleborg Engineered Systems nuvarande chef samt nuvarande chefen för Trelleborg Automotive, Jim Law, har utnämnts till Trelleborgkoncernens representanter i ledningsgruppen för det mellan Trelleborg och Freudenbergs planerade samägda bolag inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon. Trelleborgs VD och koncernchef Peter Nilsson kommer att bli bolagets styrelseordförande.

Avyttring av verksamhet inom komponenter till personbilar

Trelleborg har den 24 januari 2012 tecknat avtal om att avyttra en verksamhet som tillverkar högteknologiska gummi-, plast- och skumkomponenter och system till personbilsindustrin. Verksamheten finns huvudsakligen i Frankrike och ingår i affärsområde Trelleborg Automotive. Köpare är Bavaria Industriekapital AG med säte i München, Tyskland. Avyttringen är ytterligare ett led i Trelleborgkoncernens strategi att fokusera på utvalda segment. Realisationsvinsten får en mindre effekt på resultatet 2012.

Marknadsutsikter för första kvartalet 2012

Efterfrågan bedöms vara i nivå med eller något högre än det fjärde kvartalet 2011, justerat för säsongsmässiga variationer.

Resultaträkning per kvartal

Kvarvarande verksamheter exkl jämförelsestörande poster

		jan–mar	apr–jun			jul–sep		okt–dec
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Nettoomsättning	7 226	6 556	7 583	7 187	7 191	6 601	7 106	6 852
EBITDA	874	771	973	955	934	817	757	761
Rörelseresultat	654	515	751	694	701	559	529	518
Resultat före skatt	611	446	702	644	647	503	466	475
Resultat efter skatt	429	329	502	454	479	365	317	326

Koncernen, totalt

		jan–mar	apr–jun			jul–sep			okt–dec
msek	2011	2010	2011	2010		2011	2010		2011	2010
Nettoomsättning	7 270	7 054	7 583	7 814		7 191	6 865		7 106	7 045
Rörelseresultat	905	501	704	483		621	545		459	423
Resultat före skatt	862	431	655	434		567	487		396	380
Resultat efter skatt	685	292	467	274		420	355		266	262

KOMMENTARER TILL KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR

Koncernens sysselsatta kapital ökade till 19 574 msek (18 091), en ökning med 1 483 msek eller 8 procent.

Sysselsatt kapital fördelas enligt följande:

msek	2011	2010
Varulager	4 001	3 433
Rörelsefordringar	5 534	5 094
Rörelseskulder	–6 430	–6 372
Rörelsekapital kvarvarande verksamheter	3 105	2 155
Anläggningstillgångar	16 415	15 589
Andelar i intressebolag	54	41
Sysselsatt kapital kvarvarande verksamheter	19 574	17 785
Avvecklade verksamheter	–	–
Sysselsatt kapital i tillgångar som innehas
för försäljning	–	306
Sysselsatt kapital Trelleborgkoncernen	19 574	18 091

Årets ökning av sysselsatt kapital i kvarvarande verksamheter, 1 789 msek, var hänförlig till:

msek	2011
Företagsförvärv	760
Förändring rörelsekapital	797
Förändring anläggningstillgångar	97
Förändring andelar intressebolag	7
Valutakurseffekter vid omräkning av utländska dotterbolag	128
Totalt förändring sysselsatt kapital	1 789

Rensat från företagsförvärv och valutakurseffekter har rörelsekapitalbindningen i kvarvarande verksamheter ökat med 797 msek. Förändringen är främst hänförlig till en ökning av varulager och rörelsefordringar. Utvecklingen är en följd av den ökade försäljningen. Arbetet med att förbättra hanteringen av rörelsekapitalet har fortsatt under 2011 och trots försäljningsökningen är effektiviteten fortsatt på en god nivå. Förvärvade verksamheter har ökat sysselsatt

kapital med 760 msek varav 695 msek avser materiella- och immateriella tillgångar. Valutakurseffekter har ökat sysselsatt kapital i kvarvarande verksamheter med 128 msek.

Årets bruttoinvesteringar i kvarvarande verksamheter uppgick till 1 135 msek (822). Årets investeringar fördelar sig på materiella anläggningstillgångar 1 074 msek och immateriella anläggningstillgångar 61 msek.

Avskrivningar i kvarvarande verksamheter under året var 910 msek (1 014). De totala nedskrivningarna uppgick till 3 msek (70).

Avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) för koncernen ökade till 13,9 procent (10,1). För kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster så ökade avkastningen på sysselsatt kapital till 13,5 procent (11,9). Den förbättrade resultatgenereringen samt en fortsatt god effektivitet i rörelsekapitalhanteringen har påverkat avkastningen positivt.

Eget kapital

Det totala egna kapitalet ökade under året med 1 308 msek till 13 504 msek (12 196). Omräkningsdifferensen minskade det totala egna kapitalet med netto –29 msek inklusive kursdifferenser (netto efter skatt) på säkringsinstrument.

Den totala utdelningen uppgick till 477 msek (139) varav till innehav utan bestämmande inflytande 3 msek (3).

Trelleborgkoncernen, förändring av eget kapital

			Innehav utan bestämmande		Totalt
			Andra reserver
2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
2 620	2 620	226	226	–562	643	9 795	8 769	117	103	12 196	12 361
				–84	–1 205	1 817	1 162	20	17	1 753	–26
						–474	–136	–3	–3	–477	–139
								32		32	–
2 620	2 620	226	226	–646	–562	11 138	9 795	166	117	13 504	12 196
		Aktiekapital		Övrigt tillskjutet kapital				Balanserad vinst		inflytande

För andra reserver, se vidare not 26.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår en utdelning om 2,50 sek (1,75) per aktie, totalt 678 msek (474).

KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR

31 december, msek	Not	2011	2010
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	14	5 958	5 609
Goodwill	15	9 874	9 395
Övriga immateriella anläggningstillgångar	15	583	585
Andelar i intressebolag	7	54	41
Finansiella anläggningstillgångar	16–17, 29	299	218
Uppskjutna skattefordringar	18	931	1 038
Summa anläggningstillgångar		17 699	16 886
Omsättningstillgångar
Varulager	19	4 001	3 433
Kortfristiga rörelsefordringar	20–21	5 516	5 099
Aktuell skattefordran		509	498
Räntebärande fordringar	22	213	100
Likvida medel	24	753	832
		10 992	9 962
Tillgångar som innehas för försäljning	25	–	466
Summa omsättningstillgångar		10 992	10 428
SUMMA TILLGÅNGAR		28 691	27 314
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	26
Aktiekapital		2 620	2 620
Övrigt tillskjutet kapital		226	226
Andra reserver		–646	–562
Balanserad vinst		9 319	8 633
Årets resultat		1 819	1 162
Summa		13 338	12 079
Innehav utan bestämmande inflytande	13	166	117
Summa eget kapital		13 504	12 196
Långfristiga skulder
Räntebärande långfristiga skulder	27	5 452	4 343
Övriga långfristiga skulder	30	163	80
Pensionsförpliktelser	31	583	592
Övriga avsättningar	32	92	151
Uppskjutna skatteskulder	18	287	315
Summa långfristiga skulder		6 577	5 481
Kortfristiga skulder
Räntebärande kortfristiga skulder	27	2 171	3 162
Aktuell skatteskuld		630	578
Övriga kortfristiga skulder	30,33	5 475	5 433
Övriga avsättningar	32	334	334
		8 610	9 507
Skulder som innehas för försäljning	25	–	130
Summa kortfristiga skulder		8 610	9 637
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		28 691	27 314
Ansvarsförbindelser	34	6	6
Ställda säkerheter	34	33	34

Nettoskuld

msek	2011	2010
Långfristiga räntebärande placeringar och fordringar	232	140
Kortfristiga räntebärande fordringar	213	118
Likvida medel	753	838
Summa räntebärande tillgångar	1 198	1 096
Räntebärande långfristiga skulder	–5 452	–4 343
Räntebärande kortfristiga skulder	–2 171	–3 162
Summa räntebärande skulder	–7 623	–7 505
Nettoskuld	–6 425	–6 409
Förändring av nettoskuld:
Nettoskuld vid årets början	–6 409	–8 369
Årets nettokassaflöde	–67	950
Avvecklade verksamheter	98	134
Kursdifferenser	–47	876
Nettoskuld vid årets slut	–6 425	–6 409

	2011	2010
Koncernen
Skuldsättningsgrad, %	48	53
Nettoskuld/EBITDA, ggr	1,8	2,1
EBITDA/räntenetto, ggr	17,5	13,5
Kvarvarande verksamheter exklusive
jämförelsestörande poster
Nettoskuld/EBITDA, ggr	1,8	1,9
EBITDA/räntenetto, ggr	17,2	14,8

Nettoskuld och Finansiering

Nettoskulden ökade under året och uppgick till 6 425 msek (6 409), en marginell ökning med 16 msek. Kursdifferenser ökade nettoskulden med 47 msek. Skuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 48 procent (53). Relationen nettoskuld/EBITDA uppgick till 1,8 ggr (2,1).

Vid utgången av 2011 bestod koncernens bindande bekräftade kreditfaciliteter huvudsakligen av ett syndikerat lån motsvarande cirka 1 200 meur och ett låneåtagande på 65 meur (582 msek) från Europeiska investeringsbanken. Det syndikerade lånet förfaller i sin helhet i mars 2016. I kreditfaciliteten medverkar sammanlagt 16 ledande finansiella institutioner från Europa, Asien och USA.

Låneåtagandet från Europeiska investeringsbanken ger möjlighet att ta lån på upp till 65 meur med löptider på upp till 7 år under perioden fram till den 14 juni 2012.

Soliditeten var 47 procent (45). Eget kapital per aktie (271,1 miljoner aktier) uppgick vid periodens utgång till 49 sek (45). Avkastningen på eget kapital ökade till 14,3 procent (9,5). För kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster ökade avkastningen på eget kapital till 13,4 procent (11,9).

KOMMENTARER TILL KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYSER

Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 1 655 msek (2 190). Den goda resultatgenereringen motverkades av en betydande höjning av rörelsekapitalet, en direkt följd av en ökad försäljning. Förändringen av rörelsekapitalet under 2011 är främst hänförlig till en ökning av lager 494 msek samt en ökning av rörelsefordringar om 301 msek. En gradvis ökande investeringstakt under året, främst under fjärde kvartalet, ledde till att den totala investeringsnivån ökade till 1 135 msek (822), vilket utgör 3,9 procent (3,0) av försäljningen.

Efter avdrag för utbetalningar avseende omstruktureringsåtgärder, utdelning till minoritetsägare, finansiella betalningar och betalda skatter uppgick det fria kassaflödet till 594 msek (1 173), motsvarande 2,20 sek (4,35) per aktie.

Operativt kassaflöde

Det belopp som redovisas som årets förvärv, 746 msek (165), avser PPL Polyurethane Products, Watts Tyre Group, verksamhet inom specialdäck i Kina, verksamhet inom Silcotech Group, verksamhet inom offshore olja & gas i Brasilien och 60 procent av Bloch.

Avvecklade verksamheter 559 msek (78) avser verksamheten inom taktäckning, där avtal om avyttring tecknades under 2010 och där avyttringen avslutades 31 januari 2011, verksamheten inom bromsslangar samt en verksamhet inom gasfjädrar.

Årets utdelning till moderbolages aktieägare uppgick till 474 msek (136). Totala nettokassaflödet uppgick till –67 msek (950).

Kassaflödesrapport

	EBITDA exkl ej kassa flödespåverkande poster		Brutto investeringar			Sålda anlägg ningstillgångar	rörelsekapital	Förändring i	Summa kassaflöde
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Trelleborg Engineered Systems	996	1 235	–352	–248	14	14	–391	–279	267	722
Trelleborg Automotive	805	938	–374	–284	9	7	–198	–19	242	642
Trelleborg Sealing Solutions	1 571	1 087	–236	–180	10	14	–93	–36	1 252	885
Trelleborg Wheel Systems	503	371	–156	–104	4	2	–166	–18	185	251
Koncernposter	–369	–321	–17	–6	2	16	93	1	–291	–310
Operativt kassaflöde	3 506	3 310	–1 135	–822	39	53	–755	–351	1 655	2 190
Utnyttjande av strukturreserver									–294	–414
Utdelning – innehav utan bestämmande inflytande									–3	–3
Finansiella poster									–284	–306
Skatter									–480	–294
Fritt kassaflöde									594	1 173
Förvärv									–746	–165
Avvecklade verksamheter									559	78
Utdelning – moderbolagets aktieägare									–474	–136
Summa nettokassaflöde									–67	950

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYSER

msek	Not	2011	2010
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		2 431	2 036
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet:
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	14	797	845
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar	15	113	145
Nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar	14	6	38
Nedskrivningar på immateriella anläggningstillgångar	15	–3	20
Avsättningar för omstruktureringskostnader		194	220
Övriga ej kassaflödespåverkande poster		–32	6
		3 506	3 310
Erhållen ränta och andra finansiella poster		17	14
Erlagd ränta och andra finansiella poster		–301	–320
Betald skatt		–480	–294
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		2 742	2 710
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
Förändring av varulager		–494	–471
Förändring av rörelsefordringar		–301	–718
Förändring av rörelseskulder		40	838
Utnyttjande av strukturreserver		–294	–414
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 693	1 945
Investeringsverksamheten
Förvärvade enheter	35	–746	–165
Avvecklade verksamheter 1)	35	559	78
Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar	14	–1 074	–776
Bruttoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar	15	–61	–46
Försäljning av anläggningstillgångar		39	53
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1 283	–856
Finansieringsverksamheten
Förändring av räntebärande placeringar		–152	712
Förändring av räntebärande skulder		153	–1 387
Utdelning – moderbolagets aktieägare		–474	–136
Utdelning – innehav utan bestämmande inflytande		–3	–3
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–476	–814
Årets kassaflöde		–66	275
Likvida medel:
Vid periodens början		832	591
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	25	–	–6
Kursdifferens		–13	–28
Likvida medel vid årets slut		753	832

1) Inklusive kassaflöde i enheter där avtal träffats om avyttring.

Allmän information

Moderbolaget, Trelleborg AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Trelleborg i Sverige. Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Styrelsen har den 27 februari 2012 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.

Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Grund för upprättande

Trelleborgkoncernens koncernredovisning har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad gäller vissa finansiella instrument som värderats till verkligt värde.

Åren 2003 och tidigare år i koncernens flerårsöversikt har inte upprättats enligt IFRS utan redovisas enligt tidigare svensk redovisningsstandard.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget, framför allt till följd av ÅRL.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2011 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.

Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen.

–IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att koncernen kommer att sluta tillämpa "korridormetoden" och i stället redovisa alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Koncernen avser att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat effekten. Standarden har ännu inte antagits av EU.

–IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkliga värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.

–IFRS 10 "Consolidated financial statements" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.

–IFRS 11 "Joint arrangements" ger en mer realistiskt bild av "joint arrengements" genom att fokusera på rättigheter och skyldigheter snarare än på den juridiska formen av ett arrangemang. Det finns två typer av "joint arrengements": "joint operations" och "joint ventures". En "joint operation" uppkommer då en "joint operator" har direkt rätt till tillgångarna och åtagande för skulderna i ett "joint arrangemang". I ett sådant arrangemang ska tillgångar, skulder, intäkter och kostnader redovisas utifrån innehavarens andel av dessa. Ett "joint venture" uppkommer då en "joint operator" har rätt till nettotillgångarna i ett "joint arrangement". I ett sådant arrangemang ska innehavaren redovisa sin andel enligt kapitalandelsmetoden. Klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.

–IFRS 12 "Disclosures of interests in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterbolag, joint arrengements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.

–IFRS 13 "Fair value measurement" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplex genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. Koncernen har ännu inte utvärderat den fulla effekten av IFRS 13 på de finansiella rapporterna. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Standarden har ännu inte antagits av EU.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Koncernredovisning

Koncernens omfattning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt samtliga dotterbolag och intressebolag.

Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Koncernen bedömer också om bestämmande inflytande föreligger fastän den inte har ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna men ändå har möjlighet att styra finansiella och operativa strategier i bolaget.

Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv – dvs förvärv för förvärv – avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.

Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkiga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.

Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.

Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Intressebolag

Med intressebolag avses de bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretagen inkluderar goodwill som identifierats vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Intressebolagen bedriver i princip samma verksamhet som koncernen i övrigt och resultatandelar redovisas därför i rörelseresultatet.

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen på raden "Andelar i intressebolags resultat" och inkluderas i rörelseresultatet. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller har gjort betalningar för intressebolagets räkning. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.

Joint venture-bolag/samägda bolag

Joint venture/samägt bolag avser ett avtalsbaserat förhållande där två eller flera parter gemensamt bedriver en ekonomisk verksamhet och har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. Innehav i samägt bolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i likhet med innehav i intressebolag.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlas som transaktioner med koncernens aktieägare. Detta innebär att vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

Verksamheter under avyttring

Verksamheter under avyttring utgörs av större delar av verksamheter och tillgångar som koncernen, helt eller till huvudsaklig del, beslutat att avyttra respektive har avyttrat genom försäljning eller utdelning. Dessa tillgångar redovisas till det lägre av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Avskrivningar sker inte på dessa anläggningstillgångar från omklassificeringstidpunkten.

Omräkning av utländsk valuta

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används sek, som är moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat efter justering för uppskjuten skatt. Återföring sker till resultaträkningen samtidigt som den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.

Dotterbolag

Resultat och finansiell ställning för koncernens dotterbolag och intressebolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta) upprättas i respektive bolags funktionella valuta. I koncernredovisningen omräknas de utländska dotterbolagens resultat och finansiella ställning till svenska kronor (sek) enligt följande: Intäkter och kostnader i dotterbolags resultaträkningar räknas om till genomsnittlig valutakurs för respektive år, medan tillgångar och skulder i balansräkningarna räknas om till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningen redovisas som en separat post i övrigt totalresultat.

Omräkningsdifferenser som uppstår på finansiella instrument, som innehas för att säkra nettotillgångar i utländska dotterbolag förs också som en separat post till övrigt totalresultat. Vid avyttring realiseras de härtill hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i koncernens resultaträkning under samma period som vinsten eller förlusten på avyttringen.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Inkomstskatter

Inkomstskatter i resultaträkningen inkluderar såväl aktuell skatt som uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital eller mot totalresultat, varvid tillhörande skatt också redovisas i eget kapital eller mot totalresultat. Aktuell skatt är skatt som betalas eller erhålls avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten

skatt redovisas i sin helhet och beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen. Vid företagsförvärv uppstår temporära skillnader på avvikelsen mellan koncernmässigt värde på tillgångar och skulder och deras skattemässiga värde.

Temporära skillnader som uppkommer första gången en tillgång eller skuld redovisas, som ej är hänförliga till företagsförvärv och inte har påverkat redovisat eller skattemässigt resultat, medför inte en uppskjuten skattefordran eller skatteskuld i balansräkningen. Temporära skillnader beaktas inte i andelar i dotter- och intressebolag då koncernen kan styra tidpunkten för återföring av dessa och det är sannolikt att dessa inte återförs inom en överskådlig framtid.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Segmentsredovisning

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören. Indelningen i rörelsesegment motsvarar koncernens affärsområden. För vidare beskrivning av de olika segmenten hänvisas till sidorna 8-15.

Koncernen är indelad i fyra affärsområden; Trelleborg Engineered Systems, Trelleborg Automotive, Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems.

Segmentsredovisningen för affärsområdena inkluderar resultatet till och med operativt rörelseresultat samt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital omfattar samtliga materiella och immateriella anläggningstillgångar, andelar i intressebolag, förvaltningstillgångar, varulager och rörelsefordringar reducerat med rörelseskulder inklusive pensionsskulder.

Affärsområdena belastas med koncernövergripande kostnader med 0,4 procent av extern omsättning, vilket ej påverkar redovisade kassaflöden.

I presentationen av koncernens geografiska marknader har verksamheten delats upp i koncernens viktigaste geografiska marknader, som är Västeuropa, Nordamerika samt övriga världen.

Nettoomsättningen redovisas efter var kunderna är lokaliserade, medan tillgångar och investeringar redovisas efter var dessa är fysiskt lokaliserade.

Övriga redovisnings- och värderingsprinciper

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder utgörs av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än 12 månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder utgörs av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader räknat från balansdagen. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges.

Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet exklusive mervärdeskatt och rabatter och efter eliminering av koncernintern försäljning. Intäkter redovisas enligt följande:

Försäljning av varor

Försäljning av varor intäktsredovisas i den period produkten levereras och då alla väsentliga risker och fördelar förknippade med ägandet överförts till köparen. Koncernen har därmed inte kvar något engagemang som förknippas med ägandet eller utövar någon reell kontroll. Försäljning redovisas exklusive moms och justerad för eventuella rabatter samt kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.

Entreprenaduppdrag och tjänsteuppdrag

Intäktsredovisning sker i enlighet med principen om successiv vinstavräkning. Intäkten redovisas baserat på färdigställandegraden när koncernen sannolikt kommer att få ekonomiska fördelar som är förknippade med uppdraget och tillförlitlig beräkning kan ske. Färdigställandegraden bestäms utifrån nedlagda kostnader i förhållande till beräknade totala kostnader. Befarade förluster kostnadsförs direkt.

Royaltyintäkter

Intäkter från royalty periodiseras i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd.

Ränteintäkter

Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.

Utdelningsintäkter

Erhållna utdelningar intäktsredovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Övriga rörelseintäkter och kostnader

Som övriga rörelseintäkter respektive rörelsekostnader redovisas bland annat externa hyresintäkter, resultat vid försäljning och utrangering av materiella anläggningstillgångar och verktyg samt resultat vid avyttring av intressebolag och dotterbolag.

Låneutgifter

Koncernen aktiverar låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Övriga låneutgifter kostnadsförs i den period de hänförs till.

Transaktionskostnader för upptagna lån periodiseras över lånets löptid med effektivräntemetoden.

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Det belopp varmed den överförda ersättningen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelning görs på de kassagenerande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Dessa kassagenererande enheter utgör koncernens investeringar i varje primärt segment.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs när de uppstår. Utgifter för utveckling och test av nya eller väsentligt förbättrade material, produkter, processer eller system aktiveras när följande kriterier är uppfyllda:

• det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
• ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
• det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
• det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
• adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
• de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har kostnadsförts redovisas inte som en tillgång i efterföljande period. Aktiverade utvecklingsutgifter redovisas som immateriella tillgångar. Aktiverade utvecklingsutgifter har en bestämbar nyttjandeperiod och skrivs av linjärt från den tidpunkt då den kommersiella produktionen av produkten påbörjas. Avskrivningar sker baserat på bedömd nyttjandetid, normalt cirka fem år.

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Övriga immateriella anläggningstillgångar avser externt förvärvade tillgångar såsom balanserade utgifter för IT, patent, varumärken och licenser. De tillgångar som har en bestämbar nyttjandeperiod värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar skrivs av linjärt på bedömd nyttjandetid, normalt 5 – 10 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar och i förekommande fall nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. I anskaffningsvärdet kan också ingå överföringar från eget kapital av vinster respektive förluster från kassaflödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta, om dessa uppfyller kraven för säkringsredovisning.

Avskrivningar sker ner till det beräknade restvärdet. Tillgångarnas rest--

värde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ned till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger det bedömda återvinningsvärdet. Se avsnittet avseende nedskrivningar.

Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och fördelas linjärt över den beräknade nyttjandeperioden.

De årliga avskrivningssatserna är följande:
Mark	Ingen avskrivning
Byggnader	1,5–6 procent
Maskiner	5–33 procent
Verktyg och formar	33 procent

Kontorsutrustning 10–20 procent Tillkommande utgifter som avser en materiell anläggningstillgång ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för ersatta delar tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparation och underhåll redovisas som kostnader under den period de uppkommer.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen som övrig rörelseintäkt respektive övrig rörelsekostnad.

Leasing

Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till koncernen. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av leasingavgifterna. Den leasade tillgången redovisas som anläggningstillgång. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelse, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i räntebärande skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden, så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av enligt plan enligt samma principer som gäller för övriga tillgångar av samma slag eller över leasingperioden om den är kortare och äganderätten inte förväntas övergå vid leasingperiodens slut. Leasingavtal som inte klassificerats som finansiella leasingavtal utgör operationella leasingavtal. Leasingavgifter för operationell leasing kostnadsförs som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.

Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde, vilket är det högsta av verkligt värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Med nyttjandevärde avses summan av nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats som beaktar marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången, så kallad WACC (Weighted Average Cost of Capital). Koncernen baserar beräkningen på uppnådda resultat, prognoser, affärsplaner samt ekonomiska prognoser och marknadsdata. För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöde beräknas återvinningsvärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. De kassagenererande enheterna utgörs av koncernens rörelsesegment. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring av återvinningsvärdet, undantaget nedskrivning av goodwill.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras redovisade värde huvudsakligen ska återvinnas genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar följande tillgångar och skulder: likvida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivat.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas in i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när samtliga förmåner och risker förknippade med äganderätten har överförts. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt avslutas.

Finansiella instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter löpande till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på klassificering. Samtliga finansiella derivatinstrument redovisas löpande till verkligt värde. Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilken är den dag då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Koncernen bedömer varje balansdag om det finns nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar.

Klassificering av finansiella instrument

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde.

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Klassificeringen fastställs vid den första redovisningen och omprövas vid varje rapporteringstillfälle.

Beräkning av verkligt värde

Verkliga värden på noterade finansiella instrument baseras på aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. För onoterade finansiella instrument, eller om marknaden för en viss finansiell tillgång inte är aktiv, fastställes värdet genom tillämpning av vedertagna värderingstekniker, varvid koncernen gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Marknadsräntor ligger till grund för beräkningen av verkliga värdet på långfristiga lån. För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde.

Fordringar och skulder i utländska valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels finansiella tillgångar som innehas för handel dels sådana som från investeringstillfället hänförts till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Koncernens tillgångar enligt denna kategori utgörs av långfristiga och kortfristiga värdepappersinnehav och derivatinstrument som inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de antingen innehas för handel eller förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas både initialt och efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde ingår i resultaträkningen som en finansiell post i den period då de uppstår.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels derivat med negativt verkligt värde som inte används för säkringsredovisning, dels finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Under året har endast derivatinstrument redovisats i denna kategori.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad.

Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med fordrans effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbelopp redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som räntebärande långfristiga eller kortfristiga skulder i balansräkningen.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Kvittning av finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde: Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Finansiella derivatinstrument

Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar och för att säkra sin exponering för ränterisker. Koncernen använder också derivatinstrument för affärsmässig handel inom ramen för de mandat som fastställs av styrelsen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswappar, ränte- och valutaterminer samt ränte- och valutaoptioner.

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärderingen beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och huruvida säkring av verkligt värde, kassaflöde eller nettoinvestering föreligger.

Derivat som inte identifieras som säkringsinstrument klassificeras i balansräkningen som finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansiella poster i den period då de uppstår.

Säkringsredovisning

Koncernen tillämpar säkringsredovisning för finansiella instrument som syftar till att säkra följande finansiella risker; framtida kommersiella kassaflöden såväl externa som interna i utländsk valuta, kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning och nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Då transaktionen ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, eller transaktionen, liksom målet för riskhanteringen och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster.

Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning redovisas omedelbart i resultaträkningen.

Säkring av framtida kommersiella kassaflöden i utländska valutor

För att säkra framtida prognostiserade och kontrakterade kommersiella valutaflöden, såväl externa som interna inom koncernen, upptar koncernen valutaterminskontrakt och valutaoptionskontrakt. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i övrigt totalresultat.

Den vinst eller förlust som hänför sig till en eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade externa försäljningen ägt rum.

När ett säkringsinstrument löper ut eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning kvarstår ackumulerade vinster eller förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen.

Om en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.

Säkring av kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning

Koncernen upptar räntederivat för att säkerställa önskad räntenivå på koncernens nettoskuld. Belopp som ska erläggas eller mottas enligt räntederivat redovisas löpande som ränteintäkt eller räntekostnad.

Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital fram till förfallotidpunkten. Eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen. Om upplåningen och därmed framtida räntebetalningar inte längre föreligger överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.

Säkring av nettoinvestering utlandsverksamhet

Koncernen har tagit upp lån alternativt valutatermins- eller valutaoptionskontrakt i främmande valutor som säkring av investeringar i utländska dotterbolag. Lånen respektive kontrakten värderas till balansdagens kurs. I koncernens balansräkning värderas de till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser efter justering för skattedelen förs direkt till eget kapital.

Koncernen har utlåning i utländsk valuta till vissa dotterbolag där lånen representerar en bestående del av moderbolagets finansiering av dotterbolaget. Denna utlåning kurssäkras på samma sätt som investeringar i de utländska dotterbolagen. Lånen respektive säkringen redovisas till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser på lånen respektive säkringsinstrumenten redovisas direkt i eget kapital. Eventuell ineffektiv del av kursdifferensen redovisas direkt i resultaträkningen som en finansiell post.

Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras.

Realiserade kursdifferenser avseende lån och terminer redovisas i kassaflödesanalysen under avsnittet "Finansieringsverksamheten".

Varulager

Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-först-ut metoden (FIFU). I färdiga varor och pågående arbeten består anskaffningsvärdet av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normal tillverkningskapacitet. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av ett uppskattat försäljningspris med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Avdrag görs för internvinster som uppstått vid koncernintern försäljning.

Eget kapital

Kostnader som uppstår i samband med nyemission och återköp av eget kapitalinstrument förs direkt till eget kapital.

Inlösen av konvertibler samt utnyttjande av teckningsoptioner medför nyemission av aktier medan utnyttjande av köpoptioner kan medföra utnyttjande av egna aktier.

Försäljningslikviden för dessa aktier förs direkt till eget kapital. Innehav av egna aktier reducerar balanserade vinstmedel. Vid makulering av egna aktier minskas aktiekapitalet med ett belopp motsvarande nominellt värde för aktierna och balanserade vinstmedel ökas med motsvarande belopp.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelserna, samt att beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättning för omstrukturering innefattar framför allt kostnader för avgångsersättningar och övriga kassaflödespåverkande kostnader som uppstår i samband med omstruktureringar av koncernens verksamheter.

Avsättningar görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med rimlig precision. Avsättningar fördelas på långfristiga avsättningar respektive kortfristiga avsättningar.

Aktieägartillskott och koncernbidrag

Aktieägartillskott läggs till värdet av aktier och andelar i balansräkningen, varefter nedskrivningsprövning görs.

Koncernbidrag lämnas för att minimera koncernens skattekostnad. Koncernbidrag som lämnas från moderbolaget till ett dotterbolag redovisas i resultaträkningen i posten resultat från andelar i koncernbolag. Koncernbidrag som moderbolaget erhåller från dotterbolag redovisas i moderbolaget i posten resultat från andelar i koncernbolag. Skatt på koncernbidrag redovisas i resultaträkningen. Dotterbolagen redovisar koncernbidrag mot eget kapital efter justering för skatt.

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det är sannolikt att villkoren som är förknippade med bidragen kommer att uppfyllas och att bidragen kommer att erhållas. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar reducerar anskaffningsvärdet för dessa. Statliga stöd där kostnader kompenseras redovisas systematiskt över samma perioder som de kostnader bidragen ska kompensera.

Ersättning till anställda

Pensionsförpliktelser

Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav ett fåtal med tillgångar i stiftelser eller motsvarande.

En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, baserat på faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Pensionsplanerna finansieras vanligen genom inbetalningar från respektive koncernbolag och från de anställda till en separat juridisk enhet.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minskat med verkligt värde på förvaltningstillgångarna och med justering för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder.

Beträffande förmånsbestämda planer beräknas skulden med hjälp av den så kallade Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden över de anställdas yrkesverksamma liv. Beräkningarna görs av aktuarier, som även omvärderar pensionsplanernas åtagande. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. För fonderade planer minskar verkliga värdet på förvaltningstillgångarna det framräknade pensionsåtagandet. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som förvaltningstillgångar. Då ackumulerade aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstiger 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller marknadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs det överstigande beloppet över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstetid. En del av ITP-planerna i Sverige finansieras genom försäkringspremier till Alecta. Detta är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Då koncernen inte haft tillgång till information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan redovisas denna därför som en avgiftsbestämd plan.

Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som kostnad i samtliga funktioner i resultaträkningen under den period de avser. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Övriga förmåner efter avslutad anställning

Vissa koncernbolag, huvudsakligen i USA, tillhandahåller sjukvårdsförmåner efter pensioneringen till sina anställda. Rätten till dessa förmåner baseras vanligen på att den anställde kvarstår i tjänst fram till pensioneringen och att anställningen varat ett visst antal år. Den förväntade kostnaden för dessa förmåner periodiseras över anställningstiden genom användning av en redovisningsmetod som liknar den som används för förmånsbestämda pensionsplaner. Aktuariella vinster och förluster resultatförs fördelat över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för berörda anställda. Värderingen av dessa förpliktelser görs av kvalificerad aktuarie.

Rörlig lön

Reservationer kostnadsförs löpande för rörliga löner i enlighet med den ekonomiska innebörden i avtalet.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när en detaljerad formell plan presenterats.

Transaktioner med närstående

Koncernens transaktioner till närstående avser inköp och försäljning till intressebolag, vilka för koncernen har varit av oväsentliga belopp. Prissättning sker till marknadsmässiga priser och villkor. Därutöver utgår ersättning till styrelse och ledande befattningshavare, se vidare not 3.

Viktiga bedömningar och antaganden för redovisningsändamål

Företagsledningen och styrelsen gör bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa bedömningar och antaganden påverkar redovisade tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader samt övrig information som lämnats, bland annat ansvarsförbindelser. Dessa bedömningar

baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder i de fall dessa inte kan fastställas genom annan information. Verkliga utfall kan avvika från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar uppstår. Områden som inkluderar dylika bedömningar och antaganden som kan ge betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning är till exempel:

• Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar: Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen i samband med årsbokslutet eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel ändrat affärsklimat eller beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Nedskrivning sker om det redovisade värdet överstiger det beräknade nyttjandevärdet. Se vidare not 15. Koncernens goodwill uppgår till cirka 73 procent av koncernens eget kapital.
• Övriga materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Koncernen har inga immateriella anläggningstillgångar utöver goodwill med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar sker över den beräknade nyttjandeperioden ned till ett bedömt restvärde. Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas så snart ändrade förutsättningar visar att ett nedskrivningsbehov föreligger. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde primärt från den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör men i specifika fall även avseende enskilda tillgångar. En prövning av det redovisade värdet av en tillgång aktualiseras också i samband med att beslut fattats om avveckling. Tillgången tas upp till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Materiella och immateriella tillgångar förutom goodwill uppgår till cirka 48 procent av koncernens eget kapital.
• Beräkning av uppskjuten skattefordran respektive skatteskuld: Bedömningar görs för att bestämma både aktuella och uppskjutna skattetillgångar eller -skulder, särskilt vad avser uppskjutna skattetillgångar. Härvid bedöms sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga värdet på dessa framtida beskattningsbara vinster kan avvika vad avser framtida affärsklimat och intjäningsförmåga eller förändrade skatteregler. Se vidare not 18.

• Beräkningar avseende ersättningar till anställda: Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Koncernens förmånsbaserade förpliktelser uppgick vid årsskiftet till 534 msek. Gällande redovisningsprinciper medger att aktuariella vinster och förluster i förmånsbestämda pensionsplaner resultatförs endast till den del de överskrider eller underskrider 10 procent av det högre av nuvärdet av det verkliga värdet på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Nettot av oredovisade aktuariella vinster och förluster uppgick vid årsskiftet till –263 msek.

• Beräkningar avseende rättstvister och ansvarsförbindelser: Koncernen är inblandad i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen anlitar såväl extern som intern juridisk expertis i dessa frågor. Enligt gjorda bedömningar är koncernen inte inblandad i några rättsliga tvister som kan ha någon större negativ effekt på verksamheten eller den finansiella ställningen. Se även vidare avsnitt avseende Riskhantering, sidorna 28-33.

• Beräkning av avsättningar för omstruktureringsåtgärder, övriga avsättningar och upplupna kostnader: Storleken på avsättningar för omstruktureringar är baserad på antaganden och uppskattningar om tidpunkten och kostnaden för kommande aktiviteter, såsom storleken på avgångsvederlag eller övriga förpliktelser i samband med uppsägning. Denna typ av kostnader beräknas utifrån aktuellt läge i förhandlingarna med de berörda parterna.

Kassaflödesanalyser

Kassaflödesanalyserna upprättas enligt den indirekta metoden.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2.

Redovisning för juridiska personer, vilket innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter tillämpar de International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU när detta är möjligt inom ramen för ÅRL samt med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. Detta innebär framför allt följande skillnader mellan redovisningen i moderbolaget och koncernen:

• Moderbolaget redovisar sina pensionsåtaganden enligt Tryggandelagen. Justering sker på koncernnivå till redovisning i enlighet med IFRS.
• Koncernbidrag som lämnas från moderbolaget till ett dotterbolag redovisas i resultaträkningen i posten resultat från andelar i koncernbolag. Koncernbidrag som moderbolaget erhåller från dotterbolag redovisas i moderbolaget i posten resultat från andelar i koncernbolag. Skatt på koncernbidrag redovisas i resultaträkningen.

Not 2

Segmentsredovisning

Beskrivning av koncernens rörelsesegment finns på sidorna 8-15. Nettoomsättning och rörelseresultat per rörelsesegmet

				2011						2010
		Nettoomsättning						Nettoomsättning
msek	Extern	Intern	Summa	Rörelseresultat	Varav jämf.– störande poster	Varav resultat i intressebolag	Extern	Intern	Summa	Rörelseresultat	Varav jämf.– störande poster	Varav resultat i intressebolag
Trelleborg Engineered Systems	9 296	139	9 435	542	–86		9 645	150	9 795	745	–110
Trelleborg Automotive	9 316	44	9 360	417	–93	11	8 790	29	8 819	426	–98	14
Trelleborg Sealing Solutions	6 632	11	6 643	1 336	–24		5 771	12	5 783	854	–22
Trelleborg Wheel Systems	3 862	1	3 863	401	0	0	2 990	0	2 990	247	–16
Koncernposter				–265	–1					–236	–4
Elim internförsäljning		–195	–195					–191	–191
Kvarvarande verksamheter	29 106	0	29 106	2 431	–204	11	27 196	0	27 196	2 036	–250	14
Avvecklade verksamheter	44	0	44	258		–6	1 582	2	1 584	–84	–2	–8
Elim internförsäljning i avvecklade verksamheter								–2	–2
Trelleborgkoncernen	29 150	0	29 150	2 689	–204	5	28 778	0	28 778	1 952	–252	6
Finansiella intäkter				31						19
Finansiella kostnader				–240						–239
Skatt				–642						–549
Årets resultat				1 838						1 183

Tillgångar och skulder per rörelsesegment

	2011									2010
msek	Rörelse– tillgångar	Rörelse– skulder	Syssel satt kapital	Varav andelar i intresse– bolag	Invest– eringar	Avskriv– ningar	Ned– skriv– ningar	Operativt kassa– flöde	Rörelse– tillgångar	Rörelse– skulder	Syssel satt kapital	Varav andelar i intresse– bolag	Invest– eringar	Avskriv– ningar	Ned– skriv– ningar	Operativt kassa– flöde
Trelleborg Engineered Systems	8 693	1 965	6 728	3	352	311	4	267	8 324	2 288	6 036	3	248	330	3	722
Trelleborg Automotive	5 829	1 907	3 922	51	374	310	–2	242	5 651	1 912	3 739	38	284	360	45	642
Trelleborg Sealing Solutions	8 149	1 134	7 015	–3	236	189	1	1 252	7 584	1 039	6 545	–3	180	194	10	885
Trelleborg Wheel Systems	3 129	938	2 191	3	156	91		185	2 405	693	1 712	3	104	96		251
Övrig verksamhet	203	378	–175		17	9		–291	192	224	–32		6	10		–310
Avsättningar till jämförelsestörande poster		107	–107							215	–215
Kvarvarande verksamheter	26 003	6 429	19 574	54	1 135	910	3	1 655	24 156	6 371	17 785	41	822	990	58	2 190
Avvecklade verksamheter					1	1		–45		0			9	14	12	119
Verksamhet som innehas för försäljning									433	127	306	5	8	10		64
Trelleborgkoncernen	26 003	6 429	19 574	54	1 136	911	3	1 610	24 589	6 498	18 091	46	839	1 014	70	2 373

Nettoomsättning

Per geografisk marknad/land
msek	2011	2010
Tyskland	4 068	3 627
Frankrike	2 476	2 216
Storbritannien	1 995	1 802
Sverige	1 662	1 406
Italien	1 051	1 033
Spanien	1 011	961
Belgien	645	589
Nederländerna	636	581
Norge	629	661
Schweiz	463	398
Danmark	373	277
Finland	321	270
Övriga Västeuropa	405	369
Summa Västeuropa	15 735	14 190
Polen	447	364
Tjeckien	343	293
Rumänien	272	153
Turkiet	238	210
Övriga Europa	487	448
Summa övriga Europa	1 787	1 468
USA	4 556	4 819
Kanada	570	570
Summa Nordamerika	5 126	5 389
Brasilien	1 240	1 369
Mexico	402	404
Övriga Syd- och Centralamerika	102	111
Summa Syd- och Centralamerika	1 744	1 884
Kina	1 087	991
Sydkorea	944	647
Australien	540	427
Japan	447	417
Indien	493	418
Övriga marknader	1 203	1 365
Summa Asien och övriga marknader	4 714	4 265
Kvarvarande verksamheter	29 106	27 196
Avvecklade verksamheter	44	1 582
Trelleborgkoncernen	29 150	28 778
varav
försäljning av varor	29 079	28 646
tjänster	71	132

Förändringen i valutakurser jämfört med 2010 har, vid omräkning av utländska dotterbolag, påverkat omsättningen med -6% (-7%).

De viktigaste valutorna har haft följande utveckling;

	2011		2010
	Genomsnittskurs	Balansdagens kurs	Genomsnitts kurs	Balansdagens kurs
EUR	9,0342	8,954	9,5377	9,0113
USD	6,4973	6,9247	7,2047	6,8038
GBP	10,4119	10,6831	11,1240	10,5538

Nettoomsättning

Extern nettoomsättning per geografisk marknad

msek	2011	2010
Västeuropa	15 735	14 190
Nordamerika	5 126	5 389
Övriga världen 1)	8 245	7 617
Kvarvarande verksamheter	29 106	27 196
Avvecklade verksamheter	44	1 582
Trelleborgkoncernen	29 150	28 778

1) Övriga världen består av Övriga Europa, Syd- och Centralamerika samt Asien och övriga marknader.

Tillgångar per geografisk marknad

		Rörelsetillgångar	Investeringar
msek	2011	2010	2011	2010
Västeuropa	16 963	15 596	578	438
Nordamerika	4 773	4 538	112	104
Övriga världen	4 963	4 420	445	280
Eliminering	–696	–398
Kvarvarande verksamheter	26 003	24 156	1 135	822
Avvecklade verksamheter	–	–	1	9
Tillgångar som innehas för försäljning	–	433	–	8
Trelleborgkoncernen	26 003	24 589	1 136	839

Not 3

Anställda och kostnader

Medelantal anställda

		2011			2010
	Antal kvinnor	Antal män	Totalt	Antal kvinnor	Antal män	Totalt
Frankrike	405	1 447	1 852	438	1 552	1 990
Sverige	619	1 153	1 772	571	1 241	1 812
Storbritannien	278	1 222	1 500	330	940	1 270
Italien	196	906	1 102	182	1 014	1 196
Tyskland	288	800	1 088	268	791	1 059
Spanien	157	754	911	178	786	964
Malta	165	435	600	182	389	571
Övriga Västeuropa	247	883	1 130	225	881	1 106
Summa Västeuropa	2 355	7 600	9 955	2 374	7 594	9 968
Polen	222	245	467	295	398	693
Övriga Europa	474	720	1 194	517	865	1 382
Summa övriga Europa	696	965	1 661	812	1 263	2 075
USA	859	2 155	3 014	906	2 123	3 029
Kanada	3	19	22	4	13	17
Summa Nordamerika	862	2 174	3 036	910	2 136	3 046
Brasilien	126	872	998	141	911	1 052
Övriga Syd- och Centralamerika	231	343	574	220	253	473
Summa Syd- och Centralamerika	357	1 215	1 572	361	1 164	1 525
Kina	489	1 002	1 491	368	700	1 068
Indien	54	763	817	44	688	732
Sri Lanka	29	705	734	28	628	656
Övriga marknader	187	821	1 008	186	786	972
Summa Asien och övriga marknader	759	3 291	4 050	626	2 802	3 428
Summa	5 029	15 245	20 274	5 083	14 959	20 042
Varav avvecklade verksamheter	3	14	17	325	743	1 068

Andel kvinnor i högsta ledningen är 18 % (9) och andel kvinnor i styrelsen är 29 % (29). Forts.

KONCERNENS NOTER

Fortsättning Not 3

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Löner och andra ersättningar, msek	2011	2010
Frankrike	578	610
Sverige	741	745
Storbritannien	489	451
Italien	445	472
Tyskland	533	562
Spanien	260	272
Malta	101	102
Övriga Västeuropa	628	624
Summa Västeuropa	3 775	3 838
Polen	47	73
Övriga Europa	130	157
Summa övriga Europa	177	230
USA	1 118	1 226
Kanada	12	10
Summa Nordamerika	1 130	1 236
Brasilien	174	175
Övriga Syd- och Centralamerika	51	46
Summa Syd- och Centralamerika	225	221
Kina	103	89
Indien	31	25
Sri Lanka	28	25
Övriga marknader	322	308
Summa Asien och övriga marknader	484	447
Summa	5 791	5 972
Varav
till styrelse, VD:ar och vice VD inklusive rörlig lön	168	187
till övriga befattningshavare i högsta ledningen	27	18
msek	2011	2010
Sociala kostnader	1 262	1 292
Pensionskostnader – avgiftsbaserade planer	165	142
Pensionskostnader – förmånsbaserade planer	66	68

msek	2011	2010
Varav avvecklade verksamheter
Löner och andra ersättningar	10	263
Sociala kostnader	2	71
Pensionskostnader	–	10

Fullständig förteckning bifogas årsredovisningen till Bolagsverket.

Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare

Principer

Nedanstående principer för ersättning till ledande befattningshavare i Trelleborgkoncernen fastställdes vid årsstämman 2011. Styrelsens förslag till principer för ersättning inför årsstämma 2012 är desamma som antogs vid stämman 2011. Trelleborgs principer för ersättning till ledande befattningshavare är att bolaget ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera, utveckla och behålla ledande befattningshavare. Kompensationsstrukturen ska bestå av fast och årlig rörlig lön, pension och övriga ersättningar vilka tillsammans utgör individens totala kompensation. Trelleborg inhämtar och utvärderar kontinuerligt information om marknadsmässiga ersättningsnivåer för relevanta branscher och marknader. Principer för ersättning ska kunna variera beroende på lokala förhållanden. Se vidare www.trelleborg.com, bolagsstyrning, årstämma: "Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare".

Ersättning till ledningen 2011

Verkställande Direktör

Under 2011 har VD, tillika koncernchef, uppburit fast lön samt andra ersättningar i enlighet med nedanstående tabell. VD har enligt avtal möjlighet till årlig rörlig lön. Den årliga rörliga lönen har en fastställd övre gräns för helåret 2011 vilken motsvarar 65 procent av den fasta lönen. Under 2011 har den rörliga lönen bland annat baserats på Trelleborgkoncernens resultat före skatt, exklusive påverkan från strukturförändringar enligt styrelsens godkännande, samt på Trelleborgkoncernens operativa kassaflöde, exklusive påverkan från strukturförändringar enligt styrelsens godkännande. Den årliga rörliga lönen utgör ej pensions- eller semesterlönegrundande inkomst. För 2011 har rörlig lön utgått till VD med 4 711 TSEK (4 550).

VD har ett pensionsavtal med pensionsålder 65 år. Pensionsavtalet ger dock både bolaget och VD möjlighet, att utan särskild motivering, påkalla förtida pension från och med 60 års ålder, med en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Från den tidpunkt VD går i förtida pension upphör anställningsavtal och pensionsavtal att gälla. Pensionsavtalet är i sin helhet premiebaserat där premien beräknas till 40 procent av den fasta årslönen. För 2011 har pensionspremie kostnadsförts i enlighet med nedanstående tabell.

VD:s uppsägningstid från bolagets sida är 24 månader, från VD:s sida är uppsägningstiden 6 månader. Under uppsägningstiden utgår fast lön.

Övriga ledande befattningshavare

Principen för ersättning till övriga ledande befattningshavare bygger på både fast och årlig rörlig lön. Den årliga rörliga lönen har en fastställd övre gräns och utgör maximalt 30–60 procent av den fasta lönen. Under 2011 har den rörliga lönen bland annat baserats på resultatutveckling samt på operativt kassaflöde. För övriga ledande befattningshavare är ålderspensionen premiebestämd där pensionspremien kan variera mellan 20 och 45 procent av den fasta årslönen. Vissa ledande befattningshavare har avtal med ömsesidig rätt att påkalla förtida pension från och med 60 års ålder. Ersättningen utgör då 60 procent av fast lön fram till 65 års ålder, varefter normal ålderspension utgår. Vissa ledande befattningshavare har förlängda uppsägningstider från bolagets sida, vanligtvis 12, 18 eller 24 månader, från befattningshavarens sida är uppsägningstiden 6 månader. För VD och övriga ledande befattningshavare finns möjlighet till förmån av fri bil. Koncernen har en global kompensationspolicy omfattande alla chefer och högre tjänstemän. Därutöver finns en policy avseende vissa villkor för ledande befattningshavares förmåner som bland annat omfattar pensionsvillkor, sjukvårdsförsäkringar och förmånsbilar.

Långsiktigt incitamentsprogram

Styrelsen har sedan 2005 årligen beslutat om införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram för VD och de ledande befattningshavare som anses kunna ha en betydande påverkan på Trelleborgkoncernens vinst per aktie. Programmen är rullande treårsprogram där styrelsen årligen beslutar om eventuella nya program och deras omfattning, mål och deltagare. Incitamentsprogrammen är kontantbaserade och utgör ett tillägg till den årliga rörliga lönen och förutsätter att befattningshavaren ej har sagt upp sin anställning i Trelleborgkoncernen per den 31 december det år programmet löper ut.

Syfte

Incitamentsprogrammen är riktade och har ett långsiktigt innehåll, med syfte att fortsatt främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare.

Måltal

Måltalet för incitamentsprogrammen är Trelleborgkoncernens vinst per aktie med en årlig förbättring om 10 procent, exklusive jämförelsestörande poster och påverkan av eventuella aktieåterköpsprogram och inklusive kostnaden för programmen.

För nu pågående program beslutade styrelsen för 2009 målet 2,56 SEK i vinst per aktie, för 2010 målet 2,85 SEK i vinst per aktie, och för 2011 målet 5,20 SEK i vinst per aktie. För samtliga program är utfallet maximerat till 25 procent av den maximala årliga rörliga lönen per år.

Utfall och utbetalning

Utfallen för programmen kalkyleras årligen och ackumuleras över 3-årsperioden och eventuellt utfall utbetalas kvartal 1 året efter det att programmet löpt ut. För det program som beslutades för 2009 sker utbetalning kvartal 1, 2012, för programmet som beslutades för 2010 sker utbetalning kvartal 1, 2013, och för programmet som beslutades för 2011 sker utbetalning kvartal 1, 2014. Utfallen utgör ej pensions- eller semesterlönegrundande inkomst. För 2011 har resultatet belastats med 26 798 TSEK (20 541) och därtill sociala kostnader om 6 396 TSEK (4 373).

Övriga incitamentsprogram

För närvarande har koncernen inga pågående konvertibel- eller optionsprogram.

Ersättning till styrelsen 2011

Arvodet till styrelsens ledamöter valda av årsstämman beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. För 2011 har ersättningar utgått enligt tabellen nedan. Ersättning till ledamöter av finansutskottet utgår ej. Konsultarvoden till styrelseledamöter har ej utgått. Ersättning till ledamöter som också är anställda i koncernen utgår ej.

Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter, löner till VD, vVD och andra befattningshavare i högsta ledningen

2011 tsek	Styrelse arvode/ Fast lön	Årlig rörlig lön	Incitaments– program 1)	Förmåner	Pension	Summa
Anders Narvinger,
styrelsens ordförande	1 167					1 167
Hans Biörck, styrelseledamot	437					437
Claes Lindqvist, styrelseledamot	537					537
Sören Mellstig, styrelseledamot	487					487
Bo Risberg, styrelseledamot	387					387
Nina Udnes Tronstad, styrelseledamot	387					387
Heléne Vibbleus Bergquist, styrelseledamot	537					537
Verkställande direktör	8 447	4 711	3 900	172	3 254	20 484
Vice verkställande direktör 2)	1 605	566	–	64	5 108	7 343
Andra ledande befattningshavare,
anställda i Trelleborg AB, 5 st	10 387	3 400	2 387	486	4 899	21 559
anställda i andra koncernbolag, 4 st	18 069	6 629	7 364	138	2 483	34 683
Summa	42 447	15 306	13 651	860	15 744	88 008

1) Kostnadsfört 2011. Utbetalning under kvartal 1, 2012 till 2014 under förutsättning att befattningshavaren ej har sagt upp sin anställning i koncernen 31/12 året dessförinnan.

2) Vice VD var anställd i koncernen till och med 30/6 2011. Ingen ny Vice VD har därefter utsetts.

2010 tsek	Styrelse arvode/	Årlig rörlig lön	Incitaments– program	Förmåner	Pension	Summa
	Fast lön
Anders Narvinger,
styrelsens ordförande	1 100					1 100
Hans Biörck, styrelseledamot	393					393
Staffan Bohman, styrelseledamot	137					137
Claes Lindqvist, styrelseledamot	510					510
Sören Mellstig, styrelseledamot	427					427
Bo Risberg, styrelseledamot	240					240
Nina Udnes Tronstad, styrelseledamot	240					240
Heléne Vibbleus Bergquist,
styrelseledamot	510					510
Verkställande direktör	7 559	4 550	2 275	163	2 847	17 394
Vice verkställande direktör	3 220	1 250	625	112	2 375	7 582
Andra ledande befattningshavare,
anställda i Trelleborg AB, 5 st	9 404	3 370	1 480	556	4 125	18 935
anställda i andra koncernbolag, 4 st	17 818	9 361	3 809	289	3 873	35 150
Summa	41 558	18 531	8 189	1 120	13 220	82 618

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

msek	2011	2010
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	34	34
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	4	4
Skatterådgivning	6	3
Övriga tjänster	5	17
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	1	1
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–	–
Skatterådgivning	0	–
Övriga tjänster	0	0
Summa	50	59
Varav avvecklade verksamheter	–	1

Not 5

Jämförelsestörande poster, kvarvarande verksamheter

Fördelade per affärsområde
msek	2011	2010
Trelleborg Engineered Systems	–86	–110
Trelleborg Automotive	–93	–98
Trelleborg Sealing Solutions	–24	–22
Trelleborg Wheel Systems	–	–16
Övrigt	–1	–4
Summa	–204	–250

Fördelade per funktion

msek	2011	2010
Kostnad för sålda varor	–102	–30
Försäljningskostnader	–14	–
Administrationskostnader	–18	–43
Övriga rörelsekostnader	–70	–177
Summa	–204	–250

Varav nedskrivningar/omstrukteringskostnader

	Nedskrivningar			Omstruktureringskostnader
msek	2011	2010	2011	2010
Trelleborg Engineered Systems	–6	1	–80	–111
Trelleborg Automotive	–3	–22	–90	–76
Trelleborg Sealing Solutions	–	–9	–24	–13
Trelleborg Wheel Systems	–	–	–	–16
Övrigt	–	–	–1	–4
Summa	–9	–30	–195	–220

Nedskrivningar av anläggningstillgångar har skett till beräknat nyttjandevärde.

Not 6

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

msek	2011	2010
Kompensation från försäkringsbolag	2	16
Kursdifferenser	65	74
Kund-/Leverantörsrelaterade intäkter	37	19
Försäljning av anläggningstillgångar	29	16
Försäljning av verktyg och prototyper m.m.	93	84
Försäljning av tjänster	16	11
Övrigt	126	82
Summa övriga rörelseintäkter	368	302
Royalty	–31	–18
Kursdifferenser	–67	–60
Kund-/Leverantörsrelaterade kostnader	–10	–23
Försäljning/utrangering av anläggningstillgångar	–1	–8
Omstruktureringskostnader	–70	–177
Övrigt	–28	–102
Summa övriga rörelsekostnader	–207	–388
Summa rörelseintäkter och rörelsekostnader	161	–86

Not 7

Andelar i intressebolags resultat

		Resultat före skatt		Skatt		Resultat efter skatt		Erhållen utdelning
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Dawson Manu.Co	18	23	–7	–9	11	14	0	26
Övriga intressebolag	0	0	0	0	0	0	1	0
Summa kvarvarande	18	23	–7	–9	11	14	1	26
Entreprenadbolag inom taktäckning	–6	–11	0	3	–6	–8	0	8
Summa avvecklade	–6	–11	0	3	–6	–8	0	8

	Fordringar på intresse bolag		Skulder till intresse bolag		Försäljning till intresse bolag		Rörelse intäkter från intresse bolag
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Dawson Manu.Co	5	5	–	–	21	23	10	8
Övriga intressebolag	2	0	–	–	12	7	0	0
Summa kvarvarande	7	5	–	–	33	30	10	8
Entreprenadbolag inom taktäckning	–	19	–	–	–	109	–	5
Summa avvecklade	–	19	–	–	–	109	–	5

Bolag		Säte Kapitalandel, %	Tillgångar		Skulder
msek			2011	2010	2011	2010
Indirekt ägda
Dawson Manu.Co	USA	45	173	140	59	55
Övriga			75	32	54	24
Summa kvarvarande			248	172	113	79
Entreprenadbolag inom taktäckning			–	186	–	133
Summa avvecklade			–	186	–	133

Bolag				Nettoom
		Eget kapital		sättning		Årets resultat		Bokfört värde
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Indirekt ägda
Dawson Manu.Co	114	85	223	265	25	33	51	38
Övriga	20	8	76	41	5	–2	3	3
Summa kvarvarande	134	93	299	306	30	31	54	41
Entreprenadbolag inom taktäckning	–	53	–	773	–	–11	–	5
Summa avvecklade	–	53	–	773	–	–11	–	5

Aktier och andelar i intressebolag

msek	2011	2010
Ingående anskaffningsvärde	41	73
Förvärv	1	5
Försäljningar	6	0
Utdelning	–1	–34
Resultatandel i intressebolag	5	6
Omräkningsdifferenser	2	–4
Tillgångar som innehas för försäljning	–	–5
Bokfört värde vid årets utgång	54	41

Not 8

Kostnader fördelade på kostnadsslag

msek	2011	2010
Kostnader för råmaterial, komponenter, färdigvaror, förpackningsmaterial samt energi- och transportkostnader	–16 076	–14 638
Ersättningar till personal	–7 668	–7 480
Avskrivningar och nedskrivningar	–1 084	–1 047
Övriga externa kostnader avseende försäljning, administration, forskning och utveckling	–2 075	–1 966
Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader	217	–43
Andelar i intressebolags resultat	11	14
Summa	–26 675	–25 160

Not 9

Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet

msek	2011	2010
Nettoomsättning	17	0
Kostnad för sålda varor	–7	9
Försäljnings-, administrations- och FoU kostnader	–4	3
Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader	–2	26
Summa	4	38

Statliga stöd
msek		2011	2010
Erhållna bidrag		7	5
Summa		7	5

Not 11

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter
msek	2011	2010
Ränteintäkter från räntebärande fordringar	31	15
Valutakursvinster, netto	–	3
Summa finansiella intäkter	31	18
Finansiella kostnader
Räntekostnader från räntebärande skulder	–237	–236
Valutakursförluster, netto	–3	–
Summa finansiella kostnader	–240	–236
Summa finansiella intäkter och kostnader	–209	–218

Not 13

Innehav utan bestämmande inflytande – resultat och kapital

	Innehav utan bestämmande inflytande
		andel i årets resultat		kapital
msek	2011	2010	2011	2010
Trelleborg Kunhwa Co Ltd	9	12	104	97
Övriga bolag	10	9	62	20
Summa	19	21	166	117

Not 14

Materiella anläggningstillgångar

msek	2011	2010
Byggnader	1 545	1 473
Mark och markanläggningar	493	468
Maskiner och andra tekniska anläggningar	3 013	2 854
Inventarier, verktyg och installationer	394	379
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella tillgångar	513	435
Summa	5 958	5 609

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar fördelade per funktion

msek	2011	2010
Kostnad för sålda varor	–705	–765
Försäljningskostnader	–13	–14
Administrationskostnader	–48	–55
Forsknings- och utvecklingskostnader	–20	–23
Övriga rörelsekostnader	–11	–10
Summa	–797	–867
Varav avvecklade verksamheter	–	–22

Not 12

Skatt på årets resultat

msek	2011	2010
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad	–467	–338
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–15	–14
Summa	–482	–352
Uppskjuten skattekostnad
Utnyttjande/omvärdering av underskottsavdrag	–79	–159
Uppskjuten skattekostnad/-intäkt från förändringar i temporära skillnader	–50	4
Summa	–129	–155
Övriga skatter	–33	–27
Totalt redovisad skattekostnad i kvarvarande verksamheter	–644	–534
Avvecklade verksamheter
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad	0	–17
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	0	–1
Uppskjuten skattekostnad
Utnyttjade/omvärdering av underskottsavdrag	0	45
Uppskjuten skattekostnad/-intäkt från förändringar i temporära skillnader	2	–40
Övriga skatter		–2
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen	–642	–549
Skatteposter som redovisats i övrigt totalresultat
Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar	20	–6
Uppskjuten skatt på säkring av nettoinvesteringar	19	–235
Uppskjuten skatt i omräkningsdifferanser	7	6
Summa	46	–235
Avstämning av skatt i koncernen kvarvarande verksamheter
Resultat före skatt	2 222	1 818
Beräknad, svensk inkomstskatt, 26.3%	–584	–478
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag	–22	–38
Icke-avdragsgilla kostnader/Ej skattepliktiga intäkter	1	17
Avskrivning av goodwill vid avyttring	7	9
Effekt av ändrade skattesatser och skatteregler	5	–2
Omvärdering av underskottsavdrag/ temporära skillnader	–6	–27
Skatt hänförlig till tidigare år	–12	12
Summa	–611	–507
Övriga skatter	–33	–27

Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag från kvarvarande verksamhet om cirka 3 400 MSEK (3 600), varav cirka 2 400 MSEK (2 700) har beaktats vid beräkning av uppskjuten skatt. De underskotts-

avdrag som inte beaktats avser fall där osäkerhet beträffande avdragens skattemässiga värde föreligger. Posten omvärdering av underskottsavdrag/temporära skillnader har för 2010 påverkats av uppskjutna skattekostnader på immateriella tillgångar.

Av underskottsavdragen som beaktas vid beräkning av uppskjuten skatt förfaller 135 MSEK inom den närmaste 5-års perioden.

Nedskrivningar av materiella tillgångar fördelade per funktion

msek	2011	2010
Kostnad för sålda varor	–5	–9
Övriga rörelsekostnader	–9	–33
Summa	–14	–42
Varav avvecklade verksamheter	–	–4

Leasingavtal

Koncernen har ingått finansiella och operationella leasingavtal. Beträffande finansiella leasingavtal redovisas de förhyrda anläggningstillgångarna som materiella anläggningstillgångar och de framtida betalningsförpliktelserna som en finansiell skuld.

Leasingkostnaden för tillgångar som innehas via finansiella leasingavtal uppgick till 1 MSEK (0). Framtida betalningsåtagande för finansiella leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:

msek	2011	2010
År 1	3	2
År 2-5	2	3
Senare än 5 år	0	–

Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal redovisas bland rörelsens kostnader och uppgick till 141 MSEK (145). Framtida betalningar för ej annullerbara leasingkontrakt uppgick till 536 MSEK (539) och förfaller enligt följande;

msek	2011	2010
År 1	127	123
År 2-5	260	248
Senare än 5 år	149	168

	Byggnader			Mark och mark anläggningar		Maskiner och andra tekniska anläggningar		Inventarier, verktyg och installationer		Pågående nyanläggningar och förskott		Summa materiella anläggnings tillgångar
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Ackumulerade anskaffningsvärden	3 368	3 268	530	508	10 490	10 010	1 776	1 718	555	481	16 719	15 985
Ackumulerade avskrivningar enligt plan	–1 418	–1 369	–40	–42	–7 273	–6 918	–1 350	–1 298	–31	–31	–10 112	–9 658
Ackumulerade uppskrivningar	13	13	30	31	1	1	0	0	0	0	44	45
Ackumulerade nedskrivningar	–418	–423	–27	–27	–205	–200	–32	–38	–11	–11	–693	–699
Tillgångar som innehas för försäljning	–	–16	–	–2	–	–39	–	–3	–	–4	–	–64
Bokfört värde	1 545	1 473	493	468	3 013	2 854	394	379	513	435	5 958	5 609
Vid årets början	1 473	1 820	468	518	2 854	3 258	379	439	435	568	5 609	6 603
Förvärv	51	–	–	–	126	3	22	–	1	–	200	3
Avyttrade verksamheter	–12	–135	–7	–6	–34	–100	0	–11	–1	–6	–54	–258
Investeringar	70	40	22	3	354	238	106	88	522	423	1 074	792
Investeringar, Finansiell leasing	0	–	–	–	–	0	2	1	–	–	2	1
Avyttringar och utrangeringar	–7	–15	–2	–2	–18	–19	–9	–4	0	–1	–36	–41
Årets avskrivning enligt plan	–113	–115	–1	–2	–561	–620	–122	–130	0	0	–797	–867
Årets nedskrivning	–3	–28	0	–	–11	–3	0	–10	0	–1	–14	–42
Återförda nedskrivningar	4	–	–	–	4	–	–	–	–	–	8	–
Interna omföringar	75	64	16	8	300	375	20	46	–439	–499	–28	–6
Årets omräkningsdifferens	7	–142	–3	–49	–1	–239	–4	–37	–5	–45	–6	–512
Tillgångar som innehas för försäljning	–	–16	–	–2	–	–39	–	–3	–	–4	–	–64
Bokfört värde	1 545	1 473	493	468	3 013	2 854	394	379	513	435	5 958	5 609

Not 15

Immateriella anläggningstillgångar

msek	2011	2010
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	112	156
Balanserade utgifter för IT	106	105
Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter	343	313
Goodwill	9 874	9 395
Marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar	5	8
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar	17	3
Summa	10 457	9 980

Prövning av nedskrivningsbehov för Goodwill och andra tillgångar.

Goodwill och andra tillgångar testas årligen för nedskrivning och oftare om det finns indikationer på värdenedgång. Denna prövning baseras på definerade kassagenererade enheter, som sammanfaller med de affärsområden som används i segmentsredovisningen. För ytterligare presentation av koncernens affärsområden hänvisas till sidorna 8–15.

Återvinningsbart belopp har fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Beräkningarna utgår från en intern bedömning av de närmaste fem åren och därefter med en antagen tillväxttakt om 2 % (2). Förväntade framtida kassaflöden enligt dessa bedömningar utgör grunden för beräkningen. Härvid har rörelsekapitalförändringar och investeringsbehov beaktats. Vid nuvärdesberäkningen av de framtida kassaflödena har använts en kapitalkostnad (WACC) på 8,2 % (7,7) efter skatt för samtliga affärsområde då riskprofilen anses snarlik dem emellan. Avstämning har gjorts mot extern bedömning av rimlig kapitalkostnad.

Skuldsättningsgraden har antagits vara 65 % (65).

Beräkningarna har visat att nedskrivningsbehov inte föreligger för något affärsområde. En känslighetsanalys visar att vid en halverad tillväxttakt efter de första fem åren samt en ökning av kapitalkostnaden med 1 %-enhet till 9,2 % efter skatt skulle fortfarande inget nedskrivningsbehov föreligga för något affärsområde.

Nedskrivningar av immateriella tillgångar

msek	2011	2010
Forsknings- och utvecklingskostnader	0	–16
Övriga rörelsekostnader	–	–12
Summa	0	–28
Varav avvecklade verksamheter	–	–8

Fördelning av goodwill per segment

Planenligt restvärde

msek	2011	2010
Trelleborg Enginereed Systems	2 856	2 714
Trelleborg Automotive	1 403	1 434
Trelleborg Sealing Solutions	5 147	4 914
Trelleborg Wheel Systems	468	333
Summa	9 874	9 395

	Internt genererade immateriella tillgångar		Förvärvade immateriella tillgångar
	Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten		Balanserade utgifter för IT		Koncessioner, patent och licenser		Goodwill		Marknads- och kundrelaterade immate riella tillgångar		Förskott avseende immateriella anläggnings tillgångar		Summa immateriella anläggnings tillgångar
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Ackumulerade anskaffningsvärden	627	621	524	500	616	577	10 387	10 171	31	28	17	9	12 202	11 906
Ackumulerade avskrivningar enligt plan	–456	–406	–410	–384	–270	–260	–363	–430	–26	–20	–	–6	–1 525	–1 506
Ackumulerade nedskrivningar	–59	–59	–8	–9	–3	–4	–150	–167	–	–	–	–	–220	–239
Tillgångar som innehas för försäljning	–	–	–	–2	–	–	–	–179	–	–	–	–	–	–181
Bokfört värde	112	156	106	105	343	313	9 874	9 395	5	8	17	3	10 457	9 980
Vid årets början	156	256	105	134	313	353	9 395	10 478	8	16	3	45	9 980	11 282
Förvärv	–	–	1	–	25	2	469	124	–	–	–	–	495	126
Avyttrade verksamheter	–	–	0	0	–	–1	–34	–20	–	–	0	–	–34	–21
Investeringar	17	26	23	14	4	6	–	–	1	–	16	1	61	47
Avyttringar och utrangeringar	–1	–3	–2	–5	0	–2	–	–	–	–	–	–5	–3	–15
Årets avskrivning enligt plan	–59	–79	–39	–50	–11	–13	–	–	–4	–5	–	–	–113	–147
Årets nedskrivning	–	–16	0	–9	–	–	–	–3	–	–	–	–	0	–28
Återförda nedskrivningar	–	–	–	–	–	–	3	–	–	–	–	–	3	–
Interna omföringar	–	–	18	34	11	6	–	–	–	–2	–1	–32	28	6
Årets omräkningsdifferens	–1	–28	0	–11	1	–38	41	–1 005	0	–1	–1	–6	40	–1 089
Tillgångar som innehas för försäljning	–	–	–	–2	–	–	–	–179	–	–	–	–	–	–181
Bokfört värde	112	156	106	105	343	313	9 874	9 395	5	8	17	3	10 457	9 980
Fördelning av årets avskrivningar
Kostnad för sålda varor	–	–	–6	–5	–2	–2	–	–	–	–	–	–	–8	–7
Försäljningskostnader	0	0	–2	–1	0	–2	–	–	–3	–4	–	–	–5	–7
Administrationskostnader	–	–	–30	–43	–7	–6	–	–	–1	–1	–	–	–38	–50
Forsknings- och utvecklingskostnader	–59	–79	–1	–1	–2	–2	–	–	–	–	–	–	–62	–82
Övriga rörelsekostnader	–	–	0	0	0	–1	–	–	–	–	–	–	0	–1
Summa avskrivningar	–59	–79	–39	–50	–11	–13	–	–	–4	–5	–	–	–113	–147
Varav avvecklade verksamheter	–	–1	–	–1	–	0	–	–	–	–	–	–	–	–2

Not 16

Finansiella anläggningstillgångar

msek	2011	2010
Förvaltningstillgångar	29	29
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	32	20
Lånefordringar	190	116
Derivatinstrument (not 23)	10	35
Andra långfristiga fordringar	38	18
Summa	299	218

Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.

Not 17

Moderbolagets och koncernens innehav av aktier och andelar i koncernbolag 1)

Bolag	Organisa tionsnr	Säte/Land	Antal	Ägar procent	Bokfört värde, msek
Dormviltre AB Dormvilelva AB	556728–8716 556853–1593	Trelleborg Trelleborg	1 000 1 000	100 100	56 0
Dormviltolv AB	556853–1619	Trelleborg	1 000	100	0
Dormviltretton AB	556853–1627	Trelleborg	1 000	100	0
Dormvilfjorton AB	556853–1486	Trelleborg	1 000	100	0
Dormvilfemton AB	556853–1635	Trelleborg	1 000	100	0
Trelleborg Sealing Solutions Belgium SA		Belgien	100	100	51
Trelleborg do Brasil Solucões em Vedacão Ltda		Brasilien	8 307 200	100	19
Trelleborg Sealing Solutions Bulgaria EOOD		Bulgarien	10 000	100	16
Trelleborg Sealing Solutions Silcotech Bulgaria OOD		Bulgarien	0	50	2
Trelleborg Sealing Solutions Czech s.r.o		Tjeckien	0	100	48
Trelleborg Sealing Solutions Hong Kong Ltd		Kina	484 675	100	1
Trelleborg Sealing Solutions Hungary Kft		Ungern	0	100	1
Trelleborg Sealing Solutions o.o.o.		Ryssland	0	100	2
Trelleborg Sealing Solutions Korea Ltd		Sydkorea	57 750	75	4
Trelleborg Sealing Solutions Japan KK		Japan	333	100	99
Trelleborg Sealing Solutions Polska Sp.zo.o		Polen	12 800	100	6
Trelleborg Sealing Solutions Finland Oy		Finland	15	100	75
Trelleborg Sealing Solutions Switzerland SA		Schweiz	1 000	100	47
Trelleborg Sealing Solutions Silcotech AG		Schweiz	0	100	82
Trelleborg Sealing Solutions Sweden AB	556204–8370	Jönköping	2 500	100	167
Lebela Förvaltnings AB	556054–1533	Trelleborg	60 000	100	35
Trelleborg Sealing Solutions Austria GmbH		Österrike	0	100	28
Trelleborg Tigveni SRL		Rumänien	700	100	8
Trelleborg Tyres Lanka (Private) Ltd		Sri Lanka	16 272 537	100	91
Trelleborg Wheel Systems Liepaja SIA		Lettland	8 502 000	100	106
Trelleborg Wheel Systems Argentina S.A		Argentina	1 850 000	100	5
Chemtrading Alpha Holding AG		Schweiz	100	100	3
Trelleborg Holding Switzerland AG		Schweiz	0		201
Trelleborg Wheel Systems China Holding AB Trelleborg Automotive Shanghai Holdings AB	556739–6998 556742–8742	Trelleborg Trelleborg	1 000 1 000	100 100	64 10
Trelleborg Industrial Products Finland Oy		Finland	0	100	203
MHT Takentreprenören i Malmö AB	556170–2340	Malmö	1 000	100
Trelleborg Automotive Czech Republic S.r.o		Tjeckien	100 000	100	19
Trelleborg Automotive China Holding AB	556052–1485	Trelleborg	4 500 000	100	19
Trelleborg Autotmotive Forsheda AB	556742–8767	Trelleborg	1 000	100	10
Trelleborg Automotive Group AB	556730–4448	Trelleborg	1 000	100	2
Trelleborg Automotive Dej S.R.L		Rumänien	2 775	100	141
Trelleborg Engineered Systems Lithuania UAB		Litauen	232 600	100	70
Trelleborg Sealing Profiles Lithuania UAB		Litauen	100	100
Trelleborg Corporation		USA	2 592	100	3 211
Trelleborg Coated Systems US Inc		USA	1 000	100
Trelleborg Engineered Systems Italy SpA		Italien	25 600 000	100
Trelleborg Sealing Solutions US, Inc		USA	7 500	100
Trelleborg Offshore US Inc		USA	1 000	100
Trelleborg Wheel Systems Americas Inc		USA	1 000	100
Trelleborg Automotive USA Inc		USA	100 000	100
Trelleborg Automotive Mexico SA de CV			Mexico 108 963 373	100
Trelleborg Croatia D.O.O		Kroatien	0	100	2
Trelleborg Engineered Systems China Holding AB 556223–5910		Trelleborg	1 000	100	11
Trelleborg Engineered Systems Group AB	556055–7711	Trelleborg	1 250	100	5
Trelleborg Engineered Systems Qingdao Holding AB 556715–4991		Trelleborg	1 000	100	40
Trelleborg Holding AB	556212–8255	Trelleborg	1 000	100	741
Trelleborg Sealing Profiles Sweden AB	556026–2148	Trelleborg	12 000	100
Trelleborg Automotive do Brasil Industria e Comercio de autopecas Ltda		Brasilien	48 214 017	100
Trelleborg Automotive Spain SA		Spanien	600 000	100
Trelleborg Industrial Products Sweden AB	556048–3629	Örebro	15 000	100

Bolag	Organisa tionsnr	Säte/Land	Antal	Ägar procent	Bokfört värde, msek
Trelleborg Industrial AVS AB	556020–2862	Sjöbo	500	100	5
Trelleborg International AB	556033–0754	Trelleborg	1 500	100	3 152
Trelleborg Sealing Solutions Germany GmbH		Tyskland	1	100
Trelleborg Wheel Systems Germany GmbH		Tyskland	2	100
Trelleborg Automotive Germany GmbH		Tyskland	2	100
Trelleborg Sealing Profiles Germany GmbH		Tyskland	1	100
Trelleborg Wheel Systems Belgium NV		Belgien	11 075 114	100
Trelleborg Holding Danmark A/S		Danmark	21 000	100	631
Trelleborg Holding France SAS		Frankrike	586 782	100	1 119
Trelleborg Industrie SAS		Frankrike	649 800	100
Trelleborg Sealing Solutions France SAS		Frankrike	8 427	100
Trelleborg Wheel Systems France SAS		Frankrike	9 060	100
Trelleborg Reims SAS		Frankrike	100 200	100
Trelleborg Kunhwa Co Ltd		Sydkorea	3 570 000	51
Trelleborg Modyn SAS		Frankrike	720 000	100
Trelleborg Holdings Italy S.r.l		Italien	0	100	1 163
Trelleborg Sealing Solutions Italia SpA		Italien	1 112 140	100
Trelleborg Holding Norge AS		Norge	10 000	100
Trelleborg Offshore Norway AS		Norge	7 000	100
Trelleborg Holdings (UK) Ltd		Storbritannien	20 000 000	100	2 987
Trelleborg Sealing Solutions UK Ltd		Storbritannien	10 050 000	100
Trelleborg Industrial Products UK Ltd		Storbritannien	1	100
Trelleborg Offshore UK Ltd		Storbritannien	41 590	100
Trelleborg Hong Kong Holdings Ltd		Kina	10 000	100	61
Wuxi Trelleborg Vibration Isolators Co Ltd		Kina	0	100
Trelleborg Industri AB	556129–7267	Trelleborg	725 000	100	197
Trelleborg Insurance Ltd		Bermuda	50 000	100	118
Trelleborg International BV		Nederländerna	41	100	3 150
Trelleborg Pipe Seals Lelystad BV		Nederländerna	30 000	100
Trelleborg Wheel Systems Italia SpA		Italien	11 000	100
Trelleborg Marine Systems Japan Kabushiki Kaisha		Japan	20	100	2
Trelleborg Material & Mixing Lesina s.r.o.		Tjeckien	0	100	12
Trelleborg Moulded Components Wuxi Holding AB 556715–4983		Trelleborg	1 000	100	29
Trelleborg Protective Products AB	556010–7145	Trelleborg	100 000	100	26
Trelleborg Treasury AB (publ)	556064–2646	Stockholm	5 000	100	15 001
Trelleborg Wheels AB	556056–2620	Sävsjö	40 000	100	10
Trelleborg Wuxi Holding AB	556119–8820	Trelleborg	25 000	100	96
Trelleborg Automotive Kalmar AB	556325–7442	Kalmar	60 000	100	235
Trelleborg China Holding AB	556030–7398	Trelleborg	200 000	100	43
TSS Silcotech Hong Kong Holding AB	556742–8775	Trelleborg	1 000	100	3
Trelleborg Forsheda AB	556052–2996	Värnamo	8 640 000	100	643
Totalt moderbolaget					34 384

1) Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag med omsättning överstigande 250 MSEK.

Fullständig bolagsförteckning bifogas årsredovisning till Bolagsverket.

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

		2011			2010
msek	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Immateriella tillgångar	7	350	–343	13	342	–329
Byggnader och mark	63	156	–93	68	152	–84
Maskiner och inventarier	132	153	–21	126	163	–37
Finansiella anläggningstillgångar	4	9	–5	4	8	–4
Varulager	107	3	104	78	2	76
Kortfristiga fordringar	13	5	8	12	4	8
Pensionsavsättningar	109	14	95	108	11	97
Övriga avsättningar	45	29	16	71	30	41
Långfristiga skulder	24	0	24	14	3	11
Kortfristiga skulder	105	2	103	109	5	104
Underskottsavdrag	756	–	756	838	0	838
Summa	1 365	721	644	1 441	720	721
Kvittning av fordringar/skulder	–434	–434		–400	–400
Summa	931	287	644	1 041	320	721
Avgår skattefordringar/skulder som innehas för försäljning			–	–3	–5	2
Kvarvarande verksamheter	931	287	644	1 038	315	723

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

	Belopp vid årets ingång		Redovisat över resultaträkningen		Redovisat i övrigt totalresultat/direkt mot eget kapital				Förvärvade/avytt Omräknings– rade skattefordringar/ differenser skulder						Avgår skatteford ringar/skulder som innehas för försäljning		Belopp vid årets utgång, kvarvarande verksamheter
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Immateriella tillgångar	–329	–213	–10	–148					–4	32			–343	–329
Byggnader och mark	–84	–81	–15	–11			6		0	8			–93	–84
Maskiner och inventarier	–34	–40	12	–1			1		0	4		3	–21	–34
Finansiella anläggningstillgångar	–4	–3	–29	228	27	–230			1	1			–5	–4
Lager	77	87	27	–3			0		0	–8		1	104	77
Kortfristiga fordringar	9	13	–1	–5		1	0		0	–1		1	8	9
Pensionsavsättningar	97	130	–1	–21			–1			–12			95	97
Övriga avsättningar	41	125	–25	–62				–9		–13			16	41
Långfristiga skulder	11	16	12	–5					1				24	11
Kortfristiga skulder	104	123	–20	–5	19	–6	–1	–1	1	–7			103	104
Underskottsavdrag	835	1 051	–79	–113			4	–9	–4	–91		–3	756	835
Kursdifferenser			1	–4					–1	4			0	0
Summa	723	1 208	–128	–150	46	–235	9	–19	–6	–83	–	2	644	723
Avgår avvecklade verksamheter			–1	–5
Kvarvarande verksamheter			–129	–155

Not 19

Varulager
msek	2011	2010
Råvaror och förnödenheter	1 257	1 119
Varor under tillverkning	560	497
Färdiga varor och handelsvaror	2 158	1 798
Pågående entreprenadarbeten	4	1
Förskott till leverantörer	22	18
Summa	4 001	3 433

Nedskrivning för inkurans i utgående varulager uppgår till 311 MSEK (265).

Not 20

Kortfristiga rörelsefordringar

msek	2011	2010
Kundfordringar	4 492	4 197
Reservering för osäkra kundfordringar	–102	–95
Växelfordringar	80	76
Rörelsefordran intressebolag	6	5
Övriga kortfristiga fordringar	506	345
Derivatinstrument (not 23)	22	51
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 21)	512	520
Summa	5 516	5 099

Fordringarna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.

Åldersanalys för kundfordringar

msek	2011	2010
Ej förfallna fordringar	3 840	3 619
Förfallna men ej nedskrivna:
<30 dagar	420	357
31-60 dagar	83	90
61-90 dagar	41	22
>90 dagar	108	109
Summa	4 492	4 197
Reservering för osäkra kundfordringar	–102	–95
Summa	4 390	4 102
Reservering för osäkra kundfordringar
msek	2011	2010
Ingående balans	95	124
Nya reserver redovisade över resultaträkningen	26	24
Upplösning av reserv hänförlig till konstaterad kundförlust	–13	–24
Reverseringar redovisade över resultaträkningen	–13	–21
Övrigt	8	6
Omräkningsdifferens	–1	–8
Tillgångar som innehas för försäljning	–	–6
Utgående balans	102	95

Not 21

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

msek	2011	2010
Räntor	7	0
Pensionskostnader	3	3
Verktyg	179	131
Derivatinstrument (not 23)	6	4
Övrigt	317	382
Summa	512	520

Räntebärande fordringar

msek	2011	2010
Lånefordringar	41	7
Derivatinstrument (not 23)	90	93
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	82	0
Summa	213	100

Redovisade belopp utgör en god approximation av dess verkliga värde.

Not 23

Finansiella derivatinstrument

Derivatinstrument används i huvudsak för att skydda koncernens exponering mot fluktuationer i växelkurser och räntor. Koncernen använder också derivatinstrument för affärsmässig handel inom ramen för de mandat som fastställs av styrelsen. I de fall tillgänglig upplåningsform ränte- och/eller valutamässigt inte direkt motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen, används olika former av derivat. Valutaswappar används för att erhålla önskad finansiering anpassad till dotterbolagens valuta. Ränteswappar, FRA:s eller andra liknande instrument används för att erhålla önskad räntebindning.

Valutaterminskontrakt och valutaoptioner är finansiella derivatinstrument som används för att säkra valutaexponeringen i såväl fasta kommersiella åtaganden som beräknande framtida kommersiella flöden.

Investeringar i utländska dotter- och intressebolag kan vara valutasäkrade. Valutasäkring sker främst genom motsvarande upplåning av samma valuta men kan alternativt ske genom termins-/optionskontrakt eller basis swap kontrakt.

I nedanstånde tabell visas en sammanställning över var i balansräkningen koncernens derivat är upptagna.

Specifikation över derivat i balansräkningen, msek	2011	2010
Finansiella anläggningstillgångar	10	35
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	6	4
Övriga kortfristiga rörelsefordringar	22	51
Räntebärande fordringar	90	93
Summa fordringar, finansiella derivat	128	183
Övriga långfristiga skulder	103	53
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	14	13
Övriga kortfristiga rörelseskulder	83	140
Räntebärande skulder	86	63
Summa skulder, finansiella derivat	286	269

Kreditexponering i derivatinstrument, se not 28.

msek	2011		2010
Typ samt ändamål med koncernens derivatinstrument	Tillgångar Verkligt värde	Skulder Verkligt värde	Tillgångar Verkligt värde	Skulder Verkligt värde
Ränteswappar – kassaflödessäkringar	0	170	13	146
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	6	14	4	13
Valutaterminskontrakt – säkring nettoinvestering	37	18	81	5
Basis swap kontrakt – säkring nettoinvestering	26	–	22	–
Valutaterminskontrakt – finansiering av dotterbolag	40	65	17	61
Valutaterminskontrakt – innehav för handel	19	19	46	44
Summa	128	286	183	269

Det nominella beloppet för utestående ränteswapavtal uppgick till 7 295 MSEK (9 003).

Derivat med säkringsredovisning

Kassaflödessäkringar - ränteswappar

I utgående säkringsreserv i eget kapital avser –106 MSEK (–36) före skatt verkliga värdet för ränteswappar Med oförändrade räntor och valutakurser kommer detta värde att försämra resultatet med 3 MSEK 2012, 14 MSEK 2013, 11 MSEK 2014, 67 MSEK 2015 och 11 MSEK 2016.

Kassaflödessäkringar – valutaterminer och valutaoptioner

Det utgående verkliga värdet av kassaflödessäkringar avseende valutaterminer och valutaoptioner redovisade

i säkringsreserven uppgick till netto –7 MSEK (–3). Med oförändrade valutakurser kommer detta värde att försämra det operativa resultatet med 7 MSEK 2012.

Känslighetsanalys finansiella instrument

Känslighetsanalyser avseende ränterisker samt omräkningsexponering beskrivs i avsnittet Finansiell riskhantering sid 31–33.

Om kassaflödessäkringar hänförliga till transaktionsexponeringen värderas till valutakurs per den 31 december 2010 skulle det verkliga värdet uppgå till 6 MSEK (–1) varav 6 MSEK (–1) skulle ingå i säkringsreserven. Om utgående balanser avseende kundfordringar och leverantörsskulder efter hänsyn till gjorda säkringar

värderas till valutakurser per 2010–12–31 skulle nettoskulden minska med 2 MSEK (4). I övriga finansiella fordringar och skulder i utländsk valuta, efter hänsyn till gjorda säkringar, har koncernen ingen valutarisk.

Not 24

Likvida medel

msek	2011	2010
Kortfristiga bankplaceringar	0	101
Kassa- och bankmedel	753	731
Summa	753	832

Kreditriskexponering i likvida medel, se not 28.

Not 25

Tillgångar och skulder som innehas för försäljning

De tillgångar och skulder som innehas för försäljning avser affärsenheten inom taktäckning. Transaktionen avslutades i januari 2011.

Tillgångar som innehas för försäljning

msek	2011	2010
Materiella anläggningstillgångar	–	64
Immateriella tillgångar	–	181
Intressebolagsandelar	–	5
Uppskjutna skattefordringar	–	3
Övriga långfristiga rörelsefordringar	–	3
Varulager	–	97
Kundfordringar	–	75
Övriga kortfristiga rörelsefordringar	–	8
Aktuell skattefordran	–	6
Räntebärande fordringar	–	18
Likvida medel	–	6
Summa	–	466
Skulder som innehas för försäljning
Uppskjuten skatteskuld	–	5
Leverantörsskulder	–	74
Övriga kortfristiga skulder	–	44
Aktuell skatteskuld	–	7
Summa	–	130

Avvecklade verksamheter

2011 års värden avser affärsenheten taktäckning (Waterproofing). I 2010 års värden ingår även affärsenheten för bilslang (Fluid Solutions).

Analys av resultat från avvecklade verksamheter

msek	2011	2010
Nettoomsättning	44	1 582
Kostnad för sålda varor	–33	–1 292
Bruttoresultat	11	290
Försäljningskostnader	–9	–108
Administrationskostnader	–4	–46
Forsknings- och utvecklingskostnader	0	–29
Övriga rörelseintäkter	347	65
Övriga rörelsekostnader	–81	–248
Andelar i intressebolags resultat	–6	–8
Rörelseresultat	258	–84
Finansiella intäkter	0	0
Finansiella kostnader	0	–2
Resultat före skatt	258	–86
Skatt	2	–15
Resultat efter skatt	260	–101

Se vidare beskrivning not 35.

Eget kapital

Specifikation av andra reserver
	Säkringsreserv Omräkningsreserv		Totalt
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Ingående balans, omräkningsdifferenser	–29	–47	–533	690	–562	643
Kassaflödessäkringar
Verkligt värde	–83	8			–83	8
Skatt på verkligt värde	22	–2			22	–2
Överföringar till resultaträkningen	9	16			9	16
Skatt på överföringar till resultaträkningen	–2	–4			–2	–4
Årets förändring från omräkning av bolag
efter skatt			23	–1 880	23	–1 880
Säkring av nettoinvestering efter skatt			–53	657	–53	657
Utgående balans	–83	–29	–563	–533	–646	–562

Ackumulerade omräkningsdifferenser redovisas fr.o.m. den 1 januari 2004.

Av överföringar från säkringsreserven till resultaträkningen under 2011 har 6 MSEK (16) försämrat koncernens finansiella räntekostnader och 3 MSEK (0) försämrat det operativa resultatet.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår en utdelning om 2,50 SEK (1,75) per aktie, totalt 678 MSEK (474).

Aktiekapitalet i Trelleborg AB uppgick den 31 december 2011 till 2 620 360 569 SEK, fördelat på 271 071 783 aktier med kvotvärde 9,67 SEK.

Aktieslag	Antal aktier	Procent	Antal röster	Procent
Serie A	28 500 000	10,51	285 000 000	54,02
Serie B	242 571 783	89,49	242 571 783	45,98
Summa	271 071 783	100,00	527 571 783	100,00
Förändring av totalt antal aktier			2011	2010
Ingående antal			271 071 783	271 071 783
Årets förändring			–	–
Utgående antal			271 071 783	271 071 783

Inga aktier finns i eget förvar.

Not 27

Räntebärande skulder

Räntebärande långfristiga skulder

msek	2011	2010
Skulder till kreditinstitut	5 428	4 318
Övriga räntebärande skulder	24	25
Summa	5 452	4 343
Räntebärande kortfristiga skulder
msek	2011	2010
Skulder till kreditinstitut	2 029	2 849
Checkräkningskrediter	42	241
Övriga räntebärande skulder	14	9
Derivatinstrument (not 23)	86	63
Summa	2 171	3 162
Summa räntebärande skulder	7 623	7 505

Redovisade belopp för räntebärande skulder utgör en god approximation av dess verkliga värde.

Koncernens utestående räntebärande skulder per den 31 december 2011 justerat för ev derivatinstrument har följande valutafördelning samt genomsnittlig effektiv ränta och räntebindning

		Volym msek	Effektiv ränta %		Antal dagar	Räntebindning justerat för ev. derivatinstrument.
	2011	2010	2011	2010	2011	2010
SEK	–571	–835	3,4	2,1	–246	83
USD	2 076	2 333	2,9	1,9	470	431
EUR	4 350	4 345	3,0	2,5	491	473
GBP	929	836	2,7	1,9	436	356
Övriga	839	826	2,9	1,1	72	66
Summa	7 623	7 505	2,9	2,1	488	446

Koncernens räntebärande skulder (utnyttjat belopp per balansdagen)

		2011		2010
	msek	Förfaller år	msek	Förfaller år
Långfristiga
Syndikerat lån EUR tranche EUR 750M	1 791	2016	–	–
Syndikerat lån USD tranche USD 625M	2 243	2016	–	–
Medium Term Note EUR 110M	985	2017	–	–
Obligationslån EUR 50M	448	2015	451	2015
Övriga långfristiga lån	–39	2013–2024	52	2012–2024
Övriga räntebärande skulder	24	2013–2015	25	2012–2015
Syndikerat lån EUR tranche EUR 723M	–	–	2 196	2012
Syndikerat lån USD tranche USD 580M	–	–	1 349	2012
Bilateralt lån EUR 30M	–	–	270	2012
Summa långfristiga	5 452		4 343
Kortfristiga
Företagscertifikat	1 900	2012	1 139	2011
Checkräkningskrediter	42	2012	241	2011
Övriga kortfristiga lån	129	2012	131	2011
Övriga räntebärande skulder	14	2012	9	2011
Derivatinstrument	86	2012	63	2011
Syndikerat lån EUR tranche EUR 27M	–	–	82	2011
Syndikerat lån USD tranche USD 20M	–	–	46	2011
Bilateral kreditfacilitet EUR 30M	–	–	270	2011
Bilateralt lån EUR 30M	–	–	270	2011
Bilateralt lån EUR 50M	–	–	451	2011
Obligationslån EUR 40M	–	–	360	2011
Obligationslån SEK 100M	–	–	100	2011
Summa kortfristiga	2 171		3 162
Summa	7 623		7 505

Bindande bekräftade och ej bindande bekräftade kreditfaciliteter

msek		2011		2010
	Totalt	Utnyttjat	Out nyttjat	Totalt	Utnyttjat	Out nyttjat
Bindande bekräftade kreditfaciliteter
Syndikerat lån EUR 750M + USD 625M (förfaller 2016) Bilateral kreditfacilitet EUR 65M (2010: EUR 80M) (för lån med förfall	11 044	4 034	7 010	–	–	–
2015–2019)*	582	–	582	721	–	721
Bilaterala kreditfaciliteter (förfaller 2012)	18	9	9	288	276	12
Checkräkningskrediter (förfaller 2012)	280	–	280	279	34	245
Syndikerat lån EUR 750M + USD 600M (terminerat)	–	–	–	10 841	3 672	7 169
Bilateral kreditfacilitet EUR 191.5M (terminerad 2011)	–	–	–	1 726	–	1 726
Bilateral kreditfacilitet EUR 50M (terminerad 2011)	–	–	–	451	–	451
Bilateral kreditfacilitet EUR 50M (terminerad 2011)	–	–	–	451	–	451
Summa	11 924	4 043	7 881	14 757	3 982	10 775
Ej bindande bekräftade kreditfaciliteter
Checkräkningskrediter	1 378	42	1 336	1 386	207	1 179

* Låneåtagandet ger möjlighet att ta upp lån på upp till 65 MEUR med löptider på upp till 7 år under perioden fram till den 14 juni 2012.

I tillägg till ovanstående kreditfaciliteter förfogade koncernen även över obekräftade lånelöften om cirka 700 MSEK vid utgången av 2011.

Det syndikerade lånet om 750 MEUR och 625 MUSD med förfall 2016 innehåller en finansiell klausul avseende maximal skuldsättningsgrad. Vid utgången av 2011 fanns fullt tillräckligt utrymme i relation till detta villkor. De finansiella klausulerna i låneåtagandet för bilateral kreditfacilitet på 65 MEUR från Europeiska investeringsbanken håller för närvarande på att ändras för att ha samma villkor som det syndikerade lånet.

Not 28 Finansiell riskhantering

För beskrivning av koncernens finansiella risker och policies avseende finansiella risker, se avsnitt Finansiella risker, på sidorna 31–33.

Finansiell kreditriskexponering

Finanspolicyn innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditriskexponering för olika motparter anges. Uppföljning mot kreditgränser sker löpande.

Motparterna har delats upp i tre kategorier, A, B respektive C. Kategori A innehåller motparter samt deras fullt garanterade dotterbolag som har Issuer Ratings från två av de följande tre ratinginstituten på minst följande nivåer eller bättre: Moody´s (Aa3/stab/P-1), Standard & Poor´s (AA-/stab/A-1), Fitch (AA-/stab/F1). Institutioner i kategori A får låna maximalt 1.000 MSEK eller motvärde därav, inklusive värdet av orealiserade vinster i derivatinstrument, från Trelleborgkoncernen. Kategori B består av motparter samt deras fullt garanterade dotterbolag som inte kan inkluderas i kategori A och som har Issuer Ratings från två av de följande tre ratinginstituten på minst följande nivåer eller bättre: Moody´s (A3/stab/P-1), Standard & Poor´s (A-/stab/A-1), Fitch (A-/stab/F1). Motparter i kategori B får låna maximalt 500 MSEK eller motvärde därav, inklusive värdet av orealiserade vinster i derivatinstrument, från Trelleborgkoncernen.Kategori C omfattar motparter utanför kategorierna A respektive B som koncernbolag behöver för att uppfylla sina operationella behov. Exponeringen på motparter i kategori C får ej överstiga 50 MSEK per motpart.

Nedanstående tabell visar koncernens kreditriskexponering för räntebärande fordringar, likvida medel och derivatinstrument per den 31 december 2011, uppdelad per kategori.

Kategori		Räntebärande Likvida medel Derivatinstrument Summa fordringar orealiserade vinster, brutto
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
A	–	–	98	217	15	68	113	285
B	30	2	417	207	115	113	562	322
C	84	–	238	408	–	–	322	408
Summa	114	2	753	832	130	181	997	1 015

Exponeringar i kategori A och B följde Finanspolicyn. Den totala kreditexponeringen i kategori C var vid utgången av 2011 fördelad på mer än 40 motparter. Samtliga kreditexponeringar i kategori C uppgick till mindre än 50 MSEK med ett undantag: 55 MSEK avseende ackumulerad balans på huvudkontot i den kinesiska cash poolen.

Kreditriskexponering i derivatinstrument bestäms som det verkliga värdet på balansdagen. Per den 31 december 2011 uppgick den totala motpartsrisken i derivatinstrument (beräknat som nettofordran per motpart) till 38 MSEK (84) med hänsyn tagen till ISDA-avtal. Utöver vad som redovisas i tabellen ovan har koncernen även räntebärande lånefordringar på 231 MSEK (123) mot tredje part.

Ingen av dessa fullgoda finansiella tillgångar har omförhandlats under det senaste året och har vare sig förfallit eller nedskrivits. Med undantag för det som har beskrivits ovan har inga kreditgränser överskridits under 2011 eller 2010 och ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av uteblivna betalningar från dessa motparter.

Likviditetsanalys för finansiella instrument

Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Per 31 december 2011

msek	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år	Summa
Upplåning inkl räntor	–2 289	–6 114	–3	– 8 406
Ränteswappar med negativt verkligt värde	–67	–103	–	–170
Leverantörsskulder	–3 353	–	–	–3 353
Summa	–5 709	–6 217	–3	–11 929
Kundfordringar	4 390	–	–	4 390
Nettoflöde	–1 319	–6 217	–3	–7 539

Per 31 december 2010

msek	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år	Summa
Upplåning inkl räntor	–3 249	–4 564	–4	–7 817
Ränteswappar med negativt verkligt värde	–93	–53	–	–146
Leverantörsskulder	–3 154	–	–	–3 154
Summa	–6 496	–4 617	–4	–11 117
Kundfordringar Ränteswappar med positivt verkligt	4 102	–	–	4 102
värde	–	13	–	13
Nettoflöde	–2 394	–4 604	–4	–7 002

Nedanstående tabell visar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Per 31 december 2011

msek	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år	Summa
Valutaterminskontrakt
–utflöde	–14 901	–	–	–14 901
–inflöde	14 888	–	–	14 888
Basis swap kontrakt
–utflöde	–459	–271	–	–730
–inflöde	509	325	–	834
Summa	37	54	0	91
Per 31 december 2010
msek	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år	Summa
Valutaterminskontrakt
–utflöde	–26 052	–	–	–26 052
–inflöde	26 082	–	–	26 082
Basis swap kontrakt
–utflöde	–8	–731	–	–739
–inflöde	15	762	–	777
Summa	37	31	0	68

Not 29 Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå

Beskrivning av respektive kategori samt beräkning av verkligt värde framgår under avsnittet redovisningsprinciper.

Per 31 december 2011		Tillgångar värderade till verkligt Derivat som används värde via resultaträkningen för säkringsändamål
	Låne– och kundfod	Redovisat värde	Värderings– nivå	Redovisat värde	Värderings nivå	Summa msek
msek	ringar
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	69	2	59	2	128
Finansiella anläggningstillgångar	190	32	2	–		222
Kundfordringar	4 390	–		–		4 390
Räntebärande fordringar	41	82		–		123
Likvida medel	753	–	2	–		753
Summa	5 374	183		59		5 616

	Skulder värderade till verkligt Derivat som används värde via resultaträkningen för säkringsändamål
msek	Övriga finansiella skulder	Redovisat värde	Värderings nivå	Redovisat värde	Värderings nivå	Summa msek
Skulder i balansräkningen
Derivatinstrument	–	84	2	202	2	286
Räntebärande långfristiga skulder	5 452	–		–		5 452
Räntebärande kortfristiga skulder	2 171	–		–		2 171
Leverantörsskulder	3 353	–		–		3 353
Summa	10 976	84		202		11 262

Samtliga finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per balansdagen är värderade till verkligt värde utifrån observerbara data (nivå 2 enligt verkligt värde hierarkin).

Per 31 december 2010	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen			Derivat som används för säkringsändamål
msek	Låne– och kundfod ringar	Redovisat värde	Värderings nivå	Redovisat värde	Värderings nivå	Summa msek
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	63	2	120	2	183
Finansiella anläggningstillgångar	116	20	2	–		136
Kundfordringar	4 102	–		–		4 102
Räntebärande fordringar	7	–		–		7
Likvida medel	731	101	2	–		832
Summa	4 956	184		120		5 260

	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen			Derivat som används för säkringsändamål
msek	Övriga finansiella skulder	Redovisat värde	Värderings nivå	Redovisat värde	Värderings nivå	Summa msek
Skulder i balansräkningen
Derivatinstrument	–	105	2	164	2	269
Räntebärande långfristiga skulder	4 343	–		–		4 343
Räntebärande kortfristiga skulder	3 162	–		–		3 162
Leverantörsskulder	3 154	–		–		3 154
Summa	10 659	105		164		10 928

Icke räntebärande skulder

Övriga långfristiga skulder
msek	2011	2010
Övriga icke räntebärande skulder	60	27
Derivatinstrument (not 23)	103	53
Summa	163	80
Övriga kortfristiga skulder
msek	2011	2010
Förskott från kunder	185	245
Leverantörsskulder	3 353	3 154
Växelskulder	8	11
Övriga icke räntebärande skulder	444	407
Derivatinstrument (not 23)	83	140
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 33)	1 402	1 476
Summa	5 475	5 433
Summa icke räntebärande skulder	5 638	5 513

Skulderna är redovisade till belopp som överenstämmer med verkligt värde.

Not 31

Avsättningar för pensioner och liknande

Specifikation över kostnader
msek	2011	2010
Kostnad för förmånsbestämda planer
Kostnader avseende tjänstgöring under innevararande år	39	34
Ränta på förpliktelsen	62	75
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–32	–34
Akturiella intäkter och kostnader redovisade under året	9	7
Effekter av reduceringar och regleringar	–12	–12
Summa kostnad för förmånsbestämda planer	66	70
Kostnad för avgiftsbestämda planer	165	142
Summa pensionskostnader	231	212
Varav avvecklade verksamheter	–	10

Faktisk avkastning på förvaltningtillgångar uppgår till -3 MSEK (57).

Förändring av pensionsskuld i balansräkningen

		Förmånsbestämda planer
msek	2011	2010
Ingående balans	544	744
Nettokostnad redovisad i resultaträkningen	66	70
Utbetalningar av förmåner	–80	–136
Ökning genom förvärv	7	0
Minskning genom avyttringar	–	–55
Övriga förändringar	–1	–6
Omräkningsdifferens	–2	–73
Utgående balans	534	544
varav ofonderade pensionsförpliktelser	474	500
varav fonderade pensionsförpliktelser	60	44

Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen

msek	2011	2010
Förmånsbestämda planer
Nuvärdet av fonderade förpliktelse	1 546	1 395
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–750	–697
	796	698
Oredovisade aktuariella vinster	51	40
Oredovisade aktuariella förluster	–314	–195
Övriga förändringar	1	1
Totalt förmånsbestämda planer	534	544
Avgiftsbestämda planer	20	19
Netto pensionsskuld	554	563
varav redovisat som förvaltningstillgång	29	29
Utgående balans pensionsskuld	583	592

Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen, %	Frankrike Tyskland		Sverige	Italien	Japan	Norge
Diskonteringsränta den 31 december	4,40%	4,80%	3,50%	4,40%	1,75%	3,00%
Förväntad avkastning på förvaltningstill gångar den 31 december	4,00%	3,00%	4,00%	-		4,50%
Inflation	2,00%	2,00%	2,00%	2,00%	0,00%	2,00%
Framtida årliga löneökningar	1,0-3,5%	2,50%	3,00%	2,67%	2,00%	4,00%

Förmånsbestämda planer

Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda planer, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna finns i Frankrike, Tyskland, Sverige, Italien, Japan och Norge.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2011 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 9 MSEK (11). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av december 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146%. Motsvarande uppgift per december 2011 föreligger ännu inte. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet av Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS19.

Övriga avsättningar

	Omstrukturerings– program		Övriga avsättningar		Summa
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Ingående balans	133	390	352	486	485	876
Omklassificering	6	0	–12	–84	–6	–84
Reverseringar	–20	–8	–24	–3	–44	–11
Årets avsättningar	55	106	208	229	263	335
Årest förvärv	0	0	6	0	6	0
Avyttringar	0	–2	0	–15	0	–17
Årets utnyttjande	–114	–322	–164	–232	–278	–554
Omräkningsdifferens	0	–31	0	–29	0	–60
Utgående balans	60	133	366	352	426	485
Varav långfristiga avsättningar					92	151

Varav kortfristiga avsättningar	334	334
Varav avsättningar för miljöåtaganden	50	52

Utgående balanser för avsättningar för omstruktureringsprogram avser främst följande:

Konsolidering av delar av verksamhet i Tyskland (Trelleborg Automotive).

Omorganisation och koncentration av Offshore verksamheten (Trelleborg Engineered Systems).

Övriga avsättningar avser:

Avsättningar av varierande storlek i ett flertal enheter avseende miljöåtaganden, garantiavsättningar, försäkringsåtaganden och avsättning för pågående kartellutredning vid dotterbolag i USA och Frankrike.

Not 33

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

msek	2011	2010
Räntor	30	17
Löner	623	626
Sociala avgifter	136	121
Pensionkostnader	14	23
Verktyg	17	22
Derivatinstrument (not 23)	14	13
Övrigt	568	654
Summa	1 402	1 476

Not 34

Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter

msek	2011	2010
Ansvarsförbindelser
Pensionsåtaganden	4	4
Borgens- och övriga ansvarsförbindelser	2	2
Summa	6	6
Ställda säkerheter
Maskiner och andra tekniska anläggningar	33	34
Summa	33	34

Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.

Not 35

Förvärv och avvecklade verksamheter

2011 Förvärv

Ett antal förvärv har skett under året, men ej av väsentlig karaktär varken individuellt eller aggregerat.

I kronologisk ordning:

PPL Polyurethane Products

PPL Polyurethane Products Ltd. har en årlig försäljning om cirka 90 MSEK och cirka 90 anställda. Bolaget utvecklar, tillverkar samt marknadsför en bred portfölj av polyuretanbaserade lösningar och produkter, med tyngdpunkt på segmenten offshore olja & gas och infrastruktur. Ingår i affärsområde Trelleborg Engineered Systems.

Watts Tyre Group

Watts Tyre Group har en årlig försäljning om cirka 300 MSEK och cirka 230 anställda. Förvärvet stärker Trelleborgs världsledande position inom industridäck, genom en geografisk breddning och en ökad närvaro på eftermarknaden. Ingår i affärsområde Trelleborg Wheel Systems.

Verksamhet i Xingtai, Kina

Trelleborg förvärvar en befintlig anläggning av ett kinesiskt dotterbolag till amerikanska Main Industrial Tire LLC och tar även över cirka 180 anställda. Förvärvet innebär en expansion på den kinesiska marknaden för specialdäck, i första hand inom lant-

bruksdäck. Ingår i affärsområde Trelleborg Wheel Systems.

Seawing Industria e Comercio de Mangotes Maritimos Ltda

Verksamhetan var ett dotterbolag till Veyance Technologies Inc med cirka 100 anställda. Verksamheten fokuseras till specialdesignade oljeslangar för yt- och djuphavsapplikationer inom utvinning av olja och gas till havs i Brasilien.

Ingår i affärsområde Trelleborg Engineered Systems.

Silcotech Group

Silcotech Group, med en tillverkningsenhet i Schweiz samt samägda bolag i Bulgarien och i Kina, har en total omsättning om drygt 200 MSEK och cirka 150 anställda. Verksamheten fokuseras på precisionstätningar för Life Science. Ingår i affärsområde Trelleborg Sealing Solutions.

Bloch S.A. (60%)

Bloch S.A, har en årlig försäljning om cirka 70 MSEK och cirka 20 anställda. Avtalet omfattar förvärv av 60 procent av verksamheten och en option att förvärva resterande del. Bolaget är specialister på kompletta lösningar och specialkopplingar av ett brett sortiment av industrislangar som skyddar i speciellt utsatta miljöer som kemiteknik och livsmedelindustri.

Avvecklade verksamheter

Ingår i affärsområde Trelleborg Engineered Systems.

Avyttringen av verksamheten inom taktäckning (Waterproofing), tidigare inom affärsområde Trelleborg Engineered Systems, slutfördes den 31 januari 2011.

2010

Förvärv

Inga för koncernen väsentliga förvärv har skett under året.

Lutz Sales

Ett mindre kompletterande förvärv skedde inom Trelleborg Sealing Solutions när affärsområdet förvärvade amerikanska Lutz Sales, med en årlig försäljning om cirka 100 MSEK och cirka 50 anställda. Lutz Sales är distributör av ett brett sortiment av precisionstätningar och kundspecifika gummikomponenter främst till den nordamerikanska marknaden.

Avvecklade verksamheter

Verksamheten inom bilslang (Fluid Solutions) Verksamheten inom bilslang, tidigare inom affärsområde Automotive, avyttrades under året.

Fluid Solutions omsatte under 2009 cirka 1 400 MSEK och redovisade förlustresultat. Köpeskillingen var cirka 300 MSEK baserad på den uppskattade rörelsekapitalnivån vid avyttringstillfället. Köpare är Bavaria Industriekapital AG, München, Tyskland.

Verksamheten inom taktäckning (Waterproofing)

För verksamheten inom taktäckning, tidigare affärsområde Trelleborg Engineered Systems, har avtal om avyttring tecknats.

Avtalet ingicks under fjärde kvartalet 2010 och slutfördes den 31 januari 2011. Den avyttrade verksamheten har en årlig försäljning om cirka 900 MSEK och verksamheten har cirka 230 anställda.

Köpare är Axcel, ett nordiskt riskkapitalbolag.

Händelser efter periodens slut

Trelleborg stärker och fokuserar koncernen. Genom en organisationsförändring stärks och fokuseras koncernen.

Trelleborg Automotive renodlas till en antivibrationsverksamhet. Trelleborg Automotives övriga verksamheter – polymera lösningar för drivaxlar och styrapplikationer samt ljuddämpande lösningar för bromssystem – stärks genom att integreras i Trelleborg Engineered Systems respektive Trelleborg Sealing Solutions.

Trelleborg Engineered Systems fokuseras till tre prioriterade områden: offshore & infrastruktur, generella industriapplikationer samt belagda vävar för avancerade industriapplikationer. Som en följd av detta kommer tre nya personer att ingå i Trelleborgs ledningsgrupp: Denis Blanc, Mikael Fryklund och Dario Porta. Trelleborgs VD och koncernchef Peter Nilsson kommer att vara ansvarig för Trelleborg Engineered Systems.

Lennart Johansson, Trelleborg Engineered Systems nuvarande chef samt nuvarande chefen för Trelleborg Automotive, Jim Law, har utnämnts till Trelleborgkoncernens representanter i ledningsgruppen för det mellan Trelleborg och Freudenbergs planerade samägda bolag inom antivibrationslösningar för personbilar och tunga fordon. Trelleborgs VD och koncernchef Peter Nilsson kommer att bli bolagets styrelseordförande.

Avyttring av verksamhet inom komponenter till personbilar

Trelleborg har den 24 januari 2012 tecknat avtal om att avyttra en verksamhet som tillverkar högteknologiska gummi-, plast- och skumkomponenter och system till personbilsindustrin. Verksamheten finns huvudsakligen i Frankrike och ingår i affärsområde Trelleborg Automotive. Köpare är Bavaria Industriekapital AG med säte i München, Tyskland. Avyttringen är ytterligare ett led i Trelleborgkoncernens strategi att fokusera på utvalda segment. Realisationsvinsten får en mindre effekt på resultatet 2012.

MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNINGAR OCH KASSAFLÖDESANALYSER

MODERBOLAGET TRELLEBORG AB

Resultaträkningar

msek	Not	2011	2010
Administrationskostnader	37–38,42	–355	–338
Övriga rörelseintäkter	39	229	244
Rörelseresultat	40–41	–126	–94
Finansiella intäkter och kostnader	43	1 464	2 013
Resultat före skatt		1 338	1 919
Skatt	44	4	–176
Resultat efter skatt		1 342	1 743
Rapporter över totalresultat
Resultat efter skatt		1 342	1 743
Övrigt totalresultat
Verkligt värde		–	–4
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat		–	1
Övrigt totalresultat efter skatt		–	–3
Summa totalresultat		1 342	1 740
Kassaflödesanalyser
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–126	–94
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet:
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar		2	2
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar		4	4
Avyttringar och utrangeringar		1	0
Övriga ej kassaflödespåverkande poster		29	26
		–90	–62
Kontant erhållen utdelning		1 089	1 561
Erhållen ränta och andra finansiella poster		30	33
Erlagd ränta och andra finansiella poster		–785	–477
Betald skatt		0	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar
av rörelsekapital		244	1 055
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av rörelsefordringar		–1	0
Förändring av rörelseskulder		–19	–25
Kassaflöde från den löpande verksamheten		224	1 030
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterbolag / Kapitaltillskott		–370	–591
Avyttring av dotterbolag		212	18
Förvärv av övriga aktier / Kapitaltillskott		–3	–
Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar		0	0
Bruttoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar		–	–4
Försäljning av anläggningstillgångar		1	1
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–160	–576
Finansieringsverksamheten
Förändring av räntebärande placeringar		960	803
Förändring av räntebärande skulder		–555	–1 116
Utdelning – moderbolagets aktieägare		–474	–136
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–69	–449
Årets kassaflöde		–5	5
Likvida medel:
Vid periodens början		5	0
Likvida medel vid årets slut		0	5

MODERBOLAGET TRELLEBORG AB

Innehåll

Balansräkningar

31 december, msek	Not	2011	2010
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	45	23	26
Immateriella anläggningstillgångar	46	4	9
Finansiella anläggningstillgångar	47–48	34 732	34 362
Uppskjutna skattefordringar	49	0	–
Summa anläggningstillgångar		34 759	34 397
Omsättningstillgångar
Kortfristiga rörelsefordringar	50–51	53	52
Räntebärande fordringar	52	597	1 078
Likvida medel		0	5
Summa omsättningstillgångar		650	1 135
SUMMA TILLGÅNGAR		35 409	35 532
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	53
Bundet eget kapital
Aktiekapital		2 620	2 620
Reservfond		1 130	1 130
Summa bundet eget kapital		3 750	3 750
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde		–	19
Balanserat resultat		8 385	7 097
Årets resultat		1 342	1 743
Summa fritt eget kapital		9 727	8 859
Summa eget kapital		13 477	12 609
Långfristiga skulder
Räntebärande långfristiga skulder	56	29	52
Avsättningar för pensioner och liknande	54	7	2
Uppskjutna skatteskulder	49	–	4
Övriga avsättningar	55	9	8
Summa långfristiga skulder		45	66
Kortfristiga skulder
Räntebärande kortfristiga skulder	56	21 789	22 768
Övriga kortfristiga skulder	57–58	98	89
Summa kortfristiga skulder		21 887	22 857
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		35 409	35 532
Ansvarsförbindelser	59	8 634	8 396
Ställda säkerheter	59	–	–

Förändring av eget kapital

Eget kapital	Bundet eget kapital			Fritt eget kapital		Summa
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Ingående balans den 1 januari	3 750	3 750	8 859	7 255	12 609	11 005
Årets förändringar:
Utdelning			–474	–136	–474	–136
Verkligt värde, vinster				–4	–	–4
Skatt på verkligt värde, vinster				1	–	1
Årets resultat			1 342	1 743	1 342	1 743
Utgående balans den 31 december	3 750	3 750	9 727	8 859	13 477	12 609

Se även not 53.

Anställda och kostnader

Medelantal anställda

		2011			2010
	Antal kvinnor	Antal män	Totalt	Antal kvinnor	Antal män	Totalt
Sverige	26	43	69	28	48	76
Könsfördelning i % inom företagsledningen				2011		2010
Andelen kvinnor i
–ledande befattningar				26		14
–styrelsen				29		29

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2011 msek	Styrelse, vVD och VD	Övriga befattnings– havare i högsta ledning	Övriga anställda	Summa löner	Sociala kostnader	Varav pensions kostnad
Sverige	23	16	47	86	54	22
Se även not 3.

2010		Övriga befattnings–				Varav
msek	Styrelse, vVD och VD	havare i högsta ledning	Övriga anställda	Summa löner	Sociala kostnader	pensions kostnad
Sverige	23	14	50	87	51	20

Se även not 3.

Not 38

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

msek	2011	2010
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	3	3
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	3	3
Skatterådgivning	3	2
Övriga tjänster	0	13
Summa	9	21

Not 39

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

msek	2011	2010
Försäljning av tjänster till övriga koncernbolag	223	224
Försäljning av externa tjänster	4	2
Försäkringsersättning	–	13
Övrigt	2	5
Summa övriga rörelseintäkter	229	244

Not 40

Kostnadsslagsindelad resultaträkning

msek	2011	2010
Ersättningar till anställda	–140	–138
Avskrivningar	–6	–6
Övriga externa kostnader	–209	–194
Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader	229	244
Summa	–126	–94

Not 41

Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet

msek	2011	2010
Administrationskostnader	–2	–3
Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader	2	5
Summa	0	2

Not 42

Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

msek	2011	2010
Förbättringsutgifter på annans fastighet	–1	–1
Inventarier, verktyg och installationer	–1	–1
Balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande	–4	–4
Summa	–6	–6

Not 43

Finansiella intäkter och kostnader

msek	2011	2010
Resultat från andelar i koncernbolag
Utdelning	1 089	1 561
Nedskrivning av aktier i dotterbolag	–	–25
Koncernbidrag	940	1 186
Resultat vid avyttring/likvidation av dotterbolag	290	–265
Summa	2 319	2 457
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, koncernbolag	29	33
Ränteintäkter, övriga	7	0
Kursdifferenser	0	–
Summa	36	33
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, koncernbolag	–871	–477
Kursdifferenser	–20	0
Summa	–891	–477
Summa finansiella intäkter och kostnader	1 464	2 013

Not 44

Skatt på årets resultat

msek	2011	2010
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad	0	0
Summa	0	0
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Förändring av underskottsavdrag	3	–175
Omvärdering av underskottsavdrag	0	0
Uppskjuten skattekostnad/-intäkt från förändringar i temporära skillnader	1	–1
Summa	4	–176
Totalt redovisad skattekostnad / -intäkt	4	–176
Avstämning av skatt
Resultat före skatt	1 338	1 919
Beräknad svensk inkomstskatt, 26.3%	–352	–505
Ej skattepliktiga utdelningar/resultat från aktier i dotterbolag	363	341
Ej avdragsgilla nedskrivningar	–	–7
Övriga icke-avdragsgilla kostnader/Ej skattepliktiga intäkter	–7	–4
Skatt hänförlig till tidigare år	0	–1
Övriga skatter	0	0
Totalt redovisad skattekostnad / -intäkt	4	–176
Skatteposter som redovisats i övrigt totalresultat
Uppskjuten skatt på verkligt värde, vinster	–	1

Den gällande skattesatsen är 26,3%.

Materiella anläggningstillgångar

msek	2011	2010
Förbättringsutgifter på annans fastighet	20	21
Inventarier, verktyg och installationer	3	5
Summa	23	26

		Förbättringsut gifter på annans fastighet	Inventarier, verktyg och installationer			Summa
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	25	25	12	16	37	41
Investeringar	–	–	0	0	0	0
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–2	–4	–2	–4
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	25	25	10	12	35	37
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–4	–3	–7	–9	–11	–12
Avyttringar och utrangeringar	–	–	1	3	1	3
Årets avskrivning enligt plan	–1	–1	–1	–1	–2	–2
Utgående ackumulerade avskrivningar	–5	–4	–7	–7	–12	–11
Bokfört värde	20	21	3	5	23	26

Trelleborg AB har ingått operationella leasingavtal. Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal redovisas bland rörelsens kostnader och uppgick till 2 MSEK (2). Framtida betalningar för ej annullerbara leasingkontrakt uppgår till 2 MSEK (2) och förfaller enligt följande:

msek	2011	2010
År 1	1	1
År 2-5	1	1
Summa	2	2

Not 48

Andelar i koncernbolag

msek	2011	2010
Ingående balans	34 027	33 744
Tillkommer
Nyförvärv	289	2
Kapitaltillskott	91	591
Avgår
Avyttring / Likvidation	–20	–285
Nedskrivning	–	–25
Bokfört värde	34 387	34 027

Se även not 17.

Not 49

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

			Temporära skilllnader:
	Underskotts avdrag		Långfristig fordran		Anläggnings tillgångar		Summa uppskjuten skattefordran/ skuld
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Belopp vid årets ingång	0	175	0	0	–4	–4	–4	171
Redovisat över resultaträkningen:
–Förändring av underskottsavdrag	3	–175					3	–175
–Temporära skillnader				–1	1	0	1	–1
Redovisat i övrigt totalresultat:
–Uppskjuten skatt på verkligt värde, vinster				1			–	1
	3	0	0	0	–3	–4	0	–4

Se även not 44.

Not 46

Immateriella anläggningstillgångar

msek	2011	2010
Balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande	4	9
Summa	4	9

		Balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande
msek	2011	2010
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	20	16
Investeringar	–	4
Avyttringar och utrangeringar	–2	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	18	20
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–11	–7
Avyttringar och utrangeringar	1	–
Årets avskrivning enligt plan	–4	–4
Utgående ackumulerade avskrivningar	–14	–11
Bokfört värde	4	9

Not 50

Kortfristiga rörelsefordringar

msek	2011	2010
Rörelsefordran koncernbolag	11	11
Övriga kortfristiga fordringar	36	22
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 51)	6	19
Summa	53	52

Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.

Not 51

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

msek	2011	2010
Övrigt	6	19
Summa	6	19

Not 47

Finansiella anläggningstillgångar

msek	2011	2010
Andelar i koncernbolag (not 17 och not 48)*	34 387	34 027
Fordringar hos koncernbolag	227	329
Lånefordran	105	–
Andra långfristiga värdepappersinnehav	9	6
Andra långfristiga fodringar	4	–
Summa	34 732	34 362

* Skillnaden mellan vad som redovisas i not 47 och not 17 avser transaktionskostnader.

Not 52

Räntebärande fordringar

msek	2011	2010
Finansiell fordran koncernbolag	597	1 078
Summa räntebärande fordringar	597	1 078

Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.

Eget kapital
	Bundet eget Fritt eget kapital kapital		Summa
msek	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Ingående balans den 1 januari	3 750	3 750	8 859	7 255	12 609	11 005
Årets förändringar:
Utdelning			–474	–136	–474	–136
Verkligt värde, vinster				–4	–	–4
Skatt på verkligt värde, vinster				1	–	1
Årets resultat			1 342	1 743	1 342	1 743
Utgående balans den 31 december	3 750	3 750	9 727	8 859	13 477	12 609

Aktiekapitalet i Trelleborg AB uppgick den 31 december 2011 till 2 620 360 569 SEK, fördelat på 271 071 783 aktier med kvotvärde 9,67 SEK.

Aktieslag	Antal aktier	Procent	Antal röster	Procent
Serie A	28 500 000	10,51	285 000 000	54,02
Serie B	242 571 783	89,49	242 571 783	45,98
Summa	271 071 783	100,00	527 571 783	100,00

Se även not 26.

Not 54

Avsättningar för pensioner och liknande

msek	2011	2010
Avsättningar för övriga pensioner	7	2
Summa	7	2

Pensioner och liknade kostnader uppgick till 22 MSEK (20).

Not 55

Övriga avsättningar msek 2011 2010 Avsättning för långsiktigt incitamentsprogram 8 8

Övriga avsättningar 1 – Summa 9 8

Se vidare not 3.

Not 56

Räntebärande skulder

Räntebärande långfristiga skulder

msek	2011	2010
Övriga räntebärande skulder till koncernbolag	29	52
Summa långfristiga räntebärande skulder	29	52
Räntebärande kortfristiga skulder

msek	2011	2010
Övriga räntebärande skulder, koncernbolag	21 789	22 768
Summa kortfristiga räntebärande skulder	21 789	22 768
Summa räntebärande skulder	21 818	22 820

Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.

Not 57

Övriga kortfristiga skulder

msek	2011	2010
Leverantörsskulder	24	29
Rörelseskulder, koncernbolag	15	2
Övriga icke räntebärande skulder	6	4
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 58)	53	54
Summa	98	89

Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.

Not 58

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

msek	2011	2010
Löner	34	32
Sociala avgifter	10	10
Övrigt	9	12
Summa	53	54

Not 59

Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter

msek	2011	2010
Ansvarsförbindelser
Pensionsåtaganden	2	1
Borgens– och övriga ansvarsförbindelser	8 632	8 395
Summa	8 634	8 396
Därav för dotterbolaget Trelleborg Treasury AB	7 917	7 690
Därav för andra dotterbolag	713	703
Ställda säkerheter	–	–

Moderbolaget har ställt ut garantier för dotterbolaget Trelleborg Treasury AB:s verksamhet. Åtaganden enligt dessa borgensförbindelser uppgår per balansdagen till 7 409 MSEK (7 197) avseende direkta lån, 286 MSEK (267) avseende verkligt värde i derivatinstrument samt 222 MSEK (226) avseende övriga ansvarsförbindelser.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att till förfogande stående
balanserade vinstmedel, tsek	8 384 768
samt årets resultat, tsek	1 341 927
Summa, tsek	9 726 695

disponeras på följande sätt:

till aktieägarna utdelas 2,50 sek per aktie, tsek	677 679
i ny räkning överföres, tsek	9 049 016
Summa, tsek	9 726 695

Som avstämningsdag för att erhålla utdelning föreslås den 24 april 2012.

Styrelsen anser att föreslagen utdelning är försvarlig i relation till de krav som koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital samt koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Trelleborg den 27 februari 2012

Ordförande

Heléne Vibbleus Bergquist Peter Larsson Karin Linsjö

Anders Narvinger Hans Biörck Claes Lindqvist

Mikael Nilsson Birgitta Håkansson Peter Nilsson

Sören Mellstig Bo Risberg Nina Udnes Tronstad

Verkställande direktör

Revisionsberättelse har avgivits den 27 februari 2012

PricewaterhouseCoopers AB

REVISIONSBERÄTTELSE FÖR

TRELLEBORG AB Org. nr 556006‑3421

Till årsstämman i Trelleborg AB (publ)

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Trelleborg AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 5–46 samt 63–103.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Trelleborg AB (publ) för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Trelleborg den 27 februari 2012 PricewaterhouseCoopers AB

TIOÅRSÖVERSIKT

Trelleborgkoncernen (msek om inte annat anges) 1)	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002
Kvarvarande verksamheter
Nettoomsättning	29 106	27 196	24 769	28 481	27 899	24 397	20 946	19 989	15 606	14 689
Rörelseresultat	2 431	2 036	734	980	1 686	1 480	1 608	1 048	898	713
Resultat före skatt	2 222	1 818	344	475	1 317	1 220	1 411	777	812	474
Resultat efter skatt	1 578	1 284	403	269	931	845	1 059	619	505	340
Avvecklade verksamheter
Nettoomsättning	44	1 582	2 290	2 782	3 072	2 887	3 224	2 923	2 354	2 941
Rörelseresultat	258	–84	39	–606	21	27	171	843	310	233
Resultat före skatt	258	–86	25	–641	–49	–27	156	827	279	203
Resultat efter skatt	260	–101	16	–527	–93	–79	118	767	215	84
Summa nettoomsättning	29 150	28 778	27 059	31 263	30 971	27 284	24 170	22 912	17 960	17 630
Summa rörelseresultat	2 689	1 952	773	374	1 707	1 507	1 779	1 891	1 208	946
Summa resultat före skatt	2 480	1 732	369	–166	1 268	1 193	1 567	1 604	1 091	677
Summa resultat efter skatt	1 838	1 183	419	–258	838	766	1 177	1 386	720	424
– moderbolagets aktieägare	1 819	1 162	409	–267	821	751	1 161	1 372	702	410
– innehav utan bestämmande inflytande	19	21	10	9	17	15	16	14	18	14
Eget kapital	13 504	12 196	12 361	10 238	10 052	9 687	10 113	8 603	7 452	7 284
Sysselsatt kapital, utgående balans	19 574	18 091	19 755	22 238	19 853	18 818	16 922	15 112	15 810	9 886
Nettoskuld	6 425	6 409	8 369	12 706	10 093	9 350	7 236	6 951	8 447	2 962
Balansomslutning	28 691	27 314	29 539	33 763	29 334	27 557	24 960	22 152	22 856	15 400
Soliditet, %	47	45	42	30	34	35	41	39	33	48
Skuldsättningsgrad , %	48	53	68	124	100	96	72	81	111	40
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,5	1,5	1,3	1,5	1,6	1,5	1,5	1,4	1,5	1,7
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	1 075	792	754	1 367	1 215	980	689	841	572	735
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	61	47	72	159	121	132	184	170	115	4
Förvärv	746	165	63	802	616	3 095	368	346	6 141	133
Avvecklade verksamheter	559	78	44	–169	16	273	156	1 129	95	397
Avkastning på eget kapital, %	14,3	9,5	3,6	neg	8,4	7,6	12,5	17,2	9,5	5,5
Resultat per aktie, sek 2)	6,70	4,30	1,70	–1,35	4,15	3,80	5,90	7,10	3,85	2,15
Fritt kassaflöde	594	1 173	1 699	549	628	815	794	501	850	471
Fritt kassaflöde per aktie, sek 2)	2,20	4,35	7,05	2,75	3,15	4,10	4,00	2,60	4,65	2,50
Utdelning till moderbolagets aktieägare 3)	678	474	136	–	587	542	497	449	404	355
Utdelning per aktie, sek 3)	2,50	1,75	0,50	–	2,95	2,75	2,50	2,30	2,20	1,90
Eget kapital per aktie, sek 2)	49,20	44,55	45,30	51,20	50,10	48,35	50,70	43,05	40,30	39,70
Eget kapital per aktie efter utspädning, sek 2)	49,20	44,55	45,30	51,20	50,10	48,35	50,70	43,05	39,95	39,30
Medelantal anställda	20 274	20 042	20 073	24 347	25 158	22 506	21 694	21 675	15 855	14 885
– varav utanför Sverige	18 502	18 230	18 342	22 104	22 836	20 268	19 243	19 117	13 773	12 919
Kvarvarande verksamheter exkl jämförelsestörande poster 4)
EBITDA	3 538	3 304	2 173	2 833	3 136	2 628	2 374	2 386	1 664	1 574
EBITDA, %	12,1	12,1	8,7	10,0	11,2	10,7	11,2	13,2	10,8	9,9
Rörelseresultat	2 635	2 286	1 088	1 843	2 226	1 805	1 608	1 608	1 117	881
Resultat före skatt	2 426	2 068	698	1 338	1 858	1 545	1 411	1 337	1 031	642
Resultat efter skatt	1 727	1 474	655	989	1 350	1 137	1 059	1 011	707	488
Rörelsemarginal (ROS), %	9,0	8,4	4,4	6,5	8,0	7,3	7,5	7,8	6,9	5,8
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %	13,5	11,9	5,1	9,1	11,8	10,6	11,1	10,3	9,3	9,3
Avkastning på eget kapital, %	13,4	11,9	5,8	9,8	13,7	11,5	11,3	12,6	6,5	5,1
Resultat per aktie, sek	6,30	5,35	2,70	4,95	6,75	5,70	5,30	5,20	2,60	2,05
Operativt kassaflöde	1 655	2 190	3 040	1 627	1 708	1 556	1 597	1 306	1 075	721
Operativt kassaflöde per aktie, sek	6,10	8,10	12,65	8,20	8,60	7,70	8,40	6,95	5,45	3,60
Operativt kassaflöde/rörelseresultat, %	63	96	279	88	77	86	99	81	96	82

Medelantal anställda 20 257 18 974 18 115 21 724 22 349 19 848 19 514 19 609 14 909 14 816

1) År 2002-2003 redovisade enligt tidigare redovisningsprinciper. År 2004-2011 redovisade enligt IFRS.

2) Genomsnittligt antal aktier har justerats i enlighet med standard i IAS 33. Denna beräkning har applicerats på alla nyckeltal som innefattar antalet aktier.

3) Utdelning 2011 enligt förslag i vinstdisposition.

4) För jämförbarhet har historiska värden justerats för avvecklade verksamheter och åren 2002-2003 redovisats exklusive goodwillavskrivningar.

TRELLEBORGAKTIEN

Trelleborgs B-aktie är sedan 1964 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Aktiekapitalet i Trelleborg uppgår till 2 620 msek fördelat på 271 071 783 aktier, var och en med ett kvotvärde om 9,67 sek.

Det finns två aktieslag: 28 500 000 A-aktier och 242 571 783 B-aktier. Aktier av serie A har tio röster och av serie B en röst.

Samtliga A-aktier ägs av Dunkerintressen, som består av ett antal stiftelser, fonder och förvaltningsbolag skapade genom testamentariska förordnanden av förre ägaren och grundaren av Helsingborgs och Trelleborgs gummifabriker, Henry Dunker, som avled 1962.

För ytterligare information om Dunkerintressen och dess innehav i Trelleborg AB, se www.trelleborg.com.

Resultat per aktie

Trelleborg ingår 2011 i följande hållbarhetsrelaterade index:

• OMX GES Sustainability Sweden
• OMX GES Sustainability Nordic
• OMX GES Ethical Nordic
• OMX GES Ethical Sweden
• Nordic Sustainability Stars Sweden Top 25 (Ethix)
• ESI Europe (Ethibel)

Köpkurs och omsättning

Betalkursen för Trelleborgs B-aktie sjönk under 2011 med 19 procent (+32) till 59,75 sek. OMX Stockholm föll under året med 17 procent (+23). Högsta betalkurs under året noterades den 18 januari med 76,85 sek och lägsta den 4 oktober med 41,94 sek. Trelleborgs marknadsvärde per den 31 december 2011 var 14 494 miljarder sek (17 247). Häri ingår ej de onoterade A-aktierna.

Införandet av det så kallade MiFiDdirektivet har medfört att aktiehandeln inom EU blivit mer fragmenterad och många aktier, även Trelleborgaktien, omsätts numera på flera marknadsplatser. Av den totala omsättningen i Trelleborgaktien under 2011 svarade NASDAQ OMX Stockholm för cirka 64 (78) procent (källa: Fidessa). Trelleborg var under 2011 den 38:e (37) värdemässigt mest omsatta aktien på Stockholmsbörsen.

Under 2011 omsattes totalt 573 miljoner (573) Trelleborgaktier (varav 368 miljoner på Stockholmsbörsen). Det motsvarar 236 procent (236) av det totala antalet aktier i bolaget. Det sammanlagda värdet av handel i aktien uppgick till 34 668 msek (30 876). Den genomsnittliga dagsomsättningen uppgick till cirka 2 263 000 aktier (2 218 000)

Omsatt antal aktier i 1 000-tal per vecka

0

10 000

20 000

30 000

eller 137,0 msek (119,5).

Svenskt och utländskt ägande, baserat på innehav, antal aktier

Juridiska och fysiska personer, baserat på innehav, antal aktier

23 procent utländska aktieägare

Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare vid årsskiftet 2011/ 2012 för cirka 23 procent (20). Institutioner svarar för huvuddelen av det totala ägandet. Av det totala antalet aktier ägdes vid årsskiftet 66 procent (74) av juridiska personer och 34 procent (26) av fysiska personer.

Uppgifterna baseras bland annat på offentlig aktiebok och förvaltarförteckning den 31 december 2011.

Analytiker

För aktuell lista över de analytiker som kontinuerligt följer Trelleborg se www.trelleborg/analytiker.

Utdelningspolicy

Utdelningen anpassas bland annat till Trelleborgs resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter.

Koncernens utdelningspolicy innebär att utdelningen långsiktigt ska uppgå till 30-50 procent av årets nettoresultat.

För 2011 föreslår styrelsen en utdelning om 2,50 sek (1,75), vilket motsvarar cirka 37 procent av årets nettoresultat.

Under de senaste fem åren har Trelleborgaktien haft en genomsnittlig direktavkastning på 2,5 procent per år.

Utdelning per aktie / Direktavkastning

Trelleborg AB:s 10 största aktieägare per 31 december 2011

Nr	Ägare	Antal aktier	Andel av kapital, %	Andel av röster, %
1	Dunkerintressen	30 700 000	11,3	54,4
2	Didner & Gerge fonder	19 836 436	7,3	3,8
3	Lannebo fonder	15 210 000	5,6	2,9
4	Swedbank Robur fonder	8 886 121	3,3	1,7
5	DFA fonder (USA)	8 278 248	3,1	1,6
6	AFA Försäkring	7 869 158	2,9	1,5
7	SEB fonder & SEB-Trygg Liv	7 454 612	2,8	1,4
8	Alecta	7 220 728	2,7	1,4
9	Unionen	6 173 978	2,3	1,2
10	SHB fonder & Livförsäkring	6 070 684	2,2	1,2
	Övriga 51 562 aktieägare	153 371 818	56,5	28,9
	Summa aktier	271 071 783	100,0
	Summa röster	527 571 783		100,0

Aktiefördelning per 31 december 2011

Antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet.

Antal aktier Antal aktieägare Andel av totalt antal aktier, % Förändring mot 31 dec 2010, %-enheter 1 – 1 000 39 943 77,4 0,6 1 001 – 5 000 9 425 18,2 –0,4 5 001 – 20 000 1 676 3,4 –0,1 20 001 – 527 1,0 0 Summa 51 572 100

Antal aktier, röster och aktieslag

Aktieslag	Antal aktier	Procent	Antal röster	Procent
A-aktier	28 500 000	10,51	285 000 000	54,02
B-aktier	242 571 783	89,49	242 571 783	45,98
Summa	271 071 783	100,00	527 571 783	100,00

Nyckeltal per aktie

sek (om inget annat anges)	2011	2010	2009	2008	2007
Kvarvarande verksamheter
Resultat per aktie	5,75	4,65	1,65	1,30	4,60
Resultat per aktie efter utspädning	5,75	4,65	1,65	1,30	4,60
Resultat per aktie exkl jämförelsestörande poster	6,30	5,35	2,70	4,95	6,75
Totalt
Resultat per aktie	6,70	4,30	1,70	–1,35	4,15
Resultat per aktie efter utspädning	6,70	4,30	1,70	–1,35	4,15
Eget kapital per aktie	49,20	44,55	45,30	51,20	50,10
Eget kapital per aktie efter utspädning	49,20	44,55	45,30	51,20	50,10
Utdelning per aktie	2,50 1)	1,75	0,50	–	2,95
Direktavkastning, %	4,2	2,5	0,9	0,0	4,8
Börskurs B–aktien 31 dec, senaste betalkurs sek	59,75	71,10	53,50	22,00	61,80
P/E–tal	9	17	31	neg	15
Omsättningshastighet för B–aktien, räknat på värdet, %	236	236	225	211	204
Antal aktier (exklusive Trelleborg AB:s egna)
per 31/12 2)	271 071 783	271 071 783	271 071 783	90 357 261	90 357 261
i genomsnitt 3)	271 071 783	271 071 783	240 699 594	198 178 530	198 178 530

1) Enligt styrelsens och VD:s förslag.

2) Ingen effekt av utspädning.

3) Genomsnittligt antal aktier har efter nyemission 2009 justerats i enlighet med standard i IAS 33.

TRELLEBORG I VÄRLDEN

Argentina

Marknadskontor: Buenos Aires Antal anställda: 4

Australien

Produktion: Brisbane, East Bentleigh, Melbourne Utvecklingsenhet: Brisbane Marknadskontor: Bibra Lake, Brisbane, East Bentleigh, Melbourne, Perth, Sydney Antal anställda: 181

Belgien

Marknadskontor: Bryssel, Dion-Valmont, Evergem Antal anställda: 68

Brasilien

Produktion: Guarulhos, São José dos Campos Utvecklingsenheter: Guarulhos Marknadskontor: Lencois Paulista, São Paulo, São José dos Campos Antal anställda: 960

Bulgarien

Marknadskontor: Sofia Antal anställda: 54

Danmark

Produktion: Helsingør Utvecklingsenheter: Helsingør Marknadskontor: Beder Antal anställda: 311

Estland

Produktion: Kuressaare Antal anställda: 223

Finland

Produktion: Kiikka Marknadskontor: Nokia, Vantaa Antal anställda: 82

Frankrike

Produktion: Cernay, Clermont-Ferrand, Condé-sur-Noireau, Mirambeau, Nantes, Poix-Terron, Sancheville, Steinbach, Witry lès Reims Utvecklingsenhet: Clermont-Ferrand, Nantes, Witry lès Reims Marknadskontor: Clermont-Ferrand, Compiegne, Maisons-Laffitte, Paris, Rochefort Antal anställda: 1 879

Förenade Arabemiraten

Marknadskontor: Dubai, Sebel Ali Antal anställda: 13

Indien

Produktion: Bangalore, Noida Utvecklingsenheter: Ahmedabad Marknadskontor: Ahmedabad, Bangalore Jayanagar Antal anställda: 904

Indonesien

Marknadskontor: Jakarta Antal anställda: 8

Italien

Produktion: Livorno, Lodi Vecchio, Modena, Tivoli, Torino Utvecklingsenheter: Livorno, Lodi Vecchio, Tivoli, Torino Marknadskontor: Cuneo, Livorno, Milano, Rom, Sesto San Giovanni, Tivoli Antal anställda: 1 372

Japan

Utvecklingsenhet: Toyo Koto-ku Marknadskontor: Kawasaki City, Tokyo, Toyo Koto-ku, Yokohama Antal anställda: 117

Kanada

Marknadskontor: Etobicoke Antal anställda: 22

Kina

Produktion: Huizhou, Qingdao, Shanghai, Wuxi, Xingtai

Utvecklingsenhet: Shanghai, Wuxi Marknadskontor: Beijing, Chengdu, Guangzhou, Hongkong, Shanghai, Wuhan, Wuxi, Xi'an Antal anställda: 1 772

Kroatien

Marknadskontor: Zagreb Antal anställda: 7

Lettland

Produktion: Liepaja Antal anställda: 56

Litauen

Produktion: Tauragé Antal anställda: 177

Malaysia

Marknadskontor: Kuala Lumpur Antal anställda: 3

Malta

Produktion: Hal Far, Marsa Utvecklingsenhet: Hal Far Antal anställda: 571

Mexiko

Produktion: Tijuana, Toluca Marknadskontor: Mexico City, Monterrey Antal anställda: 525

Nederländerna

Produktion: Ede, Hoogezand, Ridderkerk Utvecklingsenheter: Ede, Ridderkerk Marknadskontor: Barendrecht, Ede, Lelystad, Ridderkerk Antal anställda: 271

Norge

Produktion: Mjöndalen Utvecklingsenheter: Mjöndalen Marknadskontor: Leirdal, Mjöndalen, Oslo, Spydeberg Antal anställda: 361

Polen

Produktion: Bielsko-Biala, Czechowice-Dziedzice, Skoczow Marknadskontor: Lódz, Warszawa Antal anställda: 483

Rumänien

Produktion: Dej Antal anställda: 235

Ryssland

Produktion: Zavolzhye Marknadskontor: Moskva, St Petersburg Antal anställda: 51

Schweiz

Marknadskontor: Crissier, Stein am Rhein Antal anställda: 144

Singapore

Produktion: Singapore Utvecklingsenheter: Singapore Marknadskontor: Singapore Antal anställda: 212

Spanien

Produktion: Burgos, Cascante, Izarra, Martorell, Pamplona, Santander Utvecklingsenheter: Izarra Marknadskontor: Barcelona, Madrid Antal anställda: 1 059

Sri Lanka

Produktion: Kelanyia Utvecklingsenheter: Kelanyia Antal anställda: 906

Storbritannien

Produktion: Barrow-in-Furness, Bridgwater, Cadley Hill, Knaresborough, Leicester, Middleton, Retford, Rotherham, Skelmersdale, Tewkesbury Utvecklingsenheter: Bridgwater, Leicester, Malmesbury, Rotherham, Skelmersdale Marknadskontor: Ashby de la Zouch, Bakewell, Barrow-in-Furness, Bellshill, Castle Donington, Coventry, Knares-borough, Leicester, Lydney, Malmesbury, Middleton, Minworth, Rotherham, Runcorn, Skelmersdale, Solihull, St Alban, Telford Antal anställda: 1 493

Sverige

Produktion: Bor, Ersmark, Forsheda, Havdhem, Kalmar, Rydaholm, Sävsjö, Trelleborg, Värnamo, Örebro

Utvecklingsenheter: Ersmark, Forsheda, Kalmar, Sävsjö, Trelleborg, Örebro

Marknadskontor: Bromma, Göteborg, Jönköping, Kalmar, Värnamo Antal anställda: 1 794

Sydafrika Marknadskontor: Johannesburg Antal anställda: 31

Sydkorea

Produktion: Gyungbuk Utvecklingsenheter: Gyeong San Marknadskontor: Seoul Antal anställda: 439

Taiwan

Marknadskontor: Taichung Antal anställda: 23

Tjeckien

Produktion: Lesina, Mladà Boleslav Marknadskontor: Rakovnik, Prag Antal anställda: 244

Turkiet

Produktion: Çerkesköy Antal anställda: 191

Tyskland

Produktion: Breuberg, Grossheubach, Lathen Utvecklingsenheter: Breuberg, Mannheim, Mosbach, Stuttgart Marknadskontor: Duisburg, Erbach/Odenwald, Gärtringen, Stuttgart, Mettmann, Lathen

Ungern

Antal anställda: 1 154

Marknadskontor: Budapest, Budaörs Antal anställda: 10

Uruguay

Marknadskontor: Montevideo Antal anställda: 1

USA

Produktion: Amelia, Aurora, Benton Harbor, Bristol, Broomfield, Canton, Carmi, Clearbrook, Fairlawn, Flat River, Fort Wayne, Hudson, Houston, Mansfield, Milford, Morganfield, Morristown, Northborough, Northville, Park Hills, Randolph, Rutherfordton, Salisbury, Sandusky, South Haven, Spartanburg, Streamwood, Streetsboro, Winchester Utvecklingsenheter: Bloomfield Hills, Broomfield, Fort Wayne, Northborough, Northville, South Haven, Spartanburg, Streamwood, Suwanee Marknadskontor: Bloomfield Hills, Broomfield, Castro Valley, Colmar, Conshohocken, Fort Wayne, Fresno, Hanover Park, Houston, Lombard, North Charleston, Northville, Portland, Portsmouth, Torrance

Antal anställda: 2 881

Vietnam

Marknadskontor: Ho Chi Minh City Antal anställda: 1

Österrike

Marknadskontor: Wien Antal anställda: 16

Listan inkluderar orter med Trelleborgenheter i januari 2012, och avser anställda vid utgången av 2011, inklusive inhyrd och visstidsanställd personal.

Årsstämman i Trelleborg AB (publ) äger rum torsdagen den 19 april 2012 klockan 17.00 i Söderslättshallen i Trelleborg.

Stämmoprogram

• Kl. 15.00 Registrering och lätt förtäring
• Kl. 15.40 Stämmolokalen öppnar
• Kl. 17.00 Årsstämman börjar

Anmälan om deltagande

För rätt att delta i stämman och äga rösträtt måste aktieägare dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast fredagen den 13 april 2012, dels anmäla sin avsikt att delta – eventuellt jämte biträde – senast samma dag klockan 15.00.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast fredagen den 13 april 2012 tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn. Sådan registrering bör begäras ett par arbetsdagar i förväg hos den som förvaltar aktierna.

Anmälan om deltagande lämnas:

• på vår hemsida: www.trelleborg.com
• genom e-post till: anmalan.stamma@trelleborg.com
• per post till Trelleborg AB, Koncernstab Juridik, Box 153, 231 22 Trelleborg.
• per telefon 0410-670 04, 670 00.

Vid anmälan ska namn, personnummer och telefonnummer uppges. Sker deltagandet med stöd av fullmakt ska fullmakten jämte – för det fall fullmaktsgivaren är juridisk person – handling utvisande firmatecknarens behörighet insändas till bolaget före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas i samband med årsstämman och bearbetning för upprättande av röstlängd.

Förslag till årsstämma 2012

Förslag till utdelning.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till aktieägarna utdelas en kontantutdelning på 2,50 sek per aktie (1,75). Som avstämningsdag för utdelningen föreslås den 24 april 2012. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelningen komma att skickas ut från Euroclear Sweden AB den 27 april 2012.

Styrelseledamöter

Valberedningen bestående av företrädare för de större ägarna som representerar cirka 64 procent av rösterna i Trelleborg AB, samt styrelsens ordförande, har beslutat föreslå årsstämman omval av samtliga styrelseledamöter: Hans Biörck, Claes Lindqvist, Sören Mellstig, Peter Nilsson, Bo Risberg, Nina Udnes Tronstad, Heléne Vibbleus Bergquist samt Anders Narvinger som ordförande.

EKONOMISKA DEFINITIONER OCH ORDLISTA

Finansiella nyckeltal

Avkastning på eget kapital Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt eget kapital exklusive innehar utan bestämmande inflytande.

Direktavkastning Utdelning i förhållande till börskurs.

• Nettoskuld Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar och likvida medel.
• Fritt kassaflöde Operativt kassaflöde och kassaflöde avseende finansiella poster och skatter samt kassaflödeseffekt av omstruktureringsåtgärder.
• Fritt kassaflöde per aktie Fritt kassaflöde i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.

P/E-tal Börskurs i förhållande till resultat per aktie.

• Skuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till summa eget kapital.
• Soliditet Summa eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
• Resultat per aktie Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
• Resultat per aktie efter utspädning Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier med tillägg för genomsnittligt antal aktier som tillkommer vid konvertering av utestående antal konvertibler och optioner.

Operativa nyckeltal *

Antal anställda vid årets slut Inkluderar inhyrd och visstidsanställd personal.

Innehåll

• Avkastning på eget kapital Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare exklusive jämförelsestörande poster netto efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital exklusive innehar utan bestämmande inflytande.
• Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE Return On Capital Employed) Operativt resultat i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
• EBITDA Rörelseresultat exklusive avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar, jämförelsestörande poster.
• EBITDA/räntenetto EBITDA dividerat med räntenetto (ränteintäkter minus räntekostnader).
• EBITDA-marginal EBITDA exklusive andelar i intressebolags resultat i förhållande till nettoomsättning.
• Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
• Medelantal anställda Genomsnittligt antal anställda under året baserat på arbetad tid. Inkluderar inte inhyrd personal.

Nettoskuld/EBITDA Nettoskuld dividerat med EBITDA.

Operativt kassaflöde EBITDA exklusive ej utdelade andelar i intressebolags resultat, investeringar och förändringar i rörelsekapital men exklusive kassaflöde avseende omstruktureringar.

• Operativt kassaflöde/Operativt resultat Operativt kassaflöde i förhållande till rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster.
• Operativt kassaflöde per aktie Operativt kassaflöde i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
• Operativt resultat Rörelseresultat enligt resultaträkningen exklusive jämförelsestörande poster.

Rörelsemarginal (ROS – Return On Sales)

• Rörelseresultat exklusive andelar i intressebolags resultat och jämförelsestörande poster i förhållande till nettoomsättning.
• Rörelseresultat exklusive andelar i intressebolags resultat inklusive jämförelsestörande poster i förhållande till nettoomsättning.
• Sysselsatt kapital Balansomslutning minus räntebärande finansiella tillgångar och likvida medel och icke räntebärande rörelseskulder (inklusive pensionsskuld) samt exklusive skattefordringar och skatteskulder.
• Resultat per aktie Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare exklusive jämförelsestörande poster netto efter skatt i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
• Västeuropa Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Holland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Österrike.

*) För kvarvarande verksamheter

ORDLISTA

BRIC-länder Brasilien, Rysland, Indien, Kina.

• Bromsshims Dämparplattor i gummi/metallaminat som sätts på bromsbelägg för att motverka skrikljud.
• CDP (Carbon Disclosure Project), en oberoende organisation med världens största databas om klimatinformation. CDP samlar på uppdrag av globala investerare in information om utsläpp av växthusgaser och om åtgärder som företagen vidtar för att förhindra negativa klimateffekter.
• CR (Corporate responsibility) Företagsansvar. Syftar på företags ansvar mot sina viktigaste intressenter såsom anställda, ägare, kunder, leverantörer, lokalsamhälle och miljö. Ofta avses samma områden som inryms i begreppet hållbarhet (sustainability) eller Corporate Social Responsibility (CSR).
• Global Compact FN-initiativ som förenar företag och samhällsinstitutioner runt tio universellt giltiga principer för miljö och samhälle. Avsikten är att företagen ska bli samhällsmedborgare som är med och skapar lösningar på utmaningar som uppstår med ökande globalisering.

• GRI (Global Reporting Initiative) Ett globalt nätverk där samhällsföreträdare, industrin, placerare och andra samarbetar för att på konsensusbasis skapa och förbättra ansatser inom hållbarhetsrapportering.

• ISO (International Organization for Standardization), ett internationellt standardiseringsorgan som arbetar med industriell och kommersiell standardisering. I Trelleborg förekommer standarderna i ISO 9000 som ger riktlinjer om ledningssystem för kvalitet, ISO 14001 som ställer krav och vägledning på miljöledningssystem. ISO 26000 är en praktisk och vägledande standard för ökat ansvarstagande i riktning mot hållbar utveckling.

• NVH (Noise, Vibration, Harshness) Ett sammanfattande begrepp för buller, vibrationer och häftiga rörelser som bilföraren och passagerarna upplever som otrevliga. En bil med låga NVH-värden upplevs som komfortabel.
• OEM (Original Equipment Manufacturer) Originaldelstillverkare, det vill säga slutproducent av till exempel en bil.
• Plaster Kan delas in i två huvudgrupper. Termoplaster är icke tvärbundna plaster som är fasta i rumstemperatur och blir mjuka och formbara när de värms upp. Härdplaster är tvärbundna plaster som sönderfaller vid upphettning och inte återfår sina egenskaper.

• Polymer Ordet kommer från grekiskans poly som betyder "många" och meros som betyder "delar". Polymerer byggs upp av många små molekyler – monomerer – som är sammanbundna till långa kedjor. Exempel på polymerer är plast och gummi.

• Polymerteknologi Teknologin runt polymerernas tillverkningsprocesser i kombination med deras unika egenskaper.

• REACH (Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals) EUs kemikalieförordning REACH har som mål att bara ämnen som är registrerade hos EUs Kemibyrå ska vara tillåtna att använda inom EU och EEA.
• Safety@Work ett program som förebygger arbetsrelaterade skador och sjukdomar på alla Trelleborgs arbetsplatser. Programmet stöder den organisatoriska förändring som behövs för att skapa en säkerhetskultur och stärker vår strävan att attrahera, utveckla och behålla medarbetare i alla koncernens enheter.

FÖLJ TRELLEBORG PÅ WEBBEN OCH I MOBILEN

På Trelleborgs hemsida www.trelleborg.com går det att följa bolagets utveckling.

Årsredovisningen

Trelleborg distribuerar pappersversionen av årsredovisningen endast till de som särskilt begär detta. Trelleborg har istället en läsvänlig och interaktiv årsredovisning på webben. Om du ändå vill ha en pappersversion av årsredovisningen, beställer du den via hemsidan.

Nyheter inom produkter och lösningar

På www.trelleborg.com kan du följa utvecklingen och framstegen för de olika produkter och lösningar som vi erbjuder våra kunder. Om du vill kan du bli uppdaterad via vårt nyhetsbrev eller prenumerera via RSS.

Prenumerera på information

Du kan via e-post eller sms prenumerera på våra finansiella rapporter, pressmeddelanden och aktieinformation. Tjänsten når du via sidan "Prenumerationsservice" under "Investerare" eller direkt via länken www.trelleborg.com/prenumerera.

Lättöversiktlig aktiekursinformation

Du kan se aktiekursens utveckling flera år tillbaka och jämföra med utvecklingen för olika index. Analysera kursutvecklingen kopplat till rapporttillfällen och pressmeddelanden. Ladda ner aktiedata i excel-format för egna analyser.

Finansiell data

Ta del av nyckeltal, resultaträkningar och balansräkningar på ett lättöverskådligt sätt. Du kan själv välja hur du vill få informationen presenterad; per kalenderår, rullande tolv månader eller per kvartal.

Finansiella presentationer – titta direkt eller i efterhand

Titta på presentationer i samband med kvartalsrapporter, årsstämman eller andra tillfällen. De flesta presentationer går att följa direkt, annars kan du se dem i efterhand.

Trelleborg Gateway – Smartphone App

Via en IPhone eller Android-mobil kan du få snabb och enkel tillgång till nyheter och uppdateringar samt översikt över våra produkter och lösningar.

Finansiell kalender 2012

Kvartalsrapport januari-mars	19 april
Årsstämma (Trelleborg)	19 april kl.17.00
Kvartalsrapport april-juni	19 juli
Kvartalsrapport juli-september	24 oktober
Bokslutskommuniké 2012	13 februari 2013

Gilla Trelleborg

• Facebook www.facebook.com/trelleborggroup
• Twitter twitter.com/trelleborggroup
• YouTube www.youtube.com/trelleborg
• Flickr www.flickr.com/photos/trelleborg

ADRESSER

Huvudkontor

Trelleborg AB (publ)

Box 153, 231 22 Trelleborg Besöksadress: Johan Kocksgatan 10 Tel: 0410–670 00 Internet: www.trelleborg.com

Trelleborg Treasury

Box 7365, 103 90 Stockholm Besöksadress: Jakobsbergsgatan 22 Tel: 08–440 35 00

Affärsområden

Trelleborg Engineered Systems

231 81 Trelleborg Besöksadress: Henry Dunkers gata 1 Tel: 0410–510 00 e-post: engineered.systems@trelleborg.com

Trelleborg Automotive

231 81 Trelleborg Besöksadress: Johan Kocksgatan 10 Tel: 0410–510 00 e-post: automotive@trelleborg.com

Trelleborg Sealing Solutions

Handwerkstrasse 5-7 DE-70565 Stuttgart, Tyskland Tel: +49 711 7864 0 e-post: sealing.solutions@trelleborg.com

Trelleborg Wheel Systems

Via Naz, Tiburtina, 143 IT-00010 Villa Adriana (Roma), Italien Tel: +39 0774 38 41 e-post: wheel.systems@trelleborg.com

FRAMTIDSINRIKTAD INFORMATION

Denna rapport innehåller framtidsinriktad information som baseras på Trelleborgledningens nuvarande förväntningar. Även om ledningen bedömer att förväntningarna som framgår av sådan framtidsinriktad information är rimliga, kan ingen garanti lämnas för att dessa förväntningar kommer att visa sig vara korrekta. Följaktligen kan faktiskt framtida utfall variera väsentligt jämfört med vad som framgår i den framtidsinriktade informationen beroende på bland annat förändrade förutsättningar avseende ekonomi, marknad och konkurrens, förändringar i lagkrav och andra politiska åtgärder, variationer i valutakurser och andra faktorer.

Trelleborg är en global industrikoncern vars ledande positioner baseras på avancerad polymerteknologi och djupt applikationskunnande. Vi utvecklar högpresterande lösningar som tätar, dämpar och skyddar i krävande industriella miljöer. Trelleborgkoncernen omsatte år 2011 drygt 29 miljarder kronor och har cirka 21 000 anställda i över 40 länder. Koncernen består av fyra affärsområden: Trelleborg Engineered Systems, Trelleborg Automotive, Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems. Trelleborgaktien har sedan 1964 varit noterad på Stockholms börsen, och listas på NASDAQ OMX Nordic List, Large Cap. www.trelleborg.com